Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. to

46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:103, Angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1

Nr 103.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. to.; given Stockholms slott den 19 februari

195/.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges slutliga äskanden beträffande vissa under

åttonde huvudtiteln uppförda anslag till skolväsendet, som i riksstatsförslaget

upptagits med allenast preliminärt beräknade belopp.

Beträffande de allmänna läroverkens organisation föreslås inrättande av

nya högre allmänna läroverk i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och

Oskarshamn samt av ett försöksgymnasium, anknutet till högre allmänna

läroverket i Skellefteå.

Antalet läroverk med egentlig lärarkurs föreslås från och med nästa budgetår

utvidgat med ett och från och med därpå följande år med ytterligare

ett.

Den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken föreslås

väsentligt förstärkt.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195Jf. 1 samt. Nr 103.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 195Jf.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkterna 173, 176, 178 och 182 föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1954/55 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av

118 000 000 kronor,

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag

av 2 947 000 kronor,

dels till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. in. ett förslagsanslag

av 2 140 000 kronor,

dels ock till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. ett anslag av 925 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

3

I. Allmänna läroverken: Avlöningar.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 353 000 kronor

och disponeras enligt avlöningsstat, som återgivits på s. 603 i statsliggaren.

1. Utvecklingstendenser.

Under efterkrigsåren har lärjungeantalet vid de allmänna läroverken och

därmed anslagsbehovet varit i hastig tillväxt. Efterföljande tabell ger en

översikt över utvecklingen under de senaste åren.

Budgetår

Lärjungeantal

Anvisat

anslag

kronor

Förbrukat

belopp

kronor

Realskolan

Gymnasiet

Summa

1948/49.......

59 816

13 909

73 725

55 882 000

52 807 743

1949/50 .......

66 828

14 271

81 099

59 105 000

55 988 232

1950/51 .......

74170

14 833

89 003

64 200 000

67 183 809

1951/52 .......

79 445

15 618

95 063

64 714 000

80 880 886

1952/53 .......

83 713

16 654

100 367

79 000 000

96 307 133

1953/54.......

87 087

18 906

105 993

110 353 000

Den stigande tendensen gör sig gällande både i realskolan och gymnasiet.

En viss avlastning av läroverksorganisationen torde vara att motse, då

behovet av nya skolor för realskolestadiet numera tillgodoses inom det

kommunala skolväsendets ram. Högst sannolikt kommer dock stegringen

av lärjungeantalet att fortfara under de närmaste åren, då 1940-talets stora

årskullar övergår till de högre skolorna. För nästa läsår torde lärjungeantalet

böra uppskattas till minst 110 000.

Skolöverstyrelsen hemställer om en ökning av avlöningsanslaget med

8 441 000 kronor.

2. Organisationsfrågor.

a) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.

I propositionen nr 140 till 1952 års riksdag anmälde jag ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med nya statliga gymnasier. Därvid uttalade jag, att det vore önskvärt,

att det statliga gymnasieväsendet kompletterades med ett kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

munalt. I fråga om gången vid upprättandet av nya statliga gymnasier

anförde jag vidare, att ett kommunalt stadium utom i undantagsfall borde

föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Under hänvisning bland

annat till att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag i sitt huvudutlåtande

angående skolreformen uttalat sig för en utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen

samt till att den då pågående utredningen rörande en

provisorisk gymnasiereform förts så långt, att tvekan ej längre behövde

råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen,

föreslog jag samtidigt som en dylik första etapp successivt

förstatligande av sex kommunala gymnasier, nämligen i Arvika, Karlshamn,

Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål. Någon erinran framställdes

icke från riksdagens sida mot den angivna principen för den statliga

gymnasieorganisationens utbyggnad. Förslaget om förstatligande av

sex kommunala gymnasier tillstyrktes av statsutskottet, som därvid också

betonade, att detta förstatligande endast vore en första etapp av omorganisationen.

Det bifölls därefter av riksdagen.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 158 beslöt därefter

förra årets riksdag dels inrättande av nya statliga gymnasier i stället för de

kommunala gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Malmberget, Solna,

Trelleborg och Varberg, dels ock upprättande av ett nytt statligt gymnasium

i Lycksele, i vilken stad något kommunalt gymnasium icke fanns och

förutsättningar för upprättande av ett dylikt ej heller ansågs föreligga.

Den utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, som påbörjades

1952, innebär sålunda, att sammanlagt tolv kommunala gymnasier för närvarande

är under successiv ombildning till statliga gymnasier, medan ett

helt nytt statligt gymnasium är under successivt uppbyggande.

I anslutning till de principer i fråga om fortsatt utbyggande av den statliga

gymnasieorganisationen, som skolöverstyrelsen tidigare utvecklat, föreslår

överstyrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår, att ytterligare

ett antal kommunala gymnasier skall successivt förstatligas. De gymnasier,

som med hänsyn till tillkomstår, storleksordning in. in. enligt överstyrelsens

mening närmast bör komma i fråga, är gymnasierna i Bollnäs, Borlänge,

Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad, Nässjö och Oskarshamn, och

överstyrelsen föreslår därför alla dessa åtta gymnasier till successivt förstatligande

från och med nästa budgetår.

Av vederbörande kommunala myndigheter har vidare framställningar

gjorts om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Filipstad, respektive

Lysekil. Skolöverstyrelsen har emellertid i avgivet yttrande uttalat,

att dessa båda kommunala gymnasier icke borde komma ifråga till förstatligande

före något av de av överstyrelsen föreslagna åtta gymnasierna.

I fråga om de sålunda till förstatligande föreslagna olika kommunala

gymnasierna torde i följande sammanställning få ges en översikt över

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

vissa förhållanden rörande desamma. För varje gymnasium angives det år,

då verksamheten tog sin början, förefintliga bildningslinjer, varvid ännu

ofullständiga sådana angives inom parentes, antalet lärjungar höstterminen

1953 i första ringen och i gymnasiet i dess helhet, avståndet i kilometer

till närmaste högre allmänna läroverk och slutligen det för innevarande

budgetår beräknade statsbidraget i kronor.

Läroverksort

Tillkomst-

år

Bildnings-

linjer

1953/54

Antal lärjungar i

Avstånd

i km till

närmaste

h. a. I.1

Statsbidrag

första

ringen

hela

gymnasiet

Bollnäs.......

48/49

R L

31

88

48

45 0C0

Borlänge......

48/49

R L

30

94

24

30 000

Enköping......

48/49

R L

31

89

35(50)

30 000

Filipstad......

47/48

R (L)

28

71

60

45 000

Köping.......

48/49

R L

52

97

35

45 000

Lidköping.....

47/48

R L

42

104

22

45 000

Lysekil.......

51/52

R L

31

82

59

—

Mariestad.....

45/46

B(L)

31

89

42

45 000

Nässjö.......

48/49

R (L)

34

86

21

30 000

Oskarshamn ....

47/48

R2

30

73

95

45 000

1 Siffra inom parentes anger avståndet till ett annat gymnasium, till vilket restiden är kortare

än till det närmast belägna.

2 Överstyrelsen räknar med att detta gymnasium från och med läsåret 1954/55 skall organiseras

med två linjer.

Av rektorstjänsterna vid de av överstyrelsen till förstatligande föreslagna

åtta kommunala gymnasierna skall de i Borlänge, Enköping och Lidköping

alltefter rektors behörighet till adjunktstjänst vara placerade i lönegraden

Cb 12 eller 10 och de övriga på motsvarande sätt i lönegraden Cb 11 eller 9.

Vid skolornas ombildning till högre allmänna läroverk föreslås rektorstjänsterna

i Borlänge, Enköping, Köping och Lidköping placerade i avlöningsgrupp

III, lönegrad Cb 14, och de övriga i avlöningsgrupp II, lönegrad

Cb 14. Vid vart och ett av läroverken föreslås därjämte inrättande

av två lektorstjänster. Därvid har förutsatts, att ettvart av gymnasierna

skall vara utrustat med två linjer. Detta innebär en utvidgning endast

beträffande gymnasiet i Oskarshamn.

Av efterföljande tabell framgår statsverkets beräknade kostnader för de

nya gymnasierna efter fullbordad omorganisation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Bollnäs ............................ 242 743

Borlänge .......................... 244 345

Enköping .......................... 252 832

Köping ............................ 242 625

Lidköping ......................... 252 811

Mariestad ......................... 243 362

Nässjö ............................ 253 025

Oskarshamn ........................ 242 393

Summa kronor 1 974 136

Avgår statsbidrag enligt nuvarande

grunder ........................... 720 000

Nettokostnad kronor 1 254 136

Vid kostnadsberäkningen har hänsyn tagits till den nya gymnasieorganisationen,

varvid det dock icke varit möjligt att beräkna den ökade läraråtgång,

som följer av grenbildningen på gymnasiets högstadium. Vidare

saknas för närvarande fasta utgångspunkter för beräkning av de s.k. Akombinationerna

vid de läroverk, som icke erhåller allmän linje.

Statskontoret anser, att ombildningen av kommunala gymnasier denna

gång lämpligen bör avse fyra läroanstalter.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 145 fattades vid förra

årets riksdag vissa beslut angående försöksgymnasier. Dessa beslut

innebar bland annat, att det från och med budgetåret 1954/55 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämde, skulle successivt upprättas

ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium i Göteborg

och ett dylikt gymnasium i Sundsvall eller dess grannskap. Det

förutsattes därvid, att förläggningsorten för sistnämnda gymnasium ävensom

linjeorganisationen vid samtliga beslutade försöksgymnasier skulle

få bestämmas av Kungl. Maj:t. Som villkor för gymnasiernas upprättande

skulle gälla, att vederbörande kommun åtoge sig att dels tillhandahålla

för gymnasiet erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock för anskaffande av

undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av 10 000

kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämde.

Försöksgymnasiernas uppgift kan i korthet anges vara den att dels

taga hand om enhetsskoleeleverna för fortsatta studier, dels förbereda gymnasiets

anpassning till en blivande enhetsskoleorganisation. Av skolöverstyrelsen

har nu anslag äskats för verksamheten under nästa budgetår vid

det för Sundsvallsområdet avsedda försöksgymnasiet. Därjämte har överstyrelsen

med anledning av framställning i ämnet från lokalt håll föreslagit,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

att en försöksgymnasielinje från och med nästa budgetår skall inrättas vid

högre allmänna läroverket i Skellefteå.

Jämlikt riksdagens bemyndigande har beslut av Kungl. Maj:t meddelats

om förläggande av det för Sundsvallsområdet avsedda försöksgymnasiet

till Sundsvalls högre allmänna läroverk. Av de av skolöverstyrelsen

uppgjorda beräkningarna angående utformningen av och kostnaderna fölen

till Sundsvallsläroverket anknuten försöksgymnasielinje må anföras följande.

Överstyrelsen räknar med att första året endast eu linje kan upprättas,

förslagsvis en allmän linje. Säkerhet ifråga om linje anses emellertid icke

kunna erhållas förrän vid slutet av innevarande vårtermin, utan överstyrelsen

räknar med en reallinje som en alternativ möjlighet. Antalet elever

i försökslinjen beräknas första året till omkring tio. Rektor vid högre allmänna

läroverket i Sundsvall förutsättes skola fungera som rektor även

för försöksgymnasielinjen. Antalet erforderliga veckotimmar i läroämnen

beräknas till 31, varav på en heltidstjänst beräknas belöpa 21,5 och på

timlärare 9,5. För övningsämnena beräknas antalet erforderliga veckotimmar

till 2. En ordinarie lärartjänst föreslås inrättad, nämligen en lektorstjänst

i lönegraden Ca 33 eller 31. Vid beräkningarna har förutsatts, att en

lärartimme anslås åt klassföreståndarens enskilda handledning och vidare

att försökslinjens elever skall ha gymnastikundervisning tillsammans med

eleverna i det fyraåriga gymnasiets andra ring. Medelsbehovet beräknas

till sammanlagt i runt tal 33 000 kronor.

Vad härnäst angår den föreslagna f örsöksgymnasielinj en vid högre allmänna

läroverket i Skellefteå anför överstyrelsen följande angående behovet

av en dylik linje.

I underdånig skrivelse den 24 oktober 1952 angående inrättande av

försöksgymnasier framhöll överstyrelsen beträffande vissa försöksdistrikt,

däribland Skellefteå, att det borde ankomma på vederbörande kommunala

myndighet att föreslå inrättande av eventuell försökslinje, så snart

anledning därtill förefunnes. Av nu föreliggande hemställan framgår, att

Skellefteå stad anser tiden vara inne att börja en försökslinje för att kunna

taga emot elever från försöksområdet Skelleftehamn inom Skellefteå

stads skoldistrikt. Antalet elever i klass 9 g uppgår där innevarande läsår

till 15 och väntas läsåret 1954/55 utgöra 14 samt läsåret 1955/56 stiga till

17. Från och med läsåret 1956/57 har försöksverksamheten nått klass 9

även inom Skelleftestrands försöksområde, likaledes beläget inom Skellefteå

stads skoldistrikt. Detta innebär, att hela klass 9 inom skoldistriktet då

kommer att ha omkring 120 elever mot 46 innevarande läsår. Då man

vidare synes räkna med att genomföra enhetsskolan även i den s. 1c. gamla

stadsdelen från och med läsåret 1955/56, finns utan tvivel ett klart framtida

behov av försöksgymnasium i Skellefteå. Det torde därför enligt överstyrelsens

mening vara lämpligt att redan från och med läsåret 1954/55

inrätta en försökslinje vid högre allmänna läroverket, varigenom man

på ett tidigt stadium kan vinna erfarenheter av värde för den framtida

utvecklingen av stadens skolväsende.

Överstyrelsen uttalar, att det icke är lämpligt, att mer än en linje upprättas,

förslagsvis reallinje eller allmän linje, så länge elevantalet i klass

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

9 g är så lågt som för närvarande. Till denna linje anses även ett antal

ele\ er med realexamen böra kunna hänvisas, doek ej fler än att eleverna

från enhetsskola kommer att utgöra minst hälften. Som förutsättning för

linjens upprättande överhuvudtaget bör enligt överstyrelsen gälla, att

minst tio godkända elever med avgångsbetyg från klass 9 g anmäles till inträde.

Elevantalet föreslås maximerat till 24. För upprättandet av försöksgymnasielinjen

bör vidare enligt överstyrelsen föreskrivas samma villkor

beti äffande kommunens bidrag, som föreskrivits i fråga om övriga försöksgymnasier.

Vissa av dessa villkor har Skellefteå stad redan åtagit sig.

