Sök i Ratio Lex

Angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m

1953-02-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:47, Angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till stödlån

till jordbrukare, m. m.; given Stockholms slott den

6 februari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med hänsyn till föreliggande lånebehov föreslås i propositionen, att — utöver

de medel som ställts till förfogande enligt beslut av föregående års

riksdag — ett anslag av 30 miljoner kronor skall anvisas till stödlån åt jordbrukare,

som år 1952 tillfogats skördeskador på grund av ogynnsam väderlek.

Vidare torde 5 miljoner kronor av de medel, som avsetts för den prisreglerande

verksamheten på jordbrukets område, tagas i anspråk för bidrag

utan återbetalningsskyldighet till särskilt hårt drabbade jordbrukare.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 47.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

februari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om anslag till

stödlån till jordbrukare, m. m. samt anför därvid följande.

Med anledning av de skador, som uppstått på 1950 och 1951 års skördar, anvisades

under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till

jordbrukare dels ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51, dels ock ett investeringsanslag av

20 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52.

Efter förslag i propositionen nr 253/1952 medgav föregående års riksdag,

att nämnda två investeringsanslag fick enligt i huvudsak de grunder, som

förordats i propositionen, tagas i anspråk för utlämnande av stödlån med anledning

av 1952 års skördeskador (jordbr.utsk. uti. nr 58; r.skr. nr 448). Bestämmelser

rörande sistnämnda låneverksamhet har meddelats i kungörelsen

den 19 december 1952 (nr 764) om stödlån till jordbrukare.

I skrivelse den 22 januari 1953 gjorde lantbruksstgrelsen framställning om

anvisande av ytterligare medel till stödlån åt jordbrukare på grund av fjolårets

skördeskador. Styrelsen upplyste därvid, att av de till Stödlån till jordbrukare

anvisade anslagen om sammanlagt 23 000 000 kronor ett belopp av

3 522 190 kronor tagits i anspråk för utlämnande av lån i anledning av 1950

och 1951 års skördeskador. Den odisponerade behållningen å anslagen utgjorde

således 19 477 810 kronor. Vidare förmälde styrelsen, att -— enligt

uppgifter från lantbruksnämnderna — antalet före ansökningstidens utgång

den 15 januari 1953 ingivna ansökningar om stödlån på grund av 1952 års

skördeskador uppgick till omkring 19 800, innefattande begäran om lån med

sammanlagt cirka 55 000 000 kronor. Med ledning av kompletterande upplysningar

från nämnderna beräknade styrelsen dock, att ett belopp av cirka

51 500 000 kronor skulle vara tillräckligt för att tillgodose lånebehovet. Då

endast omkring 19 500 000 kronor stod till förfogande för ifrågavarande ändamål,

skulle alltså enligt styrelsens mening erfordras ett anslag av ytter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

3

ligare cirka 32 000 000 kronor. Styrelsen framhöll emellertid, att en säker

beräkning av medelsbehovet då icke var möjlig, och förklarade sig därför

ha för avsikt att, så snart mera tillförlitliga uppgifter blev tillgängliga, överlämna

desamma till Kungl. Maj :t.

Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 4 februari 1953 meddelat,

att lantbruksnämndernas prövning av ansökningarna om stödlån fortskridit

så långt, att en någorlunda säker uppskattning av medelsbehovet kan

äga rum. I anslutning härtill upplyser styrelsen, att behovet av stödlån enligt

förnyade uppgifter från nämnderna uppgår till i runt tal 47 400 000

kronor. Härav belöper cirka 30 200 000 kronor på ansökningar, som slutligt

prövats av nämnderna, medan återstoden eller omkring 17 200 000 kronor

hänför sig till ansökningar, vilka ännu endast preliminärt behandlats.

Såsom styrelsen tidigare meddelat står endast cirka 19 500 000 kronor till

förfogande för låneverksamheten. Styrelsen beräknar därför, att det ytterligare

medelsbehovet — med utgångspunkt från nu angivna förhållanden

— uppgår till omkring 27 900 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen påpekar emellertid vidare, att nämndernas prövning

av låneansökningarna i en del fall resulterat i att nämnderna beslutat avslå

desamma helt eller delvis. I den mån sådana beslut efter anförda besvär

kommer att ändras, uppstår ett ökat medelsbehov. Med hänsyn härtill ävensom

till att vissa för sent inkomna ansökningar alltjämt kan komma att

upptagas till prövning, anser styrelsen sig icke kunna uppskatta det samlade

behovet av ytterligare medel till lägre belopp än 30 000 000 kronor. Styrelsen

hemställer därför om anvisande av detta belopp.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla, att statens jordbruksnämnd

i skrivelse den 19 december 1952 redogjort för en genom nämndens försorg

verkställd utredning rörande omfattningen av skadorna på föregående års

skörd. Utredningen bygger på en av statistiska centralbyrån företagen specialbearbetning

av skörderapporterna för den 15 oktober 1952 samt vissa

från hushållningssällskapen, Svenska sockerfabriksaktiebolaget samt Riksförbundet

lin och hampa inhämtade uppgifter. Som sammanfattning av utredningens

resultat anför nämnden i sin skrivelse, att höstsäden och vallväxterna

i många län lämnat ett så gott utbyte, att detta helt kompenserat

de skador som uppstått på vårgrödorna. I andra län åter har skadorna icke

fullt uppvägts av det bättre utbytet av höstsäd och vallar. I sistnämnda län

utgör avvikelsen från normalskörd totalt sett högst omkring 75 000 000

kronor. Lägges härtill intäktsbortfallet för sockerbetor samt lin och hampa

m. m., kan för jordbruket i dess helhet beräknas föreligga en avvikelse om

högst cirka 100 000 000 kronor. Enligt nämndens mening är skördeskadorna

ringa i förhållande till jordbrukets totala intäkter. Samtidigt understryker

nämnden dock, att enskilda jordbrukare i många fall lidit betydande förluster.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse vidare redogjort för vissa åtgärder,

som vidtagits för att mildra skördeskadornas verkningar. Härom anför

nämnden i huvudsak följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

Viktigast av åtgärderna är den tillfälliga ändring, som företagits beträffande

kvalitetsfordringarna för brödsäd. Ändringen innebär, att den lägsta

tillåtna mältningsgraden för vete har höjts från 5 till 15 procent, varjämte

rymdviktsskalan för vårvete påbyggts nedåt. Detta medför, att Svenska

spannmålsaktiebolaget och spannmålshandeln kommer att inköpa sådan

brödsäd, som under normala år icke inlöses. Åtgärder har även vidtagits för

att säkerställa behovet av vårutsäde för år 1953, särskilt i Norrland. I

fråga om stödåtgärder för hampodlingen och hampberedningsverken, som

råkat i ett katastrofalt läge, kommer nämnden att senare avge förslag. Hittills

har emellertid frågan om utsäde för 1953 års hampodling kunnat lösas.

Jag torde slutligen få anmäla, att statens jordbruksnämnd i skrivelse den

27 januari 1953 hemställt, att till av skördeskador hårt drabbade jordbrukare

skall, utöver stödlån, få utbetalas särskilda bidrag utan återbetalningsskyldighet.

För sådant ändamål föreslås skola användas 5 000 000 kronor av besparingar

å pristilläggen för fläsk under år 1952 samt av medel, som influtit

i form av införselavgifter på ost.

Till grund för framställningen ligger ett vid överläggningar mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation framkommet förslag,

som nämnden för sin del ansett sig kunna biträda. I fråga om dessa överläggningar

och de därvid framförda synpunkterna anför nämnden i sin

skrivelse huvudsakligen följande.

Vid överläggningar den 29 november 1952 mellan jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation diskuterades frågan om ytterligare stödåtgärder

i anledning av skördeskadorna. Nämnden och delegationen enades

därvid om att uppskjuta frågan, till dess propositionen nr 253/1952 angående

utlämnande av stödlån till jordbrukare behandlats av riksdagen samt

behovet av ytterligare åtgärder och dessas lämpliga utformning bättre kunde

överblickas. Sedan riksdagen bifallit propositionen har förnyade överläggningar

mellan nämnden och förhandlingsdelegationen ägt ruin den 23

januari 1953. Vid dessa var man ense om att det omedelbara hjälpbehovet

i stor omfattning borde kunna tillgodoses genom stödlånen. Emellertid framhölls,

att det i ett ej obetydligt antal fall vore angeläget att kombinera lån

med bidrag utan återbetalningsskyldighet. Som exempel på sådana fall angavs,

att en jordbrukare råkat i en prekär situation till följd av särskilt

svåra skördeskador under år 1952 eller på grund av att han haft en svag

skörd även under närmast föregående år. Man åberopade också, att hjälpbehovet

ofta vore stort, där den som drabbades av skadan nyligen tillträtt sitt

jordbruk eller vore arrendator. I sådana fall som nu nämnts vore otvivelaktigt

någon hjälp utöver stödlånen påkallad.

Å andra sidan rådde enighet om att jordbrukarna med hänsyn till reglerna

för den allmänna prissättningen och utfallet av jordbrukskalkylen icke

borde ställa ytterligare anspråk på staten. De bidrag, som enligt vad förut

sagts skulle utgå utöver stödlånen, borde därför finansieras med medel, som

jordbrukarna redan erhållit för innevarande regleringsår. Härigenom finge

bidragen formen av en intern utjämning inom jordbruket. För utbetalande

av bidrag syntes kunna disponeras omkring 5 000 000 kronor. Av detta belopp

utgjorde 3 400 000 kronor uppkomna besparingar på de under 1952 beslutade

pristilläggen för fläsk, vilka besparingar enligt riksdagens beslut tillkomme

jordbruket. Återstoden eller 1 600 000 kronor utgjordes av medel, som influtit

vid upptagande av införselavgift på ost och som enligt Kungl. Maj :ts beslut

tillförts Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för att av föreningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 47. 5

användas till prisreglerande åtgärder beträffande mjölk och mejeriprodukter.

Förslaget innebär vidare, att bidrag skall kunna utgå endast till den, som

ansökt om stödlån. Ansökan om bidrag skall ingivas till vederbörande lantbruksnämnd,

som efter prövning äger utbetala bidraget. De närmare riktlinjerna

för förfarandet avses skola utformas gemensamt av lantbruksstyrelsen,

jordbruksnämnden och tre representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation.

För den händelse man därvid icke kan finna något system,

som automatiskt garanterar att de för ändamålet tillgängliga medlen icke

överskrides, skall ansökningarna granskas centralt. Sådan granskning skall

ske i samråd mellan nyssnämnda myndigheter och representanter.

Lantbruksnämnds beslut i bidragsärende bör i vanlig ordning få överklagas

hos lantbruksstyrelsen. Med hänsyn till att bidragen enligt förslaget skall

utgå av medel, som redan står till jordbrukets förfogande, är det emellertid

enligt jordbruksnämnden lämpligt, att lantbruksstyrelsens beslut blir

slutgiltigt. Härför fordras en föreskrift av Kungl. Maj :t, att dylikt beslut ej

får överklagas.

Departementschefen.

Frågan om statligt stöd åt de jordbrukare, som år 1952 tillfogats skördeskador

på grund av ogynnsam väderlek, underställdes genom propositionen

nr 253/1952 riksdagens prövning. Enligt riksdagens beslut, som i huvudsak

innebar bifall till propositionen, kan nämnda jordbrukare under vissa förutsättningar

erhålla stödlån av statsmedel. Låneverksamheten skall enligt

beslutet finansieras genom anlitande av de odisponerade medlen av två investeringsanslag,

som riksdagen tidigare anvisat till stödlån i anledning av

skördeskador under åren 1950 och 1951. Angivna medel, som i propositionen

beräknades till omkring 19 770 000 kronor, har sedermera visat sig

uppgå till cirka 19 500 000 kronor. Med hänsyn till svårigheten att med tillförlitlighet

beräkna medelsbchovet förutsattes, att ytterligare medel framdeles

kunde komma att erfordras.

Enligt vad lantbruksstyrelsen upplyst i sin skrivelse den 4 februari 1953

representerar de hittills ingivna låneansökningar, som redan bifallits eller

preliminärt ansetts kunna bifallas, ett sammanlagt lånebelopp av icke mindre

än — i runt tal — 47 400 000 kronor. Såsom styrelsen anfört erfordras

emellertid härutöver vissa medel för att tillgodose sådana lånesökande, vilkas

ansökningar avslagits av lantbruksnämnderna men efter besvär kan

komma att helt eller delvis bifallas. Hänsyn bör tillika tagas till att även sådan

låneansökningar, som ingivits efter ansökningstidens utgång, i viss utsträckning

torde komma att upptagas till prövning. På grund härav tillstyrker

jag lantbruksstyrelsens förslag, att för utlämnande av stödlån skall anvisas

ett anslag av ytterligare 30 000 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd samt benämnas

Stödlån till jordbrukare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 47.

Vid anmälan av propositionen nr 253/1952 framhöll jag, bland annat,

att förslaget om stödiån framlades i syfte att skapa möjlighet för omedelbar

hjälp till de jordbrukare, som var i trängande behov därav. Jag förklarade

mig emellertid ha för avsikt att — sedan statens jordbruksnämnd

avslutat en pågående utredning av skördeskadornas omfattning och natur-—

på nytt upptaga frågan om bistånd åt de skadelidande och därvid överväga,

huruvida ytterligare hjälpåtgärder kunde anses behövliga. Samtidigt meddelade

jag, att förslag skulle framläggas om viss befrielse för skadelidande

jordbrukare från skyldighet att göra insättning å investeringskonto för skog.

Riksdagen hade icke något att erinra mot dessa uttalanden.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har jordbruksnämnden

nu slutfört sin utredning angående fjolårets skördeskador samt underställt

ärendet Kungl. Maj :ts prövning. Utredningen ger å ena sidan vid handen,

att skadorna totalt sett icke varit av den omfattning, som kunnat befaras,

men utvisar å andra sidan, att de inom vissa bygder varit av mycket

allvarlig karaktär och medfört betydande avbräck för de enskilda jordbrukarna.

Vid sidan av stödlånen har därför vissa åtgärder vidtagits för att

avhjälpa eller lindra de svårigheter, som uppkommit för sådana jordbrukare.

Sålunda har genom kungörelsen nr 765/1952 jordbrukare, som ansökt

om stödlån och vid preliminär prövning befunnits fylla villkoren för

sådant lån, befriats från skyldigheten att göra insättning å investeringskonto

för skog, såvitt avser beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd

i första instans verkställes år 1953. Sådan befrielse äger dock icke

rum, därest det belopp, som skall insättas på kontot, avsevärt överstiger beloppet

av det stödlån, som anses böra komma i fråga. Det kan även anmärkas,

att genom kungörelsen nr 4/1953 generell befrielse från insättningsskyldighet,

avseende nyssnämnda beskattningsår, meddelats för belopp, som

icke överstiger 2 000 kronor. Därjämte har som förut nämnts viss sänkning

av kvalitetsfordringarna vid inlösen av brödsäd ägt rum ävensom åtgärder

vidtagits för att säkerställa tillgången på utsäde för det kommande vårbruket,

särskilt såvitt angår Norrland.

Genom nu angivna ingripanden har verkningarna av fjolårets skördeskador

i viss mån mildrats. Det förhåller sig emellertid otvivelaktigt så, att

många jordbrukares ekonomiska ställning på grund av skadorna försämrats

i sådan omfattning, att det icke räcker med de redan vidtagna hjälpåtgärderna

utan ytterligare sådana är påkallade. Enligt jordbruksnämndens

förslag bör för dylika fall möjlighet öppnas att komplettera stödlånen

med särskilda bidrag utan återbetalningsskyldighet. Av vad i ärendet förekommit

framgår, att det vid överläggningar i frågan mellan nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation rått enighet om att de bidrag, som sålunda

anses böra komma i fråga, icke bör bestridas genom nya statsanslag.

I stället har man föreslagit, att för ändamålet skall användas vissa medel,

som jordbrukarna inom jordbrukskalkylens ram redan erhållit men som

ej tagits i anspråk. Vad sålunda föreslagits, kan jag biträda. Därest riksdagen

icke har något att erinra däremot, torde således ett belopp av sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

manlagt 5 000 000 kronor — därav 3 400 000 kronor av besparingar, som

uppstått på de för år 1952 beslutade pristilläggen för fläsk, och 1 600 000

kronor av medel, som influtit i form av införselavgift på ost — få disponeras

för utlämnande av bidrag enligt i huvudsak de grunder jordbruksnämnden

angivit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Stödlån till jordbrukare å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 under kapitalbudgeten, fonden

för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

537135. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:64 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m., jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. JoU 1953:4 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten