Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till vägväsendet för budgetåret 1954/55

1954-02-26 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:129, Angående vissa anslag till vägväsendet för budgetåret 1954/55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till vägväsendet för budgetåret 1954/55; given

Stockholms slott den 26 februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

statsrådet hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Hj. R. Nilson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten, till vägunderhållet

samt till bidrag till kommunal och enskild väghållning in. m. föreslås i

enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita anslag för budgetåret

1954/55 om tillhopa i runt tal 684,8 milj. kr.

Vidare föreslås ändrade regler för avräkning mot automobilskattemedlen

beträffande vissa anslag under väg- och vattenbyggnadsverket.

1—300 54

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 sand. Nr 129.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Hjalmar Nilson fråga om vissa anslag till vägväsendet för budgetåret

1954/55 samt anför.

INLEDNING.

Anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten, till vägunderhållet,

till bidrag till kommunal och enskild väghållning samt till

avsättning till statens automobilskattemedelsfond uppfördes i årets statsverksproposition,

sjätte huvudtiteln, punkterna 10 och 14, med allenast

preliminärt beräknade belopp om tillhopa 625 200 200 kr. Anledningen till

att dessa anslag bröts ut ur statsverkspropositionen var, att den totala utgiftsramen

för de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen ansågs

böra definitivt fastställas först i samband med ställningstagandena till de

förslag, som framlagts av 1951 års utredning rörande beskattningen av

motorfordonstrafiken. Chefen för finansdepartementet kommer senare i

dag att föreslå de ändringar i gällande bestämmelser om automobilbeskattningen,

som utredningens förslag givit anledning till. För egen del anhåller

jag att nu få anmäla de anslagsfrågor, som berör vägväsendet.

ALLMÄN ÖVERSIKT.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägväsendet.

För de ändamål, som tillgodoses med de ur statsverkspropositionen

utbrutna anslagen, har styrelsen begärt tillhopa 684 800 000 kr. Styrelsen

har vidare i särskild skrivelse nämnda dag redogjort för en av

styrelsen företagen utredning rörande behovet av åtgärder på vägväsendets

område i anslutning till den nya kommunindelningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

3

I anslagsframställningen erinrar styrelsen inledningsvis om sin i petita

för budgetåret 1952/53 lämnade redogörelse för trafikutvecklingen och förändringarna

i fordonsparken i allmänhet, samt hurusom styrelsen — i anslutning

till det år 1949 redovisade förslaget till en normalbudget för vägväsendet

— framlagt ett sedermera reviderat program för statliga väginvesteringar

avseende åren 1952/1956 (se 1953 års statsverksprop., bil. 8,

s. 24). Detta program upptager en investeringsvolym under år 1955 av

320 milj. kr och under år 1956 av 355 milj. kr. De i nämnda petita anföfda

skälen för en upprustning och förnyelse av vägnätet gäller alltjämt

och har genom senare utredningar understrukits. För ett genomförande av

ett investeringsprogram av minst den av styrelsen angivna omfattningen

borde — bl. a. med hänsyn till den fortgående ökade mekaniseringen av

vägbyggandet — tillgången på arbetskraft icke komma att lägga hinder i

vägen. Ej heller i fråga om materialförsörjning torde hinder föreligga.

I denna sin allmänna presentation av vägbehoven säger sig styrelsen i

regel icke ha åberopat kommunikationsbehoven för begränsade områden

eller för speciella ändamål. Emellertid har på olika sätt framkommit sådana

kommunikationsfrågor, vilkas lösande kräver en vägbyggnadsverksamhet

av den storleksordningen, att kostnaderna väsentligen kommer

att inverka på anslagsbehovet i stort. Härom anför styrelsen i huvudsak

följande.

Vid överväganden och utredningar i kommunikationsfrågor uppkommer

ofta frågan om stambillinjetrafik såsom substitut för järnväg. Sålunda

föreslog norrlandskommittén insättande av stambillinjer, vilka skulle

kräva vägarbeten för en kostnad av 100 milj. kr i 1946 års prisläge. Liknande

spörsmål uppkommer, då fråga väcks om nedläggande av eller inskränkning

i driften å järnvägslinjer. Så har exempelvis varit fallet beträffande

järnvägslinjerna Köping—Uttersberg—Riddarhyttan, Ängelholm

—Klippan och Svanskog—Årjäng.

Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen redovisade år 1952

vissa vägbehov inom en tioårsperiod för en sammanlagd kostnad av cirka

70 milj. kr enligt 1953 års kostnadsnivå. I en år 1949 framlagd utredning

föreslogs en utbyggnad av vägnätet i norra Värmland. Enbart tillgodoseende

av de därvid föreslagna mest angelägna vägbehoven kan vid nuvarande

prisläge uppskattas erfordra en investering av storleksordningen 25 å 30

milj. kr.

Behovet av vägbyggnader av vikt för rikets försvar eller försörjning i

krigstid har i skilda sammanhang starkt understrukits och bestyrkts genom

preliminära undersökningar, som visat betydande investeringsbehov på

detta område.

Inom rikets skärgårdar föreligger ett framträdande behov av utbyggnad

av kommunikationsnätet. Enligt en i samband med 1945 års skärgårdsutredning

verkställd inventering av de mest angelägna behoven redovisades

sådana till en sammanlagd kostnad av i runt tal 80 milj. kr. En sedermera

av 1949 års skärgårdstraf^kommission föreslagen plan för ordnandet av

skärgårdstrafiken i Stockholmsområdet förutsätter utförande under en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

sexårsperiod av väg- och brobyggnader m. in. för en kostnad i 1951 års

prisnivå av cirka 12 milj. kr.

Kraven på snabbare förbättringar av bl. a. infarter till städer och samhällen

kommer säkerligen att accentueras allt eftersom trafiklösningarna

blir klarlagda genom trafik- och planutredningar av olika slag. Stor-Stockholms

trafikutredning, som undersökt kostnaderna för upprustning av

huvudtrafiklederna inom Stockholm samt i dess närhet belägna samhällen,

som är väghållare, ansåg det icke osannolikt, att en fördubbling av den nuvarande

trafikbelastningen på infartslederna till Stockholm kunde komma

att inträda under 1950-talet. De åtgärder, som utredningen redovisat, beräknades

kosta i runt tal 280 milj. kr. Från Stockholms stad har till styrelsen

överlämnats en tablå över uppskattade kostnader för planerade nyanläggnings-

och förbättringsarbeten på statsbidragsberättigade gator,

vägar och broar inom Stockholm. Tablån utvisar en kostnadssumma av

totalt 255 milj. kr, varav 120 milj. kr beräknats komma på åren 1954—

1959. En inom Göteborgs stad gjord liknande inventering angiver behövliga

arbeten på stadens viktigare trafikleder till en kostnad av 128 milj. kr.

Vidare har styrelsen själv på uppdrag av Kungl. Maj :t verkställt utredning

rörande behovet av åtgärder på vägväsendets område i anslutning till

den nya kommunindelningen. Härvid redovisas ett behov av nya eller förbättrade

vägförbindelser, föranlett eller accentuerat av tillkomsten av nya

kommuncentra in. in., av cirka 1 135 km [180 företag] till en kostnad av

ungefär 107 milj. kr enligt 1949/50 års kostnadsnivå. Ungefär tiondelen

därav har planerats att tillgodoses under flcrårsplansperioden 1952—1956,

medan övervägande delen eller företag för en beräknad kostnad i nuvarande

prisläge av cirka 130—140 milj. kr tillsvidare måst ställas på framtiden.

Avvägningen av det av styrelsen sålunda redovisade vägbyggnadsbehovet i

anledning av den ändrade kommunindelningen i förhållande till andra angelägna

vägbyggnadsbehov bör enligt styrelsen äga rum vid flerårsplanernas

upprättande. Här ifrågavarande nya behov bör tillgodoses genom ordinarie

vägbyggnadsanslag.

Styrelsen har vid planläggningen av den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

utgått ifrån att det tidigare omnämnda investeringsprogrammet

om möjligt skall fullföljas som ett minimiprogram, vilket

också kommit att ske under de två senaste åren. Under år 1952 möjliggjorde

arbetskrafttillgången sålunda en större investeringsvolym enligt

efterföljande sammanställning. Styrelsen beräknar, att jämväl 1953 års

väginvesteringar skall bli större än den i programmet angivna investeringsvolymen,

om arbeten i sysselsättningssyfte medräknas.

Ordinarie

Utökad

Vissa

Kalenderår

investerings-

investerings-

vägbyggnads-

Summa

Investerings-

ram

ram

arbeten

program

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr.

Milj. kr

1952

246,1

—

5,6

251,7

220

1953

250,0

35,0

40,0

325,0

250

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Knngl. Maj:ts proposition nr 129.

Då omslutningen för år 1953 alltså beräknas uppgå till cirka 325 milj.

kr, synes förutsättningar föreligga för att under år 1954 genomföra minst

det av styrelsen förutsatta programmet om 290 milj. kr, såvida icke betydande

omsvängning i arbetsmarknadsläget skulle inträffa. För år 1955

har styrelsen i investeringsprogrammet räknat med en minimiomslutning

av 320 milj. kr. Oaktat den kraftiga trafikutvecklingen och behoven

i övrigt skulle kräva en än större investeringsvolym, anser sig styrelsen

med hänsyn bl. a. till planeringsläget böra begränsa sitt äskande till

nämnda belopp. Härtill kommer anslagsbehovet till Byggande av bro vid

Bergnäset, vilket styrelsen beräknat till 2,i milj. kr. Den erforderliga medelsanvisningen

på riksstaten för budgetåret 1954/55 för den ordinarie statliga

väg- och brobyggnadsverksamheten har alltså beräknats till sammanlagt

322,i milj. kr. Hela detta belopp förutsättes skola avräknas mot bilskattemedlen.

För det statliga vägunderhållet begär styrelsen en ökning med

10 milj. kr till 230 milj. kr. Den nuvarande omfattningen av trafiken skulle

kunnat motivera en större ökning av anslagstilldelningen. Styrelsen har

emellertid vid avvägningen av de skilda behoven för vägunderhåll och vägbyggnad

ansett det — sett på längre sikt — nödvändigt att så långt möjligt

vara återhållsam beträffande underhållsanslaget för att därigenom möjliggöra

eu snabbare upprustning och förnyelse av vägnätet.

Vad angår den kommunala väghållningen räknar styrelsen med

oförändrat belopp [31,2 milj. kr] för bidrag till underhållet. I fråga om de

kostnader, som avser bidrag till byggande av vägar och gator, visade 1949

års normalbudgetberäkning ett årligt statsbidragsbehov av 80 milj. kr (1948

års prisnivå). Styrelsen fann redan då detta höga belopp behövligt med

hänsyn till städernas och samhällenas faktiska behov. På grund av de

svårbedömbara faktorer, varpå utredningen grundade sig, särskilt i vad

avsåg den fortskridande utvecklingen av industri och bebyggelse ävensom

därav föranledda ökade anspråk på trafikleder, ansåg styrelsen emellertid

försiktigheten bjuda att för det dåvarande begränsa det belopp av statsmedel,

som avsågs svara mot normalkostnaden, till 50 milj. kr. Senare erfarenheter

har visat, att det framräknade behovet bör upptagas såsom en

minimiomslutning. Omräknat till nuvarande prisnivå motsvarar detta

140 milj. kr. Styrelsen anser det icke möjligt att på eu gång nå denna omslutning

utan föreslår liksom beträffande de statliga väginvesteringarna,

att ökningen sker successivt. Del framstår emellertid såsom ofrånkomligt

att i eu första etapp företa en kraftig höjning av anslaget. Styrelsen äskar

därför ett i förhållande till innevarande budgetår med 30 milj. kr höjt

anslag eller 80 milj. kr.

Vad slutligen beträffar den enskilda väghållningen har man ifråga

om vägunderhållet alt räkna med en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade

vägnätet, medförande ökat anslagsbehov för bidragsverk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

samheten. Styrelsen äskar med hänsyn härtill ett anslag av 10,5 milj. kr,

d. v. s. l,i milj. kr. mer än innevarande budgetårs anslag. Jämväl i fråga

om bidrag till byggande av enskilda vägar bör en stegrad verksamhet komma

till stånd. Styrelsen anser sålunda, att anslaget jämfört med innevarande

budgetår bör höjas med 1 milj. kr eller till 11 milj. kr.

Yttrande.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att, om en förbättring i sysselsättningsläget

skulle inträda, detta för nybyggnadsanslagens del torde medföra

ett minskat behov att anordna arbeten — såsom under år 1953 skett —

med anlitande av anslaget till Vissa vägbvggnadsarbeten. För en mera

normal nybyggnadsverksamhet torde därför som jämförelsetal bäst lämpa

sig den verksamhet, som under år 1953 bedrivits med anlitande av de

specificerade väganslagen. Arbetsmarknadsstyrelsen finner en reduktion

av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten under en nivå av 285 milj. kr

ej vara tillrådlig ur sysselsättningssynpunkt under år 1954, bortsett möjligen

för sommarsäsongen. För år 1955 är en motsvarande bedömning

givetvis vansklig. Styrelsen förordar dock, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskande beträffande de statliga väginvesteringarna lägges

till grund för proposition, och att en ev. reduktion av anslagsramen liksom

hittills får ankomma på beslut av Kungl. Maj:t. Arbetsmarknadsstyrelsen

finner det vidare — under erinran om att 1953 års riksdag lämnat

Kungl. Maj :t bemyndigande att besluta om ianspråktagande under budgetåret

1953/54 av vägbyggnadsmedel, som avsetts för andra halvåret 1954

— angeläget, att även fortsättningsvis dylik rätt står till förfogande.

Föredraganden.

Under det senaste världskriget och åren närmast därefter var verksamheten

på vägväsendets område i vårt land av kända skäl starkt reducerad.

Redan dessförinnan kan dock en eftersläpning i väginvesteringarna sägas

ha förelegat. Först på senare år har en återhämtning av nämnvärd omfattning

kunnat påbörjas. Till belysning av eftersläpningens storleksordning

kan nämnas, att den av 1950 års långtidsutredning uppskattades för

tiden 1938—1950 till cirka 750 milj. kr i 1946 års prisläge, motsvarande

inemot 1 100 milj. kr enligt prisläget år 1953. Härvid antogs, att investeringsutgifterna

för vägarna borde ha följt samma utvecklingslinje som

landets civila investeringar i allmänhet. Utredningen underströk, att vid

ett sådant antagande hänsyn ej toges till att utvecklingstakten inom vägtrafiken

varit starkare än inom många andra områden.

År 1949 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förslag till en normalbudget

för vägväsendet. Denna utgjorde ett försök att beräkna de

genomsnittliga årliga statsutgifterna för vägväsendet för eu 20-årsperiod

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

under antagande av en successiv upprustning och utbyggnad av vägnätet

under periodens lopp till en viss förutsatt standard. De årliga utgifterna

enligt denna budget uppskattades till 525 milj. kr efter 1948 års prisnivå.

Motsvarande belopp enligt 1953 års prisläge torde kunna beräknas till

cirka 765 milj. kr. I fråga om de statliga väginvesteringarna, vilka ingick

i normalbudgeten med omkring 365 milj. kr (1953 års prisnivå), utgjorde

målsättningen vid beräkningarna bl. a., att vägnätet överlag och aven

under tjällossningen skulle tåla ett axeltryck av 6 ton.

1950 års långtidsutredning gjorde i sitt betänkande vissa uttalanden

om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens premisser och målsättning for denna

normalbudget. Enligt utredningens egna beräkningar rörande motorfordonsbeståndet

och trafikutvecklingen skulle den tredubbling av trafikvolymen,

på vilken normalbudgeten angavs vara baserad, komma att inträffa

långt före utgången av 20-årsperioden. Med hänsyn härtill kunde

planen sålunda anses angiva enbart ett minimibehov. Även planens förutsättning

i fråga om axeltryckens utveckling var enligt utredningens mening

konservativ.

Den nämnda normalbudgetberäkningen ger med hänsyn till ut\ecklingen

av vägtrafiken och till den säkrare erfarenhet beträffande vissa

däri ingående kostnadsposter, som vunnits efter det beräkningen ursprungligen

gjordes, knappast någon tillräckligt aktuell grund för en mera

preciserad prognos rörande medelsbehoven för vägväsendet. Även om den

i olika avseenden nu får anses underskatta behoven, kan beräkningen dock

ge en viss uppfattning om storleksordningen av desamma på längre sikt.

Vissa omständigheter av betydelse för bedömningen får därvid beaktas.

Den tredubbling av trafikvolymen i förhållande till 1936 års volym, som

man enligt det föregående synes ha räknat med skola uppkomma under

20-årsperioden, var sålunda uppnådd redan under år 1953. Även antalet

registrerade motorfordon var under år 1953 mer än tre gånger så stort som

år 1936. Utvecklingen har också i fråga om lastbilar och bussar gått mot

ett relativt sett allt större antal tyngre fordon. Till belysning härav kan

nämnas, att medan antalet lastbilar med ett hjultryck av 3 ton och däröver

och således med ett axeltryck över 6 ton år 1939 utgjorde 2 % av

lastbilsparken, hade motsvarande tal år 1948 stigit till 8 % och år 1952 till

13 %. Såsom väl delvis sammanhänger med denna utveckling mot tyngre

trafik har det efterhand också framgått, att vissa kostnadsantaganden,

som låg till grund för normalbudgetens kalkyler, varit tilltagna i undeikant.

Det gäller t. ex. kostnaderna för i samband med beläggningsföretagen

erforderliga förbättrings- och förstärkningsarbeten, beträffande vilka de

faktiska kostnaderna ofta visat sig väsentligt överstiga de tidigare kalkylerade

kostnaderna, och detsamma torde för övrigt gälla kostnaderna föi

förstärkning och förbättring av vägbanorna överhuvud. Eftersom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen räknat med att av landets 90 000 km all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. ilaj:ts proposition nr 129.

manna vägar inte mindre än 70 000 km efter hand behöver förstärkas, inses

latt, att aven relativt små förskjutningar i premisserna för kostnadskalkylerna

kan leda till mycket avsevärda förändringar av totalkostnaderna

för ifrågavarande arbeten.

Undei tiden efter normalbudgetens upprättande har slutligen tillkommit

ytterligare en del omständigheter som medfört, att vissa förut obeaktade

eller otillräckligt beaktade behov framträtt med ökad aktualitet, och som

därmed påverkat utgiftsbehovet. Jag har tidigare redovisat vad väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört i sina petita rörande kommunikationsbehoven

för vissa begränsade områden och speciella ändamål, t. ex. kraven

pa bättre förbindelser inom skärgårdarna och de behov som aktualiserats

genom kommunindelningsreformen. Jag vill härvid även särskilt erinra

om de stora behov av förbättringar av genomfartslederna i en råd städer,

som gjort sig gällande under de senaste åren. Den snabba expansionen av

trafiken och av fordonsantalet har medfört, att tidigare som tillräckliga

betraktade krav på utrymme och standard i fråga om dessa leder blivit

eller håller på att bli föråldrade. Jag vill även fästa uppmärksamheten på

den alltmer ökade betydelse som tillmätes aktiva åtgärder från samhällets

sida i syfte att förbättra trafiksäkerheten; i detta hänseende bör en förbättring

av vägstandarden — t. ex. genom anordnande i större utsträckning

av planskilda väg- och järnvägskorsningar — vara av icke obetydligt

värde. Därest normalbudgeten nu skulle underkastas en revision med utgångspunkt

från här berörda förhållanden, är det följaktligen säkert, att

de tidigare beräknade kostnadsbeloppen skulle komma att mycket avsevärt

överskridas.

Trots att alltså normalbudgetens uppskattning av utgiftsbehovet numera

klart får anses vara för låg, uppnår de mot automobilskattemedel avräknade

vägutgifterna ännu icke på långt när nämnda beräknings totalsumma.

Sålunda omsluter hela specialbudgeten för budgetåret 1953/54

639,7 milj. kr, medan normalbudgetens siffror omräknade till nuvarande

kostnadsnivå redovisar ett utgiftsbehov av cirka 765 milj. kr. Icke ens

vid helt bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för

budgetåret 1954/55 uppnås sistnämnda belopp.

I ett nyligen avgivet betänkande av 1951 års utredning rörande beskattningen

av motorfordonstrafiken har en femårsplan för de mot automobilskattemedlen

avräknade utgifterna presenterats. Vad gäller utgifterna för

den egentliga väghållningen bygger beräkningarna på uppgifter från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. De i betänkandet beräknade utgifterna av

ifrågavarande slag för kalenderåret 1955 överensstämmer i stort sett med

de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita för budgetåret 1954/55 begärda

anslagen.

Trots den osäkerhet, som självfallet måste vidlåda alla beräkningar om

vägväsendets medelsbehov på längre sikt, står det sålunda klart för mig,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

9

att cn väsentlig höjning av specialbudgetens totala utgiftssiffra är i hög

grad påkallad. Det vägbyggnadsprogram, på vilket väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden tar sikte, bygger i vad gäller de statliga väginvesteringarna

på de uppgjorda flerårsplanerna för verksamheten. De byggnadsprojekt,

vilka dessa planer omfattar, måste alla betraktas som för

de därav berörda bygderna önskvärda och angelägna. Såvitt nu kan bedömas

torde icke heller tillgången på arbetskraft och materiel behöva lägga hinder

i vägen för en utvidgning av verksamheten. Med hänsyn härtill och

till de ökade anspråk på medel, som gör sig gällande även för vägunderhållets

samt de stadskommunala och enskilda vägarnas del, anser jag mig

böra biträda styrelsens framlagda förslag till medelsanvisning för budgetåret

1954/55. Jag föreslår sålunda, att de nu ifrågavarande anslagen, som

för innevarande budgetår är uppförda med tillhopa 605,6 milj. kr, uppräknas

till totalt 684,8 milj. kr.

Jag övergår nu till en redogörelse för de olika ändamålen och behandlar

då först anslagen i följande fyra grupper, nämligen 1) anslag till statliga

väginvesteringar, 2) anslag till det statliga vägunderhållet, 3) anslag

för bidrag till den kommunala väghållningen och 4) anslag för bidrag till

den enskilda väghållningen.

Till statliga väginvesteringar fanns vid ingången av budgetåret

1952/53 under de ordinarie väg- och brobyggnadsanslagen, inberäknat behållningar

och anslag på tilläggsstat, medel om tillhopa 383,4 milj. kr tillgängliga.

I enlighet med den genomförda ordningen med medelsanvisning

avseende kalenderår var dessa medel avsedda att täcka medelsbehoven

fram till den 1 januari 1954. De ordinarie utgifterna, i vad de hänförde

sig till nämnda anslag, uppgick under budgetåret 1952/53 till sammanlagt

260,3 milj. kr. De för medelsförbrukningen under andra halvåret 1953 tillgängliga

behållningarna på ifrågavarande anslag utgjorde alltså vid utgången

av budgetåret (383,4 — 260,3) 123,i milj. kr. — Utöver de nämnda

investeringarna utfördes under budgetåret 1952/53 vägarbeten för en kostnad

av 33,i milj. kr med anlitande av anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten.

De vid ingången av budgetåret 1953/54 för den ordinarie verksamheten

disponibla medlen utgjordes av nämnda för andra halvåret 1953 avsedda

belopp om 123,i milj. kr samt de på riksstaten för budgetåret anvisade anslagen

om 285 milj. kr. Dessutom har Kungl. Maj:t i proposition nr 2 till

årets riksdag föreslagit, att ett anslag av 35 milj. kr skall anvisas på tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1953/54 för att täcka den medelsbrist,

som uppstått genom eu med stöd av riksdagens bemyndigande företagen

utvidgning av väg- och brobyggnadsverksamheten under år 1953.

Vid bifall härtill skulle de under budgetåret 1953/54 tillgängliga medlen

uppgå till (123,1 + 285 + 35) 443,i milj. kr. Denna summa är avsedd att

täcka medelsförbrukningen för den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten

fram till den 1 januari 1955 utom beträffande andra halvåret

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1954 för anslagen till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar samt till Byggande av bro vid Bergnäset,

vilka anslag är beräknade för enbart budgetåret 1953/54. Vad gäller det

förstnämnda av dessa anslag har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förutsatt, att för sagda halvår erforderligt belopp får tagas i anspråk

från de medel, som äskas för de egentliga väganslagen för kalenderåret

1955, varför jag i det fortsatta resonemanget kan bortse härifrån.

Medelsförbrukningen för andra halvåret 1953 uppgick till 163,8 milj. kr

under de ordinarie anslagen. För förbrukning under kalenderåret 1954 skulle

alltså finnas tillgängligt ett belopp av (443,i —163,s) 279,3 milj. kr jämte

ett belopp om 1,9 milj. kr, som av det för budgetåret 1954/55 begärda anslaget

till Byggande av bro vid Bergnäset belöper på andra halvåret 1954,

d. v. s. tillhopa 281,2 milj. kr. Vid anslagsberäkningen för innevarande

budgetår förutsattes, att den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1954 skulle kunna givas en omslutning av omkring 265 milj. kr,

men att Kungl. Maj:t, om utvecklingen på arbetsmarknaden så påkallade,

skulle ha befogenhet att genomföra såväl en begränsning som en utvidgning

av denna ram för väginvesteringarna. Utan att föregripa de ställningstaganden

i denna fråga, vilka den fortsatta utvecklingen kan motivera,

finner jag — bl. a. med hänsyn till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört

om att en reduktion av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten till en

lägre nivå än 285 milj. kr under år 1954 icke är tillrådlig ur sysselsättningssynpunkt

— det realistiskt att utgå från att den marginal om

(281,2 — 265) 16,2 milj. kr, som finnes vid ingången av kalenderåret 1954,

kommer att tagas i anspråk under sagda kalenderår, varför den ej bör få

påverka anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Den nu aktuella anslagsberäkningen för de statliga väg- och broinvesteringarna

avser närmast kalenderåret 1955. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har för detta år begärt 320 milj. kr, vartill kommer 2,i milj. kr under

anslaget till Byggande av bro vid Bergnäset, för vilket budgetårsberäkningen

skall bibehållas.

Jag delar arbetsmarknadsstyrelsens åsikt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag bör läggas till grund för Kungl. Maj :ts anslagsäskanden

hos riksdagen, och föreslår därför, att anslagen till de statliga väginvesteringarna

på riksstaten för nästa budgetår uppföres med sammanlagt

322,i milj. kr.

Jag förutsätter, att — i likhet med vad som gäller för innevarande

budgetår — en begränsning av medelsförbrukningen till en nivå, som ligger

under anslagsramen, skall få genomföras för den händelse förändringar i

konjunktur- och arbetsmarknadsläget skulle nödvändiggöra en minskning

av väginvesteringarna. Det bör emellertid också få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter

att, om arbetsmarknadsläget så påkallar, under budgetåret

1954/55 — på liknande sätt som medgivits för budgetåret 1953/54 — be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

myndiga vägförvaltningarna att utvidga byggnadsverksamheten genom att

under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel

på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1955.

I detta sammanhang vill jag slutligen upptaga några särskilda frågor,

vilka torde vara av den karaktär, att de bör anmälas för riksdagen.

Genom beslut den 8 april 1949 förordnade Kungl. Maj:t — efter anmälan

i 1949 års statsverksproposition — att kostnader för resor till utlandet,

som av väg- och vattenbyggnadsverkets personal företogs i samband med

förhandlingar om inköp av maskiner och förrådseffekter, samt vid kontroll

av pågående fabrikation eller leveranser av sådan materiel, skulle bestridas

av medel under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Då utländska

leveranser av materiel för den direkta byggnadsverksamheten, t. ex. stålkonstruktioner

för broar, jämväl förekommer, synes denna föreskrift böra

kompletteras med motsvarande bestämmelser, att kostnader för utlandsresor,

företagna för kontroll av entreprenadarbete, som u tf öres i utlandet

för verkets räkning, skall bestridas av medel, vilka står till förfogande

för entreprenadarbetet i fråga, och alltså belasta vederbörande sakanslag.

I anledning av en framställning om utredning av frågan, huruvida ärenden

rörande byggande av broar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

handlägges med tillräcklig sakkunskap, har Kungl. Maj:t tillkallat fyra

sakkunniga att avgiva utlåtande i ärendet. Jag förutsätter, att de med

denna utredning förenade kostnaderna — såsom varande en med anslagsmedlens

ändamålsenliga användning sammanhängande utgift — får bestridas

av medel, som är avsedda för de statliga brobyggnadsföretagen.

Ifrågavarande utgifter torde fr. o. in. nästa budgetår böra påföras det

föreslagna nya anslaget till Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar.

Under den senaste tiden har frågan om en fast förbindelse mellan

Sverige och Danmark över Öresund aktualiserats, och vid nyligen genomförda

dansk—svenska överläggningar har överenskommelse träffats om en

gemensam fortsatt undersökning av frågan. Innan slutlig ställning tages

till denna fråga synes ett rätt omfattande tekniskt och ekonomiskt utredningsarbete

vara erforderligt. De härav föranledda kostnaderna, som närmast

torde vara att betrakta såsom utgifter för planering och projektering,

torde böra bestridas av medel för broinvesteringar och i fortsättningen lämpligen

belasta det föreslagna nya anslaget till Byggande av riksvägar.

Jag övergår härefter till de övriga anslagsgrupperna.

För det statliga vägunderhållet har jag ansett mig böra i likhet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förorda en medelsanvisning av 230

milj. kr, vilket innebär en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår

med 10 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till kommunal väghållning tillstyrker

jag i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag eu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

medelstilldelning av sammanlagt 111,2 milj. kr, vilket i förhållande till

motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär en höjning med

sammanlagt 30 milj. kr. Ökningen faller helt på anslaget till Bidrag till

byggande av vägar och gator.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning,

förordar jag — likaledes i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit — en höjning av medelsanvisningen med 2,i milj. kr, så

att dessa anslag för nästa budgetår kommer att upptagas med tillhopa

21,5 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa

för budgetåret 1954/55 uppgå till sammanlagt (322,i + 230 + 111,2 + 21,5)

(584,8 milj. kr, vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på

riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp med omkring

79,2 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet kommer att senare denna dag i samband

med förslag om ändrad beskattning av motorfordonstrafiken m. in. förorda,

att nu gällande principer för vägutgifternas avräkning mot automobilskattemedlen

skall oförändrade gälla i fortsättningen, dock med vissa smärre

ändringar. Sålunda föreslås, att såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

avlönings- och omkoslnadsanslag, vilka nu i princip avräknas till hälften,

som vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag, vilka f. n. helt

avräknas, fr. o. in. budgetåret 1954/55 skall — i nära anslutning till den

taktiska fördelningen av verkets kostnader på väg- och vägtrafikväsendet

å ena och övriga verksamhetsområden å andra sidan — till nio tiondelar

avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare föreslås, att anslaget till

Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde,

som nu icke till någon del avräknas mot automobilskattemedlen,

fr. o. in. nästa budgetår helt skall täckas av nämnda medel. Dessa ändringar

i förhållande till de till grund för beräkningarna i årets statsverksproposition

liggande avräkningsprinciperna medför, att det belopp om 32,7

milj. kr, som av de till administration och diverse ändamål hänförliga

anslagen under sjätte huvudtiteln i statsverkspropositionen angivits skola

avräknas mot automobilskattemedlen, kommer att öka till 33,9 milj. kr.

Då det förut omnämnda beloppet för den egentliga väghållningen, 684,8

milj. kr helt skall bestridas av autoinobilskattemedel, skulle alltså under

sjätte huvudtiteln för nästa budgetår belopp om tillhopa 718,7 milj. kr

avräknas mot automobilskattemedlen.

•lag hemställer

dels att Kungl. Maj:t ville — med ändring av vad därutinnan

föreslagits i årets statsverksproposition — föreslå riksdagen,

att

a) de i riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppförda

anslagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

13

och Omkostnader samt Vägförvaltningarna: Avlöningar och

Omkostnader skall till nio tiondelar avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

det i samma riksstatsförslag upptagna anslaget till Reglering

av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde skall avräknas mot automobilskattemedlen;
dels

ock att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle

att avgiva yttrande i anledning av vad jag här i övrigt anfört.

ANSLAGSBERÄKNINGAR.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslihnande samhällen,

där kronan är väghållare.

[1]. Vägunderhållet.

Anslag

Nettoutgift

Reservation

vid budgetårets

Milj. kr

Milj. kr

utgång

Milj. kr

1951/52 ...........................

160,o

tilläggsstat............

21,6

181,6

181,1

2,5

1952/53 ...........................

188,o

tilläggsstat ............

27,o

215,0

216,1

1,4

1953/54 (statsliggaren s. 363)

220,o

1954/55 (förslag) ...............

230,o

Yrkande. «

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget

för nästa budgetår höjes med 10 000 000 kr till 230 000 000 kr.

Motiv.

För innevarande budgetår disponeras, inklusive befintlig reservation,

221,4 milj. kr för vägunderhållet.

För budgetåret 1954/55 räknar styrelsen till en början med att anslaget

— jämfört med det för löpande budgetår beviljade beloppet, 220 milj. kr

-— bör på grund av mer eller mindre automatiska kostnadsändringar upp
-

räknas i enlighet med följande. Milj. kr

Lönestegringar enligt 1953 års kollektivavtal................... 1,4

Kostnadsstegringar för maskinparken......................... 5,o

» för färjleder, varav 5 st. nya............... 0,7

» på grund av ökad längd allmänna vägar med ca

25 mil................................. 0,5

7,6

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Härifrån avgår kostnadsminskning till följd av sänkta

materialpriser..................................... 1,2

till följd av ökad längd belagda vägar............... 2,2 3,4

Ökade kostnader 4,2

Avrundat till 4

Den s. k. katastrofreserven föreslår styrelsen skola i likhet med innevarande

budgetår upptagas med 5 milj. kr.

Utöver den ytterligare effektivisering av vägunderhållet, som den fortgående

rationaliseringen beräknas medföra, är en viss ytterligare ökning av

vägunderhållsarbetet enligt styrelsens uppfattning nödvändig på grund av

den starka stegringen av trafiken. Styrelsen hoppas kunna begränsa det

erforderliga beloppet för att åstadkomma denna ökning av vägunderhållet

till 6 milj. kr, varav cirka 3 milj. kr för ökad sändning. En förutsättning

härför anges vara, att medel för maskinanskaffning beviljas i den omfattning

styrelsen i annat sammanhang äskat.

I enlighet härmed skulle för vägunderhållet för budgetåret 1954/55 sammanlagt

erfordras ett belopp av (220 + 4+ 6) 230 milj. kr, med följande

fördelning på olika arbeten.

Arbete Milj. kr

Grusning m. in........................................... 23

Dammbindning .......................................... 30

Hyvling...................................................... 17

Vägkropp ................................................... 13

Trummor, diken, slänter, räcken, parkeringsplatser

längs huvudvägar m. in...................... 25

Broar, bryggor, färjor ..........................*...... 13

Belagd vägbana .......................................... 15

Vinterväghållning ....................................... 36

Materialtillverkning .................................... 32

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader

m. m............................... 21

Katastrofreserv, främst försvårad vinterväghållning

...................................................... 5

230

I anslaget har inräknats samtliga kostnader för ett fortsatt bedrivande

i nuvarande form av kontinuerliga trafikräkningar.

Beräkningarna är grundade på 1953 års löne- och prisnivå. Styrelsen

har liksom i föregående petita förutsatt oförändrad prisnivå även beträffande

sådana importvaror, som är av stor betydelse för vägunderhållets

kostnad, såsom motorbränsle, oljor, klorkalcium.

Styrelsen har slutligen utgått ifrån att tillräckliga medel anvisas till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

de statliga väginvesteringarna, så att kostnader för förstärknings- och förbättringsarbeten

icke kommer att belasta vägunderhållsanslaget.

Föredraganden.

Mot den av väg- och vattenbyggnadstyrelsen föreslagna uppräkningen

med 10 milj. kr, varav 4 milj. kr kan anses hänföra sig till kostnadsstegringar

och 6 milj. kr till den ökade trafiken, har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vägunderhållet för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 230 000 000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2]. Byggande av riksvägar. Nyanläggning av länsvägar. Nyanläggning

av ödebygdsvägar. Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar.

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen (skr. 31/s 1953), som föreslagit, att

anslagsanvisningen för de ordinarie statliga väginvesteringarna skall ske

under i stort sett endast ett anslag, benämnt Vägbyggnad, hemställer, att

sagda anslag för budgetåret 1954/55 uppföres med 320 milj. kr.

M o t i v.

Det nya anslaget skulle disponeras för följande ändamål, nämligen

byggande av riksvägar, byggande av länsvägar samt byggande av speciella

storbroar. Under kalenderåren 1951 och 1952 fördelades enligt av styrelsen

företedd statistik investeringsverksamheten å väg-, bro- och beläggningsarbeten

med omkring ‘/s på rikshuvudvägar och med 2/s på övriga vägar. En

preliminär utredning angående kostnaderna för utbyggnad av nuvarande

rikshuvudvägar till en standard motsvarande trafikens krav visar på cirka

1,3 miljarder kr. Då delta stora behov, sett mot bakgrunden av den fortgående

kraftiga utvecklingen av vägtrafiken speciellt på dessa stamleder, ur

såväl rikssynpunkt som lokal trafiksynpunkt måste tillgodoses inom så

kort tidrymd som möjligt, anser styrelsen det ofrånkomligt, att takten för

upprustningen av rikshuvudvägnätet icke minskas. Med hänsyn härtill

bör i huvudsak den proportion beträffande investeringsverksamheten

mellan riksvägar och länsvägar bibehållas, som gällt under åren 1951 och

1952.

Under sistnämnda år har icke utförts några speciella storbroar å det

hittillsvarande anslaget till Byggande av broar i sådan omfattning, att det

ansetts nödvändigt att särskilja kostnaderna till detta ändamal under

respektive år. Då företag, hänförliga till kategorien speciella storbroar,

beräknas draga en kostnad av 12 milj. kr under kalenderåret 1955, skulle

för övriga ändamål kvarstå 308 milj. kr av äskat belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Äskat anslag till Vägbyggnad bär styrelsen sålunda avsett skola disponeras

i huvudsak enligt följande.

Milj. kr %

Byggande av riksvägar .................. 95 30

Byggande av länsvägar .................. 213 66

Byggande av speciella storbroar ...... 12 4

320 100

Enligt föreliggande planer skulle för byggande av riksvägar komma att

utnyttjas 60—65 milj. kr till egentliga vägarbeten, 25—30 milj. kr till beläggningsarbeten

samt 5—8 milj. kr till broarbeten. För byggande av länsvägar

skulle på motsvarande sätt utnyttjas till

Egentliga vägarbeten: Milj. kr

Ombyggnader ................................. 110—120

Nyanläggningar .............................. 25—35

Beläggningsarbeten .............................. 25—35

Broarbeten ....................................... 30—35

Då de medel, som för budgetåret 1953/54 anvisats till Byggande och förbättring

av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, endast

avser tiden fram till den 1 juli 1954, skulle för genomförandet av det för

år 1954 beräknade byggnadsprogrammet erfordras viss anslagsförstärkning,

motsvarande i stort sett medelsbehovet för andra halvåret 1954. Nämnda

medelsbehov beräknas till cirka 1,3 milj. kr. Styrelsen förutsätter emellertid,

att för ändamålet erforderligt belopp må tagas i anspråk från det föreslagna

anslaget till Vägbyggnad, som ju skulle komma att upptagas på riksstaten

fr. o. m. ingången av budgetåret 1954/55.

Föredraganden.

Jag vill till en början erinra om Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition,

att medelsanvisningen till de statliga väginvesteringarna —

bortsett från det övergångsvis uppförda anslaget till Byggande av bro vid

Bergnäset samt det speciella anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten — skall

fördelas på fyra anslag, nämligen Byggande av riksvägar, Nyanläggning

av länsvägar, Nyanläggning av ödebygdsvägar samt Ombyggnad av länsvägar

och ödebygdsvägar. Vidare erinrar jag om att jag i det föregående

förordat, att den totala medelsanvisningen för dessa ändamål skulle för

nästa budgetår upptagas till 320 milj. kr.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, att av totalbeloppet skulle — i huvudsaklig överensstämmelse

med de faktiska förhållandena under åren 1951 och 1952

— avses för riksvägar 30 %, för länsvägar 66 % samt för storbroar 4 %.

Jag anser mig böra i princip godtaga denna grund för fördelningen av det

för nästa budgetår avsedda beloppet. För Byggande av riksvägar skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

i enlighet härmed anvisas 95 milj. kr. Vad gäller fördelningen av återstående

225 milj. kr är att märka, att det nya anslaget för Nyanläggning av

länsvägar i allt väsentligt motsvarar det nuvarande anslaget Nyanläggning

av bygdevägar, samt att i anslaget Nyanläggning av ödebygdsvägar icke

kommer att inrymmas några nya ändamål av betydelse. Under de båda

sistnämnda anslagsrubrikerna har för budgetåret 1953/54 anvisats 16,5

resp. 8,5 milj. kr, vilka belopp motsvarar cirka 6,3 resp. 3,2 % av totalsumman

av den för kalenderåret 1954 avsedda totala investeringsramen för de

statliga investeringarna, bortsett från anslaget till Byggande av bro vid

Bergnäset. Med samma proportioner torde för budgetåret 1954/55 (kalenderåret

1955) böra beräknas i runda tal 20 milj. kr för länsvägarna och 10 milj.

kr för ödebygdsvägarna. Återstående belopp (320 —- 95 — 20 10) 195 milj.

kr skulle alltså belöpa på Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar,

vilket belopp proportionsvis i stort sett motsvarar investeringarna för detta

ändamål under de senaste åren. I denna summa ingår medlen för samtliga

de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åsyftade storbroarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1954/55 anvisa följande reservationsanslag

att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen till

a) Byggande av riksvägar ........................

b) Nyanläggning av länsvägar ..................

c) Nyanläggning av ödebygdsvägar ............

d) Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar

................................................

95 000 000

20 000 000

10 000 000

195 000 000

[3],

Byggande av bro vid Bergnäset.

Reservation

Anslag

Nettoutgift

vid budgetårets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1945/46 1950/51 ..............

2,82

1,88

1951/52 .............................

1,88

3,70

1952/53 .............................

4,18

3,52

1953/54 (statsliggaren s. 364)

... 2,50

1954/55 (förslag)

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att för

nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 2 100 000 kr för ifrågavarande

ändamål.

2—306 54 Tiihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 129.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Motiv.

Styrelsen angav i sina petita för innevarande budgetår, att totalkostnaden

för bron jämte tillfartsvägar under förutsättning att ytterligare prisoch

lönestegringar icke inträdde torde komma att uppgå till 17 milj. kr,

varav 14 milj. kr för själva brobyggnaden och 3 milj. kr för tillfartsvägarna.

Broarbetet beräknas bli färdigställt under budgetåret 1954/55,

dock att vissa smärre avslutningsarbeten på tillfartsvägarna icke torde

komma till utförande förrän under senare hälften av år 1955.

Hitintills har till broföretaget anvisats ett sammanlagt belopp av 14,9

milj. kr. Beräknat med utgångspunkt från den nämnda totalkostnaden

skulle därför ett slutanslag av 2,i milj. kr erfordras.

Entreprenadkostnaderna för själva broarbetet är emellertid baserade på

1946 års kostnadsnivå. Med hänsyn härtill kommer pris- och löneregleringarna

för arbetena att uppgå till mycket stora belopp, som f. n. är svåra att

uppskatta. Såvitt nu kan bedömas, kan emellertid den angivna slutkostnaden

för bron komma att överskridas. Genom den omläggning av anslagsuppdelningen

för den statliga väginvesteringsverksamheten i övrigt, som

föreslås skola tillämpas fr. o. m. år 1955, torde det dock bli möjligt att

täcka ytterligare medelsbehov från anslag, som anvisas till de statliga väginvesteringarna.

Styrelsen hemställer därför om att få bemvndigande härtill.

Föredraganden.

I enlighet med styrelsens förslag upptager jag anslaget till 2,i milj. kr.

Jag anser mig icke böra tillstyrka det begärda bemyndigandet. Ev. ytterligare

medelsbehov bör alltså anmälas av styrelsen under denna anslagsrubrik.

Om emellertid slutlig anslagsanvisning av tvingande skäl ej skulle

kunna avvaktas, torde Kungl. Maj :t i avbidan härpå få medge utbetalning

från de ordinarie vägbyggnadsanslagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

[4]. Vissa vägbyggnadsarbeten.

Anslag

1952/53 ................................. 100

tilläggsstat ............... 35 000 000

1953/54 (statsliggaren s. 365) ... 100

1954/55 (förslag) .................. 100

Reservation

Nettoutgift vid budgetårets

utgång

21 982 200 13 297 500

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) anför, att det knappast

torde vara möjligt att förutse medelsbehovet för budgetåret 1954/55 för

opaginerad Kontrollera mot PDF

19,

Kiingl. Maj:ts proposition nr 129.

de ändamål, som anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten tillgodosett. Med

hänsyn härtill anser styrelsen det förfarande böra komma ifråga, som vid

sidan av anslagsanvisning fått tillämpas under budgetåret 1952/53, nämligen

ianspråktagande vid behov av anslag på allmän beredslcapsstat. Styrelsen

har därför icke ansett sig nu böra äska medel under denna anslagsrubrik.

Föredraganden.

Med anledning av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört förordar

jag, att detta anslag, som är avsett för arbeten vid sidan om flerårsplanerna

och vissa andra extraordinära ändamål, för budgetåret 1954/55 uppföres

endast med ett formellt belopp av 100 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väghållningen i städer ock sladsliknande samhällen, som är väghållare.

[5]. Bidrag till underhåll av vägar och gator.

Anslag Nettoutgift

Milj. kr Milj. kr

1952/53 .............................. 28,0 31,o

1953/54 (statsliggaren s. 365) 31,2

1954/55 (förslag) ............... 31,2

Bidrag från förevarande anslag utgår enligt en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för fyra år i sänder fastställd kostnadsberäkning. Jämkning

av sådan beräkning kan ske under löpande fyraarsperiod i den mån vägoch

gatuhållningsskyldigheten ökas genom inkorporering, förändiing av

enskild väg till allmän eller förklaring att gata skall anses såsom för biltrafiken

viktig eller eljest då väsentligen förändrade förhållanden i avseende

å underhållet inträder. Förändringar i prisläge eller trafikintensitet

föranleder icke dylik jämkning.

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget

uppföres med ett oförändrat belopp av 31 200 000 kr.

Föredraganden.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning icke givit mig anledning

till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

att till Bidrag till underhåll av vägar och gator för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

[6]. Bidrag till byggande av vägar och gator.

Reservation

Anslag

Nettoutgift

vid budgetårets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1950/51 ...................

........... 10,0

5,6

22,0

1951/52 ...................

........... 17,5

11,8

27,7

1952/53 ...................

..... 26,o

tilläggsstat

..... 3,o 29,o

26,6

30,i

1953/54 (statsliggaren

s. 365) 50,o

1954/55 (förslag)

........... 80,o

Enligt nu gällande bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och

iordningställande av för biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång på därtill

anslagna medel, statsbidrag med 95 % till städer och samhällen, som

är väghållare. Bidragen utgår enligt en fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas

hörande upprättas och fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för tvåårsperioder.

Yrkanden.

I. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. si/8 1953) hemställer, att anslaget

uppföres med 80 000 000 kr.

II. Stor-Stockholms trafikutredning (skr. 12/o 1953) hemställer, att anslaget

höjes till 140 milj. kr.

III. Svenska stadsförbundets styrelse (skr. 18/i 1954) anser en avsevärd

ökning av statsbidragstilldelningen vara oundgängligen nödvändig, för att

stadssamhällena inom rimlig tid skall kunna sätta sina trafikleder i det

stånd, som kräves med hänsyn till den betydande ansvällningen av trafikvolymen,

samt hemställer, att en omprövning av ifrågavarande statsbidragstilldelning

måtte verkställas.

Motiv.

I. Den kassamässiga behållningen vid utgången av budgetåret 1952/53

kan beräknas komma att vid slutet av år 1953 minskas avsevärt, uppskattningsvis

med 10 å 15 milj. kr. Huvudsaklig del av den återstående behållningen

utgöres dels av sadana medel, vilka tilldelats städerna av tidigare

anslag och som författningsmässigt skall innehållas i avvaktan på slutredovisning

och godkännande av redovisningar för företag i fördelningsplanerna,

dels ock av medel, som icke ansetts böra utanordnas till städerna

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl Maj:ts proposition nr 129.

på grund av viss eftersläpning av redovisningarna. Denna eftersläpning är

ofta beroende på bristande tillgång på erforderlig såväl statlig som kommunal

administrativ arbetskraft. Endast ca 4 milj. kr utgöres av sådana

medel, som icke motsvaras av nedlagda byggnadskostnader.

Med utgången av år 1953 utlöper gällande fördelningsplan för bidragstilldelningen.

För slutförande av företag i denna plan återstår ett bidragsbehov

av omkring 90 milj. kr. Härtill kommer töretaget Malmö Lund

inom Lunds stad med ca 8 milj. kr, varför den totala kvarvarande omslutningen

utgör ca 98 milj. kr. Av nämnda 90 milj. kr beräknas vid 1953 års

utgång ca 20 milj. kr ha nedlagts i förskott, dvs. utöver kostnad som motsvaras

av statsbidrag enligt fördelningsplanen. Ett påtagligt behov att få

huvudvägnätets standard höjd till paritet med intilliggande landsbygds har

emellertid gjort sig gällande inom ett flertal stadsområden. Detta förhållande

i förening med redan framförda krav att bättre än hittills tillgodose

storstadsregionerna med kapacitetsdugliga trafikleder gör, att man inom

detta område måste förutse en för framtiden kraftigt ökad investeringsverksamhet.

Denna lärer komma till synes redan i den nu aktuella planen

för åren 1954—1955.

Genom bl. a. vägförvaltningarna har gjorts en översiktlig utredning angående

kostnaderna för riksvägnätets utbyggnad till en standard motsvarande

den nuvarande trafiken. Därav framgår, att inom bär berörda

stadsområden ett ombyggnadsbehov föreligger, som i statsbidrag motsvarar

sammanlagt i runt tal 380 milj. kr.

Den fördelningsplan, som under hösten 1953 skall upprättas och fastställas

för åren 1954 och 1955, bygger på dels av 1953 års riksdag anvisat

anslag, 50 milj. kr, dels anslaget för budgetåret 1954/55, som styrelsen beräknat

till 80 milj. kr, sedan från nämnda belopp dragits mindre delar

att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande till brådskande företag in. m. För

fördelning under perioden skulle därför finnas tillgängligt uppskattningsvis

(ca 49 + 79) 128 milj. kr. Härav bör i första hand disponeras 20 milj. kr

för redan i förskott utförda arbeten samt 8 milj. kr till företaget Malmö—

Lund. Återstår alltså ca 100 milj. kr, varav 70 milj. kr avses för vissa från

nuvarande fördelningsplan kvarstående företag samt 30 milj. kr för igångsättande

av nya företag, som inryms i fördelningsplanen.

Styrelsen framhåller slutligen, att anslagsbehovet även påverkas av det

förhållandet, att fri gatsten icke längre står till disposition, samt att till

styrelsen inkommit framställningar om bidrag till marklösenkostnader

och annat intrång, som styrelsen nu anser sig böra taga upp till behandling

i ett sammanhang.

Yttr an de.

I. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker den föreslagna höjningen av anslaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition nr 129.

Föredraganden.

Den nu aktuella anslagsberäkningen avser bidragsbehovet för kalenderåret

1955.

Fördelningsplanen för åren 1952 och 1953 innefattar enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen en sammanlagd omslutning i statsbidragskostnader

av 130 milj. kr, därvid hänsyn tagits till kostnadsökningar, som uppstått

sedan de i planen ingående företagen kalkylerades. De för denna tid

häremot svarande tillgängliga bidragsmedlen — nämligen för budgetåren

1951/52 och 1952/53 anvisade anslag efter vissa smärre avdrag och med

bortseende från det belopp om 3 milj. kr, som i sysselsättningsutjämnande

syfte anvisats å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 — uppgår till (17,3 +

25,o) 42,3 milj. kr. Det återstående beräknade behovet av statsbidrag för i

nämnda fördelningsplan upptagna arbeten utgör sålunda (130,o — 42,3)

87,7 milj. kr.

Vad gäller eftersläpningen av anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet

för i gällande fördelningsplan upptagna, utföi-da arbeten är

förhållandet följande. Enligt under hand inhämtade uppgifter från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknas de i förevarande fördelningsplan ingående

arbeten, som städerna utfört före den 1 januari 1953, motsvara ett

statsbidragsbelopp om 26 milj. kr. Detta belopp jämte förefintlig eftersläpning

från den närmast föregående fördelningsplanen överstiger de för år

1952 avsedda bidragsmedlen (17,3 milj. kr) med ca 14,9 milj. kr. Enligt

av städerna i juli 1953 lämnade uppgifter skulle anläggningsverksamheten

på förevarande område inom fördelningsramen få en omslutning under år

1953 av 29 milj. kr, räknat i statsbidragskostnader, vilket överstiger för

år 1953 avsedda bidragsmedel (25 milj. kr) med 4 milj. kr. I enlighet härmed

skulle eftersläpningen av anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet

för utförda arbeten vid ingången av år 1954 alltså ha ökat

till (14,9 + 4) 19 milj. kr. Styrelsen har räknat med att denna s. k. överdisponering

av anslaget skall täckas i efterhand av anslagsmedel, som anvisas

för följande år.

De för 1953/54 anvisade, för kalenderåret 1954 avsedda bidragsmedlen

utgör 50 milj. kr. För år 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt

ett anslagsbelopp av 80 milj. kr. Vid bifall härtill skulle de disponibla medlen

för åren 1954 och 1955 uppgå till (50 + 80) 130 milj. kr. Därest denna

summa minskas med förut angivna eftersläpningsbelopp om 19 milj. kr,

skulle för statsbidragsberättigade väg- och gatubyggnadsföretag under åren

1954 och 1955 återstå ca 110 milj. kr.

De under tiden 1952—1953 utförda bidragsberättigade arbetena enligt

fördelningsplan motsvarar, som jag nyss omnämnt, enligt uppgift en bidragstilldelning

av 26 milj. kr för år 1952 och 29 milj. kr för år 1953. De

vid bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag för perioden 1954

—1955 tillgängliga bidragsmedlen har styrelsen räknat preliminärt komma

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

att fördelas med 40 milj. kr under år 1954 och ca 70 milj. kr under år

1955. De bidragsbehov, som föreligger på detta område, är uppenbarligen

större än vad som kan tillgodoses genom en sådan bidragstilldelning. Jag

är emellertid icke beredd att tillstyrka, att staten — såvitt avser den period,

som omfattas av fördelningsplan för åren 1954 och 1955 — påtager sig en

större andel av utgifterna för förevarande ändamål, än som kan innefattas

i det av styrelsen äskade beloppet om 80 milj. kr. Anslaget bör sålunda för

nästa budgetår uppföras med sagda belopp.

Vad angår de längre syftande framställningarna från Stor-Stockholms

trafikutredning och svenska stadsförbundet vill jag erinra om att riksdagen

genom skrivelse nr 430 vid 1952 års höstsession i anledning av en motion

uttalade sig för en utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande

ifrågavarande statsbidrag. Min avsikt är att inom den närmaste tiden föranstalta

om en sådan utredning. I vidare mån anser jag mig f. n. ej kunna

tillmötesgå de nämnda särskilda framställningarna.

Jag förutsätter, att, om det visar sig påkallat att vidtaga särskilda åtgärder

för att befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna, en

mindre del av förevarande bidragsanslag får — i likhet med vad som gäller

under innevarande budgetår — reserveras för bidrag till steninköp och stensättningsarbeten

på för biltrafiken viktiga vägar och gator.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Enskild väghållning.

[7]. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. ni.

Anslag Nettoutgift

Milj. kr Milj. kr

1951/52 .............................. 6,8 7,i

1952/53 .............................. 9,o 7,8

1953/54 (statsliggaren s. 366) 9,4

1954/55 (förslag) ............... 10,5

Yrkande.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget

höjes med 1 100 000 kr till 10 500 000 kr samt att bemyndigande lämnas

att under budgetåret 1954/55 bevilja statlig kreditgaranti för lån avseende

inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp

av 2 000 000 kr.

Reservation

vid

budgetårets

utgång

Milj. kr

2,0

0,2

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

M o t i v.

Den bokföringsmässiga behållningen på anslaget den 30 juni 1953, i runt

tal 3,2 milj. kr, utgjordes av en hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation av

cirka 0,7 milj. kr samt av reservationer hos länsstyrelserna om sammanlagt

cirka 2,5 milj. kr. Av sistnämnda belopp utgjorde omkring 0,9 milj. kr ofördelad

reservation, vartill hänsyn tagits vid fördelning mellan länen av anslaget

för innevarande budgetår. Den hos länsstyrelserna fördelade reservationen,

d. v. s. bidrag som beviljats men ej utanordnats, har således vid

ifrågavarande tidpunkt uppgått till cirka 1,6 milj. kr.

Sedan innevarande års anslag fördelats mellan länen, finns hos Kungl.

Maj:t en reservation på anslaget av cirka 0,7 milj. kr.

Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter erfordras under år

1954 för underhålls- och iståndsättningsbidrag till 1940—1953 års vägar

i runt tal 9,6 milj. kr. Vidare har till länsstyrelserna inkommit nya ansökningar

för cirka 1 200 vägar, vilka beräknas kunna komma ifråga för bidrag

fr. o. in. år 1954 (1954 års vägar). För bestridande av underhållsbidrag

inklusive bidrag till iståndsättning av dessa vägar beräknas enligt

länsstyrelserna ett belopp av cirka 2,2 milj. kr. Erforderligt belopp under

budgetåret 1954/55 till bidrag till anskaffande av redskap för rationalisering

av underhållet å vissa enskilda vägar har länsstyrelserna beräknat till 0,5

milj. kr. Enligt länsstyrelsernas uppgifter skulle således medelsbehovet

kunna uppskattas till sammanlagt 12,3 milj. kr.

Med hänsyn till den hos Kungl. Maj :t förefintliga reservationen om

0,7 milj. kr samt till de besparingar, vilka erfarenhetsmässigt visat sig

kunna uppstå å anslaget och som styrelsen uppskattat till cirka l,o milj. kr,

beräknar styrelsen, att den av länsstyrelserna angivna bidragsverksamheten

på förevarande område skall kunna fullföljas med ett anslag av 10,5

milj. kr.

Under innevarande budgetår må statlig kreditgaranti enligt kungörelsen

1952: 417 lämnas för anskaffning av maskiner för rationalisering av underhållsarbetet

å vissa enskilda vägar intill ett belopp av 2 milj. kr. Styrelsen

föreslår, att, ehuru denna möjlighet till kreditgaranti hitintills ej utnyttjats,

sådan statlig lånegaranti må medgivas för budgetåret 1954/55 intill

samma totalbelopp.

Föredraganden.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 76 till 1954 års riksdag framlagt

förslag till lag om vissa ändringar i lagen om enskilda vägar. Därvid föreslås

bl. a. vissa stadganden, som innebär att kronan under vissa förhållanden

kan komma att vidkännas kostnader. Sålunda har i lagförslagets 78 och

85 §§ upptagits bestämmelser om att kostnader, som föranleds av förrättning

för bildande av vägförening m. m., i vissa fall skall gäldas av kronan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

25

Vidare föreslås i 102—105 §§ bestämmelser, som medför, att kronan kan

komma att åsamkas kostnader i anledning av länsstyrelses förordnande

om förbud mot eller föreläggande att bortskaffa eller ändra vissa trafikfarliga

anordningar. De kostnader, som kan uppkomma för kronan i anledning

av det framlagda lagändringsförslaget, torde lämpligen böra bestridas

från förevarande anslag. Utgifterna i anledning härav torde icke komma att

uppgå till så stora belopp, att anslagsberäkningen behöver påverkas därav.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medelsberäkning under anslaget och

förslag i övrigt har ej givit mig anledning till erinran. Jag hemställer därför,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000

kr, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1954/55 statlig lånegaranti

må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 2 000 000 kr.

[8]. Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Reservation vid

Anslag

Nettoutgift

budgetärets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1950/51

4,o

4,i

6,i

1951/52

4,o

4,o

6,i

1952/53

6,5

4,6

8,o

1953/54

(statsliggaren s. 366)

10,o

1954/55

(förslag) ...............

11,0

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget

höjes med 1 000 000 kr till 11 000 000 kr.

Motiv.

Den bokföringsmässiga behållningen på anslaget den 30 juni 1953, i

runt tal 8 milj. kr, utgjordes av dels en hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation

av cirka 0,2 milj. kr, dels hos länsstyrelserna beviljade men ej utanordnade

bidrag om cirka 6,5 milj. kr. Återstoden eller cirka 1,3 milj. kr av

reservationen beräknas bli fördelad och disponerad under senare delen

av år 1953.

Även inom detta område av vägväsendet föreligger behov av ökade investeringar,

vilka bör tillgodoses genom en successiv höjning av anslaget.

De medel, som under arbetsåret 1953 hittills ställts till länsstyrelsernas

förfogande till bidrag till byggande av enskilda vägar, möjliggör påbörjandet

av nya företag för ett bidragsbelopp av 2,7 milj. kr. Om det för ar
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

betsåret 1954 anvisade anslaget på 10 milj. kr i sin helhet ställdes till

länsstyrelsernas förfogande år 1954, skulle det möjliggöra påbörjandet av

nya företag för i runt tal 6,5 milj. kr. En höjning av medelstillgången till

nya företag bör emellertid på grund av bindande återverkan på kommande

års anslag ske successivt. För att åstadkomma en utjämning ämnade styrelsen

därför föreslå, att viss del av sistnämnda anslag ställes till länsstyrelsernas

förfogande redan under år 1953, varigenom nya företag beräknas

kunna påbörjas under år 1953 för cirka 4 milj. kr och under år 1954 för cirka

5 milj. kr. Anslaget för budgetåret 1954/55 [arbetsåret 1955] beräknas därvid

bli bundet med i runt tal 5 milj. kr till fortsättnings- och slutbidrag. Vid

den föreslagna anslagsstorleken av 11 milj. kr skulle för nya företag ett

belopp av cirka 6 milj. kr bli disponibelt under år 1955. Härigenom erhålles

en någorlunda jämn utveckling.

Föredraganden.

Genom beslut den 16 oktober 1953 har Kungl. Maj :t bifallit väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens omförmälda förslag att använda viss del av det

för budgetåret 1953/54 anvisade anslaget redan under kalenderåret 1953.

Då styrelsens förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1954/55 icke

givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kr,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Diverse ändamål.

[9]. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond.

Föredraganden.

Chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang, att skillnaden

mellan de till automobilskattemedlen hänförliga inkomsterna och

utgifterna för nästa budgetår eller (740—737) 3 milj. kr tillföres budgetutjämningsfonden,

att redovisas under särskild titel. Med hänsyn härtill

uppföres förevarande anslag med ett formellt belopp av 100 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 kr.

Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin Krause.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

27

REGISTER.

Sid.

2 Inledning.

2 Allmän översikt.

2 Väg- och vattenbgggnadsstyrelsens förslag.

6 Yttrande.

6 Föredraganden.

13 Anslagsberäkningar.

13 Väghållningen på landet samt i städer och

stadsliknande samhällen, där kronan är

väghållare:

13 Vägunderhållet, att avräknas mot automobilskatte
medlen.

........................................................

15 Byggande av riksvägar, att avräknas mot automobilskattemedlen

................................................

15 Nyanläggning av länsvägar, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen

........................................

15 Nyanläggning av ödebygdsvägar, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................

15 Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar, att avräknas

mot automobilskattemedlen ..................

17 Byggande av bro vid Bergnäset, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................

18 Vissa vägbyggnadsarbeten, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen

........................................

19 Väghållningen i städer och stadsliknande

samhällen, som är väghållare:

19 Bidrag till underhåll av vägar och gator, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

20 Bidrag till byggande av vägar och gator, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

23 Enskild väghållning:

23 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., att avräknas

mot automobilskattemedlen ..................

25 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

26 Diverse ändamål:

26 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ...

230 000 000

95 000 000

20 000 000

10 000 000

195 000 000

2100 000

100

31 200 000

80 000 000

10 500 000

11 000 000

100

Summa kronor 684 800 200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag till vägväsendet för hudgetåret 1954/55 jämte i ämnet väckta motioner a1 i texten