Sök i Ratio Lex

Angående förvaltningen av vissa stödlån

1954-02-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:111, Angående förvaltningen av vissa stödlån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

1

Nr 111.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förvaltningen

av vissa stödlån; given Stockholms slott den 26 februari

195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt nu gällande ordning handhar lantbruksnämnderna förvaltningen

av de stödlån, som beviljats jordbrukare, vilka lidit förlust på grund av

skördeskador under åren 1950—1952. I propositionen föreslås, att nämnda

förvaltning skall från och med den 1 juli 1954 överföras till riksbanken.

1 Dihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 111.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om förvaltningen

av stödlån till jordbrukare, som lidit förlust på grund av skördeskador,

samt anför därvid.

I skrivelse den 4 december 1953 har lantbruksstyrelsen hemställt, att förvaltningen

av stödlån, som beviljats jordbrukare, vilka lidit förlust på grund

av skördeskador under åren 1950—1952, skall från och med den 1 juli

1954 överföras från lantbruksnämnderna till riksbanken. Vid skrivelsen har

fogats utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken den 26 november

1953.

Över framställningen har, efter remiss, utlåtande avgivits av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för lantbruksstyrelsens framställning torde

jag få lämna en översikt rörande omfattningen av låneverksamheten, medelsanvisningen

till denna ävensom de författningsbestämmelser, vilka ligger

till grund för verksamheten.

Låneverksamhetens omfattning m. m.

Med anledning av de förluster, som under åren 1950 och 1951 åsamkades

jordbrukare till följd av felslagen skörd respektive svartrostangrepp å vete,

stormskada å oljeväxter eller översvämnings- eller därmed jämförlig regnskada,

anvisades under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån

till jordbrukare dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/

51 ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor (Prop. 1951:79; Rskr. 332),

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag

av 20 000 000 kronor (Prop. 1951: 2|19; Rskr. 381). Vidare

medgav 1952 års riksdag (Prop. 253; Rskr. 448), att nämnda två investeringsanslag

fick enligt i huvudsak de grunder, som förordats i propositionen,

tagas i anspråk för utlämnande av stödlån med anledning av skörde
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

3

skador under år 1952. Slutligen anvisade 1953 års riksdag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53 (Prop. 47; Rskr. 64) för sistnämnda

ändamål ytterligare ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande låneverksamhet meddelades i kungörelserna

den 8 juni 1951 (nr 369), den 14 december 1951 (nr 766) och

den 19 december 1952 (nr 764). Enligt förstnämnda kungörelse, avseende

skördeskador år 1950, kunde lån beviljas med högst 3 000 kronor. Om synnerliga

skäl förelåg, kunde dock lånebeloppet ökas till högst 5 000 kronor.

Enligt sistnämnda två kungörelser, avseende skördeskador åren 1951 och

1952, fick lån i allmänhet ej beviljas till högre belopp än som motsvarade

hälften respektive två tredjedelar av den förlust, sökanden kunde beräknas

ha lidit av skörden. Återbetalning av lån skall ske med en femtedel om

året, dock att lantbruksnämnd om särskilda skäl föreligger kan medge

förlängning av amorteringstiden till högst tio år. I kungörelsen 1952:764

föreskrevs, att lån skall vara amorteringsfritt under två år.

I fråga om verksamhetens omfattning må nämnas, att lantbruksnämnderna

beviljat 18 774 stödlån med ett sammanlagt lånebelopp av 47 469 915

kronor. Därav avser 17 692 lån med ett sammanlagt lånebelopp av 43 947 675

kronor skördeskador under år 1952. Av dessa lån har 429 ännu icke utbetalats

i sin helhet.

Verkställda utbetalningar och inbetalningar intill den 1 september 1953

framgår av följande sammanställning.

Kungörelse

Utbetalda

lånebelopp

Inbetalningar

å lån

Utestående

lånebelopp

S1/s 1953

Kronor

Kronor

Kronor

369/51 ...............

54 220

192 830

766/51 ...............

113 609

2 898 659

764/52 ...............

39 997

42 710 067

Lantbruksstyrelsens framställning och yttrandet däröver.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att förvaltningen av stödlånen redan nu

medför ett betydande arbete för lantbruksnämnderna. Detta arbete kommer

emellertid att ökas högst väsentligt, sedan ränte- och amorteringsskyldighet

inträtt för samtliga inemot 19 000 stödlån. Det bör enligt styrelsen

beaktas, att nämnderna — bortsett från de statsbidrag för rationaliseringsändainål,

som utgår i form av avskrivningslån — icke handhar låneförvaltande

uppgifter och att nämndernas organisation ej heller uppbyggts för

dylika uppgifter i någon större utsträckning. Ett av de motiv, som låg till

grund för införandet av kreditgarantisystemet, var sålunda, att nämnderna

icke skulle betungas med någon mera omfattande låneförvaltning. Härtill

kommer enligt styrelsen, att arbetsbördan för nämndernas tjänstemän är

orimligt stor även utan den extra belastning, som förvaltningen av stödlånen

utgör.

Styrelsen anser sålunda starka skäl föreligga för att befria nämnderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

från ifrågavarande förvaltning. Vid överläggningar i ämnet med fullmäktige

i riksbanken har styrelsen därför föreslagit, att förvaltningen skall

övertagas av riksbanken. Fullmäktige har enligt ett vid styrelsens skrivelse

fogat protokollsutdrag förklarat, att riksbanken är villig därtill.

Enligt styrelsens mening synes det lämpligast, att riksbanken övertager

förvaltningen av stödlånen från och med den 1 juli 1954. Inom den närmaste

tiden skall nämnderna vidtaga åtgärder för årsuppbörden å de tidigare

lånen, och de får några månader på sig för att driva in annuiteterna.

Slututbetalning å beviljade lån bör ske i god tid före budgetårets utgång.

Lånerörelsen hos nämnderna avstämmes vid bokslutet, och samtliga kontanta

medel, såväl kapital som räntor, skall enligt givna föreskrifter per

den 30 juni inbetalas till riksgäldskontoret eller inlevereras till budgeten.

Riksbanken synes icke böra besväras med ytterligare utbetalningar å lånen.

Samtliga utestående fordringar är specificerade hos nämnderna i debiterings-

och uppbördslängder, och överflyttningen till riksbanken av

låneverksamheten bör ske på grundval av dessa centralt avstämda noteringar

på samma sätt, som skedde vid överflyttningen per den 1 juli 1948

av de utav egnahemsstyrelsen förvaltade lånen. Den rent redovisningsmässiga

överföringen av stödlånen kan ske centralt mellan styrelsen och riksbankens

huvudkontor.

Styrelsen upptager till sist frågan om ersättning till riksbanken för bestyret

med ifrågavarande förvaltning. Det torde enligt styrelsen få förutsättas,

att dylik ersättning skall utgå. Av nyssnämnda protokollsutdrag framgår

emellertid, att riksbanken icke ansett sig böra taga ställning till frågan om

ersättningens storlek, förrän erfarenhet vunnits om det ökade arbete, som

övertagandet av förvaltningen kan komma att medföra. Några medel för

att bestrida sådan ersättning synes därför enligt styrelsens mening icke

behöva beräknas å riksstaten för nästa budgetår. Styrelsen erinrar emellertid

om att riksbanken för förvaltningen av tidigare övertagna egnahemslån

m. in. uppbär ersättning med 3 kronor 50 öre för lån och år. Denna ersättning

bestrides från förslagsanslaget till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder in. m. Gottgörelsen för förvaltningen av nu

ifrågavarande stödlån synes dock, såvitt styrelsen kan bedöma, kunna bestämmas

lägre med hänsyn till deras i jämförelse med egnahemslånen enklare

beskaffenhet.

Yttrande. Statskontoret förklarar sig icke ha något att erinra mot bifall

till styrelsens framställning.

Departementschefen.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att lantbruksnämnderna bör

befrias från den fortsatta förvaltningen av ifrågavarande stödlån. En förutsättning

för att nämnderna skall kunna utnyttja fördelarna ur administrativ

synpunkt med det statliga kreditgarantisystem, som införts på jordbruks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 111.

5

rationaliseringens område, synes nämligen vara, att de icke i någon större

omfattning betungas med låneförvaltande uppgifter. Såsom framgår av styrelsens

skrivelse handhar nämnderna ■— bortsett från de statsbidrag för

rationaliseringsändamål, som utgår i form av avskrivningslån — icke heller

några dylika uppgifter. Sålunda överflyttades i samband med införandet av

det statliga kreditgarantisystemet på nyssnämnda område från och med

den 1 juli 1948 förvaltningen av vissa utav egnahemsnämnderna och hushållningssällskapen

utlämnade lån från dessa organ till riksbanken. En

liknande överflyttning synes lämplig i nu ifrågavarande fall. Riksbanken har,

såsom framgår av det vid styrelsens skrivelse fogade protokollsutdraget,

förklarat sig villig att övertaga förvaltningen.

Jag ansluter mig alltså till lantbruksstyrelsens förslag, att förvaltningen

av de stödlån, varom nu är fråga, skall från och med den 1 juli 1954 överföras

till riksbanken. Lånen bör efter överföringen redovisas å riksbankens

delfond av fonden för låneunderstöd. Det torde i övrigt få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela erforderliga detalj föreskrifter i samband med överföringen.

Såsom framgår av styrelsens skrivelse torde frågan om ersättning

till riksbanken för förvaltning av lånen icke behöva upptagas till behandling

i nu förevarande sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att förvaltningen av de stödlån, som beviljats jordbrukare,

vilka lidit förlust på grund av skördeskador under åren

1950—1952, må från och med den 1 juli 1954 överföras från

lantbruksnämnderna till riksbanken.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin

547201. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:201 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen av vissa stödlån. a1 i texten
  2. JoU 1954:20 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen av vissa stödlån. s. 5 i texten