Angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan
1953-01-30 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:45, Angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
1
Nr 45,
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående frågor
om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan;
given Stockholms slott den 30 januari 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ingvar Lindell.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Riksdagen har genom skilda beslut för tidigare budgetår bemyndigat
Kungl. Maj :t att avgöra vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan. I den föreliggande propositionen hemställes (punkt 1) om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att i viss utsträckning jämväl för budgetåret
1953/54 medgiva befrielse från ersättningsskyldighet till kronan. Vidare
underställes riksdagens prövning (punkterna 2 och 3) två frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet.
1—141 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 45.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Muj-.ts proposition nr 45.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
januari 1953.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,
Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, vissa frågor
om befrielse från ersättningsskyldighet m. m. och anför härutinnan följande.
Riksdagen har i skrivelse 1946:565 bemyndigat Kungl. Maj :t att i enlighet
med vissa i skrivelsen närmare angivna riktlinjer pröva frågor om
befrielse från skyldighet att återbetala löne- och pensionsbelopp, som utbetalats
i strid mot under riksdagens medverkan tillkomna bestämmelser.
I överensstämmelse med riksdagens uttalande, att redogörelse bör lämnas
riksdagen för av Kungl. Maj :t meddelade beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet,
varom här är fråga, kommer att i annat sammanhang
till vederbörligt utskott överlämnas en förteckning över samtliga av Kungl.
Maj :t under år 1952 i detta avseende meddelade beslut.
1.
Vid anmälan av propositionen 1948: 46 (punkt 1) lämnade föredragande
departementschefen en närmare redogörelse för hur frågan om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att i viss utsträckning avgöra ärenden om
befrielse från ersättningsskyldighet dittills bedömts av riksdagen. I propositionen
1952:54 (punkt 1) föreslog Kungl. Maj :t att bemyndigande av
enahanda slag som riksdagen tidigare lämnat i detta avseende måtte
givas även för budgetåret 1952/53. I anledning härav lämnade riksdagen
i skrivelse 1952: 149 Kungl. Maj:t bemyndigande att under budgetåret
1952/53 avgöra dels frågor om befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet
till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom
tillhörig krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande av fordran,
som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,
luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna, allt i den
mån kronans fordran i det särskilda fallet icke överstiger 5 000 kronor.
Med stöd av detta och tidigare erhållet bemyndigande har Kungl. Maj :t
under år 1952 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet på sätt framgår
av en förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta proto
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
3
koll (motsvarande förteckningar över de tidigare, med stöd av riksdagens
bemyndiganden, avgjorda ärendena återfinnes såsom bilagor till propositionerna
1946:82, 1947:56, 1948:46, 1949:145, 1950:74, 1951:57 samt
1952: 54). Vid dessa ärendens behandling har beaktats vad riksdagen framhållit
i skrivelse 1945: 155. Ehuru här avsedda ärenden numera icke uppgår
till samma betydande antal som under åren närmast efter beredskapstidens
slut, synes dock såväl ärendenas art som deras antal motivera det
förenklade behandlingssätt, som vinnes om dessa frågor i viss utsträckning
kan avgöras av Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill bör enahanda bemyndigande
utverkas även för budgetåret 1953/54.
Emellanåt förekommer, att befrielse från medgiven ersättningsskyldighet
till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörig krigsmakten
begäres i fall, där kronans fordran icke blivit i judiciell ordning
fastställd. Därvid är det ofta fråga om relativt obetydliga ersättningsbelopp,
där kostnaderna för ersättningsbeloppets fastställande i judiciell ordning
icke står i rimlig proportion till sagda belopp. Av praktiska skäl synes
det vara önskvärt, att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande att medge befrielse
från ersättningsskyldighet även i fall som här avses under förutsättning
att kronans fordran icke överstiger 5 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1953/54
avgöra dels frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till
kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörig
krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande av fordran,
som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans
motorfordon, luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna,
allt i den mån kronans fordran i det särskilda fallet
icke överstiger femtusen kronor.
2.
Enligt kontrakt den 8 och den 9 december 1919 med dåvarande arméförvaltningens
artilleridepartement förband sig Karlshamns mekaniska
verkstads aktiebolag att till kronan leverera viss ammunition. I kontraktet
föreskrevs, att bolaget skulle till artilleridepartementet avlämna säkerhet
för dels återgäldandet av erhållet förskott å likviden för leveransen,
7 956 kronor, dels fullgörandet av övriga bolaget enligt kontraktet åliggande
törbindelser intill ett ersättningsbelopp av 4 800 kronor. I anledning
härav iklädde sig direktören M. M. Goldschmidt, ingenjören A. A. Ahlström
och ingenjören C. A. H. Wettervik borgen för såväl förskottet soin
ersättningsbeloppet. Då bolaget icke inom föreskriven tid kunde fullgöra
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
sitt åtagande, träffade artilleridepartementet avtal med annan firma om
leveransen, varvid kostnaderna med 16 541 kronor 65 öre översteg det med
bolaget kontrakterade beloppet. Bolaget återbetalade därefter till artilleridepartementet
förskottet jämte ränta. Under år 1921 måste bolaget träda
i konkurs, varvid artilleridepartementet bevakade kronans fordran. Sedan
konkursen avslutats utan att bevakningen lett till någon utdelning,
begärde artilleridepartementet att Goldschmidt, Ahlström och Wettervik
såsom borgensmän skulle inbetala beloppet 4 800 kronor. Hos Kungl.
Maj:t anhöll borgensmännen i skrivelse den 6 april 1926 att, då de saknade
medel och ej hade möjlighet uppdriva sådana, av nåd bli befriade från erläggande
av borgensbeloppet. Enligt beslut den 24 mars 1927 fann Kungl.
Maj :t ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Genom lagakraftvunnen dom av Stockholms rådhusrätt den 2 april 1935
förpliktades borgensmännen, vilken bäst gälda gitte, att till kronan utgiva
nämnda belopp 4 800 kronor jämte 5 % årlig ränta från den 13 mars 1935
till dess betalning skedde.
Efter förslag i propositionerna 1947:56 och 1948:46 medgav riksdagen
(skr. 1947:119 och 1948:79) att Wetterviks respektive Ahlströms dödsbon
befriades från ifrågavarande skuld.
I en den 27 januari 1951 dagtecknad skrift anhåller ingenjören M. M.
Goldschmidt hos Kungl. Maj :t, att jämväl han av nåd måtte befrias från
skyldigheten att gälda ifrågavarande belopp om 4 800 kronor jämte ränta.
Goldschmidt framhåller därvid, bland annat, att han är i det närmaste
blind till följd av sockersjuka och invalid på grund av att en fot amputerats
samt att han i anledning härav är oförmögen till förvärvsarbete.
Arméförvaltningen (tygavdelningen) förklarar sig i utlåtande den 3
mars 1952 tillstyrka framställningen, varvid ämbetsverket åberopar ett av
advokatfiskalen vid försvarets civilförvaltning i ärendet avgivet yttrande.
I sitt yttrande anför advokatfiskalen bland annat följande. Av verkställd
utredning framgår, att sökandens ekonomi är svag samt att vid utmätningsförsök
några utmätningsbara tillgångar ej påträffats. Med hänsyn
härtill och då ansvaret för borgensförbindelsen numera åvilar Goldschmidt
ensam, tillstyrker advokatfiskalen bifall till framställningen.
Statskontoret förklarar i utlåtande den 3 maj 1952, att ämbetsverket
med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter icke vill motsätta
sig bifall till framställningen.
Föredraganden.
Sedan dödsboen efter Wettervik och Ahlström befriats från dem till
följd av rådhusrättens dom åvilande betalningsskyldighet, torde Goldschmidts
skuld på grund av samma dom ha minskats till en tredjedel av
nu ifrågavarande belopp.
Kungl. Maj:ls proposition nr 45.
5
Av utredningen får anses framgå att Goldschmidt, som nu är 68 år
gammal, har dålig ekonomi. Med hänsyn härtill och till hans ålder och
svaga hälsa anser jag mig i likhet med arméförvaltningen och statskontoret
böra tillstyrka, att Goldschmidt befrias från ifrågavarande skuld.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ingenjören M. M. Goldschmidt befrias från honom jämlikt
Stockholms rådhusrätts dom den 2 april 1935 åvilande
ersättningsskyldighet gentemot kronan.
3.
Rådhusrätten i Örebro förpliktade genom dom den 5 juni 1952, som
vunnit laga kraft, chauffören S. A. /. Ek att till kronan utgiva dels 26 909
kronor 38 öre jämte ränta, vilket belopp kronan utbetalat i skadestånd i
anledning av att Ek den 18 december 1944 under framförande av en kronan
tillhörig bil påkört och skadat stallkarlen L. E. Persson, dels ock ersättning
för rättegångskostnaderna med 251 kronor 50 öre.
De närmare omständigheterna vid olyckshändelsen var följande. Under
fullgörande av värnpliktstjänstgöring vid Västmanlands flygflottilj, där
Ek var kommenderad som bilförare, tog Ek och en annan värnpliktig
den 18 december 1944 olovligen en flottiljen tilldelad, kronan tillhörig
skåpbil. Med Ek som förare åkte de med bilen från Hässlö till Västerås,
där Ek på en gata påkörde Persson, vilken på cykel färdades i motsatt
riktning. Innan Ek körde på Persson, hade han företagit omkörning av
en annan cyklist, som färdades i samma riktning som Ek och som körde
en löshäst, varvid bilen kom ut på högra sidan av vägbanan. Efter omkörningen
fortsatte Ek med bilen en avsevärd sträcka å körbanans högra
sida och först omedelbart före sammanstötningen styrde han bilen åt
vänster. Persson färdades å sin vänstra sida av vägbanan. Bilen fördes
vid olyckstillfället med en hastighet, som avsevärt överskred den för tättbebyggt
område medgivna hastigheten för lastbilar. Vid sammanstötningen
åsamkades Persson bland annat svår kroppsskada, varjämte vissa smärre
skador uppstod på bilen.
Genom utslag den 27 februari 1945 förklarade regementskrigsrätten vid
Västmanlands flygflottilj Ek saker till ansvar för egenmäktigt förfarande
och oförstånd i tjänsten för att Ek i samråd med den andre värnpliktige
olovligen tagit och brukat bilen, varjämte krigsrätten hänvisade Ek för
fortsatt rannsakning till rådhusrätten i Västerås. Ek förpliktades vidare
att till kronan utgiva ersättning för skadorna å bilen.
Vid rådhusrätten i Västerås ställdes Ek därefter under åtal för att han
vid färden med bilen överskridit medgiven hastighet samt ådagalagt grov
vårdslöshet, varigenom lian vållat sammanstötningen. Rådhusrätten fann
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
i utslag den 19 april 1945 att Ek genom det sätt på vilket han fört bilen
gjort sig skyldig till grov vårdslöshet och vållat den Persson tillfogade
kroppsskadan samt dömde Ek för egenmäktigt förfarande, oförstånd i
tjänsten samt överskridande av medgiven hastighet vid förande av motorfordon
i förening med grov vårdslöshet och vållande till kroppsskada, som
avses i 14 kap. 12 § strafflagen, till två månaders fängelse. Rådhusrätten,
som vidare fann Ek ensam vållande till olyckan och följaktligen skyldig
att till Persson utgiva full ersättning för dennes skador, ålade Ek att i
ersättning till Persson utgiva för förstörd cykel 223 kronor och förstörda
kläder 50 kronor samt — för viss tid — sjukhusvård 123 kronor 75 öre,
förlorad arbetsförtjänst 550 kronor 68 öre samt sveda och värk 1 300 kronor
eller tillhopa 2 253 kronor 43 öre jämte ränta. Från det utdömda beloppet
skulle avdragas viss Persson tillkommande från försäkringsbolag utgående
ersättning för olycksfall i arbete. Persson förbehölls vidare rätt att
i särskild rättegång föra talan om ytterligare ersättning i angivna hänseenden.
Ek ålades slutligen att ersätta Persson rättegångskostnader å
målet med 284 kronor jämte protokollslösen ävensom att till kronan återgälda
vad av allmänna medel utgått för hörande av vittnen m. in.
Svea hovrätt, dit Ek och kronan såsom mellankommande part å Eks
sida fullföljde talan, fastställde genom utslag den 16 juli 1945, som vunnit
laga kraft, det slut rådhusrättens utslag i ansvarsfrågan innehöll samt fann
beträffande målet i övrigt ej skäl att göra ändring i överklagade utslaget.
Sedan försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen, med hänsyn
till kronans ansvarighet såsom ägare av bilen, till Persson utgivit skadestånd
enligt hovrättsutslaget samt därutöver viss ytterligare ersättning,
har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 januari 1949, den 22 juni 1950 och
den 16 mars 1951 medgivit att till Persson och dennes försäkringsgivare
ävensom till riksförsäkringsanstalten fick härutöver utbetalas livränta och
ersättning för förlorad arbetsförtjänst m. m. för tid intill den 31 december
1950 med i besluten närmare angivna belopp. Fram till den 2 april 1952
har kronan i anledning av ifrågavarande skadefall utbetalat tillhopa förenämnda
belopp 26 909 kronor 38 öre.
I en den 14 juni 1952 dagtecknad skrift anhåller Ek att av nåd bli
befriad från skyldigheten att jämlikt rådhusrättens i Örebro dom till
kronan utgiva nämnda belopp, 26 909 kronor 38 öre, jämte ränta och rättegångskostnader.
Till stöd för sin anhållan anför Ek bland annat följande:
Han har icke någon möjlighet att gälda sin stora skuld till kronan. Han
är född 1923 och gifte sig 1944. I äktenskapet finns tre barn, födda 1945,
1947 och 1948. Han är anställd såsom chaufför hos Aktiebolaget Svenska
Shell med exr veckolön av 149 kronor. Hustrun lider av kronisk ledgångsreumatism
och har icke något arbete utom hemmet. Hon har vid tre tillfällen
vårdats på lasarett för sin sjukdom. Makarna hyr en lägenhet om två
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
/
rum och kök, för vilken de betalar hyra med cirka 90 kronor i månaden.
Makarna saknar tillgångar utöver de lösören, som finns i boet.
Försvarets civilförvaltning och flygför vältning en anför — med överlämnande
av yttrande från chefen för Västmanlands flygflottilj — i gemensamt
utlåtande den 18 november 1952 i huvudsak följande. Polismyndigheten
i Örebro har verkställt utredning rörande Eks ekonomiska förhållanden.
Av utredningen framgår, bland annat, att Eks taxerade inkomst
under år 1951 utgjorde 7 010 kronor, att Ek i försäkringspremier och
sjukkasseavgifter betalar inemot 30 kronor i månaden samt att han, frånsett
ifrågavarande skadestånd, häftar i skuld med allenast ringa belopp.
— Ek har ådragit sig ersättningsskyldigheten genom brott, som förskyllt
frihetsstraff. Principiella skäl kan därför anses tala mot eftergift av kronans
fordran. Med hänsyn till Eks svaga ekonomiska ställning och omfattande
försörjningsplikt synes dock, därest Ek skall ha någon utsikt att
avbetala sin skuld inom rimlig tid och utan att familjens uppehälle alltför
mycket eftersättes, en avsevärd nedsättning av skadeståndsskyldigheten
böra medgivas. Ämbetsverken tillstyrker därför bifall till ansökningen
i så måtto, att de förordar att Ek, därest han inom lämplig tid, förslagsvis
tre år från erhållen del av Kungl. Maj:ts beslut i ärendet, betalar 1 000
kronor, befrias från vidare ersättningsskyldighet till kronan, såvitt nu är
i fråga.
Chefen för Västmanlands flygflottilj förklarar i sitt yttrande att, ur de
synpunkter han har att företräda, intet synes vara att erinra mot att Ek
medgives befrielse från ersättningsskyldigheten.
Statskontoret anför i utlåtande den 17 december 1952, att statskontoret
icke vill motsätta sig att Ek till viss del erhåller befrielse från den ådömda
ersättningsskyldigheten. Med hänsyn till skadeståndsbeloppets storlek och
de omständigheter, under vilka ersättningsskyldigheten uppkommit, är
emellertid ämbetsverket för sin del icke berett att förorda ett tillmötesgående
av ansökningen i den utsträckning myndigheterna föreslagit. Enligt
statskontorets uppfattning bör ansökningen så bifallas att Ek, därest
han successivt inbetalar 2 000 kronor inom fem år från det han erhållit
del av Kungl. Maj:ts beslut i ärendet, befrias från återstående betalningsskyldighet.
Föredraganden.
I likhet med de hörda myndigheterna finner jag att de omständigheter,
under vilka ersättningsskyldigheten uppkommit, är så allvarliga att fullständig
befrielse från betalningsskyldigheten icke bör komma i fråga. Med
hänsyn till Eks förhållandevis svaga ekonomi och betydande försörjningsplikt
synes det å andra sidan nästan helt uteslutet, att han skall
kunna gälda kronans stora regressfordran annat än till en långa del.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr U5.
Jag föreslår därför att Ek, därest han inom tid som det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma, inbetalar 1 500 kronor, befrias från vidare
ersättningsskyldighet till kronan i förevarande hänseende.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att chauffören S. A. I. Ek, därest han inom tid som Kungl.
Maj :t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar ett
belopp av 1 500 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet
till kronan på grund av rådhusrättens i Örebro
dom den 5 juni 1952.
Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, under
punkterna 1—3 hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. F. von Horn.
Kungl. Mnj:ts proposition nr 45.
9
Bilaga.
Förteckning över av Kungl. Maj :t under år 1952 avgjorda, helt eller delvis
bifallna ärenden angående befrielse från ersättningsskyldighet.
Sökande
Grund för ersätt- ningsskyldighet
Av domstol ut- dömt belopp
Kungl. Maj:ts beslut
Dag
Beslutets innebörd
1
2
3
4
5
Löjtnanten vid
trängen L. E. 0.
Bergström
Skada å en kronan
tillhörig bil
1 171 kr. 30
öre jämte
5 % ränta
15/2 52
Befrielse mot inbe- talning av 500 kr.
Värnpliktige S. 0.
Andersson
Skador å en av kro- nan disponerad
bil
162 kr. 41 öre
22/2 52
Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.
Värnpliktige M. J. B.
Johansson
Skadad och för- kommen materiel
1 457 kr. 32
öre
29/2 52
Befrielse mot inbe- talning av 150 kr.
Värnpliktige H. A.
Vidsäter
Skador å vissa for- don i följd av tra- fik med en kronan
tillhörig bil
3 463 kr.
18/4 52
Befrielse mot inbe- talning av 200 kr.
Flaggunderofficeren
vid flottan E. H.
Wirbrand och
maskinmästaren
vid Göta ingenjör- kår S. G. Johnsson
Skador på viss mate- riel
891 kr. jämte
5 % ränta
6/6 52
Befrielse mot inbe- talning av 200 kr.
Värnpliktige T. E.
Olaussen
Skador å en kronan
tillhörig bil m. m.
1 981 kr. 79
öre jämte
5 % ränta
4/7 52
Befrielse mot inbe- talning av 300 kr.
Värnpliktige E.
Ottenby
Skador å vissa bil- motorer m. m.
3 259 kr. 90
öre
»
Befrielse mot inbe- talning av 500 kr.
Värnpliktige E. W.
Olsson
Förkommen inten- denturmateriel
m. m.
2 666 kr. 12
öre
11/7 52
Hel befrielse
2—141 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953.
1 samt.
Nr 45.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående försäljning av en fastighet i Västerbottens län. a1 i texten
- SU 1953:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan. s. 5 i texten