Sök i Ratio Lex

Angående psykologiskt försvar m. m

1954-03-05 · 85 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:162, Angående psykologiskt försvar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

1

Nr 162.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående psykologiskt

försvar m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

På grundval av betänkande avgivet av kommittén för utredning om det

psykologiska försvaret framlägges i propositionen förslag om organisation

och verksamhet för ett svenskt psykologiskt försvar. Under krig avses frågor

angående det psykologiska försvaret skola handläggas av en statens upplysningscentral.

För de förberedande åtgäi’der, som bör vidtagas på detta

område redan i fred, föreslås, att en särskild beredskapsnämnd för det psykologiska

försvaret anknytes till inrikesdepartementet. Medel för nämndens

verksamhet för nästa budgetår äskas under inrikesdepartementets avlönings-

och omkostnadsanslag, varjämte ett särskilt anslag upptages för

arvoden åt nämndens ledamöter m. m.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 162.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 195i.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1950 tillkallade

dåvarande chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg,

sex sakkunniga för att verkställa utredning rörande erforderliga anordningar

för tryggande av en god psykologisk beredskap och framlägga därav

föranledda förslag. De sakkunniga, som antog benämningen kommittén

för utredning om det psykologiska försvaret, utgjordes av dåvarande landshövdingen

Conrad Jonsson, dåvarande andre redaktören Allan Hernelius,

sektionschefen i försvarsstaben, överste Gustaf-Fredrik von Rosen, chefredaktören

och ledamoten av riksdagens andra kammare Frans Severin,

verkställande direktören i AB. Ervaco Folke Stenbeck och verkställande

direktören i Tidningarnas Telegrambyrå, överste Olof Sundeil. Åt Jonsson

uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Sedan

Jonsson begärt och erhållit entledigande från uppdraget att vara ledamot

av utredningen, förordnades den 2 oktober 1951 landshövdingen Eije Mossberg

att i Jonssons ställe vara ledamot tillika ordförande.

Kommittén avgav den 27 april 1951 förslag till provisorisk organisation

av statlig verksamhet för tryggande av god psykologisk beredskap in. in.

Sedan detta förslag varit ute på remiss, lät chefen för inrikesdepartementet

till kommittén överlämna samtliga remissvar för att tagas under övervägande

vid fullgörande av kommittéuppdraget. Den 1 september 1953

avlämnade kommittén sitt huvudbetänkande, kallat »Psykologiskt försvar»

(SOU 1953: 27).

Kommittén söker i betänkandet klarlägga, vilka åtgärder som i olika

hänseenden kan vara nödvändiga för att trygga befolkningens motståndsanda

under ett krig. Kommittén har funnit det ligga utanför utredningsuppdragets

ram att behandla de speciella problem, som i detta hänseende

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj.ts proposition nr 162.

uppstår för krigsmaktens del, och har därför inriktat sitt arbete på förhållanden,

som rör befolkningen i dess helhet eller ensamt civilbefolkningen.

Kommittén har ägnat särskild uppmärksamhet åt nyhetstjänsten

under krig liksom åt den allmänna, av krigsförhållandena betingade informations-

och upplysningsverksamheten till den svenska allmänheten. I

betänkandet behandlas även frågan om åtgärder för den återhållsamhet

vid publicering, som kräves av säkerhetsskäl. Ett särskilt område för utredningen

har slutligen gällt upplysnings- och propagandaverksamhet till

utländsk opinion.

I betänkandet belyses främst den verksamhet, som under krig, vari

riket är indraget, blir nödvändig på de olika områden utredningen haft

att behandla. Kommittén ger förslag till grunddragen av en krigsorganisation

samt till de åtgärder under fred, som är nödvändiga för att säkerställa,

att erforderlig verksamhet i krig skall kunna komma till stånd. I

fråga om åtgärder för tryggande av en härdig motståndsanda har kommittén

dock uppmärksammat även den verksamhet, som behöver utövas

under fred.

Över betänkandet har yttranden avgivits av:

överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, statistiska centralbyrån,

statskontoret, överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, statens upplysningsbyrå, skolöverstyrelsen,

telegrafstyrelsen, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, statspolisintendenten,

svenska psykologsamfundet, AB Radiotjänst, svenska tidningsutgivareföreningen,

publicistklubben, svenska journalistförbundet, AB Tidningarnas

telegrambyrå, svenska bokförläggareföreningen, svenska boktryckareföreningen,

föreningen Sveriges filmproducenter, svenska försäljnings- och

reklamförbundet, auktoriserade annonsbyråers förening, svenska institutet,

exportföreningen och svensk-internationella pressbyrån, svensk-amerikanska

nyhetsbyrån, Sveriges exportförening, centralkommittén folk och försvar,

frikyrkliga studieförbundet, KFUK:s och KFUM:s studieförbund, studieförbundet

medborgarskolan, arbetarnas bildningsförbund, landsorganisationen

i Sverige, tjänstemännens centralorganisation, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges lantbruksförbund, kooperativa förbundet, Sveriges köpmannaförbund,

riksförbundet landsbygdens folk, yrkeskvinnors samarbetsförbund,

högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund, svenska

landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund,

föreningen svensk fackpress, teatrarnas riksförbund, Sverige-Amerika

stiftelsen och Fredrika-Bremerförbundet.

Yttrandena är genomgående positiva med talrika instämmanden i betänkandets

synpunkter på huvudlinjerna för det psykologiska försvarets verksamhet.

De invändningar, som görs, avser vanligen endast organisatoriska

frågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Jag kommer att i det följande först ta upp frågan om behovet av ett

psykologiskt försvar. Därefter ämnar jag behandla riktlinjerna för det

psykologiska försvarets verksamhet under krig och förslaget till krigsorganisation

för att sluta med frågan om åtgärder i fred.

I. Behovet av psykologiskt försvar.

Kommittén.

Psykologisk krigföring.

I ett inledande avsnitt av sitt betänkande anger kommittén vad den

menar med psykologisk krigföring och psykologiskt försvar samt redogör

för de former, vari detta slags krigföring uppträder och de medel som

begagnas. Kommittén anför härvid i huvudsak följande.

De förändringar, som samhället genomgått i modern tid, har icke endast

i grunden förändrat den militära krigföringen, de har också skapat sådana

betingelser, att den psykologiska krigföringen fått en starkt ökad betydelse.

Den tekniska utvecklingen har förändrat krigets yttre former och gett

det möjligheter att verka snabbt och kraftigt över stora avstånd och med

många skiftande medel. Mekaniseringen av stridskrafterna och industrialiseringen

av näringslivet har gjort den ekonomiska krigföringen till en

väsentlig faktor i nutida krig. Kraftförsörjningen, industrin och handeln

har blivit viktiga angreppsobjekt. Civilbefolkningen utsättes för krigshandlingarna

och dras in i krigsansträngningen i en omfattning som aldrig förr.

Hemorten har blivit en utsatt och sårbar hemmafront. Det moderna kriget

drabbar allt och alla. Frontlinjen går bildligt talat i varje enskild medborgares

medvetande. Kriget av i dag kräver ytterst vars och ens insats,

vars och ens ställningstagande. Samtidigt har de tekniska hjälpmedlen,

som används för att vidarebefordra upplysningar, idéer och inställningar

till stora grupper människor, utvecklats starkt. Den enskilde individen

kommer på ett helt annat sätt än tidigare i kontakt med världsskeendet och

med den uttolkning som detta skeende får i press, radio och film. Den

totalitära statens ledning använder propagandan såsom ett viktigt medel

för att bibehålla och utvidga maktställningen.

Hela denna utveckling har lett till att propagandan, som är den viktigaste

formen av psykologisk krigföring, i våra dagar blivit ett betydelsefullt

vapen i krig. Den riktas såväl mot fienden och hans krigsmakt som till

den egna befolkningen och de egna styrkorna.

Som psykologisk krigföring i egentlig mening betecknar kommittén en

verksamhet, genom vilken motståndsviljan påverkas med rent psykiska

medel och icke genom yttre våld. Under krig är det psykologiska vapnet i

förhållande till de militära maktmedlen ett hjälpvapen, vars verkan i

mycket beror av den övriga krigföringen och som ensamt föga förmår

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 162. 5

Under yttre fred kan psykologiska krigföringsåtgärder genomföras såsom

förberedelse för ett möjligen kommande militärt krig eller för att utan ett

sådant vinna maktpolitiska framgångar; under de senaste årens »kalla»

krig har metoden utnyttjats i ständigt stegrad omfattning.

Den psykologiska krigföringen har liksom den militära en offensiv och

en defensiv sida. Den kan utnyttjas i angreppskrig likaväl som i försvarskrig.

Vid håde angreppskrig och försvarskrig kommer såväl offensiva

som defensiva åtgärder ifråga även på den psykologiska krigföringens

område.

Den psykologiska krigföringens främsta hjälpmedel är tidningarna och

andra tryckalster, rundradion och filmen. Dessa massmedia har redan i

fred avgörande betydelse för opinionsbildningen. I krig får de ännu större

vikt som propagandaorgan. En stor del av det nyhetsmaterial, som står

till tidningarnas förfogande och bereds plats i dem, utgör element i det

psykologiska krig, som sekunderar det politiska maktspelet i tider av internationell

spänning. Vid öppet krig sväller detta material starkt. I regel

når en krigförande genom pressen endast egen opinion. I mindre omfattning

kan han nå opinionen i neutrala och allierade stater. Det mest effektiva

sättet för denna påverkan är att snabbt och väl betjäna pressen med nyheter.

En krigförande kan också ge nyheter sådan form, att de med bevarad

fastän maskerad udd glider in i motsidans tidningar. Han kan även

sprida särskilda nyhetsblad direkt till fienden. Vidare kan både i öppet

och kallt krig propagandabroschyrer spridas över öppna gränser, genom

järnridåer och tvärs över stridsfronter. Under krig blir dock flygbladet det

mest anlitade medlet att med tryckta ord nå fienden. Rundradion spelar

en mycket stor roll, särskilt i kritiska skeden såsom vid ett krigsutbrott.

För propaganda till fientligt område är radion det främsta medlet. Ett närstående

medel är högtalare vid fronten eller i flyg över fientligt område.

Ett livskraftigt stridsmedel är alltjämt ryktesspridning. Filmen har sin

styrka i att den verkar direkt på känslolivet och når många, under krig

dock icke motsidan. De olika massmedia kompletterar varandra. De bör

under krig utnyttjas i kombinerade aktioner för att få full slagkraft.

För den psykologiska krigföringen tages även vetenskapen till hjälp.

För studium av motståndsandan och av betingelserna för psykologisk krigföring

anlitas vetenskapligt skolade experter, främst socialpsykologer, sociologer,

statsvetenskapsmän och statistiker men även historiker, kulturantropologer

och psykiatriker. Socialpsykologien och sociologien har utvecklats

starkt under de senaste decennierna och därmed också de på dem

grundade tekniska metoderna för mätning av attityder och analys av

propaganda, vilket allt har kommit den psykologiska krigföringen tillgodo.

Vetenskapsmännens arbetsuppgift är att kartlägga motståndarens nationella

särdrag, strukturen i hans samhälle, öppna eller latenta spänningar

mellan olika grupper i hans land samt att följa den fientliga opinionens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

växlingar inför krigshändelser och propaganda. I det egna landet gäller det

att följa och analysera den fientliga propagandan, kontinuerligt undersöka

folkstämningen och klarlägga egen och fientlig propagandas verkan på

opinionen samt sammanställa och analysera i omlopp varande rykten.

Arbetsuppgifterna och metoderna att lösa dem belyses av kommittén med

några exempel på uppgifter, som samhällsvetenskapsmän var sysselsatta

med under andra världskriget. De speciella förhållandena under krig medför,

att forskarna i många fall inte blir i stånd att framlägga vetenskapligt

hållbara recept för handlandet. Men även om de ej förmår att ge entydiga

råd i oklara lägen, så kan de, som erfarenheterna under andra världskriget

visat, på grundval av kända eller sannolika faktorer medverka till ett

bedömande av hur det psykologiska angreppet bör sättas in med största

utsikt till framgång. När det gäller det defensiva psykologiska försvaret av

det egna folket, blir forskarnas tillgång både till grundläggande fakta och

till data om gradvisa förändringar rikare och därmed också deras möjligheter

att bidra till den psykologiska krigsinsatsen större.

Kommittén framhåller, att det av flera skäl är vanskligt att bedöma

resultaten av psykologisk krigföring. Den ändring i människors inställning

och beteende, som man syftar till, har oftast flera samverkande orsaker.

Under krig spelar vapenlyckan väl i regel största rollen, försörjningsläget

har väsentlig betydelse och de personliga förlusterna och obehagen får stor

vikt för många. Propagandan kan sällan ensam nå sitt mål, men den kan

accentuera den verkan, som de yttre omständigheterna har på människorna.

Kommittén framhåller, att en skickligt skött och väl förberedd psykologisk

krigföring såväl för en angripare som för en försvarare kan bidraga till

att fienden ger upp snabbare än vad han eljest skulle ha gjort ävensom till

att den egna kampviljan bevaras och stärkes. Därutöver framhåller kommittén,

att under krig ett land, vilket icke har förmåga att möta de psykologiska

åtgärder fienden riktar mot trupp och befolkning, riskerar att

komma i allvarligt underläge.

Den psykologiska krigföringens omfattning, metoder och resultat före,

under och efter andra världskriget belyses utförligt i betänkandet (s. 29—

48, till vilket i denna del hänvisas.

Motståndsandans värnande.

Kommittén redogör i ett följande kapitel för det nutida kriget och dess

psykiska påfrestningar på befolkningen. Därefter följer en analys av vad

motståndsanda är och vad som inverkar på den. På grundval härav ger

kommittén så en rad förslag till åtgärder under fred och krig i syfte att

trygga befolkningens motståndsanda.

Kommittén anför i dessa delar bl. a. följande:

_ Om en stormakt går till angrepp mot Sverige, blir de psykiska påfrestningarna

pa vart folk stora och för många medborgare svåra att bära. Den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

omständigheten, att vårt land under lång tid har åtnjutit fred och att ett

krig för många svenskar har kommit att te sig såsom något mycket osannolikt,

skulle skärpa den starka chockverkan, som den moderna krigföringen

i och för sig framkallar vid ett plötsligt angrepp. Denna hlir större

ju mera överlägsen angriparen är. Särskilt kännbar hlir den psykiska påfrestningen

för befolkningen i en mindre stat. som icke kan räkna på

omedelbart bistånd av mäktigare stater.

Genom en god psykologisk försvarsberedskap — liksom genom en god

försvarsberedskap på övriga områden — kan motståndskraften mot chocken

ökas. Mot nötningen på den psykiska motståndskraften under krigets

fortgång kräves psykologiska försvarsåtgärder, som måste avvägas efter

det behov som framträder eller som kan förutses.

Motståndsandan är en kombination av vilja till motstånd och andlig kraft

till motstånd. För motståndsviljan är främst avgörande, att man helhjärtat

uppfattar landets sak som sin egen. Men det fordras också, att man själv

vill medverka i det gemensamma motståndet och ta de risker detta medför.

Andlig kraft till motstånd har den som kan behärska den fruktan och

ångest, den dragning till apati och panik, som kan komma en person att

aktivt eller passivt bidraga till uppgivande av motstånd.

Positiva komponenter i motståndsandan under krig och viktiga faktorer,

som stödja den mot psykisk påfrestning, är för hela folket:

Tro på det rättvisa i landets sak.

Tro på möjligheten till seger.

Fruktan för följderna av nederlag och ockupation — för den egna personen,

för anhöriga och för hela folket.

Tillit till statsledningen, vilket betyder tro på att de, som leda landet,

är dugliga och gör sitt bästa.

Samhörighetskänsla med landet i dess helhet eller någon lojal grupp;

känsla av ensamhet kan i samverkan med övriga påfrestningar lätt bryta

ner en persons moral.

Kännedom på förhand om krigets natur och om vad man själv kan vänta

sig; kännedom om den psykologiska krigföringens syften och medel är

bl. a. av betydelse för förmågan att stå emot.

Vetskap om vad som händer; ovisshet skapar oro och osäkerhet och är

gynnsam jordmån för rykten och propaganda.

God fysisk och psykisk kondition; umbäranden och bekymmer nedsätter

ofta motståndskraften, hunger och trötthet är viktiga negativa faktorer

liksom brist på självförtroende och känslan av att vara undervärderad.

Åtgärder i fred för att främja viljan till motstånd.

Kommittén framhåller, att förberedelse under fred för att säkerställa

motståndsandan är ett lika elementärt försvarsbehov som kravet på att

krigsmakten vid angrepp skall kunna fungera utan fortsatt förberedelse.

Uppbyggande under fred av en härdig motståndsanda har dessutom fredsbevarande

betydelse likaväl som upprättande av en stark krigsmakt.

I fortsättningen anför kommittén hl. a. följande.

Den för motståndsandan nödvändiga gemenskapskänslan och uppslutningen

kring gemensamma ideal och intressen måste finnas och komma

till uttryck redan under fred. Det är vidare angeläget, att medborgarna är

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

medvetna om värdet av de för deras trivsel och trygghet grundläggande

faktorerna och om vad vi har att försvara. Behovet härav ökas genom en

målmedveten, även utifrån dirigerad propaganda, som syftar till att undergräva

solidariteten med vår samhällsordning och alstra misstro mot statsmakterna.

Kännedomen om vad vi har att försvara bör kompletteras med

uPPtysning vilka följder vi kan vänta av att ge efter för en angripare.

För vilja till motstånd fordras i regel, att man tycker att motståndet har

mening, d. v. s. att man har tilltro till egna resurser och, i den mån dessa

ej anses räcka, tro på effektiv hjälp utifrån. Tron på egna resurser bör

lika litet som tron på hjälp vara grundad på rent känslomässiga förhoppningar

utan anknytning till verkligheten. Endast en på kännedom om det

sanna tillståndet baserad uppfattning är värdefull. Det är därför angeläget,

att medborgarna får en klar och riktig bild av vårt försvar och dess möjligheter

att avvärja ett angrepp. I den mån det är möjligt skall även en

tänkbar angripares resurser för angreppet belysas. Redan under fred kan

krafter vara verksamma, som syftar till att försvaga motståndsviljan. För

ett land, där yttrande och tryckfrihet är grundstenar i samhällsordningen,

utgör frågan om motåtgärder ett vanskligt problem. Det får anses självfallet,

att under rena fredsförhållanden statliga myndigheter inte skall

bedriva någon form av propaganda. I ett skärpt läge bör statsmakterna dock

kunna stimulera och stödja åtgärder, som syftar till att försvåra verksamhet

av denna art.

Åtgärder under fred för att motverka krigets psykiska

påfrestningar.

Det är vidare enligt kommitténs mening av vikt att under fred förbereda

människorna på krigets påfrestningar och göra dem motståndskraftiga.

Det är av största betydelse att ge upplysning, som svarar på frågorna: hur

kan ett krig komma att te sig och vad är det som kan hända just mig, vad

har jag för skyldigheter och rättigheter och vad skall jag göra i de olika

situationer, som jag råkar in i. Denna upplysning bör behandla det

moderna krigets natur sedd ur en svensk medborgares synvinkel och med

hänsyn tagen till svenska förhållanden. För att civilbefolkningen skall

vara psykologiskt beredd att motstå luftanfallen och särskilt atombombningen,

fordras realistisk upplysning både om dessa anfalls verkningar

och om möjligheterna att reducera dem.

Kommittén behandlar även frågan om propagandaprofylax i fred och

framhåller, att man kan nå vissa resultat genom att lära människor att

känna igen propaganda, att vara kritiska mot rykten och att skilja mellan

falska och äkta meddelanden. Propagandaprofylaxen bör så vitt möjligt

även tillgodose eller på annat sätt neutralisera behov och önskemål, som

eljest kan utnyttjas av en motståndare. Kommittén betonar vidare, att

man vid planläggning av utrymningar och andra skyddsåtgärder samt av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

socialvården måste ta hänsyn till psykologiska faktorer av betydelse för

inotståndsandan. Till det psykologiska försvarets fredstida uppgifter hör

även tekniska förberedelser för tryggande i krig av en god nyhets- och

informationstj änst.

Åtgärder under krig för att trygga inotståndsandan.

Kommittén understryker, att de åtgärder, som behöver vidtas under krig

för att bevara och stärka inotståndsandan, i hög grad beror av vad som

gjorts under fred.

Redan vid krigets början kan kraftiga åtgärder behövas. En klar och

lättfattlig upplysning om vårt krigsmål bör ges. Härmed bör kombineras

en intensifiering av upplysningen om vad det är vi har att försvara och

om vad ett nederlag skulle medföra. Samtidigt skall man ingjuta förtröstan

genom att klarlägga egna resurser och den direkta eller indirekta hjälp vi

får eller har anledning att räkna med. Upplysningen får icke förtiga de

motgångar och svårigheter, som kan bli vår lott. Särskilda åtgärder behövs

för att häva ensamhetskänslan hos dem, som skilts från anhöriga, från

arbetskamrater, från hemmiljön.

Förtroendet för den politiska och militära ledningen under krig är av

allra största betydelse för folkets moraliska motståndskraft. Avgörande

här är regeringens, militärledningens och övriga högre myndigheters sätt

att delge befolkningen viktigare fakta eller underlåta att göra detta. Enligt

kommitténs mening är det av avgörande betydelse, att statsmakterna, så

långt säkerhetsskäl medger, framlägger alla väsentliga fakta. Det som säges,

skall vara sant. Viktigt är icke endast vad som sägs och att det sägs,

viktigt är även hur det sägs. Det blir en huvuduppgift för det psykologiska

försvaret att främja nyhetstjänsten. Särskilt viktigt är, att nyhetstjänsten

fungerar tillfredsställande just dagarna kring ett krigsutbrott. — Den upplysning,

som ger den enskilde svar på frågan om vad han kan råka ut för

och vad han har att göra i olika situationer, måste fullföljas och utökas.

Det psykologiska försvaret har viktiga uppgifter för att minska den psykiska

verkan av umbäranden och påfrestningar. Hjälp mot de besvär, som

följer av knapphet på livsmedel och andra konsumtionsartiklar, kan ges

genom en brett lagd rådgivning om konsumtionsanpassning. Likaså kan

råd ges om de hästa sätten att avhjälpa eller minska andra svårigheter,

till exempel med uppvärmning och belysning.

Åtgärder in o t fientlig psykologisk krigföring.

Kommittén anser, att vissa skäl föreligger för att vidta tekniska förberedelser

för störning av fientliga rundradiosändningar. Däremot är det

klart, att ej ens under krig förbud att lyssna till utländska utsändningar

bör införas hos oss.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

I fortsättningen understryker kommittén vikten av att i krig söka förhindra

eller reducera effekten av den propaganda, som man inte kan eller

inte vill utestänga. I första hand bör man »vaccinera» befolkningen, så att

den så långt som möjligt blir immun mot fientlig propaganda. Även om

detta har skett i fred, måste åtgärderna fullföljas efter ett krigsutbrott.

Särskilt viktigt blir att uppdaga och för allmänheten avslöja svart propaganda.

En god nyhetstjänst och tydliga deklarationer från myndigheterna

om läget gör det svårt för fientlig propaganda att vinna tilltro och

effekt.

För att motverka den nedbrytande effekt, som fientlig propaganda likväl

kan ha fått, torde en saklig information om de frågor, som den fientliga

propagandan berör, i regel vara bästa medlet.

I fråga om åtgärder mot rykten och falska meddelanden

anför kommittén bl. a.

Rykten, som finner särskilt god jordmån under krig, är ofta sådana,

som verkar nedbrytande på motståndsandan. Man får räkna med såväl

spontant uppkomna, som av motståndaren avsiktligt utplanterade rykten.

Möjligheterna att hindra sådan fientlig ryktesspridning är i stort sett desamma

som gäller i fråga om propaganda. En fullgod nyhetstjänst, som

snabbt och korrekt meddelar allt av intresse, som rimligen kan publiceras,

är det främsta försvarsmedlet. Också för bekämpande av falska meddelanden

är en snabb nyhetstjänst ett värdefullt hjälpmedel — liksom även

klara, snabba och säkra ordervägar. Vid sidan av hindrande åtgärder och

uppmaningar till folk att vara på sin vakt kan man vidare i vissa fall använda

förhandsbesked, som förutser falska order och uppgifter och neutraliserar

deras verkan.

Sammandrag av kommitténs förslag beträffande det psykologiska försvarets

verksamhet och organisation.

På grundval av de överväganden, kommittén gjort angående motståndsandan

och åtgärder för dess värnande, understryker kommittén i första

hand betydelsen under krig av en snabb, fyllig och sanningsenlig nyhetstjänst

och inskärper vikten av en så fri offentlig debatt som möjligt.

Kommittén avvisar tanken på tvångscensur under krig och hävdar, att

erforderlig återhållsamhet rörande uppgifter, som kan vara till gagn för

fienden, kan åstadkommas i fritt samarbete mellan ett statligt rådgivningsorgan,

å ena, samt pressen och publicitetsorgan, å andra sidan.

Den upplysningsverksamhet till den svenska allmänheten, som blir nödvändig

och önskvärd under krig, bör enligt kommitténs mening i största

möjliga utsträckning bedrivas av de organ, som under fred är verksamma

på hithörande områden. Ett samordnande organ behövs dock, som även i

viss utsträckning skall kunna bedriva egen verksamhet. Kommittén framhäver

betydelsen av folkrörelsernas medverkan och ger även riktlinjer för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 102.

filmens och teaterns verksamhet samt för bokförsörjningen. I fråga om

rundradion framhåller kommittén önskvärdheten av att Radiotjänsts i

stort sett fria ställning bevaras även under skärpta förhållanden.

Även i fråga om goodwillskapande upplysning till utlandet bör enligt

förslaget de i fred verksamma upplysningsorganen i princip fortsätta efter

i huvudsak samma linjer och metoder som under fred.

Kommittén anser att ett enda organ bör under krig leda och samordna

alla verksamhetsgrenar inom ramen för det psykologiska försvaret. Detta

organ, som kallas statens upplysningscentral (UC), skall lyda direkt under

Kungl. Maj :t. Ett konsultativt statsråd föreslås under krig få till sin

enda och huvudsakliga uppgift att företräda det psykologiska försvaret.

En regional organisation föreslås anknuten till länsstyrelserna.

Kommittén framhåller i olika sammanhang nödvändigheten av åtgärder

i fred, såväl upplysningsverksamhet som förberedelser för att det psykologiska

försvaret skall kunna verka effektivt under krig. Ingen centraldirigerad

statlig upplysningsverksamhet i fred bör dock förekomma. För

erforderlig förberedelse av verksamheten i krig föreslås inrättande av ett

fredsorgan, kallat beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Yttranden.

Många remissinstanser har understrukit det psykologiska försvarets

stora betydelse och behovet av åtgärder för en

beredskap i denna del av det totala försvaret.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att det psykologiska försvaret

uppenbarligen har sådan stor betydelse i det totala försvaret, att tillräckliga

resurser för en tillfredsställande lösning av de problem, som kommer

att åvila denna gren av försvaret, ovillkorligen måste ställas till förfogande.

Länsstyrelsen i Hallands län framhåller, att det numera icke torde råda

delade meningar om att det psykologiska försvaret intar en viktig plats i

det totala försvaret vid sidan av det militära försvaret, civilförsvaret och

den ekonomiska försvarsberedskapen.

Överbefälhavaren uttalar, att det psykologiska försvaret är att oundgängligt

led i rikets totala försvar. För det militära försvaret är motståndsviljan

och uthålligheten hos hela folket av avgörande betydelse.

Civilförsvarsstyrelsen inskärper, att det hittills i vårt land eftersatta psykologiska

försvaret är av vital betydelse för totalförsvaret och att det därför

har sin givna plats vid sidan av det militära och ekonomiska försvaret

samt civilförsvaret. Icke minst för civilförsvarets del är en god psykologisk

försvarsberedskap en förutsättning för en framgångsrik verksamhet.

Skolöverstyrelsen anser, att det psykologiska försvaret är av utomordentlig

betydelse för totalförsvarets effektivitet och uthållighet.

Positiva uttalanden om det psykologiska försvarets betydelse återfinnes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

vidare i yttranden av länsstyrelserna i Stockholm, Skaraborgs, Värmlands,

Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län, försvarets upplysnings-

och personalvårdsnämnd, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges

köpmannaförbund, yrkeskvinnors samarbetsförbund, högerns ungdomsförbund,

svenska landsbygdens ungdomsförbund och Fredrika-Bremerförbundet.

Svenska psykologsamfundet finner det vara av största värde, att de problem

inom ramen för vårt totalförsvar, som sammanhänger med motståndsviljan

och dess värnande, blivit föremål för allsidig utredning. Försvarsfrågan

är ej längre en exklusivt militär angelägenhet. Genom teknikens utveckling

och icke minst genom de medel denna ställt till förfogande för en

propagandamässig påverkan har den enskilde medborgaren och dennes psykiska

motståndskraft kommit att bli en faktor av allra största betydelse.

Detta torde gälla särskilt för en demokratisk småstat, vars försvar måste

syfta att värna mot angrepp utifrån av psykologisk och (eller) militär art.

Psykologsamfundet framhåller vidare, att utredningen på ett upplysande

sätt klargjort innebörden av begreppet psykologisk krigföring. Dess analys

av motståndsandan och vilka åtgärder, som är erforderliga för

dess värnande, synes också vara uttömmande och lämplig såsom grund för

konkreta åtgärder. Betänkandets fem första kapitel kan lämpligen tjäna

som underlag för en upplysningsverksamhet rörande vårt psykologiska

försvar.

Ett stort antal remissinstanser har uttalat sin anslutning till kommitténs

förslag till utformningen av det psykologiska försvaret

eller framhållit att de icke, eller i stort sett icke, har något att erinra mot

kommitténs förslag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län tillstyrker kommitténs förslag och understryker

kraftigt nödvändigheten, att landet vid ett krigsutbrott förfogar över

en arbetsduglig statlig organisation för det psykologiska försvaret samt att

detta försvar effektivd förberedes i fred. Länsstyrelsen i Värmlands län tillstyrker

det psykologiska försvarets utformning på sätt kommittén föreslagit.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län finner förslaget som helhet väl genomtänkt

och vill i princip biträda det. — Överståthållarämbetet anser, att betänkandets

synpunkter på det psykologiska försvaret är väl lämpade för det

fortsatta arbetet på uppbyggandet av denna del av totalförsvaret. Länsstyrelsen

i Stockholms län finner kommitténs förslag och rekommendationer

i stort sett vara väl motiverade och avvägda. Det psykologiska försvaret i

vårt land synes böra utformas enligt de riktlinjer, som kommittén anger.

Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län uppfyller utredningen högt ställda krav

på allsidighet och saklighet. Kommittén har ingående belyst de väsentliga

problemen inom ifrågavarande område och på ett övertygande sätt motiverat

sina förslag till åtgärder i syfte att åstadkomma en förbättrad psykologisk

beredskap. Länsstyrelsen finner sålunda utredningsresultatet väl

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 162. 13

ägnat att läggas till grund för det fortsatta arbetet på det psykologiska försvarets

område.

Enligt länsstyrelsen i Södermanlands län synes de slutsatser, som kommittén

redovisar och vilka oftast utmynna i praktiska förslag angående

förberedande åtgärder under fred, genomgående välbetänkta och beaktansvärda.

Mot kommitténs resonemang och förslag synes enligt länsstyrelsen i

Jönköpings län några erinringar i stort sett icke kunna anföras. Motsvarande

synpunkter anföres av länsstyrelserna i Kalmar, Örebro och Västernorrlands

län. Länsstyrelserna i Hallands, Älvsborgs och Västmanlands

län har icke något att erinra mot förslaget. Länsstyrelsen i Kristianstads

län kan icke tillstyrka förslaget i vad gäller den regionala organisationen

men har i övrigt intet att erinra mot förslaget.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har ingen erinran att göra mot den

av kommittén skisserade organisationen för krigsförhållanden. Däremot anser

sig länsstyrelsen böra resa invändningar mot förslaget till fredsorganisation.

Med de erinringar länsstyrelsen har kan länsstyrelsen ej tillstyrka

förslaget i föreliggande skick utan föreslår, att det underkastas en

överarbetning.

Överbefälhavaren anser, att betänkandet är väl ägnat att utgöra underlag

för beslut och åtgärder, samt meddelar, att han i allt väsentligt kan

ansluta sig till de synpunkter kommittén har framfört. ÖB framhåller

vidare, att de föreslagna riktlinjerna och åtgärderna överensstämma väl

med militär planläggning på området. De förslag och rekommendationer,

som framlagts i betänkandet, finner civilförsvarsstyrelsen vara väl motiverade

och avvägda. Styrelsen tillstyrker, att det psykologiska försvaret utformas

på sätt kommittén föreslagit. Betänkandet ger enligt skolöverstyrelsens

mening i huvudsak ett gott underlag för Kungl. Maj :ts och riksdagens

beslut i dessa frågor. Medicinalstyrelsens sjukvärdsberedskapsnämnd tillstyrker,

att åtgärder till tryggande av en psykologisk beredskap vidtages i

huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén föreslagit.

Landsorganisationen i Sverige kan i stort sett ansluta sig till utredningens

uttalande och förslag och önskar endast göra några påpekanden i detaljer.

Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker i allt väsentligt kommitténs

förslag beträffande de åtgärder, som bör vidtagas för att trygga en god

psykologisk beredskap, och understryker betydelsen av att det psykologiska

försvaret i princip inordnas i administrationen på samma sätt som övriga

försvarsverksamheter. Riksförbundet landsbygdens folk har icke funnit

någon anledning till erinran mot det av kommittén framlagda förslaget.

Svenska arbetsgivareföreningen anför.

Såväl fredsorganet som huvudorganet i krig peka i sin tilltänkta verksamhet

hän mot en synnerligen acceptabel lösning av de föreliggande problemen.

Det är därför angeläget, att alla de förslag, som framkommit i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

betänkandet utan onödigt dröjsmål förverkligas och ej blott kvarstå som

i och för sig värdefulla rekommendationer. Önskvärdheten av snabbhet i

beviljande av nödvändiga anslagsäskanden och i övrigt snar handling kan

ej nog betonas.

Högerns ungdomsförbund anser, att det är utomordentligt angeläget, att

ansträngningar görs för att i deras huvuddrag snabbt förverkliga de planer

som utredningen lagt fram. Det kan icke hävdas, att vår beredskap är god

på detta område. Utredningens förslag är så begränsade beträffande personal

och pengar, att vägande skäl knappast kan anföras som motiv för

ytterligare uppskov. Folkpartiets ungdomsförbund finner, att kommittén

i det väsentliga på ett lyckligt sätt tillgodogjort sig den kritik, som i samband

med provisoriebetänkandet restes mot kommitténs förslag. Detta

gäller såväl den allmänna uppläggningen av samarbetet mellan den statliga

informationsmyndigheten och de opinions- och nyhetsförmedlande organen,

som den praktiska utformningen av den statliga verksamheten. Svenska

landsbygdens ungdomsförbund hälsar med tillfredsställelse de av utredningen

föreslagna åtgärderna i riktning mot en upprustning av vårt

psykologiska försvar. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund finner

betänkandets huvudtankar riktiga.

AB Radiotjänst instämmer i de av kommittén föreslagna anordningarna

för tryggande av en god psykologisk beredskap. AB Tidningarnas telegrambyrå

kan i allt väsentligt instämma i vad som i betänkandet anförts

rörande det psykologiska försvaret. Auktoriserade annonsbyråers förening

noterar med tillfredsställelse de resultat utredningen kommit till, och finner

förslaget till planeringen av freds- och krigsorganisationerna väl utformat.

Departementschefen.

I ett nutida krig är praktiskt taget varje medborgare av betydelse för

krigsansträngningen. Detta gäller alldeles särskilt i ett land som Sverige,

där en mycket stor del av befolkningen måste direkt arbeta för krigsviktiga

ändamål. Det har sålunda med krigets totalisering blivit allt viktigare,

att i orostider hela befolkningen bärs upp av en stark motståndsanda. Samtidigt

har civilbefolkningen kommit att bli alltmer utsatt för krigshandlingar

och andra påfrestningar. Luftanfallen sätts inte bara in för att oskadliggöra

industrier och kommunikationer utan också för att knäcka befolkningens

andliga motståndskraft. Vi måste vidare räkna med att en angripare

samordnar det militära anfallet med en intensiv psvkologisk krigföring

eller rentav låter en sådan krigföring utan formligt krig föregå anfallet

i syfte att bryta motståndsviljan och uppnå kapitulation med ett

minimum av militära maktmedel. Sistnämnda form av krigföring synes

kunna få en särskild aktualitet med hänsyn till krigsteknikens oerhörda

utveckling med vapen och stridsmedel med fruktansvärda verkningar för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

civilbefolkningen. Enbart hotet om att använda sådana vapen kan bli ett

viktigt led i psykologisk krigföring, vilket måste mötas med ett verksamt

psykologiskt försvar.

Under de sista decennierna har den form av krigföring, som brukar kallas

psykologisk krigföring, utvecklats snabbt. Propagandan och andra slag

av sådan krigföring tillmäts en allt större roll utomlands. Detta visade sig

inte minst under andra världskriget, men också i koreakriget har den

psykologiska krigföringen utnyttjats i en efter våra förhållanden mycket

stor omfattning. Det är tydligt, att den med tekniska och vetenskapliga

hjälpmedel starkt utvecklade och differentierade psykologiska krigföringen

blivit ett viktigt vapen vid sidan av de militära och ekonomiska tvångsmedlen.

En given följd härav är, att frågan om motåtgärder, om psykologiskt

försvar, har blivit alltmer aktuell. Den omständigheten, att det moderna

kriget även bortsett från propagandan medför svåra psykiska påfrestningar

för den enskilde, har självfallet som redan antytts ökat vikten av åtgärder

för att värna motståndsandan.

Frågan om ett psykologiskt försvar har också konnnit att uppmärksammas

i Sverige och i november 1950 tillsattes en kommitté för utredning

om det psykologiska försvaret. I direktiven underströks den betydelse och

omfattning denna form av krigföring haft under det sista världskriget. Med

hänvisning till erfarenheterna i vårt eget land — närmast från den statliga

informationsverksamheten under ledning av informationsstyrelsen — framhölls

det, att det vore föga ändamålsenligt att i en orostid improvisera en

dylik verksamhet och att vår beredskapsorganisation måste avse även det

psykologiska försvaret. Kommittén har nu avlämnat förslag till åtgärder

för att trygga en god psykologisk beredskap. Detta förslag har allmänt

hälsats med tillfredsställelse. Såväl i pressdebatten i samband med betänkandets

överlämnande som i de många remissyttrandena har man genomgående

understrukit betydelsen av en beredskap på detta område och gillat

de huvudlinjer, som kommittén dragit upp för det psykologiska försvarets

verksamhet och organisation.

Utgångspunkten för kommittén har därvid naturligt nog varit en analys

av den psykologiska krigföringen och därmed av det psykologiska försvaret.

Några huvudpunkter härav har redan antytts. Kommittén framhåller,

att i och för sig även den militära krigföringen skulle kunna kallas

psykologisk, då den syftar till att bryta fiendens motståndsvilja men att

som psykologisk krigföring i egentlig mening betecknas en verksamhet,

varigenom man påverkar motståndsviljan med rent psykiska medel och

icke genom yttre våld. Liksom den militära krigföringen kan den ha en

offensiv och en defensiv sida. Uppenbarligen är det den senare delen, som

framför allt är aktuell för vårt land; alltså alt de psykologiska stridsmedlen

utnyttjas för psykologiskt försvar. Kommittén har granskat de

olika formerna för psykologisk krigföring, av vilka den viktigaste är pro
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

paganda, och även redogjort för olika medel och metoder för spridning

av propaganda, dels framför allt de tekniska hjälpmedlen — såsom tidningar

och andra tryckalster, rundradion och filmen — men dels också

spridning genom rykten, falska meddelanden o. d.

Den exemplifiering särskilt från det senaste världskriget och därefter,

som härvid lämnats, och de erfarenheter från psykologisk krigföring och

försvar, som redovisats, har självfallet huvudsakligen avsett förhållanden

i de krigförande länderna, men även till neutrala stater riktad propaganda

har berörts. Omfattningen och karaktären av sådan propaganda till vårt

land från ett av de krigförande lägrens sida har vidare utförligt behandlats

i en år 1946 avgiven utredning om den tyska propagandan i Sverige

1939—1945 (SOU 1946:86).

För kommittén har utvecklingen av den psykologiska krigföringen liksom

den ändrade krigstekniken överhuvud lett till slutsatsen, att ett psykologiskt

försvar är nödvändigt även i vårt land, och kommittén har angett

olika faktorer, som påverkar just vår motståndsvilja och ger det svenska

psykologiska försvaret dess speciella karaktär.

Visserligen kunde det kanske tyckas ligga nära till hands att säga, att

det inte skulle behövas några särskilda åtgärder för att stärka motståndsandan

hos Sveriges befolkning med dess enhetliga åskådning och dess av

gammalt starka frihetsvilja. Uppenbarligen vore dock ett sådant resonemang

alltför optimistiskt. Icke minst den omständigheten — vilken också

framhävs av kommittén — att vi så länge undgått att bli indragna i krig

skulle göra påfrestningarna på den andliga motståndskraften särskilt stora.

Jag är således av den bestämda åsikten, att det psykologiska försvaret för

oss är ett väsentligt led i det totala försvaret. Att trygga god psykologisk

beredskap är lika angeläget som att bygga upp ett effektivt civilförsvar

eller att planera och ordna för andra delar av totalförsvaret. Det har också

blivit allt vanligare att ställa det psykologiska försvaret vid sidan av det

militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret som en fjärde

gren av totalförsvaret. Med hänsyn icke minst till det psykologiska försvarets

art — det spänner över vida områden och kan icke helt skiljas från

annan försvarsverksamhet — har det likväl en särställning, som gör att

dess avgränsande som en speciell försvarsgren måhända kan diskuteras.

Av vad jag förut anfört är emellertid uppenbart, att bestämda åtgärder

även i vårt land måste vidtas under krig och krigsfara för motståndsandans

värnande och att dessa åtgärder måste ledas och samordnas från ett ansvarigt

centralt håll. Likaså har utredningen på ett övertygande sätt visat,

att förberedelser under fred är nödvändiga. Jag kan alltså helt instämma i

kommitténs allmänna slutsatser i dessa delar och vill sålunda även förorda,

att ett organ inrättas för planering och andra förberedelser på det

psykologiska försvarets område.

Kommittén har gjort en grundlig analys av motståndsandan och lämnat

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj:ts proposition nr 162.

en lång rad synpunkter på vad som kan vara angeläget att göra för att

stärka viljan att stå emot en fiende och förmågan att härda ut krigets

påfrestningar. Jag skall icke i detta sammanhang gå närmare in på kommitténs

utredning i denna del. Man kan med hjälp av socialpsykologiska

och andra vetenskapliga discipliner numera nå anmärkningsvärt långt i

klarläggande av hithörande problem, och jag anser det vara en försvarsangelägenhet

av vikt att fortsätta på den väg, utredningen här har beträtt.

De rekommendationer, som lämnas i betänkandet, förefaller väl avvägda

och är en god grund att bygga på för ett närmare, på praktiska åtgärder

inriktat planeringsarbete.

II. Det psykologiska försvarets verksamhet och organisation

under krig.

Kommittén.

Jag övergår nu till att redogöra för vad kommittén anfört angående det

psykologiska försvarets verksamhet och organisation under krig. Härvid

vill jag först taga upp frågorna om nyhetstjänsten och den offentliga debatten

samt om åtgärder för erforderlig återhållsamhet vid publicering.

Därefter ämnar jag beröra upplysningsverksamheten samt behovet av insamling

och bearbetning av olika slags informationsmaterial för att sedan

behandla organisationsfrågorna.

Nyhetstjänsten och den offentliga debatten.

Kommittén framhåller med skärpa, att det för motståndsandans vidmakthållande

är av vital betydelse, att medborgarna — helst genom sina

vanliga nyhetskällor — får snabba, fylliga och sanningsenliga nyheter både

om själva krigshändelserna och om de politiska och ekonomiska förändringar

som äger rum under kriget. Det är enligt kommittén även av vital

betydelse för motståndsandans bevarande och stärkande, att den offentliga

debatten får fullföljas i de i fred verksamma publicitetsorganen utan att

åläggas andra hämningar än dem som betingas av oundgängliga sekretesskrav

och av nödvändigheten att hindra förrädisk propaganda. I fortsättningen

anför kommittén bl. a.

Det är betydelsefullt, att den lätta texten får utrymme i tidningarna,

att humor och ironi icke vingklippes, liksom att den lättare underhållning,

som ges genom veckopressen icke uteblir. Bevarad rörelsefrihet behöver

också de seriösa facktidskrifterna, om de skall kunna fylla sin inte minst

under krig viktiga uppgift som nyhetsförmedlare på specialområden och

som opinionsbildare i en sluten krets.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 162.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

Det är överhuvudtaget av vikt, att friheten att informera, kommentera

och kritisera alltjämt är en realitet och att detta står klart för alla. Om

denna uppfattning skulle undergrävas, skulle bland allmänheten skapas

ett underlag för misstro mot statens och försvarets ledning samt en groningsgrund

för rykten av olika slag.

Pressen är trots rundradions starka utveckling alltjämt den främsta bäraren

både av den fria nyhetstjänsten och av den fria, differentierade debatt,

vilka gemensamt möjliggör en fri opinionsbildning. Under ett krig och

i ett skärpt läge blir pressens roll som förmedlare av offentlig information

ännu mera betydelsefull. Det blir därför en synnerligen viktig uppgift för

samhället att vidta åtgärder för att underlätta och möjliggöra nyhetstjänstens

upprätthållande och tidningarnas utgivning under krig trots de svårigheter

och hinder härför, som kan uppkomma genom fiendens åtgöranden

eller genom egna försvarsåtgärder. Av yttersta vikt är att trygga de

enskilda tidningarnas egen verksamhet för att undvika likriktande koncentration

till några få organ.

Rundradion har kommit att vid sidan av pressen spela en allt större roll

som nyhetsförmedlare och i viss mån debattform. Möjligheten att genom

radion omedelbart nå kontakt med snart sagt varje invånare i landet ger

denna en särskild betydelse som spridare av nyheter och andra informationer

i kritiska lägen, såsom vid ett krigsutbrott. Det är oundgängligen nödvändigt,

att radioverksamheten kan fortgå under krig och att åtgärder

vidtas i detta syfte.

Kommittén framhåller vidare, att ett nära samarbete måste etableras

mellan det psykologiska försvaret och de olika publicitetsorganen samt

anför härom.

Det psykologiska försvarets och publicitetsorganens gemensamma strävan

måste i främsta rummet vara positiv och avse att i så stor utsträckning

som möjligt vidmakthålla de nyhetsförmedlande organens och pressens

fria funktion. Samarbetet får icke erhålla sådan karaktär, att pressens

och radions folk kommer att känna sig som förmedlare av myndigheternas

önskemål och intentioner i stället för som föregångsmän för kunskaps''

spridning och fri opinionsbildning. Publicitetsorganen måste mötas med

öppet förtroende från myndigheternas sida. En oundgänglig förutsättning

för detta samarbete är, att de enskilda tidningarna känner sitt ansvar och

ständigt har för ögonen den särskilda betydelse, som deras verksamhet har

under orostider.

Man måste under krig räkna med betydande hinder för nyhetsförmedlingen

och det redaktionella arbetet överhuvud. Svårigheter uppstår bl. a.,

om riksledningen flyttar från huvudstaden och sprids ut över ett område

med hemliga uppehållsorter. Särskilda åtgärder för att vidmakthålla kontakten

mellan statsmyndigheterna och publicitetsorganen blir nödvändiga.

Ett centralt kontaktorgan på öppen ort, vilket ingår i det psykologiska

försvarets ledning, bör skapas. Anordningar måste finnas för att hysa och

förpläga svenska och utländska publicitetsrepresentanter och för att snabbt

befordra deras meddelanden. Särskilda anordningar behövs för att i alla

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr J62.

lägen vidmakthålla nära och snabb kontakt mellan statsledningen och sådana

ur svensk synpunkt centrala organ som Tidningarnas Telegrambyrå

och Radiotjänst.

För det psykologiska försvaret blir det en viktig uppgift att motverka

och övervinna överdrivet sekretessnit genom att förmå enskilda tjänstemän

och myndigheter att lämna ut alla de uppgifter, som intresserar publicitetsorganen

och som kan offentliggöras. Det statliga upplysningsorganet skall

gentemot pressen och övriga publicitetsorgan framför allt vara ett serviceorgan

för nyhetsförmedling i ordets vidaste mening.

Återhållsamhet vid publicering.

Beträffande frågan om åtgärder för erforderlig återhållsamhet under

krig anför kommittén bl. a. följande.

Under krig är det självfallet av vikt, att skärpt återhållsamhet iakttas

rörande uppgifter, som kan bli till hjälp för fienden. Lika angeläget som

det är att finna en ordning, som gör det möjligt för pressen och övriga

publicitetsorgan att under krig iaktta erforderlig återhållsamhet, lika angeläget

är det, att denna ordning utformas så, att den ej lägger onödiga

hinder i vägen för den fria nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen.

Obligatorisk förhandscensur har tillämpats i många länder och har i åtskilliga

fall utnyttjats inte bara för att hindra sekretessbrott utan också

för att dirigera opinionsbildningen. När som hos oss avsikten är att bevara

en fri och obunden information, är förhandscensur icke tänkbar. Dessbättre

saknas ej exempel på att frivillig rådgivning kan leda till erforderlig

återhållsamhet ifråga om förhållanden som bör hållas hemliga — utan

att fri nyhetsförmedling och yttrandefrihet äventyras. I Storbritannien och

Förenta Staterna genomfördes under andra världskriget den erforderliga

återhållsamheten i ett i stort sett mycket fritt samarbete mellan publicitetsorganen

och myndigheterna. Icke heller i Schweiz eller Sverige infördes under

kriget preventiv censur. Kommittén tvekar inte att rekommendera, att

även under krig ett på fritt samarbete baserat system för återhållsamhet

vid publicering skall tillämpas. Den närmare utformningen härav bör planläggas

i fred under ledning av ett fredsorgan för det psykologiska försvaret

och i intimt samråd med berörda parter. I sina huvuddrag måste ordningen

innebära, att från en central myndighet anvisningar utfärdas till ledning

om vad som ej bör publiceras. Anvisningarna bör innehålla avgränsningar,

så att tvivelsmål om vad som bör och vad som icke bör publiceras kan

undvikas. Den centrala myndigheten bör vidare slå till tjänst med rådgivning

åt de publicitetsorgan, som önskar inhämta råd i en viss fråga.

Med hänsyn till förbindelsesvårigheterna måste det finnas möjlighet till

rådgivning i olika delar av riket. Den rådgivande verksamheten skall bedrivas

både under hänsynstagande till säkcrhetsintressena och med beaktande

av allmänhetens intresse av information. Publicitetsorganen skall

ha full frihet i sin informationsverksamhet, förutsatt att fienden inte kan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

dra sådan nytta av lämnade uppgifter, att olägenheterna av publicering bedöms

bli större än nyttan av att uppgifterna sprids.

I fråga om rundradion ökas vikten av återhållsamhet genom att vad som

sägs i radion omedelbart kan uppsnappas av fienden. Kommittén förordar,

att för Radiotjänsts del åtgärderna ges en form, som i stort sett överensstämmer

med vad som under kriget gällde för den brittiska rundradion.

En överenskommelse bör träffas, genom vilken AB Radiotjänst förklarar

sig berett att i sina rundradioprogram följa de anvisningar rådgivningsorganet

utfärdar i hithörande avseenden. Erfarna radiomän bör uttas med

uppgift att i förväg granska programmen och därvid tillse, att den nödvändiga

återhållsamheten noggrant iakttas. Möjlighet bör vidare finnas

att bryta ett radioprogram om det avviker från det godkända manuskriptet.

De uttagna radiomännen bör i sin granskningsverksamhet ha ställning

av företrädare för det centrala rådgivningsorganet samt vara skyldiga att

följa de föreskrifter och anvisningar, som organet utfärdar i denna del.

Det är sålunda rådgivningsorganet, icke Radiotjänst, som skall ha ansvaret

för granskningsverksamheten.

Ifråga om anvisningarna till publicitetsorganen anför kommittén ytterligare.

Gällande bestämmelser om vad som skall förtigas är tämligen svåröverskådliga,

ej tillräckligt enhetliga och mestadels för allmänt hållna

för att ge publicitetsorganen erforderlig ledning. En allmän översyn av

dessa bestämmelser synas böra komma till stånd utan dröjsmål. Utöver

författningsbestämmelser blir det vid krig nödvändigt att ge nyhetsbyråerna,

tidningarna, radion och filmen särskilda anvisningar med konkreta

exempel på vad som kan publiceras utan tvekan och på vad man bör inhämta

råd om. Det är kommitténs mening, att dessa anvisningar skall

utarbetas och fortlöpande överses under fred i samråd mellan företrädare

för det psykologiska försvaret och andra myndigheter samt representanter

för nyhetsbyråer, press, film och radio. En grundförutsättning bör vara,

att de i anvisningarna redovisade kraven på återhållsamhet endast skall

avse fakta.

Inhemsk upplysningsverksamhet.

Vid behandlingen av frågan om upplysningsverksamhet riktad till det

svenska folket framhåller kommittén, att den sakliga upplysning, som

måste ges under krig för att stödja och stärka motståndsandan, väsentligen

blir en fortsättning, intensifiering och konkretisering av den upplysning,

som givits redan i fred. Samtidigt med att ett ökat behov av rent

saklig information uppkommer, blir det nödvändigt att i en del sammanhang

tala mera till känslorna än förut för att påverka attityder och stämningslägen

i fråga om förhållanden, som äger direkt samband med kriget

och hotet mot det egna landet. Detta kan gälla även andra syften än motståndsandans

stärkande, t. ex. försvarslån, blodgivning, produktionens

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H2.

ökande eller konsumtionens minskande eller varningar för spioner och

sabotörer. — Kommittén anför vidare bl.'' a. följande.

Vikten av att en tillräcklig och effektiv upplysning bedrives samt det

förhållandet, att nya områden och former för informationen måste beträdas

och utnyttjas kan tala för att låta ett centralt organ i avsevärd utsträckning

ombesörja verksamheten. Vi hyser emellertid i Sverige principiell

motvilja mot långtgående statlig upplysningsverksamhet. Det finns också

andra skäl mot centralisering av upplysningsverksamheten. En upplysningseller

propagandakampanj, som kommer från ett ovant håll, har svårt att

snabbt skapa erforderligt förtroende. En omställning skulle vidare medföra

tekniska och personella svårigheter. Ett informationsverk, som kanske

snabbmobiliseras, när kriget bryter ut, skulle omöjligen med utsikt

till rimlig framgång självt kunna bedriva den upplysningsverksamhet, som

då är oundgängligen nödvändig. Det är därför kommitténs övertygelse,

att upplysning och propaganda av det slag, det här gäller, under krig i

största möjliga utsträckning bör bedrivas av de organ, som under fred är

verksamma på hithörande områden. Den upplysningsverksamhet, som

utövas av statliga eller statsunderstödda organ, bör samordnas i högre

grad än under fred, varvid syftet bör vara att rationalisera och intensifiera

verksamheten och att förhindra alt de olika åtgärderna svära mot varandra.

Det ligger i sakens natur, att denna samordning och ledning handhas av

ett ledningsorgan för psykologiskt försvar. Samtidigt uppstår ett ömsesidigt

behov av närmare kontakt mellan övriga upplysningsmedier och det psykologiska

försvarets ledning. Det blir härvid fråga om ömsesidigt samarbete

samt om service från det statliga organets sida.

Kommittén behandlar i olika sammanhang frågan om rundradion och

det psykologiska försvaret. Kommittén anför bl. a. följande.

Det är naturligt att rundradion medvetet inriktar sig på att delta i krigsansträngningen.

Radion bör sålunda vara beredd att anpassa sitt program

efter vad landets behov kräver. En huvudsynpunkt beträffande det intima

samarbete, som i olika avseenden blir nödvändigt mellan Radiotjänst och

ett statligt upplysningsorgan, bör vara, att Radiotjänst alltid svarar för det

radiomässiga, medan upplysningsorganet kan ge besked om vad som är

särskilt viktigt att få belyst liksom om de allmänna linjerna för det psykologiska

försvarets upplysningsverksamhet.

Radioprogrammen torde under krig böra redigeras efter samma riktlinjer

som i fred. Man får icke ge avkall på en huvudprincip för radioprogrammen

likaväl som för annan upplysningsverksamhet: att ge en verklighetstrogen

bild av förhållandena i vårt land under kriget. Radion skall under

krig liksom under fred spegla samhällslivet, såväl det yttre skeendet som

aen aktuella debatten och den skiftande folkopinionen.

Det är av både principiella och praktiska skäl önskvärt, att radions i

stort sett fria ställning bevaras även under skärpta förhållanden. Inte ens

om Sverige indras i krig bör en förstatligad eller statsdirigerad radio eftersträvas.

Endast om radion kan fortsätta alt arbeta under så fria förhål
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kangl. Maj.ts proposition nr 162.

landen som möjligt, kan man vänta sig, att den under krig blir ett fullgott

instrument för upplysning och undervisning, förtröstan och förströelse.

Samhällsintresset för rundradion gäller under krig väsentligen området

för det psykologiska försvaret. Ett centralt organ för det psykologiska

försvaret är därför närmast att företräda de samhälleliga intressena ifråga

om radioprogrammen. Det vore dock olyckligt att upprätta ett subordinationsförhållande

mellan Radiotjänst och det psykologiska försvarets ledning.

Det får å andra sidan icke bli så, att ledningsorganet för det psykologiska

försvaret och Radiotjänst kommer att företräda olika uppfattningar

om riktlinjerna för upplysningsverksamheten. Det ligger i sakens natur, att

rundradions ledning har anledning att regelmässigt beakta synpunkter och

önskemål från det psykologiska försvarets ledningsorgan. Ett intimt samarbete

under ömsesidig förståelse och utan någon vidlyftig kodifiering av

direktivrätt bör vara huvudprincipen. För att smidigt kunna lösa alla de

samarbetsfrågor, som uppstår, liksom eventuella meningsskiljaktigheter,

erlordras emellertid en gemensam ledning på regeringsplanet.

Kommittén föreslår därför att under krig frågor rörande Radiotjänst

överflyttas till det statsråd, som har att svara för det psykologiska försvaret.

Kommittén har i särskilda avsnitt behandlat frågor om filmen, teaterverksamheten

och bokförsörjningen under krig. I dessa hänseenden anför

kommittén i huvudsak följande.

Det är angeläget, att filmen under krig kan utnyttjas för upplysningsändamål

och att den samtidigt kan fortsätta sin normala huvudfunktion

att skänka avkoppling och förströelse. För visning i Sverige behövs vanliga

spelfilmer likaväl som journalfilmer och kortfilmer i upplysnings- och

informationssyfte. För visning utomlands behövs journalfilmer och kortfilmer,

som skildrar Sverige och vårt sätt att möta kriget. Behovet under

krig kan i väsentlig grad täckas av filmer, som finns tillgängliga inom

landet. Instruktions- och upplysningsfilmer, som riktar sig till en större

krets, bör så långt det går färdigställas under fred. Vidare är det angeläget

att skapa förutsättningar för framställning inom landet även under krig

av journal- och kortfilmer och för införande från utlandet av aktuella

filmer.

Det är också av värde att under krig kunna fullfölja svensk teaterverksamhet

även om teatern har ett mer begränsat register som informationsmedium

och mindre möjligheter än filmen att snabbt nå vida kretsar.

Erfarenheter från krigförande länder under andra världskriget visar, att

teatern kan bidra till människors trivsel och jämvikt under påfrestande

förhållanden.

Anspråken på vår bokförsörjning kommer under krig med säkerhet att

bli mycket stora. Man kan räkna med ett starkt ökat behov av böcker inom

de betydande delar av befolkningen, som på grund av kriget lösryckes ur

sin vanliga hem- och arbetsmiljö. Det blir för samhället en angelägen

uPPgift att sörja för tillgång på värdefull litteratur liksom också på lätta

förströelseböcker. Bl. a. blir det nödvändigt att stärka resurserna vid biblioteken

i inkvarteringsområden. Ett önskemål är vidare, att bokförlagens

utgivning i viss utsträckning kan fullföljas. För att skydda bokförlagens

fredslager mot bombhot bör åtgärder för deras spridning vidtas.

Kommittén understryker värdet att få till stånd svenska fältupplagor

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

av små enkelt utstyrda böcker motsvarande dem som användes inom

den amerikanska krigsmakten under andra världskriget. Dessa fältupplagor

bör vara avsedda att spridas till såväl krigsmaktens personal som till

olika kategorier bland civilbefolkningen.

I samband med den inhemska upplysningsverksamheten tar kommittén

upp frågan om folkrörelsernas medverkan i det psykologiska försvaret.

Kommittén framhåller härvid, att med den ställning folkrörelserna intar

är det naturligt, att de har en stor uppgift att fylla inom det psykologiska

försvaret, ja, ett stort ansvar. Folkrörelserna har särskilda förutsättningar

för att distribuera upplysning, påverka opinionen och hålla ömsesidig

aktiv kontakt mellan myndigheter och enskilda. Konferens- och studiecirkelverksamheten

samt övriga debattbetonade arbetsformer inom folkbildningsverksamheten

kan icke ersättas som medel för upplysning och

kontakt. De kan bli till stor hjälp inte bara när det gäller att ge människor

kunskap och åsikter utan också genom att förmå människorna att aktivt

gripa sig an med uppgifter av betydelse både för totalförsvaret och för

deras egen psykiska balans. Kommittén understryker, att de olika organisationerna

självfallet skall verka fullt självständigt, inga direktiv från det

centrala upplysningsorganet skall förekomma. Detta organ skall främst

vara samordnande och förmedlande, ge impulser och stå till tjänst med

sakmaterial. Det skall vara ett serviceorgan som hjälper organisationerna,

icke ett propagandaverk som utnyttjar dem.

För en smidig samverkan med folkrörelserna bör Centralkommittén

folk och försvar, som är ett folkrörelsernas eget organ, bli en ovärderlig

länk, viktigare ju mer centralkommittén under fred ägnat sin verksamhet

åt det psykologiska försvaret.

Kommittén redogör även för reklamens användbarhet för det psykologiska

försvaret och kommer därvid in på frågan om samarbetet med reklambranschen.

Reklammännens yrkesvana och yrkesskicklighet torde bäst

komma till uttryck om arbetsuppgifterna för genomförande av ifrågakommande

kampanjer anförtros åt företag inom branschen, hävdar kommittén.

Sedan planeringen av en kampanj verkställts inom den beställande myndigheten

i samarbete med upplysningsorganet eller inom detta ensamt bör

själva utförandet i regel verkställas av ett branschföretag. Mellan kommittén

och de i auktoriserade annonsbyråers förening representerade

företagen föreligger enighet om de praktiska riktlinjerna för sådan samarbete.

Upplysningsverksamhet till utlandet.

Kommittén behandlar i korthet frågan om olika slags upplysningsverksamhet

riktad till utländsk opinion och anför bl. a. följande.

En viktig uppgift i det psykologiska försvaret är upplysning till andra

folk i syfte att skapa förståelse och intresse för det egna landet samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

tilltro till dess försvarsförmåga och motståndsvilja. Redan vid en skärpning

av vårt lands militära läge blir det nödvändigt att snabbt intensifiera

vår upplysningsverksamhet till utlandet. Kommer vi i krig, blir det ännu

viktigare att sprida upplysning till utlandet om Sveriges läge och svenska

förhållanden.

En goodwillskapande upplysningsverksamhet är till sin natur långsiktig.

Den kan under krig ej snabbt nå resultat om den inte kan bygga på en

välvilja och ett förtroende, som förvärvats redan under fred. Den verksamhet,

som bedrives i fred, måste utgöra grundvalen för de åtgärder, som

vidtas i krig. Det är naturligt, att de i fred verksamma upplysningsorganen,

i den mån krigssituationen medger, fortsätter att verka under krig.

De bör då i princip arbeta efter i huvudsak samma linjer och metoder

som i fred.

Nyhetsförmedlingen till utlandet hänger intimt samman med den goodwillskapande

informations- och upplysningsverksamheten och kommittén

understryker vikten av att denna förmedling kan fungera snabbt och smidigt.

Kommittén framhåller vidare, att för den goodwillskapande verksamheten

är omhändertagandet och behandlingen av utländska publicitetsrepresentanter

i Sverige av vikt.

I övrigt hänvisas i fråga om detta avsnitt till betänkandet (s. 121—126).

Insamling och bearbetning av material.

Det psykologiska försvaret har utomordentligt starkt behov av informationer

av olika slag, understryker kommittén och anför vidare bl. a.

följande.

Uppgiften att bevara och stärka motståndsandan kräver ingående underlag

för bedömande av folkstämningen samt kännedom om vad det är som

påverkar denna. Den fientliga psykologiska krigföringen måste noggrant

studeras till sitt ändamål, spridning och verkan. För den till utländsk

opinion riktade verksamheten fordras en mångfald uppgifter både om

aktuella förhållanden och om mer konstanta företeelser. Vikten av att äga

ett gott underlag för den psykologiska krigföringen och det psykologiska

försvaret föranledde under andra världskriget de krigförande till mycket

omfattande åtgärder för att anskaffa underrättelsematerial. Åtskilliga

metoder för mätning av motståndsandan på den egna sidan och hos fienden

utvecklades och finslipades. Under denna tid förbättrades också i

väsentlig grad metoderna för propagandaanalys och ryktesanalys. Det

kan därför sägas, att det nu finnes relativt goda möjligheter för studium

även av tidigare mycket svåråtkomliga attityder och attitydkomplex.

Kommittén redogör för de olika behov av att följa utländska rundradiosändningar,

som föreligger för det psykologiska försvaret under såväl krig

som fred, samt framhåller, att det för en tillfredsställande avlyssning

fordras specialutrustning. En särskild anläggning för den avlyssning, som

behövs för det psykologiska försvaret skulle emellertid dra tämligen stora

kostnader. Med hänsyn till att även andra myndigheter har behov av rund
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

radioavlyssning under både krig och fred finner kommittén det angeläget,

att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma en centraliserad avlyssning.

Kommittén redovisar i korthet det psykologiska försvarets behov av

opinionsstudier och anför, att detta behov bäst kan fyllas genom anlitande

av intervjuundersökningar baserade på stickprov. Denna metod har särskilt

värde för att klarlägga såväl förändringar i opinionen som skiljaktigheter

mellan olika samhällsgrupper. För de speciella förhållanden, som kan

råda under krig, skisserar kommittén ett särskilt förfarande i fråga om

skapande av register till underlag för uttagning av intervjuobjekt. Utförandet

av intervjuundersökningar bör enligt kommittén anförtros åt statistiska

centralbyråns utredningsinstitut. I den mån så visar sig erforderligt

bör även de enskilda opinions- och marknadsundersökningsinstitutens resurser

anlitas. Särskilt med tanke på svårigheterna för arbetet under krigbör

man för opinionsstudierna icke enbart lita till intervjuundersökningar.

Kommittén understryker vidare nödvändigheten av propagandaanalys

och framhåller, att i Sverige har föga uträttats på detta område. Kommittén

tar icke ställning till vilka metoder för propagandaanalys som är bäst

ägnade för det svenska psykologiska försvaret men framhåller vikten av

att i fred pröva sig fram samtidigt som man får personer utbildade för

dessa arbetsuppgifter.

Den centrnln krigsorganisationen och dess arbetsuppgifter.

Kommittén anför i denna fråga till en början bl. a. följande.

För det psykologiska försvaret liksom för all annan försvarsverk samhet

är krigsorganisationen av avgörande betydelse. Krigsorganisationens utformning

är en primär uppgift, till vilken ställning maste tas innan ett

fredsorgan ges form. Krigsorganisationen bör dock inte fastlåsas i detalj

utan bör kunna anpassas efter växlande behov och nya rön. Med hänsyn

till verksamhetens betydelse för rikets försvar har kommittén funnit det

angeläget, att det psykologiska försvarets statliga krigsorganisation i sina

huvuddrag prövas av statsmakterna.

Enligt kommitténs förslag skall de psykologiska försvarsuppgifterna i

stor omfattning utföras av olika i fred verksamma, till större delen enskilda

organ. Detta gör det enligt kommitténs mening möjligt alt talmässigt

starkt begränsa den statliga krigsorganisationen. Det är emellertid både

synnerligen omfattande och starkt differentierade arbetsuppgifter,

som under krig måste lösas av den statliga organisationen för psykologiskt

försvar. Arbetsuppgifterna är i stort sett följande:

att verka för snabb, fullständig och sannfärdig nyhetstjänst och att

underlätta förbindelserna mellan publicitetsorganen samt riksledningen och

övriga statsmyndigheter;

att svara för den rådgivning och de övriga åtgärder, som erfordras för

att få till stånd en av säkerhetsskäl påkallad återhållsamhet vid publicering;

att bedriva upplysningsverksamhet och vidta andra åtgärder för mot
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Knngl. Maj:ts proposition nr 162.

ståndsandans bevarande och stärkande, bl. a. genom motåtgärder mot

fientlig propaganda;

att samordna och, i den mån detta ej ankommer på andra organ, bedriva

annan av krigsförhållandena påkallad upplysningsverksamhet inom landet;

att samordna och, i den mån den ej omhänderhas av andra organ, bedriva

till utländsk opinion riktad upplysningsverksamhet, samt

att följa folkstämningen i eget land, genom bl. a. opinionsmätning och

ryktesanalys, och att följa och analysera fientlig propaganda.

Kommittén diskuterar huruvida det bör finnas ett eller flera

organ för det psykologiska försvarets ledning och anför

härom bl. a. följande.

När det gäller att överväga, vilket eller vilka organ, som i krig lämpligen

bör svara för de olika arbetsuppgifterna bör man utgå från de olika verksamheternas

ändamål. Det psykologiska försvarets främsta uppgift är att

värna motståndsandan. Åtgärderna härför består väsentligen i informationsoch

upplysningsverksamhet. Kommittén har stannat för att ett organ bör

leda all verksamhet i detta avseende. Behovet av enhetlighet och konsekvens

talar även för sammanförande i ett och samma organ av denna verksamhet

med vissa andra uppgifter, främst den statliga nyhetstjänsten. Enär upplysning

till utlandet bör vara samstämd med upplysning inåt, är det även

lämpligt att samma organ har hand om den inåt och den utåt riktade

verksamheten. Även beträffande sådan för olika myndigheter bedriven

upplysningsverksamhet, som avser t. ex. blodgivning, försvarslån och konsumtionsanpassning,

kan en viss central samordning vara erforderlig.

Kommittén framhåller att olika meningar anförts, huruvida samma

organ bör sköta både den statliga nyhetstjänsten och åtgärderna för

vinnande av nödvändig återhållsamhet vid publicering samt anför härom

ytterligare.

Praktiska skäl talar för ett sammanförande. Uppgiften att ge råd och

anvisningar om vad som kan och vad som inte bör publiceras hänger organiskt

samman med uppgiften att lämna nyhetsmeddelanden, särskilt när

detta sker genom att svara på frågor. Det skulle bli onödigt tidsödande för

en tidningsman att behöva vända sig till två olika myndigheter i praktiskt

taget samma fråga. Det skulle verka förvirrande om en journalist, som

från något håll fått uppgifter i en aktuell fråga, skulle vända sig till en

myndighet för att fa besked, om saken kan publiceras, medan en annan

journalist, som ej fått detaljuppgifter, skulle vända sig till ett annat organ

för att få upplysning om fakta för publicering. Det bleve dessutom rent

praktiskt ytterligt svårt att få till stånd en sådan samstämmighet mellan

de två myndigheterna, att de alltid skulle ge enhetliga besked i publiceringsfrågor.

Dessutom skulle ett verk, som enbart ger råd och anvisningar om

återhållsamhet, inte i samma grad kunna vinna förståelse och förtroende

bland pressens män som ett organ som även ger dem nyheter och på andra

sätt underlättar deras verksamhet.

På de anförda skälen finner kommittén det lämpligast att ett enda organ

handhar ledning av alla de verksamhetsgrenar som det här gäller. Kommittén

förordar, att detta organ benämnes statens upplysningscentral (UC).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Däremot har kommittén funnit, att övervägande skäl talar mot inordnande

i informationsverket av den obligatoriska granskning av meddelanden

och försändelser till utlandet, som vi måste räkna med under krigstid.

Det vore nämligen ej ändamålsenligt att låta ett verk, vars centrala uppgift

är motståndsandans värnande och vars främsta syssla måste vara spridning

av information och upplysning, åta sig den artfrämmande och betungande

uppgiften att censurera alla slags meddelanden och försändelser

till utlandet.

När kommittén förordar ett centralt organ för alla de uppgifter, som

faller inom ramen för det psykologiska försvaret, innebär detta icke, att

däri skall uppgå de olika organ, som redan finns för presstjänst och liknande

verksamhet. Ett undantag bör dock göras ifråga om statens upplysningsbyrå,

vars verksamhet nära ansluter till ett centralt inforinationsorgans

uppgifter. När det centrala verket träder i funktion, bör upplysningsbyrån

i sin helhet uppgå däri.

Det centrala organets ställning inom administrationen.

Kommittén anser att psykologiska försvaret i princip bör inordnas i

administrationen på samma sätt som övrig försvarsverksamhet. Häiom

anföres bl. a.

Genom ett sådan inordnande underlättas bl. a. det viktiga samarbetet i

sidled. Det är vidare uppenbart, att det centrala informationsorganet. -

statens upplysningscentral (UC) — måste ha en auktoritativ ställning

och direkt personlig kontakt med regeringen, om det skall kunna genomföra

sina uppgifter. För informationsverksamhetens planläggning och utförande

är det bl. a. nödvändigt att i avsevärd utsträckning känna riksledningens

bedömanden, dess intentioner och planer.

Det kan enligt kommitténs mening ej råda tvekan om att det organ,

som skall leda det psykologiska försvaret, måste sortera direkt under

Kungl. Maj :t. Om man avstår från att skapa ett särskilt departement,

vilket kommittén inte anser vara behövligt eller lämpligt, synes det ligga

närmast till hands att låta det centrala informationsverket administrativt

sortera under inrikesdepartementet. Med hänsyn till att detta redan har

att fullgöra en rad krigsviktiga uppgifter, kan dock departementschefen

inte under krig belastas med ärenden rörande det psykologiska försvaret.

Ett konsultativt statsråd bör lämpligen få hand om dessa ärenden. Med

hänsyn till verksamhetens betydelse och omfattning samt dess krav på

snabba ställningstaganden torde det vara nödvändigt, att det konsultativa

statsrådet får till sin enda eller åtminstone huvudsakliga uppgift att företräda

densamma i regeringen. På detta statsråd bör ankomma att både i

regeringen kontinuerligt bevaka det psykologiska försvarets intressen och

att fortlöpande hålla upplysningscentralens ledning väl informerad. Att

göra honom till upplysningscentralens chef skulle möta avsevärda administrativa

svårigheter. Det vore dessutom inte till gagn för de löpande

ärendenas handläggning att göra dem till regeringsärenden. Med hänsyn

härtill bör UG förestås av en chef, som icke tillhör regeringskretsen men

står i ständig förbindelse med det konsultativa statsrådet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Kommittén understryker nödvändigheten av att de upplysnings- och

informationsorgan, som verkar vid sidan av upplysningscentralen, följer

de riktlinjer, som denna drar upp i anslutning till regeringens allmänna

politik. För att få till stånd ett enhetligt förfarande ifråga om återhållsamhet

beträffande uppgifter av betydelse för rikets försvar är det nödvändigt,

att det centrala organet bereds tillfälle att avgöra, vilka allmänna framställningar

om återhållsamhet vid publicering, som bör riktas till publicitetsorganen.

Kommittén har utformat ett förslag till bestämmelser för

samarbetet i krig mellan upplysningscentralen och övriga myndigheter.

Det nära samarbete, som måste äga rum mellan det centrala organet samt

utrikesdepartementets pressbyrå och högkvarterets organ för press- och

upplysningstjänst, regleras i förslaget genom mera detaljerade bestämmelser,

som utgår ifrån att de olika organen i väsentliga hänseenden skall ha

samma funktion som i fred. Enligt kommitténs mening är det av betydelse,

att dessa bestämmelser utfärdas redan under fred för att kunna ligga till

grund för krigsplanering och utbildning. Beträffande samarbetet med

halvstatliga och privata organ bör särskilda överenskommelser träffas.

Även denna del av förberedelsearbetet bör göras under fred.

Upplysningscentralens inre organisation.

Beträffande upplysningscentralens inre organisation anför kommittén,

att arbetsformerna inom det centrala ämbetsverk, som upplysningscentralen

skulle utgöra, bör präglas av krigets allmänna och verksamhetens speciella

krav på snabb och effektiv ledning. Bestämmanderätten bör även i de

viktigaste frågorna tillkomma en chef och icke någon kollegial enhet.

Med hänsyn till intresset att för behandlingen av bl. a. åtskilliga principiella

frågor ha tillgång till en krets särskilt initierade personer anser

kommittén det önskvärt, att vid verkschefens sida finns ett informationsråd

och ett pressråd. Informationsrådet bör främst bidraga med uppgifter

och synpunkter, som kan tjäna till ledning för den allmänna utformningen

av verksamheten. I rådet föreslås ingå cheferna för TT och Radiotjänst,

representanter för utrikesdepartementet, överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen

och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap samt för tidningsutgivareföreningen,

publicistklubben och journalistförbundet, ävensom

en person sakkunnig i propaganda- och reklamfrågor samt två medborgarrepresentanter,

den ene företrädande religiösa intressen och den

andra kvinnoorganisationerna. I pressrådet, som skall främja samarbetet

med pressen, bör ingå tidningsutgivareföreningens, publicistklubbens och

journalistförbundets representanter i informationsrådet samt fem av Kungl.

Maj :t efter förslag av resp. organisationer förordnade representanter för

de fyra politiska pressföreningarna och veckopressen. Cheferna för TT

och Radiotjänst bör vara medlemmar jämväl i detta råd.

Verksamhetens olika grenar ger enligt kommittén en naturlig utgångs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

punkt för den organisatoriska uppdelningen av upplysningscentralen. En

särskild avdelning bör finnas för den rena nyhetstjänsten, åt vilken även

verksamheten för återhållsamhet vid publicering bör anförtros. Vid sidan

av en avdelning för inre upplysning samt opinionsundersökning och propagandaanalys

bör en särskild avdelning finnas för verksamhet riktad till

utländsk opinion. Ett fristående sekretariat bör upprättas för organisatoriska,

administrativa och juridiska frågor samt för materialsamling till

de olika avdelningarnas tjänst. Vid arbetet på organisationsplanen bör

uppmärksamhet ägnas åt behovet av att i hotfulla lägen kunna låta upplysningscentralen

träda i funktion med delar av sin organisation. En ledstjärna

för organisationen måste vara att undvika byråkratisk stelbenthet.

Regional krigsorganisation.

Kommittén hävdar, att en regional organisation för det psykologiska

försvaret måste finnas, och anför härom bl. a. följande.

Upplysningscentralen behöver lokala anknytningar för att kunna följa

folkstämningens utveckling och snabbt erhålla uppgifter om rykten och

fientlig propaganda. Med hänsyn bl. a. till riskerna för avbrott och störningar

i telekommunikationerna är det nödvändigt att kunna ge tidningar

och andra publicitetsorgan möjlighet att i olika delar av landet få nyhetsmeddelanden

från myndigheterna och råd angående publicering. Det kan

även lokalt bli fråga om att övervinna myndighetspersoners alltför långt

drivna sekretessnit. Motåtgärder mot rykten handhaves ofta bäst lokalt.

Medverkan i upplysnings- och reklamkampanjer behöves. Om stridshandlingar

pågår eller väntas börja i ett län, torde arbetsuppgifterna starkt öka.

Och om en landsdel blir avskuren, måste ett upplysningsorgan finnas till

hands som kan fungera självständigt.

Det psykologiska försvarets regionala organisation bör liksom civilförsvarets

och det ekonomiska försvarets anknyta till länsstyrelserna, i vars

krigsorganisation bör ingå en avdelning (sektion) för psykologiskt försvar.

Storleken av en länsavdelning bör anpassas efter lokala förhållanden. Ett

par tre tjänstemän jämte skrivhjälp torde i allmänhet vara tillräckligt.

Organisationens omfattning bör studeras närmare genom krigsspel och

praktiska övningar.

Tillkomsten av civilbefälhavarinstitutionen erbjuder även ur det psykologiska

försvarets synpunkt stora fördelar. Det är betydelsefullt, att civilbefälhavaren

även i lägen, då förbindelserna med riksstyrelsen är obrutna,

har tillgång till kvalificerad personal för handläggning av ärenden inom

ramen för det psykologiska försvaret. Frågan om kompetensfördelningen

beträffande det psykologiska försvaret mellan honom och länsstyrelserna i

olika situationer måste studeras vid övningar och krigsspel. Såsom klart

framstår, att civilbefälhavaren, för den händelse förbindelserna med riksstyrelsen

och upplysningscentralen är brutna, bör överta UC:s befogenhet

i vad gäller det psykologiska försvaret inom civilområdet.

Kommittén har vid närmare prövning funnit sig böra frångå den i provisorieförslaget

framlagda planen till en organisation med särskilt tillsatta

ombud i varje kommun. Ansvaret för de kontakter, som behövs runt om

i städer och landskommuner, bör helt åvila länsavdelningarna. De i olika

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

landsdelar mycket olika förhållandena talar mot en likformig organisation.

Det bör överlåtas åt länsstyrelserna att finna bästa möjliga lösning. En god

grund erbjuder härvid de kommunala förtroendemännen. Med fördel bör

man också i samförstånd med den lokala pressen kunna utnyttja dess

finmaskiga nät av lokalredaktörer och ortskorrespondenter. I många städer,

särskilt de större, räcker det inte med dessa två kontaktvägar. Det

kan där, liksom emellanåt eljest, bli anledning att utnyttja hemvärnets

och civilförsvarets rikt förgrenade organisation liksom också folkrörelserna,

vilkas verksamhet därvid bör koordineras med hjälp av lokala

samarbetsorgan.

Yttranden.

Nyhetstjänsten och den offentliga debatten.

Ett tjugotal remissinstanser yttrar sig angående de allmänna riktlinjerna

för nyhetstjänsten och den offentliga debatten och uttalar sin anslutning

till kommitténs rekommendationer om snabba, fylliga och sanna nyheter

samt bibehållande av en så fri offentlig debatt som möjligt.

Överståthållarämbetet konstaterar med stor tillfredsställelse kommitténs

principiella inställning till informationen, nämligen att den skall vara såvitt

möjligt fullständig och att den skall vara sann. Härvidlag bör dock även

understrykas den synnerliga vikten av att pressen såväl i sin information

som i sin kritik ständigt inser nödvändigheten av att det förtroende för

pressen, varpå betänkandet i skilda hänseenden vilar, motsvaras av en

levande ansvarskänsla hos pressen. Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter

sig till principen om tryckfrihet även under krig eller krigsfara. Att detta

förblir en vägledande huvudprincip utgör en viktig förutsättning för motståndsviljan

och försvarsförmågan hos vårt folk. Länsstyrelsen i Västmanlands

län vill likaså understryka, att en fri nyhetsförmedling och en öppen

debatt är förutsättningar för motståndsandans värnande i krig. Motsvarande

uttalanden görs av länsstyrelserna i Kopparbergs, Jämtlands och

Norrbottens län.

Också skolöverstyrelsen och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

ansluter sig till utredningens värdesättning av den fria debatten och

opinionsbildningen under skärpta lägen.

Efter ett referat av kommitténs principiella uttalanden anför Publicistklubben.

Det ter sig naturligt för publicistklubben att understryka dessa principer,

som måste vara helt grundläggande för ett svenskt psykologiskt försvar. En

härdig motståndsanda låter sig icke organiseras fram, den kan icke hos

ett demokratiskt folk ingjutas genom aldrig så eggande korstågsparoller,

den växer och får sin styrka ur ett fritt folks på realistiska och öppna informationer

fotade bedömning av sina egna förutsättningar och de värden,

som hotas.

Svenska tidningsutgivareföreningen noterar med tillfredsställelse kommitténs

uttalande om principerna för nyhetsförmedling och offentlig de
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

batt under krig. Den principiella uppfattningen av pressens uppgifter och

verksamhetsvillkor inom ramen för gällande tryckfrihetslagstiftning går

som ett centralt tema genom de sakkunnigas framställning, framhåller

föreningen. Det råder enligt dennas mening icke något tvivel om, att ett

psykologiskt försvar för att få den effekt, som eftersträvas, i allt väsentligt

måste bygga på en sådan grundsyn. Det är vidare både önskvärt och nödvändigt,

att myndigheterna möter pressen med klar samarbetsvilja.

Som en självklar utgångspunkt för all verksamhet av detta slag vill

svenska journalistförbundet starkt understryka kommitténs uttalande, att

en fullgod nyhetstjänst, som snabbt och korrekt meddelar allt av intresse,

som rimligen kan publiceras, är det främsta psykologiska försvarsmedlet.

Att den fria nyhetsförmedlingen och den fria opinionsbildningen bevaras

okränkta under krigstid finner förbundet vara av grundläggande betydelse.

Att pressen även under krig ostraffat skall kunna framföra kritik mot

rikets ledning och mot samhällets tjänstemän och förtroendemän är en

självklar följd av denna grundinställning. Tidningarnas telegrambyrå vill

för sin del allvarligt understryka vikten av att i en krigssituation en fri

och av statliga myndigheter oberoende nyhetstjänst säkerställes enligt de

riktlinjer, som de sakkunniga enhälligt förordat.

Instämmanden i kommitténs uttalanden om nyhetstjänsten och debattfriheten

föreligger bl. a. även i yttranden från landsorganisationen, kooperativa

förbundets styrelse, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, yrkeskvinnors samarbetsförbund,

föreningen svensk fackpress, frikyrkliga studieförbundet

samt KFUK:s och KFUM:s studieförbund.

Återhållsamhet vid publicering.

I fråga om åtgärder för återhållsamhet vid publicering ansluter sig åtskilliga

remissvar till den av kommittén förordade principen om fritt samarbete

i stället för tvångsmässig censur.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser sålunda, att den nödtvungna

återhållsamheten vid publicering bör åstadkommas på överenskommelsernas

och det förtroendefulla samarbetets väg, icke genom tvångsåtgärder.

Länsstyrelsen i Jämtlands län finner, att det av kommittén rekommenderade

systemet för sin tillämpning i praktiken förutsätter i första hand att

en stark och levande ansvarskänsla städse finns hos hela pressen under

alla förhållanden, och i andra hand att huvuddragen rörande utformningen

av systemet med ett frivilligt samarbete mellan myndigheterna och pressen

fixerats redan i fred. Länsstyrelsen i Västerbottens län delar kommitténs

uppfattning, att en fri överenskommelse naturligen är bättre än tvång,

men har svårt att föreställa sig, att statsledning och krigsledning under

krig skall komma att anse sina anspråk på lojalitet så helt respekterade,

att ej inskränkningar i tryck- och yttrandefrihet åtminstone i enskilda fall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

kommer att tillgripas. Länsstyrelsen hävdar därför, att utfästelserna för

krigsfall om tryckfrihet och yttranderätt bör vara utformade med sådan

moderation, att befogade anklagelser för svek mot gjorda utfästelser och

för brott mot viktiga grundsatser ej skall kunna göras. Länsstyrelsen i

Uppsala län framhåller, att det torde vara uppenbart, att ett pressorgan av

oaktsamhet eller t. o. in. i förrädisk avsikt kan intaga nyheter eller artiklar

om krig eller folkförsörjningen. Länsstyrelsen förutsätter, att erforderliga

föreskrifter till förhindrande av pressuppgifter, som sätter rikets säkerhet

i fara, lämnas i särskild ordning, när behov därav kan tänkas föreligga.

Överbefälhavaren ansluter sig till kommitténs förslag till åtgärder för att

under krig i fritt samarbete med pressen vinna nödvändig återhållsamhet

beträffande förhållanden, som bör hållas hemliga.

Att i krigstid önskemål om viss återhållsamhet vid publicering kan komma

att aktualiseras är naturligt, framhåller svenska tidningsutgivareföreningen.

Lika naturligt är emellertid pressens krav på att denna begäran om återhållsamhet

icke får gälla annat än fakta och, närmare bestämt, endast sådana

fakta, vilkas omnämnande i den givna situationen skulle kunna få

menliga konsekvenser för rikets säkerhet och svenska liv. Föreningen vill

med kraft understryka, att rådgivningen från upplysningscentralens sida

under inga omständigheter får anta karaktären av ett slags de facto-censur.

Under erinran härom vill föreningen framhålla, att den finner det lämpligt,

att de huvudsakliga riktlinjerna för denna rådgivning dragés upp redan

i fredstid, men att det också är av synnerlig vikt, att dylika publicitetsregler

får klarast möjliga utformning och att de i angivna lägen tillämpas

av vederbörande myndigheter i en informationsvänlig anda. Publicist klubben

anser, att den vanskligaste uppgiften för upplysningscentralen blir avgörandena

beträffande de framställningar, som man anser sig böra rikta

till publicitetsorganen om återhållsamhet beträffande uppgifter, som förmodas

vara till skada för rikets säkerhet. Stor omsorg måste ägnas urvalet

av dem, som i den dagliga rutinen skall handlägga sådana ärenden.

Kommitténs förslag, att i föreskrifterna bör anges, att, myndighet icke äger

direkt till publiceringsorganen rikta sådana allmänna framställningar, bör

beaktas. Svenska journalistförbundet framhåller, att varje tanke på en

tvångsmässig, förebyggande censur måste avvisas och att den betryggande

återhållsamhet i publicering, som pressen tvingas ålägga sig under krig

eller krigsfara, måste baseras på ett fritt frivilligt samarbete mellan statsmakterna

och publicitetsorganen. Tidningarnas telegrambyrå anser det

uppenbart, att hänsyn till rikets säkerhet kommer att tvinga till mycken

återhållsamhet vid nyhetsförmedlingen i krig. Krigsansträngningen får inte

verksamt hämmas eller allvarligt skadas av lösmynt publicitet. Överdrivet

hemlighetsmakeri kan å andra sidan få för krigsansträngningen betänkliga

psykologiska följder. Upplysningscentralen kommer därför städse att

ställas inför besvärliga avvägningsproblem. Det blir säkerligen ofta vansk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

ligt att avgöra graden av den skada, som publieitet i det ena eller andra

fallet kan medföra. Säkert är, att krafter ständigt kommer att vara i verksamhet

för att överdriva dessa skadeverkningar. De gör sig påminta redan

i fred och får ofrånkomligen större gehör i krig. Det är angeläget, att anvisningar

meddelas om vad som i krig otvetydigt får publiceras och vad

man bör inhämta råd om.

Även kooperativa förbundet, yrkeskvinnors samarbetsförbund och högerns

ungdomsförbund biträder principen om frivilligt samarbete.

Kommitténs förslag om översyn av gällande sekretessföreskrifter biträdes

av överståthållarämbetet, journalistförbundet och tidningarnas telegrambyrå.

Frågan om åtgärder för återhållsamhet i rundradioprogrammen behandlas

av AB Radiotjänst. Bolaget delar kommitténs uppfattning att programmen

icke bör innehålla något som kan ge fienden sådana upplysningar, att

de kan skada den svenska krigsansträngningen. Radiotjänst betraktar det

som väsentligt för verksamhetens rätta bedrivande, att ett så smidigt och

organiskt utvecklat system som möjligt åstadkommes för skötseln av de

frågor, som gäller rikets säkerhet i samband med uttalanden och nyheter,

vilka sprides genom rundradion. Det engelska systemet, som kommittén

förordar, synes i stort ha fungerat tillfredsställande. Innan en definitiv

ställning tages till tillämpningen av detta system på svenska förhållanden

torde ett ytterligare studium av den engelska rundradions krigserfarenheter

böra äga rum. Den av kommittén föreslagna överenskommelsen om

granskningsverksamheten anser radiotjänst böra ha formen av ett tillägg

till den redan existerande planen för rundradions programverksamhet. Utformningen

av de principer, som anses böra ligga till grund för granskning

av program, som kan befaras ge fienden upplysning eller eljest skada krigsansträngningen,

bör ske i samordning med de principer, som kommer att

tillämpas på det nyhetsmaterial, som genom tidningarnas telegrambyrå

utsändes i rundradio.

Inhemsk upplysningsverksamhet.

De av kommittén föreslagna riktlinjerna för upplysningsverksamheten

i allmänhet under krig till det svenska folket

har icke mötts av några invändningar.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller, att det är en realistisk syn

att för information och propaganda anknyta till de nyhets- och reklamorgan

samt övriga instrument, vilka redan i fred normalt verkar för tillgodoseende

av publicitetsintresset. Skolöverstyrelsen delar kommitténs allmänna

inställning i fråga om upplysningsverksamheten till allmänheten,

ehuru överstyrelsen -—- som lägger särskild vikt vid folkrörelsernas insatser

-— finner, att avvägningen delvis bör bli en annan än den kommittén

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 162.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

synes förorda, överstyrelsen behandlar även betydelsen av skolundervisning

i krigstid.

Svenska journalistförbundet instämmer helt i kommitténs uppfattning,

att den upplysning och propaganda, som är avsedd att ingå som ett led

i det psykologiska försvaret, under krig i största möjliga utsträckning bör

bedrivas av de organ, som redan under fred är verksamma på dessa områden.

Likaså vill svenska försäljnings- och reklamförbundet instämma

i kommitténs allmänna uttalande, att, ehuru ansvaret att åtgärder vidtas

åvilar staten, denna icke själv bör bedriva upplysning till allmänheten,

utan härför i första hand anlita redan befintliga upplysningsorgan inom

näringslivet. Sveriges köpmannaförbund anser, att centralkommittén folk

och försvar även i krig torde komma att utgöra ett lämpligt organ för att

säkerställa nödvändig samverkan organisationerna och deras medlemmar

emellan. Den direkta opinionspåverkande upplysnings- och propagandaverksamheten

i krig kan enligt förbundet förväntas bli i större utsträckning

än eljest omhändertagen av organisationerna.

Angående rundradion och riktlinjerna för dess verksamhet föreligger

endast få uttalanden i remissvaren.

Telestyrelsen understryker det i betänkandet gjorda uttalandet, att radion

har en central betydelse för det psykologiska försvaret och, särskilt under

svåra krigsförhållanden, för riksledningens möjligheter att upprätthålla

kontakten med befolkningen och med myndigheter runt om i landet. Försvarets

upplysnings- och personalvårdsnåmnd kan i allt väsentligt tillstyrka

utredningens förslag i fråga om rundradion.

AB Radiotjänst understryker kommitténs uttalanden, att det vore olyckligt

att upprätta ett subordinationsförhållande mellan radiotjänst och det

psykologiska försvarets ledning och att ett intimt samarbete under ömsesidig

förståelse och utan någon vidlyftig kodifiering av direktivrätt bör vara

huvudprincipen. Härvid pekar bolaget på att allmänhetens förtroende för

radioutsändningen bäst gagnas, om radiotjänst verkar som ett självständigt

organ i enlighet med den av Kungl. Maj :t fastställda planen av 1949.

Förbindelsen mellan det statliga rådgivningsorganet och radiotjänst synes

i första hand böra koncentreras på frågor rörande vilka publicitetsorganen

kan vara i behov av vägledning och upplysning. I övrigt anser radiotjänst,

att programverksamheten skall skötas så ostört som möjligt. Radiotjänst

kan helt biträda kommitténs uttalande, att för att lyssnarna skall bibehålla

— eller öka — intresset och förtroendet för radioprogrammen dessa under

krig bör redigeras efter samma riktlinjer som i fred. Bolaget framhåller

vidare, att det realistiska betraktelsesätt, som kommittén har haft som

utgångspunkt för sina uttalanden om skälen till att rundradion under krig

bör fortsätta att arbeta under så fria förhållanden som möjligt, överensstämmer

med det som radiotjänst på grund av gjorda erfarenheter anser

sig böra tillämpa. Det står samtidigt klart, att rundradion i kraft av gjorda

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

åtaganden och av fattade beslut har att noga överväga och klarlägga, hur

den skall bidra till fullgörandet av den gemensamma krigsansträngningen.

Folkpartiets ungdomsförbund anser, att frågan om ett införlivande av

radiotjänst — låt vara som självständig organisation — med det allmänna

försvaret »vid krig eller krigsfara från dag som Kungl. Maj :t bestämmer»

hör tas upp till förnyad prövning i syfte att garantera radiotjänst nuvarande

ansvarsförhållanden intill det ögonblick, då det för krigssituationen

avsedda samarbetet med statens upplysningscentral måste inträda.

Även i fråga om filmen, teatern och bokförsörjningen

finns relativt få uttalanden.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd kan i allt väsentligt

tillstyrka utredningens förslag i fråga om filmen, teaterverksamheten och

bokförsörjningen.

Föreningen Sveriges filmproducenter framhåller, att den omständigheten,

att det av andra anledningar existerar en filmcensur redan i fredstid, icke

bör utnyttjas till att filmen i krig dirigeras på annat sätt eller i större omfattning

än pressen. Filmens verkan på åskådarens känslor och föreställningar

gäller i första hand spelfilmen; rena upplysnings- och informationsfilmer

har mera sällan den förmåga att engagera åskådaren som ger

filmen dess särställning bland massmedia. Detta bör understrykas, enär

det i betänkandet synes förutsättas, att produktion av spelfilm under krig

bör komma i fråga i sista hand. Denna ståndpunkt torde vara motiverad

av de sakkunnigas åsikt att spelfilmsproduktion av praktiska skäl ej

blir möjlig. Så torde dock endast vara fallet under mer eller mindre akuta

faser av ett krigstillstånd. De av kommittén anvisade möjligheterna att

utnyttja i landet redan befintliga filmer torde icke innebära mera än att

ett blygsamt behov av film kan täckas under en relativt kort tid.

Teatrarnas riksförbund delar kommitténs uppfattning, att teatern har

eu mission att fylla för folkmoralens uppehållande under krig. Teaterverksamheten

under krig bör enligt riksförbundets uppfattning icke avvika

mera från den fredstida teaterverksamheten än som oundgängligen följer

av krigsförhållandena, detta med hänsyn både till effektiviteten i verksamheten

såsom sådan och till den psykologiska effekten på befolkningen.

Skolöverstyrelsen instämmer i att det är av vikt att kulturlivet under

krig får fortleva för att genom teater, musik, litteratur m. in. ge allmänheten

den avspänning och stimulans, som under krigstid mer än eljest kan

vara av betydelse. Överstyrelsen hälsar med tillfredsställelse bl. a. de initiativ,

som från olika håll tagits för att säkerställa bokförsörjningen under

krig.

Svenska bokförläggareföreningen kan helt instämma i vad utredningen

anfört om bokens betydelse som ett värdefullt psykologiskt försvarsmedel.

Dessutom vill föreningen framhålla bokens värde för den inhemska upplysningsverksamheten

under krig, en synpunkt som enligt föreningens mc
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

ning ej tillräckligt beaktats. Svenska boktryckareföreningen vill understryka

vad i betänkandet sagts om bokförsörjningen i krig och framhålla,

att enligt de erfarenheter, som gjorts inom krigförande länder, boken

torde böra tillmätas en mycket stor betydelse i berörda avseenden.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund vill ifrågasätta, om icke

sammanslagning av kommunal- och förbundsbiblioteken skulle vara ytterligare

ett led i strävandena att säkerställa en god bokförsörjning under

krig.

I flera av yttrandena kritiseras utredningen därför att den icke närmare

behandlat frågan om folkrörelserna och det psykologiska försvaret.

Skolöverstyrelsen erinrar om att den fria folkbildningsverksamheten i

stor utsträckning är anknuten till folkrörelserna och de fria organisationerna

samt anför bl. a. följande.

Folkbildningsverksamheten och organisationernas övriga verksamhet har

betydelse icke blott för medborgarnas bildningsnivå utan även för vårt

folks andliga styrka i svåra lägen. I betänkandet saknas en grundläggande

analys av organisationernas arbetsförhållanden och tänkbara insatser i ett

krigsläge. Ej heller presterar betänkandet någon utredning om förslag eller

riktlinjer för planerings- eller beredskapsåtgärder på detta område. Skolöverstyrelsen

anser detta vara en allvarlig brist i betänkandet och anser,

att starka skäl talar för att en kompletterande utredning av hithörande

frågor igångsättes. Dessa angelägenheter synes väl värda att ägnas samma

uppmärksamhet som pressens, radions och teaterns roll i det psykologiska

försvaret. Vårt land skiljer sig nämligen från många andra länder däri,

att det har förmånen att äga ett system av väl uppbyggda och om sitt ansvar

medvetna organisationer. Man kan svårligen tänka sig uppbyggandet av ett

psykologiskt försvar i vårt land utan att dra fördel av detta förhållande och

låta dessa organisationer medverka vid planeringen av ett sådant försvar.

Också försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd finner det anmärkningsvärt,

att folkrörelsernas möjligheter att föra ut upplysning till

en större allmänhet icke närmare undersökts. Nämnden anser det därför

angeläget, att folkrörelsernas insats snarast blir föremål för utredning och

planläggande åtgärder.

Frikyrkliga studieförbundet vill understryka, att det frivilliga bildningsarbetet

i betydande grad bidragit till att hos medborgarna främja förmågan

att tänka på egen hand, tänka kritiskt, och icke utan vidare godta vad som

sägs eller skrivs. Att en sådan träning och en sådan hållning ur det psykologiska

försvarets synpunkt är värdefull är alldeles klart. Förbundet finner

det därför önskvärt, att detta bildningsarbete även under krigsförhållanden

beredes bästa möjliga förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. Förbundet

konstaterar med tillfredsställelse, att utredningen understrukit betydelsen

av att folkrörelserna inte utnyttjas på ett oriktigt sätt.

Uttalanden om att kommittén ej i tillräcklig grad beaktat folkrörelsernas

och folkbildningsarbetets betydelse för det psykologiska försvaret återfin
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 162.

nes även i yttranden av landsorganisationen, kooperativa förbundet, svenska

landsbygdens ungdomsförbund, KFUK:s och KFUM:s studieförbund samt

studieförbundet medborgarskolan.

I kooperativa förbundets uttalande heter det vidare bl. a.

Styrelsen vill betona, att de svenska folkrörelserna inom sig dels rymma

en både kvantitativt och kvalitativt betydende elit av människor, yngre och

äldre, som fått och fortlöpande får en skolning i medborgarkunskap av alla

slag. Kunskap, både teoretisk och praktisk, om det egna landet och om

världen i övrigt samt ett genom studiecirklar, konferenser och diskussioner

uppövat självständigt tänkande måste anses utgöra en hörnsten för den

andliga motståndsvilja, som det psykologiska försvaret vill bidraga till att

skapa.

Den stora betydelsen av folkrörelserna och folkbildningsarbetet understryks

även av tjänstemännens centralorganisation, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och arbetarnas bildningsförbund.

Till utländsk opinion riktad verksamhet.

Kommitténs synpunkter angående upplysningsverksamheten till utlandet

har i allmänhet mötts av instämmanden.

Svenska institutet vill till alla delar tillstyrka de av kommittén framlagda

förslagen, i den mån dessa berör den till utlandet och utländsk opinion riktade

goodwillskapande upplysningsverksamheten. Institutet instämmer

bl. a. i uttalandet, att de olika upplysningsorganen under krig i princip bör

fortsätta sin verksamhet efter i huvudsak samma linjer som i fred. Det

förefaller sålunda uppenbart, att de olika upplysningsorganens erfarenheter

och kontakter blir bäst och smidigast utnyttjade, om större ingrepp

i deras nuvarande administration och arbetsordning i görligaste mån undvikes.

Svensk-internationella pressbyrån och Sveriges exportförening framhåller

i gemensamt yttrande, att de resultat, till vilka utredningen kommit, ger

anledning till tillfredsställelse. Speciellt önskar föreningen och pressbyrån

taga fasta på den i betänkandet fastslagna principen, att det psykologiska

försvarets organisation skall tillförsäkras största möjliga mått av smidighet

samt att redan existerande informationsorgan så långt möjligt skall

utnyttjas. De vill också understryka kommitténs uttalande, att nu existerande

upplysningsorgan under tider av skärpt beredskap samt vid krigsfall

i princip bör fortsätta sin verksamhet efter i huvudsak samma linjer och

metoder som under normala förhållanden.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån anför bl. a.

Det råder intet tvivel om att de grundprinciper enligt vilka Sverige organiserar

sitt psykologiska försvar under krig eller krigsfara kan komma att

i många avseenden inverka på det svenska upplysningsarbetet i utlandet,

både direkt och indirekt. Åtminstone i Amerika skulle detta arbete avsevärt

försvåras genom vittgående offentliga kontrollåtgärder på nyhetsförmed
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

lingens och opinionsbildningens område. Svensk-amerikanska nyhetsbyrån

har därför all anledning att med tillfredsställelse hälsa kommitténs betänkande

och särskilt dess bärande idéer.

Kooperativa förbundet anser, att i betänkandet borde i högre grad ha beaktats

den goodwill för Sverige, som skapats genom den informations- och

visningsverksamhet, vilken bedrives av enskilda företag och organisationer:

konsumentkooperationen, bostadskooperationen, jordbrukets föreningsrörelse

och fackföreningsrörelsen in. fl. Denna är dels mycket betydande till

sin omfattning, dels konfronterar den i stor utsträckning besökande utlänningar

med icke endast folkrörelsernas ideologi utan även med de faktiska

problemen och den praktiska utgestaltningen av de idéer, som bär upp olika

samhällsföreteelser.

Insamling och bearbetning av material.

Endast ett par av remissyttrandena innehåller synpunkter på frågan om

opinionsmätningar och andra former för insamling och bearbetning av informationsmaterial

för det psykologiska försvaret.

Statistiska centralbgrån delar kommitténs uppfattning, att opinionsmätningar

bäst utföres genom intervjuundersökningar. Utan att ingå på kommitténs

allmänna motivering för att dylika undersökningar bör göras redan

under fredstid vill ämbetsverket dock framhålla betydelsen ur metodologisk

och administrativ synpunkt av att man samlar erfarenheter av det slags

intervjuundersökningar det här gäller. Kommittén föreslår, att dessa undersökningar

anförtros åt statistiska centralbyråns utredningsinstitut, och

verket är berett att åtaga sig ett dylikt uppdrag men kan icke på utredningens

nuvarande stadium bedöma kostnaderna för en undersökning av

detta slag. Beträffande kommitténs uttalande om särskilda vägar för opinionsundersökningar

i vissa krigslägen framhåller ämbetsverket, att den

föreslagna metoden kräver att förberedelser påbörjas i mycket god tid.

Verket är berett att åtaga sig den planering, som är erforderlig för att i en

krigssituation använda ytsampling vid intervjuundersökningar.

Svenska försäljnings- och reklamförbnndet vill rekommendera ett utökat

användande av opinionsmätningar för att kontinuerligt klarlägga opinionen

gentemot olika problem och framför allt motståndsandans växlingar. Den

provundersökning, som kommittén företagit, är av stort värde och bör upprepas

med lämpliga mellanrum. Förbundet vill tillstyrka, att utförandet

av opinionsundersökningarna anförtros åt utredningsavdelningen vid statistiska

centralbyrån. Dock vill förbundet allvarligt framhäva risken av

att enbart eller i alltför stor utsträckning begagna sig av statliga intervjuare.

Det är sannolikt, att de enskilda opinions- och marknadsundersökningsinstituten

har möjlighet att genom sina intervjuare få fram mindre subjektivt

färgade svar. Åtgärder bör redan i fredstid vidtagas för att organisera

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

verksamheten i likhet med den kollektiva undersökning, som de privata

instituten utfört på kommitténs uppdrag. Den statliga utredningsavdelningens

intervjuare likaväl som de olika marknadsundersökningsinstitutens

intervjuare bör dessutom eventuellt kunna användas för att insamla

förekomsten av olika rykten.

Krigsorganisationen.

Förslaget till krigsorganisation har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats

utan mera väsentliga anmärkningar. De erinringar, som gjorts, avser oftast

sammansättningen av de till upplysningscentralen knutna informationsoch

pressråden. Bland allmänna omdömen märks följande.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser, att organisationsförslaget i sina

huvuddrag är enkelt och redigt utformat. Vad kommittén föreslagit rörande

såväl huvudorganet som den regionala organisationen förefaller länsstyrelsen

i Kalmar län praktiskt och väl avvägt. Denna länsstyrelse framhåller

vidare, att det säkerligen är av vikt, att ett enda organ handhar ledningen

av alla till det psykologiska försvaret hörande verksamhetsgrenar. Även

länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att ett enda organ bör handha samtliga

verksamhetsgrenar. Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalar, att det är

mycket svårt att bedöma, hur krigsorganisationen lämpligen bör vara uppbyggd

och hur arbetsuppgifterna skola fördelas på de olika avdelningarna.

I stort sett torde emellertid kommitténs organisationsförslag kunna godtagas.

Ej heller länsstyrelserna i Södermanlands och Kristianstads län har

några erinringar mot förslagen rörande upplysningscentralens organisation.

Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län synes det innebära en styrka och ge

god möjlighet till smidig anpassning och omställning till ett krigsläge, att

upplysningscentralen bygges upp med fredsorganet såsom kärna.

Överbefälhavaren tillstyrker vad kommittén föreslagit i fråga om upplysningscentralens

organisation. Civilförsvarsstyrelsen delar helt kommitténs

uppfattning, att i centralen icke skall uppgå de olika organ, som redan

finns för presstjänst och liknande uppgifter, samt att centralen i förhållande

till dem främst skall vara samordnande och ledande. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap har intet att erinra mot kommitténs förslag

i fråga om krigsorganisationen. Riksnämnden framhåller vidare, att

det enligt dess mening är självfallet, att det föreslagna centralorganets

ledande verksamhet icke kan omfatta även uppgiften att övervaka att olika

myndigheter fatta beslut, som är lämpliga ur »psykologisk försvarssynpunkt».

Däremot bör centralorganet, såsom avses i betänkandet, tillhandagå

myndigheterna med råd och upplysningar.

Skolöverstyrelsen tillstyrker i princip, att vid krig eller krigsfara en

central organisation för det psykologiska försvaret inrättas. Försvarets

upplysnings- och personalvårdsnumnd har ingående övervägt om icke de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

uPPgifter, som föreslagits tillkomma särskilda organ, borde kunna åvila

redan förefintliga. Då ännu icke något organ finns, som är gemensamt för

totalförsvaret, har nämnden funnit sig i princip kunna tillstyrka den föreslagna

freds- och krigsorganisationen. Statens upplysningsbyrå har ingen

invändning'' mot förslaget att byrån bör i sin helhet uppgå i upplysningscentralen,

när denna träder i funktion.

Svenska tidningsutgivareföreningen vill förorda, att en statens upplysningscentral

i krig inrättas i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som

uppdragits i betänkandet. Föreningen vill dock icke underlåta att erinra

om sin redan i yttrande över provisorieförslaget framlagda tvekan beträffande

riktigheten av att centralen jämväl handhar uppgifter av ren propagandakaraktär

gentemot den egna befolkningen. Föreningen vill icke motsätta

sig den föreslagna anordningen med en särskild chef för centralen

under vederbörande statsråd. Publicistklubben anser sig i allt väsentligt

kunna tillstyrka en statlig upplysningscentral under krigstid med de arbetsuPPgifter

som i betänkandet förutsättes. Det bör dock betonas, att denna

tillstyrkan helt grundar sig på de i betänkandet angivna förutsättningarna.

Avgörande för om verkligheten skall komma att motsvara intentionerna

blir den auktoritet, som den tänkta upplysningscentralen kan få och dess

rent personella uppsättning. Kommitténs argument för att den direkta

ledningen ej skall utövas av en ledamot av statsrådet synes övertygande

även om den föreslagna organisationen kan innebära risker för en viss

dualism. Auktoriserade annonsbyråers förening finner förslaget till krigsorganisation

väl utformat. Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill

varmt tillstyrka, att det psykologiska försvaret samordnas i ett organ. Förbundet

vill också understödja tanken, att ett konsultativt statsråd handlägger

informationsärendena, även inberäknat de ärenden, som rör radiotjänst.

Kooperativa förbundet vill i huvudsak tillstyrka kommitténs förslag om

inrättandet av en upplysningscentral att fungera under krig och krigsfara.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund tillstyrker i princip förslaget beträffande

den statliga krigsorganisationen. Högerns ungdomsförbund anser, att upplysningscentralens

organisation torde kunna överblickas närmare först

sedan beredskapsnämnden varit i funktion en tid. Förbundet finner det

dock i princip riktigt, att centralen ställes direkt under Kungl. Maj :t med

ett konsultativt statsråd som ansvarig inom regeringen. Folkpartiets ungdomsförbund

anser sig kunna tillstyrka kommitténs förslag om inrättande

av en statlig upplysningscentral under krigstid men med den reservationen,

att en statlig upplysningsverksamhet, som kunde komma att förverkligas

i en gentemot allmänheten mindre tillitsfull anda, än den kommittén ger

uttryck för, säkerligen skulle visa sig mera skadlig än nyttig ur allmän

samhällssynpunkt. Svenska landsbygdens ungdomsförbund har intet att

erinra mot den föreslagna upplysningscentralen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Upplysningscentralens inre organisation.

I många av remissyttrandena framförs synpunkter på sammansättningen

av de föreslagna informations- och pressråden.

Länsstgrelsen i Västmanlands län ifrågasätter, om icke pressrådet och

informationsrådet kan sammanslås till en gemensam institution, dock

utan inskränkning i den allsidiga representationen.

Länsstgrelsen i Norrbottens län anser det vara av väsentlig betydelse, att

i informations- och pressråden öka antalet personer, som kan anses företräda

allmänna medborgerliga intressen och som tillika har ett allmänt

erkänt politiskt omdöme. Om informationsrådet utökas från ett tiotal till

ett femtontal ledamöter torde alla rimliga anspråk bli tillgodosedda. Att

en sådan medborgerlig representation »ehuru mindre talrik» i pressrådet

skulle tillföra detta en vidgad allmän kompetens, torde vara ostridigt liksom

även att förtroendet för detsamma bland allmänheten därigenom skulle

ökas.

Övcrsiåthållarämbetet framhåller, att utrikesdepartementet, överbefälhavaren

och civilförsvarsstyrelsen torde komma att stå i en så intim och

kontinuerlig kontakt med upplysningscentralen att det borde övervägas, om

icke företrädare för dessa kunde knytas till centralen på ett mera fast och

varaktigt sätt än såsom ledamöter av ett informationsråd. Därigenom skulle

även antalet ledamöter i rådet minskas. Enligt länsstgrelsen i Göteborgs

och Bohus län synes informationsrådet alltför expertbetonat. Länsstyrelsen

är av den uppfattningen, att en ytterligare förstärkning av det medborgerliga

inslaget i centralorganets ledning skulle vara av betydelse föi

upplysningsorganets ställning i den allmänna opinionen. Länsstyrelsen föreslår,

att inom centralorganet, såväl i krig som i fred, beredes plats för,

förutom expertbetonade representanter, jämväl de demokratiska partierna,

eventuellt också de stora folkliga organisationerna.

Skolöverstgrelsen anser det lämpligt, att ett samarbetsorgan inom folkbildningsarbetet,

förslagsvis statens folkbildningsnämnd, eventuellt även

samverkande bildningsförbunden, blir företrätt i informationsrådet. Det

bör därjämte tillses, att de övriga organisationerna blir på lämpligt sätt

representerade i detta organ. Representationen av folkbildningsintressena

förordas även av landsorganisationen, arbetarnas bildningsförbund och

studieförbundet medborgarskolan. Som lämpligt kontaktorgan föreslår medborgarskolan

samverkande bildningsförbunden.

Kooperativa förbundet och svenska landsbggdens ungdomsförbund vill,

att de stora folkrörelserna skall få åtminstone en representant i informationsrådet.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser, alt rådet

bör kompletteras med eu företrädare för ungdomsorganisationerna.

Centralkommittén folk och försvar ifrågasätter, om icke dess föreslagne

representant i fredsorganet jämväl bör ingå i informationsrådet. Alt kommittén

blir representerad i rådet önskar även landsorganisationen och grkeskvinnors

samarbetsförbund.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

I- örsvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser det kunna övervägas,

att en representant för nämnden blir ledamot i informationsrådet.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill ifrågasätta, om i informationsrådet

icke borde ingå flera personer kunniga i propaganda, reklam och

opinionsfrågor, hellre än måhända de föreslagna s. k. medborgarrepresentanterna.

De allmänt medborgerliga synpunkterna, som talas om i betänkandet,

bör främst insamlas genom någon form av opinionsundersökningar.

1 rkeskvinnors sanmrbetsförbund finner det däremot iögonfallande att, enligt

förslaget, en överrepresentation skulle uppstå för de organ, som skall ge

information, mot representationen för de olika befolkningsgrupper, som

skall taga emot information.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner starka skäl tala för att arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen blir företrädda i både freds- och

krigsorganisationen. Också Sveriges exportförening och svensk-internationella

pressbyrån ifrågasätter om icke arbetsmarknadens parter bör vara

representerade. Svenska arbetsgivareföreningen anser det önskvärt, att även

industrin blir företrädd i såväl beredskapsnämnden som statens upplysningscenlral.

Detta anser även yrkeskvinnors samarbetsförbund berättigat.

Sveriges köpmannaförbund anser det böra övervägas, huruvida icke näringslivet

och där framför allt detaljhandeln med hänsyn till dess viktiga och

ansvarsfyllda buffertställning i förhållandet mellan myndigheterna och

konsumenterna bör beredas representation i krigs- och fredsorganen.

Exportföreningen och svensk-internationella pressbyrån anser vidare

det önskvärt, att plats beredes i informationsrådet för en förslagsvis gemensam

representant för utrikeshandelns och sjöfartens organisationer. Enligt

svenska bokförläggareföreningen skulle det vara av stort värde för upplysningscentralen,

om den förstärktes med en representant för bokförlagen.

Föreningen svensk fackpress anser sig böra bestämt påyrka, att en representant

för fackpressen i egentlig mening placeras i informationsrådet.

Telestyrelsen anser, att en kontaktman för verket bör anslutas till informationsrådet.

I fråga om pressrådet ställer sig svenska journalistförbundet något tveksamt

till förslaget om särskild representation för veckopressen, då denna

press är företrädd såväl genom förbundet som genom publicistklubben och

tidningsutgivareföreningen. Landsorganisationen anser, att folkrörelsepressen

bör vara representerad i pressrådet. Förslag att folkrörelsepressen och

den fackliga pressen skall representeras i pressrådet framförs vidare av

skolöverstyrelsen, tjänstemännens centralorganisation, kooperativa förbundet,

yrkeskvinnors samarbetsförbund och högerns ungdomsförbund.

I några av yttrandena behandlas frågor om u p p 1 y s n i n g s centralens

chef och personal.

Svenska tidningsutgivareföreningen understryker nödvändigheten av att

i spetsen för centralen står en chef, som är väl förtrogen med pressens

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts proposition nr 162.

speciella arbetsuppgifter, som har pressens förtroende och som förmår

skänka auktoritet åt institutionen. Föreningen vill understryka vikten av

att personalen hos rådgivningsorganet i största möjliga utsträckning rekivteras

från pressen. Publicistklubben framhåller de stora kia\, som maste

ställas på centralens chef. Publicistklubben önskar starkt understryka angelägenheten

av att chefen för upplysningscentralen är intimt förtrogen med

publicitetsorganen och deras sätt att arbeta. Endast den som äger förtrogenhet

med pressen och som har pressens förtroende kan ha utsikter att lyckas

i den ömtåliga uppgift, som väntar ett statligt upplysningsorgan. Det är tilllika

nödvändigt, att övrig personal äger praktisk erfarenhet från de områden,

över vilka upplysningscentralens verksamhet avses komma att

spänna.

ÖverståthåUarämbetet delar uppfattningen, att personalen i upplysningscentralen

i erforderlig omfattning bör rekryteras från pressen, men vill även

förorda, att den stora erfarenhet av psykologisk påverkan på större befolkningsgrupper,

som finns samlad inom reklambranschen, tillvaratages vid

rekryteringen.

Den regionala krigsorganisationen.

De många yttrandena om den regionala krigsorganisationen innefattar i

allmänhet instämmanden i kommitténs förslag. Behov av fastare riktlinjer

framhålles dock i några utlåtanden.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har intet att erinra mot de uppgifter

kommittén föreslagit tillkomma en länsstyrelse. Ifraga om den lokala

organisationen finner länsstyrelsen det ändamålsenligt att ej ha särskilda

ombud, dels med hänsyn till svårigheten att finna lämpliga ombud i varje

kommun och dels med hänsyn till den ytterst känsliga ställning, som dessa

ombud skulle komma att intaga gentemot allmänheten. Genom att rätt utnyttja

kommunala förtroendemän, lokalredaktörer och ortskorrespondenter

torde tillfredsställande kontakt med allmänheten kunna ernås.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser sig böra påpeka önskvärdheten

av något fastare riktlinjer för organisation och verksamhet vid de regionala

organen. De omfattande uppgifter, som kommer att avila länsavdelningarna,

finner länsstyrelsen i Värmlands län vara väl avvägda. Kommitténs uttalande,

att omfattningen av den regionala krigsorganisationen bör anpassas

efter lokala förhållanden och att »ett par tre tjänstemän jämte skrivhjälp»

i allmänhet torde vara tillräckligt, synes alltför allmänt hållet enligt länsstyrelsen

i Östergötlands län. Huruvida den organisation kommittén tänkt

sig kommer att bli tillräcklig, är svårt att f. n. yttra sig om, framhåller länsstyrelsen

i Gotlands län. Länsstyrelsen vill emellertid erinra om att beträffande

Gotlands län med dess stora risker för avspärrning uppkomma särskilda

problem med krav på mera självständig verksamhet, mera omfattande

beredskapslagring av olika materiel för nyhetsförmedling in. in.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att särskilda sakkunniga bör krigsplaceras

hos civilbefälhavarna och länsstyrelserna. Länsstyrelsen delar kommitténs

uppfattning om att ansvaret för och förbindelsen med de kontakter,

som otvivelaktigt behövas runt om i städer och landskommuner, bör helt

åvila länsavdelningarna. Länsstyrelsen anser, att de kommunala förtroendemännen

i allmänhet torde vara de lämpligaste kontaktmännen i kommunerna.

Också länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att det bör överlåtas åt

länsstyrelserna att närmare utforma den lokala krigsorganisationen. Länsstyrelsen

förutsätter, att anvisningar härutinnan kommer att utfärdas av

beredskapsnämnden.

Länsstyrelsen i Södermanlands län delar kommitténs uppfattning, att

den regionala organisationen bör anknytas till länsstyrelserna genom inrättande

vid envar av dessa av en särskild länsavdelning (sektion) och under

denna en kader av lokalombud. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten

av att lokalombuden får organiseras efter länsstyrelsens bestämmande

med hänsyn till de lokala förhållandena.

Länsstyrelsen i Kristianstads län kan ifråga om den regionala krigsorganisationen

icke undgå att finna, att kommittéförslaget är för löst skisserat.

Länsavdelningen måste vara så organiserad, att den är funktionsduglig

dygnet runt. I fråga om den lokala organisationen anser länsstyrelsen det

ofrånkomligt, att inom varje kommun i fred utses ett ombud med förslagsvis

två ersättare, vilka vid inträffande beredskap knyts till civilförsvarscentralerna.

Länsstyrelsen finner det också nödvändigt, att såväl den regionala

som den lokala organisationen erhåller en betydligt effektivare utformning

än den av kommittén föreslagna samt att riktlinjer för organisationen

utarbetas centralt sedan länsstyrelserna beretts tillfälle yttra sig ifråga om

personalbehov och kostnader. Länsstyrelsen kan därför icke tillstyrka förslaget

i denna del.

Överbefälhavaren finner det angeläget, att den föreslagna regionala organisationen

i anslutning till länsstyrelser och civilbefälhavare kommer till

stånd.

Svenska tidningsutgivareföreningen vill framkasta tanken på, att till de

regionala organen även knytes representanter för pressen med uppgift att

fungera som en motsvarighet i länet till det centrala pressrådet. Med hänsyn

till de kommunikationssvårigheter, som kan befaras uppkomma, torde de

regionala organen få icke obetydliga, självständiga uppgifter att lösa med

därav betingat behov av särskild pressexpertis.

Departementschefen.

Den verksamhet, som det psykologiska försvaret bör bedriva under

krig, kan icke i förväg utformas och bestämmas i detalj. Det är emellertid

både möjligt och önskvärt att redan i fred fastslå vilka huvudlinjer man

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Knngl. Maj :ts proposition nr 162.

bör följa, och hur organisationen i stort bör uppbyggas. Förtroendet under

krig för det psykologiska försvaret — och dess effektivitet ar i hög grad

avhängigt av det förtroende det åtnjuter — kan dessutom väntas i betydande

mån bero av fredstida omdömen om grunderna för dess blivande

verksamhet.

Både kommittén och remissinstanserna understryker starkt vikten av

en effektiv nyhetstjänst och fri offentlig debatt under krig. Jag vill oförbehållsamt

ansluta mig till denna principiella ståndpunkt. Det är ytterst

angeläget, att medborgarna inte svävar i ovisshet om statsledningens åtgärder,

om krigshandlingarnas gång och om övriga händelser av betydelse. En

nyhetstjänst, som genom fortlöpande saklig information ger en klar bild

härav och som har läsarens och lyssnarens förtroende, är det bästa medlet

mot skrämmande och splittrande rykten och mot försåtlig propaganda från

fienden. Den intima samverkan mellan myndigheter och publicitetsorgan,

som blir nödvändig, måste grundas på ömsesidig förståelse och tillit.

Om nyhetstjänsten skall kunna få det stora värde, som nu tillmätts

den, måste den kunna meddela allt som icke av säkerhetsskäl måste förtigas

under längre eller kortare tid. Då det totala kriget medför, att många

sidor av samhällslivet har betydelse för krigföringen och att många till

synes oväsentliga fakta får värde för fiendens underrättelsetjänst, måste

man räkna med omfattande krav på förtigande och återhållsamhet. Det

blir därför, såsom kommittén även har understrukit, mycket viktigt att

söka få till stånd en ordning, vilken söker tillgodose berättigade krav på

tystlåtenhet beträffande uppgifter av värde för fienden och samtidigt tar

hänsyn till den enskilde medborgarens behov av information. Jag finner

det riktigt att här bygga på förslagets princip om frivilligt samarbete mellan

myndigheter och publicitetsorgan. Den står i full överensstämmelse

med vår tryckfrihetsförordning, vilken ej medger obligatorisk förhandscensur

ens under krig. Den av kommittén förordade lösningen med ett

rådgivningsorgan, som utfärdar anvisningar om vad som ej bör publiceras

och som står till tjänst vid rådfrågning, förefaller mig också vara lämplig.

Även till den särskilda anordningen ifråga om rundradion med speciellt

uttagna radiomän som granskare kan jag i princip ansluta mig.

Uppgiften att väga sekretessanspråk mot publicitetskrav blir säkerligen

ofta vansklig. Såsom tidningarnas telegrambyrå framhåller får de krafter,

som söker överdriva skadeverkningarna av en publicitet ofrånkomligen

större gehör i krig. Bland annat med hänsyn härtill är det angeläget att i

god tid avgränsa vad som icke bör publiceras. Såsom kommittén föreslagit

bör redan i fred anvisningar härom utarbetas. Detta bör bli en viktig uppgift

för fredsorganet och bör givetvis ske i samarbete med publicitetsorganen

och deras sammanslutningar. Pressen och andra informationsorgan

får på så vis i tid förbereda sig på de inskränkningar i publiciteten som

blir nödvändiga under krig. Härigenom minskas också risken för senare

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

missförstånd om graden av den rörelsefrihet som under krig är tänkbar

för publicitetsorganen.

Jag har icke anledning att här gå närmare in på de olika former av

informations- och upplysningsverksamhet, som behandlas i betänkandet.

Kommitténs principuttalande, att upplysningen i största möjliga utsträckning

bör gå genom de i fred brukliga kanalerna, vill jag instämma i. Såväl

psykologiska som praktiska skäl talar för en sådan ordning. Det blir dock

nödvändigt att från centralt håll leda och samordna den statliga verksamheten.

I vilken utsträckning det psykologiska försvarets ledningsorgan

skall vara aktivt verksamt kan avgöras först i samband med en närmare

planläggning. Klart är, att de enskilda publicitetsorganen måste bibehålla

sin självständighet och att det centrala informationsorganet i förhållande

till dem främst bör vara ett service- och samarbetsorgan.

Kommittén har med all rätt understrukit rundradions stora betydelse

för det psykologiska försvaret. Liksom det är ytterst viktigt att tillse, att

den svenska rundradion under krig skall kunna avlyssnas av så stor del

av befolkningen som möjligt, så är det också viktigt att vad som sänds

på bästa sätt bidrar till att stärka den andliga fronten. Frågan om radioprogrammens

skötsel och om AB Radiotjänsts ställning är därför en fråga

av stor betydelse. Kommitténs överväganden i detta hänseende, vilka utmynnar

i att man icke bör eftersträva en statsdirigerad radio och att önskemål

från det psykologiska försvarets ledningsorgan skall förverkligas, icke

genom någon direktivrätt utan genom intimt samarbete med radiotjänst,

står i god överensstämmelse med vad som föreslagits ifråga om övriga upplysningsmedel

och synes vara en lämplig huvudlinje att följa vid den närmare

planeringen på detta område.

I betänkandet har folkrörelsernas medverkan i det psykologiska försvaret

behandlats tämligen kortfattat även om kommittén samtidigt understryker

den stora uppgift, som folkrörelserna har inom denna del av försvaret.

Flera remissyttranden gör gällande, att kommittén ej i tillräcklig grad

beaktat folkrörelsernas betydelse. Jag är för min del övertygad om, att

folkrörelserna kan göra ovärderliga insatser i arbetet på att värna befolkningens

andliga motståndskraft. En närmare planläggning av sådan verksamhet

är önskvärd och bör utföras i samarbete mellan organisationerna

och ett fredsorgan för det psykologiska försvaret. Jag vill här endast framhålla,

att med hänsyn till den moderna krigföringens verkningssätt och

organisationernas arbetsförhållanden det är sannolikt, att folkrörelserna

kan göra sina största insatser under tiden före ett krigsutbrott och under

relativt lugna krigsskeden.

Utredningens synpunkter och förslag i fråga om film, teater och bokförsörjning

under krig föranleder i huvudsak ingen erinran från min sida.

Vad kommittén har sagt härom innebär en god vägledning för vidare planläggningsarbete.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Jag saknar anledning att här gå in på frågan om upplysningsverksamheten

till utlandet under krig. De synpunkter kommittén anfört i denna

del synes emellertid vara av värde för de förberedelser som bör vidtagas

redan i fred.

Kommittén har av naturliga skäl upptagit frågan om insamling och

bearbetning av uppgifter till underlag för det psykologiska försvaret till

särskild behandling. För att verksamheten på detta viktiga område av totalförsvaret

skall kunna bedrivas med effektivitet fordras tillgång till många,

delvis svåråtkomliga uppgifter angående bl. a. motståndsandan och dess

växlingar och om vad som påverkar eller kan väntas påverka stämningen

inom olika grupper av befolkningen. Jag delar kommitténs uppfattning,

att en för ändamålet lämpad organisation för opinionsstudier måste vara

tillgänglig för det psykologiska försvaret. Att, såsom kommittén förordat, i

första hand lita till intervjuundersökningar baserade på stickprov och att

anförtro dessa åt statistiska centralbyråns utredningsinstitut finner jag

även lämpligt. Likaså måste metodisk propaganda- och ryktesanalys utföras.

Det psykologiska försvaret har en alltför viktig och intrikat försvarsuppgift

för att man skall avsäga sig de möjligheter, som numera står till

buds att klarlägga förhållanden av primärt intresse för dess verksamhet.

Kommittén anser det önskvärt, att statsmakterna i fred tar ställning

till huvuddragen av den krigsorganisation, som blir nödvändig. Jag vill instämma

häri samtidigt som jag vill betona faran av att fastlåsa organisationen

så att nya erfarenheter och överväganden icke snabbt kan föra

till förbättringar. Jag ämnar också nu endast uttala mig om några huvudpunkter

i förslaget. Ett planerande fredsorgan måste kunna få förslag till

ändringar prövade utan omgång.

Det resonemang, som i betänkandet för fram till ståndpunkten, att det

bör vara ett enda organ, som leder och samordnar alla verksamhetsgrenar

inom det psykologiska försvarets område, finner jag övertygande. Någon

uppdelning på flera organ har ej heller ifrågasatts i något remissyttrande.

Uttalandet att det psykologiska försvaret i princip bör inordnas i administrationen

på samma sätt som övrig försvarsverksamhet anser jag riktigt.

Jag vill också instämma, när kommittén understryker vikten av att detta

organ, som torde få benämnas statens upplysningscentral (UC), får en

auktoritativ ställning och direkt personlig kontakt med regeringen. Erfarenheter

från informationsstyrelsens verksamhet i vårt land och från utlandet

ger otvetydigt vid handen, att detta är en nödvändig förutsättning

för att det psykologiska försvarets ledningsorgan skall kunna lösa sina ofta

vanskliga uppgifter. En av regeringens medlemmar bör därför ha till uppgift

att företräda det psykologiska försvaret. Huruvida detta bör bli hans

enda eller huvudsakliga uppgift får bedömas med ledning av de förhandenvarande

förhållandena. I likhet med kommittén anser jag emellertid det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kangl. Maj.ts proposition nr 162.

vara mindre lämpligt, att detta statsråd samtidigt är chef för upplysningscentralen.

Med kommitténs principiella inställning, att informations- och upplysningsverksamheten

i första hand bör bedrivas av redan i fred verksamma

organ, är det naturligt, att de organ inom statsförvaltningen, som

redan finns för presstjänst och liknande uppgifter icke skall uppgå i upplysningscentralen.

Naturligt är också att härvid göra undantag för statens

upplysningsbyrå, vilken icke har sin verksamhet knuten till något visst

område av statsförvaltningen. Jag kan alltså ansluta mig till kommittén i

båda dessa hänseenden.

Även om sålunda de redan i fred befintliga statliga informations- och

upplysningsorganen jämväl under krig normalt skall vara organisatoriskt

skilda från ledningsorganet, så är det för enhetligheten i verksamheten

nödvändigt, att dessa organ i viss utsträckning blir skyldiga att följa allmänna

riktlinjer, som efter direktiv av regeringen dras upp av upplysningscentralen.

Bestämmelser i dessa hänseenden bör såsom kommittén föreslagit

föreligga redan i fred. Detta gäller även föreskrifter om det närmare

samarbetet mellan exempelvis upplysningscentralen och utrikesdepartementets

pressbyrå och högkvarterets avdelningar för press- och upplysningstjänst.

Kommittén har framlagt ett förslag till kungörelse på detta

område. Detta förslag synes vara en god grundval för de bestämmelser,

som genom fredsorganet snarast bör utarbetas och föreläggas Kungl. Maj :t.

I fråga om upplysningscentralens inre organisation skall jag fatta mig

kort. Det är viktigt att göra organisationen på en gång enkel och elastisk

och att, som kommittén säger, undvika byråkratisk stelbenthet. Med hänsyn

till kraven på snabba beslut kan någon kollegial beslutanderätt icke

komma ifråga. Däremot anser jag det värdefullt, att vid chefens sida finns

de föreslagna informations- och pressråden. Jag finner icke anledning att

i detta sammanhang ta ställning till vilka ledamöter dessa råd bör ha. På

de av överståthållarämbetet angivna grunderna kan det dock ifrågasättas,

om utrikesdepartementet, överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen bör

vara representerade i informationsrådet. Detsamma gäller riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap. Å andra sidan kan det, såsom länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län uttalat, vara anledning att ge plats för de demokratiska

partierna. Det vore även av värde att, såsom flera remissinstanser

yrkat, få starkare representation från folkrörelserna. Man måste dock samtidigt

tillse, att inte råden göres för stora.

Bland annat med hänsyn till förbindelsesvårigheterna under krig är

det uppenbarligen nödvändigt att vid sidan av den centrala krigsorganisationen

ha en regional organisation och denna bör liksom fallet är beträffande

civilförsvaret och det ekonomiska försvaret anknytas till länsstyrelserna.

Vad kommittén anfört ifråga om länsavdelningarnas arbetsuppgifter anser

jag vara väl avvägt. Likaså vill jag ansluta mig till förslaget, att länssty
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

relserna själva skall svara för uppbyggnaden av de lokala kontakterna. Det

tidigare föreslagna och av länsstyrelsen i Kristianstads län alltjämt förordade

systemet med enligt enhetliga normer tillsatta särskilda ombud i

kommunerna finner jag mindre lämpligt.

III. Åtgärder under fred.

Kommittén.

Kommittén understryker behovet av åtgärder i fred för att trygga en god

psykologisk beredskap, såväl upplysningsverksamhet som förberedelser för

att möjliggöra effektiv verksamhet under krig. Dess resonemang för fram

till nödvändigheten av en beredskapsorganisation.

I inledningen till det kapitel, där frågan om ett fredsorgan behandlas,

uttalar kommittén angående behovet av bereds k apsåtgärder

bl. a.

Ett krig kan komma plötsligt. Vi kan inte vara säkra på att få varsel i

så god tid, att vi då hinner genomföra nödvändiga försvarsförberedelser.

Det psykologiska försvaret måste därför liksom övrig försvarsverksamhet

förberedas i fred, så att det snabbt kan sättas i funktion; även på detta

område krävs kuppberedskap. Endast ett i fred förberett försvar ger oss

möjlighet att värja oss med all vår kraft och därmed också utsikt att avskräcka

en tänkbar angripare. Redan under fred måste den andliga fronten

vara så beredd, att omvärlden övertygas om att vi vill försvara oss, och,

trots vår bristande krigsvana, har andlig kraft att göra det.

Upplysningsverksamhet.

Kommittén har, såsom framgår av det tidigare referatet (s. 7 f.), angivit,

att åtskillig upplysning till den egna befolkningen kan behövas under fred

för att främja viljan till motstånd och för att göra medborgarna bättre

rustade att möta ett modernt krigs psykiska påfrestningar. Kommittén

framhåller, att, ehuru en omfattande inhemsk upplysningsverksamhet f. n.

bedrivs, ytterligare upplysning erfordras.

I betänkandet anföres vidare bl. a. följande.

Vad som saknas och vad som kan behöva ges en annan utformning eller

en intensivare utbredning kan svårligen anges utan närmare utredning. En

genom kommitténs försorg företagen opinionsundersökning (se betänkandet

s. 205—238) kan i detta hänseende endast ge viss allmän ledning. Det blir

en angelägen uppgift för ett fredsorgan för det psykologiska försvaret att

verkställa en sådan undersökning. Kommittén vill emellertid antyda var

behoven av vidgad upplysning är störst. Det är tydligt, att vi behöver utvidga

och intensifiera upplysningen om vad den enskilde kan råka ut för

under krig och vad han bör göra i olika situationer. Den nya versionen av

broschyren »Om kriget kommer» samt de i anslutning till denna utsända

4 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

radioprogrammen och annan information utgör en god början, men heller

inte mer. En utvidgad uppysning är vidare högeligen önskvärd beträffande

våra möjligheter att försvara oss. Den bör avse både det militära försvaret

och civilförsvaret, inte minst skyddet mot atombombning. Upplysning om

det öde vi kan räkna med, om vi ger efter för en angripare, behöver riktas

till sådana medborgare, som på grund av bristande intresse för förhållandena

utomlands kan ha vaga föreställningar härom eller som på grund av

en ensidig, snedvriden information kan ha en föga verklighetstrogen uppfattning.

Slutligen är det uppenbart, att vi i alltför hög grad saknar upplysning,

som direkt syftar till att immunisera mot psykologisk krigföring

vare sig den visar sig i propaganda, ryktesspridning eller falska meddelanden.

Kommittén riktar uppmärksamheten på det ringa intresse, som en stor

del av allmänheten ägnar utrikespolitiska förhållanden. Bristande utrikespolitisk

överblick kan leda till obehagliga överraskningar, som inverkar

menligt på motståndsviljan. Det är anledning att överväga motåtgärder,

t. ex. i form av ökade anslag till forskning och till objektiv informationsverksamhet.

En önskvärd utökning av utrikespolitiska institutets verksamhet

hindras sålunda av ekonomiska skäl. Även publicitetsorganen skulle

kunna bidra till ett bättre sakernas tillstånd. Pressorganisationerna skulle

kunna medverka, t. ex. genom fortbildningskurser i utrikespolitiska frågor

för journalister.

Kommittén framhåller, att det är angeläget att få till stånd en sådan

utvidgad informations- och upplysningsverksamhet. Tveksamhet kan dock

råda om hur detta önskemål skall förverkligas. Det står klart för kommittén,

att man i det längsta bör undvika att under fred låta något statligt

organ för psykologiskt försvar leda och bedriva verksamhet av denna natur.

Här gäller som huvudregel, att upplysningen bör bedrivas av de organ, som

normalt är verksamma på området. Ett fredsorgan för det psykologiska

försvaret måste dock noggrant följa verksamheten samt medverka till en

för den psykologiska försvarsberedskapen nödvändig upplysning. Härvid

ligger det nära till hands att — vid sidan av de statliga organen — främst

samarbeta med centralkommittén folk och försvar.

Under fred får ej heller den upplysning försummas, som riktas till utlandet

och som måste utgöra grundvalen för den till vänskapligt sinnade

länder riktade upplysningsverksamheten under krig. Det blir också här

fråga om i vad mån ett fredsorgan bör vara verksamt för att önskvärt upplysningsarbete

skall bli utfört. Nackdelarna av en statlig eller statsdirigerad

verksamhet ter sig mindre här än ifråga om upplysning och propaganda

till svenska folket. Liksom ifråga om sådan verksamhet bör dock, om också

delvis av andra skäl, fredsorganet varken bedriva eller dirigera till utlandet

riktad upplysningsverksamhet. Det vore olyckligt att i fred söka klavbinda

de privata och halvstatliga organen genom direktiv om hur deras verksamhet

skall utföras. Kommittén förordar för den skull, att fredsorganet

ifråga om upplysningsverksamheten till utlandet får sin uppgift bestämd

i princip på motsvarande sätt som ifråga om upplysning till svensk opinion.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Förberedelser för verksamhet under krig.

Kommittén har i åtskilliga sammanhang framhållit nödvändigheten av

förberedelse och planering i fred för att möjliggöra en snabb och effektiv

insats i krig av de olika verksamhetsgrenarna inom det psykologiska försvaret.

I detta hänseende anföres bl. a. följande.

Eftersom verksamheten under krig till väsentlig del bör handhas av icke

statliga organisationer och företag, som verkar redan i fred, så måste det

vara en uppgift för dessa att tillgodose de beredskapsbehov, som faller inom

deras områden. Det ankommer även på olika statliga verk att vidta förberedande

åtgärder för det psykologiska försvaret. Dessa enskilda och allmänna

organ behöver stöd av ett på krigets krav helt inriktat statligt organ.

Upplysningscentralens egen uppgift — att i krig leda och samordna all

psykologisk försvarsansträngning och att med egen verksamhet bidra till

densamma — måste också med omsorg förberedas under fred.

Organisatoriska och tekniska förberedelser för upplysningscentralen.

I fråga om de organisatoriska och tekniska förberedelser, som behövs

för att det centrala krigsorganet skall kunna träda i funktion och verka

effektivt, anför kommittén bl. a. följande.

Ett fredsorgan bör uppgöra detaljerade organisationsplaner för upplysningscentralen

och de regionala organen samt fortlöpande överarbeta

dessa. Likaså måste mobiliseringspianer utarbetas och efter hand förnyas.

Härvid måste sörjas också för sådana nödlösningar, att verksamheten

kan komma i gång även om viktiga delar av organisationen slås ut. Planläggningen

bör vara elastisk, så att den medger partiell mobilisering av

olika grader. Personal måste utväljas och utbildas för olika arbetsuppgifter

både i upplysningscentralens huvuddel och i den regionala organisationen.

Krigsplacerad personal måste fritas från annan tjänstgöringsskyldighet.

Utbildning måste främst ges åt krigsplacerad personal med

kvalificerat arbete. Skriftlig undervisning, eventuellt under medverkan av

försvarets brevskola, kan kompletteras genom kurser och föredrag. Krigsspel

är ett nödvändigt inslag i både utbildningen och planläggningen. Krigsplacerade

högre chefer bör dessutom beredas möjlighet till studier vid

försvarshögskolan. För kvalificerad personal kan utbildningen delvis ske

genom medverkan vid planläggning av verksamheten samt vid insamling

och bearbetning av material. För att underlätta utbildningen bör en handbok

i psykologisk krigföring utarbetas och hållas aktuell. För upprättandet

och den fortlöpande bearbetningen av organisations- och mobiliseringspianer

samt uttagningen och utbildningen av personal krävs tillgång på

kvalificerad personal redan under fred.

För upplysningscentralens verksamhet är även tekniska förberedelser

nödvändiga. Planläggningen måste omfatta olika förläggningsalternativ. Det

psykologiska försvaret ställer stora krav på olika slags teleförbindelser.

Detta gäller såväl för upplysningscentralen och dess regionala organ som

för både svensk och utländsk press och rundradio. Behovet av telefon- och

fjärrskriftsförbindelser samt av radioförbindelser i reserv måste fastställas

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

så att det kan tillgodoses genom främst telestyrelsens försorg. Det psykologiska

försvaret måste också vid sidan av andra försvarsverksamheter ges

en viss prioritet ifråga om telekommunikationernas utnyttjande. Fredsorganet

måste bevaka, att bestämmelser härom utfärdas, samt kontrollera,

att erforderliga installationer förbereds och genomförs och att behövlig

apparatur anskaffas. Icke heller dessa arbetsuppgifter kan lösas en gång

för alla utan måste fortlöpande bearbetas. Även härtill krävs kvalificerad

personal i fred. Den omständigheten, att arbetsuppgifterna till stor del endast

kan lösas i samverkan med andra organ, bidrar till att göra dem tidskrävande.

Planläggning av verksamheten i krig.

Kommittén redogör vidare för behovet att i fred planlägga den verksamhet,

som kan bli nödvändig i krig.

Kommittén betonar härvid, att, för att den psykologiska försvarsberedskapen

skall kunna bedrivas effektivt från första stund, det är nödvändigt

att i fred draga upp riktlinjer för verksamheten och att därvid klargöra

fördelningen av arbetsuppgifterna mellan upplysningscentralen och

andra statliga och enskilda organ samt förbereda samarbetet mellan dessa.

Detta är också nödvändigt för att vinna klarhet om behovet av personal

och utrustning. Anvisningar måste utarbetas och fastställas om vad som

av säkerhetsskäl ej bör publiceras. De måste även fortlöpande överses.

Denna uppgift ankommer på fredsorganet i samverkan med olika statliga

myndigheter, främst övriga försvarsgrenars ledningsorgan, samt med publicitetsorganen

och deras intresseorganisationer. Krigstidens upplysningstjänst

till svensk allmänhet måste förberedas så, att den kan sättas i gång

omedelbart vid ett krigsutbrott. Härför krävs, att de metoder och medel,

som skall användas, är klarlagda på förhand och att det sakliga innehåll,

som upplysningen bör erhålla, blivit föremål för övervägande. Särskild vikt

bör läggas på att verksamheten blir nyanserad och mångskiftande och kan

anpassas efter rådande lägen och uppfattningar. För att nå detta fordras

fortlöpande bearbetning under fred av hela problemkomplexet i syfte att

dra upp riktlinjer.

Särskilt ingående förberedelse kräver informations- och upplysningsverksamheten

dagarna närmast före och efter ett krigsutbrott, då arbetsuppgifterna

hopar sig för det psykologiska försvaret och då opinionen är uppjagad

och överkänslig. Medan det endast i begränsad omfattning är möjligt

att förbereda den allmänna upplysning, som skall beröra det aktuella

läget eller som främst skall syfta till att skänka lugn och förtröstan, så

kan och bör övrig informativ verksamhet planeras i detalj. Planläggningen

av de första dagarnas upplysning till den svenska allmänheten jämte en

fortlöpande översyn av denna planläggning måste bli en förstahandsuppgift

för fredsorganet. På detta bör ankomma den svåra uppgiften att samordna,

sovra och gradera alla de meddelanden av olika slag, som myndigheterna

då vill ha utsända till allmänheten. När meddelanden, kungörelser

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

och kommentarer i ett kritiskt läge går vidare till pressen och radion, bör

de ha fått en för publicering lämplig utformning. Noggrann planläggning

behöver också radioprogrammet för de kritiska dagarna. Den bör utföras

av radiotjänst i intim samverkan med de närmast berörda myndigheterna,

främst organet för psykologisk försvarsberedskap. Pressens och filmens

medverkan kan förberedas på liknande sätt. Det kan även vara lämpligt att

i förväg ha tillgång till reklammaterial, affischer och foldrar. Matriser kan

framställas av annonser och reklammaterial. En del av det färdigställda

materialet kan förvaras på länsstyrelserna för snabb distribution till tidningarna.

Också instruktionsfilmer kan förvaras länsvis.

Det skulle även möta avsevärda svårigheter att efter ett angrepp mot

Sverige improvisera upplysningsverksamheten till utländsk opinion. Det

är därför nödvändigt att under fred ägna uppmärksamhet åt dessa frågor.

Framför allt gäller det att finna de huvudlinjer efter vilka verksamheten

skall bedrivas till olika nationer och att utröna vilka media som kan stå

till buds och utnyttjas med bästa effekt.

Samling och bearbetning av material.

Både för planläggningen i fred och för själva den psykologiska försvarsverksamheten

vid krig eller krigsfara är det nödvändigt att ha tillgång till

särskilt bearbetat material rörande olika förhållanden, framhåller kommittén,

som härom anför bl. a.

En kartläggning av den allmänna opinionen i Sverige och dess förändringar

är erforderlig som underlag för utformningen av upplysande propaganda

till vårt eget folk i ett skärpt läge och vid krig. Det är nödvändigt

att känna svenskars motståndsvilja, tilltro till, resp. misstro mot statsledning

och försvar, åsikter om krigsriskerna och om utsikterna att få

främmande bistånd, utrikespolitiska sympatier och antipatier samt graden

av lyhördhet för främmande propaganda. Av stor vikt är att kunna följa

förändringarna i opinionen. Med hänsyn härtill och till behovet av att få

olika frågeställningar belysta bör opinionsundersökningar utföras förslagsvis

två gånger årligen. Det kan i fred även bli anledning att utföra ryktesanalyser.

Sådana kan ge värdefulla besked om folkstämning och dess

föränderlighet. Undersökningar och analyser i fred ger även lämplig övning

för verksamheten i krig. Fortlöpande analys av främmande propaganda

erfordras både för planläggningen under fred av motåtgärder och som

underlag för verksamheten i krig. Propagandaanalys kan också bidra till

bedömning av det propagerande landets utrikespolitiska och militära planer.

Som underlag för propaganda analysen, för planläggningen av hela den

psykologiska försvarsverksamheten och för dess genomförande i krig är

det nödvändigt att i fred skaffa tillgång till informationsmaterial rörande

både svenska och utländska förhållanden. En viss rundradioavlyssning

under fred är nödvändig för att få material rörande främmande propaganda

till svenska folket samt uppgifter som belyser politiska, sociala och ekonomiska

förhållanden utomlands. Kommittén förordar en centralisering

snarast av den rundradioavlyssning, som under fred behövs för olika myndigheter.

Även om insamlingen av informationsmaterial av intresse för det

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

psykologiska försvaret till stor del kommer att utföras av andra statsorgan,

måste den fortlöpande bearbetningen verkställas i organet för psykologisk

försvarsberedskap. Bearbetningen av inhemskt och utländskt material i

förening med studium av bakgrunden för opinionsutveckling och främmande

propaganda kräver redan i fred tillgång till kvalificerad personal.

Kommittén understryker vikten av att dessa olika förberedande åtgärder

i form av insamling och bearbetning av material genomförs i tid, så att

man inte vid en plötslig skärpning av läget eller vid ett krigsutbrott tvingas

till en improvisation, som måste leda till bristfälliga resultat.

En självklar uppgift för ett fredsorgan är att följa utvecklingen inom

den psykologiska krigföringen. Härigenom kan man få uppslag till förbättring

av den egna verksamheten och kunskap om de medel och metoder,

som en fiende kan komma att använda. För detta ändamål måste facklitteratur

och forskningsrapporter anskaffas och studieresor företas.

Beredskapsåtgärder för press, radio, film etc.

En av de viktigaste uppgifterna ifråga om psykologisk försvarsberedskap,

framhåller kommittén, är att sörja för att massmedia och bland dem

främst pressen och rundradion vid ett krigsutbrott och därefter kan fullfölja

sina arbetsuppgifter. Åtgärderna för en sådan beredskap måste vidtas

dels av företagen själva, dels av olika statliga verk. Ehuru det praktiska

genomförandet ankommer på en rad olika organ är det psykologiska försvaret

en huvudintressent, vars möjligheter att i krig göra en insats beror

på vad de andra gör. Fredsorganet måste därför noga följa utvecklingen

på detta område och ta erforderliga initiativ till utredningar för att tillgodose

de olika behoven.

Kommittén nämner olika åtgärder för nyhetstjänsten, som bör vidtas i

fred för att motverka förbindelsesvårigheterna under krig. Tidningarnas

telegrambyrå kan visserligen genom en relativt enkel åtgärd övergå till

mottagning av utlandsmaterialet med radio-Hell, om teleprinterförbindelserna

avskärs och möjligheterna att få in nyheterna med telefon och telegraf

begränsas. Det kan emellertid också bli nödvändigt alt i stor omfattning

ta upp utländska rundradiosändningar, och härför är förberedelser

erforderliga, som både tar tid och kräver kostnader. Förberedelser i fred

krävs även för att kunna hålla TT:s teleprinternät inom landet i funktion

liksom för den omläggning av förbindelserna, som kan bli nödvändig om

riksstyrelsen byter uppehållsort. Reservmöjligheter måste även ordnas för

den händelse de inrikes trådförbindelserna skulle avbrytas. Genom televerket

bör åtgärder vidtas för att TT under krig skall ha tillgång till en

Hell-sändare med erforderlig räckvidd. Likaså bör tillgång till ett antal

Hell-mottagare säkerställas för placering på TT:s filialer och i vissa större

orter utan filial, där de gemensamt skulle disponeras av tidningarna.

Om beredskapsåtgärder för massmedia anför kommittén vidare.

För pressens beredskap måste en rad åtgärder vidtas för att trygga tidningarnas

råvarutillgång, tekniska produktion och distribution samt för

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

att möjliggöra den redaktionella personalens arbete i fortsatt kontakt med

de nyhets- och informationskällor, vartill de behöver ha tillgång iör att

själva kunna upplysa och kommentera. Ett av de viktigaste problemen ifråga

om pressens tekniska försvarsberedskap är behovet av reservtryckplatser.

Det nödvändiga samarbetet i detta hänseende mellan de olika tidningsföretagen

måste i första hand omfatta tidningar på samma utgivningsort. I

andra hand måste överflyttning till annan ort vara förberedd. Kommittén

finner det angeläget, att pressen genomför en krigsplanering på detta område

under hänsynstagande till olika orters och tidningars behov. Även

för vecko- och fackpressen bör nödlösningar planeras. Det är angeläget,

att tidningarnas lager av tidningspapper ökas, och med hänsyn särskilt

till pappersbrukens läge bör ett antal depålager på olika platser i landet

upprättas. Eu möjlighet vore att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

träffade avtal med tidningsföretag om överlagring. Ökad lagerhållning

är önskvärd också beträffande reservdelar, grafiska utensilier och

grafisk förbrukningsmateriel. Det är även av vikt att undersöka tidningstryckeriernas

reservkraftmöjligheter. Önskvärt vore, att tidningarna på en

ort gemensamt eller, i en del fall, större företag för egen räkning vidtoge

åtgärder för att säkerställa möjlighet till reservkraft. Planläggning under

fred i samarbete mellan pressen, svenska pressbyrån, postverket och de

olika trafikorganen behövs för att så smidigt som möjligt lösa olika distributionsproblem.

Planeringsåtgärder beträffande tillgången på arbetskraft

bör vidtas ej blott vid tidningsföretagen utan även vid samverkande företag

som nyhetsbyråer, viktigare bildbyråer och pressbyrån. Kommittén hälsar

med tillfredsställelse tillkomsten våren 1952 av en pressens beredskapskommitté,

vilken redan utfört ett avsevärt arbete. Den omfattar även en

del av vecko- och fackpressen. Kommittén finner det önskvärt, att ett

gemensamt organ för all dags-, vecko- och fackpress kommer till stånd.

Kommittén understryker, att vårt rundradiosijstem är underdimensionerat

för krigsförhållanden. Det är därför angeläget, att en utredning omedelbart

verkställes och åtgärder snarast vidtages för att förbättra denna situation.

Vid bedömning av frågan om erforderlig utökning av radiostationernas

kapacitet måste hänsyn tagas till det angelägna i att kunna sända även

till utlandet. I Hörby finns våra enda starka kortvågssändare. För eu god

beredskap kräves reservmöjligheter. En stark kortvågssändare i MellanSverige

är behövlig ur denna synpunkt. Det är även i hög grad önskvärt att

kunna sända lokalt, men det nuvarande rundradionätet medger icke ett

smidigt utförande av de lokala sändningar, som kan bli aktuella. Åtgärder

måste vidare vidtas för att så långt som möjligt hindra att viktiga radiostationer

faller i en fiendes händer eller blir obrukbara genom bombning

eller sabotage. Studiolokaler och sändare bör ges gott skydd, helst genom

placering i bergskyddsrum. Reservsändare, fasta och mobila, kan inte undvaras.

Det är eu angelägen beredskapsuppgift att förse åtminstone de större

sändarna med reservkraft. Det är slutligen önskvärt att så många lyssnare

som möjligt får tillgång till batterimottagare.

Även i fråga om filmen, teaterverksamheten och bokförsörjningen pekar

kommittén på en lång rad av förberedelser i olika hänsenden. Dessa bör

enligt kommittén i väsentlig utsträckning utföras av resp. branschorganisationer

i samverkan med ifrågakommande myndigheter, bl. a. fredsorganet

för psykologiskt försvar. Kommittén förordar också inrättande av

motsvarigheter till pressens beredskapskommitté.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Kommittén framhåller slutligen det angelägna i att det redan i fred blir

sörjt för att sådana organ som centralkommittén folk och försvar samt

svenska institutet, svensk-internationella pressbyrån och andra liknande i

förhållande till utlandet verksamma organ kunna fullfölja och vidga sin

verksamhet i krig. Fredsorganet bör tillsammans med dem söka få till stånd

de härför erforderliga förberedande åtgärderna.

Utformningen av ett fredsorgan.

Enligt vad kommittén förut anfört skulle uppgifterna för eu fredsorganisation

vara i stort sett följande:

att planlägga psykologisk försvarsverksamhet i krig;

att följa utvecklingen på den psykologiska krigföringens område och på

angränsande fält;

att följa svensk opinionsutveckling samt främmande propaganda;

att följa svensk upplysningsverksamhet av betydelse för den psykologiska

försvarsheredskapen och samverka med organen för denna upplysningsverksamhet;
att

uppgöra och fortlöpande överarbeta organisations- och mobiliseringsplaner

för det psykologiska försvarets civila statliga organ;

att utvälja, utbilda och krigsplacera personal;

att sörja för att det psykologiska försvarets lokal-, utrustnings- och förbindelsebehov

vid krig blir tillgodosedda; samt

att i samarbete med publicitetsorganen och deras sammanslutningar

verka för deras personella och tekniska beredskap.

Denna verksamhet är enligt kommitténs mening så omfattande och så

speciellt inriktad på krigsförhållanden, att den ej lämpligen kan anförtros

åt en myndighet med rent fredsmässig verksamhet som huvudsaklig uppgift.

Icke heller synes det lämpligt att anknyta verksamheten till exempelvis

civilförsvarsstyrelsen, vilken liksom andra organ av likartad natur är

inriktad pa särskilda, arbetskrävande områden. Det är därför kommitténs

uppfattning, att ett särskilt organ bör upprättas för att i fred handha den

statliga verksamheten för psykologisk försvarsberedskap. Kommittén understryker

i detta sammanhang vikten av att under den för folkets motståndsanda

särskilt påfrestande tiden kring ett krigsutbrott ha ett arbetsdugligt

organ för det psykologiska försvaret. Organet, som bör ges begränsad omfattning,

bör lyda direkt under Kungl. Maj :t och sortera under inrikesdepartementet.

Kommitténs förslag till fredsorgan har utformats så, att

detta kan utgöra kärnan i den upplysningscentral, som bör träda i verksamhet

vid en allvarligare skärpning av läget.

Medan starka skäl tala för att upplysningscentralen såsom krigsorganisation

icke styres kollegialt, har kommittén funnit avgörande skäl tala

för att den planerande och förberedande verksamheten i fred ställes under

ledning av en nämnd, vars ledamöter dela ansvaret för verksamheten. Denna

kan lämpligen benämnas »Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar».

Beredskapsnämndens sammansättning synes böra ansluta till informa
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

tionsrådets sammansättning i krigsorganisationen, och de personer, som

ingår i nämnden, bör i regel även ingå i rådet. Därigenom vinnes värdefull

kontinuitet och uppnås, att rådet får ingående kännedom om den i fred

utförda planläggningen. Det synes dock ej lämpligt, att nämnden får ett

lika stort antal ledamöter, som här föreslagits för rådet. Enligt kommitténs

mening bör i nämnden ingå förutom ordföranden, som i denna egenskap

tillika är verkets chef, cheferna för tidningarnas telegrambyrå och radiotjänst

samt av Kungl. Maj :t efter förslag förordnade representanter för

utrikesdepartementet, överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen samt för

centralkommittén folk och försvar, svenska tidningsutgivareföreningen och

publicistklubben, ävensom en vetenskapsman, närmast sociolog eller socialpsykolog.

Icke självskrivna ledamöter, utom ordföranden, förordnas för

två år. Samtliga ledamöter utom ordföranden bör tillerkännas ett årligt

arvode om 1 000 kronor.

Ordförandeskapet i nämnden synes kunna bestridas vid sidan av ordinarie

verksamhet. Till ordförande bör utses den person, som är avsedd att

vara chef för upplysningscentralen. Ordföranden bör förordnas för högst

sex år och erhålla ett årligt arvode om förslagsvis 8 000 kronor.

I fråga om nämndens personal anför kommittén i huvudsak följande.

I spetsen för nämndens personal bör stå en kanslichef, som leder det

dagliga arbetet och som vid förfall för ordföranden har säte i nämnden

och där för ordet. Kanslichefen bör själv handlägga ärenden rörande förberedelser

av organisatorisk och administrativ art samt ärenden, som berör

nyhetstjänsten, och i anslutning härtill även ärenden angående pressens

och rundradions beredskap.

Vidare bör i nämndens kansli ingå två tjänstemän i ledande befattning.

Den ene bör främst förbereda den upplysningsverksamhet, som vid ett

skärpt läge och vid krig skall riktas till svenska lolket, samt svara lör

den samling och bearbetning av material, som är nödvändig grundval för

den psykologiska försvar sverksamheten. Den andre bör syssla med planläggning

av verksamhet riktad till främmande opinion och hör även leda

utbildningsverksamheten.

En assistent med juridisk eller statsvetenskaplig utbildning bör biträda

kanslichefen, en assistent med psykologisk utbildning bör biträda de båda

övriga högre tjänstemännen.

För rutingöromål erfordras eu kansliskrivare, tillika arkivarie och redogörare,

ett kanslibiträde och två kontorsbiträden. Under första arbetsåret

bör extra arbetskraft, såväl kvalificerad som annan kunna anlitas.

Om beredskapsnämndens verksamhet anför kommittén i fortsättningen

bl. a.

Det arbete, som skall utföras av fredsorganet, torde vara relativt omfattande.

Vid sidan av de mångskiftande uppgifter, för vilka förut redogjorts,

måste nämndens personal ofta medverka vid krigsövningar inom

totalförsvaret, deltaga i militära och civila krigsspel av olika slag samt i

skilda avseenden lämna bidrag till den allmänna försvarsupplysningen.

Från nämnden måste åtminstone under överskådlig framtid hämtas den

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 162.

lärare vid försvarshögskolan, som där skall svara för undervisning om det

psykologiska försvaret, vilket arbete kan beräknas taga flera månader i

anspråk varje år.

Den här föreslagna organisationen är mycket knappt tillmätt för de

omfattande och krävande arbetsuppgifterna. Med hänsyn till att det här

gäller en för Sverige ny verksamhet, av vilken vi saknar erfarenhet, har

kommittén hellre velat föreslå en för liten ram, som vid behov kan vidgas,

än en för stor, som kanske snart finge skäras ned. Befinnes det framdeles,

att den nu föreslagna organisationen icke förslår, bör kommitténs återhållsamhet

inför starten icke få vara ett skäl mot men väl ett skäl för den uthyggnad,

som erfarenheten visat vara nödvändig. I jämförelse med sin

betydelse för rikets försvar kommer den verksamhet det här gäller under

alla förhållanden att dra små kostnader.

Beträffande löneställningen för nämndens befattningshavare anför kommittén.

Lönesättningen för högre tjänstemän vid beredskapsnämnden måste bli

relativt hög med hänsyn till att det gäller speciella och krävande arbetsuppgifter.

Av dessa befattningshavare bör ingen särskild formell kompetens

krävas, då det kan visa sig mera önskvärt att förvärva personer med publicistisk

och politisk erfarenhet än akademiker med särskilda examina. Vill

man i konkurrens med enskilda företag förvärva väl kvalificerade krafter

och för längre tid behålla dem, så är det nödvändigt att kunna bjuda goda

löneförmåner och trygga anställningsförhållanden. Med hänsyn härtill

föreslås att kanslichefen placeras i lönegrad 14, löneplan 2, och de båda

Övriga högre tjänstemännen i lönegrad 33. För de båda assistenterna, vilka

självständigt bör kunna utföra kvalificerat arbete och av vilka cxamensmeriter

måste krävas, föreslås placering i lönegrad 27. För hela personalen

bör extra ordinarie befattningar inrättas.

Kommittén framhåller vidare, att skäl talar för att knyta en försvarsassistent

till nämnden. Intill dess erfarenhet vunnits om arbetsuppgiftens

omfattning, synes en kvalificerad officer böra vid sidan av annan tjänst

ställas till nämndens förfogande.

Nämnden kommer även att behöva anlita sakkunniga från andra områden,

dels varaktigt, dels för tillfälliga uppdrag. När så lämpligen kan ske,

bör vid upplysningscentralen krigsplacerade personer tagas i anspråk härför.

I avvaktan på närmare erfarenheter kan medelsbehovet för detta ändamål

uppskattas till 20 000 kronor per år.

Som chefer för länsavdelningarna krigsplacerade personer bör medverka

vid avdelningarnas organisatoriska förberedande och vid planläggning av

verksamheten inom sina län. Med hänsyn härtill bör sådan person erhålla

ett mindre årligt arvode, förslagsvis 750 kronor.

Utöver medel till vanliga expenser, vartill uppskattningsvis erfordras

8 000 kronor per år, behöver nämnden medel till kurser och krigsspel samt

till opinionsundersökningar och annan insamling av material, vilket behov

kan uppskattas till 110 000 kronor per år. För nämndens första verksamhetsår,

då endast en opinionsundersökning torde medhinnas, kan detta

medelsbehov tillfälligt inskränkas till 70 000 kronor. Å andra sidan synes

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162. 59

för anlitande av extra arbetskraft under första året böra upptagas ett särskilt

anslag om 25 000 kronor.

Till det övliga anslaget till reseersättningar, som för nämndens del beräknas

till 5 000 kronor, bör läggas ett belopp för utrikesresor enligt Kungl.

Maj :ts beslut om förslagsvis 10 000 kronor. För den svenska psykologiska

försvarsberedskapen är utländska erfarenheter av grundläggande betydelse.

Då dessa erfarenheter i många hänseenden icke kan erhållas på annat sätt

är det angeläget, att åt nämndens tjänstemän beredes tillfälle til! studier

utomlands på deras resp. områden. Utan den kontakt, som därvid vinnes,

skulle den svenska organisationen kunna gå miste om för dess planläggnings-

och utbildningsverksamhet väsentliga impulser.

För inköp av möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier samt för

grundande av en boksamling erfordras ett engångsanslag beräknat till

30 000 kronor.

Kommittén uppskattar sålunda nämndens medelsbehov till 186 392 kronor

för avlöningar och 133 000 kronor för omkostnader, vartill kommer

ett anslag till länsstyrelserna på 18 750 kronor för arvoden åt länsavdelningarnas

chefer. För nämndens första verksamhetsår tillkommer 15 000

o

kronor.

Yttranden.

Behovet av åtgärder i fred understrykes i många yttranden. Med något

undantag råder det även enighet om att ett särskilt fredsorgan för det psykologiska

försvaret bör tillsättas. Skilda åsikter föreligger däremot beträffande

ett sådant organs omfattning och uppgifter.

Bland allmänna uttalanden om behovet av bereds k apsåtgärder

märks följande.

Nödvändigheten av planläggning och annan förberedelse, ej minst uttagning

och skolning av lämplig personal, synes länsstyrelsen i Södermanlands

län göra ett skyndsamt förverkligande av de i betänkandet framlagda

förslagen önskvärt. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser, att den

särskilda statliga verksamhet, som blir nödvändig i krig, måste förberedas

under fred icke blott till sitt innehåll utan även så, att formerna för verksamheten

måste klarläggas och i möjligaste män prövas. Det är sålunda

ofrånkomligen nödvändigt, att redan i fredstid och med hänsyn till radande

förhållanden helst ofördröjligen ett organ inrättas, som kan fylla

hithörande uppgifter. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser, att kommittén

på ett otvetydigt och övertygande sätt åskådliggjort nödvändigheten av att

de av kommittén redovisade åtgärderna vidtages för att snarast möjligt

inhämta den eftersläpning, som kännetecknar vår försvarsberedskap på

det psykologiska försvarets område. Behovet av förberedelser understryks

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

vidare av länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs

och Kopparbergs län.

Överbefälhavaren yttrar.

Det psykologiska försvaret måste förberedas på en rad områden för att

vid krig kunna utvecklas med full effekt. Behovet av förberedande åtgärder

har under senare år blivit allt påtagligare och den eftersläpning som

förefinnes på detta område i förhållande till andra delar av det totala

försvaret, bör snarast tagas igen. Återhämtningen kräver flera års intensivt

arbete. Det är därför angeläget, att beredskapsnämnden inom nära

framtid kan begynna sin verksamhet.

Civilförsvars styr elsen finner det uppenbart, att det psykologiska försvaret

kräver noggranna förberedelser under fred och även riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap understryker vikten av att verksamheten i

krig förberedes redan i fred. Skolöverstyrelsen anser, att klara riktlinjer

och goda förberedelser på detta område är oundgängligen nödvändiga. Det

är fördenskull betydelsefullt, att snabba beslut fattas och åtgärder snarast

vidtas från statsmakternas sida. Det psykologiska försvaret har på grund

av världsläget samt den tekniska och vetenskapliga utvecklingen blivit alltmer

aktuellt, varför bristande beredskap på denna punkt kan bli ödesdiger.

Svenska tidning sutgivar ef öreningen delar kommitténs uppfattning, att

även för det psykologiska försvaret gäller att förberedelse i fred är ett

grundvillkor för hållfast motstånd i krig. Sveriges köpmannaförbund uttalar

en livlig förhoppning om att planläggning och förberedelser utan dröjsmål

vidtas på en rad områden för att åstadkomma ett effektivt psykologiskt

försvar.

Svenska arbetsgivareföreningen anför.

En befolknings moraliska halt byggs ingalunda upp utan långvarig

och minutiös förberedelse. Att snabbt skapa ett effektivt och sammanhållande

psykologiskt försvar låter sig icke göra. Vårt lands tekniska möjligheter

för psykologisk krigföring och psykologiskt försvar kan måhända

utnyttjas på relativt kort varsel, även om uppenbara risker för icke fullvärdiga

planeringar förefinnas. De tekniska resurserna kan emellertid endast

komma till sin rätt, därest vanemomentet i människans praktiska

handhavande av desamma får utvecklas. Härav följer, att tidsfaktorn är

av fundamental betydelse för det psykologiska försvarets uppbyggnad. Det

är därför med glädje man kan konstatera, att kommittén insett vikten av

långsiktig planering samt nödvändigheten av en väl tilltagen tidrymd för

mänsklig anpassning till den extraordinära tekniska och lokala utrustning,

som psykologiskt försvar kräver.

Sveriges lantbruksförbund anser, att med hänsyn till det förlopp ett framtida

krig förmodligen kommer att få, detaljplanläggning av åtgärder att

tillgripas under ett krigsskede torde visa sig sakna större betydelse, åtminstone

såvida icke dessa åtgärder så förberetts, att de kommer till användning

rent rutinmässigt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Upplysningsverksamhet i fred.

Åtskilliga remissyttranden understryker behovet av ökad upplysningsverksamhet

i fred.

Övcrståthållarämbetet anser det väsentligt att hos allmänheten öka kännedomen

om krigets verkningar för den enskilde och samhället. Länsstyrelsen

i Uppsala län framhåller, att det vid ett anfall av en fiende är av

vikt, att kunskap om krigets realitet, om angrepps- och försvarsmedel

trängt djupt in i befolkningens olika skikt. Länsstyrelsen anser vidare, att

det psykologiska försvaret skulle kunna gagnas om medel ställdes till länsstyrelsernas

förfogande för upplysning om civilförsvaret genom konferenser

och dylikt. Länsstyrelsen i Södermanlands län finner det vara en angelägenhet

av största vikt, att kunskap om den psykologiska krigföringen

meddelas svensk opinion. Betänkandet synes därför fylla ett stort behov.

Genom sin överskådlighet och klarhet torde det med fördel kunna användas

som introduktion i ämnet för alla dem, som på ett eller annat sätt

kommer att engageras i vårt lands psykologiska försvar. Länsstyrelsen i

Gotlands län vill understryka vikten av att allmänheten redan under fred

erhåller en så ingående kännedom som möjligt om det psykologiska försvarets

organisation, ändamål och arbetssätt. För att man under fredstid

skall nå så stor del av folket som möjligt anser länsstyrelsen det av särskild

vikt, att hela undervisningsväsendet anlitas för spridande av dessa

kunskaper och att alldeles särskilt folkbildningsorganisationernas medverkan

i detta avseende är av största betydelse. Länsstyrelsen i Kopparbergs

län framhåller, att den enskilde medborgaren måste ges en realistisk bild

av framför allt hemortsbekämpningens verkliga ansikte, de prövningar som

civilbefolkningen i en bombad ort får utstå, den belägenhet massor av människor

komma i därigenom att de bliva utbombade, icke hava tillgång till

elektriskt ljus in. m. ävensom de problem, som verkställande av större

folkomflyttningar under krig kommer att medföra.

Överbefälhavaren ansluter sig till vad kommittén anfört om behovet av

ökad utrikes- och militärpolitisk upplysning i fred. Försvarets upplysningsoch

personalvårdsnämnd vill understryka betydelsen av intensifierad upplysningsverksamhet

i fred. Den av utredningen genomförda undersökningen

liksom nämndens egen erfarenhet pekar på att allmänheten f. n.

är alltför obenägen alt söka klargöra för sig de förhållanden, som kan

komma att råda under ett krig. Nämnden delar uppfattningen, att denna

upplysning i betydande utsträckning bör handhavas av enskilda organisationer

såsom Folk och Försvar men förutsätter även att t. ex. försvarsstaben

och skolöverstyrelsen har betydande positiva uppgifter i detta sammanhang.

Nämnden anser även, att det bör undersökas om icke de av

försvarets samarbetsutredning föreslagna samarbetsnäinnderna på garnisonsorterna

skulle kunna bidraga till ökad civil-militär samverkan till

det psykologiska försvarets fromma.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet anser, att det är av mycket

stor betydelse att det kalla krigets metoder klarlägges för allmänheten.

De åtgärder en presumtiv angripare vidtager bör i god tid klargöras för

folket. Förbundet erinrar om att kommittén icke vill rekommendera, att

ett fredsorgan för det psykologiska försvaret under normala fredsförhållanden

bedriver egen upplysningsverksamhet och ej heller, att den dirigerar

verksamhet, som utövas på andra håll. Förbundet vill ifrågasätta,

om icke en viss sådan verksamhet bör förekomma. Därest den icke bedrives

av fredsorganet direkt, bör den på lämpligt sätt animeras exempelvis

genom inrikesdepartementet.

Arbetarnas bildningsförbund framhäver folkbildningsarbetets betydelse

och dess möjligheter att bidra till den psykologiska försvarsberedskapen.

Sveriges lantbruksförbund anför, att det viktigaste för uppnåendet av ett

gott försvar på det psykologiska planet torde vara väl utbyggd och praktiserad

psykologisk beredskap före ett krigsutbrott. Sålunda bör eftersträvas,

att människan så snart som möjligt inviges i de förhållanden, som

kan tänkas under ett krig, och så uppfostras, att hon i händelse av krig

rent instinktivt följer utstakade riktlinjer. I detta syfte torde redan i folkskolan

viss tid böra ägnas åt utbildning i det psykologiska försvaret. Vidare

bör de frivilliga organisationerna intresseras för medverkan i arbetet under

fred. Sveriges köpmannaförbund instämmer i vad kommittén anfört och

föreslagit angående upplysning i fred för att förbereda befolkningen på

ett krigs påfrestningar. Yrkeskvinnors samarbetsförbund understryker betydelsen

av fredstida information för kvinnornas psykologiska beredskap.

Centralkommittén folk och försvar bekräftar sin villighet att efter måttet

av disponibla arbetskrafter och ekonomiska resurser biträda det psykologiska

försvaret. De insatser kommittén kan komma att göra på ifrågavarande

arbetsområde blir emellertid i hög grad beroende av de penningmedel,

som kan ställas till förfogande i fredstid, och den arbetskraft, som

kan disponeras såväl i fred som under beredskap och krig. Kooperativa

förbundet önskar understryka den vitala betydelse centralkommittén

folk och försvar haft och har när det gäller upplysning, som täcker totalförsvarets

hela område. I själva verket kan kommittén redan nu anses

som ett organ för psykologisk försvarsberedskap. Under fred bör den

kunna bli ett huvudstöd för det på vårt psykologiska försvar inriktade

arbetet. Sveriges köpmannaförbund instämmer i att lämpligaste organet

för vidgad upplysningsverksamhet i nuvarande läge vid sidan av de statliga

torde vara centralkommittén folk och försvar. Denna har tillvunnit

sig en auktoritativ ställning i vida kretsar och dess verksamhet har skänkt

ökad goodwill åt försvarsfrågorna. I den mån verksamheten enligt föreslagna

planer skall utvidgas för vidgad upplysning måste dock ifrågasättas,

om dess huvudsakligen genom bidrag tillskapade resurser förslå och om

därför icke den ur samhällelig synpunkt värdefulla och som nödvändig

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

ansedda merinsatsen måste tryggas genom höjt statsbidrag. Även yrkeskvinnors

samarbctsförbund understryker behovet av höjt statsbidrag om

centralkommittén skall kunna utvidga sin verksamhet i den psykologiska

beredskapens tjänst.

Betänkandets förord för ökade anslag åt forskning och objektiv informationsverksamhet

i syfte att höja allmänhetens intresse för utrikespolitiska

förhållanden synes väl motiverat, även om en sådan verksamhet aldrig kan

uppväga den, som bedrives av publicitetsorganen, yttrar publicistklubben.

De synpunkter utredningen anfört i denna fråga understryker betydelsen

av att statsmakterna här gör en insats, skriver svenska journalistförbundet.

En lämplig förstahandsuppgift i detta hänseende vore, att de statliga resestipendierna

för journalister med det snaraste återinfördes. KFUK:s och

KFUM:s riksstudicförbund vill på det kraftigaste understryka nödvändigheten

av åtgärder, genom vilka intresset för utrikespolitiska frågor och

internationella problem ökas. Förbundet vill peka på att direkt stöd åt

studieorganisationerna i dessa avseenden vore av största värde. Kooperativa

förbundets styrelse anser, att åtgärder bör vidtas för att redan under

fred stimulera till allmännare studier av förhållandena i andra länder.

FN-föreningen mellanfolkligt samarbete bör hållas i minne, om ökade statsanslag

skulle komma att utgå för denna upplysningsverksamhet. Att den

utrikespolitiska upplysningen når långt är enligt högerns ungdomsförbund

eu allmän förutsättning för att immuniteten mot utländsk propaganda skall

stärkas och en fast motståndsvilja skall kunna byggas upp. Ökade krav på

medverkan i detta arbete kan ställas på regering, riksdag, politiska partier

och bildningsorganisationer. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

vill framhäva behovet av att åtgärder vidtas för att öka allmänhetens

intresse för och förtrogenhet med utrikespolitiska förhållanden.

Frågan om skolundervisning i ämnen av betydelse för det psykologiska

försvaret beröres av skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Uppsala län.

Svenska institutet delar helt kommitténs uppfattning, att de resultat av

goodwillskapande upplysningsverksamhet, som kan uppnås under krigstid,

måste bli beroende av vad som gjorts i fred. De insatser, vilka i krigstid

måste göras från svensk sida för att inom vänskapligt sinnade stater skapa

tilltro till vårt lands försvarskraft och motståndsvilja samt gynnsamma

förutsättningar för erhållande av bistånd i olika former, torde i betydande

utsträckning få komma att bygga på de åtgärder, som tidigare vidtagits i

syfte att sprida ökad kännedom om Sverige och svenska förhållanden.

En upplysningsverksamhet utformad på sådant sätt, att den kan vinna

förtroende och gehör i utlandet, låter sig av uppenbara skäl svårligen improviseras,

sedan ett kritiskt läge redan inträtt. Det är därför angeläget,

att den svenska upplysningsverksamheten redan i nuvarande situation upprätthållcs

på eu tillfredsställande nivå och alt de för denna verksamhet

närmast ansvariga organen bereds tillfälle alt, trots den oavlåtligt växande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

internationella konkurrensen på informationstjänstens område, bevara och

stärka den utländska opinionens intresse för olika sidor av svenskt samhällsliv

av i dag.

Förberedelser för verksamhet i krig.

Beträffande förberedelser i fred för upplysningscentrålen

och dess verksamhet har relativt få remissinstanser yttrat sig.

Statens upplgsningsbijrå framhåller, att det är nödvändigt att omprövning

av vissa förberedande åtgärder sker med jämna mellanrum för att

hålla alla dispositioner aktuella, t. ex. personalfrågorna. Krigsplaceringen

av lämplig personal kan icke göras en gång för alla, utan måste revideras

tid efter annan.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet anser det vara särskilt viktigt,

att inga av de i fredstid engagerade personerna blir förhindrade av

inkallelse på annat håll att medverka i krigstid. En inventering över lämplig

personal, journalister, reklamfackmän av olika kategorier, bör göras

snarast för att utröna, vilka som redan av olika anledningar är frikallade.

\ad angår planläggningen av verksamheten i krig anser

överståthällarämbetet att kommittén med all rätt har understrukit

behovet av en noggrann planering och samordning av myndigheternas meddelanden

till allmänheten i radio dagarna omkring ett krigsutbrott. Fredsorganets

planläggning måste på denna punkt vara så utformad, att det

i detalj är klart vad som skall sägas, vem som skall säga det och i vilken

ordning de olika meddelandena skall sändas. Genom band- eller trådinspelningar

av meddelandena är det möjligt att minska riskerna av att

viss utsedd talare ej är anträffbar och öka möjligheterna att vid behov

omkasta ordningsföljden mellan meddelandena.

I fråga om yttranden angående behovet av och sättet för insamling

och bearbetning av material vill jag hänvisa till det avsnitt, vari

jag berört verksamheten under krig.

Behovet av åtgärder för att trygga tillgången till telekommunikationer

samt andra beredskapsåtgärder för press, radio och andra

upplysnings media understrykes i flera remissyttranden.

Telestyrelsen vill understryka nödvändigheten av att i första hand behoven

av telekommunikationer av alla slag — rundradioverksamheten

inbegripen — kartlägges så noggrant som möjligt. Detta gäller

givetvis icke endast behoven för det psykologiska försvaret utan i lika hög

grad för alla grenar av det totala försvaret. De av det totala försvarets grenar

sålunda uppgivna behoven bör anmälas till ett organ i regeringsinstans

med uppgift att sammanställa och prioritera desamma. Härigenom skulle

skapas större förutsättningar för såväl ett rationellt utnyttjande av befintliga

tillgångar på teleförbindelser som ernåendet av tekniskt och ekonomiskt

riktiga lösningar när det gäller nyanläggningar för det totala försvaret.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungi. Maj:ts proposition nr 162.

AB Tidningarnas telegrambyrå framhåller bl. a., att särskilt i fråga om

telekommunikationerna erfordras för en snabb och störningsfri omställning

ingående och väl genomtänkta förberedelser.

Svenska tidningsutgivareföreningen vill framhålla den utomordentliga

vikten av att största uppmärksamhet ägnats och ägnas pressens beredskapsproblem.

Föreningen kan i allt väsentligt ansluta sig till

vad de sakkunniga härutinnan anfört. Publicistklubben understryker vikten

av att statsmakterna — i förekommande fall i samverkan med branschorganisationerna

— vidtar de i betänkandet angivna beredskapsåtgärderna för

att underlätta nyhetstjänsten under krig. Riktmärket måste vara det av

kommittén uppsatta, att pressen ifråga om arbetskraft liksom i fråga om

andra betingelser för verksamheten jämställes med krigsviktiga industrier.

Landsorganisationen i Sverige anser sig böra understryka, att förberedelserna

för pressens beredskap också bör gälla fackpressen. I en sådan förberedande

planläggning bör representanter för de 40 facktidningar, som

utges av till LO anslutna förbund beredas tillfälle att deltaga. Motsvarande

synpunkt framföres av kooperativa förbundet beträffande folkrörelsernas

egen tidningspress och av skolöverstyrelsen för fack- och organisationspressen.

Länsstyrelsen i Kalmar län instämmer i kommitténs uppfattning, att

vårt rundradiosystem är underdimensionerat för krigsförhållanden

och att utredning omedelbart bör verkställas och åtgärder vidtagas för att

förbättra situationen. Länsstyrelsen i Kronobergs län uttalar, att det är uppenbart,

att vårt rundradiosystem är underdimensionerat. De flesta län saknar

egen sändare eller också har de en ej tillräckligt stark sändare. Det är

utan tvivel nödvändigt för ett välordnat psykologiskt försvar att radiosändare

finnes i varje län. Först och främst bör varje civilbefälhavare få möjlighet

att per radio nå befolkningen inom sitt civilområde. F. n. är detta förenat

med mycket stora svårigheter. Utredning bör därför snarast verkställas

och åtgärder vidtas för att åstadkomma en utvidgning av den lokala rundradioverksamheten.

Till beredskapsåtgärderna för det psykologiska försvaret

måste även höra anskaffning av ett tillräckligt antal batterimottagare.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller, att Gotlands radiostation

är oumbärlig för såväl nyhetsförmedling som informationer till befolkningen.

Lantbefolkningen begagnar sig i stor utsträckning av trådradion,

varför den blir ur stånd att höra riksutsändningen, om stationen förstöres.

En reservstation vore därför i hög grad önskvärd.

Överbefälhavaren ansluter sig till kommitténs krav på skyndsam utredning

av rundradions tekniska upprustning. Telestyrelsen bekräftar de i

betänkandet gjorda uttalandena beträffande radionätets otillräcklighet

under krigsförhållanden, radiostationernas sårbarhet, behovet av effektivt

skydd av den tekniska apparaturen och behovet av reservanläggningar

ävenså påpekandet beträffande riskerna för avbrott på programlcdnings5—-

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

nätet och beträffande svårigheterna att vid luftanfall uppehålla radiosändningen.

Styrelsen framhåller även, att den tekniska beredskapen måste

säkerställas redan under fred.

Föreningen Sveriges filmproducenter anser i likhet med kommittén, att

blivande filmproduktion under krig bör planeras redan under fred.

Planeringen bör taga syfte på såväl ren informationsfilm som på spelfilm.

Åtgärder har vidtagits för bildande av en beredskapskommitté för filmbranschen.

Teatrarnas riksförbund tillstyrker i fråga om teaterverksamheten

livligt åtgärder i enlighet med betänkandet.

Skolöverstyrelsen anser att de förslag till b ok försörjning, som

framlagts ger ett gott underlag för vidare utredningar och åtgärder. Överstyrelsen

är beredd att i samverkan med övriga berörda myndigheter medverka

till erforderlig planering och eventuella förberedelser, varvid dock

måste förutskickas, att detta kräver såväl ytterligare personal som ekonomiska

resurser, om uppgiften skall kunna tillfredsställande lösas.

Svenska bokförläggareföreningen meddelar, att den till en särskild beredskapskommitté

har överlämnat uppgifter angående planering och åtgärder

för bokförlagens beredskap samt förberedelser för framställning av

fältupplagor.

Förberedelsearbetet och planeringen av folkrörelsernas insats

bör skötas av organisationerna själva under erforderlig medverkan från de

statliga myndigheternas sida, framhåller skolöverstyrelsen. För bevarande

av kontakt och samverkan mellan en riksorganisations distrikt och lokalavdelningar

kan erfordras hjälp i fråga om teletekniska och andra förbindelser.

Fn stor roll inom organisations- och föreningsarbetet måste tillmätas

fack- och organisationspressen. Dess arbets- och distributionsmöjligheter

bör underlättas. I organisationernas arbete har de personliga insatserna

stor betydelse, och det synes därför önskvärt att undersöka möjligheten av

att nyckelpersoner inom organisationerna i begränsad omfattning frikallas

från andra försvarsuppgifter för verksamhet inom det psykologiska försvaret.

Slutligen behöver den fria folkbildningsverksamheten erhålla fortsatt

stöd av staten i krigs- och beredskapslägen, varvid man kan överväga

särskilda tilläggsanslag för verksamhet, som i sådana situationer kan äga

särskilt värde eller aktualitet ur samhällets synpunkt.

Användande av organisationernas tränade ledare och instruktörer av

olika slag eller av organisationernas omfattande press- och studieverksamhet

måste planläggas och förberedas, anser försvarets upplysnings- och

personalvårdsnämnd. Av väsentligt intresse hade varit att få redovisat

allmänna riktlinjer för hur dessa opinionsbildande och samlande organisationer

samt dess ledande förtroendemän och funktionärer skulle kunna

stå till förfogande och användas i det psykologiska försvarets tjänst. Vik
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

ten av förberedelser understrykes vidare av studieförbundet medborgarskolan,

svenska landsbygdens ungdomsförbund och Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund.

Det föreslagna fredsorganet.

Förslaget om ett fredsorgan har, såsom jag redan har antytt, i de flesta

fall hälsats med tillfredsställelse. Utöver de uttalanden om kommittéförslaget

i dess helhet, för vilka jag har redogjort tidigare, förekommer i huvudsak

följande allmänna omdömen.

Förslaget till organisationen i fred biträdes av länsstyrelsen i Södermanlands

län. Behovet av att vårt psykologiska försvar snarast möjligt erhåller

en fast organisation synes länsstyrelsen så angeläget, att betänkligheterna

mot inrättandet av ett nytt centralt ämbetsverk i detta fall måste vika.

Länsstyrelsen i Kopparbergs lån tillstyrker i princip inrättandet av den

föreslagna beredskapsnämnden. Länsstyrelsen i Västmanlands län har

ingen egentlig erinran mot förslaget, och länsstyrelsen i Jönköpings län

anser det väl ägnat att läggas till grund för erforderliga organisatoriska

åtgärder. Förslaget om ett fristående fredsorgan sorterande direkt under

Kungl. Maj:t synes lämpligt, skriver länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelserna

i Kalmar, Malmöhus och Jämtlands län finner det nödvändigt,

att ett fredsorgan inrättas.

Överbefälhavaren och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

tillstyrker kommitténs förslag om inrättande i fred av en beredskapsnämnd.

Likaså tillstyrker skolöverstyrelsen i princip, att i fredstid och snarast ett

särskilt organ skapas för de fredstida förberedelser, som är oundgängligen

nödvändiga. Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd anser sig böra

betona vikten av att det föreslagna fredsorganet blir inrättat.

Svenska tidningsutgivareföreningen anser det vara ett lyckligt grepp

att de sakkunniga föreslagit ett i fredstid arbetande embryo till upplysningscentralen.

Föreningen är ense med de sakkunniga om att den föreslagna

beredskapsnämnden snarast bör komma till stånd. Föreningen vill

emellertid med skärpa betona att verksamheten bör vara begränsad till

praktiska planeringsuppgifter (organisatoriska och tekniska förberedelser

etc.) och att nämnden bör kunna reduceras resp. utbyggas allt efter rådande

läge. Någon upplysningsverksamhet bör således enligt föreningens mening

av såväl principiella som allmänt psykologiska skäl icke bedrivas av fredsorganet

för psykologiskt försvar. Svenska försäljnings- och reklamförbundet

vill starkt understryka vikten av att en tillräckligt fast fredsorganisation

för det psykologiska försvaret inrättas. Vid ett krigsutbrott måste »kärntruppen»

snabbt kunna omvandlas till en effektiv »generalstab» — en hand
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

full medarbetare måste vara beredda att på en gång taga ansvaret för en

stor och riksomfattande organisation.

Svenska institutet anför.

Det är institutets bestämda mening, att lösningen av hithörande problem

(avseende goodwillskapande upplysningsverksamhet riktad till utlandet och

utländsk opinion) skulle avsevärt underlättas, därest de sakkunnigas förslag

om inrättande av ett särskilt fredsorgan för det psykologiska försvaret

vunne statsmakternas godkännande. De nu existerande organen kan med

hänsyn till sina övriga åligganden knappast ensamma åtaga sig ansvaret

för den nödvändiga planeringen av den svenska upplysningsverksamheten

under ett krig. Då härmed sammanhängande spörsmål torde kräva en ingående

och skyndsam behandling, vill institutet varmt tillstyrka, att ett

sådant fredsorgan upprättas.

Landsorganisationen tillstyrker kommitténs förslag att ett i fred verksamt

organ för psykologisk försvarsberedskap inrättas. Landsorganisationen

anser, att den föreslagna krigsorganisationen icke kan — hur väl den

än är planerad — komma till full effekt vid krig eller vid krigsfara, om

den icke under fredstid uppbygges efter i huvudsak de principer och förslag

som kommittén angivit i betänkandets avsnitt om beredskapsorganisationen

i fred. Kooperativa förbundet vill i huvudsak tillstyrka kommitténs

förslag om beredskapsnämnden.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund anser, att vida större vikt bör tillmätas

fredsorganet än vad kommittén i enlighet med direktiven har gjort. I ett

land som vårt borde den psykologiska beredskapen icke blott vara inställd

på krig och de omvälvningar ett sådant för med sig. Enligt förbundets

åsikt bör den psykologiska beredskapen ständigt vara vaken. Fredsorganets

verksamhet bör, enligt förbundets uppfattning, icke uteslutande vara av

»krigsplanerande» natur. Beredskapsnämndens i förslaget angivna uppgifter

bör i enlighet härmed vidgas och fördjupas.

Högerns ungdomsförbund ansluter sig till utredningens förslag beträffande

fredsorganet. Beredskapsnämnden bör tillsättas så snabbt som möjligt.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund finner det synnerligen väl

motiverat med en beredskapsnämnd. Utredningens förslag om att beredskapsnämnden

bör få karaktären av ett understödjande organ för den verksamhet

som bedrives på annat håll och därjämte med stor vaksamhet följa

utvecklingen och planlägga ett mera krigsmässigt psykologiskt försvar anser

förbundet vara välbetänkt.

Länsstyrelsen i Västerbottens län är även av den åsikten, att ett särskilt

organ bör inrättas för den psykologiska försvarsberedskapen, men anser

sig dock böra resa invändningar mot förslaget till fredsorganisation. Den

starka disproportionen i förslaget mellan anslagstilldelningen till centralorganet

å ena sidan och till länsorganen faller genast i ögonen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig något tveksam till behovet av en

särskild beredskapsnämnd. Det är visserligen uppenbart, att en planläggning

erfordras i fred för att improvisation skall undvikas vid ett krigsutbrott.

Emellertid kommer en stor del av de fredsmässiga uppgifterna på

det psykologiska försvarets område att åvila icke statliga organ och företag,

som är verksamma redan i fred. Vidare ankommer det på olika statliga

verk att vidtaga förberedande åtgärder för det psykologiska försvaret. Vid

sådant förhållande bör det övervägas, om icke organisationen i fred kan

anknytas till ett redan bestående organ, antingen en myndighet med rent

fredsmässig verksamhet som huvudsaklig uppgift eller ett organ som exempelvis

civilförsvarsstyrelsen. Kommitténs motivering häremot kan enligt

länsstyrelsens uppfattning icke i och för sig utgöra hinder för en anknytning

av verksamheten till redan befintligt organ, främst da civilförsvarsstyrelsen

eller annat organ av likartad natur. Frågan om den fredsmässiga

organisationen bör därför göras till föremål för ytterligare utredning.

Statskontoret anser sig kunna acceptera grundtanken i organisationsförslagen,

vilka syftar till att i fredstid tillskapa en kärna, kring vilken den

erforderliga krigsorganisationen kan byggas upp. Ämbetsverket kan dock

icke inse nödvändigheten av att detta fredsorgan erhåller en så kostnadskrävande

utformning, som de sakkunniga förordat. Statskontoret vill icke

motsätta sig, att en särskild nämnd tillsättes för handhavandet av den

psykologiska försvarsberedskapen men anser att nämnden icke bör utrustas

med i förväg fixerade tjänster.

Huruvida en permanent fredsorganisation, är nödvändig, har för folkpartiets

ungdomsförbund tett sig som en svårlöst fråga. Förbundet anför

vidare.

Det är troligt, att de omfattande försvarsförberedelser för den materiella

sidan av nyhetstjänsten och opinionsbildningen, som handlägges av riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, kan intensifieras och i detaljer

förbättras, om en särskild beredskapsnämnd för det psykologiska försvaret

kan hos riksnämnden tillvarataga pressens, radions, bokspridningens, teaterns,

filmens m. fl. intressen. Likaså måste en fortsatt planläggning för den

statliga upplysningsverksamheten under en förstärkt försvarsberedskap ske,

eftersom kommittén helt lämnat dessa viktiga frågor öppna och endast

skisserat verksamheten under nuvarande fredsförhållanden å ena sidan och

å andra sidan de förhållanden, som skulle råda, om Sverige vore indraget i

krig. Det förefaller emellertid, som om dessa uppgifter i viss mån är av

engångskaraktär och skulle kunna utföras under loppet av några år. Om

det av allmänna beredskapsskäl anses nödvändigt att nu inrätta den ovannämnda

beredskapsnämnden, bör enligt förbundets mening den möjligheten

övervägas, att beredskapsnämnden redan vid inrättandet får en aktiviletsperiod

på exempelvis tre år angiven. Därefter skulle nämnden kunna förpuppas

för att vid införandet av förstärkt försvarsberedskap — eller vid

det tidigare tillfälle, då Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande finner så

erforderligt — åter träda i verksamhet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Om f redsorganets arbetsuppgifter finns ytterligare några

särskilda uttalanden.

Länsstyrelsen i Kronobergs län menar, att arbetsuppgifterna i fredstid

torde kunna begränsas till huvudsakligen tekniska förberedelser för att

underlätta nyhetstjänsten under krigstillstånd. Länsstyrelsen i Västerbottens

län undrar om alla de uppgifter, som angivits i betänkandet, nödvändigtvis

bör ligga på ett organ för det psykologiska försvaret och om icke

åtminstone en del av uppgifterna kunde tilläggas redan existerande andra

försvarsorganisationer.

överbefälhavaren anför.

Det är värdefullt, att flera för psykologiska försvaret väsentliga branscher

redan ha bildat egna beredskapskommittéer. Deras insatser för den psykologiska

försvarsberedskapen minska dock ej behovet av ett statligt beredskapsorgan

med ansvar för samlad krigsplanering, för utväljande och utbildning

av den statliga psykologiska försvarsorganisationens personal, för

teknisk planläggning samt för materialinsamling och bearbetning av inhemska

och utländska erfarenheter.

Skolöverstyrelsen anser att beredskapsnämnden kunde som en av sina

första uppgifter få att verkställa en kompletterande utredning angående

folkrörelsernas roll i det psykologiska försvaret jämte förslag och riktlinjer

för planerings- och beredskapsåtgärder. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

vill framhålla önskvärdheten av att beredskapsnämndens

uppgift som planerande organ starkare understrykes så att den t. ex. ser

som en huvuduppgift att utvälja personal för det psykologiska försvarets

behov, bl. a. ur folkrörelserna. Beredskapsnämnden bör snarast närmare

utreda och avge förslag i de frågor som nämnden ansett icke tillräckligt

har blivit belysta av utredningen (folkrörelsernas medverkan, den andliga

vården under krigsfara eller krig, den sociala verksamheten och den kommunala

självstyrelsens betydelse).

Högerns ungdomsförbund anser, att till nämndens första och viktigaste

uppgifter hör att genom frivilliga överenskommelser få till stånd och aktivera

beredskapskommittéer inom de samhällsområden, där man ännu inte

förberett sig på en omställning till krigsförhållanden. Som utredningen förordar,

bör man inom film- och bokbranscherna upprätta beredskapskommittéer

av den typ, som man har inom pressen. Säkerligen kan det krävas

liknande planering inom andra vitala områden. Nämnden bör såsom utredningen

framhåller, syssla med den tekniska planläggningen av det psykologiska

försvaret, däremot ej med upplysningsverksamhet. Ansvaret för

upplysningen inom och utom landet skall enligt förbundets uppfattning som

hittills åvila redan existerande organ.

I fråga om beredskapsnämndens sammansättning föreligger

åtskilliga önskemål om ändring i kommitténs förslag.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill med sannna motivering som

beträffande informationsrådet, att i nämnden skall beredas plats för de

demokratiska partierna, eventuellt också de stora tolkliga organisationerna.

Skolöverstyrelsen föreslår, att ett samarbetsorgan inom folkbildningsarbetet,

förslagsvis statens folkbildningsnämnd, eventuellt även samverkande

bildningsförbunden blir företrätt i nämnden samt att de övriga organisationerna

blir representerade på lämpligt sätt. Studieförbundet medborgarskolan

betonar angelägenheten av att bildningsorganisationerna blir

representerade i fredsorganet och föreslår som lämpligt kontaktorgan samverkande

bildningsförbunden. Svenska landsbygdens ungdomsförbund förordar,

att beredskapsnämnden genom någon representant i densamma har

direkt anknytning till folkrörelserna.

Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att kvinnorna bör vara

representerade i beredskapsnämnden. Även om fredsorganet bör få så liten

omfattning som möjligt, hemställer Fredrika-Bremer-förbundet, att plats

beredes för en representant för kvinnoorganisationerna. Om kvinnorna hade

en representant i beredskapsnämnden, skulle de sannolikt bli mera medvetna

om den psykologiska försvarsberedskapens betydelse, och den intima

kontakt, som måste skapas med hemmen skulle lättare kunna knytas.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund vill sasom nödvändigt begära, att den

kvinna, som föreslagits skola inga i infonnationsradet, även skall inga i

beredskapsnämnden.

Svenska arbetsgivareföreningen anser det önskvärt, att industrin blir

företrädd med en representant i nämnden. Detta gör även yrkeskvinnors

samarbetsförbund. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner starka skäl tala

för att svenska arbetsgivareföreningen och svenska landsorganisationen

blir företrädda. Också Sveriges exportförening och svensk-internationella

pressbyrån ifrågasätter, om ej arbetsmarknadens parter borde vara representerade.

De anser det vidare önskvärt med en, förslagsvis gemensam, representant

för utrikeshandelns och sjöfartens organisationer.

Högerns ungdomsförbund ansluter sig till utredningens förslag i fråga

om nämndens sammansättning med det tillägget, att nämnden bör tillföras

sakkunskap även från det ekonomiska försvaret. Lämpligast torde därvid

vara, att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap blir representerad.

Föreningen svensk fackpress vill på det kraftigaste påyrka, att i beredskapsnämnden

måtte ingå även en representant för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap.

Svenska journalistförbundet finner det överraskande, att förbundet enligt

förslaget ej skall vara representerat i beredskapsnämnden, i synnerhet

som de båda andra pressorganisationerna föreslås få representation där och

kommittén förklarar, att »beredskapsnämndens sammansättning synes böra

ansluta till informationsrådets sammansättning i krigsorganisationen».

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

Försvarets upplysnings- och personalvårds nämnd anser det kunna övervägas,

att en representant för nämnden ingår i beredskapsnämnden.

Statens upplysningsbyrå framhåller, att med hänsyn till förslaget, att

byrån skall uppgå i upplysningscentralen, kontakt bör hållas i fredstid

mellan beredskapsnämnden och byrån. Den fredstida samverkan kan enligt

byrån bäst uppnås genom att byrån blir representerad i nämnden.

Svenska boktryckareföreningen anser det lämpligt, att en representant

för den grafiska industrins företagarorganisationer ingår i beredskapsnämnden.

Auktoriserade annonsbyråers förening finner det angeläget, att representanter

för näringslivets olika organisationer på ett vidare sätt än som föreslagits

knytes till fredsorganisationen, exempelvis i form av ett antal expertråd,

som vid behov kan stå till tjänst i rådgivande syfte. För att på tillfredsställande

sätt kunna lösa de uppgifter, som vid ett skärpt läge enligt

betänkandet kommer att åvila annonsbyråerna, önskar föreningen under

alla förhållanden, att några annonsbyråmän knytes till fredsorganisationen

på sådant sätt, att de får tillfälle till kontinuerlig information och utbildning.

Beträffande nämndens kansli och kostnader föreligger delade

meningar.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter, om nämnden tilldelats den

arbetskraft, som kan erfordras för de mycket omfattande arbetsuppgifterna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller, att det är ytterst svårt att ha

någon bestämd uppfattning om kansliets storlek och bemanning. Den sakkunskap,

som funnits företrädd i kommittén, synes dock länsstyrelsen vara

en garanti för att organisationen icke överdimensionerats och även i övrigt

utformats på ett ändamålsenligt sätt. Då organisationen måste betraktas

såsom en försölcsorganisation bör det efter något års verksamhet göras en

översyn av densamma och vidtagas de korrigeringar, som erfarenheterna

kan påkalla. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser, att nämnden och den

i denna ingående personalorganisationen icke har givits större omfattning

än vad som är oundgängligen nödvändigt. Länsstyrelsen finner att de belopp,

som krävs i kostnader för det psykologiska försvaret, ter sig ringa i förhållande

till de vådor ett åsidosättande av den psykologiska försvarsberedskapen

skulle innebära samt blygsamma i förhållande till de samlade försvarsutgifterna.

överbefälhavaren framhåller att den föreslagna fredsorganisationen, som

förutom expeditionspersonalen endast utgöres av tre tjänstemän i ledande

befattningar och två assistenter, synes utgöra ett absolut minimum för de

mycket omfattande och krävande uppgifterna, överbefälhavaren understryker

vikten av att beredskapsnämnden ges tillräckliga personella och ekonomiska

resurser för sina tidsödande, hittills i stor utsträckning obearbetade

uppgifter.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Tjänstemännens centralorganisation anför, att den organisation, som

föreslås, är mycket knappt tillmätt. Kommittén menar dock, att organisationen,

om så erfordras, bör kunna utbyggas. Även om TCO i princip kan

dela denna uppfattning, anser TCO dock, att kvinnorna redan från början

bör vara representerade i detta organ. Kvinnornas insats i det totala försvaret

är numera av sådan omfattning och av så stor betydelse, att det

borde anses naturligt, att deras speciella erfarenheter och förutsättningar

utnyttjades inom beredskapsnämnden. Föreningen svensk fackpress hänvisar

till andra världskrigets erfarenheter om risken med improvisationer i

ett farofyllt läge. Med hänsyn härtill synes det föreningen, som om beredskapsnämnden

och dess kansli fått en alltför ringa omfattning i förhållande

till dess maktpåliggande uppgifter.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund anför.

Då det är förbundets uppfattning, att det psykologiska försvaret bör förberedas

i fred lika grundligt som övriga försvarsgrenar, tillåta vi oss ha en

mot direktiven motsatt uppfattning och anser, att en utbyggnad av det

fredsorgan — beredskapsnämnden — som kommittérade föreslå allvarligt

bör övervägas redan då beslut skall fattas angående dess inrättande.

Högerns ungdomsförbund anser att förslaget till fredsorganisation är begränsat

beträffande både personal och pengar.

Skolöverstyrelsen säger sig sakna möjlighet att yttra sig om dimensioneringen

av nämndens kansli, överstyrelsen framhåller dock att den föreslagit

en utvidgning av organets uppgifter, vilket bör observeras vid uppbyggandet

av den administrativa apparaten, överstyrelsen anser det vara

av stor betydelse, att tillräckliga medel anslås till opinionsundersökningar

och annan insamling av material, som kan ge vägledning för effektiv användning

av det psykologiska försvarets tillgängliga resurser. Bl. a. bör det

finnas ekonomiska möjligheter att överlåta komplicerade och angelägna

undersökningsuppgifter såsom uppdrag till socialvetenskapliga eller psykologiska

institutioner. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

finner det mycket betydelsefullt, att fredsorganisationens storlek avpassas

efter de ålagda arbetsuppgifterna. Nämnden vill härvid erinra om att fredsorganet

även bör taga hand om i yttrandet angivna uppgifter, som icke

närmare beaktats av utredningen. Fredsorganisationen bör icke heller från

början bindas alltför hårt i konstruktionen utan medgiva vissa alternativa

lösningar under en försöksperiod. Sålunda kan det t. ex. som ett alternativ

visa sig lämpligt med hänsyn till personvalet att kunna kombinera ordförandeposten

och kanslichefstjänsten. Det är icke otänkbart, att ledningen

av beredskapsnämndens arbete härigenom skulle kunna befrämjas.

Publicistklubben anser alt det möjligen kan ifrågasättas, om inte beredskapsnämnden

överdimensionerats. Å andra sidan inses till fullo angelägenheten

av att planläggningen i fredstid sker med sådan omsorg att ej

alltför mycket behöver improviseras, därest krigsförhållanden skulle in
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

träda. Publicistklubben nöjer sig därför med att framhålla, att organisationen

bör göras så flexibel, att den kan anpassas allt efter lägets skiftningar.

Länsstyrelsen i Kronobergs län, som framhållit, att arbetsuppgifterna i

fredstid torde kunna begränsas till huvudsakligen tekniska förberedelser

för att underlätta nyhetstjänsten under krigstillstånd, anser, att fredsorganet

har fått alltför stora dimensioner. Det arbete, som enligt länsstyrelsen

bör åvila nämnden, torde kunna utföras av ett fåtal sakkunniga. De fast

anställda tjänstemännens antal bör kunna inskränkas avsevärt. Länsstyrelsen

i Västerbottens lån ifrågasätter om det kan vara välbetänkt att redan

från början inrätta nio extra ordinarie tjänster, varav fem i höga löneställningar.

Då man här rör sig på ett i vårt land relativt oprövat område

synes det länsstyrelsen, att en försöksverksamhet lämpligen borde föregå

ett definitivt ställningstagande till det centrala organets utformning. Den

höga årskostnaden för detta organ, 320 000 kronor, är också i och för sig

ägnad att inge betänkligheter, särskilt när kommittén öppet förklarar, att

den föreslagna organisationen enligt dess mening är mycket knappt tillmätt

för de skisserade uppgifterna.

Statskontoret kan omöjligen finna det påkallat, att ett särskilt ämbetsverk

inrättas för hithörande uppgifter. Enligt statskontoret synes den lämpligaste

lösningen av organisationsproblemet vara att nämnden inom ramen

för dess till förfogande stående medel får efter eget bedömande anställa

personal för sekreterargöromål in. m., varvid i regel arvodesanställningsformen

torde böra ifrågakomma. Statskontoret föreställer sig att i vart

fall tills vidare ett årligt anslag å förslagsvis 50 000 kronor bör vara tillfyllest

för bestridande av samtliga med fredsorganets verksamhet förenade

utgifter. Ämbetsverket har därvid räknat med att ersättningen till nämndledamöterna

skulle utgå i form av dagarvode i enlighet med kommittékungörelsens

bestämmelser.

Statskontoret yttrar vidare.

Då i kostnadskalkylerna belopp upptagits för bl. a. kurser och krigsspel,

synes det naturligt, att nämnden inleder samarbete med myndigheterna

inom det militära försvaret och civilförsvaret och söker tillgodogöra sig

erfarenheterna från den planläggande och utbildande verksamhet, som av

dessa myndigheter bedrives på hithörande områden. Att nämnden skulle

erhålla särskilda medel för anordnandet av kurser och krigsspel, kan således

enligt ämbetsverkets mening icke vara påkallat.

Nåra remissvar innehåller yttranden angående kanslipersonalens

sammansättning.

Civilförsvarsstyrelsen finner det kunna ifrågasättas, huruvida icke till

fredsorganets förfogande bör ställas en civilförsvarsassistent med uppgift

att vid sidan av sin tjänst inom civilförsvaret mera permanent biträda med

frågor av civilförsvarsnatur. Telestyrelsen anser, att en av styrelsen utsedd

tjänsteman bör avdelas att såsom kontaktman följa beredskapsnämndens

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

arbete och biträda nämnden vid behandling av sådana frågor, som direkt

eller indirekt berör teleförbindelser av olika slag.

Svenska psykologsamfundet anför beträffande de föreslagna tjänsterna i

33 lönegraden.

Sjävfallet bör den personliga lämpligheten och erfarenheter från publicistisk

och liknande verksamhet få väga tungt vid tillsättandet av de bägge

nämnda befattningarna. Men med tanke på att psykologer, sociologer och

andra socialvetenskapsmän kommer att ingå i krigsorganet, synes man

böra överväga, huruvida icke den ene av de bägge befattningshavarna, som

ju bl. a. skall syssla med utbildningen av personal, bör ha kvalificerad akademisk

psykologisk-pedagogisk utbildning samt besitta erfarenheter från

den tillämpade psykologiens område. Den ena av de bägge i fredsorganet

ingående assistenttjänsterna föreslås bliva besatt med en psykolog i lönegrad

27. Denna lönegradsplacering synes samfundet vara lämplig.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill understryka kommitténs

mening, att för de högre tjänstemännen i beredskapsnämnden ingen särskild

formell kompetens bör krävas, då det kan visa sig vara önskvärt att

t. ex. hellre förvärva personer med publicistisk och politisk erfarenhet än

akademiker med särskilda examina. Enligt förbundets mening bör dock

samma regel gälla även för ett flertal andra föreslagna befattningar, t. ex.

vetenskapligt utbildade socialpsykologer för ryktesanalys. En sådan begränsning

till en mindre krets av personer med viss examen anser förbundet

icke helt lämplig.

Svenska institutet vill varmt tillstyrka, att inom nämnden anställes en

tjänsteman i ledande befattning med uppgift att i samrad med ifragavarande

organ omhänderha planläggningen av den i krigstid till främmande

opinion riktade verksamheten.

Åtgärder under fred beträffande den regionala verksamheten.

I yttrandena angående de regionala beredskapsåtgärderna understrykes

bl. a. behovet av arbetskraft samt av utbildning. Det av kommittén föreslagna

arvodet till länsavdelnings chef anses av många länsstyrelser vara

alltför lågt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför.

Vid sidan av den centrala nämnden måste enligt länsstyrelsens uppfattning

finnas en regional organisation redan i fredstid och det synes naturligt

att denna, såsom kommittén föreslagit, anknytes till landskanslierna

vid länsstyrelserna. Betydande arbetsuppgifter måste redan i fred komma

att åvila den till länsstyrelserna knutna personalen. Chefen för den psykologiska

försvarssektionen i krig lärer icke kunna ensam inom rimlig tid

medhinna de uppgifter, som bör i fred förberedas för det psykologiska försvaret

i länen. Det måste ihågkommas, att det psykologiska försvaret redan

under tiden vid ett krigsutbrott skall vara fullt funktionsdugligt. Samtliga

de personer, som skall ingå i krigsorganisationen för det psykologiska försvaret,

måste vara väl insatta i sina uppgifter. De bör därför i fred deltaga

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

i planläggningen av åtgärder, som skall vidtagas inom skilda verksamhetsområden

och vara väl förtrogna med resp. läns förhållanden. Det är därför

ej tillräckligt att under fred endast sektionschefen deltar i planläggningsarbetet

utan häri böra engageras samtliga personer, som vid krigsutbrott

skall fylla viss funktion inom det psykologiska försvaret vid länsstyrelserna.

Den beräknade kostnaden för fredsorganisationen vid länsstyrelserna är

på grund härav alltför låg. Därtill kommer, att kommittén icke alls räknat

med någon utgift för den biträdeshjälp, som kan vara erforderlig för ändamålet.

Åtminstone för härvarande landskansli har personalramen tillmätts

så knapp, att biträdeshjälpen för normala uppgifter icke förslår för ifrågavarande

nya uppgifter. Erfarenheten från annan krigsplanläggande verksamhet

vid länsstyrelsen ger vid handen, att nu berörda förhållanden måste

regleras. Länsstyrelsernas expensanslag måste även i någon mån påverkas

av tillkomsten av ytterligare personal, för vilken erfordras möbler m. in.

Detsamma gäller anslaget till reseersättningar. En närmare utredning av

nu berörda förhållanden är enligt länsstyrelsens uppfattning erforderlig.

I likhet med kommittén anser länsstyrelsen i Kronobergs län, att som

chefer för länsavdelningarna krigsplacerade personer bör medverka vid

avdelningarnas organisatoriska förberedande och vid planläggning av verksamheten

inom sina län. Största möjliga effektivitet i planläggningsarbetet

torde kunna ernås, om vederbörande chefer bereddes tillfälle att förslagsvis

en vecka årligen tjänstgöra vid länsstyrelserna och helt ägna sig åt

ifrågavarande uppgifter samt därutöver deltaga i vissa övningar med länsstyrelsernas

personal och i krigsspel. Med hänsyn härtill torde böra övervägas,

huruvida icke ersättning bör utgå för förlorad arbetsinkomst jämte

dagarvode i stället för ett mindre årligt arvode. Länsstyrelsen i Kristianstads

län framhåller, att de av länsstyrelsen föreslagna ortsombuden bör

utses under fred och erhålla en med hänsyn till arbetsuppgifterna lämpad

utbildning. Länsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke en medborgerlig skyldighet

i likhet med civilförsvarsplikten bör skapas för underlättande av

rekryteringen till dessa uppdrag. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller,

att man kan antaga, att arbetsuppgifterna med den regionala planeringen

blir både omfattande och krävande och att hänsyn härtill bör tagas,

då det gäller att bestämma storleken av arvodet åt länsavdelningscheferna.

Ett alltför lågt arvode för arbetet i fredstid kan försvåra möjligheten att

få en lämplig person för krigsorganisationen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser, att för lösande av länsavdelningen

tillkommande uppgifter inom det psykologiska försvaret erfordras,

att sakkunnig personal ställes till länsstyrelsens förfogande i fred

och att denna personal krigsplaceras vid länsstyrelsen. Att belasta nu till

förfogande stående personal med ifrågavarande uppgifter finner länsstyrelsen

ogörligt med hänsyn till dels personalens fredstida arbetsbelastning

och dels till att för uppgifternas lösande kräves särskilt utbildad personal.

Enligt länsstyrelsen i Värmlands län fordras, för att den regionala krigsorganisationen

skall kunna fullgöra sina viktiga uppgifter i ett beredskaps
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

läge och vid krig, att den för verksamheten uttagna personalen erhåller

erforderlig utbildning. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt

understryka behovet av den handbok i psykologisk krigföring, som kommittén

rekommenderar.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser det vara en angelägen och brådskande

uppgift för beredskapsnämnden att meddela riktlinjer för länsstyrelsernas

planläggande arbete. Motsvarande synpunkt framförs av länsstyrelsen

i Älvsborgs län. Planläggningen för det psykologiska försvaret på

länsplanet blir, såvitt länsstyrelsen i Gävleborgs län kan bedöma, ganska

omfattande. Icke minst kommer stora anspråk att ställas på vederbörandes

tid. Det är dessutom av allra största vikt att för ändamålet till länsstyrelsen

knyta en förstklassig kraft. Med hänsyn härtill synes det av kommittén

föreslagna årsarvodet böra väsentligt höjas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför angående befattningen som chef

för länsavdelning.

De erfarenheter länsstyrelsen gjort vid sina ansträngningar att tillsätta

andra liknande befattningar inom andra grenar av försvarsberedskapen

ger vid handen, att stora svårigheter kan väntas uppkomma att förvärva

en fullt kompetent person, som tillika är villig åtaga sig ett så arbetskrävande

och kvalificerat uppdrag som det förevarande, såvida länsstyrelsen

icke äger möjlighet att bereda honom en skälig ersättning för hans arbete.

Enligt länsstyrelsens uppfattning kan det av utredningen föreslagna arvodet

icke anses tillfyllest. Det bör bestämmas åtminstone till 1 500 kronor för

år. Slutligen understryker länsstyrelsen, att dess möjligheter att ställa biträdeshjälp

till förfogande för ifrågavarande ändamål är mycket begränsade.

Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller det önskvärda i att länsstyrelsen

genom ett aktivt deltagande i förberedelsearbetena i fred förskaffar

sig tillräcklig kännedom om föreliggande problem.

Länsstyrelsen yttrar vidare bl. a. följande.

Egendomligt nog har dock kommittén ansett, att en länsstyrelse under

fredsförhållanden kan finansiera sin beredskapsorganisation för det psykologiska

försvaret med 750 kronor om året. Ett förslag av denna beskaffenhet

har naturligtvis icke kunnat framläggas av kommittén med tanke på

att en länsstyrelse i fredstid verkligen skall förbereda det psykologiska försvaret.

Länsstyrelsen ser därför i förslaget ett uttryck för ståndpunkten,

att det psykologiska försvarets ej blott planläggning och organisation utan

även dess till allmänheten riktade verksamhet skall i fredstid vara en angelägenhet,

på vilken länsstyrelserna icke behöver ha något inflytande. Länsstyrelsen

vill med anledning härav erinra om att värdet av en centraldirigerad

verksamhet vad åtminstone propagandan beträffar icke alltid ger

ett mot insatserna svarande resultat. En annan och bättre verkan kan den

upplysning och vägledning väntas få, som lämnas av myndigheter, organisationer

och enskilda med lokal förankring, enär denna kan anpassas efter

lokala förhållanden med beaktande av geografisk struktur, bebyggelseförhållanden,

folkkaraktär o. s. v. Enligt länsstyrelsens mening bör länsstyrelserna

tilldelas ett anslag, som gör det möjligt att i varje fall för förberedelsearbetet

engagera en lämplig dellidsavlönad person.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Ytterligare vissa uttalanden rörande arvodet åt länsavdelnings chef föreligger.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser arvodet vara tilltaget i underkant

och föreslår en höjning till 1 200 kronor. Länsstyrelsen i Kristianstads län

framhåller, att det endast i undantagsfall torde vara möjligt att erhålla

en kompetent arbetskraft för den föreslagna ersättningen, som beräknat

efter 10 kronor i timmen skulle motsvara knappt 1 % arbetstimma per

vecka. Länsstyrelsen i Hallands län finner arvodet väl knappt tilltaget.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser arvodet blygsamt men vill icke nu

framställa något bestämt yrkande ifråga om personalbehovet. Länsstyrelsen

i Örebro län anser, att arvodet bör höjas till 1 500 kronor, och nämner som

jämförelse att till chefen för länsstyrelsens hälso- och sjukvårdssektion

utgår ett arvode i fredstid å högst 1 500 kronor. Länsstyrelsen i Norrbottens

län anser det vara motiverat att höja arvodet till 1 500 kronor och framhåller

som jämförelse, att det kan vara ytterst svårt att få kompetent väl

kvalificerad personal som chef för den ekonomiska försvarssektionen trots

att arvodet härför utgår med 2 400 kronor per år. Enligt statskontoret synes

ej tillräckliga skäl föreligga att i fredstid anställa befattningshavare vid

länsstyrelserna med ett årsarvode om 750 kronor.

Departementschefen.

Såsom jag förut antytt är det ställt utom allt tvivel, att det psykologiska

försvaret måste förberedas under fred liksom att det fordras ett särskilt

organ för planering och annan förberedande verksamhet på detta område.

Den redogörelse kommittén har lämnat för den verksamhet av denna art, som

är nödvändig, upptar en rad viktiga arbetsuppgifter, vilka icke torde kunna

åsidosättas utan risk för menliga återverkningar på vår motståndsanda eller

på vår försvarsberedskap i allmänhet. Såsom överbefälhavaren framhållit

föreligger på detta område eu eftersläpning i förhållande till andra grenar

av det totala försvaret, som bör tagas igen. Med hänsyn till att det i mycket

är fråga om nya arbetsuppgifter, rörande vilka praktisk erfarenhet saknas

i vårt land, kan dock tvekan råda om hur stor organisation som behövs

för den statliga verksamheten på området.

Såväl i betänkandet som i åtskilliga remissyttranden framhävs behovet

av ökad upplysning under fred till den svenska allmänheten. Den genom

kommitténs försorg utförda opinionsundersökningen ger kraftigt stöd för

denna uppfattning. Övertygande skäl har anförts för alt redan under

fred åtskilligt kan och bör göras utöver nuvarande verksamhet för att

stärka motståndsandan och göra medborgarna andligen rustade för ett

kallt krig och -— i händelse av ett krigsutbrott — för de stora påfrestningar,

som den moderna krigföringen innebär. Jag delar meningen, att

det ankommer på statsmakterna att vidtaga åtgärder för att en verksamhet

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

i sådant syfte skall komma till stånd och vill särskilt understryka behovet

av upplysning i realistisk anda om våra försvars- och skyddsmöjligheter

mot de nya stridsmedlen, om utrymning och andra civilförsvarsfrågor samt

om de förhållanden i allmänhet, som kommer att råda under krig eller

omedelbart före ett krigsutbrott. Å andra sidan synes det vara på goda

grunder, som kommittén varnar för en från centralt statligt håll under

fred bedriven eller dirigerad upplysnings- och informationsverksamhet av

de slag, det här blir fråga om. Jag ansluter mig därför helt till kommitténs

uppfattning, att ett fredsorgan för psykologiskt försvar icke skall självt

bedriva eller dirigera upplysningsverksamhet utan att den härvidlag bör

inskränka sig till att lämna impulser och uppslag. Fredsorganet skall

dock självfallet noga följa vad som åtgöres på området och genom undersökningar

av olika slag klarlägga i vilka hänseenden det kan vara angeläget

att öka eller förändra upplysningsverksamheten.

Jag finner det även välbetänkt att, såsom kommittén har tänkt sig,

fredsorganet ifråga om den inhemska upplysningsverksamheten — vid

sidan av de statliga organen — i försvarsfrågor främst skall samarbeta

med centralkommittén Folk och Försvar. Genom sin direkta anknytning

till de stora folkrörelserna och andra betydelsefulla organisationer bör

centralkommittén, som redan tidigare utfört ett värdefullt upplysningsarbete,

kunna bli ett viktigt centrum för den upplysningsverksamhet, det

här gäller. Centralkommittén, som uttalat sin villighet att härutinnan

biträda det psykologiska försvaret, har emellertid framhållit att, för att

den skall kunna fylla denna nya uppgift, det blir nödvändigt att höja statsbidraget

till kommittén. Frågan om en sådan höjning av bidraget med

hänsyn till nytillkomna arbetsuppgifter för det psykologiska försvaret

bör lämpligen prövas vid det årliga budgetarbetet i samband med avvägningen

av statsbidragen till försvarsupplysning. I dylik ordning torde även

få upptagas frågan om ökade anslag för informationsverksamhet om utrikespolitiska

förhållanden, vilket förordats av kommittén med instämmande

av ett stort antal remissinstanser. För att redan tidigare bereda

möjlighet att genomföra konferenser och kurser synes det mig lämpligt att

i omkostnaderna för det av mig förordade fredsorganet för psykologiskt

försvar inräknas ett belopp om 10 000 kronor att disponeras för upplysningsverksamhet

på det psykologiska försvarets område genom centralkommitténs

Folk och Försvar eller andra organisationers försorg.

De förberedelser, som erfordras för att det psykologiska försvaret skall

kunna fungera effektivt i krig är både många och tidskrävande. Det gäller

såväl att förbereda den statliga verksamheten som att trygga de enskilda

publicitetsorganens beredskap. En mycket stor del av dessa olika förberedelser

kan och bör, såsom också förutsatts av kommittén, utföras av nu

verkande myndigheter eller av enskilda organ och organisationer. I avsevärd

utsträckning är det emellertid nödvändigt att ett särskilt organ för

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 162.

det psykologiska försvaret är verksamt. Detta gäller främst i fråga om förberedelse

av den statliga centrala krigsorganisationen, upplysningscentralen

och dess verksamhet. I denna del vill jag särskilt framhålla, att även om

detta organ bör träda i full funktion först vid ett krigsutbrott, så torde

en förstärkt organisation för det psykologiska försvaret bli nödvändig redan

dessförinnan i ett skärpt läge, och att också denna verksamhet bör förberedas.

Ur denna synpunkt torde det för övrigt vara viktigt, att fredsorganisationen

göres elastisk så att den smidigt och snabbt kan anpassas efter

ett förändrat läge.

Det är även angeläget, att ett organ, som direkt arbetar för den psykologiska

försvarsberedskapen, deltar i arbetet för beredskapen på området

hos andra myndigheter och inom enskild verksamhet. Det torde sålunda

vara lämpligt med ett sådant organ som kan för vederbörande fackmyndighet

motivera och understryka de behov av personal och utrustning som

föreligger för exempelvis pressen och andra publicitetsorgan. Radions

beredskapsfrågor bör i detta sammanhang särskilt uppmärksammas liksom

behovet av stöd och samordning för en effektiv insats från folkrörelsernas

sida i det psykologiska försvaret under krig och i ett skärpt läge.

I likhet med kommittén anser jag det nödvändigt både som ett led i förberedelserna

för det psykologiska försvaret i krig och som ett underlag

för informationen och annan verksamhet i fred att visst material samlas in

och bearbetas. Detta kan ske bl. a. genom opinionsundersökningar samt

ryktes- och propagandaanalys. I nuvarande läge synes det dock icke påkallat

att opinionsundersökningar, vilka företrädesvis bör göras genom

statistiska centralbyråns utredningsinstitut, sker i den omfattning, utredningen

tänkt sig. I fråga om radioavlyssning och propagandaanalys bör

frågan om en centralisering av verksamheten närmare undersökas inom

fredsorganet för det psykologiska försvaret.

Såsom framgår av min föregående redogörelse skall det enligt kommitténs

förslag ankomma på den statliga fredsorganisationen att planlägga

svensk psykologisk försvarsverksamhet i krig, att följa utvecklingen på

den psykologiska krigföringens område och på angränsande fält samt svensk

opinionsutveckling och främmande propaganda, att följa svensk upplysningsverksamhet

av betydelse för den psykologiska försvarsberedskapen och

samverka med organen för denna upplysningsverksamhet, att uppgöra och

fortlöpande överarbeta organisations- och mobiliseringsplaner samt utvälja,

utbilda och krigsplacera personal, att sörja för att det psykologiska försvarets

lokal-, utrustnings- och förbindelsebehov blir tillgodosedda samt

att i samarbete med publicitetsorganen och deras sammanslutningar verka

för deras personella och tekniska beredskap. Jag finner samtliga dessa

arbetsuppgifter ha väsentlig betydelse för den psykologiska försvarsberedskapen

och naturligt ankomma på det statliga beredskapsorganet. Det

kan dock vara lämpligt att till en början koncentrera fredsorganets verk
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

samhet på vissa primära uppgifter. Till sådana uppgifter, som bör lösas i

främsta rummet, räknar jag såväl de organisatoriska, tekniska och personella

förberedelserna på den statliga sidan som de särskilda beredskapsåtgärderna

för att möjliggöra publicitetsorganens verksamhet under ett

krig. Koncentrationen under den första tiden på dessa grundläggande

arbetsuppgifter bör dock icke få utgöra ett hinder för att övriga av kommittén

angivna uppgifter tages upp. Särskilt angeläget synes det mig

vara att den redan påbörjade översynen av informations- och upplysningsverksamheten

dagarna kring ett krigsutbrott fullföljes och att planerna för

denna verksamhet ständigt hålles aktuella.

Såsom framgår redan av vad jag förut anfört vill jag i likhet med kommittén

förorda, att ett särskilt fredsorgan med de uppgifter som nyss angivits,

inrättas lydande direkt under Kungl. Maj:t och att detta organ ges

formen av en nämnd, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Jag

kan även tillstyrka, att nämnden sorterar under inrikesdepartementet.

Vad angår beredskapsnämndens sammansättning så har kommittén

föreslagit att den skall bestå av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande

samt 9 ledamöter. Av dessa skulle två vara självskrivna (cheferna för TT

och radiotjänst) samt de övriga utses av Kungl. Maj:t, varav sex skulle

representera vissa myndigheter (utrikesdepartementet, överbefälhavaren

och civilförsvar sstyrelsen) och organisationer (centralkommittén Folk och

Försvar, tidningsutgivareföreningen och publicistklubben), medan en skulle

vara vetenskapsman. I huvudsak har jag intet att erinra mot detta förslag;

dock bör representanter för TT och radiotjänst utses av Kungl. Maj :t efter

förslag av vederbörande styrelse, varjämte bör övervägas att låta förslag

till publicistrepresentant avgivas jämväl av journalistförbundet. I åtskilliga

remissvar har emellertid framställts önskemål om komplettering av

nämnden i syfte att ytterligare ett antal intressegrupper skulle bli företrädda.

Flera av dessa förslag är i och för sig väl motiverade. Det är emellertid

angeläget, att nämnden icke göres för stor, då ett alltför månghövdat

organ torde bli mindre arbetsdugligt — jag förutsätter dock, alt nämnden

inom sig kan utse ett arbetsutskott framför allt för beredande av olika

trågor. Med hänsyn härtill kan jag icke förorda, att nämnden utökas med

mer än två ledamöter. Kungl. Maj:t torde dock, därest så finnes påkallat,

tå förstärka nämnden med ytterligare högst tre personer. I första hand

bör enligt min mening utöver de av kommittén föreslagna ledamöterna två

representanter för folkrörelserna, varav minst en kvinna, ingå i nämnden,

båda utsedda av Kungl. Maj:t utan särskilt förslag. Ledamöterna i nämnden

utom ordföranden synes böra erhålla arvode enligt kommittékungörelsen.

Till ordföranden bör lämpligen utgå ett fast arvode, vilket torde få

fastställas av Kungl. Maj:t.

Den arbetskraft, som behöver stå till nämndens förfogande, har av kommittén

beräknats till en kanslichef, två andra högre tjänstemän och två

6 — Ilihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

assistenter samt skrivpersonal. Som framgår av min redogörelse för remisssvaren

har av flera myndigheter och organisationer framhållits, att denna

personal är tilltagen i underkant, medan några remissinstanser uttryckt

motsatt mening.

Då man inte har möjlighet att på förhand bedöma, vare sig hur arbetskrävande

de olika uppgifterna är eller i vad mån de kan lösas med hjälp

av sakkunniga, som icke är anställda vid fredsorganet, är jag icke beredd

att föreslå så många heltidsanställda befattningshavare som kommittén angivit

utan vill endast tillstyrka, att tre kvalificerade tjänstemän samt skrivpersonal

anstälies för att stå till nämndens förfogande. Även med denna

begränsning bör organisationen på ett tillfredsställande sätt kunna fylla

sina viktigaste uppgifter. Jag anser emellertid icke, att ett särskilt, helt

fristående organ bör upprättas för ändamålet. Såsom nämndens kanslipersonal

torde i stället böra tjänstgöra befattningshavare inom inrikesdepartementet,

vars organisation därför bör utökas. I avsaknad av närmare

erfarenheter av arbetets omfattning är jag icke heller beredd att i

enlighet med kommittéförslaget förorda, att extra ordinarie befattningar

inrättas för detta ändamål, utan föreslår, att personalen tills vidare skall

vara anställd såsom extra. Beträffande avlöningsförmånerna till den kvalificerade

personalen torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut. Då de av kommittén föreslagna lönegradsplaceringarna för denna

personal synes mig genomgående vara för höga bör enligt min åsikt anslagsbehovet

kunna begränsas. För biträdesgöromål torde — tills vidare på extra

stat -— böra anställas ett kanslibiträde och ett biträde i reglerad befordringsgång.

I övrigt torde i mån av behov tillfällig arbetskraft få anlitas.

Att personaluppsättningen på detta sätt göres elastisk synes viktigt inte

minst med hänsyn till att åtskilligt talar för att nämndens verksamhet i

fredstid kan komma att bli mer omfattande under det grundläggande planeringsarbetet

för verksamheten under krig än i ett senare skede.

Kommittén hade i avvaktan på närmare erfarenheter beräknat ett belopp

av 20 000 kronor i arvoden till sakkunniga, dels för varaktiga, dels för

tillfälliga uppdrag. Jag kan ansluta mig härtill.

Då nämndens kansli skall anknytas till inrikesdepartementet, torde medelsbehovet

för omkostnader bli mindre än enligt kommitténs beräkningar.

1 fråga om utgifter för sjukvård och reseersättningar åt personalen samt

sedvanliga expensutgifter anser jag mig för nästa budgetår icke böra föreslå

någon ökning av de medelsanvisningar, som i årets statsverksproposition

under inrikesdepartementets omkostnadsanslag föreslagits beträffande

posterna sjukvård, reseersättningar och expenser. För kurser och krigsspel

m. m. har kommittén räknat med ett anslag av 70 000 kronor. Enligt

min mening bör medelsanvisningen för nästa budgetår kunna begränsas

till 40 000 kronor, varav 10 000 kronor för bidrag till upplysningsverksamhet

genom enskilda organisationer i form av konferenser och kurser.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

Kommittén har beräknat, att för första verksamhetsåret skulle tillkomma

ett medelsbehov av dels 25 000 kronor i avlöningar till tillfällig personal

och dels 30 000 kronor för inköp av möbler, kontorsmaskiner och andra

inventarier samt grundande av en boksamling. Jag upptager för det förstnämnda

ändamålet 5 000 kronor och för inventarier m. in. 15 000 kronor.

Slutligen har kommittén förordat, att de som chefer för länsavdelningarna

för psykologiskt försvar krigsplacerade personerna — vilka bör medverka

vid planläggning och förberedande av verksamheten inom sina län

•— skulle erhålla ett årsarvode på 750 kronor. Åtskilliga länsstyrelser har

visserligen gjort gällande, att detta belopp är alltför lågt. Jag finner dock

ej anledning till generell höjning utan föreslår i likhet med kommittén,

att för ändamålet beräknas sammanlagt (25 X 750) 18 750 kronor avrundat

till 20 000 kronor. Inom denna ram bör de för de olika länen avsedda beloppen

kunna anpassas efter de skilda förhållandena.

I anledning av vad jag nu förordat bör den i statsverkspropositionen

föreslagna medelsanvisningen till inrikesdepartementets avlöningar, 790 000

kronor, uppräknas med 85 000 kronor, varav till avlöningar till ickeordinarie

personal 57 000 och till rörligt tillägg 28 000 kronor.

Under departementets omkostnadsanslag bör upptagas en ny post, benämnd

omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. För

nästa budgetår bör i denna post ingå förut angivna belopp av 40 000 kronor

till krigsspel och kurser m. in. samt 15 000 kronor till inköp av inventarier

och grundande av en boksamling, tillhopa 55 000 kronor. Från

posten torde även få bestridas kostnader för nämndledamöternas resor

in. m. Den i statsverkspropositionen föreslagna medelsanvisningen till inrikesdepartementets

omkostnader, 70 000 kronor, bör i enlighet härmed

ökas till 125 000 kronor.

Kostnaderna för arvoden åt nämndens ledamöter och för ersättningar

åt särskilt anlitade sakkunniga bör bestridas från ett särskilt anslag till

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, vilket anslag torde böra erhålla

förslagsanslags natur. Anslaget bör för nästa budgetår upptagas med

35000 kronor.

Ersättningarna till länsavdelningarnas chefer torde böra utgå från länsstyrelsernas

avlöningsanslag. Någon uppräkning av detta anslag i anledning

härav torde icke vara påkallat.

I enlighet med vad jag nu föreslagit kan den sammanlagda kostnaden

för det psykologiska försvaret för nästa budgetår beräknas till 195 000

kronor. Kommittén hade uppskattat medelsbehovet för det första verksamhetsåret

till omkring 353 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj.ts proposition nr 162.

Hemställan.

På grund av vad jag förut anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de grunder för organisationen av det

psykologiska försvaret, som jag i det föregående angivit;

dels ock —- med ändring av vad därutinnan föreslagits

i årets statsverksproposition elfte huvudtiteln, punkterna

1 och 2 —

a) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen............ 31500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 293 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 260 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 290 500

Summa förslagsanslag kronor 875 000;

b) till Inrikesdepartementet: Avlöningar under elfte huvudtiteln

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 875 000 kronor;

c) till Inrikesdepartementet: Omkostnader under elfte

huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 125 000 kronor;

d) till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar under

elfte huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Behovet av psykologiskt försvar.................................. 4

Kommittén .................................................. 4

Psykologisk krigföring ...................................... 4

Motståndsandans värnande.................................... 6

Sammandrag av kommitténs förslag beträffande det psykologiska försvarets

verksamhet och organisation.......................... 10

Yttranden........................ 11

Departementschefen ............................................ 14

II. Det psykologiska försvarets verksamhet och organisation under krig .. 17

Kommittén .................................................. 17

Nyhetstjänsten och den offentliga debatten...................... 17

Återhållsamhet vid publicering................................ 19

Inhemsk upplysningsverksamhet .............................. 20

Upplysningsverksamhet till utlandet............................ 23

Insamling och bearbetning av material ........................ 24

Den centrala krigsorganisationen och dess arbetsuppgifter ........ 25

Det centrala organets ställning inom administrationen............ 27

Upplysningscentralens inre organisation ........................ 28

Regional krigsorganisation.................................... 29

Yttranden.................................................... 30

Nyhetstjänsten och den offentliga debatten .................... 30

Återhållsamhet vid publicering................................ 31

Inhemsk upplysningsverksamhet .............................. 33

Till utländsk opinion riktad verksamhet........................ 37

Insamling och bearbetning av material ........................ 38

Krigsorganisation............................................ 39

Upplysningscentralens inre organisation ........................ 41

Den regionala krigsorganisationen.............................. 43

Departementschefen ............................................ 44

III. Åtgärder under fred............................................ 49

Kommittén .................................................. 49

Upplysningsverksamhet ...................................... 49

Förberedelser för verksamhet under krig........................ 51

Utformningen av ett fredsorgan .............................. 56

Yttranden.................................................... 59

Upplysningsverksamhet i fred ................................ 61

Förberedelser för verksamhet i krig............................ 64

Det föreslagna fredsorganet .................................. 67

Åtgärder under fred beträffande den regionala verksamheten........

Departementschefen ............................................ 78

Hemställan ...................................................... 84

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1954/55 till inrikesdepartementets avlöningar och omkostnade a1 i texten