Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1953/54 till vissa naturskyddsändamål

1953-02-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:62, Angående anslag för budgetåret 1953/54 till vissa naturskyddsändamål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 62.

1

Nr

02.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1953/54 till vissa naturskyddsändamål;

given Stockholms slott den 6 februari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen begäres för budgetåret 1953/54 ett anslag å 50 000 kronor

1:11 Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. samt

ett anslag å likaledes 50 000 kronor till Naturskydd: Bidrag till särskilda

naturskyddsåtgärder.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 62.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 62.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 februari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 219) har Kung]. Maj :t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1953/54 beräkna dels till Naturskydd: Bidrag till svenska

naturskyddsföreningen in. fl. ett anslag av 40 000 kronor, dels till Naturskydd

: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder ett anslag av 50 000 kronor.

.lag anförde i samband därmed, att det ännu återstod att närmare

överväga vissa frågor beträffande organisationen av naturskyddsverksamheten

efter den nya naturskyddslagens ikraftträdande den 1 januari 1953.

Därjämte förklarade jag, att jag avsåg att hålla särskilda överläggningar

mellan berörda parter rörande dylika, då ännu icke lösta spörsmål.

Numera har de ifrågavarande spörsmålen behandlats inom departementet,

bland annat i samband med att tillämpningsföreskrifter till naturskyddslagen

utarbetats. Vidare har överläggningar rörande naturskyddsverksamheten

hållits den 8 januari 1953 med företrädare för ett antal myndigheter

och organisationer med naturskyddsuppgifter. Jag torde därför

nu få återkomma med slutliga förslag till medelsanvisning för naturskyddsändamål

under budgetåret 1953/54.

A. Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl.

Under denna anslagsrubrik har 1952 års riksdag för innevarande budgetår

anvisat ett anslag av 40 000 kronor (prop. 113 och 188, JoU 40, r. skr.

414). Av de anslagna medlen avsågs 21 000 kronor skola utgå såsom bidrag

till svenska naturskyddsföreningen. Därav beräknades 6 000 kronor

för sista halvåret 1952, då äldre naturskyddslagstiftning alltjämt gällde,

och 15 000 kronor för första halvåret 1953. Vidare skulle till vetenskapsakademien

utgå 18 000 kronor, varav 13 000 kronor för sista halvåret 1952

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kangt. Maj:ts proposition nr 62.

3

och 5 000 kronor för första halvåret 1953. Återstoden, 1 000 kronor, förutsattes

icke bli tagen i anspråk, om den nya naturskyddslagstiftningen trädde

i tillämpning under budgetåret.

Av anslaget har för sista halvåret 1952 7 000 kronor disponerats av föreningen

och 14 085 kronor av akademien. För första halvåret 1953 har bidragsbeloppen

uppgått till 14 000 respektive 5 000 kronor. Föreningens bidrag

för hela budgetåret har följaktligen utgått med det avsedda beloppet,

21 000 kronor. Härutöver har föreningen för år 1952 fått bidrag ur jaktvårdsfonden

med 25 000 kronor. I fråga om akademien har statsbidraget

uppgått till sammanlagt 19 085 kronor, d. v. s. det har med 1 085 kronor

överstigit det beräknade beloppet. Ökningen är föranledd av att bevaltningskostnaderna

för Muddus nationalpark stegrats på grund av höjning av arvodet

till vederbörande tillsynsman.

1. I skrivelse den 30 augusti 1952 redogör svenska naturskyddsföreningen

för den organisation av föreningen, som den anser nödvändig för att kunna

fylla sin uppgift enligt den nya naturskyddslagstiftningen. Därjämte

hemställer föreningen om statsbidrag för budgetåret 1953/54 med till sin

verksamhet såsom speciellt naturskyddsorgan 127 340 kronor samt till sin

övriga verksamhet 38 875 kronor, dock att från sistnämnda belopp skall avräknas

vad som kan komma att utgå i bidrag från jaktvårdsfonden. Föreningen

framhåller vidare, att en avsedd övergång från kalender- till budgetårsberäkning

påkallar, att den erhåller jaktvårdsmedel särskilt för första

halvåret 1953.

Vad angår organisationen erinrar föreningen till en början, ätt

den enligt den nya lagstiftningen är det enda sammanhållande organet och

den enda organisation, som har överblick över naturskyddet och naturskyddsarbetet

i vårt land. Uppenbarligen är det viktigt, att ett sådant organ

är funktionsdugligt. Därjämte tarvas en fast lokal förankring genom lämpliga

länsorgan. Med anledning härav har en delegation inom föreningen utarbetat

ett utkast till nya stadgar för denna, vilket utkast preliminärt behandlats

av föreningens styrelse och vunnit dennas gillande. Rörande innehållet

i utkastet må här anföras följande.

Utkastet utgår ifrån att föreningens uppgift vid tillämpningen av naturskyddslagstiftningen

bör såväl organisatoriskt som ekonomiskt hållas skild

från dess verksamhet i övrigt, till vilken hör naturskyddspropaganda och

publikationsverksamhet ävensom medlemsvärvning och annan vanlig föreningsverksamhet.

Verksamheten såsom allmänt sakkunnig naturskyddsinstitution skall

under styrelsens överinseende centralt ledas av en intendent, som till sitt

förfogande får en assistent samt nödig kanslipersonal. Lokalt skall intendenten

biträdas av särskilda länsombud, som om ej annat föreskrives bör

ingå i länets naturskyddsnämnd. Under ombuden skall finnas ett lämpligt

antal rapportörer. Vidare skall inrättas en central naturskyddsnämnd med

uppgift att, i den mån så påkallas av föreningens styrelse, biträda vid utarbetandet

av yttranden i mera svårbedömda eller eljest viktiga naturskyddsärenden.

Nämnden skall bestå av sju ledamöter, vilka jämte suppleanter

skall utses av Kungl. Maj:t.

I fråga om föreningens övriga verksamhet framgår av utkastet, att denna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

under styrelsens överinseende skall ledas av en sekreterare med biträde av

en arkivarie och erforderlig kanslipersonal. Sekreteraren skall vara redaktör

för föreningens publikationer ävensom svara för mcdlemsanskaffningen

och föreningens ideella verksamhet i allmänhet. I den mån göromålen

tillåter, skall han därjämte biträda intendenten i dennes verksamhet.

För afl de lokala naturskyddsföreningarna skall känna sitl ansvar och

göra sitt inflytande gällande har det ansetts lämpligt att inrätta ett särskilt

organ, kallat förbundsrådet, för överläggningar om föreningens målsättning

och propagandaverksamhet ävensom för utbyte av erfarenheter. Rådet skall

därjämte välja föreningens styrelse. Dess ledamöter skall utses av dels lokalföreningarna,

dels riksföreningens enskilda medlemmar och dels av vissa

organisationer, vilkas verksamhet berör naturskyddet. Därvid nämnes

särskilt Samfundet för hembygdsvård, Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation,

Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i

Sverige, Svenska fiskevårdsförbundet, Svenska jägareförbundet, Svenska

orienteringsförbundet, Svenska scoutunionen, Svenska skogsvårdsföreningen,

Svenska turistföreningen och Sveriges lantbruksförbund.

Beträffande kostnaderna för verksamheten utgår föreningen från

att samtliga utgifter för den avdelning, som skall syssla med tillämpningen

ay naturskyddslagstiltningcn, skall bestridas av statsverket. Medelsbehovet

för ändamålet angives för nästa budgetår till 127 340 kronor. Härav beräknas

46 840 kronor till lön efter lönegrad 37 respektive 29 till indententen

och assistenten samt 11 400 kronor till ett heltids- och ett halvtidsanställt

kontorsbiträde. Eventuella pensionskostnader upptages till 12 000 kronor.

Till resekostnader beräknas 3 500 kronor för intendenten och 2 000

kronor för assistenten samt till allmänna omkostnader 23 600 kronor, därav

10 000 kronor till nyanskaffning av inventarier. Vidare upptages till nafurskyddsnämnden

3 000 kronor och till länsoinbuden 25 000 kronor.

Till närmare motivering av beräkningarna anför föreningen bland annat

följande.

Del förut om förmälda stadgeutkastet utgår från afl den del av föreningen,

som skall syssla med tillämpningen av naturskyddslagstiftningen, skall

organiseras så, att den vid behov kan flyttas ur föreningen och inpassas i

eif ämbetsverk. \ erksamheten bör på grund av dess självständiga och ansvarsfulla

natur ledas av en person i byråchefs ställning. Tydligt är också,

att lönen måste vara så hög, att en fullt lämplig person kan erhållas för

uppdraget. Enligt föreningen är det nödvändigt, att innehavaren av befattningen

har lägst docentkompetens och därjämte visar fallenhet för de med

befattningen förenade praktiska uppgifterna. Å andra sidan är det emellertid

uppenbart, att verksamheten icke kan la full omfattning från början.

Ehuru starten är förenad med särskilda vanskligheter, kan det därför måhända

väcka betänkligheter, att tjänsten omedelbart placeras så högt som

i lönegrad 37. Föreningen framhåller med anledning därav, att tjänsten under

alla förhållanden icke bör sättas lägre än laboratorsbefattning, d. v. s.

i lönegrad 34, samt att möjligheten att få en fullt kompetent kraft för den

krävande uppgiften måste säkerställas genom att ett särskilt tilläggsarvode

skall kunna utgå med hänsyn till innehavarens personliga egenskaper.

I statförslaget har räknats med att befattningshavarna å ifrågavarande

avdelning skall pensioneras i statens pensionsanstalt. Om så sker är det måhända

icke nödvändigt att i statförslaget upptaga pensionsavgifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

5

För länsombuden beräknas allenast ett belopp av 25 000 kronor. Föreningen

har eller samråd med jordbruksdepartementet hänvänt sig till länsstyrelserna

med begäran om att dessa skulle hos landstingen äska bidrag

med 2 500 kronor för varje län till bestridande av länsombudens resekostnader

och expenser samt åtminstone ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Tretton länsstyrelser har med anledning härav meddelat, att de icke

ansett sig kunna upptaga förslaget, dock att en av dem överlämnat framställningen

till landstinget. I flera svar har åberopats, bland annat, att den

för naturskyddet erforderliga organisationen bör bekostas av statsmedel. I

övrigt har svar ej inkommit.

Föreningen hyser alltjämt den meningen, att det är naturligt att söka

ekonomiskt stöd från landstingen för naturskyddsarbetet inom vederbörande

provins — i ett län (Örebro) anslås också årligen 1 000 kronor till en

lanskonsulent för naturskydd — men befarar, att det icke kommer att gå

så snabbt att vinna allmän förståelse härför. Det torde därför vara nödvändigt,

att staten ställer åtminstone ett grundbelopp till förfogande. Tills vidare

har föreningen, med hänsyn till att verksamheten icke torde få full

omfattning från början, ej ansett sig böra ifrågasätta högre summa än nyssnämnda

25 000 kronor för hela landet men vill förutskicka, att bidrag måste

erhållas på annat sätt för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt.

Statförslaget upptager icke någon befattning eller några kostnader för det

arbete, som är förenat med fältundersökningar och andra utredningar till

förekommande eller avhjälpande av skador i samband med vattenbyggnads‘öretag

o. d. Anledningen härtill är, att föreningen anser dylika arbeten böra

så långt som möjligt bekostas av företagen själva. Föreningen har vunnit

förståelse härför. Under fem års tid framåt är medelsbehovet därför i viss

utsträckning nöjaktigt tillgodosett. Slutligen må framhållas, att statförslaget

ej heller upptager kostnader för nödvändig inventering av naturskyddsobjekt.

Även i detta hänseende har föreningen lyckats anskaffa bidrag, som

täcker kostnaderna för något år framåt.

Vad härefter angår föreningens övriga verksamhet beräknas utgifterna

för denna under budgetåret 1953/54 till 108 020 kronor och inkomsterna

till 69 145 kronor. Underskottet uppskattas alltså till 38 875 kronor. Bland

utgifterna upptages 28 000 kronor till lön och resekostnader åt sekreteraren,

22 100 kronor till expeditionen, 35 000 kronor till publikations- och 8 720

kronor till bildningsverksamheten samt 14 200 kronor till allmänna omkostnader.

Inkomsterna utgöres huvudsakligen av medlems- och prenumerationsavgifter.

Föreningen framhåller, att även denna gren av verksamheten är av sådan

allmännyttig natur, att den förtjänar understöd från det allmännas

sida. Härom anföres följande.

Sekreteraren (redaktören) bör bli naturskyddsintendenten till stor hjälp,

även om han i första hand skall inrikta sig på den föreningsmässiga verksamheten.

Hans erfarenheter från resor och verksamheten i övrigt liksom

hans allmänna kunskaper kan nämligen på ett formlöst sätt dag för dag

delgivas intendenten. Vidare kan han biträda med många praktiska frågor,

då ett ärende kommer in till intendenten men ligger inom den allmänt

naturskyddsfrämjande ideella verksamhet, som föreningen bedriver, och

därför lämpligen kan handläggas av sekreteraren. Det synes fördenskull

naturligt, att den ekonomiska brist, som man tyvärr måste räkna med,

fylles med anlitande av jaktvårdsmedel. Föreningen erinrar därvid om att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 6:2.

det, när jaktvårdsfonden tillskapades, var direkt åsyftat, att denna delvis

skulle användas för naturskyddsändamål.

2. För tiden den 1 juli—den ill december 1952 har från nionde huvudtiteln

till vetenskapsakademien utgått statsbidrag med 13 935 kronor, därav

6 160 kronor till vården av nationalparker och 7 775 kronor till förvaltning

av naturskyddsärenden. Av sistnämnda delpost har högst 1 250 kronor fått

användas till arvode åt sekreteraren hos akademiens naturskyddskommitté

och högst 1 000 kronor till biträde åt denne.

I skrivelse den 1 september 1952 hemställer akademien om anslag till

naturskyddsändamål för budgetåret 1953/54 med 14 200 kronor. Av detta

belopp beräknas till inspektionsresor och naturskyddsutredningar 4 000 kronor,

till tryckning av redogörelser 5 000 kronor, till skrivmateriel och diverse

utgifter 700 kronor samt till arvode åt sekreteraren hos naturskyddskommittén

3 500 kronor och åt biträde till denne 1 000 kronor. I förhållande

till anslagsäskandena för budgetåret 1952/53 innebär framställningen, att

arvodet till sekreteraren föreslås skola höjas med 1 000 kronor, att ersättningen

till biträde åt denne minskas med samma belopp, samt att en post

å 1 500 kronor till kungörelser, anslagstavlor, hägnader och övriga skyddsåtgärder

bortfaller.

Till stöd för yrkandena anför akademien i huvudsak följande.

Medelsbehovet har beräknats med hänsyn till de uppgifter, som enligt

den nya naturskyddslagstiftningen åligger akademien. Till dessa hör att

börja med frågor om avsättande av område till nationalpark samt om reglemente

för sådan park. Akademien kommer sålunda att höras över alla

ansökningar om dispens från gällande förbud, vilka kräver både omfattande

vetenskapligt kunnande och personkännedom. Vidare hör till akademiens

handläggning spörsmål rörande fridlysning samt vård och förvaltning av

naturminne. Dylika spörsmål kan kräva ett avsevärt utredningsarbete jämte

undersökning på platsen. Ifrågasättas kan dock, om icke akademiens

medverkan bör inskränkas till sådana fall, då till grund för fridlysningen

ligger områdets eller naturföremålets betydelse för kännedomen om landets

natur. Samtliga ärenden, som rör särskilda bestämmelser till skydd för

växt- och djurarter, torde böra behandlas av akademien liksom även i talrika

fall, med hänsyn till de allmänna principerna för naturskyddet, frågor

om ändring i jaktstadgan. I övrigt har akademien att uppmärksamt följa

sådana naturskyddsfrågor, beträffande vilka det kan antagas vara av vikt,

att vetenskapliga synpunkter beaktas. Såsom exempel härpå nämnes frågor

om reglering av vattendrag. Förutom att yttra sig över regleringsföretagens

inverkan på naturen ur vetenskaplig synpunkt skall akademien även anordna

sådana undersökningar, som kan krävas för att registrera vetenskapligt

värdefulla naturföreteelser, innan dessa förstöres. Av de naturskyddsärenden,

med vilka akademien tagit befattning före den nya lagstiftningen,

har sålunda föga mer bortfallit än bevakningen av nationalparkerna och

därmed sammanhängande åtgärder.

Vad angår arvodet till naturskyddskommitténs sekreterare framhåller

akademien, att detta utgått med 2 500 kronor alltsedan år 1936. Även om

vissa ärenden ej längre kommer att åvila akademien och dess naturskyddskommitté,

måste en förbättring av arvodet anses vara synnerligen välbefogad

icke blott med hänsyn till penningvärdets fall utan även emedan eu

del av sekreterarbiträdets uppgifter måst övertagas av sekreteraren på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62.

av svårigheten att erhålla lämplig arbetskraft. Akademien föreslår därföi

en höjning av sekreterarens arvode med 1 000 kronor till 3 500 kronor. Å

andra sidan anses arvodet till sekreterarbiträde kunna minskas med samma

belopp till 1 000 kronor. Liksom för närvarande-torde medel, som kan

ställas till förfogande av avkastningen utav nationalparker, få användas

till vetenskapliga undersökningar inom sådana parker.

B. Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att under denna rubrik å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 25 000

kronor (prop. nr 2/1953 bil. 8, p. 8). Från anslaget skall utgå ersättningar

till sakägare, som lider skada till följd av fridlysning eller annan naturskyddsåtgärd

enligt den nya naturskyddslagen. Anslaget avser första halvåret

1953. Beloppet motsvarar hälften av det anslag av 50 000 kronor för

år, som enligt vad jag tidigare uttalat (prop. nr 188/1952 s. 90) bör anvisas

till förevarande ändamål.

C. Vård och förvaltning av nationalparker.

I propositionen nr 188 till 1952 års riksdag anförde jag, bland annat,

att vården och förvaltningen av nationalparkerna borde överflyttas från

vetenskapsakademien till domänstyrelsen. Jag uttalade vidare, att särskild

ersättning härför icke borde utgå till styrelsen. Kostnaderna därför syntes

i stället böra bestridas ur domänverkets driftsmedel. Vad jag sålunda anförde,

lämnades utan erinran av riksdagen. I enlighet härmed har genom

tillämpningsföreskrifter till naturskyddslagen (SFS nr 821/1952) förordnats,

att vården och förvaltningen av nationalparker från och med den 1

januari 1953 skall omhänderhas av domänstyrelsen.

Domänstyrelsen anför i skrivelser den 29 augusti och den 20 oktober 1952,

att kostnaderna för vården och förvaltningen av nationalparker icke bör

gäldas av domänverkets driftsmedel, enär sådana parker icke är föremål

för ekonomisk drift. Styrelsen hemställer i anslutning därtill, att ett anslag

av 44 600 kronor måtte för år 1953 ställas till dess förfogande för ändamålet.

Därjämte anhåller styrelsen om bemyndigande att använda behållningen

av från nationalpark försålt virke till att bestrida kostnader

för särskilda vårdnadsuppgifter icke blott inom den nationalpark, från

vilken inkomsten härleder sig, utan även inom annan nationalpark.

I yttrande den 26 januari 1953 förklarar riksräkenskapsverket sig till

eu början vilja ifrågasätta, huruvida det över huvud bör komma i fråga

att såsom domänstyrelsen hemställt ändra ett av statsmakterna fattat beslut,

som ännu ej hunnit tillämpas. Bortsett härifrån kan emellertid enligt

riksräkenskapsverkets mening en utvidgning av styrelsens förvaltning

av naturskyddsobjekt till att även omfatta till nationalparker avsatta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. 3/a j:ts proposition nr 62.

områden knappast motivera, att kostnaderna för denna förvaltning skall,

till skillnad från vad nu gäller, bestridas från anslag å riksstaten, särskilt

som vissa inkomster kommer att inflyta från dessa parker. Utgifterna för

styrelsens vård och förvaltning av naturskyddsobjekt torde, i den mån de

kommer att överstiga nämnda inkomster, kunna täckas med anlitande av

domänverkets driftsinkomster utan att resultatet av dettas rörelse kommer

att i nämnvärd grad påverkas därav. Den av styrelsen föreslagna anordningen

med ett särskilt ersättningsanslag innebär därför enligt riksräkenskapsverkets

uppfattning en onödig komplicering av regleringen utav ifrågavarande

utgifter. Riksräkenskapsverket anför vidare.

Härjämte vill riksräkenskapsverket erinra om att man för närvarande i

fråga om kronomark, som står under domänstyrelsens vård och förvaltning,

har att i budgettekniskt avseende skilja mellan å ena sidan mark, som ingår

i eller utgör underlag för domänverkets rörelse, samt å andra sidan

mark, som upplåtes till andra statsmyndigheter mot att statens domäners

fond beredes ersättning härför från anslag å riksstaten med belopp

motsvarande en avkastning av fyra procent på markens bokförda värde.

Vid ett genomförande av den av domänstyrelsen föreslagna anordningen

skulle erhållas ett tredje slag av kronomark under domänstyrelsens vård

och förvaltning, nämligen mark för vars förvaltning domänverkets fond

skulle beredas ersättning från anslag å riksstaten, i den mån utgifterna

för förvaltningen icke täcktes av från marken härflytande inkomster. Även

ur nu angivna synpunkt kan den av domänstyrelsen föreslagna anordningen

sägas innebära en icke önskvärd påbyggnad av nuvarande redovisningssystem.

Riksräkenskapsverket finner det alltså mest rationellt, att inflytande inkomster

från nationalparkerna samt domänstyrelsens utgifter för vård

och förvaltning av naturskyddsobjekt redovisas bland domänverkets driftsinkomster

respektive driftskostnader. Riksräkenskapsverket anser vidare,

att nationalparkerna bör upptagas till redovisning å domänverkets fond.

Värdet för nationalparkerna bör härvid med hänsyn till att dessa icke torde

komma att lämna någon nettoavkastning upptagas till ett formellt belopj)

av förslagsvis 100 kronor.

Departementschefen.

I propositionen nr 188 till 1952 års riksdag anförde jag bland annat, att

med hänsyn till de delade meningar, som framkommit rörande organisationen

av ett statligt centralt naturvårdsorgan, tiden icke vore mogen för att

inrätta ett sådant. Naturskyddet borde därför tills vidare få organiseras i

huvudsak på samma sätt som före ikraftträdandet av den nya lagstiftningen

på området. Ställningen såsom allmänt sakkunnig naturskyddsinstitution

skulle övertagas av svenska naturskyddsföreningen, som därvid borde få

tillfälle att i högre grad än tidigare öva inverkan på naturskyddets gestaltning.

Jag uppgav tillika, att föreningen förklarat sig beredd att, efter måttet

av de resurser som komme att stå till dess förfogande, påtaga sig den antydda

uppgiften. Beträffande vetenskapsakademiens ställning anförde jag,

att dennas uppgifter borde begränsas och anpassas efter den vetenskapliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 62.

inriktning, som kännetecknade akademien. Som allmän regel borde därvid

gälla, att akademien skulle höras i alla större naturskyddsfrågor, där det

kunde antagas vara av vikt, att vetenskapliga synpunkter bleve beaktade,

ävensom själv föranstalta om vetenskapliga undersökningar av märkliga naturföreteelser

och taga initiativ till skyddsåtgärder.

I anslutning härtill förklarade jag mig anse, att statsbidrag till föreningen

efter den nya lagstiftningens genomförande tills vidare borde utgå med ett

årligt belopp av 30 000 kronor, vilket jämfört med budgetåret 1951/52 innebar

eu höjning med 18 000 kronor. Bidraget till akademien, vilket för sistnämnda

budgetår utgått med 22 100 kronor, borde enligt propositionen beräknas

till 13 000 kronor för sista halvåret 1952 samt för tiden därefter till

10 000 kronor årligen med hänsyn till att akademiens uppgifter skulle komma

att minskas efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. I propositionen

nr 113/1952 hemställde Kungl. Maj :t om medelsanvisning i enlighet med

nu nämnda beräkningar. Riksdagen gjorde ingen erinran mot dessa.

Med hänsyn till att erfarenheter ännu saknas i fråga om den nya naturskyddslagstiftningen

är jag icke nu beredd att framlägga förslag, som mera

avsevärt avviker från statsmakternas nyligen fattade beslut. Naturskyddet

bör sålunda tills vidare vara organiserat på i huvudsak samma sätt som

lidigare. Detta innebär, bland annat, att enligt min mening statsverket nu

icke bör åtaga sig att bära kostnaden för en särskild avdelning inom

föreningen för tillämpningen av nyssnämnda lagstiftning. Emellertid har

det visat sig vara svårt för föreningen att såsom i viss mån förutsatts skaffa

medel från andra håll till bland annat den lokala organisation, som är en

viktig förutsättning för föreningens verksamhet på ifrågavarande område.

Med hänsyn härtill torde den tidigare gjorda beräkningen av statsbidraget

vara något för knapp. Jag föreslår därför, att bidraget till föreningen för

nästa budgetår uppräknas till 40 000 kronor. Enligt min mening bör ett årligt

anslag av denna storlek möjliggöra för föreningen att fylla sin uppgift

enligt den nya naturskyddslagstiftningen i den utsträckning, som förutsatts

vid 1952 års riksdag.

Däremot finner jag mig icke kunna biträda vetenskapsakademiens framställning

om ökad medelsanvisning. Bidraget till akademien bör alltså enligt

min mening utgå med 10 000 kronor för budgetåret 1953/54.

Vad härefter angår domänstyrelsens framställning om ett särskilt anslag

för vården och förvaltningen av nationalparker får jag erinra om att vid

1952 års riksdag beslut fattades om att särskild ersättning icke skall utgå

till styrelsen för dennas förvaltning av naturskyddsobjekt. Kostnaderna därför

skall i stället bestridas ur domänverkets driftsmedel. Någon ändring härutinnan

är jag icke beredd att föreslå. Beträffande yrkandet om bemyndigande

för styrelsen att använda den behållning, som kan uppstå vid försäljning

av virke från en nationalpark, för vårdnadsuppgifter även inom annan

sådan park, får jag erinra om att detta spörsmål lösts i samband med utarbetandet

av tillämpningsföreskrifterna till naturskyddslagen (SFS nr 821/

1952 ). I 5 § andra stycket i dessa föreskrifter stadgas, att intäkt av national2

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 62.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

park skall tillföras en särskild, för parken upplagd kassa under domänstyrelsens

förvaltning, för att i första hand användas till att bestrida kostnader

för ifrågavarande park. I den mån hinder däremot icke möter på grund

av bestämmelser i lagen den 18 juni 1928 om de svenska lapparnas rätt till

renbete i Sverige (nr 309), må kassans medel emellertid användas jämväl

för annan nationalpark.

Anslaget till Bidrag till svenska naturskyddsföreningen in. fl. bör således,

vid bifall till vad jag nu föreslagit, för budgetåret 1953/54 uppföras med

(40 000 + 10 000 =) 50 000 kronor. Någon anledning till ändring i den i

propositionen nr 188 gjorda beräkningen av medelsbehovet för särskilda

naturskyddsåtgärder synes icke föreligga. För detta ändamål bör alltså för

nästa budgetår anvisas 50 000 kronor.

Såsom riksräkenskapsverket anfört, bör nationalparkerna upptagas till

redovisning å domänverkets fond. Värdet för nationalparkerna bör härvid

med hänsyn till att dessa icke torde komma att lämna någon nettoavkastning

upptagas till ett formellt belopp av förslagsvis 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1953/54 under nionde huvudtiteln

anvisa

1) till Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

m. fl. ett anslag av 50 000 kronor,

2) till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder

ett anslag av 50 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

537162. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:148 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om upphävande av regleringen av rund virke sexport en. a1 i texten
  2. JoU 1953:11 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/5U till vissa naturskgddsändamål. s. 1 i texten