Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida ställning m. m

1953-02-27 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:90, Angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida ställning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

Kr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida

ställning m. m.; given Stockholms slott den 27

februari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förslag framläggs om godkännande av ett mellan representanter för staten,

Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg träffat avtal rörande

högskolans framtida verksamhet och ekonomiska förhållanden. Avtalet föreslås

skola träda i kraft den 1 juli 1953 och innebär att de kostnader för

högskolans verksamhet, som ej täcks av högskolans egna inkomster, skall

efter vissa grunder fördelas mellan staten och Göteborgs stad. För budgetåret

1953/54 föreslås att statsbidrag till högskolan enligt i avtalet angivna

grunder skall utgå med 350 500 kronor. 1

1 liiliang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 90.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga angående

godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida

ställning m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

I årets statsverksproposition (X ht p. 72) har Kungl. Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1953/54 beräkna

ett anslag av 300 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 9 maj 1952 givna bemyndigande tillkallade

jag den 29 samma månad tre sakkunniga1 för att inom handelsdepartementet

biträda med utredning rörande handelshögskolans i Göteborg framtida

ställning och med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar

rörande statens, Göteborgs stads och högskolans framtida inbördes förhållanden

i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende.

De sakkunniga har den 15 december 1952 avgivit betänkande (stencilerat)

med utredning och förslag angående handelshögskolan i Göteborg.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, kanslern för

rikets universitet — efter hörande av rektorsämbetet vid Göteborgs högskola

— stadsfullmäktige i Göteborg, styrelsen för handelshögskolan i Göteborg

och handelskammaren i Göteborg. Sjörättsföreningen i Göteborg har

ingivit en skrift i ärendet.

II. Handelshögskolans tillkomst och nuvarande

organisation m. m.

I betänkandet redogörs inledningsvis för tillkomsten av handelshögskolan

i Göteborg samt för högskolans utveckling och nuvarande organisation.

Grundstadgar för högskolan fastställdes av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1

1 De sakkunniga var f. d. landshövdingen P. C. Jonsson, ordf., rektorn K. A. Jansson och

byråchefen G. O. Sommar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1920. Enligt dessa har handelshögskolan till uppgift att genom vetenskaplig

undervisning och forskning främja vårt lands handel och näringsliv. Högskolans

verksamhet påbörjades hösten 1923. Höstterminen 1925 inflyttade

högskolan i särskilda av Göteborgs stad för ändamålet iordningställda lokaler.

Utgifterna för verksamheten täcktes till en början helt av räntor från

donationsmedel samt elevavgifter. Göteborgs stad bidrog sedermera med belopp

motsvarande de hyror, som påfördes högskolan. Från 1937 åtnjuter

högskolan också statsanslag.

Studietiden beräknades före 1937 till två år men därefter till tre år. Examina

vid handelshögskolan var till en början ekonomisk examen och handelslärarexamen,

därefter även ekonomisk magisterexamen samt är numera

ekonomexamen och ekonomie licentiatexamen. Högskolan äger också

rätt att anordna disputationsprov.

Elevantalet har stigit från 11 höstterminen 1923 till omkring 400 höstterminen

1952. 1936 nåddes den punkt, då antalet inträdessökande blev

större än vad handelshögskolan ansåg sig kunna mottaga och från denna

tid har högskolan måst tillämpa ett gallringsförfarande beträffande dem

som söker inträde.

Elevkårens tillväxt aktualiserade efterhand behov av ökad lärarpersonal

och större lokalutrymmen. Högskolans ledning framlade i skrivelse den 21

december 1945 till chefen för handelsdepartementet förslag i ämnet. Med

anledning härav tillkallade departementschefen särskilda sakkunniga för

utredning av frågan, den s. k. 11-mannakommittén. De sakkunnigas förslag

avlämnades den 19 mars 1947 och gick ut på en viss förstärkning av lärarkrafterna

bl. a. i ämnet företagsekonomi, som föreslogs uppdelat på två

linjer, en redovisningslinje och en handelslinje.

Kommittén anmälde också, att på dess tillskyndan tillhopa 2 080 000

kronor insamlats från enskilt håll för uppförande av en ny handelshögskolebyggnad

samt att Göteborgs stad beslutat upplåta tomt för ändamålet.

Byggnadsarbetet tog sin början i november 1950 och den 24 oktober 1952

invigdes byggnaden för sitt ändamål. Den totala kostnaden för byggnad

jämte inredning hade därvid uppgått till i runt tal 4 300 000 kronor. Resterande

erforderligt belopp hade anskaffats genom insamling och ianspråktagande

av högskolans egna fonder. Det nya byggnadskomplexet, som har

en sammanlagd golvyta av omkring 6 500 kvm, utgörs av ett höghus i åtta

våningar med därtill anslutna lägre byggnader. Höghuset är avsett att

främst inrymma de olika ämnesinstitutionerna. I de lägre byggnaderna

finns aula lör 350 personer samt två större och tre mindre undervisningssalar.

Vidare är där inrymda bl. a. bibliotek och administrationslokaler

samt lokaler för studentkåren. Byggnaden är dimensionerad att maximalt

ge plats åt 650 elever.

Verksamheten vid handelshögskolan i Göteborg har också granskats av

1947 års handelshögskoleutredning, vilken främst hade att klarlägga handelshögskolornas

behov av ekonomiskt stöd från statens sida. Utredningen

avgav sitt betänkande den 15 juni 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl, Maj:ts proposition nr 90.

Ledningen av handelshögskolan utövas av en styrelse, bestående av nio

ledamöter; ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, tre ledamöter, utsedda

av handelskammaren i Göteborg, två ledamöter, utsedda av stadsfullmäktige

i Göteborg, en ledamot, representerande Göteborgs högskolas lärarkår

och utsedd av denna högskolas styrelse, eu ledamot, utsedd av styrelsen för

Göteborgs handelsinstitut och representerande institutets lärarkår, samt

handelshögskolans rektor.

Rektor utses av styrelsen för en tid av tre år. Valet skall underställas

Kungl. Maj :t för stadfästelse.

Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består

av rektor, professor, som är i utövande av sin tjänst, samt den, som är

förordnad att förestå professorsbefattning eller leder självständig och med

examination förenad undervisning.

Befattning vid högskolan tillsätts av styrelsen. Professorsbefattning äger

styrelsen tillsätta med fast anställning. Annan befattning må endast tillsättas

på förordnande, tills vidare eller under viss tid. Professorsutnämning

skall stadfästas av Kungl. Maj:t. Högskolans styrelse har beslutat

att fr. o. in. innevarande läsår ordna den fast anställda personalens avlöningsförhållanden

i enlighet med statliga löneplaner och att i övrigt tilllämpa

statens allmänna avlöningsreglemente där så befinnes möjligt.

För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —

nationalekonomi, företagsekonomi (2 ämnen) rättsvetenskap och ekonomisk

geografi — har en särskild institution inrättats med ämnesprofessorn

som ledare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare

som finns på de olika institutionerna.

Nationalekonomiska institutionen

Fn föreståndare, tillika professor (Co 14), en docent (tjänstledig) (Ce 30),

en biträdande lärare med deltidstjänstgöring, en assistent med deltidstjänstgöring,

ett skrivbiträde med halvtidstjänst (Ce 8).

Företagsekonomiska institutionen 1

En föreståndare, tillika professor (Co 14), en docent (tjänstledig) (Ce 30),

två biträdande lärare, en assistent, två skrivbiträden, varav ett med halvtidstjänst

(Ce 8).

Företagsekonomiska institutionen II

En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare, ett skrivbiträde

(Ce 8).

Rättsvetenskapliga institutionen

En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare med deliidstjänst,

ett skrivbiträde med 12 timmars tjänstgöring per vecka (Ce 13).

Geografiska institutionen

En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare, ett skrivbiträde

(Ce 8).

Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns en fristående institution, den

s. k. iber o-amerikans ka institutionen, som icke är en forskningsinstitution i

egentlig mening utan ett hjälpmedel för språkundervisningen i spanska och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 5

portugisiska. I övrigt har den till uppgift att genom konsultativ verksamhet

främja Sveriges kommersiella och kulturella utbyte med de spansktalande

länderna samt med Brasilien och Portugal. Personalen utgörs av föreståndare,

en medarbetare, tillika lärare med examinationsuppdrag, en biträdande

lärare, tillika assistent, och ett skrivbiträde (Ce 8).

Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska och

ryska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast läraren i

spanska har tjänsten vid handelshögskolan såsom huvudsyssla. I engelska

och tyska språken har extra lärare förordnats till hjälp åt huvudlärarna.

Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgörs av en bibliotekarie

(Ce 26), en biblioteksassistent (Ce 15) och ett skrivbiträde (Ce 8).

Å rcktorsexpeditionen finns följande personal anställd, nämligen

en kamrer (Ce 25), en kansliskrivare (amanuens) med 3/4 tjänstgöring

(Ce 15), en kontorist med 12 timmars tjänstgöring per vecka (Ce 13),

ett skrivbiträde (Ce 8) jämte viss extra arbetskraft. Slutligen har handelshögskolan

två vaktmästare anställda, den ene som förste vaktmästare och

maskinist (Ce 13) samt den andre huvudsakligen som expeditionsvakt (Ce

11).

Den fast anställda personalens löner utgår med samma belopp som tillkommer

statlig befattningshavare i motsvarande lönegrad. Rektor åtnjuter

dessutom ett särskilt arvode (honorarium) å 3 000 kronor för år. Till assistenter

och biträdande lärare med heltidsanställning utgår arvoden mellan

11 040 och 13 800 kronor för år. Extra lärare i huvudämne åtnjuter

arvode med belopp varierande från några hundratal kronor till omkring

4 000 kronor för år. Under innevarande läsår förväntas dessa arvoden sammanlagt

uppgå till omkring 13 000 kronor. För språklärarna utgår ersättning

med 1 320 kronor för år för den första veckotimmen samt med 880

kronor för den andra och följande timmar. Härtill kommer ersättning för

scriptarättning och för läraren i engelska 20 kronor i exarnensarvode för

varje examinand utöver 40 årligen. Sammanlagda kostnaden för språkundervisningen

beräknas under innevarande läsår uppgå till omkring 42 000

kronor.

Vad beträffar pensionsförhållandena för den fast anställda personalen

åtnjuter numera professorerna, den administrativa personalen och vaktmästarna

tjänstepension och deras efterlevande familjepension enligt samma

grunder som tillämpas för motsvarande statliga befattningshavare; dock

att skrivbiträde icke erhåller pensionsrätt förrän efter tre års anställning.

Bibliotekarien och kontoristen är pensionerade i Svenska personal-pensionskassan.

För professorn och docenten i nationalekonomi gäller särskilda pensionsbestämmelser.

Till fullgörande av sina pensionsförpliktelser disponerar högskolan en

pensionsfond, som vid utgången av år 1952 uppgick till omkring 362 000

kronor.

Handelshögskolans inkomster utgörs huvudsakligen av statsbidrag —

dels i torm av anslag å riksstaten, dels som särskilda bidrag ur handels
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 90.

och sjöfartsfonden — kommunalt bidrag, elevavgifter och räntor av högskolans

fondmedel. Sammanlagt har inkomsterna under åren 1949—1951

uppgått till 382 821, 372 447 resp. 390 512 kronor, varav statsbidrag 125 000,

130 000 resp. 130 000 kronor. För 1952 har högskolans styrelse räknat med

inkomster å 417 370 kronor, varav statsbidrag 180 000 kronor. Högskolans

utgifter uppgick för åren 1949—1951 till 373 819, 403 203 resp. 444 705

kronor och har för 1952 beräknats till 549 129 kronor. Högskolans verksamhet

lämnade sålunda ett överskott å 9 002 kronor för 1949 men underskott

för 1950 och 1951 med 30 755 och 54 192 kronor. Det för 1952 beräknade

underskottet uppgår till 131 759 kronor. Uppkommande underskott

har täckts genom ianspråktagande av högskolans fondmedel.

Dessa medel uppgick vid utgången av 1952 till följande belopp, nämligen

i fonderna för högskolans verksamhet i allmänhet 2 066 397 kronor,

i byggnadsfonden 525 804 kronor, i stipendiefonderna 198 309 kronor, i pensionsfonden

362 126 kronor samt i den s. k. A-fonden 103 537 kronor.

III. Handelshögskolans fortsatta verksamhet.

Frågan om elevantalet.

De sakkunniga uttalar, att den yttre ramen för handelshögskolans verksamhet

under den närmare framtiden kan sägas vara given i och med den

nya byggnadens tillkomst. Denna har dimensionerats så att den medger en

utvidgning av såväl undervisning som forskning. Enligt högskoleledningens

uppfattning bör dessa utvidgningsmöjligheter nu i viss utsträckning begagnas

och förslag härom har lämnats till de sakkunniga.

Av central betydelse för bedömningen av den fortsatta verksamheten är

enligt de sakkunniga spörsmålet om elevantalets storlek. Om elevantalet

skulle ökas avsevärt — den nya byggnaden torde lokalmässigt medge en

höjning av elevantalet med drygt 50 procent — krävs en ökning av lärarkrafterna

som är betydligt större än den styrelsen räknat med i sitt upprustningsprogram;

detta har nämligen icke uppgjorts med tanke på en så

avsevärd ökning av elevintagningen.

De sakkunniga erinrar om, att frågan om elevantalets storlek behandlades

av 1947 års handelshögskoleutredning, vilken hos dåvarande arbetsmarknadskommissionen

begärde en undersökning i ämnet. Kommissionen

överlämnade i november 1947 en promemoria rörande det framtida behovet

av civilekonomer, vilken remitterades till ett antal personalorganisationer

in. fl. Kommissionen ansåg av olika skäl, att man borde iakttaga en

viss restriktivitet i fråga om utbildningen av civilekonomer, och förordade

en sådan minskning av intagningen till handelshögskolorna att den motsvarade

170 utexaminerade civilekonomer per år. De hörda remissinstanserna

ställde sig i allmänhet kritiska till kommissionens förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

7

De sakkunniga anmärker i sammanhanget, att det totala antalet utexaminerade

under läsåren 1948/49—li951/52 vid de båda handelshögskolorna

utgjort 160, 215, 181 resp. 220 elever.

1947 års handelshögskoleutredning utgick vid sin beräkning av behovet

av lärarkrafter och medelsbehovet i övrigt från att ingen väsentlig förändring

av elevantalet skulle ske vare sig i Stockholm eller Göteborg.

De sakkunniga har under hand inhämtat yttranden i frågan från arbetsmarknadsstyrelsen

och Svenska ekonomföreningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen hänvisar till sin 1947—48 gjorda prognosundersökning

och anser, att läget sedan dess icke förändrats i någon nämnvärd

grad. Det aktuella arbetsmarknadsläget karakteriseras enligt styrelsen

av balans mellan tillgång och efterfrågan på personal med handelshögskoleutbildning.

Med reservation för en eventuell konjunkturnedgång synes någon

avmattning i efterfrågan icke behöva väntas inom den närmaste framtiden.

Bl. a. finns fortfarande en del tjänster för civilekonomer obesatta vid

länsstyrelserna. Vad beträffar studenttillgången upplyser styrelsen, att en

viss rekryteringsreserv finns för handelshögskolornas del, om möjligheter

skapas att i större utsträckning än hittills taga emot elever, som icke uppfyller

de formella kompetenskraven men som i praktisk verksamhet visat

sig lämpliga för högre handelsutbildning.

Ekonomföreningen framhåller, att arbetsmarknadsläget för civilekonomerna

f. n. karakteriseras av en något ökad efterfrågan jämförd med förhållandena

under de närmast föregående två åren. Iakttagelsen grundar sig

helt på den platsförmedlande verksamhet, som utövas av föreningen och

som omfattar flertalet av civilekonomernas nyanställningar och platsbyten.

För egen del finner de sakkunniga, liksom 1947 års handelshögskoleutredning,

det mycket vanskligt att uppskatta det nuvarande och framtida

behovet av civilekonomer. Emellertid förefaller det de sakkunniga som om

man i brist på fasta hållpunkter för en arbetsmarknadsprognos bör tillmäta

det förhållandet en viss betydelse, att handelshögskolorna sedan en lång

följd av år haft avsevärt flera inträdessökande än som kunnat mottagas.

Detta synes enligt de sakkunniga tyda på, att ett latent behov av fler civilekonomer

finns. Gentemot de farhågor, som uttalats för att andra yrkesområden

kan bli lidande på att handelshögskolorna får en större andel av

de årliga studentkullarna, kan enligt de sakkunniga invändas, att en viss del

av de studenter, som nu förvägras en önskad handelshögskoleutbildning, ej

kommer att tillföras andra yrkesområden utan under alla förhållanden blir

verksamma inom näringslivet ehuru med en lägre handelsutbildning än den

avsedda.

De sakkunniga finner en viss ökning av elevintagningen vid handelshögskolorna

vara befogad; ökningen bör dock beträffande handelshögskolan i

Göteborg hållas inom en snäv ram. De sakkunniga anser, att det bör ankomma

på högskolans ledning att bedöma vilken marginal för ökad elevinlagning,

som kan stå till förfogande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts proposition nr 90.

Personalfrågor och lönekostnader.

Handelshögskolans styrelse har för högskolans fortsatta verksamhet uppgjort

och till de sakkunniga ingivit en s. k. normalstat, innehållande förslag

till de personalökningar styrelsen önskar få genomförda. Styrelsen har föreslagit

att staten skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1953.

I fortsättningen redogörs för styrelsens yrkanden och de sakkunnigas förslag

i anledning härav. De sakkunniga har vid uppgörande av sitt förslag

till personalstat för högskolan genomgående tillämpat det statliga lönesystemet

beträffande ordinarie och extra ordinarie personal vid högskolan.

Även föreslagna arvoden har beräknats med ledning av vad som gäller vid

statliga högre undervisningsanstalter.

Vad först angår huvudämnena och personalen med h e 1- tidstjänstgöring föreslår styrelsen, att för ämnet nationalekonomi

med statistik inrättas en docentur i statistik samt vidare en assistentbefattning

med ett årligt arvode av 11 400 kronor.

De sakkunniga anser sig icke kunna tillstyrka att docenturen i statistik

inrättas, då detta ämne utgör endast en relativt liten del av huvudämnet.

Assistenttjänsten finner de sakkunniga behövlig så länge den nuvarande

docenten i ämnet åtnjuter tjänstledighet; professorn bör nämligen ha tillgång

till två biträdande lärarkrafler i ämnets allmänna del. Docenten väntas

emellertid återinträda i tjänst med ingången av nästkommande läsår. För

budgetåret 1953/54 föreslår de sakkunniga sålunda följande personal för

undervisningen i nationalekonomi med statistik, nämligen en professor

(Co 14), en docent (Ce 30) och en biträdande lärare (arvode 13 800).

Beträffande företagsekonomi I föreslår styrelsen, att den nuvarande docenturen

ändras till eu preceptur i äinnesdelarna revisionsteknik och taxeringsväsen.

De sakkunniga framhåller, att taxeringsväsendet numera rymmer så

många svårbemästrade problem, att såväl staten som den enskilda företagsamheten

har starkt behov av experter på området. Vidare föreligger brist

på taxeringsassistenter vid länsstyrelserna. De sakkunniga förordar därför,

att ifrågavarande docenttjänst omvandlas till en preceptur. Uppflyttningen

av docentbefattningen bör emellertid anstå till dess kompetent sökande

finns att tillgå. Docentlönen bör enligt de sakkunniga om så erfordras

kunna partiellt användas för arvode åt en biträdande lärare. För budgetåret

1953/54 föreslås sålunda följande personal, nämligen en professor (Co 14),

en docent (Ce 30) (t. v. ersatt av en biträdande lärare; arvode 13 800), en biträdande

lärare (arvode 13 800), en assistent (arvode 11 400).

För ämnet företagsekonomi II föreslår styrelsen en docentur i utbyte mot

den nuvarande biträdande läraren. Varje professur bör enligt styrelsen —

ej minst av rekryteringsskäl — ha en därtill knuten docentur. Vidare anses

en assistentbefattning med arvode av 11 400 kronor erforderlig.

De sakkunniga anser sig icke kunna förorda att en docentur inrättas,

främst med hänsyn till att professuren i ämnet nyligen tillkommit. Däremot

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

9

tillstyrks att, förutom den biträdande läraren, en assistent anställs. För

budgetåret 1953/54 föreslås sålunda följande personal, nämligen en professor

(Co 14), en biträdande lärare (arvode 13 800), en assistent (arvode

11 400).

För ämnet rättsvetenskap hemställer styrelsen att en docentur inrättas.

Professorn i ämnet har särskilt behov av biträde i undervisningen på

grund av att han är förordnad som rektor för högskolan.

De sakkunniga finner det i och för sig önskvärt att en docentur i rättsvetenskap

inrättas. Då emellertid möjligheterna att förstärka lärarkrafterna

med tillfällig arbetskraft är relativt goda samt professorn i ämnet genom

förstärkning av personalen å rektorsexpeditionen indirekt fått en viss

lättnad i arbetsbördan, anser sig de sakkunniga icke f. n. böra tillstyrka

en docentur. Däremot förordar de sakkunniga, att medel beräknas för en

utökning av de tillfälliga lärarkrafterna i ämnet. För budgetåret 1953/54

föreslås följande personal, nämligen en professor (Co 14), en biträdande

lärare (arvode 13 800).

Lärarpersonalen i ämnet ekonomisk geografi bör enligt styrelsen förstärkas

med en docent.

Sedan bl. a. jämförelser gjorts beträffande lärarbesättning och elevantal

i ämnet vid universiteten och vissa högskolor har de sakkunniga ansett sig

böra förorda att en docentur inrättas i ekonomisk geografi. För budgetåret

1953/54 föreslår de sakkunniga följande personaluppsättning för detta

ämne, nämligen en professor (Co 14), en docent (Ce 30) och en biträdande

lärare (arvode 13 800).

Beträffande den ar vodes an ställd a lärarpersonalen med

begränsad tjänstgöring föreslår styrelsen vissa inskränkningar

som följd av den planerade utökningen av den heltidsanställda personalen.

Sålunda har styrelsen för budgetåret 1953/54 endast räknat med fyra tillfälliga

lärare i huvudämnena till en sammanlagd kostnad av omkring

10 000 kronor för år, fördelade enligt följande: en lärare i statistik (arvode

2 700) under förutsättning att docentur i ämnet ej inrättas, en lärare i

matematik (arvode 1 000) samt 2 lärare i rättsvetenskap (arvode 3 900 och

1 900). Härutöver har styrelsen räknat med viss arbetskraft för tentamensrättning

samt ett anslag å 5 000 kronor för tillfälliga föreläsare.

De sakkunniga har icke något att erinra mot styrelsens beräkning men

finner med hänsyn till att de ej upptagit någon docentur i rättsvetenskap

att tillfälliga lärarkrafter bör få anlitas i något ökad utsträckning i detta

ämne. Kostnaden härför beräknas till omkring 2 000 kronor. De sakkunniga

föreslår sålunda, att sammanlagt 12 000 kronor beräknas för tillfälliga

lärare i huvudämnena under budgetåret 1953/54. Anslaget för tillfälliga

föreläsare bör enligt de sakkunniga icke upptagas till mer än 2 000 kronor.

I fråga om den administrativa personalen föreslår styrelsen

för rektorsexpeditionens del att nuvarande personaluppsättning bibehålls.

Härutöver hemställs om ett årligt anslag å 7 000 kronor för extra

arbetskraft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 90.

Enligt de sakkunniga bör kamrer stjänsten med hänsyn till vad som föreslagits

i prop. 1952:241 beträffande motsvarande tjänster vid jämförliga

institutioner uppflyttas från Ce 25 till Ce 27. I övrigt anser de sakkunniga

att endast två biträden med heltidstjänstgöring bör vara anställda å

rektorsexpeditionen. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör dessa emellertid

icke placeras i högre lönegrader än Ce 13 och Ce 11. I syfte att undvika

löneminskningar för nuvarande befattningshavare föreslår de sakkunniga

att biträdestjänsterna placeras i 13:16 resp. 11:13 eller — om en dylik

löneklassplacering icke anses möjlig — att de tillerkännes personliga lönetillägg.

För budgetåret 1953/54 bör sålunda för administrationens del

räknas med följande personal, nämligen en kamrer (Ce 27), en kontorist

(Ce 13), ett kanslibiträde (Ce 11).

Personalen å biblioteket föreslås av styrelsen utökad med ett skrivbiträde

å halvtid för att möjliggöra att biblioteket hålls öppet även på kvällarna.

De sakkunniga föreslår, att bibliotekarietjänsten uppflyttas från Ce 26

till Ce 27 med hänsyn till den ändrade lönegradsplacering, som i prop.

1952:241 föreslagits för motsvarande tjänster vid jämförliga institutioner.

De sakkunniga vill icke motsätta sig den begärda personalökningen och

föreslår, att för budgetåret 1953/54 beräknas följande personal för biblioteket,

nämligen en bibliotekarie (Ce 27), en biblioteksassistent (Ce 15), två

skrivbiträden, varav ett med halvtidstjänst (Ce 8).

I fråga om behovet av skrivbiträden å institutionerna samt vaktmästare

hemställer styrelsen, att utöver nuvarande personal ett skrivbiträde å halvtid

anställs å rättsvetenskapliga institutionen.

De sakkunniga förklarar sig icke ha något att erinra häremot och räknar

med att för institutionernas del erfordras tillhopa fem skrivbiträden med

heltidstjänst och ett biträde med halvtidstjänst, samtliga med placering

i lönegraden Ce 8. De sakkunniga utgår från att två vaktmästare erfordras

liksom f. n.; de bör inplaceras i Ce 12 och Ce 10. De sakkunniga erinrar

om att de nuvarande befattningshavarna åtnjuter lön enligt 16 resp. 12

löneklassen. Då de skäligen ej bör vidkännas någon löneminskning, bör

de enligt vad de sakkunniga föreslår genom personliga lönetillägg eller

lämpligt anpassad löneklassplacering bibehållas vid nuvarande löneställning.

Beträffande språkundervisningen har styrelsen föreslagit att

ett lektorat i engelska inrättas med hänsyn till den omfattande undervisningen

i detta språk. Kostnaden härför skulle emellertid i viss mån uppvägas,

om lektorn i engelska även kunde svara för huvuddelen av undervisningen

i tyska. I övrigt har någon ändring icke föreslagits. Den sammanlagda

kostnaden för språkundervisningen efter lektoratets tillkomst

har styrelsen beräknat till omkring 50 000 kronor.

De sakkunniga, som i och för sig icke har något att erinra mot förslaget,

anser, att frågan bör skjutas på framtiden, bl. a. med hänsyn till att

det är osäkert om en lärare med den önskade ämneskombinationen kan erhållas

redan nästa läsår. De sakkunniga har för sin del beräknat kostna
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

11

den för språkundervisning under budgetåret 1953/54 till sammanlagt

45 000 kronor, vilket ungefär motsvarar den nuvarande kostnaden.

De sakkunniga erinrar om att de vid sitt förslag till personalstat utgått

ifrån det statliga lönesystemet och framhåller, att en naturlig konsekvens

härav skulle vara att befattningshavarna ifråga även formellt inordnades

under statens allmänna avlöningsreglemente på samma sätt som skett beträffande

viss personal vid Stockholms och Göteborgs högskolor. De sakkunniga

förordar, att en motsvarande reglering kommer till stånd beträffande

personalen vid handelshögskolan i Göteborg, men konstaterar, att

innan förslag härom kan föreläggas riksdagen torde få övervägas, vilka

undantagsbestämmelser från de allmänna reglerna, som eventuellt kan bli

nödvändiga på enstaka punkter.

De sakkunniga föreslår att vid handelshögskolan i Göteborg under budgetåret

1953/54 den fast anställda personalen skall utgöras av följande befattningshavare.

5 professorer

Tjänstemän å ordinarie stat:

Lönegrad

Co 14

Extra ordinarie tjänstemän:

3 docenter ....................................

1 bibliotekarie ...............................

1 kamrer ............... .......................

1 biblioteksassistent ..........................

1 kontorist ................... .................

1 förste vaktmästare ......................

1 kanslibiträde ............ .................

1 vaktmästare ..................................

7 kontorsbiträden ..........................

Ce

30

Ce

27

Ce

27

Ce

15

Ce

13

Ce

12

Ce

11

Ce

10

Ce

8

Härjämte föreslår de sakkunniga, att för huvudämnenas del beräknas 5

arvoden å 13 800 kronor till biträdande lärare samt två arvoden å 11400

kronor till assistenter. Med hänsyn till den möjligheten att någon av de

biträdande lärarna kan åberopa docentkompetens har dessutom beräknats

ett tilläggsarvode å 6 700 kronor. Vidare har till arvoden åt speciallärare

upptagits ett belopp av 12 000 kronor samt för tillfälliga föreläsare beräknats

2 000 kronor. Rektors arvode (honorarium) har beräknats att utgå oförändrat

med 3 000 kronor. Kostnaden för språkundervisningen har uppskattats

till 45 000 kronor. För tillfällig skrivbiträdes- och vaktmästarhjälp samt

vikariatsersättningar beräknas 6 000 kronor.

På grundval av detta förslag beträffande personalen har de sakkunniga

upprättat följande avlöningsstat:

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 103 500

2. Arvoden ................................................ 62 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ 231 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 119 000

Summa kronor 515 500

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Från anslagsposten till arvoden är följande arvoden avsedda att

bestridas.

Rektors honorarium........................................ 3 000

Arvoden till speciallärare i huvudämnena...................... 12 000

Arvoden till språklärare .................................... 45 000

Arvoden till tillfälliga föreläsare............................. . 2 000

Summa kronor 62 000

Pensionsfrågan.

De sakkunniga anför, att frågan om pensioneringen av handelshögskolans

personal övervägts inom 1951 års pensionsutredning. Utredningen har i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 15 december 1952 för högskolans del förordat

anslutning till pensionsreglementet för statens pensionsanstalt i samma omfattning

som skett beträffande högskolorna i Stockholm och Göteborg; dock

under förutsättning att avtalet rörande handelshögskolans framtida verksamhet

kommer till stånd.

De sakkunniga tillstyrker ett dylikt arrangemang och anser sig — på

grund av utredningens ställningstagande och omständigheterna i övrigt —

kunna räkna med att högskolan får sin pensionsfråga ordnad på sådant sätt.

Med hänsyn härtill bör enligt de sakkunniga i högskolans utgiftsstat upptagas

ett belopp som svarar mot de huvudmansavgifter, som högskolan kan

beräknas få erlägga enligt SPA-reglementet. Denna kostnad beräknar de sakkunniga

— vid den personaluppsättning som tidigare förordats — till 26 000

kronor för budgetåret 1953/54. Härutöver har högskolan att erlägga engångsavgifter

till anstalten. Dessa avgifter har inom anstalten uppskattats

till 328 000 kronor.

De sakkunniga anmärker, att ett inordnande av högskolans lärare och

övriga tjänstemän under SP A-reglementet innebär, att staten — redan till

följd av pensionsreglementets grunder för av giftsbetalning — påtager sig

halva kostnaden för pensioneringen. Högskolans utgiftsstat kommer följaktligen

att belastas med pensionsavgifter motsvarande endast ungefär hälften

av den totala pensioneringskostnaden.

/

Omkostnader.

De sakkunniga föreslår — efter granskning av ett utav högskolans styrelse

framlagt statförslag — att följande omkostnadsstat tillämpas för hög
-

skolan för budgetåret 1953/54.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis ................................ 1 500

2. Reseersättningar, högst .................................... 1 500

3. Resestipendier åt ordinarie lärare, högst...................... 4 000

4. Expenser:

a) bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...................... 40 000

b) renhållning och städning, förslagsvis .................... 27 000

c) övriga expenser, högst .................................. 25 000

5. Tryckningskostnader, högst ................................ 13 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

13

6. Biblioteket, högst .......................................... 20 000

7. Underhåll av byggnad, förslagsvis............................ 3 000

8. Försäkringar, förslagsvis .................................. 4 000

9. Siffergranskning och revision, högst.......................... 1 000

Summa kronor 140 000

Inkomster m. m.

De sakkunniga framhåller, att högskolans inkomster — bortsett från

statliga och kommunala bidrag — främst utgörs av kapitalavkastning och

elevavgifter. Den förra beräknas för budgetåret 1953/54 uppgå till omkring

75 000 kronor och de senare till omkring 100 000 kronor under förutsättning

att nuvarande avgift om 200 kronor per termin bibehålls.

Vidkommande elevavgifterna erinrar de sakkunniga om att Sveriges förenade

studentkårer hos Kungl. Maj :t hemställt att terminsavgifterna vid

handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg fr. o. m. budgetåret 1953/54

avskaffas eller nedbringas till en formell avgift av samma storleksordning

som vid Stockholms högskola samt att handelshögskolorna lämnas full kompensation

för det inkomstbortfall, som härigenom uppstår. De sakkunniga

anser även för sin del att elevavgifterna vid handelshögskolan i Göteborg

bör nedbringas i nivå med motsvarande avgifter vid flertalet andra högre

läroanstalter så att undervisningen i det närmaste blir avgiftsfri. Då emellertid

enligt de sakkunnigas mening frågan om avgiftsfriheten vid de högskolor,

där sådan ännu ej råder, måhända bör lösas i ett sammanhang, torde

även för budgetåret 1953/54 få räknas med avgifter vid handelshögskolan i

Göteborg av i huvudsak samma storlek som de nuvarande. De sakkunniga

vill dock understryka vikten av att handelshögskoleeleverna utan alltför

långt dröjsmål erhåller fri undervisning.

Av högskolans övriga inkomster är enligt de sakkunnigas mening endast

hyresinkomsterna av den storleksordning att de bör särskilt nämnas. Dessa

inkomster har för budgetåret 1953/54 beräknats till 15 000 kronor. Högskolans

egna inkomster skulle därmed enligt de sakkunnigas beräkning för

nästa budgetår uppgå till (75 000 -f 100 000 + 15 000 =) 190 000 kronor.

De sakkunniga erinrar om att de för budgetåret 1953/54 beräknat handelshögskolans

utgifter för avlöningar till 515 500 kronor, för omkostnader

till 140 000 kronor och för pensioner till 26 000 kronor eller tillhopa 681 500

kronor. Mot detta svarar högskolans egna inkomster, 190 000 kronor. Mellanskillnaden

(681 500 — 190 000 =) 491 500 kronor bör täckas genom bidrag

från stat och kommun. Med dessa utgångspunkter har de sakkunniga

uppgjort följande huvudstat beträffande handelshögskolans inkomster och

utgifter för budgetåret 1953/54.

Utgifter:

1. Avlöjningar, förslagsvis ........................ ........ 515 500

2. Omkostnader, förslagsvis ................................ 140 000

3. Pensioner, förslagsvis .................................... 26 000

Kronor 681 500

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder ........................ 75 000

2. Elevavgifter ........................................... 100 000

3. Hyresinkomster.......................................... 15 000

4. Bidrag av stat och kommun .............................. 491 500

Kronor 681 500.

IV. Statens, Göteborgs stads och handelshögskolans framtida

inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt

hänseende.

De sakkunniga erinrar om att de enligt utredningsdirektiven erhållit

uppdrag att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad om ekonomiskt stöd

åt handelshögskolan och att undersöka möjligheterna att med högskolan

som tredje part nå en avtalsmässig reglering av de inbördes förhållandena

mellan staten, staden och handelshögskolan.

De sakkunniga anmäler, att förhandlingar i ärendet ägt rum och att de

lett till ett preliminärt avtal mellan parterna ifråga. Avtalsförslaget torde

som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Om avtalet uttalar de sakkunniga, att det främst innebär att statens och

stadens representanter överenskommit om en fördelning av det belopp, som

varje år enligt av Kungl. Maj :t godkänd stat för handelshögskolan icke

täckes av högskolans egna medel. Av denna summa — kallad anslagssumman

— skall 105 000 kronor fördelas så, att staten betalar 2/3 eller 70 000

kronor och staden 1/3 eller 35 000 kronor; av den överskjutande delen skall

staten betala 3/4 och staden 1/i, dock att stadens sammanlagda bidrag icke

skall överstiga 175 000 kronor. Då en del av pensioneringskostnaden enligt

vad tidigare sagts ej kommer att ingå i anslagssumman innebär detta, att

statens bidrag blir något större än fördelningsregeln anger. Vid väsentligt

ändrade förhållanden, t. ex. en förskjutning i penningvärdet, skall förhandlingar

upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.

Högskolan skall vidare enligt avtalet bibehållas vid sin ställning såsom

enskild institution. Kungl. Maj :t har emellertid förbehållits rätt att meddela

föreskrifter i fråga om högskolans organisation och verksamhet. Förslag till

ändring av grundstadgarna skall underställas stadsfullmäktige och handelskammaren

i Göteborg för yttrande.

Högskolans styrelse skall enligt avtalet bestå av sju ledamöter. Ordförande

och en ledamot förordnas av Kungl. Maj :t, stadsfullmäktige och handelskammaren

i Göteborg utser vardera två ledamöter; högskolans rektor

är självskriven ledamot.

Avtalets giltighetstid har bestämts till 15 år. Därest uppsägning icke sker

minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalet varje gång med

femton år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

15

V. Yttranden.

Statskontoret tillstyrker, att statsmakterna godkänner det mellan staten,

Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg träffade avtalet. Vad de

sakkunniga i övrigt föreslagit föranleder endast den erinran från statskontorets

sida, alt befordringskungörelsen bör tillämpas på icke-ordinarie biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Ämbetsverket meddelar, att det icke

behandlat pensionsspörsmålen, vilka emellertid kommer att upptagas vid

granskningen av 1951 års pensionsutrednings den 15 december 1952 avgivna

förslag. — Kanslern för rikets universitet och rektorsämbetet vid Göteborgs

högskola samt handelskammaren i Göteborg har icke funnit anledningtill

erinran mot de framlagda förslagen. — Stadsfullmäktige i Göteborg meddelar,

att fullmäktige vid sammanträde den 21 januari 1953 beslutat godkänna

det föreliggande avtalet.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har framfört erinringar på

vissa punkter mot de sakkunnigas förslag rörande lönefrågor. Styrelsen

anför att den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden m. m.

specificerats på visst sätt och framhåller att det t. ex. vid uppkomna vakanser

kan bli nödvändigt att disponera de för arvoden till assistenter och

biträdande lärare avsedda medlen på annat sätt än som förutsatts i staten.

Styrelsen hemställer, att den skall tillerkännas rätt att utan hänvändelse

till Kungl. Maj :t vidtaga för undervisningens bedrivande behövliga dispositioner

inom den för ifrågavarande personal fastställda anslagsramen. De

sakkunnigas förslag om att lönen för docenten i företagsekonomi I skall

— därest kompetent sökande ej finns att tillgå — kunna partiellt användas

för arvode åt en biträdande lärare bör enligt styrelsen tillämpas också på

andra docentbetattningar med tillägg att även den inbesparade löneskillnaden

bör få användas som arvode åt biträdande lärarkrafter. Styrelsen hemställer

också att den — när det gäller biträdespersonalen på institutionerna

— skall få rätt att inom ramen för två kontorsbiträdeslöner vid behov anställa

högre kvalificerad arbetskraft än den de sakkunniga förutsatt.

Biblioteksassistenten bör enligt styrelsen — liksom skett efter förslag i

propositionen 1952: 241 med motsvarande befattningshavare vid Stockholms

högskola och Chalmers tekniska högskola —- uppflyttas till Ce 17 och erhålla

tjänstebenämningen förste biblioteksassistent. Förste vaktmästaren föreslås

med hänsyn till hans hittillsvarande anställningsvillkor placerad i Ca

12. Vaktmästaren bör enligt styrelsen vara placerad i Ce 11 och icke i Ce 10,

som de sakkunniga föreslagit, med hänsyn till att han vid avlösning av förste

vaktmästaren omhänderhar skötseln av uppvärmnings- och ventilationsapparaturen.

Styrelsen hemställer, att proposition måtte föreläggas riksdagen om godkännande

av det upprättade avtalet, att detta skall tillämpas fr. o. in. den 1

juli 1953 samt att den av de sakkunniga för budgetåret 1953/54 uppgjorda

staten måtte fastställas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Härutöver hemställer styrelsen att proposition måtte framläggas om tilllämpning

av statens allmänna avlöningsreglemente å handelshögskolans befattningshavare.

I anslutning härtill har styrelsen gjort vissa förslag rörande

de undantagsbestämmelser, som därvid kan erfordras.

Sjörättsföreningen i Göteborg har anfört att mycket starka skäl synes

föreningen tala för en avsevärt kraftigare upprustning av handelshögskolans

rättsvetenskapliga institution än som förordats i betänkandet.

Departementschefen.

Den undervisning och forskning, som bedrivs vid handelshögskolorna i

vårt land, är av jämförelsevis sent datum. Handelshögskolornas verksamhet

har sålunda pågått endast under 3—4 decennier. Det ligger i öppen dag att

dessa högskolor fyller en utomordentligt viktig uppgift i det moderna samhället.

På samma sätt som den fortskridande industrialiseringen krävt ökad

tillgång på tekniker med högre utbildning har också den allmänna ekonomiska

utvecklingen medfört ett stigande behov på näringslivets alla områden

av personal med kvalificerad ekonomisk utbildning; detta gäller industri,

handel, samfärdsel samt bank- och försäkringsverksamhet. Även i

statlig och kommunal verksamhet erfordras i många fall en kommersiell

skolning av det slag som handelshögskolorna meddelar. Tillgång på arbetskraft

med utbildning från handelshögskolorna har sålunda en påtaglig betydelse

för effektiviteten hos vårt näringsliv och åtskilliga samhälleliga

organ. Den kvalificerade ekonomiska utbildning, som handelshögskolorna

skall ge, kräver som underlag en kontinuerligt bedriven vetenskaplig forskning,

som kan möjliggöra att undervisningen hålls på en tillräckligt hög

nivå och ständigt är anpassad till utvecklingens krav. Det behöver knappast

påpekas att forskningsresultaten samtidigt har en självständig betydelse

genom att de ger ökade kunskaper och nya aspekter beträffande vårt

näringslivs struktur och funktioner. Det kan alltså sägas vara ett klart

ådagalagt samhällsintresse att handelshögskolorna har resurser för att nöjaktigt

fylla sina uppgifter.

Handelshögskolan i Göteborg har alltsedan sin tillkomst under förra hälften

av 1920-talet utgjort en enskild institution, som finansierats främst genom

privata donationer och elevavgifter. Sedan år 1937 har också statsbidrag

utgått till handelshögskolans verksamhet. Under de senaste åren har

högskolan haft att arbeta under växande ekonomiska svårigheter. I anledning

härav tillkallades i maj förra året inom handelsdepartementet särskilda

sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande handelshögskolans

i Göteborg framtida ställning samt att å statens vägnar upptaga

förhandlingar rörande statens, Göteborgs stads och handelshögskolans

framtida inbördes förhållanden i ekonomiska och organisatoriska hänseenden.

I direktiven för utredningen uttalade jag bl. a. att jag kommit till den

uppfattningen, att staten, även om ökade ekonomiska resurser erfordrades

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

for handelshögskolan, icke borde undandraga sig att också i fortsättningen

lämna sin medverkan till högskolans verksamhet under betryggande former.

De sakkunniga har nu slutfört sitt uppdrag och framlagt ett förslag till

avtal mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan. I avtalet fastslås

på vad sätt de kostnader, vartill högskolans egna inkomster ej förslår _

anslagssumman skall fördelas mellan staten och staden. Av anslagssumman

skall 105 000 kronor fördelas så att staten betalar 2/3 och staden 1/3

samt den överskjutande delen så att staten betalar 3/4 och staden 1/i; dock

skall stadens sammanlagda bidrag icke överstiga 175 000 kronor.

Avtalsförslaget innebär vidare, att handelshögskolans nuvarande karaktär

av enskild institution icke ändras men att statens inflytande över högskolan

förstärks i väsentliga hänseenden. Högskolans inkomst- och utgiftsstat

skall årligen fastställas av Kungl. Maj :t, som även i övrigt skall äga att efter

styrelsens för handelshögskolan hörande meddela de föreskrifter i fråga om

högskolans organisation och verksamhet som Kungl. Maj:t finner erforderligt

eller lämpligt.

Avtalsförslaget synes mig innebära en ur principiella synpunkter godtagbar

lösning av frågan om Göteborgs handelshögskolas ekonomiska förhållanden.

Visserligen medför avtalet ökade förpliktelser för staten, men samtidigt

har staten erhållit möjlighet att fastställa högskolans utgiftsram samt

att meddela erforderliga föreskrifter om verksamheten. Härtill kommer att

även Göteborgs stad påtagit sig ett väsentligt ökat bidrag till högskolan. Avtalsförslaget,

som godtagits av stadsfullmäktige i Göteborg och högskolans

styrelse, har även tillstyrkts av statskontoret och universitetskanslern. För

egen del förordar jag att avtalet godkänns för statens vidkommande. Jag

föreslår att riksdagens bemyndigande härtill inhämtas. Därest framdeles

behov skulle uppstå av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, förutsätter

jag, att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta

om erforderliga ändringar.

Vad de sakkunniga anfört om elevantalet föranleder ingen erinran från

min sida. Jag anser salunda att en mindre ökning av elevintagningen är

möjlig; ökningen bör dock tills vidare hållas inom en förhållandevis snäv

ram.

Jag övergår så till frågan om anslag till handelshögskolan i Göteborg för

nästa budgetår. De sakkunnigas förslag beträffande högskolans personal

kan jag i stort sett biträda. Jämte de redan befintliga fem professurerna

bör sålunda vid högskolan finnas tre docentbefattningar. Detta innebär att

jag tillstyrker att en ny docentur inrättas för ämnet ekonomisk geografi.

Härigenom torde bl. a. bättre förutsättningar skapas för undervisningen i

frågor rörande vår utrikeshandel. Vad angår Övriga befattningar, vid vilka

lön motsvarande viss lönegrad och löneldass utgår, har jag ingen annan

erinran mot de sakkunnigas förslag än att jag föreslår att kamrer sbefattningen

placeras i 25 lönegraden. Mitt ställningstagande innebär att jag icke

anser mig kunna biträda de förslag till högre lönegradsplacering för vissa

befattningar som föreslagits av högskolans styrelse. Vaktmästarbefattning2

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 90.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

ar na bör erhålla tjänstebenämningen förste expeditionsvakt resp. expeditionsvakt.

Jag tillstyrker vidare medelsberäkningen för arvodesavlönade

lägre lärarbefattningar och deltidsbefattningar, med den inskränkningen att

jag f. n. icke är beredd föreslå inrättande av en ny assistentbefattning i

ämnet företagsekonomi II. Medel för avlöningar beräknar jag enligt följande

stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis................. 103 500

2. Arvoden..................................................... 62 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..................... 218 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................................... 119 000

Summa kronor 502 900

Högskolans styrelse har anfört, att det bör finnas möjlighet för styrelsen

att inom de angivna anslagsposterna vidtaga vissa omdispositioner, som kan

föranledas av ändrade personal- och undervisningsförhållanden. Detta

önskemål torde kunna tillgodoses genom att Kungl. Maj :t vid behov lämnar

medgivande till dylika omdispositioner inom ramen för i staten upptagna

belopp.

Lönevillkoren för befattningshavarna vid högskolan är f. n. i huvudsak

reglerade i överensstämmelse med bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente.

De sakkunniga har uttalat att högskolans personal även

formellt bör inordnas under det statliga avlöningsreglementet. Jag är f. n.

icke beredd taga ställning till denna fråga. Jag vill emellertid i detta sammanhang

— i anslutning till ett påpekande av statskontoret — framhålla,

att den för icke-ordinarie personal i statstjänst gällande reglerade befordringsgången

bör tillämpas för handelshögskolans icke-ordinarie biträden för

skriv- och kontorsgöromål.

De sakkunnigas förslag till omkostnadsstat anser jag mig böra godtaga.

För omkostnader bör sålunda beräknas ett belopp av 140 000 kronor.

Förslag om anslutning till statens pensionsanstalt för personal vid handelshögskolan

i Göteborg har framlagts av 1951 års pensionsutredning i

betänkande den 15 december 1952. Frågan härom torde senare komma att

underställas innevarande års riksdag. Jag förutsätter vid anslagsberäkningen,

att i högskolans utgiftsstat upptages ett belopp av 26 000 kronor

avseende fortlöpande huvudmansavgifter till statens pensionsanstalt.

Vad beträffar beräkningen av högskolans inkomster — utöver statsbidrag

och bidrag från Göteborgs stad -— godtager jag likaledes de sakkunnigas

förslag. Avkastningen från högskolans fonder bör alltså uppskattas

till 75 000 kronor, elevavgifter till 100 000 kronor och hyresinkomster till

15 000 kronor. Högskolans inkomster frånsett statsbidraget och bidraget

från Göteborgs stad skulle sålunda uppgå till 190 000 kronor. Jag har i det

föregående förordat att för avlöningar beräknas 502 900 kronor, för omkostnader

140 000 kronor samt för pensioner 26 000 kronor. Den totala utgiftssumman

uppgår härigenom till 668 900 kronor. Anslagssumman skulle

vid bifall till vad jag sålunda föreslagit komma att uppgå till (668 900 —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

190 000 =) 478 900 kronor, varav Göteborgs stads bidrag avtalsenligt utgör

128 475 kronor och statens bidrag 350 425 kronor. I riksstaten för budgetåret

1953/54 bör därför upptagas ett förslagsanslag till Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg av 350 500 kronor.

r Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det mellan representanter

för staten, Göteborgs stad och handelshögskolan

i Göteborg träffade avtalet om handelshögskolans framtida

ställning;

b) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i

Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1953/54;

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis.......................... 502 900

2. Omkostnader, förslagsvis........................ 140 000

3. Pensioner, förslagsvis........................... 26 000

Summa kronor 668 900

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder.............. 75 000

2. Elevavgifter................................... 100 000

3. Hyresinkomster................................ 15 oqO

4. Bidrag från Göteborgs stad..................... 128 475

5. Bidrag från staten............................. 350 425

Summa kronor 668 900;

c) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 350 500 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Bilaga.

Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Göteborgs

stad och handelshögskolan i Göteborg.

I syfte att genom samverkan mellan staten och Göteborgs stad trygga handelshögskolans

i Göteborg fortsatta utveckling har mellan staten, Göteborgs

stad och handelshögskolan — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens

samt stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande — träffats följande

överenskommelse:

I. Av handelshögskolans styrelse upprättat förslag till stat för handelshögskolan,

avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande

på inkomstsidan handelshögskolans för året disponibla egna medel

och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, skall årligen före den 1 augusti

kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till

Kungl. Maj :t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande

till Kungl. Maj :t. Stat för handelshögskolan fastställes av Kungl.

Maj :t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas för

annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj :t på grund av särskilda förhållanden

lämnat tillstånd härtill.

II. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av handelshögskolans egna medel — (anslagssumman) —

skola staten och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Av anslagssumman skola 105 000 kronor fördelas så att staten betalar

Vs eller 70 000 kronor och staden Va eller 35 000 kronor; av den överskjutande

delen skall staten betala s/4 och staden V4, dock att stadens sammanlagda

bidrag icke skall överstiga 175 000 kronor. Därest väsentligt ändrade

förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar

upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.

Har Kungl. Maj :t lämnat tillstånd, som avses i inom. I andra stycket, skall

därigenom tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till handelshögskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till handelshögskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

III. Handelshögskolan bibehålies vid sin ställning såsom enskild institution

under ledning av en på nedan angivet sätt sammansatt styrelse; skolande

dock härutinnan följande särskilda bestämmelser gälla:

a) För mottagande av donation, som avser annat än tillfälligt ändamål,

erfordras Kungl. Maj :ts tillstånd.

b) Handelshögskolan tillhörig fastighet må icke intecknas, försäljas eller

annorledes överlåtas utan Kungl. Maj :ts godkännande, ej hellej må fastighet

av handelshögskolan genom köp eller byte förvärvas utan sådant godkännande.

c) Kungl. Maj :t äger i övrigt efter styrelsens för handelshögskolan hörande

meddela de föreskrifter i fråga om handelshögskolans organisation och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

verksamhet, som Kungl. Maj :t finner erforderliga eller lämpliga, skolande

förslag till föreskrifter, som innebära ändring av grundstadgarna för handelshögskolan,

underställas jämväl stadsfullmäktige och handelskammaren

i Göteborg för yttrande.

Härvid förutsättes emellertid

att handelshögskolans styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka

ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj :t,

två ledamöter utses av stadsfullmäktige,

två ledamöter utses av handelskammaren i Göteborg samt

en ledamot är handelshögskolans rektor;

samt att handelshögskolans förvaltning och räkenskaper årligen skola

granskas av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj :t, en av stadsfullmäktige

och eu av handelskammaren i Göteborg.

IV. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1953 eller den senare dag, Kungl.

Maj :t bestämmer, dock senast den 1 juli 1954, och gäller till och med den 30

juni 1968. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före avtalstidens

utgång, förlänges avtalets giltighetstid varje gång med femton år.

Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka parterna

tagit var sitt.

Göteborg den 9 december 1952.

För staten:

Conrad Jonsson. Allan Jansson. Carl Olov Sommar.

För staden:

J. A. Fagerberg. G. H. Hansson. Nils Holmberg. B. Thorburn.

För handelshögskolans i Göteborg styrelse:

Per Nyström.

Hadar Berglund.

637197. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1953/54 till Armén: Remontering jäm a1 i texten
  2. SU 1953:159 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1953/55 till bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg m. m. jämte s. 1 i texten