Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ytterligare extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen, m. .m-i

1954-03-05 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:145, Angående inrättande av ytterligare extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen, m. .m-i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kmigl. Maj:ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ytterligare extra ordinarie tjänster vid de statliga

krisorganen, m. .m-i given Stockholms slott den 5

mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att vid de statliga krisorganen skall inrättas ytterligare

vissa extra ordinarie tjänster, nämligen 2 förste byråsekreteraitjänster

i Ce 27 och 8 byråsekr eter ar tjänster i Ce 25. Tjänsterna skall disponeras

för personal vid statens handels- och industrikommission samt statens priskontrollnämnd.

Samtidigt föreslås, att av de nuvarande befattningarna som

extra ordinarie byråchef och extra ordinarie byrådirektör vid krisorganen

två tjänster indrages.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 145.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler chefen för

handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om inrättande av ytterligare

extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen, in. in. samt anför därvid

följande.

Gällande anställnings* och avlöningsförhållanden vid krisorganen.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för personalen inom den statliga

krisadministrationen har reglerats på olika sätt. Inom några krisorgan tilllämpas

statens allmänna avlönings- och pensionsreglementen. Flertalet krisorgan

äger emellertid betydligt större frihet att inom ramen för anvisade

medel bestämma löner och antal befattningshavare än övriga förvaltningsmyndigheter

inom den allmänna civilförvaltningen. Detta sammanhänger

med de särskilda arbetsförhållandena inom krisorganen. Krisuppgifternas

mera tidsbegränsade natur har också föranlett, att administrationen icke

ansetts böra uppbyggas så fast som inom civilförvaltningen i övrigt.

Med hänsyn till nämnda omständigheter har anställnings- och avlöningsförhållandena

för personalen vid vissa krisorgan reglerats på annat sätt

än för personal i reguljär statstjänst. Sålunda finns det vid dessa organ —

med det undantag som angives i det följande — icke någon motsvarighet

till anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och extra. För vissa

högre befattningshavare har Kungl. Maj:* bestämt lönen från fall till fall;

i övrigt bestämmes lönen av vederbörande krisorgan enligt en av Kungl.

Maj :t fastställd löneplan, som upptager ett antal lönegrupper samt anger

lägsta och högsta löneklass i varje lönegrupp. Löneplanen har fogats som

bilaga till kungörelsen den 6 juni 1952 (nr 466) med vissa avlöningsbestämmelser

för befattningshavare vid statens krisorgan. Kungörelsen skall

tillämpas vid följande myndigheter, nämligen flyktkapitalbyrån, likvidationsnämnden,

statens hyresråd, statens organisationsnämnd, valutakonto
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 145.

3

ret, statens handels- och industrikommission samt statens priskontrollnämnd.

I fråga om statens organisationsnämnd — vid vilken inrättats ordinarie

och extra ordinarie befattningar — tillämpas kungörelsen på den arvodesanställda

personalen. Enligt kungörelsen skall åtskilliga bestämmelser

i statens allmänna avlöningsreglemente — bl. a. beträffande sjukvård — i

tillämpliga delar gälla för krisorganens befattningshavare, vilka därvid

jämställes med extra tjänstemän, underkastade reglementet. I fråga om

semestertidens längd har meddelats särskilda bestämmelser i kungörelsen.

1948 års riksdag förelädes (prop. 129) ett förslag om pensionsreglering

för vissa befattningshavare vid statens krisorgan. Härvid anförde dåvarande

chefen för finansdepartementet bl. a., att förekomsten av en pensionsrätt

för personalen i viss mån skulle kunna undanröja de olägenheter, som

var förbundna med att befattningshavarna i många fall sökte sig hort från

krisorganen för att på annat håll kunna erhålla pensionsberättigande anställning.

Frågan om pensionsrätt för krisorganens personal innefattade

emellertid åtskilliga svårlösta problem. Närmast till hands kunde måhända

synas ligga att bereda befattningshavarna extra ordinarie anställning och

därmed förenad pensionsrätt. En dylik lösning syntes emellertid med hänsyn

till krisorganens tillfälliga karaktär och därmed sammanhängande förhållanden

icke böra ifrågakomma annat än i undantagsfall. Departementschefen

framhöll även, att den friare anpassning till löneläget på allmänna

arbetsmarknaden, som förekommit inom krisorganen, där var att föredraga

framför den mera stela lönesättningen enligt avlöningsreglementena.

Enligt Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända förslag innebar denna pensionsreglering,

att pensionsrätten är personlig och ges först efter skälighetsprövning,

att den är subsidiär, d. v. s. kommer i fråga bara då befattningshavaren

inte har annan pensionsrätt, att krav på 36 månaders karenstid gäller

för inträde av pensionsrätt samt att fyra olika pensionsunderlag förekommer,

motsvarande underlagen för reguljära tjänster i lönegraderna 8,

13, 19 och 23. Enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 205, s. 49) infördes

en ny pensionsgrupp med pensionsunderlag motsvarande vad som gäller

för lönegraden 27 i den reguljära förvaltningen.

Bestämmelserna om pensionering har intagits i kungörelsen den 30 juni

1948 (nr 537) med föreskrifter angående pensionering av vissa befattningshavare

vid statens krisorgan (ändrad och omtryckt 1952:467).

Pcnsioneringssystemet har i viss män kompletterats genom att 1948 års

riksdag medgivit, att ett mindre antal extra ordinarie tjänster fick inrättas

vid de statliga krisorganen. Vid anmälan av denna fråga anförde dåvarande

chefen för finansdepartementet (prop. 148) bl. a., att del samtidigt framlagda

förslaget om pensionsrätt — för vilket nyss redogjorts — avsåg att

bereda befattningshavarna ett skäligt pensionsskydd men icke att bereda

dem garanti för fortsatt anställning. En viss garanti av sistnämnda slag syntes

emellertid svårligen kunna undvikas, om staten i fortsättningen skulle

kunna knyta till sig och behålla högt kvalificerade tjänstemän på en de!

nyckelposter inom krisorganisationen. På grund härav borde vid de statliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr Hd.

krisorganen inrättas ett mindre antal fasta tjänster, avsedda för tjänstemän

i nyckelställning. De föreslagna tjänsterna borde vara extra ordinarie och

icke bindas vid särskilda krisorgan. Anordningen innebar — underströk

departementschefen — att man måste vara beredd på att låta den reguljära

statsförvaltningen vid krisorganens avveckling överta sådana befattningshavare,

som erhöll de föreslagna extra ordinarie tjänsterna. Detta övertagande

kunde självfallet möta vissa svårigheter. Med hänsyn härtill måste stor

varsamhet iakttagas vid fastställandet av antalet extra ordinarie tjänster.

Sådan tjänst borde sålunda beredas endast när särskilt starka skäl talade

därför. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid statens krisorgan inrättas

högst 7 extra ordinarie byråchefsbefattningar i Ce 33 och 7 extra ordinarie

bvrådirektörsbefattningar i Ce 31.

Statsutskottet framhöll i utlåtande (1948: 226) över sistnämnda proposition,

att utskottet var tveksamt om nödvändigheten av att inrätta extra

ordinarie tjänster för att tillgodose önskemålet att trygga tillgången på kvalificerad

personal inom krisförvaltningen. Utskottet ville dock icke motsätta

sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag men förutsatte, att denna utväg tillgreps

endast i trängande fall och att under alla omständigheter antalet extra ordinarie

tjänster av här ifrågavarande slag hölls så vitt möjligt under det av

departementschefen angivna maximiantalet. Likaså ville utskottet understryka,

att avvecklingen av krisförvaltningen på intet sätt fick fördröjas genom

de av Kungl. Maj :t föreslagna åtgärderna.

En minoritet inom utskottet — sex ledamöter — ansåg att utskottet bort

avstyrka bifall till förslaget i propositionen.

Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts förslag (r. skr. 433).

I 1949 års statsverksproposition, 12 huvudtiteln (s. 4 och 5), anmäldes,

att med stöd av riksdagens medgivande dittills inrättats 4 byråchefstjänster

och 7 byrådirektörstjänster. För att vinna en smidigare anpassning till

föreliggande behov och samtidigt tillvarataga förefintliga besparingsmöjligheter

borde de återstående befattningarna (14 — 4 — 7 == 3) kunna inrättas

antingen som extra ordinarie byråchefstjänster eller som extra ordinarie

byrådirektörstjänster. Riksdagen, som erinrade om de synpunkter, vilka framförts

föregående år, gjorde icke invändning häremot.

I samband med förut berörda av 1952 års riksdag medgivna utvidgning

av pensionsbestämmelserna för befattningshavare vid statens krisorgan

framhöll chefen för civildepartementet (prop. 1952:205), alt han för det dåvarande

ej kunde tillstyrka en ökning av antalet extra ordinarie befattningar

vid statens krisorgan. Han ansåg, att genom utökning av antalet pensionsgrupper

i krispensioneringssystemet syftet med gjorda framställningar om

extra ordinarie befattningar åtminstone delvis borde bli tillgodosett.

Bemyndigandet att inrätta extra ordinarie tjänster har vissa tider utnyttjats

helt i den formen, att 5 tjänster innehafts av extra ordinarie byråchefer

och 9 av extra ordinarie byrådirektörer. F. n. är vid de statliga krisorganen

förordnade 5 extra ordinarie byråchefer och 7 extra ordinarie byrådirektörer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Under senare år har verksamheten vid krisorganen begränsats i betydande

utsträckning. Statens bränslekommission upphörde 1953 och personalen

inom handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden har

starkt reducerats. Totalantalet anställda vid sistnämnda båda organ uppgår

f. n. till sammanlagt ca 310, frånsett under uppsägning varande personal

o. d. Av dessa innehar f. n.. 28 antingen extra ordinarie befattningar i

krisorganen eller ordinarie eller extra ordinarie befattningar i andra verk.

Antalet befattningshavare med tjänsteställning mellan byråsekreterare och

byråchef framgår av följande tablå. I denna har särskilt angivits, hur många

befattningshavare, som innehar extra ordinarie anställning i krisorganen

eller ordinarie eller extra ordinarie tjänst hos annan statlig myndighet.

Byråsekr.

eller

motsv.,

därav

ord.

eller

e. o.

Förste by- råsekr. el- ler motsv.,

därav

ord.

eller

e. o.

Byrådir.

eller

motsv.,

dar,f Byråchef

°.rd- !! eller

eller|l motsv.,

e. o. i

därav i

ord.

eller

e. o. 1

Handels- och indu-

il

stri kommissionen

24

4

15

8

4

»2 5

24 |

Priskontrollnämnden

7

0

9

1

0

0 5

a4

Summa

31

4

24

9

4

2 | 10

8

Departementschefen.

Verksamheten vid de statliga krisorganen har efter hand betydligt reducerats.

Statens bränslekommission avvecklades vid utgången av föregående

budgetår. I fråga om statens handels- och industrikommission samt statens

priskontrollnämnd har ett flertal byråer indragits och antalet anställda väsentligt

nedbringats.

Vissa av de arbetsuppgifter, som handläggs av krisorganen, är emellertid

av den natur, att de även i framtiden måste ombesörjas av någon statlig

myndighet. Här må erinras om att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

samt handels- och industrikommissionen övertog vissa bestående

göromål från bränslekommissionen vid dennas avveckling. Inom handelsoch

industrikommissionen förekommer i betydande utsträckning ärenden,

vilka icke torde kunna avvecklas. Av dessa ärenden må särskilt nämnas

förberedelserna för förhandlingar om handelsavtal med olika länder samt

åtskilliga arbetsuppgifter i anslutning till Sveriges deltagande i internationella

organ för ekonomiskt samarbete. Vad beträffar priskontrollnämndens

verksamhet — vilken numera i ökad omfattning är inriktad på prisövervakning

— torde denna i enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition

icke f. n. böra avvecklas.

1 Därav en i krisorganen

2 > två i »

B Samtliga i >

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har genom beslut av

riksdagen åren 1948 och 1949 vid de statliga krisorganen inrättats sammanlagt

14 extra ordinarie tjänster. Härigenom tillgodosågs då de mest angelägna

behoven av extra ordinarie befattningar i byråchefs- och byrådirektörsgraderna.

Svårigheter har emellertid på senare tid framträtt att med nuvarande

anställningsformer behålla kvalificerade arbetskrafter främst vid

handels- och industrikommissionen samt vid priskontrollnämnden. Visserligen

har avlöningen till krisorganens kvalificerade tjänstemän ursprungligen

i regel varit högre än i motsvarande befattningar vid statsförvaltningen

i övrigt, varigenom vissa garantier skapats för tjänsternas rekrytering

med kvalificerade personer. Med hänsyn bl. a. till de efter tjänsteförteckningsrevisionen

höjda lönegradsplaceringarna torde emellertid denna skillnad

ha minskat i betydelse. Utvecklingen under senare år har i själva verket

medfört, att åtskilliga av de mest kvalificerade tjänstemännen antingen

sökt och erhållit anställningar på andra håll eller överväger att lämna sina

befattningar i krisorganen. Denna tendens kan icke uppvägas av det förhållandet,

att viss pensionsreglering införts för personalen vid krisorganen.

Själva anställningsformen uppväcker naturligen hos personalen en önskan

att erhålla annan befattning med större trygghet, något som blivit särskilt

märkbart i samband med de sedan några år pågående personalinskränkningarna.

Den fortskridande beskärningen av krisorganen har gjort det ännu

svårare än förut att kvarhålla de — visserligen färre — kvalificerade krafter,

som dock alltjämt oundgängligen erfordras.

För att verksamheten vid handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden

även i fortsättningen skall kunna utövas på ett effektivt

sätt är det enligt min mening i nuvarande läge angeläget att ytterligare ett

begränsat antal befattningshavare erhåller eu anställningsform, som ger

samma trygghet i anställningen, som normalt gäller i statsförvaltningen. Av

den förut återgivna sammanställningen framgår, att det finns åtskilliga

befattningshavare med ersättning motsvarande förste byråsekreterare och

byråsekreterare inom handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden.

I fråga om dessa befattningshavare har framträtt ett starkt behov

av fastare anställningsform för de kvalificerade befattningshavare, som

tjänstgör i nyckelställningar och vilkas arbetsuppgifter är av särskild bclydelse.

Å andra sidan är av de 14 redan befintliga byråchefs- och byrådirektörsbefattningarna

2 tjänster f. n. vakanta. Jag föreslår nu att 2 byråchefsbefattningar

dras in men att i stället vissa extra ordinarie befattningar

inrättas i lönegraderna 27 och 25. Med hänsyn till personalläget och arbetsuppgifternas

art bör enligt min mening inrättas 2 tjänster som förste

byråsekreterare (motsvarande) i lönegrad Ce 27 och 8 tjänster som byråsekreterare

(motsvarande) i Ce 25.

Någon bestämd fördelning av tjänsterna på de olika krismyndigheterna

bör icke ske; i överensstämmelse med vad som gäller för de hittills inrättade

betattningarna bör sålunda icke heller de nu föreslagna tjänsterna genom

att upptagas på personalförteckning knytas till vissa krisorgan. Jag förut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

sätter dock, att tjänsterna disponeras för befattningshavare vid handelsoch

industrikommissionen samt priskontrollnämnden. Särskilt anslag för

tjänsterna erfordras ej; innehavarna av dessa tjänster skall så länge de är

anställda i krisorganen avstå all avlöning å den extra ordinarie tjänsten och

i stället uppbära ersättning enligt vanliga grunder från krisorganet. Jag

vill i detta sammanhang understryka, att till innehavare av tjänsterna endast

bör ifrågakomma sådana befattningshavare, som under alla förhållanden

— alltså även sedan de särskilda krisorganen upphört — kan tagas i

anspråk för den statliga förvaltningen. Bl. a. med hänsyn härtill bör enligt

min mening samtliga extra ordinarie tjänster vid krisorganen tillsättas av

Kungl. Maj:t. Jag förutsätter att de föreslagna tjänsterna tas i anspråk

endast efter en omsorgsfull prövning i varje särskilt fall.

I enlighet med vad här anförts skulle vid statens krisorgan inrättas sammanlagt

(2 + 8 = ) 10 nya extra ordinarie tjänster. Vid bifall till detta

förslag kommer likväl hela antalet extra ordinarie tjänster vid krisorganen

att uppgå till endast (14 — 2+10 = ) 22 eller ca 7 procent av totalantalet

anställda. Denna proportion synes på intet sätt kunna betecknas som orimlig

i förhållande till de arbetsuppgifter, vilka med säkerhet kan anses vara av

bestående natur, och med hänsyn till önskemålet att åt krisorganen bevara

ett skäligt antal särskilt dugliga tjänstemän.

För de nu föreslagna nya tjänsterna torde i övrigt böra tillämpas samma

bestämmelser som för de redan inrättade extra ordinarie tjänsterna vid statens

krisorgan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att vid statens krisorgan må dels inrättas ytterligare

högst följande antal extra ordinarie tjänster, nämligen

2 förste byråsekreterartjänster (motsvarande) i Ce 27

samt 8 byråsekreterartjänster (motsvarande) i Ce 25, dels

ock indragas 2 byråchefstjänster i Ce 33.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

547210. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:374 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ökning av högsta antalet fullmäktige i valkrets vid kommunala val, m. m. a1 i texten
  2. SU 1954:161 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av ytterligare extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen m. in. jämte i ämnet s. 1 i texten