Angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. to
46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:103, Angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. to
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
1
Nr 103.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna
läroverken m. to.; given Stockholms slott den 19 februari
195/.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges slutliga äskanden beträffande vissa under
åttonde huvudtiteln uppförda anslag till skolväsendet, som i riksstatsförslaget
upptagits med allenast preliminärt beräknade belopp.
Beträffande de allmänna läroverkens organisation föreslås inrättande av
nya högre allmänna läroverk i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och
Oskarshamn samt av ett försöksgymnasium, anknutet till högre allmänna
läroverket i Skellefteå.
Antalet läroverk med egentlig lärarkurs föreslås från och med nästa budgetår
utvidgat med ett och från och med därpå följande år med ytterligare
ett.
Den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken föreslås
väsentligt förstärkt.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 195Jf. 1 samt. Nr 103.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 februari 195Jf.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,
följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj:t under punkterna 173, 176, 178 och 182 föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1954/55 beräkna
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av
118 000 000 kronor,
dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag
av 2 947 000 kronor,
dels till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. in. ett förslagsanslag
av 2 140 000 kronor,
dels ock till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. ett anslag av 925 000 kronor.
Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag
att få ånyo anmäla desamma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
3
I. Allmänna läroverken: Avlöningar.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 353 000 kronor
och disponeras enligt avlöningsstat, som återgivits på s. 603 i statsliggaren.
1. Utvecklingstendenser.
Under efterkrigsåren har lärjungeantalet vid de allmänna läroverken och
därmed anslagsbehovet varit i hastig tillväxt. Efterföljande tabell ger en
översikt över utvecklingen under de senaste åren.
Budgetår
Lärjungeantal
Anvisat
anslag
kronor
Förbrukat
belopp
kronor
Realskolan
Gymnasiet
Summa
1948/49.......
59 816
13 909
73 725
55 882 000
52 807 743
1949/50 .......
66 828
14 271
81 099
59 105 000
55 988 232
1950/51 .......
74170
14 833
89 003
64 200 000
67 183 809
1951/52 .......
79 445
15 618
95 063
64 714 000
80 880 886
1952/53 .......
83 713
16 654
100 367
79 000 000
96 307 133
1953/54.......
87 087
18 906
105 993
110 353 000
Den stigande tendensen gör sig gällande både i realskolan och gymnasiet.
En viss avlastning av läroverksorganisationen torde vara att motse, då
behovet av nya skolor för realskolestadiet numera tillgodoses inom det
kommunala skolväsendets ram. Högst sannolikt kommer dock stegringen
av lärjungeantalet att fortfara under de närmaste åren, då 1940-talets stora
årskullar övergår till de högre skolorna. För nästa läsår torde lärjungeantalet
böra uppskattas till minst 110 000.
Skolöverstyrelsen hemställer om en ökning av avlöningsanslaget med
8 441 000 kronor.
2. Organisationsfrågor.
a) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.
I propositionen nr 140 till 1952 års riksdag anmälde jag ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen
med nya statliga gymnasier. Därvid uttalade jag, att det vore önskvärt,
att det statliga gymnasieväsendet kompletterades med ett kom
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
munalt. I fråga om gången vid upprättandet av nya statliga gymnasier
anförde jag vidare, att ett kommunalt stadium utom i undantagsfall borde
föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Under hänvisning bland
annat till att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag i sitt huvudutlåtande
angående skolreformen uttalat sig för en utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen
samt till att den då pågående utredningen rörande en
provisorisk gymnasiereform förts så långt, att tvekan ej längre behövde
råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen,
föreslog jag samtidigt som en dylik första etapp successivt
förstatligande av sex kommunala gymnasier, nämligen i Arvika, Karlshamn,
Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål. Någon erinran framställdes
icke från riksdagens sida mot den angivna principen för den statliga
gymnasieorganisationens utbyggnad. Förslaget om förstatligande av
sex kommunala gymnasier tillstyrktes av statsutskottet, som därvid också
betonade, att detta förstatligande endast vore en första etapp av omorganisationen.
Det bifölls därefter av riksdagen.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 158 beslöt därefter
förra årets riksdag dels inrättande av nya statliga gymnasier i stället för de
kommunala gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Malmberget, Solna,
Trelleborg och Varberg, dels ock upprättande av ett nytt statligt gymnasium
i Lycksele, i vilken stad något kommunalt gymnasium icke fanns och
förutsättningar för upprättande av ett dylikt ej heller ansågs föreligga.
Den utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, som påbörjades
1952, innebär sålunda, att sammanlagt tolv kommunala gymnasier för närvarande
är under successiv ombildning till statliga gymnasier, medan ett
helt nytt statligt gymnasium är under successivt uppbyggande.
I anslutning till de principer i fråga om fortsatt utbyggande av den statliga
gymnasieorganisationen, som skolöverstyrelsen tidigare utvecklat, föreslår
överstyrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår, att ytterligare
ett antal kommunala gymnasier skall successivt förstatligas. De gymnasier,
som med hänsyn till tillkomstår, storleksordning in. in. enligt överstyrelsens
mening närmast bör komma i fråga, är gymnasierna i Bollnäs, Borlänge,
Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad, Nässjö och Oskarshamn, och
överstyrelsen föreslår därför alla dessa åtta gymnasier till successivt förstatligande
från och med nästa budgetår.
Av vederbörande kommunala myndigheter har vidare framställningar
gjorts om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Filipstad, respektive
Lysekil. Skolöverstyrelsen har emellertid i avgivet yttrande uttalat,
att dessa båda kommunala gymnasier icke borde komma ifråga till förstatligande
före något av de av överstyrelsen föreslagna åtta gymnasierna.
I fråga om de sålunda till förstatligande föreslagna olika kommunala
gymnasierna torde i följande sammanställning få ges en översikt över
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
vissa förhållanden rörande desamma. För varje gymnasium angives det år,
då verksamheten tog sin början, förefintliga bildningslinjer, varvid ännu
ofullständiga sådana angives inom parentes, antalet lärjungar höstterminen
1953 i första ringen och i gymnasiet i dess helhet, avståndet i kilometer
till närmaste högre allmänna läroverk och slutligen det för innevarande
budgetår beräknade statsbidraget i kronor.
Läroverksort
Tillkomst-
år
Bildnings-
linjer
1953/54
Antal lärjungar i
Avstånd
i km till
närmaste
h. a. I.1
Statsbidrag
första
ringen
hela
gymnasiet
Bollnäs.......
48/49
R L
31
88
48
45 0C0
Borlänge......
48/49
R L
30
94
24
30 000
Enköping......
48/49
R L
31
89
35(50)
30 000
Filipstad......
47/48
R (L)
28
71
60
45 000
Köping.......
48/49
R L
52
97
35
45 000
Lidköping.....
47/48
R L
42
104
22
45 000
Lysekil.......
51/52
R L
31
82
59
—
Mariestad.....
45/46
B(L)
31
89
42
45 000
Nässjö.......
48/49
R (L)
34
86
21
30 000
Oskarshamn ....
47/48
R2
30
73
95
45 000
1 Siffra inom parentes anger avståndet till ett annat gymnasium, till vilket restiden är kortare
än till det närmast belägna.
2 Överstyrelsen räknar med att detta gymnasium från och med läsåret 1954/55 skall organiseras
med två linjer.
Av rektorstjänsterna vid de av överstyrelsen till förstatligande föreslagna
åtta kommunala gymnasierna skall de i Borlänge, Enköping och Lidköping
alltefter rektors behörighet till adjunktstjänst vara placerade i lönegraden
Cb 12 eller 10 och de övriga på motsvarande sätt i lönegraden Cb 11 eller 9.
Vid skolornas ombildning till högre allmänna läroverk föreslås rektorstjänsterna
i Borlänge, Enköping, Köping och Lidköping placerade i avlöningsgrupp
III, lönegrad Cb 14, och de övriga i avlöningsgrupp II, lönegrad
Cb 14. Vid vart och ett av läroverken föreslås därjämte inrättande
av två lektorstjänster. Därvid har förutsatts, att ettvart av gymnasierna
skall vara utrustat med två linjer. Detta innebär en utvidgning endast
beträffande gymnasiet i Oskarshamn.
Av efterföljande tabell framgår statsverkets beräknade kostnader för de
nya gymnasierna efter fullbordad omorganisation.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Bollnäs ............................ 242 743
Borlänge .......................... 244 345
Enköping .......................... 252 832
Köping ............................ 242 625
Lidköping ......................... 252 811
Mariestad ......................... 243 362
Nässjö ............................ 253 025
Oskarshamn ........................ 242 393
Summa kronor 1 974 136
Avgår statsbidrag enligt nuvarande
grunder ........................... 720 000
Nettokostnad kronor 1 254 136
Vid kostnadsberäkningen har hänsyn tagits till den nya gymnasieorganisationen,
varvid det dock icke varit möjligt att beräkna den ökade läraråtgång,
som följer av grenbildningen på gymnasiets högstadium. Vidare
saknas för närvarande fasta utgångspunkter för beräkning av de s.k. Akombinationerna
vid de läroverk, som icke erhåller allmän linje.
Statskontoret anser, att ombildningen av kommunala gymnasier denna
gång lämpligen bör avse fyra läroanstalter.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 145 fattades vid förra
årets riksdag vissa beslut angående försöksgymnasier. Dessa beslut
innebar bland annat, att det från och med budgetåret 1954/55 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämde, skulle successivt upprättas
ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium i Göteborg
och ett dylikt gymnasium i Sundsvall eller dess grannskap. Det
förutsattes därvid, att förläggningsorten för sistnämnda gymnasium ävensom
linjeorganisationen vid samtliga beslutade försöksgymnasier skulle
få bestämmas av Kungl. Maj:t. Som villkor för gymnasiernas upprättande
skulle gälla, att vederbörande kommun åtoge sig att dels tillhandahålla
för gymnasiet erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock för anskaffande av
undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av 10 000
kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämde.
Försöksgymnasiernas uppgift kan i korthet anges vara den att dels
taga hand om enhetsskoleeleverna för fortsatta studier, dels förbereda gymnasiets
anpassning till en blivande enhetsskoleorganisation. Av skolöverstyrelsen
har nu anslag äskats för verksamheten under nästa budgetår vid
det för Sundsvallsområdet avsedda försöksgymnasiet. Därjämte har överstyrelsen
med anledning av framställning i ämnet från lokalt håll föreslagit,
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
att en försöksgymnasielinje från och med nästa budgetår skall inrättas vid
högre allmänna läroverket i Skellefteå.
Jämlikt riksdagens bemyndigande har beslut av Kungl. Maj:t meddelats
om förläggande av det för Sundsvallsområdet avsedda försöksgymnasiet
till Sundsvalls högre allmänna läroverk. Av de av skolöverstyrelsen
uppgjorda beräkningarna angående utformningen av och kostnaderna fölen
till Sundsvallsläroverket anknuten försöksgymnasielinje må anföras följande.
Överstyrelsen räknar med att första året endast eu linje kan upprättas,
förslagsvis en allmän linje. Säkerhet ifråga om linje anses emellertid icke
kunna erhållas förrän vid slutet av innevarande vårtermin, utan överstyrelsen
räknar med en reallinje som en alternativ möjlighet. Antalet elever
i försökslinjen beräknas första året till omkring tio. Rektor vid högre allmänna
läroverket i Sundsvall förutsättes skola fungera som rektor även
för försöksgymnasielinjen. Antalet erforderliga veckotimmar i läroämnen
beräknas till 31, varav på en heltidstjänst beräknas belöpa 21,5 och på
timlärare 9,5. För övningsämnena beräknas antalet erforderliga veckotimmar
till 2. En ordinarie lärartjänst föreslås inrättad, nämligen en lektorstjänst
i lönegraden Ca 33 eller 31. Vid beräkningarna har förutsatts, att en
lärartimme anslås åt klassföreståndarens enskilda handledning och vidare
att försökslinjens elever skall ha gymnastikundervisning tillsammans med
eleverna i det fyraåriga gymnasiets andra ring. Medelsbehovet beräknas
till sammanlagt i runt tal 33 000 kronor.
Vad härnäst angår den föreslagna f örsöksgymnasielinj en vid högre allmänna
läroverket i Skellefteå anför överstyrelsen följande angående behovet
av en dylik linje.
I underdånig skrivelse den 24 oktober 1952 angående inrättande av
försöksgymnasier framhöll överstyrelsen beträffande vissa försöksdistrikt,
däribland Skellefteå, att det borde ankomma på vederbörande kommunala
myndighet att föreslå inrättande av eventuell försökslinje, så snart
anledning därtill förefunnes. Av nu föreliggande hemställan framgår, att
Skellefteå stad anser tiden vara inne att börja en försökslinje för att kunna
taga emot elever från försöksområdet Skelleftehamn inom Skellefteå
stads skoldistrikt. Antalet elever i klass 9 g uppgår där innevarande läsår
till 15 och väntas läsåret 1954/55 utgöra 14 samt läsåret 1955/56 stiga till
17. Från och med läsåret 1956/57 har försöksverksamheten nått klass 9
även inom Skelleftestrands försöksområde, likaledes beläget inom Skellefteå
stads skoldistrikt. Detta innebär, att hela klass 9 inom skoldistriktet då
kommer att ha omkring 120 elever mot 46 innevarande läsår. Då man
vidare synes räkna med att genomföra enhetsskolan även i den s. 1c. gamla
stadsdelen från och med läsåret 1955/56, finns utan tvivel ett klart framtida
behov av försöksgymnasium i Skellefteå. Det torde därför enligt överstyrelsens
mening vara lämpligt att redan från och med läsåret 1954/55
inrätta en försökslinje vid högre allmänna läroverket, varigenom man
på ett tidigt stadium kan vinna erfarenheter av värde för den framtida
utvecklingen av stadens skolväsende.
Överstyrelsen uttalar, att det icke är lämpligt, att mer än en linje upprättas,
förslagsvis reallinje eller allmän linje, så länge elevantalet i klass
8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
9 g är så lågt som för närvarande. Till denna linje anses även ett antal
ele\ er med realexamen böra kunna hänvisas, doek ej fler än att eleverna
från enhetsskola kommer att utgöra minst hälften. Som förutsättning för
linjens upprättande överhuvudtaget bör enligt överstyrelsen gälla, att
minst tio godkända elever med avgångsbetyg från klass 9 g anmäles till inträde.
Elevantalet föreslås maximerat till 24. För upprättandet av försöksgymnasielinjen
bör vidare enligt överstyrelsen föreskrivas samma villkor
beti äffande kommunens bidrag, som föreskrivits i fråga om övriga försöksgymnasier.
Vissa av dessa villkor har Skellefteå stad redan åtagit sig.
