Sök i Ratio Lex

Angående utbildning av viss sinnessjukvårdspersonal

1954-03-05 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:166, Angående utbildning av viss sinnessjukvårdspersonal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbildning av

viss sinnessjukvårdspersonal; given Stockholms slott

den 5 mars 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen förordas, att vårdpersonalen vid de statliga sinnessjukhusen

skall erhålla en väsentligt vidgad utbildning och uppdrages vissa

riktlinjer härför. Utbildningen avses omfatta provtjänstgöring å sinnessjukhus

under 5 å 6 månader, utbildning i kroppssjukvård under 6 månader,

av vilka 2 helt ägnas åt teoretisk utbildning, samt utbildning på sinnessjukhus

under 12 månader. Viss teoretisk undervisning skall meddelas

jämsides med den praktiska utbildningen. Utbildningen kan taga sin början

tidigast under budgetåret 1955/56. Vidare föreslås, att ett elevhem, inrymmande

även undervisningslokaler, uppföres vid Restads sjukhus i Vänersborg

för eu kostnad av 490 000 kronor. För påbörjande av hemmet äskas

för budgetåret 1954/55 ett anslag av 300 000 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 19ö''i. 1 samt. Nr 166.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1954.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterrerg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilsson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet upptager

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga om utbildning av

viss sinnessjuk vård spersonal samt anför.

I. Inledning.

Genom beslut den 13 maj 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

inrikesdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning angående sinnessjukvårdspersonalens

utbildning. Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 13 juni 1949 såsom

sakkunniga ledamoten av riksdagens första kammare O. G. Karlsson, tillika

ordförande, överläkaren vid Beckomberga sjukhus P. I. R. Blomqvist,

numera ledamoten av riksdagens första kammare, förste uppsyningsmannen

vid Säters sjukhus J. G. E. Snygg och ledaren för praktiska kursen

vid sydsvenska socialinstitutet, politices magistern Margareta Almqvist.

Sedermera tillkallades såsom sakkunnig jämväl föreståndarinnan vid Säters

sjukhus Stina Sjöholm. De sakkunniga antog benämningen 1949 års kommitté

för sinnessjukvårdspersonalens utbildning.

Kommittén har med skrivelse den 24 november 1951 överlämnat betänkande

angående utbildning av sinnessjukvårdspersonal (stencilerat).

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, statens lönenämnd,

medicinalstyrelsen, efter hörande av direktionerna för statens sinnessjukhus,

direktionen för statens anstalt för fallandesjuka samt stadsfullmäktige

i Stockholm, Göteborg och Malmö, styrelsen för svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, flertalet av landstingens förvaltningsutskott,

Sveriges läkarförbund, svensk sjuksköterskeförening, statens

sjukhuspersonals förbund och kommunalarbetarförbundet.

I anslutning till ärendets beredning inom inrikesdepartementet har

Kungl. Maj:t den 24 juli 1953 uppdragit åt medicinalstyrelsen att överarbeta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

det av kommittén avgivna förslaget till grundutbildning samt att närmare

utreda frågan om ordnandet av den i grundutbildningen ingående utbildningen

vid lasarett och av grundutbildningen för sinnessjukvårdspersonalen

vid de kommunala sinnessjukhusen. I anledning härav har medicinalstyrelsen

den 29 januari 1954 inkommit med utredning, varöver statskontoret

avgivit yttrande.

De sakkunnigas förslag omfattar såväl grundutbildning som högre utbildning

av sinnessjukvårdspersonal. Då något förslag rörande högre utbildning

icke framlägges i förevarande proposition kommer jag i det

följande att lämna endast en mera summarisk redogörelse för frågorna

rörande denna utbildning och därmed sammanhängande spörsmål.

II. Nuvarande förhållanden.

Befattningshavare och uppgifter. Den 1 juli 1953 fanns vid de statliga

sinnessjukhusen följande tjänster, tillhörande sjukvårdspersonalen.

Tjänst

Lönegrad

Antal

Förste uppsyningsmän ........................

Ca 19

21

Första föreståndarinna ........................

Ca 19

28

Uppsyningsmän ..............................

Ca 16

19

Föreståndarinna..............................

Ca 16

45

Föreståndarinna..............................

Ce 16

1

Överskötare..................................

Ca 14

183

Översköterska................................

Ca 14

471

Förste skötare................................

Ca 13

199

Första sköterska..............................

Ca 12

395

Första sköterska..............................

Ce 12

14

Skötare......................................

Cä 12

1 430

Skötare......................................

Ce 12

642

Sköterska....................................

Ca 10

1 603

Sköterska....................................

Ce 10

1 318

Närmaste förmanskapet över den lägre sjukvårdspersonalen inom en överläkaravdelning

utövas av uppsyningsmän eller föreståndarinnor. En överskötare

eller översköterska — med förste skötare eller första sköterska

såsom ställföreträdare — har ansvaret för varje i en överläkaravdelning

ingående vårdavdelning. Den övriga personalen på sådan avdelning utgöres

av skötare, sköterskor och sjukvårdselever.

Förhållningsregler för sjukvårdspersonalen har eller bemyndigande av

Kungl. Maj:t fastställts av medicinalstyrelsen den 8 april 1922. Enligt

dessa regler är skötare och sköterskor skyldiga att utföra alla göromål,

vilka är erforderliga för de sjukas vård och sysselsättning eller eljest kan

förekomma på avdelningen samt å för de sjuka eller för personalen använda

lokaler. Beträffande sjukvården åligger det dem bl. a.

att deltaga i behandlingen och vården av de sjuka och noga förverkliga

läkarnas föreskrifter och strävanden;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

att ansvara för, att de i deras vård lämnade sjuka, som icke erhållit tillstånd

att vistas på egen hand, är under ständig tillsyn;

att snarast möjligt för närmaste förman anmäla alla händelser av vikt

inom avdelningen och iakttagna förändringar i de sjukas tillstånd;

att handleda de sjuka i deras arbeten och själva deltaga däri;

att tillse, att de sjuka är rena samt snyggt och ordentligt klädda;

att övervaka de sjukas måltider, och tillse, att ordning och skick är

rådande, att maten serveras med största möjliga snygghet och utdelas i enlighet

med de sjukas behov samt att envar erhåller tillräcklig näring.

Överskötare och översköterska, som tilldelats ansvar för viss sjukvårdsavdelning,

är närmaste förmän för å avdelningen tjänstgörande sjukvårdspersonal.

De skall följa läkare och uppsyningspersonal på deras ronder

inom avdelningen och redogöra för de sjukas tillstånd. Det åligger dem

vidare bl. a.

att övervaka, att förhållningsregler och andra givna föreskrifter noggrant

efterlevas av dem underordnad personal samt att fastställda tjänstgöringstider

följes;

att fördela arbetet mellan den övriga sjukvårdspersonalen på avdelningen,

och själva deltaga i utförandet av förekommande göromål;

att handleda och undervisa personalen i dess arbete och förskaffa sig

noggrann kännedom om det intresse och den fallenhet för sjukvårdskallet,

som var och en visar;

att övervaka, att de sjuka omsorgsfullt vårdas;

att, i enlighet med vederbörande läkares föreskrifter, handha och övervaka

behandlingen och vården av de sjuka och därvid noga vinnlägga sig

om att söka förverkliga hans strävanden i dessa avseenden;

att föra anteckningar om medicintilldelning och särskild utspisning till

de sjuka, förteckningar enligt fastställda formulär över osnygga sjuka och

använda skyddsåtgärder, som innebär mekaniskt tvång, viktkurvor, anfallslistor

in. in. samt att möjligast fullständigt beskriva de sjukas tillstånd

och däri iakttagna viktigare förändringar;

att handha och ansvara för avdelningens förråd av möbler, gång- och

sängkläder, in. in.; samt

att handha avdelningens medicinförråd och ansvara för, att det förvaras

på föreskrivet sätt och brukas endast enligt läkares ordination.

Uppsyningsman och föreståndarinna är förmän för samtlig annan

sjukvårdspersonal på sin avdelning. Det åligger dem bl. a.

att övervaka, att dem underordnad personal iakttager ett gott uppförande,

samt att förskaffa sig noggrann kännedom om det intresse och den

fallenhet för sjukvårdskallet, som var och en visar;

att övervaka, att förhållningsregler och andra givna föreskrifter noggrant

efterleves av personalen samt att fastställda tjänstgöringstider följes;

att bestämma om personalens tjänstgöring på olika sjukvårdsavdelningar,

att månatligen uppgöra tjänstgörings- och ledighetslista o. dyl.;

att övervaka, att de sjuka omsorgsfullt vårdas samt att läkarnas föreskrifter

och strävanden i avseende å vården och behandlingen av de sjuka

förverkligas;

att i mån av behov deltaga i och undervisa personalen i förekommande

sjukvårdsgöromål;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

att handha och utlämna materialier för tillverkning av kläder och andra

persedlar och att kontrollera dessa inaterialiers användning in. in.;

att handha och ansvara för dem anförtrodda förråd;

att förrätta inventering av de särskilda sjukvårdsavdelningarnas förråd

och inventarier;

att under överläkarens kontroll för de sjukas räkning mottaga och förvalta

föremål eller smärre penningmedel samt att förmedla av läkaren

medgivna inköp åt de sjuka; samt

att i enlighet med lämnade föreskrifter utskriva utspisningslista.

