Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1953-03-14 · 272 sidor, varav 108 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 108 av 272 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:224, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område; given Stockholms

slott den t7 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg

och vete;

2) förordning angående slaktdjursavgift; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 10 juli 1947 (nr

378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för

prissättningen å jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september

1953 — den 31 augusti 1954, har Kungl. Maj :t den 10 april 1953 meddelat

beslut i prisfrågan. Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill

stående förslag till åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

under nyssnämnda tid underställes i propositionen riksdagens prövning.

Prisöverenskommelsen innebär i huvudsak, att ett överskott i jordbrukskalkylcn

för det kommande regleringsåret av 113,2 miljoner kronor skall

utjämnas genom sänkning av priserna på brödsäd, fabrikspotatis, oljeväxtlrö,

ägg och köttvaror med 71,6 miljoner kronor samt genom minskning av

de allmänna bidragen för mjölk med 30,6 miljoner kronor. Härtill kommer

en prishöjning på importkraftfoder med 5 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

I propositionen framlägges vidare förslag till, bland annat, förordning

med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete samt till

förordning angående slaktdjursavgift.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

regleringsåret 1953/54 beräknas till 201 miljoner kronor, därav 187 miljoner

kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar

av landet samt leveranstillägg, 6 miljoner kronor till kompensation för

smörlagring, 2 miljoner kronor till stöd åt odlingen av lin och hampa samt

6 miljoner kronor till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Under förutsättning av bifall till ett i propositionen framlagt förslag,

att av överskottet i clearingkassan för fettvaror ett belopp av 37,6 miljoner

kronor skall disponeras för att nedbringa den eljest erforderliga medelsanvisningen

under prisregleringsanslaget, begränsas anslagsäskandena i förevarande

hänseende till 164 miljoner kronor. Vidare begäres ett förslagsanslag

å 5 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning av vissa

jordbruksprodukter m. in. På grund av förefintlig reservation begäres icke

ytterligare medel till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet.

Slutligen begäres å kapitalbudgeten investeringsanslag av dels 50 miljoner

kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö, dels 35 miljoner kronor till

ytterligare lagring av jordbruksprodukter. Å andra sidan föreslås, att ett

belopp av 54 miljoner kronor skall tillföras riksstatens inkomstsida såsom

inkomst av införselavgifter för fettvaror.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

3

Förslag

till

förordning med vissa bestämmelser angående prisregleringen

för råg och vete.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §•

För upprätthållande av prisregleringen för råg och vete skall, där Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd så

förordnar, vad i 2—It §§ stadgas helt eller delvis äga tillämpning.

Har förordnande som i första stycket sägs meddelats, skola även 12—20 §§

i tillämpliga delar gälla.

Avgifter.

2 §•

För råg och vete, som användes för tillverkning av mjöl, och för vete, som

användes för tillverkning av gryn, skall erläggas viss avgift (förmalningsavgift).

Förmalningsavgiften utgår med det belopp, högst 5 öre för varje kilogram

av varans nettovikt, som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer.

För förmalningsavgiftens erläggande svarar tillverkaren.

3 §.

I samband med att prishöjning sker å råg eller vete skall för lager av sådan

spannmål hos kvarnar och spannmålshandlare uttagas särskild avgift

(prishö jningsavgift).

Prishöjningsavgiften skall utgå högst med belopp motsvarande den prishöjning,

som föranleder avgiftens uttagande. Avgiftens storlek bestämmes av

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Skyldighet att erlägga prishöjningsavgift skall åligga envar, som i kvarnrörelse

använder råg eller vete för framställning av mjöl till avsalu (handelsförmalning)

eller bedriver yrkesmässig handel med spannmål.

4 §.

I denna förordning avsedda avgifter skola erläggas i den ordning jordbruksnämnden

bestämmer.

Avgift må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning, på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill nämnden

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

5 §.

Vid export eller eljest då särskilda skäl därtill äro må jordbruksnämnden

medgiva återbäring av eller befrielse från sådan avgift, som i denna förordning

avses, eller del därav.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

6 §.

Medel, som inflyta genom uppbörd av i denna förordning avsedda avgifter,

skola enligt de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar användas till täckande av

kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Tillfälliga inskränkningar i rätten att vid kvarn förmala råg och vete.

7 §•

Vid kvarn må under viss av jordbruksnämnden angiven tid icke utan

tillstånd av nämnden användas större kvantiteter vete och råg för handelsförmalning

än som motsvarar viss procent av handelsförmalningen av dessa

sädesslag vid kvarnen under viss förfluten tid.

Inmalning och inblandning.

8 §.

Jordbruksnämnden äger föreskriva vilka myckenheter råg eller vete av

olika slag eller råg eller vete av svenskt eller utländskt ursprung som skola

ingå i brödsäd vid handelsförmalning. Dessa myckenheter skola bestämmas

under beaktande av att framställning i erforderlig omfattning skall kunna

ske av olika kvaliteter mjöl av god bakningsduglighet.

9 §.

Den, som till riket inför rågmjöl eller vetemjöl, är pliktig att, medan varan

ännu står under tullverkets uppsikt, låta däri inblanda mjöl av svensk råg

eller svenskt vete i sådan omfattning, att andelen svenskt mjöl kommer att

motsvara den inmalning av svensk spannmål, som på grund av förordnande

enligt 8 § må vara föreskriven vid handelsförmalning.

Uppgiftsskyldighet m. m.

10 §.

Det åligger den, som yrkesmässigt bedriver förmalning av brödsäd eller

som använder vete för yrkesmässig tillverkning av gryn eller som yrkesmässigt

bedriver handel med spannmål, att inom fjorton dagar efter det förordnande

enligt 1 § trätt i kraft göra anmälan om rörelsen hos jordbruksnämnden.

Därest sådan rörelse påbörjas först efter ikraftträdande av förordnande,

skall anmälan som nu sagts göras inom fjorton dagar från det förmalning

första gången ägde rum.

Den, som bedriver handelsförmalning av råg eller vete och som på grund

av bestämmelserna i 2 § kungörelsen den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa

bestämmelser om förmalning av vete och råg, in. in. verkställt anmälan om

sin rörelse, skall därmed anses ha fullgjort den anmälningsskyldighet som

föreskrivits i första stycket.

11 §.

Den, som bedriver sådan rörelse för vilken anmälningsskyldighet enligt

10 § första stycket stadgats, är skyldig att i den mån jordbruksnämnden så

föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden

meddelar

dels föra sådana anteckningar över lager, inköp, tillverkning och försälj
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

5

ning, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i denna förordning

eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas;

dels till ledning vid fastställande av prishöjningsavgift lämna deklaration

rörande sitt lager av olika slag av brödsäd;

dels till ledning vid fastställande av förmalningsavgift lämna regelbundna

deklarationer rörande sin användning av råg och vete för tillverkning avmjöl

eller gryn;

dels ock i övrigt lämna regelbundna uppgifter angående sin rörelse och på

anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud förda handelsböcker

med därtill hörande handlingar ävensom sådana anteckningar, som ovan

sagts.

12 §.

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,

verkställa undersökning av7 lokal, vari kvarnrörelse eller tillverkning

av gryn av vete bedrives, ävensom av därtill eller till spannmålshandel

hörande lagerlokaler. Nämnden eller dess ombud äger jämväl taga prov av

spannmål och förmalnings- eller tillverkningsprodukter, som förvaras i sådana

lokaler. Rörelseidkare är ej berättigad till ersättning för dylika prov.

13 §.

Vad som inhämtas av deklaration, handelsbok eller annan handling, som

avgivits eller tillhandahållits på grund av stadgande i 11 § eller vid undersökning

enligt 12 §, må ej yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver;

dock må deklaration, på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning

utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl.

Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Straff m. m.

14 §.

Bryter någon mot förbud, som stadgats med stöd av 7 §, eller uraktlåter

någon att fullgöra med stöd av denna förordning stadgad skyldighet att verkställa

inmalning eller inblandning, straffes med dagsböter eller fängelse i

högst sex månader.

15 §.

Underlåter någon att fullgöra anmälningsskyldighet, som avses i 10 §

första stycket, eller att föra anteckningar eller lämna deklarationer eller

uppgifter enligt vad som stadgas ill §,

eller vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i 11 § tillhandahålla

jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt i 11 § avsedda anteckningar eller uppgifter.

Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet

dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande

av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning eller provtagning

enligt 12 § stadgas i allmänna strafflagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

16 §.

Bryter någon mot den i 13 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han ej

för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

17 §■

Husbonde ansvarar för sådan i 14 § eller 15 § första eller andra stycket

omförmäld förseelse, som förövas av lians husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

18 §.

Brott, varom i 16 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

19 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för verkställande av undersökning eller provtagning enligt 12 § eller att

på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller annan

handling, som avses i 11 §, eller underlåter någon att i föreskriven ordning

avlämna där avsedd deklaration eller uppgift, må nämnden förelägga

honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

20 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1953.

Genom denna förordning upphävas följande författningar:

förordningen den 13 juni 1930 (nr 249) om användande av svenskt vete

och svensk råg vid framställning av mjöl m. m.;

kungörelsen den 14 augusti 1930 (nr 330) angående ikraftträdande av

förordningen den 30 juni 1930 (nr 249) om användande av svenskt vete

och svensk råg vid framställning av mjöl m. in.;

kungörelsen den 14 augusti 1930 (nr 331) med tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 13 juni 1930 (nr 249) om användande av svenskt

vete och svensk råg vid framställning av mjöl in. in.;

kungörelsen den 30 augusti 1943 (nr 667) med vissa bestämmelser angående

framställningen av vetemjöl och rågmjöl;

förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift;

kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 499) med tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift;

kungörelsen den 23 augusti 1937 (nr 769) angående restitution av veteavgift;
kungörelsen

den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser om förmalning

av vete och råg, m. in.;

kungörelsen den 27 augusti 1951 (nr 608) om skyldighet att lämna uppgifter

angående s. k. löneförmalning av vete och råg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

7

Förslag

till

förordning angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För upprätthållande av prisregleringen för köttvaror skall, där Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd så

förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) enligt vad nedan sägs upptagas för

kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri eller kommunal

köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning enligt lagen den It maj

1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus eller kungörelsen den

30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier.

2 §•

Slaktdjursavgift skall utgå för hel kropp eller del därav med belopp, som

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer,

under iakttagande att avgiften, räknat för hel kropp, högst må

utgöra för nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram

(storboskap), och för häst femton kronor, samt för nötkreatur, som efter

nedslaktningen väger mindre än 150 kilogram (kalv), ävensom för svin åtta

kronor.

Jordbruksnämnden äger från avgiftsskyldigheten medgiva undantag, där

så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt.

3 §.

Uppbörd av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats vid offentligt

slakthus eller kommunal köttbesiktningsbyrå, skall omhänderhavas av

det samhälle, genom vars försorg köttbesiktningen ägt rum.

För erläggande av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats

vid kontrollslakteri, ansvarar slakteriinrättningens innehavare.

4 §.

Slaktdjursavgift skall erläggas i den ordning jordbruksnämnden bestämmer.

Avgift må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning, på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill nämnden

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

5 §.

Medel, vilka inflyta genom upptagande av slaktdjursavgift, skola enligt

av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till täckande av kostnader

i samband med jordbruksregleringen.

6 §■

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1953.

Genom denna förordning upphävas följande författningar:

förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift;

kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363) med tillämpningsföreskrifter till

förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift;

kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 635) med förordnande angående slaktdj

ursavgiften;

förordningen den 30 juni 1943 (nr 456) om fortsatt giltighet av förordningen

den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 10 juli 1947

(nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 10 juli 1947 om viss

avgift å mjölk, grädde och ost1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Utjämningsavgift för ost med lägre fetthalt i torrsubstansen än 45 procent

må bestämmas till högst en krona tjugufem öre per kilogram. För

margarinost må avgiften sättas till högst femtio öre per kilogram. För

a.nnan vara skall avgiften utgå med högst ett belopp, som motsvarar femtio

öre för etthundra gram av det mjölkfett varan innehåller.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1952: 364.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

9

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna dels (p. 111) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 152 000 000

kronor, dels (p. 113) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 6 500 000 kronor, dels (p.

114) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.

I skrivelse den 27 mars 1953, som inkommit till jordbruksdepartementet

den 2 april samma år, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag angående

prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter

för regleringsåret 1953/54. Förslaget grundas på en den 25 mars

1953 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse

i ämnet. Vid nämndens skrivelse hade fogats, bland annat,

särskilda skrivelser från Svenska spannmålsaktiebolaget och statens priskontrollnämnd,

dagtecknade den 14 respektive den 28 mars 1953. I anledning

av jordbruksnämndens framställning har Kungl. Maj:t den 10 april

1953 meddelat beslut i prisfrågan. I detta sammanhang torde jag få anmäla

sedermera inkomna framställningar från Svenska kvarnföreningen, Svenska

bygdekvarnars riksförbund samt Riksförbundet Lin och hampa.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om den närmare utformningen

av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1953/54 och därmed sammanhängande spörsmål.

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1952/53.

1 sin förut nämnda skrivelse den 27 mars 1953 har jordbruksnämnden

till en början redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter, som tillämpats under innevarande regleringsår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Därvid har nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1952 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat

en förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1952/53. I kalkylen infördes året 1950/51 som basår i stället för det

dittills använda basåret 1938/39. Beräkningarna visade, med tillämpning

av två olika alternativ för räntekostnaderna, ett kalkylmässigt underskott

av 173,i respektive 216,8 miljoner kronor.

Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt eu av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,

å andra sidan, träffades den 1 april 1952 en prisöverenskommelse,

som av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till grund för överenskommelsen skulle läggas den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som visade ett underskott på i runt tal

215 miljoner kronor. Av underskottet beräknades cirka 55 miljoner kronor

hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena

för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade

värden å kreaturs- och förrådskapital. Av räntekostnadsökningen skulle en

femtedel eller 11 miljoner kronor beaktas vid prissättningen för år 1952/53,

medan återstående del eller 44 miljoner kronor successivt skulle intäckas

med en fjärdedel under vart och ett av de följande åren. Underskottet för

år 1952/53 skulle sålunda anses vara täckt om jordbruket tillfördes inkomstökningar

av tillhopa 171 miljoner kronor.

Sistnämnda belopp beräknades skola täckas genom följande åtgärder.

Priset på vete av 1952 års skörd skulle ökas med 3 öre per kilogram utöver

det pris, som upptagits i jordbrukskalkylen. Därigenom skulle uppnås en

inkomstökning av cirka 16 miljoner kronor. Genom att ostpriserna avsågs

bli fria under regleringsåret 1952/53 beräknades jordbruket komma

att tillföras en inkomstökning av 15 miljoner kronor. För att undvika en

sänkning under kalenderåret 1952 av de gällande avräkningspriserna på

kött och fläsk, däri inräknade de statliga pristilläggen för fläsk, skulle baspriserna

i avtalet mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund höjas med

belopp, som för perioden den 1 september—den 31 december 1952 skulle

motsvara 10 miljoner kronor. I statliga pristillägg för mjölk skulle jordbruket

tillföras 130 miljoner kronor.

Enligt överenskommelsen skulle vidare det allmänna mjölkpristillägget,

det extra mjölkpristillägget i norra Sverige samt leveranstillägget på mjölk

vid den mjölkvolym, som beräknats i jordbrukskalkylen, utgå med i genomsnitt

samma belopp per kilogram och enligt samma grunder i övrigt

som för tiden mars—augusti 1952. Detta beräknades medföra en kostnad

av 169 miljoner kronor utöver de redan före mars 1952 utgående bidragen.

För att täcka beloppet skulle, utöver det nyssnämnda beloppet av 130 miljoner

kronor, medel erhållas dels genom att ost belädes med en särskild avgift,

motsvarande prishöjningar, dels genom att jordbruket tillfördes 12

miljoner kronor, utgörande beräknad inbesparing vid producentbidragets

omläggning till kontantbidrag, dels genom medel, som inbesparats vid avvecklingen

av pristillägget på fläsk, och dels genom vissa hos Svenska mejeriernas

riksförening innestående medel.

Förlusten på export av smör och andra mejeriprodukter utöver det belopp

på 7,2 miljoner kronor, som upptagits i jordbrukskalkylen, skulle

täckas med vinst, som uppstått eller kunde komma att uppstå vid export

av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, i den mån den icke åt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

11

gick för att täcka clearingkassans för fettvaror löpande utgifter. Ett villkor

härför var emellertid, att förlusterna icke förorsakades av en ökning av

smörproduktionen.

Nämnden förklarade sig beredd att såsom tidigare till prövning upptaga

önskemål om justering av priserna å vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter

i den mån så erfordrades för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta

priser icke helt kunnat uttagas.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1952/53, varvid den

s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Omräkning av kalkylen skulle

på grund härav ske under hösten 1952, dock endast försåvitt sådan omräkning

begärdes av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation. Under

förutsättning att skörderesultatet icke mera väsentligt avvek från normalskörd,

ansågs det tillräckligt, att kalkylsakkunniga utan fullständig omräkning

av kalkylen konstaterade, huruvida avvikelser i skördeutfallet från normal

skörd skulle medföra överskott eller underskott, som var större än 4

procent av den totala inkomstsumman. Därest man vid en summarisk

granskning inom kalkylsakkunniga uppnådde enighet om att variationerna

höll sig inom 4-procentmarginalen, syntes någon omräkning av kalkylen icke

böra påfordras.

Oavsett 4-procentregeln skulle jordbruket genom höjning av produktpriserna

äga rätt att erhålla kompensation, därest till följd av lönehöjningar på

grund av nya kollektivavtal för lantarbetare, eller andra arbetargrupper,

jordbrukets kostnader ökades.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 25 april 1952 beslut rörande prissättningen

på jordbrukets produkter under år 1952/53. Kungl. Maj :t godtog därvid

nämnda prisöverenskommelse. Beslutet underställdes sedermera riksdagens

prövning i propositionen nr 236/1952. I denna uttalade jag, bland annat,

att jag förutsatte att, därest jordbruket skulle ställas inför krav på nya

kostnadsökningar till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal

för lantarbetare eller andra grupper, nämndens och jordbrukets organisationer

skulle i vanlig ordning upptaga förhandlingar om kompensation därför.

Propositionen godkändes sedermera av riksdagen (jordbr. utsk. uti. nr

48, r. skr. nr 404).

Jordbruksnämnden anför vidare i sin skrivelse, att nämnden för att få

klarhet i frågan, huruvida den för sin del borde begära en omräkning av

jordbrukskalkylen, i augusti 1952 lät företaga vissa överslagsberäkningar på

grundval av, bland annat, skördeuppskattningen för den 15 juli samma år.

Vid sin granskning av dessa beräkningar konstaterade kalkylsakkunniga, att

avvikelserna från normkalkylen rymdes inom 4-procentmarginalen och att

en förnyad granskning med utgång från skördeuppskattningen för den 30

augusti enligt deras uppfattning icke skulle ändra detta förhållande. Nämnden,

som för sin del funnit att överskottet sannolikt låg inom 2 procent av

den totala intäktssumman, beslöt att icke påkalla omräkning av kalkylen.

Samma ståndpunkt intogs även av jordbrukets förhandlingsdelegation. Statens

priskontrollnämnd å sin sida ansåg lämpligast alt föreslå, att ett ställningstagande

till frågan, huruvida en omräkning av jordbrukskalkylen

skulle företagas under hösten 1952, skulle anstå till dess skördeuppskattningen

för den 15 oktober förelåg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

I detta läge hänsköt jordbruksnämnden frågan om omräkning av jordbrukskalkylen

till Kungl. Maj :ts avgörande. Den 3 oktober 1952 uppdrog

Kungl. Maj :t åt nämnden att omräkna kalkylen på grundval av skördeuppskattningen

för den 30 augusti. Rörande den omräkning, som företogs med

anledning härav, anför nämnden i huvudsak följande.

Vid kalkylomräkningen togs hänsyn till de prisförbättringar, som beslutats

våren 1952. Den reviderade kalkylen visade ett överskott på 86,7 miljoner

kronor eller drygt 2 procent av normkalkylens inkomstsumma (inklusive

beräknad inkomstökning till följd av årets prisöverenskommelse). Vid användandet

av normkalkylens priser skulle ett överskott av 164,i miljoner

kronor (genom volymförändring) ha uppstått eller något över 4 procent

av normkalkylens intäktssumma. Emellertid hade inträffat prissänkningar

på inkomstsidan och prishöjningar på kostnadssidan motsvarande sammanlagt

77,4 miljoner kronor, överskottet reducerades till följd härav till 86,7

miljoner kronor. Av volymförändringen var 113,7 miljoner kronor att hänföra

till ökad produktion och 50,4 miljoner kronor till minskad användning

av produktionsmedel.

En minoritet av kalkylsakkunniga anförde i ett särskilt yttrande, att beräkningar

med utgångspunkt från, bland annat, tillgången på fläsk samt

erfarenheterna om konsumtionen vid det senaste årets prisläge motiverade

priser, som gav minst 38 miljoner kronor lägre inkomst än det i kalkylen

upptagna inkomstbeloppet.

Vid granskningen av den reviderade kalkylen förklarade nämndens råd

sig inse svårigheterna att vid denna tidpunkt göra en exakt bedömning av

intäkterna av kött och fläsk men ansåg ändå, att de i kalkylen upptagna

inkomsterna för dessa produkter borde nedräknas med ytterligare minst 20

miljoner kronor utöver de 14 miljoner kronor, varmed avdrag redan skett.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 skulle den s. k. 4-procentregeln

gälla för regleringsåret 1952/53. Detta innebar, att det framräknade kalkylmässiga

överskottet — drygt 2 procent — ej föranledde någon ändring i

prisöverenskommelsen för nämnda regleringsår.

De kalkylsakkunniga redovisade även i en särskild efterskrift, hur resultatet

skulle ha blivit, om kalkylomräkningen utförts med skördeuppskattningen

för den 15 oktober som underlag. Det kalkylmässiga överskottet

sjönk därvid med cirka 6 miljoner kronor. Förändringen på grund av det

dåliga bärgningsvädret efter den 30 augusti var dock i verkligheten större

än detta belopp. Nämndens råd ansåg för sin del, att de i efterskriften framlagda

siffrorna ej på ett nöjaktigt sätt belyste de före och efter den 15 oktober

1952 inträffade skördeskadorna, men godkände siffermaterialet.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att den omräknade kalkylen enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 12 december 1952 icke skulle föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. 1

1 fortsättningen framhåller jordbruksnämnden, att en uppskattning av de

skördeskador, som inträffade under hösten 1952, sedermera verkställts av

nämnden på grundval av uppgifter från hushållningssällskapen. Denna gav

till resultat, att för jordbruket i dess helhet en avvikelse av högst cirka 100

miljoner kronor skulle uppstå. Större delen av detta belopp avsåg skador på

fodersäd. Som jämförelse anger nämnden, att den reviderade jordbrukskalkylen

hösten 1952 lämnade ett överskott av 87 miljoner kronor. Nämnden

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

13

framhåller vidare, att skadorna på 1952 års skörd sålunda, bland annat till

följd av mycket goda skördar för vissa grödor, var små i förhållande till jordbrukets

totala intäkter. Vissa områden och i många fall enskilda jordbrukare

hade emellertid lidit betydande förluster.

Jordbruksnämnden erinrar till slut om att riksdagen sedermera, efter förslag

framlagda i propositionerna nr 253/1952 och nr 47/1953, beslöt anvisa

sammanlagt cirka 50 miljoner kronor för utbetalning av stödlån till jordbrukare,

som lidit förluster på grund av skördeskador. I sistnämnda proposition

förklarade sig Kungl. Maj :t vidare, om ej riksdagen hade något att

erinra däremot, ämna godkänna en överenskommelse mellan nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation om att 5 miljoner kronor, som tillgodoförts

jordbruket för regleringsåret 1952/53, skulle få användas till bidrag

utan återbetalningsskyldighet åt särskilt behövande jordbrukare. Eftersom

bidragen sålunda skulle utgöra en rent intern utjämning inom jordbruket,

skulle de icke medföra några nya anspråk på statskassan. Riksdagen biträdde

även detta förslag.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1953/54.

För att skapa ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under regleringsåret 1953/54 har kalkylsakkunniga

på uppdrag av jordbruksnämnden utarbetat en förkalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader under nämnda år. Kalkylen, som granskats

och godkänts av nämndens råd vid sammanträde den 11 mars 1953, torde

som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 5). Nämnden har i sin skrivelse

den 27 mars 1953 lämnat en redogörelse för innebörden och resultatet

av ifrågavarande kalkyl.

I redogörelsen anför nämnden till en början, att liksom i fjolårets vårkalkyl

som basår använts regleringsåret 1950/51. Kalkylen för år 1953/54 ansluter

sig för övrigt i metodiskt hänseende till de under en följd av år utförda

inkomst- och kostnadsberäkningar, som legat till grund för prissättningen

på jordbruksprodukter. Den har karaktären av en normkalkyl såtillvida,

att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande

produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på produkter

och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande förändringar

i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss

grad av säkerhet.

Nämnden övergår därefter till att redogöra för beräkningarna av j o r dbrukets

ink o in s t e r. Inledningsvis framhåller nämnden därvid, att

särskild uppmärksamhet denna gång ägnats producentprisberäkningen på

matpotatis, vilken delvis omlagts efter förslag av en särskild expertkommitté.

Beräkningen av inkomsterna av mejerimjölk har även varit föremål för en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

speciell undersökning, varvid i synnerhet mejerikostnaderna uppmärksammats.

Vad härefter angår beräkningarna av skörden anför nämnden i huvudsak

följande.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

De för år 1953 angivna arealerna har i fråga om höstvete och höstråg beräknats

med ledning av arealinventeringen i oktober 1952, varvid från de

enligt denna inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal

utvintring». De för år 1953 (höstsådden 1952) gjorda avdragen för normal

utvintring utgör — liksom i tidigare kalkyler — för vete 8 procent och för

råg 4 procent av de höstsådda arealerna.

1 tabell 1 i kalkylpromemorian (s. 54* ) finns angivna de arealer av olika

växtslag, med vilka räknas i kalkylen för år 1953. Såsom jämförelse har

medtagits de skördade arealerna för vissa tidigare år. I förhållande till närmast

föregående år räknas med en ökning av brödsädsarealen med cirka

72 000 hektar, nämligen från 458 100 hektar år 1952 (skördad areal) till

530 000 hektar år 1953. Fodersädsarealen upptas till oförändrat 1 miljon

hektar. Ökningen av brödsädsarealen från år 1952 heror på den uppgång i

odlingen av höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen

i oktober 1952. Även i fråga om vårvete har de sakkunniga, bland

annat med hänsyn till den senaste prisutvecklingen och till följd av den

sannolika tillbakagången av oljeväxtodlingen, räknat med en ökad areal.

Arealerna för sockerbetor och foderrotfrukler beräknas däremot minska

något. En viss minskning förutsättes även vad beträffar arealerna av bland

annat vall till slätter samt vall till grönfoder. Oljeväxtarealen beräknas minska

med icke mindre än 43 000 hektar eller med nära 30 procent. Den totala

skördade arealen har antagits bli praktiskt taget oförändrad från år 1952.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på

samma sätt som i fjol. De sakkunniga har härvid ansett, att normskördarna för

vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre sikL bör förändras

något i förhållande till dem, som begagnats i normkalkylen för år 1952/53.

De normskördar, som har upptagits i inkomstkalkylen för år 1953/54, har

för vårvete och korn höjts med 50 kilogram, för höstråg med 70 kilogram

samt för hö från odlad jord med 25 kilogram, medan normskörden för sockerbetor

har sänkts med 500 kilogram. Normskördarna för åren 1950—1953

samt vissa uppgifter belysande hektarskördeutvecklingen sedan år 1921 har

sammanställts i tabell 2 i kalkylpromemorian (s. 55*).

Efter denna översikt av areal- och skördeförhållandena har nämnden behandlat

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och därvid

till en början anfört, att produktionen av vegetabiliska slutprodukter beräknats

på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna rörande arealer

och antagna normskördar per hektar. Den erhållna totalskörden av brödsäd

har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster, avrens och utfodring

samt utsäde. Av korn har utöver husbehovsförmalningen endast medtagits

de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier

och brännerier samt för export. På motsvarande sätt har av havre medtagits

endast den beräknade förbrukningen vid grynkvarnarna samt för export

och arméns inköp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224. 15

Beträffande de olika vegetabilieposterna har nämnden i övrigt anfört i

huvudsak följande.

Med hänsyn till den höga vattenhalten i 1952 års hrödsädsskörd och de

sedan basåret höjda taxorna för artificiell torkning har kalkylsakkunniga

gjort vissa överslagsberäkningar av torkningskostnaderna för brödsäd. I

fråga om brödsädspriserna har de sakkunniga räknat med en sänkning av

priserna på höst- och vårvete med 3 kronor per deciton, medan någon sänkning

icke har beräknats för råg. För korn, havre och kokärter har de sakkunniga

för prognosåret räknat med i stort sett oförändrade priser i förhållande

till innevarande regleringsår.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av brödsäd beräknas år 1953/54 stiga

till 451,2 miljoner kronor mot 400,i miljoner kronor innevarande år. Ökningen

beror på att kvantiteterna beräknas bli avsevärt större än för innevarande

år på grund av den tidigare nämnda arealökningen. I fråga om

övrig spannmål väntas en mindre sänkning av inkomsterna från 68,2 miljoner

kronor år 1952/53 till 67,8 miljoner kronor under prognosåret.

Förbrukningen av inhemsk matpotatis har liksom för föregående år upptagits

till 825 miljoner kilogram. Någon mera betydande export av potatis

har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas för närvarande ej heller

skola ske under år 1953/54. Beräkningen av producentpriset på matpotatis

har som redan nämnts delvis omlagts efter förslag av en särskild expertkommitté.

För år 1953/54 räknas med samma pris som för 1952/53 eller

20 kronor 50 öre per deciton. Inkomsterna av matpotatis under prognosåret

upptages med 169,i miljoner kronor, d. v. s. med samma belopp som för innevarande

regleringsår.

Förbrukningen av fabrikspotatis under år 1953/54 har beräknats till 255

miljoner kilogram. Beräkningen utgår från normal skörd av potatis samt

normal stärkelsehalt. Priset per hektoliter och stärkelseprocent har för år

1953/54 upptagits till oförändrat 50 öre. Detta innebär, att priset vid normal

stärkelsehalt — 17,25 procent — kommer att utgöra 12 kronor 32 öre per deciton.

Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis minskas med 0,7 miljoner

kronor i jämförelse med inkomsterna under år 1952/53 och uppgår till 31,4

miljoner kronor. Inkomstsumman för all potatis utgör i den föreliggande

kalkylen 200,5 miljoner kronor år 1953/54 mot 201,2 miljoner kronor innevarande

år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 750 miljoner kilogram år 1953

mot 1 598 miljoner kilogram år 1952. Grundpriset har förutsatts bli detsamma

som för 1952 års odling, d. v. s. 7 kronor 35 öre per deciton vid 16

procent sockerhalt. De faktiska genomsnittspriserna beräknade med hänsyn

till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar och tillägg utgör i kalkylen

8 kronor 18 öre per deciton för år 1953/54 mot 7 kronor 67 öre för

innevarande regleringsår. Det lägre priset i år beror på väsentligt lägre sockerhalt

än normalt. Jordbrukets inkomster av sockerbetor beräknas öka från

122,6 miljoner kronor år 1952/53 till 143,2 miljoner kronor år 1953/54.

Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas på grund av den tidigare nämnda

arealminskningen komma att sjunka från 223,3 miljoner kilogram under

innevarande år till 157,6 miljoner kilogram år 1953/54. I fråga om höstraps

och höstrybs av 1953 års skörd har de av Kungl. Maj :t fastställda priserna

insatts i kalkylen och i fråga om de vårsådda oljeväxtcrna vissa priser,

som preliminärt — i avvaktan på de förestående jordbruksförhandlingarna

— överenskommits mellan nämnden och representanter för odlarna. På

grund av de sänkta priserna och den beräknade kvantitetsminskningen

väntas inkomsterna av oljeväxtfröer minska från 203,4 miljoner kronor innevarande

år till 133 miljoner kronor år 1953/54.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptages i den föreliggande

kalkylen för år 1953/54 till 4,6 miljoner kronor mot 3,2 miljoner kronor för

innevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1952/53 beräknats

tillföra jordbruket en inkomst av 46,2 miljoner kronor. Beloppet var i vårkalkylen

1952 upptaget till 60 miljoner kronor men har reducerats på

grund av, bland annat, minskad odling av bruna bönor och låga skördar

för vissa växtslag till följd av den under hösten 1952 dåliga väderleken.

För regleringsåret 1953/54 har de sakkunniga insatt ett belopp av 50,5 miljoner

kronor i kalkylen. Härvid har bland annat räknats med en viss återhämtning

i odlingen av bruna bönor.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling utgör liksom föregående år l,i

miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgör enligt föreliggande

beräkningar 1 046 miljoner kronor år 1952/53. För prognosåret 1953/54

utgör motsvarande belopp 1 051,9 miljoner kronor. Uppgången, som uppgår

till 5,9 miljoner kronor, beror på väsentligt ökade inkomster av brödsäd

och sockerbetor. Samtidigt minskar emellertid inkomsterna av oljeväxter.

Sålunda upptar normkalkylen för år 1953/54 en ökning av vegetabilievolymen

— värderad i 1952/53 års priser — av 26,5 miljoner kronor, främst

hänförande sig till brödsäd och sockerbetor, medan nedgången i priserna

på brödsäd och oljeväxter samtidigt orsakar en inkomstminskning av 20,6

miljoner kronor.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter

och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukterna. Nämnden

anför härom.

Medelantalet mjölkkor år 1952/53 har av de kalkylsakkunniga upptagits

till 1 566 000 djur och motsvarande antal prognosåret 1953/54 till 1 548 000

djur. Minskningen utgör l,i procent. För år 1952/53 har de sakkunniga

räknat med en produktion per ko av 2 902 kilogram. Enär förutsättningen

för kalkylen för år 1953/54 är normal fodertillgång för mjölkkorna, har

kalkylsakkunniga funnit det rimligt att antaga, att den på längre sikt fortgående

ökningen av avkastningen per ko åter skall komma till synes under

år 1953/54. Avkastningsökningen från år 1952/53 har med hänsyn härtill

uppskattats till 1,5 procent. Den antagna avkastningen per ko år 1953/54

blir således 2 946 kilogram. Totalproduktionen av mjölk har med utgång

från nu nämnda data beträffande koantal och avkastning beräknats till

4 560 miljoner kilogram år 1953/54 mot 4 544 miljoner kilogram innevarande

år. Ökningen utgör 0,4 procent.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av den vid mejerierna invägda

mjölken har utförts efter i stort sett samma metod som i vårkalkylen 1952.

Tillvägagångssättet vid beräkningarna är i huvudsak följande. En inkomstoch

kostnadsberäkning (jämväl för prognosåret) utföres för var och en

av de viktigaste produkterna, vilken beräkning ger en schematisk uppfattning

om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna kan betala leverantörerna

med hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. Vid beräkningen

infångas den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider.

Vissa speciella inkomster och förluster kommer emellertid ej med (t. ex.

merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk och vitaminerad mjölk, respektive

förluster i samband med prissänkningar och underpris vid export). För

dessa sker kompletterande specialberäkningar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

17

Det tidigare tillämpade mejerikostnadsindexet med 1938 som basår har

nu ersatts med ett nytt index, grundat på mejerikostnadernas sammansättning

år 1950.

Det allmänna mjölkpristillägget, vilket år 1952/53 uppgår till 123 öre per

kilogram smörfett, har för prognosåret upptagits till 42,4 öre per kilogram,

d. v. s. till samma belopp, som utgick före den höjning av pristillägget, vilken

infördes fr. o. in. år 1951/52. Det extra tillägget i norra Sverige liksom

leveranstillägget har för år 1953/54 upptagits till samma belopp som för

år 1952/53. Leveranstillägget har därvid antagits skola helt finansieras av

statsmedel. Mjölkpristillägg har beräknats även för den del av mjölken,

som användes för tillverkning av exportprodukter. För åren 1950/51—

1952/53 samt i prognosen för år 1953/54 har hänsyn även tagits till väntade

förluster vid export av smör och ost. Tillägg har dock gjorts för beräknade

importavgifter för ost.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med de verkligt utbetalda

mjölklikviderna, vilka senare användes i kalkylen så långt de är

kända. Jämförelsen har därför endast till syfte att för prognosåren åstadkomma

en korrektion av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära

som möjligt ansluter sig till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken.

För prognosåren göres därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga

skillnaden under de tre senaste åren.

De på antytt sätt beräknade inkomsterna av mejerimjölk utgör 1 351,i

miljoner kronor år 1952/53 och 1 281,o miljoner kronor år 1953/54. Medelliltviden

utgör 37,27 respektive 34,97 öre per kilogram, varav 6,14 respektive

3,90 öre per kilogram motsvarar statliga bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejerier försålda konsumlionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmöret har

beräknats på i huvudsak samma sätt som tidigare. De tre inkomstposterna

visar på grund av minskade kvantiteter tillsammans en minskning från

252,6 miljoner kronor år 1952/53 till 244,4 miljoner kronor år 1953/54.

Det sammanlagda beloppet för producent- och kontantbidragen har för

åren 1952/53 och 1953/54 upptagits till 63 respektive 57 miljoner kronor.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter

(inklusive producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret

1953/54 1 582,4 miljoner kronor mot 1 666,7 miljoner kronor innevarande

år. Nedgången sammanhänger som förut nämnts främst med att mjölkpristilläggen

för år 1953/54 upptagits till ett 80 miljoner kronor lägre belopp

än för år 1952/53.

Statistik över partihandelns ägginköp jämte införskaffade upplysningar

om hönsstammens utveckling har föranlett de sakkunniga att i kalkylen

räkna med en äggproduktion av 81 miljoner kilogram för innevarande år

och 82 miljoner kilogram för prognosåret 1953/54. Äggpriset (svensk äggnotering

med partihandelns månadsinköp som vägningstal) har för år 1953/

54 uppskattats till 320 öre per kilogram mot 325 öre för innevarande år.

Det totala värdet av äggproduktionen beräknas till 263,2 miljoner kronor

år 1952/53 och 262,4 miljoner kronor år 1953/54. Därav utgör jordbrukets

andel 223,6 respektive 223 miljoner kronor. Fjäderfäslaktens värde för

jordbruket har beräknats till 20 miljoner kronor för såväl 1952/53 som

1953/54. Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras

utanför jordbruket frånräknat) utgör sålunda i den föreliggande

kalkylen 243 miljoner kronor år 1953/54 mot 243,6 miljoner kronor innevarande

år.

Det genomsnittliga producentpriset år 1953/54 på kött av nötkreatur och

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

häst samt fläsk har beräknats på samma sätt som tidigare. Man har därvid

utgått från de i mitten av februari 1953 gällande baspriserna på kött och

fläsk i partihandelsledet samt de vid samma tid gällande priserna på hudar,

organ, inälvor och slakterifett. I fråga om fårkött har priset antagits

bli detsamma som under år 1952/53 eller 425 öre per kilogram.

Beräkningarna i fråga om slakten visar beträffande saväl nötkreatur som

hästar viss minskning från innevarande år till år 1953/54.

Svinslakten under år 1953/54 har av de sakkunniga med hänsyn till bland

annat fodertillgångarna och marknadsutsikterna för fläsk bedömts komma

att uppgå till 187 miljoner kilogram. Denna produktion är drygt 0,5 procent

lägre än för år 1952/53. Beräkningen förutsätter en ökning av antalet

betäckta suggor år 1952/53 (oktober—september) med cirka 3 procent jämfört

med motsvarande tid år 1951/52.

Beräkningarna visar en minskning av de totala inkomsterna av slaktdjur

under år 1953/54 i jämförelse med år 1952/53, nämligen 1 145,8 miljoner

kronor mot 1 168 miljoner kronor.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,4 miljonei

kronor under år 1953/54 mot 1,3 miljoner kronor år 1952/53. \ärdet av exporten

av levande djur har för såväl 1952/53 som 1953/54 beräknats ge 1

miljon kronor. Jordbrukets inkomster av ull beräknas till 2,1 miljoner kronor

för vart och ett av de båda åren.

Vid beräkningen av kreaturskapitalet har i den nu föreliggande kalkylen

för åren 1952/53 och 1953/54 insatts priser, som anknyter till det aktuella

prisläget men, liksom tidigare, är försiktigt uppskattade. Antalet djur har

beräknats med ledning av resultaten från den representativa husdjursräkningen

den 3 juni 1952 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för

att erhålla djurantalet vid produktionsårets slut. Nedgången i kreaturskapitalet

under åren 1952/53 och 1953/54 har uppskattats till 69,2 respektive

42,5 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgör enligt de nu utförda beräkningarna

2 975,7 miljoner kronor år 1953/54 mot 3 082,7 miljoner kronor innevarande

år. Nedgången beror till nära fyra femtedelar på minskade inkomster av

mjölk- och mejeriprodukter (minskade mjölkpristillägg) och till en femtedel

på minskade inkomster av slaktdjur.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för år 1952/53 uppgår enligt de nu föreliggande beräkningarna

till 4 059,5 miljoner kronor. För prognosåret 1953/54 är motsvarande

inkomsttal 3 985,i miljoner kronor. Minskningen — 74,4 miljoner kronor

— beror, såsom framgått av det föregående, huvudsakligen på en nedgång

i intäkterna av mjölk och mejeriprodukter samt slaktdjur. Index för

jordbrukets inkomster vid basårsbeloppet 3 295,9 miljoner kronor utgör

120,9 för år 1953/54. Vid oförändrade priser från år 1952/53 kommer, anför

nämnden, en ökning av 42,4 miljoner kronor att uppstå, varav 26,5 miljoner

kronor hänför sig till vegetabilier och 15,9 miljoner kronor till animalier.

Emellertid har prissänkningar förutsatts skola äga rum på flera produkter

och pristillägg på mjölk minskas med belopp, som innebär en sammanlagd

inkomstminskning av 116,8 miljoner kronor, därav 20,6 miljoner kronor för

vegetabilier och 96,2 miljoner kronor för animalier.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. iMaj. ts proposition nr 224.

19

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden

till en början, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats

enligt liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Anledning till

speciella undersökningar och överväganden har emellertid funnits i fråga

om utvecklingen av jordbrukets arbetsvolym, vilken belysts med material

från, bland annat, den jordbruksekonomiska undersökningen och befolkningsstatistiken.

Vidare har kostnadsberäkningarna för driv- och smörjmedel

varit föremål för revision i anslutning till uppgifter om traktorbestånd

samt förbrukning av driv- och smörjmedel enligt den särskilda undersökning

för år 1951, som verkställts i samband med 1952 års arealinventering. Vid

beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har även denna gång

ansetts motiverat att — med hänsyn till att förhållandena på trävarumarknaden

ännu icke synes ha normaliserats — göra avsteg från gängse beräkningsmetodik.

I fråga om skördegarn, hösalt, AlV-syra och andra foderkonserveringsmedel

samt växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. beräknas

i den nu upprättade kalkylen — för att liksom tidigare i fråga om

handelsgödsel erhålla bättre korrespondens mellan kostnader och intäkter

— kostnaderna under ett visst produktionsår med utgångspunkt från priser

och förbrukade kvantiteter under närmast föregående år.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna har nämnden först redogjort

för arbetskostnaderna och anfört härom.

Liksom under tidigare år har arbetskostnaderna erhållits såsom en produkt

av arbetsvolymen, uttryckt i miljoner arbetstimmar, och en kalkylerad

timlön.

De reviderade beräkningar över förändringarna i jordbrukets arbetsvolym

sedan år 1945/46, vilka kalkylsakkunniga framlade i höstkalkylen 1951,

resulterade i en minskning av arbetsvolymen med 2,94 procent per år från

och med år 1946/47. Till nu föreliggande kalkyl har nya data framkommit.

Preliminära resultat från 1950 års folkräkning har blivit tillgängliga och ger

möjlighet till jämförelse med folkräkningen 1945. Det visar sig, att den

totala yrkesverksamma befolkningen i jordbruk med binäringar sjunkit med

12,7 procent under denna 5-årsperiod. För yrkesverksamma män enbart blir

minskningen 14,9 procent, medan man i kalkylen för åren 1945/46—1950/51

beräknat arbetsvolymens minskning till 13,9 procent.

Direkta uppgifter om jordbrukets arbetskraft har dessutom lämnats av

omkring 28 000 jordbrukare i samband med arealinventeringarna åren 1951

och 1952. Uppgifterna avser dock endast en enda dag respektive år. Minskningen

för familjemedlemmar är 3 procent, för fast anställd lejd arbetskraft

nära 9 procent och för tillfällig arbetskraft väsentligt större.

Anförda siffror tyder på att den höjning av reduktionsfaktorn, som gjordes

hösten 1951, från 1,5 till 2,94 procent, var motiverad och icke överdrev

minsknings takten. Kalkylsakkunnigas beräkningar byggde den gången liksom

tidigare helt på uppgifterna i den jordbruksekonomiska undersökningen.

Då det kunde befaras, att den starka ökningen av antalet bokföringsgårdar

under senare år kunnat påverka arbetsvolymens förändringar i materialet,

har utom en beräkning av samma slag som tidigare också en annan

bearbetning av materialet blivit utförd. Den senare har tillgått så, att man

år efter år undersökt arbetsvolymens förändring enbart bos de gårdar, som

lämnat uppgifter två på varandra följande år. Enligt den med uppgifter för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

år 1951/52 kompletterade äldre beräkningen blir den årliga minskningen

från år 1945/46 3,04 procent i stället för 2,94 procent. Den nya beräkningsmetoden

har givit till resultat en betydligt större minskning eller 3,30 procent.

Båda beräkningsmetoderna anses dock av de sakkunniga lida av vissa

principiella svagheter, och skillnaderna dem emellan är icke statistiskt säkerställda.

Kalkylsakkunniga har ansett det lämpligt att icke ändra arbetsvolymen

i det nya basåret 1950/51 men utgår från en årlig minskning för

åren 1951/52 och 1952/53 med 3,3 procent. Med hänsyn till den avtagande

flyttningen från jordbruket och de vikande konjunkturerna för vissa delar

av näringslivet har arbetsvolymens minskning från 1952/53 till 1953/54

antagits stanna vid 3,o procent.

På samma sätt som de närmast föregående båda åren bär arbetsvolymen

för år 1953/54 ökats med 0,76 procent på grund av den ännu kvarstående

förändring i lönerelationen mellan män och kvinnor, som gjordes i 1951

års lantarbetsavtal. Denna förändring beaktas nämligen icke vid beräkningen

av arbetsvolymen på grundval av den jordbruksekonoiniska undersökningen.

I 1952 års lantarbetsavtal ingick, bland annat, ändrade bestämmelser om

tiden för arbetets början. I vårkalkylen 1952 gjordes med anledning härav

och i avvaktan på närmare utredning ett avdrag på kostnadssumman för år

1951/52 med 13,3 miljoner kronor och för 1952/53 med 20 miljoner kronor,

vilket motsvarar 0,8 procent av hela kostnadssumman. Material för en exakt

bedömning av verkan utav avtalsändringen saknas fortfarande och synes ej

kunna erhållas utan omfattande specialundersökningar. En förnyad uppskattning

ger till resultat, att denna verkan troligen överskattades i vårkalkylen

1952 med 2 ä 3 miljoner kronor. Med hänsyn till osäkerheten i skattningarna

upptages dock posten fortfarande avrundad till 20 miljoner kronor.

Kalkylsakkunniga anser, att verkan av avtalsförändringen bör läggas på

arbetsvolymen. Dessa 20 miljoner kronor motsvarar vid 1952/53 års timlön

7,39 miljoner timmar. Detta timantal har avdragits från arbetsvolymen nyssnämnda

år och framskrivningen bör från och med år 1953/54 ske på den

sålunda reducerade volymen.

Den totala arbetsvolymen har av de sakkunniga för år 1953/54 uppskattats

till 881,62 miljoner manstimmar mot 908,89 miljoner timmar år 1952/53.

Liksom i vårkalkylen 1952 grundas arbetskostnadsberäkningarna på avtalslöner.

I fråga om lantarbetarnas löner från och med januari 1953 pågick

ännu förhandlingar vid avslutandet av kalkylen. Kalkylsakkunniga

har därför icke kunnat beakta eventuella ändringar i det nya avtalet. Till

de avtalsenliga lönerna göres i kalkylen tillägg för semesterersättning och

för egentlig övertid.

De totala arbetskostnaderna, beräknade på angivet sätt, utgör 2 384,8 miljoner

kronor år 1953/54 mot 2 458,5 miljoner kronor innevarande år. Minskningen

utgör 73,7 miljoner kronor och beror på minskad ar betsvolym.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför

nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av

större öppna diken) har för prognosåret 1953/54 upptagits till ett i stort

sett oförändrat belopp jämfört med innevarande år eller till 24,9 miljoner

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

21

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har

beräknats enligt samma metodik som tidigare, d. v. s. genom en framskrivning

av den kostnadssumma, som genom särskilda beräkningar fastställdes

för år 1940. Liksom i höstkalkylen 1951 samt vår- och höstkalkylerna 1952

har de sakkunniga av skäl, som närmare redovisats i propositionen nr 176/

1952, lämnat utvecklingen av priserna på trävaror obeaktad från och med

januari 1950. Dessa priser har i stället fått följa prisutvecklingen för andra

material än trävaror. Den totala kostnaden blir produktionsåret 1953/54

189,6 miljoner kronor mot 190,7 miljoner kronor innevarande regleringsår.

Kostnaderna för maskiner och redskap är fördelade på avskrivnings- och

underhållskostnader. De förra fastställes med utgångspunkt från beräkningar

över maskinbeståndets volym, grundade på ett omfattande material

från tillverkare och importörer, under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid.

De senare upptages i enlighet med resultaten från statistiska centralbyråns

deklarationsundersökningar. Vid beräkningen av avskrivningskostnaderna

för traktorer har de sakkunniga tagit hänsyn till att den allt

rikligare tillgången på traktorer medfört en rabattering av bruttopriserna.

Från och med produktionsåret 1952/53 har de sakkunniga därför räknat

med en genomsnittlig rabatt av 5 procent på bruttopriserna för traktorer.

Jordbrukets kostnader för maskiner och redskap stiger enligt den nu föreliggande

kalkylen till följd av ökad maskinvolym från 351,4 miljoner kronor

år 1952/53 till 366,5 miljoner kronor år 1953/54.

Kostnaderna för elektricitet har beräknats med ledning av resultaten av

deklarationsundersökningar och uppgifter om förändringar i elskatt samt

grund- och energiavgifter. Hänsyn har därvid tagits till nu pågående höjningar

av eltaxorna. Man har sålunda räknat med en genomgående höjning

av elkostnaderna med 12,5 procent från och med den 1 april 1953. De totala

elektricitetskostnaderna beräknas därför komma att uppgå till 64,30 miljoner

kronor år 1953/54 mot 56,56 miljoner kronor innevarande år.

Beräkningen av jordbrukets räntekostnader har liksom tidigare skett med

tillämpning"av den metod, som föreslogs av de sakkunniga för utredning av

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. (SOU 1950: 29). Metoden innebär bland annat ett beaktande av den

kostnadsstegring, som är en följd av ökningen i kapitalvolymens värde.

Beräkningen av fastighetskapitalet har liksom i vårkalkylen 1952 skett

efter ett medeltal av taxeringsvärdena vid 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar,

varvid en reducering gjorts för de i nämnda värden ingående

bostadsvärdena. Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exklusive

skogsvärde) enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande

värde enligt beräkningar för 1952 års taxering är 6 780 miljoner kronor.

Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet med 34,5 procent. Det fastighetskapital,

som nu har upptagits i kalkylen för åren 1952/53 och 1953/

54, uppgår därför till 4 441 miljoner kronor. Till följd av att tillgång funnits

på fullständigare material är kapitalbeloppet 43 miljoner kronor större än

i förra årets normkalkyl. Liksom i höstkalkylen 1952 har för beräkningen

av fastighetskapitalet under basåret 1950/51 använts medeltal av 1938 och

1945 års fastighetsvärden.

Värderingen av kreaturskapitalet vid beräkningen av jordbrukets räntekostnader

har hittills skett genom framskrivning av priserna för år 1938/

39 medelst ett produktionskostnadsindex för djuruppfödningen och ett prisindex

för kött. Möjlighet att använda uppgifter från livdjursstatistik har

emellertid denna gång tillkommit. I samband med den nu upprättade kal
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

kylen har också de sakkunniga övergått till att använda priser ur livdjursstatistiken

vid värderingen av kreaturskapitalet.

Jordbrukets totala räntekostnader uppgår för prognosåret 1953/54 till

396,7 miljoner kronor mot 3,96,o miljoner kronor för innevarande år.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår sålunda till 1 042

miljoner kronor år 1953/54 mot 1 019,7 miljoner kronor innevarande år. Ökningen

utgör 22,3 miljoner kronor.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för olika

slag av förnödenheter. De viktigaste hithörande posterna i jordbrukskalkylen

är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfodermedel.

Övriga slag av förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen

sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande de nu

nämnda kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Vad angår jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel har i närmast

föregående kalkyl beräkningen av antalet traktorer baserats på arméfcrvaltningens

undersökning hösten 1950. I anslutning till arealinventeringen den

3 juni 1952 inhämtades emellertid uppgifter om innehav av traktorer i jordbruket

den 3 juni 1951 och den 3 juni 1952 samt om förbrukningen av drivoch

smörjmedel vid traktordrift och om antalet traktortimmar under år

1951. Resultaten av denna undersökning är nu tillgängliga och har använts

vid beräkningen av driv- och smörj medelsförbrukning för egentliga traktorer.

I följande tabell redovisas från och med produktionsåret 1950/51 dels den

beräknade anskaffningen av nya traktorer, dels det beräknade antalet traktorer

i drift.

Produktionsår

Nyanskaffning

Antal i drift

1950/51

13 402

63 750

1951/52

14 478

74 175

1952/53

12 263

83 825

1953/54

10 333

91 175

Vid beräkningarna av antalet traktorer i drift har man utgått från resultaten

av de nyss nämnda arealinventeringarna åren 1951 och 1952 samt tagit

hänsyn till en uppskattad nedskrotning av äldre traktorer. Under hela perioden

1950/51—1953/54 har de sakkunniga dessutom räknat med 8 500

dragbilar och drygt ett halvt tusental jeepar.

För de sedan år 1951 nytillkomna traktorerna har de sakkunniga liksom

i tidigare kalkyler räknat med en lägre driv- och smörjmedelsförbrukning

per traktor, enär de nya traktorerna främst torde ha anskaffats till mindre

brukningsdelar, där den årliga driftstiden samt driv- och smörjmedelsförbrukningen

är lägre än den genomsnittliga. Vid beräkningen av driv- och

smörj medelsförbrukningen för dessa traktorer har i nu föreliggande kalkyl

använts de kvantiteter, som i 1952 års arealinventering redovisades för traktorer

vid brukningsenheter i storleksgruppen 10—20 ha.

Driv- och smörjmedelskostnaderna har beräknats till 103,8 miljoner kronor

för 1953/54 mot 99 miljoner kronor för innevarande år.

Några större förändringar i förbrukningen av handelsgödsel har de sakkunniga

ej räknat med. En nedgång i förbrukningen av kalksalpeter och superfosfat

har ansetts sannolik, bland annat med hänsyn till den starka minsk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

ningen i oljeväxtarealen. Eftersom den inhemska produktionen av kalkkväve

nu åter stigit, räknar man med en ökad förbrukning härav.

Kostnaderna för jordbrukslcalk har beräknats på samma sätt som i torra

årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen

nr 212/1949. , .

Jordbrukets sammanlagda kostnader för handelsgödsel och kalk uppgai

för prognosåret 1953/54 till 230,4 miljoner kronor, vilket innebär en minskning

med 1 miljon kronor jämfört med innevarande år.

I fråga om förbrukningen av viktigare köpfodermedel har de sakkunniga

räknat med att den rikliga tillgången på inhemska fodermedel skall medverka

till att förbrukningen av importfodersäd kommer att sjunka ytterligare under

prognosåret 1953/54. Denna förbrukning beräknas under såväl innevarande

som följande år komma att bestå av enbart majs. Förbrukningen av

oljekraftfoder har emellertid beräknats öka jämfört med år 1951/52. De

beräknade kostnaderna för köpfodermedel utgör 244,7 miljoner kronor ar

1952/53 och 241,4 prognosåret 1953/54. Avdrag har därvid liksom tidigare

gjorts för de köpfodermedel, som förutsättes skola falla på äggproduktionen

utanför jordbruket. ... ,. , , ,

Samlingsposten »diverse förnödenheter» uppgår i den nu föreliggande kalkylen

till 49,2 miljoner kronor år 1953/54 mot 52,4 miljoner kronor ar 19o2/

53. Nedgången beror på sänkt pris på skördegarn.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgör 627,5 miljoner

kronor år 1952/53 och 624,8 miljoner kronor prognosåret 1953/54.

Under samlingsrubriken frakter m. m. har i kalkylen förts några kostnadsposter,

som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.

Beträffande dessa poster har nämnden anfört följande.

Jordbrukets kostnader för frakter utvisar enligt de nu utförda beräkningarna

en obetydlig ökning från 99,3 miljoner kronor 1952/53 till 100 miljoner

kronor 1953/54. Posten seminkostnader beräknas öka från 6,5 till 7,i miljoner

kronor, medan kostnaderna för mjölkkontroll upptagits till oförändrat

6,8 miljoner kronor.

De sammanlagda kostnaderna för frakter m. m. utgör 112,6 miljoner kronor

år 1952/53 och 113,9 miljoner kronor år 1953/54.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för år 1952/53 uppgår enligt de nu

föreliggande beräkningarna till 4 218,3 miljoner kronor. För prognosåret

1953/54 är motsvarande kostnadstal 4 165,5 miljoner kronor. Kostnadsminskningen

utgör 52,8 miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid

basårsbeloppet 3 436,5 miljoner kronor utgör 121,21 för prognosåret 1953/54.

Vid 1952/53 års priser skulle minskningen ha uppgått till 55,5 miljoner kronor.

Arbetskostnaderna och kostnaderna för förnödenheter skulle vid oförändrade

priser ha minskats med 73,7 respektive 0,2 miljoner kronor, medan

kapitalkostnaderna och kostnaderna för frakter m. m. skulle ha ökat med

17,1 respektive 1,3 miljoner kronor. Beräknade prishöjningar har emellertid

medfört en kostnadsökning med 2,7 miljoner kronor. Därav kommer på kapitalkostnaderna

5,2 miljoner kronor, medan förnödenhetskostnaderna visar

en minskning med 2,5 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

bar av nämnden sammanfattats i följande tablå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Kostnader, milj. kr............

3 436-5

3 991-5

4 218-3

4 165-5

Kostnadsindex.................

100-00

116-15

122-75

121-21

Inkomster, milj. kr............

3 295-9

3 810-1

4 059-5

3 985-1

Avgår överskott 1950/51 enligt

kalkyl med 1938/39 som basår .

8-4

•—

—

—

Basinkomst, framskriven medelst

kostnadsindex, milj. kr.......

3 287-5

3 818-4

4 035-4

3 984-8

Kalkylmässigt över- eller under-

skott, milj. kr...............

—

— 8-3

24* 1

+ 0-3

Nämnden har härefter erinrat om att enligt prisöverenskommelsen våren

1952 av det dåvarande underskottet för år 1952/53 55 miljoner kronor beräknades

hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena

för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom

ökade värden å kreaturs- och förrådskapital. Av räntekostnadsökningen

skulle 1/5 eller 11 miljoner kronor beaktas vid prissättningen för år 1952/

53, medan återstående del eller 44 miljoner kronor skulle successivt intäckas

med en fjärdedel under ett vart av de följande fyra åren. I enlighet härmed

bör enligt nämnden det kalkylmässiga överskottet för år 1952/53 ökas med

45.8 miljoner kronor (44 miljoner kronor plus en avrundning vid prisöverenskommelsen

av 1,8 miljoner kronor), överskottet för år 1952/53 blir då

69.9 miljoner kronor. På samma sätt bör det kalkylmässiga överskottet för år

1953/54 vid kalkylens användning för prissättningen på jordbrukets produkter

ökas med 33 miljoner kronor. Härigenom uppkommer för år 1953/54 ett

överskott av 33,3 miljoner kronor.

Nämnden anför vidare, att man i fråga om mejerimjölk sökt fastställa de

faktiska inkomsterna under år 1953/54. Beräknade förluster på export av

mejeriprodukter har sålunda avdragits. I kalkylen har räknats med mjölkpristillägg

för all invägd mjölk. De statliga bidragen på mjölk har dock endast

upptagits till det belopp per kilogram mjölkfett, som utgick före den

höjning av bidragen, som infördes år 1951/52. I beräkningarna för 1953/54

ingår sålunda statliga mjölkbidrag med ett cirka 80 miljoner kronor lägre

belopp än i beräkningarna för år 1952/53.

I följande tablå belyser nämnden kvantitets- och prisförändringarnas inverkan

på resultatet av förkalkylen för år 1953/54 jämfört med resultatet

av den reviderade kalkylen för år 1952/53.

Värdeförändring beroende på förändring i

kvantiteter priser kvantiteter och priser

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Inkomster................. + 42-4 — 116-8 —-74-4

Kostnader1................ +53-1 1 2 — 15-3 4- 37-8

Totalt.................... + 95-5 —132-1 —36-6

1 Kostnadsförändringar överförda till inkomstsida.

2 I texten omnämnd räntekostnadshöjning inräknad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Såsom förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats av jordbruksnämndens

råd vid sammanträde den It mars 1953. Härvid beslöts, att den angivna

inkomsten av lantsmör för 1953/54 skulle sänkas med 0,6 miljoner kronor,

varjämte flertalet av rådets jordbruksrepresentanter yrkade, att det i kalkylen

upptagna producentpriset på ägg, 3 kronor 20 öre per kilogram, skulle

sänkas till 3 kronor 10 öre per kilogram. Härefter godkände rådet ifrågavarande

kalkyl såsom underlag för prissättningen på jordbrukets produkter

under regleringsåret 1953/54. Ledamoten Falk reserverade sig i fråga om

beräkningen av antalet traktorer och drivmedelsförbrukningen.

I sin skrivelse den 28 mars 1953 till jordbruksnämnden har priskontrollnämnden

förklarat, att den icke har något att invända mot kalkylberäkningarna.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

organisationer om prissättningen.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, alt sedan jordbrukskalkylen

behandlats i nämndens råd överläggningar om prissättningen för regleringsåret

1953/54 ägt rum mellan nämnden samt en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.

Dessa överläggningar resulterade den 25 mars 1953 i en prisöverenskommelse

av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets

förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse om

prisregleringarna på jordbruksprodukter för regleringsåret 1953/54.

1. Till grund för prissättningen skall ligga den kalkyl över jordbrukets inkomster

och kostnader, som granskats och godkänts vid sammanträde

med jordbruksnämndens råd den 11 mars 1953. Vid fullt hänsynstagande

till räntekostnaderna för ökat fastighetskapital visar den ett överskott på

0,3 milj. kr, men vid beaktande av räntekostnaderna i den reducerade

omfattning, som följer av prisöverenskommelsen av år 1952, ger den ett

överskott av 33,3 milj. kr. De statliga pristilläggen har härvid upptagits

till belopp, som med 80,7 milj. kr understiger de pristillägg, som skulle

utgå, om de beräknades efter samma grunder som de för 1952/53 utgående.

Vid oförändrade statliga pristillägg skulle därför uppstå ett överskott

av 114 milj. kr. Härifrån avgår en i kalkylen icke beaktad stegring av

kostnaderna för mjölkkontrollen av 0,8 milj. kr, varigenom överskottet

reduceras till 113,2 milj. kr. Det sålunda beräknade överskottet utgör utgångspunkt

för de ändringar i prissättningen, som anföres i det följande.

2. Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation är ense om

att de erforderliga prissänkningarna bör fördelas på olika produkter med

beaktande av i första hand marknadsförhållandena, produktionens utveckling

och olika produktionsgrenars lönsamhet. Med hänsyn till mjölkproduktionens

förhållandevis svaga lönsamhet och dess särskilda bely
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

delse för det mindre jordbruket har det befunnits önskvärt, att mjölkpriset

sänkes endast i ringa mån.

Priserna på höstvete och råg samt höstraps och höstrybs av 1953 års

skörd har i kalkylen upptagits till de lägsta priser, som enligt förut träffade

överenskommelser och Kungl. Maj :ts beslut skall gälla för dessa produkter.

För skörd av vårsådda grödor kan icke tillämpas lägre priser än

häremot svarande paritetspriser. På grund av den pågående ökningen av

brödsädsodlingen och den prissänkande inverkan obeskurna brödsädspriser

skulle få för de animaliska produkterna vid kalkylöverskottets utjämnande,

har jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen dock

enats om att en viss del av brödsädspriset innehålles genom en allmän avgift

på brödsäd. Det förutsättes, att de härigenom influtna medlen tillföres

en särskild regleringskassa, som ställes till förfogande för senare

behövliga regleringsåtgärder på brödsädsodlingens område och räknas som

inkomst för jordbruket under de år, då medlen tages i anspråk för angivna

ändamål.

3. Det i punkt 1 angivna överskottet på 113,2 milj. kr utjämnas genom följande:
Beräknad

inkomstminskning

mil], kr.

a) Grundpriset på vårvete sättes lika med grundpriset på höstvete 3

b) Allmän avgift på brödsäd uttages med 3 öre per kilogram enligt

punkt 2 ........................................... 26,8

c) Försäljningspriserna på importfodermedel anpassas successivt

till priserna på världsmarknaden ........................ 5

d) Det i kalkylen upptagna priset på fabrikspotatis sänkes med

4 öre per hl och stärkelseprocent........................ 2,5

e) Det i kalkylen upptagna priset på vitsenap sänkes med 5 öre

per kilogram .......................................... 0,5

f) Producentpriset på mejerimjölk sänkes med 1 öre per kilogram

genom minskning av nu utgående generella bidrag för

mjölk med motsvarande belopp. De extra pristilläggen i norra

Sverige, leveranstilläggen och producentbidragen förutsättes

utgå efter oförändrade grunder.......................... 36,6

g) Priset på ägg upptages i jordbrukskalkylen till 3 kronor 10 öre

per kilogram i stället för 3 kronor 20 öre per kilogram .... 7,o

h) Priserna på kött sänkes med belopp, motsvarande ........ 31,8

113,2

4. Från och med den 1 september 1953 skall ansvaret för fryshuslagringen

av smör övertagas av Svenska mejeriernas riksförening. De med lagringen

förenade kostnaderna, beräknade till 6 milj. kr, skall ersättas riksföreningen

genom en motsvarande ökning av de statliga mjölkbidragen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224. 27

Å andra sidan göres en inbesparing på anslaget till statlig lagerhållning

med 6 milj. kr.

5. Till allmänt mjölkpristillägg har i statsverkspropositionen för 1953/54

beräknats ett anslag motsvarande 42,4 öre per kilogram mjölkfett. För

att producentpriset på mjölk icke skall sänkas mer än som angivits i

punkt 3 måste Svenska mejeriernas riksförening tillföras ytterligare 32

öre per kilogram mjölkfett. Det förutsättes, att nämnda anslag höjs med

ett däremot svarande belopp (44,i milj. kr vid den i jordbrukskalkylen

beräknade mjölkinvägningen). För utjämning i riksstaten av denna utgift

tillföres statskassan 37,6 milj. kr från clearingkassan för fettråvaror, varjämte

ett i statsverkspropositionen beräknat anslag av 6,5 milj. kr till

kostnader i samband med spannmålsbolagets verksamhet återkallas.

6. Jordbruksnämnden är beredd att som hittills till prövning upptaga önskemål

om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter i

den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta

priser icke helt kan uttagas.

7. överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1953/54 och förutsätter att

den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skall på grund härav ske under augusti 1953 på grundval av skörderapporterna

per den 15 juli, dock endast för såvitt sådan omräkning begäres

av jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

8. Därest till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare

eller andra arbetargrupper, berörande regleringsåret 1953/54,

jordbrukets kostnader ökas, har jordbrukets förhandlingsdelegation förbehållit

sig att, oavsett 4-procentregeln, upptaga förhandlingar med statens

jordbruksnämnd om kompensation härför genom prishöjningar på

jordbrukets produkter.»

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckningar.

»1. Det förutsättes, att exportförluster på kött och fläsk, i den mån de icke

utjämnas genom importavgifter, skall täckas genom medel ur clearingkassan

för kolonialvaror.

2. Vid förhandlingarna har å ömse håll önskemål uttalats om att priserna

på smör och margarin i likhet med priserna på flertalet andra jordbruksprodukter

skulle sänkas. Härför skulle ha erfordrats ytterligare statliga

subventioner, vilka emellertid enligt erhållna upplysningar icke kan lämnas

av statsfinansiella skäl. På grund härav har dessa önskemål måst

frånträdas. Skulle fråga senare uppkomma om ändring av priserna på

smör och margarin, skall förhandlingsdelegationens samtycke till ändringen

först inhämtas.»

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen godkänts av dess råd den

26 mars 1953. Reservation har härvid avgivits av direktören Hjalmar Carlborn

beträffande den föreslagna allmänna avgiften på brödsäd.

överenskommelsen innebär alltså, att kalkylöverskottet, 113,2 miljoner

kronor, skall utjämnas genom sänkning av priserna på brödsäd, fabrikspotatis,

oljeväxtfrö, ägg och köttvaror med 71,6 miljoner kronor samt ge
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

nom minskning av de generella bidragen för mjölk med 36,6 miljoner kronor

och av de statliga subventionerna på importfodermedel med 5 miljoner

kronor. De sålunda överenskomna prissänkningarna belyser nämnden i

följande sammanställning, i vilken dessutom intagits de tidigare preliminärt

beslutade prissänkningar, som beaktats redan i normkalkylen för år

1953/54.

I jordbruks-

Enligt

kal- priskylen

överbe-

ens
aktad

komför-

meländ-

sen

ring

Höstvete ... 3 3

Vårvete.... 3 5

Råg.......— 3

Fabrikspotatis

Höstraps och

-rybs .... 5 —

Vårraps och

-rybs .... 8 —

Vitsenap ... 10 5

Oljelin..... 23 —

Mejerimjölk — 1

Ägg....... 10 10

Kött......— 24

öre/kg

Summa

6

8

3

Minskning

i procent
-

11-3

14-6

6-2

8

15

23

1

20

24

9-6

18-8

22-3

2-8

6-1

6-8

I jordbrukskalkylen

beaktad

förändring
-

Milj. kr.

11-2

9-2

— 0-99 0-99 8-0 —

5-5 6-2

Enligt

pris
överens
kom
melsen
-

20-4

IM

12-3

6-4

2-5

1-4

1-1

1-4

7-0 7-0

0-5

10-1 —

36-6

7-0

31-8

0''

36-

Summa 37-5

Tillkommer: Prishöjning på importfodermedel —

Totalt 37-5

Summa

29-8

22-3

21-5

6-4

2-5 2-5

6-2

1-4

1-6

1-4

36-6

14-0

31-8

5

6

7-0

31-8

108-2

5-0

113-2

50-2

2-5

10-6

36-6

14-0

31-8

145-7

5-0

150-7

Av sammanställningen framgår, att de relativt största prissänkningarna

drabbar de vårsådda oljeväxterna samt höst- och vårvete. Den relativt sett

minsta prissänkningen träffar mejerimjölk. Enär för vissa produkter —

bland annat sockerbetor, matpotatis och annan mjölk än mejerimjölk —

någon prissänkning ej förutsatts, stannar den genomsnittliga prissänkningen

vid cirka 3 procent.

Såsom närmare utvecklas i skrivelsens avsnitt om brödsädsregleringen

föreslår nämnden, att den i uppgörelsen överenskomna allmänna brödsädsavgiften

skall uttagas i samband med förmalningen. Den regleringskassa

för brödsäd, som föreslås skola inrättas, beräknas därigenom komma

att tillföras cirka 21 miljoner kronor under år 1953/54. Avgiften sänker

emellertid priset på all brödsäd med 3 öre per kilogram eller sammanlagt

26,8 miljoner kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Enligt punkt 4 i överenskommelsen skall, anför nämnden vidare, Svenska

mejeriernas riksförening från och med den 1 september 1953 övertaga ansvaret

för fryshuslagringen av smör. Nämnden framhåller, att övertagandet

bör ske efter samråd mellan nämnden och riksföreningen.

Enligt överenskommelsen skall jordbruket därjämte under år 1953/54 —

utöver i statsverkspropositionen för samma år upptagna belopp för mjölk

— av statliga medel tillföras 44,i miljoner kronor vid den i jordbrukskalkylen

beräknade mjölkinvägningen. För utjämning i riksstaten av denna

utgift skall statskassan tillföras 37,6 miljoner kronor från clearingkassan

för fettråvaror, varjämte det i statsverkspropositionen beräknade anslaget

av 6,s miljoner kronor till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet skall utgå.

Till belysning av statens kostnader för regleringarna på jordbrukets område

år 1953/54 har nämnden i följande tablå sammanställt uppgifter rörande

de för nämnda år i statsverkspropositionen upptagna och de nu föreslagna

kostnadsbeloppen, allt i miljoner kronor.

Statsverks-

propositionen

Förslag

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område . .

152-0

200-9

Allmänt mjölkpristillägg....................

57-0

102-5

Extra tillägg i norra Sverige................

33-0

31-4

Leveranstillägg............................

53-0

53-0

Kompensation för smörlagring..............

—

6-0

Stöd åt odlingen av lin och hampa.........

3-0

2-0

Diverse kostnader..........................

6-0

6-0

Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet................................

6-5

—

Statlig lagerhållning..........................

9-0

5-0

Smör.....................................

5-0

—

Slaktvaror................................

2-0

3-0

Beredskapslagring..........................

2-0

2-0

Totalt

167-5

205-9

Avgår överföring av medel från clearingkassan för fettråvaror

—

37-6

Netto

167-5

168-3

Den nu träffade uppgörelsen för år 1953/54 (inklusive redan tidigare

beslutade prisförändringar för samma år) beräknas enligt nämnden komma

att medföra en sänkning av socialstgrelsens levnadskostnadsindex (utan

skatter; basår = 1935) med närmare en enhet. Härvid har även inräknats

en sänkning av priset på socker av 2 öre per kilogram. Indexeffekten för

olika varuslag specificeras i följande sammanställning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Prissänkningarnas inverkan på socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

W35 som basår (december 1952).

Beräknad indexeffekt,

enheter

Vete (mjöl och bröd).................... 0-27

Socker.................................. 0-05

Ägg.................................... 0-17

Köttvaror............................... 0-47

Summa 0-96

Nämnden tillägger upplysningsvis, att om de allmänna mjölkpristilläggen

om cirka 102 miljoner kronor ersättes med prishöjningar, så inträffar

till följd därav en stegring av levnadskostnadsindex med cirka 1,1 enheter,

vartill kommer erforderliga höjningar av handelsmarginalerna.

I sin skrivelse lämnar nämnden vidare en redogörelse för de statliga subventionerna

på livsmedelsområdet för åren 1948/49—1953/54 (se nedanstående

sammanställning). Beräkningarna avser faktiska utgifter och sammanfaller

sålunda icke helt med de i statsverkspropositionerna upptagna an
1951/52

1952/53 1953/54

1948/49

1949/50

1950/51

(prel.)

(prog-

nos)

(prog-

nos)

Sv. spannmålsaktiebolagets kost-

nader och arealtillägg för vete ..

49-4

32-4

70-4

168-6

34-0

33-0

Lin och hampa.................

1-7

1-7

1-6

1-8

3-0

2-0

Mjölk och mejeriprodukter.......

107-4

162-0

111-1

230-8

228-2

192-9

Allmänt mjölkpristillägg.......

71-3

118-3

78-6

168-4

167-1

102-5

Extra tillägg i norra Sverige...

18-9

21-1

23-5

27-7

31-4

31-4

Leveranstillägg...............

—

—

—

11-7

24-2

53-0

Diverse......................

7-3

12-5

0-5

17-4

—

—

Kompensation för smörlagring..

Marginaltillägg på mjölk och

—

—

—

—

—

6-0

grädde .....................

5-4

5-3

1-8

—

—

—

Smörlagring..................

4-5

4-8

6-7

5-6

5-5

—

Producent- och kontantbidrag____

69-9

72-4

70-4

67-6

63-0

57-0

Kött och fläsk.................

32-8

37-2

9-4

54-3

2-0

3-0

Pristillägg....................

30-6

32-5

7-1

1 52-4

—

—

Lagring och export...........

2-2

4-7

2-3

1-9

2-0

3-0

Ägg...........................

2-5

4-7

0-4

0-3

—

—

Ull............................

»Devalveringssubventioner» (havre-

O-o

0-1

0-1

0-1

0-2

0-2

gryn, ost och kaffe)...........

21-8

32-1

26-6

—

—

—

Summa

285-5

342-6

290-0

523-5

330-4

288-1

1 Härav disponeras 3,4 miljoner kronor för bidrag till vissa lantbrukare, som drabbats av

skördeskador hösten 1952.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 31

Prissänkningarnas effekt i olika delar av landet.

Prissänkning Motsvarande

intäktsminskning per gård (15

ha) kr.

öre/kg

% Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Höstvete............

6

146

86

132

40

—

Vårvete.............

8

163

50

129

97

17

Håg................

3

44

71

13

20

3

Summa

353

207

274

157

20

Fabrikspotatis.......

0-99

28

128

—

—

—

Höstraps o. höstrybs..

5

74

50

22

2

—

Vårraps o. vårrybs....

8

2

—

10

2

—

Senap ..............

15

26

—

2

—

—

Linfrö ..............

23

32

5

28

5

2

Summa

134

55

62

9

2

Mjölk...............

1

228

243

215

244

224

Ägg................

20

120

98

48

66

24

Nötkreatur..........

6-8 177

186

117

166

118

Kraftfoder (prishöj- ning) .............

+ 3-0 139

103

33

55

30

Summa summarum

1 179

1 020

749

697

418

I procent av summa

intäkter...........

3-3

3-6

3-9

3-6

2-7

Prissänkning Motsvarande

intäktsminskning per gård (25

ha) kr.

öre/kg

% Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Höstvete............

6

268

146

260

155

13

Vårvete.............

8

278

58

292

192

112

Håg................

3

79

124

23

32

4

Summa

625

328

575

379

129

Fabrikspotatis.......

0-99

31

239

—

—

—

Höstraps o. höstrybs..

5

270

155

74

36

0

Vårraps o. vårrybs . ..

8

18

23

58

17

—

Senap ..............

15

56

8

6

2

—

Linfrö..............

23

189

7

46

7

25

Summa

533

193

184

62

25

Mjölk...............

1

249

335

298

335

283

Ägg................

20

98

126

50

46

20

Nötkreatur..........

6-8 211

299

177

227

155

Kraftfoder (prishöj-

ning).............

+ 3-0 130

133

46

Öl

34

Summa summarum

1 877

1 653

1 330

1 100

646

I procent av summa

intäkter...........

3-7

3-8

4-6

4-0

2-7

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

slagen. Inkomster eller förluster för olika clearingkassor samt statens inkomster

av margarinaccis har icke medtagits. Nämnden erinrar i detta sammanhang

om att till anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

år 1952/53 överförts 47 miljoner kronor från clearingkassan för fettråvaror

samt att ett belopp av 37,6 miljoner kronor nu föreslås skola bli

överfört under år 1953/54.

Rörande de berörda prissänkningarnas regionala effekt har verkställts

vissa beräkningar med utgångspunkt från material, som sammanställts av

jordbruksprisutredningens typdelegation. Beräkningarna, som visar den ungefärliga

effekten av prissänkningarna dels för en gård på 15 hektar, dels

för en gård på 25 hektar, redovisas av nämnden i sammanställningen på

föregående sida.

Prisöverenskommelsen för år 1953/54 skall, framhåller nämnden, gälla

under hela regleringsåret och förutsätter, att den s. k. 4-procentregeln skall

tillämpas. Omräkning av kalkylen under augusti 1953 på basis av skörderapporterna

för den 15 juli skall ske endast därest sådan begäres av nämnden

eller jordbrukets förhandlingsdelegation. Fördelen med nu nämnda bestämmelser

är enligt nämndens mening främst, att man undgår de mycket

tidsödande omräkningarna av kalkylen under löpande regleringsår, därest

skörderesultatet icke mera väsentligt avviker från normalskörd. I praktiken

torde det nämligen icke innebära större svårigheter för kalkylsakkunniga

att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, om avvikelser i skördeutfallet

från normalskörd medför överskott eller underskott större än 4 procent

av den totala intäktssumman (normkalkylens intäktssumma reducerad

med prissänkningarna). Därest man vid en summarisk granskning inom kalkylsakkunniga

uppnår enighet om att variationerna sannolikt håller sig inom

4-procentmarginalen, synes någon omräkning av kalkylen icke böra påfordras.

Slutligen anför nämnden, att den liksom tidigare bör ha möjlighet att vidtaga

justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller marknadsförhållandena.

Dylika justeringar bör emellertid ske på sådant sätt, att

relationen mellan inkomst- och kostnadsumman i kalkylen icke påverkas.

Det bör också enligt nämnden eftersträvas, att justeringarna skall medföra

minsta möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare.

Innan någon justering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets organisationer.

Gäller det endast smärre ändringar, bör kontakt tagas med ledningen

i den ekonomiska organisation, som närmast beröres av ändringen.

I andra fall torde ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation böra

kontaktas. Det bör sedan ankomma på denne att avgöra, huruvida i anledning

av den planerade justeringen överläggning bör ske även med andra

representanter för jordbruket. I de fall, då priserna på sådana jordbruksprodukter,

som icke är föremål för statlig prissättning, sänkes utan ingripande

från myndigheternas sida, bör statsmakterna, i överensstämmelse med

vad som hittills gällt, icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna

genom prishöjningar på andra produkter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 224.

33

I sin förut berörda skrivelse den 28 mars 1953 har priskontrollnämnden

anmält, att den lämnat prisöverenskommelsen utan erinran. Samma ståndpunkt

har även intagits av nämndens råd, dock att rådsledamoten fru Öhman

uttalat tveksamhet beträffande sänkningen av producentpriset på mjölk.

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen

under regleringsåret 1953/54.

Allmänna riktlinjer.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 27 mars 1953 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärder under regleringsåret

1953/54 lämnat en översikt över det allmänna livsmedelsläget

och dess återverkningar på planeringen av den svenska jordbruksproduktionen.

Nämnden anför därvid inledningsvis, att den bristsituation, som präglade

den internationella livsmedelsmarknaden under de första efterkrigsåren,

successivt övervunnits och att det allmänna försörjningsläget avsevärt

förbättrats. Utbudet av olika jordbruksprodukter svarar nu bättre mot den

köpkraftiga efterfrågan, och priserna har uppvisat en tydligt fallande tendens

sedan Koreakrigets följdverkningar upphört att göra sig gällande. Den

västeuropeiska jordbruksproduktionen överstiger numera med omkring en

åttondel förkrigsproduktionen, och produktionsstegringen har varit något

starkare än befolkningsökningen. Produktionen i de transoceana länderna,

som under 1940-talet kraftigt utvidgades, ligger fortfarande på en hög nivå;

för vissa produkter har rätt betydande pristryckande överskott uppstått. En

stor del av överskottsproduktionen är koncentrerad till dollarområdet, i förhållande

till vilket de flesta europeiska importländer har kännbara betalningssvårigheter.

Denna omständighet är en av huvudanledningarna till den

utpräglat autarkiska inställningen i ett flertal europeiska länder; genom att

i möjligaste mån utvidga den inhemska produktionen söker man i dessa

länder minska beroendet av importerade livsmedel.

Enär koststandarden i åtskilliga europeiska länder ännu ingalunda är

optimal, skulle enligt nämnden en lösning av betalningssvårigheterna gentemot

dollarområdet troligen leda till ökad efterfrågan på livsmedel på den

internationella marknaden. Konsumtionsreserver av betydligt större omfattning

än i Europa finns i åtskilliga utomeuropeiska områden, där näringsstandarden

alltid har varit och fortfarande är mycket låg. Lösningen

av försörjningsproblemet i dessa underutvecklade områden kräver dock,

utom en utvidgning av deras industriella och agrikulturella produktionskapacitet,

en begränsning av den kraftiga befolkningsökningen. Detta är

otvivelaktigt ett viktigt såväl humanitärt som politiskt problem. Än så länge

är det dock enligt nämndens åsikt alltjämt utvecklingen i västerlandet, som

är avgörande för prisutvecklingen på den internationella livsmedelsmarknaden.

8 Bihang till riksdagens protokoll 49.r>3. 1 samt. Nr 224.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

För att närmare klargöra produktionsutvecklingen i utlandet för olika

varugrupper har nämnden upprättat en särskild promemoria, vilken torde

såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 8). Efter att ha understrukit

att det aktuella läget generellt karakteriseras av avspänning och vikande

priser, framhåller nämnden, att utvecklingen för skilda produkter

uppvisar åtskilliga särdrag. Om denna utveckling anför nämnden i huvudsak

följande.

Vetepriserna har icke uppvisat några mera betydande förändringar sedan

första halvåret 1952, då de reducerades väsentligt i förhållande till den efter

Koreakriget högt uppskruvade nivån. Produktionen i exportländerna har

dock stigit kraftigt under det senaste året och man kan räkna med att de

ökade vetetillgångarna snart kommer att leda till ytterligare prisreduktioner.

Marknaden har hittills varit avvaktande; det internationella veteavtalet

utlöper i år och förhandlingarna om ett nytt avtal har nyligen påbörjats.

Fodersädspriserna har sedan början av förra året sjunkit väsentligt, vilket

bland annat sammanhänger med prisnedgången på den internationella fettmarknaden

och de därigenom reducerade priserna på oljekraftfoder. Svängningarna

på fettmarknaden har varit markanta. Fram till hösten 1952 gick

priskurvan brant nedåt. Därefter har priserna stigit och synes nu stabilisera

sig på en något högre nivå än i höstas. För socker har däremot prisfallet

fortsatt även under innevarande år under trycket av betydande överskott i

exportländerna. Smörpriserna har icke uppvisat några mera betydande förändringar,

men den alltmer stigande margarinkonsumtionen i olika länder

signalerar om framtida avsättningssvårigheter för denna produkt. Fläskpriserna

har sedan sommaren 1952 varit fallande. Bland annat har det danska

baconpriset vid försäljning till England sänkts med 7,5 procent. Köttpriserna

har visat en annan utveckling och ligger numera något högre än i fjol.

Nämnden framhåller, att den skisserade utvecklingen för Sveriges del medfört,

att de inhemska priserna numera genomgående överstiger priserna på

den internationella marknaden. Den genomsnittliga skillnaden för sådana

produkter, som omfattas av den internationella handeln, uppgår enligt

nämnden för närvarande till omkring 15 procent. Variationerna kring detta

genomsnitt är naturligtvis betydande. Än så länge hävdar sig priset på vetet

bäst vid en jämförelse. Det inhemska priset på denna produkt ligger för

närvarande ungefär i paritet med importpriset för icke avtalsbundet vete.

Rapsfrö och rapsolja, som tidigare kunnat exporteras med god vinst, kan

numera säljas endast till priser, som med cirka 15 procent understiger de

för 1953 års skörd fastställda priserna. Samma prisskillnad föreligger även

för smör, medan skillnaden för fläsk är något större. Importkött och importsocker

är drygt 30 procent billigare än motsvarande inhemska produkter.

Innan nämnden närmare ingår på konsekvenserna för den svenska jordbruksregleringen

av den sålunda redovisade internationella utvecklingen,

lämnar den några upplysningar angående den svenska produktions- och

konsumtionsutvecklingen. Nämnden anför härom.

I Sverige väntas volymen av jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant

penningvärde) under innevarande regleringsår bli cirka 3 procent stör
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj. ts proposition nr 224.

35

re än under 1951/52 men cirka 1 procent mindre än under år 1950/51. Under

år 1953/54 väntas volymen uppnå 1950/51 års nivå och därmed överstiga

1938/39 års volym med ungefär 7 procent. Vid beräkningarna för år

1953/54 har man utgått från, bland annat, normala väderleksförhållanden

samt fullt tillräcklig försörjning med förnödenheter av olika slag.

Efter den nedgång i produktionsvolymen, som inträffade under år 1951/

52 till följd av svartrostskadorna på vete samt i samband med omläggningen

av produktionsinriktningen, har sålunda tendensen åter svängt. Jämfört

med år 1950/51 har dock ännu icke någon ökning i form av slutprodukter

inträffat. Emellertid föreligger latenta produktionsresurser i form av fodersädsöverskott,

vilka måste resultera i en ökning av animalieproduktionen,

eftersom de ej torde kunna exporteras.

Produktionen av brödsäd låg år 1952 drygt 10 procent över 1950 års produktion

och täckte väl förmalningsbehovet. Vid normal hektarskörd kan

produktionen beräknas öka ytterligare. Den kommande skörden väntas sålunda

ge ett överskott av 150 å 200 miljoner kilogram. De år 1952 höjda priserna

på brödsäd har nämligen stimulerat till en kraftig arealökning för

såväl höstvete som råg, och en ökning av vårvetearealen anses vara tämligen

säker bland annat på grund av en väntad ytterligare tillbakagång av

oljeväxtodlingen. Denna odling, som nådde sin kulmen år 1951, sjönk år

1952 med ungefär en fjärdedel och väntas år 1953 bli reducerad med ytterligare

en tredjedel. Fodersädsarealen, särskilt för korn, ökade under 1952

starkt och nådde i det närmaste 1930-talets arealsiffror. För i år räknar man

med i stort sett oförändrad areal. Under förutsättning av normala hektarskördar

kan man emellertid vid nuvarande husdjursbestånd vänta en ytterligare

stark ökning av fodersädsöverskottet. Såvida icke särskilt gynnsamma

exportmöjligheter yppar sig, något som för närvarande förefaller mindre

sannolikt, måste överskottet snart medföra en utvidgad animalieproduktion.

Mjölkproduktionen, som under de tre senaste åren minskat förhållandevis

kraftigt, synes under den gångna vintern ha stabiliserats. Mycket tyder på

att en vändpunkt har nåtts. Det är därför icke osannolikt, att mjölkproduktionen

i fortsättningen kommer att öka. Äggproduktionen företer en liknande

utveckling; tillbakagången under de senaste åren har dock varit mindre

än för mjölk. Slakten av storboskap, som under 1951/52 var rekordartad

och hade en stark reduktion av kostammen som följd, har i år varit av mera

normal omfattning och väntas under det kommande året närmast uppvisa

en nedåtgående tendens.

Fläskproduktionen har kraftigt expanderat under 1952. Ökningen står i

samband med den ökade lönsamheten till följd av prishöjningar och statliga

pristillägg samt med den ökade tillgången på fodermedel. Att döma av utvecklingen

på smågrismarknaden och i fråga om antalet suggbetäckningar

synes emellertid, trots relativt låga fodersädspriscr och riklig tillgång på

fodermedel, eu viss återhållsamhet ha förelegat i vinter. Denna har givetvis

samband med de prisfall på fläsk, som ägde rum under höstmånaderna. Det

är dock troligt, alt fläskproduktionen kommer att öka under det kommande

året. Priserna på smågrisar har sålunda stigit, medan priserna på fodersäd

sjunkit.

Sammanfattningsvis anför nämnden, alt produktionsvolymen för animaj

liska slutprodukter under åren 1952/53 och 1953/54 enligt den aktuella

jordbrukskalkylen beräknas bli 2 respektive 1 procent lägre än år 1950/51.

I fråga om vegetabiliska slutprodukter väntas volymen däremot öka med 2

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

respektive 3 procent. I fråga om konsumtionsutvecklingen framhålles, att

den totala livsmedelskonsumtionens volym år 1952 (räknad i konstant penningvärde)

visserligen har ökat jämfört med år 1951 men fortfarande är

lägre än år 1950. Bakom genomsnitten för livsmedelskonsumtionen ligger

emellertid en skiljaktig utveckling för olika produkter. Konsumtionen av

mjöl och kött ävensom av fläsk har sålunda minskat från 1951, samtidigt

som prisstegringen för dessa produkter varit förhållandevis stark. Relativt

betydande prisuppgång noteras även för socker. Konsumtionen härav har

emellertid icke minskat ytterligare efter den starka tillbakagången år 1951.

Uppgång i förbrukningen i förhållande till år 1951 föreligger för bland annat

ost, tjock grädde och margarin. Därvid är konsumtionsstegringen för

margarin särskilt anmärkningsvärd.

Nämnden framhåller härefter, att den relaterade utvecklingen, vilken resulterat

i lägre priser i utlandet, naturligtvis icke är oväntad. I de riktlinjer

för den framtida svenska jordbrukspolitiken, som fastställdes genom 1947

års riksdagsbeslut, räknade man med att det svenska jordbruket under lång

tid framåt icke skulle kunna bereda jordbruksbefolkningen tillfredsställande

inkomstvillkor, om det måste arbeta i full konkurrens med utlandet. Genom

prisstöd i form av gränsskydd skulle man därför eliminera den lägre

utländska prisnivåns inkomstnedpressande effekt, samtidigt som man genom

en inre och yttre rationalisering av det svenska jordbruket skulle söka

stärka dettas konkurrenskraft gentemot utlandet. De naturliga betingelserna

för jordbruksdriften är nämligen enligt nämndens mening åtminstone i

de egentliga svenska jordbruksbygderna ingalunda sämre än i åtskilliga exportländer.

Den betydande driftsrationaliseringen vid de medelstora och stora

brukningsdelarna bär också givit belägg för att man medelst ett bättre

utnyttjande av produktionsförutsättningarna så småningom kan nå ett

gynnsammare läge i konkurrenshänseende. Det svenska jordbruket skall sålunda

på längre sikt hävda sig i den internationella konkurrensen icke genom

en sänkning av jordbruksbefolkningens inkomstnivå utan genom ett

effektivare utnyttjande av sina resurser. För att detta skall kunna ske, har

dock en omdaning av det svenska jordbrukets struktur ansetts vara nödvändig.

Genom sammanslagningen av mindre brukningsdelar till större skulle

man söka få fram en brukningsstruktur, där bland annat mekaniseringens

fördelar bäst kunde utnyttjas. Strukturrationaliseringen skulle dock ske på

ett socialt varsamt sätt i samband med generationsskiftet på mindre gårdar.

I fortsättningen anför jordbruksnämnden, att den svenska jordbruksproduktionen

numera täcker genomsnittligt något mer än 100 procent av den

inhemska förbrukningen. Härvid föreligger överproduktion av mejeriprodukter,

fläsk, ägg och oljeväxter. Man måste vidare räkna med att efter den

kommande skörden även ett överskott av brödsäd kan komma att föreligga.

Däremot måste enligt nämnden import äga rum av socker, vissa oljefröer

och kött. Vid utarbetandet av riktlinjerna för den framtida svenska jordbrukspolitiken

var man väl medveten om att åtskilliga faktorer verkade i

riktning mot en utvidgning av den svenska jordbruksproduktionen. Det an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

37

sågs dock, att prisregleringen avsevärt skulle försvåras, om produktionen

skulle komma att ligga i närheten av eller överstiga vad som kunde avsättas

på hemmamarknaden. Som mål för produktionens omfattning uppsattes

därför en produktion, som skulle vara något mindre än det inhemska avsättningsutrymmet.

Utvecklingen mot en överproduktion skulle bland annat

motverkas av strukturrationaliseringen. Genom skapandet av större brukningsenheter

skulle produktionen kunna extensifieras. Vidare skulle produktionen

på vissa mindre lämpliga jordar nedläggas. Produktionsstegringen

har sedan dess dock varit så kraftig, att den icke har kunnat uppvägas av

de nämnda åtgärderna.

Den starka produktionsstegringen inom jordbruket är enligt nämnden i

och för sig enbart glädjande, så länge den åstadkommes genom ett rationellare

och effektivare utnyttjande av tillgängliga produktionsmedel. Nämnden

anför vidare i detta sammanhang.

Överskottsproduktionen utgör i nyss angivna fall en marginalproduktion,

som arbetar med stora fasta kostnader vilka — inom vissa givna gränser -—

icke förändras med produktionskvantiteterna. På kort sikt kan överskottsproduktionen

sålunda vara lönande såväl ur jordbrukets som ur samhällets

synpunkt, även om den får avsättas i utlandet till lägre priser än de inhemska.

Frågan får däremot en annan aspekt, om överskottsproduktionen drar till

sig nya produktionsmedel, som med större ekonomiskt utbyte kan användas

i någon annan näringsgren. Under de senaste åren har animalieproduktionen

kraftigt ökat vid de mindre brukningsdelarna, varvid ökningen åstadkommits

ej enbart genom ett effektivare utnyttjande av fasta produktionsmedel

utan även genom bland annat en utvidgad användning av fodermedel.

Denna utveckling har lett till betydande mjölköverskott från sådana

brukningsdelar. Särskilt med tanke på de begränsade avsättningsmöjligheterna

för smör i utlandet, vilka är en följd av margarinkonsumtionens snabba

frammarsch i våra avnämarländer, utgör den utvidgade mjölkproduktionen

vid dessa jordbruk otvivelaktigt ett allvarligt problem. Förekomsten

av en överskottsproduktion, som endast med svårighet och till lägre priser

än här hemma kan avsättas på utlandsmarknaden, kan naturligtvis väsentligt

försvåra fullföljandet av den jordbrukspolitiska målsättningen om inkomstlikställighet

mellan jordbruksbefolkningen och andra jämförliga befolkningsgrupper.

Jordbrukspriserna kan nämligen då icke längre avvägas

med utgångspunkt från denna målsättning utan blir även beroende av de

priser, till vilka överskottet kan avsättas i utlandet.

Med hänvisning till nu anförda synpunkter framhåller nämnden angelägenheten

av en intensifiering av sådana åtgärder, som leder till lägre produktionskostnader,

samt av att försiktighet iakttages, så att åtgärder ej genomföres,

som kan leda utvecklingen i motsatt riktning. Nämnden anser

det också vara angeläget, att prissättningen ger jordbrukarna god vägledning

för produktionsplaneringen och icke missleder dem att göra investeringar,

som saknar täckning med hänsyn till framtida avsättningsmöjligheter.

Delta gäller givetvis även beträffande utformningen av de socialt betonade

bidrag, som under övergångstiden utgår till vissa småbruk. Det är

enligt nämnden synnerligen önskvärt, att dessa ej direkt anknyts till produktionen

utan främst utgår i form av kontantbidrag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

I fortsättningen behandlar nämnden frågan om förhållandet mellan smör

och margarin och anför därvid till en början, att den produktionsomläggning,

som år 1951 beslöts i samråd med jordbrukets organisationer, under

de gångna åren lett till en minskning av den totala mjölkproduktionen. Det

synes nämnden som om denna produktionsomläggning ur olika synpunkter

varit väl befogad.

Nämnden anför vidare, att det är betydelsefullt att överskottsproduktionen

fördelas på olika produktionsgrenar på ett sådant sätt, att minsta möjliga

förluster för samhället uppstår. Med tanke på margarinkonsumtionens tidigare

nämnda snabba frammarsch i våra avnämarländer synes avsättningsmöjligheterna

för smör bli alltmer begränsade. Trots produktionsnedgången

uppgår smöröverskottet år 1952/53 till 17 miljoner kilogram och väntas

öka till nära 19 miljoner kilogram under nästa produktionsår. Under oförändrade

förutsättningar har mjölkproduktionen en tydlig tendens att väsentligt

öka över det inhemska konsumtionsutrymmet. Detta kan illustreras med

följande beräkning. Beträffande produktionen antages, att koantalet är oförändrat

och att avkastningen per ko stiger med 1,5 procent årligen, d. v. s.

med samma procentsats som hittills. Beträffande konsumtionsutvecklingen

antages dels (1) att proportionen mellan smör- och margarinkonsumtion

förblir oförändrad och att konsumtionen av de båda produkterna endast

ökar proportionellt mot folkmängdsökningen, dels (2) att andelen margarin

ökar i samma takt som från 1934/38 till 1952. Det första antagandet ger en

överproduktion av smör, som år 1960/61 kommer att uppgå till 30 miljoner

kilogram och år 1965/66 till 42 miljoner kilogram. Det andra alternativet

ger ännu större överskott, nämligen 37 respektive 53 miljoner kilogram.

Även under förutsättning av oförändrad konsumtionsrelation mellan smör

och margarin och oförändrat koantal kommer sålunda smöröverskottet att

i början av 1960-talet bli dubbelt så stort som nu.

Nämnden påpekar i fortsättningen, att det från konsumenthåll vid åtskilliga

tillfällen framställts önskemål om en sänkning av margarinpriset.

Såsom förut nämnts har margarinkonsumtionen även i våra avnämarländer

ökat väsentligt på smörkonsumtionens bekostnad. Nämnden anför, att en

liknande utveckling även har skett i Sverige. År 1951 var konsumtionen av

smör och margarin i vårt land per capita 24,o kilogram, varav 50,9 procent

utgjordes av margarin. I förhållande till år 1950 hade margarinkonsumtionen

stigit med 12 procent, medan smörkonsumtionen reducerats med 14 procent.

Margarinkonsumtionens ökning hade skett trots en minskning av

prisspänningen mellan smör och margarin. Margarinpriset utgjorde nämligen

år 1951 52,7 procent av smörpriset mot 46,4 procent föregående år. För

år 1952 kan konstateras en liknande utveckling. Margarinkonsumtionens andel

i matfettskonsuintionen utgjorde sistnämnda år 52,3 procent, trots att

margarinpriset numera var 57,5 procent av smörpriset. En ökad prisspänning

mellan smör och margarin skulle förmodligen leda till en ännu större

ökning av margarinkonsumtionen på smörkonsumtionens bekostnad. En

nedgång i den inhemska förbrukningen av smör skulle å andra sidan medföra

ett betydande smöröverskott, vilket svårligen kan avsättas i utlandet.

Ledamöterna i nämnden Degerstedt och Meidner har i ett särskilt uttalande

i anslutning härtill, bland annat, ifrågasatt lämpligheten av att av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

39

statsfinansiella skäl i längden bibehålla en så hög beskattning som för närvarande

är fallet på en nödvändighetsvara som margarin.

Av mjölkproduktionen faller enligt nämnden för närvarande omkring två

femtedelar på brukningsdelar med en åkerareal mindre än 10 hektar. Dessa

jordbruk är i stor utsträckning hänvisade till sådan produktion. Deras

möjligheter att ändra produktionsinriktning är begränsade. En nämnvärd

minskning av den totala mjölkproduktionen kan enligt nämndens mening

egentligen endast åstadkommas på längre sikt och främst i samband med

bildandet av brukningsdelar med alternativa produktionsmöjligheter. Även

om man lyckas begränsa ökningen av mjölkproduktionen vid de mindre

brukningsdelarna, kommer emellertid mjölkproduktionen under de närmaste

åren att betydligt överstiga det inhemska avsättningsutrymmet. Skulle

den inhemska smörkonsumtionen samtidigt minska mera väsentligt och betydande

smöröverskott därigenom uppstå, vilka är svåra att avsätta, skulle

den svenska jordbruksregleringen ställas inför svåra om icke olösliga problem.

Nämnden framhåller till slut, att samtidigt som största uppmärksamhet

bör ägnas åt frågans lösning på längre sikt, viss försiktighet för närvarande

måste iakttagas, så att någon starkare förskjutning från smör- till

margarinkonsumtion icke åstadkommes.

Härefter kommer nämnden in på frågan om ansvaret för uppkommande

produktionsöverskott inom jordbruket. Nämnden erinrar härvid om att den

svenska jordbruksproduktionen numera täcker mer än 100 procent av den

inhemska förbrukningen och att överskottsproduktion föreligger beträffande

flera produkter. Enligt riktlinjerna för den framtida svenska jordbrukspolitiken,

som antagits av 1947 års riksdag, skall det statliga prisstödet högst

utgå för en produktion, motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet.

Däremot skall jordbruket självt taga ansvaret för avsättningen av en eventuell

överskottsproduktion. Detta innebär, att sådana förluster vid export av

överskottskvantiteter, som icke kan utjämnas inom exportorganen eller

täckas med importavgifter, skall slås ut på den löpande produktionen.

Beträffande animalierna har, framhåller nämnden, nyssnämnda princip redan

vunnit tillämpning och de för ändamålet nödvändiga organen har bildats.

Statligt stöd utgår sålunda icke vid export av animalier med undantag för

smör, där återbetalning av allmänt mjölkpristillägg ej sker för de exporterade

kvantiteterna. Detta statliga bidrag utgår sålunda även vid export. Förhållandet

överensstämmer dock med 1947 års riksdagsbeslut, enligt vilket

stöd åt smörexporten skall kunna lämnas, om så är behövligt för att få till

stånd ett lämpligt förhållande mellan smörkonsumtionen och margarinförbrukningen

på den inhemska marknaden.

För de vegetabiliska slutprodukterna, främst brödsäd och oljeväxter, har

hittills garantipriser varit gällande, vilket innebär, att staten tar ansvaret

för förlusterna i samband med en eventuell överskottsproduktion. Nämnden

anför, att den anser det vara synnerligen angeläget, att ett system i enlighet

med 1947 års riktlinjer genomföres även på detta område. Denna ståndpunkt

har enligt nämnden accepterats av jordbrukets förhandlingsdelegation och

oljeväxtodlarnas representanter. Åtgärder har redan vidtagits för åt! reali
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

sera det nya systemet för såväl brödsäd som oljeväxter från och med år

1954/55. Sedan jordbruket även på vegetabilieområdet övertagit ansvaret

för eventuella överskott, har 1947 års riksdagsbesluts principer angående omhändertagandet

av en eventuell överskottsproduktion vunnit tillämpning för

samtliga jordbruksprodukter.

Vidare framhåller nämnden, att enligt 1947 års riksdagsbeslut statligt

lagringsstöd icke skall utgå för animalier. Det utgående lagringsstödet bör

sålunda avvecklas. Nämnden har vid årets förhandlingar med jordbrukets

förhandlingsdelegation ånyo upptagit frågan om avvecklingen av det statliga

lagringsstödet för smör samt kött och fläsk. Därvid överenskoms, att

ansvaret för smör lagringen skulle överflyttas till Svenska mejeriernas riksförening.

Beträffande kött och fläsk ställde sig förhandlingsdelegationen i

princip icke avvisande till avvecklingen av lagringsstödet, men den ansåg

sig icke kunna tillstyrka en överflyttning av ansvaret för lagringen av kött

och fläsk till jordbrukets egna organisationer redan från och med kommande

produktionsår. Avvecklingen av det statliga lagringsstödet för kött och

fläsk har därför tills vidare uppskjutits.

Brödsädsregleringen.

Om försörjningsläget beträffande brödsäd framhåller jordbruksnämnden

till en början, att enligt vad som nu kan bedömas övergångslagren inom landet

den 1 september 1953 •— om ytterligare export dessförinnan ej företages

— torde komma att uppgå till omkring 425 000 ton, varav cirka 325 000

ton vete och 100 000 ton råg. Häri innefattas även kvarnarnas lager av

brödsäd utav gammal skörd. Vidare har inräknats vissa kvantiteter mältat

vete, framförallt vårvete, som Svenska spannmålsaktiebolaget är skyldigt

att efter hembud inlösa men som kan beräknas finna avsättning såsom

kvarnvara endast om tillgången på helt omältad vara blir tillfredsställande.

Däremot har icke inbegripits sådan skadad brödsäd, som ej uppfyller kvalitetsfordringarna

för hembud och som därför måste hänföras till fodervara.

Under förutsättning att ytterligare export ej kommer till stånd, blir sålunda

lagertillgångarna betydligt större än vad som ur beredskapssynpunkt angivits

såsom minimum nämligen 300 000 ton. Med hänsyn till den ökade rågodlingen

innevarande år bör enligt nämnden särskilt övergångslagret av råg

nedbringas, lämpligen till omkring 50 000 ton.

Frågan om beredskapslagringens omfattning har även berörts av spannmålsbolaget,

som framhållit svårigheterna att omsätta och förnya ett större

beredskapslager av brödsäd än cirka 200 000 ton. Nämnden anser sig dock

för sin del ej böra föreslå någon ändring av nuvarande direktiv, enligt vilka

lagret bör omfatta 300 000 ton.

Vad angår saluöverskottet av 1953 års brödsädsskörd, däri inberäknat

löneförmalningen, beräknar nämnden detta på grundval av uppskattningar

i samband med jordbrukskalkylen till cirka 370 000 ton höstvete, 310 000

ton vårvete och 215 000 ton råg. Då den sammanlagda handels- och löneförmalningen

kan väntas uppgå till 550 000 ton vete och 170 000 ton råg, torde

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

sålunda 1953 års brödsädsskörd vid normala övervintrings- och skördeförhållanden

komma att betydligt överstiga det inhemska behovet.

I detta sammanhang berör nämnden även något importen och exporten

av brödsäd. Den anför därvid, att under innevarande regleringsår från utlandet

inköpts endast 28 000 ton vete. Denna kvantitet utgjorde återstoden

av Sveriges kvot enligt det internationella veteavtalet och har därför kunnat

köpas 10 å 12 kronor per deciton billigare än på den »fria» marknaden.

Å andra sidan har under regleringsåret för export sålts cirka 55 000 ton vete

och 8 000 ton råg. Vidare upplyser nämnden, att spannmålsbolaget erhållit

bemyndigande att för export sälja ytterligare intill 50 000 ton vete och

40 000 ton råg, om så kan ske till acceptabla priser. I fråga om råg är förutsättningarna

för export mindre goda. Under de senaste månaderna har

nämligen priserna fallit så kraftigt, att man för närvarande ej kan påräkna

högre pris vid export än cirka 38 kronor per deciton fob. Innan övervintringsresultaten

blir kända, är det därför enligt nämnden motiverat att hålla

sig avvaktande i fråga om rågexporten, såvida icke marknadsläget förbättras.

I en till jordbruksnämnden ingiven, den 14 mars 1953 dagtecknad skrivelse

har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sin synpunkt på,

bland annat, brödsädsregleringens utformning under regleringsåret 1953/54.

Skrivelsen torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 7). I skrivelsen

har bolaget anfört, att det med hänsyn till de inträffade förändringarna

på världsmarknaden i september 1952 uppdrog åt en kommitté med

representanter för jordbruk, handel och industri att utreda möjligheterna

för ett friare system i fråga om spannmåls- och fodermedelshandeln. Vad

beträffar brödsädsregleringen har denna kommitté på längre sikt och vid en

återgång till normala förhållanden förordat 1942 års jordbrukskommittés

förslag, att prisstödet åt brödsädsodlingen i första hand bör lämnas genom

reglering av införseln medelst importavgifter samt genom bestämmelser om

inmalningstvång. På grund av de förändringar i fråga om skördens mottagande,

som sedan början av 1940-talet inträffat genom den alltmer omfattande

skörde- och direkttröskningen, har förstnämnda kommitté dock icke

ansett ett system med stödköp och utjämningslagring genomförbart utan

har framhållit, att det för att stödja ett visst lägsta brödsädspris blir nödvändigt

med ett inlösensförfarande. Den har vidare uttalat, att den egentliga

beredskapslagringen bör omhänderhas av det statliga regleringsorganet. Import

och export av brödsäd har dock förutsatts skola ske genom handeln

och industrin, även om det ansetts kunna bli nödvändigt, att regleringsorganet

i vissa situationer företager utlandsaffärer. I fråga om inlösensförfarandet

har kommittén diskuterat dels ett prisortssystem, dels ett system med

uppsamlingsområden. Förord har emellertid icke lämnats för någotdera av

dessa system. Slutligen har kommittén funnit de nuvarande prisförhållandena

såväl på den internationella som på den inhemska marknaden vara sådana,

att det icke är lämpligt att nu ändra regleringssystemet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

I likhet med omförmälda kommitté har spannmålsbolaget ansett, att nuvarande

regleringssystem bör bibehållas även under regleringsåret 1953/54.

I anslutning härtill har bolaget påpekat, att såväl den stora prisspänningen

mellan brödsäd och fodersäd som de onormalt stora lagertillgångarna försvårar

den övergång till ett inlösensförfarande, som redan föregående

år övervägdes av bolaget.

Spannmålsbolaget har i sin skrivelse även berört de till riksdagens jordbruksutskott

hänvisade likalydande motionerna 1: 333 och II: 412 till 1953 års

riksdag, i vilka motioner hemställes om utredning rörande en omläggning av

brödsädsregleringen, så att odlare av brödsäd så långt möjligt erhåller samma

reella pris för brödsäd av lika kvalitet, oavsett avståndet till de nuvarande

prisorterna, exempelvis genom införande av fraktbidrag. Bolaget har

framhållit, att anordningar i sådant syfte skulle medföra en utvidgad och

försvårad regleringsapparat, vilket bör undvikas. Med hänsyn härtill har

bolaget ansett sig böra avstyrka den utredning i ämnet, som begärts i nämnda

motioner. I fråga om prisorterna har bolaget föreslagit endast den ändringen,

att Norrköping och Åhus skall innefatta även de närbelägna kvarnplatserna

Djurön respektive Kristianstad.

För sin del anser jordbruksnämnden, att det nuvarande regleringssystemet

bör bibehållas även under nästa regleringsår, dock med den av spannmälsbolaget

föreslagna prisortsjusteringen. Utöver vad förut nämnda kommitté

samt bolaget anfört framhåller nämnden såsom skäl härför, att en

ändring av systemet skulle försvåra infriandet av de för 1953 års skörd

lämnade prisgarantierna.

Beträffande de av bolaget berörda motionerna framhåller nämnden, att

de däri angivna spörsmålen torde komma att närmare behandlas i samband

med de utredningar, som förutsättes komma att äga rum rörande ett ändrat

regleringssystem för nästföljande år. I övrigt hänvisar nämnden härutinnan

till vad den föregående år uttalade i anledning av förslagen i motionerna

I: 232 och II: 306 till 1952 års riksdag angående utökning av antalet

prisorter (prop. nr 236/1952 s. 47).

Vad härefter angår priserna på brödsäd av 1953 års skörd har jordbruksnämnden

till en början erinrat om att Kungl. Maj :t den 8 augusti 1952 förklarat

Sig ämna för höstvete och råg fastställa samma priser, som gällde

för 1952 års skörd, dock med det förbehållet, att förhandlingar om en sänkning

av höstvetepriset skulle upptagas om världsmarknadspriset mot betalning

i mjukvaluta under ett kvartal av regleringsåret 1952/53 skulle komma

att understiga då gällande pris. En eventuell prissänkning skulle dock

begränsas till 3 kronor per deciton. Beslutet överensstämde helt med en

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse.

Nämnden hade redan vid detta tillfälle föreslagit, att priset på

vårvete skulle fastställas till samma pris som för höstvete, bland annat emedan

vårveteodlingen tenderade att överstiga höstveteodlingen.

Vid de förhandlingar, som nu förts mellan nämnden och förhandlingsde
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

legationen, har bland annat med hänsyn till utvecklingen på världsmarknaden

överenskommelse träffats om en sänkning av höstvetepriset med maximibeloppet,

d. v. s. 3 kronor per deciton. Förhandlingsdelegationen har icke

heller gjort någon erinran mot nämndens förslag, att grundpriset på vårvete

skall bli detsamma som för höstvete. Grundpriset för vårvete gäller för

närvarande vid en proteinhalt av 11,5 procent och en rymdvikt av 79 kilogram

per hektoliter, under det att grundpriset för höstvete avser en vara

med 10,o procent proteinhalt och en rymd vikt av 78 kilogram per hektoliter.

Prisregleringsskalorna är dessutom något olikartade för höst- och vårvete.

Vid en övergång till gemensamt grundpris blir det nödvändigt att även

införa samma prisregleringsbestämmelser för de båda veteslagen. Den nominella

prissänkningen genom slopandet av överpriset för vårvete — 2 kronor

per deciton — blir härigenom i verkligheten betydligt mindre, och torde

enligt nämnden reellt komma att uppgå till högst 1 krona per deciton.

För att bibehålla en önskvärd stimulans till odling av vårvete med hög proteinhalt

synes det vidare lämpligt att fastställa prisregleringsskalor, som i

vissa aveenden avviker från de nu tillämpade. Frågan härom är för närvarande

under utredning.

Såsom förut anförts har emellertid nämnden och förhandlingsdelegationen

enats om att en viss del av brödsädspriserna 1953/54 — 3 kronor per deciton

-— skall innehållas genom en allmän avgift på brödsäd. Det har därvid

förutsatts, att de inflytande medlen skall tillföras en särskild regleringskassa,

som skall ställas till förfogande för senare behövliga regleringsåtgärder

på brödsädsodlingens område, och räknas som inkomst för jordbruket under

de år, då medlen tages i anspråk. Den nominella prissänkningen för vara

av normalkvalitet i förhållande till innevarande regleringsår blir sålunda

för vårvete 8 kronor, för höstvete 6 kronor och för råg 3 kronor, allt per

deciton.

Enligt nämnden bör den nu föreslagna allmänna avgiften på brödsäd av

tekniska skäl uttagas i samband med förmalningen (såväl handels- som

löneförmalningen). Frågan härom har diskuterats med representanter för

de olika kvarnorganisationerna, vilka framförde starka betänkligheter mot

en sådan anordning. De ansåg det sålunda principiellt oriktigt, att kvarnindustrien

skulle behöva administrera insamlandet av medel för jordbrukets

räkning. Dessutom påtalades svårigheterna effektivt kontrollera, att företagen

i föreskriven ordning redovisade förmalningen och inbetalade avgifterna.

Nämnden har emellertid icke ansett det möjligt att finna någon lämpligare

form för att genomföra en avgiftsbeläggning av brödsädsodlingen. I samband

härmed erinrar nämnden om att förmalningsavgift uttogs under 1930-talet

utan att föranleda någon allvarligare invändning. Möjligheterna att effektivt

kontrollera uppbörden är dessutom till följd av den fortgående koncentrationen

av brödsädsförmalningen till större kvarnar betydligt bättre nu än

före kriget.

Nämnden erinrar härefter om att en viss förändring i reglerna för den

successiva prisstegringen genomfördes för regleringsåret 1952/53 med hän
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

syn till de genom höjningarna av arbetslöner och grundpriser ökade kostnaderna

för lagring och ränta. Ändringen innebar, att prisstegringen under

månaderna september till och med december fastställdes till 15 öre per 10- dagarsperiod mot tidigare 10 öre per 10-dagarsperiod, vilken höjning motsvarade

sammanlagt 60 öre per deciton. Den för 1953 års skörd föreslagna

sänkningen av garantipriserna för brödsäd kommer emellertid att medföra

en minskning av räntekostnaderna vid oförändrat ränteläge med cirka 30

öre per deciton och år. Denna minskning bör enligt nämnden utjämnas genom

att den högre successiva prisstegringen får gälla endast under två månader,

lämpligen under september—oktober.

Nämndens förslag till producentpriser för brödsäd av 1953 års skörd vid leverans

till prisort från och med den 1 september 1953 redovisas i följande

sammanställning. Förslaget förutsätter, att innevarande års regleringssystem

skall bibehållas samt att nyss föreslagna successiva prisstegring skall

gälla. Vidare har räknats med den särskilda prissänkning, som blir en följd

av den ifrågasatta avgiften på brödsädsförmalningen. Till jämförelse har i

sammanställningen även medtagits garantipriserna för 1952 års skörd. Priserna

avser kronor per deciton.

Vårvete

Höstvete

Råg

1952/53

1953/54

1952/53

1953/54

1952/53

1953/54

1—10

september ..

55: 10

47: 10

53: 10

47: 10

48: 60

45: 60

11—20

»

55: 25

47: 25

53: 25

47: 25

48: 75

45: 75

21—30

»

55: 40

47:40

53: 40

47: 40

48: 90

45: 90

1—10

oktober......

55: 55

47: 55

53: 55

47: 55

49: 05

46: 05

11—20

» ......

55: 70

47: 70

53: 70

47: 70

49: 20

46: 20

21-31

» ......

55: 85

47:85

53: 85

47:85

49: 35

46: 35

1—10

november....

56: 00

48: 00

54: 00

48: 00

49: 50

46: 50

11—20

» ....

56: 15

48: 10

54: 15

48- 10

49:65

46: 60

21—30

» ....

56: 30

48: 20

54: 30

48: 20

49: 80

46: 70

1—10

december....

56: 45

48: 30

54: 45

48: 30

49: 95

46: 80

11—20

» ....

56: 60

48: 40

54: 60

48: 40

50:10

46: 90

21—31

» ....

56: 75

48: 50

54: 75

48: 50

50: 25

47: 00

1—10

januari......

56: 90

48:60

54: 90

48: 60

50: 40

47: 10

11—20

» ......

57: 00

48: 70

55: 00

48: 70

50: 50

47: 20

och så

vidare med 10

öres pristillägg

den 1, 11

och 21 i

varje månad och

med sista prisstegringen den 21 maj. För 1952 års skörd blir sålunda sistnämnda

dag priserna — alltjämt i kronor per deciton — 58,30 för vårvete, 56,30

för höstvete samt 51,so för råg, medan motsvarande priser vid samma tidpunkt

år 1954 för 1953 års skörd skulle bli 50, 50 och 48,so kronor för

deciton. Om man vidare med utgångspunkt från priserna den 21 maj 1953

med fortsatt successiv prisstegring framräknar priserna för gammal skörd

till den 1 september, blir dessa för vårvete 59,30, för höstvete 57,30 och för

råg 52,80, allt i kronor per deciton. Prissänkningen för brödsäd av gammal

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

45

skörd uppgår sålunda nominellt i kronor per deciton för vårvete till 12,20,

för höstvete till 10,20 och för råg till 7,20. Den reella prissänkningen blir dock

något olika, beroende på vilka ändringar som göres i fråga om kvalitetsfordringar

och prisregleringsskalor.

I sin förut omförmälda skrivelse har spannmålsbolaget även upptagit vissa

frågor i samband med övergången till nytt konsumtionsår. Bolaget har sålunda

erinrat om att kvarnarna och spannmålshandlarna enligt avtal med

bolaget har möjlighet att skydda sig för prisfallsförluster genom att till detta

hembjuda brödsäd av gammal skörd. Sådant hembud skall enligt avtalet

verkställas före den 1 juni. Även om några definitiva föreskrifter icke kan

meddelas förrän i samband med den slutliga utformningen av regleringsåtgärderna,

har bolaget nu funnit sig böra föreslå, att hembudstiden för kvarnarna

skall utsträckas till den 1 augusti. Därjämte har ifrågasatts, att kvarnarna

för övergångslager av brödsäd av gammal skörd vid utgången av

augusti månad skall erhålla prisfallsersättning motsvarande grundprissänkningen

för brödsäd. Bolaget har vidare uttalat, att ett viss överpris — med

hänsyn till mervärdet i förhållande till ny skörd — i början av regleringsåret

bör uttagas vid dess försäljning av gammal skörd.

Med anledning av förslagen framhåller jordbruksnämnden, att bolaget vid

deras avgivande icke haft kännedom om den i det föregående närmare omförmälda

förmalningsavgiften på brödsäd. Enligt nämnden uppstår genom

denna avgift vissa problem. Härom anför nämnden följande.

Övergången till nytt regleringsår har hittills skett den 1 september, från

vilken dag priserna gällt även för gammal skörd. Redan före denna tidpunkt

inlevereras som regel vissa kvantiteter brödsäd av ny skörd. Särskilt gäller

detta i fråga om råg men i mindre omfattning även höstvete. Överenskommelsen

med jordbrukets förhandlingsdelegation innebär, att avgift för brödsädsförmalningen

skall uttagas under regleringsåret 1953/54, d. v. s. från

och med den 1 september 1953. Den kvarn, som före den 1 september kan

förmala brödsäd av ny skörd, erhåller denna råvara omkring 10 kronor per

deciton billigare än om gammal skörd kommit till användning. Av prisskillnaden

hänför sig 3 kronor till prissänkning i samband med förmalningsavgiften.

Kvarnen kommer sålunda att själv tillgodogöra sig detta belopp, om

avgift ej behöver inbetalas för förmalning före den 1 september. Bland annat

av denna anledning kan ifrågasättas, om det icke skulle vara lämpligare

att införa sådan avgift redan från och med den 1 augusti. Det blir emellertid

i så fall nödvändigt att verkställa prisjusteringen för gammal skörd

redan vid månadsskiftet juli/augusti. Även ur en annan synpunkt torde en

sådan åtgärd vara fördelaktig. Med hänsyn till det höga råvarupriset torde

nämligen förmalningen under månaden närmast före prissänkningstillfället

komma att bli mycket obetydlig. Det är emellertid önskvärt, att förmalningen

blir av normal omfattning just då den nya skörden börjar saluföras, så att

kvarnarna därigenom kan frigöra utrymme för mottagning av spannmål.

Den här ifrågasatta förskjutningen av prissänkningstillfället kommer att

innebära, att kvarnarnas råvarupris för augustiförmalningen blir i genomsnitt

omkring 10 kronor per deciton lägre än det eljest skulle ha varit. Med

en beräknad förmalning under augusti av 30 000 ton brödsäd erhålles närmare

1 miljon kronor i form av förmalningsavgift före 1953/54 års början.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

De för augustiförmalningen influtna förmalningsavgifterna bör användas

för bestridande av spannmålsbolagets kostnader i samband med prissänkningen

och icke fonderas för jordbrukarnas räkning, i den mån de hänför

sig till förmalning av brödsäd av gammal skörd.

I princip bör kvarnarna hållas skadeslösa för de prisfallsförluster, som

uppstår på grund av förändringar i prisnivån för brödsäd, medan kvarnindustrien

själv i fråga om ett normalt övergångslager bör bära förlusterna

av ett prisfall, som kan hänföras till den successiva prishöjningen under det

gångna regleringsåret. Kvarnarna har ju tidigare ålagts att inbetala prishöjningsavgifter

vid de tillfällen, då prisnivån höjts. Om nu prisändringarna

äger rum den 1 augusti i stället för den 1 september, kan det finnas visst

skäl för att lämna prisfallsersättning även för den genom successiv prisstegring

uppkomna sänkningen, vilken uppgår till 4 kronor 20 öre per deciton.

Till väsentlig del uppväges nämligen denna därav, att avgift uttages även

för augustiförmalningen.

Emellertid förklarar sig nämnden ännu icke beredd att taga ställning till

förevarande fråga. Denna kan för övrigt utan olägenhet avgöras vid en senare

tidpunkt efter förhandlingar med spannmålsbolaget och kvarnindustrien.

För att bereda nämnden behövlig frihet vid dessa förhandlingar torde

Kungl. Maj :t dock böra erhålla bemyndigande av riksdagen att lämna kvarnarna

full ersättning för prisfallsförluster enligt de grunder, som angivits i

det föregående.

Spannmålsbolaget har slutligen framhållit, att det bland annat på grund

av gällande kreditrestriktioner under regleringsåret 1952/53 i betydande omfattning

medverkat till att finansiera kvarnarnas och spannmålshandelns

inköp av brödsäd. Maximalt har något över 60 miljoner kronor ställts till

förfogande för sådant ändamål. Bolaget har räknat med att en motsvarande

finansiering kommer att behövas även under regleringsåret 1953/54. I anslutning

härtill har bolaget påpekat, att handelns kreditbehov kommer att

öka, om importen av fodermedel lämnas fri. Med hänsyn till härigenom uppkomna

större risker har bolaget uttalat, att bättre säkerhet måste krävas för

en fortsatt finansiering, än vad som bolaget hittills ansett sig böra påfordra.

För sin del instämmer jordbruksnämnden helt i vad bolaget sålunda anfört.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Rörande försörjningsläget i fråga om fodermedel anför jordbruksnämnden,

att tillgången på inhemsk fodersäd under innevarande regleringsår varit

mycket god. Detta har medfört, att priserna blivit betydligt lägre än man

tidigare räknat med. De förhållandevis höga priser, som spannmålsbolaget

uttagit för importerad fodersäd, synes icke ha påverkat prisutvecklingen för

inhemsk fodersäd. Till den rikliga tillgången på fodersäd har bidragit, att

betydande kvantiteter vete på grund av det dåliga bärgningsvädret blev så

pass skadade, att de endast kunnat användas som foder. Nämnden upplyser

vidare, att en viss export av fodersäd förekommit, nämligen dels närmare

40 000 ton malt- och foderkorn, dels inemot 10 000 ton fodervete. Underhandlingar

om ytterligare export av foderkorn och fodervete pågår, men de

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

47

priser, som nu kan uppnås, synes ej täcka det inhemska producentpriset

jämte handelns kostnader.

Lagret av majs var vid regleringsårets början 35 000 ton. Därefter har

importerats cirka 12 000 ton. Försäljningen har under tiden september 1952

—februari 1953 uppgått till knappt 30 000 ton och synes huvudsakligen ha

gällt majs för utfodring av höns. Spannmålsbolagets pris vid försäljning till

partihandlare har varit 45 kronor 50 öre per deciton i importhamn. Som

jämförelse nämnes, att producentnoteringarna i Mellansverige i mitten av

mars månad var för foderkorn 35 å 36 kronor, för vithavre 32 kronor och

för svarthavre 30 kronor, allt per deciton.

Av importerat kli var lagret den 1 september 1952 omkring 25 000 ton.

Därefter har importerats cirka 40 000 ton. Försäljningen har till och med

februari 1953 uppgått till samma kvantitet.

Vad slutligen angår oljekraftfoder anför nämnden, att endast 40 000 ton

inköpts från utlandet sedan regleringsårets början. Samtidigt har inemot

30 000 ton exporterats.

Frågan om den fortsatta fodermedelsregleringen har behandlats av såväl

spannmålsbolaget som den kommitté, som enligt vad förut nämnts tillsatts

av bolaget. Härom anför jordbruksnämnden följande.

Kommittén har framhållit önskvärdheten av att spannmålsbolagets import-

och exportverksamhet snarast möjligt upphör och överföres till handelsföretagen.

Statens reglerande åtgärder skulle då inskränkas till att lämna

stöd åt den inhemska odlingen genom importavgifter samt skatt på inom

landet producerat oljekraftfoder. En eventuell beredskapslagring skulle dock

enligt kommitténs mening omhänderhas av bolaget. Samtidigt som importen

överfördes till handeln, skulle bestämmelserna om standardiserade foderblandningar

upphävas. Avsättningen av svenskproducerat oljekraftfoder

borde säkerställas genom föreskrifter om viss minimiinblandning av sådant

foder.

Bolaget har icke haft något att erinra mot vad kommittén anfört. Det har

sålunda förordat, att Kungl. Maj:t skall utverka sådana bemyndiganden,

att en överflyttning av importhandeln från bolaget till handeln kan äga rum,

när förhållandena så medger. Vidare har bolaget framhållit, att det bör upprätthålla

en beredskapsreserv av oljekraftfoder och fodersäd — i första hand

majs — men ej av kli. Reserverna bör enligt bolaget med hänsyn till de

ovissa marknadsförhållandena och de rådande kreditrestriktionerna tills

vidare vara så stora, att handeln vid behov skall kunna företaga inköp från

bolagets reservlager.

I fråga om handhavandet av samt utbyten i beredskapslagren har såväl

bolaget som kommittén framhållit, att samarbete bör äga rum med handeln.

En förutsättning för en överflyttning av utrikeshandeln från bolaget till

handelsföretagen har vidare ansetts vara, att importen icke behöver subventioneras;

världsmarknadspriserna skall således få slå igenom på den

svenska marknaden. Beträffande tidpunkten för överflyttningen har bolaget

anfört, att denna kan företagas praktiskt taget när som helst i fråga om

fodersäd och kli. I fråga om oljekraftfoder har bolaget däremot funnit det

nödvändigt alt låta någon tid, förslagsvis 3 å 4 månader, förflyta från den

tidpunkt, då beslut fattas, till den dag handeln själv skall börja saluföra

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Iiungl. Maj:ts proposition nr 224.

oljekraftfodret. Handelns inköp av råvaror måste nämligen planeras med

hänsyn till sammansättningen av blandningarna.

Jordbruksnämnden anser det för sin del önskvärt, att utrikeshandeln

med fodersäd och andra fodermedel snarast möjligt överföres till handelns

egna organ. Med nuvarande världsmarknadspriser skulle detta emellertid betyda

vissa höjningar av priserna på importfoder. Om överföringen sker successivt,

bör dock höjningarna icke bli av sådan storleksordning, att de behöver

utgöra något hinder. Vid jordbruksförhandlingarna har för övrigt förutsatts,

att spannmålsbolagets förslag skall genomföras, och i överenskommelsen har

jordbruket tillgodoförts kompensation för den kostnadsfördyring, som uppkommer

genom att priserna på importfoder successivt anpassas till världsmarknadsnivån.

Ett överförande av utrikeshandeln till handelsföretagen förutsätter, anför

nämnden vidare, att spannmålsbolaget håller ett beredskapslager av majs

och utländskt oljekraftfoder. Då detta lager tills vidare skall få användas

för att utjämna eventuella brister i handelns lagerhållning, bör det ankomma

på nämnden att bestämma lagrets storlek. Som lämplig genomsnittlig

beredskapskvantitet förordar nämnden 25 000 ton majs och 100 000 ton oljekraftfoder.

Under övergångstiden är det av särskild vikt, att bolagets lagerhållning

ej är för låg.

Såsom framhållits av spannmålsbolaget och kommittén, kan emellertid

ett upphävande av föreskrifterna om standardiserad oljekraftfoderblandning

i samband med importens överförande till handeln medföra avsättningssvårigheter

för svenskproducerat raps- och senapsmjöl. Nämnden

anser det därför nödvändigt, att möjlighet skapas att föreskriva minimiinblandning

av dessa foderslag. I sådant syfte föreslås en komplettering av

kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521) om tillverkning av och handel

med vissa fodermedel. Beträffande den närmare innebörden av förslaget

hänvisar nämnden till vad som i det följande anföres under avsnittet

rörande vissa författningsfrågor. Även vissa andra smärre jämkningar i

kungörelsen eller tillämpningsföreskrifterna än de nu antydda torde bli behövliga.

Slutligen framhåller nämnden, att den nu föreslagna omläggningen torde

göra det nödvändigt att införa införselavgift för oljekraftfoder av raps och

senap.

I anslutning till det anförda föreslår jordbruksnämnden, att utrikeshandeln

med fodersäd, kli och oljekraftfoder skall överföras från spannmålsbolaget

till handelsföretagen. Beträffande tidpunkten för överföringen anser

nämnden, att den bör bestämmas efter samråd mellan bolaget och handelns

organisationer. Om förhållandena så medger, bör överföringen ske

före den 1 september 1953. Vidare föreslår nämnden, att fraktbidrag för

transporter av fodersäd och andra fodermedel till Norrland skall lämnas

under regleringsåret 1953/54 enligt nu gällande regler.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

49

Potatisregleringen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 oktober 1952 har jordbruksnämnden

träffat överenskommelse med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse

under tiden den 1 oktober 1952—den 30 september 1953. Avtalet

innebär, bland annat, att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst

300 000 deciton. Enligt 7 § i avtalet har nämnden åtagit sig — under förutsättning

av statsmakternas godkännande och därest avtalet ej skulle förnyas

för tillverkningsåret 1953/54 — att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från statens sida, vilka bereder föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 92 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1953 inneliggande lager

av potatisstärkelse, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning

för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande

lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre

månader från och med den 1 oktober 1953. Vidare skall enligt 9 § i avtalet

av den föreningen tillerkända handelsmarginalen, sammanlagt tre öre

per kilogram potatisstärkelse, ett belopp motsvarande ett öre per kilogram

under tillverkningsåret försåld potatisstärkelse avsättas till en särskild

fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond skall användas

till främjande av rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien och

inå ej disponeras utan medgivande av nämnden eller annan statlig myndighet.

Vid bemyndigandet av nämnden att ingå ifrågavarande avtal gjorde Kungl.

Maj :t förbehåll för att den i 7 § av avtalet gjorda utfästelsen skulle vinna

riksdagens godkännande och förklarade Sig vilja framdeles göra framställning

härom till riksdagen. Nämnden hemställer nu, att sådant godkännande

måtte inhämtas.

Vad försörjningsläget beträffar anför jordbruksnämnden, att föregående

års potatisskörd från början såg synnerligen lovande ut. Förhoppningen om

en rekordskörd infriades emellertid icke. Eftersommarens och höstens rikliga

regn och kalla väderlek inverkade nämligen oförmånligt på potatisens

normala utveckling och mognad. Kvantitativt sett blev emellertid 1952 års

potatisskörd något större än vad man brukar räkna som normalskörd och

uppgick enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober till cirka 1 950 000

ton. Nämndens undersökningar av förra årets skördeskador visar vidare beträffande

potatisen att, även om i enskilda fall mycket betydande skador

inträffat, dessa torde vara förhållandevis obetydliga i förhållande till totalskörden.

Tillförseln av matpotatis uppges ha varit god under den hittills

gångna delen av regleringsåret. För matpotatis, tillhörande de lägre sortklasserna,

har det varit svårt att finna avsättning för konsumtionsändamål.

Sådan matpotatis har därför i större utsträckning än tidigare måst användas

för utfodring eller för försäljning till stärkelsefabriker och potatisbrännerier.

4 Iiihamj till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. AV 224.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

I fråga om priset på matpotatisen framhåller nämnden, att detta under

hösten 1952 var normalt med en sakta stigande priskurva. Sedan årsskiftet

har stockholmsnoteringen på prima matpotatis varit oförändrad intill

mitten av mars, då en mindre sänkning inträdde. Producentpriset på matpotatis

har hittills hållit sig inom ramen för det i jordbrukskalkylen angivna

priset.

Jordbruksnämnden anför härefter, att under vinterns förlopp gjorts framställningar

om tillstånd till import av matpotatis från Danmark. Som skäl

härför har åberopats, att den svenska matpotatisen i år vore av sämre kvalitet

än tidigare. För att tillgodose konsumenternas krav på fullgod matpotatis

hade potatishandeln därför i större utsträckning än tidigare måst

inrikta inköpen på potatis av de mest högklassiga sorterna. Den inhemska

odlingen av dessa potatissorter vore emellertid otillräcklig för att tillgodose

den ökade efterfrågan. Med anledning av vad sålunda anförts framhåller

nämnden, att önskemålet om import av dansk matpotatis icke enbart torde

bero på att den svenska potatisen i år på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden

i viss utsträckning blivit av sämre kvalitet än tidigare. De

gjorda framställningarna synes även sammanhänga med undan för undan

stegrade önskemål från konsumenternas sida att i större utsträckning övergå

till att använda mera högklassiga potatissorter än de som hittills odlats

i landet. För att få full avsättning för den svenska matpotatisen och

samtidigt tillgodose konsumenternas önskemål om en mera högklassig vara,

torde det enligt nämndens mening vara mest angeläget att på olika sätt understödja

en övergång till odling i större utsträckning än för närvarande

av potatis tillhörande den högsta sortklassen. Enär odlingen av högklassig

potatis i allmänhet är mera arbetskrävande och hektarskördarna i regel

lägre än vid odling av vanlig matpotatis, har från odlarehåll framställts

önskemål om garanti för att prissättningen på den högklassiga potatisen

blir så hög, att merkostnaderna kompenseras. I syfte att främja en sådan

prissättning på de verkligt förstklassiga potatissorterna, att odlingen därav

blir lika lönsam som odling av vanlig matpotatis, bör enligt nämndens mening

införas en införselavgift på potatis av sådan storlek, att en import av

högklassig matpotatis icke hindrar de svenska potatisodlarna att utfå ett

tillfredsställande pris på dylik potatis. För detta ändamål anses en införselavgift

om cirka 5 öre per kilogram vara tillräcklig. Nämnden anför vidare.

Det bör i detta sammanhang omnämnas, att potatisodlarnas organisationer

tillsammans med representanter för potatishandeln låtit utarbeta bestämmelser

angående nya kvalitetsklasser för matpotatis ävensom uppgjort förslag

till en effektiv kontroll av att dessa bestämmelser efterföljes. Man har

nämligen ansett, att saluhållandet av matpotatis efter kontrollerade kvalitetsklasser

utgör ett medel att tillgodose odlarnas krav på att en verkligt högklassig

potatis åsättes ett pris, som svarar mot dess värde ur konsumentsynpunkt.

För en utvidgad odling av högklassig matpotatis föreligger inom vissa

potatisdistrikt det hindret, att förhållandevis stora arealer förklarats smittade

av potatiskräfta eller utgör skyddsområden i anledning av dylik smitta.

Inom dessa områden får enligt gällande bestämmelser endast odlas sådan po
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

51

tatis, som är immun mot potatiskräfta. Enär de högklassiga matpotatissorterna

på något undantag när saknar sådan immunitet, är det angeläget, att

man söker bereda möjlighet för odling av högklassig matpotatis inom

skyddsområdena. I sådant syfte bör undersökas dels huruvida gällande

skyddsbestämmelser kan uppmjukas, dels huruvida möjlighet finns att få

fram högklassiga matpotatissorter, som är immuna mot potatiskräfta. En av

lantbrukshögskolan tillsatt samarbetskommitté för potatisförsöksverksamheten

har redan ägnat sistnämnda fråga sin uppmärksamhet.

Slutligen framhåller nämnden, att såväl det tilltänkta organet för kontrollen

av att de nya kvalitetsbestämmelserna för matpotatis efterföljes som

nyssnämnda samarbetskommitté för sitt fortsatta arbete beträffande potatisodlingen

i skyddsområden i anledning av potatiskräfta är i behov av vissa

statliga bidrag. Då den verksamhet, som utföres av dessa organ, torde bli av

betydande värde ur försörjnings- och prisregleringssynpunkt, föreslår nämnden,

att Kungl. Maj:t bemyndigas att för verksamheten anvisa medel ur delposten

till diverse kostnader under anslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område.

Nämnden övergår härefter till frågan om tillverkningen av potatisstärkelse

och anför därom följande.

För framställning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret

1952/53 utlämnat licenser om sammanlagt cirka 250 000 deciton, vilka licenser

såvitt nu kan bedömas torde komma att utnyttjas. Enär det föregående

år höjda priset å fabrikspotatis medfört en motsvarande höjning av priset

på potatisstärkelse, har priset på denna vara kommit att ligga på en så hög

nivå, att tullen på potatisstärkelse och därav tillverkade produkter (glykos

samt dextrin och limämnen m. in.) varit otillräcklig för att hindra import.

På grund härav har på framställning av nämnden Kungl. Maj:t med stöd av

5 § förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införsel av

vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. utfärdat kungörelse den

13 februari 1953 (nr 29) om införselavgift för stärkelse och stärkelseprodukter.

Med stöd av bemyndigande i sagda kungörelse har nämnden beslutat, att

avgift från och med den 2 mars 1953 skall tills vidare utgå med 15 öre per

kilogram för stärkelse och vissa därav tillverkade produkter såsom glykos

samt med 20 öre per kilogram för dextrin, stärkelseklister och därmed jämställda

produkter. Även om införandet av ifrågavarande införselavgifter

kommer att bereda ett ökat skydd mot den utländska konkurrensen beträffande

potatisstärkelse och därav tillverkade produkter, synes försäljningen

av potatisstärkelse i år komma att bli lägre än under de närmast föregående

åren. Det är därför anledning räkna med att det blir nödvändigt att företa

en viss minskning av tillverkningen av potatisstärkelse under det kommande

året.

Vad angår tillverkningen av potatissprit anför nämnden, att Sveriges Bränneriidkareförening

träffat avtal med Aktiebolaget Vin- och spritcentralen om

tillverkning innevarande regleringsår av sammanlagt 30 miljoner liter råbrännvin

av normalstyrka. Härtill kommer tillverkningen av potatissprit vid

bolagets eget potatisbränncri. Den rikliga tillgången på fabrikspotatis och sådan

matpotatis, som icke kunnat avsättas för konsumtionsändamål, torde

enligt nämnden komma att medföra att nyssnämnda förening kan fylla sitt

åtagande att tillverka angivna kvantitet råbrännvin.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Till sist erinrar nämnden om att ingångspriset på fabrikspotatis för närvarande

utgör 49 öre per stärkelseprocent och hektoliter. Genomsnittspriset

är cirka 50 öre per stärkelseprocent och hektoliter. Vid förhandlingar med

odlareorganisationerna för potatis förklarade sig dessa icke vara beredda att

taga ställning till ett förslag av nämnden om viss sänkning av priset på fabrikspotatis.

Det överenskoms i stället att hänskjuta frågans avgörande till

jordbrukets förhandlingsdelegation. Denna har, som framgår av det förut

anförda, överenskommit med nämnden om att sänka priset med 4 öre per

stärkelseprocent och hektoliter. Ingångspriset på fabrikspotatis under det

kommande tillverkningsåret skulle därigenom bli 45 öre per stärkelseprocent

och hektoliter med sedvanliga säsongtillägg samt genomsnittspriset cirka 46

öre per stärkelseprocent och hektoliter.

Oljeväxtregleringen.

Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om att man vid förhandlingar

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation på sommaren 1952

sökte att mot bakgrunden av den internationella prisutvecklingen och försörjningsläget

avpassa priserna på brödsäd och oljeväxter så, att höstveteodlingen

stimulerades, medan oljeväxtodlingen begränsades till ungefär vad

som erfordrades för den inhemska försörjningen. Enligt nämnden skulle den

önskade effekten för oljeväxtodlingens del nås vid ett odlarpris på höstraps

och höstrybs av 85 öre per kilogram. Sedermera förklarade Sig Kungl. Maj :t

den 8 augusti 1952 -— i avvaktan på kommande allmänna förhandlingar om

jordbrukets prisfrågor — ämna fastställa ett odlarpris av nämnda storlek på

höstraps och höstrybs av 1953 års skörd. Priset skulle gälla vara med en

renhet av 96 procent och en vattenhalt av 18 procent samt — såvida individuell

prisreglering efter oljehalt infördes — en oljehalt av 44 procent. Om

priserna på höstraps och höstrybs på utländska marknader under ett kvartal

av regleringsåret 1952/53 skulle stiga så, att export bleve möjlig till högre

pris än det, som motsvarade 85 öre per kilogram till odlare, skulle förhandlingar

upptas om höjning av garantipriset intill ett högsta pris av 1 krona

för kilogram. Någon användbar metod för individuell prisreglering efter

oljehalten har hittills icke framkommit. Ej heller har priserna på höstraps

och höstrybs på utländska marknader hittills överstigit vad som motsvar

85 öre per kilogram till odlarna.

Efter förhandlingar mellan nämnden och Sveriges oljeväxtodlares centralförening

träffades därefter den 25 februari 1953 preliminär uppgörelse om

prissättningen på vårsådda oljeväxter av 1953 års skörd, innebärande följande

odlarpriser, nämligen för vårraps och vårrybs 75 öre, för vitsenap 70

öre och för oljelin 80 öre, allt räknat per kilogram. Samtidigt uttalade nämnden,

att uppgörelsen skulle bli föremål för omprövning i samband med jordbruksförhandlingarna.

Det meddelades vidare, att odlarna fortsättningsvis

icke borde räkna med garantiprissättning för oljelin, emedan odlingen därav

till följd av hård utländsk konkurrens icke längre kunde anses ekonomiskt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

53

motiverad. Den preliminära uppgörelsen med centralföreningen har sedermera

biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation med den ändringen, att

priset för vitsenap sänkts till 65 öre per kilogram.

I det följande behandlar nämnden frågan om omfattningen av den svenska

oljeväxtodlingen samt av den statliga garantien för denna odling. Härom

anför nämnden följande.

Frågan om omfattningen av den svenska oljeväxtodlingen, sedd på längre

sikt, har vid vårens jordbruksförhandlingar upptagits till särskild diskussion.

Sedan priserna på vegetabiliska oljor starkt fallit på världsmarknaden,

är det uppenbarligen icke befogat att bibehålla samma stora inhemska odling

som under senare år. Så länge differensen mellan produktionskostnaden för

svensk olja och importkostnaden för utländsk icke är större än skillnaden

mellan motsvarande kostnader för andra jordbruksprodukter, kan man å

andra sidan väl försvara en betydligt större odling än den, som förutsattes i

1947 års riksdagsbeslut. Oljeväxter^ intager nu en stark ställning inom den

svenska växtodlingen, och det finns knappast anledning att ur beredskapseller

andra synpunkter behandla den annorlunda än exempelvis brödsädsodlingen.

Prissättningen bör därför ske under hänsynstagande till ungefär

samma faktorer, som gäller i fråga om brödsäd, nämligen relationen till andra

grödor, beredskapsintresset, lagerhållningen, världsmarknadspriserna, de inhemska

produktionskostnaderna o. s. v. Flera av dessa faktorer kan ändras

från det ena året till det andra. Bedömningen bör helst ske i samband med

prissättningen på andra grödor.

Den statliga garantien, som hittills omfattat praktiskt taget all oljeväxtodling

inom landet, synes för framtiden böra begränsas till en odling, motsvarande

vad som kan finna användning inom landet. Försök har visat, att

man kan tillverka användbart margarin enbart av rapsolja. Kvaliteten blir

emellertid något annorlunda än om utländska fetter, framför allt kokosolja,

inblandas. En maximigräns för odlingen, motsvarande den totala inhemska

förbrukningen av margarinoljor, får därför anses ligga för högt. Odlingen har

tidigare ett par år varit uppe i denna storleksordning, men då avsattes betydande

kvantiteter oljeväxtprodukter på utlandsmarknaden med vinst. En annan

gräns för odlingen, som kan synas naturlig, ligger vid vad som motsvarar

den mängd inhemsk olja (flytande och härdad), som under nuvarande

tekniska förutsättningar lämpligen kan inblandas i margarin utan att dettas

kvalitet märkbart förändras. Man kommer då till inemot 50 procent av

konsumtionen. Om härtill lägges behovet av olja för vissa andra ändamål

än margarinframställning erhålles en kvantitet, motsvarande drygt 90 000

hektar skördad areal. En så stor odling kan vid normalskörd väntas ge inemot

135 000 ton frö med 18 procent vattenhalt eller i nedtorkad vara cirka

120 000 ton. Till jämförelse kan nämnas, att kalkylsakkunniga uppskattat

1953 års odling av matnyttiga oljeväxter till 100 000 hektar skördad areal,

därav 75 000 hektar böstraps. Enligt statistiska centralbyråns arealinventering

utgör den hösten 1952 besådda arealen 84 000 hektar, vilken med tanke

på utvintring bör reduceras med 10 procent.

Att inblanda så mycket som 50 procent inhemsk olja i margarinet skulle

emellertid vara dålig ekonomi. Rapsoljan såsom margarinråvara bar sitt

största värde som flytande olja. Vid nuvarande regleringssystem användes

normalt högst 25 procent flytande olja. Huruvida denna andel kommer att

förbli oförändrad efter övergång till det nya regleringssystemet på fettvaruområdet,

som är avsett att genomföras vid budgetårsskiftet, är icke möjligt

att förutsäga. Det torde vara ekonomiskt fördelaktigt att i varje fall byta ut

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

större delen av återstående 25 procent mot den på världsmarknaden billigare

valoljan. I vissa lägen kan det vara lämpligt att driva utbytet längre. Av

nyssnämnda årskvantitet, inemot 135 000 ton frö med 18 procent vattenhalt,

skulle med utgångspunkt härifrån mellan 35 000 och 45 000 ton komma att

exporteras i form av frö eller olja.

Nämnden förklarar härefter, att den är ense med odlarnas representanter

om att prisgarantien för oljeväxter bör inriktas på en skörd av ungefärligen

nyssnämnda storlek, d. v. s. cirka 135 000 ton vid nuvarande margarinförbrukning.

Denna begränsning av statens åtagande gentemot odlarna bör

dock icke hindra en odling av större omfattning än vad den statliga prisgarantien

omfattar. För den överskjutande delen bör emellertid i princip odlarna

själva bära ansvaret. Någon kvotering av odlingen synes sålunda enligt

nämndens mening icke böra tillgripas. Nämnden framhåller, att inom vissa

andra grenar av jordbruksnäringen redan nu tillämpas den regeln, att producenterna

själva får taga ansvaret för uppkommande överskott och eventuella

exportförluster. Så är förhållandet i fråga om kött och fläsk samt

smör och ägg. För ändamålet har beträffande kött och fläsk samt ägg tillskapats

särskilda ekonomiska föreningar med av staten utsedda ordförande.

Med avseende å smör skötes dessa föreningars uppgift av Svenska mejeriernas

riksförening. Goda skäl synes enligt nämnden tala för att man även

för vegetabiliernas del slår in på samma väg och att början nu göres med

oljeväxterna. Härom anför nämnden vidare följande.

På oljeväxtområdet finns redan en ekonomisk förening, som lämpligen

kan taga hand om uppgiften, nämligen Sveriges oljeväxtintressenter, förening

u. p. a., som tillkom 1951 för att omhändertaga den inhemska oljeväxtskörden

från odlarna. I denna förening ingår som medlemmar odlarna,

Svenska spannmålsaktiebolaget och oljefabrikerna. Odlarna, som representeras

av Oljeväxtodlarnas centralförening och Sveriges lantbruksförbund,

å ena sidan, samt industrien och spannmålsbolaget, å andra sidan, har för

närvarande lika stort inflytande inom föreningen. Genom en av nämnden

tillsatt opartisk ordförande är statens inflytande utslagsgivande, om motsättningar

uppkommer. I samband med övertagandet av exportansvaret bör

överläggningar upptagas mellan nämnden och de intresserade parterna om

vilka ändringar i föreningens sammansättning, som kan vara erforderliga.

Vidare må här nämnas, att enligt föreningens stadgar minst fem procent

av årsöverskottet skall avsättas till en reservfond. Återstående överskott

åligger det föreningen att inleverera till den av centralföreningen förvaltade

clearingfonden för oljeväxtfröer. Därest förlust uppkommer i föreningens

rörelse, skall den täckas genom bidrag ur denna clearingfond, i den mån

fondens medel förslår därtill.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslår nämnden, med instämmande

av odlarna, att följande anordning av garantiprissystemet för oljeväxterna

skall genomföras från och med 1954 års skörd.

Efter förhandlingar i vanlig ordning bör ett garantipris fastställas för den

kvantitet, som erfordras för den inhemska förbrukningen, för närvarande

cirka 101 000 ton frö med 18 procent vattenhalt. Detta garantipris bör bestämmas

med viss marginal, beräknad så, att den i första hand täcker den

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

55

förmodade förlusten på den exportkvantitet, cirka 40 000 ton, som ligger

inom ramen för den garanterade odlingen. Då man genom prissättningen

icke exakt kan nå den avsedda volymen, måste marginalen vidare avpassas

så, att den även inrymmer täckning för en mindre överodling. Någon bärande

invändning häremot synes enligt nämnden icke kunna resas, så länge

världsmarknadspriserna på oljeväxtodlingens produkter relativt sett icke

ligger lägre än på övriga jordbruksvaror. Den del av garantipriset, som motsvarar

nyssnämnda marginal, bör av odlarna avsättas till en clearingkassa,

som skall omhänderhas av Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a.,

och disponeras för att täcka förluster såväl på export inom ramen för den

garanterade odlingen som på export av eventuellt överskjutande produktion.

Som export anses därvid böra räknas även försäljning till världsmarknadspriser

av frö till oljefabrikerna för tillverkning av olja för export.

Kan högre priser erhållas vid export än som förutsetts vid garantiprissättningen,

eller blir skörden mindre än den vid prissättningen förutsatta,

så att de på nu angivet sätt till clearingkassan inflytande medlen helt eller

delvis icke behöver tagas i anspråk, bör överskottsmedlen efter nämndens

godkännande fonderas eller användas för efterbetalning till odlarna. Räcker

å andra sidan clearingkassans medel icke till för att täcka exportförlusterna,

anser nämnden, att odlarna bör äga rätt att i mån av tillgång anlita

den av centralföreningen förvaltade clearingfonden för oljeväxtfröer.

Om det nu angivna systemet genomföres, kan man enligt nämnden avveckla

den clearingkassa för fettvaror, som nämnden har hand om. I fråga

om formerna för försäljningen på hemmamarknaden av svenskt frö och

olja därur innebär systemet icke någon ändring av vad som hittills gällt

(se prop. nr 207/1951 bil. 10).

Slutligen föreslår nämnden, att Kungl. Maj:t skall utverka bemyndigande

att, om så erfordras, under iakttagande av de i det föregående angivna principerna

fastställa garantipriser beträffande höstraps och höstrybs av 1954

års skörd.

Stödet åt lin- och hampodlingen.

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden till en

början om att enligt riktlinjerna för det statliga stödet åt lin- och hampodlingen

Kungl. Maj :t årligen skall fastställa de priser — riktpriser — som odlarna

bör erhålla per kilogram halm. Vid bestämmandet av dessa riktpriser,

vilka ej är att betrakta såsom garantipriser, skall hänsyn tagas till priserna

på andra grödor, så att en odling av avsedd storleksordning kan erhållas.

Riktpriserna användes bland annat vid upprättandet av de driftskalkyler för

beredningsverken, som läggcs till grund för det statliga pristillägget för den

beredda fibern. Riktpriserna har såväl i fråga om 1951 som 1952 års skörd

varit 27 öre per kilogram för linhalm och 15 öre per kilogram för hamphalm.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Vad angår stödet åt linodlingen erinrar nämnden om att i propositionen

nr 192/1951 föreslogs, att en årlig produktion motsvarande omkring 1 500

ton fiber av spinnbar kvalitet skulle stödjas. Härvid förutsattes, att fiberberedningen

skulle äga rum vid fyra beredningsverk, belägna i Laholm,

Växjö, Gimo och Hybo, under det att verksamheten vid verken i Kristinehamn

och Mellansel skulle avvecklas. Vidare förutsattes en utbyggnad av

beredningsverket vid Laholm, motsvarande en kapacitetsökning med omkring

300 ton stödberättigad fiber. Riksdagen beslöt emellertid, att även

verket i Mellansel skulle bibehållas tills vidare. Efter en i februari 1952 inträffad

brand har emellertid verksamheten vid hyboverket avvecklats. Vidare

har vederbörande linodlarförening beslutat nedlägga verksamheten vid verket i

Gimo, så snart halmen av 1952 års skörd upparbetats. För 1953 års skörd räknar

nämnden sålunda med beredning av linhalm vid endast tre beredningsverk,

nämligen de, som är belägna i Laholm, Växjö och Mellansel. För ett rationellt

utnyttjande av dessa tre verk anser nämnden det vara erforderligt

med en linodling, motsvarande över 2 000 ton fiber per år. I detta sammanhang

upplyser nämnden, att det statliga stödet för 1952 års skörd utgår för

1 900 ton fiber av stödberättigad kvalitet. Kvantiteten fördelas med 850 ton

på Laholm, 500 ton på Växjö samt 275 ton på vartdera Gimo och Mellansel.

Den kraftiga nedgång i priserna på linfiber, som skett under det senaste

året, anser nämnden i och för sig motivera en sänkning av riktpriset på linhalm.

Emellertid företogs icke för 1952 års skörd någon höjning av riktpriset,

trots att priserna på övriga jordbruksprodukter höjdes. I förhållande

till år 1950 har halmpriset höjts omkring 30 procent. Priserna på brödsäd

har samtidigt höjts med över 50 procent även om den sänkning beaktas, som

enligt prisöverenskommelsen föreslagits för 1953 års skörd. Med hänsyn härtill

och till att den förutsatta kraftiga prissänkningen på linfrö från 103 till

80 öre per kilogram även kommer att påverka lönsamheten vid odling av

spånadslin, föreslår nämnden, att ett oförändrat riktpris skall fastställas för

linhalm av 1953 års skörd eller 27 öre per kilogram.

Riksdagsbeslutet 1951 innebar, att det allmänna pristillägget till linberedningsverken

skulle grundas på driftskostnaderna vid laholmsverket. Verken i

Växjö och Gimo skulle därutöver erhålla särskilt stöd med 15 öre per kilogram

fiber av stödberättigad kvalitet samt norrlandsverken ett särskilt stöd

med 55 öre per kilogram. För närvarande utgör det allmänna pristillägget

84 öre per kilogram stödberättigad fiber, vilket tillägg utgör laholmsverkets

stödbehov med nuvarande produktionskostnader. Genom den ökning av produktionen,

som blir en följd av utbyggnaden av laholmsverket, torde man

enligt nämnden kunna räkna med en viss minskning av produktionskostnaderna

vid detta verk i vad avser bearbetningen av 1953 års skörd av linhalm.

Under förutsättning att priserna på linfiber blir oförändrade, räknar nämnden

därför med en sänkning av det allmänna pristillägget till 73 öre per kilogram

fiber av stödberättigad kvalitet. Härvid förutsättes, att verken skall

drivas med utnyttjande av 90 procent av kapaciteten, att 80 procent av verkens

produktion av rötad fiber blir av anslagsberättigad kvalitet samt att i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

57

huvudsak samma procentuella fördelning på olika kvalitetsklasser, som i

medeltal förekommit under åren 1949/50—1951/52 vid laholmsverket, skall

erhållas även av 1953 års skörd.

Genom att verksamheten vid gimoverket nedlägges, minskas samtidigt

maximikvantiteten stödberättigad fiber med 275 ton eller från nuvarande

1 900 ton till 1 625 ton per år. Efter fördelning av denna kvantitet på respektive

verk enligt en mellan nämnden och Riksförbundet Lin och Hampa träffad

överenskommelse skulle kostnaderna för pristillägg för spånadslin uppgå

till följande belopp.

Beredningsverk

Anslags-

berättigad

kvantitet,

kg

Erforderligt

statsbidrag

per kg fiber,

kr

Totalt

statsbidrag,

kr

Laholm ....

790 000

0,73

576 700

Växjö ......

535 000

0,73 + 0,15

470 800

Mellansel....

300 000

0,73 +0,55

384 000

Summa kronor 1431 500

Med hänsyn till svårigheterna att redan nu i detalj bedöma avsättningsförhållandena

och prisutvecklingen samt resultatet av utbyggnaden och rationaliseringen

vid verken i Laholm och Växjö, anser nämnden, att den bör

erhålla bemyndigande att inom angivna ram — 1 431 500 kronor — göra den

omdisponering mellan verken, som kan befinnas lämplig.

I motsats till vad fallet är beträffande hampfiber gäller för linfiber icke

någon maximering av det allmänna pristillägget. Nämnden anser, att det

kan ifrågasättas, om icke även i fråga om linfiber en maximering av stödet

bör införas. Härigenom skulle man förhindra en i förhållande till världsmarknadspriserna

på fiber orimligt hög subventionering av linodlingen.

Nämnden, som i denna fråga haft överläggningar med representanter för

beredningsverken och Riksförbundet Lin och Hampa, föreslår därför, att det

allmänna pristillägget för linfiber skall begränsas till ett belopp av högst

75 öre per kilogram fiber av stödberättigad kvalitet.

Vad härefter angår stödet åt hampodlingen torde jag få erinra om att

Kungl. Maj:t i propositionen nr 195 till årets riksdag föreslagit, att stödet,

sedan 1952 års skörd upparbetats, ej längre skall innefatta hampberedningsverket

i Värmbol utan endast avse verket i Visby. Nämnden har i sin skrivelse

förutsatt, att beredning av hamphalm av 1953 års skörd kommer att

äga rum endast vid ett beredningsverk och att produktionen där skall uppgå

till totalt 900 ton fiber. Med hänsyn till svårigheterna att anskaffa utsädesfrö

anser nämnden det icke vara möjligt att uppnå en större areal än

vad som motsvarar sagda produktion.

Beträffande riktpriset på hamphalm av 1953 års skörd föreslår nämnden,

att det liksom för halm av 1951 och 1952 års skördar skall utgöra 15 öre per

kilogram. Nämnden erinrar i detta sammanhang om att priset för halm av

1950 års skörd utgjorde 14,2 öre per kilogram. Att större prishöjning icke

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

företagits beror på att man räknat med ett högre utbyte av halm och frö

vid odling av s. k. samkönad hampa. Till följd av skördeskadorna hösten 1952

kan någon nämnvärd odling av samkönad hampa emellertid icke komma till

stånd. Det oförändrade riktpriset innebär sålunda enligt nämnden i realiteten

en prissänkning.

I fråga om pristillägget å hampfiber anför nämnden till en början, att sådant

hittills utgått för all fiber oavsett kvalitet. Stödet har emellertid samtidigt

varit maximerat till 60 öre per kilogram. För att stimulera verken till

framställning av så högvärdig fiber som möjligt anser nämnden, som därvid

är helt ense med odlarorganisationen, att pristillägg icke bör utgå för de

lägsta fiberkvaliteterna, nämligen för rötade hampblånor av klass IV, och

grönberedda hampblånor av klass III samt ej heller för s. k. kortfiber. Stödet

skulle härigenom få samma omfattning som i fråga om linfiber. Eftersom

nu nämnda låga fiberkvaliteter normalt beräknas omfatta sammanlagt

20 procent av produktionen, skulle efter den föreslagna ändringen pristilllägg

komma att utgå för endast 80 procent av fiberproduktionen. Som följd

härav bör enligt nämndens mening maximistödet höjas från nuvarande 60

öre till 75 öre per kilogram.

Med utgångspunkt från en total produktion av 900 ton fiber, varav 80 procent

eller 720 ton utgöres av fiber av stödberättigad kvalitet, uppgår medelsbehovet

för pristillägg för hampa av 1953 års skörd till 540 000 kronor.

Anslagsbehovet för pristillägg för fiber av lin och hampa under budgetåret

1953/54 utgör under angivna förutsättningar 1 971 000 kronor, varav för lin

cirka 1 431 000 kronor och för hampa cirka 540 000 kronor. Härtill kommer

bidrag till bestridande av kostnader för odlingsförsök (6 000 kronor) och

för tekniskt sakkunniga (8 000 kronor) samt till Sveriges Allmänna linodlingsförenings

verksamhet (5 000 kronor). Det totala anslagsbehovet för stödjandet

av odlingen utav lin och hampa uppgår sålunda till (1 971 000 +

6 000 + 8 000 + 5 000 =) 1 990 000 kronor.

Regleringen av kött och fläsk m. m.

I fråga om regleringen av kött och fläsk framhåller jordbruksnämnden till

en början, att försörjningsläget beträffande dessa produkter varit tillfredsställande

under år 1952. Den löpande slakten av storboskap har icke täckt

hela konsumtionen men skillnaden mellan tillförsel och konsumtion har till

stor del kunnat utfyllas med de lager av nötkött, som tillkom under sommaren

och hösten 1951 till följd av den övernormala utslaktningen i samband

med omläggningen av produktionsinriktningen. Importen av nötkött

har härigenom under år 1952 kunnat nedbringas till cirka 2 000 ton. Fläskförsörjningen

har icke endast lämnat full behovstäckning utan även medgivit

en omfattande lagring under senare delen av år 1952.

Vidare anför nämnden, att utvecklingen av fläskproduktionen delvis varit

oväntad. Vid prisförhandlingarna våren 1952 tydde nämligen flera omstän
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. RIaj:ts proposition nr 224.

59

digheter på ett minskat intresse för sådan produktion, om icke prisstimulerande

åtgärder vidtogs. Bland annat hade fläskförsörjningen till julen 1951

endast kunnat klaras med hjälp av en viss import till priser, som låg avsevärt

över de inhemska. Även utvecklingen av suggbctäckningarna tydde på

att en minskning av fläskproduktionen var att vänta. Nämnden erinrar om

att man i nämnda läge ansåg det nödvändigt att på något sätt stimulera

produktionen. Härom anför nämnden följande.

Vid de prisöverenskommelser, som kom till stånd under 1952, avseende

dels tiden januari—augusti 1952 och dels regleringsåret 1952/53, beaktades

behovet av stöd åt fläskproduktionen. Förutom viss höjning av baspriserna

för fläsk beslöts, att statligt pristillägg skulle utgå med 30 kronor för samtliga

svin, som slaktats eller kom att slaktas under regleringsåret 1951/52.

Detta beslut ändrades sedermera i så måtto, att en successiv avveckling av

pristilläggen förutsattes skola äga rum redan under regleringsåret 1951/52, i

samband varmed motsvarande höjning av fläskpriset skulle genomföras. De

vidtagna prisförbättringarna förutsattes skola medföra en sådan ökning av

produktionen, att denna skulle motsvara hela konsumtionsbehovet. Det ansågs

icke otänkbart, att ett mindre överskott kunde framkomma, vilket i så

fall avsågs att i första hand bli lagrat i säsongutjämnande syfte. Under

vissa omständigheter beräknades också en viss export kunna äga rum.

De produktionsstimulerande åtgärderna föranledde genast en markant

höjning av intresset för fläskproduktionen, vilket bland annat tog sig uttryck

i kraftigt stigande priser på smågrisar och en ökning av suggbetäckningarna.

Redan under sommaren 1952 steg tillförseln av svin till slakterierna

betydligt starkare än man tidigare räknat med. På grund av den korta

tid, som förflutit sedan de prisstimulerande åtgärderna vidtogs, kunde ökningen

i tillförseln icke bero på dessa, utan måste förklaras med att antalet

suggbetäckningar under sommaren och hösten 1951 legat på en högre

nivå än som framgått av betäckningsstatistiken. Genom den kraftiga tillförseln

blev det omöjligt att marknadsmässigt uttaga de fläskpriser, man

hade kalkylerat med i överenkommelserna, varför avvecklingen av pristillägget

måste ske utan motsvarande höjning av partipriset. Oron för ytterligare

prisfall föranledde producenterna att forcera leveranserna av slaktsvin, så

att dessa levererades vid lägre slaktålder än tidigare. Under senare hälften

av kalenderåret 1952 sjönk sålunda medelslaktvikterna på gödsvin från cirka

78 till omkring 70 kilogram. Under den tid sänkningen av slaktvikterna pågick,

steg tillförseln till slakterierna rekordartat och en del av fläsket måste

lagras. Statligt stöd till lagringen lämnades, sedan priserna gått ned till den

nivå, vid vilken enligt riksdagens direktiv sådant stöd kunde utgå.

Nämnden framhåller i detta sammanhang, att det redan vid ingången av

regleringsåret 1952/53 stod klart, att avsättningsmöjligheter för fläsköverskottet

måste skapas och lagringen nedbringas. En viss konsumtionsförskjutning

från kött till fläsk på grund av de vidtagna prissänkningarna kunde

visserligen tänkas komma till stånd. Hela överskottet ansågs emellertid

icke kunna absorberas härigenom, varför en viss export skulle bli nödvändig.

Eu undersökning visade emellertid, att stora svårigheter förelåg att få

till stånd eu dylik export. Det enda land, som vid denna tidpunkt kunde

komma i fråga, var Västtyskland. Där låg emellertid priserna avsevärt under

den svenska prisnivån. Täckning av exportförlusterna genom import
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

vinster på kött kunde icke påräknas under de närmaste månaderna, enär

import ej var aktuell, eftersom slakt av storboskap säsongmässigt låg på en

hög nivå och detta förhållande kunde beräknas fortsätta ytterligare några

månader. Rörande de åtgärder, som nämnden vidtog för att främja fläskexporten,

uppger nämnden följande.

För att snabbt få till stånd en export till Västtyskland och sålunda minska

lagringen beslöt nämnden i enlighet med riksdagens direktiv, att en viss

del av de beräknade exportförlusterna skulle få täckas med bidrag ur nämndens

clearingkassa för kolonialvaror. Huvudparten av förlusterna skulle

dock täckas av slakteriorganisationen. Sedermera fick organisationen tillstånd

att för ändamålet taga i anspråk vissa vinstmedel vid export av nötkött

under 1951, vilka ännu icke redovisats och inlevererats till clearingkassan.

Exporten till Västtyskland kom dock av skilda anledningar icke i

gång förrän i slutet av december 1952. Till och med den 21 mars 1953 har

till Västtyskland exporterats cirka 1 000 ton i form av fryshuslagrat fläsk.

En betydande lättnad uppkom, då handelsförhandlingarna med Storbritannien

ledde till att den traditionella svenska baconexporten, som varit avbruten

sedan 1940, kunde återupptagas under år 1953. Avsikten är, att baconexporten

under innevarande år skall uppgå till 6 000 ton. Totalt har för närvarande

exporterats cirka 1 200 ton.

I samband med att fläskexporten igångsattes, har föreningen Svensk kötthandel

u. p. a., som i enlighet med beslut av 1947 års riksdag med ensamrätt

skall omhänderha export och import av de viktigaste köttvarorna, börjat sin

verksamhet. Nämnden har meddelat föreningen direktiv som ansluter sig

till de av Kungl. Maj :t och riksdagen meddelade allmänna riktlinjerna för

köttvaruregleringen under regleringsåret 1952/53. Enligt dessa skall vinster

och förluster i första hand utjämnas inom föreningen. Härjämte får clearingkassan

för kolonialvaror under vissa villkor användas för att täcka förluster

i föreningens verksamhet.

Vad beträffar det nuvarande marknadsläget för fläsk framhåller nämnden,

att tillförseln alltjämt är högre än vad som motsvarar den löpande inhemska

konsumtionen samt exporten. En mindre lagring måste därför fortfarande

äga rum. Denna har kunnat hållas på en nivå, som icke är onormal med hänsyn

till tidpunkten på året. Fläsktillförseln under den återstående delen av

regleringsåret är enligt nämndens mening svår att beräkna med hänsyn till

den starka försämring i betäckningsstatistikens tillförlitlighet, som inträtt

under de senaste åren. Statistiken ger emellertid vid handen, att den kraftiga

ökningen av betäckningarna våren 1952 senare under året följts av en viss

nedgång, vilket i första hand förklaras av det inträdda prisfallet på fläsk.

Med ledning av statistiken anser nämnden därför, att en nedgång av fläsktillförseln

med därav följande lagerminskning kan väntas längre fram under

sommaren 1953. I anslutning härtill framhåller nämnden, att den med viss

oro sett den minskning av suggbetäckningarna, som skedde under fjärde

kvartalet 1952 och som kunde ge vid handen att intresset för fläskproduktionen

åter höll på att starkt nedgå med brist på fläsk som följd. Enligt

nämndens mening bör skarpa kastningar i fläskproduktionen såvitt möjligt

undvikas. Nämnden anser emellertid, att mycket tyder på att den relativa stabilitet

i fläskpriserna, som nu synes ha inträtt, jämte den rika tillgången på

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 224.

61

fodermedel, lämpliga för svingödning, i viss mån liar vänt utvecklingen. Så

har t. ex. suggbetäckningarna under första kvartalet 1953 visat en viss ökning

i förhållande till motsvarande tid i fjol. Nämnden påpekar, att kalkylsakkunniga

med hänsyn till den rika tillgången på foder räknat med i stort

sett samma fläskproduktion under regleringsåret 1953/54 som under innevarande

regleringsår.

Med utgångspunkt från det sålunda anförda framhåller nämnden, att man

även under nästa regleringsår torde kunna påräkna en fortsatt export av

fläsk. Enligt nämndens mening kan några väsentliga invändningar icke riktas

mot en sådan utveckling. Exportmöjligheterna för fläsk kan nämligen

för närvarande icke bedömas vara ogynnsammare än för flertalet andra produkter,

för vilka överskott föreligger. Med Storbritannien har som förut

nämnts tecknats leveranskontrakt för 6 000 ton bacon under kalenderåret

1953, och enligt nämnden torde anledning finnas att räkna med fortsatt sådan

export under kalenderåret 1954. Härjämte har i handelsavtalet med

Västtyskland inrymts icke obetydliga kvantiteter fläsk. Nämnden påpekar

emellertid, att vid fläskexporten för närvarande utvinnes lägre priser än på

hemmamarknaden. Vid export till England beräknas sålunda förlusten till

cirka 70 öre per kilogram.

Vad härefter beträffar produktionen av kött anför nämnden, att denna för

närvarande icke helt täcker behovet utan måste utfyllas med en viss import,

som framdeles torde komma att ytterligare ökas. Nämnden framhåller i anslutning

härtill, att importpriserna är låga i förhållande till de inhemska

priserna och att importen därför lämnar betydande vinst. Då importen med

ensamrätt sker genom föreningen Svensk kötthandel, erhåller föreningen på

detta sätt medel till täckning av exportförlusterna för fläsk. Man räknar med

att importvinsterna jämte övriga medel, som enligt särskilda beslut av Kungl.

Maj :t står till föreningens förfogande —- såsom införselavgifter vid import av

salt hästkött, ätbara djurdelar, charkuterivaror och vissa költkonserver — i

stort sett skall täcka de exportförluster, som kan uppstå under den närmaste

tiden. Nämnden påpekar emellertid, att förhållandena lätt kan ändras i en för

föreningen ogynnsam riktning, t. ex. om importpriserna stiger. Vidare torde

importvinsterna komma att minska till följd av den nu föreliggande prisöverenskommelsen

för rcgleringsåret 1953/54. I denna har man nämligen utgått

från att prissänkningar på köttvaruområdet skall vidtagas till ett belopp av

31,8 miljoner kronor. Det har förutsatts, att dessa i huvudsak skall avse kött,

medan fläskpriset i stort sett skall hållas oförändrat. Genom den rörlighet i

prissystemet, som för närvarande tillämpas och som nämnden anser bör

råda även under nästa år, kan visserligen, om marknadsförhållandena så påfordrar,

sänkningarna även taga sig uttryck i cn nedgång i fläskpriset. Emellertid

beräknar nämnden, mot bakgrunden av det aktuella marknadsläget,

att huvudparten av prissänkningarna kommer att slå igenom på köttvaruområdet

med minskad vinst vid köttimporten som följd.

Nämnden anser, att föreningen Svensk kötthandel under regleringsåret

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

1953/54 bör liksom för närvarande åläggas att driva sin affärsverksamhet

så, att vinster och förluster i första hand balanseras inom föreningen. Föreningen

bör dock, såsom under innevarande år, efter nämndens godkännande

kunna få täckning ur clearingkassan för kolonialvaror för förluster, som kan

uppkomma vid import och export. Skulle å andra sidan vinst uppvisas i föreningens

affärsverksamhet vid regleringsårets slut, bör denna enligt nämndens

mening icke få användas på annat sätt än nämnden föreskriver. Enär

förlusterna, i den mån de icke kommer att täckas av till föreningen inflytande

inkomster, i princip skall bäras av producenterna, bör föreningen ha

möjlighet att hos nämnden påkalla upptagande av slaktdjursavgift för bestridande

av sina kostnader. Nämnden erinrar om att enligt förordningen

den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift sådan avgift enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande kan utgå med högst följande belopp, räknat för hel

kropp, nämligen beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger

minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt ifråga

om kalv, får och get 1 krona. Slaktdjursavgift har icke uttagits sedan 1940.

Enligt nämndens mening bör i det läge, som nu uppkommit, de högsta beloppen

för slaktdjursavgifterna höjas. Nämnden avser därför att i det avsnitt

av sin skrivelse, som behandlar vissa författningsfrågor, förorda en höjning

av avgifterna till 15 kronor för storboskap och häst samt till 8 kronor för

svin och kalv.

I fråga om prisregleringen av kött- och fläskvaror anför nämnden, att denna

under innevarande regleringsår varit utformad på i huvudsak samma sätt

som föregående år. Prissättningen har sålunda närmare reglerats genom ett

avtal mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund. Avtalet innebär, att förbundets

prissättning skall avpassas så, att prisläget för helt år räknat icke

överstiger det av Kungl. Maj :t och riksdagen förutsatta med mer än högst

1 procent. Vidare skall de av slakteriförbundet noterade partipriserna i Stockholm

med vissa avdrag och tillägg i övriga delar av landet gälla som normalpriser.

Enligt nämndens åsikt bör några väsentliga ändringar i detta prissystem

icke vidtagas under nästkommande regleringsår. Normalpriserna i partiledet

bör sålunda bibehållas, i vart fall så länge detaljpriserna på styckade

köttvaror och charkuterivaror regleras genom marginalöverenskommelser

mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt kötthandelns

branschorganisationer, å andra sidan. Jordbruksnämnden framhåller

vidare, att den sänkning av jordbrukets inkomster för kött och fläsk under

nästkommande regleringsår om tillhopa 31,8 miljoner kronor, som förutsatts

i prisöverenskommelsen, motsvarar en sänkning av baspriserna för kött med

cirka 24 öre per kilogram. Emellertid har nämnden icke för avsikt att sänka

baspriserna lika för alla de ifrågavarande varuslagen utan anser, att sänkningarna

—- efter samråd med slakteriförbundet -— bör avpassas till det faktiska

prisläget.

I detta sammanhang anför nämnden, att garantipriset för smågrisar under

innevarande regleringsår fastställts till 3 kronor per kilogram. Denna garan
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

63

ti har emellertid hittills icke behövt tagas i anspråk. Nämnden anser, att stödet

åt smågrisproduktionen kan bidraga till att utjämna svängningarna i

fläskproduktionen och föreslår därför, att stöd skall kunna utgå på oförändrade

villkor under nästkommande år.

Nämnden behandlar slutligen frågan om lagring av kött och fläsk. I detta

avseende förordar nämnden, att statligt stöd vid sådan lagring även under

nästa regleringsår skall få utgå enligt huvudsakligen samma grunder, som

tillämpas för närvarande. Nämnden anför härom följande.

Som förut nämnts har under regleringsåret 1952/53, sedan prisnivån gått

ned till stödgränsen, lagring av inhemskt fläsk ägt rum med statligt stöd.

Sådan lagring har även ägt rum av importerade köttvaror, som icke omedelbart

vunnit avsättning. För närvarande sker lagring på villkor, som innebär

tillhandahållande av rörelsemedel och täckning för omkostnader men

icke avser garanti för förluster, som kan uppkomma genom kvalitetsförsämring

under lagringstiden.

Nämnden har med jordbrukets förhandlingsdelegation upptagit frågan om

att under kommande regleringsår slopa lagringsstödet för kött och fläsk.

Från delegationens sida har framförts, att man i princip ställer sig välvillig

till en sådan tanke men att man för närvarande icke anser sig vara beredd

att låta jordbrukets organisationer själva helt taga ansvaret för sådan lagring.

Nämnden föreslår med anledning härav, att statligt stöd vid lagring skall

få utgå även under nästkommande regleringsår på i huvudsak samma grunder

som de för närvarande tillämpade. Kött, som importeras genom föreningen

Svensk kötthandel och icke omedelbart vinner avsättning, bör sålunda få

lagras med statligt stöd. Sådant stöd bör även få utgå för lagring av inhemska

köttvaror, då det aktuella partipriset för en varugrupp med mer än

10 procent understiger basprisnivån. Denna gräns bör dock icke vara ovillkorlig

utan nämnden bör äga befogenhet att, om så befinnes lämpligt, vidtaga

någon jämkning nedåt i detta procenttal. Nämnden bör även äga befogenhet

att vid ett högre prisläge få ge lagringsstöd i begränsad omfattning,

t. ex. utbetala rörelsemedel mot en räntefot, motsvarande det officiella

diskontot med tillägg av 0,5 procent.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.

Jordbruksnämnden behandlar i detta sammanhang först frågan om produktionen

och konsumtionen av mjölk. Härvid upplyser nämnden, att mjölkinvägningen

vid mejerierna under år 1952 uppgått till omkring 3 627 000

ton, innebärande en minskning i förhållande till nästföregående år med 4,7

procent. Såvitt angår innevarande regleringsår har under tiden till och med

januari 1953 mjölkinvägningen visat en nedgång med omkring 3 procent i

jämförelse med samma tid 1951/52. För återstående del av regleringsåret

1952/53 har kalkylsakkunniga räknat med nästan samma mjölkinvägning

som föregående år.

I fråga om konsumlionsmjölkens fetthalt erinrar nämnden om att bestämmelserna

rörande standardisering till 3 procent alltjämt är i kraft. Nämnden

har dock enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1951 medgivit

försäljning av mjölk, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

3,5 procent och försäljes i kapsylförsedd glasflaska. Då försäljningen av sistnämnda

mjölk får anses som en försöksanordning, har nämnden tidigare

ansett, att prövningen av frågan om medgivande av en allmän höjning av

fetthalten i konsumtionsmjölken borde anstå till dess erfarenhet vunnits angående

omfattningen av försäljningen av den 3,5-procentiga mjölken. Hittills

har denna försäljning nått en förhållandevis liten omfattning. Sålunda

uppgick försäljningen under år 1952 till endast omkring 18 000 ton, utgörande

icke fullt 2 procent av den totala försäljningen av konsumtionsmjölk

från mejerier.

Nämnden anför vidare, att Kungl. Maj :t genom remiss den 1 april 1952

anbefallt nämnden att avge utlåtande över en framställning av lantbruksstyrelsen

om att kungörelsen den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa bestämmelser

angående handeln med mjölk måtte ändras på sådant sätt, att föreskrifterna

om viss högsta fetthalt i standardiserad mjölk, skummjölk och

kärnmjölk upphävdes. Nämnden delar uppfattningen, att tillräckliga skäl numera

icke finns för att behålla dessa föreskrifter. Enligt nämndens mening

bör redan nu kontrollen över standardiseringsbestämmelserna i ifrågavarande

avseende kunna indragas. Fördenskull avser nämnden att träffa överenskommelse

med lantbruksstyrelsen, som handhar kontrollen, att denna skall

slopas såvitt angår högsta fetthalt i mjölk. Nämnden har för avsikt att senare

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de författningsändringar, som är

erforderliga i berörda hänseende.

Härefter behandlar nämnden vissa med produktionen av smör sammanhängande

frågor och anför till en början följande.

Produktionen av mejerismör har under år 1952 uppgått till cirka 94 000

ton. För hela regleringsåret 1952/53 beräknas produktionen bli 97 000 ton.

Enligt de kalkylsakkunniga beräknas smörproduktionen under regleringsåret

1953/54 komma att uppgå till 99 000 ton. Smörkonsumtionen uppgick under

regleringsåret 1951/52 till omkring 83 000 ton och beräknas för innevarande

regleringsår komma att uppgå till 80 000 ton. Överskottsproduktionen av smör

kan sålunda beräknas till omkring 17 000 ton för innevarande regleringsår

och, under förutsättning av oförändrad smörkonsumtion, till närmare 19 000

ton för regleringsåret 1953/54.

Nämnden erinrar om att den — i enlighet med de av statsmakterna godkända

riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår

—• bemyndigats att till täckande av förluster vid export av smör under

regleringsåret taga i anspråk under samma år uppkommande vinster vid

export av oljeväxtprodukter samt i nämndens clearingkassa för fettvaror

kvarstående vinster från tidigare sådan export. Samtidigt har förutsatts,

att dylika förluster får täckas av vinsterna endast i den mån de under regleringsåret

överstiger 7,2 miljoner kronor. Härvid skall dessutom gälla, att

förlusterna icke får vara orsakade av någon ökning av smörproduktionen.

Nämnden upplyser att, såvitt nu kan bedömas, förlusterna icke kommer att

överstiga nämnda belopp, varför clearingkassan icke behöver tagas i anspråk

för ändamålet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 224.

65

Vidare anför nämnden, att förlusten på smörexporten under nästa regleringsår

beräknats till i genomsnitt 50 öre per kilogram eller till sammanlagt

9,4 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att, liksom under innevarande

regleringsår, utjämningsavgift ej skall utgå vid exporten. Vid beräkningen i

jordbrukskalkylen av mejeriernas intäkter under 1953/54 för olika produktslag

har denna exportförlust fråndragits. I jordbruksöverenskommelsen för

nästa regleringsår har också förutsatts, att förlusterna vid export av smör

och andra mejeriprodukter skall täckas av tillgängliga medel i Svenska mejeriernas

riksförenings kassa för regleringsändamål.

I fråga om smörpriset på hemmamarknaden uppger nämnden, att den efter

förslag av Svenska mejeriernas riksförening i avsikt att stimulera mejerierna

till deltagande i runmärkeskontrollen för smör beslutat att från och

med den 1 maj 1953 införa skilda normalpriser på runmärkt och omärkt

smör. Priset på runmärkt mejerismör höjes sålunda i samtliga handelsled

med 5 öre per kilogram, vilken höjning indrages till föreningen genom en

samtidigt införd avgift av 5 öre per kilogram för allt tillverkat runmärkt

mejerismör. De influtna avgiftsmedlen skall av föreningen användas till

att täcka dels de förluster, som kan uppkomma därigenom att föreningen

inköper runmärkt smör, som efter lagring måste säljas som omärkt smör,

dels vissa särskilda kostnader för lagersmörets bedömning. Vid avvägningen

av priset på det omärkta smöret skall gälla, att detta bestämmes så,

att den enligt jordbrukskalkylen beräknade intäkten för smörproduktionen

blir oförändrad. Med utgångspunkt härifrån har nämnden beräknat, att

det omärkta smöret skall säljas till ett pris, som under regleringsåret med

i genomsnitt 50 öre per kilogram understiger priset på runmärkt smör.

Nämnden anser, att ett genomförande av prisdifferentieringen kommer att

verksamt bidraga till en förbättring av smörets kvalitet vid försäljning till

konsument.

Vad beträffar prisrelationen mellan smör och margarin anför nämnden

följande.

Nämnden har i inledningen till sin skrivelse framhållit, att — med hänsyn

till den beräknade stegringen i mjölkproduktionen under de närmaste

åren och därigenom befarade smöröverskott, som blir svåra att avsätta -—

för närvarande viss försiktighet måste iakttagas, så att någon starkare förskjutning

från smör- till margarinkonsumtion icke åstadkommes. I vissa

sammanhang har föreslagits, att man vid en genomsnittligt oförändrad

prisrelation mellan smör och margarin skulle låta smör- och margarinpriserna

variera under året efter tillgången på och avsättningsmöjligheterna

för smör. Nämnden, som undersökt möjligheten av ett dylikt system, har

funnit att det av praktiska skäl icke går att genomföra någon nämnvärd

förändring, så länge man håller fast vid att prissänkningarna under regleringsårct

skall kompenseras av prishöjningar med motsvarande belopp. Systemet

skulle nämligen leda till uppköp och lagring av smör och margarin

under de perioder, då priserna ligger lägst, och försäljning av de lagrade

varorna, sedan priserna höjts. En sådan lagring i syfte alt göra prisstegringsvinst

innebär ofta, att varan lagras under ogynnsamma förhållanden, vilket

kan medföra en stark kvalitetsförsämring. Följden av det nu berörda sy
5

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

stemet skulle alltså bli, att konsumenterna skulle få lagrade produkter av

sämre kvalitet.

Nämnden behandlar härefter frågan om produktionen av och priserna på

ost. I denna del anför nämnden till en början följande.

Under regleringsåret 1951/52 uppgick ostproduktionen till 59 000 ton,

motsvarande 56 000 ton salufärdig ost. Under innevarande regleringsår beräknas

enligt jordbrukskalkylen ostproduktionen komma att sjunka till

omkring 56 000 ton, motsvarande 53 000 ton salufärdig ost. Exporten av

ost uppgick under regleringsåret 1951/52 till cirka 2 000 ton. För innevarande

regleringsår beräknas exporten bli ungefär lika stor. Importen av ost utgjorde

under regleringsåret 1951/52 omkring 3 000 ton. För innevarande

regleringsår kan den beräknas till omkring 3 400 ton. Från och med innevarande

regleringsår är enligt den av statsmakterna godkända jordbruksöverenskommelsen

prissättningen på ost fri. Den prishöjning, som beräknades

bli en följd därav, har med stöd av samma överenskommelse samt

förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift på mjölk, grädde

och ost uttagits genom en avgift av 30 öre per kilogram ost av högre fetthalt

än 30 procent, vilken försäljes från mejeri. På grund av en väsentlig

ökning av tillverkningen under sommaren 1952 har tillgången på ost under

innevarande regleringsår hittills varit tillfredsställande. Genom den fria

prissättningen har mejerierna haft möjlighet att för ost med längre lagringstid

uttaga ett högre pris än för annan ost. Detta har medfört att handelns

och konsumenternas önskemål i fråga om ostens kvalitet kunnat tillgodoses

bättre än tidigare. Sedan i slutet av 1952 vissa tendenser till överproduktion

konstaterats, föreskrev nämnden, efter samråd med Svenska

mejeriernas riksförening samt med stöd av kungörelsen om mjölkpristilllägg

(SFS 632/1948) och förenämnda överenskommelse, att från och med

den 1 januari 1953 en särskild tillverkningsavgift i produktionshämmande

syfte skulle uttagas på all ost med en fetthalt av minst 10 procent. Denna

avgift är avsedd att användas till vissa med regleringen av ostpriserna m. m.

sammanhängande ändamål, som närmare bestämmes av nämnden i samråd

med föreningen. Tillverkningsavgiften har från och med den 1 januari

1953 utgått med 20 öre per kilogram.

Nämnden framhåller vidare att, trots den särskilda tillverkningsavgiften,

en tendens till alltför hög ostproduktion alltjämt föreligger. I syfte att motverka

denna tendens har därför med giltighet från och med den 1 april 1953

vidtagits vissa åtgärder, varigenom produktionens lönsamhet ytterligare begränsats.

Sålunda har överenskommits, att producentpriset på ost under

högproduktionstiden sommaren 1953 skall sänkas med 10 öre per kilogram.

I anslutning härtill har nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

kommit överens om att detta inkomstbortfall skall anses utjämnat dels genom

att jordbruket i enlighet med statsmakternas beslut erhåller restitution

av bensinskatt, dels genom att ett belopp av 1,3 miljoner kronor av

kvarvarande vinster på exporten av oljeväxtprodukter inbetalas till Svenska

mejeriernas riksförening.

I detta sammanhang förordar nämnden att en enhetlig avgift skall få

uttagas för ost oavsett dess fetthalt. Till stöd härför anför nämnden följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 224.

67

Enligt de författningsbestämmelser, som ligger till grund för avgiftsbeläggningen

av ost (3 § förordningen den 10 juli 1947, nr 378, om viss avgift

å mjölk, grädde och ost samt 2 § andra stycket kungörelsen den 26

augusti 1948, nr 632, angående pristillägg för mjölk in. in.), skall avgiften

maximeras med hänsyn till varans innehåll av mjölkfett. Detta medför, att

ost i de lägre fetthaltsklasserna endast kan beläggas med förhållandevis

obetydliga avgifter, ett förhållande som i sin tur i vissa lägen kan föranleda

en icke önskvärd inriktning av ostproduktionen på dessa klasser.

Med hänsyn härtill och då dessutom förutsättningarna att uttaga en avgift

med stöd av kungörelsen nr 632/1948 även för den fetare osten minskas

genom den i annat sammanhang föreslagna sänkningen av det allmänna

mjölkpristillägget, har nämnden funnit önskvärt, att möjligheter nu skapas

att för all ost uttaga en enhetlig, ej alltför obetydlig avgift. Denna synes

lämpligen böra maximeras till 1 krona 25 öre per kilogram.

Beträffande priserna på ost anför nämnden, att man vid jordbruksförhandlingarna

förutsatt, att prisbildningen skall vara fri även under regleringsåret

1953/54. I fråga om importen av ost under nämnda regleringsår

erinrar nämnden vidare, att nämnden enligt kungörelsen nr 29/1952 äger

rätt att förordna om uttagande av en införselavgift av högst en krona för

kilogram. Avgiften, som är avsedd att utjämna skillnaden mellan den inhemska

och den utländska prisnivån, utgick första gången från och med

den 18 februari 1952 med 15 öre per kilogram och har därefter höjts vid

olika tillfällen, senast den 6 mars 1953, till 70 öre per kilogram. Nämnden

påpekar, att genom uttagandet av en lämpligt avvägd införselavgift det tidigare

tillämpade systemet med kvotering av importen har kunnat undvikas.

Under innevarande regleringsår har importen varit fri, dock med den

begränsningen, att den mera betydande importen från Danmark och Holland

förlagts till ur inhemsk försörjningssynpunkt lämpliga tider. Nämnden

har för avsikt att under nästa regleringsår lämna importen fri under hela

året och reglera denna enbart genom införselavgifter.

Vad beträffar produktionen av torrmjölk meddelar nämnden, att denna

under regleringsåret 1951/52 uppgått till 11 400 ton samt att under samma

tid exporterats 6 300 ton. Tillverkningen har för innevarande år beräknats

komma att uppgå till 11 800 ton.

Härefter övergår nämnden till frågan om de olika mjölkpristilläggen och

därmed sammanhängande spörsmål. Nämnden anför i detta avseende bland

annat följande.

Under innevarande regleringsår har mjölkpristillägg utgått för all vid

mejeri invägd mjölk. Dessa tillägg är av två slag, nämligen allmänt mjölkpristillägg,

som utgår i hela landet, och extra mjölkpristillägg, som utgår

endast inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna mjölkpristillägget

har från och med den 1 mars 1952 utgått med 123 öre per

kilogram mjölkfett. De allmänna och extra mjölkpristilläggen beräknas för

innevarande regleringsår komma att uppgå till sammanlagt 198,5 miljoner

kronor. — Vidare utgår för innevarande regleringsår s. k. leveranstillägg

till mjölkproducent, vilkens leverans av mjölk till mejeri motsvarar en årligt

kvantitet av 4 000—10 000 kilogram. Tillägget utgår med 5 öre per

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:Is proposition nr 224.

kilogram för den del av leveransen, som ligger mellan nämnda kvantiteter.

Till producent, vilkens leverans överstiger 10 000 kilogram per år, utbetalas

leveranstillägg beräknat efter ett belopp av 300 kronor för helt år. Kostnaderna

för leveranstilläggen beräknas till 53 miljoner kronor för helt år.

— För att åstadkomma en utjämning av lönsamheten olika mjölkprodukter

emellan har liksom tidigare upptagits utjämningsavgifter för grädde och

ost. Dessa avgifter har återgått till mejerinäringen i form av utjämningsbidrag

till all vid mejeri invägd mjölk.

Nämnden erinrar vidare om att jordbruksöverenskommelsen för regleringsåret

1951/52 syftade till en omläggning av jordbruksproduktionen, innebärande

bland annat en minskning av mjölkproduktionen. En minskning

kom också till stånd under sagda år. Därefter har emellertid produktionen

stabiliserats, och tendenser till en ökad mjölkproduktion har åter

börjat visa sig. Nämnden anser att, om denna utveckling fortsätter, nya

svårigheter ganska snart kan uppstå i fråga om avsättningen av överskotten

på mejeriprodukter. Med hänsyn härtill är det enligt nämndens mening

riktigt, att vid nu föreliggande prisavvägning även mjölkproduktionen

skall få bära en viss, ehuru relativt liten del av det erforderliga prissänkningsbeloppet.

I detta sammanhang framhåller nämnden, att man vid överenskommelsen

för nästa regleringsår utgått från att mejeriernas avräkningspris för

mjölk skall minskas med 1 öre per kilogram. Denna minskning kan emellertid

i föreliggande läge icke komma konsumenterna till godo i form av prissänkningar

på mjölk och mejeriprodukter. Det har nämligen ansetts angeläget

att i motsvarande grad minska de belopp, som utgår i form av statliga

mjölkpristillägg. Härvid har förutsatts, att de särskilda bidragen till norra

Sverige, leveranstilläggen och producentbidragen skall utgå oförändrade.

Vidare erinrar nämnden om att i riksstaten för budgetåret 1953/54 under

nionde huvudtiteln medel till allmänna mjölkpristillägg beräknats efter ett

belopp av 42,4 öre per kilogram mjölkfett, d. v. s. samma belopp som utgick

före höjningen av mjölkpristillägget till 123 öre per kilogram. För att

begränsa sänkningen av mejeriavräkningspriset till 1 öre per kilogram invägd

mjölk, måste enligt nämndens mening det allmänna mjölkpristillägget

under regleringsåret 1953/54 utgå med 74,4 öre per kilogram mjölkfett. Härför

krävs, att allmänna medel till ett beräknat belopp av 44,i miljoner kronor

ställs till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande utöver det anslag

å 57 miljoner kronor, som upptagits i riksstaten. Nämnden påpekar, att

finansieringen av denna merutgift enligt prisöverenskommelsen skall ske

dels därigenom, att det för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet begärda

anslaget, vilket i statsverkspropositionen upptagits till 6,5 miljoner

kronor, icke skall anvisas, dels genom att ett belopp av 37,6 miljoner kronor

tages i anspråk från nämndens clearingkassa för fettråvaror.

I fråga om lagring av smör med statligt stöd anför nämnden slutligen följande.

Den lagring av smör, som enligt avtal mellan nämnden och Svenska mejeriernas

riksförening för närvarande sker med statligt stöd — därvid före
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

69

ningen erhåller täckning för samtliga kostnader i samband med lagringen

jämte rörelsemedel — förutsättes enligt jordbruksöverenskommelsen komma

att överföras till föreningens egen regi från och med den 1 september

1953. I överenskommelsen har vidare förutsatts, att de beräknade kostnaderna

för smörlagringen under regleringsåret 1953/54, 6 miljoner kronor,

skall tillföras föreningen i form av ett med detta belopp ökat anslag till

mjölkpristillägg. Detta innebär emellertid icke någon nettoökning i förhållande

till de utgifter, som beräknats i riksstaten, enär i denna upptagits ett

särskilt anslag för att bestrida lagringskostnader för bland annat smör. Det

förutsättes emellertid, att föreningen tills vidare alltjämt utan räntekostnader

skall erhålla rörelsemedel, motsvarande det inlagrade smörets värde.

Regleringen av fettråvaror.

Jordbruksnämnden lämnar inledningsvis en redogörelse för prisutvecklingen

på världsmarknaden för fettråvaror samt anför därvid bland annat.

Världsmarknadspriserna på fettråvaruområdet kännetecknades under år

1951 av starka och snabba växlingar. Även under år 1952 uppvisade priserna

betydande variationer. I början av året låg priserna förhållandevis högt och

sjönk sedan successivt fram till eftersommaren. Under hösten 1952 kunde

en viss uppgång inregistreras. Priserna uppnådde dock icke före årsskiftet

den nivå, som förelåg vid årets början. Till belysande av prisutvecklingen

kan nämnas, att kokosolja i början av året betingade ett cif-pris av 190 öre

per kilogram. I mitten av augusti månad kunde varan köpas till ett pris av

112 öre för att i november ha stigit till 178 öre. Under de första månaderna

av år 1953 fortsatte priset att stiga, och i mars hade det åter uppnått 190

öre per kilogram. Svängningarna i prisnivån var icke lika starka beträffande

flytande oljor. Sålunda kunde sojaolja i början av året köpas till ett cifpris

av 181 öre. Priset på denna vara var lägst i början av juni, då den betingade

ett pris av 150 öre. Vid årsskiftet hade priset stigit till 166 öre, och

i mars 1953 betingade varan ett pris av 185 öre.

Linoljan har såtillvida avvikit från övriga vegetabiliska fetter, att priserna

på denna vara under hela året oavbrutet fallit och att prisnedgången varit

förhållandevis större än på övriga oljor. Linoljan kostade i januari 1952

270 öre och kunde i december köpas för 158 öre. I mars 1953 betingade

uruguayansk linolja ett pris av 139 öre per kilogram eif.

Nämnden framhåller, att världsmarknadspriserna givetvis påverkat de

priser, som kunnat erhållas vid export från Sverige av rapsfrö och rapsolja.

Härom anför nämnden vidare.

Den svenska exporten av rapsfrö och rapsolja har under det gångna året

rönt ökad konkurrens från sojabönor och sojaolja. Under hösten 1952

omöjliggjordes till följd härav praktiskt taget all export av svenskt rapslrö

och svensk rapsolja. I slutet av år 1952 och under de första månaderna

av år 1953 inträdde en viss fasthet i marknadsläget, vilket gjorde att Sverige

åter kunde sälja rapsprodukter på världsmarknaden till någorlunda godtagbara

priser.

Den inhemska oljeväxtodlingens omfattning kulminerade år 1951. Skörden

år 1952, som uppgick till cirka 184 000 ton nedtorkat frö (exkl. oljelin),

understeg närmast föregående års skörd med cirka 24 000 ton. Huvudparten

av skörden eller cirka 166 000 ton utgjordes av raps- och rybsfrö. Avtal om

export av 1952 års skörd har hittills träffats beträffande cirka 37 000 ton

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj ds proposition nr 224.

rapsfrö och i runt tal 8 000 ton olja, vilket omräknat i frö utgör cirka 20 000

ton. Sammanlagt har sålunda hittills avslut träffats om export av en kvantitet,

motsvarande inemot 60 000 ton frö av 1952 års skörd. Dessa export
-

kvantiteter fördelar sig på olika länder

sålunda.

Kvantitet,

ton

Frö

Olja

Västtyskland ...............

..... 25 200

3 671

Storbritannien...............

..... 4 725

420

Österrike...................

..... 1750

120

Jugoslavien.................

..... 5 250

2 625

Övriga länder...............

..... 35

1 235

36 960

8161

För dessa försäljningar har genomsnittspriset för frö uppgått till cirka

90 öre per kilogram fob, inklusive kvalitetstillägg, och för olja cirka 175 öre

per kilogram fob. Motsvarande siffror för föregående års export var 116

öre respektive 237 öre. Fob-värdet av den del av exporten, som sålts i form

av frö, uppgår till drygt 33 miljoner kronor och fob-värdet av oljeexporten

till något mer än 14 miljoner kronor. För att värdet av oljeutförseln skall

kunna jämföras med värdet av fröexporten skall dock till sistnämnda belopp

läggas värdet av det fodermjöl, som framvunnits vid tillverkning av den exporterade

oljan. I förevarande fall rör det sig om ett tillägg av cirka 4 miljoner

kronor. Den kvantitet frö, som exporterats i form av olja, har om man

till dess värde lägger värdet av det vid tillverkningen framvunna fodermjölet,

inbringat 90 öre per kilogram. Då priset för nedtorkat frö av 1952

års skörd uppgår till 109 öre per kilogram, har såväl frö- som oljeexporten

lett till en förlust i förhållande till produktionskostnaderna av 19 öre per

kilogram. Den sammanlagda förlusten på exporten av 1952 års skörd beräknas

komma att uppgå till cirka 14 miljoner kronor. Det kan nämnas, att

export av rapsfrö och rapsolja förekommit endast sedan 1949. Exporten av

1949 års skörd ledde till cirka 9 miljoner kronors förlust, varemot exporten

av 1950 och 1951 års skördar medförde vinster på cirka 12 miljoner kronor

respektive omkring 25 miljoner kronor. Då exportförlusten på 1952 års

skörd beräknats ge en förlust av cirka 14 miljoner kronor, skulle det sammanlagda

resultatet av exporten till och med 1952 års skörd bli en vinst av

cirka 14 miljoner kronor. Förlusten på exporten av rapsfrö och rapsolja ligger

relativt sett vid samma nivå, som gäller för flertalet övriga jordbruksprodukter.

Beträffande vårt lands försörjningsläge i fråga om fettråvaror upplyser

nämnden, att 1952 års inhemska skörd av linfrö uppgår till cirka 15 000 ton

nedtorkad vara, vilket motsvarar drygt 5 000 ton olja. Vidare anför nämnden,

att för självförsörjning med linolja enligt senaste beräkningar krävs

16 000 å 17 000 ton olja. För innevarande försörjningsår erfordras sålunda

en betydande import. Tillgången på linfrö och linolja på världsmarknaden

betecknas av nämnden såsom god. Under år 1952 uppgick nettoimporten av

kopra och kokosolja till 33 900 ton olja samt införseln av valolja och sjödjursolja

till sammanlagt cirka 23 000 ton. För år 1953 har avslut träffats

om import av 5 000 ton kopra och 10 000 ton val- och sjödjursolja. Enligt

vad nämnden framhåller är tillgången på fettråvaror på världsmarknaden

god.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

71

Nämnden redogör härefter för den inhemska prisutvecklingen och konsumtionen

i fråga om fettråvaror. I detta avseende anför nämnden följande.

Konsumentpriset på margarin uppgick vid ingången av år 1952 till 3 kronor

60 öre per kilogram. 1 enlighet med uppgörelsen angående prissättningen

på jordbruksprodukter för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952 höjdes

priset till 4 kronor. Under tiden från den 24 maj till den 10 november 1952

genomfördes en tillfällig sänkning av priserna på margarin och smör med

15 öre per kilogram. Syftet med denna sänkning var att kompensera konsumenterna

för en i maj 1952 genomförd prishöjning på mjöl och bröd. Sänkningen

finansierades med medel, som inflöt genom upptagandet av prishöjningsavgifter

på brödspannmål. Efter den 10 november 1952 har margarinpriset

bibehållits vid 4 kronor per kilogram. Margarinkonsumtionen har även

under år 1952 fortsatt att öka. Försäljningen av margarin uppgick sålunda

under nämnda år till drygt 92 000 ton mot nära 85 000 ton år 1951. Förbrukningen

av fettvaror för margarinframställning uppgick år 1952 till 29 300

ton kokosolja, 18 200 ton valolja, 21 000 ton inhemsk raps- och senapsolja

samt 7 400 ton svenskt slakterifett.

Beträffande det ekonomiska resultatet av regleringsverksamheten på fettvaruområdet

har nämnden i likhet med föregående år utarbetat en särskild

redogörelse, vilken som bilaga torde få fogas till detta protokoll (bilaga 6).

Redogörelsen, som även innehåller en prognos för verksamheten under nästa

budgetår, utvisar att clearingkassans för fettvaror tillgångar den 30 juni

1953 beräknas komma att uppgå till i runt tal 74 miljoner kronor. Vid överenskommelsen

om prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1953/54 har förutsatts, att av detta belopp 37,6 miljoner kronor skall

överföras till anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

medan 1,3 miljoner kronor skall tillföras Svenska mejeriernas riksförenings

kassa för regleringsändamål. Resterande belopp av behållningen, cirka 35

miljoner kronor, bör enligt nämndens mening tills vidare reserveras för att

täcka utgifter i samband med den omläggning av fettvaruregleringen, som

föreslagits i Kungl. Maj :ts proposition nr 196 till årets riksdag.

Av prognosen för nästa budgetår framgår, att regleringsavgifterna på importerade

fettvaror anses komma att inbringa 72 miljoner kronor. Restitutioner

och regleringsbidrag för sådana fettvaror, som disponeras för annat

än matnyttigt ändamål samt för export, beräknas komma att draga en kostnad

av 18 miljoner kronor. Vidare har inkomsterna under samma budgetår

av sådana inhemska oljor, som kommer att försäljas på den svenska marknaden,

uppskattats till cirka 12 miljoner kronor. Detta belopp, som avses

skola tillföras clearingkassan för fettvaror, beräknas komma att åtgå till täckande

av exportförlusterna på 1953 års inhemska oljeväxtskörd. Nämnden

understryker emellertid, att beräkningarna för budgetåret 1953/54 är mycket

osäkra, särskilt med hänsyn till den förestående omläggningen av fettvaruregleringen.

Beräkningarna grundar sig på nuvarande världsmarknadspriser

på fettvaruområdet och förutsätter oförändrade priser på magarinråvaror

under nästa budgetår.

I fråga om den fortsatta regleringen av fettråvaror anser nämnden — såsom

förut nämnts — det vara nödvändigt att reservera 35 miljoner kronor av

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

clearingkassans beräknade tillgångar vid utgången av budgetåret 1952/53 för

att täcka utgifter i samband med avvecklingen av det nuvarande regleringssystemet

på fettvaruområdet. Nämnden framhåller, att kassan under nästa

budgetår icke kommer att tillföras andra medel än överskott vid försäljning

inom landet av svensk olja. Dessa medel beräknas komma att helt åtgå för

täckande av förluster på export av frö och olja av 1953 års skörd. Vidare

anför nämnden, att fettvaror under de gångna åren genom fettimportföreningens

och oljefabrikernas försorg inköpts med clearingkassan som garant.

Då man avser, att industrien efter övergången till det nya systemet skall övertaga

vid budgetårsskiftet kvarvarande lager av dessa varor till världsmarknadspris

och för desamma erlägga regleringsavgift enligt den nya ordningen,

blir det enligt nämndens åsikt nödvändigt att nedskriva varornas anskaffningsvärde

till aktuella världsmarknadspriser. Man torde i detta sammanhang

även böra nedskriva inköpsvärdet på de under statens garanti lagrade

inhemska fettvarorna. För dessa ändamål beräknas med utgångspunkt från

dagens prisnivå åtgå i runt tal 20 miljoner kronor. Då man emellertid icke

nu med säkerhet kan bedöma den internationella prisutvecklingen, anser

nämnden, att återstående del av clearingkassans tillgångar tills vidare bör

reserveras för oförutsedda utgifter.

Nämnden föreslår slutligen, att inlösningen av den svenska oljeväxtskörden

skall finansieras genom att ett belopp av 50 miljoner kronor för detta

ändamål anvisas å riksstaten. Till stöd för sitt förslag anför nämnden följande.

Hittills har nämnden haft bemyndigande att med anlitande av clearingkassans

medel finansiera inlösningen av den inhemska oljeväxtskörden. För

detta ändamål har under det gångna året av clearingkassan tagits i anspråk

drygt 60 miljoner kronor. Då denna möjlighet att finansiera inlösningen till

följd av clearingkassans ändrade status icke längre kommer att stå till buds,

erfordras att medel för ändamålet ställes till förfogande i annan ordning.

Med hänsyn till statens garantiåtagande gentemot odlarna synes det lämpligast,

att detta sker genom anslag å kapitalbudgeten. Då en viss minskning

i odlingens omfattning är att förvänta, torde medelsbehovet för ändamålet

kunna begränsas till 50 miljoner kronor. Medelsanvisningen kan lämpligen

ske genom att investeringsanslaget till lagring av jordbruksprodukter höjes

med motsvarande belopp, varjämte nämnden bör bemyndigas att utnyttja anslaget

även för finansiering av inlösning och lagring av oljeväxtfrö.

Äggregleringen.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de av riksdagen fastställda direktiven

prisbildningen på ägg skall vara fri under regleringsåret 1952/53.

Dock gäller den inskränkningen, att då producentnoteringen tenderar att nå

den övre prisgränsen, d. v. s. 4 kronor 25 öre per kilogram, import av ägg

bör företagas, ifall sådan kan ske utan förlust. Dessutom får i dylikt fall

export endast i undantagsfall äga rum. För att stödja det medelproducentpris,

3 kronor 30 öre per kilogram, som insatts i den våren 1952 upprättade

jordbrukskalkylen för innevarande regleringsår, har nämnden föreskrivit,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

73

att Sveriges export- och importförening för ägg u. p. a. vid ett producentpris

ej överstigande 3 kronor 90 öre per kilogram får utbetala exportbidrag av

medel, som föreningen enligt eget bestämmande upptagit av sina medlemmar

genom regleringsavgifter eller avgifter vid export. Nyssnämnda direktiv

innebär vidare, att under vissa förhållanden en utjämningsavgift kan uttagas

vid export av ägg. Några omständigheter, som motiverat detta, har emellertid

icke förelegat under den gångna delen av regleringsåret.

Nämnden redogör härefter för produktions- och prisutvecklingen samt anför

därvid.

Äggproduktionen har hittills under regleringsåret legat på i stort sett samma

nivå som föregående år, vilket tyder på att en viss stabilitet i produktionen

har inträtt. Den utjämning av ägginvägningens säsongvariation, som

observerats under de senaste åren, har under innevarande regleringsår ytterligare

accentuerats. Sålunda tåg invägningen under lågproduktionstiden

september—november 1952 betydligt högre än under föregående år och på

en så pass hög nivå, att någon egentlig brist på färska ägg icke uppkom. De

kvantiteter ägg, som lagrats under våren, hade därför svårt att vinna avsättning

inom landet och fick i ganska stor utsträckning exporteras, å andra

sidan har invägningen under högproduktionsmånaden januari liksom under

februari och mars innevarande år legat lägre än samma tid i fjol. Visst överskott

av ägg föreligger dock alltjämt. Under 1952 uppgick exporten till cirka

8 500 ton.

Den goda tillgången på ägg under lågproduktionstiden har medfört en

försiktig noteringspolitik. Den högsta producentnotering, som hittills tillämpats

under innevarande regleringsår, har sålunda varit 3 kronor 75 öre per

kilogram, vilken notering gällde under tiden den 5 september—den 23 november

1952. De priser, som kunde utvinnas vid export under denna tid,

hade emellertid under vissa veckor motiverat en något högre producentnotering.

Det ansågs dock av marknadsskäl icke lämpligt att höja noteringen

vid dessa tillfällen. Genom Sveriges export- och importförening för ägg

belädes i stället exporten av ägg med en avgift i utjämnande syfte. De medel,

som på detta sätt insamlades, jämte exportavgifter och regleringsavgifter

från föregående regleringsår användes längre fram under regleringsåret

för att genom tidvis höga bidrag vid export hålla producentnoteringen uppe.

För närvarande ligger producentnoteringen vid 3 kronor per kilogram. Mycket

tyder på att det för innevarande regleringsår förutsatta medelproducentpriset

av 3 kronor 30 öre icke helt kan uppnås. Kalkylsakkunniga har också

vid omräkning av kalkylen på våren 1953 ansett sig böra räkna med ett pris

av 3 kronor 25 öre per kilogram.

Med hänsyn till de ovissa exportutsikterna och till att äggpriset delvis

hållits uppe med hjälp av medel, som insamlats under tidigare regleringsår,

har kalkylsakkunniga beräknat medelpriset under nästkommande regleringsår

till endast 3 kronor 20 öre per kilogram. Vid prisöverenskommelsen har

man emellertid mot bakgrunden av en marknadsmässig bedömning och med

hänsyn till att begränsade medel står till förfogande ansett, att detta pris

skall sänkas med ytterligare 10 öre per kilogram eller till 3 kronor 10 öre.

För sin del uttalar nämnden, att direktiven för äggregleringen under nästkommande

regleringsår bör bli i stort sett oförändrade. Mot bakgrunden av

de ovissa exportutsikterna och den försämring i likviditeten hos Sveriges

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition, nr 224.

export- och importförening för ägg, som inträtt under detta år, anser nämnden,

att äggpriset, för att nyssnämnda medelpris av 3 kronor 10 öre per

kilogram skall uppnås, bör få utveckla sig fritt med samma importgräns som

i år eller 4 kronor 25 öre per kilogram. När producentnoteringen tenderar

att nå denna gräns, bör föreningen åläggas att importera ägg, om så kan

ske utan förlust för denna. Export bör i en sådan situation tillåtas endast

efter nämndens bestämmande och blott i undantagsfall. För att stödja det

förutsatta medelpriset bör vidare föreningen efter direktiv av nämnden relativt

fritt få utbetala bidrag vid export. Därest foderpriserna under kommande

regleringsår blir fria, torde frågan om utjämningsavgift vid export av ägg

icke bli aktuell. Om importpriserna på fodermedel skulle sjunka så mycket,

att en införselavgift kommer att uttagas, bör slutligen efter förslag av nämnden

den del av dessa medel, som kan beräknas falla på äggproduktionen,

överföras till föreningen.

Stödet åt ullproduktionen.

Jordbruksnämnden erinrar, att statsmakterna för att söka uppehålla en ur

beredskapssynpunkt lämplig storlek hos fårstammen från och med regleringsåret

1948/49 anvisat medel till stödjande av ullproduktionen. Bidraget,

som under regleringsåret 1951/52 utgick med 1 krona per kilogram ull, höjdes

med 50 öre från den 1 september 1952 och bär sålunda under innevarande

regleringsår utgått med 1 krona 50 öre. Vidare anför nämnden, att

priserna på ull och fårkött stabiliserats sedan våren 1952. Nu rådande prisläge

väntas bestå under den återstående delen av innevarande regleringsår.

Nämnden föreslår, att bidrag till stöd åt ullproduktionen under regleringsåret

1953/54 skall utgå med oförändrat belopp. Som skäl härför anför nämnden,

att minskningen av fårstammen icke fortgått i samma omfattning

som tidigare. Husdjursräkningen den 3 juni 1952 visar sålunda en minskning

med 1,7 procent jämfört med husdjursräkningen 1951, medan den procentuella

minskningen från 1950 till 1951 uppgick till cirka 7 procent. Sedan

bidragsbeloppen höjts, har ett ökat intresse för klassificering av ull

kunnat konstateras. Det utgående bidraget till ullproduktionen är därför enligt

nämndens mening av viss betydelse för uppehållande av fårstammen.

Vad beträffar anslagsfrågan framhåller nämnden, att för regleringsåren

1948/49, 1949/50 och 1950/51 anvisats sammanlagt 500 000 kronor till stöd

åt ullproduktionen. Då dessa medel icke helt utnyttjades under de regleringsår,

för vilka de avsetts, erhöll nämnden bemyndigande att för täckande av

bidragskostnaderna under regleringsåren 1951/52 och 1952/53 få disponera

kvarstående belopp. Det ökade intresse för klassificering av ull, som inträtt

sedan bidraget höjts till 1 krona 50 öre, har emellertid medfört, att de av

nämnden för innevarande regleringsår beräknade kostnaderna för bidragsverksamheten

kommer att överskridas. Sålunda torde de sedan regleringsåret

1948/49 utbetalda bidragen den 31 augusti 1953 komma att överstiga de anvisade

medlen med cirka 40 000 kronor. För att täcka detta underskott samt

för att bestrida kostnaderna för bidragen under regleringsåret 1953/54 bör

enligt nämnden beräknas ett belopp av 250 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

75

Konstgödselregleringen.

Jordbruksnämnden anför, att priserna på de inom landet tillverkade gödselmedlen

under året 1952/53 — i likhet med vad fallet varit föregående år

— fastställts efter överenskommelse mellan priskontrollnämnden och tillverkarna.

För de importerade gödselmedlen har prisbildningen varit fri utom

för de slag, som även tillverkas inom landet. Förbrukarpriserna för sistnämnda

gödselslag framräknas såsom genomsnittspriset för importvara och

inhemsk vara samt underställes jordbruksnämnden för godkännande. För

flertalet gödselslag har priserna varit oförändrade i förhållande till föregående

år. För vissa gödselslag har emellertid någon prissänkning ägt rum.

Jordbruksnämnden beräknar, att det för nästa gödselår kommer att verkställas

ytterligare prissänkningar, omfattande flertalet gödselslag. Vidare

framhåller nämnden, att tillgången på konstgödsel kan väntas alltjämt förbli

god. Behovet torde därför kunna väl tillgodoses, i synnerhet som en stabilisering

av förbrukningen har börjat märkas.

Prissättningen på brödsäd av 1954 års skörd.

Såsom jordbruksnämnden i ett tidigare sammanhang uttalat, anser nämnden,

att jordbrukarna själva bör i enlighet med de riktlinjer, som godkänts

av 1947 års riksdag, övertaga ansvaret för en eventuell överskottsproduktion

av jordbruksprodukter. Nämnden framhåller, att denna princip vid årets förhandlingar

accepterats av jordbrukets förhandlingsdelegation. För brödsäd

innebär detta system, att garantipriserna i dess nuvarande, obegränsade omfattning

skall slopas från och med 1954 års skörd.

Nämnden lämnar härefter följande redogörelse för huvuddragen av det

nya systemet. Samtidigt framhåller nämnden, att den närmare utformningen

av systemet kommer att bli föremål för en särskild utredning.

Kungl. Maj :t bör liksom hittills erhålla riksdagens bemyndigande att efter

förslag av nämnden fastställa »garantipriser» för, bland annat, höstvete och

höstråg. Avsättning till dessa priser garanteras emellertid endast såvitt angår

en brödsädskvantitet, motsvarande det inhemska konsumtionsutrymmet. Blir

den totala brödsädsskörden större än vad som kan avsättas på den inhemska

marknaden med påföljd att en del av skörden måste exporteras, skall

eventuella exportförluster slås ut på garantikvantiteten. Garantipriserna bör

i ett sådant fall reduceras genom uttagandet av en förmalningsavgift, som inbringar

ett belopp, ungefär motsvarande exportförlusten. Liksom tidigare

har skett i fråga om ägg samt kött och fläsk, avses ett särskilt organ skola

bildas för export av brödsäd. Förluster vid exporten av brödsäd skall täckas

med de genom förmalningsavgiften erhållna medlen.

I detta sammanhang anför nämnden vidare, att i överenskommelsen mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation föreslagits, att en förmalningsavgift

på 3 öre per kilogram skall uttagas redan av 1953 års skörd.

Denna avgift väntas inbringa ungefär 21 miljoner kronor, vilket belopp skall

användas för det nyss skisserade clearingförfarandet och sålunda bilda

grundstommen i den för ändamålet nödvändiga regleringskassan. Med tanke

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

på de redan genom den aktuella förmalningsavgiften influtna medlen torde

enligt nämndens mening förmalningsavgiften vid 1954 års skörd även vid ett

relativt betydande produktionsöverskott och reducerade världsmarknadspriser

näppeligen behöva överstiga 5 öre per kilogram.

Vad beträffar beredskapslagringen av brödsäd bör denna enligt nämndens

åsikt liksom hittills omhänderhas av Svenska spannmålsaktiebolaget. För

omsättningen av detta lager bör bolaget som regel träffa överenskommelse

med handeln och industrien, att dessa skall verkställa sådan omsättning mot

skälig gottgörelse för transporter, torkning, in- och uttagning m. m.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

Jordbruksnämnden redogör i fortsättningen för innehållet i spannmålsbolagets

skrivelse till nämnden den 14 mars 1953, i vilken bolaget bland annat

lämnat uppgifter rörande kostnaderna i samband med sin verksamhet

under regleringsåren 1951/52—1953/54. Av dessa uppgifter framgår i huvudsak

följande.

Till täckande av bolagets kostnader under regleringsåren 1951/52 och

1952/53 har disponerats sammanlagt 202 790 366 kronor 93 öre. Underskottet

för verksamhetsåret 1951/52 uppgick enligt godkänt bokslut till

112 923 453 kronor 67 öre. Härutöver kommer ett belopp av 7 680 670 kronor

84 öre, utgörande merpris vid bolagets inköp från Argentina, för vilket utjämningsbidrag

genom clearingorganet — Aktiebolaget Sukab — ej kan påräknas.

Av äldre anslag återstod sålunda per den 1 september 1952 82 186 242

kronor 42 öre. Bolaget har tidigare beräknat sina kostnader för regleringsåret

1952/53 till 45 miljoner kronor. Enligt en nu verkställd omräkning torde

dessa emellertid komma att stanna vid 34 miljoner kronor. För verksamheten

under regleringsåret 1953/54 skulle sålunda av redan anvisade medel

återstå omkring 48 miljoner kronor.

Nämnden påpekar vidare, att bolaget vid sin uppskattning av kostnaderna

i samband med verksamheten under regleringsåret 1953/54 förutsatt, att

brödsädsregleringen skall få i stort sett samma utformning som under innevarande

regleringsår, att import av brödsäd ej skall äga rum samt att importen

av fodervaror skall handhas av handelns organ. Bolaget har även utgått

från att det skall svara för upprätthållande och avsättning av ett beredskapslager

av 100 000 ton oljekraftfoder och 25 000 ton majs ävensom att fraktbidrag

alltjämt skall utgå vid försäljning av fodervaror till Norrland. Under

angivna förutsättningar har bolaget uppskattat sina kostnader för nästa regleringsår

till cirka 20 miljoner kronor. Då såsom förut nämnts ett belopp av

48 miljoner kronor kvarstår odisponerat, har bolaget ansett, att något ytterligare

anslag icke erfordras nu.

Nämnden framhåller emellertid, att bolaget vid sina beräkningar icke tagit

hänsyn till den sänkning av brödsädspriserna, som blir en följd av förmalningsavgiften

på brödsäd. Denna prissänkning beräknas, enligt vad bolaget

numera uppgivit, komma att för regleringsåret 1953/54 medföra ytterligare

kostnader om 5 miljoner kronor på grund av prisfallsersättningar

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

77

in. in. I detta sammanhang påpekar nämnden, att förmalningsavgiften sänker

värdet med 3 kronor per decition även på bolagets eget lager av brödsäd.

Några nya anslag å riksstaten för budgetåret 1953/54 är dock enligt nämndens

mening ej behövliga. Det i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppet

av 6,5 miljoner kronor bör således icke anvisas.

Vad beträffar den kostnad, som uppkommit genom att spannmålsbolaget

ej erhållit beräknat bidrag från Aktiebolaget Sukab, föreslår nämnden slutligen

att ifrågavarande belopp — 7 680 670 kronor 84 öre — skall inräknas

i kostnaderna för regleringsåret 1952/53.

Kostnader i samband med lagring av jordbruksprodukter.

Jordbruksnämnden behandlar till en början frågan om de medel till lagringsverksamheten,

som bör anvisas å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Härvid erinrar nämnden, att Kungl. Maj :t, med anledning av en framställning

i ämnet av nämnden, i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen,

att å kapitalbudgeten för budgetåret 1953/54 till Lagring av jordbruksprodukter

anvisa ett investeringsanslag av 20 miljoner kronor. Denna hemställan

har nyligen bifallits av riksdagen.

Nämnden framhåller emellertid, att utöver de sålunda anvisade medlen

för nästa budgetår erfordras ytterligare 85 miljoner kronor, därav 50 miljoner

kronor till rörelsemedel för inlösen av svenskt oljeväxtfrö och 35

miljoner kronor till rörelsemedel för utjämnings- och beredskapslagring

av andra jordbruksprodukter. Till stöd för sin framställning anför nämnden

i huvudsak följande.

Nämnden har i avsnitten om oljeväxtodlingen och fettvaruregleringen

föreslagit, att för nästa regleringsår de för inlösen av svenskt oljeväxtfrö,

i samband med fullgörandet av garantiåtaganden för 1953 års skörd, erforderliga

rörelsemedlen skall ställas till förfogande i form av anslag å

budgeten, och har därvid angivit medelsbehovet till 50 miljoner kronor. För

ändamålet — som icke omfattas av framställningen i årets statsverksproposition

— erfordras alltså en ytterligare medelsanvisning på kapitalbudgeten.

I samband med beräkningarna av medelsbehovet för lagringen under

nästa budgetår har nämnden i den framställning, som legat till grund för

statsverkspropositionen, uppskattat behovet av rörelsemedel för utjämningslagring

av kött och fläsk till sammanlagt omkring 30 miljoner kronor,

för utjäinningslagring av smör till cirka 55,5 miljoner kronor, för beredskapslagring

av fett och fettråvaror till cirka 22 miljoner kronor och för

annan beredskapslagring, huvudsakligen av socker, till i runt tal 24 miljoner

kronor eller således till sammanlagt cirka 131,5 miljoner kronor. På

grundval av beräkningar och prognoser med utgångspunkt från den senaste

tidens produktions- och marknadsutveckling samt under förutsättningar i

övrigt, som angivits i tidigare avsnitt av förevarande skrivelse, uppskattar

nämnden numera behovet av rörelsemedel för utjäinningslagring av kött

och fläsk till 35 miljoner kronor och för utjäinningslagring av smör till 70

miljoner kronor. Då det emellertid är mindre sannolikt, att dessa båda belopp

samtidigt skall behöva tagas helt i anspråk, anser nämnden, att jnedelsbebovet

för lagringen av slaktvaror och smör för närvarande, totalt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

sett, icke behöver beräknas till högre belopp än 90 miljoner kronor. Till rörelsemedel

för beredskapslagring av fett och fettråvaror räknar nämnden

nu med ett anslagsbelopp av 45 miljoner kronor. Härvid har nämnden förutsatt,

att under det kommande budgetåret, efter avveckling av nuvarande

statliga prisfallsgaranti för industriens fett- och fettråvarulager, skall behövas

ett statligt beredskapslager av åtminstone sådan omfattning, att det till sitt

anskaffningsvärde, räknat efter dagens världsmarknadspriser, motsvarar

det nyss angivna beloppet av 45 miljoner kronor. Genom att lägga upp ett

beredskapslager av denna storlek, vilket svarar mot ungefär tre månaders

förbrukning, beräknar man kunna kompensera den minskning av de privata

lagren, som med säkerhet sker till följd av prisfallsgarantiens bortfall. Det

beredskapslager av fetter och fettråvaror, som redan är finansierat av här

ifrågavarande anslag, har ett värde av cirka 5 miljoner kronor. Återstoden

avses skola uppläggas under nästa budgetår med anlitande av medel från

anslaget. Beredskapslagringen av socker avser nämnden att, i anslutning

till vad som angivits redan i nämndens framställning angående jordbruksregleringen

under innevarande regleringsår, utvidga med en kvantitet, som

motsvarar ett anskaffningsvärde av cirka 3 miljoner kronor. I fråga om behovet

av rörelsemedel för lagringsverksamheten förutses i övrigt nu icke

någon ändring i förhållande till vad som tidigare beräknats. Sammanlagt

uppskattar alltså nämnden för närvarande behovet av rörelsemedel för lagring,

som här avses, under budgetåret 1953/54 till (90 + 45 + 24 + 3 =)

162 miljoner kronor eller till i runt tal 35 miljoner kronor mer än vad som

redan anvisats.

Vad härefter angår behovet av medel å driftbudgeten för budgetåret

1953/54 erinrar nämnden, att i årets statsverksproposition i avbidan på särskild

proposition i ämnet beräknats ett förslagsanslag av 9 miljoner kronor

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Beräkningen överensstämmer med vad nämnden i sitt

anslagsäskande för nästa budgetår ansett skola komma att erfordras för

ändamålet. Nämnden hade därvid bland annat utgått från ett uppskattat

medelsbehov av 2 miljoner kronor för lagringen av slaktvaror och 5 miljoner

kronor för smörlagringen. Emellertid beräknar nämnden nu, att kostnaden

för utjämningslager av smör, med hänsyn till väntad större smörlagring,

kommer att uppgå till 6 miljoner kronor. Denna kostnad är dock, såsom

angivits i det föregående, avsedd att under nästa regleringsår bäras av

jordbrukarnas mejeriorganisation. Ifrågavarande anslag beräknas på grund

härav såvitt avser smörlagringen endast komma att belastas med vissa mindre

betydande utgifter under budgetårets två första månader. Anslaget kan

å andra sidan, närmast till följd av något större fläsklagring än som förut

beräknats, komma att för lagringen av slaktvaror belastas med 3 miljoner

kronor i stället för tidigare beräknade 2 miljoner kronor. Nämnden anser,

att de tidigare antagna kostnaderna för beredskapslagringen — vari nämnden

inräknar en mindre utgift för bevarande av apparatur för tillverkning

av potatisflingor — totalt sett icke kommer att undergå några avgörande

förändringar. Med hänsyn till samtliga föreliggande faktorer kan därför enligt

nämndens mening lagringsanslaget för nästa budgetår minskas med 4

miljoner kronor till 5 miljoner kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 22i.

79

Förslag till vissa författningsändringar m. m.

Jordbruksnämnden erinrar om att den i fråga om prissättningen å brödsäd

utgått från att i fortsättningen för råg och vete skall kunna uttagas en

förmalningsavgilt, som tills vidare skall fonderas hos nämnden för alt vid

behov på lämpligt sätt tillföras odlarna såsom bidrag i anledning av förlust

vid export av brödsäd. Enligt nu gällande författning — förordningen den

7 juni 1935 (nr 280) — kan emellertid sådan avgift uttagas endast för vete.

I ett utkast till förordning har nämnden dels utsträckt avgiftsbeläggningen

till att avse jämväl råg, dels inarbetat alla de nu gällande bestämmelser om

förmalning i övrigt av råg och vete samt om prishöjningsavgifter för brödsäd,

vid vilkas tillkomst riksdagen har medverkat i någon form. Härigenom

skulle i analogi med vad som redan skett i fråga om regleringen av importen

och exporten av jordbruksprodukter m. m. skapas en enhetlig ramförfattning

för den interna regleringen på brödsädsområdet.

Vad angår fodermedlen erinrar nämnden om att bestämmelserna i 3 §

kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521) om tillverkning av och handeln

med vissa fodermedel medger att föreskrift meddelas om att visst fodermedel

icke alls eller endast till viss myckenhet får ingå i foderblandning,

som framställes till avsalu. När handeln med fodermedel ges helt fri,

kan emellertid särskilda åtgärder komma att behövas för att trygga en tillfredsställande

avsättning av inhemskt rapsmjöl och annat oljekraftfoder av

inhemskt raps- och senapsfrö. Bland annat bör vid riklig tillgång på sådant

oljekraftfoder föreskrift kunna utfärdas, att viss minsta myckenhet

därav skall ingå i foderblandning, som framställes till avsalu. Nämnda författningsrum

föreslås därför skola ändras på så sätt, att föreskrift om minimiinblandning

göres möjlig. I samband härmed anmäler nämnden, att

den har för avsikt att i anslutning till den av Kungl. Maj :t anbefallda översynen

av lagen den 30 september 1938 (nr 611) om handel med fodermedel

för sin del avge förslag till mera definitiva författningsbestämmelser på

ifrågavarande område även såvitt angår inblandningsplikten.

För att täcka förluster vid export av köttvaror, i första hand fläsk, under

regleringsåret 1953/54 bör enligt nämnden en slaktdjursavgift kunna uttagas.

Då avgiften kan tänkas bli så stor, att den icke ryms inom de bemyndiganden,

som lämnats genom förordningen den 7 juni 1935 (nr 279),

har nämnden i ett utkast till ny förordning angående slaktdj ursavgift föreslagit

en höjning av de högsta avgifterna, nämligen för storboskap från 3 till

15 kronor, för kalv från 1 krona till 8 kronor samt för svin från 2 till 8

kronor, allt för hel kropp räknat. Det förutsättes, att dessa högsta belopp

skall kunna underskridas på sådant sätt, att avgifterna inom var och en av

de angivna grupperna differentieras med hänsyn till djurkropparnas viktklass.

Vidare erinrar nämnden om att den efter förslag av statskontoret i skrivelse

den 27 februari 1953 till Kungl. Maj :t förordat, att i kungörelsen den

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Mnj:ts proposition nr 224.

21 juni 1940 (nr 605) angående lån från hemslöjdslånefonden skall intagas

en bestämmelse av innehåll, att säkerhet för linberednings- och hampberedningslån

skall prövas av Kungl. Maj :t i stället för, såsom för närvarande,

statskontoret. Som skäl härför anför nämnden i huvudsak följande.

Jämlikt 3 § kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 605) kan linberedningslån

beviljas ur hemslöjdslånef onden till belopp motsvarande högst 85 procent

av den beräknade kostnaden för anläggningen. I 9 § andra stycket enligt

dess lydelse jämlikt kungörelsen den 22 november 1940 (nr 952) fick såsom

säkerhet för lån ur fonden godtagas, bland annat, inteckning med bästa förmånsrätt

å motsvarande belopp i den fastighet, till vilken linberedningsanstalten

var förlagd eller avsedd att förläggas.

I propositionen nr 192/1951 upptog och biträdde Kungl. Maj :t ett förslag

om att Hallands läns linodlareförening skulle erhålla lån för utvidgning av

sina anläggningar utan att behöva lämna botteninteckning som säkerhet.

I propositionen anfördes, att motsvarande medgivande borde få ges även om

någon annat verk skulle söka nytt lån efter det att förut beviljade lån helt

återbetalats. I samband därmed uttalades, att det dock givetvis borde tillses,

att säkerheten blev betryggande. Förslaget lämnades utan erinran från

riksdagens sida.

Härefter utfärdade Kungl. Maj :t den It januari 1952 (nr 16) kungörelse

om ändrad lydelse av, bland annat, 9 § förstnämnda kungörelse. Genom den

nya lydelsen stadgades, att som säkerhet fick godtagas inteckning med betryggande

läge i fastigheten. Härefter har emellertid statskontoret ansett

sig förhindrat att utlämna lån i fall, där inteckningssäkerheten icke kan anses

betryggande i vanlig mening, även om kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

beviljat lånet med tillämpning av 85-procentregeln. En avsevärd

skärpning av lånereglerna har därigenom inträtt utan att någon sådan

varit avsedd. För att uppnå den av statsmakterna uppenbarligen avsedda

lättnaden i lånemöjligheterna bör författningsrummet ändras. Enligt ett av

statskontoret framfört förslag bör ändringen lämpligen ske på så sätt, att

det nuvarande stadgandet om lånesäkerhet ersättes med en bestämmelse att

säkerheten skall prövas av Kungl. Maj :t.

I detta sammanhang har nämnden slutligen framhållit, att den i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 9 januari 1953 föreslagit, att genom särskild lagstiftning

garantier skall skapas för att vinster, som i prisreglerande och därmed

sammanhängande annan samhällsnyttig verksamhet uppkommer hos de

s. k. regleringsföreningarna på jordbrukets och fiskets område, icke skall

bli förmål för kommunalskatt eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Såsom redan existerande sådana föreningar på jordbrukets område angavs

Sveriges Export- och importförening för ägg, Föreningen Svensk kötthandel,

Sveriges stärkelseproducenters förening, Sveriges oljeväxtodlares centralförening

och Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter. I skrivelsen framhölls,

att den ifrågasatta lagstiftningen syntes böra tillämpas från och med

1953 års taxering. Nämnden framhåller, att den nu förutsätter, att denna

fråga i vart fall löses principiellt vid innevarande års riksdag.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

81

Anslagsäskanden.

Jordbruksnämndens anslagsäskanden framgår av följande sammanställning.

Miljoner kronor

Allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg och leveranstillägg .. 186''9

Kompensation för smörlagring................................... 6''o

Stöd åt odlingen av lin och hampa.............................. 2''0

Stöd åt ullproduktionen ........................................ 0"2

Diverse kostnader.............................................. 6''o

Statlig lagerhållning ............................................ 5''o

Summa 206''i

Härtill kommer ett till lagring av jordbruksprodukter äskat investeringsanslag

av 85 miljoner kronor.

I fråga om det till diverse kostnader begärda beloppet av 6 miljoner kronor

anför nämnden, att detta avses skola disponeras till ersättning till Svenska

mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med regleringen av

mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter samt ersättning av

förluster i samband med lagring och annat omhändertagande av animaliska

produkter. Vidare bör enligt nämndens mening dessa medel kunna tagas i

anspråk för bestridande av vissa kontroll- och försökskostnader i samband

med främjandet av kvalitetsodling av matpotatis.

Såsom tidigare angivits föreslår nämnden vidare, att av överskottet i clearingskassan

för fettvaror ett belopp av 37,6 miljoner kronor skall disponeras

för att täcka medelsbehovet för prisregleringen på jordbrukets område under

nästa budgetår. Medelsbehovet för detta ändamål minskas härigenom

till (186,9 -j- 6,o + 2,o + 0,2 -f- 6,o — 37,6 ==) 163,5 miljoner kronor.

Slutligen framhåller nämnden, att bruttoinkomsten för statskassan av regleringsavgifterna

å importerade fettvaror under nästa budgetår beräknas

komma att uppgå till 72 miljoner kronor. Restitutioner och regleringsbidrag

för sådana fettvaror kan vidare uppskattas till 18 miljoner kronor. Med hänsyn

härtill föreslår nämnden, att ett belopp av (72 — 18 =) 54 miljoner kronor

skall tillföras riksstaten såsom inkomst av införselavgifter för fettvaror.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan.

Kungl. Maj:t har, såsom förut nämnts, den 10 april 1953 meddelat beslut

rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under

regleringsåret den 1 september 1953—den 31 augusti 1954. Kungl. Maj :t har

därvid godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda förhandlingsdelegationen,

å andra sidan,

t! Fii ha it g till riksdagens protokoll 1953. I samt. X r 224.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

Beslutet innebär alltså, bland annat, att garantipriserna på brödsäd av

1953 års skörd skall sänkas för vårvete med 5 kronor och för höstvete med 3

kronor för deciton jämfört med motsvarande priser år 1952. Dessutom skall

ett belopp av 3 kronor för deciton vete och råg innehållas genom en allmän

avgift på brödsäd. Grundpriserna på oljeväxter fastställes till följande belopp,

nämligen för höstraps och höstrybs 85 öre, för vårraps och vårrybs

75 öre, för oljelin 80 öre samt för vitsenap 65 öre för kilogram. Priset på

fabrikspotatis sänkes med 4 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Riktpriserna

för spånadsväxter ändras icke och har alltså angivits till 27 öre per

kilogram linhalm och 15 öre per kilogram hamphalm. Beträffande mjölkregleringen

innebär beslutet, att det allmänna mjölkpristillägget sänkes med

1 öre per kilogram mjölk. Prissättningen på ägg skall liksom hittills vara

i det närmaste fri.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen

och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Framställningar från Svenska kvarnföreningen och Svenska

bygdekvarnars riksförbund i fråga om förmalningsavgiften

för brödsäd.

I särskilda skrifter, dagtecknade den 10 april 1953, har Svenska kvarnföreningen

ävensom Svenska bygdekvarnars riksförbund framfört vissa synpunkter

på frågan om den för det kommande regleringsåret föreslagna förmalningsavgiften

på brödsäd.

Svenska kvarnföreningen anför till en början, att de genom upptagandet

av förmalningsavgift inflytande medlen — 21 miljoner kronor — är avsedda

att återgå till jordbruket, oaktat de ingår i det överskott av 113 miljoner

kronor, varmed jordbrukets inkomster skulle minskas. Man har här enligt

föreningen gjort ett principiellt avsteg från de ursprungligen av riksdagen

uppdragna riktlinjerna för regleringsåtgärderna på jordbrukets område till

avsevärd nackdel för konsumenterna. Dessa kommer härigenom att år 1953/

54 få högre mjöl- och brödpriser än som eljest skulle bli fallet. Om nämligen

det angivna överskottet av 113 miljoner kronor icke reduceras med angivna

21 miljoner kronor, kommer indexsänkningen att uppgå till cirka 1,3 enheter

i stället för av jordbruksnämnden beräknade 0,96 enheter.

Föreningen anför i fortsättningen bland annat följande.

Härutöver nödvändiggör avgiftens uttagande uppbyggnad av en omständlig

reglering, vilken skulle bli kostsam för det allmänna samt arbetsbetungande

och dyrbar för hela kvarnindustrien. Ett avsevärt utvidgat rapportsystem

och en helt ny landsomfattande kontrollapparat erfordras för kontroll

av det stora antalet handels- och bygdekvarnar. Kontrollen kommer lika litet

nu som under kriget att kunna tillfredsställa ens lågt ställda anspråk på tillförlitlighet.

Jordbruksnämndens utlåtande att möjligheterna att effektivt

kontrollera uppbörden till följd av den fortgående koncentrationen av bröd
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22''t.

83

sädsförmalningen till större kvarnar skulle vara betydligt bättre nu än före

kriget är kanske i viss män riktigt. Emellertid märkes dels att avgift nu skall

uttagas även för råg, vilket kommer att försvåra kontrollen högst betydligt,

dels att den koncentration av förmalningen, som ägt rum, är ett resultat av

den hårda priskonkurrens, som kvarnindustrien fört i fri tävlan mellan olika

företagsformer. Om kontrollen icke blir helt effektiv, kommer den lojala industrien

att bli missgynnad och tvingas arbeta under svårare ekonomiska

förhållanden, med dyrare råvaror och försvagad konkurrenskraft. Härigenom

skulle den koncentration av förmalningen, som nämnden åberopar såsom

förmånlig för regleringen, komma att avstanna och försvinna.

Det måste även ur allmän rättvisesynpunkt anses vara synnerligen otilliredsställande,

att jordbrukets egen förmalning'', hemmaförmalningen, lämnas

helt fri genom att avgiften uttages vid kvarnarna. Detta innebär, att

jordbrukets egen konsumtion av mjöl i större eller mindre utsträckning icke

kommer att träffas av denna livsmedelsfördyring. Genom en ökning avhemmaförmalningen

— och en ökning kommer på lång sikt otvivelaktigt att ske

— har jordbruket sålunda möjlighet att i viss mån kompensera sig för prisnedsättningen

på spannmål, under det att den stora allmänheten icke kan

värja sig emot förmalningsavgiften utan måste betala detta stöd åt jordbruket.

Ur principiell synpunkt måste det även vara oriktigt, att en näringsgren,

kvarnindustrien, skall genom lagstiftning kunna åläggas att administrera insamlandet

av medel för stöd åt en annan näringsgren^ jordbruket, i en tid då

krig, krigsfara eller livsmedelskris icke föreligger. Avgifter av detta slag bör

insamias inom jordbruket, exempelvis i form av arealavgift eller avgift å

konstgödning eller liknande. — Vad som vidare framstår som särskilt skrämmande

är att regleringen icke kan väntas bli en engångsföreteelse utan tvärtom

är avsedd att utgöra en permanent pålaga på industrien och en ständig

kostnad för det allmänna.

Under åberopande av nämnda synpunkter hemställer kvarnföreningen, att

nämndens förslag att införa en förmalningsavgift icke måtte föranleda någon

åtgärd samt att därest det ändock skulle befinnas oundgängligen nödvändigt

med en sådan åtgärd denna måtte genomföras på annat sätt än som

föreslagits av nämnden.

Även Svenska bygdekvarnars riksförbund anför starka betänkligheter mot

förslaget om förmalningsavgifter i dess helhet. Förbundet vänder sig främst

mot den föreslagna avgiftens uttagande vid löneförmalning för odlares räkning

och anför därvid bland annat följande.

Det kan möjligen framstå som en viss orättvisa mot de egentliga handelskvarnarna,

om löneförmalningen befrias från förmalningsavgift. Omständigheter

av psykologisk och praktisk art talar emellertid för att så ändock bör

ske. De odlare — huvudsakligen småbrukare — som låter förmala brödsäd

mot lön, producera som regel denna vara endast för husbehov. Det är för

dem svårförståeligt, att de genom en extra avgift skall bidraga till att täcka

andra — kanske bättre gynnade — odlares förluster vid överproduktion av

brödsäd. En befrielse från förmalningsavgift vid löneförmalning för odlares

räkning kommer icke alt rubba den fördelning av förmalningen mellan

handelskvarnar och lönekvarnar som nu råder. Däremot råder det ingen tvekan

om att en extra förmalningsavgift kommer att medföra en avsevärd

minskning av löneförmalningen. Rättvisesynpunkter talar sålunda för att

löneförmalningen bör befrias från förmalningsavgift.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Statens jordbruksnämnd har den 14 april 1953 yttrat sig över förevarande

framställningar. Nämnden anlör därvid inledningsvis, att kvarnföreningens

skrivelse enligt nämndens mening delvis bygger på ett missförstånd. Föreningen

tycks nämligen vara av den uppfattningen att medel, som förmalningsavgiften

beräknas inbringa, skall återgå till jordbruket utan avräkning

i jordbrukskalkylen. Detta är enligt nämnden icke riktigt, eftersom avsikten

är att medlen, då de senare tages i anspråk för regleringsändamål, skall upptagas

som inkomst i kalkylen. Innebörden härav är, att beloppet då föranleder

antingen en minskad konsumentbelastning eller ett minskat anspråk

på statskassan. Det är alltså, framhåller nämnden, närmast fråga om en

utjämning mellan olika regleringsår. Anledningen till valet av denna form

är, anför nämnden vidare, att Kungl. Maj:t sommaren 1952 garanterade

brödsädsodlarna att erhålla lägst 50 kronor per deciton vete och oförändrat

pris för råg. Denna garanti kunde naturligtvis icke återkallas av staten i

samband med förhandlingarna. Å andra sidan hade det framstått som en

orättvisa, om brödsädsproducenterna vid det relativt stora överskott, som

förelåg i jordbrukskalkylen, skulle ha fått uppbära de fastställda garantipriserna.

När jordbrukets förhandlingsdelegation förklarade sig kunna godtaga

en förmalningsavgift av 3 kronor per deciton, vilken gav möjlighet till

en mera rättvis prissättning under innevarande år, föll det sig naturligt för

nämnden att biträda denna mening. Att den härigenom åstadkomna producentprissänkningen

först vid den senare tidpunkt, då avgifterna tages i anspråk,

kommer att slå igenom i konsumentledet, utgör visserligen en nackdel

på kort sikt men får i varje fall anses bättre än ett avstående från förmalningsavgiften.

Det alternativ, som kvarnföreningen nu förordar, nämligen att

garantipriserna skall sänkas med samma belopp som förmalningsavgiften,

har enligt nämnden i verkligheten icke funnits att tillgå. Om överenskommelse

icke träffats om förmalningsavgift, hade följden därav endast blivit,

att både producentpriserna på brödsäd och mjölpriserna bibehållits på den

nivå, som svarar mot den tidigare lämnade garantien. I så fall hade vidare

26 miljoner kronor av överskottet fått utjämnas genom ytterligare prissänkningar

för någon eller några andra jordbruksprodukter, varvid främst animalierna

kommit i fråga. Detta hade inneburit en icke önskvärd förskjutning

av prisrelationerna mellan vegetabilie- och animalieprodukter.

I fortsättningen anför nämnden, att införandet av en förmalningsavgift

icke innebär ett principiellt avsteg från de ursprungliga av riksdagen uppdragna

riktlinjerna för jordbrukspolitiken.

Beträffande kvarnföreningens påstående om att förmalningsavgiftens uttagande

skulle nödvändiggöra uppbyggandet av en omständlig reglering, som

skulle bli kostsam för det allmänna samt arbetsbetungande och dyrbar för

hela kvarnindustrien, anför nämnden.

Uttalandet torde vara högst överdrivet. Under större delen av 1930-talet

uttogs förmalningsavgift för vete. Upptagandet av sådan avgift avbröts i

samband med krigsutbrottet. Kungl. Maj :ts fullmakt att föreskriva veteavgift

står emellertid alltjämt kvar. Svenska bygdekvarnars riksförbund

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

85

vitsordar i sin skrivelse, att systemet med veteavgift under 1930-talet fungerade

relativt friktionsfritt, ehuru kvarnidkarna var kritiskt inställda mot

den deklarationsplikt och det intrång i deras verksamhet, som förelåg. Det

merarbete, som avgiften kan komma att föranleda för kvarnindustrien, kan

knappast bli av den storleksordningen, att någon personalökning blir erforderlig.

Kvarnarna är nämligen redan nu skyldiga att lämna uppgift om sin

förmalning till nämnden och merarbetet inskränker sig därför till att multiplicera

förmalningskvantiteten med 3 kronor och att inleverera det sålunda

framkomna beloppet till staten. Däremot torde systemet med förmalningsavgift

föra med sig ett ökat arbete för nämnden, ett merarbete som helt är

att hänföra till kontrollen av uppbörden av avgifterna. Ifrågavarande merarbete

är emellertid icke av den storleksordning, att det kan motivera ett

avståndstagande från avgiften.

Betydligt större avseende fäster nämnden vid invändningen, att en tillfredsställande

kontroll över uppbörden icke skulle kunna uppehållas. Nämnden

anför härom.

Kontrollmöjligheterna är numera betydligt större än under 1930-talet,

vilket beror dels på den koncentration av förmalningen, som har ägt rum,

dels också på att avgiften fortsättningsvis kommer att uttagas både för vete

och råg. Det är enligt nämndens bestämda uppfattning icke rättvisande att

jämföra kontrollen av förmalningsavgiften med kontrollen av de förmalningsbestämmelser,

som gällde under krigstiden. Nämnden kan vitsorda, att

det förelåg stora svårigheter att kontrollera då gällande inmalnings- och

inblandningsbestämmelser samt att överträdelser av dessa bestämmelser sannolikt

förekom i rätt stor omfattning. Det ligger i sakens natur, att upptagandet

av en förmalningsavgift är avsevärt mycket lättare att kontrollera.

Det gäller här närmast att få tillförlitliga uppgifter om de mängder brödsäd,

som inköpes och förmales. Ett missledande av myndigheterna i detta hänseende

torde i regel förutsätta falsk bokföring från kvarnföretagets sida.

Att skydda sig mot en sådan är naturligtvis icke lätt. Å andra sidan är falsk

bokföring i och för sig av så allvarlig art, att man torde kunna utgå ifrån

att förfarandet blott undantagsvis skall komma i fråga.

Det är ägnat att förvåna, att kvarnföreningen nu uppger, att avgiftssystemets

utökande till att avse även råg skulle försvåra kontrollen högst betydligt.

Vid de underhandlingar som förts mellan nämnden och representanter

för kvarnarna kort innan överenskommelsen slöts framhölls tvärtom från

flera håll, att rågens medtagande i och för sig skulle underlätta kontrollen.

I fortsättningen erinrar nämnden om att kvarnföreningen funnit det otillfredsställande,

att jordbrukets egen förmalning undantages från avgiftsbeläggning,

medan Svenska bygdekvarnars riksförbund däremot önskar, att

även löneförmalningen skali bli fri från avgift. Nämnden anför härom.

Vad beträffar kvarnföreningens uttalande må framhållas, att förmalning

1 »å gårdarna för hushållsförbrukning nu knappast torde förekomma och att

den, om den i enstaka fall förekommer, under alla förhållanden torde vara

av mycket liten betydelse. Det måste anses vara osannolikt, att en jordbrukare

för att tjäna fyra öre per kilogram mjöl, som användes i hushållet,

skulle skaffa sig dyrbara anordningar för förmalning av brödsäd till mjöl.

Att löneförmalningen avgiftsbelägges är av flera skäl riktigt. Såtillvida kan

nämnden instämma i kvarnföreningens åsikt, att det skulle vara otillfredsställande

om den spannmål, som efter förmalning vid kvarn förbrukas av

brödsädsodlarna själva, skulle bli fri från avgift. Därtill kommer, att kon
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

trollen skulle försvåras om man undantoge löneförmalning, som avser odlares

eller i hans tjänst anställda personers husbehov. Det skulle nödvändiggöra

ett mycket omständligt förfarande med intyg o. s. v. För kvarnar, som

bedriver både handels- och löneförmalning, skulle det vidare bli lättare att

kringgå avgiftsbestämmelserna, om löneförmalningen undantogs.

Vad beträffar kvarnföreningens uttalande att det får anses oriktigt att en

näringsgren, kvarnindustrien, genom lagstiftning ålägges att administrera

insamlandet av medel för stöd åt en annan näringsgren, jordbruket, i en tid

då krig, krigsfara eller livsmedelskris icke föreligger, framhåller nämnden,

att den icke vill bestrida att det kan ligga något beaktansvärt i detta. Nämnden

påpekar emellertid, att kvarnindustrien icke skulle bli ensam om att uppbära

avgifter för det allmännas räkning. Så är fallet med vissa andra branscher

såsom mejeriindustrien (utjämningsavgifter in .in.), slakteriindustrien

(slaktdjursavgifter in. in.) och oljefabrikerna för extraktion av oljeväxtfrö.

Beträffande slutligen föreningens förslag, att förmalningsavgiften skall utbytas

mot en arealavgift eller en avgift på konstgödning (kväveavgift) eller

liknande, anför nämnden, att detta icke är genomförbart. Om konstgödningen

belädes med avgift, måste för övrigt denna administreras genom

konstgödningsindustrien och importörerna. En konstgödningsavgift skulle

vidare ur allmänt ekonomiska synpunkter te sig mycket litet tilltalande. Frågan

om en arealavgift har flera gånger varit uppe till övervägande. Tanken

härpå har emellertid varje gång måst förkastas, beroende dels på den utomordentligt

stora svårigheten att kontrollera vederbörandes uppgifter om besådd

areal, dels också på att en arealavgift, med hänsyn till de mycket olika

avkastningsförhållandena, skulle komma att verka i högsta grad orättvis.

Framställning av Riksförbundet Lin och hampa i fråga om

Föreningen Norrlandslins lån från hemslöjdslånefonden.

Riksdagens beslut år 1951 om det fortsatta stödet åt den svenska lin- och

bampodlingen innebar, bland annat, att viss del av det Föreningen Norrlandslin

beviljade statslånet för linberedningsverket i Mellansel skulle förvandlas

till ett ränte- och amorteringsfritt lån. I gemensam skrivelse den 25

november 1952 har lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden framlagt förslag

rörande denna omvandling av det föreningen beviljade lånet m. m.

Kungl. Maj:t har därefter den 10 april 1953 meddelat beslut i anledning

av myndigheternas framställning.

I en den 16 april 1953 dagtecknad framställning har Riksförbundet Lin

och hampa upplyst, att föreningens kapitalskuld per den 30 april 1953 beräknas

uppgå till 1 309 960 kronor. Härtill kommer en ränteskuld av 122 262

kronor 90 öre. Förbundet har vidare anfört i huvudsak följande.

På grund av föreningens svaga ekonomiska ställning är det icke möjligt

att under ett och samma år utbetala dels två amorteringar, dels förfallna

räntor. Det skulle nämligen innebära, att föreningen måste under inneva
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

87

rande år erlägga 218 121 kronor 70 öre. Om föreningen nu ålägges inbetala

ett så stort belopp, blir resultatet med största sannolikhet, att den nödgas

träda i likvidation. Följaktligen skulle man icke uppnå den konsolidering

av företagets ekonomi, som statsmakterna avsett med beslutet om förvandling

av viss del av lånet till stående lån.

Riksförbundet har efter noggrann undersökning av föreningens ekonomiska

resurser och efter samråd med ledningen för föreningen kommit till det

resultatet, att förutsättning för att föreningen skall kunna fullgöra återbetalningen

av lån och förfallna räntor är, att räntebeloppet, 122 262 kronor

90 öre, lägges till den återstående kapitalskulden (1 309 960—830 666 =)

479 294 kronor och summan härav (479 294 -f 122 269: 90 =) 601 556 kronor

90 öre delas i nio lika stora amorteringar å 66 839 kronor 66 öre. Föreningen

anser sig i så fall kunna lämna en första amortering den 1 maj

och därefter en amortering årligen, exempelvis den 1 januari. Därigenom

skulle med statsmakternas tidigare beslut avsett resultat uppnås.

Nämnden anför i yttrande denna dag över förbundets framställning, att

den inhämtat närmare upplysningar om föreningens ekonomiska ställning.

Av dessa framgår, bland annat, att föreningens tillgångar på likvida medel

senaste årsskiftet uppgick till omkring 45 000 kronor. Nämnden anför vidare

bland annat följande.

Likviditetsställningen har icke nämnvärt förändrats sedan årsskiftet. Föreningen

kan sålunda icke väntas ha möjlighet att under året erlägga både

upplupen ränteskuld och två amorteringar. Frågan huruvida föreningens

rörelse på längre sikt kan möjliggöra amorteringar på sätt föreningen föreslagit

undandrager sig nämndens bedömande. Då riksförbundets framställning

inkom till nämnden först den 16 april, har nämnden icke nu kunnat

göra någon ekonomisk utredning vare sig om likviditetsställningen eller

lönsamheten på lång sikt. Nämnden har dock det allmänna intrycket, att

verkets ekonomiska ställning måste betecknas som svag. Det är emellertid

tydligt, att föreningen nödgas träda i likvidation omedelbart, om staten nu

gör sitt räntekrav gällande. Bifall till framställningen utgör sålunda en nödvändig

förutsättning för att verket skall kunna fortsätta sin drift. Inräknandet

av förfallna räntor i kapitalskulden kan sägas utgöra en viss parallell

till myndigheternas förfarande beträffande de båda hampberedningsverkens

lån.

Vad gäller tidpunkten för amorteringarna innebär föreningens framställning

jämfört med myndigheternas förslag, att amorteringarna å ena sidan

blir mindre betungande under innevarande år men å andra sida skall sluttöras

sex månader före utgången av den tidsfrist, som avsetts i riksdagsbeslutet

år 1951 angående hithörande frågor.

Departementschefen.

Allmänna synpunkter.

Världsproduktionen av livsmedel har efter kriget ökat avsevärt. Det oaktat

råder fortfarande inom åtskilliga områden en betydande livsmedelsbrist.

Särskilt gäller detta vissa utomeuropeiska länder, där näringsstandarden

alltjämt är skrämmande låg efter europeisk måttstock.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

För Västeuropas del beräknas jordbruksproduktionen numera med 10

å 15 procent överstiga produktionen före det andra världskriget och är fortfarande

stadd i tillväxt. Ökningen, som varit något snabbare än befolkningstillväxten,

får delvis tillskrivas den för många länder gemensamma strävan

att genom utvidgning av den inhemska produktionen minska beroendet av

importerade livsmedel. Koststandarden är i många europeiska länder trots

detta icke tillfredsställande. Att öka importen för att på så sätt åstadkomma

bättre förhållanden hindras ofta av betalningssvårigheter, framför allt

gentemot dollarområdet. En lösning av dessa svårigheter skulle troligen

leda till ökad efterfrågan på livsmedel på den internationella marknaden.

På världsmarknaden, där Europa fortfarande dominerar på köparesidan,

svarar för närvarande utbudet av olika jordbruksprodukter bättre än tidigare

mot den köpkraftiga efterfrågan. Sedan Koreakrigets följdverkningar

upphört att göra sig gällande, har priserna visat en tydligt fallande tendens.

Utvecklingen för de skilda produkterna uppvisar dock åtskilliga särdrag.

Det allmänna pris- och löneläget i vårt land kännetecknas numera av

stabilitet. Årets avtalsförhandlingar, däribland förhandlingarna om nytt

lantarbetaravtal, har i allmänhet resulterat i oförändrade löner för det närmaste

året. Betecknande för läget är, att man i jordbruksöverenskoinmelsen

för regleringsåret 1953/54 förutsätter viss sänkning av priserna på ett

flertal jordbruksprodukter.

Den antydda utvecklingen har för Sveriges del medfört, att de inhemska

priserna på jordbruksprodukter numera genomgående överstiger priserna

på den internationella marknaden. Jordbruksnämnden uppskattar för närvarande

den genomsnittliga skillnaden för sådana produkter, som omfattas

av den internationella handeln, till omkring 15 procent. Även om det får

anses ligga i sakens natur, att det är vanskligt med prisjämförelser av ifrågavarande

slag, torde man kunna utgå från att nämndens bild av prisläget

är i huvudsak riktig. Nämndens jämförelse avser skillnaden mellan de inhemska

priserna och priserna vid export eller import och utgör således icke

någon jämförelse mellan producentpriser i Sverige och andra länder. Såsom

nämnden påpekat förekommer betydande variationer kring det nyss

angivna procentuella medeltalet. Enligt nämnden ligger sålunda det inhemska

vetepriset ungefär i paritet med importpriset på sådant vete, som

icke är bundet av det internationella veteavtalet. Prisskillnaden för rapsfrö

och rapsolja samt för smör ligger ungefär vid det förut angivna medeltalet.

För fläsk är skillnaden något större. De största prisskillnaderna, omkring 39

procent, föreligger enligt nämnden för kött och socker.

I de riktlinjer för den svenska jordbrukspolitiken, som fastställdes av

1947 års riksdag, förutsattes att det svenska jordbruket under lång tid

framåt, nämligen intill dess rationaliseringen inom näringen fortskridit tillräckligt

långt, icke skulle kunna bereda jordbruksbefolkningen tillfredsställande

bärgning utan prisstöd i form av gränsskydd. Dagens läge, med

högre priser här hemma än på världsmarknaden, är alltså förutsett i det

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22i.

89

jordbrukspolitiska programmet. Situationen kännetecknas emellertid även

av att ett produktionsöverskott föreligger för exempelvis mejeriprodukter,

fläsk och ägg samt, efter den kommande skörden, troligen även brödsäd.

Enligt nyss angivna riktlinjer skall det statliga prisstödet utgå endast för

en produktion motsvarande högst det inhemska avsättningsulrymmet. För

avsättningen av en eventuell överskottsproduktion skall jordbruket däremot

självt bära ansvaret. Innebörden härav är, att sådana förluster vid export

av överskott, som icke kan utjämnas genom förefintliga exporlorgan eller

täckas med importavgifter, skall slås ut på den löpande produktionen.

Beträffande animaliska produkter —- mejeriprodukter, köttvaror samt

ägg — har nyssnämnda princip redan vunnit tillämpning och de för ändamålet

nödvändiga organen bildats. Vid export av animaliska produkter utgår

sålunda icke statligt stöd, om man undantager smör, för vilken vara återbetalning

av allmänt mjölkpristillägg ej sker för exporterade kvantiteter. Då i

1947 års riksdagsbeslut har förutsatts, att i vissa situationer bidrag skall

kunna lämnas vid export av smör, torde ett dylikt förfaringssätt icke stå

i strid mot detta beslut. För vegetabiliska slutprodukter åter, främst brödsäd

och oljeväxter, har hittills gällt ett system med garantipriser, som inneburit

att staten tagit ansvaret för förluster i samband med förekommande

överskottsproduktion. I likhet med nämnden anser jag det vara angeläget,

att ett system i enlighet med 1947 års program genomföres även på detta

område. Såsom nämnden upplyst, har vissa åtgärder redan vidlagits för att

förverkliga ett dylikt system för såväl brödsäd som oljeväxter från och med

regleringsåret 1954/55.

Enligt de fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken skall statligt stöd

icke utgå för lagring av animalier. Även på detta område sker ett stegvis

förverkligande av programmet. Årets prisöverenskommelse — till vilken jag

i övrigt återkommer senare — innebär i detta avseende, att ansvaret för

smörlagringen skall överflyttas på Svenska mejeriernas riksförening. Staten

förutsättes dock fortfarande skola hålla för lagringsverksamheten erforderliga

rörelsemedel. Vid årets förhandlingar har man från jordbrukets

sida i princip icke ställt sig avvisande till en avveckling även av lagringsstödet

för kött och fläsk. Man har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka

en överflyttning av ansvaret för lagringen av dessa produkter redan under

det kommande regleringsåret. Även om avvecklingen av lagringsstödet

för kött och fläsk sålunda tills vidare ställts på framtiden, torde frågan böra

bli föremål för fortsatta överläggningar mellan nämnden och företrädare för

jordbruket.

Under de senaste åren har från olika håll vid åtskilliga tillfällen framställts

önskemål om en sänkning av margarinpriset. Jag vill i detta sammanhang

blott erinra om att priskontrollnämnden i december föregående

år hemställde om undersökning av förutsättningarna för en temporär sänkning.

Framställningen föranledde dock icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Vid

årets prisförhandlingar har från såväl jordbruksnämndens som jordbrukets

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b.

förhandlingsdelegations sida uttalats önskemål om att priserna på smör och

margarin — i likhet med priserna på flertalet andra jordbruksprodukter —

skulle sänkas. Härför skulle emellertid erfordras ytterligare statliga subventioner,

något som bland annat av statsfinansiella skäl icke torde böra

ifrågakomma. På grund härav har dessa önskemål måst frånträdas. Skulle

fråga senare uppkomma om ändring av priserna på smör och margarin, skall

enligt en till prisöverenskommelsen fogad protokollsanteckning förhandlingsdelegationens

samtycke till ändringen inhämtas.

Såsom jordbruksnämnden anfört skulle en ökad prisspänning mellan

smör och margarin sannolikt leda till en ännu större ökning av margarinkonsumtionen

på bekostnad av smörförbrukningen än som redan skett.

En nedgång i den inhemska förbrukningen av smör skulle å andra sidan

medföra ett betydande smöröverskott, beträffande vilket möjligheterna till

export är ovissa. På grund av mjölkproduktionens stora betydelse för de

mindre brukningsenheterna och svårigheterna att på sådana enheter lägga

om produktionen, anses en nämnvärd minskning av den totala mjölkproduktionen

endast kunna åstadkommas på längre sikt och främst i samband

med bildandet av brukningsenheter med alternativa produktionsmöjligheter.

Såsom nämnden framhållit kommer mjölkproduktionen att under

de närmaste åren betydligt överstiga det inhemska avsättningsutrymmet.

Om den inhemska smörkonsumtionen samtidigt kommer att mera väsentligt

minska, skulle svåra och måhända olösliga överskottsproblem uppstå.

I likhet med nämnden anser jag att nu antydda förhållanden motiverar en

viss försiktighet, så att någon starkare förskjutning från smör- till margarinkonsumtion

icke åstadkommes. Frågan om produktionen och konsumtionen

av smör och margarin är emellertid ett centralt problem inom jordbrukspolitiken,

och jag kommer att i fortsättningen liksom hittills följa utvecklingen

på området med stor uppmärksamhet. Skulle under regleringsärets

förlopp fråga uppkomma om en ändring av priserna på smör och margarin,

kommer givetvis förhandlingar att upptagas med förhandlingsdelegationen.

I

I föregående års prisregleringsproposition (nr 236) tillkännagav jag min

avsikt att hos Kungl. Maj :t hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga

för att undersöka, hur man skulle kunna finna en sådan form för prisregleringen,

som bland annat i högre grad än det nuvarande systemet medgav

en smidig anpassning till förändringar i produktions- och avsättningsförhållandena

ävensom i den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen. Med

stöd av ett av Kungl. Maj :t den 30 maj 1952 givet bemyndigande tillkallade

jag den 6 påföljande månad sakkunniga för att utreda frågan om översyn

av jordbrukskalkylen m. in. De sakkunniga, vilka antagit benämningen jordbruksprisutredningen,

beräknas fortsätta sitt utredningsarbete under år

1953, varför frågan om en omläggning av prissättningssystemet för jordbruksprodukter

torde kunna upptagas till prövning av statsmakterna tidigast

våren 1954.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

9]

I överensstämmelse med vad som skett under en följd av år har därför

jämväl i år upprättats en kalkyl med prognos angående jordbrukets inkomster

och kostnader under det kommande regleringsåret. Jordbrukskalkylen

har som vanligt utarbetats av kalkylsakkunniga. Den har godkänts av nämndens

råd.

Vid fullt hänsynstagande till räntekostnaderna för ökat fastighetskapital

visar den föreliggande jordbrukskalkylen ett överskott av 0,3 miljoner kronor.

Om man däremot beaktar räntekostnaderna i den reducerade omfattning,

som följer av 1952 års prisöverenskommelse, ger den ett överskott av

33,3 miljoner kronor. Härvid har de statliga pristilläggen för mjölk upptagits

till ett belopp, som med 80,7 miljoner kronor understiger de pristillägg, som

skulle utgå, om de beräknades efter samma grunder, som gäller för innevarande

år. Vid oförändrade statliga pristillägg utgör sålunda överskottet 114

miljoner kronor. Tages hänsyn till en i kalkylen icke beaktad stegring av

kostnaderna för mjölkkontrollen med 0,8 miljoner kronor, reduceras överskottet

till 113,2 miljoner kronor. Det sålunda beräknade överskottet utgör

utgångspunkten för prissättningen på jordbruksprodukter under regleringsåret

1953/54 enligt den mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

den 25 mars 1953 ingångna överenskommelsen.

Sagda överenskommelse har som förut nämnts den 10 april 1953 godkänts

av Kungl. Maj :t. Överenskommelsen innebär, bland annat, att det förut

nämnda kalkylöverskottet av 113,2 miljoner kronor skall utjämnas genom

sänkning av priserna på brödsäd, fabrikspotatis, oljeväxtfrö, ägg och köttvaror

med 71,6 miljoner kronor samt genom minskning av de allmänna bidragen

för mjölk med 36,6 miljoner kronor och borttagande av subventioner

på importfodermedel med 5 miljoner kronor. De förhållandevis största prissänkningarna

gäller de vårsådda oljeväxterna samt höst- och vårvete, medan

den relativt minsta sänkningen avser mejerimjölk. Beträffande fördelningen

av prissänkningarna på olika produkter liksom i övriga hänseenden synes

prisöverenskommelsen utgöra en godtagbar lösning av de föreliggande

frågorna och torde därför böra godkännas, överenskommelsen innebär vidare,

bland annat, att den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning jämväl

under det kommande regleringsåret. Omräkning av kalkylen skall på grund

härav ske i augusti 1953 på grundval av skörderapporterna per den 15 juli,

dock endast såvitt sådan begäres av nämnden eller förhandlingsdelegationen.

Den för det kommande regleringsåret träffade prisöverenskommelsen bör.

i enlighet med vad som tidigare gällt, icke utgöra hinder för nämnden att

vidtaga justering av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller marknadsförhållandena.

Liksom tidigare bör emellertid dylika prisjusteringar om

möjligt avvägas så, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i

kalkylen icke påverkas. Vidare bör eftersträvas, att justeringarna skall medföra

minsta möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare.

Innan beslut fattas om dylika justeringar, bör överläggningar på lämpligt

sätt äga rum med jordbrukets organisationer.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke är föremål

för statlig prissättning, sänkes utan ingripande från myndigheternas sida,

bör statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,

icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom medverkan till

prishöjningar på andra produkter. Jag vill vidare erinra om att förhandlingsdelegationen

gjort förbehåll om att, oavsett 4-procentregeln, få upptaga

förhandlingar med jordbruksnämnden om kompensation till följd av löneökningar

på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare eller andra arbetargrupper.

Enligt min mening är det i nuvarande läge ur allmän synpunkt

olägligt, att livsmedelspriserna stegras. Man bör därför hysa förhoppning

om att löneavtal med dylik verkan icke skall komma till stånd. Därest

denna förhoppning infrias, blir givetvis nyssnämnda förbehåll icke aktuellt.

I anslutning till vad som gällt under senare år torde Kungl. Maj :t även

nästa år böra äga befogenhet att inom den anslagsram, som kan komma att

anvisas, handha jordbruksregleringen enligt här angivna riktlinjer och vidtaga

av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas

erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad riksdagen ställt

till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl. Maj :ts

nu nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de grundläggande, av riksdagen

antagna regleringsförfattningarna gäller tills vidare. Nämnden har, bland

annat, framlagt förslag om förordning med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete ävensom förordning angående slaktdjursavgift.

Till frågan om dessa förslag torde jag få återkomma i det följande.

Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgår i slutet

av innevarande regleringsår, torde där ej annat angives böra förlängas

för ytterligare ett år. Jag får härvid anmäla, att det är min avsikt att i den

proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område,

som torde komma att framläggas för nästa års riksdag, närmare redovisa

vilka bemyndiganden som då behöver förlängas.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som för nästa

regleringsår synes böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Brödsädsregleringen.

Enligt de av 1947 års riksdag antagna riktlinjerna för jordbrukspolitiken

skall prisstödet åt brödsädsodlingen i första hand lämnas genom reglering

av införseln medelst importavgifter samt genom bestämmelser om inmalningstvång.

Med hänsyn till inträffade förändringar på världsmarknaden

uppdrog Svenska spannmålsaktiebolaget förra hösten åt en kommitté med

representanter för jordbruk, handel och industri att utreda möjligheterna

att övergå till ett friare system i fråga om spannmåls- och fodermedelshandeln

än det nuvarande. Kommitténs förslag innebär i huvudsak anslutning

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

93

till 1947 års riktlinjer, ehuru med i vissa avseenden icke oväsentliga modifikationer.

Kommittén har emellertid funnit de nuvarande prisförhållandena

såväl på den internationella som på den inhemska marknaden vara sådana,

att det icke är lämpligt att nu ändra regleringssystemet i fråga om brödsäd.

Samma mening har jämväl uttalats av spannmålsbolaget och jordbruksnämnden.

Även för min del är jag av den uppfattningen, att det nuvarande regleringssystemet

bör bibehållas i stort sett oförändrat under nästa regleringsår.

I likhet med nämnden anser jag mig därvid böra förorda den ändringen i

prisortsystemet, att Norrköping och Åhus skall innefatta även de närbelägna

kvarnplatserna Djurön respektive Kristianstad. I övrigt innebär ett bibehållande

av nuvarande regleringssystem, bland annat, att spannmålsbolaget

liksom hittills skall handha importen och exporten av brödsäd.

Beträffande prissättningen på brödsäd får jag erinra om att Kungl. Maj :t

den 10 april 1953 fattat beslut om sänkning av garantipriset på vårvete med

5 kronor och på höstvete med 3 kronor per deciton. Dessutom skall ett belopp

av 3 kronor per deciton för såväl vete som råg innehållas genom en

allmän avgift på brödsäd. Därvid har förutsatts, att de inflytande medlen

skall tillföras en särskild regleringskassa, som skall ställas till förfogande

för senare behövliga regleringsåtgärder på brödsädsodlingens område och

räknas som inkomst för jordbruket under de år, då medlen tages i anspråk.

Nämnden har föreslagit, att ifrågavarande avgift skall uttagas i samband

med förmalningen. Från kvarnorganisationernas sida har framförts starka

betänkligheter mot en sådan anordning, varvid bland annat framhållits det

enligt deras mening principiellt oriktiga i att kvarnindustrien skall administrera

insamlandet av medel för jordbrukets räkning. Vidare har påtalats

svårigheterna att effektivt kontrollera, att företagen i föreskriven ordning

redovisar förmalningen och inbetalar avgifterna. Även om den föreslagna

förmalningsavgiften kommer att innebära visst merarbete för kvarninduslrien,

synes det föreslagna sättet för avgiftsupptagningen utgöra den enda

framkomliga vägen. Under sådana omständigheter och då — såsom nämnden

påpekat — förmalningsavgift uttagits under 1930-talet utan att föranleda

någon allvarligare invändning, anser jag att nämndens förslag om förmalningsavgift

utgör en godtagbar lösning av den föreliggande frågan. På

i huvudsak de skäl, som i övrigt anförts av nämnden, kan jag ej heller förorda

de jämkningar i förslaget, varom framställning gjorts.

Såsom nämnden framhållit kommer den för 1953 års skörd föreslagna

prissänkningen å brödsäd att medföra en minskning av räntekostnaderna

vid oförändrat ränteläge. Minskningen uppgår till cirka 30 öre per deciton

och år. Mot nämndens förslag, att denna skall utjämnas genom att den högre

successiva prisstegringen får gälla endast under två månader, har jag

icke något att erinra.

I samband med övergången till det nya regleringsåret uppkommer denna

gång frågan om att lämna kvarnarna ersättning för sådana prisfallsförluster,

som uppstår till följd av sänkningen av brödsädspriserna. Som bekant

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

har kvarnarna tidigare ålagts att inbetala prishöjningsavgift vid de tillfällen,

då prisnivån höjts. I konsekvens härmed bör givetvis ersättning utgå

vid den sänkning av priserna, som nu förestår. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter förslag av nämnden meddela närmare föreskrifter i

ämnet.

Jordbruksnämnden har upplyst, att jordbrukets förhandlingsdelegation

vid årets förhandlingar om jordbrukspriserna för nästkommande regleringsår

godkänt principen, att jordbrukarna själva skall bära ansvaret för en

eventuell överskottsproduktion. Detta innebär enligt nämnden, att garantipriserna

i deras nuvarande obegränsade omfattning skall slopas från och

med 1954 års skörd. Jag har intet att erinra häremot. Kungl. Maj :t torde

emellertid liksom hittills böra erhålla riksdagens bemyndigande att fastställa

vissa priser för höstvete och höstråg. Avsättning till dessa priser skall

emellertid garanteras endast såvitt angår en brödsädskvantitet, motsvarande

det inhemska konsumtionsutrymmet.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

För närvarande är handeln med fodermedel liksom även prisbildningen å

dessa i stort sett fri. I fråga om fodersäden har under senare år icke förekommit

några andra prisreglerande åtgärder än att priser fastställts i vissa

importhamnar för av Svenska spannmålsaktiebolaget tillhandahållen fodersäd,

huvudsakligen importerad sådan vara. Samma system tillämpas i stort

sett beträffande bolagets försäljning av oljekraftfoder och kli.

I fråga om den framtida fodermedelsregleringen har såväl spannmålsbolaget

som den i den tidigare redogörelsen omnämnda, av bolaget tillsatta

kommittén förordat, att utrikeshandeln med fodersäd, oljekraftfoder och

kli skall överflyttas från bolaget till handelsföretagen. I samband därmed

avses de nu gällande bestämmelserna om standardiserad oljekraftfoderblandning

skola upphävas. De reglerande åtgärderna från statens sida skall

därefter i huvudsak inskränkas till att avse stöd åt den inhemska odlingen

genom införselavgifter o. d., varjämte en viss beredskapslagring skall åligga

bolaget. Fn förutsättning för överflyttningen anges vara, att importen

icke skall behöva subventioneras.

I likhet med jordbruksnämnden anser jag det önskvärt, att utrikeshandeln

på ifrågavarande område överföres till handelns organ. Såsom nämnden

framhållit torde överföringen böra ske successivt för att undvika att de höjningar

av priserna på importfoder, som därvid kommer att inträffa på grund

av högre världsmarknadspriser, blir alltför kännbara. Det må anmärkas, att

jordbruket i prisöverenskommelsen tillgodoförts kompensation för denna

fördyring. Jag biträder även nämndens förslag, att tidpunkten för överföringen

skall bestämmas i samråd med spannmålsbolaget och handelns organisationer.

Det torde vidare såsom nämnden framhållit vara önskvärt, att

överföringen sker före den 1 september 1953.

Den sålunda förordade omläggningen torde kräva, att spannmålsbolaget

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

i fortsättningen håller ett beredskapslager av majs och utländskt oljekraftfoder,

vilket tills vidare skall få användas för att avhjälpa de brister, som

kan finnas i handelns lagerhållning. Jag biträder vad nämnden anfört härom.

Det föreslagna upphävandet av föreskrifterna om standardiserad oljekraftfoderblandning

kan såsom nämnden framhållit komma att medföra

svårigheter för avsättningen av det inhemska raps- och senapsmjölet. I likhet

med nämnden anser jag det därför vara nödvändigt att möjlighet skapas

att föreskriva minimiinblandning av dessa produkter i kraftfodret. Likaså

torde omläggningen påkalla införandet av införselavgift för oljekraftfoder

av raps och senap. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att få vidtaga de

författningsändringar, som föranledes härav.

De nu utgående fraktbidragen vid transport av fodermedel till Norrland

torde i enlighet med nämndens förslag böra bibehållas oförändrade under

nästa regleringsår.

Intill utgången av innevarande regleringsår är korn och malt befriade från

tull. Någon förlängning av denna befrielse har icke begärts och torde icke

heller vara påkallad.

Potatisregleringen.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär i fråga om fabrikspotatis, att

odlarpriset för nästa regleringsår skall sänkas med 4 öre per hektoliter och

stärkelseprocent.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t den 3 oktober

1952 bemyndigat jordbruksnämnden att med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1952—den 30 september

1953 i huvudsaklig överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal.

I bemyndigandet har emellertid gjorts förbehåll om att den utfästelse, som

nämnden gjort i 7 § av avtalsförslaget, skall underställas riksdagens provning.

Det avtal, som träffats med stöd av bemyndigandet, innebär i likhet med

motsvarande nu gällande avtal, bland annat, att föreningen är skyldig att

köpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 300 000 deciton med undantag av vad som erfordras

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt nyssnämnda

7 g har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas

godkännadc och därest avtalet icke skulle förnyas för tillverkningsåret

1953/54 — vidtaga eller föranstalta om sådana åtgärder från statens

sida, som bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 92 kronor 50

orc per deciton för den 1 oktober 1953 inneliggande lager av potatisstärkelse,

dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagl

ingskostnader enligt i avtalet närmare angivna grunder för inneliggande

lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre månader

från och med den 1 oktober 1953.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

De av nämnden sålunda gjorda åtagandena torde nu böra underställas

riksdagens prövning.

I fråga om matpotatisen har producentpriset hittills under innevarande

regleringsår i genomsnitt legat under det i jordbrukskalkylen angivna priset.

Nämnden har framhållit, att potatishandeln för att kunna tillgodose

konsumenternas krav i större utsträckning än vanligt måst inrikta sina inköp

på potatis av de mest högklassiga sorterna. Framställningar har därför

gjorts om import av sådan potatis från Danmark. För att få avsättning för

den inhemska matpotatisen och samtidigt tillgodose önskemålet om hög

kvalitet anser nämnden det vara angeläget, att man på olika sätt medverkar

till eu övergång till odling i större utsträckning än för närvarande av potatis,

tillhörande den högsta sortklassen. Då odlingen av sådan potatis emellertid

i allmänhet är mera arbetskrävande och lämnar mindre hektarskördar

än odlingen av vanlig matpotatis, har önskemål framställts om garanti

för att prissättningen på den högklassiga potatisen blir så hög, att odlingen

därav blir lika lönsam som odlingen av annan matpotatis. I anslutning härtill

har potatisodlarnas organisationer samt representanter för potalishandeln

låtit utarbeta bestämmelser angående nya kvalitetsklasser för matpotatis

jämte förslag till en effektiv kontroll av att bestämmelserna efterföljes.

Nämnden framhåller, att det vidare är angeläget att undersöka huruvida

gällande skyddsbestämmelser rörande potatiskräfta kan uppmjukas

ävensom om möjlighet finns att få fram högklassiga matpotatissorter, som

är immuna mot denna sjukdom. Sistnämnda spörsmål har enligt nämnden

redan blivit föremål för uppmärksamhet av en utav styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök tillsatt samarbetskommitté för potatisförsöksverksamheten.

Såväl kommittén som det förut angivna kontrollorganet

är för sin verksamhet i behov av statligt bidrag.

Vad nämnden sålunda anfört kan jag i huvudsak ansluta mig till. I samband

därmed vill jag erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut förut denna

dag bemyndigat nämnden att förordna om införselavgift å matpotatis av

högst 5 öre per kilogram för att import av högklassig potatis skall kunna

medges utan att detta medför ur regleringssynpunkt icke önskvärd prisnedsättning

på inhemsk fullgod potatis. Den verksamhet, som nyssnämnda

kontrollorgan och kommitté avses skola bedriva på här ifrågavarande

område, torde få betydande värde ur försörjnings- och prisregleringssynpunkt.

Jag har därför intet att erinra mot att verksamheten sättes i gång.

Beträffande det begärda bidraget av allmänna medel till verksamheten får

jag framhålla, att medel därtill icke bör anvisas under reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Vad angår kontrollorganet

är det min avsikt att upptaga bidragsfrågan till prövning längre fram,

i samband med att förslag till dess verksamhet framlägges. I fråga om kommittén

torde medel böra få tagas i anspråk ur förslagsanslaget till Bekämpande

av växtsjukdomar.

Vad nämnden i övrigt anfört angående potatisregleringen föranleder icke

någon erinran från min sida.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

97

Oljeväxtregleringen.

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 10 april 1953 fastställt följande

grundpriser för oljeväxtfrö vid leverans från odlare, nämligen för höstraps

och höstrybs 85 öre, för vårraps och vårrybs 75 öre, för oljelin 80 öre

samt för vitsenap 65 öre per kilogram. Priserna gäller för oljeväxtfrö vid 18

procent vattenhalt och 96 procent renhet.

Vidare må erinras om att i propositionen nr 196 till innevarande års riksdag

föreslagits att det nuvarande systemet för stöd åt den inhemska smörproduktionen

och oljeväxtodlingen skall ersättas med ett system, enligt

vilket importen av utländska fettvaror och fettråvaror i princip skall släppas

fri men beläggas med en särskild avgift.

För att eventuellt uppkommande överskottspartier av frö utav olj edådra,

fiskebysenap, vallmofrö och hampfrö skall kunna tillgodogöras för oljeutvinning,

bör jordbruksnämnden äga befogenhet att föranstalta om inlösen

av dessa fröslag till priser, som avväges med hänsyn till oljehalten. Enahanda

befogenhet bör tillkomma nämnden även beträffande andra oljehaltiga

fröslag, till exempel solros, soja, crambe med flera. I fråga om icke kontraktsodlade

fröpartier bör emellertid hinder icke möta att fastställa inlösningspriserna

till lägre belopp än de priser, som skall utgå till kontraktsodlare.

För att prissättningen på höstsådda oljeväxter skall kunna ske i god tid

före sådden erhöll Kungl. Maj:t våren 1952 bemyndigande att fastställa

odlarpriset för höstraps och höstrybs av 1953 års skörd. Motsvarande bemyndigande

torde nu böra lämnas beträffande höstraps och höstrybs av

1954 års skörd. Härvid skall, om så erfordras, iakttagas de principer som

nämnden med instämmande av odlarna föreslagit skola gälla från och med

1954 års skörd och vilka jag funnit mig böra godtaga.

Stödet åt lin- och hampodlingen.

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag till en början erinra

om att enligt beslut av 1951 års riksdag statligt stöd skall ges åt linberedningsverken

i Laholm, Växjö, Gimo, Hybo och Mellansel samt åt hampberedningsverken

i Visby och Värmbol.

Efter en i februari 1952 inträffad brand har, såsom jag anmält i propositionen

nr 236/1952, verksamheten vid verket i Hybo avvecklats. Vidare

har vederbörande linodlareförening beslutat nedlägga driften vid verket

i Gimo, så snart halmen av 1952 års skörd bearbetats. I propositionen nr

195 till årets riksdag har jag föreslagit, att statligt stöd åt hampodlingen

från och med nästa års skörd skall begränsas till visbyvcrket, varför sålunda

driften vid verket i Värmbol skall nedläggas. Det statliga stödet åt

lin- och hampodlingen under regleringsåret 1953/54 skulle alltså avse lin
7

llihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. .Yr 224.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

beredningsverken i Laholm, Växjö och Mellansel samt — under förutsättning

av riksdagens bifall till sistnämnda proposition — hampberedningsverket

i Visby.

Jordbruksnämnden har föreslagit, att statligt stöd under det kommande

regleringsåret skall lämnas beträffande lin till en sammanlagd kvantitet

av 1 625 ton fiber, fördelade med 790 ton på verket i Laholm, 535 ton på

växjöverket och 300 ton på verket i Mellansel, samt beträffande hampa till en

kvantitet av 720 ton, vilken skulle falla på visbyverket. Mot vad nämnden

sålunda föreslagit har jag icke något att erinra.

Såsom framgår av det föregående uppgick de av Kungl. Maj:t fastställda

riktpriserna för 1952 års skörd av lin- och hamphalm till 27 öre respektive

15 öre per kilogram. Nämndens förslag innebär, att dessa priser skall fastställas

oförändrade för 1953 års skörd. Ej heller mot detta förslag har jag

något att invända.

Vid beräkningen av kostnaderna för stödet åt lin- och hampodlingen

under nästa år har nämnden utgått från ett allmänt pristillägg å lin av

73 öre per kilogram stödberättigad linfiber samt i fråga om hampa ett pristillägg

av högst 75 öre per kilogram stödberättigad hampfiber. Detta har jag

icke något att erinra mot. Jag kan vidare biträda vad nämnden föreslagit

i fråga om kvalitetskrav rörande hampa samt om maximering av stödet

beträffande såväl lin som hampa.

Med utgångspunkt från den i det föregående förutsatta produktionen

och det av nämnden uppgivna stödbehovet av 73 öre per kilogram såsom

allmänt pristillägg, kan bidragskostnaderna för spånadslin beräknas till

1 431 500 kronor. Motsvarande medelsbehov för hampa utgör 540 000 kronor.

Det totala anslagsbehovet till stödjande av lin. och hampodlingen torde

i anslutning härtill och med hänsynstagande till kostnader för odlingsförsök

in. m. böra beräknas till avrundat 2 miljoner kronor.

Såsom framgår av framställningen i propositionen nr 195/1953 hemställde

nämnden i samband med förslaget om nedläggande av driften vid

verket i Värmbol, att av de 500 000 kronor, som torde inbesparas å det för

innevarande budgetår beräknade beloppet för stöd åt hampodlingen, 170 000

kronor skulle utbetalas i form av likviditetsbidrag till verket i Visby såsom

kompensation för att dess kapacitet utnyttjats endast till en del till

följd av skador å 1952 års körd. Återstoden skulle tagas i anspråk för avvecklingskostnader

i samband med nämnda driftsnedläggelse. Vidare föreslog

nämnden efter att ha upplyst att Gotlands hampodlareförening i

Visby numera driver visbyverket men ännu icke formellt övertagit Aktiebolaget

Hampberednings i Visby tillgångar och skulder — att nedskrivning

av statens fordringar hos bolaget skulle ske med det belopp, som behövdes

för att möjliggöra eu nedskrivning av bolagets anläggningar till 700 000

kronor i bokslut per den 30 september 1953. Beloppet, som beräknades

komma att uppgå till 1 890 000 kronor, föreslogs skola maximeras till 2

miljoner kronor. Därvid förutsatte nämnden, som i frågan samrått med

lantbruks styrelsen och kommerskollegium, att bolagets aktieägare vid lik
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

vidalion icke skulle erhålla mer än hälften av sitt inbetalda aktiekapital

samt att aktieägarna i samband med sådan nedskrivning av bolagets skulder

skulle förbinda sig att ingå som stödjande medlemmar med belopp,

motsvarande vad som kunde komma att tillskiftas dem för aktierna vid likvidationen.

Vidare förutsattes, att man vid nedskrivningen skulle bortse

från nyssnämnda likviditetsbidrag av 170 000 kronor.

Under förutsättning av att riksdagen bifaller nyssnämnda proposition, aktualiseras

dessa frågor.

Vad först angår verket i Visby får jag erinra om att 1951 års riksdag beslöt,

att verket skulle konsolideras på så sätt, att dess anläggningar skulle

nedskrivas till ett värde av 700 000 kronor. För att nå detta mål krävdes

en nedskrivning av statens fordran hos Aktiebolaget Hampberedning med

1 096 000 kronor. Emellertid har det visat sig, att det numera erfordras en

nedskrivning med åtminstone 1 890 000 kronor för ändamålet. Jag föreslår,

att Kungl. Maj :t skall bemyndigas att besluta om avskrivning av så stor del

av ifrågavarande fordran, som erfordras för att bolagets anläggningar i

bokslut per den 30 september 1953 skall kunna nedskrivas till 700 000 kronor,

dock högst med 2 miljoner kronor. Jag finner mig även kunna biträda

det av nämnden föreslagna villkoret för nedskrivningen. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av nämnden i övrigt meddela erforderliga

föreskrifter för åtgärden.

Mot förslaget att av innevarande års anslag till hampodlingen ställa

170 000 kronor till visbyverkets förfogande såsom likviditetsbidrag har jag

intet att erinra.

Beträffande verket i Värmbol föreligger ännu icke någon tillräckligt uttömmande

utredning om vilka kostnader som blir förenade med nedläggandet

av driften vid detta. Man måste till en början räkna med att en betydande

del av verkets statslån icke kan gäldas. I den män detta blir förhållandet,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att avskriva de oguldna beloppen.

Därvid torde i enlighet med vad som uttalats i propositionen nr 192/1951 frågan

om förhållandet mellan statens fordran och medlemmarnas insatser

böra lösas så, att statens fordran kan få avskrivas i den mån så behövs för

att medlemmarna skall kunna återfå hälften av det av dein inbetalda insatskapitalet.

För övriga avvecklingsåtgärder erfordras enligt .inhämtade upplyspingar

ett belopp av omkring 350 000 kronor. Detta torde få ställas till förfogande

ur anslaget till prisreglerandc åtgärder på jordbrukets område för innevarande

budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av

nämnden meddela de föreskrifter, som kan befinnas erforderliga.

Riksdagens beslut år 1951 om det fortsatta stödet åt den svenska linodlingen

innebar, bland annat, att viss del av det Föreningen Norrlandslin beviljade

statslånet för linberedningsverket i Mellansel skulle förvandlas till

ett ränte- och amorteringsfritt lån. Beslut om ifrågavarande förvandling av

det föreningen beviljade lånet bar nyligen meddelats av Kungl. Maj:t. Enligt

vad som nu upplysts har föreningen under de senaste åren icke fullgjort

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

några räntebetalningar, varför den häftar i en betydande ränteskuld till staten.

Såsom jordbruksnämnden framhållit skulle föreningen nödgas träda i

likvidation omedelbart, om staten nu gjorde sitt räntekrav gällande. Riksförbundet

Lin och hampa har hemställt, att förfallna räntor skall inräknas i föreningens

kapitalskuld och därefter gäldas efter en särskild amorteringsplan.

Nämnden har anfört, att bifall till förbundets framställning utgör en nödvändig

förutsättning för att verket skall kunna fortsätta sin drift. Under sådana

omständigheter har jag funnit det skäligt att, om riksdagen icke har

något att erinra häremot, föreningens ränteskuld tillägges dess kapitalskuld

och gäldas genom amorteringar i huvudsaklig överensstämmelse med

vad förbundet föreslagit.

Äggregleringen.

I normkalkylen för innevarande regleringsår upptages medelproducentpriset

för ägg till 3 kronor 30 öre per kilogram. Prisbildningen är emellertid i

huvudsak fri. Producentnoteringen får sålunda fritt variera intill en övre

gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre per kilogram. Därest noteringen

tenderar att nå denna gräns bör import företagas, om sådan kan äga rum

utan förlust för Sveriges export- och importförening för ägg, som omhänderhar

handeln med utlandet. I en dylik situation får vidare export förekomma

endast i undantagsfall.

Vad regleringsåret 1953/54 beträffar innebär jordbruksnämndens förslag,

att äggpriset fortfarande skall vara i stort sett fritt. Rörande den närmare

utformningen av äggregleringen har nämnden hemställt, att denna skall vara

anordnad på i huvudsak samma sätt som för närvarande. Medelproducentpriset

har dock beräknats till endast 3 kronor 10 öre. Med hänsyn till att exportutsikterna

är ovissa och likviditeten hos nyssnämnda förening har försämrats,

kan det emellertid bli förenat med betydande svårigheter att upprätthålla

detta pris. På grund härav föreslår nämnden, att den övre prisgränsen

skall bibehållas oförändrad. Vidare bör i vissa av nämnden närmare

angivna situationer exportbidrag och restitution av införselavgift på

fodermedel kunna komma i fråga.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till nämndens förslag

i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt i fråga om

äggregleringen kän jag i huvudsak biträda. Dock torde, därest importpriserna

på fodermedel skulle sjunka så mycket, att införselavgift kommer att

uttagas, endast den del av de därigenom inflytande medlen, vilken beräknas

falla på fodermedel, som använts för produktion av exporterade ägg, efter

förslag av nämnden böra restitueras och överföras till föreningen.

Köttvaruregleringen m. m.

Jordbruksnämnden har i sin tidigare berörda redogörelse för försörjningsläget

anfört, att tillgången på fläsk för närvarande är större än vad som

motsvarar den löpande inhemska konsumtionen samt den kvantitet, som

exporteras, men att den kan väntas minska under sommaren 1953. Med

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

101

hänsyn till den rika tillgången på foder beräknas fläskproduktionen bli av

ungefär oförändrad storlek under nästa regleringsår. Produktionen av kött

täcker däremot icke behovet utan måste utfyllas med en viss import, som

anses komma att öka framdeles.

Den bristande jämvikt, som sålunda föreligger mellan tillgång och efterfrågan

på kött- och fläskvaror, synes böra leda till att prisregleringen på

sådana varor bibehålies jämväl under nästa regleringsår. Prisregleringen

torde böra utformas efter i stort sett samma principer som under innevarande

år. Sålunda torde prissättningen liksom för närvarande böra ordnas

genom särskilt avtal mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund samt avpassas

så, att prisnivån — räknat för helt år — icke kommer att med mer

än högst 1 procent överstiga den, som förutsetts av statsmakterna. Därvid

bör — i vart fall så länge detaljhandelspriserna på styckade köttvaror och

charkuterivaror regleras genom marginalöverenskommelser med kötthandelns

branschorganisationer — såsom normalpriser i partihandelsledet gälla

de av slakteriförbundet noterade partipriserna i Stockholm med vissa avdrag

och tillägg såvitt angår de övriga delarna av landet.

I den föreliggande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1953/54 förutsättes,

att priserna på kött skall sänkas så, att jordbrukets inkomst av

dessa varor nedgår med tillhopa 31,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en

sänkning av baspriserna med cirka 24 öre per kilogram. Häremot torde icke

vara något att erinra. Såsom nämnden framhållit torde sänkningen genom

den rörlighet i prissystemet, som för närvarande tillämpas, även taga sig

uttryck i en nedgång i fläskpriserna, om marknadsförhållandena så påfordrar,

men sistnämnda priser torde i huvudsak bibehållas oförändrade. Jag delar

vidare nämndens uppfattning, att sänkningen icke obetingat skall göras

lika för alla här avsedda varuslag utan efter föregånget samråd med slakteriförbundet

bör avpassas till det faktiska prisläget.

Liksom för innevarande år bör av skäl, som nämnden anfört, garantipriset

för smågrisar fastställas till 3 kronor per kilogram.

Vid nu angivna utformning av regleringen utav kött- och fläskvaror bör

statligt stöd åt lagring av sådana varor för nästa regleringsår utgå efter huvudsakligen

samma grunder, som nu gäller.

Vad nämnden föreslagit rörande Föreningen Svensk kötthandels verksamhet

under nästa regleringsår har jag intet att erinra mot. Jag kan även biträda

den föreslagna höjningen av de gällande högsta beloppen för slaktdj

ursavgifter. I

I detta sammanhang torde jag slutligen få upptaga frågan om stöd åt

ullproduktionen. I syfte att söka uppehålla eu fårstam av ur beredskapssynpunkt

lämplig storlek utgår sedan regleringsåret 1948/49 särskilt statsbidrag,

vilket för innevarande år höjts från 1 krona till 1 krona 50 öre per

kilogram ull. Enligt nämndens uppgift har det ökade bidraget medfört ett

större intresse för klassificeringen av ull, och minskningen av fårstammen

har avtagit. Då bidraget sålunda torde vara av viss betydelse för uppehållan
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 22b.

det av fårstammen, biträder jag nämndens förslag, att sådant skall utgå med

oförändrat belopp under nästa regleringsår.

För att täcka kostnaderna härför ävensom ett underskott å 40 000 kronor,

som till följd av det ökade intresset uppstått under innevarande budgetår å

det för ändamålet anvisade anslaget, torde enligt nämnden ett belopp av

250 000 kronor vara erforderligt. Mot denna beräkning bär jag icke något

att erinra.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.

Under innevarande år utgår pristillägg för vid mejeri invägd mjölk i

form av dels allmänt mjölkpristillägg, som gäller hela landet, dels extra

mölkpristillägg, som avser endast vissa delar av landet, främst Norrland.

Vidare utgår s. k. leveranstillägg för den del av den årliga leveransen till

mejeri, som ligger mellan 4 000 och 10 000 kilogram.

Vid den prissättning på jordbrukets produkter, som ägde rum under våren

1951, sökte man stimulera till en produktionsomläggning i riktning mot

ökad produktion av spannmål samt kött och fläsk. En viss nedgång i mjölkproduktionen

blev följden av de åtgärder, som vidtogs. Sedermera har emellertid

produktionen stabiliserats, och på senare tid har vissa tecken till en

begynnande ökning av densamma framkommit.

Vid nu angivna förhållanden synes det vara riktigt, att mjölkproduktionen

får bära en viss del av den prissänkning, som skall komma till stånd

under nästa regleringår. 1 enlighet härmed innefattar Kungl. Maj :ts beslut

i prisfrågorna, att — såsom föreslagits i prisöverenskommelsen — det allmänna

mjölkpristillägget skall sänkas med 1 öre per kilogram invägd

mjölk, varvid producentpriset på mejerimjölk beräknas nedgå med samma

belopp. Det extra mjölkpristillägget och leveranstillägget avses däremot

skola utgå efter oförändrade grunder.

För att begränsa sänkningen av mejeriavräkningspriset till 1 öre per kilogram

måste enligt nämnden det allmänna mjölkpristillägget för nästa budgetår

utgå med 74,4 öre per kilogram mjölkfett. Såsom framhållits i prisöverenskommelsen

erfordras härför, att till kostnaderna för nämnda pristillägg

anvisas 44,i miljoner kronor utöver det belopp av 57 miljoner kronor,

som preliminärt beräknats för ändamålet å riksstaten. Detta ytterligare

belopp skall enligt överenskommelsen täckas på så sätt, att 37,6 miljoner

kronor tages i anspråk från clearingkassan för fettvaror samt att den tidigare

gjorda hemställan om anvisande av 6,5 miljoner kronor för Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet återkallas.

I fråga om konsumtionsmjölken gäller fortfarande bestämmelsen, att sådan

mjölk icke må saluhållas eller överlåtas, med mindre den standardiserats

till en fetthalt av 3 procent, dock med undantag för skummjölk och

kärnmjölk med en fetthalt understigande 0,1 respektive 1 procent. Efter bemyndigande

av Kungl. Maj :t har jordbruksnämnden försöksvis medgivit

försäljning i kapsylförsedd glasflaska av mjölk, som vid mejeri standardiserats

till en fetthalt av 3,5 procent. Försäljningen har hittills haft ringa

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

omfattning. I anslutning till en framställning av lantbruksstyrelsen om upphävande

av bestämmelserna om viss högsta fetthalt har nämnden förklarat

sig dela styrelsens uppfattning, att tillräckliga skäl numera icke föreligger

för att behålla dessa.

För min del har jag intet att erinra mot att bestämmelserna om viss högsta

fetthalt upphäves såvitt angår skummjölk och kärnmjölk. I fråga om

annan mjölk finner jag mig däremot icke kunna biträda nämndens förslag.

Liksom under innevarande regleringsår bör det emellertid få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i regleringsåtgärderna, som kan

anses påkallade.

Vad härefter angår handeln med smör gäller för närvarande, att vinster,

som uppkommit vid export av inhemska oljeväxtfröer och oljor under

regleringsåret eller tidigare, skall få användas för att täcka förluster vid

export av smör i den mån dessa överstiger ett belopp av 7,2 miljoner kronor,

dock icke sådan förlust, som är att hänföra till en ökning av smörproduktionen.

Under nästa regleringsår beräknas överskottsproduktionen av smör stiga

till icke fullt 19 000 ton. Med en beräknad genomsnittlig exportförlust av

50 öre per kilogram har den sammanlagda förlusten uppskattats till i runt

tal 9,4 miljoner kronor. Det har förutsatts, att denna förlust liksom även

förluster vid export av andra mejeriprodukter skall täckas av tillgängliga

medel i Svenska mejeriernas riksförenings kassa för regleringsändamål. Vad

sålunda anförts föranleder ingen erinran från min sida.

Jag finner mig vidare böra biträda, att den lagring av smör, som för närvarande

äger rum med statligt stöd, skall från och med den 1 september

1953 övertagas av nyssnämnda förening, därvid kostnaderna för lagringen,

vilka beräknas till 6 miljoner kronor, skall tillföras föreningen i form av

en motsvarande ökning av medlen till mjölkpristillägg. Vid bifall härtill

bör det särskilda anslaget till statlig lagerhållning, av jordbruksnämnden

numera beräknat till It miljoner kronor, därest kostnaden för smörlagringen

inbegripes, minskas med motsvarande summa. Såsom nämnden anfört,

bör föreningen liksom hittills utan räntekostnad erhålla rörelsemedel

till belopp, motsvarande det inlagrade smörets värde.

Vad i övrigt anförts rörande handeln med smör föranleder icke någon

erinran från min sida.

Nämndens förslag i fråga om priserna på ost under nästa regleringsår

kan jag godtaga. I

I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om ändrad lydelse av

förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och

ost. Såsom nämnden framhållit är ifrågavarande avgift, vilken upptages i

syfte att åstadkomma en utjämning av intäkterna från olika grenar av mejerirörelsen,

fastställd med hänsyn till den mängd mjölkfett, varan innehåller.

Följden härav blir, att ost med låg fetthalt kan beläggas med endast

relativt obetydlig avgift. Detta förhållande kan uppenbarligen leda till en

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

icke önskvärd inriktning av ostproduktionen. Med hänsyn framför allt härtill

anser jag mig böra biträda nämndens förslag, att en enhetlig avgift skall

få uttagas för ost, oavsett dennas fetthalt. Denna avgift, som torde böra

maximeras till 1 krona 25 öre per kilogram, bör dock begränsas till att avse

ost med lägre fetthalt i torrsubstansen än 45 procent. I samband därmed

synes den högsta avgiften, beräknad efter mjölkfettsinnehållet, böra höjas

till 50 öre per 100 gram.

Förslag av nu angivet innehåll till förordning om ändrad lydelse av 3 §

förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och

ost torde få föreläggas riksdagen till antagande.

Konstgödselregleringen.

Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om konstgödselregleringen föranleder

ingen erinran från min sida.

Regleringen av fettråvaror.

I propositionen nr 196 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit,

att från och med nästa budgetår det nuvarande accis- och clearingförfarandet

rörande fettvaror och fettråvaror skall ersättas med ett nytt

system, som innebär att importen av utländska fettvaror och fettråvaror i

princip skall släppas fri men beläggas med särskild avgift; dock skall accis

även i fortsättningen utgå å fettemulsion. Möjlighet till restitution av avgiften

skall införas beträffande sådana importerade varor, som användes till

icke matnyttigt ändamål eller som återutföres. Vidare innebär förslaget, att

regleringsbidrag, högst motsvarande restitutionsbeloppet, skall utgå för oljor

och fetter av inhemskt ursprung, vilka exporteras eller användes för icke

matnyttigt ändamål. Linfrö och härdad linolja avses skola falla utanför regleringssystemet.

De på importen belöpande avgiftsmedlen skall enligt förslaget direkt tillföras

statskassan över riksstatens inkomstsida. I fråga om inkomsterna av

de inhemska oljeväxtprodukterna föreslås däremot, att någon ändring icke

skall ske tills vidare. Under en övergångstid föreslås importen skola ombesörjas

av en för ändamålet särskilt bildad ekonomisk förening, i vilken oljefabriker,

margarinfabriker, raffinaderier och andra industriella fettkonsumenter

skall vara representerade.

Jordbruksnämnden har beräknat, att avgifterna på importerade fettvaror

för nästa budgetår kommer att inbringa 72 miljoner kronor. Restitutioner och

regleringsbidrag har uppskattats till sammanlagt 18 miljoner kronor. Det belopp,

som direkt skall tillföras statskassan, uppgår alltså enligt denna beräkning

till 54 miljoner kronor. Regleringsavgifterna å inhemska oljeväxtprodukter

torde enligt nämnden under samma tid komma att uppgå till cirka

12 miljoner kronor, vilket belopp anses komma att gå åt för att täcka exportförluster

på 1953 års inhemska oljeväxtskörd. Såsom nämnden framhållit

är beräkningarna mycket osäkra.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

105

Beträffande den fortsatta regleringen av fettråvaror anför nämnden, att

dessa under de gångna åren inköpts med clearingkassan för fettvaror som

garant. Vid övergången till det nya systemet avses, att industrien skall övertaga

det vid budgetårsskiftet kvarvarande lagret av sådana varor till världsmarknadspris

och i samband därmed erlägga regleringsavgift enligt den

nya ordningen. Därvid torde varornas anskaffningsvärde böra nedskrivas

till de aktuella världsmarknadspriserna. Likaså torde inköpsvärdet böra

nedskrivas i fråga om de inhemska fettvaror, som lagrats under statens garanti.

Mot den av nämnden beräknade kostnaden för dessa åtgärder, omkring

20 miljoner kronor, har jag intet att erinra. Beloppet torde få tagas i

anspråk ur clearingkassan. Med hänsyn till att utvecklingen på fettvaruområdet

är synnerligen osäker, anser jag mig även böra biträda nämndens förslag,

att återstoden av kassans tillgångar, cirka 15 miljoner kronor, skall tills

vidare reserveras för oförutsedda utgifter. För att förhindra oberättigade

prisstegringsvinster i samband med omläggningen torde Kungl. Maj :t böra

få befogenhet att uttaga en särskild avgift å vid budgetårsskiftet inneliggande

lager av fettvaror.

Inlösningen av den inhemska oljeväxtskörden har tidigare finansierats

med anlitande av medel ur nyssnämnda kassa. Under det sistförflutna året

bär 60 miljoner kronor tagits i anspråk för ändamålet. Då denna utväg icke

kommer att stå öppen efter omläggningen av fettvaruregleringen, torde såsom

nämnden föreslagit erforderliga medel böra ställas till förfogande genom

anslag å riksstaten. Mot det yrkade beloppet, 50 miljoner kronor, har

jag icke något att erinra.

Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har till kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet för budgetåret 1953/54 upptagits ett beräknat belopp

av 6,5 miljoner kronor. Bolaget har i sin förut nämnda skrivelse uppskattat

kostnaderna för verksamhetsåret 1953/54 till cirka 20 miljoner kronor.

Därvid har bolaget utgått från att brödsädsregleringen skall få i stort

sett samma utformning som under innevarande regleringsår, att import av

brödsäd icke skall äga rum och att importen av fodervaror skall handhas av

handelns organ. Vidare har förutsatts, att bolaget skall svara för viss beredskapslagring

av oljekraftfoder och majs ävensom att liksom för närvarande

fraktbidrag skall utgå vid försäljning av fodervaror till Norrland. Däremot

har bolaget icke tagit hänsyn till den sänkning av priserna för brödsäd, vilken

kommer att bli en följd av den föreslagna förmalningsavgiften på brödsäd.

Sänkningen torde på grund av därav föranledda prisfallsersättningar

in. in. enligt jordbruksnämndens beräkningar komma att för nästa reglelingsår

medföra ytterligare kostnader å 5 miljoner kronor, varjämte värdet

av bolagets eget lager av brödsäd kommer att nedgå med 3 kronor per

deciton.

Med hänsyn till storleken av den reservation å anslaget, som torde komma

att föreligga vid utgången av innevarande regleringsår, synes någon ytterli
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 22''r.

gare medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål icke vara nödig. Jag biträder

sålunda nämndens förslag, att bolagets kostnader för nästa budgetår

skall bestridas av nämnda reservation. Likaså vill jag förorda, att i enlighet

med nämndens framställning den kostnad, som uppkommit genom att bolaget

ej utfått ett beräknat bidrag om 7 680 670 kronor 84 öre från Aktiebolaget

Sukab, skall inräknas i bolagets kostnader för regleringsåret 1952/53.

Kostnader i samband med lagring av jordbruksprodukter.

Såsom jordbruksnämnden framhållit har å kapitalbudgeten för budgetåret

1953/54 till Lagring av jordbruksprodukter anvisats ett investeringsanslag

av 20 miljoner kronor.

Nämndens nu föreliggande framställning avser, bland annat, en ytterligare

medelsanvisning på kapitalbudgeten av 85 miljoner kronor, därav 50 miljoner

kronor till rörelsemedel för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö och 35

miljoner kronor till ytterligare rörelsemedel för utjämnings- och beredskapslagring

av andra jordbruksprodukter.

I enlighet med vad jag förut anfört tillstyrker jag, att i samband med

omläggningen av systemet för fettvaruregleringen 50 miljoner kronor skall

anvisas för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Medlen torde böra anvisas under

ett särskilt investeringsanslag, benämnt Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Likaså finner jag mig med hänsyn till tidigare beslutad lagring av andra

jordbruksprodukter böra förorda, att 35 miljoner kronor anvisas för sådant

ändamål. Även denna anvisning torde böra ske i form av ett investeringsanslag.

Detta torde lämpligen benämnas Ytterligare lagring av jordbruksprodukter.

I årets statsverksproposition har, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

för nästa budgetår beräknats ett förslagsanslag av 9 miljoner

kronor. Därav avses 2 miljoner kronor till lagring av slaktvaror och 5

miljoner kronor till lagring av smör. Såsom förut anförts bör kostnaden för

sistnämnda lagring icke längre belasta detta anslag. Däremot beräknas lagringen

av slaktvaror under nästa regleringsår komma att draga en kostnad

av 3 miljoner kronor. Anslaget synes sålunda kunna nedsättas till 5 miljoner

kronor för nästa budgetår. Mot nämndens beräkning i övrigt har jag intet

att erinra.

Vissa författningsändringar.

Vad först angår förslaget till förordning med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete må framhållas, att detta icke innefattar

några nya former av regleringsåtgärder. Beträffande den föreslagna förmalningsavgiften

har i förhållande till nu gällande bestämmelser skett den

utvidgningen, att avgift kan upptagas icke blott som nu — enligt förordningen

den 7 juni 1935 (nr 280) — för vete utan även för råg. Prishöjningsavgift

för brödsäd har tidigare uppburits i samband med prisändringar, senast

enligt kungörelse den 23 maj 1952 (nr 250).

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

107

Det har tidigare visat sig erforderligt att i samband med prisändringar

kunna förhindra att onormalt stora kvantiteter brödsäd förmales. I detta

syfte utfärdades den 14 mars 1952 (nr 82) kungörelse om tillfällig inskränkning

i rätten att förmala vete och råg. Denna kungörelse upphävdes genom

kungörelse den 23 maj 1952 (nr 251). Genom stadgande i förevarande förordning

har sådan tillfällig inskränkning av förmalning angivits kunna användas

som ett led i prisregleringen. Rörande inmalnings- och inblandningstvång

stadgas nu i förordningen den 13 juni 1930 (nr 249) om användande

av svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl in. in. samt kungörelsen

den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser om förmalning

av vete och råg in. in.

Den föreslagna förordningen om slaktdj ursavgift överensstämmer, utom

i vad avser högsta beloppen för avgifterna, i allt väsentligt med tidigare gällande

förordning den 7 juni 1935 (nr 279).

I fråga om de föreslagna författningsändringarna torde jag i övrigt fä

hänvisa till vad jag anfört under tidigare avsnitt.

I enlighet med det anförda torde förslag till dels förordning med vissa bestämmelser

angående prisregleringen för råg och vete, dels förordning angående

slaktdjur savgift få föreläggas riksdagen till godkännande.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande ändring av bestämmelsen om säkerhet

för lån ur hemslöjdslånefonden synes böra beaktas. Jag har därför

för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t en ändring av föreslaget innehåll, så att

syftet med det av statsmakterna år 1952 fattade beslutet kan ernås.

Vad slutligen angår nämndens framställning om att vissa prisregleringsföreningar

på jordbrukets och fiskets område skall komma i åtnjutande av

skattefrihet för inkomster, som de uppbär i sin prisreglerande eller därmed

jämförliga verksamhet, finner jag vad nämnden därvidlag anfört vara värt

beaktande. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för finansdepartementet

att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en särskilt utredningsman

med uppdrag att utreda hithörande frågor. Enär eventuell skattebefrielse

icke kan vinna tillämpning förrän tidigast vid 1954 års taxering,

har jag för avsikt att undersöka möjligheterna att anslagsvägen bereda

kompensation åt förening, som för tidigare år påförts skatt för sådan

inkomst, som framdeles kan komma att undantagas från beskattning.

Anslagsäskanden. *

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna

för prisreglerande åtgärder för nästa regleringsår uppgå till i runt

lal 201 miljoner kronor. Av detta belopp avser cirka 187 miljoner kronor

allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar av landet samt

leveranstillägg, (i miljoner kronor kompensation för smörlagring, 2 miljoner

kronor stöd åt odlingen av lin och hampa samt 0 miljoner kronor diverse

kostnader i samband med jordbruksregleringen. Enligt vad jordbruksnämnden

anfört, är sistnämnda belopp bland annat avsett att användas till ersätt
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

ning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med

regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter samt

för ersättning av förluster i samband med lagring och annat omhändertagande

av animaliska produkter.

Såsom framgår av det föregående har jag emellertid tillstyrkt nämndens

förslag, att av överskottet i clearingkassan för fettvaror ett belopp av 37,6

miljoner kronor skäll disponeras för att nedbringa den eljest erforderliga

medelsanvisningen under prisregleringsanslaget. Ifrågavarande anslag kan

därför begränsas till ett belopp av i runt tal 164 miljoner kronor.

I enlighet med vad förut förordats bör till Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet äskas ett förslagsanslag

av 5 miljoner kronor. Däremot behövs icke för nästa budgetår någon medelsanvisning

för att täcka Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

Slutligen torde å kapitalbudgeten böra anvisas ett investeringsanslag av

50 miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö ävensom ett investeringsanslag

av 35 miljoner kronor till ytterligare lagring av jordbruksprodukter.

Vad beträffar riksstatens inkomstsida synes såsom nämnden föreslagit

ett belopp av 54 miljoner kronor böra tillföras denna såsom inkomst av

införselavgifter för fettvaror.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit

i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd

och oljeväxter av 1954 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förut angivits;

dels å riksstaten för budgetåret 1953/54 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisrcglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 164 000 000 kronor; och

b) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor;

dels å kapitalbudgeten för budgetåret 1953/54 under Fonden

för förlag till statsverket anvisa

a) till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö ett investeringsanslag

av 50 000 000 kronor;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

109

b) till Ytterligare lagring av jordbruksprodukter ett investeringsanslag

av 35 000 000 kronor;

2) att förslagen till följande förordningar måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande:

a) förordning med vissa bestämmelser angående prisregleringen

för råg och vete;

b) förordning angående slaktdjursavgift; samt

c) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den

10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

1*

Bilaga 1.

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med första kvartalet 1952, hänvisas, utöver vad i det följande

anföres, till Kungl Maj:ts proposition nr 236/1952, bilaga 1. Nedanstående

redogörelse omfattar regleringen av spannmål, fodermedel, lin- och hampodlingen,

oljeväxter, fettvaror, potatis, socker, mjölk och mejeriprodukter,

ägg samt köttvaror varjämte i de avslutande avsnitten redogörelse lämnas

för stödet åt ullproduktionen samt en sammanfattning av utjämnings- och

införselavgifter för varor inom jordbruksnämndens verksamhetsområde.

Spannmålsregleringen. De av jordbruksnämnden meddelade begränsningarna

i fråga om rätten till yrkesmässig överlåtelse av brödsäd, för vilka redogörelse

lämnats i propositionen nr 236/1952, upphörde med utgången av

regleringsåret 1951/52, och för närvarande få alla slag av spannmål fritt

överlåtas (cirkulär nr 74/1952).

Enligt kungörelse den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser om

förmalning av vete och råg m. m. äger jordbruksnämnden föreskriva, att

i brödsäd, som användes vid handelsförmalning, skola ingå vissa myckenheter

av olika slag av råg och vete. Någon föreskrift härom har icke utfärdats

av nämnden. Enligt andra bestämmelser i samma kungörelse föreligger

skyldighet för den som bedriver handelsförmalning av råg och vete att

fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden. Rapportskyldighet

föreligger även för vissa spannmålshandlare. Av nämnden lämnade

föreskrifter för regleringsåret 1952/53 framgå av cirkulär nr 74/1952.

I kungörelse den 27 augusti 1951 (nr 608) om skyldighet att lämna uppgifter

angående s. k. löneförmalning av vete och råg samt nämndens cirkulär

nr 74/1952 har skyldighet föreskrivits för den som yrkesmässigt bedriver

förmalning av brödsäd mot ersättning i form av lön eller tull alt lämna uppgift

om sådan förmalning under tiden 1 september 1951—31 augusti 1952.

Genom kungörelse den 14 mars 1952 (nr 82) och nämndens cirkulär nr

18/1952 om tillfällig inskränkning i rätten att förmala vete och råg bestämdes,

att handelsförmalningen av råg och vete skulle kvoteras under tiden

mars—augusti 1952. Kungörelsen föranleddes av den höjning av brödsädspriserna,

som enligt riksdagens beslut skulle ske den 1 september 1952 och

som i verkligheten genomfördes från och med 24 maj 1952. Förmalningskvoten

utgjorde 115 procent av handelsförmalningen under tiden mars—- augusti 1950. Bestämmelserna om förmalningskvotering upphävdes emellertid

i samband med sistnämnda höjning av brödsädspriserna. Då förmalningskvoten

icke var uppdelad på olika perioder, kom kvoteringen att sakna

betydelse även för tiden 1 mars—24 maj. Förmalningen är för närvarande

helt fri.

Bestämmelserna om priser in. in. för regleringsårct 1952/53 innebära i

stort sett ett bibehållande av det för regleringsåret 1951/52 tillämpade systemet

med garantipriser till odlare, vilket bl. a. innebär, att svenska spannI*

II i hrtn g till riksdagens protokoll 19511. 1 samt. AV 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

målsaktiebolaget, på villkor, som godkänts av jordbruksnämnden, träffar

avtal med spannmålshandlare och kvarnar om att dessa vid sina inköp av

fullgod brödsäd skola betala sådana priser, att de minst motsvara de för

vissa prisorter fastställda garantipriserna.

Vissa ändringar ha vidtagits beträffande den successiva prisstegringen,

som föregående regleringsår var 10 öre var tionde dag, så att prisstegringen

höjdes till 15 öre var tionde dag för tiden 1 september 1952—10 januari

1953. Från och med den 11 januari 1953 sänktes den åter till 10 öre var

tionde dag (cirkulär nr 74 och 84/1952).

Liksom föregående regleringsår ha några bestämda priser icke fastställts

vid spannmålshandlares försäljning till kvarnar eller andra handlande.

Spannmålsbolaget har emellertid garanterat kvarnindustrien, att i mån avtillgång

försälja brödsäd till priser, som med visst av jordbruksnämnden

godkänt belopp överstiga garantipriserna till odlarna. Dessa priser baseras

på leverans i vissa importhamnar. Fraktkostnaderna från närmaste importhamn

belasta kvarnarna, oavsett varifrån leverans sker. Systemet medför

viss begränsad rörelsefrihet i prisbildningen. Importhamnar för brödsäd äro

Stockholm, Norrköping, Kalmar, Åhus, Malmö och Göteborg, varjämte från

och med innevarande regleringsår tillkommit Landskrona, Hälsingborg och

Halmstad. För brödsäd, som fraktas från Gotland till fastlandet, lämnar

spannmålsbolaget under vissa förutsättningar fraktbidrag med 75 öre per

deciton.

I samband med prishöjningarna den 24 maj 1952 föreskrev Kungl. Maj :t

i kungörelse den 23 maj 1952 (nr 250) skyldighet för den, som bedrev handelsförmalning

av vete eller råg eller yrkesmässig handel med spannmål,

att till spannmålsbolaget erlägga prishöjningsavgift för det lager av vete och

råg av 1951 års eller äldre skörd, som han innehade den 23 maj 1952. Avgiftens

storlek utgjorde 9 kronor 40 öre för vete och 6 kronor 40 öre per deciton

för råg, motsvarande prishöjningen den 24 maj 1952.

Garantipriserna gälla såsom ovan anförts brödsäd av normalkvalitet. För

avvikande kvalitet sker prisreglering enligt särskilda regler. Till följd av

föregående års synnerligen dåliga bärgningsväder uppstodo allvarliga kvalitetsskador

på 1952 års brödsädsskörd, speciellt vårvete. Kvalitetsförsämringen

yttrade sig framför allt i allvarliga mältningsskador. Spannmålens höga

vattenhalt har dessutom medfört bland annat att rymdvikten blivit lägre än

normalt. För att 1952 års brödsädsskörd trots dess nedsatta kvalitet i största

möjliga omfattning skall komma till användning för förmalning av mjöl

till människoföda, har jordbruksnämnden efter underhandlingar med bland

annat representanter för jordbrukarna, handeln och kvarnarna, genomfört

vissa ändringar i bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor

för brödsäd (cirkulär nr 104/52). Ändringarna innebära i stort sett

att den högsta tillåtna groddhalten för såväl höst- som vårvete ändrats från

5 till 15 procent samt att den högsta tillåtna rymdvikten för vårvete sänkts

från 75,5 till 74,5 kilogram per hektoliter. Prisreglering sker genom en direkt

utbyggnad av avdragsskalorna för groddhalt. Därjämte har införts ett särskilt

groddhaltsavdrag för vårvete med över 5 procent groddhalt. Dessa ändringar

innebära, att spanmålsbolaget, om vetets kvalitet i övrigt är fullgod,

inlöser vete med groddhalter upp till 15 procent.

För att bereda jordbrukarna kompensation för kostnadsstegringar under

regleringsåret 1951/52 beslutade riksdagen den 24 maj 1952, att såsom ytterligare

likvid för vete av 1951 års skörd skulle utgå ett särskilt arealbidrag

med 15 kronor för varje 1/10 hektar, på vilket vete skördades år 1951. Till

grund för jordbruksnämndens utbetalning av dessa bidrag, vilkas sammanlagda

belopp beräknades till 48 miljoner kronor, ha lagts de uppgifter om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22''r. 3*

åkerjordens användning, som lämnades vid den allmänna jordbruksräkningen

år 1951.

Prisbildningen på inhemsk fodersäd är i princip fri. Jordbruksnämnden

fastställer emellertid priser att gälla vid spannmålsbolagets försäljning av

importerad fodersäd, vilka priser i viss mån kunna påverka de svenska

fodersädspriserna. 1952 års stora fodersädsskörd har gjort, att priserna på

svensk fodersäd, trots den avsevärda höjningen av brödsädspriserna och de

höga priserna på importerad fodersäd (majs), varit i stort sett oförändrade

sedan föregående regleringsår.

Genom svenska spannmålsbolagets försorg utbetalas alltjämt fraktbidrag

för fodersäd, som fraktas per järnväg eller fartyg från södra och mellersta

Sverige till norra Sverige (cirkulär nr 74/52).

Fodermedelsregleringen. I fråga om fodermedelsregleringen hänvisas till

den redogörelse, som i propositionen nr 236/1952 lämnats för bestämmelserna

angående tillverkningen av och handeln med vissa fodermedel. Bestämmelserna,

som äro oförändrade, innehålla bl. a. föreskrifter om högsta

tillåtna inblandning av vissa fodermedel (huvudsakligen oljekraftfoder) i

olika foderblandningar.

Några bestämmelser om normalpriser eller stoppriser för fodermedel gälla

numera icke. Vid försäljning till handeln av oljekraftfoder och importerat

vetekli håller dock spannmålsbolaget vissa av jordbruksnämnden fastställda

priser. Vad beträffar oljekraftfoder ha dessa, frånsett smärre justeringar

för kokoskakor, hållits oförändrade sedan hösten 1951. För vetekli ha priserna

höjts vid flera tillfällen (jämför bilaga 3). Intill den 1 april 1952 fastställde

jordbruksnämnden även de högsta priser, som vid försäljning i importhamn

till förbrukare skulle gälla för nu nämnda varor. Importen av

fiskmjöl, som till och med början av år 1953 verkställts av spannmålsbolaget,

sker numera genom fodermedelshandlarna. Importen av oljekraftfoder,

fodersäd och kli ombesörjes fortfarande av spanmålsbolaget.

Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,

rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt "foderblandningar för fjäderfän

eller pälsdjur utgå fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd

(cirkulär nr 74/1952).

Stödet åt lin- och hampodlingen. De tidigare statliga åtgärderna i fråga om

lin- och hampodlingen omfattade dels lån och bidrag för uppförande av beredningsverk,

dels ekonomiskt stöd åt odlarna genom s. k. arealbidrag till

beredningsverken, som lämnade en garanti för ett odlarpris för halm av

viss kvalitet. Detta garantipris motsvarade i fråga om linhalm 80 procent

och i fråga om hamphahn 50 procent av rågpriset. Närmare redogörelse för

tidigare stödåtgärderna återfinnes i Kungl. Maj :ts proposition nr 192/ I

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen från och med 1951 års skörd

bär Kungl. Maj :t, efter riksdagens godkännande, meddelat beslut den 11

januari 1952. För halmen fastställes före odlingens början det pris _

r i k t p r i s — som odlarna anses böra erhålla per kilogram halm. Detta

riktpris, som ej är att betrakta såsom garantipris, bestämmes med hänsynstagande

till priserna på andra grödor och till önskvärdheten av alt erhålla

eu odling av avsedd storleksordning. Riktpriset användes vid upprättandet

av driftskalkylcr för beredningsverken och blir härigenom grundläggande

för storleken av de statsbidrag, som utgå till beredningsverken för dessas

fiberproduktion. Storleken av bidragen baseras på de kalkylerade framställningskostnaderna

respektive utförsäljningspriserna för fibern. För linfiber

opaginerad Kontrollera mot PDF

4*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

lämnas dels ett allmänt pristillägg till alla beredningsverk, dels ett särskilt

tillägg därutöver till vissa verk, vilka ha lägre kapacitet och till följd därav

högre produktionskostnader. Pristillägg utgå i fråga om linfiber endast för

spinnbart material. För hampfibern lämnas enhetligt pristillägg till de två

beredningsverken.

Riktpriserna ha för såväl 1951 som 1952 års skörd varit för linhalm 27

öre och för hamphalm 15 öre för kilogram.

Det allmänna pristillägget för linfibrer av 1951 års skörd utgjorde för

kilogram för leveranser till och med mars 1952 26 öre, för leveranser under

tiden april—juni 1952 72 öre och för leveranser under tiden därefter 1 krona

per kilogram. För linfiber av 1952 års skörd är det allmänna pristillägget

tillsvidare fastställt till 84 öre per kilogram. Särskilt^ pristillägg enligt vad

ovan sagts utgår för närvarande med för två verk 15 öre och för ett verk

55 öre per kilogram. Pristillägget för hampfiber har utgått med 45 öre per

kilogram för leveranser till och med juni 1952 och därefter med 60 öre. Sistnämna

belopp motsvarar av riksdagen fastställt maximitillägg (Kungl.

Maj:ts beslut den 9 maj, den 12 september och den 12 december 1952).

Oljeväxtreglcringen. Genom beslut den 25 april 1952 fastställde Kungl.

Maj:t priser för frö av oljeväxter av 1952 års skörd. I förhållande till priserna

på 1951 års skörd innebar beslutet en höjning för höstraps och höstrybs

med 20 öre, för vårraps och vårrybs med 13 öre, för vitsenap med 5 öre och

för oljelin med 23 öre, allt per kilogram. För frö av oljedådra av 1952 års

skörd har icke fastställts något garantipris. (Priserna framgå av bilaga 3.)

Organisationen av oljeväxtodlingen har liksom tidigare uppdragits åt Sveriges

oljeväxtodlares centralförening u. p. a., med rätt för denna att teckna

odlingskontrakt med odlare på samma sätt som tidigare.

Det år 1951 bildade centralorganet för omhändertagande av den inhemska

skörden av oljeväxter, Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., har

enligt avtal med jordbruksnämnden handhaft inköp och försäljning av oljeväxtfrö

ävensom andra uppgifter, som stå i samband därmed, såsom lagring

och torkning m. in.

Överskott, som kan komma att uppstå från intressentföreningens rörelse,

skall inlevereras till den av Sveriges oljeväxtodlares centralförening förvaltade

clearingfonden, vilken även skall täcka eventuellt uppkommande underskott.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 8 juni 1951 bemyndigades jordbruksnämnden

bland annat att disponera vinst, som under regleringsåret 1951/52

kunde uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda

oljor, för att täcka förlust vid export av mejeriprodukter i den mån vinsten

icke åtginge till löpande utgifter för nämndens clearingkassa för fettvaror.

Fettvaruregleringen. Fettvaruregleringen har i huvudsak fortgått efter

samma linjer som nnder näst föregående regleringsår i avvaktan på beslut

rörande det förslag till omläggning, som av kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

framlagts med skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 april 1952. Den

inhemska oljeväxtskörden har sålunda, såsom ovan angivits, omhändertagits

till av staten fastställda priser och i form av frö eller olja disponerats för

inhemsk förbrukning och för export. Dessutom ha vissa partier fettråvaror

och fettvaror importerats till landet.

Enligt särskilda avtal mellan å ena sidan jordbruksnämnden, samt å andra

sidan AB Karlshamns Oljefabriker, AB Kalmar Oljefabrik, Linoljeslageriernas

Försäljnings AB samt Svenska Fettindustriernas Råvara- och Importförening

u. p. a., ha de avtalsslutande företagen varit förpliktade att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

5*

inköpa svenskt oljeväxtfrö, importera utländska fettråvaror och fettvaror,

bearbeta råvarorna samt lagra och försälja inköpta och vid bearbetningen

framvunna produkter. Det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och

företagen har reglerats genom avräkning över nämndens clearingkassa för

fettvaror i enlighet med i avtalet närmare angivna regler. Oljefabrikerna ha

enligt egna åtaganden varit skyldiga att vid inköp av inhemska oljeväxtfröer

betala av statsmakterna fastställt pris. För att få sluta avtal om import av

fettråvaror och fettvaror ha företagen haft att inhämta jordbruksnämndens

godkännande beräffande priset.

Jordbruksnämnden har fastställt de priser (clearingpriser), som tillämpats

vid försäljning av inom landet framvunna oljor och fettsyror, och de

utförsäljningspiser, vilka gällt för fodermedel, framvunna vid bearbetning

inom landet av inhemska eller utländska fettråvaror. Likaledes har nämnden

bestämt de clearingpriser, som tillämpats vid försäljning på den svenska

marknaden av importerade fettvaror. Särkilda bestämmelser ha gällt i fråga

om clearingförfarandet beträffande margarin samt tvätt- och rengöringsmedel.

Enligt överenskommelse mellan margarinindustrien och de prisvårdande

myndigheterna har vidare ett högsta pris varit fastställt för hushållsmargarin.

Accisen på margarin, som slopades den 10 februari 1951, har icke

heller utgått under nu ifrågavarande tidsperiod. (Cirkulär nr 110 för år

1951 samt nr 22, 33, 41, 56, 103, 106 och 116 för år 1952.)

Exporten av frö och olja har ägt rum till av jordbruksnämnden godkända

priser och villkor i övrigt. Exportörer av varor, vid vilkas tillverkning fettvaror

använts, ha vid sina inköp av fettvaror på den svenska marknaden haft

att betala för fettvaran gällande clearingpris. Anpassning till världsmarknadsprisnivån

har emellertid skett genom uttagande av en utjämningsavgift

i fall, då clearingpriset på viss fettvara understigit världsmarknadspriset,

samt genom utgivande av clearingbidrag, då varans clearingpris varit högre

än världsmarknadspriset (cirkulär nr 116/1951).

Bestämmelser om beslag å och handelsreglering av fettråvaror gälla alltjämt

för vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild "betydelse

för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3347).

Potatisregleringen. I likhet med vad tidigare tillämpats har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1952/53 träffat ett av Kungl. Maj:t den 3

oktober 1952 godkänt avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening u.

p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse. I avtalet

har jordbruksnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,

åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 92 kronor

50 öre per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl

med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader

i avseende på inneliggande lager. Denna del av avtalet hår

av Kungl. Maj :t, som för egen del godkänt avtalet den 3 oktober 1952, förelagts

riksdagen för godkännande. I likhet med vad som tillämpats under tillverkningsåren

1950/51 och 1951/52 har i innevarande års avtal i syfte att

främja rationaliseringssträvandena inom potatisstärkelseindustrien föreskrivits,

att av den föreningen tillerkända handelsmarginalen ett belopp, motsvarande

ett öre för kilogram under tillverkningsåret försåld stärkelse, skall

avsättas till eu särskild fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna

fond må icke disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden eller

annan statlig myndighet.

Den kvantitativt tillfredsställande tillgången på potatis beräknas göra det

möjligt för stärkelseföreningen att vid slutet av innevarande tillverkningsår

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

återföra sitt övergångslager av potatismjöl till en mera normal storleksordning

än de två senaste åren. Den under föregående tillverkningsår tillämpade

kvoteringen av försäljningen av potatismjöl till stärkelseföreningens kunder

har som en följd härav upphävts från och med den 1 oktober 1952.

Tillverkningen av potatisbrännvin beräknas innevarande tillverkningsår

uppgå till minst 25 miljoner liter råbrännvin av normalstyrka.

Sockerregleringen. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas

i särskild proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder

på detta område till ifrågavarande proposition.

Regleringen av mjölk och mejeriprodukter. Sammanfattande bestämmelser

rörande mejeriprodukter ha upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär

nr 3376, som utkom den 11 april 1950. Senaste tillägg till och ändringar

i detta cirkulär återfinnas i jordbruksnämndens cirkulär nr 1 för år 1953.

Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande

förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande

denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande

om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk ha

för tiden intill den 1 januari 1953 utgått enligt grunder, för vilka redogjorts

i propositionen nr 212/1949. Från och med ingången av år 1953 ha de äldre

bestämmelserna upphävts och i stället gälla nu bestämmelserna i kungörelse

den 12 december 1952 (nr 787) om producentbidrag.

Ändringarna, vilka nämast framgå av propositionen nr 236/1952 och jordbruksutskottets

utlåtande nr 48/1952, innebära i huvudsak följande. För att

icke bidrag skall (utgå i sådana fall då detta med hänsyn till brukarens ekonomiska

förhållanden skulle te sig direkt stötande, har man infört en bestämmelse,

enligt vilken bidrag icke skall utgå om det med hänsyn till brukarens

inkomst- eller förmögenhetsförhållanden är uppenbart, att han ej är

beroende av jordbruket på brukningsdelen för sin utkomst. Vissa justeringar

av bidragsskalorna ha vidtagits, och man har infört den gemensamma

benämningen producentbidrag såväl för bidrag, vilket bestämmes efter årlig

mejerileverans som för bidrag, vilket bestämmes efter antalet kor på

brukningsenheten. För att undvika att i förekommande fall mjölkleveransernas

storlek skall påverkas av bidragsskalornas konstruktion har man bestämt

att avgörande skall vara den genomsnittliga myckenhet mjölk och till

mjölk omräknad grädde, som under tiden den 1 juli 1948—den 30 juni

1952 årligen levererats från brukningsenheten till mejeri.

Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. Fn redogörelse

härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna mjölkpristillägget,

vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kilogram

mjölkfett i den vid mejeri från producenter invägda mjölken och grädden,

utgår sedan den 1 mars 1952 med 123 öre per kilogram. Enligt de bestämmelser,

som gällde dessförinnan, utgick det allmänna mjölkpristillägget

med 42,4 öre per kilogram mjölkfett. För tiden den 1 september 1951—den

29 februari 1952 infördes emellertid ett särskilt mjölkpristillägg av 3 öre per

kilogram mjölk, motsvarande omkring 80,6 öre per kilogram mjölkfett

(d. v. s. skillnaden mellan 123 och 42,4 öre). Extra mjölkpristillägg utgår

liksom tidigare för Norrland och vissa delar av Svealand och Götaland. Beloppet

varierar sedan den 1 mars 1952 mellan 180 öre (Norrbottens län och

Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Jämlands och Västernorr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

7*

lands län) och 30 öre per kilogram mjölkfett (Gästrikland samt vissa delar

av Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Örebro och Älvsborgs

län). Jordbruksnämndens bestämmelser om mjölkpristillägg återfinnas i cirkulär

nr 19 och 90 för år 1952.

För mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under tiden från och

med den 1 mars 1952 till och med den 31 augusti 1953 av mjölkproducent

levereras till mejeri berättigat till allmänt mjölkpristillägg, utgår s. k. leveranstillägg

enligt följande grunder. Berättigad att erhålla leveranstillägg är

mjölkproducent, vars leverans av mjölk motsvarar en årlig kvantitet av

lägst 4 000 kilogram. Vid en årlig leverans av mellan 4 000 och 10 000 kilogram

utgör tillägget 5 öre per kilogram på den del av leveransen, som

ligger mellan nämnda kvantiteter. Till producent, vars leverans överstiger

10 000 kilogram per år, utbetalas leveranstillägg beräknat efter ett belopp

av 300 kronor för helt år (cirkulär nr 19 och 90 för år 1952).

Med stöd av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å

mjölk, grädde och ost (ändrad 1948: 428 och 1952: 364, förlängd 1950: 474)

samt vederbörligt bemyndigande har jordbruksnämnden förordnat om uttagande

i vissa fall av utjämningsavgift för grädde och ost. (Redogörelse

för syftet med och innebörden av förordningen har lämnats i propositionerna

nr 275/1948 och 212/1949.) För grädde, som för annat ändamål än

framställning av torr- eller kondensmjölk från och med den 1 april 1952

levereras från mejeri till annan än mejeri eller som från och med sistnämnda

dag av mejeri användes för tillverkning av andra varor än smör,

grädde, ost, torrmjölk eller kondensmjölk skall utgå utjämningsavgift, nämligen

för färsk grädde med en fetthalt understigande 40 procent med 32 öre

per kilogram, för färsk grädde med en fetthalt av lägst 40 procent med 43

öre per kilogram samt för steriliserad grädde med en fetthalt av högst 15

procent 25 öre per kilogram. För svensk löpeost, som från och med den

1 april 1952 tillverkas av mejeri, skall utjämningsavgift utgå med 30 öre

per kilogram. (Kungl. brev den 10 juli 1947.) Från och med den 1 april

1952 utgår ej utjämningsavgift för mjölk och ej heller för grädde, som för

framställning av torr- och kondensmjölk levereras från mejeri eller av

mejeri användes för sådant ändamål (cirkulär nr 29/1952). Avgiftsmedlen,

som inflyta till Svenska mejeriernas riksförening, användas av riksföreningen

för utbetalning av dels utjämningsbidrag enligt förordningen 1947:

378, dels leveranstillägg.

Enligt den av Kungl. Maj :t den 25 april 1952 godkända överenskommelsen

angående grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under

regleringsåret 1952/53, skulle prissättningen på ost vara fri under regleringsåret.

Den prishöjning på ost, som beräknades bli en följd härav, skulle

enligt överenskommelsen uttagas genom en avgift på ost att användas för

utbetalande av statliga pristillägg på ost. Med anledning härav föreskrev

jordbruksnämnden i cirkulär nr 77/1952 att utöver ovannämnda utjämningsavgift

skulle för svensk löpeost utgå ytterligare en utjämningsavgift

(försäljningsavgift) med 30 öre per kilogram. Avgiften utgår på försäljningen

av sådan från mejeri levererad svensk löpeost med en fetthalt i

torrsubstansen av minst 30 procent, som från och med den 25 augusti 1952

försäljes till annan än mejeri.

För att åstadkomma en med hänsyn till avsättningsläget för smör ändamålsenlig

fördelning av tillverkningen av olika mejeriprodukter har jordbruksnämnden

(cirkulär nr 1/1953) med stöd av kungörelsen den 26 augusti

1948 (nr 632) angående pristillägg för mjölk, in. in. och Kungl. Maj:ts

beslut i anslutning till förordningen 1947: 378 om viss avgift å mjölk, grädde

och ost, föreskrivit, att mejeri skall, utöver ovannämnda tillverknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

och försäljningsavgifter på ost, inbetala 20 öre per kilogram ost (med undantag

för skummjölks-, mes- och margarinost), som vid mejeriet tillverkats

efter den 31 december 1952. Rörande användningen av ifrågavarande

avgiftsmedel beslutar jordbruksnämnden efter samråd med riksföreningen.

För ost, som exporteras, utgår ej någon av ovan nämnda avgifter.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering (jfr propositionen nr 236/1952)

äro oförändrade.

Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde och

steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av skummjölk, kärnmjölk

och smör till förbrukare och handlande ävensom vid all försäljning

av tjock grädde (cirkulär nr 55/1950, nr 9, 62, 68 och 103/1951 samt nr

1, 19, 75 och 103/1952).

Prissättningen på såväl svensk som importerad ost har i enlighet med

ovannämnda av statsmakterna godkända överenskommelse angående grunderna

för prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1952/53 lämnats helt fri från och med den 25 augusti 1952.

Kungl. Maj:t har den 30 maj 1952, i anslutning till att Kungl. Maj :t tilldelat

Svenska smörprovningarna ett av riksdagen anvisat statsbidrag att

under år 1952 användas till fortgående smörprovningar samt kvalitetskontroll

av ost och ägg, bemyndigat jordbruksnämnden att utfärda närmare

bestämmelser rörande utövandet av ifrågavarande smör-, ost- och äggkontroll,

däribland reglemente för smörprovningarna och de närmare villkoren

för begagnande av smörprovningarnas varumärke, ävensom övervaka

smörprovningarna samt ost- och äggkontrollen. Med stöd av sagda bemyndigande

har jordbruksnämnden, med giltighet från och med den 4 februari

1953, utfärdat reglemente för Svenska smörprovningarna. Enligt reglementet

skall smörprovningarnas verksamhet hädanefter bedrivas under

namnet Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (cirkulär

nr 9/1953).

Genom kungörelser den 6 juni 1952 (nr 449 och 451—453), vilka trätt i

kraft den 1 juli 1952, har Kungl. Maj :t vidtagit ändringar i kungörelserna

den 10 augusti 1926 (nr 404) angående bestämmelser att iakttagas vid

införsel till riket av hönsägg, den 1 juli 1927 (nr 332) angående bestämmelser

att iakttagas vid införsel till riket av samt handel med utländskt

smör, den 18 oktober 1929 (nr 355) med vissa bestämmelser att lända till

efterrättelse vid utförsel ur riket av hönsägg samt den 26 april 1935 (nr

122) med vissa bestämmelser rörande utförsel ur riket av smör. Ovannämnda

kungabeslut och författningsändringar innebära bland annat, att

lantbruksstyrelsens befattning med smörprovningarna och den kvalitetskontroll,

som har samband med runmärkning av ägg, smör och ost, överflyttats

till jordbruksnämnden. Vidare har i livsmedelsstadgan, som trätt

i kraft den 1 juli 1952, uppdragits åt jordbruksnämnden att meddela närmare

bestämmelser angående även annan märkning av ost.

Jordbruksnämnden har i anslutning härtill beslutat, att de föreskrifter som

tidigare utfärdats av lantbruksstyrelsen eller eljest gälla för ifrågavarande

kvalitetskontroll, tillsvidare skola tillämpas med de ändringar, som föranledas

av ovannämnda reglementes ikraftträdande samt av att lantbruksstyrelsens

uppgifter på detta område överflyttats till jordbruksnämnden

(cirkulär nr 63/1952).

Som följd av Svenska smörprovningarnas namnändring har Kungl. Maj :t

den 30 januari 1953 utfärdat kungörelser (nr 16 och 17) om ändrad lydelse

i vissa delar av förenämnda kungörelser 1929: 355 respektive 1935:

122.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

9*

Äggregleringen. De bestämmelser angående märkning och kontroll av lagrade

och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, gälla

alltjämt.

I samband med att överinseendet över Svenska smörprovningarnas verksamhet

ävensom äggkontrollen överflyttats från lantbruksstyrelsen till jordbruksnämnden

har nämnden förordnat, att lantbruksstyrelsens bestämmelser

angående utförsel ur riket av hönsägg samt angående begagnande av

rumärket på ägg tillsvidare skola gälla. (Angående ombildningen av Svenska

smörprovningarna till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och

ägg och om de ändringar som under året ägt rum i fråga om bestämmelserna

för kvalitetskontrollen å ägg se ovan).

Export och import av ägg ha på samma allmänna villkor, för vilka redogjorts

i propositionen nr 236/1952, med ensamrätt ombesörjts av Sveriges

export- och importförening för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar.

För regleringsåret 1952/53 har jordbruksnämnden meddelat föreningen närmare

föreskrifter, vilka ansluta sig till de allmänna direktiv, som Kungl.

Maj:t och riksdagen meddelat beträffande äggregleringen under detta regleringsår.

Förhållanden, som motiverat uttagande av utjämningsavgift vid

export av ägg, ha hittills icke förelegat.

Köttvaruregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946

lämnats angående s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet. Sådan avgift

har alltså ej utgått under det senaste året.

Med stöd av ett av Kungl. Maj:t den 6 april 1951 givet bemyndigande har

jordbruksnämnden från och med den 8 december 1952 till Svensk kötthandel,

förening u. p. a., på vissa villkor överlåtit ensamrätt till export och

import av slaktdjur och de viktigaste köttvarorna. De allmänna bestämmelser,

som gälla för föreningens verksamhet, framgå av jordbruksnämndens

cirkulär nr 114/1952 och 4/1953. Jordbruksnämnden har vidare för

föreningens verksamhet meddelat närmare föreskrifter, vilka ansluta sig till

de allmänna direktiv, som Kungl. Maj :t och riksdagen meddelat beträffande

köttvaruregleringen under regleringsåret 1952/53.

Statliga pristillägg för fläsk ha enligt kungörelsen den 21 mars 1952 (nr

105) angående pristillägg för fläsk utgått för tiden 1/9 1951—12/10 1952.

Med stöd av nämnda kungörelse föreskrev jordbruksnämnden, att fläsk, som

besiktigades efter den 6 april 1952, skulle vägas i samband med besiktningen.

Pristillägget utgjorde 30 kronor för helt och 15 kronor för halvt svin för

tiden 1/9 1951—2/6 1952 och sänktes därefter successivt ned till 5 kronor

för helt och 2 kronor för halvt svin, med vilka belopp tillägget utgick för

tiden 22/9—12/10 1952 (cirkulär nr 52, 54, 80, 89 och 96 för år 1952).

Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i propositionen nr

207/1951, tillämpas alltjämt. Detaljpriserna på köttvaror regleras sedan den

4 februari 1952 genom en marginalöverenskommelse mellan myndigheterna

och handelns organisationer.

I fråga om klassificeringen av kött och fläsk ha från och med den 12 maj

1952 utfärdats nya bestämmelser, innebärande bättre anpassning till inträdda

förändringar i marknadsförhållanden och konsumtionsvanor. Nu gällande

bestämmelser återfinnas i jordbruksnämndens cirkulär nr 32/1952

och nr 7/1953.

Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade

redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen äger

alltjämt giltighet dock med den ändringen, att bidragsbeloppet höjts från

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kungl. Maj ris proposition nr 224.

och med den 1 september 1950 från 50 öre till 1 krona per kilogram (cirkulär

nr 13/1950) samt från och med den 1 september 1952 till 1 krona 50

öre per kilogram (cirkulär nr 82/1952).

Utjämningsavgifter enligt kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående

utjämningsavgift vid utförsel av vissa till livsmedelskommissionens

verksamhetsområde hörande varor utgå för närvarande icke (redogörelse för

kungörelsen har lämnats i propositionen nr 207/1951). Utjämningsavgiften

för de varor, vilka voro avgiftsbelagda den 1 april 1952, slopades, för socker

den 19 maj 1952, för spannmål, vissa spannmålsprodukter och oljeväxtfröer

den 30 juli, för fläsk den 25 augusti samt för grädde, smör och vissa slag av

ost den 1 september 1952. Utjämningsavgift för korn återinfördes den 5

augusti 1952 för att åter slopas den 1 februari 1953 (cirkulär nr 42, 68, 71,

78 och 83 för år 1952 samt nr 12 för år 1953).

Införselavgifter. I fråga om de allmänna bestämmelserna om införselavgifter

hänvisas till redogörelse i propositionen 236/1952. Införselavgiften

för bruna bönor, som med stöd av kungörelsen den 14 mars 1952 (nr 83)

med ändrade bestämmelser angående införselavgift för bruna bönor höjdes

den 1 maj 1952, slopades den 1 december 1952 efter att dessförinnan sänkts

ned till 10 öre per kilogram (cirkulär nr 31, 107 och 110 för år 1952). Införselavgiften

för ost (hård löpeost) har sedan den 1 april 1952 höjts vid

olika tillfällen och utgör från och med den 6 mars 1953 70 öre per kilogram

(cirkulär nr 27 och 95 för år 1952 samt nr 18 för år 1953). Avgiften för

salt hästkött höjdes den 1 september 1952 men sänktes åter den 19 januari

1953, då den fastställdes till 70 öre per kilogram (cirkulär nr 79 för år 1952

och nr 3 för år 1953). Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 december 1952

skola medel, som inflyta genom införselavgiften på ost, av jordbruksnämnden

tillföras Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för att av föreningen

användas enligt nämndens bestämmande till prisreglerande åtgärder beträffande

mjölk och mejeriprodukter. Medel, som inflyta genom införselavgifter

på salt hästkött skola av nämnden tillföras Svensk kötthandel, förening

u. p. a. att användas av föreningen till ändamål, som nämnden bestämmer.

Sedan den 1 april 1952 har ytterligare ett antal varor belagts med införselavgift.

Med stöd av kungörelse den 11 juli 1952 (nr 584) om införselavgift

för ätbara, i tulltaxan ej särskilt nämnda delar av får, häst, nötkreatur och

svin har jordbruksnämnden beslutat, att för lever av häst, nötkreatur och

svin, som införes till riket från och med den 15 september 1952, införselavgift

skall utgå med 70 öre per kilogram samt för tunga av häst, nötkreatur

och svin, som införes från och med sistnämnda dag, en avgift av 50 öre per

kilogram (cirkulär nr 79/1952). I ovannämnda beslut av den 30 december

1952 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att medel, som influtit eller inflyta vid

införselavgift för här avsedda varor skola tillföras föreningen Svensk kötthandel

att användas för ändamål, som jordbruksnämnden bestämmer.

Med stöd av kungörelse den 23 januari 1953 (nr 11) om införselavgift

för vissa slag av köttkonserver och charkuterivaror har jordbruksnämnden

beslutat att för korv och andra till statistiskt nr 281 hänförliga varor av kött

eller andra delar av får, häst, nötkreatur och svin (t. ex. blodpudding, leverpastej,

sylta) samt till statistiskt nr 314 och 321: 3 hänförliga konserver av

kött eller andra delar av nämnda djur med undantag av corned beef, vilka

från och med den 18 februari 1953 införas till riket, införselavgift skall utgå

med 25 öre per kilogram. Medel, som inflyta genom sistnämnda införselavgift,

skola enligt beslut av Kungl. Maj :t den 23 januari 1953 tillföras Svensk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ris proposition nr 224.

11*

kötthandel för att täcka av nämnden konstaterade förluster vid föreningens

export (cirkulär nr 15/1953).

Med stöd av kungörelse den 13 februari 1953 (nr 29) om införselavgift

för stärkelse och stärkelseprodukter har jordbruksnämnden beslutat, att —

utöver tull — införselavgift skall utgå med 15 öre per kilogram för potatismjöl

och annan stärkelse, gryn tillverkade av stärkelse, druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap, som införas till riket från och med den 2 mars

1953, och med 20 öre per kilogram för dextrin och stärkelseklister, ävensom

appreturmedel, innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt,

som införas från och med nämnda dag. Införselavgift åvilar dock icke majsstärkelse

i form av paketerad majsena eller risstärkelse, som användes vid

tvättinrättning (cirkulär nr 16/1953).

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Bilaga 2.

PM

med uppgifter angående produktionsutvecklingen på

jordbrukets område.

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig

mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.

Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma

period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats

med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren hade

som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.

Den efterföljande perioden fram till och med år 1950 har, om man bortser

från år 1947, i stort sett inneburit en återhämtning för det svenska jordbruket,

vilket bland annat kommit till synes däri, att den till följd av svaga

skördar och otillräcklig fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen

så småningom utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde

ett tillfälligt avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år återtog

jordbruksproduktionen, som skall framgå av nedanstående översikt, sin

uppåtgående trend. Under år 1951 gick dock produktionsvolymen tillbaka,

till större delen beroende på 1951 års svaga brödsädsskörd men även på en

nedgång i mjölkproduktionen. För år 1952 noteras en i stort sett oförändrad

produktionsvolym. Minskningen av mjölkproduktionen har fortsatt under

produktionsåret, men denna nedgång i produktionsvolymen kompenseras av

en ökning av spannmåls- och fläskproduktionen. Vid en bedömning av försörj

ningsläget och dess förändringar sedan slutet av 1930-talet bör man

hålla i minnet, att Sveriges folkmängd visat en oavbruten stegring och nu är

ca 14 procent större än år 1939. Jämväl bör vid en dylik bedömning tagas i

beaktande de betydande förskjutningar i vår utrikeshandel med jordbruksprodukter

och jordbruksförnödenheter, som ägt rum sedan krigsutbrottet.

De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finnas intagna i en

särskild tabellbilaga.1

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och

med år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,

som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för

1952 äro preliminära.

I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som

redovisats på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent.

Ären 1949—1951 minskade återigen arealen och 1951 års areal, var den lägsta

sedan 1947 och den näst lägsta under den redovisade perioden. Arealen

för år 1952 visade dock en mindre ökning — 8 procent — jämfört med 1951

års ovanligt låga arealsiffra. Vad beträffar den inbördes fördelningen mellan

de olika brödsädsslagen framgår att arealerna höstvete och råg i stort sett

oavbrutet minskat sedan 1938, medan vårvetearealen ökat starkt.

Bestämmande för storleken av skördade arealer höstsådda grödor äro

1 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

13*

förutom såddens omfattning utvintringen under året. Storleken av denna

senare kan direkt angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar

företagits såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna

ha uppgifter bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället

besåtts med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter

erhållits om skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en

höstinventering och påföljande sommarinventering visar alltså den omfattning,

i vilken utvintring förekommit.

År

Areal i hektar

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ............

172 792

142 859

315 651

155 561

4 279

159 840

475 491

1949 ............

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ............

178 219

160 940

339 159

126 697

126 697

465 856

1951 ...........

148 125

179 863

327 988

97 764

97 764

425 752

1952 ............

160 545

171636

332181

126 031

126 031

458 212

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade en betydande utvintring

av höstvete (23 resp. 14 procent), medan höstrågen klarade sig relativt

bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43—1945/46 var utvintringen

låg och uppgick till högst 5 procent av den besådda arealen. De svåra

väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde däremot, att ej mindre än

22 procent av höstvetearealen och 14 procent av höstrågarealen måste plöjas

upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde i fråga om höstvete 14 procent

och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda arealerna. För vintrarna

1948/49 och 1949/50 noteras återigen ganska låga procenttal, nämligen

högst 5 procent för såväl vete som råg. Motsvarande procentsiffror för 1950/

51 voro 10 och 12. Hösten 1950 nedgick den besådda arealen höstvete och

höstråg starkt i jämförelse med närmast föregående år. Nedgången berodde

huvudsakligen på den ovanligt starka nederbörden under höstmånaderna,

vilken särskilt i västra delarna av landet praktiskt taget omöjliggjorde sådden

av höstvete, och endast i mindre grad på ökad odling av oljeväxter. Beträffande

höstvete fortsatte arealminskningen hösten 1951, vilket torde få

sättas i samband med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd. Enligt 1951

års höstinventering ökade däremot rågarealen ganska avsevärt, varför den

sammanlagda arealen höstvete och höstråg kom att öka något i jämförelse

med den 1950 höstsådda arealen. Någon nämnvärd utvintring för höstsäden

förekom ej 1951/52. — För år 1952 ha de höstsådda arealerna av vete och

råg kraftigt ökats jämfört med föregående år (33 resp. 17 procent), trots att

den stora nederbörden gjort att höstsådden i vissa delar av landet i hög

grad försvårats och försenats.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter i

följande tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år

1952 äro preliminära).

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 480

1920

2 040

1 140

1949 .........

2 540

1 950

2 080

1 210

1950 .........

2 440

1890

1 950

1 180

1951 .........

1690

1 260

1 810

1 130

1952 .........

2 830

1910

2 340

1 260 ;

För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektarskördar och

utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något

tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar

hade man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. De låga veteskördarna

år 1951 bero, som tidigare antytts, huvudsakligen på svartrostangreppen

ifrågavarande år. I fråga om höstvete redovisas lägre skördar endast under

åren 1940, 1941 och 1947. Hektaravkastningen för vårvete var den lägsta

under de senaste 27 åren. Av de preliminära siffrorna för år 1952 framgår

att hektarskördarna för höstvete samt höst- och vårråg varit de högsta under

hela den redovisade perioden. Siffran för vårvete är hög men överträffas

av 1948 och 1949 års skördar. Att ej årets vårveteskörd blev större beror på

den sena mognaden och de ogynnsamma bärgningsförhållandena under hösten

1952.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens

uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938. Uppgifterna

för 1952 äro preliminära.

Den totala brödsädsskörden 1952 var 64 procent större än 1951 års skörd

och den högsta sedan 1939, medan 1951 års brödsädsskörd med undantag

för skörden 1947 var den lägsta, som erhållits sedan missväxtåret 1941.

Å r

3

Skörd i ton

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1 024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

434 610

304 260

738 870

243 670

243 670

982 540

1951 .........

250 930

226 400

477 330

175 250

175 250

652 580

1952 .........

454 130

328 520

782 650

290 070

290 070

1 072 720

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 224.

15*

Fodermedelsmarknadcn. Beträffande den inhemska foderskörden kunna

nedanstående sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats

ur den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1952.

Å r

Areal i

hektar

Kom

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slåtter1

1938........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113 162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1318 524

1949........

86 084

501 794

309 377

897 255

53 959

1 297 499

1950........

93 952

502 334

318 089

914 375

49 718

1 274 610

1951........

103 875

500 453

325 240

935 568

46 466

1 261 223

1952........

153 779

516 549

331 215

1 001 543

42 600

1 225 248

Skörd i kilogram per hektar

År

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1 180

1948 .......

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1200

1949 .......

2 070

1670

2 090

35160

3 670

1290

1950 .......

2 230

1 610

2 060

35 350

3 630

1320

1951........

2 260

1 650

2100

32 820

3 540

1360

1952 .......|

2 230

1 660

2 180

31 440

3 760

1 350

Medan fodersädsskörden år 1952 utgjorde den största som redovisats sedan

förkrigstiden, var skörden av foderrotfukter den minsta som noterats

under samma tid. Höskörden det gångna året låg lägre än 1949—1950 års

skördar och kom icke heller upp till 1944—1946 års skördetal.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade

inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som utländskt

ursprung (jfr tabell 5) redovisas produktionsårsvis i tablån på följande

sida.

1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944

års jordbruksräkning 239 052 hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

År

i

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö 1

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 671

2127 674

5 715 087

1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .......

192 885

792 536

572 356

1 557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .......

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .......

209 530

806 980

653 630

1 670 140

1 757 610

4 944 160

1951.......

248 430

828 000

682 530

1 758 960

1 525 050

4 789 080

1952 .......

343 220

855 730

723 340

1 922 290

1 339 170

4 926 250

Produktionsår

Förbrukning i ton

Oljekraftfoder

Kli

1938/39 ......................

241 000

196 000

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158000

174 000

1941/42 ......................

125000

151000

1942/43 ......................

90000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179000

168000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 ......................

156 000

272000

1947/48 ......................

183 000

247000

1948/49 ......................

180 000

261000

1949/50 ......................

216 300

263 050

1950/51 ......................

195 500

248 800

1951/52 ......................

123 600

227 600

1952/53 (prel.).................

170 000

236 100

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftföder och kli under

1940-talet beror för flertalet år främst på fluktuationer i importen. Nedgången

i oljekraftfoderförbrukningen under 1951/52 sammanhänger med minskningen

av kostammen och de starkt stegrade priserna på oljekraftfoder.

Den verkliga förbrukningen torde dock ha varit större än den redovisade,

enär en viss upplagring hos jordbrukare och detaljhandel torde ha ägt

rum inför de väntade prishöjningarna åren 1949/50 och 1950/51. En gynnsammare

prisrelation mellan oljekraftfodret och mjölken har orsakat en

stegring i förbrukningen 1952/53.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för år 1952 äro preliminära.

Av tablån framgår, att 1952 års potatisskörd var något större än skördarna

de närmast föregående åren.

1 Inklusive hö från slåtteräng.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

17*

Å r

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

Skörd,

ton

1938 ...............

133 142

13 950

1 857 554

1939 ...............

131967

13 710

1 809 264

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171 118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 ..............

145 252

11 420

1 658 874

1946 ...............

143 297

13 550

1 941019

1947 ...............

142 292

12 360

1 758 251

1948 ...............

147 875

15 390

2 276511

1949 ...............

134 566

12 780

1 719 744

1950 ...............

130 492

13 290

1 734 170

1951 ...............

130 799

13 430

1 756 340

1952 ...............

136 292

13 660

1 862 060

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna

konsumtion.

1938/39 .......

1946/47...........

... 900 000

ton

1939/40 .......

....... 755 000 »

1947/48...........

... 900 000

»

1940/41 .......

....... 810 000 »

1948/49 ...........

... 875 000

»

1941/42 .......

1949/50...........

... 825 000

»

1942/43 .......

....... 1 000 000 »

1950/51...........

. .. 825 000

»

1943/44 .......

....... 950 000 »

1951/52...........

... 825 000

»

1944/45 .......

1945/46........

....... 900 000 »

...... 900 000 »

1952/53 (prel.).....

... 825 000

»

Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per

capita räknat ligga något under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/

39 uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000 ton

1946/47 ..........

. . .. 200 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000 »

1947/48 ..........

.. .. 109 000

>

1940/41 ........

...... 255 000 »

1948/49 ..........

.... 319 000

»

1941/42 ........

...... 202 000 »

1949/50 ..........

.... 198 000

»

1942/43 ........

...... 230 000 »

1950/51 ..........

.. . . 197 000

1943/44 ........

...... 270 000 »

1951/52 ..........

.... 210 000

»

1944/45 ........

1945/46 ........

...... 60 000 »

....... 177 000 »

1952/53 (prel.) ....

.. .. 272 000

»

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Rörande areal, hektarskörd och totalskörd

av sockerbetor samt råsockertillverkning från och med kampanjåret

1936/37 kunna följande uppgifter meddelas.

Den odlade arealen sockerbetor har, som framgår av tabellen, under perioden

1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under

perioden 1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret

1950/51 d. v. s. skördeåret 1950 åter avsevärt ökas.

2* liihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 22é.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

%

Tillverkat

råsocker,

ton

Hela riket,

ton

Deciton per

hektar

1938/39 ..................

50 760

1834 081

361

17-58

292 359

1939/40 ..................

50 750

1902 212

375

17-69

308 411

1940/41 ..................

54 439

1859 635

341

17-82

300 263

1941/42 ..................

53 403

1 843 680

345

18-07

308162

1942/43 ..................

53 255

1 733 660

325

16-89

263 983

1943/44 ..................

50 335

1868 260

371

17-10

290 907

1944/45 ..................

54 979

1803 350

328

17-ot

278 668

1945/46 ..................

54 586

1814 414

332

17-51

294 405

1946/47 ..................

54 664

1777 062

325

17-50

289 130

1947/48 ..................

48 203

1 493143

310

17-1*0

242 706

1948/49 ..................

47 544

1 808 162

380

17-47

291136

1949/50 ..................

49 287

1 770 050

359

17-69

290 154

1950/51 ..................

54 427

1 978 404

363

16-92

304100

1951/52 ..................

54 080

1 732 241

320

18-01

286 300

1952/53 (prel.) ............

153 850

1598 400

297

16-40

234 700

Skördeåret 1952 minskades dock arealen, enligt preliminära uppgifter,

något i jämförelse med 1950 och 1951.

De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade

betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under

den i tabellen redovisade perioden, medan däremot 1950 års skörd var den

största under den redovisade perioden. Betskörden år 1951 minskades med

13 procent i jämförelse med 1950 års skörd, trots att arealerna voro ungefär

lika stora. Sockerhalten i 1951 års skörd var däremot osedvanligt hög. Av

de preliminära uppgifterna framgår att 1952 års betskörd blev ovanligt låg

och med undantag för år 1947 den lägsta under de senaste 15 åren. Skördeminskningen

och den låga sockerhalten orsakades av det regniga och kyliga

vädret.

Oljeväxtodlingen. Nedanstående tablåer utvisa utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Skördade arealer, hektar.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 ......

931

5119

926

1003

7 979

1942 ......

1377

—

205

13 985

1733

799

18 099

1943 ......

4844

—

7 065

12 991

2 656

1941

29 501

1944 ......

11946

_

8 655

7 709

13 258

2 783

44 351

1945 ......

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2 120

37 719

1946 ......

5 393

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 ......

2 577

409

9 935

13 666

15 964

in

42 662

1948 ......

14 310

1020

23 592

18 019

21669

119

78 729

1949 ......

36 466

3 326

39 391

1417

14 613

46 960

—

142173

1950 ......

61400

5 900

51 940

7 260

6 700

35 600

—

168 800

1951 ......

88 750

15 200

36 750

12 150

12 475

23 475

1200

190 000

1952 (prel.)

1953 ......

64 900

256 033

20 800

227 660

18 700

4 000

18 700

20 500

147 600

1 Därav 296 ha betor, som på grund upptagningssvårigheter ej ha levererats till sockerbruk.

2 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1952. Normalt kan förutsättas en utvintring

av ca 10 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224. 19*

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.

Å r

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

1942 ....................

1820

1395

1315

1943 ....................

2 375

—

1315

—

1145

1944 ....................

1490

—

1005

_

915

1040

1945 ....................

1430

770

1070

—

870

1210

1940 ....................

1725

775

975

—

955

760

1947 ....................

1035

805

1305

_

1175

1040

1948 ....................

2 100

995

1160

—

1140

1190

1949 ....................

2 025

1085

1250

835

1060

1230

195'') ....................

1800

1075

1310

880

955

•1305

1951 ....................

1830

1 165

1165

720

1160

1025

1952 (prel.)..............

2 140

1575

820

625

1090

660

Medeltal 1942/52 ........

1795

H 030

1160

—

1070

21050

> 1948/52 ........

1980

1180

1140

s765

1080

1080

Skörd av oljeväxtfrö exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vår-

raps

Vår-

rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1 * 3 4

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941........

5181

4 969

5 570

1 022

6 592

1942........

62 518

16 552

19 567

1725

21292

1943........

618 743

13 423

33 286

5 380

38 666

1944........

16 029

7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945........

9 305

271

7 678

3 556

21734

18 294

40 028

1946........

8 379

300

6 055

4 515

19 261

6 883

26144

1947........

2 408

297

11680

14 458

28 860

16 523

45 383

1948........

27 095

916

24 636

18 470

71 185

24 701

95 886

1949........

65 297

3 201

44 282

1066

13 665

127 511

50 791

178 302

1950........

99 554

5 722

61268

5 757

5 760

178 061

43 768

221829

1951........

5201 500

12 600

214 100

23 200

6238 200

1952 (prel.)

125 000

29 600

13 800

2 200

18 400

189 000

13 600

202 600

Oljeväxtarealen har som synes, med undantag för åren 1945 och 1946 ökats

i snabb takt fram t. o. m. år 1951, varefter den minskades med 22 procent år

1952. Den starka nedgången av oljeväxtarealen 1952 berodde på den skedda

prisförskjutningen till förmån för en ökad spannmålsodling. Arealnedgången

har hårdast gått ut över odlingarna av vårraps och vårrybs. Nedgången i vårrapsarealen

under de senaste åren sammanhänger dock även med svåra angrepp

av vissa sjukdomar och skadedjur, vilka i hög grad försvårat vårrapsodlingen.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visa med undantag

för höstrybs ingen utpräglad tendens. Variationerna synas vara i huvudsak

betingade av tillfälliga orsaker. Det gångna årets regniga och kyliga höst har

medfört låga hektarskördar för de vårsådda oljeväxterna.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har fram t. o. in. år 1951 ökats avsevärt.

Nedgången i totalskörden från 1951 till 1952 sammanhänger med den

minskade totalarealen.

1 Medeltal för 1945—52.

* » > 1944-52.

3 > , 1949—52.

4 För vissa år Inkluderas här vissa ej specificerade fröer.

6 Specificerade uppgifter föreligga ej för åren 1941—1943 och 1951.

0 Inklusive 900 ton oljedådra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—-10.) Inom

kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts

i efterföljande tablå.

1938/39 .......

1946/47 ...........

.. 4 636 000

ton

1939/40 .......

....... 4 628 000 »

1947/48 ...........

. . 4 367 000

»

1940/41 .......

....... 4 151 000 »

1948/49 ...........

. . 4 546 000

»

1941/42 .......

....... 3 668 000 »

1949/50 ...........

.. 4 908 000

»

1942/43 .......

....... 3 834 000 »

1950/51 ...........

.. 4 833 000

»

1943/44 .......

....... 4 229 000 »

1951/52 ...........

. . 4 622 000

»

1944/45 .......

1945/46 ......

....... 4 385 000 »

....... 4 656 000 »

1952/53 (prognos) ..

.. 4 544 000

»

Mjölkproduktionen, som med undantag för åren 1946/47 och 1947/48

oavbrutet stigit under perioden 1941/42—1949/50, har under de senaste

åren åter visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion — den

högsta som redovisats sedan förkrigstiden — var 4 procent högre än produktionen

under år 1938/39, beräknas produktionen under år 1952/53 bli

nära 4 procent lägre. Medelkoantalet år 1952/53 uppskattas till omkring

1 566 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39. Detta innebär att kostammen minskat

med närmare en femtedel sedan förkrigstiden. Samtidigt som kostammen

sålunda sjunkit avsevärt har produktionen per ko sedan förkrigsåret

1938/39 beräknats öka med inemot 20 procent.

Under kalenderåret 1952 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 627 milj. kg mot 3 806 milj. kg år 1951. Minskningen utgör 5 procent

av 1951 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en uppgång med 13

procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer betydligt ökat

(jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,

låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen

vid mejerierna har försäljningen av mjölk från producent direkt till förbrukare

successivt minskat liksom tillverkningen och försäljningen av lantsmör.

Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda mjölkens

relativa andel av den totala mjölkproduktionen.

Invägning i %

Invägning i %

År

av totalproduk-

År

av totalproduk-

tionen

tionen

1938/39 .........

........... 66-4

1946/47 .............

....... 76-0

1939/40 .........

........... 67-2

1947/48 .............

1940/41 .........

........... 66-2

1948/49 .............

....... 77-9

1941/42 .........

........... 68-8

1949/50 .............

...... 79''9

1942/43 .........

........... 70-9

1950/51 .............

....... 79-8

1943/44 .........

........... 72-5

1951/52 .............

....... 79-4

1944/45 .........

........... 74-4

1952/53 (prognos) ....

....... 79-8

1945/46 .........

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande två

tablåer.

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum år 1942. I förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning som

kulminerade år 1950. År 1952 var kvantiteten produktmjölk 2 603 milj. kg

eller 9 procent högre än motsvarande tal år 1939 men 9 procent lägre än rekordåret

1950. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk finner

man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

21*

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mj ölk) samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 9S8 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

!1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

!1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

11947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 ..................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

1950 ...................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

1951...................

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

|1952 ...................

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

År

Produktmjölk

Konsumtionsmj ölk1 2

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-0

74-7

100-0

15-4

100-0

9-9

100-O

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2*5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-8

165-1

28-6

22-9

2-5

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-0

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

21-9

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-0

158-5

22-9

60-0

5*5

120-1

28-4

1948 .........

98''5

70-2

163-3

24-0

61-8

5-8

123-7

29-8

1949 .........

111-2

72-1

159-9

21-5

71-6

6-2

125-4

27-6

1950 .........

119-1

73-1

154-0

19-5

91-9

7-4

129-8

26-9

1951.........

116-8

73-5

151-0

19-6

82-9

6-9

124-4

2 -5

1952 .........

108-7

71-8

151-9

20-7

86-3

7-5

126-3

23-2

då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig försäljningen vid ca

940 milj. kg för att år 1947 stiga till 954 milj. kg. År 1948 nåddes den hittills

högsta siffran, 979 milj. kg, medan försäljningen därefter i stort sett successivt

sjunkit för att 1952 utgöra 938 milj. kg. Det bör anmärkas, att den sedan

november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad

och hållit en felthalt av ca 3 mot tidigare omkring 3,5 procent. Sedan november

1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk som standardiserats

till minst 3,5 procents fetthalt tillåten. Försäljningen av sådan mjölk har

under 1952 uppgått till 18 milj. kg eller 1,9 procent av mejeriernas försäljning

av konsumtionsmjölk. Den ökning av försäljningen av konsumtionsmjölk,

som förekommit, motsvaras endast delvis av en verklig konsumtionsstegring,

enär som förut påpekats samtidigt ägt rum en nedgång i försäljningen

av mjölk från producent direkt till konsument. Av betydelse är

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

2 Mjölk av verklig rncdelfettlialt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit i samband med

befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas uppskattningar

kan sålunda den totala fprbrukningen av konsumtionsmjölk i riket beräknas

ha ökat med omkring 25 procent sedan 1939. Per invånare räknat stannar

ökningen vid 9 procent.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden 20/11 1941—31/1 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gr äddför sälj ning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest skulle

ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949 åter medgavs,

inträdde under åren 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen

för produktion av konsumtionsgrädde. Ökningen var något större än den

förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen. År 1952

nådde mjölkanvändningen för gräddframställning räknat i procent av invägningen

sitt högsta värde sedan år 1940. Mejeriernas totala försäljning av

mjölk och grädde, räknad i oskummad mjölk, minskade med ca 43 000 ton

mellan åren 1950 och 1951. Från år 1951 till år 1952 ökade emellertid konsumtionen

med ca 15 000 ton.

Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.

Å r

Produktion, ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21296

1944 ..........

87 304

29'', 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44*412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51 695

1949 ..........

98 051

65 515

1950 ..........

108 571

51 517

1951..........

106 288

54 435

1952 ..........

93 585

59 975

Smörproduktionen år 1952 var 12 procent lägre än föregående års produktion

men översteg ändå 1939 års produktion med 9 800 ton. Lantsmörsproduktionen

beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från 16 200 till 2 100

ton, varför totalproduktionen av smör visar en nedgång med 4 200 ton. Det

bör här anmärkas, att år 1939 förekom en smörexport av i runt tal 26 200 ton

mot 13 000 ton år 1952 och 26 500 ton år 1951. Den stora smörexporten under

1951 sammanhängde med att smörkonsumtionen inom landet efter den

betydande prishöjning på smör och margarin, som företogs från och med

den 1 januari 1951, minskades rätt väsentligt. Smörkonsumtionen per capita

åren 1951 och 1952 låg sålunda endast 5—6 procent över förkrigsnivån,

medan motsvarande tal för 1950 var 23 procent.

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som hittills förekommit.

Genom olika regleringsåtgärder och export sökte man under år 1950 ernå

bättre balans på ostmarknaden och vinna avsättning för de onormalt stora

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

23*

lagren. En ökning av ostkonsumtionen och -exporten kom också till stånd,

samtidigt som produktionen reducerades till endast 79 procent av 1949 års

produktion. Härigenom nedbringades lagren till lämplig storlek. Åren 1951

och 1952 ökade produktionen åter och antog en med hänsyn till det inhemska

konsumtionsutrymmet mera normal omfattning. Produktionsökningen

under 1952 medförde dock att lagren vid årsskiftet 1952/53 voro rätt stora.

Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.

I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

34 848

5 391

40 239

1943 ..............

30 830

5 424

36 254

1944 ..............

29 800

8 378

38 178

1945 ..............

35 601

12 343

47 944

1946 ..............

14 034

9 556

23 590

1947 ...............

21 942

9 983

31 925

1948 ...............

36 905

12 730

49 635

1949 ...............

47 050

22 355

69 405

1950 ...............

54 271

24 747

79 018

1951...............

65 039

20 865

85 904

1952 ...............

71 484

21 413

92 897

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1952 varit 7 000 ton högre än år 1951.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I nedanstående tablå har

sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt

som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt inom livsmedelskommissionen

respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Slakten av nötkreatur år 1952/53 väntas som synes minska med ca 9 procent

i förhållande till år 1951/52 medan svinslakten samtidigt beräknas öka

ungefär lika mycket. Totala slakten år 1952/53 väntas därför bli ungefär lika

stor som närmast föregående år.

Total slakt, milj. kg

Å r

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

djurslag

1937/39 ..

89-7

33-0

12-9

135-0

151-2

286-8

3-1

ll-o

300-9

1941/42 ..

77''2

15-8

120

105-0

99-1

204-1

2-0

112

217-3

1942/43 ..

47-8

il-o

14-1

72-9

1101-3

174-2

2-0

6-3

182-5

1943/44 ..

67 •?

13-7

16-8

98-4

>143-7

242-t

4-0

9-1

255"2

1944/45 ..

68-G

14-0

14-3

96-9

>131-5

228-4

3-8

9-0

241-8

1945/46 ..

74-7

18''4

13-0

106-7

>130-2

236-9

4-0

11-3

252-2

1946/47 ..

85-2

19-2

14-2

118-6

>124-5

243 1

3’9

15-9

262-9

1947/48 ..

88-0

16-7

14-7

119-4

>138-4

257-8

3-8

13-2

274-8

1948/49 ..

75-4

19-t

16-4

110-9

>158-9

269-8

2-8

12-8

285-4

1949/50 ..

78-7

21-9

ISO

113-6

>169-5

283-1

2-7

13-4

299-2

1950/51 ..

88-7

23-4

13 4

125-5

>169-8

295-3

2-3

11-8

309-4

1951/52 ..

1952/53

2 103-1

23-1

12-6

138-8

1 -T73-4

312-2

2-2

14 5

328-9

(prognos)

91-6

22-3

12-0

126-5

<188-1

3140

2-1

11-7

328-4

1 Den i angivna kvantiteter ingående hcmslakten av svin beräknad med utgång från an^

talet behållna icke besiktade hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg/st.

2 Exklusive de i anledning av mai- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djuren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1952

uppgått till 4 300 ton, vilket är 15 300 ton mindre än 1951. Någon nämnvärd

export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren. Från

årsskiftet 1952/53 har emellertid baconexporten till Storbritannien återupptagits.

Export av fläsk förekommer numera även till Västtyskland. Åren

1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. I de senaste årens import har nötköttet dominerat men icke obetydliga

kvantiteter fläsk ha också importerats. Förkrigsexporten omfattade

till huvudsaklig del fläsk.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följande

tablå.

År

Äggproduktion

År

Äggproduktion

ton

ton

1938/39........

.......... 60 860

1946/47.............

..... 62 000

1939/40........

.......... 60 026

1947/48.............

1940/41 ........

.......... 51910

1948/49.............

..... 75 000

1941/42 ........

.......... 37 530

1949/50.............

..... 83 000

1942/43 ........

1950/51.............

..... 83 000

1943/44........

.......... 43 943

1951/52.............

..... 80 000

1944/45........

.......... 50 220

1952/53 (prognos) ...

..... 81000

1945/46........

.......... 59 640

Produktionen av ägg steg som synes snabbt efter nedgången i krigets början

och kulminerade under åren 1949/50 och 1950/51, varefter den år

1951/52 gick tillbaka för att nu åter befinna sig i stigande. Den beräknade

produktionen under innevarande år är 33 procent högre än under sista förkrigsåret.

Vad utrikeshandeln beträffar redovisades för åren 1938 och 1939

en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg, medan åren 1947 och 1948

uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska marknaden

har på senare år absorberat en betydligt större kvantitet ägg än före

kriget. Sedan hösten 1948 har emellertid den inhemska efterfrågan ökat obetydligt

eller icke alls, varför överskott uppkommit. Dessa ha kunnat avsättas

på utlandsmarknaden. År 1949 medförde sålunda en nettoexport av 5 400

ton ägg, medan exporten 1950 uppgick till 12 400 ton, 1951 till 9 000 ton och

1952 till 8 600 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1952.

Invägning

Invägning

År

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

År

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938........

27 570

100-0

1946........

27 440

99-5

1939........

28 025

101-7

1947........

26 875

97-5

1940........

26 658

96-7

1948........

31176

113 1

1941........

18 960

68-8

1949........

37 679

136-7

1942........

10 538

38-2

1950........

42 845

155-4

1943........

11 767

42-7

1951........

38826

140-8

1944 ........

1945 ........

17205

22 397

62-4

81-2

1952........

39111

141-9

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1951 och 1952 varit ca 9 procent lägre än under 1950. Partihandelns inköp

under de båda senaste åren äro dock, med undantag för år 1950, de största

som förekommit under den period, som redovisas i tabellen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

25*

Bilaga 3.

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på

vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid, som förflutit

sedan inom jordbruksnämnden våren 1952 upprättades motsvarande

sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finnas

intagna i en särskild tabellbilaga.1 2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Liksom föregående regleringsår gäller under regleringsåret

1952/53 garantipriser för odlarnas försäljning av fullgod brödsäd.

Vissa ändringar ha vidtagits beträffande den successiva prisstegringen,

vilken under tiden 1 september 1952—10 januari 1953 varit större än föregående

år och varit så genomförd att den per den 1, 11 och 21 i varje månad

ökat med 15 öre fram till den 10 januari 1953, varefter den åter sänkts

till 10 öre var tionde dag.

Leveranstid

Priser i kronor

normalkvalitet

per 100 kg för vara av

med 16''5 % vattenhalt

1—10

augusti

1952 ..........

Vårvete

54: 80

Höstvete

52: 80

Råg

48: 30

11—20

1952 ..........

54: 90

52: 90

48:40

21—31

»

1952 ..........

55: 00

53:00

48: 50

1—10

september 1952 ..........

55:10

53:10

48: 60

11—20

»

1952 ..........

55:25

53: 25

48:75

1—10

januari

1953 ..........

56: 90

54: 90

50:40

11—20

»

1953 ..........

57: 00

55:00

50: 50

O. S. V.

maj

fram till och med den 21

1953, då priserna bli......

58: 30

56: 30

51:80

Vid leverans till prisort äro garantipriserna de ovan angivna. Vid leverans

till annan ort än prisort minskas garantipriset med kostnaderna för

transport från mottagningsorten till närmaste prisort. I fråga om Gotland

reduceras fraktavdraget med 75 öre per deciton, som lämnas i form av

fraktbidrag från spannmålsbolaget.

Samtliga angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod

vara av annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler.

På grund av den kvalitetsförsämring, som kunnat konstateras speciellt

på 1952 års vårveteskörd till följd av de dåliga bärgningsförhållandena har

jordbruksnämnden genomfört vissa tillfälliga ändringar i bestämmelserna

för kvalitets- och prisregleringsskalorna för vårvete av 1952 års skörd.

1 Se Kungl. Maj:ts prop. nr 236/1952.

2 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är fortfarande fri.

Vid försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget gälla dock vissa av

jordbruksnämnden fastställda priser. Fram till den 1 april 1952 voro dessa

fastställda som högsta priser vid försäljning till förbrukare. Därefter ha endast

priser vid försäljning från spannmålsbolaget fastställts och inga föreskrifter

lämnats om storleken av handelsmarginalerna. Försäljningarna från

spannmålsbolaget avse uteslutande importerad vara. Denna utgöres huvudsakligen

av majs, men under första halvåret 1952 salufördes även rätt betydande

kvantiteter sorghum. Importen av denna vara har numera upphört

och spannmålsbolagets lager därav äro obetydliga. Vidare ha smärre kvantiteter

korn saluförts av bolaget. Medelpriserna för vithavre och korn till

producenter enligt gällande noteringar från och med februari 1952 framgå

av efterföljande sammanställning. Uppgifterna avse kronor per deciton.

Februari.............

Vithavre

......... 33:38

Korn

34: 84

Mars ...............

......... 33:13

34:92

April................

......... 33:67

36:10

Maj.................

......... 35:48

38: 57

Juni.................

......... .

—

Juli.................

......... .

—

Augusti..............

......... —

—

September...........

......... 33:14

36:11

Oktober.............

......... 33:28

35: 55

November ...........

......... 34:45

36: 56

December............

......... 34:66

36:38

Januari..............

......... 34:59

36:40

Februari.............

......... 33:69

36:28

Priset på majs var vid 1952 års början 37 kronor 50 öre per deciton och

från och med den 19 februari samma år 38 kronor 50 öre per deciton, i båda

fallen fastställt som förbrukarpris. Bestämmelserna om högsta förbrukarpris

slopades den 1 april 1952. Spannmålsbolagets nettoutförsäljningspris

utgjorde då, liksom dessförinnan, 37 kronor 20 öre per deciton. Detta pris

höjdes den 1 maj till 40 kronor 20 öre och den 1 juni till 43 kronor 50 öre.

Från och med den 11 augusti 1952 är priset 45 kronor 50 öre per deciton.

Till dessa priser komma således handelsmarginalerna, innan förbrukarpriset

erhålles. Priset på sorghum har vid samtliga här nämnda tillfällen varit 3

kronor lägre än priset på majs. Även priserna på annan av spannmålsbolaget

importerad fodersäd ha undergått successiva höjningar.

Liksom i fråga om fodersäd gäller vid spannmålsbolagets försäljningar av

oljekraftfoder, utländskt kli och fiskfodermjöl vissa av jordbruksnämnden

fastställda priser. Även för dessa varor — vad fiskmjöl beträffar från och

med den 7 februari 1952, och för de båda andra varorna från och med den

1 april 1952 — ha bestämmelserna om högsta förbrukarpris slopats. För alla

andra fodermedel är prisbildningen numera helt fri, sedan prisstoppsbestämmelserna

för foderjäst och dinatriumfosfat slopats under 1952. Importen av

fiskmjöl har numera lämnats helt fri, sedan spannmålsbolagets medverkan

vid denna icke längre är behövlig.

Spannmålsbolagets nettopris vid försäljning av oljekraftfoderblandning

var vid ingången av år 1952 48 kronor 30 öre per deciton. Intill den 1 april

1952 har även fastställts högsta pris vid försäljning till förbrukare, nämligen

50 kronor per deciton. Efter nu nämnda datum är förbrukarpriset fritt

men det nettopris om 48 kronor 30 öre per deciton för spannmålsbolagets

försäljningar, som gällde vid 1952 års ingång, gäller tillsvidare oförändrat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

27*

även efter den 1 april 1952. Fri försäljning är numera medgiven även för

linfröfodermedel, extraherat rapsmjöl samt kokoskakor. För linkaksmjöl var

spannmålsbolagets nettopris vid ingången av år 1952 54 kronor 30 öre per

deciton och för rapsmjöl 40 kronor 30 öre per deciton. Motsvarande högsta

förbrukarpriser utgjorde intill den 1 april 1952 respektive 56 och 42 kronor

per deciton. Efter nu nämnda datum är förbrukarpriset fritt och de nämnda

nettopriserna gälla tills vidare. Priset på kokoskakor, av vilka den fria försäljningen

började i januari 1952, överensstämmer med priset på oljekraftfoderblandningen.

Förbrukarpriset på utländskt vetekli, som den 1 januari

1952 utgjorde 33 kronor per deciton, har ävenledes höjts vid upprepade

tillfällen. Det höjdes sålunda den 19 februari 1952 till 33 kronor 50 öre per

deciton. Sistnämnda pris svarade mot spannmålsbolagets nettopris 31 kronor

70 öre per deciton. Efter den 1 april 1952 ha inga förbrukarpriser fastställts.

Bolagets nettopris höjdes den 1 maj samma år till 33 kronor 70 öre

per deciton och har sedan den 1 juni utgjort 35 kronor 50 öre per deciton.

Priserna på svenskt kli av vete och råg ha undergått höjningar i samband

med prishöjningarna på importerat kli. Priset på svenskt havrekli har däremot

sjunkit rätt avsevärt, vilket beror på att tillgången på andra mera

högvärdiga fodermedel under det sistförflutna året varit god. De av lantbruksförbundet

sedan februari 1952 noterade priserna framgå av följande

sammanställning. Uppgifterna avse medelpriser i kronor per deciton vid

kvarnar.

Svenskt

Svenskt

Svenskt

vetekli

rågkli

havrekli

1952 Februari ..............

.......... 34:30

32:92

21: 33

Mars..................

.......... 34:48

32:96

21: 17

April...................

.......... 35:58

33:19

19: 47

Maj ...................

.......... 37:53

33:82

18: 83

Juni...................

.......... 38:81

34: 45

18: 67

Juli....................

.......... 38:90

34:53

18: 52

Augusti................

.......... 38:96

34: 63

18: 42

September..............

.......... 38:23

33: 38

17: 28

Oktober ..............

.......... 37: 17

32:23

16:50

November..............

.......... 38:38

32:90

15: 63

December..............

.......... 38:95

33: 56

15: 50

1953 Januari................

.......... 39:54

34: 25

15: 50

Februari ..............

.......... 40:00

34:67

15: 50

Sedan februari 1952 utvisa priserna på hö och halm enligt lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avse medelpriser i kronor

per deciton på pressad vara till producent, på station i Mellansverige.

Vallhö

Höstsädshalm

Februari..............

........ 16: 28

6:00

Mars.................

........ 16:22

5: 88

April.................

......... 16:25

5: 83

Maj..................

........ ..

—

Juni..................

........ .

—

Juli..................

........ —

—

Augusti...............

....... .

—

September............

........ 13: 50

5:00

Oktober..............

........ 13:50

5:00

November.............

......... 13:88

5: 25

December............

........ 15:03

6: 00

Januari...............

......... 15:06

6: 13

Februari..............

......... 14:63

5: 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1952/53 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse

eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis av normalkvalitet

för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna ha varit följande: Under

tiden från kampanjens början till och med den 31 oktober 1952 49 öre,

1 november—31 december 1952 50 öre, 1—31 januari 1953 51 öre samt från

och med den 1 februari till kampanjens slut 52 öre, allt räknat per hektoliter

och stärkelseprocent fritt fabrik.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1952 års skörd ha odlare

erhållit ett grundpris av 7 kronor 35 öre per deciton ''säd 16 procents sockerhalt.

Härav var 30 öre att anse såsom ett för året utgående stimulanstillägg,

som skulle inräknas i jordbrukskalkylen. Något av odlingens omfattning beroende

stimulanstillägg har ej utgått under året. För varje tiondels procent,

varmed sockerhalten överstigit 16 procent, har som vanligt utgått ett tillägg

med 1/160 av grundpriset. Det för 1952 års skörd utbetalda genomsnittspriset

blev med här angivna och vissa andra tillägg och ersättningar 7 kronor

67 öre per deciton.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1952 års skörd erhålla odlare vid leverans

av vara med en vattenhalt av 18 procent och en renhetsgrad av 96

procent följande grundpriser:

för höstraps och höstrybsfrö............... 90 öre per kilogram

» vårraps och vårrybsfrö................. 83 » » »

» vitsen apsf ro............................ 80 » » »

» oljelinfrö ............................. 103 » » »

För oljeväxtfröer med annan vattenhalt och renhetsgrad verkställes prisreglering

enligt särskilda regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt,

erhåller ett grundpris, som ligger 2 öre lägre än de angivna priserna.

Spånadsväxter. För såväl 1951 som 1952 års skörd ha såsom riktpriser

gällt i fråga om linhalm 27 öre per kilogram och i fråga om hamphalm 15 öre

per kilogram. Priserna avse halm av grundkvalitet med 15 procents vattenhalt.

För avvikande kvalitet sker prisreglering enligt särskilda bestämmelser.

Mjölk- och mejeriprodukter m. m. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Den genomsnittliga

likviden för mejerimjölk under 1951/52 uppgick enligt kalkylsakkunnigas

beräkningar till 35,56 öre per kilogram, varav 5,66 öre statliga bidrag.

För år 1952/53 har preliminärt upptagits 37,27 öre per kilogram, varav

6,14 öre i bidrag.

Riksnoteringen på runmärkt smör, som sedan den 1 januari 1951 stått

oförändrad i 5 kronor 70 öre, höjdes från och med den 17 mars 1952 med

30 öre till 6 kronor per kilogram. Samtidigt höjdes normalpriset på mejerismör

och lantsmör vid försäljning till detaljhandlare från 5 kronor 85 öre

till 6 kronor 15 öre per kilogram och vid försäljning till förbrukare från 6

kronor 45 öre till 6 kronor 85 öre per kilogram. Den 24 maj 1952 genomfördes

en sänkning av smörpriset med 15 öre per kilogram såsom kompensation

åt konsumenterna för höjda priser på mjöl och bröd. Sedan konsumenterna

beräknats ha erhållit den avsedda kompensationen, höjdes smörpriserna

den 10 november med 15 öre till samma nivå som före den 24 maj.

Under tiden 24 maj—9 november har sålunda riksnoteringen på runmärkt

smör stått i 5 kronor 85 öre per kilogram, medan normalpriserna på mejerismör

och lantsmör varit 6 kronor per kilogram vid försäljning till detalj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

29*

handlare och 6 kronor 70 öre per kilogram vid försäljning till förbrukare.

Priserna på osaltat smör ligga 10 öre över nyss angivna priser.

Partipriserna (priset från mejeri) på runmärkt ost av sveciatyp höjdes

från och med den 17 mars 1952 med 30 öre per kilogram till 365 och 295

öre per kilogram helfet respektive halvfet vara. Konsumentpriserna höjdes

samtidigt med 50 öre per kilogram till 500 respektive 420 öre per kilogram.

Enligt överenskommelsen angående grunderna för prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1952/53 skall prissättningen på ost

vara fri under regleringsåret. Till följd härav upphävdes från och med den

25 augusti 1952 alla av jordbruksnämnden eller livsmedelskommissionen

utfärdade bestämmelser angående normalpriser på svensk och importerad

ost. Partipriserna på runmärkt ost av sveciatyp höjdes enligt Riksosts prislista,

gällande från och med den 25 augusti 1952, med ca 30 öre per kilogram.

Priserna på helfet och halvfet ost av minst 2 månaders ålder blevo därvid

395 respektive 325 öre per kilogram. Priserna vid försäljning till detaljhandlare

höjdes likaledes med 30 öre per kilogram och utgöra enligt nämnda

prislista för klassad och runmärkt helfet och halvfet ost av minst 2 månaders

ålder 420 respektive 350 öre per kilogram.

Normalpriserna på konsumtionsmjölk, som från och med den 14 januari

1952 höjdes med 3 öre per liter, ha sedan dess varit oförändrade. För konsumtionsmjölk,

som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5

procent och som försäljes i tillsluten glasflaska, har normalpriset enligt jordbruksnämndens

beslut den 13 november 1951 bestämts till 5 öre per liter

utöver det för 3-procentig mjölk gällande priset.

Normalpriserna på färsk grädde vid försäljning till förbrukare utgöra

sedan den 1 september 1951 flerstädes i riket 250 öre per liter för tunn och

580 öre per liter för tjock grädde (i Stockholm 600 öre och i Göteborg 590

öre).

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Prissättningen på hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur, häst och svin regleras genom normalpriser. Som

normalpriser gälla de partipriser, som av Sveriges slakteriförbund noteras i

Stockholm (tolfte prisområdet) med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram

för övriga prisområden. Normalpriserna äro rörliga i anslutning till

marknadsläget. Genom ett avtal med jordbruksnämnden har slakteriförbundet

utfäst sig att söka reglera prissättningen så att på helt år medelpriset

för samtliga köttvaror överensstämmer med den av Kungl. Maj :t och riksdagen

för regleringsåret 1952/53 angivna medelprisnivån. De priser, som

ansluta sig till denna medelprisnivå, kallas baspriser. Rörligheten i prisbildningen

har begränsats genom att det aktuella priset icke för någon varugrupp

vid något tillfälle får överstiga basprisnivån med mer än 20 procent.

De baspriser, som den 1 mars 1953 gälla för tolfte prisområdet, återges här

nedan (putsad vara i öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

slut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Gödkalv

Späd-

kalv

Häst

I.....

. 317

332

314

338

438

298

232

III.....

. 287

292

292

313

363

278

222

till eller liulv

kropp av gödsvin suggfläsk,

med huvud renskuret

och folier

Extra prima......... -— 337

Prima............... 368

opaginerad Kontrollera mot PDF

30*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Priserna på styckade köttvaror av nötkreatur, häst och svin samt charkuterivaror

vid försäljning till förbrukare äro sedan februari 1952 fria. Genom

en överenskommelse mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden,

å ena, och handelns organisationer å andra sidan, har ett avtal emellertid

träffats om handelsmarginalernas storlek.

För fårkött är prisbildningen helt fri i samtliga handelsled.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom

ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna. För regleringsåret

1952/53 innebära dessa bl. a. att äggpriset skall vara fritt intill en övre

gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre per kilogram till producenter i

södra Sverige. Vid denna gräns gäller att Sveriges export- och importförening

för ägg skall vara skyldig att importera i den mån så är möjligt utan

förlust och att export icke får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.

Medelpriset för regleringsåret 1952/53 har beräknats till 3 kronor

30 öre per kilogram. För att uppnå detta medelpris äger föreningen utbetala

bidrag vid export av ägg, då utlandspriserna ligga under motsvarande

svenska priser. Bidragen finansieras i huvudsak genom medel, som influtit

genom avgifter vid export av ägg, då de utländska priserna legat högre än

motsvarande svenska priser.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre per kilogram på ägg i de viktigaste

produktionsområdena i Götaland) har från och med februari 1952

utvecklats på följande sätt.

1952 Februari ........

........ 263

1952 September........

....... 372

Mars............

........ 270

Oktober..........

....... 375

April............

........ 270

November........

....... 372

Maj.............

........ 270

December........

....... 337

Juni ............

........ 298

1953 Januari...........

....... 297

Juli.............

........ 315

Februari.........

....... 300

Augusti .........

........ 351

Handelsgödsel. (Jfr tabell 2.) Förbrukarpriserna på de inom landet tillverkade

gödselmedlen (kalkkväve, kalkammonsalpeter, ammoniumsulfat, superfosfat

och thomasfosfat) fastställas efter överenskommelse mellan myndigheterna

och tillverkarna. Prissättningen på importgödselmedlen (kalksalpeter,

chilesalpeter och kali) är fri. För år 1952/53 gälla följande priser.

Kronor per

deciton vid leverans

under tiden

Priset avser

leverans

Varuslag

i/e—ao/9 1952

l:a perioden be- taln.per ‘/io 1952

Vio 1952—81/i 1953

2:a perioden

betaln. per l/2 1953

Vä—31/6 1953

3:e perioden

betaln. per l/e 1953

banfritt å

följande

platser

Chilesalpeter, 16%......

_

37:40

importhamn

Kalksalpeter, 15''5 %____

24: 60

25:30

26:00

tariffhamn |

Kalkkväve, 18 % ......

31: 65

31: 65

32: 50

Svartvik "

Ammoniumsulfat, 20 8 %

—

31:80

32: 65

Ljungaverk

Kalkammonsalpeter,

20-5 % ..............

28:90

29: 55

30: 40

fabrik

Kali, 40 %............

16:85

17:45

18: 05

tariffhamn

Superfosfat, pulvr., 19''5 %

15: 70

16: 20

16: 70

fabrikshamn

> kornad,l )-5 %

16: 60

17: 10

17: 60

>

Thomasfosfat, 17 % ....

13:50

14: 00

14: 50

Domnarvet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

31*

Bilaga 4.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1951.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års

jordbruksutredning och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/

1949, 245/1950, 207/1951 och 236/1952 kompletterats med liknande undersökningar

för åren 1941—49, verkställda av statens livsmedelskommission

respektive statens jordbruksnämnd och för år 1950 av statistiska centralbyrån.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 mars 1951 överflyttades bl. a.

denna arbetsuppgift från jordbruksnämnden till statistiska centralbyrån.

Efter särskilt bemyndigande den 29 augusti 1952 har centralbyrån nu utfört

en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret

1951, och i det följande framlägges en sammanfattande redogörelse för

de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1951 kunnat utnyttjas sammanlagt 8 490

av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.

Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deldarationsundersökningar,

från brukningsenheter, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.

Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med 257,

vilka fördela sig på alla områden och inom dessa på samtliga storleksgrupper.

Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika skäl ej

kunnat avstå vissa deklarationer, dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats

på arrende, på grund varav brukningsenheterna måst uteslutas vid

denna bearbetning. Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu

i detalj bedöma verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets

omfattning; de synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med

föregående års resultat. Deklarationsmaterialets relativa fördelning på olika

storlek sgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena har, såsom

framgår av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående år.

I detta sammanhang vill centralbyrån meddela, att det är ämbetsverkets

avsikt, att med hjälp av primärmaterialet till 1951 års allmänna jordbruksräkning

inom den närmaste tiden göra ett aktuellt, på modern samplingsmetodik

grundat urval av jordbruk, vilket i fortsättningen skall ligga till

grund för undersökningar av detta slag. I samband härmed ämnar centralbyrån

även i övrigt ompröva metoden för dessa undersökningar.

Beträffande sättet för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående dcklara
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32* Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tafo. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna Ingående brukningsenheter.

......... 1

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Livsmedelskommissionens undersök- ]

2—5

5—10j

10-20

20—30

30—50j 50-100

Över

100

liga

ning för år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

104

3 456

199

605

1207

607

490

244

Södra och mellersta Sveriges skogs-

48

14

4 042

och dalbygder.................

874

1683

1086

213

124

Norra Sverige...................

1111

1143

368

27

—

—

2 649

Hela riket

2184

3 431

2 681

847

614

292

118

10147

Jordbruksnämndens undersökning

ning för är 1949.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

228

92

3 053

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

173

539

1067

527

197

427

94

43

12

3 682

och dalbygder.................

838

1541

957

Norra Sverige...................

952

1039

329

30

—

—

—

2 350

Hela riket

1983

3119

2 353

754

521

271

104

9 085

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1950.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

230

97

3 015

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

174

513

1061

523

417

95

44

12

3 544

och dalbygder.................

785

1469

940

199

Norra Sverige...................

890

969

303

26

—

—

—

2 188

Hela riket

1819

2 951

2 304

748

512

274

109

8 747

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1951.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

397

228

90

2 960

bygder........................

j Södra och mellersta Sveriges skogs-

172

505

1051

517

168

85

39

10

3 416

och dalbygder.................

762

1445

907

Norra Sverige...................

862

940

291

21

—

—

—

2 114

Hela riket

1796

2 890

2 249

| 706

i 482

267

| 100

8490

tionsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomstter

och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror per

hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen

ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella statistikens

uppgifter om avkastningen på åker och äng. Beräkningen av totalsiffrorna

för riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde

enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd

uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet

mellan å ena sidan den totala åkerarealen enligt 1944 års jordbruksräkning

vid samtliga brukningsenheter inom respektive storleksgrupp och område

samt å andra sidan åkerarealen vid de undersökta brukningsenheterna

inom samma storleksgrupp och område tagits till utgångspunkt för omräkningen.

Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster

och kostnader får beaktas, att den icke med säkerhet klargör den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 224.

33*

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsenheter på olika

storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

liga

Samtliga brukningsenheter med över

2 hektar åker enligt 1944 års jord-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

bruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

19

25

30

12

8

4

2

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

40

37

17

3

2

i

0

100

Norra Sverige...................

57

34

8

1

0

0

0

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning för år 1946 in-

gående brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

17

35

18

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

22

42

27

5

3

i

0

100

Norra Sverige...................

42

43

14

1

—

—

—

100

De i jordbruksnämndens deklarations- undersökning för år 1949 ingående

brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

18

35

17

14

7

3

100

och dalbygder.................

23

42

26

5

3

1

0

100

Norra Sverige...................

41

44

14

1

—

—

—

100

De i statistiska centralbyråns deklara- tionsundersökning för år 1950 ingå-

ende brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

17

35

17

14

8

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

22

41

41

44

27

14

6

3

1

0

100

100

Norra Sverige.....................

i

De i statistiska centralbyråns dekla- rationsundersökning för år 1951 in-

gående brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

17

36

17

13

8

3

100

och dalbygder................

23

42

27

5

3

0

0

ioo s

Norra Sverige...................

41

44

14

1

—

—

--

100 1

se över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom

jordbruket under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För

det första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna

successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.

Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit

fullständigare. Denna utveckling har varit särskilt markant i norra

Sverige. I samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har

vidare kontantlönernas andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa

senare även inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så

har framför allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket.

Ifrågavarande förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en

raskare stegring av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster,

dels skett en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbru3*

Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

34*

ket än av de totala arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund

härav icke eu riktig bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom jordbruket på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i

berörda hänseende hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma

till användning för många ändamål, såsom specialundersökningar av olika

slag för jordbrukskalkylen, nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka

äro av den natur, att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda

strukturella förändringar inom jordbruket. Vid studium av resultaten från

dessa undersökningar bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna

avse kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att den

s. k. totalkalkylen för jordbruket avser produktionsår och ej tar hänsyn

till skogsbruket.

Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten hänsyn tagas

till att de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde

representera en något högre produktionsförmåga och mera rationella

driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid

undersökningen erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter

vara något för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla

de från år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsenheter med mindre än 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas, att vid

upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar vid

beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som eljest

skulle varit förhållandet.

I tidigare års redogörelser har 1938 använts som basår. De ovan nämnda

strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av ett senare

jämförelseår. I avvaktan på att nytt basår skulle fastställas för jordbrukskalkylen,

ansågs det lämpligt, att år 1946 tillsvidare i tabellerna användes

som utgångspunkt för jämförelserna. Detta system har använts vid undersökningarna

för åren 1949—1951. I samband med kommande omläggning

av dessa undersökningar torde år 1950 i fortsättningen bli basår

i anslutning till att produktionsåret 1950/1951 användes i jordbrukskalkylen.

Tabellerna i föreliggande redogörelse lämna uppgifter för åren 1946

och 1949—1951. Textframställningen behandlar emellertid i det stora hela

endast utvecklingen mellan åren 1950 och 1951.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster under år 1951, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas

A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4.

I tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra

och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra

Sverige — de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha

dessa omräknats till indextal med 1946 och 1950 som basår. I anslutning

till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster:

spannmål och frö varor; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och

trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur;

svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans

till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och get
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 35*

Ta b. 3. Jordbrukets kontanta Inkomster ären 1946 och 1949—1951, miljoner kronor.

1946

1949

1950

1951

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

304-3

483-2

504-9

508-4

sockerbetor......................

94-1

110-9

121-2

117-5

potatis m. m....................

68-6

68-7

66-8

77-4

hö, halm och grönfoder..........

12-6

7-0

5-9

5-9

Summa vegetabiliska produkter

479-6

669-8

698-s

709-2

hästar och nötkreatur............

191-3

206-2

240-3

281-0

svin och grisar.................

162-4

238-6

261-3

304-4

fjäderfä och ägg.................

50-4

70-5

79-1

83-1

mjölk till mejeri................

469-3

561-3

600-4

616-4

mjölk till enskilda...............

18-9

21-0

20-3

19-7

Summa animaliska produkter

892-3

1 097-6

1201-4

1304-6

diverse produkter................

10-1

11-8

9-7

11-4

Summa inkomster av försålda produkter

1882-0

1779-2

1909-9

2 025-2

Diverse inkomster........................

26-0

29-7

32-7

38-2

därav för körslor......................

15-5

14-1

13-7

18-5

Inkomster av skogsbruk..................

90-0

81-2

80-o

184-7

Arrenden och avgälder...................

19-0

21-8

21-6

21-5

Samtliga kontanta inkomster

1517-0

1911-9

2 044-2

2 269 6

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

45-1

68-9

71-9

61-5

sockerbetor......................

1-8

1-9

2-5

2-7

potatis m. m....................

30-9

41-0

42-2

47-5

hö, halm och grönfoder..........

4-5

3-2

3-7

4-2

Summa vegetabiliska produkter

82-3

115-0

120-3

115-9

hästar och nötkreatur............

125-6

148-6

173-2

209-5

svin och grisar..................

87-9

120-0

131-1

154-9

fjäderfä och ägg.................

30-6

43-3

48-1

50-6

mjölk till mejeri.................

292-7

381-3

412-3

432-9

mjölk till enskilda...............

16-3

19-4

17-8

17-7

Summa animaliska produkter

553-1

712-6

782-5

865-6

diverse produkter................

5-3

4-8

4-2

5-3

Summa inkomster av försålda produkter

6407

832-4

907-0

986-8

Diverse inkomster.......................

36-9

31-9

30-1

39-4

därav för körslor......................

30-5

23-4

20-9

29-1

Inkomster av skogsbruk..................

260-8

215-8

228-1

468-0

Arrenden och avgälder...................

9-1

11-0

12-3

13-8

Samtliga kontanta inkomster

9475

1091-1

1177-5

1508-0

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

1-2

3o

3-5

3-6

sockerbetor......................

—

--

—

—

potatis m. m....................

5-1

6-8

6-8

6-8

hö, halm och grönfoder..........

5-7

7-1

4-9

7-3

Summa vegetabiliska produkter

12-0

15-9

15-2

17-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

36*

Kunql. Maj:ts proposition nr 224.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946 och 1949—1951,

miljoner kronor.

1946

1949

1950

1951

hästar och nötkreatur............

36-6

45-3

45-6

60-7

svin och grisar..................

9-2

14-5

16-2

19-0

fjäderfä och ägg.................

1-8

4-7

5-8

7-3

mjölk till mejeri.................

135-3

182-0

204-1

207-3

mjölk till enskilda...............

9-6

10-5

11-0

10-4

Summa animaliska produkter

192-5

257-0

282-7

304-7

diverse produkter................

3-9

3-3

2-7

3-4

Summa inkomster av försålda produkter

208-4

276-2

300-6

325 8

Diverse inkomster.......................

67-7

53-8

41-3

53-3

därav för körslor .....................

63-9

49-8

36-5

48-1

Inkomster av skogsbruk.................

236-3

185-1

167-7

324-5

Arrenden och avgälder..................

5-2

5-5

5*7

5*4

Samtliga kontanta inkomster

5176

520 6

515 3

709-0

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

580-3

573-4

därav spannmål och frövaror..........

350-6

555-1

sockerbetor .....................

95-9

112-8

123-7

120-3

potatis m. m....................

104-6

115-5

115-8

131-6

hö, halm och grönfoder..........

22-8

17-3

14-5

17-5

Summa vegetabiliska produkter

573-9

800-7

834-3

842-s

hästar och nötkreatur............

353-5

400-1

459-1

551-2

svin och grisar.................

259-5

373-1

408-6

478-3

fjäderfä och ägg.................

82-8

118-5

133-0

140-9

mjölk till mejeri................

897-3

1124-6

1 216-8

1 256-0

mjölk till enskilda..............

44-8

50-9

i 49-1

47-9

Summa animaliska produkter

1637-9

2 067-2

2 266-e

2 474-9

diverse produkter...............

19-3

19-9

16-6

20-2

Summa inkomster av försålda produkter

2 231 1

2 887-s

3117 5

3 337-9

Diverse inkomster.......................

130-6

115-4

104-1

130-9

därav för körslor.....................

109-9

87-3

71-1

95-8

Inkomster av skogsbruk.................

587-1

482-1

475-8

977-2

Arrenden och avgälder..................

33-3

38-3

39-6

40-6

Samtliga kontanta inkomster

2 982-1

3 523 6

| 3 737-0

| 4 486-6

ter, fisk och vilt, ull, hudar och skinn m. in.), inkomster av skogsbruk; arrenden

och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och

dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m.,

ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter).

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1951 beräknats till 4 486,6 milj. kronor. Inkomstsumman för år

1950 uppskattades till 3 737,o milj. kronor. I jämförelse med år 1950 föreligger

sålunda en ökning med 749,6 milj. kronor eller med 20,i procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman härrör över hälften eller 2 474,9

milj. kronor (55,i procent) från försäljning av animaliska produkter, medan

inkomsterna av vegetabiliska produkter uppgå till 842,8 milj. kronor

(18,8 procent). Inkomsterna av skogsbruk ha för år 1951 beräknats till

977,2 milj. kronor (21,8 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfatta

nära 96 procent av samtliga inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224. 37*

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946 och 1949—1951. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter................

Animaliska produkter..................

Samtliga jordbruksprodukter............

Diverse inkomster......................

Skogsbruk.............................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

Animaliska produkter..................

Samtliga jordbruksprodukter............

Diverse inkomster......................

Skogsbruk .............................

Samtliga kontanta inkomster

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

Animaliska produkter..................

Samtliga jordbruksprodukter............

Diverse inkomster......................

Skogsbruk.............................

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

Vegetabiliska produkter................

Animaliska produkter..................

Samtliga jordbruksprodukter............

Diverse inkomster......................

Skogsbruk .............................

Samtliga kontanta inkomster I

År 1946 = 100

År 1950

= 100

1949

1950

1951

1951

139-7

145-7

147-9

101-5

123-0

134-6

146-2

108-6

128-7

138-2

146-5

106-0

113-9

125-5

146-4

116-7

90-2

88-8

205-2

231-0

1260

1348

149-6

111-0

139-8

146-3

140-9

96-3

128-9

141-5

156-5

110-6

129-9

141-6

154-0

108-8

86-5

81-6

106-9

130-9

82-8

87-5

179-5

205-2

1152

1243

1591

128-1

132-6

126-4

147-5

116-7

133-5

146-8

158-3

107-8

132-5

144-2

156-4

108-4

79-5

61-0

78-7

129-1

78-4

71-0

137-3

193-4

100-6

99-6

1370

1376

139-5

145-4

146-9

101-0

126-2

138-4

151-1

109-2

129-4

139-7

149-6

107-1

88-3

79-7

100-2

125-7

82-1

81-0

166-5

205-4

1182

1253

1505

120-1

I förhållande till år 1950 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

med 220,4 milj. kronor eller 7,i procent. Härav kommer största delen

på animaliska produkter, nämligen 208,3 milj. kronor (ökning 9,2 procent)

och på vegetabiliska produkter endast 8,5 milj. kronor (ökning l,o procent).

Skogsinkomsterna ha under år 1951 ökat med ej mindre än 501,4 milj. kronor,

motsvarande 105,4 procent.

ökningen mellan åren 1950 och 1951 i försäljningen av animaliska produkter,

208,3 milj. kronor, fördelar sig med 92,i milj. kronor på posten »hästar

och nötkreatur», 69,7 milj. kronor på posten »svin och grisar», 7,9 milj.

kronor på posten »fjäderfä och ägg» samt 38,6 milj. kronor på posten

»mjölk».

Relativt sett innebära dessa tal en ökning i fråga om samtliga animaliska

produkter med som förut nämnts 9,2 procent samt i fråga om hästar och

nötkreatur 20,i procent, svin och grisar 17,i procent, fjäderfä och ägg 5,9

procent samt mjölk 3,o procent.

ökningarna under år 1951 i inkomsterna av animalier äro i första hand

ett resultat av under året inträffade mer eller mindre starka prishöjningar

på de olika produkterna. Endast i fråga om slakten märktes en ökning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

38*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Ta b. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska

produkter i procent av kontanta inkomster av samtliga försålda produkter inom

olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1949—1951.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10—20

20—30

30-50 50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1946

12-6

17-4

25-5

34-3

40-9

46-2

50-2

34-7

1949

12-0

18-9

27-2

37-3

44-4

51-8

55-8

37-6

1950

10-7

18-1

26-6

35-7

42-8

52-0

54-2

36''6

1951

10-3

15-4

23-7

34-4

42-0

51-0

54-5

35-0

Animaliska produkter......

1946

86-6

81-3

73-8

65-1

58-4

53-1

49-2

64-6

1949

87-4

80-5

72-2

61-8

54-9

47-8

43-6

61-7

1950

88-8

81-3

73-1

63-7

56-5

47-6

45-2

62-9

1951

89''0

83-9

75-9

64-9

57-4

48-4

45-1

64-4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1946

1949

4-8

7-0

7''4

7-6

12-2

12-7

16-6

18-2

22-6

24-1

34-7

31-0

47- 0

48- 7

12-8

13-8

1950

5-4

6-9

12-1

17-7

25-1

331

49-6

13-3

1951

5-7

6-7

10-1

13-5

20-3

31-0

50-1

11-7

Animaliska produkter......

1946

94-3

91-8

87-2

82-4

76-4

62-9

52-7

86-3

1949

92-5

91-8

86-9

81-2

75-1

68-3

50-4

85-6

1950

94-2

92-6

87-6

81-4

74-1

66-4

50-0

86-3

1951

94-0

92-6

89-6

85-6

79-3

68-4

49-2

87-7

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1946

3-6

4-9

8-9

17-4

5-8

1949

3-6

5-o

8-6

20-8

5*8

1950

2-9

4-6

7-9

17-9

5o

1951

3-2

4-7

7-5

24''2

5-4

Animaliska produkter......

1946

94-4

93-6

88-9

79-5

92-4

1949

95-3

94-1

89-9

75-9

93-0

1950

96-6

94-5

90-5

79-1

94-0

1951

96-3

94-4

91-1

70-2

93-5

produktionen. Sålunda var slakten av storboskap betydligt större än under

år 1950, men även för andra djurslag, utom svin och får, förelåg en ökning.

Beträffande inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter märkes

ökning främst för posten »potatis m. in.», som stigit med 15,8 milj. kronor

(13,6 procent), men även posten »hö, halm och grönfoder» har ökat, nämligen

med 3,o milj. kronor (20,7 procent). Däremot ha inkomsterna av spannmål

och frövaror samt sockerbetor minskat under året. Sålunda redovisas

en nedgång för spannmål och frövaror med 6,9 milj. kronor (1,2 procent)

och för sockerbetor med 3,4 milj. kronor (2,7 procent).

Inkomstminskningen av spannmål och frövaror samt sockerbetor sammanhänger

med det under år 1951 försämrade skördeutfallet för brödsäd och

sockerbetor. I detta sammanhang må erinras om de svåra svartrostskadorna

påvetet. Prishöjningar förekommo under år 1951 även för olika vegetabilier.

Starkast synes prishöjningen ha varit för potatisen, som trots obetydligt

större skörd än år 1950, gav den största ökningen i inkomsterna.

Inkomsterna av skogsbruk ha efter år 1946 årligen undergått viss minskning.

Såsom i föregående års redogörelser framhållits, kännetecknades nämnda

år av ett toppläge i fråga om skogsinkomster, orsakat av prisstoppets

upphävande den 1 juli 1946 och i samband därmed ökning av avverkning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

39*

arna; omläggningen av taxeringsförfarandet torde även ha medverkat. Nedgången

från år 1947 till år 1948 berodde främst på en minskning av de avverkade

kvantiteterna, föranledd av avverkningspliktens upphävande sommaren

1948. Den fortsatta minskningen under åren 1949 och 1950 torde i

första hand sammanhänga med de prissänkningar på massaved, som förekommo

under år 1949 och som blevo bestående under större delen av år

1950.

Under år 1951 ha skogsinkomterna åter starkt ökat och i jämförelse med

år 1950 mer än fördubblats. Skogsinkomsternas utveckling under de senaste

åren framgår av nedanstående sammanställning.

Inkomster av skogsbruk.

År Milj. kronor Index

1946 ............ 587-1 100

1949 ............ 482-1 82-1

1950 ............ 475-8 81-0

1951 ............ 977-2 166-4

Orsaken till den starka ökningen av skogsinkomsterna under år 1951

är de kraftiga prisstegringar på skogsprodukter, främst massaved men även

brännved och sågtinnner, som ägde rum särskilt under årets senare hälft

och som stimulerade till ovanligt stora avverkningar. Under detta år synas

även ovanligt stora skogsposter ha försålts på rot.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga vissa olikheter. I jämförelse med år 1950 har norra Sverige den

största ökningen av jordbrukets samtliga kontanta inkomster, nämligen

37,6 procent, under det att inkomstökningen i södra och mellersta Sverige

är 28,i procent för skogs- och dalbygderna och 11,o procent för slättbygderna.

Enligt tabell 4 förklaras den gynnsamma utvecklingen inom samtliga

områden främst av starkt ökade skogsinkomster. Inkomsterna av försålda

vegetabiliska produkter ha ökat med 16,7 procent i norra Sverige, under

det att södra och mellersta Sveriges slättbygder visa obetydlig ökning

samt skogs- och dalbygderna 3,7 procent minskning. Inkomsterna av animaliska

produkter däremot ha ökat i ungefär samma omfattning i hela landet.

Förskjutningarna i de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse belysas

närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av

jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna.

1946

1949

1950

1951

Vegetabiliska produkter................

19-3

227

22-3

18''8

Animaliska produkter..................

54-9

587

60-7

55-1

Skogsbruk............................

19-7

13-7

12-7

2U8

Diverse inkomster.....................

61

4-9

4-3

43

Samtliga kontanta inkomster

1000

100 0

100-0

1000

Den starka ökningen av skogsinkomsterna sätter sin prägel på denna

fördelning för år 1951; den visar likhet med motsvarande siffror för år

1946 med dess relativt stora skogsinkomster.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsvis

i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell

5. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska

produkternas relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek

opaginerad Kontrollera mot PDF

40*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

samt att den genomgående är större inom slättbygderna i södra och mellersta

Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av samtliga kontanta inkomster och av försäljningsinkomsterna

på rikets tre huvudområden erhålles följande procentuella

fördelning.

Samtliga kontanta inkomster

1946

1949

1950

1951

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

50-9

54-2

547

50-6

dalbygder .........................

318

310

31-5

33-6

Norra Sverige ......................

17 3

14-8

13 8

15 8

Hela riket

100 0

1000

100-0

100-0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

620

616

613

60-7

dalbvgder .........................

28-7

28-8

291

29-6

Norra Sverige.......................

93

9-6

9‘6

9-7

Hela riket

100-0

100-0

1000

100-0

Tablån visar, att andelen av jordbrukets samtliga kontanta inkomster år

1951 ökat något för södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och

norra Sverige men minskat för slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter har fördelningen

på de olika områdena ej undergått några nämnvärda förändringar under de

två senaste undersökta åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;

gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på

hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får, getter och fjäderfä; inköp

av döda inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse

driftskostnader (bl. a. elektrisk kraft samt bränn- och smörjolja) jämte

räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning

av yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande

dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader

icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas

vara mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen

av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda

slutsatser böra dragas.

Besultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas samtliga kontanta utgifter år 1951

ha uppgått till sammanlagt 3 003,8 milj. kronor, vartill komma ytterligare

88,7 milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 87,3 milj. kronor

för ny-, till- och ombyggnader. Motsvarande utgifter år 1950 utgjorde respektive

2 605,7, 69,8 och 79,6 milj. kronor. I jämförelse med år 1950 ökade

således samtliga kontanta utgifter år 1951 med 398,i milj. kronor eller 15,3

procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 41*

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter Åren 1946 och 1949—1951, miljoner kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm in. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm in. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1949

1950

1951

10-6

13-4

14-4

15-0

356-7

401-9

405-0

440-6

51-5

70-9

71-4

80-2

91-4

128-9

142-5

154-4

6-4

7-3

6-7

7-1

23-6

32-7

34-5

39-2

96-8

126-8

148-3

167-7

82-1

94-8

106-1

119-2

41-5

86-2

90-3

103-2

56-5

75-6

77-2

86-2

78-3

112-9

120-2

134-2

145-7

208-1

229-7

262-4

54-4

59-2

61-4

66-7

1095 5

1418 7

1507-7

1676-1

15-6

36-2

46-3

51-o

32-3

39-2

39-1

37-5

4-7

5-7

6-2

7-1

173-5

193-2

194-2

227-7

28-8

34-1

34-2

42-0

48-4

73-4

82-0

101-3

3-7

3-9

3-9

3-9

12-G

16-2

17-2

23-4

53-5

66-7

72-5

81-7

59-7

70-5

79-7

87-6

26-4

38-1

41-0

50-4

26-7

34-0

35-8

40-9

51-3

76-3

86-0

119-0

71-2

98-3

110-1

129-1

23-0

25-5

27-0

29-7

588-5

735-9

789-8

9438

9-4

19-6

18-9

31-4

26-8

24-7

28-7

37-0

2-2

2-4

2-5

3-0

103-4

92-8

82-5

113-9

10-7

12-5

13-2

13-9

15-2

20-2

23-1

26-7

1-0

l-i

1-0

1-0

13-7

20-2

19-7

22-3

15-8

20-9

21-3

22-6

26-3

25-7

26-0

31-6

12-3

16-0

16-8

21-5

7-8

10-3

10-0

12-2

22-3

37-8

34-9

47-7

33-4

45-3

48-5

57-9

8-4

8-4

8-7

9-6

272-5

3130

308-2

388-9

3-6

4-4

4-7

6-3

9-7

16-0

11-9

12-9

opaginerad Kontrollera mot PDF

42*

Kangl. Maj.ts proposition nr 224.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1949—1951,

miljoner kronor.

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1949

1950

1951

17-5

21-5

23-0

25-1

633-6

687-9

681-7

782-2

91-0

117-5

118-8

136-2

155-0

222-5

247-7

282-4

11-1

12-3

11-6

12-0

49-9

69-1

71-4

84-9

166-1

214-4

242-1

272-0

168-1

191-0

211-8

238-4

80-2

140-3

148-1

175-1

91-0

119-9

123-0

139-3

151-9

227-0

241-1

300-9

250-3

351-7

388-3

449-4

85-8

93-1

97-1

105-9

1951-5

2 468-2

2 605-7

3003 8

28-6

60-2

69-8

88-7

68-8

79-9

79-6

87-3

Som framgår av tabell 7 ha de relativa utgiftsökningarna för hela riket

i förhållande till år 1950 varit av ungefär samma storleksordning för posterna

»arbetslöner», »inköp av förnödenheter», »inköp av levande och döda

inventarier» samt »diverse driftskostnader», som stigit med 13,9—15,7 procent.

Orsaken till ökningen av kostnaderna för arbetslöner äro dels de under

året höjda timlönerna för lantarbetarna, dels lönerna i samband med

de starkt ökade skogsavverkningarna. Posterna »underhåll av inventarier

och byggnader» samt »räntor» ha ökat med 20,9 respektive 9,i procent. Dessa

ökningar ha i första hand orsakats av de under året starkt stegrade kostnaderna

för underhåll och förbättringar av byggnadsbeståndet men även av

höjda kostnader, på grund av att maskinbeståndet alltmer utökats.

Om man närmare undersöker kostnadsutvecklingen för de i tabell 6 angivna

delposterna, framträder stark stegring för fyra av de under rubriken

»inköp av förnödenheter» ingående varugrupperna, nämligen »kraftfoder och

betmassa», »gödselmedel och torvströ», »spannmål och frövaror» samt

»hö, halm in. fl. fodermedel», som stigit med respektive 12,4, 14,o, 14,6 och

18,9 procent. Denna stegring förklaras främst av de under året ökade priserna

på dessa förnödenheter. Delposten »potatis och rotfrukter» har undergått

obetydlig ökning.

De hittills anförda siffrorna för kontanta utgifter avse riket i dess helhet.

Av tabell 7 framgår den procentuella kostnadsförändringen beträffande

huvudposterna inom de 3 huvudområdena i förhållande till åren 1946

och 1950. Samtliga kontanta utgifter ha ökat med 11,2 procent i södra och

mellersta Sveriges slättbygder, 19,5 procent i skogs- och dalbygderna samt

24,6 procent i norra Sverige. Liksom i fråga om utvecklingen av de totala

kontanta inkomsterna har alltså ökningen även i fråga om utgifterna varit

störst i norra Sverige. Beträffande kostnaderna för arbetslöner föreligger

ökning inom alla tre områdena, uppgående till respektive 8,8, 17,3 och 38,i

procent. Som förut nämnts ha timlönerna höjts under år 1951 men den starka

uppgången särskilt för skogs- och dalbygderna och norra Sverige sammanhänger

med den under år 1951 ökade omfattningen av skogsbruket.

För norra Sverige har skogsbruket större relativ betydelse än för de båda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 43*

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1949—1951. Indextal.

År 1946 = 100

År 1950

= 100

1949

1950

1951

1951

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

112-7

113-5

123-5

108-8

Inköp av förnödenheter.................

136-0

149-6

166-4

111-2

Inköp av levande och döda inventarier ...

146-4

158-9

179-9

113-3

Underhåll av inventarier och byggnader ..

139-7

146-4

163-4

111-6

Diverse driftskostnader...................

142-9

157-7

180-1

114-2

Räntor.................................

108-8

112-9

122-5

108-5

Samtliga kontanta utgifter

1295

1376

1530

111-2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.

Arbetslöner.............................

111-4

111-9

131-2

117-3

Inköp av förnödenheter.................

132-0

142-7

171-6

120-2

Inköp av levande och döda inventarier ...

126-2

140-3

160-3

114-3

Underhåll av inventarier och byggnader . .

141-6

156-3

205-2

131-3

Diverse driftskostnader..................

138-0

154-6

181-3

117-3

Räntor.................................

111-2

117-2

129-2

110-2

Samtliga kontanta utgifter

1261

1854

1617

1195

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

89-7

79-8

110-2

138-1

Inköp av förnödenheter.................

133-1

139-0

153-6

110-5

Inköp av levande och döda inventarier ...

108-0

110-7

137-5

124-2

Underhåll av inventarier och byggnader . .

159-4

148-7

198-4

133-4

Diverse driftskostnader..................

135-6

145-3

173-3

119-2

Räntor.................................

99-1

103-6

113-4

109-4

Samtliga kontanta utgifter

llö-i

1181

1409

1246

Hela riket.

Arbetslöner.............................

108-6

107-6

123-5

114-7

Inköp av förnödenheter.................

134-4

146-2

166-5

113-9

Inköp av levande och döda inventarier ...

133-4

144-9

166*5

114-9

Underhäll av inventarier och byggnader . .

142-8

149-9

181-2

120-9

Diverse driftskostnader..................

140-5

155-1

179-5

115-7

Räntor.................................

108-5

113-1

123-4

109-1

Samtliga kontanta utgifter

126-5

1335

1539

1153

Övriga områdena. De under år 1951 starkt ökade avverkningarna och de

därmed ökade möjligheterna till skogskörslor ha medfört, att lejd arbetskraft

måst anlitas i betydligt ökad omfattning. För tidigare år med mindre

omfattning av skogsbruket ha lönekostnaderna för norra Sverige legat lägre

än för de övriga områdena, beroende av att en proportionellt stor del av arbetet

i såväl jordbruket som skogsbruket där utföres av jordbrukarna själva

och deras familjemedlemmar. Kostnaderna för underhåll av inventarier och

byggnader ha under året ökat inom samtliga områden; i södra och mellersta

delarna av landet med 11,6 respektive 31,3 procent och i norra Sverige med

33,4 procent. Denna allmänna stegring tyder på att en icke ringa del av de

under året ökade skogsinkomsterna använts för underhåll och förbättringar

av främst byggnadsbeståndet. Större regionala olikheter framträda ej beträffande

övriga delposter (jfr tab. 7).

Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella

andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under åren 1946 och

1949—1951.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44* Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

1946

1949

1950

1951

Arbetslöner.............................

32-5

279

26-2

26-0

Inköp av förnödenheter.................

24-2

25-8

26-5

26-2

Inköp av levande och döda inventarier...

12-7

134

13-8

13-8

Underhåll av inventarier och byggnader ..

12-5

140

14-0

14-7

Diverse driftskostnader..................

13 7

15-1

15-8

15-8

Räntor.................................

4-4

3-8

3-7

3-5

Samtliga kontanta utgifter 100-0

100-0

100-0

100-0

Tablån visar, att arbetslönernas andel av samtliga kontanta utgifter efter

en tidigare fortgående minskning hållit sig nära oförändrad under de två

sista åren. Kostnaderna för inköp av förnödenheter ha efter tidigare ökning

något minskat, medan underhållskostnadernas andel däremot ökat. Kostnaderna

för inköp av inventarier av olika slag och diverse driftskostnader visa

oförändrade andelar under de två sista åren. Uppgifter om arbetslönernas

och ränteutgifternas betydelse vid olika egendomsstorlek finnas angivna i

tabell 8.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbrpksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna per

hektar jordbruksjord mellan åren 1950 och 1951 relativt sett ökat i ungefär

samma omfattning i flertalet storleksgrupper inom södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder och norra Sverige. För slättbygderna är ökningen

av något mindre storleksordning. Beträffande utgifterna per arealenhet

föreligger liksom för inkomsterna ungefär lika stor ökning för skogs- och

dalbygderna som för norra Sverige, medan ökningen är något mindre för

slättbygderna.

Att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord under år 1951

liksom tidigare i regel varit högre i norra Sverige än i södra och mellersta

delarna av landet beror framförallt därpå, att vanligen jämförelsevis stora

skogsarealer ingå i brukningsenheterna i norra Sverige, medan till desamma

hörande åkerareal är förhållandevis liten. Det har således varit inkomsterna

av skogsbruket, som verkat höjande på dessa siffror. Under år 1950, då

skogsinkomsterna voro särskilt låga i norra Sverige, voro även de kontanta

inkomsterna per hektar jordbruksjord lägre.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsenheter

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell 11,

i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska

och animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt

redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade

per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika

storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224

45*

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1949—1951.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1946

12-2

16’1

25-1

30-8

35-6

40-7

46-2

32-6

1949

9-3

13-9

20-7

26-5

32-3

36-4

40-9

28-3

1950

8-3

13-1

19-6

24-8

30-5

34-9

39-4

26-9

1951

9-2

130

18-9

24-7

29-5

34-2

39-2

26-3

Räntor....................

1946

3-9

5-2

4-5

4-9

5-1

5-3

6-2

5-0

1949

30

4-0

3''8

3-9

4-3

4-7

4-7

4-2

1950

2-6

3-8

3-6

3-9

4-4

4-5

4-6

4-1

1951

2-7

3-7

3-6

3-9

4-2

4-4

4-5

4-0

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1946

20-2

25-5

31-8

34-5

39-5

44-5

43-5

29-7

1949

17-3

21-6

26-8

31-1

38-3

40-8

41-7

26-3

1950

16-0

20-3

25-3

29-7

36-0

37-5

38-8

24-6

1951

16-9

20-7

24-6

28-3

340

36-3

35-5

24-1

Räntor....................

1946

30

3-3

4-0

4-5

4-8

6-4

6-0

3-9

1949

2-5

3-0

3-5

4-0

4-2

6-1

4-4

3-5

1950

2-5

2-9

3-6

3-8

4-4

6o

4-5

3-4

1951

2''1

2-7

3-2

3-8

3-9

5-4

4-9

3-1

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1946

35-4

36-5

42-5

55-2

37-9

1949

25-0

28-8

37-3

46-4

29-6

1950

22-0

26-5

34-5

41-0

26-8

1951

25-8

29-5

34-9

44-1

29-7

Räntor....................

1946

30

3-2

3-1

2-4

3-1

1949

2-7

2-8

2-8

1-6

2*7

1950

2-9

2-8

3-0

1-7

2-8

1951

2-5

2-6

2-4

1-9

2-5

Hela riket.

Arbetslöner................

1946

25-2

25-9

29-2

32-5

36-5

41-5

45-9

32-3

1949

18-7

21-2

24-4

28-0

33-5

37-2

41-1

27-9

1950

16-7

19-6

22-9

26-3

31-6

35-4

39-3

26-2

1951

18-9

20-6

22-5

26-1

30-5

34-7

38-7

26-0

Räntor....................

1946

3-2

3-8

4-2

4-8

5-0

5-5

5-3

4-4

1949

2-7

3-2

3-6

3-9

4-2

4-9

4-6

3-8

1950

2-7

31

3-6

3-8

4-3

4-7

4-6

3-7

1951

2-4

2-9

3-3

3-8

4-1

4-5

4-6

3*5

egendomsstorlek; den, är störst inom slättbygderna samt avsevärt mindre

inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska produkternas

ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande areal; den visar

obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och mellersta delen av

landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden är den större än i

norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige

och minst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

I jämförelse med år 1950 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

under år 1951 ökat inom alla tre områdena och inom samtliga storleksgrupper;

ökningen är starkast i norra Sverige. Såsom förut nämnts sammanhänger

denna genomgående ökning med dels de höjda timlönerna, dels,

opaginerad Kontrollera mot PDF

46*

Kiingl. Maj.ts proposition nr 224.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och

1949—1951.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20—30

30-50 50-100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1946

828

744

718

699

709

704

693

714

slättbygder

1949

1122

947

904

904

897

869

842

900

1950

1196

1022

972

967

959

917

902

963

1951

1395

1168

1100

1076

1052

1011

952

1069

Södra och mellersta Sveriges

1946

995

897

775

679

675

606

594

816

skogs- och dalbygder

1949

1137

1007

891

808

793

681

907

943

1950

1219

1084

973

866

846

792

921

1018

1951

1660

1413

1229

1043

1074

937

1006

1304

Norra Sverige

1946

1190

1016

909

987

.

.

1056

1949

1208

1033

902

1017

.

.

.

1070

1950

1203

1003

918

1098

.

.

.

1063

1951

1733

1371

1242

1305

•

•

1471

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

slättbygder

1949

784

627

610

654

675

708

722

668

1950

833

677

657

692

717

727

775

710

1951

940

771

739

773

798

815

824

790

Södra och mellersta Sveriges

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

skogs- och dalbygder

1949

702

630

601

672

620

586

822

636

1950

754

681

647

613

657

671

804

683

1951

901

821

775

727

816

783

904

816

Norra Sverige

1946

655

602

485

574

.

.

.

556

1949

731

598

580

663

.

.

645

1950

726

578

575

699

.

.

636

1951

921

715

731

844

•

•

797

och till större delen, med de under år 1951 starkt ökade skogsavverkningarna.

De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsenheter

av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium av

tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna

av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid

härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman med jordbrukarnas

försäljning och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna

äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna anställa vid avverkningar

åt skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarfamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av

motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till

totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per hektar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

47*

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1916 och 1949—1951.

Indextal: 1946= 100.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20-30

30—50 50-100

1

över

100

liga

Samlliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1949

135-5

127-3

126-0

129-3

126-5

123-5

121-5

126-1

slättbygder

1950

144-4

137-3

135-5

138-2

135-2

130-3

130-2

134-9

1951

168-5

156-9

153-3

153-8

148-3

143-6

137-5

149-7

Södra och mellersta Sveriges

1949

114-2

112-2

115-0

119-0

117-5

112-2

152-8

115-6

skogs- och dalbygder

1950

122-4

120-8

125-5

127-7

125-5

130-6

155-1

124-8

1951

166-8

157-5

158-5

153-6

159-2

154-6

169-4

159-8

Norra Sverige

1949

101-5

101-6

99-2

103-1

101-3

1950

101-1

98-7

101-0

111-3

100-6

1951

145-6

134-9

136-6

132-3

.

.

139-3

Samtliga kontanta utgi/ler.

Södra och mellersta Sveriges

1949

135-4

131-1

130-1

134-2

128-9

128-0

124-8

129-6

slättbygder

1950

143-8

141-6

140-1

142-0

136-9

131-4

134-0

137-7

1951

162-3

161-1

157-8

158-7

152-5

147-4

142-4

153-1

Södra och mellersta Sveriges

1949

122-8

125-6

127-7

125-9

124-2

115-4

157-9

126-6

skogs- och dalbygder

1950

132-0

135-8

137-4

134-8

131-0

132-2

154-4

135-9

1951

157-7

163-8

164-6

159-9

163-5

154-1

173-6

162-4

Norra Sverige

1949

111-6

119-1

119-5

115-5

115-9

1950

110-9

115-2

118-6

121-8

114-3

1951

140-7

142-4

150-8

147-0

.

.

143-2

jordbruksjord och per brukningsenhet. Huvudresultaten av denna del av

undersökningen redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad förut anförts

om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över längre

tidsperioder icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.

De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för

riket stigit med 27,8 procent i jämförelse med år 1950. I överensstämmelse

med förändringarna i förhållandet mellan kontanta inkomster och kontanta

utgifter visa även nettointäkterna, att år 1951 varit gynnsammare för norra

Sverige och för skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige. Nettointäkterna

av jordbruksfastighet ha nämligen där ökat med 45,4 respektive

38,o procent, medan södra och mellersta Sveriges slättbygder visa en ökning

med blott 11,5 procent. Beträffande övriga slag av nettointäkter konstateras

även en allmän höjning i förhållande till år 1950.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha beräkningar

utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt självdeklarationerna

kommit jordbrukarfamiljen till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet lagts

skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med ett belopp,

som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp

utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de sex

senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för

fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 14.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224,

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och omr&den åren 1946 och 1949—1951.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5-10

10-20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster av försålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

slättbygder

1949

123

167

232

319

378

415

417

315

1950

121

172

245

326

387

439

444

329

1951

123

158

233

333

399

458

464

334

Södra och mellersta Sveriges

1946

30

43

66

81

in

159

225

711

skogs- och dalbygder

1949

56

57

87

118

154

177

374

99

1950

47

57

93

123

174

212

394

104

1951

55

61

85

99

158

205

380

100

Norra Sverige

1946

15

22

38

69

.

.

.

25

1949

22

29

44

103

.

.

.

33

1950

20

28

43

95

.

.

.

31

1951

23

32

45

142

•

•

•

37

Inkomster av försålda anima-

tiska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

slättbygder

1949

893

710

616

529

466

383

326

517

1950

1004

772

671

582

511

402

371

566

1951

1064

863

745

628

546

435

385

615

Södra och mellersta Sveriges

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

skogs- och dalbygder

1949

750

693

597

527

480

389

387

616

1950

830

758

669

565

513

425

397

676

1951

896

838

757

631

616

451

373

748

Norra Sverige

1946

387

413

379

317

,

.

.

393

1949

567

543

460

376

.

.

.

528

1950

661

579

487

419

.

.

583

1951

709

631

547

413

•

•

632

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1946

46

50

43

41

34

44

45

42

slättbygder

1949

49

42

36

32

25

39

56

38

1950

24

48

36

34

29

43

45

38

1951

145

113

95

87

74

83

64

87

Södra och mellersta Sveriges

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

skogs- och dalbygder

1949

273

214

175

130

120

78

99

187

1950

292

230

178

145

118

118

70

197

1951

644

463

346

274

248

231

187

405

Norra Sverige

1946

532

467

413

612

.

.

482

1949

420

358

332

473

.

.

.

381

1950

367

318

323

511

.

.

346

1951

799

614

570

664

•

•

673

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224,

49*

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar JordbruksJord vid Jordbruksfastig
het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1949—1951.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

slättbygder

1949

73

87

126

173

218

258

295

189

1950

69

89

129

171

219

253

305

191

1951

87

100

140

191

236

279

323

208

Södra och mellersta Sveriges

1946

116

128

150

157

197

226

226

149

skogs- och dalbygder

1949

122

136

161

178

238

239

343

167

1950

121

138

164

182

237

252

312

168

1951

152

170

191

206

277

284

321

197

Norra Sverige

1946

232

183

206

317

211

1949

182

172

216

308

191

1950

160

153

198

287

170

1951

238

211

255

372

.

.

236

Inköp av kraftfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

slättbygder

1949

113

84

69

62

53

47

41

61

1950

157

98

76

67

54

48

45

67

1951

158

113

84

68

61

53

46

73

Södra och mellersta Sveriges

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

skogs- och dalbygder

1949

83

68

62

49

46

36

59

63

1950

95

77

71

55

49

40

45

71

1951

118

95

85

68

67

50

60

88

Norra Sverige

1946

38

28

25

22

31

1949

52

39

31

26

42

1950

61

45

35

28

48

1951

74

49

41

33

.

.

55

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

slättbygder

1949

65

56

56

61

61

64

61

60

1950

67

62

65

71

74

77

72

70

1951

70

65

73

81

86

88

82

79

Södra och mellersta Sveriges

1946

65

48

44

43

41

39

40

46

skogs- och dalbygder

1949

67

59

54

53

47

45

79

58

1950

69

64

58

57

61

57

76

63

1951

77

71

68

66

70

59

85

71

Norra Sverige

1946

39

30

25

26

32

1949

51

41

34

34

.

43

1950

54

41

34

35

44 1

1951

57

44

36

39

•

•

•

47

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

slättbygder

1949

23

25

23

26

29

34

34

28

1950

22

26

24

27

31

33

36

29

1951

26

28

27

30

33

36

37

31

Södra och mellersta Sveriges

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

skogs- och dalbygder

1949

18

19

21

23

26

35

36

22 j

1950

19

20

23

23

29

40

36

23

1951

19

22

25

28

32

43

44

26

Norra Sverige

1946

20

16

15

14

17

1949

20

16

16

11

17

1950

21

16

17

12

18

1951

23

19

18

16

§

•

20

4* Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tab. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden

åren 1946 och 1949-1951.

Nettointäkter av

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs-

kapital

övriga

förvärvs-

källor

Samtliga

netto-

intäkter

verksamhet

Absolula tal, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges

1946

508-0

39-8

23-4

12-8

584-0

slättbygder

1949

605-0

61-4

25-6

8-3

700-3

1950

648-6

59-0

26-4

6-2

740-2

1951

723-0

69-0

29-2

7-9

829-1

Södra och mellersta Sveriges

1946

475-9

43-3

18-0

15-0

552-2

skogs- och dalbygder

1949

489-8

66-4

21-6

11-7

589-5

1950

527-3

67-6

21-9

17-4

634-2

1951

727-6

77-5

26-9

18-8

850-8

Norra Sverige

1946

321-7

55-8

8-1

10-8

396-4

1949

295-9

66-9

10-o

11-0

383-8

1950

296-1

67-1

10-3

8-9

382-4

1951

430-3

83-5

11-6

9-8

535-2

Hela riket

1946

1305-6

138-9

49-5

38-6

1532-6

1949

1 390-7

194-7

57-2

31-0

1 673-6

1950

1 472-0

193-7

58-6

32-5

1 756-8

1951

1 881-0

230-1

67-6

36-4

2 215-1

Indextal. År 1946 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1949

119-1

154-0

109-6

64-6

119-9

slättbygder

1950

127-7

148-0

113-0

48-4

126-7

1951

142-3

173-2

124-8

61-3

142-0

Södra och mellersta Sveriges

1949

102-9

153-5

119-5

78-1

106-7

skogs- och dalbygder

1950

110-8

156-2

121-6

116-2

114-8

1951

152-9

179-2

149-0

125-3

154-1

Norra Sverige

1949

92-0

119-8

123-3

102-1

96-8

1950

92-0

120-2

126-8

83-1

96-5

1951

133-8

149-6

142-7

91-0

135-0

Hela riket

1949

106-5

140-1

115-4

80-3

109-2

1950

112-7

139-4

118-4

84-4

114-6

1951

144-1

165-6

136-6

94-4

144-5

Indextal. År 1950 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

126-7

112-0

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1951

111-5

117-0

110-5

107-8

134-2

skogs- och dalbygder.....

1951

138-0

114-7

122-5

Norra Sverige.............

1951

145-4

124-4

112-5

109-5

140-0

Hela riket.................

1951

127-8

118-8

115-4

111-9

126-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

51*

Tab. 14. Jordbrukarfamiljens arbetsinkomst 1 kronor per bruknlngsenhet

åren 1946 och 1949—1951.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20—30

30-50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1946

1653

2 746

3 907

5 001

6 327

8 516

14 831

slättbygder

1949

2187

3 377

4 823

6184

8 083

10110

14 805

1950

2 275

3 630

5164

6 779

8 842

11 260

17 095

1951

2 784

4 219

6 018

7 740

9 691

12 061

16120

Södra och mellersta Sveriges

1946

2 455

3 664

4564

6 345

6 049

4 979

skogs- och dalbygder

1949

2 617

3 701

4 485

5 457

6 896

6 776

1950

2 773

3 961

5 094

5 972

6 949

7199

1951

4 215

5 736

7 043

7 737

9453

9762

Norra Sverige

1946

2 953

4660

6149

10 275

1949

2 868

4179

4 941

8 221

1950

2 823

4134

5 291

9916

1951

4550

6179

7 803

11655

•

.

Mellan åren 1950 och 1951 framträder en markerad ökning av arbetsinkomsten

inom alla tre områdena. Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas,

att det här är fråga om en uppskattande beräkning av den samlade

arbetsinkomsten för hela jordbrukarfamiljen. Till denna inkomst kommer

— åtminstone vid de större egendomarna — icke obetydliga belopp i form

av ränta å det egna lantbrukskapitalet. Stockholm den 21 mars 1953.

Otto Zetterberg

Kungl. statistiska centralbyrån

KARIN KOCK

Tage Zander

opaginerad Kontrollera mot PDF

52*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Bilaga 5.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1950,51—1952/53 jämte en förkalkyl

för produktionsåret 1953 54.1

Grunderna för den för produktionsåret 1953/54 upprättade förkalkylen.

De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga

framlägga i denna promemoria avse liksom förra årets normkalkyl

att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda

inkomster och kostnader undergått sedan produktionsåret

1950/51.

Beräkningarna äro begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.

Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda

utanför kalkylen. Ej heller ha jordbrukarnas inkomster av körslor

utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke beröra den egentliga

jordbruksdriften, ha så långt möjligt frånskiljts. Helt har dock en dylik

uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna för

jordbrukets hästar och traktorer. Inkomsterna och kostnaderna äro i övrigt

ej fullständigt redovisade, och åtskilliga poster äro dessutom omgivna av

betydande felmarginaler. De absoluta talen för inkomster och kostnader

kunna därför icke direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan inkomster

och kostnader måste i stället grunda sig på indextal för inkomster

respektive kostnader. Enär de ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna

inom den egentliga jordbruksdriften ingå i beräkningarna, torde

sådana indextal giva en tämligen god ledning för att bedöma de verkliga förändringarna

från år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

Den nu framlagda förkalkylen för 1953/54 har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under

det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra

omständigheter kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Särskild uppmärksamhet har i samband med upprättandet av förkalkylen

ägnats vissa poster på såväl inkomst- som kostnadssidan. De närmare detaljerna

redovisas under de olika posterna. Här må endast nämnas, att beräkningen

av producentpriset på matpotatis delvis omlagts efter förslag av

en särskild expertkommitté och att beräkningen av inkomsterna av mejerimjölk

varit föremål för speciell undersökning, varvid mejerikostnaderna

särskilt uppmärksammats. Anledning till speciella undersökningar och övervägande

har även funnits i fråga om utvecklingen av jordbrukets arbets
-

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 2 mars 1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

53*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

volym, vilken belysts med material från bl. a. den jordbruksekonomiska

undersökningen och befolkningsstatistiken. Kostnadsberäkningarna för drivoch

smörjmedel ha varit föremål för revision i anslutning till uppgifter om

traktorbestånd samt förbrukning av driv- och smörjmedel enligt den särskilda

undersökning för 1951, som verkställts i samband med 1952 års arealinventering.

Vid beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har

vidare ansetts motiverat att — med hänsyn till att förhållandena på trävarumarknaden

ännu icke synas ha normaliserats — i år liksom i fjol göra avsteg

från gängse beräkningsmetodik. I fråga om skördegarn, hösalt, AIVsyra

och andra foderkonserveringsmedel samt växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel

m. in. beräknar man i den nu upprättade kalkylen — för att

liksom tidigare i fråga om handelsgödsel erhålla bättre korrespondens mellan

kostnader och intäkter —- kostnaderna under ett visst produktionsår med

utgång från priser och förbrukade kvantiteter under närmast föregående år.

I samband med upprättandet av förkalkylen för 1953/54 har även en översyn

av inkomst- och kostnadsberäkningarna för 1952/53 företagits. Härvid

ha i allmänhet statistiska uppgifter funnits tillgängliga t. o. m. januari 1953.

Jordbrukets inkomster.

Skörden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren

1936—40 (medeltal), 1948—52 samt prognos för 1953. Uppgifterna avse

t. o. m. 1952 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för 1953

angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med ledning

av arealinventeringen i oktober 1952, varvid från de enligt denna inventering

besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De för 1953

(höstsådden 1952) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra liksom i

tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda

arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen 1953 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räkna de sakkunniga

som synes med en ökning av brödsädsarealen med ca 72 000 hektar, nämligen

från 458 100 hektar 1952 (skördad areal) till 530 000 hektar 1953. Fodersädsarealen

upptages till ungefär oförändrat 1 000 000 hektar, ökningen av

brödsädsarealen från 1952 beror på den uppgång i odlingen av höstvete och

höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober 1952. Även

i fråga om vårvete ha de sakkunniga bl. a. med hänsyn till den senaste prisutvecklingen

och till följd av den sannolika tillbakagången av oljeväxtodlingen

räknat med en ökad areal.

Arealerna för sockerbetor och foderrotfrukter beräknas däremot minska

något. I fråga om sockerbetor ha de sakkunniga beaktat de dåliga erfarenheterna

av 1952 års odling och ha därför reducerat arealen. Kalkylsakkunniga

utesluta icke möjligheten av en ytterligare minskning. Det får emellertid

beaktas, att en minskad sockerbetsareal kommer att motvägas av annan

avsalugröda. Arealerna av bl. a. vall till slåtter samt säd till grönfoder antagas

gå ned med ca 29 000 hektar. Öljeväxtarealen beräknas minska med icke

mindre än närmare 43 000 hektar eller med nästan 30 procent och för spånadsväxter

antages en arealminskning av 500 hektar. Den totala skördade

arealen har antagits bli praktiskt taget oförändrad från 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

År

1936/40

År

1948

År

1949

År

1950

År

1951

År

1952

(Prel.)

År

1953

Prognos)

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

231 297

172 792

167 736

178 219

148 125

160 500

190 000

75 644

142 859

139 464

160 940

179 863

171 600

200 000

181 193

155 561

130 956

97 764

126 000

140 000

8 020

4 279

3 912

Summa brödsäd

496154

475491

442068

465 856

425 752

458100

530000

102 344

87 806

86 084

93 952

109 875

153 800

155 000

656 769

489 648

501 794

502 334

500 453

516 600

515 000

259 793

281 600

309 377

318 089

325 240

331200

330 000

Summa fodersäd

1018 906

859 054

S97255

914 375

935 568

1001 600

1000000

| 19 727

14 638

14 279

12 051

12 264

11500

12 000

6 562

8 521

12 222

10 600

11000

4 777

3 521

5 280

Summa trindsäd

24 504

24 721

28080

23083

24 486

22100

23000

Summa säd

1 639 564

1 359 266

1 367 403

1 403 314

1 385 806

1 481 800

1 553 000

132 847

147 875

134 566

130 492

130 799

136 300

137 000

52 514

47 551

49 287

54 428

54 080

54 200

50 000

69 684

60 807

53 959

49 718

46 466

42 500

40 000

Summa potatis och rotfrukter

265 045

256 233

237 812

234 638

231 345

233 000

227 000

Grönfoder av säd o. baljväxter

Vall till hö och ensilage ....

98 752

1379 444

|

134 126

1318 524

37 466

118 654

1 297 499

40 044

105 680

1274 610

37 247

105 348

1261223

39199

90 500

1225 200

40 800

85 000

1200 000

41000

Vall till grönfoder och avbet-

j 231191

316 560

144 676

161 221

134 262

131100

130 000

1333 166

181512

182 500

185000

Summa foderväxter

1 709 387

1 823 282

1 772 757

1 723 434

1 721 644

1 670 100

1 641 000

1

78 731

141 836

168 808

190 051

147 600

105 000

| 10 311

5 743

6 499

6 788

5 451

5 000

4 500

8 727

10 090

9 834

9 674

8 900

10 000

)

10 686

12 946

9 464

9 022

9 600

9 500

Summa

10 311

103 887

171 371

194 894

214 198

171 100

129 000

Summa skördad areal

3 514307

3 542 668

3 549 343

3556 280

3552 893

3556 00C

3 550 000

Träda och obrukad åkerjord

223 040

181830

177 405

172 172

177 496

174 400

180 000

Summa åkerjord

3 737 3*7

3 724498

3 726 748

3 728452

3730389

3 730 406

3 730 000

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på

samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoser använda hektarskördeuppgifterna

ha sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade

hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna, böra i

stort sett vara befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av

väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade

återge sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Observerade och normerade skördar 1 kilogram per hektar 1921—1952 samt antagna normskördar 1950—195S.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna

normskördar

1921/

30

1931/

40

1948

1949

1950

1951

*1952

1921/

30

1931/

40

1948

1949

1950

1951

1952

1950

1951

och

1952

1953

Höstvete............

2190

2 350

2 480

2 540

2 440

1690

2 830

2180

2 360

2 320

2 380

2 440

2 410

2 500

2 450

2 500

2 500

Vårvete............

1 480

1820

1920

1 950

1 890

1 260

1 910

1430

1 750

1920

1 950

2 100

1 990

2 050

1 950

1 950

2 000

Höstråg............

1640

1880

2 040

2 080

1950

1810

2 340

1620

1820

1970

2 010

2 090

2170

2190

2 000

2030

2100

Vårråg.............

1140

1340

1 140

1210

1180

1130

1260

1100

1320

1320

1340

1360

1300

1450

1350

1350

1350

Korn...............

1 760

2 020

2 200

2 070

2 230

2 260

2 230

1760

2 010

2 060

2140

2160

2190

2 570

2150

2 200

2 250

Havre..............

1590

1800

1620

1670

1610

1650

1660

1580

1790

1680

1 730

1790

1770

1840

1750

1750

1750

Blandsäd...........

1940

2130

2 030

2 090

2 060

2 100

2180

1910

2140

1960

2 020

2130

2100

2180

2050

2 075

2 075

Ärter...............

1420

1510

1650

1420

1570

1480

31460

1430

1530

1650

1700

1680

1590

1560

1650

1650

1650

Potatis.............

11400

14300

15 390

12 780

13 290

13430

313660

12 200

13 900

14 430

14 740

14 770

14 390

14130

14 500

14 500

14 500

Sockerbetor .........

28 000

35300

38030

35 910

36 350

32030

32 190

28 900

33 900

32 600

35 910

34080

31320

35 770

35000

35 500

35000

Foderrotfrukter.....

32 200

37 700

34 210

35 160

35350

32 820

331440

33 400

37 100

33100

36 370

35 350

35160

34 930

34 000

34 000

35 000

Hö från odlad jord..

3 520

3 480

3 260

3 670

3 630

3 540

3 760

3310

3 610

3 620

3 670

3 630

3 790

3 530

3 600

3 625

3 650

1 För åren 1941—1952 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3"0. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter

de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.

* Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1952.

s För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

har av statistiska centralbyrån i år beräknats genom att multiplicera kvoten mellan tioårsmedeltalet av hektarskörden och tioårsmedeltalet

av siffervärdena för skördeomdömena inom varje län med de i oktober angivna siffervärdena för skördeomdömena. Om tioårsmedeltalet

för hektarskörden och för skördeomdömena antages vara 1 500 kg resp. 2''6 och årets skördeomdöme 2’5 blir den beräknade skörden per hektar

1500

• 2’B
-

Öl

OI

*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224,

opaginerad Kontrollera mot PDF

56*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

växtförädlingens landvinningar, förbättrad gödsling etc. En framskrivning

till 1953 av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade värdena för de

normerade hektarskördarna fr. o. m. 1921 enligt olika alternativ har företagits.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka böra upptagas

i inkomstkalkylen för 1953/54, ha de sakkunniga ansett, att normskördarna

för vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre sikt böra

höjas något i förhållande till de i normkalkylen för 1952/53 begagnade. Med

beaktande av de aktuella utvecklingstendenserna ha normskördarna för

vårvete och korn höjts med 50 kg, för höstråg med 70 kg samt för hö från

odlad jord med 25 kg, medan normskörden för sockerbetor har sänkts med

500 kg.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 1951/52. I nedanstående tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning

av brödsäd av 1951 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas

försäljning till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljningen

av utsäde samt försäljningen av brödsäd för utfodring. Den totala

löneförmalningen av vete — 46 milj. kg — antages liksom tidigare fördela

sig på höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

179

26

205

Vårvete............

137

20

157

Råg................

104

20

124

Summa brödsäd

420

66

486

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1951/52 ha beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under

månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader, för

vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar

under augusti—september, oktober—december, januari—mars, april—augusti

enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter avdrag från

kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter ha producentpriserna för

höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 40,95, 43,45 och 39,75 kr/dt.

År 1952/53. Under tiden t. o. m. december 1952 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1952 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 317 milj. kg, vårvete 177 milj. kg och

råg 185 milj. kg, sammanlagt 679 milj. kg.

Med ledning av leveransernas fördelning på olika delar av året under tidigare

år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln och

beräknade kvantiteter icke kvarnduglig vara till utfodring kan det sammanlagda

saluöverskottet av kvarnduglig brödsäd beräknas till 326 milj. kg höstvete

och 202 milj. kg råg. Beräkningarna rörande vårvetet måste bli synnerligen

approximativa, eftersom verkningarna av skördeskadorna på vårvetets

kvalitet ännu inte kunna överblickas. På grundval av gjorda bedömanden

upptages i kalkylen ett saluöverskott om 173 milj. kg kvarnduglig vara

och 10 milj. kg fodervete för export.

Eftersom inga löpande uppgifter föreligga antages löneförmalningen bli

av samma omfattning som under 1951/52. Sammanställas uppgifterna om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

57*

saluöverskott och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att

upptagas i kalkylen.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete ..............

326

26

352

Vårvete................

1831

20

203

Båg...................

202

20

222

Summa brödsäd

711

66

777

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av de

fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädsleveranserna

på olika månader) utgöra 1952/53 för höstvete 53,so kr/dt, för vårvete 56,os

kr/dt och för råg 49,35 kr/dt. Med användning av de av kvarnarna erlagda

priserna för mottagna kvantiteter under september och december 1952 (justerade

för handelsmarginal, frakter och kvalitet) samt med hänsyn till den

under året stigande prisskalan ha priserna på höstvete, vårvete och råg preliminärt

beräknats till respektive 53,70, 56,25 och 48,95 kr/dt. I fråga om vårvete

gäller dock att kvarnarna icke torde vara villiga att inköpa hela avsalukvantiteten,

utan att Svenska spannmålsaktiebolaget enligt Kungl. Maj :ts bestämmelser

kommer att inlösa ganska betydande kvantiteter. De angivna

priserna tyda för övrigt på att kvarnarna koncentrerat sina inköp av vårvete

till de högre kvaliteterna. Det antages att spannmålsbolaget kommer att inlösa

50 milj. kg till ett genomsnittspris av 48 kr/dt. För fodervete till export

antages priset bli 40 kr/dt. Sammanvägas de sålunda antagna priserna erhålles

ett medelpris för vårvete om 53,40 kr/dt.

Torkningskostnader för brödsfid.

Aren 1951/52—1953/54. Kalkylsakkunniga har med hänsyn till den höga

vattenhalten i 1952 års brödsädsskörd och de sedan basåret höjda taxorna

för artificiell torkning funnit det nödvändigt att göra beräkningar av torkningskostnaderna

för brödsäd. Beräkningarna, vilka grunda sig på uppgifter

från centralföreningarna, äro mycket ungefärliga och visa jämfört med

basåret en uppgång i torkningskostnaderna 1952/53 av 6,o milj. kr. För

1953/54 beräknas ökningen med hänsyn till de ökade taxorna till 2,i milj.

kr. Nu nämnda belopp ha i översikts- och sammandragstabellerna införts

som en avdragspost för brödsäd.

År 1953/54. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 1 166 milj. kg, varav 475 milj. kg höstvete, 400 milj. kg

vårvete och 291 milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 10 procent och för råg 15 procent av skörden.

Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1953/54) har räknats med samma

besådda arealer som för 1953 års skörd samt med en utsädeskvantitet per

hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning

av utsädesmängderna 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

1 Härav 10 milj. kg fodervete för export.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Höstvete,

milj. kg

Skörd................... 475"0

Avgår: lagringsförlust .... 9''5

avrens o. utfodring 47''5

utsäde........... 45" 6

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning........ 372"4

Vårvete,

Summa

vete,

Råg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

400-0

8750

291-0

1 1660

8-0

17-5

5-8

23-3

40-0

87-5

43-6

131-1

45''0

90-6

28-0

118-6

307-0

679-4

213-6

893-0

De sakkunniga ha räknat med en sänkning av höstvetepriset med 3 kr/dt

och med samma sänkning av priset på vårvete, medan däremot ingen sänkning

här beräknats för råg. Med utgångspunkt från de vägda genomsnittspriserna

på brödsäd av normalkvalitet 1952/53 erhållas följande genomsnittspriser

1953/54 för brödsäd av normalkvalitet: höstvete 50,so kr/dt, vårvete

53,05 kr/dt och råg 49,35 kr/dt. Efter justering för »normal» kvalitetsavvikelse

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 76/1951, sid. 45 och 207/1951, sid. 158) kunna

följande priser insättas i kalkylen: höstvete 50,65 kr/dt, vårvete 52,40 kr/dt

och råg 48,60 kr/dt.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under senare år.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1950

Höstvete .................. 435

Vårvete.................... 304

Råg....................... 244

Summa brödsäd 983

1951

1952

1953

(prel.)

(prognos)

254

454

475

230

329

400

176

290

291

660

1073

1166

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

Höstvete .

................. 322

205

352

372

Vårvete ..

................. 215

157

203

307

Råg......

................. 159

124

222

214

Summa brödsäd 696

486

777

893

Arealbidrag lör vete.

År 1951/52. För varje hektar av den areal, varå vete odlats under 1951,

utgår ett arealbidrag med 150 kr. Totalbeloppet har beräknats till 48 milj.

kr.

Korn.

Åren 1951/52—1953/5i. Förbrukningen av korn (för andra ändamål än

utfodring och utsäde), vilken beräknats efter samråd med jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå, framgår av följande tablå. På grund av en omläggning

av statistiken tillämpas nu för såväl basåret som 1951/52 de vid

bryggerier, mälterier och brännerier använda kvantiteterna korn enligt kontrollstyrelsens

beräkningar. Eventuella lagerförändringar bli härvid icke be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

59*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

aktade. Husbehovsförmalningen i Norrland har liksom tidigare upptagits till

25 milj. kg per år. (Kvantiteterna i tablån i milj. kg.)

1950/51 1951/52

Grynkvarnar...................... 4 5

Bryggerier och mälterier .......... 37 38

Brännerier....................... 3 3

Export .......................... 1 2

Husbehovsförmalning i Norrland .. 25 25

Summa korn 70 73

Genomsnittspriset på korn har beräknats som ett vägt medeltal av priserna

på malt- och foderkorn enligt lantbruksförbundets noteringar, varvid

maltkornet tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. Under 1951/52 erhölls

ett medelpris om 37,60 kr/dt, medan medelpriset för 1952/53 med ledning

av hittills föreliggande noteringar beräknats till 39,25 kr/dt. För 1953/

54 upptages priset till 39 kr/dt.

1952/53 1953/54

(prel.) (prognos)

5 5

42 43

5 5

40 30

25 25

117 108

Havre.

Åren 1951/52—1953/54. Den beräknade försäljningen av havre framgår

av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå.

(Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

Grynkvarnar

.............. 18

20

33

38

Armén......

.............. 9

6

6

6

Export......

.............. 4

1

2

2

Summa havre 31

27

41

46

Priset på havre — priset på vithavre enligt Lantbruksförbundets noteringar

— utgjorde under 1951/52 33,56 kr/dt. Priset för 1952/53 har med utgång

från föreliggande noteringar beräknats till 34,30 kr/dt. För 1953/54 upptas

priset till 34 kr/dt.

Kokärter.

Åren 1951/52—1953/54. De för försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteterna kokärter ha beräknats med tillämpning av tidigare

använda metoder. Skörden 1953/54 har erhållits på grundval av de i tabellerna

1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per

hektar. Beräkningen framgår av fölande tablå (milj. kg).

Skörd .............................

Avgår: lagringsförlust, 1/...........

avrens, 7 %.................

utsäde.....................

Kvarstår till försäljning och hemmaförbrukning

.....................

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

18-4

18-2

16-8

19-8

0-2

0-2

0 2

02

1-3

1-3

1''2

1-4

2-9

2-8

29

2-9

140

139

12''5

15-3

Genomsnittspriset på kokärter 1951/52 har på grundval av Lantbruksförbundets

noteringar beräknats till 56,58 kr/dt. För 1952/53 har priset med

ledning av hittills gjorda noteringar beräknats till 65,90 kr/dt. Priset för

1953/54 upptages till 66 kr/dt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

Matpotatis.

Aren 1951/52—1953/54. Förbrukningen av inhemsk matpotatis upptages

för alla tre åren till oförändrat 825 milj. kg. Någon mer betydande export av

potatis har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas för närvarande

ej heller för 1953/54.

Föregående år hemställde kalkylsakkunniga till jordbruksnämnden om

en utredning dels av frågan om principerna för noteringen av engrospriserna,

dels på vilket sätt man skulle kunna komma fram till en bättre metod

för beräkning av producentpriset på matpotatis. Jordbruksnämnden har

påbörjat en sådan utredning genom en särskild kommitté bestående av representanter

från nämnden, Lantbruksförbundet, Stockholms stads slakthus-

och saluhallsstyrelse samt potatishandeln.

I skrivelse till jordbruksnämnden har kommittén påpekat att prisnoteringen

bygger på uppgifter från ett förhållandevis litet antal uppgiftslämnare.

Kommittén har därför undersökt, huruvida man skulle ernå ett mera

rättvisande resultat genom utökning av antalet uppgiftsläinnare men har

icke funnit anledning föreslå en sådan utökning. Ej heller i övrigt bär kommittén

gjort erinran mot det sätt varpå Lantbruksförbundet handhar ifrågavarande

notering.

Kommittén framhåller att beteckningen »prima välsorterad potatis» kan

inrymma ett flertal rätt varierande kvalitetsklasser. Följden härav har blivit

att den noterade potatisen icke alltid är av samma kvalitet. Vid riklig

tillgång på potatis skärpas kvalitetskraven regelmässigt, medan vid knapphet

ett motsatt förhållande inträder. Detta medför i sin tur att vid jämförelse

av noteringspriset för olika perioder detta pris det ena året kan avse

en genomgående bättre kvalitet än jämförelseårets notering. En annan följd

av den vaga kvalitetsbestämningen har blivit att de mest högklassiga potatissorterna

numera noteras till ett högre pris. Kommittén har emellertid ansett

sig böra avvakta resultatet av nu pågående arbete på en ny potatisklassificering,

innan den framlägger något slutligt förslag rörande eventuellt

nya principer för potatisnoteringen. I avvaktan på detta förslag vilja de sakkunniga

endast understx*yka vikten av att man fortsättningsvis följer proportionerna

mellan försäljningarna för olika kvalitetsklasser.

Vad beträffar beräkningen av producentpriset har kommittén behandlat

frågan om den vid sammanvägningen antagna fördelningen av leveranserna

på olika perioder. På grundval av dels material rörande potatishandelns omfattning

under olika delar av året, dels särskilda överväganden har kommittén

föreslagit att tidigare tillämpat viktsystem (jfr Kungl. Maj :t prop. 246/

1943, sid. 105) ersättes med följande system.

September—december ........... 37 %

Januari—mars ................................ 23 %

April—juni.................................... 26 %

Juli........................................... 8 %

Augusti........................................ 6 %

100 %

I Stockholm försäljas mycket små kvantiteter gannnal potatis under juli

månad, men med hänsyn till förhållandena inom landet i övrigt föreslår

kommittén att den i kalkylen tillämpade julinoteringen skall vara beräknad

som om försäljningen till lika delar avsåge gammal och ny potatis. Kommittén

har i övrigt icke gjort någon erinran mot det tillämpade beräkningssättet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

61*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

För såväl basåret som senare år tillämpas det av kommittén föreslagna

systemet för prisberäkningen. För 1950/51 och 1951/52 erhålles ett pris

på matpotatis om 17,92 respektive 18,13 kr/dt. För 1952/53 beräknas priset

med ledning av hittills föreliggande noteringar till 20,so kr/dt. Även för 1953/

54 räknas med ett pris om 20,so kr/dt.

Fabrikspotatis.

Åren 1951/52—1953/54. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats

efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken även införskaffat

uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1953/54 utgår från

normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt (jfr Kungl. Maj:ts prop.

236/1952, sid. 60*). Priset per hl och stärkelseprocent 1953/54 har upptagits

till oförändrat 50 öre.

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

Potatisstärkelse, milj. kg..................

.. 20-4

22-1

25-0

22-5

Potatisbrännvin, milj. normalliter.........

.. 17-9

191

30-0

300

Stärkelsepotatis, milj. kg..................

,. 116

124

140

125

Bränneripotatis, milj. kg..................

. 81

86

132

130

Summa fabrikspotatis, milj. kg............

. 197

210

272

255

Stärkelsehalt, %...........................

17-24

16-50

17-25

Pris per hl och stärkelseprocent, öre......

. 35

42

50

50

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr. .

8-25

10 34

11-79

12-32

Sockerbetor.

Åren 1951/52—1953/54. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion

och priser för 1951/52 och 1952/53 ha erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Skörden av sockerbetor 1953/54 har beräknats på grundval

av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen

normskörd per hektar. Sockerhalten har liksom tidigare antagits bli 17,5

procent. Grundpriset har förutsatts bli detsamma som för 1952 års odling,

varjämte principerna för pristilläggen antagits bli oförändrade. Beräkningarna

framgå av följande tablå.

Sockerbetsskörd, milj. kg...........

1950/51

1978

1951/52

1 732

1952/53

(prel.)

1598

1953/54

(prognos)

1 750

Sockerhalt, %......................

16-92

18-01

16-4

17-5

Råsockerproduktion, milj. kg.......

304

286

235

280

Grundpris, kr/dt...................

5-55

6-25

7-35

7-35

Genomsnittligt tilläggspris försocker-

halt över 16 f, kr/dt..........

0-32

0-78

9 18

0-69

Arealtillägg, utslaget på hela bet-

skörden, kr/dt.................

0-01

0-01

0-01

0-01

Täckningskostnader, utslagna på

hela betskörden, kr/dt.........

0 13

0-12

0-12

0-12

Tillägg för 63-dagarsregeln, kr/dt..

0-01

0-01

0-01

0-01

Summa betpris, kr/dt

602

7-17

767

8-18

opaginerad Kontrollera mot PDF

62*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Vissa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för reskostnader för betarbetare

m. m. — ha inte inkluderats i prisberäkningen. De ha varit helt obetydliga

samtliga år utom 1952 och ha icke utgått till odlarna utan till betarbetarna.

År 1952 motsvarade dessa tillägg sammanlagt 4 öre/dt.

Oljeväxter.

År 1951/52. Från Oljeväxtintressentföreningen ha uppgifter erhållits om

de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1951 års skörd. Beloppen

— efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnas i följande

tablå, vilken även upptager preliminära uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö

av 1951 års skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade

i 18 % vattenhalt).

Frökvantitet,

Fröslag (18 3= vattenhalt)

milj. kg

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs.

Vitsenap

■ 223-6

145

Värde,

milj. kr

115-8

12-5

28-4

58

11-2

Summa 238 1 173‘7

Oljedådra........................ TO 0-6

Oljelin........................... 1 25-7 204

Totalt 264-8 194-7

År 1952/53. I följande tablå ha sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden

1952/53 (exkl. utsäde). Arealuppgifterna ha erhållits från arealinventeringen

den 3 juni 1952, varvid den redovisade arealen rybs fördelats på

höstrybs och vårrybs med ledning av uppgifter från Oljeväxtintressentföreningen.

Den i arealinventeringen uppgivna arealen »övriga oljeväxter» har

antagits i sin helhet hänföra sig till senapsodlingen. Preliminära uppgifter

om totalskörden av olika oljeväxter ha erhållits från Oljeväxtintressentföreningen.

Hektarskördarna ha beräknats på grundval härav.

Fröslag

Areal,

ha

Skörd,1 2

ka/ha totalt’

Kg/na milj. kg

Pris,2

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstraps...

64 900

2140

138-8

90

124-9

Höstrybs...

Vårraps ....

Vårrybs ....

20 800

1575

328

90

295

18 700

820

15-3

83

12-7

4 000

625

2-5

83

2-1

Vitsenap....

Summa

18 700

127 100

1090

20-4

209-8

80

16-3

185-5

Oljelin.....

Totalt

20500

147 600

660

13-5

223-3

103

13-9

199-4

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt

visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats. Med

hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp

1 Inkl. 1-7 milj. kg spånadslinfrö (ej medtaget vid fastställandet av produktvärdet).

2 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

63*

(inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) ha de sakkunniga beslutat

liksom tidigare göra ett tillägg till ovan anförda inkomstbelopp. Tillläggets

storlek har varit föremål för omprövning baserad på uppgifter röran»

de renhetsgraden under de fyra åren 1948—51 och har fastställts till oförändrat

2 procent. Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter att upptagas i

kalkylen blir sålunda 203,4 milj. kr.

År 1953/54. Beträffande arealen oljeväxter av 1953 års skörd föreligga

uppgifter om liöstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1952 företagna

arealinventeringen redovisades 56 033 respektive 27 660 hektar. Dessa

arealer ha före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för utvintring

med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda oljeväxter ha uppskattats

med ledning av rådande förhållanden och utvecklingstendenser. Avkastningen

per hektar har beräknats efter samma grunder som i den på

våren 1952 upprättade normkalkylen för 1952/53.

Fröslag

Areal,

ha

kg/ha

Skörd,1

totalt,

milj. kg

Pris,1

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstraps.. .

.......... 50 000

1 900

95-0

85

80-8

Höstrybs ...

Vårraps ....

Vårrybs ....

.......... 25 000

1 150

28-8

85

24-5

.......... 12 000

1 200

14-4

75

10-8

.......... 3 000

800

2-4

75

1-8

Vitsenap....

.......... 10 000

1 100

ILO

70

7-7

Summa 100 000

1516

125 6

Oljelin.....

.......... 5 000

1 200

60

80

4-8

Totalt 105 000

1576

1304

Priserna för höstraps och höstrybs av 1953 års skörd äro de av Kungl.

Maj :t fastställda. I fråga om vårsådda oljeväxter ha de preliminärt överenskomna

priserna insatts.

Liksom för 1952/53 har för 1953/54 med hänsyn till den normala renhetsgraden

gjorts ett tillägg av 2 procent eller 2,6 milj. kr till ovan beräknade

värde. Jordbrukets totala inkomster av oljeväxter beräknas sålunda till

133,o milj. kr.

Olj e- och spånadsväxtskördarnas sammanlagda oljeinnehåll och foderinnehåll

framgå av följande tablå (milj kg).

1q=n/M 1951/52 1953/53 1953/54

'' (prel.) (prel.) (prognos)

Olja.............. 89-5 94 1 825 58-6

Foder............ 125 6 135 1 114 5 80-2

SpånadsvSxter.

Aren 1951/52—1953/54. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter

avdrag för utsädeskostnader) ha för 1951/52 och 1952/53 beräknats med

ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Arealerna lin och hampa beräknas 1953 komma att uppgå till 3 500 respektive

1 200 hektar. Avkastningen per hektar har fastställts med hänsyn till

de senaste årens skördar. Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen

framgår av följande sammanställning.

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

För linfrö tillämpas det nya priset på frö av oljelin och för hampfrö priset

för 1952 års odling minskat med 10 öre/kg. Priserna på halm antagas

bli oförändrade. Följande tablå avser 1953 års skörd.

[Areal, Hektarskörd, Kvantitet, Pris, Värde,

ha kg milj. kg öre/kg milj. kr

Lin Halm.......... 3 500 3 000 10 5 27 28

Frö........... 3 500 350 1-2 80 lo

Hampa Halm.......... 1200 4 000 4 8 15 0-7

Frö........... 1 200 75 Öl 90 Öl

Summa 4 6

Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under

1951/52—1953/54 ha sammanställts i följande tablå (milj. kr).

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

Lin Halm ..

2-5

31

1-4

28

Frö1 ...

1-7

1-5

16

10

Summa

42

4''6

3 0

3-8

Hampa Halm ..

0-7

10

0-4

0-7

Frö1 ...

0-1

0-2

-0-2

5-1

Summa

08

12

0 2

0 8

Summa spånadsväxter

50

5-8

32

4-6

Fältmfissigt odlade köksväxter.

Arealer. Vid upprättandet av vårkalkylen 1952 var arealen känd enligt

arealinventeringen 1951. Vid nu utförd beräkning har funnits uppgifter från

arealinventeringen 1952. Totalarealen fältmässigt odlade köksväxter uppgick

1951 till 9 700 ha. Härav upptog odlingen av bruna bönor 2 200 ha, varför

den totala arealen av andra köksväxter i fältmässiga odlingar stannade

vid 7 500 ha. Under 1952 uppgick den totala arealen enligt arealinventeringen

till 8 900 ha, varav endast 700 ha upptogos av bruna bönor och 8 200 ha

av övriga köksväxter. Arealen bruna bönor 1952 var alltså 1 500 ha mindre

än föregående år, medan arealen för övriga köksväxter hade ökat med 700

ha.

Förutom den här omnämnda förändringen i arealen bruna bönor är ingenting

känt angående eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens fördelning

på olika slag av köksväxter. Den starka minskningen av arealen

bruna bönor under 1952 torde stå i samband med att garantipriserna upphävdes

för detta år. Trots upphävandet av garantipriserna har emellertid

prisläget varit stabilt, varför en ökad odling under 1953 ånyo bör kunna

1''örväntas. Kalkylsakkunniga ha nu räknat med 1 200 ha bruna bönor under

1953.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek ha

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på

kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom

vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte har

nu liksom till vårkalkylen 1952 inhämtats uppgifter över hektarskördarnas

storlek för olika köksväxter hos ett 60-tal odlare i Malmöhus län. Därigenom

1 Exkl. utsäde. På grund av skördeskador beräknas jordbrukets försäljningar av hampfrö

under 1952/53 komma att bli mindre än inköpen av utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

65*

torde ha erhållits relativt tillförlitliga uppgifter för det län, som har den

största betydelsen på detta område. Vidare må omnämnas, att skörden per

hektar av konservärter, som upptager ca 15 procent av den totala arealen av

fältmässigt odlade köksväxter, är i det närmaste exakt känd. I övrigt äro

uppgifterna om hektarskördarnas storlek osäkra.

På grund av den säregna väderleken under 1952 har skörden för de olika

köksväxterna varit synnerligen växlande. För de växtslag, som kunde tolerera

den kyliga väderleken, var skörden normal eller t. o. in. god. För de

växtslag däremot, som för sin utveckling äro beroende av värme och solljus

i normal omfattning, blev skörden mycket dålig. Detta gäller i synnerhet

gurkor och bönor. Även skörden av rödbetor har genomsnittligt varit

svag. För flera växtslag gäller, att sena sorter eller andra odlingen under

sommaren icke hunnit utvecklas. Vissa arealer av exempelvis rotsaker ha

icke kunnat skördas.

Priser. De i kalkylen använda priserna bygga som vanligt på uppgifter

från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och

saluhall sstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från

Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna

(priser till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral i Stockholm

(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen

i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Priserna för hela 1951/52 voro kända redan vid upprättandet av höstkalkylen

1952. För 1952/53 äro priserna från vissa uppgiftslämnare nu kända

t. o. m. januari 1953 samt för andra t. o. m. december 1952.

Priserna för 1952 års skörd ha, så långt dessa äro kända, jämförts med

priserna för 1951 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av

härvid erhållna relationstal ha priser för 1952/53 preliminärt framräknats.

Härvid erhållna priser äro i regel något lägre än för 1951 års skörd.

Beräknade inkomstsummor. År 1951/52. I vårkalkylen 1952 beräknades

inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 53,3 milj. kr för 1951/52.

Den slutgiltiga omräkningen i samband med höstkalkylen 1952, då priserna

voro definitivt kända, resulterade i en beräknad inkomstsumma av 55,7

milj. kr.

Är 1952/53. I vårkalkylen 1952 upptogs för 1952/53 en inkomstsumma

av 60,o milj. kr. Beloppet beräknades under förutsättning av normal skörd

samt med hänsyn till den då sannolika prisutvecklingen. I höstkalkylen

1952 beräknades på grund av den då kända prisutvecklingen fram till september

1952 inkomstbeloppet till 56,o milj. kr. Vid detta beräkningstillfälle

var emellertid skördens storlek och beskaffenhet icke känd. I föreliggande

kalkyl har inkomstbeloppet beräknats till 46,2 milj. kr. Enbart den''dåliga

skörden av gröna gurkor har medfört en minskning av inkomstbcloppet med

2,5 milj. kr i jämförelse med 1951/52. Inkomstsumman för vitkål beräknas

ca 2,o milj. kr lägre än 1951/52. Nedgången i arealen bruna bönor medför en

inkomstminskning med 2,5 milj. kr.

År 1953/55. Som förut nämnts, har för detta år räknats med en viss återhämtning

i fråga om odlingen av bruna bönor. I övrigt har räknats med samma

arealer som de i arealinventeringen 1952 observerade. Vidare har genomgående

förutsatts normal skörd samt samma priser som de nu för 1952/53

preliminärt beräknade. Under dessa förutsättningar har irikomstsumman

för 1953/54 beräknats till 50,5 milj. kr. Den så erhållna prognossumman

ligger 4,3 milj. kr högre än den nu preliminärt beräknade inkomstsumman

för 1952/53. Inkomstbeloppen redovisas i följande tablå:

5* intrång till riksdagens protokoll 19r>3. t sand. Nr 221.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

År Milj- kr Index

1960/61.............. 42-1 100-0

1951/62.............. 55 7 132 3

1952/53.............. 46-2 109-7

1953/54.............. 50 5 1200

Tobak.

Åren 1951/52—1953/54. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen ha liksom

tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet. Inkomsterna

framgår av följande tablå.

År

Antal

Areal,

Av tobaks- monopolet in-

Pris,

Värde,

odlare

ha

köpt kvantitet

öre/kg

milj. kr

1950/51 .............

804

186

tobaksblad, ton

343

295

l-o

1951/52 .............

762

170

326

343

1-1

1952/53 (prel.).......

762

166

280

387

1-1

1053/54 (prognos)....

165

275

400

11

Animalier.

Mjölk.

År 1951/52. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret

1951/52 uppgått till 3 670 milj. kg, vilken kvantitet med 4,9 procent understiger

invägningen under 1950/51. Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför

mejeri har antagits minska från 1950/51 med 2 procent eller 3 milj. kg.

Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har beräknats sjunka i takt

med minskningen av arbetsvolymen eller ca 3 procent per år. Kvantiteten

mjölk för beredning av lantsmör har liksom tidigare beräknats minska med

5 milj. kg per år. Förbrukningen av fodermjölk har beräknats med utgång

från antalet liv-, göd- och spädkalvar och en helmjölksgiva per kalv och år

av respektive 200, 360 och 10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk

till smågrisar. Räknat per ko erhålles för 1951/52 en mjölkproduktion

av 2 867 kg, vilket är 1,3 procent mindre än under 1950/51. Nedgången i

avkastningen per ko får ses mot bakgrunden av bl. a. den starka reduktion

av kostammen, som synes ha ägt rum i områden och vid gårdar med relativt

högt avkastande kor, samt den minskning av oljekraftfoderanvändningen,

som då ägde rum.

År 1952/53. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under

1952/53 föreligga bland annat uppgifter om mjölkinvägningen vid mejerierna

t. o. in. januari 1953. Under tiden september 1952—januari 1953 har

mjölkinvägningen uppgått till 1 323 milj. kg mot 1 364 milj. kg samma tid

1951/52, vilket innebär en nedgång med 3,o procent. Minskningen faller till

två tredjedelar på oktober 1952, då en exceptionellt låg mjölkinvägning förelåg.

För återstående del av 1952/53 ha de sakkunniga räknat med nästan

samma mjölkinvägning som under motsvarande tid 1951/52. Med utgång

från dessa överväganden har den totala mjölkinvägningen under 1952/53

beräknats till 3 625 milj. kg. — Försäljningen av konsumtionsmjölk utantör

mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk och förbrukningen

av lantsmörmjölk har liksom för 1951/52 antagits minska med respektive

3 milj. kg, ca 3 procent och 5 milj. kg.

Den totala mjölkproduktionen under 1952/53 blir under angivna förutsättningar

4 544 milj. kg. Räknat per ko erhålles en mjölkproduktion av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

67*

2 902 kg, vilket är 1,2 procent mer än under 1951/52. Återhämtningen i avkastningen

per ko får ses mot bakgrunden av bland annat den ökning av

oljekraftfoderanvändningen, som skett.

År 1953/5A. Av beräkningarna rörande slakten och kreatursantalet (se

under rubriken Köttproduktionen) framgår att de sakkunniga räknat med

en betydligt mindre nedgång i koantalet under 1953/54 än under 1952/53.

Enär förutsättningen för kalkylen för 1953/54 är normal tillgång på foder

till mjölkkorna, ha de sakkunniga funnit det rimligt att antaga att den på

längre sikt fortgående ökningen av avkastningen per ko (till följd av förbättrad

utfodring och förbättrat djurmaterial m. m.) åter skall komma till

synes i riksgenomsnittet för produktionen per ko. Avkastningsökningen från

1952/53 har uppskattats till 1,5 procent. (Som jämförelse kan nämnas, att

den genomsnittliga stegringstakten under mellankrigstiden beräknats till

1,5 procent per år.)

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,

vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

Medelkoantal, 1 000-tal .... 1 920 1 726 1 690 1 664 1612 1 566 1 548

Procentuell förändring sedan

föregående år .... — —3-8 — 2''1 —15 — 3’1 —2-9 — Tl

Produktion per ko, kg ... 2 455 2 634 2 904 2 904 2 867 2 902 2 946

Procentuell förändring sedan

föregående år..... — + 8‘3 +10''3 + 0-0 —1’3 + T2 4- 1''5

Total mjölkproduktion,

milj. kg............... 4 714 4 546 4 908 4 833 4 622 4 544 4 560

Procentuell förändring sedan

föregående år..... — + 4T + 8''0 — 1*5 — 4-4 — 1''7 + 0’4

Invägning vid mejerier,

milj. kg ............. 3 129 3 541 3 923 3 858 3 670 3 625 3 663

Procentuell förändring sedan

föregående år.....+ 3''6 + 6*8 + 10''8 — 1-7 — 4''9 — T2 + l O

Förändringen i användningen av mjölk till lantsmör, försäljningen av

konsumtionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk

samt förbrukningen av fodermjölk har beräknats på samma sätt som

tidigare.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i

följande tablå (milj. kg).

1938/

1948/

1949/

1950/

1951/

1952/

1953/

39

49

50

51

52

53

54

Invägning vid mejerierna......

Konsumtionsmjölk utanför me-

3129

3 541

3 923

3858

3 670

3 625

3 663

jeri.......................

Konsumtionsmjölk för hemma-

240

153

153

153

150

147

144

förbrukning ................

537

532

522

512

497

482

468

Mjölk till lantsmör...........

420

105

65

60

55

50

45

Fodermjölk .................

388

215

245

250

250

240

240

Total mjölkproduktion

4 714

4 546

4 908

4833

4 622

4 544

4 560

opaginerad Kontrollera mot PDF

68*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Inkomster av mejerimjölk.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1952. Inkomsterna av

mejerimjölken utgöras av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter

(försäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

Vid beräkning av försaljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen

har för åren t. o. in. 1951/52 använts försålda kvantiteter för mjölk och

grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten

med avdrag för lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1952/53 och

1953/54 ha ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsyn till hittillsvarande

utvecklingstendenser.

De helmjölkskvantiteter, som svara mot de beräknade kvantiteterna färdiga

produkter, framgå av följande tablå (milj. kg).

Fetthalt, procent.. ..

1950/51

..... 3-72

1951/52

3-74

1952/53

3-75

1953/54

3-76

Helmjölk till:

Stand. mjölk.....

...... 747

750

749

747

Grädde ..........

258

253

261

260

Ost.............

...... 397

428

404

411

Torrmjölk in. m..

...... 48

108

70

70

Smör............

...... 2 394

2118

2 127

2 161

Svinn...........

...... 14

13

14

14

Summa 3 858

3 670

3 625

3 663

I fråga om priserna har t. o. m. 1951/52 använts föreliggande minut- eller

partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna

för 1952/53 och 1953/54 har tillämpats de priser/som gällt från 1 september

1952.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna ha

mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl ha tillämpats mejerikostnader

grundade på en nu företagen undersökning över 1950 och 1951

års kostnader per kilogram mjölk för olika produktslag. För prognosåren

sker framskrivning av kostnaderna med hjälp av en mejerikostnadsindex.

Kostnaderna ha i undersökningen beräknats enligt följande metodik.

Smörmjölkskostnad. Kostnaden per kg smörmjölk har hämtats ur driftsanalysens1)

beräkningar över normalkostnad för smör vid medelinvägning

inom landet.

Ystmjölkskostnad. Merkostnaden för ystmjölken (i jämförelse med smörmjölken)

har erhållits från en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning.

K-mjölkskostnad. Kostnaden för k-mjölk har beräknats enligt saldoprincipen,

d. V. s. mejeriernas totalkostnader ha minskats med kostnaderna för

smör- och osttillverkning samt övriga speciella kostnader. Det så erhållna

saldot har slagits ut på antalet kg k-mjölk och till k-mjölk omräknad grädde.

Den tidigare tillämpade mejerikostnadsindexen med 1938 som basår har

nu ersatts med en ny index, grundad på mejerikostnadernas sammansättning

1950. Beräkningen av mejerikostnadsindex har liksom tidigare utförts

av Svenska Mejeriernas Riksförening.

•I fråga om de statliga bidragen ha de utbetalda beloppen införts t. o. m.

1951/52. För 1952/53 ha upptagits bidragsbelopp beräknade enligt de grunder,

som gälla för utbetalning av dylika bidrag. Det allmänna mjölkpristilllägget,

vilket för 1952/53 uppgår till 123,o öre per kg smörfett, har för pro
1

Den av SMR bedrivna årliga drifts analysen för svenska mejerier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

69*

gnosåret upptagits till 42,4 öre per kg smörfett, d. v. s. till samma belopp, som

utgick före den höjning av pristillägget, som infördes fr. o. m. produktionsåret

1951/52. Det extra tillägget i norra Sverige liksom leveranstillägget har

för 1953/54 upptagits till samma belopp som för 1952/53. Pristillägg har

upptagits även för de kvantiteter smör och ost, som beräknas bli exporterade.

De på ovan angivet sätt beräknade inkomsterna ha kompletterats dels för

vissa speciella inkomster, som inte komma fram vare sig vid beräkningen

av försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, dels för förluster, som sammanhänga

med prissänkningar och underpris vid export. Dessa kompletteringar

ha sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföras med verkligt utbetalda

mjölklikvider, vilka senare användas i kalkylen så långt de äro kända.

Jämförelsen har därför endast till syfte att för prognosåren åstadkomma en

korrektion av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt

ansluta sig till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren

göres därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden

under några av de senaste åren. Tidigare användes härvid ett femårsmedeltal.

Genom att en ny kostnadsundersökning nu företagits och tilllämpas

från 1950/51 har det emellertid ansetts riktigast att begränsa jämförelsen

till perioden 1949/50—1951/52. I den mån prisregleringarna i form

av avgifter och pristillägg handhafts på ett sådant sätt, att de på visst år

belöpande inkomsterna också utgått i form av bidrag eller ersättningar samma

år, erbjuder jämförelsen inga svårigheter. Beräknade inkomster av mejerimjölk

kunna då direkt jämföras med redovisade mjölklikvider. Emellertid

uppkommer ofta tidsförskjutning, så att belopp, vilka upptagits som inkomst

ett år, delvis icke bli utbetalda förrän ett följande år. Under senare

år ha dessa förskjutningar fått en vidgad omfattning. En undersökning har

gjorts för att i möjligaste mån eliminera verkan av denna tidsförskjutning,

så att de beräknade mejeriinkomsterna och de verkliga mejerilikviderna bli

mera direkt jämförbara. Resultatet av denna undersökning framgår av nedanstånde

sammanställning. I medeltal för de tre åren framkommer där

en skillnad på 20,2 milj. kr per produktionsår, vilken summa tillagts de beräknade

inkomsterna för 1952/53 och 1953/54. För 1951/52 upptages en

särskild tilläggspost motsvarande saldobeloppet å det anslag, som förra

året ställdes till mejeriorganisationens förfogande för prisregleringsändamål.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerinijölk och redovisade

mjölklikvider, milj. kr. I

1949/50

1950/51

1951/52

1 kalkylen beräknade inkomster..............

1 122-3

1 128 9

1 318-2

Justeringsposter.............................

- 40

+ 3-2

- 22-2

Justerade inkomster.........................

1 118-3

1 132-1

1 296 0

Mejeriernas mjölklikvider....................

1 134-9

1 167-1

1 304-9

Skillnad mellan mjölklikvider och justerade in- komster..................................

16-6

350

8-9

Medeltal 202

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabeilen beräknas dessa uppgå till 1 351,i milj. kr för 1952/53

och 1 281,o milj. kr för 1953/54. I det senare året ingå statliga bidrag med

omkring 80 milj. kr liigre belopp än 1952/53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 3. Jordbruket* Inkomster av mejerlmjölk, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Beräknade inkomster

Försäljningsinkomster

K-mjölk ..................................

232-8

248-3

253-8

253-9

Grädde....................................

107-4

111-3

113-7

113-7

Ost........................................

120-0

157-3

180-1

183-4

Torrmjölk m. ............................

13-3

321

21-9

22-0

554-5

527-5

544-9

555 2

Prisstegringsvinster, exportförluster, import-

resp. exportavgifter m. m., saldo..........

- 30

165

— 6* *2

— 10-2

Summa

1 0250

1 0930

1 108-2

11180

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg....................

78-6

168-4

1671

58-4

Extra tillägg i norra Sverige ..............

235

27-7

31*4

31-4

Leveranstillägg ............................

>11-7

224-2

530

Körllnjebidrag ............................

1-7

—

—

—

Merfrakttillägg ............................

0-1

—

—

—

Medel för regleringsändamål................

—

17-4

—

Summa

103 9

225 2

222 7

1428

Summa beräknade inkomster ..............

1128-9

1818 2

1330-9

1260-8

Mejeriernas mjölklikvider3 ....................

1167 1

1804 9

Tillkomma medel för regleringsändamål......

17-4

Tillägg i prognosberäkningen med stöd av sär-

skild undersökning ......................

20-2

20-2

Kalkylsummor

1167 1

1322 3

135M

1 2810

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande översikt anförts hur likviden, räknad i öre

per kg invägd mjölk, fördelar sig på försäljningsinkomster respektive statliga

bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950/51—1953/54.

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

Försäljningsinkomster............. 27-56 2990 31 13 31 07

Statliga bidrag.................... 2 69 4 5 66 6-14 3 90

Summa 3025 35-56 37"27 3497

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom tidigare

beräknats med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid

försäljning direkt till konsument, som jordbruksnämnden efter särskild ansökan

fastställt. Genomsnittspriset för riket har erhållits genom att väga genomsnittspriserna

i varje län med den i länen försålda kvantiteten enligt

den representativa undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning

1949.

* Härutöver har som clearingtillägg och leveranstillägg utbetalts 27''5 milj. kr genom överföring

av medel från ovan redovisade försäljningsinkomster.

» Härutöver utgår som leveranstillägg 28-8 milj. kr dels ur statliga medel från föregående

regleringsår (17’4 milj. kr), dels medel överförda från ovan redovisade försäljningsinkomster

samt från SMR.

* Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillägg, fritt mejeri, vid

årets medelfetthalt, exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

4 Detta bidrag per kg framkommer, när de reserverade medlen, 17 4 milj. kr, ej medräknas.

Medtagas dessa blir bidraget 6-14 öre per kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

71*

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

36-60 39-40 40-50 4050

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

m. in. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom

tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). Enligt lantarbetaravtalet

skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare. Vid medeltalsberäkningen

ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens

storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av

följande sammanställning (öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

33-42 36-55 37 65 37 65

Priset på mjölk till lantsmör har för 1952/53 liksom tidigare beräknats

med utgång från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet

av lantsmörmjölken använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca

3 procent (f. n. 18 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för

denna reduktion har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset

före kriget. Fr. o. m. 1953/54 kommer priset på omärkt mejerismör

att bli 50 öre/kg lägre än priset på runmärkt mejerismör. Med hänsyn

härtill har priset på lantsmör beräknats bli detsamma som på omärkt mejerismör

fr. o. in. 1953/54.

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgå av följande sammanställning

(öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

21-15 22-50 23-20 22-00

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Åren 1951/52—1953/54. Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening

har producent- och kontantbidragen under 1951/52 utgått med 59,2

respektive 8,4 milj. kr eller sammanlagt 67,6 milj. kr. För 1952/53 och

1953/54 beräknas det sammanlagda beloppet till 63 respektive 57 milj. kr.

Ägg och slaktljädertä.

Åren 1951/52 och 1953/54. För en bedömning av äggproduktionens utveckling

föreligger bl. a. dels resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 21 april 1952, dels uppgifter om partihandelns inköp av ägg t. o. m.

januari månad 1953. I syfte att erhålla ett underlag för bedömning av den

aktuella utvecklingen ha de sakkunniga liksom tidigare från hushållningssällskap

och äggcentraler genom en cirkulärskrivelse införskaffat uppgifter

om troliga förändringar under senare år i olika landsdelar av antalet värphöns

och påläggets storlek in. m. De erhållna upplysningarna järnte statistiken

över partihandelns ägginköp ha givit anledning att ändra den tidigare

gjorda uppskattningen av produktionen för 1952/53 till 81 milj. kg. För

1953/54 har i kalkylen upptagits en produktion av 82 milj. kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde 304 öre/kg 1951/52. För 1952/53 har priset med ledning

opaginerad Kontrollera mot PDF

72*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika utvecklingen

under återstoden av året uppskattats till 325 öre/kg. För 1953/54 ha de

sakkunniga räknat med ett pris av 320 öre/kg.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från

värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt Svenska

ägghandelsförbundets noteringar. För 1953/54 har upptagits ett oförändrat

inkomstbelopp.

Jordbrukets andel av äggproduktionen och fjäderfäslakten har med ledning

av hönsräkningarna upptagits till 83 procent för 1950/51, 84 procent

för 1951/52 samt 85 procent för 1952/53 och 1953/54.

Beräkningarna av äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följande

tablå.

Å r

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Köttproduktionen.

År 1951/52. Den marknadsförda slakten har liksom tidigare beräknats

med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter

under det senaste år, då fullständiga uppgifter härom förelågo (i livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa

förändringarna i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens statistik

och i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

I fråga om hemslakten 1951/52 finnas inga insamlade uppgifter. Hemslakten

av storboskap, får och häst har antagits vara lika stor som under 1950

enligt då verkställd särskild undersökning.1 Hemslakten av kalv har erhållits

som restpost vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och

dess förändringar under 1951/52. Hemslakten av kalv har antagits fördela

sig på större och mindre kalv i samma proportioner som under 1950 enligt

nyssnämnda undersökning. — Medelslaktvikterna på hemslaktade djur ha

upptagits oförändrade från 1950/51.

Resultaten av beräkningarna över slakten under 1951/52 framgå av tabell

4. Inkomsterna av slakten ha beräknats på grundval av de i tabell 4

angivna kvantiteterna samt de på vanligt sätt beräknade producentpriserna

på slaktdjur.

Den storboskap, som i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktats (nedslaktningen

av kalv och får har varit relativt obetydlig), har vid inkomstberäkningen

behandlats särskilt. Anledningen härtill är att jordbrukarna för

dessa icke fått slaktdj urspriser utan erhållit ersättning av statsmedel till

aktuella livdj urspriset. Med hänsyn härtill ha de i kalkylen upptagits till

samma värde som i beräkningarna över kreaturskapitalets förändringar.

Av den i tabell 4 redovisade storboskapsslakten utgöres ca 6 000 st av djur,

som nedslaktats i anledning av mul- och klövsjukan och tillvaratagits. Skillnaden

mellan livdj ursvärde enligt kreaturskapitalberäkningen och slaktvärde

för storboskap utgör 75 kr/st eller totalt 0,4 milj. kr. Antalet i anledning

av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djur beräknas till

ca 6 000 st. Livdjursvärdet enligt kreaturskapitalberäkningen utgör 750 kr/st

Äggproduktion,

Pris,

öre/kg

milj

Totalt

• kg

Jordbruket

83-0

68-9

272

80-0

67-2

304

81-0

68-8

325

82-0

69-7

320

Värde, milj. kr

tens värde för

Totalt

Jordbruket

jordbruket,

milj. kr

225-8

187-4

16-9

243-2

204-3

18-5

263-2

223-6

20 0

262-4

223-0

20-0

> 8e prop. 176/1952 s. 60—Cl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 73*

Tabell 4. Köttproduktionen 1951/52.

Djurslag

Antal djur

Medelslakt- vikt, kg

Total slakt- vikt, ton

Storboskap

Marknadsförd slakt........................

486 100

211-1

102 599

Hemslakt ................................

3100

150-0

465

Summa

489200

2107

103 064

Större kalo

Marknadsförd slakt........................

412 100

530

22 106

Hemslakt ................................

20 400

50-0

1020

Summa

432 500

53-5

23 126

Mindre kalv

Marknadsförd slakt........................

559 300

206

11549

Hemslakt ................................

57 600

19-0

1094

Summa

616 900

20-5

12 643

Fdr och getter

Marknadsförd slakt........................

115 300

17-2

1986

Hemslakt ................................

17 000

15-0

255

Summa

182 300

16-9

2 241

Häst

Marknadsförd slakt........................

41000

352-7

14 462

Hemslakt ................................

200

330-0

66

Summa

41200

352-6

14 528

eller totalt 4,5 milj. kr. Dessa belopp (0,4 resp. 4,5 milj. kr) ha i sammandragstabellen

inräknats i värdet av storboskapsslakten.

År 1952/53. Med ledning av de preliminära resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 3 juni 1952, den för tiden 3 juni—15 september

1952 beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering

har koantalet beräknats till 1 580 000 djur vid början av 1952/53

eller 20 000 djur mera än vad som antogs i normkalkylen. Det totala antalet

storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 119 000

djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1952/53 har med beaktande av

hsudjursräkningens uppgifter om antalet kalvar avsedda för pålägg beräknats

till 390 000 djur mot 445 000 djur under 1951/52. Slakten av storboskap

har liksom i förra vårkalkylen bedömts komma att uppgå till 430 000 djur.

Antalet storboskap vid 1952/53 års slut beräknas sålunda sjunka med 40 000

djur till 2 079 000 djur. Härav beräknas 1 551 000 st utgöra kor.

Kalvantalet i september 1953 antages bli detsamma som i september 1952

eller 443 000 djur. Antalet under 1952/53 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent)1 till 1 425 000 st.

Härav beräknas 1 035 000 st komma att slaktas. Slakten av mindre kalv

1952/53 antages med ledning av hittills föreliggande uppgifter bli ungefär

lika stor som under 1951/52, medan slakten av större kalv beräknas minska.

Slakten av får har uppskattats till 130 000 djur. Fårstammen minskar

härvid ytterligare något. Antalet slaktade hästar beräknas till 33 000 under

1952/53.

1 Procenttalet 91 har framkommit genom jämförelse mellan antalet kalvar, som kommit till

nyttig användning, och medelkoantalet under 1950 51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

74*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1952/53 ha använts

medelslaktvikter, som beräknats med ledning av medelslaktvikterna för

1951/52 samt förändringar i dessa mellan september—december 1951 och

1952.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst

och svin 1952/53 har man utgått från de för 1951/52 erhållna avräkningspriserna.

Dessa ha justerats för de över- och underskridanden av basprisnivån

för kött och fläsk, som förekommit den 31 december 1951 och den 31

augusti 1952. Priserna ha vidare minskats med anledning av den kostnadsökning

för slakterierna, som har uppkommit under loppet av 1951/52 genom

höjda löner och järnvägsfrakter samt ökade bilfrakter. Till de så erhållna

priserna ha lagts de höjningar av baspriserna på kött och fläsk i

partihandelsledet, som ägt rum mellan 1951/52 och 1952/53. Dessutom ha

förändringarna mellan 1951/52 och 1952/53 i priserna på hudar samt organ,

inälvor och slakterifett beaktats. De i mitten av februari 1953 gällande priserna

på dessa produkter ha antagits gälla under återstoden av 1952/53. De

efter anförda tillägg och avdrag erhållna priserna ha använts för beräkning

av totalvärdet å kött av nötkreatur och häst samt fläsk i kalkylen för 1952/

53. Då de faktiska priserna för varje enskilt djurslag kunna avvika och i

verkligheten också avvika från baspriserna, ha de för varje djurslag beräknade

priserna icke anförts i kalkylen.

De sakkunniga ha vid beräkningen utgått från det mellan jordbruksnämnden

och Sveriges slakteriförbund gällande avtalet om priserna på kött

och fläsk. Av den särskilda prishöjning på kött och fläsk om sammanlagt

10 milj. kr, som enligt statsmakternas beslut skulle ske under tiden september—december

1952 och som icke ingår i förevarande beräkningar, har

kunnat uttagas 2 milj. kr (jfr i det följande under rubriken Särskild prishöjning

på kött och fläsk m. in.).

I fråga om fårkött har priset under 1952/53 med hänsyn till den hittillsvarande

och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 425 öre/kg,

vilket i jämförelse med år 1951/52 innebär en ökning med 13 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur ha sammanställts

i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

År 1953/5b. Slakten av storboskap under 1953/54 har uppskattats till

420 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att

uppgå till 410 000 djur, varvid storboskapsantalet minskar med 10 000 djur

till 2 069 000 st vid 1953/54 års slut. Hälften av nedgången har beräknats

komma på koantalet, som minskar till 1 546 000 st och hälften på ungdjursgruppen,

som minskar till 505 000 st.

Kalvantalet i september 1954 antages oförändrat från september 1953

eller 443 000 djur. Antalet under 1953/54 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalct och kalvprocenten (91 procent) till 1 409 000 st.

Härav beräknas 1 000 000 st till slakt. Relationen mellan större och mindre

kalv antages 1953/54 bli densamma som 1952/53 eller 40,5 : 59,5.

Slakten av får har uppskattats till 130 000 djur. Antalet slaktade hästar

uppskattas till 30 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1953/54 ha använts

samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för 1952/53.

Producentpriserna 1953/54 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin ha

beräknats på samma sätt som priserna för 1952/53. Man har därvid utgått

från de i mitten av februari 1953 gällande baspriserna på kött och fläsk i

partihandelsledet samt de vid samma tid gällande priserna på hudar samt

organ, inälvor och slakterifett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

75*

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1952/53

eller 425 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur ha sammanställts

i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

Flfiskproduktionen.

År 1951/52. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda

svinen 1951/52 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga

djurslag (jfr under rubriken Köttproduktionen). Hemslakten av svin har

beräknats med utgång från antalet enligt särskild undersökning för 1951,

vilket verkställts i samband med 1952 års arealinventering.1 Antalet har

dock liksom i novemberkalkylen 1952 reducerats för beräknad slakt av husliållssvin

under sommaren 1952, enär det förutsatts, att en stor del av hushållsvinen

under denna tid besiktigats på grund av tillkomsten av de statliga

pristilläggen på fläsk. — Medelslaktvikten för de hemslaktade icke

veterinärbesiktigade svinen har liksom tidigare upptagits till 90 kg.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Antal djur

Marknadsförd slakt... 1 840 800

Hemslakt............ 270 000

Medelslakt- Total slaktvikt,

kg vikt, ton

81 0 149 074

90-0 24 300

Summa 2 110 800 82 1 173 374

Åren 1952/53 och 1953/5k. Kvoten mellan totalantalet producerade svin

1950/51 och antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare utgjorde 9,27.

Med hänsyn till den ökning av slaktåldern, som inträdde under 1950/51,

var denna kvot något för låg. Beaktades den under 1950/51 inträffade ökningen

av slaktåldern, erhölls kvoten 9,42. — Kvoten mellan totalantalet producerade

svin 1951/52 och antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare

utgör 10,08. Beaktas emellertid den minskning av slaktåldern, som inträtt

under 1951/52, erhålles kvoten 10,04.

Kvoten mellan slakt och betäckningar har ökat med ca 6,5 procent från

1950/51 till 1951/52. Detta visar, liksom jämförelserna mellan svinräkningarna

och betäckningsstatistiken i normkalkylen 1952 (jfr prop. 236/1952

s. 72*), att betäckningsstatistiken blivit ofullständigare mellan 1949/50 och

1950/51. En jämförelse mellan antalet grisar under 3 månader enligt svinräkningarna

i april och oktober 1951 och 1952 och häremot svarande antal

betäckta suggor antyder, att suggbetäckningsstatistiken under 1951/52 försämrats

ytterligare. Försämringen synes emellertid ha varit något mindre

än under närmast föregående år, motsvarande en ökning av ovannämnda

kvot om 10,04 med ca 5 procent.

Medelslaktvikten på gödsvin har under 1952/53 gått ned rätt avsevärt och

beräknas vid slutet av året bli 71 kg. Nedgången i slaktvikten avspeglar en

minskning av slaktåldern. Beräkningar visa att intervallet mellan betäckning

och slakt till följd härav minskat med drygt en halv månad i genomsnitt.

Detta innebär, att antalet under 1952/53 slaktade svin härrör från

drygt 12''/2 månaders betäckningar. Till grund för beräkningen av 1952/53

års svinproduktion har också lagts det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar

för tiden oktober 1951 — drygt halva oktober 1952. Utbylestalet

har med hänsyn till vad som sagts ovan beräknats bli ca 5 procent

större än under närmast föregående år. Med utgång härifrån har

antalet slaktsvin under 1952/53 beräknats till 2 448 000 st. Medelslakt
1

Undersökningen bär utförts på samma sätt som en motsvarande undersökning för 191)0.

Jfr prop. 176/1959 s. 60—61.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

vikten har beräknats till 76,8 kg (medeltal för gödsvin, suggor och galtar

samt hemslaktade svin). Hänsyn har härvid tagits till att nedgången

i medelslaktvikten på gödsvin i stort sett ägt rum under hösten 1952. —

Totalproduktionen har beräknats till 188,i milj. kg. Som jämförelse kan

nämnas att en beräkning med utgång från 12 månaders betäckningar och

under året oförändrad medelslaktvikt ger en kvantitet av 190,6 milj. kg.

Svinslakten under 1953/54 ha de sakkunniga med hänsyn till bl. a. fodertillgångarna

och marknadsutsikterna för fläsk bedömt komma att uppgå till

187 milj. kg. Denna produktion är drygt 0,5 procent lägre än 1952/53 års.

Beräkningen förutsätter en ökning av antalet betäckta suggor 1952/53 (oktober—september)

av ca 3 procent jämfört med motsvarande tid 1951/52.

Medelpriset för 1951/52 har på vanligt sätt beräknats med ledning av

slakteriföreningarnas avräkningspriser (exkl. pristillägg på fläsk). Beträffande

prisberäkningen för 1952/53 och 1953/54 hänvisas till ovan angivna

beräkning av priserna på nötkreatur och häst, vilka tillsammans med priserna

för svin, ingå i avtalet mellan jordbruksnämnden och slakteriförbundet.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1951/52—1953/54 ha sammanställts

i nedanstående tablå över slakten.

Statliga prlstlUBgg på flfisk.

År 1951/52. Jämlikt statsmakternas beslut har under 1951/52 utgått statliga

pristillägg på fläsk. Det sammanlagda beloppet för pristillägg beräknas

till 52,4 milj. kr. Häri ingår en besparing av 3,4 milj. kr, vilken användes

för bidrag till vissa jordbrukare, som drabbats av skördeskador hösten 1952.

Totalbeloppet upptages som särskild post i översiktstabellen.

Sammandrag av slaktberäkningarna

Antal

Medelslakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

slaktdjur

vikt. kg

milj. kg

öre/ka

milj. kr

1951152

Storboskap .

...... 489 200

210''7

103 1

319

1 333 8

Större kalv .

...... 432 500

52-5

23 1

428

98-9

Mindre kalv

...... 616 900

20-5

12-6

340

42-8

Häst.......

...... 41200

3526

14-5

223

32-3

Svin.......

...... 2 110 800

821

173-4

2 347

601 7

Summa

326-7

340

1109 5

Får........

...... 132 300

16-9

2-2

412

91

Totalt

328-9

1118 6

1952/53

Storboskap .

...... 430 000

213-0

91-6

Större kalv .

...... 420 000

530

22-3

Mindre kalv

...... 615 000

20-5

12-6

Häst.......

...... 33 000

3550

11-7

Svin.......

...... 2 448 000

76-8

188 1

Summa

326-3

353

1 153 2

Får........

...... 130 000

16-5

2-1

425

8-9

Totalt

328-4

11621

1 Inkl. värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade djuren (4''9 milj kr).

2 Exkl. subventioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

77*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Antal

Medelslakt-

Köttproduktion,

Pris,

öre/kg

Värde,

slaktdjur

vikt, kg

milj. kg

milj. kr

1953/54

Storboskap .......

420 000

2130

89-5

Större kalv.......

405 000

530

2T5

Mindre kalv......

595 000

20-5

12-2

Häst.............

30 000

355-0

10-6

Svin.............

2 445 000

76-5

187-0

Summa

320-8

353

1133 0

Får..............

130 000

16-5

2-1

425

8-9

Totalt

322-9

1141 9

Särskild prishöjning på kött och fläsk m. m.

År 1952/53. Enligt statsmakternas beslut våren 1952 skulle priserna på

kött och fläsk för perioden september—december 1952 höjas med belopp,

som skulle tillföra jordbruket 10 milj. kr. Hela den häremot svarande höjningen

av marknadspriserna har emellertid icke kunnat ske. Den höjning,

som kunnat äga rum motsvarar ett belopp av 2 milj. kr, vilket också upptagits

i översikts- och sammandragstabellerna.

Åren 1952/53 och 1953/54. Det under 1951/52 utgående statliga pristilllägget

på fläsk skulle under 1952/53 avlösas av höjningar av baspriserna på

kött och fläsk, som skulle tillföra jordbruket ett belopp, som beräknades

till 60,9 milj. kr. Höjningar av baspriserna motsvarande 57 milj. kr ha hittills

skett. Av det för höjning av baspriserna på kött och fläsk beräknade

beloppet återstår sålunda (60,9 — 57,o =) 3,9 milj. kr, vilket belopp upptagits

som en särskild post för åren 1952/53 och 1953/54 i översiktstabellen.

Försäljning av militärhästar.

Åren 1952/53 och 1953/54. I samband med beräkningar om husdjursantalets

förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna angående

beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,

vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts

prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1951/52

1952/53

1953/54

Antal

Milj. kr

Antal

Milj. kr

Antal

Milj.

kr

Militärens inköp

Remonter................

600

13

600

1-3

600

1-3

Övriga hästar............

721

1-2 2-6

437

0-7 2-0

468

0-8

21

Avgår

Slakt av militärhästar.....

1 377

10

610

0-5

610

0 5

Försäljning till jordbrukare

153

0-2 1-2

200

0-2 0-7

200

0-2

0 7

Nettoinkomst för jordbruket

13

1-3

1-4

opaginerad Kontrollera mot PDF

78* Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—54, 1000-tal djur.

1950

1951

1952

1953

1954

Hästar

3 år och däröver..................

388

363

330

306

282

Unghästar........................

26

25

24

22

20

Föl ..............................

15

13

13

11

10

Sumrna unghästar och föl

41

38

87

33

30

Summa hästar exkl. militärhästar

424

401

367

339

312

Nötkreatur

Oxar ............................

1

1

1

1

1

Tjurar, 2 år och däröver..........

17

17

17

17

17

Kor..............................

1684

1643

1580

1551

1546

Summa oxar, tjurar och kor

1702

1661

1598

1569

1564

Ungnöt ..........................

493

509

521

510

505

Kalvar under 1 år ................

483

485

443

443

443

Summa nötkreatur

2078

2655

2562

2522

2512

Svin

Fargaltar ........................

4

4

4

4

4

Modersuggor......................

131

131

158

158

158

Summa

135

135

162

162

162

Tabell 6. Husdjursbeståndets Tärde den 15 september åren 1950—54.

Pris

Värde i milj. kr

Pris

Värde i milj. kr

kronor

kronor

per st

1950

1951

1952

per st

1952

1953

1954

Hästar1

3 år och däröver ........

1150

440''4

417-4

379-5

1300

429-0

397-8

366-6

Unghästar ..............

1150

29-9

28-8

27-6

1300

31-2

28-6

26-0

Föl ....................

500

7-5

6-5

6-5

500

6-5

5-6

5-0

Summa

477-8

452-7

4136

466 7

4319

8976

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar.....

750

1 2766

1 245-8

1198-5

900

1438-2

1412-1

1 407-6

Ungnöt..................

650

320-4

330-8

338-6

750

390-8

382-5

378-8

Kalvar..................

200

96-6

970

88-6

250

110-8

110-8

110-8

Summa

1693 5

1673 6

1625 7

1939 8

1905 4

1897 2

Svin

Fargaltar och modersuggor

350

47-2

47-2

56-7

400

64-8

64-8

64-8

Totalsumma

2218-5

2178 5

2 096 0

24718

2 402-1

2359-6

Värdeförändring från när-

mast föregående år ......

—

- 45 0

- 77-5

—

— 69''2

— 42-5

1 Exkl. militärhästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7. översikt över Jordbrukets inkomster Aren 1950/51—1953/54.

Varuslag m. m.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Värdeförändring 1952/53

—1953/54 beroende på

förändring av

(milj. kr)

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kr

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kr

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

kvan-

titeter

priser

summa

Höstvete............

322

30-00

96-6

205

40-95

83-9

352

53-70

1890

372

50-65

188-4

+ 10-8

- 11-4

— 0-6

Vårvete ............

215

33-15

71-8

157

43-46

68-2

203

53-40

108-4

307

52-40

160-9

+ 55‘5

- 3o

+ 52-6

Råg................

159

28-70

45-6

124

39-75

49-3

222

48-95

108-7

214

48-60

104-0

- 3-9

- 0-8

- 4-7

Torkningskostnadcr..

—

—

—

—

—

—

—

—

- 60

—

—

-2l

— 2-7

+ 6-6

+ 3-9

Arealbidrag för vete..

—

—

—

—

—

48-0

—

—

—

—

—

-

—

—

—

Korn ..............

70

29-67

20-8

73

37-60

27-4

117

39-25

45-9

108

39-00

42-1

- 3-5

- 0-8

— 3-8

Havre..............

31

27-38

8-5

27

33-56

9-1

41

34-30

14-1

46

34-00

15-6

+ 1-7

- 0-2

+ 1-6

Kokärter............

14-0

47-78

6-7

13-9

56-58

7-9

12-5

65-90

8-2

15-3

66-00

101

+ 19

+ 0-0

+ 1-9

Potatis, mat-........

825

17-92

147-8

825

18-13

149-6

825

20-50

169-1

825

20-50

169-1

__

_ ''

.

Potatis, fabriks-.....

197

8-25

16-3

210

10-84

21-7

272

11-79

32-1

255

12-32

31-4

- 0-7

_

- 0-7

Sockerbetor ........

1978

6-02

119-1

1732

7-17

124-2

1598

7-67

122-6

1750

8-18

143-2

+ 20-6

—

+ 20*6

Oljeväxter..........

—

—

188-2

—

—

194-7

—

_

203-4

_

_

133-0

-591

- 11-3

- 70-4

Spånadsväxter......

—

—

50

—

—

5-8

—

—

3-2

—

—

4-6

+ 1-6

- 02

+ 1-4

Köksväxter.........

—

—

421

—

—

55-7

—

—-

46-2

—

—

50-5

+ 4 3

—

+ 4-8

Tobak ..............

0-3

295

1-0

03

343

1-1

0-3

387

1-1

0-3

400

1-1

- 0-0

+ o-o

—

Mejerimjölk ........

K-mjölk utanför me-

3 858

30-25

1167-1

3 670

36-03

1322-3

3625

37-27

1351-1

3 663

34-97

1 281-0

+ 14-1

-84-2

-70-1

jeri ..............

K-mjölk till hemma-

153

36-60

560

150

39-40

591

147

40-60

59-5

144

40-50

58-3

- 1-2

—

- 1-2

förbrukning ......

512

33-42

171-1

497

36-65

181-7

482

37 65

181-5

468

37-65

176-2

- 5-3

_

- 5-8

Lantsmörmjölk......

Producent- och kon-

60

21-15

12-7

55

22-60

12-4

50

23-20

11-6

45

22-00

9-9

- 1-2

- 0-5

- 1-7

tantbidrag för mjölk

—

—

70-4

—

—

67-6

—

—

63-0

—

—

570

—

- 6-0

- 6-0

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varuslag m. m.

?''• U1S

1950/61

1951/52

1952/53

1953/54

Värdeförändring 1952/53

—1953/54 beroende på

förändring av

(milj. kr)

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kr

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant,

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

kvan-

titeter

priser

summa

Ägg................

68-9

272

187-4

67-2

304

204-3

68-8

325

223-6

69-7

320

223-0

+ 2-9

- 3-5

— 0 6

Slakt av fjäderfä----

—

—

16-9

—

—

18-5

—

—

20-0

—

20-0

—

—

—

Storboskap .........

88-7

286

253-7

1031

319

333-8

91-6

89-6

Kalv, större.........

23-4

371

86-8

23-1

428

98-9

22-3

21-5

Kalv, mindre.......

13-1

295

39-5

12-6

340

42-8

12-6

353

1153-2

12-2

353

1 133-0

- 20-2

—

— 20-2

Häst................

11-8

151

17-8

14-5

223

32-8

11-7

10-6

Svin................

169-8

281

477-1

173-4

347

601-7

188-1

187-0

Får......:.........

2-3

334

7-7

2-2

412

9-1

2-1

425

8-9

2-1

425

8-9

—

—

—

Statliga pristillägg på

fläsk..............

—

—

—

—

—

52-4

—

—

“T-

—

—

Särsk. prishöjning på

kött och fläsk1 ....

—

—

—

—

—

—

—

—

5-9

—

—

3-9

—

- 2-0

- 2-0

Militärhästar........

—

—

1-8

—

—

1-8

—

—

1-3

—

—

1-4

+ Öl

—

+ 0-1

Ull ................

05

940

4-6

0-4

574

2-3

0-4

531

2-1

0-4

529

2-1

—

- 0-0

— 00

Export av levande

djur..............

—

—

1-8

—

—

0-6

—

—

l-o

—

—

l-o

—

—

—

Summa inkomster

—

—

3340 9

—

—

3887-6

—

—

4128 7

—

—

4027-6

+ 15 7

- 110 8

- lön

Index

—

—

100-0

—

—

116-4

—

—

123-6

—

—

120-6

Förändringar i krea-

i turskapitalet______

—

—

- 45-0

—

—

- 77-5

—

—

-69-2

—

—

- 42-6

+ 26-7

—

+ 26-7

Summa

—

—

3 295 9

—

—

3 810 1

—

—

4 059 6

—

—!

3985 1

+ 42-4

- 116-8

- 74-4

Index

—

—

100-o

—

—

115-6

—

—

123-2

—

—

120-9

1 Inkl. för höjning av basprisema på kött och fläsk kvarstående belopp (jfr texten).

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 81*

Tabell 8. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1950/51—1933/34, milj. kr.

Värdeförändring 1952/53

—1953/54 beroende på

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

förändri

ng

av (milj. kr)

kvan-

titeter

priser

summa

Brödsäd........................

213 5

249-4

400-1

451-2

+ 59-7

8-6

+ 51-1

Övrig spannmål ................

360

44-4

68-2

67*8

+ 0-1

—

0-5

- 04

Potatis och sockerbetor..........

2»3’2

295-5

323-8

343-7

+ 19-9

—

+ 19-9

Olje- och spånadsväxter ........

193-2

200-5

206-6

137-6

- 57-5

—

11-5

- 69-0

Köksväxter och tobak ..........

43-1

56-8

47-3

51-6

+ 4-3

+

Oo

+ 4-3

Summa vegetabiliska produkter

769-0

846-6

1046o

1 051-9

+ 26-5

—

20-6

+ 5-9

Index

1000

110-1

136-0

136 8

Mjölk och mejeriprodukter ......

1 477-3

1 6431

1 666-7

1 582-4

+ 6-4

_

90-7

- 84-3

Ägg och slaktfjäderfä............

204-3

222-8

243-6

243-0

+ 2-9

—

3-5

- 0-6

Slaktdjur ......................

882-6

1 1710

1168-0

1145-8

- 20-2

—

2-0

- 22-2

övrigt..........................

7-7

4-1

4-4

4-6

+ 0-1

-

0-0

+ 0-1

Summa animaliska produkter

2571 9

8 041o

3082 7

2 975 7

- 10-8

—

962

- 107-0

Index

lCO-o

118-2

119-9

115-7

Samtliga inkomster

3 340-9

3 887-6

4128-7

4 027-6

+ 15-7

—

1168

- 1011

Index

100-0

116-4

123-6

120-6

Förändringar i kreaturskapitalet..

- 45 0

- 77-5

- 69-2

- 42-5

+ 26-7

—

+ 26-7

Summa

3 295-9

3 810 1

4 059-5

3 985-1

+ 42-4

—

116 8

— 74-4

Index

100-0

115-6

123-2

120-9

1

Export av levande djur.

Åren 1952/53 och 1953/54. Enligt uppgifter från lantbruksförbundet torde

man såväl under 1952/53 som under 1953/54 kunna räkna med en djurexport

till ett värde av l,o milj. kr.

Ull.

Åren 1951/52—1953/54. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare med ledning

av antalet tackor beräknats till 0,4 milj. kg under 1951/52—1953/54. Medelpriset

på ull inklusive statligt pristillägg (100 öre/kg) har med utgång från

föreliggande noteringar för 1951/52 beräknats till 574 öre/kg. För 1952/53

och 1953/54 bär räknats med ett medelpris av 531 respektive 529 öre/kg

inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället rådande priser

ha härvid antagits bestå under resten av 1952/53 och under hela 1953/54.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1951/52—1953/54. Antalet djur vid slutet av 1951/52 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen den 3

juni 1952 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för att erhålla

djur vid produktionsårets slut.

Hästantalet har beräknats med ledning av uppgifterna från kreatursräkningarna

kompletterade med dels uppgifter från betäcknings- och slaktstatistiken,

dels uppgifter om antalet militärhästar, dels även approximativa

beräkningar rörande antalet självdöda djur.

C* Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. iVr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Förändringarna i nötkreatursantalet har beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1953 och 1954 har bibehållits oförändrat

i förhållande till antalet i september 1952.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1953 och 1954 antages bli

detsamma som i september 1952.

Våren 1952 användes vid beräkningen av förändringarna i kreaturskapitalet

djurpriser, vilka voro hänförliga till 1951 års prisförhållanden. I den

nu föreliggande kalkylen ha kalkylsakkkunniga för 1952/53 och 1953/54

insatt priser, som anknyta till det aktuella prisläget men som äro, liksom

tidigare, försiktigt uppskattade.

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Lönestatistik och avtal. Vid upprättandet av vårkalkylen 1952 för bl. a.

produktionsåren 1951/52 och 1952/53 beaktades lönehöjningen till lantarbetare

enligt avtal i mars 1952 för tiden januari—december samma år.

Lönehöjningen var något olika för olika grupper av arbetare, men en vägning

med de vägningstal, som tillämpas i jordbrukskalkylen, gav till resultat

en genomsnittlig höjning med 50,si öre per timme för ordinarie tid.

Löneutvecklingen enligt de senaste årens avtal framgår av följande översikt.

Lön

för ordinarie tid enligt avtal; vågd timlön för

som fyllt 20 år.

Avtalsperiod

Va-81/!. 1949 ..............................

Vi—1"/, 1950 ..............................

Vs -S1/l2 1950 ..............................

Vi —sl/i2 1951..............................

Vi — 1952 ..............................

manliga arbetare,

Timlön, öre

17119

173 19

177 17

202 17

252 68

Avtalet innebar vissa ändringar i fråga om ersättartjänstgöring, ersättning

för vissa speciella arbetsuppgifter, ackordslöner etc. samt dessutom

förändrade ersättningar för s. k. förberedelse- och avslutningsarbeten samt

ersättartjänstgöring. Vidare innebar avtalet, att manliga arbetare mellan 18

och 20 år erhöllo 5 öre lägre höjning av timlönen än de äldre manliga arbetarna.

I samband med löneavtalet borttogs den extra ersättning med 60

öre per dag, som tidigare utgått, då »egentlig lantarbetare» tillfälligt kört

traktor. Antalet fridagar per år beräknades öka för omkring 25 procent av

djurskötarna från 39 till 52 fr. o. m. juni månad 1952.

Dessa i olika riktning verkande förändringar, vilkas effekt svårligen kan

beräknas, behandlas närmare i Kungl. Maj :ts prop. nr 236/1952, sid. 77*—

78*. Kalkylsakkunniga ansågo rimligt att mot varandra kvitta verkningarna

av de nämnda mindre justeringarna i avtalet.

Avtalet innehöll emellertid även nya bestämmelser i fråga om tid för arbetets

igångsättande m. m. Ehuru exakta beräkningar över de ekonomiska

verkningarna av nämnda förändring icke kunde åstadkommas, ansågs vid

utarbetandet av vårkalkylen 1952, att förändringen borde beaktas. Detta

gjordes med utgångspunkt från överslagsberäkningar på så sätt, att den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 224.

83*

beräknade arbetskostnadssumman minskades med 20 milj. kr för helt år,

vilket för 1951/52 motsvarade 13,3 milj. kr. I övrigt hänvisas till Kungl.

Maj :ts prop. nr 236/1952.

I fråga om lantarbetarnas löner fr. o. m. januari 1953 pågingo ännu förhandlingar

vid avslutandet av föreliggande kalkyl. Kalkylsakkunniga ha

därför icke kunnat beakta eventuella förändringar i det nya avtalet.

Arbetsvolymen. Till höstkalkylen 1951 (Kungl. Maj:ts prop. 176/1952)

framlade kalkylsakkunniga reviderade beräkningar över förändringarna i

jordbrukets arbetsvolym sedan 1945/46. På grundval av dessa minskades

arbetsvolymen i kalkylen med 2,94 procent per år fr. o. in. 1946/47. Då inget

nytt material fanns tillgängligt, användes samma faktor i vårkalkylen 1952

för framräkning av arbetsvolymen för 1952/53.

Till föreliggande kalkyl finnes däremot åtskilligt nytt material. Preliminära

resultat från 1950 års folkräkning ha blivit tillgängliga och ge möjlighet

till jämförelser med folkräkningen 1945. Det visar sig att den totala

yrkesverksamma befolkningen i jordbruk med binäringar sjunkit 12,7 procent

under denna 5-årsperiod. Uppgifterna för kvinnliga yrkesverksamma

äro dock ej fullt jämförbara för de båda senaste folkräkningarna. För vrkesverksamma

män enbart blir minskningen 14,9 procent, medan man i kalkylen

för 1945/46—1950/51 beräknar arbetsvolymens minskning till 13,9

procent. Minskningen för män, som äro yrkesverksamma enbart inom jordbruk

och boskapsskötsel, blir enligt folkräkningarna 15,i procent. För män

i åldern 15—65 år tillhörande yrkesgrupp I (jordbruk med binäringar), är

minskningen 16 procent. Taxeringsstatistiken ger en minskning av hela antalet

inkomsttagare i jordbruket på 13 procent från 1945 till 1950.

För bedömning av förändringarna i antalet sysselsatta inom jordbruket

eller 1950 finnes viss avflyttningsstatistik för landsbygdskommuner för

1951. Den antyder ungefär samma utflyttning som under 1948—1950.

Direkta uppgifter om jordbrukets arbetskraft ha lämnats av omkring

28 000 jordbrukare i samband med arealinventeringarna 1951 och 1952.

Uppgifterna avse dock bara en enda dag respektive år. Minskningen för familjemedlemmar

är 3 procent, för fast anställd lejd arbetskraft nära 9 procent

och för tillfällig arbetskraft väsentligt större.

Anförda siffror tyda på, att den höjning som gjordes hösten 1951 av reduktionsfaktorn

i kalkylen från 1,5 till 2,94 procent var motiverad och icke

överdrev minskningstakten.

Kalkylsakkunnigas beräkningar byggde den gången liksom tidigare helt

på uppgifterna i den jordbruksekonomiska undersökningen. Då det kunde

befaras, att den starka ökningen av antalet bokföringsgårdar under senare

år kunnat påverka arbetsvolymens förändringar i materialet, har utom en

beräkning av samma slag som tidigare också en annan bearbetning av materialet

blivit utförd. Den senare går så till att man år efter år undersöker

arbetsvolymens förändring enbart hos de gårdar, som lämnat uppgifter två

på varandra följande år. Man erhåller eu serie procenttal, som kan sammankedjas.

Den genomsnittliga årliga minskningen beräknas med hjälp

av en regressionsberäkning. Enligt den med uppgifter för 1951/52 kompletterade

äldre beräkningen blir den årliga minskningen från 1945/46 nu 3.04

procent i stället för 2,94 procent. Kedjeberäkningen ger betydligt större minskning

eller 3,30 procent. Båda beräkningsmetoderna lida av vissa principiella

svagheter, och medelfelen äro så pass stora att skillnaderna dem emellan

icke äro statistiskt säkerställda. Sakkunniga ha ansett lämpligt att inte

ändra arbetsvolymen i det nya basåret 1950/51 men antaga en årlig minskning

för 1951/52 och 1952/53 med 3,3 procent. Med hänsyn till den avtagande

flyttning från jordbruket, som måste vara att vänta på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

84*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

den långt gångna uttömningen av de yngre årsklasserna på landsbygden

och de vikande konjunkturerna för vissa delar av näringslivet har arbetsvolymens

minskning från 1952/53 till 1953/54 antagits stanna vid 3,o procent.

Härigenom blir arbetsvolymen — frånsett de korrigeringar som omnämnes

nedan — för 1951/52 minskad med 3,50 miljoner timmar och för

1952/53 med 6,79 miljoner timmar i förhållande till uppgifterna i vårkalkylen

1952. För 1953/54 uppgår skillnaden mellan äldre och nyare heräkningssätt

till 7,14 miljoner timmar.

På samma sätt som de närmast föregående båda åren har arbetsvolymen

för 1953/54 ökats med 0,76 procent på grund av den ännu kvarstående förändring

i lönerelationen mellan män och kvinnor som gjordes i 1951 års

lantarbetsavtal. Denna förändring beaktas nämligen icke vid beräkningarna

av arbetsvolymen på grundval av den jordbruksekonomiska undersökningen.

1952 års lantarbetsavtal innehöll bl. a. ändrade bestämmelser ifråga om

tiden för arbetets början. Arbetstiden räknas enligt det nya avtalet i vissa

fall först från den tid, då det egentliga arbetet igångsättes. Förflyttning till

arbetsplatsen får i dessa fall ske på arbetarens egen tid. I vårkalkylen 1952

gjordes med anledning härav och i avvaktan på närmare utredning ett avdrag

på kostnadssumman för 1951/52 med 13,3 milj. kr och för 1952/53

med 20 milj. kr. Sistnämnda belopp motsvarar 0,8 procent av hela kostnadssumman.

Material för en exakt bedömning av avtalsändringens ekonomiska

verkan saknas fortfarande och synes ej kunna erhållas utan omfattande

specialundersökningar. En förnyad uppskattning ger till resultat att avtalsändringens

verkan troligen överskattades i vårkalkylen 1952 med 2 å 3

milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i skattningen upptas dock posten fortfarande

avrundat till 20 milj. kr.

Kalkylsakkunniga anse att verkan av avtalsförändringen bör läggas på

arbetsvolymen. 20 milj. kr motsvarar vid 1952/53 års timlön 7,39 miljoner

timmar. Detta timantal har avdragits från arbetsvolymen nyssnämnda år,

och framskrivningen bör fr. o. m. 1953/54 ske på den sålunda reducerade

volymen.

Ännu har det förändrade avtalet ingen verkan på prognosen för arbetsvolymen.

För att undvika en dubblering av avtalsändringens effekt bör därför

i kommande regressionsberäkningar den lejda arbetskraftens timantal

i bokföringsmaterialet uppräknas för de år, då ändringen varit gällande.

Uppräkningen bör procentuellt motsvara den ovan angivna korrektionen i

arbetsvolym i kalkylen.

Timlöner. Före vårkalkylen 1952 beräknades arbetskostnaderna som en

produkt av antalet manstimmar och genomsnittliga timförtjänster till manliga

lantarbetare enligt socialstyrelsens lönestatistik. Förfarandet förenklades

efter hand, i det att avtalslönen för de aktuella åren framskrevs med en

faktor, den s. k. »överbetalningsfaktorn», vilken uttryckte förhållandet mellan

observerade timförtjänster enligt lönestatistiken och avtalslöner för ordinarie

iid under en följd av år.

I samband med vårkalkylen 1951 gjordes en undersökning angående relationerna

mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Det föreslogs

samtidigt, att arbetskostnadsberäkningarna i samband med övergång till nytt

basår fr. o. in. det nya basåret skulle grundas på avtalslöner. Förslaget genomfördes

i samband med övergången till nytt basår i vårkalkylen 1952. Det

nya beräkningssättet, som närmare behandlas i Kungl. Maj:ts prop. 207/1951,

sid. 183—189, innebär, att semesterersättning och vissa andra avtalsstipulerade

extra förtjänster läggas till avtalslönen för ordinarie tid. Emellertid

beaktas endast de avtalsstipulerade tillägg, vilkas effekt med tillräcklig

opaginerad Kontrollera mot PDF

85*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

säkerhet kan beräknas, nämligen semesterersättning och övertidsersättningar.

Semesterersättningens inverkan beräknas i form av ett tillägg med 4,2

procent av avtalslönen för samtliga arbetare t. o. m. 1950/51 samt därefter

med 6,4 procent. Tillägget göres på den genomsnittliga lönen efter hopväg(ningen.

Övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete)

beräknas med utgångspunkt från uppgifter om övertid i procent av arbetad

tid för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik.

I vårkalkylen 1952 tillämpades övertidsprocent omfattande såväl egentlig

övertid som tid för rykt och ersättartjänstgöring. Fr. o. m. 1950 avser emellertid

de av socialstyrelsen angivna procenttalen för övertid endast den

egentliga övertiden. I fortsättningen kommer redovisningen att avse endast

denna tid. Kalkylsakkunniga ha därför nu tillämpat den nya övertidsstatistiken

fr. o. m. 1950. Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme

beräknas genom sammanvägning av avtalsmässig extra ersättning i öre per

timme vid övertidsarbete under å ena sidan vardagar samt å andra sidan

lördagar och helgdagsaftnar samt vid nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet

1 för den sistnämnda gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen

under vardagar ges viktstalet 6. Övertidsprocenten för verklig övertid

har under de senaste åren varit följande.

1950 ................. 1-6

1951 .......................... l s

Medeltal....................... T7

Övertidsersättningen i öre per timme har varit följande.

Lördagar och helg-

Å r

dagsaftnar samt vid

Vardagar

nattarbete

1948.........

...... 90

60

1949.........

60

1950..........

...... 90

60

1951..........

70

1952..........

...... 140

90

Med utgångspunkt från övertiden i procent av arbetad tid och extra ersättning

per timme beräknas övertidsersättningen utslagen på all arbetad

lid. Den i vårkalkylen 1952 redovisade beräkningen över timlönerna införes

i följande tablå jämte komplettering för produktionsåret 1953/54.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950/

51—1953/54 enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg.

Samtliga värden öre/tim.

Extra

Å r

Avtalslön

för ordi- narie tid

Övertids-

procent

Extra

övertidsers.

öre/över-

tidstim.

övertidsers.

utslagen på

all arbetad

tid

b x c

Semester-

ersättning

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

tillägg

a + d + e

1U0

a

b

C

d

e

f

1950/51 .....

.. 193 84

1-7

71-9

1-22

814

203 20

1951/52 .....

.. 235-82

1-7

900

1-53

15-09

252-44

1952/53 .....

. . 252-68

1-7

97 1

1-65

1617

270-50

1953/54 .....

. . 252-68

1-7

97 1

1-65

1617

270-50

opaginerad Kontrollera mot PDF

86* Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbets

kostnader.

Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.

Arbetsvolym

milj. mt

och rmt

Avdrag för

avtalsänd- ring enl.

texten

milj. mt

Avtalslön

inkl. avtals- stipulerade

tillägg

öre/tim.

Kalkyl belopp

Å r

Återstår

milj. mt

milj. kr

Index

1950/51

= 100

1950/51 ......

972-49

203-20

1976-1

100-0

1951/52 ......

947-55

252-44

1 2 378-7

120-4

1952/53 ......

916-28

7-39

908-89

270-50

2 458-5

124-4

1953/54......

881-62

270-50

2 384-8

120-7

Kapitalkostnader.

Grundtörbättringar, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats

enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning om rationaliserings

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Senaste vårkalkyl

har nu justerats med hänsyn till prisutvecklingen för tegelrör samt

förändringen i de från staten utbetalade bidragen. I fråga om lönerna hade

vid kalkylens avslutande icke träffats något avtal för 1953, varför beräkningarna

äro utförda med utgångspunkt från 1952 års lantarbetaravtal.

I vårkalkylen 1952 framhölls, att grävningsarbetet vid täckdikning numera

sannolikt i betydande grad utföres maskinellt och att den verkliga

kostnadsutvecklingen därför kunde avvika från den under förutsättning av

handgrävning beräknade. De sakkunniga ha nu inhämtat uppgifter från

lantbruksnämnderna om den maskinella täckdikningens omfattning under

1952 samt om kostnaderna vid olika grävningsmetoder. Dessa kostnadsuppgifter

överensstämma relativt väl med de för samma tid enligt den använda

metodiken beräknade kostnaderna. De sakkunniga ha därför använt samma

beräkningsmetod som i tidigare kalkyler. Den fortsatta utvecklingen av den

maskinella täckdikningen kan endast följas genom speciella undersökningar.

Någon löpande statistik förekommer icke.

Täckdikningskostnader. Mellan vårkalkylen och höstkalkylen 1952 inträffade

en prisstegring på tegelrör, medan priset efter höstkalkylen undergått

en sänkning. Kostnaderna för underhåll och avskrivning av täckdiken,

som för 1952/53 i förra årets vårkalkyl uppgingo till 14,34 milj. kr, beräknas

nu för nämnda år till 14,66 milj. kr. För prognosåret beräknas en kostnad

av 14,60 milj. kr.

De under 1951/52 utbetalda statliga bidragen för täckdikning uppgingo

till 1,02 milj. kr. Då någon ledning för bedömandet av täckdikningsverksamhetens

kommande omfattning knappast kan fås genom de av lantbruksstyrelsen

beviljade bidragsbeloppen, ha de sakkunniga tillämpat den konstaterade

summan för utbetalda statliga bidrag under 1951/52 även för 1952/53

och 1953/54.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Längden av underhållskrävande

öppna avloppsdiken har liksom i de närmast föregående kalkylerna

hållits oförändrad. Kostnaderna äro oförändrade sedan vårkalkylen

1952, emedan någon förändring i lönerna icke är känd. 1

1 Avdrag har här gjorts med hänsyn till ändrad tid för arbetets början (13''S milj. kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

87*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redo

visas i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundlfirbfittrlngar. Vfirdetal 1 milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jord- brukets

kostnader

Index

1950/51

= 100

1950/51 ......................

11-24

8-46

0''58

19-12

100-0

1951/52 ......................

14-00

10-54

1-02

23-52

123-0

1952/53 ......................

14-66

11-33

102

24-97

130-6 i

1953/54 ......................

1460

11-33

102

24-91

130-3 j

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader ha beräknats

enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en

framskrivning av en för 1946 fastslagen kostnadssumma med hjälp av ett

riksindex för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). Från 1951 till 1952 har detta index

stigit med 3,o enheter till 319,8 (1935/37 = 100). Detta tal framskrives sedan

i sin tur enligt utvecklingen av lantbruksförbundets månadsindex för

hyggnadskostnader. Detta senare index, som i sig innefattar utvecklingen av

såväl arbetslöner som materialpriser, har sedan höstkalkylen 1952 enbart

påverkats av sänkta priser på en del byggnadsmaterial, vilket gjort att delindex

för material med 1946 som bas från medeltalet för 1952 till januari

1953 enligt beräkningarna sjunkit från 208,3 till 201,3. Träpriset har dock

varit oförändrat sedan juli 1952.

I höstkalkylen 1951 och i vår- och höstkalkylerna 1952 ha de sakkunniga

av skäl, som närmare redovisas i Kungl. Maj:ts prop. nr 176/1952, lämnat

utvecklingen av priserna på trävaror obeaktad fr. o. m. januari 1950. Pris»

utvecklingen för byggnadsmaterialier har i stället i beräkningen från nämnda

tidpunkt fått helt följa utvecklingen för andra materialier än trävaror.

I följande översikt visas lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946

som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som

utan full inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial.

Allt byggnadsmaterial

med samma pris
med

full inverkan utveckling för

År

Trävaror

av prisutvecklingen

trävaror som för

på trävaror

övrigt material

fr. o. m. 1 jan. 1950

1946 .......

....... 1000

100-0

1000

1949 .......

....... 128-9

117-2

117-2

1950 .......

....... 159-8

134-2

118-8

1951.......

....... 277-8

207-6

1460

1952 .......

....... 269-6

208-3

158-1

1953.......

....... 2614

201-3

151-7

1954 .......

....... 261-4

201-3

151-7

opaginerad Kontrollera mot PDF

88*

Kungl. Maj ds proposition nr 224.

Som framgår av anförda indextal äro priserna på trävaror alltjämt mycket

höga i jämförelse med priserna på övrigt byggnadsmaterial. Sålunda

kvarstå alltjämt de skäl, som tidigare föranlett ett tillfälligt uteslutande

av trävarorna ur indexberäkningen. Kalkylsakkunniga ha därför ansett

lämpligt att tills vidare avvakta prisutvecklingen på trävarumarknaden och

även i denna kalkyl tillämpa den indexserie för priser på byggnadsmaterial,

i vilken prisutvecklingen på trävaror fr. o. m. 1950 icke tillfullo beaktats.

Det har dessutom ansetts erforderligt att undersöka byggnadskostnadernas

utveckling med hänsyn till förändringar i materialsammansättningen och

utförandet.

Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader framgår av följande

översikt.

Framskrivning av SFL.s index med SL:s index.

År

SFL:s index

1935/37=100

SL:s index

1949 = 100

SFL:s index

framskriven

med SL:s index

1949 .....

....... 204-7

100-0

204-7

1950 .....

....... 2189

101-5

207-8

1951 .....

....... 316-8

122''2

250 1

1952 ......

....... 319-8

138-7

283-9

1953 .....

136-2

278-8

1954 .....

136 2

278-8

Framskrivning av kostnaderna. På vanligt sätt har verkställts framskrivning

av den kostnadssumma, som genom inventering och särskilda beräkningar

fastställts för 1946.

Tabell It. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFLss index.

År

SFL:s index

1946 = 100

Kalenderår

milj. kr

Produk- tionsår

milj. kr

Index

1950/51

= 100

1949 (1948/49)......................

112-7

139-2

1950 (1949/50)......................

114-4

141-3

140-6

1951 (1950 51)......................

137-7

1701

160-5

100-0

1952 (1951/52)......................

156-3

193-0

185-4

115-5

1953 (1952/53)......................

153-5

189-6

190-7

118-8

1954 (1953/54)......................

153-5

189-6

189-6

118-1

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Åren 1948/49—1953/54. Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning

och underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts

enligt de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt

från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan

samt med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna

beträffar, innebär de sakkunnigas metod kostnadsberäkning

genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

89*

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1952 tillämpades

för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av nya maskiner och redskap under 1951. Dessa undersökningar voro

i fråga om traktorerna definitiva men för övriga maskiner och redskap preliminära.

Undersökningen över jordbrukets anskaffning av andra maskiner

och redskap än traktorer under 1951 har emellertid sedermera slutförts, och

definitiva siffror kunde tillämpas i höstkalkylen 1952.

Till de nu ulförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek ha

företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer

under 1952, som i det föregående omnämnts, dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen

medtagna grupper av maskiner och redskap under

samma år. Dessa undersökningar ha utförts enligt samma principer som

under de närmast föregående åren. Uppgifter ha sålunda inhämtats från

kända tillverkare och importörer av lantbruksmaskiner och redskap om

värdet (beräknat i bruttopriser) av försäljningen 1952. Undersökningen

över traktorinköpens storlek har kunnat definitivt slutföras, under det att

inköpen av övriga maskiner och redskap ännu endast preliminärt kunnat

fastställas.

Liksom vid tidigare undersökningar har nu konstaterats ett antal nya

tillverkare och importörer, vilka påbörjat sin verksamhet under 1951 och

1952 eller som tidigare icke varit kända.

I samband med undersökningen över jordbrukets maskinanskaffning är

det icke alltid möjligt att erhålla kännedom om nya tillverkare eller importörer

redan under det första år, då leveranser till jordbruket inträffat. I sådana

fall har tidigare den sammanlagda försäljningen redovisats på det år,

under vilket vederbörande företag först kommit med i undersökningen och

någon ändring för bakomliggande år har icke vidtagits vid bearbetningen av

det insamlade materialet. För 1951 verkställdes emellertid en fullständig

korrigering, vilken fullföljts vid bearbetningen av de för 1952 inkomna uppgifterna.

Sålunda ha för samtliga företag försäljningsbeloppen genomgående

påförts leveransåret. Detta medför en obetydlig omfördelning av inköpssummorna

under tidigare år.

I de undersökningar om jordbrukets inköpskostnader för maskiner och

redskap, som här omnämnts, ingår icke värdet av mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna

för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas

från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna,

som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).

Denna undersökning har för 1952 liksom tidigare utförts i samarbete med

Svenska mejeriernas riksförening.

Beträffande de utförda undersökningarna om maskininköpen skall i det

följande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer. Undersökningen angående inköpen av traktorer 1952 har liksom

föregående års undersökning omfattat traktorförsäljningen till å ena

sidan jordbrukare samt å andra sidan armén, industrien, väg- och gatuförvaltningar,

rena skogsbruk m. m. Beträffande de mindre traktorerna, vilka

delvis användas i trädgårdsbruk, har begärts och erhållits särskild redovisning

över försäljningar till jordbrukare respektive trädgårdsodlare. Denna

utökade redovisning begäres för att undvika, att avskrivningsberäkningen

belastas med traktorer, försålda till andra ändamål än jordbruk.

Jordbrukets inköp av traktorer har under 1952 nått sin hittills största omfattning

vad beträffar såväl antal som inköpssummornas storlek. Totalt har

enligt ingångna uppgifter under 1952 försålts 14 788 traktorer till jordbrukare,

däri icke inräknat ett antal mindre s. k. trädgårdstraktorer (ca BO st).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

90*

vilka även försålts till jordbrukare. I följande tablå redovisas jordbrukarnas

inköp av traktorer under de sju senaste åren (exkl. trädgårdstraktorer).

1946 .......

...... 3 891

1947 .......

...... 7 332

1948 .......

...... 11309

1949 .......

...... 11173

1950 .......

...... 12 490

1951.......

...... 13 858

1952 .......

...... 14 788

Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer, som 1951 utgjorde 141,7

milj. kr (exkl. dragbilar) stego under 1952 till 164,8 milj. kr. I detta belopp

inkluderas även det trettiotal småtraktorer, som försålts till jordbrukare,

men som icke ingå i tablån. Någon anskaffning av dragbilar har icke räknats

med under senare år.

För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av

traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1953. Det har räknats

med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall stanna vid 11 000,

vilket skulle innebära en minskning med omkring 3 800 jämfört med 1952.

På grund av den allt rikligare tillgången på traktorer i marknaden har en

avsevärd förändring inträtt i fråga om försäljningsmöjligheterna. Detta har

icke i någon större omfattning påverkat bruttopriserna, men enligt uppgifter

har det nya marknadsläget medfört vissa rabatter, som under tidigare

år med knapphet på traktorer icke förekommit. I större utsträckning synas

sådana rabatter ha lämnats fr. o. m. slutet av 1952 och början av 1953. Dessutom

förekommer vid byten numera dold rabattering genom uppvärdering

av bytesobjekten. Kalkylsakkunniga ha efter överläggningar med Statens

priskontrollnämnd räknat med en genomsnittlig rabatt av 5 procent på bruttopriserna

fr. o. in. början av produktionsåret 1952/53. Detta har beaktats

vid beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer. I tablån över jordbrukets

inköp av maskiner och redskap redovisas däremot inköpssummorna

för traktorer, sådana dessa framkommit vid företagens beräkningar med

utgångspunkt från bruttopriserna.

Övriga maskiner och redskap. Beträffande övriga maskiner och redskap

har i det föregående omnämnts, att undersökningen av inköpens

storlek 1952 ännu icke slutförts. Uppgifter ha emellertid hittills ingått

från företag, som 1951 representerade 92 procent av den totala försäljningssumman.

I avskrivningsberäkningen ha nu upptagits jordbrukets inköpskostnader

för maskiner och redskap enligt aktuella uppgifter så långt

dylika föreligga samt för de återstående firmorna samma belopp, som dessa

redovisade 1951. Inköpssummorna äro följande.

Enligt hittills ingångna uppgifter för 1952 .................... 142-7 milj. kr

Försäljning under 1951 från företag, som hittills icke lämnat

uppgifter för 1952 ........................................ 12-2 » »

Preliminär summa för 1952 1649 » >

Den totala redovisade inköpssumman för maskiner och redskap exklusive

traktorer under 1951 var 158,i milj. kr. Det förefaller alltså som om jordbrukets

anskaffning av andra maskiner än traktorer skulle ha varit något

mindre 1952 än närmast föregående år.

För 1953 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltillfällen räknats

med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer till samma

volym, som nu preliminärt beräknats för 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

91*

Mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna för mjölktransportkärl under

1952 äro avsevärt lägre än under 1951.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika

undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer, andra maskiner

och redskap samt mjölktransportkärl. Liksom i de tidigare årens undersökningar

saknas uppgifter i fråga om jordbrukets inköp av vagnar, kälkar

och seldon, pumpar och hydroforer, elektriska motorer, äggkläckningsmaskiner

och andra utrustningsdetaljer till hönshus m. m. Här nämnda inventarier

ha hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna och ligga

för samtliga år utanför avskrivningsberäkningarna.

Jordbrukets inköp av maskiner och redskap m. m., redovisade

i enkätundersökningarna, tusental kr.

I enkät-

Mjölktrans-

Trakto-

Total-

undersök-

portflaskor

S:a redo-

rer enl.

summa

Index

1938 = 100

År

ningen med- tagna

enl. särskild

undersök-

visat exkl.

traktorer

särsk. un- dersök-

inkl.

trak-

grupper

ning

ning

torer

1938 ....

,.. 40 383

1503

41 886

20 971

62 857

100-0

1946 ....

.. 92 111

2 563

94 674

29 787

124 461

198-0

1947 ....

.. 102 475

2 387

104 862

53 965

158 827

252-7

1948 ....

.. 121 927

2 418

124 345

90 192

214 537

34P3

1949 ....

.. 125 465

3 213

128 678

102 156

230 834

367-2

1950 ....

.. 133 164

4 362

137 526

2120 874

258 400

411-1

1951 ....

.. 158 147

3 255

161 402

141 698

303 100

482-2

1952 ....

.. 1154 907

1875

156 782

164 819

321 601

511 6

I följande tabla anges inköpssummorna under de fem senaste åren, reducerade

till 1938 års prisläge; i jämförelse med de redovisade inköpssummorna

för 1938 (värdetal i tusental kronor).

År

Traktorer

1938 ............

......... 20 971

1948 ............

........ 51391

1949 ............

......... 57 683

1950 ............

........ 72 522

1951 ............

......... 74 735

1952 ............

......... 83 242

Övriga maskiner

och redskap

samt mjölktrans-

Summa

Index

portkärl

41 886

62 857

ioo-o

89 650

141 041

224-4

88 621

146 304

232-8

94 455

166 977

265-6

97 465

172 200

2740

83 350

166 592

265-0

Inköpssummorna omräknade till 1938 års prisläge visa en avsevärd uppgång

under 1952 för traktorerna (8,5 milj. kr), medan inköpsvolymen för

andra maskiner och redskap visar betydande nedgång (14,i milj. kr). Totalt

visa siffrorna en återgång till 1950 års inköpsvolym.

På grundval av nu tillgängliga, delvis preliminära uppgifter om maskininköpens

storlek under 1952 samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar

av inköpen under 1953 har avskrivningsberäkningen justerats och

framförts t. o. in. 1953/54. Avskrivningskostnaderna redovisas för vissa år

i följande tablå.

1 Preliminärt — * Exkl. dragbilar, som betingat 5''75 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade

maskiner och redskap, tusental kr.

Avskrivningskostnader beräknade på återanskaffningsvärde

för

År

Övriga redo-

samUiga

Relativa tal

traktorer

visade ma- skiner och

redovisade

maskiner och

X Iviau V CA Lul

1950/51 = 100

redskap

redskap

m. m.

m. m.

A

B

C

A

B

C

1950/51 ..

.. 40 824

95 141

135 965

100-0

ioo-o

ioo-o

1951/52 ..

.. 52 013

114 945

166 958

127-4

120-8

122-8

1952/53 ..

.. 58 129

126 240

184 369

142-4

132-7

135-6

1953/54 ..

.. 63 174

132 627

195 801

154-7

139-4

144-0

För produktionsåret 1952/53 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 184,4 milj. kr mot 178,o milj. kr enligt vårkalkylen 1952. För

produktionsåret 1953/54 uppgå avskrivningskostnaderna till 195,8 milj. kr.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av dessa

kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen samt med

beräknat tillägg för kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 ha åkerjord.

Vid beräknandet av detta tillägg har liksom tidigare räknats med samma

kostnad per ha för de minsta brukningsdelarna som vid gårdar inom

storleksgruppen 2—5 ha.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1952 funnos uppgifter enligt deklarationsundersökningen

t. o. m. 1950. Uppgifterna för nämnda år voro emellertid

preliminära.

I samband med nu utförd beräkning ha funnits tillgängliga dels definitiva

siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för 1950, dels

preliminära siffror för 1951.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn

till verkstadstaxornas utveckling enligt de av priskontrollnämnden medgivna

ändringarna samt liksom tidigare även med hänsyn till utvecklingen av

priserna på reservdelar. I fråga om taxorna för reparationsverkstäder har

från priskontrollnämnden uppgivits, att anledning nu icke föreligger till

någon ändring av de i vårkalkylen 1952 gjorda beräkningarna. Priserna på

reservdelar äro praktiskt taget oförändrade sedan vårkalkylen 1952.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1951 med hjälp av indextalen

för reservdelspriser och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där de

framräknade kostnadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår

(värdetal i milj. kr).

Underhålls-

Kostnadssum- mor efter upp-

År

kostnader

räkning med

enligt dekl.-

1*9 % per år å

undersök-

1951 års

ningen

summa

1950 (1949/50)

.... 127*5

(volymökning)

1951 (1950/51)

.... 142*9

—

1952 (1951/52)

____ —

145-6

1953 (1952/53)

____ —

148-4

1954

• •..

15P2

Index

för verkst.- taxor och

reservdels- priser,

1951 = 100

Kostnadssum- morna fr. o. m.

1952 fram- räknade med

Om-

räknat

till

pro-

duk-

Index,

1950/51

= 100-

prisindex

tions-

år

_

_

126-4

100-0

—

137-8

1000

112-5

163-8

156-8

1138

113-6

168-6

167-0

1212

113-6

17P8

170-7

1239

opaginerad Kontrollera mot PDF

93*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Införandet av den preliminära kostnadssunnnan för 1951 enligt deklarationsundersökningen

medför sänkning av kostnadssumman för underhåll

av maskiner och redskap såväl i basåret som för de aktuella åren.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap, mil), kr.

Å r

Avskriv-

ningskost-

nader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1950/51

= 100

1950/F. 1 .................

136-0

137-8

273-8

1000

1951/52 .................

167-0

156-8

323-8

118-3

1952,53 .................

184-4

167-0

351-4

128-3 ,

1953/54 .................

195-8

170-7

366-5

133-9

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt beräkningarna

till 351,4 milj. kr 1952/53 samt 366,5 milj. kr 1953/54. Kostnadssumman

för prognosåret är alltså 15,i milj. kr högre än den nu beräknade kostnaden

för 1952/53.

Elektricitet.

Åren 1950/51—1953/54. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

har under senare år utförts genom framskrivning av senaste kända

kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor,

som representerat den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader

under de tre senaste år, för vilka uppgifter funnits tillgängliga. I vårkalkylen

1952 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för 1948—

1950. Den så erhållna kostnadssumman justerades med hänsyn till vissa

taxeförändringar in. m.

I samband med nu upprättad kalkyl ha definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen

kunnat erhållas för 1950 samt preliminära uppgifter

enligt samma undersökning för 1951. Den definitiva uppgiften för 1950 avviker

obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1951 visar deklarationsundersökningen

en ökning av elektricitetskostnaderna med 6,5 milj.

kr. Denna stod till huvudsaklig del i samband med dels införandet av elskatt

under budgetåret 1951/52, dels höjning av energiavgiften fr. o. in. 1

april 1951 samt slutligen höjning av grundavgiften fr. o. in. 1 juli samma

år. Elskatten utgick med 10 procent på såväl energi- som grundavgiften och

de båda taxehöjningarna beräknades sammanlagt höja elkostnaderna med

15 procent, sedan båda höjningarna trätt i kraft. På grund av dessa betydande

engångshöjningar samt vidare med hänsyn till att elskatten uttogs

endast under ett budgetår, ha de sakkunniga nu liksom i förra årets vårkalkyl

icke ansett lämpligt att utan vidare verkställa framräkning av elkostnaderna

enligt deklarationsundersökningen med ett beräknat treårigt

medeltal för kostnadsstegringen. I stället har förfarits så, att den enligt deklarationsundersökningen

för 1951 konstaterade kostnaden först har reducerats

för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Därefter bar ett treårigt medeltal

för den procentuella kostnadsstegringen beräknats, vilket kan anses

återge endast den kostnadshöjning, som står i samband med ökad användning

av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med utgångspunkt från

kostnadssumman under kalenderåret 1951 reducerad för elskatt och taxe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

94*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

höjningar med sammanlagt 6,54 milj. kr. Genom denna framskrivning har

erhållits kostnadssummor t. o. m. kalenderåret 1954, vilka inkludera de

sannolika kostnadsförändringarna i 1950 års prisläge. Efter omräkning av

dessa kostnadssummor till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för

prismässiga förändringar enligt följande.

1. höjning av energiavgiften motsvarande 9 procents stegring av den totala

elkostnaden fr. o. m. 1 april 1951,

2. höjning av grundavgiften motsvarande ytterligare 5 procents höjning av

den totala elkostnaden fr. o. m. 1 juli samma år,

3. 10 procents elskatt under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952,

4. ytterligare höjning av eltaxorna, som beräknas motsvara 12,5 procents

höjning av den totala elkostnaden fr. o. m. 1 april 1953.

Verkningarna av elskatten samt de under 1951 genomförda taxehöjningarna

ha behandlats i Kungl. Maj:ts prop. nr 236/1952 sid. 90*. I fråga om

den ovan nämnda taxehöjningen från 1 april 1953 lämnas i det följande

närmare kommentarer.

Prissättningen på elström är numera fri. Fr. o. m. 1 januari 1953 har

Kungl. Vattenfallsstyrelsen genomfört tariffhöjningar, som för en genomsnittsabonnent

på landsbygden beräknas medföra en höjning av elkostnaderna

med 12—13 procent. Taxehöjningen tillämpades för alla nya abonnenter

redan fr. o. m. 17 november 1952 samt för förutvarande abonnenter

fr. o. m. 1 januari 1953. Taxehöjningen kan emellertid för de förutvarande

abonnenterna icke effektueras fortare än i den mån mätarna hinna avläsas

efter årsskiftet 1952/53. Höjningar av elkostnaderna inträffade sålunda för

Kungl. Vattenfallsstyrelsens abonnenter icke genomgående den 1 januari

1953. Sydsvenska Kraftaktiebolaget har genomfört taxeändringar analogt

med de av vattenfallsstyrelsen tillämpade. I fråga om övriga företag räknas

med, att höjningar av motsvarande storleksordning komma att slå igenom

vid något varierande tidpunkter. Med hänsyn till vad som är känt i fråga

om kraftleverantörernas tillämpande av taxehöjningarna ha kalkylsakkunniga

räknat med, att taxehöjningarna medföra en genomgående fördyring

av jordbrukets elström med 12,5 procent fr. o. m. 1 april 1953.

De totala elkostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar

och elskatt redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader lör elektricitet Inkl. elskatt och

taxehöjningar.

A r

Elkostnader

enl. dekl.- unders. i

1950 års

prisläge,

milj. kr

Kostnadsökning

på grund av

Summa

elkost-

nad,

milj. kr

Index

taxehöj- ningar

milj. kr

elskatt

milj. kr

1950/51...........

42-21

1-96

0-81

44-98

1000

1951/52 ...........

43-97

6-60

4-22

54-79

121-8

1952/53 ...........

46‘75

9-81

—

56-56

125-7

1953/54...........

49-69

14-61

—

64-30

1430

Räntekostnader.

Åren 1950/51—1953/54. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader

ha skett liksom tidigare med tillämpning av den metod, som på sin tid föreslogs

av de sakkunniga för utredning av frågan om rationaliserings inver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

95*

kan på jordbrukets arbetskostnader m. m. (SOU 1950: 29, s. 92 tf och 290

ff). Metoden innebär bl. a. ett beaktande av den kostnadsstegring, som är

en följd av ökningen av kapitalvolymens värde.

I vårkalkylen 1952 kom vid beräkningen av fastighetskapitalet för 1952/

53 preliminära resultat från beredningsnämndernas förslag vid 1952 års

fastighetstaxering till användning. Av det då ännu ofullständiga materialet

framgick, att taxeringsvärdena i förhållande till 1945 års fastighetstaxering

höjts med i genomsnitt 55 procent. Den bearbetning av beredningsnämndernas

förslag, som statistiska centralbyrån företagit på hela materialet

visar nu en höjning med 54,3 procent. Denna höjning har tillämpats vid de

aktuella beräkningarna. Enligt statistiska centralbyråns bearbetningar

uppgår jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. skogsvärde) vid 1952

års fastighetstaxering sålunda till 8 227 milj. kr (8 265 milj. kr enligt de

våren 1952 företagna preliminära beräkningarna). I detta belopp ingår även

värdet av bostäder, vilket icke skall upptagas i jordbrukskalkylen.

Reduktionen för bostadsvärdet har skett på samma sätt som i vårkalkylen

1952. Vid framskrivning av bostadsvärdet för 1946 enligt undersökningar

av Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader (SFL)

(2 817 milj. kr) har sålunda samma förfaringssätt tillämpats, som de sakkunniga

använt vid beräkningen av avskrivnings- och underhållskostnaderna

för ekonomibyggnader. (Härvid tages ej full hänsyn till de sedan

januari 1950 inträffade prishöjningarna på trävaror.) Framskrives det tidigare

angivna bostadsvärdet, erhålles för 1951 ett bostadsvärde av 3 871 milj.

kr (3 879 milj. kr enligt vårkalkylen 1952). Det med utgångspunkt från statistiska

centralbyråns överprisstatistik för 1951 framräknade saluvärdet för

jordbruksfastigheterna utgör samtidigt 11 229 milj. kr (10 984 milj. kr enligt

beräkningar våren 1952). Bostädernas värde i procent av jordbruksfastigheternas

saluvärde är sålunda enligt de nu redovisade beräkningarna 34,5 procent

(35,3 procent enligt vårkalkylen 1952). Motsvarande procenttal var

1945, enligt beräkningarna i det tidigare nämnda betänkandet, 35,4.

Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. skogsvärde)

enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande värde enligt nu verkställda

beräkningar för 1952 års taxering är 6 780 milj. kr (6 798 milj. kr

enligt vårkalkylen 1952). Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet

med 34,5 procent, och det fastighetskapital, som nu har upptagits i kalkylen

för 1952/53 och 1953/54 uppgår sålunda till 4 441 milj. kr mot tidigare

4 398 milj. kr.

Värderingen av kreaturskapitalet vid beräkningen av jordbrukets räntekostnader

har hittills skett genom framskrivning av priserna 1938/39 medelst

en produktionskostnadsindex för djuruppfödningen och en prisindex för

kött. Därvid har man förutsatt att djuruppfödningen skulle innehålla samma

kostnadselement som hela jordbruksdriften och att dessa element skulle

väga lika mycket i de båda fallen. Så är emellertid knappast förhållandet.

De sakkunniga för utredning av frågan om rationaliseringens inverkan

på jordbrukets arbetskostnader m. in. ha med anledning härav övervägt

huruvida man skulle kunna använda livdjursstatistiken för att följa djurvärdenas

utveckling. Den ansågs emellertid då icke kunna användas för

detta ändamål på grund av att den icke hade haft samma karaktär och omfattning

under hela den tidsperiod, som man avsåg att följa. Framförallt

saknades möjlighet att följa utvecklingen bakåt till det gamla basåret

1938/39 på ett tillfredsställande sätt.

1 samband med nu upprättad kalkyl ha kalkylsakkunniga funnit det

lämpligt att övergå till livdjursstatistiken vid värderingen av kreaturskapitalet.

Därvid har Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolagets

statistik kommit till användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas

i tabell 14.

Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader. Lantbrukskapltalet med

fördelning på fastighets- och drittskapltal, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

3 168

3 168

4 441

4 441

2 659

2 795

2 879

2 815

1024

1 201

1376

1491

730

846

1011

999

461

529

579

557

241

290

300

291

155

168

204

189

65

71

75

77

4 874

5 371

6 845

5 862

8 012

8539

10 286

10 303

1000

1062

127-9

128-1

3-22

3-25

3-27

327

3-72

375

3-77

3-77

435

453

4-52

4-52

376

3-84

385

385

-

302 4

327 9

396 0

3967

1000

108-4

1310

131-2

Fastighetskapital.....................

Driftskapital

Kreaturskapital...................

Maskin- och redskapskapital.......

Förrådskapital....................

Fältinventariekapital..............

Därav:

Arbete........................

Utsäde.......................

Konstgödsel...................

Summa

Summa lantbrukskapital.............

Index ..............................

Vid beräkningarna tillämpade

räntesatser.

Hypoteksränta......................

Hypoteksränta plus 0 5 procentenheter

Ränta å borgenslån in. m............

Medelränta

Räntekostnader.

Milj. kr.............................

Index ..............................

Kostnader för förnödenheter.

Driv- oeh smörjmedelskostnader.

I anslutning till arealinventeringen den 3 juni 1952 inhämtades uppgifter

om innehav av traktorer i jordbruket den 3 juni 1951 och den 3 juni 1952

samt om förbrukningen av driv- och smörjmedel vid traktordrift och om

antalet traktortimmar under 1951. Uppgifterna avsågo endast egentliga traktorer

och således ej dragbilar och jeepar. Resultaten av denna undersökning

äro nu tillgängliga, och de sakkunniga ha därför utgått från dessa vid beräkningen

av driv- och smörjmedelsförbrukningen för egentliga traktorer.

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift.

I närmast föregående kalkyler har beräkningen av antalet traktorer i

drift baserats på Arméförvaltningens undersökning hösten 1950, enligt vilken

59 750 egentliga jordbrukstraktorer funnos i landet i september—oktober

1950. Utgångspunkten i föreliggande kalkyl har i stället varit antalet

den 3 juni 1951 och den 3 juni 1952 enligt förut nämnda undersökning i

samband med arealinventeringen 1952. Dessa antal, som voro 65 625 respektive

76 366, ha här ansetts gälla som genomsnittliga antal traktorer i drift

under kalenderåren 1951 respektive 1952. För båda åren har tillagts dels ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

97*

mindre antal på grund av ofullständig redovisning till undersökningen från

mindre gårdar, dels 1 000 st traktorer, vilket är det ungefärliga antal, som

enligt pågående undersökningar inom Jordbrukets Utredningsinstitut innehas

av maskinstationsägare och maskinhållare, vilka ej äro jordbrukare och

vilkas traktorer ej redovisades i undersökningen i samband med arealinventeringen

1952. Efter dessa tillägg blir totalantalet egentliga traktorer i drift

i genomsnitt under kalenderåren 1951 och 1952 67 000 respektive 77 750.

Traktorantalet 1950 samt 1953 och 1954 ha sedan beräknats med utgångspunkt

från ovan angivna antal åren 1951 och 1952 och med ledning av jordbrukets

nyanskaffning av traktorer samt med hänsyn tagen till en uppskattad

nedskrotning av äldre traktorer. Eftersom såväl totalbeståndets förändring

som nyinköpen mellan mitten av 1951 och mitten av 1952 kunna anses

kända, kan skrotningen under samma tid beräknas. Vid såväl denna som

andra beräkningar har dock det antagandet måst göras, att nyinköpen av

traktorer äro jämnt fördelade under året.

Jordbrukets anskaffning av mja traktorer under t952.

En utförd undersökning om jordbrukets traktoranskaffning under 1952

visar ett inköp under året av 14 788 nya traktorer, vilket är den hittills

största årsanskaffningen av traktorer till jordbruket. Antalet överstiger 1951

års siffra med 930 st. Den i höstkalkylen 1952 preliminärt beräknade anskaffningen

av 13 500 traktorer under 1952 har alltså betydligt överskridits.

För 1953 och 1954 ha de sakkunniga antagit en nyanskaffning av 11 000

respektive 10 000 traktorer.

Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket under olika kalender- och

produktionsår framgår av följande tablå.

Kalenderår Produktionsår

(enligt undersökningar) (beräknat)

Enligt undersökning...

1947

7 332

2>

» . . .

1948

11309

1947/48

9 983

» . . .

1949

11173

1948/49

11 218

7> . . .

1950

12 490

1949/50

12 051

1951

13 858

1950/51

13 402

3> • . .

1952

14 788

1951/52

14 478

Uppskattat

antal .....

1953

11000

1952/53

12 263

» .....

1954

10 000

1953/54

10 333

Beräkning av antalet traktorer i drift under olika år.

Nedskrotningen av gamla traktorer mellan mitten av 1951 och mitten av

1952 har med ledning av traktorräkningarna vid dessa båda tidpunkter och

nyanskaffningen av traktorer under samma tidrymd kunnat beräknas till

3 570 traktorer. Med ledning av detta antal ha de övriga skrotningssiffror

uppskattats, vilka återfinnas i nedanstående beräkning över antalet i drift

varande egentliga traktorer vid mitten av olika kalenderår, vilket antal beräknas

motsvara det genomsnittliga antalet i drift under respektive år.

Antal i drift Tillkommer Avgår Antal

tidpunkt ett år tidigare inköp skrotning i drift

1.7.1950 ....... 57 225

1.7.1951 ....... 57 225 13 175 3 400 67 000

1.7 1952 ...... 67 000 14 320 3 570 77 750

1.7.1953 ...... 77 750 12 900 3 800 86 850

1.7.1954 ....... 86 850 10 500 4 000 93 350

7* Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

98*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Antalet dragbilar.

Något nytt användbart material för bedömandet av detta antal föreligger

ej. I beräkningarna har därför för samtliga år fortfarande förutsatts ett antal

av 8 500 dragbilar i jordbruket enligt Arméförvaltningens undersökning

hösten 1950.

Antalet jeepar.

Antalet jeepar i jordbruket är föremål för en fortlöpande beräkning med

ledning av uppgifter om försäljningen till jordbrukare. Vid beräkningstillfället

ha dock fullständiga uppgifter om jordbrukets inköp av jeepar under

1952 icke kunnat erhållas, varigenom den i beräkningarna använda inköpssiffran

för 1952 troligen är för låg. Antalet jeepar i drift under olika år

framgår av tabell 15.

Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.

Undersökningen i samband med arealinventeringen 1952 ger ingen ledning

vid fördelning av det totala beståndet av egentliga traktorer med hänsyn

till olika drivmedel. Traktorantalet den 3 juni 1951 enligt nämnda undersökning

har därför fördelats efter samma procentsatser, som gälla för

den förut "i jordbrukskalkylen konstaterade fördelningen, applicerad på samma

tidpunkt. Denna senare fördelning bygger på Arméförvaltningens undersökning

hösten 1950 samt på fördelningen av nyinköpen av traktorer

från denna tidpunkt till juni 1951.

Den på ovan angivet sätt beräknade fördelningen av traktorantalet den 3

juni 1951 har ansetts gälla för genomsnittsantalet i drift 1951. Motsvarande

fördelning för övriga kalenderår har erhållits med utgångspunkt från 1951

års fördelning samt med ledning av inköpen av traktorer för olika drivmedel

mellan mitten av 1951 och mitten av vart och ett av de övriga åren.

Fördelningen av dragbilar med hänsyn till olika drivmedel är oförändrad

mot tidigare kalkyler.

Här beskrivna fördelning av traktorer och dragbilar redovisas i tabell 15,

där omräkning även gjorts till produktionsår.

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Egentliga traktorer.

Bensindrivna ....................

* 4 950

5 475

5 950

6 325

Brännoljedrivna med startbensin ..

2 775

2 800

2 825

2 825

D:o utan startbensin..............

8 500

10 500

12 550

14 200

Motorfotogendrivna..............

47 525

55 400

62 500

67 825

Summa

63 750

74175

83825

91175

ökning sedan föregående år

10 425

9 650

7 350

Dragbilar.

3 900

3 900

3 900

Bensindrivna ....................

3 900

Motorfotogendrivna..............

4 600

4 600

4 600

4 600

Summa

8 500

8 500

8500

8500

Jeepar, bensindrivna................

530

600

630

660

opaginerad Kontrollera mot PDF

99*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Förbrukning av driv- och smörjmedel per maskin och är.

Egentliga traktorer. Beräkningarna ha baserats på uppgifter om driv- och

smörjmedelsförbrukningen per traktor och år under 1951 enligt undersökningen

i samband med 1952 års arealinventering. Dessa uppgifter grunda

sig dock på material från ett särskilt urval av de brukningsenheter, vilka

deltagit i undersökningen. De sakkunniga ha fördenskull verkställt kontrollberäkningar,

varvid den totalförbrukning per år, som de angivna kvantiterna

per traktor motsvara, jämförts med den totalförbrukning, som konstaterats

i undersökningen med ledning av uppgifter från samtliga deltagande

brukningsenheter. Det har därvid visat sig, att överensstämmelsen är relativt

god och att de ur det begränsade materialet erhållna driv- och smörjmedelskvantiteterna

per traktor och år kunna användas för det antal traktorer,

vilket enligt undersökningen i genomsnitt fanns i drift under 1951.

För de traktorer (1 000 st), vilka tillagts det i undersökningen för 1951

uppgivna antalet och vilka tillhöra maskinstationsägare och maskinhållare,

som ej äro jordbrukare, ha dock högre förbrukningssiffror per traktor och

år använts. Dessa senare kvantiteter ha beräknats med ledning av preliminära

resultat från en pågående undersökning vid Jordbrukets Utredningsinstitut.

Liksom i tidigare kalkyler ha de sakkunniga även nu förutsatt, att den

starka utökningen av traktorbeståndet till största delen torde gälla relativt

små brukningsenheter, där den årliga driftstiden och driv- och smörj medelsförbrukningen

per traktor är lägre än den genomsnittliga. Med hänsyn härtill

har för de traktorer, som tillkommit utöver det antal, som genomsnittligt

var i drift under 1951, förutsatts en lägre driv- och smörj medelsförbrukning

per traktor. Man har härvid använt de kvantiteter, som genom

bearbetning av det förut nämnda särskilt utvalda materialet från 1952 års

undersökning erhållits för traktorer vid brukningsenheter i storleksgruppen

10—20 ha. Dessa kvantiteter ha för kontrolländamål uppräknats till totalsiffror

för storleksgruppen 10—20 ha, vilka sedan jämförts med den med

ledning av hela undersökningsmaterialet konstaterade totalförbrukningen

för samma stor leksgrupp. Överensstämmelsen har vid denna jämförelse

varit relativt god.

I följande översikt redovisas i

kol. 1. tillämpad driv- och smörj medelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift 1951,

och i

kol. 2. tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

de traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet i drift 1951.

I kolumnerna 3—5 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och smörjmedelsförbrukningen

per traktor och år för genomsnittsantalet i drift under

de följande åren.

Driv- och smörjmedelsförbrukning, liter respektive

kg per

traktor

och år.

1951

1952

1953

1954

1

2

3

4

5

Drivmedel, liler

Bensindrivna.................... 1 G30

1 390

1 610

1 590

1 580

Brännoljedrivna med startbensin.. 3 740

1 440

3 700

3 700

3 690

D:o utan startbensin.............. 3 220

1 520

2 900

2 690

2 570

Fologendrivna .................. 3 350

1 680

3 120

2 970

2 880

opaginerad Kontrollera mot PDF

100*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Startbensin, liter

Brännoljedrivna med startbensin..

Fotogendrivna..................

Smörjmedel, kg

Bensindrivna....................

Brännoljedrivna med startbensin ..

D:o utan startbensin.............

Fotogendrivna ..................

1951

1952

1953

1954

1

2

3

4

5

125

135

125

125

125

215

155

205

200

200

60

50

60

60

60

160

100

160

160

160

190

105

175

165

160

120

70

115

no

105

Dragbilar och jeepar. Då något nytt material för bedömandet av dragbilarnas

och jeeparnas driv- och smörjmedelsförbrukning ej föreligger, ha

samma kvantiteter tillämpats som i tidigare kalkyler. Förbrukningen per

maskin och år förutsättes vara densamma under samtliga aktuella år.

Förbrukning per maskin och år av

drivmedel, startbensin, smörjmedel,

liter liter kg

Dragbilar

Bensindrivna............ 520 15

Fotogendrivna.......... 850 135 25

Jeepar................... 3 300 85

Prisutvecklingen för driv- och smörjmedel.

Sedan tiden för vårkalkylen 1952 ha såväl prisstegringar som prissänkningar

förekommit. Den 1 maj 1952 steg priset på samtliga traktordrivmedel

— för motorfotogen och bensin med 1 öre/liter och för motorbrännolja

med 0,5 öre. Den 25 juli 1952 inträffade en sänkning med 0,5 öre av priset

på motorfotogen och den 29 september 1952 en sänkning med 0,5 öre av

priset på motorbrännolja och med 2 öre av priset på bensin. Priset på smörjolja

har varit oförändrat.

Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts, att förbrukningen av drivoch

smörjmedel är jämnt fördelad över produktionsåret. Under denna förutsättning

erhållas följande årsmedelpriser inkl. zontillägg, öre/liter för

drivmedel samt öre/kg för smörjolja.

Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1950/51 .................. 25-68 23‘85 62‘33 186''63

1951/52 .................. 26-97 25 05 57-09 200-00

1952/53 .............. 27-25 24-79 55-90 200-00

1953 54 ................ 27 25 24’75 55''75 200-00

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över kvantiteter

och priser ha kalkylsakkunniga beräknat kostnaderna för driv- och

smörjmedel enligt följande översikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. iMaj:ts proposition nr 224.

101*

1950/51 1951/52

Kvantitet,

in3 resp. ton

Milj. kr

Kvantitet,

in3 resp. ton

Milj. kr

Motorfotogen, m3.............

163108

41-89

180 564

48-70

Motorbrännolja, in3...........

37 716

9 00

41824

10-48

Bensin, m3...................

23 046

14-36

25 319

14-45

Summa drivmedel

223 870

65’25

247 707

73-63

Smörjolja, ton................

8 278

1545

9 338

18-68

Totalsumma

80-70

92-31

1952/53

1953/54

Motorfotogen, m3 ............

192 395

52-43

201 163

54-82

Motorbrännolja, m3 ..........

45 015

11-16

47 513

11-76

Bensin, m3 ..................

27 173

15-19

28 751

1603

Summa drivmedel

264 583

78-78

277 427

82-61

Smörjolja, ton ..............

10117

20-23

10 587

21-17

Totalsumma

9901

103-78

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt.

Principerna för beräkningen av restituerad bensinskatt äro oförändrade.

En översikt över dessa lämnades i vårkalkylen 1952. Restitutionen upphörde

fr. o. in. 1 januari 1951.

Beräkningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

för produktionsåren 1950/51—1953/54.

Kostnaderna för basåret 1950/51 uppgå nu till 79,79 milj. kr, vilket är

10,90 mij. kr mer än enligt vårkalkylen 1952. För 1952/53 är nu beräknad

kostnad, 99,oi milj kr, 13,so milj. kr högre än motsvarande kostnad enligt

förra vårkalkylen. Kostnaden för prognosåret 1953/54 uppgår till 103,78 milj.

kr och överstiger nu beräknad kostnad för 1952/53 med 4,77 milj. kr.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag,

milj. kr.

År

Motor-

fotogen,

motor-

brännolja,

bensin

Drivmedel

Avgår

restitu-

tion

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1950/51

= 100

1950/51...........

65-25

0-91

64-34

15-45

79-79

100-0

1951/52 ...........

7363

—

73-63

18-68

92-31

115''7

1952/53...........

78-78

—

78-78

20-23

99-01

124-1

1953/54...........

82-61

—

82-61

21-17

103-78

130-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

102*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Jämförelse med uppgifter över oljebolagens drivmedelsförsäljning till jordbruket.

Från oljebolagen ha inhämtats ungefärliga uppgifter över försäljningen

av motorfotogen och motor brännolja till traktor driften inom jordbruket under

1952. En jämförelse har i följande tablå gjorts mellan oljebolagens

uppgifter för kalenderåren 1950—1952 och de kvantiteter motorfotogen och

motorbrännolja, som enligt förut behandlad beräkning erhållits för samma

år.

År

1950

1951

1952

Motorfotogen, Motorbrännolja, Summa,

milj. liter milj. liter milj. liter

enl. olje-

enl.

enl. olje-

enl.

enl. olje-

enl.

bolagen

kalkylen

bolagen

kalkylen

bolagen

kalkylen

149-6

146-6

44-8

33-8

1944

180-4

1641

171-4

49-4

39-7

213 5

2111

165-4

185-2

54-7

42-9

220 1

228-1

Jämförelse med uppgifter enligt deklarationsundersökningen.

Uppgift föreligger nu enligt deklarationsundersökningen om jordbrukets

totalkostnad för bränn- och smörjoljor under kalenderåret 1951 vid gårdar

över 2 ha. Sedan ett tillägg gjorts för gårdar under 2 ha, har en kostnadssumma

för produktionsåret 1950/51 framräknats. Denna blir 79,40 milj. kr

och är alltså av samma storlek som den i förut behandlad beräkning för

1950/51 erhållna kostnadssumman 79,79 milj. kr.

Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel. Åren 1951/52—1953/54. Den handelsgödsel, som förbrukas

under ett visst produktionsår, kommer i realiteten den i kalkylen för

nästa produktionsår ingående skörden till godo. Därför beräknas numera de

kostnader för handelsgödsel, som skola anses belasta ett visst produktionsår,

med utgångspunkt från förbrukade kvantiteter och priser under närmast

föregående år (1 juli—30 juni).

Definitiva uppgifter föreligga nu fram t. o. in. förbrukningsåret 19ol/o2

(som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1952/53). Uppgifterna för

förbrukningsåret 1952/53 ha fastställts på basis av en inom jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå uppgjord prognos. Priserna avse stockholmsområdet

och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna. Under 1952 genomfördes

en omläggning av prissystemet, och de priser som tillämpats efter

omläggningen, ha därför korrigerats på sådant sätt att full jämförbarhet erhållits.

Som framgår av tabell 17 räknar man inte med några större förändringar

i förbrukningen av handelsgödsel. En minskning i förbrukningen av kalksalpeter

och superfosfat har ansetts sannolik bland annat med hänsyn till

den starka minskningen i oljeväxtarealen. Eftersom den inhemska produktionen

av kalkkväve nu åter stigit räknar man med en ökad förbrukning

härav.

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbrukningsår)

anges i följande tablå (milj. kg).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

103*

Gödselslag

Kvävehaltiga (15''5 %)

Fosfat (20 %) ......

Kalisalt (40 %) .....

1920/

1930/

1938/

1949/

1950/

1951/

1952/

53

29

39

39

50

Öl

52

(pro-

70

150

179

385

439

403

gnos)

403

170

250

305

494

527

489

478

60

75

88

138

136

159

160

Jordbrukskalk. Åren 1951/52—1953/54. Kostnaderna för jordbrukskallc

ha beräknats på samma sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse

för principerna finnes intagen i Kungl. Majits prop. nr 212/1949. Nu utförda

beräkningar äro baserade på preliminära uppgifter över tillverkad

jordbrukskalk 1951 enligt Kommerskollegii statistik. För 1952 finnas ännu

icke några kvantitetsuppgifter tillgängliga. 1951 års kvantitet har därför

enligt tidigare tillämpade principer framräknats till 1952 i enlighet med utvecklingen

av försäljningen under 1952 i jämförelse med 1951 vid 10 av de

största försäljningsenheterna. Dessa representerade 1951 ca 81 procent av

all levererad jordbrukskalk. Den på så sätt för 1952 beräknade kvantiteten

har fått gälla även för kalenderåren 1953 och 1954.

Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för 1952 understiger tillverkningen

för 1951 med 5 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser införskaffas

från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning 1 2

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk.

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år.)

j

1950/51

1951/52

1952,53

1953/54

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

kr/dt

Milj.

kr

1 Chilesalpeter........

53 000

13-12

28 000

9-13

15 000

6-36

15 000

5’57

1 Kalksalpeter........

(24-76)

166 000

36-09

(32-61)

236 000

51-16

(42-41)

259 000

64-72

(37‘15)

240 000

60-12

J Kalkkväve..........

(21-74)

58 000

14-18

(21-68)

73 000

18-15

(24-99)

40 000

13-62

(25-06)

55 000

19-27

] Svavelsyrad amm....

(24''44)

14 000

3-78

(24-86)

15 000

4-13

(34-05)

19 000

6-97

(35-03)

18-000

6-36

■ Kalkammonsalpeter..

(27-00)

>78 000

15-38

(27-56)

‘70 000

14-09

(36-71)

2 43 000

13-48

(35-33)

245 000

14-21

Kalisalt 40 %........

(19-72)

138 000

28-47

(20-13)

136 000

26É70

(31-34)

159 000

28-30

(31-57)

160 000

28-48

1 Superfosfat 19—20%.

(20-63)

494 00O

67-09

(19-63)

523 000

71-96

(17-80)

486-000

86-22

(17-80)

475 000

84-79

J Thomasfosfat.......

(13-58)

14 000

1-87

(13-76)

20 000

2-67

(17-74)

17 000

2-97

(17-85)

17 000

2-74

Summa

index

Jordbrukskalk.......

Summa

Index

(13-85)

179-98

ioo-o

8-46

188-44

ioo-o

(13-37)

197-99

110-0

8-66

206-66

109-7

(17-47)

222-64

123-7

8-77

231-41

122-8

(16-10)

221-54

1231

8-84

230-88

122-3

1 15''5 %-ig vara.

2 20''5 %-ig vara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel.

A. Kraftfoder.

Majs...................

Sorghum................

Korn (importerat) ......

Havre (importerad).....

Fodervete (importerat)...

Kli av vete: inhemskt...

importerat .

Kli av råg..............

> > havre...........

> > korn ............

>Övrigt>................

Linkakmjöl och linfröka
kor,

expeller...........

Sojamjöl, jordnötsmjöl och

-kakor................

Raps- och senapsmjöl----

Övrigt oljekraftfoder ....

Summa

B. Fabriksavfall.

Melass:

betodlare.............

övr. jordbrukare......

Importerad melasserad

trockensnitzel.......

Bet massa:

betodlare .............

övr. jordbrukare......

Betfor:

betodlare.............

övr. jordbrukare......

Drank, hl..............

Drav, hl................ 1 2

Summa

1950/51

1951/52

1952/53 (prel.)

1953/54

(prognos)

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För- brukn.

ton

kr/dt

Milj.

kr

i

106 500

34-39

94 600 i

37-77

60 000

28-44

50 000

23-70

(32-29)

(39-93)

(47-40)

(47-40)!

1

41350

13-17

37 060

13-86;

—

—

(31-85)

(37-39)

,

21800

5-92

18800

-4

W

05

—

—

—

—

(27-14)

(39-00)

250

0-06

—

—

—

—

— !

—

(26-00)

_

—

6 790

2-48

—

—

—

—

(36-50)

111 200

33*55

118 500

40-41

120000

46-80

119 000

46-41

(30-17)

(35-60)

(39-00)

(39-00)

100 230

28-68

74 100

25-51

75 000

28-35

75 000

28-35

(28-61)

(34-42)

(37-80)

(37-80)

13 400

388

16 900

5''63

17 500

5''95

17 500

595

(28-99)

(33-34)

(34-00)

(34-00)

16 700

336

15 650

3*24

16 200

2-51

16 200

2-51

(20-12)

(20-72)

(15"50)

(15-50)

7 330

1-77

7 470

2-14

7 400

2-15

7 400

2-15

(24-20)

(28-70)

(29-001

(29-00)

1 7 640

2-54

2 490

0-17

—

—

—

—

10 940

5-36

5810

3-27

6500

369

6 500

3-69

(48-98)

(56-20)

(56-70)

(o6-70)

10 310

5-59

7 010

4-42

7 500

4-80

7 500

4-80

(54-25)

(63’00)

(64-00)

(64-00)

1980

0-73

7 360

3-11

9 000

382

9 000

3-82

(36-88)

(42-19)

(42-50)

(42-50)

172 230

76*37

103 470

51-90

147 000

74-24

147 000

74-24

(44-84)

(50-16)

(50-50)

(50-50)

215*37

201*24

200 75

195-62

1

1

23100

1-46

23 550

1*50

24 000

1-52

24 000

1-52

(6-30)

(6-35)

(6-35)

(6-35)

38175

9-54

29 840

9-85

32 000

10-72

32 000

10-72

(25-00)

(33-00)

(33*50)

(33-50)

_

—

5 200

1-73

—

—

(33-25)

795 720

2-35

692 150

2-08

717 000

2-19

715 000

2-18

(0-295)

(0-300)

(0-305)

(.0-305)

61 310

0-62

67100

1-11

93 000

1-70

93 000

l’< l

(1-013)

(1-654)

(1-830)

(1-830)

9600

1-68

7 780

2-06

7100

1-81

7 000

1-78

(17-50)

(26-50)

(25-50

(25-50)

17 300

4-37

16 320

6-08

20 300

7-36

20 000

7-2E

(25-25)

(37-25)

(36-25''

(36-251

1 160 000

0-46

1 230 000

0-62

1 890 OOC

0-94

1860 000

0’9i

(0-40)

(0-50)

(0-50

(0-50''

344 000

0''6S

353 000

0-97

391 000

1*17 4 (JO UUO

1*2(

(2-00)

(2-75)

(3-00

(300

2117

26-00

27-41!

27-28

1 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenloder och melasserat kli.

2 Tapioka- och maniokamjöl samt risfodermjöl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22b.

Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel.

105*

1950/51

1951/52

1952/53 (prel.)

1953/54

(prognos)

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Förbrukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

kr

kr

ton

(kr, dt)

kr

ton

(kr/dt)

kr

C. Animaliskt foder in. m.

6 110

2-23

6 716

2-97

6 500

3-11

6 500

3io

(36-44)

(44-24)

(47-90)

(47-75)

5 261

1-55

5100

2-02

4 350

1-74

4 300

1-72

(29-50)

(39-62)

(40-00)

(40-00)

0-84

2 690

1-34

1 677

0-93

1500

0-65

2 000

(49-65)

(55-50)

(43-00)

(42-00)

0-29

718

0-35

161

0-09

500

0-24

600

(48-70)

(55-10)

(48-00)

(47-50)

8-33

Blandat mineralfoder....

17 910

9-10

13616

7-73

16 200

8-io

17 000

(50-80)

(56-77)

(50-00)

(49-00)

10-37

8 785

6-19

10 933

8-18

12 500

9-94

13000

(70-42)

(74-83)

(79-50)

(79-75)

8-48

3 000

9-30

2 900

8-41

3100

8-06

3 200

(310-00)

(290-00)

(260-00)

11-67

(265-00)

12-40

6 278

9-18

6 588

10-33

7 500

8 000

(146-15)

(156-84)

(155-60)

(155-00)

Summa!

39-24

4066

43-51

45-53

göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna

avse pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen belyses av

följande uppgifter.

År

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

kr/ton

Kostnad,

milj. kr

Index,

1950/51 = 100

1950/51 ......

300-5

28-15

8-46

1000

1951/52 ......

285-4

30-34

8-66

102-4

1952/53 ......

268-8

32‘63

8-77

103-7

1953/54 ......

254-4

34-75

8"84

104-5

Köpfodermedel.

Åren 1951/52—1953/5b. För produktionsåret 1951/52 ha definitiva uppgifter

kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfodermedel kunnat slutjusteras. För produktionsåret

1952/53 ha förnyade beräkningar verkställts med ledning av nu kända uppgifter

om försäljning, produktion, import m. m.

Beräkningen av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket

har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till den under olika år

växlande sammansättningen av fodret, dels till prognosen över äggproduktionen

och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1953/54 har beräknats med ledning

av liknande överväganden, som ligga till grund för de preliminära beräkningarna

för 1952/53. Man har härvid givetvis även beaktat storleken

av den inhemska normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets

och animalieproduktionens förändringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för

1952/53 och 1953/54 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas under såväl

innevarande som följande år komma att bestå av enbart majs. Förbrukningen

av importfodersäd utgjorde 1951/52 ungefär 157 milj. kg, men beräknas

för innevarande år komma att sjunka till 60 milj. kg och för kommande

år till 50 milj. kg. Orsaken till minskningen är främst att söka i den

goda tillgången på inhemska fodermedel.

I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man med en återhämtning

i jämförelse med den särskilt låga förbrukningen under 1951/52.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare

i följande tablå.

Inhemskt, erhållet vid han-

1950/51

milj. kg

1951/52

milj. kg

1952/53

milj. kg

(prel)

1953/54

milj. kg

(prognos)

Vetekli

delsförmalning.........

Inhemskt, erhållet vid löne-

995

1040

111-0

1080

förmalning............

11-7

9 5

100

no

Importerat...............

100-2

741

75-0

75-0

Summa

211-4

187-6

1950

194-0

Rågkli

Erhållet vid handelsförmal-

ning...................

117

154

16-0

16-0

Erhållet vid löneförmalning

1-7

1-5

1-5

1-5

Summa

134

16-9

17-5

175

Havrekli

Erhållet vid handelsförmal-

ning..................

16 7

15 7

16-2

16-2

Kornkli

Erhållet vid handelsförmal-

ning..................

Erhållet vid husbehovsför-

1-1

1-2

12

1-2

målning i Norrland ....

6-2

6-2

6-2

6-2

Summa

7-3

7-4

7-4

7-4

Summa kli

248-8

227-6

236 1

235 1

Oljekraftfoder, totalt..............

195-5

123-6

1700

1700

Importerad fodersäd, totalt.....

169 9

157-2

60 0

500

Vid kostnadsberäkningen har man liksom tidigare utgått från förbrukarpriser

fritt fordon och importhamn. För 1952/53 ha priserna beräknats

med ledning av hittills under produktionsåret gällande priser. För 1953/54

räknas med ungefär oförändrade priser.

Fabriks avfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen

beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen

nu i viss mån är fri, ha de i kalkylen tillämpade priserna baserats

på överväganden rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även

som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

107*

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953/54

(prognos)

215-37

201-24

200-75

195-62 i

21-17

26-00

27-41

27-28

39-24

40-66

43-51

45-53

Summa

275''78

2G7-90

271-67

268-43

Index

1000

97-1

98-5

97-3

Avgår kostnader för foder till äggproduktionen

24-67

26-84

26-97

27-07

Nettosumma

251-11

24106

244-70

241-36

Index

100-0

96-0

97-4

96-1

drav. Förbrukarpriserna på drank och drav ha erhållits från Sveriges bränneriidkareförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder in. in. På grund av svårigheterna att göra säkra kvantitetsberäkningar

ha de sakkunniga i föreliggande kalkyl icke medtagit fiskensilage

och foderjäst vare sig för basåret eller för senare år. Även blodmjöl

har uteslutits från beräkningarna. Tillsammans ha dessa poster tidigare

representerat ett värde av mindre än 1 milj. kr.

I fråga om mineral- och vitaminfodermedel räknas i denna kalkyl med

tillverkade och importerade kvantiteter korrigerade för lagerförändringar

hos tillverkare och importörer. Förbrukningen under 1952/53 och 1953/54

har uppskattats med ledning av tidigare års kvantiteter.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna

ha utförts enligt samma principer som tidigare. Härvid har foderåtgångens

sammansättning blivit föremål för vissa smärre justeringar (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Som redan

nämnts har hänsyn dessutom tagits till förändringar i kvantiteter och

priser.

Diverse förnödenheter.

Liksom i vårkalkylen 1952 skedde för handelsgödsel, har en omläggning

av beräkningarna gjorts för de kostnader inom gruppen »Diverse förnödenheter»,

vilka direkt kunna anses belasta växtodlingen. Så är fallet med skördegarn,

hösalt, foderkonserveringsmedel samt växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel

m. m. Tidigare ha kostnaderna för dessa produktionsmedel för

ett visst produktionsår beräknats med ledning av uppgifter om förbrukade

kvantiteter och priser under samma produktionsår eller under det kalenderår,

varunder det aktuella produktionsåret slutar. 1 realiteten komma

dock dessa produktionsmedel den under påföljande produktionsår ingående

skörden till godo och giva upphov till intäkter under detta år. Kostnaderna

under ett visst produktionsår beräknas sålunda nu med utgångspunkt från

priser och förbrukade kvantiteter under närmast föregående produktionsår

eller under det kalenderår, varunder det aktuella produktionsåret börjar.

Skördegarn. Behovet av skördegarn på den svenska marknaden täckes alltjämt

till största delen med pappersgarn. Under 1952 har dock eu viss tillverkning

av sisalgarn förekommit. Då ännu ingenting kan sägas om omfattningen

av denna tillverkning under 1953, har det icke ansetts möjligt

att beakta sisalgarnets inverkan på det genomsnittliga priset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Uppgifter om tillverkningen av skördegarn under 1952 ha inhämtats

från de svenska fabrikanterna. Från att under 1951 ha varit 6 700 ton har

tillverkningen under 1952 sjunkit till 5 800 ton, varav ca 350 ton utgöras

av sisalgarn. Till följd av den låga tillverkningen under 1952 ha de sakkunniga

ansett befogat att sänka den tidigare i kalkylen förutsatta årliga

förbrukningen av 6 700 ton till 6 300 ton för 1952/53 och 6 000 ton för

1953/54. Den förutsatta årliga förbrukningen har sålunda ej helt anpassats

till 1952 års tillverkningskvantitet, emedan den kraftiga sänkningen av tillverkningen

1952 mycket väl delvis kan vara tillfällig.

Till följd av fallande priser på råmaterial till pappersskördegarn räknades

i höstkalkylen 1952 med en sänkning av förbrukarpriset på skördegarn

från 2,55 till 2,23 kr/kg för skördesäsongen 1953. Till föreliggande kalkyl ha

emellertid informationer förelegat angående prisutvecklingen, vilka motiverat

en justering av priset till 2,os kr/kg, vilket pris sålunda nu anses gälla

för 1953/54 enligt förut diskuterad omläggning av beräkningsprinciperna

för bl. a. skördegarn. Ytterligare prissänkningar på råmaterialet äro tänkbara,

men någon möjlighet att uppskatta dessa eventuella prissänkningar föreligger

ej.

Nu tillämpade kvantiteter och priser samt beräknade kostnader framgå av

följande tablå.

s Kvantitet, Pris, Kostnad,

ton kr/kg milj. kr

1950/51 .......... 7 000 1-37 9-59

1951/52 .......... 6 700 2-40 16-08

1952/53 .......... 6 300 2’55 16 07

1952/53 .......... 6 000 2''05 12-30

Hösalt. Även här har den förut diskuterade omläggningen av beräkningsprinciperna

ägt rum. Kostnadsförändringarna äro ytterst obetydliga.

Foderkonserveringsmedel. För kalenderåret 1952 föreligga nu definitiva

förbruknings- och prisuppgifter för AlV-syra, myrsyra, myrsyrade salter

samt biologiska konserveringsmedel. Det har genomgående förutsatts, att

den under kalenderåret 1952 uppnådda förbrukningen kommer att gälla

även för de följande år, som beröras i kalkylen. Nedgången i AlV-syraförbrukningen

har fortsatt och förbrukningen av övriga konserveringsmedel

visar fortfarande en kraftig ökning. Kvantiteter och kostnader framgå av

följande tablå.

År

Kvant.,

ton

1950/51........

...... 3 600

1951/52........

...... 2 400

1952/53........

...... 1270

1953/54........

...... 1 270

AlV-syra

Pris,

Kostn.,

Övriga foder- konserverings- medel,

kr/ton

milj. kr

milj. kr

139-00

0-50

0-51

158-10

0 38

0-63

182-50

0-23

1-04

192-90

0-24

1-04

Summa

kostn.,

milj. kr

1-01

1-01

1-27

1-28

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptagas som vanligt under

kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

Hästskor och hästskosöm. I föreliggande kalkyl ha kvantiteterna korrigerats

med hänsyn till uppgifter enligt industristatistiken för 1951. I stället

för de tidigare beräknade kvantiteterna, 2 680 ton hästskor samt 680 ton

söm och hakar, har nu räknats med 2 550 ton hästskor samt 550 ton söm

och hakar. Dessa kvantiteter ha tillämpats fr. o. m. 1950/51. I höstkalkylen

beaktades mindre prisstegringar för såväl hästskor som söm och hakar. Ef
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22k. 109*

ter nämnda kalkyl har emellertid en mindre prissänkning för hästskor inträffat.

Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet.

Efter det att priset varit oförändrat under hela 1952, inträffade en prissänkning

i januari 1953, varför nu beräknad kostnadssumma för 1952/53 är

något lägre än i förra vårkalkylen. För 1953/54 har tillämpats det pris, som

gäller vid beräkningstillfället.

Torvströ. Basårets kvantitet, d. v. s. 1,8 milj. balar, har bibehållits för

samtliga berörda produktionsår. En omläggning av underlaget för prisstatistiken

för torvströ har emellertid befunnits önskvärd, varigenom även kostnadssumman

för basåret påverkas. Enligt de nya beräkningarna blir kostnadssumman

för basåret 6,07 milj. kr och för såväl 1952/53 som 1953/54

7,47 milj. kr.

Växtslcydds- och ogräsbekämpningsmedel in. m. I vårkalkylen 1952 infördes

definitiva uppgifter över jordbrukets kostnader för växtskydds- och

ogräsbekämpningsmedel m. in. under 1951. Till föreliggande kalkyl har på

vanligt sätt verkställts en undersökning om jordbrukets inköp av dessa förnödenheter

under föregående år. Den har liksom förut baserats på uppgifter

från samtliga kända tillverkare och importörer av hithörande varuslag

över deras leveranser under året. Definitiva siffror för 1952 äro dock ännu

ej kända, eftersom undersökningen icke är slutförd. Uppgifter ha emellertid

ingått från företag, som 1951 representerade 86 procent av den totala försäljningssumman

till jordbruket. För de företag, vilka ännu ej lämnat uppgifter

för 1952, ha för detta år antagits samma försäljningssummor som

under 1951.

Kostnadsredovisningen i kalkylen inkluderar nu liksom tidigare även bakteriekulturer.

Tidigare har — för att undvika dubbelräkning — från de av

försäljningsföretagen lämnade uppgifterna gjorts avdrag för de betningsmedel,

som bekostats av företag inom utsädesbranschen. Då utsädeskostnaderna

nu icke längre ingå i kalkylen, har det icke ansetts erforderligt att i

fortsättningen inhämta speciella uppgifter om utsädesfirmornas kostnader

för betningsmedel. I stället har nu i kalkylen genomgående medtagits de totala

beloppen.

Som tidigare nämnts, har en omläggning av beräkningsprinciperna gjorts

för bl. a. växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel in. m., i det att den för

ett visst kalenderår konstaterade kostnadssumman nu tillämpas för det produktionsår,

som börjar under kalenderåret. Kostnaden under 1951, 13,67

milj. kr, tillämpas alltså nu för produktionsåret 1951/52 och kostnaden under

1952, 14,68 milj. kr, får gälla för 1952/53. För produktionsåret 1953/54

har med hänsyn till utvecklingen under tidigare år upptagits en kostnad av

15,40 milj. kr.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Till föreliggande kalkyl ha för dessa

förnödenheter liksom för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel in. in.

uppgifter inhämtats från samtliga kända tillverkare och importörer över leveranserna

till jordbruket under 1952. Uppgifter ha vid beräkningstillfället

kunnat erhållas från företag, som 1951 representerade 84 procent av den totala

inköpssumman till jordbruket. För de resterande företagen ha 1951 års

försäljningssummor tillämpats även för 1952.

För 1951/52 uppgå de kända kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel

till 2,90 milj. kr. För 1952/53 och 1953/54 ha insatts samma beloPP-

„

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter atertinnas

i tabell 20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

110* Knngl. Maj:ts proposition nr 224.

Tabell 20. Kostnader lör diverse törnödenheter i sammandrag, milj. kr.

1

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Skördegarn..........................................

9-59

16-08

16-07

12-30

Hösalt..............................................

1-28

1-85

1-59

1-58

Foderkonserveringsmedel.............................

1-01

l-oi

1-27

1-28

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m.........

14-39

13-67

14-68

15-40

Hästskor............................................

3ll

3‘85

3’93

3-88

Hästskosöm.........................................

1-43

1-93

2-09

2-09

Silfilter.............................................

2-66

2''59

237

2-26

Torvströ............................................

607

6-88

7-47

7-47

Rengörings- och desinfektionsmedel...................

3-00

2-90

2-90

2''90

Summa

42-54

50-26

52-37

49-16

j Index (1950/51 — 100)

100-0

118-1

123-1

115-6

Kostnader för frakter m. m.

Frakter.

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som

vanligt baserade på uppgifter från Svenska Mejeriernas Riksförening beträffande

för det första fraktkostnaderna per ton mjölk, för det andra den procentuella

andel, för vilken mejerierna betala frakt, samt för det tredje invägda

mjölkkvantiteter. Beträffande fraktkostnaderna per ton finnas uppgifter

t. o. m. november månad 1952.

I föreliggande kalkyl ha fraktkostnaderna per ton för 1951/52 definitivt

beräknats till 18,33 kr i genomsnitt mot 18,52 kr i vårkalkylen 1952. Statens

biltrafiknämnd medgav fr. o. m. mars månad 1952 taxehöjningar för lastbilstransporter.

Dessa höjningar förutsattes i förra årets vårkalkyl i fråga

om mjölktransporterna slå igenom till fullo fr. o. m. april månad 1952. Enligt

SMR:s statistik har fraktkostnaden per ton mjölk för månaderna april

—november 1952 i genomsnitt varit 10,4 procent högre än fraktkostnaden

under motsvarande månader 1951. Med utgångspunkt från den konstaterade

genomsnittliga stegringen av fraktkostnaden fr. o. in. april månad 1952 ha

fraktkostnaderna för 1952/53 beräknats enligt följande.

1. för september—november 1952 har tillämpats föreliggande uppgifter över

fraktkostnaderna för nämnda månader

2. för december 1952—mars 1953 har tillämpats fraktkostnaderna för motsvarande

månader under föregående produktionsår uppräknade med 10,4

procent

3. för april—augusti 1953 har tillämpats samma fraktkostnader som under

motsvarande månader föregående produktionsår.

Medelfraktkostnaden för 1952/53 enligt denna beräkning uppgår till 19,3»

kr per ton mjölk mot 19,8i kr enligt förra årets vårkalkyl. För prognosåret

har tillämpats samma fraktkostnader per ton som de nu för 1952/53 beräknade.

Den beräknade ökningen av invägda mjölkkvantiteter har medfört en

kostnadsökning av 0,7 milj. kr för 1953/54 i jämförelse med 1952/53. Fraktkostnader

per ton, mjölkkvantiteter och beräknade totalkostnader framgå av

följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

111*

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Fraktkostnader

per ton, kr

. . 16-58

. . 18-33

. . 19-39

.. 19-39

Beräknad mjölkkvantitet

med

betald frakt,

milj. kg

3 824

3 641

3 609

3 647

Fraktkostnader

för mjölk,

milj. kr

63-40

66-74

69- 98

70- 72

Bilfrakter. I vårkalkylen 1952 beaktades de taxehöjningar för lastbilstransporter,

vilka av Statens biltrafiknämnd hade medgivits att gälla fr. o. m.

mars 1952. Statistiska uppgifter från Svenska lasttrafikbilägareförbundet

över frakttaxorna vid ett antal lastbilscentraler visa överensstämmelse med

de i samband med vårkalkylen 1952 beräknade taxorna för tiden efter 1

mars nämnda år. Kostnaderna ha därför i föreliggande kalkyl upptagits till

samma belopp för 1952/53 som i vårkalkylen 1952 (19,5 milj. kr). Då någon

ytterligare förändring i frakttaxorna icke inträffat, har samma belopp intagits

i kalkylen även för prognosåret.

JärnvägsfTäkter. Fr. o. m. april månad 1952 höjdes järnvägarnas frakttaxor,

vilket i höstkalkylen 1952 beräknades öka jordbrukets kostnader för

järnvägsfrakter med i genomsnitt 17 procent. Någon ändring av frakttaxorna

har sedan våren 1952 ej skett, varför i föreliggande kalkyl räknats med

samma kostnader för 1952/53 som i förra årets höstkalkyl. För 1953/54

har insatts samma belopp.

Mjölkkontroll.

Antalet kontrollassistenter. Definitiv statistik för 1951/52 visar, att antalet

kontrollassistenter detta år uppgick till 1 023. För 1952/53 och 1953/54

har antalet kontrollassistenter uppskattats till 1 000.

Assistentlönerna. Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för kontrollår

(7u—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning. Statistik

över löneutvecklingen under 1951/52 finnes ännu icke tillgänglig, varför

för nämnda år tillämpats samma kontantlön som i förra årets vår kalkyl.

Enär något nytt löneavtal ännu inte slutits för 1952/53, har i föreliggande

kalkyl samma lön tillämpats för 1952/53 och 1953/54.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna för mat och

logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden

för mat och logi uppgår för 1952/53 till 1 486 kr per assistent.

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalda

statliga bidrag t. o. m. budgetåret 1951/52. Det utbetalda beloppet blev

l°r detta år 0,33 milj. kr. För budgetåret 1952/53 har anslagits ett belopp

av 0,30 milj. kr och för 1953/54 har av departementschefen förordats ett belopp

av 0,37 milj. kr. Vissa detaljer av kalkylerna redovisas i följande tablå.

Beräknad Total Avgår Kostnad

Kontroll- Antal årskostnad kost- statliga för jordår

assistenter per assistent, nåd, bidrag, bruket,

kr milj. kr milj. kr milj. kr

1950/51 ...... 1 087 5 993 6 51 0-31 6-2

1951/52 ...... 1 023 7 083 7-25 0-33 6-9

1952/53 ...... 1 000 7 128 7-13 Ost) 6 8

1953/54 ...... 1 000 7 128 7-13 0-37 6-8

opaginerad Kontrollera mot PDF

112*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Tabell. 21. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Mjölkfrakten.........................

63''40

66*74

69-98

70-72

Övriga frakter:

Bilfrakter..........................

15-57

18-47

19-46

19-46

Järnvägstransporter................

7-30

9-03

9-86

9-86

Summa frakter

86*27

94-24

99-30

10004

Mjölkkontroll........................

6-20

6-92

6-83

676

Seminkostnader......................

5*36

590

6*49

7*14

Summa

97-83

107-06

112-62

113-94

Index (1950/51 = 100)

100-0

109-4

115-1

116-5

Seminkostnader.

Kostnaderna för den artificiella inseminationen ha beräknats på samma

sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes

intagen i Kungl. Maj:ts prop. nr 207/1951. Beräkningarna äro baserade på

de totala seminkostnaderna t. o. in. 1951. För efterföljande år har verkställts

framskrivning med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten.

Kostnaderna redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive

övriga kostnader.

Total

semin-

kostn.

Avgår

Återstående seminkostnader, medtagna i kalkylen

Kalender-

år

tjur-

kost-

nader

per ka- lenderår

per produk- tionsår

Stegring sedan

närmast föreg. år

0*0

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj.

kr

1945.......

... 0''72

0-21

0 51

1945/46

0-91

—

1946 .......

. . . 1-42

0 31

in

1946 47

1-43

57

1947 .......

. . . 2-08

0-48

1-60

1947/48

2-35

64

1948 .......

. . . 3-42

0 69

2-73

1948 49

3-63

54

1949 .......

. .. 4-88

0-79

4-09

1949 50

4-69

29

1950 .......

... 5-87

0-88

4-99

1950/51

5-36

(11)

1951.......

. .. 6 54

0-99

5-55

1951/52

5-90

(10)

1952/53

6-49

(10)

1953/54

7-14

(10)

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter m. m.» återfinnas

i tabell 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

113*

Tabell 22. Jordbrukets kostnader åren 1950/51—1953/54, milj. kr.

Värdeförändring

1952/53—1953/54

beroende på föränd-

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

ring

kvan-

titeter

av (mi

priser

Ij. kr)

summa

Arbetskostnader......................

1976 1

2 378-7

2 458 5

2 384 8

- 73-7

_

- 73-7

Index

100-o

120-4

124-4

1201

—

—

_

Kapitalkostnader.

Grundförbättringar .. .1 . , .

Ekonomibyggnader... > Avskrivning

Maskiner o. redskap..| °'' underhåll

19-1

23-5

25-0

24-9

_

- o-l

- 0-1

160-5

185-4

190-7

189-6

—

-1-1

- 1-1

273-8

323-8

351-4

366''5

+ 13-5

+ 1-6

+ 15-1

Elektricitet.......................

45-0

54-8

56-6

64-3

+ 2-9

+ 4-8

+ 7-7

Räntekostnader...................

302-4

327-9

396’0

396-7

+ 0-7

+ 0-7

Summa kapitalkostnader

8008

916-4

1019 7

1 0420

+ 17-1

+ 6-2

+ 223

Index

lOOro

114-3

127-3

130-4

—

—

—

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedel.............

79-8

92-3

99-0

103-8

+ 4-9

-0-1

+ 4-8

Handelsgödselmedel och kalk......

188-4

206-6

231-4

230-4

— 1-6

+ 0-6

- l-o

Köpfodermedel....................

251-1

241-1

244-7

241-4

- 3-4

+ o-l

- 3-3

Diverse förnödenheter.............

42-5

50-3

52-4

49-2

- o-l

- 3-1

— 3-2

Summa förnödenheter

561-8

590-3

6275

624-8

- 02

- 2-5

- 27

Index

lOO-o

105-1

111 7

111-2

—

—

—

Frakter m. m.

Frakter...........................

86-2

94-3

99-3

100-0

+ 0-7

_

+ 0-7

Mjölkkontroll.....................

6*2

6-9

6-8

6-8

-o-o

- O-o

Seminkostnader...................

5-4

5-9

6''5

7-1

+ 0-6

+ 0-6

Summa frakter m. m.

97-8

1071

112 6

1139

+ 1-3

- 0-0

+ 1-3

Index

lOOo

109-s

115-1

116-3

—

—

—

Summa kostnader

3 436 5

3 991-5

4 218-3

4165-5

-55-5

+ 2-7

— 52-8

Index

lOOoo

116-ls

122-16

121-24

—

—

—

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Kostnader, milj. kr.........

3 436-5

3 991-5

4 218-3

4 165-5

Kostnadsindex.........

100 00

116 15

122-75

121-21

Inkomster, milj. kr..........

Avgår överskott 1950/51 enligt kal-

3 295-9

3 8101

4 059-5

3 985-1

kyl med 1938/39 som basår......

Basinkomst, framskriven medelst kost-

8-4

—

—

—

nadsindex, milj. kr.......

Kalkylmässigt över- eller underskott,

3 287-5

3 818-4

4 035-4

3 984-8

milj. kr..............

—

— 8-3

+ 24-1

+ 0-3

8* Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

114*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande

underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr hänföra

sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena för

jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden

å kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning skulle

1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående

del eller 44 milj. kr skulle successivt intäckas med 1/4 under vart

och ett av de följande 4 åren. I enlighet härmed bör det kalkylmässiga överskottet

för 1952/53 ökas med 45,8 milj. kr (44 milj. kr plus avrundningen

vid prisöverenskommelsen 1,8 milj. kr), överskottet för 1952/53 blir då

69,9 milj. kr. På samma sätt bör det kalkylmässiga överskottet för 1953/54

vid kalkylens användning för prissättningen på jordbrukets produkter ökas

med 33 milj. kr. För 1953/54 uppstår då ett överskott av 33,3 milj. kr.

I fråga om mejerimjölk har man i beräkningen sökt fastställa de faktiska

inkomsterna under 1953/54. Beräknade förluster på export av mejeriprodukter

ha sålunda avdragits. I kalkylen har man räknat med mjölkpristilllägg

för all invägd mjölk. De statliga bidragen på mjölk ha dock endast

upptagits till det belopp per kilogram mjölkfett, som utgick före den höjning

av bidragen, som infördes 1951/52. I beräkningarna för 1953/54 ingå

sålunda statliga mjölkbidrag med ett ca 80 milj. kr lägre belopp än i beräkningarna

för 1952/53.

I följande tablå belyses kvantitets- och prisförändringarnas inverkan på

resultatet av förkalkylen för 1953/54 jämfört med resultatet av den reviderade

kalkylen för 1952/53.

Värdeförändring beroende på förändring i

kvantiteter priser kvantiteter och priser

milj. kr milj. kr milj. kr

Inkomster......... + 424 — 116-8 —744

Kostnader1........ + 53l 1 2 — 15 3 + 37 8

Totalt + 95-5 — 132 1 - 36 6

1 Kostnadsförändringar överförda till inkomstsida.

2 I texten omnämnd räntekostnadshöjning inräknad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

115*

Bilaga 6.

PM

angående prisclearingen av fettvaror.

I en vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse den 22 april 1952 fogad

bilaga (Bil. 6 till Kungl. Maj :ts proposition nr 236/1952) har lämnats dels

en redogörelse för clearingkassans för fettvaror verksamhet under budgetåret

1951/52, dels en prognos för budgetåret 1952/53. I redogörelsen har

kassans behållning den 30 juni 1952 upptagits till 58,6 milj. kr. Främst på

grund av att en utgiftspost om 7,5 milj. kr utgörande del av de 10,o milj.

kr, som enligt jordbruksuppgörelsen den 15 mars 1952 skulle disponeras ur

clearingkassan för täckande av vissa pristillägg till jordbruket, icke kom

att utbetalas förrän efter budgetårsskiftet 1 juli 1952, blev den verkliga behållningen

i kassan vid utgången av budgetåret 1951/52 i stället 68,7 milj.

kr. Av detta belopp har i enlighet med riksdagsbeslut 47,o milj. kr avsatts

för prisieglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1952/53.

Prognosen för budgetåret 1952/53 visade en behållning på 135,6 milj. kr.

Då häri ingår nyssnämnda 58,6 milj. kr, skall från behållningen avdragas

de 47,o milj. kr, som avsatts för prisreglerande åtgärder. Den ovannämnda

förskjutningen från budgetåret 1951/52 till 1952/53 av utgiftsposten på 7,5

milj. kr påverkar icke den beräknade behållningen vid utgången av budgetåret

1952/53. Enligt beräkningen skulle sålunda behållningen i clearingkassan

den 30 juni 1953 komma att uppgå till (135,6—47,o=) 88,6 milj. kr.

Härtill skall dock läggas ett belopp av 12,o milj. kr utgörande beräknade

utgifter för restitutioner och clearingbidrag under andra hälften av budgetåret

1952/53. Denna utgiftspost sammanhänger med att den beramade

omläggningen av fettvaruregleringen icke, som i prognosen förutsatts genomfördes

vid årsskiftet 1952/53. Med utgångspunkt från prognosen skulle

kassans tillgångar den 30 juni 1953 komma att uppgå till 100,6 milj. kr. Som

framgår av uppställningen i denna promemoria väntas emellertid behåll•llnpCn

nu stanna vid 74,o milj. kr. Differensen förklaras i sin helhet av att

världsmarknadspriserna på fettvaruområdet under innevarande budgetår

tallit betydligt kraftigare än beräknat. Bland annat medförde detta en till

14 milj. kr uppskattad förlust på exporten av 1952 års skörd. Vidare blev

inkomsterna på 1951 års rapsodling och linodling inemot 8,o milj. kr lägre

an beraknat. Det förändrade marknadsläget har också lett till minskade mtakter

om cirka 4,o milj. kr på de fettsyror, som framkommit vid raffinering

inom landet av såväl inhemska som importerade fettvaror.

Den i det följande intagna prognosen för budgetåret 1953/54 är givetvis

mycket osäker särskilt med hänsyn till att fettvaruregleringen väntas bli

torenia1 för en genomgripande omläggning från och med ingången av nämnda

budgetår. Det nya regleringssystemet innebär i stora drag, att man skiljer

de importerade fettvarorna från det nuvarande clearingförfarandet och

i stallet upptager en regleringsavgift på dessa varor. Denna avgift, som för

sagda budgetar beräknas inbringa 72 milj. kr, skall inlevereras direkt till

statskassan. De med det nya systemet sammanhängande restitutionerna och

cleanngbidragen for sådana fettvaror, som disponeras för annat än mat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regleringen av fettråvaror.

Redogörelse för clearingkassans för fettvaror verksamhet

den Vt 1952—1»% 1953.

Inkomstsida

Utgiftssida

Vt 1952—

S8/a 1953

(Faktiska)

v»—*0/. 1953

(Beräknade)

Summa

Vt 1952- s8/s 1953

(Faktiska)

V»-90/« 1953

(Beräknade)

Summa

Inneslående medel den 1/t 1952................

_

_

18 365 785:64

—

—

—

A. Importerade fettvaror

1) Matnyttigt fett

71 081 076:23

Clearingavgifter......................

44 081076: 23

27 000 000: —

—

—

—

Clearingbidrag och restitution av utjäm-

1 344 103: 77

500 000: —

1 844 103: 77

ningsavgifter vid export ...........

_

Diverse utgifter (svinn vid raffinering

5 136 156: 95

3 636 156: 95

1 500 000: —

2) Linolja

1700 0C0: —

1 700 000: —

—

—

—

1324 322:20

900 000: —

2 224 322:20

B. Svenska oljeväxlprodukler

Svensk olja, utom linolja

14 878 220:95

12 000 000: —

26 878 220: 95

—

—

—

Clearingbidrag för senapsolja, som an-

431 800:11

431 800:11

vänts för margarintillverkning......

_

_

—

Restitution av utjämningsavgifter och

1 259: 89

500: —

1 759: 89

_

Förskott till inlösen av oljeväxtfrö utom

57 654 454:30

_

_

57 654 454:30

—

Förskott till inlösen av linfrö.........

Återbetalning av förskott till inlösen av

—

—

—

3 549 781:20

—

3 549 781: 20

34 070 046:08

57 654 454:30

91724 500:38

—

—

—

Överskott på export av oljeväxtfrö av

1855512:84

_

1855 512: 84

—

—

—

Underskott på export av oljeväxtfrö av

14 000000: —

14 000 000: —

1952 års skörd....................

_

—

—

8 510 528: 06

8 510 528:06

1 435006:69

—

1 435 006: 69

Ersättning för förlust vid export av

8 383 154: 05

8383154:05

smör..............................

—

—

—

—

116* Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstsida

Utgiftssida

''/j 1952- 28/a 1953

(Faktiska)

73—3% 1953

(Beräknade)

Summa

7j 1952—

28A 1953

(Faktiska)

7a—s% 1953

(Beräknade)

Summa

C. Margarin

Clearingavgifter......................

2 968882:37

1500000: —

4 468882:37

Prishöjningsavgifter för vete och råg,

vilka enl. Kungl. brev den 28/5 1952

skola disponeras för genomförandet

av en tillfällig prissänkning på mar- garin ..............................

6 500 000:-

144 886:52

6 644 886:52

6 641886:52

6 644 886: 52

D. Diverse inkomster

Clearingavgifter för tvätt- och rengörings-

medel..............................

Clearingsavgifter för kakaosmörersätt-

8 374:05

5 000:-

13 374:05

—

—

—

ning...............................

104 007: 66

40000: —

144 007: 66

_

_

_

136 661: 42

500 000- —

636 661:42

331 526: 65

Ränta å bankmedel...................

131 526: 65

200 000: —

—

—

—

E. Pristillägg

Till reservationsanslaget prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område enl.

Kungl. brev den 3% 1952...........

10 000 000: —

10 000 000: —

F. Utgifter för prisreglerande åtgärder

Överföres före den lji 1953 till anslaget

för prisreglerande åtgärder på jord-

brukets område enl. Kungl. brev den

8 it 1952............................

47 000 000: —

63900 500: —

47 000 000: —

158 305 425: 68

113 244 836:31

100.744340: 82

232 354 962:77

94404925:68

Sammanfattning.

Innestående medel den */» 1952 .......................... 18 365 785:64

Faktiska inkomster den ‘/t 1952—28/a 1953................ 113 244 836:31

Beräknade inkomster den Va—30/e 1953................... 100 744 340:82

Summa 232 354 962:77

Faktiska utgifter den ''/; 1952—28/a 1953 .................. 94 404 925:68

Beräknade utgifter den Va—:s% 1953 ..................... 63 900 500: —

Summa 158 305 425: 68

Beräknade tillgångar den so/6 1953........................ 74 049537:09

Kungl. Maj.ts proposition nr 224. 117*

opaginerad Kontrollera mot PDF

118*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b.

Prognos angående det ekonomiska resultatet av fettvaruregleringen under

tiden den 1/1 1953—S0/6 195b.

Inkomstsida

Kronor

Utgiftssida

Kronor

I. Clearingkassan för fettvaror

35 000 000

12 000 000

20000 000

Beräknad förlust på export av oljeväxtfrö av 1953 års skörd

12 000 000

15 000 000

XI. Regleringsavgifter, för importerade fettvaror, avsedda att

47 000000

72 000 000

47 000 000

Restitutioner och clearingbidrag för importerade fettvaror

samt sveuskt slakterifett, som disponeras för annat än

18 000 000

54 000 000

72 000000

72 000 000

nyttigt ändamål och för export, kommer att direkt utgå från statskassan.

För detta ändamål beräknas åtgå 18 milj. kr. Beträffande de vegetabiliska oljorna

av inhemsk odling avses däremot clearingförfarandet bibehållas under

nästa budgetår. Efter den 30 juni 1953 kommer nämndens kassa icke

att tillföras andra medel än motsvarande överskottet på försäljningen inom

landet av svensk olja. Dessa medel, beräknade till 12 milj. kr, förutsättes

helt komma att åtgå till täckande av förluster på export av frö och olja av

1953 års skörd.

Av överskottet i clearingkassan vid innevarande budgetårs slut avses 35

milj kr bli reserverade till täckande av utgifter i samband med avvecklingen

av nuvarande regleringåtgärder på fettvaruområdet. Under de gångna

åren har genom fettimportföreningens och oljefabikernas försorg inköpts

fettvaror med clearingkassan som garant. Enär man tänkt sig att industrien,

efter övergången till det nya systemet, skall överta vid ingången av budgetåret

1953/54 kvarvarande lager av dessa varor till världsmarknadspris och

på desamma erlägga regleringsavgift enligt den nya ordningen, blir det

nödvändigt att nedskriva varornas anskaffningsvärde till aktuella världsmarknadspriser.

Härjämte har det ansetts lämpligt att i detta sammanhang

även nedskriva inköpsvärdet på de beredskapslagrade kvantiteterna

fettvaror. För dessa ändamål beräknas med utgångspunkt från dagens prisnivå

åtgå i runt tal 20 milj. kr. Då man emellertid icke nu med säkerhet

kan bedöma den internationella prisutvecklingen bör återstående delen av

clearingkassans tillgångar tills vidare reserveras för oförutsedda utgifter.

Beräkningarna för budgetåret 1953/54 har helt grundat sig på nuvarande

världsmarknadspriser på fettvaruområdet samt förutsätter oförändrade priser

på den svenska marknaden på margarinråvaror under nästa budgetår.

Stockholm den 27 mars 1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

119*

Bilaga 7.

Till Statens jordbruksnämnd.

Svenska spannmålsaktiebolaget får härmed i likhet med tidigare till Statens

jordbruksnämnd överlämna förslag till de prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område under konsumtionsåret 1953/54, som beröra bolagets

verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit beräkningar över bolagets

kostnader under nämnda konsumtionsår ävensom gjort en förnyad

kalkyl över sina kostnader under nu löpande konsumtionsår. Dessutom kan

bolaget nu redovisa resultatet av verksamheten under regleringsåret 1951/

52.

Till bolaget är av nämnden för yttrande överlämnad motionen nr 412 till

riksdagens andra kammare angående viss omläggning av brödsädsregleringen.

Denna fråga kommer bolaget alltså även att upptaga till behandling.

Inledning.

Regleringsåtgärderna beträffande spannmål och fodermedel, sådana de

för närvarande äro utformade, hava varit i stort sett oförändrade i kraft de

senaste konsumtionsåren. Sålunda äro odlarna beträffande kvarngill brödsäd

garanterade vissa lägsta priser fritt ett antal prisorter. Genom avtal mellan

spannmålshandlare och kvarnar, å ena, samt bolaget, å andra sidan,

hava nämnda företag förbundit sig att till odlarna betala lägst de garanterade,

under konsumtionsåret successivt stigande priserna. Bolaget har å sin

sida åtagit sig dels gentemot spannmålshandlare och kvarnar att inköpa all

av dem hembjuden kvarngill brödsäd, dels ock mot kvarnarna att till dem

med hänsyn till deras behov och bolagets tillgångar försälja brödsäd till

vissa bestämda priser. I stort sett torde de sålunda träffade anordningarna

hava fungerat tillfredsställande. Emellertid hava skördeförhållandena inom

landet såväl 1951 som 1952 varit i olika hänseenden mycket otillfredsställande,

vilket i sin tur medfört att regleringsanordningarna utsatts för påfrestningar,

med vilka man normalt icke skulle behöva räkna. Sålunda blev

veteskörden år 1951, ehuru densamma — och detta gäller framför allt vårveteskörden

— under högsommaren tedde sig mycket lovande, i betydande

utsträckning förstörd av rost. Detta medförde i sin tur, att stora kvantiteter

vete måste importeras och detta till priser, som i vissa fall voro mycket höga.

Brödsädsslcörden 1952 tedde sig vid tiden för dess mognad ännu mera lovande

än skörden föregående år. Större delen av råg- och höstveteskörden

kunde även, trots otjänlig väderlek, inbärgas under jämförelsevis gynnsamma

lörhållanden. Däremot blev den rikliga vårvetegrödan i större delen

av landet mycket illa skadad av regn, frost och snö. Detsamma gällde en

stor del av övrig vårsädsgröda.

Med anledning av skördeskadorna 1951 och 1952 har jordbruksnämnden

efter samråd med och i vissa fall på förslag av bolaget företagit vissa uppmjukningar

i fråga om föreskrifterna för leveransgill brödsäd. Detta har

givetvis medfört, att bolaget fått samt kommer att få inköpa ej oväsentliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

120*

Kungl. Maj:ts proposition nr 22b.

myckenheter brödsäd, i första hand vårvete, som endast i mindre omfattning

torde komma att kunna omsättas till kvarnändamål. Bolaget vill i detta

sammanhang framhålla, att tillgångarna på brödsäd inom landet, även om

en ganska betydande reserv synes böra upprätthållas, för närvarande äro

alltför stora. Anledningen härtill är i första hand, att saluöverskottet av

1952 års skörd kommer att bliva avsevärt större, än vad man hösten 1952

hade anledning förmoda. De för närvarande stora lagren av brödsäd inom

landet bero emellertid även därpå att bolaget icke i den omfattning som varit

önskvärd kunnat företaga export av brödsäd. Visserligen torde det finnas

möjligheter att uppbringa utrymmen för de myckenheter brödsäd av gammal

skörd om 375 000/400 000 ton, som -— om någon export dessförinnan

icke kommer till stånd ■— den 1 september 1953 torde komma att finnas

inom landet utöver ca 50 000 ton i övergångslager för kvarnindustrien. En

upplagring inom landet av så stor omfattning kommer att bliva mycket

kostsam, och dessutom bör man, om detta ur andra synpunkter låter sig

göra, som beredskapslager om möjligt icke hålla större myckenheter, än att

de utan svårigheter kunna utbytas och omsättas* Redan ett beredskapslager

om 200 000 ton torde ur denna synpunkt vara jämförelsevis stort.

Även i fråga om fodersäd synas tillgångarna inom landet, särskilt om

hänsyn även tages till befintliga myckenheter icke kvarngill brödsäd, vara

mycket stora. Från handelns sida har det för övrigt ifrågasatts, att de måste

anses såsom alltför stora. Några importköp i fråga om fodersäd ha icke

heller företagits under nu löpande regleringsår, bortsett från inköp av vissa

mindre myckenheter majs. Däremot har viss export företagits av korn samt

av fodervete.

Den inhemska fodersädsmarknaden är ju sedan några år tillbaka fri. Prisbildningen

inom landet är därför avsedd att regleras genom de priser, som

tillämpas för importerad fodersäd. I anslutning till vad som nyss sagts om

fodersädstillgångarna bör det måhända i detta sammanhang framhållas,

att de inhemska fodersädspriserna under hela konsumtionsåret varit lägre

än vad man med hänsyn till priserna å importerad fodersäd haft anledning

förmoda.

Under konsumtionsåret 1951/52 förelågo inom olika delar av världen

vissa försörjningssvårigheter, samtidigt som skördeutfallet i vissa exportländer

— framför allt i Argentina — var mycket svagt. Dessa omständigheter

i förening med valutasvårigheterna medförde en viss uppgång i priserna

på spannmål och fodermedel, vilken för importländerna förstärktes därigenom

att sjöfrakterna kraftigt stego. Under nu löpande konsumtionsår har

utvecklingen varit en annan. I fråga om de flesta varor som här avses ha

prisfall inträffat, som emellanåt varit ganska betydande. Särskilt starka

prisreduktioner kunna sålunda iakttagas i fråga om havre och råg. Vidare

är att märka, att Argentina återkommit såsom exportör och därvid åtminstone

till vissa länder, ehuru icke till vårt land, tillämpat konkurrenskraftiga

priser. Vidare äro numera sjöfrakterna avsevärt lägre än under föregående

konsumtionsår. Till utvecklingen har givetvis ock bidragit att skördeutfallet

1952 i hela Västeuropa varit jämförelsevis gott samt även de stora skördarna

av vete i USA och Kanada, vilka föranlett en upplagring av vete av betydande

omfattning. Vad nu sagts talar närmast för att läget förändrats därhän,

att importmöjligheterna beträffande spannmål och fodermedel förbättrats.

Huruvida detta är en temporär företeelse eller av mera bestående karaktär

är svårt att avgöra. Flerstädes, såsom i England, Tyskland, Holland,

Belgien in. fl. andra länder, har den senare tidens utveckling på spannmålsoch

fodermedelsmarknaden emellertid föranlett mer eller mindre långt gåen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22t.

121*

de åtgärder eller förberedelser till åtgärder för frigörande av importhandeln,

vilken handel i allmänhet alltsedan senaste världskriget varit statsreglerad,

ofta under form av statliga eller halvstatliga monopolföretag. Även här i landet

har denna fråga vid några tillfällen varit aktuell, ehuru densamma hittills

avvisats av statsmakterna. Anledningen härtill har huvudsakligen varit

de ovissa marknadsförhållandena utomlands, prisbildningen samt valutasvårigheterna.

Bolaget har emellertid ansett, att det allmänna marknadsläget,

även om detsamma alltjämt är ovisst, dock förbättrats i sådan grad,

att bolaget uppdragit åt en kommitté med representanter för jordbruk, handel

och industri att utreda möjligheterna till och formerna för ett eventuellt

frisläppande av spannmåls- och fodermedelshandeln. Denna utredning har

bolaget såsom bilaga fogat till denna skrivelse.1 Beträffande innehållet i samt

bolagets ställningstagande till densamma återkommer bolaget längre fram

i samband med att bolaget framlägger sina förslag till regleringsåtgärder

för konsumtionsåret 1953/54. Dessförinnan vill bolaget emellertid i likhet

med vad tidigare skett lämna en något fylligare översikt över marknadsförhållandena

utomlands än de korta antydningar härutinnan, som nyss an
-

Marknadsöversikt.

Under loppet av 1952 har den inflationskonjunktur, som satte sin prägel

på de närmast föregående årens prisutveckling, mattats, och läget har i stort

sett undergått en stabilisering. I fråga om spannmål och fodermedel ha

priserna fallit, bl. a. under intryck av relativt goda skördeförhållanden. Kanadas

veteskörd 1952, som officiellt uppskattats till 18,4 miljoner ton, översteg

med stor marginal det tidigare rekordet på 17,3 miljoner ton från år

1928. Även USA har mottagit en stor skörd -—• 35,3 miljoner ton mot 26,8

miljoner ton året förut — och tangerade därmed tidigare rekord.

På södra halvklotet synes Argentinas veteskörd bli betydande. Man räknar

med över 7 miljoner ton mot 3 miljoner ton år 1952. Australien däremot

har för fjärde året i följd erhållit en mindre god skörd, ehuru skördeutfallet

dock varit bättre än de närmast föregående åren.

Efterkrigsåren ha på grund av de knappa tillgångarna i exportländerna

berett importländerna svårigheter, och läget har under en följd av år varit

till fördel för säljarna. Det finns emellertid tecken på en förändring. Det

har redan nu blivit klart, att det nordamerikanska vetet ej röner samma

efterfrågan som under de närmast föregående åren. På grund av det totalt

förbättrade försörj ningsläget behöva importländerna icke längre göra så

stora offer som köpen i dollarvalnta inneburit, och då andra länder än

Nordamerika ha överskott på spannmål söka sig importländerna i första

hand till dessa för att fylla sina behov. Så länge det icke blir någon lösning

på dollarproblemet — och en sådan lösning synes ännu avlägsen —- komma de europeiska importländerna att, så långt detta är möjligt, söka

sig till andra marknader. Den amerikanska marknaden, vars konkurrenskraft

sålunda är starkt begränsad, medverkar emellertid till att hålla priserna

på en relativt hög nivå, sannolikt över den som skulle ha utbildats

under fri internationell konkurrens. En betydande prissänkning ägde dock

rum under de första sex månaderna 1952. 1 Chicago sjönk priset å vete för

snar leverans ned med 30 cents per bushel och priset å högvärdigt »fritt»

Winnipeg-vete med 29 cents per bushel. På Chicago-börsen gick majspriset

ned med 30 cents per bushel och på Winnipeg-börsen kornpriset med 60

cenls samt havrepriset med 14 cents. Nedgången har icke endast begränsats

1 Denna bilaga liar icke intagits i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

122*

Kungl. Maj.ts proposition nr 22i.

till »dollar»-spannmålen. Irakiskt korn, som i början av februari betingade

ett pris av 46 pund per ton eif kontinenthamn, noterades i juni i 29 pund.

Under samma period sjönk cif-priset på foderhavre från Australien från

35 pund till 26 pund 5 sh. per ton. Den nedgång i priserna, som sålunda

skett, kan dock endast delvis förklaras av de gynnsamma skördeförhållandena,

enär nedgången kom så tidigt, att skörden icke kunde påverka prisbildningen.

Priserna började nämligen falla omedelbart sedan i Argentina

inbärgats den minsta brödsädskörden under detta århundrade. Samtidigt

erhöll Australien en betydligt under medelmåttig skörd och tvingades reducera

sin kvot inom det internationella veteavtalet.

Omsvängningen i den prisutveckling i inflationistisk riktning, som ledde

sitt ursprung från Korea-krisen sommaren 1950, beror sålunda icke uteslutande

på någon påtaglig förändring i försörj ningsläget. Nedgången i

prisrörelsen torde i stället i betydande grad kunna förklaras av en återhållsamhet

i efterfrågan till följd av de ansträgningar som gjorts av skilda

länder att erhålla balans i utrikeshandeln genom kreditrestriktioner.

I fråga om vete har under det senare halvåret 1952 de ökade tillgångarna

icke förmått pressa priserna ytterligare. På den amerikanska marknaden

har man tvärtom kunnat konstatera en viss återhämtning. Sålunda noterades

Red Winter-vete å Chicago-börsen den 31 december 1952 för snar leverans

till 234 cents per bushel, under det att noteringen den 1 juli 1952 var

nere i 227 cents per bushel. Senare har emellertid en ny omsvängning skett

i Chicago-noteringarna, och den 6 februari 1953 var vetepriset åter nere i

227 cents per bushel.

Även priserna på övrig spannmål på den nordamerikanska marknaden ha

i stort sett utvecklats på samma sätt, vilket framgår av följande tabell, upptagande

prisnoteringar på Chicago- och Winnepeg-börserna.

Prisnoteringar på Chicago- och Winnipeg-börserna i cents per bushel.

1951 1

1

1

1

1952 1

1

1

1

1953 1

2

2

V e

Chicago

t C

\Yinnipeg

No 1

Majs

Havre

Winter och

Hard Winter

Northern

Manitoba

Chicago

Chicago

januari.......

....... 245 3/4

197 3/4

176

98 1/2

april .........

....... 250

224 1/4

178 3/4

94 1/4

juli...........

....... 233 1/4

232 1/8

174 3/8

79 1/2

oktober .......

....... 247 3/4

239 7/8

181 1/2

88 1/2

januari .......

....... 259 1/4

243 1/2

196 3/4

100

april .........

....... 250 1/8

227 1/4

184 1/4

85 5/8

juli...........

....... 227 3/4

206 1/4

184

84

oktober .......

....... 234

220 7/8

174 5/8

91 1/2

januari.......

....... 233 3/8

220 1/8

164 3/4

82 5/8

februari.......

....... 227 3/8

217 1/8

158 7/8

79 3/4

mars .........

....... 225 1/4

220

1551/2

73 3/4

Beträffande vete ha vid försäljningar inom ramen för det internationella

veteavtalet (IWA) tillämpats maximipriset, d. v. s. 1:80 dollar per bushel

för No. 1 Manitoba Northern Wheat i lager Fort Williams, med tillägg av

vissa lagringskostnader. Detta avtal, vars syfte varit att tillförsäkra importländer

tillgång till vete, och exportländer vetemarknader till skäliga

och stabila priser, utlöper den 31 juli 1953. Förhandlingar ha sedan mer än

år tillbaka förts för förnyelse av avtalet, men någon överenskommelse har

ännu ej träffats. Den främsta tvistefrågan har varit och är alltjämt vid nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

123*

pågående förhandlingar de maximi- och minimipriser, som skola gälla i ett

nytt avtal. Därest ett dylikt avtal kommer till stånd, bliva ifrågavarande

priser med säkerhet högre än i nu löpande avtal.

Argentina har fortfarande föga intresse av att ansluta sig till veteavtalet

utan föredrar att konkurrera på den »fria» vetemarknaden, vars pris med

stöd av de stora veteexporterande länderna hålles uppe på en nivå, som ligger

över IWA:s maximipris.

Den Argentinska återhållsamheten torde bl. a. få ses mot bakgrunden av

den kampanj, som bedrivits för att stimulera till ökad produktion och som

tagit sig uttryck i höjda priser till odlarna. För närvarande är det argentinska

exportorganet IAPI villigt att företaga försäljningar av vete endast i

fria dollars eller på basis av kompensation med viktiga industriella produkter.

Karakteristiskt för den nuvarande argentinska prispolitiken är diskrimineringen

i prissättningen. Som exempel härpå må anföras några av IAPI:s

noteringar i februari 1953 i pesos per 100 kg fob argentinska hamnar:

Råg

Majs

(ny skörd)

Vetekli

Jordnöts-

kakor

Solros-

kakor

Betalning i dollars............

, 33:50

35:50

24: —

41:50

33:50

Betalning i pund sterling......

Betalning över clearing med

, -

36:10

25: —

—

—

Tyskland och Italien........

Betalning över clearing med

36:50

37:10

25: —

—

Sverige....................

. 40:25

41: 50

28: 50

50: 60

41:90

I det föregående har lämnats en redogörelse för några utmärkande drag i

det nuvarande världsmarknadsläget för spannmål och fodermedel.

Till ytterligare belysning av prisutvecklingen fram till och med februari

1953 återgivas å nästa sida av spannmålsbolaget sammanställda uppgifter

angående priser på spannmål och fodermedel å skilda marknader vid leverans

eif svensk hamn.

Dessa uppgifter återspegla även utvecklingen å fraktmarknaden. Som

framgår av nedanstående sammanställning hava fraktsatserna sjunkit avsevärt

under första halvåret 1952 men därefter i stort sett undergått en stabilisering.

Fraktnoteringar, angivna i kronor/deciion för

tung spannmål till Sverige.

Från

Från

Från

USA

Australien

Argentina

1950 september........

........ 5

6

5

1951 januari ..........

........ 11

11

10

april ............

—

11

juli..............

........ 9

11

8

oktober ..........

........ 10

9

8

1952 januari ..........

........ 10

12

8

april ............

........ 6

8

6

juli..............

........ 5

6

5

oktober ..........

........ 5

9

5

1953 januari ..........

........ 5

9

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

124*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224,

Priser å spannmål och fodermedel i kronor per deciton

eif svensk hamn.

1951

19 5 2

1953

r

sept.

okt.—

dec.

jan.—

mars

april

—juni

juli—

sept.

okt.—

nov.

dec.

jan.

Vete.

USA .....................

1 50

1 49

1 49

1 47

1 42

1 43

i 44

i 44

2 61

2 60

2 62

2 55

2 53

2 55

2 56

2 55

Argentina ................

Råg.

USA ....................

50

53

56

52

50

49

50

47

Argentina ................

66

73

75

—

—

—

56

49

Majs.

USA ....................

49

51

50

46

44

42

42

41

Argentina................

63

68

—

—

—

—

—

52

Burma ..................

—

—

63

55

—

49

47

46

Australien................

—

—

—

55

Öl

50

—

—

Korn.

USA ....................

—

48

48

41

—

43

43

41

Kanada..................

49

48

48

39

41

43

42

41

Nordafrika................

—

—

—

48

—

45

44

—

Irak......................

50

59

56

48

45

45

44

40

Argentina................

—

—

—

—

—

—

—

49

Havre.

Kanada..................

43

—

—

38

38

40

40

38

Australien................

49

53

54

42

38

36

35

32

Argentina................

—

—

—

—

—

—

““

37

Vetekli.

Turkiet ..................

41

43

44

39

39

39

39

39

Nordafrika................

39

43

43

36

38

38

38

39

Argentina................

41

44

49

—

—

48

48

40

Oljekraftfoder.

Bomullsfrökakor.

47

Turkiet ..................

50

54

53

41

44

48

48

Argentina................

63

70

68

50

—

—

—

Burma ..................

—

—

54

43

47

49

—

45

Pakistan..................

—

—

—

—

—

47

—

45

Solroskakor.

Turkiet ..................

51

54

53

45

46

46

—

45

Uruguay..................

61

. 65

59

49

46

50

48

46

Argentina................

63

68

67

—

—

—

—

—

Jordnötskakor.

Dakar....................

55

59

58

45

54

55

—

54

Nigeria ..................

58

60

58

46

—

55

55

55

Belgiska Kongo ..........

55

62

—

—

—

54

54

—

Uruguay..................

62

67

60

—

—

—

—

Burma ..................

—

—

54

—

—

53

53

52

Argentina................

Linfrökakor.

Turkiet ..................

53

—

—

50

52

52

—

51

Uruguay..................

62

67

61

50

53

55

52

51

Argentina ................

63

71

69

—

—

—

—

—

Irak......................

—

—

—

—

—

51

—

—

Koprakakor.

Ceylon....................

41

47

—

—

—

54

55

55

Siarn ....................

43

46

—

—

—

43

44

45

Java ....................

43

45

—

40

43

43

44

45

Filippinerna..............

44

48

—

—

—

—

—

febr.

1 44

2 54

61

44

46

40

51

52

51

57

45

;

1 Inom IWA.

2 Utom IWA.

O» tU I tn U» 03105 050505 C» 05 I ^05

CO CD I fc© tf* tf*- ‘ O» O» 05 05 05 Oi CD I CD O CC I O CD

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Mcij:ts proposition nr 22i.

125*

Av den föregående redogörelsen framgår, att under år 1952 har på världsmarknaden

för spannmål och fodermedel skett betydande prisfall och att

utvecklingen hittills under 1953 medfört ytterligare smärre prisfall. Tendensen

är emellertid ingalunda enhetlig eller säker. En övergående prisstegring

i februari på den amerikanska vetemarknaden — sannolikt föranledd av förväntningar

om genomförande av ett nytt internationellt veteavtal — visar

hur labilt läget är och hur lätt även små förändringar i situationen påverka

utvecklingen. En väsentlig roll i det nuvarande marknadsläget spelar motsättningen

mellan hård- och mjukvalutaområdena, vilken medfört att någon

enhetlighet ej råder i prisbildningen och begränsat möjligheterna att utnyttja

de ur prissynpunkt mest gynnsamma marknaderna. Valutaproblemets lösning,

vilken är en förutsättning för prisbildning under fri internationell

konkurrens, synes emellertid ännu avlägsen.

Brödsädsregleringen.

Som tidigare antytts innebära de i kraft varande regleringsanordningarna

för brödsäd, att odlarna å ett begränsat antal prisorter tillförsäkras vissa

successivt stigande priser samt å andra orter däremot med hänsyn till fraktkostnaderna

svarande priser. Vidare har bolaget åtagit sig att den 1 juni

1953 inköpa till bolaget från handeln och industrien hembjuden brödsäd.

Några handelsmarginaler äro icke fastställda, men brödsädspriserna inom

handeln regleras i första hand därigenom att bolaget är skyldigt att i mån

av behov och tillgång till industrien försälja brödsäd till priser, som med

1 krona 50 öre per deciton överstiga de till odlarna garanterade priserna,

varvid bolagets priser skola gälla i vissa importhamnar. Vidare har handeln

under nu löpande konsumtionsår förbundit sig att till bolaget eller till

av bolaget anvisade företag försälja innehavd brödsäd till priser, som med

1 krona 25 öre per deciton överstiga å vederbörande handlares ort gällande

garantipriser till odlare. Slutligen gäller, att bolagets inlösningspriser med

1 krona per deciton överstiga garantipriserna till odlarna.

Föregående år liksom vid vissa tidigare tillfällen har bolaget övervägt,

huruvida icke stödet åt brödsädspriserna inom landet borde givas formen

av ett inlösningsförfarande. Redan sistlidna år förelågo vissa förutsättningar

härför. Bland annat voro tillgångarna av brödsäd tillräckligt stora. För närvarande

äro dessa tillgångar såsom redan antytts så stora, att om en avlastning

av desamma icke kan äga rum före den nya skörden, kommer bolaget

och samtidigt handeln att stå inför betydande svårigheter, vilka i och

för sig kunna försvåra ett inlösningsförfarande. Dessutom delar bolaget helt

den uppfattning, som kommit till uttryck i det härvid fogade kommittéutlåtandet,

att ett inlösningsförfarande svårligen kan fungera tillfredsställande,

så länge brödsädspriserna ligga högt över de priser, som kunna utvinnas

för fodersäd. Fn förutsättning för att ett renodlat inlösningssystem

friktionsfritt skall kunna tillämpas är i stället att vid icke alltför ringa

brödsädsskördar brödsäds- och fodersädspriserna möta varandra. Bolaget

förordar alltså på anförda grunder, att beträffande 1953 års brödsädsskörd

nu gällande anordningar för brödsädsregleringen bibehållas i stort sett oförändrade.

Vissa mindre justeringar i nu gällande bestämmelser synas dock

böra företagas. Härutinnan vill bolaget anföra följande.

De till odlarna garanterade priserna hänföra sig till vissa prisorter, liksom

ock bolagets inköpspriser vid inköp av till bolaget hembjuden spannmål.

Bolagets försäljningspriser till kvarn äro däremot baserade på vissa

importhamnar — ett system, som på sin tid kom att tillämpas dels i analogi

med vad fallet var beträffande fodermedel, dels ock vid eu tidpunkt då

opaginerad Kontrollera mot PDF

126*

Kungl. Maj:ts proposition nr 22\.

importerad brödsäd erfordrades för vår försörjning. Enligt bolagets mening

vore det emellertid mer rationellt och dessutom mer i överensstämmelse

med vad 1942 års jordbrukskommitté en gång förordade, att bolaget vid

såväl inköp som försäljningar företoge dessa basis ett antal prisorter, som

borde vara de större kvarnorterna vid kusten. Härigenom skulle några av

de nuvarande prisorterna framför allt i Sydsverige komma att bortfalla.

Bolaget har emellertid ansett, att starka skäl tala för att icke nu göra någon

ändring i antalet prisorter samt att bibehålla försäljningarna till industrien

basis de nuvarande importhamnarna. Bolaget vill emellertid föreslå en

återgång till dubbelprisorterna Norrköping/Djurön samt Kristianstad/Åhus

samt att dessa ock betraktas som importhamnar. Detta förslag beror på

rent praktiska omständigheter och torde för bolagets vidkommande knappast

komma att medföra några ökade kostnader. Däremot torde en hel del

irritationsmoment härigenom komma att elimineras.

I motionen nr 412 till riksdagens andra kammare ha vederbörande motionärer

framhållit, hurusom den nuvarande anordningen med prisorter medför,

att vissa jordbrukare erhålla avsevärt lägre priser än andra, och ifrågasätta

därför att, om garantiprissystemet skall bibehållas, man möjligen

kunde tänka sig införandet av fraktbidrag för utjämning av fraktkostnaderna

för odlare i de trakter, som ligga långt från prisorterna, enligt samma

principer som ligga till grund för fjolårets riksdagsbeslut om fraktbidrag

till Gotland. Motionärerna ifrågasätta alternativt ett slopande av prisorterna

samt prisortssystemets ersättande med någon form av inlösningsförfarande

samt hemställa, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära utredning och förslag om en omläggning av brödsädsregleringen så,

att odlare av brödsäd må så långt detta är möjligt erhålla samma garantipris

för brödsäd av lika kvaliteter, oavsett avståndet till de nuvarande prisorterna.

Denna fråga har av liolaget behandlats vid upprepde tillfällen, och

bolaget har alltid framhållit, hurusom anordningar av det slag, som motionärerna

ifrågasätta, ovillkorligen måste medföra en utvidgad och försvårad

regleringsapparat. Då man för närvarande i stället snarast bör eftersträva

att förenkla de åtgärder i prisreglerande syfte, som vidtagas från det allmännas

sida, anser sig bolaget böra avstyrka vad i motionen ifrågasättes.

I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att då bolaget enligt ovan förordat

ett bibehållande av det nu gällande regleringssystemet, så innebär detta

även att den i fjol beslutade anordningen med fraktbidrag för spannmål

från Gotland synes böra bibehållas, även om denna anordning icke överensstämmer

med vad bolaget principiellt anser böra gälla. Härvid är det emellertid

fråga om delvis alldeles speciella omständigheter.

I fråga om kommitténs förslag, att brödsädsregleringen, även om den bibehålies

i oförändrat skick under konsumtionsåret 1953/54, så snart som

möjligt bör givas formen av ett inlösningsförfarande med skyldighet för

spannmålsbolaget att vid viss tidpunkt inlösa all till bolaget hembjuden

brödsäd, ansluter sig bolaget i princip till detsamma. Bolaget finner nämligen

de skäl, som anförts för en dylik anordning, såsom fullt bärande. Då

man dessutom från handelns sida framhållit, att om handelns ordinarie lagerutrymmen

icke behöva tagas i anspråk för den beredskapslagring, som

kan anses böra äga rum, så disponeras numera lagerlokaler i sådan omfattning,

och handeln synes dessutom numera vara så organiserad, att ett inlösningsförfarande

icke torde behöva kompletteras med stödköp. Även denna

omständighet talar enligt bolagets mening för ett inlösningsförfarande. Kommitténs

förslag är emellertid icke i detalj utformat och dessutom har kommittén

avstått ifrån att taga ställning till prisortsfrågan. Bolaget har icke

heller ansett sig nu böra upptaga denna och andra detaljfrågor till behand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

127*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

ling, enär bolaget i likhet med kommittén förordat bibehållande under konsumtionsåret

1953/54 av nu gällande anordningar i fråga om brödsädsregleringen.

Av samma skäl har bolaget icke heller anledning att nu taga ställning

till vad kommittén anfört om beredskapslagring samt om import och

export av brödsäd in. in.

En av bolaget tillsatt särskild kommitté har haft i uppdrag att utreda

samt att till bolaget avgiva förslag angående de förändringar i gällande kvalitetsbestämmelser

och prisregleringsskalor för vårvete, som eventuellt borde

företagas i händelse grundpriserna för vår- och höstvete sattes lika. Till

denna kommitté har ock för yttrande från jordbruksnämnden till bolaget

överlämnats en framställning från Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

rörande en justering av normalvattenhalten hos brödspannmål

enligt gällande kvalitetsbestämmelser. Vidare har Svenska kvarnföreningen

till bolaget ingivit eu skrift, i vilken föreningen gjort framställning

om vissa justeringar av gällande bestämmelser rörande prisreglering för halten

sönderslagna och djurätna kärnor, för mältad råg samt för halten groddknoppar

eller frö av lök. Enär nyssnämnda kommité ännu icke hunnit

slutiöra sitt arbete, är bolaget icke nu i tillfälle avgiva förslag eller yttranden

i de avseenden varom här är fråga. Bolaget har dock för avsikt att redan

inom någon månad aterkomma med förslag i berörda hänseenden. I detta

sammanhang vill bolaget framhålla, att bortsett från de förslag som bolaget

kan ha anledning komma med, bolaget förutsätter att nu gällande uppmjukningar

i kvalitetsbestämmelserna, vilka föranletts av skördeutfallet år 1952,

skola upphöra att gälla.

I regel ha vissa särskilda föreskrifter erfordrats beträffande övergången

från ett konsumtionsår till ett annat, såsom uttagande av prishöjningsavgift

eller utbetalande av prisfallsersättning in. in. Några definitiva dylika föreskrifter

kunna ej meddelas förrän i samband med den slutliga utformningen

av regleringsåtgärderna, sedan riksdagen fattat beslut härom. Så måste biiva

förhållandet även detta år. Emellertid torde det icke möta något hinder att

redan nu behandla ett par frågor, vilka, om de avgöras på ett tidigare stadium,

kunna medföra en viss lättnad i förhållandet mellan bolaget och

kvarnindustrien. Sålunda synes det ej böra möta binder för bolaget att mottaga

hembud från kvarnarna ända fram till den 1 augusti i år. Härigenom beledes

industrien ökad möjlighet att överblicka sina spannmålstillgångar, och

bolaget kan samtidigt räkna med minskade hembud och minskade återköp

från industiien. Bolaget förutsätter vidare, att vid kvarns återköp av hembjuden

spannmål bolaget vid försäljning, bortsett från den successiva prisstegringen,

skall tillämpa samma försäljnings- som inköpspriser. Slutligen

vill bolaget framhålla såsom önskvärt, att det snarast fastställes att industrien

skall äga erhålla prisfallsersättning för av kvarnarna innehavd spannmål

vid utgången av augusti månad, en prisfallsersättning, som bör motsvara

den eventuella sänkningen av grundpriserna för brödsäd.

Industrien synes böra äga hembjuda all innehavd brödsäd till bolaget för

mlosen. I början av varje konsumtionsår har brödsäd av äldre skörd som

regel ett mervärde i förhållande till brödsäd av ny skörd, varför prisfallsersättning

motsvarande den successiva prisstegringen ej bör utgå. Vilka priser

bolaget bör tillämpa vid försäljning till industrien av brödsäd av äldre

skörd i början av det nya konsumtionsåret torde dock icke nu kunna bestammas

utan få bli föremål för avgörande, då möjlighet finnes att bedöma

den gamla brödsädens mervärde i förhållande till värdet å brödsäd av nv

skörd. * J

Under nu löpande konsumtionsår har bolaget på grund av den stora skörden

1952, de höga spannmålspriserna samt de i kraft varande kreditrestrik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

128*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

tionerna i betydande omfattning fått finansiera kvarnindustriens och handelns

inköp av brödsäd. Maximalt har bolaget för detta ändamål ställt något

över 60 miljoner kronor till förfogande. Formellt har detta skett genom att

bolaget från vederbörande företag inköpt brödsäd med rättighet för företagen

att återköpa densamma från bolaget. Av allt att döma komma förhållandena

under konsumtionsåret 1953/54 att bliva ungefär desamma.

Emellertid föreligger viss risk för att, om skörden även i år blir stor, kreditbehovet,

framför allt inom handeln, kan komma att ytterligare öka. Om

nämligen, såsom bolaget nedan under vissa förutsättningar ifrågasätter, importen

av fodersäd och övriga fodermedel lämnas fri, kommer detta att medföra

ett ökat behov av rörelsemedel inom handeln, samtidigt som handeln

därigenom påtager sig risker, med vilka den icke haft att räkna under den

tid bolaget omhänderhaft importen. Om bolaget alltså även under nästkommande

regleringsår måste biträda handeln på sätt skett under nu löpande

konsumtionsår, måste för en sådan medverkan måhända krävas starkare

garantier än dem bolaget nu ansett sig böra påfordra.

Sammanfattningsvis innebär bolagets förslag angående brödsädsregleringen

under konsumtionsåret 1953/54 sålunda följande:

a) Det nuvarande systemet för brödsädsregleringen bibehålies i princip oförändrat;
b)

I stället för Norrköping och Åhus som prisorter och importhamnar införas

såsom dylika Norrköping/Djurön och Kristianstad/Åhus;

c) De under nu löpande konsumtionsår gällande uppmjukningarna i kvalitetsbestämmelser

och prisregleringsskalor för brödsäd skola upphöra att

gälla;

d) Vissa bestämmelser avseende övergången från nu löpande till nästkommande

konsumtionsår böra snarast meddelas;

e) Bolaget bör om så erfordras även under konsumtionsåret 1953/54 ha möjlighet

bidraga med finansieringen av brödsädshandeln.

Fodersäds- och fodermedelsregleringen.

Handeln inom landet med svenskproducerad fodersäd samt med inom landet

framvunnet kli har sedan några år tillbaka varit helt fri. I stort sett fri

har handeln även varit inom landet i fråga om importerad fodersäd samt importerat

kli. Däremot är handeln med oljekraftfoder alltjämt såtillvida reglerad,

som dylikt foder som regel måste försäljas i form av blandningar, vilkas

sammansättning fastställts av jordbruksnämnden. I fråga om importen av

fodersäd, oljekraftfoder och kli omhänderliaves densamma ännu helt av

spannmålsbolaget, som vid försäljning till handeln tillämpar vissa av nämnden

fastställda försäljningspriser. Sedan ett par månader tillbaka är importen

av fiskmjöl frigiven och bolaget befattar sig därför icke längre med

denna vara.

Sedan de av bolaget tillkallade kommitterade redogjort för de svårigheter

beträffande marknads- och valutaförhållanden in. m., som alltjämt synas utgöra

hinder för ett överflyttande av importen av fodersäd och övriga fodermedel

till handeln, därvid kommitterade dock även framhållit hurusom prisutvecklingen

gått i en för dylikt överflyttande gynnsam riktning, ha kommitterade

anfört följande:

»Förut har framhållits, att ett frisläppande av importhandeln av principiella

skäl är önskvärt. Dessutom anse de kommitterade, att det nuvarande

systemet, som icke tillåter importpriserna att slå igenom på den inhemska

opaginerad Kontrollera mot PDF

129*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22 i.

marknaden och därför kräver en i många avseenden onödig regleringsapparat,

även av rent praktiska skäl borde avvecklas, allt såvida icke andra skäl

lägga hinder i vägen.

Därest försäljningen inom landet av de importerade varorna huvudsakligen

måste ske till sådana priser, att importen subventioneras, så föreligga

enligt kommitterades mening principiella och praktiska svårigheter för en

överflyttning från bolaget till handelns egna organ av importen av fodersäd

och övriga fodermedel. Det skäl, som skulle kunna anföras emot ett sådant

ställningstagande, vore att importen genom en decentralicering skulle kunna

rationaliseras och förbilligas.

Den subventionering av importen, som hittills ägt rum, innebär en utjämning

av skillnaden mellan anskaffningskostnaden, d. v. s. det pris spannmålsbolaget

erlagt på världsmarknaden jämte bolagets kostnader för varans

omhändertagande och distribution — förut uppskattade till inemot 2 kronor

per deciton — och priset vid spanninålsbolagets försäljning till partihandlare.

Det är emellertid icke endast nu berörda förhållanden, som böra beaktas

i samband med ett ställningstagande till frågan om överlåtande till handeln

av fodermedelsimporten. Även om tendensen under senaste tiden huvudsakligen

varit vikande i fråga om spannmåls- och fodermedelspriserna, kan

läget i detta hänseende förändras på ganska kort sikt. Vi kunna för övrigt

i händelse av missväxt inom landet bli tvingade att företaga inköp till priser,

som avsevärt överstiga de priser, som böra upprätthållas inom landet,

även om å vissa mjukvalutamarknader priserna kunna vara jämförelsevis

låga. Vidare torde handelns övertagande av importen av fodersäd och övriga

fodermedel komma att kräva ett ökat behov av rörelsekapital inom handeln,

som kommitterade vilja uppskatta till cirka 30 miljoner kronor. I dagens

läge torde en dylik utökning av rörelsemedlen bereda svårigheter och möjligen

fordra statsmakternas medverkan i en eller annan form.»

Vissa åtgärder vid övergång till en fri handel.

Sedan kommitterade här anfört vissa svårigheter, som för närvarande

föreligga för ett överförande till handeln av fodermedelsimporten, vilja kommitterade

likväl till prövning upptaga frågan om huru och under vilka former

ett dylikt överförande skall kunna ske. Som tidigare framhållits är ett

frisläppande av importhandeln önskvärt, dels av principiella skäl, och dels

anse kommitterade, att det nuvarande systemet som icke tillåter importpriserna

att slå igenom på den inhemska marknaden, om inga andra skäl lägga

hinder i vägen, av rent praktiska skäl borde avvecklas.

Kommitterade föreslå därför, att Kungl. Maj :t utverkar sådana bemyndiganden

att, om förhållandena så medgiva, åtgärder kunna vidtagas, innebärande

en överflyttning av importhandeln från spannmålsbolaget till handelns

egna organ. Kommitterade äro av den meningen att, utöver vad som

tidigare anförts beträffande importavgiftens uppbyggnad, nedanstående anordningar

böra komma till tillämpning i samband med en övergång till fri

handel. °

Spannmålsbolaget bör, innan handeln övertager importen och bolagets

lager av importerade fodermedel, upplägga beredskapslager, vilka i fortsättningen

skola handhavas av bolaget. De delar av bolagets lager, som vid

eu dylik övergång överstiga erforderliga beredskapslager, böra försäljas till

handeln till priser motsvarande dagspriserna i importhamn, med tillägg

av eventuella importavgifter.

Då handeln med fodersäd och övriga fodermedel lämnas fri, bör enligt kommitterades

mening icke endast den reguljära importen handhavas av han
9*

Bihang till riksdagens protokoll 19~>3. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

130*

Kungl. Maj.ts proposition nr 22k.

delns organ, utan dessa böra dessutom i görligaste män och om skäliga

uppgörelser därom kunna träffas, ombesörja omsättningen av bolagets beredskapslager.

Bolagets inköp och försäljningar skulle nämligen, särskilt

om de finge för stor omfattning, kunna verka störande på handeln. Men å

andra sidan bör bolaget, bl. a. med hänsyn till de ovissa förhållanden som

alltjämt äro rådande samt för att av olika skäl men i första hand ur försörjningssynpunkt

tillvarataga det allmännas intressen, ej vara förhindrat

både att företaga import och export och att självt, helt eller delvis, omhänderhava

sina beredskapslager. Ett sådant uppträdande från spannmålsbolagets

sida torde för övrigt innebära en garanti för handeln att ostört kunna fortgå,

om oförutsedda situationer skulle uppstå. Spannmålsbolagets eventuella

ingripanden i marknaden skola dock först ske efter förhandlingar med och

i samråd med handelns organ.

Kommitterade ha förut anfört, att i fråga om oljekraftfoder bör avsättningen

av svenskproducerat oljekraftfoder säkerställas genom att regleringsorganet

fastställer viss minimiinblandning. Kommitterade äro även av den

meningen att, sedan fodermedelslagen trätt i kraft, förhållandena icke äro

sådana, att de böra utgöra hinder för släppande av kravet på av myndigheterna

utfärdade särskilda bestämmelser angående kontrollerade oljekraftfoderblandningar.

Från handelns sida har föreslagits, att därest det skulle visa sig, att svårigheter

möta att importera viss vara för försäljning inom landet utan subvention

från det allmännas sida, bör regleringsorganet (Statens jordbruksnämnd)

äga rätt att av influtna importavgifter lämna stöd åt denna varas

import med en importpremie.

I anslutning härtill vilja kommitterade erinra om att man för närvarande

icke torde böra räkna med att någon import av fodersäd och andra fodermedel

skall kunna subventioneras genom influtna importavgifter. Däremot

synes det icke böra vara uteslutet, att vederbörande regleringsorgan, därest

en friare import kommer till stånd, i undantagsfall ekonomiskt stöder viss

önskvärd import.

Kommitterade vilja därjämte framhålla, att det efter en övergång till fri

handel med fodersäd och övriga fodermedel kan finnas anledning för bolaget

att i fall av behov medverka till finansieringen av erforderlig import.

Härvid bör dock sådan försiktighet iakttagas, att bolaget icke löper några

ekonomiska risker.

Vad förut sagts beträffande regleringen av handeln med fodersäd och

fodermedel bör ock i överensstämmelse med vad kommittén inledningsvis

framhållit i tillämpliga delar gälla handeln med grynhavre.

Kommitterade äro sålunda av den meningen, att även importen av denna

vara ävensom färdigprodukter därav under förut angivna förutsättningar

bör handhavas av handeln och industrien och regleras genom uttagande av

importavgifter.»

Bolaget har för sitt vidkommande ingenting i princip att erinra emot vad

kommitterade anfört och vill sålunda förorda, att Kungl. Maj :t utverkar

sådana bemyndiganden att, om förhållandena så medgiva, åtgärder kunna

vidtagas, innebärande en överflyttning av importhandeln från bolaget till

handels egna organ.

Enligt bolagets mening bör, i likhet med vad kommitterade ifrågasatt,

bolaget upprätthålla en beredskapsreserv i fråga om oljekraftfoder och

måhända jämväl av fodersäd och därvid i första hand av majs. Däremot

torde någon reserv av kli icke vara erforderlig. Med hänsyn till vad kommitterade

anfört rörande de alltjämt ovissa marknadsförhållandena samt

rådande kreditrestriktioner m. m. torde dessutom bolagets reserver böra

tillsvidare vara så stora, att handeln vid behov skall kunna företaga inköp

opaginerad Kontrollera mot PDF

131*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

från bolaget. Härvid bör bolaget givetvis tillämpa utförsäljningspriser, som

svara mot dagspriserna vid import av den vara, som av bolaget försäljes,

varvid hänsyn dock får tagas till av bolaget havda cif-kostnader samt vissa

ränte- och lagringskostnader in. in.

I fråga om handhavandet av samt utbyten i bolagets beredskapslager är

bolaget i likhet med kommitterade av den uppfattningen, att samarbete härvid

bör upprätthållas med handeln, men bolaget måste givetvis bl. a. med

hänsyn till sina kontraktsenliga åtaganden vara oförhindrat att självt företaga

inköp och försäljningar.

Beträffande den tidpunkt vid vilken det kan vara lämpligt att överföra

importen från bolaget till handeln torde följande böra beaktas. I fråga

om fodersäd och kli torde det icke bereda några svårigheter att vid praktiskt

taget vilken tidpunkt som helst företaga en "dylik överflyttning. I fråga om

oljekraftfoder synes det emellertid nödvändigt att låta någon tid, exempelvis

3 å 4 månader, förflyta mellan den tidpunkt, då beslut fattas om importens

överflyttande till handeln, samt den tidpunkt, då handeln själv

skall börja försälja oljekraftfoder inom landet. Bolaget delar nämligen

kommitterades uppfattning, att i samband med att importen av oljekraftfoder

lämnas fri, bör handeln själv äga bestämma sammansättningen av eventuella

foderblandningar samt över huvud de varor handeln önskar försälja.

I anslutning härtill måste handelns inköp alltså planeras.

Enligt föreskrifterna i Kungl. Maj :ts kungörelse nr 521/1950 om tillverkning

av och handeln med vissa fodermedel äger jordbruksnämnden utöva

kontroll över tillverkning och försäljning av alla slag av foderblandningar,

som äro avsedda för nötkreatur, hästar, får, getter, svin, pälsdjur och

fjäderfän och icke bestå uteslutande av spannmål, samt å ett flertal varor

i oblandat skick, bl. a. majs, kli och oljekraftfoder. Enligt samma kungörelse

kan nämnden, i den mån så befinnes påkallat med hänsyn till

tillgången på viss fodervara, föreskriva, att detta fodermedel icke alls eller

allenast till viss myckenhet må ingå i foderblandning, som framställts till

avsalu. Bolaget förutsätter att, om importen av fodersäd och övriga fodermedel

överlåtes till handeln, nämnden med stöd av ifrågavarande kungörelse

utövar den kontroll, som kan befinnas erforderlig. Nämnden kan emellertid

icke med stöd av bestämmelserna i denna kungörelse föreskriva sådan inblandning

i foderblandningarna av exempelvis rapsmjöl, som med hänsyn

till tillgångarna därav kan befinnas önskvärd. Bolaget anser därför, ätt

bemyndigande för nämnden i en eller annan form att lämna dylik föreskrift

bör utverkas. Slutligen förutsätter bolaget, att eventuella överskott av svenskproducerat

oljekraftfoder i likhet med vad nu sker, omhändertagas av bolaget.

I fråga om fodersäds- och fodermedelsregleringarna innebär sålunda bolagets

förslag att, om det visar sig möjligt, importen av fodersäd och övriga

fodermedel bör på sätt ovan ifrågasatts överflyttas till handeln. Erforderliga

beredskapslager omhänderhavas av bolaget, som jämväl — åtminstone

under viss tid -— kan böra vara handeln behjälplig med att vid behov tillhandahålla

varor ur beredskapslagren. Kontroll över handeln bör utövas av

nämnden i enlighet med vad ovan sagts, varjämte nämnden bör utverka

bemyndigande alt kunna föreskriva viss minimiinblandning i oljekraftfoderblandningarna

av svenskproducerat sådant foder. För det fall att handeln

icke kan lämnas fri på sätt bär ifrågasatts, anser bolaget, att nu gällande

anordningar i fråga om fodersäds- och fodermedelsregleringarna böra

bibehållas oförändrade.

Slutligen anser bolaget, att nu gällande anordning med fraktbidrag vid

försäljning av vissa fodermedel till Norrland bör bibehållas oförändrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

132*

Kungl. Maj:is proposition nr 224.

Spannmålsbolagets kostnader.

I skrivelse till Statens jordbruksnämnd den 28 februari 1952 beräknade

bolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1951—31/8 1952 till^cirka 160

miljoner kronor, vari dock inräknats ett belopp, uppskattat till 15 miljoner

kronor, svarande mot de xnerpriser bolaget betalat vid inköp från Argentina.

Enligt meddelade anvisningar skulle täckning för detta sistnämnda belopp

erhållas i särskild ordning.

För verksamhetsåret 1/9 1952—31/8 1953 ha kostnaderna beraknats uppgå

till 45 miljoner kronor.

I förutnämnda spannmålsbolagets skrivelse till jordbruksnämnden framhöll

bolaget, att till täckande av kostnaderna för verksamhetsåret 1951/52

återstod av tidigare anvisade medel 82 790 366 kronor 93 öre. Härutöver hai

riksdagen för täckande av kostnaderna för verksamhetsåret 1951/52 beviljat

ett reservationsanslag på 75 miljoner kronor samt för verksamhetsåret

1952/53 ytterligare ett reservationsanslag på 45 miljoner kronor.

Sammanlagt disponeras sålunda för täckande av kostnaderna för verksamhetsåren

1951/52 och 1952/53 202 790 366 kronor 93 öre.

För verksamhetsåret 1951/52 föreligger nu godkänt bokslut. Underskottet

enligt detta uppgår till 112 923 453 kronor 67 öre. Härtill kommer ett belopp

på 7 680 670 kronor 84 öre, utgörande merpris vid bolagets inköp från

Argentina och för vilket utjämningsbidrag ej kan påräknas genom clearingorganet

vid Argentinaaffärerna, Aktiebolaget Sukab.

Sedan kostnaderna för verksamhetsåret 1951/52 blivit täckta återstå sålunda

av äldre anslag 82 186 242 kronor 42 öre.

I den beräkning, som låg till grund för anslagsäskandet till 1952 års riksdag,

uppgingo som ovan sagts spannmålsbolagets kostnader för verksamhetsåret

1952/53 till 45 miljoner kronor. Såvitt bolaget vid en omräkning av

de kostnader, varpå denna beräkning grundats, kan bedöma, torde kostnaderna

komma att stanna vid cirka 34 miljoner kronor.

För verksamhetsåret 1953/54 har bolaget räknat med kostnader uppgående

till cirka 20 miljoner kronor.

Därvid har bolaget utgått ifrån

1) att brödsädsregleringen får i stort sett samma utformning som innevarande

regleringsår;

2) att import av brödsäd ej skall äga rum;

3) att importen av fodervaror kommer att handhavas av handelns organ;

4) att bolaget skall svara för upprätthållande och avsättning av ett beredskapslager

på 100 000 ton oljekraftfoder och 25 000 ton majs;

5) att fraktbidrag vid försäljning av fodervaror till Norrland alltjämt skola

utgå.

Därest importverksamheten vad beträffar fodersäd och fodermedel även

under verksamhetsåret 1953/54 skulle omhänderhavas av spannmålsbolaget,

skull detta, om man utgår från det marknadsläge, som gäller för dagen, och

räknar med en import av 75 000 ton majs, 100 000 ton oljekraftfoder samt

60 000 ton kli, medföra en ytterligare kostnad av cirka 15 miljoner kronor,

varvid inberäknats kostnaderna för omhändertagandet av svenskproducerat

oljekraftfoder.

Enligt vad ovan sagts återstå av redan anvisade medel för bolagets verksamhet

något över 82 miljoner kronor.

Något ytterligare anslag skulle sålunda icke vara behövligt, även om importverksamheten

under ett kommande verksamhetsår skulle komma att

opaginerad Kontrollera mot PDF

133*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

handhavas av spannmålsbolaget, och under förutsättning att förhållandena

på den inhemska och den internationella marknaden skulle komma att undergå

väsentliga förändringar.

Med anledning av vad sålunda anförts får bolaget hemställa, att Statens

jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till Kungl. Maj :t rörande prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret 1953/54 måtte

föreslå, att regleringsanordningarna beträffande spannmål och fodermedel

utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget förordat.

Utdrag ur protokoll med särskilt yttrande av herrar Näsgård och Elofsson

bifogas.

Stockholm den 14 mars 1953.

Svenska spannmålsaktiebolaget

Ä. HOVGÅRD. ERIK CARLSSON. ; i

opaginerad Kontrollera mot PDF

m*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen

för Svenska spannmålsaktiebolaget

å bolagets lokal, Drottningsgatan 25 i

Stockholm, den 14 mars 1953 kl. 09.30.

Närvarande voro samtliga styrelseledamöter samt av suppleanterna herrar

Frödin, Ericson, Forsman, Rehnby, Hagander och Rolf Anderson.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören samt herrar Strömsten,

v. Zweigbergk, Sandell, Bergqvist, Almér och Ribe ävensom vid protokollet

undertecknad Brolén.

1 §•

Justeringsman.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs herr Näsgård.

3 §.

Skrivelse ang. regleringsåtgärderna.

Till ledamöter och suppleanter i styrelsen hade i förväg utsänts förslag

till skrivelse till statens jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område under konsumtionsåret 1953/54, som beröra bolagets

verksamhet.

Förslaget till skrivelse genomgicks och föranledde i några avseenden diskussion.

Beslut fattades om ändring av skrivelsen i vissa punkter under det

densamma i övrigt godkändes, bl. a. i fråga om i skrivelsen intaget yttrande

över motion nr 412 till riksdagens andra kammare.

I denna punkt avgåvo herrar Näsgård och Elofsson ett särskilt yttrande,

så lydande:

»Det tillämpade systemet med ett fåtal prisorter har givetvis stora fordelar

ur reglerings- och kostnadssynpunkt. I vissa fall leder det emellertid

på grund av höga fraktkostnader till konsekvenser, som för odlarna

måste te sig som ganska orimliga. Exempel finnas på fraktkostnader

upp till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, i enstaka fall ännu

högre. I anslutning till vad som framhållits i motionen nr 412 till riksdagens

andra kammare ha vi ansett, att en utredning borde företagas

för att utröna om icke en utjämning genom fraktbidrag i enlighet med

fjolårsbeslutet i fråga om Gotland kunde ske i de mest extrema fallen.»

Skrivelsen skulle i dess efter beslutade ändringar slutliga utformning bifogas

protokollet (bil. 1). Till statens jordbruksnämnd skulle samtidigt med

skrivelsen översändas det vid nästföregående styrelsesammanträde föredragna

betänkandet av kommittén för utredning av vissa regleringstekniska anordningar

(se styr.prot. 2/53 5 §).

Styrelsen uppdrog åt direktionen att slutgiltigt utforma skrivelsen och att

i samband därmed granska beräkningen över medelsbehovet.

In fidem:

Nils Brolén.

Justeras:

Å. Hovgård.

Bernhard Näsgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

135*

Bilaga 8.

PM

angående utvecklingen på den internationella

livsmedelsmarknaden.

Historiska jämförelser är för det mesta riskabla — förhållandena är sällan

analoga och synbarligen liknande situationer kan utmynna i helt olika

händelseförlopp. Det är dock rätt frestande att åtminstone framhålla vissa

likheter mellan utvecklingen på den internationella livsmedelsmarknaden

efter första och andra världskriget. Gör man detta måste dock först och

främst den grundliggande skiljaktigheten mellan då och nu framhållas. Efter

första världskriget återgick nämligen världsekonomin relativt snart till något

som liknade förkrigstidens liberala ekonomiska system — efter andra

världskriget har orosmolnen legat kvar och världsekonomin har präglats av

bilateralism, kvantitativa importrestriktioner och världens klyvning i olika

monetära block.

Det europeiska jordbruket härjades svårt såväl under det första som under

det andra världskriget. För att klara försörjningen efter första världskriget

behövde man en betydande tillförsel av livsmedel från transoceana

länder, och det kritiska försörjningsläget kunde bemästras endast tack vare

dessa länders utvidgade överskottsproduktion. Den europeiska produktionen

byggdes dock upp i relativt rask takt, samtidigt som produktionen i exportländerna

förblev på en hög nivå. De ökade livsmedelstillgångarna möjliggjorde

därvid ej endast ett återställande av förkrigsförbrukningen, utan även

en allmän förbättring av konsumtionsstandarden kunde så småningom genomföras.

Snart nåddes dock den gräns, vid vilken den köpkraftiga efterfrågan

var tillfredsställd och nya avnämare kunde ej fås för en del av överskottsproduktionen.

Detta betydde naturligtvis icke att världsbefolkningen i

allmänhet hade nått en optimal konsumtionsstandard — många underförsörjda

stod fortfarande penninglösa vid den internationella livsmedelsaffärens

skyltfönster. Livsmedelslagren i överskottsländerna började svälla och

läget blev snart ohållbart; i slutet av 1920-talet följde också ett sammanbrott

med kraftiga prisfall. För att rädda det inhemska jordbruket från

ruin infördes nu i ett flertal länder långtgående protektionistiska åtgärder;

dessa har sedan dess i regel blivit bestående.

Svårt härjat blev det europeiska jordbruket även under det andra världskriget

och efter krigsslutet skildes dessutom Västeuropa från jordbruksbygderna

i öster. I detta svåra läge räddades Europas försörjning ånyo av de

transoceana länderna — det är svårt att säga hur den europeiska försörjningsfrågan

över huvud taget hade kunnat lösas, om den kraftigt utvidgade

nordamerikanska jordbruksproduktionen icke hade ställt betydande kvantiteter

livsmedel till vår världsdels förfogande. Men nu har åtta år gått sedan

krigsslutet; det europeiska jordbruket har återigen rest sig efter ett förödande

krig och produktionen överstiger numera förkrigsnivån. Återuppbyggnaden

har dock skett under andra förhållanden än på 1920-talet —• skillnaden

i det ekonomiska klimatet har redan inledningsvis antytts. Vidare är jordbruksprotektionismen,

som infördes på 1930-talet fortfarande kvar i flertalet

länder, och mot bakgrunden av denna protektionism har man i olika

länder eftersträvat den största möjliga ökningen av den inhemska produk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

136*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

tionen. Oron i världen och viljan att säkra försörjningen i händelse av clt

nytt krigsfall har naturligtvis väsentligt bidragit till denna autarkiska tendens.

En annan sporre till ökad produktion har utgjorts av svårigheten att

betala jordbruksimporten från transoceana länder; överskottsproduktionen

har ju efter kriget i hög grad förskjutits mot dollarområdet.

Naturligt nog låg de internationella livsmedelspriserna under efterkrigsårens

bristsituation på en hög nivå. Vid handelsförhandlingarna satt exportländerna

i överläge och vissa av dem utnyttjade också importländernas prekära

försörjningssituation på ett ganska hårdhänt sätt. Sedan produktionen

i de krigshärjade länderna åter kommit i gång, skönjdes i början av

1950 tydliga tendenser till prisreduktioner; dess» avbröts dock av Koreakriget

och de därav föranledda omfattande lagringsköpen. Sedermera har

prissänkningstendenser gjort sig märkbara med förnyad styrka, och under

det gångna året har priserna på åtskilliga produkter reducerats väsentligt.

Är nu dessa prisreduktioner ett preludium till ett kommande ännu kraftigare

prisfall och till en period med svåravsättbara livsmedelsöverskott eller

innebär de endast en anpassning till en något lägre prisnivå sedan efterkrigsårens

bristsituation har övervunnits?

Att ge ett entydigt svar på dessa frågor är naturligtvis omöjligt. Det är givetvis

ej enbart rent ekonomiska moment, som bestämmer utvecklingen —

även skiftningar i det internationella politiska läget återspeglas på detta område.

Vi har emellertid kunnat konstatera, att produktionskurvan i analogi

med utvecklingen efter första världskriget pekar uppåt såväl i import- som

exportländerna. I motsats till förhållandena under 1920-talet är dock de

flesta importländerna redan nu utrustade med en regleringsapparat på jordbruksområdet,

varigenom den inhemska produktionen skyddas mot utländsk

konkurrens. Exportländernas möjligheter alt genom sänkta priser vinna eu

större avsättning för sin överskottsproduktion är därigenom begränsade.

Naturligtvis är koststandarden i åtskilliga europeiska länder ännu ingalunda

optimal och billigare importprodukter kan sålunda i viss utsträcknng utnyttjas

till en förbättring av denna standard. Farhågor för en fortplantning av

ett prisfall från den internationella marknaden till den inhemska kan dock

leda till importrestriktiva åtgärder, vilka i en labil situation kan ha ödesdigra

följder. Något som särskilt måste observeras, är överskottsproduktionens

koncentration till dollarområdet, mot vilket de flesta europeiska importländerna

har betydande betalningssvårigheter. En lösning av valutornas

konvertibilitetsproblem skulle sålunda bland allt annat gott även kunna

medföra en bättre jämvikt på den internationella livsmedelsmarknaden.

Ovanstående rader har icke skrivits i tron att ett prissammanbrott på den

internationella livsmedelsmarknaden är nära förestående. Bland annat gör

de alltjämt goda konjunkturerna i andra näringar en sådan utveckling tills

vidare mindre sannolik. Här har endast pekats på vissa utvecklingslinjer som

under ogynnsamma omständigheter kan leda till allvarliga rubbningar inom

den internationella livsmedelshandeln.

Till sist något om de betydande konsumtionsreserver, som otvivelaktigt

finns i ålskiliga utomeuropeiska områden. Eu livlig diskussion har under

efterkrigsåren förts om den växande världsbefolkningen och de otillräckliga

livsmedelstillgångarna. Den låga näringsstandarden i de underutvecklade

områdena är också otvivelaktigt ett svårt humanitärt och politiskt problem.

Än så länge är dessa länders inflytande på den internationella livsmedelsmarknaden

dock tämligen begränsat. Lösningen av försörjningsproblemet

i de underutvecklade områdena kräver ej endast en utvidgning av deras

industriella och agrikulturella produktionskapacitet utan även en begränsning

av befolkningsökningen i dessa områden. Eljest leder eu förbättrad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

137*

livsmedelsförsörjning till en omedelbar befolkningsökning och försörjningsstandarden

återföres till utgångsläget.

Utvecklingen för olika produkter har naturligtvis varit högst skiftande.

Här nedan lämnas redogörelse för utvecklingstendenserna för viktigare jordbruksalster;

en siffermässig bakgrund erhålles därvid även till den inledningsvis

förda diskussionen.

ö I

Vete.

Produktionen av vete i de ledande överskottsländerna — Förenta Staterna,

Kanada, Argentina och Australien — har 1952/53 väsentligt överstigit

produktionen under föregående år. Skörden i Förenta Staterna har stigit

från 26,9 till 35,4 milj. ton, i Kanada från 15,o till 18,7 milj. ton, i Argentina

från 2,o till 7,8 milj. ton och i Australien från 4,3 till 5,o milj. ton. Sammanlagt

har veteproduktionen i dessa länder ökat med ej mindre än 39 procent.

Den knapphet, som karakteriserade världens veteförsörjning efter de låga

skördarna i Argentina och Australien under 1951/52 har därmed hävts och

vetelagren i exportländerna har stigit kraftigt. I december 1952 uppgick vetelagren

i Förenta Staterna till 20,3 milj. ton mot 14,4 milj. ton i december

föregående år; i Kanada har vetelagren samtidigt stigit med 4,i milj. ton till

16,4 milj. ton. Det argentinska exportöverskottet har 1952/53 beräknats till

ca 3,o milj. ton.

Samtidigt med produktionsökningen i exportländerna har även de europeiska

importländerna kunnat rapportera en god veteskörd. Den euroepiska

veteskörden beräknas 1952/53 uppgå till 44,7 milj. ton mot 41,9 milj. ton

1951/52. En väsentlig produktionsstegring redovisas i Västtyskland och

Italien, där skörden har stigit med omkring en åttondel. Bland de övriga

mera betydande importländerna visar Holland eu rätt avsevärd skördeökning,

medan Storbritannien, som 1951/52 svarade för omkring en tredjedel

av den europeiska veteimporten, redovisar en produktionsminskning med

4 procent. Skörden i Frankrike har ökat från 7,i till 8,4 milj. ton och eu viss

export av franskt vete kommer troligen till stånd. I detta sammanhang kan

vidare nämnas, att veteskörden i Turkiet har varit rekordartad och att vissa

kvantiteter turkiskt vete redan har sålts till Italien och Jugoslavien.

Såsom framgår av ovannämnda siffror har det senaste skördeutfallet

medfört en avsevärd förbättring av den internationella veteförsörjningen.

Av särskild betydelse är de ökade tillgångarna på vete utanför dollarområdet,

även om en stor del av veteöverskottet fortfarande faller på Förenta

Staterna. År 1951/52 uppgick världsexporten av vete till 29,o milj. ton —

ca 3,6 milj. ton mera än 1950/51 — och av denna kvantitet kom 45 procent

från Förenta Staterna, 33 procent från Kanada, 9 procent från Australien,

endast 3 procent från Argentina och 10 procent från övriga länder. Under

det löpande handelsåret kan världsexporten av vete beräknas bli något lägre

än under föregående år; exporten från de fyra ledande exportländerna har

redan under första halvåret 1952/53 reducerats med nära en femtedel.

Mot bakgrunden av de gynnsamma skördeutfallen i såväl export- som importländerna

är det egentligen överraskande, att vetepriserna hittills har

reducerats endast obetydligt. Noteringarna på spannmålsbörsen i Chicago

har under hösten 1952 legat vid 235—240 cents per bushel (ca 45 kr/dt)

eller ungefär vid medelpriset under föregående år. En stabiliserande roll har

härvid utövats av det statliga stödlånepriset, som för närvarande uppgår till

220 cents per bushel (42 kr/dt). Vid införsel till Sverige kostar det amerikanska

vetet för närvarande ca 44 kr/dt eif vid köp inom det internationelna

veteavtalets ram och ca 54 kr/dt eif vid köp av det s. k. fria vetet. Dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

138*

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

priser har icke uppvisat nämnvärda förändringar sedan sommaren 1952;

prisfallet, varigenom de efter Koreakriget kraftigt höjda priserna reducerades,

inträffade redan tidigare under våren 1952. Till minskningen av cifpriserna

har även fraktsänkningarna bidragit. Frakten från Nordamerika

för vete uppgick sålunda sommaren 1951 till över 10 kr/dt, men har numera

reducerats till endast ca 4—5 kr/dt. Vetepriser från andra exportländer

har i stort sett uppvisat en liknande utveckling som de amerikanska —

de ligger dock för det fria vetet något högre. Stabiliteten på vetemarknaden

kan delvis förklaras av den avvaktande hållning, som intages av exportländerna

under de pågående förhandlingarna om ett nytt veteavtal.

Det internationella veteavtalet, som har fungerat sedan 1949/50 utlöper

med innevarande handelsår. Maximipriset enligt det löpande avtalet har varit

180 cents per bushel fob (34,3 kr/dt fob), varvid de flesta försäljningarna

har skett till detta maximipris. Den under internationella veteavtalet exporterade

vetekvantiteten har 1951/52 uppgått till 15,6 milj. ton eller till

54 procent av världsexporten. Diskussionerna om ett nytt veteavtal har påbörjats

i Washington i februari; något nytt avtal har dock när detta skrives

ännu ej slutits. Enligt vad som hittills framkommit, har särskilt Förenta

Staterna insisterat på en väsentlig höjning av maximipriset. Med tanke

på de betydande skillnader, som under de gångna åren förelegat mellan avtalets

maximipriser och det fria priset, synes det också sannolikt att maximipriset

kommer att justeras uppåt. Höjningen kan gissningsvis beräknas

till 20,25 cents per bushel och det nya maximipriset skulle då uppgå till 200—

205 cents per bushel (38—39 kr/dt). Det bör anmärkas, att enligt veteavtalets

bestämmelser exportländerna är tvungna att exportera endast till maximipriser,

medan importländerna är förpliktade att importera endast om minimipriset

tillämpas.

Den aktuella prisutvecklingen påverkas naturligtvis i hög grad av de förväntningar,

som kan ställas på den kommande skörden. I Förenta Staterna

har man på officiellt håll varit medveten om överproduktionsriskerna och

jordbruksdepartementet rekommenderade i höstas en begränsning av höstvetearealen

med 8 procent. Denna uppmaning har dock icke följts av de

amerikanska jordbrukarna, och höstarealen var endast obetydligt lägre än

föregående år. Å andra sidan har övervintringsförhållandena hittills varit

betydligt sämre än under förra året och man får sålunda räkna med att den

amerikanska skörden näppeligen kommer att uppgå till 1952 års rekordnivå.

I Argentina synes produktionsförhållandena ha stabiliserats och under

förutsättning av någorlunda tillfredsställande väderleksförhållanden kan

landet väntas även fortsättningsvis kunna uppträda som en storexportör på

vetemarknaden. I Australien har producentpriserna på vete nyligen höjts;

eu uppgång i den australiska veteproduktionen synes därför sannolik.

Under förutsättning av någorlunda gynnsamma väderleksförhållanden

kan veteproduktionen sålunda väntas bli relativt stor även under det kommande

året. Med tanke på de goda produktionsutsikterna är det sålunda

sannolikt, att vetepriserna inom en icke alltför avlägsen framtid kommer

att ytterligare reduceras.

Fodersäd.

Medan vetetillgångarna har ökat kraftigt under det gångna året, har tillgångsökningen

för fodersäd varit mera begränsad. Skörden av fodersäd i

Förenta Staterna var tillfredsställande — majsskörden har beräknats till

84,o milj. ton och översteg därmed föregående års produktion med 12 procent.

Samtidigt har dock lägre skördar redovisats för korn, havre och bland
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

139*

säd och den sammanlagda fodermedelsproduktionen har endast blivit 5 procent

högre än 1951/52. I Kanada har kornskörden nått rekordsiffran Cm

milj. ton, och även skörden av havre och blandsäd har varit god. Enär fodersädsskördcn

i Kanada var ovanligt stor redan under föregående år, har fodersädslagren

trots en kraftig exportökning visat en väsentlig stegring. I Argentina

har den för 1952/53 genomförda prishöjningen på majs ävenledes

resulterat i en utvidgad produktion. Den australiska produktionen av korn

och havre har däremot i stort sett varit oförändrad. De sekundära exportmarknaderna

uppvisar inga större förändringar — något större exportöverskott

föreligger dock i Mellersta Österns och Nordafrikas exportländer.

Skörden i Europa har blivit 6 procent mindre än under närmast föregående

år — den uppgår 1952/53 till 51,4 milj. ton, varav 14,2 milj. ton majs, 17,3

milj. ton korn och 19,8 milj. ton havre. Gynnsamma skördesiffror redovisas

därvid i nordvästra Europas importländer, medan produktionen i Donauländerna

har blivit avsevärt lägre än under 1951 och den jugoslaviska majsproduktionen

har sjunkit med ej mindre än 65 procent.

Världsexporten av fodersäd uppgick 1951/52 till 13,3 milj. ton, varav 71

procent var destinerade till Europa. Produktionsutvecklingen under det senaste

året har icke medfört någon väsentlig ändring i det europeiska importbehovet;

detta importbehov måste fortfarande i stor utsträckning täckas

med nordamerikansk fodersäd. Från Nordamerika härstammade 1951/52

mer än 40 procent av den europeiska fodersädsimporten och en liknande

andel kommer troligen även att hållas under det löpande året. Priserna på

fodersäd har sedan början av 1952 avsevärt reducerats. Trots en påtaglig

förbättring i den internationella fodersädsförsörjningen kan detta synas

anmärkningsvärt, särskilt med tanke på de hittills relativt sett mera stabila

vetepriserna. Prisreduktionerna på fodersäd måste dock ses mot bakgrunden

av det efter Koreakriget högt uppskruvade prisläget och de inträffade

prisreduktionerna på den internationella fettmarknaden, varigenom priserna

för oljekraftfoder väsentligen bär reducerats. Chicagonoteringen på majs,

som vid årsskiftet 1950/51 uppgick till 174 cents per bushel (35,4 kr/dt),

steg till 193 cents per bushel (39,3 kr/dt) i december 1951 men har sedan

dess nästan genomgående minskat och utgjorde i februari innevarande år

155 cents per bushel (31,6 kr/dt). Våra importpriser uppvisar en liknande

utveckling, vartill kommer att cifpriserna även har påverkats av svängningarna

i fraktkostnaderna. Sedan priserna och frakterna reducerats, har importpriserna

sålunda nedgått med i runt tal en femtedel. Importpriset för

amerikansk majs mot dollarbetalning uppgick under 1951 till något över

50 kr/dt eif; den motsvarande aktuella noteringen är 40 kr/dt. Priset för

argentinsk majs är högre — detta pris uppgick 1951 till omkring 65 kr/dt

eif och ligger för närvarande vid ca 47 kr/dt eif. Prisnedgången har vidare

varit särskilt markant för korn och havre från mjukvalutaområdet. Australisk

havre kan sålunda för närvarande köpas för ca 30 kr/dt eif, medan

noteringen vid årsskiftet 1951/52 låg vid 53—54 kr/dt eif.

Såsom nämnts, har prisutvecklingen på fodersädsmarknaden väsentligen

påverkats av prisnedgången på den internationella fettmarknaden och de

därigenom reducerade priserna på oljekraftfoder. Argentinska solroskakor,

som i slutet av 1951 betingade ett pris av 70 kr/dt eif, noteras för närvarande

50 kr/dt eif. För solroskakor från Turkiet är motsvarande siffror 54

och 44 kr/dt eif. A andra sidan bör observeras, alt världens fodermedelsförsörjning

icke har undergått någon genomgripande förändring och att

efterfrågan i importländerna fortfarande är betydande. Risken för avsättningssvårigheter

synes ej föreligga och sedan priserna nu anpassats till en

lägre nivå, är det sannolikt att inga större förändringar kommer att inträffa

åtminstone under den närmaste framtiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Socker.

Världsproduktionen av socker har under efterkrigsåren undergått en kraftig

ökning och överstiger numera med omkring två femtedelar förkrigsproduktionen.

Liksom före kriget är även nu Kuba det ledande exportlandet;

av 1951 års totala exportkvantitet utgjordes ca 40 procent av kubanskt socker.

Sockerproduktionen på Kuba blev 1951/52 rekordartad och uppgick till

7.2 milj. ton. Tydliga avsättningssvårigheter uppstod och sockerpriserna

sjönk kraftigt. För att förhindra pristryckande överskott vidtog Kuba produktionsbegränsande

åtgärder och den kubanska produktionen gick 1952/53

ner till 5,2 milj. ton. övergångslagren vid årsskiftet 1952/53 var dock ca 2

milj. ton större än ett år tidigare, och de kubanska sockertillgångarna är

sålunda i stort sett oförändrade. En betydande del av de kubanska sockerlagren

faller dock under den s. k. stabiliseringsreserven och är under de

närmaste fem åren avsedda för export till Förenta Staterna.

Även sockertillgångarna i mjukvalutaområdet har under de senaste åren

avsevärt förbättrats. Därvid kan noteras större exportöverskott i brittiska

samväldsländer, Formosa och Indonesien samt i Europa i Spanien och Italien.

Det danska exportöverskottet har däremot reducerats på grund av den

ökade inhemska förbrukningen och minskad produktion. Sockerproduktionen

i Östeuropa är något mindre än under föregående år.

Den betydande tillgångsökningen medförde under det sistlidna året kraftigt

fallande priser på den internationella sockermarknaden. Prisfallet har

även fortsatt under första månaderna 1953. Importnoteringen för kubanskt

råsocker mot dollarbetalning, som sommaren 1951 var ca 90 öre/kg eif,

sjönk fram till årsskiftet 1952/53 till ca 50 öre/kg och beräknas i mitten

av mars 1953 något understiga 42 öre/kg. Om hänsyn tages till raffineringsoch

andra kostnader understiger det sistnämnda priset med över 30 öre/kg

det svenska priset på raffinerat socker. Sockerpriserna i mjukvalutaområdet

är något högre och motsvarande skillnad mellan svenskt och europeiskt

importsocker uppgår till 20—25 öre/kg.

Fett er och oljor.

Fetter och oljor intar beredskapsmässigt en central ställning och Koreakriget

medförde omedelbart betydande lagringsköp med kraftiga prisstegringar

som följd. Under de tidigare efterkrigsåren låg de internationella

priserna på fetter och oljor på en hög nivå — de ledande asiatiska överskottsländerna

härjades svårt under kriget och sedermera hämmades återhämtningen

av politiska oroligheler i dessa områden. Samtidigt ökade den inhemska

förbrukningen i dessa överskottsländer och den internationella fettmarknaden

kännetecknades av en utpräglad bristsitution. Priserna pressades

uppåt och det var först i början av 1950 som en mera allmän prisreduktion

inträffade. Såsom nämnts, avbröts denna utveckling av Koreakriget,

och priserna åkte ånyo i höjden. Det högt uppdrivna prisläget kunde dock

knappast väntas bestå länge, och en avmattning var att vänta sedan beredskapsköpen

hade fullföljts. Redan i slutet av 1951 lättades också marknadsläget

och priserna sjönk kraftigt fram till hösten 1952. Filippinsk kopra,

som i början av 1951 betingade ett pris av 1 700 kr/ton eif (2,74 kr/kg råolja

vid fabrik) sjönk i augusti 1952 till ej mindre än 775 kr/ton (l,n kr/kg), medan

motsvarande noteringar för Singapore-kopra var 1 875 respektive 825

kr/ton (3,03 respektive 1,20 kr/kg råolja). Vid årsskiftet 1952/53 skedde en

viss omsvängning på fettmarknaden och priserna har under de första månaderna

av 1953 varit stigande. Importnoteringen för kopra från såväl Filippinerna

som Singapore var i mars i år 1 275 kr/ton (1,94 kr/kg råolja).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 22 i.

141*

Den redovisade utvecklingen återspeglas också i de priser, som har kunnat

erhållas vid exporten av svenskt rapsfrö och -olja. Exportpriset för rapsfrö

av 1950 års skörd uppgick i genomsnitt till 109 öre/kg fob; vid exporten

av rapsfrö från 1951 års skörd erhölls i genomsnitt 115 öre/kg fob, medan

försäljningarna fram till februari i år av rapsfrö från 1952 års skörd har

gett ca 92 öre/kg fob.

Var då de låga priserna i fjol höst endast ett uttryck för en tillfällig reaktion

och kan den senaste prisuppgången väntas resultera i en stabilisering

av priserna på en högre nivå? Granskas produktionssiffrorna, ser man.

att världsproduktionen av fetter och oljor 1951 med över en tiondel översteg

förkrigsproduktionen. En omfördelning i förbrukningen av fettillgångarna

har dock skett sedan förkrigstiden och den inhemska förbrukningen i de

asiatiska överskottsländerna har avsevärt utvidgats. Före kriget täckte länder

med hög eller relativt hög fettkonsumtion ca 55 procent av sin förbrukning

genom import, samtidigt som ungefär tre fjärdedelar av exporten kom

från länder med låg fettkonsumtion. Det är sålunda rätt naturligt, att trots

en ökad total fet.lproduktion en ökning av den inhemska konsumtionen i

exportländerna har medfört, att världsexporten fortfarande ligger ca 5 procent

under förkrigsnivån.

Produktionsökningen under 1951 hänförde sig huvudsakligen till Indonesien,

Filippinerna och Västafrika. Å andra sidan sjönk produktionen av

linfrö i Argentina med ej mindre än 46 procent. Importefterfrågan minskade

1952 på grund av minskade lagringsköp och vissa importländers benägenhet

att minska sin tidigare lagerhållning. Enligt föreliggande uppgfter sjönk under

perioden januari—september 1952 exporten från de ledande överskottsländerna

med omkring en tiondel. Vid ingången av produktionsåret 1952/53

har lagerhållningen i exportländerna därför beräknats vara större än vid

ingången av föregående produktionsår. Samtidigt beräknas dock produktionen

minska något och exportöverskottet väntas totalt bli i stort sett oförändrat.

Importefterfrågan väntas samtidigt bli något större än 1951/52, då

vissa importländer täckte en del av sin förbrukning genom lagerförbrukning.

Det synes sålunda sannolikt, att fettpriserna tillsvidare kommer att ligga

ungefär vid den efter årsskiftet uppnådda nivån.

Mjölk och mejeriprodukter.

Mjölkproduktionen i Västeuropa har genomgående ökat efter kriget och

ligger numera ungefär 5 procent över förkrigsnivån. Under 1952 visade

dock produktionen en viss stagnation — produktionsminskningen i de kontinentala

delarna av Västeuropa uppvägde därvid den ökade produktionen

i Storbritannien och Irland. Särskilt kan noteras en nedgång i mjölkproduktionen

i Nederländerna och Danmark, medan samtidigt den västtyska

produktionen har stigit med 4 procent. Antalet mjölkkor har varit i stort

sett oförändrat; vissa mindre ökningar har dock rapporterats från Storbritannien,

Irland och Västtyskland.

Beträffande produktionen av smör kan en betydande minskning noteras i

de ledande europeiska exportländerna. Den nederländska smörproduktionen

uppgick sålunda 1952 till 73,3 milj. kg och understeg därmed produktionen

under föregående år med ej mindre än 12 procent. Utvecklingen i Danmark

har varit likartad — produktionen har nedgått med 9 procent och uppgick

1952 till 153 milj. kg. Den kraftiga nedgången i dessa länder förklaras av

den samtidigt kraftigt utvidgade ostproduktionen, som i Nederländerna steg

med 4 procent och i Danmark med 13 procent. Smörproduktionen har vidare

kraftigt reducerats i Sverige och Norge, medan en viss ökning har skett

opaginerad Kontrollera mot PDF

142*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b.

i det viktiga importlandet Storbritannien. Totalt kan nedgången i den västeuropeiska

smörproduktionen beräknas till 4—5 procent.

Medan den europeiska smörproduktionen sålunda har minskat, har produktionen

i Nya Zeeland och Australien följt en stigande kurva. Produktionsstegringen

har därvid varit särskilt markant i Nya Zeeland, och landet

har 1952 redovisat en produktionsökning med 6 procent. I Australien har

produktionsökningen huvudsakligen skett under andra halvåret 1952; för

hela året uppgår produktionen till 151 milj. kg eller 6 procent mera än föregående

år. I Kanada skedde en utveckling, som var motsatt den för Nederländerna

och Danmark redovisade — produktionen av smör ökade nämligen

här på ostproduktionens bekostnad.

Den internationella handeln med såväl smör som ost minskade icke obetydligt

under 1952. Minskningen i smörexporten gäller i första hand de ledande

europeiska exportländerna. Den nederländska exporten har sålunda

beräknats till ca 50 milj. kg, vilket är 6 procent mindre än under föregående

år; den danska exporten har sjunkit från 139,5 till 116,o milj. kg. Den svenska

exportminskningen är välkänd — vi har 1952 exporterat 13,o milj. kg mot

26,4 milj. kg år 1951. Däremot har exporten från Nya Zeeland, vilken liksom

den australiska exporten uteslutande har varit destinerad till Storbritannien,

stigit med 5 procent till ca 155 milj. kg. Världshandeln med ost har reducerats

med ungefär 20 procent, varvid exportminskningen från Nya Zeeland,

Kanada och Förenta Staterna mer än väl uppvägt den ökade exporten från

Nederländerna, Danmark, Italien och Australien.

Priserna på såväl smör som ost har stigit, särskilt under senare delen av

1952. Rätt höga priser nåddes vid försäljningarna till s. k. sekundära

marknader, i vissa fall noterades priser uppgående till ej mindre än 6,50

kr/kg fob. Priset för danskt smör enligt långtidsavtalet med Storbritannien

höjdes i höstas från 4,48 kr/kg fob till 4,82 kr/kg fob. Den svenska smörexporten

har i slutet av 1952 och i början av 1953 huvudsakligen varit destinerad

till Väst- och Östtyskland; i genomsnitt erhölls vid denna export ca 5,95

kr/kg fob (exkl. exportkostnad 25 öre/kgl.

På längre sikt begränsas avsättningsmöjligheterna för smör av den stigande

margarinkonsumtionen i de flesta importländerna. I Västtyskland har

margarinkonsumtionen från 1950 till 1952 stigit med ungefär en tredjedel,

samtidigt som smörkonsumtionen är i stort sett oförändrad. I Storbritannien

är motsvarande ökning för margarin 14 procent, medan smörförbrukningen

har reducerats med 34 procent. Fortsätter denna utveckling måste man

räkna med, att exportländerna inom en icke alltför avlägsen framtid kommer

att få betydande avsättningssvårigheter med icke oväsentliga prisreduktioner

som följd.

Kött och fläsk.

Den senaste utvecklingen på den internationella marknaden för kött och

fläsk präglas av en betydande ökning av fläskproduktionen i de ledande exportländerna.

I Danmark och Nederländerna har svinbestånden stigit från

december 1951 till december 1952 med respektive 21 och 7 procent; svinbestånden

i dessa länder har sålunda ånyo ökat efter nedgången under 1951.

I Storbritannien har fläskproduktionen fortsatt att gå upp och svinbeståndet

har under det sistförflutna året utvidgats med 7 procent. I de två andra

viktiga importländerna — Västtyskland och Frankrike — redovisas däremol

en motsatt utveckling och svinstammen i dessa länder har reducerats. Av

utomeuropeiska exportländer uppvisar Nya Zeeland en stigande produktionskurva,

medan det australiska fläsköverskottet under de senaste åren har

reducerats till en obetydlighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224.

143*

Det förbättrade produktionsunderlaget för fläsk har följts av rätt anmärkningsvärda

prisreduktioner. Det danska baconpriset vid export till Storbritannien

blev från och med oktober 1952 nedsatt med 8 procent till 3,60

kr/kg fob. Ett motsvarande pris erhålles för de 6 milj. kg svensk bacon, som

under den gångna vintern kontrakterats för export till Storbritannien.

Köttproduktionen i Europa uppvisade under förra året inga större förändringar.

I motsats till de flesta andra produkter kunde för kött redovisas

en relativt lugn och stabil prisutveckling och priserna på kött var närmast

något högre än tidigare.

Ägg.

Den europeiska äggproduktionen har under 1952 utvidgats rätt väsentligt

och de senaste uppgifterna över hönsbeståndet i olika länder tyder på en

fortsatt produktionsstegring under innevarande år. Det viktigaste undantaget

utgöres av Nederländerna, där hönsbeståndet har reducerats med 6

procent. Under det löpande året beräknas sålunda de europeiska äggtillgångarna

bli något större än i fjol. Produktionsökningen i Danmark och i vissa

importländer uppväges dock delvis av den väntade nedgången i den nederländska

äggproduktionen.

Äggpriserna har under det gångna året hållit sig relativt stabila och inga

tydliga tecken på en allmän upp- eller nedgång föreligger åtminstone för

närvarande. I den engelsk-danska äggöverenskommelsen justerades priserna

uppåt för handelsåret 1952/53 och likaså höjdes englandspriserna för den

australiska och nyzeeländska äggexporten. I den i början av mars mellan

Danmark och Storbritannien slutna överenskommelsen angående äggexporten

under handelsåret 1953/54 har dock priserna sänkts med 26 öre/kg.

Samtidigt har Danmarks leveransplikt till Storbritannien sänkts från tre

fjärdedelar till två tredjedelar av den totala danska äggexporten. Den danska

exportkontingenten till Storbritannien har liksom hittills ej maximerats.

Den engelska äggransoneringen har nyligen slopats och den sannolikt stigande

engelska äggkonsumtionen kommer troligen att verka stabiliserande på

den internationella äggmarknaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-‘Vi i >i i 1’! i .

!>-;nt »I-m» (.Ii

'' ! ''

^ » »il>

1:

mlToU''

. ■

3 f1 i ) vh;

/ * t -«''i y,i,-.

/sb

fijjgj. ■• !U Tml n jo lAul j- . tiAx< ‘ji u i

.. i..i i

11 in»''»'' i

•/bii'' • 1

■

■ ■ -1

■*>h

.{» )

MlO

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

10* Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224

147*

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prislndextal.

År och månad

Socialsty- relsens

allmänna

konsum- tionspris- index för

livsmedel

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

Kommerskollegii

partiprisindex för

Mjöl

Bröd

Potatis

Mjölk1

Mejeri-

smör

Nötkött,

stek

Färskt2

sidfläsk

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100-0

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102-4

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ............

105-9

no

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ............

109-6

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

105

1939 ............

112-9

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ............

126-8

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941............

150-6

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 ............

164-1

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ............

161-9

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ............

156-5

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 .............

155-1

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 .............

158-0

133

139

196

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 .............

163-4

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

157

1948 .............

175-8

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 .............

177-9

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1950 .............

181-2

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

1951 .............

212-4

217

189

286

175

241

264

247

252

262

272

195

1952 .............

239-6

270

215

304

189

250

311

307

292

286

294

222

1951 januari.....

196-0

240

174

241

228

221

241

242

232

170

februari.....

199-2

254

175

241

241

229

241

248

239

178

mars........

206-3

195

181

269

175

241

253

229

244

254

259

179

april........

209-3

298

175

241

258

234

246

260

269

180

maj........

212-3

315

175

241

268

235

248

262

280

181

juni........

211-2

207

184

316

175

241

272

240

247

266

281

181

juli.........

211-8

291

175

241

273

240

249

270

281

202

augusti.....

214-1

356

175

241

278

245

252

265

281

206

september...

219-4

234

195

280

175

241

277

257

260

267

279

208

oktober.....

221-6

266

175

241

274

273

264

269

284

214

november .. .

223-3

272

175

241

272

278

268

270

286

220

december ...

224-6

230

197

278

175

241

271

285

269

268

288

221

1952 januari......

226-0

287

189

241

274

285

270

270

288

222

februari.....

227-8

298

189

241

280

302

274

273

288

226

*nars........

231-6

230

197

306

189

241

287

314

285

275

287

226

april........

238-2

316

189

256

301

315

292

280

290

226

maj........

239-4

320

189

256

312

315

291

285

296

226

juni........

243-9

281

220

318

189

250

334

317

295

297

301

226

juli.........

244-3

301

189

250

350

316

299

297

301

217

augusti.....

245-8

353

189

250

345

323

302

288

302

217

september...

246-4

281

221

293

189

250

321

322

300

287

294

217

oktober.....

243-7

279

189

250

298

299

293

290

293

220

november . ..

244-7

285

189

256

304

291

299

291

296

219

december ...

243-3

289

221

291

189

256

330

286

303

295

297

219

1953 januari.....

242-7

296

189

256

339

273

300

294

297

219

februari.....

241-9

311

189

256

342

265

297

295

296

222

1 Indextalen baseras fr. o. in. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. —2 Fr. o. m. mars 1943

följa indextalen priset för salt sidfläsk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148* Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

Tab. 2. Priser i Sverige.

År och månad

Kronor

per 100 kilogram

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg1

Vete-

mjöl2

Råg-

sikt2

Mat-

ärter,

gula3

Mat-

lotatis1

Fabriks-

potatis*

Socker-

betor*

Strö-

socker7

1934 .............

16-97

15-69

26-99

23-51

26-99

6-02

3-30

2-25

29-21

1935 .............

16-69

15-59

29-80

25-08

25-33

8-28

3-25

2-25 1

29-09

1936 .............

17-01

15-92

30-61

25-86

21-21

8-53

3-31

2-25

29-79

1937 .............

19-60

18-29

32-56

29-11

20-79 1

9-02

3-76

2-55

30-89 1

i 1938 ............

18-85

17-27

33-84

29-43

19-90

8-66

4-37

2-70

31-03

11939 ............

17-99

17-29

33-82

28-58

27-81

9-03

4-60

2-70

31-64

1940 ............

23-30

23-29

34-49

29-83

43-19

13-67

4-81

3-10

35-88

1941............

26-09

26-09

34-50

30-50

50-97

13-66

5-75

4-10

39-88 1

:1942 ............

26-55

28-09

26-09

34-50

30-50

47-78

21-73

6-45

4-50

45-46 i

1943 ............

26-07

27-52

25-07

37-00

28-50

42-78

13-80

7-58

4-50

47-52 I

1944 ............

26-70

28-70

25-70

36-eo

28-50

37-36

16-18

7-58

4-50

47-52 1

1945 ............

26-80

28-80

25-80

35-83

28-17

35-33

16-97

7-65

4-65

47-52

1946 ............

26-59

28-70

26-04

38-61

31-66

36-08

17-87

7-83

4-65

47-52

1947 ............

27-47

30-06

27-47

43-00

36-17

39-08

18-64

8-02

5-00

60-04

1948 ............

28-99

32-90

28-99

48-27

40-86

43-85

17-49

8-77

5-30

62-44 j

1949 ............

30-01

35-01

30-01

49-42

42-80

44-82

16-48

9-33

5-30

63-27

1950 .............

30-85

34-94

30-39

48-14

43-07

47-28

22-05

9-27

5-55

64-53

1951.............

35-86

38-32

34-59

53-70

47-98

54-58

25-84

9-52

6-25

79-08

1952 .............

48-48

50-48

45-28

69-31

62-73

64-03

26-04

11-33

7-35

91-90

1

1951 januari.....

31-05

34-05

30-05

48-25

42-50

48-00

20-88

9-00

—

65-21

februari.....

31-25

34-25

30-25

49-05

43-30

21-00

9-25

—

71-79

mars........

31-45

34-45

30-45

50-75

45-00

23-59

9-25

—

76-28

april.......

31-65

34-65

30-65

50-75

45-00

—

27-62

9-25

77-75

maj........

31-85

34-85

30-85

51-17

45-42

—

29-75

9-25

77-75

juni........

34-65

36-65

33-15

51-75

46-00

—

32-78

9-25

—

77-75

juli.........

34-8 5

36-85

33-3 5

51-75

46-00

—

40-08

9-25

—

82-39 1

augusti.....

40-00

42-00

38-50

51-75

46-00

—

26-97

9-25

—

84-00

september. ..

40-20

42-20

38-70

60-25

54-50

55-00

20-60

9-25

—

84-00

oktober .....

40-50

42-50

39-00

60-25

54-50

55-00

20-86

10-25

6-25

84-00

november . . .

40-80

42-80

39-30

60-25

54-50

56-88

22-69

10-50

6-25

84-00

december . ..

41-10

43-10

39-60

58-38

53-10

58-oo

23-23

10-50

6-25

84-00

1952 januari.....

41-40

43-40

39-90

58-03

52-81

58-00

24-58

10-75

—

84-00

februari.....

41-70

43-70

40-20

58-03

52-81

—

25-00

11-00

—

84-00

mars........

42-00

44-00

40-50

58-03

52-81

—

25-00

ll-oo

—

88''84

april........

42-30

44-30

40-80

59-88

55-07

—

25-41

11-00

—

94-00

maj........

45-03

47-03

42-75

67-04

61-14

—

24-52

11-00

—

1 94-00

juni........

52-30

54-30

47-80

74-54

66-81

—

31-73

11-00

—

94-00

juli.........

52*6o

54-60

48-10

74-54

66-81

—

41-16

11-00

—

94-00

augusti.....

52-90

54-90

48-40

74-56

66-81

—

25-24

11-00

—

94-00

september. . .

53-25

55-25

48-75

74-54

66-81

65-00

22-00

11-00

—

94-00

oktober .....

53-70

55-70

49-20

77-52

70-31

65-25

21-54

12-25

7-35

94-00

november . . .

54-15

56-15

49-65

77-52

70-31

65-75

22-71

12-50

7-35

94-00

december . ..

54-60

56-60

50-10

77-50

70-31

66-13

23-63

12-50

7-35

94-00

1953 januari.....

55-00

57-00

50-50

77-50

70-31

66-88

24-00

12-75

—

94-00

februari.....

55-30

57-30

50-80

77-50

70-31

—

24-00

13-00

—

94-00

mars........

| 55-60

57-60

51-10

i 77-85

70-66

1 —

23-46

13-00

—

94-00

Anm. Uppgifter med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser lia ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,

fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter). — 2 Prisuppgifter från kvarnar, grundpris

fritt kvarn. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00.—3 Medeltal av producentpriser

i mell. Sverige. — 4 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. — 6 Av staten fastställt

producentpris vid 17.5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — 3 Av staten fastställt grundpris

till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt med 1/160 av

grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandelsrabatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b. 149*

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

År och månad

Kronor per 100

kilogram

Korn1

Havre,

vit1

Vallhö»

Höst-

säds-

halm*

Majs3

Vete-

kli3

Kraft- foder- bland- ning3

Linfrö-

mjöl3

Melass1

1934 .............

12-71

11-83

7-47

2-50

13-01

11-76

15-10

17-31

8-25

1935 .............

13-13

12-15

7-22

2-35

15-51

12-85

17-33

17-90

8-67

1936 .............

13-75

12-77

6-27

2-42

15-93

13-70

18-23

18-03

9-40

1937 .............

18-22

15-58

6-37

3-40

16-33

14-38

19-11

19-24

9-61

1938 ............

15-81

13-62

5-97

3-04

16-83

13-90

19-45

20-43

10-00

1939 ............

14-55

13-03

6-43

2-81

18-61

13-39

21-41

22-32

10-27

1940 ............

22-71

20-41

14-57

5-12

18-50

16-89

23-50

24-00

11-38

1941............

24-90

22-40

20-90

6-70

23-71

16-50

25-13

24-00

12-94

1942 ............

24-50

20-75

15-30

5-48

25-33

16-78

30-92

16-00

1943 ............

23-08

18-83

11-60

3-55

25-00

18-08

32-84

34-00

16-oo

1944 ............

23-24

19-03

10-88

3-oo

25-00

18-50

32-87

34-00

15-67

1945 ............

22-63

19-03

9-35

3-01

25-00

19-00

33-82

34-00

14-oo

1946 ............

22-63

19-03

8-54

2-83

25-00

19-00

35-04

34-17

14-00

1947 ............

24-68

20-03

14-83

3-20

25-12

19-67

36-00

36-00

14-00

1948 ............

27-00

21-52

15-81

4-03

26-30

21-41

36-05

36-05

15-11

1949 ............

25-79

22-21

13-08

3-03

27-22

22-15

36-15

36-40

20-21

1950 .............

25-09

23-42

11-33

3-13

29-01

25-49

38-98

40-61

21-88

1951 .............

33-47

31-90

13-41

5-06

34-74

32-55

47-67

53-35

27-00

1952 .............

35-99

33-87

15-11

5-61

43-44

37-10

50-35

56-42

33-13

1951 januari.....

29-43

27-92

10-68

3-93

30-18

27-35

40-oo

44-00

25-00

februari.....

31-43

29-83

10-85

4-25

30-71

28-75

40-54

44-75

25-00

mars.......

33-27

31-59

11-22

4-41

32-50

31-65

45-00

51-00

25-00

april........

35-14

33-15

12-23

4-65

32-50

33-35

46-50

52-50

25-00

maj........

—

—

—

—

34-11

33-65

50-00

56-00

25-00

juni........

—

—

—

—

36-50

33-71

öO-oo

56-00

25-00

juli.........

—

—

—

—

36*50

33-75

50-00

66-00

25-00

augusti.....

—

—

—

—

36-50

33-70

50-oo

56-00

25-00

september...

34-46

32-63

14-75

5-75

36-50

33-65

50-00

56-00

25-00

oktober .....

34-37

32-83

15-75

5-95

36-50

33-60

50-00

56-00

33-00

november .. .

34-76

33-48

15-85

5-75

36-83

33-60

50-oo

56-00

33-00

december . ..

34-89

33-77

15-92

5-79

37-50

33-79

50-oo

56-00

33-oo

1952 januari.....

34-89

33-65

16-18

5-95

37-50

33-96

fiO-oo

66-oo

33-oo

februari.....

34-84

33-38

16-28

6-00

37-88

34-30

50-oo

56-00

33-oo

mars .......

34-92

33-13

16-22

5-88

38-50

34-48

50''00

56-00

33-oo

april.......

36-10

33-67

16-25

5-83

38-62

35-58

50-14

56-20

33-00

maj........

38-57

35-48

—

—

41-98

37-53

50-17

56-25

33-00

juni........

—

—

—

—

45-25

38-81

50-50

56-59

33-00

juli.........

—

—

—

—

45-27

38-90

50-58

56-67

33-00

augusti.....

—

—

—

—

46-85

38-96

50-58

56-67

33-00

september...

36-u

33-14

13-50

5-oo

47-37

38-23

50-58

56-67

33-00

oktober .....

35-55

33-28

13-50

5-oo

47-37

37-17

50-58

56-67

33-50

november ...

36-56

34-45

13-88

5-25

47-37

38-38

50-58

56-67

33-50

december . ..

36-38

34-66

15-03

6-oo

47-37

38-95

50-50

56-67

33-50

1953 januari.....

36-40

34-59

15-00

6-13

47-37

39-54

50-50

56-67

34-17

februari.....

36-28

33-69

14-63

5-75

47-37

40-00

50-50

56-67

34-17

mars........

35-87

32-52

14-05

5-50

47-37

40-14

50-50

56-67

34-17

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—•

juli 1949 av staten fastställda priser. — 3 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.

Sverige. — 3 Pris till förbrukare på kustorter. — * Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

150*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22h.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

Öre per kilogram

År och månad

Mejeri- j

mjölki ,

Kon-

sum-

tions-

mjölk2

Smör,

svensk

riks-

note-

ring

Marga-

rin

Ost, svecia3 1

Ägg5

Avräkningspriser6

Små-

grisar®

Hel-

fet

Halv- fe t-* j

Stor-

bo-

skap?

Större |

kalv

kl. I

Mindre

kalv

kl. I

Svin

kl. I

Får

(lamm)

kl. I

Häst

kl. I

1934 ..........

21-o

230

141

125

86

99

61

1935 ..........

21-0

223

135

131

94

114

94

137

83

no

112

1936 ..........

22-0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

124

1937 ..........

23-0

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938 ..........

24-0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939 ..........

25-0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940 ..........

16-5

27-2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941..........

20-7

30-0

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942 ..........

23-0

28-8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943 ..........

22-9

29-1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230

1944 ..........

23-1

29-2

405

293

—

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945 ..........

23-3

29-2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946 ..........

23-9

29-5

405

270

—

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947 ..........

25-7

32-6

455

286

--

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948 ..........

28-1

33-6

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949 ..........

28-5

33-6

486

269

--

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950 ..........

29-1

33-6

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1951..........

31-4

37-8

570

354

312

235

292

294

452

304

306

410

188

303

1952 ..........

34-4

40-8

587

385

369

299

315

340

517

361

357

449

230

410

1951 januari . .

30-7

37-6

570

345

305

230

260

288

488

331

266

368

137

210

februari ..

30-8

37-8

570

345

305

230

237

293

467

296

271

410

154

235

mars.....

30-8

37-8

570

345

305

230

255

294

463

269

280

458

174

230

april.....

30-7

37-8

570

345

305

230

268

294

444

284

289

451

177

260

maj.....

30-2

37-s

570

350

305

230

291

294

428

292

297

446

182

286

juni.....

29-5

37-8

570

360

305

230

250

291

418

292

308

436

185

313

juli......

29-5

37-8

570

360

305

230

267

297

421

292

309

396

191

334

augusti . .

29-6

37-8

570

360

305

230

302

302

447

292

313

386

204

337

september

33-8

37-8

570

360

325

245

345

299

457

300

321

379

209

358

oktober . .

34-7

37-8

570

360

325

245

345

295

457

318

329

377

215

359

november

35-o

37-8

670

360

325

245

345

292

460

337

341

400

216

359

december.

34-7

37-8

570

360

325

245

338

292

476

348

347

413

215

359

1952 januari . .

34-8

40-8

570

360

331

257

290

300

476

339

347

425

215

359

februari..

34-9

40-8

570

360

335

265

263

312

501

328

348

447

221

359

mars.....

“34-6

40-8

585

379

350

280

270

320

506

340

482

351

231

395

april.....

“34-G

40-8

600

400

365

295

270

328

529

348

350

502

235

484

maj.....

“34-1

40-8

596

396

365

295

270

333

506

348

350

492

234

483

juni.....

“33-3

40-8

585

385

365

295

298

346

502

349

385

469

234

469

juli......

»33-3

40-8

585

385

365

295

315

371

502

358

385

459

245

484

augusti . .

“33-5

40-8

585

385

372

302

351

370

502

358

385

452

258

475

september

“34-7

40-9

585

385

395

325

372

352

513

369

379

426

252

468

oktober ..

“35-5

40-8

585

385

395

325

375

337

518

374

335

389

216

354

november

“35-8

40-8

596

396

395

325

372

346

555

401

332

402

205

300

december.

“35-6

40-8

600

400

395

325

337

370

592

423

335

437

209

289

1953 januari . .

35-6

40-8

600

400

395

325

297

380

573

395

326

438

222

300

februari..

40-8

600

400

395

325

300

382

544

352

320

457

240

300

mars.....

40-8

600

400

395

325

300

390

572

335

321

498

251

341

1 Medelavräkningspris till producent för 3-5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av

4‘5 öre/kg (2-0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.

Efterlikviderna ha utgjort följande belopp i öre/kg: 0-31 år 1942, 0-40 år 1943, 041 år 1944,

0-55 åren 1945 och 1946, 0-63 år 1947, 0-59 år 1948, 0-82 år 1949, 0-62 år 1950 och 0-85 år 1951. För

åren före 1942 saknas motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter. För mjölk öre/I. —

3 Partipris. —4 Partipris på mager (27 + ) ost 1941—1944. — 5 Svensk äggnotering, pris till producent i

södra Sverige. Åren 1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — 6 Ovägda medeltal av avräkningspriser

till producenter vid större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 7 Ovägt medeltal av

priser för kor kl. I och II. — 8 Ovägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv. slakteriförbunds riksnotering

för prima griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st. — 9 Exkl. leveranstillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224,

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

151*

K

rono

r per

1 00 k

i 1 o g r

a m

öre per liter

Man

d e 1 s g

ödselmede

l1

D r

i v m e

del3

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- kväve,

18 %

Ammo-

nium-

sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter3

Super- fosfat,

19—

20 %4

Thomas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

26-5

9-5

9*8

17-75

16-50

17-25

16-00

15-75

7-64

7-40

11-04

27-0

9-5

9-8

17-35

16-35

17-21

16-00

15-75

7-25

7-25

13-13

26-1

10-3

9-8

17-13

16-20

16-88

16-00

15-25

7-20

7-20

12-73

25-2

11-2

11-7

i 17-58

16-88

16-98

16-00

15-75

7-38

6-95

12-64

26-0

11-2

12-2

17-39

16-61

16-89

16-03

15-95

7-48

6-95

13-25

28-4

11-7

12-7

19-16

17-30

20-48

16-87

16-75

10-69

8-40

15-69

51-6

18-1

20-6

20-75

20-69

22-11

21-57

21-50

10-99

9-80

16-02

91-2

45-1

46-0

i 21-00

21-53

23-53

22-97

22-31

13-47

12-32

17-96

106-5

85-0

85-0

21-00

24-42

25-06

25-08

24-08

15-98

14-88

20-05

111-0

111-0

111-0

21-00

24-28

25-06

25-08

24-08

15-56

14-76

20-00

102-0

102-0

102-0

23-00

23-73

24-60

24-78

23-78

14-85

15-18

19-80

96-5

78-6

89-0

19-00

22-63

22-45

23-38

20-39

13-48

14-27

19-86

40-9

14-5

15-5

23-00

22-36

22-03

24-03

18-28

12-42

13-52

19-88

37-4

14-8

16-1

23-00

22-61

24-23

26-50

19-28

12-37

13-39

20-27

61-3

17-9

18-3

23-47

22-27

24-82

27-03

19-72

12-92

13-39

20-65

69-4

17-4

18-6

27-38

21-74

24-44

27-00

19-72

13-18

13-35

20-13

72-8

19-8

22-0

35-89

23-18

29-35

30-76

25-80

15-50

15-42

18-77

55-6

23-1

24-7

41-40

25-23

35-05

36-41

31-72

17-19

16-67

17-60

56-2

23-2

25-5

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

54-0

22-0

23-5

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

22-4

23-9

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

23-0

24-5

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-4

23-1

24-6

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

57-0

23-5

25-5

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

57-0

23-5

25-5

—

24-20

31-70

—

3 30-25

16-75

16-85

17-20

56-2

23-1

24-7

—

24-20

31-70

—

30-25

16-75

16-85

17-20

56-0

23-0

24-5

—

24-20

31-70

---

30-25

16-75

16-85

17-20

56-0

23-0

24-5

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-3

24-8

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-5

25-0

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-5

25-0

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-3

25-0

42-70

25-65

35-05

36-80

31-85

17-75

17-85

18-40

56-0

23-0

25-0

42-70

25-65

35-05

36’80

31''85

17-75

17-85

18-40

56-0

23-0

25''0

42-70

25-65

35-00

37-35

32-40

17-90

18-40

18-40

56-0

23-0

25-0

42-70

25-65

35-60

37-35

32-40

17-90

18-40

18-40

57-0

23-5

26-0

42-70

25-65

35-00

—

32-40

316-60

M6-85

l16-85

57-0

23-5

26-0

—

24-60

35-00

—.

31-10

16-60

15-30

16-85

57-0

23-5

26-0

—

24-60

35-00

—

31-10

16-60

15-30

16-85

57-0

23-5

26-0

—

24-60

35-00

—

31-10

16-60

15-30

16-85

56-9

23-5

26-0

39-00

25-30

35-00

35-55

31-75

17-10

15-80

17-45

55-0

23-0

25-5

39-oo

25-30

35-00

35-55

31-75

17-10

15-80

17-45

55-0

23-0

25-5

39-00

25-30

35-00

35-55

31-75

17-10

15-80

17-45

55-0

23-0

25-5

39-00

25-30

35-00

35-55

31-75

17-10

15-80

17-45

55-0

23-0

25-5

37-40

26-00

35-85

36-40

32-60

17-60

16-30

18-05

55-0

23-0

25-5

37-40

26-00

35-85

36-40

32-60

17-60

16-30

18-05

55-0

23-0

25-5

År och månad

1934

1935

1936

1937

1938 .

1939 .

1940 .

1941 .

1942

1943 .

1944 .

1945 .

1946 .

1947 .

1948 .

1949 .

1950

1951.

1952.

1951 januari . .

februari ..

mars . . . .

april......

maj......

juni......

juli.......

augusti . ..

september.

oktober ...

november .

december.,

1952 januari . . .

februari ..,

mars.....

april.....

maj.....

juni......

juli.......

augusti . .

september

oktober..

november

december.,

1953 januari . . .

februari ..

mars.....

1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktet. För chilesalpeter fritt importhamn

fr. o. m. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt tidigare

kreditpris; fr. o. m. juni 1952 kontantpris. — 3 Pris till förbrukare i 0-zon (Stockholm och Göteborg

med omnejder, Malmöhus län). —- 2 T. o. m. juni 1951 pris å 15''5 %-ig vara, därefter 20''5 %-ig

vara. — 4 Juli 1942—juni 1946 15 %-ig superfosfat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

152*

Kiingl. Maj. ts proposition nr 22i.

Tab. 3. Jordbrukares leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukares leveranser av1

Lager av vete2

Lager

av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.*

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121 571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287''

1937..............

89 985

65 070

30 167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

1911..............

47 407

* 67 752

32 477

*49 386

1949..............

117 442

111 988

52 000

137 161

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351 500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

1948..............

308 718

199 024

208 140

145 414

234 904

31175

120 563

1949..............

361 337

221 919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933

1950..............

343 203

240 041

171 595

139 035

305 542

38 811

100 004

1951.............

187 686

166 908

100 858

150 896

262 887

35 868

50 197

1952 .............

351 946

215 729

208 309

149 914

536 309

45 330

139 923

1951 januari......

13 287

15 899

5 365

119513

295 643

34188

93 746

februari.....

5 833

8 294

2 903

106 070

266 120

30121

84 971

mars........

1137

2184

851

105 087

240 165

27 072

78 445

april........

468

1505

350

99 475

200 494

25 035

64 415

maj.........

150

953

171

104 860

169 365

24 491

39 966

juni.........

2 983

3175

1218

119 313

162 905

25 010

26 952

juli..........

816

828

434

114176

143 389

23 347

18 947

augusti......

242

185

285

83 355

118 558

25 969

13 031

september ...

699 753

5 54 726

561 577

110 237

203 725

31 980

37 492

oktober .....

44 822

50 722

16 537

130 005

228 259

31567

50 626

november ...

10 407

16 150

6 067

138 637

237 658

30 326

52 298

december ....

7 788

12 287

5100

150 896

262 887

35 868

50 197

1952 januari......

12 481

12 770

4 593

145 276

273 471

32 048

55 658

februari.....

5 261

6138

4 412

128 360

267 196

30 150

58 657

mars........

2 799

4 305

2 365

107 663

234 505

27 873

52 465

april........

2 351

3 987

2 561

106 902

198 241

28 657

62 289

maj.........

967

1577

581

108 806

178 879

30 098

53114

juni.........

6 770

5 039

3 374

108 146

229 284

28 304

51 926

juli..........

2 764

2 402

1207

106 158

257 202

26166

45 263

augusti......

2 016

2 306

3 875

83 052

234 527

32 508

45 026

september ...

5221 236

5 57 967

5142 115

136 261

453 168

50 594

138 894

oktober......

63 363

59 635

25 710

150 017

508 562

48 025

147 695

november....

16 517

36 897

9188

151 728

528 004

47 468

140 004

december ....

15 421

22 706

8 328

149 914

536 309

45 330

139 923

1953 januari......

19 311

21080

10 076

144 467

524 829

44 567

133 629

februari.....

9 812

12 824

5 831

131 473

518 898

42117

128 859 |

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — 2 Lager av inhemsk och utländsk

spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkludera leveranser av

ny skörd. —-3 Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — 1 Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 6 Inkl. leveranser av

ny skörd under augusti.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

153*

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411 795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91 281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29384

27

1938..............

419 956

129120

43 006

54 349

7 520

39105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

448 568

199 928

39 993

40

368

26 536

4 707

1942..............

251 917

178 481

57 775

86 044

13330

45

3 007

1943..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

504 038

166 294

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

987

4 336

6153

1947..............

435 551

113 624

70 420

81 231

4 614

16 793

3 557

1948..............

369 771

157 207

61123

132 468

34 883

13 484

219

1949..............

437 832

174134

44 834

906

8 761

3197

104

1950..............

484 636

141 675

43 285

75 986

221

168 507

66 547

1951..............

522 355

139 455

33 673

208 954

19 893

19 833

17 694

1952..............

498 383

144 981

35 899

334 831

50 600

62118

32

1951 januari......

47 902

12171

3 063

3 077

1616

2 745

februari.....

48 456

12185

2 608

—

—

1473

—

mars........

45 393

10 912

2150

6 224

—

1208

—

april........

54 973

13 133

2125

25 075

_

525

1264

maj.........

55 317

15 088

1387

21300

—

16

4 824

juni.........

26 816

8 948

2 882

40 564

—

—

4 908

juli..........

30 930

9 322

2 699

8 385

—

995

3 924

augusti......

45 854

11465

3 365

921

—

6 960

-.

september....

44 404

12 377

3 607

14 458

328

4 722

28

oktober......

47 804

12 496

4198

24 590

4 924

1795

—

november....

42 579

12 159

3 330

14 690

7 724

522

—

december ....

31927

9199

2 259

49 948

6 916

0

—

1952 januari......

36 095

12 033

3 444

22190

3 208

2

_

februari.....

48 249

12 099

3 258

21 697

8 702

—

—

mars........

42 966

12 758

3 517

4 463

12 324

5

—

april........

43 438

11918

3 233

6 370

2 990

0

--

maj.........

45 299

11572

2 709

31030

21187

—

0

juni.........

32143

10 435

3 398

37 910

—

—

—

juli..........

25 909

10 340

1385

56 457

2187

3 490

—

augusti......

40 237

12 349

2 529

34 672

—

33 716

—

september.. ..

61 312

15 706

3 229

42 000

2

717

32

oktober......

52 769

13 611

3 657

44158

—

5 091

—

november....

39 362

11657

3 310

17 660

—

6 981

—

december ....

30 604

10 503

2 230

16 495

—

12 117

—

1953 januari......

32110

10 828

2 730

7 480

_

15 981

2 593

februari.....

41 322

11571

3 046

925

—

408

2 528

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1952 samt månadssiffrorna preliminära.

1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch

löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen

med 1-5 % för vete och 4 % för råg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

154*

Kungl. Maj. ts proposition nr 224

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, Import av socker samt försäljning

av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-287)

Försäljning

Socker

Sirap

Oljekraft-

foder

Vete- och

rågkli

Melass1

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1939..............

333 208

21 783

305 500

6 796

.

1940..............

275159

24 494

291 900

5 656

1941..............

252 172

19 570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

110 864

93 860

4 505

1943..............

240 404

20 579

275 500

10 637

122 427

122 914

24317

1944.............

244 805

20 661

273 100

14 596

164 228

130 938

52124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129 020

40 092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23 016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 459

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176 337

174380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 860

183 469

239 680

63 319

1950..............

342 129

26 010

294 804

106118

216 586

221 065

61751 !

1951..............

300 359

24523

309 328

66 356

145 336

216 218

76 554

1952..............

299 637

23 986

275 968

65 074

149 519

196 011

60 706

1951 januari......

27 936

2 410

279 881

6 523

20 761

29 040

6 938

februari.....

34 466

2 433

267 534

8 918

26 129

15 831

7156

mars........

30 484

2 402

234 392

4 303

14 249

10 609

6 778

april........

23 580

1798

204 813

4 523

24 933

17 837

5 695

maj ........

13 065

1083

193 595

4 932

8 045

35 302

1461

juni.........

21 727

1793

171125

2175

4 322

10 108

1127

juli..........

28 227

2108

147 294

4 956

2 840

17 852

396 1

augusti......

24 658

1827

119 236

13 494

6 731

19 236

214

september____

34 968

3 270

77 070

9 395

5 939

12 832

98 1

oktober......

27 937

1650

130 612

2 025

10 042

18 784

10 620 S

november____

18 656

2147

250 977

1585

11144

17 302

22 389

december____

14 655

1602

309 328

3 452

10 201

11485

13 682

1952 januari......

29 597

2 740

294 423

7 629

19 708

17 469

7 048

februari.....

24 724

1826

272 405

4124

12 324

20 618

3 074

mars........

25 730

2154

253 697

5 086

17 740

19 250

2 886

april........

18 833

1646

233 462

455

17 069

22 071

3122

maj.........

20 856

1540

210 190

6107

7 720

21544

1239

juni.........

21 241

1686

186 559

4 205

4137

10 105

750

juli..........

26165

1593

163 887

12 430

3161

9 873

108

augusti......

39158

2 364

128 352

13 611

4 471

12 076

16

september....

30 374

1859

101 278

4 326

9 356

17 280

27

oktober......

24 740

1872

135 335

2 518

16 842

15 702

9 012

november....

26 935

3 222

255 311

3134

15 926

14 449

25 801

december ....

11284

1484

275 968

1449

21065

15 574

7 623

1953 januari......

22 015

2168

264 205

4 720

20 717

16 375

4 730

februari.....

16 963

1703

245 087

2 663

18140

22 479

2 245

För foderändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

155*

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av | Export av

annat krea- oljekraft- o.

tursfoder a. kreaturs- (stat. nr foder (stat.

366—68 och nr 361, 363,

371—72) | 366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934 ................

52 869

190 128

8 234

51574

107 186

38 158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61 238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

91 320

141 933

7162

2 349

49 065

14025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

_

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

1946 .................

35 091

90 575

10187

10 890

85 557

90 941

1917................

36 316

149 860

9 749

16

40 505

149 672

1948 ................

51404

155 713

8 208

5 037

67 972

113 463

1949 .................

81 703

87 148

7 561

535

116 288

96 527

1950 .................

88 279

131 769

11738

8 381

113 903

94 320 i

1951.................

100335

123112

23 485

3187

89 246

127 442

1952 .................

82 011

27 373

8 740

34 096

101613

49 001

1951 januari.........

7 426

12 482

398

151

5 932

9 984

februari.........

6 944

9 962

1834

1

23 925

16 210

mars............

8 305

4 546

3 007

1

3 413

3 020

april............

11718

8 630

1311

26

283

2 905

maj............

7 042

18 697

2 682

—

7 739

13 645

juni............

8 276

17 636

2 597

0

1378

25 396

juli............

4112

21192

1473

—

2 965

21864

augusti.........

8 067

16 765

740

11

20130

4 820

september......

9 073

5 754

4 217

5

1297

11367

oktober .........

10 990

4 661

1822

264

12 063

2 667

november.......

8 510

1229

2 897

354

10 129

8 908

december.......

9 872

1575

510

2 374

2

6 655

1952 januari.........

8 251

1139

655

4 779

1177

3 274

februari.........

5 575

1613

945

6 517

14 979

3 679

mars............

8 235

743

239

3 379

41196

4 992

april...........

6 494

4 383

1986

507

29 853

1961

maj............

7 492

3 480

819

177

13 581

9 236

juni............

6 012

195

564

188

1

8 470

juli............

5 372

10 355

210

21

86

4 058

augusti.........

4 622

2 389

283

53

1

6118

september......

7 726

239

310

2 650

739

4 657

oktober.........

8 769

542

909

6 486

—

385

november.......

5 963

674

1196

5 058

—

717

december.......

7 600

1368

624

4 266

—

1452

1953 januari.........

7 051

1678

808

5 676

9

4 573

februari.........

6111

6 761

1557

4 982

0

5 489

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1952 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

-

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498 378

1 854 670

352 247

291 461

20 130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20 630

10 155

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11985

1941............

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

776

25 168

1942 ............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963192

72 381

48

11397

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

—

30141

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

—

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

—

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

—

46 880

1948 .............

3 361485

2 359 026

978 588

195 247

—

48 379

1949 .............

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

5 021

43 335

1950 .............

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

14 336

32 748

1951..............

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

13 131

29 096

1 1952..............

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

14 665

27 569

1951 januari.....

290 535

208 471

75550

21 226

1061

2 336

februari.....

270 587

189 328

73 080

21 574

1096

2 252

mars........

310 737

219 672

78 868

26 805

1470

2 539

april........

330 721

244 007

78 763

22 072

1046

2 518

maj........

366 725

278 384

79 297

22 846

1096

2 541

juni........

395 318

309 553

79130

21 796

1046

2 524

juli.........

384 552

305 500

72 258

21490

1053

2 487

augusti.....

357 619

272 110

79 534

21891

995

2 757

september...

321 651

241 862

77 872

18 365

874

2186

282 767

199 999

81 739

18 813

892

2 328

240 384

159 526

79 379

19 458

996

2 265

december . ..

254 345

168 957

76 239

25 635

1506

2 363

1952 januari.....

265 087

180 968

77 264

21964

1124

2 374

februari.....

253 777

170 036

75 807

22 401

1212

2179

mars........

281 313

190 286

80 353

25 923

1455

2 388

april.......

305 087

215 393

80 013

24 448

1308

2 362

maj........

355 526

263 430

82 916

24 345

1253

2 492

juni........

387 889

307 636

73 240

21 200

1086

2 217

juli.........

369 242

286 054

75 427

22 306

1113

2 446

augusti.....

353 105

269 613

77 049

21 933

1133

2 345

september...

310 781

228 856

79 316

19 385

973

2188

255 428

171 660

81 473

20 434

1092

2 227

235 707

153 723

77 323

21 858

1259

2130

december....

253 897

165 343

78 083

26 806

1657

2 221

1953 januari.....

266 179

177 754

78 200

25 417

1468

2 271

februari.....

245 875

161 813

74 062

23 708

1384

1997

1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3''5 %

fetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 224.

157*

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medellnvägning

per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fetthalt,

procent

Mejeri- leveran- törer,

antal1

Mjölk- invägningen

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934..............

3-42

62 509

31105

"I

1935..............

3-43

63 452

31 669

1936..............

3-45

67 168

37 759

1937..............

3-50

73 247

35 443

1938..............

3-52

80103

36 524

1939..............

3-53

83 735

43 653

1940..............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

3-55

220 283

12 072

77 687

22 383

1942..............

3-59

229 278

10 982

71926

14 991

1 054

191

1943..............

3-56

236 860

12 041

79 263

21 296

3 924

440

1944..............

3-58

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945..............

3-59

252 735

13 354

94 058

38 102

7 083

756

1946..............

3-63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

1947..............

3-64

253 776

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

1948..............

3-62

249 683

13 463

89 687

51695

7189

3 920

1949..............

3-65

251 999

14 601

98 051

65 515

10 999

3 980

1950..............

3-70

255 935

15 288

108 571

51 517

5 476

3 546

1951..............

3-73

253 341

15 023

106 288

54 435

5 035

3 034

1952..............

3-75

247 870

14 632

93 585

59 975

8 565

4126

1951 januari......

3-72

253 301

1146

7 640

4 472

895

268

februari.....

3-67

260 986

1078

6 878

4133

541

223

mars........

3-67

253 391

1226

8117

4 749

321

333

april........

3-65

252 410

1310

8 971

5 094

156

423

maj.........

3-64

254 414

1441

10 292

5165

399

441

juni.........

3-71

255 683

1546

11566

6 026

695

235

juli..........

3-74

255 396

1505

11580

5 861

530

154

augusti......

3-73

254 486

1405

10 611

4 718

251

428

september ...

3-78

254 408

1264

9 387

4 493

259

319

oktober......

3-82

253 353

1116

8 093

3 574

369

143

november____

3-88

249 646

962

6 596

2 620

242

29

december ....

3-81

248 244

1024

6 557

3 530

377

38

1952 januari......

3-73

247 244

1072

6 737

3 832

586

134

februari.....

3-71

245 265

1034

6 383

3 575

372

213

mars........

3-70

246 938

1139

6 945

3 978

516

317

april........

3-67

246 816

1236

7 653

5 240

625

434

maj.........

3-67

248 567

1430

8 854

6 609

794

539

juni.........

3-72

250 451

1548

9 833

8 391

1123

628

juli..........

3-72

250 029

1476

9 723

7 053

1231

511

augusti......

3-75

249 305

1416

9 559

6 031

1216

366

september ...

3-81

248 803

1249

8 719

4 946

744

444

oktober......

3-88

247 048

1033

6 990

3 051

384

160

november....

3-87

245 334

960

6011

3 035

383

163

december ..

3*82

244 342

1039

6178

4 234

591

217

1953 januari......

3-75

243 846

1091

6 590

4164

316

475

februari.....

3-72

242 635

1013

5 938

3 731

290

393

1 Arssiffrorna äro medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och

månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost

samt partihandelns inköp av svenska ägg, i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Bageri-

och

matolja1

Ost2

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg3

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

52 831

2 085

31 295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

33 395

1936 ............

48 153

9180

56125

3 700

1232

35 864

1937 ............

49 098

10198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51534

11246

58 407

6 303

1523

39 423

27 570

1939 ............

54 319

12 274

51 475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29 468

9 519

1064

1405

38 073

26 658

1941............

76 184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23 500

18 960

1942 ............

67 785

11519

34 631

5 374

0

1426

15 357

10 538

1943 ............

76 044

12 257

30 930

5 449

—

1306

19 788

11 767

1944 ............

92 483

13 897

29126

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90 345

13 343

30 424

12 277

—

1541

33 681

22 397

1946 .............

101 076

13 028

13 694

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

[20 771

9 754

—

1577

49168

26 875

1948 .............

88 633

14 639

35 315

12 772

—

1684

54 321

31176

1949 .............

93 928

16 356

46 316

22 164

—

2 238

56 520

37 679

1950 .............

95100

17 317

54 950

25 831

—

2 761

53 036

42 845

1951..............

80 811

16 672

63 350

20 519

500

2 719

53 033

38 826

1952..............

82133

16 841

70 593

21 777

1754

2 364

59 534

39 431

1951 januari.....

4 955

1115

3 488

501

_

186

3 592

4 322

februari......

5 794

1176

4 678

1 136

—

237

3 442

3 513

mars........

6 987

1366

6138

1817

—

257

4 447

3116

april........

6 256

1261

6 410

2 004

—

247

4 377

3119

maj........

6 802

1354

5 011

2 005

—

269

4 219

4173

juni........

6 709

1425

4 588

1481

—

255

4 750

3 907

juli.........

7144

1 644

4 779

1939

16

210

4 841

3 201

augusti.....

7 481

1547

5 236

2118

18

214

5 907

2 914

september. ..

7 035

1474

5 313

1969

26

187

3 807

2 450

oktober .....

7 368

1493

5 938

2 042

41

201

4 830

2119

november . . .

7 002

1378

5 855

1838

64

200

4 759

2 329

december . ..

7 278

1439

5 916

1669

335

256

4 059

3 663

1952 januari.....

6 832

1285

5 525

1618

414

233

4155

4 533

februari.....

6 556

1266

5 472

1659

195

209

3 610

3 383

mars ........

6 719

1316

6 215

1991

141

225

4 443

3 345

april.......

6 452

1336

6104

1 601

121

214

4 426

3109

maj........

7 011

1477

5 787

1845

68

237

4 901

3 899

juni........

6 366

1354

5 573

1 744

58

172

5 983

3 305

juli.........

6 897

1529

5 388

2100

132

130

6 601

3 349

augusti.....

7 278

1542

5 475

1973

54

146

6 383

2 892

september...

7 216

1497

6 204

1929

65

211

4 385

2 578

oktober.....

7121

1469

6 423

1953

96

190

4 503

2 435

november . ..

6 428

1313

5 962

1843

136

227

4 552

2 789

december . ..

7 257

1457

6 465

1521

274

169

5 596

3 814

1953 januari.....

6 558

1320

5 589

1490

98

143

4 093

3 913

februari.....

6 026

1192

5 483

1593

79

140

3 433

3151

1 Inkl. import (stat. nr 262). — 2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för

export (stat. nr 69—70). — 2 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt

rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större

partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för

jämförbarhet med ransoneringstidens siffror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 224

159*

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, ägg samt export av

torrmjölk, i ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Torrmjölk

(stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

77

3 095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23 535

2

146

1088

350

. _

1 187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

_

35

5 365

1939 ..........

4

26172

55

no

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9 833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

—

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

1943 ..........

1

--

—

—

269

—

—

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

—

3 612

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4 397

161

1947 ...........

1088

1

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

,1948 ..........

3

1

0

1468

2 607

69

3113

1856

1

! 1949 ...........

4

1618

0

38

3 528

2 828

5 216

0

5 413

|1950 ..........

—

14 368

—

2

1324

6 531

5 343

0

12 408

1951...........

1

26 406

—

5

1827

2 009

4 041

0

8 980

1952 ...........

0

13 087

0

1

4 425

1840

6 852

0

8 604

1951 januari . ..

1

1240

_

_

56

105

490

2 397

februari ...

—

1951

—

5

3

121

505

_

1727

mars......

—

570

—

0

341

101

314

0

372

april.....

—

331

—

0

43

115

141

0

15

maj......

—

3 232

—

—

3

134

181

0

502

juni......

—

1956

—

—

1

202

509

0

576

juli......

—

1134

—

—

1

218

702

—

646

augusti . . .

—

1495

—

—

6

210

123

—

210

september.

—

2 950

—

—

190

215

204

—

302

oktober ...

—

3 824

—

—

244

210

225

—

639

november .

—

4143

—

—

497

172

319

—

487

december .

—

3 685

—

—

439

206

341

0

1108

1952 januari .. .

—

823

—

0

93

196

594

_

2 403

februari . .

—

425

—

—

23

140

287

_

964

mars......

—

781

—

0

441

136

408

—

522

april......

0

928

—

0

311

45

179

_

119

maj......

—

460

0

0

616

194

608

0

517

juni......

—

266

—

—

152

54

624

_

269

juli......

—

1144

—

—

22

121

638

_

501

augusti . . .

—

2 357

—

—

13

360

1857

—

no

september.

—

1544

—

0

35

116

827

—

269

oktober ...

—

2 436

—

0

71

149

442

—

533

november .

—

841

—

—

545

155

211

—

1231

december .

—

1254

—

0

2106

173

176

—

1167

1953 januari ...

_

872

—

_

100

245

273

_

1890

februari...

—

531

—

—

20

311

170

—

757

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1952 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160*

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiklningsbyråer undersökta

slaktdjur in. m.

År och månad

Bctäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

antal

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

258 295

407 182

253 759-5

1 424 688

1935 ..................

264 271

4 240

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

1936 ..................

284 044

4156 ,

302 503

440 738

354 234

1 324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413 007

1480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1 608 873-5

1940 ..................

214 291

3 407

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

1941..................

192 403

2 876

550 661

401003

506 747

1 049 460

1942 ..................

167 453

2 525

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

1943 ..................

190 672

2 511

283 994

221 920-5

588 012

719 183-5

1944 ..................

182 368

2 504

348 600

255 852-5

640 198-5

1 064 267-5

1945 ..................

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627-5

960 948

1946 ...................

178 266

2 612

391 455-5

372 634

598 369

1 053 842

1947 ...................

195 122

2 657

491 497

364 292-5

644 390-5

1 036 980

1948 ..................

202 596

2 762

342 351-5

300 409

634 873

1158 104

1949 ...................

224 595

3 060

353 190

341 328-5

630 006-5

1535 682

1950 ..................

225 908

3163

366 248

401 681

546 603

1 825 144-5

1951...................

206 023

3 084

456 060

401959-51

550 009-5

1 813167

1952 ...................

225 958

3 044

432 031

370 170-5

545 934-5

1 912 975

1951 januari...........

20 304

3 236

33 992

25 348-5

53 830

160 846-5

februari...........

16 669

3 207

30 252

26 866

44 873

148 677-5

mars..............

15 742

3135

33 189-5

29 785

55 227

157 375-5

april.............

17 268

3125

33 809-5

36 356-5

62 708-5

172 102-5

maj..............

17 881

3 094

34 927-5

42 533

55 351-5

157 717-5

juni..............

17 679

3 051

32 580-5

43 327-5

42 680

139 341-5

juli..............

15 931

3 051

27 158-5

41 072-5

37 916

147 368

augusti...........

14 831

3 003

34 494

34 760

35 758-5

124 033-5

september........

13 373

2 983

42 297-5

35 914-5

31256

134 616

oktober..........

16 076

2 994

55 630

35 499

42 115

160 438

november.........

20 139

3 029

55 356-5

27 385-5

48197

152 767

december.........

20 130

3101

42 462-5

23111-5

40 096

157 883-5

1952 januari...........

19104

3 047

44 063-5

26 764

55 214-5

155 469

februari..........

17 503

3 029

34 895

23 935

44 373

130 205-5

mars..............

19 614

3 004

33 844

27 011

49 151-5

140 400

april..............

22 500

3 054

33 948

35 007

67 635-5

165 728-5

maj..............

22 288

3 070

35 347

39 459

53 224

148 527-5

juni..............

18 739

3 050

24 900-5

37 763-5

37 304

157 082

juli..............

16 899

3 044

30 363-5

42 741

40 151-5

157 279

augusti...........

16 622

3 039

36 129

31485

31169-5

144 319-5

september........

16 029

3 031

42 364-5

33 557-5

32 103-5

157 340

oktober ..........

16 962

3 029

44 591

29 812-5

44 963-5

202 379

november.........

19 324

3 036

38 954

20 466

43 871-5

161189-5

december.........

20 374

3 092

32 631

22169

46 772-5

193 055-5

1953 januari...........

20 294

3132

37 253-5

22 820

50 437

182 400

februari...........

17 448

3134

30 661

21763

42 412-5

| 177 713-5

1 Årssummorna för 1952 samt månadssummorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 224.

161*

Tab. 12. Besiktigade och Icke besiktigade marknadstörda kvantiteter kött och

tlfisk, i ton.

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

32 300

10 500

118 200

2 700

11 000

263 400

1940

109 800

30 500

11500

114 200

1700

13 600

281 300

1941

102 900

22 600

11200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11 249

9 205

45 337

1623

6 540

119 926

1943

56 708

11780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1945

69 535

13 368

11 794

83 296

3 412

9 869

191 274

1946

79 379

19 592

12 598

91 325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93 310

3 268

16 729

242 742

1948

69 355

15 461

13 068

101 056

2 533

11011

212 484

1949

73 885

17 890

13 091

132 257

2 369

13 446

252 938

1950

80 553

22 265

11492

147 224

2132

12 565

276 231

1951

100 007

22 782

11766

147 278

1952

13163

296 948

1952

95 053

21039

11666

154 805

1974

12 831

297 368

1946 1

kv.

19 228

3 362

2 851

22 428

252

2 715

50 836

>

16 936

'' 5 535

3 804

26 294

353

2 549

55 471

3

»

17 531

6 437

2 922

19 421

994

1892

49 197

4

»

25 684

4 258

3 021

23 182

1753

5 621

63 519

1947 1

kv.

21126

3 854

3 228

21124

231

4 063

53 626

2

>

18160

5 352

3 978

25 627

346

3 566

57 029

3

>

24 153

5 904

2 983

19 954

1036

3 294

57 324

4

>

33 661

3 930

3106

26 605

1655

5 806

74 763

1948 1

kv.

19120

2 946

3379

26 474

208

3 062

55189

2

7>

13 669

4195

3 970

27 733

298

1586

51451

3

T)

17 998

4 891

2 592

20 883

844

1784

48 992

4

>

18 568

3 429

3127

25 966

1183

4 579

56 852

1949 1

kv.

16 719

3 284

3 596

28 784

195

3104

55 682

2

>

15 559

4 840

3 836

35 038

302

2 491

62 066

3

>

20 007

5 244

2 581

30 106

646

2 841

61 425

4

»

21 600

4 522

3 078

38 329

1226

5 010

73 765

1950 1

kv.

18 202

4 251

2 907

37112

240

3 670

66 382

2

»

18 639

'' 6 795

3 225

38 917

273

2 308

70157

3

>

20 851

6 238

2 396

33 385

546

2177

65 593

4

>

22 861

4 981

2 964

37 810

1073

4 410

74 099

1951 1

kv.

21 567

4 308

3 232

36 947

197

2 835

69 086

2

>

22 452

6 517

3 500

38 251

200

2 463

73 383

3

>

22 950

6 541

2 245

33118

519

2116

67 489

4

>

33 038

5 416

2 789

38 962

1036

5 749

86 990

1952 1

tv.

24 658

4 229

3138

35 426

214

3 540

71 205

8

>

20 723

6 016

3 419

39 183

254

2 645

72 240

3

>

24 398

6 240

2 228

37 093

592

2 629

73 180

4

»

25 274

4 554

2 881

43103

914

4 017

80 743

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

11* Bihang till riksdagens protokoll 190.1. 1 samt. Nr 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

162*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22\.

Tab. 13. Import och export av nötkött och fläsk samt Import av f&r- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4 566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 .............

5 467

0

843

3 702

1076

0

1918....................

5 628

0

503

1127

882

1

1949 .............

10 066

1

221

1814

2183

229

1950 ..................

17 006

0

27

1447

5115

569

1951

11993

1693

—

998

3 270

411 1

1952....................

2 710

456

14

695

111

151

1951 Januari...........

2 006

0

—

29

9

43 |

februari............

618

0

—

—

—

20

mars..............

477

0

—

—

423

71

april..............

1516

0

--

116

583

67 i

maj..............

2011

0

—

412

920

37

2 707

0

—

144

366

27 I

juli..............

885

500

—

140

349

22

augusti...........

291

0

—

160

—

39

september........

oktober..........

56

458

420

384

0

—

106

27

49 i

november.........

310

0

—

—

274

l

december.........

658

388

--

—

256

5

1952 januari...........

160

102

—

—

—

25

februari...........

—

10

-.

0

—

11

mars..............

0

0

—

118

0

21

april.............

—

244

—

103

1

8

maj..............

95

85

--

88

—

15

juni..............

94

—

9

81

9

4 1

juli..............

204

9

5

152

51

10

augusti...........

1041

—

—

118

—

3

september........

406

—

—

35

—

—

oktober ..........

374

—

—

—

—

6

november.........

190

6

—

—

0

17

december.........

145

—

—

0

—

31

1953 januari...........

182

_

0

0

427

februari...........

50

—

0

839

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1952 samt månadssiffroma preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 b. 163*

Innehållsförteckning.

Propositionen....................................................... 1

Författningsförslag

Förordning med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete 3

Förordning angående slaktdjursavgift.................................. 7

Förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om viss avgift å mjölk, grädde och ost............................... 8

Utdrag av statsrådsprotokollet den 17 april 1953 ....................... 9

Prissättningen för jordbrukets produkter för regleringsåret 1952/53 ....... 9

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1953/54 ..................................................... 13

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer om

prissättningen.................................................... 25

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret

1953/54 ..................................................... 33

Allmänna riktlinjer................................................ 33

Brödsädsregleringen................................................ 40

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel....................... 46

Potatisregleringen.................................................. 49

Oljeväxtregleringen................................................. 52

Stödet åt lin- och hampodlingen.................................... 55

Regleringen av kött och fläsk m. m................................. 58

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter............... 63

Regleringen av fettråvaror.......................................... 69

Äggregleringen..................................................... 72

Stödet åt ullproduktionen.......................................... 74

Konstgödselregleringen............................................. 75

Prissättningen på brödsäd av 1954 års skörd......................... 75

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader........................... 76

Kostnader i samband med lagring av jordbruksprodukter............. 77

Förslag till vissa författningsändringar m. m......................... 79

Anslagsäskanden................................................... 80

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan..................................... 81

Framställningar från Svenska kvarnföreningen och Svenska bygdekvarnars

riksförbund i fråga om förmalningsavgiften för brödsäd................ 82

Framställning av Riksförbundet Lin och hampa i fråga om föreningen Norrlandslins

lån från hemslöjdslånefonden.............................. 86

Departementschefen................................................. 87

Hemställan.......................................................... 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

164*

Kungl. Maj. ts proposition nr 22b.

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jord
brukets

område.............................................. 1*

2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbru
kets

område............,.................................... 12*

3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov........................... 25*

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1951 31*

5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1950/51—1952/53 jämte en förkalkyl för

produktionsåret 1953/54 ......................................52*

6. PM angående prisclearingen av fettvaror ......................... 115*

7. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till statens jordbruks
nämnd

angående regleringen av spannmål och fodermedel ........ 119*

8. PM angående utvecklingen på den internationella livsmedelsmarknaden 135*

Tabellbilaga................................................... 147*

537285. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:340 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1953/54 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. in. a1 i texten