Sök i Ratio Lex

Angående ombesörjande i vissa fall av den undervisning, från vilken distriktsöverlärare befriats

1953-02-13 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:84, Angående ombesörjande i vissa fall av den undervisning, från vilken distriktsöverlärare befriats

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.f.

1

Nr 84.

Kungl- Maj:ts proposition till riksdagen angående ombesörjande

i vissa fall av den undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats; given Stockholms slott den 13

februari 1953.

Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

För att underlätta möjligheterna att på tillfredsställande sätt ombesörja

den undervisning, från vilken distriktsöverlärare befriats, må enligt medgivande

av 1952 års riksdag i skoldistrikt inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst,

gemensam för distriktet och ett angränsande distrikt med distriktsöverlärare.

Denna anordning föreslås nu vidgad till att avse även

två eller flera varandra närbelägna skoldistrikt. I angivet syfte föreslås

vidare i förevarande proposition, att inom ett skoldistrikt eller gemensamt

för två eller flera skoldistrikt skall kunna inrättas icke-ordinarie lärartjänst,

förenad med viss undervisningsskyldighet i slöjd. Vissa åtgärder bör vidtagas

för att underlätta rekryteringen av de gemensamma tjänsterna.

1 — Biliang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 84-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr S/f.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 februari 1953.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen,

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, frågor

rörande ombesörjande i vissa fall av undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats, och anför därvid följande.

I. Inledning.

Enligt folkskolestadgan skall i skoldistrikt med minst 10 lärara vdelningar

i regel finnas en distriktsöverlärare, vilken skall vara ordinarie folkskollärare

i distriktet. För distriktsöverlärare skall skolöverstyrelsen enligt

kungörelsen 1946: 528 fastställa undervisningsskyldigheten per vecka, vilken

skall stå i visst förhållande till antalet läraravdelningar i distriktet.

Undervisningsskyldigheten skall exempelvis i distrikt med 10—19 läraravdelningar

bestämmas inom latituden 18—26 veckotimmar och i distrikt

med lägst 50 läraravdelningar utgöra 5 veckotimmar.

Med anledning av framställningar från flera skoldistrikt om inrättande

av icke-ordinarie folkskollärartjänster, vilkas innehavare skulle fullgöra

huvudsakligen undervisning, från vilken distriktsöverlärare enligt nämnda

kungörelse befriats och för vilken eljest måste anställas timlärare, framhöll

skolöverstyrelsen i skrivelse den 27 november 1951 huvudsakligen följande.

Svårigheter hade flerstädes uppkommit att tillfredsställande ordna denna

undervisning. Sålunda var det oftast omöjligt att för ändamålet erhålla

timlärare, som avlagt folkskollärarexamen. Då efter kommunindelningsreformens

genomförande distriktsöverlärare skulle komma att anställas i de flesta

skoldistrikten, ansåg överstyrelsen åtgärder böra vidtagas för att nämnda

svårigheter i görligaste mån skulle kunna undanröjas. Överstyrelsen föreslog

därför, att under vissa förutsättningar skulle kunna inrättas ickeordinarie

folkskollärartjänst, förenad med tjänstgöring i två skoldistrikt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

eller med undervisning i slöjd högst 10 veckotimmar. Också en för två

distrikt gemensam lärare borde kunna få inräkna slöjd i tjänstgöringsskyldigheten.

I detta sammanhang berörde överstyrelsen även frågan, huruvida

statsbidrag kan utgå till flera lärartjänster i ett skoldistrikt än som motsvarar

antalet läraravdelningar. Efter granskning av gällande bestämmelser

i ämnet kom överstyrelsen till den slutsatsen, att så är möjligt.

Med anledning av skolöverstyrelsens framställning föreslog Kungl. Maj:t

i propositionen 1952:203 riksdagen att medgiva, att i skoldistrikt, där särskilda

svårigheter förelåg att ordna den undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats, finge, 1 huvudsaklig överensstämmelse med vad 1 propositionen

förordats, inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst med tjänstgöringsskyldighet

för innehavaren jämväl i ett angränsande skoldistrikt.

Beträffande överstyrelsens förslag om inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

vars innehavare skulle fa fullgöra högst 10 veckotimmar

av sin undervisningsskyldighet i slöjd, uttalade jag vid anmälan av dessa

frågor, att jag insåg, att en dylik anordning i många fall skulle underlätta

anskaffande av kompetent lärare för berörda undervisning, men att jag då

icke var beredd att tillstyrka förslaget. Jag framhöll slutligen, att jag delade

överstyrelsens uppfattning, att statsbidrag kan utgå till flera lärartjänster

i ett skoldistrikt än som motsvarar antalet läraravdelningar.

Riksdagen biföll det i propositionen framlagda förslaget (SU 141; Rskr

289). Ett i motionerna I: 479 och II: 641 framställt yrkande, att riksdagen

måtte medgiva inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst

med undervisningsskyldighet i slöjd i enlighet med skolöverstyrelsens förslag,

avslogs.

Med stöd av riksdagens beslut utfärdade författningsbestämmelser i ämnet

innefattas i kungörelsen 1952:444, som trädde i kraft den 1 juli 1952.

Bestämmelserna innebär huvudsakligen följande.

Om i ett skoldistrikt med distriktsöverlärare särskilda svårigheter föreligger

att på tillfredsställande sätt anordna den undervisning, från vilken

distriktsöverläraren befriats, ma för avhjälpande av dessa svårigheter inrättas

en icke-ordinarie folkskollärartjänst, gemensam för distriktet och ett

angränsande distrikt med distriktsöverlärare. För inrättande av dylik tjänst

fordras skriftlig överenskommelse mellan distrikten samt medgivande av

statens folkskolinspektör. Medgivandet skall avse högst ett år i sänder.

Ijänsten inrättas i det distrikt, där större delen av tjänstgöringen skall

fullgöras, eller, vid lika omfattning av tjänstgöringen, i det distrikt inspektören

bestämmer. Medför tjänstgöringen kostnader för oundgängligen

erforderliga resor, får dessa ersättas med skäligt belopp. Därest skoldistrikten

ej avtalar annat, skall de kostnader för tjänsten, som åvilar distrikten

och ej täckes av statsbidrag, bestridas av respektive distrikt i förhållande

till det antal veckotimmar, som läraren skall fullgöra i distriktet.

Vid riksdagsdebatten i anledning av nyssberörda proposition uttalade

jag, beträffande skolöverstyrelsens förslag om inräknande i icke-ordinarie

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 8Jf.

folkskollärares tjänstgöringsskyldighet av slöjdundervisning i begränsad

utsträckning, bland annat att de ekonomiska och lönetekniska konsekvenserna

av en dylik utvidgning då ännu ej kunnat tillfredsställande utredas.

Jag förklarade mig övertygad om att den i propositionen föreslagna anordningen

skulle komma att leda till en godtagbar linje, som när nämnda konsekvenser

blivit bättre undersökta kunde vidare utvecklas.

På min hemställan har Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 uppdragit åt

/. d. undervisningsrådet David Andersson att, bland annat, verkställa utredning

rörande olika möjligheter för skoldistrikt med distriktsöverlärare

att annorledes än genom inrättande av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

som är gemensam för distriktet och ett angränsande distrikt, ombesörja

den undervisning, från vilken distriktsöverlärare befriats. Utredningsmannen

har den 15 december 1952 avlämnat utredning och förslag i detta hänseende.

Över utredningen har yttranden avgivits av samtliga statens folkskolinspektörer,

skolöverstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket och statens

lönenämnd. Därjämte har Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund

och Sveriges överlärarförbund gemensamt yttrat sig

i ärendet, varjämte särskilt yttrande beträffande viss del av utredningen

inkommit från Läroverkslärarnas riksförbund.

II. Utredningsmannens förslag.

1. Inrättande i vissa fall av för två eller flera skoldistrikt

gemensam icke-ordinarie folkskollärartjänst.

Utredningsmannen föreslår följande ändringar av gällande bestämmelser,

nämligen

att för avhjälpande av inom skoldistrikt med distriktsöverlärare föreliggande

svårigheter att pa ett tillfredsställande sätt ordna den undervisning,

från vilken distriktsöverlärare befriats, må inrättas en för tva eller flera

skoldistrikt gemensam icke-ordinarie folkskollärartjänst;

att dylik tjänst må inrättas icke endast, då skoldistrikten gränsar intill

varandra, utan även då de är varandra närbelägna; samt

att folkskolinspektörens medgivande till inrättande av sådan tjänst skall

bestämmas att gälla tills vidare, så länge förhållandena motiverar tjänstens

bibehållande, dock högst tre år i sänder.

Då med hänsyn till tjänstgörings- och anställningsförhållandena svårigheter

kan möta att erhålla lärare till ifrågavarande tjänster, bör åtgärder

vidtagas för att underlätta rekryteringen av dessa tjänster. I detta syfte

föreslås,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

att för innehavare av nu ifrågavarande tjänster skall gälla samma lättnader

i fråga om villkoren för extra ordinarie anställning, som enligt kungörelsen

1952:422 gäller beträffande lärare vid B2- eller B3-skolor;

att innehavare av sådan tjänst efter viss tids anställning som extra ordinarie

lärare skall kunna placeras i lönegrad Ce 21; samt

att lärare, vars tjänstgöring i två eller flera skoldistrikt föranleder tidsödande

resor, skall, efter medgivande av folkskolinspektören, äga att i sin

undervisningsskyldighet inräkna viss del av den tid, som åtgår för resor,

dock högst 3 veckotimmar.

