Sök i Ratio Lex

Angående anslag till aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker

1954-02-19 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:152, Angående anslag till aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag

för rusdrycker; given Stockholms slott den 19

februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen nr 151 angående riktlinjer för den framtida nykterhetspolitiken

m. m. har — i anslutning till förslaget att motbokssystemet avskaffas

från den 1 oktober 1955 — beträffande organisationen av detaljhandeln

med rusdrycker förordats att de nuvarande 41 systembolagen sammanslås

till ett riksbolag. I anslutning härtill föreslås i ifrågavarande proposition

nr 152 att ett investeringsanslag om 500 000 kronor anvisas till teckning

av aktier i det nya, för hela riket gemensamma detaljhandelsbolaget.

1 Biliang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 152.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om anslag till aktieteckning

i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker samt

anför därvid följande.

Inledning.

Den nuvarande systembolagsorganisationen utformades vid 1937 års riksdag.

Riksdagens beslut innebar att det skulle bildas ett systembolag i varje

län med möjlighet för Kungl. Maj :t att göra undantag från denna regel.

Antalet bolag blev 41. Redogörelse för bolagens organisation och arbetsuppgifter

har lämnats i propositionen nr 151 angående riktlinjer för den framtida

nykterhetspolitiken in. in. Av denna framgår bland annat att antalet

aktieägare i vart och ett av de 41 systembolagen är 20. Aktierna som lyder

på 500 kronor vardera äges av enskilda personer, vilka erhållit länsstyrelsens

tillstånd att äga aktie i systembolag. Aktieägare måste förbinda sig att

på anmodan av länsstyrelse överlåta sin aktie till staten.

Enligt nämnda proposition skall motbokssystemet avskaffas från den

1 oktober 1955. I propositionen föreslås vidare att den nuvarande systembolagsorganisationen

avvecklas och att i dess ställe bildas ett för hela landet

gemensamt bolag för detaljhandeln med rusdrycker. Förslaget grundar

sig på 1944 års nykterhetskommittés betänkande. Grundläggande bestämmelser

för det tilltänkta bolaget har, i viss anslutning till vad kommittén

förordat, upptagits i det med propositionen framlagda förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning.

Jag framhöll i propositionen, att anslag erfordras

för teckning av aktier i det nya detalj handelsbolaget. I anslutning

därtill torde vissa närmare riktlinjer böra uppdragas för detaljhandelsbolagets

organisation. Nykterhetskommittén har ej framlagt egna förslag i denna

del utan funnit, att ett förslag, som framlagts av sakkunniga, tillkallade av

den s. k. besparingsberedningen, i tillämpliga delar torde kunna tjäna som

förebild. Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende och vill till en början

lämna en redogörelse för nämnda sakkunnigas förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

3

Besparingsberedningen.

År 1941 tillkallade besparingsberedningen särskilda sakkunniga för utredning

om besparings- och rationaliseringsåtgärder inom rusdrycksförsäljningens

område. De sakkunniga framlade samma år förslag om bl. a. att de

41 systembolagen skulle ersättas med ett riksbolag för utminuteringen. Detta

bolag, som de sakkunniga föreslog skola erhålla namnet Svenska Systemaktiebolaget,

skulle ensamt handha detaljhandeln med rusdrycker ävensom

idka annan i samband därmed stående rörelse. Dessutom skulle bolaget bli

bärare av samtliga utskänkningstillstånd med undantag för trafikrattigheterna.

Tillstånd till drivande av detaljhandel med rusdrycker borde meddelas

bolaget för viss tid, lämpligen sex år.

Bolagets aktiekapital borde fastställas till 500 000 kronor med varje aktie

ställd till viss man och lydande å 1 000 kronor. En mindre del av aktiekapitalet,

förslagsvis 100 000 kronor, borde utgöras av stamaktier, som

tecknats av personer, vilka var representativa för olika intressegrupper och

åskådningar inom landet och som av Kungl. Maj :t godkänts såsom aktieägare.

