Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:6, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

1

Nr 6.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945

(nr 520) om återställande av viss från ockuperat land

härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott

den 19 december 1952.

Under åberopande av bilagda i statsi-ådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg. 1

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 6.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss

från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 22 februari

1952 (nr 59) gäller till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1954.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom in. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom m. m.,1 vilken enligt lag den 22 februari 1952 (nr 60) gäller

till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1954.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om

administration av vissa bolag m. in.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 22 februari 1952 (nr 61) gäller till

och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1954. 1

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887 och 1947: 110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 6.

3

Första g

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 480) om

dödande ut vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 22 februari 1952

(nr 62) gäller till och med den 30 juni 1953, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1954.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 6.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 november 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med tillförordnade ministern för utrikes ärendena,

statsrådet Hammarskjöld, samt cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen rörande den tyska egendomen

i Sverige m. m. samt anför därvid följande.

Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, soin

efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,

nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och

dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig fientliga

rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen lagen

den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land

härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk

egendom m. m., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av

vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gäller, efter vidtagna

förlängningar, till och med den 30 juni 1953. För handhavandet av de kontroll-

och förvaltningsuppgifter, som avses med denna lagstiftning, har inrättats

en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en särskild

statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom — den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj :t förordna, att

lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars

område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en

särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,

som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan

om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och

skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.

Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och

skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta

om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

5

dom återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv

att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn

till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse

för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.

Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj:t förordnat

att bestämmelserna i restitutionslagen skall gälla med avseende å egendom,

härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit

ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa

omfattning. T. o. in. 1949 hade restitutionsnämnden behandlat 66 ansökningar

om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden 1/1—31/19

1950 till flyktkapitalbyrån inkommit 1 dylik ansökning. Efter oktober 1950

har ingen sådan ansökning inkommit till byrån.

Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. in., i fortsättningen

benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å

här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person

eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning

av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av kriget

föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll

över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning

av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under

skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undansticlces eller förstöres

eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig

och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under

samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom

utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig

aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett

bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.

Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av

flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl.

Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för

att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526)

förordnats om skingringsförbud å tysk egendom in. in. samt genom kungörelse

den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. in. Intill

utgången av oktober 1952 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i sammanlagt

1 254 fall.

Lagen om administration av vissa bolag m. m., i fortsättningen kallad

administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar

förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska

föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande

utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.

Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av

flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd administratör,

vilken har ej mindre att i förhållande till tredjeman handla å

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter

företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter

som eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,

likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För

vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast

egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd

av Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som

eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.

Administration har intill utgången av oktober 1951 beslutats i 63 fall,

samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke

något sådant fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande

tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära

administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan

ordning. I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits

genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna

med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd syssloman.

Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett

komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett

särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga

aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller

tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och

andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning.

Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken

blir bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödade handlingen. Den

nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli

föremål för åtgärd enligt kontrollagen.

Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1951

kommit till användning i 51 fall men därefter icke i något fall.

Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945

flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska

egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen

i reda pengar, vilka insättas på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.

Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades

den 18 juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan svenska

regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas

förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes

riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev av riksdagen godkänd.

I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige åtager sig

att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet. Den genom

likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt som tysk egendom

men skall användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett belopp

av 150 miljoner kronor skall användas till inköp av varor för det tyska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 6.

7

folkhushållets behov. Resten — som preliminärt uppskattades till omkring

225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning av svenska fordringar

gentemot Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående den tyska

egendomen efter angivna linjer har från svensk synpunkt varit, att de enskilda

tyskar, vilkas egendom likviderats, skall få ersättning för sin egendomsförlust

samt att de allierade svarar för att sådan ersättning blir utbetalad.

Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål

tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition

nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av

vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar,

som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden,

godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens

skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearingen har uppdragits

åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.

Flyktkapitalbyrån har i skrivelse den 21 oktober 1952 hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för förlängning ytterligare ett år av restitutions-, kontroll-,

administrations- och dödningslagarna. I en vid skrivelsen fogad promemoria

har anförts:

Byrån har tidigare i samband med begäran om förlängning av giltighetstiden

för de fyra lagarna framhållit svårigheten att på förhand beräkna när

byråns arbetsuppgifter kunna bliva slutförda. Ehuru avvecklingen av den

tyska egendomen i Sverige numera till största delen slutförts kvarstå sagda

svårigheter alltjämt och det är fortfarande omöjligt att exakt bestämma när

byråns verksamhet kan upphöra.

Under sistförflutna budgetår inbringade avvecklingsarbetet omkring 32,7

miljoner. Byrån beräknar att avvecklingen av de återstående tyska förmögenhetsobjekten

i riket räknat från den 1 juli 1952 kommer att inbringa omkring

20 miljoner kronor. Arbetet därmed beräknas av byrån kunna slutföras

till största delen under nuvarande budgetår. På grundval av sin erfarenhet

av avvecklingsarbetet anser sig byrån emellertid kunna förutse att åtskilliga

ärenden komma att kvarstå vid budgetårets slut. Byrån har därför

begärt anslag för fortsatt verksamhet jämväl under budgetåret 1953/54.

Byrån anser det nödvändigt att den lagstiftning, med stöd av vilken byråns

verksamhet nu bedrives, äger giltighet även under nästa budgetår. Förlängning

av giltighetstiden för angivna lagar bör därför enligt byråns mening

ske för tiden till och med den 30 juni 1954.

I första hand är byrån beroende av den möjlighet att erhålla behörighet att

förfoga över egendom, som lämnats i kontrollagen. I vilken utsträckning

kvarstadsförfarande blir erforderligt under nästa budgetår är icke möjligt

att förutsäga. Byrån bedömer emellertid att så blir förhållandet i åtskilliga

fall.

Administrationslagen har under de två sistförflutna åren icke tillämpats i

något fall. Med hänsyn till vissa pågående utredningsarbeten anser byrån

emellertid ej uteslutet att tillämpning av lagen erfordras under nästa budgetår.

I vart fall anser byrån att möjlighet för tillämpning av lagen bör finnas

så länge byrån fortsätter sitt avvecklingsarbete.

I vad mån det kommer att bliva erforderligt med tillämpning av dödningslagen

under nästa budgetår kan icke förutses. Byrån håller dock icke för

osannolikt att så blir fallet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Restitutionslagen har under sistförflutna år icke tillämpats i något fall.

Enstaka förfrågningar om möjlighet att erhålla restitution enligt lagen har

emellertid under året gjorts hos byrån. Byrån har därvid hänvisat vederbörande

att efter verkställd utredning ingiva framställning till byrån i den ordning,

lagen föreskriver. Det synes därför ej osannolikt att ansökningar om

restitution enligt lagen komma att ingivas.

Departementschefen.

Ehuru avvecklingen av den egendom som avses med den ifrågavarande

lagstiftningen nu är till största delen genomförd, räknar flyktkapitalbyrån

med att vissa avvecklingsuppgifter kommer att återstå efter den 30 juni

1953, då giltighetstiden utgår för den lagstiftning, varå byråns verksamhet

bygger. Denna lagstiftning bör därför förlängas ytterligare ett år.

I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

1 Bilagan, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1 december

1952.

N ärvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 17 november 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i statsrådet den 6 november 1952, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1955 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 december 1955 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1957 (nr 586) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsassessorn S.

Dennemark.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Ma j. ts proposition nr 6.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 december 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, lagrådets den 1 december 1952 avgivna

utlåtande över de till lagrådet den 17 november 1952 remitterade förslagen

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m.;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Fördraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

522961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 a1 i texten
  2. 1LU 1953:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 s. 6 i texten