Enligt kungörelsen 1952: 444 må skoldistrikt ersätta lärare på gemensam

tjänst hans kostnader för oundgängligen erforderliga resor. Utredningsmannen

föreslår, att skoldistrikt må kunna erhålla bidrag av statsmedel till

denna resekostnadsersättning med belopp, som folkskolinspektören prövar

skäligt, dock högst 300 kronor per år och tjänst.

För att lärarens tjänstgöring vid skolorna i de olika distrikten skall kunna

fördelas på lämpligt sätt, bör folkskolinspektören bemyndigas att, då

förhållandena så påkallar, medge viss till en eller annan timme begränsad

minskning i överlärarens under visningsskyldighet en vecka med motsvarande

höjning följande vecka.

2. Inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

vars innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i slöjd.

Utredningsmannen föreslår,

att sådan icke-ordinarie folkskollärartjänst må kunna inrättas, vars innehavare

må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet, dock högst 10

veckotimmar, i slöjd;

att, där så från undervisningssynpunkt befinnes lämpligt, den fyllnadstjänstgöring

i slöjd, som skall fullgöras av den icke-ordinarie läraren, i stället

må fullgöras av annan vid skolan anställd folkskollärare mot att den ickeordinarie

läraren under motsvarande antal timmar meddelar undervisning

i kunskapsämnen, eventuellt engelska;

att för inrättande av dylik icke-ordinarie folkskollärartjänst samt för

vidtagande av i nästföregående stycke avsedd anordning, skall fordras medgivande

av folkskolinspektören, vilket medgivande skall bestämmas att

gälla tills vidare, så länge förhållandena motiverar anordningens bibehållande,

dock högst tre år i sänder; samt

att nu föreslagna bestämmelser skall gälla vare sig innehavaren av sådan

tjänst fullgör sin tjänstgöring i ett skoldistrikt eller har sin tjänstgöring

förlagd till två eller flera skoldistrikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

3. Inrättande i vissa fält av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

vars innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i statlig eller högre kommunal skola.

I anslutning till vad som gäller beträffande folkskollärare i försoksdistrikt

föreslår utredningsmannen,

att sådan icke-ordinarie folkskollärartjänst må kunna inrättas, vars innehavare

må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet i statlig eller

högre kommunal skola;

att undervisningsskyldigheten till sin huvudsakliga del skall fullgöras i

folkskolan och att, om undervisning i slöjd ingår i tjänsten, dylik undervisning

får omfatta sammanlagt högst 10 veckotimmar;

att tjänstgöringen i den högre skolan ej skall medföra nedsättning av

det timtal, vartill lärarens undervisningsskyldighet som folkskollärare uppgår,

dock att för varje undervisningstimme under sådan tjänstgöring utöver

lön skall utgå särskild ersättning med 1 krona;

att för inrättande av dylik icke-ordinarie folkskollärartjänst skall fordras

medgivande av folkskolinspektören, vilket medgivande skall bestämmas att

gälla tills vidare, så länge förhållandena motiverar anordningens bibehållande,

dock högst tre år i sänder; samt

att avlöning till läraren skall utgå och statsbidrag sökas enligt för folkskollärartjänst

gällande bestämmelser och att, bland annat med hänsyn härtill

och för att undvika svårtillämpade fördelningsregler, annan fördelning

av kostnaderna för sådan tjänst icke skall ifrågakomma, än att den högre

skolan svarar för den till läraren utgående särskilda ersättningen och att

skoldistriktet, som erhåller fullt statsbidrag till tjänsten, svarar för övriga

kostnader.

4. Statsbidrag till folkskollärartjänst, då antalet tjänster

överstiger antalet läraravdeiningar i skoldistrikt.

Utredningsmannen föreslår,

att författningsbestämmelser utfärdas, varav framgår att statsbidrag kan

utgå till samtliga inom ett skoldistrikt i vederbörlig ordning inrättade lärartjänster,

som innehas av ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare, oaktat

antalet lärartjänster i distriktet överstiger antalet läraravdeiningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 84.

III. Motiveringen till utredningsmannens förslag.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Nuvarande förhållanden.

V tredning smannen.

En av utredningsmannen verkställd undersökning — baserad på uppgifter

från folkskolinspektörerna per den 20 september 1952 och omfattande

956 skoldistrikt, som har distriktsöverlärare — utvisar, att det i flertalet

skoldistrikt varit och är förenat med mer eller mindre framträdande svårigheter

att ordna den undervisning, från vilken överlärarna befriats. I flertalet

av de större skoldistrikt, där undervisningsskyldigheten för överläraren

understiger 10 veckotimmar, fullgöres den undervisning, från vilken överläraren

befriats, av ordinarie eller icke-ordinarie folkskollärare. Anordningen

medför i en del fall ämnesbyten och viss fyllnadstjänstgöring. Även i några

mindre skoldistrikt, där överlärarens undervisningsskyldighet överstiger 10

veckotimmar, är särskilda lärare anställda för fullgörande av sagda undervisning.

Här har dock betydande svårigheter mött, när det gällt att bereda

den anställde icke-ordinarie läraren full tjänstgöring. Hittills har man ansett

sig kunna inräkna ett mindre antal slöjdtimmar i sådan tjänstgöring. En

dylik anordning har, enligt vad några folkskolinspektörer meddelat, tillämpats

ett tjugutal år.

I en del fall har i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen 1952: 444

inrättats en för två skoldistrikt gemensam icke-ordinarie folkskollärartjänst.

Denna anordning torde framdeles komma att tillämpas i större omfattning.

Antalet skoldistrikt, där heltidsanställd lärare fullgör den undervisning,

från vilken överläraren befriats, uppgår för närvarande till nära 20 procent

av skoldistriktens antal. I distrikt, där sådan lärartjänst är inrättad, finnes

en lärartjänst utöver antalet lärara vdelningar. Detta är ofrånkomligt, om

förutnämnda anordningar skall kunna tillämpas.

I de skoldistrikt, där särskild lärare icke kunnat anställas för fullgörande

av ifrågavarande undervisning, bestrides denna nära nog undantagslöst av

timlärare eller av ordinarie eller icke-ordinarie lärare genom fyllnadstjänstgöring.

Fyllnadstjänstgöring förekommer framför allt i distrikt, där överlärarens

undervisningsskyldighet fastställts till 15 veckotimmar eller däröver.

Till övervägande delen fullgöres fyllnadstjänstgöringen av folkskollärare,

men även småskollärare och övningslärare har dylik tjänstgöring.

Den övervägande delen av den undervisning, från vilken överlärarna

befriats, bestrides av timlärare. Utom folkskollärare, vilka utgör flertalet,

är som timlärare anställda, bland andra, fackutbildade övningslärare, småskollärare,

pensionerade folkskollärare och småskollärare, präster, personer

med akademisk examen (fil. kand., teol. kand., fil. mag.), med ämneslärarexamen,

studentexamen, normalskolekompetens eller annan därmed jämförlig

utbildning. Även personer utan någon examen har måst anställas som

timlärare. I icke så få fall, där det ej varit möjligt erhålla annan timlärare,

tjänstgör vederbörande överlärare efter särskilt medgivande som timlärare

utöver honom åliggande undervisningsskyldighet.

Anordningen med folkskollärare som timlärare eller med fyllnadstjänstgöring

av sådan lärare är icke alltid en tillfredsställande lösning av frågan.

I ett betydande antal skolor, där ifrågavarande undervisning omfattar ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 8Jt.

större antal timmar utan att man dock kunnat anställa särskild lärare för

denna undervisning, måste undervisningen uppdelas på flera lärare. På

grund härav finns i ganska stor omfattning klassavdelningar, i regel överlärarens

avdelning men vid ämnesbyte även annan lärares avdelning, i vilka

undervisningen bestrides av fyra eller fem lärare, i några fall ännu flera.

Ordnandet av undervisningen på detta sätt måste inverka menligt på skolarbetet,

såväl ifråga om resultatet av undervisningen som beträffande ordningsfrågor.

Det har också framhållits, att även barnens målsmän reagerat

mot nämnda förhållande och önskat få sina barn placerade i klassavdelningar,

där undervisningen bestrides av ett mindre antal lärare.

Redan det förhållandet, att ett så stort antal personer i avsaknad av för

undervisning å folkskolestadiet föreskriven utbildning är anställda som timlärare,

måste betecknas som mindre tillfredsställande. Därtill kommer emellertid,

såsom flera folkskolinspektörer framhållit, olägenheten av ofta återkommande

ombyten av sådana lärare.

Det måste betecknas som synnerligen otillfredsställande, att ett femtiotal

överlärare tjänstgör som timlärare utöver dem åliggande undervisningsskyldighet.

En dylik anordning kan innebära, att syftet med överlärarinstitutionen

förfelas. I regel fullgör de dock endast en del av den undervisning,

från vilken de enligt skolöverstyrelsens beslut skulle vara befriade''.

Såväl folkskolinspektörernas uppgifter och redogörelser rörande här berörda

förhållanden som vad som framkommit vid överläggningar med vissa

folkskolinspektörer har givit vid handen, att det med nuvarande i olika

avseenden gällande bestämmelser icke varit möjligt för ett stort antal skoldistrikt

att på ett tillfredsställande sätt ordna den undervisning, från vilken

överlärarna befriats. Det måste därför anses vara en angelägenhet av största

vikt att ytterligare åtgärder vidtages i syfte att bereda skoldistrikten större

möjligheter att ordna denna undervisning.

1. Inrättande i vissa fall av för två eller flera skoldistrikt

gemensam icke-ordinarie folkskollärartjänst.

U tredn ing sm armén.

