Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium, m.m

1954-03-05 · 100 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 99 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:137, Angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium, m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium,

m.m.; given Stockholms slott den 5 mars 195Jf.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen lämnas först en redogörelse för den under skolöverstyrelsens

ledning pågående försöksverksamheten.

Vidare föreslås inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium från och med budgetåret 1954/55. I samband

därmed framlägges förslag beträffande provisoriskt förfarande vid

tillsättning av dylika tjänster.

I propositionen behandlas även frågan om elevintagningen i högre skolor

i Stockholm och dess grannkommuner, varvid föreslås inrättande från och

med budgetåret 1955/56 av ordinarie tjänster i läroämnen vid de i folkskolan

inbyggda realskolelinjerna i Stockholm och på övriga orter i landet

ävensom statsbidrag från och med budgetåret 1954/55 till avlöning åt

lärare i läroämnen på nämnda linjer enligt samma grunder som för de kommunala

realskolorna.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 samt. Nr 137.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1954.

Närva ra nde:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa frågor rörande

inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium,

m. m. och anför därvid följande.

I. Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten.

Den av skolöverstyrelsen ledda försöksverksamheten omfattar i överensstämmelse

med 1950 års riksdagsbeslut dels försök med en enhetsskoleorganisation

i anslutning till de riktlinjer, som uppdrogs i propositionen nr 70

nämnda år, dels också försök av olika slag inom de äldre skolformerna. Överstyrelsen

har att inkomma med årliga redogörelser för de vid försöksverksamheten

gjorda erfarenheterna.

Utanför 1950 års försöksverksamhet står vissa under senare år tillkomna

anordningar inom de äldre skolformerna, som enligt uttalande av 1951 års

riksdag (prop. 136, statsutsk. uti. 167) må komma till användning under en

övergångstid. Hit hör bland annat de i folkskolan inbyggda realskolelinjerna.

Då dessa linjer är att betrakta som provisorier i avvaktan på att enhetsskolan

mera allmänt skall kunna införas, har det icke ansetts nödvändigt

föreskriva, att regelbundna redogörelser för erfarenheterna skall insändas av

skolöverstyrelsen.

Från och med år 1951 har vederbörande departementschef årligen i lämpligt

sammanhang lämnat översikter rörande försöksverksamhetens gång

(prop. 1951: 136 s. 3; 1952: 149 s. 93; 1953: 126 s. 2) och därvid även brukat

något beröra den till 1951 års riksdagsbeslut anknytande utvecklingen utanför

försöksdistrikten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1. Försöken med enhetsskoleorganisation.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse för försöksåret

1952/53. Försöken hade detta läsår inom de första försöksdistrikten nått

klass 8. För bestridande av kostnaderna för försöksverksamheten stod

nämnda budgetår till förfogande det å riksstaten under rubriken Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m. m. anvisade reservationsanslaget å 475 000

kronor.

Försöksverksamhetens omfattning läsåret 1952/53 framgår av följande

tabell. Antalet läraravdelningar tillhörande försöksverksamheten hade stigit

I försöksverksamheten deltagande

Försöksdistrikt

Start-

år

läraravdelningar

lärjungar

totalt

därav på

högstadiet

totalt

därav på

högstadiet

1. Bollnäs landskommun.......

49

45

860

2. Bollnäs stad............

49

29

—

682

—

3. Burlöv...............

49

23

4

572

114

4. Gustavsberg............

52

8

2

191

51

5. Hielaniemi.............

49

31

6

501

131

6. Huskvarna.............

51

30

—

831

—

7. Hälsingborg.............

51

10

—

261

—

8. Laxå................

50

17

2

388

49

9. Lerum................

49

30

4

738

122

10. Lillhärdal..............

49

14

2

250

63

11. Linköping .............

50

45

5

1238

125

12. Lomma...............

51

11

—

240

—

13. Mörbylånga............

50

24

2

466

54

14. Nederkalix.............

51

66

—

1282

—

15. Njurunda..............

52

27

—

381

—

16. Oland................

49

36

7

864

170

17. Perstorp ..............

52

13

—

242

—

18. Råneå................

50

61

6

1154

181

19. Skellefteå stad...........

49

31

4

716

101

20. Skön ................

50

45

4

1057

134

21. Stockholm:

a. Björkhagen...........

49

48

4

1309

108

b. Nytorp .............

Öl

42

—

1 104

—

c. Västberga............

50

43

—

1129

—

22. Sundbyberg.............

51

59

—

1481

—

23. Sura.................

49

30

5

738

129

24. Svedala...............

50

20

2

442

65

25. Södertälje..............

52

29

—

726

—

26. Timrå................

49

52

10

1200

274

27. Töre ................

52

17

—

207

—

28. Vifolka...............

49

28

5

502

124

29. Åhus................

49

26

4

508

86

30. Österåker..............

49

19

4

465

102

Summa

1 009

82

22 725

2183

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

till 1 009 från 682 föregående läsår och antalet barn i försöksavdelningarna

från 14 635 till 22 725.

Under året har skolöverstyrelsen anordnat kurser för lärare inom försöksdistrikten

i tyska, matematik och hemkunskap samt tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen

en kurs för blivande yrkesvalslärare. Bidrag ur försöksanslaget

har utgått till en kurs i modersmålet och orienteringsämnen,

anordnad tillsammans med samarbetskommittén i Norrbotten, och till en

kurs i undervisningsmetodik för lärare på lågstadiet, anordnad i samarbete

med Sveriges småskollärarinneförbund m. fl. De kommunala skolledarna i

försöksdistrikten har vid två tillfällen under året varit kallade till överläggningar

med skolöverstyrelsen. Kontakten mellan överstyrelsen och lärarna

har vidare uppehållits genom den av överstyrelsens försöksavdelning utgivna

tidningen »På försök», som under redovisningsåret utkommit med fyra

duplicerade nummer. Upplagan har för varje nummer ökat, varför tidningen

i fortsättningen enligt överstyrelsens uppfattning behöver tryckas.

Skolöverstyrelsens försöksavdelning har under året varit organiserad på

tre rotlar. Avdelningschefen, undervisningsrådet Norinder har handlagt allmänna

frågor rörande försöksverksamheten samt frågor rörande enhetsskolans

låg- och mellanstadium, e. o. undervisningsrådet Beskow frågor rörande

teoretisk och praktisk yrkesorientering, förberedande yrkesutbildning och

praktiska realskolor samt t. f. undervisningsrådet Wemberg frågor rörande

teoretiska ämnen på enhetsskolans högstadium och rörande försöksverksamheten

vid högre skolor. Till avdelningens förfogande har under året —

utom administrativ personal — stått en skolpsykolog, docenten Märta

Björsjö, samt tre konsulenter för studieplans- och instruktionsarbete. För

bearbetning av undersökningsmaterial i samband med försöksverksamheten

har tidvis extra biträdespersonal måst anställas.

Under året har konsulentorganisationen för försöksverksamheten

nyordnats. Särskilda utskottet vid 1950 års riksdag ansåg, att

konsulentverksamheten kunde ordnas i olika former, »starkare centraliserad

eller med delvis regional struktur» (utt. 1. s. 122). Efter tidigare försök i mera

begränsad omfattning beslöt skolöverstyrelsen den 1 september 1952 att

vid sidan av den centrala konsulentorganisationen inom överstyrelsens försöksavdelning

försöksvis upprätta en regional konsulentorganisation under

ledning av s. k. regionala samarbetskommittéer. Den centrala

konsulentorganisationen skulle särskilt avses för nytillkommande skoldistrikt;

sedan försöksverksamheten kommit i gång, borde den regionala

konsulentorganisationen i stigande omfattning kunna svara för verksamhetens

fortsättande.

De regionala samarbetskommittéerna — tolv till antalet — bestod under

året av vederbörande seminarierektorer, folkskolinspektörer och kommunala

skolledare men kunde vid behov adjungera representanter för särskilda

skolformer eller särskilda sidor av försöksverksamheten. Antalet sammanträden

varierade mellan 2 och 5.

Vid terminens första sammanträde uppgöres en plan för konsulentverksamheten,

som insändes till överstyrelsen jämte förslag å konsulenter. Vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

förslagets avgivande bör bland annat beaktas, att konsulentverksamheten

vid sidan av pedagogisk skicklighet fordrar vissa personliga förutsättningar.

»Förmågan att få kontakt med kolleger, att ha en god inställning till skolarbetets

målsättning, att förklara och leda utan att verka överlägsen betyder

. .. mera än speciell metod, diverse konstgrepp i undervisningen och

vackra uppvisningsresultat», heter det i en bilaga till överstyrelsens protokoll

i ärendet.

Samarbetskommittéerna skulle i övrigt ha relativt stor frihet att själva

planlägga och genomföra sitt arbete. De har bland annat även anordnat

lärarkurser och pedagogiska dagar, auskultationer och lärarutbyten. En

vanlig form för inledande kontakt har varit, att försöksdistriktens lärare inbjudits

till något seminarium, varefter lärare från seminariet, i första hand

övningsskollärare, efter någon tid återgäldat besöket.

Besöket vid seminariet har lagts upp exempelvis på följande sätt:

Med hjälp av en duplicerad plan dirigeras lärarna till olika klasser i övningsskolan

för att där under ett par timmar ta del av hur övningsskolans

lärare lägger upp t. ex. ett intresseområde. Därefter följer föredrag och diskussion

om metodiska frågor, varefter man slutligen övergår till kamratligt

samkväm. Lärarna från försöksdistrikten kan sedan i sin egen undervisning

lägga upp samma intresseområde som det vid seminariet demonstrerade;

efter någon tid, då uppgiften genomarbetats, samlas man åter för diskussion

av de vunna erfarenheterna.

En annan sida av samarbetet mellan seminarierna och försöksdistrikten

är de besök i försöksdistrikten, som seminarieelever får avlägga. Sådana har

förekommit i drygt hälften av regionerna. En form, som tycks ha slagit väl

ut, är följande:

Försöksdistriktets lärare inlämnar till seminariet förslag på lämpliga ämnen

att genomgå vid seminaristernas besök. Dessa i sin tur uppgör vid seminariet

utkast till arbetsplaner. Lärarna i försöksdistrikten granskar utkasten

och gör erinringar, varefter besöken genomförs.

Själva konsulentverksamheten bedrives i många former. Även om s. k.

pedagogiska dagar med stort antal deltagare fortfarande anses ha en uppgift

att fylla, synes man alltmer föredra att samla lärarna i mindre grupper,

exempelvis bestående av lärare på samma klasstadium. Man träffas i ett

klassrum, där konsulenten först håller en eller ett par exempellektioner.

Diirefter följer gemensam diskussion. »Lärarna brukar finna en sådan anordning

ändamålsenlig och ur pedagogisk synpunkt givande, och för konsulenten

känns det avgjort mer meningsfyllt än att hasta ur klass i klass

och ge tips», skriver en av konsulenterna.

Även besöken hos enskilda liirare i deras klasser är dock en vanlig form

av konsulentverksamhet. Flera av konsulenterna säger sig därvid ha funnit

väl planerat försöksarbete i fonner, som kan växla från distrikt till distrikt

och från skolsal till skolsal. I regel har lärarkårens goda vilja och ambition

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ej varit att misstaga sig på, men svårigheterna i arbetet har i många fall varit

mycket framträdande. Klassernas storlek — i ett fall 41 lärjungar i en

tredje klass — är flerstädes ett bekymmer. Lokalerna, klassbiblioteken och

undervisningsmaterielen lämnar i många fall åtskilligt övrigt att önska.

»Den vanliga föreställningen, att skolarbetet i försöksdistrikten bedrivs under

särskilt gynnsamma yttre förhållanden, är av allt att döma överdriven»,

sammanfattar skolöverstyrelsen.

Konsulenterna anlitas ofta såsom föreläsare även för målsmän, skolstyrelseledamöter

och seminarieelever. Genom korrespondens har många konsulenter

också uppehållit efterkontakt med lärare i de besökta distrikten.

Konsulentverksamheten på högstadiet hade under året ej kommit i gång

i erforderlig omfattning. Det råder brist på konsulenter för detta stadium

med tillräcklig erfarenhet av den nya skolorganisationen. Särskilt svårt har

det varit att finna lämpliga konsulenter för de klasser, som inriktat sig på

praktisk utbildning, och för odifferentierade avdelningar. För undervisningen

av teoretiskt inriktade lärjungar och klasser har däremot ett antal lärare

vid högre skolor förklarat sig villiga att stå till förfogande som konsulenter.

För deltidstjänstgöring såsom konsulenter hade under året anlitats —

dels centralt, dels regionalt — sammanlagt 38 lärare. Av dessa hade 9 sin

ordinarie anställning vid seminarier och läroverk (3 lektorer, 6 adjunkter),

12 var övningsskollärare, 4 folkskollärare, 3 småskollärare, 3 gymnastikdirektörer,

2 musiklärare, 2 teckningslärare och 3 slöjdlärare.

De deltidsanställda konsulenterna har tjänstgjort varierande tider upp

till 7 veckor. I medeltal har varje försöksdistrikt fått 10,5 konsulentdagar

och varje läraravdelning ungefär 1/3 konsulentdag.

Kostnaderna för den pedagogiska konsulentorganisationen och det regionala

samarbetet har under året uppgått till omkring 43 000 kronor. Organisationen

har enligt vad överstyrelsen uppgiver visat sig ekonomiskt fördelaktigare

än en helt centraliserad konsulentverksamhet.

Skolöverstyrelsen ägnar i årets redogörelse särskild uppmärksamhet åt

enhetsskolans olika differentieringsproblem. Sådana uppträder

på vart och ett av skolans tre stadier.

På lågstadiet gäller frågan lärjungematerialets differentiering efter

skolmognaden. I en eller annan form förekommer skolmognadsprov i så gott

som alla försöksdistrikt. I 16 distrikt har man låtit alla nybörjare genomgå

dylika prov, i andra endast de underåriga och sådana normalåriga, som inte

är klart skolmogna.

Endast i begränsad omfattning finns emellertid förskolor, skolmognadsklasser

och hjälpklasser för de barn, som inte passar för normalklasserna.

Frivilliga för- eller lekskolor finns i 6 försöksdistrikt. Där de finns är erfarenheterna

mycket goda. I ett distrikt med många finsktalande barn anses

lekskolan vara till god hjälp, när det gäller att lära barnen svenska. Utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

denna hjälp bleve det betydligt större svårigheter för barnen att senare följa

den vanliga skolundervisningen. Från ett av de sydliga landsbygdsdistrikten

meddelar överläraren: »Lekskolans verksamhet har under året endast kunnat

omfatta barn från vissa delar av distriktet. Från såväl lärare som föräldrar

omvittnas dess utomordentliga betydelse för skolvanan, ordförrådets

utveckling, förmågan att lyssna, sjunga, samarbeta o. s. v.»

Skolmognadsklasser finns endast i enstaka försöksdistrikt. På de flesta

håll sänder skolan helt enkelt tillbaka de icke-skolmogna barnen till hemmen,

»vilket kan vara problematiskt nog med hänsyn till barnens inställning

till skolan».

Hjälpklasser finns på lågstadiet i drygt hälften av försöksdistrikten, och

ytterligare några planerar att inrätta sådana klasser. En del av de återstående

har möjligheter att sörja för sina hjälpklassbarn genom placering i

skolor utanför distriktet. Kvarsittning förekommer i mycket ringa omfattning.

Vid övergången till mellanstadiet bibehålies klassernas sammansättning

i stort sett oförändrad; hjälpklasser förekommer på detta stadium

i de flesta skoldistrikt.

Differentieringsfrågan får ökat intresse först i klass 5, där undervisningen

i engelska inträder.

I fråga om undervisningen i engelska anser 17 överlärare, att denna bör

omfatta alla lärjungar, 5 är alltjämt odeciderade och 9 förordar dispens för

lärjungar, om vilka med bestämdhet kan förutsägas, att de inte skall kunna

tillgodogöra sig denna undervisning. Allmänt anses dock, att lärjungar,

som inte har förmåga eller intresse nog att följa undervisningen, skall kunna

nedlägga ämnet vid lämplig tidpunkt och i stället få förstärkt undervisning

i modersmålet, matematik eller något praktiskt ämne. Flertalet överlärare

anser, att detta bör ske en termin eller ett läsår efter undervisningens

början.

Detta behöver dock inte leda till någon nämnvärd ändring i läraravdelningarnas

sammansättning vid övergången till klass 5. Endast i enstaka fall

namnes, att en omgruppering av lärjungarna vid denna tidpunkt har övervägts.

Däremot uppdelas klassen vanligen vid undervisningen i engelska i

två undervisningsavdelningar i den utsträckning denna förstärkningsanordning

är tillåten, alltså under två veckotimmar. Oftast sker uppdelningen efter

lärjungarnas allmänna studie- eller språkförutsättningar, någon gång

efter kön eller med hänsyn till skolskjutsar och schematekniska förhållanden.

I övrigt förekommer differentiering i engelska i av skolkommissionen

rekommenderade former: man sammanför lärjungar från olika läraravdelningar

till någorlunda homogena undervisningsgrupper.

Undervisningen i matematik ordnas på en del håll så, att man tilldelar

olika lärjungegrupper uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad.

Vid lärjungarnas inträde på högstadiet ställs de för första gången

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

i valet mellan flera studiealternativ: tyska eller en svensk övningskurs eller

ett praktiskt ämne. Den svenska övningskursen har därvid visat sig minst

attraktiv. I konkurrensen mellan tyskan och det praktiska ämnet leder den

förra, men en icke obetydlig utjämning har ägt rum senaste året. Jag återger

efter skolöverstyrelsens redogörelse följande tabell över lärjungarnas

ämnesval i klass 7.

Tillvalsämnen

År

Pojkar

%

Flickor

%

Samtliga

%

Tyska.........j

1952

42,0

54,7

48,0

1953

34,0

47,7

40,8

Svensk övningskurs . . ^

1952

24,0

23,3

23,7

1953

21,5

19,2

20,3

Praktiskt ämne . . . . <

1952

34,0

22,0

28,3

i

1953

44,5

33,1

38,9

Överlärarna i 15 av de 19 försöksdistrikt, som hittills har någon erfarenhet

av högstadiets problem, anser att det bör uppställas vissa villkor för tillval

av tyska i klass 7 och över huvud taget för inriktning på linjerna 9a och

9g, så att lärjungarna inte i onödan »kasta bort tid på studier, som de inte

har förutsättningar för». Vanligen önskar man krav på kvalificerade betyg

i modersmålet och engelska, men många nämner också matematik. De flesta

anser, att även läraromdömet om elevernas allmänna studieförutsättningar

bör tillmätas betydelse vid ämnesvalet, men endast en av överlärarna rekommenderar

därjämte testning.

Sexton av överlärarna i de nitton försöksdistrikten har på direkt fråga

rekommenderat att redan från och med klass 7 sammanföra lärjungarna till

parallellklasser efter ämnesval. Därmed avser flertalet tydligen en linjedelning

från denna klass men med möjligheter till linjebyte. De anser en sådan

differentiering vara en vinst både för undervisningen och för lärjungarna.

Där lärjungeantalet endast räcker till två paralleller, skulle den ena huvudsakligen

bli allmänt-praktisk och den andra allmänt-teoretisk. Att en sådan

uppdelning av lärjungestocken också innebär en viss begåvningsdifferentiering

i allmänt-intellektuellt avseende säger sig självt.

Flera överlärare önskar en längre driven lärjungedifferentiering från klass

7 eller klass 8. Förutom allmänt-praktiska hjälpklasslinjer utan främmande

språk föreslår man enspråkiga linjer eller sådana med enklare kurser i två

främmande språk. Genomgående önskar man starkare inslag av praktiska

ämnen för de lärjungar, som inte är speciellt språkbegåvade.

Där man av olika skäl inte har en egentlig klassdifferentiering trots att

man har flera parallellklasser, nöjer man sig med en differentiering av det

slag, som praktiseras vid undervisningen i engelska på mellanstadiet. Lärjungar

från skilda lärara vdelningar sammanföres således till särundervis
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ning i främmande språk och vissa andra krävande ämnen, t. ex. matematik

och modersmålet. För underlättande av en sådan ämnesdifferentiering önskar

flera överlärare större möjligheter än hittills till statsbidrag för delning

av läraravdelning under ett visst antal veckotimmar.

Flera överlärare framhåller, att differentiering inom klassens ram bör förekomma

även där man genomfört klassdifferentiering efter ämnesval. Det

råder emellertid för närvarande brist på läroböcker för ett sådant arbetssätt.

En överlärare påpekar, att differentieringar inom klassen försvårats av att

vederbörande ämneslärare saknat tillräcklig erfarenhet av ett sådant arbetssätt.

En annan överlärare skriver: »Differentiering inom klassens ram är

möjlig och lämplig endast om sjunde klassen har ett barnantal, som understiger

30 och om eleverna på mellanstadiet på lämpligt sätt tränats att arbeta

självständigt. — I helt odifferentierad klass med t. ex. 34 elever blir de

duktiga eleverna eftersatta och arbetsbördan för lärarna betydande, om

dessa vill söka åstadkomma differentiering inom ämnena.»

I 11 av de skoldistrikt, som började försöksverksamheten läsåret 1949/50,

hade förtruppen av lärjungarna nått upp till klass 8 läsåret 1952/53. Valfriheten

är i denna klass större. Huvuddragen av lärjungarnas gruppering

framgår av följande tabell:

Grupp

Pojkar

%

Flickor

%

Samtliga

%

1. Två främmande språk ....

33,3

51,9

42,8

2. Ett främmande språk.....

25,0

20,8

22,9

3. Intet främmande språk ....

41,7

27,3

34,3

Vid jämförelse med föregående tabell framgår, att antalet lärjungar med

två främmande språk har nedgått från 48,0 procent i klass 7 till 42,8 procent

i klass 8.

Lärjungarna i dessa försöksdistrikt träffade i våras preliminärt sitt linjeval

för klass 9. De fördelade sig därvid mellan de tre linjerna i denna klass

på ungefär följande sätt:

9 g omkring 20 procent

9 a » 25 »

9 y » 55 »

Erfarenheterna av arbetet i klass 9 föreligger ännu inte i samlad form.

I några av rapporterna berör överlärarna frågan om de olika lärarkategorierna

på högstadiet. Om systemet med ämneslärare uttalar

sig en av överlärama på följande sätt: »Ämneslärarsystemet är avgjort att

föredra, då det är bättre för en lärare att få koncentrera sig på ett fåtal ämnen.

Tjänsten kräver så pass mycket av läraren, att det kan ifrågasättas, om

lian verkligen blir effektiv som undervisare i samtliga ämnen.» Från ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

distrikt, där differentiering efter ämnesval ej är möjlig att genomföra, meddelar

överläraren: »Även om barnantalet medgåve en hel avdelning av elever

med samma ämnesgrupp, torde det vara tveksamt, om klasslärarsystem kan

tillämpas. Det torde bli för arbetsamt för en sådan lärare. Ur uppfostringssynpunkt

vore det dock det lämpligaste.» Flera överlärare framhåller, att

särskilt klasser med mindre begåvade lärjungar har vissa svårigheter att

finna sig tillrätta med ämneslärarsystem. »De har svårt att undvara klasslärarens

tillsyn och omvårdnad», skriver överläraren i ett industribetonat

distrikt. Behovet av personlig omvårdnad understrykes också av överläraren

i ett landsbygdsdistrikt, där högstadiets elever »från de lugna bygdeskolorna

med klasslärare kommer milslånga vägar till en helt ny skolform.»

Hans slutsats blir: »elever med klar praktisk inriktning eller svårigheter att

följa med i den teoretiska undervisningen borde i de teoretiska ämnena helt

undervisas av klasslärare.»

Skolöverstyrelsen har slutligen det gångna året verkställt den första jämförande

undersökningen beträffande lärjungarnas prestationer

i enhetsskolans klass 8 och realskolans klass 45. Vid en sådan jämförelse är

det naturligt, att uppmärksamheten i första hand inriktas på den grupp av

enhetsskolans lärjungar, som läser två främmande språk. Även med denna

begränsning är emellertid jämförelsen enligt överstyrelsens mening vansklig:
»Det

säger sig . .. självt, att det mycket begränsade försök till kunskapsjämförelse

mellan enhetsskola och realskola, vilket redovisas i det följande,

icke bör eller kan läggas till grund för några generella omdömen om två ej

minst i rekryteringshänseende så olika skoltyper som dessa», framhåller

överstyrelsen. »Realskolan är ju i utpräglad grad en intellektuell urvalsskola,

medan enhetsskolan strävar efter att inom den 9-åriga skolpliktens ram

erbjuda lämpliga utbildningsvägar för alla elevkategorier. Såsom senast

framhållits av statsutskottet vid 1953 års riksdag (uti. nr 139, s. 26) är även

i fråga om den grundläggande målsättningen skillnaden mellan dessa båda

skoltyper uppenbar: enhetsskolan syftar till ett kunskapsinnehåll, som icke

är identiskt med realskolans.»

Jämförelsematerialet vid undersökningen har i regel utgjorts av lärjungeuppsättningen

i närmaste realskola. Om fördelningen av lärjungarna med

hänsyn till kön, ålder och socialgrupp ej i tillräcklig grad överensstämt med

försöksdistriktets, har den därnäst närmast belägna realskolan uttagits eller

enligt samma princip kanske rent av en tredje. I alla på detta sätt utvalda

realskolor har emellertid samtliga parallellklasser medtagits vid undersökningen.

De efter dessa principer uttagna jämförelseskolorna är högre allmänna

läroverken i Haparanda, Luleå, Skellefteå, Östersund, Sundsvall,

Härnösand, Hudiksvall, Södertälje, Västerås, Eskilstuna och Kristianstad

samt samrealskoloma i Piteå, Enköping, Vadstena, Alingsås och Varberg

ävensom Johannes’ samrealskola i Malmö.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Strukturolikheterna mellan lärjungeklientelen i enhetsskolans klass 8 och

i realskolans klass 45 är av omedelbart insedda skäl mycket framträdande.

Normalt skulle lärjungarna i båda dessa klasser ha födelseåret 1938. Det har

också 84,5 procent av de lärjungar, som läser två främmande språk i enhetsskolans

klass 8. I klass 45 var däremot endast 52,8 procent normalåriga.

Den betydande överårigheten bland realskoleeleverna beror dels på försenad

intagning och dels på kvarsittning.

Olikheterna i fråga om lärjungarnas sociala ursprung är inte mindre påfallande.

Skolöverstyrelsen skiljer vid sin jämförelse på fem olika socialgrupper.

Från grupp 2 i den gruppering, som begagnas vid valstatistiken,

har brutits ut hemmansägare, arrendatorer, brukare m. fl., som fått beteckningen

socialgrupp 4. På samma sätt har från grupp 3 utbrutits i jordbruket

anställda jämte sjömän och fiskare, skogs- och flottningsarbetare, vilka

fått bilda en socialgrupp 5. Fördelningen efter socialgrupper utfaller vid

denna gruppering på följande sätt:

Lärjungegrupp

Procent tillhörande socialgrupp

1

2

3

4

5

Realskolan.................

19,1

42,9

30,3

6,9

0,8

Enhetsskolan................

1,3

18,7

51,5

17,0

11,5

därav med två främmande språk ....

2,5

22,5

49,6

20,7

4,7

» med ett främmande språk.....

0,0

23,0

48,6

14,2

14,2

» utan främmande språk.......

0,5

10,9

55,9

14,2

18,5

Jag har avstått från att ge särskild statistik för pojkar och flickor, ehuru

de därvidlag observerade olikheterna kan ha ett visst intresse. Den som intresserar

sig för de här förbigångna detaljerna kan finna utförligare upplysningar

i »Aktuellt» nr 3 för innevarande år.

Under det att inemot en femtedel av lärjungarna i realskolan representerar

socialgrupp 1, saknas denna grupp nära nog helt i enhetsskolan. I realskolan

är socialgrupp 2 den största, medan i enhetsskolan socialgrupp 3 är

störst. Av enhetsskolans lärjungestock tillhör drygt en fjärdedel socialgrupperna

4 och 5, vilka däremot är mycket sparsamt representerade i realskolan.

Olikheter kan vidare konstateras i fråga om elevklientelets allmäntintellektuella

status vid de båda skolformerna. En undersökning har företagits

medelst ett vid Centrala värnpliktsbyrån utarbetat grupptest. Detta

bestod av sammanlagt 152 uppgifter, fördelade på fyra deltest, av vilka tre

var verbala och ett icke-verbalt. Resultaten av testningarna bearbetades

med avseende på poängmedeltalet och spridningen kring detta. Därvid

framkom siffrorna i följande tablå:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Lärjungegrupp

Medelpoäng

Spridning

Realskolans klass 45.........

108,2

14,0

Enhetsskolans klass 8........

84,9

19,0

Som synes har lärjungarna i realskolan nått avsevärt högre medelpoäng

vid testningen än lärjungarna i enhetsskolan. Den lägre spridningen inom

realskolegruppen visar, att denna grupp tillika i intellektuellt avseende är

mera enhetlig än enhetsskolegruppen.

Inom enhetsskolegruppen har lärjungarna genom ämnesvalet sorterat upp

sig i grupper, som företer betydande olikheter i avseende på de genom testet

mätta intellektuella kvalifikationerna. Testningsresultaten fördelade efter

det antal språk lärjungarna läser framgår av nästa tablå:

Lärj ungegrupp

Medelpoäng

Spridning

Lärj. i klass 8 med

två främmande språk.......

98,2

15,6

ett » » ....

79,3

16,8

intet » » .......

71,9

15,8

Den differentiering efter allmänbegåvning, som tager sig uttryck i dessa

siffror, är knappast förvånansvärd, eftersom intresset för teoretiska ämnen

rimligtvis bör ha ett visst samband med förmågan att lösa teoretiska uppgifter

av det slag, varav intelligenstestet bestod. Om man i stället låtit samma

lärjungegrupper genomgå en mera praktiskt betonad testning, hade begåvningsbilden

sannolikt blivit en annan och måhända mera nyanserad.

Av intresse är att lägga märke till att medelpoängen även för de lärjungar

i enhetsskolan, som har två levande språk, ligger avsevärt lägre än för realskolegruppen.

Detta är lika litet överraskande, emedan för närvarande sammanlagt

minst 12 procent av de i betygshänseende mest kvalificerade lärjungarna

avgår, innan de nått klass 7.

Jämförelsen måste utföras så, att olikheterna i ålder, socialklass och allmänbegåvning

så långt möjligt sätts ur spelet. Endast normalåriga lärjungar

bör medtagas, barn från socialgrupp 1, som nästan endast förekommer

vid realskolan, uteslutas och av enhetsskolans lärjungar endast de som

läser tva främmande språk medtagas. Genom dessa uteslutningar krymper

naturligtvis materialet; det återstår 236 lärjungar från enhetsskolan och 606

från realskolan. Även inom dessa reducerade grupper är emellertid olikheterna

för stora för direkt jämförelse mellan grupperna. Överstyrelsen har för

att öka jämförbarheten begagnat ett även tidigare använt urvalsförfarande,

s. k. matching.

Vid detta förfarande uppsöker man för varje lärjunge i den ena gruppen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

en jämförelseman i den andra gruppen, som socialt och allmänintellektuellt

står honom så nära som möjligt. Ofta finner man en sådan make, men materialet

krymper ytterligare och utgjorde vid överstyrelsens undersökning

slutligen 56 pojkar och 71 flickor från vardera skolformen. Endast dessa

små men socialt och intellektuellt någorlunda likvärdiga grupper har kvarstått

till den slutliga jämförelsen. Särskilt i fråga om den sociala miljön torde

dock ofta olikheter mellan de jämförda lärjungarna kvarstå. Med hänsyn

till materialets begränsning har exempelvis en lärjunge från ett ingenjörshem

måst jämföras med en lärjunge från ett köpmannahem; andra accepterade

yrkessammanställningar är exempelvis folkskollärare-åkeriägare, murare-kassör,

grovarbetare-smed, kyrkovaktmästare-metallarbetare. »Det säger

sig självt, att en så summarisk socialgruppering ej på långt när gör sådana

’elevpar’ tillräckligt ekvivalenta med hänsyn till social bakgrund och

hemförhållanden», framhåller skolöverstyrelsen.

De kunskaps- och färdighetsprov, som förelagts lärjungarna, har hämtats

från följande läroämnen:

1. Modersmålets skrivning (referat, språkliga likheter, språkriktighet,

blockskrivning).

2. Matematik (sifferuppgifter, ekvationer, matematiska problem).

3. Tyska (översättning till svenska, frågor på tyska att skriftligt besvara).

_ o 1 -11

4. Engelska (översättning från svenska till engelska och från engelska tdl

svenska). ... .

Närmare uppgifter om proven och deras bedömning finns publicerade i

»Aktuellt».

De jämförda lärjungegruppernas genomsnittliga råpoäng redovisas i följande

tabell:

Pojkar

Flickor

Uppgift

Realskola

Enhetsskola

Vägd

Realskola

Enhetsskola

Vägd

56 lärj.

56 lärj.

diff.

71 lärj.

71 lärj.

diff.

1. Referat.........

10,3

9,6

1,14

11,9

11,8

0,42

2. Språkliga likheter . . .

30,1

28,4

1,91

30,7

28,4

2,91

3. Språkriktighet A . . . .

19,0

15,5

4,63

21,1

17,2

5,65

4. » B . . . .

31,3

26,9

5,06

33,1

29,7

5,78

5. Rättstavning......

40,3

35,8

4,66

40,8

39,6

1,72

6. Sifferuppgifter.....

14,7

11,4

3,45

16,0

13,7

2,82

7. Ekvationer.......

7,t

3,6

G,86

8,2

5,0

6,64

8. Problemtal.......

5,5

3,9

3,69

4,9

3,6

3,97

9. Tyska, översättning till

svenska ........

16,3

13,5

4,74

16,4

14,4

3,86

10. Tyska, frågor......

40,6

28,6

7,07

43,1

36,3

4,97

11. Engelska, kombinerad

skrivning.......

33,0

25,2

7,40

34,5

28,2

7,25

12. Engelska, översättning

till svenska......

46,4

41,3

4,76

48,0

45,9

2,67

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds proposition nr 137.

Siffrorna med rubriken »vägd diff.» är en ledning för värderingen av de

funna differenserna. Man brukar anse, att skillnaden är »mycket sannolik»,

om den vägda differensen överstiger 2,0 och »statistiskt säkerställd», om

den överstiger 3,0.

Realskolegrupperna har genomgående visat sig överlägsna i proven, och

skillnaden är i de flesta fall statistiskt säkerställd. I referatprovet är den

dock mindre påfallande och likaså för pojkarnas del i provet »språkliga likheter»

och för flickornas del i rättskrivningsprovet. Störst är skillnaden för

såväl pojkar som flickor i det engelska kombinerade skrivningsprovet. Mycket

stora differenser förekommer också i ekvationslösning och, särskilt för

pojkarnas del, i de tyska frågorna.

Vid jämförelsen har hänsyn ej kunnat tagas till olikheterna i lärarkårens

sammansättning vid de båda skolformerna. I överstyrelsens redogörelse

framhålles, att man för den grundläggande undervisningen i engelska på

mellanstadiet endast i mycket ringa utsträckning har lyckats förvärva lärare

med akademisk utbildning. Flertalet har visserligen behörighet för undervisning

i engelska i folkskola, »men denna kompetens har inom lärarutbildningen

ännu icke hunnit anpassas efter de krav, som undervisningen i

enhetsskolan förutsätter.»

På högstadiet är bristen på kompetenta lärare stor, och detta gäller icke

blott främmande språk utan också andra ämnen. Jag återger i nästa tablå

överstyrelsens uppgifter om fördelningen på olika utbildningsgrupper av de

på enhetsskolans högstadium läsåret 1952/53 undervisande ämneslärarna

med minst halv tjänstgöring.

Procent

Lärare med akad. examen (fil. mag. eller fil. kand.) ............ 46,8

Folkskollärarexamen jämte vissa akademiska betyg............ 5,4

Enbart folkskollärarexamen ................................. 39,1

Annan utbildning .......................................... 8,7

I två försöksdistrikt fanns under året ingen enda lärare med akademisk

utbildning. Endast ett distrikt (Lerum) hade helt lyckats täcka högstadiets

lärarbehov med lärare av detta slag. I vad mån enhetsskolans lärare med

akademisk examen också har praktisk lärarutbildning och lärarerfarenhet,

framgår ej av de meddelade uppgifterna.

Enhetsskolan har ännu icke erhållit möjlighet att anställa ordinarie ämneslärare

på högstadiet, påpekar skolöverstyrelsen. »Att detta förhållande i

hög grad inverkar hämmande på enhetsskolan och på den nödvändiga stabiliseringen

av dess högstadium ligger i öppen dag. Ehuru även realskolan

under nu rådande lärarbrist har betydande svårigheter med sin lärarrekrytering,

torde dessa på det hela taget ännu ej vara lika stora som enhetsskolans.

»

Överstyrelsen framhåller, att den utförda mycket begränsade undersök
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds proposition nr 137.

ningen icke kan läggas till grund för några generella slutsatser om den nioåriga

enhetsskola, som ännu icke är färdigorganiserad. Det har visat sig

mycket svårt att utföra en tillräckligt rättvisande kunskaps- och färdighetsjämförelse

med motsvarande klass i den femåriga realskolan, bland annat

därför att såväl målsättning som lärogång och undervisningspraxis är väsentligt

olika i enhetsskola och realskola. Jämförelsen har i varje fall visat

sig vara betydligt svårare än förespråkarna för dylika standardjämförelser

vanligen tänker sig.

Överstyrelsen anser emellertid, att den nu utförda preliminära kunskapsoch

färdighetsundersökningen talar för en ökad differentiering

av enhetsskolans högstadium med större variationsmöjligheter

i ämnesvalet:

»Hittills vunna erfarenheter och utförda undersökningar visar samstämmigt,

att enhetsskolans elevklientel med hänsyn till både begåvning och

intresse i själva verket företer en så rik variation, att det på dess högstadium

behöver systematiskt utprövas fler med hänsyn såväl till inriktning

som till svårighetsgrad mera olika utbildningsalternativ än de nuvarande.

---Den fortsatta utdifferentieringen av enhetsskolans högstadium åt

både teoretiskt och praktiskt håll anser överstyrelsen vara försöksverksamhetens

viktigaste uppgift för den närmaste framtiden. Därvid gäller det

självfallet att för enhetsskolans alla elevkategorier finna och pröva lämpliga

utbildningsvägar, lämpliga med hänsyn såväl till elevernas varierande utbildningsförutsättningar

som till det moderna samhällets behov av olika,

slags utbildade.»

2. Försöksverksamheten inom det högre skolväsendet.

Försöksverksamheten vid de högre skolorna är mångsidigt upplagd. Den

gäller frågor om nya linjer och ämnen, såsom anordnande av treåriga

realskollinjer vid de allmänna läroverken, försök med en jordbruksteknisk

linje i realskolan, fast linjedelning på flickskolans högstadium, inrättande

av en enklare form av realexamen och av en avkortad kurs i matematik

m. m.; vidare frågor rörande det inre arbetet, såsom användning

av grupparbetsmetodik och individualiserande arbetsmetoder, spridning av

undervisningen i samhällslära på ett större antal klasser, nya skrivningstyper

i främmande språk i realskolan, språkskrivningarnas förläggning till

ämnets timmar, den fonetiska skriftens betydelse vid nybörj arundervisningen

i engelska, organiserad läxhjälp och andra med hemarbetet sammanhängande

frågor, klassens timme och fritt valt arbete; slutligen speciellt frågor

rörande olika koncentrationsanordningar, såsom ämneskoncentration

på det differentierade gymnasiet, skriftliga prov för studentexamen

på höstterminen i högsta ringen, ämneskoncentration i högsta realskoleklassen,

koncentration av geometriundervisningen i realskolan, kon
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

centrationsveckor och studiehalvdagar samt anordnande av särskild prövning

efter fordringarna för studentexamen för skolans egna lärjungar.

Jag nödgas vid detta tillfälle begränsa mig till den först nämnda delen —

det som rör nya linjer och kurser — och hänvisar i övrigt till handlingarna.

Stocksundsystemet. Läsåret 1949/50 infördes undervisning i

engelska i klass 5 vid folkskolorna i Stocksunds skoldistrikt, och undervisningen

i klasserna 5 och 6 planlades så, att lärjungarna från klass 6 skulle

kunna övergå till klass 24 i samrealskolan efter prövning endast i modersmålet,

matematik och engelska. Den första intagningen i samrealskolan av

lärjungar med denna studiegång ägde rum höstterminen 1951 och utföll så

pass gynnsamt, att kravet på inträdesprövning redan följande år kunde

uppgivas och ersättas med krav på kvalificerade betyg. Samma termin —

höstterminen 1952 — bildades vid högre allmänna läroverket för flickor i

Hälsingborg en avdelning av klass 24 för flickor, som övergått från folkskolans

sjätte klass efter att ha läst engelska i två år. Även denna övergång

skedde på kvalificerade betyg och utan inträdesprövningar. Betygsfordringarna,

som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande bestämdes av skolöverstyrelsen,

var något olika utformade i de båda fallen.

Av de 18 lärjungar, som höstterminen 1951 intogs i klass 24 i Stocksund

hade 11 höstterminen 1953 i normal ordning uppnått ring l4 eller klass 44,

medan 7 stannat i klass 34 eller avgått från skolan. Av sistnämnda 7 lärjungar

hade 3 gått om någon klass jämväl i folkskolan, och 2 skulle ha blivit

avvisade på grund av otillräcklig betygssumma, om de påföljande år föreskrivna

intagningsvillkoren varit gällande.

Enligt rektors mening har anordningen hittills fungerat mycket tillfredsställande.

I Hälsingborg intogs första gången 36 lärjungar. Fem, som hade relativt

låg betygssumma, kunde icke följa undervisningen. Flertalet lärjungar har

emellertid enligt rektors rapport lyckats väl, och många har nått utomordentliga

resultat. Arbetsbelastningen första året har visat sig högre än i de

klasser, som gått den vanliga vägen, men dock icke större, än att lärjungar

med goda studieförutsättningar mycket väl kan bära arbetsbördan.

De för realskoleklasser med treårig studiegång fastställda tim- och kursplanerna

är publicerade i Aktuellt 1953 nr 26.

Försök med jordbruksteknisk realskollinje. Avsikten

med försöket är att undersöka möjligheten att med bibehållande i stort

av realskolans allmänbildningsmål skapa en variant av realskolan, som mer

än den nuvarande teoretiska realskolan tar hänsyn till landsbygdens förhållanden

(se t. ex. prop. 1950: 70 s. 307 och 323). Däremot kan en realskollinje

av detta slag uppenbarligen inte ersätta någon av jordbrukets yrkesutbildningsanstalter.

x:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1952 upprättades den första

jordbrukslinjen som inbyggd linje i de två högsta klasserna vid sainrealskolan

i Söderköping. Linjen möjliggjordes genom att Östgöta-Lantmännens

Maskin AB åtagit sig tillhandahålla vissa för linjen erforderliga lokaler,

verktyg och maskiner. Skolöverstyrelsen hade i ärendet anfört bland annat

följande.

»En jordbrukslinje synes vara av stort värde för det jordbruksdistrikt, för

vilket Söderköping är centrum. Till stadens samrealskola ha traktens jordbrukare

sedan gammalt sänt sina barn, av vilka många efter avlagd examen

omedelbart övergått till arbete på fädernegården. En realexamen med direkt

anknytning till jordbruket måste för sådana elever vara av mycket stort intresse.

Med sin inriktning på modernäringen skulle jordbrukslinjen även

kunna rädda åt landsbygden åtskilliga av dem, som eljest komma att söka

sin utkomst i städer och tätorter. Ett försök med den planerade linjen torde

även ur den synpunkten vara motiverat, att det kunde bli av värde vid utformningen

av liknande linjer inom den framtida enhetsskolan.»

Enligt den av skolöverstyrelsen fastställda timplanen undervisas på linjen

i följande ämnen:

1) teoretiska läroämnen: kristendomskunskap, modersmålet, engelska,

tyska, historia, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik och kemi;

2) praktiska läroämnen: jordbruks- och husdjurslära samt bokföring

ävensom för gossar skogshushållning och verkstadsarbete samt för flickor

hemkunskap — hushållsgöromål och hemsjukvård med barnavård;

3) övningsämnen: musik och gymnastik med lek och idrott ävensom för

gossar teckning och för flickor slöjd.

Lärjunge är skyldig att i praktisk realexamen deltaga i följande prov:

gossar: modersmålet, engelska, matematik, jordbruks- och husdjurslära;

flickor: modersmålet, engelska, hushållsgöromål samt ettdera av ämnena

tyska och matematik.

Antalet lärjungar utgjorde första året 10, varav 2 flickor; i år har lärjungeantalet

i nybörjarklassen stigit till 16, varav 7 flickor.

Intresset bland lärjungar och målsmän synes vara mycket stort, säger

skolöverstyrelsen. Ännu är dock meningarna i trakten något delade:

»En och annan jordbrukare i trakten har . . . framfört åsikten, att ungdomar

i den ålder det här är fråga om — även om de ämnar bli lantbrukare —

först och främst bör inhämta kunskaper i de traditionella skolämnena, vilka

de liingre fram i livet icke har tid med, icke i specialämnen, som de allra

flesta av dem vid en för sådana studier lämpligare ålder vid lantbruksskolorna

senare får tillfälle att ägna sig åt. Eleverna på jordbrukslinjen har

emellertid klarat läsåret med för många av dem oväntad framgång, enligt

lärarna i varje fall bättre, än om de tvingats in på en mera teoretisk linje.

Enligt den allmänna uppfattningen bland dem, som på något sätt haft med

försöket att skaffa, fyller linjen ett verkligt behov.»

Försöken med fast linjesystem på flickskolornas högst

a d i u m har ännu icke förts så långt, att de kan medge bestämda om
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. År 137.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

dömen. Rektor vid kommunala flickskolan i Linköping vill dock redan nu

hålla före, att »anordningen med fasta linjer innebär ett pedagogiskt framsteg

och för elevernas utbildning en styrka». Ett liknande uttalande göres

av rektor vid kommunala flickskolan i Jönköping.

I den redogörelse jag för två år sedan lämnade angående försöksverksamheten

vid de högre skolorna (prop. 149 s. 103) nämnde jag, att försök påbörjats

med en särskild form av realexamen, karakteriserad

av att vissa teoretiska ämnen i de båda högsta klasserna skulle utbytas mot

praktiska ämnen eller praktiskt lagda kurser i de vanliga skolämnena och i

samband därmed kvarsittningen i de lägre klasserna begränsas. Försök av

detta slag var förra läsåret i gång vid 6 högre allmänna läroverk, 6 samrealskolor,

1 kommunal realskola och 2 praktiska kommunala realskolor.

En av de sistnämnda, praktiska kommunala realskolan i Örebro, har nu

haft sin första realexamen av den nya typen. Skolöverstyrelsen meddelar,

ämne för ämne, statistik över de avlagda examina, varav framgår, att intet

enda underbetyg har utdelats i läroämnena. Rektor anser sina förväntningar

helt infriade.

Ett speciellt intresse har rapporten från Örebro rörande de i denna examen

förekommande praktiska kurserna i engelska och tyska.

I engelska hade kursen 15 deltagare, vilkas attityd till ämnet dittills varit

präglad av »likgiltighet med dragning åt ovilja». Det gällde först att frigöra

lärjungarna från deras fixerade uppfattning, att de saknade varje möjlighet

till förkovran i ämnet. Icke minst gällde det att öka lärjungarnas språkliga

receptivitet, så att lustmomenten i språkbehärskandet kunde spela in och

locka till frivillig arbetsinsats och vetgirighet. Särskild vikt lädes vid det

talade språket, varvid man hade stor nytta av från radion hämtade bandinspelade

program, vilka översattes, varefter text och översättning nedskrevs

i arbetsbok. För jämförelse med de vanliga realexamenslinjerna förelädes

lärjungarna i mars en ordinär skolstil. Resultatet blev underbetyg över

hela linjen, om vanliga normer skulle tillämpas, men läraren kommenterar

utgången med följande ord: »I underlig kontrast till detta resultat står det

allmänna intryck av elevernas förmåga, som läraren fått under lektionerna,

då flera av dem presterat klanderfria läxpreparationer och tillfredsställande

löst starkt begränsade uppgifter.»

Skolöverstyrelsen citerar även ett mera allmänt formulerat omdöme:

»Eleverna på den praktiska kursen har blivit lyckligare människor. ..

Om skolan över huvud taget skall ta emot ett icke begåvat klientel, får dessa

av mentalhygieniska skäl icke betygstämplas som intellektuella krymplingar.

Av denna orsak men icke av pedagogiska skäl måste den praktiska

kursen i språk ha en väsentlig uppgift att fylla.»

Liknande erfarenheter gjordes vid den praktiska kursen i tyska.

Rektor vid högre allmänna läroverket i Åmål, där försöken nått upp till

näst högsta klassen, framhåller att undervisningen i en praktisk kurs, där

stöd saknas av för ämnet välbegåvade lärjungar, nödvändiggör en helt an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

nan och mer såväl tids- som arbetskrävande undervisningsmetodik än undervisningen

i en realskoleklass av vanlig typ.

Uppskattningen av den linje, som leder till särskild realexamen, skiftar

givetvis. Vid samrealskolan i Högalid har emellertid linjen i skolans rådgivningsverksamhet

medtagits som en vid sidan av övriga möjligheter normal

studieväg och kvarsittningen i de lägre klasserna praktiskt taget avskaffats.

Vid samrealskolan i Töreboda anmälde sig i våras samtliga lärjungar i klass

34, som icke kunde uppflyttas, till den särskilda linjen, vilket tyder på att

den accepterats av målsmännen. Vid andra läroverk är föräldrarna mindre

villiga att låta sina barn slå in på denna väg, även om den med hänsyn till

barnens förutsättningar är mest tillrådlig. Rektor vid samrealskolan och

kommunala gymnasiet i Nässjö skriver sålunda:

»Att linjen inte åtnjuter någon större popularitet bland elever och målsmän

är ganska naturligt; motsatsen skulle vara i hög grad överraskande,

men det utesluter inte det faktum, att man numera stöter på en större förståelse

för dess mening och ett resignerat erkännande av dess behövlighet.»

Försök har jämväl utförts med en avkortad kurs i matematik

i realskolan. Lärjungar med svårigheter i matematik skulle få välja bort den

syntetiska geometrien och således inskränka sig till den vanliga kursen i

aritmetik samt aritmetisk behandling av geometrien. I realexamen skulle

särskild provräkning ges åt den som läst den avkortade kursen. Lärjungens

realexamen skulle likväl godtagas som en vanlig realexamen, om han ägde

viss av skolöverstyrelsen föreskriven minimikompensation.

Försök med avkortning av matematikkursen efter dessa riktlinjer redovisas

från 4 högre allmänna läroverk, 6 samrealskolor och 4 kommunala

realskolor. Vanligen har dock endast ett mindre antal lärjungar deltagit i

försöken.

Det ringa antalet deltagare vållar vissa svårigheter vid undervisningen.

En lärare anser sålunda, att det inverkat menligt på undervisningen, när

han måst ägna sig »än åt den stora skara, som läst fullständig kurs, än åt de

två med avkortad kurs». Det anses bättre, om de lärjungar, som läser avkortad

kurs, kan placeras i ett särskilt rum, där de i lugn och ro kan arbeta

med av läraren anvisade uppgifter.

Rektor vid samrealskolan i Norberg har emellertid övervägande gynnsamma

erfarenheter av försöket:

»1. Försökseleverna har erhållit större säkerhet i den aritmetiska delen

av kursen på grund av mera tid för träning.

2. Tidsbesparingen genom att hemarbetet i matematik blivit mindre krävande

har kommit andra ämnen till godo.

3. Övningen att mer än eljest arbeta i grupp eller på egen hand har varit

nyttig.

4. Nervositeten inför matematiken, som annars hos vissa elever brukar

vara påfallande, tycks hos försökseleverna åtminstone delvis ha givit vika.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 137.

5. Då avkortad kurs givetvis valts av de elever, som känt sig ha vissa

svårigheter i ämnet, har den återstående delen av klassen blivit mera jämn,

vilket visat sig medföra goda verkningar vid undervisningen i de svårare

kursmomenten.»

Lärjungarna vid denna skola har trivts med försöksanordningen och ansett

sig ha stor nytta av den, och den lärare, som haft undervisningen om

hand, har begärt att få fortsätta på samma sätt nästa läsår.

Erfarenheterna är emellertid icke entydiga. Från några skolor rapporteras,

att deltagarna efter en termins försök åter tagit upp den oavkortade

kursen i matematik. Dels tycks de skärpta kompensationskraven ha verkat

skrämmande och dels råder osäkerhet om värdet av en realexamen med avkortad

matematikkurs. I några fall har lärjungar enbart av det senare skälet

återgått till den större matematikkursen.

3. Utvecklingen utanför försöksdistrikten.

Enligt beslut vid 1950 års riksdag skall enhetsskolan vara en statsunderstödd

kommunal skola. Detta beslut pekar hän mot en framtida kommunalisering

av det statliga skolväsendet på realskolestadiet.

Inom ecklesiastikdepartementet förelåg våren 1950 åtskilliga ansökningar

om förstatligande av kommunala mellanskolor. En av dessa, kommunala

mellanskolan i Skoghall, tillhörde de skolor, som kunde ifrågakomma till

förstatligande enligt den av 1944 års riksdag godkända femårsplanen; de övriga

hade erkänts som kommunala mellanskolor efter 1943 och omfattades

således icke av 1944 års riksdagsbeslut. Enligt uttalande av vederbörande

departementschef i propositionen angående enhetsskolans ledning och lokala

organisation (1950:133 s. 16) borde önskemålen om förstatligande av

samtliga dessa skolor lämnas utan åtgärd.

Något senare inkom framställningar från Gävle, Linköping, Malmö, Västerås

och Umeå om upprättande av nya statliga realskolor, huvudsakligen

med femåriga linjer. Dessa framställningar omnämndes i en proposition vid

följande års riksdag (nr 136, s. 19 o. 23). Föredragande statsrådet kunde

icke heller i dessa fall tillstyrka någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Mot den ståndpunkt, vederbörande statsråd sålunda hade givit till känna,

uttalades ingen erinran från riksdagens sida. Efter år 1950 har i överensstämmelse

härmed inga nya statliga realskolor, vare sig fyraåriga eller femåriga,

upprättats.

I den sist nämnda propositionen gav föredraganden även positiva anvisningar

rörande utbyggnaden av övergångstidens skolsystem. Samtidigt med

att enhetsskolan prövades, måste enligt hans mening den nuvarande realskoleundervisningen

i olika former utvidgas. Föredraganden hänvisade till

följande möjligheter:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

1) att vidtaga de jämkningar i folkskolans lärogång, som erfordras för att

lärjungar med vissa kvalificerade betyg skall kunna övergå från klass 6 till

tredje klassen av femårig realskola eller andra klassen av fyraårig realskola

(det s. k. stocksundsystemet),

2) att inrätta kommunala mellanskolor, fyraåriga eller treåriga, samt

3) att i folkskolan inbygga linjer, där lärjungarna kunde avlägga realexamen.

Statsutskottet (uti. 167) gav sin anslutning till vad departementschefen

anfört och föreslagit med avseende på realskolestadiets utveckling utanför

f örsöksdistrikten.

Lösningar i anslutning till stocksundsystemet har med framgång försökts

på några orter. Jag har i det föregående redogjort för de erfarenheter,

som hittills föreligger av denna anordning. Systemets begränsning ligger i

att de existerande läroverken vanligen icke kan med bibehållen organisation

i övrigt mera avsevärt öka antalet parallellavdelningar av realskolans tre

översta klasser.

Nya läroanstalter, organiserade som kommunala realskolor, har efter den

1 juli 1951 endast upprättats i 4 fall; övriga efter denna tidpunkt erkända

kommunala realskolor har redan tidigare existerat som fyrklassiga högre

folkskolor. Ingen treklassig kommunal realskola har hittills kommit till

stånd.

Kommunerna har i allmänhet mera tilltalats av utsikten att i sina folkskolor

få inbygga till realexamen ledande linjer. Endast i Stockholm har

dock dylika linjer existerat så lång tid, att någon årgång hunnit upp till realexamen

(sångklassernas språklinje; 1947 års försöksverksamhet). I Malmö,

Linköping, Växjö, Lund och Halmstad är för närvarande sammanlagt 13

avdelningar av klass 7 organiserade som klasser av inbyggda realskollinjer.

Från och med läsåret 1954/55 torde inbyggda linjer komma till stånd även

i Skövde, Tibro och Västerås samt från och med läsåret 1955/56 jämväl i

Umeå stad och Uppsala. Av de städer, som i början av år 1951 låg inne med

ansökningar om utvidgning av realskoleorganisationen, har därmed fyra

fått sin skolfråga ordnad genom upprättande av inbyggda linjer. Den femte

av dessa städer, Gävle, har berett lärjungar i folkskolan tillfälle att övergå

till klass 2 i Gävle borgarskola i huvudsaklig anslutning till stocksundsystemet.

De inbyggda linjerna organiseras på orter med åttaklassig folkskola som

del av denna i vad avser klasserna 7 och 8 och som en frivillig högre avdelning

av folkskolan i vad avser klass 9. På orter med sjuklassig folkskola tillhör

en klass av den inbyggda linjen den obligatoriska sjunde klassen, medan

de båda högsta klasserna organiseras såsom frivilliga klasser av folkskolans

högre avdelning.

Upprättande av en folkskolans högre avdelning kan ske utan Kungl.

Majrts medgivande (folkskolestadgan §§ 5 o. 10). Tim- och kursplaner fast
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ställes av skolöverstyrelsen (folkskolestadgan § 10 b); därvid har överstyrelsen

att iakttaga vissa av Kungl. Maj:t givna direktiv i fråga om ämnesuppsättningen.

De inbyggda realskollinjerna avviker emellertid till studiemål

och kursinnehåll så avsevärt från det som avses med den obligatoriska undervisningen

i folkskolan och dess frivilliga påbyggnader, att medgivande

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ansetts erforderligt för dylik linjes upprättande.

Skolöverstyrelsen synes vara angelägen tillse, att på orter, där inbyggda

realskollinjer kommer till stånd, även praktiska utbildningsmöjligheter i

skälig utsträckning öppnas. Av de till ecklesiastikdepartementet insända

handlingarna framgår ej sällan att utredning om den praktiska utbildningens

ordnande pågår eller redan har lett till färdiga utredningsresultat. Skolväsendets

ordnande i denna del ankommer emellertid författningsenligt på

de kommunala organen och skolans tillsynsmyndigheter, där icke fråga är

om ökning av antalet obligatoriska klasser.

Vid 1952 års riksdag gjorde statsutskottet ett för utvecklingen på området

viktigt uttalande om de inbyggda linjernas förhållande till försöksverksamheten:
»I

likhet med departementschefen anser utskottet, att den pågående försöksverksamheten

slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola

för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Utskottet har emellertid ingenting

att erinra mot att under försökstiden vid utformningen av försöken lokala

önskemål så vitt möjligt tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas. Utskottet

har likväl icke kunnat undgå att observera att i en mängd fall intresset

i huvudsak inriktats på att inom folkskolans ram söka inarbeta den

nuvarande realskolan. Skulle detta mera allmänt bli fallet, synes det utskottet

som om försöksverksamheten skulle bli föremål för en alltför ensidig

utveckling. Utskottet förutsätter därför att, även om försöksverksamheten

i nyss nämnd omfattning i viss utsträckning kan godtagas, strävandena

mera direkt böra inriktas på att få försöksverksamheten knuten till den nioåriga

enhetsskolan med den särskilda målsättning, som därmed måste anses

given.» (Uti. 174 s. 28.)

Ett liknande uttalande gjordes av statsutskottet vid 1953 års riksdag

(uti. 139 s. 27).

Det är att vänta att vid ordnandet av skolväsendet utanför försöksdistrikten

fall kan yppa sig, som icke har rent lokal karaktär utan kan väntas

i framtiden återkomma. I den mån sådana fall förekommer, synes det mig

— icke blott med hänsyn till statsutskottets citerade uttalanden — önskvärt,

att de av Kungl. Maj:t vidtagna åtgärderna i lämpligt sammanhang

bringas till riksdagens kännedom.

De orter, som hittills erhållit medgivande att inbygga realskollinjer i sina

folkskolor, är i alla fall utom ett — Tibro — i väsentliga hänseenden av

samma slag som de, vilkas ansökningar utgjorde en del av bakgrunden för

1951 års beslut. Det är fråga om tämligen stora städer med statliga lärc
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

verk, vilka blivit otillräckliga till följd av de ökade födelsetalen under 1940- talet. Inrättandet av realskollinjer i folkskolan är i sådana fall visserligen

organisatoriskt en nyhet men ändrar icke den sortering av utbildningstyper,

som tillhandahålles på orten. Tillgången till lärare för realskolestadiet brukar

dessutom på dylika orter vara relativt god.

I Tibro finnes däremot för närvarande icke någon högre skola. Det är en

ort med skolproblem av den art, som hittills brukat lösas genom upprättande

av kommunala realskolor, direkt eller med en högre folkskola som mellanform.

Avgörandet kunde alltså tänkas innebära, att organisationen av

realskolestadiet på denna ort länkas in på banor av äldre sträckning i stället

för på den väg till enhetsskolan, som håller på att utstakas.

Tibro skoldistrikt hade den 1 januari 1953 en folkmängd av 6 629 personer.

Barnantalet i folkskolan är omkring 800. De elever, som önskar erhålla

teoretisk utbildning utöver folkskolans, är hänvisade huvudsakligen till läroverken

i Skövde och Karlsborg. Läsåret 1951/52 undervisades sammanlagt

107 lärjungar från Tibro i dessa skolor enligt följande fördelning:

Skövde, högre allmänna läroverket:

femårig realskola .................... 54 lärjungar

fyraårig realskola .................... 28 »

kommunala flickskolan .................. 16 »

Karlsborg, samrealskolan ......... 9_»

Summa 107 »

Folkskolan i Tibro var vid nämnda tidpunkt sjuårig med centralskola i skoldistriktets

tätort.

Folkskolestyrelsen i Tibro anhöll den 15 mars 1952 med stöd av kommunalfullmäktiges

beslut att få i folkskolan inbygga en treårig teoretisk realskola.

Framställningen tillstyrktes av vederbörande folkskolinspektör.

Skolöverstyrelsen meddelade emellertid genom skrivelse till skolstyrelsen

den 9 maj 1952, att överstyrelsen icke vore beredd taga ställning till inrättande

av ett treårigt högstadium, förrän vissa kompletterande undersökningar

verkställts, bland annat rörande utbildningsmöjligheterna för de

ungdomar, som saknar direkt fallenhet för teoretiska studier.

Kommunalfullmäktige beslöt den 31 oktober 1952 efter utredning genom

ortens skolkommitté att införa ett obligatoriskt åttonde skolår med huvudsakligen

praktiskt lagd undervisning, så snart lokaler härför kunde erhållas,

samt att frivilligt nionde skolår med liknande praktisk inriktning skulle inrättas,

då lokaler härför kunde anskaffas och förhållandena i övrigt lämpade

sig.

Folkskolestyrelsen meddelade i skrivelse till skolöverstyrelsen den 30

januari 1953, att styrelsen för att underlätta anställande av lärare i realskolan

hade för avsikt att biträda vid anskaffandet av lämpliga bostäder och

hade gått i författning om att i nu planerade bostadsbyggen friställa ett

visst antal lägenheter för lärare och tjänstemän. ^

Skolöverstyrelsen (generaldirektör Bosen samt ledamöterna Falck, Norinder,

Sjöstedt, Källqvist, Karnell, Ulne, Thorén, Ilenning, Engström, föredragande,

Wernberg, Orrgård och Bjerre) tillstyrkte i underdånig skrivelse

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

den 14 april 1953 enhälligt distriktets ansökan. Överstyrelsen framhöll därvid,

att ett betydande antal ungdomar från Tibro åtnjöte undervisning i

Skövde och Karlsborg på ett avstånd från hemorten av 20 respektive 25

km. Befolkningsunderlaget syntes vara fullt tillräckligt för en realskollinje

av det slag, som här avses.

Folkskolestyrelsen meddelade sedermera ytterligare, att vid början av

läsåret 1953/54 30 lärjungar övergått till olika högre skolor samt att vid en

rundfråga hos målsmännen till lärjungar i klass 4 vid förra vårterminens

slut framkommit, att icke mindre än 55 lärjungar med en betygssumma av

13,5 poäng eller mera ville i sinom tid övergå till en i Tibro" folkskola inbyggd

treårig realskola.

Kommunalfullmäktige har slutligen den 20 november 1953, »under åberopande

av en enhällig opinion och i övrigt de skäl, som av folkskolestyrelsen

i ärendet framställts» ännu en gång hemställt, att Kungl. Maj:t ville

»till båtnad för vårt samhälle lämna sitt bifall till ovannämnda ansökan».

Kungl. Maj:t har dels den 8 maj 1953 medgivit, att i Tibro skoldistrikt

folk- och småskolestadierna må omfatta sammanlagt åtta obligatoriska årsklasser,

dock först från och med den tidpunkt Kungl. Maj:t vill framdeles

bestämma, sedan det visats, att lokaler för ändamålet kan beredas, dels den

18 december 1953 medgivit, att inom Tibro skoldistrikts folkskolor må tidigast

från och med läsåret 1954/55 anordnas en treårig till realexamen ledande

linje, omfattande lämpligt antal avdelningar av folkskolans sjunde klass

samt av därpå följande klasser av folkskolan respektive dess högre avdelning.

Skolöverstyrelsen skall äga bestämma det antal avdelningar av linjen,

som må upprättas i folkskolans sjunde klass. Distriktets ansökning att få

upprätta en frivillig nionde klass för lärjungar, som icke tillhör den inbyggda

linjen, ansågs icke påkalla något Kungl. Maj:ts beslut.

Förutsättningar att i stället organisera enhetsskola torde för närvarande

icke föreligga i Tibro. Bland annat uppfyller icke skoldistriktet det av statsutskottet

vid 1953 års riksdag (uti. 139, s. 26) uttalade önskemålet, att försöksdistrikten

i fortsättningen i möjligaste mån bör utväljas så, att de bildar

sammanhängande regioner.

Med hänsyn till den avsevärda övergången av lärjungar till högre skolor

av läroverkstyp skulle skoldistriktet sannolikt icke ha ansett sig betjänt

med inrättande enbart av en åttaårig folkskola med frivillig påbyggnad,

som icke bereder lärjungarna den behörighet, vilken åtföljer realexamen.

Däremot synes en lösning genom upprättande av en fyraårig eller treårig

kommunal realskola icke ha behövt vara utesluten.

Liknande frågor torde kunna motses i rätt stort antal under de närmaste

åren. Under Kungl. Majrts prövning ligger redan nu en av skolöverstyrelsen

tillstyrkt framställning från kommunalfullmäktige i Umeå landskommun

om tillstånd att i Tegs municipalsamhälle inrätta inbyggd linje från och

med läsåret 1955/56, alltså från den tidpunkt, då dylika linjer får upprättas

i Umeå stad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 137.

25

4. Departementschefen.

Konsulentorganisationen. Av skolöverstyrelsens redogörelse

framgår, att verket från och med läsåret 1952/53 försöksvis upprättat en

distriktsorganisation för konsulentverksamheten med regionala samarbetskommittéer

som sammanhållande organ för arbetet inom distriktet. Den lokala

skolledningen, folkskolinspektörerna och seminarierna är representerade

i dessa kommittéer. Överstyrelsens initiativ torde innebära ett viktigt

framsteg. Den nya organisationen synes ägnad att stimulera lärarutbildningsanstalternas

intresse för försöksverksamheten och på samma gång effektivera

konsulentverksamheten genom ett fullständigare utnyttjande av

de lokala möjligheterna och persontillgångarna. Utan en god kontakt mellan

seminarierna och försöksverksamheten riskerar man, att de blivande

lärarna vid början av sin lärargärning icke äger tillräcklig förtrogenhet med

de pedagogiska strömningar, som uppbär försöksverksamheten, och att försöksdistrikten

delvis går miste om de erfarenheter, som görs vid seminariernas

övningsskolor och som torde bli värdefullare för försöksverksamheten,

ju bättre den ömsesidiga kontakten är.

Skolöverstyrelsen har ansett sig befogad att besluta om organisationens

upprättande som försöksorganisation och har även medgivit bidrag ur reservationsanslaget

för försöksverksamheten till en fortbildningskurs, som

anordnats av en av samarbetskommittéerna. Överstyrelsen har därvid kunnat

stödja sig på ett uttalande av mig i propositionen 1952: 149 (s. 130),

enligt vilket användningen av anslaget icke bör vara strängt begränsad till

det företedda programmet, varvid dock frågan om disposition av anslaget

för åtgärder av organisatorisk art, som sträcker sig över längre tid än det

löpande budgetåret och förutsätter fortsatt medelsanvisning, bör underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Mot detta uttalande, som upprepats i 1953 års

statsverksproposition (bil. 10 s. 277), har riksdagen icke framställt någon

erinran.

På grund av de gynnsamma erfarenheter, som under förra läsåret gjorts

i fråga om de regionala samarbetskommittéernas verksamhet, har skolöverstyrelsen

funnit en varaktigare organisation önskvärd och på grund härav

i anslutning till berörda departementschefsuttalanden påkallat Kungl.

Maj:ts beslut i frågan. Överstyrelsen har därvid förutsatt, att samarbetskommittéerna

från och med innevarande läsår skall förstärkas med representanter

för inom regionerna belägna läroverk eller realskolor. I detta sammanhang

hemställde överstyrelsen även om bemyndigande att medge försöksdistriktens

lärare återläsningsfrihet för två dagar utöver vad som i andra

skoldistrikt kan medgivas; därigenom skulle dessa lärare beredas ökad

möjlighet att genom auskultation i andra skolor skaffa sig synpunkter och

impulser av värde för arbetet i försöksskolorna. Slutligen anhöll överstyrel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 137.

sen om bemyndigande att medge smärre jämkningar i för seminarierna gällande

bestämmelser angående auskultering; avsikten var att därigenom underlätta

seminarieelevernas studiebesök i försöksdistrikten.

Kungl. Maj:t har med anledning härav den 18 december 1953 bemyndigat

skolöverstyrelsen att till främjande av det regionala samarbetet vid försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola tillsätta regionala samarbetskommittéer

och förordna deltidsanställda konsulenter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av överstyrelsen i ärendet föreslagits, att i mån av

tillgång på medel genom anslag stödja av samarbetskommittéerna anordnad

kursverksamhet samt att fastställa riktlinjer och meddela anvisningar

för det regionala samarbetets bedrivande. Kostnaderna skall bestridas av

reservationsanslaget till försöksverksamheten.

Kungl. Maj:t har vidare den 11 september 1953 bemyndigat skolöverstyrelsen

medgiva, att undervisningen vid skola, där försök med nioårig enhetsskola

pågår eller enligt vederbörligt bestämmande avses skola komma till

stånd, må utöver vad som enligt gällande folkskolestadga är medgivet, inställas

högst två dagar under ett läsår för att bereda vederbörande lärare

tillfälle att åhöra annan lärares undervisning. Tid, varunder undervisningen

för detta ändamål inställts, får inräknas i det föreskrivna antalet undervisningsdagar

under läsåret.

Slutligen har Kungl. Maj:t bemyndigat skolöverstyrelsen att efter framställning

från vederbörande samarbetskommitté medgiva vissa mindre

jämkningar i gällande ordning för seminarieelevernas auskultering och

studiebesök.

Jag har ansett det angeläget, att beslut i ärendet skulle meddelas i så god

tid, att verksamheten från och med innevarande termin skulle kunna ordnas

i avsedd utsträckning. Ehuru med hänsyn till förut återgivna uttalanden

och ett bemyndigande av mera allmän natur, som riksdagen tidigare

givit (statsutskottet 1949:8 s. 83), Kungl. Maj:t måste anses äga befogenhet

att besluta i här berörda frågor, har jag med hänsyn till den praktiska

betydelse, som den nya organisationen torde komma att få för försöksverksamheten,

ansett mig böra på detta sätt bringa vad som förekommit

till riksdagens kännedom.

Elev prestationerna. Resultatet av enhetsskolans arbete, taget

som helhet, kan ännu icke överskådas. Endast på låg- och mellanstadierna

har försöken hittills omfattat något större antal lärjungar. I denna del har

enhetsskolan otvivelaktigt haft framgång. Försöket med engelska från och

med klass 5 har utfallit tillfredsställande, och tecken till en viss pedagogisk

förnyelse i skolarbetet kan spåras.

Om den praktiska utbildningen på högstadiet kan däremot ännu icke något

omdöme vågas. Försöken med den förberedande yrkesutbildningen i

9 y är visserligen i gång sedan några månader tillbaka, men sammanfat
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

tande rapporter föreligger ännu ej, och man kan därför tills vidare icke

uttala någon fast grundad mening vare sig om utbildningens värde eller

om programmets genomförbarhet i större skala. Det som hittills blivit bekant

är inte ogynnsamt.

Beträffande utbildningen i de teoretiska ämnena på högstadiet föreligger

för närvarande endast en första preliminär redogörelse. En liten grupp lärjungar

i klass 8 — 56 pojkar och 71 flickor — har ställts mot en lika stor

grupp lärjungar i realskolans klass 45, som i avseende på ålder, allmänintelligens

och socialklass har någorlunda lika sammansättning. Jämförelsen har

klart utfallit till realskolegruppens förmån. Det gäller visserligen endast

nivån i de fyra ämnena modersmålet, engelska, tyska och matematik och

därinom endast de kurspartier, som bekvämt kan redovisas i skriftlig form;

man måste vidare alltid ha klart för sig, att enhetsskolans mål och arbetsmetoder

så mycket avviker från realskolans, att det icke kan bli tal om att

den skall kopiera realskolans kurser; men jämförelseresultatet påkallar icke

desto mindre uppmärksamhet och eftertanke.

Såsom i skolöverstyrelsens redogörelse antydes, kan den allmänna skolmiljön

och differentieringsförhållandena tänkas ha spelat in. Bland annat

tyngdes just de första avdelningarna med två främmande språk i klass 7

av relativt många lärjungar, som sedan justerat sitt ämnesval.

Skolöverstyrelsen betecknar nu »den fortsatta utdifferentieringen av enhetsskolans

högstadium åt både teoretiskt och praktiskt håll» som försöksverksamhetens

viktigaste uppgift för den närmaste framtiden. En försöksverksamhet

av detta slag står naturligtvis i full överensstämmelse med 1950

års riksdagsbeslut, där det utsäges, att allsidiga försök skall anställas angående

de för enhetsskolan ändamålsenliga organisations- och arbetsformerna,

bland annat angående elevmaterialets och lärokursens differentiering med

hänsyn till lärjungarnas anlag. Jag vill blott erinra om att överstyrelsen

ännu icke har lämnat någon sammanfattande redogörelse för de försök med

undervisning utan egentlig klassdifferentiering, som också torde höra med i

en allsidig försöksverksamhet rörande enhetsskolans högstadium.

Huru mycket som kan vinnas genom en ökning av högstadiets differentiering,

är på nuvarande stadium givetvis en öppen fråga. Skolkommissionen,

som låtit anställa särskilda undersökningar rörande begåvningstyperna

och deras successiva mognad, ansåg som bekant, att allmänintelligensen visserligen

kunde fastställas på ett relativt tidigt stadium men att däremot den

praktiska begåvningsinriktningen icke kunde pålitligt bestämmas förrän efter

puberteten. En uppdelning av en årsklass i ett mera avsevärt ökat antal

studievarianter torde dessutom stöta på praktiska svårigheter vid mindre

skolenheter. Så länge (iverstyrelsen icke närmare redogjort för sina planer,

kan jag icke uttala någon bestämd mening om utsikterna att förbättra

resultaten av enhetsskolans arbete genom ökad differentiering på högstadiet.

Jag är i varje fall icke övertygad om att en jämförelse av det slag

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

överstyrelsen anställt skulle ha utfallit mycket annorlunda, om enhetsskolans

högstadium i dag varit starkare differentierat.

Däremot synes mig omedelbara åtgärder vara av nöden till förbättrande

av enhetsskolans lärarförsörjning. Den statistik över lärarkårens sammansättning,

som överstyrelsen meddelat i sin redogörelse, är onekligen alarmerande,

då det gäller en skolform, där omfattande pedagogiska försök skall

bedrivas.

En djupgående skolreform förutsätter enligt min bestämda mening en

lärarkår, som genom teoretisk och praktisk utbildning och personlig lärarerfarenhet

kvalificerat sig för att lösa krävande uppgifter inom sitt fack.

Lärarkåren på låg- och mellanstadierna kan genomgående stödja sig på en

avslutad teoretisk och praktisk yrkesutbildning för sitt undervisningsområde;

flertalet har också en tämligen omfattande praktisk erfarenhet av åldersstadiet.

Enhetsskolans högstadium har däremot ännu inte hunnit skaffa

sig en efter dess behov avpassad läraruppsättning. Alltför många av de folkskollärare,

som tjänstgör på detta stadium, måste fullgöra sin uppgift utan

att ha erhållit någon mera omfattande utbildning för stadiet, och alltför

många av de akademiskt utbildade lärarna torde sakna såväl praktisk lärarutbildning

som nödig lärarerfarenhet. Jag tvivlar icke på att dessa lärare

icke desto mindre nedlägger ett mycket intresserat och värdefullt arbete i

sina klasser, men det som kan göras för att förhjälpa dem till bättre utbildningsmöjligheter

bör icke underlåtas. Och det bör tillses, att de nya försöksdistrikt,

som träder till, skall kunna göra ett så gott lärarurval som möjligt.

Enhetsskolan måste sättas i tillfälle att draga till sig folkskollärare med

särskild utbildning för högstadiet. Kungl. Maj:t har redan på min föredragning

till riksdagen avlåtit förslag om upprättande inom enhetsskolan av

tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som har undergått viss vidareutbildning.

I detta sammanhang föreslås också, att nya utbildningsmöjligheter

skall öppnas i form av ettåriga påbyggnadskurser vid vissa folkskoleseminarier

och andra läroanstalter.

Det är icke mindre viktigt, att enhetsskolan sättes i stånd att i skälig utsträckning

förskaffa sig kvalificerade lärare med akademisk utbildning.

Ordinarie lärartjänster bör kunna upprättas med sådan placering i lönegrad,

att ett tillräckligt antal tjänster vid enhetsskolan skall bli lockande för ämneslärare

med avslutad teoretisk och praktisk lärarutbildning och nödig

lärarerfarenhet. Jag återkommer längre fram i mitt anförande till denna

fråga.

Ämneslärarutbildningen bör slutligen successivt omläggas så, att lärarkandidaterna

erhåller sin praktiska utbildning i omedelbar anslutning till

den teoretiska. Enhetsskolan är icke väl betjänt med att mottaga alltför

många helt oerfarna lärare från universiteten, vilka tillbringar några terminer

som lärare i enhetsskolan i väntan på att få hänvisning till praktisk lärarkurs

och sedan övergår till någon annan skolform. Jag ämnar senare före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

lägga Kungl. Maj:t förslag rörande upprättande av en första lärarhögskola

och återkommer i detta sammanhang till frågan om yrkesutbildningens ordnande

för blivande ämneslärare.

De föreslagna åtgärderna verkar dock endast småningom. Sannolikt måste

enhetsskolan ännu i åtskilliga år räkna med betydande svårigheter med

sin lärarrekrytering. Denna lärarbrist måste nödvändigtvis verka återhållande

på enhetsskolans utveckling. Ingen skolform kan forceras fram snabbare

än tillgången på kvalificerade lärare medger. En genomgripande skolreform

kan endast genomföras av lärare, som väl behärskar sitt yrke och

dess skiftande metoder och kan överblicka de vägar, som leder till ett utstakat

mål.

D e inbyggda linjerna. Jag har redan fäst uppmärksamheten på

de konsekvenser för det högre skolväsendets utveckling under övergångstiden,

som följer av 1950 års beslut, att enhetsskolan skall vara en kommunal

skola. Inga statliga realskolor har upprättats, sedan detta beslut fattades,

men i den publika diskussionen har ifrågasatts, huruvida icke detta likväl

i det ena eller andra fallet kunde ske. Självfallet kan inga bindande

uttalanden göras om statsmakternas ställningstagande till skolfrågorna i

eventuella nya situationer, men jag vill begagna detta tillfälle att ge till

känna, att jag i denna fråga delar mina företrädares mening och således icke

kan medverka till upprättande av nya statliga realskolor eller statsövertagande

av kommunala sådana.

Jag har ingen som helst anledning att frånträda det yttrande i fråga om

målet för utvecklingen på området, som jag fällde i anförande till statsrådsprotokollet

den 7 mars 1952. Jag tvekar icke om att den pågående försöksverksamheten

slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola

för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Försöken med den uppväxande enhetsskoleorganisationen

bör enligt min mening bedrivas med största målmedvetenhet

och i hela den omfattning, som lärartillgången och andra inverkande

omständigheter medgiver. Det kan dock icke förbises, att just

enhetsskolan ställer särskilt stora krav på lärartillgångarna. Såsom särskilda

utskottet vid 1950 års riksdag framhöll, bör försöken avse »en i hela sin

längd obligatorisk nioårig enhetsskola». Det blir många barn i en sådan skola,

och det behövs ett mycket stort antal lärare för dess högstadium både

i teoretiska och praktiska ämnen.

Det oaktat räknar jag med att försöken med enhetsskolan skall kunna

bedrivas i ökad omfattning under de närmaste åren. Jag vågar däremot icke

förlita mig på att utvecklingen under det närmaste årtiondet skall gå så

snabbt, att man under uppbyggnadstiden skall kunna nöja sig med status

quo i de skoldistrikt, som står utanför försöksverksamheten. Årskullarna

växer; något måste göras, för att utbildningsmöjligheterna inte skall försämras

för ungdomen i dessa distrikt. Tills vidare måste man i sådana fall

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

använda teoretiska och praktiska skolformer av nu existerande typer, som

till större eller mindre del är frivilliga och därigenom ställer mindre krav på

lärartillgången. Provisoriska lösningar av detta slag lägger icke hinder i vägen

för en övergång till enhetsskolesystemet, så snart lärarresurserna det

medgiver.

Bland annat måste man räkna med att på mindre tätorter i många fall

behov skall yppa sig av en högre skola med den nuvarande realskolans mål

utan att därvid de lokala förutsättningarna är till finnandes för övergång

till enhetsskoleorganisationen. Ofta avgår så många barn till läroverk i andra

orter, att det ter sig som en enkel rationalisering att i stället ge dem motsvarande

undervisning i hemorten. Valet torde då vanligen komma att stå

mellan att inrätta kommunal realskola eller inbygga en realskollinje i folkskolan.

I vissa fall är en kommunal realskola att föredraga, emedan denna

i sin fyraåriga form är avpassad för lärjungar, som icke kunnat erhålla undervisning

i engelska i folkskolan. I andra fall — och dit hör enligt min uppfattning

en ort som Tibro — torde bärande skäl icke förefinnas att förvägra

skoldistriktet det önskade medgivandet att med sin folkskola förena en inbyggd

realskollinje.

Jag återkommer längre fram till frågan om i vad mån inbyggda linjer bör

komma till användning på orter, där högre skolor finnes. Exemplet StorStockholm,

som jag i fortsättningen kommer att utförligt avhandla, visar

enligt min mening, huru de inbyggda linjerna kan tilldelas en naturlig övergångsroll

för att sedan successivt avlösas av en framväxande enhetsskola..

II. Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium m. m.

1. Inledning.

För försöksverksamheten med nioårig enhetsskola tillämpas för närvarande

av Ivungl. Maj:t den 30 juni 1953 utfärdade särskilda bestämmelser''

(statsliggaren s. 657—661). Bestämmelserna, som gäller längst intill utgången

av budgetåret 1954/55, grundar sig på följande riksdagsbeslut:

prop. 1951: 155, SU 126, rskr 207; prop. 1952: 241, SU 230, rskr 438; prop.

1953: 126, SU 276, rskr 276.

Beträffande lärare i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium är

dessa bestämmelser i huvudsak av följande innebörd.

För lärarna i kunskapsämnen skall i varje försöksdistrikt finnas extra

ordinarie adjunktstjänster i Ce 27 och ämneslärartjänster i Ce 25 till det

högsta antal, som skolöverstyrelsen bestämmer. I distrikt, där försöksverksamheten

omfattar klass 9, må tillika vara inrättade extra ordinarie ad
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

junktstjänster i Ce 29 till det högsta antal, som Kungl. Maj:t för varje

distrikt bestämmer. Antalet tjänster i nu angivna tre lönegrader skall utgöra

omkring tre fjärdedelar av sammanlagda antalet heltidstjänster i kunskapsämnen

på högstadiet. För de elva försöksdistrikt, där verksamheten

innevarande läsår nått klass 9, har Kungl. Maj:t bestämt antalet adjunktstjänster

i Ce 29 till sammanlagt högst 26; beträffande Timrå skoldistrikt

har dock medgivits, att i stället för inrättande av 4 dylika tjänster motsvarande

antal ordinarie adjunktstjänster vid samrealskolan i Timrå må

återbesättas.

I övrigt erforderliga lärare i kunskapsämnen skall anställas som extra

ordinarie eller extra lärare, i huvudsak enligt gällande föreskrifter om reglerad

befordringsgång för vissa icke-ordinarie lärare i läroämnen vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter.

Ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium

finnes alltså icke.

Behörighetsvillkoren för tjänster i Ce 29, Ce 27 och Ce 25 är desamma

som för motsvarande ordinarie tjänster vid kommunal realskola. För övriga

icke-ordinarie tjänster gäller samma behörighetsvillkor som för motsvarande

tjänster vid kommunal realskola.

För extra ordinarie och extra lärare i kunskapsämnen äger avlöningsreglementet

för folkskolan och med stöd av detta utfärdade författningar motsvarande

tillämpning, dock att placering och uppflyttning i löneklass (lönerum)

sker på sätt som enligt Saar gäller för motsvarande lärare vid kommunal

realskola.

Heltidstjänst i kunskapsämnen ledigförklaras och tillsättes i samma ordning

som gäller beträffande icke-ordinarie folkskollärartjänst. Detta innebär,

att skolstyrelsen, sedan folkskolinspektören yttrat sig om de sökandes

inbördes meriter, har att till innehavare av befattningen förordna den, som

enligt gällande befordringsgrunder prövas mest meriterad till tjänsten. I

olikhet mot vad som gäller beträffande tillsättning av icke-ordinarie folkskollärare

skall dock besvär över skolstyrelsens beslut anföras hos skolöverstyrelsen,

vars beslut i dylikt ärende må i föreskriven ordning överklagas

hos Kungl. Maj:t.

Då så erfordras, må folkskollärare eller annan person utan lkirförut angiven

behörighet heltidsanställas som lärare i kunskapsämnen. För folkskollärare

gäller då särskilda avlöningsbestämmelser. Vidare må heltidstjänst i

kunskapsämnen uppehållas av ordinarie eller extra ordinarie lärare i läroämnen

vid statlig eller högre kommunal skola. Undervisningen i kunskapsämnen

på högstadiet kan även bestridas av timlärare, av folkskollärare med

huvudsaklig tjänstgöring på mellanstadiet samt genom fyllnadstjänstgöring

av liirare i läroämnen vid statlig eller högre kommunal skola.

Undervisningsskyldigheten på heltidstjänster i kunskapsämnen skall i

medeltal utgöra 26,5 veckotimmar eller, beträffande heltidstjänst med all

undervisning förlagd till klass 9, 21,5 veckotimmar.

Statsbidrag till avlöning åt lärare i kunskapsämnen på högstadiet utgår

med 100 procent.

Slutligen må nämnas att för försöksskolornas högstadium folkskolestadgan

och övriga bestämmelser för folkskoleväsendet äger motsvarande ti 11- lämpning, där ej annat framgår av nu ifrågavarande särskilda bestämmelser

eller av de övriga föreskrifter som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Såsom framhållits i den nu lämnade redogörelsen tillsättes alltså extra ordinarie

heltidstjänst i kunskapsämnen på högstadiet av skolstyrelsen, som

därvid har att förordna den mest meriterade sökanden. Till belysning av

förhållandena i fråga om tillsättning av motsvarande ordinarie och ickeordinarie

lärartjänster inom skolväsendet i övrigt må lämnas följande redogörelse.

Vid tillsättning av ordinarie folkskollärartjänst har skolstyrelsen att upprätta

ett förberedande förslag, på vilket skall upptagas de tre behöriga sökande,

som styrelsen med hänsyn till gällande befordringsgrunder prövar

vara mest meriterade. Över det preliminära förslaget yttrar sig därefter

folkskolinspektören. Är skolstyrelsen och inspektören eniga om vilka sökande,

som skall uppföras på förslaget, och om ordningen mellan dem, upprättar

styrelsen slutligt förslag. Eljest skall ärendet hänskjutas till domkapitlet,

som med iakttagande av gällande befordringsgrunder upprättar slutligt

förslag. Sedan slutligt förslag upprättats, väljer skolstyrelsen till tjänsten

en av de på förslaget uppförda sökandena.

Av skolstyrelsen upprättat slutligt förslag kan överklagas hos domkapitlet

men först sedan valet skett och måste därför samtidigt innebära klagan

över valet, som automatiskt upphäves, om förslaget befinnes oriktigt. Domkapitlets

utslag kan överklagas hos Kungl. Maj:t. Besvär över av domkapitlet

upprättat slutligt förslag prövas av Kungl. Maj:t.

Reglerna för tillsättning av icke-ordinarie folkskollärartjänst framgår av

vad jag nyss anfört rörande nuvarande bestämmelser beträffande lärare i

kunskapsämnen på försöksskolans högstadium.

Vid tillsättning av ordinarie adjunkts- eller ämneslärartjänst vid kommunal

realskola avger rektor till skolstyrelsen skriftligt yttrande om de sökandes

behörighet med förord för den av de sökande, som han enligt gällande

befordringsgrunder finner mest meriterad. Sedan skolstyrelsen vid ett sammanträde

prövat ansökningshandlingarna, skall styrelsen vid ett följande

sammanträde till innehavare av tjänsten förordna den av de sökande, som

styrelsen enligt befordringsgrunderna anser mest meriterad. Styrelsens beslut

kan överklagas hos skolöverstyrelsen, över vars beslut besvär kan anföras

hos Kungl. Maj:t. Icke-ordinarie lärare vid kommunal realskola tillsättes

på i huvudsak samma sätt som ordinarie lärare.

Ordinarie adjunktstjänst vid allmänt läroverk ledigförklaras av skolöverstyrelsen.

Sedan rektor satts i tillfälle att avge yttrande i ärendet, översänder

överstyrelsen till Kungl. Maj:t ansökningshandlingarna jämte förslag

å den av de sökande, som enligt gällande befordringsgrunder anses mest

meriterad till tjänsten, varefter Kungl. Maj:t utnämner. Över förslaget kan

besvär anföras hos Kungl. Maj:t.

Ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk tillsättes av skolöverstyrelsen.

Besvär över tillsättningsbeslutet kan anföras hos Kungl.

Maj:t.

Icke-ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken i Ce 29 och Ce 27

samt, såvitt gäller ämneslärarinnetjänster, i Ce 25 tillsättes centralt av skolöverstyrelsen

utan att bindas vid särskild skola. De icke-ordinarie lärarna

anstiilles vid vederbörande skola i regel av rektor. Omfattar förordnandet

minst en hel termin med full tjänstgöring, må rektors beslut överklagas hos

skolöverstyrelsen, som därvid är högsta instans.

Gällande befordringsgrunder är i sak desamma vid alla nu nämnda skolformer,

nämligen 1) undervisningsskicklighet, 2) kunskaper och 3) tjänsteår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

I det föregående har framhållits, att ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

icke finnes på försöksskolans högstadium. Frågan om de principiella

grunderna för lärartillsättningen i enhetsskolan ansågs vid 1950 års riksdag

böra hänskjutas till särskild utredning (prop. 133, Särsk U 3, rskr 403).

Detta utredningsuppdrag har lämnats åt 1951 års skolstyrelseutredning.

Förslag om inrättande av ordinarie lärartjänster på högstadiet framlades

emellertid redan i den utredning av undervisningsrådet D. Andersson, som

låg till grund för propositionen 1951: 155 angående anställnings- och avlöningsförhållanden

för vissa lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. Förslaget

motiverades av utredningsmannen med behovet av att till försöksskolorna

förvärva så goda lärare som möjligt. Beträffande förfarandet vid

tillsättning av ordinarie lärare föreslog utredningsmannen såsom ett provisorium,

att folkskolestadgans bestämmelser om tillsättning av ordinarie

folkskollärare skulle tillämpas.

Föredragande statsrådet, statsministern Erlander, satte frågan om inrättande

av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet i sammanhang

med frågan om viss förflyttningsskyldighet för de högre skolornas lärare

samt spörsmålet om tillsättningsmyndighet och tillsättningsförfarande.

Föredraganden fann därvid för egen del vägande skäl tala för att man i

dåvarande läge avstod från att genomföra den av utredningsmannen föreslagna

skyldigheten för lärare vid högre skolor till förflyttning till ordinarie

tjänster på försöksskolans högstadium och ej heller införde den nya ordningen,

att lärare på högstadiet skulle tillsättas genom val av en kommunal

skolstyrelse enligt den i folkskolestadgan föreskrivna valproceduren. Föredraganden

förordade därför, att på försöksskolans högstadium endast inrättades

extra ordinarie och extra tjänster. Detta blev också riksdagens

beslut.

Frågan om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium väcktes på nytt av skolöverstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 27 januari 1953, varvid överstyrelsen bland annat föreslog

inrättande av visst antal ordinarie tjänster i Ca 27 och Ca 29. Som skäl

härför anfördes, att det syntes bli nära nog omöjligt att anskaffa akademiskt

utbildade lärare för försöksskolornas högstadium, därest ej ordinarie

tjänster inrättades. I fråga om tillsättningsförfarande föreslogs såsom ett

provisorium tillämpning av samma bestämmelser som vid tillsättning av ordinarie

lärare vid kommunal realskola.

Vid min anmälan av propositionen 1953:126 angående vissa frågor rörande

statsbidrag till försöksdistrikt med enhetsskola m. m. anförde jag i anledning

av överstyrelsens förslag bland annat, att de i propositionen 1951: 155

redovisade skälen för statsmakternas ställningstagande i frågan syntes mig

alltjämt ha den styrkan, att jag ännu icke ansåg mig böra framlägga förslag

om inrättande av ordinarie ämneslärartjänster i försöksdistrikten.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 saml. Nr 137.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1953 har skolöverstyrelsen

ånyo hemställt om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium. I skrivelsen har även framlagts förslag till

provisoriska bestämmelser rörande förfarandet vid tillsättning av dylika

tjänster m. m.

Sedan jag anmodat 1951 års skolstyrelseutredning att uppgöra provisoriska

bestämmelser beträffande tillsättning av lärare i kunskapsämnen i försöksskolorna

har skolstyrelseutredningen1 den 10 december 1953 avlämnat

promemoria angående tillsättning av lärare i kunskapsämnen i försöksskolorna

m. m. (stencilerad).

Över skolstyrelseutredningens promemoria har skolöverstyrelsen yttrat

sig, efter hörande av skolstyrelserna i försöksdistrikten och folkskolinspektörerna

i inspektionsområden med försöksverksamhet.

Över skolöverstyrelsens framställning och skolstyrelseutredningens promemoria

har vidare yttranden avgivits av statskontoret, statens lönenämnd,

Statens folkskolinspektörers förbund, Städernas folkskolinspektörsförbund,

Statsläroverkens rektorsförening, Realskolornas rektor sförening, Läroverkslärarnas

riksförbund, Sveriges överlärarförbund, Sveriges folkskollärarförbund

och Sveriges folkskollärarinneförbund, Svenska stadsförbundet, Svenska

landskommunernas förbund samt Skolstyrelseförbundens rikskommitté.

2. Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium.

Förslag.

Skolöverstyrelsen föreslår i förutnämnda skrivelse den 9 november

1953, att från och med nästa budgetår inrättas 217 ordinarie tjänster i kunskapsämnen

på försöksskolornas högstadium, varav 88 adjunktstjänster i

Ca 29, samt dessutom 10 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 29 att ställas

till överstyrelsens förfogande och avsedda för försöksskolor med särskilt utpräglad

lärarbrist.

Överstyrelsen framhåller, att svårigheterna att erhålla kvalificerade lärare

till försöksskolornas högstadium nu är av sådan omfattning, att någon

tveksamhet mot inrättande av ordinarie lärartjänster icke längre bör råda.

Till motivering för förslaget att inrätta ordinarie tjänster anför överstyrelsen

vidare i huvudsak följande.

Av de sammanlagt 92 lärare, som läsåret 1952/53 helt eller huvudsakligen

tjänstgjort på försöksskolans högstadium, har endast 43 varit akade
1

Ledamoten av riksdagens första kammare, kommunaldirektören E. E. Näsström, ordförande,

ombudsmannen G. S. V. Bodestam, disponenten H. L. Fiinck, ledamoten av riksdagens andra

kammare, med. lic. O. B. von Friesen, ledamoten av riksdagens andra kammare, parkförmannen

C.-E. Johansson, f. d. riksdagsmannen, lantbrukaren J. H. Johnsson, rektorn A. Klum, rektorn

A. T. D. Sävborg och folkskolinspektören S. G. Zetterlund.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

miskt utbildade, och då har till dessa också hänförts lärare med sådan akademisk

utbildning, som normalt icke berättigar till ordinarie eller extra

ordinarie ämneslärartjänst vid högre kommunal skola. Vidare måste framhållas,

att i detta antal ingår icke endast heltidstjänstgörande lärare utan

även de, som bestritt ner till halv tjänstgöring. De nu angivna siffrorna säger

dessutom icke något om omsättningen av ämneslärare, vilken tyvärr

visat sig vara betydande. Det kan för undervisningen på försöksskolans

högstadium icke vara till fördel, att lärare stannar så kort tid, att de icke

hinner göra sig förtrogna med elever, föräldrar och arbetet i övrigt. I själva

verket torde denna bristande kontinuitet i undervisningen utgöra ett av de

allvarligaste hindren för uppnående av ett gott undervisningsresultat i dessa

försöksskolor.

Men frånvaron av ordinarie lärartjänster på högstadiet vid försöksskolorna

drabbar icke blott dessa utan indirekt även andra skolor. Då t. ex. ordinarie

lärare vid andra skolor, det må gälla lärare inom folkskoleväsendet

eller lärare vid statliga och högre kommunala skolor, förordnas som lärare i

kunskapsämne på försöksskolans högstadium, måste deras ordinarie tjänster

uppehållas med vikarier. De skoldistrikt och skolor, där lärarna är förordnade

som ordinarie lärare, mister därvid de fördelar beträffande undervisningens

enhetlighet och kvalitet, som inrättande av ordinarie tjänst avser

att ge.

Beträffande beräkningen av antalet ordinarie tjänster erinrar överstyrelsen

om följande uttalande av föredragande departementschefen i propositionen

1952:241 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster,

m. m.:

»Tjänsteförteckningskommitténs förslag avser inte lärarna vid enhetsskolan.

Uppenbart är emellertid, att de förändringar som föreslås för de allmänna

läroverken även måste medföra vissa ändringar i de för enhetsskolan

gällande bestämmelserna. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att besluta

härom.»

Överstyrelsen framhåller vidare, att i den av riksdagen godkända överenskommelsen

beträffande löner åt rektorer och lärare vid det högre skolväsendet

i princip fastslogs, att bestämmelserna i fråga om de allmänna läroverken

i tillämpliga delar skulle gälla även för de högre kommunala skolorna

och privatläroverken. Därvid skulle antalet ordinarie ämneslärartjänster

i Ca 29 och Ca 27, motsvarande befordringstjänsterna vid de allmänna

läroverken i den högre adjunkts- respektive ämneslärarinnegraden,

efter närmare utredning av skolöverstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t

med iakttagande av de grunder, som angivits beträffande de allmänna läroverken.

I samma ordning skulle det övervägas att ställa ett antal extra ordinarie

lärartjänster i lönegrad Ce 29 till förfogande vid högre kommunala

skolor med särskilt utpräglad lärarbrist.

Beträffande grunderna för överstyrelsens nu ifrågavarande beräkningar

inhämtas vidare i huvudsak följande.

Antalet elever på försöksskolans högstadium beräknas för läsåret 1954/55

t ill 3 240 i klass 7, 1 379 i klass 8 i distrikt med klass 9, 1 030 i klass 8 i distrikt

utan klass 9 samt 1 590 i klass 9.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Av hittills föreliggande uppgifter kan enligt överstyrelsen några säkra

slutsatser angående fördelningen på de olika linjerna i klass 9 icke dragas.

I avsaknad av dylika erfarenheter har överstyrelsen antagit, att ungefär

hälften av eleverna i klass 8 går till klass 9 y samt återstoden till klass 9 a

och 9 g, varefter det vid beräknandet av antalet läraravdelningar antagits,

att varje avdelning omfattar 30 elever.

I likhet med vad som skett vid beräkningen av antalet ordinarie tjänster

för de allmänna läroverken och med hänsyn till angelägenheten av att försöksskolorna

får samma möjligheter som dessa att erhålla ordinarie lärare

samt vidare med beaktande av att i det för försöksskolorna nu fastställda

procenttalet (75 procent) för antalet heltidstjänster i högre lönegrader i förhållande

till det totala antalet heltidstjänster icke inräknats de folkskollärartjänster

i Ca 23, som kan komma att inrättas på högstadiet, utgår överstyrelsen

från att 10 procent av undervisningen skall bestridas av icke-ordinarie

lärare. Denna marginal torde dock enligt överstyrelsen i själva verket

bli större, då överstyrelsen vid beräkningen av antalet erforderliga lärare

endast tagit hänsyn till på högstadiet förekommande kunskapsämnen men

däremot icke kunnat beakta den omständigheten, att i vissa lärartjänster i

kunskapsämnen torde komma att ingå en icke ringa undervisningsskyldighet

i övningsämnen och yrkesämnen.

Antalet tjänster i Ca 29 har beräknats på grundval av lärarbehovet i de

två sista klasserna på försöksskolans högstadium, dock att därvid klass 8

medtagits som underlag endast i de distrikt, där försöksverksamheten omfattar

jämväl klass 9.

Med dessa utgångspunkter finner överstyrelsen att för läsåret 1954/55

fordras följande antal ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium: i * * * * 6

i lönegrad Ca 29: klass 9 a -f- g ............. 33

klass 9y ................. 9

klass 8 (med 9) ........... 46 88

i övriga lönegrader: klass 8 (utan 9)........... 34

klass 7 ................... 95 129

Summa 217

Därest ordinarie tjänster i Ca 23 inrättas, bör dessa enligt överstyrelsen

innefattas i de angivna 217 tjänsterna.

Till motivering för förslaget om inrättande av 10 extra ordinarie

tjänster i C e 2 9 anför överstyrelsen följande.

Svårigheten att erhålla akademiskt utbildade lärare är särskilt utpräglad

på vissa orter. I Hietaniemi fanns t. ex. läsåret 1952/53 på högstadiets 6

klassavdelningar ingen enda akademiskt utbildad lärare, i Råneå fanns på

6 klassavdelningar endast 2 dylika lärare och i Skellefteå endast en på 4

klassavdelningar. Man måste alltså räkna med betydande rekryteringssvårigheter

på vissa orter, såsom t. ex. de nyss nämnda. Överstyrelsen vill därför

framhålla nödvändigheten av att, i likhet med vad som beslutats beträffande

allmänna läroverk och högre kommunala skolor, ett visst antal extra

ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 29 ställes till överstyrelsens förfogande

för försöksskolor med särskilt utpräglad lärarbrist.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Remissyttranden.

Skolöverstyrelsens förslag har av de flesta remissinstanserna tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I det följande redogöres för det huvudsakliga

innehållet i de remissvar, vari förslaget närmare behandlats.

Statskontorets principiella uppfattning är alltjämt, att tillräckliga erfarenheter

av försöksverksamheten med enhetsskola saknas för att nu inrätta

ordinarie tjänster. Ämbetsverket vill emellertid inte motsätta sig en temporär

överflyttning av befintliga ordinarie tjänster från högre skolor till försöksskolorna;

denna bör ske i samband med att tjänster i Ca 29 och Ca 27

vid högre skolor blir lediga genom innehavarnas avgång. Statskontoret avstyrker

däremot, att särskilda ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen inrättas

vid försöksskolorna, —- Beträffande antalet befattningar finner ämbetsverket

sig icke kunna tillstyrka någon ökning av det nu till omkring 75

procent av antalet heltidstjänster på högstadiet beräknade antalet tjänster

i högre lönegrader. Tvärtom synes enligt statskontoret en minskning av antalet

högre befattningar motiverad, därest överenskommelsen om inrättande

av folkskollärartjänster i Ca 23 godkännes av statsmakterna.

Statens folkskolinspektörers förbund framhåller, att enligt den allmänna

uppfattningen det övervägande antalet elever i enhetsskolan skall komma

att välja yrkeslinjen. Skulle denna uppfattning visa sig vara den riktiga,

har beräkningen av antalet lärartjänster i kunskapsämnen i viss mån överdimensionerats.

Förbundet anmäler även viss tveksamhet beträffande ett

genomgående behov av akademiskt utbildade lärare på försöksskolans högstadium.

För vissa klasser — med svagt begåvningsunderlag — torde även

på högstadiet klasslärarsystemet vara lämpligast. Förbundet anser sig

emellertid icke böra göra någon bestämd erinran mot överstyrelsens förslag.

Läroverkslärarnas riksförbund tillstyrker — under förutsättning att skolöverstyrelsens

förslag rörande tillsättningsförfarandet genomföres — att

ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium

inrättas. Den organisatoriska grunden för beräkning av såväl icke-ordinarie

som ordinarie tjänster i olika adjunktslönegrader bör enligt förbundet anknyta

till vad som gäller för statsläroverken.

Sveriges folkskollär ar förbund och Sveriges folkskollärarinneförbund förutsätter,

att förskollärare''änsterna i 23 lönegraden göres ordinarie i samma

utsträckning som övriga lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet.

Det i överenskommelsen om 23-gradstjänsterna förutsatta relationsförhållandet

— 6 000 ä 7 000 tjänster i 23 lönegraden av det totala antalet lärartjänster

i kunskapsämnen på högstadiet vid en fullt utbyggd enhetsskola —

bör från början vara avgörande vid den kvantitativa avgränsningen mellan

å ena sidan tjänster i Ca 23 och å andra sidan övriga ordinarie lärartjänster

i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts ''proposition nr 137.

3. Provisoriska bestämmelser rörande tillsättningsförfarandet

m. m.

A. Tillsättningsförfarande t.

Förslag.

I förutnämnda skrivelse den 9 november 1953 har skolöverstyrelsen —

under åberopande av nödvändigheten av att försöksskolornas högstadium

snarast erhåller ett visst antal ordinarie tjänster i kunskapsämnen — förklarat

sig icke kunna avvakta resultatet av 1951 års skolstyrelseutrednings

arbete. Överstyrelsen framlägger därför ett förslag till provisoriska bestämmelser

rörande tillsättning av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium. Förslaget innebär, att överstyrelsen skall

ledigförklara dylik tjänst, att den lokala skolstyrelsen skall avge förslag

samt att överstyrelsen skall utnämna tjänstinnehavare. I fråga om ledigförklarande

och ansökning liksom vid bedömningen av de sökande förutsätter

överstyrelsen, att stadgan för de kommunala realskolorna skall gälla i tilllämpliga

delar. Besvär över överstyrelsens beslut bör få anföras hos Kungl.

Maj:t. Genom ett dylikt tillsättningsförfarande skulle ifrågavarande tjänster

komma att behandlas på samma sätt som ämneslärarinnetjänster i Ca

25 och Ca 27 vid de allmänna läroverken, dock att skolstyrelsen äger upprätta

förslag. Överstyrelsen framhåller, att redan nu de flesta frågor beträffande

lämplighet och behörighet m. m. för lärare i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium skall avgöras av eller underställas överstyrelsen.

Ett förläggande av tillsättningen till överstyrelsen skulle således i realiteten

icke medföra någon mer avsevärd förändring i nu rådande faktiska förhållanden.

Genom att överstyrelsen skulle få hand om tillsättningsförfarandet

skulle ej heller eventuella, kommande förslag angående tillsättning och utnämning

av lärare komma att föregripas.

1951 års skolstyrelseutredning framhåller i förutnämnda promemoria den

10 december 1953 inledningsvis, att, medan tidigare förslagställare i tillsätt - ningsfrågan kunnat inskränka sig till att utan mera ingående motiveringar

föreslå rent tillfälliga lösningar, läget för skolstyrelseutredningen är ett annat,

såtillvida att utredningen nu nått fram till en principiell lösning av frågan

om själva proceduren vid tillsättningen av huvuddelen av lärarna i enhetsskolan.

Detta innebär emellertid inte, att ett definitivt och i detalj utarbetat

förslag härutinnan nu kan framläggas. Då provisoriska bestämmelser

därför blir erforderliga, framstår det enligt utredningens mening som angeläget,

att dessa såvitt möjligt kommer att ligga i linje med principlösningen.

Detta har för utredningen varit en huvudsynpunkt vid bestämmelsernas

utarbetande. Med hänsyn till deras karaktär av provisorium har utredningen

å andra sidan ansett önskvärt, att de i fråga om detaljer av mera

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

teknisk art inte mer än nödvändigt skall avvika från vad som för närvarande

gäller på närmast motsvarande områden.

När utredningen enligt vad som framgår i det följande använder sig av

beteckningen mellaninstans menas därmed ett nytt, fristående och av minst

fem ledamöter bestående regionalt organ, i vilket både stat och kommun

skall vara representerade och som skall rymma företrädare för såväl pedagogiska

facksynpunkter som lekmannasynpunkter. Utredningen anför vidare,

att utredningen funnit det nödvändigt att också ta upp frågan om meritvärderingen

till omprövning och att utredningen, såvitt nu kan bedömas,

kommer att såsom ett komplement till det slutliga förslaget om tillsättningsprocedur

framlägga förslag till normerande anvisningar för bedömning

av de sökandes meriter.

Beträffande de principiella grunderna för förfarandet vid tillsättning av

ordinarie lärare i enhetsskolan framhåller skolstyrelseutredningen bland annat

följande.

Enhetsskolan skall enligt riksdagens beslut vara en kommunal skola. Utredningen

utgår ifrån att detta bland annat innebär, att kommunen skall

vara huvudman för lärarna i nämnda skola och att en av dess uppgifter i

denna egenskap blir att utfärda lärarnas förordnanden. Det synes utredningen

naturligt, att kommunen då också beredes tillfälle att medverka vid

urvalet bland sökande till lärartjänsterna i enhetsskolan. För att en allsidig

och objektiv prövning av de sökandes meriter härvid skall säkras, har utredningen

funnit, att tillsättningen bör ske genom samverkan mellan den

lokala skolstyrelsen och en överordnad myndighet samt att därvid i första

hand bör krävas att lokalstyrelsens synpunkter, grundade på gällande meritvärderingsnormer,

skall utgöra underlag för den högre myndighetens bedömande

av de sökandes meriter, att den överordnade myndigheten skall

ge sin uppfattning om de sökandes inbördes meriter tillkänna för styrelsen,

innan denna äger förordna innehavare av tjänsten, samt att sökande skall

ha rätt att i tillsättningsärendet resa invändningar på materiella grunder

mot styrelsens och den överordnade myndighetens ställningstaganden innan

tjänsteinnehavare förordnas.

Med dessa utgångspunkter skisserar utredningen huvuddragen av sitt

slutliga förslag beträffande tillsättningen av ordinarie tjänster i enhetsskolan.

Förslaget gäller dock icke tillsättningen av ordinarie tjänster i lönegrad

Ca 29; till detta spörsmål har utredningen icke tagit ställning, eftersom enhetsskolans

anknytning till gymnasiet genom klass 9 g därvid bör beaktas

och utredningen ej haft tillfälle att syssla med detta spörsmål i den utsträckning,

som erfordras för ett ställningstagande beträffande tillsättningen av

ifrågavarande tjänster.

Den lokala skolstyrelsen skall ombesörja tjänstens ledigkungörande. Den

förberedande behandlingen och föredragningen av tillsättningsärendet skall

åligga en pedagogisk fackman -—- skolchef — som avger skriftligt yttrande

till skolstyrelsen rörande de sökandes behörighet och den ordningsföljd, i

vilken de med hänsyn till gällande befordringsgrunder och meritvärderings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

normer bör komma i fråga till tjänsten. Därefter skall styrelsen fatta beslut

om ordningsföljden mellan de sökande och därmed träffa sitt val bland dessa.

Styrelsen bör ange ordningen mellan så många att någon kan antagas

kvarstå, då förordnande skall utfärdas; i regel bör minst tre sökande uppföras.

Motiven för styrelsens beslut skall anges i protokollet. Ärendet går

därefter till mellaninstansen, som antingen fastställer skolstyrelsens beslut

eller bestämmer annan ordningsföljd. Skälen för eventuell ändring skall anges.

Mellaninstansens beslut bör kunna överklagas hos skolöverstyrelsen

och talan mot överstyrelsens beslut kunna föras hos Kungl. Maj:t. Besvär

skall kunna anföras av sökande och av skolstyrelsen. När ordningsföljden

mellan de sökande blivit slutligt bestämd skall skolstyrelsen till innehavare

av tjänsten förordna den som enligt ordningsföljden är den mest meriterade.

Skolstyrelsens beslut i tillsättningsärende skall kunna överklagas endast

på formella grunder.

Skolstyrelseutredningen framhåller, att ett förverkligande i full utsträckning

av de intentioner och det förslag, för vilka nu redogjorts, först och

främst förutsätter nya mellaninstanser men också väl genomarbetade, normerande

anvisningar för värdering av de sökandes meriter. Båda dessa förutsättningar

saknas nu. Utredningen har hyst en viss tvekan om det trots

detta skulle vara möjligt att redan under provisorietiden låta de lokala skolstyrelserna

ta den befattning med tillsättningen av ordinarie lärare i kunskapsämnen,

som utredningen tänkt sig att de sedermera skulle få. Utredningen

har emellertid ansett sig i detta hänseende böra föreslå överensstämmelse

med sitt kommande förslag. Utredningen förutsätter därvid, att skolöverstyrelsen

under provisorietiden skall fylla mellaninstansernas uppgifter,

varigenom en enhetlig bedömning av de sökande ernås och viss erfarenhet

kanske kan vinnas för det slutliga utarbetandet av erforderliga meritvärderingsnormer.

Efter dessa inledande överväganden föreslår skolstyrelseutredningen

följande provisoriska förfarande vid tillsättning av ordinarie lärartjänst

i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium i lägre lönegrad

än Ca 2 9. Skolstyrelsen skall i huvudsak ta den befattning med

tillsättningen, som framgår av den lämnade redogörelsen för utredningens

kommande, slutliga förslag. Sedan styrelsen fattat beslut om den ordningsföljd,

i vilken de sökande bör ifrågakomma till tjänsten, skall utdrag ur protokollet

jämte övriga handlingar i ärendet snarast möjligt inges till statens

folkskolinspektör, som med eget yttrande överlämnar ärendet till skolöverstyrelsen.

Vid sin prövning av ärendet kan överstyrelsen antingen fastställa

skolstyrelsens beslut eller, om detta enligt överstyrelsens mening skulle strida

mot gällande befordringsgrunder, med klart angivande av skäl bestämma

en annan ordningsföljd mellan de sökande. Överstyrelsens beslut skall

utan dröjsmål tillställas skolstyrelsen, som har att underrätta kvarvarande

sökande om beslutet. Överstyrelsens beslut skall kunna överklagas hos

Kungl. Maj:t av sökande och, om det innebär ändring av skolstyrelsens be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

slut, även av denna. Sedan lagakraftvunnet beslut i ärendet föreligger, skall

skolstyrelsen, liksom enligt det slutliga förslaget, till innehavare av tjänsten

förordna den i ordningen främste av de kvarvarande sökande.

Beträffande ordinarie tjänster i Ca 29 föreslår utredningen,

att skolöverstyrelsen förordnar innehavarna av dessa men att vid tillsättningen

i övrigt förfares såsom i det föregående föreslagits beträffande andra

ordinarie tjänster i kunskapsämnen. Med hänsyn till sin tidigare uttalade

principiella uppfattning och till den ställning lärarna vid de högre kommunala

skolorna i motsvarande lönegrad kommer att inta under provisorietiden,

finner utredningen naturligt, att försöksskolornas lärare också i denna

lönegrad tillsättes medelst förordnande och icke medelst fullmakt.

Skolstyrelseutredningen anser det böra eftersträvas att också bringa tillsättningen

av icke-ordinarie lärare på högstadiet i överensstämmelse med

vad som enligt utredningens blivande förslag kan komma att gälla i enhetsskolan.

Utredningen förordar, att vad som föreslagits angående tillsättningen

av ordinarie tjänst i kunskapsämnen i lägre lönegrad än Ca 29 under

provisorietiden skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tillsättningen

av extra ordinarie tjänst med den skillnaden, att folkskolinspektören

och icke skolöverstyrelsen skall pröva skolstyrelsens beslut

rörande ordningsföljden mellan de sökande. Besvär över inspektörens beslut

skall kunna anföras hos överstyrelsen men ej vidare.

Tillsättningen av annan ick e-o rdinarie lärare på högstadiet

föreslås av utredningen skola tillgå på samma sätt som vid de kommunala

realskolorna, dock med den avvikelsen från därvid gällande bestämmelser,

att besvär över skolstyrelsens beslut om tillsättning för minst en hel termin

med full tjänstgöring skall kunna anföras på materiella grunder. Överstyrelsen

föreslås bli besvärsmyndighet. Mot dess utslag skall talan icke kunna

föras.

Två ledamöter av skolstyrelseutredningen, herrar K him och Sävborg, har

reserverat sig mot utredningens förslag beträffande lärartillsättningen och

förordat, att de provisoriska bestämmelserna utformas i enlighet med skolöverstyrelsens

föreliggande förslag.

Remissyttranden.

Såväl skolöverstyrelsens som skolstyrelseutredningens förslag innebär den

olikheten mot gällande bestämmelser för tillsättning av ordinarie folkskollärartjänst,

att den enligt befordringsgrunderna mest meriterade sökanden

skall utses. I denna fråga uttalar sig 16 av 35 jörsöksdistrikt för att folkskolestadgans

bestämmelser om val av ordinarie folkskollärare bör gälla även

beträffande tillsättningen av ordinarie lärare i kunskapsämnen. Samma

åsikt hävdas av Skolstyrelseförbundens rikskommitté. Svenska stadsförbundet

anser sig icke kunna finna, att det av skolstyrelseutredningen föreslagna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 137.

tillsättningsförfarandet garanterar de kommunala skolmyndigheterna ett

skäligt inflytande på personvalet vid lärartillsättningarna.. Ett övergivande

av den inom folkskoleväsendet hittills uppehållna principen om den lokala

skolmyndighetens valfrihet inom ett överklagbart förslag är, framhåller

stadsförbundet, från kommunal synpunkt av sådan vikt, att förbundet icke

på grund av ett inträffat behov av provisoriebestämmelser, hur tvingande

detta än må vara, vill binda sig för ett annat tillsättningsförfarande, förrän

ett fullständigt definitivt förslag därom föreligger. Stadsförbundet är för sin

del närmast benägen för att i den uppkomna situationen förorda, att tillsättningsförfarandet

beträffande de i skolöverstyrelsens förslag avsedda

tjänsterna provisoriskt utformas i enlighet med överstyrelsens förslag.

Svenska landskommunernas förbund, som i övrigt ansluter sig till skolstyrelseutredningens

förslag, finner icke anledning föreligga att frångå den vid

tillsättning av folkskollärare sedan länge tillämpade metoden med val mellan

de tre mest meriterade sökandena.

Stockholms folkskoledirektion anser, att samtliga lärartjänster i kunskapsämnen

på högstadiet, intill dess pågående utredningar angående mellaninstanser

och meritvärderingsnormer blivit slutförda, bör tillsättas med

tillämpning av de bestämmelser, som gäller beträffande lärartillsättning i

kommunal realskola.

Till skolöverstyrelsens förslag beträffande tillsättningsproceduren ansluter

sig i princip de båda rektorsföreningarna, Läroverkslärarnas riksförbund

samt 3 av 21 folkskolinspektörer. Ett försöksdistrikt, som i övrigt tillstyrker

skolstyrelseutredningens förslag, anser att även tjänster i Ca 27 bör tillsättas

av skolöverstyrelsen.

Skolstyrelseutredningens förslag till provisoriska bestämmelser för tillsättningsförfarandet

biträdes av 17 försöksdistrikt, av vilka dock ett flertal

hävdat, att även tjänster i Ca 29 bör tillsättas av skolstyrelsen. Av folkskolinspektörerna

ansluter sig 16 till utredningens förslag. Detta biträdes

också av Städernas folkskolinspektörsförbund, Sveriges överlärarförbund

och de båda folkskollärarförbunden.

Statskontoret har i och för sig intet att erinra mot att ordinarie tjänster

på högstadiet tills vidare tillsättes på sätt skolstyrelseutredningen förordat.

Ämbetsverket framhåller dock, att från ämbetsverkets synpunkter intet, är

att erinra mot att — om så befinnes lämpligare — den av skolöverstyrelsen

förordade tillsättnmgsproceduren kommer till användning, intill dess en definitiv

lösning kan åvägabringas.

Skolöverstyrelsen uttalar i sitt yttrande över skolstyrelseutredningens

förslag bland annat följande. Den slutliga bedömningen av de sökandes meriter

bör under provisorietiden, såsom utredningen föreslagit, ankomma på

överstyrelsen. Härigenom skulle en enhetlig bedömning av de sökande ernås

och erfarenhet kunna vinnas för det slutliga utarbetandet av de erforderliga

meritvärderingsnormerna. Så länge antalet försöksdistrikt är relativt begränsat,

kan överstyrelsen i större utsträckning än eljest lära känna och be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

akta de enskilda distriktens lokala förhållanden. I fråga om utfärdandet av

förordnanden för lärarna under provisorietiden vidhåller överstyrelsen sin

uppfattning, att samtliga de ordinarie lärarna bör tillsättas av överstyrelsen.

Då det synes vara av betydelse för lärarna, att förordnandena under

provisorietiden utfärdas av central myndighet, bland annat av det skälet

att lärarna därigenom skulle få möjlighet att söka flera tjänster samtidigt

med angivande av till vilken tjänst de i första rummet ville komma i fråga,

är det enligt överstyrelsen knappast möjligt att låta skolstyrelserna vara

tillsättningsmyndighet. Med nu rådande lärarbrist är det mer än någonsin

nödvändigt, att åtgärder vidtages för att försöksskolorna skall på likvärdiga

villkor kunna konkurrera med andra skolor om den tillgängliga arbetskraften.

Beträffande detaljerna i tillsättningsproceduren förklarar

skolöverstyrelsen sig intet ha att erinra mot att, i enlighet med skolstyrelseutredningens

förslag, den lokala skolstyrelsen får svara för ledigkungörandet

på sätt föreskrives för kommunala realskolor. Vidare bör, såsom

utredningen föreslagit, folkskolinspektören yttra sig över ansökningar till

ordinarie tjänst, för att en så allsidig bedömning som möjligt skall kunna

komma till stånd. I fråga om extra ordinarie tjänster utgår överstyrelsen

från att utredningens förslag endast avser högre dylika tjänster utanför befordringsgången.

Enligt överstyrelsens mening bör beträffande tillsättningen

av dylika högre extra ordinarie tjänster helst gälla samma bestämmelser

som av överstyrelsen förordats för ordinarie tjänster. I varje fall bör de av

överstyrelsen föreslagna bristtjänsterna i Ce 29 tillsättas pa samma sätt

som ordinarie tjänster. Beträffande övriga ieke-ordinarie lärare instämmer

överstyrelsen i utredningens förslag, att tillsättningen — med visst undantag

— skall tillgå på samma sätt som vid de kommunala realskolorna, dock

att enligt överstyrelsens uppfattning folkskolinspektören liksom hittills bör

avge yttrande, när förordnandet beräknas komma att omfatta minst en termin

med full tjänstgöring.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka, att folkskolinspektörerna

skall fungera som mellaninstans vid tillsättning av högre ieke-ordinarie lärartjänster

utan synes det böra ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra

dessa tjänstetillsättningar. Rätten att anföra besvär hos Kungl. Maj:t synes

vidare enligt ämbetsverkets uppfattning icke böra inskränkas till att avse

endast ordinarie tjänster.

B. Förfl yttningsskyldighet m. m.

Inledning.

A led frågan om inrättande av ordinarie tjänster i kunskapsämnen pa försöksskolans

högstadium sammanhänger vissa spörsmål rörande förflyttningsskyldighet

för ordinarie lärare. Jag torde först i korthet fa beröra vissa

nu gällande bestämmelser i detta hänseende.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Enligt 9 § Arf är ordinarie folkskollärare pliktig att låta förflytta sig till

annan ordinarie lärartjänst inom folkskoleväsendet, då så erfordras för indragning

av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill är.

Enligt 13 § B. Saar är ordinarie lärare vid högre kommunal skola pliktig

att låta förflytta sig till annan ordinarie tjänst vid statlig eller kommunal

läroanstalt eller till lärartjänst vid folkskoleväsendet, allt då så erfordras

vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation av den skolform läraren

tillhör eller för indragning av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga

skäl därtill är.

Såsom framhållits i det föregående ansågs vid behandlingen av det första

förslaget om inrättande av ordinarie tjänster på högstadiet (prop. 1951: 155)

skyldighet för ordinarie lärare vid högre statliga skolor att låta förflytta sig

till ordinarie tjänster på försöksskolans högstadium icke böra införas. Frågan

härom ställdes ju icke heller på sin spets, eftersom ordinarie tjänster på

högstadiet ej inrättades. Emellertid befanns det erforderligt att införa skyldighet

för vissa ordinarie lärare vid högre skolor att meddela undervisning

på försöksskolans högstadium. Denna fråga har med stöd av riksdagens beslut

i anledning av propositionen 1951: 155 reglerats i kungörelsen 1951: 598

om skyldighet för vissa lärare att fullgöra tjänstgöring vid försöksskola. Enligt

denna kungörelse skall ordinarie lärare i kunskapsämne vid allmänt läroverk

eller liögre kommunal skola, som utnämnes respektive förordnas efter

utgången av juni 1951, vara skyldig att — därest han på grund av försöksskolas

inrättande icke kan få full tjänstgöring vid den skola, där hans

ordinarie tjänst är placerad — enligt skolöverstyrelsens bestämmande fullgöra

sin tjänstgöringsskyldighet helt eller delvis på högstadiet vid försöksskola

i det skoldistrikt, inom vilket läroverket respektive den högre kommunala

skolan är belägen.

Förslag.

Såväl skolöverstyrelsen som skolstyrelseutredningen har i sina föreliggande

förslag i anslutning till frågan om tillsättningsförfarandet upptagit vissa

spörsmål om förflyttningsskyldighet m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att ordinarie lärare på försöksskolans

högstadium skall vara underkastad samma förflyttningsskyldighet,

som enligt 13 § B. Saar gäller för ordinarie lärare vid högre kommunal

skola. Överstyrelsen framhåller dock att det icke förefaller troligt, att

försöksverksamheten skulle komma att på något håll avbrytas.

Frågan om förflyttning till försöksskola av lärare vid statlig

skola, som kan komma att reduceras eller nedläggas på grund av försöksskolas

införande på orten, behöver enligt överstyrelsen icke bli aktuell med

hänsyn till föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse 1951: 598.

Skolöverstyrelsen förordar vidare beträffande ordinarie lärare på högstadiet,

att överstyrelsen får besluta rörande entledigande, föreställning och

varning, skiljande från befattning för viss tid eller avstängning från tjäns
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

tens utövande, i tillämpliga delar i överensstämmelse med stadgan för kommunala

realskolor. Besvär över skolöverstyrelsens beslut i dessa avseenden

bör få anföras hos Kungl. Maj:t. Enligt överstyrelsens mening bör vidare

besvär över skolstyrelsens beslut i fråga om tjänstledighet kunna i samtliga

fall anföras hos överstyrelsen, vars beslut må kunna överklagas hos Kungl.

Maj:t.

Skolstyrelseutredningen föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att

ordinarie lärare på försöksskolans högstadium underkastas

samma förflyttningsskyldighet, som enligt 13 § B. Saar gäller för ordinarie

lärare vid högre kommunal skola.

Beträffande förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare vid andra

skolformer framhåller utredningen, att vid kommunal realskolas uppgående

i försöksskola något problem icke behöver uppkomma, eftersom det

för de kommunala realskolornas lärare endast blir fråga om övergång från

en kommunal anställning till en annan och förflyttningsskyldighet redan

föreligger enligt nyssnämnda stadgande i Saar. I fråga om ordinarie lärare

vid statliga realskolor förklarar utredningen sig, med hänvisning till kungörelsen

1951: 598, icke nu beredd att framlägga något konkret förslag beträffande

förflyttningsskyldighet. Utredningen framhåller emellertid som

önskvärt, att åtgärder vidtages för att påskynda en övergång till enbart

kommunalt anställda lärare i enhetsskolan, t. ex. genom att bestämmelser

utfärdas av innebörd att lärare, som efter en viss tidpunkt, förslagsvis den

30 juni 1954, anställes å ordinarie tjänst vid statlig realskola, skall vara

skyldig att övergå å motsvarande ordinarie kommunal anställning, om skolan

omorganiseras till enhetsskola.

Med hänsyn till innebörden av det förslag till disciplinbestämmelser för

enhetsskolans lärare, som skolstyrelseutredningen har för avsikt att senare

framlägga, förordar utredningen icke nu någon ändring i de för försöksskolorna

i detta hänseende gällande bestämmelserna; för närvarande äger härutinnan

folkskolestadgans bestämmelser motsvarande tillämpning för högstadiets

lärare.

Skolstyrelseutredningen föreslår vidare i vissa detaljfrågor rörande lärarna

på högstadiet huvudsakligen följande.

Icke-ordinarie lärare bör anställas medelst förordnande tills vidare, vilket

för lärare i reglerad befordringsgång, extra lärare och timlärare bör gälla

högst ett läsår i sänder (jämför § 62 stadgan för kommunala realskolor i

lydelse enligt kungörelsen 1953:643). Beträffande tillträde av och avgång

från tjänst bör gälla § 66 nämnda stadga (jämför nyssberörda kungörelse

1953:643). I fråga om tjänstgöringsbetyg bör gälla § 78 samma stadga i

stället för § 8 j folkskolestadgan.

De förutnämnda reservanterna inom skolstyrelseutredningen ansluter sig

även i förevarande avseenden till skolöverstyrelsens förslag, i den mån detta

avviker från utredningens förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Remissyttranden.

Beträffande den av skolstyrelseutredningen väckta frågan om skyldighet

för lärare, som framdeles anställes vid statlig realskola, att övergå å motsvarande

kommunal anställning, om skolan omorganiseras till enhetsskola,

uttalar skolöverstyrelsen, att det icke kan vara lämpligt att under en provisorietid

och på så lösa grunder införa bestämmelser, vilka såvitt överstyrelsen

har sig bekant icke äger någon motsvarighet inom andra områden av

statsförvaltningen.

Statens lönenämnd anför, att det synes tveksamt huruvida bestämmelser

av angiven innebörd bör utfärdas. Lönenämnden erinrar om att lönenämnden

i yttrande den 12 februari 1951 över undervisningsrådet D. Anderssons

förslag i ämnet framhöll, att föreskrivandet av en dylik förflyttningsskyldighet

skulle innebära en ändring i ifrågavarande lärares allmänna anställningsvillkor

av sådan principiell betydelse, att förslaget icke lämpligen borde

genomföras i förevarande sammanhang.

Läroverkslärarnas riksförbund anser bestämmelserna i kungörelsen 1951:

598 vara fullt tillräckliga för att möjliggöra en smidig fördelning av lärartillgången

inom ett och samma skoldistrikt med försöksverksamhet.

Statskontoret ansluter sig däremot till vad skolstyrelseutredningen anfört

om önskvärdheten av att bestämmelser meddelas, vilka innebär möjlighet

att förflytta innehavare av ordinarie tjänst vid statlig realskola till motsvarande

befattning vid kommunal försöksskola.

Skolstyrelseutredningens förslag, att lärarna i kunskapsämnen på högstadiet

skall erhålla tjänstgöringsbetyg, graderade på sätt gäller för lärare

vid kommunala realskolor, och att § 66 stadgan för nämnda skolor skall tilllämpas

i fråga om dylik lärares tillträde av och avgång från tjänst, föranleder

ingen erinran från skolöverstyrelsens sida. Beträffande bestämmelser om

disciplinära åtgärder hänvisar överstyrelsen till sitt eget förslag.

De båda folkskollärarförbunden anser, att för lärare i Ca 23 bör utfärdas

tjänstgöringsbetyg enligt § 8 j folkskolestadgan.

4. Departementschefen.

På försöksskolans högstadium har ännu inga ordinarie lärartjänster

i kunskapsämnen inrättats. Såsom framgår av den inledningsvis

lämnade redogörelsen har frågan om inrättande av dylika

tjänster tidigare behandlats vid 1951 och 1953 års riksdagar. Inför svårigheterna

att lösa de med denna fråga sammanhängande problemen om tillsättningsförfarande

och förflyttningsskyldighet har emellertid hittills övervägande

skäl ansetts tala för att tills vidare uppskjuta inrättandet av ordinarie

lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet.

Det tidigaste förslaget i ämnet väcktes år 1951, då det första försöksåret

på högstadiet förestod. Förslaget motiverades med behovet av att till för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. May.ts proposition nr 137.

söksskolorna förvärva så goda lärare som möjligt. Nästa förslag om inrättande

av ordinarie lärartjänster på högstadiet framlades av skolöverstyrelsen

i början av förra året; försöksverksamheten hade läsåret 1952/53 nått

klass 8 i de tidigast startande distrikten. Överstyrelsen anförde då, att det

syntes bli nära nog omöjligt att anskaffa akademiskt utbildade lärare för

högstadiet, om icke ordinarie tjänster inrättades.

Nu föreligger ånyo ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av ordinarie

lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium. Överstyrelsen

anser svårigheterna att erhålla kvalificerade lärare på högstadiet

för närvarande vara av sådan omfattning, att någon tveksamhet mot en dylik

åtgärd icke längre bör råda. Överstyrelsens bedömning av läget besannas

av de läsåret 1952/53 avseende uppgifter om lärarnas formella kompetens,

som överstyrelsen i detta sammanhang redovisat och som redan i det föregående

berörts. Uppgifterna visar, att av de 92 lärare, som nämnda läsår helt

eller huvudsakligen tjänstgjort på högstadiet (minst halvtidstjänstgöring),

endast 43 (46,8 procent) avlagt filosofie kandidatexamen eller ämbetsexamen,

medan 36 lärare (39,1 procent) haft enbart folkskollärarexamen som

lärdomsmerit. Återstående 13 lärare har antingen varit folkskollärare med

vissa akademiska betyg eller haft annan utbildning än nu berörts. I två försöksdistrikt

(Hietaniemi och Laxå) har det under läsåret icke funnits någon

lärare med akademisk utbildning. Endast ett distrikt (Lerum) synes ha kunnat

helt täcka sitt behov av dylika lärare.

Enligt vad jag inhämtat från skolöverstyrelsen har under läsåret 1953/54

tillgången på akademiskt utbildade lärare för försöksskolornas högstadium

icke förbättrats.

Av vad som nu anförts framgår att försöksskolorna ännu icke förmått

att hävda sig i konkurrensen om de akademiskt utbildade lärarkrafterna.

En av orsakerna härtill är otvivelaktigt, att de på högstadiet hittills endast

kunnat erbjuda icke-ordinarie tjänster utan den fasthet i anställningen, som

en ordinarie tjänst innebär. Härav följer, såsom överstyrelsen anför, en betydande

omsättning av ämneslärare. Denna medför i sin tur en bristande

kontinuitet i undervisningen, ett förhållande som överstyrelsen betecknar

såsom ett av de allvarligaste hindren för uppnående av ett gott undervisningsresultat

på högstadiet.

Några som helst principiella skäl talar icke mot inrättande av ordinarie

lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium. Tvärtom

är det enligt min mening självklart, att försöksskolorna i detta hänseende

bör jämställas med motsvarande statliga och högre kommunala skolor. Vad

som hittills talat för att uppskjuta tillskapandet av ordinarie tjänster, har,

som jag framhållit, varit svårigheten att lösa vissa problem rörande tillsättningsförfarande

och förflyttningsskyldighet. Det torde emellertid nu vara

ofrånkomligt att inrätta ordinarie lärartjänster på högstadiet, för att försöksskolorna

skall få tillräckliga organisatoriska möjligheter att rekrytera

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

kvalificerade lärare för den viktiga undervisningen på detta stadium. Även

om frågan om tillsättningen av ordinarie lärartjänster på högstadiet och

därmed sammanhängande spörsmål erbjuder åtskilliga synnerligen komplicerade

problem, vilka i dagens läge ingalunda kan slutgiltigt lösas, så har

dock dessa spörsmål numera penetrerats så långt, att det nu också torde vara

möjligt att i dessa hänseenden skapa en tillfredsställande provisorisk lösning.

Jag biträder därför skolöverstyrelsens förslag, att från och med nästa

budgetår inrättas ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium.

Vad gäller antalet ordinarie tjänster får jag till en början

erinra om vissa punkter i den förhandlingsöverenskommelse, som låg till

grund för 1952 års riksdags beslut om lönegradsplaceringen för vissa lärartjänster

vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor (prop. 1952:

241). Enligt nämnda överenskommelse skulle vid läroverken antalet adjunktst

jänster i Ca 27 avpassas så, att befordran till dylik tjänst normalt

kunde ske vid högst 35 års ålder. Antalet adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverken

skulle i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster å gymnasiet

samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektors- och lektorstjänster

samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. För sistnämnda tjänster

angavs i överenskommelsen ett bestämt antal. Vid de högre kommunala

skolorna skulle antalet ordinarie ämneslärartjänster i Ca 29 och Ca 27, motsvarande

befordringstjänsterna vid de allmänna läroverken i den högre

adjunkts- respektive ämneslärarinnegraden, efter närmare utredning av

skolöverstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t med iakttagande av de grunder,

som i det föregående angivits beträffande de allmänna läroverken.

Det ankommer alltså på Kungl. Maj:t att enligt nu angivna grunder bestämma

antalet ordinarie adjunkts- och ämneslärartjänster vid de högre

kommunala skolorna.

Med utgående i princip från samma grunder har skolöverstyrelsen för

budgetåret 1954/55 beräknat det totala behovet av ordinarie lärartjänster

i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium till 217 tjänster, varav 88

adjunktstjänster i Ca 29.

De ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet, som skall ifrågakomma,

bör enligt min mening vara ordinarie adjunktstjänster i Ca 29

och Ca 27 samt — i anslutning till vad jag nyligen vid anmälan av vissa

frågor rörande vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på högre

skolstadier m. m. förordat om inrättande vid olika skolformer av folkskollärartjänster

i 23 lönegraden — jämväl folkskollärartjänster i Ca 23.

Därest i särskilda fall så finnes motiverat, bör adjunktstjänst i Ca 29 eller

Ca 27 kunna utbytas mot ämneslärartjänst i Ca 27 respektive Ca 25. I

förevarande sammanhang torde för riksdagens prövning av frågan ståndpunkt

böra tas till de grunder, som skall tillämpas för beräkningen av det

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

totala antalet ordinarie tjänster. Det torde sedan, i likhet med vad som

gäller beträffande de högre kommunala skolorna, få ankomma på Kungl.

Maj:t att för varje budgetår efter förslag av överstyrelsen meddela närmare

bestämmelser om antalet tjänster och dessas fördelning på lönegrader

ävensom rörande ordningen för tjänsternas fördelning på försöksskolorna.

Vad gäller totalantalet ordinarie tjänster, torde detta böra beräknas med

tillämpning i princip av samma grunder, som härutinnan gäller beträffande

de högre kommunala skolorna. Någon anledning att i detta avseende göra

en åtskillnad mellan de kommunala realskolorna och försöksskolorna föreligger

enligt min mening icke. Beträffande försöksskolornas högstadium får

jag emellertid — i anslutning till vad folkskolinspektörsförbundet och statskontoret

anfört i sina remissyttranden — framhålla följande. Överstyrelsen

har i sina beräkningar rörande antalet ordinarie tjänster utgått från att

hälften av 1953/54 års elever i klass 8 kommer att för nästa läsår välja

klass 9 y. Enligt tillgängliga uppgifter har det under förra läsåret gjorda

preliminära linjevalet till klass 9 innevarande läsår utfallit så, att cirka

55 procent av eleverna valt klass 9 y. Beräkningen av antalet ordinarie

tjänster torde för varje budgetår böra grundas på senast tillgängliga uppgifter

om valet av linje i nionde klassen. I överstyrelsens nu föreliggande

beräkningar har vidare någon reduktion icke gjorts för de lärartjänster vid

realskola i försöksdistrikt, som blir övertaliga genom högstadiets utbyggnad

i distriktet och vilkas innehavare därför har sin tjänstgöring förlagd

till högstadiet. Jämväl denna omständighet torde böra beaktas vid de blivande

beräkningarna.

I fråga om grunden för beräkning av erforderligt antal tjänster i Ca 29

är jag icke nu beredd att ta ställning utan det torde tills vidare få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta härom i anslutning till de grunder, som för

närvarande tillämpas beträffande övriga skolformer.

Vad gäller den av folkskollärarförbunden berörda frågan om en princip

för avgränsning av antalet folkskollärartjänster i Ca 23 i förhållande till antalet

övriga ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet, får jag

erinra om att jag vid anmälan av frågan om vidareutbildning av folkskollärare

för tjänstgöring på högre skolstadier m. m. förordat, att Kungl. Maj:t

av riksdagen bemyndigas att för varje budgetår, efter förslag av skolöverstyrelsen,

fastställa det antal tjänster i 23 lönegraden, som skall nyinrättas

under det påföljande budgetåret. Jag är icke heller beträffande ifrågavarande

ordinarie tjänster beredd att nu ange någon fixerad proportion mellan

dessa och övriga tjänster på försöksskolans högstadium. Det torde, i enlighet

med vad jag i det föregående anfört, även i detta hänseende få ankomma

på Kungl. Maj:t att för varje budgetår efter förslag av överstyrelsen

meddela närmare bestämmelser.

På försöksskolans högstadium må under innevarande budgetår enligt

Kungl. Majds beslut vara inrättade sammanlagt högst 26 adjunktstjänster

4 — Bihang till riksdagens ''protokoll 105It. 1 sand. Nr 187.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

i Ce 29. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, kommer dessa tjänster

att ersättas av ordinarie tjänster i 29 lönegraden. Skolöverstyrelsen föreslår

emellertid, att vid sidan av nämnda ordinarie tjänster inrättas 10 a djunktstjänster

i Ce 29 för att ställas till förfogande för försöksskolor

med särskilt utpräglad lärarbrist. Jag erinrar om att liknande åtgärder

vidtagits för de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna.

För ändamålet finnes sålunda vid läroverken högst 150 tjänster och vid de

högre kommunala skolorna högst 30 tjänster. Med hänsyn till svårigheterna

att rekrytera kompetenta lärare till försöksskolans högstadium synes en

dylik åtgärd i hög grad motiverad även beträffande försöksskolorna. Liksom

i fråga om de högre kommunala skolorna bör det få ankomma på Kungl.

Maj:t att för varje budgetår, efter förslag av överstyrelsen, bestämma det

högsta antal extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 29, som överstyrelsen

skall få disponera för fördelning på försöksskolor med särskilt utpräglad

lärarbrist.

Jag övergår härefter till frågan om provisoriska bestämmelser

rörande tillsättningsförfarandet m. m.

Vid inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium måste frågan om förfarandet vid tillsättning

av dylik tjänst lösas. Som nämnts i det föregående har hela frågan

om lärartillsättningen i enhetsskolan hänskjutits till särskild utredning.

Denna verkställes för närvarande av 1951 års skolstyrelseutredning, som

jämväl har att utreda frågorna om mellaninstanserna inom skolväsendet

och de lokala skolmyndigheternas organisation. Med hänsyn till att spörsmålet

om lärartillsättningen i enhetsskolan och i samband därmed stående

frågor sålunda ännu befinner sig på utredningsstadiet och hela det material,

som måste ligga till grund för ett slutligt bedömande, på intet vis nu kan

överblickas, är det uppenbart, att det för närvarande endast kan bli fråga

om en provisorisk lösning av tillsättningsförfarandet. Jag vill mycket starkt

understryka provisoriekaraktären och framhålla, att den ståndpunkt i tillsättningsfrågan,

som statsmakterna nu må komma att intaga, icke får anses

bindande för den slutgiltiga utformningen av lärartillsättningen i enhetsskolan.

I tillsättningsfrågan har framkommit flera olika förslag till provisoriska

lösningar. År 1951 föreslog sålunda undervisningsrådet D. Andersson i sin

förutberörda utredning, att ordinarie lärare på högstadiet skulle tillsättas på

samma sätt som ordinarie folkskollärare, alltså genom val av skolstyrelsen.

I sitt förra året framlagda förslag om inrättande av ordinarie tjänster på

högstadiet förordade skolöverstyrelsen, att de ordinarie lärarna skulle tillsättas

enligt samma regler som vid de kommunala realskolorna, alltså genom

förordnande av skolstyrelsen utan särskild underställning inför högre

myndighet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Nu föreslår skolöverstyrelsen, att de ordinarie lärarna på högstadiet skall

förordnas av överstyrelsen efter förslag av skolstyrelsen och yttrande av

folkskolinspektören.

1951 års skolstyrelseutredning har meddelat, att utredningen nu nått

fram till en principiell lösning av frågan om själva proceduren vid tillsättningen

av huvuddelen av lärarna i enhetsskolan. I nära anslutning till sin

principlösning — vilken bygger på bland annat tillkomsten av nya mellaninstanser

inom skolväsendet — förordar skolstyrelseutredningen beträffande

tillsättningen av tjänster i lägre lönegrad än Ca 29 ett provisoriskt förfarande

av i huvudsak följande innebörd. Skolstyrelsen bestämmer enligt gällande

befordringsgrunder ordningsföljden mellan så många av de sökande,

att någon kan antagas kvarstå, när förordnande skall utfärdas. Folkskolinspektören

yttrar sig över skolstyrelsens förslag, som vidarebefordras till

skolöverstyrelsen. Överstyrelsen har att antingen fastställa skolstyrelsens

beslut eller, om detta skulle prövas strida mot befordringsgrunderna, bestämma

en annan ordningsföljd mellan de sökande. Då lagakraftvunnet beslut

om ordningsföljden föreligger, skall skolstyrelsen utfärda förordnande

för den i ordningen främste av de sökande.

Jag skall för egen del till en början ta ställning till två frågor, som är av

grundläggande betydelse för utformningen även av ett provisoriskt tillsättningsförfarande.

Den ena gäller vilken myndighet, som skall utfärda förordnande

för ordinarie lärare på högstadiet. Den andra gäller efter vilken principiell

metod — val eller förordnande av den mest meriterade — som de ordinarie

lärarna skall utses.

Enligt de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för enhetsskolans lokala

organisation skall enhetsskolan vara en statsunderstödd kommunal

skola. Vid övriga former av statsunderstödda kommunala skolor utfärdas

förordnande för ordinarie lärare på det stadium, som närmast motsvarar

försöksskolans högstadium, av vederbörande skolstyrelse. Detsamma är fallet

beträffande ordinarie lärare i folkskolan. Skolöverstyrelsen har emellertid

föreslagit, att under provisorietiden överstyrelsen skall utfärda förordnande

för ordinarie lärare på försöksskolans högstadium.

De av överstyrelsen åberopade skälen för en dylik speciell ordning för försöksskolorna

under provisorietiden synes mig icke vara av den vikt, att vid

utformningen av de provisoriska tillsättningsbestämmelserna bör göras något

generellt avsteg från den inom folkskolan och de högre kommunala skolorna

tillämpade principen, att skolstyrelsen utfärdar förordnande för ordinarie

lärare. Jag är således för egen del av den uppfattningen, att under provisorietiden

skolstyrelserna i försöksdistrikten bör utfärda förordnandena

för de ordinarie lärarna. Undantag från denna regel torde dock, som jag i

det följande föreslår, av särskilda skäl böra göras beträffande adjunktstjänster

i Ca 29.

Om man bortser från folkskolan gäller beträffande tillsättningen av ordi
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

narie lärartjänster inom det allmänna skolväsendet den regeln, att den enligt

gällande befordringsgrunder mest meriterade sökanden skall utses.

Inom folkskolan tillämpas däremot vid tillsättning av ordinarie folkskollärartjänst

den metoden, att, sedan på förslag uppförts de tre mest meriterade

sökandena, skolstyrelsen väljer en av de på förslaget uppförda. Vad nu gäller

den principiella metoden för tillsättningen av ordinarie lärare på försöksskolans

högstadium har vid ärendets remissbehandling i det närmaste hälften

av försöksdistrikten ävensom skolstyrelseförbundens rikskommitté och

de två kommunförbunden uttalat sig för att valmetoden borde gälla också

beträffande högstadiets ordinarie lärare. Såväl skolöverstyrelsens som skolstyrelseutredningens

förslag innebär däremot, att den mest meriterade sökanden

skall förordnas. Till denna princip har övriga i ärendet hörda anslutit

sig.

För egen del anser jag, att under provisorietiden bör beträffande de ordinarie

tjänster, som rekryteras med lärare med akademiska examina, gälla

den av överstyrelsen och skolstyrelseutredningen förordade principen, att

den enligt gällande befordringsgrunder mest meriterade sökanden skall förordnas.

Jag vill härutinnan särskilt framhålla, att för de akademiskt utbildade

lärarna vid övriga skolformer icke finnes någon motsvarighet till den

inom folkskolan tillämpade valmetoden.

Vad däremot gäller folkskoll ä rartjänster na i Ca 23 synes

det mig ligga närmast till hands, att dessa under provisorietiden tillsättes på

samma sätt som folkskollärartjänster i folkskolan. Jag anser mig därför böra

föreslå, att ordinarie folkskollärartjänst i Ca 23 på försöksskolans högstadium

skall tillsättas i samma ordning som i folkskolestadgan föreskrives

beträffande ordinarie folkskollärartjänst.

Vad härefter gäller själva proceduren för tillsättning av andra ordinarie

tjänster än tjänster i Ca 23 återkommer jag först till vad jag nyss antytt,

nämligen att förordnande å adjunktstjänst i Ca 29 under provisorietiden

icke synes böra utfärdas av den lokala skolstyrelsen. Både skolöverstyrelsens

och skolstyrelseutredningens förslag innebär, att förordnande

å dylik tjänst skall utfärdas av överstyrelsen. Skolstyrelseutredningen har

motiverat en dylik ordning med att den för tillsättningen av ifrågavarande

tjänster betydelsefulla frågan om enhetsskolans anknytning till gymnasiet

genom klass 9 g ännu icke tillräckligt utretts. Jag biträder i detta avseende

skolöverstyrelsens och skolstyrelseutredningens förslag och förordar alltså,

att tills vidare ordinarie adjunktst jänst i Ca 29 på försöksskolans högstadium

skall tillsättas av skolöverstyrelsen. Ledigkungörandet av dylik tjänst

bör omhänderhas av skolstyrelsen, som också skall avge förslag beträffande

tjänstens tillsättande. Över förslaget inhämtas yttrande av folkskolinspektören,

varefter överstyrelsen utfärdar förordnande å tjänsten för den mest

meriterade av sökandena. Överstyrelsens beslut bör kunna överklagas hos

Kungl. Maj:t av sökande och av skolstyrelsen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Beträffande den provisoriska proceduren vid tillsättningen av ordinarie

tjänster i Ca 25 och Ca 27 — å vilka enligt mitt förslag förordnanden

skall utfärdas av skolstyrelsen — är den väsentliga frågan, om

skolstyrelsens bedömning av de sökandes inbördes meriter skall kontrolleras

av administrativ fackmyndighet eller om skolstyrelsen för sin bedömning

i stället skall erhålla vägledning av dylik myndighet eller om, såsom

ett tredje alternativ, skolstyrelsen skall göra meritbedömningen helt utan

kontroll eller vägledning från administrativ myndighets sida. Jag får i detta

hänseende erinra om att vid tillsättningen av ordinarie folkskollärartjänst

skolstyrelsens på gällande befordringsgrunder baserade förslag alltid skall

underställas folkskolinspektören och att, därest skolstyrelsen och inspektören

icke kan enas om hur förslaget skall se ut, domkapitlet skall upprätta

förslag. Här föreligger alltså en bindande kontroll av skolstyrelsens meritvärdering.

Men därefter har skolstyrelsen rätt att utan hänsyn till den inbördes

meritordningen välja en av de på förslaget uppförda sökandena. Vid

de högre kommunala skolorna förekommer däremot ingen kontroll av eller

vägledning för skolstyrelsens värdering av de sökandes inbördes meriter. Sedan

denna skett, har skolstyrelsen att förordna den bland de sökande, som

skolstyrelsen med hänsyn till föreskrivna befordringsgrunder anser böra i

främsta rummet komma i fråga. Skolstyrelsens bedömning kan dock givetvis

genom besvär över förordnandebeslutet bringas under högre myndighets

prövning.

Beträffande det provisoriska förfarandet vid tillsättning av nu ifrågavarande

ordinarie tjänster på försöksskolans högstadium föreslår skolstyrelseutredningen

en bindande kontroll av skolstyrelsens meritbedömning på så

vis, att skolstyrelsens beslut om ordningsföljden mellan de sökande skulle

underställas skolöverstyrelsens prövning och att skolstyrelsen sedan skulle

ha att förordna den av de sökande, som enligt skolöverstyrelsens eller, efter

besvär, Kungl. Maj:ts beslut angivits såsom den främste av de sökande. Enligt

utredningens förslag skulle således skolstyrelsens beslut om förordnande

bli en helt formell verkställighetsåtgärd i anledning av skolöverstyrelsens

eller Kungl. Maj:ts beslut i tillsättningsärendet. En dylik ordning vid tillsättningen

av ifrågavarande tjänster synes mig icke tillfredsställande. Enligt

min uppfattning bör, såsom nu gäller beträffande tillsättningen av motsvarande

tjänster vid de högre kommunala skolorna, det avgörande beslutet

i tillsättningsfrågan träffas av skolstyrelsen. Riktigheten av detta beslut bör

sedan kunna prövas genom besvär på materiella grunder. Med hänsyn till

att försöksdistriktens skolstyrelser för närvarande i mycket stor utsträckning

saknar några egentliga erfarenheter av bedömningen av akademiskt

utbildade lärares meriter, synes det emellertid motiverat, att skolstyrelsen

i ett försöksdistrikt erhåller sakkunnig vägledning i någon form för sin bedömning

av frågan om vem av de sökande, som enligt giillande befordringsgrunder

skall anses mest meriterad. Denna vägledning synes vid tillsättning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

av ifrågavarande ordinarie tjänster böra ske genom att folkskolinspektören

och skolöverstyrelsen yttrar sig rörande de sökandes meriter och att därvid

anges den sakkunniga myndighetens uppfattning om rangordningen mellan

de sökande enligt befordringsgrunderna.

Med dessa överväganden finner jag mig för egen del böra förorda, att det

provisoriska förfarandet vid tillsättningen av tjänster i Ca 25 och Ca 27 på

försöksskolans högstadium utformas efter följande grundlinjer. Ledigkungörandet

ombesörjes av skolstyrelsen, till vilken ansökningarna inges. Därefter

skall skolöverstyrelsen, sedan folkskolinspektören granskat ansökningarna,

yttra sig rörande de sökandes meriter samt ange sin uppfattning om ordningen

mellan de sökande enligt gällande befordringsgrunder. Skolöverstyrelsens

yttrande synes dock icke behöva avse flera av de sökande än högst

de fem främsta. Sedan överstyrelsens yttrande — som icke skall kunna överklagas

— kommit skolstyrelsen tillhanda, skall skolstyrelsen till innehavare

av tjänsten förordna den av de sökande, som enligt gällande befordringsgrunder

prövas vara den mest meriterade. Över skolstyrelsens beslut skall

kunna anföras besvär hos Kungl. Maj:t på materiella grunder. Besvär bör

inges till skolstyrelsen, som med eget yttrande vidarebefordrar besvären

och övriga handlingar till överstyrelsen. Överstyrelsen avger utlåtande i

besvärsmålet till Kungl. Maj:t. Besvären prövas därefter av Kungl. Maj:t

i statsrådet.

För närvarande tillsättes extra ordinarie lärartjänst i

kunskapsämnen i Ce 2 5, Ce 27 och Ce 29 på försöksskolans högstadium

på så sätt, att skolstyrelsen, sedan folkskolinspektören yttrat sig

om de sökandes inbördes meriter, förordnar den av de sökande, som enligt

gällande befordringsgrunder prövas vara mest meriterad. Besvär över skolstyrelsens

beslut må anföras hos skolöverstyrelsen, vars beslut må överklagas

hos Kungl. Maj:t. Skolstyrelseutredningen har i förevarande sammanhang

också framlagt förslag beträffande provisoriskt förfarande vid tillsättningen

av icke-ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet. I vad

förslaget gäller extra ordinarie lärartjänster innebär det, att dylika tjänster

— även adjunktstjänster i Ce 29 — skulle tillsättas i samma ordning som

utredningen förordat beträffande ordinarie tjänster i lägre lönegrad än Ca

29, dock att folkskolinspektören och icke överstyrelsen skulle pröva ordningsföljden

mellan de sökande, varjämte besvär över inspektörens beslut

skulle kunna anföras hos överstyrelsen, vars beslut i dylikt fall ej skulle

kunna överklagas.

I anslutning till vad jag för egen del nyss förordat beträffande tillsättningen

av ordinarie tjänster i Ca 25 och Ca 27, finner jag icke påkallat att

nu göra någon ändring i de för närvarande gällande grunderna för tillsättningen

av motsvarande extra ordinarie tjänster. Skäl synes icke heller föreligga

för att under provisorietiden beträffande de extra ordinarie tjänsterna

i 29 lönegraden tillämpa ett annat tillsättningsförfarande än det nuvarande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Vad jag nu anfört bör dock icke gälla vid tillsättning av extra ordinarie

lärare, som inom befordringsgången placerats i Ce 25; för dylik lärare synes

böra tillämpas samma bestämmelser som beträffande annan icke-ordinarie

lärare än extra ordinarie lärare.

Beträffande tillsättningen av extra ordinarie folksko 11 ärartjänst

i Ce 23 på högstadiet torde, i enlighet med vad jag i det

föregående förordat beträffande tillsättningen av ordinarie tjänst i nämnda

lönegrad, böra tillämpas folkskolestadgans bestämmelser om förordnande

av extra ordinarie folkskollärare i folkskolan.

Annan icke-ordinarie lärare i kunskapsämnen på högstadiet

än nu sagts bör, på sätt skolstyrelseutredningen förordat, förordnas

av skolstyrelsen, med möjlighet till besvär hos skolöverstyrelsen, därest förordnandet

avser minst en hel termin med full tjänstgöring.

Jag behandlar härefter frågan om förflyttningsskyldighet.

I likhet med skolöverstyrelsen och skolstyrelseutredningen anser jag, att för

ordinarie lärare på försöksskolans högstadium bör

stadgas samma förflyttningsskyldighet, som enligt 13 § B. Saar gäller för

ordinarie lärare vid högre kommunal skola. Detta bör alltså vara fallet även

beträffande ordinarie folkskollärare i Ca 23.

Beträffande ordinarie lärare vid statlig skola har skolstyrelseutredningen

väckt frågan, huruvida icke åtgärder borde vidtagas för att påskynda en

övergång till enbart kommunalt anställda lärare i enhetsskolan, exempelvis

genom införande av skyldighet för nyanställda statliga lärare att övergå å

motsvarande kommunal anställning, om den statliga skolan omorganiseras

till enhetsskola. Skolöverstyrelsen har däremot i detta hänseende ansett bestämmelserna

i kungörelsen 1951: 598 om skyldighet för vissa ordinarie lärare

vid statlig skola att fullgöra tjänstgöring på försöksskolas högstadium

vara tillräckliga under provisorietiden. För egen del är jag icke beredd att i

förevarande sammanhang upptaga frågan om skyldighet för ordinarie lärare

vid statlig skola att låta förflytta sig till ordinarie tjänst i enhetsskolan.

Det torde därför få anstå med åtgärder i syfte att förbereda och underlätta

en dylik förflyttning av lärarkåren i de statliga realskolorna. Tills vidare

synes bestämmelserna i kungörelsen 1951: 598 tillfyllest för att eliminera i

förevarande avseende eljest uppkommande svårigheter vid successiv avveckling

av realskola i försöksdistrikt.

Jag har nu redogjort för min ståndpunkt till de frågor angående provisoriskt

tillsättningsförfarande och förflyttningsskyldighet, beträffande vilka

grunderna för den administrativa regleringen torde böra underställas riksdagens

prövning. Det torde få ankomma pa Kungl. Maj:t att senare, efter

förslag av skolöverstyrelsen, meddela närmare bestämmelser i dessa hänseenden.

T ärendet har av skolöverstyrelsen och skolstyrelseutredningen även framlagts

förslag rörande disciplinära bestämmelser, tjänstgöringsbetyg m.m.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Dessa frågor torde icke vara av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens

prövning. Även härutinnan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles, efter förslag av skolöverstyrelsen, meddela närmare bestämmelser.

I förevarande sammanhang anser jag mig dock böra något beröra

ett av dessa spörsmål, nämligen de disciplinära bestämmelserna, På denna

punkt har överstyrelsen och skolstyrelseutredningen redovisat olika uppfattningar.

Överstyrelsen har ansett, att disciplinära frågor beträffande ordinarie

lärare på högstadiet under provisorietiden bör prövas av överstyrelsen,

med möjlighet till besvär hos Kungl. Maj:t över överstyrelsens beslut.

Skolstyrelseutredningen har däremot på anförda skäl förordat, att folkskolestadgans

för närvarande på högstadiet tillämpade disciplinära bestämmelser

alltjämt tills vidare bör gälla. Jag anser för egen del, att det vid utfärdandet

av närmare bestämmelser i ämnet bör övervägas, huruvida icke

under provisorietiden i varje fall beslut om vissa mera ingripande disciplinära

åtgärder mot ordinarie lärare, såsom mistning av befattning för viss

tid eller skiljande från befattning för alltid, bör för att bli gällande underställas

överstyrelsens prövning; genom besvär bör dessa frågor givetvis under

alla förhållanden kunna bringas under Kungl. Maj:ts prövning.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och föreslagit hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder dels beträffande

inrättande av ordinarie tjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium och av extra ordinarie dylika tjänster

för försöksdistrikt med särskilt utpräglad lärarbrist, dels

beträffande provisoriskt förfarande vid tillsättning av lärartjänster

i kunskapsämnen på nämnda stadium, dels ock beträffande

förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare i kunskapsämnen

på samma stadium.

III. Bestämmelser om statsbidrag m. m. för verksamheten

i försöksskolans klass 9 y.

Frågan om anställningsförhållanden för lärarpersonalen i klass 9 y och

statsbidrag till den förberedande yrkesutbildningen i försöksskolan upptogs

till behandling i propositionen 1953: 126 (s. 40—41). Vid anmälan av detta

spörsmål framhöll jag, att de ifrågavarande problemen är mycket invecklade

och att en riktig lösning av dem är av utomordentlig vikt för att försöken

med den förberedande yrkesutbildningen skall kunna bedrivas på ett

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

ändamålsenligt sätt. Jag var icke då beredd att framlägga något definitivt

förslag i ämnet utan ansåg, att problemen måste utredas ytterligare i anslutning

till erfarenheterna av det första försöksåret i klass 9 y. I propositionen

begärdes därför bemyndigande för Kungl. Maj:t att för budgetåret

1953/54 provisoriskt reglera anställningsförhållanden m. m. för lärare och

handledare i den förberedande yrkesundervisningen i klass 9y ävensom

meddela föreskrifter rörande avlöning och annan ersättning till dessa samt

rörande statsbidrag härtill i enlighet med vad som i övrigt gäller rörande

dylikt statsbidrag på försöksskolans högstadium.

Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet (SU 139, rskr 276).

Statsutskottet underströk i sitt utlåtande angelägenheten av att den provisoriska

regleringen utformades under hänsynstagande till de icke oväsentliga

kostnadsökningar och svårigheter i övrigt, som torde uppkomma för

skoldistrikten i och med att försöksverksamheten igångsattes i klass 9 y.

Enligt de i det föregående omnämnda, av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953

utfärdade särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten med

nioårig enhetsskola gäller beträffande verksamheten i klass 9 y — utöver

övriga för försöksverksamheten meddelade föreskrifter — i huvudsak följande

bestämmelser.

För undervisningen i yrkesämnen (yrkesteori och yrkespraktik) i klass

9 y skall vara anställda yrkeslärare. För elevernas handledning under yrkespraktik

i näringslivet må anlitas särskilda s. k. handledare. Heltidstjänst

som yrkeslärare ledigförklaras och tillsättes i samma ordning som ickeordinarie

folkskollärare. Sökande till yrkeslärarbefattning skall av överstyrelsen

ha förklarats behörig att antagas till lärare vid försöksskola i det eller

de ämnen, som lärartjänsten omfattar.

I heltidstjänst i kunskapsämnen på högstadiet må inräknas undervisning

i övningsämnen och yrkesämnen med tillhopa högst en tredjedel av det sammanlagda

antalet veckotimmar på tjänsten. I övning slärartjänst vid försöksskola,

med vilken är förenad undervisningsskyldighet i övningsämne

minst 8 veckotimmar, må därutöver inräknas jämväl undervisning i yrkesämnen,

dock ej med högre timtal än vad som motsvarar timtalet för övningsämnet

eller övningsämnena. Undervisning i yrkesämne må vidare såsom

fyllnadstjänstgöring inräknas i tjänst som fast anställd yrkeslärare vid

central verkstadsskola, i övningslärartjänst vid statlig eller högre kommunal

skola eller folk- och fortsättningsskola enligt nyssnämnda för övningslärare

vid försöksskola gällande bestämmelser, samt, i en omfattning motsvarande

högst en tredjedel av det sammanlagda antalet veckotimmar på

tjänsten, i tjänst som lärare i teoretiska eller praktiska läroämnen vid statlig

eller högre kommunal skola.

Till avlöning åt yrkeslärare utgår statsbidrag med belopp, motsvarande

skolans samtliga kostnader för ifrågavarande ändamål, dock med högst 7

kronor 40 öre för undervisningstimme (till kommunal yrkesundervisningsanstalt

utgår motsvarande statsbidrag med 78 procent av totalkostnaderna,

dock med högst 5 kronor 75 öre för undervisningstimme). Finnes det vara

av betydelse för yrkesundervisningens ändamålsenliga bedrivande att an
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

ställa lärare med särskild kompetens eller särskilda kvalifikationer eller

föreligger eljest särskilda skäl må skolöverstyrelsen underställa Kungl.

Maj:t fråga om statsbidrag till avlöning åt yrkeslärare med högre belopp

för undervisningstimme än nu angivits.

Till avlöning åt lärare i sådan yrkesavdelning (klassavdelning) i kommunal

anstalt för yrkesundervisning, som till mer än hälften av det för avdelningen

normala elevantalet består av elever, vilka i skolpliktshänseende tillhör

klass 9 y i försöksskola, utgår statsbidrag enligt samma grunder som för

bidrag till avlöning åt yrkeslärare i försöksskola. Enligt dessa grunder utgår

också statsbidrag till kostnaderna för avlöning åt lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring

i yrkesämne.

Statsbidrag till byggnadsarbeten och till den första uppsättningen inventarier

samt tilläggsbidrag härå utgår även för skolverkstäder och andra lärosalar

för den förberedande yrkesundervisningen. Till bestridande av kostnader

för anskaffande av den första uppsättningen nödvändiga inventarier i

undervisningslokaler för klass 9y må efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall statsbidrag utgå jämväl då förutsättningar för statsbidrag enligt

eljest gällande bestämmelser ej föreligger.

Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelat bestämmelser

angående uppdelning i vissa fall av försöksskolans klass 9 y i undervisningsgrupper.

Departementschefen. De särskilda bestämmelser för försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola, som Kungl. Maj:t utfärdat den 30 juni 1953,

gäller längst intill utgången av budgetåret 1954/55. Beträffande anställnings-

och avlöningsförhållanden för lärarpersonalen i försöksskolans klass

9 y samt med den förberedande yrkesundervisningen sammanhängande

statsbidragsfrågor har 1953 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att för

budgetåret 1953/54 göra en provisorisk reglering. Av den i det föregående

lämnade redogörelsen framgår hur detta provisorium närmare utformats.

Såsom jag tidigare framhållit torde förevarande spörsmål böra ytterligare

utredas i anslutning till erfarenheterna av det första försöksåret — 1953/54

— i klass 9 y, innan ett mera definitivt förslag kan framläggas. I samband

med att riksdagen nu får del av innebörden i de för närvarande gällande

provisoriska bestämmelserna, torde därför böra utverkas riksdagens bemyndigande

för Kungl. Maj:t att jämväl för budgetåret 1954/55 provisoriskt

reglera ifrågavarande förhållanden beträffande den förberedande yrkesundervisningen

i klass 9 y. Den mera definitiva utformningen av här avsedda

bestämmelser rörande den förberedande yrkesundervisningen skulle då

komma jämsides med att för 1955 års riksdag anmäles frågan om utformningen

av övriga ifrågavarande bestämmelser beträffande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola för tiden efter utgången av budgetåret

1954/55.

Huruvida för nästa budgetår några ändringar bör vidtagas i de utfärdade

provisoriska bestämmelserna rörande den förberedande yrkesundervisning
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

en torde få bero på vad Kungl. Maj:t efter framställning av skolöverstyrelsen

i detta hänseende kan finna omedelbart erforderligt, sedan det första

försöksåret i klass 9 y gått till ända.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att jämväl för budgetåret

1954/55 provisoriskt reglera vissa av mig i det föregående

angivna, med verksamheten i försöksskolans klass 9 y sammanhängande

frågor rörande statsbidrag m. m.

IV. Elevintagningen i högre skolor i

Stor-Stockholm m. m.

1. Inledning.

Enligt läroverksstadgan och därtill anknutna bestämmelser skall i statlig

realskolas första klass mottagas till intagning anmälda lärjungar, som antingen

tillhör läroverkets lärjungeområde eller eljest kan visa, att läroverksorten

är den för deras skolgång lämpligaste, samt, i mån av platstillgång,

därutöver till intagning anmälda lärjungar i övrigt, som tillhör annat läroverks

lärjungeområde. Lärjunge i realskolan anses tillhöra lärjungeområdet

för det allmänna läroverk, som från kommunikationssynpunkt är mest lätttillgängligt

från den ort, där han har sitt hemvist, och i vilket undervisning

meddelas av den art han önskar åtnjuta. Finnes inom samma stad flera allmänna

läroverk, skall de anses ha gemensamt lärjungeområde, om ej skolöverstyrelsen

annorlunda förordnar. Något dylikt förordnande har dock

icke meddelats av överstyrelsen.

Beträffande de högre kommunala skolorna finnes inga föreskrifter om lärjungeområde.

Intagningen i de högre skolorna ombesörjes av intagningsnämnder. I

Stockholm finnes för närvarande intagningsnämnder för samtliga statsläroverk

och flickskolor. Sammanträde med nämnderna hålles i regel samtidigt

en gång varje vår. Förslag till intagning och fördelning mellan skolorna har

hittills uppgjorts av några rektorer, representerande olika stadsdelar. Det

mesta förberedande arbetet har dock utförts av sekreteraren i statsläroverkens

i Stockholm rektorskonvent.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 17 december 1952 anhöll Stockholms

folkskoledirektion, att överstyrelsen måtte medge en sådan tolkning av gällande

bestämmelser om lärjungeområde för läroverken, att 5-årig realskola

och 4-årig realskola finge anses meddela undervisning av samma art, och att

som en följd därav lärjunge i realskolan måtte kunna hänvisas till den från

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. May.ts proposition nr 137.

kommunikationssynpunkt mest tillgängliga realskolan, vare sig denna vore

4-årig eller 5-årig.

Sedan överstyrelsen över ansökningen inhämtat yttranden från därav berörda

grannkommuner till Stockholm, överlämnade överstyrelsen med yttrande

av den 27 april 1953 handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t, varvid

överstyrelsen dels avstyrkte bifall till folkskoledirektionens förslag, dels ock

hemställde om utredning av frågan om olika skolformers lärjungeområden

och därmed sammanhängande problem.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 mars 1953 hemställde Stockholms

folkskoledirektion därjämte, enligt uppdrag av stadsfullmäktige, dels att

Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser, gällande från och med år 1953,

angående samordning av elevintagningen i första klassen av femårig realskola

och sjuårig flickskola samt motsvarande klasser av stadens nioåriga

försöksskolor — varvid det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bedöma,

huruvida dessa bestämmelser skulle avse såväl de nioåriga skolorna av 1947

års typ som de examensfria enhetsskolorna — ävensom beträffande den

centrala intagningsnämnd, som skulle handha den samordnade intagningen,

dels ock att Kungl. Maj:t måtte meddela vissa föreskrifter rörande arvode

åt ledamot av intagningsnämnden m. m.

Över denna framställning avgavs yttranden av statsläroverkens i Stockholm

rektorskonvent och, den 7 maj 1953, av skolöverstyrelsen.

Genom beslut den 5 juni 1953 fann Kungl. Maj:t gott att, med anledning

av vad i förevarande ärenden dittills förekommit, anbefalla skolöverstyrelsen

att, med beaktande av vad i folkskoledirektionens ansökningar och däröver

avgivna yttranden anförts, verkställa utredning av frågan om olika

skolformers lärjungeomraden och i samband därmed frågan om samordnad

elevintagning i parallella skolor av olika form inom ett eller flera närbelägna

lärjungeområden eller skoldistrikt jämte med denna utredning och de

förslag i ämnet, vartill överstyrelsen kunde finna anledning, inkomma till

Kungl. Maj:t.

Till åtlydnad härav har skolöverstyrelsen den 10 november 1953 avgivit

utredning och förslag angående »olika skolformers lärjungeområden och

samordnad elevintagning i Stor-Stockholm-».

Beträffande utredningens avgränsning har överstyrelsen anfört, att enligt

överstyrelsens uppfattning förutsättningar för närvarande saknas för att

frågan om lärjungeområden för landet i dess helhet skall kunna upptagas

till behandling. Det blir enligt överstyrelsen säkerligen nödvändigt att för

lösningen av detta problem räkna med samverkan från skolväsendets mellaninstanser.

Föreliggande utredning har därför i stort sett begränsats till

att gälla förhållandena i Stockholms stad och dess grannkommuner.

Överstyrelsen har i förevarande utredning hemställt,

att Kungl. M a j : t måtte

dels för Stockholms stad och dess grannkommuner utfärda vissa bestäm
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

melser rörande intagning av inträdessökande till offentliga, läroanstalter,

vilkas undervisning avser att leda till realexamen eller praktisk realexamen

eller avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 g eller 9 a,

dels förordna, att Stockholms stad skall vara indelad i två realskoleområden,

det ena omfattande stadsdelarna norr om Mälaren, Årstaviken och

Hammarbyleden, det andra omfattande stadsdelarna söder därom,

dels föreskriva, att för Stockholms stad skall inrättas en för båda realskoleområdena

gemensam intagningsnämnd,

dels, under förutsättning att Stockholms stad därom inger underdånig

framställning, medge sådan utvidgning av försöksverksamheten, att denna

kommer att omfatta samtliga överlärardistrilct inom det södra realskoleområdet,

dels ock medge, att såsom ett led i den utvidgade försöksverksamheten

klasserna l5 och 23 vid högre allmänna läroverket i Enskede samt vid samrealskoloma

i Brännkyrka och Gubbängen må successivt avvecklas från

och med läsåret 1954/55,

samt att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att fatta principbeslut om inrättande av ordinarie ämneslärartjänster i

lönegraderna Ca 27 och Ca 29 vid Stockholms stads försöksskolor av 1947

års typ från och med den 1 juli 1955,

att besluta, att statsbidrag till lärarlöner vid i folkskolan inbyggda realskolelinjer

skall utgå i samma omfattning som till de högre kommunala skolorna

från och med den 1 juli 1954,

att bevilja en höjning av anslaget till intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter med förslagsvis 4.500 kronor utöver det

belopp, som överstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden för budgetåret

1954/55, samt

att föreskriva, att de ökade statsbidrag och de bestämmelser om samordnad

intagning, som kan komma att beslutas, skall förbindas med åläggande

för Stockholms stad att vidtaga åtgärder för erforderlig förstärkning av den

personal, som har att pedagogiskt och administrativt leda 1947 och 1949

års skolor,

ävensom att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga överstyrelsen

att utfärda närmare föreskrifter beträffande samordnad intagning vid

olika skolor inom Stockholms realskoleområden,

att utfärda övergångsbestämmelser för de tre statliga läroverk, vid vilka

klasserna l5 och 25 avses skola successivt nedläggas från och med läsåret

1954/55,

att fastställa antalet nybörjaravdelningar inom den teoretiska linjen av

1947 års försöksskolor och antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen

av 1949 års försöksskolor samt

att fastställa tim- och kursplaner för realskola med tre- och fyraåriga

lärokurser vid högre allmänna läroverket i Enskede samt samrealskolorna

i Brännkyrka och Gubbängen.

Över skolöverstyrelsens förslag har yttranden avgivits av överståthållarämbetet

— efter hörande av Stockholms stad — och av länsstyrelsen i

Stockholms län — efter hörande av följande grannkommuner till Stockholm,

nämligen Danderyd, Djursholm, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla,

Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg,

Täby, Vallentuna och Österåker — samt av statskontoret, Lärovcrkslärar
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

nas riksförbund och Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Därjämte har skrifter i ämnet inkommit från Stockholms förorters samarbetsnämnd,

Hökarängens folkskolas föräldraförening, Brännkyrka läroverks

föräldraförening, kollegiet vid kommunala gymnasiet och samrealskolan i

Gubbängen samt kollegiet vid högre allmänna läroverket i Enskede.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag har vidare Stockholms stadsfullmäktige,

enligt beslut den 15 februari 1954, i skrivelse till Kungl. Maj:t

dels hemställt att få utvidga försöksverksamheten inom Stockholms skoldistrikt,

dels ock meddelat att stadsfullmäktige beslutat godkänna ett av

stadens vederbörande myndigheter upprättat förslag till förstärkning av

folkskoledirektionens organisation. Över denna framställning har yttrande

avgivits av överståthållarämbetet. Skolöverstyrelsen har under hand tagit

del av stadsfullmäktiges beslut och i anledning därav inkommit med yttrande

rörande den beslutade personalförstärkningen.

Såsom framgår av bl. a. skolöverstyrelsens förut refererade hemställan,

är de av överstyrelsen framlagda detaljförslagen endast på vissa punkter av

beskaffenhet att behöva underställas riksdagens prövning. Med hänsyn till

de olika detaljförslagens sammanhang med varandra samt till den förevarande

frågans principiella betydelse torde likväl i detta sammanhang få redogöras

för överstyrelsens förslag i dess helhet och remissinstansernas inställning

även till sådana detalj spörsmål, som är beroende endast av Kungl.

Maj:ts prövning. Innan jag övergår till en dylik redogörelse, torde jag dock

få såsom en bakgrund till de olika problemen lämna några uppgifter rörande

skolförhållandena i Stor-Stockholm. Dessa uppgifter grundar sig i huvudsak

på en i överstyrelsens utredning intagen redogörelse i ämnet.

2. Skolförhållandena i Stor-Stockholm.

Stockholms skoiför hållanden.

a) Realskolor och flickskolor.

Antalet nybörjarplatser höstterminen 1953:

19 allmänna läroverk (l6)........... 2 400

(l4)........... 400

7 kommunala flickskolor (l7)........... 800

(l8)........... 60

3 praktiska realskolor (l4)........... 600

Statsunderstödda privatläroverk (normalt l5)...... 300

4 560 (cirka 130 avd.).

Höstterminen 1952 fanns i nybörjarklasserna 732 »främmande» elever, i

regel från grannkommuner.

Man bör kunna beräkna, att för Stoclcholms-barn finnes cirka 3 600 nybörjarplatser

i statliga och kommunala högre skolor samt cirka 300 i statsunderstödda

privatläroverk. Något mera än 40 procent av de 8 730 barn,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

som vårterminen 1953 fanns i normalklass 4 i Stockholms folkskolor, synes

kunna få plats i de statliga och högre kommunala skolorna. Om man medräknar

privatskolornas fjärde klass och folkskolornas specialklasser, blir

motsvarande procentsiffra ungefär 36.

Det sammanlagda antalet elever i läroverk, flickskolor och praktiska realskolor

inom Stockholm 1951/52 motsvarande 47.6 procent av hela antalet

barn i de ifrågavarande årskullarna; de var fördelade på 523 klassavdelningar.

Om man skall upprätthålla samma procenttal för den närmaste 10- årsperioden erfordras följande antal klassavdelningar.

Läsår

Antal realskolelever

Antal avd.

1951/52 .......

.... 17246

523

1952/53 .......

.... 18822

570

1953/54 .......

..... 21107

640

1954/55 .......

.... 23784

720

1955/56 .......

.... 27189

824

1956/57 .......

.... 30244

916

1957/58 .......

..... 32 380

981

1958/59 .......

.... 33501

1015

1959/60 .......

.... 33 709

1 021

1960/61 .......

..... 32 366

981

1961/62 .......

..... 31389

951

Enligt denna beräkning skulle Stockholms läroverksorganisation, flickskolor

och praktiska realskolor inräknade, inom några år behöva fördubblas,

om man ville uppehålla samma möjligheter som förelåg 1951/52.

En bedömning av förhållandena genom jämförelser av den lägsta betygspoäng,

som förekommit vid intagning i klass l5, visar följande.

Hösten 1952 var denna poäng 16,5 i Stockholm, Göteborg och Malmö.

För Malmös del har då lägsta betygspoäng vid intagning till i folkskolan

inbyggd linje medräknats. I 16 andra städer var lägsta betygspoäng lika

hög eller högre. Det förekom på ett antal platser ett lägsta poängtal på

18—19. Emellertid finnes också orter, där knappast någon behörig sökande

avvisades. Hösten 1953 var lägsta betygspoäng vid intagning i klass l5 i

Stockholm 17, i Göteborg 17,5, i Malmö 17 och i Uppsala 16,5.1 Malmö och

Uppsala, där samordnad intagning ägt rum, har intagna i folkskolornas inbyggda

realskolelinje medräknats, vilket inte skett beträffande Stockholm.

Elevantalet i normalklass 4 i Stockholms folkskolor för perioden 1950/51

—1957/58 framgår av följande tablå (avrundade siffror):

Läsår Antal elever

1950/51 ........... 6 500

1951/52 ........... 7 400

1952/53 ........... 8 700

1953/54 ........... 9 900

1954/55 ........... 11 300

1955/56 ........... 12 000

1956/57 ........... 12 000

1957/58 ........... 10 700

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Ökningen av antalet skolbarn i Enskede—Brännkyrkaområdet i jämförelse

med övriga staden framgår av följande uppgifter:

Antal lärjungar

i Enskede-

i övriga

i hela

Brännkyrka

staden

staden

Normalklass 4 vt

51........

...... 2 501

3 997

6 498

» 4 »

53........

...... 3 631

5 099

8 730

» 4 ht

53........

...... 4211

5 655

9 866

» 3 »

53........

...... 5 092

6 205

11297

> 2 »

53........

...... 5 755

6 273

12 028

» 1 >

53........

...... 6167

5 790

11957

Antalet barn i nonnalklass 1 inom Enskede—Brännkyrkaområdet är således

höstterminen 1953 i det närmaste lika stort som antalet barn i normalklass

4 i hela Stockholm läsåret 1950/51.

Barnantalet växer även inom de äldre stadsdelarna. Enligt överstyrelsens

beräkningar skulle under åren 1954—57 sannolikt 25—28 procent av barnen

i normalklass 4 i de norra och västra stadsdelarna samt på Södermalm

kunna beredas plats i klass l5 i där belägna läroverk, om dessa helt toges i

anspråk. Grannkommunernas barn har då beräknats besöka huvudsakligen

skolor i inre staden. Om man beräknar, att ytterligare sammanlagt 12—15

procent av Stockholmsbarnen under denna tidsperiod kan placeras i de

kommunala flickskolorna samt i klass l4 av de allmänna läroverken och de

praktiska kommunala realskolorna, kan situationen i stort sett bevaras oförändrad

i de äldre stadsdelarna, sådan den är höstterminen 1953.

Inom Enskede och Brännkyrka finnes för närvarande 420 nybörjarplatser

i klass l5. Detta innebär, att området under perioden 1954—57 kan beräknas

ha plats i nämnda klass för respektive 9,8, 7 och 7 procent av folkskolebamen.

Om man även inom detta område vill ge plats i klass l5 för

25—28 procent av barnen, skulle det om två år behövas ett tillskott av ungefär

1 000 nybörjarplatser. För att åstadkomma ett dylikt tillskott skulle

det enligt den tidigare tillämpade organisationen behövas 6—8 nya läroverk.

b) 1947 års försöksskolor.

1947 års försöksverksamhet omfattar

| startat i klass 5 läsåret 1947/48

| 148 elever i klass 7 på teor. linj

jen ht 1953

] startat i klass 5 läsåret 1952/53

Kristinebergs överlärardistrikt

Riksby »

Blommensbergs »

Hägerstensåsens »

Långbrodals »

Enskedefältets »

Stureby »

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Hammarby överlärardistrikt

Skarpnäcks »

Västertorps »

Solberga »

Alviks »

startat i klass 5 läsåret 1953/54

För verksamheten vid dessa skolor gäller nu tills vidare särskilda av

Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 utfärdade bestämmelser. Vid skolorna anordnas

i klasserna 7—9 undervisning dels på teoretisk linje, avseende realskolans

kurser dels på praktisk linje. Nionde klassen upprättas som en frivillig

klass, tillhörande folkskolans högre avdelning.

I klass 7 på den teoretiska linjen må endast intagas elev, som i klasserna

5 och 6 deltagit i undervisningen i engelska och vid slutet av vårterminen i

sistnämnda klass i de tio ämnena och ämnesgrenarna kristendomskunskap,

tal- och läsövningar, skrivning och språklära, rättstavning, tillämpad räkning,

mekanisk räkning, geografi, naturkunnighet, historia och engelska såsom

vitsord erhållit en betygssumma av minst 16 betygsenheter, därav sammanlagt

minst 6,5 betygsenheter i ämnesgrenarna tal- och läsövningar,

skrivning och språklära, tillämpad räkning och ämnet engelska. Med lärjungar,

som genomgått nionde klassen av den teoretiska linjen, äger folkskoledirektionen

anställa realexamen.

På den praktiska linjen är sjunde klassen upplagd i huvudsak som en

sjunde klass i folkskolan. I åttonde och nionde klass förekommer under 18

veckotimmar teoretisk undervisning i kristendom, modersmålet, samhällslära,

matematik med bokföring, engelska och hälsolära samt undervisning

i gymnastik och musik, återstoden av undervisningstiden ägnas i åttonde

klassen åt förberedande yrkesorientering samt i nionde klassen åt förberedande

yrkesutbildning vid yrkesskolor och i näringslivet.

I fråga om lärare och statsbidrag till deras avlönande gäller beträffande

den teoretiska linjen under budgetåren 1952/53 och 1953/54 med vissa undantag

samma föreskrifter som tidigare gällde för försöksverksamheten med

nioårig enhetsskola, nämligen bestämmelserna i kungl. brev den 8 juni 1951

med däri sedermera vidtagna ändringar. För lärarna i kunskapsämnen skall

finnas extra ordinarie adjunktstjänster och ämneslärartjänster i Ce 27 respektive

Ce 25 samt, vid skola där verksamheten omfattar även klass 9, adjunktstjänster

i Ce 29. Antalet nu angivna tjänster skall utgöra omkring

tre fjärdedelar av sammanlagda antalet heltidstjänster i kunskapsämnen på

högstadiet. Antalet tjänster i Ce 29 har av Kungl. Maj:t för läsåret 1953/54

bestämts till högst nio. Övriga lärare i kunskapsämnen anställes som extra

eller extra ordinarie i huvudsak enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång

för vissa icke-ordinarie lärare i läroämnen vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter. Till avlöning åt lärare i kunskapsämnen vid 1947

års skolor utgår statsbidrag högst med samma belopp som skulle ha utgått,

om läraren varit folkskollärare i folkskolan, med vanligt avdrag för kommunens

bidrag [Ce 19 (lkl 19—21) — kommunbidrag = belopp varierande

mellan 9.668 och 10.964 kronor alltefter löneklass].

För undervisningen å den praktiska linjen må enligt förutnämnda kungl.

brev den 30 juni 1952 anställas lärare, som av folkskoledirektionen prövas

lämpliga för ändamålet. Arvode åt timlärare i praktiskt ämne å den prak
5

— Bihang till riksdagens protokoll 195h. 1 sand. Nr 1,17.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

tiska linjen bestämmes av direktionen. Statsbidrag till dylikt arvode utgår

under budgetåren 1952/53 och 1953/54 med 78 procent av timarvode TC

15 för det högsta antal timmar per läsår, som skolöverstyrelsen bestämmer.

c) 1949 års försöksskolor.

Verksamheten vid 1949 års skolor är försöksverksamhet med nioårig enhetsskola.

För dessa skolor gäller alltså med avseende å lärare och statsbidrag

m. m. de i föregående avsnitt om inrättande av ordinarie lärartjänster

på försöksskolans högstadium m. m. berörda, av Kungl. Maj:t den 30 juni

1953 utfärdade särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola (se även statsliggaren s. 657—661). Verksamheten

omfattar läsåret 1953/54 följande skolor och klasstadier:

Björkhagens folkskola .......................... klass 1—8

Västberga » .......................... » 1—7

Nytorps » .......................... » 1—6

Hammarby överlärardistrikt .................... » 1

Hägerstensåsens » » 1

Skarpnäcks » » 1

Solberga » » 1

Västertorps » » 1

Stockholms grannkommuner.

Skolor för realskolutbildning finnes i följande grannkommuner.

Djursholm:

Lidingö:

Nacka:

Saltsjöbaden:

Sollentuna:

Solna:

Stocksund:

Sundbyberg:

statsunderstött privatläroverk med 5-årig realskola och flickskollinje.

allmänt läroverk med 4-årig realskola; kommunal flickskollinje.

praktisk kommunal realskola med handels-, teknisk och allmän linje,

statsunderstött privatläroverk med 5-årig realskola och flickskollinje.

4- årig samrealskola.

5- och 4-årig samrealskola.

4-årig samrealskola.

4-årig samrealskola; försöksdistrikt (1953/54 når försöksverksamheten klass 7, intagning

har ej skett i realskolans klass l4).

Gustavsberg och Österåker är försöksdistrikt.

Lidingö, Nacka, Solna och Stocksund har, relativt sett, likartade problem

i fråga om platstillgång som Stockholms stad. I Sollentuna och Sundbyberg

synes platstillgången vara väsentligt mindre än i Stockholm.

I flera fall undervisas i grannkommunernas realskolor barn från andra

orter i förhållandevis större utsträckning än i Stockholms realskolor. Medan

höstterminen 1952 de »främmande» eleverna i Stockholm utgjorde 17 procent

av samtliga lärjungar i real- och flickskolornas nybörjarklasser, var

motsvarande procenttal för Nacka 50, Sollentuna 40 och Stocksund 25. I

Solnas realskola undervisas i stor utsträckning barn från Sundbyberg.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. May.ts proposition nr 137.

3. Skolöverstyrelsens förslag.

I det följande redogöres punktvis för överstyrelsens förslag och den huvudsakliga

motiveringen härför.

1. Överstyrelsen föreslår, att för Stockholms stad och dess grannkommuner

utfärdas bestämmelser av följande innehåll. Inträdessökande,

som tillhör Stockholms stad eller någon dess grannkommun och som där

önskar erhålla undervisning ledande till realexamen eller praktisk realexamen

vid offentlig läroanstalt eller avgångsbetyg från enhetsskolans klass

9 g eller 9 a, skall för intagning i första respektive sjunde klassen vara hänvisad

till sådan inom hans hemkommun befintlig läroanstalt, vilken äger

rätt att anställa realexamen eller praktisk realexamen på önskad utbildningslinje

eller meddela avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 g och 9 a.

Dock må han kunna intagas vid annan dylik läroanstalt, därest denna befinnes

vara för honom från kommunikationssynpunkt uppenbart mera lätttillgänglig

eller eljest särskilda skäl därtill föranleda.

Är inträdessökande, som tillhör Stockholms stad eller någon dess grannkommun,

icke på grund av vad nyss sagts för undervisning å önskad utbildningslinje

hänvisad till läroanstalt inom hemkommun, äger han rätt att å

denna utbildningslinje vinna inträde vid offentlig läroanstalt i Stockholm

eller någon dess grannkommun på samma villkor som inträdessökande från

sistnämnda kommuner. Såsom särskild utbildningslinje skall därvid räknas

dels till realexamen ledande linje, dels till viss typ av praktisk realexamen

ledande linje, dels ock beträffande inträdessökande från överlärardistrikt i

Enskede och Brännkyrka linje, som avslutas med enhetsskolans klass 9 g

och/eller 9 a.

Vad nu sagts om hemkommun skall även gälla området för viss för skoländamål

inrättad kommunal samfällighet samt realskoleområde.

Till Stockholms grannkommuner beräknas här höra städerna Nacka,

Sundbyberg, Solna, Djursholm och Lidingö, köpingarna Stocksund, Danderyd,

Täby, Sollentuna och Saltsjöbaden samt landskommunerna Vallentuna,

Upplands-Väsby, Ljusterö, Österåker, Värmdö, Djurö, Gustavsberg,

Boo, Järfälla, Ekerö, Färingsö, Huddinge, Botkyrka, Österhaninge, Tyresö

och Upplands-Bro.

2. Överstyrelsen föreslår, att Stockholms stad indelas i två r e al.

s k o 1 e o m r å d e n, det ena omfattande stadsdelarna norr om Mälaren,

Årstaviken och Hammarbyleden och det andra omfattande stadsdelarna

söder därom.

Stockholm och Stockholmstraktens skolförhållanden avviker i viss mån

från andra landsdelars och även från andra större städers. I vad det gäller

de olika realexamenslinjerna anser överstyrelsen sig nödsakad att föreslå

åtgärder, som innebär en beskärning av den frihet, som föräldrar såväl i

Stockholm som i Stockholms grannkommuner hittills haft, när det giillt att

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

placera sina barn i önskad skolform. Den växande bristen på nybörjarplatser

i Stockholms realskolor, den därav följande tävlan om nybörjarplatserna

samt realskoleplatsernas ojämna fördelning inom Stockholm framtvingar

planeringsåtgärder, som icke kan förenas med hittills gällande frihet. En

ensidig rekrytering från begåvningssynpunkt skulle också väsentligt minska

de nya realskolelinjernas möjligheter att under de närmaste åren fylla sina

maktpåliggande uppgifter. Därtill kommer, att befintliga eller planerade

realskolor eller högstadieskolor i flera av Stockholms grannkommuner inte

kan planeras eller utvecklas på ett tillfredsställande sätt, om en stor del av

de för teoretiska studier mest lämpade lärjungarna avgår till Stockholm.

Stockholms folkskoledirektion har tidigare lämnat öppet, huruvida de

skolor, som bedriver försöksverksamhet med nioårig enhetsskola (1949 års

skolor) skulle inrangeras i den samordnade intagningen på sådant sätt, att

lärjunge i dylik skola inte skulle tillåtas övergå till annan skolform. Överstyrelsen

finner detta vara en fråga av stor principiell räckvidd. Bestämmelser

angående övergång från försöksskolans högstadium till gymnasium har

visserligen utfärdats, men erfarenhet har ännu icke vunnits beträffande dessa

lärjungars möjligheter inom det vanliga gymnasiet. Därtill kommer, att

erfarenhet likaledes saknas beträffande kompetensvärdet på arbetsmarknaden

av avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9. Överstyrelsen erinrar i detta

sammanhang om att den praktiska realskolans olika linjer och den kommunala

flickskolan måste sägas ha annan målsättning än realskolan och att

realskolans och enhetsskolans målsättning icke överensstämmer. Överstyrelsen

anser sig icke för närvarande kunna rekommendera åtgärder, som skulle

förhindra val mellan skolor med olika bildningsmåi. Överstyrelsen förordar

tvärtom beträffande Enskede—Brännkyrkaområdet, att den gällande valfriheten

utvidgas att i lämplig utsträckning omfatta tillträde till 1949 års

skolors högstadium även för elever från områdets övriga skolor. Utom den

ökade valfriheten för eleverna och deras föräldrar skulle därigenom ett par

skolorganisatoriska fördelar vinnas. Dels skulle 1949 års skolor kunna erhålla

en kompensation för den beräknade avgången av elever till examensskolorna,

dels skulle konkurrensen om platserna vid examensskolorna

minska.

Den organisation, som måste skapas för fördelning mellan olika skolor av

inträdessökande till realexamenslinjerna, kan med fördel utnyttjas för fördelning

även av elever, som önskar en examensfri teoretisk utbildning på

realskolestadiet av den typ, som 1949 års skolor meddela i sina två- och trespråkiga

klasser. Individuell övergång från en sjätte klass med engelska i

folkskolan till en sjunde klass med engelska och tyska i 1949 års skolor möter

inga större svårigheter med avseende på lärokurserna. Så länge högstadium

av 1949 års skolor i Stockholm endast finnes i Enskede-Brännkyrkaområdet

och detta område samtidigt har ett markerat underskott av elevplatser

på realskolestadiet, måste dock denna övergångsmöjlighet, i den

mån platser står till förfogande, förbehållas elever från överlärardistrikten i

Enskede och Brännkyrka.

Enligt de föreslagna bestämmelserna jämställes i intagningshänseende

statliga och kommunala realskoleiinjer med fem-, fyra- och treåriga lärokurser.

Om det i hemkommunen finnes en praktisk realskola, som inte har t. ex.

hushållslinje, avses att sökanden skall ha möjlighet att vinna inträde vid

dylik linje i t. ex. Stockholm. Bestämmelserna avses inte beröra kommunal

flickskola eller enskild läroanstalt och ej heller redan intagna lärjungar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts ''proposition nr 137.

De nya bestämmelserna föreslås gälla tills vidare från och med den intagningsperiod,

som föregår höstterminen 1954. Med hänsyn till de övergångssvårigheter,

som i vissa fall kan förutses, föreslår överstyrelsen emellertid,

att överstyrelsen bemyndigas att efter framställning av kommun bevilja

uppskov med bestämmelsernas tillämpning helt eller delvis till och

med den intagning, som föregår höstterminen 1955. Dylik framställning

skall göras före 1 februari det år ansökan gäller.

Efter 1955 bör vid behov av ytterligare uppskov hemställan härom riktas

till Kungl. Maj:t.

Om lärjungar från en viss kommun avstänges från klass l5 i Stockholmsskolor,

t. ex. från och med höstterminen 1956, får kommunens egen fyraåriga

realskola inte någon nämnvärd känning av detta förrän höstterminen

1958, ett förhållande som i detta fall möjliggör en planeringstid av fyra år.

Överstyrelsen rekommenderar vidare, att inom ramen för Stor-Stockholms

samarbetsdelegations verksamhet för kommunerna gemensamma

skolfrågor upptages för rådplägning och eventuella överenskommelser. Därvid

bör skoldirektören i Stockholm och statens folkskolinspektörer i Stockholms

län deltaga.

3. Överstyrelsen föreslår, att såsom ett led i den utvidgade försöksverksamheten

klasserna 15 och 25 vid högre allmänna läroverket i Enskede

samt vid samrealskolorna i Brännkyrka och Gubbängen successivt avvecklas

från och med läsåret 1954/55 samt att överstyrelsen bemyndigas att utfärda

övergångsbestämmelser för avvecklingen och fastställa tim- och kursplaner

för realskola med tre- och fyraåriga lärokurser vid nämnda tre läroverk.

Enligt överstyrelsens mening är det från flera synpunkter lämpligast, att

intagningen i teoretiska linjer i 1947 års skolor samordnas med intagningen

i realskoleformer, som anknyter till folkskolans klass 6. Därigenom ansluter

man närmare till den framtida skolans organisation och den försöksverksamhet

med 9-årig enhetsskola, som redan bedrives i Stockholm.

Det kan då ifrågasättas, om icke läroverksorganisationen till en viss del

borde anpassas efter enhetsskolans grundorganisation, genom att i vissa läroverk

en treårig lärokurs infördes i stället för eller vid sidan av de nuvarande

fyra- och femåriga. Detta skulle innebära ett betydande ingrepp i den

nuvarande läroverksorganisationen. Anordningen kan emellertid tänkas som

ett led i den pågående försöksverksamheten. För det projekterade realskoleområdet

Enskede-Brännkyrka skulle i annat fall en samordning av intagningen

i 1947 års skolor och intagningen i klass l4 innebära, att ansökan om

(ivergång till klass l5 från folkskolans fjärde klass vore fri för kanhända

3.000 sökande. För dessa sökande finnes för närvarande till förfogande 420

platser. Den betygssumma, som skulle fordras för inträde, skulle inom detta

område bli betydligt högre än den, som erfordrades vid intagning höstterminen

1953. Genom att låta alla realskolelinjer inom nämnda område anknyta

till folkskolans sjätte klass kunde man förhindra en dylik utveckling.

Samtidigt med den successiva avvecklingen av klasserna l5 och 25 bör därför

realskolelinjer med tre- eller fyraårig lärokurs, alla anknytande till klass

6, upprättas inom områdets statliga och kommunala skolor.

En förändring av läroverksorganisationen på sätt här föreslagits skulle

normalt medföra vissa svårigheter. Nedläggandet av sammanlagt 8 avdel
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ningar av klasserna l5 och 25 innebär nämligen en minskning av lärarbehovet

enbart i ämnena modersmålet och engelska ungefär motsvarande 4 lärartjänster.

Då vid samrealskoloma i Brännkyrka och Gubbängen påbyggnad

med kommunala gymnasier pågår och vid högre allmänna läroverket i

Enskede antalet icke-ordinarie lärare är stort, skulle emellertid den föreslagna

omorganisationen av statsläroverken inom Enskede-Brännkyrkaområdet

sannolikt inte bereda lika stora svårigheter som en motsvarande omorganisation

inom andra områden. Beträffande övergångsorganisationen torde

dock ytterligare överväganden vara nödvändiga. Det kan bl. a. ifrågasättas,

om alla avdelningar av klass l5 genast bör indragas.

Om framdeles en kommunal flickskola skulle komma att förläggas till

Enskede-Brännkyrkaområdet, är det enligt överstyrelsens mening lämpligast,

att den göres femårig med anknytning till folkskolans klass 6. Även i

detta fall åsyftar överstyrelsen en anpassning till en utvidgad försöksverksamhet.

Flickor inom ifrågavarande område beräknas dock enligt här framlagt

förslag tills vidare kunna söka inträde i klass l7 av annan flickskola.

För tydlighets skull betonar överstyrelsen, att de praktiska realskolorna i

andra stadsdelar beräknats stå öppna även för barn från Enskede och

Brännkyrka.

4. Överstyrelsen föreslår, att överstyrelsen bemyndigas fastställa

antalet nybörjaravdelningar inom den teoretiska linjen av 1947 års försöksskolor

och antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen av 1949 års försöksskolor.

Överstyrelsen finner det vara angeläget, att utbildningsmöjligheterna på

realskolestadiet blir i möjligaste mån lika i de två realskoleområdena. Detta

låter sig göra, om överstyrelsen bemyndigas att fastställa antalet nybörjaravdelningar

inom den teoretiska linjen av 1947 års försöksskolor och antalet

tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen av 1949 års försöksskolor. Överstyrelsen

förutsätter, att folkskoledirektionen i så fall utarbetar erforderliga

förslag. Antalet nybörjarplatser bör också avvägas i förhållande till landets

lärarresurser och lokaltillgången.

5. Överstyrelsen föreslår, att överstyrelsen bemyndigas utfärda närmare

föreskrifter beträffande samordnad intagning vid olika skolor inom

Stockholms realskoleområden.

Överstyrelsen finner det också angeläget, att utbildningsmöjligheterna

blir i görligaste mån lika i de olika delarna av de projekterade realskoleområdena.

Detta bör kunna regleras genom intagningsproceduren. Sedan ansökningar

inkommit om intagning i realskola i det norra realskoleområdet

efter genomgången klass 4 av folkskola, sker granskning, och en minimipoäng

för detta område fastställes. Därefter fördelas de intagna mellan skolorna

under hänsynstagande till bostads- och kommunikationssynpunkter

samt de särskilda omständigheter, som kan åberopas. Samtidigt fördelas i

de kommunala flickskolorna intagna lärjungar enligt hittills gällande direktiv.

Vid övergång från folkskolans klass 6 till realskolelinjer med fyra- och

treåriga lärokurser förfares inom vartdera realskoleområdet på liknande

sätt. Samtidigt fördelas de lärjungar, som intagits i flickskola eller praktisk

realskola eller, beträffande det södra realskoleområdet, tvåspråkiga avdelningar

i sjunde klassen av 1949 års försöksskolor. I den mån så är möjligt,

bör lärjungarna hänvisas till högstadium i den skola, som de förut tillhört.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. May.ts proposition nr 137.

Beträffande de statsunderstödda privatläroverkens deltagande i fördelningsproceduren

ansluter sig skolöverstyrelsen till ett av folkskoledirektionen

tidigare framlagt förslag. Detta innebär, att till statsunderstött privatläroverks

realskola hänvisas alla elever, oberoende av bostadens belägenhet,

som anmält, att de i första band önskar vinna inträde vid dylik skola, eller

som uttryckt önskemål om att överföras dit, därest de icke kan vinna inträde

vid statlig realskola. Genom denna anordning inlemmas till en viss grad

även de statsunderstödda privatläroverken i den samordnade intagningen,

varigenom de mera än tidigare kan bidraga till att avlasta de vanliga realskolorna.

Sådan samordnad intagning som här föreslagits bör tillämpas vid anknytning

till folkskolans klass 4 första gången 1954 och vid anknytning till klass

6 första gången 1956. Den intagningsnämnd, som i det följande föreslås inrättad,

skall dock under 1954 och 1955 ombesörja all intagning med anknytning

till klass 6 enligt nu gällande direktiv.

6. Överstyrelsen föreslår, att för Stockholms stad inrättas en för

båda realskoleområdena gemensam intagningsnämnd.

7. Överstyrelsen föreslår, att förslagsanslaget till Intagningsnämnder

vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter höjes med J+.500 kronor

utöver det belopp, som överstyrelsen beräknat i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1954/55.

I fråga om intagningsnämnder föreslår överstyrelsen beträffande grannkommunerna

ingen förändring. Beträffande Stockholm föreslås däremot, att

en gemensam intagningsnämnd för båda realskoleområdena inrättas. I en

dylik nämnd bör till fördelningsorganisationen anslutna skolformer vara

representerade. Överstyrelsen räknar nu med att nämnden skall bestå av

tre av Stockholms stadsfullmäktige utsedda ledamöter, bl. a. representerande

målsmännen, två rektorer vid allmänna läroverk, därav en från vartdera

realskoleområdet, utsedda av rektorerna vid dessa läroverk, en rektor vid

kommunal flickskola, utsedd av rektorerna vid dessa skolor, en rektor vid

praktisk kommunal realskola, utsedd av rektorerna vid dessa skolor, samt

tre överlärare, därav en representerande 1947 och en 1949 års skolor, utsedda

av överlärarna i Stockholm. Det kan också övervägas, om icke skoldirektören

i Stockholm, därest stadens myndigheter så önskar, bör vara medlem

av intagningsnämnden.

Nya bestämmelser om intagningsnämnd i Stockholm föreslås träda i

kraft den 1 april 1954. För intagningsnämnden bör gälla särskild av skolöverstyrelsen

fastställd instruktion. Nämndens beslut bör ej kunna överklagas.

Nämndens sammansättning synes trygga en insiktsfull handläggning

av förevarande frågor.

Som sekreterare och föredragande utser nämnden för tre år i sänder, bland

av skolöverstyrelsen lämpliglorklarade sökande, person med erfarenhet från

nämndens arbetsområde. Sekreteraren bör erhålla ett arvode av 3.000 kronor

per år samt ersättning för de avlöningsförmåner han måste avstå med

anledning av sitt uppdrag. Sekreteraren bör, därest han är lärare, under hela

läsåret erhålla tjänstledighet från minst tre veckotimmar av sin undervisningsskyldighet.

Behov av ytterligare partiell tjänstledighet under en del av

läsåret kan tänkas uppstå.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Om de nya realskolelinjerna kan utvecklas till det omfång, som folkskoledirektionen

beräknat, blir antalet nybörjarplatser i kommunala skolor sannolikt

större än i statliga. Det är vidare tillkomsten av nya kommunala realskolelinjer,

som närmast aktualiserat frågan om omorganisation. Överstyrelsen

förutsätter därför, att Stockholms stad är beredd att bestrida huvuddelen

av omkostnaderna för nämndens sekretariat. Med hänsyn till att de

sökande i stor utsträckning blir intagna i statsläroverk samt att sökande

från andra kommuner kan vålla kansliet arbete är det dock skäligt, att

statsverket bestrider en del av kostnaderna. Överstyrelsen föreslår, att av

sekretariatets och kansliets personal- och administrationskostnader ett belopp

av 6.000 kronor må för budgetåret 1954/53 bestridas av statsmedel.

Vissa nu beräknade statliga kostnader för intagningsnämndernas verksamhet

bortfaller emellertid, varför överstyrelsen beräknar kostnadsökningen

till förslagsvis 4.500 kronor.

8. Överstyrelsen föreslår, att principbeslut fattas om inrättande av

ordinarie ämneslärartjänster i Ca 27 och Ca 29 vid 7.9/7 års försöksskolor

från och med den 1 juli 1955.

Överstyrelsen är väl underkunnig om att 1947 års skolor liksom andra

nya realskolor och högstadier inom försöksdistrikt haft betydande svårigheter

att kämpa med. Ett mycket allvarligt problem innebär bristen på utbildade

ämneslärare för undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. Man

bär enligt gällande bestämmelser icke kunnat anställa ordinarie lärare. Här

framträder behovet av till skolorna fast knutna lärare, som kan förestå de

naturvetenskapliga institutionerna. Det har i regel icke heller ännu varit

möjligt att skapa tillfredsställande institutioner, vilket i sin tur torde påverka

lärarrekryteringen inom de naturvetenskapliga facken. Överstyrelsen

har sig bekant, att åtgärder vidtagits för rikligare anskaffning av undervisningsmateriel,

och finner det angeläget, att dessa åtgärder påskyndas. När

det gäller de ojämnheter i fråga om examensresultat och betygsgivning, som

iakttagits, ar överstyrelsen övertygad om att förhållandena kommer att förbättras

i den mån man vinner erfarenhet och i den mån erfarna lärarkollegier

kan skapas. Överstyrelsen påpekar, att ungefär fem sjättedelar av

examensmellanskolan i Köpenhamn utgöres av skolor, som liknar de inbyggda

linjerna. Det framhålles även. att ett större tillflöde av lärjungar,

som är väl lämpade för teoretiska studier, säkerligen skulle komma att påverka

arbetsresultatet på ett sätt. som underlättar skolornas utveckling.

Överstyrelsen är synnerligen angelägen, att de utvecklingsbefrämjande

åtgärderna vidtages utan dröjsmål. Då nya statliga realskolor enligt statsmakternas

beslut icke får inrättas, måste den utökning av realskolemöjligheterna,

som bör komma till stånd, vinnas genom en utvidgning av 1947

ars skolor. I den^i Stockholm rådande situationen måste de snabbt tillvinna

sig förtroende, så att föräldrarnas önskan att placera sina barn i andra skolor

minskar eller bortfaller.

Om Stockholm enligt överstyrelsens förslag från och med läsåret 1954/55

indelas i två realskoleområden, kan barn, som innevarande läsår tillhör folkskolans

normalklass 4 inom Enskede och Brännkyrka, inte ansöka om intagning

i klass l5 i det norra realskoleområdet. Under sådana förhållanden

skulle antalet sökande till 1947 och 1949 års skolor bli mycket stort år 1956.

Det är då nödvändigt att snabbt göra dessa skolor beredda att ge det stora

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

antalet lärjungar i möjligaste mån en fullgod undervisning. Därvid tränger

sig frågan om rekryteringen av ämneslärare i förgrunden. I dessa skolor finnes

läsåret 1953/54 praktiskt taget inga fackutbildade lärare i t. ex. matematik

och fysik. Det har visat sig, att extra ordinarie tjänster endast undantagsvis

har lockat kompetenta sökande i t. ex. naturvetenskapliga ämnen.

Man kan icke heller med extra ordinarie tjänster skapa den fasta lärarstab,

som behövs för huvudlärar- och institutionsföreståndaresysslor. Överstyrelsen

— som erinrar om sitt i föregående avsnitt behandlade förslag om inrättande

av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium

— finner det nödvändigt, att Stockholms stad även för 1947 års

skolor får rätt att anställa ordinarie lärare i lönegraderna Ca 27 och Ca 29,

men är inte beredd att nu yttra sig om antalet behövliga tjänster. En dylik

beräkning bör grundas på av Stockholms stads skolmyndigheter gjorda undersökningar

och framställningar. Överstyrelsen finner det emellertid nödvändigt,

att ett icke ringa antal tjänster i lönegraden Ca 29 är tillsatta före

den 1 juli 1955. Vid början av läsåret 1956/57 bör nämligen denna tjänsteorganisation

vara om icke färdigbildad så dock väsentligt stärkt.

9. Överstyrelsen föreslår, att statsbidrag till lärarlöner vid i folkskolan

inbyggda realskolelinjer skall från och med budgetåret 1954/55 utgå

i samma omfattning som motsvarande statsbidrag till de högre kommunala

skolorna.

Överstyrelsen finner det vara av stor vikt, att frågan om statsbidrag till

avlöning åt ämneslärare vid ifrågavarande skolor upptages till omprövning.

Det är ett riksintresse, att i folkskolan inbyggda realexamenslinjer kommer

till stånd på många platser i vårt land, där de stora barnkullarnas skolbehov

måste tillgodoses, utan att befintliga realskolor kan utvidgas eller försöksdistrikt

kan inrättas. Om dylika linjer ej upprättas, kommer existerande

realskolor att bli utsatta för ett mycket stort tryck från inträdessökande.

En för kommunerna gynnsammare tilldelning av statsbidrag torde bli en

nödvändighet, om man vill, att ifrågavarande skolform under en övergångstid

skall bidraga till att täcka en del av det ökade behovet av realskoleutbildning.

I den mån 1947 års skolor i Stockholm kommer att ingå i försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola, avses bestämmelserna om statsbidrag i

kungl. brevet den 30 juni 1953 skola gälla för dem. I övriga fall bör enligt

överstyrelsens mening statsbidrag till lärarlöner vid kommunala realskolelinjer

med tre- eller fyraårig lärokurs i Stockholm och på andra orter utgå

eniigt samma regler som vid högre kommunala skolor.

10. Överstyrelsen föreslår, att de ökade statsbidrag och de bestämmelser

om samordnad intagning, som kan komma att beslutas, förbindes

med åläggande för Stockholms stad att vidtaga åtgärder för erforderlig förstärkning

av den personal, som har att pedagogiskt och administrativt leda

1947 och 1949 års skolor.

Om 1947 års skolor alltjämt skulle tänkas ingå som ett led i den nioåriga

folkskolan, skulle studierektorsbefattningar kunna anses nödvändiga. Överstyrelsen

ifrågasätter dock, om inte en annan anordning skulle vara mera

ändamålsenlig. Försöksverksamheten inom Stockholms skolväsen kommer,

om skolöverstyrelsens förslag och rekommendationer vinner bifall, att bli

opaginerad Kontrollera mot PDF

7-1

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

så omfattande, att för ledningen och övervakningen av denna verksamhet

utökad personal inom folkskoledirektionen blir nödvändig. Eventuellt bör

en sektion upprättas för detta ändamål. En dylik sektion skulle kunna anförtros

viktiga pedagogiska och administrativa uppgifter, som speciellt berör

både teoretiska och praktiska linjer inom högstadierna av 1947 och 1949

års skolor. De nya chefstjänster, som behöver inrättas, bör vara tillsatta

före den 1 januari 1955. Överstyrelsen finner de ifrågasatta förstärkningsåtgärdema

vara av sådan vikt, att deras genomförande bör sättas som villkor

för de ökade statsbidrag och de bestämmelser om samordnad intagning,

som kan komma att beslutas.

11. Överstyrelsen föreslår, att — under förutsättning att Stockholms

stad gör framställning därom — sådan utvidgning av försöksverksamheten

inom staden medges, att denna verksamhet kommer att omfatta

samtliga överlärardistrikt inom det södra realskoleområdet.

Den utbyggnad av skolväsendet, som måste ske inom Enskede-Brännkyrkaområdet,

är så omfattande, att det till stor del är fråga om en nydaning.

Överstyrelsen finner det då vara naturligt, att hela områdets skolväsen

utformas med tanke på de grundlinjer för enhetsskolans organisation,

som nu kan skönjas. Från och med innevarande läsår är redan 8 av 17 överlärardistrikt

inom området försöksdistrikt enligt skolkommissionens förslag,

även om försöksverksamheten i flera distrikt hittills endast omfattat första

klassen.

Den utbyggnad av folkskolans högstadium, som automatiskt måste ske

på grund av barnkullarnas storlek, är omedelbart förestående. En övergång

till försöksverksamhet måste därför påskyndas, om organisationen skall

kunna utformas i enlighet med här uttalade synpunkter. Enligt överstyrelsens

mening borde försöksverksamheten redan höstterminen 1954 omfatta

klasserna 1, 2 och 5 inom samtliga överlärardistrikt i Enskede och Brännkyrka.

Därest staden av särskilda skäl önskar, att den utvidgade försöksverksamheten

redan höstterminen 1954 helt eller delvis skall omfatta även

klass 7, bör detta enligt överstyrelsens mening tas under övervägande. Det

måste förutsättas, att det under en längre övergångstid inom detta område

måste finnas relativt många skolor, där realexamen får avläggas.

Mot skolöverstyrelsens föreliggande förslag har en ledamot, byråchefen

TJlne, reserverat sig. Enligt reservantens mening bör nu gällande principer

för intagning av elever inom Stor-Stockholm tills vidare i allt väsentligt bibehållas;

en omläggning bör ej komma i fråga, förrän i samband med genomförande

av enhetsskolan i hela Stor-Stockholm. Reservanten anför i huvudsak

följande.

När den starkt.ökade elevtillströmningen ställer både Stockholm och dess

grannkommuner i ett mycket svårt läge, måste givetvis skolorganisationen

utvidgas. Lika självfallet är, att dessa nya skolor eller utbyggnader av existerande

skolor i första hand bör förläggas till de platser, där elevökningen

är störst. I samband härmed bör även skolorna i grannkommunerna utbyggas.

Däremot kan jag icke finna det vara befogat att nu bryta det samarbete,

som på skolväsendets område faktiskt ägt rum mellan Stockholm och dess

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

grannkommuner. Det är icke heller motiverat att nu införa rigorösa föreskrifter

om skyldighet att placera eleverna vid närmaste skola. För den föreslagna

intagningsnämnden skulle visserligen arbetet i hög grad underlättas,

om antagen elev tämligen mekaniskt inplaceras i den skola, som ligger

närmast elevens hem. Härigenom blir emellertid föräldrarnas och elevernas

egna önskemål och intressen ej tillgodosedda.

Så länge den 5-åriga realskolan finnes, bör den ej forbehallas befolkningen

i vissa stadsdelar av Stockholm med uteslutande av elever från andra stadsdelar

och från grannkommunerna. Beträffande valet av skola torde föriildrarna

vanligen helst välja närmaste skola. Om de önskar en annan skola, har

de i regel skäl för detta önskemal. Att utga från att dessa skäl i regel skulle

vara rent subjektiva och utan objektivt underlag, torde vara att underskatta

föräldrarnas kännedom om och intresse för dagens skola och små barns

skolgång.

Reservanten anser vidare, att den föreslagna intagningsnämndens beslut

bör kunna överklagas hos skolöverstyrelsen som sista instans. Häri instämmer

ledamoten, undervisningsrådet Quensel.

4. Remissyttranden.

Stockholms stadsfullmäktige och överstathallarämbetet tillstyrker i princip

bifall till skolöverstyrelsens föreliggande förslag på samtliga punkter.

Den följande redogörelsen för det huvudsakliga innehållet i de i ärendet avgivna

yttrandena anknyter till de olika punkterna i överstyrelsens förslag.

1. Intagning i offentliga läroanstalter med sikte på

re alexamen, praktisk realexamen eller avgångsbetyg

från klass 9g eller a.

Av de hörda grannkommunerna riktar Gustavsberg, Järfälla, Sundbyberg

och Österåker ingen erinran mot förslaget. Saltsjöbadens köping finner

förslaget betänkligt från principiell synpunkt; det anges dock för köpingens

del ej innebära några olägenheter. Danderyds köping tillstyrker förslaget

under förutsättning att Täby, Vallentuna, Sollentuna och Solna beträffande

sina egna elever själva sörjer för ifrågavarande undervisning. Nacka stad

anser, att reformen för Nackas del bör uppskjutas tills skolväsendet inom

Nacka—Värmdö hunnit utbyggas. Motsvarande synpunkt framföres av

Huddinge kommun. Täby köping anser, att förslaget kan genomföras under

förbehåll, att de grannkommuner, som icke själva har statliga realskolor

och ej är belägna söder om Stockholm, tillsammans får belägga ett lika

stort antal elevplatser i Stockholms realskolor som för närvarande. Övriga

av de hörda grannkommunerna — Djursholm, Lidingö, Sollentuna, Solna,

Stocksund och Vallentuna — avstyrker överstyrelsens förslag.

Flera av grannkommunerna understryker nödvändigheten av att de får

tillräcklig övergångstid för att utbygga sitt skolväsende. Skoldirektören i

Stockholm framhåller däremot starkt önskvärdheten av att uppskov med

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

de nya bestämmelsernas tillämpning endast medges, då särskilt starka skäl

kan åberopas.

Vidare uttalas från grannkommunernas sida önskemål om att grannkommunerna

representeras i den gemensamma intagningsnämnden i Stockholm.

Till vad grannkommunerna anfört beträffande övergångstid och representation

i intagningsnämnden i Stockholm ansluter sig Stockholms förorters

samarbetsnämnd, som i första hand förordar en utredning av möjligheten

att ordna skolfrågan allsidigt regionalt för Stor-Stockholm.

Länsstyrelsen i Stockholms län deklarerar sin principiella anslutning till

den mening, som i ärendet uttalats av reservanten inom överstyrelsen, byråchefen

Ulne. Länsstyrelsen finner det särskilt oegentligt, »att den omständigheten,

att man, såsom utredningen i ärendet utvisar, underlåtit att i tid

bereda ungdomen i Enskede-Brännkyrkaområdet önskad undervisning,

skall, på sätt nu föreslås, beskära bildningsmöjligheterna för länets skolbarn».

Såsom den föreslagna spärren konstruerats lider den, framhåller länsstyrelsen

vidare, uppenbarligen även av den stora svagheten, att den verkar hårt

för en elev, bosatt i kommun med otillräcklig tillgång å platser, medan den

ej har någon inverkan för en elev från kommun, som alls icke ordnat med

undervisning av här ifragavarande slag. Bedömes det emellertid oundgängligen

erforderligt att vidtaga reglerande åtgärder i stil med vad överstyrelsen

föreslagit, måste enligt länsstyrelsen från länets sida i varje fall framföras

två bestämda önskemal. Det första är, att kommun inom länet, som

finnes vara i behov därav, får tillfälle att i erforderlig omfattning utbygga

sitt skolväsende, innan det förordade nya systemet bringas i tillämpning å

kommunen. Det andra önskemålet innebär, att randkommunerna kring

Stockholm beredes skälig representation i den planerade centrala intagningsnämnden

för Stockholms stad. Slutligen understryker länsstvrelsen i

detta sammanhang kraftigt vad från olika håll i ärendet uttalats angående

önskvärdheten av att närmare interkommunalt samarbete genom lämpligt

organ snarast kommer till stånd för planering av frågor rörande skolväsendets

fortsatta utveckling inom Stor-Stockholms-området.

Läroverkslärarnas riksförbund anser, att det icke bör ifrågakomma att nu

utestänga vissa kommuner från realskolorna i Stockholm. Förbundet förordar

en utredning av frågan, hur grannkommunernas skolproblem skall lösas.

En dylik utredning behöver enligt förbundet icke medföra någon onödig

tidsförlust; överstyrelsen räknar ju själv med att uppskov med de föreslagna

bestämmelsernas tillämpning skall kunna beviljas åtminstone till 1956.

2 och 3. Re alskoleom råden. Successiv avveckling av

klass 1° och 2J vid läroverken inom det föreslagna

södra realskoleom rådet.

Skolöverstyrelsens förslag tillstyrkes — förutom av överståthållarämbetct

och Stockholms stadsfullmäktige — i princip av statskontoret, Läro
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137. 77

verksläramas riksförbund och Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Skoldirektören i Stockholm framhåller, att överstyrelsens principiella förslag

beträffande Enskede-Brännkyrkaområdet synes av Stockholms stad

kunna hälsas med största tillfredsställelse. Förslaget medför en utökning av

antalet realskoleplatser genom omändringen av de femåriga realskolorna

och därmed en förbättring i jämförelse med folkskoledirektionens ursprungliga

förslag. Skoldirektören anser emellertid, att i fråga om Bromma-Spångaområdet

överstyrelsens förslag icke synes innebära en helt tillfredsställande

lösning. Områdets ingående i det norra realskoleområdet bör dock enligt

skoldirektören tills vidare accepteras, men frågan om realskolemöjligheterna

i de västra stadsdelarna torde böra återupptagas inom en snart framtid.

Föredragande borgarrådet framhåller, att en lösning av realskoleproblemet

i Stockholm torde underlättas väsentligt genom en uppdelning av staden

i realskoleområden på föreslaget sätt. Det kan visserligen hävdas, anför

borgarrådet, att eleverna i Enskede-Brännkyrkaområdet genom denna uppdelning

kommer att ställas i ett väsentligen annat utgångsläge inför övergången

till realskola eller motsvarande än eleverna i stadens övriga delar.

Men någon vägande invändning mot förslagets genomförande torde icke

detta utgöra; en dylik konsekvens av en intagningssamordning torde knappast

kunna undvikas. Påpekandet av skillnaden mellan det södra och det

norra realskoleområdet blir därför, framhålles det vidare, relevant som invändning

mot förslaget först om det kan anföras som troligt, att den föreslagna

ordningen skulle innebära, att eleverna i Enskede-Brännkyrkaområdet

genom förslagets genomförande skulle komma att erbjudas en sämre utbildningsstandard

på realskolestadiet än andra stockholmselever. Det har

därför enligt borgarrådet sitt värde, att frågan om utbildningsstandarden i

det södra området ägnats särskild uppmärksamhet i förslaget. Det har i fråga

om både lärare, inspektion, undervisningsmateriel och institutionslokaler

förutsatts en med skolorganisationen på norr likvärdig standard för det södra

området. En viss upprustning särskilt av personell art blir därför, understryker

borgarrådet, nödvändig vid övergången till den av skolöverstyrelsen

föreslagna ordningen.

Läroverlcslärarnas riksförbund anför att det — bl. a. med tanke på att

ett antal elever, som icke läst engelska i femte och sjätte klass, kommer att

flytta in i Enskede-Brännkyrkaområdet — synes nödvändigt att i någon

utsträckning behålla fyraåriga linjer inom området, förmodligen vid åtminstone

två av de tre läroverken. Förbundet understryker vidare, att det under

inga omständigheter bör komma i fråga att på grund av eventuella övergångssvårigheter

vid avvecklingen av klass l5 och 2'''' förflytta ordinarie eller

extra ordinarie lärare från dessa läroverk. Förbundet uttalar sig i förevarande

sammanhang även för en omedelbar utredning rörande skolproblemen

i Bromma-Spångaområdet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Folkskollärarfederationen hävdar beträffande avvecklingen av klass l5

och 25 för sin del bestämt, att samtliga avdelningar av klass l5 bör indragas

från och med höstterminen 1954.

Kollegiet vid kommunala gymnasiet och samrealskolan i Gubbängen

anser, att en pedagogisk samordning mellan folkskolan och den treåriga

realskolan bör ske genom viss differentiering i folkskolans femte och sjätte

klasser. I den nya treåriga realskolans klassavdelningar bör enligt kollegiets

mening elevantalet fastställas till högst 28.

Kollegiet vid läroverket i Enskede anser, att den femåriga realskolan vid

läroverket bör bibehållas under en relativt lång övergångstid samt att lärjungar

från det södra realskoleområdet skall få söka till klass l5 vid läroverken

på Södermalm. Kollegiet framhåller också vikten av en differentiering i

folkskolans femte och sjätte klasser inför den treåriga realskolan, vars klassavdelningar

icke bör omfatta flera elever än 25 å 27, i undantagsfall högst

30.

Hökarängens folkskolas föräldraförening och Brännkyrka läroverks föräldraförening

anhåller, att överstyrelsens förslag icke måtte föranleda någon

åtgärd.

4. Antalet nybörj aravdelningar inom den teoretiska

linjen av 1947 års försöksskolor och antalet

tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen av 1949

års försöksskolor.

Skoldirektören i Stockholm framhåller, att det måste förutsättas att antalet

avdelningar av överstyrelsen fastställes med hänsynstagande till att

dessa skolor är nioåriga försöksskolor och enhetsskolor, där samtliga elever

måste beredas plats i klass 7, oavsett utbildningslinje.

Statskontoret finner sig icke kunna tillstyrka, att det begärda bemyndigandet

lämnas överstyrelsen. Det bör, anför ämbetsverket, i enlighet med

vad som gäller för landet i övrigt ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om

inrättande av ytterligare här avsedda skolor inom Enskede-Brännkyrkaområdet.

5. Samordnad intagning.

Läroverkslärarnas riksförbund finner tveksamt, om det är nödvändigt att

inom det norra realskoleområdet införa ett »bostadsband». I princip bör föräldrarna

ha frihet att välja skola för sina barn. I en nödsituation kan det

vara motiverat att gå med på avsteg från denna princip. Det synes dock

enligt förbundets mening icke klarlagt, att en dylik situation redan nu föreligger

beträffande det norra området. Sedan erfarenhet vunnits av den nya

ordningen, kan frågan, anför förbundet, upptagas till förnyat övervägande,

om detta visar sig erforderligt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

6 och 7. Gemensam intagningsnämnd.

Såsom framhållits i det föregående, har länsstyrelsen i Stockholms län —

i likhet med ett flertal av de i ärendet hörda grannkommunerna — hemställt

att randkommunerna kring Stockholm beredes representation i den

föreslagna intagningsnämnden i Stockholm.

Från Stockholms stads sida framhålles, att skoldirektören bör vara självskriven

ordförande i nämnden.

Folkskollärarfederationen anser, att nämnden bör utökas med två på

mellanstadiet tjänstgörande lärare.

Enligt statskontorets mening bör nämndens sekreterare, om han är lärare,

få nedsättning i undervisningsskyldigheten med tre veckotimmar under

senare delen av vårterminen, förslagsvis från den 1 april; därutöver torde

minskning i undervisningsskyldigheten icke medges. Ämbetsverket anser

vidare, att rätt till besvär över nämndens beslut skall i princip medges.

Kommande erfarenheter bör enligt statskontoret få avgöra, om denna rätt

sedermera bör inskränkas till att avse endast vissa typfall eller ock helt

slopas.

Beträffande den av överstyrelsen förordade fördelningen mellan staten

och Stockholms stad av kostnaderna för intagningsnämnden uttalar föredragande

borgarrådet, att lämpligheten av förslaget i denna del med fog

kan ifrågasättas. Det torde vara uppenbart, framhåller borgarrådet, att de

erfarenheter på det pedagogiska området, som förslagets genomförande

kommer att ge, blir riktgivande för den framtida utbyggnaden av skolväsendet

icke endast i Stockholm. Frågan om kostnadsfördelningen bör dock

enligt borgarrådets mening i särskilt sammanhang göras till föremål för förhandlingar

mellan staden och staten. — Detta uttalande av föredragande

borgarrådet gäller även överstyrelsens förslag (p. 10), att kostnaderna för

den förutsatta förstärkningen av folkskoledirektionens inspektionsavdelning

skall bestridas av staden.

8. Inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid

1947 års försöksskolor.

Överstyrelsens förslag på denna punkt möter erinran endast från statskontoret,

som finner att förslaget i nuvarande läge inger avsevärda betänkligheter.

Å andra sidan lärer man, anför ämbetsverket, icke kunna bortse

från det nya läget i Stockholm vid genomförande av helt nya intagningsregler,

vilket otvivelaktigt torde motivera, att lärarnas anställningsförhållanden

i princip göres lika gynnsamma i det södra som i det norra realskoleområdet.

Statskontoret vill därför icke motsätta sig, att ordinarie befattningar

provisoriskt inrättas vid 1947 års skolor. Tills vidare bör dock detta

enligt ämbetsverkets mening endast ske genom en temporär överflyttning

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

av redan befintliga ordinarie tjänster från högre skolor inom staden till försöksskolorna;

överflyttningen bör ske i samband med att tjänster i Ca 29

och Ca 27 vid högre skolor blir lediga genom innehavarnas avgång.

9. Statsbidrag till lärarlöner vid i folkskolan inbyggda

realskolelinjer.

Statskontoret finner icke överstyrelsens i det föregående återgivna motivering

för förevarande förslag helt entydig, i vad den gäller 1947 års försöksskolor.

Förslaget föregås enligt statskontoret icke av tillfredsställande utredning

rörande konsekvenserna i kostnads- och andra hänseenden. Ämbetsverket

anser sig därför icke kunna ta ställning till förslaget utan föreslår,

att överstyrelsen får i uppdrag att inkomma med närmare utredning och

förslag i statsbidragsfrågan.

Det torde böra nämnas, att Stockholms stad synes ha uppfattat överstyrelsens

förslag på förevarande punkt så, att staden skulle komma i åtnjutande

av statsbidrag för 1947 års skolor i det södra realskoleområdet i enlighet

med bestämmelserna för försöksverksamhet med nioårig enhetsskola.

Läroverkslärarnas riksförbund understryker starkt, att 1947 års skolor i

försöksområdet bör få statsbidrag till lärarlöner enligt bestämmelserna i

kungl. brevet den 30 juni 1953; eljest skulle dessa skolor icke få samma utvecklingsmöjligheter

som 1949 års skolor. I skolor av 1947 års typ utanför

försöksområdet bör statsbidraget enligt förbundets mening utgå i samma

omfattning som vid de högre kommunala skolorna.

10. Villkor för statsbidrag och samordnad intagning.

Skoldirektören i Stockholm finner förståeligt, att överstyrelsen inför perspektivet

av Enskede-Brännkyrkaområdet som en försöksregion anser att

en avsevärd förstärkning av skolväsendets i Stockholm pedagogiska och administrativa

ledning måste komma till stånd.

För föredragande borgarrådets uttalande rörande fördelning av kostnaderna

för ifrågavarande personalförstärkning har redogjorts i det föregående

(p. 6 och 7).

Läroverkslärarnas riksförbund framhåller i detta sammanhang såsom

nödvändigt, att också varje skola har en ledning med för skolledarskap på

högstadiet tillräckliga kvalifikationer.

11. Utvidgning av försöksverksamheten i det föreslagna

södra realskoleområdet.

Stockholms folkskoledirektion förutsätter, att den försöksverksamhet,

som påbörjas i klasserna 1 och 2 och är avsedd att successivt fullföljas till

och med nionde klass, skall utformas i enlighet med riksdagens principbeslut

år 1950 (försöksverksamhet med nioårig enhetsskola).

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Skoldirektören i Stockholm uttalar, att ett genomförande av överstyrelsens

förslag otvivelaktigt skulle innebära avsevärda fördelar för stadens

skolväsen. Det skulle ge rika möjligheter till utveckling på skolans område

och även vara ekonomiskt fördelaktigt för staden. Med hänsyn till försöksverksamhetens

omfattning synes folkskoledirektionens tidigare tillämpade

förfaringssätt beträffande nya försöksskolor, nämligen att börja med småskolan,

vara att rekommendera. Skoldirektören förordar, att försöksverksamhet

av 1949 års art från höstterminen 1954 begäres för samtliga avdelningar

av klasserna 1 och 2 och att 1947 års skoltyp begäres för klass 5.

Dessutom föreslås, att framställning göres om inräknande i försöksverksamheten

från och med hösten 1954 av samtliga avdelningar i redan befintliga

högstadier i 1947 års skolor.

Läroverkslärarnas riksförbund understryker överstyrelsens uttalande, att

det under en längre övergångstid inom Enskede-Brännkyrkaområdet måste

finnas relativt många skolor, där realexamen får avläggas. Att så blir fallet

anges av förbundet som en förutsättning för att förbundet skall kunna tillstyrka

överstyrelsens förslag på förevarande punkt. Enligt förbundet bör i

det södra området finnas så många platser på realexamenslinjerna, att procentuellt

lika många barn där som i det norra området kan mottagas på

dessa linjer. Folkskoledirektionens ståndpunkt i denna fråga synes, fortsätter

förbundet, innebära att realexamen föreslås avskaffad inom området

med utgången av läsåret 1960/61. Ett dylikt förfaringssätt motsätter förbundet

sig bestämt. De olika linjerna bör under tillräckligt lång tid få förekomma

parallellt och ha likvärdiga villkor.

Riksförbundet framhåller vidare såsom önskvärt att försöken inom området

göres så mångsidiga som möjligt. Det skulle enligt förbundet bland

annat vara utomordentligt värdefullt, om man i viss utsträckning vid en

och samma skola kunde pröva olika linjer. De tre läroverken synes förbundet

i hög grad lämpade för dylika mångsidiga försök. Förbundet skisserar

härutinnan ett flertal projekt: femårig realskollinje, 1947 års linje och 1949

års linje vid samma läroverk; »kontrollavdelningar» av den femåriga realskolan

med elevmaterial, likvärdigt med försöksskolornas; förläggning till

läroverken av avdelningar på mellanstadiet av 1947 och 1949 års skolor med

bibehållet klasslärarsystem; upprättande av en praktisk realskola inom området;

samverkan mellan skolorna i form av lärarauskultation m. m. Förbundet

understryker i detta sammanhang — i likhet med Folkskollärarfederationen

— behovet av en upprustning av skolbiblioteken och behovet av

anslag till informations- och liknande kurser för lärarna.

Även kollegiet vid läroverket i Enskede framhåller betydelsen av en allsidig

pedagogisk försöksverksamhet i samverkan mellan läroverk och folkskola

inom det södra realskoleområdet.

Kollegierna vid kommunala gymnasiet och samrealskolan i Gubbängen

och vid läroverket i Enskede samt Läroverkslärarnas riksförbund framhål
6

— Bihang till riksdagens protokoll l!)5h. 1 samt Nr 137,

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

ler, att samordningen mellan statliga realskolor, kommunala realskolor och

försöksskolor aktualiserar frågan om avskaffande av terminsavgifterna i

realskolan.

5. Personalförstärkning vid Stockholms folkskoledirektion.

Såsom framgår av redogörelsen för skolöverstyrelsens förslag, har överstyrelsen

(p. 10) föreslagit, att de ökade statsbidrag och de bestämmelser

om samordnad intagning, som kan komma att beslutas, skall förbindas med

åläggande för Stockholms stad att vidtaga åtgärder för erforderlig förstärkning

av den personal, som har att pedagogiskt och administrativt leda 1947

och 1949 års skolor.

Med anledning härav har Stockholms stadsfullmäktige den 15 februari

1954 beslutat, bland annat, dels att godkänna ett av stadens vederbörande

myndigheter upprättat förslag till förstärkning av folkskoledirektionens organisation,

att gälla från och med den 1 juli 1954, under förutsättning att

Kungl. Maj:t lämnar medgivande till utvidgning av försöksverksamheten

inom Enskede-Brännkyrkaområdet — avseende försöksverksamhet av 1949

års art för samtliga avdelningar av klasserna 1 och 2 samt 1947 års skoltyp

för klass 5 ävensom inräknande i försöksverksamheten av samtliga avdelningar

på redan befintliga högstadier i 1947 års skoltyp, allt från och med

den 1 juli 1954 — och att vederbörligt beslut fattas om ökade statsbidrag

och inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid 1947 och 1949 års försöksskolor

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, dels ock att för nämnda

personalförstärkning anvisa folkskoledirektionen ett tillfälligt anslag å sammanlagt

143 000 kronor för andra halvåret 1954.

Av handlingarna inhämtas rörande den beslutade personalförstärkningen

vid folkskoledirektionen i huvudsak följande.

Vid direktionens inspektionsavdelning är nu inrättade tjänster för följande

befattningshavare, nämligen en förste folkskolinspektör, tre folkskolinspektörer

och fyra fackinspektörer. Därjämte finnes två arvodesbefattningar,

en som konsulent och en som sekreterare i skolorganisationskommittén.

Den beslutade förstärkningen gäller tillfälliga tjänster för fyra folkskolinspektörer

och sex ämneskonsulenter. Sekreterarbefattningen indrages.

Personalen vid skoldirektionens kansli består nu av tre sekreterare, en

aktuarie, två kanslibiträden och ett kontorsbiträde. Den beslutade förstärkningen

innebär utökning med tillfälliga tjänster för två sekreterare, en amanuens,

en kontorsassistent, en kontorsskrivare, fyra kanslibiträden och ett

kontorsbiträde.

Lönekostnaderna beräknas öka med i runt tal 287 000 kronor per år på

grund av nu angivna personalförstärkning.

Föredragande borgarrådet understryker i ärendet ånyo, att en uppdelning

av staden i två realskoleområden icke får medföra en kvalitativ försämring

av undervisningen på ifrågavarande stadium för Enskede-Brännkyrkaområdet

vid jämförelse med det övriga stadsområdet. Förstärkningen av folk
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

skoledirektionens centrala förvaltning utgör ett led i den härför erforderliga

upprustningen. Det är vidare nödvändigt, framhåller borgarrådet, att

det södra realskoleområdet tillföres kvalificerade lärarkrafter i samma utsträckning

som det norra området; ordinarie ämneslärartjänster i Ca 27 och

Ca 29 vid 1947 och 1949 års skolor utgör sålunda en ovillkorlig förutsättning

för förslagets genomförande. En garanti för samma standard i båda

realskoleområdena blir också, fortsätter borgarrådet, den allmänna upprustningen

i fråga om förbrukningsmateriel och institutionslokaler. Borgarrådet

uttalar vidare beträffande personalförstärkningen vid folkskoledirektionen,

att det förhållandet, att de nya tjänsterna ej fördelats på ordinariebildande

och icke ordinariebildande utan för år 1954 redovisas såsom tillfälliga tjänster,

endast beror på ett tekniskt redovisningsförfarande och icke på att dessa

tjänster skulle anses vara av kortare varaktighet än direktionens övriga

tjänster.

Öv erståthållar ämbetet finner ej anledning till erinran i anledning av

stadsfullmäktiges ifrågavarande beslut.

Skolöverstyrelsen anför beträffande den beslutade personalförstärkningen

vid folkskoledirektionen följande.

Med tanke på de ökade krav som en så omfattande försöksverksamhet

kommer att ställa på den lokala skolledningen i pedagogiskt avseende, torde

den beslutade personalförstärkningen närmast vara att betrakta såsom ett

minimiprogram. I fråga om mellangrads- och kanslipersonal förefaller det

snarast att vara otillräckligt. Vidare anser överstyrelsen det ur rekryteringssynpunkt

vara en olägenhet, att alla de nya tjänsterna för år 1954 redovisas

såsom tillfälliga. Överstyrelsen förutsätter emellertid, att de snarast

möjligt erhåller en sådan karaktär, att de förmår locka för uppgiften tillräckligt

kvalificerade sökande.

6. Departementschefen.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag är, som jag tidigare nämnt, endast

i vissa avseenden av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens prövning.

De olika föreslagna åtgärderna har emellertid ett sådant sammanhang

med varandra, att jag här icke kan begränsa mig till att blott behandla de

spörsmål, för vilkas lösning kräves riksdagens medverkan. Å andra sidan

vill jag redan nu ange, att ett genomförande av förslaget fordrar vissa beslut

av Kungl. Maj:t innan den 1 april 1954, före vilken tidpunkt riksdagen

icke torde ha fattat beslut i anledning av den hemställan, vari mitt anförande

kommer att utmynna.

Överstyrelsens förslag gäller två huvudfrågor. Den ena avser förhållandet

mellan Stockholm och dess grannkommuner, den andra giiller skolförhållandena

inom Stockholm.

Redan i december 1952 hemställde Stockholms folkskoledirektion om en

sådan tolkning av gällande bestämmelser för hänvisning av elever till realskoleutbildning,

att barn från vissa av Stockholms grannkommuner skulle

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts proposition nr 137.

förlora den möjlighet, de hittills haft att välja mellan femårig realskola i

Stockholm och fyraårig realskola i hemkommunen eller annan grannkommun.

Till stöd för denna framställning åberopades de växande svårigheterna

för Stockholms stad att bereda tillfredsställande möjligheter till realskoleutbildning

för stadens egna barn. Något senare, i mars 1953, begärde folkskoledirektionen

vidare, att för Stockholms stad skulle utfärdas bestämmelser

om en samordnad intagning efter geografiska principer för tillträde till

första klass i stadens realskolor och kommunala flickskolor samt motsvarande

klasser i stadens nioåriga försöksskolor.

Som nämnts resulterade dessa framställningar i att Kungl. Maj:t uppdrog

åt skolöverstyrelsen att utreda frågan om olika skolformers lärjungeområden

och om samordnad elevintagning i parallella skolor av olika form

inom ett eller flera närbelägna lärjungeområden eller skoldistrikt.

I den föreliggande utredningen — som i stort sett begränsats till förhållandena

i Stockholms stad och dess grannkommuner — har gjorts en kartläggning

av möjligheterna till realskoleutbildning inom Stor-Stockholm. Av

denna framgår beträffande Stockholms stad, att dess läroverksorganisation

— flickskolor och praktiska realskolor inräknade — inom några år skulle

behöva fördubblas, om man för de växande årsklasserna vill uppehålla samma

möjligheter till realskoleutbildning i nämnda skolformer, som förelåg

läsåret 1951/52. Samtidigt framgår, att inom staden föreligger väsentligt

olika möjligheter till dylik utbildning i Enskede-Brännkyrkaområdet och i

staden i övrigt. Medan man inom staden i övrigt skulle kunna upprätthålla

ungefär samma platstillgång som hittills i klasserna l4, l5, l6 och T, motsvarande

omkring 40 procent av årskullen, om platserna helt tas i anspråk

för innerstadens och de västra stadsdelarnas barn samt, i begränsad omfattning,

barn från vissa grannkommuner, kommer inom Enskede-Brännkyrkaområdet

under perioden 1954—57 endast att finnas plats i klass l5 för 9—7

procent av barnen i detta område. Antalet barn i folkskolans normalklass 4

inom sistnämnda område beräknas höstterminen 1956 vara i det närmaste

lika stort som motsvarande antal barn var i hela staden läsåret 1950/51.

För att i Enskede-Brännkyrkaområdet ge plats i klass l5 för lika många

barn, som i staden i övrigt beräknas kunna få plats i denna klass — motsvarande

25—28 procent av årskullen — skulle det om två år behövas 6—8

nya läroverk.

Realskoleutbildningsmöjligheterna i Stockholm kommer således att inom

några år bli mycket begränsade i förhållande till de ökande årskullarna, om

ej särskilda åtgärder vidtages. Betygspoängen för intagning i klass l5 låg i

Stockholm redan hösten 1953 3l/2 poäng högre än det föreskrivna minimitalet

13/2- Visserligen kan påvisas orter med ännu högre poängkrav, men

häremot må anföras, att problemen i Stockholm, om man räknar i absoluta

tal, har en för landet enastående storlek.

Emellertid har även Stockholms grannkommuner intresse av tillgången

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

på realskoleutbildningsmöjligheter inom Stockholm. Sålunda undervisades

höstterminen 1952 i stadens statliga och högre kommunala skolors nybörjarklasser

732 elever från andra kommuner, i regel grannkommuner. Nämnda

antal motsvarade 17 procent av totalantalet elever i dessa klasser. Åtskilliga

av de »främmande» eleverna kom från grannkommuner med egna

realskolor. Flera av de större grannkommunerna har, relativt sett, samma

eller ännu svårare problem i fråga om platstillgång som Stockholm. Det skall

också framhållas, att vissa av grannkommunerna i sin tur i betydligt större

relativ omfattning än Stockholm tar emot »främmande» elever.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, efter sin undersökning av skolförhållandena

i Stockholm och dess grannkommuner, att det i fråga om realexamenslinjerna

är nödvändigt att genomföra en begränsning av den frihet, som hittills

rått vid valet av skolform för realskoleutbildning. Enligt överstyrelsens

förslag skall lärjunge inom Stor-Stockholmsområdet, som önskar allmän

realskoleutbildning eller praktiskt betonad realskoleutbildning vara hänvisad

till sådan inom hemkommunen befintlig läroanstalt, som äger rätt att

anställa realexamen eller praktisk realexamen på önskad utbildningslinje.

Motsvarande hänvisning till enhetsskolans högstadium skall ske beträffande

elev, som önskar erhålla avgångsbetyg från anhetsskolans klass 9 g eller

a. Sökande från sådan kommun i Stor-Stockholm, där nu avsedd realskoleutbildning

ej meddelas, skall hänvisas till läroanstalt i annan kommun i

Stor-Stockholm, där den önskade utbildningen tillhandahålles.

Överstyrelsens förslag innebär vidare, att Stockholms stad skall indelas

i två realskoleområden — det ena omfattande Enskede-Brännkyrkaområdet

och det andra området omfattande staden i övrigt — vilka i avseende å

intagningshänvisningen skall jämställas med kommun. Ökade möjligheter

till realexamensutbildning inom det södra området avses skola ske genom

utbyggnad av 1947 års skolor under en övergångstid, samtidigt som inom

samtliga överlärardistrikt inom området skall startas försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola. Intagningen i Stockholm skall samordnas genom

en för båda realskoleområdena gemensam intagningsnämnd. Intagningen

till realexamensutbildning i det södra området skall anknyta till folkskolans

sjätte klass.

Jag har nu angivit huvudlinjerna i överstyrelsens förslag, i vad det gäller

en organisatorisk omläggning av elevintagningen i de högre skolorna i StorStockholm.

Innan jag går in på behandlingen av de olika detaljerna i överstyrelsens

förslag, vill jag ange min principiella ståndpunkt till de nu nämnda

huvudlinjerna.

Såsom överstyrelsen framhållit innebär förslaget i dessa avseenden en begränsning

i den frihet, som föräldrarna såväl i Stockholm som i dess grannkommuner

hittills haft, när det gällt att placera barnen i önskad skolform.

Den till följd av de växande årskullarna starkt stigande bristen på nybörjarplatser

i Stockholms realskolor medför emellertid inför den önskade över
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. May.ts proposition nr 137.

gången till realskoleutbildning en betygshets, vars menliga inverkan på eleverna

och på skolarbetet allmänt omvittnats. Såsom jag framhållit kommer

denna tävlan om nybörjarplatserna i realskolan i Stockholm att ytterligare

skärpas under de närmaste åren, därest icke särskilda åtgärder vidtages.

Planeringsåtgärderna måste alltså gå i den riktningen, att betygshetsen icke

ökas utan att den i stället i möjligaste mån elimineras. Detta måste betecknas

som ett synnerligen angeläget önskemål.

För Stockholms grannkommuner, där realskolorna i allmänhet

är fyraåriga, innebär förslaget, att hittills medgiven valfrihet mellan

femårig realskola i Stockholm och fyraårig realskola i hemkommunen

försvinner. De elever i grannkommuner med realskola, som önskar avlägga

realexamen, blir enligt förslaget hänvisade till hemkommunernas realskolor.

I den mån dessa är fyraåriga blir skolgången till realexamen ett år längre än

vid femårig realskola. Detta kan emellertid elimineras genom användning

av det s. k. Stocksunds-systemet, d. v. s. övergång till klass 24, sedan engelska

lästs i folkskolans klass 5 och 6. Efterfrågan på platser i grannkommunernas

realskolor kommer dock under alla förhållanden att öka, sedan de

elever, som önskar realexamensutbildning, utestängts från Stockholms realskolor.

Ett genomförande av överstyrelsens förslag ställer alltså ökade krav

på grannkommunernas förmåga att tillhandahålla sina barn önskad utbildning

i högre skolor. Enligt min mening är det i och för sig ingalunda önskvärt

att begränsa den frihet att placera barnen i Stockholms realskolor, som

hittills åtnjutits också av de grannkommuner, som själva har realskolor. I

nuvarande prekära läge för Stockholms stad synes det emellertid nödvändigt

att tills vidare förbehålla realskolorna i Stockholm i första hand för

stadens egna barn och barn från de grannkommuner, som själva ännu icke

kunnat ordna med högre utbildning. Såsom överstyrelsen framhållit, kommer

härtill den mera positiva synpunkten, att det icke heller är tillfredsställande

för planeringen och utvecklingen av befintliga och planerade realskolor

eller högstadieskolor i Stockholms grannkommuner, att en stor del

av de för teoretiska studier mest lämpade eleverna söker sig till skolor i

Stockholm.

Av dessa skäl ansluter jag mig i princip till överstyrelsens förslag, i vad

det gäller gränsdragningen mellan Stockholm och de av dess grannkommuner,

som själva kan erbjuda realskoleutbildning. Det skulle emellertid, anser

jag, vara oskäligt att utan vissa möjligheter till uppskov omedelbart tilllämpa

de föreslagna bestämmelserna för ifrågavarande grannkommuner i

samtliga fall. Till detta spörsmål återkommer jag i det följande.

Flera av grannkommunerna är i färd med att planera och utvidga möjligheterna

till sådan utbildning, som anknyter till folkskolan. Med den principiella

ståndpunkt jag nyss intagit vill jag understryka angelägenheten av

att en dylik utveckling sker inom samtliga av förevarande förslag berörda

grannkommuner. I likhet med överstyrelsen och länsstyrelsen får jag i an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 137.

slutning härtill framhålla önskvärdheten av att frågor av denna art blir föremål

för interkommunalt samarbete i lämplig form.

Vad därefter Stockholms stad beträffar, så gäller problemet här

att snabbt utvidga möjligheterna till realskoleutbildning, för att för de

starkt växande årskullarna skall kunna ges relativt sett samma tillfällen till

dylik utbildning, som hittills förelegat. I enlighet med de vid 1951 års riksdag

(prop. 136, SU 167, rskr 310) förordade riktlinjerna för de högre skolornas

utveckling under övergångstiden före enhetsskolans införande har

Stockholms stad i detta hänseende valt den utväg, som innebär inrättande

av i folkskolan inbyggda realskolelinjer, de s. k. 1947 års skolor. I dessa läses

engelska i klass 5 och 6, varefter för de elever, som önskar realexamensutbildning

och uppfyller vissa härför uppställda villkor, följer en treårig realskolelinje,

som avslutas med realexamen. Vid sidan av den teoretiska examenslinjen

finnes i 1947 års skolor en likaledes treårig praktiskt betonad

linje utan realexamen. 1947 års skolor har hittills upprättats i 12 överlärardistrikt,

varav 9 inom Enskede-Brännkyrkaområdet. Därjämte har inom

vissa överlärardistrikt startats försöksverksamhet med nioårig enhetsskola,

de s. k. 1949 års skolor. I fem överlärardistrikt med 1947 års skolor har på

lågstadiet från och med innevarande läsår startats verksamhet av 1949 års

typ
Av

skolöverstyrelsens undersökning framgår med all tydlighet, att Enskede-Brännkyrkaområdet

intar en särpräglad ställning i fråga om tillgången

på realskoleutbildningsmöjligheter. I detta område kommer inom några

år att finnas över hälften av det totala antalet barn i normalklass 4 av

Stockholms folkskolor. I området finnes endast tre läroverk, medan i övriga

delar av staden finnes sexton dylika, I området finnes vidare icke någon

praktisk realskola eller kommunal flickskola.

Upprättandet i tämligen stor omfattning av 1947 års skolor i EnskedeBrännkyrkaområdet

har icke kunnat medverka till en minskning av den

framför allt i folkskolans fjärde klass skärpta betygshetsen. Övergången till

1947 års realexamenslinjer sker ju nämligen först från folkskolans sjätte

klass. Ansökan om övergång till klass l5 är nu fri för alla barn i folkskolans

fjärde klass i hela Stockholm. Om det skall vara möjligt att under övergångstiden

före enhetsskolans genomförande ordna tillfredsställande realskoleutbildningsmöjligheter

inom Stockholm efter den linje, som staden i

enlighet med av statsmakterna givna riktlinjer hittills tillämpat och i fortsättningen

vill tillämpa, torde det vara ofrånkomligt att, på sätt överstyrelsen

föreslagit, avskilja Enskede-Brännkyrkaområdet till ett särskilt realskoleområde.

Först därigenom vinner man syftet att genom en utbyggnad

av 1947 års skolsystem kunna eliminera betygshetsen i folkskolan inför

övergången till realskoleutbildning. Först därigenom kan man nämligen

samordna intagningen inom detta stora område till att gälla övergång enbart

från folkskolans sjätte klass. Samtidigt kan genom denna anordning

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

realskoleutbildningsmöjligheterna inom stadens övriga delar bevaras i stort

sett oförändrade i förhållande till den på dessa stadsdelar belöpande andelen

i årskullarna. Härtill kommer att 1947 års realskolelinjer i det södra området

får ta hand även om de elever, som med ett oförändrat intagningssystem

skulle ha kunnat lyckas komma in i klass l3; rekryteringen till dessa

nya skolor blir således från begåvningssynpunkt icke ensidig och skolorna

får därför, såsom överstyrelsen anför, bättre möjligheter att under de närmaste

åren fylla sina maktpåliggande uppgifter.

Ett ytterligare skäl för att Enskede-Brännkyrkaområdet avskiljes till ett

särskilt realskoleområde, är skolöverstyrelsens och stadens önskan, att området

så småningom helt omvandlas till försöksdistrikt med nioårig enhetsskola.

Detta önskemål bör enligt min mening tillgodoses. Att låta hela staden

bli försöksdistrikt — en möjlighet som diskuterats inom folkskoledirektionen

men tills vidare avvisats — är av olika skäl icke görligt. Men det

skulle från försökssynpunkt och ur organisatorisk synvikel icke heller vara

lämpligt att inom Enskede-Brännkyrkaområdet bedriva en försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola i full anknytning med ett så rikt facetterat högre

skolsystem, som det norra realskoleområdet erbjuder. Det kan väl möjligen

från något håll riktas en principiell invändning redan mot det förhållandet,

att i det södra området jämsides med försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola skall förekomma realexamenslinjer i den omfattning, som

överstyrelsen och folkskoledirektionen avser. Såsom framgår av vad jag

nyss anfört, är det emellertid här fråga om övergångsanordningar i avvaktan

på enhetsskolans genomförande. Enligt min uppfattning skulle det vara

helt ogörligt att för ett område av denna storlek utan dylika anordningar

genomföra en försöksverksamhet med enhetsskola.

Det har i den allmänna diskussionen från vissa håll gjorts gällande, att

överstyrelsens förslag skulle medföra en »bildningsspärr vid Hammarbyleden»

för eleverna i det södra området. Såsom föredragande borgarrådet anfört,

kan ett dylikt påstående få något sakligt fog för sig endast om förslagets

genomförande skulle för det södra området medföra en sämre utbildning

på realskolestadiet än den som meddelas i det norra området. Något

dylikt är uppenbarligen icke avsett. Såväl från överstyrelsens som från stadens

sida har tvärtom mycket starkt understrukits vikten av att realskoleorganisationen

i det södra området får en med det norra området likvärdig

standard, såväl personellt som materiellt.

Med dessa överväganden ansluter jag mig i princip till skolöverstyrelsens

förslag även i fråga om den organisatoriska omläggningen av elevintagningen

inom Stockholm.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de olika punkterna i överstyrelsens

föreliggande förslag och därmed sammanhängande frågor.

Det synes mig fullt riktigt, att man vid intagningshänvisningen tills vida
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

re upprätthåller full valfrihet mellan olika utbildningslinjer och

utbildningsmål. Överstyrelsens förslag skiljer i enlighet härmed mellan realexarnen,

praktisk realexamen och avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 a

eller g. Övergång till enhetsskolans högstadium från annan utbildningslinje

bör dock, såsom också föreslagits, i Stockholm tills vidare förbehållas elever

i Enskede-Brännkyrkaområdet. Jag finner det vidare vara lämpligt, att undantag

från hänvisningsreglerna skall kunna göras, då särskilda skäl så föranleder;

bl. a, måste hänsyn tas till att för elever i vissa grannkommuner till

Stockholm en realskola i Stockholm kan från kommunikationssynpunkt vara

uppenbart mera lättillgänglig än realskolan i hemkommunen.

Jag biträder också överstyrelsens förslag, att de under p. 1 föreslagna bestämmelserna

skall träda i kraft från och med den intagningsperiod, som

föregår höstterminen 1954. Överstyrelsen har framhållit, att man i vissa fall

kan förutse övergångssvårigheter för de grannkommuner, vilkas barn enligt

bestämmelserna skulle komma att bli utestängda från Stockholms realskolor.

Överstyrelsen har därför hemställt om bemyndigande att bevilja uppskov

med bestämmelsernas tillämpning helt eller delvis till och med den

intagning, som föregår höstterminen 1955. Jag tillstyrker, att dylikt bemyndigande

lämnas överstyrelsen. Samtidigt vill jag i anslutning till vad jag

anfört i det föregående framhålla, att uppskov tills vidare synes böra beviljas

efter rätt liberala principer, eftersom det i vissa fall skulle vara oskäligt

att redan nu ställa en grannkommun med egen realskola helt utan möjlighet

att sända sina barn till Stockholms realskolor. Nödig hänsyn bör alltså tas

till att de grannkommuner, som är i behov därav, bör få skälig tid på sig att

bygga ut sitt skolväsen. Genom indelningen av Stockholm i realskoleområden

torde en dylik praxis i fråga om uppskov under de närmaste åren icke

behöva medföra några större olägenheter för de olika realskoleområdena.

Vid uppskovsprövningen måste dock givetvis iakttagas, att en grannkommun

under inga förhållanden genom uppskov ges större realskoleutbildningsmöjligheter

än Stockholm. Efter 1955 synes, såvitt nu kan bedömas,

uppskovsprövningen böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Jag vill i detta sammanhang också ange, att jag i det följande ämnar föreslå

viss representation för grannkommunerna i den gemensamma intagningsnämnden

i Stockholm.

Gränsen mellan de två realskoleområdena inom Stockholms

stad bör från väster följa Hammarbyleden till Hammarbysjön men därefter

gå utmed Sickla kanal, så att den del av staden, som ligger på Nackalandet,

Danviksklippan, hänföres till det norra realskoleområdet.

Jag har tidigare framhållit, att fördelen med avskiljandet av EnskedeBrännkyrkaområdet

till ett särskilt realskoleområde är, att man då kan anknyta

intagningen på realexamenslinjerna inom området helt till folkskolans

klass 6. I detta syfte fordras dock, såsom överstyrelsen framhållit, en

successiv avveckling av klasserna l3 och 25 vid högre

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

allmänna läroverket i Enskede samt vid samrealskolorna i Brännkyrka och

Gubbängen. Skulle en dylik avveckling ej ske, skulle ansökan om övergång

till klass l5 i dessa läroverk med för närvarande 420 nybörjarplatser vara i

princip fri för samtliga elever i folkskolans fjärde klass inom området. En

dylik ordning skulle väsentligt skärpa betygshetsen i folkskolan och framstår

därför som helt förkastlig. Genom en krympning av de femåriga realskolorna

inom området till treåriga med större bredd kan intagningen vid

dem samordnas med intagningen på 1947 års realexamenslinjer. Vidare ansluter

man härigenom närmare till den försöksverksamhet med nioårig enhetsskola,

som redan bedrives inom området och som avses skola utbyggas.

Övergångsvis kan det emellertid vara nödvändigt att bibehålla någon eller

några avdelningar av klass l5, bl. a. med hänsyn till eventuella kvarsittare.

Fyraåriga linjer vid ifrågavarande realskolor måste, såsom bland andra Läroverkslärarnas

riksförbund framhållit, bibehållas för sådana elever, som

inflyttar till området utan att ha läst engelska i folkskolans klass 5 och 6.

För områdets egna elever synes övergång till klass 24 kunna ske, i den mån

eleverna läst engelska i klass 5 och 6.

Det torde alltså få ankomma på Kungl. Maj:t att, såsom ett led i den utvidgade

försöksverksamheten och i samordningen av intagningen inom det

södra realskoleområdet, få besluta om successiv avveckling från och med

läsåret 1954/55 av klasserna l3 och 25 vid ifrågavarande realskolor. Det synes

lämpligt, att överstyrelsen bemyndigas att utfärda övergångsbestämmelser

för avvecklingen och fastställa tim- och kursplaner för realskola med

tre- och fyraåriga lärokurser vid förevarande läroverk.

Av kollegierna vid läroverken i Gubbängen och Enskede har ifrågasatts

en differentiering av folkskolans femte och sjätte klasser inför övergången

till den treåriga realskolan. Vad kollegierna åsyftat härmed är icke fullt

klart. I hela det södra realskoleområdet skall i enlighet med överstyrelsens

och folkskoledirektionens förslag läsas engelska i folkskolans klass 5 och 6.

Efter klass 6 skall eleverna höstterminen 1956 fördelas mellan de tre läroverken

samt 1947 och 1949 års skolor. Inga elever inom området kommer

alltså att efter klass 6 fortsätta i folkskola av nuvarande form. Någon klassdifferentiering

utformad så, att till vissa specialklasser i folkskolan hänfördes

elever som sedan skulle intagas vid de tre läroverken eller på 1947 års

teoretiska linje och 1949 års tvåspråkiga linje, synes icke böra ifrågakomma.

Däremot föreligger givetvis inga hinder för en s. k. gruppdifferentiering i

engelska i klass 5 och 6 i enlighet med skolkommissionens förslag.

I detta sammanhang torde jag få upptaga ett spörsmål, som icke gäller

Stockholm. Inom en snar framtid torde Kungl. Maj:t få att pröva framställningar

om införande av försöksverksamhet med nioårig enhetsskola i

vissa större städer med väl utbyggt system av högre skolor. Vad jag närmast

har i tankarna är Falun, vars ansökan om att få bli försöksdistrikt för

närvarande behandlas i skolöverstyrelsen. Enligt vad jag inhämtat räknar

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj ds proposition nr 137.

staden med att under försökstiden tills vidare i viss utsträckning behålla de

högre skolorna vid sidan av försöksskolorna, bl. a. med hänsyn till att staden

har en stor landsbygd som upptagningsområde när det gäller den högre

skolutbildningen. Eftersom det är av stort intresse för försöksverksamheten

att med denna inlemmas distrikt även av den större stadstypen men

det samtidigt av olika skäl torde vara omöjligt att vid införande av försöksverksamhet

i städer av denna struktur helt avveckla med försöksskolan parallella

högre skolformer, synes någon erinran icke böra riktas mot att i

dylika fall högre skolor övergångsvis bibehålies vid sidan av försöksskolan.

Därvid uppkommer, på samma sätt som i det södra realskoleområdet i

Stockholm, vissa samordningsproblem. Det torde därför få ankomma på

Kungl. Maj:t att även i de fall, som här avses, få såsom ett led i försöksverksamheten

besluta om avveckling av vissa lägre klasser i högre skolor

inom större försöksdistrikt.

Överstyrelsen har hemställt om bemyndigande att fastställa antalet

nybörjaravdelningar inom den teoretiska linjen av 1947 års skolor

och antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen av 1949 års skolor,

detta i syfte att göra utbildningsmöjligheterna på realskolestadiet i möjligaste

mån lika i de två realskoleområdena i Stockholm. Jag har ingen erinran

mot vad överstyrelsen föreslagit, i vad det gäller 1947 års skolors teoretiska

linje; för inträde på denna linje gäller vissa villkor i fråga om betyg.

Beträffande 1949 års skolor, vari bedrives försöksverksamhet med nioårig

enhetsskola, förhåller det sig så, att i sjunde klassen avdelningarna nu differentieras

efter tillvalsämnena; de elever, som väljer tyska, hänföres alltså

till särskilda avdelningar. För 1949 års skolor kan det icke bli fråga om att

på något sätt bestämma antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen

efter vissa betygskrav. Antalet tvåspråkiga avdelningar kommer i stället att

bestämmas av utfallet av elevernas val av tillvalsämnen, vilket val bör föregås

av rådgivning men vara helt fritt. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla såsom önskvärt, att i sjunde och åttonde klasserna av 1949

års skolor också prövas alternativet med odifferentierade klasser med

gruppläsning.

Mot överstyrelsens skissering av hur den samordnade intagningen

i Stockholms realskoleomraden avses skola ske och mot överstyrelsens

hemställan om bemyndigande att i detta avseende utfärda närmare

föreskrifter har jag ingen erinran. Förslaget innebär bland annat, att eleverna

skall fördelas mellan skolorna »under hänsynstagande till bostads- och

kommunikationssynpunkter samt de särskilda förhållanden, som kan åberopas».

Läroverkslärarnas riksförbund har ifrågasatt nödvändigheten av

ett dylikt »bostadsband» inom det norra realskoleområdet. Med anledning

därav får jag erinra om att enligt läroverksstadgans föreskrifter vid jämförelse

mellan intagningssökande till läroverk, som har gemensamt lärjungeområde,

företräde skall bestämmas bl. a. »med hänsyn till lärjungarnas bo
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ningsorter på längre eller kortare avstånd från de olika läroverken». De av

överstyrelsen förordade riktlinjerna står aliså i överensstämmelse med redan

nu gällande föreskrifter. Bostads- och kommunikationssynpunkterna

synes mig alltjämt böra vara den primära grunden för fördelningen. I vad

mån undantag härifrån skall göras, får bli beroende på vidare erfarenheter

och tills vidare överlämnas åt intagningsnämndens bedömande.

För de båda realskoleområdena i Stockholm bör, såsom framgått av vad

jag anfört i det föregående, inrättas en gemensam intagningsnämnd.

Beträffande nämndens sammansättning förordar jag följande

ändringar av överstyrelsens förslag, nämligen dels att skoldirektören i

Stockholm insattes såsom självskriven ordförande i nämnden utan att någon

minskning av det till tre föreslagna antalet av stadsfullmäktige utsedda

ledamöter sker, dels att rektorerna vid de kommunala flickskolorna och

praktiska kommunala realskolorna tillsammans får utse en ledamot, dels

ock att i nämnden skall ingå två representanter för Stockholms grannkommuner,

utsedda av landstingets förvaltningsutskott. Av de sistnämnda bör

den ene vara skolman och den andre representera målsmannaintressena. Det

sammanlagda antalet ledamöter kommer alltså att uppgå till tolv. Instruktion

för nämnden bör fastställas av överstyrelsen. Av praktiska skäl synes

nämndens beslut icke böra kunna överklagas. Jag understryker i detta hänseende

vad överstyrelsen anfört därom, att nämndens sammansättning synes

trygga en insiktsfull handläggning av förevarande frågor.

Frågan om arvoden och andra ersättningar åt nämndens ledamöter liksom

spörsmålet om sekreterarens arvode och ersättning för mistade avlöningsförmåner

in. m. torde senare få prövas av Kungl. Maj:t.

Beträffande kostnaderna för nämndens verksamhet har överstyrelsen på

anförda skäl föreslagit, att för nästa budgetår skall för ändamålet få disponeras

ett belopp av 6 000 kronor av statsmedel under förslagsanslaget till

Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter (1954

års åttonde huvudtitel, s. 311). Detta innebär i jämförelse med nu beräknade

kostnader för intagningsnämnder i Stockholm en kostnadsökning med

omkring 4 500 kronor. Jag har för egen del ingen erinran mot vad överstyrelsen

anfört beträffande statens andel i kostnaderna för intagningsnämndens

verksamhet under nästa budgetår. Men hänsyn till att kostnaderna

för nämndens verksamhet av nu icke förutsedd anledning kan bli större eller

mindre än vad som för närvarande kunnat beräknas, synes det emellertid

lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:t att senare bestämma storleken av

statens andel i dessa kostnader. Någon uppräkning för nästa budgetår av

det angivna anslaget torde nu icke böra göras; anslaget är uppfört såsom

förslagsanslag. I stället torde böra utverkas riksdagens medgivande, att ur

anslaget skall fa bestridas statens andel i kostnaderna för den gemensamma

intagningsnämndens i Stockholm verksamhet i enlighet med de närmare

bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

En mycket väsentlig förutsättning för att eleverna i det södra realskoleområdet

icke skall försättas i sämre läge med avseende å realskoleutbildningen

än eleverna i det norra området är, att utvecklingsbefrämjande åtgärder

vidtages beträffande högstadieskolorna i Enskede och Brännkyrka.

En upprustning av dessa skolor måste ske snabbt och vara färdig till höstterminen

1956, då 1947 års och 1949 års skolor skall mottaga huvuddelen

av de lärjungar inom det södra området, som lämnat folkskolans sjätte klass

vid vårterminens slut samma år. Stockholms stad synes också väl medveten

om betydelsen av en dylik upprustning i materiellt och personellt hänseende.

Skolöverstyrelsen har för sin del förordat statsmakternas medverkan i tre

olika hänseenden i syfte att göra 1947 års skolor beredda att ge det stora

antalet lärjungar en fullgod undervisning. Överstyrelsen föreslår sålunda,

att ordinarie ämneslärartjänster i Ca 27 och Ca 29 skall

inrättas vid 1947 års skolor från och med den 1 juli 1955. Jag får i anslutning

härtill erinra om att, vid bifall till vad jag i föregående avsnitt förordat

om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium, dylika ordinarie tjänster kommer att inrättas vid 1949 års

skolor redan från och med nästa budgetår. Överstyrelsen räknar vidare med

att, i den mån 1947 års skolor i det södra realskoleområdet kommer att ingå

i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola, de skall komma i åtnjutande

av statsbidrag enligt samma bestämmelser, som jämlikt kungl.

brevet den 30 juni 1953 gäller för försöksdistrikten. Därjämte föreslår överstyrelsen,

att till i folkskolan inbyggda realskolelinjer i övrigt i Stockholm

och på andra orter skall från och med nästa budgetår utgå statsbidrag till

lärarlöner i samma omfattning, som gäller för de högre kommunala skolorna.

Slutligen bör enligt överstyrelsens förslag de ökade statsbidrag och de

bestämmelser om samordnad intagning, som kan komma att beslutas, förbindas

med åläggande för Stockholms stad att vidtaga åtgärder

för erforderlig förstärkning av den personal, som har att pedagogiskt

och administrativt leda 1947 och 1949 års skolor.

Skolöverstyrelsen har sålunda i detta sammanhang även tagit upp frågan

om statsbidrag till lärarlöner vid de inbyggda linjerna i landsorten.

Dylika treåriga linjer är för närvarande inrättade i Halmstad, Linköping,

Lund, Malmö och Växjö. Verksamheten har på dessa linjer innevarande

läsår startat i klass 7. Det sammanlagda antalet klassavdelningar utgör

tretton. Från och med nästa läsår kommer enligt Kungl. Maj:ts beslut likaledes

treåriga linjer att starta i Skövde, Tibro och Västeras. Från och med

läsåret 1955/56 avses därjämte treåriga linjer skola starta i Umeå och Uppsala.

Jag har i det föregående vid redogörelsen för erfarenheterna av den

allmänna försöksverksamheten närmare berört de ställningstaganden, som

legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut om inrättande av en inbyggd linje

i Tibro skoldistrikt. Jag har därvid anfört, att det icke torde finnas skäl att

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

förvägra ett skoldistrikt att med sin folkskola förena en inbyggd linje i stället

för att i tidigare tillämpad ordning sända de barn, som önskar realskoleutbildning,

till en närbelägen läroverksort. I dylika fall ter sig den inbyggda

linjen som en naturlig rationaliseringsåtgärd. Vad gäller de inbyggda linjerna

i de större städerna, får jag ännu en gång erinra om att statsmakterna

vid 1951 års riksdag godtagit den i folkskolan inbyggda treåriga realexamenslinjen

såsom en lämplig övergångsanordning för realskolestadiets utveckling

under övergångstiden före enhetsskolans införande. I städer av nu

avsedd typ medför de växande årskullarna helt naturligt ökade krav på de

högre skolornas kapacitet. Då de statliga skolorna icke torde böra breddas,

har kommunen att välja mellan att antingen upprätta en kommunal —

helst treårig — realskola eller upprätta en i folkskolan inbyggd realskolelinje.

Den inbyggda linjen ansluter närmare till den blivande nioåriga enhetsskolan.

Den avsedda utvecklingen inom Enskede-Brännkyrkaområdet

i Stockholm visar tydligt, hur den i folkskolan inbyggda realexamenslinjen

kan tilldelas en övergångsroll för att sedan successivt avlösas av en framväxande

enhetsskola. Från denna synpunkt torde den inbyggda linjen avgjort

vara att föredraga framför den fristående kommunala realskolan. I

den mån en kommun med ett utbyggt system av högre skolor under övergångstiden

före enhetsskolans införande önskar utvidga sina realexamerismöjligheter

i syfte att hålla dessa i proportion med de växande årskullarna,

synes det därför lämpligt, att denna utvidgning får formen av i folkskolan

inbyggda treåriga linjer. Det är önskvärt, att de inbyggda linjerna, såsom

hittills i flera fall, också ger möjlighet till praktisk realexamen.

Frågan om ämneslärarnas avlöningsförhållanden och statsbidrag till deras

avlöning har beträffande de inbyggda linjerna hittills endast prövats i

vad gäller 1947 års skolor i Stockholm. I fråga om övriga inbyggda linjer har

Kungl. Maj:t endast föreskrivit, att undervisningen i läroämnen skall bestridas

av lärare, som äger behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid

kommunal realskola respektive praktisk kommunal realskola eller för ändamålet

godkänts av skolöverstyrelsen, dock att dylikt godkännande icke

fordras vid förordnande av lärare för viss kortare tid. Beträffande statsbidrag

till avlöning åt ämneslärare på dessa linjer har ännu inga särskilda bestämmelser

meddelats.

I likhet med överstyrelsen finner jag det vara av synnerlig vikt att vid

1947 års skolors teoretiska linjer i Enskede-Brännkyrkaområdet anställes

ordinarie ämneslärare. Dessa linjer kommer att utsättas för ett

mycket kraftigt tryck från och med hösten 1956, då de skall mottaga en stor

del av eleverna från folkskolans sjätte klass i området. Skolorna bör därför

få tillfälle att i god tid dessförinnan rekrytera kvalificerade lärare till realexamenslinjerna.

Men även en mera allmän synpunkt talar för att ordinarie

ämneslärartjänster skall få inrättas vid dessa skolor. 1947 års skolors teoretiska

linjer fyller ju under övergångstiden samma uppgift som de statliga

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 187.

och kommunala realskolorna, nämligen att meddela realexamensutbildning.

Det synes därför icke kunna anföras något vägande skäl för att de skulle

hållas i ett sämre läge i avseende å möjligheterna att rekrytera lärare för

realexamensundervisningen. Från denna utgångspunkt är det naturligt, att

ordinarie ämneslärartjänster inrättas på den teoretiska linjen också vid de

tre skolor av 1947 års typ, som är belägna i det norra realskoleområdet.

Det bör i anslutning till det nu anförda framhållas, att den teoretiska undervisningen

på den praktiska linjen av 1947 års skolor bestrides av folkskollärare

och att någon ändring härutinnan icke avses.

Överstyrelsen har icke i förevarande sammanhang upptagit frågan om

inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid övriga inbyggda linjer i landet.

Jag har nyss framhållit, att likställdhet i avseende å möjligheterna att

rekrytera ordinarie ämneslärare bör råda mellan realskolorna och de inbyggda

linjerna i Stockholm. Då det icke finnes anledning att i förevarande

avseende göra någon principiell åtskillnad mellan de inbyggda linjerna i

Stockholm och inbyggda linjer på andra orter i landet, synes jämväl sistnämnda

inbyggda linjer böra beredas möjlighet att anställa ordinarie ämneslärare.

Jag föreslår alltså, att ordinarie ämneslärartjänster skall från och

med budgetåret 1955/56 få inrättas såväl på den teoretiska linjen av 1947

års skolor i Stockholm som vid övriga i folkskolan inbyggda realskolelinjer

i landet. De tjänster, som bör ifrågakomma, synes i likhet med vad som gäller

för kommunala och praktiska kommunala realskolor vara adjunktstjänster

i Ca 29 och Ca 27 samt ämneslärartjänster i Ca 27 och Ca 25. Såsom jag

nyligen anfört vid anmälan av frågan om vidareutbildning av folkskollärare

för tjänstgöring på högre skolstadier m. m., torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter ytterligare överväganden besluta, huruvida folkskollärartjänster

i 23 lönegraden skall inrättas på de inbyggda linjerna. I fråga om

antalet ordinarie tjänster på de inbyggda linjerna torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta i anslutning till de grunder som tillämpas beträffande

de kommunala och praktiska kommunala realskolorna. För sistnämnda

skolformer gällande bestämmelser om tillsättning av lärartjänster,

förflyttningsskyldighet samt lärarnas anställningsförhållanden i övrigt m. m.

torde helt naturligt böra äga motsvarande tillämpning för de inbyggda linjerna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag

av överstyrelsen meddela närmare bestämmelser i förevarande avseenden.

Vad därefter gäller frågan om statsbidrag har, som nämnts, skolöverstyrelsen

räknat med att beträffande 1947 års skolor i det södra realskoleområdet

skall tillämpas samma bestämmelser som för försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola, därest dessa skolor kommer att ingå i försöksverksamheten.

Stockholms stad har för sin del förutsatt, att det förutnämnda

kungl. brevet den 30 juni 1953 skall bli tillämpligt på angivna 1947

års skolor från och med nästa budgetår. T detta brev har, såsom tidigare

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj ds ''proposition nr 137.

framhållits, bland annat meddelats bestämmelser om statsbidrag för verksamheten

på enhetsskolans högstadium för tiden intill utgången av budgetåret

1954/55. Beträffande statsbidrag till avlöning åt lärare i kunskapsämnen

på högstadiet innebär dessa bestämmelser, att statsbidraget utgår med

100 procent.

Jag kan för egen del icke tillstyrka, att 1947 års skolor i statsbidragshänseende

skulle försättas i samma förmånliga läge som nu gäller för de skolor,

vilka bedriver försöksverksamhet med nioårig enhetsskola, bland annat

1949 års skolor i Stockholm. Studiemålet på den teoretiska linjen av 1947

års skolor är realexamen. Denna skoltyp skiljer sig alltså på en avgörande

punkt helt från enhetsskolan med dess grundläggande målsättning. Icke heller

verksamheten på de praktiska linjerna ansluter helt till försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola.

Men hänsyn till vad jag i det föregående anfört om likställdheten mellan

de kommunala och praktiska kommunala realskolorna och de inbyggda linjerna

synes det mig däremot klart motiverat, att de inbyggda realexamenslinjerna

såväl i Stockholm som på övriga orter från och med nästa budgetår

i enlighet med överstyrelsens förslag erhåller statsbidrag till avlöning åt

ämneslärare i samma omfattning som de högre kommunala skolorna, d. v. s.

med 78 procent av avlöningskostnaderna. Hade de inbyggda linjerna icke

inrättats, skulle i stället kommunal realskola varit utvägen att bredda realexamensmöjligheterna.

Det föreligger därför enligt min mening icke heller i

förevarande avseende anledning att hålla de inbyggda linjerna i en annan

ställning än de kommunala och praktiska kommunala realskolorna.

Den nya statsbidragsgrunden torde alltså böra tillämpas från och med

nästa budgetår. Under innevarande budgetår torde för de inbyggda linjerna

på andra orter än i Stockholm böra gälla samma statsbidragsgrunder, som

nu tillämpas beträffande den teoretiska linjen av 1947 års skolor i Stockholm.

Statsbidraget med 78 procent synes böra gälla beträffande avlöning

åt ämneslärare men däremot av bl. a. tekniska skäl ej för avlöning åt sådan

folkskollärare i folkskolan, som kan ha sin tjänstgöring förlagd till realexamenslinjen.

För avlöning åt dylik folkskollärare liksom åt folkskollärare,

som undervisar på den praktiska linjen av 1947 års skolor, bör såsom hittills

gälla folkskolans statsbidragsbestämmelser. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att jämväl i förevarande avseenden framdeles efter förslag av

överstyrelsen meddela närmare bestämmelser, som, i vad de avser de nya

statsbidragsgrundema, alltså bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad därom gäller beträffande de kommunala och praktiska kommunala

realskolorna.

Merkostnaderna enligt den nu föreslagna statsbidragsgrunden i jämförelse

med det statsbidrag, som eljest skulle ha utgått såsom för avlöning åt

folkskollärare i folkskolan, torde för nästa budgetår kunna beräknas till i

runt tal 175 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

Här ifrågavarande statsbidragskostnader torde liksom hittills böra bestridas

ur förslagsanslaget till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor.

Såsom framgår av den redogörelse, som jag tidigare i detta avsnitt lämnat,

har Stockholms stad — i anledning av överstyrelsens förslag om villkor

beträffande förstärkning av den personal, som har att pedagogiskt och administrativt

leda 1947 och 1949 års skolor — redan fattat beslut om förstärkning

av Stockholms folkskoledirektion. Beslutet

innebär anställande av tjugu nya befattningshavare från och med den

1 juli 1954, nämligen fyra folkskolinspektörer, sex ämneskonsulenter, två

sekreterare, en amanuens, en kontorsassistent, en kontorsskrivare, fyra

kanslibiträden och ett kontorsbiträde. Skolöverstyrelsen har uttalat, att

den sålunda beslutade personalförstärkningen närmast syntes vara att betrakta

som ett minimiprogram. Jag anser för egen del, att den av staden nu

beslutade förstärkningen av folkskoledirektionen tills vidare bör kunna godtagas.

Det torde få bero på det närmaste årets erfarenheter, om en ytterligare

förstärkning måste komma till stånd. Med hänsyn till att staden redan

fattat beslut i ämnet, torde frågan om uppställande av det av överstyrelsen

föreslagna villkoret icke längre vara aktuell. Jag förutsätter emellertid,

att skolöverstyrelsen med uppmärksamhet följer såväl upprustningen

av skolorna av 1947 års typ som arbetsorganisationen inom folkskoledirektionen

för dessa skolors och 1949 års skolors administrativa och pedagogiska

ledning samt till Kungl. Maj:t inkommer med de redogörelser och förslag,

vartill omständigheterna kan föranleda.

Det återstår nu endast att i förevarande sammanhang något beröra frågan

om utvidgad försöksverksamhet inom Enskede-Brännkyrkaområdet.

Stadens numera gjorda framställning på denna punkt innebär,

att i samtliga de överlärardistrikt inom området, där försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola ej redan påbörjats, dylik verksamhet skall startas

i klasserna 1 och 2 från och med nästa läsår, att 1947 års skoltyp samtidigt

skall påbörjas i klass 5 i alla överlärardistrikt, som på detta stadium

icke bedriver verksamhet av 1947 eller 1949 års typ samt att samtliga avdelningar

på redan befintliga högstadier av 1947 års skolor skall från och

med nästa läsår inräknas i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola.

Jag har redan i det föregående anfört, att jag anser att överstyrelsens och

stadens önskemål om en utvidgad försöksverksamhet inom Enskede-Brännkyrkaområdet

bör tillgodoses. Det synes mig ändamålsenligt, att hela områdets

skolväsen utformas i riktning mot en enhetsskoleorganisation. Jag

har också i det föregående i olika sammanhang utgått från att den vidgning

av realexamensmöjlighetema, som måste komma till stånd i förevarande

område för att lösa Stockholms skolproblem, skall ske i form av en utbyggnad

av 1947 års skolsystem, samtidigt som jag framhållit denna skolform

7 — Bihaiig till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 137.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137.

såsom en lämplig anordning under övergångstiden före enhetsskolans införande.

Stadens förevarande framställning är för närvarande remitterad till skolöverstyrelsen.

Jag kan alltså icke nu ta någon slutlig ställning i frågan. Jag

vill emellertid ange, att jag i princip ansluter mig till stadens förslag om hur

försöksverksamheten med nioårig enhetsskola skall utvidgas, och att jag

likaledes kan i princip biträda förslaget, i vad det avser ökning under en

övergångstid av 1947 års skolor och därefter ett successivt ersättande av

dessa med 1949 års skoltyp. Jag är däremot ej beredd att tillstyrka, att 1947

års skolor skulle få inräknas i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola.

Jag hänvisar härutinnan till vad jag i det föregående anfört i statsbidragsfrågan.

I anslutning till vad jag nu anfört och föreslagit, torde böra utverkas beslut

av riksdagen dels om medgivande att ur förslagsanslaget till Intagningsnämnder

vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter må i enlighet

med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar, bestridas statens

andel i kostnaderna för den verksamhet, som skall bedrivas av den gemensamma

intagningsnämnden i Stockholm, dels om inrättande från och

med budgetåret 1955/56 av ordinarie lärartjänster i läroämnen vid den teoretiska

linjen av 1947 års skolor i Stockholm och vid övriga i folkskolan inbyggda

realskolelinjer, dels ock om statsbidrag från och med budgetåret

1954/55 till avlöning åt lärare i läroämnen vid nu angivna linjer i huvudsaklig

överensstämmelse med vad därom gäller beträffande kommunala och

praktiska kommunala realskolor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att senare efter förslag av överstyrelsen meddela närmare bestämmelser i

förevarande avseenden liksom Kungl. Maj:t också torde få besluta i övriga

hithörande frågor, som jag i det föregående behandlat. Som jag inledningsvis

antytt måste vissa beslut meddelas redan före den 1 april 1954. Detta

gäller närmast de under p. 1, 2, 5 och 6 i överstyrelsens förslag upptagna

spörsmålen. Jag torde således inom kort få ånyo anmäla dessa frågor för

Kungl. Maj:t.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att ur det under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter må i enlighet med de

närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar, bestridas

statens andel för budgetåret 1954/55 i kostnaderna för

den gemensamma intagningsnämndens i Stockholm verksamhet;
b)

medgiva inrättande från och med budgetåret 1955/56

av ordinarie tj]9(fter i läroämnen vid den teoretiska linjen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 137. 99

av 1947 års skolor i Stockholm och vid övriga i folkskolan

inbyggda realskolelinjer;

c) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

beträffande statsbidrag från och med budgetåret 1954/55

till avlöning åt lärare i läroämnen på nu angivna linjer.

Vad departementschefen sålunda under II, III och IV

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 137.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten .......... 2

1. Försöken med enhetsskoleorganisation................... 3

2. Försöksverksamheten inom det högre skolväsendet........ 15

3. Utvecklingen utanför försöksdistrikten................... 20

4. Departementschefen ................................... 25

II. Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans

högstadium m. m.............................. 30

1. Inledning ............................................ 30

2. Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på

försöksskolans högstadium ............................. 34

3. Provisoriska bestämmelser rörande tillsättningsförfarandet

m. m................................................. 38

4. Departementschefen ................................... 46

III. Bestämmelser om statsbidrag m. m. för verksamheten i försöksskolans

klass 9 y......................................... 56

IV. Elevintagningen i högre skolor i Stor-Stockholm in. m......... 59

1. Inledning ............................................ 59

2. Skolförhållandena i Stor-Stockholm ..................... 62

3. Skolöverstyrelsens förslag .............................. 67

4. Remissyttranden ...................................... 75

5. Personalförstärkning vid Stockholms folkskoledirektion .... 82

6. Departementschefen ................................... 83

Stockholm 1954 Ivar Heggströms Boktryckeri A. B.

540519

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium m. m. a1 i texten
  2. SU 1954:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium m. m. jämte i ämnet väckta mo s. 1 i texten