Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Anskaffande av framdrivningsmaskineri för undersökningsoch bevakningsfartyget Skagerak

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:123, Angående anslag till Anskaffande av framdrivningsmaskineri för undersökningsoch bevakningsfartyget Skagerak

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående anslag till Anskaffande

av framdrivningsmaskineri för undersöknings-

och bevakningsfartyget Skagerak; given Stockholms

slott den 5 mars 195b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag bifalla det förslag, om

vilkets avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Hj. R. Nilson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

1 propositionen föreslås, att ett belopp av 1 579 000 kronor skall ställas till

förfogande under budgetåret 1954/55 för att anskaffa nytt framdrivningsmaskineri

till statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets

behov (Skagerak).

1 Dihang till riksdagens protokoll 195h. 1 samt. Nr 123.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Hjalmar Nilson fråga om anskaffande av nytt framdrivningsmaskineri

för undersöknings- och bevakningsfartyget Skagerak och anför

därvid.

Genom beslut den 16 september 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök att i samråd med fartygsinspektionen i Göteborgs

distrikt utreda frågan om anskaffande av ett nytt framdrivningsmaskineri

för fartyget Skagerak och i samband därmed stående spörsmål.

Sedan den sålunda anbefallda utredningen slutförts, har fiskeristyrelsen i

skrivelse den 11 september 1953 framlagt resultaten av densamma.

över skrivelsen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret, marinförvaltningen,

kommerskollegium och lotsstyrelsen. I anledning av statskontorets

utlåtande har fiskeristyrelsen inkommit med särskilt yttrande angående

fartyget Skageraks arbetsuppgifter m. m. Slutligen har kommerskollegium

avgivit särskilt utlåtande angående dels fartygets arbetsuppgifter,

dels valet av maskintyp.

Fiskeristyrelsens förslag.

Beträffande de skäl, som talar för att fartyget Skagerak bör utrustas med

nytt maskineri, hänvisar fiskeristyrelsen till en början till vad styrelsen anfört

i denna fråga i en skrivelse den 12 augusti 1949 rörande fiskeriväsendets

undersöknings- och bevakningsfartyg. Däri anförde styrelsen, bland annat,

att statsrevisorerna i sin berättelse år 1937 — tre år efter fartygets leverans

— påtalade bristfälligheter i maskineriet. I anslutning därtill träffades en

överenskommelse med leverantören, innebärande att denne skulle dels kostnadsfritt

utföra vissa förbättringar, dels under en tid av tio år bestrida reparations-

och underhållskostnader, i den mån dessa översteg ett belopp av

5 000 kronor om året. Vid krigsutbrottet hösten 1939 togs emellertid fartyget

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

i bruk av marinen och återlämnades för civilt bruk först sommaren 1945.

Fiskeristyrelsen anförde vidare följande i skrivelsen den 12 augusti 1949.

Under de fyra år, som förflutit sedan Skagerak åter togs i anspråk för

sina civila arbetsuppgifter, har erfarenheterna gett vid handen, att dess maskineri

alltjämt är behäftat med brister av samma art, som före kriget påtalades

av statsrevisorerna. Avbrott för reparationer och justeringar av maskineriet

har medfört, att fartygets expeditioner alltsomoftast måst inskränkas

eller helt inställas. Att dylika avbrott varit till allvarligt förfång för fartygets

uppgifter ligger i öppen dag. Ytterligare må framhållas, att vibrationerna

från fartygsmaskineriet är så kraftiga, att fartygets vetenskapliga instrumentutrustning

är utsatt för betydande risker och skrivarbete icke kan förekomma

under gång. Fartygets lämplighet för vetenskapliga hydrografisk-biologiska

arbetsuppgifter blir givetvis i betydande grad lidande av dessa förhållanden.

Slutligen må anmärkas att, därest fartygets maskineri vore i alla

avseenden funktionsdugligt, hinder icke skulle möta att taga fartyget i anspråk

för bevakningsuppgifter på avlägsna fiskevatten. På grund av nu anförda

förhållanden och i betraktande av maskineriets ålder samt de påfrestningar,

för vilka detsamma varit utsatt under krigsåren och isbrytningsperioderna

därefter, måste det förnyas inom en snar framtid.

I skrivelsen den 11 september 1953 påpekar fiskeristyrelsen dessutom följande

omständigheter.

Härutöver föreligger numera det förhållandet, att statens fartygsinspektion

vid sjövärdighetsbesiktning av fartyget 1951 och 1952 föreskrivit en

genomgripande förändring av bäddarna till fartygets dieselmotorer (varmiuftsgeneratorer),

vilken åtgärd påkallats av att skakningarna från dieselmotorerna

är så kraftiga, att fartygets bottenplatar under motorerna vid

flera tillfällen brustit. Såväl de vetenskapsmän, vilka har att anlita fartyget

för undersökningar, som fartygets befäl har enhälligt förklarat, att det nuvarande

maskineriet ofta gör det omöjligt att tillfredsställande utföra arbeten

under gång.

Vad angår valet av nytt framdrivningsmaskineri framhåller fiskeristyrelsen,

att denna fråga måste avgöras under speciellt hänsynstagande till fartygets

arbetsuppgifter. Styrelsen erinrar härvid om att fartyget enligt gällande

föreskrifter skall användas dels för hydrografisk-biologiska undersökningar

av de hav, som omger vårt land, dels för bevakning av de svenska

havsfiskena, dels slutligen för isbrytning och bogsering genom is till hjälp

åt fiskarebefolkningen. Dessa uppgifter ställer enligt styrelsens mening följande

krav på fartygets framdrivningsmaskineri:

1 :o) lugn och jämn samt såvitt möjligt helt vibrationsfri gång, så att

vetenskapliga undersökningar — mikroskoperingar, fysikaliska och kemiska

mätningar samt analyser — obehindrat kan äga rum under gång;

2:o) vidsträckt manöverförmåga, innebärande möjlighet till kontinuerlig

varvtalsreglering av propellern från lägsta till fullt varvtal;

3:o) stor segdragningsförmåga vid gång och bogsering i is; samt

4:o) mycket stor driftsäkerhet.

Utöver dessa krav, som direkt kan härledas ur fartygets användningsområde.

bör enligt fiskeristyrelsens mening ytterligare uppställas följande fordringar,

nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

5:o) såvitt möjligt låga inköps-, bränsle- och underhållskostnader; samt

6:o) ständig tillgång till nödiga reservdelar och möjlighet till underhåll i

övrigt inom landet.

Fiskeristyrelsen har utifrån de sålunda uppställda kraven undersökt lämpligheten

av olika typer av maskineri, nämligen dieselmotor direkt kopplad

till propeller med vridbara blad, dieselelektriskt maskineri med propeller

med fasta blad, kolvångmaskineri samt drivgasmaskineri med nyinsatta

drivgasgeneratorer. Då ett kolvångmaskineri skulle kräva betydande ändrings-

och ombyggnadsarbeten, bland annat förlängning av fartygsskrovet,

och därför medföra mycket höga kostnader, anser styrelsen, att ett maskineri

av denna typ ej kan komma i fråga. De tre övriga alternativen skulle

enligt infordrade preliminära kostnadsförslag draga följande kostnader.

Kronor

Alt. I (dieselmotor med propeller med vridbara blad) ........ 1 263 150

Alt. II (dieselelektriskt maskineri) .......................... 1 367 000

Alt. III (drivgasmaskineri med nyinsatta drivgasgeneratorer) . . 796 900

Till dessa preliminärt beräknade kostnader bör läggas ett belopp för oförutsedda

kostnader. Enligt fiskeristyrelsens mening kan detta belopp icke

sättas lägre än till 200 000 kronor.

Enligt inhämtade upplysningar avser alternativ I ett maskineri, bestående

av en dieselmotor, som utvecklar 800 effektiva hästkrafter vid 200 varv per

minut samt 1 100 effektiva hästkrafter vid 275 varv per minut ävensom en

s. k. Kamewapropeller av rostfritt stål. I alternativ II har räknats med två

sexcylindriga fyrtaktsmotorer med s. k. Biichiuppladdning, utvecklande

cirka 2 X 550 effektiva hästkrafter vid 400 varv per minut, samt ett s. k.

Ward-Leonard-aggregat, bestående av två likströmsgeneratorer å 325 kW,

300 V, 400 r/m, två hjälpgeneratorer ä 51 kW, 115 V, 1 180 r/m, ävensom

en dubbelmotor å 2 X 400 hästkrafter, 2 X 300 V och 200 r/m.

De här nämnda alternativens lämplighet ur förut anförda synpunkter bedömes

av fiskeristyrelsen på följande sätt.

Ur enbart kostnadssynpunkt synes alternativ III förmånligt. Detta alternativ

innebär ett bibehållande av den nuvarande principlösningen av fartygets

maskinfråga med insättande av nya drivgasgeneratorer av en typ, som

Aktiebolaget Götaverken konstruerat för statens järnvägars räkning. Kommerskollegium

har emellertid under ärendets förberedande handläggning uttalat

allvarliga betänkligheter häremot under framhållande, bland annat,

av att ett maskineri, som väl må kunna vara lämpligt för järnvägsdrift,

ingalunda utan vidare kan anses lämpat som fartygsmaskineri med hänsyn

till de hårda påkänningar, ett dylikt maskineri utsättes för. Erfarenheterna

av maskintypen i fråga under de snart 18 år Skagerak tjänstgjort såsom

experimentfartyg för densamma ger vid handen, att de allvarliga erinringar

riksdagens revisorer på sin tid riktade mot detta maskineri alltjämt är befogade.

Fiskeristyrelsen såsom ansvarig för Skageraks drift kan därför icke

förorda, att denna utformning av fartygsmaskineriet så att säga konserveras

genom att detsamma i princip bibehålies efter vissa partiella moderniseringar

(anskaffning av nya drivgasgeneratorer).

Då det blir fråga om att skilja mellan alternativ I och alternativ II, vill

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

styrelsen till en början framhålla, att båda alternativen innefattar lösningar,

som på skeppsbyggnadsteknikens nuvarande ståndpunkt måste anses både

progressiva och väl utprovade. Alternativ I — dieselmotor med propeller

med vridbara blad — har på senare tid med goda resultat installerats på såväl

svenska som utländska fartyg. Å andra sidan har då det gäller isbrytande

fartyg alternativ II — dieselelektriskt maskineri — alltjämt försteg.

Såväl statsisbrytaren Ymer som statsisbrytaren Thule är sålunda försedda

med dieselelektriskt framdrivningsmaskineri. Likaså är Förenta staternas

hydrografiska undersökningsfartyg Hydrographer utrustat med dylikt maskineri.

Fiskeristyrelsen, som icke själv representerar den skeppsbyggnadstekniska

sakkunskapen, har under utredningsarbetets gång bibragts den uppfattningen,

att alternativet II med dieselelektriskt maskineri torde få anses

vara det för Skagerak förmånligaste. Det direktdrivande dieselmaskineriet

torde nämligen medföra större vibrationer, vilka väsentligen kan elimineras

med dieselelektrisk drift. Sistnämnda driftform ger dessutom garantier för

en exakt varvtalsreglering samt riklig tillgång på elektrisk energi för, bland

annat, olika vetenskapliga ändamål, allt egenskaper som måste anses synnerligen

värdefulla för ett undersökningsfartyg. Med hänsyn härtill anser

styrelsen, att det slutliga valet av maskintyp bör falla på ett dieselelektriskt

maskineri.

Fiskeristyrelsen har slutligen även övervägt, huruvida det skulle vara

möjligt att tills vidare bibehålla det nuvarande maskineriet med vissa förbättringar.

Styrelsens undersökningar härom har gett vid handen, att de

för fartygets användning besvärande vibrationerna i hög grad kan upphävas

genom en ändring av fartygets drivgasgeneratorer, innebärande insättning

av lättmetallkolvar och nya vevaxlar. I samma syfte bör fartyget vidare

förses med en ny fembladig propeller. I samband med sådana förbättringsarbeten

måste slutligen nytt styrmaskineri och ny trålvinsch installeras.

Dessa arbeten skulle enligt en preliminär beräkning draga en kostnad av

281 800 kronor. För oförutsedda kostnader beräknas härutöver ett belopp

av omkring 100 000 kronor.

Beträffande frågan om bibehållande av nuvarande maskineri med vidtagande

av vissa förstärkningsåtgärder framhåller fiskeristyrelsen dels att

sådana åtgärder är att betrakta som ett kortvarigt provisorium, eftersom

maskinutbyte ändå blir nödvändigt inom några år på grund av allmän förslitning

av maskineriet, dels att full säkerhet icke finnes för att förbättringsåtgärderna

får åsyftad verkan, särskilt såvitt gäller vibrationerna. Styrelsen

anför vidare i detta sammanhang, att Skagerak representerar ett betydande

värde — mellan 5 och 6 miljoner kronor — samt att dess skrov vid utförda

undersökningar företett en mycket ringa grad av förslitning. Bortsett från

maskineriet bedömes fartyget som ett undersökningsfartyg av högsta internationella

klass. Ett nytt undersökningsfartyg av samma storlek beräknas

kosta 6 miljoner kronor.

På nu anförda skäl förordar fiskeristyrelsen, att Skagerak skall förses med

dieselelektriskt maskineri till eu beräknad kostnad av (1 367 000 + 200 000

—) ] 567 000 kronor. Vidare hemställer styrelsen, att den erhåller täckning

för ett belopp av 12 150 kronor, avseende kostnader för undersökningar av

de i fartyget förekommande vibrationerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Yttrandena.

De myndigheter, som yttrat sig i ärendet, ingår icke på frågan, huruvida

behov föreligger av att Skagerak förses med nytt framdrivningsmaskineri

eller det kan vara tillfyllest med åtgärder i syfte att avlägsna eller i vart

fall minska olägenheterna med nuvarande maskineri. I vissa yttranden upptages

frågan om fartygets användningsområde till behandling. I huvudsak

är det emellertid valet av maskineri, som behandlas i yttrandena. De uppfattningar,

som därvid framkommer, är delade.

Vad först angår frågan om fartygets användningsområde ifrågasätter

statskontoret, om Skagerak alltjämt bör disponeras för isbrytning,

då användningen för sådant ändamål synes ställa speciella fordringar på

maskineriet och fartyget och därför fördyra dess iståndsättande.

I särskilt yttrande över statskontorets utlåtande erinrar fiskeristyrelsen

om att en ändring av fartygets uppgifter torde kräva godkännande av riksdagen.

Då isbrytningen innebär en särskild påfrestning på fartygets skrov

och maskineri, anser styrelsen dock, att visst fog kan finnas för att användningsområdet

begränsas till hydrologisk-biologiska undersökningar och annan

assistans åt fiskarna än isbrytning. Styrelsen framhåller emellertid, att

en sådan begränsning av fartygets användning icke har betydelse för det

slutliga valet mellan de framlagda alternativen till nytt maskineri.

Kommerskollegium anför i fråga om användningsområdet, att fartyget

är avsevärt isförstärkt samt att dess uppgifter att under vintermånaderna

utföra sillrekognosceringar och hjälpa fiskarna till lämpliga fångstplatser

icke kan fullföljas utan att fartyget vid åtskilliga tillfällen bryter is av

sådan beskaffenhet, som tillåter fiskefartyg att passera. Det torde däremot

icke vara avsett, att fartyget skall användas som egentlig isbrytare vid särskilt

svåra isförhållanden. Vid sådant förhållande saknar arbetsuppgifterna

i fråga om isbrytning betydelse för frågan om fartygets maskinutrustning.

Beträffande valet av maskineri synes enighet råda om att alternativ

III, innebärande drivgasmaskineri med nyinsatta drivgasgeneratorer,

icke bör komma i fråga. Kommerskollegium anför, att ifrågavarande drivgasgeneratorer

lär ha konstruerats för järnvägsdrift men icke prövats på fartyg»

varför man saknar erfarenhet om systemets lämplighet för sådant ändamål.

Enligt ämbetsverkets mening bör det ej komma i fråga att nu åter

använda detta statens fartyg såsom försöksobjekt vid utprovandet av en delvis

ny maskintyp. Lotsstyrelsen anför liknande synpunkter.

Beträffande lämpligheten av å ena sidan alternativ I, innebärande dieselmotor,

direkt kopplad till propeller med vridbara blad, och å andra sidan

alternativ II, innebärande dieselelektriskt maskineri med propeller med fasta

blad, råder däremot delade meningar.

Marinförvaltningen förordar sålunda i likhet med fiskeristyrelsen alternativ

II med hänsyn till den vikt, som lägges vid behovet av vibrationsfri

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

gång. Enligt marinförvaltningens mening vinnes nämligen extra säkerhet

mot vibration i skrovet därigenom, att dieselgeneratoraggregaten kan installeras

med vibrationsdämpande uppställning, vilket knappast anses möjligt

med dieselmotor enligt alternativ I. Emellertid framhålles, att valet av fabrikat,

typ, cylinderantal och varvantal för dieselmotorerna starkt inverkar på

vilka vibrationer som kan uppkomma. Ehuru manövreringsförmågan i övrigt

bedömes likvärdig vid båda alternativen, påpekas dock atl propellern

vid stopp normalt roterar vid maskineri enligt alternativ I. Övriga egenskaper

anses fullt jämförliga för båda slagen av maskineri.

Däremot anser kommerskollegium alternativ I i alla hänseenden vara

överlägset alternativ II. Till stöd för denna uppfattning anför kollegium

bland annat följande.

Med maskineri enligt alternativ I erhålles en jämnare, lugnare och mer

vibrationsfri gång än med maskineri enligt alternativ II. Enligt alternativ I

erfordras nämligen icke elektrisk generator för kraftöverföringen och ej

heller särskild propellermolor, varför de maskinella enheterna blir färre.

Cirka 10 procent kraftigare dieselmotor måste insättas enligt alternativ II

för att samma kraft skall erhållas till propellern som enligt alternativ I.

Ju större motorn är, desto kraftigare vibrationer kan förväntas uppkomma.

De vridbara propellerbladen enligt alternativ I möjliggör ändring av stigningen

efter det varvantal, som medför minsta möjliga vibrationer, samtidigt

som bästa möjliga framdrivningskraft erhålles under olika förhållanden.

Manövreringsförmågan torde kunna göras god enligt bägge alternativen,

men den blir i varje fall icke sämre vid alternativ I än vid alternativ II.

Isbrytningsförmågan torde vara bättre vid alternativ I än vid alternativ

II. Det har nämligen konstaterats, att med propeller med vridbara blad cirka

fyra gånger så stort ismotstånd kan övervinnas som med propeller med

fasta blad. För närvarande är i de skandinaviska länderna i bruk 11 isbrytande

bogserfartyg, konstruerade med vridbara propellerblad i enlighet med

alternativ I, och dessa fartyg har i alla hänseenden visat sig synnerligen

ändamålsenliga. Veterligen finnes icke något skandinaviskt fartyg av här

ifrågavarande storlek, som är konstruerat med dieselelektriskt maskineri.

Driftsäkerheten är större för ett fartyg med enklare maskineri enligt alternativ

I än för ett mera komplicerat enligt alternativ II.

Anskaffnings-, bränsle-, drift- och underhållskostnader är lägre vid alternativ

I än vid alternativ II. Anledningen till att bränsle- och underhållskostnaderna

är mindre vid förstnämnda alternativ är, att alternativ II kräver

dels en dieselmotor med större maskinstyrka, dels flera maskinella enheter.

Driftkostnaderna blir större vid alternativ II, enär enligt detta kräves

större och mer kvalificerad maskinpersonal än den, som erfordras vid

alternativ I. Det dieselelektriska maskineriet torde nämligen nödvändiggöra,

att åtminstone en elektriskt utbildad extra maskinist anställes.

Även lotsstgrelscn förordar alternativ I, varvid åberopas de goda erfarenheterna

av dieselmotorer från lotsstyrelsens tre senast byggda tjänstefartyg.

Lotsstyrelsen anför därvid utöver de skäl, som framförts av kommerskollegium,

att ett maskineri enligt alternativ I torde ha längre tjänstduglighetstid

än ett maskineri enligt alternativ II.

Fiskeristgrelsen vidhåller emellertid i yttrande den 19 november 1953, att

ett dieselelektriskt maskineri är att föredraga. Den fäster därvid uppmärk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

samheten på det förhållandet, att en mängd fiskeriförsök och undersökningar,

t. ex. trålningar med lättare trålar och planktonhåvar, utföres från

fartygets akter, varunder stoppmanöver ofta måste ske. Då sådan manöver

med dieselmotor sker genom nollställning av de vridbara propellerbladen,

varvid dessa dock hela tiden roterar, uppstår såväl risker för redskap och

wirar som fara för propellerskador.

Kommerskollegium uttalar i sitt senare avgivna särskilda yttrande, att

fiskeristyrelsens farhågor är helt ogrundade. Propellerns rotation kan nämligen

bringas att upphöra lika väl vid den ena maskintypen som vid den

andra, helt oberoende av om propellerbladen är vridbara eller ej. Den omständigheten

att vid vridbara propellerblad fartygets hastighet kan regleras

oberoende av maskinens varvantal, minskar nämligen på intet sätt möjligheten

att stoppa maskinen och därigenom också propellern.

Medel för anskaffande av nytt framdrivningsmaskineri för Skagerak bör

enligt statskontorets mening anvisas under särskilt anslag på driftbudgeten.

I detta anslag bör inräknas det belopp å 12 150 kronor, varmed fiskeristyrelsen

förskottsvis bestritt kostnaderna för undersökning av vibrationerna

i fartygets skrov.

Föredraganden.

Frågan om anskaffande av ett nytt framdrivningsmaskineri för undersöknings-

och bevakningsfartyget Skagerak har länge varit aktuell. Skageraks

nuvarande maskineri är nämligen starkt förslitet och har därjämte

sedan länge varit behäftat med allvarliga brister, som minskat fartygets sjövärdighet

och användbarhet för vetenskapliga undersökningar. Såsom framgår

av den nu föreliggande utredningen i ärendet, fordras emellertid ett betydande

belopp för ändamålet. Härtill kommer vanskligheten att avgöra,

vilken maskintyp som lämpligen bör komma i fråga.

Vad först angår frågan om det ur ekonomisk synpunkt kan anses försvarligt

att nu nedlägga ett belopp av förevarande storlek på fartygets upprustning,

torde jag få anföra följande. Fartyget representerar såsom framhållits

av fiskeristyrelsen ett betydande värde, sannolikt över 5 miljoner

kronor. Bortsett från framdrivningsmaskineriet är fartyget i gott skick och

fyller väl sitt ändamål. Även om ett mindre fartyg skulle i vissa hänseenden

vara tillfyllest, är det vidare utan tvivel värdefullt att ha tillgång till ett fartyg

av Skageraks storlek, särskilt såvitt angår undersökningsarbeten och

bevakningsuppgifter i avlägsnare farvatten samt assistans åt fiskarebefolkningen

vintertid. Enligt min mening bör därför Skagerak bibehållas som

undersöknings- och bevakningsfartyg.

Med hänsyn härtill finner jag det ofrånkomligt, att åtgärder nu vidtages

för en upprustning av fartyget. Det synes därvid icke vara ekonomiskt att

begränsa denna upprustning till förbättringsarbeten på det nuvarande maskineriet.

Enligt fiskeristyrelsens uppgifter skulle nämligen åtgärder av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

detta slag medföra en utgift å cirka 380 000 kronor eller närmare en fjärdedel

av det belopp, som ett nytt maskineri enligt det dyraste alternativet

skulle kosta. En sådan lösning skulle likväl endast utgöra ett kortvarigt

provisorium. Jag delar därför uppfattningen, att redan nu bör installeras ett

helt nytt maskineri.

Av yttrandena i ärendet synes framgå, att fartygets användningsområde*

särskilt isbrytning i begränsad omfattning, icke är av större betydelse för

valet av maskintyp. Med hänsyn till vad som förekommit i detta sammanhang

får jag emellertid framhålla, att fartyget enligt min mening bör användas

för uppgifter, där dess egenskaper bäst kan utnyttjas för fisket och

fiskeriforskningen. Då fartyget är isförstärkt, bör det därför såsom kommerskollegium

uttalat i viss utsträckning kunna användas för isbrytning

åt fiskefartyg. Därvid bör dock icke sådana risker tagas, att mera väsentliga

ökningar av underhålls- och reparationskostnaderna uppstår. Även i

övrigt bör vid uppgörandet av fartygets årliga arbetsprogram tillses, att

fartyget utnyttjas på ett sätt, som är ekonomiskt försvarligt. Bland annat

bör sålunda enligt min mening övervägas, om icke besparingar kan göras

genom att använda Skagerak som bevakningsfartyg för sillfisket vid Island.

Fiskeristyrelsen torde därför böra vidtaga en undersökning rörande dessa

spörsmål och i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1955/56

framlägga de förslag, vartill undersökningen kan föranleda.

Då det gäller valet av maskintyp, synes enighet råda om att det billigaste

alternativet, som avser bibehållande av drivgasmaskineri med insättning av

nya drivgasgeneratorer, icke bör komma i fråga, eftersom detta system hittills

icke prövats på fartyg. Denna mening delar jag. Valet står således mellan

dieselelektriskt maskineri till en beräknad kostnad av 1 367 000 kronor

samt dieselmotor och propeller med vridbara blad till en beräknad kostnad

av 1 263 150 kronor. För oförutsedda utgifter anses för bådadera alternativen

böra beräknas ett belopp av 200 000 kronor.

Båda dessa alternativ synes i stort sett kunna på ett tämligen likvärdigt

sätt tillgodose de krav, som bör ställas på ett nytt maskineri för fartyget.

Enligt min mening vill det dock synas som om alternativet med dieselelektriskt

maskineri skulle ge större säkerhet i fråga om ett av huvudkraven,

nämligen vibrationsfri gång. Möjligen kan också detta alternativ innebära

mindre risker för skador på redskap och propeller vid arbeten från akterdäck

under stoppmanöver. Under hand har vidare från fiskeristyrelsen anförts,

att ett dieselelektriskt maskineri torde ge tillräcklig energi för försök

med elektriskt fiske. EU dieselelektriskt maskineri medför enligt de föreliggande

beräkningarna en omkring 100 000 kronor högre kostnad än en dieselmotor.

På grund av de fördelar, ett dieselelektriskt maskineri synes kunna

erbjuda, anser jag mig dock böra föreslå, att medel beräknas för anskaffande

av ett maskineri av denna typ. Då endast preliminära kostnadsberäkningar

föreligger och därför den verkliga kostnadsskillnaden kan tänkas bli

betydligt större, torde emellertid med hänsyn till att även en utrustning

med dieselmotor innebär en godtagbar lösning anbud böra inhämtas för

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 123.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

båda maskintyperna. Det torde därefter böra få ankomma på Kungl. Maj :t

att på grundval av de ytterligare upplysningar, som kan framkomma, träffa

det slutliga avgörandet i frågan.

För anskaffande och installation av ett nytt framdrivningsmaskineri till

Skagerak bör sålunda beräknas ett belopp av (1 367 000 -|- 200 000 =)

1 567 000 kronor. I anslaget bör vidare inräknas en summa av 12 150 kronor,

utgörande av fiskeristyrelsen förskottsvis bestridd kostnad för undersökning

av vibrationerna i fartygets skrov. Det sammanlagda medelsbehovet

för förevarande ändamål uppgår alltså till i runt tal 1 579 000 kronor.

Medel synes böra anvisas i form av ett reservationsanslag under nionde

huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

till Anskaffande av framdrivningsmaskineri för undersöknings-

och bevakningsfartyget Skagerak å riksstaten för

budgetåret 1954/55 under nionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 579 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman.

547203. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:238 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1954/55 m. m. a1 i texten