Sök i Ratio Lex

Angående avveckling av kommunskogslånefonden

1954-02-26 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:117, Angående avveckling av kommunskogslånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avveckling av

kommunskogslånefonden; given Stockholms slott den

26 februari 195A.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att kommunskogslånefonden skall avvecklas vid

utgången av budgetåret 1954/55.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 117.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om avveckling

av kommunskogslånefonden och anför därvid följande.

I sin till 1953 års riksdag avgivna berättelse har riksdagens revisorer uttalat

bland annat, att kommunskogslånefonden snarast bör avvecklas. Såsom

stöd härför har revisorerna anfört i huvudsak följande.

Enligt beslut av 1930 års riksdag inrättades kommunskogslånefonden såsom

en statens lånefond för underlättande av kommunernas förvärv av kalhuggna,

vanhävdade eller försumpade skogsmarker eller andra skogsmarker

med otillfredsställande skogstillstånd. Avsikten var att kommunerna efter

förvärven skulle genom kulturåtgärder sätta dessa marker i nöjaktigt skogligt

skick. För lånefonden har bestämmelser meddelats i kung. 1930: 272.

Lånevillkoren har avpassats så, att lånens förräntning och amortering i väsentlig

omfattning skall kunna ske med medel, som inflyter genom virkesavkastningen

från skogsmarkerna.

Från ifrågavarande lånefond har alltsedan dess inrättande endast två lån

utlämnats, båda till samma låntagare. Lånen, som uppgick till ett sammanlagt

belopp av 25 000 kronor utlämnades båda år 1935 och var avsedda att

amorteras under åren 1967—1986. Ränta utgick med 4 procent. Enligt vad

revisorerna inhämtat har dessa lån i december 1952 blivit inlösta.

Såsom kapital för kommunskogslånefonden anvisades för budgetåret 1930/

31 ett reservationsanslag av 200 000 kronor. Då något lån icke beviljades ur

fonden under de därpå följande tre åren, har detta belopp såsom behållning

å anslaget omförts till inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer. För

budgetåren 1934/35 och 1936/37 anvisades sammanlagt 75 000 kronor. Det

belopp å 50 000 kronor, som icke disponerats för nyssnämnda lån, har i

likhet med det tidigare anslaget tagits i anspråk för statsregleringen såsom

besparing. Några disponibla medel finnes alltså icke tillgängliga, utan fondens

kapitalbehållning inskränker sig till berörda lånefordran på 25 000 kronor.

Revisorerna erinrar slutligen om att statens utlåningsfonder redovisas i

rikshuvudboken, varjämte ränteavkastningen av varje fond upptages med

särskilt belopp i riksstatens inkomstspecifikation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

3

I anledning av revisorernas uttalande har utlåtanden avgivits av statskontoret

och skogsstyrelsen, som i sin tur inhämtat yttranden från skogssällskapet

och styrelsen för svenska landskommunernas förbund.

Statskontoret biträder för sin del revisorernas förslag.

Skogsstyrelsen förklarar i sitt yttrande, att den under nuvarande förhållanden

icke vill motsätta sig en avveckling av fonden. Till närmare utveckling

av sin ståndpunkt anför styrelsen i huvudsak följande.

Skogsstyrelsen får erinra om att frågan om kommunskogslånefondens utnyttjande

var föremål för statsrevisorernas uppmärksamhet redan 1944 vid

behandlingen av statsverksamheten under budgetåret 1943/44 (berättelsen

för nämnda år, § 32). Skogsstyrelsen framhöll i detta sammanhang, att vissa

skäl talade för en omarbetning av bestämmelserna för låneverksamheten med

fonden i förenklande riktning i anslutning till vad 1936 års skogsutredning

på sin tid föreslagit, varvid också syntes böra övervägas att vidga verksamheten

till att omfatta långivning även för bildande av gemensamhetsskogar.

Styrelsen hade för avsikt att undersöka dessa frågor och avge därav betingade

förslag. Denna översyn syntes emellertid, enligt styrelsens mening

inte vara brådskande, bland annat av det skälet, att för det dåvarande

andra gynnsamma finansieringsmöjligheter fanns vid förvärv av här ifrågavarande

slag. Statsrevisorernas påpekande föranledde icke någon särskild

åtgärd från statsmakternas sida.

Såsom förhållandena därefter utvecklat sig, har styrelsen funnit sig sakna

anledning att sätta igång den tillämnade undersökningen rörande omarbetning

av grunderna för lån från fonden och därmed sammanhängande spörsmål.

Andra mera påträngande arbetsuppgifter och brist på arbetskraft har

också nödvändiggjort för styrelsen att ställa den tilltänkta utredningen på

framtiden. Emellertid synes det styrelsen som om den omsvängning i den

ekonomiska utvecklingen, vilken på allra senaste tiden kunnat spåras, skulle

kunna göra lånemöjligheter av här angivet slag behövliga inom en icke alltför

avlägsen framtid. Givetvis bör dock såsom styrelsen tidigare framhållit

bestämmelserna i ämnet göras betydligt smidigare än de nuvarande, om en

lånefond med angivet syfte skall kunna fylla någon verklig funktion.

Sedan statsrevisorernas nu remitterade förslag framlagts, har chefen för

finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallat särskilda

sakkunniga med uppdrag att utreda utformningen av statliga stödåtgärder

i syfte att stimulera avsättning, produktion och sysselsättning inom

näringslivet (Post- och Inrikes Tidningar den 29 december 1952). Frågan

om de former, i vilka en kreditgivning på det här ifrågavarande skogliga området

lämpligen bör äga rum, torde falla inom ramen för nämnda sakkunnigas

uppdrag. I avvaktan på resultatet av denna utredning kan det måhända

övervägas att låta anstå med avvecklingen av kommunskogslånefonden.

Då emellertid fonden enligt vad erfarenheten givit vid handen i nuvavarande

utformning icke synes fylla något direkt praktiskt behov och saknar

disponibla medel, vill styrelsen likväl icke motsätta sig att fonden, oavsett

den nyssnämnda utredningen, omedelbart avvecklas.

Skogssällskapet ifrågasätter i sitt till skogsstyrelsen avgivna yttrande, huruvida

icke med avvecklingen av kominunskogslånefonden bör bero i avvaktan

på resultatet av en genom skogsstyrelsens försorg utförd utredning

i ämnet. Härom anför sällskapet i huvudsak följande.

Kommunskogslånefondens tillkomst år 1930 betingades helt av önskemålet

att stödja vissa betydelsefulla strävanden i skogsvårdens tjänst. Erfaren
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

heten visade dock snart, att lånefonden av skilda anledningar var föga ägnad

att tillgodose dessa syften. De för låneproceduren utformade reglerna

var i många detaljer alltför invecklade och osmidiga. Den ekonomiska utvecklingen

över huvud taget bidrog också till att lånefonden sattes åt sidan.

I begränsad utsträckning kunde kommuner enklare möta medelsbehov för

ifrågavarande ändamål genom att anlita reguljära kreditinstitutioner. Därvid

tillämpade villkor torde dock ej ha inneburit ett sådant aktivt stöd åt

dessa skogsvårdsintressen, som kommunskogslånefonden varit avsedd att

lämna.

Av 1936 års skogssakkunniga, som verkställde en genomgripande översyn

av statliga åtgärder till skogsbrukets förkovran, upptogs spörsmålet om en

effektivisering av kommunskogslånefonden till övervägande (SOU 1938: 58).

Utredningen framlade förslag till en väsentlig förenkling av lånerörelsen.

Bland annat förordades, att inom dess ram även skulle inrymmas kreditmöjligheter

för att underlätta tillkomsten av rationellt skötta s. k. geinensamhetsskogar.

Alltsedan slutet av förra århundradet har dylik samfällighetsbildning

ur skogsvårdssynpunkt varit föremål för olika utredningars

och myndigheters livliga rekommendationer utan att detta lett till några som

helst praktiska resultat. Sällskapet, som har kommunskogsrörelsen till huvuduppgift

och tillika anser, att strävandena att bilda lämpliga gemensamhetsskogar

bör gynnas och uppmuntras, kunde reservationslöst ansluta sig

till skogsutredningens förslag. Dessa har emellertid ej föranlett några åtgärder

från statsmakternas sida. Måhända kan man förmoda, att den extraordinära

utveckling icke minst inom det ekonomiska livet, som inleddes vid

krigsutbrottet år 1939, varit en väsentlig orsak därtill.

Under de senaste åren har de av överkonjunkturen starkt präglade näringspolitiska

förhållandena förvisso ej varit ägnade att skapa något behov

av kommunskogslånefondens återupplivande, vare sig i den av 1936 års

skogsutredning föreslagna eller i annan modifierad form. Samhällslivets ekonomiska

funktioner förefaller emellertid att vara på väg mot ett nytt läge,

där det kanske kan finnas skäl att förstärka statens stöd åt skogsvård och

skogshushållning med, bland annat, effektiva kreditanordningar av långtidsnatur

för här ifrågavarande ändamål. Framför allt torde detta kunna

bli fallet vid en mera påtaglig konjunkturavmattning. Det bör vidare framhållas,

att en organiserad kommunskogsrörelse pågår sedan år 1948 i Norrland

under sällskapets ledning. Erfarenheten har här visat, att påtagligt intresse

finns hos kommunerna för engagemang i skogsvårdsarbetet i överensstämmelse

med sällskapets hävdvunna program. Finansiella svårigheter för

lämpliga markförvärv kan därvid stundom komma hindrande emellan. Så

är ock fallet beträffande de mycket omfattande och kostnadskrävande förbättringsföretag,

vilka som regel måste utföras å markerna. Företagen är

ju i så måtto betungande ur finansieringssynpunkt, att produktionsökningens

ekonomiska resultat merendels först efter lång väntetid gör sig gällande.

Även bör särskilt uppmärksammas, att i de allra nordligaste länen numera

av åtskilligt att döma synes föreligga reella möjligheter att i viss utsträckning

åstadkomma gemensamhetsskogar med nöjaktiga garantier för god

skötsel och vård. Detta förhållande tilldrar sig förvisso sällskapets synnerliga

intresse med hänsyn till de nya utvägar, som sålunda skulle öppnas att

få ytterligare skogsarealers produktionsförmåga rationellt tillvaratagen och

nyttiggjord. Dessa tämligen enastående tillfällen till lärorika samfällighetsbildningar

efter tidsenliga krav borde omsorgsfullt tagas till vara och underlättas.

Tänkbart är, att en reviderad och utbyggd kommunskogslånefond

kan bli ett gott hjälpmedel därvidlag, i synnerhet om det vore möjligt att i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

5

ett lånesystem inlägga för det skogsvårdande syftet direkt stimulerande

verkningar. Det bör i detta sammanhang understrykas, att det, om gemensamhetsskogarna

skall på rätt sätt fylla sin uppgift, är angeläget att skogligt

och ekonomiskt säkerställa en rationell skötsel av dem.

Ehuru sällskapet — bland annat med hänsyn till svårigheten att bedöma

händelseutvecklingen — måste begränsa sig till mera allmänna och osäkra

uttalanden, skulle sällskapet för sin del gärna se, att hithörande frågor utan

dröjsmål togs upp till allsidig undersökning. Det förhållandet, att saken kan

vara av betydelse för skogsvårdssträvandena framför allt i de delar av vårt

land, där för närvarande de största insatserna i dylikt hänseende påkallas

och samtidigt också de besvärligaste skogliga och biologiska hindren möter

ett återuppbyggnadsarbete, synes utgöra tillräckligt motiv för undersökningen.

Därvid bör givetvis anläggas de vidare aspekter, vilka betingas av de

produktionsbefrämjande kreditanordningar, som redan består inom jordbruket

och skogsbruket och som kan ha betydelse för olika slags skogssamfälligheter.

Bland sådana anordningar torde här kunna nämnas statens

skogslånefond, skogsväglånefonden och de statliga lånegarantiåtgärderna

för jordbrukets förstärkning.

Styrelsen för Svenska landskommunernas förbund slutligen framhåller i

sitt yttrande, att ur kommunala synpunkter hinder icke möter för en avveckling

av kommunskogslånefonden. Anledningen till att fonden kommit att

anlitas i så ringa omfattning anges vara att kommunerna vid förvärv av

skogsfastigheter kunna på annat håll upptaga lån på minst lika gynnsamma

villkor som erbjudits ur fonden.

I sitt utlåtande nr 102 till 1953 års riksdag har statsutskottet, som funnit

de skäl revisorerna anfört för en avveckling av kommunskogslånefonden

bärande, hemställt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville föranstalta om åtgärder i det av revisorerna angivna

syftet. Riksdagen har sedermera fattat beslut i överensstämmelse med vad

statsutskottet i utlåtandet föreslagit (Rskr. 227).

Departementschefen.

Såsom framgår av det föregående har under de mer än två decennier, som

kommunskogslånefonden bestått, endast två lån utlämnats. Dessa lån, uppgående

till ett sammanlagt belopp av 25 000 kronor, har beviljats år 1935

och blivit inlösta i december 1952. Med hänsyn till den låga lånefrekvensen

synes det vara uppenbart, att fonden icke fyller någon egentlig uppgift. Enligt

min mening torde densamma därför utan olägenhet kunna avvecklas.

Därest i fortsättningen behov skulle uppstå av lån till de ändamål, som avsetts

med fonden, torde detta behov utan större svårighet kunna tillgodoses

å den vanliga kreditmarknaden.

Lån ur fonden torde alltså icke böra beviljas efter utgången av innevarande

budgetår. Behållningen å fonden bör tillföras riksgäldskontoret. Det torde

i övrigt få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

angående avvecklingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att kommunskogslånefonden må avvecklas med utgången

av budgetåret 1954/55.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin Krause.

517202. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:202 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen av vissa stödlån. a1 i texten
  2. JoU 1954:21 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avveckling av kommunskogslånefonden. s. 8 i texten