Sök i Ratio Lex

Angående folkoch smäskollärares avlöningsförhållanden, m. m

1954-02-12 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:160, Angående folkoch smäskollärares avlöningsförhållanden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

1

Nr. 160

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående folk- och smäskollärares

avlöningsförhållanden, m. m.; given Stockholms

slott den 12 februari 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departements-''

chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen underställes riksdagens prövning förslag till de bestämmelser

av löneteknisk art, som erfordras, därest riksdagen bifaller i annat

sammanhang framlagt förslag om inrättandet i vissa skolformer av särskilda

tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förvärvat viss vidareutbildning.

Tillika föreslås särskilda regler om tjänstledighet för sådan vidareutbildning

samt införandet av arvoden till folkskollärare, som meddelar

viss undervisning. Slutligen förordas en förkortning av karenstiden för erhållande

av extra ordinarie folk- eller småskollärartjänst samt en höjning

av det nu utgående nomadlärartillägget och återinförande i den egentliga

folkskolan av finskspråktillägg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 160.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om folk- och småskollärares

avlöningsförhållanden, m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

De grundläggande avlöningsbestämmelserna för folkskolans lärare och

vissa närstående personalgrupper meddelas efter den genom beslut vid 1946

—48 års riksdagar genomförda löneregleringen i avlönings reglementet för

folkskolan (ArfJ den 30 juni 1948 (nr 437) och i kungörelsen samma dag

(nr 565) med tilläggsbestämmelser till reglementet (T Arf). I fråga om

avlöningsförmåner vid tjänstgöring inom folkskolan gäller härutöver vissa

genom författningar eller särskilda Kungl. Maj :ts beslut meddelade föreskrifter.

För övningslärare gäller ett särskilt avlöningsreglemente, gemensamt

för olika skolformer (SFS 1950:386).

Även om de för folkskolan gällande avlöningsbestämmelserna alltmera anpassats

efter de för lärare vid högre skolformer tillämpliga bestämmelserna,

vilka numera återfinnes i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) den

30 juni 1948 (nr 436) och de i anslutning därtill meddelade tilläggsbestämmelserna

(T Saar), gäller alltjämt avvikelser i vissa betydelsefulla hänseenden.

Ett exempel härpå är det för folkskolan gällande automatiska extraordinariebegreppet,

vilket anknyter till lärarens personliga anställningsförhållanden

och medför att även vikarie på tjänst kan anställas som extra

ordinarie tjänsteman. Vidare bygger löneklassplaceringsreglerna för folkskolans

lärare väsentligen på det s. k. tillgodoräkningssystemet, därvid

emellertid bestämmelserna utformats så att de genomsnittligt sett skall ge

samma resultat, som skulle ha uppkommit vid en tillämpning av den enligt

Saar gällande s. k. sneddningsprincipen. Ytterligare bör nämnas, att i fråga

om reglerna beträffande förmåner under tjänstledighet föreligger vissa olikheter

i förhållande till de i Saar meddelade reglerna för lärare. Särskilt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ItiO.

3

gäller detta i fråga om tjänstledighet med B-avdrag för iakttagelser och

studier m. m. Villkoren för åtnjutande av dylik förmån är enligt Arf mer

restriktiva än enligt Saar; vidare är bestämmelserna angående tidsomfattningen

av dylik ledighet och därtill anknutna spärregler annorlunda utformade

än i Saar.

Nu gällande lönegradsplaceringar enligt Arf framgår av följande sammanställning.

Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig

lästid:

ordinarie .......................................................

Ca 21

21—24

extra ordinarie................................................

Ce 19

19—22

Cg 17

17—20

Folkskollärare vid skola med 36*/-, veckors årlig

lästid:

Ca 20

20—23

extra ordinarie................................................

Ce 18

18—21

Cg 17

17—20

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och

biträdande lärare:

ordinarie .......................................................

Ca 15

15—18

extra ordinarie................................................

Ce 13

13—16

Cg 11

11—14

Lönegraderna Ce 18 och Ca 20 användes endast övergångsvis.

De för småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

tillämpliga lönegraderna har fastställts vid 1952 års riksdag (prop. 1952:107

och 204; SU 153 och 186; Rskr 330 och 345) i anslutning till av 1949 års

tjänsteförteckningskommitté framlagt förslag.

Kännetecknande för de senaste årens utveckling inom undervisningsväsendet

har bl. a. varit att folkskollärare i växande utsträckning tagits i anspråk

för tjänstgöring å högre skolstadier. Så har skett inom ramen för pågående

försöksverksamhet med nioårig enhetsskola men även fristående härifrån.

Vidgade möjligheter har öppnats för folkskollärare att förvärva en ökad

studiemeritering, i samband varmed ekonomiska stödåtgärder vidtagits.

Jämväl en viss utvidgning av småskollärares undervisningsområde till att

omfatta delar av folkskolestadiet har skett. Angivna förhållanden har medfört

behov av särskilda avlönincjsföreskrifter i olika hänseenden.

För att stimulera intresset hos folkskollärare för fortsatta studier har

1)1. a. genom kungörelsen 1952:514 medgivits, att de i Arf meddelade bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

melserna om tjänstledighet med B-avdrag för vissa studier må äga motsvarande

tillämpning vid akademiska studier eller deltagande i statliga fortbildningskurser,

vilka avser förvärvande av behörighet att undervisa i visst

eller vissa ämnen vid högre skola. Föreskrifter om sist avsedda fortbildningskurser

har meddelats genom brev den 6 juni 1952; kurserna i fråga

avser att bibringa kursdeltagarna kunskaper motsvarande fordringarna för

ett betyg i filosofisk ämbetsexamen i vissa naturvetenskapliga ämnen.

Genom kungörelsen 1953:696, vilken ersatt en tidigare i ämnet utfärdad

kungörelse, har behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk och därmed

indirekt till dylik tjänst vid annan högre skola under i kungörelsen

angivna närmare förutsättningar tillagts folkskollärare, som i sluttentamina

för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst fyra betygsenheter

och som — där ej dispens härifrån beviljats — genomgått praktisk lärarkurs,

omfattande en termin. Sålunda utbildade folkskollärare har därmed i

princip erhållit samma rätt att söka och inneha lärartjänster vid högre

skolor som filosofie magistrar.

I brev den 6 juni 1952 har meddelats särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner

för folkskollärare vid full tjänstgöring i högre skola (allmänt

läroverk, folk- eller småskoleseminarium, statsunderstödd högre kommunal

skola eller statsunderstött privatläroverk). Dessa föreskrifter innefattar

till en början regler beträffande förmåner till folkskollärare, som förordnas

att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla ämneslärartjänst vid

dylik skola. Enligt stadgande i brevet må skolöverstyrelsen efter prövning

i varje särskilt fall tillämpa samma regler å folkskollärare som — utan sådant

förordnande som förut sagts ■—• med full tjänstgöring bestrider undervisning

i läro- och övningsämnen vid sådan skola.

För ordinarie folkskollärare gäller, att han erhåller gottgörelse för mistade

avlöningsförmåner jämte särskild ersättning med 2 kronor 50 öre för

dag under förordnandetiden. Vid helterminsförordnande må läraren åtnjuta

gottgörelse för mistade avlöningsförmåner jämväl under ferietid, som infaller

samma kalenderhalvår som förordnandet.

För andra folkskollärare — pensionerade lärare och lärare, som är behöriga

att förordnas som extra eller e. o. adjunkter, undantagna — tillämpas ett

system med lönegradsplacerade anställningar under förordnandetiden, varjämte

särskild ersättning utgår med visst belopp för dag. Anställning kan

erhållas i lönegraderna Cg 17 eller Ce 19 i Saar, därvid för bestämmande av

anställningsformen de i 3 § Arf meddelade föreskrifterna i princip skall

vara avgörande. Den särskilda ersättningen för dag under förordnandetiden

utgör 2 kronor 50 öre; dock skall den utgå med 5 kronor för dag, om

läraren innehaft två års anställning i Ce 19 vid här avsedd högre skola

eller såsom ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare.

De särskilda ersättningarna skall förhöjas med 2 kronor 50 öre för dag

beträffande folkskollärare, som erhållit 2 eller 3 betygsenheter i filosofisk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

5

ämbetsexamen i visst eller vissa ämnen eller genomgått fortbildningskurs

och undergått godkänd tentamen i kursämnet.

Folkskollärare har vidare tagits i anspråk för tjänstgöring på försöksskolornas

högstadium som lärare i kunskapsämnen, därvid deras avlöningsförmåner

reglerats på sätt framgår av den härefter lämnade redogörelsen. De

har vidare anlitats för tjänstgöring å motsvarande stadium inom sådan

försöksverksamhet, som bedrives vid sidan av den egentliga försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola. I detta sammanhang må erinras att enligt

kungörelsen 1951:598 ordinarie lärare i kunskapsämne vid allmänt läroverk

eller högre kommunal skola, som utnämnts eller förordnats efter utgången

av juni 1951, under vissa förutsättningar är skyldig att helt eller delvis

fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet på högstadiet vid försöksskola i det

skoldistrikt, inom vilket hans egen skola är belägen.

De med stöd av beslut vid 1953 års riksdag i brev den 30 juni 1953 meddelade

särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola avser folkskolor, där enligt Kungl. Maj :ts beslut bedrives

försök med sådan enhetsskola, s. k. försöksskolor. Föreskrifterna avser väsentligen

försöksskolornas högstadium, d. v. s. klasserna 7—9. För högstadiet

skall i allmänhet folkskolestadgan och övriga bestämmelser för folkskoleväsendet

äga motsvarande tillämpning.

Såsom lärare i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium må enligt

nämnda bestämmelser, förutom folkskollärare som på grund av förvärvade

akademiska betyg vunnit adjunktsbehörighet, heltidsanställas annan folkskollärare.

Vederbörande bör helst ha akademiskt betyg i något eller några

ämnen. För anställning omfattande minst en halv termin förutsättes lämplighetsprövning.

Här avsedd lärare skall ansöka om tjänstledighet från sin

folkskollärartjänst och skall avlönas med motsvarande tillämpning av föreskrifterna

i förutberörda brev den 6 juni 1952 angående avlöningsförmåner

för folkskollärare vid full tjänstgöring i högre skola, dock skall för lärare

med placering i lönegrad Ce 19 eller Cg 17 tillämpas bestämmelserna i Arf.

Folkskollärare, som har sin huvudsakliga tjänstgöring på försöksskolas

mellanstadium eller inom folkskolan i övrigt, må, efter medgivande av statens

folkskolinspektör, fullgöra viss del av sin tjänstgöring på försöksskolas

högstadium eller i statlig eller högre kommunal skola. För varje undervisningstimme

på det högre stadiet utgår i dylikt fall särskild ersättning utöver

lön med en krona.

Lärare, som innehar eller uppehåller heltidstjänst på försöksskolas högstadium,

må, efter medgivande av skolöverstyrelsen, fullgöra en mindre del

av sin undervisningsskyldighet på försöksskolans mellanstadium eller inom

folkskola.

Undcrvisningsskyldigheten å heltidstjänst i kunskapsämne skall i medeltal

utgöra 26’/2 veckotimmar eller, beträffande heltidstjänst med all undervisning

förlagd till klass 9, 21 V2 veckotimmar. I heltidstjänst må inräknas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 160.

undervisning i övningsämnen och yrkesämnen med tillhopa högst en tredjedel

av det sammanlagda antalet veckotimmar på tjänsten. Vid bestämmande

av undervisningsskyldigheten på heltidstjänst på högstadiet skall hänsyn

tagas till om i tjänsten ingår undervisning i övnings- eller yrkesämne eller

undervisning på mellanstadiet eller i folkskolan i övrigt, där undervisningsskyldigheten

för motsvarande tjänster är 30 veckotimmar.

Sedan de mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté, å ena sidan, och

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges

folkskollärarinneförbund, å andra sidan, förda förhandlingarna beträffande

folkskollärares löner icke lett till uppgörelse, har fortsatta överläggningar

med nämnda organisationer ägt rum inom civildepartementet.

Den 28 juni 1953 förklarade sig organisationerna godkänna ett inom departementet

i samråd med ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag till ändringar

i anställnings- och avlöningsvillkoren för folkskollärare, vilket framlagts

under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande.

Detta förslag — i det följande betecknat departementsförslaget — är av

följande lydelse.

1. Ä enhetsskolans högstadium och å realskolestadiet inrättas tjänster i

23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen

tjänstgjort minst 3 år såsom folkskollärare och som i tentamen eller tentamina

för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två betygsenheter eller

genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild kurs om ett läsår.

Antalet folkskollärartjänster i 23 lönegraden fastställes för varje läsår

efter förslag av skolöverstyrelsen med utgångspunkt från att behov av 6 000

ä 7 000 folkskollärartjänster av ifrågavarande slag torde föreligga vid en

fullt utbyggd enhetsskola.

För folkskollärare i 23 lönegraden skall gälla samma tjänstgöringsskyldighet

som för ämneslärare vid samma skolform.

2. Vid tjänstledighet för studier, som avses under punkt 1, skall i stället

för bestämmelserna i 18 § 5 b) avlöningsreglementet för folkskolan gälla,

att lön utgår med B-avdrag under sammanlagt högst 360 dagar under loppet

av tio på varandra följande kalenderår. Folkskollärare, som åtnjutit denna

förmån, må icke under samma tioårsperiod erhålla mer än sammanlagt 360

dagars tjänstledighet med lön med B-avdrag enligt denna punkt och på

grund av bestämmelserna i 18 § 5 b) avlöningsreglementet.

3. Karenstiden för erhållande av extra ordinarie anställning såsom folkskollärare

sänkes från 2 till IV2 år.

4. Folkskollärare med full tjänstgöring, huvudsakligen i 7 klassen och

högre klasser inom skola av A-formen, erhåller ett lönetillägg av 2 kronor

50 öre per läsårsdag.

Ordinarie och extra ordinarie folkskollärare med full tjänstgöring, huvudsakligen

vid skola av B-form, erhåller ett lönetillägg av 150 kronor för sådan

termin, varunder han undervisar i 7 klassen.

5. Folkskollärare, som i folkskolan inom sin tjänstgöringsskyldighet av

30 veckotimmar undervisar minst 2 veckotimmar i engelska och/eller tyska,

erhåller ett lönetillägg av 450 kronor för läsår.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

6. Språktillägg enligt 23 § avlöningsreglementet för folkskolan återinföres

i den egentliga folkskolan och utgår där med 600 kronor för år.

7. Lönetillägget för nomadskolans lärare höjes från 180 kronor till 360

kronor för år.

8. Folkskollärare erhåller för undervisning i läroämne respektive kunskapsämne

utöver full tjänstgöring å sin tjänst timarvode efter den löneklass,

vari han är placerad, dock i fråga om övningsskollärare högst den

27 :e samt i fråga om annan folkskollärare vid undervisning å realskolestadiet

eller enhetsskolans högstadium högst den 25:e och eljest högst den

22 :a.

Övergångsbestämmelse.

Folkskollärare, som under minst två år bestritt heltidstjänst å de under

punkt 1 angivna skolstadierna, må kunna erhålla dispens från de under

samma punkt avsedda utbildningskraven.

De j i—3 punkterna av departementsförslaget upptagna förslagen har

avsetts skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1954, medan de i anledning

av övriga punkter erforderliga bestämmelserna avsetts skola äga tillämpning

fr. o. m. den 1 januari 1954.

Efter anbefallning har skolöverstyrelsen den 11 november 1953 avgivit

förslag till bestämmelser i anledning av departementsförslaget. Över skolöverstyrelsens

förslag har utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd.

Tjänstemännens centralorganisation har i skrivelse den 28 augusti 1953

hemställt, att vissa av de för folkskollärare framlagda förslagen måtte få

motsvarande giltighet för småskollärare. Utlåtanden över framställningen

har avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens lönenämnd.

Föreslagna ändringar i avlöningsbestämmelserna.

A. Folkskollärare.

Skolöverstyrelsen har funnit departementsförslaget böra förtydligas i

vissa hänseenden. Motsvarande uppfattning har kommit till uttryck i statens

lönenämnds yttrande.

Beträffande den författningsmässiga regleringen har skolöverstyrelsen

framlagt följande förslag.

De i anledning av punkt 1 i departementsförslaget erforderliga bestämmelserna

beträffande tjänster i 23 lönegraden bör åtminstone under de

första åren sammanföras i ett särskilt cirkulär med giltighet för alla de

skolformer, vid vilka dylika tjänster skall inrättas. Bestämmelser i anledning

av punkten 2 i förslaget anser överstyrelsen böra meddelas i särskild

kungörelse, avsedd att ersätta kungörelsen 1952:514 om folkskollärares

löneförmåner under tjänstledighet för vissa akademiska studier. Punkterna

3—7 bör regleras genom ändringar i Arf och T Arf och punkten 8 genom

ändring i timlärarkungörelsen (SFS 1950:495).

Erinringar häremot har ej anförts av remissmyndigheterna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Bestämmelser angående folkskollärartjänster i 23 lönegraden (punkten 1).

För de delar av skolöverstyrelsens förslag, som gäller inrättandet av tjänster

i 23 lönegraden och övriga därmed förknippade skolorganisatoriska frågor,

har chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare denna dag redogjort

vid anmälan av fråga om vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring

på högre skolstadier m. m. (prop. 1954: 149). I dessa delar torde jag få hänvisa

till nämnda proposition. I övrigt innebär skolöverstyrelsens förslag till

bestämmelser angående dessa tjänster i huvudsak följande.

Undervisningsskyldigheten föreslås för tjänster inrättade vid

högre skolor skola vara densamma som för ämneslärare vid samma skolform,

för tjänster på försöksskolans högstadium densamma som för lärare

i kunskapsämnen på samma stadium och för tjänster vid i folkskolan inbyggda

realskolelinjer densamma som för ämneslärare vid kommunal realskola.

Detta innebär en medeltjänstgöring av 26V2 veckotimmar, utom i avslutningsklassen

där den i medeltal blir 21V2 veckotimme. För tjänster,

som inrättats vid folkskolan i övrigt, bör enligt överstyrelsens mening,

bl. a. med hänsyn till att nu icke kan bedömas i vilken utsträckning lärare

i 23 lönegraden kommer att få sin tjänstgöring väsentligen förlagd till en

enda klassavdelning, undervisningsskyldigheten vara densamma som åvilar

ordinarie folkskollärare enligt 4 § Arf, d. v. s. 30 veckotimmar med möjlighet

till viss nedsättning.

I tjänst i23 lönegraden föreslås få utan begränsning inräknas fyllnadstjänstgöring

i annan skola på samma stadium. Dylik tjänstgöring

inom lägst klass 4 i folkskolan eller undervisning i övnings- eller yrkesämnen

bör enligt överstyrelsens mening begränsas till 10 veckotimmar,

d. v. s. i princip y3 av det sammanlagda timtalet å tjänsten.

Skolöverstyrelsen föreslår vidare, att för ifrågavarande tjänster i allmänhet

skall tillämpas deavlöningsbestämmelser, som gäller för den

skolform vid vilken tjänsterna är inrättade.

hör tjänster inom folkskolan bör i enlighet härmed i tillämpliga delar

gälla bestämmelserna i Arf. Dock föreslås specialbestämmelser i vissa hänseenden.

Sålunda bör enligt överstyrelsens uppfattning reglerna beträffande

extraordinarieblivande i 3 § Arf (det automatiska extraordinariebegreppet)

icke gälla för vikarier å tjänster i 23 lönegraden. Vidare bör de ersättningar

för särskild tjänstgöring, som innefattas i departementsförslaget och

som överstyrelsen föreslår skola regleras genom bestämmelser i 23 § Arf,

icke utgå till lärare i 23 lönegraden. De i It § 2 mom. Arf meddelade bestämmelserna

om avlöning åt ordinarie lärare, som är tjänstledig för att uppehålla

annan lärartjänst, föreslås skola gälla även då lärare i Ca eller Ce 23

uppehåller annan tjänst i 23 lönegraden. Enligt vad överstyrelsen framhåller

kan det i vissa fall visa sig lämpligt, att lärare i 23 lönegraden frånträder

utövningen av sin tjänst för att uppehålla egentlig folkskollärartjänst; ve
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

9

derbörande lärare föreslås i dylikt fall skola avlönas som ordinarie folkskollärare.

Med erinran om att olika system för placering i löneklass gäller

inom folkskolan respektive inom högre skolor föreslår överstyrelsen slutligen,

att för tjänsterna i 23 lönegraden inom folkskolan härvidlag skall tilllämpas

regler som med viss modifikation bygger på de i Arf meddelade. De

sålunda föreslagna reglerna finner överstyrelsen skola ge i stort sett samma

resultat som de för högre skolor i Saar meddelade.

För tjänster i 23 lönegraden vid högre skolor skall enligt överstyrelsens

förslag de för ämneslärare vid vederbörande skolform gällande avlöningsbestämmelserna

äga tillämpning, i den mån ej annat följer av i det föreslagna

cirkuläret eljest meddelade föreskrifter.

Därest ordinarie tjänster i 23 lönegraden kommer att inrättas, finner överstyrelsen

vissa föreskrifter angående förflyttningsskyldighet erforderliga.

Dylik skyldighet föreslås skola föreligga, då så erfordras vid i

vederbörlig ordning beslutad omorganisation eller för indragning av övertalig

lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill föreligger. Förflyttning

bör, enligt vad överstyrelsen framhåller, kunna ske från statlig till statsunderstödd

högre skola ävensom till tjänst inom folkskoleväsendet. I anslutning

härtill föreslås, att statsunderstödd skola skall vara skyldig mottaga

och utfärda förordnande för lärare, som förflyttas dit med stöd av förutnämnda

bestämmelser.

Skolstyrelse skall enligt förslaget vara skyldig bevilja tjänstledighet

för ordinarie folkskollärare, som erhåller tjänst i lönegrad Ce 23.

Ersättning för flyttningskostnader föreslås skola tillkomma

jämväl lärare i lönegrad Ce 23, därest tjänsten blir övertalig och han

på grund därav övergår eller återgår till utövningen av annan lärartjänst

inom det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet.

I fråga om avlöningsförmåner under vikariatå tjänst i 23

lönegraden innebär överstyrelsens förslag följande. I anslutning till det i

det föregående redovisade förslaget om att 3 § Arf icke skall gälla för folkskollärare

vid vikariat å här avsedda tjänster förordas, att vid dylikt vikariat

avlöning skall utgå enligt punkt 1 i brevet den 6 juni 1952 angående avlöningsförmåner

till folkskollärare vid full tjänstgöring vid högre skola. Annan

vikarie än folkskollärare föreslås skola anställas som extra lärare i lönegrad

Cg 17 eller Cg 20, därvid det skall ankomma på överstyrelsen att meddela

direktiv beträffande tillämpningen av sistnämnda lönegrad. Med hänsyftning

exempelvis på fall, då lärare i reglerad befordringsgång vikarierar

på tjänst i 23 lönegraden, föreslår överstyrelsen slutligen, att överstyrelsen

skall, om särskilda skäl det föranleder, äga medge, att vikarie må anställas

och avlönas efter samma grunder, som om han uppehöll annan ämneslärartjänst

vid skolan.

Beträffande ersättning för fyllnadstjänstgöring föreslås

regler motsvarande de som meddelas i 23 8 1 mom. brevet den 30 juni 1953

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

angående särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola.

Överstyrelsen föreslår vidare, att lärare i 23 lönegraden inom folkskolan

skall i fråga om tjänstebostad och avdrag från statsbidrag

enligt 3 § 4 mom. kungörelsen 1948:208 jämställas med folkskollärare; dock

skall i fråga om lärare inom försöksskolornas högstadium gälla de grunder

beträffande statsbidrag som stadgas i förenämnda brev den 30 juni 1953.

Jämväl frågan om pensionsbestämmelser för tjänsterna i 23

lönegraden upptages till behandling i skolöverstyrelsens förslag. Behov av

specialbestämmelser föreligger enligt vad överstyrelsen anför endast beträffande

tjänster, som inrättas inom folkskolan. Bestämmelserna i fråga föreslås

skola intagas i kungörelsen 1947:695 angående utsträckt tillämpning

av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan.

Skolöverstyrelsen berör slutligen frågan om förhållandet mellan befattningar

som överlärare och tjänster i 23 lönegraden, överlärare skall

enligt gällande föreskrifter tillika vara ordinarie folkskollärare, överstyrelsen

framhåller, att det med nuvarande bestämmelser möter tekniska

svårigheter att reglera tillsättningsförfarandet för överlärare, därest även

lärare i 23 lönegraden skall kunna ifrågakomma med bibehållen lönegradsplacering

som lärare. I avvaktan på behandlingen av framlagt betänkande

med förslag till omläggning av distriktsöverlärarbefattningarna anser överstyrelsen

några bestämmelser icke böra meddelas om förening av tjänst i

23 lönegraden med överlärarbefattning.

Under remissbehandlingen har framförts vissa erinringar mot de förslag,

för vilka här förut redogjorts. Statskontoret finner, under erinran om vad

som föreskrives i 12 § brevet den 30 juni 1953, fyllnadstjänstgöring i kunskapsämnen

inom klasserna 4—6 i folkskolan böra få förekomma allenast

i engelska. Statens lönenämnd erinrar till en början, i anslutning till förslaget

rörande undervisningsskyldigheten inom folkskolan i övrigt, om att

enligt departementsförslaget för lärare i 23 lönegraden skall gälla samma

tjänstgöringsskyldighet som för ämneslärare vid samma skolform. En tjänstgöring

väsentligen förlagd till en enda klassavdelning, d. v. s. närmast motsvarande

en klasslärares, finner nämnden för övrigt icke stå i överensstämmelse

med departementsförslagets innebörd. Nämnden ifrågasätter härefter,

om icke det föreslagna stadgandet beträffande avlöning till lärare i

23 lönegraden under uppehållande av egentlig folkskollärartjänst bör utgå

med hänsyn till konsekvenserna och till att den föreslagna anordningen icke

synes vara i skolväsendets intresse. I anslutning till förslaget angående de

avlöningsbestämmelser, som förordats skola gälla för tjänster vid olika

skolformer, uttalar nämnden, att den finner det synnerligen angeläget att

frågan om ett förenhetligande så långt det är möjligt av avlöningsbestämmelserna

för lärarpersonalen inom undervisningsväsendet i dess helhet vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

11

lämplig tidpunkt upptages till prövning. I avvaktan härpå bör enligt nämndens

mening vid utformandet av kompletterande avlöningsbestämmelser särbestämmelser

i möjligaste mån undvikas. Sistnämnda uttalande har speciell

anknytning till de regler angående löneklassplacering, som förordats för

tjänster i 23 lönegraden vid olika skolformer. Enligt nämndens mening bör,

oberoende av skolform, för samtliga lärare i 23 lönegraden tillämpas de av

överstyrelsen för tjänster inom folkskolan föreslagna löneklassplaceringsreglerna.

I samband härmed bör enligt nämndens mening ändring av samma

innebörd ske i motsvarande regler i brevet den 6 juni 1952. De föreslagna

reglerna om förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare vid statlig skola

till tjänst vid kommunal skola har nämnden, trots vissa principiella betänkligheter,

ansett vara motiverade med hänsyn till här ifrågavarande tjänsters

speciella karaktär. De av skolöverstyrelsen föreslagna reglerna om avlönande

av sådan vikarie, som är lärare i reglerad befordringsgång, finner

nämnden slutligen böra utgå. Enligt nämndens mening är det nämligen i

dylikt fall icke fråga om vikariatsförordnande i egentlig mening utan om

läraranställning, som avses i bestämmelserna angående reglerad befordringsgång.

Bestämmelser angående lön under tjänstledighet för vissa studier (punkten 2).

Skolöverstyrelsens förslag till kungörelse innefattar — med dispenserande

från vissa i 18 § punkt 5 b) Arf och i de under 28 § B Saar intagna särskilda

bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter och statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården meddelade föreskrifter — att lön

med B-avdrag under tjänstledighet för vissa studier skall kunna utgå under

högst 360 dagar av tio kalenderår i följd. Så vitt gäller de i Arf meddelade

föreskrifterna innebär förslaget, dels att förutsättningarna för medgivande

av dylik förmån utvidgas, dels ock att tiden för förmånens åtnjutande förlänges

från högst 180 dagar under loppet av fem kalenderår i följd. Vad

åter gäller bestämmelserna i Saar innefattar förslaget dispens från föreskriften

om att dylik förmån må åtnjutas under högst 180 dagar av den tid,

under vilken vederbörande innehar tjänst med ett och samma ordningsnummer.

Den tid, varunder tjänstledighet för studier åtnjutits enligt kungörelsen

och enligt de båda avlöningsreglementena, avses skola sammanräknas.

Här avsedd tjänstledighet bör enligt skolöverstyrelsens förslag, i anslutning

till vad som gäller enligt avlöningsreglementena. kunna meddelas endast

sådana lärare, som tillhör avdragsgrupp 3. Av lärare, som är underkastade

Saar, bör dylik ledighet kunna beviljas folkskollärare vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården eller som under tjänstgöring

vid högre skola avlönas enligt bestämmelserna i förenämnda brev den 6 juni

1952 samt extra ordinarie övningsskollärare. Folkskollärare i 23 lönegraden

skall icke vara berättigade till dylik förmån.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 160.

Lön med B-avdrag föreslås kunna erhållas under tjänstledighet för

a) akademiska studier för avläggande av tentamen i filosofisk ämbetsexamen

i vissa uppräknade ämnen,

b) deltagande i av skolöverstyrelsen anordnad särskild utbildningskurs

omfattande ett läsår, samt

c) deltagande i av skolöverstyrelsen godkänd kurs för utbildande av lärare

för klasser med specialundervisning.

Vid prövning av fråga om tjänstledighet enligt kungörelsen har ansetts

böra beaktas lärarens lämplighet för undervisning på högre skolstadium

och hans möjligheter att genom utbildningen förvärva kompetens till tjänst

i 23 lönegraden eller till adjunktstjänst enligt kungörelsen 1953:696. Vidare

bör hänsyn tagas till möjligheterna att skaffa lämplig vikarie och att ordna

undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt.

Vissa bestämmelser föreslås om centralisering av beslutanderätten beträffande

rätten att åtnjuta B-avdrag under avsedd tjänstledighet. Vidare inrymmer

förslaget regler, åsyftande att tillvarataga dels skolans intresse av

att erhålla nödig tid för anskaffande av vikarie etc., dels lärarens intresse

av att hans tjänstledighetsansökan skyndsamt prövas.

Vid kungörelsens tillämpning skall hänsyn tagas till före ikraftträdandet

åtnjuten tjänstledighet av motsvarande slag.

Den föreslagna kungörelsen avses, såsom tidigare nämnts, skola ersätta

kungörelsen 1952:514.

Statskontoret anser inte kungörelsen böra äga tillämpning å tjänstledighet

för deltagande i kurs för utbildande av lärare för klasser med specialundervisning.

Extra ordinarie övningsskollärare bör vidare enligt statskontorets

mening inte i denna egenskap bli berättigade till förmåner enligt kungörelsen.

De bör i stället återgå på sina ordinarie folkskollärartjänster och

åtnjuta tjänstledighet från dessa tjänster. Ej heller bör kungörelsen äga tilllämpning

på lärare, som redan förvärvat två betyg i filosofisk ämbetsexamen.

Slutligen ifrågasätter statskontoret, om det inte bör ankomma på

Kungl. Maj:t att fastställa det totala antal tjänstledigheter av här ifrågavarande

slag, som må meddelas under ett och samma läsår.

Statens lönenämnd anser, att extra ordinarie övningsskollärare bör medges

ledighet enligt kungörelsen endast under förutsättning att skolöverstyrelsen

på grund av särskilda omständigheter finner det motiverat. Lönenämnden

finner det otillfredsställande, att lärare med två betyg i ämbetsexamen

skall kunna erhålla här avsedd tjänstledighet, medan folkskollärare

i 23 lönegraden skall vara uteslutna härifrån. Avgörande bör enligt lönenämndens

mening inte vara huruvida lärare med teoretisk behörighet till

tjänst i 23 lönegraden erhållit dylik tjänst eller ej. Antingen bör bägge kategorierna

undantagas — vilket lönenämnden finner bäst stämma med departementsförslaget

— eller bägge bli berättigade. Lönenämnden uttalar vidare,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

13

att såväl vid genomförande av skolöverstyrelsens förslag som av det förra

av de nyssnämnda alternativen den nu gällande kungörelsen 1952:514 inte

bör upphöra att gälla.

Ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan (punkterna 3—7).

Såsom tidigare nämnts föreslår skolöverstyrelsen, att bestämmelser i anledning

av punkterna 3—7 i departementsförslaget skall inflyta i Arf.

Enligt departementsförslaget skall karenstiden (punkten 3) för erhållande

av extra ordinarie anställning såsom folkskollärare sänkas från

2 år till IVz år. Skolöverstyrelsen har, i anslutning till av 1950 års lärarutredning

i dess betänkande den 30 november 1951 framlagt förslag, funnit

tjänstgöringsminimum för vinnande av extra ordinarie anställning samtidigt

böra sänkas från 256 dagar till 112 dagar, överstyrelsen har i sitt förslag

utgått från att motsvarande ändringar bör ske för småskollärare, lärare vid

mindre folkskola och biträdande lärare.

Statskontoret finner minimitjänstgöringstiden av 256 dagar böra gälla

jämväl efter sänkningen av karenstiden.

Lönetillägg vid tjänstgöring i 7 klassen eller högre

klass (punkten 4) har skolöverstyrelsen, såvitt gäller extra folkskollärare,

ansett böra utgå endast till lärare, som avlagt folkskollärarexamen.

Med hänsyn särskilt till att inom klass 7 och högre klasser av folkskolan

i många fall tillämpas ett modifierat klasslärarsystem, exempelvis i överlärarnas

klasser, har överstyrelsen i fråga om lönetillägg vid tjänstgöring

inom skola av A-form ansett önskvärt, att i författningen anges det lägsta

timtal, som skall anses motsvara den i departementsförslaget intagna förutsättningen

om huvudsaklig tjänstgöring, överstyrelsen förordar, att nämnda

timtal anges till 20 timmar.

Statens lönenämnd finner det vara mera ändamålsenligt i utbetalningsoch

avdragshänseende att det i departementsförslaget avsedda arvodet vid

undervisning i klass 7 av skola av B-form bestämmes att utgå med 300

kronor för år i stället för med 150 kronor för termin. Lönenämnden föreslår

vidare, att rätten till nämnda arvode anknytes till i första hand tjänstgöringens

förläggning och ej till den faktiskt fullgjorda tjänstgöringen.

Beträffande arvode för undervisning i engelska och

tyska (punkten 5) innebär skolöverstyrelsens förslag vissa jämkningar i

förhållande till departementsförslagets lydelse. En tjänstgöringsskyldighet

av 30 veckotimmar bör sålunda enligt överstyrelsens mening ej vara en

ovillkorlig förutsättning för arvodets utgående, utan rätt till erhållande

härav bör föreligga jämväl i fall då tjänstgöringsskyldigheten nedsatts med

stöd av 4 § Arf. överstyrelsen har förutsatt, att behörighet för undervisning

i engelska eller tyska skall gälla som villkor för åtnjutande av ifrågavarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

liungl. Maj:ts proposition nr 160.

arvode. Enligt departementsförslaget skulle arvodet utgå med 450 kronor

för läsår, överstyrelsen har föreslagit, att det i stället skall beräknas per

kalenderår. Samtidigt har intagits en föreskrift att för extra lärare ■— vilka

lärare åtnjuter läsårsdaglön -— arvodet skall för varje anställningsdag utgå

med 1/273 av årsarvodet eller med 1 krona 65 öre.

Statens lönenämnd finner icke anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

förslag om arvodets beräknande per kalenderår.

Enligt departementsförslaget skall språktillägg enligt 23 §

Arf (punkten 6) återinföras i den egentliga folkskolan och där utgå med

600 kronor för år. Skolöverstyrelsen har ansett den egentliga folkskolan

innefatta klasserna 3—6 och i sitt förslag begränsat förmånens utgående

till detta stadium. Endast sådana extra lärare, som avlagt föreskriven examen,

föreslås skola komma i åtnjutande av tillägget. Liksom beträffande det

särskilda arvodet för undervisning i engelska och tyska och i anslutning

till vad nu gäller för extra småskollärare m. fl. har särskilda belopp, motsvarande

1/273 av årsbeloppet, föreslagits skola utgå till extra folkskollärare.

I anledning av de föreslagna ändringarna i förevarande författningsrum

kommer att erfordras viss ändring i 12 § T Arf.

Statens lönenämnd har uppmärksammat den avgränsning, som skolöverstyrelsen

i detta sammanhang gjort i fråga om begreppet »den egentliga folkskolan».

Lönenämnden har emellertid icke ansett sig böra ingå på en tolkning

av departementsförslaget på denna punkt.

Skolöverstyrelsen har föreslagit särskilda regler angående avstående i

vissa fall av de nu nämnda ersättningarna. Såvitt gäller arvode för undervisning

i 7 klassen eller högre klasser eller i engelska och tyska har överstyrelsen

funnit i huvudsak böra gälla samma regler i detta hänseende som

i enlighet med av överstyrelsen utfärdade anvisningar tillämpas i fråga om

de arvoden, som enligt förenämnda brev den 6 juni 1952 utgår till folkskollärare

med full tjänstgöring vid högre skolor, överstyrelsen föreslår sålunda

att här ifrågavarande arvoden skall avstås under tid, då lärare vidkännes

A-, B- eller C-avdrag å lönen. I fråga om språktillägg föreslås, i anslutning

till vad för närvarande gäller beträffande dylikt tillägg till småskollärare

m. fl., att tillägget skall avstås endast under tid, då läraren vidkännes

C-avdrag å lönen.

I fråga om förhöjt 1 ö n e t i 11 ä g g till n o m a d 1 ä r a r e (punkten 7)

innefattar skolöverstyrelsens förslag — utöver de ändringar som direkt föranledes

av departementsförslaget — en regel om att endast sådana extra nomadlärare,

som avlagt föreskriven examen, skall vara berättigade till lönetillägg.

Den av överstyrelsen föreslagna bestämmelsen är så utformad, att löne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

15

tillägget kommer att utgå ej endast till folkskollärare (lärare vid byskola)

utan även till småskollärare (lärare vid visteskola).

Bestämmelser angående timarvoden (punkten 8).

De i anledning av punkten 8 i departementsförslaget erforderliga författningsbestämmelserna

föreslår skolöverstyrelsen skola inflyta i 5 § 2 mom.

timlärarkungörelsen (SFS 1950:495).

Förhöjda timarvoden för undervisning utöver full tjänstgöring å egen

tjänst bör enligt överstyrelsens uppfattning utgå jämväl för undervisning

inom fortsättningsskolan. Då tvekan rått beträffande möjligheten att utge

förhöjt timarvode för tjänstgöring under tid, då lärare åtnjuter ferie på sin

tjänst, finner överstyrelsen motiverat att medgivande härtill genom särskild

föreskrift lämnas beträffande fortsättningsskolan, där undervisningen till

betydande del är förlagd till ferietid.

Överstyrelsen erinrar vidare om att enligt 4 § 4 mom. timlärarkungörelsen

med kunskapsämne skall i vissa hänseenden likställas ämnena teckning,

musik och gymnastik med lek och idrott. Då överstyrelsen icke funnit sannolikt,

att denna likställighet avsetts skola gälla jämväl beträffande de

höjda timarvodena, har i förslaget intagits uttrycklig föreskrift om att så

ej skall vara fallet.

I analogi med vad nu gäller enligt 5 § 1 mom. kungörelsen förordar skolöverstyrelsen

en maximering av timarvodesklassen så tillvida att arvode ej

skall utgå efter högre löneklass än den högsta, som vid den skolform, där

undervisningen meddelas, är tillämplig för extra ordinarie lärare med

motsvarande tjänstgöring.

Statskontoret kan, i vart fall för närvarande, icke tillstyrka en motsvarande

tillämpning inom fortsättningsskolan av de höjda timarvodena. Då

den ifrågasatta uppräkningen torde medföra avsevärda kostnadsökningar,

anser ämbetsverket en utredning härom erforderlig innan slutlig ståndpunkt

kan tagas.

Statens lönenämnd finner, i anledning av skolöverstyrelsens förslag att

stadgandet i 4 § 4 mom. timlärarkungörelsen icke skall äga tillämpning å de

förhöjda timarvodena, ett förtydligande av departementsförslaget erforderligt

på denna punkt.

B. Småskollärare m. fl.

Tjänstemännens centralorganisation hemställer i sin skrivelse den 28

augusti 1953 att med anledning av departementsförslaget angående folkskollärarnas

löneförmåner in. in. erhålla en i vissa delar motsvarande förändring

för småskollärarna. Organisationen framhåller, att den icke kan finna

några skäl till att nu införa en förut icke existerande olikhet i beräknings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

grunderna mellan å ena sidan folkskollärare och å andra sidan småskollärare.

De begärda ändringarna avser karenstiden (punkten 3), språktillägg

(punkten 6), lönetillägg till nomadlärare (punkten 7) och förhöjda timarvoden

(punkten 8).

I fråga om karenstiden och lönetillägget till nomadlärare erinras, att de

för folkskollärare föreslagna ändringarna med hänsyn till utformningen av

bestämmelserna i Arf kommer att få automatisk giltighet även för småskollärare

i den mån dessa lärare icke särskilt undantages.

Språktilläggen bör enligt organisationens mening icke utgå med lägre

belopp i småskolan. Till stöd härför åberopas bl. a. att språktilläggen år

1941 borttogs på det egentliga folkskolestadiet men bibehölls i småskolan

med hänsyn till att de speciella svårigheter, som motiverade tilläggens utgående,

där gjorde sig gällande med särskild styrka.

Beträffande timarvodena framhålles, att en motsvarande tillämpning av

de för folkskollärare föreslagna reglerna skulle för småskollärare medföra

timarvode efter högst arvodesklass TB 16. Timarvode utgår f. n. efter TB 11.

En dylik förbättring och likställighet i princip med folkskollärarna anses

av organisationen synnerligen skälig och rättvis.

Skolöverstyrelsen har — i enlighet med vad som framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen — redan i sitt förslag beträffande lönebestämmelser

för folkskollärarna ansett sig böra med dessa likställa småskollärare i vad

gäller karenstiden och lönetillägget till nomadlärare. I sitt senare avgivna

yttrande över här ifrågavarande framställning tillstyrker överstyrelsen, att

språktillägget skall utgå med lika belopp för folk- och småskollärare. överstyrelsen

avstyrker däremot framställningen i vad den avser förhöjda timarvoden;

småskollärare i lägst löneklass 15 skulle eljest få högre timarvode

för tilläggstimmar i småskolan än för dylika timmar i folkskolan.

Såväl statskontorets som statens lönenämnds majoriteter uttalar principiella

betänkligheter mot att småskollärarna, som erhållit en tjänsteförteckningsrevision

år 1952, nu skall beredas ytterligare förbättringar i sina förmåner.

Å andra sidan framhålles, att eljest sakligt sett icke motiverade

ojämnheter kommer att föreligga. Statskontorets majoritet fogar härtill en

avstyrkan beträffande förbättringen av timarvodena men tillstyrker framställningen

i övrigt. En reservant i statskontoret anser framställningen i dess

helhet böra avstyrkas, medan en reservant i lönenämnden anser den böra

helt tillstyrkas.

Departementschefen.

Såsom jag redan i det föregående anfört framlades i juni 1953, sedan de

mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och personalorganisationerna

förda överläggningarna avslutats, ett inom civildepartementet i samråd med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj. ts proposition nr 160.

17

ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag i fråga om folkskollärares förmåner

(departementsförslaget). Detta förslag, som framlades under förbehåll

av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, accepterades av vederbörande

personalorganisationer. Även jag tillstyrker, att förslaget genomföres.

Den mest uppmärksammade delen av departementsförslaget avser inrättandet

i vissa skolformer av särskilda tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare,

som förvärvat i förslaget närmare angiven utbildning. Motiven till

detta förslag och därmed förknippade skolorganisatoriska frågor har redan

tidigare denna dag behandlats av chefen för ecklesiastikdepartementet vid

anmälan av fråga om vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på

högre skolstadier in. in. Chefen för ecklesiastikdepartementet har i angivna

sammanhang förordat, att tjänster i 23 lönegraden skall i enlighet med departementsförslaget

inrättas för folkskollärare, som förvärvat viss vidareutbildning,

och tillika framlagt förslag i fråga om denna vidareutbildning

och om arbetsuppgifterna å tjänsterna. I anslutning härtill torde jag nu få

närmare redogöra för de bestämmelser av mera löneteknisk art, som erfordras

rörande dessa tjänster.

Skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående framgår, förordat, att

dessa bestämmelser åtminstone för de första åren sammanföres i ett särskilt

cirkulär, avseende samtliga skolformer, där tjänster av ifrågavarande slag

inrättas. Detta förslag finner jag mig böra biträda. Även om det, såsom

statens lönenämnd framhållit, är önskvärt, att avlöningsbestämmelserna för

lärarpersonalen inom undervisningsväsendet göres mera enhetliga, torde

det i nuvarande stadium av försöksverksamheten inte vara möjligt att undvara

särbestämmelser.

Såsom huvudregel har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för viss skolform

gällande bestämmelserna skall tillämpas för de tjänster i 23 lönegraden,

som inrättas vid skolformen i fråga. Detta innebär, att avlöningsbestämmelserna

för folkskolan skall tillämpas på lärare i 23 lönegraden

inom folkskolan och att för lärare i samma lönegrad inom annan skolform

skall gälla de för ämneslärare vid denna skolform meddelade bestämmelserna.

Vad skolöverstyrelsen sålunda förordat har vid remissbehandlingen

i princip lämnats utan erinran. Även jag ansluter mig därtill. Från huvudregeln

har skolöverstyrelsen i fråga om förstnämnda lärare föreslagit vissa

i det föregående närmare angivna undantag. Dessa undantag innebär, att

bestämmelserna i 3 § Arf om det automatiska extraordinariebegreppet och

i 23 § Arf om särskilda ersättningar inte skall tillämpas, att bestämmelserna

i It § 2 mom. Arf om avlöning åt ordinarie lärare, som är tjänstledig för att

uppehålla annan lärartjänst, skall gälla även då lärare i 23 lönegraden uppehåller

annan tjänst i samma lönegrad, alt lärare i 23 lönegraden, som frånträder

utövningen av sin tjänst för att uppehålla egentlig folkskollärartjänst,

skall avlönas som ordinarie folkskollärare, samt att särskilda reg
''2

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sund. Nr 160.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:in proposition nr 160.

ler skall tillämpas i fråga om löneklassplacering. Anledning alt undantaga

det automatiska extraordinariebegreppet synes mig emellertid inte föreligga

i vad avser lärare, som är behörig att erhålla tjänst i 23 lönegraden. Ej heller

finner jag särskilda bestämmelser böra meddelas i fråga om lön till lärare

i 23 lönegraden, som frånträder utövningen av sin tjänst för att uppehålla

egentlig folkskollärartjänst. I övrigt biträder jag skolöverstyrelsens förslag.

Lönenämnden har i sitt remissyttrande förordat, att lärare i 23 lönegraden

skall, för undvikande av ojämnheter i löneklassplacering, oberoende av

skolform placeras i löneklass i anslutning till reglerna i folkskolans avlöningsreglemente.

Härigenom skulle emellertid för annan skolform än folkskolan

komma att införas en särbestämmelse, som inte synes nödvändig.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga om förflyttningsskyldighet, tjänstledighet

för uppehållande av tjänst i 23 lönegraden, ersättning för flyttningskostnader

i vissa fall, tjänstebostad och statsbidrag föranleder inte

någon erinran från min sida. Jämväl vad överstyrelsen förordat i fråga om

vikariat å tjänst i 23 lönegraden finner jag mig böra godtaga med den jämkning,

som följer av vad jag i det föregående anfört beträffande det automatiska

extraordinariebegreppet. I likhet med lönenämnden anser jag dock

den av överstyrelsen föreslagna bestämmelsen om avlönande av vikarie,

som är lärare i reglerad befordringsgång, böra utgå.

Skolöverstyrelsens förslag till bestämmelser angående undervisningsskyldigheten

finner jag mig böra biträda i vad avser högre skolor och försöksskolans

högstadium. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

undervisningsskyldigheten. Även i fråga om fyllnadstjänstgöring

anser jag överstyrelsens förslag böra godtagas.

Vad beträffar pensionsförmånerna till lärare i 23 lönegraden har skolöverstyrelsen

ansett särskilda bestämmelser erforderliga i fråga om lärare

inom folkskolan. Emellertid synes de i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för folkskolan meddelade bestämmelserna utan särskild föreskrift

bli tillämpliga på sådana lärare i 23 lönegraden, för vilka enligt vad

i det föregående anförts Arf i princip skall gälla. I fråga om pensioneringsperiod

ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela beslut.

Den av skolöverstyrelsen berörda frågan om förening av tjänst i 23 lönegraden

med överlärarbefattning torde få bedömas i anslutning till prövningen

av 1950 års lärarutrednings förslag om inrättande av särskilda distriktsöverlärart

j änster.

Därest riksdagen beslutar om inrättande av ifrågavarande tjänster i 23

lönegraden, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående angivits utfärda bestämmelser om

dessa tjänster.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

19

Härefter torde jag få beröra vissa frågor i samband med förslaget om vidgad

rätt till tjänstledighet med B-avdrag n lönen för studier.

Såsom i det föregående framhållits föreligger i fråga om förmåner vid

tjänstledighet för studier vissa olikheter mellan Saar och Arf. Bestämmelserna

i Saar innebär sålunda, att lärare må erhålla tjänstledighet — förutom

för iakttagelser, studier eller arbete av betydelse för undervisningsväsendet

eller för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

den skolform, vid vilken han är anställd — jämväl för studier för vinnande

av högre lärdomsmeriter i visst ämne. Sistnämnda tjänstledighetsorsak har

inte upptagits i Arf. Vidare gäller enligt Saar, att lärare för ifrågavarande

ändamål kan erhålla tjänstledighet med allenast B-avdrag å lönen under

sammanlagt högst 360 dagar under loppet av 10 på varandra följande kalenderår,

dock högst 180 dagar av den tid, under vilken läraren innehar tjänst

inom lönegrad med ett och samma ordningsnummcr. Enligt Arf må folkskollärare

erhålla tjänstledighet med B-avdrag å lönen för studier eller

arbete av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning

inom folkskoleväsendet under högst 180 dagar under loppet av 5 på varandra

följande kalenderår, dock högst 180 dagar av tid, då läraren innehaft

icke-ordinarie anställning såsom folkskollärare, och högst 180 dagar av tid,

då han innehaft ordinarie folkskollärartjänst.

Departementsförslaget innebär, att folkskollärare skall för vinnande av

behörighet till tjänst i 23 lönegraden kunna erhålla tjänstledighet enligt i

princip de regler, som enligt Saar gäller för lärare. Med hänsyn till folkskollärartjänsternas

konstruktion har emellertid den begränsning, som hänför

sig till tid i en och samma lönegrad, inte ansetts böra gälla.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en utvidgning av departementsförslaget i

tre hänseenden. Sålunda bör enligt överstyrelsens mening tjänstledighet enligt

departementsförslagets regler kunna medges även för deltagande i kurs

för utbildning av lärare för klasser med specialundervisning. Jag biträder

detta i fråga om kurs avseende behörighet för tjänst i 23 lönegraden. Vidare

förordar överstyrelsen, att departementsförslaget skall tillämpas på

folkskollärare, underkastade Saar, ävensom på extra ordinarie övningsskollärare.

För dessa lärare innebär skolöverstyrelsens förslag, att nyssnämnda

enligt Saar gällande begränsning med avseende å tid i en och samma lönegrad

inte skulle äga tillämpning. Några generella bestämmelser av denna

innebörd anser jag dock inte böra meddelas. Däremot torde Kungl. Maj :t

böra äga möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall medge dispens

från angivna begränsningsregel i fråga om folkskollärare, underkastade

Saar, och extra ordinarie övningsskollärare. Slutligen innebär skolöverstyrelsens

förslag till utformning av bestämmelser rörande tjänstledighet med

B-avdrag, att folkskollärare skulle kunna, även om han förvärvat behörighet

till tjänst i 23 lönegraden, erhålla tjänstledighet enligt de i departementsförslagct

förordade reglerna för fortsatta studier, exempelvis för uppnående

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj:Is proposition nr 160.

av adjunktsbehörighet. Däremot skulle lärare, som erhållit tjänst i 23 lönegraden,

inte bli berättigad till denna förmån. Statskontoret har avstyrkt

ifrågavarande utvidgning av departementsförslaget. Lönenämnden har funnit

skolöverstyrelsens förslag mindre tillfredsställande. Enligt lönenämndens

mening bör antingen båda kategorierna undantagas eller båda erhålla

förmånen. För egen del vill jag framhålla, att departementsförslaget i denna

del bör ses mot bakgrunden av förslaget om inrättande av tjänster i 23 lönegraden.

Jag är därför inte beredd att förorda en utvidgning av tillämpningsområdet

för departementsförslaget på sätt nyss angivits. Vid sådant förhållande

bör givetvis de möjligheter till erhållande av tjänstledighet med B-avdrag

för studier, som öppnats genom förenämnda kungörelse 1952:514,

bibehållas.

Ledigheter av här ifrågavarande slag bör naturligen beviljas endast i den

omfattning så kan ske utan men för undervisningens behöriga bedrivande.

Det torde emellertid icke vara erforderligt att, såsom statskontoret förordat,

Kungl. Maj :t skulle bestämma det högsta antal tjänstledigheter med B-avdrag

för ifrågavarande ändamål, som skulle kunna beviljas under loppet av

ett och samma läsår. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda jämväl bestämmelser

om här avsedda ledigheter.

Jag övergår härefter till de övriga avlöningsförmåner, som upptagits i departementsförslaget.

I departementsförslaget har beträffande karenstiden för erhållande av

extra ordinarie anställning som folkskollärare förordats en sänkning från

minst 2 år från avläggandet av examen till minst IV2 år. Gällande krav om

att vederbörande lärare jämväl skall ha fullgjort tjänstgöring under minst

256 dagar har däremot ej berörts. Skolöverstyrelsen har ansett angivna

tjänstgöringsminimuin böra samtidigt sänkas till 112 dagar, vilket mött gensaga

från statskontoret. Den skillnad mellan tidskravet på 2 år (motsvarande

ca 546 tjänstgöringsdagar) och tjänstgöringskravet på 256 dagar, som

nu gäller, torde väsentligen ha till syfte, att manliga lärare — vilka normalt

fullgör sin värnplikt under loppet av sagda två år -— inte skall erhålla extra

ordinarie anställning senare än sina kvinnliga kolleger. Jag är inte beredd

att helt acceptera skolöverstyrelsens förslag men finner å andra sidan skäligt

förorda viss uppmjukning jämväl beträffande kravet på visst lägsta

antal tjänstgöringsdagar. Jag föreslår sålunda, att antalet dagar i princip

bibehålies vid 256, men att lärare, som på grund av under de första IV2

åren efter examen fullgjord värnpliktstjänstgöring (första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd) inte uppnår angivna antal tjänstgöringsdagar, må

erhålla extra ordinarie anställning, därest antalet tjänstgöringsdagar uppgår

till minst 112.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Knrtgl. Maj.ts proposition nr 160.

21

De föreskrifter angående särskilda ersättningar, som skolöverstyrelsen

föreslagit skola intagas i 23 § Arf, föranleder uttalanden från min sida

allenast i följande hänseenden. Med hänsyn till att inom folkskoleväsendet

under senare år uppkommit hlandade skolformer, synes förutsättningarna

för arvode vid undervisning i högre klasser icke höra såsom i departementsförslaget

förordats anknytas till skolans form utan till läraravdelningens

form. Med undervisning i läraravdelning av A-form för lägst 7 klassen synes

därvid höra jämställas undervisning i läraravdelning av B 1-form, omfattande

enbart 7 och 8 klasserna. I fråga om arvode vid undervisning i högre

klasser inom A-form har skolöverstyrelsen ansett sig, för att underlätta

stadgandets tillämpning, böra ange ett lägsta timtal av 20 veckotimmar,

som skulle motsvara huvudsaklig tjänstgöring. Mot det valda timtalet synes

i och för sig intet vara att erinra. Emellertid kan en sådan utformning

av ifrågavarande stadgande undantagsvis medföra, att det särskilda arvodet

inte kommer att utgå i fall, då det med hänsyn till undervisningens anordnande

kan anses skäligt att vederbörande erhåller arvodet. Jag förordar

därför, att i författningstexten förmånens utgående — liksom enligt den

av skolöverstyrelsen föreslagna lydelsen beträffande arvode vid undervisning

inom B-form — allmänt anknytes till om tjänstgöringen huvudsakligen

fullgöres på avsett stadium. På skolöverstyrelsen synes höra få ankomma

att meddela de närmare anvisningar beträffande tolkningen av angivna begrepp,

som kan bli erforderliga. Jag förutsätter härvid, att förenämnda timtal

endast undantagsvis skall komma att underskridas. Statens lönenämnds

förslag rörande förutsättningarna för utgående av arvode vid undervisning i

7 klassen inom B-form synes mig böra beaktas. Nämnda arvode torde böra

utgå med 300 kronor för läsår räknat; jämväl arvodet för undervisning i

engelska och tyska bör beräknas för läsår. Enligt skolöverstyrelsens förslag

skall det återinförda språktillägget i folkskolan utgå vid undervisning i högst

sjätte klassen. Lönenämnden har uppmärksammat denna avgränsning av det

i departementsförslaget upptagna begreppet »den egentliga folkskolan» men

inte ansett sig vilja ingå på en tolkning av departementsförslaget. Även om de

speciella svårigheter i samband med undervisningen av finskspråkiga barn,

som ursprungligen motiverat dylika tillägg, torde minska i högre klasser,

anser jag mig böra förorda, att vid bedömandet av rätten till språktillägg

hänsyn i förekommande fall skall få tagas jämväl till i högre klasser inom

folkskolan meddelad undervisning. Detta innebär att för närvarande även

klass 7 kommer i fråga. De av skolöverstyrelsen föreslagna reglerna beträffande

avstående i vissa fall av ifrågavarande ersättningar finner jag väl

grundade.

Skolöverstyrelsens förslag till lydelse av föreskrifterna angående språktillägg

samt lönetillägg till nomadlärare innefattar bl. a. att av extra lärare

endast lärare, som avlagt föreskriven examen, skall äga åtnjuta sådana

tillägg. Till detta förslag ansluter jag mig. Då en dylik begränsning inte

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

gäller enligt stadgandenas nuvarande lydelse, torde emellertid viss övergångsbestämmelse

bli erforderlig med avseende å extra lärare utan examen,

som innehaft anställning under vårterminen 1954.

I fråga om de föreslagna ändringarna i timlärarkungöreisen (SFS 1950:

495) vill jag framhålla, att 1947 års riksdag lämnade utan erinran ett av

dåvarande chefen för finansdepartementet i propositionen 1947:281 gjort

uttalande, att det borde ankomma på Kungl. Maj :t att i enlighet med vissa

angivna för lönesättningen grundläggande regler utfärda bestämmelser angående

avlöningsförmåner för olika slag av timlärare. Nu gällande kungörelse

har liksom den ursprungligen meddelade jämte ändringsförfattningar

utfärdats med stöd av nämnda bemyndigande. I anslutning härtill

torde det ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga jämväl de ändringar, som

påkallas i anledning av departementsförslaget. Jag torde få återkomma härtill

i annat sammanhang.

Tjänstemännens centralorganisations framställning angående småskollärarnas

avlöningsförmåner åsyftar, att dessa lärare skall bli delaktiga av

vissa av de förbättringar, som innefattas i departementsförslaget rörande

folkskollärarna. Principiella betänkligheter häremot har anförts av statskontoret

och lönenämnden. Det höjda lönetillägget för nomadskolans lärare

har emellertid varit avsett att utgå även till småskollärare. Sakligt sett finnes

ej anledning att nu införa olika bestämmelser i fråga om karenstid och

språktillägg för folkskollärare och småskollärare. Jag vill med hänsyn till

det anförda förorda, alt de av mig i det föregående framlagda förslagen rörande

folkskollärare skall få giltighet även för småskollärare i vad de avser

karenstid, språktillägg och lönetillägg till nomadlärare. Däremot anser jag

mig, i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen, inte kunna utan ytterligare

överväganden förorda förhöjning av timarvodena till småskollärare.

Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde de i det föregående

förordade arvodena för undervisning i lägst 7 klassen och för undervisning

i engelska och tyska få utgå jämväl till folkskollärare vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom civildepartementet

upprättats förslag till kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för

folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), vilket torde få fogas såsom bilaga

vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,

som kan befinnas erforderliga i anledning av de framlagda förslagen.

Inrättandet av tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förvärvat

viss vidareutbildning, kommer i längden inte att innebära en kostnadsök
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition nr 160.

23

ning med hänsyn till att eljest ämneslärartjänster i högre lönegrader fått

komma till användning. Den kostnadsökning, som övriga delar av departementsförslaget

medför, har beräknats till i runt tal 6 miljoner kronor för år.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t

1) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

anförts meddela bestämmelser angående folkskollärartjänster

i 23 lönegraden och om tjänstledighet för folkskollärare

för studier i vissa fall,

2) att vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i

ärendet fogade författningsförslaget samt

3) att utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli

erforderliga i anledning av vad under 1) och 2) förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars-Arvid Frithiof.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437).

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom. samt 23, 37 och 42 §§ avlöningsreglementet

för folkskolan den 30 juni 1948 ävensom rubriken till 23 § reglementet

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Anställning såsom extra ordinarie eller extra lärare.

1 mom. Där 3j---sådan anställning,

b) minst ett och ett halvt år förflutit efter det läraren avlagt vederbörlig

examen,

c) läraren efter — —- — hel termin.

För manlig lärare, som fullgjort värnpliktstjänstgöring (första tjänstgöring,

tjänstgöring i en följd) under loppet av den under b) stadgade

minimitiden, skall det under c) angivna lägsta antalet tjänstgöringsdagar

reduceras med det antal dagar, varunder hinder mot tjänstgöring som lärare

mött på grund av värnpliktstjänstgöringen, dock må antalet tjänstgöringsdagar

som lärare i intet fall understiga 112.

Uppfyllas ej--- — ej gälla.

Anställning såsom — —- — nämnda tidpunkt.

23 §.

Arvoden för särskild undervisning.

1 mom. Till ordinarie och extra ordinarie folkskollärare samt till extra

folkskollärare, som avlagt folkskollärarexamen, utgår dagarvode med 2 kronor

50 öre för tid under läsåret, då han inom ramen för honom enligt 4 §

åvilande undervisningsskyldighet huvudsakligen har sin tjänstgöring förlagd

till Iäraravdelning av A-form för lägst 7 klassen eller läraravdelning av

B 1-form, omfattande enbart 7 och 8 klasserna.

2 mom. Till ordinarie och extra ordinarie folkskollärare utgår arvode

med 300 kronor för läsår räknat för tid, då han inom ramen för honom

enligt 4 § åvilande undervisningsskyldighet huvudsakligen har sin tjänstgöring

förlagd till läraravdelning av B-form, vilken förutom lägre klass eller

klasser även omfattar 7 klassen.

3 mom. Till folkskollärare, som inom ramen för honom enligt 4 § åvilande

undervisningsskyldighet undervisar i engelska eller tyska sammanlagt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

25

minst 2 veckotimmar och som har föreskriven behörighet för sådan undervisning,

utgår arvode med 450 kronor för läsår räknat.

4 mom. Till lärare vid skolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter

utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser språktillägg, till

ordinarie och extra ordinarie lärare med 600 kronor för år räknat och till

extra lärare, som avlagt föreskriven examen, med 2 kronor 20 öre för varje

dag, läraren innehar anställning.

5 mom. Arvode enligt 1—3 mom. skall avstås för tid, varunder läraren

vidkännes A-, B- eller C-avdrag å lönen, samt språktillägg enligt 4 mom.

för tid, varunder läraren vidkännes C-avdrag å lönen.

37 §.

Lärare är---för läraren tillämpligt,

23 § angående arvoden för särskild undervisning,

24 § angående ersättning —--angående sjukvård.

42 §.

Till ordinarie och extra ordinarie nomadlärare utgår lönetillägg med 360

kronor för år räknat.

Till extra nomadlärare, som avlagt föreskriven examen, utgår lönetillägg

med 1 krona 30 öre för varje dag, han innehar anställning.

Här avsett lönetillägg skall avstås för tid, varunder läraren vidkännes

C-avdrag å lönen.

Denna kungörelse länder i fråga om 23, 37 och 42 §§ till efterrättelse från

och med den 1 januari 1954 samt träder i övrigt i kraft den 1 juli 1954.

:1 Hihuiif/ till riksdagens protokoll 1!)5b. 1 sand. Nr 160.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1954

540281

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1954:177 Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillämpning av statens allmänna avlöningsreglemente på lärarpersonalen å enhetsskolans högstadium. s. 23 i texten
  2. Rskr. 1954:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på högre skolstadier in. in. s. 1 i texten
  3. SU 1954:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående folkoch småskollärares avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten