Sök i Ratio Lex

Angående särskilda åtgärder till stöd åt de icke statliga alkoholistanstalterna

1953-02-27 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:95, Angående särskilda åtgärder till stöd åt de icke statliga alkoholistanstalterna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående särskilda åtgärder

till stöd åt de icke statliga alkoholistanstalterna;

given Stockholms slott den 27 februari 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa åtgärder till stärkande av de icke statliga

alkoholistanstalternas ekonomiska ställning. Sålunda föreslås statsbidrag

å sammanlagt 616 800 kronor för täckande av driftförluster vid anstalterna

under åren 1939—1950 samt ränte- och amorteringsfria statslån å 609 9(10

kronor för sanering av anstalternas ekonomi.

Vidare framlägges i propositionen förslag till materiell upprustning av

de statsunderstödda alkoholistanstalterna, avseende nybyggnads-, ombyggnads-

och reparationsarbeten samt inventarieanskaffning för sammanlagt

drygt 5 miljoner kronor. Bl. a. avses, att en avdelning för medicinsk terapi

skall anordnas vid erkända alkoholistanstalten Vårnäshemmet. Såsom en

första etapp föreslås statsbidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten

å 400 000 kronor och till inventarier å 175 000 kronor samt ränte- och

amorteringsfria statslån för nybyggnader å 990 000 kronor.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 95.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 95.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1953.

N ii r varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

ellte huvudtiteln, punkterna 155, 156 och 157, föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna

dels till Bidrag till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för driftförluster

under åren 1939—1950 ett anslag av 690 000 kronor,

dels till Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända alkoholistanstalter

ett reservationsanslag av 410 000 kronor,

dels ock till Inventarier vid statsunderstödda alkoholistanstalter ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

Vidare har Kungl. Ma j :t på min hemställan i årets statsverksproposition

under kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, fonden för låneunderstöd,

punkterna 13 och 14, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna

dels till Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för sanering

av deras ekonomi ett investeringsanslag av 800 000 kronor,

dels ock till Lån till nybyggnader vid erkända alkoholistanstalter ett investeringsanslag

av 960 000 kronor.

.lag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Inledning.

Genom beslut den 2 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt socialstyrelsen

att verkställa utredning rörande de icke statliga alkoholistanstalternas ekonomiska

förhållanden. Styrelsen hade därvid att utreda frågan om anstalternas

driftförluster under åren 1939—1949 samt undersöka på vilket sätt

dels redan uppkomna underskott lämpligen borde avvecklas, dels ock framtida

underskott undvikas. Det skulle vidare ankomma på styrelsen att un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. dlaj. ts proposition nr .95.

3

dersöka behovet av den materiella upprustning, som kunde anses erforderlig

för att förhindra att byggnader och inventarier förfölle, samt framlägga

därav föranledda förslag, varjämte frågan om de personalförstärkningar

samt avlöningsförbättringar vid anstalterna, som kunde anses oundgängligen

nödvändiga för att erhålla en ur vårdsynpunkt tillfredsställande

personalrekrytering, borde upptagas till prövning. Socialstyrelsen medgavs

att såsom särskild utredningsman anlita krigsrådet U. A. J. Brunskog.

Sedan Brunskog i en den 21 december 1950 dagtecknad promemoria

behandlat frågan om personalförstärkningar och avlöningsförbättringar,

framlade socialstyrelsen med skrivelse den 15 februari 1951 förslag till ändrade

grunder för statsbidraget till driftkostnader vid anstalterna. Enligt

förslaget skulle anstalterna —- förutom garanti- och beläggningsbidrag enligt

då gällande bestämmelser — erhålla ett särskilt personallönebidrag.

I proposition nr 125 till 1951 års riksdag fann emellertid Kungl. Maj :t sig

icke kunna tillstyrka någon ändring av bidragsformerna utan föreslog i

stället viss höjning av maximibeloppen för garanti- och beläggningsbidragen.

Detta förslag vann riksdagens bifall (skr. nr 294).

Sedan Brunskog begärt entledigande från uppdraget, medgav Kungl.

Maj :t genom beslut den 11 maj 1951, att socialstyrelsen vid den fortsatta

utredningen finge anlita byrådirektören i riksräkenslcapsverket Evert Cronmark

såsom särskild utredningsman. Därefter har Kungl. Maj :t genom beslut

den 13 juli 1951 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ställa erforderlig

byggnadsteknisk expertis till socialstyrelsens förfogande.

Till Brunskog resp. Cronmårk ha från inrikesdepartementet den 30

augusti 1950 och den 13 juli 1951 överlämnats framställningar av stiftelsen

Holmforshemmet om bidrag av statsmedel för täckande av driftförluster

m. in. jämte däröver inhämtade utlåtanden.

Cronmårk har avgivit en den 18 december 1951 dagtecknad promemoria

rörande de icke statliga alkoholistanstalternas ekonomiska förhållanden

samt behovet av särskilda stödåtgärder för ekonomisk sanering och materiell

upprustning. Vid behandlingen av frågorna om erforderliga nybyggnads-

och förbättringsarbeten, reparationer samt inventariebehov har samråd

ägt rum med teknisk expertis å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå.

Samtliga huvudmän och styrelser för anstalterna samt de erkända alkoholistanstalternas

centralorganisation ha erhållit tillfälle att avgiva yttranden

över promemorian.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har socialstyrelsen i skrivelse

den 15 februari 1952 framlagt förslag till särskilda åtgärder till stöd

åt de icke statliga alkoholistanstalterna.

Över socialstyrelsens förslag ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,

medicinalstyrelsen, som överlämnat yttrande av medlemmen av

styrelsens vetenskapliga råd professorn B. Jacobowsky, byggnadsstyrelsen,

civilförsvarsstyrelsen och de erkända alkoholistanstalternas centralorga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

nisation, varjämte Stockholms stadsmission och svenska diakonsällskapet

inkommit med skrifter i ärendet.

I skrivelse den 30 augusti 1952 har socialstyrelsen hemställt, att medel

för de föreslagna stödåtgärderna äskas för budgetåret 1953/54.

Vidare har socialstyrelsen med skrivelse den 25 september 1952 överlämnat

en framställning av svenska diakonsällskapets styrelse om statsbidrag

för viss ombyggnad å erkända alkoholistanstalten Östfora.

Slutligen har byggnadsstyrelsen efter samråd med socialstyrelsen med

promemoria den 26 januari 1953 överlämnat vissa kompletterande kostnadsberäkningar

jo. m. rörande den materiella upprustningen av alkoholistanstalterna.

Åtgärder för täckande av driftförluster och sanering

av anstalternas ekonomi.

Förslag och yttranden.

Allmänna synpunkter.

Socialstyrelsens förslag.

Socialstyrelsens uppdrag avsåg i första hand utredning av frågan om de

icke statliga alkoholistanstalternas driftförluster under åren 1939—1949.

Då denna del av utredningsuppdraget icke hann bli slutförd under år 1950,

har utredningen ansetts böra omfatta driftförlusterna jämväl under sistnämnda

år.

Utredningsuppdraget omfattar vidare en undersökning av frågan, på vilket

sätt framtida underskott skall undvikas. Detta spörsmål äger givetvis ett

mycket nära samband med frågan om avvecklingen av anstalternas tidigare

förluster.

Utredningsmannens granskning av anstalternas räkenskaper för åren

1939—1950 ger vid handen, att fjorton av ifrågakommande sexton anstalter

visat nettoförlust å driften under dessa år å sammanlagt 734 457 kronor.

Dessa förlustbelopp ha vitsordats av anstalternas styrelser eller huvudmän.

Utredningsmannen har beträffande varje särskild anstalt tagit hänsyn

icke blott till driftförlustbeloppet utan även till beskaffenheten av anstaltens

ekonomiska ställning i likviditetsavseende vid utgången av år 1950

samt till förekomsten av särskilt tyngande skulder.

Driftförlusterna ha i allmänhet kommit att medföra en mycket stark

försämring av anstalternas likviditet. Detta är i sin tur ägnat att fördyra

driften av anstalterna genom bortfallet av deras möjlighet att tillgodoräkna

sig kassarabatter in. m. och genom nödvändigheten för dem att ordna ofta

kostsamma krediter. En förstärkning av anstalternas likviditet utgör där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 95. o

för ett ofrånkomligt led i strävandet att förebygga framtida driftunderskott.

På grund av att huvudmännen för anstalterna genomgående utgöras av

institutioner utan nämnvärda egna tillgångar — för halva antalet anstalter

äro huvudmännen stiftelser, som uteslutande bildats för att driva anstalterna

—- ha anstalterna i stor utsträckning nödgats upptaga lån för

att finansiera driftförlusterna samt för byggnadsföretag av olika slag, häri

inräknat ofrånkomliga reparationer och upprustningar. Till detta lånebehov

har starkt bidragit, att de statliga anordningsbidragen genom penningvärdets

fal! och den kraftiga stegringen av byggnadskostnader av olika

slag blivit otillräckliga. De skuldbördor, som härigenom uppkommit, utgöra

även ett fördyrande moment för anstalterna, och en mer eller mindre

genomgripande avveckling av dessa skulder är därför ägnad att underlätta

anstalternas framtida verksamhet i ekonomiskt avseende.

Några av anstalterna ha därtill på grund av sitt beträngda ekonomiska

läge varit nödsakade att appellera till enskilda personer, såsom styrelseledamöter,

till anstalterna knutna läkare in. fl., om ekonomisk hjälp i form

av borgenslån o. dyl. Även i den män dessa lån icke äro särskilt tyngande

i ekonomiskt avseende, böra de avvecklas i detta sammanhang, då det måste

anses olämpligt, afl anstalternas verksamhet till någon del finansieras på

detta sätt.

Det väsentliga skälet för att giva de erkända alkoholistanstalterna full

ersättning för deras driftförluster är, att deras verksamhet framstår såsom

en av staten delegerad allmän uppgift. Kungl. Maj :t har erkänt dem såsom

allmänna institutioner, och deras klientel är undantagslöst omhändertaget

på grund av föreskrift i gällande lag. Även den enskilda alkoholistanstalten

Härnö samt anstalten Kurön, som var enskild intill år 1943, böra komma i

åtnjutande av samma bistånd från statens sida. 1 verkligheten ingå dessa

två anstalter i nykterhetsvårdens anstaltssystem såsom helt jämställda med

de övriga.

Av samma skäl, som åberopats för full ersättning till anstalterna för

lidna driftförluster, motiveras även en sanering av anstalternas ekonomi.

En sanering är ägnad att förebygga framtida driftförluster och därmed

framtida ersättningsbehov.

De av socialstyrelsen föreslagna bidragen för driftförluster under åren

1939—1950 uppgå till 690 000 kronor.

Särskilda åtgärder för ekonomisk sanering erfordras beträffande åtta av

ifrågakommande sexton anstalter. Dessa åtgärder avse huvudsakligen avveckling

av för anstalternas ekonomi tyngande lån. Det sammanlagda beloppet

av dessa lån uppgår till omkring 908 000 kronor, häri inräknade

två inteckningslån från enskilda personer å tillhopa 20 000 kronor (Vårnäshemmet).

Socialstyrelsen föreslår för saneringen ränte- och amorteringsfria

statslån å tillhopa 609 900 kronor eller, om hänsyn tages även till viss

skuldsättning för Kuröanstalten före år 1939, 819 900 kronor. Detta bi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

6

stånd anses tillfyllest för sanering av anstalternas ekonomi intill utgången

av år 1950. På grund av den av 1951 års riksdag medgivna höjningen av

driftbidragens maximibelopp samt beviljandet av särskilda förlustbidrag

för första halvåret 1951 räknar styrelsen med att en sund ekonomisk ställning

skall kunna vidmakthållas vid anstalterna även under år 1951.

Yttranden.

Statskontoret finner det ofrånkomligt, att staten vidtager åtgärder för att

förbättra anstalternas ekonomiska situation och därigenom säkra den fortsatta

verksamheten. I yttrande över 194G års alkoholistvårdsutrednings betänkande

med förslag till lag om nykterhetsvård in. in. ifrågasatte statskontoret,

om icke det mest rationella vore att helt förstatliga de erkända

alkoholistanstalterna. I rådande statsfinansiella läge kan ämbetsverket emellertid

icke förorda, att statsverket påtager sig de ytterligare kostnader, som

ett förstatligande skulle medföra. Statskontoret tillstyrker därför i princip

de av socialstyrelsen föreslagna stödåtgärderna. För att underlätta ett eventuellt

framtida förstatligande bör dock statens bistånd generellt lämnas i

form av ränte- och amorteringsfria lån. Såsom framgår av propositionen

nr 133/1952 (''s. 36 o. f.) har denna stödform använts för att bereda anstalt

kompensation för uppkomna driftunderskott. För låneformen talar även

den omständigheten, att några av anstalterna — exempelvis Holmforshemmet

och Åsbrohemmet —- trots bristande likviditet uppvisa en relativt god

ekonomisk ställning med inneliggande skogs- och fastighetsvärden. Beträffande

anstalt, som endast är i behov av ett mindre understöd, synes av

praktiska skäl bidragsformen böra anlitas, varvid dock beloppet icke bör

överstiga 10 000 kronor. Under alla förhållanden bör understöd, som avser

att avlyfta låneskuld hos annan än staten, uteslutande lämnas i form av

lån. För lånen bör ställas godtagbar säkerhet. Återbetalningsskyldighet bör

föreläggas för den händelse verksamheten nedlägges eller ej upprätthålles

på tillfredsställande sätt.

De erkända alkoholistanstalternas centralorganisation anför, att socialstyrelsens

förslag i allt väsentligt synes överensstämma med de förslag,

som avgivits av den särskilt anlitade utredningsmannen. Organisationen

hänvisar därför till ett över sistnämnda förslag avgivet yttrande, vari bl. a.

anföres.

Centralorganisationen finner de principer beträffande det statliga stödet,

för vilka utredningsmannen stannat, lämpliga. För att uppnå en någorlunda

rimlig likviditet måste anstalterna befrias från sina kortfristiga skulder.

Detta garanterar dem dock icke en solid likviditet, då de alltjämt

komma att sakna egentligt »rörelsekapital». Då i rådande läge statsmakterna

icke torde kunna utsträcka sina stödåtgärder utöver vad som är

oundgängligen nödvändigt, anser centralorganisationen, att utredningsmannens

förslag i princip bör godtagas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

7

De särskilda anstalternas hjälpbehov.

Socialstyrelsens förslag.

De särskilda anstalternas driftförluster under åren 1939—1950, omfattningen

av likviditetsbristen den 31 december 1950, beloppen av lån, som

befunnits böra avvecklas, samt av socialstyrelsen föreslagna bidrag för täckande

av driftförlusterna och statslån för sanering av anstalternas ekonomi

framgå av följande sammanställning.

Redovi- sad drift-

Likvidi-

Lån, som

Kol. 2

och

kol. 3

tillhopa,

kr.

Av socialstyrelsen

föreslagna åtgärder

Kol. 5

och

kol. 6

tillhopa,

kr.

Anstalt och antal

vårdplatser

förlust

under

1939—

1950, kr.

tetsbrist

31/

/12

1950, kr.

bör av- vecklas,

kr.

bidrag till

täckande

av förlus- ter, kr.

lån till

ekono- misk sa- nering, kr.

1

2

3

4

5

6

7

Björknäs (92).......

168 704

87 797

87 797

168 700

168 700

Björstorp (50) ......

100 087

31 320

115 600

146 920

100 000

46 900

146 900

Dagöholm (40)......

25 682

39 644

70 000

109 644

25 600

84 000

109 600

Granby torp (18) ....

5 773

1 673

—

1 673

5 800

—

5 800

Hagbyhemmet (21). .

4 873

—

—

—

4 900

—

4 900

Holmahemmet (58). .

54 326

23 859

145 102

168 961

54 300

114 700

169 000

Holmforshemmet (48)

148 468

25 994

30 000

55 994

26 000

30 000

56 000

Hägerstad (30)......

2 6 323

10 819

39 900

50 719

10 800

39 900

50 700

Kurön (75) ........

3 182 270

9 971

359 771

369 742

155 800

204 000

alt. 414 000

359 800

alt. 569 800

Lillegården (16).....

överskott

—

'' . -

—

—

—

—

Ribbingebäck (42). . .

40 561

—

40 561

40 561

40 600

—

40 600

Vårnäshemmet (45) .

12120

18 865

4 44 000

62 865

12 100

70 800

82 900

Västkusthemmet (52)

överskott

—

_

, . ■ ■ -

. ■ -_

--

_

Åsbrohemmet (178) .

31 200

6 450

—

6 450

31 200

--

31 200

Älvgården (71)......

37 921

14 557

43 000

57 557

38 000

19 600

57 600

Härnö (21).........

16 149

—

—

—

16 200

—

16 200

Tillhopa

734 457

270 949

887 934

1 158 883

690 000

609 900

alt. 819 900

1 299 900

alt. 1 509 900

1 Med hänsyn till storleken av verkställda avskrivningar å fastigheten har utred-

ningsmannen uppskattat det förlustbelopp, som bör ersättas, till 26 000 kronor.

2 Förlustbeloppet

är för lågt beräknat. Med inräknande av icke verkställda avskriv-

ningar å fastigheten under 4V2 år uppgår förlusten till omkring 10 800 kronor.

3 Efter frånräknande av vissa i förlustbeloppet ingående räntor samt höjning av för

lågt beräknade avskrivningar å fastigheten har utredningsmannen uppskattat det för- lustbelopp, som bör ersättas, till 155 800 kronor.

4 Härtill kommer två inteckningslån från enskilda personer å tillhopa 20 000 kronor.

I fråga om de särskilda anstalterna anför socialstyrelsen bl. a.

Björknäsanstalten. Den äldre avdelningen av anstalten, Björknäsavdelningen

med 40 vårdplatser, har under år 1951 försålts och nedlagts. Detta

förhållande synes emellertid icke häva giltigheten av förut anförda skäl

för en fullständig ersättning av lidna förluster under åren 1939- -1950. Det

föreslagna bidraget bör dock utbetalas endast under villkor, att den kvarvarande

avdelningen av Björknäsanstalten, Östforaavdelningen, vilken en
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

llnngl. Maj:ts proposition nr 95.

ligt räkenskaperna vid utgången av år 1950 hade en fordran hos Björknäsavdelningen

å 147 440 kronor, tillgodoföres detta belopp från bidraget.

Björstorp. Likviditetsbristen motiverar i och för sig, att ersättning för

driftförlusterna utgår med 31 300 kronor. Därjämte föreligger skäl för att

staten medverkar till att anstalten befrias från amorteringslån å 115 600

kronor, för vilka de enskilda ledamöterna av anstaltsstyrelsen varit nödsakade

att gå i borgen intill ett belopp av 110 000 kronor. Härigenom skulle

de årliga kostnaderna nedgå med 8 300 kronor. Utredningsmannen föreslår,

att anstalten erhåller ett bidrag för driftförlusterna å 100 000 kronor, varav

(100 000 -31 300) 68 700 kronor skulle användas till nedbringande av

nämnda amorteringslån å 115 600 kronor, samt ett ränte- och amorteringsfritt

statslån å (115 600---68 700) 46 900 kronor. Socialstyrelsen ansluter

sig till dessa förslag.

Dngöholm. Likviditetsbristen motiverar ett tillskott av 39 600 kronor.

Därjämte är det från saneringssynpunkt ändamålsenligt, att staten medverkar

till att anstalten befrias från ett statligt amorteringslån å 22 000

kronor samt ett fast lån från I. O. G. T. å 50 000 kronor, på grund av vilka

anstaltens ekonomi betungas med årliga ränte- och ainorteringskostnader

å tillhopa 5 666 kronor. Utredningsmannen föreslår i enlighet härmed ett

statsbidrag å 39 600 kronor för förbättring av likviditeten samt ett ränteoch

amorteringsfritt statslån å 70 000 kronor. Socialstyrelsen förordar den

jämkningen, att bidraget begränsas till det belopp, som motsvarar driftförlusterna,

avrundat 25 600 kronor, medan lånebeloppet höjes med 14 000

till 84 000 kronor. Lånet skulle i sådant fall ha till ändamål att sanera anstaltens

ekonomi genom dels avlyftande av de nuvarande tyngande lånen,

dels förbättring av anstaltens likviditet.

Granbytorp. Utredningsmannen framhåller, att anstaltens ekonomi icke

medgivit tillräckliga avskrivningar å anstaltsinventarierna under de gångna

åren, och föreslår ett statsbidrag å 5 800 kronor till förbättring av likviditeten.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Härvid har styrelsen särskilt

beaktat, att anstalten fungerar såsom ett annex till statens alkoholistanstalt

å Venngarn och i allt utom till formen utgör en statlig anstalt.

Hagbyhemmet. Utredningsmannen föreslår ett statsbidrag av 4 900 kronor

såsom rörelsemedel. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget bl. a. med

hänsyn till att anstalten inom den närmaste tiden bar att motse avsevärt

stegrade hyresutgifter samt höjda kostnader för personalens pensionering.

Holmahemmet. Likviditetsbristen motiverar i och för sig, att ersättning

för driftförlusterna utgår med omkring 23 900 kronor. Därjämte föreligger

skäl för att staten medverkar till att anstalten befrias från tre lån å tillhopa

145 103 kronor, därav ett borgenslån å 27 000 kronor med anstaltens

styrelseledamöter såsom borgensmän och två lån å tillhopa 118 103 kronor,

som lämnats av anstaltsägarens epileptikeranstalter Fogdarödshem
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj :ts proposition nr 95.

inet och Sätoftuhemmet. Sistnämnda anstalter ha mycket stort behov av

dessa kapitalbelopp för sin egen verksamhet.

Utredningsmannen föreslår ett statsbidrag å 54 300 kronor till förbättring

av anstaltens likviditet och sanering av dess ekonomi samt ett ränteoch

amorteringsfritt lån å 118 000 kronor. Socialstyrelsen förordar den

jämkningen, att, med bibehållet statsbidragsbelopp å 54 300 kronor, lånebeloppet

begränsas till skillnaden mellan det till 169 000 kronor uppskattade

sammanlagda tillskottsbehovet och bidragsbeloppet 54 300 kronor eller

114 700 kronor.

Holmforshemmei. Utredningsmannen framhåller, att avskrivningarna å

anstaltsfastigheten under åren 1939 1950 uppgått till 89 227 kronor, vil
ket

belopp synes alltför stort för alt i sin helhet kunna få tillgodoräknas

vid beräkning av ersättningen för lidna förluster. Denna ersättning borde

begränsas till 26 000 kronor, motsvarande likviditetsbristen vid utgången

av år 1950. Anstaltsstyrelsen framhåller, att anstaltens byggnader före verksamhetens

igångsättande år 1938 under en följd av år icke varit föremål

för normalt underhåll utan befunnit sig i mycket bristfälligt skick, byggnadernas

ålder och en byggnads ogynnsamma läge invid en damm, som

orsakade grundförskjutningar, borde även beaktas vid bestämmande av

skälig avskrivning för värdeminskning. De betydande uttag av skog å anstaltsegendomen,

som varit oundgängliga på grund av anstaltens ekonomi

och vilka uppgått till mer än 100 000 kronor, hade minskat skogens ingångsvärde.

Under hänvisning härtill hemställer anstaltsstyrelsen, att gottgörejsen

för lidna förluster höjes med minst 10 000 kronor.

Utredningsmannen föreslår utöver statsbidraget å 26 000 kronor

ett ränte- och amorteringsfritt statslån å 30 000 kronor för avveckling av

ett lånebelopp, för vilket enskilda ledamöter av anstaltens styrelse gått i

borgen.

Beträffande den verkliga omfattningen av anstaltens driftförluster under

åren 1939—1950 vitsordar socialstyrelsen de av anstaltsstyrelsen anförda

omständigheterna. Dessa påverka emellertid icke likviditetsbristen vid utgången

av år 1950 eller beloppet av de lån, som av saneringsskäl böra

avvecklas. Socialstyrelsen tillstyrker därför utredningsmannens förslag.

Hägerstad. Avskrivning å fastighetens bokförda inköpsvärde har icke ägt

rum under något år. Det redovisade förlustbeloppet torde därför vara för

lågt. Utredningsmannen föreslår, att anstalten erhåller ett statsbidrag å

10 800 kronor till förbättring av likviditeten samt ett ränte- och amorteringsfritt

statslån å 39 900 kronor för avveckling av ett sparbankslån, för

vilket anstaltsstyrelsens ordförande nödgats gå i borgen. Socialstyrelsen

ansluter sig till dessa förslag. Likviditetsbristen vid utgången av år 1950

torde mycket nära motsvara den sammanlagda verkliga driftförlusten.

Kurön. Vid utgången av år 1950 häftade anstalten i skuld till Frälsningsarméns

förlagsaktiebolag och anstaltens ägare samfundet Frälsningsarmén

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(1

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

med tillhopa (>22 271 kronor. Ränteutgifterna för dessa lån uppgingo under

år 1950 till drygt 25 000 kronor.

Driftförlusten under åren 1939—1950 inbegriper å ena sidan räntor å

100 800 kronor på ett belopp av 210 000 kronor, som samfundet Frälsningsarmén

vid ingången av år 1939 tillskjutit för täckande av driftförluster under

tidigare år. Å andra sidan har avskrivning å fastigheten upptagits med

allenast 21 000 kronor mot eu skälig avskrivning av omkring 95 300 kronor

eller 74 300 kronor högre belopp. Den driftförlust som borde beaktas i förevarande

sammanhang, skulle därför stanna vid (182 270 - 100 800 + 74 300)

omkring 155 800 kronor. Utredningsmannen förordar, att statsbidraget

bestämmes till sistnämnda belopp. Frälsningsarméns förlagsaktiebolag erinrar,

att samfundet nödgats upplåna belopp motsvarande tillskjutna medel

för täckande av tidigare förluster och självt måste betala ränta härå. Driftförlusterna

för tiden före år 1939 vore av samma natur som de senare årens

förluster, varför förlagsaktiebolaget icke kunde ansluta sig till förslaget

i dess fullständiga bortseende från de äldre förlusterna.

Anstaltens låneskulder å 622 271 kronor föreslås av utredningsmannen

skola reduceras till 210 000 kronor, d. v. s. det lånebelopp, som gällde före

år 1939, genom att anstalten tillföres dels förenämnda ersättning å 155 800

kronor, dels författningsenligt anordningsbidrag å 52 500 kronor, som anstalten

ännu icke tagit i anspråk, dels ett ränte- och amorteringsfritt statslån

å 204 000 kronor.

Socialstyrelsen tillstyrker i första hand utredningsmannens förslag. De

av Frälsningsarméns förlagsaktiebolag framförda erinringarna äga icke fog

med avseende å detta förslag, enär utredningsuppdraget allenast avser driftförluster

etter ingången av år 1939. De sakna emellertid uppenbarligen

icke berättigande. Om hänsyn får tagas till de tidigare driftförlusterna,

i den mån de nödvändiggjort lån från samfundet Frälsningsarmén, bör det

ränte- och amorteringsfria lånet till anstalten höjas med 210 000 till 414 000

kronor. Socialstyrelsen tillstyrker i andra hand detta belopp. Härvid framhålles,

att driftförluster för tiden före år 1939 enligt styrelsens förslag skola

beaktas endast i den mån de medfört särskild skuldsättning och att de framförda

förslagen härutinnan för varje särskild anstalt innebära de lättnader,

som befunnits påkallade av saneringsskäl.

Lillegården redovisar nettoöverskott å driften och har icke heller några

tyngande skulder. Något behov av extra bidrag eller statslån föreligger sålunda

icke.

Ribbingebäck. Anstaltens ägare, Stockholms stadsmission, har tillskjutit

medel vid sådana tillfällen, då anstaltens egna tillgångar icke räckt till för

löpande utgifter. Härigenom har anstaltens skuld till stadsmissionen under

årens lopp stigit till 85 834 kronor. I ränta härför har anstalten under

senare tid erlagt 5 000 kronor årligen.

Vårnåslreminct. Utredningsmannen föreslår ett statsbidrag å 19 000 kro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ris proposition nr .95.

nor till förbättring av anstaltens likviditet och sanering av anstaltens ekonomi

samt ett ränte- och amorteringsfritt statslån å 44 000 kronor för betalning

av reversskulder å sistnämnda belopp till två enskilda ledamöter

av anstaltens styrelse och anstaltens föreståndare. Anstaltsstyrelsen anför,

att två inteckningsskulder å tillhopa 20 000 kronor till enskilda personer,

löpande med 4 procent ränta, innebure samma belastning för anstalten som

reverslånen, samt hemställer, att även dessa lånebelopp måtte innefattas

i statslånet. Socialstyrelsen framhåller, att anstaltens låneskuld, 255 950

kronor, är relativt stor, varför av saneringsskäl en något kraftigare avveckling

av densamma är motiverad än enligt utredningsmannens förslag.

På grund härav tillstyrker styrelsen, att lånebeloppet höjes med 20 000

kronor. Styrelsen förordar även den jämkningen i utredningsmannens förslag,

att bidraget begränsas till det belopp, som motsvarar driftförlusterna,

avrundat 12 100 kronor, samt att den överskjutande delen av likviditetsbristen

(18 805 — 12 100 ) omkring 0 800 kronor, överföres till lånebeloppet,

som härigenom skulle uppgå till (44 000 + 0 800 + 20 000) 70 800 kronor.

Västkusthemmet företedde ett betydande nettoöverskott å driften under

åren 1939—1950. Då anstalten har god likviditet och saknar tyngande skulder,

föreligger icke behov av extra bidrag eller statslån.

Åsbrohemmet. Lån, som i detta sammanhang bör avvecklas med hjälp

av statsmedel, saknas. Till förbättrande av likviditeten bör enligt utredningsmannens

förslag utgå ett statsbidrag å 31 200 kronor.

Älvgården. Anstaltens låneskulder utgjordes vid 1950 års slut av ett personligt

lån å 13 000 kronor från en av anstaltsstyrelsens ledamöter samt

ett tillfälligt sparbankslån å 30 000 kronor.

Härno. Anstaltens kassabehållning uppgick vid utgången av år 1950 till

endast 649 kronor.

Yttranden.

Utlåtande över förslaget har avgivits av statskontoret. 1 anledning av

vad statskontoret anfört har gemälen inkommit från svenska diakonsällskapets

styrelse och styrelsen för Stockholms stadsmission.

Statskontoret framhåller, att den ursprungliga delen av Björknäsanstalten,

Björknäsavdelningen, den 1 januari 1952 försålts för 560 000 kronor.

I balansräkningen den 31 december 1950 upptogs den försålda egendomen

till ett värde av 187 720 kronor. Förutom särskilt anordningsbidrag har

anstalten erhållit två ränte- och amorteringsfria lån, år 1949 å 200 000 kronor

och år 1951 å 50 000 kronor. Statskontoret finner det befogat, alt anstalten

till kronan återbetalar dels den del av tidigare beviljat anordningsbidrag,

som avser den nedlagda avdelningen, eller 54 000 kronor, dels lånet

å 50 000 kronor, som anstalten erhållit för sanering av sin ekonomi, dels

ock så stort belopp av lånet å 200 000 kronor, som svarar mot det i balansräkningen

redovisade värdet av den försålda egendomen, i runt tal 70 000

kronor. Försäljningsmedlen torde även efter fullgörandet av denna åter
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

betalningsskyldighet förslå till sanering av anstaltens ekonomi. Statskontoret

finner därför tillräckliga skäl ej föreligga för att staten i förevarande

sammanhang skulle lämna anstalten något ekonomiskt stöd. Med hänsyn

till den allmänna karaktären av frälsningsarmens verksamhet anser statskontoret,

att Kurön ej bör omfattas av de föreslagna stödåtgärderna. I viss

mån gäller detsamma beträffande Ribbingebäck, som äges av Stockholms

stadsmission. Genom sin verksamhet torde stadsmissionen ha möjlighet

att utan särskilt understöd av statsmedel driva rörelsen vid hemmet. Därest

emellertid hemmet anses böra erhålla statsunderstöd, torde detta i betraktande

av att nettounderskottet å rörelsen till viss del redan täckts genom

tillskott från stadsmissionen böra begränsas till 25 600 kronor. Härnöanstalten

uppvisar sådana betydande kapitaltillgångar, att något behov av

ekonomiskt stöd från statens sida icke lärer föreligga. Det för Hägerstad

föreslagna statslånet å 39 900 kronor är närmast avsett för inlösen av ett

räntepliktigt sparbankslån å samma belopp. Med hänsyn till den ränteutgift,

som hemmet härigenom avlastas, synes statens hjälp till saneringen

härutöver ej behöva omfatta mer än 6 000 kronor, motsvarande driftunderskottet.

Enligt statskontoret böra alltså ränte- och amorteringsfria lån till föl-

jande belopp beviljas för täckande

av driftförluster och för ekonomisk

sanering:

Björstorp

145 600

Dagöholm

109 600

Holmahemmet

169 000

Holmforshemmet

56 000

Hägerstad

45 900

Ribbingebäck

25 600

Vårnäshemmet

82 900

Åsbrohemmet

31 200

Älvgården

57 600

Beträffande Granbytorp och Hagbyhemmet tillstyrker statskontoret stats-

understöd i form av bidrag med 5 800

resp. 4 900 kronor.

Därest statens stöd anses böra lämnas i form av

såväl bidrag som lån,

föreslår statskontoret, att understöd

lämnas med

följande bidrags- och

lånebelopp:

Bidrag

Lån

Björstorp

30 000

115 600

Dagöholm ..............

. 25 600

84 000

Granbytorp

5 800

—

Hagbyhemmet ..........

4 900

Holmahemmet

27 000

142 000

Holmforshemmet ........

. 26 000

30 000

Hägerstad

6 000

39 900

Ribbingebäck

25 600

Vårnäshemmet

12 100

70 80(1

Åsbrohemmet

31 200

Älvgården

. 38 000

19 600

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majrts proposition nr 95.

Svenska diakonsällskapet anför beträffande Björknäsanstalten, att sällskapet

genom försäljningen av Björknäsavdelningen gjort en kapitalrealisation.

För att icke det kapitalvärde, som Björknäs representerade, skall

gå förlorat, bör beloppet insättas i annan kapitalbevarande verksamhetsgren.

Det synes orimligt, att sällskapet skall icke blott under en lång följd

av år få vidkätinas avsevärd skuldsättning utan också få av eget kapital

avbetala uppkommen skuld. Att sällskapet bör återbetala de skulder, som

häfta vid egendomen, är uppenbart. Att vidare viss del av statslånen för

sanering av anstaltens ekonomi återbetalas är naturligt, då en del av anstalten

nedlagts, men sådan återbetalning bör gäldas i första hand med

den av socialstyrelsen föreslagna ersättningen för lidna förluster å 168 700

kronor. I fråga om anordningsbidraget bör sällskapet tillgodoräknas en

avskrivning av 2 procent för varje år bidraget innehafts. Lånen höra återbetalas

i förhållande till platsantalet vid de båda avdelningarna.

Stockholms stadsmission uttalar i fråga om Ribbingebäck, att stadsmissionen

icke bar några medel, skänkta direkt för alkoholistvårdsändamål.

Därför att stadsmissionen under de år, då statens stöd varit så litet att

underskott uppkommit, ur andra kassor tillfört alkoholistvården medel,

bör den rimligtvis icke frankännas rätt att få gottgörelse för dessa utlägg.

Att stadsmissionen vidare till förhindrande av att hemmet skulle förfalla

lånat eller tillskjutit medel till upprustning bör icke belönas med att all

ersättning för dessa utlägg förvägras under motivering, att kostnaderna

redan täckts. Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte följa

socialstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Socialstyrelsens utredning angående de erkända och enskilda alkoholistanstalternas

ekonomiska förhållanden har visat, att situationen för flertalet

av anstalterna är synnerligen bekymmersam. För fjorton av de sexton

anstalterna redovisas för åren 1939—1950 driftförluster, som i några fall

UPPM^1 till betydande belopp. Då huvudmännen för anstalterna mestadels

utgöres av stiftelser och liknande institutioner, vilkas kapitaltillgångar

redan Irån början varit starkt begränsade, har de ständiga driftunderskotten

medfört, att anstalterna råkat i likviditetssvårigheter. Elva anstaltei

uppvisade sålunda vid utgången av år 1950 förfallna eller kortfristiga

skulder som, i några fall med avsevärda belopp, översteg de likvida tillgångarna.

Knappheten på likvida medel har försvårat en rationell driftsekonomi

och omöjliggjort en avveckling av anstalternas skuldförbindelser

i den utsträckning, som normalt borde ha skett. För nybyggnader samt

ombyggnads- och reparationsarbeten har anstalterna i stor omfattning

nödgats upptaga lån. Flertalet anstalter belastas därför av låneskulder,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

som medför tyngande ränteutgifter och amorteringskostnader. Då anstalterna

understundom haft svårigheter att lämna tillfredsställande säkerhet

för upplånat kapital hos banker och liknande kreditinstitutioner, har enskilda

ledamöter av anstaltsstyrelser och andra till anstalterna knutna

personer nödgats lämna borgensförbindelser till säkerhet för lånen. Där

andra lånemöjligheter ej stått öppna, har lån även lämnats av sådana

enskilda personer.

Det av socialstyrelsen redovisade utredningsmaterialet har övertygat mig

om nödvändigheten av att åtgärder snarast vidtages i sytte att sanera

anstalternas ekonomi så att anstalternas fortbestånd icke äventyras. Eu

förbättring av den ekonomiska ställningen är icke endast ägnad att trygga

anstalternas fortsatta existens utan ökar även deras möjligheter att skapa

goda vårdförhållanden genom att anstaltsstyrelsernas intresse kan i högre

grad än f. n. inriktas på lämpliga behandlingsmetoder och en mera individuell

omvårdnad av patienterna. .lag finner härvid befogat, att den enskilda

akoholistanstalten Härnö tillförsäkras samma bistånd från statens

sida som de erkända anstalterna, eftersom anstalten fyller en lika viktig

funktion inom nykterhetsvården som dessa.

Stödåtgärderna torde böra givas en sådan omfattning, att icke blott de

omedelbara likviditetssvårigheterna avhjälpes utan även förutsättningar

skapas att i fortsättningen bibehålla en ekonomisk driftbalans. Detta synes

bl. a. kunna ske genom en avveckling av sådana låneskulder, som medför

tyngande ränte- och amorteringsutgifter.

Det är angeläget, att återställandet av anstalternas likviditet sker i så

nära anslutning som möjligt till den tidpunkt, från vilken åtgärderna för

undvikande av framtida driftunderskott vidtages. Eljest riskerar man att

driftförluster, som inträffat under mellantiden och till vilka hänsyn sålunda

icke kunnat tagas, redan från början bereder anstalterna svårigheter att

upprätthålla likviditeten. På grund härav förordar jag, att de kända driftförlusterna

under år 1950 beaktas i detta sammanhang, oaktat dessa ej

omfattats av utredningsuppdraget. Önskvärt hade varit, om hänsyn kunnat

tagas även till driftresultaten under de senaste två åren. Då balansräkningarna

för dessa år icke kunnat prövas av departementet och en utredning

angående driftresultaten ytterligare skulle fördröja ärendets avgörande,

torde emellertid stödåtgärderna böra begränsas att avse åren 1939—1950.

Enligt socialstyrelsens förslag skall den ekonomiska saneringen i princip

genomföras så, att anstalterna erhåller statsbidrag, motsvarande de sammanlagda

beloppen av driftförlusterna under de berörda åren. Dessa bidrag

avses i främsta rummet skola användas för gäldande av kortfristiga

skulder i sådan omfattning, att anstalternas likviditet återställes. I den

mån bidragsbeloppen därtill förslår, skall återstoden användas för avveckling

av för anstaltsekonomin tyngande eller ur andra synpunkter olämp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds proposition nr 95.

liga lån. Dylika lån skall i övrigt ersättas av ränte- och amorteringsfria

statslån. För två anstalter, Dagöholm och Vårnäshemmet, beträffande vilka

likviditetsbristen överstiger driftunderskottet, skall även skillnaden mellan

dessa båda belopp ersättas genom statslån.

Gentemot socialstyrelsens förslag har statskontoret i första hand föreslagit,

att det statliga stödet generellt skall lämnas i form av ränte- och

amorteringsfria lån. I andra hand har statskontoret förordat, att understöd,

som avser att avlyfta låneskuld hos annan än staten, lämnas i form

av lån. Det av statskontoret åberopade skälet för att uteslutande använda

låneformen — att underlätta ett eventuellt framtida förstatligande av anstalterna

finner jag icke bärande. Några åtgärder i denna riktning är

t. n. icke föremål för övervägande och torde knappast komma att aktualiseras

under överskådlig framtid. Skulle ett förstatligande av anstalterna likväl

framdeles ifrågakomma, finner jag det naturligt, att vid inlösningssummornas

bestämmande hänsyn kommer att tagas även till vad som på annat

sätt än genom lån tillskjutits av statsmedel. För socialstyrelsens förslag,

att di if tf Öl lusterna skall täckas genom statsbidrag, talar den omständigheten,

att driftförlusterna otvivelaktigt i övervägande grad uppkommit

till följd av otillräckliga statliga driftbidrag under tidigare år. I vad mån

ersättningen för dessa förluster skall användas för att återställa likviditeten

eller för avveckling av lån torde principiellt icke böra påverka valet

av ersättningsform. Det förtjänar vidare framhållas, att det ur statsfinansiell

synpunkt torde ha mycket liten betydelse, vilken understödsform som

väljes. .lag finner mig med hänsyn till det anförda böra förorda, att det

statliga stödet till anstalterna lämnas i enlighet med de principer, som

föreslagits av socialstyrelsen.

De av socialstyrelsen föreslagna bidrags- och lånebeloppen kan jag i

flertalet fall godtaga. Endast beträffande några få anstalter har jag funnit

anledning till erinringar och anmärkningar.

Såsom statskontoret framhållit, har den ursprungliga delen av Björknäsanstalten,

Björknäsavdelningen, numera sålts. Enligt vad som upplysts för

mi§ lItgj<x‘de försäljningssumman för fastigheten Björknäs 560 000 kronor,

varjämte för försålda inventarier influtit omkring 70 000 kronor. Av köpeskillingen

har 276 650 kronor disponerats för gäldande av anstalten åvilande

skulder in. in., varjämte omkring 10 000 kronor avsatts till vissa reparationsarbeten

vid östforaavdelningen. Även sedan till statsverket återbetalats de

anordningsbidrag och lån, som beviljats till den numera nedlagda avdelningen,

torde överskottet på försäljningssumman — vilken får anses innefatta

en betydande vinst — väl förslå att täcka de driftförluster, som under

de aktuella åren belöpt på avdelningen. Med hänsyn härtill finner jag

det skäligt, att svenska diakonsällskapet såsom ägare tillerkännes statsbidrag

endast för de driftförluster, som kan anses falla på den kvarva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Kungl. Maj:tx proposition nr 9o.

rande avdelningen av alkoholistanstalten, östforaavdelningen. Huru dessa

förluster i verkligheten fördelat sig har icke exakt kunnat utrönas. Statskontoret

har ifråga om återbetalningsskvldigheten för ett sällskapet beviljat

statslån föreslagit en uppdelning i proportion till de båda avdelningarnas

bokförda värden, under de! att sällskapets styrelse hemställt,

att platsantalet vid avdelningarna måtte läggas till grund. Endera av dessa

beräkningsmetoder synes kunna användas även vid beräknande av bidraget

för driftförluster. Härvid ställer sig den av statskontoret förordade metoden

fördelaktigast för anstalten. Jag har intet att erinra mot att denna metod

användes här. Enligt balansräkning den 31 december 1950 utgjorde anstaltsfastigheternas

bokförda värde 543 720 kronor, varav 187 720 kronor belöpte

på Björknäs och 350 000 kronor på Östfora. Jag föreslår således, att säll
-

X 168 700 1110 450 kronor, eller avrundat 110 500 kronor. 1 enlighet med

sällskapets yrkande torde detta belopp tå gå i avräkning på vad Kungl.

Maj :t må komma att ålägga anstalten att återbetala av de förutnämnda

anordningsbidragen och lånen. Beträffande socialstyrelsens förslag, att

utanordnandet av statsbidragsbeloppet bör förknippas med villkor att Östforaavdelningen

tillgodoföres en fordran hos Björknäsavdelningen på

147 440 kronor, förutsätter jag såsom självklart, att skuldförhållandena

mellan de båda avdelningarna slutgiltigt regleras.

Enligt socialstyrelsens förslag skall anstalten Hägerstad erhålla ett statslån

på 39 900 kronor för inlösen av ett räntepliktigt sparbankslån på nämnda

belopp. Med hänsyn till de härigenom minskade ränteutgifterna anser statskontoret,

att statens hjälp till sanering av anstaltens ekonomi härutöver ej

behöver omfatta mer än 0 000 kronor, motsvarande driftunderskottet. Mot

statskontorets uttalande må erinras, att det föreslagna statsbidraget är avsett

att täcka tidigare driftförluster, under det att den minskade ränteutgiften

kommer att ha betydelse endast för framtida driftresultat. Den omständigheten,

att anstalten icke i räkenskaperna verkställt skälig avskrivning

på fastigheten, svnes mig icke motivera, att anstalten försättes i sämre läge

än övriga anstalter. Då det av socialstyrelsen föreslagna bidraget, 10 800

kronor, även motsvarar likviditetsbristen, förordar jag, att bidraget bestämmes

till detta belopp.

Jag kan icke biträda den av statskontoret hävdade uppfattningen, att

Kurön ej bör omfattas av de föreslagna stödåtgärderna. Anstaltens ägare,

Frälsningsarmén, har visserligen genom tillskott från andra grenar av sin

verksamhet i stort sett uppehållit anstaltens likviditet. Detta bör dock enligt

mitt förmenande icke tagas till intäkt för att Ivuröanstalten, vilken för tiden

1939_1950 uppvisar ett betydande driftunderskott, skulle vägras samma

ekonomiska bistånd från statens sida, som tillerkännes övriga anstalter.

Statligt stöd bör således lämnas i sådan omfattning, att Kuröanstaltens eko
-

skapet tillerkännes bidrag för driftförlusterna vid Östfora med

306 UUU

543 720

x

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

nomiska balans återställes och förutsättningar att bibehålla en sund driftsekonomi

för framtiden skapas. I sistnämnda syfte synes anstaltens låneskulder

böra väsentligt nedbringas. Det torde dock icke vara erforderligt,

att hela låneskulden till Frälsningsarméns förlagsaktiebolag och samfundet

Frälsningsarmén avlastas. Genom bidrag och lån i enlighet med det av

socialstyi elsen i första hand förordade alternativet torde anstaltens ränteutgifter

nedbringas i sadan utsträckning, att tillräcklig ekonomisk stabilitet

ernås. Jag föreslår därför, att anstalten erhåller ett statsbidrag på 155 800

kronor och ett lån på 204 000 kronor. I detta sammanhang vill jag erinra,

att Kungl. Maj :t den 5 september 1952 beviljat det av socialstyrelsen berörda

anordningsbidraget till anstalten å 52 500 kronor.

Av motsvarande skäl, som jag nyss anfört för understöd till Kurön, förordar

jag, att ersättning av statsmedel må utgå för driftförlusten vid Stockholms

stadsmissions alkoholistanstalt Ribbingebäck. Driftförlusten uppgår

till 40 561 kronor. I balansräkningen den 31 december 1950 har emellertid

den balanserade förlusten upptagits till 25 554 kronor. Det återstående underskottet,

15 007 kronor, har enligt utredningsmannen täckts genom direkt

tillskott av medel från stadsmissionen. Enligt vad jag inhämtat har sistnämnda

belopp icke bokförts såsom en anstaltens skuld. Beloppet synes därföi

närmast vara att betrakta som en gåva från stadsmissionen till anstalten.

Med hänsyn härtill torde detsamma icke böra medräknas vid bestämmande

av ersättningen för driftförluster. Jag föreslår således i enlighet med statskontoiets

förslag, att statsbidraget till Ribbingebäck begränsas till 25 600

kronor.

Härnöanstaltens ägare, Strängnäs stifts diakonistiftelse, redovisade vid

utgången av år 1950 en kapitalbehållning av inemot 175 000 kronor. På

grund härav har statskontoret uttalat, att något behov av ekonomiskt stöd

till anstalten icke lärer föreligga. Såsom av det följande kommer att framgå,

har emellertid anstaltsstyrelsen förklarat sig beredd att med egna medel

fullgöra de byggnadsarbeten, som föreslagits för anstaltens materiella upprustning

och vilka av socialstyrelsen kostnadsberäknats till 145 000 kronor

efter 1951 års priser. Stiftelsens likvida tillgångar torde huvudsakligen komma

att förbrukas för dessa arbeten. Jag finner det därför skäligt, att ersättning

tillerkännes anstalten för driftförlusterna med av socialstyrelsen föreslaget

belopp.

Beträffande övriga, av mig icke särskilt nämnda anstalter föranleder socialstyrelsens

förslag och yttrandena över detsamma icke några särskilda

uttalanden från min sida. Jag förordar alltså, att ifrågavarande anstalter på

av socialstyrelsen anförda skäl beviljas statsbidrag och lån med av styrelsen

föreslagna belopp.

De av mig tillstyrkta stödåtgärderna omfattar statsbidrag på tillhopa

616 800 kronor samt ränte- och amorteringsfria statslån på sammanlagt

609 900 kronor. Statsbidragsbeloppen skiljer sig från de av socialstyrelsen

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 95.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

föreslagna endast beträffande Björknäs (östfora) och Ribbingebäck, föi

vilka anstalter jag förordat bidrag med 58 200 resp. 15 000 kronor lägre belopp

än styrelsen. Lånebeloppen överensstämmer med styrelsens förslag, för

Kuröns del dock enligt det alternativt föreslagna lägre beloppet.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut rörande den

säkerhet för lånen, som i varje särskilt fall bör ställas av anstalternas huvudmän.

Vid lånen bör även knytas det villkoret, att desamma skall återbetalas

om verksamheten nedlägges eller icke upprätthålles på tillfredsställande sätt.

Medel för bestridande av kostnaderna för de föreslagna ekonomiska stödåtgärderna

torde böra anvisas å riksstaten för budgetåret 1953/54. Bidragen

för täckande av driftförluster bör härvid bestridas från ett särskilt anslag

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln. För de ränte- och amorteringsfria

lånen för ekonomisk sanering bör anvisas ett investeringsanslag å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd.

Åtgärder för materiell upprustning.

Förslag och yttranden.

Allmänna synpunkter.

Socialstyrelsens förslag.

Behovet av materiell upprustning av de statsunderstödda alkoholistanstalterna

är mycket stort, vilket sammanhänger med sättet för deras tillkomst

samt deras dåliga ekonomiska läge under en följd av år. I allmänhet

har en för alkoholistvård intresserad institution — eller i några fall en

för ändamålet särskilt bildad stiftelse — i samråd med socialstyrelsen

anordnat en anstalt på en härför någorlunda lämplig lantegendom. De ursprungliga

byggnaderna, som uppförts för helt andra uppgifter, voro ofta

olämpligt disponerade för sitt nya ändamål. Förbättringsarbeten på byggnaderna

ha i stort sett upphört under senare år på grund av anstalternas

dåliga ekonomiska ställning, och underhållet har inskränkts till gränsen

för det nöjaktiga. Även utgifterna för underhåll och anskaffning av inventarier

ha måst strängt begränsas. Anstalterna ge därför numera med få

undantag ett starkt intryck av torftighet.

En allvarlig brist är, att klienterna i endast mycket begränsad omfattning

kunna förläggas i enkelrum. Många av de intagna befinna sig, särskilt

vid ankomsten till en anstalt och vid återkomst dit efter misslyckad

försökspermission eller efter avvikande, i ett upprivet tillstånd och äro

därigenom, både för sin egen och sina kamraters skull, i behov av avskildhet.

Andra ha på grund av särskild ömtålighet eller andra psykiska särdrag

svårt att fördraga gemensamheten i flermansrum icke blott under

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

perioder av speciell påfrestning. Den påtvingade gemensamheten blir därför

en plåga både för dem själva och deras rumskamrater. Även av andra

orsaker äro många klienter mycket störande såsom sovrumskamrater. Genom

ett stöiie antal enkelrum komma även möjligheterna till gynnsam påverkan

av klientelet att ökas.

Vid flera anstalter äro dagrum och andra utrymmen för fritiden, såsom

samlingslokaler för gemensamma sammankomster, särskilda rum för

momhusidrott och spel av olika slag samt hobbyrum, otillräckliga. Även

badmöjligheterna äro otillfredsställande vid en del anstalter. Såväl ur trevnadssynpunkt

som med hänsyn till vårdskäl är det angeläget, att även

dessa behov tillgodoses.

Av största betydelse är att anstalterna ha lämplig personal. Med hänsyn

till deras i allmänhet avskilda belägenhet på landsbygden med dess

mycket knappa tillgång på bostäder är det nära nog ett livsvillkor för anstalterna

att kunna bereda befattningshavarna familjebostäder i tillräcklig

omfattning och av tillfredsställande beskaffenhet. Även i detta hänseende

äro flera anstalter dåligt utrustade. Detta har medfört stora svårigheter

i fråga om rekryteringen. Beträffande sju av anstalterna har utredningsmannen

därför funnit erforderligt att föreslå nybyggnader för personalbostäder

och rörande ytterligare två anstalter ombyggnad av befintliga

byggnader för samma ändamål.

Av vårdskäl och av ekonomiska skäl driver flertalet anstalter en rätt

omfattande produktiv verksamhet, huvudsakligen jordbruk med skogsbruk

samt boskapsskötsel. Allt vad som hör till denna gren av en anstalts

organisation utgör en oupplöslig del av anstalten såsom en helhet. Om,

såsom på några håll är fallet, en ekonomibyggnad befinner sig i dåligt eller

rentav fallfärdigt skick, bör därför staten lämna bistånd för att förbättra

även sådana byggnader.

Prägeln av torftighet framträder starkt även i fråga om möbleringen å

anstalterna och utrustningen med belysningsarmatur, gardiner o. d. Anstalterna

böra få en mera trivsam och tilltalande inre utformning. Kostnaderna

härför äro måttliga, medan den allmänna gynnsamma verkan

härav torde vara betydande.

Utredningen rörande behovet av den materiella upprustningen har bedrivits

på ort och ställe. I densamma ha deltagit, förutom den särskilt förordnade

utredningsmannen Cronmark, byggnadsteknisk expertis vid byggnadsstyrelsens

utredningsbyrå samt chefen för socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå.

I fråga om alla framlagda förslag ha dessa varit samstämmiga.

De av socialstyrelsen tillstyrkta byggnadsåtgärderna vid anstalterna beräknas

draga en sammanlagd kostnad av 3 869 000 kronor efter kostnadsläget

omkring den 1 juli 1951, därav 2 715 000 kronor för nybyggnader och

1 154 000 kronor för ombyggnader och reparationer. En redogörelse för huru

dessa kostnader fördela sig på de olika anstalterna lämnas i det följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majrts proposition nr 95.

(jfr även sammanställningen å s. 35). För kostnadsstegringar efter nämnda

tidpunkt erfordras tillägg till dessa belopp.

Kostnaderna för inventarieutrustning till anstalterna beräknar utredningsmannen

till 675 kronor per vårdplats eller sammanlagt omkring 530 000

kronor. Vid denna beräkning ha kostnadsuppgifter inhämtats från såväl

enskilda leverantörer till anstalter av olika slag som svenska landstingsförbundet.

Socialstyrelsen, som understryker behovet av statsbidrag för

detta ändamål, har icke funnit anledning att i något hänseende frångå

dessa kostnadsberäkningar.

Statens ekonomiska hjälp föreslås i fråga om nybyggnaderna ha formen

av lån och beträffande ombyggnader och reparationer samt inventarier ha

formen av extra bidrag. Beloppen böra lämpligen fördelas lika pa tre

budgetår.

Yttranden.

Byggnadsstyrelsen understryker, att kostnadsberäkningarna föi byggnadsarbetena

allenast bygga på uppskattning och äro baserade på prisläget

den 1 juli 1951. Därvid har beräknats, att vid arbetenas utförande

patientarbetskraft skulle kunna utnyttjas i avsevärd utsträckning samt att

byggnaderna skulle utföras med enklast möjliga standard i förhållande

till deras ändamål. Då byggnadsstyrelsen emellertid vid utredningsarbetet

icke haft möjlighet att närmare ingå på de skiftande lokala faktorer, som

kunna påverka kostnaderna för grundläggning, yttre lednings- och planeringsarbeten

m. m., kunna de till sammanlagt cirka 4 000 000 kronor uppskattade

totalkostnaderna icke utan närmare utredning i varje särskilt fall

läggas till grund för anslagsäskande.

Statskontoret framhåller, att vid ett genomförande av det framlagda

byggnadsprogrammet antalet vårdplatser vid anstalterna skulle minskas

med 32. Med den överbeläggning, som f. n. råder, synes det knappast försvarligt

att vidtaga åtgärder, som leda till ökad platsbrist. Den förutsatta

övergången till rum med färre vårdplatser torde därför böra genomföras

successivt och göras beroende av tillkomsten av nya anstalter. För att underlätta

ett eventuellt framtida förstatligande synes statens bistånd till

upprustning av anstaltsbyggnaderna böra lämnas i form av rante- och

amorteringsfria lån. För den påkallade inventarieutrustningen torde lämpligen

ett särskilt anslag böra uppföras å riksstaten, att disponeras av socialstyrelsen

efter Kungl. Maj :ts närmare bestämmande.

De erkända alkoholistanstalternas centralorganisation framhåller, att den

föreslagna upprustningen endast tillgodoser ett minimibehov. Med hänsyn

härtill framhålles vikten av att kostnadsramen för byggnadsprogrammet

icke minskas. Centralorganisationen framhåller ytterligare betydelsen a\

att anstalterna få tillräckligt antal familjebostäder. Under en följd av år

har omsättningen av personal varit så hög, att den skapat stora svårig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

heter och otvivelaktigt sänkt vårdstandarden. Till detta förhållande har

bristen på familjebostäder i hög grad medverkat. Tillgången till en hygglig

bostad blir för mången ett villkor för att överhuvud taget stanna kvar

i det psykiskt mycket pressande arbetet. En följd av förslaget rörande

dispositionen av anstaltsutrymmena skulle bli, att antalet vårdplatser reduceras

vid en del anstalter. Centralorganisationen vill icke bestrida, att

en sådan reducering är påkallad av vårdtekniska skäl. I intet fall torde

emellertid minskningen av antalet platser medgiva någon nedskärning

av personalen och kostnaderna för denna. Vissa andra fasta kostnader

torde icke heller kunna reduceras på sätt, som skulle motsvara minskningen

av platsantalet. Ifrågavarande anstalter skulle emellertid erhålla

minskade garantibidrag. Vid bestämmandet av driftbidragen bör på något

sätt kompensation lämnas för bortfallet av garantibidragen för de indragna

vårdplatserna.

Behovet av byggnadsåtgärder vid de särskilda anstalterna.

Socialstyrelsens förslag.

Björknäsanstalten (Östfora). Förläggningsförhållandena äro avgjort otillfredsställande

med endast 7 tvåmans- och 3 enmansrum för de 52 vårdplatserna.

Utredningsmannen föreslår, att två nya förläggningsbyggnader

uppföras, den ena med 12 vårdplatser och ett bostadsrum för en förman,

den andra med 13 vårdplatser. De 25 nya vårdplatserna avses skola ersätta

samma antal vårdplatser, som försvinna genom ändring till personalbostäder

av två för förläggningsändamål olämpligt belägna byggnader, rivning

av en förläggningsbyggnad av dålig beskaffenhet samt minskning av antalet

vårdplatser i vissa förläggningsrum i andra byggnader. Efter ändringarna

skulle anstalten förfoga över 2 fyramans-, 4 tremans-, 10 tvåmans- och

12 enmansrum, tillhopa 52 vårdplatser. Utredningsmannen har stannat vid

denna föga tillfredsställande fördelning av platserna på grund av ekonomiska

hänsynstaganden samt strukturen hos befintliga förläggningsbyggnader,

som inte tillåter en uppdelning av förläggningsrum i mindre enheter.

Kostnaderna för ny- och ombyggnad samt reparation av förläggningsby§gnader

beräknas till 242 000 kronor. De två nybyggnaderna avses

komma att innehålla skyddsrum, tillräckliga för hela anstalten.

Därjämte föreslås ombyggnad och upprustning av två personalbostäder

till en beräknad kostnad av 43 000 kronor.

Den i anstaltens huvudbyggnad inrymda köksavdelningen är i stort behov

av ombyggnad. Kostnaderna härför beräknas till 50 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för materiell upprustning av anstalten —

inklusive 10 000 kronor för ledningar o. d. — uppskattas till 345 000 kronor.

Anstaltens huvudman, svenska diakonsällskapet, har förbehållit sig rätten

att, när föreslagna ny- och ombyggnader bli aktuella, själv uppgöra

kostnadsberäkning härför.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:Is proposition nr 95.

Socialstyrelsen tillstyrker de föreslagna upprustningsåtgärderna.

Björstorp är en av de nyaste alkoholistanstalterna och den från alla

synpunkter mest tidsenliga. Förläggningsrummen utgöras av 16 tvåmansoch

18 enniansrum. Anstalten behöver endast ny ladugård med stall och

loge samt nya svin- och hönshus. De nuvarande byggnaderna för dessa

ändamål äro fallfärdiga. Kostnaderna för nya ekonomibyggnader beräknas

till 145 000 kronor.

Anstaltens styrelse och huvudman ansluta sig till utredningens förslag.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget men framhåller, att anstaltens skyddsrum

bör slutgiltigt iordningställas. Kostnaden härför synes anstalten kunna

bära.

Dagöholm. Förläggningsbyggnaden är ganska ny men ger genom sin utformning

ett föga tilltalande intryck. Förläggningsrummen utgöras av 7

tremans- och 19 enmansrum. Anstaltsstyrelsen framhåller, att tremansrummen

från flera synpunkter äro otillfredsställande. Fn uppdelning av

dem i enmansrum har dock av utredningsmannen ansetts alltför kostnadskrävande.

Dessutom skulle härigenom ett antal vårdplatser försvinna, vilket

med hänsyn till rådande platsbrist icke vore tillrådligt.

För att på annat sätt höja trevnaden för klienterna bör hela byggnaden

målas invändigt, golven beläggas med linoleum, ett stort dagrum med genomgångstrafik

uppdelas, varigenom en del av detta avskiljes till skrivoeh

läsrum, samt två förläggningsrum i övervåningen sammanslås till ett

läsrum. De sålunda förlorade vårdplatserna återvinnas genom att ett förmansrum

uppdelas till två enmansrum. Dessa åtgärder jämte vissa mindre

förbättringar av avklädningsrummet och badrummet i källarvåningen beräknas

draga en kostnad av 40 000 kronor.

Anstalten, som är alkoholistvårdens ungdomsanstalt, är i stort behov

av samlingslokaler och utrymmen för fritidssysselsättning. En av anstalten

inköpt barackbyggnad föreslås skola uppföras och inredas till samlingssal

in. in. Till källarvåningen förläggas ett hobbyrum samt tvättstuga,

torkrum och strykrum. Kostnaderna uppskattas till 50 000 kronor.

Vidare föreslås en nybyggnad för föreståndarens bostad, även inrymmande

anstaltens kontor, en nybyggnad för inspektörens bostad samt kompletteringar

och reparationer av två befintliga bostadshus, allt för en kostnad

av 160 000 kronor.

Därjämte erfordras vissa ombyggnader av huvudbyggnaden, varigenom

bl. a. anstaltens behov av läkaravdelning, inkl. sjukrum, samt kylrum blir

tillgodosett. Kostnaderna härför uppskattas till 32 000 kronor.

Utöver tidigare anvisade medel till ett svinhus erfordras för detta ändamål

ytterligare omkring 13 000 kronor. För vissa arbeten å en äldre magasinsbyggnad

beräknas ett belopp av 3 000 kronor.

Kostnaderna för de av utredningsmannen sålunda föreslagna byggnadsföretagen

uppgå till sammanlagt 298 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 95.

23

Anstaltsstyrelsen har föreslagit en mindre ändring i byggnadsprogramxnet

samt utgår från att styrelsen framdeles får mera ingående pröva

detaljerna av lokaldispositionen. Anstaltens ägare, Sveriges storloge av

I. O. G. T., instämmer i anstaltsstyrelsens yttrande.

Socialstyrelsen tillstyrker de framförda förslagen. Ovillkorlig skyldighet

för anstalten att anordna skyddsrum torde icke föreligga. Skyddsrum kan

dock ordnas i den föreslagna byggnaden för föreståndarens bostad m. m.

Granbytorp är förlagd till en förhyrd egendom. Kontraktstiden utgår i

mars 1954, då anstaltens styrelse, i samförstånd med socialstyrelsen, på

grund av byggnadernas mindre goda beskaffenhet ämnar upphöra med

verksamheten. Anslag till materiell upprustning föreslås därför icke.

Hagbyhemmet är även förlagt till en förhyrd egendom. Anstaltsbyggnaden

är i stort behov av förbättringar. Ägaren av egendomen kan förväntas

vidtaga dessa. Något anslag från staten för upprustning erfordras icke.

Holmahemmet. Förläggningsrummen äro belägna i två äldre byggnader,

huvudbyggnaden och annexet. De utgöras av 12 tremans- och 11 tvåmansrum,

tillhopa 58 vårdplatser. Avsaknaden av enmansrum är en framträdande

brist, särskilt med hänsyn till att anstalten i stigande omfattning

får mottaga mindre arbetsföra klienter, för vilka det är särskilt angeläget

med enmansrum. De i huvudbyggnaden belägna 15 förläggningsrummen

kunna på grund av byggnadens struktur icke delas. Däremot kunna de

flesta förläggningsrummen i annexet uppdelas i enmansrum. Husfaderns

i denna byggnad inrymda bostad, som är olämplig för sitt ändamål, bör

ombyggas till förläggningsrum. Härefter och sedan vårdplatsantalet i de

större rummen nedsatts kommer anstalten att ha 4 tremans-, 6 tvåmansoch

21 enmansrum, tillhopa 45 vårdplatser. I huvudbyggnaden föreslås

därjämte en del andra förbättringsåtgärder, bl. a. en utvidgning av dagrummet.

Kostnaderna beräknas till sammanlagt 70 000 kronor.

Såsom ersättning för husfaderns bostadslägenhet i annexet erfordras en

ny familjebostad. Därjämte behövs en familjebostad för assistenten, vilken

saknar bostad å anstalten. Utredningsmannen föreslår en ny bostadsbyggnad

med två lägenheter om tre rum och kök för en kostnad av 95 000 kronor.

Två äldre bostadshus med bostäder för trädgårdsmästaren och ladugårdsförmannen

samt rättaren äro i stort behov av modernisering och reparation,

det ena av mycket genomgripande natur. Kostnaderna härför uppskattas

till 35 000 kronor.

Slutligen föreslås viss ombyggnad av en äldre verkstadsbyggnad, huvudsakligen

för att bereda ersättning för vissa kontors- och expeditionslokaler

i huvudbyggnaden, vilka tagits i anspråk genom de föreslagna åtgärderna

därstädes. Kostnaderna uppgå till 15 000 kronor. Härtill komma utgifter

för ledningar och utvändiga arbeten, beräknade till 5 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaderna för anstaltens upprustning utgör 220 000

kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Anstaltens styrelse anför, att kostnaden för personalbostadshuset synes

vara lågt beräknad, men har i övrigt intet att anmärka.

Socialstyrelsen tillstyrker förslagen men påpekar, att anstalten möjligen

även efter minskningen av vårdplatsantalet är skyldig att anordna skyddsrum.

Om så är fallet, bör skyddsrum anordnas i samband med ombyggnadsarbetena.

Kostnaderna härför uppskattas till omkring 10 000 kronor.

År 1939 tillerkändes anstalten ett anordningsbidrag å 20 000 kronor för

vissa ombyggnadsarbeten, vilka emellertid icke kommit till utförande.

Detta belopp kan tagas i anspråk för de nu föreslagna åtgärderna. Medelsanvisningen

härför kan således nedsättas till 200 000 kronor eller till

210 000 kronor, om anstalten anses skyldig att anordna skyddsrum.

Holmforshemmet. Förläggningsrummen äro huvudsakligen belägna i två

äldre byggnader, som äro olämpliga för ändamålet. Den ena av dessa, Gammelgården,

ligger dessutom intill en damm, som åstadkommer tjälskjutningar.

Rummen utgöras av 3 fyramans-, 6 tremans- och 9 tvåmansrum,

tillhopa 48 vårdplatser. Bristen på enkelrum måste nödvändigtvis avhjälpas.

Förläggningsrummen äro även i andra avseenden otillfredsställande.

Utredningsmannen föreslår två nya förläggningsbyggnader, vardera med

4 tvåmans- och 10 enmansrum, tillhopa 36 vårdplatser. Därjämte förutsättes

övervåningen i Gammelgården, efter renovering och indragning av

värmeledning, kunna tjänstgöra såsom förläggning åt sex klienter, som

arbeta i ladugården. Byggnaden avses också skola inrymma ett par bostadsrum

för ogifta befattningshavare samt verkstadslokaler och hobbyrum.

Efter ändringen kommer anstalten att ha 10 tvåmans- och 22 enmansrum,

tillhopa 42 vårdplatser. Kostnaderna för de två nybyggnaderna beräknas

till 285 000 kronor och ändringarna å Gammelgården till 24 000 kronor.

Anstalten är vidare i mycket stort behov av personalbostäder, särskilt

emedan statens järnvägar, som hyrt ut bostäder till fyra av anstaltens befattningshavare,

numera behöver dessa lägenheter för egen del. Utredningsmannen

föreslår nybyggnad av ett personalbostadshus med två lägenheter

om två rum och kök för ladugårdsförman och jordbruksförman.

Vidare förordas ombyggnad till bostadshus av den ena av de nuvarande

förläggningsbyggnaderna och av den nuvarande köks- och matsalsbyggnaden,

vilka båda äro olämpliga för sina hittillsvarande ändamål. Av dessa

avses den förra inrymma två lägenheter om tre rum och kök för assistenten

och husfadern samt den senare bostäder för kökspersonalen jämte

familjebostad om tre rum och kök för inspektören. — Slutligen föreslås,

att föreståndaren, som saknar egentlig familjebostad, erhåller en sådan

i anstaltens huvudbyggnad, den s. k. Herrgården, vilken därjämte avses

skola inrymma kontor, väntrum, arkiv och gästrum. De sammanlagda

kostnaderna uppgå till 186 000 kronor.

Den i nuvarande köks- och matsalsbyggnaden belägna matsalen är alldeles

för liten, särskilt som den utgör anstaltens enda samlingslokal och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

25

dessutom fungerar såsom dagrum. Gökslokalerna äro förlagda i ett annat

plan än matsalen, vilket medför stora olägenheter från driftssynpunkt. Då

byggnaden skulle erhålla god användning såsom bostadshus, föreslås, att

en ny matsalsbyggnad uppföres, inrymmande även dagrum, en läkareavdelning

med behandlingsrum och två sjukrum samt en familjebostad å två

rum och kök för en förman. Denna byggnad beräknas kosta 265 000 kronor.

Härtill komma utgifter för ledningar och utvändiga arbeten, 15 000

kronor.

De sammanlagda kostnaderna för de föreslagna upprustningsåtgärderna,

vilka innefatta anordnande av skyddsrum, uppgå sålunda till 775 000

kronor.

Anstaltstyrelsen framför betänkligheter mot fortsatt användning av

Gammelgården såsom förläggningsbyggnad och, av ekonomiska skäl, mot

en minskning av antalet vårdplatser vid anstalten samt ifrågasätter en ökning

av vårdplatsantalet i var och en av de föreslagna två förläggningsbyggnaderna

från 18 till 24. I övrigt gör anstaltsstyrelsen vissa detaljanmärkningar.

Socialstyrelsen har, icke minst med hänsyn till de stora kostnaderna

för att bringa anstalten i hyggligt skick, övervägt, om anstalten bör bibehållas

för framtiden. Anstalten är belägen så långt norrut, att den för

många framstår såsom en förvisningsplats. Resekostnaderna för klienterna

bli även relativt höga. k andra sidan är Holmforsanstalten den enda alkoholistanstalten

i hela Norrland. Även om en anstalt komme till stånd

exempelvis i Sundsvallstrakten, vilket i och för sig vore önskvärt, skulle

Holmforshemmet likväl behövas. Hela antalet norrlandsfall är nämligen,

per år räknat, omkring trefalt större än antalet intagningar å Holmforsanstalten.

Vidare har tillkomsten av Holmforshemmet utan tvivel bidragit

till att stärka den öppna nykterhetsvården i övre Norrland. Det skulle

också säkerligen uppfattas såsom ett missgynnande av Norrland, om Holmforsanstalten

bleve nedlagd. Troligen skulle anstalten efter den föreslagna

upprustningen kunna erbjuda krigsmakten goda förläggningsmöjligheter

för sårade och konvalescenter i händelse av krig. För bibehållande av anstalten

talar vidare, att egendomen omfattar värdefull skog och ett gott

jordbruk, som utgöra goda inkomstkällor. Kostnaderna för de nu föreslagna

åtgärderna motsvara 18 450 kronor per vårdplats. Utredningens

byggnadstekniske expert uppskattar kostnaderna för färdigställande av

en alkoholistanstalt, vare sig genom nybyggnad eller genom ombyggnad av

byggnader, som uppförts för andra ändamål, till avsevärt högre belopp

per vårdplats.

Socialstyrelsen har efter noggrant övervägande kommit till den bestämda

uppfattningen, att anstalten bör fortsätta sin verksamhet. Styrelsen har

intet att erinra mot upprustningsförslagen och tillstyrker dessa. Vid det

slutliga utförandet av förbättringsarbetena bör ett intimt samarbete med

anstaltsstyrelsen äga rum.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Hägerstad. Förläggningsrummen äro inrymda dels i den stora huvudbyggnaden,

Hägerstad slott, dels i en nyligen renoverad trädgårdsvilla. Den

senare byggnaden föreslås skola helt användas till personalbostäder och

ett gästrum. Förläggningsrummen utgöras av 1 tremans-, It tvåmans- och

5 enmansrum, tillhopa 30 vårdplatser. På grund av den allmänna strukturen

av huvudbyggnaden kunna de i allmänhet stora rumsenheterna icke

i större omfattning uppdelas till mindre enheter. Något större tillskott av

enmansrum kan därför icke vinnas. Olägenheterna härav äro emellertid

mindre än vid flertalet andra anstalter, enär Hägerstadsanstalten ändock

ger ett avgjort trivsamt intryck.

Föreståndarens bostad i huvudbyggnaden är icke lämplig för sitt ändamål.

Rummen föreslås skola omdisponeras till personalbostad för en ogift

befattningshavare, arbetsrum för klienterna och förläggningsrum. Vidare

föreslås bl. a. ett kontorsrum, ett personalrum och ett strykrum bli förläggningsrum.

Efter dessa ändringar kommer anstalten att få 11 tvåmans-

och 8 enmansrum, tillhopa 30 vårdplatser. Kostnaderna för ombyggnadsarbetena

å huvudbyggnaden och trädgårdsvillan beräknas till 60 000

kronor.

För föreståndaren föreslås nybyggnad av ett bostadshus, även inrymmande

föreståndarens kontor, till en kostnad av 90 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för upprustningen uppgår till 150 000

kronor.

Anstaltsstyrelsen uttrycker sin tillfredsställelse med de föreslagna åtgärderna.

Socialstyrelsen tillstyrker förslagen samt anmärker, att anstalten icke

torde vara skyldig att anordna skyddsrum.

Kurön. Flertalet av byggnaderna är i gott skick, men några sakna värmeledning,

vatten och avlopp samt w. c. Förläggningsrummen utgöras av 2

tremans-, 25 tvåmans- och 19 enmansrum, tillhopa 75 vårdplatser. Någon

förändring rörande förläggningsrummen föreslås icke på grund av svårigheter

att uppdela flermansrummen. Ett tremansrum t ages dock i anspråk

såsom läsrum. Anstalten ger trots det icke särskilt stora antalet

enmansrum ett trivsamt intryck, vartill bidrager, att förläggningsrummen

äro uppdelade på flera byggnader av villatyp. Dessa behöva emellertid

målas och förses med ny golvbeläggning (linoleum och plastplattor) samt

toaletter och tvättställ. Kostnaderna härför samt för utvidgning av ett

pannrum för en föreslagen ny värmecentral beräknas till 60 000 kronor.

Då anstalten saknar tillräckliga utrymmen för klienternas fritidssysselsättning,

föreslås uppsättande av en barackbyggnad för detta ändamål.

Kostnaderna uppskattas till 25 000 kronor. På grund av det oekonomiska

uppvärmningssystemet föreslår utredningsmannen, efter samråd med

värmeteknisk expertis, anordnande av en ny värmecentral. Kostnaden härför

samt för nya ledningar och sanitär installation uppskattas till 107 000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Sammanlagt uppgår alltså upprustningskostnaden till 192 000 kronor.

Anstaltens ägare har intet att erinra.

Även socialstyrelsen tillstyrker förslagen men framhåller, att anstalten

torde vara skyldig att anordna skyddsrum. Detta kan lämpligen förläggas

under den nya baracken. Kostnaden uppskattas till omkring 20 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna utgöra sålunda 212 000 kronor.

Lillegården har endast en byggnad, innehållande samtliga förläggningsrum

och personalbostäder. Förläggningsrummen utgöras av 1 fyramans-,

2 tremans- och 3 tvåmansrum, tillhopa 16 vårdplatser. Egentligt dagrum

för klienterna saknas. Stort behov föreligger av en fristående bostad för

föreståndaren. Utredningsmannen föreslår, att de tre största förläggningsrummen

uppdelas i sex mindre rum, att assistentens och husmoderns bostäder

ändras till förläggningsrum, att ett förläggningsrum (tvåmansrum)

och en intilliggande hall sammanslås till dagrum, att ett större rum i föreståndarens

bostad ändras till kombinerat kontors- och samlingsrum samt

att den övriga delen av föreståndarebostaden blir familjebostad om två

rum och kök för assistenten. Genom dessa ombyggnader skulle anstalten

få 7 tvåmans- och 2 enmansrum. Ett större antal enmansrum hade varit

önskvärt men är icke nödvändigt, enär anstalten huvudsakligen fungerar

såsom genomgångsställe för familjevårdsfall och vistelsetiden därstädes

i allmänhet är kort.

För ombyggnadsarbetena å anstaltsbyggnaden beräknas 25 000 och för

bostadshuset åt föreståndaren 80 000 kronor.

Anstaltsstyrelsen framför vissa yrkanden rörande förslagets detaljer,

innebärande bl. a. att 3 av de föreslagna förläggningsrummen skulle användas

såsom bostad för husmor samt kontors- och förrådsrum och att

i nybyggnaden skulle beredas plats för 5 interner och ett biträde.

Socialstyrelsen tillstyrker de föreslagna åtgärderna. Vid den slutliga detaljplaneringen

av förbättringsarbetena i anstaltsbyggnaden bör ett intimt

samråd med anstaltsstyrelsen äga rum.

Ribbingebäck. Huvudbyggnaden inrymmer samtliga förläggningsrum,

köksavdelning, matsal och dagrum, två kontorsrum och ett bostadsrum

för en ogift förman. Förläggningsrummen utgöras av 2 tremans-, 16 tvåmans-

och 4 enmansrum, tillhopa 42 vårdplatser. På grund av att klientelet

utgöres av mindre arbetsföra personer är anstalten i behov av ett större

antal enmansrum. Genom användande såsom förläggningsrum av fyra

personalrum i ett nybyggt personalbostadshus, något som kräver åtgärder

för ljudisolering, kan antalet enmansrum ökas till 8 och antalet vårdplatser

till 46. Vidare är köksavdelningen i trängande behov av omplanering,

varvid de två kontorsrummen måste tagas i anspråk. Ombyggnadsarbetena

å huvudbyggnaden och personalbostadshuset beräknas kosta 32 000 kronor.

Anstalten har stort behov av familjebostad för förmannen. Därjämte

måste de för andra ändamål föreslagna personalbostadsrummen och kon
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ris proposition nr 95.

torsrummen ersättas. Härför erfordras ett nytt personalbostadshus, vari

även böra anordnas lokaler för klienternas fritidssysselsättning samt ett

gästrum. Då huvudbyggnadens pannrum och rum för bränsleförråd äro

för små, bör källarvåningen i den nya byggnaden inrymma värmecentral,

gemensam för denna byggnad och huvudbyggnaden. Kostnaderna för den

nya byggnaden jämte ledningar och utvändiga arbeten (värmekulvert)

uppskattas till 125 000 kronor.

Socialstyrelsen tillstyrker förslagen. Om anstalten är skyldig att anordna

skyddsrum — vilket troligen icke är fallet, då anstaltens våi-dplatsantal

icke uppgår till 50 — kan sådant lämpligen anordnas under det nya

personalbostadshuset. Kostnaden härför uppskattas till omkring 10 000

kronor. Den sammanlagda kostnaden för upprustningsåtgärderna utgör i

sådant fall 167 000 kronor.

Vårnäshemmet. Förläggningsrummen äro belägna i anstaltens huvudbyggnad,

en flygelbyggnad och ett personalbostadshus, den s. k. allévillan.

De utgöras av 2 fyramans-, 7 tremans-, 2 tvåmans- och 12 enmansrum,

tillhopa 45 vårdplatser. I huvudbyggnaden bör ett av de största rummen

tagas i anspråk såsom läsrum för klienterna, assistentens dubblett, som

ligger mitt ibland klienternas rum, ändras till två enmansrum samt ett

enmansrum med olämpliga ljusförhållanden användas såsom förrådsrum.

Vidare böra två tremansrum i personalbostadshuset ändras till bostäder

för husmor och kökspersonalen. Genom dessa ändringar minskas antalet

vårdplatser med 9 till 36. Utredningsmannen föreslår därjämte en del andra

förbättringar av huvudbyggnaden, särskilt i fråga om köksavdelningen.

Kostnaderna för ändringsarbetena beräknas för huvudbyggnaden till 55 000

kronor och för allévillan till 10 000 kronor.

Det väsentliga önskemålet beträffande denna anstalt är emellertid anordnande

av en avdelning för medicinsk terapi. Anstaltsstyrelsen har, i

samråd med socialstyrelsen, gjort framställning härom och därvid åberopat

en promemoria av dåvarande rådgivande psykiatern vid statens alkoholistanstalt

å Venngarn, docenten Curt Åmark.

Erfarenheterna från Venngarnsanstalten visa, att den aktiva medicinska

behandlingen å denna anstalt haft gynnsam verkan för en anmärkningsvärt

stor del av klienterna. Denna behandling bör även prövas på anstalter

med ett från vårdsynpunkt mera hoppfullt klientel. Det är mycket sannolikt,

att den skall bli till objektivt gagn i många fall, och den kommer därjämte

med säkerhet att få en mycket gynnsam psykologisk verkan. Särskild

läkarbehandling av specialitetskaraktär är nämligen ägnad att ge

klienterna en känsla av mening och ändamål med anstaltsvistelsen.

Även om förverkligandet av det av 1946 års alkoholistvårdsutredning

framlagda förslaget om anordnande av flera alkoholistsjukhus hittills fått

anstå i avvaktan på 1944 års nykterhetskommittés förslag, är det dock

ofrånkomligt, att den under de senaste åren alltmer ökade förståelsen för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

och insikten om det medicinska inslaget hos alkoholismen måste komma

att kräva ökade resurser för medicinsk behandling av alkoholister. Det

skulle därför vara mycket värdefullt, även från statsfinansiell synpunkt,

om praktiska erfarenheter från verksamheten vid ett alkoholistsjukhus

i litet format förelåge, då frågan om inrättande av riksalkoholistsjukhus

blir aktuell. Vidare är det möjligt, att vårdtiden kan förkortas, varigenom

behovet av nya vårdplatser minskas och vårdkostnaden för varje intagen

reduceras. Härtill komma de fördelar av social natur, som en minskning

av vårdtiden medför.

Enligt socialstyrelsens mening bör sålunda en avdelning för medicinsk

terapi obetingat komma till stånd vid någon av de erkända alkoholistanstalterna.

Vårnäshemmet har ett härför lämpligt läge och klientel, anstaltens

styrelse hyser särskilt intresse för denna behandling, och läkarefrågan

kan vinna en mycket god lösning.

Utredningsmannen föreslår en särskild byggnad för en medicinsk behandlingsavdelning,

omfattande åtta vårdplatser, därav fyra i en s. k. övervakningssal,

mottagningsrum, två behandlingsrum och ett vårdarrum. I en

övervåning av byggnaden förläggas nio klienter, alla i enmansrum. Härigenom

återvinnas de vårdplatser, som gått förlorade genom ändringar i

de nuvarande förläggningsbyggnaderna, varjämte en framtida utvidgning

av den medicinska avdelningen möj liggöres utan ytterligare byggnadsåtgärd.

Kostnaderna för byggnaden utgöra 220 000 kronor.

Med inräknande av platserna å den medicinska avdelningen kommer anstalten

enligt förslaget att förfoga över 2 fyramans-, 5 tremans-, 3 tvåmansoch

24 enmansrum, tillhopa 53 vårdplatser.

Assistenten och rättaren sakna familjebostad. Utredningsmannen föreslår

uppförande av en byggnad för bostad åt föreståndaren — vilkens nuvarande

bostad skulle övertagas av assistenten — och en byggnad för bostad

åt rättaren. Kostnaden beräknas till 115 000 kronor.

Härtill komma utgifter för ny golvbeläggning (linoleum) i en förläggningsbyggnad,

2 000 kronor, samt för ledningar och yttre arbeten, 18 000

kronor.

De sammanlagda kostnaderna för anstaltens upprustning uppgå till

420 000 kronor.

Anstaltsstyrelsen är övertygad, att de föreslagna åtgärderna skola visa

sig vara till stort gagn för alkoholistvården i dess helhet. Styrelsen framhåller

bl. a. möjligheten att förlägga den medicinska behandlingsavdelningen

i en tillbyggnad till huvudbyggnaden, varigenom övervakning, mattransporter

och förrådsarbete m. m. skulle underlättas och direkt anknytning

till värmeledningssystemet vinnas. Vidare ifrågasätter styrelsen uppförande

av ny flygelbyggnad för köket m. in., även inrymmande bostad

för en sköterska. Styrelsen förklarar sig ämna undersöka möjligheten att

lösa denna fråga och framlägga förslag i samband med de detaljerade rit
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

ningarna. Även i övrigt framför styrelsen en del detaljanmärkningar mot

utredningsförslagen.

Socialstyrelsen tillstyrker utredningsmannens förslag. Anstalten torde

emellertid vara skyldig att anordna skyddsrum, vilket lämpligen torde

förläggas i anslutning till huvudbyggnaden. Kostnaderna härför uppskattas

till omkring 20 000 kronor. Den totala kostnaden bör sålunda beräknas

till 440 000 kronor. Vid den slutliga detaljplaneringen bör intimt samråd

med anstaltsstyrelsen äga rum.

Västkusthemmet. Förläggningsrummen utgöras av 1 femmans-, 5 tremans-,

6 tvåmans- och 20 enmansrum, tillhopa 52 vårdplatser. Med hänsyn

till att förläggningsbyggnaderna anordnats i sitt nuvarande skick för jämförelsevis

kort tid sedan har en uppdelning av flermansrummen i mindre

enheter icke övervägts av utredningsmannen. Samtliga förläggningsbyggnader,

personalbostäder och verkstadsbyggnader äro i gott skick.

Ekonomibyggnaderna äro däremot mycket bristfälliga. Ladugårds- och

l°gbyggnaden befinner sig i så dåligt skick, att den kan befaras störta

samman. Utredningsmannen föreslår nybyggnad av en ekonomibyggnad,

inrymmande ladugård, stall och loge, till en beräknad kostnad av 125 000

kronor.

Anstaltsstyrelsen framhåller, att behovet av ladugårds- och logbyggnaden

är trängande, samt erinrar, att kostnaden härför av lantbruksförbundets

byggnadsbyrå under sommaren 1951 beräknades till 125 000 kronor.

Emellertid måste kostnaden nu uppskattas till omkring 160 000 kronor.

Socialstyrelsen tillstyrker utredningsmannens förslag. Styrelsen har förutsatt

uppräkning av medelanvisningen till byggnadsarbeten med hänsyn

till de kostnadsstegringar, som ägt rum efter den 1 juli 1951.

Åsbrohemmets huvudbyggnad har ursprungligen varit ålderdomshem

med stora vårdsalar. Förläggningsrummen utgöras av 3 sexmans-, 2 femmans-,

9 fyramans-, 20 tremans-, 22 tvåmans- och 10 enmansrum, tillhopa

178 vårdplatser. På grund av att anstalten mottager utpräglade återfallsalkoholister,

för vilka vårdtiden är relativt lång och vilka till stor del äro

obekväma för samlevnad i flermansrum, föreligger stort behov av flera

enmansrum. Utredningsmannen föreslår därför på grundval av tidigare

undersökningar av byggnadsstyrelsen en ganska genomgripande omplanering

av särskilt huvudbyggnaden, varigenom åstadkommes större utrymme

för dagrum, flera rum med färre vårdplatser per rum, utvidgning av badavdelning

och bränslerum samt utrymme för husfaderns affärsverksamhet.

Huvudbyggnadens allmänna struktur begränsar emellertid i hög grad

möjligheterna att med rimliga kostnader åvägabringa verkligt tillfredsställande

förläggningsförhållanden. Förslaget innebär vidare, att den till

en särskild byggnad, Pelikan, förlagda sjukavdelningen flyttas till huvudbyggnaden,

medan Pelikan helt blir förläggningsbyggnad. Vissa arbeten

härför förutsättas skola utföras genom anstaltens försorg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Genom förslaget minskas antalet vårdplatser med 35, vilka med hänsyn

till den svåra platsbristen inom alkoholistvården och behovet av vårdplatser

för Åsbrohemmets speciella klientel nödvändigtvis måste ersättas. Däiför

föreslås två nya förläggningsbyggnader med sammanlagt 8 tvåmans- och

20 enmansrum. Efter genomförande av utredningens förslag i dess helhet

skulle anstalten förfoga över 4 fyramans-, 17 tremans-, 35 tvåmans- och

42 enmansrum, tillhopa 179 vårdplatser.

Kostnaderna beräknas för ombyggnadsarbetena å huvudbyggnaden och

Pelikan till 105 000, för de två förläggningsbyggnaderna till 260 000 samt

för ledningar och utvändiga arbeten till 12 000 kronor. Den sammanlagda

kostnaden utgör sålunda 377 000 kronor.

Anstaltens styrelse finner förslagen tillfredsställande men erinrar, att

det labila penningvärdet kan påverka kostnadsberäkningarna i ogynnsam

riktning.

Socialstyrelsen tillstyrker förslagen.

Älvgården. Förläggningsförhållandena måste förbättras betydligt. Anstaltens

71 vårdplatser äro fördelade på 17 tremans-, 7 tvåmans- och 6

enmansrum. 45 av vårdplatserna äro belägna i två för ändamålet olämpliga

byggnader. Den ena av dessa är i så dåligt skick, att den bör nedrivas.

Förläggningsavdelningen i den andra byggnaden, »Asylen», som även inrymmer

anstaltens nyligen renoverade köksavdelning samt matsalen, föreslås

på grund av olämplighet för sitt ändamål skola ombyggas till verkstäder

av olika slag och lokaler för fritidssysselsättning, varav anstalten

har stort behov. Vidare förordas, att två tremansrum i anstaltens tvättbyggnad

tagas i anspråk som bostadsrum för ogifta befattningshavare samt

att antalet vårdplatser i en särskild förläggning, »Gangstern», för de klienter,

som arbeta i ladugården, minskas från åtta till sex.

Genom dessa åtgärder skulle vårdplatsantalet minskas med 53. Till ersättning

härför föreslår utredningsmannen två nya förläggningsbyggnader

om vardera 4 tvåmans- och 10 enmansrum. Anstalten skulle härigenom

erhålla 14 tvåmans- och 26 enmansrum, tillhopa 54 vårdplatser.

Kostnaderna för nybyggnaderna beräknas till 270 000 kronor samt för

nödvändiga reparationer å övriga förläggningsbyggnader till 27 000 kronor.

Även anstaltens matsal och dagrum äro otillfredsställande. Utredningsmannen

föreslår, att det under »Asylen», som är en äldre timmerbyggnad

med påbyggd övervåning, anordnas en ny panncentral för anstalten samt

utrymmen för köksförråd, vilka äro otillräckliga. Med inräknande av kostnaderna

för förutnämnda ändringsarbeten i övervåningen samt för tillbyggnad

av dagrum och förbättringar å matsalen uppskattas kostnaderna

för föreslagna åtgärder till 125 000 kronor.

Anstalten är i behov av två nya familjebostäder, den ena som ersättning

för en familjebostad i den byggnad, som föreslås skola rivas, den andra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:Is proposition nr 95.

för husfadern, vilken saknar familjebostad. För dessa ändamål föreslås

ett nytt personalbostadshus för en beräknad kostnad av 105 000 kronor.

Slutligen uppskattas utgifterna för ledningar och utvändiga arbeten till

13 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för upprustningsåtgärderna

uppgå sålunda till 540 000 kronor.

Anstaltsstyrelsen har förklarat sig icke kunna godtaga förslaget, att

»Gangstern» även framdeles skall användas för förläggningsändamål. Ersättning

för de sex vårdplatserna i denna byggnad borde sökas genom att

endera eller båda av de föreslagna nya förläggningsbyggnaderna gjordes

större. Styrelsen ställer sig även tveksam inför förslaget att minska vårdplatsantalet

från 71 till 54, särskilt på grund av att garantibidragets storlek

är direkt avhängigt av vårdplatsantalet. Styrelsen förklarar sig med hänsyn

härtill kunna tillstyrka nedskärningen av platsantalet endast under förutsättning,

att full kompensation erhålles genom höjda driftbidrag.

Socialstyrelsen tillstyrker utredningsmannens förslag. Förläggningsbyggnaden

för de i ladugården arbetande klienterna bar visserligen betydande

brister men kan sättas i godtagbart skick genom de föreslagna åtgärderna.

Det är värdefullt för en anstalt att förfoga över särskild föriäggningsbyggnad

för ladugårdspersonalen. Därest nya vårdplatser för yngre alkoholmissbrukare

måste anordnas under de närmaste åren, böra dessa i första hand

komma till stånd vid Älvgården, som är avsedd för sådant klientel. Detta

kan ske genom uppförande av ytterligare en förläggningsbyggnad med 18

vårdplatser, eventuellt med en avskild förläggning för de i ladugården

arbetande.

För Härnöanstalten föreslår utredningsmannen en ny föreståndarbostad

in. m. för 105 000 kronor samt ombyggnad och reparation av huvudbyggnaden

för 40 000 kronor.

Anstaltsstyrelsen har förklarat sig kunna fullgöra byggnadsprogrammet

med egna medel. Med hänsyn härtill föreligger icke behov av statsmedel

till upprustning av denna anstalt.

Yttranden.

Medicinalstyrelsen, som hörts över förslaget om inrättande av eu avdelning

för medicinsk terapi vid Yårnäshemmet, har åberopat ett yttrande av

medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd professorn B. Jacobowsky, vilken

anför bl. a.

Socialstyrelsens förslag att vid Vårnäshemmet inrätta eu avdelning för

medicinsk behandling kan jag på det livligaste tillstyrka. Jag kan bestämt

vitsorda, att en dylik behandling icke blott är av betydelse för att lindra

den kroppsliga alkoholsjukdomens verkningar utan ock kan förväntas få

en utomordentligt god psykologisk och psykoterapeutisk effekt. Möjligheterna

bli därigenom avsevärt större att nå det med intagningen avsedda

resultatet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Skall insulinbehandling meddelas vid avdelningen bör denna förses med

en dusch- eller badanordning, då patienterna ha ett mycket stort behov

av en kall avrivning eller ett bad efter insulinbehandling. Enligt förslaget

skulle badavdelningen ligga en trappa lägre än behandiingsavdelningen, ett

arrangemang, som synes opraktiskt och olämpligt, enär patienterna efter

behandlingen ofta äro mycket känsliga för drag och kyla.

Medicinalstyrelsen, som anser det vara av stor vikt att de medicinska

behandlingsmöjligheterna på alkoholistanstalterna utbyggas, tillstyrker förslaget

med de ändringar som angivits av Jacobowsky. Styrelsen framhåller

önskvärdheten av att arbetet på vårdavdelningen kommer att ledas av

psykiatriskt skolad läkare med skyldighet att minst två gånger i veckan

besöka anstalten samt att avdelningen förestås av personal med vana vid

ifrågakommande behandlingsmetoder. Om nämnda läkare är bosatt på

större avstånd från anstalten, bör överenskommelse träffas med närboende

läkare, villig att vid eventuella behandlingskomplikationer på kallelse omedelbart

besöka anstalten.

Civilförsvar sstyr elsen meddelar, att upplysningar om skyddsrumsförhållandena

vid de berörda alkoholistanstalterna inhämtats från vederbörande

länsstyrelser. Genom den verkställda utredningen har konstaterats, att

skyddsrumsskyldighet i enlighet med av civilförsvarsstyrelsen fastställda

anvisningar till ledning för upprättande av organisationsplaner föreligger

allenast vid en av anstalterna, nämligen Åsbrohemmet. De övriga anläggningarna

äro samtliga belägna utanför tätbebyggelse och äro — även om

hänsyn tages till de utvidgningar, som i några fall föreslagits — icke av

den storleksordning, att anordnandet av särskilt civilförsvar och skyddsrum

vid desamma kan anses erforderligt. Det kan därför förutsättas, att

skyldighet att organisera särskilt civilförsvar för dessa anläggningar ej kommer

att föreskrivas i vederbörande organisationsplan. I den mån sådan skyldighet

med stöd av tidigare gällande bestämmelser redan föreskrivits, torde

densamma komma att upphöra. I nu aktuella förslag till nybyggnader beträffande

Åsbrohemmet ha enligt vad styrelsen erfarit skyddsrum planerats

i tillräcklig omfattning.

Kompletterande kostnadsberäkningar.

Socialstyrelsen.

I skrivelse den 30 augusti 1952 har socialstyrelsen anfört att, sedan de i

utredningsförslaget framlagda beräkningarna av byggnadskostnaderna

gjordes, dessa kostnader fram till den 1 juli 1952 stigit med 6 procent. Anslagsbeloppen

för den föreslagna första byggnadsetappen böra därför uppräknas

i fråga om nybyggnader från 905 000 till 959 000 kronor samt beträffande

ombyggnader och reparationer från 385 000 till 408 000 kronor.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 95.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har i den inledningsvis omnämnda promemorian den

26 januari 1953 avgivit förslag till uppdelning av de ifrågavarande byggnadsåtgärderna

vid anstalterna på tre år. Till grund för den avvägning,

som härvid gjorts, har legat dels det byggnadstekniska tillståndet hos resp.

anläggningar, dels ock lämpligheten ur driftssynpunkt av anläggningarnas

utformning. I detta sammanhang har styrelsen, i den mån det varit möjligt

trots att definitiva förslag ännu icke föreligga, närmare utrett de med

åtgärderna förbundna kostnaderna, för att så aktuella siffror som möjligt

skola kunna läggas till grund för förslag i ärendet. Kostnaderna ha sålunda

nu omräknats enligt prisläget den 1 juli 1952. Med ledning av erfarenheter

från byggnadsföretag vid liknande anstalter har styrelsen funnit,

att man, när det gäller nybyggnader, icke torde kunna påräkna en arbetsinsats

av anstalternas interner i den omfattning, som tidigare förutsatts.

Ombyggnadsarbeten torde däremot kunna till viss del utföras med sådan

arbetskraft.

Beträffande de ekonomibyggnader, som äro aktuella, nämligen vid Björstorp

och Västkusthemmet, har byggnadsstyrelsen ansett sig på detta stadium

böra grunda sina uppgifter på av resp. anstalter lämnad uppskattning

av kostnaderna.

Med berörda utgångspunkter ha totalkostnaderna upptagits till 4 600 000

kronor. Härav beräknas 3 500 000 kronor falla på nybyggnader samt återstående

1 100 000 kronor på ombyggnader och reparationer. Kostnaderna

för nybyggnadsarbetena föreslås uppdelade med resp. 1 000 000, 1 300 000

och 1 200 000 kronor på de tre närmaste budgetåren. Ombyggnads- och

reparationsarbetena fördelas med 400 000 kronor på vartdera av de båda

första åren och 300 000 kronor på det tredje.

Enligt den av byggnadsstyrelsen upprättade planen skulle i första utbyggnadsetappen

vissa av de föreslagna nybyggnaderna vid Holmforshemmet

och Älvgården utföras. Vid förstnämnda anstalt skulle sålunda uppföras

ny matsalsbyggnad till en kostnad av 335 000 kronor och två förläggningsbyggnader

för tillhopa 375 000 kronor, vartill kommer kostnaden för

ledningar, 5 000 kronor. Vid Älvgården föreslås en ny förläggningsbyggnad

för 180 000 kronor och personalbostadshus för 105 000 kronor.

Vidare skulle under första året utföras samtliga av socialstyrelsen föreslagna

ombyggnadsarbeten vid Älvgården och Dagöholm. Kostnaderna härför

beräknas till 163 000 resp. 109 000 kronor. Därjämte omfattar etappen

ombyggnad av huvudbyggnaden och en förläggningsbyggnad vid Östfora,

för vilka arbeten kostnaderna uppskattas till 72 000 kronor, vissa ombyggnadsarbeten

i huvudbyggnaden vid Åsbrohemmet för inredande av sjukavdelning

in. in. därstädes till en kostnad av 20 000 kronor ävensom de föreslagna

moderniserings- och reparationsarbetena å trädgårdsmästar- och

rättarbostäderna vid Holmahemmet, vilka beräknas kosta 36 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. ''Maj:ts proposition nr 95.

Av följande sammanställning framgår dels de förändringar i vårdplatsantalet

vid de olika alkoholistanstalterna, som de föreslagna upprustningsåtgärderna

beräknas medföra, dels ock kostnaderna för byggnads- och omändringsarbetena

enligt socialstyrelsens ursprungliga förslag samt enligt

byggnadsstyrelsens nu gjorda beräkningar.

Antal

Kostnader för upprustning av

anstalternas byggnadsbestånd

vård-

platser

Socialstyrelsens förslag

15/2 1952

Byggnadsstyrelsens beräkning

26/1 1953

Anstalt

<v

C

§

3

>

u

:Ctf

C

u

SO

in

C «

o rO

hf c

cö tf

si

£ c

ä fcfi

<0

Lån till

nybygg- nader

kr.

Bidrag

till om- byggnader

och repa- rationer

kr.

Summa

kr.

Lån till

nybygg- nader

kr.

Bidrag

till om- byggna- der och

repara- tioner

kr.

Summa

kr.

Björknäs (östfora) .

52

52

1 210 000

135 000

345 000

1 270 000

130 000

400 000

Bj örstorp.....

50

50

145 000

—

145 000

160 000

—

160 000

Dagöholm.....

40

40

190 000

108 000

298 000

215 000

109 000

324 000

Granbytorp ....

18

18

—

—

—

—

—

—

Hagbyhemmet . . .

21

21

—

—

—

—

—

—

Holmahemmet . . .

58

45

95 000

2 105 000

200 000

1115000

106 000

221 000

Holmforshemmet

48

42

1 660 000

115 000

775 000

1 845 000

111000

956 000

Hägerstad.....

30

30

90 000

60 000

150 000

115 000

63 000

178 000

Kurön......

75

72

25 000

1 187 000

212 000

1 50 000

175 000

225 000

Lillegården ....

16

16

80 000

25 000

105 000

95 000

27 000

122 000

Ribbingebäck . . .

42

46

125 000

2 32 000

157 000

170 000

33 000

203 000

Vårnäshemmet . . .

45

53

335 000

1 105 000

440 000

1 453 000

72 000

525 000

Västkusthemmet . .

52

52

125 000

—

125 000

160 000

—

160 000

Åsbrohemmet . . .

178

179

1 260 000

117 000

377 000

1 375 000

in ooo

486 000

Älvgården .....

71

54

1 375 000

165 000

540 000

1477 000

163 000

640 000

Härnö......

21

21

—

—

—

—

—

—

Summa

817

791

2 715 000

1 154 000

3 869 000

3 500 000|l 100 000

4 600 000

1 Inberäknat kostnad för skyddsrum.

2 Härtill komma cirka 10 000 kronor

om anstalten är skyldig anordna skyddsrum.

Departementschefen.

Den särskilt anlitade utredningsmannen har i samråd med representanter

för socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen och i samarbete med företrädare

för de olika anstalterna gjort en synnerligen noggrann inventering av de statsunderstödda

alkoholistanstalternas byggnads- och inventariebestånd. Denna

utredning har visat, att anstalterna med få undantag är i behov av en

genomgripande inre och yttre materiell upprustning för att bli i stånd att

tillfredsställande fylla sin uppgift. På grund av anstalternas beträngda

ekonomiska läge kan den erforderliga upprustningen icke komma till stånd,

utan att särskilda medel ställes till förfogande. Jag finner det därför ofrånkomligt

med vissa statliga hjälpåtgärder.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Vid utredningsarbetet har man i första hand sökt att genom omdisponering

och ändring av befintliga byggnader erhålla en ur olika synpunkter

ändamålsenlig lokaldisposition samt genom reparation och modernisering

bringa lokalerna i ett enligt nutida krav godtagbart skick. En strävan har

härvid varit att åstadkomma ökat antal enmansrum för internerna, tillfredsställande

utrymmen för dagrum och fritidssysselsättning m. m. samt

goda personalbostäder. Ofta nog har emellertid byggnadernas struktur härvid

stått hindrande i vägen eller de befintliga utrymmena varit otillräckliga.

Några byggnader har dessutom ansetts så bristfälliga, att de ej bör iståndsättas.

På grund härav har det, för att tillfredsställande lokalförhållanden

skall kunna erhållas, i flera fall befunnits nödvändigt att föreslå nybyggnader

för skilda ändamål.

I likhet med socialstyrelsen finner jag det önskvärt, att de stora förläggningssalar,

som förekommer vid flera anstalter, i betydande utsträckning

ersättes av rum med färre vårdplatser, helst enmansrum. Behovet av

sådana rum varierar dock efter anstalternas klientel, tillgången på fritidsutrymmen

och det allmänna intryck, anstalterna ger ur trevnadssynpunkt.

Huru långt önskemålet om flera enmansrum skall tillgodoses är i hög grad

en kostnadsfråga. I stort sett finner jag socialstyrelsens förslag i detta

hänseende väl avvägt. En omständighet, som i detta sammanhang inger

betänkligheter, är dock den minskning av det totala vårdplatsantalet vid

anstalterna, som blir en följd av förslagens genomförande. Utredningsmannen

har angivit minskningen till 32 platser. Enligt socialstyrelsens beräkningar

kommer den att begränsas till 26 platser. Antalet vårdplatser skulle

i sistnämnda fall reduceras från 817 till 791. Under utbyggnadstiden och

en övergångstid därefter är det emellertid möjligt att provisoriskt bibehålla

vissa vårdplatser i byggnader, som enligt förslagen skall disponeras för

andra ändamål. Jag förutsätter, att alla möjligheter härtill kommer att tillvaratagas.

Under sådana förhållanden torde vårdplatsantalet kunna bibehållas

i huvudsak oförminskat, intill dess ersättning för de förlorade platserna

kan erhållas genom anordnande av en ny alkoholistanstalt. Om det

för årets riksdag framlagda förslaget om höjning av anordnings- och driftbidragen

till alkoholistanstalter och inackorderingshem bifalles, bör det

intresse, som enligt vad jag erfarit på vissa håll finnes för att anordna nya

platser, komma att stimuleras.

Med hänsyn till de betydande kostnader, som är förenade med en upprustning

av Holmforshemmet, har socialstyrelsen tvekat, om anstalten bör

bibehållas för framtiden. Förutom de av styrelsen åberopade skälen för att

bibehålla anstalten vill jag framhålla, att det i rådande läge måste anses

uteslutet att nedbringa det totala vårdplatsantalet i den utsträckning, som

skulle ske, om anstalten nedlades. Då anstalten, sedan de föreslagna nybyggnads-

och förbättringsarbetena genomförts, torde vara väl rustad att

fortsätta sin verksamhet och då kostnaderna för anordnande av en helt ny

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 95. 37

alkoholistanstalt torde bli väsentligt högre, förordar jag, att arbetena kommer

till stånd.

Socialstyrelsens förslag syftar i huvudsak icke till någon ändring av

alkoholistanstalternas nuvarande karaktär utan avser endast att göra dem

bättre lämpade för sitt ändamål. Förslaget om anordnande av en medicinsk

behandlingsavdelning vid Vårnäshemmet innebär dock en utbyggnad av

alkoholistvården, som icke kan anses omfattad av det styrelsen lämnade

utredningsuppdraget. Enligt min mening skulle det emellertid vara ytterst

värdefullt, om en mera aktiv medicinsk behandling av internerna kunde prövas

vid en härför lämplig alkoholistanstalt. De gynnsamma erfarenheterna

från sjukavdelningen vid statens alkoholistanstalt på Venngarn visar otvetydigt

önskvärdheten av att ett fortsatt utbyggande av alkoholistsjukvården

kommer till stånd. Innan detta önskemål kan realiseras i mera betydande

omfattning, torde erfarenheter lämpligen böra förvärvas från en anstalt av

mindre speciell karaktär än Venngarnsanstalten och med ett ur vårdsynpunkt

mera ordinärt patientmaterial. Jag biträder därför förslaget om anordnande

av en avdelning för medicinsk terapi. Platsantalet torde böra bestämmas

till 8. Då Vårnäshemmet synes ur flera synpunkter lämpat för

ändamålet, tillstyrker jag, att avdelningen förlägges till nämnda anstalt.

Avdelningen bör komma till stånd i samband med den materiella upprustningen

av Vårnäshemmet, enär den nybyggnad, som föreslagits för ändamålet,

avses skola inrymma även förläggningsrum m. in., som innefattas i

upprustningsprogrammet. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skall ifrågavarande

byggnad uppföras i den andra byggnadsetappen. Kostnaden har

uppskattats till 300 000 kronor. I och för sig torde intet vara att erinra mot

denna kostnadsberäkning, men jag finner det önskvärt att, innan förslaget

utformas i detalj, närmare utredes lämpligheten av och kostnaderna för det

av anstaltsstyrelsen förordade alternativet med den medicinska avdelningen

förlagd i en tillbyggnad till anstaltens huvudbyggnad.

Mot omfattningen av det framlagda upprustningsprogrammet i övrigt

har jag i princip intet att erinra. Såsom byggnadsstyrelsen framhållit har detaljplaneringen

av de olika byggnadsföretagen ännu icke slutförts. Vissa anstalter

har framställt anmärkningar mot förslagens detaljer. Jag förutsätter,

att ett intimt samarbete kommer att äga rum mellan byggnadsstyrelsen

och socialstyrelsen å ena sidan och de olika anstaltsstyrelserna å den andra,

när de definitiva ritningarna skall upprättas, och att anstalternas önskemål

härvid i största möjliga utsträckning beaktas. Det torde dock få förutsättas,

att huvuddragen av socialstyrelsens förslag icke får rubbas och att den i

det följande angivna kostnadsramen för de särskilda byggnads- och förbättringsåtgärderna

icke överskrides.

Det må i detta sammanhang påpekas, att de ombyggnadsarbeten vid

östfora, som avses i den av mig inledningsvis omnämnda framställningen

av svenska diakonsällskapets styrelse, omfattas av socialstyrelsens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.''38

Kungl. Maj. ts proposition nr 95.

Socialstyrelsens förslag omfattar anordnande av skyddsrum vid Östfora,

Holmforshemmet, Kurön, Vårnäshemmet, Åsbrohemmet och Älvgården,

varjämte frågan om skyddsrumsskyldighet lämnats öppen beträffande Holmahennnet

och Ribbingebäck. Vid byggnadsstyrelsens omprövning av byggnadskostnaderna

har, enligt vad jag inhämtat, kostnaderna för skyddsrum

medräknats i nybyggnadskostnaderna för samtliga nyss berörda anstalter

utom Ribbingebäck. Civilförsvarsstyrelsen har emellertid i sitt utlåtande

upplyst, att skyddsrumsskyldighet föreligger endast vid Åsbrohemmet. Med

hänsyn härtill torde de av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna i viss

utsträckning kunna reduceras. Kostnadsminskningen beräknar jag beträffande

Kurön till 20 000 kronor samt beträffande envar av Östfora, Holmahemmet,

Holmforshemmet, Vårnäshemmet och Älvgården till 10 000 kronor.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot de av byggnadsstyrelsen

senast framlagda kostnadsberäkningarna. De totala byggnadsoch

reparationskostnaderna uppskattar jag sålunda till 4 530 000 kronor,

därav 3 430 000 kronor för nybyggnader och 1 100 000 kronor för ombyggnads-

och reparationsarbeten. Jag vill understryka, att det är angeläget att

internernas arbetskraft utnyttjas, så långt det lämpligen kan ske, och att

vid arbetenas utförande alla möjligheter till besparingar tillvaratages.

För inventarieanskaffning till anstalterna har socialstyrelsen beräknat

ett belopp av i genomsnitt 675 kronor per vårdplats eller tillhopa omkring

530 000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Vid fördelningen

av medlen på de olika anstalterna måste dock hänsyn tagas till den

materiella standarden i varje särskilt fall. Denna varierar väsentligt från

anstalt till anstalt. I första hand måste medel reserveras för inventarieutrustning

till de nya förläggnings-, samlings- och personalbyggnader, som

avses skola uppföras. Först härefter kan behovet av ersättningsanskaffning

av inventarier till befintliga lokaler tillgodoses. Innan medlen kan fördelas,

torde på grund härav en överblick av det samlade inventariebehovet bli erforderlig.

Socialstyrelsen har föreslagit, att statens hjälp till nybyggnader lämnas i

form av lån och till ombyggnader och reparationer samt inventarier i form

av statsbidrag. Statskontoret anser däremot med tanke på ett eventuellt

förstatligande av anstalterna, att även ombyggnads- och reparationskostnaderna

bör bestridas med lån. Sistnämnda kostnader är emellertid i stor

utsträckning av sådan natur, att de normalt bör täckas med driftmedel.

Att detta icke kunnat ske i erforderlig omfattning vid alkoholistanstalterna

sammanhänger bl. a. med att de statliga driftbidragen varit för knappa.

Av huvudsakligen samma skäl, som jag tidigare åberopat för att anstalternas

driftförluster skall ersättas med statsbidrag, förordar jag därför, att

ombyggnads- och reparationskostnaderna täckes med sådana bidrag. Även

i övrigt biträder jag socialstyrelsens förslag angående ersättningsformerna.

Lånen för nybyggnader torde böra vara ränte- och amorteringsfria samt i

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

övrigt förbindas med samma villkor, som jag föreslagit beträffande lånen

för ekonomisk sanering.

Jag förordar, att kostnaderna för den materiella upprustningen av anstalterna

uppdelas på tre år. Byggnadsstyrelsens förslag till fördelning av

byggnadsarbetena på de tre etapperna föranleder ingen erinran från min

sida. Genom de nya förläggningsbyggnader, som i första etappen planeras

vid Holmforshemmet och Älvgården, erhålles sammanlagt 54 nya vårdplatser.

Genom ombyggnadsarbetena i denna etapp vid Älvgården, Östfora

och Åsbrohemmet förloras ett femtiotal platser. Flertalet av dessa kommer

dock enligt vad jag inhämtat att kunna användas övergångsvis, i varje fall

intill dess nybyggnaderna färdigställts. Härigenom behöver någon minskning

av det totala vårdplatsantalet icke ske tillsvidare.

Medelsbehovet för den första utbyggnadsetappen uppgår enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar till 1 000 000 kronor för nybyggnader och

400 000 kronor för ombyggnader. Mot dessa belopp har jag icke annat att

erinra än att nybyggnadskostnaderna bör sänkas med 10 000 kronor med

anledning av att skyddsrum icke, såsom styrelsen avsett, behöver anordnas

i den ena förläggningsbyggnaden vid Holmforshemmet. Jag uppskattar

således medelsbehovet under det första året för nybyggnader till 990 000

kronor samt för ombyggnads- och reparationsarbeten till 400 000 kronor.

Härtill kommer en tredjedel av kostnaderna för inventarier, i runt tal

175 000 kronor. Dessa belopp torde böra anvisas å riksstaten för budgetåret

1953/54.

Statsbidragen för ombyggnads- och reparationsarbeten och för inventarier

bör bestridas från två särskilda anslag å driftbudgeten under elfte

huvudtiteln, medan lånen för nybyggnader bör bestridas från ett investeringsanslag

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de framlagda grunderna för en materiell

upprustning av de icke statliga alkoholistanstalterna, fördelad

på tre budgetår;

dels å driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret

1953/54 anvisa

1. till Bidrag till de statsunderstödda alkoholistanstalierna

för driftförluster under åren 1939—1950 ett anslagav

616 800 kronor;

2. till Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända

alkoholistanstalter ett reservationsanslag av 400 000

kronor;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

3. till Inventarier vid statsunderstödda alkoholistanstalter

ett reservationsanslag av 175 000 kronor;

dels ock å kapitalbudgeten, under inrikesdepartementet,

fonden för låneunderstöd, för budgetåret 1953/54 anvisa

1. till Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna

för sanering av deras ekonomi ett investeringsanslag av

609 900 kronor;

2. till Lån till ngbgggnader vid erkända alkoholistanstalter

ett investeringsanslag av 990 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 53

316125

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:154 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. a1 i texten
  2. SU 1953:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående särskilda åtgärder till stöd åt de icke statliga alkoholistanstalterna. s. 1 i texten