Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:6, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
1
Nr 6.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945
(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott
den 19 december 1952.
Under åberopande av bilagda i statsi-ådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg. 1
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 6.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 6.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 22 februari
1952 (nr 59) gäller till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1954.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom in. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom m. m.,1 vilken enligt lag den 22 februari 1952 (nr 60) gäller
till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1954.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om
administration av vissa bolag m. in.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 22 februari 1952 (nr 61) gäller till
och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1954. 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887 och 1947: 110.
Knngl. Maj:ts proposition nr 6.
3
Första g
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 480) om
dödande ut vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 22 februari 1952
(nr 62) gäller till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1954.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 6.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 november 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,
Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.
Efter gemensam beredning med tillförordnade ministern för utrikes ärendena,
statsrådet Hammarskjöld, samt cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,
fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen rörande den tyska egendomen
i Sverige m. m. samt anför därvid följande.
Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, soin
efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,
nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och
dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig fientliga
rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen lagen
den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land
härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk
egendom m. m., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av
vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gäller, efter vidtagna
förlängningar, till och med den 30 juni 1953. För handhavandet av de kontroll-
och förvaltningsuppgifter, som avses med denna lagstiftning, har inrättats
en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en särskild
statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att
lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars
område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en
särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,
som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan
om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och
skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.
Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och
skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta
om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
5
dom återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv
att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn
till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse
för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj:t förordnat
att bestämmelserna i restitutionslagen skall gälla med avseende å egendom,
härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit
ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa
omfattning. T. o. in. 1949 hade restitutionsnämnden behandlat 66 ansökningar
om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden 1/1—31/19
1950 till flyktkapitalbyrån inkommit 1 dylik ansökning. Efter oktober 1950
har ingen sådan ansökning inkommit till byrån.
Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. in., i fortsättningen
benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å
här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person
eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning
av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av kriget
föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll
över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning
av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under
skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undansticlces eller förstöres
eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under
samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom
utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig
aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett
bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.
Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av
flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.
Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för
att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526)
förordnats om skingringsförbud å tysk egendom in. in. samt genom kungörelse
den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. in. Intill
utgången av oktober 1952 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i sammanlagt
1 254 fall.
Lagen om administration av vissa bolag m. m., i fortsättningen kallad
administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar
förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande
utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.
Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av
flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd administratör,
vilken har ej mindre att i förhållande till tredjeman handla å
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter
företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter
som eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,
likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För
vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast
egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd
av Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som
eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av oktober 1951 beslutats i 63 fall,
samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke
något sådant fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande
tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära
administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan
ordning. I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits
genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna
med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd syssloman.
Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett
komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett
särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga
aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller
tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och
andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.
Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken
blir bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen. Den
nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli
föremål för åtgärd enligt kontrollagen.
Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1951
kommit till användning i 51 fall men därefter icke i något fall.
Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945
flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska
egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen
i reda pengar, vilka insättas på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.
Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades
den 18 juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan svenska
regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas
förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes
riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev av riksdagen godkänd.
I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige åtager sig
att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet. Den genom
likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt som tysk egendom
men skall användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett belopp
av 150 miljoner kronor skall användas till inköp av varor för det tyska
Kungl. Maj.ts proposition nr 6.
7
folkhushållets behov. Resten — som preliminärt uppskattades till omkring
225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning av svenska fordringar
gentemot Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående den tyska
egendomen efter angivna linjer har från svensk synpunkt varit, att de enskilda
tyskar, vilkas egendom likviderats, skall få ersättning för sin egendomsförlust
samt att de allierade svarar för att sådan ersättning blir utbetalad.
Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål
tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition
nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av
vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar,
som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden,
godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens
skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearingen har uppdragits
åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.
Flyktkapitalbyrån har i skrivelse den 21 oktober 1952 hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för förlängning ytterligare ett år av restitutions-, kontroll-,
administrations- och dödningslagarna. I en vid skrivelsen fogad promemoria
har anförts:
Byrån har tidigare i samband med begäran om förlängning av giltighetstiden
för de fyra lagarna framhållit svårigheten att på förhand beräkna när
byråns arbetsuppgifter kunna bliva slutförda. Ehuru avvecklingen av den
tyska egendomen i Sverige numera till största delen slutförts kvarstå sagda
svårigheter alltjämt och det är fortfarande omöjligt att exakt bestämma när
byråns verksamhet kan upphöra.
Under sistförflutna budgetår inbringade avvecklingsarbetet omkring 32,7
miljoner. Byrån beräknar att avvecklingen av de återstående tyska förmögenhetsobjekten
i riket räknat från den 1 juli 1952 kommer att inbringa omkring
20 miljoner kronor. Arbetet därmed beräknas av byrån kunna slutföras
till största delen under nuvarande budgetår. På grundval av sin erfarenhet
av avvecklingsarbetet anser sig byrån emellertid kunna förutse att åtskilliga
ärenden komma att kvarstå vid budgetårets slut. Byrån har därför
begärt anslag för fortsatt verksamhet jämväl under budgetåret 1953/54.
Byrån anser det nödvändigt att den lagstiftning, med stöd av vilken byråns
verksamhet nu bedrives, äger giltighet även under nästa budgetår. Förlängning
av giltighetstiden för angivna lagar bör därför enligt byråns mening
ske för tiden till och med den 30 juni 1954.
I första hand är byrån beroende av den möjlighet att erhålla behörighet att
förfoga över egendom, som lämnats i kontrollagen. I vilken utsträckning
kvarstadsförfarande blir erforderligt under nästa budgetår är icke möjligt
att förutsäga. Byrån bedömer emellertid att så blir förhållandet i åtskilliga
fall.
Administrationslagen har under de två sistförflutna åren icke tillämpats i
något fall. Med hänsyn till vissa pågående utredningsarbeten anser byrån
emellertid ej uteslutet att tillämpning av lagen erfordras under nästa budgetår.
I vart fall anser byrån att möjlighet för tillämpning av lagen bör finnas
så länge byrån fortsätter sitt avvecklingsarbete.
I vad mån det kommer att bliva erforderligt med tillämpning av dödningslagen
under nästa budgetår kan icke förutses. Byrån håller dock icke för
osannolikt att så blir fallet.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
Restitutionslagen har under sistförflutna år icke tillämpats i något fall.
Enstaka förfrågningar om möjlighet att erhålla restitution enligt lagen har
emellertid under året gjorts hos byrån. Byrån har därvid hänvisat vederbörande
att efter verkställd utredning ingiva framställning till byrån i den ordning,
lagen föreskriver. Det synes därför ej osannolikt att ansökningar om
restitution enligt lagen komma att ingivas.
Departementschefen.
Ehuru avvecklingen av den egendom som avses med den ifrågavarande
lagstiftningen nu är till största delen genomförd, räknar flyktkapitalbyrån
med att vissa avvecklingsuppgifter kommer att återstå efter den 30 juni
1953, då giltighetstiden utgår för den lagstiftning, varå byråns verksamhet
bygger. Denna lagstiftning bör därför förlängas ytterligare ett år.
I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Harriet Stangenberg.
1 Bilagan, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1 december
1952.
N ärvarande:
justitieråden Nissen,
Hellquist,
Karlgren,
regeringsrådet Eckerberg.
Enligt lagrådet den 17 november 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i statsrådet den 6 november 1952, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1955 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 december 1955 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1957 (nr 586) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsassessorn S.
Dennemark.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Olle Lundberg.
10
Kungl. Ma j. ts proposition nr 6.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 december 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, lagrådets den 1 december 1952 avgivna
utlåtande över de till lagrådet den 17 november 1952 remitterade förslagen
till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll
å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om
dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Fördraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Harriet Stangenberg.
Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
522961
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 a1 i texten
- 1LU 1953:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 s. 6 i texten