Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker

1954-02-19 · 37 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:153, Angående anslag till en upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till en

upplysningskampanj i samband med övergången till

en friare försäljning av rusdrycker; given Stockholms

slott den 19 februari 195i.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För att möta vissa väntade svårigheter i samband med övergången till det

friare försäljningssystem för rusdrycker som förordats i propositionen nr

151 angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken m. m. föreslås

i förevarande proposition en särskild upplysningskampanj under övergångstiden.

Kostnaderna för kampanjen uppgår till sammanlagt 2,3 miljoner

kronor. Härav torde högst 700 000 kronor bli erforderliga under budgetåret

1954/55. I propositionen hemställes att ett reservationsanslag å detta belopp

anvisas för ändamålet.

1

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 153.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter, fråga om en upplysningskampanj

i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker

samt anför.

Inledning.

Genom en förut denna dag anmäld proposition, nr 151, framlägges förslag

om nya riktlinjer för samhällets nykterhetspolitik. Dessa förslag innebär att

tyngdpunkten förskjutes från restriktionslagstiftning till positiva nykterhetsfrämjande

åtgärder av olika slag. Motbokssystemet föreslås avskaffat

från den 1 oktober 1955.

Till grund för förslagen ligger bl. a. 1944 års nykterhetskommittés betänkande.

Medan detta remissbehandlades, utverkade jag Kungl. Maj :ts bemyndigande

att igångsätta vissa kompletterande utredningar. En av dessa avsåg

att utröna förutsättningarna för att genom en särskild upplysningskampanj

motverka eventuella svårigheter vid en övergång till det av nykterhetskommittén

föreslagna friare försäljningssystemet för rusdrycker.

Utredningen om upplysningskampanjen har utförts av kommittén för

motverkande av missbruk vid övergång till friare spritförsäljning, bestående

av fil. lic. R. Meidner, ordförande, jur. kand. B. Hagård, direktören F. Stenbeck

och direktören N. Sundberg. Kommittén har den 11 november 1953 avgivit

betänkande (stencilerat). Enligt kommitténs uppfattning kommer övergången

till ett friare försäljningssystem för rusdrycker att bli förenad med

sådana svårigheter att särskilda motåtgärder blir erforderliga. Kommittén

finner att en brett upplagd upplysningskampanj bör insättas och har framlagt

detaljerade förslag till en sådan.

över kommitténs betänkande har yttrande avgivits av ett trettiotal myndigheter

och sammanslutningar. Kommitténs bedömningar har i allmänhet

godtagits, och dess förslag har — i några fall med vissa jämkningar — god
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

tagits i nästan alla yttrandena. Jag anhåller nu att få upptaga hithörande

frågor och skall till en början lämna en närmare redogörelse för kommitténs

överväganden och förslag.

Kommittén.

Kommitténs undersökningar.

För att kunna bedöma behovet av att med speciella åtgärder motverka

spritmissbruk i samband med övergången till en friare spritförsäljning företog

kommittén vissa undersökningar. Dessa var avsedda att komplettera

det material på vilket nykterhetskommittén grundat sin bedömning av den

sannolika konsumtionsutvecklingen under tiden närmast efter en sådan

övergång.

Nykterhetskommittén gjorde särskilda undersökningar av övergångsföreteelserna

i Norge 1927, då spritdrycksförbud ersattes med fri försäljning,

och 1946, då fri försäljning följde på sträng ransonering; i Finland 1932 då

totalförbud avlöstes med fri försäljning; samt i Förenta staterna 1933 likaledes

vid övergång från förbud till fri försäljning. Nykterhetskommittén

konstaterade att de ogynnsamma övergångssvårigheterna i samtliga fyra

fall var av ringa storleksordning.

Gentemot denna slutsats anför den särskilda kommittén att de erfarenheter

om konsumtionsutvecklingen, som vunnits vid övergångar från förbud

till fri försäljning, inte utan vidare kan vara vägledande vid bedömningen

av spritkonsumtionens utveckling vid en eventuell övergång i Sverige. Kommittén

anför såsom stöd för denna invändning.

Under ett förbud torde en sammankrympning av alkoholvanorna ske

och vid förbudets upphörande sprider sig alkoholvanorna först så småningom,

varför en förhållandevis långsam ökning av spritkonsumtionen och alkoholskador

inträder. I Sverige däremot finns redan före övergången kraftigt

utbredda alkoholvanor med därav följande risk för ökning av spritkonsumtionen

omedelbart vid övergången.

Angående utvecklingen med avseende på spritdryckskonsumtion och antalet

fylleriförseelser i Norge den 1 januari 1946 i samband med övergången

från sträng ransonering till fri försäljning har kommittén utfört en egen

kompletterande undersökning. Av denna framgår att efterfrågan på spritdrycker

blev så stark att försäljningen till följd av varuknapphet måste

helt avbrytas fr. o. m. den 8 juni 1946. Dessförinnan hade myndigheterna

försökt att dämpa efterfrågan dels genom en 33-procentig prishöjning redan

fr. o. in. den 1 januari 1946 och dels genom vissa ransoneringsåtgärder. Den

10 juli samma år återupptogs försäljningen medan vissa kvantitativa begränsningar

kvarstod. Mot slutet av 1946 vidtogs en mindre höjning av spritpriserna.

Alkoholkonsumtionen 1938 samt 1945—1952 i liter 100 % alkohol per invånare

utvecklade sig enligt följande tabell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

j År

Spritdrycker

Vin

Öl

Sammanlagt 1

1938................................

1,09

0,30

0,78

2,17

1945................................

1,11

0,03

0,17

1,31

1946............................

1,81

0,10

0,50

2,41

1947............................

1,62

0,13

0,60

2,35

1948...............................

1,62

9,15

0,51

2,28

1949..............................

1,40

0,14

0,75

2,29

1950................................

1,22

0,15

0,80

2,17

1951................................

2,09

1952................................

2,13

Det förhållandet att all sprit- och vinförsäljning helt upphörde under

drygt en månad måste beaktas vid jämförelser mellan de olika åren. Kommittén

anför sålunda att den genomsnittliga spritförsäljningen per försäljningsmånad

var 638 000 liter 1938 och 711 000 liter 1945 mot 1 314 000 liter

1946 och 1 117 000 liter 1947.

Fylleriförseelserna ökade kraftigt i samband med övergången. Under december

1945 noterades 1 491 fylleriförseelser medan under den första månaden

med fri försäljning, januari 1946, antalet var 4 157. Antalet fylleriförseelser

per år var 1938 — 37 362, 1939 — 37 844, 1945 — 20 202, 1946 —

42 515, 1947 — 39 421, 1948 — 40 907, 1949 — 37 831, 1950 — 32 764, 1951

— 31 648 och 1952 — 33 728.

Kommittén har till årssiffran för 1946 fogat den kommentaren att eftersom

junisiffran 1 682 är markant lägre än övriga månadssiffror — 2 030

lägre än genomsnittet för de övriga månaderna — detta sannolikt står i

samband med att försäljningen helt stoppades under tiden 8 juni—10 juli.

Därest så ej skett finns det ingen anledning att anta att antalet fylleriförseelser

under juni kommit att ligga nämnvärt lägre än månadsgenomsnittet

för 1946. På grundval härav finner kommittén det motiverat att vid

jämförelse med de år, då försäljning pågått under hela året, siffran för

1946 uppräknas med ca 2 000, varigenom den blir ca 44 500.

Den rekordhöga siffran för juli månad 1946 — 4 528 — anser kommittén

har ett visst intresse. Som tidigare nämnts stoppades all legal försäljning

av spritdrycker den 8 juni och återupptogs den 10 juli. Trots att sålunda

spritlörsäljning skedde under endast 2/3 av juli månad, nåddes ändock den

månaden den absoluta toppsiffran för fyllerianhållna per månad för alla de

96 månader, som redovisas i särskild tabell. Siffran för augusti månad samma

år — 4 297 — är den näst högsta i tabellen och den för januari månad

samma år den därnäst högsta. Kommittén anser att det ligger nära till

hands att sätta dessa tre månadssiffror i samband med det förhållandet,

att möjligheterna att köpa sprit blev större vid samma tid, dels efter ransoneringens

avskaffande den 1 januari och dels genom återupptagandet av

försäljningen den 10 juli.

Kommittén betonar att vid en bedömning av alkoholkonsumtionens och

fylleriets utveckling bör beaktas den inverkan de speciella tidsförhållandena

i Norge vid denna tidpunkt kan ha haft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Ransoneringen på spritdrycker var den första av många tyngande ransoneringar

som släpptes. Tiden närmast efter kriget karakteriserades vidare

av en utpräglad knapphet på varor och samtidigt god penningtillgång.

Arbetstillgången inom de grupper, där alkoholmissbruk är relativt vanligt,

torde ha varit bättre än före kriget.

Kommittén sammanfattar sin bedömning sålunda.

Uet torde knappast vara möjligt att kunna på ett riktigt sätt särskilja

inflytandet på konsumtionsökningen från den 1 januari 1946 av å ena sidan

ransoneringens slopande och å andra sidan de övriga faktorer, som nu

nämnts. Det är emellertid uppenbart att själva frisläppandet åtminstone i

början medfört en påtaglig ökning av såväl konsumtion som missbruk.

Kommittén har utfört en undersökning angående konsumtionen av vin

med upp till 17 % alkohol, s. k. starkvin, i Finland i samband med vissa

förändringar i försäljningskontrollen, vilka genomfördes från och med den 1

maj 1952. Varken vin eller sprit är ransonerat i Finland. Emellertid erfordras

ett med stämpelavgift belagt inköpsbevis för inköp av sprit. Inköpsbevis

kan erhållas av varje person, som uppnått 21 års ålder och icke

avstängts på grund av missbruk eller annan anledning. Före den 1 maj

1952 kunde även starkvin endast köpas av person, som ägde inköpsbevis.

Omedelbart efter detta frisläppande av starkvinet steg konsumtionen

mycket starkt mot att tidigare blott en relativt svag ökningstendens funnits.

Under april 1952 — sista månaden före förändringen — var konsumtionen

285 000 liter, medan den under månaden därpå steg till 487 000 liter. Under

tiden maj 1952 till och med juni 1953 har försäljningen i genomsnitt per

månad uppgått till 651 000 liter.

Kommittén konstaterar att ökningen av vinkonsumtionen inte medfört

motsvarande nedgång av spritkonsumtionen, varför den totala konsumtionen

mätt i 100 % alkohol stigit.

En kraftig ökning av antalet berusade av vin kan noteras. Antal fyllerifall

där berusningsmedlet uppgivits vara vin har ökat från 3,5 % av det

totala antalet fyllerifall 1951 till 20,5 % 1952. Härvid bör beaktas att den

fria försäljningen av starkvin infördes först den 1 maj 1952. Kommittén

antager att det i första hand är missbrukare och storkonsumenter, som står

bakom konsumtionsökningen, men att även andra grupper medverkat. I

övrigt bedömer kommittén undersökningen på följande sätt.

Utvecklingen för vinförsäljningen i Finland efter frisläppandet i maj 1952

synes tyda på, att även vid en så relativt obetydlig övergång från ett ganska

generöst system, mera ett kontroll- än ett restriktion ssystem, till fullständigt

fri försäljning, en ganska kraftigt ökad efterfrågan gör sig gällande.

Utvecklingen under 14 månader efter övergången ger knappast belägg för

antagandet att den ökade efterfrågan skulle vara av temporär art.

Kommittén har vidare utfört en undersökning angående antalet fylleriförseelser

av svenskar i Helsingör och Hälsingborg efter passfrihetens införande

den 12 juli 1952. För Hälsingborgs vidkommande avser undersökningen

i Hälsingborg anhållna svenskar, som uppgett berusningskälla i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Danmark. Under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952 uppgick antalet sådana

fyllerianhållanden i Hälsingborg till 74 och ökade under tiden 1 juli 1952—

30 juni 1953 till 194.

Totala antalet för fylleri anhållna i Hälsingborg visade emellertid inga

större variationer.

Antalet inresande vid passkontrollen i Hälsingborg ökade under samma

tid med ca 50 %.

Antalet svenskar, som anhölls i Helsingör, ökade avsevärt under första

året efter passfrihetens införande, vilket framgår av följande tabell.

Antal svenskar anhållna för fylleri i Helsingör.

Period

Antal

Sista halvåret 1951..............................

29 1

Första > 1952..............................

22) 01

Sista > 1952..............................

108 I

Första > 1953..............................

127 1 235

12/7—30/9 1952..............................

60

1/7—30/9 1953..............................

42

Kommittén konstaterar emellertid att en tydlig avmattning inträtt från

och med maj månad 1953, likaså att antalet för fylleri anhållna trots allt

är försvinnande litet jämfört med totala antalet resande.

Kommittén lät utföra två attitydundersökningar och en enkät. Genom

Gallupinstitutet tillfrågades ett antal män, kvoterade med hänsyn till ålder,

yrke, ställning i yrket och uppdelade på de fyra olika konsumtionstyperna.

Frågorna gällde bl. a. den individuellt totalt köpta kvantiteten sprit på

motbok eller på annat sätt, dock ej på restaurang, under juni, juli och

augusti månader 1953 samt huruvida inköpen skulle ha blivit mindre, lika

stora eller större om försäljningen varit fri under samma tid. Samma frågor

ställdes också till 1 862 män, som fullgjorde militära repetitionsövningar

och var »motboksberättigade». Svaren framgår av i det följande återgivna

tabeller.

Kommittén anför i anslutning till båda undersökningarna följande.

Likheterna i de båda undersökningarnas resultat är ägnade att skapa

en viss tilltro till att de trots sina stora brister dock fått fram en likartad

verbal attityd, nämligen vad vuxna män spontant svarar när man frågar om

deras reaktion inför ett bortfall av spritrestriktionerna. Omkring 5 %

svarar att de skulle komma att köpa mer än nu. En betydligt större grupp

(g—4 ggr flera) ger det motsatta svaret: de skulle minska sina köp. Huruvida

det ligger en taktisk tanke bakom detta: att inte »skrämma» med uttalanden

om ökade köp, eller om det är den i nykterhetsdebatten synliga

argumenteringen om minskade inköp vid restriktionernas slopande kan inte

avgöras. Förmodligen är svaren »mindre» en blandning av båda slagen

attityder.

En grupp kan tänkas utgöras av personer som brukat helt eller delvis

överlåta sin inköpta ranson till andra och som inte skulle ha någon anledning

att köpa ut så stor kvantitet om restriktionerna vore borta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

7

Totalt

Ålder

22-29

30-39

40-49

50-

Gallupundersökningen:

200

186

243

Antal personer....................

732

103

%

%

%

%

%

Mindre ..........................

23

15

22

25

27

Lika mycket......................

Gf>

66

69

63

64

Mera ............................

6

16

2

7

4

Vet inte..........................

4

O

O

6

2

5

Ej svar ..........................

1

l

1

2

0

Militärundersökningen t

Mindre ..........................

Lika mycket......................

Mera ............................

Ej svar ..........................

100

15

69

5

12

100

100

100

100

100

Den enkät, som kommittén gjorde, riktade sig till ungdomsledare, vilka

uppmanades uttala sig om hur de trodde att ungdomens spritkonsumtion

skulle utvecklas vid en övergång till fri försäljning. Emellertid svarade

endast 117 av 255 tillfrågade, vilket kommittén anser mycket otillfredsställande.

Av de, som svarade, antog 113 att spritkonsumtionen bland ungdomen

skulle komma att öka.

Sammanfattningsvis konstaterar kommittén.

Givetvis måste det anses mycket otillfredsställande att endast knappt

hälften av de tillfrågade svarat. De tillfrågade har icke utvalts med tanke

på statistisk representativitet. Det gemensamma för ifrågavarande personer

var endast att de verkade som ungdomsledare. Det är inte otänkbart att

underlåtenheten att svara på frågorna i viss utsträckning varit ett uttryck

för en mindre pessimistisk syn på övergångssvårigheterna än den som framkommit

hos majoriteten av de avgivna svaren.

Behovet av en kampanj.

I sin sammanfattning av bedömningen av den sannolika konsumtionsutvecklingen

vid fri spritförsäljning kommer kommittén även in på frågan

om restriktionssystemets antagna spärrverkan och ransoneringssuggestion.

Utgångspunkten för sina bedömanden anger kommittén därvid enligt följande.

En mycket stark ransoneringssuggestion, som relativt snabbt försvinner,

skulle logiskt leda till en kraftig reducering av övergångsproblemen och

man kunde i sådant fall räkna med en i stort sett störningsfri övergång.

Ä andra sidan måste såväl spritkonsumtion som missbruk antagas öka om

restriktionssystemet har cn spärrverkan och det således finns ett icke tillgodosett

behov av sprit.

Efter att ha tagit del av de argument, som i dessa frågor anförts av nykterhctskommiltén

och en reservant samt remissinstanserna, framhåller kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

mittén att restriktionssystemet har såväl en till spritköp suggererande inverkan

som en icke obetydlig spärrverkan. Kommittén anför vidare.

Eftersom enbart övergångsproblemen skall beaktas av kommittén måste

den fästa den största uppmärksamhet vid att de kraftigt utbredda alkoholvanorna,

oavsett vilka orsaksfaktorer som ligger bakom dem, lever kvar vid

själva övergången, men att restriktionssystemets eventuella spärrverkan

upphör vid detta tillfälle.

Resultatet av undersökningarna från Finland, Norge och Hälsingborg__

Helsingör sammanfattas av kommittén sålunda.

Dessa »övergångar» har inträffat under vitt skilda förutsättningar och

förändringarnas art och karaktär är mycket varierande. I Norge rådde på

grund av tidigare krig och ockupation “alldeles speciella förhållanden, när

den relativt tvära övergången skedde. Frisläppandet av starkvinsförsäljiiingen

i Finland måste bedömas som en icke särskilt betydande förändring

i möjligheterna att köpa alkoholdrycker och den genom passfrihetens intörande

ökade möjligheten kan karakteriseras på liknande sätt. Samtliga

förändringar har dock det gemensamt att de medförde ökade möjligheter

till alkoholkonsumtion och i samtliga fall inträdde också en ökning av

denna konsumtion. Uppgifterna från Hälsingborg avser antalet fylleriförseelser.

Det synes befogat att tillmäta dessa undersökningsresultat ett visst

värde. För Norges vidkommande är det alldeles uppenbart att det blev en

kraftig ökning av såväl konsumtionen som missbruket mätt i antalet fylleriförseelser

— även i jämförelse med »normala» förkrigsförhållanden eller

med åren 1950 1952. Endast till en del torde detta kunna förklaras med

de speciella förhållanden, som rådde i Norge 1946. Angående Finland är

det icke minst betydelsefullt att uppmärksamma att den starka konsumtionsökningen

på starkvin efter det fullständiga frisläppandet i hög grad

överraskade ledningen för Alkoholbolaget och att motåtgärder först efter

<?..:a månader var färdiga att sättas in. Även i Norge överraskades

lör övrigt myndigheterna av den oväntade utvecklingen 1946. De svenskar,

som anhållits för fylleri i Helsingör eller i Hälsingborg med berusningskälla

i Danmark, är visserligen försvinnande få i förhållande till antalet

resande, men man kan inte helt bortse ifrån den markanta ökning av dessa

missbrukare, som skett jämfört med tiden före passfrihetens införande.

Kommittén erinrar vid bedömningen av attitydundersökningarna om att

dessa är behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler och att i svaren

den sannolika ökningen av spritinköpen vid fri försäljning kan ha blivit

systematiskt underskattade av taktiska och opportunistiska skäl. Kommittén

fortsätter.

... undersökningarna trots detta visar att 5—6 % av männen skulle ha

ökat sin spritkonsumtion vid fri försäljning och att dessutom — enligt Gallup

4 % inte vet hur de skulle ha handlat (av militärerna har 12 % ej

svarat) måste emellertid inge vissa farhågor. Särskilt allvarligt är att _

enligt Gallup — 16 % av männen i åldern 22—29 år skulle ha köpt mera

medan 3 % inte vet hur de skulle ha gjort.

Även i fråga om enkäten till ungdomsledare erinrar kommittén om det

begränsade värdet, varefter den fortsätter.

Emellertid är det av ett visst intresse att så gott som samtliga svarande _

113 av 117 ansåg att ungdomen skulle komma att öka sin spritkonsum
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

tion vid fri försäljning. Av de svarande ansåg 39 % t. o. in. att detta skulle

komina att ske i ganska kraftig omfattning. Samma uppfattning har framförts

av de representanter för ungdomsorganisationerna med vilka kommittén

haft överläggning.

Kommittén pekar på att inte endast nu kända faktorer kommer att inverka

på konsumtionsutvecklingen vid övergången, utan även nya faktorer,

som har sin orsak just i själva övergången.

En sådan skulle kunna kallas »frihetssuggestion», d. v. s. en benägenhet

hos alkoholkonsumenter — såväl motboksägare som de övriga — att fira

slopandet av det frihetsinskränkande restriktionssystemet med en åtminstone

tillfälligt ökad konsumtion. Denna faktor torde ha spelat en icke obetydlig

roll vid de övergångar till friare spritförsäljning, vilka redovisats i

det föregående. Då vi i vårt land haft ransonering i närmare 40 år och

denna intagit en framskjuten plats i allmänhetens medvetande och samtidigt

alstrat starka motreaktioner, kan man befara att frihetssuggestionen

kan komma att bli särskilt framträdande vid ett slopande av det svenska

restriktionssystemet. Frihetssuggestionens styrka blir dock även beroende

av bland annat den allmänna opinionens inställning och publicitetens inriktning.

Avslutningsvis i sin principiella sammanfattning ställer kommittén en

viss prognos för konsumtionsutvecklingen. Den anför därvid.

Kommittén har funnit att faktiska omständigheter i svenska alkoholvanor

— möjligen accentuerade eller framkallade av det hittills gällande restriktionssystemet

— vissa iakttagelser rörande passfrihetens införande och från

de gjorda attitydundersökningarna samt inte minst erfarenheter från andra

länder med någon form av övergång till friare försäljning talar för att en

påtaglig risk föreligger för en ökning av alkoholkonsumtion och missbruk

vid en övergång till fri spritförsäljning.

Till frågan om man vid övergången har att räkna med en proportionellt

mot konsumtionsökningen svarande ökning av missbruket anför kommittén.

Om en total konsumtionsökning huvudsakligast har sin grund i att de

skötsamma konsumenterna ökar sin konsumtion, behöver nian sannolikt

inte befara att missbruket ökar i samma grad. Detta blir då förmodligen

avsevärt mindre än konsumtionsökningen. Skulle däremot de alkoholkonsumenter,

som tidigare har anmärkning i nykterhetsavseende eller som kontinuerligt

har en spritkonsumtion nära intill gränsen för missbruk, öka sin

konsumtion, kan det bli en väsentligt kraftigare ökning av missbruket än

av konsumtionen. Även om denna mycket väsentliga frågeställning inte är på

ett tillfredsställande sätt klarlagd, torde det inte vara orealistiskt att just

vid en övergång till friare spritförsäljning räkna med en mera brant stigande

utvecklingstrend för missbruket än för spritkonsumtionen. Såsom

tidigare har framhållits medför övergången främst den förändringen på kort

sikt att restriktionssystemets spärrverkan bortfaller. Denna har sannolikt

varit starkt verkande just på den kategori spritkonsumenter, vilkas konsumtion

gränsar till missbruk. Därtill kommer den förut omnämnda frihetssuggestionen,

vars omfattning och konsekvens för olika grupper av konsumenter

är mera svårbedömbar.

Vid bedömningen av frågan om vilka grupper som vid fri spritförsäljning

kan antas bli mest utsatta för risken av spritmissbruk anför kommit
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

ten vissa uppgifter från Norge 1946, Finland 1952 samt Hälsingborg—Helsingör

1952—1953. I Norge konstaterades en svag förskjutning till de yngsta

åldersgrupperna. Den starka ökningen i Finland av fyllerianhållna, som berusat

sig med vin, kan tyda på att i första hand från spritinköp avstängda

missbrukare stod för den ökade vinkonsumtionen. De efter passfrihetens införande

för fylleri anhållna i Hälsingborg—Helsingör visar i stort samma

proportion mellan »förstagångsfyllerister» och övriga, som gäller för fyllerianhållna

i riket.

Kommittén framhåller att såväl alkoholister och grova missbrukare som

personer med tendens till missbruk torde bli utsatta för risken av ökad

spritkonsumtion dels på grund av att restriktionssystemets spärrverkan varit

en realitet för dessa grupper icke minst genom de höga priserna på illegal

sprit samt att frihetssuggestionen kan komma att inverka. Men även för

Övriga alkoholkonsumenter torde den risken finnas, bl. a. genom frihetssuggestionens

inverkan.

Kommittén pekar speciellt på ungdomen såsom en särskilt utsatt grupp,

varvid den anför följande.

De ungdomar, som är fyllda 21 år och tidigare inte haft motbok eller haft

motbok med av åldersskäl begränsad tilldelning, får självfallet betydligt

ökade möjligheter till spritinköp. I vissa fall blir det i realiteten en icke

obetydlig prissänkning för dem, som tidigare huvudsakligen köpt restaurangsprit

eller dyr, illegal sprit. Men även för de ungdomar, som ej nått upp

till 21 års ålder, blir det avsevärt lättare och i många fall även billigare ätt

köpa sprit än det är nu. För dem, som är i 16—20-årsåldern, bör det nämligen

bli mycket lättare att tillhandla sig sprit, när deras egna i det närmaste

jämnåriga kamrater i »gänget» får obegränsad inköpsrätt.

Gemensamt för hela ungdomsgruppen i åldrarna 15—25 år är att den enskilde

oftast inte har försörjningsplikter men i många fall förhållandevis

goda inkomster. Detta torde inverka såtillvida, att just dessa ungdomar har

ekonomiska förutsättningar att öka sin spritkonsumtion.

Enligt den tidigare refererade Gallupundersökningen uppgav inte mindre

än 16 % av männen i åldern 22—29 år att de, om spritförsäljningen varit fri

under de senaste tre månaderna, skulle ha köpt mer sprit under denna tid

än vad nu faktiskt köptes.

Man torde sålunda kunna utgå ifrån att ungdomen är en särskilt utsatt

grupp vid övergången. Till detta bedömande har anslutit sig så gott som

samtliga ungdomsledare, som svarat vid kommitténs enkät.

Angående övergångstidens längd säger sig kommittén icke på grundval av

det föreliggande materialet kunna exakt ange hur lång en övergångsperiod

med högre spritkonsumtion än under normala förhållanden kan komma

att bli. Kommittén analyserar dock de olika slag av konsumtionsökning,

som kan förväntas, och vilka har olika inverkan på övergångstidens längd.

Dels har man att räkna med konsumtionsökning, som orsakas av den

antagna frihetssuggestionen och vilken tar sig uttryck i att man firar den

nyvunna triheten att köpa sprit utan hämmande restriktioner genom särskilt

stora inköp. Denna konsumtionsökning kan bli ganska omfattande

men kortvarig och den torde endast i mindre utsträckning sätta spår efter

sig i alkoholvanorna. Dels kan man vänta konsumtionsökning från dem,

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

som hindrats av restriktionssystemets spärrverkan från att tillgodose sitt

behov av spritdrycker. Det kan här vara fråga om både motboksagare och

andra t. ex. ungdom utan motbok. Denna ökning kan bli av mera långvarig

karaktär: hur lång är emellertid omöjligt att ange. Den av nykterhetskommittén

antagna ransoneringssuggestionen bortfaller vid övergången, vilket

efter en tid "bör leda till en konsumtionsminskning.

Kommittén finner att risken för ökad spritkonsumtion vid fri spritförsäljning

motiverar särskilda motåtgärder från samhällets sida. Vid sitt

slutliga ställningstagande till frågan om en särskild upplysnmgskampanj

för att möta övergångstidens svårigheter har kommittén utgått från att

myndigheterna även i sina övriga åtgärder kommer att ta önskvärd hänsyn

till de speciella övergångsproblemen. Möjligheten att nå ett tillfredsställande

resultat med en dylik kampanj torde nämligen påverkas av att

samhället jämväl med andra medel söker mildra övergångssvårigheterna.

De andra medel kommittén åsyftar är prissättningen på alkoholdrycker,

såväl den absoluta prisnivån som prisernas inbördes relationer, vidare

stödåtgärder för organiserad verksamhet bland ungdom samt ökat stöd

åt nykterhetsrörelsen och de nykterhetsvårdande organen.

Kommittén har ingående diskuterat frågan om en upplysnmgskampanj

kan utlösa kontrasuggestion, d. v. s. får en effekt motsatt den avsedda, samt

anför.

Under vissa förhållanden torde det mte vara uteslutet att en sådan utveckling

skulle kunna befaras. Det gäller t. ex. oni man genom särskilda

motåtgärder så fäster uppmärksamhet vid att en övergång till friare spritförsäljning

förestår, att därigenom intresset för de nya spritköpsmojligheterna

ökas med därav följande ogynnsam återverkan på konsumtionen.

Risken för en sådan verkan får emellertid anses vara för handen endast

under den förutsättningen att vetskapen om de vidgade möjligheterna icke

på annat sätt blir allmänt spridd. Detta är utan tvivel en helt orealistisk

förutsättning eftersom man har att emotse en intensiv och omfattande

publicitet i såväl dags- som veckopressen. Frågan om motbokens avskaffande

har nämligen ett starkt allmänt intresse och är därför synnerligen

attraktiv ur publicistisk synpunkt. „

Kontrasuggestion kan också tänkas uppstå därest allmänheten^ laknar

med risken av en återgång till mera restriktiv försäljning. I en sådan situation

kan det mycket väl hända att den enskilde individen finner det

motiverat att »för säkerhets skull» passa på att utnyttja den ökade möjligheten

medan denna ännu står till buds.

Kommittén har utgått från att kvantitetsbegränsning vid utminuteringen

inte kommer att tillämpas samt att det inte blir någon form av successiv

övergång och den anser att man — under förutsättning att kampanjmedlen

ges en med tanke på att undvika kontrasuggestiva verkningar rätt utformning

— inte behöver räkna med risken av dylika verkningar.

övergången innebär nämligen i så fall att man gar från eu situation

med begränsad frihet till en situation med betydligt ökad frihet och därest

denna övergång sker utan villkorlighet torde man inte behöva räkna med

risken av kontrasuggestiva verkningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Kommittén föreslår att en upplysningskampanj bör ingå som ett led i

samhällets åtgärder för att mildra övergångstidens svårigheter. Vid förberedande

överläggningar med 38 olika organisationer, representerande

arbetsmarknaden, ungdomen, kvinnorna, nykterhetsrörelsen, religiösa riktningar

m. fl., har dessa i princip tillstyrkt en speciell upplysningskampanj.

Allmänna riktlinjer för förslaget.

Kommittén anför.

Det är kommitténs uppfattning att kampanjens framgång inte endast

blir beroende av omfattningen och styrkan av de propagandamedel, som

kan komma till användning, utan också av den anda, i vilken kampanjen

tores. Den här planerade kampanjen skiljer sig från vanliga propagandakampanjer

främst däri att den inte syftar till att utlösa impulser till ett

visst handlande utan att verka återhållande. En principiell svårighet för

kampanjen sammanhänger med att i denna med nödvändighet måste beröras

frågor, beträffande vilka opinionen inte är enhällig och där man

riskerar, att åtgärder, inriktade på vissa befolkningskategorier, kan uppfattas

som stötande av andra. r

Kommittén har tunnit, att kampanjen bör få en alltigenom positiv och

konstruktiv inriktning. Den bör i möjligaste mån vara fri från skrämsel,

förmyndarskap eller moraliserande. Den bör påverka den enskilde medborgaren

att själv reflektera över sina reaktioner inför det nya spritsyste
Den

viktigaste vägen till påverkan av människor är enligt kommitténs

uppfattning gruppen, antingen arbetsgruppen, »gänget» eller familjen.

Aktiviteten bland de olika grupperna — främst på arbetsplatserna och

bland ungdomen — bör ske genom de organisationer, som verkar på ifrågavarande

områden. Men kommittén föreslår att denna aktivitet skall stödjas

och stimuleras genom en propagandamässig, utåtriktad kampanj.

Om än gruppen är det väsentligaste medlet att påverka den enskilde kan

en kampanj givetvis inte avstå ifrån de traditionella propagandamedlen,

dels som stöd åt gruppåverkan, dels som direktpropaganda avsedd att påverka

den enskilde utan gruppens förmedling. Dessa propagandamedel —

press, radio, film, affischer m. in. — bör i tiden och i andra hänseenden

samordnas med gruppåverkan.

\ ad det gäller utformningen av en sådan upplysningskampanj, som kommittén

föreslår, har kommittén angett densammas omfattning, idéinnehåll,

organisation och kostnader. Den har härvid bl. a. stött sig på förslag, som tre

annons- och reklambyråer på uppdrag av kommittén och under inbördes

konkurrens tillhandahållit kommittén. Dessutom har den tagit del av liknande

kampanj verksamhet i Sverige och Finland.

Angående kampanjens omfattning framhåller kommittén att den visserligen

finner det sannolikt att en påtaglig risk för konsumtionsökning föreligger

i samband med motbokssystemets avskaffande, vilket t. o. m. kan befaras

leda till proportionellt större stegring av missbruket, men den kan

rimligtvis inte exakt ange omfattningen av den upplysningskampanj, som

jämte andra viktiga åtgärder skulle med framgång kunna motverka den be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

13

farade, ogynnsamma utvecklingen. Under sådana förhållanden kan det, enligt

kommitténs mening, ligga nära till hands att till en del nöja sig med

att förbereda åtgärder, som kan sättas in i den omfattning utvecklingen kan

göra erforderlig. Kommittén har diskuterat den möjligheten men funnit

att mycket vägande invändningar kan göras mot ett sådant förfarande. Kommittén

anför i anslutning härtill.

Vissa av reklammedlen, framförallt film, men även affischer och trycksaker,

kräver lång förberedelsetid. Eftersom man snabbt bör kunna sätta

igång kampanjens s. k. beredskapsdel om och när det anses nödvändigt,

måste därför dessa kostnadskrävande förberedelser göras under alla förhållanden.

För filmens vidkommande måste planering och inspelning ske, vilket

är tidskrävande. På inspelningen ligger också de största kostnaderna

för detta kampanj medel, varför besparingar inom detta område knappast är

möjliga. Motsvarande resonemang gäller i viss mån även för affischer och

trycksaker. Därtill kommer ett par andra mycket väsentliga faktorer. Placering

av annonsfilm sker i regel långt i förväg, ibland mer än ett år före

visningen, varför möjligheterna att få inspelade filmer visade just under den

kritiska tiden blir mindre, om man först skall avvakta utvecklingen, än

om man redan på ett tidigt stadium bestämmer sig för filmvisning. Samma

är förhållandet när det gäller kommersiellt organiserad utomhusaffischering''.

Därtill kommer att från organisationerna har vid överläggningarna

med kommittén samstämmigt framhållits, att man är angelägen om att i

god tid få veta den yttre kampanjens omfattning och vilka hjälpmedel man

kan påräkna för sin medverkan.

Man måste vidare, därest man stannar för en mindre kampanj eventuellt

följd av en större, tills vidare blott planerad, riskera att kampanjens mest

omfattande del kommer till utförande för sent, när de skadeverkningar redan

inträffat, som man vill motverka. Man kan också riskera att försitta

det psykologiskt lämpligaste tillfället att göra en verkligt effektiv kampanj

.

Kommittén har därför funnit att vissa olägenheter och uppenbara risker

för misslyckande är förknippade med en uppdelning av kampanjen i två

delar, varav den ena blott ges beredskapskaraktär. Den ekonomiska besparingen

genom en uppdelning skulle bli ganska obetydlig.

Vilken än utvecklingen blir anser kommittén att en kampanj av en viss

omfattning bör utföras.

Om utvecklingen blir avsevärt gynnsammare än som motsvarar kommitténs

bedömning, anser kommittén att de medel kampanjen kräver dock är

väl använda pengar, eftersom en upplysningskampanj mot spritmissbruk i

och för sig kan anses välmotiverad. Skulle å andra sidan utvecklingen bli

ännu mera ogynnsam än kommittén räknat med, kan kampanjen till en del

utsträckas i tiden och i vissa avseenden intensifieras.

Kommittén framhåller att kampanjtaktiken måste variera med hänsyn till

att man vill nå flera olika grupper av spritkonsumenter. Kommittén skjuter

fram motiven för ett ökat spritbruk.

Ett ökat spritbruk kan ha olika motiv, delvis invävda i varandra. »Frihetssuggestionen»

kan förmå vissa personer alt fira den nyvunna friheten

att köpa sprit utan restriktioner. Somliga kan öka konsumtionen, därför att

restriktionssystemcts spärrverkan upphör. Själva »firandet» kan antas bli

relativt kortvarigt. Den konsumtionsökning, som har andra orsaker, kan bli

mera långvarig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Själva grundlinjen bör vara av allvarlig karaktär och vädja till ansvarskänsla

och mognad. Skrämsel och pekpinneaktigt moraliserande bör undvikas.

De, som ökar spritkonsumtionen för att »fira» den nyvunna friheten,

kan mötas med ett lättare anslag. Kommittén exemplifierar.

»Firarna» kan med fördel mötas med ironi, humor och satir, i olika former.

Man kan t. ex. försöka att redan före övergångsdagen skapa en sådan

opinion på arbetsplatserna och i andra sammanhang, att den som firar den

fria spriten med stora inköp och stor konsumtion anses omogen och barnsligt

otålig. Med hänsyn till det behov av omgivningens förtroende och uppskattning,

som finns hos de flesta, kan detta vara en effektiv påverkan.

En linje i kampanjens uppläggning synes böra sikta på att så långt som

möjligt förtaga nyhetsintresset kring övergången. Den tankegången bör sålunda

komma till uttryck att ransoneringens slopande icke är någon märklig

nyhet, eftersom man har fri spritförsäljning i praktiskt taget alla andra

länder, också i våra nordiska grannländer.

Ungdomen måste speciellt beaktas och härvid är det angeläget att anknyta

till dess intressen och attityder.

Uttalanden och meningar av framstående idrottsstjärnor — även inom

motorsporten —• kan ha en viss effekt. En strävan att få fram en gentemot

motboken och spriten fullständigt ointresserad attityd t. ex. »Vi struntar i

motbok och sprit», »Vi har väl annat att tänka på än motbok och sprit»

torde ha utsikter att vinna resonans bland ungdomen.

Temat om det farliga i vanebildningen kan användas genomgående för

alla grupper, men kanske speciellt för ungdomen. I förening med faktisk

upplysning om alkoholens inverkningar kan detta tema understryka spritkonsumtionens

risker för individ och samhälle.

Kampanjen kan även vända sig till andra grupper, t. ex. bil- och motorcykelförarna.

Reklammedlen.

Kommittén nämner bland reklammedlen främst olika insatser av radion

och tidningspressen. Angående radions medverkan framhålles att kampanjkaraktären

inte skall vara alltför iögonenfallande.

Utan att bryta mot de självklara principerna för radiomässighet och underhållsvärde

bör Radiotjänst genom själva uppläggningen av sin programverksamhet

under denna tid kunna utföra en samhällsgagnande opinionspåverkan

som gäller både enskilda människor, familjer och arbetsgrupper.

Radions förmåga att nå fram till sina lyssnare i situationer, där knappast

några andra opinionsinstrument är verksamma, bör sålunda utnyttjas utan

att därför lyssnarna bibringas uppfattningen att vara utsatta för en kampanj.

Särskilda förberedelser kan enligt kommittén vara erforderliga, bl. a.

skulle man med fördel kunna bilda en särskild studiegrupp bestående av

programtjänstemän med uppgift att förutsättningslöst studera hur radion

skulle kunna motverka övergångstidens befarade svårigheter. Angående särskilda

provsändningar anför kommittén.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

I den mån särskilda kostnader förorsakas Radiotjänst för att genom

lyssnarundersökningar vid provprogram eller ordinarie sändningar utröna

reaktionen på lyssnarsidan i syfte att lämna för den allmänt samhälleliga

upplysningsverksamheten värdefulla informationer, bör särskilt

anslag kunna utgå för bekostandet av sådana undersökningar.

Kommittén har haft förberedande kontakt med radions programledning,

som förklarat sig intresserad av att medverka i ifrågavarande kampanj.

Tidningspressens betydelse anser kommittén vara utomordentligt stor.

Tidningarnas möjlighet att inverka på opinionen kan variera med hänsyn

till frågornas art, men i detta speciella fall torde tidningarna ha en icke

obetydlig möjlighet att påverka opinionen i ena eller andra riktningen.

Måhända kan den inställningen framsuggereras, att övergången till fri spritförsäljning

måste firas såsom en stor dag för friheten och att man under

den första tiden bör kompensera sig för det man anser sig ha gått miste

om under den tid restriktionssystemet verkat. Risken för »frihetssuggestion»

får inte underskattas. Man kan t. ex. genom reportage av typen »En

månad kvar till den stora timmen F», »En vecka kvar ...», »I morgon slår

timmen F» etc. suggerera fram ett speciellt och undan för undan stegrat

intresse för övergången, vilket leder till en större alkoholkonsumtion efter

det nya systemets införande än vad eljest skulle ha blivit fallet.

Kommittén framhåller dock att den ansvarskänsla, som i betydande grad

präglar svensk press, bör motverka sådana tendenser. Pressen bör i stället

kunna bli en mycket betydelsefull faktor i kampanjen.

Å andra sidan är det ytterst värdefullt att den förestående övergången

och vad som händer i samband med denna ägnas uppmärksamhet i pressen

i syfte att delge allmänheten objektiva nyheter samt att reportage och

dylikt ges en annan inriktning än den här ovan skisserade.

God kontakt mellan kampanj ledning och tidningarna förmodar kommittén

vara ett för båda ömsesidigt intresse. Kommittén föreslår att en särskild

informationskonferens av internatkaraktär ordnas genom kampanjledningens

försorg.

Viss förberedande kontakt med olika pressorganisationer redovisas av

kommittén.

Kommittén har under hand haft kontakt med representanter för Tidningsutgivareföreningen,

Publicistklubben och Svenska Journalistförbundet

för överläggning om de problem som berörts i detta kapitel. Därvid utbyttes

ömsesidiga informationer och synpunkter samt konstaterades, att pressens

representanter hade ett starkt intresse av samverkan på ett tidigt stadium

med den tilltänkta kampanjens ledning.

Kommittén föreslår för filmens vidkommande

1. En helserie annonsfilm inspelas omfattande 6 filmer å 75 sekunder

och med ett totalt antal kopior av 1 600 att under ca 40 veckor skiftas mellan

biograferna.

2. Genom samarbete med producenterna av journalfilm bör kunna placeras

reportagemässiga bidrag till de sammanställningar av journalfilm,

som sedvanligt sker.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3. Information sfilmer inspelas, av vilka en kortare version bör kunna

placeras såsom förspel till lämplig spelfilm. Tre dylika filmer förordas,

varav två skulle speciellt vända sig till ungdomen och den tredje mera ha

karaktären av information angående alkoholmissbrukets skadliga inverkan,

dock med någon anknytning till den aktuella situationen. Filmerna bör ha

en speltid av 15—25 minuter och komma till användning vid av organisationerna

anordnade offentliga eller slutna möten.

Kommittén föreslår att en folder eller mindre broschyr framställes.

Den kan distribueras genom kampanj ledningen, av de medverkande organisationerna,

vid utminutering av sprit och på andra liknande vägar. Kommittén

vill starkt understryka att innehållet i denna trycksak måste ägnas

alldeles speciell uppmärksamhet, icke minst i syfte att väcka vederbörandes

intresse i så hög grad att den verkligen blir läst. Den kan inledningsvis

innehålla en del fakta om de nya försälj ningsbestämmelserna. Detta torde

i realiteten icke innebära att någon nyhet förmedlas, eftersom alla vid

den tidpunkten genom pressen och på annat sätt redan informerats härom.

Broschyren torde således icke vara något incitament till spritkonsumtion.

Den bör även innehålla saklig upplysning om alkoholbrukets risker och

slutligen en uppmaning att visa ansvarskänsla och mognad. Genom att på

detta sätt innehållet anknytes till intresset för de nya försälj ningsreglerna

ökas utsikterna till att broschyren i dess helhet blir uppmärksammad. Till

betydande del bör denna trycksak vända sig till ungdomen.

Angående annonsering framhåller kommittén.

Ett traditionellt men alltjämt effektivt sätt att meddela sig med allmänheten

är att annonsera i dagspressen och kontinuerligt utkommande tidningar

och tidskrifter. Denna metod bör också i detta sammanhang komma

till användning. Kampanjens annonsering bör vara differentierad. Denna

ditterentiering är nödvändig om man vill nå kontakt med olika medborgargrupper.

Samtliga dagstidningar bör anlitas. Deras sammanlagda upplaga är drygt

3,5 miljoner exemplar. Annonsernas antal och storlek bör differentieras

med hänsyn till tidningarnas storlek. Annonsernas storlek varieras med

tanke på innehållet. Annonsens effekt är inte alltid beroende på annonsens

storlek.

En omfattande affischering föreslås av kommittén.

För att kampanjen skall uppmärksammas och stimulera till diskussion

bör lämpliga affischer användas. Kommittén föreslår affischering dels såväl

utomhus på affischpelare o. d. som inomhus, t. ex. på arbetsplatser,

utminuteringsställen arbetsförmedlingar, post-, telegraf- och järnvägsstationer.

Motiven måste varieras både med hänsyn till platsen för affischeringen

och tiden då den utföres. Sålunda kan en del av utomhusaffischeringen

anslå den allvarliga tonen medan flertalet av affischerna inomhus,

t. ex. på arbetsplatserna och utminuteringsställena, bör vara kvicka, humoristiska

och ironiska. Affischerna på arbetsplatserna bör också kunna uppmärksamma

spriten som en verksam faktor bakom olycksfallsstatistiken.

Affischering i samband med julhelgen kan betona spritens inverkan på

hemmen och familjelivet.

Kommittén föreslår vidare märken av olika slag att sätta på tändsticksaskar,

avlöningskuvert, bilrutor o. d. varvid teckningar och text i annonser

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr i53.

och affischer bör kunna användas. Dessutom iläggsblad till avlöningskuvert

o. d., en särskild textrad på tipskupongen med en kort och konkret uppmaning
Instruktionsmaterial

anser kommittén behöver framställas.

För den i tiden mera utsträckta organisationsaktiviteten bör tillhandahållas

instruktionsmaterial av olika slag liksom studiematerial angående alkoholproblemen

ur individens och samhällets synpunkt. Vid utarbetandet

av detta material bör samarbete sökas med Centralförbundet för Nykterhetsundervisning

(CFN).

Instruktionsmaterial bör också finnas för ledamöterna i de av kommittén

föreslagna lokalkommittéerna, arbetsplatsombud och andra intresserade.

Vandringsutställning kan möjligtvis ordnas framhåller kommittén.

En vandringsutställning av det slag som den av »Länkarna» planerade

»Anden i flaskan» eller andra liknande, vilka på ett förtjänstfullt sätt belyser

alkoholfrågan ur skilda synpunkter, bör kunna ordnas av kampanjledningen.

Den bör visas i städer och större samhällen vilket förslagsvis

kan ske bl. a. genom en för ändamålet särskilt iordningställd buss.

Kommittén uppmärksammar en del andra tänkbara möjligheter såsom

schlagertexter lancerade av populära artister, inslag i frågesporttävlingar,

sketcher till revyer o. d., t. ex. i folkparker och liknande, säsongen närmast

före övergången, radio och föreningssammankomster.

Slutligen pekar kommittén på verksamheten bland militärerna.

Speciella möjligheter finns att nå kontakt med rekryter och övriga, som

fullgör militärtjänst. Vid upplysningsverksamhet bland dessa grupper kan

en del av det generella materialet användas, t. ex. trycksaker, affischer och

film, men dessutom kan det vara befogat med specialmaterial. Verksamheten

kan med fördel anknytas till nykterhetsupplysningen i den militära

medborgarundervisningen. På platser med militärförläggning kan det vara

angeläget att ordna särskilt attraktiv fritidsverksamhet i ökad omfattning

särskilt under övergångstiden. Kampanjledningen bör på ett tidigt stadium

söka samarbete med de militära myndigheterna.

Organisation.

Kommittén framhåller att även om den föreslagna kampanjen i hög grad

bör bygga på självständiga insatser från de stora organisationernas sida är

det ändock nödvändigt att en samordning sker. Kampanjen bör därför ha en

särskild organisation bestående av en centralkommitté med arbetsutskott

och centralt kansli, ett särskilt ombud i varje län samt en lokalkommitté i

alla städer och kommuner.

Angående centralkommittén anför kommittén följande.

Kommittén föreslår att kampanjens topporganisation utgöres av en centralkommitté,

som lämpligen konstitueras vid sammanträde med representanter

för de stora folkrörelsernas och organisationernas centrala ledning.

Det konstituerande sammanträdet hålles på finansdepartementets initiativ.

Centralkommittén utser inom eller utom sig ett arbetsutskott med ett för ändamålet

lämpligt antal ledamöter. Inom arbetsutskottet bör en ledamot vara

utsedd av chefen för finansdepartementet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 153.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Lokalkommittéer tänker sig kommittén enligt följande allmänna principer.

Principen bör vara att inom varje stad, köping eller landskommun en specjellt

för kampanjen verkande lokalkommitté organiseras. Dess primära uppgitt

bör vara att på det lokala planet samordna och utföra vissa åtgärder samt

hålla kontakt med såväl centralkommitténs arbetsutskott som länsombudet

och de på orten verkande olika föreningarna.

Initiativet till konstitueringen av lokalkommittén utgår från centralkommitténs

arbetsutskott, som uppdrar åt ordförandena i stads- eller kommunalfullmäktige

eller annan lämplig person att i detta syfte sammankalla de olika

lokalorganisationerna till ett konstituerande sammanträde.

Lokalkommittén bör ha stark förankring hos de lokala organisationerna,

vilket kan manifesteras vid valet av ordförande och övriga ledamöter.

Kommittén motiverar sitt förslag om länsombud enligt följande.

En synnerligen angelägen uppgift blir att i tid skapa en effektiv lokal organisation

av det slag för vilket tidigare redogjorts. För kampanjens topporganisation

torde det vara förenat med betydande svårigheter att övervaka

denna åtgärd och ta de initiativ, som kan anses påfordrade. Av den anledningen

får det anses motiverat att centralkommittén för en tid av förslagsvis

3 månader anställer en för denna uppgift särskilt lämplig person inom varje

län. Tillsättandet av länsombud kan ske i samråd med något eller några av

de olika organisationernas länsorgan, länsnykterhetsnämnden eller på annat

sätt.

Centralkommittén och dess arbetsutskott skall enligt kommitténs förslag

till sitt förfogande ha ett kansli. Personalen föreslås bli en kanslichef med

assistent samt erforderligt skrivbiträde. Angående kanslichefens kvalifikationer

yttrar kommittén.

Kanslichefen bör vara väl förtrogen med folkrörelsernas och de stora organisationernas

sätt att arbeta, samtidigt som han måste ha god insikt i sådan

upplysningsverksamhet varom här blir fråga. En god ekonomisk ersättning

torde vara en förutsättning för att en välkvalificerad kraft kan påräknas

för uppgiften.

Kommittén anser att resultatet av kampanjen torde i hög grad bli beroende

av de personella resurser, som kommer att stå till buds. Man bör därför eftersträva

att såsom kanslichef få en synnerligen kvalificerad person.

Angående de olika organisationernas direkta medverkan anser sig kommittén

inte böra uppdra alltför strikta riktlinjer. Den allmänna principen

bör vara att de olika organisationerna, så långt det är praktiskt lämpligt,

själva får utforma denna verksamhet i nära anslutning till vars och ens

naturliga inriktning och verksamhetsområde. Sålunda kan organisationerna

själva ansvara för ytterligare reklammedel, möjligen med ekonomiskt stöd

från kampanjen. Kommittén värderar ett dylikt förfarande i följande yttrande.

Med detta förfaringssätt vinnes att man kan ernå en närmare anknvtning

till den för organisationen ifråga naturliga inriktningen, vilket får anses

värdefullt ur synpunkten att differentiera kampanjmedlen för att nå kontakt

med skilda grupper. Dessutom får kampanjen i hög grad karaktären av

en organisationens egen angelägenhet, varigenom man kan räkna med ökad

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 19

förståelse och större intresse från dem, som solidariserar sig med organisationen

ifråga.

Till frågan om särskild aktivitet på arbetsplatserna anför kommittén med

betoning av arbetsmarknadsorganisationernas stora betydelse följande.

Arbetsplatsen är i de allra flesta fall ett lämpligt forum för opinionsbildning

av det slag det här är fråga om. En viktig förutsättning härför är emellertid

att opinionsbildningen s. a. s. sker inifrån av de där verksamma själva

och efter deras egna riktlinjer och initiativ. Om så sker, blir den mera en

egen angelägenhet för dem som skall påverkas. Den principiella grundtanken

att ett alltför ivrigt utnyttjande av den fria spritförsäljningen skall uppfattas

som en i viss mån osolidarisk handling gentemot gruppen-arbetslaget

har då större möjlighet att vinna gehör.

Inom de olika personalorganisationerna — fackföreningen, verkstadsklubben,

tjänstemannaklubben — utses lämpligen för varje arbetsplats av en viss

storleksordning särskilda arbetsplatsombud.

Dessa arbetsplatsombud bör sprida det material — affischer, trycksaker

o. d. — som förekommer i kampanjen, men även i övrigt vara aktiva.

Dessutom bör arbetsplatsombudet vara speciellt informerat i frågan för

att kunna muntligen aktualisera dessa problemställningar och i positiv riktning

leda de meningsutbyten, som uppkommer inom den trängre gruppen.

Kommittén pekar dessutom på att inom företaget — helst under arbetstid

— kan anordnas korta upplysningsmöten, sändas paroller via eventuellt

förekommande radioanläggning och vidtas andra liknande åtgärder.

Angående övriga organisationers direkta medverkan nämner kommittén

några konkreta uppgifter.

Idrotts- och motororganisationerna kan uppmana tävlingsarrangörer att

vid sina tävlingar via högtalare rikta korta uppmaningar till publiken. Det

är fördelaktigt om detta kan göras av någon närvarande idrotts- eller motorman.

Vidare kan affischering och utdelning av flygblad — helst med en

idrottsorganisation som undertecknare — ske vid idrottsarrangemang av

olika slag.

Övriga organisationer kan vid sina interna eller offentliga sammankomster

av olika slag utnyttja kampanjens medel, t. ex. film och trycksaker.

Ungdomsorganisationerna torde ha de bästa förutsättningarna att komma till

tals med de vid övergången särskilt utsatta yngre åldersgrupperna. Kvinnoorganisationerna

med sfn starka anknytning till familj och hem torde kunna

finna effektiva vägar för en insats på detta betydelsefulla avsnitt. Nykterhetsorganisationerna

har sin självskrivna roll i kampanj arbetet och detta

ger dem en möjlighet att ännu mera markant än tidigare bedriva utåtriktad

verksamhet.

Samtliga organisationer, som utger egen tidning, tidskrift eller medlemsblad

bär möjlighet att på denna väg verka för kampanjen. Detsamma gäller

för företagens personaltidningar.

I fråga om organisationernas s. k. indirekta medverkan fäster kommittén

uppmärksamhet vid att speciellt ungdomsorganisationerna torde ha betydande

möjligheter att göra värdefulla insatser. Det gäller närmast den allmänt

ungdomsvårdande verksamhet, som bedrives av skilda organisationer. Kommittén

karakteriserar metoden som en »sysselsättningslinje», som det skulle

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

vara befogat att ge ytterligare stöd från statsmakternas sida. Även de politiska

ungdomsförbunden borde, enligt kommittén, i de fall de bedriver dylik

öppen fritidsverksamhet, erhålla allmänt stöd för denna verksamhet.

Tidpunkten för övergången.

Kommittén har diskuterat lämpligaste tiden för övergången till friare spritförsäljning

med beaktande av önskvärdheten att få minsta möjliga övergångssvårigheter.

Kommittén ansluter sig med följande motivering till nykterhetskommitténs

förslag om att de nya försäljningsbestämmelserna skall tillämpas

fr. o. in. början av oktober månad 1955.

övergången bör ske vid en tidpunkt, som dels har en säsongmässigt låg

alkoholkonsumtion, dels är lämplig med hänsyn till de speciella motåtgärder

kommittén föreslår. I detta sistnämnda avseende är det angeläget att övergången

sker kort efter att organisationernas verksamhetssäsong börjat på

hösten.

Kommittén framhåller, att ett år med allmänna val är olämpligt som »övergångsår»

eftersom då i vissa fall förberedelsearbetet för organisationernas

insatser i kampanjen kan hindras och fördröjas genom att personliga och organisatoriska

insatser i valrörelsen kan komma i första hand. Dessutom

skulle de propaganda- och upplysningsåtgärder, som genom annonser, affischer

o. d. sätts in före övergången, komma samtidigt som valpropagandan

når sin kulmen, vilket skulle vara olämpligt ur flera synpunkter.

Tidsschema för kampanjen.

Kommittén har på grundval av sitt förslag angående tidpunkten för övergången

uppgjort följande tidsschema för kampanjen.

Centralkommittén bör konstitueras så tidigt som möjligt med hänsyn till

tidpunkten för ett eventuellt riksdagsbeslut, dock inte senare än ca 15 månader

före motbokens avskaffande (enligt kommitténs antaganden i början av

oktober 1955).

Den centrala kampanj ledningen bör skyndsamt inrätta ett kansli för kampanjens

genomförande och senast ett år före övergången anställa en kanslichef

jämte biträdespersonal.

Kansliets första arbetsuppgift blir att efter centralkommitténs anvisningar

planlägga och i samarbete med filmproducenter och reklambyråer framställa

erforderliga propagandamedel. Det kan förutsättas, att redan från denna tidpunkt

nykterhetsorganisationerna intensifierar sin verksamhet med anledning

av övergången till fri spritförsäljning.

Ett halvt år före övergången bör lokalkommittéerna bildas. Samtidigt påbörjas

lämpligen de olika organisationernas förberedande arbete för den planerade

insatsen under kampanjen. Arbetsplatsombuden bör utses i detta

sammanhang. Deras egentliga verksamhet skall dock inte påbörjas förrän

någon månad före övergången och sedan pågå ca 6—8 månader.

Sommaren före övergången — ifall övergången sker i oktober — kan utnyttjas

för appeller vid idrotts- och nöjesevenemang.

Länsombuden anställes två månader före övergången. Deras första och

väsentliga uppgift är att undersöka i vad mån lokalkommittéer kommit till

stånd, ta erforderliga initiativ för bildandet av lokalkommittéer på de plat
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

ser där detta ej skett samt i övrigt se till att deras verksamhet kommer

igång. Anställningstiden bör vara tre månader.

Den egentliga utåtriktade propagandaverksamheten, t. ex. annonser, trycksaker,

affischer, torde böra sättas in 1—IV2 månad före övergången. Efter

en lugn och smidig -— icke bullrande och officiell — start bör den fulla kraften

mobiliseras ca 14 dagar före övergången. Denna verksamhet bör emellertid

inte pågå längre än 6—8 månader. Om man efter denna tid anser

fortsatta övergångsåtgärder påkallade, bör dessa övervägas mot bakgrunden

av det aktuella läget och de vunna erfarenheterna. En viss koncentration,

t. ex. av annonser och affischer, strax före jul- och påskhelgen kan vara

lämplig, om övergången sker i oktober. Även om det är nödvändigt att kampanj

ledningen på ett tidigt stadium fixerar vissa data för en intensifiering

av kampanjen, bör av naturliga skäl möjlighet till förändringar i strategin

föreligga, så att den smidigt kan anpassas till utvecklingen.

Kommittén framhåller i anslutning till sin sammanställning av kostnaderna

för kampanjen, att dessa inte bör alltför hårt bindas till vart och ett av

de särskilda kampanjmedlen.

Centralkommittén och dess arbetsutskott bör ha möjlighet att inom en

viss given ram disponera medlen, visserligen i huvudsak efter de linjer som

anges, men dock med möjlighet till smidig anpassning allteftersom utvecklingen

och nya omständigheter så påfordrar.

Kostnadsberäkningar.

Kommitténs sammanställning av kostnaderna är följande.

Film

Annonsfilm:

helserie om 6 st........

Journalfilm:

4 bidrag å 5 000 .......

Kortfilm:

3 st. å 55 000

40 st. kopior av vardera

Annonsering

Dagspress ..............

Veckopress .............

Affischering . . ...........

Direktreklam

Broschyr, 2 miljoner ex. . . .

Brevmärken, iläggsblad, inf

Vandringsutställning .....

Kansli

Avlöningar:

Chef å 30 000 per år ...

Assistent å 17 000 per år

Skrivbiträden å 8 700 pc

Exp.-kostnader .......

Besor & traktamenten .

.......................... 326 000

......................... 20 000

........................ 237 000 583 000

................•...... 500 000

......................... 200 000 700 000

......................... 275 000

......................... 150 000

struktionsmaterial in. in. . . 125 000 275 000

......................... 75 000

.................. 45 000

r ........................ 25 000

,r år .................... 25 000

.................... 25 000

.......... 5 000 125 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Länsombud

Avlöning 24 å 4 000 per st........................... 96 000

Resor & traktamenten ............................ 54 000 150 000

Reserv ............................................ 117 000

Kronor 2 300 000

Reklamen för alkoholdrycker m. m.

Kommittén har även fäst uppmärksamhet vid den starka stegring den

kommersiella reklamen för vin och sprit undergått under de senaste åren.

Sålunda omfattade annonseringen i 16 storstadstidningar år 1949 54 524

standardspaltcentimeter och har sedan ökat till 95 936 standardspaltcentimeter

år 1952. Kommittén fortsätter.

Kommittén anser sig vid sin bedömning av situationen under övergångstiden

kunna utgå ifrån att den kommersiella alkoholreklamen kommer att

jtterligare öka främst av den anledningen, att kvantitetsbegränsningen upphör

och nya åldersgrupper får inköpsrätt. Även om alkoholreklamen till en

del gäller mer eller mindre exklusiva utländska märken, som i regel ej

nyttjas av ungdomen eller andra vid övergången särskilt utsatta grupper,

kan dock själva reklamen för alkoholkonsumtion få ogynnsamma verkningar

även på dessa grupper. Därmed skulle de motåtgärder, som kommittén

föreslår under övergångstiden för att minska spritbruket neutraliseras eller

förlora en del av sin avsedda verkan. Det skulle av psykologiska skäl vara

olämpligt om samtidigt med att av staten bekostade annonser för motverkande

av spritmissbruk införes i tidningarna samma tidningar innehölle

spritannonser, sannolikt t. o. m. i större omfattning än tidigare.

Kommittén anser att denna fråga har betydelse för ett framgångsrikt genomförande

av kampanjen.

Såsom motåtgärd föreslår kommittén att kampanj ledningen på ett tidigt

stadium upptar förhandlingar med berörda parter i syfte att reducera ifrågavarande

reklam under övergångstiden.

Kommittén har slutligen framhållit såsom önskvärt att en särskild reklamverksamhet

till förmån för de alkoholfria dryckerna understödjes i

samband med övergången.

Det är enligt kommitténs mening önskvärt att en särskild reklamverksamhet

till förman för sådana alkoholfria drycker, som kan tjäna som

substitut för alkoholdrycker, igångsättes snarast och i god tid före en övergång

till friare spritförsäljning. Detta får i första hand anses vara en angelägenhet

för fabrikanterna, men under vissa förutsättningar kan medverkan

från det allmännas sida vara motiverad i en speciell situation såsom t. ex.

just vid övergången till friare spritför sälj ning. En eventuell reklamverksamhet

i detta avseende bör kombineras med åtgärder i syfte att få sådana drycker

mera allmänt tillgängliga på restauranger och andra matställen samt i

speceri- och liknande butiker.

I detta sammanhang må erinras om att f. d. överdirektören S. Almgren i

den av honom framlagda särskilda utredningen rörande den inbördes avvägningen

av beskattningen av spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker

pekat på möjligheten att i samband med nu ifrågavarande upplys
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

ningskampanj lämna statsbidrag till fruktmustindustrin för reklam. Statsbidraget

skulle utgå i stället för en ifrågasatt skattelindring för läskedrycker

som beretts av fruktmust.

Yttranden över kommitténs undersökningar och förslag.

Behovet av en kampanj.

I anslutning till de av kommittén redovisade undersökningarna från Norge,

Finland och Hälsingborg—Helsingör samt attitydundersökningarna och

enkäten likaväl som kommitténs allmänna bedömanden av konsumtionsutvecklingen

vid övergången till friare spritförsäljning har flertalet uttalat

sig positivt.

Kontrollstyrelsen anför följande.

Betänkandet visar, hurusom kommittén funnit, att skapandet av säkrast

möjliga underlag för bedömning av utvecklingen vid en övergång till fri

rusdrycksförsäljning i Sverige varit av grundläggande betydelse för uppdragets

genomförande. Kommittén har därvid enligt kontrollstyrelsens mening

på ett förtjänstfullt sätt kompletterat det av nykterhetskomnnttén redovisade

materialet med egna utredningar.

Kontrollstyrelsen fäster speciellt uppmärksamheten vid förhållandena i

Norge år 1946 och omnämner därvid den omständigheten att antalet städer

och kommuner med utminutering eller utskänkning av sprit eller vin minskades

kraftigt från år 1945 till år 1946. Kontrollstyrelsen anför vidare.

Särskilt beaktansvärt synes vara, att antalet städer med utminutering av

spritdrycker sjönk med 20 procent och antalet städer med utskänkning

härav med icke mindre än 67 procent. Det torde finnas skäl för antagande,

att denna minskning på grund av lokalt veto är att betrakta som motåtgärder

från lokala "intressen mot befarade följder av den ändrade rusdryckslagstiftningen.

Förhållandet måste i varje fall anses ha försvårat

åtkomsten av rusdrycker för stora delar av befolkningen i samband med

ransoneringens hävande.

Vidare framhålles vid bedömningen av övergångstidens längd i Norge

1946 att kommitténs antagande »att i varje fall toppeffekten av övergångsfaktorn

var eliminerad efter ungefär ett år» visserligen utan tvivel är objektivt

riktigt om fylleriförseelsernas antal sättes i relation till förkrigsårens

fylleriförseelser och bedömningen sker mot bakgrund därav, men

enligt kontrollstyrelsens mening blir bilden delvis en annan om man jämför

med år 1945, vilket kontrollstyrelsen inte finner vara oberättigat. Kontrollstyrelsen

bedömer övergångstidens längd enligt följande.

Kontrollstyrelsen vill därför för sin del tolka siffrorna så, att den från

ingången av år 1946 brant stigande kurvan visserligen bröts efter omkring

ett år — vilket kan göra kommitténs uttalande, att övergångsfaktorns toppeffekt

då var eliminerad, berättigat — men verkningarna av denna overgångsfaktor

kvarstode dock tämligen oförändrade i ytterligare tre år.

Kontrollstyrelsen anser sig mot bakgrunden av det sagda böra bedöma

verkningarna i tid vid övergången till fri försäljning mindre obestämt och

mera pessimistiskt än vad kommittén gjort.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Beträffande undersökningen rörande förhållandena i Finland efter införandet

av helt fri starkvinsförsäljning anser kontrollstyrelsen att den givit

Starkt. belägg för att verkningarna på längre sikt av en övergång till friare

försäljningssystem ej bör underskattas, eftersom någon tendens till tillbakagång

ännu 14 månader efter förändringen ej kan skönjas. Vid bedömning

av den sannolika utvecklingen av fri spritförsäljning i Sverige förtjänar,

enligt kontrollstyrelsens mening, denna omständighet särskilt att hållas

i minnet.

Kontrollstyrelsen instämmer vidare i de slutsatser kommittén dragit av

undersökningen från Hälsingborg—Helsingör.

I fråga om attitydundersökningarna hävdar kontrollstyrelsen att de siffror

i undersökningarna, som indicerar ökade spritköp, måste betraktas såsom

minimisiffror.

Angående enkäten till ungdomsledare anser kontrollstyrelsen att trots

den stora bortfallsprocenten svaren ändock på grund av sin samstämmighet

icke bör lämnas obeaktade.

Kontrollstyrelsen vill — främst med hänvisning till förhållandena i Norge

1946 skärpa kommitténs formulering vid bedömningen av risken

för ökad konsumtion och missbruk vid övergången »påtaglig risk» till

»mycket påtaglig risk».

Kontrollstyrelsen anser kommitténs bedömning av de olika grupper, som

antas bli utsatta för särskilda risker vid övergången »ytterst välgrundad».

Betratfande övergångstidens längd hävdar kontrollstyrelsen att erfarenheterna

från Norge och Finland bör tillmätas större vikt.

Dessa förhållanden föranleda kontrollstyrelsen till en betydligt mera pessimistisk

bedömning av den sannolika utvecklingen i Sverige än vad kommitten

givit uttryck åt. Kontrollstyrelsen måste därför uttrycka stark oro

tor att övergången till fri rusdrycksförsäljning kan komma att medföra en

icke endast krattig utan även långvarig försämring av nykterhetstillståndet,

därest icke tillräckligt starkt verkande motåtgärder insättas.

Socialstyrelsen uttalar sig inte om kommitténs undersökningar men framhåller

i anslutning till dess bedömning av övergångssvårigheterna, att ämbetsverket

i överensstämmelse med sin allmänna uppfattning om motbokssystemet

och dess verkningar — tillkännagiven i dess yttrande över nykterhetskommitténs

betänkande och förslag — över huvud taget icke kan

godtaga den meningen att olägenheterna av motbokssystemets avskaffande,

utan samtidigt insättande av andra varaktigt verkande restriktiva åtgärder,

skulle vara av allenast övergående natur.

Länsstyrelsen i Kalmar län yttrar följande.

Lansstyrelsen finner, att kommittén på ett övertygande sätt visat, att

man vid övergång till friare spritförsäljning har att räkna med en betydande

risk tor en kraftig ökning av spritmissbruket.

Ungdomsorganisationerna Högerns ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Svenska

landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges godtemplares ungdomsförbund och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Jordbrukare-Ungdomens förbund instämmer i kommitténs bedömning att

ungdomsgrupperna torde bli utsatta för särskilda risker vid övergången.

Nykterhets nämnden i Hälsingborg yttrar följande.

Nämnden har genom de erfarenheter, som vunnits av passfrihetens genomförande,

i viss omfattning konfronterats med hur en fri försäljning

av spritdrycker skulle komma att gestalta sig och vill som sin synpunkt

framhålla, att övergången med all sannolikhet kommer att skapa väsentligt

större problem än" vad nykterhetskommittén trodde sig kunna förutsäga.

Länsstyrelsen i Malmöhus län delar kommitténs uppfattning om att man

på grundval av redovisade erfarenheter bör räkna med en mer eller mindre

långvarig försämring av nykterhetsförhållandena vid övergången till ett

fritt försälj ningssystem. Angående undersökningen i Hälsingborg—Helsingör

framhåller länsstyrelsen att antalet redovisade fylleriförseelser med hänsyn

till den enormt starka resandefrekvensen inte bör föranleda alltför

allvarliga farhågor även om de kan inge vissa betänkligheter.

Av övriga instanser är det endast Sveriges nykter hetsvänners landsförbund,

som i berörda avseenden har kritiska invändningar att göra gentemot

kommittén. Landsförbundet yttrar i anslutning till utvecklingen i Norge

1946 att det förhållandet att det skedde en 50-procentig stegring av

spritkonsumtionen samtidigt som försäljningen av spritdrycker släpptes fri

inte torde bero enbart på detta frisläppande. Den allmänna internationella

utvecklingen för spritkonsumtionen visade nämligen en klar ökningstendens

under den tid ransoneringen varade i Norge.

Angående statistiken över antalet fylleriförseelser anmärker landsförbundet

på att kommittén redovisat absoluta tal i stället för relativtalen.

Ett studium av de sistnämnda visar, enligt landsförbundet, att övergångsvågen

är begränsad till år 1946.

Likaså finner landsförbundet att det av kommittén redovisade antalet

speciella fylleriförseelser i Hälsingborg bör jämföras med totala antalet

fylleriförseelser i staden under samma tid, varvid hade kunnat utrönas huruvida

det föreligger en utökning av fylleriet eller blott en förändring av

berusningsorten. Ökningen av antalet fyllerianhållna bör, enligt landsförbundet,

ses mot bakgrund av skärpningen i polispraxis i Helsingör.

Landsförbundet uttalar sammanfattningsvis.

Landsförbundet kan således icke finna annat än att det material, som

redovisats från vårt eget och från andra länder, ger vid handen, att i den

mån initial stegring av missbruket över huvud kunnat urskiljas vid övergången

till friare försäljning, densamma icke sträckt sig över en längre

tidrymd än ett år.

Särskilda motåtgärder.

Ingen av remissinstanserna har direkt avstyrkt kommitténs förslag om

särskilda motåtgärder.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Socialstyrelsen yttrar emellertid, efter att ha erinrat om sin allmänna

inställning, att de ogynnsamma följderna av motbokssystemets slopande

icke är av övergående natur, följande.

Socialstyrelsen kan från sin härmed redovisade allmänna bedömning

av motbokssystemet icke undgå att finna, att de i det remitterade betänkandet

tramtörda förslagen till olika propagandaåtgärder för motverkande

av de omedelbara följderna av motbokssystemets slopande icke äro till

fyllest. Detta följer redan därav, att dessa omedelbara följder enligt styrelsens

mening icke huvudsakligen äro av övergående natur utan äro bestående,

medan de föreslagna motåtgärderna förutsättas skola vara snävt

tidsbegränsade. Även om effekten av dessa åtgärder skulle bli mycket god,

måste man vid ett realistiskt bedömande räkna med att denna gynnsamma

verkan snart nog k om me att förflyktiga på grund av den mycket starka

nedslitning, för vilken varje propagandaverksamhet, som är inriktad på

människors beteende, ofrånkomligen är utsatt.

Då socialstyrelsen kan tillerkänna de föreslagna åtgärderna endast ett,

i varje fall till tiden, mycket begränsat värde, medan slopande av motbokssystemet

enligt styrelsens mening erfordrar motåtgärder med varaktiga

verkningar, har styrelsen icke funnit anledning att ingå på en närmare

detaljgranskning av det remitterade kommittéförslaget.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framför också vissa betänkligheter.

Organisationen anser att den föreslagna upplysningskampanjen

inte kommer att få någon väsentlig effekt på alkoholmissbrukets omfattning.

Enligt TCO:s mening blir de olägenheter, som kan befaras vid övergången,

inte av sådan storleksordning, att en upplysningskampanj av den

omfattning och med de medel kommittén föreslagit, är påkallad. Organisationen

erinrar även om intresset att hålla statsutgifterna nere. TCO sammanfattar.

Med hänsyn till ovanstående bedömanden och önskemålet om att hålla

statsutgifterna nere avstyrker TCO att den upplvsningskampanj genomföres,

som kommittén föreslagit.

TCO tillstyrker, att en centralkommitté bildas. Kommittén bör få till

uPPgilt aH > kontakt med olika organisationer och med medel som kräver

relativt små statliga utgifter dämpa ev. tendenser till ökat alkoholmissbruk

i samband med en ev. övergång till fri spritförsäljning. Kommittén

bor konstitueras snarast möjligt efter ett ev. beslut om motbokens avskaffande

för att planera de åtgärder som från dessa utgångspunkter bedömes

såsom ändamålsenliga. Till sitt förfogande bör kommittén få ett belopp av

en helt annan och mindre storleksordning än det föreslagna beloppet av

2,3 miljoner kr.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund bedömer, såsom redan framhållits,

risken för konsumtionsökning vid övergången mindre pessimistiskt

än kommittén men vill inte motsätta sig att en upplysningskampanj i det

syfte kommittén föreslagit utföres.

Skolöverstyrelsen understryker kommitténs uttalande att det icke är

möjligt att ur det anförda materialet dra några säkra slutsatser om alkoholkonsumtionens

ökning efter ett slopande av motbokssystemet. Överstyrelsen

fortsätter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 153.

Överstyrelsen finner dock i likhet med de sakkunniga att olika omständigheter

tala för att eu särskild upplysningskampanj anordnas i samband

med övergången till en fri spritförsäljning, och överstyrelsen tillstyrker

därför förslaget, att en sådan upplysningskampanj anordnas.

överstyrelsen vill dock icke underlata att framhålla, att värdet a\ en

sådan kampanj under alla förhållanden torde bli begränsat. Insatserna från

samhällets sida till stöd åt nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysnintf

genom nykterhetsorganisationer och pa annat sätt samt olika åtgärder

för främjande av ungdomens fritidsverksamhet torde enligt överstyrelsens

uppfattning vara angelägnare och böra därför i likhet med vad som

framhållits av de sakkunniga i första hand uppmärksammas.

Statskontoret ansluter sig i princip till förslaget om en särskild upplysningskampanj,

men anser det uteslutet att statsmedel i den utsträckning

kommittén tänkt sig skall ställas till förfogande.

Övriga drygt 20-talet remissinstanser ansluter sig i regel utan reservationer

till kommitténs förslag om en särskild upplysningskampanj. En del

understryker kommitténs påpekande att samhället jämväl med andra åtgärder

söker motverka de befarade svårigheterna vid övergången. Andra

åter framhåller att medelsanslaget till ifrågavarande kampanj inte får gå ut

över anslagen till andra nykterhetsbefrämjande åtgärder.

Kontrollstijrelsen anser att av tänkbara motåtgärder prissättningen obetingat

bör tillmätas den största betydelsen. Emellertid tillstyrker styrelsen

kommitténs förslag om en särskild upplysningskampanj.

Länsstyrelsen i Kalmar län anför, sedan den framhållit att konsumtionsökningen

vid övergången kan bli betydande.

Enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger därför starka motiv för samhället

att mobilisera motåtgärder mot den allvarliga skadeverkan, som det

ökade alkoholbruket kan beräknas medföra. En upplysningskampanj synes

ofrånkomlig som ett led i samhällets åtgärder för att mildra övergångstidens

svårigheter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län säger sig vara överens med kommittén att

särskilda motåtgärder är nödvändiga.

Svenska arbetsgivareföreningen konstaterar att den till alla delar ansluter

sig till utredningens förslag. Även Landsorganisationen ansluter sig

helt till förslaget om upplysningskampanj samt yttrar följande.

Landsorganisationen har tidigare i sitt yttrande över 1944 års nykterhetskommittés

betänkande förklarat sig kunna medverka i en av statsmakterna

ledd upplysnings- och propagandaaktion i samband med övergången

till de nya försälj ningsf or merna. Till de förslag om kampanjens

utformning, som de sakkunniga anfört i sitt betänkande, har landsorganisationen

ingen erinran.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) framhåller att även

om förbundet i likhet med kommittén finner det omöjligt att mera exakt

bedöma storleken av de befarade övergångssvårigheterna förbundet ändock

finner att risk för sådana svårigheter uppenbarligen föreligger. Från dessa

utgångspunkter anser CFN särskilda åtgärder av de slag, som kommittén

förordat, vara önskvärda. Förbundet fortsätter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Riskerna för ungdomens vidkommande kräver givetvis särskilt beaktande,

dä motåtgärder överväges. Enligt CFN:s mening är en upplysnin«skampanj

av det slag, som kommittén tänkt sig, främst motiverad med

tanke på att söka bromsa en konsumtionsökning hos ungdomen. Möjligheterna

att med de töreslagna medlen påverka de andra grupper, som här

nämnts, torde vara mera begränsade. Enligt CFN:s mening kan dock en

upplysnmgskampanj ha en viss effekt även på andra grupper. Vissa personer,

som står på gränsen till missbruk och vissa tillfällighetsmissbrukare

torde kunna påverkas till större återhållsamhet genom att den omgivande

opinionens tryck blir starkare.

I anslutning till frågan om en särskild kampanj kan skärpa publiciteten

omkring motbokens avskaffande och därigenom orsaka kontrasuggestiva

verkningar anför CFN följande.

UFN är medvetet om att vissa skäl talar för att det bör göras så litet

väsen som möjligt omkring övergången och att man ur denna synpunkt

kan hysa tveksamhet rörande lämpligheten av en särskild upplysningskampanj

just i detta sammanhang. Då man emellertid uppenbarligen måste

räkna med att allmänheten under alla omständigheter kommer att i hö«

grad tå uppmärksamheten riktad på slopandet av motboken, torde en

kampanj inte öka den risk för nyhetssuggestion, som redan finns.

Publicistklubben kan i likhet med många andra inte bedöma hur omfattande

olägenheterna vid övergången kommer att bli. Klubben anför vidare.

Försiktigheten bjuder emellertid att man — som de sakkunniga gjort

räknar med risken av att själva övergången till ett friare system kan

medföra vissa svårigheter med en stigande utvecklingstrend mera för rniss,

bruket. Klokheten bjuder som en konsekvens därav att sam
hället

genom särskilda åtgärder söker mildra övergångstidens eventuella

svårigheter.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet anlägger en liknande värdering.

Kommitténs motiveringar för en särskild upplysningskampanj vid restriklionssystemets

liberalisering synes vara väl underbyggda med de redovisade

erfarenheterna från Norge och Finland, passfrihetens införande i Norden

samt det redovisade resultatet av verkställda attitydundersökningar

bland civila och militärer i Sverige. SSU delar också kommitténs uppfattning

att en ökning av alkoholkonsumtionen särskilt kan befaras bland de

nu motbokslösa ungdomsgrupperna, även de under 21 år, vilka också enligt

det föreslagna försäljningssystemet kommer att sakna inköpsrätt av

vin- och spritdrycker. SSU vill därför tillstyrka kommitténs förslag om upplysningskampanj

och förorda att denna visserligen inriktas på alla belolkningsgrupper,

men att särskild hänsyn tages till behovet av upplvsning

bland ungdomen.

De andra ungdomsorganisationer, som yttrat sig, framför i stort sett

samma synpunkter som de nu återgivna.

Sveriges godtemplares ungdomsförbund tillstyrker förslaget om kampanj

med följande precisering.

1. att en upplysningskampanj i samband med nya försäljningsförhållanden

är av största värde ur nykterhetssynpunkt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

2. att en kampanj för att vara effektiv måste inriktas icke endast på en

begränsning av konsumtionen av starksprit utan på alkoholdrycker överhuvud;

. .

3. att en dylik kampanj även bör syfta till att vid den kritiska tidpunkten,

året kring ransoneringens slopande, dra intresset från alkoholen och

i stället söka fixera inte minst ungdomens uppmärksamhet till en rad med

alkoholen rivaliserande fritidsfaktorer.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet uttalar att det med hänsyn till

det centrala intresse som spritfrågan tillmätes i stora kretsar vore önskvärt

med propagandistiskt betonat upplysningsarbete på längre sikt. Förbundet

ställer sig positivt till den föreslagna upplysningskampanjen, men

rekommenderar att upplysning i någon form fortsättes, så att kampanjens

resultat kan vidmakthållas.

Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för ngkterhetsfrågor understryker

vikten av att kampanjen kommer till stånd. De kristna samfundens

nykterhetsrörelse anser kampanjen ur flera synpunkter tillrådlig.

Nykterhetsnämnden i Malmö framhåller att en speciell upplysningsverksamhet

under den kritiska tiden i samband med restriktionssystemets

eventuella avveckling är i hög grad påkallad.

Nykterhetsnämnden i Hälsingborg är medveten om att speciella åtgärder

mot befarat spritmissbruk måste vidtagas och nämnden hälsar kommitténs

förslag med synnerlig tillfredsställelse.

Länsnykterhetsnämnden i Malmöhus län tillstyrker i princip en särskild

kampanj, men ifrågasätter om den bör vara så omfattande som kommittén

föreslår.

Upplysningskampanjens omfattning, utformning och kostnader.

I allmänhet har remissyttrandena anslutit sig till kommitténs förslag angående

en särskild upplysningskampanjs utformning, omfattning och kostnader.

Statskontoret är den enda instans, som preciserat en reducering av kampanjens

omfattning. Det har skett genom att följande kostnadsram angi
-

vits.

Annons- och journalfilm ................ 250 000

Affischering ............................ 200 000

Direktreklam ........................... 200 000

Vandringsutställning .................... 50 000

Diverse ................................ 50 000

Administration ......................... 75 000

Summa kronor 825 000

Generaldirektören Björck uttalade avvikande uppfattning. Enligt hans

mening borde 275 000 kronor förslå för ändamålet.

Kontrollstyrelsen yttrar, efter att ha betonat vikten av att den föreslagna

kampanjens tyngdpunkt lägges vid gruppens påverkan på den enskilde

genom insatser på arbetsplatser, bland ungdomen och inom familjerna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Enligt kontrollstyrelsens mening har kommittén i sin allmänna uppläggning

av kampanjen anlagt ett realistiskt betraktelsesätt på problemen och

beträtt praktiskt framkomliga vägar. Kontrollstyrelsen anser vidare att

kommitténs förslag är lämpligt i fråga om tidpunkten för kampanjens

igångsättande, dennas omfattning, kampanjtaktiken samt kampanjens medel.

Socialstyrelsen har inget väsentligt att invända mot kampanjen som sådan

samt understryker filmens betydelse.

Socialstyrelsens allmänna intryck av de av kommittén föreslagna åtgärderna

är, att kommittén från sina utgångspunkter har presterat ett gott

arbetsresultat. Den planerade propagandakampanjen är rikt differentierad

och alla till buds stående medel för densamma ha kommit i åtanke. I fråga

om ett medel, nämligen filmen, saknar socialstyrelsen dock förslag om en

inlormationsfilm rörande alkoholismen och dess skadeverkningar. Då detta

amne har en starkt dramatisk karaktär, erbjuder det utan tvivel ett tacksamt

stoff för filmframställning. En upplysningsfilm om alkoholismen och

dess uppkomstbetingelser samt om medlen till hjälp åt dess offer borde

därför ingå i den tänkta kampanjen.

Ämbetsverket framkastar förslaget att planerad filmproduktion sker i samarbete

med den statliga kommittén för social upplysningsfilm.

Skolöverstyrelsen framhåller att kampanjen främst torde böra vända sig

mot missbruket av alkohol och söka väcka medborgarnas ansvarskänsla.

Härför erfordras sakliga upplysningar om alkoholbrukets skadeverkningar.

Ämbetsverket anser det vanskligt att i en kampanj av ifrågavarande slag

använda sig av ironi och humor, främst med tanke på risken för motsatt

effekt. Informationsfilm, vandringsutställning samt instruktions- och studiematerial

förordas. Om visst samarbete sker med ämbetsverket, torde

eventuella informationsfilmer kunna komma att användas även i den allmänna

nykterhetsupplysningen. Vidare yttrar ämbetsverket angående organisationernas

medverkan.

Överstyrelsen vill understryka önskvärdheten av att stora ansträngningar

göras för att intressera organisationerna till aktiv medverkan. På ett

område som detta, där det i mycket stor utsträckning är en fråga om attityder

och värderingar, är det av största värde, att man söker engagera de

olika folkrörelserna. De sakkunniga ha också tänkt sig, att särskilda bidrag

skola kunna anvisas till vissa av olika organisationer planerade åtgärder.

överstyrelsen vill livligt tillstyrka detta förslag och vill ifrågasätta,

om icke en del av de för annonsering och affischering föreslagna kostnaderna

också skulle kunna användas för sådana ändamål.

Länsstyrelsen i Kalmar län understryker vikten av att arbetsmarknadens

organisationer aktivt medverkar i kampanjen, likaså ungdomsorganisationerna.

Länsstyrelsen vill dessutom framhålla betydelsen av att föreningar,

som vänder sig till den motorintresserade ungdomen, anmodas deltaga i

kampanjen. Den föreslagna differentieringen av kampanjen tillstyrkes av

länsstyrelsen.

Länsstyrelsen finner de av kommittén framlagda förslagen fylla anspråk

på allsidighet i vad avser mobilisering av lämpliga krafter i kampen mot

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

övergångstidens besvärligheter. En sådan allsidighet är också påkallad med

hänsyn till att upplysningsverksamheten bör rikta sig till olika åldrar och

socialgrupper.

Länsstyrelsen har vidare ingen erinran att göra mot kampanjens utformning

— filmens betydelse understrykes — eller mot kampanjens organisation,

tidsschema och kostnader. Länsstyrelsen fortsätter.

Länsstyrelsen finner emellertid liksom kommittén angeläget, att de medel,

som kan komma att disponeras för denna kampanj, icke alltför rigoröst

bindes vid de i förslaget angivna anslagsposterna utan att kampanjledningen

får möjlighet att anpassa verksamheten efter de omständigheter,

som utvecklingen påfordrar.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län vill speciellt betona filmens betydelse.

I övrigt framhålles att kommittén framlagt många goda förslag i fråga om

kampanjens bedrivande. Länsstyrelsen ifrågasätter dock om inte den föreslagna

centralorganisationen bör anknytas till någon redan befintlig statlig

verksamhet.

Länsnykterhetsnämnden i Malmöhus län har även ifrågasatt om inte redan

bestående centrala, statliga organ kunde träda i den föreslagna centralkommitténs

ställe. Nämnden föreslår härvid socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå

i samarbete med Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Såsom replipunkter i länen och kommunerna föreslås länsnykterhetsnämnderna

respektive de kommunala nykterhetsnämnderna.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) rekommenderar

ävenledes filmen som propagandamedel. Vidare anser CFN det lämpligt

med iläggsblad för avlöningskuverten, men ifrågasätter om brevmärken har

någon effekt. CFN framhåller emellertid att olika inslag i propagandan

självfallet måste mera i detalj prövas av kampanjens ledning. Beträffande

kampanjens organisation ifrågasättes om inte länsombuden borde deltidsanställas

vid sidan av sitt ordinarie arbete varigenom vinnes att anställningen

som länsombud, utan större kostnader än dem kommittén räknat med,

kan utsträckas i tiden.

CFN betonar starkt vikten av att organisationernas insatser bildar stommen

i den föreslagna kampanjen och att prägeln av organiserad kampanj

blir så litet framträdande som möjligt. Vidare framhålles att den tilltänkta

kampanjen inte kan läggas som en nykterhetsrörelsens propaganda för helnykterhet,

men att den inte heller får komma i motsats till nykterhetsrörelsens

ideologi.

Såsom tidigare nämnts har Svenska arbetsgivareföreningen till alla delar

anslutit sig till kommitténs förslag. Beträffande kampanjens organisation

ifrågasättes emellertid om inte i den föreslagna centralkommittén eller arbetsutskottet

bör inrangeras expertis i reklamfrågor.

Ett dylikt arrangemang skulle måhända ytterligare minska den fara för

kontrasuggestiva effekter, som nykterhetsrörelsens upplysningskampanjer

tidigare givit upphov till.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Även Landsorganisationen ansluter sig helt till den föreslagna kampanjen.

Landsorganisationen betonar särskilt att den inte har något att erinra

mot de synpunkter kommittén anfört beträffande kampanjens uppläggning,

organisationernas medverkan och inriktningen på bl. a. arbetsplatserna.

Tjänstemännens centralorganisation har framhållit att den visserligen är

positivt inställd till en kampanj men att denna bör bli mindre omfattande.

En del remissinstanser har pekat på att den föreslagna foldern eller

broschyren kan bli av tvivelaktigt värde om den inte ges en alldeles speciell

utformning. Bland andra har Jordbrukare-Ungdomens förbund ställt sig

tveksam inför detta reklammedel, medan Folkpartiets ungdomsförbund

linner en ökad differentiering av trycksakspropagandan önskvärd. Kvinnoföreningarnas

samarbetskommitté för nykterhetsfrågor tillstyrker förslaget

om en folder eller broschyr, men yrkar på att upplysningar om förändringen

i försäljningsbestämmelserna för sprit utbytes mot en kort förteckning

över alkoholfria drycker. Organisationen i fråga avstyrker bestämt att propaganda

skall ske genom särskilda iläggsblad i avlöningskuverten.

Kommitténs rekommendation om att i vissa fall använda humor och ironi

förordas av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, som också i övrigt

tillstyrker kommitténs förslag.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund ansluter sig i allt väsentligt till

kommitténs förslag, men föreslår att spridningen av foldern eller broschyren

liksom affischering startar vid en något tidigare tidpunkt än den av

kommittén föreslagna.

Högerns ungdomsförbund varnar för risken av kontrasuggestion genom

överdimensionering, men ansluter sig eljest till den utformning av kampanjen,

som föreslagits.

Riksidrottsförbundet biträder de förslag kommittén framlagt beträffande

åtgärder och idrottsrörelsens medverkan. Förbundet framhåller att de former

för idrottens medverkan, som kommittén föreslagit, använts i de kampanjer

»Idrott och nykterhet», i vilka idrottsförbundet medverkat. En intensifiering

och effektivisering av dessa åtgärder fordrar emellertid förbättrade

ekonomiska möjligheter.

AB Radiotjänst finner det självklart att den genom program av olika slag

tillmötesgår de syften som den föreslagna kampanjen går ut på. Vidare

anföres.

Däremot önskar icke Radiotjänst binda sig vid någon särskild organisationsform

inför en stundande kampanj vid det nya systemets införande.

Det kan diskuteras, om inte radions verkningsmedel bör användas med en

viss sparsamhet och urskiljning till gagn för det syfte man vill uppnå, helst

som en alltför uppenbar propagandaverksamhet riskerar att bli verkningslös.

Förslaget om en särskild studiegrupp vill Radiotjänst taga ad notam,

ehuru törst det inträffade aktuella läget kan ge anledning till beslut i frågor

av detta slag.

I fråga om särskilda provsändningar framhåller Radiotjänst att dessa är

tekniskt möjliga att utföra, men att de inte bör bekostas av licensmedel.

Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) ansluter sig till förslaget om

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

kampanj. Angående publiciteten vid övergången framhåller TU att det självfallet

är varje tidnings redaktionella ledning, som i vanlig ordning har att

bedöma hithörande frågor. Vidare anföres i anslutning till avvägningen

mellan olika reklammedel att beloppet för annonsering tilltagits i underkant.

Publicistklubben (PK) vill särskilt understryka värdet av att kampanjen

får en alltigenom positiv och konstruktiv inriktning. Den bör vädja till

människornas känsla för värdighet och det kan enligt PK:s mening ske både

med allvar och ironi. PK vill betona att god kontakt med pressen måste

anses vara en av kampanj ledningens främsta uppgifter.

Svenska journalistförbundet pekar på ett förslag från kommittén att till.

internatkonferens med pressen kallas de pressmän som i tidningarna kommer

att behandla dessa frågor och invänder härvid.

Hur viktigt detta i och för sig må vara, måste kampanj ledningen beakta

att de enskilda journalister i olika redaktioner som därmed kommer att avses,

var för sig knappast har att bestämma om redaktionsarbetets inriktning

och utformning. Vill man vädja till pressens ansvarskänsla bör man inte

minst vända sig till de ansvariga redaktionsledningarna, vilka är de som i

kraft av tryckfrihetsförordningens bestämmelser äger avgörande inflytande

vid urval och utformning av spaltgodset.

Övriga frågor.

Ingen remissinstans har ifrågasatt annan lämpligare tid för övergången

än den av kommittén förordade. Icke heller har några mera betydande invändningar

gjorts mot det av kommittén föreslagna tidsschemat för kampanjen.

Kommitténs rekommendationer angående den kommersiella reklamen för

alkoholdrycker har upptagits i flera yttranden. Vad kommittén anfört har

i allmänhet understrukits; i andra fall påyrkas längre gående åtgärder än

dem kommittén förordat. Närmare redogörelse för yttrandenas innehåll i

nu angivna del har lämnats i propositionen med förslag till nya riktlinjer

för nykterhetspolitiken.

Departementschefen.

I den tidigare i dag anmälda propositionen nr 151 har framlagts förslag

beträffande den framtida nykterhetspolitiken. Förslagen innebär att motbokssystemet

avskaffas från den 1 oktober 1955 och att ett friare försäljningssystem

för rusdrycker genomföres. Åtskilliga försälj ningsrestriktioner

upphäves eller uppmjukas. Tyngdpunkten i nykterhetspolitiken skall enligt

förslagen i fortsättningen läggas på positiva nykterhetsfrämjande insatser,

såsom upplysning, nykterhetsvård och ungdomssociala åtgärder.

I anslutning till dessa förslag har jag givit uttryck för den uppfattningen

att man måste räkna med åtskilliga svårigheter i samband med övergången

3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 153.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

till det friare försäljningssystemet. Därvid har särskild vikt fästs vid de undersökningar

och överväganden som gjorts av den särskilda kommitté som

haft att utreda behovet av och förutsättningarna för en upplysningskampanj

under övergångstiden. Denna kommitté har bedömt riskerna för ökad spritkonsumtion

och missbruk under övergångstiden efter motbokssystemets avskaffande

såsom påtagliga. Flertalet av remissyttrandena över nykterhetskommitténs

och den särskilda kommitténs betänkanden har anlagt en liknande

bedömning. Såsom den särskilda kommittén anfört måste man räkna

med de konsumtionsvanor som nu finns. Det måste dröja någon tid innan

de väntade gynnsamma verkningarna av den nya nykterhetspolitiken kan

göra sig gällande. Den spärr för spritkonsumtionen som motbokssystemet

hittills utgjort för vissa kategorier, bl. a. ungdomar, försvinner däremot med

en gång. Härtill kommer verkningarna av de psykologiska fenomen som

kommittén sammanfattat under benämningen frihetssuggestion. I likhet

med kommittén anser jag emellertid att övergångssvårigheterna torde bli

begränsade till tiden, i huvudsak något år.

Den särskilda kommittén har föreslagit motåtgärder under övergångstiden,

huvudsakligen i form av en brett upplagd upplysningskampanj för ansvar

och nykterhet. Kommittén betonar att dylika motåtgärder endast kan

tjäna som komplement till allmänna åtgöranden på bred bas i syfte att mildra

övergångssvårigheterna. Förslaget om upplysningskampanj en bör, såsom

kommittén framhåller, ses mot denna bakgrund. Denna kampanj för ansvar

och nykterhet skulle genomföras under ca en månad före och 5—7 månader

efter det den nya försäljningsordningen genomföres. I kampanjen skulle alla

sedvanliga reklammedel såsom annonser, film, affischer, trycksaker och dylikt

komma till användning. Organisatoriskt skulle kampanjen anknyta till

de stora folkrörelserna och organisationerna. Vidare skulle den ha en egen

organisation bestående av en centralkommitté med arbetsutskott och därjämte

länsombud samt lokalkommittéer. Samarbetet med de stora folkrörelserna

och organisationerna bedömes av kommittén som en synnerligen viktig

förutsättning för kampanjen. Dessa sammanslutningar skulle konstituera

centralkommittén samt även i övrigt vara intimt knutna till kampanjen. Sålunda

förutsättes för arbetsmarknadsorganisationernas vidkommande att särskilt

organiserad aktivitet skall utvecklas på arbetsplatserna, bl. a. genom

s. k. arbetsplatsombud.

Kommitténs förslag har fått ett gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen,

I anslutning till vad i vissa remissyttranden uttalats om vikten av att

även andra åtgärder insättes för att mildra övergångssvårigheterna får jag

erinra om att flera sådana åtgärder — såsom ock förutsatts av kommittén —

föreslås pa olika områden. En redogörelse för dessa förslag lämnas i propositionen

nr 151. Förslagen innebär bl. a. att den planerade upprustningen

av nykterhetsvården samt nykterhetsupplysningen genom nykterhetsorganisationer

skall börja redan under instundande budgetår. De i framtiden ökade

anslagen skall det första året dessutom utgå med förhöjda belopp.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Enligt min uppfattning ger den utredning som framlagts av den särskilda

kommittén vid handen att ett klart behov föreligger att genom en på lämpligt

sätt upplagd upplysningskampanj för ansvar och nykterhet söka dämpa

de svårigheter som otvivelaktigt kommer att uppstå under den första tiden

efter motbokssystemets avskaffande. Man bör icke försumma att i detta

avseende pröva de rimliga åtgärder som står till buds. Dessa övergångsåtgärder

framstår som angelägna även ur den synpunkten att en övergång till

den nya försäljningsordningen utan alltför stora friktioner kan bli av betydelse

också för en gynnsam utveckling av nykterhetstillståndet på längre

sikt. Mot den föreslagna kampanjen har invänts att den ställer sig kostsam.

Man bör emellertid väga detta mot de fördelar, som kan stå att vinna genom

åtgärden, och de risker man löper om man underlåter att pröva den. Härtill

kommer, såsom jag visat i propositionen nr 151, att man genom motbokssystemets

slopande på längre sikt åstadkommer besparingar för det allmänna

som skapar ekonomiska förutsättningar för ökade positiva åtgärder

av olika slag.

Jag förordar sålunda att en särskild upplysningskampanj för ansvar och

nykterhet anordnas under övergångstiden efter motbokssystemets avskaffande.

Vid kampanjens utformning torde man i stort sett kunna följa de riktlinjer

som uppdragits av den särskilda kommittén. Denna har enligt min

mening på lämpligt sätt avvägt kampanjens omfattning, dess differentiering

med avseende å taktiken och olika propagandamedel, den organisatoriska

uppbyggnaden och den anslagsmässiga ramen. I likhet med kommittén anser

jag det synnerligen värdefullt att man inriktar sig på att söka medverkan

hos de stora folkrörelserna och organisationerna samt att få dessa att

själva vara verksamma i den opinionsbildning för ansvar och nykterhet, som

kampanjen bör taga sikte på. Denna anknytning till organisationerna bör

komma till uttryck redan vid bildandet av kampanjens centralkommitté och

lokalkommittéer. Reklamexpertis bör såvitt möjligt knytas till centralkommittén.

Denna bör självfallet också söka samarbete med de olika informationsorgan

som är verksamma i statens tjänst.

I fråga om taktiken för kampanjen måste hänsyn tagas till den omständigheten,

att man vill försöka påverka alla befolkningsgrupper. Det förhållandet

att organisationer av väsentligt artskild karaktär bercdes tillfälle att

medverka vid kampanjens utformning bör vara en god garanti för en effektiv

inriktning av densamma. Kampanjmedlen hör också vara differentierade.

Det synes således lämpligt att man, såsom kommittén föreslagit, använder

radion, filmer av olika slag, tidningsannonsering och direktreklam i form av

broschyrer och liknande. Möjligen kan det synas något tveksamt om den

ifrågasatta vandringsutställningen, som har begränsade möjligheter att under

en relativt kort period nå ett större antal människor, bör ingå i kampanjen.

De medel kommittén beräknat för denna speciella åtgärd kan måhända i

stället tagas i anspråk för t. ex. ökad annonsering.

Såsom kommittén anmärkt bör kampanjmedlen utformas med tanke på

att undvika kontrasuggestiva verkningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Det vore i och för sig önskvärt om kampanjens omfattning kunde smidigt

anpassas till utvecklingen och begränsas i den mån övergångssvårigheterna

blir mindre än man befarat. Såsom kommittén påvisat låter sig

detta dock icke genomföra i större utsträckning. En betydande del av kampanjens

medel kräver nämligen tidsödande och kostnadskrävande förberedelser.

Kampanjens centralkommitté bör noga pröva såväl kampanjens omfattning,

inriktning och sakliga innehåll som nyttjandet av olika kampanj medel.

Den bör därvid beakta de synpunkter och uppslag, som framförts av utredningskommittén

och i remissyttrandena, men bör icke vara helt bunden

därav. Den bör även pröva de möjligheter som kan föreligga att genom olika

åtgärder få allmänheten positivt engagerad i strävandena att bemästra övergångssvårigheterna.

Behovet av personal bör närmare prövas av centralkommittén. Vad gäller

kanslichefen, kampanjens verkställande organ, är det angeläget att erhålla

en särskilt välkvalificerad person för denna uppgift. Han bör anställas

utan tidsutdräkt och om möjligt något tidigare än utredningskommittén

angivit.

Vidare bör prövas om de av kommittén föreslagna länsombuden bör heltidsanställas

eller, som ifrågasatts i vissa yttranden, deltidsanställas och

sålunda nyttjas under längre tid. Det förefaller icke uteslutet att vissa fördelar

skulle kunna uppnås genom det sistnämnda alternativet, utan att därför

kostnaderna i stort påverkas.

Av det förut anförda torde framgå att man bör godtaga den kostnadsram

och specifikation av olika utgiftsposter som föreslagits av utredningskommittén.

Jag vill understryka att centralkommittén bör äga befogenhet att

göra vissa jämkningar de olika posterna emellan. Centralkommittén bör sålunda

få möjlighet att inom den angivna ramen närmare avväga de ekonomiska

insatserna för olika kampanjmedel och så långt möjligt anpassa

kampanjen med hänsyn till utvecklingen och gjorda erfarenheter.

För kampanjen bör i enlighet med det förut anförda få disponeras tillhopa

2,3 miljoner kronor. En viss uppdelning av kostnaderna på budgetåren

1954/55 och 1955/56 torde böra ske. Största delen av medelsförbrukningen

kommer nämligen först under det sista budgetåret. För budgetåret 1954/

55 torde det vara tillräckligt att 700 000 kronor ställes till förfogande. Ett

reservationsanslag å detta belopp bör anvisas. Jag vill emellertid framhålla

att flertalet av de propagandainslag, för vilka betalning skall erläggas först

under budgetåret 1955/56, måste förberedas genom beställningar redan

dessförinnan. Centralkommittén måste därför ha befogenhet att under det

första budgetåret träffa avtal om dessa beställningar. Om riksdagen icke

har något att erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

lämna föreskrift därom.

Slutligen vill jag taga upp några särskilda frågor, som behandlats av utredningskommittén.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr i53.

Kommittén uttalade sig för vissa åtgärder i syfte att under övergångstiden

reducera den kommersiella reklamen för alkoholdrycker. Jag har i

propositionen nr 151 förordat inskränkningar i denna reklam. Under övergångstiden

skulle reklamen upphöra helt. Åtgärderna skulle i huvudsak

genomföras av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Jag vill här endast framhålla

att kontakt i dessa frågor självfallet bör hållas mellan centralkommittén

och Spritcentralen.

Vidare ifrågasatte kommittén om inte reklamen för alkoholfria drycker

borde understödjas från det allmännas sida under övergångsperioden efter

motbokssystemets avskaffande. Kommittén framhöll emellertid att denna

reklam i första hand borde vara en angelägenhet för fabrikanterna. Enligt

min uppfattning har ifrågavarande reklam ett betydande värde, icke minst

i det läge som uppstår när friare försäljning av alkoholdrycker genomföres.

Emellertid bör denna reklam närmast ankomma på fabrikanterna. Frågan

faller för övrigt inom området för den ännu arbetande särskilda utredningen

angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv. Jag är sålunda

icke beredd att i detta sammanhang förorda särskilt ekonomiskt stöd

från statens sida åt reklamen för alkoholfria drycker.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen

att till Upplysningskampanj i samband med övergången

till en friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1954/

55 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-lngmar Edstrand.

547055. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker a1 i texten
  2. SärU 1954:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till en upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker s. 1 i texten