Det erforderliga antalet veckotimmar i läroämnen beräknas till 32, varav

på en heltidstjänst beräknas belöpa 21,5 och på timlärare 10,5. Antalet erforderliga

veckotimmar i övningsämnen beräknas till 2. Härvid har dels

för klassföreståndarens enskilda handledning beräknats en timme, dels förutsatts,

att undervisningen i gymnastik skall ske gemensamt för eleverna i

försökslinjen och eleverna i det fyraåriga gymnasiets andra ring. För undervisningen

i läroämnen föreslås inrättad en lektorstjänst i lönegraden

Ca 33 eller 31. Lärarlönekostnaderna beräknas till 33 000 kronor.

Departementschefen. Som jag i det föregående erinrat uppdrogs vid

behandlingen år 1952 av frågan om anslag till de allmänna läroverken

vissa riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen.

Samtidigt beslöts som en första etapp av ett sådant utbyggande

successivt förstatligande av sex kommunala gymnasier. Som en

andra etapp beslöts därefter vid förra årets riksdag förstatligande av ytterligare

sex kommunala gymnasier, varjämte beslut fattades om utbyggande

av samrealskolan i Lycksele — vilken ej var förenad med något kommunalt

gymnasium — till högre allmänt läroverk. Skolöverstyrelsen har nu

som en tredje etapp föreslagit förstatligande av åtta kommunala gymnasier,

nämligen i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad,

Nässjö och Oskarshamn. Därjämte föreligger framställningar från kommunalt

håll om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Filipstad och

Lysekil.

Vid min prövning av denna fråga har jag stannat för att nu föreslå förstatligande

av fem gymnasier. Vid riksdagsbehandlingen för två år sedan

av frågan om utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen diskuterades

ingående, vilka principer som borde tillämpas vid urvalet av gymnasier

till förstatligande. Det torde därför icke vara nödvändigt att nu gå

närmare in härpå. Att till förstatligande välja ut fem av de gymnasier, som

nu är i fråga, erbjuder emellertid vissa svårigheter, då skillnaden mellan

vissa av dem ur olika synpunkter är tämligen obetydlig. Efter att ingående

ha övervägt spörsmålet anser jag mig böra föreslå, att de kommunala

gymnasierna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn nu

övertages av staten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Förstnämnda fyra gymnasier är nu alla organiserade med treårig latinoch

treårig reallinje, medan gymnasiet i Oskarshamn endast har treårig

reallinje. Överstyrelsen synes förutsätta, att denna organisation skall bibehållas

vid förstatligandet utom beträffande gymnasiet i Oskarshamn, där

överstyrelsen räknar med att behov kommer att föreligga redan nästa år

av ytterligare en linje. Någon framställning om en dylik har överstyrelsen

dock ännu ej gjort. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t av förra årets riksdag

erhöll bemyndigande att fastställa linjeorganisationen för de särskilda

läroverkens gymnasier, torde ställning ej nu behöva tagas till frågan

om linjeorganisationen vid de fem gymnasierna. Vid mina beräkningar i det

följande av det erforderliga antalet tjänster kommer jag emellertid att utgå

från att även gymnasiet i Oskarshamn skall omfatta två linjer.

Förstatligandet bör börja med budgetåret 1954/55 eller vid den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, och tillgå så att första året första ringen

av varje gymnasielinje upprättas och därefter successivt en ring om året.

Rektorstj änsterna vid de samrealskolor, med vilka ifrågavarande kommunala

gymnasier är förenade, bör utbytas mot samma antal rektorstj änster

vid högre allmänt läroverk med den av överstyrelsen föreslagna placeringen,

nämligen för tjänsterna i Köping och Lidköping avlöningsgrupp III, lönegrad

Cb 14, och för tjänsterna i Bollnäs, Mariestad och Oskarshamn avlöningsgrupp

II, lönegrad Cb 14. Dessutom bör två lektorstjänster inrättas

vid varje läroverk.

Som villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande kommuner

skall åtaga sig att tillhandahålla för läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande

kontant ersättning.

Kostnadsökningen för statsverket efter fullbordad omorganisation kan

beräknas till omkring 800 000 kronor.

Jag övergår härefter till frågan om försöksgymnasierna. Vad då först

angår försöksgymnasielinjen i Sundsvall biträder jag överstyrelsens förslag

om inrättande av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. Även

i övrigt ansluter jag mig till överstyrelsens beräkningar i fråga om behovet

av lär arkrafter för denna linje.

Frågan om organisationen av det försöksgymnasium, som enligt riksdagens

beslut skall upprättas i Göteborg från och med budgetåret 1954/55

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, är ännu icke färdigberedd

inom skolöverstyrelsen. Enligt vad jag under hand inhämtat synes

det vara ovisst, om man redan från och med nästa budgetår kan påräkna

så många godkända inträdessökande från enhetsskolans nionde klass, som

enligt förra årets riksdagsbeslut borde vara förutsättningen för upprättande

av en försökslinje. I detta läge förutsätter jag, att det skall få ankomma

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av gymnasieundervisning

för de elever från försöksdistrikt, som här är i fråga. Jag

torde här även få erinra om att statsutskottet vid förra årets riksdag förklarat

sig icke ha något att invända mot att de allmänna läroverkens ickeordinariepost

toges i anspråk för viss stödundervisning åt lärjungar, som

från enhetsskolan övergått till annat gymnasium än försöksgymnasium

och som där behövde hjälp för inhämtande av de kursdifferenser, som till

äventyrs kunde förefinnas. Jag förutsätter, att detta uttalande skall gälla

även om övergång skett till kommunalt gymnasium.

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört föreslår jag upprättande

successivt från och med läsåret 1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, av ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom Öppet

försöksgymnasium, anknutet till högre allmänna läroverket i Skellefteå.

Gymnasiet bör i första hand vara avsett för elever från enhetsskolans

klass 9 g. Dessa bör därför utgöra minst halva elevantalet. För gymnasiets

upprättande bör i huvudsak gälla samma villkor, som föreskrivits för de

förra året beslutade försöksgymnasierna. För nästa budgetår räknar jag

endast med en försökslinje. Som förutsättning för att denna linje skall

komma till stånd torde böra gälla, att minst tio godkända elever med avgångsbetyg

från klass 9 g anmäles till inträde. Överstyrelsens förslag om

maximering av antalet elever till 24 är jag icke beredd att nu tillstyrka.

Överstyrelsen har lämnat frågan huruvida försöksgymnasiet nästa år

bör omfatta allmän linje eller reallinje öppen. Med hänsyn härtill föreslår

jag, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att fastställa

linjeorganisationen liksom fallet var vid fjolårets beslut om försöksgymnasier.

För det nya gymnasiet föreslår jag i likhet med överstyrelsen inrättande

av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. I (ivrigt räknar jag med att

endast timlärare skall erfordras.

b) Ökning av antalet läroverk med egentlig lärarkurs.

Skolöverstyrelsen föreslår, att egentlig lärarkurs från och med nästa

budgetår skall förläggas till ytterligare ett läroverk utöver nuvarande elva

samt att därjämte principbeslut skall fattas om förläggande av dylik kurs

till ännu ett läroverk från och med budgetåret 1955/56. Överstyrelsen anför

därvid till en början följande om behovet av en utvidgning av kapaciteten

hos den nuvarande organisationen för den praktiska lärarutbildningen.

För närvarande är egentlig lärarkurs anordnad vid elva läroverk och

fyra folkskoleseminarier. Denna lärarkurskapacitet svarade under senare

delen av 1940-talet tämligen väl mot tillströmningen av aspiranter. Visserligen

kunde icke plats beredas åt alla, som anmält sig till praktisk lärarutbildning

under hösttermin, men å andra sidan kunde kapaciteten ej fullt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

utnyttjas vid några tillfällen under vårtermin till följd av brist på aspiranter.

En markant omsvängning inträdde emellertid höstterminen 1951

och vårterminen 1952, då antalet ansökningar ökade betydligt, och att

denna förändring icke varit en tillfällighet bestyrkes av den följande utvecklingen.

Sålunda har ej mindre än 221 sökande anmält sig till lärarkurs

höstterminen 1953, men endast 111 kunnat erhålla hänvisning. Även om

några sökande återkallat sina ansökningar, har en brist på omkring 100

lärarkursplatser förelegat vid detta tillfälle.

Det framstår sålunda erfarenhetsmässigt såsom ganska tydligt, att den

nuvarande lärarkursinstitutionen är underdimensionerad. Detta stämmer

också med de beräkningar, som gjordes av 1950 års lärarutredning. Denna

utredning sammanförde ett ganska omfattande siffermaterial över nu

tjänstgörande lärare utan lärarutbildning, antalet nyinskrivningar och

examina vid universiteten m. m., och drog därav den slutsatsen, att —

även om en lärarhögskola med stor kapacitet komme att upprättas från

och med läsåret 1954/55 — minst två nya lärarkursläroverk skulle behöva

upprättas, för att den praktiska lärarutbildningen från och med år 1960

skulle kunna omläggas på den basis, som godkänts av 1950 års riksdag.

I avvaktan på beslut om inrättande av en första lärarhögskola har överstyrelsen

stannat vid att föreslå upprättande av endast en ny lärarkursanstalt

från och med läsåret 1954/55. Överstyrelsen vill dock, under hänvisning''

till 1950 års lärarutrednings betänkande och till antalet under de

senaste åren till praktisk lärarkurs anmälda aspiranter, framhålla, att en

så begränsad utvidgning av lärarkursinstitutionen är otillräcklig och att

överstyrelsen därför kan förväntas ett följande år återkomma med förslag

om inrättande av ytterligare minst ett lärarkursläroverk. Det är därvid av

betydelse, att ett sådant inrättande under någon tid förberedes på det sättet,

att vid tillsättning av ordinarie lärartjänster vid läroverket i fråga

hänsyn tages till de sökandes lämplighet som lärare och handledare vid

lärarkursläroverk. Överstyrelsen får därför hemställa, att Kungl. Maj:t

ville utverka principbeslut av 1954 års riksdag om inrättande av egentlig

lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk,

vilket av Kungl. Maj:t bestämmes.

Den egentliga lärarkurs, som sålunda föreslås inrättad från och med

nästa budgetår, bör enligt överstyrelsens mening förläggas till statens normalskola

i Stockholm. Härom anför överstyrelsen följande.

Alltsedan högre lärarinneseminariet år 1943 nedlade sin verksamhet, har

avsikten varit, att det ur seminariet utgångna högre allmänna läroverket

statens normalskola med tiden skulle utbyggas med praktisk lärarutbildning.

Hänsyn härtill har sålunda tagits vid tillsättning av ordinarie lärartjänster.

Skälet till att överstyrelsen likväl tidigare icke föreslagit praktisk

lärarutbildning vid statens normalskola har främst varit, att cless gymnasium

hittills haft relativt liten omfattning. Sålunda kommer reallinjen

där att ha nått fjärde ringen först från och med läsåret 1954/55. I och med

denna omständighet är emellertid det anförda skälet för dröjsmål hävt.

Någon ändring i grunderna för beräkningen av de särskilda arvodena

vid läroverk med lärarkurs ifrågasättes icke av överstyrelsen för budgetåret

1954/55.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds provosition nr 103.

Överstyrelsen beräknar, att 8 lärarkandidater varje termin skall kunna

hänvisas till statens normalskola. Ersättningarna till handledarna för dessa

lärarkandidater skulle då uppgå till (16 X 900 —) 14 400 kronor. Antalet

föreläsningar under förberedande lärarkursen i Stockholm anses icke behöva

ökas med anledning av de nytillkomna lärarkandidaterna. Däremot

tillkommer ett antal övningar i muntlig framställning och i röst- och talvård,

eftersom dessa övningar förutsätter små grupper. Överstyrelsen har

tidigare räknat med sammanlagt högst 1 388 föreläsningar under egentlig

och förberedande lärarkurs, varvid två övningar i arvodeshänseende likställes

med en föreläsning. Maximiantalet föreläsningar anses på nu angivna

grunder böra höjas till 1 400. Detta medför en anslagsökning av

720 kronor.

Vidare skall till följd av lärarkursen särskilt arvode utgå till rektor, ordinarie

lärare i läroämnen och vissa e. o. lärare. Då gymnasiet alltjämt

är under utbyggnad, bör man enligt överstyrelsen räkna med att åtminstone

40 lärare i läroämnen kommer att vara berättigade att uppbära särskilt

arvode budgetåret 1954/55. Överstyrelsen utgår därvid från att de vid

läroverket anställda ordinarie och e. o. övningsskollärarna icke skall vara

arvodesberättigade. Ifrågavarande arvoden uppskattas approximativt till

65 000 kronor. Därtill kommer arvode med 2 100 kronor till lärarkursens

föreståndare.

Inrättande av egentlig lärarkurs vid statens normalskola skulle sålunda

innebära en merutgift av 82 220 kronor.

Statskontoret motsätter sig med hänsyn till kostnaderna, att antalet

läroverk med egentlig lärarkurs utökas, och uttalar, att konsekvenserna

i detta fall av den mellan tjänsteförteckningskommittén och lärarorganisationerna

träffade överenskommelsen förefaller orimliga.

Departementschefen. Som överstyrelsen framhållit överstiger för närvarande

tillströmningen av aspiranter till den praktiska lärarutbildningen

vida antalet tillgängliga utbildningsplatser. Antalet lärarkandidater, som

nu väntar på att få genomgå lärarkurs, torde i själva verket uppgå till

flera hundra. Med tanke på den brist, som råder på lärare med full kompetens,

är detta ett allvarligt missförhållande, och åtgärder måste därför

enligt min mening snarast vidtagas för att öka möjligheterna att erhålla

praktisk lärarutbildning. Härför talar även hänsyn till de läraraspiranter,

som nu icke kan erhålla hänvisning till lärarkurs.

Överstyrelsen föreslår en utökning av antalet läroverk med egentlig

lärarkurs med två, varav ett från och med nästa budgetår och ett från och

med därpå följande år. Denna utökning anser överstyrelsen erforderlig,

även om den planerade lärarhögskolan också kommer att upprättas från

och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsens bedömning av situationen är

enligt min mening riktig.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds proposition nr 103.

Alltifrån tillkomsten av statens normalskola har avsikten varit, att

praktisk lärarutbildning skulle förläggas till denna skola, ehuru så hittills av

olika skäl icke kommit att bli fallet. Även om kostnaderna för anordnande

av egentlig lärarkurs vid denna skola, enligt vad överstyrelsens utredning

ger vid handen, kommer att bli ganska betydande, anser jag mig i

nuvarande läge böra biträda överstyrelsens förslag. Jag anser också i likhet

med överstyrelsen, att beslut nu bör fattas om anordnande av egentlig

lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk.

Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, torde Kungl. Maj:t få

bestämma till vilket läroverk denna kurs skall förläggas. Jag vill framhålla,

att ett bifall till vad jag här förordat enligt de prognoser, som nu kan

göras, endast kommer att möjliggöra ett relativt måttligt nedbringande

av antalet lärarkandidater, som ej kunnat erhålla hänvisning till lärarkurs,

och detta även om en lärarhögskola inrättas något av de närmaste

åren.

c) Besparingsåtgärder.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 har för innevarande liksom

för tidigare budgetår meddelats vissa föreskrifter angående besparingsåtgärder

vid de allmänna läroverken. Dessa föreskrifter finnes införda å

sid. 593 f. i statsliggaren. Skolöverstyrelsen uttalar i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår, att besparingsföreskrifterna med hänsyn till lärarbristen

enligt överstyrelsens mening bör bibehållas under nästa budgetår.

I föreskrifterna ingår även den bestämmelsen, att intagning av elever i

första klassen av den fyraåriga realskolelinjen vid läroverket i Trelleborg

icke må äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning så

medgiver. Överstyrelsen räknar med att nybörjaravdelning av denna linje

skall komma till stånd, om minst tio lärjungar kan intagas vid höstterminens

början.

Departementschefen. I likhet med skolöverstyrelsen räknar jag med att

lärarbristen kommer att göra det nödvändigt att även under nästa budgetår

tillämpa de besparingsföreskrifter, som meddelats för innevarande år.

3. Utökning av antalet vaktmästartjänster m. m.

I anledning av väckta motioner uttalade statsutskottet vid 1952 års

riksdag i sitt utlåtande nr 176, att det enligt utskottets mening syntes

kunna ifrågasättas, om icke vaktmästarpersonalen vid vissa läroverk vore

otillräcklig. Utskottet förutsatte fördenskull, att en översyn av vaktmästarorganisationen

vid de allmänna läroverken skulle verkställas. Med anledning

av vad utskottet sålunda uttalat, uppdrog Kungl. Maj:t genom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

beslut den 30 juni 1952 åt skolöverstyrelsen att verkställa den angivna

översynen. Med skrivelse den 17 februari 1953 har skolöverstyrelsen redovisat

resultatet av sin översyn och framlagt de av densamma betingade

förslagen, vilka överstyrelsen sedan med vissa mindre ändringar upprepat

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår. Därjämte har överstyrelsen avgivit

yttranden över särskilda framställningar angående vaktmästarorganisationen

vid läroverken i Lidingö och Varberg. Yttranden i ärendet har

avgivits av statskontoret och statens lönenämnd.

Den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken omfattar

för närvarande endast ordinarie och extra ordinarie tjänster. Av statsmedel

utgår även avlöning till vikarier på dessa tjänster. Övrig vaktpersonal

anställes av vederbörande lokalstyrelse, och kostnaderna för dess avlöning

bestrides av ljus- och vedkassornas medel. Dessa kassors inkomster är

huvudsakligen terminsavgifter, vilka må utgå med högst 30 kronor per elev.

Om för bestridande av kassornas nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats

högre terminsavgift än 30 kronor, fy lies bristen genom bidrag av statsmedel

ur anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Skolöverstyrelsen har för sin utredning inhämtat uppgifter från de olika

läroverken om den personal, som anlitas för vaktmästar- och värmeskötargöromål,

om bestridandet av kostnaderna för avlöning åt denna personal

samt om eventuellt föreliggande behov av personalförstärkning. Överstyrelsen

anför till en början bland annat följande.

Beträffande de framställningar om inrättande av nya ordinarie eller extra

ordinarie tjänster, ordinariesättning av extra ordinarie tjänster samt uppflyttning

i högre lönegrad, som framlagts av rektorer och lokalstyrelser samt

av enskilda vaktmästare, har överstyrelsen i många fall ansett sig kunna

tillstyrka de föreslagna förändringarna och i en del fall har överstyrelsen —

beträffande ordinariesättning och lönegradsplacering av tjänster — ansett

sig böra för att vinna en mera rättvis fördelning av högre och lägre tjänster

mellan de olika läroverken gå utöver vad rektorer och lokalstyrelser begärt.

I sådana fall har överstyrelsen dock under hand hört vederbörande rektorer,

som samtliga förklarat sig instämma med överstyrelsen.

Vid uppgörandet av sitt förslag till vaktmästarorganisation har överstyrelsen

i huvudsak följt de grunder, som tillämpades vid 1939 års lönereglering.

Överstyrelsen har dock genomgående varit något mera restriktiv och

krävt större lärjungeantal än vid tidigare tillfällen, innan överstyrelsen ansett

sig böra föreslå ny tjänst eller uppflyttning av tjänst i högre lönegrad.

Vid beräkningen av antalet ordinarie och extra ordinarie

vaktmästar- och värmeskötartjänster vid de olika läroverken har överstyrelsen

utgått från att det vid de största läroverken erfordras tre dylika

tjänster och därefter lägre antal allt efter skolornas mindre storlek. Med

denna utgångspunkt föreslår överstyrelsen ökning från 21/j> till 3 tjänster

vid tre läroverk och från 2 till 3 tjänster vid sexton läroverk. Ökning till

21/2 tjänster föreslås beträffande fem läroverk med 2 tjänster och ökning

till 2 tjänster beträffande två läroverk med 1 ''/t tjänst, sexton läroverk med

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

1 tjänst och ett läroverk utan tjänst. Två läroverk, som nu har 1 tjänst

vardera, föreslås få 1%, medan åtta läroverk utan tjänst föreslås få 1 tjänst

och ett läroverk utan tjänst föreslås få % tjänst. Sammanlagt innebär detta

förslag om inrättande av 48% tjänster.

En granskning av relationen mellan antalet tjänster enligt nuvarande

och föreslagen organisation och läroverkens elevantal enligt de uppgifter

från höstterminen 1952, som överstyrelsen anfört i sin utredning, ger bland

annat följande resultat.

De högre allmänna läroverk, som nu har tre vaktmästartjänster, har —

med undantag av ett läroverk — ett elevantal av lägst omkring 900 och i

flertalet fall åtskilligt däröver. Av samma storleksordning är alla utom tre

av de nitton läroverk, som föreslås få tre tjänster. Icke mindre än elva av

dem har mer än 1 000 elever.

De fem läroverk — alla realskolor — som föreslås få 2% tjänster har

elevantal, som ligger mellan omkring 700 och omkring 1 100.

Två tjänster finnes nu vid högre allmänna läroverk med elevantal (med

ett undantag) från omkring 500 upp till över 900 och vid realskolor med

elevantal (likaledes med ett undantag) från över 500 upp till omkring 800.

De tretton högre allmänna läroverk och sex realskolor, som föreslås få två

tjänster, har — med undantag av två högre allmänna läroverk och en realskola

— också elevantal, som överstiger 500.

Vad slutligen angår de läroverk, som föreslås få 1 tjänst är även de i

storlek väl jämförbara med de skolor, som redan har en statlig vaktmästartjänst.

Vid övervägandet huruvida nyinrättad tjänst bör vara ordinarie

eller extra ordinarie följer överstyrelsen den principen, att nyinrättad

tjänst i regel skall vara extra ordinarie, dock att överstyrelsen i

vissa fall gör undantag. Beträffande redan befintliga extra ordinarie tjänster

föreslår överstyrelsen ordinariesättning i de fall, då tjänsterna visat sig

fylla ett varaktigt behov.

Vad angår lönegradsplaceringen räknar överstyrelsen med

lönegrad 12 för förste vaktmästaren vid läroverk med mer än en vaktmästare

och — där endast en vaktmästare finnes anställd — för de högre allmänna

läroverken och de största realskolorna. Lönegrad 11 beräknar överstyrelsen

— förutom för värmeskötartjänster — för första tjänsten vid

realskolor av något mindre storlek samt vidare för sådan ordinarie vaktmästartjänst,

där värmeskötargöromål utgör omkring 75 % av de totala

arbetsuppgifterna. I övriga fall föreslår överstyrelsen lönegrad 10.

För en detalj redovisning av överstyrelsens förslag torde jag få hänvisa

till handlingarna i ärendet. Sammanlagt innebär det emellertid följande

förändringar beträffande antalet vaktmästar- och värmeskötartjänster i

olika lönegrader.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Vaktmästare i lönegrad

Värmeskölare i

lönegrad

Ca 12

Ca 11

Ca 10

Ce 10

Ca 11

Ce 11

Nuvarande antal......

84

58

26

70

31

5

Ökning eller minskning . . .

+ 28

— 7

+ 22

4- 4''A

+ 3

- 2

Summa

112

51

48

74l/a

34

3

Anm. I tabellen har i förekommande fall två halvtidstjänster redovisats som en heltidstjänst.

Statskontoret, som lämnat överstyrelsens förslag beträffande vaktmästarorganisationen

utan erinran, har anfört bland annat följande.

Den avsevärda ökningen av lärjungeantalet vid de allmänna läroverken

synes ha nödvändiggjort, att lokalstyrelserna anställt extra och tillfällig

vaktpersonal i betydande omfattning. Utgifterna härför har i realiteten bestritts

av statsmedel från anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kostnaderna för inrättandet av ett antal nya ordinarie och extra ordinarie

\ aktmästartjänster torde till stor del komma att kompenseras genom minskning

av belastningen å anslaget till dessa kassor. Antalet föreslagna befattningar

förefaller väl avvägt med hänsyn till de olika läroverkens nuvarande

storleksordning. Överstyrelsens ståndpunkt i frågan om löneställning och

ordinanesättnmg synes böra godtagas. Statskontoret kan sålunda lämna

förslaget utan erinran.

Statens lönenämnd uttalar bland annat, att den för sin del anser, att den

vid 1951 års riksdag fastslagna principen, att värmeskötseln skall taga i

anspråk den anställdes hela arbetstid under eldningssäsongen för att värmeskötartjänst

i 11 lönegraden skall komma i fråga, bör något jämkas. Härom

anför lönenämnden följande.

I viss anslutning till skolöverstyrelsens nu framlagda förslag vill lönenämnden

föreslå, att vid skolor med mer än en vaktmästare, tjänsteman,

som under eldningssäsongen till huvudsaklig del eller till omkring 75 %

av arbetstiden är sysselsatt med värmeanläggningens skötsel, placeras i 11

lönegraden såsom värmeskötare. I vart fall bör sagda lönegradsplacering

tillämpas oavsett anställningsformen. Nämnden kan således icke dela överstyrelsens

mening, att här avsedd »blandad» tjänst skall placeras i 11 lönegraden,

endast då ordinarie tjänst avses. Å andra sidan bör vid skolor, där,

förutom en vaktmästare i 12 lönegraden, en tjänsteman i 11 lönegraden —

annan än värmeskötare — redan finnes anställd, icke inrättas ytterligare

en tjänst i sistnämnda lönegrad, även om tjänsten är av sådan natur, att

enligt vad nyss sagts 11 lönegraden bör användas. I sådant fall bör enligt

lönenämndens mening en omfördelning av arbetsuppgifterna komma till

stånd så att värmeskötargöromålen ålägges innehavaren av den befintliga

11-gradstjänsten. Den tredje tjänsten bör vara placerad i 10 lönegraden.

Departementschefen. Den av överstyrelsen verkställda utredningen ger

enligt min mening vid handen, att det vid åtskilliga läroverk föreligger ett

bestämt behov av en ökning av antalet statliga vaktmästartjänster. En

opaginerad Kontrollera mot PDF

17;

Kungl. Maj ds proposition nr 103.

justering av lönegradsplaceringen och anställningsformen för redan befintliga

tjänster synes därjämte i många fall vara motiverad. Ett genomförande

av överstyrelsens förslag i sin helhet kommer emellertid att för statsverket

medföra en ganska betydande kostnadsökning, trots att det förhåller sig så,

att de föreslagna nya tjänsterna till stor del motsvaras av befattningar med

arvode ur ljus- och vedkassorna, vilka kassor i sin tur i stor utsträckning är

i behov av statsbidrag för bestridande av nämnda arvoden. Att till beloppet

exakt angiva denna kostnadsökning är icke möjligt, bland annat enär ljusoch

vedkassornas utgifter för vaktmästarlöner givetvis växlar från år till år.

En på det föreliggande materialet verkställd beräkning har emellertid givit

vid handen, att kostnadsökningen under de allmänna läroverkens avlöningsanslag

kan beräknas till i runt tal 360 000 kronor och besparingen under

anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna till i runt tal 200 000 kronor.

Nettokostnadsökningen för statsverket skulle alltså kunna beräknas till

160 000 kronor.

Med hänsyn till kostnadsökningen förordar jag, att utökningen av organisationen

nu begränsas till inrättande av ett sammanlagt antal tjänster,

motsvarande tjugo heltidstjänster. Jag har därvid räknat med inrättande

av nya tjänster i lönegraden Ce 10 vid de högre allmänna läroverken i

Arvika, Borås, Enskede i Stockholm, Halmstad, Hässleholm, Kalmar, Karlskrona,

Kristianstad, Landskrona, Majorna i Göteborg, Nyköping, Solna,

Trelleborg, Västerås, Växjö och Östersund samt vid envar av samrealskolorna

i Ennnaboda och Mönsterås ävensom vid Burgårdens samrealskola i

Göteborg. Detta innebär en utökning till tre tjänster vid ett vart av de elva

största av de högre allmänna läroverk, som nu har lägre antal tjänster, och

till två tjänster vid de fem största av de högre allmänna läroverk, som nu

endast har en tjänst. De läroverk, som föreslås få tre tjänster, har alla över

1 000 elever, medan de, som föreslås få en utökning till två tjänster, har

elevantal av lägst omkring 700. Burgårdens samrealskola har nu två tjänster

(över 1 100 elever), samrealskolorna i Emmaboda och Mönsterås däremot

ingen (elevantal omkring 200).

För högre allmänna läroverket i Karlskrona samt för Burgårdens samrealskola

i Göteborg och samrealskolorna i Emmaboda och Mönsterås har

jag räknat med halvtidstjänster, för övriga läroverk med heltidstjänster.

Vidare har jag räknat med en ny heltidstjänst i lönegraden Ca 12 för envar

av samrealskolorna i Blackeberg och i Gubbängen i Stockholm samt för

Slottsstadens samrealskola i Malmö.

Vad angår lönegradsplaceringen av redan befintliga tjänster har överstyrelsens

förslag, som lämnats utan erinran av statskontoret, från lönenämndens

sida föranlett den invändningen, att vid skolor med mer än en vaktmästare

sådan tjänst, vars innehavare under eldningssäsongen till huvudsaklig

del eller till omkring 75 procent av arbetstiden är sysselsatt med

värmeanläggningens skötsel, bör placeras i It lönegraden, icke som över
2

— Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 sand. Nr 103.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

styrelsen tänkt sig endast då tjänsten är ordinarie utan även då den är extra

ordinarie. Å andra sidan bör enligt lönenämndens mening vid de skolor, där

förutom en vaktmästare i 12 lönegraden en tjänsteman i 11 lönegraden —

annan än värmeskötare — redan finnes anställd, icke inrättas ytterligare

en tjänst i sistnämnda lönegrad, även om tjänsten är av sådan natur, att

enligt vad nyss sagts 11 lönegraden bör användas. I sådant fall bör enligt

lönenämndens mening en omfördelning av arbetsuppgifterna komma till

stånd, så att värmeskötargöromålen ålägges innehavaren av den befintliga

11-gradstjänsten.

Jag ansluter mig till vad lönenämnden i detta hänseende uttalat, vilket

innebär en viss uppmjukning av den tidigare gällande principen, att värmeskötargöromålen

skall taga i anspråk den anställdes hela arbetstid under

eldningssäsongen för att värmeskötartjänst i 11 lönegraden skall komma i

fråga. Av de nya tjänster, jag i det föregående förordat, har endast en av

skolöverstyrelsen ansetts höra till den grupp »blandade» tjänster, lönenämnden

uppehållit sig vid, nämligen den för läroverket i Kristianstad föreslagna

tjänsten. Vid detta läroverk finnes nu en tjänst i Ca 12 och en i Ca

11. För den nya tjänsten har jag därför föreslagit 10 lönegraden. Jag förutsätter

emellertid, att en omfördelning av arbetsuppgifterna om möjligt bör

komma till stånd, så att värmeskötargöromålen anförtros innehavaren av

den befintliga 11-gradstjänsten.

Överstyrelsens förslag om ändring av lönegradsplaceringen av befintliga

tjänster kan jag — med undantag, som föranledes av min anslutning till

lönenämndens ståndpunkt — biträda utom på två punkter. Den ställning

jag intagit till överstyrelsens förslag om utbyggande till högre allmänt läroverk

av samrealskolan i Borlänge, gör att jag icke ifrågasätter någon uppflyttning

till 12 lönegraden av den vid denna skola befintliga vaktmästartjänsten.

Vidare anser jag mig med hänsyn till det låga elevantalet icke

böra ifrågasätta högre lönegrad än 11 för vaktmästartjänsten vid läroverket

i Lycksele. Överstyrelsens förslag i övrigt om ändringar i lönegradsplaceringarna

tillstyrker jag alltså, vilket innebär, att jag föreslår

uppflyttning från lönegrad 11 till 12 av en ordinarie vaktmästartjänst

vid vartdera av de högre allmänna läroverken i Hedemora, Jönköping,

Karlskoga, Katrineholm, Kiruna, Malmberget, Varberg och Åmål samt

samrealskolorna (respektive de föreslagna högre allmänna läroverken) i

Alingsås, Bollnäs, Brännkyrka i Stockholm, Enköping, Lund, Mariestad,

Nässjö, Oskarshamn, Piteå, Sandviken, Spånga i Stockholm och Trollhättan,

uppflyttning från lönegrad 10 till 12 av en ordinarie vaktmästartjänst

vid det föreslagna högre allmänna läroverket i Köping och vid vardera av

samrealskolorna i Kungälv och Sala,

uppflyttning från lönegrad Ce 10 till Ca It av en vaktmästartjänst vid

högre allmänna läroverket i Lycksele och eu vid samrealskolan i Mjölby

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

samt från Ca 10 till Ca 11 av en dylik tjänst vid envar av samrealskolorna

i Avesta, Finspång, Hörby, Norrtälje, Strömstad, Tranås och Värnamo samt

uppflyttning från lönegrad 10 till 11 och samtidigt förändring från vaktmästartjänst

till värmeskötartjänst av en ordinarie tjänst vid flickläroverket

i Malmö och en vid högre allmänna läroverket i Ystad samt av en extra

ordinarie dylik tjänst vid ettvart av högre allmänna läroverken i Boden och

Eslöv. Sistnämnda två tjänster bör samtidigt ordinariesättas.

Ordinariesättning utöver vad som framgått av det föregående föreslår

jag i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag beträffande

följande tjänster nämligen,

eu tjänst ilo lönegraden vid ettvart av följande högre allmänna läroverk

nämligen Hvitfeidtska läroverket i Göteborg, gossläroverket i Malmö, läroverken

å Östermalm i Stockholm och Norrmalm i Stockholm (för gossar)

samt i Skara, Skövde, Umeå och Uppsala,

en tjänst i 10 lönegraden vid envar av samrealskolorna i Arvidsjaur,

Bengtsfors, Falköping, Gislaved, Herrljunga, Höör, Kinna, Kungsbacka,

Laholm, Leksand, Lindesberg, Ljungby, Lysekil, Nybro, Orsa, Rättvik,

Sunne, Sveg, Söderköping, Tidaholm, Undersåker, Åstorp och Örkelljunga,

en tjänst i 11 lönegraden som värmeskötare vid flickläroverket å Södermalm

i Stockholm och en vid högre allmänna läroverket i Sollefteå.

I fråga om överflyttning på de nya tjänsterna av redan anställd personal

torde sedan 1939 tillämpad praxis böra följas. Det bör få ankomma på skolöverstyrelsen

att besluta i varje särskilt fall.

Kostnaderna för de av mig föreslagna förändringarna i fråga om vaktmästar-

och värmeskötartjänster beräknar jag till i runt tal 160 000 kronor.

Den minskning av belastningen å anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna,

som kan beräknas uppkomma, beräknar jag till 70 000 kronor.

4. Anslagsberäkningar,

a) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten är för innevarande budgetår uppförd med 51 400 000

kronor.

Under oförändrade organisatoriska förutsättningar uppskattar skolöverstyrelsen

antalet klassavdelningar i realskola och gymnasium hösten 1954

till 3 785, innebärande en automatisk ökning med 160 avdelningar. Dessutom

beräknas 14 avdelningar tillhörande statens normalskolas fliekskole-,

folkskole- och enhetsskolelinjer, vilket antal är detsamma som innevarande

år. Härtill kommer de beräknade 16 avdelningarna av första ringen vid de

gymnasier, som föreslagits till förstatligande från och med nästa budgetår.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Överstyrelsens beräkningar av det erforderliga antalet lärartjänster grundas

på antagandena, att den automatiska ökningen av antalet klassavdelningar

och förstatligandet av kommunala gymnasier skall få den omfattning överstyrelsen

beräknat.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen föreslår för nästa budgetår — förutom

den i det föregående omnämnda uppflyttningen av 8 rektorstjänster

till lönegraden Cb 14 — inrättande av ett betydande antal ämneslärartjänster.

Dess förslag i denna del framgår av följande sammanställning.

Förslagets motivering

Lektorer

Adjunkter

1. Förstatligande av vissa kommunala gymnasier ..............

IG

—

2. Upprättande eller omorganisation av vissa läroverk enligt

tidigare beslut ............................................

25

8

3. Förbättring av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk ....

12

—

4. Ökning av antalet adjunktstjänster i enlighet med överenskom-

melse vid tjänsteförteckningsrevisionen 1952 ................

—

339

53

347

Förslaget under punkten 1 avser de åtta kommunala gymnasier, vars

förstatligande föreslagits påbörjat från och med nästa budgetår, medan de

under punkten 2 angivna lektorstjänsterna är avsedda för de två grupper

gymnasier, vars ombildning till statliga läroverk beslöts vid 1952, respektive

1953 års riksdag. De under samma punkt upptagna åtta adjunktstjänsterna,

vilka alla föreslagits placerade i lönegraden Ca 29, är avsedda

för S:t Görans samrealskola i Stockholm, samrealskolan i Lundby i Göteborg

och Slottsstadens samrealskola i Malmö. Dessa tre realskolor är för

närvarande under uppbyggnad och når först från och med nästa år upp i

klass 55, varvid antalet klassavdelningar beräknas öka med åtta.

Liksom tidigare år har överstyrelsen gjort en uppskattning av behovet

av lektorst jänster vid läroverk, där lektorsrepresentationen är för liten.

■Överstyrelsen har emellertid icke ansett sig böra föreslå inrättande av

samtliga de tjänster, som enligt överstyrelsens mening i och för sig är erforderliga,

utan har inskränkt sig till de under punkten 3 angivna tolv

tjänsterna.

Beträffande antalet ordinarie adjunktstjänster i lönegraden Ca 27 räknar

överstyrelsen icke med någon ändring. Vad åter angår ökningen med

339 adjunktstjänster i Ca 29 (punkten 4), anför överstyrelsen, att den vid

en beräkning läroverk för läroverk av hur många dylika tjänster, som överhuvudtaget

med hänsyn till tjänstefördelning, ämneskombinationer, förut

befintliga tjänster i Ca 29 etc. skulle kunna placeras, kommit till ett antal

av 230 tjänster, de i det föregående nämnda åtta nya tjänsterna oräknade.

Överstyrelsen beräknar därför endast medel för sammanlagt 238 nya tjän
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 21

ster i Ca 29. I fråga om de ordinarie adjunktstjänsterna anför överstyrelsen

vidare följande.

Enligt 1949 års tjänsteförteckningskommittés av riksdagen godkända

avtal med vissa lärarorganisationer (prop. 1952: 241) skall antalet adjunktstjänster

i Ca 27 avpassas så, att befordran till sådan tjänst normalt kan

ske vid högst 35 års ålder. En i samband med petitaarbetet verkställd

summarisk undersökning har givit vid handen, att redan nu ett så stort

antal ordinarie lärartjänster i läroämnen finnes disponibelt (ledigblivna

och nyinrättade), att behovet ur denna synpunkt är mer än tillräckligt tillgodosett.

Överstyrelsen upptar därför i fortsättningen icke denna fråga till

närmare behandling.

Enligt nyssnämnda avtal skall vidare ytterligare 150 adjunktstjänster i''

Ca 29 inrättas från och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsen har fattatdenna

siffra såsom preliminär och som ett minimiantal, bestämd med hänsyn

till vid överenskommelsen föreliggande uppgifter. Överstyrelsen har

nu med ledning av rektorernas uppgifter angående det beräknade antalet

lärartimmar m. in. för läsåret 1953/54 gjort en beräkning av det antal

adjunktstjänster i Ca 29, som vid tillämpning av de i avtalet angivna

grunderna borde finnas vid de allmänna läroverken från och med budgetåret

1954/55. Överstyrelsen har därvid funnit, att sammanlagt 1 889 dylika

tjänster borde finnas inrättade. Då från och med budgetåret 1953/54

1 550 adjunktstjänster i Ca 29 inrättats, skulle således från och med budgetåret

1954/55 med denna utgångspunkt ytterligare 339 sådana tjänster

erfordras. Härtill kommer ytterligare de i det föregående beräknade 8 tjänsterna.

Vid förhandlingar med överstyrelsen har Läroverkslärarnas riksförbund

anhållit, att överstyrelsen vid årets petitaarbete måtte föreslå, att

av de befordringstjänster — utöver de redan avtalade 150 tjänsterna i Ca

29 — som på grundval av överstyrelsens beräkningar ytterligare borde inrättas,

ett antal måtte utbytas mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad Ca

27. Detta förslag synes överstyrelsen böra upptagas till övervägande. Det

är uppenbart, att vid den träffade löneuppgörelsen ämneslärarinnorna med

hänsyn till denna kårs relativt höga tjänsteålder blivit missgynnade i fråga

om antalet befordringstjänster. Överstyrelsen är emellertid icke nu beredd

att precisera det antal ämneslärarinnetjänster i Ca 27, som kan anses erforderligt,

utan föreslår, att Ivungl. Maj:t med hänsyn till det anförda utverkar

riksdagens bemyndigande att av de adjunktstjänster i lönegrad Ca 29,

som kan komma att inrättas från och med budgetåret 1954/55 utöver

de redan avtalade 150 tjänsterna, utbyta ett antal mot ämneslärarinnetjänster

i lönegrad Ca 27.

Överstyrelsens förslag om nya lektors- och adjunktstjänster vid läroverk

under uppbyggnad eller omorganisation samt om nya tjänster för förbättring

av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk har icke föranlett något

uttalande från statskontorets sida. Ej heller har statskontoret i och för sig

framställt någon erinran mot beräkningen av antalet erforderliga lektorstjänster

vid gymnasier, som är eller föreslagits skola komma under förstat-,

ligande. Vad angår adjunktstjänsterna i Ca 27 och Ca 29 anför statskontoret

följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds ''proposition nr 103.

Under erinran att antalet adjunktstjänster i Ca 27 skall avpassas så, att

befordran till sådan tjänst normalt kan ske vid högst 35 års ålder, uppger

överstyrelsen, att redan nu ett så stort antal ordinarie lärartjänster i läroämnen

finnes disponibelt, att behovet ur angivna synpunkt är mer än tillräckligt

tillgodosett. De ordinarie tjänsternas antal bör enligt statskontorets

mening avvägas med utgångspunkt från angivna åldersregel. Överstiger

antalet befattningar i Ca 27 föreliggande behov, kan uppenbarligen

ur statsfinansiell synpunkt ogynnsamma verkningar uppstå. I avsaknad

av närmare uppgifter för beräkning av behovet av tjänster i Ca 27 under

budgetåret 1954/55 får ämbetsverket emellertid inskränka sig till att framhålla,

att denna fråga bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Överstyrelsen har gjort en uppskattning av det antal adjunktstjänster i

Ca 29, som vid tillämpning av gällande bestämmelser borde finnas från

och med budgetåret 1954/55, samt har därvid funnit, att det erforderliga

antalet uppgår till 1 889. Under hand har den uppgiften erhållits, att överstyrelsen

härvid utgått från det beräknade totala antalet ämneslärartimmar

i gymnasiet och realskolans två högsta klasser samt därifrån dragit det

timantal, som belöper på rektorer och lektorer. Återstoden har ansetts ankomma

på lärare i Ca 29. Överstyrelsen har alltså icke tagit hänsyn till att

undervisningen i viss utsträckning — överstyrelsen har själv i tidigare anslagsäskanden

räknat med tio procent — bör och måste upprätthållas av

timlärare och annan icke-ordinarie personal. Enligt statskontorets mening

bör det nu anlitade beräkningssättet icke godtagas. För nästa budgetår

synes antalet tjänster i Ca 29 i enlighet med av riksdagen godkända uppskattningar

rörande behovet böra ökas med 150 till 1 700.

Ämbetsverket föreslår vidare, att överstyrelsen förelägges att i anslagsäskandena

för budgetåret 1955/56 eller i annat lämpligt sammanhang närmare

redogöra för överstyrelsens tolkning och tillämpning av den s. k. läraröverenskommelsen,

särskilt med avseende på beräkningarna av antalet

tjänster av olika slag, ävensom beträffande verkningarna i övrigt av avtalet

(jämför exempelvis förhållandena vid provårsläroverken).

Övningslärare. Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden

samt i en särskild tilläggsframställning beträffande samrealskolan i Åtvidaberg

inrättande av sammanlagt 85 nya ordinarie övningslärartjänster.

Överstyrelsen framhåller därvid, att övningslärarorganisationen tenderar

till allt större fasthet och att det icke torde behöva befaras, att de föreslagna

nya tjänsterna ej skall komma att motsvara ett varaktigt behov. Beträffande

den definitiva fördelningen av tjänsterna på olika skolor förutsätter

överstyrelsen, att det liksom hittills skall få ankomma på överstyrelsen

att meddela beslut. De föreslagna nya tjänsterna fördelar sig på

olika ämnen och lönegrader på följande sätt:

3 i teckning i lönegraden Ca 23,

3 i teckning i lönegraden Ca 21,

3 i musik i lönegraden Ca 23,

6 i musik i lönegraden Ca 21,

23 i gymnastik i lönegraden Ca 23,

14 i gymnastik i lönegraden Ca 21,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

13 i manlig slöjd i lönegraden Ca 18 1. Ca 16,

8 i kvinnlig slöjd i lönegraden Ca 16,

11 i hushållsgöromål i lönegraden Ca 18,

1 i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd i lönegraden Ca 18.

Statskontoret tillstyrker inrättandet av 85 tjänster.

Vid bedömandet av lönegradsplaceringen för ifrågavarande övningslärartjänster

har överstyrelsen i förekommande fall förutsatt bifall till förslaget

om förstatligande av vissa kommunala gymnasier. Vidare har överstyrelsen

under samma förutsättning föreslagit, att följande ordinarie övningslärartjänster

vid de med nämnda gymnasier förenade samrealskolorna skall

ombildas till motsvarande tjänster vid högre allmänna läroverk, nämligen

sju tjänster i teckning, sex i musik och elva i gymnastik med lek och idrott.

I samband härmed har överstyrelsen anmält behov av två korrigeringar av

innevarande budgetårs personalförteckning för de allmänna läroverken.

Sålunda bär vid ombildningen av samrealskolan i Karlskoga till högre allmänt

läroverk endast den ena av de två vid läroverket befintliga gymnastiklärartjänsterna

flyttats upp från Ca 21 till Ca 23. Vidare har samtliga

befintliga 61 tjänster som lärarinna i kvinnlig slöjd upptagits i lönegraden

Ca 16, medan två av dessa tjänster, vilka är placerade vid statens normalskola

i Stockholm, enligt bestämmelse i avlöningsreglementet för övningslärare

rätteligen bort vara placerade i lönegraden Ca 18. I nu angivna båda

hänseenden föreslår överstyrelsen ändring i personalförteckningen.

Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 ordinarie

tjänster som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen

föreslår i sina anslagsäskanden inrättande av ytterligare sju

dylika tjänster och har därjämte i särskilt yttrande tillstyrkt en framställning

från rektorerna vid högre allmänna läroverket, folkskoleseminariet

och kommunala flickskolan i Luleå om inrättande av en för dessa läroanstalter

gemensam heltidstjänst som skolsköterska. Denna tjänst bör dock

enligt överstyrelsens mening som icke-ordinarie placeras i lönegraden Ce

14. Till stöd för sitt förslag om inrättande av sju nya ordinarie skolskötersketjänster

anför överstyrelsen, att det under de senaste åren blivit allt

svårare att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring i läroverken,

under det att befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta

även av högt kvalificerade sköterskor.

Statskontoret avstyrker, att antalet befattningar för heltidsanställda

skolsköterskor utökas.

Vaktmästare och värmeskötare. I det föregående har redogörelse

lämnats för överstyrelsens förslag beträffande vaktmästar- och värmeskötartjänster.

Ett bifall till detta beräknas medföra eu kostnadsökningunder

ordinarieposten av i runt tal 241 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:24 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Anslagsberäkning. Vid bifall till överstyrelsens i det föregående

redovisade förslag beräknas kostnaderna för avlöning åt ordinarie tjänstemän

för budgetåret 1954/55 uppgå till i runt tal 57 750 000 kronor.

b) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten är för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

1 918 600 kronor.

Skolöverstyrelsen föreslår anvisande av följande belopp under de särskilda

delposterna:

Belopp

Ökning

kronor

kronor

a) Arvoden åt skolläkare m. m, ..............................

730 000

174 300

b) Arvoden åt bibliotekarier .................................

2G4 000

15 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs ...............

1 180 000

80 000

d) Särskilda arvoden vid statens aftonskola ....................

15 700

3 000

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna ......................

1 200

—

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Skolläkare m. m. Överstyrelsen räknar för nästa budgetår med en

• automatisk ökning av kostnaderna för arvoden åt skolläkare med 20 000

kronor till 380 000 kronor. Beträffande de deltidsanställda skolsköterskorna,

vilkas arvoden också bestrides ur denna post, föreslår överstyrelsen, att de

nuvarande arvodena, vilka icke blott är dyrortsgraderade utan även vid

tjänstgöringar av mindre omfattning än full tjänstgöring under en vecka

utgår med olika timbelopp beroende på tjänstgöringstillfällets omfattning,

skall ersättas med enhetliga belopp av 185 kronor per vecka vid full tjänstgöring

och 5 kronor 50 öre per timme vid kortare tjänstgöringar. Kostnaderna

för arvoden åt skolsköterskor beräknas med hänsyn till ökningen av

4elevantalet stiga med 54 300 kronor samt därutöver vid bifall till förslaget

om ändrade arvoden med 70 000 kronor. Ytterligare föreslår överstyrelsen

en nedsättning av det elevantal, vars tillsyn enligt läroverksstadgan skall

ankomma på heltidsanställd skolsköterska från nuvarande 1 500—2 500 till

1 200—1 700. Detta förslag beräknas medföra en ökning av medelsbehovet

under förevarande post med 30 000 kronor.

Statskontoret avstyrker, att grunderna för statsbidrag till deltidsanställda

skolsköterskor ändras.

Bibliotekarier. Den under denna delpost föreslagna höjningen

motiveras med den beräknade ökningen av elevantalet samt det fortsatta

förstatligandet av kommunala gymnasier.

Läroverk med lär arkurs. I det föregående har redogjorts för

''ett förslag av överstyrelsen om anordnande från och med nästa budgetår

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

av egentlig lärarkurs vid ytterligare ett läroverk. Som därvid framgått har

kostnaderna härför av överstyrelsen beräknats till 82 220 kronor, vilket

belopp här avrundats till 80 000 kronor.

Statens aftonskola. Den föreslagna höjningen av denna delpost

är av automatisk karaktär.

c) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu upptagen till förslagsvis 19 800 000 kronor.

Ämneslärar e. Som framgått av det föregående räknar skolöverstyrelsen

med en automatisk ökning av antalet klassavdelningar med 160. Därtill

kommer vid bifall till förslaget om förstatligande av åtta kommunala

gymnasier ytterligare sexton klassavdelningar. Den automatiska ökningen

med 160 avdelningar beräknas av överstyrelsen medföra behov av sammanlagt

200 nya heltidstjänster. Då en felmarginal vid beräkningen av totalbehovet

av heltidstjänster är oundviklig, har överstyrelsen icke ansett sig

behöva taga särskild hänsyn till de nya avdelningarna vid nyssnämnda

åtta gymnasier.

Överstyrelsens i det föregående redovisade förslag angående inrättande

av nya ordinarie tjänster innebär en ökning av antalet dylika tjänster med

sammanlagt 400. Av dessa anses emellertid ett beräknat antal av 109 icke

kunna placeras under nästa budgetår, och siffran 400 kan därför i detta

sammanhang reduceras till 291. Då det totala antalet nya heltidstjänster

beräknats till 200, räknar överstyrelsen med en minskning av antalet ickeordinarie

heltidstjänster med 91.

I detta sammanhang föreslår skolöverstyrelsen vidare anordnande av

viss specialundervisning i franska och tyska i gymnasiet vid ett flickläroverk

i Stockholm och ett i Göteborg. Om behovet av dylik specialundervisning

anför överstyrelsen till en början följande.

Vid tre kommunala flickskolor i Göteborg, nämligen Vasa kommunala

flickskola, Göteborgs nya elementarläroverk och Ivjellbergska kommunala

flickskolan, har sedan länge i vissa avdelningar franska förekommit såsom

andra främmande språk från och med klass 37. I gengäld har undervisning

i tyska börjat meddelas först i klass 47. Vidare har sedan läsåret 1951—52

försöksundervisning med samma språkföljd förekommit i Stockholm vid

Södermalms kommunala flickskola och Kungsholmens kommunala flickskola

samt dessutom vid kommunala flickskolan i Västerås.

För sådana elever, som avsett att från klass 57 vid nämnda flickskolor

övergå till första ringen av fyraårigt gymnasium, har särskilda kompletteringskurser

i tyska anordnats i klass 57.

I och med att 1950 års normalundervisningsplaner för de kommunala

flickskolorna blir tillämpliga för klass 5\ vilket sker från och med läsåret

1954—55, inträder vissa förhållanden, som avsevärt försvårar övergången

från klass 57 till ring I4 för elever, vilka läst franska som andra främmande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

språk. Sålunda kommer sådana elever från och med nämnda tidpunkt icke

att ha läst någon tyska i flickskolan, under det att eleverna i klasserna 35

och 4J (24 och 34) av realskolan åtnjutit undervisning i tyska under sammanlagt

10 veckotimmar. Å andra sidan har ifrågavarande elever i flickskolan

haft sammanlagt 13 veckotimmars undervisning i franska, medan

övriga elever i ring k'' är nybörjare i detta ämne från och med läsåret 1953

—54, då 1950 års timplaner för realskolan blivit i sin helhet tillämpliga.

Med anledning av här berörda förhållanden har till överstyrelsen inkommit

skrivelser från rektorerna vid de båda nämnda flickskolorna i Stockholm

och från styrelserna vid de tre nämnda flickskolorna i Göteborg. Rektorerna

respektive styrelserna framhåller, att försöken med franska som

andra språk utfallit väl men att oro uppkommit med hänsyn till de svårigheter,

som särskilt från och med läsåret 1954—55 uppstår vid övergång

från flickskola till gymnasium. Styrelserna för flickskolorna i Göteborg

hemställer för den skull om anordnande av gymnasieundervisning i franska,

byggande på flickskolans kurs i franska i klasserna 37—57 och med ett

studiemål, motsvarande det för tyskan uppsatta i den nya gymnasieorganisationen.

I stället skulle studiemålet i tyska för ifrågavarande elever

motsvara den nya gymnasieorganisationens studiemål i franska. Efter vad

överstyrelsen inhämtat, åsyftas samma sak av rektorerna vid de båda

flickskolorna i Stockholm, även om detta icke kommer till direkt uttryck

i deras skrivelse.

I princip anser överstyrelsen, att en flickskolelinje med franska som

andra språk varken kan eller bör vara ensidigt inriktad på gymnasiestudier.

Gen torde tvärtom ha en uppgift att fylla inom flickskolans ram. En sådan

linje inom flickskolan kan emellertid icke få sin fulla livskraft, om de elever,

som söker sig dit, skulle förlora alla möjligheter att övergå till gymnasium.

I realiteten skulle detta bli fallet från och med läsåret 1954—55,

om icke särskilda åtgärder vidtages. Ur pedagogisk synpunkt måste det

vidare vara ganska planlöst att i gymnasiet icke utnyttja de kunskaper

i franska, som hunnit förvärvas under 13 veckotimmar i flickskolan. Överstyrelsen

är därför beredd att tillstyrka det framlagda förslaget.

Vad angår det praktiska genomförandet av den föreslagna specialundervisningen,

vilken beräknas för nästa budgetår medföra ett behov av lärarkraft

motsvarande 14 veckotimmars undervisning, anför överstyrelsen

vidare följande.

Undervisningen i specialgrupper för elever med franska som andra språk

skulle vid fullt utbyggd organisation erfordra högst 36 veckotimmars särskild

undervisning för varje läroverk, där sådana specialgrupper förekommer.

Å andra sidan inbesparas vid berörda kommunala flickskolor de

lärartimmar, som hittills tagits i anspråk för kompletteringskurser i tyska.

Av rektorerna vid förutnämnda flickskolor i Stockholm och Göteborg

bär uppgifter infordrats om antalet elever med franska som andra språk,

vilka avser att övergå till gymnasium. Av dessa uppgifter framgår, att ett

avsevärt antal elever för närvarande har sådana avsikter. Enligt skolöverstyrelsens

uppfattning bör underlaget för specialgrupper vid ett flickläroverk

i vardera staden bedömas såsom tillräckligt. Överstyrelsen föreslår

fördenskull, att från och med läsåret 1954—55 specialgrupper av elever

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majrts proposition nr 103.

från flickskola med franska som andra språk må enligt det nu sagda inrättas

i ring I vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm

och vid högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg. Som villkor

därför bör gälla, att — i överensstämmelse med vad som eljest brukar stadgas

— minst fem elever anmäler sig till sådan specialgrupp.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att om intresset för

franska som andra främmande språk skulle vara så stort bland eleverna

i de båda nyssnämnda läroverkens realskolor, att hela undervisningsavdelningar

med denna språkföljd från och med klass 35 (24) där skulle kunna

i framtiden organiseras, skulle elever från dessa realskoleklasser tillsammans

med elever från flickskolorna kunna bilda fulltaliga undervisningsavdelningar

i tyska och franska vid gymnasierna i fråga. Läroverkens särskilda

undervisning i dessa båda språk för elever med franska som andra

språk skulle under en sådan förutsättning icke behöva medföra någon merkostnad

för statsverket.

Bifall till denna överstyrelsens framställning medför för budgetåret

1954/55 ett extra behov av lärarkrafter motsvarande 14 veckotimmar.

I fråga om behovet av extra ordinarie tjänster som lektor, adjunkt och

ämneslärarinna anför överstyrelsen,

att någon möjlighet ännu icke föreligger att överblicka behovet av

adjunktstjänster i lönegraden Ce 27, eftersom lärarnas inplacering i den

reglerade befordringsgången ännu icke är avslutad,

att antalet ämneslärarinnetjänster i Ce 25, vilket för närvarande är fastställt

till högst 75, torde kunna minskas till högst 50 med hänsyn till att

antalet dylika lärarinnor betydligt decimerats,

att någon ändring icke torde böra ske i fråga om antalet s. k. bristtjänster,

d. v. s. de adjunktstjänster i lönegraden Ce 29, vilka till ett antal

av 150 inrättats för att i vissa situationer tagas i bruk vid läroverk med

särskilt utpräglad lärarbrist,

samt att någon ändring icke heller torde böra ske i fråga om antalet

sådana extra ordinarie tjänster som lektor och adjunkt, som i vissa fall

må inrättas i stället för ordinarie tjänster, d. v. s. de s. k. utbytestjänsterna

(för närvarande 15, respektive 50).

Beträffande sistnämnda tjänster torde få erinras, att dylik tjänst må

inrättas i stället för ordinarie tjänst, som varit ledigkungjord minst två

gånger under loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie

innehavare. Till förordnande å utbytestjänst må ifrågakomma även sökande

med viss, något lägre kompetens än som gäller för den ordinarie tjänsten.

Överstyrelsen föreslår nu, att även sådan tjänst, vars innehavare

uppehåller utbytestjänst eller bristtjänst, må i sin tur kunna utbytas mot

extra ordinarie tjänst. Följden av att en ordinarie lärare tar förordnande

på utbytestjänst skulle annars bli, att en tjänst blir besatt på bekostnad

av en annan. Det kan nämligen förutses, att ett ledigförklarat vikariatslöneförordnande

på den senare tjänsten, till vilket endast adjunktskompetent

lärare är behörig, i regel icke kan besättas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Statskontoret kan icke biträda överstyrelsens förslag om undervisning i

specialgrupper för vissa elever med franska som andra språk i flickskolan.

Vad överstyrelsen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke föranlett

något uttalande från statskontorets sida.

Övning slärare. Med utgångspunkt i den motsedda ökningen i

antalet avdelningar beräknar skolöverstyrelsen, att undervisningens omfattning

under nästa budgetår kommer att öka på sätt framgår av följande

sammanställning.

Ämne

Antal veckotimmar

1953/541

Ökning i veckotimmar

1954/55

Teckning och välskrivning ..................

6 868

432

Musik .....................................

5 159

541

Gymnastik med lek och idrott ..............

10 3362

784

Manlig slöjd ................................

4 976

524

Kvinnlig slöjd ..............................

3 860

210

Hemkunskap och hushållsgöromål .............

3 218

582

* Siffrorna motsvarar läget i juni 1953, sedan dess har smärre ändringar vidtagits.

Härtill kommer omkring 600 veckotimmar för planläggning och övervakande av elevernas

friluftsverksamhet.

Ökningen av antalet veckotimmar i de olika ämnena är till väsentlig del

eu automatisk följd av tillkomsten av nya klassavdelningar. Överstyrelsen

föreslår emellertid även viss icke-automatisk utökning av timtalen. I fråga

om beräkningen av behovet av veckotimmar inhämtas av handlingarna följande.

Antalet veckotimmar i frivillig teckning är nu maximerat till 67, varav 66

vid de fullt utbildade högre allmänna läroverken och en vid statens aftonskola.

Av den för nästa budgetår begärda ökningen i teckning och

välskrivning avser 426 timmar den obligatoriska undervisningen.

Denna ökning är automatisk. Återstående sex veckotimmar avser den

frivilliga undervisningen i teckning, och denna ökning torde vara föranledd

av att antalet fullt utbildade högre allmänna läroverk från och med

nästa budgetår kommer att stiga med sex.

I fråga om musik avser 194 av de beräknade nya veckotimmarna

den obligatoriska undervisningen och 347 den frivilliga undervisningen i

instrumentalmusik. Som icke-automatisk ökning beräknas 200 av nämnda

347 timmar. Motiveringen för ökningen i sistnämnda del är den av överstyrelsen

vid flera tillfällen framhållna önskvärdheten av en förbättringav

instrumentalmusikens ställning vid de allmänna läroverken.

För vanlig schemabunden gymnastik beräknas en automatisk ökning

med 514 veckotimmar, medan för frivillig undervisning i ämnet beräknas

200 veckotimmar. Till detta ändamål har överstyrelsen tidigare

äskat medel utan att vinna bifall. Det framhålles nu ånyo, att skolungdomen

bör äga tillgång till gymnastiksalarna även på annan tid än under

själva skoldagen och då ha möjlighet att erhålla handledning av lärare.

Enligt övningslärarstadgan må ordinarie och extra-ordinarie gymna
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Ma j ds p roposition nr 103.

stiklärare, som handhar planläggning och övervakning av elevernas friluftsverksamhet,

härför tillgodoräkna en eller två veckotimmar beroende

på omfattningen av hans undervisning. Överstyrelsen anser, att denna förmån

bör efter enahanda grunder tillerkännas även timlärare. Vid bifall

härtill beräknas behovet av veckotimmar öka med 70.

Av ökningen i timantalet i manlig slöjd avser 501 timmar den

obligatoriska och 23 timmar den frivilliga undervisningen. Medverkande

till ökningen torde förutom tillkomsten av nya avdelningar vara, att den

möjlighet, överstyrelsen har att medge befrielse från undervisning i ämnet

beräknas bli tagen i anspråk i mindre omfattning än hittills.

Den föreslagna ökningen i kvinnlig slöjd hänför sig helt till den

obligatoriska undervisningen i ämnet.

Vad slutligen angår hemkunskap och hushållsgöromål

beräknas en automatisk ökning i timbehovet om 382 veckotimmar, medan

200 veckotimmar beräknats erforderliga för genomförande av viss uppdelning

av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap.

Statskontoret ställer sig avvisande till överstyrelsens olika förslag om

icke-automatiska ökningar och anför följande.

Under erinran att för instrumentalmusik beräknats medel under innevarande

budgetårs avlöningsanslag till en icke-automatisk höjning av antalet

veckotimmar, avstyrker statskontoret en ytterligare ökning av timantalet

för musikundervisning. Ämbetsverket kan ej heller tillstyrka, att

frivillig undervisning i gymnastik får äga rum i ökad omfattning. Med

hänsyn till de avsevärt vidgade möjligheterna för övningslärare att erhålla

ordinarie eller extra ordinarie anställning lärer timlärare i gymnastik,

vilka handhar planläggning och övervakning av friluftsverksamheten, icke

böra härför få tillgodoräkna veckotimmar vid fastställandet av lönen. Förslaget

om uppdelning i vissa fall av klassavdelningar vid undervisning i

hemkunskap kan statskontoret icke förorda med hänsyn till kostnaderna.

Vaktmästare och värmeskötare. Överstyrelsens i det föregående

redovisade förslag beträffande vaktmästar- och värmeskötartjänster

beräknas endast medföra en mindre utgiftsökning under ickeordinarieposten.

Skolkuratorer. I skrivelse den 7 februari 1953 har skolöverstyrelsen

framlagt en utredning rörande kuratorsinstitutionen vid de högre skolorna.

Överstyrelsen framhåller i denna, att överstyrelsen kunnat följa kuratorsverksamheten

vid några skolor och alltmer styrkts i sin uppfattning,

att denna verksamhet är ytterst värdefull och bör utvidgas. Samtidigt

har emellertid överstyrelsen insett nödvändigheten av att åt innehavarna

av kuratorsbefattningarna beredes så betryggande anställnings- och avlöningsvillkor,

att väl utbildade sökande till befattningarna kommer att

stå till förfogande. Skolväsendets nuvarande rörlighet, inriktningen på

försöksverksamhet och på provisoriska reformer i olika avseenden gör,

att överstyrelsen icke varit beredd att föreslå en definitiv utformning av

kuratorsverksamheten. De förslag, överstyrelsen framlagt i skrivelsen, angives

huvudsakligen taga sikte på att ge bättre underlag för en gynnsam

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

utveckling än nuvarande, mera lösliga och för befattningshavarna i stort

sett mindre tillfredsställande förhållanden. Överstyrelsens förslag, vilket

upprepats i dess anslagsäskanden för nästa budgetår, avser anvisande av

ett avrundat belopp av 102 000 kronor enligt följande sammanställning.

2 kuratorstjänster i lönegrad Ce 25 .......................... 21 600

4 kuratorstjänster i lönegrad Cg 21 .......................... 34 000

Ersättning åt kuratorer i arvodesbefattning, högst ............ 10 000

Praktikantarvoden, högst.................................... 7 200

Rörligt tillägg............................................ 29 200

Summa kronor 102 000

Statskontoret har på anförda skäl funnit något mera markerat behov av

en utbyggnad av kuratorsverksamheten knappast föreligga och har i föreliggande

läge ej heller velat förorda, att två nu befintliga heltidstjänster

som kurator ombildas till extra ordinarie befattningar. För den händelse

eu inplacering i lönegrad av kuratorstjänster skulle anses motiverad, vill

statskontoret framhålla, att skolkuratorerna närmast torde böra järn-''

ställas med kuratorerna vid sjukhus och sålunda i regel placeras i lönegrad

17. Därest undantagsvis särskilda skäl för en högre lönegradsplacering

anses föreligga, synes enligt statskontorets mening lönegrad 19 böra kunna

ifrågakomma.

Statens lönenämnd är icke beredd att för skolkuratorer tillstyrka högre

löneställning än den för kuratorer i allmänhet gällande, det vill säga 17

lönegraden. Sedan ytterligare erfarenhet vunnits av skolkuratorernas verksamhet,

synes enligt lönenämnden frågan om en eventuell differentiering

av dessa tjänster på 17 och högre lönegrad kunna upptagas till övervägande.

Biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna. För detta

ändamål disponeras ur förevarande anslagspost medel enligt grunder, som

godkändes av förra årets riksdag. Skolöverstyrelsen räknar för nästa budgetår

med oförändrade grunder. Förstatligandet av kommunala gymnasier

samt utökningen av lärjungeantalet vid de allmänna läroverken beräknas

medföra en automatisk kostnadsökning under icke-ordinarieposten av i runt

tal 70 000 kronor i jämförelse med det belopp, som beräknas åtgå under

innevarande år.

Särskilda ä n d a m å 1. För sexualundervisning disponeras nu 5 200

kronor. Överstyrelsen föreslår en höjning av utgående föreläsningsarvoden

från 35 till 40 kronor i fråga om det differentierade gymnasiet och från 20

till 25 kronor i fråga om högsta klasserna av inbyggda tekniska linjer. Sammanlagt

beräknas en kostnadsökning av 1 450 kronor.

Till ersättning för vissa institutionsarbeten m. m. disponeras nu 5 000

kronor. Med hänsyn till den stora efterfrågan på bidrag hemställer överstyrelsen

om en höjning till 8 000 kronor.

För examinationer efter läsårets slut äskas oförändrat belopp 500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majrts proposition nr 103.

För frivillig undervisning i maskinskrivning hemställes om en höjning

från nuvarande belopp 5 000 kronor till 10 000 kronor med hänsyn till

omfattningen av framkomna önskemål om sådan undervisning.

Förslagen om höjning av arvodena för sexualundervisning samt om ökad

medelsanvisning till ersättning för vissa institutionsarbeten m. m. samt

till undervisning i maskinskrivning avstyrkes av statskontoret.

Anslagsberäkning. Skolöverstyrelsen framhåller, att beräkningen

av kostnaderna för icke-ordinarie lärare måste arbeta med många osäkerhetsmoment.

Bland annat har lärarbristen medfört, att ett stort antal

tjänster måste uppehållas av lärare utan föreskriven kompetens eller ock

uppdelas i form av tilläggstimmar på lärare med förut full tjänstgöring.

Överstyrelsen räknar emellertid med att medelsbehovet under icke- ordinarieposten,

vid bifall till de förslag av överstyrelsen, för vilka redogörelse

lämnats i det föregående, kommer att utgöra i runt tal 18 600 000 kronor.

d) Rörligt tillägg.

Överstyrelsen beräknar, att medelsbehovet under denna anslagspost

kommer att uppgå till i runt tal 40 700 100 kronor.

Departementschefen.

Ordinarieposten. Jag torde här först få erinra om att jag i det

föregående föreslagit förstatligande av de kommunala gymnasierna i Bollnäs,

Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn eller med andra ord

ombildande av de i dessa städer belägna samrealskolorna till högre allmänna

läroverk. Som en konsekvens därav har jag föreslagit, att rektorstjänsterna

vid dessa samrealskolor skall ombildas till motsvarande tjänster

vid högre allmänna läroverk med placering i vissa närmare angivna avlöningsgrupper.

Därjämte har jag föreslagit inrättande vid dessa skolor av

sammanlagt tio lektorstjänster. För det av förra årets riksdag beslutade

försöksgymnasiet i Sundsvallsområdet har jag föreslagit inrättande av en

lektorstjänst och för ett av mig förordat försöksgymnasium vid högre allmänna

läroverket i Skellefteå likaså en lektorstjänst.

Behovet av nya heltidstjänster i läroämnen utöver nu nämnda lektorstjänster

beräknas av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden till sammanlagt

384. Av dessa föreslår överstyrelsen, att 25 som lektorstjänster placeras

vid de två grupper av läroverk, som nu är under ombildning från samrealskolor

till högre allmänna läroverk. Häremot har jag ej funnit anledning

till erinran liksom ej heller mot överstyrelsens förslag om inrättande av åtta

adjunktstjänster vid de tre samrealskolor, som nu är under uppbyggnad.

För förbättring av lektorsrepresentationen vid läroverk med särskilt litet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

antal lektorstjänster tillstyrker jag vidare inrättande av åtta av de av överstyrelsen

föreslagna 12 lektorstjänsterna.

Återstående beräknade 339 heltidstjänster har av överstyrelsen under

åberopande av den s. k. läraröverenskommelsen föreslagits placerade som

adjunktstjänster i lönegraden Ca 29. Överstyrelsen har dock icke räknat

med att möjlighet kommer att finnas att under nästa år placera fler än 230

av dessa tjänster. Enligt läraröverenskommelsen skall antalet adjunktstjänster

i lönegraden Ca 29 i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster

å gymnasiet och i realskolans två högsta, klasser bortsett från rektors-

och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. För täckande

av detta behov beräknades i samma överenskommelse 150 nya tjänster

skola inrättas för budgetåret 1954/55. Då varje beräkning av detta, behov

måste vara ganska osäker, anser jag mig icke böra gå längre än till att

föreslå inrättande av sistnämnda antal nya tjänster. Vid bifall härtill synes

anledning icke finnas att närmare gå in på överstyrelsens förslag om utbyte

mot ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ca 27 av ett antal av de

nya adjunktstjänster i Ca 29, som kunde komma att inrättas utöver 150.

Överstyrelsen har gjort en beräkning av tillgången och behovet i fråga

om adjunktstjänster i lönegraden Ca 27 och kommit till det resultatet, att

några nya dylika tjänster icke nu bör inrättas. Häremot har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag vill emellertid samtidigt framhålla, att jag

delar statskontorets uppfattning, att skolöverstyrelsen i lämpligt sammanhang

bör redogöra för verkningarna i olika avseenden av läraröverenskommelsen.

Vad jag här förordat i fråga om ordinarie tjänster innebär sammanlagt

ombildning av fem rektorstjänster samt nyinrättande av 45 lektorstjänster

och 158 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29. Det torde böra ankomma på

skolöverstyrelsen att i förekommande fall besluta om placeringen av de nya

tjänsterna liksom av övriga å personalförteckningen upptagna tjänster.

Vid de samrealskolor, som föreslagits utbyggda till högre allmänna läroverk,

finnes nu fyra ordinarie lärartjänster i teckning, tre i musik och sex i

gymnastik med lek och idrott. Dessa tjänster bör uppflyttas från Ca 21 till

Ca 23.

Jag tillstyrker överstyrelsens förslag om inrättande av sammanlagt 85

nya ordinarie övningslärartjänster. Med hänsyn till att jag icke biträtt förslaget

om förstatligande av kommunala gymnasiet i Nässjö bör emellertid

en av gymnastiklärartjänsterna i lönegraden Ca 23 i stället placeras i Ca 21.

Förslaget om utökning av antalet tjänster för ordinarie skolsköterskor

kan jag icke tillstyrka.

Den ståndpunkt, jag i det föregående intagit till överstyrelsens förslag i

fråga om ordinarie vaktmästar- och värmeskötartjänster, innebär, att jag

förordar inrättande av vissa nya tjänster samt ordinariesättning av ett flertal

redan befintliga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds proposition nr 103.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken bör vidtagas de ändringar,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört eller av beslut

före förteckningens fastställande om ombildning av adjunktstjänst till ämneslärarinnetjänst

eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst. Därjämte

bör vidtagas de av överstyrelsen angivna justeringarna beträffande

antalet tjänster i olika lönegrader som gymnastiklärare, respektive lärarinna

i kvinnlig slöjd.

Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens uppskattning av ordinarieposten

beräknar jag medelsbehovet under denna post till 56 425 000 kronor, vilket

innebär en höjning med 5 025 000 kronor.

Arvodesposten. Under delposten till arvoden åt skolläkare m. m.

tillstyrker jag endast en automatisk ökning av anslagsmedlen till skolläkararvoden

med 20 000 kronor och av medlen till sköterskearvoden med 39 300

kronor eller med sammanlagt 59 300 kronor till 615 000 kronor. Jag ifrågasätter

sålunda icke någon ändring av de deltidsanställda sköterskornas

arvoden och ej heller av det på heltidsanställd skolsköterska belöpande lärjungeantalet.

Delposten till arvoden åt bibliotekarier synes på de av överstyrelsen anförda

skälen böra höjas med 15 000 kronor till 264 000 kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt inrättandet av egentlig lärarkurs vid

statens normalskola. Då överstyrelsens beräkning av kostnaderna härför

icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag, att delposten till särskilda

arvoden vid läroverk med lärarkurs för ändamålet höjes med 80 000

kronor till 1 180 000 kronor.

Till särskilda arvoden vid statens aftonskola beräknar jag 15 700 kronor,

vilket innebär en höjning med 3 000 kronor.

Delposten till arvode åt en biträdande föreståndarinna torde däremot

böra uppföras med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat i fråga om arvodesposten bör denna

för nästa budgetår uppföras med 2 075 900 kronor, vilket innebär en höjning

med 157 300 kronor.

Icke-ordinarieposten. I enlighet med fjolårets beslut angående

inrättande av ett läroverk för vuxna bör från och med nästa budgetår

å personalförteckningen uppföras två lektorstjänster i lönegraden Ce 33

eller 31.

Antalet adjunktstjänster i lönegraden Ce 27 skall enligt läraröverenskommelsen

avpassas så, att befordran till dylik tjänst normalt kan ske tre

år efter att vederbörande uppnått slutlönegraden i den reglerade befordringsgången.

Eftersom lärarnas inplacering i befordringsgången ännu ej

hunnit slutföras, saknas emellertid ännu tillräckligt underlag för bedömande

av behovet av tjänster i nämnda lönegrad. Det torde därför få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen bestämma högsta antalet

dylika tjänster.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195k- 1 sand. Nr 103.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Antalet ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ce 25 är nu fastställt till

högst 75. I enlighet med överstyrelsens förslag torde antalet kunna sänkas

till 50.

Jag tillstyrker förslaget om viss särskild undervisning i tyska och franska

vid ett flickläroverk i Stockholm och ett i Göteborg. På sätt överstyrelsen

föreslagit synes som villkor för anordnandet av denna undervisning böra

gälla, att antalet elever, som anmält sig därtill, uppgår till minst fem.

Överstyrelsens förslag beträffande de så kallade utbytestjänsterna, nämligen

att även sådan ordinarie tjänst vars innehavare uppehåller utbytestjänst

eller bristtjänst ma i sin tur kunna utbytas mot extra ordinarie

tjänst, synes mig vara ägnat att medverka till att utby testjänsterna blir till

största möjliga nytta för läroverken. Jag tillstyrker därför förslaget. Antalet

utby testjänster och likaså antalet bristtjänster synes i enlighet med överstyrelsens

förslag böra bibehållas oförändrat.

Med utgångspunkt i överstyrelsens beräkning av det totala behovet av

heltidstjänster i läroämnen och under förutsättning av bifall till de förslag,

jag framställt om nya ordinarie tjänster, synes det totala antalet icke-ordinarie

heltidstjänster, som för innevarande budgetår beräknats till omkring

615, för nästa budgetår kunna uppskattas till oförändrat antal. Därutöver

erfordras vikarier till ett antal, som överstyrelsen uppskattar till 600.

Överstyrelsens beräkningar av det ökade behovet av veckotimmar i övningsämnen

har icke givit mig anledning till erinran såvitt angår sådana

ökningar, som är att anse som automatiska på grund av elevantalets ökning

m. m. Därutöver anser jag mig endast böra tillstyrka, att frivillig

teckning nästa budgetår får anordnas under sammanlagt 72 veckotimmar

vid de fullt utbildade högre allmänna läroverken och en veckotimme vid

statens aftonskola. Detta innebär en ökning med 6 veckotimmar.

Jag bär vid min anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag

till bland annat högre kommunala skolor avstyrkt ett förslag om rätt

att uppdela klassavdelning vid undervisning i hemkunskap. Då förslaget nu

föreligger även beträffande de allmänna läroverken, anser jag mig likaså

böra avstyrka detsamma.

Jag är icke beredd att nu tillstyrka inrättande av extra ordinarie tjänster

som skolkurator i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Liksom hittills

torde det därför få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma

frågor om anslag för hithörande ändamål.

Med hänsyn bland annat till att de av överstyrelsen berörda arvodena

för viss sexualundervisning från och med innevarande budgetår höjts med

fem kronor till nuvarande belopp ifrågasätter jag icke nu någon ändring av

dessa arvoden. För ändamålet beräknar jag därför samma belopp som under

innevarande år, nämligen 5 200 kronor.

Till ersättning för vissa institutionsarbeten in. m. beräknar jag med hänsyn

till vad överstyrelsen anfört ett belopp av 6 000 kronor, vilket innebär

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ds -proposition nr 103.

en höjning med 1 000 kronor. Till anordnande av frivillig undervisning i

maskinskrivning räknar jag däremot med anvisande av oförändrat belopp,

5 000 kronor.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag till i runt tal

19 000 000 kronor, vilket innebär en minskning med 800 000 kronor.

Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel. Posten till

rörligt tillägg torde böra uppskattas till 40 470 000 kronor eller för avrundning

av anslagets slutsumma till 40 466 100 kronor. De särskilda uppbördsmedlen

torde med hänsyn till inrättandet av nya vaktmästartjänster böra

uppräknas med 20 000 kronor till 467 000 kronor.

Avlöningsanslaget i sin helhet bör vid bifall till vad jag

i det föregående föreslagit för nästa budgetår uppföras med 117 500 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 7 147 000 kronor.

5. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att samrealskolorna i Bollnäs, Köping, Lidköping,

Mariestad och Oskarshamn från och med budgetåret

1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall ombildas till högre allmänna läroverk med

den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande

ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen

omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring

per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt

under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att

tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall

motsvarande kontant ersättning;

2. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom

öppet försöksgymnasium från och med budgetåret

1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall successivt upprättas vid högre allmänna läroverket

i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig

dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant

ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av

10 000 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer;
3.

bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen

vid det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad jag i det föregående förordat;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av

fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst

eller ämneslärarinnetjänst;

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 56 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

............... 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 19 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 466 100

Summa kronor 117 967 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

37

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan in. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 500 000

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 117 500 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

II. Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoeh

vedkassorna.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 947 000 kronor.

Ur läroverkens ljus- och vedkassor skall huvudsakligen bestridas kostnaderna

för belysning, uppvärmning och renhållning av läroverkens lokaler

samt för avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning, det

sistnämnda i den mån statliga tjänster icke finnes inrättade. Ljus- och

vedkassas inkomster är terminsavgifter och hyresmedel. Om för bestridande

av nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats högre terminsavgift än trettio

kronor, skall bristen fyllas genom bidrag av statsmedel. Dylikt bidrag

utgår ur förevarande anslag.

Med utgångspunkt i anslagsbelastningen under förra budgetåret beräknar

skolöverstyrelsen medelsbehovet för nästa budgetår till 3 000 000 kronor.

Överstyrelsen har därvid räknat med den avlastning av kassorna,

som blivit en följd dels av den förra året beslutade biträdesorganisationen

på rektorsexpeditionerna, dels ock av förra årets riksdagsbeslut om

upphävande av den skyldighet, som då ålåg vissa kassor, att till statsverket

inleverera belopp motsvarande vissa vaktmästarlöner.

I detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla, att överstyrelsen den

10 juli 1953 gjort framställning angående bestridande under budgetåret

1952/53 av vissa kostnader för expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken. Härvid torde jag först få erinra om att

jämlikt de under nämnda budgetår gällande bestämmelserna i läroverksstadgan

ur de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor skulle bestridas

bland annat kostnaderna för renskrivningsgöromål. Enligt ett av överstyrelsen

den 6 maj 1949 utfärdat cirkulär fick kassorna därjämte användas

till bestridande av kostnaderna för enklare kontorsgöromål, dock att de

sammanlagda utgifterna för renskrivningsarbete och enklare kontorsgöromål

icke fick överskrida i cirkuläret angivna maximibelopp per skola.

I 1952 års statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkten

184) föreslogs, att ur ljus- och vedkassorna skulle få bestridas kostnader

ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för expeditionsgöromål

över huvud taget å rektorsexpeditionerna. Samtidigt föreslogs,

att vid bifall till detta förslag om utvidgad medelsanvändning ett

maximibelopp skulle bestämmas, över vilket de totala kostnaderna för

ändamålet, som belastade ljus- och vedkassorna vid samtliga ifrågakommande

skolor, icke finge stiga. För budgetåret 1952/53 föreslogs detta

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

belopp till 580 000 kronor. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag,

utfärdades bestämmelser i ämnet, varvid bland annat föreskrevs, att det

skulle ankomma på skolöverstyrelsen att för varje skola fastställa det maximibelopp,

som för ändamålet finge utgå ur skolans ljus- och vedkassa.

Utgångspunkten vid beräkningen av maximibeloppet var överstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1952/53, i vilka angivits, att ljus- och

vedkassorna vid de allmänna läroverken under budgetåret 1951/52 kunde

beräknas komma att bli belastade med utgifter för renskrivnings- och

kontorsgöromål till ett belopp av 450 000 kronor. I förutnämnda skrivelse

den 10 juli 1953 har överstyrelsen nu anmält, att det vid beräkningen av

de belopp, som för varje läroverk under budgetåret skulle få disponeras ur

ljus- och vedkassorna för ifrågavarande ändamål, visat sig, att summan

av de belopp, som borde få utgå enligt överstyrelsens cirkulär den 6 maj

1949, uppgick till 718 000 kronor vid oförändrade arvoden och till 855 000

kronor vid en av överstyrelsen i dess anslagsäskanden föreslagen arvodesförhöjning

med 18,75 procent eller med andra ord till väsentligt högre belopp

än det i statsverkspropositionen beräknade maximibeloppet. Den främsta

anledningen härtill synes vara den, att överstyrelsen, när den beräknade,

att ljus- och vedkassorna skulle komma att belastas med utgifter för

renskrivnings- och kontorsgöromål om 450 000 kronor, enligt vad som numera

upplysts endast räknade med de läroverk, som väntades bli i behov

av statsbidrag till sina ljus- och vedkassor, medan däremot den föreslagna

maximeringen avsåg samtliga läroverk. Maximibeloppet överstiger visserligen

det av överstyrelsen angivna beloppet med 130 000 kronor men

har uppenbarligen ändå icke varit tillräckligt för att täcka kostnaderna

vid de läroverk, till vilka överstyrelsen ej tagit hänsyn, och samtidigt de

merkostnader, som sammanhänger med utvidgningen av läroverksorganisationen

och andra automatiskt verkande omständigheter. Ytterligare må

framhållas — vilket även skedde i överstyrelsens petita — att grunden

för beräkningen av beloppet 450 000 kronor med nödvändighet maste

vara ganska approximativ.

Överstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att det angivna

maximibeloppet 580 000 kronor måtte höjas till 855 000 kronor.

Sedan statskontoret i avgivet yttrande förklarat sig icke utan ytterligare

utredning kunna taga slutlig ställning till överstyrelsens hemställan, har

överstyrelsen inkommit med dylik utredning, varefter statskontoret ånyo

avgivit yttrande i ärendet. I sistnämnda yttrande anför statskontoret i

huvudsak följande.

Såvitt ämbetsverket kan finna, torde det uppkomna läget främst ha

föranletts därav, att skolöverstyrelsen underlåtit att i enlighet med föreskriften

i kungl. brev den 6 juni 1952 för varje ifrågakommande läroverk

fastställa det maximibelopp, som för expeditionella göromål finge

utgå ur skolornas ljus- och vedkassor. Det synes mot bakgrunden härav

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

förklarligt;, om vederbörande rektorer för budgetåret 1952/53 beträffande

förbrukningen ur kassorna av medel för expeditionella göromål tillämpat

samma bestämmelser som tidigare, d. v. s. de regler som fastställts i överstyrelsens

cirkulär av den 6 maj 1949. Tages därjämte hänsyn till de av

skolöverstyrelsen påpekade omständigheterna, nämligen den vidgade användningen

av medlen till att avse expeditionsgöromål över huvud taget,

det ökade lärjungeantalet vid läroverken och det förhållandet, att beräkningen

av medelsbehovet ursprungligen icke avsett samtliga läroverk, lärer

tvekan icke kunna råda om att utgifterna kommit att väsentligt överstiga

det härför avsedda beloppet av 580 000 kronor. Medelsförbrukningen kan

antagas ha belöpt sig till lägst 724 165 kronor.

Beträffande den procentuella förhöjningen av detta belopp med 18,75

procent må framhållas följande. Från skolöverstyrelsen har rektorerna

icke erhållit medgivande till en dylik uppräkning. Enligt vad överstyrelsen

under hand meddelat, skulle emellertid flertalet rektorer på eget initiativ

med stöd av uttalandena i 1952 års statsverksproposition ha utgivit en

med nämnda procent förhöjd ersättning. Statskontoret finner för sin del

ett dylikt antagande knappast sannolikt. Härav följer, att de verkliga utgifterna

från ljus- och vedkassorna för arbetshjälp å rektorsexpeditionerna

— såvitt ämbetsverket kan bedöma — måste ha varit mindre än vad

överstyrelsen beräknat. Någon uppgift om den faktiska medelsanvändningen

kan, enligt vad överstyrelsen under hand uppgivit, icke för närvarande

erhållas.

Statskontoret finner det betänkligt, därest en underlåtenhet från en

myndighets sida lägges till grund för ändring av ett fattat beslut. Då

emellertid vissa merutgifter för nu ifrågavarande ändamål under alla omständigheter

synes ha varit oundvikliga, vill statskontoret icke motsätta

sig, att det förenämnda beloppet om 580 000 kronor liöjes till 725 000

kronor eller det belopp, vartill kostnaderna beräknats ha uppgått exklusive

det procentuella tillägget.

Med hänsyn till vad som förekommit beträffande ärendets handläggning

i överstyrelsen, och då det icke klarlagts, att medelsförbrukningen överstigit

725 000 kronor, kan ämbetsverket däremot icke tillstyrka överstyrelsens

hemställan. För en förhöjning av det fastställda maximibeloppet av

580 000 kronor lärer riksdagens medverkan vara erforderlig.

Departementschefen. Medelsbehovet under detta anslag påverkas av

flera ovissa faktorer. Överstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit eu

höjning av anslaget med 53 000 kronor till 3 000 000 kronor. För egen del

räknar jag dock med att det nuvarande anslagäbeloppet, avrundat till

2 950 000 kronor, i och för sig bör vara tillräckligt. Därtill kommer att

det i det föregående framlagda förslaget om inrättande av nya statliga

vaktmästartjänster torde komma att medföra en minskning i medelsbehovet.

som kan beräknas till 70 000 kronor. Anslaget synes med hänsyn

härtill för nästa budgetår böra uppföras med 2 880 000 kronor.

Vad angår den av skolöverstyrelsen gjorda framställningen angående

ändring av det maximibelopp, till vilket ljus- och vedkassornas sammanlagda

utgifter för expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna under budgetåret

1952/53 högst må uppgå, vill jag framhålla, att avsikten med det

förslag i fråga om utvidgad användning av medel ur ljus- och vedkassorna,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

som framlades i 1952 års statsverksproposition, var att åstadkomma en

lättnad i arbetsförhållandena på rektorsexpeditionerna, en avsikt som fullföljdes

vid fjolårets riksdag genom den då beslutade reformen i fråga om

biträdeshjälpen på dessa expeditioner. Det har emellertid nu visat sig, att

grunden för beräkningen av maximibeloppet 580 000 kronor icke var hållbar,

ett förhållande som icke blev klarlagt förrän vid slutet av budgetåret,

enär överstyrelsen icke förrän då hann påbörja arbetet med fördelningen

av maximibeloppet på de olika skolorna. Denna beklagliga försening av

överstyrelsens arbete med ärendet har angivits sammanhänga med den

arbetsanhopning, som uppkom under budgetåret 1952/53 på grund av

överstyrelsens omorganisation och inrättandet av ett antal nya lärartjänster.

Även om det förhållandet här föreligger, att ett beslut om maximering

av medelsdispositionen icke blivit effektuerat, är jag å andra sidan

medveten om att ett överskridande av maximibeloppet 580 000 kronor

med all säkerhet blivit nödvändigt, även om överstyrelsen meddelat ett

fördelningsbeslut i början av budgetåret.

Den uppkomna situationen är alltså den, att överstyrelsens cirkulär den

6 maj 1949 icke som avsikten varit i god tid blivit ersatt av nya maximeringsbestämmelser.

Rektorerna vid de olika skolorna har därför under budgetåret

1952/53 haft att tillämpa de gamla bestämmelserna. Möjligt är

att de med hänsyn till förslaget i statsverkspropositionen i viss utsträckning

ansett sig kunna räkna med utvidgad medelsanvändning. I vilken

utsträckning de i överstyrelsens cirkulär angivna maximibeloppen utnyttjats

eller ej — eller eventuellt överskridits — är icke upplyst i ärendet,

och det synes knappast finnas någon anledning att nu föranstalta om någon

arbetskrävande detalj utredning på denna punkt. Ej heller synes det finnas

anledning att i efterhand genomföra någon fördelning på de olika skolorna

vare sig av maximibeloppet 580 000 kronor, eftersom beräkningen av

detta belopp skett utifrån utgångspunkter, som visat sig icke vara hållbara,

eller av ett på annat sätt beräknat belopp, så mycket mer som redan

från och med innevarande budgetår ett nytt system för beräkningen av

medel till arbetskraft å rektorsexpeditionerna genomförts. I stort sett innebär

nämligen vad som skett, att de regler, som innefattas i överstyrelsens

cirkulär den 6 maj 1949 — eventuellt med en viss modifiering — kommit

att tillämpas under ett år längre tid än avsikten varit och därefter direkt

ersatts med det nuvarande systemet. Därest riksdagen icke framställer

någon erinran däremot, torde det därför få bero vid vad som förevarit i

ärendet.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 880 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds ''proposition nr 103.

III. Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m.

Detta förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 2 000 000 kronor. Ur anslaget bestrides kostnaderna dels för avlöning,

dels för reseersättningar och traktamenten åt deltagare i praktiska lärarkurser.

Därjämte utgår ur anslaget ett belopp av 4 000 kronor till expenser

vid förberedande lärarkurser.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår erinrar skolöverstyrelsen om

att den under de allmänna läroverkens avlöningsanslag föreslagit, att

egentlig lärarkurs skall förläggas även till högre allmänna läroverket statens

normalskola i Stockholm. Vid bifall härtill kommer antalet lärarkandidater

per läsår att öka från 231 till 247. Då bestämmelserna om avlöningsförmåner

m. m. åt deltagare i praktisk lärarkurs utfärdades så sent som i

maj 1953 har överstyrelsen icke haft möjlighet att bilda sig en närmare

uppfattning om medelsbehovet. Överstyrelsen finner det därför lämpligt

att, under förutsättning av i övrigt oförändrade förhållanden, endast föreslå

den anslagshöjning, som är direkt proportionell mot ökningen av antalet

lärarkandidater, nämligen från 2 000 000 kronor till 2 140 000 kronor.

Av höjningen belöper 124 000 kronor på avlöningskostnader och 16 000

kronor på kostnader för reseersättningar och traktamenten.

Departementschefen. Jag har under avlöningsanslaget föreslagit, att

antalet läroverk med egentlig lärarkurs från och med nästa budgetår skall

utökas med ett. Med hänsyn härtill och i betraktande av att närmare

hållpunkter för närvarande icke står att få beträffande medelsbehovet under

förevarande anslag biträder jag överstyrelsens förslag om en uppräkning

av anslaget med 140 000 kronor till 2 140 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

in. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

2 140 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

43

IV. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier m. m.

Anslaget är nu uppfört med 925 000 kronor. Huvuddelen av detta belopp

eller 825 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter, som rubriken

anger, och har fördelats enligt grunder, som tillämpats sedan flera år. Återstoden

av anslaget avser statsbidrag med 20 000 kronor till Örebro aftonskola

samt med samma belopp till envar av realskollinjema vid kommunala

flickskolorna i Karlstad, Linköping, Uppsala och Västerås.

Skolöverstyrelsen erinrar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår, att

den för budgetåret 1952/53 föreslog ändrade grunder för beviljande av

statsbidrag till kommunala gymnasier innebärande bland annat, att statsbidrag

skulle utgå redan från början av ett gymnasiums tillvaro samt att

bidragen skulle fördelas rättvisare med hänsyn till förekomsten av parallellavdelningar

och samläsning. Statsbidrag skulle enligt detta förslag utgå

med 78 procent av de verkliga utgifterna för löner och arvoden åt rektor

och lärare, däri inbegripna de särskilda till lektorerna utgående kommunala

lönetilläggen.

Den föreslagna statsbidragsreformen blev icke genomförd. Överstyrelsen

föreslår nu ånyo, att statsbidrag till de kommunala gymnasierna skall få

utgå med 78 procent av utgifterna för löner och arvoden åt lärarna. Kostnaderna

för dessa statsbidrag beräknas för nästa budgetår till i runt tal

2 375 000 kronor, och ett bifall till förslaget skulle fördenskull medföra

behov av en anslagshöjning med 1 550 000 kronor. Beträffande Örebro

aftonskola samt de fyra kommunala flickskolor, som nu erhåller statsbidrag

ur anslaget, räknar överstyrelsen med oförändrade bidragsbelopp, nämligen

20 000 kronor per skola.

För det fall att en statsbidragsreform beträffande de kommunala gymnasierna

icke anses böra genomföras, hemställer överstyrelsen alternativt om

statsbidrag till dylika gymnasier med sammanlagt 660 000 kronor. Överstyrelsen

räknar därvid, i likhet med vad som hittills brukat ske, med att

statsbidrag bör utgå till en gymnasielinje först sedan studentexamen med

gott resultat avlagts vid linjen, att bidrag första året bör utgå för endast

en ring och därefter successivt för ytterligare en ring per år samt att

bidragsbeloppet per ring bör utgöra 15 000 kronor. Vid beräkningen av

beloppet 660 000 kronor har överstyrelsen förutsatt bifall till framställningen

om successivt förstatligande från och med nästa budgetår av åtta

kommunala gymnasier och därför icke räknat med bidrag till första ringen

av dessa gymnasier. Vidare må framhållas att i beloppet icke ingår något

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.

statsbidrag till kommunala gymnasiet i Sandviken. Någon framställning

om statsbidrag till denna skola hade nämligen icke ingivits vid den tidpunkt,

då överstyrelsens anslagsäskanden avgavs. Sedermera har emellertid

överstyrelsen med anledning av en särskild underdånig framställning

tillstyrkt ett bidrag av 15 000 kronor till nämnda gymnasium. Summan av

de av överstyrelsen alternativt föreslagna bidragsbeloppen till de kommu - nala gymnasierna uppgår sålunda till 675 000 kronor. Beloppet är fördelat

på de olika gymnasierna på följande sätt.

Kommunala

gymnasiet i

Statsbidrag

kronor

Kommunala

gymnasiet i

Statsbidrag

kronor

Alingsås ..............

G0 000

15 000

Avesta ...............

45 000

30 000

Bollnäs ..............

45 000

30 000

Borlänge .............

30 000

30 OOO

Enköping ............

30 000

15 000

Falköping ............

45 000

45 000

Filipstad .............

45 000

30 000

Hedemora ............

30 000

15 000

Karlskoga ............

30 000

30 000

Köping ..............

45 000

Summa kronor

675 000

Lidköping ............

30 000

Statskontoret avstyrker överstyrelsens förslag om ändrade grunder för

statsbidrag till kommunala gymnasier och hänvisar därvid bland annat till

att allmänna statsbidragsutredningens principbetänkande angående driftbidrag

till primärkommuner (SOU 1952:44) ännu icke prövats av statsmakterna.

Statsbidraget bör därför enligt statskontorets mening även för

nästa budgetår utgå med 15 000 kronor per bidragsberättigande ring. Överstyrelsens

förslag om statsbidrag till Örebro aftonskola samt vissa kommunala

flickskolor har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Departementschefen. Jag kan icke tillstyrka skolöverstyrelsens ånyo

framförda förslag om genomförande av ett nytt statsbidragssystem för de

kommunala gymnasierna. Statsbidrag till dessa skolor torde därför för nästa

budgetår böra utgå enligt hittills tillämpade grunder. Med hänsyn härtill

beräknar jag det erforderliga anslagsbeloppet till 720 000 kronor. I

jämförelse med överstyrelsens alternativa förslag innebär detta en höjning

med 45 000 kronor, föranledd av att jag icke ansett mig böra tillstyrka

förslaget om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Borlänge, Enköping

och Nässjö och till följd därav beräknat ett statsbidrag av 45 000

kronor i stället för 30 000 kronor till ett vart av dessa gymnasier.

Vad angår de fyra kommunala flickskolor samt Örebro aftonskola, som

nu alla åtnjuter statsbidrag ur anslaget, tillstyrker jag överstyrelsens för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 45

slag om anvisande av oförändrade belopp. För detta ändamål erfordras sålunda

100 000 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör anslaget i sin helhet för nästa budgetår

uppföras med 820 000 kronor, vilket innebär en sänkning med 105 000

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 820 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I—IV

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agnes Magnusson.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 103.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

I. Allmänna läroverken: Avlöningar .......................... 3

II. Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ...... 38

III. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m......... 42

IV. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m............................................... 43

Stockholm 1954 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

540353

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. a1 i texten