Sök i Ratio Lex

Angående den framtida verksamheten vid Solhems sjukhus

1953-03-27 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:214, Angående den framtida verksamheten vid Solhems sjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Majtts proposition till riksdagen angående den framtida

verksamheten vid Solhems sjukhus; given Stockholms

slott den 27 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Allan Nordenstam.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen behandlas frågan om den framtida verksamheten vidvSolhems

sjukhus i Borås samt föreslås, dels att Älvsborgs läns landsting i

samband med förvärv av sjukhuset må övertaga betalningsansvaret för ett

sjukhusets nuvarande huvudman beviljat statslån å 285 000 kronor samt

medgivas ränte- och amorteringsfrihet för lånet under tio år från tidpunkten

för sjukhusets övertagande, dels ock att med återbetalning av tidigare

av statsmedel beviljade bidrag för uppförande och utrustning av sjukhuset

må anstå, så länge sjukhuset av landstinget användes för sjukvårdsändamål

eller annat ändamål, som kan av Kungl. Maj:t godkännas.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 214.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

t. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Nordenstam, fråga om den

framtida verksamheten vid Solhems sjukhus samt anför därvid följande.

Inledning.

I skrivelse den 26 juli 1951 framlade direktionen för Solhems sjukhus i

Borås förslag till om- och tillbyggnad av sjukhuset samt hemställde om

statsbidrag med 445 200 kronor för genomförande av en första byggnadsetapp.

Direktionen erinrade, att sjukhuset, som började sin verksamhet år

1931, avsetts att vara en anstalt för kirurgisk tuberkulos hos barn. Sjukhuset

skulle ha skyldighet att mottaga patienter från hela landet, dock att

företräde skulle lämnas sådana från Älvsborgs län. Under årens lopp hade

emellertid verksamheten radikalt ändrats, vartill bidragit såväl den sjunkande

tuberkulosfrekvensen som sjukhusets belägenhet i en betydande

industribygd med hastigt stigande befolkningstal. Sjukhuset tjänstgjorde

numera som ett specialsjukhus för ortopedi både för barn och vuxna samt

tillgodosåge behovet av ortopedisk vård inom såväl Älvsborgs län som angränsande

områden. En god ortopedisk-kirurgisk sjukvård liksom den

starkt ökade polikliniska verksamheten ställde emellertid helt andra krav

på sjukhusets utrustning och standard än tidigare. För sjukvårdens ändamålsenliga

bedrivande erfordrades därför en betydande om- och tillbyggnad

av sjukhuset. Kostnaden härför uppskattades till 1 211 900 kronor

varav för genomförande av en första byggnadsetapp 445 200 kronor.

I yttrande den 5 november 1951 över direktionens framställning framhöll

centrala sjukvårdsberedningen bl. a., att Solhems sjukhus sedan år 1945

med medicinalstyrelsens medgivande med ortopediska fall belagt de vårdplatser,

vilka icke utnyttjats för kirurgiska tuberkulosfall. Då statsbidrag

nu begärdes till betydande ny- och tillbyggnader, vore det emellertid nödvändigt,

att man toge definitiv ställning till frågan om sjukhusets uppgift

inom sjukvårdsorganisationen jämte huvudmannaskapet för den avsedda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

3

verksamheten. Såvitt beredningen hade sig bekant, hade ortopediska kliniker

eller sjukhus dittills icke hänförts till sådan speciell verksamhet, som

det i princip ankonnne på staten att bedriva eller understödja. Ansvaret

för ortopedvården syntes i första hand åvila landsting och landstingsfria

städer såsom huvudmän för den slutna kroppssjukvården. Inom ett stort

antal sjukvårdsområden övervägdes också inrättandet av ortopediska kliniker.

Så vore även fallet inom Älvsborgs läns landsting, och enligt vad

beredningen erfarit syntes intresse förefinnas för att anknyta Solhems sjukhus

som en ortopedisk klinik till det närbelägna centrallasarettet. Beredningen

funne för sin del, att en sådan lösning skulle vara naturlig och till

båtnad för sjukvården. Beredningen ansåge därför, att ett ställningstagande

till utbyggnadsförslaget borde föregås av överläggningar med Älvsborgs

läns landsting rörande sjukhusets framtida plats i sjukvårdsorganisationen

och angående huvudmannaskapet för en fortsatt ortopedisk verksamhet

vid sjukhuset.

Sedan medicinalstyrelsen med anledning av vad centrala sjukvårdsberedningen

anfört remitterat ärendet till Älvsborgs läns landstings sjukvårdsberedning,

uttalade beredningen i skrivelse den 16 februari 1952, att ett

stort intresse förefunnes att få ortoped- och vanförevården för länet ordnad,

när åtgärder härför kunde inpassas i det vidlyftiga program för

kroppssjukvårdens utbyggande i länet, varom landstinget fattat principbeslut.

Förslaget om förvärv av Solhems sjukhus borde därvid upptagas till

prövning under förutsättning att för landstinget godtagbara villkor härför

kunde erhållas. Enligt vad beredningen inhämtat vore förvaltningsutskottet

berett att upptaga förhandlingar i frågan. Med hänsyn till den tid, som

erfordrades för dylika förhandlingar, kunde man dock icke uppskjuta

prövningen av direktionens framställning. Vid bedömande av frågan om

landstingets eventuella övertagande av sjukhuset komme givetvis sjukhusets

utrustning och möjligheterna att därstädes lämna en allsidig vård

att bliva av mycket stor betydelse. För att fördelen av en förläggning i

omedelbar anslutning till ett centrallasarett i någon mån skulle kunna uppvägas,

måste nämligen ett fristående vanföre- och ortopedsjukhus vara försett

med åtminstone de egna vårdmöjligheter, som i annat fall kunde

erhållas genom samdrift med lasarett. Genom den av direktionen föreslagna

om- och tillbyggnaden avsåge man att erhålla just sådana vårdmöjligheter.

Ett genomförande av den första byggnadsetappen komme att

i hög grad öka utsikterna att uppnå en överenskommelse med landstinget.

I skrivelse den 6 mars 1952 uttalade medicinalstyrelsen, att styrelsen

med hänsyn till rådande brist på vårdmöjligheter för ortopediska fall

funne det angeläget, att Solhems sjukhus bereddes möjlighet att fortsätta

sin ortopediska verksamhet i nuvarande omfattning. Enligt styrelsens mening

borde emellertid en ombildning av sjukhuset nu komma till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Då det vore angeläget, att spörsmålet om landstingets övertagande av sjukhuset

upptoges till prövning snarast möjligt, borde styrelsen bemyndigas

att upptaga förhandlingar härom med Älvsborgs läns landsting. En förutsättning

för att förhandlingarna skulle kunna föras till ett gynnsamt resultat

syntes emellertid vara, att sjukhuset försåges med tillräckliga vårdmöjligheter.

Styrelsen tillstyrkte därför, att erforderliga medel —- enligt

ny kostnadsuppskattning 525 000 kronor -— anvisades för den första etappen

av byggnadsprogrammet.

Frågan om landstingets eventuella övertagande av Solhems sjukhus har

härefter varit föremål för beredning inom inrikesdepartementet. Sedan

det vid överläggningar med representanter för landstinget, Borås stad och

stiftelsen Solhem konstaterats, att förutsättningar syntes föreligga för uppnående

av en för samtliga berörda parter acceptabel lösning av spörsmålet

om sjukhusets framtida ställning, uppdrog Kungl. Maj:t den 17 oktober

1952 åt statskommissarien B. Kull att inom departementet biträda vid

handläggningen av ärendet.

Utredningsmannen har den 26 februari 1953 inkommit med utredning

och förslag i ämnet.

Utredningsmannens förslag.

Solhems sjukhus togs i bruk år 1909. Den 25 april 1916 bildades stiftelsen

Solhem u. p. a. med ändamål att övertaga och fortsätta den vid sjukhuset

bedrivna verksamheten. Stiftelsen har från enskilda personer genom

köp och gåva förvärvat vissa markområden, vilka områden med därå uppförda

byggnader f. n. äro upplåtna till Älvsborgs läns landsting som barnhem.

Borås stad har till stiftelsen överlåtit eller med nyttjanderätt upplåtit

vissa markområden. Å från staden med äganderätt överlåten mark

är den nuvarande, år 1931 uppförda sjukhusbyggnaden belägen. Personalbostäder,

kapell och läkarbostad äro däremot uppförda på den till stiftelsen

med nyttjanderätt upplåtna marken.

Stiftelsen Solhem har enligt sina stadgar till ändamål att upprätthålla

och utvidga verksamheten vid tuberkulossjukvårdsanstalten Solhem i

Borås, särskilt med avseende på vården av hen-, led- och körteltuberkulos

(s. k. kirurgisk tuberkulos). Stiftelsens tillgångar må endast användas till

främjande av stiftelsens ändamål. Om stiftelsen upplöses, skola tillgångarna

användas på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, sedan stiftelsen avgivit förslag

och stadsfullmäktiges i Borås yttrande inhämtats.

Stiftelsen har av statsmedel erhållit dels bidrag till driftkostnaderna

m. m. enligt gällande författning, dels i enlighet med riksdagens medgivande

fyllnadsbidrag till täckande av uppkomna driftunderskott, dels ock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 214.

5

särskilda bidrag för byggnadsändamål in. m. å tillhopa 427 100 kronor, varav

426 914 kronor 14 öre tagits i anspråk av stiftelsen. Stiftelsen har därjämte

genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juli 1938 (jfr riksd. skr. 264/1938)

beviljats ett lån av statsmedel å 285 000 kronor. Lånet löper utan ränta

och amorteringsskyldighet, så länge sjukhuset användes för sitt ursprungliga

ändamål. Enligt en den 8 december 1938 dagtecknad skuldförbindelse

har stiftelsen förbundit sig bl. a. att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande

nedlägga eller väsentligen förändra den vid sjukhuset bedrivna verksamheten

och att eljest omedelbart återbetala uppburet lånebelopp eller så stor

del därav, som Kungl. Maj:t bestämmer, jämte 5 procent årlig ränta därå

från lörfallodagen. Såsom säkerhet för förbindelsen ha lämnats dels inteckningar

å 125 000 kronor, gällande med bästa förmånsrätt i sjukhusfastigheten,

dels en inteckning å 50 000 kronor i Solhems barnhem, dels

ock borgen för 110 000 kronor av Borås stad.

Utredningsmannen erinrar, att Solhems sjukhus till följd av tuberkulosfrekvensens

successiva nedgång kommit att i ökad utsträckning anlitas

som vårdanstalt för ortopediska fall utan samband med kirurgisk tuberkulos.

Av kliniskt vårdade patienter ha sålunda under senare år endast

15 procent varit tuberkulösa. Den polikliniska verksamheten omfattar så

gott som uteslutande rent ortopediska fall. Behov av att bibehålla sjukhuset

som tuberkulossjukvårdsanstalt torde därför icke längre föreligga.

De patienter, som mottagits vid sjukhuset och vilka icke inom det närmaste

året kunna utskrivas, lära utan svårighet kunna beredas vård å

andra tuberkulosvårdsanstalter. Detta förhållande måste enligt utredningsmannen

påkalla åtgärder från statsmakternas sida i syfte att återkalla det

stiftelsen år 1931 lämnade godkännandet av sjukhuset som kirurgisk tuberkulosanstalt,

varigenom en årlig besparing för statsverket av i runt tal

600 000 kronor skulle uppkomma. För stiftelsen skulle emellertid ett bortfall

av statsbidragen medföra ett avsevärt ekonomiskt avbräck, enär stiftelsens

utgifter till omkring 4/5 täckas av .statsbidrag. En fortsatt sjukhusdritt

med stiftelsen som huvudman torde därför icke bliva möjlig utan

verksamt stöd från annat håll. I denna situation och då med hänsyn till den

minskande tuberkulosfrekvensen förutsättningar icke längre synas föreligga

för stiftelsen att i enligbet med sina stadgar »upprätthålla och utvidga

anstaltens verksamhet, särskilt med avseende på vården av ben-, led- och

körteltuberkulos» bör enligt utredningsmannen stiftelsens fortsatta bestånd

och verksamhet tagas under omprövning.

Det synes klarlagt, att behov föreligger att framdeles utnyttja Solhems

sjukhus för ortopedisk vård. Handhavandet och bekostandet av dylik vård

åvilar landsting och landstingsfria städer. Förutsättningar böra därför

finnas för en överenskommelse mellan stiftelsen och landstinget om den

fortsatta verksamheten vid sjukhuset. För landstinget torde det te sig natur
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

ligt, att sjukhuset anknytes till det närbelägna centrallasarettet. Med hänsyn

härtill och då betydande belopp torde få av landstinget investeras i

sjukhusfastigheten synes det utredningsmannen ligga närmast till hands,

att landstinget övertager fastigheten med äganderätt. En dylik överlåtelse

torde förutsätta medgivande av Borås stad och synes jämväl böra godkännas

av Kungl. Maj:t. En ändring av stiftelsens stadgar bör därjämte övervägas.

Ett överförande av sjukhuset i landstingets ägo nödvändiggör dessutom

ett ställningstagande till frågan om eventuell återbetalning av de

statsmedel, som utgått till stiftelsen i form av bidrag eller lån.

Det stiftelsen år 1938 beviljade lånet utgjorde ett led i en allmän reglering

av vissa enskilda tuberkulosanstalters byggnadsskulder. För stiftelsens

del utgjordes den förutvarande låneskulden av ett lån i Borås sparbank å

235 000 kronor med 3 procent ränta och ett lån hos Prins Gustafs förening

i Borås å 50 000 kronor med 5 procent ränta. Utredningsmannen erinrar

om 1952 års riksdags beslut i fråga om återbetalning av ett Styrsö kustsanatorium

beviljat lån. I förevarande ärende föreligger emellertid den

skiljaktigheten, att sjukhusfastigheten förutsättes skola överlåtas till landstinget.

Stiftelsen måste givetvis befrias från den sjukhusfastigheten åvilande

låneskulden, vilken bör övertagas av landstinget. Principiellt sett bör landstinget

härigenom icke försättas i ett bättre läge, än om låneskulden gentemot

tidigare långivare icke blivit reglerad. Landstinget kommer emellertid

att omedelbart få vidkännas betydande kostnader för om- och tillbyggnad

av sjukhuset. Liksom i Styrsöfallet föreligga därför enligt utredningsmannen

skäl att bereda landstinget ränte- och amorteringsfrihet under en

icke alltför knappt tilltagen övergångstid. Före utgången av denna tid,

bestämd till högst tio år från och med övertagandet, bör lånet i dess helhet

återbetalas. Borås stad synes redan nu kunna befrias från sitt borgensåtagande,

varjämte inteckningen i barnhemmet bör återställas till stiftelsen.

Någon förstärkning av säkerheten med anledning härav torde icke

erfordras. Det synes böra uppdragas åt statskontoret att bevaka, att återbetalning

av lånet sker i vederbörlig ordning.

Beträffande de bidrag av statsmedel, vilka investerats i sjukhusfastigheten,

erinrar utredningsmannen om, att Kungl. Maj:t i olika sammanhang

brukat föreskriva återbetalning av viss del av erhållna bidrag, därest

byggnaderna icke längre skola användas för sitt ursprungliga ändamål.

De bidrag å tillhopa 426 914 kronor 14 öre, som utgått till stiftelsen, ha

icke på samma sätt som lånet varit förbundna med villkor om återbetalningsskyldighet,

därest fastigheten skulle disponeras för annat ändamål.

Det torde emellertid ligga i sakens natur, att stiftelsen icke utan vidare

kan förfoga över fastigheten för vilket ändamål som helst. Av 11 § stiftelsens

stadgar framgår också, att stiftelsens tillgångar endast må användas

till främjande av stiftelsens ändamål. Härav torde följa, att Kungl. Maj:t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 214.

7

bör pröva frågan om även dessa bidrag skola återbetalas, därest fastigheten

överlåtes å landstinget.

Vid en dylik prövning synes avgörande vikt böra fästas vid det ändamål,

för vilket fastigheten framdeles avses utnyttjad. Vid en disposition för

ändamål, för vilket statsbidrag för byggnader utgår, bör, om sådant bidrag

skulle minst motsvara vad som beviljats för den dittillsvarande verksamheten,

återbetalning givetvis icke påkallas. Skulle annat användningssätt

ifrågakomma, måste däremot återbetalning rent principiellt sett få anses

riktigast. Därest — såsom i förevarande fall — en redan befintlig sjukhusbyggnad

skall utnyttjas för landstingets sjukvårdande verksamhet, kan

således ett efterskänkande av bidragen onekligen föranleda vissa betänkligheter.

Emellertid ligger det otvivelaktigt i det allmännas intresse, att

befintliga sjukhusbyggnader komma till användning för av det allmänna

omfattad vårdverksamhet även sedan det speciella ändamål upphört, för

vilket de tillkommit. För en ändrad disposition böra därför icke sådana

villkor uppställas, som kunna verka direkt hinderliga. I betraktande härav

synes från statens sida icke böra krävas, att bidragen redan nu skola återgäldas.

Det villkoret bör dock uppställas, att sjukhuset av landstinget skall

användas för dess sjukvårdande verksamhet vid äventyr, att bidragen

eljest må av Kungl. Maj:t helt eller delvis återkrävas.

För avveckling av den nuvarande verksamheten vid sjukhuset får beräknas

åtgå en icke alltför kort tid. Enligt sjukhusets överläkare kan antagas,

att vid anstalten nu vårdade tuberkulospatienter skola ha lämnat

sjukhuset den 1 juli 1954.

Landstinget kan icke driva avsedd verksamhet vid sjukhuset med mindre

de av direktionen föreslagna byggnadsarbetena genomföras. Dessa arbeten

måste därför påbörjas snarast möjligt. Om landstinget erhåller igångsättningstillstånd

redan före övertagandet, torde åtminstone den första byggnadsetappen

kunna avslutas vid den tidpunkt, då den tuberkulosvårdande

verksamheten kan beräknas upphöra. Skäl tala därför för att stiftelsen

fortsätter att driva sjukhuset till den 1 juli 1954, från vilken tidpunkt sjukhusets

godkännande som kustsanatorium återkallas och landstinget övertager

fastigheten.

