Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1953-04-24 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:228, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

1

J\r 228.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 24 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden

den 1 maj 1953—den 30 april 1954. Vidare föreslås, att rätten att till riket

införa socker från och med den 1 februari 1954 liksom hittills skall förbehållas

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.

t Di kang tilI riksdagens protokoll 1953. 1 sand. .\r 22S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1952 års riksdag (prop. nr 234;

r. skr. nr 238) och gäller för tiden till och med den 30 april 1953.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 256) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 maj 1952, givits förlängd giltighet för tiden

till och med den 31 maj 1953. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant

det lyder jämlikt förordningen nr 169/1950, har dock ej avseende å

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt

viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av

vara, som avses i förordningen nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd

till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om

straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras

under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer

med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition nr

234/1952. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i brev till

generaltullstyrelsen den 23 maj 1952 tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska

sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1953 överlåtit

rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda

brev har intagits i SFS (nr 255).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1952.

Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1952 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

nr 262/1948. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor

30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.

Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda

tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5

kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende

av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett

öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.

Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes

vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling

omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår

1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för

året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.

(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den

icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23

öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor

skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset

skulle ökas med ett öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen

överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka

54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952

års biodling har grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt höjts från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre. Härav har 30 öre

ansetts som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknas i jordbrukskalkylen.

I motsats till föregående år skulle däremot icke utgå något av odlingens

omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en för året ny klausul

skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka nya förhandlingar om grundpriset

för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle förändras

så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

ingående indexklausulen trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna

eller betackordet till följd därav höjdes ytterligare under år 1952.

Rörande betareal, betskörd och betpris in. in. torde såvitt avser kampanjåren

1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen nr 213/1950. För de

senare åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1945/46 .............

54 586

1 814 414

332

1751

465’00

43-88

1 508-88

1946/47 .............

54 664

1777 062

325

17-50

465''00

43-72

1 508-72

1947/48 .............

48 203

1 493 143

310

17-80

500-00

56-25

1 556-25

1948/49 .............

47 544

1808 162

380

17-47

530-00

48-69

1 578-69

1949/50 .............

49 287

1770 050

359

17-69

53000

55" 9 8

1 585-98

1950/51 .............

54 427

1978 404

363

1692

s 555-00

31-91

1 586-91

1951/52 .............

54 080

1732 241

320

1801

3 625-00

78-52

1 703-52

j 1952/53 (beräkn.).....

53 852

1 597 092

297

16-41

4 735-00

18-83

1 753-83

Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen nr 213/1950.

Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas

i följande tablå.

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1952 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma,

Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget

på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för

år 1946, 8,85 öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för

år 1949, 7,19 öre per deciton för år 1950, 9,09 öre per deciton för år 1951 och 9,43 öre per

deciton för år 1952.

* Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 1 * 3 Inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive

stimulanstillägg av 30 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

ratfinad, ton

1945/46 .............

...... 294 405

233 778

1946/47 .............

...... 289 130

248 244

1947/48 .............

...... 242 706

219 084

1948/49 .............

...... 291 136

254 265

1949/50 .............

...... 290154

229 526

1950/51 .............

...... 1 *310 989

252 082

1951/52 (def.)........

...... 229 2 910

252 379

1952/53 (beräkn.) _____

...... »242 319

198 000

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigs
-

utbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å'' K 5

■/> 1936-»/. 1937 .................. 131 öre per kg (är Uden V-»/.. 1936

130 ore per kg därefter

1/3 1937—28/a 1938 .................. 32 öre per kg

Vs 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj :t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker

av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen nr 213/1950.

1 Härav 304 102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 3 Härav 234 779

ton ur svenska betor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,

som angives i följande sammanställning.

Priskurantprisema i öre per kg enligt

T i d s p e r i o

d

sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

“/t

1942- Vi

1947 .............

............... 49

55

56

*A

1947— 6/5

1947 .............

............... 60

66

—

7*

1947—w/s

1948 .............

............... 63

69

—

18/ft

1948- ’/6

1950 .............

............... 65-25

71-25

—

8/6

1950— 7*

1951.............

............... 67-25

73-25

—

“/«

1951—*7»

1951.............

............... 7725

83-25

—

”/s

1951—*74

1951.............

............... 80 25

86-25

—

76

1951— 7?

1951.............

............... 77-75

83-75

—

7»

1951—16/s

1952 .............

............... 84-00

9000

—

«/*

1952—

100-00

—

Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. m. den 30 april 1951 tillämpat

bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått

till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets

verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen

skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets

verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,

att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande

av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på

särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag

bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den

1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. nr 161/1950; r.

skr. nr 248). f

Med skrivelse den 1 april 1953 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1951/52.

Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert

i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne

landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag

att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.

Därefter har den 21 april 1953 från nämnden inkommit en promemoria ro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mcij. ts proposition nr 228.

rande vissa av bolaget framställda erinringar mot nämnda skrivelse. I det

följande har hänsyn tagits till vad i promemorian anförts.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på

liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde

jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren

anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.

Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret

1951/52 utvisar en ökning av statsregleringens inbalanserade fordran ä

sockerbolaget från cirka 8 131 000 kronor till cirka 12 425 000 kronor. Det

under året å sockerrörelsen uppkomna överskottet utgör cirka 24 991 000

kronor. Gentemot närmast föregående år redovisas en resultatförbättring

å cirka 16 776 000 kronor. Förbättringen har huvudsakligen föranletts av

den i mars 1952 företagna prishöjningen å socker och sirap, vilken medfört

ökad lageruppskrivning, samt ökade intäkter å försäljningen av socker och

sirap. Nämnda intäktsökningar har likväl i viss mån motvägts av den vid

statsförhandlingarna företagna jämkningen av den låsta posten i 1951/52

års statsavtal. Slutligen har intäktsökningen även nedbringats genom stegringen

av de icke låsta kostnaderna, innefattande jämväl de ytterligare kostnadsökningar,

vilka på grund av den fortsatta prisstegringen erfordrats för

att jämlikt statsavtalet anpassa rekonstruktionsfonderna till de ökade dagspriserna.

Ljunggren framhåller emellertid att det å statsregleringens konto

redovisade bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla

tidigare år under statsregleringsperioden, icke ger ett fullgiltigt uttryck för

mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att

vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället

ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,

som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför

att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande

eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.

Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande

verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april

1953, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad

och dess resultat i stort sett kända, torde dock, framhåller Ljunggren, under

förutsättning av oförändrade priser och i övrigt lika förhållanden, förhandsutlalanden

med viss grad av sannolikhet kunna göras rörande sockerrörelsen

i dess helhet och dess ekonomiska slutresultat. Härom anför

Ljunggren följande.

Sockerbolaget har i en kalkyl i november 1952 beräknat, att vid då gällande

priser å socker, sirap och melass ett överskott skulle föreligga å den

svenska sockerrörelsen vid räkenskapsårets slut å cirka 5 345 000 kronor.

Härvid hade bland annat beräknats, att den låsta kostnadsersättningen

genom indexbindningen av emballage med flera kostnadsposter komine att

nedgå från 40,45 till 38,97 öre per kilogram råsocker ävensom att på grund

av prisnedgången å bränsle och emballage betydande återvinningar skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

ske från rekonstruktionsfonderna för dessa varor. I en senare i mars 1953

— alltså efter betkampanjens avslutande — avlämnad kalkyl, i vilken likväl

december—januarikampanjens siffror såsom ännu ej fullt kända icke

inräknats, har det tidigare beräknade överskottet förvandlats i ett underskott

å 2 279 000 kronor. En differens mellan de båda kalkylerna föreligger

sålunda å 7 624 000 kronor, föranledd av efter novemberkalkylens upprättande

inträffade kostnadsökningar och intäktsminskningar. Kostnadsökningen

kan närmast hänföras till ökade kostnader för svenska och danska

betor samt till den starkt försvårade betkampanjen med dess försämrade

betmaterial och oregelbundna bettillförsel, vilket föranledde, att brukens

kapacitet ej kunde fullt utnyttjas, varigenom bland annat bränslekostnaderna

fördyrades med cirka 2 234 000 kronor. I november inräknades vidare

1 kalkylen på grund av prisnedgången å trä och papper en återvinning från

rekonstruktionsfonderna för emballage å 1 640 000 kronor, vilken återvinning

likväl senare ansetts oviss och därför bortfallit. Å andra sidan har

kostnadsökningen nedbringats genom att den låsta kostnadsersättningen på

grund av prisnedgången på indexreglerade förnödenheter blivit för högt beräknad

med 1 292 000 kronor. Intäktsminskningen gentemot novemberkalkylen

åter har huvudsakligen föranletts av minskade sockerförsäljningar

med 3 923 000 kronor, av från 95,oo till 94,so procent minskat raffinadutbyte

med 411 000 kronor samt av minskat överskott å sirapstillverkningen med

355 000 kronor. Totalt utgör kostnadsökningarna med avdrag för smärre

minskningar 2 879 000 kronor och intäktsminskningarna med avdrag för

smärre ökningar 4 745 000 kronor. Sålunda uppgår resultatförsämringen å

den svenska sockerrörelsen gentemot novembcrkalkylen till 7 624 000 kronor.

Beträffande den utländska sockerrörelsen förelåg enligt novemberkalkylen

ett underskott å 888 000 kronor, medan marskalkylen redovisar ett

överskott å 2 401 000 kronor. Resultatförbättringen utgör sålunda 3 289 000

kronor, vilken huvudsakligen föranletts av lägre inköpspris och kostnader

än beräknat för utländskt socker, 2 817 000 kronor, vidare av merintäkt

av sockerförsäljningen, 818 000 kronor, och av minskad undervikt, 158 000

kronor. Dessa intäktsökningar har å andra sidan minskat genom att utgående

lagervärdet nedgått med 545 000 kronor. Så långt nu kan bedömas

samt under förutsättning av oförändrade sockerpriser och i övrigt lika förhållanden

skulle sålunda å statsregleringens konto i 1952/53 års bokslut

ett underskott redovisas å den svenska sockerrörelsen med 2 279 000 kronor,

medan å den utländska rörelsen ett överskott skulle föreligga å

2 401 000 kronor. Utgående balansen å kontot skulle, sedan hänsyn tagits

till övriga kontot berörande kostnader och intäkter, komma att redovisa

en statsregleringens fordran å bolaget av 11 930 000 kronor. Hänsyn har

härvid som nämnts icke tagits till den i december—januari 1953 igångsatta

andra betkampanjen, för vilken siffror ännu ej föreligger. Denna genomfördes

under sällsynt ogynnsamma förhållanden och med per kilogram råsocker

räknat betydande kostnader. Då emellertid den avverkade betkvantiteten

(cirka 31 000 ton) var förhållandevis ringa, torde de anförda bokslutsiffrorna

ej röna någon större påverkan härav.

Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

9

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor har sedan år

1940 särskilda åtgärder vidtagits genom att vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten byggts arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning

av betor. För ändamålet har anvisats dels till Bidrag till lastnings- och

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

har dessutom ställts till förfogande 3 341 700 kronor för dylika

anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940

utfärdat kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till

lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats

genom kungörelsen nr 199/1943.

I skrift den 28 augusti 1952 har Sveriges betodlares centralförening anhållit,

att erforderligt belopp måtte ställas till förfogande för järnvägsstyrelsen

för bestridande av kostnaderna för en mekanisk betlastningsanordning

vid statens järnvägars station i Söndrum å linjen Halmstad—Falkenberg.

Föreningen anser anordningen vara en oundgänglig förutsättning för

sockerbetsodlingens bedrivande inom ifrågavarande odlingsområde. Enligt

av föreningen inhämtade uppgifter från statens järnvägars distriktskontor

har kostnaderna beräknats till 50 000 kronor enligt följande sammanställning.

Järnvägsspår omkring 75 m. långt rymmande cirka 6 järnvägsvagnar

.................................................. 20 000

Betlastningsaggregat (begagnad disp. app.) .................... 5 000

5-tons bockkran för tippning av landsvägsfordon .............. 5 000

Montage och betonggrund .................................... 10 000

El.-montage och kablar ..................................... • 5 000

Hårdgörning av tillfartsvägar och spel för flyttning av järnvägsvagnar

................................................... • 5 000

50 000

Centralföreningen anför, att visst spårutrymme för lastningsapparatens

utnyttjande redan lär finnas. Detta utrymme tages emellertid enligt uppgift

i anspråk av flygvapnet för oljelossning. Till följd härav har spårförlängning

ansetts nödvändig och intagits i kalkylen. För den händelse oljelossningen

kan inställas eller förflyttas till annan järnvägsstation de dagar

betlastning äger rum, enligt beräkning 2 å 3 dagar i veckan under oktober

och november månader, synes spårutläggningen kunna minskas och härför

beräknad kostnad reduceras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

över centralföreningens skrivelse har remissutlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens handels- och industrikommission

samt statens jordbruksnämnd.

Järnvägsstyrelsen anser sig icke kunna tillstyrka centralföreningens framställning.

Styrelsen erinrar om att styrelsen i sina utlåtanden över tidigare

års framställningar om betlastningsanordningar framhållit, att det icke kan

anses vara ur driftsekonomisk synpunkt motiverat, att statens järnvägar

skall engagera sig i anläggningen av särskilda lastningsanordningar för bettransporter,

vilkas lönsamhet för statens järnvägar enligt verkställd utredning

ej är tillfredsställande. Vad gäller den nu aktuella utlastningsplatsen

har bettrafiken hittills icke varit av större omfattning. Under treårsperioden

1949—1951 utlastades sålunda endast omkring 1 060 ton betor i medeltal

per år. Med hänsyn till att en mekanisk betlastningsanordning här kräver

utläggning av ett särskilt spår, beräknas kostnaderna för de föreslagna åtgärderna

till så högt belopp som 50 000 kronor, trots att en begagnad elevator

förutsatts kunna disponeras. Enligt styrelsens mening står denna kostnad

icke i rimlig proportion till betlastningens omfattning vid platsen. I sammanhanget

torde jämväl böra nämnas, att förslag till sådan omläggning av

järnvägslinjen diskuterats, att Söndrums station skulle bortfalla. Därest

statsmakterna likväl skulle finna nödvändigt att besluta om betlastningsanordning

vid ifrågavarande plats, förutsätter styrelsen dels att anläggningskostnaderna

icke till någon del skall belasta statens järnvägars driftsräkning

och kapitalkonto, dels att statens järnvägar skall erhålla full gottgörelse

för med lastningsanordningen förenade drifts- och underhållskostnader.

Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter nödvändigheten av att ytterligare

lastningsanordningar utföres med hänsyn till att transporten av sockerbetor

numera i allt större utsträckning sker medelst lastbil eller traktor direkt till

sockerbruken utan anlitande av järnväg. Styrelsen framhåller emellertid att,

därest ifrågavarande anläggning på grund av det betydande avståndet till

närmaste sockerbruk ändock anses böra komma till utförande, styrelsen

ur de synpunkter styrelsen har att beakta, intet har att invända häremot.

Statens handels- och industrikommission anför, att de kostnader, som angivits

i förslaget, icke är av den storleksordning, att det för kommissionens

del kan föreligga någon anledning till erinran mot förslaget vare sig ur importsynpunkt

eller i övrigt.

Statens jordbruksnämnd avstyrker centralföreningens framställning.

Nämnden åberopar därvid ett från Svenska sockerfabriksaktiebolaget infordrat

yttrande, vari bolaget påpekat att invägningen under kampanjen 1952

uppgick till endast 1 005 ton orena betor i Söndrum samt till 249 ton orena

betor i Gullbrandstorp. Vid normal smutsprocent skulle dessa båda kvantiteter

icke uppgå till mer än cirka 1 000 ton orena betor. Även om betarealen

skulle öka något i trakten av Söndrums station, torde kvantiteten icke komma

att överstiga 1 500 ton orena betor, vilken kvantitet enligt bolagets uppfattning

är för liten för att motivera uppförandet av en betlastningsapparat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

11

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Statens jordbruksnämnd har under februari och mars 1953 haft överläggningar

med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1953 års

betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd

varit representerad. Därjämte har vid överläggningarna med

centralföreningen representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit

närvarande.

I sin skrivelse den 1 april 1953 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda

överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för

1953 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen

antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Stämman har i samband

därmed uttalat, att betodlarna anser, att i betpriset icke ingår något

stimulanstillägg. Nämnden har för egen del förklarat sig biträda förslaget.

Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares

centralförening redogör jordbruksnämnden till en början

för två produktionskostnadskalkyler, som uppgjorts den ena inom nämnden

och den andra av centralföreningen för att belysa den kostnadsändring för

sockerbetsodlingen, som kan beräknas för år 1953 i jämförelse med fjolåret.

Vidare redovisas vissa synpunkter och förslag, som framförts under överläggningarna.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har nämnden

framlagt följande förslag till villkor för 1953 års betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 7 kronor 35 öre. Härav är 30 öre att anse såsom ett för året i anledning

av det dåliga skörderesultatet 1952 utgående stimulansbelopp, vilket

förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen.

2. Prisbestämmelserna å sockerbetor behålles i övrigt oförändrade från

år 1952.

3. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning

vid järnvägstransport skall ha följande lydelse.

Fraktkostnader för Betodlarnas

100 kg sockerbetor andel

42 eller 44 öre .............................. 10 öre

46 öre ...................................... 11 »

48 » och däröver.......................... 12 »

4. I fråga om betmassa skall följande regler rörande utjämning av fraktkostnader

vid järnvägstransport tillämpas.

En var odlare svarar för betmassefrakten t. o. m. 20 km, d. v. s. för en

fraktkostnad av högst 42 öre per 100 kilogram massa. På längre avstånd

betalar odlarna 42 öre per 100 kilogram massa, medan överskjutande fraktkostnad

belastar statsregleringen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

5. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

6. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behålles jämväl för 1953 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

7. Beträffande statsbidrag till läger, kockahushåll, reseersättning för betodlare

och vissa daghem skall de under 1952 härom gällande reglerna kvarstå

under 1953. Sockerbolaget skall ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen

utger under 1953 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade

kostnaderna.

8. Beträffande melasstilldelningen år 1953 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare erhålla

ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.

9. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats

vid årets förhandlingar.

10. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar

och kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund

av stenförekomst skall vad härom för 1952 gällt även tillämpas för 1953.

11. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade

betor förutsättes att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga

delar skall gälla även för 1953 under iakttagande tillika, att priset på

legotorkad betfor rabatteras med 1 öre per kilogram år 1953 samt att odlarnas

fraktandel vid transport av betor skall vara i nivå med de fraktandelar,

som vid ett transportavstånd upp till 50 kilometer belastar odlarna i Östergötland.

12. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten genom

sockerbolagets försorg sker per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom

hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter

ävensom tillse att, därest dessa fraktkostnader skulle öka, odlares

procentuella andel av kostnaden ej skall bli högre än under 1952.

Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med

sockerbolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,

vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande

innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1953/54 i vad dessa

avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på sid. 13 intagna sammanställningen,

i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter, som

avser motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år.

Sammanställningen upptar för år 1953/54 dels bolagets ursprungliga kalkyl,

baserad på en råsockertillverkning av 216 000 ton, dels av bolaget efter

hand framräknade kalkyler, vilka utgår från en råsockerkvantitet av respektive

230 000, 240 000 och 250 000 ton. Kalkylerna är grundade på de priser,

som gällde i december 1952.

Av jordbruksnämndens redogörelse framgår, att vid förhandlingarna slutligen

uppnåtts enighet om att multipeln skall beräknas på basis av en råsockerkvantitet

om 250 000 ton, vilket är 40 000 ton mindre än föregående

år. Hälften av multipeln skall vara fix och hälften rörlig. Angående gången

av förhandlingarna rörande multipeln anför nämnden i huvudsak följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 13

Sammanställning av låsta kostnader (1 000-tal kronor).

Kostnadsslag

Enligt

sockerbola- gets bok- slut för

1951/511

293 410 ton

råsocker

Enligt sockerbolagets kalkyler februari 1953

För

1952/53

239 200 ton

råsocker

För 1953/54 grundad på priserna

ber 1952

i decem-

216 000 ton

råsocker

230 000 ton|240 000 ton

råsocker råsocker

250 000 ton

råsocker

Underhåll..............

13 744

8 379

8 550

8 550

8 550

8 550 i

Avskrivningar..........

5 913

6 255

6 889

6 889

6 889

6 889

Meravskr. ber. på återansk.

j

värdet................

9 525

13 941

13 894

10 421

10 421

10 421

Skatter.................

454

486

6100

4 400

4 400

4 400 1

Omkostnader (fri disposi-

|

tion)..................

300

300

300

300

300

300

Personalkostnader (avlö-

ningar m. m.).........

30 972

31124

31501

32 081

32 460

32 835

Vågpersonalavlöningar.. .

1031

936

855

910

950

989 .

Pensioner...............

1537

5 016

5 651

5 631

5651

5 651

Försäkringar............

686

677

701

713

724

734

Betfrö..................

3 428

3 344

4 231

4 258

4 443

4 629

Kalksten................

2 473

1839

1571

1685

1757

1831

Kalkstenstrakter.........

366

368

314

336

351

365

Förbrukningsmaterial för

drift.................

1667

1594

1388

1479

1544

1610

Betfrakter..............

4 643

5 096

4 699

5 041

5 252

5464

Råsockerfrakter.........

3 572

2 609

2 808

3 012

3162

3 307

Omkostnader ...........

2 667

3167

3 028

3 028

3 028

3 028

Emballage..............

—

10 106

10 711

10 852

10 953

11055

Raffinadfrakter.........

—

3 767

3 803

3 803

3 803

3 803

Regleringskonto.........

83

162

—

—

—

—

Kapitalränta............

65

(-4 284)

5 700

4100

4100

4 100

Summa

83126

99 466

112 694

107 509

108 738

109961

Belopp i öre per kilogram

råsocker ..............

(28-33)

41-58

5217

46-74

45-31

43-98

Förslag Ull läsning:

Bränsle...............

—

—

11 968

12 656

13143

13 636 i

Summa

—

—

124662

120165

121881

123597

Totalt belopp i öre per

57-71

kilogram råsocker.....

—

—

52-25

50-78

49-44

Vid förhandlingarnas början föreslog bolaget, att låsta kostnaders kalkyl

under verksamhetsåret 1953/54 skulle grundas på en produktion av 216 000

ton normalråsocker, motsvarande en areal av 45 000 hektar och en hektaravkastning

av 307 deciton betor eller 4 812 kilogram råsocker per hektar,

och att därvid skulle användas en s. k. fast multipel. Som skäl för den låga

beräkningen framhöll bolaget bland annat, att arealen måste antagas minska

rätt väsentligt år 1953 med hänsyn till de osedvanligt dåliga skördeförhållanden,

som rått under förra höstens kampanj. Erfarenheterna av denna

skulle säkerligen få återverkningar på lantbrukarnas benägenhet att odla

sockerbetor under de närmast följande åren. Bolaget hade från odlarhåll

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

inhämtat, att man ämnade företaga en omläggning i växtodlingsplanerna

till förmån för andra mera lönande odlingar, framför allt av vårvete, vilket

skulle komma att bidraga till att minska sockerbetsarealerna. Dessutom

befann sig hektaravkastningen i nedgång på grund av de tilltagande växtsjukdomarna

(betnematoder och bladmögel).

Nämnden fann det orimligt att grunda beräkningen av multipeln på en

råsockervolym av 216 000 ton och åberopade därvid, bland annat, att den

lägsta areal, som förekommit under de senaste 21 åren var 47 544 hektar år

1948. Även om skäl kunde finnas att förutsätta en viss minskning av arealen,

fanns icke något, som tydde på att arealen i år skulle bli så låg. Vidare

framhöll nämnden, att odlingen av våroljeväxter var på stark tillbakagång

i Skåne, varför man icke behövde räkna med någon konkurrens om

arealerna från denna odling. Nämnden kunde ej heller godkänna det statistiska

material rörande hektaravkastningen, som bolaget framlagt. Valet av

period för beräkning av hektarskördens trendmässiga utveckling var nämligen

av mycket stor betydelse för resultaten. Om man t. ex. började serien

med 1931 och slutade med 1951 (i stället för 1932 och 1952 enligt bolaget),

fick man endast en obetydlig minskning av hektaravkastningen. Genom att

bolaget i seriens början hade ett år med en extremt hög avkastning och i

slutet hade ett år med ett extremt lågt tal, hade man fått fram en onormalt

kraftig minskning. Nämnden ansåg, att man under år 1953 kunde räkna

med en areal på 52 000 hektar, en hektaravkastning av 350 deciton och en

härpå grundad råsockerproduktion av 290 000 ton. Vid bedömningen avarealen

utgick man bland annat från skattningar av åkerjordens användning

för olika grödor under 1953. Hektarskörden hade kalkylerats med utgång

från avkastningens utveckling under de senaste 30 åren. Med tanke

på bland annat fjolårets svaga skörd kunde det dock anses rimligt att vid

beräkning av multipeln utgå från en produktion av 270 000 ton råsocker.

Därest bolaget ansåg, att det var förknippat med risker att utgå från en

produktion av denna storlek med en fast multipel — d. v. s. en multipel för

de icke statsgaranterade kostnaderna, som var oberoende av- den faktiska

kvantiteten tillverkat råsocker — förordade nämnden en övergång till en

rörlig multipel liksom under åren 1948 och 1949.

Sedan bolaget förklarat sig icke kunna godkänna en fast multipel på basis

av en sockerkvanlitet av 270 000 ton, tillställdes bolaget ett förslag till en rörlig

multipel, beräknad med utgångspunkt från nämnda kvantitet. Vid beräkningen

av denna multipel utgick nämnden vidare ifrån att viss del av beloppet

per kilogram råsocker skulle vara fixerad, medan återstående delen

skulle vara rörlig på sådant sätt, att den skulle vara proportionell mot det

belopp, som nu kan beräknas per kilogram råsocker, när sockermängden

tillätes variera. Den fixerade delen föreslogs till 4/10 av multipeln vid 270 000

ton råsocker samt den rörliga delen till 6/10 av kvoten mellan de totala icke

statsreglerade kostnaderna och den faktiska kvantiteten råsocker. Förslaget

i denna del baserades på den uppskattade proportionen mellan fasta och

rörliga kostnader i bolagets verksamhet.

Bolaget meddelade härefter, att det icke var villigt att acceptera förslaget

om ett avtal grundat på 270 000 ton råsocker vare sig med fast eller rörlig

multipel. I detta sammanhang anförde bolaget, att det för innevarande regleringsår

måste räkna med en ganska stor förlust till följd av det dåliga skördeutfallet

och att det var rimligt, att bolaget fick en chans att under det

kommande året taga igen en del av vad som förlorats. Bolaget fasthöll med

hänsyn härtill vid att man skulle utgå från en produktion av 216 000 ton

råsocker. Emellertid förklarade sig bolaget vara villigt att gå med på en

rörlig multipel med en råsockerproduktion av sist angivna storlek som ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

15

gångspunkt. Den fixerade delen av multipeln skulle emellertid utgöra 6/10

och den rörliga delen 4/10. För att ytterligare motivera sitt fasthållande vid

den exceptionellt låga råsockerproduktionen av 216 000 ton framlade bolaget

en tablå över åkerarealens beräknade användning i Skåne 1953, vilken uppgjorts

på grundval av rapporter, införskaffade från betinspektörerna. Av

denna framgick, att man räknade med en ökning av arealerna från föregående

år för brödsäd, potatis och oljeväxter, vilket antogs komma att medföra

en minskning av de för betodling tillgängliga arealerna.

Häremot genmälde nämnden att, därest dess förra året framlagda förslag

till avtal med rörlig multipel godtagits, bolagets förlust skulle ha blivit

betydligt mindre. Vidare anfördes att nämnden snarare väntade en

minskning än en ökning av potatisodlingen, enär man sannolikt fick räkna

med en sänkning av priset på potatis. Även för odlingen av oljeväxter hade

man inom nämnden räknat med en avsevärd nedgång i samband med prissänkningar.

För att i dåvarande läge av förhandlingarna undvika en brytning

framlade emellertid nämnden ett nytt förslag, som utgick från en råsockerproduktion

av 250 000 ton och rörlig multipel. Den fixerade delen av

beloppet per kilogram råsocker skulle utgöra 4/10 och den rörliga delen 6/10.

Nämnden förklarade samtidigt, att detta var dess sista bud beträffande råsockerkvantiteten,

såvida bolaget icke var villigt att acceptera full rörlighet

— d. v. s. statsgaranti för samtliga kostnader men utan chans till vinster —

något som även tidigare diskuterats. Enligt nämndens bestämda mening

innefattade detta bud övervägande vinstchanser för bolaget. Nämndens villighet

att lämna detsamma fick ses mot bakgrunden av det svaga ekonomiska

resultatet för bolaget under innevarande år.

Bolagets representanter meddelade, att de icke kunde acceptera nämndens

förslag utan ville å sin sida föreslå en råsockerproduktion av 230 000

ton som utgångspunkt för beräkning av en rörlig multipel, i vilken den fixerade

delen skulle utgöra 6/10 och den rörliga 4/10.

Vid slutförhandlingarna nåddes enighet om att multipeln skulle beräknas

på basis av en råsockerkvantitet om 250 000 ton, vilket är 40 000 ton mindre

än föregående år. Hälften av multipeln skulle vara fix och hälften rörlig.

Beträffande förhandlingarna i övrigt om den låsta kostnadsposten anför

jordbruksnämnden, att kapitalräntan skall upptagas till oförändrat belopp

samt att i kalkylen skall upptagas meravskrivningar, beräknade på

SO procent av fulla återanskaffningsvärdena för maskiner och inventarier.

I enlighet med yrkande av bolaget skall kostnadsposten bränsle hänföras

till de icke statsgaranterade kostnaderna. Nämnda post ävensom posten

emballage skall dessutom indexregleras. Vidare skall kostnaderna för sirapstillverkningen

låsas enligt ett särskilt tillägg till statsavtalet. Nämnden

har även accepterat ett förslag av bolaget om ändrade regler beträffande

beräkningen av kostnaderna dels för tjänstemännens och arbetarnas pensioner,

dels för betfrö och betfrakter.

Den slutliga beräkningen av multipeln framgår av å sid. 16 återgivna, av

nämnden uppgjorda kalkyl. Nämnden framhåller emellertid, att de vid förhandlingarna

överenskomna multipelbeloppen kan komma att justeras under

loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle såsom nyss

nämnts skall indexregleras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Låsta kostnaders kalkyl för 1953/54 enligt överenskommelse i mars 1953

Kostnadsslag

Underhåll...............................

Avskrivningar ...........................

Meravskrivningar på återanskaffningsvärdet

Skatter .................................

Omkostnader (fri disposition).............

Personalkostnader (avlöningar m. m.) .....

Vågpersonalavlöningar ...................

Pensioner ...............................

Försäkringar.............................

Betfrö .................................

Kalksten.................................

Kalkstenstrakter .........................

Förbrukningsmaterial för drift ...........

Betfrakter...............................

Råsockerfrakter .........................

Omkostnader ...........................

Emballage..............................

Raffinadfrakter ........................

Kapitalränta ............................

Förslag till låsning:

Bränsle ................................

Belopp i öre per kilogram råsocker ......

Enligt grundkalkylens

priser december 1952

(1000-tal kronor; 250 000

ton råsocker)

..... 8 550

..... 6 889

..... 11115

..... 4 400

..... 300

..... 32 835

..... 989

..... 5 651

..... 734

..... 4 629

..... 1831

..... 365

..... 1610

..... 5 464

..... 3 307

..... 3 028

..... 11055

..... 3 803

..... 4100

....... 13 636

Summa 124 291

....... 49.72

Jordbruksnämnden erinrar om att man vid beräkningen av multipelbeloppet

utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker skall vara

fixerad, medan återstående delen skall göras rörlig på sådant sätt, att den

blir proportionell mot det belopp, som nu kan beräknas per kilogram råsocker,

när råsockermängden tillätes variera. Till belysande av beräkningssättet

anför nämnden följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/io av det enligt det föregående

beräknade öretalet vid 250 000 ton råsocker. Den rörliga delen har

beräknats som 5/io av kvoten mellan de icke statsgaranterade kostnaderna

och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet framgår närmare av följande

formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader i tusental

kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram; a = beräknad

kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram tillverkat

råsocker; mr = multipel vid råsockermängden r; m250 = multipel vid

250 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det föreslagna beräkningssättet).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

17

m+ = 0.5 m250 -f 0.5 mr

där mr beräknas ur relationen

10 nir = tv = 1250 “j- ö (r —- 250)

r r

och konstanterna /250, och a ha följande värden

f25o....................... 124 291

m2 so...................... 49.72

a......................... 171.6

Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke understiga

det belopp, som enligt samma formel beräknas för 310 miljoner kilogram

råsocker. Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna

kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsocker- Belopp i ören per

kvantitet milj. kg (r) kg råsocker ^m + \

230........................ 51.13 ^

240.............

........... 50.40

250.............

260.............

270.............

280.............

290.............

300.............

........... 47.01

310 och däröver............ 46.57

Av jordbruksnämndens redogörelse framgår slutligen, att bolaget vid förhandlingarnas

början framställde yrkande om en retroaktivt verkande nedskrivning

från statsavtalets början av sockerlagrets bokförda värde samt

ändrade regler för sockerlagrets värdering. Nämnden upplyser, att vid slutförhandlingarna

enighet uppnåddes om att fastställa den sammanlagda nedskrivningen

av sockerlagrens värde till 25 000 000 kronor att tillgodoföras

bolaget under loppet av 10 år. Härom anför nämnden i huvudsak följande.

Enligt kontraktet för 1952/53 4 § 3 mom. värdesättes lagren av råsocker

och raffinad till nettoförsäljningspris enligt vissa regler. Genom utformningen

av reglerna har lagren sedan statsavtalets tillkomst undergått en oavbruten

uppskrivning. Enligt en av bolaget företagen utredning förelåg vid utgången

av räkenskapsåret 1951/52 en sammanlagd uppskrivning av 85 668 000

kronor. Med hänsyn till storleksordningen av detta belopp ansåg sig bolaget

icke kunna vidare godkänna den princip för sockerlagrens värdering, som

nu finnes i statsavtalet. Bolaget önskade därför en omarbetning av dessa

regler i enlighet med de riktlinjer, som angivits i statens priskontrollnämnds

2 Di It ang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 22S.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

meddelande nr 1251 den 31 mars 1950 angående grunder för lönsamhetsberäkningar

i prisärenden. Bolaget begärde vidare, att retroaktivt återfå de

uppskrivna beloppen under loppet av en 10-årsperiod, alternativt en 5-årsperiod.

Enligt jordbruksnämnden är de nu gällande reglerna för sockerlagrens

värdering otillfredsställande, sedan världsmarknadspriset på socker nedgått

under den inhemska prisnivån. Nämnden ansåg det emellertid ej vara riktigt

att genomföra en retroaktiv justering av den enligt årliga avtal verkställda

uppskrivningen utan vill i stället föreslå en successiv nedskrivning till en

genomsnittlig världsmarknadsprisnivå. Det härför erforderliga beloppet beräknades

av nämnden till 20 miljoner kronor. Nämnden föreslog att sockerlagrets

värde regelbundet skulle sänkas med en tiondedel av detta belopp,

varefter en omräkning av sockerlagrens värde skulle företagas, så att man

kom i nivå med världsmarknadspriset. En överenskommelse härom skulle

vara förenad med en principförklaring, att sockerlagren framdeles skulle

värderas till ett genomsnittligt världsmarknadspris. Detta förslag innebar,

att nedskrivningsbeloppet efter tioårsperiodens utgång skulle komma att ökas

eller minskas, beroende på den internationella prisutvecklingen på socker.

Alternativt föreslog nämnden en sänkning av sockerlagrens värde med ett

fast belopp av 20 miljoner kronor att tillgodoföras bolaget under loppet av

10 år.

Bolaget accepterade under förhandlingarnas gång nämndens andra alternativ

men yrkade på att den fasta nedskrivningen skulle fastställas till

32 922 000 kronor. Skiljaktigheten berodde på en olika bedömning av det

genomsnittliga världsmarknadspriset. — Vid slutförhandlingarna enades

man om — i samband med en avvägning mot andra yrkanden och önskemål

— att fastställa den sammanlagda nedskrivningen av sockerlagrens värde

till 25 miljoner kronor.

Enligt vad nämnden upplyser medför ett bifall till vad sålunda avhandlats,

att produktionskostnaderna för socker höjs från 94 till 99 öre per kilogram.

I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat

följande förslag till överenskommelse rörande villkoren

för sockertillverkningen in. m. under reglering såret

1 maj 195 3 — 30 april 195 4.

»a) Det för tiden 1 maj 1952—30 april 1953 gällande kontraktet mellan

svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. in. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1953—30 april 1954, därvid

i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—j) angivna ändrade

bestämmelser.

b) Vad i det äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1952—30 april 1953

skall i stället gälla tiden 1 maj 1953—30 april 1954, liksom vad i det äldre

kontraktet sägs rörande förhållandena den 30 april 1953 i stället skall avse

den 30 april 1954.»

c) § 2 första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Bolaget förbinder

sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling under

år 1953 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening

vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd överenskomna

grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse såsom ett för året i anledning

av det dåliga skörderesultatet år 1952 utgående stimulansbelopp, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

19

skall inräknas i jordbrukskalkylen. Dessutom skall till odlare, som år 1953

tecknar----allenast 5 kronor.»

d) § 2 fjärde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Vid teckning

----grunder, som härom tillämpats år 1952.»

e) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens

garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen omfattar

icke----emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller---

mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning av detta belopp

skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten

uppgår till 250 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 49,72

öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 250 miljoner kilogram

skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under det att återstående

beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten mellan

de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgarantien (i fortsättningen

benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade kvantiteten råsocker,

därvid sagda kostnader, som vid 250 miljoner kilogram beräknas

utgöra 124 291 000 kronor skola minskas respektive ökas med 171 600 kronor

för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten

understiger respektive överstiger 250 miljoner kilogram. Det sammanlagda

beloppet skall dock icke understiga 46,57 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande

belopp per kilogram råsocker skola emellertid i nedan angiven utsträckning

indexregleras. Två däri ingående poster — emballage och bränsle

— skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade

ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga

prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tillämpning av vissa

av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.»

f) Efter 4 § 1 mom. första stycket införes ett nytt stycke angående reglerna

för låsning av kostnaderna för sirapstillverkningen med följande lydelse:

»Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen

omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter,

maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, "personalkostnader

(avlöningar), försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsinaterial,

frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild

ersättning till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot

det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 23,oi öre per kilogram

tillverkad sirap. Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek.

Beloppet 23,oi öre skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras.

Posterna bränsle och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret

justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i

förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1952. Justeringen

skall ske med tillämpning av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden

granskade prisindex.»

g) 4 g 1 mom. andra stycket i 1952 års avtal — i nya avtalet tredje stycket

— erhåller följande ändrade lydelse: »Samtliga i närmast föregående

två stycken omförmälda —---bokföras å i detta moments båda första

stycken avsedda konton---respektive konton.»

b) 4 § 3 inom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Beträffande

värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall — oberoende

av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse intagna

bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet mellan staten

och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom intäkt, för vilken

bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räkna ett belopp, som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager av råsocker och

raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över normallagret värdesättes

till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.

För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond för sockerlagret

ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten multiplicerad

med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.

Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och 51 200 000

kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per kilogram råsocker

respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan skall såsom

kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång

med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels 2 500 000

kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen nedskrivning

med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan hänsyn på nu

angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret, skall den bolaget

enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.»

i) 4 § 1 mom. sjunde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Under

statsgarantien — — -— utförda betlastningsanordningarna, dels för bidrag

till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet

med vad som gällt under år 1952.»

j) 4 § 2 mom. utgår.

k) Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1952 års förhandlingar

kvarstå även i år. Däremot utgår förra årets punkt 4.

Nämnden hemställer, att det nya avtalsförslaget mellan staten och bolaget

måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom att av riksdagen

måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol av socker, dock

längst till den 31 januari 1955.

Departementschefen.

Statsmakterna har under en följd av år reglerat sockernäringen i landet

genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen för

regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat Svenska

sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att bolaget

åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling i enlighet

med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett antal

år tillbaka garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade

kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster

av sockertillverkningen.

Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande villkoren

för sockerbetsodlingen under år 1953. Detta har sedermera godkänts

av föreningen vid föreningsstämma den 1 april 1953.

De sålunda utarbetade villkoren för 1953 års odling överensstämmer i huvudsak

med vad som gällde för odlingen föregående år. Sålunda skall grund
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

21

priset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt även för år

1953 utgöra 7 kronor 35 öre, av vilket belopp 30 öre skall avses såsom ett för

året utgående stimulanstillägg i anledning av det dåliga skörderesultatet år

1952. Sistnämnda belopp har förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen.

Föreningsstämman har dock, såsom förut nämnts, uttalat att betodlarna för

sin del anser, att intet stimulanstillägg ingår i betpriset. Beträffande utjämningen

av fraktkostnaderna vid järnvägstransport skall gälla samma regler

som för innevarande år. Likaså skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt

för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade

betor, dock att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtilllägget

skall utgå med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt

nämnts i förslaget till odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra

året.

De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1953 torde böra

godtagas.

Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal upprättats

av nämnden efter överläggningar med bolaget. Enighet har emellertid

denna gång kunnat nås först efter mera ingående förhandlingar. Orsaken

härtill torde främst ha varit det av bolaget vid förhandlingarnas början

framställda yrkandet, att kalkylen över de kostnader för bolagets verksamhet,

vilka icke är föremål för statlig garanti, under det kommande verksamhetsåret

skulle grundas på en produktion av 216 000 ton normalråsocker i

stället för den för år 1952 överenskomna kvantiteten om 290 000 ton. Såsom

framgår av den förut lämnade redogörelsen enades man slutligen om en

kvantitet av 250 000 ton. Enligt min mening torde överenskommelsen i denna

del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag överens

med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna må

följande framhållas.

Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten

lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,

kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raflinad,

emballage, vilken post dock är indexreglerad, samt förräntning av

bolagets eget kapital (vinst). För att täcka dessa kostnader — s. k. låsta

kostnader — får bolaget i stället räkna sig tillgodo ett belopp av 40,45 öre per

kilogram råsocker. Detta belopp utgör den s. k. multipeln för år 1952/53.

Den i år träffade överenskommelsen innebär vissa ändringar i dessa bestämmelser.

Sålunda avses, att posten bränsle skall ingå bland de låsta kostnaderna

samt att kostnaderna för sirapstillverkningen skall låsas enligt ett

särskilt tillägg till avtalet. Posten bränsle skall i likhet med posten emballage

indexregleras. Vidare skall meravskrivningarna på maskiner och inventarier

beräknas på värden, som ligger något närmare de fulla återanskaffningsvär
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

dena än för närvarande. Slutligen har i fråga om de låsta kostnaderna överenskommits

om ändrade regler för beräkningen av kostnaderna för tjänstemännens

och arbetarnas pensioner samt för betfrö och betfrakter. Med utgångspunkt

från dessa ändrade bestämmelser har multipeln på basis av den förut

nämnda kvantiteten om 250 000 ton beräknats till 49,72 öre. Emellertid skall

enligt överenskommelsen endast hälften av denna multipel, vilken kan komma

att justeras under loppet av avtalsåret på grund av att posterna bränsle

och emballage skall indexregleras, vara fixerad. Återstoden av multipeln

skall vara rörlig på så sätt, att den skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp,

som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden

tillåtes variera. Multipeln kommer sålunda enligt överenskommelsen

att variera alltefter den utvunna mängden råsocker. Den skall dock icke

understiga det belopp, som enligt beräkningsgrunderna motsvarar en råsockerkvantitet

av 310 000 ton.

Mot de av nämnden föreslagna avlalsändringarna synes icke vara något

att erinra. Då jag även kan ansluta mig till de överenskomna nya grunderna

för värdesättningen å lager av råsocker och raffinad anser jag mig kunna

godtaga det av nämnden upprättade förslaget till avtal. Detta har även

godkänts av bolaget. Förslaget innehåller vidare vissa allmänna uttalanden

från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande de närmare detaljerna i detta

torde jag få hänvisa till avtalstexten.

Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1953

—den 30 april 1954. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid

vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna blir nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten, att avtalsgrunderna prövats av

riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så påkallas

av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma om

av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest

företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den

31 januari 1954, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss

framtida tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan

än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör

givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget

är avsett att utgå den 30 april 1954, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en

eventuell avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka

giltighetstiden för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1955.

° Den av Sveriges betodlares centralförening gjorda framställningen om

medel till att uppföra en lastningsanordning för betor vid Söndrums järn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

23

vägsstation torde med hänsyn till vad som upplysts av remissmyndigheterna

böra lämnas utan bifall.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1954

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1955, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Sjöberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

Bilaga t.

Förslag

till

Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 maj

1953—30 april 1954.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning in. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1953 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd

överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor

med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre

att anse såsom ett för året i anledning av det dåliga skörderesultatet år 1952

utgående stimulansbelopp, som skall inräknas i jordbrukskalkylen. Dessutom

skall till odlare, som år 1953 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga,

Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10

kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 25

ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges hetodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller

bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tillämpats år 1952.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos statens jordbruksnämnd.

4 §.

För avtalstiden 1 maj 1953;—30 april 1954 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen

omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,

maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens

fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, råsocker

och raffinad, emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller förräntning

av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa

kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje

under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning

av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker

avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten

uppgår till 250 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra

49,72 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 250

miljoner kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under

det att återstående beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten

mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av siatsgarantien

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade

kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 250 miljoner kilogram

beräknas utgöra 124 291 000 kronor skola minskas respektive ökas

med 171 600 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten

understiger respektive överstiger 250 miljoner kilogram.

Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 46,57 öre per kilogram

råsocker. Ifrågavarande belopp per kilogram råsocker skola emellertid i

nedan angiven utsträckning indexregleras. Två däri ingående poster — emballage

och bränsle — skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med

hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det

genomsnittliga prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tilllämpning

av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämden granskade

prisindex.

Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen

omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner

och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),

försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,

frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning

till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget

äger tillgodoräkna sig ett belopp av 23,oi öre per kilogram tillverkad sirap.

Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 23,oi öre

skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle

och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn

till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga

prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tillämpning

av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under

statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i

detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt

slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,

som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna in. in. och vilka tidigare avförts före

bokslutet å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1954 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jord
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228. 27

bruksnämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestriddda kostnader dels för

täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

1 bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten

och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna

hänförda anläggningskostnaderna för de 1952 vederbörligen beslutade av

statens järnvägar utförda betlastningsanordningarna, dels för bidrag till vissa

odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet med vad

som gällt under år 1952.

2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom

intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas

ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager

av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över

normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.

För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond

för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten

multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.

Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och

51 200 000 kilogram för'' raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per

kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan

skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång

med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels

2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen

nedskrivning med 25 000 000 kronor av socker lagrets värde. Först sedan

hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,

skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörclse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

4 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapi
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

talbeloppet den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 inom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

5 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

6 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

7 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj:t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

29

9 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1953 till och

med den 30 april 1954 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj:t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

637417.

Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
  2. BevU 1953:56 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. s. 3 i texten