Sök i Ratio Lex

Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare

1953-03-21 · 41 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:215, Angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt i

statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare;

given Stockholms slott den 27 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att anslutning till pensioneringen genom statens

pensionsanstalt skall medges för personalen vid de statsunderstödda

stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping-Linköping och

Uppsala samt vid Göteborgs lyriska teater ävensom för personal med musikalisk

verksamhet vid de statsunderstödda symfoniorkestrarna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle. Vidare förordas

dylik anslutning för viss personal vid kungl. hovstaten och för vissa

befattningshavare vid Göteborgs handelshögskola, Oceanografiska institutet

i Göteborg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet, Hushållningssällskapens förbund, Svenska jägareförbundet,

Eugeniahemmet och Sveriges civilförsvarsförbund.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om pensionsrätt i

statens pensionsanstalt (SPA) för vissa befattningshavare samt anför därvid

följande.

I skrivelse den 15 december 1952 har 1951 års pensionsutredning1 framlagt

förslag om viss utvidgning av området för pensioneringen genom statens

pensionsanstalt av befattningshavare inom statsunderstödd verksamhet.

över utredningens förslag har utlåtanden avgivits av statskontoret, musikaliska

akademien, medicinalstyrelsen, statens pensionsanstalt, styrelsen

för Svenska stadsförbundet, stadsfullmäktige i Stockholm, Norrköping,

Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Gävle, teaterrådet, styrelsen för Göteborgs

handelshögskola, styrelsen för sällskapet Eugeniahemmet, styrelserna

för stadsteatrarna i Uppsala, Norrköping-Linköping, Malmö och Hälsingborg

samt för Göteborgs lyriska teater, styrelserna för Konsertföreningen i

Stockholm, stiftelsen Malmö konserthus, Nordvästra Skånes orkesterförening

och Göteborgs orkesterförening ävensom Tjänstemännens centralorganisation.

Teaterrådet har överlämnat yttranden av Teatrarnas riksförbund

och Svenska teaterförbundet.

Jag torde i detta sammanhang också få anmäla framställningar av Svenska

jägareförbundet och Sveriges civilförsvarsförbund om anslutning av

viss personal till SPA-pensioneringen. över dessa båda framställningar har

statens pensionsanstalt avgivit utlåtanden.

Vidare har stadsfullmäktige i Göteborg i skrivelse den 23 december 1952

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte godkänna visst avtal rörande pensionering

av förutvarande befattningshavare vid Styrsö kustsanatorium. Yttranden

över framställningen har avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen, statens

pensionsanstalt och 1951 års pensionsutredning.

1 Expeditionschefen F. C. AV. Ericson, tillika ordförande, samt statskommissarien K.

E. Jerdenius, ledamoten av riksdagens andra kammare N. I. Johansson, direktören i statens

pensionsanstalt T. B. Kjellén, grosshandlaren E. Nordkvist, sekreteraren S. O. Schärman,

ledamoten av riksdagens andra kammare S. P. Svensson och förbundsordföranden

F. Söderman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

3

I. 1951 års pensionsutrednings förslag och däröver avgivna

utlåtanden.

Inledning.

1951 års pensionsutredning har i sin skrivelse inledningsvis erinrat, att

frågan om avgränsningen av pensioneringsverksamheten genom statens pensionsanstalt

vid tillkomsten av 1950 års SPA-reglemente endast lösts provisoriskt

och att det ankommer på utredningen att undersöka både i vilken

utsträckning staten bör åtaga sig att, med eller utan statsbidrag, omhänderha

pensioneringen av icke-statsanställd personal och i vilken utsträckning

och under vilka former staten bör lämna huvudmännen ekonomiskt

bistånd för pensioneringsändamål. I anslutning härtill har utredningen

uttalat, att den ännu icke är beredd att taga ställning till dessa principfrågor

och framlägga förslag beträffande systemet för SPA-pensioneringen. I

fråga om vissa fall av ifrågasatt nyanslutning till SPA-pensioneringen har

utredningen emellertid ansett förutsättningarna uppfyllda för en anslutning

till denna pensionering i dess nuvarande tekniska utformning. På

grund härav och då en sådan anslutning ej synts behöva föregripa det slutliga

ställningstagandet till frågan om den framtida SPA-pensioneringens

ordnande har utredningen funnit sig kunna framlägga förslag om nyanslutning

i dessa fall; det är här väsentligen fråga om fall likartade med

dem, i vilka nyanslutning skett under tiden efter SPA-reglementets tillkomst.

Vid sin prövning av nämnda fråga om SPA-anslutning har utredningen

funnit sig böra tills vidare förutsätta samma allmänna villkor i fråga om

verksamhetens beskaffenhet som 1944 års pensionsutredning uppställt i

sitt till grund för 1950 års SPA-reglering liggande förslag. I enlighet härmed

har SPA-anslutning ansetts böra komma i fråga endast för verksamhet

eller gren av verksamhet, som står staten nära och som genom statsmakternas

åtgärder av ena eller andra slaget särskilt utmärkts såsom en

på staten ankommande angelägenhet, ehuru den handhaves av icke-statligt

förvaltningsorgan.

Utredningen har dessutom uttalat sig för att nyanslutning till SPA-pensioneringen

i avvaktan på utredningens slutliga förslag icke skall medges

annat än för befattningshavare inom verksamhet, som åtnjuter direkt statsbidrag.

Detta direkta statsbidrag bör dessutom utgöra det huvudsakliga

stödet till verksamheten och -— i varje fall reellt sett — vara forinelbundet.

Utredningen betonar, att ett inordnande av en verksamhet i SPA-pensioneringsområdet

skulle — om icke dessa krav är uppfyllda — innebära, att

man med anlitande av SPA-reglementet genomförde en indirekt statsbidragsgivning

av mera kvalificerat slag än den som åstadkommits efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

prövning i den ordning, som är vedertagen vid behandling av statsbidragsärenden

i allmänhet.

De personalgrupper, för vilka utredningen förordat, att SPA-anslutning

skall medges, är följande, nämligen befattningshavare vid Oceanografiska

institutet i Göteborg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet (administrationspersonalen), Göteborgs handelshögskola,

Hushållningssällskapens förbund, Eugeniahemmet, Göteborgs

stadsteater, Göteborgs lyriska teater, Malmö stadsteater, Hälsingborgs

stadsteater och stadsteatern Norrköping-Linköping samt befattningshavare

med musikalisk verksamhet vid Konsertföreningen i Stockholm.

Göteborgs orkesterförening, stiftelsen Malmö konserthus, Norrköpings orkesterförening,

Nordvästra Skånes orkesterförening och Gävleborgs läns

orkesterförening.

Vissa institutioner.

1951 års pensionsutrednings förslag.

Pensionsutredningen har i sin skrivelse uttalat, att den anser, att de i

det föregående angivna huvudkriterierna för SPA-anslutning beträffande

verksamhetens art och det direkta statsbidragets beskaffenhet är för handen

i fråga om följande institutioner, vilkas befattningshavare för närvarande

icke kan anslutas till SPA, nämligen Oceanografiska institutet i Göteborg,

Svenskt biografiskt lexikon och Svenska institutet för kulturellt utbyte

med utlandet (administrationspersonalen). Rörande dessa institutioner

har utredningen i sin skrivelse lämnat följande upplysningar.

Oceanografiska institutet i Göteborg. Institutet, som har till syfte att bedriva

vetenskaplig havsforskning och verka för dennas nyttiggörande för

svenskt näringsliv, tillkom år 1939. Ägare är Göteborgs Kungl. Vetenskapsoch

Vitterhets-Samhälle, som fastställer stadgar och utser styrelse för institutet.

Medel till institutet donerades från Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse, som också i huvudsak bekostade driften intill den 1/10 1948. För

tiden därefter har statsanslag anvisats under åttonde huvudtiteln. Anslaget,

som för innevarande budgetår utgör 81.300 kronor, är så beräknat, att bl. a.

kostnaderna för löner åt de vid institutet anställda befattningshavarna —

med undantag av institutets prefekt, som åtnjuter lön från Göteborgs högskola

i egenskap av professor i oceanografi — täckes. Utöver statsbidraget

har institutet endast smärre inkomster.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i propositionen

1946:273 (s. 435), att staten borde ikläda sig ekonomisk garanti för institutets

fortbestånd och att staten i vart fall borde påtaga sig det ekonomiska

ansvaret för att två angivna vetenskapsmän vid institutet skulle erhålla en

i avlönings- och pensionshänseende tryggad anställning. Riksdagen lämnade

detta uttalande utan erinran.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

5

Utom prefektbefattningen finnes vid institutet sex befattningar, varav

två avses för vetenskapliga uppgifter.

Institutets styrelse begärde för 1950/51, att vissa statliga tjänster skulle

inrättas vid institutet. Föredragande departementschefen framhöll häremot,

att även andra möjligheter för beredande av tryggad anställning åt befattningshavarna

stode till buds, såsom pensionering genom SPA. Fn sedermera

gjord framställning om SPA-anslutning har av SPA tillstyrkts under

förutsättning att avlöningsbestämmelserna för institutets befattningshavare

reglerades i anslutning till det statliga löneplanssystemet. Sådan reglering

har sedermera ägt rum.

Svenskt biografiskt lexikon. Lexikonet är ett personhistoriskt arbete, som

utges av Samfundet för Svenskt Biografiskt Lexikons utgivande. Samfundets

verksamhet står under inseende av Kungl. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien. Stadgar antages av samfundet, som också väljer

visst antal styrelseledamöter. Akademien har dessutom visst inflytande vid

tillsättningen av styrelsen. Lexikonredaktionen är ett personhistoriskt institut,

som i denna egenskap går forskare till handa med begärda upplysningar,

i den mån arbetet på lexikonet tillåter.

Arbetet med lexikonet upptogs i nuvarande regi 1937/38, sedan samfundet

bildats. (En tidigare följd utgavs av ett privat bokförlag.) Finansieringen

har skett praktiskt taget helt med statsbidrag (anslag från åttonde

huvudtiteln och bidrag från humanistiska fonden). Numera, från

1950/51, utgår statsbidraget helt i form av anslag under åttonde huvudtiteln.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 100.000 kronor.

Fyra befattningar finnes f. n. vid lexikonredaktionen. Statliga löneplansnormer

tillämpas.

Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Institutet, vars

syfte är att genom upplysningsarbete, kulturutbyte och på annat sätt verka

för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet,

började sin verksamhet 1945. Institutets medlemmar utgöres av organisationer,

bolag och andra företag samt enskilda personer. Institutets högsta

organ, rådet, utgöres av 100 personer, av vilka halva antalet förordnas av

Kungl. Maj :t och de övriga utses av medlemmarna. I styrelsen förordnas

tre (av elva) ledamöter av Kungl. Maj :t.

Institutet övertog då det började sin verksamhet en del av sina arbetsuppgifter

från den till utrikesdepartementet knutna upplysningsnämnden,

som i samband därmed upphörde. Till institutet överfördes även en rad

uppgifter, som tidigare åvilat utrikesdepartementets pressbyrå, i första

hand dess upplysningsverksamhet av mera allmän karaktär, nämligen

framställning och distribution av dokumentärfilmer om Sverige, utsändande

av artikel- och bildmaterial, grammofonskivor etc. Vidare har institutet

fått övertaga uppgiften alt utge skrifter, motsvarande de av utrikesdepartementet

tidigare publicerade s. k. årsböckerna. Institutet handhar

även bl. a. administrationen av de svenska utlandslektoraten samt ombesörjer

utdelandet av alla stipendier, som av statsmakterna anvisas för utländska

studerande.

Verksamheten bekostas med statsbidrag och bidrag från enskilda. Under

liden t. o. in. 1946/47 utgick statsbidraget enligt en paritetsregel, d. v. s.

under förutsättning, att minst lika stort belopp tillsköts från privat håli.

1946 års sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet uttalade i yttrande

över institutets statsbidragsframställning för 1947/48, alt det syn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

tes rimligt, att staten åtager sig att bestrida de grundläggande kostnaderna

för verksamheten utan att göra sitt bidrag villkorligt. Fr. o. m. 1947/48

har statsbidraget utgått utan angivna villkor. En avsevärd förskjutning i

relationen mellan statsbidrag och enskilda bidrag har efter frångåendet

av paritetsregeln ägt rum. Sålunda utgör statsanslaget för innevarande budgetår

545.000 kronor, under det att de enskilda bidragen för samma år

beräknas till omkring 200.000 kronor.

I institutets administration är f. n. anställda omkring 30 befattningshavare

med löner enligt statliga löneplansnormer. SPP-försäkring tecknades

under andra verksamhetsåret för ett fåtal befattningshavare.

Utredningen förordar också, att möjlighet till SPA-anslutning öppnas för

befattningshavare hos Hushållningssällskapens förbund. Förbundet erhåller

visserligen icke direkt statsbidrag, men då verksamheten finansieras

genom bidrag från hushållningssällskapen, vilka åtnjuter statsbidrag, som

väl fyller de uppställda kraven, och förbundet handhar uppgifter som

eljest ankommit på de skilda sällskapen, har utredningen funnit, att de

av utredningen angivna villkoren för medgivande av SPA-anslutning i realiteten

föreligger även i fråga om förbundet.

Vidare har förordats, att Göteborgs handelshögskola under viss förutsättning

får rätt att SPA-ansluta sin personal. Utredningen har hänvisat till

att förhandlingar förts mellan representanter för staten, Göteborgs stad

och högskolan angående grunden för finansieringen av högskolans verksamhet

fr. o. m. nästa budgetår, varvid preliminärt samförstånd nåtts angående

en finansieringsplan, innebärande ett statligt engagemang av motsvarande

slag som i fråga om Stockholms och Göteborgs högskolor. Eftersom

dessa högskolor är inordnade i SPA-systemet, har utredningen funnit

det vara naturligt, att även Göteborgs handelshögskola kommer i åtnjutande

av motsvarande förmån, under förutsättning att finansieringsavtal

av nyss angiven innebörd kommer till stånd.

I fråga om Eugeniahernmet, där för närvarande endast vissa personalgrupper,

såsom sjuksköterskor och lärare, pensioneras genom SPA, har

utredningen föreslagit utvidgad SPA-anslutningsmöjlighet. Utredningen

har konstaterat, att denna anstalt för vanförevård vad beträffar vissa avdelningar

— sjukavdelningen samt folk- och småskolavdelningarna — i

statsbidragshänseende och i fråga om uppgifter kan jämställas med de

egentliga vanföreanstalterna. Härom har utredningen anfört följande.

Staten lämnar bidrag bl. a. till täckande av driftunderskottet för hemmet

i vad underskottet beräknas belöpa på de nämnda avdelningarna. Den del

av underskottet på driften av hela hemmet, som på detta sätt täckes av

staten, uppgår till omkring 70 %. Med hänsyn till angivna förhållanden

anser utredningen, att beträffande personal hänförlig till de nämnda avdelningarna

starka skäl finnes att bereda möjlighet till SPA-anslutning i

samma utsträckning som vid de egentliga vanföreanstalterna, d. v. s. att utvidga

pensioneringen till att omfatta jämväl ekonomi- och administrations
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

i

personalen. Utredningen kan emellertid inte förorda, att pensioneringen

vid hemmet ordnas efter olika regler för personal inom skilda avdelningar.

I valet mellan att förorda utsträckande av pensioneringen till att gälla

personal vid hemmet i dess helhet eller att låta frågan anstå, har utredningen,

med hänsyn till sjuk- och skolavdelningarnas storlek i förhållande

till de övriga avdelningarna (främst den s. k. asylen, där de svårast vanföra

vårdas för livstiden) samt hemmets uppgifter, stannat för det förstnämnda

alternativet.

Utredningen förordar således, att SPA-reglementet göres tillämpligt på

personalen vid Eugeniahemmct i samma utsträckning som på motsvarande

grupper vid de egentliga vanföreanstalterna. Härvid förutsätter emellertid

utredningen, att statsverket beträffande andra avdelningar än sjuk- och

skolavdelningarna i princip icke belastas med pensioneringsutgifter för

personer tillhörande de nyanslutna grupperna. I enlighet härmed bör statsbidrag

ej utgå för täckande av pensionsavgifter för dessa personer, och

vidare bör statsbidraget till hemmet nedräknas med hänsyn till det indirekta

statsbidrag, som SPA-anslutningen medför. I förevarande speciella fall

bör man enligt utredningens mening vid angivna nedräkning av statsbidraget

tills vidare kunna utgå från att det indirekta statsbidraget är lika stort

som de motsvarande enligt SPA-reglementet utgående avgifterna.

Utlåtandena.

Utredningens förslag om SPA-anslutning beträffande befattningshavare

vid Oceanografiska institutet i Göteborg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenska

institutet för kulturellt utbyte med utlandet (administrationspersonalen),

Hushållningssällskapens förbund, Eugeniaheinmet och Göteborgs handelshögskola

har icke mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Beträffande Göteborgs handelshögskola har statskontoret och statens

pensionsanstalt i likhet med utredningen uttalat, att förutsättning för SPAanslutning

bör vara, att det av utredningen omnämnda finansieringsavtalet

kommer till stånd. Båda myndigheterna har dessutom förklarat sig anse.

att såsom villkor för SPA-anslutning beträffande befattningshavarna vid

Göteborgs handelshögskola bör gälla, att befattningshavarna blir underkastade

statens allmänna avlöningsregleinente, varjämte statens pensionsanstalt

uttalat, att förutsättning för SPA-anslutning beträffande samtliga

de nämnda institutionerna bör vara, att nuvarande pensionsanordningar

avvecklas på visst sätt. Pensionsanstalten har också anfört, att det ökade

behov av statsanslag, som en pensionsreglering för de av pensionsutredningen

angivna befattningshavargrupperna medför, bör göras till föremål

för prövning i den ordning, som gäller för prövning av statsanslag till övriga

driftsutgifter. I fråga om verksamhet, vars kostnader hestrides med

både statliga och icke-statliga medel, förutsätter pensionsanstalten, att mel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

San staten och dess medintressenter i verksamheten överenskommelse träffas

angående pensionsutgifternas fördelning på staten och övriga bidragsgivare.

Medicinalstyrelsen har beträffande Eugeniahemmet uttalat, att ämbetsverket

finner utredningens förslag i fråga om den personal, som tjänstgör

vid avdelning till vars drift statsbidrag icke utgår, i princip riktig. Då

emellertid en minskning av statsbidraget till verksamheten på sätt utredningen

förordat skulle medföra, att motsvarande belopp måste täckas genom

anlitande av hemmets kapitaltillgångar, ifrågasätter medicinalstyrelsen,

om icke med vidtagande av en sådan minskning kan anstå till dess

frågan om hemmets framtida användning och finansiering klarlagts. Även

styrelsen för sällskapet Eugeniahemmet har ansett, att SPA-anslutningen

för ifrågavarande personal bör ske utan minskning av det till verksamheten

vid hemmet utgående statsbidraget.

Statsunderstödda teatrar och orkesterföreningar.

Nuvarande förhållanden.

För närvarande omfattas två teatrar av pensioneringen genom SPA, nämligen

Kung!, teatern (Operan) och Kungl. dramatiska teatern. Dessa teatrar

finansieras till övervägande del med bidrag från den statliga lotterimedelsfonden.

Understöd lämnas också i viss utsträckning av Stockholms stad.

Teatrarna drives i aktiebolagsform och staten är representerad i styrelserna

och vid revisionen av räkenskaper och förvaltning.

Förutom de kungl. teatrarna understödjes även sedan längre tid tillbaka

vissa landsortsteatrar genom betydande regelbundna bidrag av lotterimedel.

Så är fallet beträffande Göteborgs stadsteater, Göteborgs lyriska teater,

Malmö stadsteater, Hälsingborgs stadsteater och stadsteatern NorrköpingLinköping.

Beträffande dessa teatrars finansiella m. fl. förhållanden har

av pensionsutredningen lämnats följande uppgifter.

Göteborgs stadsteater. Teatern, som började sin verksamhet spelåret

1919/20, drives i aktiebolagsform. Bortsett från de rena driftsinkomsterna

baserar sig teaterns ekonomi huvudsakligen på följande förmåner, nämligen

dels av Göteborgs stad upplåten nyttjanderätt till teaterbyggnaden, dels

avkastningen av en av donationsmedel bildad teaterfond, dels statsbidrag,

dels ock anslag från Göteborgs stad.

Av de sammanlagda kontanthidragen från stat och kommun har staten

under femårsperioden 1947/48—1951/52 svarat för omkring 85 % eller i

genomsnitt ca 370 000 kronor årligen. Statsbidraget har utgått under villkor

bl. a., att Göteborgs stad bidragit till verksamheten med visst angivet

minimibelopp (för 1951/52 statsbidrag omkring 380 000 kronor och kommunalt

bidrag omkring 88 000 kronor). Bidraget från teaterfonden har

under senare år merendels uppgått till omkring 60 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

9

Antalet mera fast anställda befattningshavare vid teatern uppgår till omkring

80. Spelsäsongen omfattar 9 månader, vartill kommer en månads

repetitionstid före säsongen.

Vissa befattningshavare är SPP-försäkrade. Försäkringen omfattar i flertalet

fall endast egenpension och gäller förhållandevis låga belopp — för

skådespelare högst 3 000 kronor för år.

Göteborgs lyriska teater. Teatern började sin verksamhet 1920/21 och

drives i aktiebolagsform. Bortsett från de rena driftsinkomsterna baserar

sig teaterns ekonomi huvudsakligen på — förutom förmånen av fri teaterlokal,

som ställts till förfogande av Göteborgs stad — statsbidrag och kommunala

bidrag.

Av de sammanlagda kontantbidragen från stat och kommun under femårsperioden

1947/48—1951/52 har staten svarat för drygt 90 % eller i genomsnitt

omkring 530 000 kronor för år. Statsbidraget har utgått under

villkor bl. a., att Göteborgs stad bidragit till verksamheten med visst angivet

minimibelopp (för 1951/52 statsbidrag 700 000 kronor och kommunalt

bidrag 100 000 kronor).

Antalet mera fast anställda befattningshavare vid teatern utgör i allt omkring

110. Artistpersonalen är bunden vid teatern för ett spelår (8 månader)

i sänder.

Vissa pensionsförsäkringar förekommer — i regel dock avseende mycket

låga belopp (300—500 kronor för år; i enstaka fall 1 500 kronor för år).

I ett par fall utbetalas, i den mån teaterns ekonomi tillåter, av driftmedel

understöd om 2 000 kronor för år.

Malmö stadsteater. Verksamheten vid teatern började 1944/45 och bedrives

av föreningen Malmö stadsteater u. p. a.

Bortsett från de rena driftsinkomsterna baserar sig teaterns ekonomi

på — förutom förmånen av fri teaterlokal, som ställts till förfogande av

Malmö stad — statsbidrag och kommunala bidrag.

Av de sammanlagda kontantbidragen från stat och kommun under femårsperioden

1947/48—1951/52 har staten svarat för omkring 70 % eller

i genomsnitt ca 430 000 kronor för år. Statsbidraget har utgått under villkor

bl. a., att Malmö stad bidragit till verksamheten med visst angivet

minimibelopp (för 1951/52 statsbidrag omkring 690 000 kronor och kommunalt

bidrag omkring 215 000 kronor).

Antalet mera fast anställda befattningshavare vid teatern uppgår till omkring

ett par hundra. Artistpersonalen har tidigare merendels varit anställd

för spelår om 8—9 månader men övergång till helårsanställning sker successivt

och beräknas vara genomförd under nästkommande spelår.

Pensionering är inte ordnad för vid teatern anställd personal.

Hälsingborgs stadsteater. Verksamheten vid denna teater, som tillkom

år 1921, bedrives av Föreningen Hälsingborgs stadsteater u. p. a.

Bortsett från de rena driftsinkomsterna baserar sig teaterns ekonomi huvudsakligen

på statsbidrag och kommunala bidrag. Teaterlokal ställes till

förfogande av Hälsingborgs stad mot att föreningen erlägger en årlig hyra

av 6 000 kronor.

Av de sammanlagda kontantbidragen från stat och kommun under femårsperioden

1947/48—1951/52 har staten svarat för omkring BO % eller i genomsnitt

omkring 85 000 kronor för år. Statsbidraget har utgått under villkor

bl. a. att Hälsingborgs stad bidragit till verksamheten med visst mini
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

mibelopp (för 1951/52 bidrog staten med 110 000 kronor och staden med

55 000 kronor).

Antalet skådespelare och andra anställda uppgår till omkring 30. Helårsanställning

tillämpas för flertalet.

Pensioneringsanordningar finnes ej för personalen.

Stadsteatern Norrköping-Linköping. Verksamheten, som började år

1947/48, bedrives av Stadsteatern Norrköping-Linköping. kretsteater för

Östergötland, förening u. p. a.

Bortsett från de rena driftsinkomsterna baserar sig teaterns ekonomi på

statsbidrag och bidrag från Norrköpings stad, Linköpings stad samt Östergötlands

läns landsting. Fri teaterlokal har ställts till förfogande av Norrköpings

stad under det att Linköpings stad ställer lokal till disposition mot

en avgift av 100 kronor per föreställning.

Av de sammanlagda kontantbidragen från stat, kommuner och landsting

under femårsperioden 1947/48—1951/52 svarade staten för omkring

70 % eller i genomsnitt ca 180 000 kronor för år. Statsbidraget har utgått

under villkor bl. a. att Norrköpings stad och Linköpings stad bidragit till

verksamheten med vissa angivna minimibelopp (för 1951/52 statsbidrag

214 000 kronor samt bidrag från städerna och landstinget 97 000 kronor).

Antalet mera fast anställda befattningshavare uppgår till ett 30-tal. övergång

till helårsanställning har nyligen ägt rum. Spelåret omfattar för närvarande

9 månader, men förlängning har ifrågasatts.

Inga pensionsanordningar finnes.

1944 års pensionsutredning uttalade i sitt betänkande (SOU 1948:47),

att anslutningen av de kungl. teatrarnas personal till SPA ej behövde föranleda

att även andra med lotterimedel understödda teatrar skulle inordnas

i pensioneringssystemet. De kungl. teatrarna kunde nämligen, enligt utredningens

mening, sägas intaga en officiell ställning på ett annat sätt än de

övriga teatrarna.

Föredragande departementschefen godtog i propositionen 1949:200 1944

års pensionsutrednings förslag beträffande de kungl. teatrarna samt uttalade,

att frågan om utvidgning av SPA-pensioneringen till att omfatta

jämväl andra med lotterimedel understödda teatrar samt på sådant sätt

understödd orkesterverksamhet syntes väl förtjänt att övervägas vid den

fortsatta utredningen om SPA:s framtida pensioneringsverksamhet.

Statsunderstödda orkestrar finnes för närvarande i Stockholm, Göteborg.

Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle. Huvudmän för verksamheten

är, utom beträffande Malmö-orkestern, ideella föreningar, vilkas medlemmar

i regel utgöres av konsertabonnenter. Styrelser väljes i allmänhet av

föreningarna. I Stockholm, Göteborg och Hälsingborg tillsättes dock några

styrelseposter av stadsfullmäktige. Huvudman för orkestern i Malmö är

Stiftelsen Malmö konserthus. Kungl. Maj :t fastställer reglemente för stiftelsen

och tillsätter ordförande och två styrelseledamöter. Övriga fyra styrelseledamöter

väljes av stadsfullmäktige.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21ö.

11

Statsbidrag utgår till angivna orkestrar från lotterimedelsfonden. Som

statsbidragsvillkor bar i allmänhet föreskrivits, att från annat håll, i regel

vederbörande kommun, lämnas minst lika stort bidrag som det statliga.

Kommunerna å sin sida har vanligen uppställt motsvarande bidragsvillkor.

Under år 1951 beviljades lotterimedelsbidrag till angivna orkestrar med

sammanlagt 1 118 000 kronor (Stockholm 261 000 kr., Göteborg 259 000

kr., Malmö 142 000 kr., Hälsingborg 154 000 kr., Norrköping 148 000 kr. och

Gävle 154 000 kr.).

Förutom de fasta orkestrarna finnes ett stort antal, inom vilka amatörer

och yrkesmän samarbetar. Dessa orkestrar är sammanslutna till Sveriges

orkesterföreningars riksförbund (S.O.R.), som erhåller lotterimedelsbidrag

för fördelning mellan S.O.R.-orkestrarna. Det årliga bidraget till S.O.R. har

för de senare åren uppgått till 125 000 kronor.

1947 års musikutredning, som enligt sina direktiv bl. a. haft att utreda

frågan om förbättring av löne- och pensionsförhållandena för de hos vissa

större orkesterföreningar anställda musikerna, avgav den 25 juli 1951 ett

betänkande rörande konsertväsendet med förslag angående offentligt understödda

symfoniorkestrar och orkestermusikernas pensionering. Musikutredningens

förslag går ut på dels genomgripande förändringar i organisatoriskt

och finansiellt hänseende beträffande konsertväsendet dels ock

lönereglering enligt statliga löneplansnormer och pensionsreglering genom

SPA-anslutning för de anställda vid yrkesorkestrarna. Rörande den närmare

innebörden av förslagen torde jag få hänvisa till betänkandet.

I fråga om de nuvarande pensioneringsanordningarna vid ifrågavarande

orkestrar har pensionsutredningen lämnat följande redogörelse.

Konsertföreningens i Stockholm pensionsanstalt (understödsförening)

grundades år 1932. Samtliga i Konsertföreningen fast anställda musiker är

— om inte av någon särskild anledning annorlunda föreskrives i anställningskontrakt

— skyldiga alt tillhöra pensionsanstalten. Den nuvarande

ordinarie dirigenten liksom orkestervaktmästaren är likaledes medlemmar

av pensionsanstalten. Pensionsåldern är 62 år. Någon möjlighet till förtidspensionering

föreligger inte. För närvarande finnes 25 pensionsrum. Den

totala årspensionen är 2 700 kronor. Familjepensionen uppgår för änka

utan barn till 900 kronor per år, för änka med ett barn till 1 170 kronor,

för änka med två barn till 1 350 kronor etc. De anställdas pensionsavgifter

är för närvarande för egenpension 25 kronor per månad samt för familjepension

10 kronor. Konsertföreningen tillskjuter för varje medlem i pensionsanstalten

20 kronor per månad till egenpension och avsätter, när föreningen

så kan, årligen 10 000 kronor till familjepensioneringsändamål. Under

tiden 1938 t. o. m. 1947 har pensionsanstalten åtnjutit årligt anslag till anstaltens

fonder från staten och staden med från vardera 25 000 kronor,

d. v. s. sammanlagt 500 000 kronor. Vid slutet av ar 1950 uppgick av pensionsanstalten

disponerade fonder till i runt tal 1 600 000 kronor. På grund

av att särskilda anslag lämnats från Stockholms stad har det under de

senaste åren blivit möjligt för pensionsanstalten att till var och en av pensionärerna

(ej änkor eller barn) utanordna ett tillfälligt pensionsbidrag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

med 100 kronor per månad. Vid slutet av år 1950 var 75 personer anslutna

till pensionsanstalten förutom pensionärerna, vilkas antal vid samma tid

uppgick till 29 (19 tjänstepensionstagare och 10 familjepensionstagare).

Det kan beräknas, att — om inte antalet pensionsrum kan ökas utöver de

25 — samtliga dessa rum redan år 1953 kommer att vara besatta, för den

händelse inga dödsfall bland pensionärerna inträffar. Under åren 1954—56

tillkommer ytterligare 10 pensionärer, vilka f. n. inte kan garanteras pensionsrum.

Enligt styrelsebeslut har Konsertföreningen åtagit sig att i de

fall, där orkestermedlem skulle komma att lämna tjänsten utan att omedelbart

erhålla pension, sörja för att vederbörande under väntetiden erhåller

ekonomiska förmåner motsvarande dem han som pensionär skulle åtnjuta.

Denna utfästelse skulle emellertid gälla endast under förutsättning

att Konsertföreningen för sin verksamhet erhåller tillräckliga anslag.

Göteborgs symfoniorkesters pensionskassa (understödsförening) bildades

år 1912. Kassan har f. n. ett 25-tal pensionärer, vilka var och en i pension

erhåller 1 470 kronor årligen. År 1945 vidtogs en omorganisation av

kassan. Genom en höjning av pensionsåldern från 58 till 62 år ävensom eu

höjning av avgifterna kunde den årliga pensionen för nytillträdande pensionärer

fastställas till 3 000 kronor. För dylik pension finnes 16 pensionsrum.

Pensionsavgiften uppgår till 300 kronor per år. Orkesterföreningen

tillskjuter för varje orkestermedlem enahanda belopp. Enligt kassans stadgar

är medlemsantalet maximerat till 57. På grund därav har inte alla orkestermusiker

beretts plats i anstalten. Pensionskassan disponerade vid

slutet av år 1950 ett kapital av ca 760 000 kronor.

Stiftelsen Malmö konserthus’ pensionskassa (understödsförening) bildades

år 1945. Skyldighet att tillhöra kassan föreligger för den, som anställes som

ordinarie orkestermusiker före 45 års ålder. Musiker under 45 år, som innehade

sådan anställning vid kassans bildande, har rättighet men inte skyldighet

att inträda i kassan. Vid slutet av år 1950 utgjorde antalet medlemmar

i pensionskassan 43. Pensionsåldern är 60 år, och pensionen utgår med

belopp, som varierar från 250 till 100 kronor per år beroende på vederbörandes

ålder vid inträdet i kassan. Pensionsavgifterna varierar mellan 40

och 70 kronor per år. Till pensionerna kan dock under vissa förutsättningar

läggas s. k. fyllnadspensioner. Pensionskassan förfogade vid utgången av år

1950 över ett belopp av något mer än 128 000 kronor.

Vid Norrköpings orkesterförening är pensionsförhållandena helt oreglerade.

Genom varulotteri, tombola m. in. har föreningen tillförts ett belopp

av omkring 40 000 kronor. Detta kapital har tills vidare fonderats.

Nordvästra Skånes (Hälsingborgs) symfoniorkesters pensionskassa (understödsförening)

registrerades år 1941. Pensionsåldern är 60 år. Ålderspension

utgår med 250 kronor per år och änkepension med 150 kronor

per år. Enligt år 1946 utarbetade nya stadgar har pensionsåldern höjts

till 62 år och ålderspension respektive änkepension ökats till 1 200 kronor

respektive 720 kronor per år. De nya bestämmelserna har emellertid ännu

inte kunnat registreras. Vissa av orkestermusikerna har på grund av för

hög levnadsålder inte kunnat inträda i kassan. Pensionsfonden uppgick

vid början av år 1951 till ca 135 000 kronor.

Gävle borgs läns symfoniorkesters pensionskassa (understödsförening)

stiftades år 1942. Enligt stadgarna är pensionsåldern 60 år. Ålderspensionen

utgör 250 kronor per år och änkepensionen 150 kronor per år. Ännu vid

slutet av år 1950 var emellertid det disponibla kapitalet så ringa, att det

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

13

medgav en ålderspension av endast 150 kronor årligen. Med hänsyn därtill

har fattats beslut om kassans upplösande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att musikerna vid orkestrarna

i Norrköping och Gävle icke har någon pensionsrätt. Vid orkestrarna i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg finnes visserligen pensionskassor,

men de pensioner, som kan utbetalas, är mycket obetydliga och pensioneringen

omfattar icke alla orkestermusikerna.

1951 års pensionsutrednings förslag.

Vad till en början beträffar teatrarna har pensionsutredningen vid granskning

av SPA-anslutningsfrågan funnit de inledningsvis angivna förutsättningarna

beträffande verksamhetens art och statsbidragets beskaffenhet

icke vara fullt klart för handen. Utredningen har dock fäst vikt vid att de

statliga bidragen under lång tid utgjort det väsentliga stödet till verksamheten.

Vidare har utredningen beaktat bl. a. angelägenheten av en snar

pensionsreglering inom berörda område och önskvärdheten av att därvid

få till stånd ett enhetligt pensionssystem, som underlättar cirkulation mellan

teatrarna och förbättrar möjligheterna för landsortsteatrarna att vid

anställande av artistpersonal hävda sig i konkurrensen med de i SPA-systemet

redan inordnade Stockholms-teatrarna. Utredningen har med utgångspunkt

från angivna förhållanden kommit till den uppfattningen, att i och

för sig övervägande skäl talar för att angivna teatrars pensionsfråga nu

löses genom SPA-anslutning av befattningshavarna.

I fråga om orkesterföreningarna har utredningen konstaterat, att statsbidragen,

som utgör en mindre del av den totala bidragssumman än beträffande

teatrarna, väger jämnt emot bidragen från kommunalt håll. Även

i fråga om orkestrarna finnes dock speciella skäl, som enligt utredningen

måste beaktas i sammanhanget. Sålunda har pensionsfrågan inom detta

verksamhetsområde på grund av åldersfördelningen bland de aktiva musikerna

en särskilt brännande aktualitet. Vidare är antalet redan avgångna

musiker, för vilka pensionsförhållandena inte är tillfredsställande ordnade,

relativt stort (omkring 100). Även för denna sistnämnda grupp, för vilken

icke ifrågasatts något statligt engagemang, torde det vara av betydelse, att

pensionsfrågan för de aktiva blir löst utan dröjsmål, då i annat fall ingen

säker utgångspunkt finnes för förbättring av de avgångnas villkor. Vid

bedömningen av pensionsfrågan för orkesterpersonalen har pensionsutredningen

vidare ansett, att densamma bör lösas samtidigt med att pensionsförhållandena

regleras för teaterpersonalen.

Efter övervägande av de olika på spörsmålet inverkande omständigheterna

har pensionsutredningen — som utgått från att det statliga engagemanget

på förevarande områden icke kommer att minskas under den när
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

maste framtiden — funnit sig kunna förorda att SPA-anslutning under viss

förutsättning medges för personal vid de i det föregående angivna teatrarna

i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Norrköping-Linköping samt orkestrarna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle.

Utredningen har härvid förutsatt att pensionsregleringen får ske på basis

av gällande lönesystem. Den av utredningen avsedda förutsättningen för att

SPA-anslutning skall medges beträffande personal vid nämnda teatrar och

orkesterföreningar är, att villkoren för erhållande av lotterimedelsbidrag

till verksamheten regleras på sådant sätt, att dylika bidrag framdeles lämnas

endast om vederbörande kommun åtager sig att svara för att fortlöpande

pensionsavgifter enligt SPA-reglementet inbetalas. Härvid har utredningen

förutsatt, att statsbidrag icke skall lämnas till täckande av vare

sig fortlöpande avgifter eller engångsavgifter.

Utredningen har meddelat, att den även övervägt SPA-anslutning för personal

vid Uppsala stadsteater. Denna teater åtnjuter sedan spelåret 1951/52

lotterimedelsbidrag efter samma grunder som de nyssnämnda teatrarna.

Pensiönsutredningen har emellertid förklarat sig med hänsyn till den korta

tid, varunder Uppsala stadsteater åtnjutit statsbidrag, icke ha kunnat finna

tillräckliga hållpunkter för att bedöma fastheten i statens ekonomiska engagemang

beträffande denna teater. Utredningen har därför ansett sig icke

kunna framlägga förslag om att denna teater nu inordnas i SPA-området.

Utredningen har dock förutsatt, att denna fråga närmare överväges vid

behandlingen av utredningens förslag.

/

Utredningen har i sammanhanget betonat, att frågan om statsbidrag till

pensioneringskostnader för angivna grupper endast provisoriskt löses genom

den förordade SPA-anslutningen. Vid ett eventuellt införande för personal

i statsunderstödd verksamhet av ett pensioneringssystem, som ej

automatiskt medför statsbidrag, torde enligt utredningen prövningen av

statsbidragsfrågor beträffande pensioneringsutgifter och rörande andra utgifter

kunna komma att samordnas, vilket kan medföra förändringar.

Vad beträffar pensioneringens närmare omfattning förutsätter pensionsutredningen,

att vid teatrarna — liksom vid de redan SPA-anslutna teatrarna

— i princip samtliga fast anställda befattningshavare, för vilka anställningen

ej utgör bisyssla, inbegripes. I fråga om orkesterpersonalen anser

däremot utredningen — som härvid åberopat de principer, som i förevarande

avseende ligger till grund för SPA-reglementet — att SPA-anslutning

för närvarande bör ifrågakomma endast för befattningshavare med

musikalisk verksamhet.

Utlåtandena.

Pensionsutredningens förslag att befattningshavare vid vissa med lotterimedel

understödda teatrar och orkestrar skall anslutas til! SPA har av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

15

styrkts av statskontoret och statens pensionsanstalt, medan övriga remissinstanser,

som uttalat sig i denna fråga, bl. a. styrelsen för Svenska stadsförbundet,

stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

musikaliska akademien och teaterrådet, i princip tillstyrkt förslaget i denna

del.

Statskontoret gör invändningar ur allmänt ekonomiska, principiella och

administrativa synpunkter. Ämbetsverket anför i huvudsak följande.

Antalet befattningshavare vid teatrarna och orkestrarna uppgår till 734,

varav 450 vid teatrarna och 284 vid orkesterföreningarna, medan pensionsutredningens

hela förslag omfattar 868 befattningshavare. Enligt beräkningar

av statens pensionsanstalt skulle ett bifall till utredningsförslaget i

sin helhet medföra engångskostnader betydligt överstigande 10 miljoner

kronor, samt, under förutsättning att nuvarande procenttal, 53, för beräkning

av rörligt tillägg å utgående pension förblir oförändrat, en årlig kostnad

av 1 å 1,5 miljoner kronor. Av kostnaderna, som alltså till största delen

hänför sig till teatrarna och orkesterföreningarna, skulle beträffande dessa

hälften falla på vederbörande kommun och hälften på statsverket. Redan

ur allmänt ekonomiska synpunkter måste enligt statskontorets mening

starka betänkligheter möta mot att nu genomföra en pensionsreglering av

den storleksordning, varom här är fråga, för teatrarna och orkesterföreningarna,

i all synnerhet som utredningen betonat, att frågan om statsbidrag

till pensioneringskostnaderna för angivna grupper endast provisoriskt

löses genom den förordade SPA-anslutningen och att förändringar

härutinnan kan komma att uppstå, sedan utredningen tagit slutlig ställning

till frågan om SPA-pensioneringen. I detta sammanhang bör beaktas, att

angivna dryga engångskostnader uppstår vid anslutningen i samband med

då ifrågakommande retroaktiv tjänstårsberäkning.

Men även principiella invändningar kan riktas mot den ifrågasatta SPAanslutningen

av här avsedd teater- och orkesterpersonal. Vederbörande teatrar

och orkesterföreningar åtnjuter statsbidrag från lotterimedelsfonden.

För huvudmannaskapet svarar i flertalet fall ideella föreningar, i övriga fall

aktiebolag eller stiftelser. I väsentliga delar råder i fråga om verksamheten

överensstämmelse med de kungl. teatrarna, vilkas personal är ansluten till

SPA-reglementet. Statskontoret har i utlåtande den 3 februari 1949 över

1944 års pensionsutrednings betänkande framhållit, att de kungl. teatrarna

i pensionshänseende rätteligen borde jämställas med de statliga bolagen

och följaktligen hänföras till en icke-statsunderstödd pensionering. Med

hänsyn emellertid till att staten vid ordnandet av denna personals pensionering

även övertagit de fonder, som uppsamlats inom de för detta ändamål

tidigare verksamma pensionsinrätlningarna ville ämbetsverket icke

motsätta sig, att den statsunderstödda pensioneringen i SPA fortfarande

hölles öppen för denna teaterpersonal. Vederbörande departementschef anslöt

sig till den uppfattning, åt vilken statskontoret sålunda givit uttryck,

och framhöll, såsom 1951 års pensionsutredning jämväl erinrat, att det torde

böra övervägas, huruvida icke vid en framtida utbyggnad av SPA-pensioneringen

befattningshavarna vid de kungl. teatrarna skulle överföras

till den icke-statsundcrstödda pensioneringen. Att under sådana förhållanden

i den statsunderstödda pensioneringen inordna nu ifrågavarade stora

personalgrupper, beträffande vilka olt sådant övervägande i lika hög grad

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

måste anses befogat, innan slutlig ställning tagits till utformningen av

den statliga pensioneringsverksamheten för ieke-statlig personal, måste

statskontoret finna synnerligen betänkligt.

Även om statskontoret icke vill förneka, att de nuvarande pensionsförhållandena

vid teatrarna och orkesterföreningarna kan betraktas såsom

otillfredsställande, föreligger enligt ämbetsverkets mening icke tillräckliga

motiv för att under förhandenvarande omständigheter nu medgiva SPAreglementets

tillämpning på dessa personalkategorier. För ett uppskjutande

av pensionsfrågan i dessa fall talar också den omständigheten, att löneoch

anställningsförhållandena framför allt beträffande orkesterföreningarna

icke är tillfredsställande ordnade. För pensionsanstaltens del skulle ett

inordnande av befattningshavarna i fråga under SPA-reglementet på basis

av nu gällande löneförhållanden med säkerhet medföra betydande svårigheter.

Det torde i första hand få anses påkallat, att löne- och anställningsvillkoren

för personalen regleras på sådant sätt att en SPA-anslutning underlättas.

Statskontoret har framhållit, att en lönereglering för orkesterföreningarnas

del dock under inga förhållanden bör ske enligt 1947 års musikutrednings

förslag, som innebar tillämpning av det statliga lönesystemet. Den naturliga

anställningsformen för musikerna synes statskontoret vara anställning

enligt kontrakt, vilkas innebörd fastställes i kollektivavtal.

För det fall att pensionsutredningens förslag skulle vinna bifall också

i fråga om teatrarna och orkesterföreningarna har statskontoret -— både i

fråga om dessa och övriga till SPA-anslutning avsedda institutioner — framhållit

angelägenheten av att beslut angående dispositionen av befintliga

pensionsfonder och pensionsförsäkringar fattas i samband med att anslutning

beviljas. Erfarenheten har nämligen, enligt ämbetsverket, visat, att

oförutsedda svårigheter kan uppkomma, om tidigare befintliga pensioneringsanordningar

skall avvecklas först sedan pensionsrätt och därmed följande

retroaktiv tjänstårsberäkning medgivits.

Statens pensionsanstalt har under hänvisning till att pensionsrätt i regel

tillkommer de anställda inom statlig och kommunal verksamhet och

till att det får anses uteslutet, att de av förslaget omfattade institutionerna

i längden kan bestå om icke pensionsfrågan ordnas, förklarat sig icke ha

något att erinra mot att med statens medverkan pensionering av något

slag kommer till stånd för ifrågavarande befattningshavare. Däremot motsätter

sig pensionsanstalten bestämt, att pensionsreglering sker genom

SPA-anslutning, innan anställnings- och lönevillkoren för teater- och orkesterpersonalen

reglerats på ett ur pensioneringssynpunkt godtagbart sätt.

Hittillsvarande erfarenheter beträffande de kungl. teatrarna talar enligt anstalten

med styrka för ett uppskov med SPA-anslutning för nu ifrågavarande

grupper.

Av de remissinstanser, som tillstyrkt pensionsreglering genom SPA-anslutning,

har å andra sidan bl. a. stadsfullmäktige i Stockholm och Göte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

17

borg, styrelsen för Malmö stadsteater, musikaliska akademien, styrelsen för

Konseriföreningen i Stockholm och Tjänstemännens centralorganisation

särskilt understrukit vikten av ett snabbt genomförande av pensionsregleringen

för de ifrågavarande personalgrupperna.

Ur finansiella synpunkter har invändningar riktats mot utredningens

förslag om SPA-anslutning för teater- och orkesterpersonal -— förutom av

statskontoret, som enligt vad som framgår av föregående redogörelse ansett

kostnaderna ägnade att inge betänkligheter ur statens synpunkt — av

stadsfullmäktige i Norrköping och Gävle, som med hänsyn till kostnaderna

för städerna ansett sig inte kunna biträda förslaget.

Pensionsutredningens förslag angående fördelningen av kostnaderna för

pensionsregleringen för teater- och orkesterpersonalen — innebärande att

städerna skall svara för att fortlöpande SPA-avgifter inbetalas och att statsbidrag

icke skall utgå till vare sig fortlöpande avgifter eller engångsavgifter

— har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av styrelsen för Svenska stadsförbundet

och stadsfullmäktige i Stockholm, Malmö och Hälsingborg. Stadsfullmäktige

i Göteborg har förklarat sig förutsätta, att frågan om fördelningen

av kostnaderna blir föremål för särskilda överläggningar, varvid bör

tillses, att nuvarande proportioner mellan bidragen från stat och kommun

bibehålies. Statens pensionsanstalt har förutsatt, att mellan staten och dess

medintressenter i verksamheten skall träffas överenskommelse angående

fördelningen av pensionsutgifterna. I kostnadsfrågan har teaterrådet beträffande

teaterverksamheten framhållit, att denna visserligen är att betrakta

som en allmänt kulturell uppgift, men att densamma också i betydande

utsträckning tillgodoser lokala behov, varför det synes teaterrådet

rimligt, att även kommunerna lämnar sin medverkan till den föreslagna

pensioneringen.

Den av pensionsutredningen föreslagna omregleringen av statsbidragsvillkoren

för teatrarna och orkestrarna •— som innebär att statsbidrag till

verksamheten framdeles skall lämnas endast om vederbörande stad svarar

för att fortlöpande SPA-avgifter inbetalas — har föranlett särskild erinran

endast från stadsfullmäktige i Norrköping samt styrelserna för Göteborgs

lyriska teater, Göteborgs orkesterförening och stadsteatern Norrköping-Linköping.

Sistnämnda styrelse har uttalat, att det ifrågavarande villkoret bör

införas först i och med att SPA-anslutning sker.

I anslutning till pensionsutredningens uttalande, att frågan om SPA-anslutning

av befattningshavare vid Uppsala stadsteater bör övervägas i samband

med behandlingen av utredningsförslaget, har yrkande om att pensionsreglering

hör genomföras även vid nämnda teater gjorts av teaterrådet,

styrelsen för Uppsala stadsteater och Tjänstemännens centralorganisation.

Enahanda yrkande har — i yttranden till teaterrådet — gjorts av Teatrar
-

‘2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 215.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

nas riksförbund och Svenska teaterförbundet. Tealerrådet har i frågan anfört,

att Uppsala stadsteater, som upprättats med statligt stöd och åtnjuter

årligt bidrag ur lotterimedelsfonden till sin verksamhet, redan ingår som

ett fast led i landets stadsteaterverksamhet. Bärande skäl kan därför enligt

rådets mening icke åberopas för att ställa denna teater vid sidan av en

genom statens medverkan ordnad pensionering. En dylik åtgärd skulle enligt

teaterrådets uppfattning sannolikt få till följd, att Uppsala stadsteater

icke skulle kunna hävda sig i konkurrensen med de övriga stadsteatrarna i

fråga om skådespelarkrafter och härigenom komma att ställas i ett särskilt

ogynnsamt läge, till förfång för teaterns ekonomiska drift och konstnärliga

verksamhet.

I utlåtandena från teaterrådet och Tjänstemännens centralorganisation

har hemställts, att pensionsfrågan för den statsunderstödda ambulerande

teaterverksamheten, främst riksteatern, framdeles undersökes. Pensionsfrågan

för nämnda teaterverksamhet har upptagits också i yttrandena till

teaterrådet från Teatrarnas riksförbund och Svenska teaterförbundet.

Pensionsutredningens förslag innebär, såsom förut nämnts, bl. a., att

beträffande orkestrarna endast befattningshavare med musikaliska uppgifter

skall omfattas av den med statligt stöd ordnade pensioneringen. Att

administrationspersonalen ställes utanför denna har föranlett erinringar

från stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg samt styrelserna

för Konsertföreningen i Stockholm, Göteborgs orkesterförening och

stiftelsen Malmö konserthus. Musikaliska akademien har anfört, att uteslutandet

av den fåtaliga administrationspersonalen knappast kan anses helt

tillfredsställande. Akademien har förklarat, att då pensionsutredningen uttalat,

att SPA-anslutning för närvarande bör ifrågakomma endast för befattningshavare

med musikalisk verksamhet, akademien i varje fall har utgått

från att pensionsutredningen under sitt fortsatta arbete kommer att

underkasta ståndpunktstagandet förnyad prövning.

Den av utredningen förordade begränsningen av pensionsregleringen till

att omfatta endast de i tjänst varande befattningshavarna men däremot

inte de avgångna har berörts i en del yttranden. Ä ena sidan har statskontoret,

statens pensionsanstalt, musikaliska akademien och teaterrådet i

denna fråga anfört betänkligheter mot ett statligt engagemang eller förklarat

sig anse kommunalt stöd för förbättring av de avgångnas pensionsvillkor

vara rimligt. Å andra sidan har yrkande om statlig medverkan till

pensioneringen av de avgångna gjorts av styrelsen för Göteborgs orkesterförening,

varjämte stadsfullmäktige i Stockholm och styrelsen för Konsertföreningen

i Stockholm uttalat, att förhandlingar bör upptagas med

staten angående fördelningen av kostnaderna för pensioneringen av de avgångna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215. 19

Särskilda frågor.

1951 års pensionsutrednings förslag.

Den föreslagna pensionsregleringen bör enligt pensionsutredningens mening

genomföras fr. o. m. den 1 juli 1953, eller beträffande teatrar och orkesterföreningar,

vilkas verksamhetsår börjar vid annan tidpunkt, fr. o. m.

ingången av det verksamhetsår, som börjar näst efter den 1 juli 1953.

Beträffande detaljregleringen föreslås i sak samma anordningar som i

fråga om jämförliga redan SPA-anslutna grupper. I fråga om den närmare

utformningen av pensioneringssystemet för teater- och orkesterpersonalen

förordar emellertid utredningen i enlighet med vad i det följande anföres

vissa särbestämmelser.

Befattningarna hänföres till pensionsgrupp B enligt SPA-reglementet,

vilket innebär, att anslutning sker efter särskild registrering, varvid pensionsanstalten

bl. a. har att pröva, huruvida befattningarna är av stadigvarande

art och avsedda för tjänstgöring under så stor del av året och i

sådan omfattning, som kan anses normal för verksamheten. Förslaget innebär,

att förordnandepensionsgrunderna icke blir tillämpliga i fråga om teaterchefsbefattningarna.

Förordnandepensionsformen bör enligt utredningens

mening icke komma i fråga med hänsyn till finansieringsförhållandena.

Befattningshavare, som under viss tid av kalenderåret icke är anställd,

kommer under sådan tid att sakna pensionsskydd. Detta kan i vissa fall

medföra obilliga konsekvenser. Härav påkallas emellertid enligt utredningens

mening icke någon ändring i pensionsbestämmelserna, då reglering av

anställningsförhållandena synes kunna ske i de fall detta anses önskvärt.

SPA-reglementet är så utformat, att det medför principiellt avsedd relation

mellan pension och lön under förutsättning att det statliga lönesystemet

tillämpas. I andra fall, då lönens beroende av ändring av den ortsgrupp

till vilken befattningshavarens stationeringsort är hänförd eller av

variationer i den allmänna levnadskostnadsnivån icke är känt och fastslaget

genom att detta lönesystem följes, skall man enligt SPA-reglementet förutsätta,

att fråga är om löner, som bestämts av dyrorts- och levnadskostnadsfaktorerna

i så hög grad som maximalt kan ifrågakomma enligt det statliga

lönesystemet. I enlighet härmed betraktas lönerna som 5-ortslöner, oavsett

till vilken ortsgrupp befattningshavaren är hänförd. Härav följer regelmässigt

för befattningshavare på 4-ort sänkning i pensionsklass med ett

steg och för befattningshavare på 3-ort sänkning med två steg i förhållande

till den inplacering som skulle ha gjorts om lönejämförelse hade skett icke

med den statliga 5-ortsskalan utan med den statliga löneskala, som gäller

för respektive ortsgrupp. Vad beträffar hänsynstagandet till levnadskostnadsfaktorn

bygger SPA-reglementet på en motsvarande anordning. En

lön som bestämmes annorledes än enligt det statliga lönesystemet skall så
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

lunda enligt reglementet anses inkludera »rörligt tillägg» beräknat efter det

högsta procenttal, som kan ifrågakomma enligt det statliga lönesystemet.

Denna sistnämnda anordning var av vikt så länge förhöjningen av de statliga

lönerna avsågs skola ske efter en i statens löneplansförordning angiven

formel och det i denna formel fastställda »taket» (18 %) icke uppnåtts.

Numera, då de statliga lönerna bestämmes årsvis efter förhandlingar, får

bestämmelsen däremot icke den ursprungligen avsedda effekten.

Vid antagandet av SPA-reglementet förutsattes, att de olägenheter, som

kan uppstå till följd av de nyss angivna föreskrifterna om pensionsklassbestämning

i fall, då det statliga lönesystemet icke tillämpas, i regel kan

efter hand elimineras genom övergång till detta lönesystem. Beträffande de

kungl. teatrarna förutsattes emellertid denna möjlighet icke föreligga och

med hänsyn härtill ansågs en särbestämmelse böra meddelas för dessa teatrar.

Emligt denna särbestämmelse skulle tills vidare för befattningshavare

vid de kungl. teatrarna pensionsklassen bestämmas med ledning av

den lön enligt statlig löneplan, som med inräknande av procentuell förhöjning

(vid inordnandet i pensioneringen 12 %) motsvarade vederbörandes

grundlön jämte kristillägg (vid inordnandet 25,7 %). Den förut berörda

föreskriften angående hänsynstagande till dyrortsfaktorn var i sammanhanget

utan betydelse, eftersom de kungl. teatrarna är belägna på 5-ort.

Vid en eventuell pensionsreglering för personal vid teatrar och orkesterföreningar

är, såsom framgår av det föregående, föreskriften i SPA-reglementet

om att lön, som ej utgår enligt det statliga lönesystemet, skall betraktas

som 5-ortslön alltjämt aktuell, medan föreskriften om hänsynstagande

till levnadskostnadsfaktorn numera icke har den ursprungliga betydelsen.

Beträffande den av nu ifrågasatt pensionsreglering berörda teater-

och orkesterpersonalen — för vilken man enligt pensionsutredningen i

allmänhet icke synes kunna räkna med övergång till det statliga lönesystemet

— medför en tillämpning av gällande SPA-bestämmelser, i enlighet

med vad nyss sagts, rent automatiskt en dyrortsgradering av pensionerna

i den mån dyrortsförhållandena inverkat vid löneavvägningen. I betraktande

av att man vid utformningen av pensionsreglementena för statstjänstemän

och principiellt även av SPA-reglementet direkt åsyftat enhetliga

pensionsbelopp oavsett dyrortsförhållandena har pensionsutredningen

funnit ett sådant resultat otillfredsställande. Med hänsyn härtill och

till önskvärdheten att förbättra cirkulationsmöjligheterna för nämnda personalgrupper

anser utredningen, att en dyrortsgradering av pensionerna

för ifrågavarande befattningshavare — som finnes på 3-, 4- och 5-ort — bör

undvikas. Vad beträffar sättet att undvika dyrortsgraderingen har inom

utredningen närmare övervägts två alternativ, nämligen antingen upphävande

för teater- och orkesterpersonalen av SPA-reglementets föreskrift

om att lön, bestämd annorledes än enligt det statliga lönesystemet, skall

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

21

betraktas som 5-ortslön eller tillämpning av nyssnämnda föreskrift i SPAreglementet

kompletterad med en specialregel så att vid pensionsklassbestämningen

skulle åstadkommas sänkning med sammanlagt lika många

steg för befattningshavare på 4-ort och 5-ort, som skulle följa enbart på

grund av redan gällande föreskrift för befattningshavare på 3-ort. Resultatet

blir enligt det sist angivna alternativet, att pensionsklassen i samtliga

fall kommer att ligga två steg lägre än enligt det förstnämnda systemet:

på 5-ort sänkning med två steg på grund av den ifrågasatta specialregeln, på

4-ort sänkning med ett steg enligt specialregeln och ett steg enligt den redan

befintliga föreskriften samt slutligen på 3-ort sänkning med två steg på

grund av den redan befintliga föreskriften.

Vid bedömningen av ifrågavarande spörsmål har utredningen funnit

övervägande skäl tala för den anordning, som innebär genomgående sänkning

med två steg. Utredningen har därför förordat, att för av förslaget omfattad

teater- och orkesterpersonal, för vilken tillämpas annat lönesystem

än det statliga, skall införas en specialbestämmelse, enligt vilken — såframt

icke Kungl. Maj :t av särskilda skäl medger undantag — för sådana befattningshavare

på 5-ort och på 4-ort skall tillämpas de pensionsklasser,

vilkas nummer med två enheter respektive en enhet understiger de eljest

enligt SPA-reglementet ifrågakommande pensionsklasserna.

Utredningen har vid sitt ställningstagande fäst avgörande vikt vid dels

att — i avbidan på en närmare översyn av SPA-reglementet —- de i reglementet

intagna allmänna bestämmelserna såvitt möjligt icke sättes ur kraft

för särskilda grupper befattningshavare och dels att pensionsregleringen

för ifrågavarande grupper — vid det förhållandet att pensionsklasserna

skulle bestämmas med utgångspunkt från löner, som i viss utsträckning

inkluderar ersättning för befattningshavarnas kostnader i tjänsten och vid

vilkas avvägning staten icke haft något närmare inflytande — under provisorietiden

utformas på sådant sätt att risker ej uppstår för att det fortsatta

utredningsarbetet föregripes.

1947 års musikutredning föreslog för symfonimusikerna 62 års pensionsålder

och en tjänstålder av 25 år. SPA förordade i sitt yttrande över musikutredningens

förslag 63 års pensionsålder, som är den av de i SPA-reglementet

redan förekommande pensionsåldrarna, som närmast överensstämmer

med den av musikutredningen föreslagna. Tjänståldern horde enligt

SPA:s förslag vara 30 år för symfonimusikerna. Pensionsutredningen, som

ansluter sig till SPA:s förslag, anser att 63 års pensionsålder och en tjänstålder

av 30 år bör gälla även för av pensionsregleringen omfattade teaterinusiker.

Pensionsutredningen har i detta sammanhang erinrat om att översyn

pågår rörande avgångsåldrarna för de SPA-anslutna befattningshavargrupperna.

Vad beträffar den närmare tidpunkten för pensionsålderns in
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

träde har utredningen förordat, att åldersavgång skall äga rum vid utgången

av verksamhetsåret.

Beträffande frågan om tjänståldrarna för teaterpersonalen har utredningen

fäst uppmärksamheten på att 1941 års teaterpensionsutredning i sitt

betänkande år 1942 angående pensionsreglering för de kungl. teatrarnas

personal förutsatte, att därest ordnad pensionering mera allmänt skulle genomföras

för enskilda teatrar, antalet för hel pension erforderliga tjänstår

för skådespelare och skådespelerskor vid dramatiska teatern komme att

höjas. 1951 års pensionsutredning har uttalat att — därest pensionsreglering

nu genomföres vid teatrarna i enlighet med utredningens förslag —

tjänståldersfrågan vid de SPA-anslutna teatrarna bör omprövas med hänsyn

till de förändrade förutsättningarna.

I de fall ej annat följer av det redan anförda bör enligt pensionsutredningen

för teater- och orkesterpersonalen tillämpas samma eller motsvarande

särbestämmelser, som gäller för jämförliga befattningshavare vid

de kungl. teatrarna. Utredningen har härom anfört följande.

För solister och skådespelare bör med hänsyn till de speciella inkomstförhållandena

bl. a. gälla specialregler angående bestämmande av pensionsunderlag.

I enlighet härmed skall för dem såsom begynnelseunderlag i princip

tillämpas medeltalet av de tjänstepensionsunderlag, som gällt under

de tio före pensionsålderns inträde förflutna tolvmånadersperioder, då underlagen

varit högst, eller under det mindre antal perioder, för vilka tjänstepensionsunderlag

varit gällande; där fråga är om invalid- eller sjukpension

dock lägst medeltalet av tjänstepensionsunderlagen under de tre perioder,

som infallit närmast före den period, varunder avgången sker.

För annan befattningshavare än solist eller skådespelare bör vidare gälla

bl. a. en viss garantiregel i pensionsklasshänseende. Enligt denna skall befattningshavare,

som under minst tio år i oavbruten följd innehaft här avsedd

befattning och — utan någon hans därom uttryckta önskan eller eljest

utan något hans förvållande — fått sin löneställning sänkt på grund av

ändring i tjänstgöringsförhållandena, hänföras till den för honom närmast

före sänkningen gällande pensionsklassen, dock icke till högre pensionsklass

än den lägsta som under de senast förflutna tio åren gällt för honom.

Utlåtandena.

Pensionsutredningens förslag angående regler för bestämmande av pensionsklass

har föranlett erinringar från teaterrådet, musikaliska akademien,

styrelserna för Konsertföreningen i Stockholm och Göteborgs orkesterförening

samt Tjänstemännens centralorganisation. Teaterrådet och musikaliska

akademien har därvid förutsatt, att reglerna endast blir provisoriska.

Tjänstemännens centralorganisation har hemställt om sådan utformning

av bestämmelserna att den omständigheten att lön utgår annorledes än enligt

det statliga lönesystemet icke föranleder försämrad relation mellan

pension och lön. Styrelsen för Göteborgs orkesterförening har framställt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 215.

23

motsvarande yrkande och hemställt att i varje fall inga nya begränsande

regler måtte införas i SPA-reglementet.

Förslaget om 63 års pensionsålder för musiker har i allmänhet tillstyrkts.

Styrelsen för Konsertföreningen i Stockholm, som i yttrande över 1947 års

musikutrednings förslag förordat 62 års pensionsålder, har förklarat sig

kunna ehuru med viss tvekan biträda pensionsutredningens förslag. Styrelsen

har därvid fäst vikt vid att SPA-reglementet erbjuder möjligheter till

förtidspensionering vid invaliditet el. dyl. Styrelsen för Nordvästra Skånes

orkesterförening har förordat lägre pensionsålder för vissa musikergrupper.

Musikaliska akademien har likaledes funnit pensionsåldern 63 år vara i

högsta laget för åtminstone utövarna av vissa funktioner i orkestrarna.

Akademien har emellertid beaktat, att otjänstbarhet på grund av nedsatt

arbetsförmåga utgör sjukpensioneringsanledning och har därför icke velat

motsätta sig att man åtminstone försöksvis tillämpar den av pensionsutredningen

förordade pensionsåldern.

Förslaget om en tjänstålder av 30 år för musiker har föranlett erinran

endast från styrelserna för Göteborgs orkesterförening och Nordvästra Skånes

orkesterförening, som ansett, att tjänståldern bör vara 25 år. Sistnämnda

styrelse har härvid hänvisat till musikernas långa utbildningstid och till

svårigheterna för dem att få fast anställning före 35 å 40 års ålder.

Majoriteten i teaterrådet har förklarat sig icke vara övertygad om att de

vid kungl. dramatiska teatern gällande pensionsåldrarna för skådespelare

och skådespelerska, 60 resp. 55 år — vilka av pensionsutredningen förutsatts

skola i avbidan på översyn av 1948 års pensionsålderskommitté tilllämpas

även vid de nu ifrågavarande teatrarna — är lämpligt avvägda.

Rådet har ansett sig böra ifrågasätta en viss höjning av pensionsåldern

men dock erinrat om att de enligt SPA-reglementet gällande pensionsåldrarna

är föremål för omprövning.

I anledning av pensionsutredningens uttalande rörande omprövning av

tjänståldersfrågan vid en på föreslaget sätt utökad SPA-pensionering för

teaterpersonal har Tjänstemännens centralorganisation samt — i yttrande

till teaterrådet — Svenska teaterförbundet hemställt, att ändring av nu gällande

bestämmelser om tjänstålder icke skall göras.

Övergångsfrågor.

1951 års pcnsionsutrednings förslag.

Vid den pensionsreglering, som genomfördes vid ikraftträdandet den 1

januari 1950 av SPA-reglementet, och vid senare pensionsregleringar, som

inneburit inordnande av nya befattningshavargrupper i SPA-systemet, har

reglementet erhållit tillämpning jämväl beträffande den, som närmast före

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

nyanslutningen var innehavare av respektive befattning (alltså var fast

anställd) och då visserligen överskridit den levnadsålder, som utgör pensionsålder

enligt reglementet men ännu ej uppnått den ålder, till vilken

enligt reglementet anstånd med avgång från befattningen längst kan medgivas.

Förutsättningen härför har beträffande befattning, som skall vara

förenad med pensionsrätt allenast efter registrering hos statens pensionsanstalt,

varit att befattningen förenats med pensionsrätt från den tidigaste

tidpunkt detta varit medgivet. Inom pensionsutredningen har förelegat viss

tvekan, huruvida ifrågavarande anordning bör erhålla motsvarighet vid

den nu förordade pensionsregleringen. Utredningen har emellertid stannat

vid att föreslå, att en övergångsbestämmelse av angivna innebörd jämväl

nu meddelas.

Såsom framgår av det föregående innebär SPA-pensioneringen i ekonomiskt

hänseende, att staten — under förutsättning av stabil nominell löneoch

pensionsnivå —• svarar för i stort sett halva kostnaderna. Pensionens

storlek i det särskilda fallet är beroende av bl. a. pensionsunderlag och

tjänstårsberäkning, och angivna resultat åstadkommes genom avvägningen

av de fortlöpande avgifter och engångsavgifter, som vederbörande huvudmän

är skyldiga respektive har valfrihet att erlägga och som i princip är

avgörande för tjänstårsberäkningen. På grund av denna konstruktion blir

statens bidragsgivning villkorlig, eftersom den beror av viss prestation —

avgiftsinbetalningen — från huvudmannen.

SPA-reglementet ger möjlighet till tillgodoräkning såsom tjänstår icke

endast av tid, då en befattningshavare haft pensionsrätt enligt reglementet

eller som tillgodoräknats honom enligt andra av Kungl. Maj :t utfärdade

tjänstepensionsbestämmelser. I den mån tid, som tillgodoräknats enligt

nyssnämnda bestämmelser, tillsammans med för befattningshavaren återstående

tid till pensionsåldern understiger den tid, som erfordras för hel

ålderspension, kan sålunda pensionsanstalten medge, att tillgodoräkning

får äga rum av sådan tid före inordnandet under reglementet, varunder

befattningshavaren haft anställning inom verksamhetsområde, som numera

omfattas av SPA-reglementet. Såsom framgår av vad nyss nämnts

förutsättes härför i princip, att huvudmannen med avseende å den sålunda

tillgodoräkningsbara tiden inbetalar en engångsavgift, vilken beräknas i

stort sett täcka halva värdet av den pensionsökning, som uppkommer genom

tillgodoräkningen.

I motsats till vad som är fallet enligt t. ex. pensionsreglementena för

statstjänstemän är enligt SPA-reglementet ett tjänstår icke någon konstant

storhet, utan det gäller oreducerat endast för pension beräknad med utgångspunkt

från ett visst högsta pensionsunderlag. Om för en befattningshavare

under ett givet år gäller ett pensionsunderlag av 5 000 kronor, intjänar

han — om inga på beräkningen inverkande ledigheter förekommer

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

25

•—- ett tjänstår för 5 000 kronors pension. Om därefter pensionsunderlaget

höjes till 6 000 kronor, gäller det redan intjänta tjänståret inte såsom helt

tjänstår för 6 000 kronors pension utan endast som 5/6 tjänstår. Detta

sammanhänger med att den fortlöpande avgift, som inbetalats för det år, då

pensionsunderlaget var 5 000 kronor, utgör i princip 5/6 av avgiften för ett

tjänstår med 6 000 kronors underlag, och för att inte statens bidrag till

täckande av pensioneringskostnaderna skall bli relativt sett större på grund

av höjningen av pensionsunderlaget måste då den angivna tjänstårsreduktionen

vidtagas. Reduktionen kan emellertid undvikas under förutsättning

att huvudmannen inbetalar en engångsavgift, vilken — liksom i nyss angivna

fall av retroaktiv tillgodoräkning — skall i stort sett motsvara hälften

av förhöjningen av pensionsrättens värde.

I fråga om den retroaktiva tjänstårstillgodoräkningen och den uppräkning

av på grund av pensionsklasshöjning reducerad tid, som må medges

av pensionsanstalten, har bl. a. i samband med ikraftträdandet av SPAreglementet

den 1 januari 1950 och vid senare tillfällen, då nya personalgrupper

inordnats i SPA-systemet, genom övergångsbestämmelse gjorts

avsteg från principen att det statliga bidraget skall bero av att huvudmannen

inbetalar avgift för ifrågavarande förhöjning av pensionsrättens

värde. Storleken av statens bidrag till pensioneringskostnaderna påverkas

dock principiellt icke av denna övergångsbestämmelse, vars innebörd huvudsakligen

är, att möjligheten att utnyttja det statsbidrag, som enligt

SPA-reglementet kan ifrågakomma beträffande tid före SPA-anslutningen

göres oberoende av huvudmannens förmåga att erlägga engångsavgift för

sådan tid.

Enligt den angivna övergångsbestämmelsen tillgodoräknas hälften av

tid före den 1 januari 1950, som kan komma i fråga för tjänstårsberäkning.

Förmånen lämnas emellertid i praktiken icke helt utan villkor. Det

kräves sålunda bl. a. för den, vars befattning SPA-anslutits först efter

den 1 januari 1950, att huvudmannen erlägger engångsavgift för tiden från

den 1 januari 1950 till anslutningstidpunkten. Erlägges icke engångsavgift

för tillgodoräkning av nyssnämnda tid, tillgodoräknas ej heller någon tid

före år 1950. Beträffande fall då SPA-anslutning skett efter reglementets

ikraftträdande har sålunda införts ett villkor för tillgodoräkningen av

gången tid, vilket fått större betydelse i samma mån som den ifrågavarande

tiden efter den 1 januari 1950 blivit längre.

övergångsbestämmelsen är emellertid, såsom förut angivits, tillämplig

icke endast beträffande viss i samband med inordnandet av vederbörande

befattningshavare under SPA-reglementet tillgodoräkningsbar tid utan även

vid uppräkning av tid, som reducerats vid pensionsklasshöjning. Dessutom

griper bestämmelsen in vid åtskilliga andra tillfällen efter SPA-ansIutningen.

Bestämmelsen nödvändiggör på grund härav särredovisning i SPA:s

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

personregister beträffande tid, som omfattas av densamma, och föranleder

ofta tidsödande utredningar vid vissa förändringar, vilka berör de av bestämmelsen

omfattade befattningshavarna.

Vad beträffar övergångsfrågan för de av pensionsutredningens förslag

omfattade grupperna anser utredningen — med hänsyn till vad som medgivits

vid de tidigare tillfällen, då inordnande under SPA-reglementet ägt

rum — att även dessa grupper bör komma i åtnjutande av en övergångsförmån

i form av medgivande om tillgodoräkning av viss anställningstid

före SPA-anslutningen utan villkor om inbetalning av engångsavgift för

denna tid.

I fråga om den närmare utformningen av en sådan övergångsreglering

för nu ifrågavarande grupper har inom utredningen diskuterats, huruvida

vissa avsteg från hittills regelmässigt tillämpade riktlinjer bör göras. Härom

har utredningen anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att det vid fall av SPA-anslutning efter den 1 januari

1950 tidigare upprätthållna villkoret för erhållande av ifrågavarande övergångsförmån

— nämligen att engångsavgift inbetalas för tiden mellan den

1 januari 1950 och tidpunkten för SPA-anslutningen — för åtminstone vissa

av förevarande förslag omfattade grupper skulle kunna medföra svårigheter

att utnyttja förmånen, har utredningen i och för sig hyst sympatier

för att övergångsregleringen för de av förslaget omfattade grupperna skulle

ordnas med sådan avvikelse från hittills tillämpade regler att övergångsförmånen

kan tagas i anspråk oberoende av huvudmannens förmåga att inbetala

engångsavgifter för tid före anslutningstillfället. Två olika sätt att nå

detta syfte har närmare övervägts inom utredningen. Enligt det ena skulle

tillgodoräkningen utan engångsavgift liksom hittills avse tid före den 1

januari 1950 och villkoret om engångsavgift för tiden 1950—1953 efterges.

Enligt det andra sättet, som ifrågasatts närmast med hänsyn till de arbetstekniska

förhållandena hos SPA, skulle tillgodoräkning utan engångsavgift

medges inte bara i fråga om tid före den 1 januari 1950 utan också för tid

mellan denna tidpunkt och anslutningstillfället.

Vid dessa överväganden inom utredningen har emellertid förutsatts, att

de ifrågasatta utvidgningarna i övergångsregleringen i förhållande till vad

hittills gällt skulle motsvaras av begränsningar i andra hänseenden, nämligen

så att övergångsförmånen lämnades endast vid den tjänstårsberäkning,

som ägde rum i samband med SPA-anslutningen och inte i senare

sammanhang. Utredningen har nämligen ur principiella synpunkter hyst

vissa betänkligheter mot övergångsregleringens hittillsvarande utformning.

Bestämmelsen har direkt motiverats endast med önskvärdheten att underlätta

för ekonomiskt svagare huvudmän att vid pensionsregleringstillfället

utnyttja SPA-reglementets möjligheter i fråga om tillgodoräkning av tid

före regleringstillfället. Det kan emellertid enligt utredningens mening ifrågasättas

om en övergångsbestämmelse avsedd att tillgodose detta syfte bör

vara så utformad, att den leder till att av bestämmelsen följande tjänstårstillgodoräkning

i många fall inte kan slutgiltigt fixeras förrän vid befattningshavarens

pensionsålder och till att av bestämmelsen berörd tid vid

alla ifrågakommande förändringar för befattningshavaren prioriteras i jämförelse

med andra tidsperioder. Nu angivna omständigheter medför även i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

27

vissa situationer mera omfattande administrativt arbete än som skulle erfordras

vid en sådan begränsad övergångsreglering, som nyss angivits.

Även om såsom nu framhållits vissa skäl talar för ändringar i fråga om

hittills tillämpade grunder för övergångsregleringen, finnes också omständigheter,

som kan åberopas emot de ifrågasatta nya anordningarna.

Vad angår utvidgningarna av övergångsbestämmelsens räckvidd medför

också dessa ur administrativ synpunkt svårigheter. Även vid den anordning,

som arbetstekniskt sett torde vara minst oförmånlig — tillgodoräkning

utan engångsavgift både av tid före den 1 januari 1950 och mellan denna

tidpunkt och regleringstillfället — har man att räkna med betydande komplikation

av pensionsanstaltens arbete. Sålunda skulle man i fråga om

befattningshavare tillhörande de berörda grupperna i många fall ända fram

till vederbörandes pensionsålder vara nödsakad att uppmärksamma de

avvikande reglerna. Så länge grupperna är enhetliga skulle problemen

kanske kunna bemästras utan alltför stora svårigheter, men efter någon

tid, då flyttningar till och från de av förevarande förslag omfattade institutionerna

ägt rum, skulle pensionsanstaltens arbete kunna komma att

tyngas avsevärt på grund av särregleringen.

Vad angår den ifrågasatta begränsningen av övergångsregleringens räckvidd

har, såsom redan framhållits, denna begränsning bedömts i och för

sig medföra arbetstekniska lättnader i vissa hänseenden. Sålunda skulle

den av övergångsregleringen berörda kalendertiden kunna slutgiltigt fixeras

och automatiska ändringar undvikas vid bl. a. utvidgning av SPA:s

pensioneringsområde och efter på tjänstårsberäkningen inverkande tjänstledighet

för befattningshavarna. I andra hänseenden är det däremot tveksamt

om administrativa fördelar skulle vinnas genom den ifrågasatta begränsningen,

och vissa arbetsmoment skulle otvivelaktigt rent av försvåras.

Detta gäller bl. a. beräkningarna av engångsavgifter. Vid dessa beräkningar

ifrågakommer för närvarande beträffande tid före 1950, i den mån ej tillgodoräkning

sker utan avgift, genomgående full (dubbel) engångsavgift.

Efter ett genomförande av den ifrågasatta begränsade övergångsanordningen

skulle man också få räkna med reguljär avgift för tillgodoräkning av

viss del av sådan tid.

Utredningen framhåller, att frågan om en eventuell ändring i de hittills

följda grunderna för övergångsregleringen måste bedömas icke endast med

hänsyn till de verkningar ett nytt system i och för sig skulle medföra utan

övervägas också med beaktande av huru systemet ställer sig vid det förhållandet

att det måste tillämpas parallellt med andra anordningar, som gäller

för redan SPA-anslutna grupper.

Vad beträffar frågorna om utvidgning av övergångsbestämmelsen är enligt

utredningen härvid att märka, att en ändring i sådan riktning icke

lämpligen kan ifrågakomma för de redan SPA-anslutna grupperna. Man

måste därför räkna med att man vid en utvidgning av övergångsregleringen

åstadkommer nya regler vid sidan av de äldre, vilka senare dock kommer

att sträcka sina verkningar långt framåt i tiden. Då härvid kan uppnås

mycket olika resultat i fall, som i sak är likartade, kan svårigheter befaras

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

uppstå genom att anspråk reses från av äldre bestämmelser omfattade personalgrupper

angående retroaktiv omreglering av deras förhållanden.

Spörsmålet om en sådan eventuell begränsning av övergångsregleringen,

som nyss angivits, ligger enligt utredningen annorlunda till i så måtto, att

en dylik begränsning skulle kunna göras för de av förslaget omfattade

grupperna samtidigt med att man på motsvarande sätt begränsade den nu

gällande övergångsbestämmelsens räckvidd för de redan SPA-anslutna grupperna.

Även om så skedde, skulle likväl vissa verkningar av den nu gällande

övergångsbestämmelsen komma att kvarstå under lång tid framåt.

Ehuru enligt pensionsutredningens mening invändningar kan göras både

ur principiella och administrativa synpunkter emot den hittills tillämpade

övergångsanordningens utformning, har utredningen funnit starkt övervägande

skäl föreligga emot att man — i avbidan på utredningens slutliga

resultat — genom nya varianter i bestämmelserna ytterligare ökar den förbistring,

som råder inom SPA-området bl. a. på grund av mångfalden av

övergångsbestämmelser. Utredningen har sålunda nu icke varit beredd

vare sig att föreslå, att övergångsregleringen för de av förslaget om SPAanslutning

omfattade grupperna ordnas efter grunder, som medför avvikelser

från vad som hittills regelmässigt förekommit, eller att förorda ändring

i den för redan SPA-anslutna grupper gällande övergångsbestämmelsen.

Utredningen har i sammanhanget erinrat om att den nu föreslagna

pensionsregleringen är av provisorisk karaktär och att under SPA-reglementet

inordnade befattningshavare är skyldiga att underkasta sig ändrade

bestämmelser i de hänseenden om vilka i reglementet förmäles — en skyldighet

som givetvis motsvaras av enahanda förpliktelse i fråga om övergångsbestämmelserna.

Vid ett genomförande av den förordade övergångsregleringen kan, som

framgår av det föregående, uppkomma svårigheter att uppfylla villkoret

för åtnjutande av avgiftsfri tjänstårsberäkning för tid före 1950, nämligen

att engångsavgift inbetalas för tid mellan den 1 januari 1950 och tidpunkten

för SPA-anslutningen. Av utredningens förslag angående övergångsreglering

följer, att dessa svårigheter i den mån så är möjligt får lösas på

annat sätt än med anlitande av pensionsbestämmelserna. Vad beträffar

de av förevarande förslag omfattade teatrarna och orkestrarna har utredningen

erinrat om att utredningen förordat SPA-anslutning för dessa institutioner

under den förutsättningen, att villkoren för erhållande av lotterimedelsbidrag

till verksamheten regleras på sådant sätt, att dylika bidrag

lämnas endast om vederbörande kommun åtager sig att garantera inbetalningen

av fortlöpande pensionsavgifter. Utredningen har icke ansett

sig kunna ifrågasätta, att statsbidraget till verksamheten göres beroende av

om engångsavgifter erlägges, men har utgått ifrån att de lokala intressenterna

vid sin bidragsgivning beaktar den speciella betydelsen av att en
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

29

gångsavgifter kan erläggas för tiden från den 1 januari 1950 intill tidpunkten

för SPA-anslutningen beträffande vederbörande teater eller orkester.

Av de institutioner, som omfattas av utredningens förevarande förslag,

intar Eugeniahemmet en särställning såtillvida, att anslutningen till SPApensioneringen

av befattningshavare tillhörande nya personalgrupper vid

andra avdelningar än sjuk- och skolavdelningarna avses skola i sak innebära

en icke-statsunderstödd pensionering. Utredningen förklarar, att övergångsbestämmelsen

om tillgodoräkning utan engångsavgift i enlighet härmed

icke bör gälla för dessa befattningshavare.

Under hänvisning till vad som föreslagits rörande den allmänna utformningen

av övergångsregleringen och med beaktande av att SPA-reglementet

erbjuder möjligheter till reducering av pensionsförmåner, som sammanträffar

med tilläggspension av sådan storlek, att de sammanlagda förmånerna

överstiger den högsta förmån, som kan beredas vederbörande enligt

SPA-reglementet, har pensionsutredningen ansett sig icke böra göra något

uttalande i fråga om dispositionen av befintliga pensionsfonder.

Utlåtandena.

Stadsfullmäktige i Malmö och i Hälsingborg, orkesterstyrelserna i Göteborg

och Hälsingborg samt teaterstyrelsen i Hälsingborg har hemställt om

förmånligare regler för lillgodoräkning av tjänstetid före pensionsregleringen

så att avgiftsbetalning för tiden mellan den 1 januari 1950 och regleringstillfället

icke skulle komma att utgöra något villkor för den retroaktiva

tillgodoräkningen.

I fråga om dispositionen av befintliga pensionsfonder har statskontoret

framhållit angelägenheten av att uppgörelse om fonderna träffas i samband

med SPA-anslutningen, och statens pensionsanstalt har betonat önskvärdheten

av att äldre pensionsanordningar i största möjliga utsträckning

avvecklas samt att för pensioneringsändamål tillgängliga medel i samband

därmed överföres till statsverket. Pensionsanstalten har i detta sammanhang

hemställt, att frågorna om samordningen av äldre pensionsanordningar

och SPA-pensioncringen hänskjutes till utredningen för ny prövning. I

samband härmed bör enligt pensionsanstaltens mening även utredas i vilken

utsträckning retroaktiv tjänstårsbcräkning enligt 18 § 3 mom. SPAreglementet

må medges.

II. SPA-anslutning för befattningshavare hos Svenska jägareförbundet

och Sveriges civilförsvarsförbund.

Såsom jag tidigare nämnt har Svenska jägareförbundet och Sveriges civilförsvarsförbund

i särskilda till Kungl. Maj:t ställda framställningar hem
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

ställt om pensionsrätt enligt SPA-reglementet för befattningshavare hos

förbunden.

Svenska jägareförbundet utövar den centrala ledningen av jaktvården i

riket och utgör en sammanslutning av inom landet bildade länsjaktvårdsföreningar

till främjande av viltvård och jaktkultur. I enlighet härmed har

förbundet att fullgöra bl. a. följande uppgifter, nämligen

att uppmärksamt följa jakten och viltbeståndets utveckling och i anslutning

därtill hos Kungl. Maj :t och andra myndigheter göra de framställningar,

som är påkallade;

att avge yttranden och verkställa utredningar i ärenden, som av Kungl.

Maj :t eller andra myndigheter för sådant ändamål överlämnas till förbundet;

, . , ,..

att medelst upplysningsverksamhet öka kännedomen om lagar och lorfattningar

på jaktens och naturskyddets områden, verka för dessa lagars

och författningars efterlevnad, sprida kunskap om olika djurslags levnadsbetingelser

och behov av vård och skydd samt om en god viltvård och ett

ändamålsenligt utövande av jakten samt motarbeta användandet av förödande

eller plågsamma jaktmetoder;

att understödja och själv anordna vetenskapliga och andra undersökningar

i syfte att vinna nya rön och erfarenheter, som gagnar jakt och

viltvård;

att upprätta viltstatistik; samt

att verka för höjande av den jägarmässiga skjutskickligheten.

Kungl. Maj :t utser ordförande samt en ledamot jämte suppleanter för dem

i förbundets överstyrelse. Ordföranden i överstyrelsen är också självskriven

ordförande i förbundsstyrelsen, som består av 7 personer. Förbundet

är för sin verksamhet väsentligen beroende av bidrag av allmänna medel.

Detta utgår i form av anslag från den av statskontoret förvaltade jaktvårdsfonden,

vilken bildas av jaktvårdsavgifter, uttagna enligt lagen om

rätt till jakt. För granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning

utser Kungl. Maj :t en revisor och en suppleant för denne.

Enligt framställningen finnes ett 30-tal heltidsanställda befattningshavare.

För dessa gäller ett av Kungl. Maj :t fastställt tjänstereglemente innehållande

i enlighet med det statliga lönesystemet avvägda bestämmelser om

lönegrader och övriga avlöningsvillkor. Viss pensionering är ordnad genom

SPP-försäkringar.

Sveriges civilförsvarsförbund, som utgör civilförsvarets frivilliga hjälporganisation,

har till uppgift att genom upplysning främja civilförsvaret och

det frivilliga arbetet för detta samt att bedriva frivillig utbildning och medverka

i annan verksamhet inom civilförsvaret. Vid fullgörandet av sina

uppgifter skall förbundet i erforderlig utsträckning samverka med myndigheter

och organisationer för det civila och militära försvaret och därvid

ställa sig vederbörande myndigheters anvisningar till efterrättelse.

Stadgar för förbundet fastställes av Kungl. Maj:t, som också utser en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

31

ledamot och en suppleant för denne i förbundets centralstyrelse. Denna består

i övrigt av en representant för varje länsförbund. Den av Kungl. Maj :t

utsedde ledamoten i centralstyrelsen ävensom en representant för civilförsvarsstyrelsen

kallas till arbetsutskottets sammanträden, där de har yttrande-

och förslagsrätt.

Statsbidrag utgår från anslag under elfte huvudtiteln (Bidrag till vissa

frivilliga organisationer). För innevarande budgetår uppgår anslaget till

289 000 kronor. Förbundets egna inkomster har för samma tid beräknats

till omkring 120 000 kronor; häri ingår bl. a. behållningen av det s. k. luftskyddslotteriet

och avkastningen av vissa donationer. För revision av räkenskaper

och förvaltning finnes en av Kungl. Maj :t utsedd revisor.

Förbundet har sex heltidsanställda befattningshavare. Statliga lönenormer

tillämpas. Viss pensionering är ordnad genom SPP-försäkringar.

Statens pensionsanstatt har i yttranden den 5 december 1952 resp. den 9

januari 1953 tillstyrkt bifall till framställningarna under framhållande, att

goda förutsättningar för SPA-anslutning finnes beträffande ifrågavarande

institutioner. Vad angår civilförsvarsförbundet har pensionsanstalten bl. a.

erinrat om att vissa liknande organisationer såsom Skytteförbundens överstyrelse

och Centralförbundet för befälsutbildning SPA-anslutits efter SPAreglementets

tillkomst.

III. Pensionsförhållandena för viss vid Styrsö kustsanatorium

tidigare anställd personal.

I samband med att föreningen Styrsö kustsanatorium år 1951 nedlade sin

till föreningens fastigheter på Styrsö knutna verksamhet träffades den 14

september 1951 ett avtal mellan föreningen och styrelsen för skol- och vårdhemmet

Stretered angående upplåtelse av förut nämnda fastigheter till skoloch

vårdhemmet, som även skulle övertaga viss personal från föreningen.

Avtalet förutsatte godkännande av Kungl. Maj :t, Göteborgs och Bohus

läns landsting och stadsfullmäktige i Göteborg.

Styrsö kustsanatorium tillhörde den grupp av institutioner, som har rätt

att ansluta i princip alla befattningar till SPA-reglementet. Beträffande befattningshavare

hos skol- och vårdhemmet Stretered finnes däremot icke

SPA-anslutningsmöjlighet i fråga om ekonomi- och administrationspersonal.

I avtalet förutsattes emellertid, att sådan personal även efter övergången

till skol- och vårdhemmet skulle vara ansluten till SPA. Avtalet

godkändes av Göteborgs och Bohus läns landsting och av stadsfullmäktige

i Göteborg. I samband med Kungl. Maj:ts prövning av avtalet anmäldes

bl. a. den uppkomna pensionsfrågan för riksdagen. I enlighet med Kungl.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Maj :ts förslag beslutades härvid ingen ändring av SPA-anslutningsmöjligheten

för skol- och vårdhemmet. På grund härav uppdrog Kungl. Maj :t åt

medicinalstyrelsen att med föreningen Styrsö kustsanatorium upptaga frågan

om jämkning av avtalet den 14 september 1951.

Pensionsfrågan har därefter varit föremål för ingående överläggningar,

varvid den 3 november 1952 träffats ett tilläggsavtal till nyssnämnda avtal.

Tilläggsavtalet går ut på att den berörda ekonomi- och administrationspersonalen,

så länge den kvarstår i tjänst hos skol- och vårdhemmet,

skall vara underkastad SPA-reglementet enligt i tillämpliga delar de bestämmelser,

som gäller enligt kungörelsen 1950:361 beträffande polispersonal,

vilken i samband med ändring i rikets kommunala indelning övergått

till tjänst hos polisdistrikt, som utgöres av stad eller köping. Enligt

dessa bestämmelser utgår bl. a. pensionsavgifter, som motsvarar de enligt

försäkringstekniska grunder beräkneliga pensionskostnaderna. I tilläggsavtalet

anges, att detsamma skall kunna omprövas, då resultatet av 1951

års pensionsutrednings arbete föreligger. Tilläggsavtalet kräver godkännande

av landstingets i Göteborgs och Bohus län sjukvårdsberedning, stadsfullmäktige

i Göteborg och Kungl. Maj :t.

Sedan landstingets sjukvårdsberedning och stadsfullmäktige i Göteborg

för sin del godkänt tilläggsavtalet, har stadsfullmäktige i skrivelse den 23

december 1952 hemställt om Kungl. Maj :ts godkännande av detsamma. För

genomförande av den i tilläggsavtalet avsedda pensionsregleringen erfordras

riksdagens medgivande.

Yttranden i ärendet har avgivits av statskontoret, statens pensionsanstalt

och 1951 års pensionsutredning samt medicinalstyrelsen, vilka samtliga tillstyrkt,

att den överenskomna anordningen genomföres eller förklarat sig

icke vilja rikta erinran häremot. De tre förstnämnda har därvid förutsatt,

att en klausul i tilläggsavtalet, enligt vilken på tiden före den 1 november

1951 belöpande pensionsavgifter skall bestridas av föreningen Styrsö kustsanatorium

— och därmed i sista hand av staten — icke skall gälla sådana

på nämnda tid belöpande avgifter, som uppkommer till följd av senare inträffade

förändringar.

Departementschefen.

Frågan om avgränsningen av pensioneringsverksamheten genom statens

pensionsanstalt beträffande icke-statliga befattningshavare har sedan länge

stått på dagordningen. Svårigheterna med avgränsningen sammanhänger

med att SPA-pensioneringen i sin hittillsvarande utformning medfört betydande

statsbidrag till de i pensioneringen inordnade institutionerna och

att denna statsbidragsgivning av pensionstekniska skäl fått en sådan uppbyggnad

att t. ex. möjligheterna till anpassning av statsbidraget efter skif
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

33

tande behov och angelägenhetsgrad är relativt begränsade. Den omständigheten

att pensionering i statlig regi nödvändigt inneburit statsunderstöd —

och därtill ett sådant av nyss angivna beskaffenhet — har i flera fall förhindrat

en rationell lösning av pensionsfrågan för personal i tjänst hos

kommun eller inom verksamhet, som står det allmänna nära. Så är fallet

t. ex. inom den icke-statliga anstaltssjukvården. Behovet av att skilja administrationen

av pensioneringen från finansieringen av densamma har

därför efter hand kommit att bli framträdande.

Den omfattande genomgång av frågan om avgränsningen av denna pensioneringsverksamhet,

som gjordes inom 1944 års pensionsutredning, ledde

icke till några större förändringar beträffande verksamhetsområdet utan

snarast till ett fastslående av de tidigare gällande gränserna. I reservationer

till utredningsförslaget underströks emellertid de möjligheter till en ändamålsenligare

avgränsning av SPA-området, som skulle vinnas om en ur

statsbidragssynpunkt neutral pensionering anordnades i statens pensionsanstalt.

Frågorna om inrättande av en sådan »icke-statsunderstödd» pensioneringslinje

i pensionsanstalten och om en mera definitiv avgränsning av

anstaltens pensioneringsverksamhet tillhör de spörsmål, som 1951 års pensionsutredning

fått i uppdrag att undersöka. Pensionsutredningen, som enligt

direktiven skall såvitt möjligt redovisa resultaten av sitt arbete etappvis,

har i den nu föreliggande skrivelsen med förslag angående viss utvidgning

av området för SPA-pensioneringen meddelat, att utredningen ännu

icke är beredd att taga ställning till frågorna rörande en icke-statsunderstödd

pensioneringslinje i statens pensionsanstalt. Utredningen har dock

efter en inventering av föreliggande frågor om nyanslutning till SPA-pensioneringen

funnit det möjligt att redan på nuvarande stadium av utredningsarbetet

taga ställning till vissa av anslutningsfrågorna. Då några ändringar

i pensioneringssystemet nu ej ifrågasättes, har utredningen haft att

utgå från att SPA-anslutningen medför statsbidragsgivning. På grund härav

har förslaget begränsats till att avse sådana institutioner, som redan på

direkt väg tillerkänts statsbidrag av i stort sett samma karaktär, som det

indirekta statsbidrag, som uppkommer på grund av SPA-reglementet. Utredningen

har avsett, att man härigenom skulle undvika att genom SPAanslutningen

införa något i princip nytt i statsbidragshänseende för ifrågavarande

institutioner. Den nu ifrågasatta SPA-anslutningen förutsättes närmast

innebära en sådan komplettering av 1950 års SPA-reglering, som kan

vara motiverad med hänsyn till utvecklingen från år 1950 och möjlig på

grundval av den överblick över förhållandena, som nu erbjudes.

Pensionsutredningens förslag omfattar dels vissa inrättningar, som i ekonomiskt

hänseende är starkt beroende av staten och vilkas uppgifter helt

eller i övervägande grad iir av rikskaraktär — Oceanografiska institutet i

:l Hihiinit Ull riksdagens protokoll 11)53. 1 samt. Nr 215.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Göteborg. Svenskt biografiskt lexikon, Svenska institutet för kulturellt utbyte

med utlandet, Göteborgs handelshögskola, Hushållningssällskapens

förbund och Eugeniahemmet — och dels vissa institutioner med i förhållande

till de nyssnämnda i allmänhet något mindre statligt bidrag och

med uppgifter, som är av mera lokalt intresse, nämligen vissa med lotterimedel

understödda teatrar — Göteborgs lyriska teater samt stadsteatrarna

i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Norrköping-Linköping — och vissa på

samma sätt understödda symfoniorkestrar, nämligen orkestrarna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle. Beträffande

de institutioner, som hänförts till den första gruppen, är att märka,

dels att förslaget ej är ovillkorligt i fråga om Göteborgs handelshögskola

utan gjorts beroende av att ett planerat finansieringsavtal mellan staten,

Göteborgs stad och högskolan kommer till stånd, dels att förslaget

omfattar Hushållningssällskapens förbund, som icke åtnjuter direkt statsbidrag

men finansieras av de i betydande utsträckning statsunderstödda

hushållningssällskapen, och dels att förslaget beträffande Eugeniahemmet

går ut på utsträckande under viss förutsättning av SPA-anslutningsmöjligheten

till att gälla nya personalkategorier.

Förslaget om SPA-anslutning beträffande Oceanografiska institutet i Göteborg,

Svenskt biografiskt lexikon, Svenska institutet för kulturellt utbyte

med utlandet, Hushållningssällskapens förbund och Göteborgs handelshögskola

har genomgående tillstyrkts. Beträffande Göteborgs handelshögskola

har dock härvid förutsatts, att nyssnämnda finansieringsavtal kommer till

stånd i enlighet med vad som preliminärt övrenskommits. Statskontoret och

statens pensionsanstalt har ansett, att som ytterligare villkor för SPA-anslutning

bör gälla, att befattningshavarna vid handelshögskolan blir underkastade

statens allmänna avlöningsreglemente. För egen del biträder jag utredningens

förslag beträffande angivna institutioner. I fråga om Göteborgs

handelshögskola vill jag härvid erinra, att proposition angående godkännande

av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida ställning in. in.

nu avlåtits till riksdagen (1953: 90). Såsom av propositionen framgår, har

ställning icke tagits till frågan om ett formellt inordnande under statens

allmänna avlöningsreglemente av högskolans personal, för vilken lönevillkoren

redan för närvarande är i huvudsak reglerade i överensstämmelse

med bestämmelserna i nämnda reglemente. Då jag i fråga om handelshögskolan

biträder pensionsutredningens förslag, innebär detta, att jag förordar

SPA-anslutning för högskolans befattningshavare, ehuru statens allmänna

avlöningsreglemente formellt icke är tillämpligt på dem.

Utredningsförslaget angående vidgad SPA-anslutningsmöjlighet för befattningshavare

vid Eugeniahemmet går i ekonomiskt hänseende bl. a. ut

på att en sådan reglering av statsbidragsvillkoren skall ske, att hemmet

kommer att få betala dubbla SPA-avgifter — alltså i princip hela pensioneringskostnaderna

— för befattningshavare tillhörande de nyanslutna grup
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

35

perna (ekonomi- och administrationspersonal) vid sådan avdelning inom

hemmet, vars driftsunderskott icke täckes av statsmedel. Förslaget härom

har i princip tillstyrkts av medicinalstyrelsen, som dock ifrågasatt ett uppskov

med genomförandet av den av utredningen förordade minskningen av

det direkta statsbidraget till Eugeniahemmet till dess frågan om hemmets

framtida användning och finansiering — som nu är under utredning — klarlagts.

Då starka skäl synes tala för en utvidgad SPA-pensionering vid Eugeniahemmet

på sätt pensionsutredningen föreslagit, och då principiella erinringar

icke framkommit häremot under remissbehandlingen, vill jag ej motsätta

mig den ifrågasatta vidgade SPA-anslutningen för hemmet. Vad beträffar

den därmed sammanhängande frågan om regleringen av statsbidraget till

hemmet anser jag, att pensionsregleringen i och för sig ej utgör anledning

att i statsbidragshänseende behandla hemmet på annat sätt än för

närvarande. Pensionsutredningens förslag innebär, att hemmet för den nyanslutna

personalen vid avdelning, som icke är understödd genom statligt

fyllnadsbidrag, i princip får bära pensioneringskostnaderna i samma utsträckning

som andra administrationsutgifter för sådan avdelning. Jag ansluter

mig därför till utredningens förslag även i denna del. En eventuell

framtida omläggning av statsbidragsgivningen beträffande hemmet kan

givetvis komma att medföra ändring i den nu förordade regleringen.

Pensionsutredningens förslag om SPA-anslutning av vissa med lotterimedel

understödda teatrar och symfoniorkestrar är av betydande räckvidd

både ekonomiskt och administrativt. Antalet av förslaget omfattade befattningshavare

vid ifrågavarande teatrar och orkestrar kan uppskattas till omkring

730, medan utredningens hela förslag avser ca 870 befattningshavare.

Detta innebär, att omkring 85 procent av samtliga av förslaget till

pensionsreglering omfattade personer är anställda vid teatrarna eller orkestrarna.

Pensionsutredningen har själv ansett, att förutsättningarna för SPAanslutning

beträffande teatrarna och orkestrarna icke är fullt klart för

handen. Utredningen har dock funnit övervägande skäl tala för eu sådan

reglering, varvid utredningen bl. a. fäst vikt vid att de statliga bidragen

under lång tid utgjort det väsentliga stödet till verksamheten och vid att ett

enhetligt pensioneringssystem är ägnat att underlätta cirkulationen mellan

de olika teatrarna respektive orkestrarna.

Utredningens förslag bygger i ekonomiskt hänseende på en medverkan

från vederbörande kommuners sida på så sätt, att dessa skulle stå som

garanter för att fortlöpande SPA-avgifter inbetalas; det föreslagna villkoret

härom torde få ses mot bakgrunden av att såsom huvudmän för teater- och

orkesterverksamheten står aktiebolag, ideella föreningar och stiftelser, vilkas

fortbestånd på längre sikt kan vara något oviss. Pensionsutredningen

har också tänkt sig, att villkoren för erhållande av lotterimcdelsbidrag vid

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

ett införande av den föreslagna SPA-anslutningsmöjligheten skulle omregleras

så att dylikt bidrag i fortsättningen över huvud icke skulle utgå till

verksamheten om icke den nyssnämnda garantien lämnades. En förutsättning

för SPA-anslutning beträffande teatrarna och orkestrarna skulle också

vara, att — med hänsyn till storleken av det indirekta statsbidrag, som

SP A-pensioneringen medför — varken fortlöpande avgifter eller engångsavgifter

till SPA skulle få föranleda ökade statsbidrag. Utredningen har

vidare betonat, att frågan om statsbidragsrelationen endast skulle bli provisoriskt

löst genom den förordade SP A-anslutningen och att en eventuell

framtida övergång till ett pensioneringssystem, som i motsats till det nuvarande

icke automatiskt innebär statsbidrag, skulle kunna medföra att därvid

utgående direkt statsbidrag avvägdes enligt nya normer. Utredningens förslag

beträffande teatrarna och orkestrarna är — liksom i övriga avseenden

— enhälligt.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke ha något att erinra mot

att pensionering i någon form genom statens medverkan ordnas vid teatrarna

och orkestrarna. Däremot har pensionsanstalten bestämt avstyrkt, att

pensionsreglering sker genom tillämpning av SPA-reglementet, innan löneoch

anställningsvillkoren för de berörda befattningshavarna reglerats på

ett ur pensioneringssynpunkt godtagbart sätt. Anstalten har härvid åberopat

bl. a. erfarenheterna i fråga om de kungl. teatrarna. Även statskontoret

har avstyrkt SP A-reglering i nuvarande läge för teatrarna och orkestrarna.

Ämbetsverket har anfört såväl allmänt ekonomiska och principiella

som administrativa skäl mot en sådan reglering. Vad beträffar kostnaderna

för pensionsregleringen har statskontoret hänvisat till en inom statens pensionsanstalt

gjord överslagsberäkning, enligt vilken ett genomförande avhela

utredningsförslaget — vilket såsom förut nämnts till övervägande

delen gäller teatrarna och orkestrarna — skulle medföra årliga kostnader

på 1 å 1,5 miljoner kronor samt engångskostnader betydligt

överstigande 10 miljoner kronor. Av dessa belopp skulle i stort sett

hälften falla på staten. Av principiella skäl har statskontoret vänt sig emot

att en SPA-anslutning skulle ske, innan slutlig ställning tagits till frågan

om den framtida utformningen av pensioneringsverksamheten och om inrättande

av en pensioneringslinje, som icke automatiskt medför statsbidrag,

eftersom bl. a. de kungl. teatrarna förutsatts kunna komma att bli

överförda till en sådan pensioneringslinje. Statskontoret har också ansett

det vara principiellt betänkligt att genomföra SPA-anslutning för institutioner,

vilkas statsbidrag utgöres av anslag ur lotterimedelsfonden.

Å andra sidan har förslaget om SPA-anslutning beträffande teatrar och

orkestrar tillstyrkts — i varje fall i princip — av samtliga de övriga hörda

myndigheterna och sammanslutningarna, bl. a. Svenska stadsförbundets

styrelse — som allmänt funnit förslagen välgrundade — teaterrådet och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

37

musikaliska akademien, varvid i flera fall vikten av ett snabbt genomförande

av förslaget särskilt understrukits. Stadsfullmäktige i Norrköping och

Gävle har dock förklarat sig icke ha finansiella resurser för de vidgade

åtaganden från städerna, som förslaget skulle innebära.

Vad beträffar kostnadsfördelningsfrågan har vidare stadsfullmäktige i

Göteborg förutsatt särskilda förhandlingar mellan staten och staden för

åvägabringande av att nuvarande förhållande mellan de statliga och de

kommunala bidragen skulle bibehållas. Statens pensionsanstalt har förordat,

att överenskommelse träffas mellan staten och vederbörande medintressent

angående fördelning av pensionsutgifterna, varmed anstalten synes

avse kostnaderna för utgående pensioner. Förslaget har i angivna del tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av bl. a. Svenska stadsförbundets styrelse

samt stadsfullmäktige i Stockholm, Malmö och Hälsingborg. Teaterrådet

har understrukit det lokala intresset av teaterverksamheten och under

anslutning till pensionsutredningens förslag uttalat, att medverkan från

kommunerna till den föreslagna pensioneringens utförande är rimlig. Ett

liknande uttalande har musikaliska akademien gjort beträffande orkesterverksamheten.

För egen del vill jag beträffande teater- och orkesterpersonalens pensionsfråga

framhålla följande. Vad först angår kostnaderna torde böra beaktas,

att de angivna siffrorna — som gäller utredningens hela förslag — icke

anger den vid ett genomförande av pensionsregleringen uppkommande belastningen

på pensionsanslaget m. m., utan är baserade på försäkringstekniska

beräkningar enligt premiereservsystemet. Under en övergångsperiod

skulle den på grund av pensionsregleringen uppkommande anslagsbelastningen

bli relativt ringa, om ens någon; först efter flera år skulle några

mera betydande kostnader inträda för staten. Vidare bör i detta sammanhang

observeras, att statens beräknade kostnader för framtiden skulle uppgå till

endast omkring hälften av de angivna totalkostnaderna, om här bortses från

inverkan av höjning av det rörliga tillägget. Kostnaderna kommer också att

gå ned till följd av den omläggning beträffande samordningen av tjänstepension

och folkpension, varom överenskommelse nyligen träffats med personalorganisationerna.

Slutligen bör beaktas, att engångskostnaderna med

hänsyn till de övergångsanordningar, som jag i det följande förordar, högst

väsentligt blir beroende av vederbörande huvudmäns förmåga att inbetala

engångsavgifter för tiden mellan den 1 januari 1950 och anslutningstillfället.

På grund av angivna förhållanden anser jag, att kostnaderna i och

för sig icke utgör skäl att ytterligare uppskjuta pensionsfrågans lösning.

I anledning av de utav statskontoret gjorda principiella invändningarna

mot ett inordnande av teatrar och orkestrar i SPA-pensioneringen i dess

nuvarande utformning vill jag erinra, att ett sådant inordnande enligt förslaget

skulle gälla provisoriskt och att ett överförande till eu framtida i och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

för sig icke-statsunderstödd pensioneringslinje förutsatts skola kunna ske

utan hinder av den provisoriska regleringen. Den omständigheten att statsbidrag

till verksamheten utgår av lotterimedel anser jag icke böra i och

för sig utgöra hinder för pensionsregleringen.

Förslaget om pensionsreglering vid teatrarna och orkestrarna torde få

bedömas också med hänsyn till att förslaget väsentligen innebär, att ökat

statligt stöd skall lämnas till sådan ute i landet bedriven kulturell verksamhet,

vars motsvarighet i Stockholm sedan länge åtnjutit sådan förmån. Enligt

vad som framgår av bl. a. yttrandena från teaterrådet och musikaliska

akademien utgör frånvaron av ordnade pensionsförhållanden ett svårt hinder

för upprätthållandet av verksamhetens konstnärliga standard; på

grund härav är en snar lösning nödvändig. Invändningarna mot förslaget

angående teatrarna och orkestrarna gäller till övervägande del icke frågan

om det statliga engagemanget över huvud utan snarast de organisatoriska

och administrativa förutsättningarna.

Med hänsyn till det anförda och till den omständigheten att frågan redan

har uppskjutits under mycket lång tid vill jag icke motsätta mig, att

SPA-anslutningsmöjlighet nu öppnas för de avsedda institutionerna. På

grund av vissa av de berörda städernas ställningstaganden torde det emellertid

icke kunna förutsättas, att pensionsregleringen nu kommer att omfatta

samtliga de av pensionsutredningen föreslagna teatrarna och orkestrarna.

Bestämmelserna i ämnet synes dock böra utformas så, att var och en av de

angivna teatrarna och orkestrarna kan efter beslut av Kungl. Maj :t anslutas

under de närmare förutsättningar, som kan komma att bli beslutade i

anledning av förevarande förslag. Med beaktande av vad som i samband

med remissbehandlingen framkommit rörande angelägenheten av att Uppsala

stadsteater icke lämnas utanför pensionsregleringen vill jag även förorda,

att möjlighet till SPA-anslutning öppnas för denna teater på enahanda

villkor som i fråga om de övriga teatrarna.

Vad beträffar fördelningen av kostnaderna för pensioneringen anser jag

mig kunna som ett provisorium godtaga utredningens förslag, som innebär,

att kommunernas åtagande begränsas till att gälla garanti för inbetalning

av fortlöpande avgifter. Till frågan om den av utredningen föreslagna omregleringen

av statsbidragsvillkoren så att garantiåtagande beträffande de

fortlöpande avgifterna skulle utgöra förutsättning för erhållande av statsbidrag

över huvud till verksamheten är jag för närvarande icke beredd att

taga ställning.

I överensstämmelse med hittills tillämpade principer för SPA-anslutning

av olika personalgrupper bör pensionsregleringen i enlighet med utredningens

förslag vid orkestrarna begränsas till att omfatta befattningshavare

med musikalisk verksamhet. Pensionering av den administrativa personalen

vid orkestrarna får alltså i varje fall tills vidare ske utan statens inedver
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

39

kan. SPA-anslutningen kommer redan på grund av tekniska skäl också att

begränsas till att omfatta befattningshavare, som kvarstår i tjänst vid regleringstillfället.

De föreslagna pensionsåldrarna och tjänståldrarna synes mig kunna godtagas

i avbidan på den omprövning beträffande hela SPA-området, som

pågår inom 1948 års pensionsålderskommitté. Denna kommitté torde komma

att i samband med sitt arbete undersöka den av 1951 års pensionsutredning

väckta frågan om eventuell ändring av tjänståldern för teaterpersonal

med hänsyn till de ändrade förutsättningar, som ett genomförande

av förevarande SPA-anslutningsförslag skulle innebära.

De av utredningen föreslagna reglerna om bestämmande av pensionsklass

för teater- och orkesterpersonal, som sammanhänger med att beträffande

dessa grupper lön icke utgår enligt det statliga lönesystemet och som i

princip medför nedsättning av pensionsklassen med två steg i förhållande

till det resultat som ernås, då det statliga lönesystemet tillämpas, har i

vissa av yttrandena kritiserats såsom alltför ogynnsamt. För min del vill

jag i detta sammanhang understryka, att, såsom utredningen framhållit,

pensionsklasserna skall bestämmas med utgångspunkt från löner, som i

viss utsträckning inkluderar ersättning för befattningshavarnas kostnader

i tjänsten och vid vilkas avvägning staten icke haft något närmare inflytande.

Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu förorda annan reglering

av pensionsklassfrågan än den, som utredningen angivit.

Frågan om mera definitiva regler för pensionsklassbestämningen beträffande

ifrågavarande grupper torde komma att prövas under pensionsutredningcns

fortsatta arbete.

Beträffande de i det föregående icke särskilt nämnda detaljfrågorna

bör för de av pensionsutredningens förslag berörda befattningarna gälla

samma regler som för motsvarande redan SPA-anslutna befattningar.

Vad beträffar övergångsfrågorna torde endast spörsmålet om tillgodoräkning

av tjänstetid före pensionsregleringen påkalla ställningstagande av

riksdagen. I denna fråga biträder jag för egen del pensionsutredningens

förslag, som i princip går ut på att tid före år 1950 må liksom vid förut genomförda

regleringar tillgodoräknas till hälften utan att engångsavgift erlägges

och helt om full (dubbel) avgift erlägges för halva tiden, allt under

förutsättning att reguljär SPA-avgift erlägges för tiden mellan den 1 januari

1950 och anslutningstillfället.

I anslutning till de i det föregående anmälda SPA-ärcndcna torde jag

även få upptaga frågan om reglering av pensionsförhållandena beträffande

vissa befattningar, som tillhör den under första huvudtiteln upptagna kungl.

hovstaten, nämligen befattningarna såsom hovintendent, hovkamrer, kans
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

list, korrespondent, hovmästare, kammarvaktmästare, chaufför, städerska,

strykerska m. fl. Antalet sådana befattningar utgör för närvarande omkring

60.

Jag förordar, att pensioneringen beträffande innehavare av dessa befattningar

fr. o. in. den 1 juli 1953 regleras genom SPA-anslutning. Härvid

hör de enligt SPA-reglementet allmänt gällande bestämmelserna angående

avgifter, pensionsunderlag och pensionsåldrar in. in. tillämpas. De enligt

SPA-reglementet gällande pensionsåldrarna är visserligen lägre än de avgångsåldrar,

som för närvarande vanligen tillämpas för nu ifrågavarande

befattningshavare, men detta utgör i och för sig icke något formellt hinder

för att befattningshavarna även efter en SPA-reglering kvarstår vid sina

uppgifter intill nu gängse avgångsålder.

Såsom huvudman för befattningshavarna bör angivas kungl. hovstaten,

vilket innebär, att pensionsrätten för befattningshavarna icke blir beroende

av att anställning innehaves hos Eders Majestät personligen.

Befattningarna bör hänföras till grupp B enligt SPA-reglementet, varav

följer, att anslutning av befattningarna sker efter särskild registrering, vid

vilken pensionsanstalten bl. a. har att pröva, huruvida befattningarna är

av stadigvarande art och avsedda för tjänstgöring under så stor del av året

och i sådan omfattning, som kan anses normal för motsvarande befattningar.

Den ifrågasatta pensionsregleringen är icke avsedd att omfatta den vid

kungl. husgerådskammaren anställda personalen, vilken redovisas under

det i riksstaten uppförda anslaget till Underhåll och vård av möbler samt

andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Jag förutsätter, att

denna personals pensionsförhållanden kommer att regleras i den ordning

som tillämpas för den personal, som tillhör kungl. slottsstaten.

För genomförande av SP A-anslutningen erfordras riksdagens medgivande.

Vad beträffar övergångsbestämmelserna bör det ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela sådana angående bl. a. retroaktiv tjänstårstillgodoräkning

i enlighet med vad som skett vid tidigare SPA-regleringar.

I det föregående har redovisats även fråga om SPA-anslutning beträffande

befattningshavare hos Svenska jägareförbundet och Sveriges civilförsvarsförbund.

Då dessa båda sammanslutningar åtnjuter betydande bidrag

av allmänna medel och utövar verksamhet, som är av påtagligt statligt intresse,

anser jag mig kunna förorda, att förslag om SPA-anslutning även för

deras personal underställes riksdagen i förevarande sammanhang.

De förordade SPA-anslutningarna torde böra medges i princip fr. o. m.

den 1 juli 1953. Med hänsyn till omfattningen av regleringen vill jag emellertid

understryka, att anspråk icke får ställas på att pensionsanstaltens

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 215. 41

administrativa arbete med regleringen skall vara genomfört vid angivna

tidpunkt.

Vad slutligen angår pensionsförhållandena för viss vid Styrsö kustsanatorium

tidigare anställd personal anser jag mig i förevarande läge — med

biträdande av remissinstansernas ståndpunkt — kunna godtaga den lösning

av pensionsfrågan, som anges i ifrågavarande tilläggsavtal.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat utfärda bestämmelser om

ändring i SPA-reglementet ävensom i övrigt erforderliga

bestämmelser.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar Rörs.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 215.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare. a1 i texten
  2. SU 1953:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten