Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående Österrikes utländska offentliga förkrigslån

1953-10-23 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:236, Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående Österrikes utländska offentliga förkrigslån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående

Österrikes utländska offentliga förkrigslån; given

Stockholms slott den 23 oktober 1953.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 23 oktober 1953 vill Kungl. Maj :t härmed föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL.

Östen Undén.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att riksdagen måtte godkänna en överenskommelse

angående Österrikes utländska offentliga förkrigslån.

Överenskommelsen avser en reglering av bl. a. Österrikes internationella

lån med 7 % ränta av år 1930 och Österrikes garanterade konverteringslån

av år 1934. Österrike förpliktar sig genom överenskommelsen även att utgiva

viss gottgörelse till de stater, däribland Sverige, vilka garanterat 1934 års

lån och uppfyllt garantiförbindelsen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 236.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland

i statsrådet å Stockholms slott den 23 oktober

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga medlemmar anmäler

ministern för utrikes ärendena frågan om godkännande av Sveriges anslutning

till en överenskommelse angående Österrikes utländska offentliga förkrigslån.

Föredraganden anför följande:

Den svenska regeringen inbjöds i november 1952 av den italienska regeringen

att låta sig representeras vid en konferens i Rom om Österrikes utländska

offentliga förkrigslån. Till svensk delegat utsågs jur. dr Sture Briick

och såsom expert, representerande det svenska bankväsendet, bankdirektören

Ebbe Wallenborg, Stockholm. Konferensen ägde rum den 25 november

—6 december 1952. I konferensen deltog, förutom Sverige, Belgien, Danmark,

Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien

och Österrike, varjämte den amerikanska kommittén till skydd för innehavare

av utländska värdepapper var företrädd med en representant.

Vid plenarsammanträde den 6 december 1952 antog konferensen enhälligt

en rapport jämte bilagor. Rapporten är avfattad i två originaltexter på engelska

och franska. De två texterna jämte svensk översättning torde såsom

bilaga få fogas till detta protokoll ävensom rapportens bilagor I, II och VI.

Rapporten innehåller i sammandrag följande. Konferensens uppgift anges

vara en undersökning av de åtgärder, som borde vidtagas för att möjliggöra

Österrikes återupptagande av lånetjänsten å dess utländska offentliga lån.

Sedan konferensen förhandlat rörande villkoren för upptagande av en dylik

lånetjänst, har den kommit till vissa resultat, nämligen

a) rekommendationer beträffande regleringen av garantstaternas fordringar

å den österrikiska regeringen med avseende på 1933 och 1934 års garanterade

lån;

b) överenskommelse mellan den österrikiska regeringen och de privata

borgenärsrepresentanterna beträffande de olika kategorier av den öster
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

3

rikiska utländska offentliga gälden, vilka behandlas i de till rapporten fogade

bilagorna; samt

c) överenskommelse rörande de principer, som bör gälla för transferering

av belopp tillhörande lånetjänsten å provinsers och kommuners utländska

lån samt å lån, som försetts med offentlig garanti.

Rapporten innehåller i övrigt följande förslag och uttalanden. Konferensen

finner, att den föreslagna regleringsplanen visserligen innebär betydande

eftergifter av garantstaterna och de privata borgenärerna, men att den

också förutsätter en allvarlig ansträngning från gäldenärens sida. Därför

anser konferensen, att regleringsplanen med hänsyn till rådande förhållanden

och Österrikes situation utgör en skälig grundval för återupptagande

av den österrikiska lånetjänsten och rekommenderar, att planen måtte antagas

av de intresserade regeringarna och privata borgenärerna. Konferensen

föreslår, att regleringsplanens antagande av den österrikiska regeringen,

av garantstaternas regeringar och av de privata borgenärernas representanter

sker genom notifikation till den italienska regeringen. Sedan garantregeringarna

och de privata borgenärerna godkänt regleringsplanen skall

överenskommelsen träda i kraft, så snart den österrikiska regeringen hos

den italienska regeringen tillkännagivit sitt godkännande av densamma. Konferensen

har genom den österrikiska delegationen tagit kännedom om den

österrikiska regeringens avsikt att utfärda en lag rörande giltigförklarande

av Österrikes utländska skuldförbindelser (bonds). Meddelandet har icke

föranlett någon invändning av principiell natur från konferensens sida, men

konferensen hemställer, att lagens tillämpning blir föremål för bilaterala

förhandlingar mellan den österrikiska regeringen och intresserade regeringar

samt representanter för de privata borgenärerna. Om Österrike i framtiden

skulle brista i fullgörandet av de uppgörelser, som inrymmes i rapporten

eller dess bilagor, inträder vederbörande borgenärer i sina ursprungliga

rättigheter. Bilagorna till konferensrapporten utgör ett helt och om Österrike

skulle vägra att acceptera något eller några av de i bilagorna intagna

regleringsförslagen skall så anses som om Österrike vägrat att biträda överenskommelsen

i dess helhet.

Överenskommelsen är av intresse för Sverige framför allt i följande hänseenden.

Österrike förpliktar sig att återbetala vissa belopp till de garantstater,

däribland Sverige, som uppfyllt sina garantiförbindelser avseende

1934 års konverteringslån. Vidare innehåller överenskommelsen en regleringsplan

för 1930 års internationella lån och 1934 års konverteringslån, av

vilka vardera en tranch emitterats i Sverige. Innan redogörelse ges för berörda

bestämmelser torde några uppgifter få lämnas beträffande arten av

Sveriges garantiförpliktelse och de båda lånens karaktär.

Österrikes internationella lan av ar 1930 skulle ursprungligen inlösas av

Österrike år 1957. Av lånet emitterades i Sverige en tranch om 10 miljoner

kronor. Tranchen innehas av fyra svenska banker och det f. n. oguldna kapitalbeloppet

utgör 7 364 000 kronor. Österrikes internationellt garanterade

konverteringslån av år 1934 upplades för konvertering till lägre räntefot av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1923 års lån för Österrikes återuppbyggnad (angående detta lån se prop.

nr 86/1923). Av 1934 års konverteringslån emitterades en tranch i Sverige

om 8 558 000 kronor, som innehas av fyra svenska banker. Kapitalskulden

utgör f. n. 3 638 000 kronor. Lånet skulle ursprungligen inlösas av Österrike

år 1959.

Konverteringslånet är garanterat av följande stater, nämligen Frankrike

(24,5 %), Storbritannien (24,5 %), Tjeckoslovakien (24,5 %), Italien (20,5

%), Belgien (2 %), Sverige (2 %), Danmark (1 %) och Nederländerna

(1 %). Garantin är icke solidarisk. De garanterande staterna svarar nämligen

endast för förräntningen och amorteringen av viss andel av låneemissionerna.

De olika staterna har för garantin utställt särskilda ansvarsförbindelser,

ävensom därtill hörande ränte- och amorteringskuponger, vilka

förvaras hos schweiziska nationalbanken i Bern.

Österrikes garanterade internationella lån av år 1933, som skulle ha inlösts

av Österrike år 1953, berör icke omedelbart Sverige. Lånet har icke till

någon del garanterats av Sverige och någon tranch har icke här emitterats.

Beträffande upptagande av lånetjänsten å 1930 års internationella lån och

1934 års konverteringslån innehåller överenskommelsen följande (bilaga

11:1—2 till konferensrapporten).

Under förutsättning att en överenskommelse om proceduren för giltigförklaring

av utelöpande obligationer träffas, förbinder sig den österrikiska regeringen

att till obligationsinnehavarna verkställa utbetalningar och transfereringar

enligt en regleringsplan för de båda lånen av i huvudsak följande

innehåll.

A. 1930 års lån. Räntebetalningen upptages fr. o. m. den 1 januari 1954,

varvid den årliga räntan utgör 4,5 %. Fr. o. m. första förfallande kupong år

1959 skall till räntan läggas amortering på sådant sätt att lånet senast år

1980 skall vara inlöst, vilket innebär en kumulativ annuitet om 7,254565 %.

Ogulden ränta omräknas efter 4,5 % enkel ränta. De kuponger, som icke inlösts

och som förfallit mellan den 1 juli 1945 och den 1 juli 1953, inlöses

utan ränta varje år halvårsvis fr. o. m. den 1 januari 1954 t. o. m. den 1

januari 1962. Varje kupong om 3,5 % räknas som en kupong om 2V4 %•

B. 1934 års konverteringslån. Den föreslagna regleringsplanen inverkar

icke på obligationsinnehavarnas rätt gentemot garantstaterna. Den österrikiska

regeringen förpliktar sig att fr. o. in. den 1 juni 1954 erlägga en årlig

ränta om 4,5 % å de obligationer, som den 1 januari 1954 är utelöpande.

Däri inbegripes även de obligationer, som mellan maj 1945 och december

1953 ha stämplats såsom delvis betalda. Från år 1959 lägges till räntebetalningarna

amortering, som skall vara tillräcklig för att lånet skall vara

inlöst senast år 1980, vilket innebär en kumulativ annuitet om 7,254565 %.

För oguldna räntor, som icke erlagts av någon garantstat under perioden

mellan maj 1945 och december 1953, betalar den österrikiska regeringen vid

förfallotiden för varje halvårskupong från den 1 juni 1954 till 1961 ett belopp,

som beräknas efter en årlig räntefot om 3 %. Rörande betalning av

sådana obligationer, som förfallit mellan den 1 juni 1940 och den 1 juni

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1944 men som icke blivit tillfullo betalda, ges i regleringsplanen särskilda

bestämmelser (se bilaga II: 2 e).

Vad angår återbetalning av de belopp, som till fullgörande av garantiförbindelserna

utgivits av garantstaterna för 1933 och 1934 års lån, innehåller

regleringsförslaget i huvudsak följande bestämmelser (bilaga I).

Under förutsättning att en överenskommelse träffas om proceduren för

giltighetsförklaring av de obligationer, som är i omlopp, upptar den österrikiska

regeringen lånetjänsten å 1934 års lån enligt bestämmelserna i rapportens

bilaga II, för vilka tidigare redogjorts. Fr. o. m. år 1960 t. o. in. år

1980 ställer den österrikiska regeringen de årliga beloppen å denna lånetjänst

i första hand till förfogande för lånets betalningsagenter för att i erforderlig

utsträckning användas till betalning av obligationer, som skulle

ha amorterats från år 1954 till år 1959, men som icke tillfullo amorterats

vid utgången av sistnämnda år. Vad som återstår sedan nyssnämnda betalning

fullgjorts utgives till en betalningsagent som utses av garantregeringarna.

Agenten skall fördela detta belopp mellan de garantregeringar, som

till fullo uppfyllt sina garantiförbindelser med avseende på 1933 och 1934

års lån. Fördelningen skall ske enligt en plan, som vid lämplig tidpunkt

kommer att meddelas betalningsagenten. Härutöver förpliktar sig den österrikiska

regeringen att till de regeringar, som uppfyllt sina garantiförbindelser,

såsom gottgörelse för av dem förskotterade belopp utbetala och

transferera följande summor, nämligen

Dessa belopp, eller sammanlagt 165 miljoner schilling, skall fördelas mellan

garantregeringarna enligt en plan, som så snart som möjligt kommer

att meddelas den österrikiska regeringen. Beloppen skall årligen erläggas

antingen i de valutor, som vederbörande garantstat utbetalat, eller i garantstatens

egen valuta. De årligen av den österrikiska regeringen utbetalade

beloppen skall motsvara den totalsiffra i österrikiska schilling, som

framgår av den nyss återgivna uppställningen. Utländska valutor skall beräknas

efter den växelkurs, som gällde för finansiella transaktioner den 1

december 1952. Den första utbetalningen skall äga rum den 1 januari 1954

och därefter följande utbetalningar skall ske med ett års tidsintervall.

Garantregeringarna förklarar sig anse de överenskomna betalningarna

utgöra slutlig reglering av deras betalningsanspråk å den österrikiska regeringen

för de belopp, som garantregeringarna utgivit eller kommer att utgiva

för den period som börjat den 8 maj 1945. Till dess att de i överenskommelsen

avsedda förpliktelserna till fullo uppfyllts av den österrikiska

regeringen, inträder garantregeringarna i obligationsinnehavarnas rättigheter.

Vidare förklarar garantregeringarna, att Österrike ieke är skyldigt att

gottgöra de belopp, som av dem utgivits på grund av garantiförbindelserna

och som avser tiden mellan den 12 mars 1938 och den 8 maj 1945.

1954—1963

1964—1968

1969—1978

Varje år

Österrikiska schilling

5 miljoner

7 miljoner

8 miljoner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

För belopp, som utbetalats av garantstaterna under nämnda tid, har den

tyska förbundsrepubliken förklarat sig beredd att ikläda sig viss betalningsskyldighet.

Förbundsrepubliken har nämligen i samband med London-konferensen

rörande de tyska förkrigsskulderna erbjudit sig att i ersättning

till garantstaterna för utbetalningar under Anschluss-perioden erlägga ett

totalbelopp av 3 600 000 pund sterling, varav Sverige skulle erhålla 4 013

pund årligen under femton år. Detta erbjudande har av garantstaternas representanter

preliminärt godtagits, men avtalet är ännu inte ratificerat av

förbundsrepubliken. Det väntas emellertid att så kommer att ske under

hösten 1953.

Det bör observeras, att den österrikiska regleringsplanen endast avser

bestämmelser om den gottgörelse Österrike förpliktar sig att erlägga till

garantstaterna, men att planen icke innehåller några föreskrifter om beloppens

fördelning mellan dessa stater. Därom skall garantstaterna senare

fatta beslut. Vid Rom-konferensen utgick man emellertid ifrån att fördelningen

skulle ske proportionellt i förhållande till garantstaternas utbetalningar

på grund av garantiförbindelserna.

överenskommelsen innebär icke, att garantstaterna för 1934 års lån befrias

från sina skyldigheter gentemot obligationsinnehavarna. Om överenskommelsen

träder i kraft kommer visserligen Österrike att erlägga ränta efter

4,5 % å de obligationer, som är utelöpande den 1 januari 1954, men då en

del av dessa obligationer löper med högre ränta än 4,5 % och då Österrikes

amortering enligt överenskommelsen börjar först år 1960 och lånet enligt

låneavtalet förfaller år 1959, nödgas garantstaterna för tiden 1954—1959

infria sina förbindelser gentemot obligationsinnehavarna genom att bestrida

viss räntekostnad och den amortering, som för denna tid skulle ha ankommit

på Österrike.

Den totala kostnad Österrike skulle ersätta för tiden efter maj 1945 utgör

995 miljoner schilling. Österrike åtar sig enligt regleringsplanen att till

garantstaterna erlägga 165 miljoner schilling och att amortera 1934 års lån

med 575 miljoner schilling, vilket ger ett sammanlagt betalningsbelopp om

740 miljoner schilling eller 74,37 %. Emellertid reduceras ersättningsprocenten

därigenom att en viss del av de österrikiska återbetalningarna under

åren 1960—1980 komer att avsättas till gottgörelse åt obligationsinnehavare,

vilkas obligationer blivit utlottade under tiden 1954—1959 men icke tillfullo

betalts. Anledningen till att full betalning icke erlagts är att den tjeckoslovakiska

regeringen icke uppfyllt sin garantiförbindelse. Den slutliga gottgörelsen

till garantstaterna har därför uppskattats till 65 å 70 %.

Sveriges utbetalningar för tiden efter Anschluss-perioden, d. v. s. från den

8 maj 1945 till den 1 december 1952, utgör sammanlagt 1 718 313,91 kr. efter

kurserna i november 1952. I verkligheten har emellertid utbetalats

1 772 737,24 kr. beroende på att vid utbetalningstillfällena tillämpats högre

kurser än de, som gällde i november 1952. En gottgörelse efter 65 % å

1718 313,91 kr. skulle utgöra 1 116 904,04 kr. För Sveriges verkliga Utlägg

under tiden den 1 december 1939—1 december 1952, sammanlagt 3 448 849,27

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

7

kr., skulle således beräknas inflyta från Förbundsrepubliken Tyskland

872 220 kr. och från Österrike 1 116 904 kr., d. v. s. sammanlagt 1 989 124

kr. motsvarande 57,7 % av Sveriges sammanlagda verkliga utbetalningar i

egenskap av garantstat. Efter den 1 december 1952 har Sverige utbetalat

207 371,08 kr. och beräknas under tiden december 1953—december 1959 komma

att utbetala ytterligare ca 1 300 000 kr. Tillhopa skulle utbetalningarna

belöpa sig till omkring 5 miljoner kronor, varav omkring 3 miljoner kronor

skulle kunna återfås. Förlusten skulle komma att uppgå till omkring 2 miljoner

kronor, varvid dock hänsyn icke tagits till ränteförlusten. De angivna

siffrorna för vad Sverige skulle komma att erhålla i gottgörelse är approximativa,

enär, såsom tidigare nämnts, fördelningen av beloppen mellan garantstaterna

icke fastställts. Att fördelningen kommer att ske proportionellt

torde man visserligen kunna utgå ifrån, men däremot är icke bekant

hur principen kommer att närmare utformas.

Riksgäldskontoret har i yttrande beträffande de österrikiska förpliktelserna

till gottgörelse till garantstaterna förklarat sig kunna med hänsyn till

omständigheterna tillstyrka ett godtagande av regleringsplanen i denna del.

I övrigt innehåller konferensrapportens bilagor (11:3—VI) förslag till

reglering av Creditanstalts obligationslån av år 1936, fordringar tillkommande

den s. k. Caisse Commune des Porteurs des Dettes Publiques Autrichienne

et Hongroise, den österrikiska republikens fundinglån uttryckta i

franska francs samt Järnvägsaktiebolaget Danube-Save-Adriatique’s skuldförbindelser.

Slutligen angives de principer, som skall reglera återupptagandet

av lånetjänsten å provinsers och kommuners lån ävensom lånetjänsten

å lån, som försetts med offentlig garanti. Vad det sistnämnda förslaget

angår, hänvisas till den vid detta protokoll fogade avtalstexten (bilaga VI

till konferensrapporten). Någon förteckning å lån, som anses falla under

denna kategori, har veterligen icke ännu utfärdats.

Det svenska innehavet av skuldförbindelser, som beröres av bestämmelserna

i bilagorna II: 3—VI, torde icke vara betydande, men omfattningen

har ännu icke med säkerhet kunnat utrönas.

Svenska Bankföreningen har i avgivet yttrande lämnat överenskommelsen

utan erinran i de delar, som angår de privata borgenärerna.

Departementschefen.

Föreliggande överenskommelse har till syfte att reglera Österrikes utländska

offentliga förkrigslån och att möjliggöra ett återupptagande av lånetjänsten

å dessa lån. Den svenska staten har omedelbart intresse av de förpliktelser

Österrike enligt överenskommelsen ikläder sig beträffande viss

återbetalning av de belopp, som garantstaterna för Österrikes konverteringslån

av 1934 utbetalat efter den 8 maj 1945. Överenskommelsen ger dock

endast föreskrifter beträffande Österrikes förpliktelser i detta hänseende,

medan beloppens fördelning mellan garantstaterna kommer att fastställas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

genom gemensamt beslut av dessa stater. Man kan dock utgå från att fördelningen

kommer att ske proportionellt i förhållande till varje stats utbetalningar

på grund av garantiförpliktelserna. Med denna utgångspunkt torde

enligt verkställda beräkningar Sverige för tiden från maj 1945 till 1959 erhålla

mellan 65 å 70 % av de utbetalda beloppen. Ehuru full betalning sålunda

icke kan erhållas och den tidsperiod, under vilken beloppen skall erläggas,

är ganska avsevärd, får dock överenskommelsen i denna del med

hänsyn till rådande förhållanden anses vara godtagbar. För utbetalningar,

som ägt rum på grund av garantiförbindelserna under tiden mars 1938—

maj 1945 har den västtyska förbundsrepubliken erbjudit viss återbetalning.

Överenskommelsen avser emellertid, såsom förut nämnts, en allmän reglering

av Österrikes utländska offentliga skuldförbindelser från tiden före

kriget. Det svenska innehavet av dylika värdepapper torde icke vara betydande,

om man undantager dels det internationella lånet av 1930, varav en

tranch är emitterad i Sverige och placerad hos några större banker, och dels

viss del av 1934 års österrikiska konverteringslån som likaledes omhänderhas

av de större bankerna. Bankföreningen har icke funnit anledning till

erinringar mot de regleringsförslag, som angår privata borgenärer. Det bör

dock framhållas, att den svenska statens biträdande av överenskommelsen

icke innebär, att de privata borgenärerna blir bundna. Det ankommer på

dem att själva biträda regleringsförslag som för dem är av betydelse. Ifrågavarande

överenskommelse säger icke, hur en sådan anslutning skall ske,

men den torde kunna äga rum i varje form, som tydligt anger borgenärens

godkännande, exempelvis genom mottagande av betalning för förfallna kuponger.

Även om sålunda de privata borgenärerna icke är bundna av Sveriges

deltagande i överenskommelsen, ligger det i sakens natur, att det säkerligen

icke är någon utsikt för dem att erhålla gynnsammare betalningsvillkor

än vad överenskommelsen medger.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå, att ifrågavarande

överenskommelse angående Österrikes utländska offentliga förkrigslån

måtte föreläggas riksdagen och hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t genom proposition måtte föreslå riksdagen

att godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L. Kellberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

9

BILAGA

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Rapport Report

de Ia Conférence. i ssued by the International Conferenee

on Austrian pre-war external

public Debts.

1. — Sur 1’invitation du Gouvernement

italien une Conférence, destinée å

étudier les mesures qui permettraient å

1’Autriche de reprendre le service de sa

dette extérieure, s’est tenue å Rome du

25 novembre au 6 décembre 1952.

2. — La Conférence a désigné comme

Président 1’Ambassadeur Cosmelli.

3. — Elle a examiné les conditions

dans lesquelles pourrait étre assurée la

reprise par l’Autriche du service de sa

dette extérieure propre et de la dette

extérieure des collectivités publiques

autrichiennes.

4. — Elle a abouti aux conclusions

qui sont incorporées dans les annexes

ci-jointes qui comprennent:

ö) Des recommandations aux Gouvernements

garants et au Gouvernement

Autrichien sur la méthode suivant laquelle

ce dernier pourrait aussurer le

remboursement des avances effectuées

par les Etats garants des Emprunts

1933 et 1934.

b) Des pro jets d’accord entre les

créanciers privés et le Gouvernement

Autrichien pour chaque catégorie de

dettes publiques extérieures Autrichiennes,

faisant l’objet des annexes ci-jointes.

c) Un projet d’accord sur les principes

relatifs å la reprise du transfert des

dettes extérieures des Länder et des

Municipalités, et des emprunts garantis

par des Collectivités Publiques.

5. — La Conférence reconnait que,

dans les circonstances présentes, et

compte tenu de la situation particuliére

de 1’Autriche, le plan de réglement qui

résulte du présent rapport et de ses annexes

et qui implique des sacrifices sub
-

1. Following the invitation of the

Italian Government, a Conferenee was

held in Rome from the 25th November

to 6th December, 1952, with the purpose

of studying the measures that

would enable the Austrian Government

to resume the service of its external

public debts.

2. Ambassadör Cosmelli of Italy was

eleeted President of the Conferenee.

3. The Conferenee examined the conditions

in which Austria could resume

the service of the external debts of the

State and of Austrian public bodies.

4. The Conferenee reached certain

conclusions set forth in the attached

Annexes, which comprise:

(a) recommendations to the Guarantor

Governments and to the Austrian

Government on the procedure by which

the latter should make good the payments

effeeted by the Guarantor Governments

in respect of the 1933 and 1934

loans;

(b) draft agreements between the

Austrian Government and the private

ereditors för each category of Austrian

external public debts covered in the attached

Annexes;

(c) a draft agreement on the principles

for the resumption of service on external

debts of provinces and municipalities,

and loans guaranteed by public

bodies.

5. The Conferenee recognised that in

the present circumstances, and taking

account of Austria’s special situation,

the settlement plans set out in this Report

and in the Annexes, which represent

substantial concessions by the Guaran
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

11

Översättning.

Rapport

avgiven av den internationella konferensen

om österrikiska utländska

offentliga förkrigslån.

1. På inbjudan av den italienska regeringen

har en konferens hållits i Rom

under tiden 25 november—6 december

1952 i syfte att utreda vilket tillvägagångssätt

som skulle tillåta österrikiska

regeringen att återupptaga lånetjänsten

för dess utländska offentliga skulder.

2. Ambassadören Cosmelli, Italien,

valdes till konferensens ordförande.

3. Konferensen har granskat de förutsättningar,

under vilka österrikiska

regeringen skulle kunna återupptaga

lånetjänsten för dess samt österrikiska

allmänna inrättningars offentliga utlandsskulder.

4. Konferensen har fattat vissa beslut,

vilka framlagts i närslutna bilagor,

nämligen rörande:

a) Rekommendationer till garantstaterna

och till österrikiska regeringen

rörande det sätt på vilket den senare

skall ersätta de betalningar, som förskotterats

av garantstaterna beträffande

1933 och 1934 års lån.

b) Utkast till överenskommelser mellan

österrikiska regeringen och enskilda

borgenärer rörande de kategorier österrikiska

offentliga utlandsskulder, som

behandlas i närslutna bilagor.

c) Utkast till överenskommelse rörande

principerna för återupptagande

av lånetjänsten för provinsernas och

kommunernas utlandsskulder samt för

lån med offentlig garanti.

5. Konferensen anser att med hänsyn

till rådande förhållanden och Österrikes

särskilda läge regleringsplanen sådan den

anges i denna rapport och dess bilagor

— vilka innebära väsentliga medgivanden

av garantstaterna och de enskilda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

stantiels de la part des Etats garants et

des créanciers privés mais également un

effort sérieux de la part du débiteur,

constitue, selon son sentiment, une base

équitable pour la reprise du service des

dettes Autrichiennes. Elle recommande

donc aux Gouvernements intéressés et

aux créanciers privés de 1’accepter.

6. — Elle suggére que cette acceptation

par le Gouvernement Autrichien,

par les Gouvernements garants et par

les représentants des créanciers privés

fasse 1’objet d’une notification au Gouvernement

Italien. Les accords entreront

en vigueur å 1’égard des Gouvernements

garants et des créanciers acceptants des

que le Gouvernement Autrichien aura

notifié son approbation au Gouvernement

Italien.

7. — La Conférence a pris note d’une

communication de la Délégation Autrichienne,

relative å 1’intention de son

Gouvernement de promulguer une loi

sur la validation des titres de la dette

extérieure autrichienne. Elle n’a pas

soulevé d’objection de principe å ce projet.

Elle demande cepandant que les

mesures d’application de cette loi fassent,

dans un esprit de coopération mutuelle,

l’objet de discussions bilatérales

entre le Gouvernement Autrichien et

chaque Gouvernement interessé, et/ou

les représentants des créanciers privés.

8. — En cas de défauts ultérieurs de

FAutriche sur une ou plusieurs des dettes

couvertes par le présent rapport, les

créanciers intéressés å ees dettes recouvreraient

les droits résultants de

leurs créances originelles.

9. — La Conférence considére que les

présentes annexes förment un tout. En

conséquence le rejet par le Gouvernement

Autrichien cFune ou de plusieurs

des annexes jointes serait considéré

comme un rejet de 1’ensemble.

10. — Le présent rapport et ses annexes

ont été approuvés å 1’unanimité

au cours d’une séance pléniére de la

Conférence tenue le 6 décembre 1952.

Rome, le 6 décembre 1952

tor Governments and the private ereditors,

but åt the same time a considerable

effort on the part of the debtor, constitute

in the view of the Conference a reasonable

basis for the resumption of service

on Austrian loans. The Conference

recommended the acceptance of this Report

to the Governments concerned and

to the private ereditors.

6. The Conference suggested that the

acceptance of this Report by the Austrian

Government, the Guarantor Governments

and the representatives of the

ereditors, should be signified by notification

to the Italian Government. Once

the Guarantor Governments and the

private ereditors had approved the Report,

the agreements should become effeetive

as soon as the Austrian Government

had notified its acceptance to the

Italian Government.

7. The Conference took note of a

statement by the Austrian Delegation

about the intention of its Government

to pass a law on the validation of the

bonds of the Austrian external public

debts. No objection on matters of principle

was raised in respect of this proposal.

However, the Conference requested

that the measures for the implementation

of this law should be the

subject of bilateral discussions, in a

spirit of mutual coopération, between

the Austrian Government and each interested

Government and or the representatives

of the private ereditors.

8. In the case of a subsequent default

by Austria on one or more of the debts

covered by the present Report, the interested

ereditors would recover their

original contractual rights.

9. The Conference considered that the

Annexes to this document formed parts

of a whole. In consequence, the rejection

by the Austrian Government of one

or more of the attached Annexes should

be considered as a rejection of all of

them.

10. The present Report and Annexes

were approved unanimously åt a plenary

session of the Conference held on

6th December, 1952.

Rome, 6th December, 1952.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 236.

13

borgenärerna men samtidigt förutsätta

en betydande ansträngning från gäldenärens

sida — utgör en skälig grundval

för återupptagandet av lånetjänsten för

de österrikiska skulderna. Konferensen

rekommenderar berörda regeringar och

enskilda borgenärer att antaga denna

rapport.

6. Konferensen föreslår, att antagandet

av denna rapport från österrikiska

regeringens, garantregeringarnas och

borgenärsrepresentanternas sida skall

tillkännagivas genom meddelande till

italienska regeringen. Sedan garantregeringarna

och de enskilda borgenärerna

godkänt rapporten skola överenskommelserna

träda i kraft så snart österrikiska

regeringen givit italienska regeringen

meddelande om sitt antagande av

rapporten.

7. Konferensen har tagit kännedom

om en förklaring av den österrikiska delegationen

rörande dess regerings avsikt

att utfärda en lag angående giltighetsförklaring

av obligationerna till de

österrikiska offentliga utlandsskulderna.

Konferensen har icke rest någon principiell

invändning mot detta förslag

men begärt, att sättet för tillämpningen

av denna lag skall göras till föremål

för bilaterala överläggningar i en

anda av ömsesidigt samarbete mellan

österrikiska regeringen samt varje intresserad

regering och/eller representanter

för obligationsinnehavarna.

8. För den händelse Österrike skulle

komma att underlåta att betala en eller

flera av de skulder som avses med denna

rapport skola berörda borgenärer återvinna

sina ursprungliga avtalsenliga rättigheter.

9. Konferensen anser att bilagorna

till detta dokument skola anses såsom

en enhet och att österrikiska regeringens

förkastande av en eller flera av närslutna

bilagor följaktligen skall anses som

förkastande av samtliga.

10. Denna rapport jämte bilagor har

enhälligt antagits vid ett plenarsammanträde

med konferensen den 6 december

1952.

Rom den 6 december 1952.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Annexe I.

Annex I.

Recommandations Recommendations

sur le réglement des créances des for the settlement of the Guarantor

gouvernements garants å 1’encontre Governments’ claims against the

du gouvernement Autrichien. Austrian Government.

1. — Sous condition d’un accord sur

la procédure pour la validation des tetres

en circulations, le Gouvernement Autrichien

paiera pour le service de l’emprunt

garanti de conversion 1934-1959

du Gouvernement Autrichien, les montants

fixés dans 1’Annexe II.

2. — De 1960 å 1980 inclus, le Gouvernement

Autrichien effectuera les

paiements annuels en premier lieu aux

agents payeurs de 1’Emprunt, dans la

mesure nécessaire pour servir (la fin de

1’amortissement intervenant en 1980) les

obligations encore dues, appelées å

1’amortissement entre 1954 et 1959 inclus,

qui n’ont pas été entiérement amorties

å la fin de 1959. Le solde sera versé

å un agent payeur qui sera désigné en

temps utile par les Gouvernements

garants. Cet agent répartira ce montant

entre les Gouvernements garants qui ont

rempli leurs obligations au titre de l’emprunt

autrichien international garanti

1933- 1953 et 1’emprunt garanti de conversion

du Gouvernement Autrichien

1934- 1959. La répartition sera faite selon

un plan qui sera notifié en temps utile å

cet agent payeur.

3. — Le Gouvernement Autrichien

s’engage å payer et å transférer aux

gouvernements qui ont exécuté entiérement

leurs engagements, au titre des

avances qui ont été effectuées par ees

garants, en exécution de leurs obligations

au titre des garanties des emprunts

1933—1953 et 1934—1959, les sommes

suivantes:

1. Subject to an agreed procedure for

the validation of outstanding bonds, the

Austrian Government will pay towards

the service of the Austrian Government

Guaranteed Conversion Loan 1934/1959

the amounts agreed in Annex II.

2. From 1960 to 1980 inclusive the

Austrian Government will make the annual

payments in the first instance to

the paying agents of the loan to an extent

necessary to service (with final redemption

by 1980) outstanding bonds,

drawn in the period from 1954 to 1959

inclusive, which have not been fully redeemed

by the end of 1959. The balance

will be paid to an agent, to be designated

in due course by the Guarantor Governments,

which agent will divide this sum

among the Guarantor Governments who

have fulfilled their obligations in respect

of the Austrian Government International

Guaranteed Loan 1933/1953 and the

Austrian Government Guaranteed Conversion

Loan 1934/1959. The division

will be in accordance with a schedule to

be notified to the agent in due course.

3. The Austrian Government undertakes

to pay and transfer to the Guarantor

Governments, in respect of monies

paid by those Guarantors, in fulfilment

of their obligations under their guarantees

of the Austrian Government International

Guaranteed Loan 1933/1953

and the Austrian Government Guaranteed

Conversion Loan 1934/1959, the

following sums:

Chaque année

de å

1954-1963

1964-1968

1969-1978

Schillings autrichiens .. .

Jiäcli Y 6är

5.000. 000 1954-1963

7.000. 000 1964-1968

8.000. 000 1969-1978

Auslrian Schillings

5 million

7 million

8 million

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

15

Bilaga I.

Rekommendation

rörande reglering av garantregeringars

fordringar på den österrikiska

regeringen.

1. Under förutsättning att överenskommelse

träffas om sättet för giltighetsförklaring

av oinlösta obligationer

åtager sig österrikiska regeringen att erlägga

de i Bilaga II överenskomna beloppen

å österrikiska statens garanterade

konverteringslån 1934—1959.

2. Från och med 1960 till och med

1980 skall österrikiska regeringen först

och främst erlägga årliga betalningar

till betalningsagenterna för lånet i den

utsträckning, som är erforderlig för att

(med slutlig inlösen 1980) inlösa oguldna

obligationer, som utlottats från och med

1954 till och med 1959 men icke blivit

tillfullo inlösta vid utgången av 1959.

Återstoden skall erläggas till en av garantregeringarna

i vederbörlig ordning

utsedd betalningsagent, vilken skall fördela

beloppet mellan de garantregeringar

som ha fullgjort sina förpliktelser beträffande

österrikiska regeringens internationella

garanterade lån 1933/1953 och

österrikiska regeringens garanterade konverteringslån

1934—1959. Fördelningen

skall ske i enlighet med en plan, som

kommer att i behörig tid delgivas betalningsagenten.

3. Den österrikiska regeringen åtager

sig att till de garantregeringar, som till

fullo uppfyllt sina förpliktelser, betala

och transferera nedannämnda belopp i

anledning av de betalningar, som gjorts

av dessa garanter till fullföljande av deras

förpliktelser enligt garantierna för

österrikiska regeringens internationella

garanterade lån 1933—1953 och österrikiska

regeringens garanterade konverteringslån

1934—1959:

Vart och ett av åren Österrikiska schilling

1954—1963

1964—1968

1969—1978

5 miljoner

7 miljoner

8 miljoner

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

4. — Les montants ci-dessus seront

répartis entre les Gouvernements garants

selon un plan qui sera communiqué au

Gouvernement Autrichien å la date la

plus proche possible.

5. — Les montants payables seront

versés soit dans les devises effectivement

versées par les garants, soit dans la devise

nationale du pays qui recjoit les

paiements. En tout cas, le montant total

payable chaque année par le Gouvernement

Autrichien sera équivalent sur la

base des taux de change en vigueur le

ler décembre 1952 pour les transactions

financiéres, å la somme en Schillings qui

resulte du tableau ci-dessus.

6. — Le premier paiement sera effectué

le ler janvier 1954 et les paiements

ultérieurs s’effectueront å des intervalles

d’une année.

7. -— Les Gouvernements garants, en

acceptant les paiements qui leur sont

destinés — et qui sont visés dans les

paragraphes 1 å 6 ci-dessus —- comme

un réglement final de leur créance å l’encontre

du Gouvernement Autrichien

pour les paiements qu’ils ont effectués

ou qu’ils effectueront pour la période

commen^ant le 8 mai 1945 — en éxécution

de leurs obligations de garants au

titre de 1’emprunt international 1933—

1953 du Gouvernement Autrichien et de

1’Emprunt de Conversion 1934—1959 du

Gouvernement Autrichien — sont subrogés

dans les droits des porteurs de ees

titres jusqu’å ce que les obligations du

Gouvernement Autrichien, visées dans

les paragraphes 1 å 6 ci-dessus aient été

entiérement éxécutées.

8. ■— Les Gouvernements garants

considérent que 1’Autriche n’est tenue å

faire face å aucune obligation relative å

des sommes payées par eux au titre de

leur garantie pour des montants échus

entre le 12 mars 1938 et le 8 mai 1945.

Rome, le 6 décembre 1952

4. The above sums will be divided between

the Guarantor Governments in

accordance with a schedule to be communicated

to the Austrian Government

åt an early date.

5. The amounts payable will be either

in the original currencies paid by the

Guarantors or in the national currency

of the country receiving the payment.

In either case the total amount payable

by the Austrian Government in any

year will be equivalent to the relevant

amount shown in the above schedule,

when converted into schillings åt the

rates of exchange for financial transactions

on 1st December, 1952.

6. The first payment will take place

on 1st January, 1954, and subsequent

payments will be åt yearly intervals

thereafter.

7. The Guarantor Governments, in

accepting the payments accruing to

them, as described in paragraphs 1 to 6

above, as a final settlement of their

claims against the Austrian Government

för the payments made and to be made

by the Guarantors for the period since

8th May, 1945, in fulfilment of their

guarantee obligations in respect of the

Austrian Government International

Guaranteed Loan 1933/1953 and the

Austrian Government Guaranteed Conversion

Loan 1934/1959, assume the

rights of the bondholders of these two

Loans, until the undertakings by the

Austrian Government, in paragraphs 1

to 6 above, are finally discharged.

8. The Guarantor Governments consider

that the Austrian Government is

not liable for amounts paid by them

under their guarantees for the period

from 12th March, 1938, to 8th May, 1945.

Rome, 6th December, 1952.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

17

4. Ovannämnda belopp skola fördelas

mellan garantregeringarna i enlighet med

en plan, som snarast kommer att delgivas

österrikiska regeringen.

5. Betalning skall ske antingen i de

valutor, som betalades av garanterna,

eller i det lands valuta som mottager betalning.

I båda fallen skall det totala

årliga belopp, som erlägges av österrikiska

regeringen, motsvara de i ovanstående

uppställning angivna beloppen,

varvid omvandling till schilling skall

ske enligt den växelkurs, som den

1 december 1952 gällde för finansiella

transaktioner.

6. Den första betalningen skall äga

rum den 1 januari 1954 och följande betalningar

med ett års mellanrum.

7. Garantregeringarna, som erkänna

de betalningar, som tillkomma dem enligt

moment 1—6 ovan, såsom slutlig

reglering av deras fordringar på österrikiska

regeringen i anledning av de betalningar,

som gjorts och som komma

att göras av garanterna för tiden efter

den 8 maj 1945 till fullföljande av deras

garantiförpliktelser beträffande österrikiska

regeringens internationella garanterade

lån 1933—1953 och österrikiska

regeringens garanterade konverteringslån

1934—1959, inträda i de rättigheter,

som tillkomma dessa båda låns obligationsinnehavare,

till dess österrikiska regeringens

åtaganden enligt moment 1—6

ovan slutligt fullgjorts.

8. Garantregeringarna anse österrikiska

regeringen icke vara ansvarig för

belopp som under tiden 12 mars 1938—8

maj 1945 erlagts av dem enligt deras

garantier.

Rom den 6 december 1952.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 236.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Annexe II.

Accord

entre le gouvernement Autrichien

et tes représentants des

porteurs.

Sous condition d’un accord sur la procédure

pour la validation des titres en

circulation, le Gouvernement Autrichien

se propose d’offrir aux porteurs des titres

le paiement et le transfert, en monnaies

appropriées, des sommes ci-aprés:

1. — Emprunt international du Gouvernement

Autrichien å 7 %-1930.

a) Les paiements commenceront le ler

janvier 1954, sur la base d’un taux d’intérét

annuel de 4 x/2 %.

b) A partir de 1’échéance du premier

coupon de 1959, il sera ajouté aux intéréts

ci-dessus un fonds d’amortissement

suffisant pour assurer le rachat de 1’Emprunt

au plus tard en 1980, ce qui constituera

une annuité cumulative de

7.254565 %.

c) L’échéance de 1’Emprunt sera reportée

å 1’année 1980.

d) Les arriérés d’intéréts qui n’ont

pas encore été versés seront calculées å

nouveau sur la base d’un intérét simple

de 41/2 %.

Les coupons semestriels qui n’ont pas

encore été payés et dont l’échéance

tombe en tre le ler juillet 1945 et le ler

juillet 1953 seront honorés, sans intéréts,

chaque année aux échéances des coupons

semestriels, et ceci du ler janvier 1954

au ler janvier 1962, inclus.

Pour les paiements ci-dessus, chaque

coupon semestriel å 3 1/2 % sera calculé

comme un coupon å 2 x/4 %.

Annex II.

Agreement

between the Austrian Government

and the representatives of the

bondholders.

Subject to an agreed procedure for

the validation of outstanding bonds, the

Austrian Government undertakes to

offer to the bondholders to pay and

transfer in the appropriate currencies

the following amounts:

1. Austrian Government 7 % International

Loan 1930:

(a) commencing with a payment on

the 1st January 1954, interest åt the

rate of 4 x/2 per cent per annum;

(b) as from the first coupon date in

1959 a sinking fund sufficient to redeem

the Loan by 1980 shall be added to the

above interest payments and constitute

with them a cumulative annuity of

7.254565 per cent;

(c) the maturity of the Loan shall be

extended to 1980.

(d) arrears of interest outstanding

shall be re-calculated åt 4 x/2 per cent

simple interest.

Unpaid half-yearly coupons falling

due in the period from 1st July 1945 to

1st July 1953 will be satisfied by payment,

without interest, on the halfyearly

coupon dates each year from 1st

January 1954 to 1st January 1962, inclusive

of one half-yearly coupon.

For the purpose of these payments,

each 3 x/2 per cent half-yearly coupon

will be taken as a coupon för 2 x/4 per

cent.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

19

Bilaga II.

Överenskommelse

mellan österrikiska regeringen och

representanterna för obligationsinnehavarna.

Under förutsättning att överenskommelse

träffas om sättet för giltighetsförklaring

av oinlösta obligationer åtager

sig österrikiska regeringen att erbjuda

obligationsinnehavarna betalning och

transferering i vederbörande valutor av

följande belopp:

1. Österrikiska regeringens 7 % internationella

lån 1930.

a) Med en första betalning den 1 januari

1954 ränta efter en årlig räntefot

av 4x/2 procent.

b) Från första kupongdagen 1959 skall

en amortering tillräcklig för att inlösa

lånet senast år 1980 läggas till nämnda

räntebetalningar och tillsammans med

dem bilda en kumulativ annuitet å

7,254565 procent.

c) Förfallotiden för lånet skall förlängas

till 1980.

d) Förfallna men oguldna räntebelopp

skola omräknas efter 41/2 procent enkel

ränta.

Ännu icke inlösta halvårskuponger,

som förfallit under tiden 1 juli 1945—1

juli 1953, skola betalas utan ränta på

förfallodagarna för de halvårskuponger,

som förfalla varje år från och med den

1 januari 1954 till och med den 1 januari

1962, jämte en ytterligare halvårskupong.

För detta ändamål skall varje 3J/2

procent halvårskupong anses såsom en

kupong om 21/i procent.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:Is proposition nr 236.

2. — Emprunt de conversion garanti du

Gouvernement Autrichien 1934—1959.

Sans préjuger des revendications des

porteurs de titres vis-å-vis des Etats

Garants en vue d’obtenir le service contractuel
a)

le Gouvernement Autrichien paiera

å titre de service pour cet emprunt, å

dater du ler juin 1954, un intérét annuel

de 41/2 % sur les obligations en circulation

au ler janvier 1954, y compris les

obligations estampillées entre mai 1945

et décembre 1953 comme étant remboursées

partiellement.

b) A partir du 1959, il sera ajouté aux

paiements ci-dessus un fonds d’amortissement

suffisant pour assurer le rachat

de 1’Emprunt au plus tard en 1980, ce

qui constituera une annuité cumulative

de 7.254565 %.

c) Ces paiements continueront jusqu’en

1980.

d) Pour les arriérés d’intéréts qui

n’ont pas été payés par un Garant

durant la période entre mai 1945 å

décembre 1953, le Gouvernement Autrichien

effectuera des paiements aux

échéances des coupons semestriels entre

le ler juin 1954 et 1961, le montant de

ces arriérés étant calculé å nouveau sur

la base d’un taux annuel de 3 %.

e) Le Gouvernement Autrichien estime

que les titres sortis au tirage entre

le ler juin 1940 et le ler juin 1944 appartiennent

au groupe de titres dont 1’échéance

tombe entre le 12 mars 1938 et le

8 mai 1945 et qu’il constituent une obligation

du Gouvernement Allemand.

Toutefois, étant donné que le Gouvernement

Allemand n’a pas assumé cette

responsabilité, et afin de ne pas penaliser

les porteurs de ces titres, le Gouvernement

Autrichien accepte de prendre

les dispositions suivantes au sujet de ees

obligations:

Le Capital arriéré (å savoir 241jt %)

sera amorti å partir de 1959 durant une

période de 10 ans. L’amortissement s’effeetuera

tous les deux ans. Ainsi, en

juin 1959, les obligations tirées en 1940

seront complétement amorties. Les obli
-

2. Austrian Government Guaranteed Conversion

Loan 1934/1959.

Without prejudice to the claims of

the bondholders against the Guarantors

for full contractual service:

(a) the Austrian Government will pay

towards the service of this Loan commencing

on the 1st June 1954 interest

åt 41/2 per cent per annum on bonds

outstanding on 1st January 1954 including

bonds stamped in the period

from May 1945 to December 1953 as

partially repaid.

(b) as from 1959 a sinking fund sulficient

to redeem the Loan by 1980 shall

be added to the above payments and

constitute with them a cumulative annuity

of 7.254565 per cent;

(c) these payments will continue until

1980.

(d) in respect of arrears of interest not

paid by a Guarantor for the period from

May 1945 to December 1953, the Austrian

Government will make payment

on the half-yearly coupon dates from

1st June 1954 to 1961, the amount of

such arrears being re-calculated åt the

rate of 3 per cent per annum;

(e) the Austrian Government considers

that as bonds drawn payable 1st

June 1940 to 1st June 1944 fell due

within the period 12th March 1938 to

8th May 1945, liability for payment

thereof fell on the German Government.

In view of the faet, however, that the

German Government has not accepted

this liability and in order to prevent

hardship to holders of the bonds concerned,

the Austrian Government agrees

to make the following provision in respect

of these bonds:

The Capital outstanding (i. e. 241/2

per cent) will be redeemed from 1959

onwards within a period of ten years.

Redemption will operate in alternate

years. Thus in June 1959, bonds drawn

in 1940 will be called for redemtion åt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

21

2. Österrikiska regeringens garanterade

konverteringsldn 1934/1959.

Utan förfång för obligationsinnehavarnas

anspråk gentemot garanterna på

fulla kontraktsenliga rättigheter

a) skall österrikiska regeringen beträffande

detta lån erlägga med början

den 1 juni 1954 årlig ränta efter 41/,

procent å obligationer, som utestå oinlösta

den 1 januari 1954, däri inbegripet

obligationer som under tiden maj 1945

—december 1953 stämplats såsom delvis

betalda.

b) skall från och med 1959 en amortering

tillräcklig för att inlösa lånet till

1980 läggas till nämnda betalningar och

tillsammans med dem bilda en kumulativ

annuitet å 7,254565 procent.

c) skola dessa betalningar fortsätta

till 1980.

d) skall österrikiska regeringen beträffande

förfallna räntor, vilka av garant

icke erlagts för tiden maj 1945—december

1953, erlägga betalning å förfallodagarna

för halvårskuponger från 1

juni 1954 till 1961, varvid ifrågavarande

förfallna räntebelopp skola omräknas

efter en räntesats av 3 procent per år.

e) Enär obligationer, som utlottats

för betalning under tiden 1 juni 1940

—1 juni 1944, falla inom perioden 12

mars 1938—8 maj 1945 anser österrikiska

regeringen, att betalningsskyldigheten

för dessa åvilar tyska regeringen.

Med hänsyn till att tyska regeringen

emellertid icke erkänt denna skyldighet

och i avsikt att förhindra förluster för

innehavare av ifrågavarande obligationer

samtycker österrikiska regeringen

till att vidtaga följande åtgärder beträffande

dessa obligationer:

Det utestående kapitalet (d. v. s. 241/2

procent) skall återbetalas inom en period

av tio år från och med 1959. Betalning

skall ske vartannat år. I juni 1959 skola

sålunda obligationer, som utlottats under

1940, inlösas till deras fulla återstå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kuntjl. Maj:Is proposition nr 236.

gations tirées en 1941 seront amorties

en 1961, etc.

La quote-part d’intérét due pour le

Capital arriéré de ees titres, å partir de

1949, calculée å nouveau sur la base de

3 % par an, sera versée durant la méme

période, å partir de juin 1959, pour le

coupon échu en juin 1949. Les coupons

suivants seront payables tous les six

mois å partir de cette date.

3. — Obligations »Creditanstalt» du Gouvernement

Autrichien — 1936.

Le Gouvernement Autrichien reprendra

les paiements des coupons semestriels

en circulation de cet Emprunt,

le ler mars 1954 et 1’échéance de l’Emprunt

sera reporté, en conséquence, au

ler septembre 1964.

4. — Tous les frais afferents å l’exécution

des opérations ci-dessus seront å

la charge du Gouvernement Autrichien.

5. — Les Organismes representant

les porteurs intéressés recommanderont

les termes du présent accord, contenus

dans les quatres paragraphes cidessus,

å 1’approbation desdits porteurs.

Rome, le 4 décembre 1952.

their full outstanding value. In 1961

those in 1941 will be redeemed, and

so om

Interest quota due on the Capital outstanding

of these bonds from 1949 inclusive,

re-calculated åt the rate of 3

per cent per annum will be paid over

the same period, commencing June 1959,

when the coppon due June 1949 will

become payable. Subsequent coupons

will become payable half-yearly thereafter.

3. Austrian Government Austrian Creditanstalt

Bonds 1936.

The Austrian Government will resume

payment of the outstanding half-yearly

coupons on this Loan on the 1st Marcli

1954 and the maturity of the Loan will

be extended to 1st September 1964 accordingly.

4. All the expenses incidental to carrying

out the above transactions shall be

borne by the Austrian Government.

5. The Bondholders’ Councils concerned

will recommend the terms set

out in the above four paragraphs for the

acceptance of their bondholders.

Rome, 4th December, 1952.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

23

ende värde. Under 1961 skola under

1941 utlottade obligationer inlösas o. s. v.

Förfallen räntedel å kapitalbelopp av

dessa obligationer, som utestår fr. o, m.

år 1949, skall, omräknad efter en

räntesats av 3 procent per år, betalas

under samma tidsperiod med början i

juni 1959 då betalning skall erläggas för

den i juni 1949 förfallna kupongen. Betalning

för följande kuponger skall därefter

erläggas halvårsvis.

3. Österrikiska regeringens »Creditanstalh

obligationer 1936.

Österrikiska regeringen skall återupptaga

betalningen av resterande halvårskuponger

å detta lån den 1 mars 1954

och förfallotiden för lånet skall följaktligen

förlängas till den 1 september 1964.

4. Alla uppkommande utgifter för genomförande

av ovannämnda åtgärder

skola bestridas av österrikiska regeringen.

5. Vederbörande obligationsinnehavares

råd skola föreslå sina obligationsinnehavare

att antaga de villkor, som

fastställts i ovanstående fyra moment.

Rom den 4 december 1952.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Annexe VI.

Accord

sur les principes relatifs å la reprise

du translert des dettes exterieures

des länder, et des municipalités et des

emprunts garantis par des collectivités

publiques.

Le service régulier sera recommencé å

la méme date que le service des dettes

de l’Etat.

Les débiteurs seront invités par le

Gouvernement Autrichien å se mettre

sans délai en rapport avec les créanciers

respectifs, en vue d’arriver å des réglements

bilatéraux.

Le Gouvernement Autrichien donnera

son consentement å des réglements équitables,

sous-condition que:

1) les paiements effectués å la Konversionskasse

soient reconnus par les

créanciers;

2) les arriérés de 1945 å 1953 soient

réglés, avec une réduction équitable;

3) le service courant soit repris avec

des intéréts redépursant pas 5 1/i % et

avec un plan d’amortissement raisonnable;
4)

les emprunts avec clause Or soeient

servis sur la base de

1 U.S.A. dollar or équivalent å 1 U.S.A.

dollar courant

1 Fr. Suisse or équivalent å 1 Fr.

Suisse courant

étant entendu que lorsqu’un emprunt å

déjå fait l’objet d’une réduction de Capital,

ce fait sera pris en considération

lors de 1’application de ees dispositions.

Rome, le 6 décembre 1952.

Annex VI.

Agreement

on the Principles for the Resumption

of service on External Debts of

provinces and municipalities,

and loans guaranteed by

Public Bodies.

The regular service will be resumed

on the same date as the service of governmental

loans.

The Austrian Government will ask

debtors to contact their respective ereditors

without delay in order to reach

bilateral agreements.

The Austrian Government will give

its consent to equitable settlements

provided that:

(1) payments made to the Konversionskasse

are recognized by the ereditors;
(2)

arrears from 1945 to 1953 are

settled on the basis of an equitable reduetion;
(3)

current service is resumed åt a

rate of interest not exceeding 5 1/i per

cent, and with a reasonable amortisation

plan;

(4) loans with a gold clause are serviced

on the basis that:

1 United States gold dollar is equivalent

to 1 current dollar, and

1 Swiss gold franc is équivalent to 1

Swiss franc;

it being understood that, when a loan

has already been the subject of a reduction

of Capital, this faet will be taken

into considération when these provisions

are applied.

Rome, 6th December 1952.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

25

Bilaga VI.

Överenskommelse

rörande principerna för återupptagandet

av lånetjänsten för provinsernas

och kommunernas utlandsskulder

samt för lån med offentlig garanti.

Den reguljära lånetjänsten skall återupptagas

samtidigt med lånetjänsten

för statliga skulder.

Den österrikiska regeringen skall uppmana

gäldenärerna att utan dröjsmål

sätta sig i förbindelse med respektive

borgenärer i syfte att träffa bilaterala

uppgörelser.

Den österrikiska regeringen skall giva

sitt samtycke till skäliga uppgörelser på

villkor att:

1) betalningar gjorda till Konversionskasse

godkännas av borgenärerna;

2) oguldna belopp för åren 1945—

1953 regleras med iakttagande av en

skälig reduktion;

3) den löpande lånetjänsten återupptages

med en räntesats icke överstigande

5procent och med en rimlig amorteringsplan;
4)

vid betalning av lån med guldklausul

en amerikansk gulddollar skall

motsvara en amerikansk dollar och en

guldschweizerfranc en schweizerfranc;

varvid det underförstås att i de fall

där ett lån undergått kapitalminskning

denna omständighet skall tagas i betraktande

vid tillämpningen av dessa

bestämmelser.

Rom den 6 december 1952.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 236.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1953:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående Österrikes utländska of a1 i texten