Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1953/54 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m

1953-02-20 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:86, Angående anslag för budgetåret 1953/54 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1953/54 till avlöningar och omkostnader

vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka

m. m.; given Stockholms slott den 20 februari

1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås inrättande av sammanlagt 114 nya tjänster vid

sinnessjukhusen. Da samtidigt 29 tjänster föreslås indragna utgör nettotillskottet

av nya tjänster 85, av vilka 48 avses för nytillkommande och 37

för befintliga vårdplatser. Bland dessa är en tjänst som hjälpverksamhetsöverläkare.

Övriga nya tjänster är placerade i 19 eller lägre lönegrader.

Till avlöningar och omkostnader vid sinnessjukhusen äskas i propositionen

81 850 000 resp. 34 160 000 kronor, till övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter 25 000 kronor, till avlöningar och omkostnader vid

statens anstalt för fallandesjuka 1 110 000 resp. 361 000 kronor samt till

ferieresor för elever m. m. 4 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 86.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 februari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 28—30 och 46—48 föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna

dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två förslagsanslag

om 82 450 000 resp. 34 450 000 kronor,

dels till statens sinnessjukhus: övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter ett förslagsanslag av 25 000 kronor,

dels till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkostnader

två förslagsanslag om resp. 980 000 och 360 000 kronor,

dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: ferieresor för elever m. m.

ett förslagsanslag av 4 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 ...................... 53 840 000 71 692 609

1952/53 (statsliggaren s. 936) . 65 130 000

1953/54 (förslag) .............. 81 850 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 17/12 1952) föreslår, att anslaget höjes med

17 870 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

3

ökn. el.

minskn.

1. Personal till följd av nya vårdplatser ............................... j_ 415 752

2. Personal för befintliga vårdplatser m. m.:

a) Läkare .......................................................... _l_ 7g 428

b) Kontorspersonal .................................................. _j_ 99 354

c) Sjukvårdspersonal ................................................ . 4 932 372

d) Ekonomipersonal.................................................. 4g0 749

3. Reglering av vissa personalgruppers löner .............................. + 3 959 999

4. Lönetillägg för tjänstgöring å obekväm arbetstid ........................ + 1 800 000

5. Vissa arvodeshöjningar m. m........................................... _j_ g 499

6. Avlöningar till vikarier................................................ 4. 180 000

7. Uppräkning av beloppet för extra arbetskraft............................ -|_ 150 000

8. Uppräkning av det rörliga tillägget .................................... + 10 000 000

9. Avrnndning..................................................... . 779

+ 17 870 000

Motiv

Allmänna synpunkter.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår anförde medicinalstyrelsen,

att en begynnande utveckling mot åsyftad effektivisering av den

statliga sinnessjukvården vore märkbar, samt underströk vikten av att den

påbörjade personella och materiella upprustningen finge fortsätta. På sätt

i de senaste årens anslagsäskanden redovisats, erfordras utökningar inom

så gott som samtliga personalkategorier för att nöjaktiga vårdresurser skola

erhållas. Åtskilliga av styrelsens förslag i detta syfte ha emellertid ännu

icke bifallits. Bl. a. ha oundgängligen nödvändiga personalförstärkningar

på befintliga vårdplatser hittills medgivits endast i mycket begränsad omfattning.

Det är av vikt, att sådana förstärkningar komma till stånd i större

omfattning än hittills.

Av styrelsen tramlagda förslag grunda sig huvudsakligen på framställningar

från sjukhusens direktioner. I dessa ha emellertid framförts krav

på personalförstärkningar m. m. av sådan omfattning, att styrelsen endast

delvis hunnit taga ställning därtill. Styrelsen har begränsat sina förslag till

vad som f. n. kan anses vara mest angeläget.

i) Personal till följd av nya vårdplatser.

För tre nya vårdavdelningar vid Mariebergs sjukhus, med vardera 24

platser, avsedda för oroliga manliga patienter, ha nya tjänster till en del

redan iniättats. Avdelningarna kunna fr. o. m. nästa budgetår mottaga beläggning

i full utsträckning. Med anledning härav erfordras följande nya

tjänster, nämligen 2 över skötare, 2 förste skötare och 18 skötare.

Vid sjukhuset beräknas vidare en nyuppförd upptagningspaviljong med

två avdelningar — en för manliga och en för kvinnliga patienter — om

vardera 28 vårdplatser kunna tagas i bruk i början av nästa budgetår. Sistnämnda

avdelning måste emellertid användas såsom evakueringsavdelning

under ombyggnader inom sjukhuset. För den manliga avdelningen uppgår

personalbehovet till 1 översköterska, 1 första sköterska och 7 sköterskor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Styrelsen har för avsikt att låta anordna en ny vårdavdelning för kvinnor

vid Ryhovs sjukhus genom ändring av dagrumsutrymmen. Avdelningen,

som skall inrymma 30 vårdplatser, är tills vidare avsedd för tuberkulösa

patienter. Personalbehovet för avdelningen beräknas till 1 över sköterska,

1 första sköterska och 8 sköterskor.

Under nästa budgetår beräknas en vårdavdelning med 45 vårdplatser

inom den s. k. jordbruksavdelningen vid Västra Ny sjukhus kunna beläggas.

För denna avdelning inrättades fr. o. in. den 1 juli 4951 tjänster för 1 överskötare

och 1 förste skötare, vilka dock ännu icke tillsatts eller uppehållits.

Härutöver erfordras 10 skötaretjänster.

Styrelsens förslag med avseende å personal för nytillkommande platser

innebära sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle inrättas, nämligen

2 överskötare (Ca 14), 2 översköterskor (Ca 14), 2 förste skötare

(Ca 13), 2 första sköterskor (Ca 12), 28 skötare (Ce—Ca 12) och 15 sköterskor

(Ce—Ca 10).

2 a) Läkare för befintliga vårdplatser.

För att åstadkomma nöjaktig vård måste man öka läkar antalet vid primärsjukhusen

så att per läkare komina att vårdas i medeltal 100 å 125

patienter. Antalet patienter per läkartjänst uppgår f. n. till omkring 144.

Läkartjänsterna för den slutna vården måste utan alltför stor tidsutdräkt

ökas med 20 å 25.

Beläggningen per läkartjänst vid primär sjukhusen är numeia störst vid

Restads sjukhus med 163 patienter per tjänst. Enär sjukhuset har endast

två ordinarie andre läkare medan de närmast jämförbara sjukhusen disponera

tre sådana, bör läkarpersonalen förstärkas med en andre läkare i

Ca 29.

Sjukhuset har endast två överläkaravdelningar. Den totala medelbelaggningen

är ungefär lika stor som den vid Ulleråkers och S:t Lais sjukhus,

vilka äro uppdelade på tre överläkaravdelningar. Ansvaret för sjukvården

inom överläkaravdelningen för kvinnor, mer än 700 patienter, bör ej vara

koncentrerat till eu enda läkare. Liksom skett beträffande överläkaravdelningen

för män, bör förste läkaren inom kvinnoavdelningen åläggas självständigt

ansvar för vissa vårdplatser.

Genomsnittliga beläggningen vid Ulleråkers sjukhus uppgår till cirka 136

patienter per läkartjänst. Inom den södra mansavdelningen utgör antalet

patienter per läkartjänst omkring 150. Denna avdelning är vidare mer

arbetskrävande än de flesta andra överläkaravdelningar för män, emedan

där omhändertages huvudparten av de manliga straffriförklarade från upptagningsområdet,

Stockholm med förorter, vilka äro i behov av vård på

sinnessjukhus. Även övriga manliga vårdbehövande i detta område omhändertagas

på Ulleråker. Upptagningsområdet uppvisar en betydligt högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

o

procent asociala och större psykomorbiditet än upptagningsområden, som

bestå av övervägande landsbygd. På grund härav bör avdelningen förstärkas

med en andre läkare i Ce 29.

Det är angeläget att i samband med utökningen av läkarkåren vid sinnessjukhusen

genomgående utbygga organisationen, så att varje överläkaravdelning

får en förste läkare, antingen med eget ansvar för en del av vårdplatserna

eller med ställning såsom överläkarens närmaste man och ersättare.

I enlighet härmed böra vid vartdera Sundby och Frösö sjukhus en andre

läkartjänst i Ce 29 utbytas mot en förste läkartjänst i Ca 31.

Vid samtliga primärsjukhus med mer än en överläkaravdelning utom vid

Frösö sjukhus finnas särskilda överläkartjänster inrättade för hjälpverksamhet

och familjevård. Detta sjukhus bör nu erhålla en sådan läkartjänst.

Den till sjukhuset anslutna öppna vården skulle därigenom kunna utbyggas

och effektiviseras, varvid en del intagningar kunna undvikas och utskrivningar

underlättas m. m.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande läkarpersonal att 1

överläkartjänst (Ca 32), 2 förste läkartjänster (Ca 31) och 1 ordinarie

andre läkartjänst (Ca 29) skulle tillkomma samt att 1 extra ordinarie andre

läkartjänst (Ce 29) skulle indragas.

2 b) Kontorspersonal för befintliga vårdplatser.

Fr. o. in. den 1 juli 1948 inrättades vid vartdera av Sundbij och Säters

sjukhus samt fr. o. in. den 1 juli 1949 vid S:t Sigfrids sjukhus en assistenttjänst

i Ce 19, vilket föranleddes av att till dessa sjukhus anslutits vissa

sekundäravdelningar in. in. Numera få samtliga nämnda sekundäravdelningar

in. in. anses utgöra permanenta anordningar. Med hänsyn härtill

och då stadigvarande behov av assistenttjänsterna förefinnas böra de i likhet

med övriga tjänster av samma slag vid sinnessjukhusen överföras till

ordinarie stat.

Vid ett vart av de fyra stora sjukhus, som ha tre överläkaravdelningar

och vid vilka antalet anställda uppgår till ca 600, nämligen C■Ileråkers,

Ryhovs, S:ta Maria och S:t Lars’ sjukhus förekommer omfattande övertidsarbete

för kassörerna och eftersläpning av vissa arbetsuppgifter. F. n.

disponera intendent, assistent och kassör vid ett vart av dessa sjukhus 2

kontorister i 13 lönegraden, den ena ordinarie och den andra extra ordinarie.

Dessa tagas emellertid helt i anspråk för infordrande, bokföring och redovisning

av vårdavgifterna samt för det med utspisningen förenade kontorsarbetet.

För förandet av tjänstematriklar och avlöningsuträkningar bör vid

vartdera sjukhuset anställas en kontorist i Ce 13.

För att i möjligaste män frigöra läkarna och den mest kvalificerade sjukvårdspersonalen

(uppsyningsmän och föreståndarinnor) från skriv- och

expeditionsgöromål erfordras f. n. ytterligare sammanlagt cirka 20 skriv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

biträdestjänster i Cf 4—Ce 8. För nästa budgetår böra 10 sådana tjänster

inrättas.

Av innehavarna av befintliga kontorsbiträdestjänster uppfylla fyra de av

Kungl. Maj:t föreskrivna behörighetsvillkoren för ordinarie sådan tjänst.

Med hänsyn härtill böra 4 tjänster i Ce 8 utbytas mot kontorsbiträdestjänster

i Ca 8.

Sammanfattningsvis innebära förslagen beträffande kontorspersonal för

befintliga vårdplatser, att 3 assistenter i Ca 19, 4 kontorister i Ce 13, 4 kontorsbiträden

i Ca 8 och 6 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4 - Ce 8 skulle tillkomma samt att 3 tjänster såsom assistenter i Ce 19 skulle

indragas.

2 c) Sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser.

Fr. o. in. den 1 juli 1950 omorganiserades uppsyningspersonalen, varigenom

bl. a. handläggningen av ärendena rörande sjukvårdspersonalens anställnings-

och tjänstgöringsförhållanden vid de större sjukhusen koncentrerades

till vissa tjänstemän. F. n. finnas för ändamålet 15 första föreståndarinnetjänster.

I enlighet med av statens sjukhuspersonals förbund

gjord framställning föreslår medicinalstyrelsen, att tjänsterna fr. o. m.

nästa budgetår benämnas personalföreståndare.

Då anordningen med särskild personalföreståndare visat sig vara synnerligen

rationell och värdefull, böra även S:t Jörgens och Vipeholms sjukhus

snarast förses med sådana tjänster. Vid sistnämnda sjukhus synes detta

lämpligen kunna ske på så sätt, att den vakanta första föreståndarinnetjänsten

disponeras för ändamålet.

För vidgad tillämpning av medicinska behandlingsmetoder erfordras en

successiv utökning av arbetskraften inom sjukhusens medicinska centra

(laboratorier, röntgenavdelningar, centrala läkemedelsförråd o. dyl.). F. n.

böra för detta ändamål inrättas en överskötersketjänst vid ett vart av

Säters, S:t Sigfrids och Sundby sjukhus.

Vid Säters sjukhus, där om- och utbyggnad av bl. a. laboratorier pågår,

bör en tjänst som första sköterska i Ce 12 inrättas.

I den under våren 1951 avslutade specialutbildningen för arbets- och

sysselsättningsterapeuter vid slöjdföreningens skola i Göteborg deltogo 6

befattningshavare vid de statliga sinnessjukhusen. Dessa ha numera tilldelats

tjänster såsom överskötare och översköterska. Vid den kurs, som påbörjats

hösten 1951, ha sådana befattningshavare ej vunnit inträde. Detta förhållande

samt den omständigheten, att personalförstärkningar i övrigt endast

i ganska begränsad omfattning kommit till stånd, hindrar i hög grad ett

effektivt utnyttjande av vårdplatserna. Från sjukhusen har påyrkats, att

särskild utbildning i förevarande terapi anordnas för personalen, vilken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

nu i allt större utsträckning stimuleras att bevista kurser vid enskilda

slöjdskolor m. m. Vidare är det angeläget, att särskilda befordringsmöjligheter

snarast skapas för sådan sjukvårdspersonal, som är lämplig för

arbete av ifrågavarande slag. I annat fall torde risk föreligga, att denna

personal övergår till den vanliga avdelningstjänsten med dess större befordringsmöjligheter.

På grund härav böra vissa till sjukvårdspersonalen

hänförliga tjänstemän, vilka utöver sjukvårdsutbildning förvärvat viss utbildning

eller erfarenhet i slöjd o. dyl. och som förestå verkstäder av påtaglig

betydelse för sysselsättningsterapien, tills vidare givas ställning såsom

förste skötare resp. första sköterskor. I enlighet härmed föreslår styrelsen

utbyten av följande tjänster, nämligen 2 skötartjänster mot förste

skötar tjänster vid ettvart av Ryhovs, S:t Lars’, Frösö och Salberga sjukhus,

1 skötartjänst mot förste skötartjänst vid ett vart av Säters, S:ta Gertruds,

Mariebergs, S:t Olofs och S:ta Annas sjukhus samt 1 skö ter sketjänst ''mot

första sköter sketj änst vid Frösö sjukhus.

Vid S:t Jörgens sjukhus bör härjämte inrättas en förste skötartjänst för

handhavandet av manliga patienters sysselsättning med slöjd och bokbinderi.

Vidare föreslår styrelsen, att 1 överskötartjänst och 1 överskötersketjänst

inrättas för att göra det möjligt att förvärva utbildade arbetsterapeuter

utöver de sex redan anställda eller att till överskötare resp. översköterska

befordra sjukvårdstjänstemän med utbildning, som kan jämställas med

den i Göteborg.

I betänkandet angående sinnessjukvården räknade statens sjukhusutredning

av år 1943 med att vid vissa sinnessjukhus skulle — förutom 145

arbetsterapeuter för vårdavdelningar och speciella verkstäder — erfordras

en föreståndare för arbets- och sysselsättningsterapien. Föreståndarna,

som skulle vara överläkarnas närmaste biträden för denna del av vården

borde i lönehänseende jämställas med uppsyningsmän och föreståndarinnor

(Ca 16). Därvid förutsattes bl. a., att de skulle ha genomgått den för arbetsterapeuter

anordnade specialutbildningen. Medicinalstyrelsen anser, att

föreståndartjänster i Ca 16 nu böra inrättas för de 5 överskötare och den

översköterska, som genomgått specialutbildningen, eller att sistnämnda

tjänster utbytas mot 5 uppsyningsmanstjänster och 1 föreståndarinnetjänst.

Såsom skäl härför anföres, att dessa befattningshavare ålagts att

organisera arbetsterapien såväl vid det egna sjukhuset som vid andra

sjukhus, där arbetsterapeut saknas.

På grund av inträffade förändringar i fråga om vårdplatsers karaktär,

fördelning på avdelningar in. in. äro vissa ändringar av organisationen av

vårdavdelningarnas personal aktuella.

S:ta Marin sjukhus. Vissa vårdavdelningar för män ha allt mer fått karaktär

av avlastningsavdelningar för svårskötta patienter. På grund härav

bör en överskötersketjänst utbytas mot överskötartjänst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. En vårdavdelning för män även vid

vart och ett av dessa sjukhus har ändrat karaktär. Till följd härav höra 2

vakanta över sköter sketjänster utbytas mot överskötartjänster.

S:t Olofs sjukhus. Vid sjukhuset har inrättats en mindre insulinavdelning.

För denna avdelning bör inrättas en tjänst såsom första sköterska.

Sekundäravdelningen i Rosöga. Avdelningen har hittills disponerats för

vård av enbart kvinnliga patienter. Med hänsyn till bl. a. behovet av manlig

arbetskraft för yttre renhållning, trädgårdsarbete m. m. vid avdelningen

avses en vårdavdelning framdeles bliva disponerad för manliga patienter.

På grund härav erfordras utbyte av två sköter sketjänster mot skötartjänster.

Salberga sjukhus. En av vårdavdelningarna är fördelad på tre våningar.

I en våning finnas 20 platser för vård av det svårast kroppsligt sjuka klientelet?

Avdelningens förste skötare erfordras helt för vården inom avdelningen

i övrigt. Vid ifrågavarande del av avdelningen förekommer omfattande

medicinutdelning och annat kvalificerat sjukvårdsarbete. En därstädes

stationerad skötare bör med hänsyn härtill utbytas mot en förste

skötare.

För en avdelning om 21 lugna, relativt pålitliga patienter disponeras 1

översköterske- och 1 skötersketjänst. På översköterskan ankommer — förutom

ansvaret för avdelningen — att handha det centrala läkemedelsförrådet

och i samband därmed biträda läkaren vid omläggningar, diverse behandlingar

in. m. På sköterskan faller till följd härav att på egen hand

svara för medicinutdelning o. d. inom avdelningen. Av denna anledning bör

skötersketjänsten utbytas mot en tjänst såsom första sköterska.

Inom den del av sjukhuset, som år 1950 togs i anspråk för statens inom

sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt, vårdades tidigare

cirka 40 oroliga patienter. Detta klientel har måst överföras till andra

vårdavdelningar vid sjukhuset och mera lättskötta patienter ha överflyttats

till andra sjukhus. Antalet oroliga och svår skötta patienter vid sjukhuset

har sålunda proportionellt stigit. Med anledning härav böra 3 nya skötartjänster

inrättas.

Västra Marks sjukhus. För att bereda möjlighet till uppdelning av tre

vårdavdelningar med vardera cirka 90 patienter i sex mindre vårdenheter

föreslog medicinalstyrelsen i petita för innevarande budgetår, att 3 nya

tjänster för första sköterskor skulle inrättas. Framställningen ledde emellertid

endast till ett utbyte av tre sköterskor mot första sköterskor. För att

uppdelningen av den ena avdelningen skall kunna genomföras, måste 3 nya

skö ter sketjänster inrättas.

Ryhovs, Umedalens, Sundby, Frösö, S:t Jörgens, Gådeå och Vipeholms

sjukhus. Vid det förstnämnda sjukhuset erfordras 2 och vid övriga sjukhus

1 nattöverskötersketjänst.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

9

I 1951 års statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 28, s. 57

—58) har lämnats en redogörelse för medicinalstyrelsens beräkning av det

framtida behovet av sjukvårdspersonal. Enligt dessa beräkningar borde

man tills vidare räkna med en utökning under de närmaste åren av vårdavdelningspersonalen

vid nu befintliga egentliga sinnessjukhus (inkl. sekundäravdelningar)

med undantag av Källshagens sjukhus med 530

tjänster under förutsättning att det av statsmakterna godkända byggnadsprogrammet

icke komme att försenas. Skulle detta bliva fallet, komrae

nämnda utökning ej att vara tillfyllest.

För budgetåret 1951/52 inrättades 70 tjänster och för budgetåret 1952/53

49 tjänster av hithörande slag. Sålunda utgör det återstående behovet (530

— 70 — 49) 411. I det föregående har styrelsen föreslagit inrättande av 49

nya sådana tjänster. Efter prövning av inkomna framställningar har medicinalstyrelsen

för nästa budgetår ansett sig böra föreslå inrättande av ytterligare

48 skötar tjänster och 50 sköter sket jänster vid befintliga vårdavdelningar

för att tillgodose de mest trängande behoven av förstärkningar i

detta avseende. Därmed har styrelsen föreslagit ökning av antalet vårdavdelningstjänster

vid ifrågavarande sjukhus med sammanlagt (49 + 48 + 50)

147. Vid bifall härtill skulle återstående behovet minskas till (411—49—

48 — 50) 264.

För ett effektivare utnyttjande av vissa vårdplatser och ökad säkerhet

samt omläggning av avdelningspersonalens tjänstgöring för att bl. a. bereda

möjlighet för patienterna att vistas uppe åtminstone till kl. 19 erfordras,

att personalen vid Källshagens sjukhus förstärkes med 6 skötare och 1

sköterska.

Det är angeläget, att organisationen av familjevården och hjälpverksamheten

successivt utbygges, vilket skulle medverka till en minskning av

behovet att öka antalet vårdplatser.

Ytterligare en tjänst såsom föreståndarinna för den öppna vården erfordras

vid S:ta Gertruds sjukhus.

Vid vartdera av S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus bör inrättas en tjänst

som social kurator i Cg 17. De där anordnade specialavdelningarna med

vardera cirka 100 manliga psykopater äro nämligen synnerligen arbetskrävande

för de befattningshavare, som handha patienternas sociala omvårdnad

(återinpassning i arbete vid utskrivning m. m.).

Med anledning av uppkomna vakanser böra följande på övergångsstat

uppförda tjänster indragas, nämligen 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1

uppsyningsman i Ca 15 och 4 föreståndarinnor i Ca 14.

Sammanfattningsvis innebära medicinalstyrelsens förslag beträffande

sjukvårdspersonal å befintliga vårdplatser in. in. å ena sidan utbyte av 16

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

första föreståhdarinnetjänster (Ca 19) mot 16 tjänster såsom personalföreståndare

(Ca 19) samt utökning med 1 personalföreståndare (Ca 19), 2

sociala kuratorer (Cg 17), 6 föreståndare för sysselsättnings- och arbetsterapi

(Ca 16), 1 föreståndarinna (Ca 16), 8 översköterskor (Ca 14), 15

förste skötare (Ca 13), 3 första sköterskor (Ca 12), 1 första sköterska (Ce

12), 45 skötare (Ce—Ca 12) och 50 sköterskor (Ce—Ca 10). Å andra sidan

skulle indragas 1 överskötartjänst (Ca 14) samt följande å övergångsstat

upptagna tjänster, nämligen 1 förste uppsyningsman (Ca 18), 1 uppsyningsman

(Ca 15) och 4 föreståndarinnor (Ca 14).

2 d) Ekonomipersonal för befintliga vårdplatser.

Genom om- och tillbyggnader, ökad beläggning in. m. uppkomma successivt

behov av förstärkningar av ekonomipersonalen. Behovet att öka denna

personal har kraftigt stegrats även därigenom att antalet patienter,

som kunna utnyttjas för arbete, på grund av olika omständigheter numera

är betydligt mindre än tidigare. Till följd härav äro vissa grupper av ekonomipersonalen

i hög grad underdimensionerade. Revisionen av denna

organisation bör emellertid ske successivt.

Personal i verkstäder och arbetssalar. Vid ett vart av

Ryhovs, Restads och Västra Ny sjukhus bör inrättas 1 reparatör stjänst i

Ca 12. Erforderliga arbeten för underhåll av vatten- och värmesystemet

samt de sanitära anläggningarna in. in. vid de båda förstnämnda sjukhusen,

som vardera ha endast en reparatör stjänst för dessa arbeten, kunna

ej medhinnas av den nuvarande personalen. Västra Ny sjukhus har icke

någon reparatör stjänst. Här bör en disponibel hantverkartjänst i Ca 12

utbytas mot reparatör stjänst.

En reparatörstjänst i Ca 12 för plåtslageriarbeten vid vartdera av S:ta

Maria och Ryhovs sjukhus bör omändras till hantverksföreståndartjänster

i samma lönegrad, enär av andra sjukhus för ändamålet disponerade

tjänster benämnas hantverksföreståndare.

En hantverkartjänst för mureriarbeten vid Vipeholms sjukhus, vilken

under lång tid hållits vakant i avvaktan på erfarenhet angående behovet

av fast anställd tjänsteman för sådana arbeten, bör utbytas mot en tjänst

som hantverksföreståndare i Ca 13. Sjukhuset har under senare år utbyggts

från 762 till omkring 970 vårdplatser.

Furunäsets och Vipeholms sjukhus sakna i motsats till övriga jämförbara

sjukhus hantverkar tjänster för måleriarbeten. Vart och ett av sjukhusen

disponerar för detta ändamål en hantverksföreståndartjänst, vilket icke

är tillfyllest. På grund härav böra 2 hantverkartjänster i Ca 12 inrättas.

Då Ryhovs, Frösö och Furunäsets sjukhus äro i starkt behov av ökad

personal för snickeriarbeten böra 3 hantverkare i Ca 12 anställas.

För underhåll av möbler, madrasser, linoleummattor m. m. böra vid ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kurigl. Maj:ts proposition nv 86.

vart av S:t Sigfrids, Mariebergs, Birgittas och Frösö sjukhus, som helt

sakna tjänster för ändamålet, inrättas en hantverksföreståndartjänst i

Ca 13.

Skomakeriverk städernas berättigande och organisation har under lång

tid varit föremål för omprövning. Ledigblivande hantverksföreståndartjänster

inom dessa verkstäder ha enligt föreskrifter av Kungl. Maj :t ej

återbesatts utan endast uppehållits på förordnande. Frågan har närmast

gällt, huruvida dessa verkstäder äro av sådan betydelse för arbetsterapien,

att de böra bibehållas samt huruvida en centralisering av skoreparationer

o. dyl. till vissa större sjukhus bör genomföras. Med hänsyn härtill har

praxis i fråga om placering av skomakeriföreståndarnas tjänster i den

högre (Ca 15) resp. lägre (Ca 13) hantverksföreståndargruppen varit vacklande.

Statens sjukhusutredning av år 1943 har i sitt betänkande angående

sinnessjuk vården (SOU 1948: 37) framhållit vikten av att vid varje sjukhus

finnas verkstäder för yrkesmässigt hantverk inom relativt många yrken.

Enligt utredningen borde därför reparationer av skodon — åtminstone i

de större och medelstora sjukhusen — icke centraliseras.

Medicinalstyrelsen har för sin del funnit, att skomakeriverkstäderna

böra bibehållas vid de större och medelstora sjukhusen såsom ett led i

utbildningen av patienter i skomakeriyrket. Enligt styrelsens mening böra

tjänsterna som skomakeriföreståndare hänföras till samma grupp hantverksföreståndare

som skrädderiföreståndarna vid resp. sjukhus.

I enlighet med det anförda föreslår styrelsen, att tjänsterna såsom hantverlcsföreståndare

i Ca 13 för skomakeriverkstäderna vid S:ta Maria, Rghovs,

S:t Sigfrids, JUmedalens, Sidsjöns, Furunäsets och Källshagens sjukhus

utbytas mot hantverksföreståndartjänster i Ca 15. Därjämte bör den

extra ordinarie hantverkar tjänsten inom skomakeriverkstaden vid Furunäsets

sjukhus överföras å ordinarie stat (Ca 12).

Till skillnad från alla övriga sjukhus sakna S:t Olofs och S:ta Annas

sjukhus helt tjänster för sömmerskor eller väverskor (Ca 9). För att erforderliga

sömnadsarbeten skola medhinnas, bör vid vartdera sjukhuset en

ekonomibiträdestjänst i Ce 5 utbytas mot sömmersketjänst i Ca 9.

Under lång tid har Källshagens sjukhus icke haft tillräcklig arbetskraft

för sömnadsarbeten. På grund härav bör för ifrågavarande ändamål ytterligare

en tjänst såsom ekonomibiträde i Ce 5 inrättas.

Vipeholms sjukhus, där reparationerna av textilutrustningen äro synnerligen

omfattande till följd av klientelets speciella art, disponerar för

sy- och vävsalarnas räkning 1 slöjdföreståndare, 1 väverska, 2 ekonomibiträden

i Ce 5 och 3 ekonomibiträden i Ce 4 men saknar egentlig sömmersketjänst

(Ca 9). Styrelsen föreslår, att en av ekonomibiträdestjänsterna i

Ce 4 utbytes mot en tjänst såsom sömmerska i Ca 9, så att sjukhuset er
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

håller möjlighet att förvärva och behålla kvalificerad kraft för bl. a. den

närmaste ledningen av sömnadsarbetena.

Personal i kök, bageri och tvätt. Till följd av minskningen

av patientarbetskraft är ytterligare arbetskraft inom centralköken behövlig.

I en hel del fall äro eftersträvade förbättringar av patientkosten icke

möjliga utan personalförstärkningar. För att dessa behov i viss utsträckning

skola kunna tillgodoses böra 5 ekonomibiträdestjänster i Ce 4 inrättas.

Då bageridriften vid Säters sjukhus tillsvidare nedlagts, kan den vakanta

bageriföreståndartjänsten i Ca 10 där indragas samt antalet ekonomibiträden

i Ce 4 minskas med 1.

Till följd av den minskade tillgången på patientarbetskraft samt ej

oväsentligt ökad tvättgodsmängd på grund av förbättring av vårdavdelningarnas

linneutrustning och något ökad patientomsättning in. m. erfordras

ytterligare 5 ekonomibiträdestjänster i Ce 4 för tvättinrättningarnas

räkning.

Inom tvättinrättningen vid Mariebergs sjukhus bör emellertid personalförstärkningen

ske genom att ytterligare en maskintvättare (ekonomibiträde

i Ce 10) anställes. Till skillnad från övriga sjukhus av samma storleksordning

disponerar sjukhuset f. n. endast en sådan tjänst.

Personal i trädgård och jordbruk. Furunäsets sjukhus har

numera försetts med goda växthusanläggningar. Skötseln härav samt de

övriga arbetsuppgifter, som böra handhavas av fast anställd personal, kräva

förstärkning med 1 ekonomibiträde i Ce 10.

Vid Restads sjukhus har svinstallet nedlagts. Den vakanta föreståndartjänsten

i Ca 10 för svinstallet kan därför indragas.

Övrig ekonomipersonal. För de interna transporterna m. in.

inom Rghovs sjukhus erfordras ytterligare en ekonomibiträdestjänst i

Ce 10. Sjukhuset disponerar för ändamålet åtminstone en ekonomibiträdestjänst

i lönegrad 10 mindre än övriga jämförbara sjukhus.

På grund av den betydande utbyggnaden under senare år av Vipeholms

sjukhus är den nuvarande personalen för transporter (2 ekonomibiträden

i lönegrad 10) icke längre tillräcklig. För tillgodoseende av detta arbetskraftsbehov

samt för biträde åt sjukhusets reparatörer bör en tjänst för

såväl chaufförs- som reparationsgöromål i Ce 10 inrättas.

Till följd av nytillkomna expeditionslokaler, möblerade personalrum

m. m. behövas för städningsgöromål 3 nya ekonomibiträden i Ce 4.

Då den yttre tillsynen nattetid vid S:ta Maria sjukhus överlåtits på enskilt

företag, bör den yttre nattvaktstjänsten i Ca 10 vid sjukhuset överföras

på övergångsstat.

Efter genomförd modernisering av Ulleråkers sjukhus kommer behov av

mer än en tjänst för yttre nattvakt i Ca 10 icke längre att föreligga. Den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86. 13

andra tjänsten såsom yttre nattvakt bör därför överföras på övergångsstat.

På grund av innehavarnas avgång kunna följande å övergångsstat uppförda

tjänster indragas, nämligen 2 tjänster såsom förmän i Ca 11 och 2

tjänster såsom yttre nattvakter i Ca 10.

Sammanfattningsvis innebära styrelsens förslag beträffande ekonomipersonal

för befintliga vårdplatser m. m. att denna personal å ena sidan

skulle utökas med 7 hantveidcsföreståndare (Ca 15), 2 hantverksföreståndare

(Ca 12), 1 reparatör (Ca 12), 4 hantverkare (Ca 12), 4 ekonomibiträden

(Ce 10), 3 sömmerskor eller väverskor (Ca 9) och 11 ekonomibiträden

(Ce 4). Ä andra sidan skulle samma personal minskas med 2 hantverksföreståndare

(Ca 13), 1 hantverkare (Ce 12), 1 bageriföreståndare

(Ca 10), 1 föreståndare för djurstall (Ca 10) och 1 ekonomibiträde (Ce 5)

samt med följande å övergångsstat uppförda tjänster, nämligen 2 tjänster

såsom förmän (Ca 11) och 2 tjänster såsom yttre nattvakter (Ca 10). Vidare

skulle till övergångsstat överföras 2 yttre nattvakter (Ca 10).

3) Reglering av vissa personalgruppers löner.

Bifall till Kungl. Maj :ts propositioner nr 107 och 241 till 1952 års riksdag

medför ett ökat medelsbehov av i runt tal 3 950 000 kronor.

4) Lönetillägg för tjänstgöring å obekväm arbetstid.

Jämlikt kungörelsen den 14 mars 1952 (nr 68) utgår lönetillägg till vissa

personalgrupper för tjänstgöring på s. k. obekväm arbetstid. På grund

härav uppkommande merkostnad för avlöningar till personal vid statens

sinnessjukhus beräknas på grundval av från sjukhusen inhämtade uppgifter

till i runt tal 1 800 000 kronor.

5) Vissa arvodeshöjningar m. m.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente

utgår numera arvode till förste läkare med självständigt ansvar för viss del

av överläkaravdelning med ett från 1 200 till 1 320 kronor förhöjt belopp.

Då f. n. 12 förste läkartjänster äro förenade med sådant ansvar, medför

arvodeshöjningen en merkostnad av (120 X 12) 1440 kronor.

Vidare bär arvodet till sjukvårdstjänsteman å fast avdelning höjts med

48 kronor per år, vilket ökar medelsbehovet under anslaget med 2 448

kronor.

I anslutning till vad styrelsen anfört under punkten 2 a) föreslås, att en

förste läkartjänst vid Restads sjukhus, med vilken skall förenas självständigt

ansvar för vissa vårdplatser, beräknas särskilt arvode om 1 320 kronor

för år.

Medicinalstyrelsen må för innevarande budgetår utgiva ersättning åt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj: is proposition nr 86.

vid rättspsykiatrisk avdelning vid sinnessjukhus ej heltidsanställd läkare,

vilken enligt vederbörligt förordnande verkställt sådan sinnesundersökning,

som avses i 43 § sinnessjuklagen, med 300 kronor jämte gottgörelse för

utskrift av utlåtandet över undersökningen i sådant fall, då kostnadsfri

renskrivning icke kunnat erhållas vid sinnessjukhus. För ändamålet har

anvisats 30 000 kronor. Härigenom har man hitintills kunnat hindra, att de

rättspsykiatriska avdelningarnas arbetsbalans ökat. Då antalet väntande

förundersökningar ännu är betydande, f. n. cirka 270, föreslår styrelsen,

att oförändrat belopp anvisas för ändamålet.

Arvoden till sekreterarna hos sjukhusdirektionerna må enligt beslut av

Kungl. Maj :t utgå med högst 1 380 kronor för år räknat. Medicinalstyrelsen

äger bestämma det arvode, som skall utgå vid varje särskilt sjukhus. För

att arvodena skola kunna på ett bättre sätt än tidigare avpassas i förhållande

till varandra och de olika sekreterarnas arbetsbelastning erfordras en

ytterligare medelsanvisning av 1 180 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet öka med i

runt tal (1 440 + 2 448 + 1 320 + 1 180) 6 400 kronor.

6) och 7) Vissa andra frågor.

6) Beloppet avser kostnadsökningen för avlönande av vikarier å nytillkommande

tjänster.

7) Det för extra arbetskraft för innevarande budgetår beräknade beloppet

är alltför snävt till följd av att patientarbetskraft numera står till buds

i avsevärt mindre utsträckning än tidigare samt att ersättningarna till den

extra arbetskraften måst ökas i proportion till höjningen av tjänstemännens

löner. Beloppet bör uppräknas med 150 000 kronor till 650 000 kronor.

Departementschefen.

Vad till en början angår frågan om personal till följd av

nya vårdplatser anser jag mig i huvudsak kunna biträda medicinalstyrelsens

förslag om inrättande av nya tjänster. Jag förordar alltså, att

för Mariebergs och Ryhovs sjukhus fr. o. in. nästa budgetår inrättas följande

tjänster, nämligen 2 överskötare och 2 översköterskor i Ca 14, 2 förste

skötare i Ca 13, 2 första sköterskor i Ca 12, 18 skötare och 15 sköterskor.

Förslaget om inrättande av 10 skötartjänster vid Västra Ny sjukhus anser

jag böra bifallas såtillvida, att 7 sådana tjänster inrättas. Av de nytillkomna

skötartjänster na torde 17 böra upptagas som ordinarie i Ca 12 och

8 som extra ordinarie i Ce 12, medan av de nya skötersketjänsterna 10

torde böra upptagas som ordinarie i Ca 10 och 5 som extra ordinarie i Ce 10.

I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslår

jag följande.

I avseende på lälcarpersonalen har medicinalstyrelsen på anförda skäl

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungrl. Maj:ts proposition nr 86.

15

föreslagit, att en överläkartjänst för familjevård och hjälpverksamhet

skulle inrättas vid Frösö sjukhus. För egen del vill jag framhålla, att nuvarande

platstillgång och omsättning av patienter medför, att möjligheterna

att vid sjukhusen mottaga nya patienter är relativt begränsade. I slutet av

år 1952 uppgick överbeläggningen vid de egentliga sinnessjukhusen till

cirka 16 procent och antalet exspektanter till i runt tal 1 650. Fn intensifiering

av familjevårdsverksamheten skulle medföra, att vissa vårdplatser

kunde frigöras. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att tidigare

omhändertaga motsvarande antal exspektanter och därigenom möjligheter

att i ökad utsträckning återföra dem till hälsa. För en vidgning av familjevården

kräves emellertid bl. a. en ökad insats av arbetskraft. Då vårdformen

är förhållandevis föga kostnadskrävande och en intensifiering av densamma

relativt snabbt kan leda till en förbättring av vårdmöjligheterna inom sinnessjukvården

i dess helhet — ehuru givetvis i begränsad omfattning —

anser jag mig böra tillstyrka förslag, som har detta syfte. Då även hjälpverksamheten

bidrager till att begränsa vårdplatsbehovet bör jämväl denna

verksamhet främjas. Med hänsyn härtill tillstyrker jag i detta sammanhang

förslaget om en ny överläkartjänst för familjevård och hjälpverksamhet vid

Frösö sjukhus. Jag biträder även medicinalstyrelsens förslag att med en

förste läkartjänst vid Restads sjukhus förenas självständigt ansvar för

vissa vårdplatser. Övriga förslag anser jag mig icke kunna biträda.

Beträffande kontorspersonalen tillstyrker jag, att ytterligare 5 biträden

för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 anställas fr. o. m. nästa budgetår

samt att 4 icke-ordinarie kontorsbiträden i enlighet med grunderna

för befordringsgången för denna personal erhålla ordinarie tjänster i Ca 8.

Medicinalstyrelsens förslag om ordinariesättning av vissa assistenttjänster

samt utökning av antalet kontorister anser jag mig icke böra förorda.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen tillstyrker jag i likhet med medicinalstyrelsen,

att de första föreståndarinnor i Ca 19, som sysslar med

sjukvårdspersonalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, fr. o. in.

nästa budgetår erhåller benämningen personalföreståndare, samt att en

vakant tjänst som första föreståndarinna i Ca 19 vid Vipeholms sjukhus

utbytes mot en tjänst som personalföreståndare i samma lönegrad. Däremot

är jag icke beredd tillstyrka inrättande av en ny dylik tjänst vid S:t

Jörgens sjukhus. Förslaget om inrättande av 3 överskötersketjänster i Ca 14

vid vissa medicinska centra samt 1 första skötersketjänst i Ce 12 vid Säters

sjukhus föranleder ingen erinran från min sida. Då det måste anses synnerligen

angeläget att förvärva arbets- och sysselsättningsterapeuter till de

statliga sinnessjukhusen förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår ytterligare

1 överskötar- och 1 översköter sketjänst i Ca 14 inrättas för ändamålet,

avsedda för personer med den utbildning som meddelas vid slöjdföreningens

skola i Göteborg. De av medicinalstyrelsen framförda förslagen om uppflyftning

av ett antal skötar- och skötersketjänster, vilka utnyttjas inom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

sjukhusens arbetssalar, anser jag mig icke kunna biträda. Ej heller är jag

beredd tillstyrka en omändring av de befintliga sex tjänsterna som arbetsoch

sysselsättningsterapeuter.

Av begärda utökningar eller utbyten av personal på grund av förändringar

i fråga om vissa vårdplatsers karaktär in. in. anser jag mig f. n. kunna

tillstyrka anställande av 1 första sköterska vid S:t Olofs sjukhus, 3 skötare

vid Salberga sjukhus, 3 sköterskor vid Västra Marks sjukhus, 2 nattöversköterskor

i Ca 14 ävensom utbyte av 1 över sköter ska mot över skötare vid

ettvart av S:t Sigfrids, S:ta Maria och Sidsjöns sjukhus samt 2 sköterskor

mot 2 skötare vid sekundäravdelningen i Rosöga.

Beträffande övriga förslag om ökning av vårdpersonalen tillstyrker jag

endast, att 10 skötare, av vilka 3 är avsedda för Källhagens sjukhus, och

7 sköterskor anställas.

Under hänvisning till vad jag nyss anfört om behovet av ökad arbetsinsats

på familjevårdens och hjälpverksamhetens område tillstyrker jag,

att vid S:ta Gertruds sjukhus inrättas ytterligare 1 föreståndarinnetjänst i

Ca 16 samt vid S:t Sigfrids sjukhus en social kurator i Cg 17. För innehavaren

av sistnämnda tjänst bör gälla, att han undergått den för sociala

kuratorer i allmänhet erforderliga utbildningen.

Förslaget om indragning av följande på övergångsstat uppförda vakanta

tjänster, nämligen 1 förste uppsyningsmanstjänst i Ca 18, 1 uppsyningsmanstjänst

i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster i Ca 14 föranleder från

min sida ej någon erinran.

I fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar in. m. innebär

alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 16 personalföreståndare

i Ca 19, 1 socialkurator i Cg 17, 1 föreståndarinna i Ca 16,

4 överskötare i Ca 14, 3 överskö ter skor i Ca 14, 1 första sköterska i Ca 12,

1 första sköterska i Ce 12, 15 skötare och 8 sköterskor. Av de nytillkomna

skötarna bör 10 upptagas såsom ordinarie i Ca 12 och 5 såsom extra

ordinarie i Ce 12, medan av de 8 nya sköter ske tjänsterna 5 torde böra upptagas

som ordinarie i Ca 10 och 3 som extra ordinarie i Ce 10. Å andra

sidan skulle 16 första föreståndarinnetjänster i Ca 19 samt på övergångsstat

uppförda 1 förste uppsyningsmanstjänst i Ca 18, 1 uppsyningsmanstjänst

i Ca 15 och 4 föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas.

Förslagen i fråga om ekonomipersonalen anser jag mig icke kunna tillstyrka

i vad de avse förstärkning av personalen med 1 reparatörstjänst i

Ca 12 vid vartdera av Ryhovs och Restads sjukhus, utbyte av 1 hantverkartjänst

i Ca 12 mot 1 hantverksföreståndartjänst i Ca 13 vid Vipeholms sjukhus,

utbyte och ordinariesättning av vissa tjänster vid skomakeriverkstäderna,

1 ekonomibiträdestjänst i Ce 10 inom tvätteriet vid Mariebergs sjukhus,

1 ekonomibiträdestjänst i Ce 10 för trädgården vid Furunäsets sjukhus,

1 ekonomibiträdestjänst i Ce 10 för interna transporter in. in. vid ettvart av

Ryhovs och Vipeholms sjukhus. I övrigt föranleda förslagen ej annan erm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

rån från in in sida än att antalet nya tjänster bör begränsas till 1 hantverkartjänst

i Ca 12 för måleriarbeten och 1 sådan tjänst för snickeriarbeten,

2 hantverksföreståndartjänster i Ca 13 för tapetserararbeten, 2 ekonomibiträdestjänster

i Ce 4 för kök, 2 sådana tjänster för tvätterier och 1 dylik

tjänst för städning. Härutöver torde eu ekonomibiträdestjänst i Ce 5 böra

utbytas mot en tjänst såsom sömmerska eller väverska i Ca 9.

Mitt ställningstagande till förslagen med avseende på ekonomipersonalen

innebär sålunda, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 2 hantverksföreståndare

i Ca 13, 2 hantverksföreståndare i Ca 12, 1 hantverkare

i Ca 12, 2 sömmerskor eller väverskor i Ca 9 och 3 ekonomibiträden i Ce

4. Å andra sidan skulle 1 reparatörstjänst i Ca 12, 1 tjänst som bageriföreståndare

och 1 som föreståndare för djurstall, båda i Ca 10, samt på övergångsstat

uppförda 2 förmän i Ca 11 och 2 yttre nattvakter i Ca 10 indragas.

Till övergångsstat skulle vidare överföras 2 tjänster som yttre nattvakt

i Ca 10.

\ id bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle s a in manfattningsvis

tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 1 överläkare i Ca 32,

16 personalföreståndare i Ca 19, 1 föreståndarinna i Ca 16, 6 överskötare

1 Ca 14, 5 översköterskor i Ca 14, 2 förste skötare i Ca 13, 2 hantverksföreståndare

i Ca 13, 3 första sköterskor i Ca 12, 27 skötare i Ca 12, 2 hantverksföreståndare

i Ca 12, 1 hantverkare i Ca 12, 15 sköterskor i Ca 10, 2 sömmerskor

eller väverskor i Ca 9 och 4 kontorsbiträden i Ca 8. Å andra sidan

skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 16 första föreståndarinnor

i Ca 19, 1 reparatör i Ca 12, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 1 föreståndare

för djurstall i Ca 10 samt på övergångsstat uppförda 1 förste uppsyningsman

i Ca 18, 1 uppsyningsman i Ca 15, 4 föreståndarinnor i Ca 14,

2 förmän i Ca 11 och 2 yttre nattvakter i Ca 10. Slutligen skulle till övergångsstat

överföras 2 yttre nattvakter i Ca 10.

^ idare skulle tillkomma följande icke-ordinaric tjänster, nämligen 1

socialkurator i Cg 17, 1 första sköterska i Ce 12, 13 skötare i Ce 12, 8 sköterskor

i Ce 10, 1 biträde för skriv- och kontorsgöramål i Cf 4—Ce 8 samt

3 ekonomibiträden i Ce 4.

Mina förslag innebära alltså, att sammanlagt 114 nya tjänster inrättas,

av vilka 87 ordinarie och 27 icke-ordinarie, samt att 29 tjänster indragas.

Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå till (114 — 29) 85. Av

de nya tjänsterna avses 48 för nytillkommande och 37 för befintliga vårdplatser.

Vad slutligen angår medelsberäkningen för nästa budgetår

vill jag erinra, att 1952 års riksdag godtagit de i propositionerna

nr 107 och 241 framlagda förslagen till vissa löneförbättringar.

De av mig framlagda förslagen påkalla en ökning av medelsanvisningen

under anslaget med i runt tal 700 000 kronor för nytillkommande tjänster.

2-Bihang till riksdagens protokoll 11)53. 1 samt. Nr 86.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

För reglering av vissa personalgruppers löner, lönetillägg för tjänstgöring

å obekväm arbetstid samt vissa arvodeshöjningar in. in. beräknar jag i

överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag resp. 3 950 000, 1 800 000

och 6 400 kronor. Med hänsyn till den personalförstärkning, jag förordat,

erfordras även ytterligare medel för avlöningar till vikarier. Jag beräknar

härför 115 000 kronor. Bl. a. på grund av att ersättningarna till den extra

arbetskraften måst ökas i proportion till höjningen av tjänstemannalönerna

bör det för ändamålet avsedda beloppet höjas med 150 000 kronor.

Till följd av höjningen av det rörliga tillägget bör anslagsposten till rörligt

tillägg höjas med 10 000 000 kronor. 1 detta sammanhang vill jag erinra,

att Kungl. Maj :t genom kungörelse nr 748/1952 beslutat inrättande av lokala

utskrivningsnämnder vid samtliga statens samt vissa kommunala sinnes

sjukhus. De kostnader för arvoden till ledamöter och suppleanter vid nämnderna,

som föranledes härav, torde kunna rymmas inom anslaget. Den sammanlagda

höjningen av anslaget skulle alltså uppgå till (700 000 + 3 950 000

+ 1 800 000 + 6 400 + 115 000 + 150 000 + 10 000 000) 16 721 400 eller i

runt tal 16 720 000 kronor.

På grund av förekommande vakanser på ordinarie tjänster har under

de senaste budgetåren belastningen på ordinarieposten understigit de anvisade

beloppen. Posten har med hänsyn härtill successivt reducerats och

icke-ordinarieposten uppräknats. Då samma förhållande alltjämt äi lådande,

föreslår jag en ytterligare överflyttning med 500 000 kronor från

ordinarie till icke-ordinarieposten.

Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän

31 100 000 ( + 2 205 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t 290 000 ( + 5 000) kronor, avlöningar till övrig ickeordinarie

personal 22 660 000 (+ 2 400 000) kronor samt rörligt tillägg

27 800 000 ( + 12 110 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (31 100 000 + 290 000 + 22 660 000

+ 27 800 000) 81 850 000 (+ 16 720 000) kronor.

II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.

1950/51

1951/52

1952/53 (statsliggaren s. 940)

1953/54 (förslag)

Anslag Netto utgitt

23 800 000 26 407 307

25 125 000 33 393 677

30 665 000

34 160 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 17/12 1952) föreslår, att anslaget höjes med

3 785 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 86.

19

Ä n d a m a I

Utgifter

1951/52

Anslag

1952/53

Förslag

ökning

1. Sjukvård in. in. åt befattnings- havare ............

389 860

325 000

400 000

75 000

2. Reseersättningar .........

3. Expenser:

248 588

230 000

270 000

40 000

a) Bränsle, lyse och vatten....

8 683 747

6 500 000

7 000 000

500 000

b) Övriga expenser .........

4. Övriga utgifter:

455 374

430 000

600 000

170 000

a) Inventarier..........

917 882

1 050 000

1 450 000

400 000

b) Tvätt och renhållning......

897 334

1 000 000

1 000 000

c) Utspisning..........

16 056 556

15 000 000

16 400 000

1 400 000

d) Linne, gång- och sängkläder

2 374 059

2 900 000

3 250 000

350 000

e) Läkemedel in. m........

1 370 427

1 300 000

1 425 000

125 000

f) Familjevård ..............

821 205

750 000

1 375 000

625 000

g) Automobiler och transporter

h) Patienternas sysselsättning

400 487

355 000

425 000

70 000

och förströelse .........

640 105

650 000

675 00

25 000

i) Diverse utgifter....

138 053

175 000

180 000

5 000

3 785 000

Motiv.

Medelbeläggningen på statens sinnessjukhus uppgick under år 1951 till

22 840. Därjämte vistades i medeltal 685 patienter per dag i den till dessa

sjukhus anslutna familjevården. Under år 1952 och första halvåret 1953

beräknas sammanlagt 288 nytillkommande vårdplatser, som icke behöva

disponeras för evakuering av andra platser, bliva tagna i bruk, nämligen

60 vid Umedalens sjukhus, 76 vid Vipeholms sjukhus, cirka 110 vid de "till

Säters resp. Sundby sjukhus anslutna sekundäravdelningarna i Olofsfors,

Rosöga och Ribbingelund samt 42 vid det till Västra Marks sjukhus numera

anslutna Brotorps arbetshem. Vidare beräknas, att sammanlagt 158 nya

vårdplatser (91 vid Mariebergs sjukhus, 22 vid Ryhovs sjukhus och 45

vid Västra Ny sjukhus) skola bliva disponibla nästa budgetår. MedelbeJäggningen

på ifrågavarande sjukhus under budgetåret 1953/54 beräknas

sålunda uppgå till sammanlagt omkring (22 840 + 288 + 158) 23 290. Medeltalet

patienter i familjevård torde komma att uppgå till omkring 710.

I enlighet häimed beräknas totala antalet vårdade per dag till omkring

(23 290 + 710) 24 000. b

1) Belastningen på denna post var under budgetåret 1951/52 omkring

71 000 kronor större än under budgetåret 1950/51. ökningen är huvudsakligen

hänförlig til) stegrade utgifter för ersättningar till verksläkare till

1 Öljd av att personalen utökats, att verksläkarnas arvode provisoriskt höjts

och att särskilda läkare utanför sjukhusen i flera fall än tidigare förordnats

såsom verksläkare. Ytterligare förordnanden av läkare utanför

sjukhusen såsom verksläkare torde komma att meddelas. Härjämte torde

antalet befattningshavare komma att stiga.

2) Inträdd utgiftsökning har till stor del föranletts av de under år 1951

höjda taxorna för järnvägsresor och traktamentsersättningar. Även har

den fortsatta ökningen av antalet, transporter till kroppssjukhus av patien
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

ter för undersökning och behandling medverkat. Vidare har utbyggnaden

av den öppna sinnessjukvården medfört större antal tjänsteresor. På grund

av rådande bostadsbrist i städer och samhällen utgå omplaceringstraktamenten

i ganska stor utsträckning. De under första halvåret 1952 genomförda

taxehöj ningarna torde komma att ytterligare stegra belastningen

under innevarande och nästa budgetår.

3 a) Under förutsättning att prissänkningarna på bränslen av alla slag

bli bestående, torde anslagsbelastningen sjunka med cirka 20 procent. Med

utgångspunkt härifrån och med hänsyn till att skatten på elektrisk energi

numera bortfallit synes uppräkningen av anslagsposten kunna begränsas

till 500 000 kronor.

3 b) De löpande utgifterna under sistförflutna budgetår ha uppgått till

omkring 414 000 kronor. Cirka 41 000 kronor av anslagsbelastningen utgöra

inträdesavgifter till telegrafverket för automatisk telefonväxel vid Fui unäsets

sjukhus. Av de löpande utgifterna utgjorde omkring 266 000 kronor

kostnader för telegram, telefon och annonsering och cirka 148 000 kronor

kostnader för skrivmaterialier, blanketter, bokinköp in. in. En ganska betydande

stegring av telefonkostnaderna är att förvänta under innevarande

och nästa budgetår på grund av dels taxehöjningarna under år 1952 och

dels nödvändiga utbyggnader av telefonkommunikationerna vid sjukhusen

till följd av nytillkommande vårdpaviljonger in. in. Styrelsen beräknar de

löpande utgifterna till omkring 455 000 kronor. Härtill komma kostnader

för utbyte av de manuella telefonväxlarna mot automatiserade vid S:ta

Maria sjukhus i Hälsingborg och Säters sjukhus, 70 000 resp. 75 000 kronor.

Med hänsyn härtill bör delposten upptagas till (455 000 + 70 000 + 75 000)

600 000 kronor.

4 a) Sedan juni 1951 ha priserna på inventarier stigit med i genomsnitt

12 procent. Med utgångspunkt från det föregående år beräknade anslagsbeloppet

om 42 kronor per patient och år, bör man sålunda för nästa budgetår

i första hand räkna med ett anslagsbelopp om 47 kronor per patient

eller, vid en medelbeläggning på sjukhusen om 23 290, med sammanlagt

(23 290 X 47) 1 095 000 kronor för löpande utgifter av normal omfattning.

Liksom för innevarande budgetår erfordras dessutom viss förhöjning av

anslaget. Från sjukhusen ha nämligen till medicinalstyrelsen inkommit

framställningar om medel för speciella, mera kostnadskrävande anskaffningar.

Sålunda föreliggande särskilda medelsbehov uppgå f. n. till sammanlagt

671 000 kronor. Enär förnyelserna och kompletteringarna liksom

tidigare böra ske etappvis, synes anslagets höjning för dessa ändamål under

nästa budgetår böra begränsas till 355 000 kronor.

Inventarieposten föreslås sålunda upptagen till (1 095 000 + 355 000)

1 450 000 kronor.

4 b) Belastningen på denna delpost uppgick under budgetåret 19ol/52

till 897 334 kronor mot 854 552 kronor under budgetåret 1950/51. Kostnads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

ökningen beror huvudsakligen på successivt ökad tvättgodsmängd. ökat

medelsbehov beräknas uppkomma till följd av att S:t Lars’ sjukhus i avvaktan

på nybyggnad av tvättcentral övergångsvis fr. o. in. år 1953 måste

anlita försvarets fabriksverks tvättinrättning i Landskrona.

Med hänsyn härtill och väntad ökad beläggning har delposten uppförts

med oförändrat belopp eller 1 000 000 kronor.

4 c) Nettoutgifterna för utspisningen uppgingo under budgetåret 1950/51

till 13 101 990 kronor och under budgetåret 1951/52 till 16 056 556 kronor.

Betydande prisstegringar och ökad beläggning äro de huvudsakliga orsakerna

till de uppkomna merkostnaderna.

Lnligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex ha priserna på livsmedel

under tiden december 1951—juni 1952 stigit med 8,6 procent. Med hänsyn

härtill och till senare prisstegringar beräknas kostnaden för dagsportion

åt patient vid statens sinnessjukhus f. n. till omkring 1 krona 70 öre mot

i genomsnitt 1 krona 55 öre år 1951. Vid en medelbeläggning av 23 290

skulle medelsbehovet för patientkosten uppgå till omkring 14 400 000

kronor. Härtill kommer årskostnaden för personalkosten, vilken f. n. uppgår

till omkring 1 600 000 kronor.

Vid oförändrad kostkvalitet och nuvarande livsmedelspriser skulle utspisningskostnaderna

under nästa budgetår sålunda komma att uppgå till

sammanlagt omkring (14 400 000 + 1 600 000) 16 000 000 kronor.

Styrelsen har uppmanat sjukhusdirektionerna att bl. a. genom större omväxling

söka åstadkomma förbättring av patientkosten samt att eftersträva

s. k. enhetskost, vilket försöksvis genomförts vid bl. a. S:t Lars’ sjukhus.

Ln successiv omläggning av kosten And sjukhusen kan beräknas påkalla en

uppräkning av anslagsposten för nästa budgetår med cirka 400 000 kronor.

I enlighet härmed bestämmes posten till (16 000 000 + 400 000) 16 400 000

kronor.

4 d) Under förutsättning, att nuvarande priser å textilier bliva bestående,

synes man för nästa budgetår i första hand böra räkna med ett anslagsbelopp

om 3 000 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att

höja patienternas klädstandard. Styrelsen har utgått från att den anstaltspräghule

uniformiteten bör i möjligaste mån reduceras. I första hand har

styrelsen sökt stimulera de olika sjukhusen att vid sin tillverkning framställa

nya och större antal typer av kostymer, klänningar, kappor m. in. och

att därvid använda en rikhaltigare sortering av tyger. Vid sina centralupphandlingar

av textilier har styrelsen direkt medverkat i detta syfte.

Genom att sjukhusens uppmärksamhet riktats på frågan ha vissa förbättringar

redan åstadkommits. Åtskilliga uppslag torde framkomma, vilka

kunna tillgodogöras vid det centrala utarbetandet av modell- och mönsterserier,

som parallellt pågår. Den grundläggande delen av sistnämnda arbete,

som utföres av centrala sjukvårdsberedningen i samråd med representanter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Knngl. Maj:Is proposition nr 86.

för medicinalstyrelsen, sjukhusen, landstingens inköpscentral samt textiloch

konfektionsindustrien, har lett till vissa förslag till nya modeller. Avsikten

är, att inom den närmaste tiden låta tillverka tillräckligt antal klädesplagg

av dessa modeller för användning på försök vid ett par sjukhus. Jämsides

med berörda åtgärder medverkar försvarets centrala beklädnadsverkstad,

som i stor omfattning levererar kostymer åt de statliga sinnessjukhusens

manliga patienter, vid genomförandet av en del av de åsyftade förbättringarna.

Beklädnadsverkstaden levererar redan i viss man hl. a. kostymer

i nya tygsorter. Dessa leveranser förväntas inom kort få betydligt ökad

omfattning.

Då det är synnerligen angeläget, alt den påbörjade standardhöjningen av

patienternas beklädnad kan fortsätta, bör delposten höjas med 250 000

kronor till (3 000 000 + 250 000) 3 250 000 kronor.

4 e) Kostnaderna för läkemedel in. in. stego från 1 172 000 kronor för

budgetåret 1950/51 till 1 370 427 kronor för budgetåret 1951 52. Kostnadsökningen

har huvudsakligen föranletts av höjda priser för läkemedel samt

förbrukningsartiklar för läkemedelsförråd, laboratorier, röntgenanläggningar

o. dyl. Med utgångspunkt från anslagsbelastningen under sistförflutet

budgetår och med hänsyn till bl. a. väntad ökad specialistvård på det

somatiska området bör delposten uppföras med ett till 1 425 000 kronor förhöjt

belopp.

4 f) Belastningen har ökat från 712 977 kronor under budgetåret 1950/51

till 821 205 kronor under budgetåret 1951/52, huvudsakligen till följd av att

medicinalstyrelsen i vissa fall ansett sig böra medgiva förhöjningar av ersättningar

för patienternas inackordering samt ökat antal patienter i

familjevård. Medelersättning per dag och patient uppgick under 1951/52

till 2 kronor 90 öre. För att stimulera en ändamålsenlig utvidgning av

familjevården har medicinalstyrelsen generellt medgivit, att inackorderingsavgiften

per dag må fr. o. m. den 1 juli 1952 höjas upp till 6 kronor. Med

hänsyn härtill och då styrelsen räknar med att medeltalet patienter i

familjevård under nästa budgetår kommer att uppgå till omkring 710, bör

delposten höjas.

4 g) Nettoutgifterna å denna delpost väntas stiga till följd av dels den

utbyggnad av familjevården och hjälpverksamheten, som ägt rum under

de senaste åren, och dels höjningarna av taxorna för järnvägsresor.

4 h) För att bl. a. möjliggöra ökad tilldelning av flitpenningar åt arbetande

patienter höjdes denna delpost fr. o. in. innevarande budgetår med

50 000 kronor till 650 000 kronor. Medicinalstyrelsen, som tidigare meddelat

beslut i de särskilda fall, då flitpenning ansetts böra bestämmas till

högre belopp än 80 öre per dag, har numera bemyndigat sjukhusdirektionerna

att avgöra sådana fall. Med hänsyn till den ytterligare utvidgning av

enklare, lustbetonad patientsysselsättning, som bör komma till stånd under

ledning av sjukvårdspersonal med särskild utbildning i sysselsättnings- och

arbetsterapi, bör anslagsposten höjas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sfi.

23

4 i) Med utgångspunkt från belastningen på denna delpost under budgetåret

1951/52 och med hänsyn till medelsbehovet (40 000 kronor) för verkskyddsutbildning

av personal vid sjukhusen beräknas delposten för nästa

budgetår till 180 000 kronor.

I betänkande, som framlagts av sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till

folkpension in. m., har föreslagits begränsning av bl. a. patienters vid statens

sinnessjukhus folkpensioner till belopp, motsvarande utgående vårdavgifter.

Bifall till detta förslag skulle medföra behov av ganska betydande

anslag för bl. a. fickpenningar åt obemedlade patienter. Styrelsen har emellertid

för nästa budgetår räknat med oförändrade förhållanden i nu angivet

hänseende.

Departementschefen.

Emot medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet under anslaget

för nästa budgetår har jag ej andra erinringar än att uppräkningen av

den under posten till övriga utgifter upptagna delposten till inventarier

bör begränsas till 150 000 kronor samt att delposten till diverse utgifter

bör sänkas med 35 000 kronor. Några utgifter för verkskyddsutbildning

torde nämligen icke böra bestridas från sistnämnda anslagspost.

I enlighet härmed uppskattar jag det ökade medelsbehovet för nästa

budgetår till (75 000 + 40 000 + 500 000 + 170 000 + 150 000 + 1 400 000 +

350 000 + 125 000 + 625 000 + 70 000 + 25 000 —- 35 000) 3 495 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (30 665 000 + 3 495 000) 34 160 000 kronor.

III. Statens sinnessjukhus:

Övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter.

Anslag

Nettoutgift

1950/51 .........................

16 000

10 080

1951/52 ........................

10 000

12 262

1952/53 (statsliggaren s. 941)

..... 25 000

1953/54 (förslag) ...............

25 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 21/10 1952) föreslår, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp.

Motiv.

Enligt föreskrift av Kungl. Maj :t har ersättningen till övervakare, varom

här är fråga, fr. o. m. den 1 juli 1952 höjts från 8 till 10 kronor för den

första månaden och från 2 till 5 kronor för varje följande månad av den

tid, han innehaft och utövat övervakningsuppdrag. I avvaktan på erfaren
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 86.

het angående medelsbehovet bör anslaget för budgetåret 195.5/54 upptagas

med oförändrat belopp.

Departementschefen.

Medicinalstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetåi

föranleder ej någon erinran från min sida. Anslaget torde därför bora

upptagas med oförändrat belopp, 25 000 kronor.

IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 690 000 754 486

1951/52 710 000 938 606

1952/53 (statsliggaren s. 950) 870 000

1953/54 (förslag) ................ 1 110 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 21/10 1952) föreslår, att anslaget höjes med

257 000 kronor.

Ökn. el.

minskn.

1. Pcrsoualförstärkningar:

a) 1 hantverksföreståndare Ga ......................................

b) 1 skrivbiträde Cf 4—Ce 8........................................

2. Löneregleringar m. m.:

a) 1 lärare Ca 23 i st. f. 1 folkskollärare Ce 21......................

b) 1 väverska Ce 9 i st. f. 1 ekonomibiträde Ce 5....................

c) höjt arvode för predikanten m. m...............................

3. Uppräkning av beloppet för extra arbetskraft

4. Omräkning:

a) uppflyttningar i anledning av prop. 107/1952 ......................

b) ökning av ordinarieposten i anledning av belastningen under 1951/52

c) höjt rörligt tillägg ..............................................

d) kostnader för tjänstgöring å obekväm arbetstid....................

e) avrundning ....................................................

1 a) Anstalten sysselsätter sedan 13 år tillbaka en helårsanställd extra

målare, avlönad av medel från statens allmänna fastighetsfond. Behovet

av minst en målare kan anses vara permanent. Erfarenheterna ha visat,

att man icke bör eftersätta uppbyggandet av en ändamålsenlig organisation

för underhållet av fastigheter och inventarieutrustning. Till anstalten bör

därför såsom arbetsledare knytas en fast anställd kvalificerad yrkesman

inom nämnda fack.

1 b) Anstalten disponerar f. n. endast en skrivbiträdestjänst. Anhopningen

av arbetsuppgifter på kontoret har medfört, att läkarpersonalen ej

kan tillgodoses med erforderlig skrivhjälp. Såväl denna personal som första

föreståndarinnan böra avlastas från skriv- och kontorsgöromål.

2 a) Stadigvarande behov av tjänsten föreligger. Då ordinarie folkskollärare

inom folkskoleväsendet är placerad två lönegrader högre än extra

+ 8 604

+ 6 204

+ 1 466

+ 1 416

+ 585

+ 4 600

+ 72 708

-r 9 200

+ 138 400

+ 13 968

— 149

+ 257 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

25

ordinarie sådan lärare eller i Ca 21, bör ifrågavarande lärartjänst i samband

med överförandet till ordinarie stat placeras i Ca 23.

2 b) Vid två av anstaltens arbetshem med resp. 32 och 29 patienter finnas

för handledning och undervisning i sy- och handslöjd anställda resp.

ett ekonomibiträde i Ce 5 och en väverska i Ca 9. Med hänsyn till att de

med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna äro desamma bör befattningen

såsom ekonomibiträde i Ce 5 ändras till en tjänst såsom väverska i Ce 9.

2 c) Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bör uppräknas

med 45 kronor för utbetalning av styresmannaarvode till semestervikarie

för anstaltschefen. Predikanten uppbär f. n. ett årligt arvode av 900 kronor.

Arvodet till predikant vid statligt sinnessjukhus med i stort sett

samma beläggning som Vilhelmsroanstalten utgår med 1 320 kronor. Då

dessutom predikanten vid ifrågavarande anstalt meddelar konfirmationsundervisning,

bör arvodet fr. o. in. nästa budgetår bestämmas till ett med

540 kronor förhöjt belopp eller till 1 440 kronor.

3) Av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal får

under budgetåret 1952/53 användas ett belopp av högst 21 400 kronor för

avlönande av extra arbetskraft. Detta belopp, av vilket 6 500 kronor äro

avsedda för avlönande av biträde inom anstaltens elektroencefalograflaboratorium

och 14 900 kronor för avlönande av ekonomipersonal, är otillräckligt.

Redan under budgetåret 1951/52 uppgingo utgifterna för ifrågavarande

ändamål till sammanlagt 25 207 kronor. Merkostnaden, cirka 3 800

kronor, orsakades dels av behov av ytterligare arbetskraft för eldnings- och

reparationsarbeten, dels av att löneförmånerna för extra arbetskraft måst

höjas till följd av ökningen av tjänstemannalönerna och lönerna enligt kollektivavtal.

Av för innevarande budgetår anvisade medel för avlönande av

extra arbetskraft bestridas bl. a. avlöningskostnaderna för 2 helårsanställda

extra eldare. För avlönande av nämnda extra arbetskraft under nästa

budgetår kommer att erfordras 17 600 kronor, d. v. s. en ökning med 3 300

kronor. För avlönande av extra arbetskraft i kök, tvätt o. dyl. beräknas

oförändrat 600 kronor. Den lön, som utgår till biträdet i elektroencefalograflaboratoriet,

motsvarar laboratoriebiträdenas vid statens sinnessjukhus

(lönegrad 10). Då det f. n. anställda biträdet fr. o. in. den 1 januari 1954

synes böra erhålla arvode, motsvarande lön enligt 11 löneklassen, bör arvodesbeloppet

uppräknas med 1 300 kronor till (6 500 + 1 300 ) 7 800 kronor.

Departementschefen.

Medicinalstyrelsens förslag om inrättande av en ny tjänst som hantverksföreståndare

och en ny skrivbiträdestjänst anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Med hänsyn till att tjänsteförteckningskommittén torde komma att till

prövning upptaga lönegradsplaceringen av lärartjänsten, är jag ej beredd

att nu taga ställning till förslaget om ändrad lönesättning för denna be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

fattning. Däremot tillstyrker jag på av medicinalstyrelsen anförda skäl

utbytet av en ekonomibiträdestjänst i Ce 5 mot en tjänst som sömmerska

eller väverska i Ce 9.

Vad angår förslagen om höjning av vissa arvoden förordar jag, att arvodet

till predikanten ökas med 180 till 1 080 kronor för år.

Till extra arbetskraft torde för nästa budgetår böra anvisas ett med

4 600 kronor förhöjt belopp.

I enlighet med vad jag sålunda föreslagit skulle medelsbehovet för nästa

budgetår ökas med 1 416 kronor för utbyte av en ekonomibiträdestjänst

mot en befattning som sömmerska eller väverska, 180 kronor för höjning

av arvodet till predikanten samt 4 600 kronor för extra arbetskraft. Härtill

komma 72 708 kronor för uppflyttningar i anledning av propositionen

nr 107/1952, 138 400 kronor för höjningen av det rörliga tillägget och

13 968 kronor för kostnader för tjänstgöring å obekväm arbetstid. Med

hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 torde ordinarieposten

böra uppräknas med 9 200 kronor. Anslaget skulle alltså höjas med (1 416 +

180 + 4 600 + 72 708 + 138 400 + 13 968 + 9 200) 240 472 kronor eller i runt

tal 240 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 444 000

(+ 37 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 2 820 (+ 200) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

278 000 (+ 23 000) kronor samt rörligt tillägg 385 180 (+ 179 800) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (444 000 + 2 820 + 278 000 + 385 180)

1 110 000 (+ 240 000) kronor.

Y. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader.

Anslag Netto utgift

1950/51 284 000 324 381

1951/52 ............................ 263 000 340 806

1952/53 (statsliggaren s. 952) ........ 385 500

1953/54 (förslag) 361 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 21/10 1952) föreslår, att anslaget för nästa budgetår

minskas med 15 000 kronor.

Ändamål

Utgifter

1951/52

Anslag

1952/53

Förslag

Ökn. el.

minskn.

1. Iteseersätiniugar..............

2. Expenser:

3 774

2 000

4 000

+ 2 000

Övriga expenser..............

3. Övriga utgifter:

a) inköp och underhåll av inven-

5 927

5 900

6 500

+ 600

tarier ....................

7 956

65 000

40 500

— 24 500

b) linne, gång- och sängkläder

24 936

23 000

25 000

+ 2 000

c) läkemedel m. m...........

d) patienternas sysselsättning

19 782

15 000

19 500

+ 4 500

och förströelse ............

8 544

8 600

9 000

+ 400

— 15 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

27

1) Under de två sistförflutna budgetåren har belastningen uppgått till

resp. 1 699 och 3 774 kronor. Merutgifterna under budgetåret 1951/52, cirka

1 800 kronor, ha huvudsakligen föranletts av de under år 1951 höjda

taxorna för järnvägsresor och traktamentsersättningar. På grund av de

under första halvåret 1952 genomförda taxehöjningarna torde medelsåtgången

komina att stegras ytterligare under innevarande och nästa

budgetår.

2) Med hänsyn till belastningen under sistförflutet budgetår samt höjda

avgifter å telefonabonnemang och telefonsamtal bör delposten uppräknas.

3 a) Enligt ett av direktionen upprättat förslag, gentemot vilket medicinalstyrelsen

i stort sett icke haft något att erinra, skulle för en genomgripande

upprustning av anstaltens inventariebestånd erfordras 85 000 kronor.

För innevarande budgetår beviljades ett belopp av 60 000 kronor för ändamålet.

Det är angeläget, att den påbörjade upprustningen slutföres under

nästa budgetår. Då priserna på inventarier stigit med cirka 12 procent,

sedan utrustningsförslaget förra året kostnadsberäknades, bör anslagsbehovet

uppräknas med 9 900 kronor. För nästa budgetår bör alltså anvisas

ett belopp av (85 000 — 60 000 + 9 900) 34 900 kronor.

För löpande mindre kostnader för komplettering av inventarierna bör

med hänsyn till nuvarande prisnivå beviljas ett från 5 000 kronor till 5 600

kronor förhöjt belopp.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle posten upptagas med sammanlagt

(34 900 + 5 600) 40 500 kronor, vilket innebär en sänkning med

24 500 kronor.

3 b) och c) De föreslagna beloppen ansluta sig till siffrorna för medelsåtgången

under budgetåret 1951/52.

3 d) Uppräkningen föreslås för att möjliggöra en planerad utvidgning av

patientsysselsättningen.

Departementschefen.

Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår till

reseersättningar och övriga expenser anser jag mig kunna biträda. Med

hänsyn till vad styrelsen anfört torde medelsanvisningen under posten till

övriga utgifter för inköp och underhåll av inventarier böra bestämmas till

30 000 kronor, varav 5 600 kronor för löpande utgifter, vilket innebär en

sänkning med 35 000 kronor. Övriga förslag föranleder ej annan erinran

från min sida än att för patienternas sysselsättning och förströelse torde

böra upptagas ett med 1 400 kronor förhöjt belopp. Enligt vad jag under

hand erfarit är nämligen det nuvarande beloppet för ifrågavarande ändamål

förhållandevis mycket begränsat.

I enlighet med vad jag sålunda förordat bör anslaget för nästa budgetår

sänkas med (2 000 + 600 — 35 000 + 2 000 + 4 500 + 1 400) 24 500 kronor

till (385 500 — 24 500) 361 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 86.

VI. Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................... 6 000 3 347

1951/52 ................................ 5 000 4 244

1952/53 (statsliggaren s. 953) ............ 4 000

1953/54 (förslag) ...................... 4 000

Yrkande.

Medicinalstyrelsen (skr. 21/10 1952) föreslår, att anslaget upptages till

oförändrat belopp.

Departementschefen.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att ifrågavarande anslag bör

för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 4 000 kronor.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som påkallas

av vad jag i det föregående förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 31 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 290 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... 22 660 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 27 800 000

Summa förslagsanslag kronor 81 850 000;

III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt

för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1953/54:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. ftlaj:ts proposition nr Sfi.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 444 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .................. 2 820

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 278 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 385 180

Summa förslagsanslag kronor 1 110 000;

IV. för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar 81 850 000

kronor;

b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader 34 160 000

kronor;

c) till Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter 25 000 kronor;

d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar

1 110 000 kronor;

e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader

361 000 kronor;

f) till Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för

elever m. m. 4 000 kronor.

Med bifall till denna, av statsrådet övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ralph Sterner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsfrågor in. in. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten
  2. SU 1953:80 Statsutskottets uttalande nr SO a1 i texten