Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

1954-03-05 · 63 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:150, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54; given Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det nu

löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av 1953

års riksdag vid dess höstsession (rskr. 1953: 435), och dels å tilläggsstat II,

som avser anslagsäskanden — upptagna i propositionen nr 2 — till innevarande

års riksdag. Efter anmälan av nämnda proposition har anslagsäskanden

å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 127

och 161.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsproto1

Bilxang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

kollet för denna dag (bil. 1—14). En förteckning över av Kungl. Maj :t å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 till och med denna dag

äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas

statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att efter det proposition nr 2 till årets riksdag

framlades, å tilläggsstat äskats 56,8 miljoner kronor å driftbudgeten

och 19,2 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Härav hänför sig 50,0 miljoner

kronor å driftbudgeten (inkl. avskrivningsmedel) och 12,0 miljoner kronor å

kapitalbudgeten till av sysselsättningspolitiska skäl gjorda medelsäskanden,

vilka i annat sammanhang tidigare denna dag anmälts av vederbörande föredragande.

A tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 6,5

miljoner kronor å driftbudgeten, varjämte å tilläggsstat II äskats anslag om

144,7 miljoner kronor å driftbudgeten och 23,5 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Vid bifall till de till och med denna dag gjorda anslagsäskanden

å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för innevarande

budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 208,0 miljoner kronor och

för kapitalbudgeten 42,7 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—14) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Otto Winther.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

samt anför därvid följande.

B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

[1] Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för riksåklagarämbetet

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal är fastställd till 44 000 kronor.

I skrivelse den 24 februari 1954 har riksåklagarämbetet anmält, att ickeordinarieposten

icke kan förväntas förslå för de utgifter som skall bestridas

därifrån.

Av särskilda skäl har ett tjänstebyte, som medfört extra belastning av

anslaget, ägt rum mellan byråchefen vid ämbetet Erik Vinberg och statsåklagaren

i Stockholm Martin Lundqvist. Genom särskilda beslut av Kungl.

Maj :t har Vinberg alltsedan den 16 februari 1953 åtnjutit tjänstledighet för

uppehållande av befattningen såsom statsåklagare i Stockholm samt Lundqvist

förordnats att under Vinbergs ledighet uppehålla dennes byråchefsbefattning.

Ledigheten för Vinberg och byråchefsförordnandet för Lundqvist

gäller tills vidare till och med den 31 mars 1954. Anledning föreligger

emellertid att räkna med att Lundqvists tjänstgöring såsom t. f. byråchef

kommer att förlängas intill utgången av innevarande budgetår. I förenämnda

beslut har Kungl. Maj :t medgivit Lundqvist rätt att under förordnandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

uppbära ersättning för den lön och åtnjuta den semester, varom han visar

sig ha gått miste, samt tillika dels föreskrivit att ersättningen skall bestridas

från riksåklagarämbetets icke-ordinariepost och dels medgivit, att

nämnda anslagspost för ändamålet må överskridas med belopp som motsvarar

avlöning till tjänsteman i lönegrad Ca 37: 39, varmed här torde böra

förstås grundlönen enligt sagda löneklass, d. v. s. 1 546 kronor i månaden.

Lundqvist åtnjuter såsom statsåklagare i Stockholm lön enligt lönegraden

Co 17 med 2 860 kronor i månaden. Genom Lundqvists tjänstgöring hos ämbetet

uppkommer en merbelastning å anslaget till icke-ordinarie personal

uppgående till (2 860—1 546) 1 314 kronor i månaden eller för helt år räknat

15 768 kronor.

Belastningen å ämbetets anslagpost till icke-ordinariepersonal utgjorde

den 31 december 1953 41 160 kronor. För återstoden av budgetåret räknar

ämbetet i första hand med att posten kommer att belastas med ytterligare

cirka 37 170 kronor. Utgifterna för innevarande budgetår skulle sålunda

uppgå till sammanlagt 78 330 kronor. Under förutsättning att — såsom

ämbetet räknat med — statsåklagaren Lundqvist kommer att uppehålla

byråchefstjänst hos ämbetet under hela budgetåret och att anslagsposten

till icke-ordinarie personal på grund härav får även under tiden april—

juni 1954 överskridas med belopp som motsvarar grundlönen enligt 39:e

löneklassen, skulle under innevarande budgetår å anslagsposten till ickeordinarie

personal stå till ämbetets förfogande (44 000 + 18 552) 62 552

kronor. Anslagsposten skulle alltså av nu nämnda anledning behöva förstärkas

med ett belopp av (78 330—62 552) 15 778 kronor eller i runt tal

15 800 kronor.

Emellertid får ämbetet anmäla, att ämbetet har anledning räkna med att

arbetsuppgifter av omfattande och invecklad beskaffenhet inom en nära

framtid -— möjligen redan under den närmaste tiden — kommer att tillföras

ämbetet. Enär ämbetet icke har möjlighet att med tillgänglig personal

bemästra den arbetsbörda, som sålunda kan förväntas inom kort föreligga,

får ämbetet hemställa, att anslagsposten till icke-ordinarie personal under innevarande

budgetår måtte förstärkas med — utöver nyssnämnda 15 800 kronor

— ytterligare 10 000 kronor, vilket belopp är avsett att i män av behov

tagas i anspråk för avlönande under återstoden av budgetåret av kvalificerat

juridiskt arbetsbiträde.

Under hänvisning till det anförda hemställer riksåklagarämbetet om förstärkning

av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med

25 800 kronor.

Departementschefen. Med anledning av vad riksåklagarämbetet anfört i

fråga om merbelastning å ämbetets anslagspost avlöningar till icke-ordinarie

personal till följd av visst tjänstebyte, som kan förutsättas sträcka

sig över hela innevarande budgetår, tillstyrker jag, att nämnda post må överskridas

med 15 800 kronor. I syfte att bereda ämbetet möjlighet att fullgöra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

5

sådana eventuellt uppkommande skyndsamma arbetsuppgifter, som i framställningen

avses, bör i mån av behov ytterligare överskridande få ske med

högst 10 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för riksåklagarämbetet upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1953/54 överskridas med högst 25 800 kronor.

C. Domstolarna.

[2] 16. Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter och domsagor.

Genom beslut i december 1950 och september 1951 uppdrog Kungl. Maj:t

åt statens organisationsnämnd att verkställa organisationsundersökningar

vid nedre justitierevisionen samt rikets hovrätter och domsagor, översynen

skulle avse samtliga arbetsuppgifter som icke vore av uteslutande juridisk

karaktär. Sedan nämnden företagit undersökningar av nu tillämpade

arbetsformer på dessa områden, har nämnden i en den 25 augusti 1953 avlämnad

utredning redovisat resultatet av undersökningarna beträffande den

egentliga administrativa verksamheten. Avsikten är att bedöma i denna utredning

berörda frågor och efterföljande förslag från nämnden i ett sammanhang.

Den 4 december 1953 har nämnden erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande

att från och med den 1 januari 1954 tills vidare vid hovrätterna

och domsagorna försöksvis genomföra förändrade handläggningsformer

för arbetsuppgifter av administrativ karaktär i anslutning till rättegångsförfarandet.

På grundval av bl. a. därvid vunna erfarenheter kommer

nämnden att i ett senare betänkande framlägga förslag till omläggningar i

dessa arbetsförfaranden och därav föranledda beräkningar avseende personalbehovet.

Dessa beräkningar kommer bl. a. att gälla behovet av biträdespersonal

i anslutning till den dömande verksamheten vid nedre justitierevisionen

och hovrätterna, av tingsnotarier och domsagobiträden ävensom

av expeditionsvaktsperonal.

Statens organisationsnämnd (skr. 14/1 1954) hemställer, att ett belopp

av högst 43 000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för att täcka

vissa kostnader i samband med den försöksorganisation, som nämnden enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953 må genomföra rörande

vissa arbetsförfaranden vid domstolarna. De beräknade kostnaderna

avser anskaffande av vissa maskiner och apparater (högtalaranläggning till

avdelning vid Svea hovrätt, fotokopieringsapparater m. m.) för tillhopa

cirka 10 000 kronor samt diverse material (blanketter, fönsterkuvert, pärmar,

stämplar, fotopapper för snabbkopiering, material för mikrofilmning

av inskrivningshandlingar, ljuskopieringspapper in. m.) för sammanlagt

omkring 33 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Departementschefen. För utförande av ifrågavarande ur rationaliseringssynpunkt

angelägna försöksverksamhet torde det vara nödvändigt att förse

berörda domstolar med särskild materialutrustning m. m. Mot den av statens

organisationsnämnd i sådant avseende planerade anskaffningen och de

därför beräknade kostnaderna har jag icke något att erinra. Medelsbehovet

torde böra tillgodoses genom anvisande av särskilt reservationsanslag å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :ts måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter

och domsagor å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 43 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars-Erik Samuelsson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid följande.

C. Diverse.

[1] 13. Tillfälliga representationskostnader. Detta anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 60 000 kronor. Därjämte fanns vid

ingången av budgetåret en reservation av 1 618 kronor. Medelsförbrukningen

å anslaget har intill den 1 mars 1954 utgjort ca 50 600 kronor, varför de

under återstoden av detta budgetår disponibla medlen uppgår till endast

omkring 11 000 kronor.

Medelsbehovet för tillfälliga representationskostnader har under senare

tid avsevärt stigit, särskilt på grund av den ökade omfattningen av officiella

besök samt handelspolitiska förhandlingar i Stockholm. På grundval av

föreliggande beräkningar förutses kostnaderna för ifrågavarande ändamål

under tiden mars—juni 1954 uppgå till omkring 26 000 kronor. Ett ytterligare

belopp av 15 000 kronor är därför erforderligt och bör nu äskas å tillläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Ljungdahl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

vissa under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

och anför därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

[1] 23 a. Armén: Återanskaffning av vissa inventarier. Vid brand den 28

april 1952 i marketenteribyggnaden vid Livregementets husarer förstördes

bland annat vissa inventarier.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 2 februari 1954 att ett belopp

av 39 000 kronor måtte ställas till förfogande för återanskaffning av

ifrågavarande inventarier.

Statskontoret anför i utlåtande den 15 februari 1954 att ifrågavarande

kostnader torde böra bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Departementschefen. Jag förordar att ett belopp av 39 000 kronor anvisas

på tilläggsstat för ifrågavarande ändamål och hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Återanskaffning av vissa inventarier å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett

anslag av 39 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Marinen.

[2] 72 a. Marinen: Återanskaffning av viss sjökabel m. m. Vissa sjökablar

tillhörande förbindelsenätet för Göteborgs kustartilleriförsvar har i samband

med ankringar och sjöolyckor blivit så skadade att de icke kan repareras.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelse den 15 december 1953 att 133 000

kronor måtte anvisas för återanskaffning och utläggning av sjökablar.

Statskontoret förklarar i utlåtande den 18 januari 1954 att ämbetsverket

icke har något att erinra mot att ifrågavarande kostnader bestrides från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.

Departementschefen. Jag förordar att medel för ifrågavarande ändamål

anvisas på tilläggsstat. Jag räknar med ett belopp av 130 000 kronor och

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Återanskaffning av viss sjökabel m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Brita Wassén.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

11

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Departementschefen, statsrådet Sträng, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför följande.

G. Diverse.

[1] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevarande

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

835 000 kronor. Den vid ingången av budgetåret befintliga reservationen

uppgick till ca 20 000 kronor. Till förfogande stod alltså vid budgetårets ingång

ett belopp av ca 855 000 kronor.

Den 31 januari 1954 hade av anslaget tillhopa 548 000 kronor tagits i anspråk.

Den höga medelsförbrukningen under budgetårets första sju månanader

sammanhänger med att ett antal betänkanden i frågor, som avsetts

skola helt eller delvis underställas 1954 års riksdag, färdigställts under denna

tid. Sålunda må bl. a. nämnas socialförsäkringsutredningens betänkande

om allmän modorskapsförsäkring, vidare tre särskilda betänkanden som

sammanhänger med sjukförsäkringsreformen samt ungdomsvårdsskoleutredningens

slutbetänkande. Det har på det hela taget icke varit möjligt att i

fråga om dessa utredningar vidtaga några besparingsaktioner av betydelse.

Däremot har stor restriktivitet iakttagits gentemot övriga under socialdepartementet

arbetande kommittéer. Emellertid kommer ändock vissa av de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

pågående utredningarna att medföra betydande kostnader. Främst må nämnas,

att det för den pågående utredningen av åldringsvårdsfrågorna befunnits

vara av stor vikt att inhämta material genom en intervjuundersökning

bland åldringar. Ett belopp av 50 000 kronor har ställts till förfogande härför.

Vidare har socialförsäkringsutredningen i november 1953 erhållit direktiv

att utreda frågor om samordning mellan å ena sidan sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna

och å andra sidan folkpensioneringen, ett arbete som

kräver en betydande arbetsinsats och som bör fullföljas snarast möjligt. Härjämte

vill jag framhålla, att vissa utredningar på senaste tiden tillsatts eller

inom kort kommer att tillsättas i syfte att klarlägga vissa andra med sjukförsäkringsreformen

sammanhängande frågor av karaktär att fordra snabbast

möjliga handläggning. Jag har även för avsikt att inom kort föreslå

vissa utredningar jämväl i andra frågor, bl. a. en utredning rörande allmän

arbetstidsförkortning. Den 1 februari 1954 återstod å anslaget ett belopp av

307 000 kronor. Enligt mina beräkningar kan det ytterligare medelsbehovet

under anslaget uppskattas till mellan 350 000 och 360 000 kronor. Anslaget

bör därför förstärkas med 50 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Björnelid.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

13

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande

ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1953/54 samt anför därvid följande.

I. Diverse.

9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kommunikationsdepartementets

kommittéanslag, som för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisats

med 325 000 kr., varav 75 000 kr. på tilläggsstat, resp. 250 0000 kr.,

har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av 300 000

kr. Vid ingången av budgetåret förelåg å anslaget en reservation av cirka

29 900 kr. Medelsförbrukningen å anslaget under budgetåret har intill den

1 februari 1954 utgjort i runt tal 195 500 kr. Återstående medel uppgick

alltså till omkring (300 000 + 29 900 — 195 500) 134 400 kr.

De oundgängliga utgifterna för kommittéer och utredningar kommer under

innevarande budgetår att bli större än vad som vid anslagets beräkning

kunnat förutses. Orsakerna härtill är flera. Oaktat elkraftutredningen, vilken

är den mest kostnadskrävande av de vid ingången av budgetåret verksamma

kommittéerna, intensifierat sitt arbete, bar den icke hunnit slutföra

sitt uppdrag inom beräknad tidrymd. Jämväl 1951 års byggnadsutredning

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

har blivit mera arbetskrävande än vad som från början räknats med. En

oförutsedd och betydande belastning av anslaget har även uppstått genom

att det visat sig erforderligt att under budgetåret 1953/54 tillkalla sakkunniga

för samråd med byggnadsstyrelsen vid utarbetande av förslag till reviderade

anvisningar till byggnadsstadgan. Arbetet härmed påbörjades hösten

1953. Medelsbehovet för den i juni 1953 tillsatta 1953 års trafikutredning

har först nu kunnat närmare beräknas, sedan utredningen varit verksam

en tid och hunnit planlägga sitt arbete.

Vidare har under innevarande budgetår tillkommit vissa utredningar,

nämligen 1953 års trafiksäkerhetsutredning, utredningen för översyn av

den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten samt, på riksdagens

initiativ, 1954 års kommitté för utredning om högertrafik. Ingen

av dessa utredningar var förutsedd vid anslagsberäkningen för budgetåret.

Enbart för högertrafikutredningen kan kostnaderna för återstoden av budgetåret

beräknas till cirka 30 000 kr. Dessutom överväger jag att inom den

närmaste tiden anhålla om Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillsätta ytterligare

ett par kommittéer för utredningar, varom riksdagen framfört önskemål.

Under dessa förhållanden synes de för ifrågavarande ändamål under nu

löpande budgetår tillgängliga medlen icke komma att förslå. En beräkning

av kostnaderna under den återstående delen av budgetåret visar, att även

med iakttagande av stor återhållsamhet med utgifterna ytterligare 75 000

kr. erfordras. Jag hemställer därför, under åberopande av det anförda, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kr.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

15

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid följande.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[1] 11. Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

För budgetåret 1947/48 anvisade riksdagen för nyanskaffning av vissa maskiner

till mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag av 108 000 kronor.

Anslaget avsågs för inköp av en högfrekvensugn och en myntpress.

På grundval av infordrade anbud beräknades kostnaderna, inklusive installationskostnader,

för högfrekvensugnen till 58 000 kronor och för myntpressen

till 50 000 kronor (1947: statsverksprop. VII ht p. 41; SU 7; rskr 7).

Med hänsyn till den fördyring å materiel, som inträtt sedan nyssnämnda

anslag äskades, anvisade 1949 års riksdag å tilläggsstat för budgetåret

1948/49 för förevarande ändamål ett ytterligare belopp av 29 000 kronor

(prop. 1949: 125; SU 107; rskr 195). Sedermera anvisades för budgetåret

1952/53 till täckande av ytterligare uppkomna merkostnader ett belopp av

20 000 kronor (1952: statsverksprop. VII ht p. 45; SU 7; rskr. 7).

Sammanlagt har sålunda till inköp av ifrågavarande högfrekvensugn och

myntpress anslagits 157 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1954 har mynt- och justeringsverket hemställt,

att utöver redan beviljade medel 18 628 kronor 50 öre måtte anvisas för

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

16

slutlikvid av förenämnda maskiner. Myntpressen har likviderats med 72 209

kronor 46 öre. Slutliga kostnaden för högfrekvensanläggningen har genom

prisklausuler i leveransavtalet kommit att uppgå till 103 419 kronor 4 öre,

medan 84 790 kronor 54 öre står till verkets förfogande för täckande av

denna kostnad. En brist å 18 628 kronor 50 öre föreligger således.

Departementschefen. Det av mynt- och justeringsverket begärda beloppet,

som erfordras för slutlikvid av ifrågavarande högfrekvensanläggning,

torde böra anvisas redan under innevarande budgetår och därvid avrundas

till 18 700 kronor.

Jag hemställer, med biträdande av ämbetsverkets förslag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa

maskiner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 18 700 kronor.

[2] Kostnader för årlig taxering. Under denna rubrik har i riksstaten för

innevarande budgetår upptagits ett förslagsanslag av 10,2 miljoner kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag i 1954 års statsverksproposition (VII

ht p. 56) framhöll jag, att vid anslagsberäkningen även borde beaktas de anspråk

vissa uppbördsstäder med stöd av 145 § 1 mom. taxeringsförordningen

framfört om ersättning för städernas medverkan i arbetet med längdföring,

sortering o. dyl. av deklarationsmaterialet. I anledning av nämnda

anspråk, som i vissa fall även avsåg ersättning för gångna år, tillkallade jag

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 april 1953 generaldirektören W.

Björck med uppdrag att efter förhandlingar med Stockholms stad m. fl. städer

inkomma med förslag till överenskommelse mellan staten och berörda

städer rörande ifrågavarande ersättning. Dessa förhandlingar var ej slutförda

vid tiden för statsverkspropositionens framläggande. Enligt vad jag då

anförde avsåg jag emellertid att, därest godtagbara uppgörelser träffades

med berörda städer, föreslå Kungl. Maj :t att i annat sammanhang anmäla

denna fråga för riksdagen. Då det emellertid syntes lämpligt att anslaget

äskades slutligt, föreslog jag —- utan att därigenom vilja på något sätt föregripa

resultatet av pågående förhandlingar — att för angivna ändamål under

anslaget, som uppfördes med 11,3 miljoner kronor, beräknades ett belopp av

förslagsvis 600 000 kronor.

De städer, som avses med det åt Björck lämnade uppdraget, har samtliga

egen uppbördsförvaltning. Bestämmelser om dessa städers medverkan vid

taxeringsarbetet och om deras rätt till ersättning härför återfinns i 15 och

108 §§ samt 145 § 1 mom. taxeringsförordningen. För Stockholms stad gäller

dock enligt kungörelsen den 20 februari 1948 (nr 150) i viss mån särskilda

bestämmelser.

Enligt 15 § 1 mom. och 108 § taxeringsförordningen må drätselkammare,

efter hörande av den lokala skattemyndigheten, ställa tjänsteman, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

17

godkänts av länsstyrelsen, till beskattningsnärands förfogande för att tillhandagå

vid mottagandet och ordnandet av deklarationer och andra uppgifter

till ledning vid taxering samt för att lämna biträde vid granskningen av

avlämnade deklarationer och även i övrigt, efter behov, biträda beskattningsnämnds

ordförande. För sådan eller på annat sätt lämnad frivillig medverkan

kan enligt 145 § 1 mom. 2) taxeringsförordningen utgå bidrag av

statsmedel till stad, därest Kungl. Maj :t finner de av staden vidtagna åtgärderna

»äga särskilt värde för det allmänna».

Enligt 15 § 2 mom. skall den lokala skattemyndigheten lämna erforderligt

biträde »vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola

föras av fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd». Häremot svarar en

bestämmelse i 145 § 1 mom. 3) taxeringsförordningen om gottgörelse av statsmedel

för det i samband med taxeringsförrättningarna lämnade biträde av

städernas tjänstemän. Medverkan enligt 15 § 2 mom. taxeringsförordningen,

s. k. obligatorisk medverkan, torde i förevarande sammanhang få anses omfatta,

förutom förandet av inkomst-, förmögenhets- och fastighetslängderna,

jämväl summering och kollationering av vederbörliga kolumner i längderna.

Beträffande inkomstlängden avses härvid införandet av de olika inkomstkällorna,

taxerad inkomst, ortsavdrag och beskattningsbar inkomst med uträkning

av på äkta makar belöpande del av densamma ävensom taxeringsnämndens

anteckningar samt beträffande förmögenhetslängden jämväl uppläggande

av stomme till densamma.

Enligt den för Stockholms stad särskilt gällande kungörelsen kan staden

biträda vid taxeringsarbetet på sätt i 108 § taxeringsförordningen sägs genom

tjänstemän som, med godkännande av överståthållarämbetet, ställes

till förfogande av direktionen för uppbördsverken. I stället för sådant biträde,

som nu sagts, äger staden lämna statsverket bidrag till kostnaden för

utförande av motsvarande arbetsuppgifter. Vid fullgörande av den medverkan,

som enligt vad förut sagts obligatoriskt åligger uppbördsstad, skall i

Stockholm, liksom i andra städer, erforderligt biträde lämnas av den lokala

skattemyndigheten. Gottgörelse härför synes böra utgå enligt 145 § 1 mom.

3) taxeringsförordningen.

I en den 27 februari 1954 dagtecknad skrift har Björck anmält, att preliminär

uppgörelse träffats med representanter för Stockholm, Göteborg och

Malmö om ersättning för dessa städers medverkan i taxeringsarbetet, m. in.

Inledningsvis erinrar Björck om att Kungl. Maj :t hittills städse lämnat

utan bifall städers yrkanden om ersättning för s. k. frivillig medverkan

utom då det gällt avlönande av bokföringssakkunnig personal. Under beaktande

härav och med hänsyn till den fördel städerna själva måste ha av denna

medverkan i taxeringsarbetet i form av bättre taxeringsresultat har Björck

ansett sig ej kunna föreslå, att statens bidragsgivning i förevarande hänseende

ökades utöver vad som hittills tillämpats. I detta sammanhang framhåller

Björck även den betydande ekonomiska fördel städerna har av att

staten vid källskattereformens genomförande iklätt sig hela det ekonomiska

''2 Bihang till riksdagens protokoll I9äb. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

ansvaret för restförda skatter med undantag av sådana, som numera avkortas

jämlikt 65 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953.

För städernas s. k. obligatoriska medverkan i längdföringsarbetet och vad

därmed sammanhänger bör enligt Björck gottgörelse utgå. Därest emellertid

kostnaderna härför i viss stad är oproportionerligt höga i förhållande till

andra jämförbara städer eller landet i övrigt synes det naturligt, att kostnaderna

reduceras till en skälig nivå. Hänsyn bör dock tagas till de rationaliserings-

och organisationsproblem, som kan förefinnas i de största städerna.

För Stockholms vidkommande kan vidare pekas på de övergångssvårigheter,

staden haft i samband med omorganisationen av skatteverket.

I sin skrift meddelar Björck vidare, att enligt förenämnda uppgörelser —

som träffats under förutsättning av Kungl. Maj :ts respektive vederbörande

stads godkännande — berörda städer avstår från nu begärd ersättning för

sorteringsarbetet o. dyl. samt att gottgörelse för städernas medverkan i

längdföringsarbetet o. dyl. skall utgå för åren till och med år 1952 med engångsbelopp

samt från och med år 1953 tills vidare, därest ej väsentligt

ändrade förhållanden inträder i fråga om avlöningar eller taxeringsteknik

o. dyl., med å-pris av 60 öre, 50 öre och 40 öre för respektive Stockholm,

Göteborg och Malmö, beräknat efter antalet skattskyldiga såväl enligt inkomstlängden

med taxerad inkomst som enligt förmögenhetslängden med

beskattningsbar förmögenhet.

Den närmare innebörden av uppgörelserna framgår av följande tablå.

Stad

Å r

Obligatorisk medverkan

Frivillig medverkan

Städernas

yrkanden

(kr.)

Uppgörelserna

(kr.)

Städernas

yrkanden

(kr.)

Uppgörel-

serna

(kr.)

Stockholm.............

1948

270 000

_

330 000

1949

313 000

336 316

1950

309 941

333591

1951

406 054,97

> 1 27o 000

380 072,13

1952

529 207

1

534 998

1953

440 361,26

331 044,60

450 233,67

Göteborg...............

1948

136 500

)

226 000

1949

136 500

-

226 000

1950

136 500

1

226 000

—

1951

277 584

j. 200 000

85 698

1952

404 786

125 737

1953

388 244,34

120 361,50

99 269,28

Malmö................

1950

63 800

I

1

1951

75 500

} 135 000

1

1952

89 870,15

1

75 658,66

1953

95 298,20

55 101,20

77 533,89

Summa

4073 146,92

2116507,30

2 3 507 107,63

1 Beloppen ej preciserade.

2 Härtill kommer de av Malmö för åren 1950—1951 yrkade men ej preciserade beloppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

För övriga uppbördsstäders vidkommande föreslår Björck, att ersättningen

för medverkan i längdföringsarbetet och vad därmed sammanhänger

bör utgå efter en med antalet skattskyldiga stigande skala, dock med högst

35 öre per sådan skattskyldig som förut sagts.

Stadskollegiet i Stockholm samt drätselkamrarna i Göteborg och Malmö

har numera godkänt förenämnda uppgörelser.

Departementschefen. De av generaldirektören W. Björck träffade uppgörelserna

med representanter för Stockholm, Göteborg och Malmö innebär, att

från och med nästa budgetår till nämnda städer skall enligt vissa grunder

utanordnas sammanlagt ca 500 000 kronor för år såsom gottgörelse för städernas

medverkan i längdföringsarbetet och vad därmed sammanhänger. För

de gångna åren skall enligt uppgörelserna ersättning för berörda städers

ifrågavarande medverkan utgå med sammanlagt i runt tal 2 116 500 kronor.

Jag tillstyrker, att de träffade uppgörelserna med nämnda städer för statens

del godkännes. Mot Björcks förslag till ersättning åt övriga uppbördsstäder

för sådan medverkan som nu sagts har jag ingen erinran.

Till bestridande av förenämnda belopp å 500 000 kronor ävensom av de

kostnader, som för samma ändamål belöper på övriga ifrågakommande uppbördsstäder,

har såsom förut nämnts för nästa budgetår slutligt äskats

600 000 kronor under anslaget till Kostnader för årlig taxering. Medel att bestrida

utgifter av sådan storleksordning som förenämnda retroaktiversättning

är ej beräknade i motsvarande för innevarande budgetår uppförda anslaget.

Riksdagens samtycke härtill torde därför böra inhämtas. Då anslaget

är av förslagsanslags natur, torde särskild medelsanvisning för ändamålet ej

vara påkallad.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att ersättning till Stockholm, Göteborg och Malmö för medverkan

i taxeringsarbetet under de år av tidsperioden 1948—

1953, varom uppgörelser träffats, må bestridas från det för

budgetåret 1953/54 anvisade anslaget till Kostnader för årlig

taxering.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

21

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför

därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

in. m.

[1] 9. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar.

Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1953/54 anvisats ett

förslagsanslag av 298 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 5 juni 1953, bland

annat, bemyndigat styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

att fastställa stater för de olika försöksgårdarna för nämnda budgetår.

Därvid skulle iakttagas, att till utgifter för försöksverksamheten och

för investeringar vid samtliga försöksgårdar icke finge användas högre belopp

än 130 400 respektive 106 000 kronor samt att i staterna icke finge upptagas

högre nettotillskott av statsmedel än tillhopa 253 000 kronor. Vidare

har högskolestyrelsen bemyndigats att för täckande av oförutsedda utgiftsökningar

eller inkomstminskningar i jordbruksdriften medgiva överskridanden

av försöksgårdarnas stater i den mån det sammanlagda nettotillskottet

av statsmedel icke komme att överstiga 273 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 15/2

1954) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 skall

till statens försöksgårdar anvisas ett anslag å 310 800 kronor, varav 157 500

kronor för betalning av vissa skulder, som åvilar öjebyns och Brännbergs

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

försöksgårdar, samt 153 300 kronor till kostnader för driften vid nämnda

gårdar under innevarande budgetår.

I motiveringen för sitt äskande anmäler högskolestyrelsen inledningsvis,

att styrelsen i samband med en av styrelsen igångsatt utredning rörande

försöksgårdarnas ekonomi och förvaltning låtit granska ekonomien och förvaltningen

vid Öjebyns och Brännbergs försöksgårdar. Därvid har konstaterats,

att förutvarande extra ordinarie försöksgårdsföreståndaren för Öjebyns

försöksgård, vilken jämväl varit tillförordnad föreståndare för Brännbergs

försöksgård, ådragit försöksgårdarna betydande skulder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att förenämnda granskning

av högskolestyrelsen anförtrotts en av styrelsen utsedd kommitté, vilken

då fråga varit om Öjebyns försöksgård anlitat en auktoriserad revisor,

åt vilken uppdragits att från gårdens större affärsförbindelser söka erhålla

kontoutdrag utvisande de utbetalningar, som gjorts till gården, och de

inbetalningar, som erhållits från gården under tiden den 1 juli 1950—den

15 november 1953.

Beträffande det för betalning av vissa skulder äskade beloppet

framgår av högskolestyrelsens skrivelse, att vid berörda försöksgårdar förekommit

såväl utgifter som inkomster, vilka betalats respektive uppburits av

föreståndaren men icke redovisats. Sålunda uppgår beloppet av betalade

men icke redovisade utgifter till omkring 207 600 kronor för Öjebyns försöksgård

och till omkring 1 600 kronor för Brännbergs försöksgård. Å andra

sidan synes enligt högskolestyrelsen den verkställda granskningen ge vid

handen, att vid öjebyns försöksgård influtit omkring 149 000 kronor, vilka

inkomster varken fakturerats eller inbetalats till högskolan. Härtill kommer

ett belopp å 10 600 kronor, vilket avser fakturerade och betalade men icke

redovisade inkomster. Föreståndarens fordran mot statsverket skulle alltså

uppgå till (207 600 + 1 600 — 149 000 — 10 600 =) 49 600 kronor. Av högskolestyrelsens

skrivelse framgår vidare, att ej likviderade räkningar finnes

å sammanlagt 107 900 kronor, varav 94 300 kronor avser Öjebyns försöksgård

och 13 600 kronor Brännbergs försöksgård.

Högskolestyrelsen framhåller vidare, att ytterligare granskning av materialet

pågår. Denna avser närmast kontroll av att räkningar icke redan likviderats

av lantbrukshögskolan och ingår i räkenskaperna. I samband med

denna utredning, vilken torde komma att bli tidsödande, bör enligt styrelsen

undersökas, om skadeståndskrav bör framställas mot föreståndaren för att

denne undanhållit upplysningar, som varit nödvändiga för att kunna bedöma

ekonomien vid Öjebyns försöksgård. Genom nämnda undanhållande

har föreståndaren gjort det omöjligt för styrelsen att vidtaga åtgärder i tid

för att nedbringa kostnaderna för försöksgården. Med hänsyn till dessa omständigheter

kan det enligt styrelsen givetvis ifrågasättas, om nyssnämnda

belopp å 49 600 kronor bör äskas nu. Styrelsen finner det dock lämpligt, att

hela beloppet upptages. I den mån anslaget ej kan utnyttjas under innevarande

budgetår, bör beloppet återgå till statsverket.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad härefter angår det av högskolestyrelsen till kostnader för driften

vid öjebyns och Brännbergs försöksgårdar äskade beloppet å 153 300

kronor torde först få anmälas, att styrelsen för innevarande budgetår fastställt

följande stater för dessa gårdar.

Brännbergs för söksgård.

Kostnader för försöksverksamheten vid Brännbergs försöks
gård

och Sunderbyn, högst..................................... 17 100

Kostnader för investeringar, högst................................ 7 400

Summa kronor 24 500

Särskilda uppbördsmedel.....

Kostnader för jordbruksdriften

Underskott å jordbruksdriften

Öjebyns försöksgård.

Kostnader för försöksverksamheten, högst

Kostnader för investeringar, högst......

Särskilda uppbördsmedel..............

Kostnader för jordbruksdriften, förslagsvis

Underskott å jordbruksdriften..........

18 000

22 200

...... 4 200

Nettoutgift kronor 28 700

19 000

8 000

Summa kronor 27 000

..... 100 000

..... 107 000

............. 7 000

Nettoutgift kronor 34 000

Enligt högskolestyrelsens beräkningar måste nettoutgiften för Brännbergs

försöksgård överskridas med 14 000 kronor och nettoutgiften för öjebyns

försöksgård med 139 300 kronor. Rörande förstnämnda belopp anför styrelsen

i huvudsak följande.

Posten kostnader för försöksverksamheten har under tiden 1/7 1953—

15/1 1954 belastats med utgifter om sammanlagt cirka 6 650 kronor. För

tiden 16/1—30/6 1954 beräknas kostnaderna till 8 650 kronor. Återstående

belopp, 1 800 kronor, skall användas för att bestrida kostnaderna för den

nedskurna försöksverksamheten vid Öjebyn under resten av budgetåret. Det

belopp, som upptagits under posten kostnader för investeringar, bör användas

för inköp av de nödvändigaste inventarierna. Från posten kostnader för

jordbruksdriften har hittills utbetalats sammanlagt cirka 21 550 kronor. För

tiden 16/1—30/6 1954 beräknas åtgå ytterligare 14 700 kronor eller tillhopa

36 200 kronor under budgetåret. Enligt dessa beräkningar skulle nettoutgiften

för Brännbergs försöksgård komma att uppgå till 42 700 kronor, vilket

innebär, att staten för gården för innevarande budgetår behöver överskridas

med (42 700 — 28 700 =) 14 000 kronor. Medelsbehovet torde bero på

att räkningar från tidigare år belastar årets stat samt att inkomsterna minskats

genom att allt realiserbart sålts under föregående budgetår.

I fråga om överskridandet av staten för öjebyns försöksgård anför högskolestyrelsen

följande.

Posten kostnader för försöksverksamheten torde icke behöva överskridas.

Posten kostnader för investeringar har redan förbrukats.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Posten kostnader för jordbruksdriften däremot har redan för tiden till

och med den 15 januari 1954 belastats med utgifter till ett belopp av i runt

tal 116 000 kronor. Kostnaderna för jordbruksdriften för tiden den 16 januari—den

30 juni 1954 har beräknats till 85 700 kronor enligt följande

sammanställning.

1. Avlöningar.................................................. 44 000

2. Fodermedel.................................................. 2 100

3. Utsäde...................................................... 2 500

4. Konstgödsel, kalk och strömedel................................ 9 100

5. Byggnader m. m.............................................. 12 200

6. Döda inventarier............................................. 2 900

7. Diverse utgifter för växtodlingen............................... 1 100

8. Diverse utgifter för husdjuren.................................. 1 000

9. El. energi, bränsle, bränn- och smörjoljor........................ 6 100

10. Allmänna omkostnader........................................ 3 900

11. Skogen...................................................... 800

Summa kronor 85 700

Angående beräkningen av de olika posterna kan anföras följande.

1. Den nuvarande arbetsstyrkan består av en befallningsman och tolv

arbetare. Denna arbetsstyrka torde vara för stor i förhållande till försöksgårdens

areal. Sedan ekonomibyggnaden färdigställts, bör gården kunna

drivas med en arbetsstyrka bestående av en arbetande rättare och åtta man.

Vissa avtalsbestämmelser torde dock kunna lägga hinder i vägen för att

genomföra en rationell lösning av frågan före den 1 november 1954. Om de

senast anställda, fullt arbetsföra arbetarna permitteras för återstående del

av budgetåret och extra arbetskraft ej anställes för vårbruket, torde en besparing

av högst 5 000 kronor kunna vinnas.

2. Inga fodermedel finnes i förråd. De fodermedel som behöver inköpas

är oljekakor, kli, betfor och linfrö.

3. Utsäde av ärter, potatis och klöver finnes ej i förråd.

4. För gödslingen, som under de senaste åren varit tämligen svag, inköpes

25 ton fosfat, 10 ton kalisalt, 12 ton kalksalpeter, 200 kilogram ljungasalpeter

och 200 kilogram ammonsulfat.

5. Stängsel måste repareras. Vidare måste taket i gamla ladugården repareras.

Besiktning av det elektriska ledningsnätet på gården har skett och

därvid har påsynats åtskilliga brister. Försöksgården har fått föreläggande

att avhjälpa dessa brister. Medgiven tidsfrist har redan utlöpt. Anbud har

infordrats och kostnaderna beräknas till 10 000 kronor.

6. Beloppet avses huvudsakligen till reparationskostnader.

7. Beloppet avses för inköp av säckar och betningsmedel m. m.

8. Från denna post betalas veterinärkostnad, kontrollföreningsavgift in. m.

9. Kostnaderna för elektrisk energi uppgår till betydande belopp. För 3

tertialet 1953 beräknas kostnaderna till 5 000 kronor. För inköp av brännoch

smörjoljor för vårbruket 1954 beräknas 1 100 kronor.

10. Utgifterna under denna post är vattenavgift 900 kronor, telefonkostnader

1 000 kronor och kontorsutgifter jämte städning 2 000 kronor.

11. Beloppet avses för planteringsarbeten m. m., som gården blivit

ålagd.

Under posten särskilda uppbördsmedel har under tiden den 1 juli 1953—

den 15 januari 1954 influtit omkring 17 100 kronor. Under resten av budgetåret

beräknas inflyta 38 300 kronor.

Med utgångspunkt från sålunda gjorda beräkningar skulle nettoutgifterna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

25

för öjebyns försöksgård under innevarande budgetår uppgå till 173 300 kronor,

vilket skulle medföra ett överskridande av staten med (173 300 —

34 000 =) 139 300 kronor. Detta stora underskott torde främst bero på att

gårdens tillgångar till det yttersta togs i anspråk budgetåret 1952/53, vilket

medför en minskning av inkomsterna för innevarande budgetår med

30 000 — 40 000 kronor, att äldre räkningar belastar staten för innevarande

budgetår samt att alla förråd synes ha varit tömda vid utgången av budgetåret

1952/53.

Högskolestyrelsen framhåller slutligen, att den icke ansett sig kunna taga

i anspråk det reservbelopp å 20 000 kronor, som finnes inräknat i anslaget,

för att täcka de ökade nettoutgifterna, enär skördeskador anmälts från andra

försöksgårdar.

Statskontoret (remissutlåtande 24/2 1954) anför i huvudsak följande angående

den ekonomiska förvaltningen vid berörda försöksgårdar.

Statskontoret finner det anmärkningsvärt, att högskolestyrelsen, då anledning

enligt vad som synes redan i augusti 1953 gavs att granska den

ekonomiska förvaltningen vid öjebyns och Brännbergs försöksgårdar, ej

trätt i förbindelse med riksräkenskapsverket, ävensom att styrelsen för den

igångsatta utredningen rörande försöksgårdarna ansett sig böra anlita en

auktoriserad revisor, varigenom extra kostnader kommer att åsamkas statsverket.

Enligt statskontorets mening bör det åt revisorn lämnade uppdraget

genast återkallas och den fortsatta revisionen läggas i händerna på riksräkenskapsverket.

Vidare anser statskontoret angeläget, att den granskning

rörande de statliga försöksgårdarnas ekonomi och förvaltning, som styrelsen

låtit igångsätta, skyndsamt skall genomföras under samverkan med riksräkenskapsverket.

Utredningen bör även syfta till att söka klarlägga, vilka

åtgärder som kan vidtagas för att nedbringa statens utgifter för försöksgårdarna.

Särskilt angeläget synes vara, att granskningen även avser en översyn

av personaluppsättningen vid gårdarna. I den mån utredningen visar, att

verksamheten vid någon försöksgård ej kan drivas med godtagbart ekonomiskt

utbyte utan kräver större tillskott av statsmedel, torde böra övervägas,

om ej försöksgården bör nedläggas och försöksverksamheten i stället

ordnas på annat sätt. Statskontoret vill i detta sammanhang erinra om att

vid anmälan för 1943 års riksdag av försöksgårdarnas medelsbehov föredragande

departementschefen framhållit önskvärdheten av att verksamheten

vid försöksgårdarna — då ränta icke beräknas å vare sig jordbruks- eller

inventariekapital och då gårdarna icke heller belastas med utgifter för driftsledare

— bedrives så att den, bortsett från ofrånkomliga extra kostnader

för försöksverksamheten, icke behöver föranleda direkta bidrag av statsmedel.

Vad angår högskolestyrelsens anslagsframställning anför statskontoret,

att statsverket ej lärer kunna undandraga sig att ställa medel till förfogande

såväl för betalning av oguldna räkningar, avseende de båda försöksgårdarna,

enligt framställningen belöpande sig till 107 900 kronor, som för det

fortsatta uppehållandet av driften vid gårdarna. 1 förevarande sammanhang

bör emellertid enligt ämbetsverket medel ej beräknas för upprustning av

byggnader, reparation av elledningar in. in. Det för verksamheten vid Öjebyn

beräknade tillskottet å 139 300 kronor bör därför nedsättas med förslagsvis

10 000 kronor. Det reservbelopp å 20 000 kronor, som står till för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

fogande å anslaget till statens försöksgårdar för innevarande budgetår, bör

åtminstone till viss del, förslagsvis med 10 000 kronor, användas för att täcka

underskott å driften.

Ämbetsverket framhåller vidare att då den pågående utredningen rörande

föreståndarens förvaltning ännu ej framförts så långt, att storleken av dennes

eventuella fordran mot statsverket kan bedömas, med denna uppgörelse

tills vidare bör anstå, varför det för ändamålet beräknade beloppet, 49 600

kronor, ej bör medräknas vid bestämmande av tilläggsanslaget. Detta bör

alltså upptagas med i avrundat belopp högst (107 900 + 153 300 — 10 000

— 10 000 =) 240 000 kronor.

Riksräkenskapsverket (remissutlåtande 24/2 1954) har icke något att

erinra mot att medel för de i framställningen berörda ändamålen anvisas å

tilläggsstat för budgetåret 1953/54.

Departementschefen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen

har en granskning av de ekonomiska förhållandena vid Öjebyns och Brännbergs

försöksgårdar givit vid handen, att gårdarna belastats med skulder till

betydande belopp. Sålunda föreligger förfallna men obetalda räkningar till,

såvitt nu kan bedömas, ett sammanlagt belopp av 94 300 kronor beträffande

Öjebyn samt 13 600 kronor i fråga om Brännberg. Vidare synes försöksgårdsföreståndaren

personligen ha en fordran å 49 600 kronor på grund av att

han själv bestritt åtskilliga utgifter utan att redovisa dessa i gårdarnas räkenskaper.

Till en del har också gårdarnas inkomster använts för att bestrida

utgifter utan att redovisas.

Av den företagna undersökningen synes framgå, att försöksgårdsföreståndaren

undanhållit lantbrukshögskolan upplysningar, som varit nödvändiga

för att kunna bedöma gårdarnas ekonomi. Undersökningen fortsättes, och

därvid torde såsom högskolestyrelsen anfört, bland annat, böra tagas under

övervägande huruvida skadeståndskrav skall framställas mot försöksgårdsföreståndaren.

I samband härmed torde jag få framhålla, att den auktoriserade

revisor, som anlitats vid undersökningen, haft att utföra vissa speciella

utredningar samt att dessa torde vara i huvudsak slutförda. Såsom statskontoret

anfört bör såväl förevarande utredning rörande Öjebyns och Brännbergs

försöksgårdar som den av högskolestyrelsen igångsatta allmänna

granskningen av de statliga försöksgårdarnas ekonomi och förvaltning i fortsättningen

utföras i samråd med riksräkenskapsverket.

För att kunna fortsätta driften vid gårdarna fordras ytterligare väsentliga

tillskott av statsmedel. Till en början är det uppenbart, att statsverket

icke kan undandraga sig att betala de oguldna räkningarna. För detta ändamål

bör anvisas ett belopp av 107 900 kronor. Däremot delar jag statskontorets

uppfattning, att det kan anstå med anvisande av medel till att täcka

försöksgårdsföreståndarens eventuella fordran i avvaktan på att utredningen

rörande dennes förvaltning avslutas.

Vad härefter angår medelsanvisning för den fortsatta driften har jag icke

något att erinra mot att 14 000 kronor anvisas i fråga om Brännbergs försöksgård.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

27

Beträffande öjebyns försöksgård är jag icke beredd att tillstyrka, att medel

i detta sammanhang skall beräknas till kostnaderna för att ställa i ordning

det elektriska ledningsnätet. Nettoutgifterna skulle sålunda kunna begränsas

till (173 300 —- 10 000 =) 163 300 kronor. I likhet med statskontoret

anser jag dessutom, att av det reservbelopp å 20 000 kronor, som står till

förfogande å anslaget, en summa av 10 000 kronor bör tagas i anspråk, överskridandet

av staten för öjebyns försöksgård skulle vid bifall härtill kunna

begränsas till (163 300 — 34 000 — 10 000 =) 119 300 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras ett sammanlagt belopp

av (107 900 + 14 000 + 119 300 =) 241 200 kronor. Detta belopp torde

lämpligen böra utgå från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget

till statens försöksgårdar. Härför torde emellertid riksdagens medgivande

böra inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medge,

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar må för täckande av i det föregående

angivna utgifter tagas i anspråk ett belopp av högst 241 200

kronor.

J. Skogsväsendet.

[2] 27. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1953/54 anvisats ett reservationsanslag

av 5 441 000 kronor.

Yrkanden. Skogsstyrelsen (skr. 12/2 1954) hemställer, att under följande

anslag skall å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas sammanlagt

690 000 kronor för de i nedanstående sammanställning angivna ändamålen.

1. Skogsstyrelsen: Omkostnader.

Reseersättningar..........................................

2. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

a) Kursverksamhet................................... 40 000

b) Redskapsutrustning................................ 20 000

c) Reseersättningar................................... 40 000

d) Plantskolor....................................... 125 000

3. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.

Tillfälliga skogsbilvägar och skogshärbärgen......................

4. Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m.

Kursverksamhet..............................................

5. Lånefonden för insamling av skogsfrö...........................

5 000

225 000

300 000

60 000

100 000

Summa kronor 690 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Vidare hemställer skogsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte

6. medgiva, att bidrag för uppförande av skogshärbärge eller annan liknande

förläggning i samband med tillvaratagande av under vintern 1954

stormfält virke må beviljas ur anslaget till väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo utan hinder av bestämmelsen i kungörelsen den 30 juni

1943 (nr 530) angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader

m. m. att sådant bidrag må beviljas endast under förutsättning att det uppenbarligen

är av väsentlig betydelse för bränsleanskaffningen eller för motverkande

av arbetslöshet att anläggningen uppföres,

7. vidtaga åtgärder för att åstadkomma vidgad rätt för skogsägare att göra

insättning på särskilt skogskonto i bank.

Motiv. Skogsstyrelsen framhåller inledningsvis, att de svåra stormhärjningarna

i skogen den 3 och 4 januari 1954 föranlett olika åtgärder från det

allmännas sida, vilka hittills främst avsett anskaffning av arbetskraft för

att tillvarataga det stormfällda virket. Från det allmännas sida torde emellertid

åtgärder behöva vidtagas även i flera andra avseenden. Icke minst gäller

detta skogsvårds styrelsernas verksamhet, som inom de härjade områdena

i stor utsträckning måste inriktas på åtgärder såväl för det fällda virkets

ändamålsenliga tillvaratagande och vård som för undvikande av skadeverkningar

på kvarstående skog ävensom för restaureringsarbeten m. m. I samband

härmed kommer att uppstå icke förutsedda kostnader, för vilkas täckande

det torde vara nödvändigt, att medel beviljas på tilläggsstat för innevarande

budgetår.

1 sin skrivelse framhåller skogsstyrelsen vidare önskvärdheten av att de

av stormhärjningarna värst drabbade kommunerna blir föremål för ny fastighetstaxering

redan detta år. Ett ytterligare önskemål är att fraktlindring

på statens järnvägar i största möjliga omfattning medges för transport av

virke från det härjade området till andra landsdelar, där avsättning kan

finnas. Sänkta transportkostnader skulle minska behovet av extraordinära

åtgärder för afl skydda det obearbetade virket mot röt- och insektsskador

m. in.

Såsom närmare motivering för de av skogsstyrelsen framlagda förslagen,

vilka angivits i det föregående, anför skogsstyrelsen i huvudsak följande.

1. Skogsstyrelsen har för avsikt att låta verkställa en undersökning beträffande

den förmodade faran för insektsangrepp. Det kan sedermera visa

sig önskvärt att ordna kortare kurser för den skogsvårdsstyrelsepersonal,

som genom demonstrationer och rörlig instruktionsverksamhet har att till

skogsägarna vidarebefordra resultaten av nämnda undersökning. För såväl

undersökningen som kurserna kan det visa sig nödvändigt att anlita skogstorskningsinstitutets

expertis, vilket medför ökade resekostnader för institutet.

För att bestrida dessa kostnader synes medel böra ställas till skogsstyrelsens

förfogande.

2 a. Beloppet avses för kurser i aptering och virkesvård samt rörlig instruktionsverksamhet

i dessa ämnen. Angående behovet härav anför skogsstyrelsen

följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

29

Med anledning av de forcerade avverkningarna föreligger ett ökat behov

av instruktörer i motorsågning. Dessutom har uppkommit ett starkt behov

av instruktionsverksamhet i aptering, vilket normalt icke brukar vara fallet.

Den verksamhet, som utövas av rörliga instruktörer bör därför ökas betydligt

och även omfatta aptering. Skogsstyrelsen har beräknat att ytterligare

sammanlagt ett 15-tal instruktörer i aptering och motorsågning bör anställas

hos vederbörande skogsvårdsstyrelser under minst två månader. Extra

instruktörskurser i aptering och motorsågning planeras därjämte. Sedermera

kommer förmodligen att uppstå behov av särskild kursverksamhet och

utökad rörlig instruktionsverksamhet beträffande virkesvård.

2 b. Med anledning av de nytillkomna föryngringsytorna måste skogsvårdsstyrelsernas

normala verksamhet med hyggesrensning, hyggesbränning

in. m. utökas. Kompletterande stämplingar i beståndsrester, hyggeskanter

o. d. kommer även att erfordras i betydande omfattning. Då skogsvårdsstyrelsernas

ordinarie stämplingsverksamhet inom de stormhärjade

områdena kan väntas nedgå, kommer något ökat personalbehov troligen

icke att uppstå för dessa arbeten. Däremot torde erfordras en förstärkning

av skogsvårdsstyrelsernas utrustning för bl. a. hyggesbränning, markberedning

och besprutning av virke mot svamp- och insektsskador.

2 c. Med hänsyn till behovet av sådana förrättningar som besiktningar och

taxeringar av skador, uppgörande av förslag till åtgärder, organisation av

kottplockning, bevakning av säkerhet för lån m. in. torde skogsvårdsstyrelsernas

rese- och traktamentskostnader i de berörda områdena komma att

stiga väsentligt. Några nämnvärda inkomster kommer icke att inflyta i samband

med ifrågavarande slag av förrättningar.

2 d. Skogsstyrelsen anför, att fröträdsställningar i stor utsträckning fällts

av stormen, varjämte i vissa områden slutna bestånd totalspolierats. Detta

medför ett utökat behov av kulturåtgärder under de närmaste åren, därav

plantering på en sammanlagd areal av uppskattningsvis omkring 5 000 hektar.

För tillgodoseende av detta plantbehov behövs en hastig utökning av

plantproduktionen, vilket i de flesta fall torde kunna ske genom anläggning

av tillfälliga plantskolor. Kostnaderna för den utökade produktionen beräknas

till 50 000 kronor för innevarande budgetår och 75 000 kronor för nästa.

Emellertid kommer kostnaderna för nästa budgetår att till stor del behöva

gäldas redan under sommaren och förhösten, varför beloppet i sin helhet

torde böra anvisas på tilläggsstat redan innevarande budgetår.

3 och 6. Angående behovet av tillfälliga skogsbilvägar och skogshärbärgen

samt om förutsättningarna att iordningställa dylika anför skogsstyrelsen

i huvudsak följande.

I vissa fall är förutsättningen för att det stormfällda virket skall kunna

transporteras ut i tid, att bilbasvägar snabbt anlägges eller också att bilvägar

på fastmark grovbrytes så, att ^transport blir möjlig på tjälad mark

före vårens ankomst. Eu del skogsvägsföretag av sistnämnda slag finnes

planlagda. Dessa skulle i normala fall ha satts i andra hand vid bidragstilldelning.

Inom vissa trakter skulle beviljande av statsbidrag för dylika

företag möjliggöra ett snabbt iordningställande av vägarna, så att det stormfällda

virket kunde köras ut med lastbil. Dessa vägar finge givetvis den

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

största betydelse även för ett rationellt utförande av de återväxtåtgärder,

som kommer att följa efter avverkningarna.

Problemet att förlägga tillräckligt många skogsarbetare inom begränsade

områden har visat sig svårt att lösa. Bidrag för uppförande av skogshärbärge

kan beviljas ur skogsvägsanslaget under villkor, bland annat, att det uppenbarligen

är av väsentlig betydelse för bränsleanskaffningen eller för motverkande

av arbetslöshet att anläggningen uppföres. Nämnda villkor förhindrar

sedan flera år bidragsgivning för ändamålet. I det nu aktuella läget

skulle det vara önskvärt, att bidrag härför kunde beviljas, vilket i vissa fall

torde kunna stimulera skogsägarna till uppförande av gemensamma skogsbaracker.

Skogsstyrelsen anför vidare, att skogsvägsanslaget i förhållande till efterfrågan

på bidrag är det utan tvekan starkast begränsade av de särskilda

skogsvårdsanslagen. Skogsstyrelsen erinrar om att ett belopp av 300 000 kronor

av innevarande budgetårs anslag spärrats tills vidare och att det i årets

statsverksproposition förutsatts, att nämnda belopp skall få användas även

under nästa budgetår. Anslaget för budgetåret 1954/55 har med hänsyn härtill

föreslagits skola nedsättas med 300 000 kronor till 1 700 000 kronor.

De bidrag, som skulle behövas för tillfälliga vägar, respektive provisoriskt

utförande av permanenta vägar samt för skogshärbärgen inom det stormhärjade

området, har beräknats till 300 000 kronor eller till samma belopp,

som tills vidare spärrats. Styrelsen framhåller, att tillfälliga vägbyggnader

visserligen är formellt kvalificerade för bidrag, men att sådant på grund av

anslagets begränsning normalt icke kan beviljas. Ett ianspråktagande av de

spärrade medlen för nu ifrågavarande ändamål skulle enligt skogsstyrelsens

mening medföra, att de redan förut synnerligen starkt begränsade bidragsmöjligheterna

ytterligare inskränktes för skogsägarna inom landet i övrigt.

Beloppet synes därför böra anvisas på tilläggsstat.

4. Beträffande skogsstyrelsens motivering för äskandet under denna

punkt torde få hänvisas till den i det föregående under punkt 2 lämnade

redogörelsen.

5. Med hänsyn till att stora kalmarker måste kultiveras under de närmast

följande åren till följd av stormfällningarna är det enligt skogsstyrelsens

mening av vikt, att all användbar kött snarast tillvaratages inom stormhärjningsområdet.

Frölånefonden, som för närvarande är tämligen ansträngd,

behöver därför förstärkas.

7. Skogsstyrelsen erinrar om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 14 till

årets riksdag föreslagit vidgad rätt för skogsägare att göra insättning på särskilt

skogskonto i bank jämte uppskov med inkomsttaxeringen till det år

uttag från kontot sker. Nämnda uppskov för ett och samma beskattningsår

föreslås i propositionen skola avse högst ett belopp, motsvarande summan

av sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt, fyrtio procent av

den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter

samt fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse. Skogsstyrelsen anser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

31

önskvärt att skattelindring åstadkommes för hårt drabbade skogsägare genom

vidgad rätt till insättning på skogskonto. Om särskilda förhållanden

föreligger, bör nämnda procentsatser med Kungl. Maj:ts medgivande kunna

höjas från respektive 60 och 40 till 80 och 60. Skogsstyrelsen hänvisar slutligen

till de motioner till årets riksdag, som väckts i denna fråga.

Statskontoret (remissutlåtande 22/2 1954) motsätter sig skogsstyrelsens

förslag, att särskilda medel för ändamålet skall anvisas å tilläggsstat. Härom

anför statskontoret bland annat följande.

Då ersättning för åtgärderna endast i ringa mån skulle komma att gäldas

av skogsägarna, skulle kostnaderna huvudsakligen stanna å statsverket.

Statskontoret finner det naturligt, att staten under förhandenvarande omständigheter

lämnar skogsnäringen erforderligt bistånd inom ramen för de

skogliga organens verksamhet. Med hänsyn till de goda konjunkturer, som

under en följd av år varit rådande inom skogshanteringen, synes det emellertid

ej böra ifrågakomma, att det allmänna slutligt svarar för kostnaderna

för hjälpåtgärderna. Skogsägarna i landet torde numera ha erhållit sådan

ekonomisk bärkraft, att det är en rimlig fordran, att de själva ikläder sig

ifrågavarande utgifter, i all synnerhet som enligt uppgift virkespriserna ej

torde komma att påverkas av stormfällningarna. Statskontoret motsätter sig

därför skogsstyrelsens förslag, att särskilda medel för ändamålet skulle anvisas

å tilläggsstat och kostnaderna alltså slutligt bäras av statsverket. Därest

det skulle visa sig lämpligt, att de skogliga myndigheterna administrerar

de förordade åtgärderna och det skulle medföra betydande svårigheter

att uttaga ersättning av skogsägarna, torde det ej återstå annat än att för

ändamålet taga i anspråk sådana prisutjämningsmedel, beträffande vilka

närmare beslut om användningen ännu ej meddelats. Dessa medel uppgår

för närvarande till sammanlagt omkring 12 miljoner kronor, av vilket belopp

emellertid omkring 5 miljoner kronor föreslagits skola användas till inrättande

av en särskild lånefond in. in. (Prop. 1954: 621. För en sådan medelsdisposition

torde erfordras riksdagens medgivande.

Med utgångspunkt från dessa uttalanden anför statskontoret i huvudsak

följande beträffande de särskilda anslagsäskandena.

Av föreliggande utredning framgår ej, huru kostnaderna för den utökade

instruktions- och kursverksamheten rörande motorsågning in. in. beräknats.

Utan närmare kännedom härom kan statskontoret ej bedöma, huruvida det

föreslagna beloppet, 100 000 kronor, kan anses skäligt. Ämbetsverket förutsätter

emellertid, att arvoden och ersättningar i samband med denna verksamhet

bestämmes enligt de inom skogsvården eljest tillämpade normerna.

Liksom det torde ankomma på skogsägarna att själva ombesörja sådana

åtgärder som hyggesbränning, markberedning och besprutning av virke mot

svamp och insektsskador (jfr 15 § skogsvårdslagen), bör det enligt statskontorets

mening falla på skogsägarna att svara för i samband härmed erforderlig

utrustning. Statskontoret avstyrker förty, att medel ställes till förfogande

för tillgodoseende av framställningen i denna del.

Skogsvårdsstyrelsernas nettokostnader för resor och traktamenten har i

anledning av stormfällningarna beräknats öka med 40 000 kronor. Som jämförelse

må nämnas, att i skogsvårdsstyrelsernas utgiftsstater för innevarande

budgetår posterna resekostnader och traktamentsersättningar beräknats

till sammanlagt omkring 4,4 miljoner kronor. Då den beräknade ökningen

av medelsbehovet för ändamålet är obetydlig i förhållande till det ordinarie

anslaget, torde utgifterna kunna täckas inom ramen för detta anslag genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

omdisposition av redan anvisade medel de olika skogsvårdsstyrelserna emellan.

Vad angår den planerade utökningen av plantproduktionen genom anläggning

av tillfälliga plantskolor vill statskontoret erinra, att i statsverkspropositionen

för nästkommande budgetår (Prop. 1954: 1, IX ht s. 378) förordats,

att nettoförlusten å denna verksamhet skall beräknas till 464 000 kronor för

att möjliggöra en utbyggnad av verksamheten. Därest riksdagen godkänner

detta förslag, vilket skulle innebära nära nog en fördubbling av det statliga

understödet, saknas enligt statskontorets mening anledning för statsverket

att för detta ändamål nu lämna skogsnäringen ytterligare ekonomiskt stöd.

I vart fall lärer ej böra ifrågakomma, att såsom skogsstyrelsen föreslagit för

utgifter, som kan beräknas för nästkommande budgetår, medel anvisas å

tilläggsstat för det nu löpande budgetåret.

Med hänsyn till att behovet av skogsarbetarebaracker inom de stormhärjade

områdena kommer att bli relativt kortvarigt, har statskontoret icke blivit

övertygat om lämpligheten av att genom statsbidrag stimulera skogsägarna

till att uppföra sådana baracker, helst som bostadsfrågan för arbetarna

med nutidens goda kommunikationer torde kunna lösas på annat sätt.

Beträffande statsbidrag till skogsvägsföretag synes den inträffade situationen

böra föranleda en omprövning av inkomna bidragsansökningar, så att

behovet av skogsvägar inom de stormhärjade områdena blir behörigen tillgodosett.

Därest detta icke låter sig göra inom ramen för det belopp, som

under innevarande budgetår får disponeras för ändamålet, vill statskontoret

icke motsätta sig, att skogsstyrelsen får taga i anspråk jämväl det för innevarande

budgetår spärrade beloppet å 300 000 kronor.

För bestridande av skogsforskningsinstitutets resekostnader i samband

med viss undersöknings- och kursverksamhet torde institutets reseanslag böra

anlitas i vanlig ordning.

Å frölånefonden innestår för närvarande 222 000 kronor. Enligt gällande

amorteringsplaner skulle intill utgången av kalenderåret 1954 återbetalning

av frölån ske med inalles 42 000 kronor. I betraktande härav kan det ifrågasättas

om, såsom skogsstyrelsen hävdat, frölånefonden behöver förstärkas.

Vad angår skogsstyrelsens önskemål, att de av stormhärjningarna värst

drabbade fastigheterna blir föremål för ny fastighetstaxering redan detta år,

vill statskontoret framhålla, att ny taxering av ifrågavarande fastigheter torde

kunna påkallas med stöd av 12 § 2 mom. kommunalskattelagen jämfört med

22 § 1 mom. taxeringsförordningen under löpande taxeringsperiod, dock tidigast

från och med kalenderåret 1955, därest stormskadorna föranlett minskning

av taxeringsvärdet med minst en femtedel. Den inträffade situationen

synes ej böra föranleda undantag från angivna regel. Ej heller finner statskontoret

skäl tillstyrka skogsstyrelsens förslag om sänkta transportkostnader

å stormfält virke.

Departementschefen. Den svåra stormen i början av januari i år orsakade

stora skador på skogen främst i de mellersta och östra delarna av landet. På

åtskilliga platser inom de drabbade områdena förekom stormfällningar, som

till omfattningen motsvarade flera normala årsavverkningar. Med hänsyn

till de stora värden, som därigenom satts på spel, torde det vara ett allmänt

intresse att i största möjliga utsträckning mildra skadorna. Såsom framgår

av vad skogsstyrelsen anfört har från det allmännas sida även vidtagits åtgärder

i detta syfte främst genom att anskaffa arbetskraft för det stormfällda

virkets tillvaratagande. Enligt min mening synes det emellertid vara angelä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

get, att ytterligare åtgärder vidtages, framför allt i syfte att få till stånd erforderliga

restaureringsarbeten. Jag delar sålunda skogsstyrelsens uppfattning

att ett ytterligare belopp av 100 000 kronor bör ställas till förfogande för

utlämnande av frölån. I enlighet med skogsstyrelsens framställning synes

vidare medel böra anvisas till kostnaderna för en utökning av skogsvårdsstyrelsernas

plantproduktion. Jag är emellertid icke beredd tillstyrka, att större

belopp än 50 000 kronor anvisas för sistnämnda ändamål. Vidare bör enligt

min mening ett belopp av 100 000 kronor ställas till förfogande för att iordningställa

tillfälliga bilvägar inom de skogsområden, där stormfällningar

förekommit. Därigenom skulle utforslingen av det stormfällda virket underlättas

högst väsentligt. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka vad skogsstyrelsen

föreslagit rörande bidrag för uppförande av skogshärbärgen och

liknande förläggningar. Jag anser mig icke heller kunna förorda den föreslagna

medelsanvisningen för kursverksamhet och för anskaffande av redskap

till skogsvårdsstyrelserna. I fråga om de av skogsstyrelsen äskade beloppen

till reseersättningar anser jag icke erforderligt, att ytterligare medel

anvisas till resekostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän. Däremot

anser jag angeläget, att medel anvisas till dylika kostnader för den expertis

från skogsforskningsinstitutet, som det enligt vad skogsstyrelsen anfört kan

bli nödvändigt att anlita för de undersökningar, som behöver verkställas.

Då medelsanvisningen lämpligen synes böra ske i form av tillstånd att överskrida

skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag, torde jag få återkomma

till denna fråga i annat sammanhang. Ej heller frågan om åtgärder för att

åstadkomma vidgad rätt för skogsägare att göra insättning på särskilt skogskonto

i bank torde här böra upptagas till behandling.

De av mig i det föregående tillstyrkta beloppen synes böra anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår med hänsyn till angelägenheten av att

den verksamhet, vartill medel äskats, snarast skall kunna igångsättas. Jag

föreslår därför, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 skall

anvisas dels ett reservationsanslag av 50 000 kronor till Skogsvård in. m.:

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader, dels ett reservationsanslag

av 100 000 kronor till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo, dels ock ett investeringsanslag av 100 000 kronor till Lånefonden

för insamling av skogsfrö. Till frågan om anvisande av sistnämnda

båda anslag återkommer jag under följande anslagspunkt, respektive vid

anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

It Iiihang till riksdagens protokoll 195t. i samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr i 50.

[3] 29. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1953/54 anvisats ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m: Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Arne Beckman.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i50.

35

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

Statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt

anför därvid följande.

H. Diverse.

[1] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till detta ändamål

har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 575 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget en reservation

av ca 59 500 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet

utgör således omkring 634 500 kronor. Utgifterna under anslaget har under

tiden 1 juli 1953—28 februari 1954 uppgått till ungefär 502 500 kronor. Anslagsbelastningen

har således för månad räknat hittills i genomsnitt varit

ca 62 800 kronor. Vid i stort sett oförändrad medelsåtgång per månad under

de återstående fyra månaderna av budgetåret skulle de sammanlagda utgifterna

för budgetåret 1953/54 överstiga de disponibla medlen med i runt tal

(502 500 + 250 000 — 634 500=) 118 000 kronor.

Kommitté- och utredningskostnaderna beräknas emellertid under återstoden

av budgetåret bli relativt sett högre än under de sistförflutna åtta månaderna.

Sålunda har i år tre nya kommittéer tillkallats, vilkas utgifter skall

bestridas från tionde huvudtitelns kommittéanslag. För några av handelsdepartementets

större kommittéer — Södra Sveriges skogsindustriutredning,

utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

och varudistributionsutredningen — beräknas därjämte utgifterna på grund

av kommittéernas intensifierade verksamhet att bli förhållandevis högre än

hittills under budgetåret. Någon nämnvärd minskning av medelsbehovet för

de återstående fyra månaderna genom upphörande av vissa kommittéers

verksamhet synes icke kunna påräknas. För att täcka de sålunda ökade kostnaderna

skulle enligt gjorda beräkningar under innevarande budgetår erfordras

en anslagsförstärkning betydligt överstigande 100 000 kronor. Med

hänsyn till arten av vissa inom Södra Sveriges skogsindustriutredning och

varudistributionsutredningen pågående undersökningar förordar jag emellertid

att kostnaderna härför bestrids från andra disponibla medel än kommittéanslaget.

På grund därav torde en förstärkning av anslaget böra kunna

begränsas till 100 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

37

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. I skrivelse den 19 januari

1954 har medicinalstyrelsen hemställt om medgivande att överskrida

den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium för budgetåret

1953/54 upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

med 8 000 kronor. Styrelsen har tillika överlämnat en framställning i ärendet

från laboratoriets föreståndare, vari anföres bl. a. följande.

Arbetsbelastningen å laboratoriets olika avdelningar har under år 1953

visat en så stark stegring, att den alltför fåtaliga personalen icke kunnat

medhinna arbetet utan allvarliga förseningar, vilka innebär en fara för rättssäkerheten.

Detta gäller i särskilt hög grad alkoholavdelningen, där situationen

särskilt under det sista kvartalet 1953 förvärrats, trots att extra personal

i viss utsträckning tagits i anspråk. Antalet alkoholblodprov, som 1948

utgjorde 3 379, uppgick 1953 till 7 427, vilket innebär en ökning med 120

procent på fem år. Antalet prov, om vilkas resultat besked icke lämnats, utgjorde

tidtals under år 1953 närmare 2 000 och har först nyligen nedgått

till 1 500—1 600, vilket innebär, att protokollen expedieras cirka 2 1/2 månad

efter det att blodproven inkommit.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Personalen vid avdelningen har under tiden 1948—1953 ökat från två till

Ire laboratoriebiträden, varvid emellertid samtidigt indrogs ett belopp om

1 200 kronor till extra personal, varför personalökningen endast är cirka

33 procent. Någon fast anställd kontorspersonal finnes icke vid avdelningen.

För tillfället är situationen närmast katastrofal, då av nämnda tre personer

en slutat sin tjänst, en insjuknat och den tredje sagt upp sig till den 15 februari

1954. Frånvaron av befordringsmöjligheter vid laboratoriet har medfört,

att flera av dess bästa arbetskrafter under de senaste åren lämnat laboratoriet.

För att kunna uppehålla verksamheten vid alkoholavdelningen var det

nödvändigt att under månaderna maj—september anställa ett extra laboratoriebiträde

och fr. o. m. den 15 oktober ett extra kontorsbiträde, vilket

för andra halvåret 1953 medfört en merbelastning av icke-ordinarieposten

med cirka 2 400 kronor. Då balansen trots detta icke kunnat nedbringas,

enär blodproven under höstmånaderna icke i vanlig utsträckning visat

säsongmässig minskning, är det absolut nödvändigt att ha kontorsbiträdet

anställt under hela budgetåret. Detta medför en ytterligare belastning med

cirka 2 400 kronor.

Den långa väntetiden har framkallat starkt och berättigat missnöje från

polismyndigheter, åklagare och domstolar. Med hänsyn härtill och då redan

i mars eller april en väsentlig ökning av inkommande blodprov kan väntas,

torde det dessutom vara nödvändigt att för någon tid anställa ytterligare

extra arbetskraft. Härför måste beräknas minst 1 200 kronor.

Såväl vid alkoholavdelningen som vid Rh-avdelningen har under innevarande

budgetår övertidsarbete förekommit i större utsträckning än eljest.

Kostnaden härför kan beräknas till minst 2 000 kronor. Kompensationsledigliet

kan endast i ringa utsträckning, vid alkoholavdelningen praktiskt taget

icke alls, medgivas på grund av arbetsbelastningen.

Anslagsposten till icke-ordinarie personal torde sålunda komma att överskridas

med (2 400 -f 2 400 + 1 200 + 2 000) 8 000 kronor. Belastningen

å anslagsposten uppgick den 31 december 1953 till cirka 108 800 kronor.

Då det stora flertalet undersökningar är avgiftsbelagda och statsverkets

inkomster alltså stiger med antalet undersökta prov, kan sparsamhetsskäl

icke åberopas mot den oundgängliga personalökningen.

Medicinalstyrelsen framhåller, att av föreståndaren åberopade allvarliga

olägenheter icke kan tillrättas utan förstärkning av personalen.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att arbetsbelastningen

framför allt på laboratoriets alkoholavdelning vuxit i en takt,

som icke tillnärmelsevis motsvarar den personalförstärkning, som erhållits.

Medan antalet alkoholblodprov från 1948 till 1953 ökat med 120 procent,

har personalökningen sålunda uppgått till endast cirka 33 procent. Detta

har medfört en betydande eftersläpning såväl av blodanalyserna som av

protokollen med resultaten av dessa analyser. Väntetiden har uppgått till

tre i några fall fyra månader, ett förhållande, som knappast kan anses till
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

fredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. Med hänsyn härtill och till den

säsongmässiga ökning av motorfordonstrafiken, som inom den närmaste

tiden kan beräknas, synes det ofrånkomligt, att laboratoriets personal under

innevarande budgetår förstärkes i enlighet med föreståndarens av medicinalstyrelsen

tillstyrkta förslag. Jag förordar alltså, att laboratoriets ickeordinariepost

för nämnda budgetår må överskridas med 8 000 kronor. I huvudsak

motsvarande förstärkning har i årets statsverksproposition förordats

för nästa budgetår.

I detta sammanhang vill jag även anmäla, att Kungl. Maj :t efter framställning

av medicinalstyrelsen genom beslut den 15 januari 1954 medgivit, att

vid laboratoriet finge räknat fr. o. in. den 1 januari tills vidare t. o. m. den

30 juni 1954 för en kostnad av högst 4 500 kronor vara anställt ett extra laboratoriebiträde.

Anledningen härtill var, att laboratoriets Rh-avdelning icke

utan personalförstärkning kunde möta den extrabelastning, som föranleddes

av en av svenska röda korset organiserad blodgivarkampanj. Laboratoriets

totala utgifter för ändamålet beräknades till 7 100 kronor och inkomsterna

av blodproven under samma tid till omkring 9 000 kronor. På

grund av ärendets brådskande natur överfördes för avlöning av förenämnda

biträde erforderligt belopp, 4 500 kronor, till laboratoriets icke-ordinariepost

från elfte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Beloppet

bör återföras till nämnda anslag och riksdagens bemyndigande därför inhämtas

att överskrida laboratoriets icke-ordinariepost med motsvarande belopp.

I enlighet härmed erfordras ett överskridande om sammanlagt (8 000 -f4

500) 12 500 kronor.

Under åberopande av de! anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsslaten för statens rättskemiska laboratorium

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1953/54 överskridas med

högst 12 500 kronor.

[2] Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Detta anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 193 000 kronor, varav 47 600 kronor

belöper sig på avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 5 februari 1954 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande

å tilläggsstat av 4 200 kronor till förstärkning av icke-ordinarie posten.

Styrelsen anför till stöd härför följande.

För innevarande budgetår har för statens rättsläkarstation vid Stockholm

till övertidsersättningar, vikariatsersättningar och anställande av tillfällig

personal beräknats ett belopp av 8 826 kronor.

Under tiden 1 juli 1953—31 januari 1954 har av detta belopp förbrukats

sammanlagt 6 976 kronor 76 öre, varför för budgetårets återstående 5 månader

kvarstår endast 1 849 kronor 24 öre. Dessa relativt stora kostnader

beror på att rättsläkarstationens stadigvarande vaktmästarpersonal är otill
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

räcklig, varför i avsevärd utsträckning bårhusvaktmästarna måst anlitas

för övertidsarbete och tillfällig personal anställas. Om medelsbehovet för de

återstående 5 månaderna av innevarande budgetår uppskattas med ledning

av dels den hittillsvarande medelsförbrukningen under budgetåret, dels ock

förbrukningen under tidigare budgetår, torde för dessa månader kunna beräknas

en medelsåtgång av ungefär 6 000 kronor. Sålunda skulle i runt tal

ytterligare 4 200 kronor erfordras.

Departementschef en. De skäl, som medicinalstyrelsen åberopat för en förstärkning

under innevarande budgetår av anslagsposten till övrig icke-ordinarie

personal, finner jag mig kunna godtaga. Ej heller har jag något att

invända mot beräkningen av det äskade beloppet. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att jag i årets statsverksproposition föreslagit inrättande

fr. o. m. nästa budgetår av en ny vaktmästartjänst vid ifrågavarande rättsläkarstation.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att den i avlöningsstaten för statens rättsläkarstationer

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1953/54 överskridas med

högst 4 200 kronor.

[3] Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund.

Från detta anslag bestrides statsbidrag till Malmöhus läns landsting för

driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund. Upptagningsområdet

för avdelningen har genom avtal mellan landstinget och avdelningens

övriga intressenter bestämts till att omfatta Malmöhus, Kristianstads,

Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Hallands län samt Kalmar

läns norra och södra landstingsområden ävensom städerna Malmö och Hälsingborg.

Enligt Kungl. Maj :ts brev den 13 juni 1947 utgår statsbidrag med

ett belopp av 6 kronor för underhållsdag vid avdelningen. Som villkor för

åtnjutande av statsbidrag gäller bl. a., att av patient, som intages å avdelningen,

må, oavsett var han är hemmahörande, uttagas en legosängsavgift

vid vård å allmän sal eller därmed likställt rum av högst 2 kronor 50 öre

per dag, vilken avgift i årets statsverksproposition föreslagits skola fr. o. m.

den 1 januari 1955 fastställas till högst 3 kronor per dag. Enligt nuvarande

statsbidragsgrunder gäller vidare, att sjukhusägaren må av berörda huvudmän

såsom bidrag till bestridandet av vårdkostnaderna uttaga dels en dagavgift

av 2 kronor 50 öre, dels ock ett belopp motsvarande högst skillnaden

mellan å ena sidan verkliga dagkostnaden vid lasarettet i dess helhet

och å andra sidan summan av legosängsavgiften och vederbörande huvudmans

fasta bidrag per underhållsdag. En närmare redogörelse för de fastställda

ersättningsgrunderna har lämnats i 1946 års statsverksproposition

(V s. 268—275), vartill torde få hänvisas.

I skrivelse den 4 januari 1954 har Malmöhus läns landstings hälso- och

sjukvårdsberedning gjort framställning om en sådan höjning av nu utgå
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

ende statsbidrag till ifrågavarande avdelning, att landstingets verkliga kostnader

för avdelningens drift täckes. Alternativt har beredningen hemställt,

att gällande statsbidragsbestämmelser så ändras, att hinder icke möter för

en överenskommelse med berörda huvudmän om ökning fr. o. in. den 1 juli

1953 av deras bidrag till driften av de av dem disponerade vårdplatserna

vid avdelningen. I skrivelsen framhålles bl. a., att gällande avtal mellan

landstinget och neurokirurgiska avdelningens övriga intressenter med hänsyn

till nödvändigheten av överensstämmelse med gällande statsbidragsgrunder

icke tagit hänsyn till, att vårddagkostnaden vid avdelningen är

väsentligt högre än motsvarande kostnad för lasarettet i dess helhet, varför

Malmöhus läns landsting kommit att i betydande omfattning bidraga till

kostnaderna för vård av patienter, som icke tillhör det egna landstingsområdet.

Med anledning härav har landstinget uppsagt nuvarande intressentöverenskommelse

att gälla fr. o. m. den 1 juli 1953. Vid förhandlingar med

övriga intressenter har dessa förklarat sig beredda att bestrida de verkliga

kostnaderna för av dem disponerade vårdplatser. Nuvarande statsbidragsbestämmelser

utgör emellertid ett hinder för en dylik anordning.

Medicinalstyrelsen framhåller i utlåtande över framställningen, att dagkostnaden

vid den neurokirurgiska avdelningen år 1952 synes ha uppgått

till 76 kronor 30 öre eller 72 procent mer än vid lasarettet i dess helhet, där

den utgjorde 44 kronor 41 öre. Enligt vad som uppgivits hade Malmöhus

läns landsting år 1952 gjort en förlust av i runt tal 250 000 kronor på driften

av de av andra huvudmän disponerade vårdplatserna vid avdelningen.

Styrelsen anser det icke skäligt, att sjukhusägaren längre ensam skall bära

den merkostnad för driften av de av andra sjukvårdshuvudmän disponerade

vårdplatserna, som icke täckes av statsbidrag. Styrelsen är emellertid

icke beredd att föreslå en höjning av nu utgående statsbidrag, vilken höjning

måste vara av betydande storlek för att göra avsedd verkan. Däremot

förordar styrelsen, att sådan ändring sker av gällande statsbidragsvillkor,

att ersättning för vård på avdelningen må erläggas av de sjukvårdshuvudmän,

som disponerar platser därstädes, med belopp, som bättre motsvarar

de verkliga vårdkostnaderna. Styrelsen föreslår sålunda, att hinder icke

skall möta för en ny intressentöverenskommelse, enligt vilken vederbörande

lokala huvudman skall, räknat fr. o. m. den 1 juli 1953, för varje patient

utöver 2 kronor 50 öre per underhållsdag erlägga ett belopp motsvarande

högst skillnaden mellan å ena sidan den verkliga dagkostnaden vid lasarettet

i dess helhet jämte elt procentuellt tillägg därå, vilket med hänsyn

till lämnade kostnadsuppgifter tills vidare synes höra maximeras till 70

procent av förenämnda dagkostnad, och å andra sidan summan av legosängsavgiften,

vederbörande huvudmans fasta bidrag samt utgående statsbidrag

per underhållsdag.

Departementschefen. Statsbidragets storlek fastställdes år 1940. Härvid

utgick man från dels den genomsnittliga dagkostnaden vid lasarettet år

1944 eller 12 kronor 1 öre, dels ock det förhållandet, att kostnaderna för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet låg 51 procent högre än

de genomsnittliga kostnaderna för lasarettets övriga kliniker. Statsbidraget,

vilket var avsett att täcka merkostnaderna för den neurokirurgiska avdelningen,

bestämdes således till 6 kronor per vårddag. Departementschefen

framhöll emellertid, att den föreslagna beräkningsgrunden i viss mån innebar

en nyhet, varför det låg i sakens natur, att framtida erfarenhet kunde

giva vid handen, att enskildheterna i villkoren i ett eller annat avseende

borde ändras. Även förändringar i penningvärdet kunde tänkas göra jämkningar

påkallade. I dylik händelse finge givetvis bidragsfrågan upptagas

till omprövning. Den genomsnittliga dagkostnaden för lasarettet i dess helhet

har successivt stegrats och uppgick år 1952 till 44 kronor 41 öre. Då

bidragsgrunderna icke ändrats, har Malmöhus läns landsting nödgats svara

för betydande kostnader, som rätteligen bort ankomma på övriga intressenter.

Nu angivna förhållanden gör det motiverat, att bidragsfrågan upptages

till omprövning. Jag är emellertid icke beredd att nu tillstyrka någon

höjning av till avdelningen utgående statsbidrag utan förordar, att statsbidragsfrågan

upptages till prövning i ett senare sammanhang. Jag anser

mig däremot sakna anledning motsätta mig av medicinalstyrelsen föreslagen

ändring i gällande statsbidragsbestämmelser. Jag tillstyrker därför, att dessa

bestämmelser med verkan fr. o. in. den 1 juli 1953 ändras på sätt medicinalstyrelsen

föreslagit i syfte att möjliggöra för Malmöhus läns landsting att

från övriga intressenter uttaga ersättning, som beräknas motsvara de verkliga

vårdkostnaderna. Då gällande ersättningsgrunder tidigare underställts

riksdagen, torde riksdagens utlåtande i ärendet böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade ändrade

grunder rörande bestridande av driftkostnaderna för den

neurokirurgiska avdelningen vid lasarettet i Lund, att tilllämpas

fr. o. m. den 1 juli 1953.

F. Civilförsvaret.

[5] Utbildnings- och övningsverksamhet. Från detta anslag bestrides bl. a.

resekostnadsersättningar och traktamenten samt ersättning för mistad arbetsinkomst

vid deltagande i utbildningskurs inom civilförsvaret, vilken anordnas

av civilförsvarsstyrelsen eller länsstyrelse eller på dessa myndigheters

föranstaltande (central kurs).

I skrivelse den 3 juni 1953 har civilförsvarsstyrelsen med överlämnande

av yttranden av samtliga länsstyrelser gjort framställning om utfärdande

av bestämmelser, som möjliggör, att hushållsarbetande kvinna utan egen

arbetsinkomst ersättes för kostnader till följd av bortovaro från hemmet vid

deltagande i central kurs. Styrelsen föreslår, att ersättning skall utgå med

styrkta verkliga kostnaden, dock högst 20 kronor för dag, eller alternativt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150. 43

med ett fixerat belopp om 20 kronor för dag. Till stöd för framställningen

anför styrelsen.

Av inkomna yttranden har styrelsen funnit, att samstämmighet råder beträffande

angelägenheten av att de kvinnor, som saknar egen arbetsinkomst,

icke förorsakas ekonomisk förlust genom deltagande i civilförsvarsutbildning.

Från ett flertal länsstyrelser har omvittnats huru gällande bestämmelser

på kvinnohåll uppfattats som en undervärdering av hemarbetande kvinnas

dagliga arbete. Detta har skapat misstämning och utlöst en för civilförsvaret

skadlig negativ inställning till utbildningen och därmed till civilförsvaret

i dess helhet. Betydande svårigheter vid rekryteringen av för

civilförsvarsarbete lämpliga hemarbetande kvinnor har sålunda uppstått.

Det har särskilt konstaterats, att den låga procenten kvinnor (ca 10 procent)

bland civilförsvarets instruktörer till stor del beror på den här påtalade

bristen i ersättningsbestämmelserna.

över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

försvarets civilförvaltning, Sveriges civilförsvarsförbund, folkpartiets

kvinnoförbund, Fredrika Bremerförhundet, högerns kvinnoförbund,

kooperativa kvinnogillesförbundet, landsorganisationens kvinnoråd, svenska

landsbygdens kvinnoförbund, Sveriges husmodersföreningars riksförbund,

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och yrkeskvinnors samarbetsförbund.

Samtliga remissinstanser tillstyrker, att ersättning får utgå. Riksräkenskapsverket,

Sveriges civilförsvarsförbund, Fredrika Bremerförhundet, högerns

kvinnoförbund, svenska landsbygdens kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund och yrkeskvinnors sanrarbetsförbund förordar

alternativet med ett fixerat belopp om 20 kronor för dag. Statskontoret anser,

att i avvaktan på närmare erfarenheter av eventuella ersättningsbestämmelsers

verkningar ifrågavarande personkategori bör begränsas att omfatta

hemarbetande kvinna, som är gift eller har vårdnaden om egna barn, och

föreslår ersättning med ett fixerat belopp om 8 kronor för dag, möjligen

med viss behovsprövning i form av tillägg för varje hemmavarande barn

under 16 år. Försvarets civilförvaltning ifrågasätter om högre belopp än

8 kronor för dag bör ifrågakomma. Folkpartiets kvinnoförbund förordar en

fixerad ersättning utan att ange något visst belopp. Sveriges husmodersföreningars

riksförbund tillstyrker det av civilförsvarsstyrelsen förordade alternativet

med ersättning för styrkta kostnaden. Landsorganisationens kvinnoråd

förordar ersättning med styrkta kostnaden utan maximering eller ett

fixerat belopp, maximerat till 25 kronor för dag. Kooperativa kvinnogillesförbundet

föreslår en fixerad ersättning med möjlighet till behovsprövad tillläggsersättning.

Av de remissinstanser, som förordat ersättning med ett

fixerat belopp utan skälighetsprövning, har de flesta framhållit, att detta

alternativ skulle innebära ett förenklat förfarande både för myndigheterna

och den ersättningsberättigade.

Vid sammanträde den 25 februari 1954 har riksskattenämnden uttalat, att

ifrågavarande ersättning till hushållsarbetande kvinna är att anse såsom

skattepliktig inkomst för mottagaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Departementschefen. Resekostnadsersättningar och traktamenten till bl. a.

civilförsvarschefer och vissa andra befattningshavare inom det allmänna civilförsvaret

vid deltagande i central civilförsvarsutbildning har utgått fr. o.

m. kalenderåret 1942. I propositionen nr 294 till 1946 års riksdag föreslogs,

att även ersättning för mistad arbetsinkomst skulle utgå till viss personal

i det allmänna civilförsvaret, som deltoge i dylik utbildning. Ersättningsnormerna

anslöt sig nära till då gällande, motsvarande regler för civilförsvarschef

och ställföreträdare för dylik. Nämnda ersättningsgrunder synes

icke medge, att av civilförsvarsstyrelsen föreslagen ersättning till hushållsarbetande

kvinna vid deltagande i central civilförsvarsutbildning får utgå.

Frågan torde därför böra underställas riksdagen.

Jag finner det skäligt, att hushållsarbetande kvinna, som ej åtnjuter ersättning

för mistad arbetsinkomst, erhåller gottgörelse för sina utgifter i

anledning av deltagande i s. k. central kurs inom civilförsvaret. Civilförsvarsstyrelsen

har för sin del föreslagit ersättning med styrkta verkliga kostnaden,

dock högst 20 kronor för dag. På grund av att förfarandet vid utbetalning

av ersättning härigenom blir enklare förordar jag, att ersättning med

ett fixerat belopp får utgå. Detta torde lämpligen tills vidare böra fastställas

till femton kronor för dag. Jag förutsätter emellertid, att ersättningsgrunderna

vid behov skall kunna jämkas av Kungl. Maj :t.

Kostnaderna i anledning härav torde böra bestridas från ifrågavarande

anslag. Med hänsyn till att kostnaderna beräknas bli förhållandevis små är

någon uppräkning av anslaget ej erforderlig.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att kostnaderna för ifrågakommande ersättningar till hushållsarbetande

kvinna för deltagande i s. k. central kurs inom

civilförsvaret må bestridas från förslagsanslaget till Utbildnings-

och övningsverksamhet.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

45

Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen har i olika sammanhang

äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar

vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till byggnadsarbeten

vid statens växtskyddsanstalts filial i Alnarp å 18 000 kronor samt till byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök å 70 000 kronor

torde böra avskrivas i sin helhet, då investeringarna avser sådana arbeten,

vilka icke väsentligt kommer att höja fastigheternas värden. Anslagen till

ny ungdomsanstalt för svårbehandlade å 1 300 000 kronor, till nybyggnader

för kemiska och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. m.

å 950 000 kronor, till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

å 750 000 kronor, till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å 425 000 kronor,

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m. å 5 302 500

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

kronor, till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm å 350 000

kronor samt till nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier

å 1 275 000 kronor torde i enlighet med gällande regler böra avskrivas

med 50 procent. Övriga anslag avser medel till förvaltningsbyggnader och

skall alltså avskrivas med 25 procent.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Kostnader för markförvärv

avskrives icke.

Under arméns, marinens och befästningars delfonder har äskats anslag om

tillhopa 1 /21 000, 350 000 respektive 8 109 000 kronor. Avskrivningsanslagen

bör enligt nyss angivna principer upptagas med 860 500, 175 000 respektive

8 109 000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Anslaget till lånefonden för insamling av skogsfrö

å 100 000 kronor torde helt böra avskrivas, då från fonden utlämnade lån

löper räntefritt.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till anordnande av allmänna

samlingslokaler å 3 000 000 kronor torde enligt hittills tillämpade regler böra

avskrivas med 65 procent. Avskrivningsanslaget upptages alltså med

1 950 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade ...... 650 000

Kommunikationsdepartementet:

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i

Stockholm .............................. 157 500

Grundförstärkning av residenset i Härnösand 100 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m. 475 000

Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska

institutet ............................... 375 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150. 47

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts

filial i Alnarp .......................... 18 000

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök .................. 70 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan....... 212 500

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m............................... 2 651 300

Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm

.................................. 175 000

Nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier.................... 637 500

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond......................... 860 500

Marinens delfond ....................... 175 000

Befästningars delfond ............... ... 8 109 000

Statens utlåningsfonder.

J ordbruksdepartementet:

Lånefonden för insamling av skog sfrö........ 100 000

Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

................................... 1 950 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

49

Bilaga 11.

Statens allmänna tastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om utlämnande

av ett räntefritt stående lån från den å statens allmänna fastighetsfond

under beskickningsfastigheternas delfond upptagna anslagsposten

till hyres- och arrendeutgifter m. m.

Anslagsposten till Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden under beskickningsfastigheternas

delfond av statens allmänna fastighetsfond är för budgetåret 1953/54

uppförd med 1 485 000 kronor.

I propositionen 1952: 152 uttalades, bland annat, att på grund av de betydande

representationsförpliktelser, som åvilade de lönade svenska konsulerna

i Förenta Staterna, tjänstebostäder anskaffats för generalkonsulerna

i New York och San Francisco samt konsuln i Minneapolis. I anslutning

härtill framhölls, att det borde undersökas, vilka möjligheter som kunde

föreligga att genom förvärv eller förhyrning av fastighet tillhandahålla

jämväl generalkonsuln i Chicago en lämplig tjänstebostad. I fråga om principerna

för tillgodoseende av utrikesförvaltningens olika lokal- och fastighetsbehov

anfördes, att uppkommande kostnader för anskaffande av bl. a.

personalbostäder åt tjänstemän inom utrikesrepresentationen m. m. genom

förvärv av exempelvis en bostadsrätt borde bestridas från — beroende på

de legala förutsättningar, under vilka förvärvet ägde rum — antingen det

under statens allmänna fastighetsfond uppförda investeringsanslaget till

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen,

eller den å fastighetsfondens stat under beskickningsfastigheternas

delfond uppförda anslagsposten till Hyres- och arrendeutgifter in. in. Riksdagen

lämnade Kungl. Maj :ts förslag utan erinran.

4 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

I skrivelse den 21 december 1953 har sändebudet i Washington meddelat,

att bostadsfrågan för generalkonsuln i Chicago ännu icke kunnat genom

statens försorg tillfredsställande lösas. Till följd av det i Chicago rådande

läget på bostadsmarknaden vore det svårt att förvärva eller förhyra lämpliga

bostäder annat än till högt uppskruvade priser. År 1951 kunde man

dock anskaffa en i och för sig lämplig bostadslägenhet för generalkonsuln

genom att innehavaren av posten, Gösta Oldenburg, med anlitande av upplånat

kapital förvärvade 30 aktier i ett fastighetsbolag till ett pris av 22 500

dollar eller i svenskt mynt 116 500 kronor. Såsom säkerhet för det av Oldenburg

upptagna lånet, som löper med 5 procent ränta, har i bank deponerats

de förvärvade aktierna.

Företagna undersökningar har givit vid handen, att kostnader för förvärv

av annan lämplig bostad för generalkonsuln i Chicago kan beräknas uppgå

till 400 000 å 450 000 kronor. Med hänsyn härtill och då ett bibehållande

tills vidare av den nuvarande lägenheten även ur andra synpunkter än

ekonomiska torde vara den mest fördelaktiga lösningen av generalkonsulns

bostadsfråga, föreslår sändebudet, att statsverket övertager det ekonomiska

ansvaret för bostadslägenheten genom att inlösa förenämnda lån å 116 500

kronor. Härvid förutsättes, att de av Oldenburg numera in blanco transporterade

aktierna skall deponeras såsom säkerhet hos beskickningen i Washington.

Sändebudet föreslår vidare, att Oldenburg beredes ersättning med 4 306

dollar, eller i svenskt mynt 22 305 kronor, utgörande kostnaderna för vissa

vid tillträdet erforderliga reparationsarbeten. Härutöver äskas för vissa

såsom nödvändiga ansedda iståndsättningsarbeten samt smärre reparationer

inom lägenheten ett belopp av 6 482 dollar, eller i svenskt mynt 33 577

kronor. De sammanlagda utgifterna skulle alltså uppgå till (116 500 -f22

305 + 33 577 =) avrundat 172 000 kronor.

I skrivelse den 16 januari 1954 har bgggnadsstyrelsen tillstyrkt, att statsverket

inlöser det av Oldenburg i sammanhang med bostadsfrågans ordnande

upptagna lånet. Enligt styrelsen bör ersättning för reparationskostnader

samt kostnader för erforderliga iståndsättningsarbeten jämte smärre

målningsarbeten kunna begränsas till 22 000 kronor respektive 28 500 kronor.

Styrelsen har ansett ifrågavarande belopp, sammanlagt 167 000 kronor,

böra bestridas från den å fastighetsfondens stat under beskickningsfastigheternas

delfond upptagna delposten till Hyres- och arrendeutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. Den

årliga hyran har av byggnadsstyrelsen beräknats till 28 000 kronor.

Departementschefen. Frågan om anskaffande av ny bostad för generalkonsuln

i Chicago aktualiserades år 1950. Byggnadsstyrelsen hade vid

besiktning funnit den tidigare bostaden ur olika synpunkter mindre ändamålsenlig.

Avsevärda svårigheter visade sig dock föreligga att till rimligt

pris inköpa eller förhyra lämplig lägenhet. Då möjlighet yppades att genom

förvärv av visst antal aktier i ett fastighetsbolag anskaffa en tillfredsställande

bostad var därför omedelbara åtgärder påkallade. Det var mot bakgrunden

härav som generalkonsuln Gösta Oldenburg i eget namn och med

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

anlitande av medel, som han själv upplånade, inköpte de ifrågavarande

aktierna. Transaktionen ägde rum efter samråd med sändebudet i Washington.

Avsikten var att Oldenburgs aktieinnehav, som är att jämställa med

en bostadsrätt, sedermera skulle överföras på svenska staten.

Vid den utredning angående förutsättningarna för en dylik överlåtelse,

som verkställts inom utrikesdepartementet, har det emellertid visat sig att

av formella skäl en överföring av aktieinnehavet och därmed av bostadsrätten

på svenska staten icke är möjlig. Jag anser mig därför förhindrad att

tillstyrka att staten löser det av Oldenburg upptagna lånet. Med hänsyn

till att kostnaderna för förvärv av en ny bostad, enligt vad som inhämtats,

kan komma att uppgå till mellan 400 000 och 450 000 kronor och sålunda

den av Oldenburg på privat väg anskaffade lägenheten ur ekonomisk synpunkt

är den för närvarande mest lämpliga, synes staten på annat sätt

böra medverka till att lägenheten tills vidare bibehålies såsom konsulsbostad

och det ekonomiska ansvaret härför övertages av staten. Till det

ändamålet förordar jag, att Oldenburg beredes möjlighet att inlösa det av

honom upptagna banklånet genom att staten till honom utlämnar ett räntefritt

stående lån. Det erforderliga beloppet, 116 500 kronor, synes lämpligast

böra belasta den å staten för statens allmänna fastighetsfond under beskickningsfastigheternas

delfond uppförda utgiftsposten till hyres- och arrendeutgifter

m. m. Såsom villkor för erhållande av lånet bör gälla, att aktierna,

vilka av Oldenburg numera är transporterade in blanco, deponeras såsom

säkerhet. Försäljning av aktierna förutsättes skola ske vid lägligt tillfälle.

Den inflytande köpeskillingen skall i sin helhet tillgodoföras den å staten

för statens allmänna fastighetsfond upptagna inkomstposten Diverse inkomster:

Beskickningsfastigheternas delfond, därvid statens fordran mot

Oldenburg upphör.

Mot byggnadsstyrelsens beräkningar av kostnaderna för erforderliga

iståndsättningsarbeten m. m. samt ersättning för redan vidtagna reparationsarbeten

har jag ingen erinran. Även dessa kostnader torde få belasta

förenämnda, förslagsvis betecknade utgiftspost å fastighetsfondens stat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till generalkonsul Gösta Oldenburg må på i det föregående

angivna villkor utlämnas ett räntefritt stående lån å

116 500 kronor att utgå från den å staten för statens allmänna

fastighetsfond under beskickningsfastigheternas delfond

upptagna delposten till Hyres- och arrendeutgifter m. m. för

av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

53

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 195i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 9 a. Reparation av brandskadad byggnad. Vid brand den 28 april 1952 i

mässbyggnaden vid Livregementets husarer förstördes byggnadens övervåning

och vindsvåning. Bottenvåningen blev starkt brandskadad.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 16 april 1953 framlagt förslag

till om- och tillbyggnad m. in. av ifrågavarande mässbyggnad för en

total kostnad av 616 000 kronor. Härav belöper 180 000 kronor på reparation

av de skador som förorsakats av branden. Ämbetsverket hemställer

att särskilda medel ställes till förfogande för att täcka sistnämnda kostnader.

Statskontoret har i utlåtande den 8 februari 1954 förklarat att fortifikationsförvaltningens

framställning icke givit anledning till erinran.

Departementschefen. Jag tillstyrker att medel ställes till förfogande för

ifrågavarande ändamål och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Reparation av brandskadad byggnad å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 180 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Brita Wassen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i50.

55

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 195i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid

följande.

V. Statens utlåningsfonder.

10 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (Prop.

1949:2; Rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

lånefonden för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 500 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg i fonden

ett outnyttjat belopp av 50 000 kronor. Enligt beslut av 1953 års riksdag

(Rskr. 90) må nyssnämnda anslag användas under budgetåret 1953/54 för

det med anslaget avsedda ändamålet.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid anmälan av under

jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, punkten 2, hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Arne Beckman.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

57

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Inrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 46 a. Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm. 46 b. Nybyggnad

för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier. Under förstnämnda

rubrik har av riksdagen för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor, varav cirka 90 000 kronor för vaktmästarbostad

in. m. Till Nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier har för budgetåren 1949/50 och 1951/52 såsom investeringsanslag

anvisats tillhopa 2 800 000 kronor. Härjämte har å ett under åttonde

huvudtiteln för budgetåret 1950/51 uppfört reservationsanslag till Tandläkarhögskolan

i Stockholm: Inredning av vissa lokaler beräknats ett belopp

av 95 000 kronor avseende fast inredning för vissa lokaler inom laboratoriebyggnaden,

vilka skulle disponeras av tandläkarhögskolan.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har bgggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare medel till förenämnda byggnadsföretag. Båda företagen

ingår bland de byggnadsarbeten, för vilka på grund av allmän byggnadskostnadsstegring

uppkomna merkostnader förutsatts skola bestridas

från det kollektiva anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Av detta anslag beräknar styrelsen kunna disponera, för rättsläkarstationen

365 000 kronor samt för rättskemiska och farmacevtiska laboratorierna

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

1 5a0 000 kronor eller tillhopa 1 915 000 kronor. Härutöver beräknas vissa

merkostnader av sådan art uppstå, att de icke lämpligen bör eller kan ersättas

från nämnda kollektivanslag.

Då byggnadsföretagen kostnadsberäknades, förelåg icke några närmare

utarbetade program för värme-, sanitets-, ventilations- och elektriska installationer.

Kostnaderna härför uppskattades med ledning av de erfarenheter,

som vunnits vid uppförandet av byggnader med likartade laboratorier,

som uppförts omedelbart före det senaste världskriget. Under kriget

och åren omedelbart därefter har emellertid forskningen inom skilda vetenskapliga

områden i mycket hög grad gått framåt, vilket medfört väsentligt

ökade krav på installationer av nämnda slag. För att i möjligaste mån

anpassa nu förevarande laboratorier till moderna forskningsmetoder har

det blivit nödvändigt att avsevärt höja standarden på sådana installationer.

Trots att styrelsen så långt det varit möjligt sökt begränsa denna standardhöjning,

har vissa merkostnader utöver vad som rimligen kunnat förutses

vid kostnadsberäkningarna uppstått, framför allt i fråga om de rörtekniska

installationerna. I samband med de utökade installationerna har därjämte

vissa byggnadsarbeten måst utföras. Beträffande nybyggnaden för rättskemiska

och farmacevtiska laboratorierna har vidare bergsprängning måst

företagas i betydligt större utsträckning än vad grundundersökningsresultaten

givit vid handen, varjämte den del av byggnadens grund, som icke

ligger direkt på berget utan på pelare till berg, måst utföras under mycket

otjänliga väderleksförhållanden. På grund härav uppkomna merkostnader,

som styrelsen tills vidare till viss del förskotterat från nämnda kollektivanslag,

framgår av nedanstående sammanställning:

i

Byggnadsföretag

Merkostnader för

Byggnadsar- beten i sam- band med

utökade in- stallationer

Summa

rörinstalla-

tion

elinstalla-

tion

Statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier...................

800 000

300 000

1175 000

1 275 000

Statens

rättsiäkarstation vid Stockholm

300 000

—

50 000

350 0C0

Summa

1100 000

300 C00

225 000

1 625 000

Totalkostnaderna kommer sålunda att uppgå till sammanlagt (1 500 000

“f- ^ 895 000 -j- 1 915 000 -j- 1 625 000) 7 935 000 kronor. Byggnadernas

sammanlagda volym uppgår till (24 000 + 9 930) 33 930 kubikmeter och

volympriset således i genomsnitt till 234 kronor per kubikmeter. Hittills

gjorda kostnadsjämförelser utvisar, att byggnadskostnaden per kubikmeter

byggnadsvolym i huvudsak ansluter sig till motsvarande kostnad för andra

laboratorier av likartat slag.

1 Härav 75 000 kronor för försvårad grundläggning

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

För ifrågavarande båda byggnadsföretag erfordras således ett särskilt

tilläggsanslag av 1 625 000 kronor. Då arbetena beräknas bli helt färdigställda

under innevarande budgetår, bör erforderliga medel anvisas å tillläggsstat

för budgetåret 1953/54.

Med anledning av byggnadsstyrelsens framställning uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 6 november 1953 åt statens sakrevision att verkställa utredning

rörande de av styrelsen anmälda merkostnaderna. Sakrevisionen

har med skrivelse den 22 februari 1954 inkommit med resultatet av nämnda

utredning och anför därvid bl. a. följande.

Någon detalj granskning av uppkomna standardhöjningar har icke varit

möjlig, enär byggnadsstyrelsen icke kunnat prestera vare sig detaljerade

kostnadsberäkningar eller detalj ritningar över byggnaderna såsom de ursprungligen

planerats. Det har ej heller varit möjligt att direkt fastställa

den värdemässiga storleken av standardhöjningarna genom jämförelse enbart

mellan beräknade och verkliga kostnader, eftersom i de sistnämnda

inrymmes avsevärda kostnadsstegringar, betingade av den allmänna kostnadsnivåns

höjning. Genom att först beräkna storleken av dessa kostnadsstegringar

för byggnads-, rör- och elarbeten, vilket skett med utgångspunkt

från de ursprungliga schematiskt uppskattade kostnaderna och med ledning

av byggnadskostnadsindex, har därefter standardhöjningskostnaderna

kunnat beräknas på motsvarande arbeten. Skillnaden mellan å ena sidan

summan av de kalkylerade kostnaderna och de allmänna kostnadsstegringarna

samt å andra sidan av de verkliga kostnaderna kan betraktas som

kostnadsökning avhängig av standardhöjning.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande sammanställning:

Byggnad m. m.

Ursprungi.

kostn.-ber.

Allm. kostn.- stegring

Standard-

höjning

Ofördelade

kostnader

Summa

1 410 000

314 047

329 804

_

2 053 851

Rättskemisk a och f arma- cevtiska laboratorierna..

2 800 000

4 210 000

1 516 544

1830 501

1 210 790

1540 504

—

5 527 334 ;

7 5S1185

CO 000

46 777

_

—

136 777

Tandläkarhögskolans loka-

95000

95 00)

Ej påförd centraladminist-

122 038

122 038

Summa

4 305 000

1 S77 3GS

1540594

122 038

7 935 000

Disponerade resp. för stan- dardhöjning’ äskade me- del ....................

4 395 000

1915 000

1 625 000

7 935 000

Under standardhöjning har inräknats de merkostnader, som uppkommit

genom att byggnadernas volym cj oväsentligt ökats. Vid de ursprungliga

kostnadsberäkningarna uppskattades rättsläkarstationens volym till S 400

in3 (exkl. bostadshuset) och laboratoriehusets till 20 000 in3, medan de uppförda

byggnadernas volym är 9 100 (exkl. bostadshuset) resp. 24 000 in3.

Volymskillnadcn beror på att kulvertar, fläktrum och liknande utrymmen

endast delvis medtagits å de ritningar, efter vilka kostnadsberäkningarna

utfördes.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!. Maj:ts proposition nr 150.

Byggnadernas standard har vid utredningen bedömts med hänsyn till dels

de allmänna krav, som bör ställas på utformning och inredning av statliga

törvaltningsbyggnader, dels de laboratoriemässiga kraven på byggnadernas

förseende med olika installationer. Ingen anmärkning synes kunna riktas

mot byggnadernas allmänna standard, vilken såväl byggnadstekniskt som inredningsmässigt

på intet sätt kan betecknas som hög. Ej heller laboratoriestandarden

har befunnits vara för hög. Rör- och elinstallationerna har visserligen

varit mycket kostsamma, men med hänsyn till nutida krav och laboratoriernas

arbetsuppgifter synes de vara rätt avpassade. Merkostnaden

tör grundsprängningsarbeten kan enligt sakrevisionens mening icke läggas

byggnadsledningen till last, då dylika överraskningar kan inträffa, utan^att

det därför är fråga om bristfälliga grundundersökningar.

Av sammanställningen framgår, att styrelsens anslagsäskanden med i runt

tal 122 000 kronor överstiger de kostnader, som redovisningsmässigt påförts

byggnadsföretagen. Beloppet representerar andel i byggnadsbyråns administrationskostnader

— avlöningar, expenser och resor — som förskottsvis bestrides

av styrelsen. Dessa kostnader skall täckas av byggnadsmedel. Under

budgetåret 1952/53 beräknades administrationsutgifterna för arbeten i egen

regi uppgå till 4,85 procent av verkställda utbetalningar avseende de byggnadsföretag,

vilkas anslag tålde ytterligare belastning. Ehuru storleken av

de verkliga administrationskostnaderna är oviss, skulle med tillämpning av

nämnda procentsats de för rättsläkarstationen samt för rättskemiska och

farmacevtiska laboratorierna uppförda byggnaderna belastas med i runt tal

376 000 kronor. I de på dessa byggnadsföretag hittills bokförda kostnaderna

har inräknats i runt tal 67 000 kronor, vartill skulle komma nämnda 122 000

kronor. Administrationskostnaderna skulle sålunda bli ersatta med sammanlagt

(67 000 -j- 122 000) 189 000 kronor, vilket belopp understiger de

verkliga utgifterna för administrationen. Det må nämnas, att cirka 5 procent

i administrationskostnader vid egenregiarbeten kan anses godtagbart.

Sakrevisionen anför vidare, att den för att bedöma, huruvida arbetena bedrivits

ekonomiskt, inhämat uppgifter dels beträffande all arbetad timtid,

dels beträffande den timtid, som fullgjorts som s. k. dagtid (tid, som åtgått

för att utföra ej ackordsatta arbeten). Redovisade dagtider synes vid jämförelse

med all arbetad tid vara godtagbara, och någon anmärkning kan i

detta avseende ej riktas mot den ansvariga byggnadsledningen.

Byggnadsstyrelsens uttalande, att kubikmeterkostnaden för här berörda

byggnader i huvudsak ansluter sig till motsvarande kostnad för andra laboratorier

av likartat slag, kan sakrevisionen vitsorda. Om kostnaderna för

bostadshuset och dess volym, 137 000 kronor resp. cirka 830 m3, frånräknas,

samt en uppskattad resterande del av byggnadsbyråns administrationskostnader,

180 000 kronor, tillägges, uppgår kostnaden per kubikmeter till

(7 978 000: 33 100 in3) 241 kronor. Denna kubikmeterkostnad är visserligen

icke särskilt låg, men överstiger å andra sidan ej motsvarande kostnad för

vissa andra privat uppförda laboratoriebyggnader.

Orsaken till att de av styrelsen ursprungligen upprättade kostnadsberäkningarna,

bortsett från inträffade allmänna kostnadsstegringar, icke på långt

när överensstämmer med de verkliga kostnaderna torde vara en anmärkningsvärt

otillfredsställande planering av byggnadsprojekten, oaktat dessa

varit föremål för olika överväganden mellan åren 1947 och 1950, under vil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

ket sistnämnda år byggnadsarbetena påbörjades, och någon tidsbrist ej

hindrat utarbetandet av detaljerade ritningar och beräkningar. Det må dock

nämnas, att styrelsen vid framläggande av sina förslag reserverat sig för inträdande

kostnadsökningar och att detaljritningar icke förelegat vid statsmakternas

behandling av anslagsfrågorna. Utvecklingen inom den vetenskapliga

forskningen liksom inom andra verksamhetsområden har gått

snabbt framåt under och åren omedelbart efter det senaste världskriget, men

har icke påverkat byggnadsföretagen under den relativt långa planläggningstiden.

Först sedan arbetena kommit igång, har hänsyn tagits till denna

utveckling.

Även kostnadsredovisningen synes ha varit otillfredsställande. Något enhetligt

system har icke funnits. Redovisningen bör medge kontinuerlig överblick

över kostnadsläget för pågående byggnadsföretag och därigenom möjliggöra

ett snabbt konstaterande av inträffade kostnadsstegringar. Vid sådant

förhållande blir förekomna anslagsöverskridanden redan på ett tidigt

stadium kända och därav betingade åtgärder kan vidtagas i tid. Såväl projektering

som kostnadsredovisning är av sådan betydelse för det ekonomiska

bedrivandet av byggnadsverksamheten, att en ändring av principerna

härutinnan är oundgängligen nödvändig. Enligt vad sakrevisionen erfarit

av byggnadsstyrelsen pågår emellertid sedan någon tid tillbaka inom styrelsen

såväl en översyn av kostnadsredovisningen som en undersökning i syfte

att få till stånd ändrade principer rörande projektering av byggnadsföretag

och sättet för medelsanskaffningen härför. Med hänsyn härtill anser sig

sakrevisionen f. n. icke böra närmare ingå på berörda frågor.

Vad slutligen angår frågan om medelsbehovet för nu förevarande byggnadsföretag,

anser sig sakrevisionen under åberopande av det anförda icke

kunna göra erinran mot en ytterligare medelsanvisning med 1 625 000 kronor.

Sakrevisionen framhåller i detta sammanhang, att — såsom närmare framgår

av propositionen nr 108 till 1948 års riksdag (s. 6, 23) — det enligt

avtal ankommer på Stockholms stad att bidraga till kostnaderna för uppförande

av rättsläkarstationen. Stadens bidrag har förutsatts skola tillföras

den på investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond uppförda titeln

bidrag från kommuner. Bidraget hänför sig till kostnaderna för den i

anslutning till rättsläkarstationen uppförda politiinrättningen, vilka kostnader

enligt avtalet ansetts böra utgöra 85 procent av ett på särskilt sätt

beräknat belopp av 312 000 kronor eller i runt tal 265 000 kronor. Det har

dock förutsatts, att hänsyn skall tagas till den förändring i kostnaderna,

som kunde inträffa under tiden fram till byggnadsföretagets färdigställande.

Sakrevisionen utgår från att byggnadsstyrelsen snarast vidtager åtgärder

för att statsverket tillföres såväl den i avtalet bestämda ersättningen som

därå belöpande mot inträffade prisökningar å material och arbetskraft svarande

belopp. Jämväl frågan om standardhöjningens inverkan på kostnaderna

i detta hänseende bör därvid beaktas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Departementschefen. Enligt vad som framgår av sakrevisionens utredning

synes anledningen till de i fråga om nybyggnaderna för rättsläkarstationen

i Stockholm samt rättskemiska och farmacevtiska laboratorierna uppkomna

betydande merkostnaderna närmast vara att hänföra till bristande planläggning

av och kostnadsredovisning för ifrågavarande byggnadsprojekt. I båda

dessa hänseenden pågår emellertid inom byggnadsstyrelsen en undersökning

för att få till stånd ändrade principer. Någon anmärkning synes icke kunna

riktas vare sig mot byggnadernas allmänna standard eller laboratoriestandarden.

Med hänsyn härtill och då sakrevisionen icke ansett sig kunna göra

någon erinran mot den föreslagna medelsanvisningen, anser jag mig böra

tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag om anvisande å tilläggsstat av ytterligare

medel för att täcka de sålunda uppkomna merkostnaderna. För ändamålet

torde böra anvisas två investeringsanslag om 350 000 resp. 1 275 000

kronor. Jag förutsätter slutligen, att byggnadsstyrelsen vidtager erforderliga

åtgärder för att tillföra statsverket på Stockholms stad belöpande andel av

kostnaderna för rättsläkarstationens lokaler.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa

a) till Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm

ett investeringsanslag av 350 000 kronor;

b) till Nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier ett investeringsanslag av 1 275 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

63

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1954 äskade anslag å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953 54 utöver de i

propositionen nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

C: 16 Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter och domsagor,

reservationsanslag............................. 43 000

III. Utrikesdepartementet.

C: 13 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag---- 15 000

/V. Försvarsdepartementet.

Armén:

Intendenturmateriel m. m.

C: 23 a Återanskaffning av vissa inventarier............... 39 000

Marinen:

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.

C: 72 a Återanskaffning av viss sjökabel, m.m. reservationsanslag 130 000

169 000

V. Socialdepartementet.

C: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag

......................................... 20 000 000

G: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..............................................50 000

20 050 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 17 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen........................ 15 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är

väghållare:

B: 22 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen........... 1 500 000

B: 36 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp,

reservationsanslag ................................. 3 000 000

I: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................................75 000

19 575 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

VII. Finansdepartementet. Kronor

Mynt- och justeringsverket:

C: 11 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag 18 700

IX. Jordbruksdepartementet.

Skogsvård m. m.:

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

J: 27 Omkostnader, reservationsanslag..................... 50 000

J: 29 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag

....................................... 100 000

150 000

X. Handelsdepartementet.

H: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

............................................. 100 000

Säger för egentliga statsutgifter 40 120 700

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

2 Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade (III: 2), reservationsanslag

....................................... 650 000

Kommunikationsdepartementet:

15 a Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm

(III: 15 a), reservationsanslag....................... 157 500

15 b Grundförstärkning av residenset i Härnösand (III: 15 b),

reservationsanslag................................. 100 000

Ecklesiastikdepartementet:

18 a Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m. (III: 18 a), reservationsanslag

....................................... 475 000

24 Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

(III: 24), reservationsanslag......................... 375 000

Jordbruksdepartementet:

33 a Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i

Alnarp (III: 33 a), reservationsanslag................ 18 000

34 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök (III: 34), reservationsanslag.......... 70 000

36 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 36), reservationsanslag

..................................... 212 500

Inrikesdepartementet:

43 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 43), reservationsanslag......................... 2 651 300

46 a Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm (III:

46 a), reservationsanslag........................... 175 000

46 b Nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier (III: 46 b), reservationsanslag............ 637 500

5 521 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

65

Kronor

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV: A: 3, 6, 7, 9 a), reservationsanslag 860 500

2 Marinens delfond (IV: A: 14), reservationsanslag..... 175 000

4 Befästningars delfond (IV: A: 26, 28, 29, 33 a, 34), re
servationsanslag

................................. 8 109 000

9 144 500

D. Statens utlånings fonder.

Jordbruksdepartementet:

5 a Lånefonden för insamling av skogsfrö (V: 10 a), reserva
servationsanslag.

.................................. 100 000

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

3 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 4),

reservationsanslag................................. 1 950 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 16 716 300

Summa för driftbudgeten 56 837 000

Ka pi talbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Inrikesdepartementet:

43 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 5 302 500

46 a Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm ... 350 000

46 b jj Nybyggnad för statens rättskemiska och farmacevtiska

laboratorier...................................... 1 275 000

6 927500

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

3 Byggnadsåtgärder erforderliga för effektivisering av värn
pliktsutbildningen.

............................... 191 000

7 Vissa byggnadsarbeten för armén.................... 350 000

9 a™ Reparation av brandskadad byggnad................. 180 000

Marinens delfond:

14 Vissa byggnadsarbeten för marinen.................. 350 000

Befästningars delfond:

26 Vissa ammunitionsförråd............................ 1 065 000

28 Uppställningsplatser för radarstationer................ 530 000

29 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier 764 000

33 a Anordnande av vissa förråd för marinen m. m......... 410 000

34 Övriga befästningsarbeten........................... 5 340 000

9 180 000

5 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Kronoi

V. Statens utläningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

10 a Lånefonden för insamling av skogsfrö................ 100 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler....... 3 000 000

Säger för kapitalbudgeten 19 207 500

547217. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 75 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 3Iaj:ts i statsverkspropositionen gjorda, framställning angående anslag för budgetåret 1954/55 till driftkostnadse a1 i texten
  2. SU 1954:150 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/5/t. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1954:235 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, såvit a1 i texten
  4. Rskr. 1954:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, i vad p a1 i texten
  5. Rskr. 1954:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1954/55 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. a1 i texten

Visa alla 21

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 75 i texten