Det erforderliga antalet veckotimmar i läroämnen beräknas till 32, varav
på en heltidstjänst beräknas belöpa 21,5 och på timlärare 10,5. Antalet erforderliga
veckotimmar i övningsämnen beräknas till 2. Härvid har dels
för klassföreståndarens enskilda handledning beräknats en timme, dels förutsatts,
att undervisningen i gymnastik skall ske gemensamt för eleverna i
försökslinjen och eleverna i det fyraåriga gymnasiets andra ring. För undervisningen
i läroämnen föreslås inrättad en lektorstjänst i lönegraden
Ca 33 eller 31. Lärarlönekostnaderna beräknas till 33 000 kronor.
Departementschefen. Som jag i det föregående erinrat uppdrogs vid
behandlingen år 1952 av frågan om anslag till de allmänna läroverken
vissa riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen.
Samtidigt beslöts som en första etapp av ett sådant utbyggande
successivt förstatligande av sex kommunala gymnasier. Som en
andra etapp beslöts därefter vid förra årets riksdag förstatligande av ytterligare
sex kommunala gymnasier, varjämte beslut fattades om utbyggande
av samrealskolan i Lycksele — vilken ej var förenad med något kommunalt
gymnasium — till högre allmänt läroverk. Skolöverstyrelsen har nu
som en tredje etapp föreslagit förstatligande av åtta kommunala gymnasier,
nämligen i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad,
Nässjö och Oskarshamn. Därjämte föreligger framställningar från kommunalt
håll om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Filipstad och
Lysekil.
Vid min prövning av denna fråga har jag stannat för att nu föreslå förstatligande
av fem gymnasier. Vid riksdagsbehandlingen för två år sedan
av frågan om utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen diskuterades
ingående, vilka principer som borde tillämpas vid urvalet av gymnasier
till förstatligande. Det torde därför icke vara nödvändigt att nu gå
närmare in härpå. Att till förstatligande välja ut fem av de gymnasier, som
nu är i fråga, erbjuder emellertid vissa svårigheter, då skillnaden mellan
vissa av dem ur olika synpunkter är tämligen obetydlig. Efter att ingående
ha övervägt spörsmålet anser jag mig böra föreslå, att de kommunala
gymnasierna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn nu
övertages av staten.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Förstnämnda fyra gymnasier är nu alla organiserade med treårig latinoch
treårig reallinje, medan gymnasiet i Oskarshamn endast har treårig
reallinje. Överstyrelsen synes förutsätta, att denna organisation skall bibehållas
vid förstatligandet utom beträffande gymnasiet i Oskarshamn, där
överstyrelsen räknar med att behov kommer att föreligga redan nästa år
av ytterligare en linje. Någon framställning om en dylik har överstyrelsen
dock ännu ej gjort. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t av förra årets riksdag
erhöll bemyndigande att fastställa linjeorganisationen för de särskilda
läroverkens gymnasier, torde ställning ej nu behöva tagas till frågan
om linjeorganisationen vid de fem gymnasierna. Vid mina beräkningar i det
följande av det erforderliga antalet tjänster kommer jag emellertid att utgå
från att även gymnasiet i Oskarshamn skall omfatta två linjer.
Förstatligandet bör börja med budgetåret 1954/55 eller vid den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, och tillgå så att första året första ringen
av varje gymnasielinje upprättas och därefter successivt en ring om året.
Rektorstj änsterna vid de samrealskolor, med vilka ifrågavarande kommunala
gymnasier är förenade, bör utbytas mot samma antal rektorstj änster
vid högre allmänt läroverk med den av överstyrelsen föreslagna placeringen,
nämligen för tjänsterna i Köping och Lidköping avlöningsgrupp III, lönegrad
Cb 14, och för tjänsterna i Bollnäs, Mariestad och Oskarshamn avlöningsgrupp
II, lönegrad Cb 14. Dessutom bör två lektorstjänster inrättas
vid varje läroverk.
Som villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande kommuner
skall åtaga sig att tillhandahålla för läroverket erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande
kontant ersättning.
Kostnadsökningen för statsverket efter fullbordad omorganisation kan
beräknas till omkring 800 000 kronor.
Jag övergår härefter till frågan om försöksgymnasierna. Vad då först
angår försöksgymnasielinjen i Sundsvall biträder jag överstyrelsens förslag
om inrättande av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. Även
i övrigt ansluter jag mig till överstyrelsens beräkningar i fråga om behovet
av lär arkrafter för denna linje.
Frågan om organisationen av det försöksgymnasium, som enligt riksdagens
beslut skall upprättas i Göteborg från och med budgetåret 1954/55
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, är ännu icke färdigberedd
inom skolöverstyrelsen. Enligt vad jag under hand inhämtat synes
det vara ovisst, om man redan från och med nästa budgetår kan påräkna
så många godkända inträdessökande från enhetsskolans nionde klass, som
enligt förra årets riksdagsbeslut borde vara förutsättningen för upprättande
av en försökslinje. I detta läge förutsätter jag, att det skall få ankomma
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av gymnasieundervisning
för de elever från försöksdistrikt, som här är i fråga. Jag
torde här även få erinra om att statsutskottet vid förra årets riksdag förklarat
sig icke ha något att invända mot att de allmänna läroverkens ickeordinariepost
toges i anspråk för viss stödundervisning åt lärjungar, som
från enhetsskolan övergått till annat gymnasium än försöksgymnasium
och som där behövde hjälp för inhämtande av de kursdifferenser, som till
äventyrs kunde förefinnas. Jag förutsätter, att detta uttalande skall gälla
även om övergång skett till kommunalt gymnasium.
Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört föreslår jag upprättande
successivt från och med läsåret 1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, av ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom Öppet
försöksgymnasium, anknutet till högre allmänna läroverket i Skellefteå.
Gymnasiet bör i första hand vara avsett för elever från enhetsskolans
klass 9 g. Dessa bör därför utgöra minst halva elevantalet. För gymnasiets
upprättande bör i huvudsak gälla samma villkor, som föreskrivits för de
förra året beslutade försöksgymnasierna. För nästa budgetår räknar jag
endast med en försökslinje. Som förutsättning för att denna linje skall
komma till stånd torde böra gälla, att minst tio godkända elever med avgångsbetyg
från klass 9 g anmäles till inträde. Överstyrelsens förslag om
maximering av antalet elever till 24 är jag icke beredd att nu tillstyrka.
Överstyrelsen har lämnat frågan huruvida försöksgymnasiet nästa år
bör omfatta allmän linje eller reallinje öppen. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att fastställa
linjeorganisationen liksom fallet var vid fjolårets beslut om försöksgymnasier.
För det nya gymnasiet föreslår jag i likhet med överstyrelsen inrättande
av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. I (ivrigt räknar jag med att
endast timlärare skall erfordras.
b) Ökning av antalet läroverk med egentlig lärarkurs.
Skolöverstyrelsen föreslår, att egentlig lärarkurs från och med nästa
budgetår skall förläggas till ytterligare ett läroverk utöver nuvarande elva
samt att därjämte principbeslut skall fattas om förläggande av dylik kurs
till ännu ett läroverk från och med budgetåret 1955/56. Överstyrelsen anför
därvid till en början följande om behovet av en utvidgning av kapaciteten
hos den nuvarande organisationen för den praktiska lärarutbildningen.
För närvarande är egentlig lärarkurs anordnad vid elva läroverk och
fyra folkskoleseminarier. Denna lärarkurskapacitet svarade under senare
delen av 1940-talet tämligen väl mot tillströmningen av aspiranter. Visserligen
kunde icke plats beredas åt alla, som anmält sig till praktisk lärarutbildning
under hösttermin, men å andra sidan kunde kapaciteten ej fullt
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
utnyttjas vid några tillfällen under vårtermin till följd av brist på aspiranter.
En markant omsvängning inträdde emellertid höstterminen 1951
och vårterminen 1952, då antalet ansökningar ökade betydligt, och att
denna förändring icke varit en tillfällighet bestyrkes av den följande utvecklingen.
Sålunda har ej mindre än 221 sökande anmält sig till lärarkurs
höstterminen 1953, men endast 111 kunnat erhålla hänvisning. Även om
några sökande återkallat sina ansökningar, har en brist på omkring 100
lärarkursplatser förelegat vid detta tillfälle.
Det framstår sålunda erfarenhetsmässigt såsom ganska tydligt, att den
nuvarande lärarkursinstitutionen är underdimensionerad. Detta stämmer
också med de beräkningar, som gjordes av 1950 års lärarutredning. Denna
utredning sammanförde ett ganska omfattande siffermaterial över nu
tjänstgörande lärare utan lärarutbildning, antalet nyinskrivningar och
examina vid universiteten m. m., och drog därav den slutsatsen, att —
även om en lärarhögskola med stor kapacitet komme att upprättas från
och med läsåret 1954/55 — minst två nya lärarkursläroverk skulle behöva
upprättas, för att den praktiska lärarutbildningen från och med år 1960
skulle kunna omläggas på den basis, som godkänts av 1950 års riksdag.
I avvaktan på beslut om inrättande av en första lärarhögskola har överstyrelsen
stannat vid att föreslå upprättande av endast en ny lärarkursanstalt
från och med läsåret 1954/55. Överstyrelsen vill dock, under hänvisning''
till 1950 års lärarutrednings betänkande och till antalet under de
senaste åren till praktisk lärarkurs anmälda aspiranter, framhålla, att en
så begränsad utvidgning av lärarkursinstitutionen är otillräcklig och att
överstyrelsen därför kan förväntas ett följande år återkomma med förslag
om inrättande av ytterligare minst ett lärarkursläroverk. Det är därvid av
betydelse, att ett sådant inrättande under någon tid förberedes på det sättet,
att vid tillsättning av ordinarie lärartjänster vid läroverket i fråga
hänsyn tages till de sökandes lämplighet som lärare och handledare vid
lärarkursläroverk. Överstyrelsen får därför hemställa, att Kungl. Maj:t
ville utverka principbeslut av 1954 års riksdag om inrättande av egentlig
lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk,
vilket av Kungl. Maj:t bestämmes.
Den egentliga lärarkurs, som sålunda föreslås inrättad från och med
nästa budgetår, bör enligt överstyrelsens mening förläggas till statens normalskola
i Stockholm. Härom anför överstyrelsen följande.
Alltsedan högre lärarinneseminariet år 1943 nedlade sin verksamhet, har
avsikten varit, att det ur seminariet utgångna högre allmänna läroverket
statens normalskola med tiden skulle utbyggas med praktisk lärarutbildning.
Hänsyn härtill har sålunda tagits vid tillsättning av ordinarie lärartjänster.
Skälet till att överstyrelsen likväl tidigare icke föreslagit praktisk
lärarutbildning vid statens normalskola har främst varit, att cless gymnasium
hittills haft relativt liten omfattning. Sålunda kommer reallinjen
där att ha nått fjärde ringen först från och med läsåret 1954/55. I och med
denna omständighet är emellertid det anförda skälet för dröjsmål hävt.
Någon ändring i grunderna för beräkningen av de särskilda arvodena
vid läroverk med lärarkurs ifrågasättes icke av överstyrelsen för budgetåret
1954/55.
12
Kungl. Maj ds provosition nr 103.
Överstyrelsen beräknar, att 8 lärarkandidater varje termin skall kunna
hänvisas till statens normalskola. Ersättningarna till handledarna för dessa
lärarkandidater skulle då uppgå till (16 X 900 —) 14 400 kronor. Antalet
föreläsningar under förberedande lärarkursen i Stockholm anses icke behöva
ökas med anledning av de nytillkomna lärarkandidaterna. Däremot
tillkommer ett antal övningar i muntlig framställning och i röst- och talvård,
eftersom dessa övningar förutsätter små grupper. Överstyrelsen har
tidigare räknat med sammanlagt högst 1 388 föreläsningar under egentlig
och förberedande lärarkurs, varvid två övningar i arvodeshänseende likställes
med en föreläsning. Maximiantalet föreläsningar anses på nu angivna
grunder böra höjas till 1 400. Detta medför en anslagsökning av
720 kronor.
Vidare skall till följd av lärarkursen särskilt arvode utgå till rektor, ordinarie
lärare i läroämnen och vissa e. o. lärare. Då gymnasiet alltjämt
är under utbyggnad, bör man enligt överstyrelsen räkna med att åtminstone
40 lärare i läroämnen kommer att vara berättigade att uppbära särskilt
arvode budgetåret 1954/55. Överstyrelsen utgår därvid från att de vid
läroverket anställda ordinarie och e. o. övningsskollärarna icke skall vara
arvodesberättigade. Ifrågavarande arvoden uppskattas approximativt till
65 000 kronor. Därtill kommer arvode med 2 100 kronor till lärarkursens
föreståndare.
Inrättande av egentlig lärarkurs vid statens normalskola skulle sålunda
innebära en merutgift av 82 220 kronor.
Statskontoret motsätter sig med hänsyn till kostnaderna, att antalet
läroverk med egentlig lärarkurs utökas, och uttalar, att konsekvenserna
i detta fall av den mellan tjänsteförteckningskommittén och lärarorganisationerna
träffade överenskommelsen förefaller orimliga.
Departementschefen. Som överstyrelsen framhållit överstiger för närvarande
tillströmningen av aspiranter till den praktiska lärarutbildningen
vida antalet tillgängliga utbildningsplatser. Antalet lärarkandidater, som
nu väntar på att få genomgå lärarkurs, torde i själva verket uppgå till
flera hundra. Med tanke på den brist, som råder på lärare med full kompetens,
är detta ett allvarligt missförhållande, och åtgärder måste därför
enligt min mening snarast vidtagas för att öka möjligheterna att erhålla
praktisk lärarutbildning. Härför talar även hänsyn till de läraraspiranter,
som nu icke kan erhålla hänvisning till lärarkurs.
Överstyrelsen föreslår en utökning av antalet läroverk med egentlig
lärarkurs med två, varav ett från och med nästa budgetår och ett från och
med därpå följande år. Denna utökning anser överstyrelsen erforderlig,
även om den planerade lärarhögskolan också kommer att upprättas från
och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsens bedömning av situationen är
enligt min mening riktig.
13
Kungl. Maj ds proposition nr 103.
Alltifrån tillkomsten av statens normalskola har avsikten varit, att
praktisk lärarutbildning skulle förläggas till denna skola, ehuru så hittills av
olika skäl icke kommit att bli fallet. Även om kostnaderna för anordnande
av egentlig lärarkurs vid denna skola, enligt vad överstyrelsens utredning
ger vid handen, kommer att bli ganska betydande, anser jag mig i
nuvarande läge böra biträda överstyrelsens förslag. Jag anser också i likhet
med överstyrelsen, att beslut nu bör fattas om anordnande av egentlig
lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk.
Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, torde Kungl. Maj:t få
bestämma till vilket läroverk denna kurs skall förläggas. Jag vill framhålla,
att ett bifall till vad jag här förordat enligt de prognoser, som nu kan
göras, endast kommer att möjliggöra ett relativt måttligt nedbringande
av antalet lärarkandidater, som ej kunnat erhålla hänvisning till lärarkurs,
och detta även om en lärarhögskola inrättas något av de närmaste
åren.
c) Besparingsåtgärder.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 har för innevarande liksom
för tidigare budgetår meddelats vissa föreskrifter angående besparingsåtgärder
vid de allmänna läroverken. Dessa föreskrifter finnes införda å
sid. 593 f. i statsliggaren. Skolöverstyrelsen uttalar i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår, att besparingsföreskrifterna med hänsyn till lärarbristen
enligt överstyrelsens mening bör bibehållas under nästa budgetår.
I föreskrifterna ingår även den bestämmelsen, att intagning av elever i
första klassen av den fyraåriga realskolelinjen vid läroverket i Trelleborg
icke må äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning så
medgiver. Överstyrelsen räknar med att nybörjaravdelning av denna linje
skall komma till stånd, om minst tio lärjungar kan intagas vid höstterminens
början.
Departementschefen. I likhet med skolöverstyrelsen räknar jag med att
lärarbristen kommer att göra det nödvändigt att även under nästa budgetår
tillämpa de besparingsföreskrifter, som meddelats för innevarande år.
3. Utökning av antalet vaktmästartjänster m. m.
I anledning av väckta motioner uttalade statsutskottet vid 1952 års
riksdag i sitt utlåtande nr 176, att det enligt utskottets mening syntes
kunna ifrågasättas, om icke vaktmästarpersonalen vid vissa läroverk vore
otillräcklig. Utskottet förutsatte fördenskull, att en översyn av vaktmästarorganisationen
vid de allmänna läroverken skulle verkställas. Med anledning
av vad utskottet sålunda uttalat, uppdrog Kungl. Maj:t genom
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
beslut den 30 juni 1952 åt skolöverstyrelsen att verkställa den angivna
översynen. Med skrivelse den 17 februari 1953 har skolöverstyrelsen redovisat
resultatet av sin översyn och framlagt de av densamma betingade
förslagen, vilka överstyrelsen sedan med vissa mindre ändringar upprepat
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår. Därjämte har överstyrelsen avgivit
yttranden över särskilda framställningar angående vaktmästarorganisationen
vid läroverken i Lidingö och Varberg. Yttranden i ärendet har
avgivits av statskontoret och statens lönenämnd.
Den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken omfattar
för närvarande endast ordinarie och extra ordinarie tjänster. Av statsmedel
utgår även avlöning till vikarier på dessa tjänster. Övrig vaktpersonal
anställes av vederbörande lokalstyrelse, och kostnaderna för dess avlöning
bestrides av ljus- och vedkassornas medel. Dessa kassors inkomster är
huvudsakligen terminsavgifter, vilka må utgå med högst 30 kronor per elev.
Om för bestridande av kassornas nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats
högre terminsavgift än 30 kronor, fy lies bristen genom bidrag av statsmedel
ur anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.
Skolöverstyrelsen har för sin utredning inhämtat uppgifter från de olika
läroverken om den personal, som anlitas för vaktmästar- och värmeskötargöromål,
om bestridandet av kostnaderna för avlöning åt denna personal
samt om eventuellt föreliggande behov av personalförstärkning. Överstyrelsen
anför till en början bland annat följande.
Beträffande de framställningar om inrättande av nya ordinarie eller extra
ordinarie tjänster, ordinariesättning av extra ordinarie tjänster samt uppflyttning
i högre lönegrad, som framlagts av rektorer och lokalstyrelser samt
av enskilda vaktmästare, har överstyrelsen i många fall ansett sig kunna
tillstyrka de föreslagna förändringarna och i en del fall har överstyrelsen —
beträffande ordinariesättning och lönegradsplacering av tjänster — ansett
sig böra för att vinna en mera rättvis fördelning av högre och lägre tjänster
mellan de olika läroverken gå utöver vad rektorer och lokalstyrelser begärt.
I sådana fall har överstyrelsen dock under hand hört vederbörande rektorer,
som samtliga förklarat sig instämma med överstyrelsen.
Vid uppgörandet av sitt förslag till vaktmästarorganisation har överstyrelsen
i huvudsak följt de grunder, som tillämpades vid 1939 års lönereglering.
Överstyrelsen har dock genomgående varit något mera restriktiv och
krävt större lärjungeantal än vid tidigare tillfällen, innan överstyrelsen ansett
sig böra föreslå ny tjänst eller uppflyttning av tjänst i högre lönegrad.
Vid beräkningen av antalet ordinarie och extra ordinarie
vaktmästar- och värmeskötartjänster vid de olika läroverken har överstyrelsen
utgått från att det vid de största läroverken erfordras tre dylika
tjänster och därefter lägre antal allt efter skolornas mindre storlek. Med
denna utgångspunkt föreslår överstyrelsen ökning från 21/j> till 3 tjänster
vid tre läroverk och från 2 till 3 tjänster vid sexton läroverk. Ökning till
21/2 tjänster föreslås beträffande fem läroverk med 2 tjänster och ökning
till 2 tjänster beträffande två läroverk med 1 ''/t tjänst, sexton läroverk med
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
1 tjänst och ett läroverk utan tjänst. Två läroverk, som nu har 1 tjänst
vardera, föreslås få 1%, medan åtta läroverk utan tjänst föreslås få 1 tjänst
och ett läroverk utan tjänst föreslås få % tjänst. Sammanlagt innebär detta
förslag om inrättande av 48% tjänster.
En granskning av relationen mellan antalet tjänster enligt nuvarande
och föreslagen organisation och läroverkens elevantal enligt de uppgifter
från höstterminen 1952, som överstyrelsen anfört i sin utredning, ger bland
annat följande resultat.
De högre allmänna läroverk, som nu har tre vaktmästartjänster, har —
med undantag av ett läroverk — ett elevantal av lägst omkring 900 och i
flertalet fall åtskilligt däröver. Av samma storleksordning är alla utom tre
av de nitton läroverk, som föreslås få tre tjänster. Icke mindre än elva av
dem har mer än 1 000 elever.
De fem läroverk — alla realskolor — som föreslås få 2% tjänster har
elevantal, som ligger mellan omkring 700 och omkring 1 100.
Två tjänster finnes nu vid högre allmänna läroverk med elevantal (med
ett undantag) från omkring 500 upp till över 900 och vid realskolor med
elevantal (likaledes med ett undantag) från över 500 upp till omkring 800.
De tretton högre allmänna läroverk och sex realskolor, som föreslås få två
tjänster, har — med undantag av två högre allmänna läroverk och en realskola
— också elevantal, som överstiger 500.
Vad slutligen angår de läroverk, som föreslås få 1 tjänst är även de i
storlek väl jämförbara med de skolor, som redan har en statlig vaktmästartjänst.
Vid övervägandet huruvida nyinrättad tjänst bör vara ordinarie
eller extra ordinarie följer överstyrelsen den principen, att nyinrättad
tjänst i regel skall vara extra ordinarie, dock att överstyrelsen i
vissa fall gör undantag. Beträffande redan befintliga extra ordinarie tjänster
föreslår överstyrelsen ordinariesättning i de fall, då tjänsterna visat sig
fylla ett varaktigt behov.
Vad angår lönegradsplaceringen räknar överstyrelsen med
lönegrad 12 för förste vaktmästaren vid läroverk med mer än en vaktmästare
och — där endast en vaktmästare finnes anställd — för de högre allmänna
läroverken och de största realskolorna. Lönegrad 11 beräknar överstyrelsen
— förutom för värmeskötartjänster — för första tjänsten vid
realskolor av något mindre storlek samt vidare för sådan ordinarie vaktmästartjänst,
där värmeskötargöromål utgör omkring 75 % av de totala
arbetsuppgifterna. I övriga fall föreslår överstyrelsen lönegrad 10.
För en detalj redovisning av överstyrelsens förslag torde jag få hänvisa
till handlingarna i ärendet. Sammanlagt innebär det emellertid följande
förändringar beträffande antalet vaktmästar- och värmeskötartjänster i
olika lönegrader.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Vaktmästare i lönegrad
Värmeskölare i
lönegrad
Ca 12
Ca 11
Ca 10
Ce 10
Ca 11
Ce 11
Nuvarande antal......
84
58
26
70
31
5
Ökning eller minskning . . .
+ 28
— 7
+ 22
4- 4''A
+ 3
- 2
Summa
112
51
48
74l/a
34
3
Anm. I tabellen har i förekommande fall två halvtidstjänster redovisats som en heltidstjänst.
Statskontoret, som lämnat överstyrelsens förslag beträffande vaktmästarorganisationen
utan erinran, har anfört bland annat följande.
Den avsevärda ökningen av lärjungeantalet vid de allmänna läroverken
synes ha nödvändiggjort, att lokalstyrelserna anställt extra och tillfällig
vaktpersonal i betydande omfattning. Utgifterna härför har i realiteten bestritts
av statsmedel från anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.
Kostnaderna för inrättandet av ett antal nya ordinarie och extra ordinarie
\ aktmästartjänster torde till stor del komma att kompenseras genom minskning
av belastningen å anslaget till dessa kassor. Antalet föreslagna befattningar
förefaller väl avvägt med hänsyn till de olika läroverkens nuvarande
storleksordning. Överstyrelsens ståndpunkt i frågan om löneställning och
ordinanesättnmg synes böra godtagas. Statskontoret kan sålunda lämna
förslaget utan erinran.
Statens lönenämnd uttalar bland annat, att den för sin del anser, att den
vid 1951 års riksdag fastslagna principen, att värmeskötseln skall taga i
anspråk den anställdes hela arbetstid under eldningssäsongen för att värmeskötartjänst
i 11 lönegraden skall komma i fråga, bör något jämkas. Härom
anför lönenämnden följande.
I viss anslutning till skolöverstyrelsens nu framlagda förslag vill lönenämnden
föreslå, att vid skolor med mer än en vaktmästare, tjänsteman,
som under eldningssäsongen till huvudsaklig del eller till omkring 75 %
av arbetstiden är sysselsatt med värmeanläggningens skötsel, placeras i 11
lönegraden såsom värmeskötare. I vart fall bör sagda lönegradsplacering
tillämpas oavsett anställningsformen. Nämnden kan således icke dela överstyrelsens
mening, att här avsedd »blandad» tjänst skall placeras i 11 lönegraden,
endast då ordinarie tjänst avses. Å andra sidan bör vid skolor, där,
förutom en vaktmästare i 12 lönegraden, en tjänsteman i 11 lönegraden —
annan än värmeskötare — redan finnes anställd, icke inrättas ytterligare
en tjänst i sistnämnda lönegrad, även om tjänsten är av sådan natur, att
enligt vad nyss sagts 11 lönegraden bör användas. I sådant fall bör enligt
lönenämndens mening en omfördelning av arbetsuppgifterna komma till
stånd så att värmeskötargöromålen ålägges innehavaren av den befintliga
11-gradstjänsten. Den tredje tjänsten bör vara placerad i 10 lönegraden.
Departementschefen. Den av överstyrelsen verkställda utredningen ger
enligt min mening vid handen, att det vid åtskilliga läroverk föreligger ett
bestämt behov av en ökning av antalet statliga vaktmästartjänster. En
opaginerad Kontrollera mot PDF
17;
Kungl. Maj ds proposition nr 103.
justering av lönegradsplaceringen och anställningsformen för redan befintliga
tjänster synes därjämte i många fall vara motiverad. Ett genomförande
av överstyrelsens förslag i sin helhet kommer emellertid att för statsverket
medföra en ganska betydande kostnadsökning, trots att det förhåller sig så,
att de föreslagna nya tjänsterna till stor del motsvaras av befattningar med
arvode ur ljus- och vedkassorna, vilka kassor i sin tur i stor utsträckning är
i behov av statsbidrag för bestridande av nämnda arvoden. Att till beloppet
exakt angiva denna kostnadsökning är icke möjligt, bland annat enär ljusoch
vedkassornas utgifter för vaktmästarlöner givetvis växlar från år till år.
En på det föreliggande materialet verkställd beräkning har emellertid givit
vid handen, att kostnadsökningen under de allmänna läroverkens avlöningsanslag
kan beräknas till i runt tal 360 000 kronor och besparingen under
anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna till i runt tal 200 000 kronor.
Nettokostnadsökningen för statsverket skulle alltså kunna beräknas till
160 000 kronor.
Med hänsyn till kostnadsökningen förordar jag, att utökningen av organisationen
nu begränsas till inrättande av ett sammanlagt antal tjänster,
motsvarande tjugo heltidstjänster. Jag har därvid räknat med inrättande
av nya tjänster i lönegraden Ce 10 vid de högre allmänna läroverken i
Arvika, Borås, Enskede i Stockholm, Halmstad, Hässleholm, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Landskrona, Majorna i Göteborg, Nyköping, Solna,
Trelleborg, Västerås, Växjö och Östersund samt vid envar av samrealskolorna
i Ennnaboda och Mönsterås ävensom vid Burgårdens samrealskola i
Göteborg. Detta innebär en utökning till tre tjänster vid ett vart av de elva
största av de högre allmänna läroverk, som nu har lägre antal tjänster, och
till två tjänster vid de fem största av de högre allmänna läroverk, som nu
endast har en tjänst. De läroverk, som föreslås få tre tjänster, har alla över
1 000 elever, medan de, som föreslås få en utökning till två tjänster, har
elevantal av lägst omkring 700. Burgårdens samrealskola har nu två tjänster
(över 1 100 elever), samrealskolorna i Emmaboda och Mönsterås däremot
ingen (elevantal omkring 200).
För högre allmänna läroverket i Karlskrona samt för Burgårdens samrealskola
i Göteborg och samrealskolorna i Emmaboda och Mönsterås har
jag räknat med halvtidstjänster, för övriga läroverk med heltidstjänster.
Vidare har jag räknat med en ny heltidstjänst i lönegraden Ca 12 för envar
av samrealskolorna i Blackeberg och i Gubbängen i Stockholm samt för
Slottsstadens samrealskola i Malmö.
Vad angår lönegradsplaceringen av redan befintliga tjänster har överstyrelsens
förslag, som lämnats utan erinran av statskontoret, från lönenämndens
sida föranlett den invändningen, att vid skolor med mer än en vaktmästare
sådan tjänst, vars innehavare under eldningssäsongen till huvudsaklig
del eller till omkring 75 procent av arbetstiden är sysselsatt med
värmeanläggningens skötsel, bör placeras i It lönegraden, icke som över
2
— Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 sand. Nr 103.
18
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
styrelsen tänkt sig endast då tjänsten är ordinarie utan även då den är extra
ordinarie. Å andra sidan bör enligt lönenämndens mening vid de skolor, där
förutom en vaktmästare i 12 lönegraden en tjänsteman i 11 lönegraden —
annan än värmeskötare — redan finnes anställd, icke inrättas ytterligare
en tjänst i sistnämnda lönegrad, även om tjänsten är av sådan natur, att
enligt vad nyss sagts 11 lönegraden bör användas. I sådant fall bör enligt
lönenämndens mening en omfördelning av arbetsuppgifterna komma till
stånd, så att värmeskötargöromålen ålägges innehavaren av den befintliga
11-gradstjänsten.
Jag ansluter mig till vad lönenämnden i detta hänseende uttalat, vilket
innebär en viss uppmjukning av den tidigare gällande principen, att värmeskötargöromålen
skall taga i anspråk den anställdes hela arbetstid under
eldningssäsongen för att värmeskötartjänst i 11 lönegraden skall komma i
fråga. Av de nya tjänster, jag i det föregående förordat, har endast en av
skolöverstyrelsen ansetts höra till den grupp »blandade» tjänster, lönenämnden
uppehållit sig vid, nämligen den för läroverket i Kristianstad föreslagna
tjänsten. Vid detta läroverk finnes nu en tjänst i Ca 12 och en i Ca
11. För den nya tjänsten har jag därför föreslagit 10 lönegraden. Jag förutsätter
emellertid, att en omfördelning av arbetsuppgifterna om möjligt bör
komma till stånd, så att värmeskötargöromålen anförtros innehavaren av
den befintliga 11-gradstjänsten.
Överstyrelsens förslag om ändring av lönegradsplaceringen av befintliga
tjänster kan jag — med undantag, som föranledes av min anslutning till
lönenämndens ståndpunkt — biträda utom på två punkter. Den ställning
jag intagit till överstyrelsens förslag om utbyggande till högre allmänt läroverk
av samrealskolan i Borlänge, gör att jag icke ifrågasätter någon uppflyttning
till 12 lönegraden av den vid denna skola befintliga vaktmästartjänsten.
Vidare anser jag mig med hänsyn till det låga elevantalet icke
böra ifrågasätta högre lönegrad än 11 för vaktmästartjänsten vid läroverket
i Lycksele. Överstyrelsens förslag i övrigt om ändringar i lönegradsplaceringarna
tillstyrker jag alltså, vilket innebär, att jag föreslår
uppflyttning från lönegrad 11 till 12 av en ordinarie vaktmästartjänst
vid vartdera av de högre allmänna läroverken i Hedemora, Jönköping,
Karlskoga, Katrineholm, Kiruna, Malmberget, Varberg och Åmål samt
samrealskolorna (respektive de föreslagna högre allmänna läroverken) i
Alingsås, Bollnäs, Brännkyrka i Stockholm, Enköping, Lund, Mariestad,
Nässjö, Oskarshamn, Piteå, Sandviken, Spånga i Stockholm och Trollhättan,
uppflyttning från lönegrad 10 till 12 av en ordinarie vaktmästartjänst
vid det föreslagna högre allmänna läroverket i Köping och vid vardera av
samrealskolorna i Kungälv och Sala,
uppflyttning från lönegrad Ce 10 till Ca It av en vaktmästartjänst vid
högre allmänna läroverket i Lycksele och eu vid samrealskolan i Mjölby
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
samt från Ca 10 till Ca 11 av en dylik tjänst vid envar av samrealskolorna
i Avesta, Finspång, Hörby, Norrtälje, Strömstad, Tranås och Värnamo samt
uppflyttning från lönegrad 10 till 11 och samtidigt förändring från vaktmästartjänst
till värmeskötartjänst av en ordinarie tjänst vid flickläroverket
i Malmö och en vid högre allmänna läroverket i Ystad samt av en extra
ordinarie dylik tjänst vid ettvart av högre allmänna läroverken i Boden och
Eslöv. Sistnämnda två tjänster bör samtidigt ordinariesättas.
Ordinariesättning utöver vad som framgått av det föregående föreslår
jag i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag beträffande
följande tjänster nämligen,
eu tjänst ilo lönegraden vid ettvart av följande högre allmänna läroverk
nämligen Hvitfeidtska läroverket i Göteborg, gossläroverket i Malmö, läroverken
å Östermalm i Stockholm och Norrmalm i Stockholm (för gossar)
samt i Skara, Skövde, Umeå och Uppsala,
en tjänst i 10 lönegraden vid envar av samrealskolorna i Arvidsjaur,
Bengtsfors, Falköping, Gislaved, Herrljunga, Höör, Kinna, Kungsbacka,
Laholm, Leksand, Lindesberg, Ljungby, Lysekil, Nybro, Orsa, Rättvik,
Sunne, Sveg, Söderköping, Tidaholm, Undersåker, Åstorp och Örkelljunga,
en tjänst i 11 lönegraden som värmeskötare vid flickläroverket å Södermalm
i Stockholm och en vid högre allmänna läroverket i Sollefteå.
I fråga om överflyttning på de nya tjänsterna av redan anställd personal
torde sedan 1939 tillämpad praxis böra följas. Det bör få ankomma på skolöverstyrelsen
att besluta i varje särskilt fall.
Kostnaderna för de av mig föreslagna förändringarna i fråga om vaktmästar-
och värmeskötartjänster beräknar jag till i runt tal 160 000 kronor.
Den minskning av belastningen å anslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna,
som kan beräknas uppkomma, beräknar jag till 70 000 kronor.
4. Anslagsberäkningar,
a) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Anslagsposten är för innevarande budgetår uppförd med 51 400 000
kronor.
Under oförändrade organisatoriska förutsättningar uppskattar skolöverstyrelsen
antalet klassavdelningar i realskola och gymnasium hösten 1954
till 3 785, innebärande en automatisk ökning med 160 avdelningar. Dessutom
beräknas 14 avdelningar tillhörande statens normalskolas fliekskole-,
folkskole- och enhetsskolelinjer, vilket antal är detsamma som innevarande
år. Härtill kommer de beräknade 16 avdelningarna av första ringen vid de
gymnasier, som föreslagits till förstatligande från och med nästa budgetår.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Överstyrelsens beräkningar av det erforderliga antalet lärartjänster grundas
på antagandena, att den automatiska ökningen av antalet klassavdelningar
och förstatligandet av kommunala gymnasier skall få den omfattning överstyrelsen
beräknat.
Ämneslärare. Skolöverstyrelsen föreslår för nästa budgetår — förutom
den i det föregående omnämnda uppflyttningen av 8 rektorstjänster
till lönegraden Cb 14 — inrättande av ett betydande antal ämneslärartjänster.
Dess förslag i denna del framgår av följande sammanställning.
Förslagets motivering
Lektorer
Adjunkter
1. Förstatligande av vissa kommunala gymnasier ..............
IG
—
2. Upprättande eller omorganisation av vissa läroverk enligt
tidigare beslut ............................................
25
8
3. Förbättring av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk ....
12
—
4. Ökning av antalet adjunktstjänster i enlighet med överenskom-
melse vid tjänsteförteckningsrevisionen 1952 ................
—
339
53
347
Förslaget under punkten 1 avser de åtta kommunala gymnasier, vars
förstatligande föreslagits påbörjat från och med nästa budgetår, medan de
under punkten 2 angivna lektorstjänsterna är avsedda för de två grupper
gymnasier, vars ombildning till statliga läroverk beslöts vid 1952, respektive
1953 års riksdag. De under samma punkt upptagna åtta adjunktstjänsterna,
vilka alla föreslagits placerade i lönegraden Ca 29, är avsedda
för S:t Görans samrealskola i Stockholm, samrealskolan i Lundby i Göteborg
och Slottsstadens samrealskola i Malmö. Dessa tre realskolor är för
närvarande under uppbyggnad och når först från och med nästa år upp i
klass 55, varvid antalet klassavdelningar beräknas öka med åtta.
Liksom tidigare år har överstyrelsen gjort en uppskattning av behovet
av lektorst jänster vid läroverk, där lektorsrepresentationen är för liten.
■Överstyrelsen har emellertid icke ansett sig böra föreslå inrättande av
samtliga de tjänster, som enligt överstyrelsens mening i och för sig är erforderliga,
utan har inskränkt sig till de under punkten 3 angivna tolv
tjänsterna.
Beträffande antalet ordinarie adjunktstjänster i lönegraden Ca 27 räknar
överstyrelsen icke med någon ändring. Vad åter angår ökningen med
339 adjunktstjänster i Ca 29 (punkten 4), anför överstyrelsen, att den vid
en beräkning läroverk för läroverk av hur många dylika tjänster, som överhuvudtaget
med hänsyn till tjänstefördelning, ämneskombinationer, förut
befintliga tjänster i Ca 29 etc. skulle kunna placeras, kommit till ett antal
av 230 tjänster, de i det föregående nämnda åtta nya tjänsterna oräknade.
Överstyrelsen beräknar därför endast medel för sammanlagt 238 nya tjän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 21
ster i Ca 29. I fråga om de ordinarie adjunktstjänsterna anför överstyrelsen
vidare följande.
Enligt 1949 års tjänsteförteckningskommittés av riksdagen godkända
avtal med vissa lärarorganisationer (prop. 1952: 241) skall antalet adjunktstjänster
i Ca 27 avpassas så, att befordran till sådan tjänst normalt kan
ske vid högst 35 års ålder. En i samband med petitaarbetet verkställd
summarisk undersökning har givit vid handen, att redan nu ett så stort
antal ordinarie lärartjänster i läroämnen finnes disponibelt (ledigblivna
och nyinrättade), att behovet ur denna synpunkt är mer än tillräckligt tillgodosett.
Överstyrelsen upptar därför i fortsättningen icke denna fråga till
närmare behandling.
Enligt nyssnämnda avtal skall vidare ytterligare 150 adjunktstjänster i''
Ca 29 inrättas från och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsen har fattatdenna
siffra såsom preliminär och som ett minimiantal, bestämd med hänsyn
till vid överenskommelsen föreliggande uppgifter. Överstyrelsen har
nu med ledning av rektorernas uppgifter angående det beräknade antalet
lärartimmar m. in. för läsåret 1953/54 gjort en beräkning av det antal
adjunktstjänster i Ca 29, som vid tillämpning av de i avtalet angivna
grunderna borde finnas vid de allmänna läroverken från och med budgetåret
1954/55. Överstyrelsen har därvid funnit, att sammanlagt 1 889 dylika
tjänster borde finnas inrättade. Då från och med budgetåret 1953/54
1 550 adjunktstjänster i Ca 29 inrättats, skulle således från och med budgetåret
1954/55 med denna utgångspunkt ytterligare 339 sådana tjänster
erfordras. Härtill kommer ytterligare de i det föregående beräknade 8 tjänsterna.
Vid förhandlingar med överstyrelsen har Läroverkslärarnas riksförbund
anhållit, att överstyrelsen vid årets petitaarbete måtte föreslå, att
av de befordringstjänster — utöver de redan avtalade 150 tjänsterna i Ca
29 — som på grundval av överstyrelsens beräkningar ytterligare borde inrättas,
ett antal måtte utbytas mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad Ca
27. Detta förslag synes överstyrelsen böra upptagas till övervägande. Det
är uppenbart, att vid den träffade löneuppgörelsen ämneslärarinnorna med
hänsyn till denna kårs relativt höga tjänsteålder blivit missgynnade i fråga
om antalet befordringstjänster. Överstyrelsen är emellertid icke nu beredd
att precisera det antal ämneslärarinnetjänster i Ca 27, som kan anses erforderligt,
utan föreslår, att Ivungl. Maj:t med hänsyn till det anförda utverkar
riksdagens bemyndigande att av de adjunktstjänster i lönegrad Ca 29,
som kan komma att inrättas från och med budgetåret 1954/55 utöver
de redan avtalade 150 tjänsterna, utbyta ett antal mot ämneslärarinnetjänster
i lönegrad Ca 27.
Överstyrelsens förslag om nya lektors- och adjunktstjänster vid läroverk
under uppbyggnad eller omorganisation samt om nya tjänster för förbättring
av lektorsrepresentationen vid vissa läroverk har icke föranlett något
uttalande från statskontorets sida. Ej heller har statskontoret i och för sig
framställt någon erinran mot beräkningen av antalet erforderliga lektorstjänster
vid gymnasier, som är eller föreslagits skola komma under förstat-,
ligande. Vad angår adjunktstjänsterna i Ca 27 och Ca 29 anför statskontoret
följande.
22
Kungl. Maj ds ''proposition nr 103.
Under erinran att antalet adjunktstjänster i Ca 27 skall avpassas så, att
befordran till sådan tjänst normalt kan ske vid högst 35 års ålder, uppger
överstyrelsen, att redan nu ett så stort antal ordinarie lärartjänster i läroämnen
finnes disponibelt, att behovet ur angivna synpunkt är mer än tillräckligt
tillgodosett. De ordinarie tjänsternas antal bör enligt statskontorets
mening avvägas med utgångspunkt från angivna åldersregel. Överstiger
antalet befattningar i Ca 27 föreliggande behov, kan uppenbarligen
ur statsfinansiell synpunkt ogynnsamma verkningar uppstå. I avsaknad
av närmare uppgifter för beräkning av behovet av tjänster i Ca 27 under
budgetåret 1954/55 får ämbetsverket emellertid inskränka sig till att framhålla,
att denna fråga bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Överstyrelsen har gjort en uppskattning av det antal adjunktstjänster i
Ca 29, som vid tillämpning av gällande bestämmelser borde finnas från
och med budgetåret 1954/55, samt har därvid funnit, att det erforderliga
antalet uppgår till 1 889. Under hand har den uppgiften erhållits, att överstyrelsen
härvid utgått från det beräknade totala antalet ämneslärartimmar
i gymnasiet och realskolans två högsta klasser samt därifrån dragit det
timantal, som belöper på rektorer och lektorer. Återstoden har ansetts ankomma
på lärare i Ca 29. Överstyrelsen har alltså icke tagit hänsyn till att
undervisningen i viss utsträckning — överstyrelsen har själv i tidigare anslagsäskanden
räknat med tio procent — bör och måste upprätthållas av
timlärare och annan icke-ordinarie personal. Enligt statskontorets mening
bör det nu anlitade beräkningssättet icke godtagas. För nästa budgetår
synes antalet tjänster i Ca 29 i enlighet med av riksdagen godkända uppskattningar
rörande behovet böra ökas med 150 till 1 700.
Ämbetsverket föreslår vidare, att överstyrelsen förelägges att i anslagsäskandena
för budgetåret 1955/56 eller i annat lämpligt sammanhang närmare
redogöra för överstyrelsens tolkning och tillämpning av den s. k. läraröverenskommelsen,
särskilt med avseende på beräkningarna av antalet
tjänster av olika slag, ävensom beträffande verkningarna i övrigt av avtalet
(jämför exempelvis förhållandena vid provårsläroverken).
Övningslärare. Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden
samt i en särskild tilläggsframställning beträffande samrealskolan i Åtvidaberg
inrättande av sammanlagt 85 nya ordinarie övningslärartjänster.
Överstyrelsen framhåller därvid, att övningslärarorganisationen tenderar
till allt större fasthet och att det icke torde behöva befaras, att de föreslagna
nya tjänsterna ej skall komma att motsvara ett varaktigt behov. Beträffande
den definitiva fördelningen av tjänsterna på olika skolor förutsätter
överstyrelsen, att det liksom hittills skall få ankomma på överstyrelsen
att meddela beslut. De föreslagna nya tjänsterna fördelar sig på
olika ämnen och lönegrader på följande sätt:
3 i teckning i lönegraden Ca 23,
3 i teckning i lönegraden Ca 21,
3 i musik i lönegraden Ca 23,
6 i musik i lönegraden Ca 21,
23 i gymnastik i lönegraden Ca 23,
14 i gymnastik i lönegraden Ca 21,
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
13 i manlig slöjd i lönegraden Ca 18 1. Ca 16,
8 i kvinnlig slöjd i lönegraden Ca 16,
11 i hushållsgöromål i lönegraden Ca 18,
1 i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd i lönegraden Ca 18.
Statskontoret tillstyrker inrättandet av 85 tjänster.
Vid bedömandet av lönegradsplaceringen för ifrågavarande övningslärartjänster
har överstyrelsen i förekommande fall förutsatt bifall till förslaget
om förstatligande av vissa kommunala gymnasier. Vidare har överstyrelsen
under samma förutsättning föreslagit, att följande ordinarie övningslärartjänster
vid de med nämnda gymnasier förenade samrealskolorna skall
ombildas till motsvarande tjänster vid högre allmänna läroverk, nämligen
sju tjänster i teckning, sex i musik och elva i gymnastik med lek och idrott.
I samband härmed har överstyrelsen anmält behov av två korrigeringar av
innevarande budgetårs personalförteckning för de allmänna läroverken.
Sålunda bär vid ombildningen av samrealskolan i Karlskoga till högre allmänt
läroverk endast den ena av de två vid läroverket befintliga gymnastiklärartjänsterna
flyttats upp från Ca 21 till Ca 23. Vidare har samtliga
befintliga 61 tjänster som lärarinna i kvinnlig slöjd upptagits i lönegraden
Ca 16, medan två av dessa tjänster, vilka är placerade vid statens normalskola
i Stockholm, enligt bestämmelse i avlöningsreglementet för övningslärare
rätteligen bort vara placerade i lönegraden Ca 18. I nu angivna båda
hänseenden föreslår överstyrelsen ändring i personalförteckningen.
Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 ordinarie
tjänster som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen
föreslår i sina anslagsäskanden inrättande av ytterligare sju
dylika tjänster och har därjämte i särskilt yttrande tillstyrkt en framställning
från rektorerna vid högre allmänna läroverket, folkskoleseminariet
och kommunala flickskolan i Luleå om inrättande av en för dessa läroanstalter
gemensam heltidstjänst som skolsköterska. Denna tjänst bör dock
enligt överstyrelsens mening som icke-ordinarie placeras i lönegraden Ce
14. Till stöd för sitt förslag om inrättande av sju nya ordinarie skolskötersketjänster
anför överstyrelsen, att det under de senaste åren blivit allt
svårare att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring i läroverken,
under det att befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta
även av högt kvalificerade sköterskor.
Statskontoret avstyrker, att antalet befattningar för heltidsanställda
skolsköterskor utökas.
Vaktmästare och värmeskötare. I det föregående har redogörelse
lämnats för överstyrelsens förslag beträffande vaktmästar- och värmeskötartjänster.
Ett bifall till detta beräknas medföra eu kostnadsökningunder
ordinarieposten av i runt tal 241 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
:24 Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Anslagsberäkning. Vid bifall till överstyrelsens i det föregående
redovisade förslag beräknas kostnaderna för avlöning åt ordinarie tjänstemän
för budgetåret 1954/55 uppgå till i runt tal 57 750 000 kronor.
b) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Anslagsposten är för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis
1 918 600 kronor.
Skolöverstyrelsen föreslår anvisande av följande belopp under de särskilda
delposterna:
Belopp
Ökning
kronor
kronor
a) Arvoden åt skolläkare m. m, ..............................
730 000
174 300
b) Arvoden åt bibliotekarier .................................
2G4 000
15 000
c) Särskilda arvoden vid läroverk med lärarkurs ...............
1 180 000
80 000
d) Särskilda arvoden vid statens aftonskola ....................
15 700
3 000
e) Arvode åt biträdande föreståndarinna ......................
1 200
—
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Skolläkare m. m. Överstyrelsen räknar för nästa budgetår med en
• automatisk ökning av kostnaderna för arvoden åt skolläkare med 20 000
kronor till 380 000 kronor. Beträffande de deltidsanställda skolsköterskorna,
vilkas arvoden också bestrides ur denna post, föreslår överstyrelsen, att de
nuvarande arvodena, vilka icke blott är dyrortsgraderade utan även vid
tjänstgöringar av mindre omfattning än full tjänstgöring under en vecka
utgår med olika timbelopp beroende på tjänstgöringstillfällets omfattning,
skall ersättas med enhetliga belopp av 185 kronor per vecka vid full tjänstgöring
och 5 kronor 50 öre per timme vid kortare tjänstgöringar. Kostnaderna
för arvoden åt skolsköterskor beräknas med hänsyn till ökningen av
4elevantalet stiga med 54 300 kronor samt därutöver vid bifall till förslaget
om ändrade arvoden med 70 000 kronor. Ytterligare föreslår överstyrelsen
en nedsättning av det elevantal, vars tillsyn enligt läroverksstadgan skall
ankomma på heltidsanställd skolsköterska från nuvarande 1 500—2 500 till
1 200—1 700. Detta förslag beräknas medföra en ökning av medelsbehovet
under förevarande post med 30 000 kronor.
Statskontoret avstyrker, att grunderna för statsbidrag till deltidsanställda
skolsköterskor ändras.
Bibliotekarier. Den under denna delpost föreslagna höjningen
motiveras med den beräknade ökningen av elevantalet samt det fortsatta
förstatligandet av kommunala gymnasier.
Läroverk med lär arkurs. I det föregående har redogjorts för
''ett förslag av överstyrelsen om anordnande från och med nästa budgetår
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
av egentlig lärarkurs vid ytterligare ett läroverk. Som därvid framgått har
kostnaderna härför av överstyrelsen beräknats till 82 220 kronor, vilket
belopp här avrundats till 80 000 kronor.
Statens aftonskola. Den föreslagna höjningen av denna delpost
är av automatisk karaktär.
c) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Denna anslagspost är nu upptagen till förslagsvis 19 800 000 kronor.
Ämneslärar e. Som framgått av det föregående räknar skolöverstyrelsen
med en automatisk ökning av antalet klassavdelningar med 160. Därtill
kommer vid bifall till förslaget om förstatligande av åtta kommunala
gymnasier ytterligare sexton klassavdelningar. Den automatiska ökningen
med 160 avdelningar beräknas av överstyrelsen medföra behov av sammanlagt
200 nya heltidstjänster. Då en felmarginal vid beräkningen av totalbehovet
av heltidstjänster är oundviklig, har överstyrelsen icke ansett sig
behöva taga särskild hänsyn till de nya avdelningarna vid nyssnämnda
åtta gymnasier.
Överstyrelsens i det föregående redovisade förslag angående inrättande
av nya ordinarie tjänster innebär en ökning av antalet dylika tjänster med
sammanlagt 400. Av dessa anses emellertid ett beräknat antal av 109 icke
kunna placeras under nästa budgetår, och siffran 400 kan därför i detta
sammanhang reduceras till 291. Då det totala antalet nya heltidstjänster
beräknats till 200, räknar överstyrelsen med en minskning av antalet ickeordinarie
heltidstjänster med 91.
I detta sammanhang föreslår skolöverstyrelsen vidare anordnande av
viss specialundervisning i franska och tyska i gymnasiet vid ett flickläroverk
i Stockholm och ett i Göteborg. Om behovet av dylik specialundervisning
anför överstyrelsen till en början följande.
Vid tre kommunala flickskolor i Göteborg, nämligen Vasa kommunala
flickskola, Göteborgs nya elementarläroverk och Ivjellbergska kommunala
flickskolan, har sedan länge i vissa avdelningar franska förekommit såsom
andra främmande språk från och med klass 37. I gengäld har undervisning
i tyska börjat meddelas först i klass 47. Vidare har sedan läsåret 1951—52
försöksundervisning med samma språkföljd förekommit i Stockholm vid
Södermalms kommunala flickskola och Kungsholmens kommunala flickskola
samt dessutom vid kommunala flickskolan i Västerås.
För sådana elever, som avsett att från klass 57 vid nämnda flickskolor
övergå till första ringen av fyraårigt gymnasium, har särskilda kompletteringskurser
i tyska anordnats i klass 57.
I och med att 1950 års normalundervisningsplaner för de kommunala
flickskolorna blir tillämpliga för klass 5\ vilket sker från och med läsåret
1954—55, inträder vissa förhållanden, som avsevärt försvårar övergången
från klass 57 till ring I4 för elever, vilka läst franska som andra främmande
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
språk. Sålunda kommer sådana elever från och med nämnda tidpunkt icke
att ha läst någon tyska i flickskolan, under det att eleverna i klasserna 35
och 4J (24 och 34) av realskolan åtnjutit undervisning i tyska under sammanlagt
10 veckotimmar. Å andra sidan har ifrågavarande elever i flickskolan
haft sammanlagt 13 veckotimmars undervisning i franska, medan
övriga elever i ring k'' är nybörjare i detta ämne från och med läsåret 1953
—54, då 1950 års timplaner för realskolan blivit i sin helhet tillämpliga.
Med anledning av här berörda förhållanden har till överstyrelsen inkommit
skrivelser från rektorerna vid de båda nämnda flickskolorna i Stockholm
och från styrelserna vid de tre nämnda flickskolorna i Göteborg. Rektorerna
respektive styrelserna framhåller, att försöken med franska som
andra språk utfallit väl men att oro uppkommit med hänsyn till de svårigheter,
som särskilt från och med läsåret 1954—55 uppstår vid övergång
från flickskola till gymnasium. Styrelserna för flickskolorna i Göteborg
hemställer för den skull om anordnande av gymnasieundervisning i franska,
byggande på flickskolans kurs i franska i klasserna 37—57 och med ett
studiemål, motsvarande det för tyskan uppsatta i den nya gymnasieorganisationen.
I stället skulle studiemålet i tyska för ifrågavarande elever
motsvara den nya gymnasieorganisationens studiemål i franska. Efter vad
överstyrelsen inhämtat, åsyftas samma sak av rektorerna vid de båda
flickskolorna i Stockholm, även om detta icke kommer till direkt uttryck
i deras skrivelse.
I princip anser överstyrelsen, att en flickskolelinje med franska som
andra språk varken kan eller bör vara ensidigt inriktad på gymnasiestudier.
Gen torde tvärtom ha en uppgift att fylla inom flickskolans ram. En sådan
linje inom flickskolan kan emellertid icke få sin fulla livskraft, om de elever,
som söker sig dit, skulle förlora alla möjligheter att övergå till gymnasium.
I realiteten skulle detta bli fallet från och med läsåret 1954—55,
om icke särskilda åtgärder vidtages. Ur pedagogisk synpunkt måste det
vidare vara ganska planlöst att i gymnasiet icke utnyttja de kunskaper
i franska, som hunnit förvärvas under 13 veckotimmar i flickskolan. Överstyrelsen
är därför beredd att tillstyrka det framlagda förslaget.
Vad angår det praktiska genomförandet av den föreslagna specialundervisningen,
vilken beräknas för nästa budgetår medföra ett behov av lärarkraft
motsvarande 14 veckotimmars undervisning, anför överstyrelsen
vidare följande.
Undervisningen i specialgrupper för elever med franska som andra språk
skulle vid fullt utbyggd organisation erfordra högst 36 veckotimmars särskild
undervisning för varje läroverk, där sådana specialgrupper förekommer.
Å andra sidan inbesparas vid berörda kommunala flickskolor de
lärartimmar, som hittills tagits i anspråk för kompletteringskurser i tyska.
Av rektorerna vid förutnämnda flickskolor i Stockholm och Göteborg
bär uppgifter infordrats om antalet elever med franska som andra språk,
vilka avser att övergå till gymnasium. Av dessa uppgifter framgår, att ett
avsevärt antal elever för närvarande har sådana avsikter. Enligt skolöverstyrelsens
uppfattning bör underlaget för specialgrupper vid ett flickläroverk
i vardera staden bedömas såsom tillräckligt. Överstyrelsen föreslår
fördenskull, att från och med läsåret 1954—55 specialgrupper av elever
27
Kungl. Majrts proposition nr 103.
från flickskola med franska som andra språk må enligt det nu sagda inrättas
i ring I vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm
och vid högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg. Som villkor
därför bör gälla, att — i överensstämmelse med vad som eljest brukar stadgas
— minst fem elever anmäler sig till sådan specialgrupp.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att om intresset för
franska som andra främmande språk skulle vara så stort bland eleverna
i de båda nyssnämnda läroverkens realskolor, att hela undervisningsavdelningar
med denna språkföljd från och med klass 35 (24) där skulle kunna
i framtiden organiseras, skulle elever från dessa realskoleklasser tillsammans
med elever från flickskolorna kunna bilda fulltaliga undervisningsavdelningar
i tyska och franska vid gymnasierna i fråga. Läroverkens särskilda
undervisning i dessa båda språk för elever med franska som andra
språk skulle under en sådan förutsättning icke behöva medföra någon merkostnad
för statsverket.
Bifall till denna överstyrelsens framställning medför för budgetåret
1954/55 ett extra behov av lärarkrafter motsvarande 14 veckotimmar.
I fråga om behovet av extra ordinarie tjänster som lektor, adjunkt och
ämneslärarinna anför överstyrelsen,
att någon möjlighet ännu icke föreligger att överblicka behovet av
adjunktstjänster i lönegraden Ce 27, eftersom lärarnas inplacering i den
reglerade befordringsgången ännu icke är avslutad,
att antalet ämneslärarinnetjänster i Ce 25, vilket för närvarande är fastställt
till högst 75, torde kunna minskas till högst 50 med hänsyn till att
antalet dylika lärarinnor betydligt decimerats,
att någon ändring icke torde böra ske i fråga om antalet s. k. bristtjänster,
d. v. s. de adjunktstjänster i lönegraden Ce 29, vilka till ett antal
av 150 inrättats för att i vissa situationer tagas i bruk vid läroverk med
särskilt utpräglad lärarbrist,
samt att någon ändring icke heller torde böra ske i fråga om antalet
sådana extra ordinarie tjänster som lektor och adjunkt, som i vissa fall
må inrättas i stället för ordinarie tjänster, d. v. s. de s. k. utbytestjänsterna
(för närvarande 15, respektive 50).
Beträffande sistnämnda tjänster torde få erinras, att dylik tjänst må
inrättas i stället för ordinarie tjänst, som varit ledigkungjord minst två
gånger under loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie
innehavare. Till förordnande å utbytestjänst må ifrågakomma även sökande
med viss, något lägre kompetens än som gäller för den ordinarie tjänsten.
Överstyrelsen föreslår nu, att även sådan tjänst, vars innehavare
uppehåller utbytestjänst eller bristtjänst, må i sin tur kunna utbytas mot
extra ordinarie tjänst. Följden av att en ordinarie lärare tar förordnande
på utbytestjänst skulle annars bli, att en tjänst blir besatt på bekostnad
av en annan. Det kan nämligen förutses, att ett ledigförklarat vikariatslöneförordnande
på den senare tjänsten, till vilket endast adjunktskompetent
lärare är behörig, i regel icke kan besättas.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Statskontoret kan icke biträda överstyrelsens förslag om undervisning i
specialgrupper för vissa elever med franska som andra språk i flickskolan.
Vad överstyrelsen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke föranlett
något uttalande från statskontorets sida.
Övning slärare. Med utgångspunkt i den motsedda ökningen i
antalet avdelningar beräknar skolöverstyrelsen, att undervisningens omfattning
under nästa budgetår kommer att öka på sätt framgår av följande
sammanställning.
Ämne
Antal veckotimmar
1953/541
Ökning i veckotimmar
1954/55
Teckning och välskrivning ..................
6 868
432
Musik .....................................
5 159
541
Gymnastik med lek och idrott ..............
10 3362
784
Manlig slöjd ................................
4 976
524
Kvinnlig slöjd ..............................
3 860
210
Hemkunskap och hushållsgöromål .............
3 218
582
* Siffrorna motsvarar läget i juni 1953, sedan dess har smärre ändringar vidtagits.
Härtill kommer omkring 600 veckotimmar för planläggning och övervakande av elevernas
friluftsverksamhet.
Ökningen av antalet veckotimmar i de olika ämnena är till väsentlig del
eu automatisk följd av tillkomsten av nya klassavdelningar. Överstyrelsen
föreslår emellertid även viss icke-automatisk utökning av timtalen. I fråga
om beräkningen av behovet av veckotimmar inhämtas av handlingarna följande.
Antalet veckotimmar i frivillig teckning är nu maximerat till 67, varav 66
vid de fullt utbildade högre allmänna läroverken och en vid statens aftonskola.
Av den för nästa budgetår begärda ökningen i teckning och
välskrivning avser 426 timmar den obligatoriska undervisningen.
Denna ökning är automatisk. Återstående sex veckotimmar avser den
frivilliga undervisningen i teckning, och denna ökning torde vara föranledd
av att antalet fullt utbildade högre allmänna läroverk från och med
nästa budgetår kommer att stiga med sex.
I fråga om musik avser 194 av de beräknade nya veckotimmarna
den obligatoriska undervisningen och 347 den frivilliga undervisningen i
instrumentalmusik. Som icke-automatisk ökning beräknas 200 av nämnda
347 timmar. Motiveringen för ökningen i sistnämnda del är den av överstyrelsen
vid flera tillfällen framhållna önskvärdheten av en förbättringav
instrumentalmusikens ställning vid de allmänna läroverken.
För vanlig schemabunden gymnastik beräknas en automatisk ökning
med 514 veckotimmar, medan för frivillig undervisning i ämnet beräknas
200 veckotimmar. Till detta ändamål har överstyrelsen tidigare
äskat medel utan att vinna bifall. Det framhålles nu ånyo, att skolungdomen
bör äga tillgång till gymnastiksalarna även på annan tid än under
själva skoldagen och då ha möjlighet att erhålla handledning av lärare.
Enligt övningslärarstadgan må ordinarie och extra-ordinarie gymna
-
29
Kungl. Ma j ds p roposition nr 103.
stiklärare, som handhar planläggning och övervakning av elevernas friluftsverksamhet,
härför tillgodoräkna en eller två veckotimmar beroende
på omfattningen av hans undervisning. Överstyrelsen anser, att denna förmån
bör efter enahanda grunder tillerkännas även timlärare. Vid bifall
härtill beräknas behovet av veckotimmar öka med 70.
Av ökningen i timantalet i manlig slöjd avser 501 timmar den
obligatoriska och 23 timmar den frivilliga undervisningen. Medverkande
till ökningen torde förutom tillkomsten av nya avdelningar vara, att den
möjlighet, överstyrelsen har att medge befrielse från undervisning i ämnet
beräknas bli tagen i anspråk i mindre omfattning än hittills.
Den föreslagna ökningen i kvinnlig slöjd hänför sig helt till den
obligatoriska undervisningen i ämnet.
Vad slutligen angår hemkunskap och hushållsgöromål
beräknas en automatisk ökning i timbehovet om 382 veckotimmar, medan
200 veckotimmar beräknats erforderliga för genomförande av viss uppdelning
av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap.
Statskontoret ställer sig avvisande till överstyrelsens olika förslag om
icke-automatiska ökningar och anför följande.
Under erinran att för instrumentalmusik beräknats medel under innevarande
budgetårs avlöningsanslag till en icke-automatisk höjning av antalet
veckotimmar, avstyrker statskontoret en ytterligare ökning av timantalet
för musikundervisning. Ämbetsverket kan ej heller tillstyrka, att
frivillig undervisning i gymnastik får äga rum i ökad omfattning. Med
hänsyn till de avsevärt vidgade möjligheterna för övningslärare att erhålla
ordinarie eller extra ordinarie anställning lärer timlärare i gymnastik,
vilka handhar planläggning och övervakning av friluftsverksamheten, icke
böra härför få tillgodoräkna veckotimmar vid fastställandet av lönen. Förslaget
om uppdelning i vissa fall av klassavdelningar vid undervisning i
hemkunskap kan statskontoret icke förorda med hänsyn till kostnaderna.
Vaktmästare och värmeskötare. Överstyrelsens i det föregående
redovisade förslag beträffande vaktmästar- och värmeskötartjänster
beräknas endast medföra en mindre utgiftsökning under ickeordinarieposten.
Skolkuratorer. I skrivelse den 7 februari 1953 har skolöverstyrelsen
framlagt en utredning rörande kuratorsinstitutionen vid de högre skolorna.
Överstyrelsen framhåller i denna, att överstyrelsen kunnat följa kuratorsverksamheten
vid några skolor och alltmer styrkts i sin uppfattning,
att denna verksamhet är ytterst värdefull och bör utvidgas. Samtidigt
har emellertid överstyrelsen insett nödvändigheten av att åt innehavarna
av kuratorsbefattningarna beredes så betryggande anställnings- och avlöningsvillkor,
att väl utbildade sökande till befattningarna kommer att
stå till förfogande. Skolväsendets nuvarande rörlighet, inriktningen på
försöksverksamhet och på provisoriska reformer i olika avseenden gör,
att överstyrelsen icke varit beredd att föreslå en definitiv utformning av
kuratorsverksamheten. De förslag, överstyrelsen framlagt i skrivelsen, angives
huvudsakligen taga sikte på att ge bättre underlag för en gynnsam
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
utveckling än nuvarande, mera lösliga och för befattningshavarna i stort
sett mindre tillfredsställande förhållanden. Överstyrelsens förslag, vilket
upprepats i dess anslagsäskanden för nästa budgetår, avser anvisande av
ett avrundat belopp av 102 000 kronor enligt följande sammanställning.
2 kuratorstjänster i lönegrad Ce 25 .......................... 21 600
4 kuratorstjänster i lönegrad Cg 21 .......................... 34 000
Ersättning åt kuratorer i arvodesbefattning, högst ............ 10 000
Praktikantarvoden, högst.................................... 7 200
Rörligt tillägg............................................ 29 200
Summa kronor 102 000
Statskontoret har på anförda skäl funnit något mera markerat behov av
en utbyggnad av kuratorsverksamheten knappast föreligga och har i föreliggande
läge ej heller velat förorda, att två nu befintliga heltidstjänster
som kurator ombildas till extra ordinarie befattningar. För den händelse
eu inplacering i lönegrad av kuratorstjänster skulle anses motiverad, vill
statskontoret framhålla, att skolkuratorerna närmast torde böra järn-''
ställas med kuratorerna vid sjukhus och sålunda i regel placeras i lönegrad
17. Därest undantagsvis särskilda skäl för en högre lönegradsplacering
anses föreligga, synes enligt statskontorets mening lönegrad 19 böra kunna
ifrågakomma.
Statens lönenämnd är icke beredd att för skolkuratorer tillstyrka högre
löneställning än den för kuratorer i allmänhet gällande, det vill säga 17
lönegraden. Sedan ytterligare erfarenhet vunnits av skolkuratorernas verksamhet,
synes enligt lönenämnden frågan om en eventuell differentiering
av dessa tjänster på 17 och högre lönegrad kunna upptagas till övervägande.
Biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna. För detta
ändamål disponeras ur förevarande anslagspost medel enligt grunder, som
godkändes av förra årets riksdag. Skolöverstyrelsen räknar för nästa budgetår
med oförändrade grunder. Förstatligandet av kommunala gymnasier
samt utökningen av lärjungeantalet vid de allmänna läroverken beräknas
medföra en automatisk kostnadsökning under icke-ordinarieposten av i runt
tal 70 000 kronor i jämförelse med det belopp, som beräknas åtgå under
innevarande år.
Särskilda ä n d a m å 1. För sexualundervisning disponeras nu 5 200
kronor. Överstyrelsen föreslår en höjning av utgående föreläsningsarvoden
från 35 till 40 kronor i fråga om det differentierade gymnasiet och från 20
till 25 kronor i fråga om högsta klasserna av inbyggda tekniska linjer. Sammanlagt
beräknas en kostnadsökning av 1 450 kronor.
Till ersättning för vissa institutionsarbeten m. m. disponeras nu 5 000
kronor. Med hänsyn till den stora efterfrågan på bidrag hemställer överstyrelsen
om en höjning till 8 000 kronor.
För examinationer efter läsårets slut äskas oförändrat belopp 500 kronor.
31
Kungl. Majrts proposition nr 103.
För frivillig undervisning i maskinskrivning hemställes om en höjning
från nuvarande belopp 5 000 kronor till 10 000 kronor med hänsyn till
omfattningen av framkomna önskemål om sådan undervisning.
Förslagen om höjning av arvodena för sexualundervisning samt om ökad
medelsanvisning till ersättning för vissa institutionsarbeten m. m. samt
till undervisning i maskinskrivning avstyrkes av statskontoret.
Anslagsberäkning. Skolöverstyrelsen framhåller, att beräkningen
av kostnaderna för icke-ordinarie lärare måste arbeta med många osäkerhetsmoment.
Bland annat har lärarbristen medfört, att ett stort antal
tjänster måste uppehållas av lärare utan föreskriven kompetens eller ock
uppdelas i form av tilläggstimmar på lärare med förut full tjänstgöring.
Överstyrelsen räknar emellertid med att medelsbehovet under icke- ordinarieposten,
vid bifall till de förslag av överstyrelsen, för vilka redogörelse
lämnats i det föregående, kommer att utgöra i runt tal 18 600 000 kronor.
d) Rörligt tillägg.
Överstyrelsen beräknar, att medelsbehovet under denna anslagspost
kommer att uppgå till i runt tal 40 700 100 kronor.
Departementschefen.
Ordinarieposten. Jag torde här först få erinra om att jag i det
föregående föreslagit förstatligande av de kommunala gymnasierna i Bollnäs,
Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn eller med andra ord
ombildande av de i dessa städer belägna samrealskolorna till högre allmänna
läroverk. Som en konsekvens därav har jag föreslagit, att rektorstjänsterna
vid dessa samrealskolor skall ombildas till motsvarande tjänster
vid högre allmänna läroverk med placering i vissa närmare angivna avlöningsgrupper.
Därjämte har jag föreslagit inrättande vid dessa skolor av
sammanlagt tio lektorstjänster. För det av förra årets riksdag beslutade
försöksgymnasiet i Sundsvallsområdet har jag föreslagit inrättande av en
lektorstjänst och för ett av mig förordat försöksgymnasium vid högre allmänna
läroverket i Skellefteå likaså en lektorstjänst.
Behovet av nya heltidstjänster i läroämnen utöver nu nämnda lektorstjänster
beräknas av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden till sammanlagt
384. Av dessa föreslår överstyrelsen, att 25 som lektorstjänster placeras
vid de två grupper av läroverk, som nu är under ombildning från samrealskolor
till högre allmänna läroverk. Häremot har jag ej funnit anledning
till erinran liksom ej heller mot överstyrelsens förslag om inrättande av åtta
adjunktstjänster vid de tre samrealskolor, som nu är under uppbyggnad.
För förbättring av lektorsrepresentationen vid läroverk med särskilt litet
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
antal lektorstjänster tillstyrker jag vidare inrättande av åtta av de av överstyrelsen
föreslagna 12 lektorstjänsterna.
Återstående beräknade 339 heltidstjänster har av överstyrelsen under
åberopande av den s. k. läraröverenskommelsen föreslagits placerade som
adjunktstjänster i lönegraden Ca 29. Överstyrelsen har dock icke räknat
med att möjlighet kommer att finnas att under nästa år placera fler än 230
av dessa tjänster. Enligt läraröverenskommelsen skall antalet adjunktstjänster
i lönegraden Ca 29 i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster
å gymnasiet och i realskolans två högsta, klasser bortsett från rektors-
och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. För täckande
av detta behov beräknades i samma överenskommelse 150 nya tjänster
skola inrättas för budgetåret 1954/55. Då varje beräkning av detta, behov
måste vara ganska osäker, anser jag mig icke böra gå längre än till att
föreslå inrättande av sistnämnda antal nya tjänster. Vid bifall härtill synes
anledning icke finnas att närmare gå in på överstyrelsens förslag om utbyte
mot ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ca 27 av ett antal av de
nya adjunktstjänster i Ca 29, som kunde komma att inrättas utöver 150.
Överstyrelsen har gjort en beräkning av tillgången och behovet i fråga
om adjunktstjänster i lönegraden Ca 27 och kommit till det resultatet, att
några nya dylika tjänster icke nu bör inrättas. Häremot har jag icke funnit
anledning till erinran. Jag vill emellertid samtidigt framhålla, att jag
delar statskontorets uppfattning, att skolöverstyrelsen i lämpligt sammanhang
bör redogöra för verkningarna i olika avseenden av läraröverenskommelsen.
Vad jag här förordat i fråga om ordinarie tjänster innebär sammanlagt
ombildning av fem rektorstjänster samt nyinrättande av 45 lektorstjänster
och 158 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29. Det torde böra ankomma på
skolöverstyrelsen att i förekommande fall besluta om placeringen av de nya
tjänsterna liksom av övriga å personalförteckningen upptagna tjänster.
Vid de samrealskolor, som föreslagits utbyggda till högre allmänna läroverk,
finnes nu fyra ordinarie lärartjänster i teckning, tre i musik och sex i
gymnastik med lek och idrott. Dessa tjänster bör uppflyttas från Ca 21 till
Ca 23.
Jag tillstyrker överstyrelsens förslag om inrättande av sammanlagt 85
nya ordinarie övningslärartjänster. Med hänsyn till att jag icke biträtt förslaget
om förstatligande av kommunala gymnasiet i Nässjö bör emellertid
en av gymnastiklärartjänsterna i lönegraden Ca 23 i stället placeras i Ca 21.
Förslaget om utökning av antalet tjänster för ordinarie skolsköterskor
kan jag icke tillstyrka.
Den ståndpunkt, jag i det föregående intagit till överstyrelsens förslag i
fråga om ordinarie vaktmästar- och värmeskötartjänster, innebär, att jag
förordar inrättande av vissa nya tjänster samt ordinariesättning av ett flertal
redan befintliga.
33
Kungl. Maj ds proposition nr 103.
I personalförteckningen för de allmänna läroverken bör vidtagas de ändringar,
som föranledes av vad jag i det föregående anfört eller av beslut
före förteckningens fastställande om ombildning av adjunktstjänst till ämneslärarinnetjänst
eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst. Därjämte
bör vidtagas de av överstyrelsen angivna justeringarna beträffande
antalet tjänster i olika lönegrader som gymnastiklärare, respektive lärarinna
i kvinnlig slöjd.
Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens uppskattning av ordinarieposten
beräknar jag medelsbehovet under denna post till 56 425 000 kronor, vilket
innebär en höjning med 5 025 000 kronor.
Arvodesposten. Under delposten till arvoden åt skolläkare m. m.
tillstyrker jag endast en automatisk ökning av anslagsmedlen till skolläkararvoden
med 20 000 kronor och av medlen till sköterskearvoden med 39 300
kronor eller med sammanlagt 59 300 kronor till 615 000 kronor. Jag ifrågasätter
sålunda icke någon ändring av de deltidsanställda sköterskornas
arvoden och ej heller av det på heltidsanställd skolsköterska belöpande lärjungeantalet.
Delposten till arvoden åt bibliotekarier synes på de av överstyrelsen anförda
skälen böra höjas med 15 000 kronor till 264 000 kronor.
I det föregående har jag tillstyrkt inrättandet av egentlig lärarkurs vid
statens normalskola. Då överstyrelsens beräkning av kostnaderna härför
icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag, att delposten till särskilda
arvoden vid läroverk med lärarkurs för ändamålet höjes med 80 000
kronor till 1 180 000 kronor.
Till särskilda arvoden vid statens aftonskola beräknar jag 15 700 kronor,
vilket innebär en höjning med 3 000 kronor.
Delposten till arvode åt en biträdande föreståndarinna torde däremot
böra uppföras med oförändrat belopp, 1 200 kronor.
Vid bifall till vad jag nu förordat i fråga om arvodesposten bör denna
för nästa budgetår uppföras med 2 075 900 kronor, vilket innebär en höjning
med 157 300 kronor.
Icke-ordinarieposten. I enlighet med fjolårets beslut angående
inrättande av ett läroverk för vuxna bör från och med nästa budgetår
å personalförteckningen uppföras två lektorstjänster i lönegraden Ce 33
eller 31.
Antalet adjunktstjänster i lönegraden Ce 27 skall enligt läraröverenskommelsen
avpassas så, att befordran till dylik tjänst normalt kan ske tre
år efter att vederbörande uppnått slutlönegraden i den reglerade befordringsgången.
Eftersom lärarnas inplacering i befordringsgången ännu ej
hunnit slutföras, saknas emellertid ännu tillräckligt underlag för bedömande
av behovet av tjänster i nämnda lönegrad. Det torde därför få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen bestämma högsta antalet
dylika tjänster.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 195k- 1 sand. Nr 103.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Antalet ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ce 25 är nu fastställt till
högst 75. I enlighet med överstyrelsens förslag torde antalet kunna sänkas
till 50.
Jag tillstyrker förslaget om viss särskild undervisning i tyska och franska
vid ett flickläroverk i Stockholm och ett i Göteborg. På sätt överstyrelsen
föreslagit synes som villkor för anordnandet av denna undervisning böra
gälla, att antalet elever, som anmält sig därtill, uppgår till minst fem.
Överstyrelsens förslag beträffande de så kallade utbytestjänsterna, nämligen
att även sådan ordinarie tjänst vars innehavare uppehåller utbytestjänst
eller bristtjänst ma i sin tur kunna utbytas mot extra ordinarie
tjänst, synes mig vara ägnat att medverka till att utby testjänsterna blir till
största möjliga nytta för läroverken. Jag tillstyrker därför förslaget. Antalet
utby testjänster och likaså antalet bristtjänster synes i enlighet med överstyrelsens
förslag böra bibehållas oförändrat.
Med utgångspunkt i överstyrelsens beräkning av det totala behovet av
heltidstjänster i läroämnen och under förutsättning av bifall till de förslag,
jag framställt om nya ordinarie tjänster, synes det totala antalet icke-ordinarie
heltidstjänster, som för innevarande budgetår beräknats till omkring
615, för nästa budgetår kunna uppskattas till oförändrat antal. Därutöver
erfordras vikarier till ett antal, som överstyrelsen uppskattar till 600.
Överstyrelsens beräkningar av det ökade behovet av veckotimmar i övningsämnen
har icke givit mig anledning till erinran såvitt angår sådana
ökningar, som är att anse som automatiska på grund av elevantalets ökning
m. m. Därutöver anser jag mig endast böra tillstyrka, att frivillig
teckning nästa budgetår får anordnas under sammanlagt 72 veckotimmar
vid de fullt utbildade högre allmänna läroverken och en veckotimme vid
statens aftonskola. Detta innebär en ökning med 6 veckotimmar.
Jag bär vid min anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag
till bland annat högre kommunala skolor avstyrkt ett förslag om rätt
att uppdela klassavdelning vid undervisning i hemkunskap. Då förslaget nu
föreligger även beträffande de allmänna läroverken, anser jag mig likaså
böra avstyrka detsamma.
Jag är icke beredd att nu tillstyrka inrättande av extra ordinarie tjänster
som skolkurator i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Liksom hittills
torde det därför få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma
frågor om anslag för hithörande ändamål.
Med hänsyn bland annat till att de av överstyrelsen berörda arvodena
för viss sexualundervisning från och med innevarande budgetår höjts med
fem kronor till nuvarande belopp ifrågasätter jag icke nu någon ändring av
dessa arvoden. För ändamålet beräknar jag därför samma belopp som under
innevarande år, nämligen 5 200 kronor.
Till ersättning för vissa institutionsarbeten in. m. beräknar jag med hänsyn
till vad överstyrelsen anfört ett belopp av 6 000 kronor, vilket innebär
35
Kungl. Maj ds -proposition nr 103.
en höjning med 1 000 kronor. Till anordnande av frivillig undervisning i
maskinskrivning räknar jag däremot med anvisande av oförändrat belopp,
5 000 kronor.
Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag till i runt tal
19 000 000 kronor, vilket innebär en minskning med 800 000 kronor.
Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel. Posten till
rörligt tillägg torde böra uppskattas till 40 470 000 kronor eller för avrundning
av anslagets slutsumma till 40 466 100 kronor. De särskilda uppbördsmedlen
torde med hänsyn till inrättandet av nya vaktmästartjänster böra
uppräknas med 20 000 kronor till 467 000 kronor.
Avlöningsanslaget i sin helhet bör vid bifall till vad jag
i det föregående föreslagit för nästa budgetår uppföras med 117 500 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 7 147 000 kronor.
5. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1. besluta, att samrealskolorna i Bollnäs, Köping, Lidköping,
Mariestad och Oskarshamn från och med budgetåret
1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall ombildas till högre allmänna läroverk med
den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande
ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring
per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt
under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att
tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall
motsvarande kontant ersättning;
2. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas vid högre allmänna läroverket
i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig
dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant
ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer;
3.
bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå;
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledes av vad jag i det föregående förordat;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av
fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst
eller ämneslärarinnetjänst;
6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 56 425 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis ................ 615 000
b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 264 000
c) Särskilda arvoden vid läroverk
med lärarkurs, förslagsvis . . 1 180 000
d) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola, förslagsvis ...... 15 700
e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
............... 1 200 2 075 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 19 000 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 466 100
Summa kronor 117 967 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
37
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyror ....................... 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan in. m................. 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse ........................ 140 400 467 000
Nettoutgift kronor 117 500 000
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 117 500 000 kronor.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
II. Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoeh
vedkassorna.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 947 000 kronor.
Ur läroverkens ljus- och vedkassor skall huvudsakligen bestridas kostnaderna
för belysning, uppvärmning och renhållning av läroverkens lokaler
samt för avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning, det
sistnämnda i den mån statliga tjänster icke finnes inrättade. Ljus- och
vedkassas inkomster är terminsavgifter och hyresmedel. Om för bestridande
av nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats högre terminsavgift än trettio
kronor, skall bristen fyllas genom bidrag av statsmedel. Dylikt bidrag
utgår ur förevarande anslag.
Med utgångspunkt i anslagsbelastningen under förra budgetåret beräknar
skolöverstyrelsen medelsbehovet för nästa budgetår till 3 000 000 kronor.
Överstyrelsen har därvid räknat med den avlastning av kassorna,
som blivit en följd dels av den förra året beslutade biträdesorganisationen
på rektorsexpeditionerna, dels ock av förra årets riksdagsbeslut om
upphävande av den skyldighet, som då ålåg vissa kassor, att till statsverket
inleverera belopp motsvarande vissa vaktmästarlöner.
I detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla, att överstyrelsen den
10 juli 1953 gjort framställning angående bestridande under budgetåret
1952/53 av vissa kostnader för expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken. Härvid torde jag först få erinra om att
jämlikt de under nämnda budgetår gällande bestämmelserna i läroverksstadgan
ur de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor skulle bestridas
bland annat kostnaderna för renskrivningsgöromål. Enligt ett av överstyrelsen
den 6 maj 1949 utfärdat cirkulär fick kassorna därjämte användas
till bestridande av kostnaderna för enklare kontorsgöromål, dock att de
sammanlagda utgifterna för renskrivningsarbete och enklare kontorsgöromål
icke fick överskrida i cirkuläret angivna maximibelopp per skola.
I 1952 års statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln, punkten
184) föreslogs, att ur ljus- och vedkassorna skulle få bestridas kostnader
ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för expeditionsgöromål
över huvud taget å rektorsexpeditionerna. Samtidigt föreslogs,
att vid bifall till detta förslag om utvidgad medelsanvändning ett
maximibelopp skulle bestämmas, över vilket de totala kostnaderna för
ändamålet, som belastade ljus- och vedkassorna vid samtliga ifrågakommande
skolor, icke finge stiga. För budgetåret 1952/53 föreslogs detta
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
belopp till 580 000 kronor. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag,
utfärdades bestämmelser i ämnet, varvid bland annat föreskrevs, att det
skulle ankomma på skolöverstyrelsen att för varje skola fastställa det maximibelopp,
som för ändamålet finge utgå ur skolans ljus- och vedkassa.
Utgångspunkten vid beräkningen av maximibeloppet var överstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1952/53, i vilka angivits, att ljus- och
vedkassorna vid de allmänna läroverken under budgetåret 1951/52 kunde
beräknas komma att bli belastade med utgifter för renskrivnings- och
kontorsgöromål till ett belopp av 450 000 kronor. I förutnämnda skrivelse
den 10 juli 1953 har överstyrelsen nu anmält, att det vid beräkningen av
de belopp, som för varje läroverk under budgetåret skulle få disponeras ur
ljus- och vedkassorna för ifrågavarande ändamål, visat sig, att summan
av de belopp, som borde få utgå enligt överstyrelsens cirkulär den 6 maj
1949, uppgick till 718 000 kronor vid oförändrade arvoden och till 855 000
kronor vid en av överstyrelsen i dess anslagsäskanden föreslagen arvodesförhöjning
med 18,75 procent eller med andra ord till väsentligt högre belopp
än det i statsverkspropositionen beräknade maximibeloppet. Den främsta
anledningen härtill synes vara den, att överstyrelsen, när den beräknade,
att ljus- och vedkassorna skulle komma att belastas med utgifter för
renskrivnings- och kontorsgöromål om 450 000 kronor, enligt vad som numera
upplysts endast räknade med de läroverk, som väntades bli i behov
av statsbidrag till sina ljus- och vedkassor, medan däremot den föreslagna
maximeringen avsåg samtliga läroverk. Maximibeloppet överstiger visserligen
det av överstyrelsen angivna beloppet med 130 000 kronor men
har uppenbarligen ändå icke varit tillräckligt för att täcka kostnaderna
vid de läroverk, till vilka överstyrelsen ej tagit hänsyn, och samtidigt de
merkostnader, som sammanhänger med utvidgningen av läroverksorganisationen
och andra automatiskt verkande omständigheter. Ytterligare må
framhållas — vilket även skedde i överstyrelsens petita — att grunden
för beräkningen av beloppet 450 000 kronor med nödvändighet maste
vara ganska approximativ.
Överstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att det angivna
maximibeloppet 580 000 kronor måtte höjas till 855 000 kronor.
Sedan statskontoret i avgivet yttrande förklarat sig icke utan ytterligare
utredning kunna taga slutlig ställning till överstyrelsens hemställan, har
överstyrelsen inkommit med dylik utredning, varefter statskontoret ånyo
avgivit yttrande i ärendet. I sistnämnda yttrande anför statskontoret i
huvudsak följande.
Såvitt ämbetsverket kan finna, torde det uppkomna läget främst ha
föranletts därav, att skolöverstyrelsen underlåtit att i enlighet med föreskriften
i kungl. brev den 6 juni 1952 för varje ifrågakommande läroverk
fastställa det maximibelopp, som för expeditionella göromål finge
utgå ur skolornas ljus- och vedkassor. Det synes mot bakgrunden härav
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
förklarligt;, om vederbörande rektorer för budgetåret 1952/53 beträffande
förbrukningen ur kassorna av medel för expeditionella göromål tillämpat
samma bestämmelser som tidigare, d. v. s. de regler som fastställts i överstyrelsens
cirkulär av den 6 maj 1949. Tages därjämte hänsyn till de av
skolöverstyrelsen påpekade omständigheterna, nämligen den vidgade användningen
av medlen till att avse expeditionsgöromål över huvud taget,
det ökade lärjungeantalet vid läroverken och det förhållandet, att beräkningen
av medelsbehovet ursprungligen icke avsett samtliga läroverk, lärer
tvekan icke kunna råda om att utgifterna kommit att väsentligt överstiga
det härför avsedda beloppet av 580 000 kronor. Medelsförbrukningen kan
antagas ha belöpt sig till lägst 724 165 kronor.
Beträffande den procentuella förhöjningen av detta belopp med 18,75
procent må framhållas följande. Från skolöverstyrelsen har rektorerna
icke erhållit medgivande till en dylik uppräkning. Enligt vad överstyrelsen
under hand meddelat, skulle emellertid flertalet rektorer på eget initiativ
med stöd av uttalandena i 1952 års statsverksproposition ha utgivit en
med nämnda procent förhöjd ersättning. Statskontoret finner för sin del
ett dylikt antagande knappast sannolikt. Härav följer, att de verkliga utgifterna
från ljus- och vedkassorna för arbetshjälp å rektorsexpeditionerna
— såvitt ämbetsverket kan bedöma — måste ha varit mindre än vad
överstyrelsen beräknat. Någon uppgift om den faktiska medelsanvändningen
kan, enligt vad överstyrelsen under hand uppgivit, icke för närvarande
erhållas.
Statskontoret finner det betänkligt, därest en underlåtenhet från en
myndighets sida lägges till grund för ändring av ett fattat beslut. Då
emellertid vissa merutgifter för nu ifrågavarande ändamål under alla omständigheter
synes ha varit oundvikliga, vill statskontoret icke motsätta
sig, att det förenämnda beloppet om 580 000 kronor liöjes till 725 000
kronor eller det belopp, vartill kostnaderna beräknats ha uppgått exklusive
det procentuella tillägget.
Med hänsyn till vad som förekommit beträffande ärendets handläggning
i överstyrelsen, och då det icke klarlagts, att medelsförbrukningen överstigit
725 000 kronor, kan ämbetsverket däremot icke tillstyrka överstyrelsens
hemställan. För en förhöjning av det fastställda maximibeloppet av
580 000 kronor lärer riksdagens medverkan vara erforderlig.
Departementschefen. Medelsbehovet under detta anslag påverkas av
flera ovissa faktorer. Överstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit eu
höjning av anslaget med 53 000 kronor till 3 000 000 kronor. För egen del
räknar jag dock med att det nuvarande anslagäbeloppet, avrundat till
2 950 000 kronor, i och för sig bör vara tillräckligt. Därtill kommer att
det i det föregående framlagda förslaget om inrättande av nya statliga
vaktmästartjänster torde komma att medföra en minskning i medelsbehovet.
som kan beräknas till 70 000 kronor. Anslaget synes med hänsyn
härtill för nästa budgetår böra uppföras med 2 880 000 kronor.
Vad angår den av skolöverstyrelsen gjorda framställningen angående
ändring av det maximibelopp, till vilket ljus- och vedkassornas sammanlagda
utgifter för expeditionsgöromål å rektorsexpeditionerna under budgetåret
1952/53 högst må uppgå, vill jag framhålla, att avsikten med det
förslag i fråga om utvidgad användning av medel ur ljus- och vedkassorna,
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
som framlades i 1952 års statsverksproposition, var att åstadkomma en
lättnad i arbetsförhållandena på rektorsexpeditionerna, en avsikt som fullföljdes
vid fjolårets riksdag genom den då beslutade reformen i fråga om
biträdeshjälpen på dessa expeditioner. Det har emellertid nu visat sig, att
grunden för beräkningen av maximibeloppet 580 000 kronor icke var hållbar,
ett förhållande som icke blev klarlagt förrän vid slutet av budgetåret,
enär överstyrelsen icke förrän då hann påbörja arbetet med fördelningen
av maximibeloppet på de olika skolorna. Denna beklagliga försening av
överstyrelsens arbete med ärendet har angivits sammanhänga med den
arbetsanhopning, som uppkom under budgetåret 1952/53 på grund av
överstyrelsens omorganisation och inrättandet av ett antal nya lärartjänster.
Även om det förhållandet här föreligger, att ett beslut om maximering
av medelsdispositionen icke blivit effektuerat, är jag å andra sidan
medveten om att ett överskridande av maximibeloppet 580 000 kronor
med all säkerhet blivit nödvändigt, även om överstyrelsen meddelat ett
fördelningsbeslut i början av budgetåret.
Den uppkomna situationen är alltså den, att överstyrelsens cirkulär den
6 maj 1949 icke som avsikten varit i god tid blivit ersatt av nya maximeringsbestämmelser.
Rektorerna vid de olika skolorna har därför under budgetåret
1952/53 haft att tillämpa de gamla bestämmelserna. Möjligt är
att de med hänsyn till förslaget i statsverkspropositionen i viss utsträckning
ansett sig kunna räkna med utvidgad medelsanvändning. I vilken
utsträckning de i överstyrelsens cirkulär angivna maximibeloppen utnyttjats
eller ej — eller eventuellt överskridits — är icke upplyst i ärendet,
och det synes knappast finnas någon anledning att nu föranstalta om någon
arbetskrävande detalj utredning på denna punkt. Ej heller synes det finnas
anledning att i efterhand genomföra någon fördelning på de olika skolorna
vare sig av maximibeloppet 580 000 kronor, eftersom beräkningen av
detta belopp skett utifrån utgångspunkter, som visat sig icke vara hållbara,
eller av ett på annat sätt beräknat belopp, så mycket mer som redan
från och med innevarande budgetår ett nytt system för beräkningen av
medel till arbetskraft å rektorsexpeditionerna genomförts. I stort sett innebär
nämligen vad som skett, att de regler, som innefattas i överstyrelsens
cirkulär den 6 maj 1949 — eventuellt med en viss modifiering — kommit
att tillämpas under ett år längre tid än avsikten varit och därefter direkt
ersatts med det nuvarande systemet. Därest riksdagen icke framställer
någon erinran däremot, torde det därför få bero vid vad som förevarit i
ärendet.
Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 880 000 kronor.
42
Kungl. Maj ds ''proposition nr 103.
III. Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m. m.
Detta förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 2 000 000 kronor. Ur anslaget bestrides kostnaderna dels för avlöning,
dels för reseersättningar och traktamenten åt deltagare i praktiska lärarkurser.
Därjämte utgår ur anslaget ett belopp av 4 000 kronor till expenser
vid förberedande lärarkurser.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår erinrar skolöverstyrelsen om
att den under de allmänna läroverkens avlöningsanslag föreslagit, att
egentlig lärarkurs skall förläggas även till högre allmänna läroverket statens
normalskola i Stockholm. Vid bifall härtill kommer antalet lärarkandidater
per läsår att öka från 231 till 247. Då bestämmelserna om avlöningsförmåner
m. m. åt deltagare i praktisk lärarkurs utfärdades så sent som i
maj 1953 har överstyrelsen icke haft möjlighet att bilda sig en närmare
uppfattning om medelsbehovet. Överstyrelsen finner det därför lämpligt
att, under förutsättning av i övrigt oförändrade förhållanden, endast föreslå
den anslagshöjning, som är direkt proportionell mot ökningen av antalet
lärarkandidater, nämligen från 2 000 000 kronor till 2 140 000 kronor.
Av höjningen belöper 124 000 kronor på avlöningskostnader och 16 000
kronor på kostnader för reseersättningar och traktamenten.
Departementschefen. Jag har under avlöningsanslaget föreslagit, att
antalet läroverk med egentlig lärarkurs från och med nästa budgetår skall
utökas med ett. Med hänsyn härtill och i betraktande av att närmare
hållpunkter för närvarande icke står att få beträffande medelsbehovet under
förevarande anslag biträder jag överstyrelsens förslag om en uppräkning
av anslaget med 140 000 kronor till 2 140 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser
in. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
2 140 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
43
IV. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa
kommunala gymnasier m. m.
Anslaget är nu uppfört med 925 000 kronor. Huvuddelen av detta belopp
eller 825 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter, som rubriken
anger, och har fördelats enligt grunder, som tillämpats sedan flera år. Återstoden
av anslaget avser statsbidrag med 20 000 kronor till Örebro aftonskola
samt med samma belopp till envar av realskollinjema vid kommunala
flickskolorna i Karlstad, Linköping, Uppsala och Västerås.
Skolöverstyrelsen erinrar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår, att
den för budgetåret 1952/53 föreslog ändrade grunder för beviljande av
statsbidrag till kommunala gymnasier innebärande bland annat, att statsbidrag
skulle utgå redan från början av ett gymnasiums tillvaro samt att
bidragen skulle fördelas rättvisare med hänsyn till förekomsten av parallellavdelningar
och samläsning. Statsbidrag skulle enligt detta förslag utgå
med 78 procent av de verkliga utgifterna för löner och arvoden åt rektor
och lärare, däri inbegripna de särskilda till lektorerna utgående kommunala
lönetilläggen.
Den föreslagna statsbidragsreformen blev icke genomförd. Överstyrelsen
föreslår nu ånyo, att statsbidrag till de kommunala gymnasierna skall få
utgå med 78 procent av utgifterna för löner och arvoden åt lärarna. Kostnaderna
för dessa statsbidrag beräknas för nästa budgetår till i runt tal
2 375 000 kronor, och ett bifall till förslaget skulle fördenskull medföra
behov av en anslagshöjning med 1 550 000 kronor. Beträffande Örebro
aftonskola samt de fyra kommunala flickskolor, som nu erhåller statsbidrag
ur anslaget, räknar överstyrelsen med oförändrade bidragsbelopp, nämligen
20 000 kronor per skola.
För det fall att en statsbidragsreform beträffande de kommunala gymnasierna
icke anses böra genomföras, hemställer överstyrelsen alternativt om
statsbidrag till dylika gymnasier med sammanlagt 660 000 kronor. Överstyrelsen
räknar därvid, i likhet med vad som hittills brukat ske, med att
statsbidrag bör utgå till en gymnasielinje först sedan studentexamen med
gott resultat avlagts vid linjen, att bidrag första året bör utgå för endast
en ring och därefter successivt för ytterligare en ring per år samt att
bidragsbeloppet per ring bör utgöra 15 000 kronor. Vid beräkningen av
beloppet 660 000 kronor har överstyrelsen förutsatt bifall till framställningen
om successivt förstatligande från och med nästa budgetår av åtta
kommunala gymnasier och därför icke räknat med bidrag till första ringen
av dessa gymnasier. Vidare må framhållas att i beloppet icke ingår något
44
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 103.
statsbidrag till kommunala gymnasiet i Sandviken. Någon framställning
om statsbidrag till denna skola hade nämligen icke ingivits vid den tidpunkt,
då överstyrelsens anslagsäskanden avgavs. Sedermera har emellertid
överstyrelsen med anledning av en särskild underdånig framställning
tillstyrkt ett bidrag av 15 000 kronor till nämnda gymnasium. Summan av
de av överstyrelsen alternativt föreslagna bidragsbeloppen till de kommu - nala gymnasierna uppgår sålunda till 675 000 kronor. Beloppet är fördelat
på de olika gymnasierna på följande sätt.
Kommunala
gymnasiet i
Statsbidrag
kronor
Kommunala
gymnasiet i
Statsbidrag
kronor
Alingsås ..............
G0 000
15 000
Avesta ...............
45 000
30 000
Bollnäs ..............
45 000
30 000
Borlänge .............
30 000
30 OOO
Enköping ............
30 000
15 000
Falköping ............
45 000
45 000
Filipstad .............
45 000
30 000
Hedemora ............
30 000
15 000
Karlskoga ............
30 000
30 000
Köping ..............
45 000
Summa kronor
675 000
Lidköping ............
30 000
Statskontoret avstyrker överstyrelsens förslag om ändrade grunder för
statsbidrag till kommunala gymnasier och hänvisar därvid bland annat till
att allmänna statsbidragsutredningens principbetänkande angående driftbidrag
till primärkommuner (SOU 1952:44) ännu icke prövats av statsmakterna.
Statsbidraget bör därför enligt statskontorets mening även för
nästa budgetår utgå med 15 000 kronor per bidragsberättigande ring. Överstyrelsens
förslag om statsbidrag till Örebro aftonskola samt vissa kommunala
flickskolor har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.
Departementschefen. Jag kan icke tillstyrka skolöverstyrelsens ånyo
framförda förslag om genomförande av ett nytt statsbidragssystem för de
kommunala gymnasierna. Statsbidrag till dessa skolor torde därför för nästa
budgetår böra utgå enligt hittills tillämpade grunder. Med hänsyn härtill
beräknar jag det erforderliga anslagsbeloppet till 720 000 kronor. I
jämförelse med överstyrelsens alternativa förslag innebär detta en höjning
med 45 000 kronor, föranledd av att jag icke ansett mig böra tillstyrka
förslaget om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Borlänge, Enköping
och Nässjö och till följd därav beräknat ett statsbidrag av 45 000
kronor i stället för 30 000 kronor till ett vart av dessa gymnasier.
Vad angår de fyra kommunala flickskolor samt Örebro aftonskola, som
nu alla åtnjuter statsbidrag ur anslaget, tillstyrker jag överstyrelsens för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 103. 45
slag om anvisande av oförändrade belopp. För detta ändamål erfordras sålunda
100 000 kronor.
Vid bifall till vad jag nu förordat bör anslaget i sin helhet för nästa budgetår
uppföras med 820 000 kronor, vilket innebär en sänkning med 105 000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 820 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda under avsnitten I—IV
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller
Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Agnes Magnusson.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
I. Allmänna läroverken: Avlöningar .......................... 3
II. Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ...... 38
III. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m......... 42
IV. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m............................................... 43
Stockholm 1954 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.
540353
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. a1 i texten