Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen

1954-07-01 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:135, Angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande överlärarorganisationen; given Stockholms

slott den 26 februari 195.f.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den gällande avlönings- och pensionsregleringen för distriktsöverlärare,

som vid sin tillkomst år 1946 betecknades som ett provisorium, föreslås i

förevarande proposition ersatt med ett system med överlärartjänster konstruerade

som Cb-tjänster i likhet med flertalet rektorsbefattningar.

Den statsunderstödda överlärarorganisationen föreslås få samma omfattning

som för närvarande. De variationer i skilda hänseenden, som bör

föreligga inom överlärarorganisationen, föreslås liksom hittills bli beroende

av antalet läraravdelningar. Distriktsöverlärare föreslås vara skyldig att

utan särskild ersättning vara ledare för fortsättningsskola och sekreterare

i skolstyrelsen. Viss minskning av undervisningsskyldigheten föreslås. I avvaktan

på skolstyrelseutredningens kommande förslag förordas ingen ändring

av tillsättningsförfarandet.

Slutligen föreslås, att statsbidrag skall utgå med 78 procent av avlöningskostnaderna.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt Nr 135.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 195Jf.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Unden, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa frågor rörande

överlärarorganisationen samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Den nuvarande regleringen av överlärarorganisationen grundar sig på

statsmakternas beslut vid 1946 års riksdag (se Prop. 194, SU 150, Rskr

288).

Enligt de för 1950 års lärarutredning — undervisningsrådet H. R. Lundblad,

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren

G. V. Sundelin och folkskolinspektören K. L. Söderberg — meddelade direktiven

hade denna att upptaga frågan om överlärarorganisationen till

förnyad prövning, särskilt med hänsyn till att efter kommunindelningsreformen

skyldighet att anställa distriktsöverlärare förelåge i praktiskt

taget alla skoldistrikt.

Utredningen hade vid fullgörande av detta uppdrag även att taga i

övervägande en av Sveriges överlärarförbund den 17 mars 1948 gjord

framställning i fråga om distriktsöverlärarnas avlöningsförhållanden m. m.

och en av Dalarnas skolstyrelseförbund den 27 november 1948 gjord framställning

om skyldighet för distriktsöverlärare att vara sekreterare i folkskolestyrelse

m. m.

Med skrivelse den 29 augusti 1952 har utredningen framlagt betänkande

angående vissa med överlärarinstitutionen sammanhängande frågor (stencilerat).

Över betänkandet har utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen — som

inhämtat yttranden från svenska landskommunernas förbund, svenska

stadsförbundet, statens folkskolinspektörers förbund, Sveriges folkskollärarförbund,

Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarförbund

— av statskontoret, statens lönenämnd och 1951 års skolstyrelseutredning,

varjämte yttrande också avgivits av tjänstemännens centralorganisation

(TCO), efter hörande av nämnda lärarförbund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

II. Överlärarorganisationens nuvarande utformning.

Skolledarbefattningar i folkskolan.

Enligt folkskolestadgan § 8 a skall distriktsöverlärare finnas i alla skoldistrikt

med minst tio läraravdelningar. Undantag härifrån utgör distrikt

av större omfattning. Dessa äger att i stället anställa kommunal jolkskolinspektör.

I sådana distrikt må jämväl anställas en eller flera överlärare

(s. k. annan överlärare), vilket däremot icke får ske i distrikt med distriktsöverlärare.

I distrikt med mindre än tio läraravdelningar må skolsekreterare

tillsättas. Tillsynslärare må slutligen finnas vid skola, där två eller

flera lärare tjänstgör.

Distriktsöverlärare skall tillika vara ordinarie folkskollärare i distriktet.

Inspektörsbefattning må däremot icke vara förenad med lärartjänst vid

folkskoleväsendet.

T illsättn ingsf örfar ande.

Distriktsöverlärare förordnas av skolstyrelsen på viss tid. Då ny distriktsöverlärare

skall tillsättas, skall tjänsten kungöras ledig i den tidning, i vilken

officiella meddelanden införes. Samtidigt skall den med tjänsten förenade

ordinarie folkskollärartjänsten ledigförklaras. I undantagsfall må

skolöverstyrelsen, efter av skoldistriktet gjord ansökning och om överstyrelsen

prövar skäl härtill föreligga, bestämma, att vid förordnande av

distriktsöverlärare någon av de vid distriktets skolor anställda ordinarie

lärarna därtill skall utses. I sådant fall erfordras icke, att befattningen förklaras

ledig, men skolstyrelsen skall lämna samtliga inom distriktet anställda

ordinarie lärare tillfälle att giva tillkänna, huruvida de önskar ifrågakomma

till förordnandet, samt att för sådant ändamål inlämna nödiga

handlingar.

Ansökningshandlingarna skall i båda fallen av skolstyrelsen med eget

yttrande insändas till skolöverstyrelsen, som har att upprätta förslag. Därvid

har överstyrelsen att iakttaga de föreskrifter om befordringsgrunder

för tillsättande av lärartjänst, som föreskrives i folkskolestadgan § 29 mom.

5, varjämte hänsyn skall tagas till sådana egenskaper, som företrädesvis

erfordras för utövande av ledningen och tillsynen av arbetet i folkskolan.

Snarast möjligt efter det förslaget vunnit laga kraft skall skolstyrelsen

förrätta val.

Förordnande av kommunal jolkskolinspektör sker efter i huvudsak liknande

bestämmelser. Beträffande tillsättning av annan överlärare gäller

samma bestämmelser som vid tillsättning av distriktsöverlärare.

Kommunal folkskolinspektör kan i motsats till distriktsöverlärare meddelas

fastare anställning, dock endast om han innehaft förordnande i ett

skoldistrikt under minst tre år i följd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Besvär över förordnande av kommunal folkskolinspektör, distriktsöverlärare

eller annan överlärare må anföras hos domkapitlet inom trettio dagar

från den dag, då beslutet blivit kungjort, och domkapitlets beslut kan

i vanlig ordning överklagas hos Kungl. Maj:t. I fråga om här nämnda befattningshavares

avgång från innehavande befattning gäller i tillämpliga

delar vad som är stadgat för ordinarie folkskollärare.

Skolsekreterare förordnas av skolstyrelsen tills vidare eller på viss tid,

doek högst tre år. I varje distrikt må finnas endast en skolsekreterare.

Härtill må utses lärare inom distriktet, lärare eller överlärare i närliggande

distrikt eller pensionerad lärare.

Tillsynslärare utses av skolstyrelsen bland lärarna i den skola, där tillsynsläraren

skall tjänstgöra.

Tjänsteåligganden.

Distriktsöverlärare respektive kommunal folkskolinspektör skall närmast

under skolstyrelsen vara ledare av distriktets folkskoleväsen. Deras tjänsteåligganden

finnes närmare angivna dels i folkskolestadgan, dels i för varje

distrikt gällande instruktion, som skall vara fastställd av skolöverstyrelsen.

Enligt folkskolestadgan åligger det den kommunale skolledaren

att vara tillstädes vid skolstyrelsens sammanträden, varvid han äger deltaga

i överläggningarna men icke i besluten och med rätt att få sin

uttalade mening antecknad i protokollet (§ 8 b mom. 3);

att enligt skolstyrelsens närmare bestämmande föredraga ärenden angående

lärares tjänstgöringsbetyg och därvid föreslå betyg, ävensom vara

sekreterare i betygsnämnd, där sådan beslutats (§ 8 b mom. 3);

att på kallelse av skolstyrelsens ordförande en gång varje år sammanträda

med skolstyrelsen och de vid distriktets folkskoleväsen anställda lärarna

för överläggning om frågor angående folkskoleväsendet i distriktet

(§ 8h mom. 1);

att då så anses erforderligt sammankalla lärarna eller vissa av dem till

överläggningar rörande undervisning, ordning och tukt (§ 8 h mom. 2);

att åt icke-ordinarie lärare, som under ett läsår tjänstgjort inom skoldistriktet

sammanlagt högst sextio dagar, utfärda intyg angående

arten och omfattningen av lärarens tjänstgöring (§ 8j sista stycket);

att för varje lärara vdelning fastställa arbetsordning, vartill förslag uppgöres

av vederbörande lärare (§ 14 mom. 1);

att vid laga förfall för lärare mottaga anmälan härom samt sörja för att

undervisningen uppehälles, tills skolstyrelsen hunnit vidtaga erforderliga

åtgärder (§31 mom. 1);

att om lärare för någon sin angelägenhet önskar tjänstledighet efter prövning

av skälen bevilja sådan ledighet för en tid av högst tre dagar i

följd (§ 31 mom. 1 andra stycket);

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att meddela anvisning angående återläsning av undervisningstid, som gått

förlorad till följd av kortare ledighet för lärare (§ 31 mom. 4);

att mottaga anmälan från målsman, som anser sig hava skäl till missnöje

med lärares sätt att upprätthålla ordning och tukt eller i övrigt

behandla lärjungarna, samt att innan åtgärd vidtages inhämta förklaring

i ärendet från läraren (§ 32 mom. 4);

att förvara förteckning över barn i skolåldern (§ 39 mom. 1);

att bestämma tidpunkten, då skolpliktigt barn, som efter inflyttning tillhör

skoldistriktet, skall infinna sig till skolgång (§ 40 mom. 3);

att fastställa vederbörande lärares beslut om lärjunges godkännade efter

avgångsprövning (§ 47 mom. 1);

att jämte vederbörande avdelningslärare underteckna lärjunges avgångsbetyg

(§ 47 mom. 1);

att årligen avlämna statistiska uppgifter rörande förhållandena vid distriktets

folkskolor (§ 66 mom. 1).

Genom de ändringar, som vidtagits i fortsättningsskolstadgan i och med

kungörelsen 1951: 69, har den kommunale skolledaren för fortsättningsskoleväsendet

erhållit i huvudsak motsvarande uppgifter, som här angivits för

folkskoleväsendet.

Undervisning sskyldigheten. Distriktsöverlärare åligger särskilt att å sin

lärartjänst undervisa det antal veckotimmar, som skolöverstyrelsen efter

av Kungl. Maj:t givna föreskrifter bestämmer (§ 8 b mom. 3 första stycket).

Då inspektör stjänst icke är förenad med lärartjänst, åligger det däremot

icke kommunal folkskolinspektör att meddela någon undervisning.

Kungl. Maj:ts föreskrifter angående distriktsöverlärares undervisningsskyldighet

återfinnes i § 3 kungörelsen 1946: 528 angående arvode m. m. åt

folkskolans distriktsöverlärare och skolsekreterare samt statsbidrag till

sådant arvode. Enligt denna författning skall skolöverstyrelsen fastställa

distriktsöverlärares undervisningsskyldighet till ett bestämt antal veckotimmar

inom de gränser, som framgår av följande tabell:

Antal läraravdelningar

i skoldistriktet

Antal veckotimmar

undervisningsskyldighet

högst 9

26-28

10-19

18-26

20-29

12-20

30—39

8-16

40-49

6—10

lägst 60

5

Undervisar överläraren i hjälpklass, må överstyrelsen reducera timtalet

i samma förhållande, som gäller för övriga hjälpklasslärare, dock till lägst

5 veckotimmar. Härvid må de i uppställningen angivna intervallerna underskridas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Skoldistriktet äger icke föreskriva, att överläraren skall undervisa flera

eller färre veckotimmar än sålunda fastställts.

Överlärarinstruktionen. Enligt folkskolestadgan § 8 b mom. 3 skall distriktsöverlärarens

skyldigheter angivas i särskild instruktion, som för att

bliva gällande skall fastställas av skolöverstyrelsen. Detsamma gäller också

beträffande kommunal inspektör och »annan överlärare». Skolöverstyrelsen

har vid tvenne tillfällen utgivit förebilder för sådana instruktioner,

nämligen år 1920, då överstyrelsen utgav »Planer och förebilder till reglementen

och andra bestämmelser för skoldistrikten», och år 1947, då överstyrelsen

utgav en normalinstruktion för distriktsöverlärare.

Beträffande annan överlärare sägs i folkskolestadgan § 8 d, att han icke

skall vara ledare av distriktets skolväsende. Det skall icke åligga honom

att deltaga i skolstyrelsens sammanträden, att föredraga ärenden angående

lärares tjänstgöringsbetyg eller att vara sekreterare i betygsnämnd, såvida

icke bestämmelser härom intagits i överlärarens instruktion. I övrigt

skall vad som i folkskolestadgan föreskrives om distriktsöverlärare i tilllämpliga

delar gälla också annan överlärare.

Beträffande annan överlärares undervisningsskyldighet finnes inga särskilda

föreskrifter utfärdade, men skolöverstyrelsen synes i huvudsak följa

de för distriktsöverlärare gällande.

Skolsekreterares och tillsynslärares uppgifter. I folkskolestadgan § 8 f

föreskrives, att skolsekreterare skall biträda skolstyrelsen med att upprätta

avlöningslistor och rekvisitioner av statsbidrag till lärarlöner, skolskjutsar,

skolbarnsbespisning m. m., att uppgöra undervisningsstatistik,

att lämna av statliga myndigheter begärda uppgifter samt att förbereda

och uppsätta framställningar till statliga myndigheter.

I övrigt skall skolsekreterare fullgöra de administrativa och socialpedagogiska

uppgifter, varom skolstyrelsen med honom avtalat.

Om tiMsynslärare säges i folkskolestadgan § 8 g, att han skall ha tillsyn

över den dagliga ordningen vid skolan samt fullgöra de uppgifter i

fråga om skolarbetets yttre anordning, som skolstyrelsen bestämmer. Han

skall vara underställd distriktsöverläraren, där sådan är anställd.

Statliga bestämmelser om de kommunala skolledarnas

avlönings- och pensionsförmåner.

Rörande avlöningsförhållandena för kommunal folkskolinspektör finnes

inga statliga bestämmelser. Statsbidrag utgår ej heller i någon form till

avlöningen av dessa befattningshavare.

Distriktsöverlärares avlöning regleras i första hand genom den förutnämnda

kungörelsen 1946:528. Däri föreskrives, att distriktsöverlärare

skall utöver avlöning som lärare uppbära överlärararvode med lägst följande

belopp:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

7

Antal läraravdelningar

i skoldistriktet

Ärligt minimiarvode

kronor

högst 14

600

15-19

900

20-24

1200

25-29

1 500

30-39

1 800

40-49

2100

50—59

2 400

60—74

2 700

lägst 75

3 000

För fastställandet av arvodets lägsta belopp finnes särskilda bestämmelser.

Beloppet i fråga skall i samtliga skoldistrikt omprövas vart tredje ar

med utgångspunkt från den 1 juli 1946. Såvida icke Kungl. Maj:t för visst

fall annorlunda bestämmer, skall de fastställda beloppen gälla för hela

tiden intill nästa allmänna omprövning. Inrättas ny distriktsöverlärarbefattning

under pågående arvodesperiod, skall lägsta arvodet för den nyinrättade

befattningen fastställas endast för tiden till nästa allmänna omprövning.

Arvodets lägsta belopp bestämmes av skolstyrelsen med hänsyn till medeltalet

läraravdelningar i distriktet vid ingången av höstterminen under

tre år närmast före den tidpunkt, då omprövningen verkställes. Härvid

skall hänsyn ej tagas till brutna tal.

Skoldistriktet är oförhindrat att när som helst tillerkänna distriktsöverlärare

ett högre arvode än det för överlärarbefattningen fastställda lägsta

beloppet.

Där det åligger skoldistrikt att anställa vikarie å distriktsöverlärarbefattningen,

skall vikarie för den tid han uppehåller befattningen uppbära

arvode med minst tre fjärdedelar av det för befattningen gällande lägsta

arvodet.

För arvode till distriktsöverlärare och vikarie å sådan befattning utgår

statsbidrag med hälften av det fastställda minimibeloppet.

Distriktsöverlärare äger i stället för ferier årligen åtnjuta semester under

45 dagar. Under den ordinarie distriktsöverlärarens semester åligger det

skolstyrelsen att anställa vikarie. Beträffande skoldistrikt med mindre än

tjugo läraravdelningar gäller dock, att detta skall ske, allenast om och i

den mån skolöverstyrelsen därom lämnar föreskrift (folkskolestadgan § 8 b

mom. 5).

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom skall distriktsöverlärare äga

uppbära, förutom överlärararvode, oavkortad lön under högst 10 dagar av

ett och samma kalenderår. För tid därutöver skall han vidkännas A-avdrag.

Har distriktsöverlärare att vidkännas A- eller B-avdrag å sin lön som

lärare, skall han jämväl vidkännas avdrag å överlärararvodet med en fjär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dedel respektive hälften av det belopp, varmed arvodet lägst skall utgå.

Vid C-avdrag å lärarlönen skall avdrag å överlärararvodet ske med hela

nämnda belopp. Har skoldistriktet tillerkänt distriktsöverlärare högre arvode

än det som lägst skall utgå, äger distriktet bestämma, om och i vad

mån vid tjänstledighet avdrag skall ske å det överskjutande beloppet.

Beträffande distriktsöverlärares pensionsförmåner finnes stadgat dels i

1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan § 11 mom. 3 andra stycket,

dels i 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan § 9 mom. 3

andra stycket. Bestämmelserna innebär i korthet att distriktsöverlärarna

åtnjuter pensionsrätt enligt 1—3 löneklasser högre än deras slutlöneklass

som folkskollärare.

Beträffande annan överlärares avlöningsförmåner utöver folkskollärarlönen

finnes inga statliga bestämmelser, och statsbidrag utgår ej heller

utöver statsbidrag till folkskollärartjänsten. Särskilda pensionsförmåner

är icke stadgade för denna kategori av överlärare.

Indirekt bidrager dock staten till bestridandet av kostnaderna för det

arbete, dessa överlärare utför. Skolöverstyrelsen äger nämligen nedsätta

överlärares undervisningsskyldighet, varefter statsbidrag utgår för timlärare,

som övertagit undervisningen (kungörelsen 1948: 208, § 4 mom. 5).

Till skolsekreterare skall enligt §§ 6 och 7 kungörelsen 1946:528 utgå

arvode med lägst 40 kronor för läraravdelning och år. Statsbidrag utgår

med hälften av det belopp skoldistriktet har att utgiva i arvode.

Beträffande tillsynslärares ersättning är intet stadgat.

III. Skolledarorganisationen före och efter kommunsammanslagningen.

IMed ledning av från statens folkskolinspektörer infordrade uppgifter

har de sakkunniga gjort följande sammanställning rörande skolledarorganisationen

sådan den med nu gällande bestämmelser gestaltat sig omedelbart

före och omedelbart efter kommunsammanslagningen, alltså dels under

höstterminen 1951 och dels under vårterminen 1952.

Skoldistrikt

Antalet skoldistrikt

Antalet läraravdelningar

före samman- slagningen

efter samman- slagningen

före samman- slagningen

efter samman- slagningen

totalt

%

totalt

%

totalt

%

totalt

•/i

Med kommunal inspektör

15

0,6

15

1,5

5 951

19,8

5 951

19,8

Med distriktsöverlärare .

669

26,7

961

92,9

16 562

55,1

23 681

78,8

Utan kommunal skolledare

1 817

72,7

58

5,6

7 548

25,1

429

1,4

Summa

2 501

100,0

1034

100,0

30 061

100,0

30 061

100,0

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

IV. Distriktsöverlärarnas arbetsbörda.

I enlighet med givna direktiv har de sakkunniga låtit undersöka den

arbetsbörda, som åvilar överlärarna. Undersökningen har verkställts i

samarbete med Sveriges överlärarförbund. Genom förbundets försorg utsändes

våren 1951 till samtliga överlärare en blankett för deklaration av

arbetsuppgifter och arbetstid. Arbetstiden som överlärare fördelades i blanketten

på åtta rubriker, motsvarande var sin del av överlärarens arbetsuppgifter.

Samtidigt med arbetstidsblanketten utsändes ett blad med anvisningar

rörande ifyllandet av densamma. Som grundval för arbetstidsdeklarationen

skulle detaljerade anteckningar göras rörande arbetstiden

under perioderna 16—29 april och 21 maj—3 juni, alltså under sammanlagt

fyra veckor. Att anteckningarna fördelades på två perioder berodde

dels på att det var önskvärt att erhålla fulla arbetsveckor — ej avbrutna

av helgdagar — dels på att det kunde anses fördelaktigt, att uppgifterna

grundade sig såväl på en lugnare arbetsperiod mitt i terminen som på en

mera arbetstyngd period vid läsårets slut.

De sålunda infordrade arbetsuppgifterna avlämnades av 314 distriktsöverlärare

eller 50,7 procent av samtliga. Anslutningen var sämre än väntat.

Orsaken härtill uppges i rätt många fall ha varit den, att de redan mycket

hårt arbetsbelastade överlärarna under avslutningsveckorna ej vågat påtaga

sig den rätt tidskrävande uppgiften att minutiöst notera tiden för olika

arbetsmoment.

Det inkomna materialet har statistiskt bearbetats av förste aktuarien

A. Aldestam. I ett antal tabeller har de sakkunniga sökt belysa omfattningen

av distriktsöverlärarnas arbetsbörda. Här torde böra intagas följande

tabell över genomsnittligt antal arbetstimmar per år som överlärare.

Antal

lärar- avd. i

distr.

För

expe- dition

o. dyl.

För

inspek-

tion

m. in.

För

tillsyn

av yttre

ordn.

m. m.

För

samman- träden

med skol- styrelse

För be- sök hos

myndig- heter

m. m.

För

tillsyn

av skol- byggn.

m. m.

Som

skol-

biblio-

tekarie

m. m.

För

fort- bild- ning

m. m.

Sum-

ma

10—19

690

77

51

92

57

48

39

58

1 112

20-29

1 175

132

62

139

74

64

35

72

1 753

30-39

1328

149

105

122

68

53

28

56

1 909

40-49

1 562

171

73

175

90

70

20

71

2 232

50—

1421

323

91

200

71

98

3

63

2 270

De sakkunniga understryker, att en del av arbetet måste utföras på

s. k. obekväm arbetstid.

Härtill kommer nu arbetstiden som folkskollärare. För fastställande av

denna har de sakkunniga utgått från den undersökning av folkskollärarnas

arbetsbörda, som verkställts av de båda folkskollärarförbunden i samarbete

med 1950 års lärarutredning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Arbetstidsundersökningen för folkskollärarna har givit vid handen, att

för denna grupp den för egentligt lärararbete erforderliga arbetstiden i runt

tal uppgår till 1 700 timmar ä 60 minuter per år. I detta tal har då icke

medräknats tid för fortbildning och jämförligt arbete, som uppgår till

110 timmar. Med utgångspunkt från den samlade arbetstiden för en hel

folkskollärartjänst (30 t. per vecka) skulle lärararbetet exempelvis för en

överlärare med 20 timmars undervisningstid per vecka kunna uppskattas

till 20/30 av 1 700 timmar per år. Beträffande den schemabundna tjänstgöringen

är detta beräkningssätt helt korrekt. Också den icke-schemabundna

tjänstgöringens flesta moment — förberedelser för lektioner, rättningsarbete,

betygssättning, skolresor m. m. — torde ingå i motsvarande proportioner

i överlärarens arbete som folkskollärare. Endast beträffande arbetsuppgifterna

som klassföreståndare måste för vissa överlärare undantag

göras. I regel är nämligen överlärare med mindre än 15 timmars undervisningsskyldighet

per vecka befriad från att vara klassföreståndare. Hithörande

arbetsuppgifter har beräknats kräva en arbetstid av 60 timmar per

år för en folkskollärare. För överlärare med mindre än 15 undervisningstimmar

har därför arbetstiden som folkskollärare beräknats under antagandet,

att 30 veckotimmar motsvarar en total arbetstid av 1 640 timmar

per år.

I anslutning till här nämnda beräkningsgrunder har överlärarens årliga

arbetstid som folkskollärare i distrikt av olika storlek framräknats till de

tal, som framgår av följande tabell, i vilken också införts arbetstiden som

överlärare (tiden för fortbildning frånräknad) och den samlade arbetstiden.

Antal lärar- avd. i skol- distriktet

Genomsnittligt

antal under- visningstim,

per vecka

Arbetstid

som folkskollärare

Arbetstid

som överlärare

Summa

arbetstid

tim. å 60 min.

%

tim. ä 60 min.

''4

10-19

22,9

1 298

55,2

1054

44,8

2 352

20-29

15,1

856

33,7

1681

66,3

2 537

30—39

11,3

618

25,0

1853

75,0

2 471

40—49

6,8

372

14,7

2161

85,3

2 533

50—

5,1

279

11,2

2 207

88,8

2 486

De sakkunniga anför:

Det är närmast överraskande att konstatera, att den samlade arbetstiden

för distriktsöverlärare i distrikt av mycket skiftande storlek är så lika.

Överlärarna i de större distrikten redovisa endast 134 timmar (5,7 procent)

längre arbetstid per år än överlärarna i de minsta distrikten.

Härmed är ingalunda sagt, att arbetet i dessa båda grupper är likvärdigt.

Överläraren i ett mindre distrikt har merendels ingen eller ringa expeditionell

hjälp. Han måste själv i rätt stor omfattning utföra maskinskrivning

och annat rutinarbete. Överläraren i ett större distrikt däremot kan beräknas

ha kontorshjälp för arbete av detta slag. Hans tid kan därför i större

utsträckning ägnas åt mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Medelvärdet av överlärarnas arbetstid per år är enligt den här refererade

undersökningen 2 423 timmar. I följande tabell har de sakkunniga gjort

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts -proposition nr 135.

en jämförelse mellan distriktsöverlärarnas och vissa andra lärarkategoriers

årliga arbetstid (i timmar ä 60 minuter).

Lärargrupp

Summa arbetstid

(frånsett fortbildning)

Fortbildning och

jämförligt arbete

Småskollärarinnor...............

1450

80

Folkskollärare..................

1700

no

Läroverkslärare.................

1 750

220

| Distriktsöverlärare...............

2 400

170

V. Lärarutredningens förslag.

Sedan lärarutredningen påbörjade sitt arbete, har särskilda sakkunniga

tillkallats för utredning rörande enhetsskolans ledning och lokala organisation

(1951 års skolstyrelseutredning). Lärarutredningen har därför begränsat

sig till frågor, som var av omedelbar betydelse för den pågående tjänsteförteckningsrevisionen,

och undvikit att ställa förslag, som skulle föregripa

skolstyrelseutredningens arbete, exempelvis spörsmålet om organisationen

av det skoladministrativa arbetet eller om ordningen för distriktsöverlärartjänsternas

tillsättande.

De sakkunniga föreslår,

1) att distriktsöverlärare skall anställas i alla skoldistrikt, där kommunal

folkskolinspektör icke finnes, dock med möjlighet för Kungl. Maj:t

att för skoldistrikt med mindre än 10 avdelningar medgiva bibehållandet

av annan nu befintlig organisation;

2) att distriktsöverläraren skall vara ledare jämväl för distriktets fortsättningsskola;
3)

att distriktsöverläraren skall vara skyldig att utan särskild ersättning

åtaga sig uppdrag som sekreterare i skolstyrelsen;

4) att distriktsöverlärarnas undervisningsskyldighet skall fastställas inom

vissa av de sakkunniga angivna gränser;

5) att distriktsöverlärarbefattningarna skall inplaceras i det statliga lönesystemet

och därvid liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala

skolorna konstrueras såsom förordnandetjänster på viss tid (Cb-tjänster);

6) att distriktsöverlärartjänsterna i lönehänseende skall fördelas på sex

lönegrupper;

7) att därvid hänsyn skall tagas utom till antalet läraravdelningar jämväl

till förekomsten av skolhem i distriktet;

8) att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oavsett

antalet läraravdelningar i distriktet;

9) att statsbidrag till distriktsöverlärares avlönande skall utgå med 78

procent.

Därjämte ifrågasätter de sakkunniga, huruvida icke såsom villkor för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

statsbidrag till distriktsöverlärartjänst bör föreskrivas, att erforderligt kommunalt

anslag beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskoleexpeditionen.

Av de sakkunnigas motivering till förslagen inhämtas bland annat följande.

Skolledarorgcinisation ens o m f åt t ni n g (p. 1).

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för skolledarorganisationens

gestaltning före och efter kommunsammanslagningen, har denna

reform automatiskt medfört en stark ökning av antalet distrikt med kommunal

skolledare. Medan före sammanslagningen 1 817 skoldistrikt var

utan skolledare, har antalet efter sammanslagningen nedgått till 58 eller

endast 5,6 procent av samtliga.

Av dessa 58 skoldistrikt, som sålunda har mindre än 10 lärara vdelningar,

har 48 distrikt 7, 8 eller 9 läraravdelningar. Goda skäl talar för att dessa

distrikt bör erhålla kommunal skolledare. För jämförelses skull må erinras

om att även den minsta högre folkskola (2 avd.) eller kommunala mellanskola

(4 avd.) eller yrkesskola har sin rektor. Önskvärdheten av att även

i folkskolan alla läraravdelningar kunde komma under kontinuerlig lokal

pedagogisk tillsyn framhölls redan av 1941 års lärarlönesakkunniga. Sedan

dess har utvecklingen på de skolorganisatoriska, skolsociala och skoladministrativa

områdena gjort behovet av kommunala skolledare större. Lärarutredningen

anser för sin del, att kommunal skolledare bör finnas även i

distrikt med 7, 8 och 9 läraravdelningar.

Återstår 10 distrikt med 2—6 läraravdelningar. I de större av dessa

vore det säkerligen icke orimligt att skolledare anställdes. Det må erinras

om att vid en av lärarlönesakkunniga år 1942 gjord enkät vissa folkskolinspektörer

uttalade sig för 5 läraravdelningar som gräns för obligatoriskt

inrättande av överlärartjänst. Om denna gräns fastställdes nu, skulle endast

5 distrikt återstå utan kommunal skolledare.

_ Att för det fåtal distrikt, för vilka inrättandet av kommunal skolledartjänst

skulle vara olämpligt, utfärda särskilda bestämmelser anser de sakkunniga

icke behövligt. Lämpligast torde vara med en generell bestämmelse

om att kommunal skolledare skall finnas anställd, från vilken bestämmelse

i särskilda fall dispens må kunna givas för skoldistrikt med

mindre än 10 avdelningar.

Om kommunala skolledarbefattningar i princip kommer att finnas i

samtliga skoldistrikt, blir de särskilda skolsekreterarbefattningar, som år

1946 infördes för de mindre skoldistrikten, icke längre behövliga. Finnes

skolsekreterare i distrikt, som genom dispens befrias från skyldigheten att

inrätta särskild skolledartjänst, bör Kungl. Maj:t kunna medgiva, att skolsekreterarbefattningen

tills vidare bibehålies.

Erfarenheterna av den nuvarande distriktsöverlärarinstitutionen tyder

på att det i vissa fall vore lyckligt, om två mindre skoldistrikt kunde förena

sig om gemensam överlärare, såsom stundom skett i fråga om skolsekreterare.

Tvekan kan visserligen råda, huruvida arrangemanget, när det

gäller ordinarie tjänst, är förenligt med grunderna för gällande konmiunallagstiftning,

såframt icke 33 S lagen om kommunalförbund kan träda i

tillämpning. Möjligen kunde dock svårigheterna kringgås på så sätt, att

det ena skoldistriktet ställde sig som huvudman för tjänsten, medan det

andra vidkändes de kommunala kostnaderna för eventuell förhöjning i

lönegrad och nedsättning i undervisningsskyldigheten till följd av det ökade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 135.

antalet lärara vdelningar samt i övrigt ekonomisk uppgörelse mellan distrikten

kunde träffas. De sakkunniga erinrar om att genom kungörelsen

nr 1952: 444 möjlighet skapats att för ett år i sänder inrätta icke-ordinarie

folkskollärartj änst för två skoldistrikts gemensamma behov.

Frågan om förenklade former för samverkan mellan två eller flera skoldistrikt

aktualiseras i hög grad genom försöken med enhetsskoleorganisation

och torde därför vara en väsentlig uppgift för 1951 års skolstyrelseutredning.

Med hänsyn härtill har de sakkunniga icke ansett sig böra för

närvarande ingå på närmare överväganden i frågan.

Beträffande s. k. annan överlärare är att märka, att tjänster för sådana

befattningshavare endast får inrättas i distrikt med kommunal folkskolinspektör.

De sakkunniga anser, att den kommunala skolledningen i betydligt

större utsträckning än hittills måste byggas ut med kvalificerad

arbetskraft för de uppgifter, vilka i distrikt med kommunal folkskolinspektör

bestrides av kategorien »annan överlärare». På vad sätt detta bör ske,

är emellertid en fråga, som nära sammanhänger med de organisationsproblem,

vilka för närvarande bearbetas av 1951 års skolstyrelseutredning.

De sakkunniga avstår på grund härav för närvarande från att framställa

förslag i detta avseende men är beredda att, om så erfordras, vid läglig

tidpunkt utarbeta de kompletteringar, som kan anses behövliga.

D i str i k t s överlärares befattning med fortsättning

s sk o l an (p. 2).

Vid den av lärarutredningen verkställda undersökningen av distriktsöverlärarnas

arbetsbörda och arbetsuppgifter har framgått, att av de 348

distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, 336 eller 96,5 procent jämväl

är överlärare för fortsättningsskolan.

Denna statistik ger onekligen en ny bild av förhållandena på området.

Distriktsöverläraren torde numera i regel vara föreståndare för fortsättningsskolan

också i de stora distrikten. I det fåtal större städer, där särskild

överlärare för fortsättningsskolan är anställd, är den kommunale skolledaren

folkskolinspektör.

Genom beslutet om enhetsskolan vet vi nu, att fortsättningsskolan så

småningom kommer att försvinna. I ännu många år kommer emellertid

huvuddelen av distriktsöverlärarna att bestrida denna arbetsuppgift. De

sakkunniga anser, att distriktsöverläraren hädanefter obligatoriskt bör

vara ledare för distriktets fortsättningsskola och att föreskrift härom bör

meddelas i fortsättningsskolestadgan. Endast i distrikt, där kommunal

folkskolinspektör finnes, kan en specialbefattning för fortsättningsskolan

vara erforderlig.

Di strikts överlärares sekret erars kap i skol styr

el sen (p. 3).

En arbetsuppgift, som haft en i viss mån likartad ställning som befattningen

såsom föreståndare för fortsättningsskolan, är uppgiften att vara

sekreterare i skolstyrelsen. Enligt lagen om skolstyrelse i vissa kommuner,

§ 15, skall ordföranden föra eller låta föra protokoll vid styrelsens och

nämndernas sammanträden. I distrikt utan kommunal skolledare har det

varit vanligt, att ordföranden själv varit sekreterare, men allt eftersom

överlärare anstiillts, har denna uppgift i allt flera distrikt överförts på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

dessa. Normalinstruktionen för kommunal inspektör anger, att denne skall

föra protokoll vid skolstyrelsens sammanträden. I äldre normalinstruktion

för överlärare i mindre städer och liknande samhällen angavs, att överlärare

skulle föra protokoll, om detta uppdrogs åt honom. I anslutning

härtill intogs ganska regelmässigt i de lokala instruktionerna — även för

mindre skoldistrikt — bestämmelsen, att överläraren skulle vara sekreterare

i skolstyrelsen.

Även sekreterarskapet i skolstyrelsen kom att ställas utanför vid 1946

års arvodesreglering. För att erhålla ersättning för detta uppdrag har distriktsöverlärarna

— liksom beträffande uppgiften att vara föreståndare

för fortsättningsskolan — varit hänvisade till att träffa särskild överenskommelse

med de lokala skolmyndigheterna.

Lärarutredningen har i samband med arbetstidsenkäten införskaffat uppgifter

om antalet distriktsöverlärare, som tillika är sekreterare i folkskolestyrelsen.

Av 348 distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, var 278 eller

79,9 procent tillika sekreterare i skolstyrelsen.

Det synes numera i första hand vara de större distrikten som finner det

lämpligt att anställa överläraren som sekreterare i skolstyrelsen. I de

mindre distrikten däremot var ordföranden ännu år 1951 i inte få fall

sekreterare. Man kan förmoda, att ordföranden, som innan kommunal skolledare

anställdes merendels skött sekreterarsysslan, behållit detta uppdrag,

även sedan distriktsöverlärare anställts.

Det kan antagas, att kommunreformen har medfört en förskjutning i

den riktningen, att ett större antal distriktsöverlärare än tidigare blivit

sekreterare i skolstyrelsen. Vid högre skolor är det ju regel, att skolans

rektor är lokalstyrelsens sekreterare.

De sakkunniga anser, att det ur olika synpunkter skulle vara till fördel.

om uppdraget som sekreterare i skolstyrelsen kunde inordnas i distriktsöverliirarnas

åligganden. Icke minst skulle avlöningssystemet för överlärarna

därigenom förenklas. Med hänsyn till den nyss berörda bestämmelsen,

S 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner, nödgas dock de sakkunniga

för närvarande inskränka sig till att föreslå, att skyldighet stadgas

för distriktsöverlärare att åtaga sig dylikt uppdrag. Föreskrift därom kan

lämpligen införas i folkskolestadgans § 8 b mom. 3.

Distrikts öv er lärares undervisningsskyldighet

(p. 4).

En mycket väsentlig del av överlärarens arbetsbörda utgör undervisningsskyldigheten.

Överlärarförbundet har i sin förutnämnda framställning

yrkat på nedsättning av undervisningsskyldigheten särskilt för överlärare

i de mindre skoldistrikten. De siffror, som förut redovisats rörande överlärarens

samlade arbetsbörda, måste visserligen tagas med försiktighet,

då endast ungefär hälften av kåren deklarerat sin arbetstid, men de bestyrker

dock den bland skolmän gängse uppfattningen, att överlärarna

utgör en särskilt arbetstyngd grupp och att effektiva åtgärder måste vidtagas

för att bereda dem lättnad. De åtgärder, som därvid i forsta hand

bör övervägas, är sänkning av undervisningsskyldigheten samt mera skrivhjälp

på folkskolexpeditionerna.

De sakkunniga föreslår, att undervisningstiden för distriktsöverlärare

liksom hittills fastställes av skolöverstyrelsen, men inom de gränser, som

framgår av följande uppställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

15

Antal läraravdelningar

i skoldistriktet

Antal veckotimmar

undervisningsskyldighet

högst 9

20—26

10-19

14—20

20—29

10-16

30-39

6—12

40—49

5- 8

lägst 50

5

Distriktsöverlärares avlöning (p. 5).

Till distriktsöverlärare skall för närvarande utgå arvode med lägst vissa

i avlöningskungörelsen fastställda belopp. Skoldistriktet är oförhindrat att

när som helst tillerkänna distriktsöverlärare ett högre arvode än det för

befattningen fastställda lägsta beloppet. I detta är ej innefattat ersättning

för uppdrag att vara sekreterare i skolstyrelsen eller att vara föreståndare

för fortsättningsskolan. Detta förhållande att betydelsefulla delar av överlärarnas

arbetsuppgifter ej varit lönereglerade liksom vidare friheten att

bevilja högre arvoden, om skoldistrikten så funnit motiverat, har medfört

mycket stora variationer i fråga om de utgående arvodenas storlek.

Under åren 1951 och 1952 har överlärarförbundet träffat centrala överenskommelser

med svenska landskommunernas förbund och svenska stadsförbundet

gående ut på att distriktsöverlärarna skall erhålla dels kommunala

tillägg till de statligt fastställda minimiarvodena som kompensation

för penningvärdets fall, dels ersättning för uppdrag som sekreterare i skolstyrelse

och som överlärare för fortsättningsskolan. Den huvudsakliga innebörden

av dessa överenskommelser framgår av följande tabell, utvisande

de kommunala arvodena efter sista höjningen:

Antal lärar-

Årligt

minimiarvode

Kommunala

överenskommelser om

avdelningar

överlärar-

arvode

arvode till

sekr. i skol- styrelse

1— 9

10—14

600

1 150

334

15-19

900

1495

426

20-24

1200

1840

518

25-29

1500

2 300

610

30-39

1 800

2 760

702

40—49

2100

3 220

794

50-59

2 400

3 680

886

60—74

2 700

4140

978

lägst 75

3 000

4 600

1070

Önskvärt är, framhåller lärarutredningen, att större enhetlighet kommer

till stånd beträffande lönesättningen. En förutsättning härför är emellertid

också, att den större enhetlighet beträffande arbetsuppgifterna, som de sakkunniga

förordat, kommer till stånd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det må erinras om, att det nuvarande lönesystemet för överlärarna redan

vid sin tillkomst av riksdagen betraktades som ett provisorium; dåvarande

ecklesiastikministern betecknade det i riksdagsdebatten t. o. in. som ett

»blygsamt provisorium». Under de år som gatt har dess brister tydligt

framträtt. De sakkunniga håller före, att tiden nu är inne för en revision

av dessa befattningshavares löner.

Detta kan ske antingen genom en förhöjning av nu utgående arvoden

eller genom en inplacering av överlärarna i det statliga lönesystemet. Såsom

framgått av det föregående anser de sakkunniga arvodessystemet ur vissa

synpunkter olämpligt. Endast om skäl kan förebringas för att allt fortfarande

nöja sig med en provisorisk lösning av överlärarnas lönefråga, torde

ett bibehållande av arvodessystemet kunna försvaras.

Beslutet om enhetsskolans genomförande kommer helt visst att i sinom

tid medföra vissa förändringar för de kommunala skolledarna liksom för

de högre skolornas rektorer. Kommunala skolchefer kommer eventuellt

att träda i stället för de nuvarande befattningshavarna. Hela denna organisationsfråga

utredes för närvarande av 1951 års skolstyrelseutredning.

Hur skolledarorganisationen för enhetsskolan slutligt kommer att gestalta

sig, kan sålunda ännu ej sägas. Däremot är det ganska visst, att enhetsskolans

genomförande kommer att dröja flera år. Så vitt man nu kan

döma, måste hela 1950-talet ägnas åt försöksverksamhet. Först under 1960- talet torde enhetsskolereformen kunna genomföras i större utsträckning.

Olägenheterna med en nu genomförd inplacering i lönesystemet torde

inte vara av sådan art, att de motiverar ett dröjsmål. Vissa besvär kan

visserligen tänkas uppstå, om en distriktsöverlärartjänst i framtiden skall

ersättas med s. k. skolchef stjänst och överläraren måste frånträda sin

tjänst utan att kunna placeras på den nya tjänsten. Olägenheterna är dock

knappast av den art, att de behöver lägga hinder i vägen för en omkonstruktion

av överlärarbefattningarna efter mönstret av rektorstjänsterna vid de

högre kommunala skolorna. En rektor återinträder i sin ordinarie lärartjänst,

om rektorsförordnandet upphör. Den som under tiden för rektorsförordnandet

innehaft rektors lärartjänst har vid sådan återgång skyldighet

att, om så erfordras, låta förflytta sig till annan tjänst. Om en liknande

anordning komme till stånd beträffande distriktsöverlärarna, torde de

olägenheter, som eventuellt kan inställa sig vid en reform av skolans lokala

ledning, i väsentlig grad elimineras. I varje fall synes svårigheterna principiellt

inte bli större beträffande distriktsöverlärarna än beträffande rektorerna

vid de högre kommunala skolorna, för vilka de icke ansetts utgöra

ett hinder för en reglering av löneställningen. I avlöningsreglementet för

folkskolan, 9 §, stadgas redan nu förflyttningsskyldighet för lärare, där

förflyttningen erfordras för indragning av övertalig lärartjänst.

Enligt de sakkunnigas mening bör sålunda särskilda distriktsöverlärartjänster

inrättas, en för varje skoldistrikt, där kommunal folkskolinspektör

icke är anställd, och bör dessa tjänster vara inplacerade i det statliga lönesystemet

utan rätt för kommunerna att bevilja tilläggsarvode. Distriktsöverlärartjänsterna

bör liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala

skolorna konstrueras som Cb-tjänster.

V i k ar i e u n cl er di st r i k t s ö v e rl ci r ar e s se in ester (p. 8).

Bestämmelsen i folkskolestadgan § 8 b mom. 5, att det skall åligga skolstyrelsen

i distrikt med mindre än 20 läraravdelningar att förordna semes
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tervikarie för överläraren allenast om och i den mån skolöverstyrelsen

därom lämnat föreskrift, har medfört, att semestervikarie endast undantagsvis

kommit att anställas i sådant distrikt. Av undersökningen rörande

distriktsöverlärarnas arbetsförhållanden framgick, att i distrikt med 10—

19 lärara vdelningar endast 30 av 180 — eller 16,7 procent — anslagit medel

för detta ändamål.

Vid förfrågan i skolöverstyrelsen har meddelats, att överstyrelsen i några

fall (4—5) varje år lämnat föreskrift om att semestervikarie skall förordnas

enligt här ifrågavarande bestämmelse. Föreskriften har merendels gällt

norrlandsdistrikt med förhållandevis stort antal lärara vdelningar (18—19),

och den har meddelats för ett år i sänder.

Av det här nämnda framgår, att en stor grupp av distriktsöverlärarna

icke medgives vikarie under semestern. Efter kommunsammanslagningen

beräknas 482 distriktsöverlärare eller jämnt hälften av samtliga tillhöra

denna grupp. I betraktande av att mycket betydelsefulla arbetsuppgifter

— upprättande av undervisningsstatistik och statsbidragsansökningar, reparationer

av fastigheter, förberedelser för det kommande läsåret m. in. —

måste utföras under den tid av året, då semestern vanligen infaller, är det

tydligt, att en semester utan semestervikarie för dessa distriktsöverlärare

blir en rätt kraftigt beskuren förmån. Detta framhålles också i överlärarförbundets

skrivelse. Förbundet hemställer, att den i folkskolestadgan intagna

begränsningen i skyldigheten för distrikten att anställa semestervikarie

för distriktsöverlärare måtte utgå. De sakkunniga anser starka skäl

tala för ett tillmötesgående av överlärarförbundets önskemål på denna

punkt.

Statsbidrag till distrikt söv er lär ares avlöning

(p. 9).

De sakkunniga uppskattar i avrundade tal statens och kommunernas

kostnader för distriktsöverlärarorganisationen enligt nu gällande bestämmelser

men vid 1951 års löneläge till de belopp, som framgår av nedanstående

tablå:

Staten

Kommunerna

Summa

Ersättning i form av arvode..........

600 000

1 300 000

1 900 000

» > » » folkskollärarlön......

4 350 000

650 000

5 000 000

Summa

4 950 000

1 950 000

6 900 000

Procent

71,7

28,3

100,0

En likartad beräkning omfattande jämväl distriktsöverlärarnas arbete

som folkskollärare ger enligt de sakkunniga följande resultat:

Staten

Kommunerna

Summa

Ersättning i form av arvode..........

600 000

1 300 000

1 900 000

» > > > folkskollärarlön......

10 450 000

1 550 000

12 000 000

Summa

11050 000

2 850 000

13 900 000

Procent

79,6

20,6

100,0

2 — llihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt.. Nr 135.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

De ekonomiska förhållanden, som sammanhänger med skoldistriktens

skyldighet att hålla tjänstebostad för lärarpersonal, har icke berörts i dessa

beräkningar.

Av slutsummorna i de båda tablåerna framgår, att statens andel i de

samlade kostnaderna för distriktsöverlärarorganisationen vid 1951 års lönenivå

utgjorde nära 72 procent, om hänsyn endast tages till det egentliga

överlärararbetet, och drygt 79 procent, om hänsyn jämväl tages till det

av distriktsöverlärarna utförda undervisningsarbetet. Beräkningarna är

utförda med hänsyn till ortsgrupp 3 och hyresgrupp 3. Under andra antaganden

i dessa avseenden erhålles procenttal, som något avviker i den ena

eller andra riktningen.

De procenttal, som framkommit vid dessa beräkningar, ligger ganska

nära det som i flera andra sammanhang är gällande för statsbidrag till

skolväsendet. Statsbidrag till lärarlönerna vid de högre kommunala skolorna

utgår sålunda med 78 procent, och med samma procenttal utgår

statsbidrag till övningslärarnas löner. De sakkunniga föreslår, att statsbidraget

till distriktsöverlärartjänsterna bestämmes till 78 procent av de

löner, som kommer att bli fastställda. De har därvid beaktat, att distriktsöverlärarnas

arbetsuppgifter till stor del är av kommunaladministrativ

natur.

VI. Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen anser starka skäl tala för att även skoldistrikt med

något mindre antal läraravdelningar än tio skall vara skyldiga att anställa

överlärare. En generell bestämmelse om sådan skyldighet borde dock begränsas

till skoldistrikt med minst åtta avdelningar. Härigenom skulle

överlärarinstitutionen utsträckas till ytterligare 34 skoldistrikt. Beträffande

återstående 24 skoldistrikt med högst sju läraravdelningar är överstyrelsen

ej beredd förorda att särskilda överlärarbefattningar skall vara

obligatoriska. Skolledarfrågan borde här i första hand lösas genom att

distriktsöverlärare i närliggande distrikt även tjänstgör i dylikt distrikt

med högst 7 avdelningar. Överstyrelsen föreslår, att två eller tre skoldistrikt

skall kunna förenas om samma distriktsöverlärartjänst.

I fråga om den lokala skolledningen i de större skoldistrikten föreslår

överstyrelsen

att skoldistrikt, som befrias från inspektion genom statens folkskolinspektör,

skall vara skyldigt att inrätta tjänst för kommunal folkskolinspektör,

att kommunal folkskolinspektörstjänst ej må inrättas i annat skoldistrikt,

dock att redan inrättade sådana tjänster övergångsvis må bibehållas,

så länge nuvarande innehavare av tjänsterna kvarstår i tjänst,

att i skoldistrikt med distriktsöverlärare jämväl må inrättas tjänst för

annan överlärare, samt

att tjänst för annan överlärare än distriktsöverlärare endast må inrättas

efter överstyrelsens medgivande.

På de av lärarutredningen anförda skälen tillstyrker överstyrelsen, att

distriktsöverlärare skall vara skyldig att i tjänsten utan särskild ersätt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 135,

ning vara överlärare för fortsättningsskolan samt skolstyrelsens sekreterare.

Frågan, huruvida skyldigheten att vara sekreterare även skall avse

nämnder tillsatta inom skolstyrelsen, torde icke kunna med säkerhet bedömas

förrän i samband med skolstyrelseutredningens kommande förslag.

Överstyrelsen anser, att sådan skyldighet tills vidare bör föreskrivas, varvid

det skulle ankomma på skoldistrikten att bedöma, om överlärare pa

grund av för stor arbetsbörda borde befrias från sekreterarskapet i vissa

nämnder. Därjämte borde överstyrelsen få befogenhet att medgiva överlärare

befrielse från sekreterarskapet i viss nämnd, om arbetsbördan eljest

skulle bli för stor. Funnes både distriktsöverlärare och annan överlärare.

borde sekreterarskapet i nämnder under skolstyrelsen kunna fördelas mellan

dem.

Överstyrelsen föreslår, att distriktsöverlårarnas undervisningsskyldighet

bestämmes på följande sätt:

I fråga om distrikt med inbyggd realskolelinje, för vilken finnes särskild

skolledare, vill överstyrelsen ha möjlighet att fastställa distriktsöverlärarens

undervisningsskyldighet till högre timtal än som framgår av intervallen.

För distriktsöverlärare i försöksdistrikt må enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 7 mars 1952 undervisningsskyldigheten nedsättas under intervallens

lägsta gräns. På grund av det mycket betungande arbete, som åvilar

dessa överlärare, bör enligt överstyrelsens uppfattning denna möjlighet

alltjämt bibehållas.

Överstyrelsen tillstyrker, att Cb-tjänster inrättas för distriktsöverlärarna

liksom att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oavsett

distriktets storlek.

I statsbidragsfrågan ansluter sig överstyrelsen till kommunförbundens

uppfattning och förordar, att statsbidrag till distriktsöverlärares avlöning

utgår efter samma grunder som beträffande folkskollärare. Det belopp, för

vilket kommunen skall svara, bör dock givetvis vara högre för överlärartjänst

än för folkskollärartjänst, uttalar överstyrelsen. I fråga om kommunal

folkskolinspektörstjänst förordar överstyrelsen ett statsbidragsbelopp

av 15 000 kronor per tjänst och år.

Överstyrelsen anser, att överlärare i skoldistrikt med kommunal folkskolinspektör,

s. k. annan överlärare, även bör omfattas av löneregleringen,

Antal avdelningar

Antal veckotimmar

-14

15-24

25-39

40—59

60—79

80-

17—26

12-20

7-14

4- 9

2- 5

0— 3

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

samt att statsbidrag till sådan lärares avlöning bör utgå enligt samma

grunder som beträffande distriktsöverlärare.

Statskontoret finner icke tiden mogen för en genomgripande förändring

av överlärarnas löneförhållanden, främst med hänsyn till den rådande ovissheten

om de kommunala skolledarnas framtida ställning inom en fullt utbyggd

enhetsskola. I detta hänseende borde man avvakta resultatet av

1951 års skolstyrelseutrednings arbete och icke nu binda sig vid ett system,

som framdeles kunde komma att visa sig mindre välbetänkt. Det nuvarande

systemet med minimiarvoden borde ersättas med av statsmakterna

fastställda arvoden, från vilka avvikelse endast borde kunna ske efter riksdagens

hörande.

Statskontoret kan för sin del icke tillstyrka, att distriktsöverlärare anställes

i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar. Behovet av administrativ

hjälp i dylika distrikt borde liksom hittills tillgodoses genom anställande

av skolsekreterare.

Statskontoret finner i och för sig motiverat, att uppgifterna som ledare

för fortsättningsskolan och som skolsekreterare omhänderhaves av överlärarna,

men vill från sina utgångspunkter icke nu föreslå någon ändring av

gällande förhållanden.

Resultatet av den i ärendet redovisade arbetstidsutredningen kan enligt

statskontorets mening icke reservationslöst godtagas, bland annat därför

att endast halva överlärarkåren deklarerat sin arbetstid och arbetstidsdeklarationen

delvis grundats på detaljanteckningar från en tidsperiod

(21/5—3/6) under terminen, då med största sannolikhet överlärarna har

den tyngsta arbetsbördan. Bortsett härifrån anser sig emellertid statskontoret

kunna föreslå en viss sänkning av undervisningstiden på sätt framgår

av följande uppställning:

Antal läraravdelningar

i skoldistriktet

Antal veckotimmar

undervisningsskyldighet

högst 9

24-26

10-19

16-24

20-29

11—19

30-39

6—14

40-49

5- 8

lägst 50

5

Med den ställning statskontoret intagit till lönefrågan finner ämbets.

verket för närvarande icke skäl föreligga för någon principiell omläggning

av statsbidragsgivningen.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att det nuvarande

avlöningssystemet för distriktsöverlärarna frångås och ersättes

med särskilda distriktsöverlärartjänster med lönegradsbeteckningen Cb.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1051 års skolstyrelseutredning uttalar, att lärarutredningens förslag,

så långt de sträcker sig, icke synes strida mot vad skolstyrelseutredningen

kan komma att föreslå rörande enhetsskolans fackliga ledning samt att ett

förverkligande av förslagen i samband med en revision av distriktsöverlärarnas

löner på ett verksamt sätt torde kunna bidraga till en god rekrytering

av de för skolans utveckling betydelsefulla skolledarbefattningarna.

Ett genomförande av de nu föreliggande förslagen borde betraktas allenast

som en dellösning, av vilken skolstyrelseutredningen icke i något avseende

ansåge sig bunden beträffande sina förslag till skolledarfrågans lösning.

Tillsättningen av skolledare måste ses i sammanhang med lärartillsättningen

i övrigt. Enligt skolstyrelseutredningens mening funnes icke anledning

att i avvaktan på utredningens slutliga förslag provisoriskt ändra de

nuvarande formerna för tillsättningen av överlärare.

Svenska landskommunernas förbund har ingen erinran mot att överlärarnas

lönefråga nu upptages till en mera slutlig prövning. Förbundet förordar,

att mindre skoldistrikt beredes möjlighet att själva avgöra, huruvida överlärartjänst

skall inrättas eller icke. Vad de sakkunniga föreslagit beträffande

sekreteraruppgiften i skolstyrelse bör enligt förbundets mening gälla

även sekreterarskapet i eventuella nämnder inom skolstyrelsen. I större distrikt

måste man dock från fall till fall pröva, i vilken utsträckning även

dylika uppgifter bör åläggas överläraren. Tanken att statsbidraget skulle

göras beroende av att erforderligt kommunalt anslag beviljas för skrivbiträde

på folkskoleexpeditionen avvisas bestämt. Förbundet understryker,

att åtskilliga andra faktorer än antalet läraravdelningar, t. ex. läraravdelningarnas

utspridning på en större areal, påverkar lärarnas arbetsförhållanden,

och att viss hänsyn härtill bör kunna tagas, då undervisningsskyldiglieten

fastställes. Bestämmelserna om undervisningsskyldigheten bör vidare

enligt förbundets uppfattning göras så smidiga, att de inom rimliga gränser

ej motverkar överlärarnas strävanden att genom rationalisering nedbringa

antalet läraravdelningar. Förbundet framhåller önskvärdheten av

att frågan om lärares skyldighet att åtaga sig vikariat för överlärare överväges.

Statsbidrag till överlärarnas avlöning bör enligt förbundets mening

utgå enligt samma grunder som i fråga om folkskollärare. I varje fall syntes

ett procenttal på lägst 80 närmare svara mot den nuvarande kostnadsfördelningen

än det föreslagna 78.

Svenska stadsförbundet anser sig kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag

endast under förutsättning att av förbundet framförda erinringar beaktas.

Förbundet anser, att den nuvarande regeln att distriktsöverlärare

icke får anställas i distrikt med mindre än tio läraravdelningar bör bibehållas

men med möjlighet för dylikt distrikt att efter särskild prövning

få anställa distriktsöverlärare. Den föreslagna statsbidragsprocenten skulle

leda till ett oförmånligt resultat i ett betydande antal kommuner. Förbun
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

det föreslår därför samma statsbidragsgrunder för överlärartjänsterna som

för folk- och småskollärartjänster. Enligt förbundets mening bör löneregleringen

även omfatta överlärartjänsterna i städer med kommunal folkskolinspektör

och statsbidrag utgå för dessa överlärartjänster på samma sätt

som för distriktsöverlärartjänsterna.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges folkskollärarförbund,

Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarförbund godtager

i stort sett de sakkunnigas förslag men framför vissa erinringar. Sålunda

anser organisationerna, att rätten till dispens från skyldigheten att

anställa distriktsöverlärare bör begränsas till distrikt med mindre än fem

läraravdelningar. Vidare borde normerna för fastställande av undervisningsskyldigheten

utformas så, att skoldistriktets ytstorlek och geografiska

struktur, antalet skolenheter, skolskjutsar och övriga lokala förhållanden

beaktas i högre grad än nu. Organisationerna framhåller slutligen, att även

överlärare i städer med kommunal folkskolinspektör bör inplaceras i det

statliga lönesystemet på samma sätt som distriktsöverlärarna.

Statens folkskolinspektörers förbund tillstyrker i stort sett de sakkunnigas

förslag men påpekar, att det icke är fullt klart huruvida med skyldighet

att mottaga uppdrag som skolstyrelsens sekreterare även följer skyldighet

att tjänstgöra som sekreterare i samtliga inom skolstyrelsen tillsatta

nämnder. Förbundet anser också, att överlärare i städer med kommunal

folkskolinspektör icke bort lämnas utanför det avlöningssystem, som

föreslagits för distriktsöverlärarna.

VII. Departementschefen.

Gällande reglering av distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden

betecknades vid sin tillkomst såsom ett provisorium. Dess provisoriska

karaktär betonades av bland andra vederbörande riksdagsutskott

och riksdagen. Att förhållandena icke då gavs en slutgiltig utformning

berodde bland annat på att organisationen icke ansågs ha nått erforderlig

omfattning och stabilitet. Under de åtta år, som förflutit sedan provisoriet

beslöts, har distriktsöverlärarorganisationen dels genomgått en normal

utveckling mot större omfattning och fasthet men dels också genom

kommunindelningsreformen, som trätt i kraft den 1 januari 1952, fått en

automatisk tillväxt av högst betydande mått. Medan före kommunindelningsreformen

av rikets dåvarande 2 501 skoldistrikt 15 hade kommunal

folkskolinspektör och 669 distriktsöverlärare samt 1 817 saknade kommunal

skolledare, gestaltar sig förhållandena numera så, att av nu befintliga

1 034 skoldistrikt 15 har kommunal folkskolinspektör och 961 distriktsöverlärare,

medan allenast 58 är utan kommunal skolledare.

Jag anser i likhet med 1950 års lärarutredning och flertalet av de över

dess betänkande hörda remissinstanserna, att tiden nu är inne för en revi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts ''proposition nr 135.

sion av reglerna om distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.

Revisionen bör åsyfta att ersätta det gällande provisoriet med mera

definitiva bestämmelser. Lärarutredningen har i dylikt syfte föreslagit, att

distriktsöverlärartjänsterna skall omregleras och hädanefter konstrueras på

samma sätt som rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna,

d. v. s. bli ordinarie tjänster med lönegradsbeteckningen Cb, vilkas innehavare

förordnas för viss tid. Jag tillstyrker detta förslag och föreslår, att

revisionen genomföres från och med den 1 juli 1954.

Frågan om vilka av Cb-lönegraderna, som bör gälla för distriktsöverlärarna,

samt frågan om den närmare regleringen av distriktsöverlärarnas

avlönings- och pensionsförhållanden efter den av mig föreslagna revisionen

anmäles av chefen för civildepartementet i annat sammanhang.

I samband med revisionen av distriktsöverlärartjänsternas natur och beskaffenhet

bör också upptagas till prövning ett flertal frågor av skilda slag,

som berör dessa tjänster. 1950 års lärarutredning har i sitt betänkande vidrört

dem och jag har i det föregående redogjort för såväl utredningens förslag

som remissinstansernas åsikter i de särskilda frågorna. Beträffande

min egen ståndpunkt i dessa frågor får jag anföra följande.

I avvaktan på pågående utredningar om den kommunala skolledarinstitutionen

i framtiden och om ökad kommunal samverkan (t. ex. mellan små

skoldistrikt, som skulle kunna förena sig om gemensam överlärare), förordar

jag att den nuvarande regeln för överlärarorganisationens omfattning

tills vidare bibehålies. Huvudregeln bör alltså även i fortsättningen

vara, att distriktsöverlärare skall anställas endast om distriktet har minst

tio läraravdelningar. Då emellertid i vissa fall goda skäl torde kunna anföras

för att överlärare anställes i distrikt med mindre än tio läraravdelningar,

torde åt Kungl. Maj:t böra inrymmas befogenhet att efter prövning

i varje särskilt fall medgiva av omständigheterna påkallade undantag från

den angivna generella regeln.

I skoldistrikt utan kommunal skolledare bör liksom hittills få anställas

skolsekreterare.

De sakkunnigas förslag att distriktsöverlärare obligatoriskt skall vara

ledare även för distriktets fortsättningsskola har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran i alla remissvar utom statskontorets. Statskontoret

har funnit förslaget i och för sig motiverat men har från sina utgångspunkter

i lönefrågan icke nu velat tillstyrka någon ändring av gällande

förhållanden. För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga har ansett, att det ur olika synpunkter skulle vara till

fördel, om i distriktsöverlärares åligganden även kunde inordnas uppdraget

att vara sekreterare i skolstyrelsen. Med hänsyn till att

det enligt § 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner åligger ordföranden

att föra eller på sitt ansvar låta föra protokoll, har de sakkunniga — som

icke nu velat ifrågasätta någon ändring av nämnda lagrum — inskränkt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

sig till att föreslå, att skyldighet stadgas för distriktsöverlärare att utan

särskild ersättning åtaga sig dylikt sekreteraruppdrag. Förslaget har i princip

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna utom statskontoret,

som härvidlag intagit samma ståndpunkt som i frågan om distriktsöverlärares

befattning med fortsättningsskolan. För egen del tillstyrker

jag i princip de sakkunnigas förslag. Distriktsöverlärarens skyldighet

att åtaga sig sekreteraruppdrag i skolstyrelsen torde, såsom skolöverstyrelsen

och svenska landskommunernas förbund framhållit, även böra avse

inom skolstyrelsen tillsatta nämnder, därvid det dock bör ankomma på

vederbörande skoldistrikt att bedöma, om distriktsöverlärare på grund av

för stor arbetsbörda bör befrias från sekreterarskapet i viss eller vissa

nämnder. Ävenså torde skolöverstyrelsen böra utrustas med befogenhet att

föreskriva, att överlärare skall befrias från sekreterarskapet i viss nämnd,

om arbetsbördan eljest skulle bli för stor.

Mellan de sakkunniga och remissinstanserna synes enighet råda därom,

att en viss minskning av distriktsöverlärarnas undervisning sskyldighet

är påkallad. Jag är emellertid härvidlag icke beredd att gå

lika långt som de sakkunniga, vilka velat maximera undervisningsskyldigheten

till 20 veckotimmar. Jag kan icke heller tillstyrka skolöverstyrelsens

förslag, som innebär att distriktsöverlärare i de största distrikten skall

kunna helt befrias från undervisningsskyldighet. Min ståndpunkt i frågan

framgår av följande sammanställning.

! Antal läraravdelningar

i skoldistriktet

Antal veckotimmar

undervisningsskyldighet

Nu

Departementschefen

högst 9

26-28

22—26

10-19

18-26

16-22

20-29

12—20

10-18

30-39

8-16

6-14

40-49

6—10

5- 8

lägst 50

5

5

I avvaktan på de slutliga förslag i lärartillsättningsfrågan, som 1951 års

skolstyrelseutredning har att avgiva, anser jag mig icke böra ifrågasätta

någon ändring i det nuvarande förfarandet vid tillsättning av

distriktsöverlärartj änster.

De sakkunnigas förslag, att under distriktsöverlärares semester v i k ar

i e alltid skall förordnas oavsett antalet läraravdelningar i distriktet, kan

jag icke för närvarande biträda. Den nuvarande regeln, att det i skoldistrikt

med mindre än tjugu läraravdelningar skall åligga skolstyrelsen

att under överlärarens semester förordna vikarie, allenast om och i den

mån skolöverstyrelsen därom lämnat föreskrift, torde sålunda böra bibehållas

oförändrad. Frågan om ersättningen till vikarie å distriktsöverlärar
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänst efter den omreglering av tjänsterna, som jag nu föreslagit, upptages

av chefen för civildepartementet till behandling i annat sammanhang.

I statsbidragsfrågan ansluter jag mig till de sakkunniga och föreslår sålunda,

att efter omregleringen statsbidrag skall utgå med 78 procent

av skoldistriktets kostnader för distriktsöverlärarens avlöning enligt

vederbörliga avlöningsbestämmelser. För sådan vikarie å distriktsöverlärartjänst,

som det åligger skoldistrikt att anställa, torde likaledes böra utgå

statsbidrag med 78 procent av den ersättning som kan bliva fastställd.

De sakkunniga har ifrågasatt, om icke såsom villkor för statsbidrag till

distriktsöverlärartjänst borde föreskrivas, att erforderligt kommunalt anslag

beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskolexpeditionen. En föreskrift

av sådan innebörd anser jag icke nödvändig.

I likhet med de sakkunniga anser jag mig icke nu böra ifrågasätta någon

omreglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för kommunala

folkskolinspektörer och överlärare i skoldistrikt med sådan inspektör.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda hänseenden anfört och

föreslagit hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att från och med den 1 juli 1954 distriktsöverlärartjänsterna

må inrättas såsom Cb-tjänster i likhet

med rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna

och med den konstruktion i övrigt som jag i det föregående

förordat;

dels besluta, att från och med den 1 juli 1954 statsbidrag

skall utgå till distriktsöverläramas avlönande och till ersättning

åt föreskriven vikarie för dylik överlärare med 78

procent av skoldistriktens kostnader enligt vederbörliga avlöningsbestämmelser;
dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat

meddela nya föreskrifter rörande den kommunala skolledarorganisationen

samt rörande statsbidrag till avlönande

av distriktsöverlärare och vikarie för sådan ävensom erforderliga

övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna

revisionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt Nr 136.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ............................ "

II. Överlärarorganisationens nuvarande utformning.............. 3

Skolledarbefattningar i folkskolan .......................... 3

Tillsättningsförfarande ........... 3

Tjänsteåligganden ....................................... 4

Statliga bestämmelser om de kommunala skolledarnas avlönings-

och pensionsförmåner .............................. 6

III. Skolledarorganisationen före och efter kommunsammanslag
ningen

........................ ®

IV. Distriktsöverlärarnas arbetsbörda .......................... 9

V. Lärarutredningens förslag.................................. H

Skolledarorganisationens omfattning ...................... 12

Distriktsöverlärares befattning med fortsättningsskolan ---- 13

Distriktsöverlärares sekreterarskap i skolstyrelsen .......... 13

Distriktsöverlärares undervisningsskyldighet ............... 14

Distriktsöverlärares avlöning ............................ 15

Vikarie under distriktsöverlärares semester ................ 16

Statsbidrag till distriktsöverlärares avlöning .............. 17

VI. Remissyttranden ........................................ 13

VII. Departementschefen ..................................... 22

Hemställan ............. 25

Stockholm 1954 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

540683

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1954:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente in. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1954:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen. a1 i texten