Den större delen av aktiekapitalet, 400 000 kronor, skulle utgöras a\

preferensaktier, och dessa aktier kunde lämpligen övertagas av någon bland

statens fonder. Mellan stamaktieägarna, å ena, samt staten, å andra sidan,

skulle avtal träffas av i tillämpliga delar samma innehåll som det den

22 januari 1937 ingångna avtalet mellan stamaktieägarna i spritcentralen

och staten. Beträffande utdelningen å aktier skulle i huvudsak följas samma

grunder som gällde för aktieägarna i spritcentralen, i vilket bolag preferensaktieägare

garanterades fem procent ränta och stamaktieägarna erhöll

en halv procent högre utdelning. Sedan erforderliga belopp avsatts till

utdelningen till aktieägarna och, i förekommande fall, till bolagets fonder,

skulle återstoden av vinsten inlevereras till statsverket. För den händelse

bolaget upplöstes skulle likaledes vad som då återstod av bolagets tillgångar

tillfalla statsverket.

I fråga om rätten att förvärva aktier i bolaget föreslogs, att stamaktier

skulle kunna ägas endast av svenska staten eller av svensk undersate, som

därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd.

I bolagets styrelse skulle staten äga avgörande inflytande. Liksom i fråga

om spritcentralen borde antalet styrelseledamöter bestämmas till åtta med

fyra suppleanter för dem.

Då bolaget skulle vara bärare av utskänkningstillstånden och sålunda besluta

angående överlåtande av dessa tillstånd å olika rcstauratörer borde,

framhöll de sakkunniga, bolaget hållas fritt från varje intressegemenskap

med hotell- och restaurangföretag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Beträffande tillsättandet av ledamöter och suppleanter i styrelsen skulle

beaktas, att det avgörande inflytandet på bolagets ledning borde utövas av

ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. I enlighet härmed förordade de sakkunniga

att Kungl. Maj:t skulle utse fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom

ordförande och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter skulle utses å ordinarie bolagsstämma. Mandattiden

skulle vara två år.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skulle

i enlighet med aktiebolagslagens föreskrifter finnas en revision. Revisionen

skulle enligt sakkunnigförslaget bestå av fem ledamöter med lika

många suppleanter. Sådant uppdrag borde ej få lämnas den, som ägde eller

hade delaktighet i företag, som självt eller genom dotterföretag idkade hotell-

eller restaurangrörelse. Detsamma borde gälla för den, som visserligen

icke ägde eller hade delaktighet i företag av nämnda slag, men var ledamot

eller suppleant i styrelsen för sådant företag eller tjänsteman i företaget.

„ De fem revisorerna skulle enligt de sakkunniga utses i följande ordning.

a ordinarie bolagsstämma skulle utses en revisor och en suppleant för tiden

till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Kungl. Maj:t ägde utse

en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie bolagsstämma till

och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter. Den av Kungl. Maj :t

forordnade revisorn skulle vara jourhavande revisor. Återstående antalet

revisorer och suppleanter skulle utses av fullmäktige i riksgäldskontoret

tor tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till

och med nästa ordinarie bolagsstämma. Revisionen skulle inom sig utse ordförande

och vice ordförande.

Bolagets räkenskaper skulle för den 31 december varje år sammanföras

i fullständigt bokslut. Detta bokslut skulle vara verkställt senast den 1 april

påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av

styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och

balansi äkning för senaste räkenskapsåret skulle för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna. Senast den 1 maj borde revisorerna avgiva

skriftligt utlåtande över granskningen samt tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet.

Hela riket borde enligt de sakkunniga indelas i olika utminuteringsområden.

Dessa områden kunde till en början, innan det nya systembolagets

verksamhet stabiliserats, i stort sett sammanfalla med de nuvarande detaljhandelsområdena.

Emellertid vore det av vikt, att utminuteringsområdena

så småningom nedbringades till omkring 30 eller det antal områden

som på sin tid föreslogs av rusdryckslagstiftningsrevisionen, då härigenom

skulle undanröjas en av de nu bestående bristfälligheterna i systembolagsorganisationen.

Inom varje område borde anställas en distriktschef.

Föi att vinna en lokal förankring vid systembolagets handhavande av

utminuteringsrörelsen föreslog de sakkunniga, att åtminstone inom större

utminuteringsområden skulle inrättas en rådgivande nämnd, Kungl. Maj :t

borde bestämma var sådan nämnd skulle finnas och nämndens befogenheter.

De sakkunniga övervägde också att genom utbyggnad av samarbetet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

5

med länsnykterhetsnämnderna eller de kommunala nykterhetsnämnderna

ernå den lokala anknytning, som vore önskvärd. Förslag härom framlades

emellertid ej.

Kontrollstyrelsen borde äga möjlighet att pröva beslut, som anginge frågor

av mera allmän räckvidd eller som vore av särskild betydelse i enskilda

fall.

Rätt att anföra besvär hos kontrollstyrelsen borde föreskrivas i fråga

om motboksärenden samt ärenden rörande vinstkvantiteterna.

De bestämmelser och föreskrifter, som var erforderliga för reglerande

av det föreslagna systembolagets verksamhet, borde enligt de sakkunniga

upptagas i rusdrycksförsäljningsförordningen samt i bolagsordningen för

systembolaget och i ett mellan staten och systembolaget upprättat avtal angående

rätten att idka detaljhandel med rusdrycker. Vidare borde Kungl.

Maj :t äga att i olika hänseenden utfärda föreskrifter, som anginge systembolaget.

De sakkunniga framlade förslag till ändrade bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen.

I dessa bestämmelser fastslogs att monopolrätten

till detaljhandel med rusdrycker skulle tillkomma ett särskilt bildat aktiebolag.

Vidare upptog de föreslagna bestämmelserna huvudgrunderna för utminuteringen

och dess anordnande samt en föreskrift om möjlighet att inrätta

rådgivande nämnder.

Övriga bestämmelser och föreskrifter rörande det nya systembolaget borde

— i den mån det icke skulle ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda sådana

— inflyta i bolagsordningen samt i avtalet mellan staten å ena och

bolaget å andra sidan.

I bolagsordningen skulle i huvudsak regleras frågor rörande bolagets

verksamhet, aktiekapital, styrelseledamöter, revision och bolagsstämma. Genom

avtalet mellan staten och systembolaget skulle staten upplåta rätten

till detaljhandel med rusdrycker till systembolaget för en tid av 6 år. I avtalet

skulle vidare intagas föreskrifter rörande detaljhandelsbolagets åligganden

mot allmänheten och staten.

Vid remissbehandlingen tillstyrkte ett flertal myndigheter och sammanslutningar

i princip de sakkunnigas förslag om inrättande av ett systembolag

för hela riket. Avstyrkande yttranden avgavs av systembolagens förtroendenämnds

verkställande utskott (majoriteten), socialstyrelsen (tillstyrkande

dock under förutsättning av viss utbyggnad av det lokala medinflytandet)

samt av tre länsstyrelser. Några remissinstanser fann reglerna

om den lokala anknytningen (de rådgivande nämnderna) otillfredsställande.

I övrigt framkom icke några erinringar mot förslaget i fråga om organisationen

av det nya bolaget.

De sakkunnigas förslag föranledde icke någon statsmakternas åtgärd,

utan frågan sköts på framtiden i avbidan på resultatet av den utredning

som anförtroddes nykterhetskommittén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Nykterhetskommittén.

Kommittén har i frågan om den framtida organisationen av detaljhandeln

med rusdrycker utarbetat två alternativ, det ena med ett riksbolag

(alternativ I), det andra med 24 länsbolag (alternativ II). En närmare

redogörelse för dessa alternativ har lämnats i propositionen nr 151. Kommitténs

majoritet förordar alternativ I. Detta innebär att de nuvarande

systembolagen avvecklas och ersättes med ett riksbolag med erforderlig

distriktsorganisation. Åtskilliga av de arbetsuppgifter, som nu tillkommer

kontrollstyrelsen och systembolagen, överflyttas på socialstyrelsen och länsnykterhetsnämnderna.

Bl. a. föreslår kommittén att den första beredningen

av ansökningar om utskänkningstillstånd för rusdrycker skall skötas av

länsnykterhetsnämnderna. Det föreslagna riksbolaget blir i stort sett ett

renodlat distributionsorgan.

Inom bolaget skall finnas en styrelse bestående av förslagsvis sex ledamöter

med tre suppleanter samt en verkställande direktör. I motsats till

vad besparingsberedningen föreslagit bör dock, framhåller kommittén,

Kungl. Maj :t utse majoriteten av styrelseledamöterna. Till den centrala ledningen

knyts förvaltningspersonal för kameralt arbete samt för revisionsoch

inspektionsverksamhet. Vissa grundläggande bestämmelser rörande bolaget

har kommittén intagit i sitt förslag till rusdrycksförsäljningsförordning.

De närmare föreskrifterna rörande bolagets organisation och verksamhet

skall enligt kommittén intagas i bolagsordningen och i avtal mellan staten

och bolaget samt mellan staten och aktieägarna. Såsom tidigare nämnts

har kommittén icke utarbetat egna förslag i denna del utan hänvisat till

besparingsberedningens förslag.

Frågan om distriktens antal och omfattning bör enligt kommittén göras

till föremål för närmare undersökning och det torde närmast böra ankomma

på riksbolaget självt att taga ställning till lokalorganisationens omfattning.

Kommittén har utgått från att riket borde indelas i ett tiotal distrikt. Varje

distrikt skall ledas av en distriktschef.

Flertalet av de remissinstanser, som yttrat sig över nykterhetskommitténs

förslag, har tillstyrkt att de nuvarande systembolagen avvecklas och ersättes

med ett riksbolag. Åtskilliga av de tillstyrkande remissorganen föreslår

dock modifikationer av olika slag. I allmänhet har man i yttrandena icke

gått in på frågan angående riksbolagets organisation.

Departementschefen.

I propositionen nr 151 föreslås såsom förut nämnts att motbokssystemet

avskaffas från den 1 oktober 1955. Propositionen innehåller en närmare

redogörelse för mitt ställningstagande till nykterhetskommitténs förslag om

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

organisationen av detaljhandeln med rusdrycker. I likhet med kommittén

och flertalet remissinstanser har jag funnit, att systembolagen bör avvecklas

och att detaljhandeln bör handhavas av ett för hela landet gemensamt

bolag, organiserat med centralförvaltning och distriktskontor med undeilydande

butiker. Riket indelas i försäljningsdistrikt, vart och ett under

ledning av en distriktschef. I stort sett bör varje län bilda ett sådant distrikt.

Såsom vidare framgår av nämnda proposition ansluter jag mig icke till

kommitténs förslag att länsnykterhetsnämnderna skall handha utredningsoch

kontrolluppgifter beträffande utskänkningen. I stället har jag föreslagit

en anordning på förevarande område som närmare anknyter till vad nu gäller

men samtidigt tillgodoser intresset av effektiviserad kontroll. Förslaget

innebär i huvudsak att utrednings- och kontrollarbetet koncentreras hos det

blivande riksbolagets distriktschefer, vilka i nu angivna hänseende skall ha

ställning av offentliga tjänstemän, restauranginspektörer. De skall i sådan

egenskap vara underkastade ämbetsansvar och vara underställda länsstyrelsen,

vilken alltjämt bör vara tillståndsgivande myndighet. Vid sin sida

skall inspektören ha en rådgivande nämnd, bestående av i allmänhet en av

länsstyrelsen utsedd ledamot, tillika ordförande, en av landstinget vald ledamot

och en ledamot som utses av länsnykterhetsnämnden. Den rådgivande

nämnden har således konstruerats som ett rent länskommunalt organ

och kan i väl så stor utsträckning som de nuvarande systembolagsstyrelserna

företräda lokala intressen. Biträdande inspektörer skall vid behov anställas

av bolaget. Dessa befattningar torde ofta med fördel kunna beklädas

av tjänstemän i bolaget.

Såsom tidigare nämnts har i det vid propositionen nr 151 fogade förslaget

till rusdrycksförsäljningsförordning intagits vissa grundläggande bestämmelser

för det tilltänkta detaljhandelsbolaget. Dessa ansluter sig nära till besparingsberedningens

förslag.

I propositionens författningsförslag föreskrives bland annat att bolaget

skall godkännas som detaljhandelsbolag av Kungl. Maj :t för viss tid, högst 6

år, och att i bolagsordningen skall intagas bestämmelse, varigenom staten beredes

övervägande inflytande på bolagets ledning. Aktieägare i bolaget kan

endast vara svenska staten eller svensk medborgare, som därtill erhållit tillstånd.

Den som får sådant tillstånd måste emellertid lämna förbindelse

till Kungl. Maj: t att på anmodan och på vissa villkor överlämna aktien till

behörig person. I författningsförslaget har vidare intagits förbud att bereda

aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller att låta ersättning

till styrelseledamot eller avlöning till anställd person utgå i förhållande

till omsättningens eller vinstens storlek. Vissa riktlinjer har givits för tillsättningen

av de rådgivande nämnderna. Härjämte finns i författningsförslaget

bestämmelser rörande dispositionen av bolagets vinst samt vissa kvalifikationskrav

för ledamöter i bolagets styrelse. Slutligen stadgas att närmare

bestämmelser om villkoren för godkännande och om särskild kontroll från

statens sida m. m. skall intagas i avtal som upprättas i samband med bolagets

godkännande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Även i övrigt torde besparingsberedningens förslag angående bolagets organisation

i stort sett kunna följas, dock med vissa modifikationer. Jag vill

sålunda förorda att aktiekapitalet upptages till 500 000 kronor. Det synes

emellertid icke finnas anledning att uppdela detta på stam- och preferensaktier.

Aktierna bör lyda på 1 000 kronor vardera och i princip innehavas av

svenska staten. Möjlighet bör dock icke saknas att låta några enstaka aktier

ägas av enskilda personer, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd härtill.

Antalet styrelseledamöter synes böra sättas till åtta, med fyra suppleanter.

I princip bör Kungl. Maj :t utse ledamöterna och suppleanterna. Emellertid

måste enligt aktiebolagslagen åtminstone en ledamot väljas av bolagsstämman.

Det torde vara lämpligt att sex ledamöter utses av Kungl. Maj :t, därav

en som ordförande och en som vice ordförande. Kungl. Maj :t bör vidare utse

två suppleanter. Övriga ledamöter och suppleanter väljes av bolagsstämman.

Uppdragstiden bör vara två år för varje ledamot och suppleant.

Verkställande direktör för bolaget utses av styrelsen. Denna bör vara beslutför

när minst fem ledamöter, därav tre bland de av Kungl. Maj :t utsedda,

är närvarande.

I fråga om revisionen ansluter jag mig till besparingsberedningens förslag.

Antalet revisorer bör sålunda vara fem. Av dessa bör en jämte suppleant

utses å ordinarie bolagsstämma för tiden t. o. in. nästa ordinarie bolagsstämma

och en jämte suppleant av Kungl. Maj :t, likaledes för tiden från en ordinarie

bolagsstämma men t. o. m. den ordinarie bolagsstämman två år därefter.

Av Kungl. Maj :t förordnad revisor bör vara jourhavande revisor. Till

sådan revisor eller till suppleant för honom bör endast få förordnas auktoriserad

revisor, övriga tre revisorer jämte suppleanter för dem bör utses av

fullmäktige i riksgäldskontoret för samma tid som den av bolagsstämman

utsedde revisorn.

De nu angivna riktlinjerna för bolagets organisation jämte vissa detaljbestämmelser

i anslutning till besparingsberedningens förslag men med beaktande

av den därefter tillkomna nya aktiebolagslagens regler bör intagas i

bolagsordningen för det nya detaljhandelsbolaget. Detta bör förslagsvis få

namnet Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, Aktiebolag.

I enlighet med de förut återgivna föreskrifterna i förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning

skall staten godkänna detta bolag såsom detaljhandelsbolag

för rusdrycker för en tid av sex år från och med den 1 oktober

1955. I avtalet bör intagas föreskrifter rörande bolagets skyldigheter mot

staten och allmänheten. Det bör bl. a. åligga bolaget att ordna försäljningen

på sådant sätt att därav uppkommer så ringa skada som möjligt samt

att driva densamma så att behörig hänsyn tages till allmänheten. I propositionen

nr 151 har jag förordat, att priserna å utminuterade rusdrycker

skall bestämmas av bolaget. Dessa bör sättas så att allmänheten skyddas mot

obehörig fördyring av varorna på samma gång som bolaget erhåller täckning

för sina omkostnader samt skälig inkomst av rörelsen. Såsom närmare

framgår av propositionen nr 151 bör de besparingar som kan uppnås till

följd av motbokssystemets slopande och omorganisationen av detaljhandeln

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

med rusdrycker komma statsverket tillgodo för att bl. a. täcka kostnaderna

för positiva nykterhetsfrämjande åtgärder. Dessa besparingar avser i huvudsak

utgifter för de sociala funktioner som inom motbokssystemets ram

åvila systembolagen. Besparingarna bör således ej leda till prisnedsättningar.

Jag vill även erinra om att de i annat sammanhang föreslagna nya

skattesatserna på rusdrycker avvägts med tanke på det pris dryckerna kommer

att betinga med systembolagens nuvarande kostnader.

Bolaget bör förbindas att tillsätta distriktschefer till så stort antal, att

dessa befattningshavares uppgifter enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen

såsom restauranginspektörer kan fyllas på ett tillfredsställande

sätt. Motsvarande bör gälla beträffande de biträdande inspektörerna. I avtalet

bör härjämte intagas förbud för bolaget att utminutera rusdrycker till

den som ej fyllt tjuguett år samt till person beträffande vilken förordnats

att rusdrycker ej må utminuteras till honom. Bolaget bör vidare förbindas

att tillhandagå kontrollstyrelsen med uppgifter och yttranden, som är erforderliga

för fullgörandet av styrelsen åliggande tillsyn över rusdryckshanteringen

samt att inbetala uppburna rusdrycksskatter till statsverket. Det

bör även åligga bolaget att göra framställning hos vederbörande myndigheter

om utseende av ledamöter och suppleanter i de rådgivande nämnderna.

Bolaget skall vidare enligt förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning

utgiva ersättning till nämndernas ledamöter och suppleanter med belopp,

som bestämmes av kontrollstyrelsen.

Beträffande förfarandet vid avvecklingen av de nuvarande systembolagen

har några huvudpunkter angivits i propositionen nr 151. Såsom framgår

därav är det avsett att det nya detaljhandelsbolaget skall övertaga systembolagens

försäljningsverksamhet fr. o. m. den 1 oktober 1955. Jag har förordat

att omorganisationen i allt väsentligt slutföres före nämnda tidpunkt.

Här skall jag upptaga några närmare detaljer rörande omorganisationen.

Bl. a. med tanke på att de blivande restauranginspektörerna skall träda i

verksamhet före utgången av år 1954 bör det nya detaljhandelsbolaget bildas

redan i början av instundande budgetår. Statens ekonomiska medverkan vid

bolagsbildningen omfattar teckning av aktierna i bolaget. Med anledning

härav torde å riksstaten för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden

för statens aktier, äskas ett investeringsanslag av 500 000 kronor till

teckning av aktier i det nya detaljhandelsbolaget. Sedan det nya bolaget bildats

bör det under medverkan av kontrollstyrelscn och länsstyrelserna gå

i författning om att inköpa samtliga aktier i de nuvarande systembolagen,

vilka aktiers belopp utgör sammanlagt 410 000 kronor. Härigenom blir det

nya bolaget moderbolag till systembolagen. Dessa bör dock endast temporärt

bibehållas såsom dotterbolag. Bolagens tillgångar och skulder bör överflyttas

på det nya detaljhandelsboiaget och systembolagen upplösas genom fusion.

Denna bör i görligaste mån vara genomförd någon tid efter den 1 oktober

1955, då det nya bolaget övertar rusdrycksförsäljningen. Redan intresset av

att undvika särskild bokföring för systembolagen för år 1956 gör det emeller
2

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 152.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

tid angeläget, att fusionen är slutförd före årsskiftet 1955—56. Fusionen bör

ske under medverkan av kontrollstyrelsen. Intill dess detaljhandelsbolaget

träder i verksamhet torde erforderligt behov av rörelsemedel få täckas genom

lån från systembolagen.

Såsom förut nämnts skall de blivande distriktscheferna-restauranginspektörerna

börja sin verksamhet redan före utgången av år 1954. Det nya detalj - handelsbolaget bör därför snarast möjligt utse eller förordna dessa befattningshavare.

Enligt förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning skall detta

ske före utgången av november 1954. Inom län där ordinarie innehavare av

tjänsten inte hinner utses eller inte kan tillträda befattningen bör bolaget

utvälja lämplig person, exempelvis en systembolagsdirektör, att såsom tillförordnad

distriktschef-restauranginspektör fullgöra de på sådan befattningshavare

ankommande arbetsuppgifterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag

för rusdrycker å kapitalbudgeten, fonden för statens

aktier, för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edsirand.

547086. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker a1 i texten
  2. SärU 1954:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker jämte i ämnet s. 1 i texten