Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Sveriges geologiska undersökning

1953-02-06 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:54, Angående anslag till Sveriges geologiska undersökning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Sveriges geologiska undersökning; given Stockholms

slott den 6 februari 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen redovisas ett av 1950 års geologiutredning framlagt betänkande

rörande Sveriges geologiska undersöknings arbetsuppgifter och organisation.

Några mera genomgripande förändringar i fråga om verksamhetens

inriktning eller geologiska undersökningens organisation ifrågasättes

ej. Takten i kartarbetet bör dock ökas och viss intensifiering föreslås

beträffande malmletningen. Vikten av hydrogeologiska undersökningar

framhålles även. Ett antal tjänster, som hittills avlönats från sakanslag,

föreslås överförda till geologiska undersökningens avlöningsanslag. För

inköp av instrument och maskiner äskas ett särskilt anslag av 100 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 54.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson,

fråga om anslag till Sveriges geologiska undersökning och anför därvid följande.

I årets s t a t s v er k sp rop osi t i on har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna

dels (X ht s. 21) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar ett förslagsanslag

av 950 000 kronor, till Omkostnader ett förslagsanslag av 300 000

kronor samt såsom reservationsanslag till Utrustning 50 000 kronor, Malmletning

800 000 kronor och Inventering av torvmossar 46 000 kronor, dels

(Bil. 31, p. 1) till Nybyggnad i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

ett investeringsanslag av 250 000 kronor. Sedan beredningen av ärendet

nu avslutats, torde jag ånyo få anmäla frågan. I.

I. INLEDNING.

Sveriges geologiska undersökning tillkom år 1858. Undersökningen skall

enligt instruktionen, med iakttagande av vetenskapens fordringar och med

särskilt avseende å berg- och jordarternas betydelse i ekonomiskt hänseende,

inhämta tillförlitlig kännedom om landets geologiska beskaffenhet.

Vid fullgörandet av denna uppgift tillkommer det undersökningen bl. a.

att verkställa bergarts- och jordarts-kartering, att uppsöka och undersöka

förekomster av malmer och andra tekniskt användbara mineral,

bergarter och jordarter ävensom att företaga undersökningar i agrogeologiska

och geotekniska syften samt över de fossilförande formationernas

stratigrafi och paleontologi.

Undersökningen har vidare till uppgift att tillhandagå statsinstitutioner

med praktiskt-geologiska utredningar samt att besvara förfrågningar från

allmänheten i ämnen, som berör undersökningens verksamhetsområde.

Resultaten av sin verksamhet skall undersökningen göra tillgängliga för

allmänheten dels genom geologiska kartor med tillhörande beskrivningar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 54.

3

dels genom avhandlingar och uppsatser, som behandlar såväl ur praktisk

synpunkt viktiga som rent vetenskapliga specialfrågor, dels genom att i ett

offentligt museum sammanföra och ordna föremål, belysande företrädesvis

Sveriges geologi, såväl den allmänna som den tillämpade.

Alltsedan början av 1900-talet har geologiska undersökningens verksamhet

bedrivits efter i stort sett oförändrade principer och verkets organisation

har under samma tid i huvudsak bibehållit sin ursprungliga struktur.

Sveriges geologiska undersökning framhöll i skrivelse den 14 mars 1950,

att den allmänna upprustning av den naturvetenskapliga och tekniska

forskningen, som ägt rum under 1940-talet, gått verket förbi På senare år

hade svårigheter börjat framträda med avseende på genomförandet av

vissa viktiga arbetsuppgifter. En utredning borde därför verkställas rörande

undersökningens uppgifter samt organisations- och personalfrågor.

Med stöd av Kungl. Majrts hemyndiganden den 28 april 1950 och den

1 juni 1951 tillkallades särskilda utredningsmän1, 1950 års geologiutredning.

I direktiven framhölls bl. a., att i första hand geologiska undersökningens

olika arbetsuppgifter borde granskas. Vid bedömningen av uppgifternas

angelägenhetsgrad och omfattning borde utredningen taga i sikte

att åstadkomma större effektivitet och ökat utbyte av verksamheten utan

någon mera betydande ökning av organisationens ram.

Utredningen har den 19 augusti 1952 avgivit sitt betänkande, vilket därefter

varit föremål för remissbehandling. Utlåtanden över betänkandet har

avgivits av byggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, direktionen för statens

geotekniska institut, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,

statens sakrevision, rikets allmänna kartverk, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, kommerskollegium, Sveriges

geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

statens bränslekommission, statens handels- och industrikommission,

kanslern för rikets universitet — som bifogat yttranden av de matematisknaturvetenskapliga

sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt

den matematisik-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola

— överstyrelsen för de tekniska högskolorna — som överlämnat yttranden

av kollegienämndema vid de tekniska högskolorna — föreståndaren för

naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning, statens skogsforskningsinstitut,

lärarrådet vid skogshögskolan, styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök, ingenjörsvetenskapsakademien, jernkontoret

— vilket som eget utlåtande åberopat bifogat yttrande av Svenska

gruvföreningen — länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens

län, Aktiebolaget Statsgruvor samt Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.

1

1 F. d. landshövdingen V. G. Lundvik, ordf., direktören E. J. Bengtson, f. d. överdirektören

P. A. Geijer, överdirektören N. H. Magnusson, kaptenen A. F. Mannerskantz och

t. f. byråchefen B. M. von Willebrand.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 54.

II. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNINGS ARBETSUPPGIFTER.

Kartverksamheten.

Utredningen.

De av geologiska undersökningen utgivna kombinerade berg- och jordartskartorna

är sammanförda i följande serier:

191 blad i skalan 1 : 50 000 över större delen av södra och mellersta Sverige

(ser1. Aa),

lo »i skalan 1 : 200 000 över delar av Jönköpings, Kronobergs, Hallands

och Älvsborgs län (ser. Ab),

8 » i skalan 1 : 100 000 över Bohuslän och delar av Kalmar län

(ser. Ac).

Den till varje kartblad hörande beskrivningen, numera omfattande 100—

200 sidor, innehåller redogörelser för det karterade områdets allmänna

geologiska byggnad och de inom området uppträdande berg- och jordarternas

beskaffenhet och bildningssätt samt deras praktiska användning.

För den del av landet som ligger norr om den s. k. Norrlandsgränsen (en

linje norra Dalsland—Filipstad—Falun—Gävle) utges särskilda berggrundsoch

jordartskartor med län eller större del av län som enhet i skalor från

1 : 200 000 till 1 : 400 000.

För vissa områden med högt jordvärde har en särskild kartserie i skalan

1 : 20 000 med mera differentierad jordartskartering börjat utges. Denna

serie, varav hittills tryckts fyra blad, omfattar agrogeologiska kartor över

sydvästra Skåne.

Utgivningen av de geologiska kartbladen har fortgått med väsentligt

olika hastighet under skilda tidsperioder och fördelar sig enligt följande: 8

Ser. Aa

Ab

Ac

1 : 50 000

1 : 200 000

1 :100 000

1862—1869

32

—

—

1870—1879

39

5

—

1880—1889

36

7

—

1890—1899

7

3

—

1900—1909

22

—

8

1910—1919

9

—

—

1920—1929

24

—

—

1930—1939

12

—

•—•

1940—1949

9

.—

—

1950—1951

1

—

—

Summa

191

15

8 = 214

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr hi.

5

Nedgången under de båda senaste årtiondena, då i medeltal endast ett

blad per år utkommit, har samband dels med den nedsättning av de årliga

anslagen till fältarbeten, som geologiska undersökningen fått vidkännas

från början av 1930-talet, dels därmed att personal och medel tagits i anspråk

för utarbetande av geologiska länskartor och för upprättande av

speciella agrogeologiska kartblad över sydvästra Skåne.

Ledningen av rekognosceringen för ett kartblad och utarbetandet av tillhörande

beskrivning är vanligen uppdelad på två statsgeologer eller geologer,

av vilka den ene ansvarar för berggrunden och den andre för jordarterna.

För rekognosceringsarbetena i fält har som biträden åt geologerna

under sommarmånaderna anställts s. k. extrageologer, vanligen studenter

eller lärare, vilka, efter en särskild instruktionskurs, under vederbörande

geologs ledning och övervakning utför detaljkartering i fält. De statsgeologer

eller geologer, som leder karteringen, utför numera personligen

endast en mycket ringa del av själva rekognosceringen.

Det genomsnittliga antalet arbetsmånader per blad för de 10 sedan år

1937 färdigrekognoscerade kartbladen har varit 27,6, vilken siffra torde

vara representativ för nu rådande arbetstakt. Hela kostnaden för fältarbeten

till ett geologiskt kartblad — ersättning till extrageologer, kostnader

för ledning och övervakning m. m. — beräknas numera till ca 50 000

kronor.

Utredningen framhåller för egen del, att den gillar den huvudplan enligt

vilken kartarbetet nu bedrives. Nedanför Norrlandsgränsen bör alltså arbetet

fortsättas med kombinerade berggrunds- och jordartskartor i skalan

1 : 50 000. Geologiska undersökningen bör också fortsätta med att ersätta

de i mindre skalor upprättade bladen över störa områden i landets sydligare

del med blad i skalan 1 : 50 000. I vilken ordningsföljd utgångna blad skall

ersättas med nya får avgöras av ämbetsverket.

Den agrogeologiska kartserien bör i första hand fortsättas i de delar, där

rekognoscering redan skett. Därefter bör serien fullföljas enligt redan uppgjord

plan i den takt, hänsynen till annat arbete medger.

Norr om Norrlandsgränsen bör karteringen för län eller större del av

län fullföljas med utgivning av särskilda berggrunds- och jordartskartor i

skalor från 1 :200 000 till 1 : 400 000. Önskemål har framförts om att

endast skalan 1 : 200 000 skall begagnas; denna skala tillämpas för de topografiska

kartbladen över norra Sverige. Detta skulle emellertid väsentligt

öka tryckningskostnaderna, varför det bör närmare övervägas, om önskemålet

är av den vikt att det bör tillgodoses. Inom jämförelsevis begränsade

områden — vissa delar av det uppodlade kustlandet, vissa älvdalar

m. m. — bör kartor i skalan 1 : 50 000 utarbetas.

Vissa synpunkter i fråga om tekniska rationaliseringsåtgärder för kartarbetet

har framlagts. Utredningen anser, att det bör ankomma på verkets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

ledning och de för kartarbetet närmast ansvariga att med tillvaratagande

av alla tekniska rationaliseringsmöjligheter organisera arbetet på möjligast

ändamålsenliga samt kostnads- och tidsbesparande sätt. I sådant hänseende

har bl. a. den anordningen redan träffats, att kartarbetet i skalan 1 : 50 000

i viss utsträckning ställts under enhetlig ledning. Härigenom har större

likformighet i kartläggningsprinciperna för de olika kartbladen vunnits.

Takten för kartarbetet är enligt utredningens mening otillfredsställande.

Vad angår södra Sverige bör minst två blad i skalan 1 : 50 000 medhinnas

för år. För länskartorna norr om Norrlandsgränsen bör arbetet vara fullföljt

i fråga om jordartskartorna inom ca 25 år och i fråga om berggrundskartorna

inom något längre tidrymd. Den nuvarande organisationen anses

med viss förstärkning kunna göra det möjligt att hålla denna takt för

kartutgivningen. Om i framtiden andra metoder för kartarbetena skulle

komma till användning, varigenom ökad kapacitet skulle vinnas, är det

önskvärt att detta ej resulterar i att anslagsmedlen beskärs utan i stället

utgivningstakten ökas.

Tryckningskostnaderna uppgick för det senast tryckta bladet i skalan

1 : 50 000 med beskrivning till 16 600 kronor. Sådana kartblad trycks numera

som regel i en upplaga av 1 200 exemplar; vissa blad, som kan väntas

röna större efterfrågan, trycks i 2 000 exemplar. Priset för kartblad i

serierna Aa, Ab och Ac med beskrivning utgör f. n. 10 kronor. Utredningen

föreslår, att priset på kartorna höjes. Utöver den på ett blad belöpande

reproduktionskostnaden bör åtminstone någon del av övriga kostnader för

bladets utarbetande täckas av priset. I samband med en höjning av priserna

å kartbladen (inklusive länskartorna) bör en prishöjning även vidtagas å

övriga av geologiska undersökningen utgivna publikationer. Kartupplagorna

föreslås ökade till åtminstone 2 000 exemplar, varav lägst 1 500 med

beskrivningar.

Yttranden.

Föreståndaren för riksmuseets mineralogiska avdelning understryker

vikten av att ett geologiskt kartverk över Sverige utarbetas på kortast

möjliga tid. Ett sådant verk i skalan 1 : 400 000 borde vara möjligt att få

färdigt inom begränsad tid och skulle bli av stor betydelse; det skulle också

lättare kunna hållas modernt än ett verk i stor skala.

Beträffande karteringen norr om Norrlandsgränsen avstyrker skogsstyrelsen

för skogsbrukets vidkommande, att kartorna utföres i mindre skala

än 1 : 200 000. Den för skogsbrukets behov mest angelägna kartan, jordartskartan,

skulle i skalan 1 : 400 000 förlora det mesta av sin användbarhet.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruks för sök ifrågasätter,

om skalan 1 : 250 000 på jordartskartorna för norrlandslänen tillräckligt

tillgodoser kraven på överskådlighet och detaljrikedom. Lantbruksstyrelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

7

anför, att för de större jordbruksbygderna norr om Norrlandsgränsen behovet

av jordartskartor i skalan 1 : 50 000 icke är mindre än söder om denna

gräns. Kartorna är bl. a. av betydelse vid uppgörandet av regionplaner

i samband med jordbrukets rationalisering. Länsstyrelsen i Västerbottens

län och Svenska gruvföreningen anser skalan 1 : 50 000 erforderlig i fråga

om malmfältsområdena. Innan en sådan kartläggning hinner genomföras,

bör — framhåller föreningen — översiktskartor finnas tillgängliga i skalan

1 : 200 000. Ehuru tryckningskostnaderna därvid blir högre än vid användning

av mindre skala, är fördelarna av att ha geologiska och topografiska

kartor i samma skala så påtagliga, att någon tvekan ej bör råda Sistnämnda

synpunkt har även framhållits av kommerskollegium.

Gruvföreningen har vidare förordat, att en karta i skalan 1 : 200 000

snarast färdigställes över mellersta Sveriges bergslag. Lantbruksstyrelsen

tillstyrker en utvidgning av den agrogeologiska karteringen. Skogshögskolans

lärarråd framför önskemål om att detaljerade specialkartor — motsvarande

vad som gjorts över vissa jordbruksegendomar — utföres över några

typiska smärre skogsområden i olika delar av landet. Skogsstyrelsen förordar,

att jordartskartorna kompletteras med nederbördsområden och nivåkurvor.

Direktionen för statens geotekniska institut anser önskvärt, att

fylligare uppgifter om de undre jordlagren lämnas i beskrivningarna till

kartbladen.

Behovet av en snabbare takt i kartarbetet har understrukits i flera yttranden.

Möjligheterna till rationalisering genom användande av nya metoder

har betonats av bl. a. rikets allmänna kartverk. Föreståndaren för naturhistoriska

riksmuseets mineralogiska avdelning föreslår i rationaliseringssyfte

inrättandet av en särskild experimentavdelning, som kan kartera

lämpliga områden flera gånger enligt olika metoder.

Vad beträffar prissättningen å kartorna ansluter sig länsstyrelsen i Gotlands

län till ett uttalande av hushållningssällskapet i länet, att priset bör grundas

endast på de egentliga framställningskostnaderna. Själva karteringsarbetet

är en allmän angelägenhet, som helt bör gäldas av det allmänna. Styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök avstyrker också en höjning

av kartpriserna. Statskontoret däremot anser att frågan om en höjning

av priset på kartor m. m. bör beaktas. Ämbetsverket framhåller, att myndigheter

med likartade uppgifter bör tillämpa enhetliga grunder vid prissättningen

av publikationstryck, och ifrågasätter en gemensam översyn av

priserna å de publikationer, som utges av bl. a. geologiska undersökningen,

rikets allmänna kartverk och sjökarteverket. Som exempel anföres, att

priset på sjökort avvägts så, att det motsvarar tryckningskostnaderna ökade

med 15 procent.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts proposition nr 54.

Malmletning. Borrningar efter salt och olja.

Utredningen.

För malmletning och förberedande gruvarbeten har under senare

år disponerats en statsgeolog, en avdelningschef för gruvarbetena (gruvingenjör),

en e. o. statsgeolog och en geofysiker samt med avlöning från

sakanslag två geologer, ett växlande antal lägre tjänstemän med geologutbildning

ävensom en stab av blockletare, geofysiska observatörer, diamantbergborrare

och gruvpersonal. Malmletningen är fortfarande huvudsakligen

inriktad på sökandet efter sådana malmer, vilka är kända i en för

landets egna behov otillräcklig omfattning, framförallt kopparmalm. Däremot

har arbetet i regel icke inriktats, på nyfynd av järnmalmer. När det

gäller statsgruvefält, där staten ensam förbehållit sig rätten till inmutning,

försiggår dock såsom konsekvens av detta förhållande även ett systematiskt

sökande efter järnmalm och närmare undersökning av tidigare

funna malmer.

Med hänsyn till beredskapsintressen och statens behov av kännedom om

befintliga fyndigheter har i frågor angående malmletning samråd ofta ägt

rum mellan geologiska undersökningen och riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap samt handels- och industrikommissionen.

Utredningen framhåller att malmletningsverksamheten tillgodoser ett

icke minst ur handelspolitisk och beredskapssynpunkt synnerligen betydelsefullt

statsintresse. Sedan de mera översiktliga rekognosceringarna inom

övre Norrland avslutats, kommer åtskilliga områden att påfordra omfattande

detaljundersökningar. Förbättringar i mätmetodiken torde föranleda

omprövning av vid tidigare arbeten erhållna indikationer. I landet i övrigt

är visserligen stora områden redan utmålslagda och undersökta av enskilda.

I fråga om vissa från beredskapssynpunkt viktiga malmer — vilka på grund

av begränsade förekomster eller låga halter icke kan tänkas locka enskilda

till de omfattande grundläggande arbeten, som i dylika fall måste föregå

en prospektering — kan dock en malmletning i geologiska undersökningens

regi vara motiverad. Även eljest kan en av verket bedriven malmletning i

inventeringssyfte anses befogad i åtskilliga landsdelar utanför Norrland,

inom vilka det icke är uteslutet att värdefulla malmfyndigheter ännu ligger

ouppdagade.

För genomförandet av nu angivna malmletningsprogram kräves icke

någon mera väsentlig utökning av geologiska undersökningens nuvarande

organisation för dylika arbeten. Det är emellertid enligt utredningens mening

av vikt, att nu utgående anslag höjes åtminstone så mycket, som blir

erforderligt till följd av förändringar i penningvärdet. De sakkunniga förutsätter,

att särskilda anslagsmedel kommer att anvisas, om malmfyndigheter,

som anses särskilt lovande, påkallar en intensifiering av verksamheten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

9

Djupborrningarna efter salt och olja i Skåne intar —

framhåller utredningen — jämte malmletningen en särställning på grund av

de betydande anslag, som anvisats. Fr. o. m. budgetåret 1940/41 har sålunda

för borrningar i Skåne beviljats sammanlagt ca 5 miljoner kronor, varav

1,3 miljon kronor ännu icke disponerats. Undersökningarna leds av museiföreståndaren

och en extra geolog. För laboratoriearbeten har anställts en

preparatris och två laboratoriebiträden. I en av särskilda utredningsmän

år 1951 avgiven promemoria om djupborrningarna uttalades, att man icke

vunnit tillräcklig kunskap rörande områdets geologiska byggnad. Fortsatta

borrningar vore därför motiverade men med hänsyn till de små möjligheterna

att i dåvarande läge ekonomiskt tillgodogöra sig saltförekomsterna

borde borrningarna icke fortsättas utöver dem, som redan pågick.

Geologiutredningen har icke ansett sig böra taga ställning till frågan

om ytterligare medel skall anvisas för ändamålet. Det är emellertid av stor

betydelse att utröna, huruvida under de lager, dit borrningarna nått, finns

permiska lager. Om medel ställs till förfogande för fortsatta djupborrningar

bör arbetet kunna organiseras på samma sätt som hittills.

Yttranden.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap — som år 1949 gjorde

framställning om höjning av anslaget till malmletning — understryker

att särskilda anslagsmedel snabbt bör anvisas, då ur försörjningssynpunkt

viktiga malmer påträffas, lngenjörsvetenskapsakademien framhåller att

den statliga malmletningen varit särskilt betydelsefull under och efter det

andra världskriget; framförallt erinras om flera nya fyndigheter av kopparmalmer.

Liknande synpunkter har anförts i ett genom länsstyrelsen i

Västerbottens län överlämnat yttrande från Bolidens gruvaktiebolag, som

anser att denna verksamhet helst bör utökas.

Gruvföreningen uttalar, att när sådana resultat av undersökningarna nåtts,

att mera omfattande arbeten måste utföras, det bör omprövas i vad mån

enskilda kan fortsätta dessa för geologiska undersökningens egentliga organisation

främmande uppgifter. I fråga om nya områden, där ämbetsverket

ännu ej påbörjat malmletningsarbeten, bör det enskilda näringslivets

intressen beaktas redan vid arbetenas igångsättande.

Beträffande borrningarna efter salt och olja anför riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, att dessa bör fullföljas under

förutsättning att verksamheten hålles inom rimliga ekonomiska gränser.

Bränslekommissionen och ingenjörsvetenskapsakademien förordar också,

att arbetena fortsätts. Kommerskollegium anser, att om geologiska undersökningen

ej får tillfälle fullfölja borrningarna, bör de enskilda intressen,

som hållits tillbaka, ej längre hindras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Specialundersökningar.

Utredningen.

Geologiska undersökningen har inom ett flertal områden gjort specialundersökningar.

Av den i betänkandet lämnade redogörelsen må här anföras

följande.

Utöver den förut berörda malmletningsverksamheten har gjorts detaljundersökningar

av gruvor och malmfält; sålunda har ett flertal monografier

över malmfält och malmförande områden publicerats. Sammanställningar

har gjorts bl. a. över Sveriges »ädlare» malmer samt — på grundval

av föreliggande monografiska undersökningar — över de mellansvenska

järnmalmernas geologi.

Inom det agrogeologiska området har utarbetats en för jordartsstudier

behövlig terminologi samt exakta metoder för jordartsklassifikation; dessa

metoder användes vid jordbruksförsöksverksamheten och lantbruksundervisningen

i landet. Genom försökskarteringar och åkerjordsundersökningar

vid vissa gårdar har man nått fram till ett lämpligt förfarande vid kartering

av åkerjordar. I övrigt har den agrogeologiska verksamheten icke blott omfattat

utgivandet av förutnämnda särskilda agrogeologiska kartblad utan

även varit inriktad på bl. a. studier av jordarternas vattengenomsläpplighet,

åkerjordarnas näringsinnehåll och markreaktion samt markens luckringsgrad

och dennas; beroende av bearbetningen. Tjänstemän inom geologiska

undersökningen har vidare lett instruktionskurser i jordartskännedom för

jordbrukskonsulenter m. fl.

I fråga om de icke metalliska mineralråämnena har bl. a. gjorts under

1920-talet en utredning rörande det svenska lantbrukets kalkförsörjning

samt vissa undersökningar rörande Sveriges kalkstens- och marmorarters

lämplighet som byggnadsstil, en nykartering av det bohuslänska granitområdet

åren 1936—1943 samt vissa undersökningar rörande mineralbildningen

i cement och betong. Med bidrag från Stockholms läns landsting

har geologiska undersökningen under år 1952 påbörjat en inventering av

länets kalkstenar, kvarts- och fältspatförekomster samt stenindustrielit användbara

bergarter. Inventeringen omfattar även användbara grus-, sand-,

ler- och torvförekomster.

De hydrogeologiska arbetsuppgifterna har rört den odlade jordens vattenhushållning

med avseende både på vattnets inverkan i ytlagret och dräneringsfrågor.

Däremot har ämbetsverkets arbetskrafter icke räckt till för

en systematisk utforskning av grundvattnets geologi i berggrund och jordarter

ur vattenförsörjningssynpunkt. Åtskilliga specialundersökningar har

visserligen blivit utförda, men försök att åstadkomma ett långsiktande

planmässigt studium har strandat av nyssnämnda skäl. Det har ej ens varit

möjligt att få till stånd en önskad sammanställning av data rörande våra

större samhällens försörjning med grundvatten. Sedan år 1947 pågår en

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

11

av vattenfallsstyrelsen bekostad specialkartering av grus- och sandåsar i

Bohuslän i syfte att tjäna till ledning vid sökandet efter vattentäkter.

Geologiska undersökningen har vidare genom tillfälliga bidrag kunnat påbörja

en systematisk liydrogeologisk undersökning av Gotland.

Undersökningar av torvmarker har vid flera tillfällen ägt rum. Sedan år

1951 pågår en torvinventering, för vilken särskilt anslag anvisats.

De svenska alunskiffrarna har gjorts till föremål för utredningar. De av

verket gjorda undersökningarna över skifferområdena i Närke, Östergötland,

Västergötland, Skåne och på Öland ledde sålunda till uppförandet

av skifferoljeverket i Närke. Med understöd från utomstående arbetas f. n.

med vissa problem rörande skifferns oorganiska komponenter.

Vad beträffar det geotekniska området har jordarterna, speciellt lerorna,

med hänsyn till markstabiliteten och dess beroende av geologiska faktorer

varit föremål för ämbetsverkets uppmärksamhet. Skred som förekommit,

t. ex, skr ed et i Säveån år 1945 och i Surte år 1950, har analyserats. Vidare

har erosionen i norrländska älvdalar studerats. I regel har dessa undersökningar

varit föranledda av uppdämningar vid kraftverksbyggen och utförts

för vattenfallsstyrelsens eller vattendomstolarnas räkning med praktiska

syftemål. Under senare år har pågått en mera allmänt hållen undersökning

över erosionens fortskridande inom Ångermanälvens och Indalsälvens dalar.

Denna har syftat till erhållande av bestämda mått på erosionsskadornas

omfattning inom olika jordarter och under olika förhållanden i övrigt.

För att få erosionens skadeverkningar och problem allsidigt belysta är

avsikten att utsträcka undersökningarna även till älvsträckor med andra

erosionsbetingelser än de norrländska, i första hand Klarälvsdalen, där1 den

fortgående erosionen på älvnäsen hotar bebyggelsen.

Utredningen anför för egen del, att specialundersökningar i rent vetenskapligt

syfte står i intimt samband med geologiska undersökningens praktiska

uppgifter och därför även i fortsättningen måste ingå såsom ett led

i ämbetsverkets arbete. De sakkunniga har icke heller funnit anledning

till erinran mot de riktlinjer, enligt vilka de malmgeologiska och de agrogeologiska

specialundersökningarna bedrives. Beträffande undersökningarna

av icke metalliska mineralråämnen för industri och jordbruk framhålles

vikten av att de intensifieras och att möjlighet beredes för verket

att slutföra redan påbörjade arbeten.

Specialundersökningarna inom hydrogeologi samt inom paleontologi

och stratigrafi bör liksom torvforskningen få en mera framskjuten plats

i geologiska undersökningens arbetsprogram. Vad särskilt beträffar den

hydrogeologiska verksamheten anser utredningen det vara en angelägen

uppgift för ämbetsverket att samla och bearbeta det mycket störa material,

som finns hos institutioner och bolag, vilka sysslar med forskningar efter

vatten. Geologiska undersökningen bör därefter kunna stå landsting, kom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition lir 54.

muner och enskilda företag till tjänst med råd och upplysningar inom detta

viktiga område. Utredningen föreslår, att verket från borrfirmor och andra

insamlar uppgifter om brunnsborrningar och vattentäkter för bearbetning

och arkivering. En sådan anordning synes mera ändamålsenlig än en

regionalt ordnad arkivering. Med hänsyn till vikten av intensifierade insatser

för ökning av den inhemska bränsleproduktionen är det en angelägen

uppgift för geologiska undersökningen att fullfölja och bearbeta tidigare

påbörjade inventeringar av torvtillgångarna. De sakkunniga förordar,

att särskilda anslag och förstärkt arbetskraft ställs till förfogande för

ändamålet.

Yttranden.

Behovet ur försörjningssynpunkt av ingående undersökningar inom här

berörda områden har särskilt understrukits av riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, handels- och industrikommissionen, bränslekommissionen

och ingenjörsvetenskapsakademien. En intensifierad torvinventering

m. m. är enligt riksnämnden ett ofrånkomligt villkor för att den för vår

bränsleberedskap synnerligen viktiga torvproduktionen skall kunna planläggas

och snabbt sättas i gång. Handels- och industrikommissionen anför,

att den nuvarande lagstiftningen om tillgodogörande av naturtillgångar,

vilken varit ägnad att minska den enskildes intresse för att uppdaga sådana

naturtillgångar, föranleder den slutsatsen, att staten måste taga på

sig en ökad insats på detta område.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller att beskrivandet

av gruvor och malmfält även har en mycket stor praktisk betydelse.

Den kunskap, som vinns genom undersökningarna rörande dylika

begränsade områden, kan sedan utnyttjas vid eftersökandet av nya fyndigheter

inom de regionala malmtrakterna. Dessa undersökningar bör därför

bedrivas i ökat tempo.

Nödvändigheten av hydrogeologiska undersökningar har understrukits

i flera yttranden. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet

i Lund erinrar om att man i Danmark sedan 25 år systematiskt tillvaratar

iakttagelser och prov från borrfirmor och brunnsborrare, varigenom

man erhållit ett värdefullt borrarkiv. Sektionen delar utredningens mening,

att en central arkivering av borruppgifter är mest ändamålsenlig. Med

hänsyn till Skånes egenartade geologiska byggnad bör dock för detta

landskap ordnas ett lokalt arkiv i Lund. Statens organisationsnämnd föreslår

däremot att uppgifter om brunnsborrningar och vattentäkter samlas

hos distriktsingenjörerna för vatten och avlopp, till vilka hänvändelse i

vattenförsörjningsfrågor i första hand sker.

Lärarrådet vid skogshögskolan förordar en särskild undersökning rörande

moräntäckets mekaniska och kemisk-mineralogiska sammansättning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition hr 54.

13

III. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNINGS ORGANISATION M. M.

Personalorganisationen.

Utredningen.

Verksamheten vid geologiska undersökningen är icke organiserad på

byråer eller sektioner utan grundas på mer eller mindre självständiga insatser

av ett antal forskare. Antalet anställda, vilkas lönekostnader bestrids

från avlöningsanslaget, uppgår till 50, varav 3 är biträden med halv- eller

deltidstjänst. Härtill kommer ca 20 s. k. extrageologer för fältarbeten. Från

malmletningsanslaget avlönas — utöver arvodesanställda blockletare, mätare

och kollektivavtalsanställd personal — 8 befattningshavare samt från

anslaget till djupborrningar i Skåne 5 personer. Anslaget till inventering

av torvmossar disponeras för avlöning av en tjänsteman.

Utredningen framhåller, att den nuvarande organisationsformen utan

sektionsindelning med hänsyn till arbetets särart synes vara mest ändamålsenlig.

Verkschefen bör dock för att vinna lättnad i arbetsbördan

kunna i begränsad omfattning överlämna den direkta ledningen inom visst

verksamhetsområde till en av statsgeologerna.

Utredningen — som icke funnit anledning föreslå att någon gren av

verksamheten inskränkes eller nedlägges — anser en viss mindre ökning

av antalet befattninghavare nödvändig, om geologiska undersökningen

skall kunna motsvara de successivt ökade krav, som ställs på institutionen.

Främst erfordras en utökning av antalet geolog- och därmed likställda

befattningar.

Utredningen har föreslagit följande förändringar i organisationen.

Överdirektörsbefattningen. Överdirektören är placerad i lönegrad Co 15,

endast en lönegrad över professorer. Chefer1 för motsvarande verk tillhör

lönegrad Cp eller Co 17. Överdirektörstjänsten bör därför uppflyttas till

Co 17.

Vissa geologbefattningar. Med hänsyn till de alltmer trängande frågorna

angående vattenförsörjning och avdikning m. m., som berörts i det föregående,

bör en geologtjänst för undersökningar på detta område inrättas.

Under överskådlig tid föreligger konstant behov av undersökningar av

torvmarker. För detta ändamål erfordras en tjänst som geolog, varvid en

assistentbefattning i Cg 21, som bekostas av anslaget till inventering av

torvmossar, kan indragas.

De två från malmletningsanslaget avlönade geologerna föreslås överförda

till avlöningsanslaget.

Museipersonalen. Föreståndaren för museet är placerad i samma lönegrad

som statsgeologerna. I övrigt består personalen på museet av två preparatorer,

en hantverkare, en expeditionsvakt och ett museibiträde samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 54.

arkivarbetare. Museiföreståndartjänsten bör utbytas mot en befattning som

statsgeolog. Vidare bör en geologbefattning inrättas, vars innehavare skall

ha det närmaste ansvaret för arbetssamlingarna och handledningen av

personalen.

Kemiska laboratoriet. Tjänstebenämningen för laboratoriets föreståndare

bör ändras från kemist till laborator; i stället bör den geolog, vilken tjänstgör

som biträdande kemist, benämnas kemist. Biträdespersonalen utgöres

av ett tekniskt biträde i lönegrad Cg 14 och ett förste laboratoriebiträde

i Cg 12. Avlöningskostnaderna för sistnämnda tjänst bestrids av medel

från malmletningsanslaget. Båda befattningarna bör ändras till e. o. förste

laböratoriebiträdestjänster i lönegraderna Ce 15 resp. Ce 13 och kostnaderna

för den senare tjänsten överflyttas från sakanslaget till avlöningsanslaget.

Geokemiska laboratoriet. Den laborator, som förestår laboratoriet, bör

uppflyttas från geolog- till statsgeologlönegraden. Under honom tjänstgör

en assistent i lönegrad Cg 21 och ett laboratoriebiträde i Cg 11. Å avlöningsstatens

icke-ordinariepost är1 medel beräknade för ett tekniskt biträde i

lönegrad Cg 14. Dessa medel har emellertid numera tagits i anspråk dels

för avlönande av laboratoriehiträdet, dels såsom bidrag till avlönande av

assistenten, för vilken lönekostnaderna i övrigt bestrids från malmletninigsanslaget.

En utvidgning av det geokemiska laboratoriet till ett centralt laboratorium

med uppgift att tillhandagå olika institutioner med geokemiska undersökningar

har ifrågasatts. Utredningen anser det vara av synnerlig vikt,

att å laboratoriet finns en vetenskapligt skolad specialist, som självständigt

kan ansvara för det mera rutinmässiga arbetet och vid behov kan tjänstgöra

som ersättare för laboratorn. Utredningen föreslår därför inrättandet

av en befattning som geokemist med placering i samma lönegrad som

geolog. Då geokemisten icke bör tagas i anspråk för mindre kvalificerat

arbete bör vidare inrättas en tjänst som förste laboratoriebiträde i lönegrad

Ce 15, vars innehavare måste äga viss kemisk utbildning.

De hittillsvarande befattningarna som assistent och laboratoriebiträde

bör indragas och medel ej vidare beräknas under icke-ordinarieposten

för ett tekniskt biträde.

Geofijsiska avdelningen förestås av en assistent i lönegrad Ce 26. Härjämte

är å avdelningen anställda en biträdande geofysiker i lönegrad Cg 24,

ett tekniskt biträde i Cg 14 och två ritbiträden i Ce 8 resp. Cg 8. Avdelningens

instrumentverkstad i Malåträsk förestås av en instrumentmakare i lönegrad

Cg 18. Avlöningskostnaderna för den biträdande geofysikern, instrumentmakaren

och det ena ritbiträdet bestrids av medel från malmletningsanslaget.

Utredningen förordar att assistentbefattningen under benämningen labo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 54.

15

rator placeras i samma lönegrad som statsgeologtjänst. Biträdande geofysikern

bör, då laboratoriets föreståndare är förhindrad följa fältarbetena,

kunna ersätta denne. Utredningen föreslår att tjänsten ändras till en e. o.

befattning som geofysiker i samma lönegrad som geolog. Det tekniska

biträdet, som skall ha avlagt examen från tekniskt institut, bör erhålla

tjänst som tekniker med placering tills vidare i lönegrad Ce 15 med möjlighet

till uppflyttning i högre lönegrad enligt för sådan personal gällande

grunder.

Instrumentmakaren och ritbiträdet i Cg 8 föreslås erhålla extra ordinarie

anställning. Kostnaderna för avlöning åt dessa liksom åt geofysikern bör

överföras från malmletnings- till avlöningsanslaget.

På jordartslaboratoriet är anställda ett förste lahota torf ebi träd e i lönegrad

Ce 15 och ett laboratoriebiträde i Ce 8. Särskild föreståndare finns ej.

Laboratoriet tillgodoser behovet av mera rutinmässiga fysikaliska undersökningar

av jordarter. De geologer, som nu begagnar laboratoriet, har ej

tid att ägna sig åt dess ledning eller åt utvecklingen av metodiken. Utredningen

anser det angeläget, att laboratoriet skall kunna upptaga speciell

jordartsforskning och förordar inrättandet av en geologtjänst, vars innehavare

skall förestå laboratoriet och ägna sig åt sådan forskning.

Sekret erart jänsten i lönegrad Ca 29 har innehafts av tjänstemän med

geologisk utbildning. Utredningen föreslår, att den uppflyttas till en befattning

som statsgeolog.

Kamerala göromål. Överinseendet över ämbetsverkets kassarörelse och

räkenskaper, som hittills åvilat sekreteraren, bör överflyttas till en ny

tjänst som kassör och redogörare i lönegrad Ca 21. Då vissa uppgifter —

upprättande av avlöningslistor m. m. — ej kan medhinnas av redogöraren,

föreslås inrättandet av en kanslibiträdestjänst i Ce 11. I samband härmed

bör en kansliskrivartjänst i Ca 15 indragas och ett arvode å 4 080 kronor

per år till ett deltidsanställt biträde, som främst anlitas för granskning av

reseräkningar, ej längre utgå. För kamerala göromål disponeras vidare f. n.

ett kontorsbiträde på halvtid; häri förordas icke någon ändring.

Biblioteket m. m. Från och med budgetåret 1949/50 har 3 000 kronor

anvisats för biträdeshjälp för biblioteket. Utredningen föreslår, att i stället

inrättas en tjänst som biblioteksassistent i lönegrad Ce 15, vars innehavare

även skall tjänstgöra på arkivet. Detta omfattar bl. a. de av geologiska

undersökningens tjänstemän under fältarbetena förda dagböckerna över

gjorda iakttagelser samt konceptkartorna. Därjämte föreslås vissa lönegradsförbättringar

för ritpersonalen.

Rekryteringstjänster. Verksledningen har framhållit, att nyrekryteringen

av den vetenskapligt skolade personalen medför stora svårigheter. Utredningen

föreslår, att sådana extrageologer (rekognoscörer), som redan ägnat

sig åt geologiska studier och vid rekognosceringsarbetet visat sig särskilt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj-.ts proposition nr 54.

lämpliga, beredes en fastare anställning. De bör tjänstgöra i fält under fyra

månader av året, alltså under väsentligt längre tid än rekognoscörerna i

regel brukar vara anställda. Härigenom skulle karteringsarbetena kunna

påskyndas. För den återstående delen av året bör tjänstgöringen ordnas så,

att viss ledighet kan beviljas för fortsatta geologiska studier. Ett flertal

aktuella arbeten av mindre kvalificerad karaktär skulle under ledning av

statsgeologer eller geologer kunna utföras av de sålunda anställda. Särskilda

kompetenskrav för anställning anses icke böra föreskrivas. Utredningen

har icke framlagt närmare förslag rörande avlöningsförmånerna men förordar,

att tills vidare 30 000 kronor beräknas för avlöning åt fem sådana

extrageologer.

Personal vid gruvförvaltningen. Befattningen som avdelningschef bör

nedflyttas från lönegrad Ce 31 till Ce 29. Avlöningar bör betalas centralt

från geologiska undersökningen; kassörstjänsten i lönegrad Ce 18 kan i

så fall indragas. Under anslaget till malmletning bör beräknas medel för

anställande på gruvingenjörskontoret av ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring.

Ordinariesättning m. m. Utredningen har utgått från att befattningar, som

under en följd av år varit upptagna å extraordinarie stat och som fyller ett

stadigvarande behov, skall överföras till ordinarie stat. Utredningens förslag

till fördelning mellan ordinarie och extraordinarie tjänster torde få

behandlas i samband med anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Kollektivavtalsanställd personal m. m. Utredningen har icke framlagt förslag

till beredande av fastare anställning för den kollektivavtalsanställda

personalen. Denna fråga bör prövas sedan statsmakterna fattat ställning

till det av 1948 års anställningsutredning år 1951 avgivna betänkandet rörande

avgränsningen mellan löneplansreglerad ''tjänstemannaanställning

och kollektivavtalsanställning. Utredningen anser skäl tala för, att de för

fältmätningarna anställda, arvodesavlönade observatörerna samt blockletarna

och mätarna åtminstone efter viss tids tjänstgöring erhåller en

fastare anställningsform. Detta bör ske efter förhandlingar mellan geologiska

undersökningen och personalgrupperna.

En skärpning av kompetenskraven för statsgeolog- och laboratorsbefattning

från f. n. fil. lic.-examen med väl vitsordade insikter till fil. doktorsgrad

har övervägts av utredningen. Någon ändring föreslås dock ej.

Yttranden.

Betydelsen av geologiska undersökningens verksamhet och önskvärdheten

av en förstärkning av dess organisation betonas i flera yttranden.

Kommerskollegium framhåller, att geologiska undersökningen ger staten

ett gott ekonomiskt utbyte av de nedlagda kostnaderna. De ökade inkomster

i form av arrenden, avgifter och skatter, som grundar sig på av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

17

geologiska undersökningen gjorda rön och fynd, kan uppenbarligen räknas

i årliga miljonbelopp. Överskottet av legodriften vid gruvorna i Västerbotten

har t. o. m. driftsåret 1951 i det närmaste täckt samtliga anläggningskostnader,

varför därefter kommande överskott utgör ren vinst

för kronan. För 1952 väntas överskottet bli minst 7 miljoner kronor.

Kollegienåmnden vid tekniska högskolan i Stockholm erinrar att de geologiska

undersökningarna vid kraftverksbyggen samt berg- och skyddsrumsanläggningar

inbesparat störa summor genom att varna för bergarter

av mindre hållfast natur m. m. Vidare har onödig och kostsam

borrning vid vattenanskaffning kunnat undvikas genom hydrogeologiska

undersökningar. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att närmare

kännedom om ett områdes geologiska beskaffenhet är av väsentlig betydelse

för samhällsplanering och överhuvud den planläggning av olika slag, som

pågår i regi av länsstyrelser och andra regionala organ. Geologiska undersökningens

verksamhet bör därför inriktas på att tillgodose sådana omedelbart

praktiska behov. Det är också önskvärt, att verksamheten genom förstärkning

av organisationen eller på annat sätt väsentligt forceras samt att

utredningsresultaten snabbt görs tillgängliga. Länsstyrelsen ifrågasätter,

om utredningen i tillräcklig grad tillgodosett dessa önskemål.

Sveriges geologiska undersökning ansluter sig i allt väsentligt till utredningens

förslag. Statens organisationsnåmnd anser i likhet med utredningen,

att med hänsyn till självständigheten i statsgeologernas arbete någon indelning

i byråer icke bör ske. En ledamot av Stockholms högskolas matematisknaturvetenskapliga

fakultet förordar, att verksamheten uppdelas på tre

avdelningar, en för kartering, en för konsultationer och en för speciella

av vilka de båda förstnämnda skulle handha mera rutinmässiga

arbetsuppgifter. Gruvföreningen föreslår, att en arbetschefsbefattning med

byråchefs tjänsteställning inrättas för ett rationellt genomförande av kartframställningen.

Härvid skulle en statsgeologbefattning kunna indragas,

Kollegienåmnden vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller betydelsen

av att den för malmletning avdelade personalen blir tillräcklig samt

förordar, att malmletningsverksamheten centraliseras till en fastare organiserad

enhet under ledning av en ordinarie statsgeolog, som skulle vara

föredragande i alla malmletningsfrågor. Även gruvavdelningen borde infogas

fastare i organisationen.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet i Lund föreslår

att en befattning inrättas som distriktsgeolog i Skåne i samma lönegrad

som statsgeologerna. Med befattningen bör förbindas ett borrarkiv för

Skåne och angränsande landskap.

Statskontoret däremot anser förutsättningar f. n. saknas för en upprustning

av personalkadern i den utsträckning utredningen förordat. Förslaget

om uppflyttning av överdirektörstjänsten avstyrkes. Tillräckliga skäl har

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 54.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

icke framlagts för inrättande av en geologbefattning för museet. Såsom

biträde åt museiföreståndaren kan i stället anlitas en innehavare av någon

av de föreslagna rekryteringstjänsterna. Arkivets skötsel bör åvila expeditionsvaktspersonalen

och biblioteksassistenten bör erhålla halvtidstjänst. Det

mera permanenta personalbehov för utredningar åt myndigheter och enskilda,

som kan uppkomma, får tillgodoses successivt. Enligt statskontorets

mening bör sekreteraren vara en administrativ kraft i 29 lönegraden och

kansliskrivartjänsten icke utbytas mot en kassörsbefattning.

I riksräkenskapsverkets yttrande anförfes, att sekreteraren bör vara administrativt

utbildad och ha erfarenhet även på det kamerala området.

Tjänsten bör placeras i lönegrad Ca 27. Sekreteraren bör ha tillgång till

ett kanslibiträde samt erforderlig biträdespersonal för skrivgöromål; kansliskrivartjänsten

föreslås utgå. Civila statsförvaltningens tjånstemannaförbund

anser den föreslagna kamerala organisationen alltför svag och förordar

inrättandet av en lägre kamrersbefattning i stället för en kassörstjänst

samt förstärkning av biträdeshjälpen. Ett museibiträde och ett laboratoriebiträde

bör uppflyttas från lönegrad Ce 8 till Ce 11.

Såsom villkor för statsgeolog- och laboratorsbefattningarna förordar

matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet i Uppsala fil.

doktorsgrad. Med hänsyn till att disputationskravet bortfallit beträffande

lektoraten anser universitetskanslern, att doktorsgrad ej kan fordras för

nämnda befattningar. Till innehavare av rekryteringsbefattning bör — icke

minst ur synpunkten av studiernas behöriga fortgång — utses person som

redan avlagt akademisk examen. Samma åsikt har framförts av de matematisk-naturvetenskapliga

sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund.

Uppdrag åt myndigheter och enskilda. Redovisning av inkomster m. m.

Utredningen.

Det åligger som tidigare nämnts geologiska undersökningen att tillhandagå

statsinstitutioner med praktiskt-geologiska utredningar

samt att besvara förfrågningar från allmänheten i ämnen, som berör undersökningens

verksamhetsområde. Instruktionen innehåller däremot ej någon

föreskrift om, huruvida verket kan betinga sig ersättning för sålunda utförda

tjänster. De direkta omkostnaderna för fullgörande av uppdrag åt myndigheter

— rese- och traktamentsersättningar, hantlangararvoden m. m. — har

ansetts böra ersättas av vederbörande statsinstitution. I den mån personal tillfälligt

anställts i samband med uppdragets fullgörande har kostnaderna därför

erlagts av uppdragsgivaren. Från och med budgetåret 1949/50 uttas ersättningar

även motsvarande avlöningskostnader för fast anställd personal,

som varit direkt sysselsatt med uppdraget. Ersättningar för omkostnader

och avlöningar uppgick under budgetåret 1951/52 till 6 473 resp. 5 119 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 54.

19

Uppdrag åt enskilda eller kommuner O'', d. får utföras av befattningshavare

efter tillstånd av överdirektören, under hans kontroll och utan kostnad

för statsverket. Tjänstledighet för sådant ändamål kan beviljas endast

om utredningarna väntas medföra avsevärt gagn för det allmänna och som

regel icke under längre tid varje år än en månad. Redogörelse för den

tjänstemannen tillkommande ersättningen skall inflyta i verkets räkenskaper.

Under år 1951 beviljades 17 befattningshavare tjänstledighet för

icke statliga uppdrag under sammanlagt 8 månader. I ersättning — som

även avser under semestertid utfört arbete — utbetalades tillhopa ca

85 000 kronor.

Utredningen anser, att det alltjämt bör åligga geologiska undersökningen

att såsom tjänsteuppdrag verkställa utredningar åt statsinstitutioner. Om

ett uppdrag beräknas bli av sådan omfattning, att dess genomförande skulle

medföra en väsentlig förskjutning i geologiska undersökningens arbetsplaner,

bör frågan om skyldighet för verket att åtaga sig uppdraget underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Ersättning bör uttagas för samtliga kostnader

för utredningen, såväl direkta som indirekta, men grundas på en schablonmässig

kostnadskalkyl. Sådana kalkyler har uppgjorts av vissa andra

myndigheter. Därvid har med utgångspunkt från befattningshavarens årslön

uträknats lönen per arbetstimme, vilken ökats med ett procentuellt

belopp motsvarande pensionsförmåner. Till denna summa har lagts ett

belopp, som kan anses motsvara på uppdraget fallande andel av gemensamma

administrationskostnader; detta tillägg torde icke understiga 100

procent. Ett sålunda framkalkylerat ersättningsbelopp skall emellertid —

anför utredningen — endast täcka den andel av geologiska undersökningens

ordinarie kostnader, som kan anses falla på resp. uppdrag. Om resor

erfordras eller utomstående specialister måste tillkallas, bör kostnaderna

härför debiteras uppdragsgivaren utöver förut angivna ersättning.

Beträffande uppdrag åt icke statliga institutioner och enskilda framhåller

utredningen, att det är av stor betydelse för hushållningssällskap

och kommuner samt även för näringslivet, att behovet av geologisk sakkunskap

kan tillgodoses genom ämbetsverket. Utanför geologiska undersökningen

finns nämligen ej specialister på alla områden inom geologien.

Å andra sidan är det även värdefullt för ämbetsverket, att resultaten och

erfarenheterna från undersökningar för andra än statliga institutioner

kommer dess egen verksamhet till godo. Utredningen erinrar om att hushållningssällskap,

kommuner eller enskilda i vissa fall ställt medel till

geologiska undersökningens förfogande för uppdrag, som visserligen fallit

inom ramen för verkets arbetsområde men vartill bidrag från intressenter

ansetts befogat med hänsyn till den betydelse, som det haft för dessa att

verket tagit upp frågan på ett tidigare stadium än som eljest skulle varit

möjligt. Utredningen anser detta förfaringssätt praktiskt och förordar, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

det alltjämt kommer till användning. Härvid bör ersättningen bestämmas

från fall till fall och avvägas med hänsyn till parternas intressen.

Utredningen förordar vidare, att geologiska undersökningens tjänstemän

alltjämt skall ha möjlighet åtaga sig uppdrag för enskilda. Uppdragen får

dock ej taga sådan omfattning, att planen för verkets arbeten rubbas. Den

hittills gällande begränsningen av tiden för tjänstledighet för sådana uppdrag

bör bibehållas; av praktiska skäl bör tiden dock anges till högst 30

dagar i stället för en månad. Vad beträffar ersättning till enskild tjänsteman

har geologiska undersökningen som förut nämnts icke att taga annan

befattning därmed än att redogörelse för beloppet därav skall inflyta i verkets

räkenskaper; även denna ordning föreslår utredningen skall bibehållas.

Utredningen har övervägt, om ej geologiska undersökningen själv såsom

ämbetsverk bör åtaga sig icke statliga uppdrag att utföras i tjänsten.

Med hänsyn till nyss angivna förfaringssätt med bidrag till vissa arbetsuppgifter

anser utredningen emellertid icke skäl föreligga att föreskriva en

sådan utvidgning av geologiska undersökningens verksamhet.

I detta sammanhang må nämnas, att utredningen till betänkandet fogat

ett förslag till instruktion för geologiska undersökningen.

Redovisningen av inkomsterna. Direkta kostnader för uppdrag

åt statsinstitutioner förskotteras f. n. av geologiska undersökningen å

särskild diversemedelstitel i verkets räkenskaper, vilken sedermera tillgodoföres

inflytande ersättningar. Denna anordning bör enligt utredningens

mening bibehållas. Ersättningar motsvarande avlöningskostnader för fast

anställd personal uppföres ävenledes å en särskild diversemedelstitel, från

vilken i mån av behov medel omföres till avlöningsstatens icke-ordinariepost.

Utredningen anser detta förfaringssätt otillfredsställande.

Utredningen föreslår, att inkomster i samband med geologiska undersökningens

verksamhet — även inkomster från försålda publikationer — förutom

ersättning för förskotterade kostnader tas till uppbörd å driftbudgetens

inkomstsida. Engångsbidrag från landsting, kommuner m. fl. bör

dock alltjämt redovisas blott i undersökningens räkenskaper.

Omfördelning av den totala anslagssumman. Utredningen

föreslår, att kostnaderna för länskarteringarna i Norrland samt

för de agrogeologiska karteringarna inräknas i verkets avlönings- och ornkostnadsanslag.

Yttranden.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning till erinran mot utredningens

förslag, att geologiska undersökningens tjänstemän alltjämt skall

under vissa förutsättningar ha rätt åtaga sig uppdrag för enskilda. Sakrevisionen

(majoriteten) anser däremot, att det bör åvila geologiska undersökningen

att i tjänsten utföra uppdrag även för andra än statsmyndig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5b.

21

heter. Sakrevisionen utgår från att tjänstemännen vid geologiska undersökningen

givetvis icke skall betagas den rätt, som övriga tjänstemän har att

på fritid utföra extraarbete. Liknande synpunkter har anförts av bl. a.

statskontoret och länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Vad utredningen yttrat om redovisning av inkomsterna tillstyrkes

av statskontoret och salcrevisionen med den ändringen, att även engångsbidrag

från landsting, kommuner m. fl. bör redovisas å inkomsttitel

på driftbudgetens inkomstsida. Denna uppfattning biträds av riksräkenskapsverket,

som dessutom förordar, att även ersättning för de av geologiska

undersökningen f. n. förskotterade direkta kostnaderna redovisas å ifrågavarande

inkomsttitel. En sådan ordning förutsätter emellertid — framhåller

riksräkenskapsverket — att särskilda medel för avlönande av den

icke-ordinarie personal, som beräknas erforderlig för arbeten i samband

med uppdrag för utomstående, uppföres i avlöningsstaten under särskild

förslagsvis betecknad anslagspost, vilken icke får överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

Beträffande omfördelning av den totala anslagssumman

biträder statskontoret utredningens uppfattning att myndighetsanslagen

bör vara så tillmätta, att verket kan utföra det arbete som hör till dess

normala verksamhetsområde och icke företer större kostnadsvariationer.

IV. VISSA LOKALFRÅGOR.

Utredningen.

I en av geologiska undersökningens chef upprättad P. M., som fogats till

betänkandet, anföres i huvudsak följande.

Ämbetsverket flyttade ar 1915 till de nuvarande lokalerna i naturhistoriska

riksmuseets och geologiska undersökningens gemensamma byggnad

vid Frescati. Det ökade lokalbehov, som sedan dess erfordrats, har i huvudsak

tillgodosetts inom det totala utrymme, som då ställdes till undersökningens

förfogande.

Geokemiska laboratoriet har fått låna ett par rum i en källarvåning av

riksmuseet. Museet önskar nu återfå rummen. Även frånsett detta är laboratoriets

utrymmen otillräckliga. Genom ombyggnad av geologiska undersökningens

vindsvåning kan laboratoriet beredas nya och större lokaler

med en golvyta av 307 m2 mot f. n. 136 m2.

Kemiska laboratoriet är numera mycket trångbott; bl. a. måste av utrymmesbrist

instrument packas ned varje gång en undersökning är avslutad.

Laboratoiiet bör övertaga de lokaler, som nu disponeras för publikationsrum

och jordartslaboratorium. Sistnämnda laboratorium bör i stället

ges nya lokaler om 163 m2 genom en ombyggnad av den s. k. östra

vinden. Av återstående utrymmen i vindsvåningen bör 54 m2 tagas till ett

publikationsrum och 146 m2 till annex åt biblioteket.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Ifrågavarande vindsutrymmen användes: f. n. för bl. a. uppställning av

lådor med arkiverade prover. Dessa skulle kunna förvaras i ett projekterat

skyddsrum; om detta ej nu kommer att utföras bör såsom provisorisk

lösning byggas ett enkelt skjul.

För arbetena i övre Norrland hyr undersökningen två rum i Norsjö för

gruvingenjören och gruvfogden. I Malåträsk hyr ämbetsverket ett hus för

verkstaden samt äger en garagebyggnad, som inretts till borrkärnearkiv.

Vidare användes två uthus till förvaring av maskiner, pumpar etc. Verkstadsutrymmena

är otillräckliga och garaget och uthusen föga lämpade för

de ändamål, för vilka de nu tas i anspråk. Kontoret för gruvingenjören och

gruvfogden bör helst förläggas till samma ort som verkstaden och borrkärnemagasinet.

Rum behövs också för laboratorn på geofysiska avdelningen

och geofysikern. På en tomt i Malåträsk, som kommunen erbjudit

geologiska undersökningen i utbyte mot den tomt, på vilken garaget-borrkärnemagasinet

nu är beläget, bör uppföras dels en verkstads- och kontorsbyggnad,

dels en magasinsbyggnad. I den förra skulle rum finnas för verkstaden,

för gruvingenjören och gruvfogden samt för laboratorn och för den

geolog, som har ledningen av malmletningen i övre Norrland. I den senare

byggnaden skulle inrymmas ett borrkärnemagasin och utrymmen beredas

för förvaring av maskiner, pumpar och annan utrustning för undersökningar

under jord. Vid bifall till detta förslag skulle effektiviteten i arbetet

kunna högst väsentligt ökas och den nödvändiga kontrollen över arbetena

i övre Norrland kunna utövas vida bättre än f. n.

Utredningen understryker, att de till geologiska undersökningen hörande

laboratorierna icke har tillräckliga utrymmen i lokalerna vid Frescati.

Även för samlingarna av stuffer och borrkärnor m. m. behövs ökade utrymmen.

Den plan, som framlagts av verkets chef, skulle för avsevärd tid

lösa de mest trängande lokalfrågorna vad beträffar verksamheten vid

Frescati.

Yttrande.

Byggnadsstyrelsen anför, att geologiska undersökningens nuvarande

lokaler är mindre tillfredsställande och att ej minst laboratorielokalerna

är mycket otillräckliga och på intet sätt svarar mot nutida fordringar.

Styrelsen har gjort en utredning på grundval av det i betänkandet framlagda

lokalprogrammet samt i anslutning härtill utarbetat ritningar. Kostnaderna

beräknas för ombyggnad av lokalerna vid Frescati till 1 900 000

kronor, för magasinsbyggnad vid Frescati till 75 000 kronor samt för verkstadsbyggnad

och förråd i Malåträsk till 250 000 kronor. Styrelsen framhåller,

att kostnaderna synes höga, särskilt för ombyggnaden vid Frescati;

de är dock fullt försvarbara i jämförelse med kostnaderna för en nybyggnad

av motsvarande storlek. Styrelsen — som endast haft en be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj-.ts proposition nr 54.

23

gränsad tid till förfogande — avser emellertid att i fortsättningen pröva

det lämpligaste sättet att lösa byggnadsfrågan vid Frescati. Byggnadsarbetena

kan utföras i två etapper, varvid den första skulle omfatta magasinsbyggnaden

vid Frescati, iordningställandet av vindsvåningen där

samt uppförandet av byggnaderna i Malåträsk. Totalkostnaden beräknas

för denna etapp till 1 300 000 kronor samt för den andra — avseende

övriga ombyggnadsarbeten vid Frescati — till 925 000 kronor.

Av särskild P.M. angående lokalerna i Malåträsk framgår, att i den föreslagna

verkstads- och kontorsbyggnadens bottenvåning kommer att finnas

rum för gruvingenjören, gruvfogden, geofysikern och den geolog, som har

ledningen av malmletningen i övre Norrland. Vidare skall där inredas en

finmekanisk verkstad, ett monteringsrum och ett instrumentrum, där de

apparater och instrument, som kommer till användning i det löpande malmletnings-

och undersökningsarbetet, framställes och repareras. I denna

våning inrymmes även ett maskinskrivnings- och väntrum, toalett, lunchrum

med pentry samt ett mindre överliggningsrum för resande geologer.

Byggnadens souterrängvåning skall innehålla en lagerlokal för maskiner,

pumpar och annan utrustning för undersökningar under jord samt en

reparationsverkstad för borrmaskiner. Hit förlägges även lokaler för klyvning

av borrkärnor m. m. Det intill verkstads- och kontorsbyggnaden planerade

kallmagasinet avses såsom förvaringsplats för borrkärnor. Utrymme

finns inom tomten för uppförande framdeles av ytterligare två liknande

magasin.

V. MEDELSBEHOVET UNDER BUDGETÅRET 1953/54.

Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 ...................... 531 100 645 781

1952/53 (statsliggaren s. 864) . . 638 700

1953/54 (förslag) ............. 940 000

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) hemställer, att anslaget

för nästa budgetår uppräknas med 326 800 kronor till 965 500 kronor.

Ämbetsverket har därvid beräknat avlöningskostnaderna för en personalorganisation,

som i huvudsak överensstämmer med utredningens i det föregående

redovisade förslag; verket har dock räknat med endast tre rekryteringsbefattningar

för tillhopa 18 000 kronor i stället för utredningens förslag

om fem sådana befattningar för en sammanlagd kostnad av 30 000

kronor.

Geologiska undersökningen har vidare utgått från att statsgeologerna

och geologerna kvarstår i lönegrad 30 resp. 26. Anslagsäskandena har grun

dats på följande förändringar i organisationen:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Inrättande av nya tjänster.

3 geologer Ca 26 (en för hydrogeologi, en för museet och en för jordartslaboratoriet)
3

rekryteringstjänster

1 kanslibiträde Ce 11. Samtidigt indras en tjänst som kassör i Ce 18 vid

gruvförvaltningen.

Överflyttande av tjänster från sakanslag.

Från malmletningsanslaget:

2 geologer Cg 26

1 biträdande geofysiker Cg 24

1 assistent Cg 21 (delvis avlönad

å malmletningsanslaget)

1 instrumentmakare Cg 18

1 förste laboratoriebiträde Cg 12

1 ritbiträde Cg 8

Till avlöningsanslaget:

2 geologer Ce 26

1 geofysiker Ce 26

1 geokemist Ce 26

Samma tjänst Ce 18

Samma tjänst Ce 13

Samma tjänst Ce 8

Från anslaget till torvinventering:

1 assistent Cg 21 1 geolog Ce 26.

Ändrade lönegradsplaceringar.

1 överdirektör Co 15—Co 17

1 sekreterare Ca 29 — statsgeolog Ca 30

1 assistent Ce 26 — laborator Ca 30

1 laborator Ce 26 — laborator Ca 30

1 kansliskrivare Ca 15 — kassör Ca 21

Samtidigt indras. en arvodestjänst som kameralt biträde (arvode

4 080 kronor).

2 tekniska biträden Cg 14 — förste laboratoriebiträden Ce 15

1 tekniskt biträde Cg 14 — tekniker, tills vidare Ce 15

1 ritare Ce 11 — ritare Ca 15

1 biblioteksbiträde (arvode 3 024 kronor) — biblioteksassistent Ce 15

1 ritbiträde Cg 8 •— ritare Ca 11

1 avdelningschef Ce 31 — Ce 29

Ordinariesättning.

1 statsgeolog Ce 30

3 geologer Ce 26

1 kemist (geolog) Ce 26

1 förste laboratoriebiträde Ce 15

1 kanslibiträde Ce 11

1 kontorsbiträde Ce 8 (enligt grunderna för befordringsgången)

1 museibiträde Ce 8

1 ritbiträde Ce 8

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

25

Härjämte har geologiska undersökningen beräknat medel för två geologtjänster,

vilka verket hållit vakanta, den ena ett helt budgetår och den

andra sex månader. Undersökningens förslag innebär vidare, att under

ordinarieposten uppförts ett kontorsbiträde i Ca 8 samt under icke-ordinarieposten

en expeditionsvakt i Ce 10, vilkas avlöningar tidigare bestritts

frän bl. a. sakanslag och genom ersättning av andra statsinstitutioner. Under

icke-ordinarieposten har härjämte uppförts ett belopp av 8 000 kronor för

extra personal i samband med uppdrag åt andra statsinstitutioner. Av

anslagsberäkningarna under denna post framgår, att medelsbehovet för

kallortstillägg och museivakter väntas öka med ca 400 kronor, medan beloppet

till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar nedräknats med ca

1 600 kronor.

I enlighet med geologiutredningens förslag har en tjänst som geolog å

kemiska laboratoriet uppförts under benämningen kemist.

Till stöd för förslagen åberopar ämbetsverket vad som i dessa delar

anförts av geologiutredningen.

Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .................... 162 200 176 310

1952/53 (statsliggaren s. 865) . . 188 800

1953/54 (förslag) ............. 340 000

Y rkanden.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) hemställer, att anslaget

uppräknas med 131 300 kronor.

Nettoutgift

resp. netto-

Omkost-

Verkets

för-

Anslagspost

inkomst

nadsstat

slag

1951/52

1952/53

1953/54

Utgifter:

1.

Sjukvård m. m...........

3 331

3 000

4 000 ( +

1 000)

2.

Reseersättningar .........

63 397

72 000

116 000 ( +

44 000)

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten

14 567

10 500

14 000 ( +

3 500)

b) Övriga expenser ......

41 300

40 300

52 100 ( +

11 800)

4.

Publikationstryck ........

44 930

54 000

114 000 ( +

60 000)

5.

Övriga utgifter: Inköp och

underhåll av materiel ....

16 998

17 000

20 000 ( +

3 000)

184 523 196 800 320 100 ( + 123 300)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Särskilda uppbördsmedel:

6. Försålda publikationer ... 8 213 8 000 — (— 8 000)

176310 188800 320 100 ( + 131 300)

Motiv.

1. Ytterligare medelsbehov uppstår till följd av föreslagen personalökning.

2. Merkostnader uppkommer vid genomförande av den nya organisa
-

tionen enligt följande:

överförande av personal från sakanslag .................. 11 000

nyanställning av personal i geologlönegraden .............. 16 000

tre rekryteringstjänster.................................. 13 000

ökat behov av hantlangare till följd av nämnda förstärkningar 4 000

+ 44 000

3 a. Posten bör ökas med hänsyn till belastningen.

3 b. På grund av den föreslagna personalökningen erfordras till inköp

av möbler 5 000 kronor. I övrigt föranleds höjningen av ökade städningskostnader,

höjda telefonavgifter samt inträdda prisstegringar.

4. Till tryckning av årsboken åtgår ca 24 000 kronor. Tryckningskostnaderna

för ett kartblad i skalan 1 : 50 000 med beskrivning uppgår till

mellan 25 000 och 30 000 kronor. Under nästa budgetår bör två sådana blad

tryckas. Även en berggrundskarta över Västerbottens län bör tryckas under

budgetåret 1953/54; kostnaden härför beräknas till 40 000 kronor. Medelsbehovet

uppgår sålunda till (24 000 + 25 000 + 25 000 + 40 000 =)

114 000 kronor.

5. För inköp av instrument äskas i det följande ett särskilt anslag. Ökningen

betingas av prisstegringar å förbrukningsmateriel för laboratoriernas

löpande drift.

6. Enligt geologiutredningens förslag skall inkomster av försålda publikationer

redovisas å särskild titel å driftbudgetens inkomstsida. Å samma

titel föreslås även skola redovisas ersättning från statliga institutioner för

uppdrag för deras räkning frånsett gottgörelse för av geologiska undersökningen

förskotterade kostnader. Utredningen har förutsatt, att den uppräkning

av utgiftsanslagen skall medges, som kan föranledas av förslaget

om redovisning av inkomsterna.

Inkomsterna av publikationstryck beräknar geologiska undersökningen

till oförändrat 8 000 kronor.

De direkta lönekostnaderna i samband med uppdrag åt myndigheter

beräknas till 10 000 kronor, vartill kommer 2 500 kronor motsvarande sjukvårds-

och pensionsförmåner. Ersättningen för gemensamma administrationskostnader

beräknas i överensstämmelse med geologiutredningens förslag

— 100 procent av det sammanlagda beloppet för lönekostnader samt

sjukvårds- och pensionsförmåner — till 12 500 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 54.

27

Sammanlagda beloppet av de inkomster, som enligt utredningens förslag

skall tagas till uppbörd å särskild inkomsttitel, utgör sålunda (8 000 +

10 000 + 2 500 + 12 500 =) 33 000 kronor.

Jordartskartering inom Västernorrlands län.

Yrkande.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) hemställer, att för

jordartskartering inom Västernorrlands län uppföres ett reservationsanslag

av 13 250 kronor.

Motiv.

Till jordartskartering inom Norrbottens län har sedan 1946 beviljats

särskilda reservationsanslag, under de senaste budgetåren å 27 500 kronor.

Belastningen under föregående budgetår uppgick till 23 151 kronor. Detta

kartarbete skall nu avslutas, och ytterligare medel erfordras ej. KarteTingen

över jordarterna inom norrlandslänen bör emellertid fortsättas.

TJnder nästa budgetår bör vissa förberedande undersökningar och karteringsarbeten

i mindre omfattning för en jordartskarta inom Västernorrlands

län utföras. Sedan dessa försöksarbeten givit närmare hållpunkter

kan en definitiv plan och kostnadsberäkning framläggas. Av det för nästa

budgetår äskade beloppet beräknas 10 000 kronor till resekostnader och

traktamenten åt en statsgeolog och tre extrageologer samt 2 500 kronor till

arVoden åt extrageologerna. I övrigt erfordras medel för hantlangare, arbetsutrustning

m. m.

Agrogeologiska kartor över sydvästra Skåne.

Yrkande.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) äskar ett belopp av

16 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Motiv.

Belastningen å anslaget under föregående år utgjorde 7 608 kronor. För

innevarande budgetår är anslaget uppfört med 23 000 kronor och torde

komma att tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för tryckning

av två kartblad jämte tre beskrivningar. Under nästa budgetår avser ämbetsverket

att trycka två kartblad jämte en beskrivning. Med hänsyn till en

beräknad reservation av 2 000 kronor vid utgången av innevarande budgetår

uppskattas anslagsbehovet för budgetåret 1953/54 till 16 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

Yrkande.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) hemställer, att ett särskilt

reservationsanslag å 50 000 kronor anvisas till inköp av instrument

m. m.

Motiv.

Den under omkostnadsanslaget uppförda posten till inköp och underhåll

av materiel — för 1952/53 17 000 kronor — har till största delen måst

tagas i anspråk för inköp av kemikalier m. m. till den löpande verksamheten.

Nyanskaffning av instrument har därför blivit i hög grad eftersatt.

Ämbetsverkets plan för anskaffning — för vars närmare innehåll torde fa

hänvisas till handlingarna i ärendet — upptar följande huvudposter1:

Jordborrar ............................. 12 300

Jordartslaboratoriet ..................... 21 000

Kemiska laboratoriet .................... 30 750

Geokemiska laboratoriet................. 51 550

Mikroskopisk utrustning ................ 27 150

Fotografisk utrustning .................. 7 410

Summa 150 160

Geologiska undersökningen föreslår, att anskaffningsbehovet tillgodoses

under en treårsperiod. För budgetåret 1953/54 äskas alltså 50 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning: Malmletning.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 .....................

. 522 000

507 486

1952/53 (statsliggaren s. 865) .

. 600 000

1953/54 (förslag) ............

. 729 000

Yrkanden.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 29/6 och 30/10 1952) hemställer

dels om anvisande av 76 000 kronor för budgetåret 1952/53, dels att anslaget

för nästa budgetår uppräknas med 219 000 kronor enligt följande

sammanställning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

29

Beräknat

Verkets förslag

Delpost

för 1952/53

för

1953/54

1.

Geologiska arbeten .............

. 160 000

154 000

(— 6 000)

2.

Geofysiska arbeten . ............

. 170 000

162 000

(— 8 000)

3.

Diamantborrningar .............

. 250 000

386 000

(+ 136 000)

4.

Anskaffning av borrmaskiner . ..

—-

90 000

(+ 90 000)

5.

Grävningar och sprängningar.....

. 10 000

17 000

(+ 7 000)

6.

Specialanalyser, diverse expenser

m. in..........................

. 10 000

600 000

10 000

819 000

(+ 219 000)

Motiv.

Ämbetsverket framhåller att väsentliga löneökningar, gällande från och

med den 1 januari 1952, genomförts. Till följd av nya kollektivavtal ökar

kostnaderna för löner och traktamentsersättningar med 65 000 kronor; för

den lönegradsplacerade personalen uppgår lönehöjningarna till 11 000 kronor.

Anslaget bör för budgetåret 1952/53 tillföras motsvarande belopp.

Efter en redogörelse för verksamheten under fältsäsongen 1952 anger geologiska

undersökningen följande arbetsuppgifter för budgetåret 1953/54.

INorrbottens län fortsättes den allmänna berggrundsinventeringen

över återstående delar. Vid Laukujärvi fortsättes diamantborrningarna

och, om möjligheter därtill finns, utföres djupborrningar på Ekströ-msbergs

järnmalm, varefter arbetena på denna avslutas. Extensiva geofysiska

mätningar och blockletning bör ske på ett flertal platser inom

Kirunaområdet. Vidare bör geologiska detaljkarteringar och blottningsarbeten

samt om möjligt även borrningar utföras vid en under fältarbetena

1952 framkommen zink-kopparmalms-förekomst. Inom Pajalafältet fortsättes

blockletningarna och på malmanledningarna inom Muotkamaa-inmutningarna

påbörjas grävningar och borrningar.

Inom ett område i Norrbottens läns fjälltrakter utföres

blockletningar.

I Västerbottens och norra Jämtlands läns fjällområden

bör de geologiska och geofysiska undersökningarna fortsättas,

varvid speciellt blockletningarna och de elektriska mätningarna bör intensifieras.

Vidare är det angeläget, att de framkomna malmanledningarna

vid och inom Stekenjokks statsgruvefält närmare undersökes. Detta kan

delvis ske genom grävningar men erfordrar även omfattande borrningar.

I Skelleftefältet bör de elektriska djupundersökningarna fortsättas

och kompletteras med geologiska nykarteringar. Erhållna indikationer

bör därefter kontrolleras genom diamantborrningar. Inom Adak
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

området fortsattes borrningarna i första hand på Brännmyran och därefter

på övriga, ännu ej undersökta djupindikationer. Uppborrningen av fyndigheten

Södra Hornträskstranden fortsättes och om möjligt påbörjas borrningar

inom Nådafältet.

I anledning av genomförda höjningar av löner och traktamentsersättningar

till personalen samt med hänsyn till angelägenheten att intensifiera

undersökningarna till följd av framkomna lovande malmuppslag erfordras

en avsevärd höjning av anslaget. Denna motvägs dock delvis av att avlöningskostnaderna

för vissa tjänster till ett sammanlagt belopp av 83 200

kronor föreslås överförda till avlöningsanslaget.

Beträffande verksamhetsgrenarna i den förut åberopade sammanställningen

anför geologiska undersökningen bl. a.

1. Merkostnaden vid oförändrad verksamhet i anledning av höjda löner

och traktamentsersättningar utgör 21 000 kronor. För intensifiering av

verksamheten — anställning under sommarmånaderna av ytterligare en

extrageolog, tre blockletare och ett antal hantlangare — beräknas 21 000

kronor. Å andra sidan minskar medelsbehovet med i runt tal 48 000 kronor

vid överförande till avlöningsanslaget av två geologer, en assistent (delvis)

och ett laboratoriebiträde.

2. Under nästa år bör arbetena bedrivas i oförändrad omfattning. De

automatiska ökningarna beräknas till 27 000 kronor, medan avlöningskostnaderna

för en geofysiker, en instrumentmakare och ett ritbiträde, vilka

skall överflyttas till avlöningsanslaget, uppgår till 35 000 kronor.

3. Diamantborrningar bedrivs f. n. med i huvudsak två borraggregat utöver

det aggregat, som disponeras inom Adakfältet för medel, som ställts till

kommerskollegii förfogande. Under nästa budgetår bör medel beräknas för

kontinuerlig drift av ytterligare ett aggregat. I denna post ingår härjämte

vissa kostnader för gruvkontoret i Norsjö m. m., vilka beräknas till 26 000

kronor. Det totala medels-behovet utgör därför (3 X 120 000 + 26000 =)

386 000 kronor.

4. Ämbetsverkets fyra diamantborrmaskiner är av omodern typ samt mer

eller mindre uttjänta. Speciellt inom trakter med hårdborrat berg händer allt

oftare, att borrningarna måste avbrytas på grund av maskinreparationer.

Härtill kommer en onormalt stor förslitning av horrör och diamantkronor.

Dessa omständigheter fördyrar borrningarna högst betydligt och fördröjer

borrprogrammens genomförande. Särskilt allvarlig är frågan om reparationer

vad beträffar den största maskinen, enär denna typ ej längre tillverkas och

reservdelar därför måste specialtillverkas. Ingen av de nuvarande maskinerna

är avsedd att borra till större djup än 350 m. I samband med nu

påbörjade undersökningar är det nödvändigt att borra till större djup.

Geologiska undersökningen föreslår därför att två borrmaskiner samt viss

annan utrustning för borrningar anskaffas enligt följande uppställning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 31

Kronor

1 maskin med tillbehör, för djup till 600 m.................. 47 520

1 maskin med tillbehör, för djup till 200 m................... 27 864

2 satser dubbla kärnrör .................................... 1 569

300 m horrör, 33,5 mm .................................... 5 800

300 » » 42 » .................................... 7 500

Summa kronor 90 253

Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar.

Anslag

1952/53 (statsliggaren s. 866) .................. 60 000

1953/54 (förslag) ............................ 60 000

Yrkande.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 30/10 1952) hemställer, att anslaget

nedräknas med 14 000 kronor.

Motiv.

Under sommaren 1952 rekognoscerade fem patruller under sammanlagt

tio arbetsmånader torvmarker, huvudsakligen i sydvästra Småland. Kostnaderna

härför har till mitten av oktober 1952 uppgått till ca 40 000 kronor.

Återstående medel avses dels för pågående bearbetning av det insamlade

materialet, dels för påbörjande av fältarbeten under 1953.

I anledning av geologiutredningens förslag beräknas kostnaderna för

den geolog, som 1952 handhaft ledningen av fältarbetet, skola överföras till

avlöningsanslaget. Medelsbehovet för nästa budgetår under här förevaran
-

de anslag beräknas sålunda:

Kronor

4 rekognosceringspatruller med sammanlagt 8 månaders fältarbete

efter 4 000 kronor per arbetsmånad.................. 32 000

ledningens rese- och traktamentskostnader vid inspektions- och

översiktsresor ........................................... 4 000

skriv- och ritbiträdeshjälp vid byråarbetet, beräknat efter 15 månader

å 600 kronor ...................................... 9 000

expenskostnader, instrument m. m........................... 1 000

Summa 46 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

DEPARTEMENTSCHEFEN.

När Sveriges geologiska undersökning började verksamheten år 1858

avsåg man i första hand att få till stånd en översiktlig kartläggning av

landets geologiska förhållanden och det förutsattes, att arbetet inom viss

tid skulle vara slutfört. Efterhand har emellertid verket vid sidan om

karteringen tillförts andra betydande arbetsuppgifter. Personalorganisationen

har dock endast i begränsad omfattning utvidgats. För1 fullgörande av

vissa uppgifter har särskilda sakanslag beviljats, från vilka också bestritts

kostnaderna för extra personal.

Geologiska undersökningen framhöll i en skrivelse år 1950, att under

senare år åtskilliga viktiga arbetsuppgifter icke kunnat tillfredsställande

genomföras; den allmänna upprustning av den naturvetenskapliga och

tekniska forskningen, som ägt rum under 1940-talet, hade gått verket förbi.

Samma år tillkallades en särskild utredning — 1950 års geologiutredning

— för att verkställa en översyn av geologiska undersökningens uppgifter

och organisation. 1 direktiven för denna föreskrevs bl. a., att större effektivitet

och ökat utbyte av verksamheten borde eftersträvas utan någon mera

betydande ökning av organisationens ram. Utredningen har hösten 1952

avgivit sitt betänkande, vilket därefter1 varit föremål för remissbehandling.

De förslag, som utredningen lagt fram, innebär icke någon större reell

utbyggnad av geologiska undersökningen.

Vad beträffar geologiska undersökningens ursprungliga huvuduppgift,

karteringen, delar jag utredningens uppfattning, att verksamheten i huvudsak

bör fortgå enligt nu tillämpade principer. Söder om Norrlandsgränsen

bör alltså utarbetas kombinerade berggrunds- och jordartskartor i skalan

1 : 50 000. För områden norr om denna gräns förordar utredningen fortsatt

utgivning av särskilda berggrunds- och jordartskartor i skalor från

1 : 200 000 till 1 : 400 000. De önskemål som här framförts om en tillämpning

av skalan 1 : 200 000 för att ernå överensstämmelse med de topografiska

kartbladen över norra Sverige bör i möjlig mån beaktas. Tryckningskostnaderna

blir visserligen högre än om en mindre skala används, men de

torde åtminstone i viss utsträckning kunna täckas genom att kartorna

åsätts ett högre pris. Såsom framhållits såväl av utredningen som i flera

yttranden bör även ovanför Norrlandsgränsen en kartering i skalan 1 : 50 000

företagas över vissa ur olika synpunkter betydelsefulla områden.

Tillräckliga erfarenheter av de agrogeologiska kartorna föreligger ännu

icke. Den nu pågående karteringen i sydvästra Skåne bör fullföljas enligt

den uppgjorda planen. Frågan om fortsatt agrogeologisk kartering torde

därefter få prövas med ledning av de förslag Sveriges geologiska undersökning

kan finna anledning framlägga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

33

Vad som under remissbehandlingen anförts om behovet av specialkartor

över vissa skogsområden samt en komplettering i några hänseenden av

kartbladen och beskrivningarna torde få övervägas av geologiska undersökningen.

Såsom utredningen understrukit är takten i fråga om kartutgivningen

icke tillfredsställande, bl. a. beroende på att personal, som varit sysselsatt

med karteringsarbete, måste tagas i anspråk för andra uppgifter. Jag anser

det angeläget att kartarbetet med all kraft fortsattes; den personal, som

avdelats härför, torde endast i undantagsfall böra disponeras för andra

llPPgifter- Jug förutsätter att geologiska undersökningen med uppmärksamhet

följer frågan om nya metoder i kartarbetet och tillvaratar alla möjligheter

till rationalisering i syfte att bringa ner tiden för kartframställningen.

Priset för kartorna bör med hänsyn till de kraftigt stegrade kostnaderna

höjas. Skäl talar för statskontorets ståndpunkt, att priserna på publikationer

från statliga verk med likartade uppgifter fastställs efter enhetliga

grunder.

Vid geologiska undersökningens malmletningsverksamhet har nya fyndigheter

uppdagats. Härigenom har betydande inkomster tillförts statsverket.

Överskottet av legodriften vid gruvorna i Västerbotten under år 1952 uppgick

sålunda till ca 7 miljoner kronor. Även ur beredskapssynpunkt är

denna verksamhet angelägen. Vad utredningen i denna del anfört föranleder

ej erinran från min sida. Malmletningen bör sålunda bedrivas under

1 huvudsak oförändrade förmer; en viss ökning av medelsanvisningen för

att möjliggöra en intensifiering av verksamheten anser jag dock i nuvarande

läge önskvärd.

Djupborrningarna efter salt och olja i Skåne har ännu icke givit några

resultat av påtaglig betydelse för vår försörjning. Om geologiska undersökningen

vid sina utredningar av dessa frågor skulle finna, att sådana

resultat synes antagliga, bör borrningarna fortsättas, i första band inom

ramen för redan anvisade medel, varav ett belopp av ca 1,2 miljon kronor

ännu icke tagits i anspråk.

Såsom framhållits av flera remissinstanser måste de utredningar på speciella

områden, som görs av geologiska undersökningen, tillmätas avsevärd

betydelse för icke blott landets försörjning under avspärrning eller krig

utan även industriens och jordbrukets fredsmässiga utveckling. Självfallet

måste en avvägning ske mellan sådant utredningsarbete och ett fullföljande

av verkets övriga fasta uppgifter. Av den redogörelse som lämnats över

hittills gjorda specialundersökningar framgår, att dessa i allmänhet varit

av stort värde för samhället. Möjligheterna att utföra sådana utredningar

bör därför icke beskäras. På vissa områden bör i stället en intensifiering

äga rum; jag syftar här framförallt på den hydrogeologiska verksamheten

och torvinventeringen. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 54.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 54.

Den fortlöpande koncentreringen av bebyggelsen till tätorter har skärpt

behoven av grundvatten; även för landsbygdens del är1 frågan om vattenförsörjningen

flerstädes aktuell. Varje år borras efter vatten för betydande

belopp. En systematisk forskning rörande grundvattnet samt en insamling

och bearbetning av de uppgifter om brunnsborrningar och vattentäkter,

som nu finns spridda på skilda håll, är därför en angelägen uppgift, varigenom

även onödiga borrningskostnader kan undvikas.

TorVens betydelse ur beredskapssynpunkt för vår bränsleförsörjning har

i olika sammanhang belysts. Även med hänsyn till det successivt ökade

bränslebehovet aktualiseras frågan om torvbränslet. Jag vill här erinra om

att riksdagen för innevarande budgetår ställt ett anslag av 60 000 kronor

till geologiska undersökningens förfogande för inventering av torvmossar.

Denna inventering, som omfattar en systematisk undersökning av torvmossarna

för att få fram dem, som är bäst lämpade för produktion, bör

fortsättas. Vidare måste material från tidigare inventeringar genomgås.

Vid sidan av geologiska undersökningen finns endast i begränsad omfattning

tillgång till sakkunskap på det geologiska området. Det är därför

ett samhälleligt intresse, att i olika sammanhang uppkommande behov av

expertis kan tillgodoses genom verket. Liksom hittills bör det således åligga

undersökningen att verkställa utredningar åt statliga organ. I vissa fall har

undersökningen även fullgjort uppdrag åt andra än statliga institutioner, såsom

landsting, hushållningssällskap och kommuner samt enskilda. Icke

heller i detta hänseende bör någon inskränkning ske i undersökningens

verksamhet. Det synes tvärtom lämpligt att efterhand denna praktiskt inriktade

verksamhet utvidgas, Jag anser det dock icke erforderligt att föreskriva

skyldighet för verket att åtaga sig dylika uppdrag; dessa måste

givetvis anpassas efter geologiska undersökningens övriga arbetsuppgifter.

F. n. uttas av statliga myndigheter ersättning dels motsvarande avlöningskostnader

för fast anställd personal, som varit sysselsatt med uppdraget,

dels för direkta omkostnader för uppdraget, såsom rese- och

traktamentsersättningar, kostnader för analyser, avlöning till extra personal,

som anställts enbart för uppdraget m. m. Av kommuner m. fl. och

enskilda uppbär undersökningen däremot bidrag efter i varje särskilt fall

träffad överenskommelse. Jag finner riktigast, att geologiska undersökningen

av såväl statsinstitutioner som andra uttar ersättning för samtliga

med fullgörandet av ett uppdrag förknippade kostnader. Ersättningen bör

således i princip avse såväl lönekostnader som efter generella grunder beräknat

belopp för allmänna omkostnader. Speciella omkostnader — resor

för uppdraget etc. — bör påföras särskilt. Närmare bestämmelser rörande

beräkningen av ersättning torde få meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag

från geologiska undersökningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

35

Utredningar åt enskilda verkställs även av befattningshavare vid geologiska

undersökningen efter tillstånd av överdirektören. Tjänstledighet för

fullgörande av dylika uppdrag får som regel beviljas endast under högst

en månad för år. Geologiutredningen har föreslagit, att denna rätt för verkets

tjänstemän att åtaga sig uppdrag för enskilda skall kvarstå. Några

remissinstanser förordar däremot, att uppdrag åt enskilda i princip- skall

utföras av geologiska undersökningen och att ersättning för uppdraget skall

tillfalla statsverket. Jag vill framhålla att de uppdrag, varom framställning

göfls till geologiska undersökningen, givetvis bör utföras av verket. Om

enskild vänder sig till tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning med

visst uppdrag, bör tjänstemannen liksom f. n. kunna efter tillstånd av överdirektören

åtaga sig uppdraget. Jag1 har alltså icke funnit skäl förorda

någon ändring av hittills vid geologiska undersökningen tillämpade principer

i detta hänseende. Med hänsyn till omfattningen av geologiska undersökningens:

egna arbetsuppgifter förutsätter jag, att tillstånd till uppdrag

som kan föranleda behov av tjänstledighet beviljas med stor försiktighet.

Vad beträffar redovisningen av inkomsterna har utredningen föreslagit,

att inkomster i samband med geologiska undersökningens verksamhet —

ersättning för uppdrag och försäljning av publikationer — skall tagas till

uppbörd å driftbudgetens inkomstsida. Enligt utredningens mening borde

detta förfaringssätt dock icke tillämpas i fråga om dels de av utredningen

förordade engångsbidragen från landsting, kommuner nr. fl., dels de

direkta omkostnader — rese- och traktamentsersättningar, hantlangararvoden

m. m. — för uppdrag åt statsinstitutioner, som enligt nuvarande

praxis förskotteras av geologiska undersökningen. Jag delar emellertid den

av riksräkenskapsverket uttalade uppfattningen, att samtliga här angivna

inkomster bör redovisas å särskild inkomsttitel å riksstatens inkomstsida;

i stället bör en däremot svarande höjning av anslagen företagas.

Innan jag går närmare in på beräkningen av medelsbehovet för nästa

budgetår vill jag nämna, att jag delar utredningens uppfattning i fråga om

fördelningen av den totala anslagssumma, som ställs till geologiska undersökningens

förfogande. Anslagen till avlöningar och omkostnader bör följaktligen

beräknas så, att verket kan utföra det arbete, som ingår bland

dess normala uppgifter och ej företer större kostnadsvariationer.

I likhet med utredningen anser jag att den nuvarande organisationsformen

i huvudsak är väl avpassad med hänsyn till verkets uppgifter. Möjligheterna

att för vissa frågor bilda särskilda arbetsgrupper under enhetlig

ledning bör emellertid i rationaliseringssyfte tillvaratagas.

Sedan föregående års riksdag meddelat beslut i anledning av tjänsteförteckningskommitténs

förslag (prop. 241/1952) har samtliga statsgeologer

uppflyttats från 30 till 32 lönegraden och geologerna från 26 till 27 lönegraden.

Härutöver bifölls — utom vad gäller ordinariesättning — åtskilliga

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Klingl. Maj:ts proposition nr 54.

av de förslag, som lagts fram av geologiutredningen. Sålunda ändrades

tjänsterna som museiföreståndare samt sekreterare till stalsgeologbefattningar

i lönegrad Ca 32. Föreståndaren för kemiska laboratoriet, vilken

haft tjänstebenämningen kemist med placering i lönegrad Ca 30, uppflyttades

till en befattning som laborator i Ca 32. Till laboratorer i Ce 32 uppflyttades

vidare de i 26 lönegraden placerade föreståndarna för geokemiska

laboratoriet och geofysiska avdelningen. Befattningen som avdelningschef

nedflyttades från lönegrad Ce 31 till Ce 29; tillika förutsattes att tjänsten

som kassör i Ce 18 vid gruvförvaltningen i Norrland skulle indragas. En

befattning som assistent i Ce 26 ändrades till en geologtjänst i Ce 27. Vidare

höjdes en tjänst som ritare i Cell till Ce 15. Vid sidan av geologiutredningens

förslag uppflyttades bl. a. en befattning som ritbiträde i lönegrad

Ce 8 till Ce It.

Vad härefter angår övriga av geologiutredningens och geologiska undersökningens

förslag till förändringar i organisationen får jag anföra följande.

Som framgår av det föregående anser jag det hydrogeologiska arbetsområdet

vara av stor betydelse. Jag förordar därför att en befattning som

geolog inrättas för hithörande uppgifter. Befattningen bör tills vidare placeras

i lönegrad Cg 27. Jag kan däremot icke tillstyrka att några geologtjänster

inrättas för museet eller jordartslaboratoriet. De föreslagna rekryteringstjänsterna

torde bl. a. kunna medverka till en forcering av kartutgivningen.

Jag anser mig emellertid f. n. ej kunna förorda att större belopp

än 8 000 kronor anvisas för avlöning åt dylika befattningshavare. Ersättningen

till dessa torde få bestämmas av geologiska undersökningen med

hänsyn till vederbörandes kvalifikationer och tjänstgöringstid.

I likhet med utredningen anser jag önskvärt, att vissa tjänster överflyttas

från malmletningsanslaget till avlöningsanslaget. Jag förordar sålunda,

att två geologtjänster i lönegrad Cg 26 överflyttas till avlöningsanslaget och

placeras i 27 lönegraden. De bör dock tills vidare bibehållas som extra befattningar.

Utredningens förslag att i stället för två tjänster som biträdande

geofysiker i Cg 24 samt assistent i Cg 21 skall inrättas en befattning som

geofysiker och en som geokemist, båda med placering i samma lönegrad

som geologerna, d. v. s. 27, kan jag tillstyrka. Jag vill dock erinra om att

för behörighet till dessa tjänster erfordras fil. lic.-examen. Befattningen

som geokemist bör inplaceras som extra ordinarie, medan geofysikertjänsten

tills vidare torde få bibehållas som extra. Jag är däremot icke nu beredd

tillstyrka, att den befattning som assistent i Cg 21, för vilken kostnaderna

f. n. bestrides från anslaget till torvinventering, överflyttas till avlöningsanslaget.

Från malmletningsanslaget bör vidare till avlöningsanslaget överflyttas

befattningarna som instrumentmakare, förste iaboratoriebiträde å kemiska

laboratoriet samt ritbiträde å geofysiska avdelningen. Förstnämnda tjänst

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 54.

37

bör placeras i Ce 18 och erhålla benämningen förste instrumentmakare.

Tjänsten å kemiska laboratoriet bör benämnas laboratoriebiträde och placeras

i Ce 13. Ritbiträdet bör inplaceras i lönegraden Cg 11.

Jag övergår härefter till frågan om ändrade lönegradsplaceringar för de

tjänster, vilka redan nu uppförts under avlöningsanslaget. Jag anser mig

ej kunna förorda att befattningen som överdirektör uppflyttas från lönegrad

Co 15 till Co 17. En tjänst som tekniskt biträde i lönegrad Cg 14 å

kemiska laboratoriet bör utbytas mot en förste laboratoriebiträdestjänst i

Ce 15. Å geofysiska avdelningen bör en tjänst som tekniskt biträde i Cg 14

ändras till en befattning som tekniker tills vidare i Cg 15. Eftersom för

befattningen krävs examen från tekniskt institut bör den inplaceras i

lönegradsserien för lägre ingenjörspersonal. Övriga i detta sammanhang

framförda förslag kan jag icke biträda. Sålunda bör befattningen som

kansliskrivare i Ca 15 bibehållas liksom arvodesbefattningen för kameralt

biträde. Befattningen som kassör vid gruvförvaltningen är f. n. vakant och

skall indragas. I samband härmed överflyttas bl. a. löneutbetalningen för

personalen i Norrland från gruvkontoret till geologiska undersökningens

centrala administration. Härigenom ökar göromålen för Iransliskrivaren.

Jag föreslår därför inrättandet av en tjänst som kanslibiträde i Cell.

Följande tjänster bör överföras på ordinarie stat, nämligen 1 laborator

i Ce 32, 2 geologer i Ce 27 och 1 förste laboratoriebiträde i Ce 15 samt enligt

grunderna för befordringsgången 1 kontorsbiträdestjänst i Ce 8.

Befattningen som geolog å kemiska laboratoriet bör i fortsättningen benämnas

kemist.

Jag kan icke tillstyrka att särskilda medel beräknas för återbesättande

av de geologtjänster, som geologiska undersökningen vakantsatt. I den mån

medel för dessa tjänster kan disponeras inom ramen för anvisade belopp

föreligger icke något hinder för att de åter tillsättes.

Kostnaderna för de tjänster, som enligt vad jag sålunda föreslagit skall

nyinrättas, överflyttas från sakanslag eller erhålla ändrad lönegradsplacering,

beräknar jag till 140'' 200 kronor.

Det ökade medelsbehovet i anledning av de lönegradsförändringar, varom

föregående års riksdag meddelat beslut, samt till följd av löneklassuppflyttningar

beräknar jag till 37 600 kronor. Posten till rörligt tillägg bör på

grund av den allmänna lönehöjningen under år 1952 uppräknas med

93 500 kronor.

För nästa budgetår uppskattar jag den sammanlagda inkomsten av ersättningar

för uppdrag m. m., som utförs av geologiska undersökningen,

till 45 000 kronor, varav i runt tal 30 000 kronor kan beräknas motsvara

lönekostnader. I den mån sådana uppdrag till en del utförs av ämbetsverkets

fasta personal, torde för fullgörande av de ordinarie göromålen viss

extra arbetskraft böra anställas. Jag förordar, att under avlöningsanslaget

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kuntgl. Maj:ts proposition nr 54.

beräknas ett belopp av 30 000 kronor till extra personal. Detta belopp torde

få anvisas under en särskild förslagsvis betecknad post, beträffande vilken

Kungl. Maj:t skall kunna medge överskridande i den utsträckning, som

ersättningsbeloppen ökar.

Avlöningsanslaget bör alltså för nästa budgetår uppräknas med (140 200

+ 37 600 + 93 500 + 30 000 =) 301 300 kronor. Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 296 300 (+ 65 200)

kronor;

avlöningar till extra personal 30 000 (+ 30 000) kronor;

avlöningar till övrig i c k e-o rdinarie personal 306 500

(+ 53 100) kronor;

rörligt tillägg 307 200 (+ 153 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (296 300 + 30 000 + 306 500 + 307 200

= ) 940 000 (+ 301 300) kronor.

I personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning bör å ena

sidan införas följande nya tjänster, nämligen 1 laborator i Ca 32, 2 geologer

i Ca 27, 1 förste laboratoriebiträde i Ca 15, 1 kontorsbiträde i Ca 8 samt

en kemist och en geokemist, båda i Ce 27, och å andra sidan avföras följande

befattningar, nämligen en laborator i Ce 32 och 3 geologer i Ce 27.

Jag övergår härefter till omkosinadsanslciget. I enlighet med den uppfattning,

som jag i det föregående givit uttryck för, bör under detta anslag

bestridas de utgifter av omkostnadsnatur för agrogeologiska kartor och

kartering i Norrland, som förut täckts av särskilda anslag. Jag förordar,

att posten till sjukvård m. m. uppräknas med 500 kronor1. Kostnaderna för

rese- och traktamentsersättningar vid geologiska undersökningen uppgår

till betydande belopp'', beroende på att en stor del av verkets personal bedriver

fältarbete under flera månader varje år. Med hänsyn till; de tjänster

som föreslås skola nyinrättas eller överföras från sakanslag, de beräknade

kostnaderna för jordartskarteringen inom Västernorrlands län samt den

numera genomförda höjningen av traktamentena bör posten höjas med

60 000 kronor. Till bränsle, lyse och vatten bör i anslutning till belastningen

anvisas ytterligare 3 500 kronor. Jag kan icke förorda, att posten till övriga

expenser uppräknas med högre belopp än 3 200 kronor. Det ökade medelsbehovet

för publikationstryck beräknar jag till 76 000 kronor, varav 16 000

kronor för agrogeologiska kartor. Under nästa budgetår avser verket att

trycka bl. a. två kartor i skalan 1 : 50 000. Det är av vikt, att tryckningen

av färdiga kartor icke fördröjs. Såsom förut nämnts har geologiutredningen

framhållit som önskvärt, att två kartor i denna skala utges varje år.

Posten till övriga utgifter bör uppföras med oförändrat belopp. För innevarande

budgetår har under anslaget beräknats en inkomst av 8 000 kronor

för försålda publikationer. Då dessa medel i fortsättningen avses skola

redovisas å särskild inkomsttitel, bör anslaget alltså tillföras nämnda be
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 54.

39

lopp, 8 000 kronor. Det ytterligare medelsbehovet till omkostnader uppgår

sålunda till sammanlagt (500 + 60 000 + 3 500 + 3 200 + 76 000 +

8 000 = ) 151 200 kronor. Anslaget bör i överensstämmelse härmed anvisas

med (188 800 + 151 200 =) 310 000 kronor.

Den under omkostnadsanslaget uppförda posten för inköp och underhåll

av materiel har huvudsakligen måst disponeras för att bestrida kostnaderna

för den löpande verksamheten. Såsom undersökningen framhållit har

nyanskaffning av instrument och annan apparatur icke kunnat ske i tillräcklig

omfattning. Viss utrustning har sålunda måst lånas från andra

institutioner. I avsaknad av modern materiel har verket också nödgats tilllämpa

äldre, mera tidsödande och kostnadskrävande metoder. Geologiska

undersökningens nu framlagda plan för komplettering av utrustningen

upptar inköp av instrument m. m. till ett förhållandevis betydande belopp,

ca 150 000 kronor. Med hänsyn till de brister, som föreligger i fråga

om verkets utrustning, tillstyrker jag en materielanskaffning enligt geologiska

undersökningens förslag. Det synes lämpligt att anskaffningen utsträcks

över tre budgetår; för nästa budgetår erfordras 50 000 kronor,

vilket belopp torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag till

utrustning. Under anslaget till malmletning har geologiska undersökningen

vidare hemställt om anvisande av 90 000 kronor för inköp av två borraggregat.

F. n. har undersökningen fyra diamantborrmaskiner; dessa är

hårt förslitna och kan till följd av ofta återkommande reparationer icke

användas rationellt. Jag förordar att medel anvisas för inköp av en ny

borrmaskin av kraftigare typ, som kan utnyttjas för borrningar på större

djup än vad de nuvarande maskinerna medger. Kostnaderna härför — som

jag beräknar till 50 000 kronor — bör lämpligen bestridas från det föreslagna

anslaget till utrustning. Detta bör alltså för budgetåret 1953/54 uppföras

med (50 000 + 50 000 =) 100 000 kronor.

Av den förut lämnade redogörelsen för geologiska undersökningens

malmletningsverksamhet torde ha framgått, att detta arbetsområde ur såväl

ekonomisk som beredskapssynpunkt är av stor betydelse för samhället.

Den uppräkning av anslaget till malmletning, som verket förordar för nästa

budgetår, betingas främst av att diamantborrningar avses skola ske med

ytterligare ett borraggregat. Jag har nyss föreslagit att medel skall anvisas

för anskaffning av en borrmaskin. Vid bifall till detta förslag torde det

vara möjligt att bedriva kontinuerliga borrningar med tre aggregat mot

f. n. i huvudsak två, frånsett den maskin, för vilken driftkostnaderna bestrids

från särskilt investeringsanslag. Jag har icke funnit anledning till

erinran mot verkets beräkning av medelsbehovet till malmletning i annat

hänseende än att som förut nämnts kostnaderna för inköp av borraggregat

bör bestridas från anslaget till utrustning. Höjningen av malmletningsanslaget

begränsas sålunda till (219 000 — 90 000 =) 129 000 kronor. Jag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

förordar därför, att anslaget för nästa budgetår anvisas med (600 000 +

129 000 =) 729 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela närmare bestämmelser om dispositionen av anslaget, sedan verket

ingivit definitivt förslag till arbetsplan. Till följd av ändrade kollektivavtal

och höjda löner för den lönegradsplacerade personalen uppstår under innevarande

budgetår en merkostnad av 76 000 kronor under malnrletningsanslaget.

Då jag icke kan tillstyrka, att någon del av verksamheten nedlägges,

förordar jag att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Den av geologiska undersökningen bedrivna inventeringen av torvmossar,

lör vilken ett särskilt anslag å 60 000 kronor anvisats för innevarande budgetår,

bör fortsätta under nästa budgetår med i huvudsak oförändrad omfattning.

Då den för hithörande uppgifter anställde assistenten enligt vad

tidigare föreslagits alltjämt skall avlönas från detta anslag, bör det anvisas

med oförändrat belopp.

Jag övergår härefter till frågan om geologiska undersökningens lokaler.

En om- och tillbyggnad av undersökningens lokaler vid Frescati i enlighet

med de av verkets chef angivna riktlinjerna har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats

till 1 975 000 kronor. En utvidgning och förbättring av dessa

lokaler synes i och för sig önskvärd. De beräknade kostnaderna förefaller

dock höga. Det bör närmare övervägas, hur ombyggnaden lämpligen skall

utföras. Jag är därför icke nu beredd taga ställning till frågan i denna del.

Geologiska undersökningens lokaler i Norsjö och Malåträsk har granskats

av riksdagens år 1952 församlade revisorer. Dessa framhåller, att

lokalerna i olika hänseenden lämnar mycket övrigt att önska i fråga om

ändamålsenlighet och att de delvis, befinner sig i bristfälligt skick. Revisorerna

anser det angeläget, att byggnadsfrågan för denna del av undersökningens

verksamhet snarast vinner en tillfredsställande lösning och att i

avvaktan på att lämpligare lokaler anskaffas provisoriska åtgärder vidtas

för att skydda den i vissa utrymmen tillfälligt förvarade malmbrytningsmaterielen

mot fuktskador.

Det förslag som nu utarbetats för uppförande i Malåträsk av dels. en

verkstads- och kontorsbyggnad, dels. ett kallmagasin för en sammanlagd

kostnad av 250 000 kronor synes, innebära en lämplig lösning av byggnadsfrågan.

Vid bifall till förslaget ernås även den fördelen, att geologiska

undersökningens lokaler förläggs till samma ort, vilket torde avsevärt underlätta

arbetet. Tomtmark för byggnaderna i Malåträsk kommer att lämnas

av kommunen i utbyte mot den kronan tillhöriga tomt, på vilken

borrkämemagasinet nu är'' beläget. Med hänsyn till de nuvarande bristfälliga

lokalförhållandena bör förslaget snarast genomföras, och jag förordar

därför, att det erforderliga beloppet, 250 000 kronor, anvisas för

nästa budgetår. Närmare villkor i samband med nyssnämnda tomtutbyte

torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

41

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

under! tionde huvudtiteln anvisa till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning ett reservationsanslag av 76 000

kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning vidtaga de ändringar,

som angivits i det föregående;

III. godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geoloigiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 296 300

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis..... 30 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 306 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 307 200

Summa kronor 940 000;

IV. för budgetåret 1953/54 anvisa

a) å driftbudgeten under tionde huvudtiteln:

1) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar ett

förslagsanslag av 940 000 kronor;

2) till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader ett

förslagsanslag av 340 000 kronor;

3) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett

reservationsanslag av 100 000 kronor;

4) till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning ett

reservationsanslag av 729 000 kronor;

5) till Sveriges geologiska undersökning: Inventering av

torvmossar ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

till Nybyggnad i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1953

30053

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängning av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebola s. 1 i texten
  2. SU 1953:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till Sveriges geologiska undersökning jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten