Angående lönegrads placeringen för vissa tjänster, m. m
1954-03-01 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:125, Angående lönegrads placeringen för vissa tjänster, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
1
Nr 125.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegrads placeringen
för vissa tjänster, m. m.; given Stockholms
slott den 26 februari 195b.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges förslag till lönegradsplac.ering m. in. för vissa
tjänster vid fasta maskinanläggningar, personal vid marinens poliskår och
flygvapnets flottiljpolisorganisation, distriktsöverlärare, rektorer och lärare
vid folkhögskolor, vissa kyrkomusiker, yrkeslärare vid statens skogsmästarskola
och statens skogsskolor, föreståndare och föreståndarinnor vid statens
skol- och yrkeshem samt vissa tjänstemän vid statens alkoholistanstalter.
Beträffande dessa lönespörsmål har enighet uppnåtts med vederbörande
personalorganisationer.
Vidare innehåller propositionen förslag till lönegradsplacering för vissa
lärartjänster vid konsthögskolan samt för rektorstjänsten och facklärartjänsterna
vid seminariet för huslig utbildning i Umeå. I propositionen
förordas även en höjning av arvodet till lärare i gymnastik för handledning
av elever från gymnastiska centralinstitutet.
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 125.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hullet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 26 februari
195b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om lönegrads placeringen
för vissa tjänster, in. m. samt anför därvid följande.
Vid framläggandet av innevarande års statsverksproposition (bilaga 2, för
flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 2) framhöll jag, att 1949 års
tjänsteförteckningskommittés arbete numera upphört. Vidare anförde jag,
att i samband med prövningen av vissa tjänster, som icke behandlats av
kommittén, uppgörelse hade, under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande, träffats i fråga om löneställningen för bl. a. folkhögskollärare
och folkskollärare. På grundval av dessa preliminära uppgörelser
utarbetade förslag förklarade jag mig ha för avsikt att senare anmäla liksom
de övriga frågor rörande ännu icke prövade tjänster, som kunde upptagas
i samband därmed.
Kungl. Maj:t har sedermera på min föredragning den 12 februari 1954
beslutat att till riksdagen avlåta proposition (nr 160) angående folk- och
små skollärares avlöningsförhållanden m. m. Jag torde nu få anmäla — förutom
frågan om löneställningen för folkhögskollärare — vissa andra aktuella
lönefrågor. Det gäller härvid följande tjänster, vilkas löneställning icke
slutligt prövats i samband med den nyligen genomförda tjänsteförteckningsrevisionen,
nämligen
vissa tjänster vid fasta maskinanläggningar,
tjänster inom marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation,
distriktsöverlärartjänster,
vissa kyrkomusikertjänster,
yrkeslärartjänster vid statens skogsmästarskola och statens skogsskolor,
föreståndar- (föreståndarinne-)tjänster vid statens skol- och yrkeshem
samt
vissa tjänster vid statens alkoholistanstalter.
Beträffande här angivna lönespörsmål har överläggningar ägt rum med
de därav berörda personalorganisationerna. I anslutning till dessa överkiggningai
hai beträffande löneställningen för de olika tjänstemannagrupperna
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
3
inom civildepartementet utarbetats vissa förslag, som framlagts för personalorganisationerna
under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.
Förslagen, som godkänts av vederbörande personalorganisationer,
har sammanfattats i tabellbilagor, vilka torde såsom bilaga 1—8 få fogas till
statsx-ådsprotokollet i förevarande ärende.
Av de lönespörsmål, som avsetts skola prövas i samband med tjänsteförleckningsrevisionen
men som icke blivit slutligt behandlade av 1949 års
tjänsteförteckningskommitté, återstår härefter i huvudsak endast frågan om
löneställningen för vissa övnings- och facklärare samt vissa lärare vid skolor
för blinda, döva och sinnesslöa. Även beträffande denna lönefråga har
överläggningar ägt rum med de berörda personalorganisationerna, men
överläggningarna har inte nu kunnat leda till något resultat. Enighet råder
emellertid om att fortsatta undersökningar skall göras för lösande av detta
löneproblem.
De förslag till lönegradsplaceringar, som enligt vad jag i det föregående
anfört godtagits av vederbörande personalorganisationer, har grundats på
samma principer som följts vid tjänsteförteckningsrevisionen. Härutöver
torde beträffande vissa av de särskilda förslagen få anföras följande.
Vissa tjänster vid fasta maskinanläggningar. Lönegradsplaceringen för
maskinistpersonalen vid de fasta maskinanläggningarna är enligt den år
1950 genomförda löneregleringen för viss eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal
beroende av vederbörande maskinanläggnings inplacering i klassificeringsgrupp.
Anläggningarna är för detta ändamål allt efter storlek m. m.
fördelade på åtta grupper. Inplaceringen av viss anläggning sker efter
prövning av byggnadsstyrelsen i samråd med fortilikationsförvaltningen
och arméförvaltningen. För ansvarsmaskinisterna tillämpas för närvarande
It lönegraden (värmeskötare) i grupp 1, 13 lönegraden (maskinist) i
grupp 2 och 3, 15 lönegraden (maskinist) i grupp 4, 17 lönegraden (inaskinmästare)
i grupp 5, 19 lönegraden (maskinmäslare) i grupp 6 och 7 samt
21 lönegraden (förste maskinmästare) i grupp 8 (karolinska sjukhuset).
För förste maskinmästartjänst i 21 lönegraden liksom för maskinmästartjänst
i 19 och 17 lönegraden uppställes i princip krav på sjöingenjörsexamen
jämte viss kompetens som installatör. Vad beträffar maskinisttjänsterna
i 15 och 13 lönegraderna fordras maskinteknikerexamen för tjänst
i 15 lönegraden och maskini siexamen för tjänst i 13 lönegraden. Förutom
ansvarsmaskinisterna finnes för närvarande vid vissa anläggningar biträdande
maskinistpersonal, nämligen maskinister (s. k. vaktmaskinister) i 13
lönegraden, maskinister i 15 lönegraden såsom närmaste män till och ersättare
för maskinmästare vid anläggningsgrupperna 6 och 7 samt, vid
karolinska sjukhuset, förste maskinist i 17 lönegraden och maskinister
(vaktmaskinister) i 15 lönegraden. I övrigt torde jag beträffande den närmare
innebörden av den år 1950 genomförda löneregleringen för ifrågava
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
rande personalgrupp få hänvisa till propositionen 1950:190 samt 1951 års
statsverksproposition (bilaga 2, sid. 45—65).
Den inom civildepartementet verkställda prövningen har berört maskinistpersonalen
inom anläggningsgrupperna 4—8. Prövningen har lett fram till
det såsom bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende fogade förslaget,
som innebär uppflyttning av de till grupp 7 hörande maskinmästartjänsterna
(vid de fyra största sinnessjukhusen) från 19 till 21 iönegraden, av övriga
maskinmästartjänster i 19 lönegraden (grupp 6) till 20 lönegraden och av
maskinmästartjänsterna i 17 lönegraden (grupp 5) till 18 lönegraden. Löneställningen
för förste maskinmästare i 21 lönegraden vid karolinska sjukhuset
(grupp 8) avses skola vara oförändrad i avvaktan på resultatet av
pågående organisationsundersökningar. Förslaget förutsätter icke heller i
övrigt någon ändring beträffande lönegradsplaceringen för nämnda personal.
De föreslagna lönegradsförändringarna medför, att lönegradsavståndet
mellan ansvarsinaskinister i grupp 4 och 5 kommer att öka med en lönegrad.
Detta synes mig motiverat med hänsyn till att anläggningarna i grupp
5 och högre grupper i huvudsak tillhör anstalter med stora värmeanläggningar
och dessutom andra tekniska utrustningar av delvis mycket komplicerad
natur. Dessa olikheter har också återspeglats i de fastställda kompetenskraven.
För ansvarsmaskinister i grupp 5 och högre fordras sålunda
— som nyss nämnts — genomgående sjöingenjörsexamen och viss installatörskompetens,
under det att lägre kompetenskrav uppställts för övriga
ansvarsmaskinister.
F. n. finnes 154 fasta maskinanläggningar i anläggningsgrupperna 4—8.
Av dessa beröres 109 anläggningar av de här förordade lönegradsuppflyttningarna.
Maskinmästartjänsterna vid 4 anläggningar uppflyttas två lönegrader
och vid 105 anläggningar en lönegrad.
Marinens poliskår och flygvapnets flottilj polisorganisation. Frågan om
löneställningen för personalen vid marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation
har varit föremål för särskild undersökning av 1953
års polislöneutredning, som den 29 december 1953 överlämnat en promemoria
med förslag i ämnet. Ytlranden över promemorian har avgivits av
försvarets civilförvaltning, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, statskontoret,
statens lönenämnd och Tjänstemännens centralorganisation. I
fråga om innehållet i polislöneutredningens förslag och de däröver avgivna
yttrandena tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet, vilka torde
få överlämnas till vederbörande utskott.
Vad angår lönegradsplaceringarna ansluter sig departementsförslaget helt
till polislöneutredningens förslag. Antalet tjänster som uppflyttats till 10
lönegraden är dock större än enligt utredningens förslag. Vidare har vid
flottiljpolisen en tjänst — utöver vad utredningen föreslagit — uppflyttats
till 19 lönegraden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
5
Polislöneutredningen har uttryckligen framhållit, att den vid avvägandet
av sitt förslag till lönegradsplacering inte tagit hänsyn till att denna personal
i betydande utsträckning fullgör arbete på obekväm arbetstid. Av den
verkställda utredningen framgår vidare, att personalen vid marin- och flottiljpolisorganisationen
fullgör regelbunden passtjänstgöring. Med beaktande
härav och med hänsyn till polislöneutredningens särskilda framhållande
av att den obekväma tjänstgöringen inte beaktats vid lönegradsplaceringen,
anser jag mig kunna tillstyrka, att denna civilmilitära personalgrupp får
åtnjuta ersättning för arbete på obekväm arbetstid enligt samma grunder
som civila statstjänstemän.
Distriktsöverlärare. Med skrivelse den 29 augusti 1952 framlade 1950
års lärarnt red ning betänkande angående vissa med överlärarinstitutionen
sammanhängade frågor. Efter vederbörligt remissförfarande har nämnda
betänkande upptagits till behandling inom ecklesiastikdepartementet. På
föredragning av chefen för detta departement har Kungl. Maj:t tidigare
denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande överlärarorganisationen. Propositionen innefattar bl. a. förslag om
inrättande av lönegradsplacerade distriktsöverlärartjänster.
I anslutning till nämnda organisationsförslag har inom civildepartementet
till behandling upptagits frågan om distriktsöverlärarnas löneställning och
vissa därmed sammanhängande frågor. Därvid har upprättats det förslag
till lönegradsplacering m. m., som framgår av bilaga 3 till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Förslaget, som vid de förut berörda överläggningarna
framlagts under förbehåll att riksdagen godkänner nyssnämnda organisationsförslag,
innebär att distriktsöverlärarna inplaceras i lönegrader med
tillämpning av det för rektorstjänster begagnade lönegradssystemet. Tjänsterna
som distriktsöverlärare bör således åsättas lönegradsbeteckningen Cb.
Inplacering i lönegrad avses skola ske allt efter antalet läraravdelningar
inom distriktet, varvid lönegraderna Cb 2—6, motsvarande löneklasserna
28—32, skall tillämpas. I de fall då inrättande av distriktsöverlärartjänst
medges, oaktat antalet läraravdelningar inte uppgår till 10, placeras tjänsten
i lönegrad Cb 1, motsvarande 27 löneklassen. I övrigt torde få hänvisas till
bilagan.
Till frågan om ersättning till vikarie å distriktsöverlärartjänst torde jag
senare få återkomma.
Reldors- och lärartjänster vid folkhögskolor. I anslutning till de förhandlingsöverenskommelser
mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och
vederbörande personalorganisationer, som framlades för 1952 och 1953 års
riksdagar angående lönegradsplacering för rektorer och ämneslärare vid
högre undervisningsanstalter samt vid lantmannaskolor och lantbruksskolor,
har inom civildepartementet upprättats förslag till lönegradsplacering
in. in. för rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor. Såsom framgår av
bilaga 4 till statsrådsprotokollet i detta ärende innebär förslaget bl. a., att
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
ordinarie äinneslärartjänster vid folkhögskolorna skall kunna inrättas jämväl
i Ca 29. Antalet sådana tjänster förutsättes skola bestämmas av Kungl.
Maj:t och fördelas mellan folkhögskolorna av skolöverstyrelsen; på grundval
av nuvarande organisationsunderlag beräknas antalet tjänster i Ca 29
till 38. För dylik tjänst avses skola gälla samma behörighetskrav som för
rektorstjänst. Jag vill i detta sammanhang understryka, att några konsekvenser
för lantbruksundervisningsanstalternas vidkommande förutsatts
inte skola uppkomma av inrättandet av tjänster i Ca 29 vid folkhögskolorna.
Vissa kyrkomusiker. Domkyrkoorganisttjänst hänföres f. n. till lönegrad
Ca 26. Med beaktande av de lönegradsplaceringar, som genom tjänsteförteckningsrevisionen
bestämts för vissa i lönehänseende jämställda tjänster,
föreslås att domkyrkoorganisttjänst uppflyttas till Ca 27.
Jämlikt 5 § avlöningsreglementet för kyrkomusiker skall ordinarie organist,
som inte uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda
examina, hänföras till Ca 23 i stället för den för organisttjänst gällande
normalgraden. Ca 24. Med stöd av övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan
medgavs vissa innehavare av tidigare kyrkomusikertjänst,
vilka förvärvat behörighet enligt 1881 års bestämmelser, att övergå till nyorganiserad
organisttjänst, varvid de inplacerades i lönegrad Ca 23. Vid
tiden för denna övergång förelåg ett förslag om viss kompletterande utbildning,
som skulle möjliggöra deras inplacering i normalgraden. Sådan utbildning
har emellertid inte kommit till stånd. Då tillräckliga skäl inte
synts föreligga för att i dessa övergångsfall bibehålla en lägre lönegradsplacering,
har ifrågavarande organister ansetts böra uppflyttas till Ca 24.
Samma placering har ansetts böra gälla i ett litet antal fall, då sådan organist
före den 1 mars 1954 erhållit annan organisttjänst och därvid jämlikt
avlöningsreglementets huvudbestämmelse hänförts till Ca 23. Någon ändring
i sistnämnda bestämmelse ifrågasättes inte i detta sammanhang.
Kantor åtnjuter för den kyrkomusik.Tiska delen av sin tjänst ett kantorstillägg
utöver den lön som tillkommer honom såsom folk- eller småskollärare.
Kantorstillägget beräknas på lönen i 20 löneklassen för ordinarie
och 18 löneklassen för extra ordinarie eller extra kantor. Tillräckliga skäl
har inte ansetts föreligga att bibehålla den nuvarande differentieringen av
kantorstillägget efter anställningsformen utan det synes böra beräknas efter
samma löneklass för samtliga kantorer. Vad själva lönenivån angår, har
en höjning av densamma ansetts motiverad. I enlighet härmed föreslås, att
kantorstillägget beräknas efter 21 löneklassen, d. v. s. ordinarie folkskollärares
nuvarande begvnnelselöneklass.
Jag torde härefter få anmäla vissa lönefrågor, vilka jag ansett vara av
sådan natur att de bör prövas i detta sammanhang, ehuru de inte varit
föremål för direkta överläggningar med personalorganisationerna.
Konsthögskolan. I anslutning till vad som i samband med den allmänna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
i
tjänsteförteckningsrevisionen bestämts i fråga om musikhögskolan föreslår
jag, att professorstjänsterna i målning, teckning och skulptur, vilkas innehavare
tillsättes medelst förordnande för begränsad anställningstid, uppflyttas
från Cq 4 till Cq 5 samt att tjänsten som föreståndare för skolan för
grafisk konst, tillika lärare i grafisk konst uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.
Seminariet för huslig utbildning i Umeå. I årets statsverksproposition
(VIII ht p. 191) har Kungl. Maj:t på hemställan av chefen för ecklesiastikdepartementet
föreslagit riksdagen att till Bidrag till seminariet för huslig
utbildning i Umeå för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kronor. Förslaget innebär bl. a., att de statsbidragsgrunder, som nu
gäller för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, ävensom de statliga
avlöningsreglementena skall göras tillämpliga även på seminariet i Umeå.
Lönegradsplaceringen för följande tjänster vid seminariet i Umeå bör
vara densamma som för motsvarande tjänster vid fackskolan i Uppsala,
eller således för rektorstjänsten Ca 31, för ordinarie facklärartjänst Ca 23
och för extra ordinarie facklärartjänst Ce 21. I anslutning till vad som
gäller beträffande fackskolan förutsättes likväl Kungl. Maj:t resp. skolöverstyrelsen
skola äga medge placering av ordinarie lärare i hushållsgöromål
i Ca 25 resp. extra ordinarie sådan lärare i Ce 23.
Arvode till den facklärare, som tjänstgör såsom huvudlärare vid handarbetslinjen
vid seminariet, bör utgå med 550 kronor för år.
Gymnastiska centralinstitutet. Enligt för närvarande gällande bestämmelser
utgår visst arvode till lärare utom gymnastiska centralinstitutet, som
fullgör arbete med handledning av institutets elever vid deras undervisningsövningar.
Vid beräkning av medelsbehovet för dylika arvoden har förutsatts,
att ersättning skall få utgå med högst 55 kronor för veckotimme. Framställningar
om höjning av ersättningen har anmälts i årets statsverksproposition
(VIII ht p. 334), men föredragande departementschefen har förklarat,
att ställning till detta spörsmål inte borde tagas i nämnda sammanhang.
Vid frågans slutliga behandling har ifrågavarande ersättning ansetts
skäligen böra bestämmas till ett belopp av 5 kronor för undervisningstimme.
Jag förordar, alt de framlagda förslagen underställes riksdagen. De synes
böra genomföras fr. o. in. den 1 juli 1954.
Vissa av förslagen påkallar övergångsanordningar och ikraftträdandebestämmelser.
Bl. a. föranledes ändringar i gällande personalförteckningar.
Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad
i årets statsverksproposition i bilagan 2 under punkten 2 förordats föreslår
jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar
i personalförteckningarna. För Kungl. Maj:t torde vidare böra utverkas
bemyndigande att medge de överskridanden under budgetåret
8 Kurigl. Maj:ls proposition nr 125.
1954/55 av maximerade anslag och anslagsposter, som föranledes av förslagen.
Jämväl i gällande avlönings- och pensionsregleinenten föranleder vissa av
förslagen ändringar. Till dessa spörsmål torde jag senare få återkomma.
Den årliga kostnadsökningen för löner, som föranledes av här nämnda
förslag angående lönegradsplacering, har beräknats till omkring 2 900 000
kronor. Huvuddelen av denna kostnadsökning hänför sig till distriktsöverlärartjänsterna
(2 100 000 kronor, varav enligt de statsbidragsgrunder, som
föreslagits i den förut omförmälda propositionen angående vissa frågor
rörande överlärarorganisationen, 1 200 000 kronor belöper på statsverket).
Kostnaden för ersättning för arbete på obekväm arbetstid till marin- och
flottiljpolispersonalen kan uppskattas till inemot 100 000 kronor för år.
Dessa ökade kostnader bör, i den mån de belastar riksstaten, komma till
uttryck i budgeten. Å riksstaten för budgetåret 1954/55 bör därför under
tolfte huvudtiteln för ändamålet anvisas ett särskilt förslagsanslag under
benämningen Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. Under detta anslag torde emellertid medel böra beräknas jämväl
för de riksstaten för nästa budgetår belastande kostnadsökningar, som föranledes
av vad jag förordat i propositionerna 1954:75, 100 och 160. Anslaget
synes därför böra uppföras med i runt tal 5 000 000 kronor. Liksom
motsvarande anslag för innevarande och nästföregående budgetår bör förevarande
anslag endast undantagsvis tagas i anspråk för bestridande av
kostnadsökningarna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) godkänna de i bilagorna 1—8 till statsrådsprotokollet
i detta ärende upptagna förslagen om placering i lönegrad
av vissa tjänster m. in.,
2) godkänna övriga i det föregående berörda förslag,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för förslagens genomförande fr. o. m. den 1 juli 1954
samt
4) till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
in. m. å riksstaten för budgetåret 1954/55
under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sandberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
9
Bilaga 1.
STATENS FASTA MASKINANLÄGGNINGAR.
Nuvarande
Antal
Före-
slagen
lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
placering etc.
lönegrad
tjänst ebenämning
19
Maskinmästare ............
4
21
Anläggningsgrupp 7
Maskinmästare ............
50
20
Anläggningsgrupp 6
17
Maskinmästare ............
55
18
Anläggningsgrupp 5
15
Maskinist ..................
44
of
Anläggningsgrupp 4
Anmärkning.
Förslaget innebär icke någon ändring beträffande meddelade föreskrifter om vikanatslöneförordnanden
i vissa fall å maskinmästartjänster.
Bilaga 2.
MARINENS POLISKÅR. FLYGVAPNETS FLOTTILJPOLISORGANISATION.
Nuvarande
Antal
Före-
slagen
lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
placering etc.
lönegrad
tjänstebenämning
Marinens poliskår.
M
t 1
Ca 19
överkonstapel ............
2
of
Karlskrona 1; Göteborg 1
16
Inspektionskonstapel ...
1
19
Överkonstapel. Göteborg
Inspektionskonstapel ...
2
of
Karlskrona 1; Stockholm 1
14
Konstapel ..................
1
16
Inspektionskonstapel. Göteborg''
Konstapel ..................
40
of
Ce 14
Konstapel ..................
9
of
Flygvapnets
flottilj polisorganisation.
Ca 16
Förste flottiljpolis ......
15
19
1 vid varje flottilj med flottilj-
polisorganisation
14
Flottiljpolis ...............
71
16
1 vid F 2 och 5 vid var och en av
övriga flottiljer med flottiljpo-
lisorganisation
Flottiljpolis ...............
116
of
Anmärkning.
Personalen vid marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation skall atnjuta
ersättning för arbete på obekväm arbetstid enligt samma grunder som civila statstjänstemän.
10
Kungl. Maj:ts proposition, nr 125.
Bilaga 3.
DISTRIKTSÖVERLÄRARE.
1. Därest statsmakterna beslutar om inrättande av särskilda tjänster för distriktsöverlärare,
skall dessa tjänster placeras i lönegrad med hänsyn till antalet distriktsöverläraren
underställda läraravdelningar på sätt framgår av följande sammanställning.
Medges i särskilt fall inrättande av distriktsöverlärartjänst i skoldistrikt med mindre
än 10 läraravdelningar, skall sådan tjänst placeras i lönegrad Cb 1.
2. Vid beräknandet av antalet läraravdelningar skall hänsyn tagas även till förekomsten
av tjänst såsom föreståndarinna för skolhem i distriktet och med läraravdelning
jämställas varje påbörjat 3-tal av fortsättningsskolkurser i distriktet.
3. Distriktsöverlärare äger åtnjuta semester under 35 dagar för år till och med det
kalenderår, under vilket han fyller 39 år, och därefter under''45 dagar för år. Härigenom
skall dock ändring icke ske av den semesterrätt, som enligt gällande bestämmelser tillkommer
nuvarande innehavare av distriktsöverlärarbefattning.
Antal
läraravdeln.
Lönegrad
10—19
20-29
30-44
45—59
60-
Cb 2
Cb 3
Cb 4
Cb 5
Cb 6
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
11
Bilagn 4.
FOLKHÖGSKOLOR.
Lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
placering etc.
Tjänstebenämning m. m.
Nu-
varande
Före-
slagen
Ca 31
26
33
Ämneslärare:
29
Till det antal Kungl. Maj :t bestäm-
mer (f. n. 38 st.); samma behörig- hetskrav som för rektor
24
Ce 20,22
Ce 21,24
27
25
21, 23
21, 23, 25
Folkliga musikskolan i Arvika
Folkliga musikskolan i Arvika
Anmärkningar.
1. Ämneslärare i Cg 21 må efter 2 års tjänstgöring uppflyttas till Ce 23 och efter ytterligare
2 års tjänstgöring till Ce 25. Ämneslärare i Cg 20 må efter 2 års tjänstgöring
uppflyttas till Ce 21 och efter ytterligare 2 års tjänstgöring till Ce 23 samt vid annan
folkhögskola än Folkliga musikskolan i Arvika efter ytterligare 2 års tjänstgöring
till Ce 25.
2. Till ämneslärare i Ce 27 må efter prövning av skolöverstyrelsen förordnas den som
under minst 3 år tjänstgjort såsom lärare i Ce 25. Antalet anställningar i Ce 27 bestämmes
av Kungl. Maj :t.
3. I tjänstgöringsskyldigheten för rektor och lärare skall kunna inräknas arbete med
tillsyn av internat samt uppdrag som tillsynslärare och skolbibliotekarie.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Bilaga 5.
KYRKOMUSIKER.
Lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
placering etc.
Tjänstebenämning m. m.
Nu-
varande
Före-
slagen
Domkyrkoorganist ......
Ca 26
27
Anmärkningar.
1. Den som har övergått eller övergår på organisttjänst med stöd av övergångsbestämmelserna
till kyrkomusikerstadgan eller med stöd av Kungl. Maj :ts beslut i anslutning
till nämnda övergångsbestämmelser skall, därest han jämlikt 5 § avlöningsreglementet
för kyrkomusiker placerats eller skulle placeras i 2.3 lönegraden, under innehav av
den organisttjänst, varå han sålunda övergått eller övergår, vara placerad i 24 lönegraden.
Placering i 24 lönegraden skall jämväl gälla för i föregående stycke angiven organist,
vilken — efter innehav av organisttjänst som avses i nämnda stycke •—- före den
1 mars 1954 erhållit annan organisttjänst och därvid placerats i 23 lönegraden.
2. Kantorstillägget skall för samtliga kantorer beräknas på lönen i 21 löneklassen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
13
Bilaga 6.
STATENS SKOGSMÄSTARSKOLA. STATENS SKOGSSKOLOR.
Nuvarande
Antal
Före-
slagen
lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
lönegrad
tjänstebenämning
placering etc.
Ce 20
Statens skogsmästarskola.
Yrkeslärare ...............
1
21
Ca 20
Statens skogsskolor.
Yrkeslärare ...............
4
21
Bilaga 7.
STATENS SKOL- OCH YRKESHEM.
Nuvarande
Antal
Före-
slagen
lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
lönegrad
tjänstebenämning
placering etc.
Ca 25
Salbohed.
Föreståndare ...............
1
29
Ca 23
Vänersborg.
Föreståndarinna .........
1
27
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 125.
Bilaga 8.
STATENS ALKOHOLISTANSTALTER.
Nuvarande
Antal
Före-
slagen
lönegrad
Anm. ang. tjänstebenämning,
placering etc.
lönegrad
tjänstebenämning
Ca 30
Statens tvångsarbetsan- stalt å Svartsju och sta- tens alkoholistanstalt
därstädes.
Direktör .....................
1
31
25
Kamrerare ..................
1
of
F. n. å övergångsstat, överföres till
24
Assistent och redogörare
1
_
ordinarie stat
Tjänsten indrages (f. n. obesatt)
22
Assistent av 2:a klass ...
1
25
Assistent
16
Lantbruksinspektor ......
Trädgårdsmästare ......
1
1
23
Cg 19
Föreslagen lönegrad skall tilläm-
Cg 20
Statens inom sinnessjuk- vården anordnade alko- holistanstalt (Salberga).
Assistent .....................
1
22
pas så länge tjänsteinnehavaren
är föreståndare för koloni
Ca 29
Statens alkoholistanstalt
å Venngarn.
Direktör .....................
1
31
22
Assistent .....................
1
25
21
Lantbruksinspektor ......
1
22
Räkenskapsförare och re- dogörare ..................
1
23
Kamrerare
Ca 20
Statens alkoholistanstalt
ä Haknäs.
Assistent .....................
1
23
Föreståndarinna. Arvode å 450
13
Arbetsledare ...............
1
15
kronor indrages
Biträdande föreståndarinna
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- SU 1954:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 195H55 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väck s. 21 i texten
- SU 1954:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente in. m. s. 1 i texten
- Rskr. 1954:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. in. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten