Sök i Ratio Lex

Med förslag angående löneoch pensionsförmåner för personal å försvarets reservstater

1954-03-05 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:107, Med förslag angående löneoch pensionsförmåner för personal å försvarets reservstater

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående

löne- och pensionsförmåner för personal å försvarets

reservstater; given Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Allan Nordenstam.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I anslutning till förslag, som i annat sammanhang underställts riksdagens

prövning, upptages i förevarande proposition förslag till löne- och

pensionsreglering för personal å försvarets reservstater.

1

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 107.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

19 öli.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam,

fråga om löne- och pensionsreglering för personal å försvarets reservstater

samt anför därvid följande.

Inledning.

Enligt gällande försvarsorganisation finnes vid armén, kustartilleriet och

flygvapnet vid sidan av de aktiva staterna upprättade reservstater, som rekryteras

med från aktiv stat förtidsavgången personal. Den som innehar

beställning på reservstat är skyldig att fullgöra fredstjänstgöring 90 dagar

för varje under anställningstiden infallande hel treårsperiod.

De reservstatsanställda åtnjuter lön motsvarande inemot en halv årslön

i beställning på aktiv stat i lägsta ortsgrupp samt därutöver vissa särskilda

förmåner under tjänstgöring. Vidare föreligger rätt till pensionsförmåner

på visst sätt reducerade i förhållande till de motsvarande förmåner, som

skulle ha tillkommit vederbörande vid kvarstående på aktiv stat.

1947 års riksdagsrevisorer framförde i sin berättelse till 1948 års riksdag

vissa principiella betänkligheter gentemot nuvarande system för de reservstatsanställdas

avlönande och uttalade sig i samband därmed för en allmän

översyn av reservstatsorganisationen. Vidare har vid upprepade tillfällen

från personalhåll framställts önskemål om en omprövning av de reservstatsanställdas

löne- och pensionsförhållanden med hänsyn till att ifrågavarande

anställda icke fått del av de löne- och pensionsförbättringar, som år 1947

genomfördes för bl. a. den aktiva personalen.

Med beaktande härav uppdrog jag åt numera byråchefen hos skogsstyrelsen

S. H. T. Beskow att utreda frågan om en löne- och pensionsreglering

för reservstatspersonalen. Till fullföljande av sitt uppdrag inkom Beskow

i mars 1952 till civildepartementet med en promemoria, vari föreslogs betydande

förbättringar av nu utgående förmåner. Detta förslag utsattes vid

remissbehandlingen för stark kritik och ansågs icke böra läggas till grund

för proposition till riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

3

Under hösten 1952 föranstaltade jag om en förnyad utredning av ifrågavarande

spörsmål och uppdrog åt statskommissarien K. A. Lindbergson att

utföra densamma. På uppdrag av chefen för försvarsdepartementet har utredningsarbetet

sedermera utvidgats att omfatta en allsidig översyn av reservstatsinstitutionen.

Med skrivelse den 30 november 1953 har Lindbergson

överlämnat utredning rörande ny organisation för försvarets reservstater

m. m. Yttranden däröver har efter remiss avgivits av överbefälhavaren, cheferna

för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret,

statens lönenämnd, Svenska officersförbundet samt Svenska underofficersförbundet.

Vidare har av chefen för marinen överlämnats ett av

inspektören för kustartilleriet avgivet yttrande i ärendet.

På grundval av den av statskommissarien Lindbergson framlagda utredningen

har chefen för försvarsdepartementet i propositionen nr 1954: 110

upptagit fråga om en omorganisation av reservstaterna. I nämnda proposition

föreslås, att antalet reservstatsbeställningar skall minskas från f. n.

319 till 202. Ytterligare förordas, att sådana beställningar skall avses endast

för fanjunkare (motsvarande), kaptener, majorer och överstelöjtnanter. För

övergång på reservstat förutsättes skola erfordras, att beställningshavaren

fyllt 35 år och under minst 12 år innehaft anställning på aktiv stat, därav

minst 2 år i beställning motsvarande reservstatsbeställningen. Befordran

på reservstat förutsättes icke skola ske. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten

ifrågasättes ingen ändring.

Nuvarande löne- och pensions bestämmelser m. in.

Då vid 1914 års senare riksdag meddelades beslut om upprättande av

reservstater vid försvaret, skedde avvägningen av reservstatsförmånerna från

den utgångspunkten, att reservstatens ändamål skulle vara att anskaffa en

del av det vid mobilisering erforderliga befälet för billigare kostnad än den,

som skulle vara förenad med uppförandet av motsvarande beställningar på

aktiv stat. Vid bestämmandet av avlöningsförmånerna borde -—- efter vad

som framgår av de till samma riksdag i ämnet avlåtna propositionerna nr

159 och 246 — särskilt beaktas, att de tillmättes så, att de inom viss minimigräns

av levnadsår och tjänstår uppmuntrade till tidig övergång på reservstat.

Med beaktande härav bestämdes lönerna för kompaniofficerare och

underofficerare till att i allmänhet motsvara omkring 90 procent av lönen

i närmast lägre beställning på aktiv stat, medan för övriga beställningshavare

lönerna avvägdes efter en något förmånligare grund. Efter vad vidare

framgår av nämnda propositioner ansågs pensionerna vid avgång från reservstat

böra bestämmas med utgångspunkt från lönerna och vara mindre än

dessa. I anslutning härtill bestämdes pensionerna till belopp som, varierande

för olika beställningar, utgjorde högst 87 och lägst 75 procent av lönen.

Härjämte beslöts att den, som övergick på reservstat, skulle kvarstå i vederbörlig

änke- och pupillkassa med de rättigheter och skyldigheter, som

åtföljde senast innehavd beställning på aktiv stat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 107.

I anslutning till de i början på 1920-talet beslutade löneregleringarna för

den aktiva personalen genomfördes enligt beslut vid 1925 års riksdag (prop.

1925:127) en provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen i huvudsakligt

syfte att återställa den ursprungliga relationen mellan nämnda personalkategoriers

löneförmåner. I samband härmed förbättrades även pensionerna,

som bestämdes till i genomsnitt 90 procent av de nya lönebeloppen.

Vid 1936 års riksdag (prop. 1936: 225) beslöts i syfte att säkerställa reservstaternas

rekrytering en ytterligare förbättring av reservstatspersonalens

löne- och pensionsvillkor. Förbättringen genomfördes på så sätt, att lönerna

för samtliga beställningar fastställdes att i princip motsvara 60 procent av

lönebeloppen å A-ort eller för lägsta regementsofficersbeställning B-ort i

motsvarande beställning på aktiv stat, varjämte pensionerna uppräknades i

motsvarande mån.

Statens övertagande av arméns och marinens familj epensionskassor, varom

beslut meddelades vid 1937 års riksdag (prop. 1937: 248; jfr prop. 1936:

201), innebar för reservstatspersonalens vidkommande, att beställningshavare

i de högre lönegraderna i familj epensionshänseende i huvudsak likställdes

med motsvarande personal på aktiv stat, medan för övriga beställningshavare

familjepensionsförmånerna liksom tidigare skulle bestämmas

enligt reglerna för den beställning på aktiv stat, varifrån övergången på reservstat

skett.

Den senast genomförda regleringen av reservstatsförmånerna, vilken beslutades

vid 1943 års riksdag (prop. 1943: 143), tillkom i huvudsakligt syfte

att nå anknytning till de år 1939 resp. år 1941 beslutade allmänna löneoch

pensionsregleringarna. Den omständigheten, att den aktiva personalens

pensionsförmåner därvid utmätts med utgångspunkt från lönen å C-ort i

stället för tidigare A-ort, ansågs dock icke böra föranleda någon motsvarande

omläggning av beräkningsgrunderna för reservstatspensionerna.

Införandet under år 1947 av nytt löne- och pensionssystem för den aktiva

personalen föranledde icke någon motsvarande reglering av reservstatspersonalens

löne- och pensionsförmåner. Efter därom i prop. nr 1947: 283 framlagt

förslag meddelades dock vid 1947 års riksdag beslut om en teknisk

omräkning av tjänste- och familjepensionerna i syfte att möjliggöra en tilllämpning

av nuvarande grunder för rörliga tilläggsförmåners beräkning.

Någon motsvarande omreglering av reservstatslönerna skedde inte. Rörande

de särskilda överväganden, som skett i frågan om viss förbättring av reservstatsförmånerna

i anslutning till 1947 års allmänna löne- och pensionsreglering,

torde jag få hänvisa till propositionen 1946: 333 samt till 1947—

1949 års statsverkspropositioner.

Såsom ett provisorium i avbidan på en omprövning av reservstatspersonalens

förmåner beslöts vid 1950 års riksdag (prop. 1950: 236) viss förbättring

av tjänstepensionerna, vilken genomfördes i form av ett procentuellt

tillägg, graderat under hänsynstagande till hur lång tid som vid övergången

återstått till pensionsåldern. Pensionsförbättringen fastställdes sålunda

att i princip motsvara 15 procent för beställningshavare, för vilken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 107.

5

återstått högst 4 år, 10 procent för bestäliningshavare, för vilken återstått

mer än 4 men högst 8 år, och 5 procent för bestäliningshavare, för vilken

återstått mer än 8 men högst 12 år. Familjepensionerna omfattades icke av

den sålunda genomförda regleringen.

Gällande bestämmelser rörande reservstatspersonalens avlöningsförmåner

finnes intagna i kungörelsen den 24 september 1943 (nr 749) angående

krigsmaktens reservstater.

Bestäliningshavare på reservstat åtnjuter för år räknat löneförmåner, som

i högre lönegrader ungefär motsvarar och i lägre lönegrader något understiger

en halv årslön för motsvarande personal på aktiv stat i lägsta ortsgrupp.

Rätt till löneklassuppflyttning föreligger endast i samband med befordran.

Å lönerna, vilka ej omreglerats, utgår rörligt tillägg och kristillägg enligt de

grunder, som intill den 1 juli 1947 gällde för den aktiva personalen.

Under tjänstgöring äger reservstatspersonalen uppbära tjänstgöringstraktamente,

ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, representationspenningar,

mässpenningar, lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring

m. m. enligt de för aktiv personal gällande grunderna. För inställelse till

eller återfärd från tjänstgöring äger personalen rätt till fri resa från bostadsorten

samt traktamentsersättning. Vidare föreligger rätt till sjukvård,

som under vissa förhållanden kan bibehållas viss tid efter tjänstgöringens

upphörande.

Beträffande avlöningsförmåner för personal på reservstat under tid, då

krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, stadgas i detta reglemente.

Gällande bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensioner

återfinnes i 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente. I vissa avseenden

företer betämmelserna avvikelser från de allmänna stadgandena i reglementet,

föranledda av personalens säregna anställnings- och avlöningsförhållanden.

De i reglementet innefattade bestämmelserna om ordinarie tjänstemans

skyldighet att avgå in. m. är tillämpliga beträffande bestäliningshavare på

reservstat. I fråga om pensionsålder gäller för samtliga bestäliningshavare

utom generalmajor samma regler som för den aktiva personalen. Pensionsåldern

är i reglementet angiven till 50 år för underofficer och kompaniofficer,

55 år för major och överstelöjtnant, 60 år för överste och generalmajor

samt 63 år för läkar- och veterinärpersonal. För vissa beställningar gäller

den särskilda pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet

fogade åldersförteckningen.

I fråga om förutsättningarna för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

gäller för bestäliningshavare på reservstat samma bestämmelser som

beträffande den aktiva personalen.

Reservstatspersonalens pensionsunderlag är differentierade efter löneklasser

och finnes angivna i den vid kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657)

angående omreglerad tjänste- och familjepension m. m. såsom bilaga foga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

de tabellen C. Å pensionernas grundbelopp beräknas rörligt tillägg enligt de

grunder, som gäller för statstjänstemän i allmänhet. Skyldighet föreligger

att vidkännas pensionsavdrag.

Såsom tjänstår för pension äger beställningshavare på reservstat tillgodoräkna

dels den tid han kunnat tillgodoräkna vid övergången på reservstat,

dels ock den tid han tillhört denna. För reservstatsbeställning kräves samma

antal tjänstår för hel pension som för motsvarande beställning på aktiv

stat.

Beräkningen av ålders-, invalid- och förtidspensions grundbelopp sker

med tillämpning av de grunder, som gäller i fråga om den aktiva personalen.

Däremot föreligger en olikhet mellan den regel för beräkning av sjukpensions

grundbelopp, som tillämpas beträffande sistnämnda personal, och

motsvarande för reservstatspersonalen gällande bestämmelse. För beställningshavare

på reservstat sammanfaller sålunda sjukpensionens grundbelopp

med grundbeloppet av den ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren,

om han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin

beställning intill pensionsålderns inträde. Härvid gäller dock den inskränkningen,

att sjukpensionens grundbelopp icke får överstiga grundbeloppet

av den sjukpension, som skulle ha utgått, om beställningshavaren intill

avgången innehaft beställning på aktiv stat inom lönegrad motsvarande den

till vilken hans reservstatsbeställning är hänförd.

Reservstatspersonalen är inordnad under 1941 års allmänna familjepensionsreglemente.

För beställningshavare på reservstat tillämpas det familj epensionsunderlag,

som intill den 1 juli 1947 gällde för innehavare av motsvarande beställning

på aktiv stat, dock lägst det underlag, som gällde för beställningshavaren

omedelbart före övergången på reservstat. I enlighet härmed är familj epensionsunderlagen

till skillnad från tjänstepensionsunderlagen differentierade

efter lönegrader. Familjepensionsunderlagen finnes angivna i förenämnda

tabell C. Å familjepensionernas grundbelopp beräknas rörligt tillägg

enligt moderna grunder.

I övrigt gäller för reservstatspersonalen de stadganden i familjepensionsreglementet,

som intill den 1 juli 1947 ägde tillämpning å den aktiva personalen.

Utredningsmannens förslag m. ro.

Allmänna synpunkter.

Utredningsmannen anser reservstatsinstitutionen vara en mycket särpräglad

och för statsverket förhållandevis kostsam anordning. Det innebär

enligt utredningsmannens uppfattning uppenbara fördelar för de militära

och civilmilitära beställningshavarna att efter eget initiativ kunna redan vid

35 å 40 års ålder praktiskt taget lösgöras från statstjänsten och med bibehållande

av en genomsnittlig årlig tjänstgöring om endast en månad uppbära

ungefär halva årslönen och sedermera erhålla en pension, som icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

alltför mycket skiljer sig från den som skulle ha tillkommit vederbörande

vid kvarstående på aktiv stat.

Utredningsmannen framhåller, att i det moderna löneregleringsarbetet

undvikes i högre grad än tidigare att ge arbetsföra personer en arbetsfri inkomst

enbart på grund av innehavet av viss befattning. Medan tidigare det

icke var ovanligt med indragningsstater och övergångsstater utan tjänstgöringsskyldighet,

utnyttjas numera förflyttningsskyldigheten så långt det är

möjligt. Enligt utredningsmannens uppfattning får mot bakgrunden av denna

utveckling ses de betänkligheter, som under de senaste åren yppats främst

av de civila myndigheterna mot ett bibehållande av reservstaten i nuvarande

form.

Utredningsmannen har — efter vad han anför i det följande — under sina

samråd med företrädarna för den militära sakkunskapen bibringats den bestämda

uppfattningen att, om syftet med reservstaten icke skall förfelas, å

denna bör överföras endast välkvalificerade beställningshavare, som har

möjlighet att inom den korta tjänstgöringens ram vidmakthålla sin förmåga

att föra förhållandevis höga befäl. Personer med dessa kvalifikationer

torde ha goda möjligheter att göra sig gällande på den allmänna arbetsmarknaden

och skaffa sig en skälig inkomst. Däremot måste större svårigheter

yppa sig att i 40-årsåldern säkra en pensionsrätt, då den nye arbetsgivarens

utgifter härför måste beräknas bli mycket betungande. Pensionsvillkoren

vid övergången på reservstat synes därför böra göras förmånliga, medan

lönen i reservstatsbeställningen bör utmätas efter betydligt blygsammare

beräkningsgrunder.

Utredningsmannen finner det angeläget, att förmånerna för den nya reservstaten

inpassas i nu gällande avlönings- och pensionssystem för statsanställda

i allmänhet.

Från angivna utgångspunkter anser sig utredningsmannen kunna ange

följande riktpunkter för den avsedda löne- och pensionsregleringen för reservstatspersonalen:
1)

Lönen under själva tjänstgöringen bör anpassas till att motsvara förmånerna

för en beställningshavare i samma tjänstegrad på aktiv stat.

2) Ersättningen under den tjänstefria tiden bör göras blygsam och ställas

i viss automatisk relation till löneplanslönerna.

3) Pensionen bör avvägas så, att den utgör en stimulansfaktor för övergång

på reservstat, samt göras förhållandevis förmånlig för beställningshavare,

som övergått på reservstat efter lång tids tjänstgöring på aktiv stat.

Vidare bör pensionen så utformas, att en tillämpning i huvudsak av gällande

allmänna pensionsreglementen kan ifrågakomma.

Löneförhållanden.

Med utgångspunkt från de allmänna överväganden, som redovisats i det

föregående, föreslår utredningsmannen, att till reservstat överförd beställningshavare

skall äga uppbära dels vid tjänstgöring lön jämte vissa förmå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

ner i övrigt, dels ock därutöver ett årligt arvode, betecknat reservstatsarvode.

Vad lönen beträffar föreslår utredningsmannen att den skall utgå med

samma belopp, som tillkommer innehavare av beställning på aktiv stat i

motsvarande tjänstegrad. Därest beställningshavare på reservstat fullgör frivillig

tjänstgöring i längre följd, bör dock i likhet med vad som föreskrivits

beträffande tjänstgöring i vakanta beställningar utgående förmåner minskas

med belopp motsvarande å tiden för tjänstgöringen belöpande reservstatsarvode.

Vid sidan av lönen torde i de fall, där tjänstgöringen fullgöres utom

tjänstemannens bostadsort, böra utgå traktamente (reservbefälstraktamentc)

samt för inställelse till och återfärd från tjänstgöring resekostnadsersättning

och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet,

allt i likhet med vad som gäller för personal i reserven. Jämväl rätten

till vissa särskilda förmåner under tjänstgöring, sjukvård in. in. bör regleras

i samma ordning.

Reservstatsarvodet anser utredningsmannen böra bestämmas i viss relation

till lönen i den löneklass, enligt vilken lön utgår under tjänstgöring.

Vad angår arvodets storlek anför utredningsmannen följande.

Reservstatsarvodet skulle kunna sättas i relation till antalet förvärvade

tjänstår vid övergången på reservstat, innebärande en högre procentuell

andel av löneklasslönen för den, som övergår förhållandevis sent. Den utformning

av pensionsbestämmelserna, som föreslås i det följande, kommer

emellertid att stimulera till en icke alltför tidig övergång. Med hänsyn härtill

och då en enhetlig avvägning av reservstatsarvodet innebär vissa fördelar

ur administrativ synpunkt föreslås, att reservstatsarvodet skall utgöra

viss procentuell del av den årslön — inberäknat utgående förhöjningar —

som jämlikt statens löneplansförordning och i anslutning därtill meddelade

bestämmelser tillkommer en å ortsgrupp 4 stationerad tjänsteman i den

lönegrad och löneklass, som skall vara normgivande vid bestämmandet av

lönen under tjänstgöring.

Olika meningar kan givetvis göras gällande huru stor del av årslönen, som

reservstatsarvodet bör utgöra. I det föregående har på anförda skäl hävdats,

att det bör sättas förhållandevis lågt och att stimulansen till en övergång

bör ligga på pensionssidan. Enligt utredningsmannens uppfattning bör inkomsten

före pensioneringen i reservstatsanställningen under fredsförhållanden

endast utgöra ett tillskott till den egentliga inkomst- och förvärvskällan.

I enlighet härmed föreslås arvodet skola utgöra 15, alternativt 20

procent av årslönen (alternativ I och II), i förekommande fall avrundat

uppåt till närmaste med 12 jämnt delbara krontal. Utredningsmannen vill

för sin del förorda, att det lägre procenttalet väljes.

I fråga om löneklass för bestämmande av lönen och reservstatsarvodet

föreslås skola tillämpas bestämmelser motsvarande de för reservpersonalen

gällande.

Följande sammanställning utvisar förhållandet mellan nu utgående avlöningsförmåner

och motsvarande förmåner enligt utredningsmannens förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

9

Enligt nuvarande bestämmelser

Enligt utredningsmannens förslag

Lönegrad och löneklass

Årslön jämte rör- liga tilläggs- förmåner (pen- sionsavdrag

verkställda)

Beteckning

Reservstatsarvode jämte

lön vid en månads tjänst- göring (ortsgr. 4)

och nummer

Enligt alt. I

'' (15 %)

Enligt alt. II

(20 %)

12 3:31: —

Rs 33: 36

5 914

7174

_

OaRs 5-13........................

11709:60

Rs 33: 35

5 739

—

6 936

—

OaRs 5-12.......................

11113: 20

Rs 33: 34

5 559

—

6 747

—

OaRs 4- 12........................

11155: 20

Rs 30: 33

5 374

—

6 526

—

OaRs 4-11........................

10 150:80

Rs 30: 32

5 203

—

6 307

—

OaRs 4: 10.......................

9126: —

Rs 30:31

4 984

—

6 052

—

9 183: —

Rs 27: 30

4 777

—

5 797

—

OaRs 3- 9 .......................

8 282: 40

Rs 27: 29

4 567

—

5 539

—

OaRs 3: 8.........................

7 369:80

Rs 27: 28

4 344

—

5 268

—

TIORs 2-7........................

5 203: 20

Rs 19:22

3133

—

3 805

—

] UORs 2: 6........................

4 831:20

Rs 19:22

3133

—

3 805

—

UORs 2: 5........................

4 420:20

Rs 19:21

Rs 19:20

2 949

2 794

—

3 585

3 382

—

Med hänsyn till löneförmånernas speciella karaktär anser utredningsmannen,

att stadganden därom icke bör införas i statens allmänna avlöningsreglemente

utan meddelas i särskild ordning. I respektive stater bör

reservstatsbeställningarna lämpligen betecknas Rs, följt av numret på den

lönegrad, som användes såsom utgångspunkt vid förmånernas beräknande.

Pensionstörh&llanden.

Utredningsmannen erinrar om att enligt hans uppfattning övergången

till reservstat bör stimuleras genom en gynnsam reglering av tjänste- och

familjepensionerna. Tekniken vid uppbyggandet av avlöningssystemet har

valts även med tanke på att underlätta en smidig inpassning i 1947 ars allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen, vilka avses skola göras tilllämpliga

på reservstatspersonalen. Genom kravet på viss tids anställning på

aktiv stat i samma grad och då befordran å reservstaten förutsättes icke

vidare skola ifrågakomma kan nämligen en fullständig anpassning ske till

pensionsunderlagen för motsvarande beställningshavare på aktiv stat.

Beräkningen av tjänstår för tjänstepension föreslår utredningsmannen

skola grundas på antalet tjänstår före övergången på reservstat med ett tilllägg

av 15, alternativt 25 procent av tiden för anställningen på reservstat.

Det procentuella tillägget, som kan delvis motiveras med den under sistnämnda

tid fullgjorda tjänstgöringen, är tillkommet i syfte att stimulera

till övergång på reservstat. Utredningsmannen vill för sin del förorda, att

tillägget bestämmes till 25 procent.

Följande sammanställning, som uppgjorts med utgångspunkt från att det

högre procenttalet väljes, utvisar förhållandet mellan nu utgående tjänstepensionsförmåner

och de av utredningsmannen föreslagna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Beställning

Pen-

sions-

ålder

Hel tjänstepen- sion enligt nu- varande bestäm- melser

Tjänstepension vid följande antal tjänstår

enligt utredningsmannens förslag

Lägst

Högst

22‘/a

25

27 Va

30

Överstelöjtnant..

55

11217

12 907

T. o. m. 66 år...

_

13 935

15330

16 707

Fr. o. m. 67 > ...

—

13 038

11312

15638

Major ..........

55

8372

11713

T. o. in. 66 > ...

11383

12650

13 901

15 165

Fr. o. m. 67 > ...

10 573

11 759

12 926

14 096

15

20

227a

25

Kapten.........

50

6 003

9 639

T. o. m. 66 år...

7 876

10501

11805

13109

Fr. o. m. 67 > ...

7 228

9613

10 849

12 040

Fanjunkare.....

50

3 414

5434

T. o. m. 66 > ...

—

6 793

7637

8 484

Fr‘ o. m. 67 » ...

—

5 934

6 682

7 415

Pension vid det antal tjänstår, som vid nuvarande medelålder för befordran

på aktiv stat och under av utredningsmannen angivna förutsättningar

för reservstaternas rekrytering kan beräknas genomsnittligt tillgodoräknas

vid pensionsålderns inträde, har markerats med kursivering i sammanställningen.

I fråga om beräkningen av tjänstår för familjepension framhåller utredningsmannen,

att därvidlag som regel tillämpas motsvarande grunder som

vid tjänstepensionsberäkningen. Efter övervägande av olika alternativ hav

utredningsmannen likväl ansett sig böra stanna för att föreslå, att de reservstatsanställda

i familj epensionshänseende försättes i samma läge som

om de kvarstått på aktiv stat och att alltså tiden för reservstatsanställningen

får tillgodoräknas i sin helhet. Härav följer, att oavkortad familjepension

kommer att utgå i flertalet fall.

Följande sammanställning utvisar skillnaden mellan nu utgående familjepensioner

och de av utredningsmannen föreslagna.

Beställning

Hel familjepension en- ligt nuvarande be- stämmelser

Hel familjepension en- ligt utredningsmannens

förslag

Överstelöjtnant..........................

5 067

6 315

Major........................

4 681

5 820

Kapten...............................

4 149

5 269

Fanjunkare...........................

2 588

3 580

Utredningsmannen erinrar i det följande om att nu gällande bestämmelser

om reservstatspersonalens pensionering redan är i stort sett anpassade

efter de pensioneringsregler, som gäller för beställningshavare på aktiv

stat. Med hänsyn härtill kommer det förutsatta inordnandet av personalen

under 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen att

medföra blott ett fåtal ändringar i dessa reglementen. Avvikelser från de för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

den aktiva personalen gällande allmänna stadgandena påfordras endast med

hänsyn till de speciella regler för tjänstårsberäkning, som förutsättes skola

gälla för reservstatspersonalen. Anledning synes utredningsmannen ej föreligga

att bibehålla nuvarande princip för beräkning av sjukpensions grundbelopp.

Remissyttrandena.

Från remissmyndigheternas sida har inte framställts några erinringar av

principiell räckvidd mot de av utredningsmannen förordade grunderna för

reservstatspersonalens avlönande och pensionering. I fråga om löne- och

pensionsförmånernas storlek har däremot olika uppfattningar kommit till

uttryck.

De militära myndigheterna betonar i sina yttranden angelägenheten av

att reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner avväges så, att reservstaternas

rekrytering icke äventyras, och uttalar farhågor, att de av utredningsmannen

föreslagna löneförmånerna är alltför låga för att en tillfredsställande

rekrytering skall kunna påräknas. Enligt nämnda myndigheters

uppfattning bör reservstatsarvode utgå med icke oväsentligt högre

belopp än det av utredningsmannen föreslagna. De konkreta förslag, som

avges i detta hänseende, syftar närmast till en höjning av arvodet till lägst

25 ä 30 procent av årslönen på aktiv stat. Vissa av militärmyndigheterna

räknar härvid med att pensionerna skall uppräknas i direkt anknytning till

den avsedda höjningen av arvodet. Med avseende å beställningshavare, som

under sammanlagt minst 12 år fullgjort föreskriven flygtjänstgöring, föreslår

chefen för flygvapnet, att såväl reservstatsarvodet som pensionerna

skall beräknas efter löneklass två nummer högre än den, som eljest skall

komma i fråga.

Till skillnad från de militära myndigheterna finner försvarets civilförvaltning

och statens lönenämnd de av utredningsmannen föreslagna löneoch

pensionsförmånerna godtagbara. Civilförvaltningen framhåller dock, att

de reservstatsanställda icke bör medges rätt till ersättning för omhänderhavande

av uppbörd med hänsyn till att sådan ersättning endast övergångsvis

tillkommer beställningshavare på aktiv stat ovan manskapsgraden.

I anledning av utredningsmannens förslag till reglering av löneförmånerna

uttalar statskontoret, som i princip ej funnit anledning till erinran

mot förslaget i denna del, att det förordade reservstatsarvodet under inga

förhållanden kan anses för lågt. Statskontoret anför vidare, att ämbetsverket,

om än ämbetsverket delar utredningsmannens uppfattning att huvudvikten

i förmånshänseende bör ligga på pensionerna, dock icke kan finna

det motiverat att, om grunderna för avvägningen av reservstatsarvodet godtages,

reservstatstiden tillgodoräknas i så stor utsträckning som till en fjärdedel.

Då den effektiva tjänstgöringen — en månad per år — motsvarar

drygt 8 procent, bör enligt statskontorets mening en tillgodoräkning med

15 procent vara tillfyllest. Gynnsammare beräkningsgrunder torde däremot

kunna accepteras vid en begränsning eller ett slopande av reservstatsarvo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

det. I anledning av vad förevarande förslag innebär i fråga om familj epensionerna

erinrar statskontoret, att en av huvudprinciperna för den statliga

familjepensioneringen är att tjänstårsberäkning i familjepensionshänseende

— med undantag beträffande förordnandetjänster — följer samma regler,

som gäller för bestämmande av tjänstepension. Även om förmånliga regler

i dylikt avseende är av stor betydelse som stimulansfaktor för rekryteringen

till reservstat, kan statskontoret med hänsyn till konsekvenserna icke förorda,

att vid bestämmandet av familjepensionens storlek —■ såsom utredningen

föreslagit —- avsteg göres från den angivna principen. Statskontoret

kan således för sin del icke tillstyrka, att tillgodoräkning i familj epensionshänseende

medgives i annan omfattning än som sker i fråga om tjänstepensionen.

Två reservanter inom statskontoret anser, att utredningsmannens

förslag i sistberörda hänseende bort kunna godtagas.

Svenska officersförbundet och Svenska underofficersförbundet finner det

tvivelaktigt, att det skall bli möjligt att fylla krigsorganisationens behov av

kvalificerad reservstatspersonal, om icke löneförmånerna sättes högre än

utredningsmannen föreslagit. Det reella utbytet av löneförmånerna skulle

enligt förbundenas uppfattning bli alltför obetydligt som kompensation för

de olägenheter, som den i reservstatsbeställningen föreliggande tjänstgöringsskyldigheten

innebär. Därest den kvalificerade personal, som utredningsmannen

avser för reservstaterna, skall kunna förmås att söka dylik

anställning, är det enligt underofficersförbundets uppfattning nödvändigt,

att reservstatsarvodet icke understiger 20 procent av årslönen på aktiv stat.

Övergångsanordningar.

Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannen förordar, att de av honom föreslagna nya grunderna

för reservstatspersonalens avlönande och pensionering skall tillämpas från

den tidpunkt, då den nya organisationen förutsättes komma att sättas i

kraft, eller således från och med den 1 juli 1954.

Utredningsmannen går i anslutning härtill in på frågan huruvida behov

föreligger av särskilda övergångsanordningar med tanke på nuvarande beställningshavare

och pensionärer. Härutinnan framhåller utredningsmannen,

att det vid allt löneregleringsarbete är ett allmänt önskemål att så

snabbt som möjligt få till stånd en avveckling av äldre stater. En dylik avveckling

är i allmänhet möjlig och fördelarna därav är ur administrativ

synpunkt uppenbara. Det är emellertid att märka, att vid ett genomförande

av utredningsmannens förslag till organisation för reservstaterna kommer

vissa typer av beställningar att utgå ur organisationen och många av de

nuvarande beställningshavarna att icke uppfylla kraven för övergång till

motsvarande beställning på den nya staten. Då således icke samtliga nuvarande

beställningshavare kan överföras till ny stat, är en fullständig avveckling

av de äldre staterna icke möjlig. Det måste — efter vad utrednings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

mannen vidare framhåller — även beaktas, att i de fall, då en övergång är

möjlig, de därmed förenade fördelarna ur pensionssynpunkt motväges av

avsevärda försämringar i lönehänseende. Då de nuvarande beställningshavarna

som regel måste antagas ha avpassat sin levnadsstandard med utgångspunkt

från den nuvarande inkomstnivån, förefaller det utredningsmannen

orealistiskt att räkna med en övergång annat än i undantagsfall på

den nya staten.

Mot bakgrunden av det anförda förordar utredningsmannen en övergångsbestämmelse

av innebörd, att äldre bestämmelser skall tillämpas förde

i tjänst varande beställningshavare, som icke före den 1 oktober 1954

anmält sig vilja övergå å de nya bestämmelserna. Härvid förutsätter utredningsmannen,

att det skall vara beroende på Kungl. Maj :ts prövning huruvida

och på vilka villkor en sådan övergång skall medgivas.

Utredningsmannen går härefter in på frågan huruvida beställningshavare,

som står kvar på nuvarande stat, bör beredas någon förbättring av sina

pensionsvillkor. Vad innehavare av läkar- och veterinärbeställningar beträffar

finner utredningsmannen en pensionsreglering knappast påkallad,

särskilt som någon motsvarighet till dessa beställningar icke återfinnes på

de nya staterna. Ej heller anser sig utredningsmannen kunna förorda en

dylik reglering för de fall, där militär beställningshavare övergått på reservstat

före 35 års ålder. I fråga om övriga militära beställningshavare finner

utredningsmannen däremot vissa skäl kunna anföras för en reglering av

pensionerna, även om avvecklingen av de nuvarande staterna därigenom

fördröjes. Det främsta motivet härför anser utredningsmannen vara, att

beställningshavarna på reservstat endast i viss utsträckning fått del av

de pensionsförbättringar, som övriga statstjänstemän kom i åtnjutande av

i samband med 1947 års pensionsregleringar.

Efter övervägande av olika lösningar föreslår utredningsmannen, att sådan

å gammal stat kvarstående militär beställningshavare, som först efter

fyllda 35 år övergått på reservstat och för vilken en beräkning av pensionen

enligt de föreslagna nya grunderna ger ett förmånligare resultat än om

nuvarande grunder tillämpats, skall i princip erhålla en pensionsförbättring

motsvarande halva skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt nuvarande

bestämmelser och de motsvarande förmåner, som skolat ifrågakomma

vid övergång på ny stat. Att utredningsmannen stannat för att föreslå halv

förbättring sammanhänger bl. a. med att de nya staterna bygger på nuvarande

pensionsunderlag för motsvarande personal på aktiv stat, medan före

den senast genomförda tjänsteförteckningsrevisionen från sådan stat avgången

personal åtnjuter pension enligt dessförinnan tillämpade lönegrader.

En pensionsförbättring enligt förmånligare grunder skulle — efter vad

utredningsmannen särskilt framhåller — kunna föranleda att vissa förutvarande

beställningshavare på reservstat eller efterlevande efter sådana beställningshavare

kommer i ett gynnsammare läge än från aktiv stat före

den 1 juli 1952 pensionsavgångna och deras efterlevande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Från den angivna utgångspunkten, att ny pension skall bestämmas i visst

förhållande till den pension som skolat ifrågakomma vid övergång på ny

stat, anser utredningsmannen, att frågan, huruvida och i vad mån den förordade

pensionsförbättringen må utgå, bör göras på visst sätt beroende av

att beställningshavaren uppfyller det för sådan övergång tillämnade kravet

på minst 3 års anställning i beställning på aktiv stat i lönegrad motsvarande

den reservstatsbeställningen tillhör. Om så ej är fallet, förutsättes

den nya pensionen skola beräknas med tillämpning av pensionsunderlag

gällande för den lönegrad, till vilken närmast lägre beställning på aktiv

stat är hänförd. Finnes dylik beställning icke upptagen på den nya staten

anses omregleringen böra ske som om beställningen funnes. I de fall, där i

enlighet härmed pensionen bestämmes efter lägre pensionsunderlag än som

eljest skolat komma i fråga, avser utredningsmannen att tillämpa den för

den lägre beställningen gällande pensionsåldern. Härvid förutsättes dock

att göra undantag för överstarna med hänsyn till att flertalet av dem redan

överskridit den pensionsålder, som gäller för överstelöjtnant.

Utredningsmannen räknar med att den nya pensionen skall bestämmas

med bortseende från det för övergång på ny stat föreslagna kravet på minst

12 års tjänstgöring på aktiv stat. En dylik kvalifikationsgrund anser utredningsmannen

icke kunna tillämpas å beställningshavare, som redan tillträtt

beställning på reservstat.

Utredningsmannens förevarande förslag innebär vidare, att även förutvarande

reservstatsanställda och efterlevande skall få sina pensionsförmåner

förbättrade på sätt i det föregående angivits.

Remissyttrandena.

Av de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, är det endast arméchefen,

vars uttalanden i denna fråga biträdes av överbefälhavaren, samt statens lönenämnd,

som framfört erinringar mot de av utredningsmannen förordade

övergångsanordningarna. De personalorganisationer, som yttrat sig i ärendet,

har riktat stark kritik mot utredningsmannens förslag i denna del.

Chefen för armén erinrar, att beställningshavarna på reservstat torde vara

de enda statsanställda, som icke blivit delaktiga av de förbättringar, som

följde av den ar 1947 genomförda allmänna löne- och pensionsregleringen,

och framhåller i anslutning därtill, att detta bör rättas till nu, oberoende av

vad som i övrigt må komma att beslutas beträffande reservstatsorganisationen.

Vidare anför arméchefen, som närmast syftar till en uppräkning av

reservstatsförmånerna i nära anknytning till de år 1947 för den aktiva personalen

genomförda förbättringarna, att den reglering av förmånerna, som

må komma i fråga, bör omfatta samtliga reservstatsanställda, således även

läkare och veterinärer, och ej göras beroende av vid vilken levnadsålder

övergången på reservstat skett.

Statens lönenämnd uttalar, att nämnden anser det kunna ifrågasättas,

om tillräckliga skäl anförts för en begränsning av den av utredningsmannen

föreslagna pensionsförbättringen för på nuvarande stat kvarstående

reservstatspersonal att gälla endast vissa beställningshavare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107.

15

Svenska officer sförbundet framhåller med avseende å nuvarande beställningshavare

och pensionärer, att det nu gäller att utan ytterligare uppskov

bringa i tillämpning den grundläggande princip, som tidigare använts vid

avvägning av reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner i förhållande

till de motsvarande förmåner, som tillkommer den aktiva personalen.

Förbundet erinrar i detta sammanhang om vissa uttalanden, som förbundet

finner den därav berörda personalen icke kunna ha uppfattat på annat sätt

än som ett uttryck för statsmakternas vilja och avsikt att så snart erforderlig

utredning verkställts tillerkänna reservstatspersonalen motsvarande

löne- och pensionsförbättringar, som kommit den aktiva personalen till del.

Otvivelaktigt har detta spelat en roll vid de överväganden, som föregått

beslutet att söka inträde på reservstat. Enligt förbundets uppfattning bör

man vid en bedömning av frågan om en reglering av den nuvarande personalens

förmåner hålla sig till de villkor och de förutsättningar, som gäller

för de nuvarande reservstaterna, och således ej taga hänsyn till de särskilda

förhållanden, som kan komma att föranleda en genomgripande förändring

av organisationen.

Officersförbundet framhåller i det följande, att det icke synes vara hållbart

att inställa en sedan länge aktuell reglering av de nuvarande beställningshavarnas

löner under hänvisning till att vissa ytterlighetsfall därigenom

skulle kunna vinna oförtjänt stor fördel. Med avseende å ifrågavarande

beställningshavare förordar förbundet, att lönen sättes något högre

än tjänstepensionen med hänsyn till den föreliggande tjänstgöringsskyldigheten.

Förhöjningen föreslås skola utgöra 5 procent.

I anledning av utredningsmannens förslag till reglering av tjänstepensionsförmånerna

för nuvarande beställningshavare och pensionärer framhåller

officersförbundet, att förbundet icke anser sig kunna godtaga, att

den avsedda pensionsförbättringen begränsas till ett belopp motsvarande

hälften av de pensionsökningar, som skolat uppkomma vid övergång på

ny stat. Ej heller finner förbundet det godtagbart, att på sätt utredningsmannen

föreslagit pensionsförbättringen icke beräknas med utgångspunkt

från den lönegrad beställningshavaren tillhör, med mindre beställning i

motsvarande lönegrad innehafts på aktiv stat under minst tre år, samt att

tiden för reservstatsanställningen tillgodoräknas endast till en fjärdedel.

Det kan sålunda enligt förbundets mening icke vara rimligt att på detta

sätt i efterhand införa kvalifikationsgrunder för pensionsbestämningen,

vilka är snävare än de som gällde vid övergången på reservstat. Under åberopande

av det anförda och under framhållande tillika, att vid ett genomförande

av utredningsmannens förevarande förslag samtliga civilmilitära

beställningshavare samt ett stort antal beställningshavare i lägsta regementsofficersgraden

och lägre grader inte kommer i åtnjutande av någon

förhöjning av sin pension, hemställer förbundet, att förslaget icke måtte

läggas till grund för den avsedda regleringen av tjänstepensionerna. Förbundet

föreslår, att pensionsförbättringen i stället avväges så, att ny tjäns
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 107.

tepension kommer att uppgå till belopp motsvarande den tjänstepension,

som tillkommer beställningshavare på aktiv stat med placering i löneklass

tre nummer lägre än den vederbörande tillhör eller senast tillhört. Härvid

räknar förbundet således med att nuvarande system för pensionens bestämning

i direkt anknytning till vederbörlig löneklass skall bibehållas. Förbundet

hemställer vidare, att annan här avsedd tjänstepension än sådan,

som börjat utgå före den 1 juli 1952, skall beräknas med användande av

pensionsunderlag gällande för den löneklass, som skolat komma i fråga vid

tillämpning av de vid 1952 års riksdag beslutade höjda lönegradsplaceringarna

för motsvarande beställningar på aktiv stat.

Vad angår utredningsmannens förslag till förbättring av familj epensionsförmånerna

för nuvarande beställningshavare och pensionärer anför officersförbundet

i stort sett motsvarande synpunkter som i fråga om tjänstepensionsförmånerna.

Enligt förbundets uppfattning bör familjepension i här

avsedda fall utgå enligt de grunder, som gäller för motsvarande beställningshavare

på aktiv stat.

Svenska underofficersförbundet uttalar i likhet med officersförbundet,

att de nuvarande beställningshavarna övergått på reservstat under sådana

förutsättningar att de på goda grunder haft anledning räkna med att deras

förmåner även framgent skulle bibehållas vid dåvarande relation till de motsvarande

förmåner, som tillkommer den aktiva personalen. Med hänsyn

härtill och till i övrigt föreliggande omständigheter framstår det för underofficersförbundet

såsom obilligt, att den av reservstatspersonalen påräknade

och i riksdagen varslade löneregleringen helt inhiberas och att pensionsregleringen

göres snäv och villkorlig på den grunden att förändrade anställningsvillkor

förutsättes för nytillträdande beställningshavare. Förbundet

föreslår med anslutning till den av byråchefen Beskow verkställda utredningen,

att tjänstepensionerna avväges i förhållande till den aktiva personalens

löner enligt i huvudsak de principer, som tillämpades vid 1943 års

pensionsreglering, samt att familjepensionerna uppräknas till sådan nivå,

att den nuvarande relationen mellan tjänste- och familj epensionerna i stort

sett bibehålies. Den allmänna nivån för lönerna anser förbundet böra fixeras

något högre än nivån för tjänstepensionerna. I anslutning härtill hemställer

förbundet, att de nuvarande beställningshavarna måtte medgivas

övergå å ny stat oberoende av om de uppfyller därför stadgade villkor i

fråga om tjänstetid in. in.

Föredraganden.

Reservstatsinstitutionens syfte är, såsom jämväl framgår av vad chefen

för försvarsdepartementet anfört i samband med framläggandet av förslag

till omorganisation av reservstaterna, främst att för mobiliseringsbehovets

tillgodoseende tillföra krigsmakten en reserv av välkvalificerad befälspersonal,

som kan erhållas för en lägre kostnad än den en motsvarande ökning

av de aktiva befälskadrarna skulle ha betingat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

17

För att säkerställa reservstaternas rekrytering har, såsom det föregående

ger vid handen, reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner fastställts

efter jämförelsevis fördelaktiga grunder. För en genomsnittlig fredstjänstgöring

av en månad årligen åtnjutes sålunda som regel inemot en

halv årslön i motsvarande beställning på aktiv stat i lägsta ortsgrupp och

därjämte pensionsförmåner, som ej alltför mycket skiljer sig från dem som

skulle ha tillkommit vederbörande vid kvarstående på aktiv stat.

Till skillnad från övriga statstjänstemän har de reservstatsanställda icke

blivit delaktiga av de förbättringar, som följde av den år 1947 genomförda

allmänna löne- och pensionsregleringen. Såsom ett provisorium i avbidan

på en omprövning av reservstatsförmånerna beslöts dock vid 1950 års riksdag

viss förbättring av tjänstepensionerna.

Utredningsmannens förslag till löne- och pensionsförmåner för de reservstatsanställda

innebär en radikal omläggning i förhållande till vad nu gäller.

Tyngdpunkten lägges enligt förslaget på pensionssidan, medan däremot

avlöningen förutsättes närmast få karaktär av ett tillskott till annan inkomst

och därför göres mera blygsam.

Utredningsmannen anser, att avlöningen bör utgå i form av lön under

tjänstgöring, kombinerad med ett årligt arvode (reservstatsarvode). Lönen

är tänkt att beräknas enligt de grunder, som gäller beträffande den aktiva

personalen, medan reservstatsarvodet föreslås skola bestämmas till 15 alternativt

20 procent av en på motsvarande sätt beräknad årslön å ort tillhörande

ortsgrupp 4. Enligt utredningsmannens bedömande bör det lägre procenttalet

främst komma i fråga.

I pensionshänseende förordar utredningsmannen en reglering, som i stort

sett innebär en anpassning till vad som enligt 1947 års allmänna tjänste- och

familj epensionsreglementen gäller för den aktiva personalen. För tjänstårsberäkning

i vad gäller tjänstepension avses dock reservstatstiden skola tagas

i betraktande endast i begränsad omfattning. Härvid har framlagts två alternativa

förslag, innebärande en tillgodoräkning till 15 resp. 25 procent. Det

senare alternativet förordas av utredningsmannen. Någon motsvarande begränsning

är inte avsedd att iakttagas vid bestämning av familjepensionen.

Remissmyndigheterna har ej anfört några invändningar av principiell

räckvidd mot utredningsmannens förslag till nya grunder för de reservstatsanställdas

avlönande och pensionering. Däremot har i viss mån skiljaktiga

uppfattningar kommit till uttryck i fråga om löne- och pensionsförmånernas

storlek.

De militära myndigheterna bedömer de föreslagna löneförmånerna otillräckliga

för att säkerställa reservstaternas rekrytering och förordar därför

viss höjning av reservstatsarvodet. Från vissa militära myndigheters sida

har vidare ifrågasatts en uppräkning av pensionsförmånerna i direkt anknytning

till den avsedda arvodeshöjningen. Av övriga remissmyndigheter

är det endast statskontoret som framfört erinran mot utredningsmannens

förslag i denna del. Enligt statskontorets uppfattning bör i tjänstepensions2

Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt Nr 107.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

hänseende reservstatstiden tillgodoräknas endast i av utredningsmannen

alternativt angiven men ej förordad omfattning eller således till 15 procent.

Vidare anser statskontorets majoritet sig inte kunna tillstyrka, att tjänstårsberältning

i familjepensionshänseende medges enligt förmånligare grunder

än som tillämpas vid tjänstepensionens bestämning.

De reservstatsanställdas nuvarande löne- och pensionsvillkor förefaller

mig icke stå i riktig proportion till den relativt begränsade tjänstgöringsskyldighet,

som åvilar dem i fred. På grund härav delar jag utredningsmannens

och de civila remissmyndigheternas betänkligheter mot ett bibehållande

av reservstatsförmånerna vid nuvarande storleksordning.

De ekonomiska villkor, som erbjudes de reservstatsanställda, bör dock

självfallet vara så goda att de verkar lockande på den kvalificerade aktiva

personal, varmed försvarets reservstater avses skola rekryteras. Jag har

under hand inhämtat, att reservstatsbeställningarna är i hög grad eftersökta

bland den aktiva personalen. Med beaktande härav och av den i propositionen

nr 1954: 110 föreslagna betydande minskningen av antalet reservstatsbeställningar

räknar jag med att en viss omläggning av reservstatsförmånerna

och en minskning av desamma inte skall medföra att rekryteringen

äventyras.

Den inbördes avvägningen mellan avlöning och pension bör göras beroende

av de möjligheter, som må föreligga att förvärva ytterligare inkomster

genom utövande av förvärvsverksamhet vid sidan av den militära tjänsten.

Jag anser mig i likhet med utredningsmannen ha anledning antaga, att de

beställningshavare, som övergår på reservstat, har möjlighet att skaffa sig

en anställning, som ger en godtagbar inkomst, men däremot får svårt att

tillförsäkra sig pensionsförmåner, som innebär en sådan ålderdomsförsörjning,

som kan anses motsvara de betydande förmåner, vilka tillkommer

statstjänstemän i aktiv tjänst. I betraktande härav lärer storleken av reservstatsavlöningen

spela en relativt sett mindre roll än pensionsförmånerna.

Det kan därför synas lämpligt att i överensstämmelse med utredningsmannens

förslag för framtiden avväga avlöningen i syfte att närmast utgöra ett

tillskott till annan inkomst men samtidigt tillförsäkra vederbörande pensionsförmåner,

beräknade efter förhållandevis förmånliga grunder. Den omständigheten,

att vid en sådan lösning tjänstepensionen kommer att överstiga

vad beställningshavaren före inträdet i pensionsåldern äger uppbära

i avlöning, synes med hänsyn till den speciella ställning reservstatspersonalen

intager icke i och för sig behöva inge några betänkligheter.

