Sök i Ratio Lex

Angående alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan to. to

1954-02-19 · 83 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:155, Angående alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan to. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående alkoholforskning

samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan

to. to.; given Stockholms slott den 19 februari

1954-

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås inrättande av en professur i teoretisk alkoholforskning,

nya riktlinjer för undervisningen i alkoholfrågan, utvidgning

av Centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet samt förstärkta

anslag till förbundets organisationskostnader. Vidare föreslås nya

former för statens stöd till nykterhetsorganisationerna och i anslutning

härtill väsentligt ökade anslag. Sammanlagt äskas i anslagshöjningar för

nästa budgetår omkring 1 570 000 kronor.

1 — Biliang till riksdagens protokoll 195/f. 1 samt Nr 155.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Honungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg,Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 328 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna till Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande ett

anslag av 2 000 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla detta ärende. I anslutning härtill torde jag

dessutom få anmäla vissa ytterligare frågor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga att

verkställa utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll

och utformning. Med skrivelse den 19 april 1952 avlämnade de sakkunniga,

som antog benämningen 1944 års nykterhetskommitté, ett särskilt betänkande

(del III) angående undervisning, folkupplysning och forskning på

alkoholfrågans område (SOU 1952: 12).

Över betänkandet har yttranden avgivits av kommerskollegium, medicinalstyrelsen,

skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån,

statskontoret, universitetskanslern, överbefälhavaren, överstyrelsen för yrkesutbildning,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,

Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Västernorr]ands och Västerbottens

län, statens institut för folkhälsan, socialinstitutet i Stockholm, statens polisskola,

statens medicinska forskningsråd, statens samhällsvetenskapliga

Betänkandet är undertecknat av landshövdingen G. Danielson, ordförande, ledamoten av riksdagens

första kammare, filosofie doktorn E. Englund, ledamoten av riksdagens andra kammare,

direktören E. Hagberg, fru Karin Larsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören

Adolv Olsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Onsjö, rektorn, dåvarande

ledamoten av riksdagens andra kammare, filosofie doktorn I. Sefve, redaktören Valborg

Svensson, ledamoten av riksdagens andra kammare, agronomen Wald. Svensson, systembolagsdirektören

Gösta Utterström och ledamoten av riksdagens andra kammare, kassörskan Märta

Öberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

forskningsråd, Systembolagens förtroendenämnd, Centralförbundet för nykterhetsundervisning,

Svenska nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges lärares

nykterhetsförbund, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges folkskollärarförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund samt Läroverkslärarnas riksförbund

ävensom Kooperativa kvinnogillesförbundet.

Nykterhetskommittén har även i sitt principbetänkande (SOU 1952: 53)

berört alkoholforskningen samt undervisningen och folkupplysningen i alkoholfrågan.

Vid preliminär behandling inom finansdepartementet av nykterhetskommitténs

förslag aktualiserades vissa spörsmål, varvid det befanns lämpligt

att såsom komplement till de utredningar, som nykterhetskommittén haft

att utföra, undersöka möjligheterna att vidtaga vissa ytterligare åtgärder

ägnade att främja de nykterhetspolitiska strävandena.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1953 tillkallade

chefen för finansdepartementet fyra sakkunniga1 med uppdrag att verkställa

en utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande

sammanslutningar. Med skrivelse den 2 november 1953 avlämnade

dessa sakkunniga, 1953 års utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer

och ungdomsvårdande sammanslutningar (i det följande kallad

1953 års utredning) en promemoria (stencilerad) med förslag rörande

stöd åt nykterhetsorganisationerna m.m. Den 8 december 1953 avlämnade

utredningen därjämte ett betänkande med förslag rörande bidrag till ungdomens

föreningsliv och fritidsverksamhet (stencilerat).

Över nyssnämnda promemoria har yttranden avgivits av kontrollstyrelsen,

medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret,

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Svenska nykterhetsvårdsförbundet,

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Systembolagens förtroendenämnd,

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation samt Kooperativa förbundet. Därjämte

har Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN) och Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund (SSUH) inkommit med särskilda skrifter i

ämnet.

Inledning.

I en tidigare denna dag beslutad proposition (nr 151) till riksdagen uppdrages

riktlinjerna till en vittsyftande omläggning av nykterhetspolitiken,

innefattande bland annat avveckling av nu gällande motbokssystem.

Huvudprincipen i nu berörda förslag till reformering av nykterhetspoli
1

Undervisningsrådet Ragnar Lund, ordförande, gymnastikdirektören Olof Halidén, domprosten

Nils Karlström samt statskommissarien Karl Albert Lindbergson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

tiken är att positiva åtgärder i framtiden i så stor utsträckning som möjligt

skall ersätta de korrektiv mot en ogynnsam utveckling i fråga om alkoholkonsumtion

och nykterhetstillstånd, som man hittills sökt åstadkomma

främst genom lagstiftning och annan reglering — i första hand genom ransoneringssystemet.

Bland de positiva åtgärderna spelar de nykterhetsvårdande

uppgifterna en framträdande roll. Frågan om en effektivisering av

nykterhetsvården kommer också att underställas riksdagens prövning genom

särskild proposition inom kort. Alkoholforskning samt undervisning

och upplysning i alkoholfrågan bildar därjämte en annan viktig grupp av

medel i det nykterhetsfrämjande arbetet. En tredje grupp av positiva nykterhetsfrämjande

åtgärder riktar sig framförallt till ungdomen. 1953 års

utredning har i förutnämnda betänkande om stöd åt ungdomens föreningsliv

och fritidsverksamhet framlagt en rad förslag inom denna grupp. Dessa

förslag torde senare i dag få upptagas till särskild behandling.

Såsom jag förut nämnt har nykterhetskommittén framlagt vissa förslag

rörande alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan.

Vidare har 1953 års utredning överarbetat och kompletterat kommitténs

förslag, i vad de avser nykterhetsorganisationernas upplysningsverksamhet.

Jag ämnar i det följande upptaga här avsedda förslag till närmare behandling.

För att ge en allmän bakgrund till dessa förslag torde jag emellertid

först få erinra om vissa uttalanden i förutnämnda proposition nr 151, vilka

belyser den omdisposition av de nykterhetspolitiska insatserna, som nu är

aktuell.

I sistnämnda proposition framhålles bland annat, att de insatser till nykterhetens

främjande, som hittills gjorts i vårt land, i och för sig är betydande.

Huvudvikten har lagts på att försvåra åtkomsten av rusdrycker

genom restriktioner, främst motbokssystemet, vars administration drager

stora kostnader. Även på övriga i svensk nykterhetspolitik traditionella

områden, nykterhetsvård samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan,

gör samhället insatser, som vid en internationell jämförelse ter sig aktningsvärda.

I förhållande till kostnaderna för motbokssystemet är emellertid

utgifterna för de positiva åtgärderna blygsamma. I fortsättningen uttalas,

att det även för den som icke kan biträda nykterhetskommitténs uppfattning

om motbokssystemet — vilken innebär en skarp förkastelsedom däröver

— bör stå klart, att en helt annan vikt än tidigare måste läggas vid

de positiva åtgärderna. Fn fördel med sådana ingripanden är att kontrasuggestiva

verkningar i allmänhet är uteslutna. De innebär i regel icke

tvång utan vädjar till den enskildes förnuft och ansvarskänsla, eller också

är de av hjälpande art. Ökade positiva insatser bör därför under alla förhållanden

göras. Vidare understrykes, att det i detta sammanhang såtillvida

föreligger ett samband med frågan om motbokssystemets bibehållande

eller avskaffande, att ett slopande av detta möjliggör ökningar av hithörande

anslag i en utsträckning som eljest varit utesluten med hänsyn till det

aktuella statsfinansiella läget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 155.

5

Forskningens, undervisningens och upplysningens

roll i den framtida nykterhetspolitiken.

1944 års nykterhetskommitté.

Nykterhetskommittén betonar i sitt principbetänkande, att det allmänt

sociala reformarbetet och den psykologiska och pedagogiska upplysningsverksamheten

inte är tillräckliga för att åstadkomma ett gott nykterhetstillstånd.

Dessutom krävs enligt kommitténs mening åtgärder, som inriktas

speciellt på människornas förhållande till alkoholen. I första hand är det

här fråga om ökade kunskaper om alkoholens verkningar. Kommittén anför

härom i huvudsak följande.

Den vetenskapliga forskningen har i detta hänseende under de senaste

årtiondena tillhandahållit ett material, som tidigare inte stått till förfogande.

Härigenom har uppfattningen om vad som bör anses som alkoholmissbruk

förskjutits. De vetenskapliga rönen torde för närvarande hålla på att förändra

den allmänna opinionens inställning, även om detta sker relativt

långsamt. Forskningen bör därför uppmuntras och dess resultat spridas till

så vida kretsar som möjligt.

Genom att sprida kunskaper kan man också påverka umgängesvanor och

attityder i fråga om alkoholbruk. Detta blir så mycket viktigare som

rådande umgängesvanor i många fall suggererar till alkoholkonsumtion även

vid tillfällen, då en sådan måste anses direkt olämplig, i varje fall om den

inte sker i mycket ringa omfattning. Särskilt i fråga om ungdomen synes

en intensifierad upplysningsverksamhet vara nödvändig.

Upplysningen skulle bli mera effektiv, om den — utom genom skolan

kunde nå medborgarna genom de stora organisationerna i samhället. Arbetarnas,

tjänstemännens och böndernas fackliga organisationer, de stora politiska

ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen når tillsammans praktiskt

taget hela folket. Fn helhjärtad medverkan från deras sida i arbetet

på alkoholsedernas hyfsning och tillbakaträngande skulle vara av väsentlig

betydelse. Den insats, som nu göres genom samarbetskommittéer med

nykterhetsrörelsen, är i och för sig aktningsvärd men inte tillräcklig.

Kommittén framhåller, att profylaktiska åtgärder måste anses som de

viktigaste i nykterhetspolitiken. Kostnaderna för exempelvis forskning och

upplysning om alkoholens verkningar är enligt kommitténs mening inte

nettoutgifter utan kan reduceras med de — visserligen aldrig mätbara —

minskningarna av kostnaderna för den framtida alkoholistvården, sjukvården,

fångvården, ordningshållningen etc. Men för att detta resonemang

skall vara giltigt, uttalar kommittén vidare, krävs att insatserna är så kraftiga

och så välorganiserade att de gör någon verkan. En mindre anslagssumma

till här avsedd forskning och upplysning kan därför enligt kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

mittens uppfattning under vissa förutsättningar innebära större totalutgifter

för samhället än en högre, nämligen om den högre anslagssumman medför

en verkan som uteblir vid den lägre.

Kommittén finner det vara av avgörande vikt för samhällets framtida

möjligheter att med framgång ingripa mot alkoholskadorna, att en planmässig

och av staten organiserad forskning på detta område kommer till

stånd. Komittén framhäver, att forskningen är av grundläggande betydelse

för u pply sn i ngs verksamhet en.

Vad skolornas nykterhetsundervisning beträffar anser sig kommittén ha

kunnat konstatera, att den inte är tillräckligt effektiv. Till stor del syntes

detta bero på att lärarnas utbildning inte är tillfredsställande. Bestämmelser

om utbildning i nykterhetsfrågan saknades för blivande läroverkslärare.

Kommittén har vid en särskild undersökning funnit, att även folkskollärarnas

utbildning på detta område lämnar mycket övrigt att önska. Nya bestämmelser

såväl om lärarnas utbildning som om undervisningen i olika

skolformer synes därför enligt kommitténs mening önskvärda. Om undervisningen

och upplysningen utanför skolan anför kommittén bland annat

följande.

Skolornas undervisning kompletteras sedan några år tillbaka genom en

organiserad nykterhetsundervisning under värnpliktsutbildningen. Denna

verksamhet synes vara mycket betydelsefull och den bör understödjas,

framför allt genom att man ökar tillgången på kompetenta lärare.

Upplysningsverksamheten utanför skolorna uppbäres främst av den frivilliga

nykterhetsrörelsen. Med sina omkring 4 000 lokalavdelningar och

cirka 220 000 vuxna medlemmar utgör denna rörelse en väsentlig faktor i

denna upplysningsverksamhet. Då denna rörelse fullgör en samhällsfunktion,

för vilken statsmakterna eljest knappast kunde underlåta att träffa

särskilda anordningar, bör staten även i fortsättningen understödja nykterhetsorganisationerna,

och detta understöd bör göras större än nu.

Nykterhetsrörelsen gör även en betydande indirekt insats för nykterhetsupplysningen

genom att bilda underlaget för olika specialorgan. Viktigast

av dessa är Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Andra viktiga specialorgan är de samarbetskommittéer som under senare

år bildats mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen respektive

kvinnoorganisationerna. Även med idrottsrörelsen förekommer ett visst

samarbete. Alla dessa viktiga samarbetsorgan synes vara förtjänta av statligt

stöd.

Statens anslag till nykterhetsupplysning har minskat under de senaste

20 åren, om man tar hänsyn till penningvärdets förändringar. Men behovet

av sådan upplysning har inte minskat, snarare tvärtom. Det grövre alkoholmissbruket

har möjligen totalt gått något tillbaka, men samtidigt har alkoholvanorna

brett ut sig till allt lägre åldrar och vidare har kraven på nykterhet

blivit större, i samma mån som samhällslivet blivit alltmera mekaniserat.

För att uppehålla upplysningsverksamheten i dess tidigare omfattning

behövs större ekonomiska resurser än som för närvarande siår till buds.

Vill man nå ett bättre resultat — vilket enligt kommitténs mening är önskvärt

— måste anslagen ytterligare ökas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

I särskilda avsnitt om forskningen, undervisningen och upplysningen

torde jag senare få närmare redogöra för vissa förslag som kommittén framlagt

i sitt betänkande III.

1953 års utredning.

1953 års utredning framhåller i sin ''promemoria rörande stöd åt nykterhetsorganisationerna,

att det icke torde ankomma på utredningen att utföiligare

uppehålla sig vid en bedömning av den verkan på nykterhetstillståndet

och alkoholvanornas utbredning, som den planerade omläggningen av

nykterhetslagstiftningen kan väntas innebära. Å andra sidan blir enligt

utredningens mening behovet av positiva åtgärder utanför nykterhetslagstiftningens

ram vanskligt att diskutera utan varje prognos i detta avseende.

Utredningen finner det sannolikt, att ransoneringen, sådan den faktiskt

gestaltat sig, framkallat en ökad inköpsbenägenhet och att denna i sm tillsynes

ha underlättat utvecklingen till missbruk och främjat illegal hantering

i form av motboksöverlåtelser och olaga försäljning. Utredningen

uttalar vidare:

Gällande tilldelningskvantiteter och ransoneringens konstruktion i övrigt

har utan tvivel hos många skapat olyckliga värderingar och praglat vissa

föreställningar om en av lagstiftningen godtagen konsumtionsmva. Detta

klargör enligt utredningens mening att ett latent behov av vidgad nykterhetsupplysning

sedan lång tid tillbaka förelegat, vilket behov salunda, oa\ - sett eventuella förändringar i nykterhetslagstiftningen, bör tillgodoses genom

ökade insatser från samhällets sida. ...

I hö<* grad betydelsefullt för en bedömning av övergangsproblemens räckvidd

och konsumtionsvanornas förändring på längre sikt blir således det

förhållandet, att det nu gällande ransoneringssystemet under en lang ioljd

av år hunnit sätta spår i vanebildningen genom att i viss utsträckning

fixera en betydande andel av de individuella starkspntsmkopen till eller i

närheten av de fastställda tilldelningsmaxima. Att ransoneringen spelat en

viktio- roll för uppkomsten av det nuvarande vanemonstret i fråga om

starkspritkonsumtionen innebär däremot icke med säkerhet att systemets

avveckling kommer att medföra att konsumtionen kommer att minskas

inom de grupper, som genom ransoneringen vant sig vid en hög konsumtionsnivå.

Mot bakgrunden av den allvarliga teckning av nykterhetstillståndets och

spritkonsumtionsvanornas utveckling i Sverige, som skett i nykterhetskommitténs

betänkanden, förefaller det utredningen klart, att samhället

genom betydande insatser måste försäkra sig mot de risker för försämring,

som kan uppstå, när ransoneringssystemet slopas. För utredningen har

det varit särskilt angeläget att bilda sig en föreställning om följderna för

ungdomen av att systemet avvecklas. Genomföres den ifrågasatta sänkningen

av åldern för rätt till inköp av utminuteringssprit från i princip nuvarande

25 till 21 år, skapas därigenom enligt utredningens uppfattning

uppenbarligen särskilda risker. Utredningen erinrar om att systembolagens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

utminuteringspriser efter lagändringen kommer att gälla även för de kategorier

i åldersklasserna över 21 år, som hittills varit hänvisade till att för\

ärva illegal sprit till priser, vilka ofta kunnat ligga avsevärt högre än

systembolagspriset. Utredningen framhåller också att den ökade tillgången

till spritdrycker vid en fri försäljning även torde medföra ett allmänt prisfall

för överlåtelsesprit, vilket skulle komma att underlätta spritåtkomsten

för ungdomar under 21 år och för andra kategorier, som i likhet med denna

ungdom även i fortsättningen kommer att vara avstängda från legala inköp.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen, att den frihet som den

planerade omläggningen av nykterhetspolitiken innebär, i första hand betyder

att andra medel än lagstiftning hädanefter skall tagas i anspråk för

att motverka de vanor i den enskildes och gruppens förhållande till alkoholen,

som redan nu finns utbildade.

Utredningen framhåller vidare, att därjämte betydande insatser fordras

av det positiva nykterhetsarbetet för att hindra eller begränsa utbredningen

av nya alkoholvanor inom särskilt utsatta befolkningskategorier, för vilka

ransoneringen hittills i viss utsträckning verkat som en spärr. Osäkerheten

inför följderna av ransoneringens slopande kräver enligt utredningens uppfattning

en allvarlig omprövning av det behov av upplysning och andra

positivt verkande nykterhetsfrämjande åtgärder, som skisserats av nykterhetskommittén.

Utredningen anser att samhällets stödåtgärder för ett vidgat

nykterhetsarbete i skilda former bör ha hunnit verka i god tid före övergången

till ett fritt försäljningssystem. Enligt utredningens mening synes

folkrörelsernas medverkan komma att spela en framträdande roll i detta

arbete. I promemorian uttalas att starka krav utan tvivel kommer att

ställas på nykterhetsrörelsen, vars uppgifter i framtiden på ett helt annat

sätt än under de senaste decennierna kommer i blickpunkten.

Liksom nykterhetskommittén anlägger utredningen även vissa ekonomiska

synpunkter på frågan om utbyggnaden av de positiva förebyggande

åtgärderna. Den framhåller, att det statliga stödet till dessa former av

nykterhetsarbetet upplysningsverksamhet, rådgivning, personlig påverkan

och positiv ungdomsvård — icke blott kan avvägas med hänsyn

till de omedelbara kostnaderna härför. Vid avvägningen måste beaktas,

att även en ringa förbättring av nykterhetstillståndet i landet direkt minskade

samhällets kostnader för en rad åtgärder, exempelvis inom polisväsendet,

fångvård, sjukvård etc. Samtidigt inverkade en minskad alkoholkonsumtion

och minskat missbruk direkt eller indirekt välståndshöjande.

Från statsfinansiell synpunkt kan därför, framhåller utredningen, aldrig

ett effektivt utnyttjat stöd åt nykterhetsfrämjande åtgärder betraktas

såsom en oräntabel utgift. Även om inkomsthöjningen genom ökad folknykterhet

först ger sig till känna på längre sikt, kan behovet av omedelbara

utgifter för nykterhetsfrämjande åtgärder icke bedömas isolerat och endast

med hänsyn till det aktuella ianspråktagandet av statsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Yttranden.

9

I yttrandena över nykterhetskommitténs betänkande III förekommer endast

sparsamt allmänna omdömen om forskningens och upplysningens framtida

förhållande till övriga nykterhetspolitiska åtgärder. Svårigheten att

bedöma de enskilda förslagen utan kännedom om innebörden i nykterhetskommitténs

— vid tidpunkten för remissbehandlingen ännu icke avlämnade

— principbetänkande framhäves sålunda av skolöverstyrelsen, liksom av

länsstyrelsen i Stockholms län. Skolöverstyrelsen framhåller dock att upplysning

och undervisning synes vara de åtgärder, som på längre sikt kommer

i fråga när det gäller att motverka den allmänna breddningen av alkoholvanorna,

framför allt hos ungdomen. Överstyrelsen betonar i sitt yttrande

vikten av att undervisningens och och upplysningsverksamhetens effektivitet

ökas och underbygges med vetenskaplig forskning.

Socialstyrelsen framhåller, att de framlagda förslagen är av den beskaffenheten,

att de bör genomföras oavsett alkohollagstiftningens blivande

gestaltning.

Behovet av ökade insatser för forskningen, undervisningen och upplysningen

på hithörande område vitsordas i övrigt allmänt i yttrandena.

Yttrandena över nykterhetskommitténs principbetänkande visar en nära

nog fullständig anslutning till kommitténs uppfattning att samhället i fortsättningen

skall ställa ökade resurser till det positiva nykterhetsarbetets

förfogande. Medicinalstyrelsen betonar, att förbättrad sjukvård, forskning,

undervisning och upplysning ger de bestående resultaten i bekämpandet

av alkoholismen. Överståth&llarämbetet framhåller att stort utrymme

bör ägnas forskning, undervisning och propaganda. Liknande synpunkter

anföres av ett flertal remissorgan, däribland länsstyrelserna i Gotlands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, SIcaraborgs, Örebro, V ästemorrlands och

Västerbottens län samt länsnykterhetsnämnderna i Uppsala, Kalmar, Hallands

och Värmlands län, ävensom Svenska landstingsförbundet, Sveriges

centrala restaurangaktiebolag, Sveriges hotell- och restaurantförbund och

Svenska arbetsgivareföreningen.

I vissa yttranden betonas, att åtgärder för en intensifierad forskning och

upplysning måste föregå en omläggning av rusdrycksförsäljningen. Synpunkter

av denna innebörd anföres av länsstyrelsen i Gävleborgs län samt

av länsnykterhetsnämnderna i Kristianstads och Västmanlands län. Kontrollstyrelsen

finner det anmärkningsvärt, att förslag väckts om motbokssystemets

avskaffande innan läkare, lärare m. fl. erhållit tillräcklig utbildning

i nykterhetsfrågan. I

I vissa yttranden över den av 1953 års utredning avgivna promemorian

kommenteras utredningens principiella synpunkter på frågan om behovet

av nykterhetsupplysning inför en förändrad alkohollagstiftning. Kontroll
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

styrelsen anser sig oreserverat kunna instämma i utredningens synpunkter

i fråga om riskerna för ett försämrat nykterhetstillstånd och biträder även

utredningens åsikt om betydelsen av att samhällets stödåtgärder för ett

vidgat nykterhetsarbete insättes i så god tid, att de hunnit verka före övergången

till ett friare försäljningssystem.

I samma riktning uttalar sig Systembolagens förtroendenämnd. Medicinalstyrelsen

understryker nödvändigheten av att upplysningsverksamheten

m. m. för nykterhetens främjande intensifieras inför ett eventuellt avskaffande

av motbokssystemet och att staten i långt större utsträckning än nu

bidrager till denna verksamhets finansiering. Centralförbundet för nykterhetsundervisning

framhåller att en intensifiering av nykterhetsrörelsens

verksamhet självfallet är angelägen med tanke på de risker för ett ökat

missbruk, som kan föreligga beträffande en första övergångstid efter slopandet

av ransoneringssystemet. Enligt centralförbundets mening är emellertid

frågan om nykterhetsrörelsens möjligheter att främja folknykterheten

framför allt ett långsiktigt problem.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund instämmer för sin del oreserverat

i utredningens ekonomiska synpunkter på frågan om utbyggnaden

av de positiva förebyggande åtgärderna. Landsförbundet framhåller emellertid

i detta sammanhang, att det råder ett klart samband mellan upplysningsarbete

och forskning på alkoholfrågans område, och beklagar att 1953

års utredning icke haft i uppdrag att bearbeta nykterhetskommitténs förslag

beträffande forskningen. Landsförbundet fortsätter:

Emellertid vill landsförbundet också understryka, att en upplysningsverksamhet,

som för ut forskningens resultat till allmänheten är lika viktig

som forskningen själv, och därför vill landsförbundet varmt instämma i

den värdering, som utredningen gör av upplysningsarbetet. Det bör också

framhållas, att en viktig del av nykterhetsupplysningen i vårt land handhaves

av Centralförbundet för nykterhetsundervisning, vars uppgifter ej

heller innefattas i utredningens uppdrag.

Landsorganisationen delar i stort sett utredningens motivering för ett

ökat samhällsstöd åt nykterhetsupplysni.ng och framhåller, att det skulle

ha varit önskvärt, att detta stöd lämnats tidigare, varvid kanske inte utvecklingen

gått i den försämrande riktning som man nu kunnat konstatera.

Kooperativa förbundet framhåller, att det helt delar utredningens uppfattning

om folkrörelsernas betydelsefulla roll i nykterhetsupplysningen och

att det finner ett starkt statligt stöd åt denna verksamhet väl befogat.

Tjänstemännens centralorganisation hävdar att stödet åt nykterhetsorganisationerna

bör avvägas på lång sikt samt icke i och för sig göras beroende

av de problem, som kan uppkomma under övergångstiden efter motbokens

eventuella avskaffande. I fråga om de upplysningsåtgärder, som kan komma

att bedömas som önskvärda under en sådan övergångstid anser centralorganisationen,

att det statliga stödet för denna upplysningsverksamhet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

bör samordnas till de organ, som skulle komma att svara för en eventuell

upplysningskampanj under övergångstiden efter ett eventuellt avskaffande

av motbokssystemet.

Departementschefen.

Vid den planerade omläggningen av nykterhetspolitiken, genom vilken

bland annat ransoneringssystemet avskaffas, kommer tyngdpunkten inom

nykterhetspolitiken att förläggas till de positiva åtgärderna.

Med en ökad frihet i den enskildes förhållande till alkoholen följer ett

starkare krav på ansvar. Styrkan av den enskildes medvetande om detta

ansvar torde i mycket hög grad vara beroende av klara insikter om alkoholbrukets

verkningar i olika hänseenden. Nykterhetskommittén och 1953 års

utredning synes ha givit övertygande belägg för nödvändigheten av betydande

samhälleliga insatser i syfte att öka kunskaperna om alkoholbrukets

individuella och sociala verkningar. Alkoholforskningen har här en viktig

uppgift. Den bör därför främjas genom ökat statligt stöd. Från nykterhetspolitisk

synpunkt är självfallet spridningen av redan vunna forskningsresultat

och en fortlöpande undervisning och upplysning om nya rön

av utomordentlig betydelse. Jag finner därför naturligt, att staten patager

sig större kostnader för sistnämnda verksamhet än som hittills varit fallet.

I vissa yttranden över nykterhetskommitténs betänkanden understrykes

att nu berörda positiva åtgärder måste vidtagas i god tid före ransoneringssystemets

upphörande, feamma krav återkommer i 19o3 ars utrednings

promemoria. I propositionen nr 151 föreslås att motbokssystemet aA - vecklas från och med den 1 oktober 195o. Jag delar helt uppfattningen att

här avsedda positiva åtgärder bör sättas in före motbokssystemets slopande

och kommer därför i det följande att förorda anslagshöjningar för dessa

ändamål redan för nästa budgetår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Alkoholforskning.

Nuvarande förhållanden.

Nykterhetskommittén har i sitt betänkande III lämnat en sammanfattande

redogörelse för den i landet hittills bedrivna alkoholforskningen.

Av denna redogörelse inhämtas bland annat följande.

Ben medicinska alkoholforskning, som hittills bedrivits i vårt land, har

varit övervägande teoretisk. De mest bekanta resultaten har vunnits vid

den medieinsk-kemiska institutionen i Lund under ledning av framlidne

professorn E. M. P. Widmark och vid den farmakologiska avdelningen vid

karolinska institutet under ledning av professor G. Liljestrand. I Lund har

bland annat utarbetats metoder för att bestämma alkoholhalten i blodet

(det widmarkska provet) medan vid karolinska institutet ett stort antal

undersökningar av skiftande karaktär genomförts. De objektiva bestämningar

av graden av alkoholpåverkan, vilka utförts av laboratorn L. Goldberg,

har bland annat med stor framgång använts vid den på nykterhetskommitténs

uppdrag verkställda undersökningen av verkningar av olika

slag av maltdrycker. Flera av de nämnda svenska undersökningarna har

för övrigt rönt stor internationell uppmärksamhet.

Den klinislc-medicinska alkoholforskningen har i vårt land hittills icke

ägnats lika stort intresse som den teoretisk-medicinska. Först under de

senaste åren torde några nämnvärda mera systematiska forskningar ha

bedrivits (bland annat vid karolinska sjukhusets psykiatriska klinik, vid

S:t Eriks sjukhus och vid Beckomberga sjukhus).

Medel till forskningarnas bedrivande har bland annat erhållits från stiftelsen

Therese och Johan Anderssons minne, från Svenska sällskapet för

medicinsk forskning, från den medicinska Nobelprisgruppens särskilda fond

och från Vetenskapsakademiens Lindahlsfond. Sedan statens medicinska

forskningsråd tillkom 1945, har vissa anslag lämnats av detta.

Den sociala alkoholforskningen har varit av tämligen sporadisk karaktär,

men åtskillig sådan forskning har dock förekommit. På föranstaltande av

1911 års nykterhetskommitté genomfördes vissa undersökningar, bland

annat av socialstyrelsen. 1944 års nykterhetskommitté har fortsatt detta

arbete genom de undersökningar, vilkas resultat redovisas i dess olika betänkanden.

Inom kontrollstyrelsens statistiska avdelning och inom fångvårdsstyrelsen

samt vid rasbiologiska institutet i Uppsala har värdefulla

sammanställningar gjorts. Även på enskilt initiativ har viktiga rön framkommit,

såsom genom den s. k. nykterhetsfolkets lagstiftningskommitté,

vars betänkande avlämnades 1931. Någon systematisk forskning under

längre tid har dock inte bedrivits.

Tidigare förslag.

Professor Liljestrands promemoria. Efter överläggningar

mellan ordföranden i 1944 års nykterhetskommitté och professor G. Lilje
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 155.

strand överlämnade denne på hösten 1948 till kommittén en promemoria

angående inrättande av en professur vid karolinska institutet i Stockholm

för studiet av alkoholens fysiologi och farmakologi. I denna promemoria

anföres bland annat följande.

Alkoholfrågan är så omfattande, att dess lösning icke kan tillgodoses

genom att enstaka undersökare ägnar en del av sin tid åt att angripa en

frågeställning, som ej kostar för mycket tid, pengar eller arbete. Problemet

bör angripas av forskare, vilka måste beredas möjlighet att helt ägna sig åt

forskning inom detta område och att lägga upp forskningsplaner på lång

sikt, fem eller tio år.

Särskilt bör framhållas önskvärdheten av att skapa kontinuitet i forskningen

och söka få garantier för att den skall fortgå och ytterligare utvecklas.

Hittills har i vårt land alkoholforskningen väsentligen bedrivits på

enskilt initiativ av personer, som hyst intresse för hithörande frågor. Vill

man söka ernå en intensifiering och fördjupning av forskningen inom något

delområde av de stora huvuddisciplinerna, torde den lämpligaste utvägen

vara att inrätta särskilda befattningar härför. De i vårt land nyligen tillskapade

professurerna i tuberkulosforskning och i virusforsknmg (virologi)

erbjuder exempel på en dylik utveckling, i det dessa båda ämnen på grund

av sin stora praktiska vikt utbrutits ur ämnena inre medicin och bakteriologi.

Med hänsyn till den stora samhälleliga betydelsen av alkoholfrågan

synes en motsvarande utveckling av den medicinska alkoholforskningen

vara önskvärd. Början bör då utan tvivel göras med den teoretiska delen

av denna. Dels torde nämligen denna i viss män kunna karakteriseras

som grundforskning och bör därför först komma till stand. Dels bör man

begagna det tillfälle, som just nu erbjuder sig, att till denna forskning fastknvta

en person, laboratorn Goldberg, som genom små insatser på området

förvärvat sig en internationellt uppmärksammad ställning som en av de

ledande, och dessutom besitter en utmärkt skolning inom farmakologien.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att det icke torde vara möjligt att

anförtro såväl den medicinsk-teoretiska som den kliniska forskningen åt en

och samma person, därtill är arbetsmetoder och erforderlig utbildning alltför

olikartade. .

Inrättandet av e.n professur i teoretisk-medicinslc alkoholforskning SKulle

givetvis också kräva, att lämplig institution ställes till innehavarens förfogande.

En dylik institution bör lämpligen vara knuten till eller förlagd

intill den farmakologiska avdelningen vid karolinska institutet, där dylik

forskning sedan lång tid tillbaka bedrives. Även forskning inom ett specialområde

som teoretisk alkoholforskning kräver viss kontakt med hela det

ämnesområde, ur vilket specialforskningen framsprungit. Den teoretiska

alkoholforskningen inkommer så i ett större sammanhang, till ömsesidig

båtnad för såväl alkoholforskningen själv som lör hela ämnesområdet, i

första hand den tillämpade farmakologien. Alkoholforskningen inordnas

därigenom såsom en del av forskningen rörande påverkan och narkos över

huvud taget.

Eu institution för teoretisk-medicinsk alkoholforskning borde lämpligen

beredas lokaler genom en påbyggnad av den för farmakologiska avdelningen

uppförda nybyggnaden. Som ett provisorium torde plats kunna beredas i

farmakologiska avdelningens lokaler i nyssnämnda nybyggnad. Det måste

emellertid bestämt framhållas, att detta endast kan bli eu tillfällig anord
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

ning. Vad den erforderliga personalen beträffar, borde för ett effektivt bedrivande

av arbetet erfordras:

Vetenskaplig personal:

Föreståndare: professors kompetens i farmakologi och speciell kompetens

inom alkoholforskning. Lön: motsvarande specialprofessur.

1 :e Assistent: vetenskaplig kompetens inom farmakologi och alkoholforskning.

Lön: motsvarande l:e assistent i heltidsbefattning.

l:e Amanuens: kompetens som amanuens vid farmakologiska avdelningen.

_ Teknisk och annan personal: kanslibiträde, laboratoriebiträde och en halvtidsanställd

vaktmästare.

Behovet av instrumentmakare eller preparator tillgodoses av farmakologiska

avdelningens preparator enligt överenskommelse.

Kompetenta sökande till samtliga befattningar finnes, vilka är väl förtrogna

med här aktuella problem.

Lokal: lokalfrågan har redan berörts i det föregående.

Utrustning: Speciell utrustningsstat bör uppgöras. Här må blott nämnas

att de forskare, som på farmakologiska institutionen bedriver alkoholforskning,

disponerar över en relativt fullständig utrustning, som ingår i farmakologiska

institutionens utrustning. En viktig punkt är uppsättandet av ett

bibliotek med facklitteratur inom området.

I en till promemorian bifogad kostnadsberäkning anges de årliga kostnaderna

(1948) för en specialprofessur med tillhörande personal till 65 000

kronor enligt följande specifikation:

Lön till professor.......................................... 17 000

» » assistenter......................................... 18 000

» » biträdespersonal.................................... 20 000

Materialanslag ............................................ 10 000

Summa kronor 65 000

För tillbyggnad till farmakologiska institutionen och inredning av den

nya institutionen skulle enligt förutnämnda kostnadsberäkning erfordras ett

engångsanslag å 325 000 kronor.

Promemorians fortsatta behandling. Professor Liljestrands

promemoria överlämnades under hand till dåvarande chefen för

ecklesiastikdepartementet, som däröver inhämtade yttranden av universitetskanslern

och lärarkollegiet vid karolinska institutet.

LArarkollegiet förklarade sig ha den uppfattningen, att den föreslagna

professuren vore önskvärd men framhöll att andra institutioner och professurer,

som enligt kollegiets mening vore mera angelägna, i första hand borde

inrättas. Dessutom tillfogades att den kliniska alkoholforskningen borde ges

försteget framför den teoretiska. En särskild professur i alkoholsjukdomar

med tillhörande klinik eller en dubblering av psykiatriprofessuren, varvid

den ena professurens huvudområde skulle bli alkoholsjukdomarna och

eventuellt andra narkomanier, borde övervägas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

En minoritet inom lärarkollegiet (professorerna Bernhard, Caspersson,

von Euler och Liljestrand) ansåg däremot att kollegiet bort tillstyrka förslaget

i form av inrättande av en personlig professur i experimentell alkoholforskning

åt laboratorn Goldberg samt inrättande av en särskild avdelning

i anslutning till den farmakologiska institutionen efter de riktlinjer som

anförts i förslaget. Under en övergångstid skulle avdelningen kunna inrymmas

i farmakologiska institutionens nuvarande lokaler.

Universitetskanslern anslöt sig till lärarkollegiets majoritet och avstyrkte

omedelbara åtgärder i promemorians syfte.

INykterhetskommittén.

Nykterhetskommittén framhåller, att det föreligger behov av såväl medicinsk

som social alkoholforskning. I fråga om den medicinska forskningen

krävs både teoretisk och klinisk inriktning. Det synes emellertid kommittén

inte lämpligt att alkoholforskningen spaltas upp på olika ämnen och fakulteter,

som inte har beröring med varandra. Många forskningsuppgifter bör

enligt kommittén taga formen av grupparbete. Av praktiska skäl måste en

viss uppdelning på olika institutioner äga rum. Samordningen vore av

grundläggande betydelse. För att tillgodose behovet av samordning föreslår

kommittén, att medicinska forskningsrådets subkommitté för alkoholforskning

förstärkes med representanter för det samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Subkommitténs huvuduppgift skulle vara att upprätta förslag

till fördelning av den för alkoholforskning reserverade andelen av statsbidraget

till medicinsk forskning men även att föreslå bidrag genom samhällsvetenskapliga

forskningsrådet. Utöver befattningen med anslagsfördelningen

bör enligt nykterhetskommittén den för de båda forskningsråden

gemensamma subkommittén också få till uppgift att stimulera till nya

forskningar.

Kommittén understryker kraftigt den k 1 i n i s k-m e d i c i n s k a alkoholforskningens

betydelse och tillstyrker, att ett alkoholistsjukhus enligt

alkoholistvårdsutredningens förslag snarast kommer till stånd.

Beträffande den t e o r e t i s k-m e d i c i n s k a alkoholforskningen anför

kommittén bland annat följande.

Den teoretisk-medicinska alkoholforskningen har stor betydelse för upplysningsarbetet

i alkoholfrågan. Resultaten av de hittills bedrivna forskningarna

har visat sig i hög grad öka möjligheten till en åskådlig undervisning

och en verkningsfull propaganda. Det är omvittnat från exempelvis

läroboksförfattare att man nu kan åskådliggöra de små alkoholdosernas

verkningar på ett mera övertygande sätt än innan de nyare undersökningarna

publicerats. Även för de kliniska aspekterna på alkoholismen torde

den teoretiska grundforskningen komma att få stor betydelse. För upplysningsarbetet

är det av lätt insedda psykologiska skäl viktigt att ha tillgång

till inhemska forskningsrön. De resultat som nåtts med svenska bilförare i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 155.

Stockholm har för gemene man i Sverige en helt annan beviskraft än ett

aldrig så väl utfört experiment i Chicago.

En förstärkning av den teoretisk-medicinska alkoholforskningen kan ske

på olika sätt. Enklast kan den åstadkommas genom ökade anslag från

medicinska forskningsrådet till de undersökningar som bedrives av skilda

forskare, t. ex. vid karolinska institutets farmakologiska avdelning. Forskningens

existens och omfattning blir emellertid då beroende av det intresse,

som enskilda vetenskapsmän visar för denna forskningsgren, och av de

möjligheter, som dessa forskare kan ha att i konkurrens med andra viktiga

arbetsuppgifter disponera sin tid för ändamålet. Om man vill för framtiden

garantera att en teoretisk-medicinsk alkoholforskning stadigvarande och

i behövlig omfattning bedrives, är möjligheten att få anslag från forskningsrådet

inte tillräcklig. En permanent forskningsinstitution för ändamålet

skulle på ett helt annat sätt kunna tillgodose kraven på ökade insatser.

En professur eller annan permanent akademisk forskarbefattning skulle

också ge möjligheter till en ur olika synpunkter önskvärd grundligare

läkarutbildning på detta område.

Det av professor Liljestrand framlagda förslaget om en specialprofessur

i teoretisk alkoholforskning synes nykterhetskommittén böra närmare övervägas.

Kommittén anser sig inte kompetent att avgöra, om förslaget bör

genomföras i den form det framlagts, men säger sig vilja framhålla den

stora betydelse för bland annat nykterhetsupplysningen som e.n forskarbefattning

av detta slag skulle få. De beräknade årskostnaderna — 65 000

kronor i 1948 års penningvärde — finner kommittén blygsamma i jämförelse

med samhällets övriga utgifter för nykterhetsfrämjande åtgärder. Kostnaderna

skulle enligt kommitténs mening med säkerhet ge gott utbyte för

nykterhetsupplysningen i landet liksom för kampen mot alkoholskadorna

över huvud taget.

Kommittén framhåller att den föreslagna institutionen enligt professor

Liljestrands promemoria inte skulle kräva något omedelbart investeringsanslag,

eftersom den ansågs kunna tills vidare inrymmas i befintliga lokaler.

En i framtiden önskvärd påbyggnad av karolinska institutets farmakologiska

institution för den nya institutionen skulle enligt en vid promemorian

fogad kostnadsberäkning draga en kostnad av 325 000 kronor (vid

1948 års prisnivå).

Kommittén understryker slutligen behovet av en fortskridande social

alkoholforskning. Kunskaper om alkoholens sociala verkningar är enligt

kommitténs mening av betydelse särskilt för undervisningen vid skolor,

socialinstitut och universitet. Kommittén anser, att det är av vitalt intresse

för såväl den egentliga nykterhetslagstiftninge.n som den allmänna kriminallagstiftningen,

att aktuella kunskaper om arten och graden av alkoholbrukets

och alkoholismens sociala skadeverkningar kan erhållas. Formerna

för en dylik forskning kan enligt kommitténs uppfattning inte bli desamma

som beträffande den medicinska alkoholforskningen, då några på detta

område specialiserade vetenskapsmän icke torde finnas. Däremot skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

sannolikt intresserade yngre vetenskapsmän kunna tänkas specialisera sig

på området, om en sådan forskning uppmuntrades av statsmakterna. Kommittén

anser därför, att man bör hålla möjligheterna öppna att i en framtid

inrätta akademiska lärar- och forskarbefattningar i social alkoholforskning.

Tills vidare finge man emellertid nöja sig med de mera begränsade

forskningsmöjligheter som kunde skapas genom den föreslagna förstärkningen

av subkommittén för alkoholforskning.

I årets statsverksproposition (VIII ht p. 344) har under hänvisning till

nykterhetskommitténs förslag förutsatts, att de medicinska och samhällsvetenskapliga

forskningsråden träffar överenskommelse om en samordning

av alkoholforskningens olika grenar. Med hänsyn därtill torde den redogörelse,

som härefter skall lämnas för yttrandena över kommitténs här berörda

förslag, kunna begränsas till ett återgivande av remissinstansernas

synpunkter på den medicinska alkoholforskningen.

Yttranden.

I flertalet remissyttranden framhäves betydelsen av att den vetenskapliga

alkoholforskningen intensifieras. Rörande avvägningen mellan behovet

av klinisk-medicinsk och teoretisk-medicinsk alkoholforskning finner åtskilliga

remissinstanser, att den klinisk-medicinska forskningen i första hand

bör tillgodoses. Samma instanser yttrar sig dock i regel samtidigt positivt

om förslaget att en institution för teoretisk-medicinsk alkoholforskning inrättas.

De medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala, skolöverstyrelsen,

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Sveriges nykterhetsvänners

landsförbund och Svenska nykterhetsvårdsförbundet instämmer helt i kommitténs

förslag om inrättande av en specialprofessur i ämnet teoretisk alkoholforskning.

Universitetskanslern instämmer i väsentliga delar i kommitténs förslag

och uttalanden beträffande alkoholforskningen. Frågan om skapandet av en

mera permanent forskningsinstitution för den teoretisk-medicinska alkoholforskningen

bör enligt kanslern närmare utredas, innan slutligt avgörande

träffas. Pågående och planerade forskningar på området bör liksom hittills

understödjas från det medicinska forskningsrådets sida. Forskningsrådets

nämnd för alkoholforskning kan därjämte förväntas komma att följa hithörande

spörsmål med uppmärksamhet.

Medicinska fakulteten i Uppsala instämmer livligt i kommitténs uppfattning,

att vetenskaplig alkoholforskning är nödvändig. Dels gäller detta

teoretisk-medicinsk alkoholforskning, dels klinisk-medicinsk alkoholforskning,

som framför allt rör alkoholismens behandling, dels slutligen psykiatrisk

och social-statistisk forskning över alkoholismens uppkomst och utbredning.

Det är emellertid enligt fakultetens mening nödvändigt att skilja

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195),1 .sand. AV 155.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

mellan den forskning som är mest önskvärd och den som är lättast att realisera

med hänsyn till de föreliggande resurserna. Det torde ej vara tvekan

om att de viktigaste problemen rör alkoholismens uppkomstsätt och eventuella

möjligheter att förebygga alkoholism, men den sida av alkoholproblemet,

som för närvarande är bäst representerad i vårt land, är den teoretisk-medicinska

forskningen, där en aktiv forskargrupp redan finnes. Med

hänsyn härtill torde det vara av vikt att man i första hand understödjer denna

grupp. Fakulteten ansluter sig därför till det förslag som framförts inom

karolinska institutet om upprättande av en personlig professur i teoretiskmedicinsk

alkoholforskning för laboratorn Goldberg, som gjort sig internationellt

känd som forskare på detta område. Fakulteten instämmer livligt

i vad som sägs i professor Liljestrands promemoria.

Medicinska fakulteten i Lund ansluter sig helt till förslaget om inrättande

av en forskningsinstitution för teoretisk alkoholforskning. Det synes fakulteten

lämpligt, att nämnden för alkoholforskning får utforma ett mer detaljerat

förslag till den av kommittén föreslagna forskningsinstitutionens organisation

och förläggning.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet uttalar, att en vidgad och fördjupad

vetenskaplig forskning över alkoholismen och alkoholsjukdomarna

måste anses önskvärd. Kollegiet anför vidare bland annat följande.

Man kan förmoda att detta problem, vid sidan av sin psykologiska och

socialmedicinska, även och kanske alldeles särskilt har sin biokemiska sida,

att det är den intermediära ämnesomsättning hos de alkoholsjuka som

framför allt påkallar närmare uppmärksamhet. Forskning på ett sådant område

får utan tvivel de bästa förutsättningarna i intim samordning med en

klinik. I planen för en alkoholistklinik bör därför ingå en väl utrustad

forskningsavdelning med en i teoretisk grundforskning väl förfaren självständig

föreståndare.

Kollegiet delar kommitténs mening om önskvärdheten av förbättrade

möjligheter till experimental-medicinsk forskning över alkoholproblem, vilken

liksom läkarvetenskapen över huvud taget lämpligen bedrives parallellt

på teoretiska och kliniska linjer. En professur eller annan självständig

forskarbefattning, med tillhörande institution, bör dock enligt kollegiets

mening icke få sitt område begränsat så snävt som till en enda kemisk

substans, etylalkoholen. Det bör vidgas till att omfatta studiet av bedövningsmedel

över huvud taget. Den enorma omfattning, som bruket — och

även missbruket — av medel för lokalbedövning och allmän narkos, smärtstillande

och rogivande medikamenter fått i våra dagar, motiverar till fullo

upprättandet av ett narko-farmakalogiskt forskningsinstitut med sådana,

vidare fattade uppgifter, bland vilka i institutets stadgar forskning över

etylalkoholen borde särskilt betonas. Kollegiet måste emellertid i detta sammanhang,

i anledning av vissa i betänkandet nämnda eventualiteter, nu

giva tillkänna, att karolinska institutets nuvarande farmakologiska institution

icke ens provisoriskt kan hysa en nytillkommande institution.

Organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg framhåller,

att alkoholismen väsentligen är ett psykiatriskt problem, som har gemen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 155.

skap med övriga former av narkomani. Enligt organisationskommitténs

mening får tillskapandet av förbättrade möjligheter för psykiatrisk vård av

narkomaner och för vetenskapligt studium av dessa anses som ett angeläget

önskemål. Beträffande förslaget att inrätta en forskningsinstitution för teoretisk-medicinsk

alkoholforskning ansluter sig organisationskommittén till

den ståndpunkt, som lärarkollegiet vid karolinska institutet tidigare intagit,

och avstyrker det omedelbara inrättandet av en professur i detta ämne.

Organisationskommittén förordar, att frågan om inrättandet av ytterligare

en professur i psykiatri, särskilt narkomanier, vid de medicinska läroanstalterna

göres till föremål för närmare överväganden.

Medicinal styr elsen uttalar bland annat, att en teoretisk-medicinsk institution

för alkoholforskning skulle utgöra en viktig komplettering av alkoholforskningens

möjligheter i landet. För det snara inrättandet av en sådan

institution talade också omständigheten att en framgångsrik forskning på

området sedan åtskilliga år bedrives i landet och önskvärdheten av att för

framtiden tillvarataga och utnyttja den därvid samlade erfarenheten.

Statens medicinska forskningsråd fäster uppmärksamheten på att den

ifrågasatta utökningen av nämnden för alkoholforskning icke i och för sig

kan öka möjligheterna att intensifiera alkoholforskningen. Härför behövdes

större anslag. Anvisandet härav vore utan tvivel det snabbaste sättet att

utvidga den i landet bedrivna alkoholforskningen. Rådet instämmer i att

fasta institutioner med särskild vetenskaplig och teknisk personal utgör en

garanti för att kontinuerlig forskning inom ett visst område kommer till

stånd. Med hänsyn härtill och med hänsyn till alkoholmissbrukets stora

konsekvenser för samhället förefaller det rådet önskvärt, att permanenta

forskningsinstitutioner för alkoholforskning inrättas. Av de av kommittén

föreslagna institutionerna synes enligt rådets bedömning den kliniska institutionen

i samband med ett alkoholistsjukhus vara den mest angelägna.

Verksamheten vid en sådan institution skulle betyda en höjd standard

inom alkoholistsjukvården och vidgad erfarenhet på vetenskaplig basis

rörande behandlingen av alkoholsjukdomarna och de komplexa medicinska

och sociala faktorer, som spelar in i alkoholmissbrukets patogenes. Ur

forskningssynpunkt anser sig rådet böra understryka vikten av att sjukhuset

erhåller en välkvalificerad, klinisk laborator med god kemisk utbildning.

Fn teoretisk-medicinsk institution för alkoholforskning skulle enligt

rådets mening även utgöra en förstärkning av alkoholforskningens möjligheter

i landet.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan anser, att forskningsverksamheten

— i likhet med undervisnings- och upplysningsverksamheten —

ej bör inskränkas till enbart alkoholfrågan utan utvidgas till att avse vanebildande

gifter över huvud taget såsom narkotika och nervlugnande medel.

Skolöverstyrelsen delar helt kommitténs uppfattning, att eu permanent

forskningsinstitution bäst skulle tillgodose kraven pa ökade insatser på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

den teoretisk-medicinska alkoholforskningens område och tillstyrker därför

livligt, att en professur i teoretisk alkoholforskning inrättas. Därest det

icke anses lämpligt att knyta den till karolinska institutet, synes den överstyrelsen

kunna förläggas till någon av de medicinska fakulteterna i Uppsala

och Lund eller till Göteborgs medicinska högskola, då en dylik professur

bör vara så intimt som möjligt knuten till en medicinsk fakultet eller högskola.

Departementschefen.

Såsom nykterhetskommittén visat omfattar begreppet alkoholforskning

både ett medicinskt och ett socialt (samhällsvetenskapligt) forskningsområde.

Den medicinska alkoholforskningen företer i sin tur dels en teoretisk,

dels en klinisk inriktning.

Nykterhetskommittén betonar värdet av att alkoholforskningen såvitt

möjligt samordnas. Från de synpunkter, som i nu aktuella sammanhang

är av särskild betydelse, nämligen de nykterhetspolitiska, torde väsentliga

fördelar stå att vinna genom en intim samverkan mellan företrädarna för

de skilda forskningsområdena. Jag vill därför framhålla angelägenheten

av att den utbyggnad av alkoholforskningen, som redan inletts och som

bör ytterligare fullföljas, genomföres under beaktande av kravet på samordning.

Vad beträffar samordningen mellan den medicinska och den sociala

alkoholforskningen torde den i årets statsverksproposition förutsatta förstärkningen

av medicinska forskningsrådets nämnd för alkoholforskning

med representanter för samhällsvetenskapliga forskningsrådet innebära ett

steg i denna riktning.

Nykterhetskommittén uppehåller sig i huvudsak vid den medicinska

alkoholforskningen. Kommitténs ställningstagande utmynnar i ett förslag

om inrättande av en specialprofessur i teoretisk alkoholforskning. Klinisk

alkoholforskning bör enligt kommittén bedrivas vid ett alkoholistsjukhus.

Kommittén tillstyrker, att alkoholistvårdsutredningens förslag på denna

punkt snarast genomföres.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har meningarna varit

delade om vilken av de båda medicinska forskningsgrenarna, som bör äga

prioritet. Därvid har man på vissa håll ansett, att den kliniska inriktningen

bör komma i första hand. I andra yttranden framhäves däremot, att den

teoretiska alkoholforskningen, som i vårt land omfattats med särskilt intresse

och bedrivits med framgång, av dessa skäl bör ytterligare stimuleras.

Jag får i detta sammanhang nämna, att chefen för inrikesdepartementet

inom kort torde komma att anmäla frågan om inrättande av en

specialklinik för alkoholsjukdomar. Den kliniska alkoholforskningen synes

vid en dylik sjukhusavdelning kunna beredas gynnsamma utvecklingsmöjligheter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kuncjl. May.ts proposition nr 155.

Enligt min mening talar starka skäl för inrättande av en specialprofessur

i teoretisk alkoholforskning. Utan tvivel torde en intensifierad grundforskning

på detta område vara av central betydelse för den kliniska alkoholforskningen

och därmed också för den medicinska alkoholistvården. Den

teoretiska alkoholforskningens resultat är därjämte grundläggande för en

objektiv undervisning och upplysning i alkoholfrågan. Jag vill därför tillstyrka,

att en professur i teoretisk alkoholforskning inrättas.

Av vikt för den teoretiska alkoholforskningens utveckling är att forskningen

får en så allsidig inriktning som möjligt. Den teoretiska alkoholforskningen

i vårt land har hittills varit övervägande farmakologiskt och

fysiologiskt betonad. Därigenom har också betydande resultat inom dessa

speciella områden kunnat vinnas. Enligt min mening bör emellertid såvitt

möjligt en blivande institution ge spelrum åt forskningsuppgifter inom

andra närbesläktade medicinska grundforskningsområden, exempelvis den

medicinska kemien och patologien.

Karolinska institutets lärarkollegium och statens institut för folkhälsan

har från i huvudsak samma utgångspunkter riktat invändningar mot en

begränsning av den tänkta specialprofessurens forskningsobjekt till att

avse endast en substans, etylalkoholen. Med hänsyn till att vetenskaplig

forskning rörande alkoholens inverkan på organismen rymmer frågeställningar

av principiellt samma natur som forskning rörande motsvarande

effekt hos andra narkotika, finner jag tanken på en breddning av forskningsområdet

i nu nämnda avseende i och för sig beaktansvärd. Alkoholfrågan,

betraktad som samhällsproblem, motiverar dock enligt min mening,

att den centrala forskningsuppgiften markeras i professurens benämning.

Hinder bör sålunda icke möta att professurens innehavare — inom

ramen för den frihet vid val av arbetsuppgifter som av hävd tillerkännes

universitetsprofessorerna — upptager forskningsproblem vid sidan av den

egentliga alkoholforskningen, exempelvis i samband med komparativa undersökningar.

Med professuren bör vara förenad den undervisnings- och

examinationsskyldighet, som må föreskrivas av universitetskanslern.

Beträffande frågan om institutionslokaler för professuren anser jag, att

läget i viss mån förändras, därest spörsmålet om inrättande av ett alkoholistsjukhus

bringas till en lösning. Enligt min mening talar starka skäl för

att förutom den kliniska även den teoretiska alkoholforskningen beredes

utrymme i anslutning till den avsedda specialkliniken för alkoholsjukdomar.

Vad jag inledningsvis anfört om samordning mellan alkoholforskningens

olika grenar torde i hög grad äga giltighet även beträffande den

medicinska alkoholforskningens båda huvudområden. En medicinsk forskningsinstitution

för både teoretisk och klinisk alkoholforskning, inrymd

inom ett sjukhus med ett för denna forskning väl avgränsat patientmaterial,

synes erbjuda den mest rationella lösningen. Jag förutsätter därvid,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155.

att planeringen och utformningen av sjukhusets forskningscentral sker i

samråd med medicinska forskningsrådets nämnd för alkoholforskning.

Da den förutnämnda specialkliniken för alkoholsjukdomar kommer att

föreslås bli förlagd till Stockholm, eller dess omedelbara närhet, bör själva

professuren knytas till karolinska institutet. Därest kliniken skulle komma

att förläggas till annan ort, får frågan om till vilket universitet (medicinsk

högskola) professuren skall knytas bli föremål för en omprövning. I så fall

torde ärendet ånyo få underställas riksdagen.

Det av nykterhetskommittén i kostnadsberäkningen för professuren upptagna

anslagsbeloppet för personal- och materielkostnader, tillhopa 65 000

kronor, synes mig, även efter justering med hänsyn till förändringen av

penningvärdet, vara för lågt räknat.

Av min redogörelse framgår, att tidpunkten för professurens inrättande

maste framskjutas. Med hänsyn till önskvärdheten av att professuren inrättas

utan onödig tidsutdräkt bör emellertid undersökas möjligheten att

provisoriskt lösa lokalfrågan. Jag räknar dock icke med att så kan ske

före den 1 juli 1955. Jag föreslår därför, att professuren inrättas vid tidpunkt,

som Kungl. Maj:t äger bestämma, dock tidigast från och med den

1 juli 1955.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 155.

23

Undervisning i alkoholfrågan.

Nuvarande bestämmelser.

Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär av den 24 september 1928 (SFS 1928: 351)

skall nykterhetsundervisning meddelas i de läroanstalter som står under

skolöverstyrelsens inseende samt i skolor för yrkesundervisning. Nu gällande

undervisningsplaner för olika skolformer innehåller även vissa bestämmelser

angående nykterhetsundervisning.

1 cirkuläret återfinns även en bestämmelse, som rör läroanstalter för

utbildning av lärare. I denna föreskrives, att vid såväl den teoretiska som

den praktiska utbildningen skall tillses, att nykterhetsundervisningens särskilda

krav vederbörligen tillgodoses.

Jämlikt en generalorder utfärdad den 10 september 1945 skall undervisning

i alkoholfrågan meddelas under militärutbildningen.

Nykterhetskommittén.

Enligt nykterhetskommitténs mening är den nuvarande nykterhetsundervisningen

inte tillräckligt effektiv. Det har enligt kommittén omvittnats

från olika håll, att nämnda undervisning i många skolor försummats eller

varit otillfredsställande. Undersökningar, som utförts bland värnpliktiga,

gav vid handen att den vuxna ungdomen hade mycket bristfälliga kunskaper

om alkoholens skadeverkningar och om åtgärderna däremot. Kommittén

anser, att bristerna bland annat beror på att bestämmelserna om

nykterhetsundervisning i skolor inte är tillräckligt preciserade samt framför

allt på att lärarutbildningen i detta avseende inte är tillfredsställande.

Någon karakteristik av nykterhetsundervisningen i en särskild författning,

på det sätt som skett i 1928 års cirkulär, synes inte kommittén

nödvändig. De erforderliga bestämmelserna om vad nykterhetsundervisningen

bör omfatta, synes kommittén böra meddelas i undervisningsplaner

och metodiska anvisningar. Enligt kommitténs mening bör för de ämnen

och klasser, där undervisningen skall bedrivas, liksom för andra undervisningsmoment

anges vad lärostoffet skall omfatta och, da sa befinnes lämpligt,

även hur det skall meddelas. Om nykterhetsundervisningen finge sin

beskärda plats i undervisningsplaner och anvisningar, skulle också vinnas

att dess olika kunskapsmoment automatiskt komme in i läroböckerna. Något

bestämt timantal för nykterhetsundervisningen behövde då inte stadgas.

Med tanke på de brister hos undervisningen som konstaterats och på de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

nya bestämmelser som bör införas synes det kommittén motiverat, att till

en början en särskild kontroll och vägledning på detta område utövas.

Bestämmelser härom bör därför i någon form utfärdas. Av samma anledning

syntes också anvisningar böra lämnas till läroboksnämnden att i detta

avseende särskilt granska läroböckerna i hälsolära och samhällskunskap.

Ett tänkbart alternativ vore också enligt kommittén att låta cirkuläret

fortfara att gälla även sedan nya bestämmelser införts i undervisningsplanerna.

Härigenom kvarstode automatiskt föreskrifterna om inspektion, anskaffning

av undervisningsmateriel etc. Åtminstone under en övergångsperiod

kunde en sådan anordning vara att föredraga.

Konsulenten för nykterhetsundervisningen, som för närvarande är knuten

till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, bör enligt kommittén, när så befinnes

lämpligt, även biträda inom överstyrelsens övriga verksamhetsområden

och inom överstyrelsen för yrkesutbildning. Om konsulentens arbetsområde

utvidgas, måste enligt kommittén arvodets storlek tagas under

omprövning.

Kommittén framlägger utförliga förslag rörande nykterhetsundervisningen

i skolor, vid yrkesutbildningsanstalter, vid lärarutbildningen och vid

den militära utbildningen.

Nykterhetsundervisningen bör för skolornas del huvudsakligen komma

in i undervisningen i hälsolära och samhällslära (biologi med hälsolära och

historia med samhällslära). För realskolor och kommunala flickskolor torde

enligt kommittén även föreskrivas, att uppmärksamhet skall ägnas åt alkoholfrågan

även i undervisningen i gymnastik och hushållsgöromål. På gymnasiet

synes enligt kommitténs uppfattning även psykologien böra uppmärksammas

i detta sammanhang. För att gymnasisterna skall få ytterligare

en påminnelse om alkoholfrågan ur medicinsk, hygienisk eller social synpunkt,

innan de lämnar läroverket, föreslår kommittén, att lektionsföredrag

i alkoholfrågan göres obligatoriska. Rektor bör enligt kommitténs

förslag efter samråd med vederbörande ämneslärare tillse att ett föredrag

av denna art anordnas varje år. Som lämplig tidpunkt härför anges näst

högsta ringen eller höstterminen i högsta ringen. Föreläsare bör utsändas

av skolöverstyrelsen genom Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

I fråga om folkhögskolorna föreslår kommittén att en föreskrift om att

nykterhetsundervisning skall äga rum intages i folkhögskolestadgan. Ett

påpekande från skolöverstyrelsen om att föreläsningsverksamhet i alkoholfrågan

är önskvärd synes enligt kommittén böra övervägas.

Beträffande all yrkesutbildning bör enligt kommitténs uppfattning gälla,

att eventuell nykterhetsundervisning skall vara motiverad av speciella behov

för det yrke som eleverna förbereder sig för. De kunskaper, som behövs

för medborgare i allmänhet, skall ges i de vanliga skolorna samt under

militärutbildningen.

Kommittén uppehåller sig särskilt vid läkarutbildnmgen och framhåller,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 155.

att läkarnas medverkan i en effektiviserad nykterhetsupplysning är nödvändig.

För den skull synes vissa bestämmelser rörande läkarnas utbildning

i alkoholfrågan nödvändiga. Kommittén förutsätter, att de av kommittén

framförda synpunkterna i detta avseende tages i beaktande vid

statsmakternas ställningstagande till 1948 års läkarutbildningskommittés

förslag. Kommittén betonar vidare vikten av att vid den teologiska, juridiska

och statsvetenskapliga utbildningen liksom vid lärarutbildningen vid

universiteten den för respektive yrken erforderliga orienteringen i alkoholfrågan

lämnas. Beträffande specialhögskolorna föreslår kommittén, att

Centralförbundet för nykterhetsundervisning får i uppdrag att utarbeta

en broschyr om alkoholens inverkan på arbetsförmåga och olycksfallsfrekvens,

som Kungl. Maj:t genom cirkulär till högskolorna i fråga torde böra

rekommendera till användning. Kommittén framhåller även vikten av att

socialinstitutens elever och vissa grupper socialvårdspersonal såsom sjuksköterskor,

polispersonal och nykterhetsvårdsfunktionärer får tillräckliga

kunskaper i alkoholfrågan.

Vid folk- och småskoleseminarierna samt de framtida lärarhögskolorna

synes kommittén nykterhetsundervisningen böra ha till syfte att meddela

dels kunskaper, dels undervisningsfärdighet. Kunskaperna borde — liksom

vid de vanliga skolorna — inhämtas företrädesvis i ämnena biologi med

hälsolära och samhällskunskap. Dessutom kunde vissa kunskapsmoment

beröras även i ämnena kristendomskunskap och psykologi. Undervisningsfärdigheten

bör enligt kommittén inhämtas huvudsakligen i samband med

handledning i de nämnda ämnenas metodik, men därjämte även genom särskilda

föreläsningar och demonstrationer.

Vad beträffar universitets- och högskoleutbildningen av lärare, som i

framtiden skall meddela obligatorisk nykterhetsundervisning, instämmer

kommittén i 1945 års universitetsberednings förslag om en obligatorisk

kurs i hygien på cirka 20 timmar för blivande biologilärare. Universitetsberedningen

förordade därvid, att inom avsnittet narcotica, som föreslogs

omfatta 3 timmar, 2 timmar borde kunna ägnas åt alkoholens patofysiologi

samt alkoholfrågan ur social synpunkt. Nykterhetskommittén anser det

dock otillräckligt att anslå endast 2 timmar åt alkoholfrågan och föreslår,

att plats beredes åt minst 4 timmars föreläsningar. Universitetsberedningen

föreslog vidare att för lärarkompetens i samhällskunskap (universitetsberedningens

benämning) skulle krävas en speciellt anordnad kurs, ingående

i ämnet statskunskap. Om eu sådan kurs kommer till stånd, synes kommittén

alkoholfrågan och nykterhetslagstiftningen kunna behandlas vid

denna. Genom tre eller fyra föreläsningar och däremot svarande kurslitteratur

torde en tillfredsställande kunskapsgrund kunna erhållas. För den händelse

kursen icke kommer till stånd, bör enligt kommittén motsvarande

undervisning meddelas i samband med undervisningen i socialpolitik, vare

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 155.

sig detta ämne blir självständigt eller ingår som en del av något annat,

exempelvis nationalekonomi.

För här berörda lärare gäller att den praktiskt pedagogiska utbildningen

lämnas genom provåret. Enligt förslag av universitetsberedningen skulle

även den nu vid universiteten obligatoriska kursen i pedagogik och psykologi

förläggas dit. I så fall bör enligt kommittén även den för alla blivande

lärare behövliga orienteringen i alkoholfrågan lämnas i detta sammanhang.

Kommittén anser vidare, att samtliga lärarkandidater med biologi, historia,

kristendom eller filosofi i sina ämneskombinationer bör vara skyldiga

att taga del av Centralförbundets för nykterhetsundervisning handledning

i nykterhetsundervisning.

Kommittén föreslår, att Kungl. Maj:t i skrivelse till överstyrelsen för

yrkesutbildning och gymnastiska centralinstitutets styrelse framhåller

önskemålen rörande de kursmoment, som bör ingå i hushållsseminariernas

respektive gymnastiska centralinstitutets undervisning i alkoholfrågan.

Kommittén framhåller med skärpa den militära nykterhetsundervisning - ens betydelse. Om denna undervisning skall bli effektiv, fordras obetingat

att den får tillräckligt utrymme så att den som undervisar kan taga hänsyn

till elevernas inställning och förkunskaper. Kommittén föreslår därför,

att det uttryckligt stadgas, att minst 1 föreläsning i alkoholfrågan skall

anordnas utöver de 3 timmar, som handhaves av kompanibefälet, samt att

sådana anvisningar utfärdas, att ytterligare minst en timme användes till

frågor, som inte behandlats vid den speciella nykterhetsundervisningen,

t. ex. den samhälleliga nykterhets vården och nykterhetsföreningarnas verksamhet.

Den obligatoriska militära nykterhetsundervisningen bör således

enligt kommitténs förslag omfatta 5 timmar.

De officerare som nu utbildas får en genomgång under minst 5 timmar

av den för den militära nykterhetsundervisningen fastställda handledningen.

Kommittén föreslår, att utöver denna genomgång regelmässigt anordnas en

eller ett par föreläsningar av en expert i alkoholfrågan. Eu viss utbildning

genom särskilt anordnade kurser synes kommittén vara önskvärd. En

central kurs för 40—50 deltagare under fem å sex dagar föreslås som

ett första experiment. Kursen borde arrangeras av Centralförbundet för

nykterhetsundervisning i samarbete med försvarsstaben. De av kommittén

beräknade kostnaderna för denna kurs har upptagits i kostnadsberäkningen

för centralförbundets verksamhet.

Yttranden.

Nykterhetskommitténs förslag rörande undervisningen i alkoholfrågan

har, i den mån remissinstanserna uppehållit sig därvid, genomgående fått

ett positivt mottagande.

De remissinstanser som yttrat sig om nykterhetsundervisning i skolorna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tillstyrker, att bestämmelserna härom meddelas i undervisningsplaner och

metodiska anvisningar.

Skolöverstyrelsen anser det synnerligen viktigt, att nykterhetsundervisningens

karaktär av »cirkulärämne» upphör och att denna undervisning

får den plats som ämnets vikt motiverar. Överstyrelsen instämmer i konsulentens

för nykterhetsundervisningen synpunkter att termen »nykterhetsundervisning»

bör utbytas mot »undervisning i alkoholfrågan», men förmodar

att båda termerna måste användas, då i flera situationer en kort

benämning är erforderlig.

Skolöverstyrelsen granskar inte kommitténs detaljförslag om de kunskapsmoment,

som bör läggas in i kursplanerna för olika klasser. Överstyrelsen

framhåller, att den får tillfälle att taga ställning härtill, när den

gör upp undervisningsplaner för respektive skolformer. Överstyrelsen stälter

sig tveksam till förslaget, att ett föredrag i alkoholfrågan skall vara

obligatoriskt för eleverna i gymnasiets näst högsta eller högsta ring. De

s. k. lektionsföredragen vid de högre skolorna vore för närvarande föremål

för överläggning mellan konsulenten för nykterhetsundervisningen och

Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Överstyrelsen utgår från att

överstyrelsen bör ha att i samråd med centralförbundet uppdraga riktlinjerna

för verksamheten.

Överstyrelsen påpekar, att detaljerade kursplaner inte finns i folkhögskolestadgan,

varför det inte är lämpligt att i denna intaga föreskrift om

undervisning i alkoholfrågan. Överstyrelsen ämnar dock i sin allmänna

tillsynsverksamhet och rådgivning tillse att tillräckligt utrymme beredes

denna undervisning i ämnena samhällslära och hälsolära vid folkhögskolorna.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, som tillstyrker att bestämmelser

om undervisning i alkoholfrågan i framtiden meddelas i undervisningsplaner

och metodiska anvisningar, finner det dock inte välbetänkt, att

man tager bort de generella bestämmelser om nämnda undervisning, som

nu finns i gällande cirkulär. IVIed hänsyn till de brister, som vidladei denna

undervisning, är det enligt förbundets uppfattning ännu så länge erforderligt

att särskilt fästa skolledningarnas och lärarnas uppmärksamhet på behovet

av nykterhetsundervisning. I cirkuläret bör intagas bestämmelser om att

nykterhetsundervisning skall meddelas vid samtliga undervisnings- och ntbildningsanstalter.

Kommitténs uttalanden rörande nykterhetsundervisning vid olika yrkesutbildningsanstalter

har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna.

I ett flertal yttranden understrykes särskilt vikten av att vid läkarutbildningen

lämnas en grundligare undervisning om alkoholen och dess

verkningar än för närvarande är fallet.

Medicinalstyrelsen finner det anmärkningsvärt, att i den svenska läkarutbildningen

hittills ej innefattats något obligatoriskt kursmoment, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. May.ts proposition nr 155.

kunnat garantera de blivande läkarna tillräckliga kunskaper om alkoholens

verkningar och om alkoholismen. Medicinalstyrelsen anser, att i avvaktan

på en omläggning av de medicinska studierna frivilliga kurser i enlighet

med 1946 års alkoholistvårdsutrednings förslag snarast bör anordnas vid de

medicinska läroanstalterna. \ idare borde enligt medicinalstyrelsens mening

alkoholfragan givas väl tillmätt utrymme vid de fortsättningskurser, som

anordnas för tjänsteläkare.

Mot kommitténs förslag rörande nykterhetsundervisningen vid utbildningen

av lärare har inte rests nagra väsentliga invändningar.

Enligt överbefälhavaren bör den militära ny k t erh e tsu lulcrvisni n gen liksom

nu är fallet inrymmas i den undervisning i medborgarkunskap, som

meddelas samtliga värnpliktiga och fast anställt manskap, och huvuddelen

av undervisningen därvid handhavas av det ordinarie truppbefälet. Härutöver

bör de värnpliktiga under sin första tjänstgöring beredas tillfälle att

åhöra minst en föreläsning i alkoholfrågan av civil föreläsare. Beträffande

omfånget av undervisningen i alkoholfrågan anser sig överbefälhavaren icke

kunna förorda en ändring i vad som nu är anbefallt. Med hänsyn till den

förbättrade undervisning i alkoholfrågan, som avses att införas i den allmänna

skolundervisningen, synes ej heller e.n ökning under militärtjänstgöringen

bli erforderlig. Utbildningen av de militära lärarna bör enligt

överbefälhavaren ske i samband med den ordinarie utbildningen av lärare

i ämnet medborgarkunskap.

Departementschef en.

N ykterhetskommittens förslag rörande undervisning i alkoholfrågan innebär

i huvudsak, att gällande cirkulär om sådan undervisning (SFS 1928:

351) ei sättes eller kompletteras med bestämmelser i undervisningsplaner

och metodiska anvisningar. Alkoholfrågan bör enligt kommitténs mening

icke betraktas som ett särskilt läroämne. För skolornas vidkommande föreslås,

att erforderliga kunskaper i alkoholfrågan meddelas i samband med

undervisningen i ämnena biologi och samhällslära. Särskilda förslag om undervisning

i alkoholfrågan i samband med yrkesutbildning av olika slag

framlägges därjämte av kommittén. Slutligen förordas en mindre utökning

av undervisningen i alkoholfrågan under militärutbildningen.

I stort sett synes mig nykterhetskommitténs riktlinjer för den framtida

undervisningen på detta område vara godtagbara. Detalj förslagen är av den

natur, att de icke torde behöva underställas riksdagens prövning. Med hänsyn

till att en förbättrad undervisning i alkoholfrågan avses bli ett av den

framtida nvkterhetspolitikens viktigare instrument, har jag funnit en redogörelse

för nykterhetskommitténs förslag i ämnet och ett principiellt ställningstagande

till huvudlinjerna påkallade.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Jag delar helt nykterhetskommitténs grunduppfattning, att kunskaper

om alkoholens inverkan på organismen samt om alkoholbrukets sociala

verkningar skall meddelas i naturlig anslutning till undervisningen i respektive

huvudämnen — beträffande skolorna sålunda i första hand biologi med

hälsolära samt historia med samhällslära.

Vad gäller yrkesutbildningen är jag angelägen understryka betydelsen

av att alkoholfrågan beredes ökat utrymme vid utbildningen av sådan personal,

som antingen kommer att anförtros egen undervisning i ämnet eller

kan förväntas komma i särskild beröring med alkoholskador av olika slag.

Jag tänker sålunda därvid å ena sidan på utbildningen av lärare, å andra

sidan på utbildningen av läkare och övrig sjukvårdspersonal samt socialvårds-,

polis- och fångvårdspersonal. Enligt min mening intager läkaren en

nyckelställning i det nykterhetsfrämjande arbetet. I sin egenskap av den enskildes

rådgivare i personliga frågor utövar läkaren ett naturligt inflytande

över människornas åsiktsbildning i här avsett sammanhang. Psykiatrien

och socialmedicinen, till vilka ämnen alkoholbruket som medicinskt och

socialt problem i första hand är att hänföra, har hittills varit eftersatta i

den allmänna läkarutbildningen. Jag torde i detta sammanhang få nämna,

att frågan om en reformering av läkarutbildningen för närvarande är under

beredning. Jag torde inom kort få anmäla detta ärende och i samband därmed

återkomma till frågan, i vilken utsträckning en förstärkning av undervisningen

i alkoholfrågan för blivande läkare kan anses påkallad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj ds ''proposition nr 155.

Upplysning i alkoholfrågan.

Statsbidrag till upplysning i alkoholfrågan har praktiskt taget oavbrutet

utgått sedan 1870-talet.

I samband med antagandet av 1905 års brännvinsförsäljningsförordning

beslöts, att 1 procent av vinstmedlen skulle användas »till främjande av

nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder». Dessa bestämmelser

tillämpades dock endast åren 1909—1914. Från och med 1915 har

ett särskilt anslag årligen anvisats å riksstatens åttonde huvudtitel. Anslaget

är upptaget under rubriken: Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande och är för budgetåret 1953/54

uppfört med 625 000 kronor (statsliggaren s. 724).

I följande sammanställning anges anslagets fördelning vid vissa tidpunkter.

Budgetår

Föreläs-

ningsverk-

samhet

CFN:s kurser

samt under- visnings- materiel

CFN:s

organisation

Nykterhets-

organisa-

tionerna1

Övriga

ändamål

Summa

1915

—

56 000

21 500

30 000

13 750

121 250

1935/36

115 000

15 000

41 775

119 500

9 925

301 200

1939/40

140 000

18 500

50 000

159 500

10 300

378 300

1945/46

80 000

11000

50 800

178 300

10 900

331 000

1950/51

125 000

24 000

85 C00

235 500

19 500

489 000

1951/52

115 000

19 000

102 000

235 500

17 500

489 000

1952/53

125 000

22 700

126 500

272 300

17 500

564 000

1953/54

137 000

28 700

138 000

302 300

8 19 000

625 0C0

Centralförbundet för nykterhetsundervisning: Verksamhet.

Nuvarande förhållanden.

De i riksstatsanslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande ingående anslagsposterna till

Centralförbundets för nykterhetsundervisning (CFN) olika verksamliets- 1 2

1 Bidragen till de större nykterhetsorganisationerna var fram till 1947 även avsedda för dessas

allmänna folkbildningsarbete. Från och med 1930 beräknades omkring 30 000 kronor varje år

till detta ändamål. I siffrorna för budgetåren 1950/54 ingår även anslag till Kommittén för samarbete

mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté

för nykterhetsfrågor.

2 Till Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran 1 000 kronor, till internationella

byrån i Lausanne 6 000 kronor samt till Kungl. Maj:ts disposition 12 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj ds proposition nr 155.

grenar uppgår — enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953 — för budgetåret

1953/54 till följande belopp:

Ändamål

Belopp

Anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ung-

domsledare m. fl........................................................

13 700

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor

10 000

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m.....

137 000

Utgivande av ny undervisningsmateriel för nykterhetsundervisning ............

5 000

Summa kronor

165 700

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, som bildades 1901, har enligt

förbundets stadgar till syfte »att främja upplysnings- och undervisningsverksamheten

dels beträffande alkoholens natur och verkningar, dels

beträffande arbetet för alkoholskadornas förekommande och bekämpande».

Undervisningen. Centralförbundet organiserar den statsunderstödda

föreläsnings- och instruktionsverksamheten i alkoholfrågan bland

lärarkårerna och i skolorna. Härvid samarbetar centralförbundet med Sveriges

lärares nykterhetsförbund och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund.

Förutom särskilda sammankomster för lärare på de allmänna

upplysningskurserna anordnar centralförbundet speciella instruktionsmöten

för lärare rörande nykterhetsundervisningen. Centralförbundet

förmedlar också talare med pedagogisk erfarenhet, som i skolorna håller

lektioner i alkoholfrågan i närvaro av lärarna. Sedan ett par år tillbaka

anordnar centralförbundet i samarbete med Sveriges lärares nykterhetsförbund

instruktion rörande nykterhetsundervisningen vid folkskoleseminarierna.

Vid de högre skolorna hålles varje år ett betydande antal lektionsföredrag,

som i allmänhet organiseras av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

instruktör i samråd med centralförbundet. Under ett

antal år har centralförbundet anordnat en fortbildningskurs i alkoholfrågan

för lärare vid högre skolor.

En viktig sida av centralförbundets verksamhet är att framställa undervisningsmateriel

för nykterhetsundervisningen. För närvarande utarbetar

förbundet sålunda en ny handledning för lärare. Förbundet har även helt

nyligen med särskilt statsbidrag framställt en undervisning sfilm.

Vidare biträder centralförbundet i vissa avseenden försvarsstabens bildningsdetalj

vad beträffar den militära nykterhetsundervisningen. Sålunda

organiserar förbundet föreläsningsturnéer för föreläsare, som kompletterar

nykterhetsundervisningen vid militärförbanden.

Upplysningen. Centralförbundet anordnar årligen i regel sex allmänna

upplysningskur ser, som fördelas över hela landet så, att alla län

skall tillgodoses inom en tidrymd av ungefär fyra år. Allmänheten har tillträde

till samtliga föreläsningar. Ett betydande avsnitt ägnas åt den obliga
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds ''proposition nr 155.

toriska nykterhetsundervisningen i skolan och besökes av ett stort antal

lärare, framför allt folkskollärare. Ett annat avsnitt ägnas åt alkoholistvården,

och denna del av kursen får samtidigt karaktären av en konferens

med länets nykterhetsnämnder. Under budgetåret 1952/53 var det sammanlagda

antalet åhörare vid dessa upplysningskurser under föreläsningar

och sammankomster drygt 43 000. Varje sommar anordnar förbundet en

tre veckors kvalificerad allmän utbildning skurs för studie- och ungdomsledare

m. fl. Under innevarande budgetår anordnas i samarbete mellan

socialstyrelsen och förbundet — för fjärde gången — en kurs för nykterhetsvårdsfunktionärer.

En av centralförbundets viktigaste verksamhetsgrenar är handhavandet

av den statsunderstödda föreläsnings- och instruktionsverksamheten för

nykterhetens främjande. Under nästföregående budgetår förmedlade förbundet

sålunda statsbidrag till över 3 000 föreläsningar och lektioner med

sammanlagt omkring 336 000 åhörare. Förbundet har sedan år 1936 länsombud

för sin föreläsningsverlcsamhet, vilka har till uppgift att yttra sig

över ansökningar om statsbidrag, att lämna råd och anvisningar till föreläsningsanordnare,

att medverka till största möjliga planmässighet i fråga

om verksamhetens uppläggning och att i mån av möjligheter taga initiativ

till föreläsningar.

Centralförbundet driver även en upplysning sbyrå i alkoholfrågan, dit

forskare, föredragshållare, representanter för tidningspressen, studerande

och andra, som önskar informationer av olika slag i alkoholfrågan m. m.,

kan vända sig. Förbundet utger vidare tidskriften Tirfing, där vetenskapliga

undersökningar, sakkunnigutredningar, statistiska uppgifter m. m. från

vårt eget land och andra länder införes eller eljest behandlas. Tidskriften utsändes

i omkring 2 500 exemplar, varav ungefär 1 000 exemplar utdelas

gratis till folkskolinspektörer, skolor och vissa andra institutioner samt till

ett betydande antal tidningar. Förbundet har dessutom ett omfattande

specialbibliotek och ett arkiv.

Nykterhetskommittén.

Nykterhetskommittén framhåller, att Centralförbundet för nykterhetsundervisning

sedan en lång tid tillbaka intar en central ställning såväl

beträffande nykterhetsundervisningen vid skolor och militärförband som

i fråga om folkupplysningen i alkoholfrågan. Kommittén anser det därför

vara av stor vikt, att denna nyckelorganisation är så effektiv som möjligt

och att den har tillräckliga ekonomiska resurser för sin verksamhet. Då

förslagen om förbättrad nykterhetsundervisning kräver ökade insatser från

förbundets sida föreslår kommittén, att en betydande upprustning av förbundet

kommer till stånd. Härvid går det enligt kommitténs mening inte

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

att i detalj skilja mellan det arbete, som utföres till nykterhetsundervisningens

fromma, och det, som tjänar den allmänna upplysningsverksamheten.

Föreläsningar, kurser och filmer är exempel på verksamhetsgrenar,

som tjänar båda syftena.

Undervisningen. Kommittén föreslår utvidgad medverkan från

centralförbundets sida i nykterhetsundervisningen i skolor och utbildningsanstalter

av olika slag. Således bör det enligt kommitténs mening ankomma

på förbundet att anskaffa lämpliga föreläsare i alkoholfrågan för lektionsföredrag

i gymnasier, folkhögskolor, hushållsseminarier m. fl. Instruktionsmöten

för lärare och särskilda sammankomster för lärare vid de allmänna

upplysningskursema bör enligt kommitténs mening anordnas såsom

förut. Fortbildningskursen i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor bör

även anordnas såsom hittills. För denna kurs beräknar kommittén en kostnad

av 8 000 kronor.

Kommittén understryker betydelsen av att ny undervisningsmateriel successivt

kan utarbetas och tillhandahållas för undervisning och upplysningsverksamhet

i alkoholfrågan. Som exempel anges handböcker, skrifter, broschyrer,

affischer, bildband och planscher. Kommittén föreslår för detta ändamål

ett årligt statsbidrag av 15 000 kronor. Den tidigare nämnda handledningen

för lärare bör enligt kommittén inte tryckas i alltför stor upplaga

utan efter några år omarbetas och utges i ny upplaga med aktuellt material.

Kommittén föreslår vidare, att förbundet erhåller i uppdrag att utarbeta

en mindre skrift eller broschyr om alkoholens inverkan på arbetsförmåga

och olycksfallsfrekvens. Nämnda skrift skulle utdelas åt eleverna vid de

tekniska högskolorna, handelshögskolorna, lantbrukshögskolan och skogshögskolan.

Kommittén — som inhämtat att de flesta nykterhetsorganisationerna

planerar att utarbeta filmer i alkoholfrågan — anser det ändamålsenligt,

att utarbetandet av ifrågavarande filmer, för undvikande av en eljest möjlig

bristande samordning, centraliseras till förbundet. Under åberopande

härav föreslår kommittén, att förbundet tilldelas ett årligt anslag av 30 000

kronor till framställning av undervisning sfilm. Förbundet bör enligt kommitténs

mening på detta område samarbeta med de initiativtagande organisationerna

och även med den kommitté, som sysslar med framställning

av statsunderstödd social upplysningsfilm.

I fråga om den militära nykterhetsundervisningen anser kommittén att

centralförbundet bör få i uppdrag att söka åstadkomma lämplig undervisningsmateriel.

Upplysningen. Beträffande den av centralförbundet bedrivna kursverksamheten

föreslår kommittén ett ökat antal kurser med inriktning på

personer i nyckelställningar. De allmänna upplysningskursema bör enligt

kommitténs mening även i fortsättningen anordnas med i huvudsak nuvarande

uppläggning men samtidigt utvidgas. Sådana ortskurser, som hit3

— Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 155.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tills plägat hållas, synes kommittén framdeles i viss utsträckning böra

ersättas med upplysningskampanjer för ett helt län. Föreläsningarna vid

dessa kurser bör som förut bekostas med bidrag ur föreläsningsanslaget,

medan administrationskostnader och reklam liksom hittills bör täckas med

bidrag från landsting och kommuner.

Kommittén föreslår vidare, att den allmänna utbildning skursen för studieoch

ungdomsledare m. fl. anordnas såsom hittills, och beräknar för detta

ändamål ett årligt bidrag av 18 500 kronor.

Kommittén förordar tre nya kurstyper. För det första föreslås en sexdagars

fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl,

vilka antingen genomgått nyss omnämnd allmän utbildningskurs eller har

motsvarande kunskaper i alkoholfrågan. Vart tredje år bör dock enligt

kommittén i stället för denna kurs anordnas en föreläsarkonferens, där förbundet

kan ge information om nytt kunskapsstoff samt överläggningar kan

äga rum om föreläsningsverksamhetens organisatoriska, pedagogiska och

psykologiska sidor. Kommittén beräknar medelkostnaden per år för nu

avsedd fortbildningskurs och föreläsarkonferens till 7 500 kronor.

Kommittén föreslår vidare, att förbundet beredes möjlighet att varje år

anordna ytterligare en kurs, avsedd för växlande kategorier, t. ex. organisationsledare

i andra folkrörelser än nykterhetsrörelsen, kommunala förtroendemän,

journalister eller funktionärer och förtroendemän inom nykterhetsvården.

Kostnaderna för en sådan uppskattas av kommittén till 7 500

kronor.

För att främja den militära uykterhetsundervisningen föreslår kommittén

en tredje kurstyp, avsedd för militära befattningshavare, vilka meddelar

nykterhetsundervisning vid truppförbanden. Kursen beräknas kosta 8 500

kronor.

Såsom bidrag till föreläsnings- och instruktionsverksamhet föreslår kommittén

ett belopp av 250 000 kronor. Rörande denna verksamhet anför

kommittén bland annat följande.

Även om numera vissa nya upplysningsmedel, såsom film och radio, kan

och bör utnyttjas, måste föreläsningarna alltjämt spela en mycket väsentlig

roll inom nykterhetsupplysningen. Vad kommittén i annat sammanhang

föreslagit i fråga om obligatoriska föreläsningar vid gymnasierna samt om

föreläsningar vid seminarierna, vid folkhögskolorna, inom yrkesundervisningen

och vid militärförbanden kommer att i sin mån ställa avsevärt ökade

krav på centralförbundets föreläsningsförmedling. Såsom framgår av det

föregående bör även ske en utvidgning av förbundets allmänna upplysningskurser.

Det bör vidare skapas möjligheter för förbundet att i större omfattning

på eget initiativ, bland annat genom sina länsombud, anordna föreläsningar.

Därvid bör inte minst eftersträvas att föreläsningar anordnas

på orter, där sådana inte brukar förekomma. I den mån Kommittén för

samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas

samarbetskommitté för nykterhetsfrågor får möjligheter att

utvidga upplysningsverksamheten på sina arbetsområden kommer efter
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

frågan på föreläsningar från dessa områden att öka. Centralförbundet bör

vidare få ökade möjligheter att erbjuda föreläsningar till andra organisationer

utanför nykterhetsrörelsen än de nämnda, exempelvis de politiska ungdomsorganisationerna

och idrottsorganisationerna för att inom och genom

dem sprida upplysning i alkoholfrågan.

Centralförbundets länsombud för föreläsningsverksamheten bör enligt

kommitténs uppfattning i fortsättningen spela en mera aktiv roll och därför

erhålla ett årligt arvode av i genomsnitt 500 kronor. De årliga kostnaderna

för dylika arvoden åt tillhopa 23 ombud beräknas av kommittén till

11 500 kronor. Vidare bör konferenser med nämnda ombud anordnas med

jämna mellanrum. Härför beräknar kommittén ett belopp av 1 200 kronor

för år. Till länsombudens verksamhet skulle sålunda erfordras sammanlagt

12 700 kronor för år.

Kommittén finner det önskvärt, att försök göres med nykterhetspropaganda

i form av annonsfilm. En av kommittén uppgjord kalkyl över de

årliga kostnaderna för framställning av tre annonsfilmer slutar på en minimikostnad

av 60 000—80 000 kronor. Kommittén framhåller, att det synes

svårt att angiva hur stor omfattning försöksverksamheten med annonsfilm

bör erhålla. Kommittén föreslår därför, att denna fråga närmare utredes

av centralförbundet och skolöverstyrelsen och att Kungl. Maj:t bemyndigas

fatta beslut i ärendet. Kommittén förordar vidare, att den nuvarande anslagsposten

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande förändras till att omfatta även filmverksamhet av nu berörda

slag och beräknar för ändamålet ytterligare 17 000 kronor. Anslagsposten

beräknas därför till (250 000+12 700+17 000=279 700 eller) i avrundat

tal 280 000 kronor.

Kommittén föreslår vidare, att nyssnämnda anslagspost jämte de föreslagna

anslagsposterna till framställande av undervisningsfilm samt undervisnings-

och upplysningsmateriel får karaktären av särskilda reservationsanslag.

De av kommittén föreslagna beloppen till centralförbundets olika

verksamhetsgrenar uppgår till sammanlagt 375 000 kronor, enligt följande

sammanställning.

Ändamål

Belopp

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor ..

8 000

Utgivande av undervisnings- och upplysningsmateriel ........................

15 000

Framställning av undervisningsfilm ........................................

30 000

Anordnande av eu allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. . .

18 500 j

Anordnande av en fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl.

7 500

Anordnande av en kurs för växlande kategorier ..............................

7 500

Anordnande av en kurs för militära befattningshavare ........................

8 500

Föreläsnings-, instruktions- och filmverksamhet ..............................

280 000

Summa kronor

375 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Kommittén framhåller, att de föreslagna beloppen är beräknade enligt

1950 års prisnivå och att en anpassning bör äga rum till det kostnadsläge,

som kan råda vid den tidpunkt då förslagen kan komma att genomföras.

Yttranden.

Flertalet remissinstanser, som berört centralförbundets verksamhet i sina

yttranden, uttalar sig erkännsamt om det av förbundet hittills bedrivna

arbetet och understryker vikten av att förbundet i framtiden utrustas med

tillräckliga ekonomiska resurser. De av nykterhetskommittén framlagda

förslagen rörande centralförbundets verksamhetsformer tillstyrkes i huvudsak.

Skolöverstyrelsen anser det föreslagna beloppet till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

otillräckligt för ett så stort antal föreläsningar som

5 000. Överstyrelsen framhåller vidare, att det liksom hittills bör ankomma

på överstyrelsen att i samråd med centralförbundet utarbeta och fastställa

allmänna bestämmelser för föreläsningsverksamheten.

Beträffande kursverksamheten uttalar överstyrelsen, att det skulle vara

mera ändamålsenligt, om detaljbestämmelser rörande kursernas art och

längd inte fastställdes; ett totalanslag borde i stället anvisas till kursverksamhet

och konferenser. Därigenom skulle nya kurstyper kunna övervägas

och nya pedagogiska uppslag prövas. På överstyrelsen borde i så fall ankomma

att godkänna centralförbundets planer för nya kurstyper.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning tillstyrker i allt väsentligt

vad kommittén föreslagit rörande förbundets verksamhet. Förbundet förutsätter,

att det liksom hittills bör ankomma på skolöverstyrelsen att fastställa

bestämmelserna för föreläsningsverksamheten. Anslagsposten till framställning

av undervisnings- och upplysningsmateriel föreslås sammanslagen

med anslagsposten till framställning av undervisningsfilm, varigenom en

mera smidig disposition av medlen skulle kunna uppnås. Förbundet utgår

ifrån att de verksamhetsformer, som kommittén föreslagit för förbundets

del, måste anpassas efter erfarenheterna och efter utvecklingens krav. Kursformer

och dylikt bör därför enligt förbundets uppfattning icke betraktas

såsom fastlåsta för en längre tid, utan kommitténs förslag bör uppfattas

såsom en ram för verksamhetens omfattning, medan utformningen av verksamheten

bör vara variabel. Förbundet anser vidare, att de av kommittén

föreslagna beloppen bör omräknas med hänsyn till penningvärdets förändring.

Centralförbundet beräknar kostnaderna för de olika verksamhetsgrenarna

på sätt framgår av följande sammanställning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

ICungl. Maj:ts proposition nr 155.

37

Ändamål

Belopp

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor . .

10 400

Framställning av undervisningsfilm samt utgivande av undervisnings- och upplys-

60 000

Anordnande av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl.

24 000

Anordnande av en fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl.

9 800

Anordnande av en kurs för växlande kategorier..............................

9 800

Anordnande av en kurs för militära befattningshavare .......................

11000

Föreläsnings-, instruktions- och filmverksamhet .............................

345 000

Summa kronor

470 000

Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller, att ansvaret för framställningen

av de undervisnings- och upplysningsfilmer i alkoholfrågan, som

föreslås skola utgöra ett led i centralförbundets verksamhet, bör vila på den

kommitté, som sysslar med statsunderstödd social upplysningsfilm. Ett

intimt samarbete bör dock enligt länsstyrelsen äga rum mellan nyss nämnda

filmkommitté och centralförbundet.

Departementschefen.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning innehar en ledande ställning

beträffande både den reguljära undervisningen och den allmänna upplysningen

i alkoholfrågan. Föreläsningsförmedling, kursverksamhet samt

utarbetande av undervisningsmateriel är några av förbundets viktigaste

verksamhetsgrenar. Såsom ett serviceorgan dels för skolor och andra läroanstalter,

dels för nykterhetsrörelsen har förbundet hittills utfört ett erkännansvärt

arbete. I ett förändrat nykterhetspolitiskt läge kan förbundets

betydelsefulla uppgift på detta område förväntas bli ytterligare markerad.

Nykterhetskommittén föreslår en väsentlig utbyggnad av förbundets

verksamhet och förordar därjämte ett ökat statligt inflytande på dess ledning.

Till sistnämnda fråga torde jag få återkomma längre fram.

Kommitténs förslag rörande verksamhetens omfattning och inriktning

synes väl ägnade att läggas till grund för ett beslut. Förslaget har mottagits

gynnsamt, och behovet av ökade resurser har allmänt vitsordats i yttrandena.

Förbundet har i sitt yttrande över kommitténs betänkande detaljgranskat

de enskilda beräkningarna och därvid föreslagit vissa modifikationer

samt i övrigt justerat beloppen med hänsyn till den sedan kommittéförslagets

uppgörande skedda förändringen av penningvärdet. I jämförelse

med kommitténs förslag, som slutar på ett totalt anslagsbelopp av 375 000

kronor, innebär förbundets yrkande en höjning med 95 000 kronor eller

ett sammanlagt anslagsbelopp av 470 000 kronor. Jag anser mig böra godtaga

förbundets uppräkning och förordar därför, att nu utgående anslags
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

belopp av (13 700 -f- 10 000 -f- 137 000 -f- 5 000 =) 165 700 kronor för nästa

budgetår höjes med 304 300 kronor till 470 000 kronor.

Enligt kommitténs förslag bör den nuvarande anslagsposten till föreläsnings-

och instruktions verksamhet för nykterhetens främjande även omfatta

viss filmverksamhet samt i fortsättningen få karaktären av särskilt

reservationsanslag. Kommitténs förslag beträffande anslagsspecifikationen

innebär i övrigt, att bidrag till de olika verksamhetsgrenarna skall anvisas

under skilda anslagsposter. Skolöverstyrelsen anser, att anslagsmedlen till

förbundets kursverksamhet icke bör uppdelaa på särskilda anslagsposter

utan anvisas i form av ett totalanslag. Härigenom skulle nya kurstyper kunna

övervägas och nya pedagogiska uppslag prövas. Av förbundet utarbetade

planer för nya kurstyper bör enligt skolöverstyrelsens mening i så fall

underställas överstyrelsen för godkännande.

För egen del anser jag en sådan form av medelsanvisning till förbundets

verksamhet, som innebär en fastlåsning av visst belopp till varje särskild

verksamhetsgren, från flera synpunkter mindre lämplig. Jag torde redan här

böra nämna, att jag i enlighet med kommitténs förslag kommer att förorda

en ökad statlig representation i förbundets styrelse. Med hänsyn till det

anförda förordar jag, att förbundet självt, i den mån ej Kungl. Maj:t i

visst avseende annat särskilt föreskriver, skall äga bestämma beträffande

de anvisade anslagsmedlens fördelning på förbundets olika verksamhetsområden.

Härvidlag bör kommitténs förslag beträffande verksamhetens

inriktning betraktas som i huvudsak normerande. Såsom skolöverstyrelsen

föreslagit bör av förbundet utarbetade planer för nya kurstyper underställas

överstyrelsen för godkännande.

En följd av detta ställningstagande är, att samtliga av kommittén

föreslagna utgiftsposter till själva verksamheten bör sammanföras till en

anslagspost, vilken bör få reservationsanslags karaktär. Till frågan om förbundets

organisationsbidrag återkommer jag i ett följande avsnitt. Verksamhets-

och organisationsbidragen till förbundet bör anvisas under ett

särskilt riksstatsanslag. Detta bör ställas till skolöverstyrelsens förfogande

och utbetalas till förbundet i mån av behov.

Jag föreslår sålunda, att anslagsposten till bidrag till Centralförbundets

för nykterhetsundervisning verksamhet för nästa budgetår uppföres med

470 000 kronor.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning: Organisation.

Nuvarande förhållanden.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning är formellt och organisatoriskt

ett av nykterhetssällskapen tillskapat samarbetsorgan men har i

praktiken blivit ett av staten använt organ för nykterhetsundervisning och

nykterhetsupplysning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

Den ojämförligt största delen av kostnaderna för centralförbundets verksamhet

täckes av statsmedel. Till omkostnaderna utgår för innevarande

budgetår statsbidrag med 138 000 kronor, medan de anslutna organisationerna

lämnar bidrag med sammanlagt cirka 4 000 kronor.

Styrelsen skall enligt förbundets stadgar bestå, förutom av förbundets

direktör, av minst fem och högst sju ledamöter, som är tillsatta av förbundets

ombudsförsamling, i vilken de anslutna nykterhetsorganisationerna är

representerade i förhållande till sin storlek. I styrelsen ingår dessutom en

ledamot utsedd av Kungl. Maj:t, som också utser en revisor för granskning

av förbundets medelsförvaltning.

Hos förbundet är anställd viss personal. Antalet befattningshavare och

dessas löneställning framgår av efterföljande sammanställning.

Befattningshavare

Löneställning

Antal

Direktör ......................

. Motsvarande lönegrad 31

1

Kurssekreterare................

» >

26

1

Assistent......................

25

1

Kassörska....................

12

1

Kanslibiträde..................

11

3

Kontorsbiträde.................

» »

8

1

» .................

» »

6

1

Vaktmästare...................

. Årlig ersättning

5100

1

Bibliotekarie...................

» » cirka

6 500

1

Redaktionssekreterare för Tirfing . .

» »

900

1

Städerska .....................

» » cirka 3 000

1

Kurssekreteraren innehar enligt avtal med Sveriges lärares nykterhets- förbund även instruktörsbefattningen inom sistnämnda förbund.

Nykterhetskommittén.

Kommittén anser, att den föreslagna ökningen av statsbidraget till centralförbundets

verksamhet bör föranleda ett starkare statligt inflytande

på förbundets ledning. I fortsättningen bör enligt kommitténs förslag Kungl.

Maj:t och ombudsförsamlingen utse lika många ledamöter i styrelsen,

lämpligen sex vardera, varjämte Kungl. Maj:t bör utse ordföranden. Genom

denna anordning skulle ges möjlighet att till centralförbundets ledning knyta

representanter för andra folkrörelser än nykterhetsrörelsen, sasom fackföreningsrörelsen,

folkbildningsrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen

samt för de forskningsgrenar som har betydelse för nykterhetsupplysningen.

Härigenom skulle en av centralförbundet eftersträvad och ur allmänna

synpunkter önskvärd breddning av förbundets bas kunna ske utan ändring

av den nuvarande strukturen.

För att förbundet skall kunna fullgöra de föreslagna utökade arbetsupp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:t3 proposition nr 155.

gifterna måste dess personal enligt kommitténs åsikt ökas och den administrativa

apparaten i övrigt byggas ut.

Kommittén anser, att hos förbundet framdeles bör vara anställda

befattningshavare till det antal och i den löneställning, som angives i följande

sammanställning.

Befattningshavare Löneställning Antal

Direktör.....

. . . Motsvarande lönegrad 37

1

Kvalificerad tjänsteman . .

... »

» 21—26

6

Kassör.....

. . »

» 15

1

Kanslibiträde......

» 11

3

Kontorsbiträde ....

» 6—8

5

Vaktmästare.....

1

Direktören bör enligt kommitténs uppfattning, såsom framgår av sammanställningen,

i lönehänseende vara likställd med byråchef inom statsförvaltningen.

Lönesättningen för de kvalificerade tjänstemännen bör enligt

kommittén inte fastlasas vid bestämda lönegrader utan kunna varieras efter

vederbörande tjänstinnehavares kompetens och utbildning.

Kommittén förordar vidare, att förbundets expedition uppdelas på två

huvudavdelningar, nämligen dels en avdelning för föreläsnings- och kursverksamhet

samt verksamhet vid skolor och militärförband, dels en avdelning

för information och propaganda.

Till den förstnämnda avdelningen bör enligt kommittén tre av de föreslagna

kvalificerade tjänstemännen vara knutna. Den andra avdelningen,

som bör ombesörja den nuvarande upplysningsbyråns arbete, handha biblioteket

och redigera tidskriften Tirfing, bör disponera de tre övriga kvalificerade

tjänstemännen, av vilka en bör ha juridisk utbildning.

Kommittén beräknar lönekostnaderna (i 1950 års penningvärde) till

140 000 kronor per år.

Kommittén beräknar för administrationskostnader ett belopp av 60 000

kronor för år. Den tidigare principen att administrationsbidrag skall utgå

från anslagsposten till föreläsningsverksamheten och anslagsposterna till

olika kurser bör enligt kommittén frångås.

Centralförbundets expeditionsutrustning behöver enligt kommitténs mening

moderniseras. Till en nödvändig nyanskaffning av kontorsinventarier

föreslås ett engångsanslag av 25 000 kronor.

Yttranden.

Endast ett fåtal av remissinstanserna har yttrat sig om centralförbundets

organisation.

Skolöverstyrelsen finner ett ökat statligt inflytande i centralförbundets

styrelse motiverat, ehuru knappast i den utsträckning som kommittén före
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kiingl. May.ts proposition nr 155.

slagit. Enligt överstyrelsens mening blir en styrelse på tretton personer alltför

dyrbar och dessutom för stor för att kunna arbeta effektivt. Överstyrelsen

föreslår därför en styrelse på sju ledamöter, av vilka två jämte ordföranden

skall utses av Kungl. Maj:t. På detta sätt skulle den nuvarande förankringen

inom nykterhetsrörelsen bibehållas samtidigt som staten skulle fa

behörigt inflytande på arbetets ledning. Mot kommitténs synpunkter i fråga

om de statliga representanternas utväljande har överstyrelsen intet att erinra

men framhåller vikten av att Kungl. Maj:t endast utser personer med

verkligt intresse för alkoholfrågan att vara ledamöter i centralförbundets

styrelse. Kommitténs förslag rörande förbundets framtida personalorganisation

godtages av överstyrelsen som en lämplig utgångspunkt för övervägandena

härutinnan. Överstyrelsen anser det dock inte möjligt att från början

fastställa hela personalorganisationen utan denna bör successivt byggas ut,

allteftersom erfarenheter vinnes om de nya arbetsuppgifterna, Den föreslagna

uppdelningen av centralförbundets arbete på två huvudavdelningar

finner skolöverstyrelsen lämplig.

Enligt socialstyrelsens mening bör en av ledamöterna i centralförbundets

styrelse vara företrädare för den offentliga nykterhetsvården. Styrelsen

tillstyrker i övrigt kommitténs förslag om förbundets organisation och

kanslipersonal.

Länsstyrelsen i Södermanlands län ifrågasätter om det är lämpligt att låta

ett samordnande organ för nykterhetsrörelsen intaga en nyckelställning

inom den statliga nykterhetsundervisningen och nykterhetsupplysningen.

Då centralförbundet emellertid redan spelar en framträdande roll inom

nämnda statliga verksamhet och dess halvstatliga ställning avses bli ytterligare

stärkt, anser länsstyrelsen att förslaget på denna punkt kan godtagas.

Dock bör övervägas, om inte antalet ledamöter i förbundets styrelse kan

nedbringas något utan att det statliga inflytandet därigenom minskas.

Härigenom skulle styrelsen bli mera effektiv. Likaså bör undersökas, om

inte den av kommittén föreslagna organisationen av förbundets kansli kan

beskäras utan men för verksamhetens effektivitet. I varje fall kan enligt

länsstyrelsens mening inte slutlig ställning tagas till kanslipersonalens numerär

och kvalifikationer, förrän det blir klarlagt, i vad mån medel ställes

till förfogande för förbundets utökade verksamhet.

Majoriteten inom centralförbundet (ombudsförsamlingen) har beträffande

förbundets framtida ställning anfört huvudsakligen följande.

Den föreslagna förändringen är för förbundet av principiellt mycket genomgripande

natur. Det innebär att förbundets karaktär av ett för nykteihetsorganisationerna

gemensamt organ försvagas och att dess karaktär av

ett halvstatligt organ accentueras. Det är därför naturligt, om man på en

del håll inom nykterhetsrörelsen hyst eu viss tveksamhet inför detta förslag.

Det måste emellertid beaktas, att verksamheten är helt beroende av statens

ekonomiska stöd, och vid de ingående överväganden som förekommit har

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

man mot denna bakgrund funnit det utökade statliga inflytandet i och för

sig berättigat. Härtill kommer, att det obestridligen i fråga om möjligheterna

att vinna insteg med nykterhetsupplysningen på många håll kan

vara till fördel att förbundet även framstår såsom en allmän institution

och icke främst uppfattas sasom företrädare för bestämda organisationsintressen.

Av dessa skäl har förbundet beslutat acceptera förslaget.

Vid detta ställningstagande har förbundet förutsatt, att det även är statsmakternas

önskan att institutionen skall behålla en stark såväl organisatorisk

som ideologisk samhörighet med nykterhetsrörelsen. Förbundet vill

kraftigt betona, att en sådan samhörighet enligt erfarenheten är en betingelse

för att institutionen rätt skall fylla sin uppgift.

Förbundet förutsätter såsom självklart, att Kungl. Maj:t kommer att utse

enbart sådana representanter i styrelsen, vilka är uppenbart intresserade

av att främja folknykterheten samt undervisnings- och upplysningsverksamhet

i alkoholfragan. Till ledamöter bör kunna utses icke endast representanter

för olika folkrörelser utan även företrädare för sådana vetenskapsgrenar,

inom vilkas område den vetenskapliga sidan av alkoholfrågan faller.

— Med hänsyn till de mångsidiga intressen, som bör företrädas inom

styrelsen, torde antalet styrelseledamöter icke böra sättas lägre än vad

kommittén föreslagit.

Då styrelsen får så många ledamöter, torde det bli ändamålsenligt att

den inom sig utser ett arbetsutskott, åt vilket uppdrages att handlägga

brådskande ärenden mellan sammanträdena.

En minoritet inom centralförbundets ombudsförsamling har ifrågasatt,

om det är nödvändigt att ga så långt beträffande det statliga inflytandet

som kommittén föreslagit. Enligt minoriteten blir detta inflytande

över verksamheten genom bidragsgivningen och därmed förknippade villkor

ändock fullt betryggande. För att nykterhetsrörelsen alltjämt skall

betrakta centralförbundet såsom sitt organ för upplysning och undervisning,

vilket minoriteten anser vara av stort värde, borde styrelsens majoritet

alltjämt utses av nykterhetsrörelsen.

Centralförbundet framhåller i fråga om förbundets personalbehov,

att det upprustningsprogram, som kommittén framlagt för nykterhetsupplysningen

för sin framgång i högsta grad är beroende av att förbundet förfogar

över tillräcklig personal med goda kvalifikationer för de olika arbetsuppgifterna.

Enligt förbundets eget bedömande behövs på dess kansli följande

personal.

Befattning Antal Befattning Antal

Direktör ................... 1 Kanslibiträde ............... 3

Kvalificerad tjänsteman...... 7 Kontorsbiträde ............. 6

Kassör ..................... 1 Vaktmästare................ 1

Detta förslag innebär en ökning med en kvalificerad tjänsteman och ett

kontorsbiträde i förhållande till nykterhetskommitténs förslag. Centralförbundet

tillstyrker den av kommittén föreslagna lönesättningen för

förbundets direktör, men anser, att den person, som skall ansvara för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

avdelningen för föreläsnings- och kursverksamhet, bör erhålla lön motsvarande

lönegrad 29 med hänsyn till de krav på organisationsförmåga och

pedagogisk erfarenhet, som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare.

Denne bör också tjänstgöra såsom direktörens ställföreträdare. Förbundet

framhåller vidare, att även avdelningen för information och propaganda

kommer att få mycket betydelsefulla uppgifter. För att man skall

kunna förvärva en person med erforderliga kvalifikationer såsom föreståndare

för denna avdelning bör även denne beredas lön motsvarande lönegrad

29. Föreståndaren för förbundets upplysningsbyrå, som i regel hittills varit

juris kandidat, bör enligt förbundets mening erhålla samma lön som utgar

till statlig befattningshavare i lönegrad 27. Förbundet understryker starkt

vikten av att erforderligt antal biträden kan anställas och framhåller, att

arbetet redan med verksamhetens nuvarande omfattning lider av att tillgången

på biträdespersonal är för knapp. Förslaget om uppdelning av centralförbundets

kansli på två avdelningar anser förbundet böra godtagas såsom

riktlinje för kansliets organisation. Förbundet betonar emellertid, att

det bör få rörelsefrihet i fråga om kansliets uppdelning på avdelningar eller

sektioner. Det synes förbundet vara mest ändamålsenligt att låta organisationen

taga fastare form, allteftersom man vinner erfarenhet om den utvidgade

verksamheten. Centralförbundet beräknar, att med nuvarande penningvärde

lönekostnaderna för dess personal kommer att uppgå till cirka

230 500 kronor och övriga administrationskostnader till 72 300 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda enligt förbundets beräkningar ett anslag av

303 000 kronor vara erforderligt för dess verksamhet. Det av kommittén

föreslagna engångsanslaget för nyanskaffning av kontorsinventarier bör enligt

förbundet, med hänsyn till penningvärdets förändring, hoj as från

25 000 kronor till 32 000 kronor.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet anser, att förbundet bör bli representerat

i centralförbundets styrelse.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund säger sig med tillfredsställelse

konstatera att kommittén föreslagit åtgärder för att ge centralförbundet

bättre ekonomiska möjligheter att fullgöra sina nuvarande uppgifter och

även påtaga sig nya sådana. Landsförbundet finner dock angeläget att den

föreslagna utökningen av statens inflytande inte ges sådan form eller omfattning,

att verksamheten kommer att ledas utan tillbörliga hänsyn till

nykterhetsrörelsens behov och erfarenheter.

Systembolagens förtroendenämnd finner det rimligt att två av de av

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna är företrädare för det allmännas nykterhetsvård.

Av de två nu åsyftade ledamöterna borde en representera den nykterhetsvårdande

verksamhet, som försäljningsorganen utövar.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds proposition nr 155.

Departementschefen.

Nykterhetskommitténs förslag beträffande organisationen av Centralförbundet

för nykterhetsundervisning innebär i huvudsak, att statens inflj

tande i styrelsen ökas, att förbundets administrativa apparat bygges ut

samt att förbundsexpeditionen delas upp på två avdelningar. Kommitténs

förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna. Förslaget beträffande

styrelsens storlek har mött viss kritik. Beträffande den föreslagna

personalorganisationen för förbundets kansli har i några remissyttranden

rests invändningar mot en alltför skarp fixering av densamma.

Beträffande styrelsens storlek och sammansättning har jag redan vid mitt

ställningstagande till frågan om medelsanvisningen för förbundets verksamhet

antytt, att jag delar kommitténs uppfattning att ett ökat statligt

inflytande på förbundets ledning är önskvärt. Ehuru vissa praktiska skäl

talar mot förslaget om en styrelse på tolv personer — ordalydelsen i kommitténs

förslag innebär detta antal — är jag icke beredd att frångå kommitténs

förslag, vilket också godtagits av förbundet självt. Förbundets

styrelse bör enligt min mening vara allsidigt sammansatt. En minskningav

antalet ledamöter skulle kunna försvåra avvägningen av statens och

nykterhetsorganisationernas samt organisationernas inbördes representation

i styrelsen. Jag biträder sålunda kommitténs förslag, att Kungl. Maj:t

och förbundets ombudsförsamling i fortsättningen skall utse vardera sex

ledamöter i förbundets styrelse. En av ledamöterna bör av Kungl. Maj:t

utses att vara styrelsens ordförande.

Kommitténs förslag beträffande den del av organisationsbidraget, som

avser personalkostnaderna, slutar på ett belopp av 140 000 kronor, beräknat

efter 1950 års penningvärde.

Sistnämnda förslag innebär dels att förbundets direktör beredes en

löneställning, motsvarande byråchefs i statsförvaltningen, dels att övrig

kvalificerad personal utökas genom utbyte av en halvtidstjänst och inrättande

av tre nya tjänster, dels att biträdespersonalen förstärkes, dels ock

att avlöningskostnaderna, förutom för direktören, jämväl för övriga befattningshavare

beräknas efter vissa grunder. Vad biträdespersonalen beträffar,

anger kommittén icke något fixerat antal. Enligt vad jag under

hand inhämtat, avses det föreslagna totalbeloppet ge utrymme för anställande

av tre kontorsbiträden utöver de nuvarande. Med tanke på den

avsevärda ökning av statsbidraget till förbundets verksamhet, som jag

tidigare förordat, är jag ense med kommittén om att en förstärkning av

personalorganisationen är nödvändig. I detta sammanhang vill jag även

inskjuta, att förverkligandet av 1953 års utrednings förslag om ökat statligt

stöd åt nykterhetsrörelsen torde medföra en viss ansvällning av förbundets

administrativa göromål.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 155.

Med hänsyn till verksamhetens karaktär anser jag det icke lämpligt, att

förbundets personalorganisation regleras i detalj genom den statliga bidragsgivningen.

Jag anser mig därför icke böra taga ställning till kommitténs

och centralförbundets förslag beträffande antalet befattningshavare

och dessas löneställning. Jag vill emellertid understryka, att kommitténs

och därmed också förbundets här avsedda förslag enligt min mening, i vissa

hänseenden är för långtgående.

På grundval av överslagsberäkningar, som jag låtit verkställa, anser

jag mig böra föreslå, att till bestridande av avlöningskostnaderna för förbundets

personal för nästa budgetår anvisas ett belopp av 200 000 kronor.

Härvid förutsätter jag, att förbundet i lönefrågor iakttager tillbörlig återhållsamhet

och icke erbjuder löneförmåner, som ligger över den statliga

lönestandarden. Jag utgår också ifrån att de till förbundet anslutna organisationerna

även i fortsättningen med egna medel svarar för en del av förbundets

administrationskostnader.

Vad beträffar den av kommittén föreslagna uppdelningen av förbundsexpeditionen

på två avdelningar finner jag denna organisation naturlig.

Det torde emellertid ankomma på förbundets styrelse att själv fatta beslut

i denna fråga.

Såsom bidrag till övriga administrationskostnader föreslår kommittén

ett belopp av 60 000 kronor. Förbundet har i sitt yttrande över förslaget

omräknat beloppet efter gällande penningvärde och efter vissa justeringar

i övrigt kommit fram till ett erforderligt belopp av 72 300 kronor. För egen

del anser jag ett belopp av 65 000 kronor böra beräknas såsom bidrag till

förbundets nu avsedda omkostnader för nästa budgetår.

Kommittén föreslår slutligen ett engångsanslag av 25 000 kronor till

förbundsexpeditionens kontorsutrustning. Förbundets uppräkning på denna

punkt slutar på ett belopp av 32 500 kronor. För egen del föreslår jag,

att ett belopp av 25 000 kronor anvisas för nästa budgetår såsom engångsbidrag

till utrustning av förbundets expedition.

Jag föreslår sålunda att tillhopa (200 000 -f- 65 000 + 25 000 =) 290 000

kronor anvisas såsom bidrag till Centralförbundets för nykterhetsundervisning

organisationskostnader. Beloppet torde lämpligen ingå såsom en obetecknad

anslagspost under det särskilda riksstatsanslaget till Bidrag till

Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter rörande anslagets disposition,

som kan erfordras.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Nykterhetsorganisationerna.

Nuvarande bidrag.

De i riksstatsanslaget för budgetåret 1953/54 ingående bidragen till nykterhetsorganisationernas

verksamhet redovisas i följande tablå (Kungl.

Maj:ts beslut den 5 juni 1953).

Främjande av

Instruktörer för

Organisation,

samarbetsorgan

verksam- heten i

upplys-

nings-

verksam-

heten

ungdoms-

verksam-

nykterhetsupp-

lysning

Summa

dess helhet

heten

Bidrag

Antal

1

2

3

4

5

6

7

Godtemplarorden (IOGT) ....

_

19 000

1 25 000

22 500

3

66 500

Nationaltemplarorden (NTO) ..

—

5 500

8 8 000

7 500

1

21000

Motorföramas helnvkterhetsför- bund (MHF) ..............

29 000

_

7 500

1

36 500

Sveriges blåbandsförening (SBF)

—

3 200

10 300

7 500

1

21 000

Vita bandet .................

—

4 000

3 500

7 500

1

15 000

Nykterhetsorganisationen Ver- dandi (NOV) ..............

___

3 200

4 300

7 500

1

15 000

Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund (SSUH)

13 500

7 000

1

20 500

Järnvägsmännens helnykterhets- förbund (JHF) ............

3 7 500

7 500

Sveriges lärares nykterhetsför- bund (SLN) ................

12 600

8 500

1

21 100

Sveriges polismäns helnykter- hetsförbund (SPIIF) ........

1 000

_

1000

Svenska läkarnas nykterhetsför- ening ......................

7 500

_

7 500

Sveriges godtemplares ungdoms- förbund (SGU) ............

3 800

3 800

Sveriges nykterhetssällskaps re- presentantförsamling ........

6 5 000

5 000

De kristna samfundens nykter- hetsrörelse CDKSN)4 ........

_

13 500

13 500

15 000

2

42 000

Kvinnoföreningarnas samarbets- kommitté för nykterhetsfrågor

5 6 300

6 300

Kommittén för samarbete mel- lan nykterhetsrörelsen och

fackföreningsrörelsen ........

5 12 600

_

_

12 600

Summa

98 800

48 400

64 600

90 500

12

302 300

* Härav skall minst 2 000 kronor användas till verksamhet bland militära förband.

2 Härav skall minst 1 500 kronor anslås till Nationaltemplarordens ungdomsförbund Heimdal.

Härav skall 1 800 kronor användas till anordnande av upplysningskurser, vars program skall

godkännas av skolöverstyrelsen.

* förbundet anordnade läns- och provinskurser skall planläggas i samarbete med CFN.

Innan detta anslag utbetalas, skall till skolöverstyrelsen ha insänts plan för hur medlen skall

användas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Bidragsbeloppen utbetalas till organisationerna med hiilften i början av

juli och med återstoden i början av januari under det budgetår anslaget

avser. Sammanslutningarna är skyldiga att ställa sig till efterrättelse de

anvisningar rörande statsbidragets användande, vilka skolöverstyrelsen kan

finna påkallade. Beträffande anslag till upplysnings- och ungdomsverksamheten

och anslag, som avser verksamheten i dess helhet, gäller att vid

förnyad ansökan om bidrag till dessa ändamål plan skall framläggas för

verksamheten.

För anslagsbeloppen till instruktörer gäller som villkor, att instruktör,

med undantag av instruktör inom SSUH, skall erhålla ett årligt arvode av

lägst 7 500 kronor. Instruktörsverksamheten skall vidare vara underställd

kontroll av skolöverstyrelsen, och instruktörer skall väljas bland personer,

som skolöverstyrelsen förklarat lämpliga. Instruktion för instruktörerna

fastställes av skolöverstyrelsen efter förslag av vederbörande organisation.

Den i statsanslaget ingående anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition

kommer i viss utsträckning organisationerna till godo. Således utgick under

budgetåret 1952/53 ur ifrågavarande anslagspost, som var uppförd med

12 000 kronor, bidrag till SSUH med 2 000 kronor för anordnande av studiekurs

i alkoholfrågan och med 3 000 kronor för nykterhetsfrämjande upplysningsverksamhet

inför den studerande ungdomens examensfirande våren

1953. SPHF erhöll 2 000 kronor till sin verksamhet. Den återstående delen

av posten, 5 000 kronor, disponerades såsom reseunderstöd för delegater

dels vid internationella antialkoholkongressep. i Paris, dels vid nordiska

nykterhetsmötet på Island.

Utom de bidragsbelopp, för vilka nu redogjorts, kan nykterhetsorganisationerna

utnyttja det föreläsningsanslag, som utgår till Centralförbundet

för nykterhetsundervisning. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund beräknar,

att till förbundet anslutna organisationer under budgetåret 1951/52

genom centralförbundet erhöll statsbidrag till föreläsningar med ett belopp

av cirka 60 000 kronor.

Tidigare förslag.

Under det senaste världskriget beskars anslagen till nykterhetsrörelsen

kraftigt. Utom genom minskning av anslagets nominella storlek reducerades

det utgående anslagets värde genom penningvärdets fall. Efter krigets slut

har anslaget vid flera tillfällen höjts men på grund av penningvärdets ytterligare

nedgång icke uppnått förkrigsårens realvärde.

Skolöverstyrelsen. Under en följd av år har skolöverstyrelsen i

sina petita yrkat på betydande höjningar av de utgående anslagsposterna

till nykterhetsrörelsen samt föreslagit en särskild anslagspost för bidrag

till nykterhetsorganisationernas organisations- och administrationskostnader.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

I motiveringen för ett administrationsbidrag har överstyrelsen erinrat

om att genom beslut av 1947 års riksdag den principen erkänts, att folkbildningsorganisationer,

vilka vore av den betydelse att de borde stödjas av

staten, kunde erhålla anslag till administrationskostnader med högst hälften

av utgifterna för detta ändamål, däri inräknade studieledarkurser, samt

för av förbunden anställda instruktörer och konsulenter. Skolöverstyrelsen

har ansett det befogat, att nykterhetsorganisationerna jämställes med folkbildningsorganisationerna

i fråga om bidrag till utgifter av detta slag. Därvid

skulle anslag till nykterhetsorganisationernas utåtriktade upplysningsoch

ungdomsverksamhet liksom till centrala instruktörer såsom tidigare

redovisas under särskilda rubriker, under det att utgifter för central administration,

distrikt- och lokalsekreterare samt kurser för instruktion av

medlemmar skulle läggas till grund för ansökningar om anslag under den

nya rubriken.

Nykterhetskommittén. Då den av nykterhetskommittén behandlade

frågan om utformningen av statens stöd åt nykterhetsrörelsen

sedermera varit föremål för särskild prövning av 1953 års utredning, torde

endast en kortfattad redogörelse för nykterhetskommitténs uttalanden och

förslag på denna punkt vara erforderlig. I omedelbar anslutning till denna

redogörelse torde redovisas dels vissa yttranden över nykterhetskommitténs

förslag i ämnet, dels vissa spörsmål, som anmälts i direktiven för 1953

års utredning.

Nykterhetskommittén framhåller i sitt principbetänkande, att nykterhetsrörelsen

intar en särställning bland de s. k. utomlegislativa företeelser,

som påverkar nykterhetstillståndet. Kommittén understryker, att rörelsen är

direkt inriktad på att propagera för nyktrare levnadsvanor, främst för absolutism,

och att dess blotta existens fäst uppmärksamhet vid alkoholmissbrukets

skadeverkningar. Några iakttagelser beträffande rörelsens betydelse

sammanfattar kommittén i följande uttalande.

Den upplysnings- och propagandaverksamhet som rörelsen bedrivit har

säkerligen ökat kunskaperna i alkoholfrågan och påverkat den allmänna inställningen.

Det är ett anmärkningsvärt faktum att nedgången i konsumtionssiffrorna

i flera länder sätter in omkring 1880-talet, då nykterhetsrörelsen

började få betydelse. Enbart det faktum att några hundra tusen

personer i vårt land lever absolutistiskt, inverkar naturligtvis i någon mån

på konsumtionsstatistiken. Nykterhetsrörelsens hastiga uppblomstring vid

1900-talets början medförde visserligen inte en proportionsvis lika stor

nedgång i konsumtion och fylleri, men det är otvivelaktigt att rörelsen påverkat

opinionen på lång sikt. Detta har bland annat haft betydelse som

förutsättning för nykterhetsfrämjande lagstiftning.

I sitt betänkande III understryker kommittén vikten av bistånd från en

stark nykterhetsrörelse i kampen mot alkoholskadorna. Kommittén framhåller,

att det ligger i statens intresse att stödja nykterhetsrörelsen och dess

propaganda för helnykterhet och medlemskap. I denna fråga uttalar kommittén

bland annat följande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Om en upplysnings- och ungdomsverksamhet, motsvarande den som nykterhetsrörelsen

bedriver, skulle helt bekostas av statsmedel, vilket inte vore

orimligt med tanke på nykterhetsupplysningens betydelse, skulle kostnaderna

bli avsevärt mycket större än nu. Övervägande delen av det arbete

som uträttas inom nykterhetsrörelsen göres nämligen frivilligt och utan ersättning.

Omkostnaderna betalas av de olika föreningarna och organisationerna

med hjälp av medlemsavgifter eller insamlade medel.

Kommittén konstaterar vidare, att nykterhetsrörelsen för närvarande synes

kämpa med vissa ekonomiska och organisatoriska svårigheter. En viktig

orsak till svårigheterna anses vara den starka inflyttningen till städerna,

där rörelsen har långt större svårigheter än på landsbygden att tilldra sig

de ungas intresse.

I likhet med skolöverstyrelsen föreslår nykterhetskommittén höjning av

de tidigare utgående anslagen till de olika organisationernas verksamhet.

Kommittén, som baserat sina anslagsberäkningar på 1950 års penningvärde,

anser att anslagen till befrämjande av verksamheten i allmänhet inom de

egentliga nykterhetsorganisationerna och De kristna samfundens nykterhetsrörelse,

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Kommittén

för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen

samt Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bör

höjas från sammanlagt 163 000 (anslagsbeloppet för budgetåret 1951/52)

till (214 500+16 000+15 000+10 000 =) 255 500 kronor. I de fall dessa

bidrag hittills utgått med avgränsning till speciella verksamhetsområden

(upplysnings- och ungdomsverksamhet) föreslås att detta villkor slopas,

varigenom samtliga bidrag skulle utgå till organisationerna utan sådan avgränsning.

Det av skolöverstyrelsen föreslagna administrationsbidraget tillstyrkes i

princip av nykterhetskommittén, som emellertid anser att det av skolöverstyrelsen

äskade beloppet (för budgetåret 1951/52 170 000 kronor) bör reduceras

till 100 000 kronor i avvaktan på erfarenheter av organisationernas

möjligheter att utnyttja bidraget på ett rationellt sätt. Anslaget skulle fördelas

av skolöverstyrelsen på grundval av specificerade ansökningar. Bland

ändamål som borde anses bidragsberättigade nämner kommittén kurser

för föreningsledare, ungdomsledare, programledare och talare, avlöning av

ortssekreterare samt rationalisering av kontorsarbete m. m. vid de centrala

expeditionerna. I sista hand borde även bidrag kunna utgå till löpande

centrala organisationskostnader. De nyssnämnda ortssekreterarna skulle

anställas gemensamt av samtliga nykterhetsorganisationer på större orter.

De skulle ha till uppgift att sköta sådant expeditionelit arbete, som ej

kunde uträttas på fritid, t. ex. förberedelserna för offentliga möten och upplysningskampanjer

samt adresskrivning.

Kommittén erinrar slutligen om att för budgetåret 1951/52 riksförbunden

för studiecirkel verksamhet erhållit 582 700 kronor såsom bidrag till

4 — Bihang till riksdagens protokoll l(J5Jf. 1 samt. Nr 155.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

organisations- och administrationskostnader samt idrottsrörelsen 1 359 000

kronor till enbart administration.

I fråga om anslagsposten till instruktörer för nykterhetsupplysning föreslår

kommittén en höjning från 72 500 till 198 000 kronor. Härigenom skulle

antalet instruktörer kunna ökas från 12 till 19. Samtidigt skulle statsbidraget

för 17 av instruktörerna höjas från 6 000 kronor till 10 000 kronor, motsvarande

två tredjedelar av kostnaderna enligt 1950 års prisnivå. Någon

bestämd fördelning av dessa instruktörer på olika organisationer förordas

icke. Kommittén anser att det bör ankomma på skolöverstyrelsen att fördela

anslaget med hänsyn till möjligheterna att förvärva kompetenta personer

och till de planer för verksamheten som göres upp. För de två återstående

instruktörerna föreslås statsbidrag utgå till hela lönen, vilken beräknats

till 12 000 kronor för SSUH:s instruktör och 16 000 kronor för

SLN:s instruktör.

Kommittén betonar vikten av att bidraget blir av sådan storlek, att val

kvalificerade krafter kan erhallas till de för organisationerna synnerligen

betydelsefulla instruktörsbefattningarna. Enligt kommitténs mening bör

skolöverstyrelsen ha en viss möjlighet att inom ramen för det totala anslaget

jämka på bidragssummorna uppåt eller nedåt med hänsyn till de olika

instruktörernas utbildning och kompetens i övrigt. Vidare förordas att med

hänsyn till att instruktörerna komme att bli uppdelade på olika organisationer

CFN borde i viss mån samordna verksamheten genom att i början

av en verksamhetsperiod sammankalla instruktörerna till gemensam planläggning

av arbetet.

Under erinran om ett initiativ som tagits av IOGT framhåller kommittén

betydelsen av en speciell nykterhetsverksamhet bland militärpersonal. Genom

s. k. militärombud har IOGT sökt kontakt med nykterhetsrörelsens

medlemmar bland militärpersonalen och verkat för komplettering av den

lagstadgade militära nykterhetsundervisningen. För en utbyggnad och intensifiering

av denna verksamhet föreslår kommittén ett anslag av 10 000

kronor.

En speciell nykterhetsverksamhet förordas även bland sjömän. Kommittén

erinrar härvid om ett positivt uttalande av statsutskottet med anledning

av två motioner i frågan (I: 38 och II: 64) vid 1947 års riksdag. En

sådan verksamhet anser kommittén böra få formen av en upplysningskampanj

bland sjömännen om alkoholbrukets risker. Ett samarbete borde

därvid kunna ske mellan nykterhetsorganisationer, de fackliga organisationerna

och de existerande välfärdsinstitutionerna för sjömän. Till en försöksvis

anordnad dylik nykterhetsverksamhet förordas ett årligt statsanslag

av 10 000 kronor, ur vilket anslag bidrag skall kunna utgå till olika sammanslutningar

för konkreta arbetsuppgifter.

En särskild anslagspost föreslås för upplysningsverksamhet vid universitet

och högskolor. Anslaget skulle tills vidare upptagas till 3 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Utöver de nu nämnda bidragen till nykterhetsrörelsen föreslår kommittén,

att anslagsposten å 5 500 kronor till internationella byrån i Lausanne

bibehålies oförändrad samt att anslagsposten till Kungl. Maj:ts förfogande

höjes från 12 000 kronor till 12 800 kronor.

Sammanlagt uppgår de av nykterhetskommittén föreslagna beloppen till

nu ifrågavarande ändamål till 594 800 kronor. Kommittén förutskickar, att

de upptagna anslagen avpassas till den kostnadsnivå som råder, då förslagen

kan komma att realiseras.

Yttranden. I yttrandena över nykterhetskommitténs betänkande III

göres i huvudsak endast positiva uttalanden om det föreslagna stödet åt

den organiserade nykterhetsrörelsen. Blott en mindre del av yttrandena

behandlar dock denna fråga mera utförligt.

Skolöverstyrelsen framhåller, att de av kommittén föreslagna bidragsbeloppen

måste anses genomgående för låga, då kommittén räknar med en

ökning av arbetsuppgifterna för nykterhetsorganisationerna.

Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar, att sparsamhetssynpunkter måste

vika vid anslagens avvägning. Länsstyrelsen framhåller, att de av nykterhetskommittén

föreslagna anslagen synes böra noggrant omprövas. Centralförbundet

för nykterhetsundervisning betonar, att verksamheten inom nykterhetsorganisationerna

i våra dagar kräver helt andra resurser än tidigare.

Förbundet anser det därför i hög grad påkallat, att samhällets ekonomiska

stöd åt detta arbete i betydande mån utvidgas. Enligt förbundets uppfattning

bör statens stöd utökas väsentligt utöver vad kommittén föreslagit.

Även Sveriges nykterhetsvänners landsfärbimd finner det föreslagna stödet

otillräckligt och anför därvid bland annat följande.

Såsom nykterhetskommittén givit övertygande belägg för, ligger det i det

allmännas intresse, att nykterhetsrörelsens verksamhet i betydande grad

utvidgas och effektiviseras. En sådan utvidgning kan icke i alltför hög grad

göras beroende av ökade ekonomiska prestationer från medlemmarnas sida,

då medlemmarnas bidrag i regel ligger så högt, att det i detta avseende icke

finns stora möjligheter att gå längre. Det lokala arbetets behov av effektivisering

och modernisering, bland annat innefattande ny- och ombyggnad

av ett stort antal ordenshus, gör att de lokala organisationerna icke kan

belastas med nya utgifter till central administration för den utvidgade verksamhet,

som man nu beräknar att rörelsen skall ta på sig. Skall den vilja

till ökade ansträngningar, som otvivelaktigt finnes inom nykterhetsrörelsen,

kunna effektivt utnyttjas, erfordras ett stöd från det allmännas sida av

en helt annan storleksordning än nuvarande anslag.

Kommittén har föreslagit, att bidragen till organisationernas allmänna

verksamhet skall utgå med ett belopp av 214 500 kronor, räknat i 1950 års

penningvärde. Om detta belopp skall omräknas till nuvarande penningvärde,

bör det ökas med 30 % och sålunda utgöra 339 000 kronor. Landsförbundet

anser emellertid, att även detta belopp är högst otillräckligt och

förordar ett anslag av 750 000 kronor såsom bidrag till nykterhetsorganisationernas

och DKSN:s verksamhet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Landsförbundet hemställer vidare, att antalet instruktörer måtte ökas

till 20 samt att statsbidraget för varje instruktör beräknas till 13 500 kronor

(mot av nykterhetskommittén föreslagna 10 000 kronor). Slutligen

föreslår landsförbundet, att ett administrationsanslag av 500 000 kronor

ställes till skolöverstyrelsens förfogande att fördelas på nykterhetsorganisationerna.

Landsorganisationen understryker särskilt, att det anslag på 10 000 kronor

som utgår till Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och

fackföreningsrörelsen bör avsevärt höjas både med hänsyn till den verksamhet,

som redan nu bedrives, och den utvidgning av kommitténs verksamhet,

som skulle vara erforderlig.

Mot nykterhetskommitténs förslag om höjda bidrag till nykterhetsorganisationerna

uttalar statskontoret betänkligheter. Även med beaktande av

värdet och betydelsen av en effektivisering i olika hänseenden av samhällets

åtgärder för att bekämpa alkoholmissbruk anser statskontoret, att i rådande

statsfinansiella läge utrymme icke finnes för genomförande av så kostnadskrävande

åtgärder som kommittén tänkt sig. Ämbetsverket avstyrker därför

de förslag, som i sådant syfte framlagts av kommittén.

I vissa yttranden över nykterhetskommitténs principbetänkande granskas

även kommitténs förslag beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna.

Förslagen tillstyrkes allmänt. Vissa remissinstanser förordar emellertid ett

kraftigare ekonomiskt stöd till nykterhetsrörelsen än vad kommittén föreslagit.

Kontrollstyrelsen framhåller att nykterhetskommitténs förslag allmänt

sett förefaller måttligt avvägda, om man å ena sidan betänker de förordade

statsanslagens ringa storlek i förhållande till de avsevärda statsintäkterna

av alkoholhanteringen och å andra sidan det utomordentligt

landsgagnande, självuppoffrande arbete som utföres inom de ifrågavarande

organisationerna. Kontrollstyrelsen tillstyrker varmt, att alla nu avsedda

organisationer, som sysslar med upplysning i alkoholfrågan, tilldelas rikligt

tillmätta anslag, så att de effektivt kan verka för tillbakaträngande av

alkoholsedvänjoma.

Även länsnykterhetsnämnden i Gävleborgs län samt stadsfullmäktige i

Stockholm, Göteborg och Malmö ger uttryck åt uppfattningen att kommitténs

förslag beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna håller sig

inom en alltför begränsad kostnadsram. Länsstyrelsen i Kopparbergs län

uttalar sig i samma riktning men framhåller, att stödet dock bör vara beroende

av aktiviteten, vilken enligt länsstyrelsens mening nu synes något

bristfällig.

Från de flesta nykterlietsorganisatumerna reses krav på större anslag än

dem kommittén föreslagit.

Direktiven för 1953 års u t r e d n i n g. I direktiven för 1953

års utredning (statsrådsprotokollet över finansärenden den 22 maj 1953)

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition nr 155.

beröres frågan om det framtida stödet åt nykterhetsrörelsen dels från principiella

synpunkter, dels med utgångspunkt i nykterhetskommitténs förslag.

I direktiven framhålles, att nykterhetsorganisationernas medlemmar

sedan lång tid tillbaka utför ett självuppoffrande arbete i folknykterhetens

tjänst och att samhällets stödåtgärder till dessa i rent nykterhetssyfte

arbetande sammanslutningar synes kunna lämnas i tämligen fria former och

avse verksamheten över huvud taget. I fortsättningen anföres bland annat

följande.

Beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna torde man såsom nyss

antytts i princip kunna godtaga nykterhetskommitténs ståndpunkt att

statsmedlens användning icke bör fixeras till vissa i detalj bestämda ändamål.

Värdefullt vore om ett ökat statligt stöd kunde användas till att främja

nya arbetsmetoder och därigenom öka organisationernas slagkraft och förmåga

att påverka människor. Icke heller finnes något att erinra mot att

statsbidrag liksom hittills och eventuellt i något ökad omfattning utgår

till instruktörsverksamhet. Däremot synes kommitténs förslag om bidrag

till nykterhetsföreningarnas administration böra omprövas. Generellt kan

sägas att bidrag till administrationen innebär att organisationerna i viss

mån skiftar karaktär och får mer eller mindre statlig prägel. De tilltänkta

ortssekreterarna skulle i verkligheten bli statstjänstemän, för vilkas avlöning

och pensionering staten i fortsättningen skulle svara. En dylik byråkratisering

kunde medföra fara att organisationernas karaktär av folkrörelser

ginge förlorad. Den skulle vidare innebära ett långsiktigt ekonomiskt

engagemang från statens sida som icke kan förordas. Vad här anförts

bör även beaktas vid utformningen av statens stöd åt instruktörsverksamheten.

I den mån instruktörer anställes med hjälp av statsmedel

bör anställningen ha kort varaktighet, ett eller högst två år. Lämpliga anordningar

för att skaffa kvalificerat folk till sådant kortvarigt arbete bör

övervägas. Så kan exempelvis tänkas att för ändamålet bereda ledighet för

lärare och andra statstjänstemän på vissa villkor.

1953 års utredning.

Av promemorian inhämtas att utredningen i början av sitt arbete genom

en rundskrivelse berett nykterhetsorganisationerna och samarbetsorganen

tillfälle att framföra synpunkter på de frågor, som rymdes inom utredningsuppdraget.

I utredningens sammanställning av enquétematerialet framträder

vissa dominerande önskemål. Ett återkommande tema är kravet, att

statsbidragen skall utformas så, att organisationerna i ökad utsträckning kan

utnyttja tekniska hjälpmedel i sin verksamhet. Vikten av att nya vägar

prövas för att påverka ungdomen, särskilt tonårsungdomen, framhålles av

ett flertal organisationer. Några organisationer framhåller vikten av att

nya former skapas för rörelsens kontakt med de vuxna. Kommittén för samarbete

mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas

samarbetskommitté för nykterhetsfrågor redovisar därvid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

vissa initiativ. Vissa organisationer redogör för planer på en särskild verksamhet

bland alkoholskadade och deras anhöriga. I flera svar betonas starkt

betydelsen av ökade resurser för instruktörsverksamheten.

Inledande synpunkter.

Utredningen betonar inledningsvis, att nykterhetsrörelsens insats i samhällslivet

icke kan bedömas enbart med utgångspunkt i en värdering av

rörelsens betydelse för nykterhetsupplysningen. Utredningen framhåller,

att den fostrargärning, som nykterhetsorganisationerna hittills utfört i folkbildningens

och demokratiens tjänst, är värd ett starkt erkännande. I fortsättningen

berör utredningen organisationernas aktuella problem och anför

därvid i huvudsak följande.

För huvuddelen av organisationerna betyder kurvan i medlemsutvecklingen

en relativ tillbakagång, även om siffrorna på sina håll utvisar en

absolut ökning. I konkurrensen om människornas intressen möter de ideellt

b!jrJia folkrörelserna i dag svårigheter av skilda slag. Nykterhetsrörelsen är

därför inte ensam om denna föreningslivets kris. Antalet krafter som dirigerar

individens aktiva eller passiva engagemang utanför arbetslivet har

i våra dagar vuxit enormt. När det gäller ungdomens behov av sysselsättning

under fritiden, vilket de lokala föreningarna tidigare — och detta gäller

i särskilt hög grad landsbygden — kunnat fylla och ännu på sina håll

kan tdlgodose, attraheras ungdomen numera praktiskt taget överallt av

kommersiella företag med helt andra resurser till sitt förfogande. Det är

här ofta fråga om nöjestillställningar, som är förenade med alkoholkonsumtion.

Nykterhetsrörelsen har hittills icke lyckats vinna samma spridning

i de större tätorterna som på landsbygden och i småsamhällena. I den

män urbaniseringen fortskrider kommer sannolikt också svårigheter av

denna art att göra sig än mera gällande.

Nykterhetsrörelsens centrala uppgifter, d. v. s. upplysningsverksamheten

och propagandan för personlig absolutism, har icke förlorat i betydelse,

ehuru organisationernas förmåga att göra sin stämma hörd relativt sett försvagats.

Såsom nykterhetskommittén framhållit krävs i vår tid en helt

annan reklamteknik än tidigare för att en förening över huvud taget skall

bli uppmärksammad, en teknik som inte längre helt kan bemästras av frivilliga

krafter. Såsom framgår av en tillbakablick på rörelsens utveckling,

synes det emellertid, inte uteslutande vara bristen på ekonomiska och i

trängre mening tekniska resurser, som förklarar den försvagning av inflytandet,

som tidvis kunnat förmärkas. Sannolikt har den stundtals ensidiga

argumentering, som tidigare drivits och som fortfarande kan komma till

synes, kunnat bidra till att dämpa effekten av den personliga påverkan och

ibland motverkat sitt syfte. I samma män som saklig upplysning om alkoholens

skadeverkningar kommit att dominera rörelsens verksamhet synes

emellertid en ändring härvidlag ha ägt rum.

Frågan om den roll, som förekomsten av en geografiskt eller annorledes

förankrad absolutistgrupp spelar, har berörts av nykterhetskommittén i

dess statistiska undersökningar. Nykterhetskommittén anser sig kunna konstatera,

att inom områden med utbredd absolutism, icke-absolutisterna för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tär genomsnittligt mindre kvantiteter än inom områden med mindre utbredd

absolutism. Likaså fastslår nykterhetskommittén, att den genomsnittliga

förtäringen per icke-absolutist är relativt ringa mom befolkningsgrupper

där absolutismen är relativt rikligt utbredd.

Nykterhetskommittén har utöver den statistiska redovisningen av det

antydda sambandet icke haft anledning att närmare analysera sambandets

natur. Utredningen har på den korta tid, som stått den till buds, icke hunnit

komplettera undersökningarna på denna punkt. Nykterhetskommitténs uttalanden

är emellertid av ett särskilt intresse i detta sammanhang. Därest

den refererade tendensen även ger uttryck för en påverkan från de absolutistiska

eller strängt måttfulla miljöerna på omgivningen — och den allmänna

erfarenheten tyder utan tvivel pa att ett sadant mflytande bör

föreligga — förstärkes ytterligare betydelsen av att den absolutistiska sektorn

utvidgas till områden och befolkningskategorier, där den hittills är

underrepresenterad.

Nykterhetsorganisationernas svårigheter att vidmakthålla och öka medlemsnumerären

synes av de undersökningar, som företagits, icke enbart

sammanhänga med rekryteringssvårigheter. Enligt nykterhetskommittens

ungdomsundersökning erfordrades i storstäderna för varje behållen medlem

i årdrarna 17 till 26 år, att nio medlemmar intoges, varav alltså åtta redan

hunnit utgå. För övriga städer måste fem nya medlemmar intas för en

behållen. För landsbygden var motsvarande siffra tre. Det står sålunda

klart, att medlemsminskningen i mycket hög grad är ett medlemsyårdsproblem.

Nykterhetsorganisationerna har hittills icke haft tillräckliga resurser

att erbjuda sådana fritidsmöjligheter för många yngre medlemmar,

att dessa blivit bundna vid organisationerna under eu period i deras liv,

då enbart de ideella motiven icke varit tillräckliga att knyta dem fastare

till rörelsen, samtidigt som dragningskraften från andra miljöer kunnat

verka med full styrka. Konsekvensen av dessa iakttagelser är emellertid

enligt utredningens mening inte den, att ett ökat stöd åt nykterhetsrörelsen

i alltför stor omfattning bör användas i den medlemsvårdande mötesverksamheten

i traditionell mening. I svaren på kommitténs rundskrivelse till

nykterhetsorganisationerna har från skilda håll framhållits, att en sådan

mötesverksamhet i tävlan med modern och aktiv fritidssysselsättning fått

en allt mindre uppgift att fylla. Det förefaller därför önskvärt, om den

hittillsvarande formen för mötesverksamhet i framtiden kunde begränsas

till förmån för ett utnyttjande av de enskilda föreningarnas lokaler för

eu mera fri och öppen samvaro i skilda former av fritidssysselsättningar.

För en anpassning till eu förändrad nykterhetspolitisk situation blir det

för nykterhetsrörelsen nödvändigt att finna nya vägar för en intensifierad

utåtriktad verksamhet. Fn förändrad alkohollagstiftning enligt nykterhetskommitténs

förslag betyder enligt utredningens mening för åtskilliga, framför

allt de yngre befolkningsgrupperna, påfrestningar och kommer sannolikt

att skapa nya objekt för upplysnings- och propagandaverksamhet. Enligt

direktiven har det ansetts värdefullt om ett ökat statligt stöd till nykterhetsorganisationerna

kunde användas till att främja nya arbetsmetoder och

därigenom öka organisationernas slagkraft och förmaga att paverka människor.

Utredningen har funnit, att tillkomsten av sådana arbetsmetoder i

mycket hög grad blir beroende av organisationernas förmåga och vilja att

samfällt svara fiir utat verkande aktioner, riktade mot grupper som tidigare

blott flvktigt eller inte alls påverkats av nykterhetsrörelsens appeller.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155.

Enligt utredningens mening är de nuvarande anslagen till de enskilda

nykterhetsorganisationerna otillräckliga redan för den uppgift, som nu åvilar

dem. Utredningen framhåller, att den icke heller kan finna, att de förslag

till höjda statsbidrag, som framlagts av nykterhetskommittén, svarar mot

de krav på ökad upplysning och ökad propaganda för helnykterhet, som

ett nytt läge med stor sannolikhet kommer att ställa.

I likhet med nykterhetskommittén är utredningen angelägen betona, att

om en upplysnings- och ungdomsverksamhet, motsvarande den som nykterhetsorganisationerna

nu bedriver, i sin helhet skulle bekostas av staten,

dessa kostnader skulle bli av helt annan storleksordning än för närvarande.

Skälet härtill är enligt utredningens mening främst det, att staten för att

vinna samma syftemål skulle nödgas investera större delen av de belopp,

som svarar mot den frivilliga insats i form av ekonomiska bidrag och arbete

som nykterhetsorganisationerna nu ställer till samhällets disposition. Utredningen

anför vidare:

Nykterhetskommittén har i sitt betänkande III (SOU 1952: 12, s. 70) en

uppställning över vissa nykterhetsorganisationers och samarbetsorgans ekonomiska

förhållanden under verksamhetsåret 1949 (eller 1949/50). De sammanlagda

utgifterna uppgår för nykterhetsorganisationernas del (IOGT,

NTO, SBF, NOV, Vita bandet och MHF) till 6 066 689 kronor och för

DKSN till 193 729 kronor, inalles 6 260 418 kronor. De sammanlagda statsbidragen

för motsvarande organisationer under budgetåret 1949/50 uppgick

till 177 000 kronor. Av denna sammanställning framgår, såsom nykterhetskommitten

också betonade, att statsanslagen utgjorde en mycket ringa del

av dessa samlade utgifter (cirka 3 procent). I de angivna beloppen ingår

vissa kostnader för några organisationers folkbildningsarbete, vartill kommer

belopp som avser helt interna föreningsangelägenheter och som därför

i detta sammanhang icke är helt relevanta. Trots denna reservation torde

det stå klart, att samhället hittills i hög grad utnyttjat nykterhetsrörelsens

rent frivilliga krafter.

I en särskild undersökning har utredningen begärt aktuella uppgifter om

de olika nykterhetsorganisationernas verksamhet och därvid sökt få en

uppfattning om hur mycket organisationernas egna medlemmar bidrar med

till verksamheten i form av medlemsavgifter, insamlade medel o. dyl. Uppgifterna

hänför sig till kalenderåret 1952 eller budgetåret 1952/53. Enligt

de lämnade uppgifterna tillskjuter medlemmarna inom IOGT, NTO, SBF,

NOV, Vita bandet och MHF sammanlagt 5 473 480 kronor samt de till

DKSN anslutna samfunden 132 024 kronor. Enligt vad utredningen erfarit

ar dessa siffror beräknade i underkant, eftersom samtliga lokalavdelningar

inte insänder ekonomiska rapporter till centralorganisationen. Statsanslaget

var för budgetåret 1952/53 199 000 kronor, vilket utgör 3,5 procent av

vad organisationerna själva tillskjutit.

Nykterhetskommittén tillfogar i en analys av det nuvarande förhållandet

mellan statsstödet och organisationernas egen insats, att det icke vore orimligt

om staten med tanke på nykterhetsupplysningens betydelse övertoge

hela kostnaden för organisationernas upplysnings- och ungdomsverksamhet.

Särskilt mot bakgrunden av detta uttalande synes de av kommittén föreslagna

ökningarna anmärkningsvärt blygsamma.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

57

Utredningens förslag.

Det nuvarande riksstatsanslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande är, sasom tidigare nämnts,,

uppdelat i särskilda av Kungl. Maj:t bestämda anslagsposter. Av dessa

hänför sig vissa poster till CFN:s verksamhet. 1953 års utredning har icke

haft att taga ställning till frågor, som berör denna sida av upplysningsverksamheten.

Återstoden av anslagsposterna omfattar i huvudsak bidrag

till enskilda nykterhetsorganisationer och samarbetsorgan.

För vissa nykterhetsorganisationer är bidragsändamålet avgränsat till

speciella verksamhetsområden (upplysnings- och ungdomsverksamhet).

Nykterhetskommittén har — såsom tidigare framhållits föreslagit, att

samtliga anslag, som utgår direkt till vederbörande organisationer, i framtiden

skall tillkomma dem utan sådan avgränsning.

Mot tanken att statsmedlens användning icke bör fixeras till i detalj

bestämda ändamål synes enligt utredningens uppfattning mga principiella

invändningar kunna resas. Utredningen framhåller, att bättre möjligheter

att fullfölja verksamheten i växlande former utan tvivel torde erbjudas

organisationerna, om staten inte pa förhand i alltför hög grad a\ gränsar

verksamhetens inriktning. Arbetet bland yngre bör dock enligt utredningens

mening i framtiden bli en central uppgift. Utredningen anser emellertid,

att ett väsentligt ökat statsanslag bör lämnas i sådana former att organisationerna

genom bidragets konstruktion stimuleras till en aktivitet, inriktad

på nya arbetsområden.

I detta sammanhang berör utredningen frågan om särskilda bidrag till

organisationernas administrationskostnader, som behandlats i nykterhetskommitténs

förslag och i utredningsdirektiven. Utredningen ansluter sig till

de i direktiven framförda synpunkterna, att statsbidraget till nykterhetsorganisationerna

icke bör utformas så, att man av nykterhetsrörelsen skapar

en mer eller mindre statlig organisation. Utredningen erinrar emellertid

om att staten för närvarande svarar för betydande andelar av organisationskostnaderna

för andra folkrörelser, främst idrottsrörelsen och folkbildningsrörelsen.

Utredningen påpekar, att erfarenheten synes ha visat, att de former

i vilka angivna bidrag utgår, hittills icke betytt att dessa organisationer

förlorat sin fria ställning. Därest det av nykterhetskommittén föreslagna

särskilda administrationsbidraget i realiteten bleve uppbyggt av vissa bestämda

kostnader för avlöningar in. in., skulle dock framhåller utiedningen

— sannolikt vissa risker föreligga för att statens engagemang i nykterhetsrörelsen

medförde en icke önskvärd byrakratisering.

Utredningen har utgående från dessa synpunkter övervägt en form

av bidragsgivning, som på en gång skulle avse att effektivisera organisationerna

och stimulera dem till nya initiativ. Utredningen har därvid funnit,

att ett sådant syfte lättare skulle kunna uppnås, om anslaget delades upp

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

dels i ett grundbidrag till nykterhetsorganisationerna, dels i ett antal speciella

bidrag för vissa nykterhetsfrämjande åtgärder, vartill liksom för

närvarande skulle komma bidrag till instruktörsverksamhet samt bidrag

till vissa övriga nyleterhetsfrämjandc ändamål.

Utredningen föreslår salunda, att i första hand ett särskilt grundbidrag

skall utgå till nykterhetsorganisationerna. Detta bidrag bör enligt utredningen

lämnas i så fria former som möjligt och tillgodose skiftande behov.

Utredningen hävdar, att det bör vara vederbörande organisations ensak,

om grundbidraget i huvudsak användes såsom bidrag till förvaltningskostnader

eller om det förbrukas för särskilda stödåtgärder i nykterhetsfrämjande

syfte, vilka åtgärder kanske kommer att även finansieras genom de

speciella bidragen. Utredningen säger sig vilja tydligt framhålla, att anslagets

konstruktion icke på någon punkt bör medföra framtida automatiska

åtaganden från statens sida.

Vid sidan av grundbidraget bör enligt utredningens förslag stöd lämnas

till nykterhetsorganisationerna genom speciella bidrag. Utredningen framhåller,

att dessa bidrag förutsätter egna insatser från de bidragsberättigades

sida och sålunda skall ha karaktären av stimulansbidrag. Tanken med de

speciella bidragen är enligt utredningen i första hand att stimulera nykterhetsorganisationerna

att i varierande former bedriva en utåt riktad upplysnings-

och propagandaverksamhet. För utredningen framstår det som

mindre rationellt, om ökade bidrag av denna art i alltför obundna former

ställes direkt till organisationernas förfogande. Utredningen understryker

att denna ståndpunkt främst dikteras av en förmodan, att de krav på förnyelse

i aktivitet och inriktning, som ökade statsanslag givetvis ställer på

nykterhetsrörelsen, inte kan uppfyllas med en gång utan måste tillgodoses

successivt.

De föreslagna anslagsposterna till instruktörsverksamhet och till övriga

nykterhetsfrämjande ändamål behandlas i anslutning till följande redogörelse

för bidragens konstruktion.

Grundbidraget. Det föreslagna grundbidraget bör enligt utredningens

mening utgå dels till enskilda nykterhetsorganisationer, dels till

DKSN, dels slutligen till vissa samarbetsorgan inom nykterhetsrörelsen

samt mellan nykterhetsrörelsen och andra organisationer. Utredningen anser

i första hand de organisationer bidragsberättigade, som namnges i gällande

regleringsbrev (Kungl. Majrts beslut den 5 juni 1953). Utredningen

har dock funnit det befogat att därutöver vid fördelningen av grundbidraget

även medräkna Svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund och

Sveriges akademikers nykterhetsförbund. Principiellt bör emellertid enligt

utredningens uppfattning grundbidrag kunna tillfalla organisation, som i

framtiden av skolöverstyrelsen bedömes uppfylla villkor för sådant bidrag.

Med hänsyn till grundbidragets ändamål har utredningen funnit lämpligt

att i de fall så är möjligt lägga organisationernas registrerade antal vuxna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr loa.

betalande medlemmar till grund för fördelningen. Utredningen finner doek

inte denna princip användbar för beräkning av grundbidrag till DKSN och

de särskilda samarbetsorganen och anför därvid:

DKSN är så tillvida egenartad, att denna organisation icke bildar egna

föreningar, utan de kristna samfundens lokala organ utgör DKSN:s arbetsenheter.

Utredningen föreslår därför, att denna sammanslutning tdldelas

grundbidrag med ledning av sadana data rörande verksamhetens omfattning,

som är jämförbara med motsvarande uppgifter för de enskilda nykterhetsorganisationerna.

Omfattningen av den utåtriktade upplysningsverksamheten

kan i detta avseende utgöra en grund för jämförelsen. Övriga

samarbetsorgan, som bör ifrågakomma för grundbidrag, torde med hänsyn

till sin speciella karaktär inte kunna jämställas med övriga sammanslutningar,

utan bör tilldelas ett grundbidrag, vars storlek får bedömas med

hänsyn till omfattningen av den verksamhet som bedrives.

I en särskild enquéte har utredningen begärt aktuella uppgifter om de

olika nykterhetsorganisationernas verksamhet. Av denna framgår, att de

enskilda nykterhetsorganisationernas och DKSN:s utgifter för administration,

medlemsvård och därmed sammanhängande ändamål under budgetåret

1952/53 (eller kalenderåret 1952) uppgick till sammanlagt cirka 2,9

milj. kronor varav administrationskostnader (kontorskostnader, löner och

sammanträdeskostnader) cirka 1,6 milj. kronor och kostnader för medlemsvården

(möteskostnader, program m. m.) cirka 1,3 milj. kronor.

Med utgångspunkt i de allmänna övervägandena rörande behovet av

statligt stöd till nykterhetsrörelsen och med ledning av nu redovisade utgifter

föreslår utredningen, att respektive andelar av grundbidraget till de enskilda

nykterhetsorganisationerna och till DKSN för budgetåret 1954/55

sättes till 210 000 kronor och 40 000 kronor. För de övriga samarbetsorgan,

som för budgetåret 1953/54 erhållit bidrag, Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling, Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen

och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté

för nykterhetsfrågor, föreslår utredningen andelar av respektive

16 000, 15 000 och 10 000 kronor eller sammanlagt 41 000 kronor. Det

totala grundbidraget uppgår sålunda enligt utredningens förslag till 291 000

kronor.

Utredningen behandlar i fortsättningen principerna för fördelningen av

grundbidraget på de enskilda nykterhetssällskapen och anför därvid i huvudsak

följande.

Avgörande för fördelningen bör vara antalet betalande vuxna medlemmar.

Utredningen har ej funnit det lämpligt att föreslå, att vid fördelningen

avdelningar för barn medräknas, då stöd för verksamheten inom dessa avses

att i första hand utgå ur det nedan föreslagna speciella bidraget till nyktcrhetsfrämjande

verksamhet för barn och ungdom. Som nedre åldersgräns

för medlemmarna i avdelningar för vuxna bör anses den inträdesålder som

för närvarande tillämpas inom olika organisationer. Frågor som i övrigt

kan uppkomma vid beräkningen av olika organisationers medlemsantal bör

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

skolöverstyrelsen avgöra. Med hänsyn till att medlemsantalet mellan olika

organisationer växlar mycket starkt skulle emellertid en direkt proportionalitet

medföra, att anslaget för de minsta organisationerna skulle bli helt

utan betydelse. Likaså skulle de organisationer, som endast omfattar några

tusen medlemmar, få ett i förhållande till sina kostnader otillräckligt belopp.

Å andra sidan står det klart, att en organisations kostnader per medlem

sjunker med ett växande medlemsantal.

Utredningen har därför konstruerat en skala med successivt växande

intervaller, som medför att organisationerna får allt mindre bidrag, räknat

per medlem, ju större medlemsantalet är.

Jämförelsetalen för beräkning av grundbidragen framgår av följande

tabell.

Medlemsantal

Jämförelsetal vid

grundbidragets för- delning

Medlemsantal

! -i

Jämförelsetal vid

grundbidragets för- delning

— 1000

i

30 001— 34 000

» !

1001— 2 000

2

34 001—38 000

17

2 001— 3 000

3

38 001—42 000

18 j

3 001— 4 000

4

42 001— 46 000

19

4 001— 5 000

5

46 001— 50 000

20

5 001— 7 000

6

50 001— 55 000

21

7 001— 9 000

7

55 001— 60 000

22

9 001—11000

8

60 001— 65 000

23

11 001—13 000

9

65 001—70 000

24

13 001-15 000

10

70 001— 75 000

25

15 001—18 000

11

75 001— 81 000

26

18 001-21 000

12

81 001— 87 000

27

21 001-24 000

13

87 001— 93 000

28

24 001-27 000

14

93 001-99 000

29

27 001—30 000

15

99 001-105 000

30

I följande sammanställning (s. 61) har utredningen beräknat den procentuella

andel av det totala grundbidraget, som enligt de nyss redovisade

fördelningsgrunderna bör tillkomma varje enskild nykterhetsorganisation.

Utredningen papekar att vid en jämförelse mellan de bidrag, som beräknas

enligt denna tabell och de anslag som för närvarande utgår till olika organisationer,

hänsyn bör tagas till att speciella bidrag kommer att vara tillgängliga

och kan komplettera grundbidragen.

De speciella bidragen. Utredningen föreslår, att som grundvillkor

för de speciella bidragen bör gälla, att staten skall svara för högst 50

procent av totalkostnaden för de ifrågasatta åtgärderna. Återstående del av

kostnaderna bör enligt förslaget finansieras med organisationernas övriga inkomster.

Utredningen erinrar om att den icke anser hinder möta att grundbidraget

tages i anspråk härför. Om skolöverstyrelsen skulle finna en planerad

aktion — samtidigt som den bedömes vara mycket betydelsefull från

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

61

Organisation

Antal vuxna

medlemmar

Jämförelse- tal enl. föreg.

tabell

Procentuell

andel av

grundbi- draget

Godtemplarorden (IOGT) ......................

91 785

28

23,4 |

Nationaltemplarorden (NTO) ....................

30 755

16

13,3

Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) ......

43 828

19

15,9

Sveriges blåbandsförening (SBF) ................

23 877

13

10,8

Sveriges godtemplares ungdomsförbund (SGU) ..

16 434

11

9,2

8 867

7

5,8

Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV) ......

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund

4 732

5

4,2

(SSUH) ......................................

5 726

6

5,0

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund (JHF) ....

5 660

6

5,0

Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN) ........

4 400

5

4,2

Sveriges polismäns helnykterhetsförbund (SPHF) ..

Svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund

386

i

0,8

(STHF) ......................................

100

i

0,8

Svenska läkarnas nykterhetsförening ............

88

i

0,8

Sveriges akademikers nykterhetsförbund ..........

cirka 100

i

0,8

236 738

120

100,0

nykterhetssynpunkt — oskäligt betungande för organisationerna, bör dock

enligt utredningens mening överstyrelsen äga möjlighet att underställa

frågan Kungl. Maj:ts provning.

Utredningen förutsätter nämligen, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens

bemyndigande att i särskilda fall medgiva ett procentuellt högre bidrag.

Beträffande den del av de speciella bidragen, som avses utgå under övergångstiden,

syntes den nyssnämnda 50-procentregeln icke böra gälla, varför

ett sådant bemyndigande borde givas generellt åt skolöverstyrelsen.

Utredningen anser, att stimulansbidragen i princip icke skall reserveras

blott för de organisationer, som åtnjuter grundbidrag. Det kan sålunda

tänkas, framhåller utredningen, att sammanslutningar utanför den egentliga

nykterhetsrörelsen i framtiden skall kunna påräkna statligt stöd för en

planerad nykterhetsfrämjande verksamhet, vilket emellertid inte innebär,

att från nykterhetssynpunkt mer eller mindre svårbedömbara aktioner

skall kunna stödjas på denna väg. Vid den nykterhetsupplysning, för vilken

statligt stöd från dessa bidrag kan sättas i fråga, bör^ enligt utredningens

uppfattning betydelsen av personlig avhållsamhet från de alkoholhaltiga

dryckerna framhållas.

För en bedömning av stimulansbidragens totalbelopp har utredningen

införskaffat vissa uppgifter om de enskilda nykterhetsorganisationernas och

DKSN:s utåtriktade verksamhet. Uppgifterna avser budgetåret 1952/53

eller kalenderåret 1952. De sammanlagda utgifterna för detta ändamål uppgick

till cirka 3 milj. kronor, varav till upplysningsverksamhet (offentliga

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 155.

möten, kurser, affischer, trycksaker m. m.) cirka 2,65 milj. kronor och till

ungdomsverksamhet (barnverksamhet, scoutverksamhet in. m.) cirka 0,35

milj. kronor.

De angivna beloppen ger enligt utredningens mening en viss föreställning

om den nuvarande omfattningen av den verksamhet, som till betydande

del i fortsättningen bör stödjas genom speciella bidrag. Utredningen

tillägger att den i ett inledande avsnitt betonat, att det framtida behovet

av upplysningsverksamhet i alkoholfrågan och övriga nykterhetsfrämjande

åtgärder av sådan art, som stimulansbidragen avser att främja, blir mycket

starkare än för närvarande. Utredningen fortsätter:

Inom utredningen har olika meningar yppat sig rörande storleken av de

medelsanvisningar, som bör ställas till förfogande i form av speciella bidrag.

Å ena sidan har gjorts gällande att som riktpunkt för den ekonomiska insatsen

i viss mån måste betraktas nykterhetskommitténs förslag. Å andra

sidan har hävdats, att de nuvarande anslagen och de av nykterhetskommittén

föreslagna vore otillräckliga redan för nuvarande uppgifter och att

ett slopande av motboken krävde eu avsevärt kraftigare intensifiering av

nykterhetsarbetet än denna kommitté räknat med. Frågan är svårbedömbar.

Utredningen har emellertid enat sig om att föreslå speciella bidrag å

sammanlagt 525 000 kronor, vilket belopp dock under budgetåret 1954/55

bör uppräknas med 300 000 kronor till 825 000 kronor. Det har nämligen

synts angeläget att under själva övergångstiden större resurser står till

förfogande för de åtgärder av olika slag, som då kan aktualiseras.

Utredningen övergår därefter till en redovisning av de särskilda ändamål,

för vilka de speciella bidragen får tagas i anspråk. Inalles föreslås fem olika

poster. Utredningen anför härom i huvudsak följande.

Vissa aktioner från nykterhetsorganisationernas sida torde kunna ske

gemensamt. Utredningen är emellertid angelägen understryka, att den härmed

inte avser att via statsbidragens utformning påverka nykterhetsrörelsens

struktur, vilken vuxit fram från historiskt betingade förutsättningar.

Utredningen har emellertid vid sina överläggningar med företrädare för

nykterhetsorganisationerna erfarit, att en vidgad samverkan för vissa konkreta

mål bör kunna etableras. Den samordning, som det här kan bli fråga

om, torde i huvudsak komma att etableras genom samarbete mellan centralorganisationerna.

För en samverkan på det lokala planet torde i regel

grundbidraget tas i anspråk. Fn samfälld verksamhet för exempelvis affischpropaganda,

filmupplysning etc. synes vara en rationell ordning. Gemensamt

arrangerade offentliga möten och diskussioner torde också resultera

i ökad effekt. Organisationernas möjlighet att planera och få till stånd

aktioner mot en större publik, insatser som t. ex. fordrar ett samarbete med

radio och tidningspress, bör också lättare kunna tillgodoses om en verksamhet

i detta syfte sker under så bred samverkan som möjligt. Utredningen

finner därför att ett särskilt bidrag bör utgå till samfälld upplysnings- och

propagandaverksamhet. För detta ändamål bör anvisas 100 000 kronor

jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av 100 000 kronor =

200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 03

Såsom utredningen tidigare framhållit, bör upplysningsverksamhet inriktad

mot barn och ungdom fortfarande vara eu central uppgift för nykterhetsrörelsen.

All erfarenhet inom nykterhetsarbetet har visat att det är

avsevärt lättare att påverka unga människor och att de vanor, som utbildats

i ungdomen, har en relativt stark benägenhet att bli bestående. Utredningen

vill i detta sammanhang erinra om att nykterhetskommittén i

sin ungdomsundersökning beträffande alkoholkonsumtionen kunnat konstatera

ett klart samband mellan tidig vanebildning och vid senare tidpunkt

oftare upprepad förtäring. Enligt nykterhetskommittén syntes det av vissa

skäl sannolikt, att ett sådant samband berodde på att alkoholvanorna blev

starkare och mera regelbundna ju längre tid de finge på sig att utvecklas.

Ehuru, såsom nykterhetskommittén själv framhåller, denna slutsats icke

har en obetingad giltighet, utgör emellertid de refererade iakttagelserna ett

mycket starkt motiv för en intensifierad nykterhetsfrämjande verksamhet

just bland ungdomen. Denna verksamhet kan varieras mycket rikt, och

utredningen vill icke genom särskilda föreskrifter binda en sådan verksamhet

i någon viss riktning. Utredningen önskar emellertid framhålla den

betydelse som en saklig och väl tillrättalagd upplysning har för ungdomar

framför allt i de tidigare tonåren. En vidgad kontakt med skolungdomen i

avgångsklasserna i form av konferenser och veckoslutskurser bör vara av

stor betydelse. En särskild anslagspost, ur vilken organisationerna kan få

stöd för sådana uppgifter, bör därför utgå till nykterhetsfrämjande verksamhet

för barn och ungdom. Ett belopp av 225 000 kronor bör anvisas

för detta ändamål jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av

50 000 kronor — 275 000 kronor.

Upplysningsverksamheten på arbetsplatserna och sådan upplysningsverksamhet,

som syftar på hemmen, har på senare år fått eu större omfattning.

Samarbetsorganet mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt

kvinnoorganisationernas samarbetskommitté har på dessa områden dragit

upp vissa riktlinjer för en fortsatt upplysningsverksamhet. En ny arbetsform,

som på senare år börjat tillämpas och som torde kunna bli ett viktigt

hjälpmedel i strävandena för ökad folknykterhet, är bildandet av nykterhetsgrupper

på arbetsplatserna. Med hänsyn till att ungdomens alkoholvanor

visat sig röna ett mycket starkt inflytande av de vuxnas regler i

familje- och sällskapslivet "bör en upplysningsverksamhet främjas, som

direkt tar sikte på hemmens möjligheter att förändra umgängeslivets mönster.

Utredningen finner att en ökad verksamhet av denna art bör stimuleras

genom en särskild anslagspost, rubricerad upplysning i nykterhetsjrågan

på arbetsplatser och för hemmen. För detta ändamål bör anvisas ett belopp

av 75 000 kronor jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av

50 000 kronor = 125 OOO kronor.

Vissa av nykterhetsorganisationerna rekryteras från särskilda yrkeskategorier.

Av detta skiil är medlemsnumerären ofta relativt begränsad. De

yrkesbetonade nykterhetssammanslutningarna har emellertid i vissa avseenden

en särskilt viktig uppgift. Man behöver bara peka på den roll som

läkare och lärare in. fl. spelar i detta sammanhang. Helt naturligt måste

emellertid grundbidragen till dessa organisationer med hänsyn till medlemsantal

in. in. bli relativt begränsade. Det synes utredningen därför angeläget

att den speciella publikationsverksamhet, som vissa mindre organisationer

bedriver och som far tillmätas en särskilt stor betydelse, ges ett rimligt

stöd. I princip bör givetvis bidrag av denna karaktär stå till alla organisationers

förfogande. Utredningen vill emellertid framhålla alt publicerings
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

anslaget icke bör disponeras för sådana periodiska skrifter, som en rad

nykterhetsorganisationer själva utger. Utredningen föreslår sålunda att en

särskild anslagspost av 50 000 kronor utgår till publiceringsverksamhet i

alkoholfrågan jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av 50 000

kronor = 100 000 kronor.

De av nykterhetskommittén föreslagna speciella bidragen till upplysningsverksamhet

bland militärpersonal och sjömän samt de av kommittén

föreslagna bidragen till nykterhetsupplysning bland de studerande vid universitet

och högskolor bör enligt utredningens mening icke särskiljas i speciella

anslagsposter. Å andra sidan finner utredningen särskilt viktigt, att

nykterhetsarbete bland de nu nämnda kategorierna kommer till stånd i

ökad omfattning och i enlighet med de riktlinjer som nykterhetskommittén

dragit upp. Utredningen vill särskilt understryka vad nykterhetskommittén

anfört beträffande militärtjänstgöringens betydelse för utformningen av

den manliga ungdomens alkoholvanor. Nya former för nykterhetsarbetet

och upplysningsverksamheten bör här kunna prövas. Med stor sannolikhet

kommer ett förändrat nykterhetspolitiskt läge att aktualisera ytterligare

objekt för denna typ av propagandaverksamhet inom särskilda befolkningskategorier.

Särskilt betydelsefullt är t. ex. nykterhetsarbetet bland

motorförare.

I detta sammanhang vill utredningen anknyta till vad den tidigare anfört

beträffande möjligheterna för organisationer utanför den egentliga nykterhetsrörelsen

att erhålla stöd för en nykterhetsfrämjande verksamhet. Ett

exempel på en sådan organisation utgör Sällskapet Länkarna, som enligt

utredningens mening bör kunna erhålla bidrag för sin verksamhet.

För skilda bidragsändamål av nu beskriven art bör en särskild anslagspost

uppföras. Anslagsposten kan lämpligen rubriceras upplysningsverksamhet

bland, speciella befolkningskategorier och för ändamålet bör anvisas ett

belopp av 75 000 kronor jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tilllägg

av 50 000 kronor = 125 000 kronor.

Instruktörsbi dragen. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen

föreslog nykterhetskommittén att det nuvarande antalet instruktörer

inom nykterhetsorganisationerna borde ökas från 12 till 19. Nykterhetsorganisationerna

själva hade enligt en i nykterhetskommitténs betänkande

III återgiven uppgift föreslagit sammanlagt 29 instruktörer.

Det av nykterhetskommittén föreslagna antalet synes utredningen tämligen

väl avvägt. Å andra sidan har det vid utredningens överläggningar

med organisationernas företrädare framkommit, att behov föreligger att

ytterligare vidga instruktionsverksamheten inom sammanslutningar som

står utanför nykterhetsrörelsen. Utredningen, som finner ett sådant initiativ

beaktansvärt, vill därför för sin del föreslå att statsbidrag för nästkommande

budgetår utgår till sammanlagt 22 instruktörer. Av detta bidrag

föreslår utredningen att ett belopp, motsvarande statsbidrag för två instruktörer,

ställes till CFN:s förfogande. Detta belopp bör enligt utredningens

mening helt reserveras för instruktionsverksamhet inom sammanslutningar

utanför nykterhetsrörelsen, och först i den mån sådan sammanslutning erbjuder

sig att svara för återstoden av instruktörskostnaderna bör nu ifråga
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

K-ungl. Maj.ts proposition nr 155.

varande statsbidrag kunna anlitas. Utredningen framhåller, att av dessa

två instruktörer en lämpligen bör kunna anlitas för instruktionsverksamliet

inom idrottsrörelsens och motororganisationernas verksamhetsområden.

Fördelningen av de övriga 20 instruktörerna mellan olika organisationer och

samarbetsorgan föreslås ankomma på skolöverstyrelsen, varvid bör tillses

att i synnerhet inom de större organisationerna någon instruktör avdelas

för att speciellt ägna sig åt barn- och ungdomsverksamhet.

Instruktionsverksamheten anses i fortsättningen såvitt möjligt böra samordnas.

Utredningen föreslår att det skall åvila skolöverstyrelsen att minst

två gånger om året sammankalla instruktörerna för gemensam planläggning

av arbetet.

Beträffande bidragets storlek anser utredningen, att den av nykterhetskommittén

föreslagna höjningen från hälften till två tredjedelar av

kostnaderna är väl avvägd. Då det för effektiv instruktions verksamhet är

nödvändigt, att kvalificerade krafter kan ställas till förfogande, föreslår

utredningen att statsbidraget till varje instruktör utgår med två tredjedelar

av årslönen, dock högst 10 000 kronor. Därmed säger sig utredningen, särskilt

med hänsyn till de nu föreslagna höjningarna av nykterhetsanslaget

i dess helhet, icke ha velat föreslå, att staten i fortsättningen skall ikläda

sig hela kostnaden för vissa instruktörer.

För de rese- och traktamentskostnader som sammanhänger med instruktörernas

verksamhet finner utredningen lämpligt, att ett särskilt bidrag —

principiellt konstruerat såsom ett stimulansbidrag — utgår. Utredningen

beräknar att instruktörernas arbetsdagar i samband med resor kommer att

uppgå till cirka 200. För detta antal dagar beräknar utredningen ett statsbidrag

av 3 600 kronor, vilket genomsnittligt bör täcka resekostnaderna för

billigaste färdsätt samt därutöver en viss andel av erforderliga traktamentskostnader.

Utredningen föreslår därför, att bidrag till resekostnader och

traktamenten utgår till varje instruktör med högst 18 kronor per redovisad

arbetsdag, under vilken instruktören under minst åtta timmar vistats

utanför sin tjänstgöringszon (jämför 1 § allmänna resereglementet), dock

högst med 3 600 kronor för helt budgetår.

Det sammanlagda statsbidraget för här berörda instruktörsverksamhet

uppgår sålunda enligt utredningens förslag till (22X10 000+22X3 600=)

299 200 kronor.

Ö v r i g a ända m å 1. För uppehållande av internationella byrån i

Lausannc för alkoholismens bekämpande utgår för närvarande en särskild

anslagspost av 6 000 kronor. Då utredningen ej har haft att överväga denna

anslagspost uppföres den i utredningens kostnadsberäkningar med oförändrat

belopp.

Liksom för närvarande bör enligt utredningens mening en särskild anslagspost

stå till Kungl. Maj:ts disposition. Utredningen föreslår, att denna

anslagspost för nästa budgetår höjes från 12 000 kronor till 25 000 kronor.

5 —- Bihang till

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Vissa administrativa f r å g o r. Utredningen berör även frågan

om anslagsfördelningen och anför därvid i huvudsak följande.

För närvarande fastställer Kungl. Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen

de särskilda anslagsposter som skall utgå ur det av riksdagen beviljade

anslaget. Enligt utredningens mening bör den av Kungl. Maj:t bestämda

anslagsspecifikationen i fortsättningen koncentreras till dels det totala

grundbidrag som förut nämnts, dels de övriga anslagsposter som därutöver

bör ingå i totalanslaget. Själva fördelningen av de speciella bidragen och

bidragen till instruktörsverksamhet bör enligt utredningens mening åvila

den myndighet, som närmast har att svara för överinseendet av nykterhetsundervisningen

och nykterhetsupplysningen, d. v. s. skolöverstyrelsen.

Jämväl grundbidraget bör i princip fördelas på samma sätt.

Den förenkling av det administrativa förfarandet, som den föreslagna

ordningen innebär, bör göra det möjligt för den anslagsfördelande myndigheten

att bättre kunna tillgodose skiftande behov av nykterhetsfrämjande

åtgärder. Själva grundbidraget bör, liksom de nuvarande anslagen, utbetalas

till organisationerna med hälften i början av budgetåret och med återstoden

vid det nästföljande kalenderårets ingång. De speciella bidragen

bör emellertid utbetalas först på ansökan och tillgodose konkret redovisade

behov. Sådan ansökan bör åtföljas av plan över och kostnadskalkyl

för den planerade verksamheten. Arten av den här diskuterade verksamheten

innebär emellertid att vissa aktioner kan beräknas bli fullföljda i

etapper och därigenom kommer att sträcka sig över flera budgetår. Med

hänsyn härtill vill utredningen föreslå, att hela anslaget göres till reservationsanslag

och att de inom anslaget fördelade anslagsposterna får karaktären

av särskilda reservationsanslag. De som tilldelats grundbidrag, speciella

bidrag eller bidrag till instruktörsverksamhet, skall ställa sig till

efterrättelse de anvisningar rörande statsbidragens användning, som skolöverstyrelsen

kan finna påkallade. Givetvis bör också för varje budgetår

en redovisning tillställas skolöverstyrelsen rörande användningen av beviljade

stimulansbidrag och bidrag till instruktörsverksamheten, vilka redovisningar

vid budgetårets slut på lämpligt sätt bearbetas och sammanföres

av skolöverstyrelsen samt överlämnas till Kungl. Maj:t, om möjligt

i samband med de årliga anslagsäskandena. Någon mera detaljerad redovisning

för användningen av grundbidraget bör däremot icke påfordras.

Kravet på noggrann beräkning av grundbidragen och på en så ändamålsenlig

fördelning som möjligt av stimulansbidragen och bidragen till instruktionsverksamhet

motiverar enligt utredningens mening, att något nykterhetsrörelsen

närstående organ infogas som instans vid fördelningen omedelbart

under skolöverstyrelsen. Detta organ bör vara rådgivande och yttra

sig dels över nykterhetsorganisationemas årliga anslagsäskanden, dels över

framställningar om anslag ur stimulansbidragen. Utredningen har övervägt

olika, alternativ till en sådan lösning. Det har därvid befunnits lämpligt att

CFN tilldelas en sådan uppgift både med hänsyn till förbundets centrala

ställning i fråga om nykterhetsupplysning och till den halvstatliga karaktär

som förbundet avses få i framtiden.

Sammanfattande kostnadsberäkningar.

Det av utredningen föreslagna riksstatsanslaget för nästa budgetår kan

sammanfattas på följande siitt. Utredningen förutsätter att anslag, som

berör CFN, kommer att anvisas under särskild anslagsrubrik.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

67

Bidrag till vissa nykterhetsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

..........................................1 446 200

1. Grundbidrag till nykterhetsorganisationer m. fl.................

A. Bidrag till enskilda nykterhetsorganisationer.......... 210 000

B. Bidrag till DKSN............................ 40 000

C. Bidrag till vissa samarbetsorgan................... 41 000

a) Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling 16 000

b) Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen

och fackföreningsrörelsen................. 15 000

c) Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykter
hetsfrågor.

.........................10 000

2. Speciella bidrag.....................................

A. Samfälld upplysnings- och propaganda
-

verksamhet .................. 100 000 "1" 100 000 — 200 000

B. Nykterhetsfrämjande verksamhet för

barn och ungdom.............. 225 000 + 50 000 — 275 000

C. Upplysning i nykterhetsfrågan på arbetsplatser

och för hemmen........... 75 000 -f- 50 000 = 125 000

D. Publiceringsverksamhet i alkoholfrågan . 50 000 4- 50 000 = 100 000

E. Upplysningsverksamhet bland speciella

befolkningskategorier............ 75 000 + 50 000 — 125 000

3. Bidrag till instruktörer

A. Bidrag till avlöning av instruktörer......................

B. Bidrag till instruktörernas rese- och traktamentskostnader .......

4. Bidrag till internationella byrån i Lausanne..................

5. Till Kungl. Maj:ts disposition...........................

291 000

825 000

220 000

79 200

6 000

25 000

Enligt utredningens förslag bör det i fortsättningen ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa storleken dels av det såsom punkt 1 upptagna grundbidraget,

dels av de under punkterna 2 A—E, 3 A—B, 4 och 5 upptagna

posterna. Fördelningen av grundbidraget på de under punkten 1 A—C

redovisade organisationerna och samarbetsorganen föreslås skola åvila skolöverstyrelsen.

I förhållande till riksstaten för innevarande budgetår innebär utredningens

förslag för budgetåret 1954/55 en kostnadsökning med 1 124 900 kronor.

Yttranden.

Utredningens promemoria har över lag fått ett gynnsamt mottagande.

I huvudsak tillstyrkes förslagen eller också lämnas de utan erinran. Vissa

remissinstanser, som i allt väsentligt ställt sig positiva, förordar emellertid

en generösare bidragsgivning än utredningen rekommenderat. Medicinalstyrelsen

framhåller såsom särskilt värdefullt, att de föreslagna statliga

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. iiIaj:ts proposition nr 155.

åtgärderna icke syftar till en ökad byråkratisering av verksamheten. Kontrollstyrelsen

finner den formella utformningen och det föreslagna administrerandet

av anslaget väl avvägda och anser uppdelningen i grundbidrag

och speciella bidrag välfunnen. Sveriges nykter hetsvänners landsförbund

hälsar med största tillfredsställelse utredningens uppslag, att de speciella

bidragen även skall stå öppna för andra än nykterhetsorganisationerna.

Denna tanke vinner också uttryckligt erkännande av skolöverstyrelsen,

kontrollstyrelsen och Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Den föreliggande utredningen lämnar enligt socialstyrelsens uppfattning

icke tillräcklig vägledning för ett bedömande av skäligheten av de föreslagna

bidragens storlek. Socialstyrelsen framhåller emellertid att en i

detta sammanhang betydelsefnll upplysning är uppgiften, att nykterhetsorganisationernas

sammanlagda utgifter för verksamheten uppgår till så

högt belopp, över sex milj. kronor, att statens bidrag även efter den föreslagna

kraftiga höjningen skulle komma att stanna vid något över 19 procent

av de sammanlagda kostnaderna under det första året och vid något under

16 procent under de efterföljande åren. Socialstyrelsen finner icke denna

proportion vara anmärkningsvärt hög i betraktande av värdet för det allmänna

av dessa organisationer och deras verksamhet. Socialstyrelsen betonar

att nykterhetsorganisationerna i icke ringa omfattning tager sig an

nykterhets vår dens klienter och i många fall lyckas erbjuda dem en lämplig

miljö. I sin egenskap av tillsynsmyndighet för nykterhetsvården säger sig

socialstyrelsen därför icke ha anledning att motsätta sig förverkligandet av

de i promemorian framlagda förslagen.

Statskontoret, som icke funnit anledning till erinran mot den principiella

uppläggningen av bidragssystemet, framhåller att det undandrager sig

ämbetsverkets bedömande, huruvida en så väsentlig ökning av det statliga

bidraget inom den behandlade sektorn av den nykterhetsfrämjande verksamheten

är oundgängligen påkallad. Statskontoret uttalar vidare, att det

framlagda förslaget uppenbarligen måste ses mot bakgrunden av de åtgärder

i övrigt, som av statsmakterna anses böra vidtagas för att på annat

sätt finansiellt stödja de nykterhetspolitiska strävandena vid ett slopande

av motbokssystemet.

Tjänstemännens centralorganisation anser att den av utredningen föreslagna

utgiftsökningen ur allmänna statsfinansiella synpunkter bör undvikas.

Centralorganisationen framhåller att stödet åt nykterhetsorganisationerna

bör avvägas i samband med stödet åt övriga organisationer och folkrörelser,

som på olika områden bedriver upplysnings- och ungdomsverksamhet. Av

principiella skäl avstyrker centralorganisationen mera omfattande statliga

bidrag till folkrörelsernas och de frivilliga organisationernas allmänna verksamhet.

Grundbidraget. Skolöverstyrelsen framhåller, att den föreslagna

normen för fördelningen av grundbidragfet synes bli alltför oförmånlig för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

vissa små organisationer, även om hänsyn tages till att speciella bidrag

kommer att vara tillgängliga. Skolöverstyrelsen nämner i detta sammanhang

SSUII, SLN och Svenska läkarnas nykterhetsförening samt anför

härom i huvudsak följande.

Överstyrelsen har funnit, att samtliga de organisationer, som för innevarande

budgetår åtnjuter statsbidrag till sin verksamhet, får i grundbidrag

ett högre belopp än det för innevarande budgetår utgående anslaget

utom de tre nyss nämnda organisationerna. SSUH har för budgetåret

1953/54 ett statsbidrag av 13 500 kronor, medan det beräknade grundbidraget

enligt utredningens förslag skulle uppgå till 5 procent av 210 000 kronor

= 10 500 kronor. SLN har för samma budgetår ett statsbidrag av 12 600

kronor och beräknas i grundbidrag erhålla 4,2 procent av 210 000 kronor =

8 820 kronor. Motsvarande siffror för Svenska läkarnas nykterhetsförening

är 7 500 kronor och 0,8 procent av 210 000 kronor = 1 680 kronor. Med

en sådan kraftig minskning av det belopp, som bland annat är avsett att

täcka vissa organisationskostnader, torde dessa organisationer icke kunna

uppehålla sin nuvarande verksamhet, och de torde ej heller kunna utöka

bidraget genom att ansöka om medel ur de speciella bidragen, då som villkor

för att erhålla bidrag ur dessa i regel föreslås gälla, att den anslagssökande

organisationen skall betala hälften av kostnaderna för den planerade

aktionen med sina övriga inkomster (inberäknat grundbidraget). Överstyrelsen

utgår ifrån att de framlagda förslagen icke skall innebära minskad

medelstillgång för någon nykterhetsorganisation och föreslår därför förbättrat

stöd åt organisationer av här ifrågavarande slag i samband med

behandlingen av de speciella bidragen.

Skolöverstyrelsen framhåller vidare, att liknande synpunkter gäller vissa

samarbetsorgan. Med hänsyn till det anförda och den förändring av penningvärdet,

som skett sedan år 1950, föreslår överstyrelsen, att Sveriges

nykterhetssällskaps representantförsamling, Kommittén för samarbete mellan

fackföreningsrörelsen och nykterhetsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas

samarbetskommitté för nykterhetsfrågor tilldelas respektive 18 000, 20 000

och 15 000 kronor i grundbidrag. Slutligen yrkar skolöverstyrelsen, i anslutning

till ett av överstyrelsens konsulent för nykterlietsundervisning framlagt

förslag, att det totala grundbidraget höjes från 291 000 kronor till

350 000 kronor.

Centralföi-bundet för nykterlietsundervisning betonar vikten av att den

organisatoriska apparaten inom nykterhetsrörelsen är så stark som möjligt

och förordar därför en ökning av grundbidraget med 25 procent. Vidare

anser CFN att Svenska frisksportförbundet bör betraktas som en nykterhetsorganisation

och berättigas till grundbidrag, även om nykterhetsarbetet

icke är en huvudsaklig del av detta förbunds verksamhet. I yttrandet

framhålles, att frisksportförbundets medlemmar numera måste avlägga eu

förbindelse att avstå från alkoholhaltiga drycker på samma sätt som gäller

för vanliga nykterhetsorganisationer. CFN upplyser också, att frisksportförbundet

är anslutet till CFN och Sveriges nykterhetssällskaps representant
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

församling, samt framhåller att förbundet den 1 januari 1953 hade 4 012

medlemmar och sålunda enligt utredningens principer för beräkning av

grundbidrag borde erhålla jämförelsetalet 5. CFN föreslår på nu anförda

skäl, att det totala grundbidraget ökas till (291 000+72 750+11 025=)

i runt tal 375 000 kronor.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund anför beträffande de mindre

organisationerna och samarbetsorganen liknande synpunkter som skolöverstyrelsen.

Landsförbundet föreslår också, att Svenska frisksportförbundet,

såsom en av landsförbundets medlemsorganisationer, berättigas till grundbidrag.

Av detta skäl och då den av utredningen föreslagna summan

210 000 kronor för de enskilda nykterhetsorganisationerna synes landsförbundet

alltför låg mot bakgrunden av de uppgifter, som skulle tillgodoses,

föreslås en höjning av nämnda belopp till 250 000 kronor.

Landsförbundet finner även en motsvarande uppräkning av DKSN:s

grundbidrag motiverad och hemställer, att detta bidrag sättes till 50 000

kronor. Slutligen föreslår landsförbundet, att Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling, Kommittén för samarbete mellan fackföreningsrörelsen

och nykterhetsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté

för nykterhetsfrågor tilldelas respektive 20 000, 25 000 och 20 000

kronor i grundbidrag. Landsförbundets förslag innebär en höjning av det

totala grundbidraget till 365 000 kronor.

En höjning av bidragen till de båda samarbetskommittéerna rekommenderas

även av Systembolagens förtroendenämnd.

Landsorganisationen berör förhållandet mellan grundbidraget och de speciella

bidragen och säger därom bland annat:

Man kan på goda grunder utgå ifrån att de organisationer, som kan

komma i fråga att erhålla grundbidrag, har tillräcklig ambition och initiativkraft

att de inte behöver särskilda stimulansbidrag i sin nykterhetsfrämjande

verksamhet. Att det bör finnas medel för prövning av nya metoder

är en sak, men att lägga huvudvikten vid detta kan leda till en onödig

tröghet och eftersläpning i arbetet. Det synes landsorganisationen närmast

som proportionerna mellan grundbidragen och de speciella bidragen borde

vara de omvända.

Landsorganisationen framhåller vidare, att Kommittén för samarbete

mellan fackföreningsrörelsen och nykterhetsrörelsen är särskilt viktig, dels

med tanke på att verksamheten riktar sig mot arbetsplatserna, dels därför

att samarbetskommittén med sin upplysningsverksamhet vänder sig till vår

största socialgrupp. Enligt landsorganisationens mening bör en ökning av

i första hand grundbidraget till detta samarbetsorgan ske inom ramen för

utredningens totaläskanden.

Kooperativa förbundet, som finner det av utredningen äskade totalbeloppet

fullt försvarligt, ställer sig principiellt tveksam till utredningens

förslag om grundbidrag, som automatiskt skulle utgå till vissa organisationer.

Förbundet är av den åsikten, att det är av allmänt intresse att stat

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

och kommun bidrager till lösningen av de ideella folkrörelsernas medlemsvårdsproblem,

men enligt förbundet torde detta bättre ske genom att sådana

åtgärder vidtas, att samlings-, studie- och expeditionslokaler med

tillhörande utrustning ställes till förfogande till låga priser och där så axmöjligt

för gemensamt bruk.

Sveriges lärares nykterhetsförbund förordar, att vid beräkning av grundbidrag

hänsyn jämväl tages till de olika förbundens uppgifter och betydelse

som opinionsbildare. Förbundet framhåller, att lärarna innehar en nyckelställning,

och anför vidare:

Det torde vara viktigt att värna om en helnykter grupp bland lärarna

och att ce denna grupp möjlighet att arbeta för att hjälpa hela skolan att

verka för undervisning i alkoholfrågan. Det torde inte vara svårare att ge

SLN ett bidrag utan att räkna i proportion till medlemsantalet an t. ex.

DKSN eller samarbetskommittéerna. Man torde också kunna framhalla,

att det bör vara ändå viktigare, att staten bereder möjlighet för verksamhet

bland lärarna än t. ex. bland de kristna samfunden, vars medlemmar i regel

är absolutister.

De speciella bidragen. I vissa yttranden förordas en modifikation

av utredningens regler för de speciella bidragen. Skolöverstyrelsen finner

det föreslagna grundvillkoret — att organisationerna själva skall svara för

50 procent av totalkostnaden för de ifrågasatta åtgärderna — i huvudsak

godtagbart men hemställer om generellt bemyndigande att, därest överstyrelsen

så finner skäligt, bevilja bidrag med högre procentsats. Skolöverstyrelsen

hänvisar därvid till vad den anfört beträffande vissa mindre organisationer.

Rörande det ifrågasatta bemyndigandet uttalar skolöverstyrelsen,

att bidrag i fall, där överstyrelsen bedömer en planerad aktion särskilt

betydelsefull och den initiativtagande organisationen icke har möjlighet

att tillskjuta medel själv, skulle få utgå med 100 procent.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund rekommenderar likaledes en

uppmjukning av den föreslagna regeln och anför därom i huvudsak följande.

De flesta av dessa mindre organisationer — detta gäller bland annat

SSUH, SLN och Svenska läkarnas nykterhetsförening — fullgör var pa

sitt område mycket betydelsefulla uppgifter, vilka under de närmaste åren

säkerligen kommer att bli alltmer markerade. Den regel om tillskott pa

50 procent till kostnaderna från den egna organisationen för att komma i

åtnjutande av dylikt bidrag, som i de flesta fall torde vara en riktig princip,

skulle emellertid sätta de nu nämnda organisationerna i ett mycket prekärt

läge. För SSUII med dess unga medlemmar, i regel utan egen inkomst och

följaktligen med starkt begränsade möjligheter att betala medlemsavgifter,

skulle regelns tillämpning medföra särskilt stora svårigheter. Utredningen

förutsätter visserligen, att Kungl. Maj:t pa skolöverstyrelsens förslag skulle

kunna dispensera från regeln. Denna dispens bör dock användas i betydligt

större utsträckning än kommittén synes förutsätta och beträffande de nu

nämnda organisationerna göras generell. Det torde dessutom vara en onödig

omgång att överlämna åt Kungl. Maj:t att behandla ilrägavarande dispens
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. May.ts -proposition nr loa.

ärenden. Enligt landsförbundets mening är det tillfyllest, om skolöverstyrelsen

pa GFN:s förslag beslutar i dispensärenden, liksom skolöverstyrelsen

en ^ förslaget, med vilket landsförbundet vill instämma, har att besluta

om tordelnmgen av övriga anslagsposter.

Med i huvudsak samma motivering förordas en sådan jämkning även

av Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Sveriges lärares nykterhetsförbund

och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund. Enligt

centralförbundets uppfattning skulle avsevärda praktiska olägenheter

vara förknippade med eu obligatorisk regel om att endast Kungl. Maj:t

kan medgiva undantag från grundvillkoret om organisationernas egna insatser.

Utredningens uppdelning av de speciella bidragen på särskilda ändamål

och de föreslagna beloppen lämnas i huvudsak utan erinran. I några yttranden

granskas emellertid förslagen på dessa punkter mera ingående. Kontrollstyrelsen

framhåller, att upplysningsverksamheten på arbetsplatserna

utgör ett av de mest verksamma medel, som står till buds i strävandena

att nå hyfsade alkoholvanor och ökad folknykterhet. I yttrandet betonas

att stora befolkningsgrupper, som eljest icke alls eller blott indirekt kommer

i kontakt med nykterhetsrörelsen och dess appeller, härigenom kan nås för

en direkt påverkan. En dylik påverkan kan enligt kontrollstyrelsens mening

förväntas bli upptagen så mycket mera positivt som den kommer från

den egna fackorganisationen och under förmedling av egna förtroendemän

och arbetskamrater. Kontrollstyrelsen anser vidare att upplysningsverksamhet

av detta slag kan läggas på en bredare bas och i förekommande

fall rikta sig främst mot missbruket. Vidare sägs det i yttrandet:

Vid bedömningen av de förevarande problemen torde man nämligen enJlgt.

kontrollstyrelsens mening icke böra bortse från det förhållandet att

malsattmngen för den rena avhållsamhetspropagandan ter sig dogmatisk

och främmande för stora delar av vårt folk på ett sätt, som kan motverka

dess syften. En realistisk syn på förhållandet kräver därför, att dessa

grupper erhalla en nykterhetsupplysning, som för dem blir verklighetsbetonad

och vars målsättning är acceptabel. Dessa synpunkter gälla givetvis

nykterhetsarbetet över huvud taget men torde‘kanske lättast kunna

i godoses genom den nykterhetsupplysning, som kan bedrivas genom samarbetskommitten

mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen.

For att tillgodose enbart de angelägnare behoven syntes enligt kontrollstyrelsens

mening den föreslagna anslagsposten för detta ändamål —

12o 000 kronor, varav 50 000 kronor såsom särskild förstärkning under budgetåret

1954/55 — böra minst tredubblas. Kontrollstyrelsen anser sig icke

kunna föreslå en motsvarande minskning av de belopp, som utredningen

specificerat för andra ändamål, och förordar därför en ökning av totalanslaget

med 250 000 kronor. Detta tillskott borde helt reserveras för upplysningsverksamhet

på arbetsplatserna. Därest eu sådan ökning emellertid

icke skulle anses möjlig, håller kontrollstyrelsen före, att en omfördelning

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kunrjl. Maj:ts ''proposition nr 155.

allvarligt bör övervägas. Kontrollstyrelsen understryker i detta sammanhang,

att det av ämbetsverket förordade beloppet — 375 000 kronor första

budgetåret och 325 000 kronor per budgetår i fortsättningen — därvid synes

utgöra ett minimum med hänsyn till arbetsfältets omfattning och betydelse.

Systembolagens förtroendenämnd anför synpunkter av principiellt samma

innebörd som kontrollstyrelsens och förordar en höjning av det belopp, som

avsetts för upplysningsverksamhet på arbetsplatserna och för hemmen.

Socialstyrelsen framhåller att frågan om anslag till Sällskapet Länkarna

— vilken sammanslutning enligt utredningens förslag föreslås bil berättigad

att erhålla stöd ur de speciella bidragen — även upptagits av nykterhetsnämndssakkunniga

i deras den 19 november 1953 avgivna förslag. På där

anförda skäl anser socialstyrelsen, att spörsmålet om statens understöd till

denna organisation närmare hör samman med frågan om statens åtaganden

förande kostnaderna för nvkterhetsvården än med frågan om bidrag till

upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anser, att avgränsningen mellan

de olika posterna inom gruppen speciella bidrag inte bör vara så stramt

genomförd som utredningen synes önska. Enligt landsförbundets mening

bör en uppkommande besparing pa någon av posterna få disponeras för

återstående ändamål.

Landsförbundet understryker särskilt vikten av ordentligt tillmätta bidrag

för nykterhetsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom och för

upplysning i nykterhetsfrågan pa arbetsplatserna.

Sveriges lärares nykterhetsförbund föreslår att skolöverstyrelsen får disponera

ett anslag av 100 000 kronor per budgetår för bidrag till åtgärder

av annat slag än som inrymmes under de föreslagna rubrikerna A—E. Förbundet

motiverar sitt förslag med befarade svårigheter att för eget vidkommande

få del av de speciella bidragen.

Utredningens förslag om ett särskilt för budgetåret 1954/55 beräknat

tillskott till de speciella bidragen (300 000 kronor) kommenteras endast i

ett fåtal yttranden och bedömes därvid något olika. Kontrollstyrelsen finner

förslaget synnerligen välbetänkt med hänsyn till angelägenheten av ett

intensifierat nykterhetsarbete såväl före som omedelbart efter övergången

till ett friare försäljningssystem. Centralförbundet för nykterlietsundervisning

ifrågasätter om icke den föreslagna förstärkningen lämpligen borde

uppföras som en särskild post, ur vilken bidrag finge utgå till sådan verksamhet,

som vore av speciell betydelse vid övergången. Landsorganisationen

hänvisar till att en särskild kommitté varit sysselsatt med frågan om lämpliga

åtgärder i nykterhetsfrämjande syfte under övergångstiden och anser,

att ifrågavarande belopp bör avvägas med hänsyn till denna kommittés

rekommendationer.

Instruktörsbidragen. I huvudsak tillstyrkes utredningens förslag

rörande instruktörsverksamheten. Några remissinstanser förordar eu

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

jämkning av bidragsnormer.na till förmån för vissa mindre organisationer.

I ett par yttranden anföres betänkligheter mot den föreslagna konstruktionen.

Skolöverstyrelsen föreslår att bbLH och SLN får instruktörslönerna

helt täckta av statsmedel, dock med högst 15 000 kronor för varje instruktör.

Överstyrelsen åberopar till stöd härför samma skäl, som anförts med

avseende å grundbidraget. Konsulenten för nykterhetsundervisning framhåller

i sitt yttrande till skolöverstyrelsen, att nu nämnda organisationer

hittills haft halvtidsanställda instruktörer men att det vore värdefullt om

dessa organisationer kunde få heltidsanställda befattningshavare med samtliga

lönekostnader täckta av statsmedel. Centralförbundet för nykterhetsundervisning

finner det icke troligt, att SSUH skall kunna bidraga med

den del av instruktörens lönekostnad, som överstiger det föreslagna statsbidraget

av 10 000 kronor. Centralförbundet förordar därför, att statsbidrag

i detta fall får utgå med hela lönekostnaden. I yttrandet betonas

vidare, att SLN:s instruktör har den betydelsefulla uppgiften att lämna

lärarkåren instruktion om skolans nykterhetsundervisning och att till befattningen

därför bör knytas en lärare med lämpliga kvalifikationer. Av

dessa skäl föreslår centralförbundet, att statsbidrag i enlighet med nykterhetskommitténs

förslag utgår till hela lönen.

Även Sveriges nykterlietsvänners landsförbund förordar att nu ifrågavarande

instruktörer liksom hittills far sina löner helt täckta av statsmedel,

ehuru den statliga insatsen enligt landsförbundets mening bör maximeras

till 15 000 kronor för varje instruktör.

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund hemställer att statsbidrag

må utgå till förbundets instruktör med hela lönen, dock högst

15 000 kronor. Sveriges lärares nykterhetsförbund hemställer att ett bidrag

av 20 000 kronor lämnas till en heltidsanställd instruktör inom förbundet

samt att förbundet därjämte berättigas söka bidrag till rese- och traktamentskostnader

enligt de av utredningen föreslagna normerna.

Föislaget att ett belopp, motsvarande statsbidrag för två instruktörer,

skall ställas till Centralförbundets för nykterhetsundervisning förfogande

för instruktionsverksamhet inom sammanslutningar utanför nykterhetsrörelsen

lämnas allmänt utan erinran. Centralförbundet finner förslaget väl

motiverat men hyser viss tvekan beträffande kravet att vederbörande organisation

skall tillskjuta återstoden av instruktörskostnaderna. Centralförbundet

föreslår en formulering, varav skulle framgå, att vederbörande sammanslutning

i regel måste erbjuda sig att svara för överskjutande kostnader.

Enligt statskontoret — som i övrigt lämnat utredningens enskilda förslag

utan erinran — kan tillräckliga skäl näppeligen anses föreligga för att höja

det till instruktörsverksamheten för nykterhetsupplysning utgående bidraget

från hälften till tva tredjedelar av kostnaderna för instruktörernas

avlönande.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 155.

75

Kooperativa förbundet ställer sig principiellt tveksamt till mstruktorsbidragens

utformning och säger härom:

I direktiven för utredningen uttalas farhågor för att vissa av organisationernas

funktionärer, som anställes med hjälp av statsmedel, i verk lgheten

skall bli statstjänstemän. I stället forordas, att uistruktorerna anstalles

pa kort tid, ett eller högst två år. Utredningen har föreslagit att staten

endast skall bidraga med två tredjedelar av lonen. Styrelsen ifragasatter

huruvida icke bidrag till instruktörsverksamheten i stallet för lönebidrag

skulle kunna utgå i form av bidrag knutna till den av instruktörerna bedrivna

verksamheten, och sålunda ställas i relation till studiecirkelverksamhetens

omfattning, utåtriktad mötesverksamhet etc. I sa fall skulle sadan

verksamhet, som berör organisationernas inre arbete icke bekostas av statsmedel,

medan staten för utåtriktad verksamhet skulle ha möjlighet att

vissa fall överta hela kostnaden.

Övriga ändamål, administrativa frågor, m. m. Frågan

om bidrag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekampande

har, såsom tidigare omnämnts, icke prövats av utredningen. Skolöverstyrelsen

hemställer, på förslag av konsulenten för nykterhetsundermsning,

att ifrågavarande bidrag liöjes från 6 000 kronor till 12 000 kronor I motiveringen

anföres, att byrån kommit under ny ledning, vilket resulterat i en

fruktbärande utvidgning av verksamheten. Av samma skäl forordar aven

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund en höjning av nu avsedda bidrag

och föreslår att detta fastställes till 9 000 kronor.

Beträffande den av utredningen föreslagna samordningen av instruktörernas

verksamhet framhåller skolöverstyrelsen, att de planerade instruktörskonferenserna

sannolikt kommer att pågå ett par dagar och att de darfor

bör förläggas till exempelvis en folkhögskola i Stockholms närhet. Sko - överstyrelsen anför vidare att överstyrelsen därvid kommer att vidkännas

utgifter för vissa omkostnader, varför medel, förslagsvis 1 000 kronor, borde

anvisas för ifrågavarande ändamål. Skolöverstyrelsen understryker i detta

sammanhang, att utgifterna för deltagarnas resor och uppehälle bor bestridas

av det föreslagna bidraget till instruktörernas rese- och traktaments
kostnader.

Skolöverstyrelsen anmäler i sitt yttrande, att överstyrelsen vid tidigare

tillfällen föreslagit en höjning av arvodet åt konsulenten for nykterhetsundervisningen.

I yttrandet anföres v idare.

Det arvode, som nu utgår per budgetår, 2 600 kronor, ar lagt redan

med konsulentens nuvarande åligganden. Om de har aktuella iorslagen

genomföres, kommer de ärenden, som konsulenten har att taga del av

och yttra sig över, att väsentligt öka i antal. Vidare kommer ett genon - förande av förslagen att för konsulenten medföra en utvidgad rådgivningsverksamhet.

Med hänsyn härtill finner överstyrelsen det angelaget, att

konsulentens arvode höjes till 4 500 kronor. Aven för överstyrelsens de

medför förslagen eu ökad arbetsbörda, och överstyrelsen återkommer, dares

det visar sig erforderligt, härtill i sina årliga anslagsaskanden.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Utredningens förslag beträffande anslagets administration, innebärande

bland annat att CFN infogas såsom instans omedelbart nnder skolöverstyrelsen,

godtages allmänt. Skolöverstyrelsen finner den föreslagna ordningen

lämplig men understryker, att CFN härvid skall vara ett rådgivande

organ, som har att yttra sig över framställningar om anslag ur de

speciella bidragen och om nykterhetsorganisationernas årliga anslagsäskanden.

Centraljörbundet för nykterhetsundervisning tillstyrker likaledes den

föreslagna proceduren. Centralförbundet tillägger emellertid att frågan om

detta arbete för förbundets vidkommande blir så krävande, att det förutsätter

en ökning av arbetskraften utöver vad förbundet hemställt om i sitt

yttrande över nykterhetskommitténs betänkande III, icke kan bedömas

utan närmare erfarenheter. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund understryker,

att den förstärkning av CFN, som nykterhetskommittén föreslagit,

och den förankring av förbundets styrelse hos både staten och nykterhetsorganisationerna,

som nykterhetskommittén förutsätter, bör vara ett villkor

för att CFN skall kunna åtaga sig dessa nya uppgifter.

Socialstyrelsen betonar att nykterhetsvården i sin verksamhet är starkt

beroende av stöd från den allmänna opinionen. I yttrandet nnderstrykes

betydelsen av att gemene man äger någon kännedom om alkoholismens

uppkomstbetingelser, om förutsättningarna för bättring av missbrukaren

och om nykterhetsvårdens terapeutiska verksamhet. I fortsättningen anför

socialstyrelsen:

Endast med stöd av en i dessa avseenden upplyst allmänhet är det

mojugt att finna ett verksamt försvar mot den rådande ansvarslösa installnmgen

till alla slag av alkoholmissbrukare, vilken yttrar sig i bjudande

och trugande av alkoholdrycker på den som för sitt eget bästa och för

andras skull i stallet borde avhållas från även det minsta bruk av alkohol

1 den man den allmänna upplysningsverksamheten i alkoholfrågan över

nuvud taget kan gora sig hörd av den stora allmänheten bör det därför

vara angelaget för den att söka komma till rätta med denna till sina verkningar

asociala uppfattning om hur den alkoholbegivne bör bemötas. Ett

annat värdefullt resultat av en på detta sätt inriktad upplysningsverksamhet

kan antagas bliva, att kontakt härigenom vinnes med personer även

utantor nykterhetsrörelsen som äro lämpliga såsom frivilliga medarbetare

i nykterhetsvården i egenskap av övervakare och familjevårdsgivare.

Enligt socialstyrelsens mening skulle en framgångsrik miljöterapi av alkoholmissbrukare

i många fall vara mycket vansklig utan medverkan från

nykterhetsorganisationernas sida. Socialstyrelsen framhåller emellertid, att

det icke utan fog kan sägas, att dessa insatser skulle kunna bli än mera

valfardsbrmgande, om organisationerna visade större psykologisk förståelse

och hänsynstagande till de särskilda problemen för alkoholmissbrukare, som

söker sig till nykterhetsrörelsen. Avslutningsvis finner socialstyrelsen önskvärt,

att de föreslagna kraftigt höjda bidragen kommer att medföra en

mera konkret inriktning av organisationernas upplysningsverksamhet och

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

medlemsvård samt att vid fördelningen av bidragen hänsyn kan tagas till

i vilken mån detta önskemål blivit tillgodosett.

Svenska nykterhetsvårdsjörbundet fäster i sitt yttrande uppmärksamheten

på den informationsverksamhet, som bedrives av kommunala nykterhetsnämnder.

Förbundet framhåller, att nykterhetsrörelsen på många orter

och icke minst i vissa större städer är så svagt företrädd, att den icke ensam

kan bära upp en allsidig information rörande alkoholproblemen. Förbundet

anför vidare:

I sitt yttrande över 1944 års nykterhetskommittés betänkande har socialstyrelsen

bland annat uppdragit vissa riktlinjer för statens understöd till

kommunala nykterhetsnämnder, och därvid tagit ställning till fragan vilka

kostnader, som bör vara statsbidragsberättigade. Styrelsen anior därvid att

kostnader för av nämnderna anordnade föreläsningar om nykterhetsyarden

och för annan information i nykterhetsfrågan till allmänheten eller till

exempelvis skolungdom icke bör vara understödsberättigade, enar statens

understöd till upplysningsverksamheten bör utgå i annan ordning, förbundet

kan icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck i nyssnämnda

utlåtande Det torde verka mera stimulerande for namnderna om deras

upplysningsverksamhet får bli statsbidragsberättigad på samma satt som

Övriga kostnader. Föreskrift kan meddelas om att en nykterhetsnamnd, som

ämnar bedriva upplysningsverksamhet, skall inhämta länsnykterhetsnamndens

godkännande av planen samt söka samarbete med nykterhetsorgamsationer

i orten. Förbundet hemställer att nu berörda fråga uppmarksammas

vid utformande av villkoren för statsbidrag till nykterhetsupplysnmg eller

till de kommunala nykterhetsnämnderna.

Departementschefen.

I likhet med nykterhetskommittén och 1953 års utredning är jag angelägen

understryka den betydelsefulla insats som nykterhetsrörelsen hittills

utfört icke blött i folknykterhetens intresse utan även till det allmänna

bildningsarbetets fromma. Såväl nykterhetskommittén som 1953 ars utredning

har framhävt de svårigheter, som nykterhetsorganisationerna för

närvarande har att kämpa med. Båda sakkunnigberedningarna har föreslagit,

att det allmänna i fortsättningen skall övertaga en väsentligt storre

del av organisationernas samlade kostnader för upplysningsverksamheten

i alkoholfrågan än som hittills täckts av statsbidrag. Med hänsyn till att

denna verksamhet utan tvivel kan betraktas som samhällsgagnande och

särskilt med tanke på att ett ändrat nykterhetspolitiskt läge accentuerar

betydelsen av en stark nykterhetsrörelse, är jag beredd att tillstyrka avsevärt

ökade statliga insatser i syfte att bereda nykterhetsorganisationerna

gynnsammare arbetsbetingelser.

1953 års utredning, som överarbetat nykterhetskommitténs förslag iöi ande

stödet åt nykterhetsorganisationerna, synes mig ha kommit fram till

ett väl avvägt bidragssystem. Problemet att bereda organisationerna erfor
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

derlig ekonomisk hjälp för en bättre medlemsvård och en på samma gång

intensifierad utåtriktad verksamhet har bildat utgångspunkten för utredningens

arbete. Förslaget om grundbidrag och speciella bidrag, som återspeglar

problemets nyssnämnda båda sidor, torde vara ägnat att effektivisera

organisationerna och uppmuntra dem att pröva nya vägar i det nykterhetsfrämjande

arbetet. Jag anser därför, att bidragsgivningen bör utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Med hänsyn

bland annat till vad som anförts vid remissbehandlingen har jag dock

på enstaka punkter funnit skäl att föreslå vissa jämkningar.

Beträffande grund bidragets användning och principerna för

dess fördelning godtager jag utredningens riktlinjer. Jag vill därvid särskilt

understryka utredningens uttalande, att bidragets konstruktion icke bör

medföra framtida automatiska åtaganden från statens sida.

Ehuru i nagra yttranden vissa motiv anförts för en ökning av det föreslagna

grundbidragets totalbelopp, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka

högre medelsanvisning än utredningen föreslagit. Därest skolöverstyrelsen

finner, att annan organisation än de av utredningen uppräknade

bör tillerkännas grundbidrag, torde vederbörande organisations andel få

beräknas inom ramen för det totala grundbidraget. Vad beträffar Kommittén

för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen och

Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor samt Sveriges

nykterhetssällskaps representantförsamling har utredningen såsom

grundbidragsandelar uppfört de av nykterhetskommittén föreslagna totala

bidragsbeloppen. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har påyrkats

en uppräkning av nämnda grundbidragsandelar. Jag vill emellertid

i detta sammanhang framhålla, att utredningens förslag på berörda punkter

måste ses mot bakgrunden av hela bidragssystemet, genom vilket möjlighet

till speciella bidrag även för nyssnämnda organ skulle komma att

öppnas.

Vad beträffar grundvillkoret för de speciella bidragen _ att

staten skall svara för högst hälften av totalkostnaden för de ifrågasatta

nykterhetsfrämjande åtgärderna — anser jag utredningens förslag godtagbart

som norm. Pa grund av vad som anförts i åtskilliga yttranden beträffande

vissa mindre organisationers svårigheter att åstadkomma den

erforderliga motprestationen finner jag dock en uppmjukning av dispensregeln

motiverad och förordar samtidigt att den föreslagna proceduren förenklas.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen i sitt

yttrande rekommenderat föreslår jag, att överstyrelsen erhåller generellt

bemyndigande att i fall, där överstyrelsen bedömer en planerad åtgärd

särskilt betydelsefull och den initiativtagande organisationen icke befinnes

ha möjlighet att bestrida hälften av kostnaderna, bevilja bidrag med

högre andel. Därvid bör, om synnerliga skäl härtill föreligger, skolöverstyrelsen

kunna medgiva bidrag med belopp motsvarande hela den ifrågasatta

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kostnaden. Jag tänker därvid i första hand på Svenska läkarnas nykterhetsförening,

Sveriges lärares nykterhetsförbund och Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbund.

Mot vad utredningen föreslagit beträffande de speciella bidragens uppdelning

på särskilda anslagsposter har jag intet att erinra. Kontrollstyrelsen

har i sitt yttrande påyrkat en väsentlig höjning av den föreslagna

anslagsposten till upplysning i nykterhetsfrågan på arbetsplatser och för

hemmen. Jag anser mig emellertid icke böra förorda någon ytterligare medelsanvisning

för de speciella bidragsändamålen utöver den av utredningen

föreslagna anslagsramen och är icke heller beredd att utan närmare erfarenheter

om bidragsgivningens utfall tillstyrka, att de enskilda anslagsposterna

avväges på annat sätt än som utredningen rekommenderat.

Utredningen har föreslagit, att anslagsmedlen till de speciella bidragen

skall kunna utnyttjas för nykterhetsfrämjande åtgärder även av andra

sammanslutningar än sådana organisationer som tillhör nykterhetsrörelsen.

Tanken har mötts med gillande, och jag finner även för egen del uppslaget

värdefullt. Med anknytning till vad utredningen uttalat i detta sammanhang

vill jag emellertid framhålla, att betydelsen av personlig avhållsamhet

från de alkoholhaltiga dryckerna bör vid varje åtgärd av detta slag

klart komma till uttryck. Detta bör gälla även om den ifrågasatta kampanjens

omedelbara syfte skulle vara en allmän hyfsning av alkoholsederna.

Såsom exempel på sådan sammanslutning utanför de egentliga nykterhetsorganisationerna,

som bör kunna erhålla stöd genom de speciella bidragen

(i detta fall anslagsposten till upplysningsverksamhet bland speciella

befolkningskategorier), anger utredningen Sällskapet Länkarna. Jag får i

detta sammanhang nämna, att chefen för inrikesdepartementet inom kort

torde komma att anmäla frågan om vissa anslag till nykterhetsvården

m. m. Därvid torde även spörsmålet om ett särskilt stöd till Sällskapet

Länkarna komma att behandlas. Ehuru jag i princip icke anser mig böra

undantaga nu berörda sammanslutning från möjligheten att komma i åtnjutande

av speciella bidrag för ändamål, som godkännes av skolöverstyrelsen,

anser jag dock att frågan om bidrag till organisation av denna art

närmast hör samman med nykterhetsvården.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet har i sitt yttrande berört frågan om

de kommunala nykterhetsnämndernas upplysningsverksamhet. Förbundet

anser, att denna verksamhet bör bli statsbidragsberättigad pa samma sätt

som övrig verksamhet. Med anledning härav vill jag framhålla, .att de av

utredningen föreslagna och av mig tillstyrkta anslagsposterna till speciella

bidrag — de enda poster som i förevarande sammanhang synes kunna

komma i fråga — enligt min mening icke bör disponeras för bidrag till

kommunala organ. De kommunala nykterhetsnämndernas upplysnings
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

verksamhet torde, i den mån så befinnes lämpligt, stimuleras och utvecklas

under Centralförbundets för nykterhetsundervisning medverkan.

L trednmgens förslag beträffande stödet åt instruktörsverksamheten

finner jag i huvudsak godtagbart. Jag vill dock förorda

vissa ändringar i bidragskonstruktionen samt ett annat administrativt förfarande

vid fördelningen av bidragen än det utredningen föreslagit.

Enligt utredningens förslag skall statsbidrag till varje instruktör utgå

med två tredjedelar av årslönen, dock högst 10 000 kronor, varjämte bidrag

till resekostnadsersättning och traktamente åt instruktörerna föreslås skola

utgå enligt särskilda regler. Mot utredningens förslag i sistnämnda del har

jag intet att erinra. Förslaget beträffande bidrag till lönekostnaderna innebär,

att staten vid en årslön ej överstigande 15 000 kronor bisträcker med

två tredjedelar av denna och vad en högre lön med en proportionellt mindre

andel. Enligt min mening är en årslön av 15 000 kronor för hög såsom en

allmän riktpunkt för bidragsgivningen. För egen del förordar jag, att nu

avsett bidrag skall utgå med tre fjärdedelar av årslönen, dock högst 9 000

kronor. Av skäl som anförts vid remissbehandlingen föreslår jag, att Sveriges

läraies nykterhetsförbund och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund

erhåller lönekostnaderna för vardera en instruktör, i den

män årslönen för vederbörande ej överstiger 12 000 kronor, helt täckta med

statsmedel. Häröver bör bidrag till resekostnadsersättning och traktamente

åt dessa bada instruktörer kunna utga enligt av mig förut godtagna regler.

Enligt min mening är det av synnerlig vikt, att instruktörsverksamheten

icke byråkratiseras. Med hänsyn därtill och i anslutning till vad som anförts

i utredningens direktiv på denna punkt förordar jag, att instruktör

för nykterhetsupplysning, som avlönas med bidrag av statsmedel, i regel

icke må förordnas för längre tid än tre år.

I detta sammanhang får jag även nämna, att jag vid anmälan senare

i dag av fiagan om anslag till främjande av ungdomens föreningsliv och

fi itidsverksamhet torde fa taga ställning till vässa rekommendationer

rörande bland annat meritvärdering av instruktörs- och konsulentbefattningar

inom det nykterhetsfrämjande och ungdomsvårdande arbetet.

Enligt utredningens förslag skall tva av de föreslagna 22 instruktörsbidragen

på vissa villkor ställas till Centralförbundets för nykterhetsundervisning

förfogande och de övriga 20 instruktörsbidragen fördelas av

skolöverstyrelsen enligt vissa riktlinjer. Jag förordar emellertid, att det i

stället skall ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

fördela samtliga 22 instruktörsbidrag. Med hänsyn till vikten av att

instruktörernas verksamhet i större omfattning än hittills kan inriktas på

speciella områden — exempelvis på arbetsplatserna — anser jag det motiverat,

att fyra — alltså två mer än vad utredningen tänkt sig — av de

föreslagna 22 instruktörsbidragen reserveras för verksamhet utanför nykterhetsorganisationerna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Vad jag i det föregående föreslagit medför, att anslagsposten till bidrag

till avlöning av instruktörer bör uppföras med (20 X 9 000 + 2 X 12 000

+ 22 X 3 600 =) 283 200 kronor.

Jag biträder utredningens förslag beträffande anslagsspecifikationen och

medelsdispositionen med i det föregående särskilt angivna jämkningar.

Likaså tillstyrker jag, att Centralförbundet för nykterhetsundervisning infogas

såsom en rådgivande instans under skolöverstyrelsen i frågor, som rör

bidrag till nykterhetsfrämjande åtgärder.

Jag tillstyrker också den av utredningen föreslagna höjningen av anslagsposten

till Kungl. Maj:ts disposition från 12 000 kronor till 25 000 kronor.

Anslagsposten till bidrag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens

bekämpande, vilken anslagspost av utredningen uppförts med

oförändrat belopp, anser jag av skäl som anförts av bland annat skolöverstyrelsen

böra något höjas. Jag föreslår därför, att anslagsposten uppräknas

med 3 000 kronor till 9 000 kronor. Jag anser mig också böra tillstyrka

skolöverstyrelsens yrkande om en särskild medelsanvisning för samordnandet

av instruktörsverksamheten och föreslår att 1 000 kronor anvisas för

detta ändamål. Detta belopp bör uppföras som en särskild anslagspost. Vidare

föreslår jag — i anledning av ett av skolöverstyrelsen framställt yrkande

— att arvodet till konsulenten för nykterhetsundervisning höjes med

1 000 kronor till 3 600 kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår jag, att de av utredningen angivna

anslagsposterna och anslagsposten till samordning av instruktörsverksamheten

för nästa budgetår uppföres: anslagsposten till grundbidrag

till nykterhetsorganisationer in. fl. med 291 000 kronor, anslagsposterna

till speciella bidrag med (200 000 -j- 275 000 + 125 000 + 100 000 -j125

000 =) 825 000 kronor, anslagsposten till bidrag till instruktörer

med 283 200 kronor, anslagsposten till samordning av instruktörsverksamheten

med 1 000 kronor, anslagsposten till bidrag till internationella

byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande med 9 000 kronor och

anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition med 25 000 kronor. Sammanlagt

uppgår nämnda anslagsposter till ett belopp av 1 434 200 kronor. I

anslutning härtill får jag erinra om att av nyss angivna anslagsposter till

speciella bidrag, tillhopa 825 000 kronor, ett sammanlagt belopp av 300 000

kronor avser en tillfällig förstärkning för nästa budgetår.

Det nuvarande arvodet till skolöverstyrelsens konsulent för nykterhetsundervisning

utgår ur den i överstyrelsens avlöningsanslag ingående anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t. Vid beräkningen av denna anslagspost i årets statsverksproposition

har förutsatts bland annat, att arvodet till nämnde konsulent skall för nästa

budgetår utgöra 2 600 kronor. Med hänsyn till att anslagsposten är betecknad

såsom förslagsvis torde emellertid hinder icke böra möta att ett

6 — Bihang till riksdagens protokoll 195/f. 1 sand. Nr 1,16.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts proposition nr 155.

till 3 GOO kronor förhöjt arvode till konsulenten för nästa budgetår bestrides

ur angivna anslagspost.

I enlighet med utredningens förslag bör anslagsmedlen till här avsedda

nykterhetsfrämjande åtgärder anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag.

Jag förordar, att anslaget — med avvikelse från den av utredningen föreslagna

benämningen — uppföres under rubriken: Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de föreskrifter rörande anslagsdispositionen, som kan erfordras.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att en professur i teoretisk alkoholforskning

skall inrättas vid karolinska medikokirurgiska institutet

vid tidpunkt, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock tidigast

från och med den 1 juli 1955;

b) till Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning

för budgetåret 1954/55 under riksstatens åttonde

huvudtitel anvisa ett reservationsanslag av 760 000 kronor;
c)

till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret

1954/55 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa

ett reservationsanslag av 1 434 200 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj: t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Agnes Magnusson.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 83

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning .................................................••• *

Forskningens, undervisningens och upplysningens roll i den framtida

nylcterhetspolitiken .......................................... 5

1944 års nykterhetskommitté.................................. 5

1953 års utredning .......................................... 1

Yttranden.................................................. ®

Departementschefen ......................................... H

Alkoholforskning .............................................. 12

Nuvarande förhållanden...................................... 12

Tidigare förslag............................................. 12

Nykterhetskommittén ....................................... 15

Yttranden.................................................. 1^

Departementschefen ......................................... 20

Undervisning i alkoholfrågan.................................... 23

Nuvarande bestämmelser .................................... 23

Nykterhetskommittén ....................................... 23

Yttranden.................................................. 26

Departementschefen ......................................... 28

Upplysning i alkoholfrågan .................................... 00

Centralförbundet för nykterhetsunder visning:

Verksamhet ................................ 30

Nuvarande förhållanden .................................. 30

Nykterhetskommittén .................................... 32

Yttranden............................................... 36

Departementschefen ...................................... 37

Centralförbundet för nykterhetsundervis
n

i n g: Organisation .............................. 38

Nuvarande förhållanden .................................. 38

Nykterhetskommittén .................................... 39

Yttranden............................................... 40

Departementschefen ...................................... 44

Nykter hets organisationerna ................... 46

Nuvarande bidrag........................................ 46

Tidigare förslag.......................................... 47

1953 års utredning........................................ 53

Yttranden............................................... 37

Departementschefen ...................................... 11

Hemställan................................................... 32

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag titt förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 15 december 1939 a1 i texten
  2. SärU 1954:5 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan m. m. jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten