Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 till universitetet i Göteborg och Stockholms högskola m. m

1954-02-26 · 127 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 124 av 127 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:136, Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 till universitetet i Göteborg och Stockholms högskola m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

i

Nr 136.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1954/55 till universitetet i Göteborg

och Stockholms högskola m. m.; given Stockholms

slott den 26 februari 1954-

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen behandlas frågan om den högre undervisningen i skeppsbyggeri

och föreslås, att dylik undervisning även framdeles skall vara anordnad

vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska

högskola.

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa å

nästa sida angivna anslag, som i riksstatsförslaget upptagits med allenast

beräknade belopp. Härutöver äskas ytterligare tre anslag, varav ett anslag

å 300 000 kronor till Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter.

Av föreslagna nya tjänster må nämnas följande, nämligen vid det blivande

universitetet i Göteborg en professur, två laboraturer och två docentbefattningar

samt vid Stockholms högskola en professur, fyra docentbefattningar

och ett pedagogiskt lektorat.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 136.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Norden stam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 90 och 98, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1954/55 beräkna

dels till Göteborgs universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 300 000

kronor;

dels till Göteborgs universitet: Omkostnader ett förslagsanslag av 300 000

kronor;

dels till Göteborgs universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

575 000 kronor;

dels till Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

dels till Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska

fakulteten ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

dels till Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten

vid medicinska fakultetens bibliotek ett förslagsanslag av 82 000

kronor;

dels till Göteborgs universitet: Utrustning ett reservationsanslag av

325 000 kronor;

dels till Göteborgs universitet: Bidrag till kostnaderna för uppförande av

patologisk-anatomisk institution m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

dels ock till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden jämte vissa andra frågor.

Därvid torde jag först till behandling få upptaga frågan om organisationen

av den högre undervisningen i skeppsbyggeri.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts ''proposition nr 136.

3

I. Organisationen av den högre undervisningen

i skeppsbyggen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 januari 1952 har överstyrelsen för de

tekniska högskolorna framlagt utredning och förslag rörande organisationen

av den högre undervisningen i skeppsbyggeri med avseende å frågan

om denna undervisnings förläggning, d. v. s. närmast frågan huruvida

skeppsbyggeriundervisningen framdeles borde bibehållas vid båda högskolorna

eller nedläggas vid tekniska högskolan i Stockholm och koncentreras

till Chalmers tekniska högskola. Överstyrelsen har därvid förklarat

sig anse övervägande och starka skäl tala för att denna undervisning alltjämt

borde förekomma vid båda högskolorna och sålunda icke föreslagit

någon principiell ändring i härutinnan gällande ordning. Emellertid har

överstyrelsen, som erinrat om att förevarande spörsmål vid upprepade tillfällen

under åren 1936—1941 varit föremål för statsmakternas prövning,

med hänsyn till därvid gjorda uttalanden funnit det angeläget, att — till

ledning för dess ställningstagande till kommande anslagsäskanden från

högskolornas sida rörande skeppsbyggeriundervisningen — frågan om förläggningen

av densamma ånyo upptoges till prövning av statsmakterna

för ett principiellt avgörande.

Överstyrelsens ställningstagande har ej varit enhälligt.

Mot detsamma har avvikande mening anförts av ledamoten av överstyrelsen,

f. d. regeringsrådet Fransen, vilken funnit, att överstyrelsen bort förorda

skeppsbyggeriundervisningens nedläggande vid tekniska högskolan i

Stockholm och koncentration till Chalmers tekniska högskola. Till denna

mening har anslutit sig byråchefen i överstyrelsen MacDowall och rektorn

för Chalmers tekniska högskola, professorn Hössjer. De sålunda skiljaktiga

har enats om ett särskilt yttrande.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för överstyrelsens förslag och

reservanternas yttrande, torde jag få lämna en översikt över de överväganden

och ställningstaganden, som förekommit vid tidigare behandling av

frågan.

Frågans tidigare behandling.

I sitt den 12 november 1935 avgivna betänkande förordade på sin tid

1934 års C halmer ssakkunnig a, att undervisningen i skeppsbyggeri vid tekniska

högskolan i Stockholm skulle indragas och helt förläggas till den av

de sakkunniga genom omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre

avdelning föreslagna nya tekniska högskolan i Göteborg. Till stöd därför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 136.

anförde de sakkunniga, att det antal studerande, som i vårt land valde

skeppsbyggeri till sitt huvudämne, enligt vad en av de sakkunniga verkställd

undersökning visade (proposition nr 135/1936, sid. 23), inskränkte

sig till högst ett 20-tal årligen. Att för detta ringa antal studerande uppehålla

undervisning vid två tekniska högskolor syntes icke försvarligt, varför

undervisningen i skeppsbyggeri borde koncentreras till en av de tekniska

högskolorna. Om i enlighet med de sakkunnigas förslag en skeppsprovningsanstalt

inrättades i Göteborg, borde ifrågavarande högskoleutbildning koncentreras

dit, där också samarbetet med de stora varven kunde antagas

komma att verka befruktande på undervisningen.

Av remissinstanserna ansåg styrelsen för tekniska högskolan, att frågan

borde bliva föremål för ytterligare utredning. Högskolans lärarkollegium

fann — under framhållande av att antalet studerande vid högskolan inom

ifrågavarande fackavdelning varit i sakta stigande, medan antalet studerande

vid Chalmers tekniska institut visat tendens till minskning — det

uteslutet att slopa den livskraftiga avdelningen vid högskolan till förmån

för den tynande avdelningen vid Chalmers tekniska institut. Av betydelse

vore även att för dem, som vid tekniska högskolan studerade flygteknik,

möjlighet funnes att erhålla ett visst mått av undervisning i skeppsbyggeri,

enär en hel del problem inom flygtekniken vore mycket närbesläktade med

problem inom skeppsbyggnadskonsten. För de studerande vore samarbetet

med varvsindustrien ej särskilt betydelsefullt, ty erforderlig kännedom om

arbetena å ett varv erhölles bäst under somrarnas praktik, varvid frågan

om undervisningsanstaltens belägenhet ej spelade någon roll. Frågan om

skeppsprovningsanstalten borde vidare lösas fristående. Om den högre

skeppsbyggeriundervisningen skulle koncentreras till ett ställe, borde den

enligt lärarkollegiets mening förläggas till Stockholm.

Även marinöverdirektören ansåg det omöjligt att tillstyrka skeppsbyggeriundervisningens

nedläggande vid tekniska högskolan, därvid denne

liksom högskolans lärarkollegium åberopade tendensen beträffande tillströmningen

av studerande vid de båda avdelningarna. Enligt marinöverdirektörens

mening vore orsakerna till denna utveckling att söka i den

större tekniska allmänbildning, som erhölles vid tekniska högskolan. I

anslutning därtill uttalade marinöverdirektören tvekan, huruvida undervisningen

i ångmaskinlära och förbränningsmotorer inom fackavdelningen

för maskinbyggnad skulle kunna inom en snar framtid komma upp i

samma höga nivå som vid tekniska högskolan. Därest skeppsbyggeriundervisningen

koncentrerades till Stockholm skulle förhållandet beträffande

utbildningen på nyssnämnda områden bliva ett helt annat och möjligheterna

till en differentiering större.

Marinförvaltningen instämde i stort sett i marinöverdirektörens yttrande

och chefen för marinstaben framhöll önskvärdheten av att utbildningen

av blivande mariningenjörer kunde försiggå vid en fullständig teknisk hög
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts propositioii nr 1S6.

skola, där samtliga fackavdelningar funnes representerade. Ett förläggande

av skeppsbyggeriundervisningen enbart till Göteborg skulle därjämte medföra

vissa olägenheter för mariningenjörsutbildningen.

Jämväl ingenjörsvetenskapsakademien avstyrkte sakkunnigförslaget om

en koncentration av skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg. Ekonomiska

skäl pekade enligt akademiens uppfattning hän mot Stockholm som

förläggningsplats, där redan i stort sett tillfredsställande lokaler för denna

undervisning funnes. En förläggning till Göteborg medförde också stora

kostnader, som betingades av de sakkunnigas förslag att för ändamålet

— och särskilt för tillgodoseende av marinöverdirektörens krav på lika

grundlig utbildning i ångteknik och läran om förbränningsmotorer för

blivande mariningenjörer som vid tekniska högskolan — inom den mekaniska

fackavdelningen skulle inrättas professurer och laboratorier för

dessa ämnen. Behov av samarbete mellan fackavdelningen för skeppsbyggen

och industrien förelåge icke blott från högskolans sida utan sådant

behov eller snarare behov av tillgång till sakkunskap i skeppsbyggnadsteknik

och därmed besläktade frågor funnes även i motsatt riktning. Er

denna senare synpunkt förelåge behov av sakkunskap i minst lika hög grad

i Stockholm som i Göteborg, med tanke på att vid de större varven den

högre sakkunskapen i allmänhet redan funnes representerad bland den

egna personalen. Skeppsbyggeriundervisningen borde emellertid meddelas

både i Stockholm och Göteborg. Indroges denna undervisning på någondera

platsen, skulle behov därav snart nog komma att yppa sig i en eller annan

form. Detta gällde ej minst för tekniska högskolan i Stockholm med anledning

av det nära sambandet mellan flygteknik och skeppsbyggnad.

Svenska teknologf öreningen avstyrkte likaledes förslaget att nedlägga

skeppsbyggeriundervisningen i Stockholm. Statskontoret fann en centralisering

av undervisningen i skeppsbyggeri önskvärd.

För en koncentration av skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg i

enlighet med de sakkunnigas förslag uttalade sig kommerskollegium, som

fann utbildningsbehovet av skeppsbyggnadstekniker ej vara större än att

det lämpligen borde kunna tillgodoses endast vid en högskola inom landet,

varvid det oundvikliga kravet på hög standard såväl i fråga om erforderlig

utrustning som i (ivriga hänseenden borde kunna lättare bliva tillfredsställda.

En liknande ståndpunkt intogs av Sveriges varvsindustriförening

och av Sveriges industriförbund.

I proposition (nr 135) till 1936 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,

statsrådet Engberg, härom bland annat följande.

Såsom av den föreliggande utredningen framgår, är det sammanlagda

antalet studerande vid fackavdelningarna för skeppsbyggeri i Stockholm

och Göteborg icke så stort, att detta i och för sig motiverar uppehållande

av två fackskolor. Även om vissa skäl kan anföras för att det oaktat inom

landet alltjämt upprätthålla två sådana utbildningsanstalter vid sidan av

varandra, synes detta mig ur statsfinansiell synpunkt knappast försvarbart.

Ty en oavvislig förutsättning för bibehållandet av två fackskolor för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

skeppsbyggeri måste vara, att bägge dessas behov i fråga om utrustning

med lokaler, lärarkrafter och undervisningsmedel av statsmakterna tillgodoses

på ett fullt tillfredsställande sätt. Och detta måste bli mycket

dyrbart för staten. Under sådana förhållanden finner jag mig böra ansluta

mig till de sakkunnigas uppfattning, att en koncentration av den egentliga,

högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen bör komma till stånd. Gentemot

de sakkunnigas förslag till förläggande av ifrågavarande undervisning

till Göteborg har invändningar rests från flertalet av de i ärendet hörda

myndigheterna. De sakkunniga har emellertid framfört så vägande och

starka skäl för sitt förslag, att jag blivit övertygad om, att detsamma innebär

en riktig lösning av den förevarande frågan. Jag fäster härvid särskild

vikt vid de rika möjligheter till samarbete med industrien, som Göteborg

i egenskap av landets förnämsta sjöfartsstad erbjuder. Detta förhållande

torde utgöra den väsentliga förklaringsgrunden till att Chalmerska institutet

trots sin torftiga yttre utrustning varit i stånd att bibringa sina elever

en utbildning i skeppsbyggeri, som från alla håll erhållit goda vitsord. Med

förbättringar, som kommer att ske enligt de sakkunnigas förslag, förefaller

de i vissa av remissyttrandena uttalade farhågorna för att undervisningen

icke skulle uppnå samma, höga nivå som vid tekniska högskolan i Stockholm

skäligen ogrundade. Jag föreställer mig tvärtom, att ett uppsving måste

bliva resultatet av ett genomförande av sakkunnigförslaget. De från de

marina myndigheterna gjorda invändningarna kan jag, efter att ha i saken

samrått med chefen för försvarsdepartementet, icke tillmäta avgörande

betydelse. Jag förutsätter nämligen, att vid en koncentrering av skeppsbyggeriundervisningen

till Göteborg sådana anordningar träffas, att försvarsväsendets

intressen av en fullgod utbildning för de blivande mariningenjörerna

icke i någon mån eftersättes.

Efter att ha uttalat sin principiella anslutning till de sakkunnigas förslag

om en koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen till

Göteborg förklarade departementschefen sig likväl ej beredd att då framlägga

ett definitivt förslag till den närmare utformningen av den planerade

fackavdelningens organisation med avseende å lärarkrafter och dess allmänna

inriktning. Dessa frågor syntes — liksom vissa andra i propositionen

behandlade frågor — böra återupptagas framdeles för att underställas

ett kommande års riksdag, varvid ställning jämväl borde tagas till spörsmålet

om tidpunkten och ordningen för skeppsbyggnadsavdelningens vid

tekniska högskolan avveckling samt angående organiserandet av de delar

av den i sistnämnda avdelning inordnade undervisning, som alltjämt borde

bedrivas vid tekniska högskolan, närmast avseende ämnena flygteknik och

hydromekanik.

Riksdagen (skrivelse nr 215) fann sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, då de av departementschefen till förmån därför framförda

skälen synts övertygande.

Sedermera framlade styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers

tekniska institut i en gemensam skrivelse den 9 november 1936 förslag om

bibehållande av fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska hög
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

skolan, eventuellt med namnet ändrat till fackavdelning för luftfart och

sjöfart. Undervisningen inom denna fackavdelning och fackavdelningen

för skeppsbyggeri i Göteborg skulle differentieras så, att inom sistnämnda

fackavdelning skulle meddelas undervisning i fartygskonstruktion och

skeppsbyggeri i trängre bemärkelse, medan fackavdelningen i Stockholm

skulle erhålla en mera maskin- och driftteknisk inriktning.

Vid 1937 års riksdag fattades — samtidigt med beslut rörande ombildningen

av den högre avdelningen av Chalmers tekniska institut till teknisk

högskola från och med den 1 juli 1937 — definitivt beslut om organisationen

av den nya högskolans avdelning för skeppsbyggnad (riksdagens

skrivelse nr 471), under det att frågan om skeppsbyggnadsavdelningens vid

tekniska högskolan i Stockholm framtida ställning och uppgifter lämnades

öppen.

Med skrivelse den 23 november 1937 överlämnade styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm med tillstyrkan ett av högskolans lärarkollegium

framlagt förslag till omorganisation av skeppsbyggnadsavdelningen, med

bibehållande av skeppsteknisk utbildning.

Över detta förslag avgåvos remissyttranden av ett antal myndigheter

och sammanslutningar, som i flertalet fall i princip tillstyrkte detsamma.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm

att, efter hörande av högskolans lärarkollegium, avgiva utlåtande

i anledning av vad som anförts i de i ärendet avgivna yttrandena, överlämnade

högskolestyrelsen med skrivelse den 6 maj 1939 ett av lärarkollegiet

framlagt modifierat förslag i ämnet, vilket förslag innebar att avdelningen

för skeppsbyggnad vid högskolan skulle ombildas till en avdelning

för skeppsteknik och flygteknik.

I detta modifierade förslag hade lärarkollegiet vid tekniska högskolan i

Stockholm tagit hänsyn till framförda önskemål beträffande den flygtekniska

undervisningen. I huvudsak innebar förslaget, att en önskvärd utökning

av undervisningen i flygteknik ernåddes genom att undervisningen vid

högskolan för skeppstekniska studerande omlades i en mera drifttekniskt

betonad riktning samtidigt med att undervisningen inom rent skeppsbyggeri

inskränktes.

I 1940 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 106)

fann dåvarande departementschefen, statsrådet Bagge, fragan om ett

bibehållande av skeppsbyggeriundervisning vid tekniska högskolan i Stockholm

i en eller annan form böra göras till föremål för ytterligare prövning,

innan definitivt avgörande av densamma kunde träffas.

Riksdagen — som förklarade sig icke vilja föregripa ett slutligt avgörande

av de föreliggande frågorna — uttalade (skrivelse nr 8), att den rationellaste

lösningen förefölle att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisningen

i dess helhet koncentrerades till Chalmers tekniska högskola, medan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

åter den flygtekniska undervisningen helt förlädes till tekniska högskolan

i Stockholm.

Sedan Kungl. Maj.t anbefallt styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm

att i samråd med styrelsen för Chalmers tekniska högskola taga frågan

under förnyad omprövning med beaktande av vad i ärendet förekommit,

överlämnade styrelserna för de tekniska högskolorna med eget yttrande en

förnyad utredning i ämnet av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockhohn,

vilket därvid framlade två alternativa förslag. Alternativ I överensstämde

i huvudsak med det av högskolestyrelsen med skrivelse den 6 maj

1939 framlagda förslag, som tidigare berörts. Alternativ II förutsatte, att

skeppsbyggeriundervisningen successivt skulle nedläggas och att den flygtekniska

undervisningen skulle ytterligare något utvidgas i jämförelse med

alternativ I.

Lärarkollegiet ville av i huvudsak följande skäl förorda alternativ I:

1. För en relativt ringa merkostnad per år, högst 10 600 kronor, kunde

erhållas utbildningsmöjligheter i såväl flygtekniska som skeppstekniska

ämnen.

2. Den utbildning i flygtekniska ämnen, som komme att ske enligt alternativ

I, bleve i det allra närmaste likvärdig med motsvarande utbildning

enligt alternativ II.

3. För den händelse utvecklingen skulle visa önskvärdheten av att

driva specialiseringen av den flygtekniska utbildningen längre, kunde detta

ske likaväl och till samma kostnad vid alternativ I som vid alternativ II.

4. Utvecklingen av Sveriges skeppsbyggnadsindustri vore stadd i ständig

stegring. Med nödvändighet medförde en dylik utveckling ett ökat behov

av ingenjörer med skeppsteknisk utbildning.

5. Någon risk för överproduktion av ingenjörer med skeppsteknisk utbildning

förelåge ej vid bibehållandet av skeppsteknisk undervisning vid

tekniska högskolan i Stockholm, samtidigt med att avdelningen för skeppsbyggnad

vid Chalmers tekniska högskola utvidgades. Den dubbla möjligheten

till ifrågavarande utbildning vore av stor betydelse för att tillfredsställa

toppbehoven. Med den utformning, undervisningsprogrammet för

skeppstekniska studerande givits i alternativ I, bleve emellertid utbildningen

tillräckligt mångsidig för de blivande ingenjörernas användning även

på områden, som fölle utanför skepps byggnadsfacken.

6. Ofta hade forskningen på gränsområdena mellan olika avdelningar

visat sig vara av den allra största betydelse för teknikens utveckling. Det

vore därför av stor betydelse, att ett land hade åtminstone en högskola,

innehållande de avdelningar, som ansåges mest betydelsefulla för landets

teknik.

7. Vid tekniska högskolan i Stockholm funnes för närvarande ett skeppsbyggnadslaboratorium,

som endast vid en organisation enligt alternativ I

skulle komma till full användning.

Styrelserna jör de tekniska högskolorna förordade i huvudsak alternativ I,

vilket i avgivna remissyttranden i princip även tillstyrktes av chefen för

marinen, marinförvaltningen, svenska teknologföreningen samt 1940 års

sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Chefen för flygvapnet förordade genom chefen för flygstaben en förstärkning

av den flygtekniska utbildningen utöver vad som förutsatts enligt

alternativ I.

Kommerskollegium ansåg sig icke kunna ansluta sig till flera av de enligt

lärarkollegiets uppfattning mera vägande skälen för en fortsatt undervisning

i skeppsteknik men ville dock ej motsätta sig ett genomförande

av alternativ I.

Statskontoret framhöll, att ämbetsverket till fullo delade den av 1940

års riksdag uttalade uppfattningen, att det rationellaste syntes vara att helt

koncentrera skeppsbyggnadsundervisningen till Göteborg och i stället

stärka den flygtekniska undervisningen i Stockholm.

I 1941 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 97) förordade

dåvarande departementschefen, statsrådet Bagge, alternativ I. Han

anförde därvid i huvudsak följande.

Den utredning, som nu föreligger, har bringat den aktuella organisationsfrågan

i ett något klarare läge. Visserligen synes det alltjämt, särskilt i

betraktande av vad kommerskollegium anfört, vara i viss män tveksamt,

om under normala förhållanden ett påtagligt behov föreligger av en modifierad

skeppsteknisk undervisning vid sidan av undervisningen i skeppsbyggen

vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid i flertalet remissvar

tillstyrkts förslaget om bibehållande i viss utsträckning av skeppsbyggnadsundervisningen

i Stockholm, vill jag icke motsätta mig detta förslag

och förordar alltså alternativ I. Vid mitt ställningstagande har jag särskilt

beaktat den i utredningen vitsordade omständigheten, att det för närvarande

råder brist på skeppsbyggnadsingenjörer och att ett ökat behov av sådana

för den närmaste framtiden är att emotse. Skulle det i framtiden visa sig,

att en skeppsteknisk undervisning i Stockholm icke längre fyller en nödvändig

uppgift, möter givetvis icke hinder att då upptaga frågan till förnyat

övervägande. Den föreliggande utredningen visar även att de ekonomiska

konsekvenserna av skeppsbyggnadsundervisningens bibehållande i

den föreslagna formen icke är av avgörande betydelse.

Ett av de skäl, som anförts till stöd för en fullständig avveckling av

skeppsbyggnadsavdelningen, har varit, att man därigenom på ett naturligt

sätt och utan större ekonomiska uppoffringar skulle kunna förstärka den

flygtekniska undervisningen. En sådan förstärkning är med hänsyn till flygvapnets

och flygindustriens utbyggnad särdeles angelägen. När jag förordat

alternativ I, har jag fäst stort avseende vid att det enligt lärarkollegiets

utredning dels erbjuder en med alternativ II i det allra närmaste likvärdig

utbildning i flygtekniska ämnen, dels ock i lika hög grad som alternativ

II möjliggör en under nuvarande förhållanden önskvärd specialisering.

Chefen för flygvapnet har ansett särskilda åtgärder erforderliga för att

möta det för de närmast följande åren särskilt stora behovet av högskoleutbildade

flygtekniker. Jag förutsätter, att tekniska högskolans styrelse

har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtager de åtgärder,

som må finnas påkallade. Det kan sålunda ifrågasättas, huruvida icke under

de närmaste åren antalet studerande vid den skeppstekniska linjen bör

inskränkas till förmån för den flygtekniska.

På anförda grunder finner jag mig sålunda böra tillstyrka, att avdelningen

för skeppsbyggnad med ingången av läroåret 1941/42 ändras till en avdelning

för skeppsteknik och flygteknik.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

Riksdagen förklarade sig ej vilja motsätta sig en organisation enligt

alternativ I. I anslutning härtill anförde riksdagen (skrivelse nr 8) i huvudsak

följande.

Det av 1940 års lagtima riksdag gjorda uttalandet att den rationellaste

lösningen förefaller att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisningen i

dess helhet koncentreras till Chalmers tekniska högskola, medan åter den

flygtekniska undervisningen helt förlägges till tekniska högskolan i Stockholm,

synes riksdagen alltjämt äga giltighet. Emellertid har riksdagen med

hänsyn till att de för den högre tekniska undervisningens ändamålsenlighet

närmast ansvariga myndigheterna lämnat förord åt alternativ I icke velat

motsätta sig att ifrågavarande fackavdelning — vilken torde böra betecknas

fackavdelningen för flygteknik och skeppsteknik — nu erhåller den

enligt nyssnämnda alternativ planlagda organisationen. Avdelningens huvudmål

synes i första hand böra vara att utbilda flygteknici, och riksdagen

vill i anslutning till vad departementschefen härom framhållit understryka

att det bör vara högskolemyndigheterna angeläget att lämna största

möjliga utrymme inom fackavdelningen för dem, som välja denna studieriktning.

Enligt riksdagens mening utgör ett accepterande av alternativ I

dock ingalunda en slutgiltig lösning av denna fråga, utan alternativet bör

uppfattas som en försöksanordning i syfte att samla erfarenheter rörande

avdelningens lämpligaste organisationsform och verksamhetssfär. Avdelningens

organisation bör därför bli så elastisk, att därest en skeppsteknisk

undervisning i Stockholm visar sig icke längre fvlla en nödvändig uppgift

denna undervisning — till den del, den ej erfordras för flygteknikernas vidkommande

— utan större svårigheter eller tidsutdräkt kan avföras ur högskolans

utbildningsprogram.

Sedan år 1941 har en viss förstärkning av lärarpersonalen för skeppsbyggeriundervisningen

skett vid båda högskolorna. Men någon principiell

ändring i den då beslutade organisationen av denna undervisning har ej

förekommit. I enlighet härmed är den högre skeppsbyggeriundervisningen

för närvarande organiserad på sådant sätt, att undervisningen inom avdelningen

för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

för skeppstekniker har en maskin- och driftsteknisk inriktning, under det

att undervisningen vid avdelningen för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska

högskola är inriktad på utbildning av fartygskonstruktörer.

Efter denna översikt torde jag få övergå till en närmare redogörelse för

överstyrelsens av mig inledningsvis omnämnda utredning och förslag.

Nu föreliggande utredning och förslag.

Överstyrelsen har till en början lämnat en redogörelse för nuvarande förhållanden

med avseende å lärarbefattningar och studerandeantal m. m.

inom avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan

i Stockholm samt avdelningen för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska

högskola, av vilken redogörelse härutinnan inhämtas följande.

För skeppsbyggeriundervisningen avsedda lärarbefattningar

vid de båda högskolorna framgår av efterföljande sammanställningar:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

11

Tekniska högskolan i Stockholm.

(studieriktningen skeppsteknik)

Befattning

Lönegrad

eller

arvode

Ämne

Anmärkningar

Professur

Co 14

Hållfasthetslära

Gemensam för avd. F,M,(E) och

S med lika undervisning för

studieriktning flygteknik (Sf)

och skeppsteknik (Ss).

Professur

Co 14

Teknisk hydromekanik

Gemensam för avd. F,(M).S, så- vitt gäller avd. S övervägande

för Ss.

Speciallärarbefattning

3 200

Installationsteknik för

fartyg

Endast för Ss.

Speciallärarbefattning

11 150

Skeppsbyggnadsteknik

» » » .

Speciallärarbefattning

4 950

Varvsteknik

» » » .

2 förste assistenter

Cg 19-23

Av dessa en i teknisk hydrome- kanik endast för Ss och en ge- mensam för avd. F,M,(E) och

S med lika undervisning för Sf

och Ss.

7 assistenter

Av dessa en i skeppsteori endast

för Ss och en i allmän aero- och

hydromekanik med lika under- visning för Sf och Ss samt öv- riga gemensamma för avd. F,M,

(E) och S med lika undervis- ning för Sf och Ss.

Chalmers tekniska högskola.

Befattning

Lönegrad

eller

arvode

Ämne

Anmärkningar

Professur

Co 14

Teoretiskt skeppsbyggeri

Professur

Co 14

Praktiskt skeppsbyggeri

Professur

Co 14

Maskinlära

Befattning som

biträdande lärare

4 550

Modellförsöks- och

propellerteknik

Underställd professuren i

teoretiskt skeppsbyggeri.

Befattning som

biträdande lärare

1700

Varvsteknik

Underställd professuren i

praktiskt skeppsbyggeri

2 förste

assistenter

Cg 19-23

4 assistenter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Antalet antagna ordinarie studerande i första årskursen

av vederbörande avdelning vid högskolorna höstterminerna 1947—1951

framgår av följande sammanställningar, däri tillika angives de studerandes

fördelning på studieriktningen flygteknik (Sf) och studieriktningen skeppsteknik

(Ss) vid tekniska högskolan i Stockholm samt antalet mariningenjörskadetter

m. m.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Å r

Sf

Ss

S:a

an-

tagna

Antal

an-

tagna

Hemort

Sthlm m.

omnejd

Antal sökande

(avser endast

förstahands- sökande, marin- ing.kad. ej

inräknade)

Antal antagna

Kadetter

Övriga

S:a

Antal

Hemort

Sthlm m.

omnejd

Antal

Hemort

Sthlm m.

omnejd

1947. . . .

19

7

spec. uppgift

6

4

8

6

14

33

kan ej lämnas

1948. . . .

12

2

20

8

7

4

3

12

24

1949. . . .

21

10

11

8

2

1

—

9

30

1950 .

22

6

4

4

3

7

5

1 1

QQ

1951 ....

25

8

16

3

2

5

3

8

33

S:a

54

Chalmers tekniska högskola.

Antal sökande

Antal antagna

X T

(avser endast

förstahands-

Kadetter

Övriga

S:a

sökande, marin- ing.kad. ej

inräknade)

Antal

Hemort

Göteborg

m. omnejd

Antal

Hemort

Göteborg

m. omnejd

antagna

1947 .........

36

_

_

23

7

23

1948 .........

45

i

1

22

6

23

1949 .........

24

—

—

23

3

23

1950 .........

12

i

—

17

6

18

1951.........

22

i

—

24

6

25

S:a

112

Antalet utexaminerade civilingenjörer åren 1947—1951

från avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm (KTH) med studieriktningen skeppsteknik och från avdelningen

för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola (CTH), inräknat mariningen

jörskadetter, framgår av denna sammanställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

13

Å r

KTH

CTH

Summa

utexaminerade

1947 ...........

19

19

38

1948 ...........

9

14

23

1949 ...........

14

14

28

1950 ...........

5

21

26

1951...........

5

15

20

S:a

52

83

135

Vad lokalfrågorna angår så gäller beträffande tekniska högskolan

i Stockholm att avdelningen för flygteknik och skeppsteknik för närvarande

är inrymd i de byggnader, som på generalplanen för högskolans utbyggnad

(proposition 1945: 379, bilaga) är betecknade med III d, VI a och

XIV. Antagningskapaciteten utgör för båda studieriktningarna tillhopa ett

30-tal ordinarie studerande. Den varierar emellertid något på grund av att

skeppsteknikerna i de båda högre årskurserna tager större utrymme i anspråk

än flygteknikerna.

För Chalmers tekniska högskolas vidkommande gäller, att skeppsbyggnadsavdelningens

nuvarande byggnad, som är uppförd å Gibraltarområdet

och tagits i bruk år 1940, inrymmer lokaler endast för de två högre årskurserna.

De båda lägre årskurserna erhåller undervisning i lokaler inom

högskolans äldre byggnader, huvudsakligen gemensamt med de studerande

i avdelningarna för maskinteknik, elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad.

Platsantalet i avdelningen för skeppsbyggnad begränsas av utrymmet

inom avdelningens institutionsbyggnad, som innehåller, förutom två föreläsningssalar

och lärarrum m. m., två ritsalar med vardera 20 ritbord. En

ytterligare ritsal har iordningställts i byggnadens källarvåning med plats

för 10 ritbord, varigenom plats erhållits för 25 studerande i envar av de

båda högre årskurserna.

Viss utredning av högskolornas k o 11 e g i e n ä m n d e r

in. m.

Överstyrelsen har härefter redovisat vissa av högskolornas kollegienänmder

på uppdrag av överstyrelsen i ärendet företagna utredningar. Sålunda

har kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm verkställt beräkningar

beträffande de besparingar i fråga om personal-, byggnads- och utrustningskostnader,

som — med utgångspunkt från en utbyggnad till en

årlig antagningskapacitet av 20 ordinarie studerande, inräknat mariningenjörskadetter,

vid bibehållen skeppsteknisk utbildning — kunde vinnas, om

nämnda utbildning vid högskolan nedlades. Kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola åter har verkställt utredning rörande organisationen av

undervisningen inom avdelningen för skeppsbyggnad vid högskolan under

förutsättning, att den skeppstekniska undervisningen i sin helhet förlädes

dit, och därvid gjort en uppskattning av för högskolan uppkommande merkostnader,

vid oförändrad antagningskapacitet och — alternativt — vid en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. 2Iaj:ts ''proposition nr 136.

ökning av antagningskapaciteten till 45 ordinarie studerande årligen, inräknat

mariningenjörskadetter.

Av handlingarna i ärendet inhämtas härom i huvudsak följande.

A. Tekniska högskolan i Stockholm. Ett bibehållande av

den skeppstekniska undervisningen vid högskolan kommer att under alla

omständigheter kräva en förstärkning av lärarkrafterna för denna undervisning.

Vad till en början angår undervisningen i skeppsbyggnadsteknik så tillgodoses

denna för närvarande genom en speciallärarbefattning med ett årsarvode

av 11 150 kronor och omfattar 98 timmar föreläsningar och 210 timmar

övningar per år. Med hänsyn såväl till teknikens utveckling som till

ämnets omfattning måste denna befattning ersättas av en professur, vilket

bör ske från och med budgetåret 1954/55, då den nuvarande specialläraren,

som är född 1885, av åldersskäl måste lämna sin befattning.

Ett inrättande av denna professur kommer även att medföra behov av

en befattning som förste assistent. Däremot avses professuren skola erhålla

en så teoretisk inriktning att tillsvidare någon institutionsvaktmästartjänst

kan antagas icke bli erforderlig. Skulle emellertid professuren framdeles

erhålla en mera praktisk inriktning och institutionen bli utrustad med ett

laboratorium för hållfasthetsundersökningar och dylikt uppkommer även

behov av en tjänst såsom institutionsvaktmästare.

Vidare är den nuvarande professuren i teknisk hvdromekanik förenad

med en mycket omfattande undervisningsskyldighet. För att befria professurens

innehavare från mera elementär undervisning och samtidigt bereda

denne möjlighet att hålla avancerade föreläsningar, särskilt för licentiatstuderande,

erfordras inrättande av två befattningar som biträdande lärare,

den ena för undervisning i allmän hydro- och aeromekanik och den andra

för undervisning i skeppsteori. För vardera av dessa befattningar bör beräknas

en undervisningsskyldighet av 28 timmar föreläsningar och 28 timmar

övningar per år. Det med vardera befattningen förenade arvodet kommer

enligt för beräkning av sådant arvode tillämpade grunder att uppgå

till 2 000 kronor.

Med utgångspunkt från att nu angivna nya lärarbefattningar måste inrättas

vid bibehållen skeppsbyggeriundervisning vid högskolan har den

årliga besparingen under högskolans avlöning sanslag, om denna undervisning

nedlägges, uppskattats till i runt tal 52 500 kronor. Det rörliga tilllägget

har därvid beräknats efter 32/33 procent.

Å högskolans materielanslag uppskattas den årliga besparingen vid ett

nedläggande av ifrågavarande undervisning till omkring 30 000 kronor,

varav 15 000 kronor under anslagsposten till samlingar och laborationer

och 15 000 kronor under anslagsposten till nyanskaffning av apparater in. m.

Efter samråd med högskolans byggnadskommitté har vidare en uppskattning

verkställts av de byggnadskostnader, som uppkommer vid ett bibehållande

av skeppsbyggeriundervisningen. De härför erforderliga lokalerna har

beräknats omfatta 1 240 kvm. Skulle skeppsbyggeriundervisningen nedläggas

erfordras det oaktat lokaler för teknisk hydromekanik med 395 kvm och

skillnaden skulle alltså komma att uppgå till 845 kvm. Besparingen i byggnadskostnader

vid ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen kan

därför, räknat med en medelhöjd av 3,5 m och ett kubikmeterpris av

120 kronor, uppskattas till (845X3,5X120=) 350 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Inbesparade kostnader för inredning och utrustning av nya lokaler vid

bibehållen skeppsteknisk undervisning har slutligen beräknats till 75 000 ä

100 000 kronor.

I det föregående angivna kostnader har beräknats med hänsyn till en

årlig antagning av 20 ordinarie studerande, inräknat mariningenjörskadetter.

Med avseende å sålunda verkställda kostnadsberäkningar har överstyrelsen

anmärkt:

Hänsyn har därvid icke tagits till möjliga besparingar i fråga om kostnader

för assistenter och materiel för den maskintekniska avdelningens del,

inom vars tredje och fjärde årskurs såväl civila skeppsbyggeristuderande

som mariningenjörskadetter för närvarande följer undervisningen i vissa

ämnen. Såsom av den efterföljande redogörelsen framgår, har kollegienämnden

vid Chalmers tekniska högskola beräknat merkostnaderna för den

maskintekniska avdelningen vid sistnämnda högskola vid ett överförande

av 7 mariningenjörskadetter till högskolan till 6 400 kronor för assistentmedel

och 9 300 kronor för samlingar och laborationer. Det synes rimligt

att beräkna åtminstone motsvarande besparingar för den maskintekniska

avdelningen vid tekniska högskolan i Stockholm, om skeppsbyggeriundervisningen

där nedlägges. I enlighet härmed skulle för sådant fall den årliga

besparingen kunna uppskattas till (52 500+6 400 =) 58 900 kronor å högskolans

avlöningsanslag och (30 000+9 300 =) 39 300 kronor å högskolans

materielanslag.

Avdelningsrådet för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid högskolan

har i ett i ärendet avgivet yttrande i huvudsak anfört:

Avdelningsrådets enhälliga mening är, att undervisning i skeppsteknik

måste kvarstanna vid högskolan, om tillräckligt antal kvalificerade skeppsbyggnadsingenjörer

skall kunna erhållas till såväl varvsindustrien, så att

dennas för närvarande höga standard bibehålies och fyller sin plats i svenska

näringslivet bland annat såsom exportindustri, som även marinen och

rederinäringen.

Avdelningsrådet anser, att det skulle vara att beklaga, om statsmakterna

utan att bärande skäl härför föreligger eller utan att i sak något förändrats,

sedan beslut fattats om att skeppsbyggnadsundervisning skulle bedrivas vid

båda högskolorna, förmåddes att överflytta all högre skeppsbyggeriundervisning

till Chalmers tekniska högskola.

Högskolans kollegienämnd har — med hänvisning till vad avdelningsrådet

uttalat och med hänsyn till att kostnaderna därför enligt kollegienämndens

mening vore relativt ringa — förordat ett bibehållande av ifrågavarande

undervisning vid högskolan.

B. Chalmers tekniska högskola. Kollegienämnden har i

huvudsak anfört:

Efter samråd med t. f. marinöverdirektören B. Swenzén och mariningenjören

av första graden S. A. Björkenstam har förslag uppgjorts till läroplaner

för mariningenjörskadetter. Vid nämnda överläggningar har det årliga

rekryteringsbehovet av skeppsbyggare för marinen angivits till 6 ä 7.

Kollegienämnden har beträffande de civila skeppsbyggarna utgått från nu

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

gällande kurs- och timplaner. Även om framdeles önskemål möjligen kunna

uppkomma om ändringar i dessa planer så står dock icke dylika ändringar

i något samband med en ifrågasatt överflyttning av skeppsbvggeriundervisningen

i dess helhet till högskolan. Undervisningen för mari.ningenjörskadetter

torde kunna anordnas så, att de kurser i maskinlära för skeppsbyggare,

vari alla skeppsbyggare nu deltager, av mariningenjörskadetterna

kan få utbytas mot de kurser i ångteknik och förbränningsmotorteknik,

som förekommer inom 3:e årskursen av avdelningen för maskinteknik. De

mera avancerade kurserna för 4:e årskursen inom samma avdelning bör

göras frivilliga för mariningenjörskadetterna, varvid till undvikande av

överbelastning av schemat dock endast ett av ämnena ångteknik och förbränningsmotorteknik

bör väljas. I samtliga andra ämnen avses undervisningen

skola följa de nu för skeppsbyggarna gällande läroplanerna.

Alltsedan hösten 1943 har eftersträvats en årlig nyintagning av 25 studerande

i avdelningen. Härmed avses det antal studerande, som verkligen

påbörjar studierna vid högskolan det ifrågavarande året och icke det större

bruttoantalet inskrivna. Den angivna nettointagningssiffran har även nära

nog uppnåtts. Sedan 1949 har emellertid en sådan minskning av antalet

sökande förekommit, att avdelningen redan på grund härav icke kunnat

fyllas. Bland den intresserade allmänheten synes den uppfattningen vara

förhärskande, att antalet utbildningsplatser för skeppsbyggeristuderande

är alltför stort i förhållande till det verkliga behovet av skeppsbyggnadsingenjörer.

Den förhållandevis stora intagningen av studerande i avdelningen har

emellertid icke medfört en motsvarande ökning av antalet studerande i avdelningens

båda högsta årskurser. Antalet studerande i fjärde årskursen

läroåren 1945/46—1951/52 framgår av följande tabell.

Läroår

Antal studerande

Summa

närvarande

frånvarande

1945/46 .........

14

_

14

1946/47 .........

23

—

23

1947/48 .........

14

—

14

1948/49 .........

14

—

14

1949/50.........

21

—

21

1950/51 .........

14

—

14

1951 52 .........

13

2

15

Orsakerna till den påfallande starka avgången bland de studerande synes

vara dels en fruktan för minskade arbetstillfällen för skeppsbyggnadsingenjörer

och dels en möjligen därav framkallad strävan att bliva överflyttade

till antingen andra avdelningar vid högskolan eller till studieriktningen

flygteknik vid tekniska högskolan i Stockholm.

Den minskade tillströmningen av studerande till avdelningen under de

senare åren samt det faktum, att svenskt skeppsbyggeri under det gångna

årtiondet haft en kraftig högkonjunktur och nu synes ha ett mindre behov

av nya civilingenjörer talar enligt kollegienämndens mening för att utbildningsbehovet

kommer att vara något mindre under en följd av år, såvida

icke någon nu oväntad konjunkturvåg skulle uppträda. Kollegienämnden

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kimgl. Maj:ts proposition nr 136.

har därför ansett, att högskolans nuvarande antagningskapacitet, 25 nyintagna

ordinarie studerande per år, skall kunna räcka till såväl för utbildning

av mariningenjörskadetter som för civila skeppsbyggare.

Vidkommande frågan om personal torde kollegienämnden till en början

få erinra, att de befattningar, som av 1940 års sakkunniga föreslagits för

avdelningen, numera inrättats, varutöver eu professur i maskinlära tillkommit.

Inrättandet av sistnämnda professur möjliggör en differentiering

av studierna. En utökning av antalet studerande skulle därför icke medföra

annan kostnadsökning än som föranledes av ett ökat behov av assistentpersonal.

Med en intagning av 25 ordinarie studerande årligen kunna

assistentkostnaderna beräknas till 43 000 kronor per år. Vid ett överförande

av mariningenjörskadetternas utbildning från tekniska högskolan i Stockholm

till Chalmers tekniska högskola tillkommer kostnader för ökad assistenthjälp,

särskilt för de lärare inom maskintekniska avdelningen, som

med dessa kadetter får mottaga ett ökat antal studerande. Merkostnaderna

härför beräknas till 7/60 av nuvarande kostnader för assistenthjälp för

ämnena förbränningsmotorteknik, ångteknik samt högtryckskompressoroch

gasturbinteknik och uppskattas till i runt tal 6 400 kronor.

Vid en ökning av studerandeantalet till 45 nya studerande årligen erfordras

en ökning av assistentmedlen med (20/25 av 43 000 =) 34 400 kronor.

Under högskolans materielanslag har för budgetåret 1951/52 anvisats

ett belopp till samlingar och laborationer av 40 000 kronor för avdelningen

för skeppsbyggnad och 80 000 kronor för avdelningen för maskinteknik.

Sistnämnda anslagsmedel torde vid en förläggning av mariningenjörskadetternas

utbildning i dess helhet till Chalmers tekniska högskola likaledes

böra uppräknas med 7/60 eller i runt tal 9 300 kronor. En utökning av

studerandeantalet vid avdelningen för skeppsbyggnad till 45 medför även

en proportionell uppräkning av anslagsmedlen till samlingar och laborationer

för denna avdelning med (20/25 av 40 000 =) 32 000 kronor.

Beträffande lokalfrågan gäller, att den ytterligare ritsal, som iordningställts

i källarvåningen av skeppsbyggnadsavdelningens institutionsbyggnad,

har plats för 10 ritbord, varigenom plats erhållits för 25 studerande

1 envar av de båda högre årskurserna. Genom att byggnaden är belägen å en

brant sluttning har källarvåningen kunnat utföras så, att ena hälften ej

har karaktär av källarlokal utan har normal takhöjd och riklig fönsteryta.

Denna del av källarvåningen var ursprungligen uppdelad i två rum; ett

mindre som står till de studerandes förfogande, och ett större som inretts

till ritsal. Då sistnämnda rum emellertid hittills icke erfordrats såsom ritsal,

har det genom en provisorisk vägg delats i två rum, varav det ena användes

såsom verkstadsrum. Därest behov skulle uppstå för avdelningen av

ytterligare ritsalsutrymme, kan lokalerna iordningställas härför utan större

tidsutdräkt och kostnader.

Något behov av nybyggnader förefinnes därför icke för närvarande och

några merkostnader för ändamålet bör sålunda icke beräknas vid överflyttning

till högskolan av utbildningen av mariningenjörskadetter. Vid en beräknad

årlig antagning av 45 ordinarie studerande, inräknat mariningenjörskadetter,

åter erfordras vissa nybyggnader för avdelningen. På framställning

av kollegienämnden har Chalmerska byggnadskommitténs arkitekt

beräknat byggnadskostnaderna till 380 000 kronor.

Kostnaderna för inredning och utrustning av nya lokaler för ifrågavarande

avdelning uppskattar kollegienämnden till 60 000 kronor.

2 — Bihan g till riksdagens protokoll 19 Sk. 1 sand. År ISO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Härefter har kollegienämnden med avseende å den principiella frågan

om skeppsbyggnadsundervisningens förläggning anfört:

Kollegienämnden har intet intresse av att undervisningen i skeppsbyggnad

koncentreras till ena högskolan i syfte att därigenom åstadkomma ett monopol

i och för sig.

Upprätthållandet av skeppsbyggeriundervisningen vid både tekniska högskolan

i Stockholm och Chalmers tekniska högskola leder emellertid till en

dubbelundervisning, som måste medföra ökade kostnader för statsverket.

Då kollegienämnden väl vet, att den största sparsamhet är nödvändig i

nuvarande statsfinansiella läge, inser kollegienämnden, att den kostnadsökning

som denna dubblerade undervisning drager måste motsvaras av

kostnadsminskningar eller inskränkningar i undervisningen i övrigt, antingen

vid tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola.

Dessutom är enligt kollegienämndens mening behovet av civilingenjörer,

som utbildats inom avdelning för skeppsbyggnad — däri inberäknat mariningenjörskadetter

— icke så stort, att det motiverar upprätthållandet av

undervisning i skeppsbyggnad vid båda högskolorna. Enligt en på initiativ

av ordföranden i avdelningsrådet för skeppsteknik och flygteknik vid tekniska

högskolan i Stockholm, t. f. marinöverdirektören Birger Swenzén

företagen utredning, har skeppsbyggeriindustrien med närstående industrier,

marinen m. m. anställt inalles 161 högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer

inklusive mariningenjörskadetter under 15-årsperioden

1934—1948. Detta visar ett genomsnittligt årligt behov av omkring 11 civilingenjörer

och mariningenjörskadetter. Chalmers tekniska högskola, som

för närvarande kan taga emot 25 nya studerande årligen inom avdelningen

för skeppsbyggnad, kan täcka det så påvisade behovet med omkring

100 procents marginal. På grund av förhållandena är det tydligt att —

därest skeppsbyggeriundervisningen koncentreras till en högskola — Chalmers

tekniska högskola bör komma i fråga i första rummet.

Enligt kollegienämndens mening bör sålunda skeppsbyggeriundervisningen

i riket koncentreras till Chalmers tekniska högskola.

Med avseende å de av kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola

verkställda kostnadsberäkningarna har överstyrelsen anmärkt:

Om assistentersättningarna beräknas efter samma normer, som tillämpats

för tekniska högskolans i Stockholm del, torde assistentkostnaderna vid

en årlig antagning av 25 ordinarie studerande kunna uppskattas till i runt

tal 37 000 kronor. Vid en ökning av studerandeantalet till 45 nya ordinarie

studerande årligen kan ifrågavarande kostnader antagas stiga med

omkring (20/25 av 37 000 =) 29 600 kronor, vartill kommer den av kollegienämnden

angivna kostnadsökningen inom avdelningen för maskinteknik

för mariningenjörskadettemas utbildning av 6 400 kronor eller sålunda

tillhopa (29 600+6 400 =) 36 000 kronor. För sistnämnda alternativ kan

på liknande sätt kostnadsökningen under materielanslaget uppskattas till

omkring (32 000+9 300=) 41 300 kronor.

För tekniska högskolans i Stockholm del har i det föregående byggnadskostnaderna

beräknats efter ett kubikmeterpris av 120 kronor. Kostnaderna

för en tillbyggnad för avdelningen för skeppsbyggnad i Göteborg

vid en för avdelningen beräknad antagningskapacitet av 45 ordinarie studerande

kan, om samma pris lägges till grund för beräkningarna, uppskattas

till 312 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Avdelningsrådet för avdelningen för skeppsbyggnad vid högskolan har

vid sammanträde diskuterat förevarande spörsmål. Resultatet av den förda

diskussionen ville den fungerande ordföranden sammanfatta i huvudsak

sålunda:

Näringslivets representanter anser, att man bör göra allt vad som kan

göras för att utbilda ett tillräckligt antal skeppsbyggare, och har ingenting

emot att undervisningen fortsätter vid bägge högskolorna. Men då bör

undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm utvidgas och moderniseras.

Som det nu är har Chalmers tekniska högskola möjlighet att taga

emot det antal skeppsbyggare som anses behövligt. Det räcker nu med en intagning

av 25 skeppsbyggare. Det billigaste och rationellaste sättet att

ordna för vårt behov av skeppsbyggare kan fås genom undervisning vid

Chalmers tekniska högskola.

Vissa statistiska undersökningar.

I ärendet har utförts vissa statistiska undersökningar genom avdelningsrådet

för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan

i Stockholm, nämligen dels en undersökning rörande fördelningen

på skilda verksamhetsområden av de skeppsbyggnadstekniker, som avlagt

avgångsexamen vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska

högskola (Chalmers tekniska institut) åren 1934—1948 (statistik 1);

dels en undersökning rörande fördelningen på olika grenar inom varvsindustrien

av skeppsbyggnadstekniker med avgångsexamen från nämnda lärosäten

(statistik 2); dels ock en undersökning rörande nuvarande fyra årskurser

skeppsbyggnadstekniker vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola samt en från dessa lärosäten utexaminerad

årgång, avseende frågan om ekonomiska skäl motiverat valet av högskola

m. m. (statistik 3). Avdelningsrådet har gjort följande sammanfattning av

de sålunda verkställda undersökningarna:

Av statistik 1 framgår vilka verksamhetsområden de från tekniska högskolan

i Stockholm (KTH) och Chalmers tekniska högskola (CTH) under

åren 1934—1948 utexaminerade skeppsbyggnadsingenjörerna ägnar sig åt.

Verksamhetsområdena har indelats i följande huvudtyper:

1) skeppsbyggnadsindustrien,

2) skeppsbyggnadsindustrien närstående industrier,

3) övriga verksamhetsområden,

4) okänt verksamhetsområde.

Denna undersökning visar, att skeppsbyggare, utexaminerade från KTH

respektive CTH, i ungefär samma utsträckning är verksamma inom »skeppsbyggnadsindustrien».

Av de totalt 215 från de båda högskolorna utexaminerade

skeppsbyggnadsingenjörerna under ifrågavarande år kvarstår 150 inom

denna industri. 12 är verksamma inom »skeppsbyggnadsindustrien närstående

industrier». De angivna siffrorna kan vara högre, med hänsyn till

att verksamhetsområdena för 19 icke är kända. En ganska markant skillnad

föreligger beträffande de delar inom verksamhetsområdet skeppsbyggnadsindustrien

som de från KTH och CTH ägnar sig åt. Sålunda ägnar sig

huvudparten av de från KTH utexaminerade åt statlig verksamhet, medan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

större delen av de från CTH är sysselsatta inom den privata varvsindustrien.

Av undersökningen framgår dessutom, att övergången till övriga

verksamhetsområden som regel varit betingad av ekonomiska orsaker samt

att i de flesta fall längre eller kortare tids anställning innehafts inom skeppsbyggnadsindustrien.

I statistik 2 har sökts klarlägga relationen mellan antalet skeppsbyggnadsingenjörer,

anställda inom varvsindustrien, rederirörelse och klassificeringssällskap

under åren 1920—194!), och en viss produktionsfaktor samt

motsvarande relation mellan andra inom samma näringsgrenar anställda

personalkategorier och vidare, om någon tendens till förskjutning mellan de

olika personalkategorierna visat sig nnder denna tidsperiod. Av utredningen

framgår följande.

Antalet civilingenjörer, skeppsbyggare, inom varvsindustrien, per produktionsenhet

(sjösatt tonnage) är relativt stabilt sedan 191)0 med tendens till

minskning. Antalet tjänstemän och ingenjörer (exklusive civilingenjörer)

per produktionsenhet visar klar tendens till ökning.

Antalet civilingenjörer, skeppsbyggare, inom rederirörelsen, per bruttoton

ägt tonnage visar klart stigande tendens sedan 1925. Samma är förhållandet

med icke högskoleutbildade ingenjörer. Någon kategoriförskjutning

har i stort sett icke ägt rum.

Ökningen av antalet civilingenjörer, anställda vid klassificeringssällskap,

per bruttoton nyregistrerat tonnage är relativt konstant sedan 1930 med

tendens till obetydlig ökning. Motsvarande siffror för icke högskoleutbildade

ingenjörer visar starkare ökning.

Om försök till att bedöma behovet av skeppsbyggnadsingenjörer göres

med hjälp av i utredningen anförda utvecklingstendenser beträffande för

varven producerat tonnage, för rederierna ägt tonnage och för klassificeringssällskapen

registrerat tonnage, bör ihågkommas, att varvsindustrien,

rederirörelsen och klassificeringssällskap endast är en del av verksamhetsområdet

»skeppsbyggnadsindustrien». Härtill kommer enligt definition i

statistik 1 marinen (mariningenjörkåren, civilanställda vid örlogsvarven

samt å marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning), kommerskollegium

(inspektörer och skeppsmätare), statens skeppsprovningsa.nstalt, å KTH

och CTH fackavdelningar för skeppsbyggnad heltidsanställda assistenter,

forskningsingenjörer, ingenjörsbyråer inom skeppsbyggnadsfacket, t. ex.

konsulterande fartygskonstruktörer. Samtliga dessa verksamhetsområden

är stadda under utveckling, som i de flesta fall sammanhänger med varvsindustriens

och rederirörelsens utveckling. Detta inverkar även på behovet

av skeppsbyggnadsingenjörer inom verksamhetsområdet »skeppsbyggnadsindustrien

närstående industrier».

Av statistik 3 framgår att ganska utpräglade »rekryteringsområden»

finns för de studerande vid de båda högskolornas skeppsbyggnadsavdelningar.

I stort sett kommer till KTH elever från Stockholm och dess förstäder

(65 procent) samt från östra Sverige. Till CTH kommer elever från

Göteborg (27 procent) och så gott som uteslutande resterande från västra

Sverige.

70 procent av de studerande vid KTH angiver ekonomiska skäl för sitt

val, vilket sammanhänger med hemorten. Motsvarande för CTH-eleverna

är 55 procent, varvid dock är att märka, att härvid de, som icke är bosatta i

Göteborg eller dess omedelbara närhet, endast räknar med levnadskostnadsskillnaden

mellan Stockholm och Göteborg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Knngl. Maj:ts ■proposition nr 136.

Vidare har 23 procent av eleverna vid KTH uttalat, att de kommer att

söka till CTH, för den händelse fackavdelning för skeppsbyggnad icke kommer

att finnas vid KTH. För den händelse motsvarande avdelning vid

CTH nedlägges, förklarar sig 55 procent av eleverna därstädes ha sökt till

KTH. o .

Jämföres härvid de verksamhetsområden, som eleverna från respektive

högskolor ägnar sig åt, synes en ändring i nuvarande förhållanden främst

medföra minskad möjlighet för statliga företag att få sitt behov av skeppsbyggnadsingenjörer

tillgodosett.

Överstyrelsens förslag.

Med avseende å anledningen till att frågan om skeppsbyggeriundervisningens

förläggning nu ånyo aktualiserats har överstyrelsen inledningsvis

anfört:

För täckande av det ökade behovet av antalet flygtekniker har flygforskningskommittén

i sitt år 1948 avgivna betänkande beräknat, att omkring

20 flygtekniker årligen behöver utexamineras från tekniska högskolan

i Stockholm. Därvid har kommittén dock funnit, att detta antal till en

början borde sättas något högre, intill dess att det stadium uppnåddes, då

tillgång och behov direkt svarade mot varandra. För att så långt möjligt

tillgodose detta behov inom ramen för nuvarande antagningskapacitet hos

avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

har överstyrelsen från och med hösten 1949 ansett sig böra tills vidare

begränsa intagningen av studerande till den skeppstekniska linjen vid

denna högskola.

Det har vidare framstått såsom erforderligt att — vid bibehållande av

skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm — inom

de närmaste åren förstärka den för denna undervisning avsedda lärarpersonalen.

Sålunda synes det ofrånkomligt, att den professur i skeppsbyggnad,

som indrogs genom beslut vid 1941 års riksdag och utbyttes mot en speciallärarbefattning

i skeppsbyggnadsteknik, ånyo inrättas från och med

budgetåret 1954/55, då den nuvarande specialläraren av åldersskäl nödgas

lämna sin befattning. Härtill kommer att vid bibehållen skeppsbyggeriundervisning

vid högskolan enligt vad högskolans kollegienämnd i ärendet

uttalat i en nära framtid vissa ytterligare förstärkningar av lärarpersonalen

blir påkallade.

I detta läge har överstyrelsen med hänsyn till de uttalanden, som vid

frågans tidigare behandling — senast vid 1941 års riksdag — gjorts från

statsmakternas sida, funnit sig böra återkomma till spörsmålet om skeppsbyggeriundervisningens

förläggning, därvid man enligt överstyrelsens mening

närmast har att överväga, huruvida denna undervisning framdeles

bör bibehållas vid båda de tekniska högskolorna eller nedläggas vid tekniska

högskolan i Stockholm och koncentreras till Chalmers tekniska högskola.

För ett ställningstagande till förevarande spörsmål måste — framhåller

överstyrelsen — avgörande betydelse tillmätas frågan om det framtida behovet

av civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning. Härom har överstyrelsen

anfört:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts provosition nr 136.

Det ligger i sakens natur, att en siffermässig uppskattning av detta behov

på längre sikt är synnerligen vansklig. Enligt överstyrelsens uppfattning

talar emellertid åtskilliga omständigheter för att behovet av skeppsbyggnadstekniker

med högre utbildning för den framtid, som kan överblickas,

kommer att successivt öka.

Här må till en början framhållas den svenska varvsindustriens avsevärda

tillväxt under det årtionde, som förflutit sedan frågan om skeppsbyggeriundervisningens

förläggning senast var föremål för statsmakternas

prövning. Till belysande av utvecklingen härutinnan — vid de svenska

varven sjösattes år 1940 ett tonnage av omkring 150 000 bruttoregisterton

— må här rörande verksamheten vid de svenska varven återgivas följande

statistik, som sammanställts av den nuvarande specialläraren i skeppsbyggnadsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm, civilingenjören Nils

Ljungzell (artikel i Teknisk tidskrift nr 11/1952).

Å r

Levererade handels- fartyg

Sjösatt handelstonnage

Antal

Brt

Antal

Brt

1944 ..........

51

192 000

1945 ..........

56

278 750

1946 ..........

58

184 100

1947 ..........

47

190 600

50

227 600

1948 ..........

47

294 000

57

246 000

1949 ..........

64

307 150

67

326 000

1950 ..........

65

372 900

64

354 650

1951..........

76

407 300

82

420 500

Tidpunkt

Stapelsatt handels- tonnage

Beställda handelsfartyg

(förutom stapelsatta

fartyg)

Antal

Brt

Antal

Brt

7i 1948 ........

40

155 900

190

1 068 000

7. 1949 ........

38

184 000

165

1 078 000

7i 1950 ........

42

204 700

142

842 500

7i 1951 ........

41

212 400

123

868 300

7i 1952 . .......

36

216 800

1391

1 093 500''

1 Exklusive vid Götaverken kontrakterade byggen.

Härtill må anmärkas, att det i Sverige år 1951 sjösatta tonnaget kan uppskattas

till drygt 11 procent av det i världen totalt sjösatta samt att den

svenska varvsindustrien blivit en viktig exportindustri. Enligt den officiella

statistiken över Sveriges utrikeshandel uppgick sålunda värdet avexporterade

fartyg till 279 800 000 kronor år 1949, till 365 500 000 kronor år

1950 och 351 000 000 kronor år 1951.

Denna utvecklingstendens inom varvsindustrien synes överstyrelsen indicera

ett ökat behov av civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning även

om — med hänsyn till förekomsten av- systerfartygsbyggen — de anförda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. 23

siffrorna icke får tagas såsom uttryck för en direkt proportionell ökning av

detta behov.

En annan omständighet, som här bör uppmärksammas, är den, att kraven

på fartygens storlek och fart vuxit samt att fartygsbeställare numera

ofta framställer mycket speciella önskemål med avseende å inredning, utrustning

och instrumentering. För tillgodoseende av dessa krav och önskemål

erfordras vid fartygsbyggandet ett väsentligt ökat ingenjörsarbete av

kvalificerad natur.

För varvsindustrien såsom en exportindustri är det vidare av vital betydelse,

att så långt möjligt kompensera de i Sverige relativt höga kostnaderna

för fartygsbyggandet genom förbättringar och rationaliseringar såväl

vid konstruktionsarbetet som ifråga om arbetsmetoder, transporter

m. m. I annat fall lärer kunna befaras, att den svenska varvsindustrien vid

en åtstramning av konjunkturläget kommer att möta stora svårigheter att

hävda sig i konkurrensen med de utländska varven. För att kunna genomföra

här avsedda förbättringar och rationaliseringar måste varven använda

tekniskt högkvalificerad personal i ökad omfattning.

Samtidigt med denna utveckling inom varvsindustrien har en snabb utveckling

skett inom rederirörelsen, där behovet av skeppsbyggnadstekniker

med högre utbildning, enligt vad en i det föregående omförmäld statistisk

undersökning (statistik 2) givit vid handen, visat en klart stigande tendens.

Även behandlingen av försäkrings- och klassificeringsfrågor kan enligt överstyrelsens

mening antagas komma att kräva att högre teknisk personal anlitas

i ökad omfattning.

För marinens vidkommande har ävenledes under och efter det senaste

världskriget en stark ökning av den tekniska verksamheten ägt rum såväl

inom marinförvaltningen som vid örlogsvarven och ombord på fartygen,

vilket kräver en större kader av skickliga skeppsbyggnadsingenjörer.

Jämväl inom andra verksamhetsområden än de nu berörda föreligger

efterfrågan å kvalificerade skeppsbyggnadstekniker. Här må nämnas det

behov, som härutinnan förefinnes för statens skeppsprovningsanstalt och

kommerskollegium (inspektörer och skeppsmätare) samt för enskilda konsulterande

ingenjörsbyråer inom skeppsbyggnadsfacket och angränsande

fack. Såsom av den nyssnämnda statistiska undersökningen framgår är

också dessa områden stadda i utveckling.

Det må vidare framhållas, att utvecklingen tillika medfört ett ökat behov

av högkvalificerade tekniker för olika forskningsuppgifter inom skeppsbyggnadskonstens

område (ex. hydromekanik, skeppshållfasthet, fartygssvängningar,

mätteknik).

Vid överläggningar inför överstyrelsen har från flera håll kraftigt understrukits,

att redan den nuvarande tillgången på civilingenjörer med skeppsteknisk

utbildning — i motsats till vad som anförts av kollegienämnden

vid Chalmers tekniska högskola — är i hög grad otillräcklig. Erfarenheter

i denna riktning har sålunda från vederbörandes verksamhetsområde anförts

av t. f. marinöverdirektören, av överdirektören och chefen för statens

skeppsprovningsanstalt och av företrädare för vissa större varv.

Med hänvisning till i det föregående redovisade sammanställningar över

antalet från högskolorna utexaminerade civilingenjörer med skeppsteknisk

utbildning, inräknat mariningenjörskadetter, under femårsperioden 1947—

1951 samt över antalet antagna skeppsbyggeristuderande under samma

period har överstyrelsen vidare anfört:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Antalet utexaminerade utgjorde sammanlagt 135, varav 52 från tekniska

högskolan i Stockholm och 83 från Chalmers tekniska högskola. Den

genomsnittliga årliga utexaminationen har sålunda uppgått till ett antal av

27. Antalet antagna skeppsbyggeristuderande under samma period utgjorde

tillhopa 16G — varav 54 vid tekniska högskolan i Stockholm och 112 vid

Chalmers tekniska högskola — vilket motsvarar en antagning av i genomsnitt

33 studerande årligen. Då man alltid har att räkna med eu viss årlig

avgång under studietiden innebär detta, att antagningen under ifrågavarande

period knappast kommer att vara tillräcklig för att i fortsättningen

medgiva en utexamination av den omfattning, som samtidigt ägt rum. Det

må vidare framhållas, att ett icke obetydligt antal skeppsbyggare efter

avgångsexamen mer eller mindre tillfälligt brukar ägna sig åt andra verksamhetsområden

än skeppsbyggnadsindustrien och närstående industrier.

Detta antal har uppskattats till omkring 25 procent av de utexaminerade.

Med utgångspunkt från i det föregående angivna siffror rörande antagningen

torde man därför ej kunna räkna med, att ett större antal än c:a. 20

av de årligen utexaminerade skeppsteknikerna kommer att omedelbart ägna

sig åt varvsindustrien och andra här avsedda verksamhetsområden. Sett

mot bakgrunden av den utvecklingstendens, som överstyrelsen enligt vad

tidigare anförts funnit sig kunna konstatera, framstår därför antagningssiffrorna

vid högskolorna för den senaste femårsperioden såsom alltför låga

för att täcka behovet av högskoleutbildade skeppstekniker.

Vid en siffermässig uppskattning av detta behov, sett på längre sikt, har

överstyrelsen funnit den årliga antagningen av ordinarie studerande vid

högskolorna böra uppgå till ett antal av sammanlagt 35 å 45, om ej en brist

på kvalificerad personal på förevarande område skall uppkomma.

Aled denna uppskattning av behovet av högskoleutbildade skeppstekniker

förefinnes enligt överstyrelsens mening ingen anledning att med hänsyn

till detta behov frångå den ordning med skeppstcknisk utbildning vid

båda högskolorna, som enligt statsmakternas beslut vid 1941 års riksdag

skulle tills vidare försöksvis tillämpas. Utvecklingen sedan dess måste enligt

överstyrelsens åsikt i allt fall anses ha deciderat gått i riktning mot ett ökat

behov av kvalificerade ingenjörer inom skeppsbyggnadsfacket.

Överstyrelsen har därefter berört de skäl, som då förevarande spörsmål

tidigare varit föremål för statsmakternas prövning, anförts mot en koncentrering

av skeppsbyggeriundervisningen till Chalmers tekniska högskola.

Överstyrelsen har härom uttalat:

Överstyrelsen är medveten om, att några av dessa skäl nu försvagats eller

bortfallit. En dylik åtgärd kan sålunda enligt vad den anförda statistiken

över antalet vid de båda högskolorna antagna skeppsbyggnadstekniker

giver vid handen — och detta gäller även för åren 1947 och 1948, innan

för tekniska högskolans i Stockholm del några verkningar av överstyrelsens

förberörda beslut om en restriktiv intagning av studerande vid den skeppstekmska

linjen kunnat framträda —- icke längre, såsom på sin tid uttalats,

sägas innebära ett slopande av en livskraftig avdelning vid tekniska högskolan

i Stockholm till förmån för en tynande avdelning vid Chalmers

tekniska högskola. Den successiva utbyggnad av den senare högskolan, som

ägt rum under det senaste decenniet, har härjämte medfört en avsevärd

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

höjning av dess standard i fråga om lärarbefattningar och utrustning även

inom andra avdelningar av betydelse för skeppsbyggnadsteknikernas utbildning,

vilket icke minst bär avseende på högskolans avdelning för maskinteknik.

1 detta sammanhang må för övrigt framhållas, att inom avdelningen

för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola från och med

den 1 juli 1948 — utöver de tidigare professurerna i teoretiskt skeppsbyggeri

och i praktiskt skeppsbyggeri — inrättats en särskild professur i maskinlära.

Vid det samråd, som i ärendet skett mellan kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola och t. f. marinöverdirektören rörande utformningen

av särskilda läroplaner för mariningenjörskadetterna vid en eventuell

koncentration av skeppsbyggeriundervisningen till högskolan, har vidare

konstaterats, att från marinens sida framställda krav på en grundlig

utbildning av dessa i vissa maskintekniska ämnen numera väl kan tillgodoses

vid denna högskola. Härutöver må anmärkas, att en för mariningenjörskadetterna

önskvärd specialkurs i konstruktion av krigsfartyg enligt

vad i ärendet blivit upplyst numera lika väl kan anordnas i Göteborg

som i Stockholm.

Om sålunda här berörda skäl mot en koncentration av skeppsbyggeriundervisningen

till Chalmers tekniska högskola enligt överstyrelsens åsikt

ej längre kan tillmätas samma vikt som tidigare vid bedömande av förevarande

spörsmål, har överstyrelsen dock funnit starka motiv för ett bibehållande

av denna undervisning vid tekniska högskolan i Stockholm alltjämt

föreligga. Överstyrelsen har härom anfört:

Såsom överstyrelsen i det föregående anfört, tenderar utvecklingen mot

ett ökat behov av skeppstekniker med högre utbildning. En i ärendet verkställd

statistisk undersökning (statistik nr 3) visar bland annat, att studerande

med studieriktningen skeppsteknik inom avdelningen för flygteknik

och skeppsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm till 65 procent rekryteras

bland dem som varit bosatta i Stockholm eller dess omnejd samt till

28 procent bland dem som varit bosatta inom de östligare delarna av riket.

Av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka besvarat en i

ärendet gjord enquéte, har vidare 23 procent förklarat, att de skulle sökt

inträde vid skeppsbyggnadsavdelningen vid Chalmers tekniska högskola

om skeppsteknisk undervisning ej förekom vid tekniska högskolan i Stockholm,

under det att 46,5 procent uttalat, att de i sådant fall skulle sökt

inträde vid annan avdelning vid sistnämnda högskola. Övriga har icke avgivit

något bestämt svar i detta hänseende. Grundad anledning synes därför

föreligga till antagande, att ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

i Stockholm skulle komma att minska rekryteringen till ifrågavarande

utbildning överhuvudtaget. Eftersom man ej gärna kan räkna

med, att från denna studieriktning sålunda bortfallande studerande skulle

utgöras enbart av de sämst kvalificerade, torde den minskade rekryteringsbasen

därigenom också komma att medföra ett i kvalitativt avseende försämrat

urval. Sett mot bakgrunden av det förberörda utbildningsbehovet

skulle en sådan utveckling enligt överstyrelsens mening vara i hög grad

olycklig. I anslutning härtill vill överstyrelsen också framhålla, att vid

överläggningar inför överstyrelsen av t. f. marinöverdirektören uttalats

starka farhågor för att rekryteringen av mariningenjörskadetter skulle

komma alt allvarligt äventyras, därest skeppsbyggeriundervisningen koncentrerades

till Göteborg.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

För överstyrelsen framstår det vidare såsom angeläget, att undervisning

i skeppsbyggeri meddelas vid den högskola, där de flesta studieriktningarna

inom teknikens olika områden är företrädda. För skeppsteknikerna

är kontakten med flygtekniken särskilt betydelsefull, då skeppsteknik

och flygteknik har nära anknytning såväl i fråga om teoretiska som

praktiska ämnen. Även teknisk fysik och vissa andra gränsvetenskaper,

som på senare tid vunnit ökad aktualitet, är av intresse för skeppsteknikernas

vidkommande. Vid Chalmers tekniska högskola finnes nu ingen flygteknisk

utbildning och icke heller någon avdelning för teknisk fysik. Det

är ej ovanligt, att en studerande önskar bedriva sina studier efter en från

den normala något avvikande plan. Den, som exempelvis vill bedriva studier

både i skeppstekniska och i flygtekniska ämnen — särskilt licentiatstuderande

men även andra — bör ha tillfälle därtill utan att för den skull

nödgas förlägga sina studier till två högskolor. Ett flertal för skeppstekniken

viktiga undersökningar utföres även bättre och billigare på ett aerodynamiskt

än på ett hydrodynamiskt laboratorium och av högskolorna har endast

tekniska högskolan i Stockholm möjligheter till aerodynamisk forskning.

Det synes också överstyrelsen önskvärt, att vid en och samma högskola

undervisning och forskning kan äga rum i ämnen, som är av intresse

för såväl marinen som flygvapnet. Att förlägga all undervisning i skeppstekniska

ämnen till en högskola och i flygtekniska ämnen till en annan

skulle sålunda enligt överstyrelsens mening vara förenat med avsevärda

olägenheter ur här angivna synpunkter. Ett nedläggande av skeppsbyggeri - undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm skulle härjämte medföra,

att myndigheter och industrier i Stockholm ej skulle ha omedelbar

tillgång till vetenskaplig teknisk sakkunskap på detta område och att i

Stockholm boende ingenjörer, sysselsatta inom varvsindustri och rederinäring

eller i statlig tjänst, icke skulle ha möjligheter till fortsatt utbildning

i facket genom licentiatstudier eller eliest såsom snecialstuderande eller

extra studerande.

Överstyrelsen övergår härefter till frågan om kostnaderna för skeppsbygg

eriundervisningen vid en förläggning av densamma i enlighet med i det

föregående angivna alternativ. Med utgångspunkt från sin uppskattning

av behovet av högskoleutbildade skeppstekniker har överstyrelsen vid sina

kostnadskalkyler ansett sig böra räkna med en sammanlagd årlig antagningskapacitet

av 45 studerande vid båda högskolorna, varav — vid bibehållen

skeppsbyggeriundervisning vid tekniska högskolan i Stockholm —

20 vid denna högskola och 25 vid Chalmers tekniska högskola. Överstyrelsen

har härtill anmärkt, att även om det årliga antagningsbehovet av

ordinarie studerande kunde tänkas stanna vid ett antal av 35, viss marginal

måste beräknas för eftersläntare samt för special- och extrastuderande.

I anslutning härtill har kostnadsbesparingen vid ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan i Stockholm samt uppkommande

kostnadsökning vid en koncentration av denna undervisning till

Chalmers tekniska högskola — alternativt vid en till 25 studerande begränsad

antagningslcapacitet — på grundval av de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna

av överstyrelsen uppskattats i enlighet med vad efterföljande

sammanställning utvisar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds ''proposition nr 136.

27

Anslag

Tekniska högskolan i

Stockholm

Chalmers tekniska högskola

Besparing vid nedläggan- de av skeppsbyggeri- undervisningen (vid bibe- hållen undervisning be- räknad årlig antagnings- kapacitet 20 ordinarie

studerande, inräknat

mariningenjörs- kadetter)

Kostnadsökning vid en koncentration av skepps- byggeriundervisningen till högskolan

Årlig antagningskapa- citet 25 ordinarie

studerande, inräknat

mariningenjörs- kadetter

Årlig antagningskapa- citet 45 ordinarie

studerande, inräknat

mariningen jörs- kadetter

Årliga

kostnader

Engångs-

kostnader

Årliga

kostnader

Engångs-

kostnader

Årliga

kostnader

Engångs-

kostnader

Avlöningar.....

Materiel m. m. . . .

Inredning och utrust- ning av nya lokaler

Byggnader .....

S:a kronor

58 900

39 300

75 000

350 000

6 400

9 300

—

36 000

41300

60 000

312 000

98 200

425 000

15 700

—

77 300

372 000

Härtill har överstyrelsen framhållit, att det låge i sakens natur, att de

sålunda verkställda kostnadsberäkningarna vore mer eller mindre approximativa.

Minskningen och ökningen å avlöningsanslag, såvitt gällde assistentmedel,

samt å materielanslag kunde exempelvis ej med säkerhet antagas

komma att stå i direkt proportion till antalet studerande. Även i övrigt

syntes man i praktiken ha att räkna med vissa avvikelser från de här verkställda

beräkningarna. I stort sett borde doek desamma kunna läggas till

grund för en jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan olika ifrågakommande

alternativ. Överstyrelsen har härutinnan fortsättningsvis anfört:

Vad beträffar den angivna kostnadsbesparingen under tekniska högskolans

i Stockholm avlöningsanslag vid ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

må framhållas, att — såsom tidigare berörts — vid beräkningen

därav förutsatts, att ett bibehållande av skeppsbyggeriundervisningen

vid högskolan under alla omständigheter kräver vissa förstärkningar

av lärarpersonalen. Sålunda erfordras ett utbyte av befattningen som speciallärare

i skeppsbyggnadsteknik med arvode av 11 150 kronor mot en

professur i skeppsbyggnad från och med budgetåret 1954/55. Vid nämnda

tidpunkt kan nämligen den nuvarande specialläraren, som är född i juni

1885, antagas komma att på grund av sin ålder lämna befattningen. Då

det endast är dennes personliga förutsättningar för uppgiften som möjliggjort,

att undervisningen i detta viktiga ämne hittills kunnat tillgodoses

genom en speciallärarbefattning, synes det ofrånkomligt, att ånyo inrätta

en professur i skeppsbyggnad vid högskolan för att en tillräckligt kvalificerad

kraft för undervisningen i skeppsbyggnad skall kunna förvärvas. I

anslutning därtill kräves också en ny befattning såsom förste assistent. Härtill

kommer även ett behov att i en nära framtid bereda professorn i teknisk

hydromekanik cn avlastning i hans redan nu betydande undervisningsbörda

för att möjliggöra licentiatundervisning i ökad omfattning, för

vilket ändamål enligt vad högskolans kollegienämnd uttalat, skulle erford
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ras inrättande av två befattningar såsom biträdande lärare, vardera med

ett årsarvode av 2 000 kronor, den ena för undervisningen i allmän aerooch

hydromekanik och den andra för undervisningen i skeppsteori. Härutinnan

ansluter sig kollegienämndens uttalande till flygforskningskommitténs

förslag, vari ett inrättande av sistnämnda båda befattningar förordats.

Enligt de sålunda verkställda kostnadsberäkningarna skulle vid ett nedläggande

av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm

den årliga besparingen kunna uppskattas till 98 200 kronor och besparingen

i fråga om engångskostnader till 425 000 kronor. Å andra sidan skulle

en utbyggnad av Chalmers tekniska högskola till en årlig antagningskapacitet

av 45 studerande medföra en ökning för denna högskolas vidkommande

av 77 300 kronor i årliga kostnader och 372 000 kronor i engångskostnader.

Vinsten av ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen vid

tekniska högskolan i Stockholm skulle sålunda vid en samtidigt förutsatt

utbyggnad av Chalmers tekniska högskola komma att uppgå till (98 200 —

77 300 =) i i’unt tal 21 000 kronor i fråga om årliga utgifter och (425 000 —

372 000 =) 53 000 kronor i fråga om engångsutgifter. Skillnaden är enligt

överstyrelsens mening ej av den storleken, att den ekonomiska synpunkten

kan tillmätas någon avgörande betydelse, då det gäller att taga ställning

till frågan om skeppsbyggeriundervisningens förläggning.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, föreligger

för närvarande den skiljaktigheten mellan utbildningen av skeppstekniker

vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola,

att undervisningen vid den förra högskolan givits en mera drifts- och

maskinteknisk inriktning, under det att undervisningen vid den senare

högskolan huvudsakligen är inriktad på utbildning av fartygskonstruktörer.

Vid bibehållen skeppsbyggeriundervisning vid tekniska, högskolan i Stockholm

ifrågasätter överstyrelsen ingen principiell ändring i högskolornas

läroplaner. I anslutning härtill har överstyrelsen anfört:

Det har vid överstyrelsens överläggningar i denna fråga allmänt vitsordats,

att skeppsbyggeriundervisningen sådan den för närvarande är utformad

vid denna högskola givit ett mycket tillfredsställande resultat och att

den fyllt ett viktigt behov. Detta utgör enligt överstyrelsens mening i sig

ett skäl för undervisningens bibehållande. Att frångå en hävdvunnen och

erkänd organisation utan att konsekvenserna härav kan klart överblickas

finner överstyrelsen nämligen rent allmänt sett vara ett steg, som ej bör

tagas, om ej synnerligen starka motiv därför kan förebringas.

I detta sammanhang vill överstyrelsen även framhålla, att undervisningen

i skeppsbyggeri — i likhet med exempelvis arkitektutbildningen —

på grund av sin karaktär kräver individuell undervisning i en större utsträckning

än åtskilliga andra studieriktningar, varför det är önskvärt med

ett relativt begränsat antal studerande inom varje skeppsteknisk avdelning.

Såsom sammanfattande slutomdöme har överstyrelsen uttalat, att överstyrelsen

vid sin prövning av de skilda synpunkter, som gjorde sig gällande

vid bedömningen av den föreliggande frågan, kommit till den bestämda

uppfattningen, att övervägande och starka skäl talade för att skeppsbyggeriundervisning

alltjämt borde förekomma såväl vid tekniska högskolan i

Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola, varvid överstyrelsen funnit

högskolorna böra dimensioneras för en årlig antagningskapacitet, den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 136. 29

förra av c:a 20 ordinarie studerande och den senare av c:a 25 ordinarie

studerande.

I den av mig inledningsvis omnämnda reservationen mot överstyrelsens

beslut, enligt vilken överstyrelsen bort förorda skeppsbyggeriundervisningens

nedläggande vid tekniska högskolan i Stockholm och koncentration

till Chalmers tekniska högskola, har till en början frågan, huruvida

en viss fackavdelning eller studieriktning bör vara företrädd vid båda

högskolorna eller allenast endera lärosätet, upptagits till principiellt övervägande.

Härom har i reservationen anförts:

Detta spörsmål lärer ur principiell synpunkt böra bedömas med hänsyn

till det antal studerande, som kan antagas komma att ägna sig åt utbildningen

i fråga. Hiirutinnan synes anledning icke förefinnas att göra någon åtskillnad

mellan skeppsbyggeriundervisning och annan utbildning. En dubblering

av en avdelning eller studieriktning kräver sålunda i väsentliga avseenden

också — om undervisningen skall ernå en tillfredsställande kvalitet

å ömse håll — en dubblering av därför erforderlig lärarpersonal och utrustning.

Även om det skulle vara möjligt, att i ett statsfinansiellt läge, då så

många för högskolorna trängande behov ej kunnat tillgodoses, utverka tillräckliga

anslag för det ifrågakommande ändamålet — vid äventyr att eljest

vederbörande avdelningar vid båda högskolorna blir svältfödda — följer

härmed ökade svårigheter att rekrytera lärarbefattningarna med fullgoda

krafter och — sist men icke minst — ökade kostnader för det allmänna för

varje utbildad civilingenjör.

Den lägsta omfattning, som en utbildning för ett visst studiemål sålunda

bör äga, för att en uppdelning mellan högskolorna ur allmänna synpunkter

skall kunna motiveras, svarar enligt vår mening mot en årlig antagning i

första årskursen av omkring 50 ordinarie studerande.

Efter framhållande av att ur dessa allmänna synpunkter en förläggning

av skeppsbyggeriundervisningen till båda högskolorna knappast kunde anses

motiverad även med det studerandeantal, som överstyrelsen vid sin

uppskattning av behovet av högskoleutbildade skeppstekniker beräknat, har

reservanterna uttalat, att riktigheten av överstyrelsens uppskattning av

detta behov kunde ifrågasättas och att en snävare bedömning därav ej syntes

obefogad. I reservationen anföres härom vidare:

Här må till en början anmärkas, att överstyrelsen vid sin beräkning av

den årliga antagningskapacitet, som enligt dess mening skulle vara önskvärd

för att tillgodose behovet av skeppstekniker med högre utbildning,

uttalat, att »ett icke obetydligt antal skeppsbyggare efter avgångsexamen

mer eller mindre tillfälligt brukar ägna sig åt andra verksamhetsområden

än skeppsbyggnadsindustrien och närstående industrier» samt uppskattat

detta antal till omkring 25 procent av de utexaminerade. Den ej närmare

angivna orsaken till en så betydande avgångsprocent måste — vill det

synas — i stort sett vara, att endast 75 procent av de sålunda utexaminerade

kan beredas en tillfredsställande anställning inom verksamhetsområden,

för vilka deras utbildning är avsedd, eller — med andra ord — att

antalet utexaminerade skeppstekniker kommer att bli väsentligt mycket

större än behovet.

Det är nu ett känt förhållande, att från högskolorna utexaminerade

skeppstekniker i betydande omfattning ägnar sig åt annan verksamhet. Till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

belysande därav må här återgivas de tabeller utvisande nuvarande verksamhetsområden

för från tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola (Chalmers tekniska institut) utexaminerade skeppstekniker

(inräknat mariningenjörskadetter) under åren 1934—1948, vilka finnes

bifogade i överstyrelsens framställning redovisade statistiska undersökningar

(statistik 1).

Tekniska högskolan i Stockholm.

Examensår

Antal ut- examine- rade civ.

ing.

Verksamhetsområden

Skepps-

byggnads-

industrien

Skeppsbyggnads- industrien närst.

industrier

Övriga

Okänt

1934 ........

6

3

1

2

_

1935 ........

6

2

—

4

—

1936 ........

10

7

1

1

1

1937 ........

2

1

—

1

—

1938 ........

7

6

1

—

—

1939 ........

7

5

—

2

—

1940 ........

8

4

—

4

—

1941........

6

6

—

—

—

1942 ........

14

9

3

2

—

1943 ........

6

4

2

—

—

1944 ........

8

5

1

2

—

1945 ........

8

4

1

1

2

1946 ........

3

2

—

—

1

1947 ........

19

17

1

1

—

1948 ........

9

7

—

1

1

Summa

119

82

11

21

5

Chalmers tekniska högskola (institut).

Examensår

Antal ut- examine- rade civ.

ing.

Verksamhetsområden

Skepps-

byggnads-

industrien

Skeppsbyggnads- industrien närst.

industrier

Övriga

Okänt

1934 ........

5

4

_

1

_

1935 ........

1

1

—

—

—

1936 ........

3

3

—

—

—

1937 ........

1

—

—

—

1

1938 ........

—

—

—

—

—

1939 ........

5

5

—

—

—

1940 ........

3

3

—

—

—

1941........

5

3

—

1

1

1942 ........

6

6

—

—

—

1943 ........

9

8

—

1

—

1944 ........

9

4

—

1

3

1945 ........

4

3

—

1

—

1946 ........

12

7

—

3

2

1947 ........

19

13

1

2

3

1948 ........

14

8

—

2

4

Summa

96

68

1

12

14

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Under femtonårsperioden 1934—1948 har sålunda av tillhopa 215 utexaminerade

— om det relativt ringa antalet okända förutsattes ha gått till

annan verksamhet — 162 ägnat sig åt skeppsbyggnadsindustrien och densamma

närstående industrier, vilket i runt tal innebär en utexamination av

14 och en anställning av 11 i genomsnitt per år. Väljes en närmare liggande

tidrymd, exempelvis åttaårsperioden 1941—1948, blir motsvarande siffror

för utexaminerade 151 och för anställda 115, vilket i runt tal innefattar en

utexamination av 19 och en anställning av 14 i genomsnitt om året.

Det är mot denna bakgrund, som kollegienämnden vid Chalmers tekniska

högskola funnit sig kunna uttala, att högskolans nuvarande antagningskapacitet

kan täcka det under dessa år på så sätt påvisade behovet av

skeppstekniker med omkring 100 procents marginal. Det vill synas som om

den sålunda anförda statistiken i allt fall ej giver fog för antagandet, att

någon brist på skeppstekniker med högre utbildning för närvarande skulle

förefinnas.

Med avseende å överstyrelsens uttalande, att utvecklingen inom varvsindustrien

tenderade mot ett ökat behov av här avsedda tekniker har

reservanterna framhållit, att de till stöd därför anförda tonnagesiffrorna i

icke ringa utsträckning kunde antagas innefatta systerfartygsbyggen samt

att den avsevärda tonnageökningen under de senare åren, som åtminstone

till en del utgjorde ersättningsbyggen för under kriget förlorade fartyg,

knappast kunde förväntas komma att fortsätta i samma takt. Beträffande

fartygsbeställarnas särskilda önskemål i fråga om fartygens inredning och

utrustning, så kunde vidare framhållas, att deras tillgodoseende måhända

främst krävde anlitande av högre teknisk sakkunskap, som representerade

andra fack än skeppsbyggeriet.

Reservanterna har sålunda ansett skäl förefinnas för antagandet, att överstyrelsen

beräknat behovet av civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning

alltför högt, och för egen del kommit till den uppfattningen, att detsamma

bör kunna — åtminstone tills vidare — täckas, om den årliga utexaminationen

av dylika ingenjörer stannar vid ett antal av 20 å 25.

Om alltså — uttalar reservanterna — en dubblering av skeppsbyggeriundervisningen

ej kan anses motiverad med hänsyn till studerandeantalet,

måste ur principiell synpunkt — då ett nedläggande av densamma vid

Chalmers tekniska högskola svårligen lärer kunna ifrågasättas — slutsatsen

bli, att denna undervisning bör nedläggas vid tekniska högskolan i Stockholm

och koncentreras till Chalmers tekniska högskola.

Beträffande de särskilda motiv, som överstyrelsen härutöver anfört för

ett bibehållande av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i

Stockholm, har i reservationen i huvudsak uttalats:

Överstyrelsen har framhållit angelägenheten av att undervisning i skeppsbyggen

meddelades även vid denna högskola, där de flesta studieriktningarna

inom teknikens olika områden funnes företrädda. Gentemot vad överstyrelsen

härutinnan — under särskilt betonande av den nära anknytningen

mellan skeppsteknik och flygteknik — anfört, synes intet vara att erinra

även om någon avgörande vikt ej torde kunna tillmätas denna synpunkt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Ett ytterligare skäl för ett bibehållande av undervisningen vid tekniska

högskolan i Stockholm har angivits vara, att dess nedläggande kunde befaras

medföra rekryteringssvårigheter, icke minst i fråga om mariningen - jörskadetterna. Härtill må anmärkas, att självfallet studenter med hemort

i eller i närheten av Stockholm, vilka — utan starkare håg för skeppsteknik

— avser att bedriva studier vid teknisk högskola, inför de merkostnader

en förläggning av studierna till en mera avlägsen ort medför i stor utsträckning

kan antagas komma att välja en annan studieriktning. Men

detta lärer i tillämpliga delar gälla varje val av studiemål och kan principiellt

sett ej motivera en dubblering av undervisningen. Om man bortser

från den stimulans för rekrytering, som de påräknade utkomstmöjligheterna

efter avlagd examen utgör — och skeppsbvggarna torde därvidlag ej

tillhöra de bäst ställda civilingenjörerna — lärer till underlättande av rekryteringen

andra och lämpligare utvägar stå till buds. Närmast erbjuder sig

då studentsociala stödåtgärder i olika former. Framhållas må i detta sammanhang

att de tekniska högskolorna — i likhet med vad som redan är

fallet med universiteten och vissa andra lärdomssäten — väl torde kunna

förutsättas inom en ej alltför avlägsen framtid komma i åtnjutande av

naturastipendier. Å andra sidan torde kunna antagas, att en högt kvalificerad

utbildning av skeppsbyggare, oberoende av denna utbildnings förläggning,

i och för sig bör vara ägnad att locka begåvade studenter med

fallenhet för skeppsteknik och därmed tillförsäkra detta fack bästa möjliga

urval. Och särskilda förutsättningar för en sådan utbildning synes — såsom

vid frågans tidigare behandling framhållits — Göteborg äga på grund av

de möjligheter till ett fruktbringande samarbete med statens skeppsprovningsanstalt

och varvsindustrien, som där erbjuder sig.

I reservationen har härefter i fråga om mariningenjörsutbildningen särskilt

anförts:

Vad här anförts får i princip anses gälla såväl civila som marina skeppsbyggare.

Nu sker emellertid rekryteringen av mariningenjörer till större

delen genom antagning av aspiranter, redan innan dessa vunnit inträde

vid teknisk högskola. Om nu marinledningen är övertygad därom, att denna

rekrytering alltjämt är den ändamålsenligaste samt att dess framgångsrika

tillämpning — såsom t. f. marinöverdirektören vid överläggningar inför

överstyrelsen framhållit — förutsätter möjligheter för högskoleutbildning

även i Stockholm, lärer det ej ankomma på högskolemyndigheterna att

pröva de grunder, på vilka marinledningen kommit till denna slutsats.

Mariningenjörskadetternas relativt ringa antal — under åren 1947—1951

har vid tekniska högskolan i Stockholm årligen antagits i genomsnitt 6 —

torde dock knappast motivera organiserandet av en särskild skeppsteknisk

studieriktning vid denna högskola. Skulle därför vid frågans fortsatta beredning

en skeppsteknisk utbildning i Stockholm för mariningenjörskadetterna

befinnas erforderlig, vill det synas, som om denna utbildning lämpligen

borde kunna ske genom specialkurser vid tekniska högskolan i Stockholm,

anordnade efter samråd mellan marinledningen och vederbörande högskolemyndigheter.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har reservanterna vid prövning av

frågan om skeppsbyggeriundervisningens förläggning kommit till den uppfattningen,

att Övervägande skäl talar för denna undervisnings nedläggande

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

vid tekniska högskolan i Stockholm och koncentration till Chalmers tek•

niska högskola, varvid — i avvaktan på närmare erfarenheter — någon

utbyggnad av sistnämnda högskola tills vidare ej synes dem behöva vidtagas.

Remissyttrandena.

Det övervägande antalet remissinstanser — däribland samtliga i ärendet

hörda marinmyndigheter — har ansett, att skeppsbyggeriundervisning alltjämt

borde förekomma vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som

Chalmers tekniska högskola i enlighet med överstyrelsens förslag. Därvid

har dock i flera fall förutsatts en sådan förstärkning av lärarbefattningarna

för ifrågavarande undervisning vid tekniska högskolan i Stockholm, att de

båda lärosätena härutinnan komme på en jämnbördig nivå. I ett par fall

föreligger mera obestämda uttalanden. Några remissinstanser åter har anslutit

sig till den inom överstyrelsen anförda reservationen och förordat

en koncentration av skeppsbyggeriundervisningen till Chalmers tekniska

högskola.

Av remissyttrandena må här återgivas följande.

Ing enjörsvetenskapsakademien, som funnit undervisning i skeppsbyggeri

böra förekomma vid båda högskolorna, har med avseende å utvecklingen

inom varvsindustrien anfört:

Det senaste kriget har medfört, att skeppsvarven såväl i Sverige som i

England och på kontinenten ävensom successivt i Japan blivit starkt sysselsatta

för att i första hand ersätta under kriget sänkt tonnage. Varven har

verkställt utvidgningar, rationaliseringar och tränat upp sin personal på

ett sätt, som för blott 10 år sedan knappast skulle ansetts tänkbart. De

svenska varven har nu en orderstock på cirka 2 miljarder kronor, ett arbetarantal

av cirka 20 000 och en tjänstemannastab av cirka 3 000. Från att

ha varit en liten under hårda villkor arbetande näring med huvudsaklig avsättning

inom landet har landets varvsindustri vuxit till en industri av stor

nationell betydelse dels som leverantör till landets egna rederier och till

marinen och dels som stor exportör på världsmarknaden.

I den mån tonnagebehovet i världen successivt fylles kommer konkurrensen

att starkt skärpas mellan de skeppsbyggande nationerna. Ett fartyg är

ett så internationellt betonat byggnadsverk, att en redare i ett visst land

utan större tekniska eller organisatoriska svårigheter kan beställa fartyg vid

varv i ett annat land. Han söker sig därvid fram till det skeppsbyggnadsföretag,

som med hänsyn tagen till kvaliteten är i stånd att lämna honom det

fördelaktigaste priset. Detta förhållande borde kunna ge svenska varv möjlighet

att vidga sin marknad men innebär å andra sidan, att i en framtid

präglad av skärpt internationell konkurrens endast de varv kommer att

erhålla sysselsättning, vilka på grund av tekniskt avancerade konstruktioner

och rationella arbetsmetoder kan såväl förbättra utförandet av fartygen

som förbilliga deras byggande och utrustande. Detta kommer att

medföra svårigheter för svenska varv, som har att räkna med dels högre

råvarupriser och dels ett högre löneläge än flertalet konkurrerande företag

i utlandet.

3 — Bihan g till riksdagens protokoll 195%. 1 samt. Nr 136.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Redan nu är fartygen tekniskt sett synnerligen förnämliga byggnadsverk.

En mycket stark utveckling har skett på de senaste tiotalen år. Erfarenheten

talar för att redarnas krav och den internationella konkurrensen

mellan varven kommer att sörja för att denna utveckling snabbt kommer

att gå vidare ej blott beträffande själva fartygsskroven, deras utformning

och konstruktion utan även i fråga om maskinanläggningar, inredning,

instrumentering, anordningar för bättre lasthantering samt ökad hygienisk

standard. För att Sverige skall kunna följa med i denna utveckling

krävas högkvalificerade tekniska insatser, baserade på goda specialutbildade

ingenjörskrafter såväl i varvens tekniska och försäljningstekniska ledning,

ritkontor och verkstäder som i forskningslaboratorier.

Akademien finner det under sådana förhållanden synnerligen angeläget

ur nationalekonomisk synpunkt, att åtgärder vidtages för att stärka utbildningen

på tekniskt-vetenskaplig bas av ingenjörer inom skeppsbyggnadsfacket.

Med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som står på spel, bör

enligt akademiens mening, en ökning av de relativt begränsade kostnader,

själva utbildningen drager, ej tillmätas alltför stor betydelse. Särskilt vill

akademien varna för att i nuvarande läge genomföra besparingsåtgärder,

som kan äventyra eller försvåra rekryteringen av elever för utbildning till

högkvalificerade skeppsbyggnadsingenjörer och därigenom i en framtid medföra

förluster av en helt annan och högre storleksordning. Ju bredare underlaget

för antagning av elever göres desto större anser akademien förutsättningarna

bli för ett gott urval för såväl teoretiskt som praktiskt arbetande

ingenjörer samt för den relativt lilla men allt betydelsefullare nya

typ av ingenjörer, som forskarna inom skeppsbyggeriet utgör.

Efter att ha framhållit såsom sin uppfattning, att utvecklingen efter år

1937 visat det berättigade i högre skeppsteknisk utbildning vid båda högskolorna,

har akademien vidare anfört:

Akademien, som har att i särskild grad bevaka tillgodoseendet av forsknings-

och utvecklingsarbetets behov, vill betona vikten av att båda högskolornas

speciella möjligheter tillgodogöras vid den fortsatta utvecklingen

av avancerad undervisning och forskning i skeppsbyggeri.

På grund av att många både teoretiska och praktiska tillämpningar av

ingenjörsvetenskap ingår i ett modernt fartyg, är det angeläget att undervisningen

i skeppsbyggeri bedrives i miljöer, där livgivande kontakt bekvämt

kan hållas med andra forsknings- och undervisningsgrenar, exempelvis flygteknik

och teknisk fysik. För sådant samarbete finnes gynnsamma förutsättningar

i tekniska högskolan i Stockholm, där undervisning i dessa ämnen

sker. Vidare kan samarbete ske med flygtekniska försöksanstalten och

andra vetenskapliga institutioner i Stockholm.

Den särskilda forskning, som avser marinens fartyg, måste till sin huvudsak

ombesörjas av marinens personal. Detta arbete, som i mindre grad än

annat forskningsarbete kan hämta stöd från främmande länder, är beroende

av ett samarbete med forskningen och undervisningsinstitutionerna vid tekniska

högskolan i Stockholm.

Det skulle vidare vara beklagligt om den provningstank, som redan finnes

vid tekniska högskolan i Stockholm, icke skulle kunna utnyttjas för forsknings-

och undervisningsändamål inom skeppsbyggnadskonsten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Även vid Chalmers tekniska högskola finnes speciella förutsättningar av

stort värde. Närheten till storföretag inom varvs- och rederinäringarna samt

statens skeppsprovningsanstalt kan starkt stimulera de unga, som där studerar

skeppsbyggnadsteknik. Det torde dock beaktas, att den tid skeppsprovningsanstalten

för närvarande måste avstå för undervisningsändamål

vid Chalmers tekniska högskola redan nu menligt inkräktar på tillgänglig

tid för tankens merkantila uppdrag och forskningsuppgifter, varför i en

framtid en särskild ränna kan komma att erfordras för högskolans laborationer,

om skeppsbyggeriavdelningen där utökas att omfatta flera elever.

Som sammanfattande omdöme har akademien slutligen uttalat:

Av här anförda skäl finner akademien det uppenbart, att ett nedläggande

av undervisningen i skeppsbyggnad vid endera högskolan skulle spoliera

stora värden och vara till allvarlig skada för varvsnäringen i vårt land

ävensom för det marina försvaret. Om statsmakterna, oavsett detta, skulle

anse det nödvändigt att koncentrera undervisningen i skeppsbyggnad, torde

det vara mycket svårt att avgöra, huruvida skadan blir större, om denna

undervisningsgren slopas i Stockholm eller i Göteborg.

Även om antalet av de till undervisning inom skeppsbyggnadsfacket intagna

i och för sig skulle möjliggöra undervisningens koncentration på en

högskola, vill akademien således med hänsyn till de speciella förhållanden

som råder bestämt uttala sig för, att denna undervisning i likhet med vad

som varit fallet under en följd av år bibehålies vid landets båda högskolor.

Akademien förutsätter härvid, att de båda högskolorna utrustas så att de

utexaminerade ingenjörerna kvalitativt motsvarar de krav som framgår av

ovanstående. De merkostnader detta krav kan komma att medföra måste

anses utgöra en god placering med hänsyn till de ökade möjligheter som

skapas för vår skeppsbyggnadsindustri att behålla och utvidga sin marknad.

Sveriges redareförening har likaledes uttalat sig mot ett nedläggande av

skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm och därvid

anfört:

Den tekniska utvecklingen har gått mycket snabbt framåt under senare

år icke minst då det gäller skeppsbyggeriet. För att kunna följa med i utvecklingen

är det ett oeftergivligt villkor för varvsindustrien att ha tillgång

till ett tillräckligt antal personer med högre teknisk utbildning. Denna del

av frågan har utförligt belysts i överstyrelsens framställning.

Behov av personal med högre teknisk utbildning å skeppsbyggnadsområdet

föreligger emellertid icke blott för varvsindustrien utan jämväl inom

olika grenar av sjöfarten. Allteftersom fartygstyperna utvecklats, maskinerna

blivit mer och mer komplicerade och specialfartyg av olika slag

tillkommit, har det krävts en ökad tillgång till inspektörer inom rederierna

med högre kompetens. De svenska rederierna måste numera i allt större

utsträckning anställa sådan kvalificerad arbetskraft. I samband härmed

bör erinras därom, att efter det andra världskriget upptagits ett alltmer

omfattande internationellt samarbete rörande sjöfartssäkerheten m. m., som

resulterat i internationella konventioner å bland annat sjöfartssäkerhetsområdet.

Handläggning av hithörande spörsmål för sjöfartens vidkommande

kräver personal, som har icke blott ingående praktisk utan även högre

teoretisk utbildning. Brist på sådan personal råder för närvarande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

lämpligt eller försvarligt, att undervisningen i skeppsbyggeri nedlägges vid

tekniska högskolan i Stockholm. Skulle så bli fallet, måste man räkna med

en nedgång i antalet elever på skeppsbyggerilinjen inom den högre tekniska

utbildningen. Det torde kunna förutsättas, att många ynglingar, som har

sin hemvist i Stockholm eller dess omgivning och som ämnat utbilda sig

till skeppsbyggare vid tekniska högskolan där, säkerligen skulle komma att

välja annan hana av ekonomiska skäl, därest undervisningen koimne att

indragas i Stockholm. Även om ett system med s. k. naturastipendier skulle

komma att genomföras, torde detta icke råda bot härför.

Vidare må framhållas, att varvsindustrien på ostkusten under de senaste

årtiondena i hög grad utvidgats. Numera finnas sålunda såväl i Stockholm

som på ostkusten flera betydande varv. Jämväl detta talar enligt föreningens

uppfattning för ett bibehållande av undervisningen i skeppsbyggeri i

Stockholm.

Det har framhållits, att besparingar skulle göras vid en indragning av

undervisningen i skeppsbyggeri i Stockholm. Någon större besparing torde

dock i själva verket icke uppstå, enär en utbyggnad av motsvarande undervisning

vid Chalmers tekniska högskola måste vidtagas, försåvitt denna

högskola skall kunna mottaga samma antal elever, som nu åtnjuter undervisning

vid båda högskolorna.

Jämväl Sveriges varvsindustriförening har funnit ett växande behov av

civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning föreligga och motsatt sig ett

nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i

Stockholm. Föreningen har härvid anfört:

Den till utredningen fogade statistiken angående rekryteringsområden

visar tydligt risken för att rekryteringen av skeppsbyggeristuderande kommer

att minska, om skeppsbyggeriundervisningen nedlägges vid tekniska

högskolan i Stockholm. Föreningen kan icke frigöra sig från intrycket, att

en sådan åtgärd skulle komma att äventyra den för näringslivet erforderliga

nyrekryteringen samtidigt som kvaliteten troligen skulle sänkas till

allvarligt förfång för varvsindustrien. I många fall kan man icke hos de

inträdessökande till de tekniska högskolorna påvisa en utpräglad fallenhet

för den ena eller andra studiegrenen, utan andra faktorer, företrädesvis av

ekonomisk natur, är avgörande vid valet av studieriktning.

Anmärkas må i detta sammanhang, att med den faktiska inkomstutjämning,

som ägt rum och alltjämt äger rum i vårt land och med den allmänna

önskan som numera råder att inom alla studieområden bereda begåvningar

från samtliga inkomstgrupper lika studiemöjligheter, kommer de ekonomiska

faktorerna att bli av en allt större betydelse, vilket icke talar för en koncentrering

av den högre undervisningen i skeppsbyggeri till en ort i landet.

Utvecklingen bör i stället principiellt leda till en spridning av undervisningsmöjligheterna

och denna åtgärd ter sig mer tilltalande än de i reservationen

antydningsvis nämnda student-sociala stödåtgärderna. Vilken väg

man därvid än väljer tillstöter dock kostnadsökningar och man kan ifrågasätta,

om icke kostnaden för av reservanterna antydda stödåtgärder bort

medtagas i någon form vid det av dem förordade alternativet i kostnadsuppställningen.

Den besparing, som ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen vid

tekniska högskolan i Stockholm skulle medföra kan icke bedömas vara av

avgörande natur.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maf:ts proposition nr 136.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker föreningen överstyrelsens förslag,

att skeppsbyggeriundervisningen bibehålies vid tekniska högskolan i

Stockholm och sålunda även framdeles meddelas vid landets båda tekniska

högskolor. Antalet nyintagna studerande per år bör kunna beräknas till 20

vid tekniska högskolan i Stockholm och 25 vid Chalmers tekniska högskola.

Detta antal torde vara erforderligt för tillgodoseende av behovet

under hänsynstagande till att man har att räkna med en viss avgång under

studietiden. Även efter studietidens slut måste man räkna med en icke

obetydlig flyttning mellan olika fackområden, varvid skeppsbyggeriet på

grund av dess speciella natur måste räkna med större avgång till andra fack

än tillskott från dessa.

Emellertid vill föreningen kraftigt understryka vikten av att undervisningen

i skeppsbyggeri vid tekniska högskolan i Stockholm upplägges på

fullt rationella grunder. Minst en professur i skeppsbyggnadslära bör inrättas

därstädes och sådana anslag erhållas från staten, att undervisning i

skeppsbyggeri vid båda läroanstalterna kan bedrivas effektivt.

Också tekniska samfundet i Göteborg har förordat, att skeppsbyggeriundervisningen

vid högskolorna i huvudsak organiserades i enlighet med

överstyrelsens förslag, varvid samfundet — i likhet med ingenjörsvetenskapsakademien

och Sveriges varvsindustriförening — betonat angelägenheten

av en utbyggnad av lärarorganisationen vid tekniska högskolan i

Stockholm till samma nivå som vid Chalmers tekniska högskola. Samfundet

har i övrigt anfört:

Särskilt må framhållas, att utvecklingen inom skeppsbyggnadskonsten

icke endast kvantitativt utan även kvalitativt för närvarande synes vara

synnerligen snabb, och att det därför torde vara uppenbart, att varken

näringslivet eller med skeppsbyggnadskonst sysslande institutioner i dag

med säkerhet kan bedöma, i vilken omfattning högre utbildade teknici

kommer att erfordras för upprätthållandet av vårt lands ställning inom

skeppsbyggeriet. Det är därför ej tillrådligt, att innan denna behovssituation

klarnat utan tvingande skäl frångå den föreslagna organisationen av

undervisningen för en ny, som kanske inom kort tid åter måste ändras.

I samband härmed vill samfundet emellertid icke underlåta framhålla

som en nödvändighet, att Kungl. Maj:t i framtiden vidtager sådana åtgärder,

att erforderliga professurer och lärarbefattningar i skeppsbyggnadskonstens

olika grenar kan besättas med högt kvalificerade krafter.

Härutöver må framhållas, att då svetstekniken numera har den största

betydelse för skeppsbyggnadskonsten bör undervisningen i detta ämne givas

mera plats och eventuellt professur inrättas.

Svenska teknologföreningen har erinrat, att föreningen vid frågans tidigare

behandling med bestämdhet hävdat, att skeppsbyggeriundervisning

borde bedrivas vid båda högskolorna. Några nya skäl av sådan betydelse,

att de givit föreningen orsak till ett ändrat ståndpunktstagande, har föreningen

ej funnit förebragta. Föreningen har förklarat sig helt ansluta sig

till överstyrelsens förslag och den därför lämnade motiveringen samt vidare

anfört:

Det skäl, som i främsta rummet talar mot ett fortsatt bedrivande av

skeppsbyggeriundervisning vid tekniska högskolan i Stockholm, är den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

merkostnad, som härigenom uppkommer, då det är erforderligt att bland

annat lärarkrafterna förstärkes på sätt som överstyrelsen föreslår. Det står

för teknologföreningen alldeles klart, att statsmakterna måste visa en stark

återhållsamhet i statsutgifterna, men föreningen vill samtidigt framhålla,

att man självfallet måste väga utgifternas storlek mot de värden som står

på spel. Den merkostnad det här är fråga om belöper sig på i runt tal

21 000 kronor i fråga om årliga utgifter och 53 000 kronor engångsutgift.

Det synes föreningen uppenbart, att dessa summor icke är av den storleksordning,

att de i ett fall som detta bör tillmätas avgörande betydelse sett

mot bakgrunden av bland annat den betydande exportnäring som varvsindustrien

är och de betydande rekryteringssvårigheter statliga myndigheter

kan komma i. Härutöver vill föreningen endast framhålla den stora

nackdel, som ett eventuellt nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

komme att medföra för de i Stockholm med omnejd boende ingenjörerna

av olika kategorier inom skeppsbyggerifacket, som önskar bedriva vidare

utbildning. En sådan har i relativt stor omfattning förekommit såväl bland

högskole- som andra kategorier av ingenjörer, anställda inom varvsindustrien,

rederinäringen och de statliga myndigheterna i Stockholm.

Sektionen för flyg- och skeppsteknik av tekniska högskolans studentkår,

som även framhållit risken för minskad rekrytering av skeppstekniska studerande

vid ett nedläggande av ifrågavarande undervisning i Stockholm,

har förmenat, att kostnadsbesparingen skulle bli av samma storleksordning

som de merutgifter, studerande från Norrland och östra Sverige, vilka då

måste studera i Göteborg, åsamkades.

I allt väsentligt har t. f. marinöverdirektören anslutit sig till överstyrelsens

förslag och därvid uttalat farhågor för att rekryteringen av mariningenjörskadetter

skulle komma att allvarligt äventyras, därest skeppsbyggeriundervisningen

koncentrerades till Göteborg. Härutöver har t. f. marinöverdirektören

bland annat anfört:

Det synes sannolikt, att den alltmer komplicerade krigsfartygstekniken

framdeles kommer att nödvändiggöra inrättande av en särskild professur

i krigsfartygsbyggnad, helt skild från den i överstyrelsens underdåniga skrivelse

för budgetåret 1954/55 varslade — och nödvändiga — professuren i

skeppsbyggnad. Innehavaren av förstnämnda professur skulle i så fall åligga

— förutom undervisning vid tekniska högskolan i Stockholm — även undervisning

vid sjökrigshögskolan samt vid behov verkställa utredningar för

marinförvaltningen. Kostnaderna för sagda professur torde därför böra bestridas

från fjärde huvudtiteln.

Samma ståndpunkt har intagits av chefen för marinen, som bland annat

anfört:

De nuvarande stora vakanserna inom mariningenjörkåren är ett högst

allvarligt problem för marinens verksamhet, och alla krafter spänns för

att förbättra rekryteringssituationen. Det vore därför ytterst betänkligt att

vidtaga en åtgärd, som bedömes direkt motverka försöken att stimulera

en bättre anslutning till mariningenjörkåren.

Ur marinens speciella synpunkter skulle förläggningen av all skeppsbyggnadsundervisning

till Göteborg innebära betydande nackdelar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Marinförvaltningen, som jämväl funnit undervisning i skeppsbyggeri allt

framgent böra meddelas vid båda högskolorna, har anfört:

Inom marinen bedrivs en varvs- och verkstadsrörelse, som sammanlagt

sysselsätter 2 800 arbetare, verksamma inom skeppsbyggeriet. Den centrala

ledningen av verksamheten utövas av marinförvaltningen. Sammanlagt finnes

inom marinen ett hundratal tjänster, som bekläds av eller är avsedda

enbart för skepps byggnadsingenjörer utexaminerade från teknisk högskola

inklusive mariningenjörer.

Såväl marinförvaltningens som varvens verksamhet hämmas i hog grad

av otillräcklig tillgång på högskoleutbildade skeppsbyggare och detta gäller

såväl beträffande mariningenjörkårens som de civilt anställdas personalgrupper.

Marinförvaltningen har såväl för egen del som för underlydande

myndigheter sedan många år dragits med svårigheter inom berörda område

och vill framhålla nödvändigheten av att tillräckligt antal skeppsbyggare

utbildas vid landets tekniska högskolor. Marinen skulle komma i

en synnerligen svår situation, därest utbildningen av dylika ingenjörer skulle

inställas vid någon av de tekniska högskolorna. Marinförvaltningen instämmer

därför i de synpunkter, som överstyrelsen för de tekniska högskolorna

framfört.

Chefen för flygvapnet har uttalat, att frågan om skeppsbyggeriundervisningens

förläggning numera ej syntes inverka på den flygtekniska undervisningen,

varför nämnda frågor helt borde bedömas efter marinens, varvsindustriens

och rederinäringens önskemål.

Av styrelsen för stateyis

På grund av att skeppsprovni.ngsanstalten icke har samma möjligheter

som de privata företagen att avlöna kvalificerade högskoleingenjörer, har

det visat sig svårt för anstalten att erhålla dylik arbetskraft. Det är därför

av vikt, att icke sådana åtgärder beträffande den högre undervisningen i

skeppsbyggeri vidtages, att därav kan följa en nedgång i antalet skeppsbyggnadsingenjörer,

då därigenom anstaltens möjligheter att erhålla kvalificerad

personal ytterligare skulle försvåras. Huruvida detta skulle bli förhållandet,

om undervisningen förlädes till allenast en högskola, torde emellertid

vara ovisst, och styrelsen anser sig icke kunna göra något uttalande

i denna fråga. Styrelsen vill emellertid framhålla att det ur skeppsprovningsanstaltens

synpunkt vore av värde, att de blivande skeppsbyggnadsingenjörerna

kunde erhålla undervisning i mätteknik jämsides med undervisningen

i skeppsbyggeri.

Det av styrelsen för skeppsprovningsanstalten sålunda gjorda uttalandet

har ej varit enhälligt.

I ett särskilt yttrande har sålunda ledamöterna, professorn E. Hogner,

överdirektören II. F. Nordström och t. f. viarinöverdirektören B. Sivenzén

ansett styrelsen ha bort biträda den uppfattning, som uttalats av överstyrelsen

för de tekniska högskolorna och förorda skeppsbyggeriundervisning

såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola.

Kommerskollegium har erinrat, att från kollegium redan tidigare framhållits,

att skeppsbyggeriundervisningens koncentration till Chalmers tekniska

högskola skulle utgöra den lämpligaste lösningen av detta organisa
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

toriska spörsmål, i all synnerhet som — även för det helt tänkta fall att en

stegring i fartygsbyggandet skulle inträda — sistnämnda högskola syntes

kunna ha möjlighet att tillgodose behovet av utbildning av skeppsbyggnadsingenjörer.

Denna uppfattnings riktighet har kollegium nu funnit ytterligare

bestyrkt genom en av chefen för dess fartygsinspektionsbyrå, kommerserådet

Sjöholm gjord utredning, vars resultat framlagts i en vid kollegiets

utlåtande fogad promemoria. Med hänsyn härtill har kollegium ansett

skeppsbyggeriutbildningen böra förläggas till en enda högskola, nämligen

Chalmers tekniska högskola.

Statskontoret har funnit starka skäl — ej minst av ekonomisk art —

tala för bifall till det inom överstyrelsen reservationsvis framförda förslaget

att koncentrera, skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg och förordar

därför en sådan centralisering av ifrågavarande undervisning. Något hinder

mot en dylik omläggning bör — uttalar ämbetsverket — frågan om mariningenjörskadetternas

utbildning icke utgöra. Enligt statskontorets mening

kan och bör deras utbildning överföras från Stockholm till Göteborg.

Lokalstyrelsen för Chalmers tekniska högskola har ävenledes ansett

skeppsbyggeriundervisningen böra koncentreras till Göteborg i enlighet med

den inom överstyrelsen reservationsvis framförda meningen, därvid lokalstyrelsen

bland annat anfört:

När det göres gällande att varvsindustriens och rederinäringens tillväxt

kommer att kräva ett ökat behov av högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer

gentemot vad som nu utexamineras, så ifrågasätter lokalstyrelsen

hållbarheten i ett sådant resonemang. Överstyrelsen har själv framhållit

en del skäl, varför icke antalet skeppsbyggnadsingenjörer behöver

växa direkt i proportion till varvsindustriens utveckling. Det framföres

sålunda att fartygens storlek vuxit samt att fartyg numera i stor utsträckning

tillverkas som systerfartyg. Förutom dessa påpekanden önskar lokalstyrelsen

understryka, att de värden som fartygen representerar endast till

en mycket ringa — låt vara mycket betydelsefull — del härrör från den

tekniska sakkunskap, som vinnes vid renodlad skeppsbyggeriundervisning.

Ett modernt fartyg är i dag resultatet av teknisk kunskap på praktiskt

taget alla ingenjörsvetenskapens grenar. Det synes därför felaktigt att överhuvudtaget

leda i bevis att de stora värden, som varvsindustriens produkter

representerar, skall ge något som helst uttryck för behovet av skeppsbyggnadsingenjörer.

Lokalstyrelsen är medveten om att inom de göteborgska

skeppsvarven den nödvändiga rekryteringen av högskoleutbildade

skeppsbyggnadsingenjörer är ytterst obetydlig. Som följd härav har lokalstyrelsen

icke funnit några skäl föreligga, som skulle motivera en väsentlig

stejp-ing av kapaciteten för utbildning av skeppsbyggnadsingenjörer. Den

möjlighet som Chalmers tekniska högskola erbjuder i detta hänseende kan

med visshet anses vara tillräcklig för en mycket lång följd av år.

Svenska mekanisters riksförbund, som utgör en sammanslutning av civilingenjörer

inom facken maskinteknik, skeppsbyggnad, flygteknik och teknisk

fysik, har funnit behovet av högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer

icke motivera skeppsbyggeriundervisning vid två högskolor. Förbundet

har till stöd för denna uppfattning åberopat en av förbundet våren

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

1952 rörande nämnda behov verkställd utredning, beträffande vilken jag

tillåter mig hänvisa till handlingarna i ärendet. I anslutning härtill har

förbundet anfört:

Av överstyrelsens nu föreliggande utredning att döma har överstyrelsen

icke gjort någon prognos angående det framtida behovet av högskoleutbildade

skeppsbyggnadsingenjörer utan vid sitt ståndpunktstagande stött sig

på ett allmänt resonemang rörande varvsindustriens produktionsresultat

och den svenska handelsflottans tillväxt. Man har ej heller visat, i vilket

förhållande till dessa faktorer behovet av högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer

står. Det synes förbundet betänkligt att endast på sådan

grund föreslå ökning av högskolornas utbildningskapacitet inom detta område

med 60 procent. Det är inom förbundet sedan flera år tillbaka känt,

att en överproduktion av högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer för

närvarande och sedan ett flertal år tillbaka rått. Detta har visat sig bland

annat genom att flertalet yngre högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer

har lägre lön och ofta placeras på mindre kvalificerat arbete med

sämre avancemangsmöjligheter än ingenjörer inom andra industriella verksamhetsfält.

Förbundet tolkar detta såsom ett tydligt tecken på att företagen

för närvarande är väl tillgodosedda med högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer.

Förbundet har sedan länge ansett, att förhållandena är sådana, att åtgärder

för att minska det årliga antalet utexaminerade skeppsbyggnadsingenjörer

är påkallade. Framställningar härom har tidigare gjorts såväl till

rektor för tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers tekniska högskola

i Göteborg, vilka i princip ställt sig förstående men icke vidtagit några

åtgärder. Våren 1952 beslöt förbundet att göra en möjligast fullständig utredning

av det framtida behovet av högskoleutbildade skeppsbyggnadsingenjörer,

såvitt detsamma nu kan förutses. Utredningen visar, att även

om man antager, att 60 procent av de elever, som börjar sina studier vid

de tekniska högskolornas avdelning för skeppsbyggnad kommer skeppsbyggeriet

till godo och att skeppsbyggnadsindustrien under en 10-årsperiod

ökar sitt behov med 45 procent, så erfordras en intagning av totalt endast

14 elever per år vid de tekniska högskolornas fackavdelning för skeppsbyggnad

för att fylla det förutsedda behovet.

Mot bakgrund av denna utredning ter sig överstyrelsens förslag om bibehållande

av skeppsbyggnadsundervisningen och med en föreslagen intagning

av sammanlagt 45 elever per år för högt, och även reservanternas förslag

med 25 elever synes tilltaget i överkant.

Förbundet finner, med stöd av vad sålunda anförts, att ett bibehållande

av skeppsbyggnadsundervisningen vid två tekniska högskolor i landet svårligen

kan motiveras, då utredningen ger vid handen, att det torde vara

tillfyllest med utbildandet av inalles c:a 15 elever per år inom högskolornas

avdelning(ar) för skeppsbyggnadskonst.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har frågan om organisationen

och förläggningen av den högre undervisningen i skeppsbyggeri vid

upprepade tillfällen under åren 1936—1941 varit föremål för statsmakter
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

nas prövning. Någon principiell ändring av den vid 1941 års riksdag beslutade

organisationen av denna undervisning har sedan dess ej förekommit.

I enlighet härmed är den högre skeppsbyggeriundervisningen organiserad

på sådant sätt, att undervisningen inom avdelningen för flygteknik och

skeppsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm har en maskin- och driftsteknisk

inriktning, under det att undervisningen vid avdelningen för

skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola är inriktad på utbildning

av fartygskonstruktörer. Sistnämnda avdelning har en årlig antagningskapacitet

av 25 ordinarie studerande, medan inom förstnämnda avdelning

årligen kan mottagas ett 30-tal ordinarie studerande. Antalet årligen intagna

studerande vid den skeppstekniska linjen vid tekniska högskolan i

Stockholm har under senare år begränsats till omkring 10.

Då riksdagen år 1941 godkände Kungl. Maj:ts förslag, att avdelningen

för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm skulle med ingången

av läsåret 1941/42 ändras till avdelning för flygteknik och skeppsteknik,

ansåg riksdagen dess ställningstagande icke utgöra en slutgiltig lösning av

frågan om denna avdelnings organisation. Den då av riksdagen godkända

organisationen borde enligt riksdagens mening uppfattas som en försöksanordning

i syfte att samla erfarenheter om avdelningens lämpligaste organisationsform

och verksamhetssfär. Avdelningens organisation borde därför

bli så elastisk, att, därest en skeppsteknisk undervisning i Stockholm visade

sig icke längre fylla en nödvändig uppgift, denna undervisning — till den

del, den ej erfordrades för flygteknikernas vidkommande — utan större

svårigheter eller tidsutdräkt kunde avföras ur högskolans utbildningsprogram.

Anledningen till att frågan, huruvida skeppsbyggeriundervisningen framdeles

bör bibehållas vid båda högskolorna eller nedläggas vid tekniska högskolan

i Stockholm och koncentreras till Chalmers tekniska högskola, nu

åter aktualiserats, är närmast den, att vederbörande högskolemyndigheter

ansett det erforderligt att — vid bibehållande av skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan i Stockholm — förstärka den för denna undervisning

avsedda lärarpersonalen. Sålunda har det ansetts ofrånkomligt,

att den professur i skeppsbyggnad, som indrogs genom beslut vid 1941 års

riksdag och utbyttes mot en speciallärartjänst i skeppsbyggnadsteknik,

ånyo inrättas från och med budgetåret 1954/55. Vid denna tidpunkt har

den nuvarande specialläraren, som är född år 1885, antagits komma att på

grund av sin ålder lämna befattningen.

Efter verkställd utredning i ämnet har överstyrelsen för de tekniska högskolorna

funnit övervägande och starka skäl tala för att undervisning i

skeppsbyggeri bör förekomma vid såväl tekniska högskolan i Stockholm

som vid Chalmers tekniska högskola. Överstyrelsen har funnit den årliga

antagningen av ordinarie studerande vid högskolorna böra uppgå till ett

sammanlagt antal av 35 å 45, om ej brist på kvalificerad personal på före
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

varande område skall uppkomma, och ansett, att högskolorna bör dimensioneras

för en årlig antagningskapacitet, den förra av cirka 20 ordinarie

studerande och den senare av cirka 25 ordinarie studerande. Mot överstyrelsens

beslut har reservation avgivits. Reservanterna har ansett, att överstyrelsen

bort förorda, att skeppsbyggeriundervisningen skall nedläggas vid

tekniska högskolan i Stockholm och koncentreras till Chalmers tekniska

högskola. Reservanterna har för egen del kommit till den uppfattningen,

att behovet av civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning bör kunna —

åtminstone tills vidare — täckas, om den årliga utexaminationen av dylika

ingenjörer stannade vid ett antal av 20 å 25. Reservanterna har vidare ansett

att — i avvaktan på närmare erfarenheter — någon utbyggnad av sistnämnda

högskola tills vidare icke behöver vidtagas.

Jag vill här fästa uppmärksamheten på att de av överstyrelsen angivna

siffrorna avse den årliga antagningen och antagningskapaciteten, medan de

av reservanterna angivna siffrorna avser antalet utexaminerade. Av utredningen

i ärendet synes emellertid klart framga, att antalet utexaminerade

skeppsbyggeristuderande icke oväsentligt understiger antalet intagna. Därest

icke en radikal förändring sker i detta avseende, synes det därför erforderligt

att räkna med en högre årlig antagningskapacitet än 25, om man

vill vinna den utexamination, varmed reservanterna räknat. Vid en koncentration

av skeppsbyggeriundervisningen till Chalmers tekniska högskola

måste man därför enligt min mening inom en nära framtid räkna med en

utbyggnad av denna högskola.

Enligt föreliggande, av överstyrelsen verkställda kostnadsberäkningar,

som givetvis är mer eller mindre approximativa men dock synes kunna

läggas till grund för en jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan olika ifråga - kommande alternativ, skulle vid ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan i Stockholm den årliga besparingen kunna

uppskattas till omkring 98 000 kronor och besparingarna i fråga om engångskostnader

till 425 000 kronor. Å andra sidan skulle en utbyggnad av

Chalmers tekniska högskola till en årlig antagningskapacitet av 45 studerande

medföra en ökning för denna högskolas vidkommande av cirka 77 000

kronor i årliga kostnader och 372 000 kronor i engångskostnader. Vinsten

av ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan

i Stockholm skulle sålunda vid en samtidigt förutsatt utbyggnad av Chalmers

tekniska högskola komma att uppgå till 21 000 kronor i fråga om årliga

utgifter och 53 000 kronor i engångsutgifter. Jag vill här påpeka, att i

kostnadskalkylerna medtagits beräknade utgifter för en viss förstärkning

av lärarpersonalen vid tekniska högskolan i Stockholm, bland annat för utbyte

av speciallärarbefattningen i skeppsbyggeriteknik mot en professur i

skeppsbyggnad.

En central fråga vid ställningstagandet till spörsmålet om den högre

skeppsbyggeriundervisningen är frågan om det framtida behovet av civil
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ingenjörer med skeppsteknisk utbildning. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgatt har detta behov saväl inom överstyrelsen som i remissvaren

bedömts olika. Icke från något håll har dock gjorts gällande, att man för

iiamtiden har att räkna med ett minskat behov. Däremot har från vissa

hall förmenats, att ett för stort antal civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning

hittills utexaminerats, medan från andra håll bestämt hävdats, att

den nuvarande tillgången på civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning

är i hög grad otillräcklig.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen, att någon minskning

av utexaminationen under alla förhållanden icke är tillrådlig och att

man i varje fall på längre sikt har anledning räkna med ett ökat behov av

civilingenjörer med skeppsteknisk utbildning. Under sådana omständigheter

anser jag det icke möjligt att koncentrera skeppsbyggeriundervisningen till

Chalmers tekniska högskola utan att en utbyggnad av denna högskola därvid

sker. Vid sådant förhållande kan enligt min mening den något lägre

kostnaden vid en koncentration av utbildningen till Chalmers tekniska högskola

icke tillmätas någon avgörande betydelse, då det gäller att taga ställning

till skeppsbyggeriundervisningens förläggning. Härtill kommer, att

man synes ha anledning befara, att ett nedläggande av skeppsbyggeriundervisningen

i Stockholm skulle komma att minska rekryteringen till ifrågavarande

utbildning överhuvudtaget.

Det övervägande antalet remissinstanser — däribland samtliga i ärendet

hörda marinmyndigheter — har ansett, att skeppsbyggeriundervisning alltjämt

bör förekomma vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers

tekniska högskola. Åtskilliga av de skäl, som av överstyrelsen och i

remissvaren anförts till stöd för ett bibehållande av skeppsbyggeriundervisning

i Stockholm synes mig vara tungt vägande. Jag anser mig därför

böra förorda, att så sker. Jag biträder därför överstyrelsens förslag, att undervisning

i skepppsbyggeri alltjämt bör förekomma vid båda högskolorna.

Frågan om erforderliga lärarkrafter för den fortsatta skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan i Stockholm torde få prövas på grundval

av anslagsäskandena för budgetåret 1955/56.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att besluta, att skeppsbyggeriundervisning även framdeles

skall vara anordnad vid såväl tekniska högskolan i

Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 136.

45

II. Anslagsberäkningar.

1. Göteborgs universitet: Avlöningar.

I propositionen 1953: 122 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att godkänna

av mig angivna riktlinjer för en förening av Göteborgs högskola och medicinska

högskolan i Göteborg till ett universitet samt bemyndiga Kungl.

Maj:t att träffa erforderliga överenskommelser med Göteborgs stad och

Göteborgs högskola för genomförande av en dylik åtgärd. Jag räknade

därvid med att sammanslagningen av högskolorna skulle komma till stånd

från och med budgetåret 1954/55.

Statsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande 1953: 137 bifall till Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag och riksdagen godkände vad statsutskottet i

ärendet hemställt (rskr. 1953:274).

I underdånig skrivelse den 8 december 1953 har kanslern för rikets universitet,

sedan förslag i ämnet avgivits av organisationskommittén för

medicinska högskolan i Göteborg och styrelsen för Göteborgs högskola,

gjort framställning om anslag till universitetets verksamhet under nästa

budgetår. Sedermera har kanslern med underdånig skrivelse den 5 januari

1954 överlämnat en av styrelsen för Göteborgs högskola gjord framställning

om anslag för nästa budgetår till undervisning i sociologi.

Stadsfullmäktige i Göteborg har tillstyrkt, att stat för Göteborgs högskola

eller filosofiska fakulteten vid Göteborgs universitet fastställes i

överensstämmelse med av högskolans styrelse framlagt förslag.

I det följande redogör jag mera utförligt huvudsakligen endast för de

framställningar av kanslern, vilka jag funnit mig kunna biträda helt eller

delvis.

Medicinska fakulteten.

Undervisningen vid medicinska högskolan, som påbörjats höstterminen

1949 med ämnet anatomi, har sedermera successivt utbyggts. Under budgetåret

1954/55 kommer undervisningen enligt gällande studieplan att påbörjas

i pediatrik, hygien samt rätts- och statsmedicin. — Det närmare förhållandet

mellan staten och Göteborgs stad i vad avser medicinska högskolan

regleras i ett mellan parterna ingånget avtal, beträffande vars innehåll

torde få hänvisas till propositionen 1948: 221, s. 52 ff. Den omedelbara

ledningen av högskolan handhaves tillsvidare av en av Kungl. Maj:t

utsedd organisationskommitté, vars verksamhet avsetts skola upphöra med

utgången av innevarande budgetår.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Medicinska högskolans avlöningsanslag är nu uppfört med 2 075 000

kronor och disponeras på sätt framgår av s. 514 ff. i statsliggaren.

Professur i pediatrik. Organisationskommittén har föreslagit,

att en dylik professur måtte enligt planen för högskolans utbyggnad inrättas

från och med den 1 juli 1954. Vniversitetskanslern tillstyrker detta

förslag.

Laboratur i klinisk fysiologi. I planen för högskolans utbyggnad

ingår inrättandet av en dylik laboratur. Organisationskommittén

har framhållit, att kommittén hittills icke ansett sig kunna framlägga

förslag om befattningens inrättande på grund av avsaknaden av lokaler för

ett kliniskt-fysiologiskt laboratorium. Kommittén har emellertid nu upplyst

om att i och med färdigställandet av de nya köks- och personalbyggnaderna

vid Sahlgrenska sjukhuset öppnades möjlighet att i de ledigblivna

utrymmena inrätta provisoriska lokaler för klinisk fysiologi, detta för såväl

sjukvården som den kliniska forskningen och undervisningen viktiga

ämne. Genom sjukhusdirektionens försorg och utan kostnad för staten hade

erforderligt inredningsarbete igångsatts, och detta arbete beräknades vara

färdigt under hösten 1953, varvid 7—8 rum i direkt förbindelse med röntgendiagnostiska

avdelningen kunde ställas till förfogande för ett klinisktfysiologiskt

laboratorium. Kommittén har erinrat om att enligt planen

för högskolans uppbyggnad skulle överläkartjänsten vid detta laboratorium

vara förenad med laboratur vid högskolan. Under hänvisning till att 1948

års läkarutbildningskommitté i sitt betänkande (SOU 1953: 7, s. 167—168)

föreslagit, att en professur i klinisk fysiologi omedelbart skulle inrättas vid

högskolan, har organisationskommittén hemställt, att i stället för en laboratur

en professur i förevarande ämne nu måtte komma till stånd.

Kanslern förklarar sig i sin petitaskrivelse icke vara beredd att taga ställning

till frågan om inrättandet av en professur i stället för laboratur i

klinisk fysiologi och förordar för sin del, att den planenligt avsedda laboraturen

inrättas från och med den 1 juli 1954. Till innehavaren av denna

tjänst borde, anför kanslern vidare, särskilt överläkararvode utgå.

Kanslern har sedermera i avgivet yttrande över nämnda betänkande

föreslagit, att laboraturen i klinisk fysiologi ändras till professur.

Laboratur i medicinsk r a d i o f y s i k. Sedan 1941 finnes vid

Konung Gustaf V:s Jubileumsklinik i Göteborg ett radiofysiskt laboratorium.

1947 års organisationskommitté räknade i sitt betänkande med

en befattning som extra laborator i radiofysik med arvode motsvarande

det till biträdande lärare i icke kliniska ämnen vid universitet och högskolor

utgående arvodet (då 9 660 kronor). Organisationskommittén har nu

i stället föreslagit, att en ordinarie laboratur i medicinsk radiofysik inrättas

från och med den 1 juli 1954. Kommittén har därvid erinrat om,

att en ordinarie befattning som laborator i radiofysik inrättats vid Lunds

universitet från och med budgetåret 1947/48, samt vidare anfört:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj ds ''proposition nr 136.

I skrivelse år 1952 till sjukhusdirektionen i Göteborg framhöll kommittén

med skärpa behovet av en heltidsanställd laborator vid radiofysiska laboratoriet

och hemställde, att staden utan att avvakta riksdagens beslut

tillsvidare på egen bekostnad måtte inrätta denna tjänst. Samtidigt förklarade

kommittén sig ämna i petita hemställa, att tjänsten överfördes på

högskolans stat med hänsyn till dess betydelse både för forskningen och

undervisningen i ämnet och behovet av expertis för de teoretiska institutionerna

i deras arbete med radioaktiva isotoper etc. Med utgångspunkt

härifrån inrättades redan år 1952 på stadens bekostnad vid Sahlgrenska

sjukhuset en befattning som heltidsanställd radiofysiker. Till denna lyckades

staden förvärva filosofie doktorn Sven Benner, en av vårt lands främsta

experter på området. Kommittén hemställer, att radiofysikertjänsten från

och med den 1 juli 1954 överföres på det blivande universitetets stat och

ändras till laboratur i Ca 34.

Kanslern biträder organisationskommitténs nu framlagda förslag.

Biträdande lärare. Kanslern tillstyrker, att två i planen för medicinska

högskolans uppbyggnad ingående befattningar som biträdande lärare

i pediatrik inrättas från och med den 1 september 1954. För vardera

befattningen har kanslern räknat med ett arvode av 4 400 kronor per år.

Kursanslag. I medicinska högskolans stat finnes nu uppfört ett

kursanslag, att fördelas av kanslern, å 11 550 kronor, av vilket belopp

8 000 kronor hänför sig till kursundervisning genom speciallärare och

3 350 kronor till den propedeutiska undervisningen. Organisationskommittén

har nu hemställt, dels att nämnda anslag måtte för avlönande av speciallärare

höjas med 14 400 kronor, dels ock att arvoden, ett vart å 2 200

kronor, måtte anvisas för kursundervisningen vårterminen 1955 i hygien

samt rätts- och statsmedicin.

Kanslern tillstyrker, att kursanslaget höjes med 14 400 kronor till 25 950

kronor. Härvid utgår kanslern från att i nämnda belopp å 14 400 kronor

även inräknas de till 4 400 kronor beräknade medlen för kursundervisning

i hygien samt rätts- och statsmedicin.

Kursamanuenser. För undervisningen i hygien samt rätts- och

statsmedicin har organisationskommittén äskat sammanlagt 1 500 kronor

för två kursamanuenser under vårterminen 1955. Kanslern tillstyrker detta

förslag.

Förste amanuens vid farmakologiska institutionen.

Denna institution förfogar nu i överensstämmelse med planen för

högskolans uppbyggnad över en förste assistent, en förste amanuens och

en tredje amanuens. Institutionen i Uppsala har samma besättning biträdande

lärarkrafter, medan institutionen i Lund förfogar över ytterligare

en tredje amanuensbefattning. Organisationskommittén har föreslagit, att

ytterligare en befattning som förste amanuens inrättas. Till stöd härför

har framhållits, att den farmakologiska undervisningen numera skedde i

väsentlig grad i form av laborationer. Detta medförde ökat arbete för insti
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

tutionens personal i synnerhet i Göteborg, där laborationerna ägde rum

på djur (i Lund: inga laborationer, i Uppsala: självförsök). Därtill konnne

svårigheterna vid Göteborgs-institutionen i fråga om lokal och utrustning,

som endast medgåve sex studenter att laborera åt gången. Varje laboration

måste därför utföras fyra till fem gånger. Behovet av ytterligare en förste

amanuens vore på grund härav framträdande.

Kanslern biträder organisationskommitténs förslag.

Docentbefattningar. Medicinska högskolan förfogar nu över

tre docentbefattningar. Organisationskommittén har begärt ytterligare tre

dylika befattningar från och med nästa budgetår. Kanslern framhåller vikten

av att docentinstitutionen successivt utbygges. För nästa budgetår

tillstyrker kanslern två nya docentbefattningar.

Kliniska amanuenser. Jämlikt planen för högskolans utbyggnad

och i enlighet med organisationskommitténs därom framställda förslag

hemställer kanslern, att ytterligare fyra kliniska amanuensbefattningar

måtte inrättas, nämligen två vid pediatriska kliniken från och med den

1 september 1954 samt en vid obstetrisk-gynekologiska kliniken och en vid

kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet från och med den 1 juli 1954.

Personlig befattning som försöksassistent för S. E.

Bourghardt. Preparatorsbefattningen i lönegraden Ce 14 vid histologiska

institutionen innehaves nu av Bourghardt. Organisationskommittén har

hemställt, att en personlig forskningsassistentbefattning i lönegraden Ce 21

måtte inrättas för Bourghardt i stället för den nu av honom innehavda

preparatorstjänsten. Till stöd härför har anförts följande.

Bourghardt, som är född år 1908, avlade 1928 examen vid Stockholms

tekniska instituts högre fackavdelning för elektroteknik och kemisk teknologi

med goda betyg. Under följande år var Bourghardt såsom extrastuderande

inskriven vid tekniska högskolan i Stockholm och deltog i undervisningen

i matematik. 1953 deltog Bourghardt såsom extrastuderande i kurserna

i elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola. Under vårterminen

1949 följde Bourghardt kursen i histologi vid karolinska institutet och deltog

med gott resultat i samtliga förhör.

Bourghardt har en grundlig praktisk utbildning i elektroteknik och har

under tjugoett år varit verksam inom svagströms- och starkströmstekniken.

Under mer än sex år var Bourghardt anställd såsom ingeniör på konstruktionsavdelningen

för röntgenapparatur vid en av landets största elektrotekniska

firmor. Ett flertal egna apparatkonstruktioner vittnar om Bourghardts

uppslagsrikedom och praktiska skicklighet.

Under sin anställning vid histologiska institutionen har Bourghardt konstruerat

ett antal apparater för biofysisk forskning såsom en ny typ av

röntgenspektrograf och ultraviolett spektrograf samt en självregistrerande

mikrofotometer. Dessa nykonstruktioner är publicerade. Särskilt inom det

röntgenspektrografiska området har Bourghardt genom sin uppslagsrikedom

och tekniska skicklighet gjort bestående insatser. Bourghardt har sålunda

en för histologisk forskning lämplig utbildning och erfarenhet och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

är en utomordentlig tillgång för på institutionen arbetande studenter och

forskare. Hans kompetens är å andra sidan vida högre än den för preparatorer

vanliga och erforderliga, varför en personlig forskningsassistentbefattning

i Ce 21 synes vara väl motiverad.

Med hänsyn till Bourghardts kvalifikationer och arten av de arbetsuppgifter,

som åvilar honom, finner kanslern det motiverat att för honom inrättas

en personlig befattning som försöksassistent i Ce 20. Preparatorsbefattningen

bör, anför kanslern vidare, så länge Bourghardt innehar ifrågavarande

personliga tjänst, hållas vakant.

Laboratoriebiträden. Högskolan disponerar för närvarande

endast över tre laboratoriebiträden vid klinikerna, nämligen ett för en var

av de två medicinska klinikerna samt ett gemensamt för de kirurgiska

klinikerna. Enligt planen för högskolans uppbyggnad beräknades sammanlagt

nio laboratoriebiträden för klinikernas del.

Organisationskommittén har föreslagit inrättandet av tio nya laboratoriebiträdesbefattningar

i lönegraden Ce 13. Av dessa avses ytterligare ett

laboratoriebiträde för de kirurgiska klinikerna och ett laboratoriebiträde för

en var av de psykiatriska, neurologiska, dermato-venereologiska, obstetriskgynekologiska,

oto-rhino-laryngologiska, pediatriska, radio terapeutiska och

ftisiologiska klinikerna samt ett dylikt biträde för kliniskt-fysiologiska

laboratoriet. Den föreslagna löneställningen har motiverats dels med att

laboratoriebiträdena vid klinikerna utförde högkvalificerat arbete i undervisningens

och forskningens tjänst, dels ock med att de samtidigt borde

vara sköterskor för att enligt gällande sjukhusförfattningar ha rätt att ge

injektioner på patienter. Samtliga laboratoriesköterskor vid Sahlgrenska

sjukhuset vore placerade i en lönegrad motsvarande lägst Ce 12.

Kanslern förordar, att fem laboratoriebiträdestjänster inrättas från och

med nästa budgetår, varvid det borde få ankomma på kanslern att efter

förslag av vederbörande universitetsmyndigheter fatta beslut om dessa

befattningars fördelning. På av organisationskommittén anförda skäl tillstyrker

kanslern, att tjänsterna placeras i lönegraden Ce 13.

Kanslibiträden. Medicinska högskolan disponerar nu över tre

kontoristbefattningar, åtta kanslibiträdesbefattningar och en kontorsbiträdestjänst.

Organisationskommittén hemställer om inrättande av tolv nya

kanslibiträdesbefattningar, därav två nya befattningar för bakteriologiska

och patologiska institutionerna samt tio för vissa kliniker, varvid en biträdesbefattning

i befordringsgången samtidigt föreslås indragen.

För tillgodoseende av behovet av skriv- och registreringspersonal anser

kanslern sig böra förorda, att fem nya biträdestjänster inrättas, att framdeles

på förslag av vederbörande myndigheter fördelas av kanslern. Fn av

dessa tjänster anser kanslern böra placeras som kontorist i lönegraden Ce

13 och de övriga fyra i lönegraden Ce 11.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 105It. 1 saml. Nr 136.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Vissa tjänster i övrigt. Kanslern föreslår vidare nyinrättande

eller ändring av tjänster enligt följande.

1. Instrumentmakare i Ce 16 vid radiofysiska laboratoriet;

2. Preparator i Ce 14 vid farmakologiska institutionen;

3. Institutionsvaktmästare i Ce 12 vid den till Vasa sjukhus förlagda gemensamma

verkstaden för fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna;

4. Uppflyttning av ett laboratoriebiträde i Ce 13 vid bakteriologiska institutionen

till Ce 15 som första laboratoriebiträde;

5. Uppflyttning av ett laboratoriebiträde i Ce 11 vid kliniskt-kemiska laboratoriet

till Ce 13.

Filosofiska fakulteten.

Den i huvudstaten för Göteborgs högskola ingående anslagsposten till

avlöningar är nu uppförd med 1 300 000 kronor och disponeras på sätt framgår

av s. 529 ff. i statsliggaren.

Biträdande lärare i geografi. Styrelsen för Göteborgs högskola

har föreslagit inrättande av en befattning som biträdande lärare i

geografi och till stöd härför anfört följande.

Undervisningen i geografi vid högskolan ombesörjes av en professor och

en docent. För geografiens ämnesområden finns nu i både Lund och Uppsala

å stat uppförda två professurer, en docent och två biträdande lärare. Högskolan

är således avsevärt sämre tillgodosedd med lärare i geografi än universiteten.

På grund härav måste antalet undervisningstimmar vid högskolan

bli betydligt mindre än vid de andra lärosätena, vilket i sin tur medför

en förlängning av studietiden och sämre studieresultat även i övriga

avseenden. Styrelsen finner det nödvändigt med en förstärkning av lärarpersonalen

och får därför hemställa, att en befattning som biträdande lärare

i geografi inrättas.

Kanslern biträder detta förslag.

Nya docentbefattningar. Forskardocentbefattning.

Högskolan förfogar nu över elva docentbefattningar. Styrelsen

har erinrat, att en docentbefattning i det viktiga ämnet nordiska språk alltjämt

saknades, och hemställt om en förstärkning av docentinstitutionen

i detta ämne. Kanslern tillstyrker detta förslag.

Styrelsen har begärt ytterligare en docentbefattning, vilken icke skulle

knytas till något bestämt ämne.Kanslern anser styrelsens begäran i och

för sig välmotiverad men anser, att med inrättande av denna tjänst likväl

kan anstå till budgetåret 1955/56. Kanslern finner det nämligen i nuvarande

läge angelägnare, att fakulteten i enlighet med styrelsens därom framställda

förslag utrustas med en forskardocenttjänst.

Pedagogisk lektor i franska. Styrelsen har ånyo hemställt,

att 10 000 kronor måtte anvisas såsom arvode till en pedagogisk lektor i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

franska. Kanslern biträder ifrågavarande förslag och framhåller, att detsamma

innebär, att en läroverkslektor i franska, som tillika är docent,

skulle dela sin tjänstgöring mellan det läroverk, där han är anställd, och

universitetet. Genom en dylik anordning, anför kanslern vidare, skulle erhållas

en önskvärd förstärkning av universitetets undervisning i franska.

Kursanslag. Kursanslaget utgör nu 57 500 kronor och fördelas av

kanslern. Styrelsen har begärt en förstärkning av kursanslaget med 27 700

kronor. Med hänsyn till den nya stadgan angående filosofiska examina beräknar

kanslern ett ökat medelsbehov av 2 600 kronor för nationalekonomi

och 1 800 kronor för statskunskap. För lektoratsundervisning i slaviska

språk tillstyrker kanslern vidare en medelsanvisning av 3 000 kronor, för

undervisning i tyska, motsvarande den som avses för de pedagogiska universitetslektoraten,

ett belopp av 5 600 kronor samt för förstärkning av

undervisningen i nordiska språk ett belopp av 7 500 kronor. Sammanlagt

tillstyrker kanslern sålunda en höjning av kursanslaget med 20 500 kronor.

Assistenter och amanuenser. Vid högskolan finnes nu anställda

2 förste assistenter, varav en i geografi samt en i psykologi och pedagogik,

4 förste amanuenser, varav en i marin botanik, en i psykologi och

pedagogik, en i statistik och en i konsthistoria med konstteori, ävensom 9

andre amanuenser, varav en i engelska språket, en i geografi, en i historia,

en i klassisk fornkunskap, en i nordiska språk, en i romanska språk, en i

statskunskap, en i statistik och en i tyska språket.

Styrelsen har för nästa budgetår hemställt, att befattningen som förste

amanuens i marin botanik måtte utbytas mot en förste assistentbefattning

samt att nya assistent- och amanuensbefattningar måtte inrättas i enlighet

med följande sammanställning:

a) 3 förste assistenter, avsedda för 1) matematik, 2) sociologi och 3)

nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning;

b) 1 andre assistent i statistik;

c) 1 förste amanuens i geografi;

d) 4 andre amanuenser, avsedda för 1) klassiska språk, 2) litteraturhistoria,

3) nationalekonomi och 4) sociologi;

e) 1 tredje amanuens i psykologi och pedagogik.

Kanslern, som anser, att Göteborgs högskola alltjämt lider stor brist på

assistent- och amanuenspersonal, tillstyrker följande förstärkning av ifrågavarande

personal:

1) Omändring av befattningen som förste amanuens vid marinbotaniska

institutionen till förste assistent;

2) En förste assistent i matematik;

3) En förste assistent i nordiska språk;

4) En andre amanuens i litteraturhistoria;

5) En andre amanuens i nationalekonomi.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Förstärkning av personalen vid seminariebibliot

e k e t m. m. Vid detta bibliotek utgöres nu personalen av en bibliotekarie

med ett årsarvode av 3 300 kronor och en amanuens med ett årsarvode

av 2 650 kronor. Styrelsen har nu hemställt, att bibliotekariens arvode

måtte höjas till 5 000 kronor och amanuensens till 4 000 kronor. I samband

härmed skulle tjänstgöringsskyldigheten för den senare utökas med en timme

per dag. Styrelsen har vidare föreslagit inrättande av en tjänst som

biblioteksassistent i Ce 15. Till stöd för sistnämnda förslag har styrelsen

anfört följande.

På grund av accessionens ständiga tillväxt vid seminariebiblioteket —

f. n. 35 hyllmeter per år — har det visat sig omöjligt att hinna med katalogisering

och vidare behandling av det inkomna bokmaterialet. Depåer av

böcker, som icke är tillgängliga för de studerande, har därför måst uppläggas.

I ett bibliotek som seminariebiblioteket, där systemet med öppna hyllor

tillämpas, måste vidare ständiga revisioner och kontroller företagas.

Detta arbete, som är ytterligt tidskrävande, medhinnes tyvärr nu ej i

önskvärd omfattning. För kopiering av katalogkort, utskrivning av nyförvärvslistor,

desideratalistor och annat skrivarbete har, i den mån medel

härför kunnat disponeras, måst anlitas extra arbetskraft. Den nuvarande

amanuensens tjänstgöringstid är alldeles för kort för allt detta löpande arbete,

och de 2 000 kronor, som för budgetåret 1953/54 anvisats till extra

arbetskraft vid seminariebiblioteket är avsedda för annat biblioteksarbete.

Styrelsen finner det under rådande förhållanden nödvändigt, att en befattning

som biblioteksassistent i lönegrad Ce 15 inrättas. Förutom skötseln

av seminariebiblioteket skulle denna befattningshavare även kunna ha uppsikt

över de olika institutionernas bibliotek. Bokbeståndet vid dessa skulle

kunna inarbetas i seminariebibliotekets nominalkatalog till en centralkatalog

för hela högskolan. En sådan centralkatalog skulle i hög grad underlätta

inköpen och för såväl lärare som studenter möjliggöra en samlad överblick

för de olika institutionernas bokbestånd. Anställandet av en biblioteksassistent

skulle dessutom vara till stor fördel för studenterna, vilka därigenom

skulle kunna få välbehövlig hjälp och vägledning.

Kanslern förordar, att bibliotekariens arvode höjes med 300 kronor till

3 600 kronor och amanuensens med 1 350 kronor till 4 000 kronor. Därjämte

tillstyrker kanslern, att en befattning som biblioteksassistent i Ce 15

inrättas vid seminariebiblioteket.

Nya kanslibiträdestjänster. Endast vid statistiska institutionen

finnes nu en kanslibiträdestjänst; samtliga övriga ämnen disponerar

tillsammans över allenast ett kontorsbiträde. Styrelsen har hemställt, att

kontorsbiträdestjänsten måtte omändras till kanslibiträdestjänst i Ce 11 och

att sex nya kanslibiträdestjänster i Ce 11 måtte inrättas, avsedda en för

geografiska institutionen, en för konsthistoriska institutionen, en för psykologisk-pedagogiska

institutionen, en för historiska och ekonomisk-historiska

institutionerna, en för nationalekonomiska och statsvetenskapliga institutionerna

samt en för en sociologisk institution.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Kanslern biträder styrelsens förslag om ombildning av kontorsbiträdestjänsten

till k an s 1 i b i t råd e s tj än st. Därjämte tillstyrker kanslern, att tre

kanslibiträdestjänster i Ce 11 inrättas, och föreslår, att dessa skola fördelas

av kanslern efter förslag av vederbörande myndigheter.

Vissa befattningar i övrigt: Kanslern framlägger vidare

förslag om följande utökning av personalorganisationen:

1. Precepturen i ekonomisk historia ombildas till professur i ämnet;

2. Biträdande lärare i slaviska språk;

3. Biträdande lärare i statistik;

4. Universitetslektor i amerikansk filologi;

5. Kartbiträde i Ce 11 vid geografiska institutionen;

6. Räknebiträde i Ce 8 vid statistiska institutionen.

Universitetets administration.

Vid Göteborgs högskola utgöres nu den administrativa personalen av en

kamrerare i Ce 27, två kontorister i Ce 13, en förste vaktmästare i Ce 13, en

andre vaktmästare i Ce 12 och ett kanslibiträde i Ce 11.

Vid medicinska högskolan åter finnes en byrådirektör i Ce 31, en kassör

i Ce 17, ett kanslibiträde i Cg 11 och en expeditionsvakt i Ce 10. Utgifterna

för kanslibiträdet belastar anslaget till förvaltningskostnader m. m. vid

högskolan och för övrig personal högskolans avlöningsanslag.

Kanslern föreslår följande personalorganisation för universitetets administration.

Kansliet.

1 byrådirektör .

1 amanuens

1 kansliskrivare

1 kontorist.....

1 kanslibiträde .

1 kontorsbiträde

..... Ce 31

Cf 19—Ce 25

..... Ce 15

..... Ce 13

..... Ce 11

Cf 4—Ce 8

Kontoret.

1 akademikamrerare ....................................... Ce 29

1 kontorsskrivare ........................................ Ce 19

1 kanslibiträde ............................................ Ce 11

1 kontorsbiträde .................................... Cf 4—Ce 8

Gemensamt.

1 förste vaktmästare ...................................... Ce 131 2

1 andre vaktmästare ...................................... Ce 12-

1 expeditionsvakt ......................................... Ce 10

1 Vid nuvarande innehavarens avgång skall denna tjänst ersättas av en befattning som förste

expeditionsvakt i Ce 12.

2 Vid nuvarande innehavarens avgång skall denna tjänst ersättas av en befattning som expeditionsvakt

i Ce 10.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Kanslerns förslag innebär, dels en utökning av den nuvarande personalen

med en amanuens och två kontorsbiträden, dels uppflyttning av tjänsten

som kamrerare från Ce 27 till Ce 29 under benämningen akademikamrerare,

av tjänsten som kassör från Ce 17 till Ce 19 under benämningen kontorsskrivare

och av en tjänst som kontorist i Ce 13 till Ce 15 under benämningen

kansliskrivare, dels ock extra-ordinariesättning av en tjänst som

kanslibiträde i Cg 11.

Till honorarium åt rektor och prorektor beräknar kanslern 3 600 kronor,

respektive 1 000 kronor och till arvoden åt två valda ledamöter av det mindre

konsistoriet, vilket enligt kanslerns förslag skall omhänderha jämväl de

uppgifter, som vid universiteten i Uppsala och Lund ankommer på universitetets

drätselnämnd, ett belopp av 800 kronor.

Särskilda uppbörds medel.

I avlöningsstaten för medicinska högskolan i Göteborg är nu under rubriken

Särskilda uppbördsmedel upptaget ett belopp av 125 000 kronor, avseende

bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de kliniska amanuenserna.

I huvudstaten för Göteborgs högskola är nu under rubriken Inkomster

— förutom bidrag från staten — följande inkomstbelopp upptagna:

1. Avkastning från högskolans fonder........................ 197 000

2. Avgifter från de studerande .............................. 32 000

3. Diverse inkomster ...................................... 4500

4. Bidrag från Göteborgs stad .............................. 400 000

Summa kronor 633 500

Universitetskanslern upptar i sitt förslag till avlöningsstat för universitetet

under rubriken Särskilda uppbördsmedel följande poster:

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av kliniska amanuen
-

ser .................................................... 145 000

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska fakulteten........ 400 000

3. Avkastningen av vissa donationsfonder.................... 163 000

4. Studentinskrivnings- och examinationsavgifter samt diverse inkomster

............................................... 6 000

Summa kronor 714 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Posten 3. Kanslern har räknat med att den ordinarie professur i

konsthistoria, som genom beslut av 1953 års riksdag inrättats vid Göteborgs

högskola, kommer att bli tillsatt under budgetåret 1954/55. Det belopp å

27 680 kronor, som för närvarande utgår ur dispositionsfonden för en personlig

professur i konsthistoria för professorn S. Strömbom som bidrag till

dennes avlöning, bortfaller därvid från inkomstsidan. Kanslern har vidare

med hänsyn till donationsbestämmelserna ansett, att avkastningen, tillhopa

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

3 500 kronor, av professorn Johan Visings högskolefond och av GustafAdolfsfonden

bör tagas till uppbörd under universitetets anslag till materiel

m. m.

Posten 4. Göteborgs högskolas styrelse har utgått från att de studerande

vid filosofiska fakulteten skall vara befriade från terminsavgifter i

likhet med de studerande vid universiteten i Uppsala och Lund. De hittillsvarande

inkomsterna av terminsavgifter bortfölle därvid. Övriga nuvarande

avgifter från de studerande — inskrivnings- och examensavgifter

— bör enligt styrelsens förmenande tills vidare bibehållas. Styrelsen beräknar

dessa avgifter till i runt tal 3 500 kronor och vissa hyresinkomster

till i runt tal 2 500 kronor. Kanslern beräknar i anslutning till styrelsens

förslag inkomsterna under denna post till 6 000 kronor.

Departementschefen. Då jag i fjol tillstyrkte, att Göteborgs högskola

skulle sammanföras med medicinska högskolan i Göteborg till ett lärosäte,

benämnt universitetet i Göteborg, vari Göteborgs högskola skulle ingå

som en filosofisk fakultet och den medicinska högskolan som en medicinsk

fakultet, gjorde jag detta under förbehåll av att det nya lärosätet helt erhölle

karaktär av ett statligt universitet och att Göteborgs stad lämnade

bidrag till den filosofiska fakulteten med ett belopp av lägst 400 000 kronor

för år. Efter det att överläggningar i ämnet ägt rum med representanter

för Göteborgs stad och Göteborgs högskola, anser jag mig nu kunna förorda,

att sammanslagningen av högskolorna kommer till stånd från och

med ingången av nästa budgetår. Därvid bör vid Göteborgs högskola nu

anställda befattningshavare beredas motsvarande anställning vid universitetet.

För det nya universitetet bör personalförteckning fastställas. A denna

personalförteckning bör i första hand upptagas de befattningar, som nu

är uppförda å personalförteckningen för medicinska högskolan i Göteborg.

Å personalförteckningen för Göteborgs högskola är nu upptagna samtliga

såväl ordinarie som extra ordinarie tjänster vid högskolan. Å personalförteckningen

för universitetet bör uppföras — förutom ordinarie tjänster vid

sistnämnda högskola — endast de extra ordinarie tjänster vid högskolan,

som är placerade i högre lönegrad än Ce 25.

Under nästa budgetår skall enligt gällande studieplan undervisningen i

pediatrik, hygien samt rätts- och statsmedicin påbörjas i Göteborg. I enlighet

med kanslerns förslag förordar jag, att vid det blivande universitetet

från och med nästa budgetår inrättas den i planen för medicinska

högskolans utbyggnad ingående professuren i pediatrik.

I sagda utbyggnadsplan ingår vidare en laboratur i klinisk fysiologi.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till den av 1948 års läkarutbildningskommitté

väckta frågan om inrättandet av en professur i klinisk

fysiologi i stället för sagda laboratur. Till berörda spörsmål torde jag framdeles

få återkomma vid anmälan av läkarutbildningskommitténs betän
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majds ''proposition nr 136.

kande. Jag föreslår nu, att den planenligt avsedda laboraturen inrättas

från och med den 1 juli 1954.

Å karolinska institutets stat är nu uppförd en professur i radiofysik och

å Jmnds universitets stat en laboratur i ämnet. Förslag har nu ånyo framlagts

om inrättande av en laboratur i medicinsk radiofysik jämväl i Göteborg.

Jag tillstyrker, att denna laboratur inrättas från och med nästa budgetår.

Jag förutsätter, att den nuvarande radiofysikern vid jubileumskliniken

i Göteborg, filosofie doktorn Sven Benner må utan laboraturens ledigförklarande

utses till innehavare av densamma.

De två i planen för medicinska högskolans utbyggnad ingående befattningarna

som biträdande lärare i pediatrik bör i enlighet med kanslerns

förslag inrättas från och med den 1 september 1954. För vardera av dessa

befattningar har kanslern räknat med ett arvode av 4 400 kronor per år.

I detta sammanhang vill jag emellertid erinra om att jag i fjol vid anmälan

av frågan om anslag för innevarande budgetår till avlöningar vid

Lunds universitet fann det angeläget, att en översyn för vinnande av enhetliga

normer rörande arvodessättningen för biträdande lärare in. fl. vid

samtliga medicinska lärosäten komme till stånd. Jag förutsatte därvid, att

det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring av utgående

arvoden, vartill översynen kunde ge anledning. En dylik översyn

pågår för närvarande. Vid denna översyn bör jämväl nyssnämnda arvode

närmare övervägas.

Medicinska högskolans kursanslag, som fördelas av kanslern, utgör nu

II 550 kronor. Jag tillstyrker, att kursanslaget i enlighet med vad kanslern

förordat höjes med 14 400 kronor till 25 950 kronor. Till ersättning åt

två kursamanuenser för undervisningen i hygien samt stats- och rättsmedicin

beräknar jag i enlighet med föreliggande förslag 1 500 kronor.

Förslaget om inrättande av ytterligare en befattning som förste amanuens

vid farmakologiska institutionen biträder jag.

Vid medicinska högskolan finnes nu tre docentbefattningar, av vilka en

tillkommit från och med budgetåret 1952/53 och två från och med innevarande

budgetår. Jag förordar nu, att ytterligare en docent befattning inrättas.

I fråga om kliniska amanuenser tillstyrker jag kanslerns förslag, innebärande

inrättande av fyra nya befattningar, varav två från och med den

1 juli 1954 och likaledes två från och med den 1 september 1954.

Med hänsyn till preparatorn S. E. Bourghardts kvalifikationer och arten

av de arbetsuppgifter, som åvilar honom, anser jag mig böra förorda,

att för honom inrättas en personlig tjänst som assistent i lönegraden Ce

19. Den preparatorstjänst i lönegraden Ce 14, som Bourghardt nu innehar,

bör därvid hållas obesatt, så länge han kvarstår vid den personliga tjänsten.

Förslaget om uppflyttning av ett laboratoriebiträde i lönegraden Ce 11

vid kliniskt-kemiska laboratoriet till lönegraden Ce 13 anser jag mig bo
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ra biträda. Medicinska högskolan disponerar nu endast över tre laboratoriebiträden

för klinikerna. Med hänsyn härtill föreslår jag, att ytterligare

fyra laboratoriebiträdestjänster inrättas från och med nästa budgetår. De

föreslagna nya laboratoriebiträdestjänsterna torde böra placeras i högst

lönegraden Ce 13. Lönegradsplaceringen bör slutligt prövas först, sedan

förslag till tjänsternas placering avgivits av vederbörande.

Jag anser mig slutligen i frågan om den blivande medicinska fakulteten

böra tillstyrka, att tre kanslibiträdestjänster i lönegraden Ce 11 inrättas

från och med nästa budgetår.

Vid såväl universiteten i Uppsala och Lund, där ämnet geografi är företrätt

av två professorer, som vid Stockholms högskola, där professuren i

geografi är odelad, finnes nu två befattningar som biträdande lärare i

geografi, medan någon dylik befattning icke finnes vid Göteborgs högskola.

Behovet av en befattning som biträdande lärare i geografi även i Göteborg

gör sig starkt gällande. Jag förordar därför, att en dylik befattning inrättas

från och med nästa budgetår.

Då jag funnit en viss förstärkning av högskolans docentorganisation motiverad,

förordar jag, att ytterligare en docentbefattning inrättas från

och med nästa budgetår. Däremot är jag icke nu beredd att understödja

förslaget om inrättande av en forskardocentbefattning.

Högskolans kursanslag, som fördelas av kanslern, är nu uppfört med

57 500 kronor. Med anledning av förslaget om anvisande av medel till arvode

åt en pedagogisk lektor i franska föreslår jag, att kursanslaget höjes

med 10 000 kronor. Härutöver förordar jag en höjning av kursanslaget med

18 000 kronor, varvid jag med hänsyn till den nya stadgan angående filosofiska

examina beräknat 1 500 kronor för en kurs i grekiska språket och

samma belopp för en kurs i klassisk fornkunskap och antikens historia.

Förslag har nu framlagts om en ganska avsevärd förstärkning av högskolans

assistent- och amanuenspersonal, som för innevarande budgetår

utökats med två förste amanuenser och fyra andre amanuenser. Jag anser

mig nu endast kunna förorda, att medel beräknas för ytterligare två andre

amanuenser, varav en i litteraturhistoria och en i nationalekonomi.

Högskolan är nu dåligt tillgodosedd med biträdeshjälp för skrivgöromål

m. m. Endast vid statistiska institutionen finnes nu en kanslibiträdestjänst.

Till övriga institutioners förfogande står nu endast ett kontorsbiträde. Jag

biträder förslaget om ombildning av kontorsbiträdestjänsten till kanslibiträdestjänst

i lönegraden Ce 11. Därjämte förordar jag, att ytterligare en

kanslibiträdestjänst i samma lönegrad nu inrättas.

Då jag blivit övertygad om behovet av en förstärkning av personalen

vid seminariebiblioteket, finner jag mig böra biträda förslaget om inrättande

av en tjänst som biblioteksassistent i lönegraden Ce 15. Däremot anser

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

jag mig icke kunna tillstyrka någon höjning av nu utgående arvoden till

bibliotekarien och amanuensen vid biblioteket.

I årets statsverksproposition har chefen för civildepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat, att till rektor

vid universitetet i Göteborg skall utgå befattningsarvode med 2 400

kronor och representationsbidrag med likaledes 2 400 kronor för år samt

att till prorektor vid universitetet skall utgå befattningsarvode med 1 200

kronor för år.

Såsom framgår av propositionen 1953:122 (s. 14 f.) har universitetskanslern

ifrågasatt, huruvida drätselnämnd och mindre konsistorium skall

upprätthållas som självständiga organ vid här ifrågavarande unjversitet,

och förordat, att den ekonomiska förvaltningen skulle överlåtas på det

mindre konsistoriet. Riksräkenskapsverket har däremot förordat, att drätselnämnd

inrättas liksom vid universiteten i Uppsala och Lund. För egen

del ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets mening. I drätselnämnden

synes böra ingå — jämte andra — två genom val utsedda ordinarie lärare

vid universitetet. I anslutning till föreliggande förslag förordar jag, att till

sålunda vald ledamot av drätselnämnden skall utgå arvode med 400 kronor

för år.

I samband med universitetsbildningen är det erforderligt, att den personal,

som nu står till förfogande för administrativa och kamerala göromål

vid de båda högskolorna förstärkes. Därjämte bör vissa förändringar

vidtagas beträffande nu förefintliga tjänster. Jag tillstyrker, att personalen

utökas med en amanuens och ett kontorsbiträde i den reglerade befordringsgången.

Vidare förordar jag, att en befattning som kanslibiträde

i lönegraden Cg 11 förändras till extra ordinarie kanslibiträdestjänst. Härjämte

bör i enlighet med föreliggande förslag en tjänst som kontorist i

lönegraden Ce 13 uppflyttas till lönegraden Ce 15 under tjänstebenämningen

kansliskrivare och tjänsten som kamrerare i lönegraden Ce 27 uppflyttas

till lönegraden Ce 29 under tjänstebenämningen akademikamrerare.

Vid bifall till sist angivna tjänstebenämning bör jämväl den nuvarande

byrådirektörstjänsten i lönegraden Ce 31 förändras till tjänst som akademisekreterare

med oförändrad löneställning. I

I gällande avlöningsstat för medicinska högskolan är utgifterna upptagna

med 2 200 000 kronor. Från högskolans anslag till förvaltningskostnader

m. m. bestrides härjämte nu vissa utgifter, uppgående till i runt

tal 10 000 kronor, av beskaffenhet att i fortsättningen böra tillgodoses från

universitetets avlöningsanslag. Utgiftsposten för avlöningar är i gällande

huvudstat för Göteborgs högskola upptagen med 1 300 000 kronor. Sammanlagt

uppgår sålunda de för innevarande budgetår beräknade utgifterna

till 3 510 000 kronor. Vid anslagsavvägningen för innevarande budgetår

har emellertid hänsyn icke tagits till den från och med innevarande bud
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kangl. Maj:ts ''proposition nr 136.

getår genomförda arvodesregleringen för universitetslektorer och vissa biträdande

lärare. Genom beslut den 5 juni 1953 har Kungl. Maj:t medgivit,

att ett ekonomibiträde med placering i högst lönegraden Cg 4 finge anställas

från och med budgetåret 1953/54 vid medicinska högskolans bakteriologiska

institution. Medel för avlönande av detta biträde bör nu beräknas.

För vissa tjänster och befattningar vid medicinska högskolan har medel beräknats

endast för viss del av innevarande budgetår. Uppflyttning i löneklass

av vissa befattningshavare föranleder jämväl ökade utgifter. Med

hänsyn till nämnda förhållanden och de av mig i det föregående förordade

ändringarna i personalorganisationen och ökade medelsanvisningarna för

vissa ändamål, beräknar jag utgifterna för nästa budgetår under universitetets

avlöningsanslag till 3 991 700 kronor med den fördelning å de särskilda

posterna, som framgår av efterföljande avlöningsstat.

Såsom likaledes framgår av avlöningsstaten beräknar jag de särskilda

uppbördsmedlen till 731 700 kronor. Endast beträffande posten 3. »Avkastningen

av vissa donationsfonder» skiljer sig min beräkning från kanslerns

förslag. Denna post har av kanslern upptagits med 163 000 kronor.

Enligt vad jag underhand erfarit torde professorn S. Strömbom komma

att under nästa budgetår kvarstå vid sin personliga professur i konsthistoria.

På grund härav bör posten höjas med i runt tal 27 700 kronor i

förhållande till kanslerns förslag. Genom beslut förut denna dag har Kungl.

Maj :t bifallit en av styrelsen för Göteborgs högskola gjord framställning

om medgivande att inköpa viss fastighet i stadsdelen Lorensberg i Göteborg

för en köpeskilling av 280 000 kronor, att utgå av medel dels ur Edvard

Magnus’ donationsfond och dels ur högskolans dispositionsfond. Med hänsyn

härtill bör å andra sidan ifrågavarande post minskas med i runt tal

10 000 kronor i förhållande till kanslerns förslag. Jag vill slutligen nämna,

att jag vid beräkningen av uppbördsmedlen i likhet med kanslern utgått

från att de studerande vid filosofiska fakulteten skall vara befriade från

terminsavgifter. De studerande vid medicinska högskolan erlägger icke

några terminsavgifter.

Vid bifall till vad jag anfört och föreslagit bör ifrågavarande anslag för

nästa budgetår uppföras med 3 260 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående anfört fastställa personalförteckning

för Göteborgs universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55,

b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Avlönings sta t.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 1 064 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 710 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 140 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 077 700

Summa kronor 3 991 700

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av

de kliniska amanuenserna ................ 145 000

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska fakulteten

................................ 400 000

3. Avkastning från vissa donationsfonder..... 180 700

4. Studentinskrivnings- och examinationsavgifter

samt diverse inkomster .................. 6 000

Summa kronor 731 700

Nettoutgift kronor 3 260 000

c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 260 000 kronor.

2. Göteborgs universitet: Omkostnader.

Förslagsanslaget till omkostnader vid medicinska högskolan i Göteborg

är nu uppfört med 140 000 kronor och disponeras på sätt framgår av s. 516

i statsliggaren.

I huvudstaten för Göteborgs högskola är nu uppförd en förslagsvis betecknad

anslagspost till omkostnader å 125 500 kronor. Dispositionen av

denna anslagspost framgår av s. 532 i statsliggaren.

Universitetskanslern föreslår, att till omkostnader vid Göteborgs universitet

för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 323 000 kronor.

Kanslerns beräkning av medelsbehovet framgår av följande sammanställning:
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 136.

61

Medicinska

fakulteten

Filosofiska

fakulteten

Omkostnads- stat för uni- versitetet i

Göteborg

1. Sjukvård m. m. förslagsvis ............

2 000

3 000

5 000

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ....

191 150

30 000

221 150

3. Städning och rengöring, förslagsvis

15 000

15 000

30 000

4. Reseersättningar, förslagsvis ...........

5. Nattbevakning av vissa medicinska fakul-

3 500

4 500

8 000

tetens lokaler, förslagsvis ..............

C. Telefonavgifter vid medicinska fakulteten,

3 600

3 600

förslagsvis ............................

7. Underhåll av filosofiska fakultetens bygg-

9 000

9 000

nader och inventarier ................

—

20 000

20 000

8. Försäkringar, förslagsvis ...............

—

500

500

9. Siffergranskning och revision ..........

—

2150

2150

10. Hyror, förslagsvis ....................

2 600

21 000

23 600

Summa kronor

226 850

96150

323 000

I fråga om omkostnadsstatens uppställning m. m. har kanslern anfört

följande.

Omkostnadsstaten för det nya universitetet i Göteborg bör enligt min

mening uppställas enligt för universiteten och karolinska institutet vedertagna

principer. Anslagsmedel till sjukvård m. m., till bränsle, lyse och

vatten, till städning och rengöring samt till reseersättningar bör i enlighet

härmed uppföras såsom särskilda delposter under omkostnadsanslaget. De

å medicinska högskolans omkostnadsstat nu upptagna, förslagsvis betecknade

delposterna till telefonavgifter och till nattbevakning av vissa lokaler

bör ävenså upptagas å universitetets omkostnadsstat.

Jag förutsätter att de hyresutgifter, som nu regleras direkt av vederbörande

högskoleförvaltning, i framtiden komma att bestridas ur medel, som

för sådant ändamål ställes till byggnadsstyrelsens förfogande. Då det synts

mig tveksamt, huruvida en dylik ordning kan genomföras redan från och

med nästa budgetår, har jag ansett mig böra övergångsvis beräkna medel

härför under omkostnadsanslaget.

Förvaltningen av Göteborgs högskolas fastigheter torde böra övertagas

av byggnadsstyrelsen så snart ske kan efter universitetsbildningen. De förhandlingar

och överväganden i övrigt, som utgöra förutsättningar härför,

torde emellertid ännu icke ha slutförts. Med hänsyn härtill och till att

inordnandet av ifrågavarande fastigheter under statens allmänna fastighetsfond

medför vissa förarbeten synes det mig tveksamt, huruvida övertagandet

av fastigheterna lämpligen kan äga rum redan vid kommande

budgetårsskifte. Jag uppför därför övergångsvis medel för underhåll av

byggnader och inventarier såsom en särskild delpost under omkostnadsanslaget.

Även till försäkringar samt till siffergranskning och revision, för

vilka ändamål särskilda medel nu är anvisade å Göteborgs högskolas omkostnadsstat,

bör övergångsvis beräknas särskilda delposter.

Av organisationskommittén beräknade medel för annonsering torde i

överensstämmelse med förut angivna princip böra överflyttas till medi
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts -proposition nr 136.

cinska fakultetens materielanslag. Av samma anledning bör de å Göteborgs

högskolas omkostnadsstat nu uppförda delposterna till tryckningskostnader

samt till expenser och övriga utgifter överföras till filosofiska

fakultetens materielanslag.

Kanslern har vidare framhållit, att den ökade medelsanvisning, som han

i vissa fall förordat, genomgående vore av automatisk natur.

Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag bör övergångsvis

i omkostnadsstaten för universitetet upptagas en anslagspost till underhåll

av filosofiska fakultetens byggnader och inventarier. För motsvarande

ändamål disponeras nu 10 000 kronor. Sagda post bör uppföras med 15 000

kronor, vilket innebär en minskning med 5 000 kronor i förhållande till

kanslerns förslag. Utgifterna för hyror bör bestridas från vederbörlig anslagspost

i staten för allmänna fastighetsfonden. Detta medför en minskning

av det av kanslern beräknade medelsbehovet under förevarande anslag

med 23 600 kronor. I övrigt har kanslerns anslagsberäkning icke

givit mig anledning till erinran. För avrundning av anslagets slutsumma

torde emellertid posten till bränsle m. m. böra minskas med 400 kronor.

Jag beräknar sålunda anslagsbehovet till (323 000 — 5 000 — 23 600 —

— 400 =) 294 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Omkostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor.

3. Göteborgs universitet: Materiel m. m.

Medicinska högskolans anslag till materiel m. m. är nu uppfört med

350 000 kronor och disponeras på sätt framgår av s. 517 i statsliggaren.

Organisationskommittén har för nästa budgetår för medicinska fakulteten

begärt ett materielanslag av 625 100 kronor, innebärande en ökning

av motsvarande till medicinska högskolan nu utgående anslag med 275 100

kronor.

Universitetskanslern beräknar medelsbehovet för medicinska fakulteten

till 552 750 kronor, vilket innebär en höjning av det nuvarande materielanslaget

med 202 750 kronor. Sammanfattningsvis har den förordade ök
-

ningen beräknats sålunda.

1. Generell uppräkning av vissa poster till följd av inträdda prisstegringar

............................................. 17100

2. Annonsering (medel härför utgår nu från annat anslag)...... 3 500

3. Anslag för tidigare beräknade, hittills helt eller delvis icke tillgodosedda

ändamål .................................... 182150

202 750

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Kanslern framhåller, att han beräknat materielanslaget för medicinska

fakulteten med huvudsakligt hänsynstagande till vad han i motsvarande

avseende i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förordat för de medicinska

fakulteterna i Uppsala och Lund.

I huvudstaten för Göteborgs högskola är nu uppförd en anslagspost å

57 000 kronor till materiel m. m. Denna post disponeras på sätt framgår

av s. 532 i statsliggaren.

Styrelsen för Göteborgs högskola har för nästa budgetår för filosofiska

fakulteten begärt ett materielanslag av 137 000 kronor.

Kanslern beräknar utgifterna under förevarande anslag för filosofiska

fakulteten till 152 200 kronor. Till expenser och övriga utgifter för filosofiska

fakulteten beräknar kanslern härvid 48 000 kronor. I sistnämnda

belopp ingår nuvarande medelsanvisning under Göteborgs högskolas anslagspost

till omkostnader dels till tryckningskostnader (28 350 kronor),

dels ock till expenser och övriga utgifter (14 000 kronor). Vid beräkningen

av medelsbehovet till expenser har kanslern förutsatt, att Göteborgs universitet

skulle erhålla tjänstebrevsrätt. Kanslern har vidare vid anslagsberäkningen

tagit hänsyn till behovet av en allmän upprustning av fakultetens

resurser på förevarande område.

I fråga om materielanslaget för filosofiska fakulteten har kanslern erinrat

om att enligt donationsbestämmelser dels avkastningen av professorn

Johan Visings högskolefond skall användas för litteraturinköp, i första

hand för ämnet romanska språk, dels avkastningen av Gustaf-Adolfsfonden

skall användas för högskolans årsskrift (tryckningskostnader). Med anledning

härav har kanslern uppfört avkastningen av dessa fonder, tillhopa

3 500 kronor, såsom särskilda uppbördsmedel under materielanslaget.

Departementschefen. Medicinska högskolans materielanslag utgör nu

350 000 kronor. För det blivande universitetets medicinska fakultet anser

jag mig för nästkommande budgetår- böra föreslå ett anslagsbelopp av

480 000 kronor. Anslagsposten till materiel m. in. vid Göteborgs högskola

är nu upptagen med 57 000 kronor. Under sistnämnda högskolas anslagspost

till omkostnader disponeras nu dels 28 350 kronor till tryckningskostnader,

dels ock 14 000 kronor till expenser och övriga utgifter. Medel för

dessa ändamål bör i enlighet med kanslerns förslag beräknas under nu

ifrågavarande anslag. För filosofiska fakulteten föreslår jag för nästa budgetår

en medelsanvisning av 120 000 kronor. Jag har därvid räknat med

att avkastningen, tillhopa 3 500 kronor, av de av kanslern angivna donationsfonderna

skall tillgodoföras vederbörliga anslagsposter under nu förevarande

anslag. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör anslaget uppföras

med (480 000 + 120 000 =) 600 000 kronor. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av vederbörande hög
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts -proposition nr 136.

skolemyndigheter, närmare fördela anslaget. Jag hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 600 000

kronor.

4. Göteborgs universitet: Anskaffning av apparater m. m.

Organisationskommittén har begärt, att till anskaffning av apparatur

m. m. måtte anvisas ett anslag av 50 000 kronor. Kommittén understryker

därvid starkt behovet för såväl undervisningen som forskningen av en

planmässig förnyelse och modernisering av utrustningen. Även om till en

början ett belopp av 50 000 kronor torde vara tillräckligt, anför kommittén

vidare, kommer en successiv höjning av anslaget att visa sig erforderlig.

Styrelsen för Göteborgs högskola har för sin del äskat ett belopp av sammanlagt

64 000 kronor till engångskostnader för materielanskaffning. I högskolans

huvudstat ingår nu en anslagspost å 51 000 kronor till nämnda

ändamål, vilken post disponeras på sätt framgår av s. 532 i statsliggaren.

Av det nu begärda beloppet avses 7 500 kronor skola disponeras för geografiska

institutionen, 12 000 kronor för konsthistoriska institutionen, 5 000

kronor för matematiska institutionen, 2 000 kronor för pedagogiska institutionen,

17 500 kronor för statistiska institutionen och 20 000 kronor för

seminariebiblioteket.

Universitetskanslern förordar för sin del, att i likhet med vad är förhållandet

beträffande universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet

för Göteborgs universitets vidkommande å riksstaten uppföres ett

reservationsanslag under förut angivna rubrik. Detta anslag torde enligt

kanslerns mening för nästa budgetår böra upptagas med 100 000 kronor,

att fördelas med 40 000 kronor för den medicinska fakulteten och 60 000

kronor för den filosofiska.

Departementschefen. Till ifrågavarande ändamål anser jag mig för nästa

budgetår icke böra förorda högre anslag än 75 000 kronor. Det synes mig

lämpligt, att kanslern får besluta om fördelningen av anslaget efter förslag

av vederbörande vid universitetet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Anskaffning av apparater

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 136.

65

5. Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för

medicinska fakultetens bibliotek.

llnder rubriken Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning

är nu uppfört ett reservationsanslag av 75 000 kronor, varav

50 000 kronor för bestridande av löpande utgifter och 25 000 kronor till

bibliotekets uppbyggande. För sistnämnda ändamål föreslog kanslern i sina

anslagsäskanden för innevarande budgetår en ytterligare medelsanvisning

av 75 000 kronor, att fördelas med lika belopp på de närmaste tre budgetåren.

Organisationskommittén och kanslern föreslår oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

Departementschefen. Jag förordar, att detta anslag i enlighet med föreliggande

förslag för nästa budgetår uppföres med 75 000 kronor, och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning

för medicinska fakultetens bibliotek för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

6. Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för

verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek. I * * * 5

I det mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad ingångna

avtalet angående samordnande av medicinska högskolans bibliotek med

Göteborgs stadsbibliotek har bestämts, bland annat, att personalen vid det

medicinska biblioteket skall anställas av staden samt avlönas och pensioneras

enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser samt att staden

skall av staten budgetårsvis i efterskott erhålla ersättning för sina utgifter

i sagda hänseende. Det å riksstaten nu uppförda förslagsanslaget av 82 000

kronor till Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad

för verksamheten vid högskolans bibliotek avses för gäldande av nämnda

ersättning.

Enligt vederbörligt medgivande är följande personal anställd vid biblioteket

under innevarande budgetår, nämligen en förste bibliotekarie, en

amanuens, en förste assistent, en assistent, en vaktmästare, ett kontorsbiträde

samt en kontorsvakt. Organisationskommittén har för avlönande

av denna personal samt för vikariatsersättningar beräknat ett medelsbehov

av 83 000 kronor.

Kanslern förordar, att anslag för ändamålet uppföres med oförändrat

belopp.

5 — Dihang till riksdagens protokoll 195Jf. 1 sand. A ;• ISO.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag bör detta anslag

för nästa budgetår uppföras med 82 000 kronor. Anslaget avser ersättning

till Göteborgs stad för dess utgifter för avlöning av personalen vid det

medicinska biblioteket under budgetåret 1953/54. Jag hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad

för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 82 000

kronor.

7. Göteborgs universitet: Utrustning.

Under rubriken Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning är nu

uppfört ett reservationsanslag av 505 000 kronor. Anslaget disponeras på

sätt framgår av s. 517 i statsliggaren. Av efterföljande sammanställning

framgår de belopp för härefter angivna ändamål, som föreslagits av organisationskommittén

respektive tillstyrkts av kanslern för nästa budgetår.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

Anatomiska och histologiska institutionerna . . .

Medicinsk-kemiska institutionen .............

Fysiologiska institutionen ...................

Farmakologiska institutionen ................

Institutionerna för allmän och speciell patologi . .

Bakteriologiska institutionen ................

Medicinska kliniken II......................

Kliniskt-bakteriologiska laboratoriet..........

Dermato-venereologiska kliniken.............

Radioterapeutiska kliniken och radiofysiska laboratoriet

...................................

Pediatriska kliniken ........................

Ortopediska kliniken........................

Medicinska fakultetens bibliotek.............

Kommittén

Kanslern

24 000

—

52 100

50 000

25 000

—

40 000

25 000

73 000

50 000

88 000

50 000

11 200

5 000

60 000

60 000

58 500

50 000

32 000

32 000

19 800

19 000

9 000

—

6 250

6 000

Summa kronor 498 850 347 000

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

2. Medicins k-k emiska institutionen. Till utrustning av

denna institution har anvisats sammanlagt 341 500 kronor, varav 50 000

kronor för innevarande budgetår. Den av organisationskommittén föreslagna

ytterligare medelsanvisningen, 52 100 kronor, avses för viss komplettering

av institutionens apparatutrustning för vetenskapliga ändamål.

Kanslern anser det viktigt, att institutionens apparatutrustning för vetenskapliga

arbeten kompletteras i av organisationskommittén närmare angivna

avseenden, och tillstyrker, att för nästkommande budgetår ett belopp

av 50 000 kronor ställes till förfogande härför. Därmed skulle medicinskkemiska

institutionens behov av grundutrustning enligt kanslerns mening

vara tillgodosett.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

4. Farmakologiska institutionen. Till utrustning av denna

institution har hittills anvisats i runt tal 305 000 kronor. Vid organisationskommitténs

petita har fogats av institutionens föreståndare avgivna

redogörelser beträffande dels användningen av hittills anvisade medel till

institutionens utrustning, dels förefintliga allvarligare brister i institutionens

utrustning. Av nämnda redogörelse framgår bland annat att av hittills

beviljade medel ett belopp av omkring 9 000 kronor återstår odisponerat

och att omkring 64 000 kronor erfordras för ytterligare apparatanskaffning.

Härav begäres ett belopp av 40 000 kronor för budgetåret 1954/55,

varvid förutsattes att viss utrustning kan byggas å den egna verkstaden.

Framför allt med hänsyn till behovet av utrustning för experimentalkurs

i farmakologi finner kanslern sig böra tillstyrka, att medel beviljas till

anskaffande av ytterligare apparatur till institutionen. Av statsfinansiella

skäl synes emellertid, anför kanslern, medelsanvisningen för nästa budgetår

böra inskränkas till 25 000 kronor.

5. Institutionerna för allmän patologi och speciell

patologi. Till utrustning av dessa institutioner har för budgetåren

1950/51—1952/53 anvisats tillhopa 372 000 kronor. Organisationskommittén

hemställde år 1952 om beviljande av ytterligare 269 000 kronor

för ändamålet, därav 75 000 kronor som kompensation för inträdda prisstegringar,

54 000 kronor till verkstadsutrustning och 140 000 kronor till

komplettering av grundutrustningen och anskaffning av viss forskningsutrustning.

För innevarande budgetår utgör medelsanvisningen 69 100

kronor.

Under åberopande av i bilaga till organisationskommitténs petitaskrivelse

intagna förteckningar har kommittén hemställt om anvisande för nästa

budgetår av 73 000 kronor för anskaffning av viss såsom oundgänglig betecknad

utrustning dels för verkstaden och dels allmän apparatutrustning

m. m.

Enligt kanslerns mening är en komplettering av de patologiska institutionernas

utrustning erforderlig. Kanslern anser emellertid, att härför erforderlig

medelsanvisning kan uppdelas på två budgetår, och tillstyrker, att

för budgetåret 1954/55 för ändamålet uppföres ett belopp av 50 000

kronor.

6. Bakteriologiska institutionen. För utrustning av

denna institution har beräknats ett belopp av 320 000 kronor, som anvisats

för budgetåren 1950/51—1953/54, varav för sistnämnda budgetår

75 000 kronor.

L 1952 års petitaframställning anförde organisationskommittén, att prisstegringarna

under senare år träffat särskilt hårt i detta fall, enär anskaffning

av utrustning till institutionen kunnat påbörjas först våren 1951. Kommittén

beräknade på grund härav ett tilläggsanslag erforderligt med 35 000

kronor. Kanslern fann sig kunna ansluta sig till kommitténs uppfattning,

att prisstegringarna under de senaste åren i särskild grad inverkat ogynnsamt

vid anskaffning av utrustning för institutionen. Ett tilläggsanslag borde

därför enligt hans mening få utgå till anskaffning av utrustning. Det

borde emellertid ankomma på högskolans vederbörande myndighet att i

petita för budgetåret 1954/55 avgiva redogörelse dels för den utrustning,

som kunnat eller beräknades kunna anskaffas för medel, som ställts till

förfogande för ändamålet till och med budgetåret 1953/54, dels ock för de

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

allvarligare brister i institutionens utrustning för undervisning och forskning,

som kunde komma att förefinnas.

Redogörelse i nämnda hänseenden finnes fogad som bilaga till organisationskommitténs

nu föreliggande petitaskrivelse. Härav framgår, bland

annat, att för medel som ställts till förfogande till och med budgetåret

1952/53 utrustning anskaffats till ett sammanlagt belopp av 222 700 kronor

och att ytterligare utrustning beställts eller avses skola beställas med

anlitande av för innevarande år given medelsanvisning för sammanlagt

73 100 kronor. Det sammanlagda anskaffningsbeloppet uppgår sålunda till

i runt tal 300 000 kronor. Av redogörelsen framgår slutligen, att ytterligare

utrustning anses erforderlig för ett sammanlagt belopp av 88 000 kronor.

Kanslern tillstyrker, att för ändamålet för budgetåret 1954/55 anvisas

ett belopp av 50 000 kronor.

7. Medicinska kliniken II. Till utrustning för kliniken, som

är provisoriskt förlagd till Vasa sjukhus, har för innevarande budgetår anvisats

ett belopp av 23 900 kronor. Organisationskommittén har nu hemställt,

att ytterligare 11 200 kronor måtte anvisas för ändamålet. För hittills

till förfogande ställda medel har inretts föreläsningssal, laboratorier,

omklädnads- och läsrum för de studerande samt anskaffats viss apparatur.

Kanslern, som finner en viss ytterligare medelsanvisning för utrustning

till kliniken erforderlig, tillstyrker ett belopp av 5 000 kronor. Kanslern

förutsätter därvid, att vidare krav på medel för anskaffning av utrustning

till denna klinik icke skall komma i fråga förrän i samband med klinikens

överflyttning till nya lokaler inom Sahlgrenska sjukhuset.

8. Kliniskt-bakteriologiska laboratoriet. Till utrustning

av detta laboratorium beräknade kanslern i anslagsäskandena för

budgetåret 1953/54 i anslutning till vad organisationskommittén föreslagit

ett engångsanslag av 120 000 kronor. Härav har för innevarande budgetår

anvisats 60 000 kronor. Organisationskommittén har nu begärt, att för nästa

budgetår återstoden av ifrågavarande engångsanslag eller 60 000 kronor

måtte ställas till förfogande. Kommittén har därjämte anfört, att laboratorn

i ämnet anmält, att härutöver ett ytterligare belopp av 58 700 kronor

erfordrades för institutionens utrustning men att härför behövlig medelsanvisning

kunde uppskjutas till något senare år.

Kanslern erinrar om att den bakteriologiska institutionen för närvarande

är inrymd i provisoriska och otillräckliga lokaler och sålunda icke kan

erhålla full utrustning, förrän den för institutionen avsedda nybyggnaden,

till vilken även det kli.niskt-bakteriologiska laboratoriet avses skola förläggas,

kommit till stånd. Både institutionen och laboratoriet finge därför

tills vidare arbeta under mera provisoriska förhållanden. Kanslern är

icke beredd att nu förorda, att medel utöver tidigare beräknade 120 000

kronor ställes till förfogande till anskaffning av utrustning för laboratoriet

förrän i sammanhang med överflyttning till nya lokaler. Kanslern inskränker

sig sålunda till att tillstyrka, att för nästa budgetår för ändamålet anvisas

ett belopp av 60 000 kronor.

9. Der in a t o-v enereologiska kliniken. Till utrustning av

denna klinik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 14 450

kronor. Vid tidpunkten för avgivandet av petita för budgetåret 1953/54

var den dåvarande överläkarebefattningen, avsedd att förenas med professur

i dermato-venereologi, vakant. Professuren är numera tillsatt, och äm

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

nesrepresentanten har anmält behov av anskaffning av i bilaga till nu föreliggande

petitaframställning upptagen utrustning till ett sammanlagt belopp

av 73 000 kronor. Då 14 450 kronor hittills anvisats för ändamålet,

skulle sålunda ytterligare omkring 58 500 kronor erfordras.

För den ytterligare utrustning till kliniken, som synes kanslern nödvändig,

förordar han anvisande av ett belopp av 50 000 kronor.

10. Radioterapeutiska kliniken och radiofysiska

laboratoriet. Kanslern anför:

Vid högskolan finnes från och med detta budgetår en för M. P. T. Strandqvist

inrättad personlig professur i radioterapi. Jag har i det föregående tillstyrkt

ett av organisationskommittén framlagt förslag om inrättande vid

högskolan från och med den 1 juli 1954 av en laboratorsbefattning i medicinsk

radiofysik. I samband härmed aktualiseras frågan om upprättandet

av ett radiofysiskt laboratorium i anslutning till radioterapeutiska kliniken.

De senare årens vetenskapliga rön har, såsom organisationskommittén anfört,

resulterat i nya metoder och ny apparatur för såväl diagnos som terapi

av maligna tumörer. Härigenom har framkommit krav på större materiella

resurser för undervisning och forskning och därmed på ett radiofysiskt laboratorium.

Redan har betydande medel, tillhopa 75 000 kronor, ställts till

förfogande av Göteborgs stad och av privat fond. Fn viss komplettering

av apparatur, avsedd för undervisningen men även för forskningen, måste

likväl ske. För innevarande budgetår är under förevarande anslag uppförd

en delpost av 6 000 kronor till kliniken, vilket belopp åtgår huvudsakligen

för inredning av föreläsningssal och kandidatrum m. m. Medelsbehovet

för ytterligare utrustning till kliniken och laboratoriet har beräknats till

32 000 kronor. Med hänsyn till vikten av att för undervisning och vetenskaplig

forskning på förevarande område erforderlig utrustning ställes till

förfogande tillstyrker jag, att det begärda beloppet av 32 000 kronor anvisas

för nästa budgetår.

Pediatriska kliniken. Under anslaget till Medicinska högskolan

i Göteborg: Provisoriska anordningar för den kliniska undervisningen

har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 25 000 kronor till

iordningställande av vissa lokaler för undervisningen i pediatrik. Till utrustning

av dessa lokaler och anskaffande av laboratoriemateriel begär nu

organisationskommittén ett belopp av 19 800 kronor. Kommittén framhåller,

att det begärda beloppet endast avser oundgängligen nödvändig

materiel. Kanslern tillstyrker framställningen.

13. Medicinska fakultetens bibliotek. Den begärda medelsanvisningen

avses för ytterligare hyllinredning.

Departementschejen. Jag föreslår, att förevarande utrustningsanslag för

nästa budgetår uppföres med 325 000 kronor. Det torde få ankomma pa

Kungl. Maj:t att närmare bestämma om dispositionen av anslaget. Jag

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Utrustning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

8. Göteborgs universitet: Bidrag till kostnaderna för

uppförande av patologisk-anatomisk

institution m. m.

Med anledning av framställning i ämnet av organisationskommittén,

över vilken framställning yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen, har universitetskanslern

i skrivelse till Kungl. Maj:t den It januari 1954 hemställt,

att bidrag måtte för nästa budgetår utverkas till härefter angivna

ändamål med följande belopp:

1. Uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m....... 410 000

2. Utökning av personalkök och personalmatsalar vid Sahlgrenska

sjukhuset .............................................. 85 000

3. Tillbyggnad av oftalmiatriska och oto-rhino-laryngologiska

klinikerna ............................................. 287 500

4. Ändringsarbeten inom radioterapeutiska kliniken .......... 25 000

Kronor 807 500

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

1. Uppförande av patologisk-anatomisk institution

m. m. Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad

angående anordnande av medicinska högskolan skall genom stadens försorg

och med bidrag av statsmedel vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett byggnadskomplex,

den s. k. östra institutionsbyggnaden, inrymmande en patologisk-anatomisk

och en bakteriologisk institution samt kapell och föreläsningssal.

Hittills har endast en del av byggnadsföretaget utförts, nämligen

den patologisk-anatomiska institutionen jämte kapell och föreläsningssalsbvggnad

samt förbindelsebyggnad till den blivande bakteriologiska institutionen

ävensom underjordisk kulvertförbindelse till den närliggande

kvinnokliniken. Såsom av redogörelsen i 1951 års åttonde huvudtitel, s.

104 ff., framgår beräknades ursprungligen den totala byggnadskostnaden

för denna första etapp till 3 455 000 kronor, varav enligt avtalet hälften

skulle belöpa på staten. I skrivelse den 9 november 1950 anmälde emellertid

organisationskommittén, att de verkliga kostnaderna komme att avsevärt

överstiga nämnda belopp, och beräknade för sin del de totala kostnaderna

vid nämnda tidpunkt till 4 218 300 kronor, varav 2 109 150 kronor

belöpte på staten. Till bestridande av dessa kostnader har för budgetåren

1950/53 anvisats tillhopa 2 110 000 kronor.

Organisationskommittén har nu anmält, att arbetet på grund av förhållandena

på byggnadsmarknaden starkt försenats och att kostnaderna till

följd av prisstegringar, främst beträffande arbetslöner, betydligt överskridit

även det av kommittén år 1950 beräknade beloppet. Enligt vad kommittén

upplyst uppgick de sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

byggnadsföretag per den 15 april 1953 till 4 914 556 kronor. Statens andel

härav utgjorde i runt tal 2 457 300 kronor. Härtill borde emellertid läggas

ett belopp av i runt tal 63 500 kronor, utgörande kostnader för vissa nyinrednings-

och omändringsarbeten för undervisningen i bakteriologi, vilka

tills vidare skulle åvila staten men för vilka partiell gottgörelse skulle lämnas

av staden vid inredningen av det bakteriologiska laboratoriet. De på

statsverket belöpande kostnaderna uppginge alltså för närvarande till

(2 457 300 + 63 500 =) 2 520 800 kronor. Då hittills för ifrågavarande

ändamål anvisats sammanlagt 2 110 000 kronor, skulle det ankomma på

staten att ytterligare utgiva ett belopp av (2 520 800 — 2 110 000 =) i

runt tal 410 000 kronor.

Organisationskommittén har nu hemställt, att ett anslag av nämnda

storleksordning måtte anvisas för nästa budgetår. Tillika har kommittén

anmält, att sedan definitiv efterkalkyl föreligger angående byggnadsföretaget

äskande komme att framställas rörande det återstående belopp, som

erfordrades för slutuppgörelse med Göteborgs stad.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot storleken av det

av organisationskommittén för nämnda ändamål begärda beloppet.

Kanslern tillstyrker för sin del bifall till kommitténs ifrågavarande

förslag.

2. Utökning av personalkök och personalmatsa1

a r. Enligt förutnämnda avtal skall på grund av medicinska högskolans

tillkomst erforderlig utökning av personalkök och personalmatsalar vid

Sahlgrenska sjukhuset utföras genom statens försorg i samband med tilloch

ombyggnad av sjukhuset och staten lämna bidrag härtill med 50 procent

av de verkliga kostnaderna.

Anläggningskostnaderna för nya lokaler för personalkök och personalmatsalar

beräknades ursprungligen till 3 972 000 kronor, exklusive väg- och

planeringsarbeten; statens andel i denna summa uppskattades — enligt vad

organisationskommittén uppgivit — till 71 500 kronor. Ifrågavarande

byggnader är numera färdigställda och tagna i bruk sedan mer än ett år

tillbaka. Anläggningskostnaderna har emellertid på grund av stegrade

löne- och materialkostnader med omkring 738 000 kronor överstigit de beräknade

och torde komma att belöpa sig till ett belopp av sammanlagt

4 710 000 kronor.

Organisationskommittén har för sin del funnit det rimligt, att statens

bidrag till följd av föreliggande förhållanden något ökades, och har i sådant

avseende förordat ett bidrag av 85 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning till erinran mot kommitténs

förslag. Jämväl kanslern ansluter sig till detsamma.

3. O f t a 1 m i a t r i s k a och o t o - r h i n o -1 a r y n g o 1 o g i s k a

klinikerna. Enligt förutnämnda avtal skall i samband med Sahlgrenska

sjukhusets till- och ombyggnad genom stadens försorg bland annat an
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ordnas två kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i oftalmiatrik

respektive oto-rhino-laryngologi. Staten skulle lämna bidrag härtill

med 50 procent av de verkliga kostnaderna. I sina anslagsäskanden för

innevarande budgetår begärde organisationskommittén ett anslag å 30 000

kronor för inredande av provisoriska undervisningslokaler i souterrängvåningen

av den för nämnda kliniker gemensamma klinikbyggnaden, avsedda

att användas till dess en planerad tillbyggnad av de två klinikerna

kunde verkställas. Det sålunda äskade beloppet har beräknats under det

för innevarande budgetår anvisade anslaget till provisoriska anordningar

för den kliniska undervisningen vid medicinska högskolan i Göteborg.

Organisationskommittén har i sina petita anmält, att tillbyggnadsfrågan

aktualiserats och att förslag förelåge om denna tillbyggnad. Kommittén

hade funnit det i hög grad angeläget, att vid uppgörande av detta förslag

forskningens och undervisningens intresse bleve tillgodosett. Enligt förslaget

skulle för forsknings- och undervisningsändamål disponeras två halva

våningar i tillbyggnaden, motsvarande ett utrymme på omkring 600 kvm

golvyta. Kostnaderna för staten härför beräknas till 287 500 kronor, vilket

belopp föreslås anvisat för nästa budgetår. Byggnadsstyrelsen och kanslern

ansluter sig till kommitténs förslag.

4. Radioterapeutiska kliniken. Organisationskommittén

föreslår i avvaktan på uppförandet av en radiofysisk institution inrättandet

av vissa provisoriska lokaler i jubileumsklinikens vinds- och källarvåningar.

Dessa lokaler avses skola omfatta mekanisk verkstad, övningslaboratorium,

två allmänna laboratorier, mörkrum, kursrum och kandidatrum.

Kostnaderna härför har beräknats till 61 000 kronor. Enligt preliminär

beräkning skulle härav 25 000 kronor falla på staten. Kommittén begär

detta belopp för nästa budgetår. Byggnadsstyrelsen har ej framställt erinran

mot kommitténs förslag, vilket jämväl biträdes av kanslern.

Departementschefen. Kanslerns förslag har i huvudsak icke givit mig

anledning till erinran. Som av den lämnade redogörelsen framgått har det

nu äskade ytterligare bidraget å 410 000 kronor till uppförande av den patologisk-anatomiska

institutionen m. in. beräknats på grundval av de per

den 15 april 1953 föreliggande, men då ännu ej avslutade räkenskaperna

för byggnadsföretaget. Enligt uppgift under hand torde — utöver nyssnämnda

belopp — komma att erfordras ytterligare högst 90 000 kronor för

bestridande av statens andel i kostnaderna för byggnadsföretaget. Vid anslagsavvägningen

för nästa budgetår torde hänsyn böra tagas till detta

ytterligare medelsbehov. För innevarande budgetår har 30 000 kronor anvisats

för inredande av provisoriska undervisningslokaler i den för oftalmiatriska

och oto-rhino-laryngologiska klinikerna gemensamma klinikbyggnaden.

En tillbyggnad för dessa två kliniker är emellertid nu under

utförande. Med hänsyn härtill torde enligt underhandsuppgift endast cirka

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 136.

10 000 kronor av sistnämnda belopp behöva tagas i anspråk för därmed

avsett ändamål. Återstoden av beloppet torde böra fa disponeras för bestridande

av statens andel i kostnaderna för sagda tillbyggnad. Vid bifall

till vad jag sålunda föreslagit, förordar jag, att till bidrag till i det föregående

angivna byggnadsföretag för nästa budgetar anvisas ett anslag av

880 000 kronor. Anslaget torde böra erhålla karaktär av reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Bidrag till kostnaderna för

uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

880 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

9. Bidrag till Stockholms högskola.

Anslag

Nettoutgift

1949/50 ............

1 572 500

1950/51 ...............

1 903 369

1951/52 ..............

2 733 302

1952/53 ............

4 406 003

1953/54 (statsliggaren s. 519) ....

---- 6 125 000

1954/55 (förslag) ...........

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i

kraft den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan ingivas dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige,

som över förslaget avgiver yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan

fastställes av Kungl. Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma, som

enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman)

— skall staten och staden bidraga enligt vissa i avtalet angivna

grunder. Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda

huvudstaten uppgår Stockholms stads bidrag till det för staden

avtalsenliga maximibeloppet 1 200 000 kronor, och statens bidrag, som

redan nämnts, till 6 125 000 kronor.

I skrivelse den 27 maj 1953 har styrelsen för Stockholms högskola — på

grundval av förslag i ämnet från högskolans lärarråd — framlagt förslag

till stat för högskolan för budgetåret 1954/55, utmynnande i förslag om

statsbidrag med 7 652 100 kronor och bidrag från Stockholms stad med

1 200 000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens bidrag med

1 527 100 kronor.

Stockholms stadsfullmäktige har enligt beslut den 15 oktober 1953 tillstyrkt

det av styrelsen framlagda statförslaget.

Vidare har styrelsen för högskolan framlagt följande särskilda förslag,

nämligen den 22 maj 1953 om uppförande över stat vid högskolan av en

personlig professur i nationalekonomi för förutvarande statsrådet, f. d. professorn

vid högskolan Gunnar Myrdal, den 30 september 1953 om anvisande

av ett engångsanslag till inredning och utrustning av det meteorologiska

institutet samt den 30 september 1953 om ändring av ämnesområdet

för professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt m. m.

Såsom framgår av propositionen nr 123 till 1953 års riksdag (s. 3 f.) fann

jag i likhet med universitetskanslern, att en av högskolans rektorsnämnd

efter framställning i ämnet av 1952 års riksdag — uppgjord upprust
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ningsplan för högskolan, avseende budgetåren 1953/58, i åtskilliga avseenden

måste göras till föremål för en ytterligare översyn och bearbetning, om

den skulle kunna tjäna det av riksdagen angivna syftet. Med anledning

därav har högskolans rektorsämbete med skrivelse den 28 juli 1953 avlåtit

en inom ämbetet upprättad promemoria, innehållande en sammanställning

för de särskilda ämnena över för budgetåret 1953/54 inrättade tjänster och

anvisade anslag, erforderliga nya tjänster och anslagsökningar under femårsperioden

1953/58 ävensom av lärarrådet eller andra vederbörande organ

framförda motiveringar till de i upprustningsplanen angivna behoven m. m.

Därjämte har rektorsämbetet framställt följande förslag, nämligen den 26

oktober 1953 angående beräkningen för nästa budgetår av anslagsmedlen

till hyror och den 4 november 1953 angående uppförande å högskolans

stat av en befattning som förste assistent vid geografiska institutet.

Universitetskanslern har — med överlämnande av samtliga förenämnda

av högskolemyndigheterna i ärendet gjorda framställningar och väckta förslag

— den 26 november 1953 avgivit utlåtande över högskolans anslagsbehov

för nästa budgetår och därvid inledningsvis anfört bland annat följande.

Med anledning av innehållet i en till mig överlämnad skrivelse från

statssekreteraren i finansdepartementet med preliminära direktiv för höstens

budgetarbete bär jag sett mig nödsakad att starkt beskära de i och

för sig i flertalet fall mycket väl motiverade äskanden, som framlagts av

vederbörande universitetsmyndigheter. I fråga om Stockholms högskola

vill jag emellertid kraftigt understryka angelägenheten av en avsevärd

upprustning i såväl personellt som materiellt hänseende. Lärarorganisationen

vid högskolan är mycket svagt utbyggd i anseende till det stora

antalet studerande. Studenternas legitima krav på en mera individuell

handledning i sina studier kan sålunda icke i rimlig utsträckning tillgodoses.

I förhållande till föreliggande behov är till de olika läroämnenas förfogande

ställda materielanslag-otillräckliga och genomgående uppförda med

betydligt lägre belopp än för motsvarande institutioner i Uppsala och

Lund. Tillströmningen av studerande till högskolan ökar årligen. I efterföljande

tabell angives antalet nyinskrivna studerande innevarande hösttermin

vid högskolans olika avdelningar. Inom parentes angivna siffror

avser antalet nyinskrivna hösten 1952. Såsom jämförelse lämnas uppgift

på antalet nyinskrivna höstterminen 1953 vid motsvarande fakulteter

(sektioner) i Uppsala och Lund: Stockholms

högskola

Stats- och rättsvetenskapliga avd..... 86 (114)

Humanistiska avd.................. 729 (650)

Matematisk-naturvetenskapliga avd. . . 181 (177)

Summa 996 (941) 690 534

Härtill kommer vid Stockholms högskola 14 (22) studerande, som avser

att avlägga distriktsåklagarexamen. Medräknas de teologiska och medicinska

fakulteterna utgör hela antalet nyinskrivna 766 i Uppsala och 583

i Lund.

Uppsala Lund

42 44

516 348

132 142

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

De nya bestämmelserna om vidgat tillträde till högre studier (SFS

1953: 626) torde komma att medföra en ytterligare ökning av tillströmningen

av studerande till högskolan. Dessa s. k. studentlikställda, som i

flera avseenden icke når upp till studenternas kunskapsnivå, beräknas

komma att erfordra mer handledning än de senare även för elementära

studier och därigenom betunga undervisningsarbetet. Lärarstaben är med

nuvarande studentantal underdimensionerad för att kunna motsvara berättigade

krav på undervisning och handledning. En ökad tillströmningav

studerande kommer att skärpa svårigheterna. Även den icke vetenskapliga

personalen är alltför fåtalig. Behovet av en förstärkning av personalorganisationen

är sålunda synnerligen trängande. Jag framlägger därför

förslag om en betydande utökning av den vetenskapliga personalen

och en viss förstärkning även av övriga personalkategorier. Jag har jämväl

funnit en viss höjning av materielanslaget ofrånkomlig. Trots de betydande

utgiftsökningar, som jag funnit mig böra förorda, kan statens bidragtill

högskolan för nästa budgetår sänkas med i runt tal 460 000 kronor beroende

framför allt därpå, att jag ansett anslag för uppförande av nybyggnad

för fysiska institutet icke böra med mer än 100 000 kronor belasta

utgiftsstaten för nämnda budgetår.

Härjämte har kanslern med eget yttrande den 11 december 1953 överlämnat

en av styrelsen för högskolan den 22 maj 1953 gjord framställning

angående anvisande av ett särskilt från högskolans stat fristående anslag

till en central statistisk institution i Stockholm, anknuten till högskolan.

Jag övergår nu till en granskning av högskolans anslagsbehov för nästa

budgetår. I stort sett ingår jag därvid närmare endast på de anslagsfrågor,

vartill kanslern intagit en positiv ställning, och redogör mera utförligt

allenast för sådana framställningar, som jag ansett mig kunna helt eller

delvis biträda. T övrigt torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 4 035 000 kronor och

disponeras på sätt framgår av s. 519 f. i statsliggaren.

Högskolans styrelse föreslår i sitt statförslag, att denna utgiftspost höjes

med i runt tal 1 080 000 kronor. Ett bifall till vad kanslern föreslagit skulle

påkalla en höjning av posten med 915 000 kronor, varav inemot 75 000

kronor avser ökningar av automatisk natur.

Ändring av ämnesområdet för professuren i

statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt m. m. Å

högskolans stat är nu uppförda dels en professur i statsrätt, förvaltningsrätt

och folkrätt, dels ock en professur i internationell rätt (Carl Lindhagens

professur). Innehavare av professurerna i fråga är för närvarande

N. Herlitz respektive T. Gihl, vilka emellertid beräknas avgå från sina

ämbeten i och med utgången av juni 1955.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. 77

Högskolans styrelse har nu hemställt, att Carl Lindhagens professur i

internationell rätt måtte få ledigkungöras i författningsenlig ordningsamt

att den nuvarande professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt

måtte få ledigförklaras såsom professur i statsrätt och förvaltningsrätt.

Kanslern anför med anledning därav i huvudsak följande.

Under läsåren 1939/40—1946/47 var dåvarande docenten T. Gihl anställd

såsom biträdande lärare i folkrätt vid Stockholms högskola. Till

och med läsåret 1944/45 bestreds kostnaderna härför av medel, som ställts

till förfogande av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Då emellertid anslag

av enskilda medel från och med budgetåret 1945/46 icke längre kunde

påräknas, beviljade riksdagen för nämnda budgetår enligt i propositionen

1945: 224 framlagt förslag ett riksstatsanslag av 6 500 kronor för att möjliggöra

fortsättande av Gihls verksamhet. Detta anslag, som uppfördes under

rubriken Bidrag till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola,

beviljades även för budgetåret 1946/47. Stadsfullmäktige i Stockholm

beslöt den 1 juli 1946 att till hedrande av framlidne borgmästaren Carl

Lindhagens minne inrätta en professur i internationell rätt (folkrätt och

internationell privaträtt) vid Stockholms högskola. Som förutsättning för

detta beslut skulle dock gälla, att statens dåvarande penningbidrag till

undervisningen i folkrätt vid högskolan fortsättningsvis finge disponeras

för den nya professuren. I propositionen 1947: 272 (s. 444 f.) anförde dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att det för såväl

den vetenskapliga forskningen som undervisningen inom den internationella

rättens område otvivelaktigt skulle vara till betydande gagn, om

ifrågavarande professur komme till stånd. För egen del tillstyrkte departementschefen,

att det statsanslag, som utginge^ till undervisningen i folkrätt

vid högskolan i fortsättningen beviljades såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för professuren men fann — i likhet med min företrädare

i ämbetet — att ett beslut i denna riktning, vilket komme att innebära

utfästelse för framtiden, borde avse endast professurens förste innehavare.

Frågan om statens bidrag till professuren borde vid inträffande ledighet i

ämbetet upptagas till förnyat övervägande. Kungl. Maj:ts efter hemställan

av departementschefen framställda förslag om anvisande för budgetåret

1947/48 av ett anslag av 6 500 kronor till Stockholms högskola: Bidragtill

professur i internationell rätt bifölls av riksdagen (skrivelse 330).

Nämnda anslag utgick med oförändrat belopp även för budgetåret 1948/49.

Statsmakterna godkände år 1948 (propositionen 219, statsutskottets utlåtande

146 och riksdagens skrivelse 326) ett den 12 januari 1948 dagtecknat

förslag till avtal mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola

om högskolans framtida ställning. Avtalet, som trätt i kraft den

1 juli 1949, är gällande till och med den 30 juni 1964. Under det att staten

och Stockholms stad tidigare bidragit till vissa utgiftsändamål vid

högskolan med för dylika ändamål angivna belopp, träffades genom ifrågavarande

avtal överenskommelse därom, att staten och Stockholms^ stad

under avtalstiden skulle påtaga sig var sin procentuella del av det årliga

tillskott (anslagssumman), som det allmänna prövades böra lämna högskolan.

Staden skulle därvid bidraga med en fjärdedel av den arliga anslagssumman.

dock lägst 700 000 kronor och högst 1 200 000 kronor. Numera

bokföres varken statens eller stadens bidrag på särskilda utgiftsposter.

Man torde sålunda icke efter den 1 juli 194!) kunna säga, att pro
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

fessuren i internationell rätt bekostas av Stockholms stad med bidrag av

statsmedel. Professuren innehaves alltsedan tillkomsten av Gihl, som av

högskolestyrelsen medgivits kvarstå vid sin professur intill utgången av

juni 1955. Då professuren skall ledigförklaras ett år i förväg måste beslut,

som kan ankomma på riksdagen, fattas senast vid 1954 års riksdag.

Såsom de sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga

examina samt i samband därmed stående utbildningsfrågor anfört i

sitt den 27 april 1953 avgivna betänkande rörande juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning I (s. 206 f.), har de internationella frågorna under

senare år alltmer ökat i betydelse. Jag anser mig därför böra tillstyrka styrelsens

framställning, att Carl Lindhagens professur i internationell rätt vid

högskolan må återbesättas i vederbörlig ordning.

Professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid högskolan omfattar

efter tillkomsten av nyssnämnda professur i internationell rätt ämnena

statsrätt och förvaltningsrätt. Professurens nuvarande innehavare,

professorn N. Herlitz, har av högskolestyrelsen medgivits att kvarstå vid

sin professur intill utgången av juni 1955. Professuren skall sålunda kungöras

till ansökan ledig samtidigt med professuren i internationell rätt.

Vid bifall till framställningen om återbesättande av sistnämnda professur

bör såsom högskolemyndigheterna anfört ämnet folkrätt utgå ur professuren

i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt. Jag tillstyrker sålunda under

nämnda förutsättning, att ifrågavarande professur må återbesättas såsom

professur i statsrätt och förvaltningsrätt.

Ytterligare en professur i nordiska språk. Högskolans

lärarkrafter i detta ämne utgöres för närvarande av en professor,

en biträdande lärare och en docent.

Från högskolans sida har nu återigen framförts krav på inrättandet av

ytterligare en professur i nordiska språk, benämnd professur i nordiska

språk, särskilt svenska språket. Till stöd härför har åberopats en redan i

högskolans petitaframställning för innevarande budgetår förebragt motivering,

av vilken här torde böra återgivas följande.

Antalet lärjungar för lägre examina i nordiska språk har avsevärt ökat.

I kurserna för nybörjare höstterminen 1952 deltog sålunda 57 studerande.

Det genomsnittliga antalet deltagare i proseminariets övningar var ännu

högre. Antalet deltagare i licentiatseminariet var omkring 15. Därtill borde

emellertid läggas ett ungefär lika stort antal studerande, som på grund av

lärartjänst eller annat arbete icke uppehölle sig i Stockholm men som förberedde

sig för licentiatexamen eller doktorsdisputation och därför hade

regelbunden förbindelse med professorn i nordiska språk. Om dessa medräknades

kunde antalet studerande på högre stadium uppskattas till omkring

25. Nordiska språk är ett i hög grad omfattande och vittförgrenat

ämne. Det innehåller icke blott nordisk och svensk språkforskning i egentlig

mening utan även allmän språkvetenskap (särskilt med hänsyn till

modersmålet) och nordisk kulturforskning. Ämnet är sålunda alldeles för

stort för att vid Stockholms högskola i längden kunna representeras av en

enda fast anställd lärare. Det avsevärda antalet studerande på högre stadium

gör ävenledes en uppdelning av professuren till en trängande nödvändighet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. 79

Därjämte har i petita för nästa budgetår framhållits bland annat följande.

Högskolans möjligheter att tillgodose särskilt den högre undervisningens

krav på detta vidsträckta och centrala ämnesområde är för närvarande

synnerligen otillfredsställande. Den starka spridning av elevernas intresse,

som utmärker arbetet inom det nordiska seminariet, skapar ständigt ökade

svårigheter för den ende ordinarie läraren att lämna den ledning, som är

önskvärd för ett ändamålsenligt utnyttjande av studenternas arbetskrafter

och tid. Till den omständigheten att antalet lärostolar i ämnet är i Uppsala

tre och i Lund två kommer, att tillgången på övriga lärarkrafter i ämnet

vid universiteten är mer än dubbelt så stor som vid Stockholms högskola.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att högskolan saknar

lärartjänst i allmän och jämförande språkforskning, vilket ämne vid såväl

universiteten i Uppsala och Lund som Göteborgs högskola är företrätt av

särskild professur. Avsaknaden av en dylik tjänst vid Stockholms högskola

medför ytterligare arbetsuppgifter för lärarna i övriga filologiska ämnen,

i främsta rummet nordiska språk.

Kanslern anför för sin del huvudsakligen följande.

Nordiska språk utgör ett centralt ämne inom läroverkslärarutbildningen.

Denna omständighet synes mig böra särskilt beaktas i detta sammanhang.

Antalet studerande för lägre examina fortsätter att stiga; i kurserna för

nybörjare deltager sålunda höstterminen 1953 105 studerande (höstterminen

1952 57 studerande). Även antalet studerande för högre betyg, ävensom

deltagare i licentiatseminariet och doktorander är betydande. Det är

enligt min mening icke möjligt för den nuvarande fåtaliga lärarstaben att

lämna de studerande den handledning, som är erforderlig. På grund av vad

jag sålunda anfört tillstyrker jag, att en professur i nordiska språk inrättas

vid Stockholms högskola från och med nästa budgetår. Med hänsyn till

att vid ett vart av universiteten i Uppsala och Lund finnes en professur

i nordiska språk och en professur i svenska språket tillstyrker jag, att den

nu föreslagna professuren benämnes professur i nordiska språk, särskilt

svenska språket.

Ytterligare två forskardocentbefattningar och

tio docentbefattningar. Högskolans docentorganisation utgöres

nu av en forskardocentur och tjugusex docenturer. Av de tjugusex

docenturerna tillhör tio matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, fem

stats- och rättsvetenskapliga avdelningen och elva humanistiska avdelningen.

För nästa budgetår föreslår högskolemyndigheterna inrättandet av ytterligare

två forskardocenturer och tio docenturer. Av de tio docenturerna avses

tre för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, två för stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen och fem för humanistiska avdelningen.

Kanslern biträder ifrågavarande förslag och framhåller därvid, att högskolans

docentorganisation enligt hans mening oundgängligen tarvar en

väsentlig förstärkning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Pedagogiska lektorat. För närvarande företrädes vid högskolan

tyska språket av en professur och ett lektorat (nuvarande arvode

17 040 kronor) samt engelska språket av två professurer, en docentur och

två lektorat (nuvarande arvode 17 040 kronor).

Från högskolans sida framställes nu önskemål om en förstärkning av

lärarkrafterna i vartdera av tyska och engelska språken med ett pedagogiskt

lektorat av samma typ som de nuvarande universitetslektoraten i

svenska respektive engelska språket i fråga om anställnings- och avlöningsförhållanden.

Till stöd härför åberopas, att behovet av dylika lektorat gjort

sig starkt gällande jämväl vid högskolan, framförallt i tyska och engelska

språken. Antalet studerande i dessa ämnen har, framhålles vidare, ökat

starkt på såväl låg- som högstadiet, samt uppgick vårterminen 1953 till

cirka 125 i tyska språket och omkring 200 i engelska språket.

Kanslern tillstyrker inrättandet av de ifrågasatta två lektoraten och

anför därvid bland annat följande.

Jag är ense med högskolemyndigheterna om att en förstärkning av lärarkrafterna

i tyska och engelska språken måste komma till stånd. Den mest

ändamålsenliga anordningen härvidlag skulle enligt min mening vara inrättandet

av ett pedagogiskt universitetslektorat i vartdera språket.

Biträdande lärare samt förste assistent i stället för

andre assistent vid genetiska institutet. För detta institut

finnes för närvarande å högskolans stat uppförda en andre assistent,

en förste amanuens och en andre amanuens. Någon vetenskapligt utbildad

arbetskraft har i övrigt icke ställts till professorns i ärftlighetslära förfogande.

Det nu framställda förslaget har motiverats med att den genetiska institutionen

i Stockholm i fråga om tillgång till personal konstaterats vara i

hög grad underdimensionerad i förhållande till motsvarande institution i

Lund. Därjämte har framhållits, att ytterligare arbetsbelastning vid institutionen

i fråga torde vara att förvänta i anledning av den nya stadgan

angående filosofiska examina. Enligt nämnda stadga skulle nämligen, då

zoologi och botanik inginge som huvudämne i filosofisk ämbetsexamen,

denna omfatta en särskild kurs i genetik.

Biträdande lärare i statskunskap. Detta ämne förfogar

nu — förutom över en professur — allenast över en andre amanuenstjänst.

Ämnet äger dessutom företrädesrätt till en av högskolans docentbefattningar.

Denna disponeras emellertid för närvarande för ett annat

ämne.

Högskolemyndigheterna har nu anhållit, att lärarkrafterna i statskunskap

måtte förstärkas med en biträdande lärare, och till stöd härför framhållit

i huvudsak följande.

Antalet studerande i ämnet är avsevärt. Sålunda har licentiatseminariet

under vårterminen 1953 haft en anslutning av omkring 30 studerande och

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

de tre proseminarierna tillsammans omkring 120. Med hänsyn till de aktuella

kursplanerna för läroverken, enligt vilka samhällsläran skulle beredas

avsevärt större utrymme på schemat, finge man räkna med betydligt ökad

tillströmning av studerande till ämnet statskunskap. Betyg i samhällslära

förväntas bli obligatoriskt för nya lärare i historia. Samhällsläran

kräver stor koncentration vid studierna för att kunna medhinnas under

en termin, varför det blir nödvändigt att anordna särskilda kurser eller vidtaga

andra anordningar till hjälp för de studerande.

Kanslern tillstyrker ifrågavarande framställning och anför därvid följande.

Enligt den nya nådiga stadgan angående filosofiska examina, är, bland

andra, historia och statskunskap eller historia och nationalekonomi huvudämnen

i filosofisk ämbetsexamen. I förra fallet, där ämnet statskunskap

ingår med minst ett betyg, skall examen omfatta särskild kurs i nationalekonomi,

i senare fallet kurs i statskunskap. Tillströmningen av studerande

till ämnet statskunskap, som redan är högst betydande med hänsyn till

antalet lärarkrafter, torde komma att ytterligare öka. Enligt min mening

är en befattning såsom biträdande lärare i ämnet nödvändig för ordnandet

av den elementära undervisningen däri.

Ytterligare en biträdande lärare i nationalekonomi.

Detta ämne företrädes vid högskolan av två professurer, den ena

i nationalekonomi med finansvetenskap och anknuten till stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen samt den andra i nationalekonomi och socialpolitik

och anknuten till humanistiska avdelningen. Dessutom har en för

E. F. Lundberg personlig professur i nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning,

uppförts å högskolans stat. Professorn Lundberg tillkommande

löneförmåner bestrides dock tills vidare från anslaget till avlöningar vid

konjunkturinstitutet. I övrigt representeras nationalekonomien vid högskolan

allenast av en biträdande lärarbefattning, anknuten till humanistiska

avdelningen. Ämnet äger därjämte företrädesrätt till en av högskolans

docentbefattningar. Kungl. Maj:t har emellertid genom beslut den 9

juli 1953 medgivit, att med ledigförklarande av nyssnämnda docentbefattning

finge anstå tills vidare intill utgången av juni 1954 samt att de för

berörda befattning avsedda medlen finge budgetåret 1953/54 tagas i anspråk

till avlöning åt en extra biträdande lärare i nationalekonomi. Härigenom

har sålunda det enligt högskolans mening förefintliga behovet av

ytterligare lärarkrafter i ämnet kunnat provisoriskt tillgodoses för innevarande

budgetår.

Från högskolans sida äskas nu ånyo medel till ytterligare en biträdande

lärare i nationalekonomi. Till stöd härför åberopas en redan i petita för

innevarande budgetår anförd motivering, av vilken här torde böra återgivas

följande.

Tillströmningen av studerande till undervisningen i nationalekonomi har

under de senare åren varit mycket stor. En betydande del av dessa stu
6

— B ihan g till riksdagens protokoll 195If. 1 saml. Nr 136.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

derande har förvärvsarbete, vilket komplicerar studiehandledningen och

uppläggandet av undervisningen. För närvarande disponerar högskolan

över allenast en biträdande lärare i ämnet, vilket med hänsyn till elevantalet

icke är tillräckligt. Härtill kommer, att antalet professurer i nationalekonomi

numera minskat med en, sedan den hittillsvarande professuren

i nationalekonomi, företrädesvis näringsekonomi, upphört i och med att

innehavaren av densamma utnämnts till professor i nationalekonomi och

finansvetenskap vid högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning.

Jämväl detta förhållande accentuerar behovet av ytterligare en biträdande

lärare.

Kanslern tillstyrker inrättandet av den ifrågasatta befattningen. Kanslern

erinrar därvid om att han redan i sin petitaframställning för innevarande

budgetår uttalat, att en ökning av antalet lärare i nationalekonomi

erfordrades, och anför ytterligare följande.

Där historia och statskunskap utgör huvudämne i filosofisk ämbetsexamen,

skall denna omfatta jämväl en särskild kurs i nationalekonomi. Härigenom

kommer det redan nu stora antalet studerande i sistnämnda ämne

att ytterligare ökas och svårigheterna för de fåtaliga lärarkrafterna att ombesörja

undervisning, studiehandledning och examination att stegras.

Höjning av matematisk-naturvetenskapliga avdelningens

kursanslag. Detta anslag är för närvarande upptaget

med 6 400 kronor.

Högskolan begär nu en höjning av förevarande anslag med 3 600 kronor.

Härav avses 1 800 kronor till en kurs för geografistuderande i bergarts- och

marklära m. m., 750 kronor till en elementär kurs i limnologi samt återstoden

eller 1 050 kronor såsom en generell anslagsuppräkning. Beträffande

förstnämnda kurs framhålles från högskolans sida, att densamma — vilken

sedan en del år tillbaka anordnats med hjälp av medel från enskilt håll —

varit till största gagn för de studerande, som haft svårigheter att på egen

hand förstå särskilt de mineralogisk-petrografiska delarna av ämnet och

den geologiska kronologien med dess långa tidsrymder. Värdet av de under

kursen inhämtade kunskaperna hade konstaterats av ämnesrepresentanten

vid praktiskt taget alla tentamina i fysisk geografi. De studerande beräknades

genomsnittligt spara 1—IV2 månads studiearbete, vilket bidroge till

att normaltiderna för avläggande av tentamina för filosofisk ämbetsexamen

kunnat upprätthållas.

Kanslern anför för sin del följande.

I särskild underdånig skrivelse den 31 augusti 1953 angående anslag å

tilläggsstat för budgetåret 1953/54 till vissa kurser vid universiteten i

Uppsala och Lund samt Stockholms och Göteborgs högskolor har jag för

budgetåret 1954/55 för dylika kurser beräknat ett belopp av 10 700 kronor.

Härav belöper 3 300 kronor på ämnen inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen; 1 000 kronor av detta belopp avser kurs i mineralogi. I en till

mig ställd skrivelse av den 18 november 1953 har professorn i mineralogi

och petrografi vid högskolan S. Gavelin angivit, att medelsbehovet utgör

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

— förutom 1 000 kronor i engångsanslag varom ej nu är fråga — 2 000

kronor. Kursen avses omfatta dels 20 kursföreläsningar, dels övningar under

en tid av högst 3 veckor. På grund av att lämpliga läroböcker för denna

kursverksamhet ej finnes har en grundlig individuell handledning angivits

bli en synnerligen viktig förutsättning för att en koncentrerad kurs i ämnet

skulle givas önskvärd effektivitet. Medelsbehovet för den i min förenämnda

skrivelse angivna kursverksamheten i ämnen tillhörande avdelningen bör

sålunda höjas med 1 000 kronor till 4 300 kronor.

Jag anser, att bärande skäl föreligger för en höjning av avdelningens

kursanslag med dels 1 800 kronor till en kurs för geografistuderande i bergarts-

och marklära m. m., dels ock 750 kronor till en förberedande kurs i

limnologi. Jag hemställer, att posten för nästa budgetår höjes med (1 800 +

+ 750 -f- 4 300 = 6 850 kronor eller i runt tal) 7 000 kronor.

Höjning av humanistiska avdelningens kursanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 56 000

kronor.

Högskolemyndigheterna hemställer för nästa budgetår om en höjning av

förevarande anslag med 59 300 kronor. Härav avses 53 000 kronor för kurser

i vissa särskilt angivna ämnen och återstoden eller 6 300 kronor för en

allmän uppräkning av anslaget.

Kanslern anför för sin del följande.

Jag är icke beredd att tillstyrka den begärda generella uppräkningen av

kursanslaget. Däremot anser jag bärande skäl ha förebringats för en höjning

av anslaget för tillgodoseende av viss kursundervisning i följande

ämnen:

praktisk filosofi ............................................ 2 500

pedagogik och pedagogisk psykologi .......................... 1 900

litteraturhistoria med poetik................................. 4 000

nationalekonomi ........................................... 10 000

slaviska språk ............................................. 12 600

fonetik .................................................... 11400

42 400

Under hänvisning till vad jag i särskild underdånig skrivelse den 31

augusti 1953 anfört och hemställt beräknar jag för humanistiska avdelningens

del ett belopp av 7 400 kronor erforderligt för viss i den nya nådiga

stadgan angående filosofiska examina avsedd kursundervisning.

Vid ett bifall till mitt förslag om inrättande av pedagogiska universitetslektorat

i tyska och engelska språken torde behovet av kursundervisning

i nämnda ämnen genom tillfälliga lärare kunna minskas. Jag beräknar, att

härigenom kan inbesparas sammanlagt 10 000 kronor.

Jag tillstyrker sålunda, att avdelningens kursanslag för nästa budgetår

höjes med (42 400 -(- 7 400 — 10 000 =) 39 800 kronor eller i runt tal

40 000 kronor.

Ytterligare en förste assistent vid kemiska

övningslaboratorict. De vetenskapligt utbildade hjälpkrafterna

vid detta laboratorium utgöres för närvarande av fyra förste assistenter,

en andre assistent och en förste amanuens.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts proposition nr 136.

Högskolemyndigheterna har nu hemställt, att laboratoriets personalorganisation

måtte förstärkas med ytterligare en förste assistent. Såsom motivering

härför har framhållits i huvudsak följande.

Genom en rationalisering av laborationskurserna i kemi föreligger numera

möjligheter för de studerande att — oavsett om de inleder studierna

vid början av en höst- eller vårtermin — genomföra studierna i ämnet på

i den nya stadgan angående filosofiska examina angivna tider (en termin

för ett betyg, två terminer för två betyg och tre terminer för tre betyg).

De fyra förste assistenterna och förste amanuensen tjänstgör vid de kurser,

som är förlagda till laboratoriets huvudlokaler (Kungstensgatan 45), varvid

för kursen i organisk analys endast förste amanuensen kan disponeras.

Vid kursen i organisk syntes och reaktionslära, som försiggår i lokaler vid

Sandåsgatan 2, biträder andre assistenten, under det att någon assisterande

lärarkraft icke kan avses för kursen i biokemi, som försiggår i biokemiska

institutet, Odengatan 63. Det har befunnits önskvärt, att en förste assistenttjänst

inrättas för undervisningen i organisk analys och att den nuvarande

förste amanuenstjänsten överflyttas till kursen i biokemi.

Kanslern tillstyrker ifrågavarande framställning. Kanslern framhåller

därvid angelägenheten av att erforderliga lärarkrafter finnes tillgängliga

för handledning av de studerande vid laborationskurserna och anför ytterligare

följande.

De vid högskolan genomförda åtgärderna för en rationalisering av kurserna

i kemi är ägnade att förkorta studietiden i ämnet. Den omständigheten,

att laborationskurserna på grund av utrymmesskäl måste bedrivas

i lokaler belägna i olika fastigheter, bidrager till att i hög grad försvåra

arbetet och kräver mer personal än som för närvarande står till förfogande.

En förste assistent och en förste amanuens i

stället för två andre amanuenser vid institutet

för oorganisk och fysikalisk kemi. De vetenskapligt utbildade

hjälpkrafterna vid detta institut utgöres för närvarande allenast av

två andre amanuenser.

Från högskolans sida äskas nu medel för anställande vid ifrågavarande

institut av en förste assistent och en förste amanuens i stället för nyssberörda

två andre amanuenser. Till stöd härför framhålles i huvudsak följande.

De studerande för högsta betyg i filosofisk ämbetsexamen eller fil. kand.- examen och licentiatexamen samt doktorander arbetar på två helt olika

områden, nämligen dels röntgenkristallografi, dels ock fysikalisk kemi. På

vardera avdelningen måste finnas personal för övervakning att ej dyrbar

apparatur skadas genom oskickligt handhavande. — Numera börjar tillika

studerande med klena förkunskaper universitetsstudier, vilket medför behov

av en elementär teoretisk undervisning vid institutet — bland annat

för att utfylla den kunskapslucka mellan gymnasiestudierna och de ordinära

högskolestudierna, som förefinnes hos studenter med slätstrukna studentbetyg

— avsedd att underlätta förståelsen av övningskurserna och

lägga grunden för tentamensläsningen. I kursen skall även ingå för kemi
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

studierna erforderliga matematiska element. En dylik kurs torde bli av

stort värde även för de bättre studenterna. Åtgärden är ett led i den allmänna

rationaliseringen av kemistudierna vid högskolan. — Arbetsuppgifterna

vid institutet är alltför omfattande för de två nu till institutet

knutna andre amanuenserna, vilkas sammanlagda dagliga tjänstgöringstid

utgör blott 4 timmar. En utökning av arbetstiden till det dubbla erfordras

och kan vinnas därigenom, att ifrågavarande befattningar ombildas till en

förste assistent- och en förste amanuensbefattning.

Kanslern anför för sin del följande.

Enligt min mening är lärarkrafterna i detta ämne underdimensionerade.

Jag tillstyrker den nu begärda ombildningen av de två befintliga andre

amanuensbefattningarna till en förste assistent- och en förste amanuensbefattning,

varigenom en effektivare handledning av de studerande skulle

kunna genomföras.

En andre assistent och ytterligare en förste

amanuens vid institutet för statistik. Förutom av

en professur representeras ämnet statistik vid högskolan av allenast en

biträdande lärarbefattning och en förste amanuenstjänst.

Från högskolans sida äskas för nästa budgetår medel till en andre assistent

och ytterligare en förste amanuens i förenämnda ämne. Till stöd härför

framhålles, att verksamheten inom ämnet för närvarande i hög grad

lede av den synnerligen otillräckliga utrustningen med avseende på såväl

lärarkrafter som materielanslag och lokalutrymmen. En jämförelse med

förhållandena i Uppsala gåve vid handen, att antalet statistikstuderande

därstädes hösten 1952 utgjorde 55 men vid högskolan 212. Personalorganisationen

omfattade i Uppsala 8 akademiskt utbildade befattningshavare,

varav 5 assistenter och amanuenser, ävensom 4 biträden, under det att vid

högskolan endast funnes 3 akademici, varav en amanuens, varjämte ämnet

delade ett kanslibiträde med ämnet statskunskap. För att avhjälpa de

värsta bristerna i avseende å undervisningen vore det enligt högskolans

mening nödvändigt, att lärarkrafterna snarast möjligt utökades med en

andre assistent och en förste amanuens.

Kanslern anser det vara en trängande nödvändighet, att lärarkrafterna

i ämnet statistik, där antalet studerande hösten 1953 ökats till 225, förstärkes,

och tillstyrker därför förslaget om inrättande från och med nästa

budgetår av en andre assistent- och en förste amanuensbefattning.

En förste amanuens i pedagogik och pedagogisk

psykologi samt ett kanslibiträde i Cell, avsett

för samma ämne. För den för innevarande budgetår nytillkomna

professuren i pedagogik och pedagogisk psykologi har några hjälpkrafter

icke ställts till förfogande.

Högskolan har anhållit, att för ämnet i fråga måtte för nästa budgetår

inrättas en befattning som förste amanuens och en kanslibiträdestjänst i

Ce 11. Till stöd härför har framhållits bland annat följande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Den kurs i pedagogikens teori och historia, vilken är obligatorisk för filosofisk

ämbetsexamen, torde komma att givas av innehavaren av professuren

i pedagogik. Antalet elever i denna kurs, vilken är förenad med särskild

examination, brukar uppgå till cirka 300. Därjämte skall innehavaren

av professuren svara för den undervisning och examination, som förekommer

på högre stadium. Hittills har i det odelade ämnet pedagogik ungefär

200 elever varje år fortsatt sina studier utöver den obligatoriska kursen

till ett betyg. Då kursfordringarna för den obligatoriska kursen i pedagogik

innehålles i fordringarna för ett betyg, kan man även — att döma av

erfarenheterna från Uppsala — räkna med att huvuddelen av de elever,

vilka avser att taga ett betyg, kommer att göra detta i ämnet pedagogik.

Av de elever, vilka höstterminen 1952 deltog i den i obligatoriska kursen,

har omkring 100 anmält sin avsikt att avlägga detta betyg i det nya examensämnet

pedagogik. Under höstterminen 1953 torde minst 50 elever

avse att taga två betyg i pedagogik. Antalet studerande på trebetygsstadiet

eller högre stadium är för närvarande svårt att förutse. Undervisning och

examination i pedagogik torde sålunda icke tillfredsställande kunna bedrivas

med endast en lärare i ämnet, nämligen av professorn. Enbart den

obligatoriska kursen i pedagogikens teori och historia för filosofisk ämbetsexamen

kommer att belasta professorns undervisningsskyldighet så, att

knappast någon undervisning för övriga stadier bland annat då på licentiatstadiet,

kan komma i fråga. Med hänsyn till att professorn i pedagogik

i icke ringa omfattning kommer att få befattning med forskning rörande

aktuella skolproblem, bland annat i anknytning till den försöksverksamhet

som för närvarande bedrives vid försöksavdelningen inom skolöverstyrelsen,

måste man räkna med att de personella resurserna står i rimlig

proportion till de uppgifter i såväl forsknings- som utbildningsavseende,

vilka kommer att åvila ett pedagogiskt institut. Pedagogiken utgör i icke

ringa omfattning en empiriskt arbetande experimentell disciplin med vidsträckta

tillämpningar icke minst inom skolans område. Det pedagogiska

institutet kommer att behöva disponera personal för fullgörandet av de

arbetsuppgifter som åvilar en institution, vars forskningsuppgifter kommer

att till väsentlig del vara målforskningsbetonade.

Kanslern anför för sin del följande.

I avvaktan på närmare uppgifter rörande personalbehovet vid pedagogiska

institutet får jag framhålla att en förste amanuens synes oundgänglig

för undervisningen i ämnet och att ett kanslibiträde nödvändigt erfordras

med hänsyn till det omfattande arbete med statistiska bearbetningar och

teststandardiseringar m. m. som bör komma till utförande vid institutet.

Jag tillstyrker sålunda inrättandet av de föreslagna befattningarna.

Kontorist i Ce 13 vid zootomiska institutet. För

utförande av förekommande administrativa göromål inom institutet, omhänderhavande

av institutionsbiblioteket samt handhavande av korrespondensen

(svenska, engelska, tyska och franska), har från högskolans sida

begärts en kontoristtjänst.

Kanslern tillstyrker inrättandet av den begärda tjänsten och anför därvid

följande.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. May.ts proposition nr 136.

Jag har funnit behovet av en dylik befattning vid zootomiska institutet

ådagalagt. Med hänsyn till att korrespondens på de tre stora världsspråken

förekommer i betydlig utsträckning vid institutet har jag icke funnit anledning

till erinran mot den för befattningen föreslagna löneställningen.

Maskinist- och eldarpersonal. Denna personal utgöres

för närvarande av fyra befattningshavare, nämligen en maskinist i Ce 13,

en värmeledningsskötare och reparatör i Ce 11 samt tva eldare i Ce 10.

Från högskolans sida föreslås nu dels en utökning av här ifrågavarande

personal med en befattningshavare, dels ock vissa uppflyttningar i lönegrad

av de nuvarande befattningshavarna. Berörda personal skulle sålunda enligt

högskolans förslag bestå av fem befattningshavare, nämligen en verkmästare

i Ce 16, en maskinist i Ce 14, en värmeledningsskötare och reparatör

i Ce 12, en eldare, tillika hantverkare, i Ce 12 samt en vaktmästare,

tillika eldare, i Ce 10.

Med anledning av högskolans förslag förordar kanslern, att maskinisten

uppflyttas till lönegrad 15, värmeledningsskötaren och reparatören till lönegrad

12 under benämningen reparatör och en av eldarna till lönegrad 11

samt att ytterligare en befattning som eldare med placering i lönegrad

Cg 10 inrättas. Kanslern åberopar därvid ett av honom från byggnadsstyrelsen

i ämnet infordrat yttrande, vari styrelsen anfört följande.

En med avseende på anläggningens storleksordning och tekniska utrustning

utförd jämförelse med allmänna statsförvaltningen ger vid handen,

att ansvarsmaskinisten vid högskolan enligt inom statsförvaltningen nu gällande

lönenormer bör vara inplacerad i 15 lönegraden. Vid en motsvarande

anläggning inom statsförvaltningen finnes närmast under ansvarsmaskinisten

en reparatör i Ce 12 samt därutöver erforderligt antal eldare. Enligt

för närvarande tillämpade lönenormer placeras en av eldarna i 11 och övriga

eldare i 10 lönegraden. Den begärda personalförstärkningen med en

befattningshavare synes vid anläggningens nuvarande tekniska utformning

erforderlig. Då en centralisering och rationalisering av panncentralerna bör

eftersträvas och då därvid en minskning av antalet eldare kan ifragakomma,

bör den nytillkommande befattningen tillsvidare lämpligen placeras i

Cg 10. Det synes lämpligt, att statsförvaltningens normala tjänstebenämningar

användes för här ifrågavarande personal.

Medel till extra personal vid humanistiska

biblioteket. Såsom framgår av propositionen 1053: 123 (s. 11 ff

o. 19) har detta biblioteks anslagsmedel för anställande av extra arbetskraft

för innevarande budgetår tillfälligt uppräknats med 25 000 kronor till

35 000 kronor.

Högskolan har för nästa budgetår gjort framställning om ett belopp av

20 200 kronor för tillgodoseende av ifrågavarande ändamål. Högskolan har

därvid erinrat om att det redan i petita för innevarande budgetår påpekats,

att stora komplex av okatalogiserade böcker till följd av personalbrist

alltjämt väntade på att inordnas i bibliotekets samlingar. Nödvändigheten

att i tid företaga förarbeten för samlingarnas överflyttning till den

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

nya byggnaden hade, har högskolan vidare anfört, medfört, att det okatalogiserade

bokbeståndet ytterligare ökat i omfång. På grund av det med

överflyttningen förenade arbetet torde under budgetåret 1953/54 föga

kunna göras för behandlingen av beståndet i fråga. Enligt högskolans beräkningar

erfordrades härför sammanlagt minst 20 000 arbetstimmar med

utbildad arbetskraft. Det vore enligt högskolans mening av största vikt,

att detta arbete kunde slutföras inom en tidrymd av högst fem år. Bibliotekets

behov av extra arbetskraft hade beräknats kräva ett årligt belopp

av 20 200 kronor under de närmaste fem åren.

Kanslern tillstyrker ifrågavarande framställning och framhåller därvid,

att den stora eftersläpningen i katalogiseringsarbetet vid biblioteket utgör

en allvarlig olägenhet samt att bibliotekets fasta arbetskrafter är alltför

fåtaliga för att kunna ombesörja härmed förenat arbete vid sidan om de

löpande uppgifterna.

Medel till extra personal vid kassaförvaltningen.

För anställande av extra arbetskraft vid kassaförvaltningen har för

innevarande budgetår beräknats 7 200 kronor.

Från högskolans sida begäres en höjning av förenämnda anslagsmedel

med 4 000 kronor till It 200 kronor. Till stöd härför framhålles framförallt,

att kassaförvaltningens arbetsuppgifter ökat i omfattning samt att personaltillgången

vid förvaltningen befunnits otillräcklig.

Kanslern tillstyrker med hänsyn främst till behovet av att kunna utöka

för rena skrivgöromål erforderlig personal den begärda höjningen av ifrågavarande

anslagsmedel.

Viss arvodesreglering. Enligt en överenskommelse mellan

vetenskapsakademien och högskolan handhaves examinationen i astronomi

av akademiens astronom, undervisningen av denne och vissa tjänstemän

vid akademiens observatorium på så sätt, att astronomen och en observatör

delar föreläsningsskyldigheten, medan en assistent ger en kurs med

räkneövningar för lägre examina och en annan assistent svarar för handledning

vid övningsobservationerna. Till lärarkraftema utgår arvoden på

sätt angives i följande tabell, varav framgår jämväl dels av högskolemyndigheterna

föreslagna förhöjda arvoden, dels ock de belopp kanslern funnit

sig böra tillstyrka.

Lärare, professor ...............

Nuvarande

arvoden

Arvoden

enligt högskole- myndigheternas

förslag

Arvoden

enligt kanslerns

förslag

5 000

3 000

1 000

1 000

6 000

3 600

2 400

1 200

6 000

3 600

2 100

1 200

Lärare, observatör ..............

Assistent .......................

Assistent .......................

Summa kronor

10 000 | 13 200

12 900

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. 89

Högskolemyndigheterna har till stöd för sitt förslag framhållit följande.

Arvodena i fråga är oförändrade alltsedan år 1948. Arbetsuppgifterna har

icke undergått någon förändring vare sig i fråga om kvalitet eller omfattning

— såvida de icke möjligen ökat till följd av den större tillströmningen

av studerande till högskolan i allmänhet — varför ersättningen till

lärarna realiter minskats. Då akademiens tjänstemän icke har skyldighet

att åtaga sig tjänstgöring vid högskolan, föreligger risk för att ämnet till

stort förfång för de studerande kan komma att läggas ned såsom läroämne

vid högskolan. En ökning av här ifrågavarande arvoden måste därför påyrkas,

så att de kommer att någorlunda motsvara sitt ursprungliga värde.

En av ämnesrepresentanten begärd höjning med 20 procent framstår såsom

synnerligen blygsam. Därjämte bör arvodet till den ene assistenten ökas

med hänsyn till omfattningen av hans undervisning, 35 timmar per läsår.

Kanslern anför för sin del följande.

Den undervisning, som omfattar 35 timmar per läsår, omhänderhaves,

enligt vad jag inhämtat, sedan flera år av docenten i astronomi vid högskolan,

observatorn vid Stockholms observatorium fil. dr J. Ramberg.

Jag får erinra att de flesta lärararvoden av olika slag vid de akademiska

lärosätena under senare år uppräknats. De nu för undervisningen i astronomi

utgående arvodena bör enligt min mening på sätt lärarrådet föreslagit

uppräknas med 20 procent. Därutöver finner jag en ytterligare höjning

av arvodet till den assistent, som innehar docentkompetens, oundgänglig.

Jag beräknar arvodet till honom till (60 X 35 =) 2 100 kronor. Jag tillstyrker,

att lärararvodena för undervisningen i astronomi höjes med sammanlagt

2 900 kronor.

Ordinariesättning av vissa tjänster. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen 1952:204 framställda, av riksdagen godkända

förslag har genom kungörelse den 6 juni 1952, nr 454, vidtagits

sådan ändring av statens allmänna avlöningsreglemente, att reglementet

därefter äger tillämpning beträffande, bland andra, tjänstemän vid Stockholms

högskola, i den mån de innehar tjänster upptagna å personalförteckning,

som Kungl. Maj:t fastställt med stöd av riksdagens beslut. Såsom

framgår av förenämnda proposition 1952: 204 (s. 3 o. 8 f.) har högskoleutredningen

i sitt den 29 februari 1952 avgivna betänkande uttalat, att

inordnandet under Saar av ifrågavarande befattningshavare borde medföra,

att de i reglementet tillämpade huvudanställningsformerna hädanefter

lcomme till användning. I likhet med vad som förutsattes i fråga om statsuniversiteten

avsåges för de professorer och befattningshavare inom laboratorsgraden,

vilka komme att omfattas av den i propositionen 1952: 12 föreslagna

löneregleringen ordinarie tjänster, medan docenter och forskardocenter

skulle erhålla tidsbegränsad anställning såsom extra ordinarie tjänstemän.

Även för den administrativa personalen avsedda tjänster skulle enligt

förslaget inrättas som ordinarie, när det ansåges konstaterat, att ett

stadigvarande behov av tjänsterna förelåge. Frågan om ordinariesättning

av dessa tjänster skulle av vederbörande upptagas i samband med anslags
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

äskandena. — Beträffande professorerna och lärarna i laboratorsgraden fann

föredragande departementschefen (s. 10) med hänsyn till den för professorerna

då tillämpade anställningsformen övervägande skäl tala för att frågan

löstes i enlighet med högskoleutredningens förslag. I fråga om den icke

vetenskapliga personalen ansåg departementschefen en viss försiktighet

böra iakttagas med inrättande av ordinarie tjänster. — Professorer och befattningshavare

inom laboratorsgraden vid högskolan är från och med den

1 juli 1952 placerade såsom ordinarie tjänstemän.

Högskolemyndigheterna har nu gjort framställning om ordinariesättning

av 29 av de för närvarande å högskolans personalförteckning upptagna

befattningarna för icke vetenskaplig personal.

Kanslern har förklarat, att samtliga de befattningar för icke vetenskaplig

personal, vilka av högskolemyndigheterna föreslagits till ordinariesättning,

vore av sådana natur, att ett stadigvarande behov av dem förelåge

inom högskoleorganisationen. Med hänsyn till departementschefens uttalanden

i propositionen 1952:204 har kanslern emellertid funnit, att med

ordinariesättning av vissa av de av högskolemyndigheterna föreslagna

befattningarna kunde anstå något. Kanslern har förordat, att ordinarie

anställningsform måtte för nästa budgetår beredas allenast följande extra

ordinarie befattningshavare:

1. Två byrådirektörer i 31 lönegraden, den ene vid kansliet och den andre

vid kassaförvaltningen;

2. Bibliotekarien i 29 lönegraden vid humanistiska biblioteket;

3. En kontorsskrivare i 19 och en kassör i 17 lönegraden vid kassaförvaltningen;
4.

En kansliskrivare i 15, två förste expeditionsvakter i 12 och en expeditionsvakt

i 10 lönegraden vid kansliet;

5. Två instrumentmakare i 16 lönegraden, den ene vid fysiska institutet

och den andre vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi;

6. Tre institutionsvaktmästare i 14 lönegraden, varav två vid institutet

för organisk kemi och biokemi (en för organisk kemi och en för biokemi)

samt en vid Wenner-Grens institut.

Därjämte har kanslern tillstyrkt ordinariesättning av tre extra ordinarie

tjänster, vilka han — såsom framgår av det föregående — föreslagit uppflyttade

till respektive maskinist i 15, reparatör i 12 och eldare ill lönegraden.

Övriga förslag. Kanslern har vidare gjort framställning om ökad

medelsanvisning på grund av löneklassuppflyttningar och av riksdagen beslutad

arvodesreglering för högskolans lektorer och biträdande lärare samt

till vikariatsersättningar. Härjämte har kanslern framställt följande

förslag.

1. Ytterligare en professur i vartdera av ämnena litteraturhistoria med

poetik och geografi.

2. Laboratur i organisk kemi och biokemi.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

3. Biträdande lärare i historia.

4. Ytterligare en förste assistent vid institutet för mekanik och matematisk

fysik.

5. Sex förste assistenter, varav en vid institutet för morfologisk botanik

och en vid institutionen för experimentell zoologi samt två vid geografiska

institutet (en för naturgeografi och en för kulturgeografi med

ekonomisk geografi) ävensom två, gemensamma för stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen.

6. En förste assistent i stället för en av de två andre amanuenserna vid

konsthistoriska instituten.

7. Andre assistent vid Wenner-Grens institut.

8. Ytterligare en förste amanuens vid institutet för psykologi och pedagogik,

avsedd för psykologi.

9. Andre amanuens vid institutet för fysiologisk botanik.

10. Tredje amanuens, gemensam för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

(avsedd närmast för zootomiska institutet).

11. Höjning av stats- och rättsvetenskapliga avdelningens kursanslag från

25 900 till 37 000 kronor.

12. Höjning av rektors honorarium från 3 000 till 4 000 kronor.

13. Anvisande av 1 000 kronor till honorarium åt prorektor.

14. Bortfall av det nu med 2 400 kronor uppförda arvodet till lärare (professor)

i allmän och jämförande etnografi och samtidigt anvisande av

5 000 kronor till kursundervisning i ämnet (kostnad 2 600 kronor).

15. Amanuens i Cf 19—Ce 25 vid kansliet.

16. Museiassistent i Ce 19 i stället för en av de tva förste amanuenserna

vid zootomiska institutet (fr. o. m. 1/1 1955).

17. Biblioteksassistent i Ce 15 vid humanistiska biblioteket.

18. Institutionsvaktmästare i Ce 14 vid geologiska institutet.

19. Institutionsvaktmästare i Ce 12 vid zootomiska institutet (fr. o. in.

1/1 1955); samtidigt indrages en till institutet knuten arvodesbefattning

som vaktmästarbiträde (nuvarande årsarvode 2 448 kronor).

20. Institutionsvaktmästare i Ce 12 vid genetiska institutet.

21. Kontorist i Ce 13 vid institutet för försäkringsm atematik och matematisk

statistik.

22. Kontorist i Ce 13 i stället för kanslibiträde i Cell vid institutet för

meteorologi.

23. Tre laboratoriebiträden i Cell, varav ett vid fysiska institutet, ett

vid institutet för organisk kemi och biokemi samt ett vid WennerGrens

institut.

24. Tre kanslibiträden i Ce 11, varav ett vid mineralogiska institutet, ett

vid konsthistoriska instituten och ett vid kansliet.

25. En vaktmästare i Ce 10 i stället för ett arvodesanställt vaktmästarbiträde

(nuvarande årsarvode 5 388 kronor) vid kemiska övningslaboratoriet.

26. Skrivbiträde i Cf 4—Ce 8 för ämnet statskunskap m. in.

27. Anvisande av medel till extra personal vid meteorologiska institutet

med 9 000 kronor och vid juridiska biblioteket med 7 000 kronor.

Departementschefen. Endast vid Stockholms högskola linnes nu en professur

i internationell rätt (Carl Lindhagens professur), omfattande såväl

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. May.ts ''proposition nr 136.

folkrätt som internationell privaträtt. Föreliggande förslag om att denna

professur vid inträffande ledighet måtte få ledigförklaras i vederbörlig ordning

anser jag mig höra biträda. Vid bifall härtill torde, såsom i ärendet

föreslagits, den nuvarande professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt

vid högskolan vid uppkommande ledighet böra förändras till professur

i statsrätt och förvaltningsrätt.

Högskolans behov av en förstärkt representation i nordiska språk har

under senare år gjort sig allt kraftigare gällande, icke minst med hänsyn

till detta ämnes vikt för lärarutbildningen. Jag tillstyrker därför föreliggande

förslag om inrättande i ämnet av ytterligare en professur, benämnd

professur i nordiska språk, särskilt svenska språket.

Från såväl högskolans som kanslerns sida har nu ånyo framförts krav

på en kraftig utbyggnad av högskolans docentorganisation. Ej mindre än

tio nya docentbefattningar och två nya forskardocentbefattningar har sålunda

föreslagits inrättade för nästa budgetår. Från och med innevarande

budgetår har inrättats tre docentbefattningar. Ehuru jag är väl medveten

om de brister, som här alltjämt föreligger, anser jag mig likväl nu endast

kunna förorda inrättandet av fyra nya docentbefattningar. Av dessa torde

en böra hänföras till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, en till

stats- och rättsvetenskapliga avdelningen och två till humanistiska avdelningen.

Frågan om befattningarnas anknytning till visst ämne eller ämnesgrupp

är icke av den natur, att den bör underställas riksdagen. Detta spörsmål

torde först framdeles böra upptagas till prövning, sedan förslag avgivits

av vederbörande högskolemyndigheter.

Ett starkt behov föreligger av en förstärkning av lärarkrafterna i tyska

språket. Enligt föreliggande förslag skall denna förstärkning ske genom

inrättande av ett pedagogiskt lektorat i tyska språket efter mönster av

motsvarande lektorat i svenska respektive engelska språket vid statsuniversiteten

i fråga om anställnings- och avlöningsförhållanden. Jag anser mig

böra biträda detta förslag.

För nästa budgetår beräknar jag medel till två nya biträdande lärare,

nämligen en i statskunskap och en i nationalekonomi.

Från såväl högskolans som kanslerns sida har framställts önskemål om

en ganska avsevärd utökning av högskolans assistent- och amanuenspersonal.

Dessa önskemål kan jag nu endast i begränsad omfattning tillmötesgå.

För matematisk-naturvetenskapliga avdelningens vidkommande beräknar

jag nu medel till en förste assistent i stället för en andre assistent vid genetiska

institutet, till en förste assistent i stället för en andre amanuens vid

institutet för oorganisk och fysikalisk kemi och till ytterligare en förste

assistent vid kemiska övningslaboratoriet. Vad beträffar humanistiska avdelningen

tillstyrker jag inrättandet av en andre assistentbefattning vid

institutet för statistik och av en förste amanuensbefattning för pedagogik

och pedagogisk psykologi.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Kanslerns förslag om höjning av högskolans kursanslag anser jag mig

icke i vidare mån böra biträda än att jag för nästa budgetår uppräknar

matematisk-naturvetenskapliga avdelningens kursanslag med 7 000 kronor

till 13 400 kronor och humanistiska avdelningens med 12 000 kronor till

68 000 kronor.

Till högskolans rektor utgår för närvarande honorarium med 3 000 kronor

för år räknat. Högskolans prorektor åtnjuter däremot icke nu någon

ersättning. Chefen för civildepartementet har vid anmälan i 1954 års statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat, att

till rektor i stället skall utgå befattningsarvode med 2 400 kronor och representationsbidrag

med samma belopp samt att till prorektor skall utgå befattningsarvode

med 1 200 kronor, allt för år. Vad salunda förordats medför

ett ökat medelsbehov av 3 000 kronor.

Med anledning av kanslerns förslag om arvodesförbättring för högskolans

lärarkrafter i astronomi förordar jag, att de till två assistenter i detta

ämne nu utgående arvodena höjes, det ena med 1 100 kronor till 2 100

kronor och det andra med 200 kronor till 1 200 kronor.

Med anledning av föreliggande framställningar om anställande vid högskolan

av ytterligare biträdespersonal tillstyrker jag, att en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 inrättas vid vartdera av zootomiska institutet och institutet

för psykologi och pedagogik. Sistnämnda tjänst avser jag för pedagogik

och pedagogisk psykologi.

Under hänvisning till vad kanslern anfört föreslår jag, att en maskinisttjänst

i Ce 13 samt en tjänst som värmeledningsskötare och reparatör i

Ce 11 ävensom en eldartjänst i Ce 10 från och med nästa budgetår utbytes

mot respektive en maskinisttjänst i Ca 15, en reparatörstjänst i Ca 12 och

en eldartjänst i Ca 11. Jag beräknar därjämte medel till avlöning åt en

eldare i Cg 10. Jag förordar vidare, att sammanlagt fjorton å högskolans

personalförteckning nu såsom extra ordinarie upptagna tjänster i överensstämmelse

med kanslerns förslag för nästa budgetår uppföres å ordinarie

stat.

Med hänsyn främst till det i samband med humanistiska bibliotekets

överflyttning till nya lokaler hösten 1953 stegrade behovet av extra arbetskraft

har detta biblioteks anslagsmedel till extra personal för innevarande

budgetår tillfälligt uppräknats med 25 000 kronor till 35 000 kronor. För

nästa budgetår anser jag mig icke böra beräkna mer än 10 000 kronor till

avlönande av extra personal vid berörda bibliotek. Bibliotekets anslagsmedel

till extra arbetskraft bör sålunda för nästa budgetår sänkas med 25 000

kronor. Å andra sidan tillstyrker jag, att anslagsmedlen till avlönande

av extra personal vid kassaförvaltningen i enlighet med föreliggande förslag

uppräknas med 4 000 kronor.

Den under arvodesposten upptagna delposten till särskilda löneförmåner

och vikariatsersättningar samt anslagsmedlen till vikariatsersättningar un
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

der icke-ordinarieposten synes för lågt beräknade. Jag förordar av denna

anledning i enlighet med av kanslern framlagt förslag, att förstnämnda delpost

uppräknas med 2 900 kronor och icke-ordinarieposten med 15 000 kronor.

Jämväl anslagsposten till rörligt tillägg synes mig för lågt beräknad

med hänsyn till nuvarande personal och synes på grund härav böra uppräknas

med 50 000 kronor.

Förutom de av mig i det föregående förordade ändringarna i personalorganisationen

och ökade medelsanvisningama för vissa ändamål föranledes

ett ökat medelsbehov under nu förevarande utgiftspost av den från

och med innevarande budgetår genomförda arvodesregleringen för lektorer

och biträdande lärare vid högskolan samt av uppflyttning i löneklass av

vissa befattningshavare vid högskolan.

Medelsbehovet till avlöningar uppskattar jag för nästa budgetår till

4 406 300 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa avlöningsstat för högskolan.

2. Bidrag till vissa institutioner.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 143 000 kronor och har för inne
-

varande budgetår fördelats sålunda:

1. Bidrag till nordiska museet .............................. 38 360

2. » » psykotekniska institutet ...................... 65 530

3. » » ryska institutet .............................. 39110

Summa kronor 143 000

I styrelsens petita föreslås förevarande utgiftspost höjd med 24 500 kronor,

varav 15 400 kronor avses för förstärkning av bidraget till ryska institutet

och 9 100 kronor såsom bidrag till det till högskolan anknutna kriminologiska

institutet.

Kanslern tillstyrker allenast, att delposten 3 och därmed utgiftsposten i

dess helhet ökas med 10 000 kronor.

Departementschefen. Jag är icke beredd att nu förorda några förändringar

beträffande förevarande utgiftspost. Posten bör sålunda för nästa budgetår

upptagas med oförändrat belopp. 3

3. Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 672 400 kronor och disponeras på

sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl

högskolemyndigheternas beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

och kanslerns förslag i ämnet ävensom medelsåtgången under budgetåret

1952/53.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 136.

95

Anslagsän damål

Enligt räken- skaperna för

1952/53

Enligt omkost

nadsstaten för

1953/54

Högskolemyn- digheternas

förslag för

1954/55

Kanslerns

förslag för

1954/55

1. Sjukvård m. m., förslagsvis . . .

8147

5 000

10 000

10 000

2. Reseersättningar, förslagsvis . . ■

3151

1000

6 000

1000

3. Bränsle, lyse och vatten, för- slagsvis...............

167 080

200 000

223 500

220 000

4. Telefon, skrivmaterialier och ex- penser i övrigt..........

65 000

77 000

91300

90 000

5. Tryckningskostnader, förslagsvis

51 744

46 000

34 100

34 100

6. Renhållning och städning, för- slagsvis...............

156 493

160 000

183 500

175 000

7. Underhåll av byggnader m. m. .

134 970

105 000

130 000

130 000

8. Hyror, förslagsvis.........

20 484

23 600

26 900

24 700

9. Försäkringar, förslagsvis.....

20 300

22 200

23 200

23 200

10. Räntor och amorteringar, förslags- vis.................

17 893

18 000

18 000

18 000

11. Övriga utgifter..........

11 019

14 600

14 600

14 600

Summa kronor

656 281

672 400

761 100

740 600

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Sjukvård m. m. Till stöd för förslaget om en höjning av denna post

åberopas, förutom anslagsbelastningen under det sistförflutna budgetåret,

att högskolans personalkader utökats.

Bränsle, lyse och vatten. Det ökade medelsbehovet under

denna post motiveras med tillkomsten av nya lokaler.

Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt.

Denna post är nu uppförd med 77 000 kronor. Enligt styrelsens uppskattning

beräknas för innevarande budgetar 44 000 kronor atga till telefon,

15 000 kronor till skrivmateriel och 18 000 kronor till expenser i övrigt.

Medelsbehovet till telefon beräknar styrelsen för nästa budgetår till 51 300

kronor. Härav belöper 34 500 kronor på abonnemangsavgifter, 11 200 kronor

på lokalsamtal och 5 600 kronor på interurbansamtal, katalogtext m. m.

Ökade utgifter för skrivmateriel och övriga expenser, föranledda av högskolans

utbyggnad, anses vidare vara att förvänta. För nästa budgetår

uppskattar styrelsen sålunda medelsåtgången till skrivmateriel till 20 000

kronor och till expenser i övrigt till 20 000 kronor. Den totala medelsförbrukningen

under nu ifrågavarande post beräknar styrelsen alltså för nästa

budgetår till (51 300 + 20 000 -b 20 000) = 91 300 kronor. Kanslern tillstyrker,

att posten uppföres med ett avrundat belopp av 90 000 kronor.

Tryckningskostnader. Denna post är för innevarande budgetår

uppförd med 46 000 kronor. För nästa budgetår beräknas följande

tryckningsanslag erforderliga, nämligen till två föreläsningskataloger 17 000

kronor, till elevförteckning 7 000 kronor, till årsredogörelse 4 500 kronor,

till tentamensböcker 2 600 kronor och till diverse tryck 3 000 kronor. Det

sammanlagda medelsbehovet under nu ifragavarandc post uppskattas alltså

till 34 100 kronor och posten föreslås därför sänkt med 11 900 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Renhållning och städning. Styrelsen erinrar, att denna post

för innevarande budgetår upptagits till 160 000 kronor i stället för yrkade

170 000 kronor, och framhåller, att vissa städningsändamål till följd därav

måst eftersättas. Med hänsyn härtill och till tillkomsten av nya städningsområden

föreslås för nästa budgetår en höjning med 23 500 kronor. Kanslern

finner för sin del en ökning med 15 000 kronor tillräcklig.

U nde rhåll av byggnader m. in. Till stöd för förslaget om

en höjning av denna post åberopas, att högskolans byggnadsbestånd utökats

samt att de äldre byggnaderna alltjämt till stora delar befinner sig

1 dåligt skick.

H y ror. För detta ändamål har för innevarande budgetår beräknats

23 600 kronor. I petita har styrelsen begärt, att anslagsmedlen till hyror

måtte förstärkas med 2 200 kronor för förhyrande av lokaler åt kriminologiska

institutet. Å andra sidan kunde hyresposten minskas med ett belopp

av 1 300 kronor, avseende hyreskostnad för humanistiska bibliotekets

magasineringslokaler vid Värtavägen. Sammanlagt borde sålunda nu ifrågavarande

post enligt styrelsens mening ökas med 900 kronor. Som av det

föregående framgår har rektorsämbetet sedermera i skrivelse den 26 oktober

1953 avgivit ett förslag i fråga om beräkningen av anslagsmedlen till hyror

och därvid begärt en ytterligare uppräkning av desamma med 2 400 kronor.

Till stöd härför har anförts, att det visat sig oundgängligen erforderligt

att erhålla utvidgade lokaler för statistiska institutet. Genom medverkan

av byggnadsstyrelsen hade möjlighet yppats att i Svea livgardes f. d. kasern

få disponera två rum om cirka 60 m2 i anslutning till statistiska centralbyråns

lokaler i nämnda fastighet. Årskostnaden härför beräknades till

2 400 kronor. Kanslern tillstyrker bifall till förevarande förslag utom i vad

avser kriminologiska institutet och förordar alltså, att posten för nästa

budgetår uppföres med (23 600—1 300 + 2 400) = 24 700 kronor, vilket

innebär en höjning med 1 100 kronor.

Försäkringar. Det ökade medelsbehovet under denna post betingas

av tillkomsten av nya försäkringsobjekt i samband med högskolans

utbyggnad.

Departementschefen. En viss förstärkning av anslagsposterna till telefon,

skrivmaterialier och expenser i övrigt, till renhållning och städning

samt till underhåll av byggnader m. m. bör ske. Jag tillstyrker därför, att

dessa tre poster uppföres med 87 000, 172 000 respektive 120 000 kronor.

Kanslerns beräkning av medelsbehovet i övrigt under förevarande utgiftspost

anser jag mig kunna godtaga. Vad jag föreslagit föranleder en höjning

av utgiftsposten med 52 200 kronor till 724 600 kronor. 4

4. Materiel m. m.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 530 000 kronor och disponeras

på sätt framgår av s. 526 i statsliggaren.

Från högskolans sida äskas en ökning av förevarande post med 153 000

kronor till 683 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

Universitetskanslern tillstyrker en höjning med 123 300 kronor till

653 300 kronor. Kanslern erinrar därvid om sina uttalanden i samband

med behandlingen av motsvarande anslagsfrågor för universiteten och

karolinska institutet (jfr 1954 års statsverksproposition, bilagan åttonde

huvudtiteln, sid. 119, 132 och 153) och understryker kraftigt, att de uppräkningar

av materielanslagen, som vidtagits för budgetåren 1952/54, enligt

hans mening vore otillräckliga för återställande av den standard, som

för universitetens och högskolornas vidkommande befunnits önskvärd vid

universitetsupprustningen. Kanslern framhåller därjämte, att materielanslagen

vid Stockholms högskola vore otillräckliga framförallt med hänsyn till

undervisningens behov. Med hänsyn till att indextalet för grosshandelspriser

på sistone visat en bestämt nedåtgående tendens, anser kanslern —

under förutsättning att denna tendens icke brytes — att en generell anslagshöjning

för nästa budgetår kan begränsas till 40 procent av de för

budgetåret 1951/52 anvisade materielanslagen med frånräknande av den

generella ökning, som under mellantiden kommit till stånd. Därigenom

skulle i fråga om dessa anslag den under år 1947 givna standarden i stort

sett återställas.

Med dessa utgångspunkter beräknar kanslern för nästa budgetår en höjning

med i runt tal 33 200 kronor för att beträffande de olika delposterna

under förevarande utgiftspost (se statsliggaren sid. 526) ernå en ökning med

tillhopa 40 procent av 1951/52 års anslagsmedel. Därjämte beräknar kanslern,

på sätt framgår av efterföljande sammanställning, ett belopp av i

runt tal 90 100 kronor för ytterligare uppräkningar av vissa delposter och

anvisande av medel till nya ändamål. Inom parentes anges nuvarande belopp

och — i förekommande fall — beräknad återstod av 40-procentig 7

höjning.

1. Institutet för fysiologisk botanik (nu 24 300, + 2 195) .... + 5 000

2. Institutet för morfologisk botanik (nu 19 200) .......... + 5 800

3. Fysiska institutet (nu 45 000, + 4 000) ................ + 6 000

4. Genetiska institutet (nu 16 250, + 1 340) .............. -j- 2 410

5. Geografiska institutet, naturgeografi (nu 11 100, + 955) . . + 2 445

6. Institutet för organisk kemi och biokemi (nu 28 000, +

2 520) ..................... ....................... + 7 480

7. Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi (nu 28 000, +

2 520) ............................................. + 7 480

8. Kemiska övningslaboratoriet (nu 45 000, + 4 000) ...... + 1 000

9. Institutet för mekanik och matematisk fysik (nu 6 450, +

550) ............................................... + 2 000

10. Meteorologiska institutet (nu 11 950, -f- 1 070).......... + 1 980

11. Professuren i experimentell zoologi och cellforskning (nu

5 150, + 450) ....................................... + 6 100

12. Zootomiska institutet (nu 19 300, + 1 700) ............ -j- 6 500

13. Biblioteket, matematisk-naturvetenskapliga (nu 8 700) . . -f- 1 300

14. Exkursioner, fältarbeten m. m., matematisk-naturvetenskapliga

(nu 29 100) ................................ +11 100

7 — Bihang till riksdagens protokoll lOBli. 1 samt. Nr 136.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

15. Ekonomisk historia (nu 4 700) ........................ -j- 2 300

16. Nationalekonomi (nu 7 050, -f- 650) .................. -j- 1 550

17. Institutet för statistik (nu 3 850, + 350)............ -j- 2 900

18. Seminariet för sociologi (nu 2 550, + 250) .............. -j- 550

19. Statskunskap (nu 4 250, + 370) ...................... + 1 930

20. Humanistiska biblioteket (nu 53 400, -j- 580) .......... -j- 6 020

21. Exkursioner och fältarbeten, humanistiska (nu 5 700) .... +3 300

22. Institutet för pedagogik och pedagogisk psykologi (nu 0). . -j- 5 000

Summa kronor 90 145

Beträffande den närmare motiveringen för nu angivna särskilda förslag

torde få hänvisas till handlingarna.

Departementschefen. Såsom jag redan framhållit vid min anmälan av

universitetens och karolinska institutets materielanslag för budgetåret

1954/55 anser jag mig icke kunna i nuvarande läge föreslå någon generell

anslagsuppräkning enligt den av kanslern angivna principen. Med hänsyn

redan till storleken av det av kanslern enligt nyss redovisade specifikation

beräknade beloppet till särskilda förhöjningar av vissa delposter samt till

nya anslagsändamål synes emellertid en viss förstärkning av förevarande

post vara ofrånkomlig. Jag finner mig därför böra föreslå en till 40 000

kronor begränsad höjning av anslaget, som alltså för nästa budgetår torde

böra uppföras med 570 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande myndigheter fördela

utgiftsposten. 5

5. Engångskostnader för materielanskaffning.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 275 000 kronor och disponeras

på sätt framgår av statsliggaren s. 527.

Högskolemyndigheterna hemställer om en ökning av förevarande post

med 138 150 kronor.

Universitetskanslern tillstyrker en höjning med 35 000 kronor och framhåller

därvid, att utrustningen vid högskolans olika institutioner för undervisning

och forskning på grund av bristande medelstillgång vore otillräcklig

samt i vissa avseenden omodern och försliten. Kanslern understryker därjämte,

att det enligt hans mening vore av stor vikt — icke minst ur undervisningens

synpunkt — att den påbörjade materielanskaffningen kunde få

fortsätta i skälig omfattning samt att han vid sin prövning av de framlagda

äskandena ansett sig böra i första rummet tillstyrka anskaffning av

sådan utrustning, som erfordrades för undervisningen på olika stadier.

Med denna utgångspunkt beräknar kanslern det för nästa budgetår behövliga

medelsbehovet till engångskostnader för materielanskaffning till

310 000 kronor enligt följande specifikation.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

1. Institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik 6 850

2. Institutet för mekanik och matematisk fysik.............. 4 450

3. Fysiska institutet...................................... 20 000

4. Kemiska övningslaboratoriet ............................ 18 000

5. Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi .............. 21 000

6. Institutet för organisk kemi och biokemi.................. 21 000

7. Institutet för fysiologisk botanik ........................ 4 200

8. Institutet för morfologisk botanik........................ 2 050

9. Professuren i experimentell zoologi och cellforskning........ 10 250

10. Geografiska institutet (naturgeografi) .................... 6 150

11. Geologiska institutet .................................. 9 000

12. Mineralogiska institutet ................................ 11 000

13. Meteorologiska institutet ............................... 56 650

14. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen ................ 7 100

15. Humanistiska biblioteket ............................... 71 000

16. Ekonomisk historia .................................... 1 000

17. Seminariet för klassisk hemkunskap och antikens historia . . 4 000

18. Seminariet för sociologi ................................ 700

19. Geografiska institutet (kulturgeografi).................... 2 050

20. Psykologiska institutet ................................. 10 000

21. Institutet för pedagogik och pedagogisk psykologi.......... 10 000

22. Institutet för statistik.................................. 8 000

23. Fonetik .............................................. 3 000

24. Kansliet och kassaförvaltningen ........... 2 550

Summa kronor 310 000

I fråga om det för meteorologiska institutets vidkommande

beräknade medelsbehovet till engångskostnader för materielanskaffning

anför kanslern i huvudsak följande.

I skrivelse den 30 september 1953 har styrelsen hemställt, att ett belopp

av 56 650 kronor måtte anvisas till inredning och utrustning av meteorologiska

institutet, som nyligen kunnat inflytta i utvidgade lokaler. Av

handlingarna i ärendet framgår, att institutet alltsedan hösten 1951 fungerade

såsom ett internationellt forskningsinstitut. Under den gångna tvåårsperioden

hade forskningsverksamheten koncentrerats kring uppgiften

att utveckla metoder för numeriska prognoser med hjälp av moderna matematikmaskiner.

Detta vore en forskningsuppgift av fundamental betydelse,

som icke täcktes av verksamheten vid rikets övriga meteorologiska

institutioner. Resultaten komme att göras tillgängliga för såväl den civila

som den militära väderlekstjänsten. Man hade därjämte för avsikt att i

nära samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

lantbrukshögskolan och flygvapnets väderlekstjänst upptaga problem, som

sammanhängde med molnfysik och nederbördens kemi. För dessa undersökningar

hade vissa organisationer i U.S.A. ställt i utsikt att till institutet

överlåta värdefull radarutrustning, varjämte en yngre forskare med specialutbildning

i radarmeteorologi torde komma att kostnadsfritt ställas till

förfogande. För inredning och viss laboratorieutrustning hade det varit

nödvändigt att förskottera erforderliga medel ur vissa tillgängliga för helt

andra ändamål avsedda forskningsanslag. De sakkunniga för upprättande

i Stockholm av ett internationellt meteorologiskt forskningsinstitut har i

skrivelse den 13 juni 1953 vitsordat, att verksamheten vid institutet under

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

de två senaste åren kraftigt utvecklats och vitsordat behovet av det begärda

anslaget för inredning och utrustning av institutet. Jag tillstyrker

att för angivna ändamål måtte för nästa budgetår anvisas ett belopp av

56 650 kronor.

Departementschefen. Denna utgiftspost, som för budgetåret 1952/53

var uppförd med 125 000 kronor, är för innevarande budgetår uppförd med

275 000 kronor, varav 150 000 kronor är avsedda för automatisering av högskolans

telefonväxel. För nästa budgetår är jag icke beredd att förorda, att

posten uppföres med högre belopp än 240 000 kronor. Av denna medelsanvisning

beräknar jag 56 650 kronor för meteorologiska institutets behov.

I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörande

myndigheter besluta om den närmare dispositionen av utgiftsposten.

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

För innevarande budgetår har 2 175 000 kronor anvisats under denna

rubrik, fördelade på följande sätt:

Inredning och utrustning av nybyggnad för humanistiska biblioteket

samt flyttning av bibliotekets samlingar ............ 50 000

Uppförande av nybyggnad för zootomiska institutet.......... 1 400 000

Inredning och utrustning av nybyggnad för zootomiska institutet 350 000

Reparationsarbeten inom högskolans kanslibyggnad.......... 75 000

Uppförande av nybyggnad för fysiska institutet.............. 150 000

Anordnande av panncentral ............................... 150 000

Summa kronor 2 175 000

I styrelsens statförslag föreslås förevarande utgiftspost för nästa budgetår

uppförd med 2 115 000 kronor. Därvid förutsättes, att medel under posten

för nästa budgetår beräknas för följande ändamål, nämligen inredning

och utrustning av nybyggnad för zootomiska institutet, reparationsarbeten

inom högskolans kanslibyggnad, uppförande av nybyggnad för fysiska

institutet, anordnande av panncentral och iordningställande av lokaler i

gamla bergsskolan.

Kanslern förordar för sin del, att ifrågavarande utgiftspost för nästa

budgetår upptages med 515 000 kronor och fördelas sålunda:

1. Inredning och utrustning av nybyggnad för zootomiska in
-

stitutet ............................................... 80 000

2. Reparationsarbeten inom högskolans kanslibyggnad ........ 235 000

3. Uppförande av nybyggnad för fysiska institutet............ 100 000

4. Anordnande av panncentral.............................. 100 000

Summa kronor 515 000

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj ds proposition nr ISO.

1. Inredning och utrustning av nybyggnad för zoot

o in i s k a institutet. För uppförandet i en första etapp av en

ny huvudbyggnad för zootomiska institutet har för budgetåren 1952/54

anvisats tillhopa 1 800 000 kronor eller det belopp, som beräknats erforderligt

för ändamålet och som enligt uppgift från byggnadsstyrelsen anses

komma att förslå därtill. Beträffande byggnadsföretaget torde i övrigt få

hänvisas till propositionen 1952: 137 s. 76 ff. och propositionen 1953: 123

s. 25 f.

Till inredning och utrustning av nu ifrågavarande nybyggnad har för

innevarande budgetår anvisats 350 000 kronor. Kostnaderna för berörda

inredning och utrustning uppskattades i petita för innevarande budgetår

till 600 000 kronor, varav 170 000 kronor beräknades kunna täckas med

högskolans egna fondmedel. Högskolans anslagsbehov i detta avseende

angavs därför till 430 000 kronor. För nästa budgetår beräknas sålunda

en medelsanvisning av (430 000—350 000) = 80 000 kronor erforderlig

för ändamålet i fråga.

2. Reparationsarbeten inom kanslibyggnaden. Härför

har för innevarande budgetår anvisats 75 000 kronor. En närmare redogörelse

för reparationsarbetena i fråga har lämnats i propositionen 1953:

123, s. 25. Av denna redogörelse framgår bland annat, att den slutliga reparationskostnaden

beräknats till sammanlagt minst 250 000 kronor. Denna

kostnad uppskattas emellertid nu till 310 000 kronor, och ytterligare

235 000 kronor anses sålunda behövliga för slutförandet av de reparationsarbeten

det här gäller. Kostnadsökningen motiveras med att det vid

uppgörande av ritningar över lokalfördelningen visat sig nödvändigt att

för vinnande av en rationell kontorsorganisation för kansliet och kassaförvaltningen

utbygga ett korridorsystem i kanslibyggnadens nedre våning.

Därjämte åberopas, att större delar av lokalerna än tidigare beräknats

på grund av personalökningar måst ianspråktagas samt att särskilda utrymmen

måst reserveras för den provisoriskt organiserade skrivbyråns behov.

Vidare framhålles, att särskilda krav ur antikvarisk synpunkt gjort

sig gällande vid planläggningen av den 250-åriga byggnadens restaurering.

3. Uppförande av nybyggnad för fysiska institutet.

Härför har för innevarande budgetår anvisats 150 000 kronor. Såsom

framgår av propositionen 1953: 123 (s. 25 f.) angavs kostnaderna för berörda

nybyggnad i petita för innevarande budgetår till 2 950 000 kronor.

För nästa budgetår hemställer högskolan om en medelsanvisning av

1 500 000 kronor till byggnadsföretaget i fråga. Kanslern anför: Enligt den

plan för högskolans utbyggnad, för vilken närmare redogjorts i propositionen

1950: 165, sid. 26 ff., skulle nybyggnaden för institutet förläggas till

kvarteret Vega, som enligt Kungl. Maj:ts beslut reserverats för högskolans

framtida behov. Vid överläggningar under hand med representanter för

byggnadsstyrelsen har emellertid framkommit, att det för ifrågavarande

nybyggnad avsedda tomtområdet inom kvarteret är av så begränsad utsträckning,

att mark icke torde stå till förfogande för en eventuell framtida

utbyggnad av institutet. Från byggnadsstyrelsens sida har därför

framförts förslag till förläggning av institutets nybyggnad å annan tomt,

där jämväl behovet av mark för eu framtida tillbyggnad skulle kunna tillgodoses.

Byggnadsstyrelsen har åtagit sig att ingå i förhandlingar med stadens

vederbörande myndigheter härom. — Enligt vad jag inhämtat pågår

detaljplanering av ifrågavarande nybyggnad samt därmed förenat ritnings
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

och konstruktionsarbete. Arbetet med en noggrann detaljplanering av inredning

och utrustning av det nya institutet bör igångsättas snarast och

pågå jämsides med ritnings- och konstruktionsarbetet för byggnaden. Detta

synes mig särskilt viktigt med hänsyn till inplaceringen av fasta inredningsdetaljer

och för detaljplaneringen av ledningsdragning i byggnaden. En

omsorgsfull detaljplanering bidrager till att förkorta byggnadstiden och

nedbringa kostnaderna. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter är jag

icke beredd tillstyrka, att det begärda beloppet anvisas för nästa budgetår.

Däremot hemställer jag att ett belopp av 100 000 kronor anvisas för fortsatta

arbeten med planering av ifrågavarande nybyggnad samt inredning

och utrustning av densamma.

4. Anordnande av panncentral. För en för samtliga byggnader

i kvarteret Vega samt för fastigheterna Kungstensgatan 45 och

Drottninggatan 116 gemensam panncentral i gamla tekniska högskolan

har för innevarande budgetår anvisats 150 000 kronor. Det totala medelsbehovet

till ändamålet i fråga har beräknats till 350 000 kronor. För fortsatta

arbeten under nästa budgetår å panncentralen anses ett belopp av

100 000 kronor erforderligt.

Departementschefen. Jag förordar, att återstoden av det för inredning

och utrustning av zootomiska institutets nybyggnad beräknade beloppet

eller 80 000 kronor nu anvisas. Då uppförandet av nyssnämnda nybyggnad

ännu icke påbörjats och reparationsarbetena inom högskolans kanslibyggnad

icke torde kunna genomföras, förrän sagda nybyggnad färdigställts,

finner jag det tillräckligt, om för nästa budgetår anvisas 125 000

kronor till reparationsarbeten inom kanslibyggnaden. Någon ytterligare

medelsanvisning till den planerade nybyggnaden för fysiska institutet anser

jag icke nu påkallad. Jag tillstyrker däremot, att 100 000 kronor i enlighet

med föreliggande förslag beräknas till fortsatta arbeten å den för bland

annat samtliga byggnader i kvarteret Vega gemensamma panncentralen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande utgiftspost uppföras

med 305 000 kronor.

7. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 200 000 kronor och

disponeras sålunda:

1. Huvudmansavgifter, förslagsvis .......................... 168 800

2. Pensioner och livräntor, förslagsvis ....................... 31 200

Summa kronor 200 000

Styrelsen föreslår, att förevarande utgiftspost för nästa budgetår uppföres

med 266 200 kronor. Därvid har medelsåtgången under delposten 1

beräknats till 235 000 kronor och medelsbehovet under delposten 2 till

31 200 kronor.

Kanslern tillstyrker styrelsens förslag.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Departementschefen. Med hänsyn till att jag endast i begränsad omfattning

tillstyrkt styrelsens förslag om inrättande av nya pensionsberättigande

tjänster, finner jag det tillräckligt, att ifrågavarande utgiftspost uppföres

med 235 000 kronor, vilket innebär en höjning med 35 000 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och

bidrag från Stockholms stad — sålunda (inom parentes angives förändringarna

i förhållande till nu gällande huvudstat):

Avkastning från högskolans fonder.............. 490 000 (+ 20 000)

Avgifter från de studerande.................... 153 000 ( 12 000)

Hyror och arrenden ........................... 30 600 ( 1 300)

Bidrag från enskilt håll........................ 35 600 ( = )

Diverse inkomster ............................ 2 700 ( 200)

Avkastning från högskolans fonder. Kanslern tillstyi - ker den av styrelsen företagna uppräkningen av denna inkomstpost.

Avgifter från de studerande. Styrelsen har hemställt, att

denna inkomstpost minskas med 12 000 kronor för att möjliggöra, att studerande

vid högskolan befrias från terminsavgifter under den tid de innehar

stipendium. Kanslern anser, att fragan om slopande av terminsavgifterna

bör lösas för samtliga studerande i ett sammanhang och är därför

icke beredd att tillstyrka styrelsens ifrågavarande förslag. Posten bör sålunda

enligt kanslerns mening upptagas med oförändrat belopp, 165 000

kronor.

Hyror och arrenden. Bidrag från enskilt håll.

Diverse inkomster. I fråga om dessa inkomstposter godtager

kanslern styrelsens beräkningar och tillstyrker sålunda, att ifrågavarande

poster för nästa budgetår uppföres med respektive 30 600, 35 600 och 2 700

kronor. Den beräknade inkomstminskningen under posterna Hyror och

arrenden samt Diverse inkomster sammanhänger med att Sveriges förenade

studentkårer och Stockholms studentkårers förbundsstyrelse, vilka tidigare

förhyrt lokaler av högskolan, numera förflyttat större delen av sin verksamhet

därifrån.

Departementschefen. Vad beträffar beräkningen av intäkterna — utöver

statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — godtager jag kanslerns förslag.

Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och bidraget

från Stockholms stad sålunda:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majds proposition nr 136.

Avkastning från högskolans fonder......................... 490 000

Avgifter från de studerande ............................... 165 000

Hyror och arrenden ...................................... 30 600

Bidrag från enskilt håll .................................. 35 600

Diverse inkomster ....................................... 2 700

Summa kronor 723 900

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle

beräknas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis ................................... 4 406 300

Bidrag till vissa institutioner.............................. 143 000

Omkostnader, förslagsvis.................................. 724 600

Materiel m. m........................................... 570 000

Engångskostnader för materielanskaffning ............... 240 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten .................... 305 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis......................... 235 000

Summa kronor 6 623 900

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (6 623 900 — 723 900 =) 5 900 000 kronor, varav Stockholms stads

bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden

eller 4 700 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola bör alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagsminskning

med 1 425 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört;

b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1954/55:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ................... 4 406 300

2. Omkostnader, förslagsvis ................. 724 600

3. Materiel m. m........................... 570 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 240 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 305 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 143 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis________ 235 000

Summa kronor 6 623 900

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136. 105

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder........ 490 000

2. Avgifter från de studerande .............. 165 000

3. Hyror och arrenden...................... 30 600

4. Bidrag från enskilt håll .................. 35 600

5. Diverse inkomster ....................... 2 700

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

7. Bidrag från staten ...................... 4 700 000

Summa kronor 6 623 900

c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

10. Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter.

Den lönereglering för professorer in. fl., som genomfördes från och med

budgetåret 1952/53 och som bland annat innebar inordnande under statens

allmänna avlöningsreglemente av vissa dittills oreglerade befattningar, kom

vid universiteten och vissa högskolor att medföra inkomstbortfall för olika

fonder, nämligen reservfonder, docentstipendiefonder och forskarstipendiefonder.

Med skrivelse den 6 februari 1953 har universitetskanslern framlagt

förslag om samt äskat medel för budgetåret 1953/54 till beredande av ersättning

åt lärosätena för detta inkomstbortfall och därvid samtidigt tagit

upp frågan om anvisande överhuvudtaget av medel till oförutsedda behov

vid universiteten och övriga under kanslern lydande lärosäten. Över kanslerns

förslag har yttranden avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Sedermera har kanslern med skrivelse den 11 november 1953 äskat

medel för ifrågavarande ändamål även för budgetåret 1954/55. Med anledning

av kanslerns framställningar torde jag här först få redovisa, vilka fonder

som är i fråga, deras ändamål och inkomster m. m.

Reservfonder. Vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund

finnes en reservfond, vilken enligt bestämmelse i universitetsstatutema

(§ 142) må disponeras av universitetskanslern för tillfälliga behov och sådana

på förhand ej bestämda ändamål, som avser undervisningens, studiernas

och universitetets allmänna förkovran. Reservfondens inkomster utgjordes

till och med utgången av budgetåret 1951/52 huvudsakligen av

dels vissa besparingar å avlöningsmedel, dels vissa besparingar å docentstipendiemedel,

dels ock vissa inkomster av universitetets egendomar. Vad

angår avlöningsmedlen föreskrevs årligen i samband med fastställandet av

avlöningsstat, att vissa besparingar å olika poster i staten skulle ingå till

reservfonden. Dylika besparingar kunde uppkomma exempelvis då ledig

befattning ännu icke hunnit besättas med ny innehavare.

Vid övriga kanslern underställda lärosäten finnes icke några reservfonder.

D o c entstipendiefonder. Enligt de vid löneregleringens genomförande

gällande bestämmelserna beträffande universiteten och karolinska

institutet skulle av de medel, som inbesparades å anslagsmedlen till

docentstipendier, bildas docentstipendiefonder, vid karolinska institutet en

fond och vid universiteten dylika fonder fördelade på sektioner och fakulteter.

Om vid slutet av ett år fakultets eller sektions docentstipendiefond

visade sig överskjuta hälften av fakultetens eller sektionens andel i anslagsmedlen

till docentstipendier, skulle överskottet tillföras vederbörande fakultets

reservfond. Vid karolinska institutet skulle motsvarande överskott

återgå till statsverket. Ur docentstipendiefond fick för undervisningens behov

eller för uppmuntrande av vetenskaplig forskning utgå understöd till

docent, som icke uppbar docentstipendium, eller ock till annan yngre vetenskapsidkare.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

På motsvarande sätt, som nu angivits beträffande universiteten och karolinska

institutet, skulle vid Stockholms högskola finnas tre och vid Göteborgs

högskola en docentstipendiefond. Beträffande dessa fonder skulle i

huvudsak gälla samma bestämmelser som i fråga om universitetens docentstipendiefonder.

Vid tandläkarhögskolorna finnes icke några docentstipendiefonder.

Forskarstipendiefonder. Före nyssnämnda lönereglering

utgick ur ett särskilt, för universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet — men däremot icke övriga här ifrågavarande högskolor — gemensamt

riksstatsanslag medel till forskarstipendier. Enligt de för detta

anslag gällande bestämmelserna skulle besparingar å forskarstipendier ingå

till en för varje lärosäte bildad forskarstipendiefond, ur vilken efter kanslerns

bestämmande finge utgå extra forskarstipendier.

Det inkomstbortfall, varom här är fråga, sammanhänger, som redan antytts,

med löneregleringen. I och med att denna genomförts får nämligen

besparingar å anslagsmedel, som för ett budgetår anvisats till befattningshavarnas

avlöning, i motsats till vad som gällde dessförinnan, icke disponeras

efter budgetårets utgång. Detta gäller även i fråga om besparingar

å anslagsmedel, som anvisats till avlönande av docenter och forskardocenter,

vilka numera i stället för docentstipendier uppbär lön som extra ordinarie

tjänstemän. Följden har blivit, att docent- och forskarstipendiefonderna

helt mist sina inkomster och därför försvinner, medan reservfonderna

mist sina inkomster av besparade avlönings- och docentstipendiemedel.

Sistnämnda fonders inkomster av egendoms- och skogsförvaltningen kvarstår

däremot.

Frågan huruvida ersättning bör beredas universiteten

och i förekommande fall övriga lärosäten för bortfallet av vissa inkomster

till de angivna fonderna har berörts i olika sammanhang. Sålunda

har 1948 års universitetslönekommitté, vars förslag låg till grund för löneregleringen

för universitetsprofessorerna m. fl., uttalat, att skälig gottgörelse

borde beredas universiteten för bortfallet av vissa till reservfonderna

ingående inkomster. Även om det normala i fortsättningen borde vara, att

vid de årliga anslagsäskandena erforderliga beräkningar gjordes av medelsbehovet

för olika ändamål för kommande budgetår, syntes enligt kommittén

anledning föreligga att överväga om icke i samband med löneregleringen

för vartdera universitetet borde upptagas ett anslag för oförutsedda behov.

Vad angår docent- och forskarstipendiefonderna borde uppmärksammas

frågan om beviljande av erforderliga medel för ändamål, som tillgodosåges

genom användande av dessa fonder. Det av kommittén ifragasatta

anslaget för oförutsedda behov syntes kommittén mahända kunna användas

även för detta ändamål.

I propositionen 1952:137 uttalades, att det vore nödvändigt, att gottgörelse

i en eller annan form bereddes för ifrågavarande inkomstbortfall.

Någon erinran mot detta uttalande framställdes icke från riksdagens sida.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Kanslern framhåller, att det vid universiteten och med dem jämställda

högskolor icke är möjligt att på förhand beräkna, till belopp fixera eller i

tid utverka anvisande av medel för varje behov, som den fortlöpande

snabba utvecklingen för med sig. Tillfälliga och oförutsedda behov kan inställa

sig; förutsedda men ännu ej tillgodosedda behov kan icke längre utan

men för verksamheten skjutas åt sidan. De vetenskapliga undervisningsoch

forskningsanstalterna kan därför enligt kanslerns mening icke undvara

ett visst rörelsekapital. I reservfonderna och i viss utsträckning även i

docentstipendiefondema har universiteten haft ett sådant kapital. Löneregleringen

för professorer m. fl. har emellertid, framhåller kanslern, till

följd, att reservfondernas inkomster väsentligt minskas och att doeentoch

forskarstipendiefonderna upphör. De behov, som dessa fonder eller

reservkassor haft att tillgodose, kvarstår emellertid. Kanslern fortsätter:

För egen del vill jag starkt framhålla nödvändigheten av att universiteten

och högskolorna till sitt förfogande har medel för att tillgodose för

undervisningen och forskningen angelägna, tillfälliga eller oförutsedda behov.

Universiteten och högskolorna bör således disponera medel för de

ändamål, som angivits i 142 § universitetsstatuterna, nämligen tillfälliga

behov och sådana på förhand ej bestämda ändamål, som avser undervisningens,

studiernas och lärosätets allmänna förkovran. Därjämte bör till

lärosätenas förfogande ställas särskilda medel för tillgodoseende av de ändamål,

som hittills finansierats av docent- och forskarstipendiefonderna, nämligen

dels tillfälliga undervisningsbehov och dels uppmuntrande av vetenskaplig

forskning genom tilldelande av understöd åt docent, som icke uppbär

docentlön, eller annan yngre vetenskapsidkare. De två ifrågasatta anslagen

bör hållas klart isär beträffande användningen.

V ad angår sättet för beredande av ersättning har

två möjligheter angivits: antingen enbart anvisande av riksstatsanslag som

ersättning eller — i vad angår reservfonderna — anvisande av ett dylikt

anslag i förening med ändring av nuvarande disposition av avkastningen

av universitetens jordegendomar.

Riksdagens revisorer har i 1949 års revisionsberättelse angående statsverket

framlagt vissa synpunkter beträffande Uppsala universitets egendoms-

och skogsförvaltning. Revisorerna har därvid erinrat, att universitetslönekommittén

ifrågasatt, om icke det inkomstbortfall vid universiteten,

varom nu är fråga, borde kompenseras med särskilda anslagsmedel för

oförutsedda utgifter. Enligt revisorernas mening syntes emellertid denna

fråga kunna lösas på ett smidigare sätt. Revisorerna påpekar nämligen,

att årligen ett visst belopp överföres från Uppsala universitets egendomsoch

skogsförvaltning till statens allmänna fastighetsfond och att enahanda

förhållande råder beträffande Lunds universitet. Hinder föreligger enligt

revisorernas mening uppenbarligen icke att minska nämnda överföringar.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

så att reservfonderna i motsvarande mån tillföres medel som gottgörelse

för inkomstbortfallet.

De av revisorerna angivna åtgärderna fann riksdagens statsutskott i sitt

utlåtande 1950:177 förtjänta av det största beaktande.

I yttrande den 29 maj 1952 över universitetslönekommitténs betänkande

har vidare riksräkenskapsverket utförligt behandlat frågan om utnyttjande

av inkomsterna av universitetens egendomar som kompensation för ifrågavarande

inkomstbortfall. Riksräkenskapsverket har därvid uttalat, att de

grunder för redovisningen av inkomsterna från universitetens egendomar,

som fastställdes i samband med den från och med 1908 genomförda omläggningen

beträffande regleringen av medelsanvisningen för universiteten, kan

sägas fortfarande gälla för båda universiteten. Med denna omläggning får

enligt ämbetsverket anses ha avsetts, att statsverket årligen från universitetens

egendomar skulle tillföras ett belopp, motsvarande den genomsnittliga

avkastningen av egendomarna. Det förhållandet att såväl i den år 1943

som i den år 1946 fastställda staten för Uppsala universitets egendoms- och

skogsförvaltning upptagits betydande belopp som avsättning till reservfonden,

får nämligen enligt riksräkenskapsverkets mening närmast betraktas

som en under krigsåren tillkommen provisorisk anordning av tillfällig

natur. I enlighet härmed skulle reservfonderna, sedan de icke längre skall

tillföras några besparade anslagsmedel, komma att endast utgöra ett slags

speciella budgetutjämningsfonder vid redovisningen av inkomsterna från

egendomarna. Det kan därför enligt riksräkenskapsverket ifrågasättas,

huruvida det icke skulle vara lämpligt att nu helt avveckla reservfonderna.

Härigenom skulle ernås större likställighet i ekonomiskt avseende mellan de

olika universiteten och högskolorna. Ur budgetteknisk synpunkt skulle det

uppenbarligen innebära en fördel att slippa den komplicerade anordningen

med reservfonder, vilken anordning icke blir mera lätthanterlig, om den i

anledning av löneregleringen skall kombineras med anslag för oförutsedda

behov.

Riksräkenskapsverket framhåller emellertid vidare, att man icke kan

bortse från det förhållandet, att reservfonderna tillförts och fortfarande tillföres

avsevärda belopp av egendomarnas inkomster. Sett ur universitetens

synpunkt skulle en avveckling helt av reservfonderna, även om universiteten

genom anvisning bereddes full gottgörelse för de inkomster, som nu tillföres

reservfonderna från egendomarna, innebära en genomgripande förändring

med vittgående konsekvenser. Sålunda skulle skäl knappast längre

föreligga att låta egendomarnas förvaltning kvarligga hos universiteten.

Därest förvaltningen av universitetens egendomar anses alltjämt böra

handhas av universiteten, bör enligt riksräkenskapsverkets mening universitetens

direkta ekonomiska intresse av denna förvaltning i fortsättningen

vara minst detsamma som för närvarande. Det kan, anför ämbetsverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. May.ts ''proposition nr 136.

vidare, till och med ifrågasättas, huruvida man icke bör öka detta intresse

genom att låta universiteten helt behålla inkomsterna från egendomarna.

De ytterligare inkomster, som härvid kommer att tillföras reservfonderna,

bör i så fall i första hand anses innefatta gottgörelse för inkomstbortfallet i

anledning av löneregleringen, och i den mån de överstiger vad som erfordras

för detta ändamål, får anslagsanvisningen å riksstaten i motsvarande

grad nedskäras.

Riksräkenskapsverket har med det anförda icke avsett att taga ståndpunkt

till frågan, huruvida reservfonderna i fortsättningen bör bibehållas

eller ej. Riksräkenskapsverket finner det emellertid nödvändigt, att denna

fråga, efter särskild utredning, upptages till prövning i samband med behandlingen

av frågan om gottgörelse för inkomstbortfallet för reservfonderna

i anledning av löneregleringen. Skulle reservfonderna härvid befinnas

böra bibehållas, borde frågan om regleringen av inkomsterna från universitetens

egendomar mot reservfonderna bli föremål för särskild omprövning.

I fråga om beviljande av medel för de ändamål, som för närvarande tillgodoses

genom anlitande av docent- och forskarstipendiefonder, har riksräkenskapsverket

uttalat, att dessa medel för universitetens del, om gottgörelse

för inkomstbortfallet beträffande reservfonderna bereddes därigenom

att anslag anvisades för oförutsedda behov, kunde inräknas i dylika anslag.

Skulle gottgörelse däremot beredas genom ianspråktagande av statsverkets

inkomster från egendomarna, borde ersättningen för avsättningarna till

docent- och forskarstipendiefonderna i första hand regleras i samma ordning.

För karolinska institutets del kunde det emellertid endast bli fråga

om medelsanvisning å riksstaten.

I yttrande den 12 mars 1953 över kanslerns framställning av den 6 februari

1953 har riksräkenskapsverket efter ytterligare överväganden kommit

till den uppfattningen, att frågan, huruvida reservfonderna bör bibehållas

eller ej, bör bedömas uteslutande med hänsyn till hur förvaltningen av universitetens

egendomar skall vara anordnad. Anförtros förvaltningen åt

domänverket, bör inkomsterna från egendomarna gå till domänverkets fond

och reservfonderna avvecklas. Skall förvaltningen åter kvarligga hos universiteten,

bör dessas direkta ekonomiska intresse av förvaltningen i fortsättningen

vara minst detsamma som för närvarande, och reservfonderna,

vilka enligt riksräkenskapsverkets mening utgör den lämpligaste formen

för tillskapande av ett sådant intresse, bör då bibehållas. Vilket av de två

angivna alternativen som representerar den mest rationella, effektiva och

ekonomiska formen av förvaltning, torde kunna avgöras först efter en närmare

utredning. Därest denna utredning ger vid handen, att förvaltningen

av egendomarna bör kvarligga hos universiteten och att reservfonderna

alltså bör bibehållas, bör universiteten enligt riksräkenskapsverkets mening

få helt behålla inkomsterna av egendomarna. För Uppsala universitets del

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

kunde detta med hänsyn till inkomsternas storlek komma att medföra, att

medelsanvisningen å riksstaten borde skäras ned.

Professor emeritus A. Hadding, vilken på särskilt uppdrag verkställt en

utredning angående frågan om inkomstbortfallet, har ansett, att som kompensation

för detta i första hand bör användas inkomsterna av universitetens

egendomar och att därför de årliga inbetalningarna till statens allmänna

fastighetsfond från egendomsförvaltningarna vid universiteten bör

upphöra. För Lunds universitets del bör enligt utredningsmannen därutöver

anvisas ett riksstatsanslag. För karolinska institutet, medicinska högskolan

i Göteborg samt Stockholms och Göteborgs högskolor anser utredningsmannen

statsanslag erforderliga både för att täcka behov av den art,

som vid universiteten brukat tillgodoses genom anlitande av reservfonderna,

och behov av den art, som brukat tillgodoses genom anlitande av

docent- och forskarstipendiefonderna. För tandläkarhögskolorna räknar utredningsmannen

däremot med statsanslag endast för reservfondsändamål.

Kanslern ansluter sig i princip till vad utredningsmannen anfört och understryker

samtidigt angelägenheten av att de under hans inseende stående

lärosätena blir försedda med tillräckliga medel för att möta tillfälliga eller

oförutsedda behov och för understöd av yngre vetenskapsidkare. Frågan

om det härför erforderliga medelsbehovet sammanhänger enligt kanslern

intimt med medelstilldelningen å övriga för lärosätena anvisade anslag. Enligt

kanslerns mening är materiel- och nyanskaffningsanslagens otillräcklighet

särskilt ägnad att ingiva bekymmer. Kanslern biträder vidare riksräkenskapsverkets

åsikt, att frågan om reglering av inkomsterna från universitetens

egendomar mot reservfonderna bör bli föremål för särskild prövning.

I avvaktan på resultatet av en dylik prövning anser han det emellertid

nödvändigt, att medel anvisas för reservfonds- och docentstipendiefondsändamål.

Provisoriskt räknar kanslern med ett mindre medelsbehov än utredningsmannen

och ifrågasätter icke nu någon ändring beträffande inlevereringen

till statens allmänna fastighetsfond av viss del av avkastningen av

universitetens egendomar.

För att möjliggöra en bedömning av den ekonomiska betydelsen av inkomstbortfallet

— och därmed av behovet av ersättningsmedel

och överhuvudtaget av medel för oförutsedda

behov — må här meddelas vissa av kanslern lämnade uppgifter för budgetåren

1947/52 angående de inkomster, som influtit till reservfonderna

samt docent- och forskarstipendiefonderna, ävensom angående summan av

de årliga anslagsbeloppen ur reservfonderna. Dessa uppgifter har såsom

framgår av sammanställningarna i vissa avseenden kompletterats med uppgifter

för budgetåren 1942/47.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Reservfondernas inkomster

Lönemedel

Docent-

stipendie-

medel

Inkomster

från egen- domsför- valtningen

Övriga

inkomster1

Summa

beviljade

anslag

Uppsala universitet:

1942/43 ........

21337

—

1943/44 ........

30 006

—

1944/45 ........

17 275

—

1945/46 ........

12 591

—

1946/47 ........

42 883

—

1947/48 ........

145 088

56 541

260 062

50

285 000

1948/49 ........

89 247

75 977

70 070

29 251

235 000

1949/50 ........

69 577

8 144

87 373

—

277 500

1950/51 ........

7 176

—

129 419

5 685

233 500

1951/52 ........

54 239

—

302 874

89 311

398 500

Lunds universitet:

1942/43 ........

20 286

—

1943/44 ........

27 546

—

1944/45 ........

25 705

—

1945/46 ........

26 054

—

1946/47 ........

69 957

—

1947/48 ........

209 835

125 682

79 825

2 333

199 480

1948/49 ........

115 423

173 165

86 333

6 558

277 569

1949/50 ........

43 095

45114

100 610

15188

358 503

1950/51 ........

29 722

21 585

99 200

10109

331 no

1951/52 ........

31456

1862

101872

8 014

160 604

1 Avser i huvudsak återbetalningen

av anslag, som utdelats ur

fonden med

återbetalning

skyldighet.

Docentstipendiefondernas inkomster

Uppsala

Lunds

Karolinska

Stockholms

Göteborgs

universitet

universitet

institutet

högskola

högskola

1942/43 ........

23 222

36 270

9 366

1943/44 ........

33 675

40 066

9 000

1944/45 ........

38 681

38 984

5 982

1945/46 ........

27 665

29 909

10 711

1946/47 ........

156 923

158 315

12186

1947/48 ........

173 047

125 416

68 018

1948/49 ........

172 395

73 267

31137

1949/50 ........

179 994

137 032

34 276

55 327

7 470

1950/51 ........

126 085

136 759

15 732

52 486

11042

1951/52 ........

77 503

135 206

25 579

44 746

18 286

Medeltal för åren

1942/46 och 1949/52

84 902

78 436

17 722

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

113

Forskarstipendiefondernas inkomster

Uppsala

Lunds

Karolinska

universitet

universitet

institutet

1942/43 ...................

3 460

545

—

1943/44 ...................

1 749

2 333

—

1944/45 ...................

—

—

4 666

1945/46 ...................

4 345

2 333

—

1946/47 ...................

15112

7 053

6150

1947/48 ...................

—

—

—

1948/49 ...................

5 345

—

5 681

1949/50 ...................

2 757

—

12 300

1950/51 ...................

5 785

—

4 430

1951/52 ...................

8 513

2 380

—

De ändamål, för vilka anslag beviljats ur reservfonderna under budgetåren

1950/52, framgår av följande sammanställning, i vilken beloppen avrundats

till 500 kronor:

Uppsala universitet

Lunds universitet

1950/51

1951/52

1952/53

1950/51

1951/52

1952/53

1. Instrument och apparatur ......

2. Förstärkning av materielanslagel

(även litteratur, bokbindning, mik-

69 500

141 000

206 500

88 500

32 500

13 500

rofilm) ........................

77 500

114 500

126 500

161 000

65 000

58 500

j 3. Inventarier, inredning, lokalhyra ..

4. Avlöningar åt tillfällig personal och

49 500

65 500

40 000

32 000

16 000

37 500

för speciella uppdrag ............

10 000

17 500

34 500

12 500

11000

12 000

5. Arvoden för kurser m. m.........

5 000

11 500

15 500

16 500

15 500

4 000

6. Diverse ........................

22 000

48 500

6 000

20 500

20 000

8 000

233 500

398 500

429 000 331 000

160 000

133 500

Framhållas må vidare, vilket även riksräkenskapsverket påpekat, att löneregleringen

även föranlett upphörande av de s. k. ålderstilläggsfonderna.

Detta innebär, att de tillskott till bestridande av kostnaderna för ålderstilllägg,

som över ålderstilläggsfonderna tillförts respektive universitets avlöningsanslag

från reservfonden samt skogsförvaltningen vid universitetet i

Uppsala och jordbruksförvaltningen vid universitetet i Lund, bortfallit.

I detta avseende har löneregleringen medfört en vinst för universiteten i

stället för ett inkomstbortfall. Posten »Inkomst från ålderstilläggsfonden»

var för budgetåret 1951/52 i Uppsala universitets avlöningsstat uppförd

med 14 785 kronor och i Lunds universitets avlöningsstat med 4 300 kronor.

Årsbehovet av »reservfondsmedel» har av utredningsmannen Hadding,

såväl för universiteten som för de här avsedda lärosäten, som icke har någ
8

— Iiiharig till riksdagens protokoll 105tf. 1 samt Nr 136.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ra reservfonder, beräknats till 3 procent av årsbudgeten, exklusive engångsanslag,

för tandläkarhögskoloma dock endast till 1H procent.

Med utgångspunkt i medeltalet av de belopp, som under budgetåren

1947—52 utgått som anslag ur docentstipendiefondema vid universiteten

i Uppsala och Lund, har utredningsmannen vidare — efter en justering

med hänsyn till penningvärdets fall — beräknat, att tio procent av de för

budgetåret 1952/53 vid varje lärosäte befintliga docentstipendiebeloppen

vore vad som erfordrades som ersättning för docentstipendiefonderna. För

karolinska institutet, medicinska högskolan i Göteborg samt Stockholms

och Göteborgs högskolor har utredningsmannen ansett samma procenttal

vara tillämpligt, varvid man dock borde förutsätta fullt utbyggd docentorganisation

vid de tre sistnämnda högskolorna, d. v. s. ett icke oväsentligt

högre antal docenter än som verkligen funnits. För tandläkarhögskolorna,

där några docentbefattningar icke finnes, har utredningsmannen icke

räknat med något medelsbehov för docentstipendieändamål.

De av utredningsmannen beräknade beloppen och sättet för deras anvisande

framgår av följande sammanställning.

Lärosäte

Medel som erfordras för än- damål av den art, som re- servfonderna tillgodoser,

Medel som erfordras för än- damål av den art, som do- centstipendiefonderna till- godosett,

att utgå av

egendomsför- valtningens

medel

att utgå ur

anslag å riks- staten

att utgå av

egendomsför- valtningens

medel

att utgå ur

anslag å riks- staten

Uppsala universitet..............

240 000

—

160 000

—

Lunds universitet ..............

170 000

170 000

—

160 000

Karolinska institutet ............

—

145000

—

30 000

Medicinska högskolan i Göteborg .

—

55 000

—

16 000

Stockholms högskola ............

—

215 000

—

70 000

Göteborgs högskola..............

—

45 000

—

36 000

Tandläkarhögskolan i Stockholm ..

—

40 000

—

—

Tandläkarhögskolan i Malmö ....

—

40 000

—

—

Summa kronor

510 000

710 000

160 000

312 000

Utredningsmannen har förutsatt, att de årliga inbetalningarna till statens

allmänna fastighetsfond från egendomsförvaltningama vid universiteten i

Uppsala och Lund, 250 000 kronor respektive 50 800 kronor skall upphöra.

Kanslern erinrar i fråga om reservfonderna vid universiteten i Uppsala

och Lund dels om att en betydande del av dessa fonders inkomster under

budgetåren 1949/51 använts till instrument och apparatur samt till inventarier

och inredning, dels om att för budgetåret 1952/53 vid vartdera universitetet

anvisats ett nytt reservationsanslag av 200 000 kronor till Nyanskaffning

av apparater m. m., som delvis ersatt under senare år uppförda

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

anslag till Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner. Införandet

av nyssnämnda två nya reservationsanslag, vilka även för innevarande

budgetår utgår med 200 000 kronor, och deras avpassande till belopp av

skälig storleksordning bör enligt kanslerns mening i viss utsträckning kunna

kompensera universiteten för inkomstminskningen å reservfonderna. En

justering uppåt av universitetens materielanslag anses vidare kunna tjäna

samma ändamål, varjämte ett frångående av nu gällande ordning med en

årlig avsättning till statens allmänna fastighetsfond av viss del av inkomsterna

från universitetens egendoms- och skogsförvaltningar enligt kanslerns

mening framdeles bör kunna tillföra reservfonderna medel av sådan storleksordning,

att därmed kan tillgodoses de ändamål, som avses i 142 § universitetsstatuterna.

För karolinska institutet, Stockholms och Göteborgs högskolor, medicinska

högskolan i Göteborg samt tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö,

vilka icke har några reservfonder men för vilka enligt kanslerns mening

behov av reservmedel också föreligger, anser kanslern, att detta behov bör

tillgodoses dels genom årliga anslag härför, dels genom en justering uppåt

av materielanslagen, dels ock genom höjning av anslagen till Nyanskaffning

av apparater och motsvarande anslag.

I fråga om ersättning för docentstipendiefonder uttalar kanslern, att kostnader

för undervisning av mera stadigvarande natur enligt hans mening

icke bör belasta dylika fonder utan tillgodoses genom inrättande av härför

erforderliga befattningar eller höjning av kursanslagen. De medel, som kan

komma att anvisas som ersättning för de hittillsvarande docentstipendiefondema,

bör enligt kanslerns mening avses för den uppgift, som ursprungligen

tillkommit fonderna. Kanslern erinrar om av honom framlagda förslag

om höjningar av vederbörliga avlöningsanslag med hänsyn till att kostnaderna

för viss undervisning av permanent karaktär under senare år bestritts

av medel från docentstipendiefonderna. Vid en allmän uppräkning

av avlöningsanslagen enligt dessa förslag bör enligt kanslerns mening de

medel, som anvisas som ersättning för docentstipendiefondsmedlen, kunna

i viss mån reduceras i förhållande till vad utredningsmannen föreslagit.

Vid sin beräkning av behovet av medel som ersättning för bortfallet

av inkomster till reservfonderna samt för docentstipendiefonderna utgår

kanslern från följande förutsättningar, nämligen

att avkastningen av egendoms- och skogsförvaltningen vid universitetet

i Uppsala kan beräknas till lägst 500 000 kronor årligen och avkastningen

av Lunds universitets egendomar till 170 000—190 000 kronor årligen,

att till statens allmänna fastighetsfond tills vidare skall liksom hittills

från universitetens egendomsförvaltningar inlevereras 250 000 kronor för

Uppsala universitet och 50 800 kronor för Lunds universitet,

att behovet av medel för ifrågavarande båda ändamål — reservfonds
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 K ungl. Maj:ts proposition nr 136.

och docentstipendiefondsändamål — vid ettvart av universiteten uppgår

till 250 000 kronor,

att något statsanslag för ändamålen därför icke för närvarande erfordras

för Uppsala universitet samt

att några besparingar å docentstipendiefonderna icke kommer att föreligga

vid utgången av innevarande budgetår.

För Uppsala universitet räknar kanslern med att av det disponibla beloppet

av avkastningen från egendoms- och skogsförvaltningen, nämligen

(500 000 — 250 000 =) 250 000 kronor, ett belopp av 80 000 kronor skall

avses för de ändamål, som hittills tillgodosetts av docentstipendiefonder,

och återstoden ingå till reservfonden.

För Lunds universitet och övriga ifrågavarande lärosäten räknar kanslern

med att ett anslag av statsmedel av 466 000 kronor erfordras för nästa

budgetår. Beloppet förutsättes fördelat på följande sätt.

För ändamål, som

avses i 142 § uni- versitetsstatu- terna

För ändamål, som

hittills tillgodo- setts av docentsti- pendiefonder

Summa

Lunds universitet ........................

50 000

80 000

130 000

Karolinska institutet ......................

Göteborgs universitet:

71000

15 000

86 000

medicinska fakulteten ..................

30 000

10 000

40 000

filosofiska fakulteten ....................

25 0C0

10 000

35 000

Stockholms högskola ............

105 000

30 000

135 000

Tandläkarhögskolan i Stockholm ..........

20 000

—

20 000

» » Malmö..............

20 000

—

20 000

Summa kronor

321 000

145 000

466 000

Kanslern föreslår slutligen, att anvisade medel skall ställas till vederbörande

läroanstalts förfogande att efter beslut i varje särskilt fall av

kanslern användas för därmed avsedda ändamål.

Statskontoret finner en medelsanvisning av den omfattning, utredningsmannen

tänkt sig, helt utesluten och är ej heller berett godtaga det av

kanslern förordade reducerade beloppet. Statskontoret finner dock en viss

medelsanvisning erforderlig och anför följande.

Ämbetsverket vill härvid främst peka på den möjlighet till kompensation

för inkomstminskningen, som ligger däri, att å riksstaten beräknas

medel även för sådana utgifter, som hittills regelmässigt belastat reservoch

stipendiefonderna. Denna utväg har, såsom också framgår av universitetskanslerns

utredning, för övrigt redan i viss mån utnyttjats. Under

åttonde huvudtiteln finnes sålunda uppförda anslag, vilka i ej oväsentlig

mån torde komma att kompensera inkomstbortfallet å reservfonderna.

Exempelvis må erinras om de anslag å för närvarande tillhopa 400 000

kronor, vilka för universitetens del uppförts till nyanskaffning av appara
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ter m. in. Även sådana behov, vilka tidigare tillgodosetts med medel ur

stipendiefonderna, har vid anslagsberäkningen beaktats. I 1953 års statsverksproposition

bär departementschefen — under erinran om att docentstipendiefonderna

upphört — för möjliggörande av ej obetydliga personalförstärkningar

tillstyrkt en uppräkning av universitetens avlöningsanslag.

Nämnda i kompenserande syfte vidtagna åtgärder måste enligt

statskontorets mening tillmätas avsevärd betydelse vid prövningen av

universitetskanslerns förslag. Då emellertid vid universiteten och de med

dem jämställda högskolorna torde förefinnas behov av vissa medel för

täckande av oförutsedda kostnader för sådana på förhand ej bestämda ändamål,

som avser undervisningens, studiernas och universitetens allmänna

förkovran, vill statskontoret icke motsätta sig, att medel i viss utsträckning

ställes till förfogande härför.

Vad angår formerna för en medelsanvisning och storleken av de erforderliga

anslagsmedlen uttalar statskontoret i huvudsak följande.

Statskontoret måste för sin del bestämt hävda, att åtskillnad icke bör

göras mellan reservfonds- och docentstipendieändamål. Ej heller anser

ämbetsverket, att de sålunda av staten anvisade medlen bör ställas till

universitetens och ifrågavarande högskolors disposition, utan finner övervägande

skäl tala för att å riksstaten uppföres ett gemensamt reservationsanslag

för ifrågavarande ändamål, att utbetalas förslagsvis av statskontoret

— efter beslut av universitetskanslern i varje särskilt fall.

Beträffande därefter frågan om storleken av en sådan medelsanvisning

kan givetvis olika synpunkter göras gällande, beroende främst på i vilken

mån hänsyn anses böra tagas till de åtgärder, som enligt vad som framgår

av det tidigare anförda redan vidtagits för att kompensera inkomstbortfallet.

För övrigt bör uppmärksammas, att med den utformning kanslern givit

förslaget, det icke endast är fråga om kompensationsåtgärder utan att

framställningen även avser att försätta högskolorna — vilka icke hittills

haft någon motsvarighet till universitetens reservfonder — i ett betydligt

gynnsammare läge än tidigare. Mot de föreliggande beräkningarna kan

vidare riktas den anmärkningen, att dessa grundar sig på en tidsperiod, som

i fråga om inkomsttillflödet varit onormalt gynnsam, beroende främst på

det rikliga tillflödet av docentstipendiemedel i samband med upprustningen

av universiteten men även — särskilt beträffande Uppsala — på de höga

virkesprisema.

Mot bakgrunden av det anförda vill statskontoret för sin del förorda, att

anslaget avväges med utgångspunkt från den genomsnittliga besparing per

ar å avlöningsanslagen, som tillförts reservfonderna vid universiteten. Däremot

anser ämbetsverket, av skäl som i det föregående utvecklats icke tillräcklig

anledning föreligga att vid sidan härav beräkna någon särskild

»kompensation» för de inkomster, som tillförts docentstipendiefonderna.

Därest summan av de för en tioårsperiod uträknade medeltalen av angivna

besparingar sättes i relation till summan av de för budgetåret 1952/53 för

universiteten anvisade avlöningsanslagen, erhålles en procentsats på 0,7.

Om man utgår ifrån, att den sålunda ltamräknade procentsatsen kan tilllämpas

även vid uppskattningen av medelsbehovet vid de övriga läroanstalterna,

kommer det totala behovet i princip att uppgå till i avrundat belopp

210 000 kronor med följande fördelning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Uppsala universitet ........................................ 60 000

Lunds universitet.......................................... 56 ooo

Karolinska institutet ...................................... 24 000

Medicinska högskolan i Göteborg............................ 9 000

Stockholms högskola ....................................... 24 000

Göteborgs högskola ........................................ 8 000

Tandläkarhögskolan i Stockholm ............................ 15 000

Tandläkarhögskolan i Malmö................................ 14 000

Summa kronor 210 000

Departementschefen. Vid genomförandet av 1952 års lönereglering för

universitetsprofessorer m. fl. stöd det klart, att denna som en konsekvens

skulle få ett visst inkomstbortfall för reservfonderna samt medföra att

docent- och forskarstipendiefonderna helt upphörde. Samtidigt framstod

det som naturligt, att denna för lärosätena ogynnsamma ekonomiska verkan

av löneregleringen i någon form borde utjämnas. Vid min anmälan i

propositionen 1952: 137 av vissa anslagsfrågor beträffande universiteten

m. m. uttalade jag också, att det vore nödvändigt, att gottgörelse i en eller

annan form bereddes för ifrågavarande inkomstbortfall. Den uppfattning,

som jag därvid gav uttryck åt, föranledde icke någon invändning från

riksdagens sida.

När universitetskanslern nu tagit upp frågan om ersättning för inkomstbortfallet,

har han satt in den i ett större sammanhang, i det han samtidigt

behandlat spörsmålet om anvisande av medel för oförutsedda behov vid

samtliga under honom lydande läroanstalter. Även jag anser, att nämnda

fråga icke bör behandlas som ett isolerat problem utan att det är lämpligt

att samtidigt pröva huruvida behov föreligger av anslagsmedel till oförutsedda

utgifter vid universiteten och med dem jämnställda högskolor.

Kanslern har kraftigt betonat, att det vid de angivna lärosätena finnes

behov av ett visst rörelsekapital. Det är, framhåller han, icke möjligt att

pa förhand beräkna, till belopp fixera eller i tid utverka anvisande av medel

för varje behov, som den fortlöpande snabba utvecklingen för med sig,

eller för tillfälliga och oförutsedda behov, som kan inställa sig.

Den av kanslern sålunda uttalade uppfattningen kan jag ge min fulla

anslutning. Klart är nämligen även enligt min mening, att vid universiteten

och högskolorna bör finnas medel till extra utgifter av olika slag. De

ändamål, jag härvid särskilt tänker på, är de, som angives i § 142 universitetsstatuterna,

nämligen tillfälliga behov och sådana på förhand ej bestämda

ändamål, som avser undervisningens, studiernas och lärosätets allmänna

förkovran, samt de, för vars tillgodoseende docentstipendiefonderna

enligt meddelade bestämmelser främst varit avsedda, nämligen tilldelande

för undervisningens behov eller för uppmuntrande av vetenskaplig forskning

av understöd åt oavlönad docent eller annan yngre vetenskapsidkare.

Universitetet i Uppsala har sedan gammalt betydande inkomster av för
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

valtningen av universitetets jord- och skogsegendomar, och på motsvarande

sätt har universitetet i Lund icke obetydliga inkomster av jordegendom.

Viss del av avkastningen av egendomsförvaltningen vid vartdera universitetet

skall emellertid, som framgått av det föregående, inlevereras till statens

allmänna fastighetsfond. Riksräkenskapsverket har i ärendet föreslagit

en utredning av frågan om hur förvaltningen av universitetens egendomar

lämpligen bör vara anordnad — om den alltjämt bör handhavas

av universiteten eller om den bör anförtros åt domänverket — samt uttalat,

att resultatet av denna utredning borde vara avgörande för frågan om

reservfondernas ställning. Därest egendomsförvaltningen ansåges böra ligga

kvar hos universiteten, borde reservfonderna vara kvar och i så fall borde

enligt riksräkenskapsverkets mening frågan om regleringen av inkomsterna

från universitetens egendomar mot reservfonderna bli föremål för en

särskild prövning. Ämbetsverket har räknat med att en dylik prövning

borde ge till resultat, att universiteten finge behålla hela avkastningen av

egendomarna och att för Uppsala universitets del i stället, med hänsyn till

storleken av egendomsavkastningen, en viss minskning av medelsanvisningen

å riksstaten borde ske.

I anledning av förslaget om en utredning av den lämpligaste formen för

egendomsförvaltningen vid universiteten vill jag erinra om att statsutskottet

vid 1950 års riksdag — vilket riksräkenskapsverket också omnämnt

på förekommen anledning uttalade, att utskottet icke funnit sig böra

föreslå någon principiell ändring i sättet för egendomsförvaltningen vid

universitetet i Uppsala, vilken därför förutsattes böra ligga kvar hos universitetet.

Riksdagen gjorde icke någon erinran mot detta utskottets uttalande.

För egen del anser jag det icke vara erforderligt att i detta sammanhang

taga ställning till den av riksräkenskapsverket ånyo aktualiserade

frågan angående egendomsförvaltningen.

Universitetskanslern har i likhet med riksräkenskapsverket ansett fragan

om regleringen av inkomsterna från egendomsförvaltningarna mot reservfonderna

böra särskilt prövas. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår

har han emellertid provisoriskt räknat med att samma belopp som hittills

borde inlevereras till statens allmänna fastighetsfond från ettvart av

universiteten. För egen del anser jag, att frågan om regleringen av egendomarnas

avkastning mot reservfonderna icke bör upptagas i detta sammanhang.

Vid min bedömning av frågan om hur stora medel, som bör ställas

till förfogande för extra-utgiftsändamål vid universiteten och i vilken

form detta bör ske, utgår jag därför från att av egendomsavkastningen vid

universiteten i Uppsala och Lund — vilken beräknats icke komma att understiga

ett nettobelopp av 500 000 kronor per år i Uppsala, respektive beräknats

till 170 000—190 000 kronor per år i Lund — samma belopp som

hittills bör inlevereras till fastighetsfonden.

Universitetskanslerns ställningstagande till frågan om medelsbehovet kan

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

sägas innebära, att man enligt hans uppfattning icke kan nöja sig med att

göra en beräkning av inkomstbortfallets storlek och därav sluta sig till behovet

av medel både vid de lärosäten, där inkomstbortfall förekommit, och

de där så ej varit fallet. Kanslerns mening är nämligen, att hänsyn måste

tagas även till de förändringar i fråga om medelsanvisningen å riksstaten,

som skett i samband med och efter inkomstbortfallet. Genom tillkomsten

av nya anslag och höjning av redan befintliga sådana har ju nämligen i viss

utsträckning medel anvisats för sådana ändamål, till vilka tidigare utgått

medel ur reservfonder och docentstipendiefonder. En del av det föreliggande

medelsbehovet synes enligt kanslern böra tillgodoses genom att man tar

ytterligare steg på denna väg. Därutöver anser kanslern särskilda anslagsmedel

erforderliga.

Den uppfattning av det föreliggande läget, som kanslern givit uttryck

åt, kan jag helt ansluta mig till. Jag vill därutöver i likhet med statskontoret

uttala, att en beräkning av inkomstbortfallet, som grundar sig på

siffror från budgetåren 1947/52, knappast kan vara rättvisande, eftersom

inkomsterna till reserv- och docentstipendiefonderna under vissa av dessa

ar av olika skäl var onormalt stora. Framhållas må också den avlastning

för universitetens reservfonder, som bortfallet av ålderstilläggsfonderna inneburit.

Vid min bedömning av medelsbehovet för extra-utgiftsändamål vid universitetet

i Uppsala har jag kommit till den uppfattningen, att storleken

av de inkomstmedel, som inflyter till reservfonden, gör, att någon särskild

medelsanvisning för ändamålet icke nu bör ifrågasättas.

Vad angår övriga lärosäten, nämligen universitetet i Lund, karolinska

institutet, Stockholms högskola, universitetet i Göteborg samt tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö anser jag mig böra föreslå anvisande

av sammanlagt 300 000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp, har jag

tagit hänsyn till de medel, som kan beräknas inflyta till universitetet i

Lund som avkastning av detta universitets jordegendomar.

Nämnda belopp av 300 000 kronor, torde böra anvisas under ett nytt

reservationsanslag med rubriken Gemensamma universitetsändamål: Extra

utgifter. Anslaget bör disponeras av universitetskanslern och i sin helhet

vara avsett för samtliga de ändamål, som jag härförut angivit. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om en eventuell fördelning av

anslaget helt eller delvis på särskilda, för de olika lärosätena avsedda poster.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå rikdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

121

11. Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets fysiologiska

institution.

Till sagda ändamål har för budgetåren 1950/52 anvisats reservationsanslag

om sammanlagt 357 500 kronor. Nämnda anläggning är avsedd

för den flygmedicinska forskningen vid flyg- och navalmedicinska nämndens

avdelning vid fysiologiska institutionen. Flyg- och navalmedicinska

nämnden hemställer nu om ett ytterligare anslag för ändamålet av 155 000

kronor. Anledningen härtill är, att den ursprungliga medelsanvisningen,

som grundade sig på kostnadsberäkningar gjorda år 1949, på grund av

prisstegringar visat sig helt otillräcklig. Det nu äskade beloppet anses

erforderligt för att färdigställa centrifugen i driftsdugligt skick. Nämnden

anför följande.

Den för centrifuganläggningen erforderliga utbyggnaden av karolinska

institutets fysiologiska institution har nu genom byggnadsstyrelsens försorg

färdigställts så långt, att inflyttning delvis kunnat ske. Viss mindre

del av utrustningen för centrifuganläggningen, som beställts och nyligen

levererats, har ställts upp i den nya byggnaden. Andra delar av centrifugen

har beställts men ännu icke kunnat levereras. Slutligen återstår vissa beställningar,

som ännu icke kunnat göras, emedan de allmänna prisstegringarna

medfört, att det anslagna beloppet, 357 500 kronor, kommer att tagas

i anspråk av redan utlagda beställningar. För färdigställandet av centrifugen

erfordras sålunda nu en medelsförstärkning.

År 1949 beräknades de för själva centrifugen erforderliga kostnaderna

sålunda:

Centrifugarm jämte kabin .................................. 100 000

Axel, kuggväxel, nödbromsanordning samt anordningar för manövrering

av centrifugen, anordningar för överföring av mätström
mar

från kabin till registreringsrum m. m................... 185 500

Elektromotoraggregat ...................................... 37 000

Fysiologisk mät- och registreringsapparatur .................. 35 000

Summa kronor 357 500

Det sålunda beräknade kostnadsbeloppet baserade sig på prisläget i juli

1949. Under tiden fram till april 1953, för vilken period kommerskollegii

indexvariationer för material och arbete finnes tillgängliga, har avsevärda

prisstegringar inträffat. Eftersom träffade leveransavtal med ASEA och

Flygvapnets centrala verkstäder i Västerås innehåller reservationer för

dylika kostnadsökningar och arbetet dessutom i vissa delar måste utföras

på löpande räkning, har dessa prisstegringar nödvändigtvis medfört, att

kostnaderna för centrifugen blir högre än som ursprungligen beräknats.

Totalt beräknas kostnadsstegringen uppgå till 43,3 procent av det ursprungligen

begärda beloppet 357 500 kronor, eller 154 737 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Nämnden beräknar sålunda det för centrifugens färdigställande ytterligare

erforderliga medelsbehovet till 154 737 kronor eller i avrundat tal

155 000 kronor.

En viss försening av centrifugens färdigställande har blivit oundviklig,

bland annat till följd av konstruktions- och leveranssvårigheter, men även

på grund av att medel måst reserveras för väntade prisstegringar på redan

gjorda beställningar. Det är emellertid synnerligen angeläget, att centrifugen

snarast kommer i driftsdugligt skick. Med hänsyn härtill och till

att ytterligare beställningar icke kan göras, förrän medel därtill beviljats

av riksdagen, får nämnden anhålla, att erforderliga medel måtte anvisas

å tilläggsstat för budgetåret 1953/54.

Departementschefen. Betydande prisstegringar har ägt rum, sedan kostnadsberäkningarna

för ifrågavarande centrifuganläggning gjordes. Med

hänsyn härtill synes det nödvändigt, att ytterligare medel anvisas för

ändamålet. Jag har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av

det belopp, som nu erfordras för att sätta anläggningen i driftsdugligt

skick, och tillstyrker därför anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag

av 155 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å riksstaten för

nästa budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets fysiologiska institution för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

155 000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 136.

123

12. Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella

geofysiska året.

Svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik hemställer om ett

anslag för detta ändamål av 75 100 kronor. I anledning härav vill jag

nämna, att »geofysiska året» är beteckningen på en till en bestämd tidrymd

— i detta fall åren 1957—58 — koncentrerad stor internationell

forskningsinsats inom geofysiken. Jag torde även få erinra om att vårt land

deltagit i det internationella vetenskapliga samarbetet jämväl under de

två föregående geofysiska åren, nämligen det s. k. första internationella

polaråret 1882—83 och det andra internationella polaråret 1932—33. Av

handlingarna i ärendet inhämtas till en början följande.

År 1951 föreslog den internationella kommissionen för jonosfärforskning,

att ett tredje internationellt polarår skulle organiseras år 1957—58, 25 år

efter det andra polaråret. Detta förslag har biträtts av de intresserade

internationella vetenskapliga unionerna, bland dem unionerna för vetenskaplig

radio, geodesi och geofysik samt astronomi och geofysik. Bland

administrativa organ, som stöder förslaget, är det internationella rådet för

de vetenskapliga unionerna och Unesco.

Medan verksamheten under de två första polaråren år 1882—83 och

1932—33 koncentrerades till polarområdena är avsikten år 1957—58 att

i nödvändig grad också utsträcka undersökningarna till tempererade och

tropiska områden. Det tredje året har därför fått namnet det tredje internationella

geofysiska året.

En internationell organisationskommitté har tillsatts och ett permanent

sekretariat skall inrättas i Bryssel, finansierat av Unesco. Hittills har 25

länder satt igång arbetet med organisationen av den vetenskapliga verksamheten

och skickat in förslag till forskningsprojekt till den internationella

kommittén. Den internationella kommittén har haft ett plenarsammanträde

den 30 juni—3 juli 1953 i Bryssel, och preliminära riktlinjer för

arbetet under det geofysiska året har redan dragits upp.

Sverige deltog aktivt i de två första polaråren, både genom intensifierad

observationsverksamhet inom landet och med temporära stationer i polarområdet.

För att förbereda den svenska insatsen under det tredje internationella

geofysiska året utsåg Nationalkommittén för geodesi och geofysik

den 28 oktober 1952 en kommission »Polarårskommissionen» med professorn

H. Alfvén som ordförande.

Polarårskommissionen har insamlat och sammanställt förslag till svensk

verksamhet och framfört dessa till den internationella kommittén för det

geofysiska året. Vidare har den tagit initiativ till ett samarbete med motsvarande

kommissioner och institutioner i Danmark. Norge, Finland och

Island för att med dessa länder planera arbetet på regional basis, både

inom dessa länders egentliga territorier och inom den sektor av polarkalotten,

som går från Grönland i väster till Spetsbergen och Björnön i öster.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Personlig kontakt med geofysikerna i grannländerna har givit vid handen,

att ett nordiskt samarbete under det geofysiska året där allmänt anses som

mycket önskvärt både av vetenskapliga och politiska skäl. Det påpekas

även, att flygtrafiken över polarområdena medför, att deras utforskande

i meteorologiskt och geofysiskt hänseende blivit av stor praktisk betydelse.

De svenska förslag till vetenskaplig verksamhet, som framförts till den

internationella kommittén, visar inom vilka delar av geofysiken svenska

forskare kan väntas vara särskilt aktiva. De innehåller

a) ett omfattande meteorologiskt och oceanografiskt program,

b) en grupp förslag till utforskning av jonosfären och rymden utanför

jorden (»geokosmofysik»),

c) förslag till tyngdmätningar och

d) förslag till observationer av blixturladdningar över norra polarkaIotten.

Ett genomförande av det planerade svenska programmet beräknas kosta

omkring 2 000 000 kronor. Härom anföres följande.

I kostnaderna för det totala svenska programmet ingår ett stort antal

poster. Vissa poster kommer säkert att ändras, någon eller några kommer

att försvinna, medan förslag från andra länder kan betyda ett tillägg på

några poster. Fördelningen av programmet på de olika posterna är därför

ännu mycket osäker, men ramen för den totala insatsen är troligen säkrare,

då denna i viss mån bestäms av antalet aktiva geofysiker i landet.

Av det uppskattade totalbehovet, omkring 2 000 000 kronor, kommer

ett mindre belopp att äskas för budgetåret 1954/55. Därefter kommer de

årliga behoven att stiga till ett maximum under budgetåret 1956/57 och

1957/58, varefter behovet igen sjunker till mindre belopp omkring 1960.

En mera precis analys av fördelningen på de olika budgetåren är svår att

ge för närvarande, dock torde mellan V2 och av totalbeloppet behövas

före den 1 juli 1957.

Det för nästa budgetår äskade anslaget av 75 100 kronor är avsett för

följande ändamål:

Sekreterararvoden (12 månader å 300 kronor) .................. 3 600

Skrivbiträde 200 timmar .................................... 1 000

Kontorsmateriel, porto m. m................................. 500

Nordiska och övriga utländska resor för organisation av regionala

geofysiska projekt ävensom resor till den internationella kommitténs

sammanträden .................................... 10000

Vetenskapliga arbeten för det geofysiska årets förberedande..... 60 000

Summa kronor 75 100

Nationalkommittén anser det vara av synnerligen stor betydelse, att

Sverige på ett för landet värdigt sätt kan deltaga i de internationella arbetena

under det tredje geofysiska året, till vilka stora förhoppningar om

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

fruktbar samverkan mellan olika länder knyter sig. Kommittén uttalar,

att en viktig praktisk användning av många av de planerade arbetenas

resultat ansluter sig till flygtrafikens växande intresse för polarregionerna

och till flygtrafikens påtagliga tendens att uppsöka allt större höjder i

syfte att härigenom vinna snabbhet och ekonomisk drift. Det framhålles

i detta sammanhang, att särskilt förhållandena inom högre luftlager är

otillräckligt kända och att en förbättring i detta hänseende kan väntas

genom de nu planerade forskningarna.

Departementschefen. Som av det föregående framgått har svenska forskare

deltagit i det vetenskapliga arbetet under de två s. k. internationella

polarår, som hittills anordnats. Det torde vara önskvärt, att detsamma

blir fallet under det nu planerade tredje internationella geofysiska året.

I nationalkommitténs framställning har skisserats ett forskningsprogram,

vars genomförande kostnadsberäknats till icke mindre än 2 000 000 kronor.

Jag är medveten om att ett svenskt deltagande i det planerade »året»

kommer att kräva anvisande av särskilda anslagsmedel men anser det

icke möjligt att på grundval endast av den föreliggande framställningen

taga ställning till frågan om hur stor sammanlagd medelsanvisning, som

bör komma i fråga. Härför kräves nämligen enligt min mening en säkrare

överblick än nu har kunnat vinnas över vilka svenska forskare och institutioner,

som kan tänkas deltaga i forskningsarbetet, och över vilka frågor

som från svensk sida bör tagas upp i arbetet. Under hand har jag nämligen

erfarit, att även styrelsen för vetenskapsakademiens forskningsstationer

i Övre Norrland ämnar inkomma med anslagsäskanden, som berör

forskningsarbetet under det geofysiska året. Jag vill emellertid redan nu

framhålla, att det synes mig klart, att den sammanlagda medelsanvisningen

icke kan bli så stor som i den föreliggande framställningen ifrågasatts.

Vid den kommande noggranna detaljplaneringen av forskningsprogrammet

torde detta böra beaktas och föranleda, att en sovring av forskningsuppgifterna

överväges, så att krafterna koncentreras kring det väsentligaste.

För nästa budgetår har äskats ett belopp av 75 100 kronor till föreberedande

arbeten, varav 60 000 kronor till vetenskapliga arbeten och 15 100

kronor till organisations- och administrationskostnader. Med hänsyn bland

annat till vad jag i det föregående anfört kan jag icke tillstyrka, att några

medel redan nu anvisas till de vetenskapliga arbetena. Däremot föreslår

jag, att ett anslag ställes till förfogande för det förberedande organisationsarbetet.

Detta anslag, som bör erhålla reservationsanslagskaraktär, torde

böra uppföras med 15 000 kronor. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela erforderliga bestämmelser rörande anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136.

att till Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella

geojysiska året för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar Hans Maj :t

Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 136. 127

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Organisationen av den högre undervisningen i skeppsbyggeri .... 3

Frågans tidigare behandling............................. 3

Nu föreliggande utredning och förslag.................... 10

Remissyttrandena ...................................... 33

Departementschefen .................................... 41

II. Anslagsberäkningar ........................................ 45

1. Göteborgs universitet: Avlöningar........................ 45

2. Göteborgs universitet: Omkostnader...................... 60

3. Göteborgs universitet: Materiel m. m...................... 62

4. Göteborgs universitet: Anskaffning av apparater m. m....... 64

5. Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska

fakultetens bibliotek.............................. 65

6. Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten

vid medicinska fakultetens bibliotek................ 65

7. Göteborgs universitet: Utrustning........................ 66

8. Göteborgs universitet: Bidrag till kostnaderna för uppförande

av patologisk-anatomisk institution m. m.................. 70

9. Bidrag till Stockholms högskola.......................... 74

10. Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter.......... 106

11. Utrustning för centrifugalanläggning vid karolinska mediko
kirurgiska

institutets fysiologiska institution .............. 121

12. Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska

året .................................................. 123

Doktrin (1)

  1. Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner, FT 2020 nr 3 s. 511, på s. 520 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående reformering av läkarutbildningen jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. SU 1954:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående organisationen av den högre undervisningen i skeppsbyggen jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1954:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1954/ 55 till universitetet i Göteborg och Stockholms a1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2020 s. 511 Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner s. 520 i texten