Med stöd av bestämmelserna i kungörelsen 1952:444 har för läsåret

1952/53 inrättats 27 gemensamma tjänster. Detta innebär, att 54 distrikt

kunnat ordna ifrågavarande undervisning i enlighet med nämnda kungörelse.

Möjlighet torde emellertid finnas att under vissa förutsättningar, som

senare kommer att beröras, inrätta ytterligare ett antal dylika tjänster.

Frågan härom är nämligen aktuell i flera skoldistrikt. Exakta antalet nya

sådana tjänster har icke kunnat angivas, men såvitt framgår av de uppgifter,

som lämnats av vissa folkskolinspektörer, synes man kunna räkna

med ytterligare ett sextiotal tjänster.

Flertalet folkskolinspektörer framhåller emellertid, att möjligheten att

inrätta en dylik tjänst icke borde vara begränsad till att avse endast sådana

fall, då tjänsten är gemensam för två skoldistrikt. Om bestämmelserna medgav

inrättande av en för exempelvis tre skoldistrikt gemensam lärartjänst,

skulle enligt av folkskolinspektörerna lämnade uppgifter under vissa förutsättningar

kunna inrättas ett 40-tal för tre skoldistrikt gemensamma lärartjänster.

Detta skulle betyda att undervisningen genom denna anordning

skulle kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt i omkring 120 skoldistrikt.

Folkskolinspektörerna har också anfört exempel, som synes visa, att det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 84-

i ytterligare en del fall skulle vara möjligt och lämpligt att tillämpa nyssnämnda

anordning med en för två eller flera skoldistrikt gemensam folkskollärartjänst,

om uttrycket »angränsande skoldistrikt» utbyttes mot förslagsvis

»närbelägna skoldistrikt».

Det kan synas tveksamt, om bestämmelserna bör ändras därhän, att

här avsedd tjänst skulle kunna vara gemensam för flera än två distrikt.

Förhållandena med avseende på kommunikationer, skolornas belägenhet

m. in. kan emellertid vara sådana, att en dylik anordning skulle medföra

mindre olägenheter än då tjänsten är gemensam för endast två skoldistrikt.

Från statlig synpunkt synes i varje fall icke finnas anledning att begränsa

möjligheten att inrätta dylika tjänster till endast sådana fall, där tjänsten

är gemensam för två skoldistrikt.

Vad nu anförts torde i huvudsak kunna gälla som motivering jämväl för

sådan ändring av ifrågavarande bestämmelser, att en för två eller flera

skoldistrikt gemensam lärartjänst skall få inrättas, då fråga är om såväl

angränsande som varandra närbelägna skoldistrikt, allt under förutsättning

att förhållandena jämväl i övrigt är lämpliga för en sådan anordning.

Ofta, kanske i regel, torde förhållandena vara sådana, att såväl folkskolinspektören

som skoldistrikten kan förutse, att tjänsten blir behövlig

under längre tid än ett år. Med hänsyn härtill bör folkskolinspektörens medgivande

kunna bestämmas att gälla tills vidare, så länge förhållandena motiverar

tjänstens bibehållande, dock att varje tidsperiod, för vilken dylikt

medgivande lämnas, bör avse högst tre år.

Det kan bli förenat med vissa svårigheter att erhålla lärare till tjänster,

vilkas innehavare får sin tjänstgöring förlagd till skolor i flera skoldistrikt.

Det är därför önskvärt, att åtgärder vidtages för underlättande av rekryteringen

av dessa tjänster. Redan den ändring av nuvarande bestämmelser,

som förordats i nästföregående stycke, torde i någon mån tjäna ett sådant

syfte. Mera effektivt verkande åtgärder synes emellertid böra vidtagas.

Enligt kungörelsen 1952:422 angående undantag från vissa villkor för beredande

av ordinarie eller extra ordinarie anställning åt folkskolans lärare

gäller, bland annat, att lärare vid B2- eller B3-skolor kan erhålla extra

ordinarie anställning utan hinder av att de icke uppfyller i avlöningsreglernentet

för folkskolan föreskrivna villkor för erhållande av sådan anställning.

De skäl, som legat till grund för utfärdandet av dessa undantagsbestämmelser,

torde kunna anses äga giltighet i minst lika hög grad beträffande

lärare, varom här är fråga. Deras tjänstgöring är förlagd till två

eller flera skolor, de har ofta att meddela undervisning i olika skolformer,

även i B2- eller B3-skolor, vartill kommer de med resorna mellan skolorna

förenade olägenheterna. Övervägande skäl talar sålunda för att enahanda

undantagsbestämmelser blir tillämpliga på nu ifrågavarande lärare.

Den omständigheten, att nu ifrågavarande lärare kan erhålla endast ickeordinarie

anställning, kan komma att inverka menligt på rekryteringen av

dessa tjänster. Det har också framhållits, att även dylika tjänster vid mera

stadigvarande behov av desamma borde få förändras till ordinarie. Även

om vissa skäl kan tala härför, synes de dock, intill dess större erfarenhet

vunnits, böra bibehållas som icke-ordinarie. De olägenheter i rekryteringshänseende,

som kan bli följden härav, skulle kunna elimineras genom eu

fördelaktigare lönesättning. Vid ett upphävande av de nyssberörda s. k.

karensbestämmelserna för dessa tjänster skulle t. o. m. en nyutexaminerad

lärare omedelbart kunna bli extra ordinarie på en tjänst, varom nu är fråga,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

därest lians förordnande avser minst en liel termin. Denna undantagsregel

torde verksamt bidraga till att locka de unga lärarna till dessa tjänster.

När en dylik lärare tjänstgjort i 256 dagar och två år förflutit från dagen

för hans examen, är han emellertid behörig att bli innehavare av ordinarie

folkskollärart j än st i vilket skoldistrikt som helst. För honom innebär då

kvarstannandet å en extra ordinarie tjänst av nu ifrågavarande slag en ekonomisk

förlust, i varje fall i nuvarande liige. då möjligheterna att snart

erhålla ordinarie tjänst är stora. Det synes därför lämpligt och skäligt, att

extra ordinarie lärare på tjänst av nu ifrågavarande slag får placeras i lönegrad

med samma ordningsnummer som ordinarie folkskollärartjänst, därest

han uppfyller de i folkskolestadgan angivna tidsvillkoren för anställning som

ordinarie folkskollärare.

För en del lärare med tjänstgöring i flera distrikt kan resorna mellan skolorna

på grund av kommunikationsförhållandena komma att kräva ganska

lång tid, särskilt som vissa väntetider icke alltid torde kunna undvikas.

Det synes rimligt, att läraren i dylika fall skall kunna erhålla viss kompensation

härför. Så sker vid beräknande av undervisningsskyldigheten för

övningslärare, då honom åliggande fyllnadstjänstgöring föranleder tidsödande

resor. I dylika fall kan enligt bestämmelser i 12 i stadgan för övningslärare

ordinarie och extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar

undervisning under minst 14 veckotimmar, därutöver få tillgodoräkna högst

tre veckotimmar. Här må erinras om att lärarlönesakkunniga i sin specialmotivering

til! stadgan för övningslärare uttalat, att vid fyllnadstjänstgöring

bör den tid, som åtgår för resor, uppgå till betydligt mer än eu timme i

veckan, innan läraren härför äger tillgodoräkna en veckotimme vid bestämmande

av undervisningsskyldighetens omfattning. Det synes föreligga starka

skäl för att även folkskollärare, vars tjänstgöring föranleder tidsödande

resor, i sin undervisningsskyldighet skall kunna enligt samma grunder få

inräkna viss del av den tid, som åtgår för resor, dock högst tre veckotimmar.

Vissa folkskolinspektörer har framhållit, att, då lärare anställes för tjänstgöring

i två eller flera skoldistrikt, distrikten borde i förekommande fall

få resekostnaderna ersatta av staten eller i varje fall erhålla bidrag av statsmedel

härtill. Härvid har, bland annat, åberopats bestämmelserna om ersättning

åt övningslärare vid resa i samband med fyllnadstjänstgöring. Det

kan givetvis med visst fog göras gällande, att en del av nu ifrågavarande

lärares tjänstgöring fullgöres som fyllnadstjänstgöring_ och att det med

hänsyn härtill kan vara motiverat, att bidrag utgår till resekostnaderna

även i dylika fall. Ett ytterligare och starkare skäl härför synes vara, att

skoldistrikten genom inrättande av lärartjänster av ifrågavarande slag tiU

följd av det ökade bidraget till lärarnas avlöning åsamkas ganska betydande

merkostnader; timlärararvoden i kunskapsämnen utgår ju helt av statsmedel.

Skall distrikten därutöver helt bestrida kostnaderna för lärarnas

resor, då sådana förekommer, kan det befaras, att distrikten på grund av

de ökade kostnaderna anser sig icke kunna eller böra vidtaga sådana för

undervisningens ordnande erforderliga åtgärder, som i utredningen föreslås

och som syftar till att bereda distrikten större möjligheter att erhålla

för denna undervisning kompetenta lärare. Det synes därför angeläget, att

skoldistriktens kostnader icke blir så stora, att distrikten av ekonomiska

skäl väljer från undervisningssynpunkt mindre tillfredsställande anordningar.

Utifrån här anförda synpunkter synes det skäligt och även av förhållandena

påkallat, att bidrag av statsmedel utgår till resekostnader i här

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

berörda fall. Någon större erfarenhet rörande storleken av dessa kostnader

har ännu icke vunnits. Vissa folkskolinspektörer har emellertid uppgivit

beräknade kostnader för ett antal fall. I flertalet angivna fall varierar dessa

mellan 200 och 400 kronor. I en del fall beräknas dock kostnaderna till

högre belopp.

Ett ställningstagande till frågan om statsbidragets storlek bör ske under

hänsynstagande till följande synpunkter. En av förutsättningarna för att

anordningen med en för två eller flera skoldistrikt gemensam lärartjänst

skall befinnas lämplig är, att skolorna, i vilka läraren har att fullgöra sin

tjänstgöring, är belägna på icke alltför långt avstånd från varandra och att

resorna mellan skolorna kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Långa och

besvärliga resor torde nämligen helt naturligt dels inverka menligt på vederbörande

lärares arbetsprestationer i skolan och således även bli till men

för undervisningen, dels ock medföra alltför höga resekostnader. Man torde

visserligen kunna utgå från att anordningar, som skulle medföra dylika

konsekvenser, icke skall medgivas, men statsbidraget synes likväl böra bestämmas

till ett sådant belopp och bestämmelserna därom ges sådan utformning,

att i möjligaste mån ändamålsenliga anordningar vidtages.

2. Inrättande i vissa fall av icke-ordinarie foikskollärartjänst,

vars innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i slöjd.

I förutnämnda skrivelse den 27 november 1951 föreslog skolöverstyrelsen,

bland annat, att i skoldistrikt med distriktsöverlärare, där svårigheter att

ordna undervisningen i överlärarens avdelning förelåg men anordningen med

en för två distrikt gemensam tjänst ej kunde tillämpas, skulle med folkskolinspektörens

medgivande för högst ett år i sänder få inrättas icke-ordinarie

foikskollärartjänst, vars innehavare skulle kunna fullgöra högst 10 veckotimmar

av sin tjänstgöringsskyldighet i slöjd. Som nämnts bifölls ej detta

förslag av statsmakterna.

I överstyrelsens skrivelse anfördes bland annat följande.

Det finnes icke vare sig förbud mot eller medgivande till att i folkskollärares

undervisningsskyldighet inräkna slöjdundervisning. Ett av regeringsrätten

den 23 oktober 1951 meddelat utslag (Anundsjö skoldistrikt)

synes emellertid innebära, att i lärares fullgörande av undervisningsskyldighet

ej må inräknas slöjdundervisning.

Att slöjd är ett övningsämne synes ej böra utgöra hinder för att slöjdundervisning

i visst fall inräknas i folkskollärares undervisningsskyldighet.

De flesta folkskollärare inräknar nämligen undervisning i övningsämnena

teckning, sång och gymnastik i sin undervisningsskyldighet. Förekommer

ämnesbyte, kan detta ske i ganska stor utsträckning. Slöjden intar dock

såtillvida en särställning, att den ej tillhör de allmänt obligatoriska ämnena.

Den allvarligaste invändningen mot inräknande av slöjdundervisning i

undervisningsskyldigheten torde vara av ekonomisk art: slöjdarvodet är

lägre än arvodet för övriga ämnen. De ekonomiska konsekvenserna för statsverkets

del är dock så ringa, att de ej bör inge betänkligheter. I vissa fall

kan anordningen medföra kostnadsminskning för statsverket.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 84.

U tredning smannen.

Av utredningsmannens undersökning har framgått, att möjligheten att

inrätta icke-ordinarie lärartjänst, vars innehavare skulle få fullgöra viss

del av sin undervisningsskyldighet i slöjd, i hög grad skulle bidraga till

undanröjande av föreliggande svårigheter vid ordnandet av förut berörda

undervisning. Det kan sägas, att en bestämmelse, som möjliggör en dylik

anordning, utgör ett viktigt för att icke säga ett nödvändigt komplement

till redan befintliga och nu föreslagna bestämmelser om inrättande av för

flera skoldistrikt gemensamma tjänster. Detta gäller givetvis även beträffande

en del fall, då sagda undervisning kan ordnas genom inrättande av

tjänst, vars innehavare har full tjänstgöring inom ett skoldistrikt. Några

exakta uppgifter om i vilken omfattning ifrågavarande anordning skulle

komma att tillämpas kan icke lämnas, men av de uttalanden, som gjorts

av flera folkskolinspektörer, synes man kunna draga den slutsatsen, att sä

skulle kunna ske i ganska stor utsträckning. Av dessa uttalanden har också

framgått, att lärarens undervisning i slöjd i många fall skulle behöva omfatta

endast ett fåtal timmar.

Vad angår frågans principiella innebörd bör den omständigheten,

att slöjd är ett övningsämne, icke utgöra hinder för att slöjdundervisning

i vissa fall och i viss omfattning får inräknas i folkskollärares undervisningsskyldighet.

Så får ske beträffande andra övningsämnen, såsom

teckning, sång och gymnastik. Visserligen tillhör slöjden icke de i § 12 folkskolestadgan

angivna obligatoriska ämnena i folkskolan men icke heller

det förhållandet synes böra tillmätas avgörande betydelse vid frågans

bedömande.

Principen, att slöjd får inräknas i lärares undervisningsskyldighet, har

i vissa fall redan vunnit tillämpning. Enligt bestämmelserna i § 3 kungörelsen

1946: 309 om fyllnadstjänstgöring för lärare i folk- och småskolor skall,

därest sådan tjänstgöring ej kan uttagas på annat i kungörelsen angivet

sätt, lärarens tjänstgöringsskyldighet utnyttjas för meddelande av undervisning

i slöjd, för vilken statsbidrag kan utgå. I dylika fall får alltså undervisning

i slöjd inräknas i folk- och småskollärares undervisningsskyldighet.

Även i andra skolformer har nämnda princip vunnit tillämpning. Enligt

23 § 4 mom. folkhögskolestadgan må, efter medgivande av skolöverstyrelsen,

undervisning i övningsämnen — ämnet slöjd ej undantaget — ingå

i ämneslärartjänst med högst en tredjedel av det för läraren fastställda

veckotimtalet, därest läraren är villig fullgöra sådan undervisning.

Enligt 15 § tredje stycket kungl. brev den 8 juni 1951 med särskilda bestämmelser

för budgetåren 1951/54 beträffande försöksverksamheten inom

vissa skoldistrikt m. in. må i heltidstjänst för ämneslärare inräknas undervisning

i övningsämnen med högst en tredjedel av det sammanlagda antalet

veckotimmar på tjänsten. Med övningsämne avses där slöjd, teckning, sång

och gymnastik.

Statsmakterna har alltså, vad beträffar såväl folk- och småskolor i allmänhet

som folkskolor inom skoldistrikt med försöksverksamhet ävensom

folkhögskolor, godtagit principen att i lärartjänst i vissa fall får inräknas

övningsämnen — däribland ämnet slöjd — vilka eljest icke kan anses tillhöra

den ämneskrets, som ingår i respektive tjänster. Från principiell synpunkt

synes sålunda inga bärande skäl kunna anföras mot att ämnet slöjd

får, där särskilda förhållanden så påkallar, i viss omfattning inräknas i folkskollärares

undervisningsskyldighet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- 13

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande

anordning erinras om att arvodet för undervisning i slöjd är lägre

än ersättningen för undervisning i kunskapsämnen. Om i stället för timlärare

anställes en icke-ordinarie folkskollärare, i vars undervisningsskyldighet

får inräknas även slöjdundervisning i viss omfattning, kommer ersättningen

för sistnämnda undervisning att utgå med högre belopp än det

timarvode, som är fastställt för sådan undervisning. Anordningen medför

alltså i regel en kostnadsökning för såväl staten som skoldistriktet. Storleken

av denna kostnadsökning är beroende av det antal slöjdtimmar, som

får inräknas i lärarens undervisningsskyldighet. För statens vidkommande

stegras kostnaderna i samma mån som slöjdtimmarnas antal ökar. Beträffande

skoldistriktet blir förhållandet omvänt, beroende på att statsbidrag

utgår med 78 procent av timarvodet för slöjdundervisning, medan däremot

timarvodet för undervisning i kunskapsämnen utgår helt av statsmedel.

Följande exempel belyser den. kostnadsökning, som under vissa angivna

förutsättningar kan uppkomma vid anställande av extra ordinarie folkskollärare

i stället för timlärare.

Såsom redan angivits uppkommer de i tabellen angivna kostnadsökningarna

för statsverket under, bland annat, den förutsättningen, att avlöning

Jämförelse beträffande kostnaderna för

1) avlöning åt extra ordinarie folkskollärare och 2) timlärararvoden, då distriktsöverlärarens

undervisningsskyldighet fastställts till A) 10 vkt, B) 7 vkt och C) 5 vkt, och i övrigt under följande

förutsättningar: 39 veckors årlig lästid (214 dagar = 35 2/3 veckor effektiv lästid); ortsgrupp

3; hyresgrupp 2. Avlöning enligt lönegrad Ce 19:19. Timlärararvode i slöjd TC 10, i andra ämnen

TC 17. Fyllnadstjänstgöringen i slöjd omfattar samma veekotimtal som distriktsöverlärarens underyisningsskyldighet.

Vid beräkningarna har bortsetts från eventuellt utgående språktillägg, kallortstillägg

och barntillägg.

Avlöning

Kostnader för

Arvoden

Statsverket

Skol-

distriktet

A) Distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet

= 10 vkt

Kronor

Summa

kronor

Kronor

Summa

kronor

Kronor

1) Avlöning åt feo.................

10 932

9 632

1 300

569

2) Arvoden åt timlärare i slöjd 35 2/a X 10 X 7: 25 =

2 586

2017

i andra ämnen 35 2/s> X 20 X 9: 55 =......

6812

9 398

6 812

8 829

Kostnadsökning för avlöning åt e. o. folkskollärare

1 534

803

731

B) Distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet

= 7 vkt

l) Avlöning åt feo.........

10 932

9 632

1300

398

2) Arvoden åt timlärare i slöjd 35 Vs X 7X7:25 =

1810

1412

i andra ämnen 35 Va X 23 X 9: 55 = . . .

7 884

9 644

7 834

9 246

Kostnadsökning för avlöning åt e. o. folkskollärare

1288

386

902

C) Distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet

= 5 vkt

1) Avlöning åt feo..........

10 932

9 632

1300

2) Arvoden åt timlärare i slöjd 35 2/s X 5 X 7:25 =

1 293

1009

284

i andra ämnen 352/a X 25 X 9: 55 = .

8 515

9 808

8 515

9 524

Kostnadsökning för avlöning åt e. o. folkskollärare

1124

108

1016

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

utgår till vederbörande lärare enligt lönegrad Ce 19, löneklass 19. Fullgöres

tjänstgöringen av lärare, som uppflyttats i högre löneklass, blir självfallet

kostnadsökningen något större. Å andra sidan kommer ett antal dylika,

tjänster att uppehållas av extra lärare med placering i lönegrad Cg 17. För

närvarande uppgår skillnaden mellan lönebeloppen för extra ordinarie

lärare i löneklass Ce 19 och extra lärare i löneklass Cg 17 till 900 kronor.

Om i de i tabellen under A, B och C angivna fallen lönen beräknats för

extra lärare, skulle i stället för kostnadsökningarna å respektive 803, 380

och 108 kronor ha uppkommit kostnadsminskningar för statsverket med i

avrundade tal respektive 100, 500 och 800 kronor. Inrättande av en ickeordinarie

folkskollärartjänst, vars innehavare äger att i sin undervisningsskyldighet

inräkna undervisning i slöjd i viss omfattning, kommer alltså

i eu del fall att medföra en kostnadsökning för statsverket och i en del fall

en kostnadsminskning. Under beaktande av att effektivt verkande åtgärder

är nödvändiga för avhjälpande av svårigheterna att ordna den undervisning,

från vilken överlärare befriats, synes de ekonomiska konsekvenserna icke

vara av den art, att de bör anses utgöra hinder för anordningens genomförande.

Den omständigheten, att folkskollärare kommer att få högre ersättningför

sin slöjdundervisning än övningslärare i slöjd, finner utredningsmannen

icke kunna få några konsekvenser beträffande löner och arvoden till slöjdlärare.

Den ifrågavarande anordningen påkallas av särskilda förhållanden

och skall få tillämpas endast efter särskilt medgivande. Det torde icke heller

vara möjligt att lösa ersättningsfrågan på annat sätt än att lärare, som

fullgör sådan undervisning, erhåller för icke-ordinarie folkskollärare fastställd

lön.

I många fall fordras endast ett fåtal slöjdtimmar för att läraren skall

få full tjänstgöring. Enligt en för fem inspektionsområden gjord undersökning

beräknas sammanlagt ett 30-tal lärartjänster, vari jämväl undervisning

i slöjd skulle ingå, kunna inrättas inom dessa områden; varje tjänst

skulle vara gemensam för två eller flera skoldistrikt. För att bereda innehavarna

av dessa tjänster full tjänstgöring skulle beträffande tjänsterna

i fyra inspektionsområden erfordras, att varje lärare meddelade undervisning

i slöjd högst 5 veckotimmar, och beträffande tjänsterna i ett inspektionsområde

omkring 8 veckotimmar. Det finnes emellertid en del fall, där

ett högre timtal erfordras. Utredningsmannen har kommit till den uppfattningen,

att det av skolöverstyrelsen framförda förslaget, att i lärarnas undervisningsskyldighet

skall få inräknas det antal veckotimmar i slöjd — dock

högst tio — som motsvarar distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet,

skulle göra det möjligt för det stora flertalet skoldistrikt, där ifrågavarande

anordning kan ifrågakomma, att på ett tillfredsställande sätt lösa denna

fråga.

i det föregående har berörts endast sådana fall, då lärarens tjänstgöringdirekt

avser den undervisning, från vilken överläraren befriats. Undantagsvis

kan dock inträffa sådana fall. där det vore från undervisningssynpunkt

lämpligt, att undervisning i slöjd finge inräknas i annan lärares undervisningsskyldighet.

I dylika fall bör det vara möjligt för skoldistrikt att lata

den fyllnadstjänstgöring i slöjd, som kräves för att en icke-ordinarie lärare,

varom här är fråga, skall kunna beredas full tjänstgöring, fullgöras av annan

lärare, mot att den icke-ordinarie läraren under motsvarande antal timmar

meddelar undervisning i kunskapsämnen, eventuellt i engelska.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

3. Inrättande i vissa fall av icke-ordinarie folkskollärartjänst,

vars innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i statlig eller högre kommunal skola.

Enligt 13 § av de i kungl. brev den 8 juni 1951 meddelade särskilda bestämmelserna

beträffande försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt gäller

följande.

Folkskollärare, som har sin huvudsakliga tjänstgöring å försöksskolans

mellanstadium (klasserna 3—6) eller inom folkskolan i övrigt, må, efter

medgivande av statens folkskolinspektör, fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

inom försöksskolans högstadium eller i statlig eller

högre kommunal skola.

Sådan tjänstgöring skall ej medföra nedsättning av det timantal, vartill

hans undervisningsskyldighet som folkskollärare uppgår. För varje undervisningstimme

inom det högre stadiet skall emellertid utgå särskild ersättning

utöver lön med 1 krona.

Utredning srnannen.

En kombination av undervisningstimmar i statlig eller högre kommunal

skola och sådana undervisningstimmar i folkskola, från vilka distriktsöverlärare

befriats, skulle i vissa fall möjliggöra anställande av icke-ordinarie

folkskollärare med full tjänstgöring och därmed underlätta ombesörjandet

av ifrågavarande undervisningstimmar i folkskolan.

Beträffande folkskolinspektörens medgivande till anordningens genomförande

bör tillämpas samma bestämmelser, som föreslagits skola gälla i

fråga om inrättande av sådana icke-ordinarie folkskollärartjänster, som avses

i föregående avsnitt. Läraren skall ha sin huvudsakliga tjänstgöring

förlagd till folkskolan. Annan maximering av antalet undervisningstimmar

i den högre skolan, än den som indirekt följer härav, synes icke böra ske.

Ingår i tjänsten undervisning i slöjd, synes dock härutöver böra stadgas,

att dylik undervisning får omfatta sammanlagt högst tio veckotimmar.

I fråga om fördelning av kostnader för tjänsten i nu berörda fall bör

enkla och lättillämpade bestämmelser gälla. Avlöning bör utgå och statsbidrag

sökas enligt för folkskollärartjänst eljest gällande bestämmelser.

Fullgöres tjänstgöringen vid högre kommunal skola, synes anledning ej

föreligga att fördela lönekostnaderna för tjänsten mellan folkskolan och

den högre skolan. För kommunen torde nämligen en sådan fördelning icke

lia någon större betydelse från ekonomisk synpunkt. Den högre kommunala

skolan synes dock lämpligen böra svara för samt utbetala den särskilda

ersättning om 1 krona per undervisningstimme, som skall utgå till

läraren. Fullgöres viss del av tjänstgöringen vid en statlig skola, kan visserligen

skäl anföras för att denna skola borde bidraga till de kostnader för

tjänsten, som ej täckes av statsbidrag, i förhållande till det antal timmar,

läraren fullgör vid skolan. Emellertid intager en kommun, i vilken finnes

en högre statlig skola, på grund därav en i ekonomiskt avseende mera gynnad

ställning än en kommun med en högre kommunal skola. Det åligger

nämligen sistnämnda kommun att bidraga med, förutom fortlöpande avgifter

för pension, 22 procent av kostnaderna för löner och arvoden till

samtliga lärare vid den högre skolan, medan en kommun med en statlig

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 84-

skola är helt befriad från dylika bidrag. Det torde vidare uppmärksammas,

att skoldistriktet bör erhålla fullt statsbidrag till tjänsten. Vid en kostnadsfördelning

mellan skolorna skulle alltså hänsyn tagas endast till skoldistriktets

egna utgifter för tjänsten. Då därtill kommer att tjänstgöringen

vid den statliga skolan i regel torde komma att omfatta endast ett mindre

antal veckotimmar, skulle det bidrag från den statliga skolan, som kunde

komma i fråga, bli av ringa ekonomisk betydelse för skoldistriktet. Samma

bestämmelser bör därför gälla vare sig den i skoldistriktet anställde läraren

fullgör tjänstgöring vid högre kommunal skola eller vid statlig skola.

4. Statsbidrag till folkskollärartjänst, då antalet tjänster

överstiger antalet läraravdelningar i skoldistriktet.

U tredning smannen.

Vid inrättande av sådan icke-ordinarie folkskollärartjänst för ett

skoldistrikt eller gemensam för två eller flera skoldistrikt — vars innehavare

skall fullgöra sin undervisningsskyldighet eller viss del därav på sätt

som i föregående tre avsnitt föreslagits, kommer antalet lärartjänster i det

skoldistrikt, där tjänsten inrättas eller placeras, i regel att överstiga antalet

läraravdelningar i distriktet. Pa grund av nämnda förhallande har fråga

uppkommit, huruvida statsbidrag kan utgå till flera tjänster i ett skoldistrikt

än som motsvarar antalet läraravdelningar i samma distrikt. Skolöverstyrelsen

har behandlat denna fråga i sin förutnämnda skrivelse den

27 november 1951 och därvid konstaterat, att något direkt uttalat medgivande

till statsbidrag i dylikt fall icke finnes i gällande bestämmelser

men att å andra sidan förarbetena till 1942, 1947 och 1948 års avlönmgsreglementen

för folkskolan och till kungörelsen 1948: 208. angaende statsbidrag

till avlönande av folk- och smaskollärare m. in. ej synes innehålla

uttalanden, som tyder på att frånvaron av direkt uttalat medgivande bör

uppfattas som förbud. Departementschefen har i propositionen 1952: 203

anfört, att han delade skolöverstyrelsens uppfattning, att statsbidrag äi

möjligt i här avsedda fall. .

Utredningsmannen erinrar om att i något över ett hundratal tall, dar

överlärarens undervisningsskyldighet nedsatts i sådan omfattning, att särskild

lärare kunnat anställas med full tjänstgöring, vilken omfattar dels

den undervisning, från vilken överläraren befriats, dels. ock viss fyllnadstjänstgöring,

statsbidrag har utgått och utgår till skoldistrikt för en lärartjänst

utöver antalet läraravdelningar. Särskilda bestämmelser om rätt till

statsbidrag i dylika fall synes icke ha ansetts erforderliga.

Även de av utredningsmannen föreslagna lärartjänsterna skall inrättas

för att möjliggöra ordnandet pa ett tillfredsställande sätt av den undervisning,

från vilken överlärare befriats. Om inrättande av lärartjänst av

ifrågavarande slag kommer att medgivas, vill det synas som om statsbidrag

lika självfallet bör utgå till dylik tjänst. Utredningsmannen anser sig emellertid

böra föreslå, att författningsbestämmelser av sådan innebord utiardas,

att det blir fullt klarlagt, att statsbidrag i nu berörda fall skall kunna

utgå.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

IV. Kostnadsberäkningar.

Utredningsmannen.

Statsverkets merkostnader. I fråga om tjänst, som är

gemensam för två eller flera skoldistrikt, utgår utredningsmannen från

skillnaden mellan lönen i löneklass 20 och timlärararvode enligt TC 17

(kunskapsämnen). Med hänsyn tagen till löneklassuppflyttningar och till

variationer på grund av dyrortsgrupperingen räknar utredningsmannen

med en genomsnittlig kostnadsökning för varje dylik tjänst av 1 500 kronor

per år. Skoldistriktens andel härav kan beräknas till i medeltal 1 400

kronor. Merkostnaden för statsverket, som eljest bestrider hela kostnaden

för nyss angivet timarvode, blir sålunda 100 kronor. Därtill bör läggas

bidrag till lärares resekostnader med genomsnittligt 250 kronor per tjänst.

Totalt kan alltså merkostnaden för statsverket beräknas uppgå till omkring

350 kronor för en icke-ordinarie folkskollärartjänst av nu ifrågavarande

slag. Utredningsmannen anser sig kunna uppskattningsvis beräkna

antalet tjänster till 150, därest de av honom framlagda förslagen genomföres.

De sammanlagda merkostnaderna för statsverket för här avsedda

tjänster kan alltså beräknas till 52 500 kronor.

Beträffande merkostnaderna för tjänster, vars innehavare skulle fullgöra

viss del av sin undervisning i slöjd, utgår utredningsmannen — under

betonande av svårigheten att härvidlag ställa några prognoser — vid sina

kostnadsberäkningar från att ett 100-tal dylika tjänster kommer att inrättas

med genomsnittligt 7 slöjdtimmar för varje tjänst. Under dessa förutsättningar

utgör kostnadsökningen för statsverket enligt den förut återgivna

tablån i avrundat tal 400 kronor per tjänst eller för 100 tjänster

40 000 kronor.

Utredningsmannen förutsätter, att tjänster, vilkas innehavare skulle

kunna fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet vid statlig eller högre

kommunal skola, till en början kommer att inrättas till ett mycket ringa

antal. Statsverkets merkostnader för dessa tjänster blir därför''så obetydliga,

att man i detta sammanhang synes kunna helt bortse från desamma.

Skoldistriktens merkostnader. Beträffande tjänst, vars

innehavare skulle kunna fullgöra viss de] av sin undervisningsskyldighet i

slöjd, kommer kostnadsökningen för skoldistriktet under de vid beräkningen

av merkostnaden för statsverket angivna förutsättningarna att

uppgå till omkring 900 kronor. Vad sedan angår tjänst, som är gemensam

för två eller flera skoldistrikt, har den genomsnittliga merkostnaden för

skoldistrikten för sådan tjänst beräknats till 1 400 kronor. Detta innebär,

att merkostnaden för varje distrikt blir, om tjänsten är gemensam för två

distrikt, omkring 700 kronor och, om tjänsten är gemensam för tre distrikt,

omkring 465 kronor. Härtill kan dock i en de! fall komma vissa utgifter

för resekostnader, som ej täckes av statsbidrag. Vid dessa beräkningar har

emellertid utgångspunkten varit, att före tjänstens inrättande anställda

timlärare meddelat undervisning endast i kunskapsämnen och att sålunda

timlärararvodena helt utgått av statsmedel. Har däremot slöjd till någon

del ingått i sagda undervisning och skoldistriktet alltså fått svara för viss

del av de för slöjdundervisningen utgående timlärararvodena, blir skoldistriktens

merkostnader för den icke-ordinarie folkskollärartjänsten lägre

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr Sli.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

än vad ovan angivits. Vad nu sagts gäller även beträffande merkostnader

för tjänst, vars innehavare skall kunna fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i statlig eller högre kommunal skola. Härvid är dock att

märka, att i regel endast ett skoldistrikt kommer att svara för merkostnaden

för sådan tjänst.

V. Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen och folkskolinspektörerjia samt lärarjörbunden biträder

i det stora h e 1 a utredningsmannens förslag. Skolöverstyrelsen

betonar vikten av att de föreliggande problemen får en tillfredsställande

lösning och anför i detta hänseende följande.

Å ena sidan ha distriktsöverlärarna så omfattande och betydelsefulla

pedagogiska och administrativa uppgifter vid sidan om sin undervisning,

att de icke böra se sig nödsakade att åtaga sig någon del av den undervisning,

från vilken de befriats i sin egenskap av distriktsöverlärare. Å andra

sidan uppstår på grund av distriktsöverlärarnas befrielse från viss undervisning

organisatoriska problem, vilka — därest de ej löses på ett fullgott

sätt — få så ogynnsamma pedagogiska verkningar, att befogat missnöje

hos målsmännen kan befaras och i en del fall redan har uppträtt. Undanröjandet

av de svårigheter, som äro förknippade med att distriktsöverlärarna

ha lägre undervisningsskyldighet än övriga folkskollärare, medför

vissa kostnadsökningar för kommun och stat, men överstyrelsen anser det

ofrånkomligt, att ekonomiska hänsyn i någon mån få vika för betydelsefulla

pedagogiska krav.

Statskontoret och statens lönenämnd riktar erinringar främst mot det

föreslagna upphävandet av de s. k. karensvillkoren för innehavare av gemensam

lärartjänst och mot den föreslagna löneställningen i vissa fall för

dylik lärare. Riksräkenskapsverket anför, att ökade möjligheter att inrätta

icke-ordinarie folkskollärartjänster torde kunna medföra att folkskollärare

åliggande fyllnadstjänstgöring icke kan utnyttjas av skoldistriktet. Ämbetsverket

ifrågasätter därför om icke folkskolinspektören vid sin prövning

av skoldistrikts framställning om inrättande av nu föreslagna icke-ordinarie

tjänster särskilt bör tillse i vad mån de svårigheter, som förefinnes för

undervisningens ordnande i första hand kan lösas genom utnyttjande av

fyllnadstjänstgöring. Vid dylik prövning bör folkskolinspektören även ha

uppmärksamheten riktad på att framställning om inrättande av sådan ickeordinarie

tjänst icke föranletts av ytterligare nedsättning i ordinarie eller

icke-ordinarie folkskollärares undervisningsskyldighet.

I det följande redogör jag i detalj endast för sådana erinringar i remissyttrandena,

som på nuvarande stadium är av betydelse för Kungl. Maj:ts

ståndpunktst ägande till utredningsförslaget.

Beträffande förslaget om inrättande av för två eller flera

skoldistrikt gemensam icke-ordinarie tjänst erinrar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

skolöverstyrelsen om att sådan tjänst torde kunna inrättas för skoldistrikt,

tillhörande skilda inspektionsområden, varför vederbörande folkskolinspektörer

bör ha att samråda med varandra vid utövande av sin beslutanderätt

i frågan. Några folkskolinspektörer ifrågasätter, huruvida ej distrikten bör

vara skyldiga att inrätta gemensam tjänst, om folkskolinspektören så bestämmer.

I fråga om upphävandet av karensvillkoren för här avsedd lärare och

uppflyttning av dylik lärare i lönegrad Ce 21, då han fyller villkoren för

behörighet till ordinarie tjänst, anför statskontoret, att nya undantag från

karensbestämmelserna måste komma att motverka syftet med nu gällande

föreskrifter i ämnet. Med hänsyn härtill och till nuvarande möjligheter för

folkskollärare att i vart fall ej senare än andra tjänstemannagrupper erhålla

pensionsberättigande tjänst kan statskontoret icke tillstyrka förslaget

i denna del, liksom ämbetsverket ej heller är berett att förorda, att extra

ordinarie lärare efter viss tids tjänstgöring placeras i lönegrad med samma

ordningsnummer som ordinarie lärare. Statens lönenämnd framför principiella

betänkligheter mot förslaget på dessa punkter och ifrågasätter, om

åtgärderna skulle i en tid av lärarbrist komma att helt leda till åsyftat

resultat. Då emellertid godtagbara skäl anförts för förslaget i denna del

och då särskilda olägenheter för läraren måste anses vara förenade med

tjänstgöring i flera skoldistrikt, vill lönenämnden icke motsätta sig bifall

till förslaget. Nämnden framhåller dock, att därest anordningen kommer

att genomföras inom skoldistrikt, där en lästid av 36 4/7 veckor övergångsvis

tillämpas, högre löneställning icke bör komma ifråga än Ce 20. Lönenämnden

förutsätter vidare, att berörda lärare i Ce 21 (Ce 20) i löneturshänseende

betraktas, som om tillträde skett av motsvarande ordinarie tjänst.

Även folkskollärarförbunden och överlärarförbundet framhåller, att tid,

varunder läraren innehar extra ordinarie anställning i den högre lönegraden,

bör för löneklassplacering få tillgodoräknas som om han varit ordinarie

lärare.

Med hänsyn till att på statsverket kommer att falla hela kostnaden för

de veckotimmar — högst tre — som bör få inräknas i gemensam lärares

undervisningsskyldighet, därest tjänstgöringen föranleder långa och tidsödande

resor, anser statskontoret, att skoldistrikten bör ha att utan bidragav

statsmedel gälda lärarens resekostnader.

Vad gäller inrättande av icke-ordinarie tjänst, vars

innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i slöjd framhåller statskontoret, att ämbetsverket

avstyrkt bifall till skolöverstyrelsens förutberörda förslag i ämnet. Ämbetsverket

hyser alltjämt betänkligheter mot att åtgärder i detta hänseende

vidtages, särskilt i betraktande av de kostnader för det allmänna som ett

bifall till förslaget skulle medföra. Skulle det emellertid med hänsyn till

svårigheterna att ordna den undervisning, varom är fråga, anses påkallat

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 81+.

att vidtaga åtgärder i angivet syfte, bör enligt statskontorets mening fyllnadstjänstgöringen

i slöjd begränsas till 5 veckotimmar. Några folkskolinspektörer

anser å andra sidan, att det av utredningsmannen föreslagna

högsta timtalet för ifrågavarande undervisning i slöjd, 10 veckotimmar, i

undantagsfall bör få överskridas.

Skolöverstyrelsen anser, att, då här avsedd icke-ordinarie lärares fyllnadstjänstgöring

i slöjd fullgöres av annan lärare, den icke-ordinarie läraren

bör få meddela undervisning i »annat ämne», ej blott — såsom utredningsmannen

föreslagit — i »kunskapsämne».

Folkskollärar förbunden och överlärarförbundet anser sig ej kunna godtaga

utredningsmannens förslag, att icke-ordinarie lärares tjänstgöring

vid statlig eller högre kommunal skola icke

skall föranleda nedsättning av det timtal, vartill lärarens undervisningsskyldighet

som folkskollärare uppgår. Lärarförbunden vill ej heller acceptera,

att ersättningen för dylik tjänstgöring bestämmes till endast en krona

per undervisningstimme.

I en särskild skrift har läroverksläramas riksförbund anfört vissa principiella

och praktiska skäl mot införande av den föreslagna bestämmelsen

om fyllnadstjänstgöring i högre skola. Förbundet vill emellertid ej motsätta

sig anordningen, om den kan vara av något värde för folkskolan, men förutsätter

därvid, att folkskollärare icke skall ha företrädesrätt till tjänstgöring

i högre skola vare sig i fråga om tillträde till eller kvarblivande i sådan

tjänstgöring eller eljest.

Av utredningsmannen ifrågasatta författningsbestämmelser rörande

statsbidrag till folkskollärar tjänst, da antalet

tjänster överstiger antalet läraravdelningar i

skoldistriktet bör enligt skolöverstyrelsen utformas så, att statsbidrag

må utgå jämväl för lärartjänster, som inrättas genom sammanläggning

av undervisning, för vilken eljest skulle utgått statsbidrag till timlärararvode,

även om till följd därav antalet tjänster överstiger antalet

inom distriktet i vederbörlig ordning beslutade läraravdelningar.

VI. Departementschefen.

Den nya kommunindelningen har medfört, att det stora flertalet skoldistrikt

omfattar tio eller flera läraravdelningar och alltså har distriktsöverlärare.

Antalet skoldistrikt och därav antalet distrikt med distriktsöverlärare

utgjorde före kommunindelningsreformen 2 501 respektive 669.

Motsvarande siffror efter den 1 januari 1952 är 1 034 och 961. Den med

kommunsammanslagningen genomförda förstoringen av skoldistrikten har

medfört ej blott ett väsentligt större antal distriktsöverlärare utan även

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 8/t.

i allmänhet ett högre antal läraravdelningar inom distrikten med därav

följande ytterligare nedsättning av överlärarnas undervisningsskyldighet.

Dessa omständigheter har accentuerat svårigheterna att på ett tillfredsställande

sätt anordna den undervisning, från vilken distriktsöverlärarna

befriats. För att avhjälpa dylika svårigheter må i enlighet med beslut av

1952 års riksdag under vissa förutsättningar och villkor inrättas ickeordinarie

folkskollärartjänst, gemensam för två angränsande skoldistrikt.

Innehavare av sådan tjänst fullgör den undervisning, varifrån överlärarna

i de båda distrikten befriats.

Den nu föreliggande utredningen innehåller förslag till ytterligare anordningar

för att förbättra möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ombesörja

den undervisning, från vilken distriktsöverlärare befriats. Som en

bakgrund till sina förslag har utredningsmannen lämnat en redogörelse för

de anordningar, som för närvarande tillämpas i skoldistrikten för bestridande

av ifrågavarande undervisning. Av redogörelsen framgår, att för

två skoldistrikt gemensam lärartjänst inrättats i 27 fall. Denna anordning

avses dock framdeles skola tillämpas i större omfattning. I övrigt bestrides

ifrågavarande undervisning huvudsakligen genom fyllnadstjänstgöring eller

av timlärare. Vad utredningsmannen anfört om de med dessa sistnämnda

anordningar ofta förenade olägenheterna har vitsordats av skolöverstyrelsen

och folkskolinspektörerna. Såsom utredningsmannen anfört, måste

det anses som en angelägenhet av vikt, att ytterligare åtgärder vidtages

i syfte att bereda skoldistrikten vidgade möjligheter att tillfredsställande

ordna förevarande undervisning. Det får emellertid ej undanskymmas att,

såsom riksräkenskapsverket framhållit, skoldistrikten givetvis har att för

ifrågavarande ändamål i första hand utnyttja den fyllnadstjänstgöring,

som lärare i distriktet kan vara skyldig att fullgöra. De särskilda anordningar,

som jag ämnar föreslå i det följande, bör ej heller tillgripas, när

undervisningen kan tillfredsställande ordnas genom att distriktets lärare

eller andra för ändamålet mera varaktigt tillgängliga och kompetenta personer

anlitas som timlärare. Några allmängiltiga regler för valet mellan

olika alternativ för undervisningens ombesörjande torde dock svårligen

kunna uppställas, utan valet bör ske med utgångspunkt i förhållandena i

varje särskilt fall.

Utredningsmannen har påvisat att anordningen med gemensam

lärartjänst kan få vidgad tillämpning, om dylik tjänst får vara

gemensam även för flera än två skoldistrikt och om beträffande distriktens

geografiska belägenhet endast kräves, att de är varandra närbelägna.

Fm dylik utvidgning av möjligheterna att för här avsett ändamål inrätta

gemensam icke-ordinarie lärartjänst anser jag lämplig, liksom

jag också biträder utredningsmannens förslag, att giltigheten för folkskolinspektörens

medgivande till tjänstens bestånd bör kunna utsträckas till

längst tre år för varje gång. Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds proposition nr 8J+.

vill jag framhålla, att gemensam tjänst givetvis bör kunna inrättas utan

hinder av att de berörda skoldistrikten tillhör skilda inspektionsområden.

De åtgärder som utredningsmannen föreslagit i syfte, att rekryteringen

av de för två eller flera skoldistrikt gemensamma lärartjänsterna skall

underlättas, synes väl motiverade med hänsyn till de särskilda olägenheter,

som måste vara förenade med tjänstgöringen på gemensam tjänst

och som utan några motsvarande förmåner för tjänstinnehavaren måste

antagas förorsaka ofta återkommande lärarbyten med därav följande brister

i kontinuiteten i undervisningen. Jag biträder utredningsmannens förslag

i förevarande hänseende och tillstyrker alltså, att innehavare av gemensam

tjänst undantages från de eljest gällande s. k. karensvillkoren för

erhållande av extra ordinarie tjänst, att innehavare av gemensam tjänst,

då han uppfyller i folkskolestadgan föreskrivna villkor för behörighet

till ordinarie tjänst, i den gemensamma tjänsten placeras i lönegrad med

samma ordningsnummer, som gäller för ordinarie folkskollärartjänst, samt

att här avsedd lärare, vars tjänstgöring i två eller flera skoldistrikt föranleder

tidsödande resor, skall äga att enligt folkskolinspektörens prövning

i sin undervisningsskyldighet inräkna viss del av den tid, som åtgår för

nämnda resor, dock högst 3 veckotimmar. Såsom framhållits vid remissbehandlingen

bör den tid, varunder lärare på gemensam tjänst innehar

extra ordinarie anställning i lönegrad med samma ordningsnummer som

gäller för ordinarie tjänst, i löneturshänseende få tillgodoräknas som om

läraren innehaft ordinarie anställning.

Utredningsmannen har i detta sammanhang föreslagit införande av ett

nytt statsbidrag på folkskoleväsendets område, nämligen bidrag till de

resekostnader, som föranledes av gemensam lärares tjänstgöring i flera

skoldistrikt. Ett starkt skäl för ett dylikt bidrag finner utredningsmannen

vara, att skoldistrikten genom inrättande av gemensamma lärartjänster

redan till följd av det ökade kommunala tillskottet till lärarnas avlöning

ådrager sig ganska betydande merkostnader. Förslaget har i denna del

avstyrkts av statskontoret. För egen del anser jag, att ett dylikt bidrag,

utformat på sätt utredningsmannen angivit, visserligen skulle kunna bli

en stimulans för skoldistrikten att för ifrågavarande undervisning inrätta

gemensamma tjänster i stället för att välja den ur kommunal synvinkel

billigare men från undervisningssynpunkt ofta mindre lämpliga utvägen

att anställa timlärare för ändamålet. Med hänsyn till beloppets ringa storlek

och då vidare förslag av allmänna statsbidragsutredningen om en rationalisering

av statens bidragsgivning till primärkommunerna nu föreligger, är

jag dock ej beredd att tillstyrka utredningsmannens förslag på denna punkt.

Mot en av tjänstgöringsförhållandena vid gemensam tjänst betingad

mindre minskning av överlärarens undervisningsskyldighet en vecka med

motsvarande höjnitig följande vecka har jag intet att erinra.

Den andra huvudpunkten i utredningsmannens förslag till åtgärder för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

att möjliggöra en tillfredsställande anordning av den undervisning, från

vilken distriktsöverlärare befriats, avser inrättande av icke-ordinarie folksko

llärartjänst, vars innehavare må fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet

i slöjd. Dylik tjänst bör enligt förslaget kunna

inrättas saväl för ett skoldistrikt som för två eller flera skoldistrikt såsom

gemensam tjänst. Det framliålles i utredningen, att en dylik anordning

kan sägas utgöra ett nödvändigt komplement till övriga föreslagna anordningar.

Ett flertal folkskolinspektörer har i sina remissyttranden särskilt

framhållit ifrågavarande åtgärd såsom den i många fall enda möjliga för

att på ett tillfredsställande sätt ordna den undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats. Under åberopande av att statsmakterna på skilda

områden av skolväsendet godtagit, att i lärartjänst i vissa fall får inräknas

övningsämnen — däribland slöjd — vilka eljest icke kan anses tillhöra

tjänstens ämneskrets, finner utredningsmannen hinder från principiell synpunkt

ej möta för att slöjd vid särskilda förhållanden i begränsad omfattning

inräknas i undervisningsskyldigheten för här avsedd icke-ordinarie

folkskollärare. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall

till förslaget har utredningsmannen lämnat en ingående redogörelse. Den

från vissa angivna utgångspunkter verkställda kostnadsjämförelsen utvisar,

att avlöning åt extra ordinarie lärare i löneklass 19 i stället för timlärararvode

för statsverket medför eu merkostnad, som vid ett veckotimtal för

slöjdundervisningen av 10, 7 och 5 belöper sig till i runda tal respektive

800, 400 och 100 kronor för år. Skoldistriktets merkostnader i samma fall

uppgår till omkring 730, 900 och 1 000 kronor för år. Med beaktande av

nödvändigheten av att effektivt verkande åtgärder vidtages för att avhjälpa

svårigheterna att ordna den undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats, finner utredningsmannen de ekonomiska konsekvenserna icke vara

av den art, att de bör lägga hinder i vägen för den ifrågavarande anordningens

genomförande.

Utredningsmannens förslag att i icke-ordinarie folkskollärartjänst skall

få ingå slöjdundervisning kan jag från skolorganisatoriska och pedagogiska

synpunkter i princip tillstyrka. Förslaget ger emellertid från lönetekniska

synpunkter anledning till betänkligheter. Jag vill erinra om att folkskollärare

för undervisning i slöjd uppbär timarvode efter TC 10 eller, vid

särskild kompetens, efter TC 13. Vidare må påpekas, att ordinarie övningslärare

i manlig slöjd alltefter kompetens är placerad i lönegrad Ca 18 eller

Ca 16. Den verkställda utredningen ger emellertid vid handen, att åtgärder

av det slag som utredningsmannen föreslagit är av betydelse för att skapa

bättre möjligheter att tillfredsställande ombesörja den undervisning, från

vilken distriktsöverlärare befriats. Jag har därför låtit undersöka, om icke

utredningsmannens förslag skulle kunna jämkas, så att vid löneavvägningen

eller på annat sätt hänsyn tages till att slöjdundervisningen kommer att

utgöra en icke oväsentlig del av folkskollärartjänsten. Då det av olika skäl

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

JCungl. Maj:ts proposition nr 84-

icke är lämpligt att placera ifrågavarande tjänster i annan lönegrad än

folkskollärartjänster i allmänhet, har jag stannat för att förorda en anordning,

som innebär, att om slöjdtimmar till ett större antal skall ingå i en

folkskollärartjänst, dessa slöjdlärartimmar beräknas motsvara ett lägre

antal undervisningstimmar. Efter en skälighetsbedömning av frågan anser

jag mig sålunda böra föreslå att, om på en viss tjänst antalet timmar med

undervisning i andra ämnen än slöjd understiger 30 veckotimmar med mer

än 3 men mindre än 7, i tjänsten skall ingå undervisning i slöjd icke blott

det felande antalet veckotimmar utan därutöver 1 extra veckotimme. Är

antalet felande undervisningstimmar 7 eller flera, bör i tjänsten ingå 2

extra veckotimmar i slöjd. Om exempelvis 24 veckotimmar i andra ämnen

än slöjd står till förfogande, fordras för inrättande av en tjänst att antalet

veckotimmar i slöjd uppgår till 7. Är antalet veckotimmar i andra ämnen

än slöjd icke mer än exempelvis 20, skall antalet veckotimmar i slöjd uppgå

till 12.

Den av utredningsmannen föreslagna anordningen, att den ifrågavarande

slöjdundervisningen skulle få fullgöras av annan lärare vid vederbörande

skola mot att den här avsedde icke-ordinarie läraren under motsvarande

antal timmar skulle meddela undervisning i kunskapsämnen, anser jag mig

ej kunna tillstyrka.

Vad utredningsmannen i övrigt föreslagit beträffande inrättande av ickeordinarie

folkskollärartjänst, vars innehavare må fullgöra viss del av sin

undervisningsskyldighet i slöjd, har icke givit mig anledning till erinran.

Såsom en tredje åtgärd i syfte att underlätta möjligheterna att på

ett tillfredsställande sätt anordna den undervisning, från vilken distriktsöverlärare

befriats, har utredningsmannen föreslagit inrättande av ickeordinarie

folkskollärartjänst med skyldighet för innehavaren att fullgöra

viss del av sin undervisningsskyldighet vid statlig

eller högre kommunal skola. En dylik anordning är av

praktiska skäl medgiven inom försöksdistrikten, där folkskollärare i försöksskola

kan fullgöra viss undervisningskyldighet även inom försöksskolans

högstadium och där vidare visst utbyte av lärarkrafter mellan försöksskola

och statlig eller högre kommunal skola kan ske. Att medge en

dylik anordning jämväl i nu förevarande syfte möter enligt min mening

vissa betänkligheter, särskilt med avseende å frågan om företrädesrätt till

tjänstgöring i den högre skolan och beträffande varaktigheten av ett förordnande

för folkskollärare till sådan tjänstgöring. I betraktande härav

och då den föreslagna anordningen icke synes vara av större betydelse för

här ifrågavarande syfte, har jag ej ansett mig böra förorda bifall till utredningsmannens

förslag på denna punkt.

Vad slutligen gäller frågan, huruvida statsbidrag kan utgå till

flera folkskollärartjänster än som motsvarar antalet lärara vdelningar inom

skoldistriktet, har jag, såsom tidigare angivits, i propositionen 1952: 203

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- 25

anslutit mig till den av skolöverstyrelsen uttalade uppfattningen, att så

är möjligt. Därest riksdagen icke framställer någon erinran däremot, torde

i statsbidragsförfattningen böra införas en uttrycklig bestämmelse om att

statsbidrag kan utgå i hår avsett fall. Bestämmelsen torde böra erhålla

i huvudsak den av utredningsmannen angivna innebörden.

Under åberopande av vad jag nu anfört och föreslagit hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, utfärda

bestämmelser rörande ombesörjande i vissa fall av undervisning,

från vilken distriktsöverlärare befriats.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämmer, bifaller Hans Maj:t

Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr SJ,.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 8/+.

INNE HÅLLSFÖRTECKNIN G

I. Inledning .............................

II. Utredningsmannens förslag ...............

III. Motiveringen till utredningsmannens förslag

IV. Kostnadsberäkningar ..................

V. Remissyttranden ......................

VI. Departementschefen ...................

Stockholm 1953 Ivar Hieggstiöms Boktryckeri A. B.

530336

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombesörjande i vissa fall av den undervisning, från vilken dist rikt söv erlärare befr a1 i texten
  2. SU 1953:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Majrts proposition angående ombesörjande i vissa fall av den undervisning, från vilken distriktsöv erlär are befriats, jämte i ä s. 1 i texten