Jag ansluter mig till utredningsmannens uppfattning att avlöningen

lämpligen bör utgöras av ett årligt arvode jämte lön under tjänstgöring.

Med beaktande av de synpunkter, som kommit till uttryck i de militära

myndigheternas utlåtanden, anser jag mig dock böra räkna med något högre

arvode än utredningsmannen närmast tänkt sig. I enlighet härmed förordar

jag, att arvodet fastställes till belopp motsvarande 20 procent av

årslönen å ort tillhörande ortsgrupp 4. Förslaget att i detta hänseende

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

19

tillämpa särskilda beräkningsgrunder för beställningshavare, som fullgjort

viss minsta tids flygtjänstgöring, kan jag inte biträda. Det synes mig välbetänkt

att i enlighet med utredningsmannens förslag avväga arvodet och

lönen i direkt anknytning till löneplanslönerna. Härigenom ernås en följsamhet

efter den aktiva personalens löneförhållanden, som är ur personalsynpunkt

betydelsefull. Utredningsmannens förslag i fråga om särskilda

förmåner under tjänstgöring föranleder ingen erinran från min sida. Såsom

försvarets civilförvaltning påpekat bör dock ersättning för omhänderhavande

av uppbörd icke vidare ifrågakomma.

Vad härefter angår pensionsförmånerna finner jag det lämpligt, att dessa

bestämmes med tillämpning av pensionsunderlag, gällande för motsvarande

beställningshavare på aktiv stat, och även i övrigt utformas i nära

anslutning till vad som gäller beträffande den aktiva personalen. Vid bestämning

av tjänstepensionen bör dock tid för anställning på reservstat

räknas såsom tjänstår endast till viss mindre del. Tillgodoräkningens omfattning

synes böra avvägas under visst hänsynstagande till att — i likhet

med vad som gäller beträffande den aktiva personalen — det för hel pension

erforderliga antalet tjänstår förutsättes vara lägre för beställningshavare

med 50 års pensionsålder än för beställningshavare, som når pensionsåldern

först vid vid fyllda 55 år eller senare. I enlighet härmed förordar

jag, att reservstatstiden tillgodoräknas i de fall, där den lägre pensionsåldern

tillämpas, till en fjärdedel och eljest till en tredjedel. Med hänsyn till

att en gynnsam reglering av förmånerna för efterlevande torde ha en särskild

betydelse i rekryteringsstimulerande syfte anser jag mig vidare, om

än ur principiella synpunkter vissa invändningar kan anföras häremot,

böra godtaga de av utredningsmannen föreslagna grunderna för bestämning

av familjepensionen. Jag förordar alltså, att tid för reservstatsanställning

får oavkortad tillgodoräknas som tjänstår i familjepensionshänscende.

Den av mig här förordade löne- och pensionsregleringen för reservstatspersonalen

torde böra genomföras från den tidpunkt, då den nya reservstatsorganisationen

avses skola sättas i kraft, eller således från och med den 1

juli 1954.

Det skulle självfallet vara i hög grad önskvärt om den av mig här förordade

löne- och pensionsregleringen kunde göras tillämplig icke endast å

nytillträdande beställningshavare utan även å dem, som vid tidpunkten för

dess ikraftsättande redan innehar beställning på reservstat. Medgivande

att övergå på ny stat synes emellertid icke böra lämnas, därest beställning

motsvarande den av beställningshavaren innehavda icke återfinnes på den

nya staten eller beställningshavaren icke uppfyller de skärpta villkor i fråga

om tjänstetid m. m. som avses skola tillämpas för framtiden. Det bör enligt

min mening ej heller ifrågakomma att lämna ett sådant medgivande,

om beställningshavaren därav skulle draga oförtjänt stor fördel på grund

av att tidpunkten för pensioneringen är näraliggande. Vidare är att märka,

att flertalet av de beställningshavare, som har möjlighet att övergå på ny

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

stat, torde komma att finna det med sin fördel förenligt att kvarstå på

den stat vederbörande nu tillhör. Det är således icke möjligt att redan nu

få till stånd en avveckling av de nuvarande reservstaterna.

Mot bakgrunden av det anförda har jag ansett mig böra överväga huruvida

särskilda övergångsanordningar bör komma i fråga för de beställningshavare,

som kvarstår på nuvarande stater. Utredningsmannens förslag

i detta hänseende tar sikte uteslutande på pensionerna och innebär, att

pensionsförhöjning skall medgivas till belopp motsvarande i princip halva

skillnaden mellan å ena sidan de pensionsförmåner, som skulle ha ifrågakommit

vid övergång på ny stat, och å andra sidan nuvarande pensionsförmåner.

Då emellertid frågan, huruvida och i vad mån dylik förhöjning

skall utgå, förutsättes skola vara på visst sätt beroende av att beställning

av samma typ som den av beställningshavaren innehavda ingår i den nya

organisationen samt alt beställningshavaren uppfyller vissa av de för övergång

på ny stat föreskrivna villkoren, kommer vid ett genomförande av

utredningsmannens förevarande förslag samtliga civilmilitära beställningshavare

samt dessutom ett antal militära beställningshavare i lägsta regementsofficersgraden

och lägre grader, vilka förhållandevis tidigt övergått

på reservstat, att bii uteslutna från den avsedda förbättringen av pensionsförmånerna.

Vad utredningsmannen sålunda föreslagit med avseende å nuvarande beställningshavare

har rönt stark kritik från personalhåll. Officers- och underofficersförbunden

har sålunda förklarat sig icke kunna godtaga utredningsmannens

förslag i denna del och i anslutning därtill uttalat sig för

en reglering av beställningshavarnas förmåner i viss anknytning till den

år 1947 genomförda allmänna löne- och pensionsregleringen. Vissa av de

militära myndigheterna har likaledes funnit skäl kunna anföras för att

de nuvarande beställningshavarna göres delaktiga av de förbättringar, som

följde av den år 1947 genomförda regleringen. Statens lönenämnd anser sig

böra ifrågasätta, om tillräckliga skäl anförts för en begränsning av den avsedda

pensionsförbättringen till att gälla endast vissa beställningshavare.

Övriga remissmyndigheter har lämnat de av utredningsmannen förordade

övergångsanordningarna utan erinran.

I anledning av nämnda yrkanden om viss uppräkning av de nuvarande

beställningshavarnas löneförmåner vill jag erinra om vad 1947 års riksdagsrevisorer

anfört i denna fråga i sin till 1948 års riksdag avgivna berättelse

(del I § 4) samt om mitt i det föregående gjorda uttalande, att dessa

förmåner, sedda mot bakgrunden av den begränsade tjänstgöringsskyldigheten,

synes vara alltför gynnsamma. Även utredningsmannen har funnit en

höjning av löneförmånerna för de nuvarande beställningshavarna opåkallad.

I anslutning till det anförda och under hänsynstagande till att ifrågavarande

beställningshavare genom utövande av förvärvsverksamhet vid sidan

av den militära tjänsten torde ha kunnat komma upp till ett tillfredsställande

inkomstläge finner jag det icke med fog kunna göras gällande, att de

bör beredas gynnsammare lönevillkor.

Vad härefter angår frågan, huruvida det kan anses skäligt med en regle
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

21

ring av de nuvarande beställningshavarnas pensionsförmåner, vill jag framhålla,

att man knappast kan räkna med att dessa beställningshavare i någon

större utsträckning kunnat tillförsäkra sig ytterligare pensionsrätt i

annan tjänst eller eljest genom sitt arbete. I betraktande härav är jag beredd

att medverka till en viss förbättring av dessa förmåner.

Den av mig i det föregående förordade pensionsregleringen för nytillträdande

beställningshavare har kombinerats med en betydande minskning av

avlöningsförmånerna. Med hänsyn härtill anser jag det icke böra ifrågakomma

att låta denna reglering föranleda eu lika förmånlig revision av

pensionsbestämmelserna för de beställningshavare, som kvarstår å de nuvarande

staterna.

Skälighetssynpunkter, anförda bl. a. från personalhåll, synes mig motivera

att den förbättring av tjänste- och familjepensionsförmånerna, som må

komma i fråga, får utgå oberoende av om någon motsvarande beställning

finnes upptagen i den nya organisationen eller beställningshavaren uppfyller

villkoren för övergång på ny stat. Jag anser alltså — med frångående härutinnan

av utredningsmannens förslag — att även de civilmilitära beställningshavarna

och de beställningshavare, som avgått från den aktiva staten

före fyllda 35 år, bör kunna få sina pensionsförmåner förbättrade.

Utredningsmannens förslag i den till personalens fördel modifierade

form, som jag nu förordat, synes mig böra läggas till grund för den avsedda

regleringen av de nuvarande beställningshavarnas tjänste- och familj

epensionsf örmåner.

Jag förordar i enlighet härmed, att tjänstepensionsförbättringen fastställes

att i princip motsvara hälften av de pensionsökningar, som skulle ha

uppkommit vid övergång på ny stat. I syfte att i skälig mån tillgodose även

det fåtal beställningshavare, för vilka den nu föreslagna pensionsregleringen

eljest skulle i tjänstepensionshänseende få blott ringa eller ingen betydelse,

förordar jag vidare, att tjänstepensionsförbättringen, inklusive den vid 1950

års riksdag beslutade provisoriska förbättringen, skall för tid fram till folkpensionsålderns

inträde i varje särskilt fall utgöra lägst 15 procent av tjänstepensionen.

Jag räknar härvid med den begränsningen, att reglerad tjänstepension

icke får överstiga den pension, som skulle ha tillkommit vederbörande

vid kvarstående i senast innehavd beställning på aktiv stat.

Vid en reglering av pensionsförmånerna enligt de grunder, som jag här i

princip förordat, ernås en viss gradation av tjänstepensionsförbättringen

efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till den tid, som vid övergången

på reservstat återstått till pensionsålderns inträde. Såsom en följd härav

kommer på nuvarande stater kvarstående beställningshavare, som har en

förhållandevis lång tjänstetid på aktiv stat, att få en tjänstepensionsförbättring

något överstigande eller motsvarande de förbättringar, som den aktiva

personalen kom i åtnjutande av i samband med 1947 års pensionsreglering,

medan däremot för de beställningshavare, som vid unga år avgått

från den aktiva staten, förbättringen blir av mindre storleksordning.

I familjepensionshänseende finner jag det motiverat med en något större

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

förbättring än den utredningsmannens förslag innebär. I enlighet härmed

förordar jag, att familjepensionsförbättringen fastställes till belopp motsvarande

tre fjärdedelar av den pensionsökning, som skulle ha uppkommit

vid övergång på ny stat. Härigenom kommer de nuvarande beställningshavarna

att få i stort sett samma förhöjningar av familjepensionen som om

de omfattats av 1947 års pension sreglering.

Vid en reglering av här avsedda beställningshavares pensionsförmåner

enligt de grunder, som jag nu i princip förordat, bör förutvarande reservstatsanställda

jämte efterlevande erhålla motsvarande pensionsförbättringar.

Med hänsyn till att med den föreslagna regleringen åsyftas i princip att ernå

anknytning på visst sätt till den år 1947 genomförda allmänna pensionsregleringen

synes härvid icke böra göras åtskillnad mellan före den 1 juli

1952 pensionsavgångna och övriga pensionärer. Givetvis bör dock tjänstepension

icke överstiga vad som skulle ha utgått vid pensionering i senast

innehavd beställning på aktiv stat.

Bestämmelserna rörande reservstatspersonalens avlöning synes med hänsyn

till dessa bestämmelsers speciella natur icke lämpligen böra intagas i statens

allmänna avlöningsreglemente utan torde böra meddelas i särskild författning

vid sidan av reglementet. Ett av utredningsmannen utarbetat förslag

till författningsbestämmelser rörande försvarets reservstater torde i de delar

detsamma avser avlöningsförmåner få fogas såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet

i detta ärende. Med hänsyn till den nära överensstämmelsen

med vad i motsvarande avseenden gäller för personal i försvarets reserver

torde författningsförslaget icke tarva särskild motivering utöver vad jag i

det föregående anfört.

Det förutsatta inordnandet av reservstatspersonalen under 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente gör det erforderligt med vissa ändringar i

detta reglemente.

I de allmänna bestämmelser, som ingår som en första avdelning i tjänstepensionsreglementet,

påkallas ej annan ändring än att där bör anges att

reglementet äger tillämpning å beställningshavare på reservstat.

De i tjänstepensionsreglementets andra avdelning innefattade bestämmelserna

om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m. bör erhålla tilllämpning

även beträffande beställningshavare på reservstat.

Av de i tjänstepensionsreglementets tredje avdelning upptagna bestämmelserna

om tjänstepension blir å reservstatspersonalen tillämpliga de bestämmelser,

som avser tjänstemän i allmänhet. I fråga om förutsättningarna

för rätt att komma i åtnjutande av pension avses de reservstatsanställda

skola vara likställda med övriga tjänstemän. Med hänsyn till den begränsade

tillgodoräkning av tid för anställning på reservstat, som jag tidigare förordat,

torde ifrågavarande beställningshavare i många fall icke komma att

uppfylla det i reglementet angivna kravet på visst minsta antal tjänstår för

erhållande av förtidspension. Jag finner likväl skäl icke förefinnas att vid

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

sidan av huvudregeln införa någon särbestämmelse i detta avseende, särskilt

som jag räknar med att beställningshavare på reservstat endast i undantagsfall

kommer att beviljas förtidspension. Såsom tjänstår bör beställningshavare

på reservstat äga tillgodoräkna dels den tid han kunnat tillgodoräkna

vid övergången på reservstat, dels ock i enlighet med vad jag i

det föregående föreslagit antingen en tredjedel eller en fjärdedel av den

tid han tillhört denna. Härför påkallas vissa ändringar i reglementet. Den

som innehaft beställning på reservstat men före pensionsålderns inträde övergått

till beställning på aktiv stat eller till civil befattning förutsättes liksom

hittills få tillgodoräkna endast den del av reservstatstiden, varunder han

tjänstgjort i reservstatsbeställningen, eller den större del därav, som Kungl.

Maj:t må medgiva. Reglementets bestämmelser om beräkning av pensionens

grundbelopp bör gälla även för beställningshavare på reservstat. Jag finner

således i likhet med utredningsmannen anledning icke föreligga att bibehålla

den särregel, som enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas vid

beräkning av sjukpensionens grundbelopp.

De i reglementets fjärde och femte avdelningar intagna bestämmelserna

om tjänstelivränta resp. sammanträffande av förmåner samt bestämmelserna

i sjätte avdelningen om skyldighet att i vissa fall inträda i reserv förutsättes

skola vara tillämpliga å reservstatspersonalen. Härför påkallas ej

några särskilda föreskrifter.

I och med att de reservstatsanställda inordnas under 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente blir 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

tillämpligt å dem utan att härför erfordras något särskilt stadgande.

Såsom av det föregående framgår avses reservstatstiden skola helt få tillgodoräknas

som tjänstår för familjepension. I anledning härav bör i familjepensionsreglementet

anges, att sådan tid skall tillgodoräknas oavkortad,

oavsett vad tjänstepensionsreglementet innehåller i detta hänseende.

Reservstatspersonalens inordnande under familjepensionsreglementet synes

i övrigt icke påkalla annan ändring i reglementet än att där bör anges,

att för beställningshavare på reservstat skall tillämpas pensionsunderlaget

för den lönegrad, till vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat

är hänförd.

I enlighet med vad i det föregående anförts och föreslagits har inom civildepartementet

upprättats förslag till kungörelser om ändringar i 1947 års

allmänna tjänste- och familj epensionsreglementen. Med hänsyn till att i

andra sammanhang för 1954 års riksdag framlagts eller torde komma att

framläggas förslag, som påkallar ändringar i delvis samma paragrafer i reglementena,

synes förslag till ändringsförfattningar icke nu böra underställas

riksdagen, utan endast riksdagens godkännande av de förordade riktlinjerna

för pensioneringens ordnande torde böra utverkas i förevarande sammanhang.

För att en bättre överblick över innebörden av den föreslagna

pensioneringen skall kunna erhållas torde emellertid de upprättade författ
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

ningsförslagen få fogas såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Vidare torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas att meddela bestämmelser

om avlöning in. in. till personal å försvarets reservstater och

om reglering av äldre reservstatspensioner i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts samt att i anslutning till löne- och pensionsregleringens

genomförande meddela de övergångsbestämmelser, som

må befinnas erforderliga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts utfärda bestämmelser

om avlöning för personal å försvarets reservstater

m. in.,

dels godkänna de grunder för pensionering av personal å

försvarets reservstater och för reglering av äldre reservstatspensioner,

som i det föregående förordats,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,

som må bli erforderliga.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars-Arvid Frithiof.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

25

Bilaga A.

Utredningsmannens förslag

till

kungörelse angående försvarets reservstater.

Härigenom förordnas som följer.

Avlöningsförmåner m. m.

It §•

Beställningshavare å reservstat uppbär ett årsarvode (reservstatsarvode),

motsvarande femton procent av den årslön — inberäknat eventuell förhöjning

— som jämlikt statens löneplansförordning och i anslutning därtill

meddelade bestämmelser tillkommer en å ortsgrupp 4 stationerad tjänsteman

i den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör.

Därvid skall arvodet i förekommande fall avrundas uppåt till närmaste

med 12 jämnt delbara krontal. Under beställningshavare jämlikt denna kungörelse

åliggande fredstjänstgöring äger vederbörande därutöver åtnjuta lön

enligt den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat

tillhör.

I respektive stater erhålla reservstatsbeställningarna beteckningen Rs,

vilken placeras före numret å den lönegrad, som skall användas vid förmånernas

utmätande (Rs 19, 27, 30 eller 33).

I fråga om placering i löneklass i lönegraden för bestämmandet av reservstatsarvodet

och lönen under tjänstgöring skola vid inträdet å reservstat

samt vid uppflyttning i löneklass för beställningshavare å reservstat bestämmelserna

i statens allmänna avlöningsreglemente för personal på aktiv stat

äga tillämpning. Härvid skall dock iakttagas dels att hänsyn icke må tagas

till civil anställning i statens tjänst, som beställningshavare å reservstat

innehaft eller innehar, dels att tid, varunder vederbörande under anställning

å reservstat icke varit inkallad till tjänstgöring och ej heller innehaft

för pensionerad personal vid försvaret avsedd arvodesbefattning, ej må tillgodoräknas

för uppflyttning till högre löneklass, dels ock att vad i 21 §

1 mom. andra stycket reglementet sägs om ett dagantal av 976 i stället

skall, i förekommande fall såvitt avser tid efter senaste löneklassplacering i

beställning på aktiv stat, avse ett dagantal av 875.

12 §.

Under tid för beställningshavare enligt denna kungörelse författningsenligt

åvilande tjänstgöring utgår lönen efter den ortsgrupp, till vilken vederbörandes

kyrkobokföringsort hänföres.

13 §.

1. För inställelse till tjänstgöring erhåller beställningshavare å reservstat

fri resa från bostadsorten (hemvistet inom kyrkobokföringsorten) samt

traktamente med tillämpning av bestämmelserna i allmänna resereglementet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Den som styrker, att han vid resans anträdande stadigvarande uppehållit sig

å annan än nämnda ort, äger åtnjuta fri resa från dåvarande vistelseorten

inom riket eller, vid vistelse utom riket, från den plats inom riket, å vilken

han vid resan först inträffar. För återfärd från tjänstgöring tillgodonjutas

enahanda förmåner som vid resa för inställelse till tjänstgöring.

2. Under tjänstgöring äger beställningshavare å reservstat, i den mån ej

annat följer av vad nedan sägs, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente

eller däremot svarande förmåner enligt för personal på aktiv stat gällande

bestämmelser. Därvid skall tjänsteställe för vederbörande bestämmas

i anslutning till fredsförläggningen för förband, stab, anstalt eller annan

dylik enhet, dit han inkallats för tjänstgöring.

3. Under tjänstgöring inom tjänstgöringszonen utgå förmåner enligt vad

i detta mom. sägs.

Därest tjänstestället är så beläget, att beställningshavaren bedömes under

tjänstgöringen icke kunna bibehålla bostaden såsom nattkvarter, utgår traktamente

(reservbefälstraktamente) med belopp, som angivas i kol. 5 och 6

av den i 7 § 1 inom. kungörelsen den 21 november 1952 (nr 736) med tilläggsbestämmelser

till allmänna resereglementet intagna tabellen. Har beställningshavaren

icke eget hushåll, utgår dock endast traktamente för natt.

Är tjänstestället så beläget, att beställningshavaren bedömes under tjänstgöringen

kunna bibehålla bostaden såsom nattkvarter, äger han åtnjuta

resekostnadsersättning enligt allmänna resereglementet för resa mellan

tjänstestället och bostaden, som han företager för att intaga nattkvarter

eller återvända därifrån. Sådan ersättning utgår dock endast under förutsättning

att bostaden är belägen utom tjänstgöringszonen och må ej överstiga

beloppet av reservbefälstraktamente för natt.

4. I fråga om rätt att vid förrättning utom tjänstgöringszonen bibehålla

utgående reservbefälstraktamente skola bestämmelserna i 8 § allmänna resereglementet

äga motsvarande tillämpning. Vad i första stycket av sistnämnda

paragraf sägs om det högsta belopp, varmed traktamente för dag må

utgå, skall jämväl i övrigt iakttagas vid tillämpning av bestämmelserna i

1—3 mom. här ovan.

5. Beställningshavare å reservstat hänföres till den rese- och traktamentsklass,

till vilken innehavare av motsvarande beställning på aktiv stat är hänförd.

6. Beställningshavare å reservstat äger under tjänstgöring enligt de för

motsvarande personal på aktiv stat gällande grunderna uppbära sjötillägg,

ersättning för omhänderhavande av uppbörd, särskilda förmåner under

tjänstgöring å vissa fartyg, flygtillägg, elevtillägg, flygtraktamente, mässpenningar,

representationspenningar samt särskilda förmåner vid utförande

av dykeriarbeten och under tjänstgöring i sjöreserven ävensom utbekomma

uniformspersedlar och materialier m. m. samt nyttja skyddsbeklädnad

in. in.

7. Beställningshavare å reservstat äger åtnjuta oavkortad lön — förutom

för tid, varunder vederbörande deltager i tjänstgöringen, in- och utryckningsdagar

inräknade — dels vid förhinder att deltaga i tjänstgöringen på

grund av olycksfall i tjänsten eller annat sådant förhållande, som i 28 § under

I sägs i 6 punkten a) och 8 punkten statens allmänna avlöningsreglemente,

dels ock, under sammanlagt högst en tiondel av anbefalld tjänstgöringstid,

vid förhinder att deltaga i tjänstgöringen på grund av sjukdom i

andra fall än nyss angivits samt vid tjänstledighet av annan anledning. Vid

förhinder att deltaga i tjänstgöringen samt vid tjänstledighet i andra fall

eller under längre tid än nu sagts skola i fråga om rätt att åtnjuta avlöning

de bestämmelser, soxn gälla för motsvarande personal på aktiv stat, äga tilllämpning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mcij:ts proposition nr 107.

8. Under tjänstgöring äger beställningshavare å reservstat rätt till sjukvård

enligt de för motsvarande personal på aktiv stat gällande grunderna.

Den, som på grund av sjukdom eller skada, som föranletts av militärtjänstgöringen,

under tjänstgöring intagits på sjukvårdsanstalt, skall, därest behovet

av anstaltsvård fortfarande föreligger vid tjänstgöringens slut, jämväl

därefter intill dess behovet av sådan vård upphör, dock högst under sex

månader, äga åtnjuta sjukvård enligt nyss angivna grunder.

14 §.

Reservstatsarvodet utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är stadgad eller eljest

finnes lämpligen böra ske.

15 §.

Beställningshavare å reservstat skall vara pliktig underkasta sig minskning

i, upphörande av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner

eller ersättningar, om vilka förmälas i 11 § tredje stycket och 13 §.

16 §.

Beträffande avlöningsförmåner för beställningshavare å reservstat under

tid då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt stadgas i sagda reglemente.

17 §.

Beställningshavare å reservstat äger pensionsrätt i den mån så följer av

gällande tjänste- och familj epensionsbestämmelser.

Särskilda bestämmelser.

18 §.

1. I fråga om förening av beställning å reservstat med sådan civil befattning

i eller utom statens tjänst, för vilken avlöning utgår enligt av Kungl.

Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser, skall, utan hinder av vad nämnda

bestämmelser innehålla däremot stridande, gälla följande.

a. Förening av beställning å reservstat med ordinarie eller extra ordinarie

civil befattning må ej ske, med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnar tillstånd.

b. I enlighet med stadgandet i 19 § statens allmänna avlöningsreglemente

ankommer det på Kungl. Maj :t att pröva huruvida och i vad mån avdrag

skall ske å avlöning för civil befattning, som innehaves samtidigt med beställning

å reservstat.

2. Är innehavare av beställning å reservstat berättigad att av statsmedel

uppbära tjänstepension för beställning på aktiv stat eller har b an kommit i

åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, beror på

Kungl. Maj :ts prövning, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å

avlöningen skall ske.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954, från och med vilken dag

kungörelsen den 24 september 1943 (nr 749) angående krigsmaktens reservstater

skall upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser skola alltjämt äga tillämpning å den som vid denna

kungörelses ikraftträdande redan tillhör reservstat och icke före den 1 oktober

1954 hos Kungl. Maj :t anmält sig vilja övergå å de nya bestämmelserna,

i vilket fall Kungl. Maj :t har att pröva om och under vilka villkor sådan

övergång kan medgivas samt tidpunkten för densamma.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts proposition nr 107.

Bilaga B.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416).

Härigenom förordnas, att 1 § 1 mom., 7 § 2 inom., 14 § 2 inom., 15 § 4

mom. samt 30 § 1 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente den

30 juni 1947* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

1 mom. Detta reglemente---beteckningen Cr.

Reglementet skall tillika äga tillämpning å innehavare av beställning å

reservstat med beteckningen Rs, som är underkastad av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser angående försvarets reservstater.

7 §.

2 mom. För följande -— — -— angivna levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar.

B. Extra ordinarie befattningar.

C. Beställningar å reservstat.

Beteckning och nummer

Levnadsår

Rs 19, 27...............................

50

55

Rs 30, 33...............................

För här -----års ålder.

Utan hinder — — — riksdagens beslut.

För ovan — —- —• särskild pensionsålder.

14 §.

2 mom. För befattning---inom lönegraden.

Löneklass

Begynnelseunderlag

kronor

Löneplan nr 1.

Löneplan nr 2.

Löneplan nr 3.

Löneplan nr 4.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1 mom. 1950: 418, beträffande 7 § 2 mom. 1952: 423 och

1953:331, beträffande 14 § 2 mom. 1951:403 ävensom 1952:423 och 742 samt beträffande 30 §

1 mom. 1949:255 och 1953:331.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

29

Såsom undantag---vid försvaret.

För beställning å reservstat utgör begynnelseunderlaget det belopp, som

enligt första och andra styckena gäller för slutlöneklassen inom den lönegrad

motsvarande beställning å aktiv stat tillhör.

15 §.

A mom. Vid tjänstår sberäkning---särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 1 och 2 mom. samt nästföregående stycke

stadgats gäller, att av tid, varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat,

må vid bestämmande av pensionsförmån enligt detta reglemente

tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt

ej Kungl. Maj :t annat medgiver. Utan hinder härav må dock tid,

varunder dylik beställning innehafts, tillgodoräknas beställningshavare å

reservstat, för vilken det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör

25, till en fjärdedel och annan beställningshavare å reservstat till en tredjedel.

30 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén,

marinen och flygvapnet.

1. I fråga---pensionsålderns inträde.

2. Där i---- beräknade beloppen.

3. Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ca,

Co, Ma, Me eller Mo ävensom beställningshavare å reservstat må, oavsett

stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen

a) innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, Me eller

Mo ävensom beställningshavare å reservstat tid, under vilken beställningshavaren

efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt icke förenad

fast anställning såsom manskap vid försvaret, samt annan beställningshavare

två tredjedelar av sådan tid;

b) beställningshavare, som---tjänstgöring vid försvaret.

Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ce

---- manskap vid försvaret.

Vid tjänstår sberäkning---till efterrättelse.

4. Ordinarie beställningshavare---— Kungl. Maj :t stadgas.

Erhåller pensionstagare ---anställningen upphör.

Har pensionstagare---främmande tjänst.

Där tjänstepension---två tredjedelar.

5. Där den, som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta för militär

eller civilmilitär beställning å aktiv stat eller beställning å reservstat, samtidigt

därmed åtnjuter eller dessförinnan kommit i åtnjutande av reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp, skall på Kungl. Maj :ts prövning

bero, om och i vad mån av sådan anledning avdrag skall ske å de till

tjänstepensionen hörande förmånerna eller å tjänstelivräntan.

6. I fråga---utfärda föreskrifter.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj :t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementet i dess ändrade lydelse upphör att gälla, såvitt

angår beställningshavare å reservstat, å vilken reglementet i den ändrade

lydelsen erhåller tillämpning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Förslag

till

kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417).

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. och 10 § 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

9 §.

2 mom. För befattning----inom lönegraden.

Löneklass Familjepensionsunderlag

kronor

Löneplan nr 1.

I

Löneplan nr 2.

Löneplan nr 3.

~ i

Löneplan nr 4.

För beställning å reservstat utgör familjepensionsunderlaget det belopp,

som enligt första stycket gäller för slutlöneklassen inom den lönegrad motsvarande

beställning å aktiv stat tillhör.

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente; dock må för den som vid sin död innehade beställning

å reservstat eller dessförinnan avgått med rätt till pension från

sådan beställning tiden för reservstatsanställningen, oavsett vad därom

stadgas i tjänstepensionsreglementet, vid bestämmande av familjepension

för reservstatsbeställningen tillgodoräknas i sin helhet;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

— — — åtnjöt förtidspension.

Därest det ■— — •— tjänstepensionsreglemente avses.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.

1 Senaste lydelse, se beträffande 9 § 2 mom. 1951:401 ävensom 1952:424 och 743.

617182. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående löneoch pensionsförmåner för personal å försvarets reservstater. a1 i texten
  2. SU 1954:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag angående löneoch pensionsförmåner för personal å försvarets reservstater. s. 1 i texten