Vid sammanträde den 21 februari 1953 har landstingets förvaltningsutskott

förklarat sig berett att för innevarande års landsting framlägga

förslag om landstingets övertagande av Solhems sjukhus på i huvudsak

följande villkor.

Landstinget övertager driften av sjukhuset fr. o. in. den 1 juli 1954 under

den organisationsform inom landstingets sjukvårdsorganisation, som kan

befinnas lämplig, dock att sjukhuset tills vidare företrädesvis skall användas

för ortopedvård och vård av kirurgisk tuberkulos. Det statslån å

285 000 kronor, som stiftelsen erhållit, återbetalas av landstinget inom tio

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 21i.

år, räknat fr. o. m. nyssnämnda dag. Landstinget åtager sig att snarast möjligt

efter erhållet arbetstillstånd i den omfattning, landstinget kan finna

nödvändig, låta utföra de ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid sjukhuset,

som omfattas av första byggnadsetappen i den av stiftelsens styrelse uppgjorda

generalplanen för sjukhusets utbyggande. Statsverket skall å sin sida

medgiva fortsatt räntebefrielse för lånet under tio år fr. o. in. den 1 juli 1954

och skall avstå från krav på återbetalning av övriga stiftelsen för sjukhusets

räkning beviljade bidrag eller ersättningar. Driftkostnadsbidrag skall

utgå enligt oförändrade grunder för tiden intill den 1 juli 1954. Utskottet

har därjämte förutsatt, att statsbidrag till patienters resor, till bandage

samt till vårdkostnader för tuberkulösa patienter även efter landstingets

övertagande av driften komma att utgå efter oförändrade grunder eller efter

sådana grunder, som kunna bliva fastställda för andra stats- eller landstingsdrivna

anstalter av liknande art, att, om statsbidrag till uppförande

och anordnande av sjukhus eller avdelningar för ortopedvård kommer att

införas, landstinget erhåller retroaktiv rätt till sådant bidrag för av landstinget

dessförinnan utförda tillbyggnader, att samtliga med befattningshavarnas

framtida pensionering förenade kostnader såväl i fråga om engångs-

som löpande årsavgifter, som falla på tiden före landstingets övertagande

av sjukhusets drift, skola utan landstingets medverkan vara

reglerade, samt att för landstinget godtagbara överenskommelser kunna

träffas med stiftelsen och Borås stad rörande mellanvarande frågor i

samband med övertagandet.

Utredningsmannen framhåller, att, då sjukhuset den 1 juli 1954 icke skall

få disponeras för klinisk vård av patienter, lidande av kirurgisk tuberkulos,

intagning av sådana patienter dessförinnan måste ske restriktivt. Om några

enstaka patienter med kirurgisk tuberkulos skulle behöva kvarligga efter

nämnda tidpunkt, torde det få ankomma på sjukhusets direktion att underrätta

inrikesdepartementet därom i så god tid, att förslag till eventuellt

erforderliga övergångsbestämmelser kan föreläggas 1954 års riksdag. Spörsmålet

om rätt för landstinget att retroaktivt komma i åtnjutande av statsbidrag

till uppförande och anordnande av sjukhus för ortopedvård, därest

bidrag av statsmedel för detta ändamål skulle komma att beslutas, anser

utredningsmannen icke kunna upptagas till bedömande enbart beträffande

Älvsborgs läns landsting. Personalen vid Solhems sjukhus kan i pensionshänseende

anslutas till statens pensionsanstalt. Jämlikt SPA-reglementet

gäller detta fr. o. in. den 1 januari 1950 i princip alla befattningar. Sådan

anslutning torde också ha vunnits och fortlöpande pensionsavgifter hittills

ha erlagts. Beträffande ekonomipersonal och personal i administrativt arbete

gäller, att rätt till tjänstårsberäkning i pensionsliänseende av tid före

den 1 januari 1950 må medgivas utan erläggande av engångsavgift, dock

icke för mer än hälften av den tid, som enligt reglementet kan tillgodo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. \laj:ts proposition nr 214.

9

räknas mot erläggande av sådan avgift. Den personal, varom nu är fråga,

må enligt gällande bestämmelser icke kvarstå i pensionsanstalten, sedan

landstinget övertagit sjukhuset. Befattningshavarna bli därför berättigade

till tjänstelivränta. Spörsmålet om och i vilken utsträckning möjlighet till

tjänstårsberäkning för bestämmande av tjänstelivräntas belopp skall beredas

ifrågavarande personal kan enligt utredningsmannen icke nu upptagas.

Skulle emellertid förmåner med avseende å tjänstårsberäkningen anses

böra tillförsäkras personalen genom erläggande av engångsavgifter, torde

kostnaderna härför få bestridas av stiftelsen med bidrag av statsmedel i

erforderlig utsträckning.

Yttranden.

Statskontoret anför.

Såvitt statskontoret kan bedöma, måste överlåtelsevillkoren anses synnerligen

förmånliga för landstinget. Ytterligare bör uppmärksammas, att

landstinget genom räntebefrielsen i realiteten kommer att få åtnjuta statsbidrag

till verksamhet, som hittills icke ansetts böra direkt understödjas

från statsverkets sida, samt att stiftelsen genom överlåtelsen av sjukhuset

på angivna villkor försämrar sina möjligheter att svara för de kostnader

för personalens pensionering, som belöpa å tid före överlåtelsen. Vid sådant

förhållande kan tvekan föreligga, om staten för sin del bör godtaga föreslagna

villkor för överlåtelsen. Med hänsyn till föreliggande omständigheter

anser sig ämbetsverket emellertid icke böra motsätta sig att så sker, dock

under den bestämda förutsättningen, att — i likhet med vad som föreskrevs

vid upplåtelsen av Styrsö kustsanatorium till skol- och vårdhemmet Stretered

— ränte- och amorteringsfrihet för statslånet medgives under en tid

av högst fem år, samt att en för statsverket godtagbar uppgörelse kan träffas

mellan stiftelsen och landstinget rörande de kostnader för befattningshavarnas

pensionering, som falla på tiden före överlåtelsen.

Medicinalstyrelsen hälsar landstingets övertagande av Solhems sjukhus

med tillfredsställelse. Styrelsen framhåller dock, att den frihet att — inom

ramen för vad som kan betecknas som sjukhusdrift — efter eget skön

disponera över fastigheten med därå befintliga byggnader utan återleverering

av tidigare för anstalten uppburna byggnadsbidrag, vilken skulle

komma att tillförsäkras landstinget, innebär en viss avvikelse från gängse

praxis, i det att för befrielse från återbetalningsskyldighet i likartade fall

plägar krävas, att anstalten fortsättningsvis användes för statsbidragsberättigat

ändamål. Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden och

då linjerna för berörda reglering synas ha uppdragits vid ingående förhandlingar

mellan inrikesdepartementet, å ena, samt representanter för

stiftelsen Solhem och vederbörande ortsmyndigheter, å andra sidan, anser

sig styrelsen dock icke böra framställa någon erinran mot vad som i detta

hänseende föreslagits.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott erinrar, att utskottet vid

sammanträde den 21 februari 1953 förklarat sig villigt att för innevarande

års landsting framlägga förslag om landstingets övertagande på vissa

villkor av Solhems sjukhus fr. o. in. den 1 juli 1954. Utskottet har därvid

förutsatt att, därest överenskommelse kan träffas om dessa villkor, detaljfrågor

i samband med övertagandet med lätthet kunna lösas efter fortsatta

förhandlingar. Beträffande fördelningen av pensionskostnaderna anser utskottet,

att dylika kostnader för de vid tidpunkten för landstingets övertagande

av sjukhuset anställda befattningshavarna liksom för de befattningshavare,

som pensionerats före nämnda tidpunkt men efter den 1

januari 1950, skola fördelas proportionellt mellan huvudmännen efter

antalet intjänade pensionsmedförande tjänstår hos resp. huvudman enligt

den vid tidpunkten för övertagandet gällande lönegradsplaceringen och

detta oavsett huruvida befattningshavarna efter omregistrering av huvudmannaskapet

kunna bibehållas vid sin pensionsrätt i statens pensionsanstalt

eller icke. Utskottet saknar emellertid f. n. möjlighet att bedöma de

tekniska förutsättningarna för lösande av detta problem. Det är därför

önskvärt, att pensionsfrågan ytterligare klarlägges, och utskottet är villigt

att upptaga förhandlingar härom.

Drätselkammaren i Borås stad framhåller, att den vid Solhems sjukhus

bedrivna verksamheten under årens lopp utvecklats till synnerlig nytta

icke endast för stadens innevånare utan i stor utsträckning även för vårdbehövande

från länet i övrigt. Med synnerlig tillfredsställelse har därjämte

konstaterats, att stiftelsen och sjukhusets ledning bedrivit verksamheten

med beaktande av rent sociala aspekter. Med den omfattning verksamheten

vid sjukhuset numera erhållit skulle ett undanryckande av de ekonomiska

betingelserna för den fortsatta verksamheten medföra vittgående konsekvenser

framförallt för den vårdbehövande allmänheten. Inför utsikten

av ett upphörande av det statliga stödet till stiftelsen är Borås stad för sin

del beredd att tillstyrka huvudmannaskapets överförande på landstinget.

Mellan landstinget och staden måste i samband härmed träffas avtal dels

rörande villkoren för nyttjanderätt till staden tillhörig mark och den därå

befintliga, staden tillhöriga läkarbostaden, dels angående det framtida

underhållet av läkarbostaden, dels ock beträffande vissa andra spörsmål.

Drätselkammaren räknar med att en uppgörelse med landstinget icke skall

vara förenad med svårigheter och är beredd att snarast upptaga förhandlingar

med landstinget.

Styrelsen för stiftelsen Solhem, tillika direktion för Solhems sjukhus

uttalar, att det enligt styrelsens bestämda uppfattning är ett vitalt samhällsintresse,

att den sjukhusanläggning, som med stöd av enskildas offervilliga

insatser och i samverkan mellan staten och Borås stad under de senaste

decennierna vuxit fram vid Solhem, blir utnyttjad för sitt ändamål också

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/4.

11

i framtiden. Då de i överlåtelsefrågan hittills förda förhandlingarna klart

givit vid handen och av den verkställda utredningen framgår, att stiftelsen

för framtiden icke kan påräkna statens ekonomiska stöd för verksamhetens

bedrivande i nuvarande form, samt stiftelsen själv saknar möjlighet att

utan detta stöd vidmakthålla verksamheten, hälsar styrelsen med tacksamhet

landstingets erbjudande att, på villkor varom överenskommelse kan

träffas, övertaga och för framtiden driva sjukhuset.

Styrelsen har i stort intet att erinra mot utredningsmannens förslag. Sty

relsen förutsätter dock, att sjukhusets godkännande som kustsanatorium

återkallas först från och med den dag landstinget övertager sjukhuset. En

förskjutning av den beräknade tidpunkten för övertagandet kan ju tänkas

bli en följd av förhållanden, som f. n. icke kunna överblickas, och det är

angeläget att något tidsintervall icke uppstår mellan sjukhusets upphörande

som kustsanatorium och landstingets övertagande av sjukhuset. Styrelsen

förutsätter vidare, att den utbyggnad, som skall ske genom landstingets

försorg, erhåller en sådan utformning, att den i huvudsak svarar mot de

vårdbehov, som sjukhusets nuvarande ledning ansett föreligga. Beträffande

personalens pensionering understryker styrelsen nödvändigheten av att

statsmedel i erforderlig utsträckning anvisas för erläggande av de engångsavgifter,

som kunna bli behövliga för att personalen skall tillförsäkras de

förmåner med avseende å tjänstårsberäkning, vilka erfordras för erhållande

av tjänstelivränta.

Departementschefen.

Solhems sjukhus har år 1931 godkänts såsom anstalt för kirurgisk tuberkulos

med skyldighet att mottaga patienter från hela riket, dock med företrädesrätt

för patienter från Älvsborgs län. Som en följd härav har till sjukhuset

utgått och utgår alltjämt av statsmedel dels driftbidrag, dels ock bidrag

till täckande av driftunderskott. För tiden 1 januari 1951—30 juni

1952 har i driftbidrag utbetalats cirka 181 000 kronor och till täckande av

driftunderskott omkring 718 000 kronor. Den alltmer sjunkande tuberkulosfrekvensen

har medfört, att sjukhusets verksamhet övergått till att i

huvudsak vara av rent ortopedisk art. Av år 1950 vid sjukhuset för klinisk

vård intagna patienter utgjorde sålunda endast femton procent tuberkulösa

vårdfall. Samma år behandlades polikliniskt 8 341 patienter, varav endast

en procent var behäftad med tuberkulos. Mot bakgrunden härav och då

ett överskott av vårdplatser föreligger vid övriga anstalter för kirurgisk

tuberkulos synes det uppenbart, att Solhems sjukhus icke längre är behövligt

för sitt ursprungligen avsedda ändamål.

Vid nuvarande knappa platstillgång för den slutna sjukvården och rå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 214.

dande byggnadssvårigheter är det självfallet av vikt, att vårdplatser, vilka

till följd av minskad förekomst av en sjukdom icke längre erfordras vid

bekämpandet av denna sjukdom, kommer till användning inom andra vårdområden.

Den omläggning av verksamheten vid Solhems sjukhus till att

avse vård av ortopediska sjukdomsfall, vilken kommit till stånd som en

följd av den inträffade nedgången i tuberkulosfrekvensen, är därför tillfredsställande

ur sjukvårdens synpunkt. Rådande brist på ortopediska

vårdplatser gör det angeläget, att sjukhuset jämväl för framtiden bibehålies

som en ortopedisk vårdanstalt.

Med hänsyn till det anförda har frågan om sjukhusets framtida ställning

ansetts böra upptagas till prövning. Sedan erforderlig utredning i ärendet

ägt rum, förordar jag, att man nu slutgiltigt tager ställning till under

vilka former den framtida verksamheten vid sjukhuset skall bedrivas.

Jag delar utredningsmannens uppfattning, att ett fortsatt statligt stöd

till den vid Solhems sjukhus bedrivna verksamheten är ägnat att väcka betänkligheter.

Huvudmannaskapet för ortopedvården torde få anses åvila

landsting och landstingsfria städer. Med hänsyn härtill och då en framtida

användning av Solhems sjukhus som ortopedisk klinik kommer att för

Älvsborgs läns vidkommande innebära, att nuvarande behov av specialistvård

på detta område tillgodoses, anser jag landstingets övertagande av

sjukhuset innebära en lämplig lösning av spörsmålet rörande huvudmannaskapet

för den vid sjukhuset bedrivna sjukvårdande verksamheten.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, nödvändiggör landstingets

övertagande av sjukhuset, att ställning tages bl. a. till frågan, huruvida

återbetalning skall ske av de medel, som staten tidigare beviljat stiftelsen

Solhem i form av byggnadsbidrag eller lån. Denna fråga är av

beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning.

Utredningsmannen har föreslagit, dels att landstinget får övertaga betalningsansvaret

för det stiftelsen tidigare beviljade lånet samt att landstinget

medgives ränte- och amorteringsfrihet härför under tio år, dels ock att med

återbetalning av beviljade bidrag för uppförande och utrustning av sjukhuset

må anstå, så länge sjukhuset av landstinget användes för dess sjukvårdande

verksamhet. Enligt min mening har utredningsmannen till stöd

för denna ståndpunkt anfört goda skäl. Med anledning av vad statskontoret

uttalat vill jag framhålla, att landstingets övertagande av sjukhuset

kommer att för statsverket framdeles medföra en årlig besparing av cirka

600 000 kronor. Jag vill även erinra om, att ett bibehållande av sjukhuset

under stiftelsens huvudmannaskap skulle komma att för statsverket medföra

betydande utgifter för om- och tillbyggnad av sjukhuset, vilka kostnader

vid landstingets övertagande av sjukhuset i stället kommer att åvila

landstinget. Det måste vidare beaktas, att sjukhusets övertagande icke

innebär en ur landstingets synpunkt i allo tillfredsställande lösning av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

13

ortopedvården inom länet. I likhet med utredningsmannen anser jag mig

därför böra förorda, att landstinget får övertaga betalningsansvaret för det

stiftelsen tidigare beviljade lånet samt att landstinget medgives ränte- och

amorteringsfrihet härför under tio år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1954.

Senast vid utgången av denna tid skall lånet i dess helhet återbetalas till

statsverket. Jag tillstyrker även, att med återbetalning av beviljade bidrag

för uppförande och utrustning av sjukhuset må tills vidare anstå. Jag förutsätter

därvid, dels att landstinget snarast möjligt låter verkställa den omoch

tillbyggnad, som innefattas i den första etappen av föreliggande byggnadsprojekt,

dels att som villkor för anståndet föreskrives, att sjukhusfastigheten

användes för sjukvårdsändamål eller annat liknande ändamål,

som kan av Kungl. Maj:t godkännas, dels ock att statsbidrag till sjukhusets

drift icke skall utgå längre än t. o. in. budgetåret 1953/54.

Frågan om fördelningen av pensionskostnaderna för förutvarande och

nuvarande befattningshavare vid sjukhuset synes böra ytterligare utredas.

I vad mån statsverket skall bidraga till eventuellt uppkommande kostnader

för erläggande av engångsavgifter torde få avgöras av Kungl. Maj:t, som

bör ställa medel till förfogande från anslaget till Bidrag till driften av anstalter

för kirurgisk tuberkulos.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

a) att Älvsborgs läns landsting i samband med förvärv av

Solhems sjukhus må övertaga betalningsansvaret för ett

stiftelsen Solhem beviljat statslån å 285 000 kronor samt

medgivas ränte- och amorteringsfrihet för lånet under tio

år, räknat från tidpunkten för sjukhusets övertagande,

b) att med återbetalning av stiftelsen Solhem tidigare av

statsmedel beviljade bidrag för uppförande och utrustning

av Solhems sjukhus må anstå, så länge sjukhuset av landstinget

användes för sjukvårdsändamål eller annat ändamål,

som kan av Kungl. Maj:t godkännas.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den framtida verksamheten vid Solhems sjukhus. a1 i texten
  2. SU 1953:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående den framtida verksamheten vid Solhems sjukhus. a1 i texten