Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till driften av anstalter för psgkopatiska och nervösa barn m. m

1954-03-05 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:126, Angående bidrag till driften av anstalter för psgkopatiska och nervösa barn m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till driften

av anstalter för psgkopatiska och nervösa barn

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen redovisas en av särskilt tillkallad sakkunnig verkställd

utredning angående de enskilda psykopatbarnhemmens organisation m. m.

samt framlägges förslag om utvidgat statligt stöd till Mellansjö skolhem. I

samband härmed förutsättes en höjning av nu vid hemmet utgående vårdavgift.

Beträffande Råbylunds skolhem förutsättes platsbidrag skola utgå

med oförändrat belopp medan vårdavgiften föreslås skola bestämmas till

10 kronor mot f. n. 8 kronor.

Vidare föreslås, att föreningen Mellansjö skolhem beviljas ett ränte- och

amorteringsfritt lån å 80 000 kronor för nödvändiga reparationsarbeten och

viss inventarieanskaffning m. m.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 126.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkten 49, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och

nervösa barn för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag av 315 000

kronor. Vid min preliminära anmälan av anslagsfrågan omnämnde jag, att

jag, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, den 14 juli 1953 tillkallat en sakkunnig,

åt vilken uppdragits att verkställa utredning rörande de enskilda

psykopathemmens organisation och ekonomiska förhållanden jämte därmed

sammanhängande spörsmål, samt att den sakkunnige vid tiden för statsverkspropositionens

färdigställande ännu icke slutfört sin utredning.

Sedan utredningsmannen i skrivelse den 22 januari 1954 angivit förslag

i anledning av det lämnade uppdraget, torde frågan om anslag till driften

av ifrågavarande anstalter för budgetåret 1954/55 nu böra upptagas till

slutlig prövning.

Inledning.

I propositionen nr 135/1953 angående bidrag till driften av anstalter för

psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1953/54 uttalade jag bl. a.

följande.

De enskilda psykopathemmen äges av institutioner utan nämnvärda

egna tillgångar. Anstalterna har haft att kämpa med stora ekonomiska

svårigheter, och verksamheten har kunnat fortsättas endast tack vare ett

successivt ökat stöd från statens sida. Detta stöd har dock inskränkt sig

till de åtgärder, som ansetts oundgängligen nödvändiga för att täcka de

mest aktuella utgiftsbehoven. Anstalterna är numera i ett sådant skick, att

en materiell upprustning, avseende såväl nybyggnads-, ombyggnads- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

reparationsarbeten som inventarieanskaffning, snarast bör vidtagas, om

icke verksamheten för framtiden skall äventyras. Det synes mig därför

nödvändigt, att man skyndsamt upptager frågan om anstalternas organisatoriska

ställning till slutgiltig prövning. En förnyad utredning härom

bör således enligt min mening nu komma till stånd. Härvid bör behovet

av erforderliga åtgärder för ekonomisk sanering och upprustning av hemmen

prövas. Härjämte bör beaktas bl. a. spörsmålet om, hur statens kontroll

i fråga om hemmens ekonomi lämpligen bör ordnas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 juni 1953 givna bemyndigande uppdrog

jag den 14 juli samma år åt kanslirådet Ossian Larnstedt att med

beaktande av vad jag i förenämnda proposition anfört verkställa utredning

rörande de enskilda psykopathemmens organisation och ekonomiska

förhållanden jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Med skrivelse den 22 januari 1954 har utredningsmannen överlämnat

verkställd utredning angående de enskilda psykopathemmens organisation

m. m.

Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Vidare har svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, landstingens förvaltningsutskott i Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs län, Malmöhus läns landstings hälso- och

sjukvårdsberedning, föreningen för Mellansjö skolhem, skånska barnavårdsförbundet,

svenska socialvårdsförbundet samt svenska barnpsykiatriska

föreningen, vilka därtill erhållit tillfälle, avgivit yttranden över

förslaget.

Den nuvarande anstaltsorganisationen.

Antalet i drift varande statsunderstödda anstalter för psykopatiska och

nervösa barn framgår av följande tablå:

Anstalt

Huvudman

Platsantal

Barnbyn Skå ....................

Stockholms stad

63

Nyhems skolhem..................

Malmö stad

20

Mj örnhemmet....................

Göteborgs stad

9

Mellansjö skolhem ................

Föreningen Mellansjö skolhem

47

Råbylunds skolhem ..............

Skånska barnavårdsförbundet

24

Skärsbo barnhem ................

Stiftelsen Skärsbo barnhem

23

Rörande anstalternas belägenhet, klientel m. m. inhämtas av utredningen

bl. a. följande.

Barnbyn Skå i Färingsö kommun drives av Stockholms stads barnavårdsnämnd.

Barnhemmet, som togs i bruk under åren 1947—1948, mottager

för behandling såväl pojkar som flickor, företrädesvis i skolåldern.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Hemmet är avsett för barn med hemort i Stockholm. I undantagsfall

mottages dock även barn från annan kommun.

Nyhems skolhem äges sedan år 1950 av Malmö stad och drives av stadens

barnavårdsnämnd. I hemmet mottages endast pojkar i skolåldern, i första

hand från Malmö stad, men i mån av platstillgång även från andra kommuner.

För barn, som ej tillhör staden, uttages en vårdavgift, som motsvarar

den faktiska vårdkostnaden.

Mjörnhemmet, som äges av Göteborgs stad, drives av stadens barnavårdsnämnd.

Hemmet öppnades i början av år 1952. I hemmet mottages barn

från staden i åldern 3—7 år. Detta är det enda hem av denna art, som

endast mottager barn under skolåldern.

Mellansjö skolhem, som är beläget i Täby utanför Stockholm, mottager

för observation och behandling barn —- såväl pojkar som flickor — från

4—5 år upp till 17 år. Hälften av platserna står till förfogande för barn

från andra delar av landet än Stockholm. Barnen har fördelats på tre

olika byggnader av vilka en är gammal och i dåligt skick medan de båda

andra är relativt bra, ehuru underhållet är eftersatt. En särskild skolbyggnad

finnes, som ej fyller nutida krav på en sådan byggnad men som likväl

torde kunna användas under ytterligare några år. En ombyggnad och

grundlig renovering av en förläggning samt allmän uppsnyggning av samtliga

övriga byggnader är av behovet starkt påkallat. För inköp av fastigheten

samt uppförande av vissa byggnader m. in. har tidigare ur allmänna

arvsfonden anvisats tillhopa 152 000 kronor.

Råbylunds skolhem är beläget i Råby inom Lunds stad. Hemmet består

av huvudbyggnad med elev- och personalrum, liten skolbyggnad och en

mindre flygelbyggnad med personalrum. Gymnastiksal saknas. I hemmet

mottages barn av båda könen i åldern 6—12 år. För inköp av det nuvarande

skolhemmet har beviljats understöd ur allmänna arvsfonden med

35 000 kronor.

Skärsbo barnhem ligger i Hulabäcken, några kilometer från Alingsås. Anläggningen

består av en huvudbyggnad med bostadsrum för eleverna och

personalen samt en skolbyggnad, inrymmande två skolsalar, en mindre

gymnastiksal samt familjebostad för folkskolläraren. Hemmet är vackert

beläget på en trivsam och rymlig tomt intill en sjö. Huvudbyggnaden är

i dåligt skick. I hemmet mottages pojkar i åldern 9—14 år. Hemmets ägare

har beviljats understöd ur allmänna arvsfonden för uppförande av skolbyggnaden,

samt för ombyggnad av barnhemmets huvudbyggnad. Härjämte

har 1953 års riksdag beviljat ett lån å 60 000 kronor såsom bidrag till

kostnaderna för vissa reparationsarbeten å byggnaderna samt för inköp av

en del nya inventarier.

I detta sammanhang bör jämväl redovisas de ytterligare möjligheter,

som finnes att bex-eda vård och behandling av barn med relativt lindriga

beteenderubbningar. Hit hör det i närheten av Barnbyn Skå belägna Sundsgårdens

skolhem, vilket är avsett för pojkar och rymmer 28 platser. Vidare

bör nämnas Mikaelgården och Solberga med vardera omkring 35 platser,

vilka båda hem i stor utsträckning mottager barn med likartade psykiska

rubbningar, som karaktäriserar barnen vid psykopathemmen, samt Saltå

arbetsskola för psykiskt outvecklade pojkar i 15—20 årsåldern med 21

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

platser. Samtliga sistnämnda tre anstalter är belägna i Järna kommun.

Slutligen bör erinras om de statliga ungdomsvårdsskolorna, till vilka hänvisas

barn och ungdomar med psykiska rubbningar, vilka tagit sig uttryck

i vanart eller kriminalitet av så allvarlig art, att de ej lämpligen bör mottagas

vid psykopathemmen.

Gällande statsbidragsbestämmelser m. m.

Gällande grunder för statsbidrag till driften av anstalter för psykopatiska

och nervösa barn är angivna i kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 303;

ändrad 270/1942 och 557/1952).

Enligt kungörelsen utgår bidrag till sådan anstalt, som drives av landsting,

stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, barnavårdsförbund,

förening eller stiftelse. Anstalten skall av medicinalstyrelsen ha blivit

godkänd för sitt ändamål. Statsbidrag utgår med 2 kronor för dag och

vårdad elev, dock att bidraget ej må överstiga hälften av anstaltens verkliga

driftkostnader under året. För den, som vid intagningen överskridit

17 års ålder, utgår icke statsbidrag. Medicinalstyrelsen fastställer det

högsta platsantal, för vilket statsbidrag må utgå, ävensom den högsta avgift,

som får uttagas för varje å anstalten vårdat barn.

Medicinalstyrelsen är huvudtillsynsmyndighet för anstalterna, som i pedagogiskt

hänseende står under tillsyn av vederbörande folkskoleinspektör.

Jämlikt förenämnda kungörelse utgående statsbidrag samt debiterade

vårdavgifter har emellertid visat sig otillräckliga för att säkerställa verksamheten

vid de enskilda hemmen. I propositionen nr 170/1948 framlades

därför förslag rörande ändrade grunder för statsbidraget till dessa hem.

Förslaget innebar, att statsbidraget skulle utformas såsom ett platsbidrag,

vars storlek skulle beräknas efter det faktiska behovet för varje anstalt

Enligt förslaget, som godtogs av riksdagen, skulle platsbidragen bestämmas

till, för Mellansjö skolhem 1 900 kronor, för Råbylunds skolhem 900 kronor

och för Skärsbo barnhem 1 200 kronor, varvid räknades med en dagavgift

av 5 kronor. På grundval av riksdagens beslut har sedermera särskilda

avtal mellan medicinalstyrelsen och resp. huvudmän upprättats.

Enligt senast träffade avtal utgår platsbidrag med 1 700 kronor till Råbylunds

skolhem samt med 2 900 kronor till såväl Mellansjö skolhem som

Skärsbo barnhem. För samtliga hem utgör vårdavgiften 8 kronor, dock

att i de fall, där intagning skett på begäran av enskild, hemmets styrelse

äger medgiva nedsättning av vårdavgiften till belopp, som efter förhållandena

i varje särskilt fall kan anses skäligt.

I skrivelse den 18 november 1953 har styrelsen för Råbylunds skolhem

uppsagt det för tiden den 1 januari 1952—31 december 1953 gällande

avtalet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Tidigare utredningar och förslag.

I sitt i juli 1944 avgivna betänkande med utredning och förslag angående

revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård (SOU

1944: 34) behandlade socialvårdskommittén även frågan om barnhemmen

för psykopatiska och nervösa barn (s. 203—207). Kommittén fann därvid

erforderligt, att frågan om psykopathemmens verksamhet behandlades som

ett led i ett större problemkomplex, nämligen frågan om psykopatvårde»

i allmänhet för barn. Efter redogörelse för de befintliga psykopathemmens

otillräcklighet och ekonomiska svårigheter uttalade kommittén, att med

psykopatvården för barn sammanhängande spörsmål icke kunde eller

borde lösas inom ramen för barnavårdslagstiftningen. Enligt kommitténs

mening borde frågan om psykopatvården för barn och i samband därmed

spörsmålet om psykopathemmens framtida ställning göras till föremål för

särskild utredning. Den 2 november 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen

och socialstyrelsen att gemensamt verkställa utredning av

frågan om anstaltsvården för sinnessjuka, psykopatiska och nervösa barn

samt andra i samband med psykopatvården för barn stående spörsmål.

Styrelserna uppdrog i sin tur åt dåvarande inspektören för sinnesslövården

m. m. Anna-Lisa Anneli samt byråchefen i socialstyrelsen A. Berggren

att utarbeta ett preliminärt förslag i ämnet. I den av nämnda personer

avgivna utredningen framhölls, att den väsentliga orsaken till befintliga

brister var avsaknaden av en riksomfattande organisation för tidig,

differentierande diagnostik och bedömning av de behandlings- och vårdmetoder,

som i de olika fallen borde anlitas. Bland övriga brister påpekades,

att en enhetlig organisation saknades för ifrågavarande vård i det att anstalterna

drevs av såväl kommuner som enskilda. Enligt utredningsmännen

kunde omkring 1 000 barn beräknas vara i behov av vård på lakepedagogiska

institutioner, varmed avsågs moderniserade anstalter för behandling

av psykopatiska och nervösa barn. Av sådana institutioner borde finnas

två olika slag, typ I avsedda för barn och ungdom med allvarligare och

mera djupgående rubbningar, som krävde speciell psykoterapi och psykologisk

behandling vid synnerligen väl utrustade anstalter, och typ II avsedda

för lättskötta fall, som huvudsakligen krävde lämplig och sakkunnig

fostran i relativt retningsfri miljö. Utredningsmännen beräknade, att 727

barn, som borde beredas vård på läkepedagogiska institutioner, för det

dåvarande på grund av bristande utrymmen icke kunde erhålla sådan.

En något så när pålitlig fixering av platsbehovet för en framtida organisation

av vården på förenämnda institutioner var emellertid mycket vansklig

för att icke säga ogörlig. Utredningsmännen ansåg därför, att utarbetandet

av en fullständig plan för ifrågavarande anstaltsorganisation borde uppskjutas

till en senare tidpunkt och begränsade sitt förslag till att avse

åtgärder för den förebyggande verksamhetens effektivisering genom en ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

byggnad av den psykiska barna- och ungdomsvården samt för tillvaratagande

och utbyggnad av tillgängliga vårdresurser. I förstnämnda hänseende

föreslogs inrättandet genom landstingens och städernas utanför

landsting försorg av särskilda observationshem i anslutning till den psykiska

barna- och ungdomsvårdens kliniker, avsedda att bereda bättre möjligheter

än då föreliggande till psykisk observation och korttidsbehandling

av barn. Statsbidrag föreslogs skola utgå dels till uppförande och inrättande

enligt samma grunder, som gällde för barnhem, dels ock till driftkostnaderna

med sex kronor för dag och barn. För anordnande av läkepedagogiska

institutioner föreslog utredningsmännen utbyggnad på statens

bekostnad av de befintliga anstalterna Mellansjö skolhem och Skärsbo

barnhem, vilka vid en senare tidpunkt ansågs böra övertagas av staten.

Mellansjö skolhem borde bli en läkepedagogisk institution av typ I för barn

under och i skolåldern. Även Skärsbo barnhem borde utbyggas till en läkepedagogisk

institution av samma typ. Råbylunds skolhem borde däremot

icke övertagas av staten utan alltjämt drivas i enskild regi samt givas

karaktär av en läkepedagogisk institution av typ II. Slutligen föreslog utredningsmännen

en höjning av driftbidraget till dylika institutioner samt

införande av statsbidrag till eftervård. Med skrivelse den 19 januari 1948

överlämnade medicinalstyrelsen och socialstyrelsen den verkställda utredningen

till Kungl. Maj :t. Styrelserna framhöll därvid, att de vid behandlingen

av det avgivna förslaget icke kunnat uppnå full samstämmighet på

vissa punkter, främst avseende organisationen och tillsynen av de enskilda

psykopatbarnhemmen. Styrelserna var dock ense om, att snara åtgärder

borde vidtagas för att ekonomiskt trygga fortbeståndet av dessa hem. Vidare

ansåg styrelserna, att särskilda observationshem borde upprättas i anslutning

till den psykiska barna- och ungdomsvårdens rådgivningsbyråer. Styrelserna

var jämväl ense om att förslag ännu icke borde framläggas om utbyggnad

av läkepedagogiska institutioner.

Beträffande den fortsatta tillsynen och organisationen av psykopatanstalterna

för barn ansåg socialstyrelsen likheten mellan psykopathemmens

och ungdomsvårdsskolornas klientel samt praktiska fördelar tala för viss

samordning av de båda slagen anstalter, varvid tillsynen över psykopathemmen

borde överflyttas från medicinalstyrelsen till socialstyrelsen. Medicinalstyrelsen

betonade å sin sida de medicinskt-psykiatriska synpunkternas

särskilda betydelse vid vården av psykopatiska och nervösa barn samt

ansåg på grund härav och med hänsyn till de ofullständiga erfarenheter,

som ännu förelåg om denna vårdform, någon förändring då icke böra ske

beträffande tillsynen.

I fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för att ekonomiskt trygga

verksamheten vid de dåvarande fyra enskilda psykopathemmen under de

närmaste åren, anslöt sig styrelserna till ett av byråchefen T. Eriksson avgivet

förslag, vilket anmäldes i proposition nr 170/1948 och för vars inne
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

håll redogörelse tidigare lämnats. Föredragande departementschefen framhöll

därvid, att han ej fann skäl att föreslå några ändrade riktlinjer beträffande

psykopathemmens ställning i fråga om tillsyn m. m. Riksdagen

(skr. nr 240) framställde icke någon erinran häremot.

Utredningsmannens förslag.

Allmänna synpunkter på vården.

Utredningsmannen framhåller, att vid de enskilda psykopathemmen mottages

barn vilka i ett eller annat avseende visat beteenderubbningar eller

missanpassning av så utpräglat slag, att ett skiljande från den invanda

miljön och ett omhändertagande blivit erforderligt. Hemmens uppgift består

i att mottaga barnen dels för observation under kortare tid, dels ock

för vård under längre tid. Framstegen inom den barnpsykiatriska forskningen

har medfört, att vården på dessa hem numera fått ett i viss mån

annat syfte än tidigare. Från början var denna inriktad på att under långvarig

påverkan av hemmets miljö och personal in. in. återskänka barnet

dess psykiska hälsa. Vårdtiderna har på grund härav i många fall blivit

långa. Numera anses däremot, att vistelsen på hemmet bör vara så kortvarig

som möjligt och att barnet under denna bör bliva föremål för en

adekvat, individuell medicinsk-psykologisk behandling av läkare, terapeuter

och annan för ändamålet speciellt utbildad personal. Detta kräver, att

hemmen utrustas med sådan personal. En dylik behandling förutsätter

även speciellt utrustade lokaler och i övrigt hög standard på hemmen. I

verksamheten bör även ingå att verkställa sociala utredningar rörande barnens

hemförhållanden samt psykisk rådgivning åt föräldrarna. Av de enskilda

hemmen torde Mellansjö vara bäst lämpat att efter en viss upprustning

motsvara de ökade krav, som numera ställes på hemmen. Vid de båda

övriga hemmen, Råbylund och Skärsbo, är genomgripande förbättringar

erforderliga.

De enskilda psykopathemmen, vilkas huvudsakliga uppgift är att mottaga

barn för behandling, har delvis kommit att fungera som observationshem

för barn, som tidigare undersökts vid den psykiska barna- och ungdomsvårdens

rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor. Enligt planen för

nämnda vård skall som regel platser på barnavdelning stå till förfogande

för observation av barnen. Rådgivningsbyråer skall enligt hittills av vederbörande

landsting, resp. stad utanför landsting fattade beslut finnas i bl. a.

Stockholm, Göteborg samt Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Malmöhus,

Älvsborgs, Värmlands, Jämtlands och Västerbottens län. I mån av tillgång

på kompetenta läkare kan man räkna med att övriga landsting jämväl kommer

att organisera sådan verksamhet. Då antalet observationsplatser anknutna

till ifrågavarande byråer alltjämt är ringa, torde behovet av sådana

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

platser på psykopathemmen komma att kvarstå under avsevärd tid framåt,

även om behovet efter hand kan väntas minska.

I planerna för den psykiska barna- och ungdomsvården ingick endast inrättandet

av platser för observationsfall. Ungdomsvårdskommitten synes

ha räknat med, att barnen efter observationstidens slut skulle kunna omedelbart

återvända till hemmet, eventuellt efter en social sanering av detta.

Erfarenheten har emellertid enligt utredningsmannens uppfattning visat,

att vissa barn är i behov av fortsatt vård och behandling i lämplig, så hembetonad

miljö som möjligt och under ledning av för ändamålet särskilt

utbildad läkare- och annan personal. Städer och landsting, som redan

organiserat ifrågavarande vård, har därför funnit behov föreligga av särskilda

till rådgivningscentralerna anknutna behandlingshem.

Psykopathemmens organisatoriska ställning.

Utredningsmannen framhåller, att det blivit allt svårare för huvudmännen

att upprätthålla driften vid de enskilda anstalterna. Ekonomiska orsaker

har sålunda föranlett sällskapet Myrorna i Göteborg att nedlägga

Frölundaborgs barnhem. Samma skäl har föranlett huvudmännen för Råbylunds

skolhem och Skärsbo barnhem att taga under övervägande att överlåta

hemmen till annan huvudman, som är beredd att fortsätta driften av hemmen.

Föreningen Mellansjö skolhem har förklarat sig beredd att fortsätta

driften endast under förutsättning, att det ekonomiska underlaget härför

säkras.

Den situation, som uppstått genom nedläggandet av ett av de enskilda

psykopathemmen och hotet om nedläggande av ytterligare hem, har med

hänsyn till föreliggande behov av en betydande ökning av antalet platser

aktualiserat frågan, vilka åtgärder som bör vidtagas för att dels säkra

driften vid de nuvarande hemmen, dels ock främja tillkomsten av nya hem.

Enligt utredningsmannen erbjuder sig härvid tre olika alternativ. En lösning

är sålunda att säkra de enskilda hemmens ekonomi genom beviljande

av högre statsbidrag och uttagande av högre vårdavgifter. En annan möjlighet

är, att staten helt övertager ansvaret för vården. En tredje lösning

skulle vara att främja den utveckling, som i viss mån redan påbörjats

genom att Stockholms stad och Malmö stad upprättat egna hem eller med

andra ord att stimulera landsting och städer utanför landsting att själva

upprätta och driva sådana hem.

Åtgärder enligt det första alternativet torde numera vara otillräckliga för

att säkra verksamheten vid de befintliga enskilda hemmen. Huvudmännen

för såväl Råbylunds skolhem som Skärsbo barnhem har redan förklarat, att

de ej längre önskar fortsätta att driva hemmen, och liar vidtagit vissa åtgärder

för hemmens överlåtande på andra huvudmän. Att främja tillkomsten

av nya i enskild regi drivna hem torde icke vara någon framkomlig väg.

Vad angår det andra alternativet har tidigare förutsatts, att utbyggnaden

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

av psykopatvården skulle ske i statlig regi samt att Mellansjö skolhem och

Skärsbo barnhem skulle efter utbyggnad övertagas av staten. Med hänsyn

till psykopathemmens anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården

synes det emellertid mindre lämpligt, att statsmakterna direkt påtager

sig ansvaret för denna vård. Det kan vidare ifrågasättas, om hem av

Mellansjös storleksordning är lämpliga för ifrågavarande vård. Vad barnen

framförallt behöver är nämligen en miljö, som så nära som möjligt ansluter

sig till en harmonisk hemmiljö, varför inrättandet av små hem bör eftersträvas.

De i landstingens barnhemsplaner upptagna hemmen för varaktig

vård av barn har också ett mycket begränsat platsantal. Att i statlig regi

anordna och driva ett förhållandevis stort antal mindre hem synes emellertid

icke böra ifrågakomma.

Vad slutligen beträffar förslaget om en utbyggnad av anstaltsvården genom

landstingens och städernas utanför landsting försorg erinrar utredningsmannen

om, att befintliga hem redan nu huvudsakligen mottager barn, som

undersökts på rådgivningsbyråer. Dessa hem bör därför så nära som möjligt

anslutas till rådgivningsbyråer och observationsavdelningar. I de fall vård

på behandlingshem erfordras, utgör denna en direkt fortsättning på de åtgärder,

som inletts genom att barnet kommit i kontakt med en rådgivningsbyrå

resp. observationsavdelning. En utbyggnad av den psykiska barna- och

ungdomsvården till att omfatta jämväl behandlingshem anslutna till den

redan planerade organisationen synes därför naturlig. Åt medicinalstyrelsen

bör uppdragas att upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag

till plan för anordnandet av sådana behandlingshem. Redan nämnda förhållande

torde vara fullgod anledning till att landstingen i allmänhet träder

in som huvudmän för dessa hem. Även andra viktiga skäl kan emellertid

åberopas härför. Enligt barnavårdslagen ankommer det på landstingen att,

i den mån annan icke drager försorg därom, anordna och driva barnhem,

som finnes upptagna i en av Kungl. Maj:t för varje landstingsområde fastställd

plan. I sådan plan ingår för varje landstingsområde minst ett hem

för barn, som av olika skäl behöver beredas mera varaktig vård. Dessa

barn företer ej sällan psykiska rubbningar och egenheter likartade dem,

som återfinnes hos de på psykopathemmen intagna barnen. I fråga om

klientelet mellan de båda vårdformerna torde i vissa fall någon klar gränsdragning

ej kunna göras.

I proposition nr 26/1954 med förslag till lag om undervisning och vård

av vissa psykiskt efterblivna har vidare föreslagits, att landstingen skall

vara huvudmän för undervisningen och vården av bildbara och obildbara

psykiskt efterblivna i alla åldrar, med undantag för vissa asociala eller särskilt

svårskötta, vilka anses böra beredas vård genom statens försorg. De

nuvarande psykopatbarnhemmen är visserligen i princip avsedda endast

för barn, vilka anses ha normal intelligens, men i praktiken mottages jämväl

barn med någon psykisk efterblivenhet. Även här måste gränsdrag
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

ningen ofta vara vansklig att göra och avgörandet av frågan, huruvida barnet

skall beredas vård i ena eller andra formen, kan stundom bliva slumpartad.

Det synes därför enligt utredningsmannen vara en rationell ordning,

att landsting och landstingsfria städer påtager sig ansvaret för behandlingen

av nervösa och psykopatiska barn. Huvudmannaskapet för vården av barn,

som av olika anledningar bör omhändertagas för särskild behandling eller

fostran, skulle härigenom komma att samlas på en hand frånsett de statliga

ungdomsvårdsskolorna. Gränsdragningen mellan dessa skolor och

landstingens olika vårdinrättningar torde dock ej vålla mera avsevärda

olägenheter.

Den fortsatta driften av de enskilda psykopathemmen.

Skärsbo barnhem.

Efter förhandlingar mellan stiftelsen Skärsbo barnhem samt Göteborgs

stads barnavårdsnämnd har, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande,

överenskommelse träffats om barnhemmets överlåtande till

barnavårdsnämnden. Överlåtelsen är avsedd att äga rum den 1 juli 1954.

Nämnden har för avsikt att driva barnhemmet såsom ett behandlingshem

för pojkar i anslutning till den rådgivningscentral och den observationsavdelning

för den psykiska barna- och ungdomsvården, som staden beslutat

inrätta i det från sällskapet Myrorna inköpta Frölundaborgs skolhem.

Enligt den mellan stiftelsen och nämnden träffade uppgörelsen överlåter

stiftelsen hemmet till barnavårdsnämnden under villkor, att nämnden

övertager ansvaret för stiftelsens skulder och av stiftelsen utfärdade ansvarsförbindelser.

Härvid har förutsatts, att nämnden skall få tillgodonjuta

dels de understöd ur allmänna arvsfonden, som tidigare beviljats

stiftelsen, dels ock det statslån å 60 000 kronor, som jämlikt beslut av 1953

års riksdag beviljats stiftelsen för reparationsarbeten å hemmet samt anskaffande

av vissa nya inventarier. För att ej de delar av riket, vilka jämte

staden företrädesvis utnyttjat hemmet, omedelbart skall utestängas från

möjligheterna härtill har nämnden efter förhandlingar medgivit, att för

tiden 1 juli 1954—31 juni 1959 sammanlagt 6 platser skall stå till förfogande

för barn från Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Värmlands län.

Råbyhinds skolhem.

Genom en mellan skånska barnavårdsförbundet samt Malmöhus läns

landstings hälso- och sjukvårdsberedning den 14 januari 1954 träffad uppgörelse

har förbundet överlåtit Råbylunds skolhem till landstinget med

tillträde den 1 juli 1955. Förbundet har förklarat sig berett att driva hemmet

intill nämnda tidpunkt. Överlåtelsen har skett i form av gåva till

landstinget, som åtagit sig att ansvara för de förpliktelser, vilka åvilar för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 126.

bundet för hemmets räkning. Vid uppgörelsen har förutsatts, att landstinget

får övertaga de understöd, som beviljats förbundet ur allmänna arvsfonden.

Hälso- och sjukvårdsberedningen har förklarat sig berett att upptaga

förhandlingar med vissa angränsande landsting samt städer, vilka

utgör egna sjukvårdsområden, rörande rätt för dem att disponera platser

vid hemmet. Med hänsyn till att skolhemmet sålunda inom en snart framtid

kommer att övertagas av landstinget anser sig utredningsmannen icke

böra framlägga något förslag om statsbidrag till förbättringsarbeten vid

hemmet.

Mellansjö skolhem.

^ id hemmet mottages barn från alla delar av riket och det är angeläget

att så kan ske även i fortsättningen. Det synes därför ej vara lämpligt, att

hemmet nu överföres till annan huvudman, vilket troligen skulle medföra,

att detsamma helt eller delvis reserverades för huvudmannens räkning. Sedan

landstingen mera allmänt ordnat behandlinghem för här avsedda barn,

torde frågan om hemmets framtida ställning böra upptagas till förnyat

övervägande. Man synes dock få räkna med att det kommer att dröja åtskilliga

år, innan detta blir aktuellt. Hemmets karaktär av »riksanstalt» motiverar

därför, att staten bidrager till den upprustning av hemmet, som ur

behandlingssynpunkt är erforderlig.

Utredningsmannen anför, att förslag upprättats till vissa renoveringsoch

underhållsarbeten å skolbyggnaden samt förläggningsbyggnaderna.

I samband härmed bör vissa ändringsarbeten komma till utförande för att

tillgodose behovet av expeditionsrum för föreståndarinnan samt bostad för

en befattningshavare. Kostnaden för nämnda arbeten har uppskattats till

41 000 kronor. För anordnande av ytterbelysning inom anstaltsområdet

samt anskaffning och komplettering av inventarier och undervisningsmateriel

erfordras enligt anstaltsstyrelsen omkring 40 000 kronor.

En förstärkning av personalen vid hemmet är enligt utredningsmannens

mening erforderlig, därest detsamma skall på ett tillfredsställande sätt

kunna fylla sin funktion som behandlingshem. En kurator stjänst i 19

lönegraden bör sålunda inrättas, vars innehavare bör ha mentalhygienisk

utbildning. Befattningshavaren skall ha till huvudsaklig uppgift att handha

eftervården samt kontakterna med barnens föräldrar men skall därjämte

biträda vid vissa andra arbetsuppgifter såsom barnens fritidssysselsättning

och dylikt. Tjänsten som psykoterapeut, vilken ej kunnat besättas av brist

på lämplig sökande, bör därjämte uppflyttas från 17 till 22 lönegraden.

Tjänsten bör avses för antingen en psykolog eller en psykoterapeut. Löneläget

för övriga vid hemmet anställda mera kvalificerade befattningshavare

är genomgående lågt. För att kunna anställa och behålla kompetent

personal är en uppflyttning av vissa tjänster nödvändig. Sålunda bör tjänsten

som föreståndarinna uppflyttas från 19 till 23 lönegraden, första hus
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

mor från 15 till 17 lönegraden, husmor från 12 till 15 lönegraden, två

assistenter från 10 till 14 lönegraden samt handarbetslärarinnan från 10

till 12 lönegraden.

Kostnadsberäkningar.

Enligt för Mellansjö skolhem för år 1954 fastställd stat beräknas inkomsterna

komma att uppgå till 342 545 kronor. Då emellertid antalet

vårdplatser vid hemmet bl. a. för tillgodoseende av behovet av terapilokaler

framdeles bör minskas från f. n. 47 till 32 med en överbeläggning

tills vidare upp till 38 platser, kommer de beräknade inkomsterna att nedgå

med dels 26 100 kronor i lägre statsbidrag dels ock 25 600 kronor i minskade

vårdavgifter. Å andra sidan bör beräknad ersättning för kost och

logi kunna uppräknas med 4 000 kronor. Inkomsterna torde sålunda komma

att uppgå till (342 545 — 26 100 — 25 600 + 4 000) 294 845 kronor.

Utgifterna för löner — frånsett lärarlöner — beräknas till följd av förut

föreslagna förändringar komma att öka från 186 629 till i runt tal 200 000

kronor. Då övriga utgifter synes i stort sett kunna beräknas till i staten

upptagna belopp, uppgår det totala utgiftsbehovet till i runt tal 360 000

kronor. Den brist, som skulle behöva täckas, utgör således omkring 65 000

kronor. Den förbättrade utrustning, som skulle erhållas vid ett bifall till

utredningsmannens förslag om viss inventarieanskaffning m. m., kan förväntas

i många fall leda till en förkortning av vårdtiden. Bl. a. på grund

härav synes det enligt utredningsmannen motiverat att höja vårdavgiften

från nuvarande 8 till förslagsvis 10 kronor. Om en sådan höjning genomföres,

torde inkomsterna av vårdavgifter bli ungefär oförändrade och den

beräknade bristen minska till cirka 40 000 kronor. Denna siffra är emellertid

med hänsyn till bl. a. ovissheten, huruvida de i personalplanen upptagna

tjänsterna kan besättas, ganska osäker. Att ange platsbidraget till

ett belopp, som skulle motsvara den beräknade bristen, torde därför vara

mindre lämpligt. I stället föreslår utredningsmannen, förutom en avrundning

uppåt av platsbidraget till 3 000 kronor, att man beträffande Mellansjö

skolhem, som under ett flertal år framåt torde bli beroende av statligt

stöd, inför samma ordning, som tillämpas för sådant stöd åt vissa andra

anstalter exempelvis vanföreanstalterna och som innebär, att Kungl. Maj :t

för varje år fastställer stat för anstalten samt att efter granskning av räkenskaperna

uppkomna driftunderskott i efterhand täckes av statsmedel.

Medelsbehovet för nästa budgetår till platsbidrag till hemmet är svårt att

exakt beräkna med hänsyn till rådande ovisshet rörande tidpunkten för

ett genomförande av förslaget om en minskning av platsantalet. Beräknat

efter ett medeltal av 42 platser skulle platsbidraget komma att utgöra

126 000 kronor. För täckande av driftunderskott för nästa budgetår, vilket

utbetalas i efterskott, behöver några medel ej nu beräknas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Rådande brister å skolhemmets byggnader samt i hemmets utrustning

med inventarier m. m. torde lämpligen böra avhjälpas genom att — liksom

tidigare skett beträffande Skärsbo barnhem — statsmedel ställes till förfogande

för ändamålet. De beräknade kostnaderna, sammanlagt 81 000

kronor, synes i stort sett skäliga. Det statliga stödet torde böra lämnas

i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån, vilket bör återbetalas, om

verksamheten nedlägges eller icke upprätthålles på tillfredsställande sätt.

Medel för lånet synes böra anvisas under fonden för låneunderstöd.

Enligt gällande avtal, som av huvudmannen uppsagts att gälla fr. o. m.

den 1 januari 1954, har Råbylunds skolhem tillerkänts ett platsbidrag av

1 700 kronor. Vårdavgiften har fastställts till 8 kronor. I det för verksamheten

för år 1954 upprättade statförslaget har utgifterna beräknats till

163 092 kronor. Då bokslutet för år 1953 ännu icke föreligger, har någon

jämförelse med de verkliga utgifterna för sistnämnda år icke kunnat göras.

Uppkommande underskott å verksamheten har i det för år 1954 upprättade

statförslaget ansetts böra helt täckas genom en höjning av platsbidraget

från 1 700 till 2 600 kronor. Utredningsmannen föreslår emellertid,

att nu utgående vårdavgift höjes till 10 kronor. Därest så sker, torde

någon uppräkning av platsbidraget ej erfordras. Anslag erfordras alltså

med (24 x 1 700) 40 800 kronor.

Till Skärsbo barnhem, som fr. o. m. den 1 juli 1954 kommer att övertagas

av Göteborgs stad, bör framdeles statsbidrag utgå enligt gällande

bidragskungörelse eller med 2 kronor för dag och vårdad elev. Antalet vårddagar

utgjorde år 1952 cirka 8 300. Beläggningen torde komma att minska

något redan under nästa budgetår, varför en medelsanvisning av 16 000

kronor synes vara tillräcklig för ändamålet.

Medelsbehovet till förenämnda tre hem under anslaget till bidrag till

driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn kan således för

nästa budgetår beräknas till (126 000 + 40 800 + 16 000) 182 800 kronor.

Yttranden.

Utredningsmannens förslag rörande huvudmannaskapet för

vården av psykopatiska och nervösa barn har berörts i

ett flertal yttranden. Medicinalstyrelsen biträder förslaget samt framhåller,

att en prövning av frågan om en fastare organisation av den psykiska

barna- och ungdomsvården måste anses som mycket angelägen. Arbetet

med upprättandet av den av utredningsmannen föreslagna planen för

anordnandet av behandlingshem kan lämpligen anslutas till inom styrelsen

pågående översyn av den psykiska barna- och ungdomsvårdens organisation.

Jämväl socialstyrelsen tillstyrker, att landsting och landstingsfria städer

blir huvudmän för anstalterna för psykopatiska och nervösa barn, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

har intet att erinra mot att dessa anstalter nära anknytes till centralerna

för psykisk barna- och ungdomsvård. Styrelsen anser emellertid icke, att

hela frågan om psykopatbarnhemmens framtida organisatoriska ställning

därmed är löst på ett tillfredsställande sätt. Socialstyrelsen anför härom

bl. a. följande.

Starka skäl talar för att psykopatbarnhemmen bör inordnas jämväl

under den existerande barnhemsorganisationen, d. v. s. att psykopatbarnhemmen

bör bli en femte kategori barnhem i landstingens och städernas

utom landsting barnhemsplaner. Detta skulle icke behöva innebära något

avbräck i samarbetet med den psykiska barna- och ungdomsvården. Rådgivningsbyråernas

klientel återfinnes i stor utsträckning även på nuvarande

barnhem, både på upptagningshemmen och på hemmen för varaktig vård.

Erfarenheten har heller icke visat annat än att samarbetet mellan rådgivningsbyråerna

och barnhemmen går utmärkt.

Enligt socialstyrelsens uppfattning skulle väsentliga fördelar uppnås, om

ifrågavarande hem inlemmades i den vanliga barnhemsorganisationen. Bland

annat skulle hemmen därigenom bli underkastade den lokala och centrala

sociala inspektion, som utövas över barnavårdsanstalterna. Vidare komme

den sociala barnavårdens organisation för fosterhemsförmedling automatiskt

att ställas till psykopatvårdens förfogande. Det betyder, att psykopatvården

skulle få tillgodogöra sig barnavårdsombudens och barnavårdsassistenternas

erfarenheter av fosterhemsförmedling och fosterbarnsvård samt

deras personkännedom och kontakter ute i bygderna. Med tanke på fosterhemsvårdens

fortsatta kvantitativa och, framför allt, kvalitativa utveckling

vore det föga lyckligt, om det växte upp ännu en organisation för fosterhemsanskaffning

vid sidan om den, som är anordnad inom den sociala

barnavårdens ram.

Det finns också ett annat tänkbart alternativ för psykopatvårdens organisation,

vilket i det närmaste helt förbigåtts av utredningsmannen, nämligen

psykopatvårdens inordnande under ungdomsvårdsskoleorganisationen. Socialstyrelsen

har tidigare varit inne på denna tanke bl. a. i avgivet yttrande

över tillsynskommitténs betänkande. Frågan, hur anstaltsvården för psykopatiska

och nervösa barn för framtiden bör organiseras, bör enligt socialstyrelsens

mening ännu en gång upptagas till förutsättningslös prövning och

därvid skärskådas ur alla synpunkter såsom medicinska, psykoterapeutiska,

allmänt barnavårdande, praktiska och ekonomiska. Styrelsen föreställer sig,

att barnavårdskommittén vid behandlingen av frågan om avgränsningen av

barnavårdsanstalterna också kommer att upptaga detta spörsmål.

Svenska landstingsförbundets styrelse säger sig icke vilja bestrida, att skäl

kan föreligga för ett landstingskommunalt huvudmannaskap för vården

av psykopatiska och nervösa barn. Den psykiska hälsovården av barn och

ungdom befinner sig emellertid i ett första utbyggnadsstadium och mera

omfattande erfarenheter saknas på grund härav angående den psykiska hälsovårdens

lämpliga utbyggnad och organisation. Det är inte möjligt att på

basis av den föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning om behovet

av behandlingshemsplatser. Det är sålunda osäkert, huruvida behov av sådana

hem föreligger i alla landstingsområden. Denna ovisshet jämte den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

osäkra gränsdragningen till av staten bedriven ungdomsvårdsskoleverksamhet

gör, att förbundsstyrelsen f. n. icke är benägen att taga definitiv ställning

till frågan om huvudmannaskapet. Styrelsen anser sålunda, att ett

ställningstagande i princip till frågan, hur den psykiska hälsovården av barn

och ungdom bör kompletteras med anstalter av olika slag, bör tills vidare

anstå i avbidan på större erfarenhet. Liknande synpunkter anföres av Älvsborgs

läns landstings förvaltningsutskott.

Svenska stadsförbundets styrelse finner förslaget att organisatoriskt anknyta

behandlingshemmen till den psykiska barna- och ungdomsvården

helt naturligt. Enligt styrelsen bör emellertid en utredning komma till stånd

angående en mera enhetlig organisation av den psykiska barna- och ungdomsvården

än den nuvarande, vilken är skäligen lösligt reglerad i fråga

om den slutna vården. Vid denna utredning bör jämväl upptagas frågan om

en revision av nuvarande statsbidragsbestämmelser, vilka knappast utgör

tillräcklig stimulans för en önskvärd utbyggnad av verksamheten i landstingens

och de landstingsfria städernas regi.

Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott anser sig icke

böra motsätta sig förslaget, att landstingen ålägges huvudmannaskapet för

den psykiska barna- och ungdomsvården, men framhåller som en bestämd

förutsättning härför, att statsbidrag utgår till täckande av minst hälften av

de verkliga kostnaderna.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning anser däremot,

att ifrågavarande vård är en statlig angelägenhet. Om landstingen ålägges

att svara för densamma, bör dessa därför till fullo kompenseras härför genom

statliga anläggnings- och driftbidrag. Genom övertagandet av Råbylunds

skolhem hade landstinget icke bundit sig i fråga om huvudmannaskapet.

Landstinget hade genom hemmets övertagande endast velat tillförsäkra

den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund tillgång till hemmets

vårdplatser för det fall, att staten icke övertog ansvaret för den psykiska

barna- och ungdomsvården.

Svenska socialvårds förbundet framhåller, att det otvivelaktigt är mest

lämpligt att för framtiden anförtro landstingen vården av nervösa och psykopatiska

barn. Härför talar bl. a. svårigheterna att upprätthålla fasta gränser

mellan det klientel, som numera vårdas på landstingens barnhem för

varaktig vård, och psykopatbarnhemmens barn samt framför allt önskemålen

om en nära anknytning av hemmen till den psykiska barna- och ungdomsvårdens

rådgivningsbyråer.

Beträffande frågan om den fortsatta driften av de enskilda

psykopathemmen förutsätter statskontoret, att spörsmålet

om de närmare villkoren för Malmöhus läns landstings och Göteborgs

stads övertagande av vissa Råbylunds skolhem och Skärsbo barnhem beviljade

understöd och lån kommer att upptagas till prövning i annat sammanhang.

Vad angår Mellansjö skolhem kan statskontoret icke tillstyrka

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

utredningsmannens förslag, att Kungl. Maj :t årligen skall fastställa stat

för anstalten samt att uppkommet driftunderskott i efterhand skall täckas

av statsmedel. Av utredningsmannen föreslagna justeringar i lönelägena

för hemmets tjänstemän bör vidtagas endast i den mån hemmets ekonomi

det tillåter. Med hänsyn till att nu utgående platsbidrag fastställts så sent

som vid 1953 års riksdag och då vidare vårdavgiften föreslagits höjd från

8 till 10 kronor för dag, anser ämbetsverket, att anledning saknas att uppräkna

nu utgående platsbidrag. Statskontoret har i och för sig intet att erinra

mot, att Mellansjö skolhem erhåller föreslaget lån å 80 000 kronor men

ifrågasätter, om icke medel för angivna ändamål kan lämnas i form av bidrag

från allmänna arvsfonden.

Medicinalstyrelsen anser, att frågan om Mellansjö skolhems framtida ställning

bör definitivt avgöras inom en så snar framtid som möjligt. Styrelsen

anför härutinnan bl. a. följande.

Utan att definitivt taga ställning till frågan om huvudmannaskapet, vill

medicinalstyrelsen som sin uppfattning uttala, att hemmet så snart ske kan

bör knytas fastare till den psykiska barna- och ungdomsvården. Det synes

ej vara nödvändigt eller önskvärt att härvid avvakta föreslagna utredningar

om den psykiska barna- och ungdomsvårdens organisation samt utbyggnaden

av landstingens behandlingsavdelningar bl. a. därför, att Mellansjö

måste anses för stort för att fungera som behandlingshem inom ett enstaka

landsting. En naturlig och önskvärd utveckling synes i stället vara, att hemmet

anknytes till undervisningsklinikerna. Det skulle då kunna fortsätta att

mottaga barn från hela landet, och fungera som »riksanstalt». Samtidigt

skulle utbildningen i barnpsykiatri till vissa delar kunna förläggas dit och

länge saknade möjligheter till långtidsobservationer på ett nyansrikt klientel

erhållas. Inte minst skulle forskningen inom området kunna intensifieras.

Hemmets belägenhet på inte alltför långt avstånd från Stockholm synes

göra det väl ägnat som behandlingshem med anknytning till klinik inne i

staden. Samtidigt skulle ett annat aktuellt problem inom psykisk barna- och

ungdomsvård komma närmare sin lösning, nämligen anordnande av en avdelning

för barn med psykotiska symptom, vartill motsvarighet f. n. saknas

inom landet.

Beträffande utredningsmannens förslag rörande finansieringen av driften

framhåller medicinalstyrelsen, att platsbidraget till Råbylunds skolhem fastställts

till endast 1 700 kronor medan platsbidrag till övriga enskilda anstalter

utgår med 2 900 kronor. Vid sistnämnda anstalter har bidragets belopp

i det närmaste varit lika stort som årssumman av vårdavgifterna per

intaget barn, medan platsbidraget beträffande Råbylunds skolhem begränsats

till något över hälften av denna summa. Styrelsen anser med hänsyn

härtill befogat, att platsbidraget till sistnämnda hem höjes. Enligt under

hand inhämtad uppgift har utgifterna vid hemmet år 1953 uppgått till

130 852 kronor samt å driften redovisats eu vinst av 5 043 kronor. Det har

härvid upplysts, alt den största sparsamhet iakttagits för att hålla utgifterna

inom ramen för tillgängliga medel samt alt eu höjning av standarden

2 — Hiliang till riksdagens protokoll l!)5''i. 1 sand. Nr 126.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

vore önskvärd. Med beaktande av den för år 1953 redovisade vinsten torde

uppräkningen av platsbidraget kunna begränsas till 600 kronor och bidraget

sålunda fastställas till 2 300 kronor, varigenom en höjning av vårdavgiften

undvikes. En ökning av vårdavgiften skulle medföra, att tilläggsbeloppet,

sedan nytt avtal träffats, måste debiteras retroaktivt från årets början,

vilket förhållande är ägnat att väcka irritation.

I anslutning till vad som föreslagits beträffande Mellansjö skolhem erinrar

medicinalstyrelsen, att styrelsen i annat sammanhang förordat, att

varje sjukvårdsområde, som belägger platser på central anstalt, bör för

sina egna patienter svara för anstaltens driftunderskott på så sätt, att

gottgörelse utgives för vården, beräknad efter vederbörande anstalts driftkostnader,

sedan hänsyn tagits till inkomster i form av statsbidrag, patientavgifter

m. in. Vid en sådan lösning av underskottsproblemet torde höjning

av vårdavgiften kunna undvikas och statens utgifter begränsas till platsbidraget.

Vidare skulle de av utredningsmannen föreslagna arbetsuppgifterna

för Kungl. Maj :t och medicinalstyrelsen i fråga om stater för

hemmet och granskning av räkenskaperna bli obehövliga. En dylik anordning

bör enligt medicinalstyrelsens mening vara stimulerande för inrättandet

av behandlingshem i anslutning till den psykiska barna- och ungdomsvården

i länen.

Det föreslagna lånet å 80 000 kronor jämte föreslagen upprustning av

hemmet i övrigt tillstyrkes av styrelsen.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget till ekonomisk sanering och upprustning

av de nuvarande hemmen men framhåller, att åtgärderna bör betraktas

som provisoriska i avvaktan på en slutgiltig lösning av frågan om

psykopatvårdens för barn framtida organisation. Den föreslagna minskningen

av antalet vårdplatser torde vara oundviklig för åstadkommande

av en höjning av vårdens kvalitet.

Skolöverstyrelsen säger sig helt dela utredningsmannens uppfattning, att

Mellansjö skolhem bör fungera som riksanstalt, så länge den psykiska barnaoch

ungdomsvården har nuvarande begränsade omfattning, överstyrelsen

ställer sig tveksam till, huruvida den nuvarande skolbyggnaden vid hemmet

kan användas under ytterligare några år, och ifrågasätter på grund

härav, om föreslaget belopp för renoveringsarbeten m. m., 21 000 kronor, är

tillräckligt. Förslaget att minska platsantalet vid hemmet till 32 med en

överbeläggning tills vidare upp till 38 platser anser sig överstyrelsen med

viss tvekan kunna tillstyrka under förutsättning, att den föreslagna planen

för behandlingshem helt eller delvis kan genomföras inom rimlig tid. Överstyrelsen

ifrågasätter möjligheten att med föreslagen lönesättning erhålla

kvalificerad innehavare av kurator stjänsten.

Svenska landstingsförbundets styrelse har intet att erinra mot utredningsmannens

förslag beträffande Råbylunds skolhem och Skärsbo barn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

hem men anser det motiverat, att det statliga driftbidraget höjes utöver

2 kronor. Lönegradsplaceringen för vid Mellansjö skolhem anställd personal

bör enligt förbundsstyrelsen anpassas till lönesättningen vid motsvarande

av landsting drivna anstalter.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning erinrar, att

landstinget beviljat bidrag till om- och tillbyggnad av Råbylunds skolhem

samt framhåller, att landstinget måste förutsätta, att staten, därest landstinget

kommer att driva hemmet, åtager sig att ersätta landstinget kostnaderna

för dessa arbeten. Beredningen finner även, att statligt driftbidrag

bör utgå med så stort belopp, att landstingets utgifter för ändamålet täckes.

Enligt skånska barnavårdsförbundet bör platsbidraget till Råbylunds

skolhem fastställas till 2 600 kronor och nuvarande vårdavgift utgå med

oförändrat belopp. Det förefaller nämligen mindre tilltalande att ständigt

i efterhand verkställa avgiftshöjningar, som vederbörande barnavårdsnämnder

icke kunnat räkna med vid uppgörande av sina statförslag.

Styrelsen för föreningen Mellansjö skolhem hemställer, att den av utredningsmannen

framlagda planen för hemmets upprustning utökas med

uppförandet av en förläggningsbyggnad, avsedd som »hem» för 8 barn,

samt att det totala antalet platser vid skolhemmet beräknas till 40. Till

stöd härför anför styrelsen i huvudsak följande.

Redan då skolhemmet genom bidrag från det allmänna kunde ordna sin

bostadsfråga inom egna domäner — åren 1933—1935 — stod önskemålet

av små hem klart. De då föreslagna hemmen med 8 barn ansågs emellertid

på den tiden som en utopi, och styrelsen kunde ej komma närmare

idealet än hem för 14 ä 15 barn. För detta antal byggdes sålunda två av de

ännu befintliga hemmen medan det tredje inreddes för 12 barn. Med den

sedermera av kristiden framkallade »provisoriska» utökningen har »småhemmen»

således nu en beläggning av 16 resp. 15 barn. Svårigheterna att

skapa den också av utredningen krävda harmoniska hemliknande miljön

med så många barn torde ligga i öppen dag. Här rör det sig inte heller om

syskon, som dock ha en gemenskap i många avseenden, utan om barn så vitt

skilda, att de knappast har något annat gemensamt än att var och en haft

övermäktigt stora anpassningssvårigheter i sin tidigare miljö. De hem, som

står som närmaste paralleller till Mellansjö men som tillkommit senare,

då moderna psykologiska synpunkter fått göra sig gällande — Löfsta och

Skå — har också byggts med småstugor för ca 7 barn.

En god hemmiljö är emellertid inte enbart beroende av antalet barn

inom stugorna utan i lika mån av att de ej passar lör illa ihop, alltså av

klientelets differentiering. För det ändamålet måste stugornas antal vara

tillräckligt. Under nuvarande förhållanden med blott 2 hem för pojkar

och 1 för flickor är denna synpunkt alltför litet tillgodosedd.

Det framhålles i utredningen, att det behövliga platsantalet på detta område

visserligen ej kan bedömas för framtiden men att det dock är uppenbart,

att en betydande ökning av antalet platser är starkt motiverad. Utredningen

vill finna lösningen på detta problem i en stimulering av landstingen

att bygga egna sådana hem för kanske ett 15-tal barn. Man måste

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 12G.

fråga sig, hur snart en sådan allmän upprustning av landstingens behov på

området kan tänkas komma till stånd. Med kännedom om den allmänna

läkarbristen och den långa utbildningstiden för kvalificerad personal för

denna vårdform torde det ej vara för pessimistiskt att förutsäga, att det

kommer att dröja decennier, innan landstingens egna psykopathem hunnit

komma till stånd. Och även sedan så skett torde av allt att döma en »riksanstalt»

svårligen kunna undvaras. Det synes därför mycket starkt motiverat,

att den upprustning, som nu föreslås för Mellansjö, icke får karaktären

av ett provisorium utan ger en lösning, som åtminstone siktar ett

par decennier framåt.

Med den av utredningen föreslagna nedskärningen »tills vidare» till 38

barn blir en lättnad att räkna med endast i ett hem. För de två andra

hemmen blir nuvarande svårigheter bestående på obestämd tid. Om antalet

på dessa båda hem kan minskas till It—12, skulle också där vården

kunna bli tillfredsställande under förutsättning av inrättandet av ett fjärde

hem, som underlättar differentieringen.

Förkortningen av vårdtiderna till följd av införandet av behandlingsmetoden

med djupterapi kommer också att medföra större oro, då flera

barn komma att vara intagna samtidigt. Att enbart nedskärning av barnantalet

— från 47 till endast 32 barn — icke kan föreslås är självklart,

då nuvarande platsbrist redan är utomordentligt kännbar och ett aldrig så

tryckande behov icke kan skapa fram den arbetskraft, som en nyorganisation

erfordrar. Å andra sidan synes det oekonomiskt att med den skol- och

personalorganisation och de utvidgningsmöjligheter, som förefinnes på

Mellansjö, så avsevärt skära ned platsantalet. Med den föreslagna personella

utökningen med kurator och psykolog-terapeut bör också all den

högre kvalificerade personalen kunna utnyttjas för åtminstone 40 barn.

Om barnantalet finge nedskäras till 32 barn i nuvarande byggnader, skulle

ett tjänsterum för kuratorn samt två av de fyra saknade rummen för lägre

personal kunna utvinnas. I stället för den enligt utredningen eventuellt

ofrånkomliga nybyggnaden för personal skulle de återstående kunna inrymmas

i den av styrelsen önskade nybyggnaden för 8 barn.

Styrelsen föreslår, att den nuvarande läkartjänsten omändras till heltidstjänst

eller att läkarens tjänstgöringstid åtminstone utökas till 24 å 28

timmar i veckan. De av utredningsmannen för den övriga personalen föreslagna

lönegradsplaceringarna tillstyrkes av styrelsen.

Svenska barnpsykiatriska föreningen finner den beträffande Mellansjö

skolhem föreslagna upprustningen nödvändig och har intet att erinra

mot utredningsmannens förslag i fråga om Skärsbo barnhem och Råbylunds

skolhem.

Departementschefen.

Utredningsmannen har enligt sina direktiv haft att utreda frågan om de

enskilda psykopatbarnhemmens organisatoriska ställning och i samband

därmed pröva behovet av erforderliga åtgärder för ekonomisk sanering och

upprustning av dessa hem. Som framgår av den tidigare lämnade redogö
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition, nr 126.

relsen för utredningsmannens förslag har denne till övervägande jämväl

upptagit frågan om psykopatvårdens för barn framtida ställning samt huvudmannaskapet

för denna vård. Härutinnan har utredningsmannen föreslagit,

att landsting och landstingsfria städer skall övertaga ansvaret för

vården av psykopatiska och nervösa barn. Som skäl härför har bl. a. anförts,

att nuvarande psykopatbarnhem till övervägande del tages i anspråk

för vård av barn, som tidigare undersökts vid den psykiska barna- och ungdomsvårdens

rådgivningsbyråer med därtill knutna observationsavdelningar,

varför en organisatorisk anknytning av dessa hem till den psykiska

barna- och ungdomsvården ter sig naturlig. Härtill kommer, att landstingen

redan nu i viss utsträckning svarar för den vård, varom här är fråga. Sålunda

mottages på landstingens anstalter för barn, som kräver varaktig

vård, icke sällan barn, vilka företer liknande psykiska beteenderubbningar

som de barn, vilka omhändertages för vård på de enskilda psykopathemmen.

Utredningsmannens förslag om ett landstingskommunalt huvudmannaskap

för vården av psykopatiska och nervösa barn har vid remissbehandlingen

i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Från landstingskommunalt

håll har emellertid framhållits, att en fullständigare utredning

rörande behovet av vårdplatser på området och sättet att på lämpligaste

sätt tillgodose detta behov borde verkställas, innan ställning toges

till frågan om huvudmannaskapet. Med den ringa omfattning den psykiska

barna- och ungdomsvården hittills erhållit och med hänsyn till rådande

ovisshet rörande möjligheterna att uppehålla inom vissa län redan påbörjad

dylik verksamhet syntes en utbyggnad av vården för psykopatiska barn

icke aktualiseras förrän i en framtid. Intill dess borde en större erfarenhet

på området kunna vinnas och med ledning därav beslut fattas i principfrågan.

Enligt min mening har utredningsmannen förebragt goda skäl för sitt förslag,

att landsting och städer, som icke deltager i landsting, skall bli huvudmän

för vården av psykopatiska och nervösa barn. Jag är emellertid

icke nu beredd att taga ställning till frågan om huvudmannaskapet för

denna vård. Som socialstyrelsen framhållit torde den sittande barnavårdskommittén

komma att till behandling upptaga frågan, hur anstaltsvården

för psykopatiska och nervösa barn för framtiden bör organiseras. Det synes

därför lämpligt att med ett ställningstagande i frågan om huvudmannaskapet

får anstå i avbidan på resultatet av denna utredning.

Vad härefter angår frågan om de enskilda psykopatbarnhemmens fortsatta

drift har utredningsmannen föreslagit, att en såväl personell som

materiell upprustning av Mellansjö skolhem kommer till stånd med bidrag

av statsmedel. Jag delar utredningsmannens uppfattning, att detta hem alltjämt

tills vidare bör bibehållas som enskilt hem med sin nuvarande karaktär

av riksanstalt. Detta framstår som desto angelägnare som framdeles

ytterligare två enskilda hem kommer att reserveras för vissa bestämda upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

tagningsområden. Den föreslagna minskningen av antalet vårdplatser vid

Mellansjö är med hänsyn till rådande platsbrist ägnad att inge betänkligheter.

Då emellertid en höjning av vårdens kvalitet framstår som ett viktigt

önskemål, anser jag mig böra biträda förslaget om en successiv minskning

av antalet vårdplatser från f. n. 47 till 38. I och för sig synes det angeläget,

att platsantalet i nuvarande tre förläggningsbyggnader ytterligare reduceras

till 32 men av nyss angivna skäl kan jag icke f. n. förorda en sådan platsminskning

utan vill i stället understryka vikten av att anstaltens vårdplatser

utnyttjas så effektivt som möjligt. Beträffande det statliga stödet till

hemmets drift förordar jag, att detsamma alltjämt skall utgå i form av ett

fast platsbidrag beräknat efter det faktiska bidragsbehovet vid anstalten.

Jag anser mig sålunda icke kunna biträda utredningsmannens förslag till

nya grunder för statsbidragets utformande. Mot utredningsmannens beräkning

av medelsbehovet har jag intet att erinra. Med utgångspunkt härifrån

förordar jag, att platsbidraget bestämmes till 3 200 kronor. Jag har

härvid utgått från att vårdavgiften, vilken som regel i sista hand gäldas av

vederbörande landsting, fastställes till 10 kronor per dag. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att med huvudmannen få träffa nytt avtal, som

tillförsäkrar hemmet förhöjt platsbidrag i överensstämmelse med vad jag

nu förordat.

Av utredningsmannen har jämväl föreslagits, att statsbidrag måtte beviljas

för vissa renoverings- och underhållsarbeten å befintliga byggnader

vid Mellansjö. Vid besök på hemmet har konstaterats, att det löpande underhållet

av ekonomiska skäl blivit i hög grad eftersatt. Jag anser därför

i likhet med utredningsmannen, att statligt stöd bör lämnas till de nödvändigaste

reparationsarbetena. Jag finner mig även böra förorda, att av

utredningsmannen föreslagen nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel

och inventarier kommer till stånd. Kostnaden för de föreslagna

åtgärderna torde kunna uppskattas till i runt tal 80 000 kronor. Med

hänsyn till hemmets ekonomiska ställning förordar jag, att statsmedel ställes

till förfogande för bestridande av samtliga kostnader. Det statliga stödet

torde böra lämnas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Såsom villkor

för lånets erhållande torde böra föreskrivas, att anstalten ställer säkerhet,

som av Kungl. Maj :t kan godkännas. Vid lånet bör vidare knytas det

villkoret, att detsamma skall återbetalas, om verksamheten nedlägges eller

icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. Medel för lånet bör anvisas

under fonden för låneunderstöd.

Den enskilda förening, som driver Mellansjö skolhem, har ifj-ågasatt uppförande

av en ny byggnad för att bereda plats för ytterligare 8 barn. Ehuru

vissa skäl föreligger för en utvidgning — ett är den förut påtalade platsbristen

— saknar jag i brist på utformat förslag möjlighet att nu upptaga

denna fråga till närmare prövning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Beträffande Råbylunds skolhem, som fr. o. m. den 1 juli 1955 kommer att

övertagas av Malmöhus läns landsting, har av utredningsmannen föreslagits,

att det ökade medelsbehovet till anstaltens drift i sin helhet skall täckas

genom en höjning av vårdavgiften från f. n. 8 till 10 kronor. Jag tillstyrker

detta förslag och räknar sålunda med ett oförändrat platsbidrag

till hemmet av 1 700 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat kan för Mellansjö erforderligt

platsbidrag uppskattas till (42 x 3 200) 134 400 kronor, varvid jag

räknat med ett genomsnittligt platsantal under nästa budgetår av 42 platser.

För Råbylunds skolhem kan medelsbehovet för samma ändamål uppskattas

till (24 X 1 700) 40 800 kronor. För övriga anstalter, till vilka statsbidrag

utgår enligt gällande bidragskungörelse, har för innevarande budgetår

beräknats 72 000 kronor. Med hänsyn till att Skärsbo barnhem fr. o. m. den

1 juli 1954 torde komma att övertagas av Göteborgs stad bör detta belopp

för nästa budgetår uppräknas med 16 000 kronor till 88 000 kronor. Anslaget

till bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn

torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med (134 400 + 40 800 +

88 000) 263 200 eller i runt tal 263 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska

och nervösa barn för budgetåret 1954/55 å driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 263 000

kronor;

b) till Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten

m. m. för budgetåret 1954/55 å kapitalbudgeten,

under inrikesdepartementet, fonden för låneunderstöd,

anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av gällande bestämmelser om ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid m a1 i texten
  2. SU 1954:89 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa bar s. 1 i texten