Uppsyningspersonalens arbete på sjukvårdsavdelningarna avser närmast

utövande av visst inseende över sjukvårdsarbetet, patientbeläggningen, ledningen

av vissa inre och yttre arbeten samt delvis ganska omfattande expeditionsgöromål.

Den rent sjukvårdande uppgiften har i stället övertagits

av överskötare och översköterskor resp. förste skötare och första sköterskor.

För innehavarna av förste skötare- och första sköterskebefattningarna

finnes icke någon av medicinalstyrelsen utfärdad instruktion. De är överskötarnas

och översköterskornas närmaste män och ersättare.

Utbildnings- och befordringsgång. Behörighetsvillkor för de olika befattningarna

har meddelats av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 och 30 juni

1947. Bestämmelser om antagning av elever och om utbildning av vårdpersonalen

har utfärdats genom en av medicinalstyrelsen den 25 september

1931 fastställd plan för utbildningskur ser för sjukvårdspersonal vid statens

sinnessjukhus.

Till elev kan antagas man eller kvinna, som fyllt 20 men ej 30 år; dock

kan undantag härifrån göras efter medicinalstyrelsens prövning. Manlig

elev placeras i lönegrad Cg 8 och kvinnlig i Cg 4.

Efter antagningen följer tjänstgöring på sinnessjukhus med genomgång

av en praktisk kurs om 15 timmar. Denna ledes av den av sjukhusets befattningshavare

bland sjukvårdspersonalen, som därtill förordnas av sjukhuschefen.

Kursen omfattar undervisning i sådan praktisk sjukvård, som

i allmänhet handhas och utövas av sjukvårdspersonalen, såsom städning,

luftning och desinfektion av sjukhuslokaler, bäddning, badning med övrig

skötsel av de sjukas personliga hygien, temperaturmätning, lavemanggivning,

uppmätning och utdelning av medicin, enklare förbandsläggning, skötsel

vid hotande liggsår, assistans vid sondmatning, katetrisering och injektioner,

åtgärder vid inträffande av epileptiska anfall eller andra anfall av

medvetslöshet in. in. samt förande av förekommande listor över temperatur,

anfall in. in. I samband med kursen hålles praktiska övningar.

Efter den praktiska kursen skall eleverna genomgå en 30 timmars teoretisk

kurs av den läkare vid sjukhuset, som sjukhuschefen utser därtill.

Denna teoretiska kurs omfattar undervisning i grunddragen av människokroppens

anatomi och fysiologi, elementen av allmän och speciell sjukdomslära,

det viktigaste av sjukvård i allmänhet, särbehandling, förbands
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kangl. Maj.ts proposition nr 166.

lära, första hjälpen vid olycksfall, sjukhushygien och sjukvårdens etik,

sinnessjukdomar och sinnessjukvård samt delar av sinnessjuklagen och

sinnessjukstadgan m. m.

Båda kurserna avslutas med förhör.

Efter två års tjänstgöring som elev vinnes behörighet som extra ordinarie

skötare eller sköterska. Efter två års tjänst i sådan befattning kan vederbörande

utan någon i kursform meddelad ytterligare teoretisk eller praktisk

utbildning erhålla ordinarie befattning såsom skötare eller sköterska. Tidpunkten

för erhållande av ordinarie tjänst är dock beroende av tillgången

på lediga platser. Tjänstgöringen såsom extra ordinarie omfattar f. n. alltid

avsevärt längre tid än två år för manliga befattningshavare.

Medicinalstyrelsen äger att i särskilda fall medgiva avkortning eller

befrielse från fullgörandet av den föreskrivna tjänstgöringen resp. utbildningskursen.

Den, som genomgått av staten godkänd sjuksköterskeskola,

må av sin utbildningstid kunna tillgodoräknas högst tre år såsom tjänstgöring

vid sinnessjukhus.

För behörighet till befattningar som förste skötare och första sköterska

samt överskötare eller översköterska fordras att vederbörande

skall vara godkänd som skötare resp. sköterska, ha genomgått s. k.

högre teoretisk kurs om f. n. cirka 50 timmar samt ha ådagalagt särskild

duglighet och skicklighet i sinnessjukvård.

I sistnämnda kurs gives undervisning i allmän och speciell sjukdomslära

och sjukdomars behandling, sjukvård i allmänhet, sjukhushygien, de viktigaste

grunddragen av den allmänna hälso- och sjukvården samt sjukvårdens

etik; sinnessjukdomar och sinnessjukvård; delar av lag- och övriga

författningsbestämmelser rörande sinnessjuka och sinnessjukvårdens organisation

in. in.

Kompetens som första sköterska eller översköterska erhålles även efter

genomgång av godkänd sjuksköterskeskola jämte avkortad högre teoretisk

kurs och ett års tjänstgöring på sinnessjukhus. Den avkortade kursen omfattar

20 timmars undervisning i psykiatri och sinnessjukvård. Bristen på

sjuksköterskor har emellertid under senare år gjort det omöjligt att besätta

första sköterske- och översköterskebefattningar med i kroppssjukvård

utbildad personal.

III. Förslag och yttranden.

A. Kommitténs förslag.

Allmänna synpunkter på utbildningen.

Nuvarande utbildning av sinnessjukvårdspersonal kan varken i psykiatriskt

eller somatiskt hänseende anses motsvara nutida krav. De förbättrade

behandlingsmetoder, som numera förekommer inom psykiatrien, har med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166. ‘

fört, att man av de befattningshavare, som leder eller utför egentligt sjukvårdsarbete,

i större utsträckning än f. n. måste fordra goda kunskaper och

erfarenheter i såväl sinnessjukvård som kroppssjukvård.

Vid bedömandet av utbildningens omfattning har kommittén övervägt

om icke en gemensam, likvärdig utbildning skulle kunna beredas all sinnessjukvårdspersonal.

Då en sådan utbildning emellertid måste vara så omfattande,

att den skulle vara tillräcklig även för vårdpersonal i överordnad

ställning, torde ett relativt stort antal elever icke kunna tillgodogöra sig

utbildningen. Nu gällande fordringar på teoretiska förkunskaper — genomgång

av folkskola — för antagning till elev har kommittén nämligen icke

ansett sig böra skärpa. Alltför stora fordringar på förutbildning eller alltför

omfattande utbildning kan medföra, att sinnessjuk vården går miste om

medhjälpare, som skulle kunna vara lämpliga i underordnade befattningar.

Med hänsyn bl. a. härtill har kommittén frångått tanken på en likvärdig

utbildning för all sjukvårdspersonal. Kommittén föreslår därför en gemensam

grundutbildning för all sjukvårdspersonal samt en högre utbildning

för personal i förmansbefattning. Enär förste skötare och första sköterskor

skall ersätta överskötare och översköterskor, bör dessa befattningshavargrupper

ha samma teoretiska utbildning.

Den psykiska sjukvårdens karaktär gör det svårt att skilja mellan kvalificerade

och okvalificerade arbetsuppgifter. Den dagliga samvaron med

patienter, övervakning, hjälp vid påklädning, måltider in. in. måste med

hänsvn till sin betydelse för patientens tillstånd räknas såsom kvalificerat

arbete på ett helt annat sätt än liknande arbetsuppgifter inom kroppssjukvården.

Kommittén har därför ansett, att utbildning i psykisk sjukvård

med en omfattning, som kan anses tillräcklig för all vårdpersonal, bör givas

redan under grundutbildningen. Då skötarpersonalen bör deltaga även i

det somatiska arbetet och det är angeläget att de, som dagligen umgås med

patienterna, ej står främmande för allmänt medicinska tankegångai och ej

saknar kunskaper på dessa områden, bör all personal under grundutbildningen

erhålla viss teoretisk och praktisk kroppssjukvårdsutbildning. Den

personal, som skall befordras till förmansställning, bör erhålla vtterligaie,

betydligt utvidgad utbildning i kroppssjukvård.

Grundutbildningen bör äga rum vid såväl kropps- som sinnessjukhus och

den högre utbildningen vid kroppssjukhus.

Grundutbildningen.

Antagning av elever. EU relativt stort mått av andlig mognad måste fordras

av den, som skall börja inom sinnessjukvården. Kommittén anser, att

denna mognadsgrad i allmänhet är uppnådd vid 19 års ålder. Minimiåldern

för antagning som elev bör därför bestämmas till 19 år. 1 särskilda fall

bär dispens kunna givas. Personer under 18 år bör dock icke under några

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

förhållanden antagas till elever. Beslutanderätten i dessa dispensärenden

synes lämpligen kunna tilläggas sjukhusdirektionerna. Någon övre åldersgräns

synes icke behöva upprätthållas. Av vikt är emellertid, att som elever

icke antages personer, som nått sådan ålder att de icke kan tillgodogöra

sig utbildningen.

Med hänsyn till den stora personalbristen har kommittén icke ansett sig

kunna skärpa kravet å teoretiska förkunskaper. Den grundutbildning, som

kommittén föreslår, är så anordnad, att skolkunskaper utöver dem, som

folkskolan meddelar, icke är nödvändiga. Med hänsyn till sinnessjukvårdsarbetets

tunga karaktär måste det ställas stränga krav på ett gott hälsotillstånd

hos den, som skall utföra egentligt sjukvårdsarbete. Det är givetvis

av stor vikt att den, som antages till elev, har de personliga förutsättningar

i olika hänseenden, som måste fordras för utövande av sinnessjukvård.

Antagning av elever bör ske vid alla statliga sinnessjukhus. Antagning av

elever bör i görligaste mån äga rum tre gånger om året.

Provtjänstgöring. Med hänsyn till att den praktiska sinnessjukvården i

många avseenden är av speciell natur föreslår kommittén, att utbildningen

inledes med en provtjänstgöring om cirka 6 månader vid det sinnessjukhus,

där eleven antagits. Det är viktigt att icke den första tiden vid sinnessjukhuset

blir alltför påfrestande genom att eleverna oförberedda och utan instruktion

får börja sjukvårdsarbetet utan att de först så småningom införes

i arbetet. De bör därför under den första månaden av provtjänstgöringen

genomgå en förberedande teoretisk-praktisk kurs i allmän sjukvård,

under vilken tid de bör vara övertalig personal. Kursen bör omfatta

undervisning i olika ämnen in. in. under sammanlagt 65 timmar, fördelade

på följande sätt, nämligen kroppens byggnad och funktioner 15, något om

de vanligaste sinnessjukdomarnas symptom och innebörd 5, allmän hälsooch

sjukvårdslära 25 samt praktiska demonstrationer och övningar 20

timmar. Gymnastiklektioner under minst 2 halvtimmar per vecka bör givas

under hela provtjänstgöringen. Jämsides med undervisningen bör eleverna

tjänstgöra på sjukavdelning och därvid erhålla fortlöpande instruktion.

Efter den förberedande kursens slut bör eleverna tjänstgöra under cirka

5 månader på sjukavdelning. De, som icke kan tillgodogöra sig undervisningen

eller eljest befinnes olämpliga, bör senast efter sex månader avkopplas

från fortsatt utbildning.

Förberedande kurser bör anordnas vid samtliga sinnessjukhus och i regel

igångsättas sex månader innan vidareutbildningen påbörjas, vilken avses

skola taga sin början den 1 januari, 1 maj och 1 september varje år. Förberedande

kurs bör därför börja den 1 juli, 1 november och 1 mars. Det

kan emellertid vara nödvändigt att begränsa antalet förberedande kurser

till en eller två årligen. Å andra sidan kan det vid de största sinnessjukhusen

visa sig lämpligt att anordna flera än tre kurser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

I regel förordnas en föreståndarinna att leda den praktiska elevkurs, som

eleverna f. n. genomgår. Under den praktiska tjänstgöringen på avdelningarna

handledes och instrueras eleverna av överskötarna och översköterskorna.

Samma kategori befattningshavare torde även i framtiden kunna

anlitas för den föreslagna undervisningen i sjukvårdslära under den förberedande

kursen, såvida härför icke anlitas den instruktion ssköterska,

som kommittén föreslår skola anställas vid vissa sinnessjukhus.

Utbildning på kroppssjukhus. Efter provtjänstgöringen bör eleverna

börja såväl teoretisk som praktisk utbildning under 6 månader i kroppssjukvård

vid kroppssjukhus. Denna utbildning föreslås skola inledas med

en läskurs om cirka 2 månader. Läskursen bör omfatta 177 lektionstimmar,

fördelade på följande ämnen sålunda: anatomi, fysiologi, patologi, ärftlighetslära

och hygien 65, närings- och dietlära 8, sjukvårdsteknik och allmän

sjukvårdslära med praktiska demonstrationer och övningar 60, laborationer

5, läkemedelslära 10, mödra- och barnavård 8, hud- och könssjukdomar

4, sjukvårdens ledande principer 10 samt studiebesök 7 timmar. Under läskursen

bör gymnastiklektioner givas under sammanlagt omkring 25

timmar.

I likhet med vad 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen anfört

i sitt betänkande (SOU 1948: 17) anser kommittén, att undervisningen

bör ske i lektionsform samt genom diskussioner och icke genom föreläsningar.

Sedan eleverna genomgått läskursen bör den praktiska undervisningen

taga vid. Kommittén föreslår, att denna äger rum på medicinsk och kirurgisk

vårdavdelning under 2 månader på vardera avdelningen. I samband

med den praktiska utbildningen bör eleverna meddelas teoretisk undervisning

under 2 timmar per vecka, därvid de vanligaste medicinska och kirurgiska

sjukdomarna genomgås i samband med journalläsning och patientdemonstrationer.

Såsom förut antytts bör ny kurs vid kroppssjukhus påbörjas tre gånger

årligen, den 1 januari, 1 maj och 1 september, för att det vid medicinska

och kirurgiska vårdavdelningar tjänstgörande antalet elever skall vara

jämnt fördelat under året. Elevantalet i varje kurs bör icke överstiga 30.

Utbildningen bör äga rum vid lasarett med såväl medicinsk som kirurgisk

avdelning. Då utbildningsbehovet kan uppskattas till cirka 400 elever per

år skulle det med tre kurser årligen vid varje utbildningssjukhus erfordras

fem utbildningssjukhus.

För att realisera den nu föreslagna utbildningen vid kroppssjukhus har

kommittén hos sjukvårdsberedningarna i samtliga landsting samt i Gävle,

Norrköping och Hälsingborg efterhört möjligheterna härför. De inkomna

svaren har visat, att vissa svårigheter föreligger. Dessa hänför sig främst

till bristen på elevbostäder och lokaler för undervisning. Svårigheter före
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 16(1.

ligger även att skaffa instruktionspersonal. Den nu befintliga är ofta engagerad

i undervisning av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukvårdsbiträden

eller militära sjukvårdare. Ett flertal landsting har dock visat intresse för

att få utbildningen förlagd till lasarett inom landstingsområdet.

I den mån svårigheterna sammanhänger med lokal- och utrymmesbrist

synes de enligt kommitténs mening delvis kunna lösas genom att tillstånd

i erforderlig omfattning medgives till av landstingen planerade byggnadsföretag.

Kommittén är medveten om att det kan uppstå särskilda svårigheter

att anskaffa höstäder åt eleverna under utbildningstiden. I den mån

bostäder icke kan beredas eleverna inom sjukhusets eller sjuksköterskeskolans

lokaler torde de få ordnas utanför.

Enligt nu rådande system för utbildning av sjuksköterskor tjänstgör avdelningssköterskan

som instruktör för eleverna på avdelningen. Vid ifrågavarande

lasarett torde avdelningssköterskorna i regel vara fullt upptagna

med instruktion av elever. Det torde därför vara otänkbart att de skall

kunna användas även till undervisning av sinnessjukvårdspersonal. Vid

lasarett, där annan elevutbildning icke äger rum, synes man däremot kunna

räkna med att avdelningssköterskorna skall kunna deltaga i undervisningen,

dock icke i sådan utsträckning att de kan länkas ensamma svara för elevernas

undervisning. Kommittén anser därför, att särskilda instruktionssköterskor

måste anställas såväl för den teoretiska undervisningen under

läskurserna som för instruktion av eleverna under den praktiska utbildningen.

Kommittén har beräknat, att — därest utbildningen förlägges till

sjukhus, som har sjuksköterskeskola eller annan undervisning av större

omfång — det kommer att behövas två instruktionssköterskor för sinnessjukvårdspersonalens

undervisning. Förlägges undervisningen till annat

lasarett, är det möjligt att endast en instruktionssköterska behöver anställas.

Användandet av manliga sjukvårdare å kroppssjukhus är icke främmande

för den svenska sjukvården. Det måste sålunda anses utan svårighet

genomförbart, att manliga elever från sinnessjukvården tjänstgör på lasarett

för utbildning i kroppssjukvård.

Utbildningen på sinnessjukhus. Sedan eleven avslutat utbildningen på

kroppssjukhus fortsätter utbildningen med teoretisk och praktisk undervisning

på sinnessjukhus. Denna utbildningsperiod bör enligt kommitténs

mening ha eu längd av 12 månader, inberäknat semester.

Kommittén föreslår, att ifrågavarande utbildning förlägges till de större

primärsjukhusen med deras bättre terapeutiska resurser och mera varierande

patientmaterial. Vid varje sådant utbildningssjukhus synes lämpligen

endast en utbildningskurs böra samtidigt pågå. Om antalet elever såsom i

det föregående angivits beräknas utgöra cirka 400, skulle det med 25 å 30

elever i varje kurs behövas omkring 15 utbildningssinnessjukhus.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 166.

Med hänsyn till angelägenheten av att de sinnessjukhus, där utbildning

av elever skall äga rum, året om har en jämn tillgång på personal i praktiskt

arbete samt att eleverna vid studiet av psykologi och psykiatri får

god tid att »smälta» kunskapsstoffet och att inlärandet får stöd av dagliga

iakttagelser i det praktiska arbetet föreslår kommittén, att den teoretiska

undervisningen under utbildningen vid sinnessjukhus sker i form av jämsidesläsning.

Denna bör lämpligen omfatta sammanlagt 173 timmar med

ungefär 4 timmar per vecka. Den teoretiska undervisningen skulle i enlighet

härmed pågå ungefär It) månader. En förutsättning för att jämsidesläsningen

skall bliva givande är emellertid, att eleverna får tillräcklig tid

för studiearbetet. Elevernas praktiska tjänstgöringstid under det den teoretiska

undervisningen pågår synes därför böra reduceras i skälig mån.

Såvitt möjligt bör undervisningen icke äga rum mot arbetsdagens slut, då

tröttheten gör sig gällande hos eleverna.

Den teoretiska undervisningen föreslås omfatta följande ämnen med en

fördelning av timantalet sålunda: samhällets hygien 10, läkemedelslära 10,

psykologi 30, sinnessjukdomar 50, lungtuberkulos 5, diskussioner om olika

anpassningsproblem 6, sjuk- och hälsovård samt sociallagstiftning 36, studiebesök

14, sjukhusprästens arbete 2 samt arbetsterapi 10 timmar.

Det torde få anses uteslutet att den sjukvårdspersonal, som hittills handhaft

elevernas teoretiska och praktiska undervisning — föreståndarinnor,

överskötare och översköterskor — skall utöver de uppgifter, som eljest åvilar

dem, kunna handha undervisningen under provtjänstgöringen och den fortsatta

utbildningen vid sinnessjukhus. Det är därför nödvändigt, att det \id

varje utbildningssinnessjukhus anställes en instruktionssköterska för utbildningen.

Det kan emellertid befinnas praktiskt, att föreståndarinnan

fortfarande meddelar teoretisk undervisning i sjultvårdslära under provtjänstgöringen.

överskötarnas, översköterskornas och elevernas gemensamma

arbete med patienterna gör också en undervisning från överskötarnas

och översköterskornas sida till en naturlig och självklar sak. Instruktionssköterskan

avses skola ha eleverna och elevutbildningen till sin huvuduppgift.

I samråd med föreståndarinnan, överskötarna och översköterskorna

skall hon instruera eleverna på avdelningarna, handleda deras självstudier

samt tillse att ur undervisningssynpunkt bästa resultat vinnes av

den praktiska tjänstgöringen.

I den mån bostäder för eleverna under ifrågavarande utbildningsperiod

icke finnes att tillgå inom sjukhuset, får de förhyra dylika utanför detsamma.

liefordringsgungen. I och med att grundutbildningen fullbordats är eleven

behörig till befattning som extra ordinarie skötare eller sköterska. Ideven

skall nu återvända till det sinnessjukhus, där antagningen som elev

skett. Här antages eleven i mån av tillgång på tjänster till extra ordinarie

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

tjänsteman. Liksom enligt nuvarande bestämmelser kan alltså denna anställning

vinnas efter 2 års elevtid.

Den nu gällande föreskriften om 2 års tjänstgöring som extra ordinarie

skötare resp. sköterska för behörighet till befattning som ordinarie skötare

eller sköterska tillkom för att vederbörande myndighet skulle få tillräcklig

tid att skaffa sig erfarenhet om tjänstemannens lämplighet till ordinarie

befattning. Under den nu föreslagna, betydligt utvidgade utbildningen torde

de elever, som befunnits olämpliga, i regel ha utgallrats redan innan de

blivit extra ordinarie skötare eller sköterska. Man torde under utbildningstiden

ha fått en så säker grundval för bedömande av de praktiska förutsättningarna

för yrket att möjlighet bör föreligga att avkorta den tid, under

vilken tjänstgöring som extra ordinarie skötare eller sköterska skall äga

rum, till 1 år. Efter denna 1-åriga tjänstgöring som extra ordinarie tjänsteman

vinnes behörighet till ordinarie anställning.

Behörighet till befattning som ordinarie skötare eller sköterska bör enligt

kommitténs mening erhållas även av den, som genomgått oavkortad sjuksköterskeutbildning

med specialutbildning i sinnessjukvård inom ramen för

godkänd sjuksköterskeskola. Riktlinjer för denna utbildning har uppdragits

av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen i dess betänkande

angående utbildning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal (SOU

1948: 17). I övrigt bör medicinalstyrelsen liksom nu äga att i särskilda fält

medgiva avkortning eller befrielse från viss del av den nu föreslagna utbildningen.

Högre utbildning.

Antagning av elever. Den högre undervisning, som kommittén föreslår,

bör följa efter det behörighet som ordinarie skötare eller sköterska vunnits.

1 den mån den av 1950 års riksdag beslutade skolreformen genomföres

synes förutsättningar föreligga för en direkt anknytning till folkundervisningen

av den högre utbildningen för sinnessjukvårdspersonal. De skolkunskaper,

som den nuvarande folkskolan meddelar, är enligt kommitténs mening

icke tillräckliga såsom underlag för den högre utbildningen.

Kommittén finner att genomgång av realskola utgör erforderlig skolunderbyggnad.

För den, som icke har sådan eller därmed jämförlig skolunderbyggmid,

måste en komplettering ske, framför allt i modersmål, matematik,

fysik och kemi. önskvärt är, att dessa kunskaper inhämtas genom bevistande

av två kurser vid folkhögskola.

Utbildningens omfattning m. m. Den högre utbildningen förelås omfatta

teoretisk undervisning under sammanlagt 332 timmar, fördelade på två

läskurser om tillhopa tre månader, samt praktisk utbildning på kroppssjukhus

under nio månader. Gången och omfattningen av utbildningen

framgår av nedanstående tablå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

13

Antal månader

Utbildningsmoment

Teoretisk

utbildning

Praktisk

utbildning

2

Praktisk utbildning på:

2

2

2

i

i

i

1

3

9

12

Utbildningens anordnande m. m. Utbildningen synes böra förläggas i anslutning

till något kroppssjukhus på ort med tillgång till lämpliga lararkrafter

och tillräckligt antal utbildningsplatser.

Av svaren på förfrågningar hos direktionerna för karolinska sjukhuset

och för akademiska sjukhuset i Uppsala, Göteborgs sjukhusdirektion,

Malmö stads sjukhusdirektion och direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund om möjligheterna att anknyta den högre utbildningen

till något av ovannämnda sjukhus framgår, att vissa svårigheter

föreligger för en dylik anordning.

Kommittén har kommit till den slutsatsen att det för genomförande av

den föreslagna högre utbildningen är erforderligt att genom statens försorg

lokaler anskaffas för elevbostäder och undervisning och att undervisningspersonal

anställes i tillräckligt antal för den teoretiska och praktiska utbildningen.

För detta ändamål synes särskilda skolbyggnader böra inrättas.

Av förmanspersonalen beräknas omkring 110 avgå per år. Ett lika stoit

antal måste sålunda årligen genomgå högre utbildning. En årlig intagning

av 50 h 60 elever synes med hänsyn till administration och undervisning

giva den lämpligaste storleken av en skola. På grund härav bör för den

högre undervisningen inrättas två skolor med elevbostäder och undervisningslokaler.

För att utbildningen skall kunna bedrivas med erforderlig intensitet, erfordras

vid envar av de båda skolorna, utöver föreståndaren, minst tie

instruktionssköterskor.

Med hänsyn till det biträdesarbete, som kan förutsättas förekomma vid

skolorna synes ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11 böra anställas vid envar

av skolorna.

Den högre utbildningen bör medföra behörighet till tjänster för förste

skötare, första sköterska, överskötare, översköterska och uppsyningspersonal.

Behörighet till nu nämnda tjänster bör även tillkomma den, som

genomgått oavkortad sjuksköterskeskola med specialutbildning i sinnes
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

sjukvård inom ramen för godkänd sjuksköterskeskola enligt de riktlinjer

för denna utbildning, som uppdragits av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen

(SOU 1948: 17).

Utbildning av befintlig personal.

I och med att den nu föreslagna utbildningen av sinnessjukvårdspersonal

kommit i gång måste nya behörighetsbestämmelser för sjukvårdspersonalen

träda i kraft. För befattning som skötare eller sköterska bör stadgas bl. a.,

att vederbörande genomgått den föreslagna grundutbildningen, och för behörighet

till befattning som förste skötare, första sköterska, överskötare

och översköterska bör dessutom föreskrivas genomgång av den högre utbildningen.

Det är enligt kommitténs mening klart att den, som enligt nu gällande

bestämmelser vunnit behörighet till viss befattning, måste bibehållas

vid denna behörighet även efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

Emellertid kommer givetvis en del av dessa att önska genomgå den nva utbildningen

för att icke behöva stå tillbaka i konkurrensen. Rättvisan kräver

att även den personal, som redan är inne på banan, gives tillfälle att

under en övergångstid genomgå denna utbildning. Skulle emellertid ett

större antal av denna personal utbildas samtidigt, kommer stora svårigheter

att uppstå för sinnessjukhusen. För att utbildningen av den äldre

personalen skall kunna fördelas på ett antal år föreslår kommittén, att antalet

deltagare i de olika kurserna — om det skulle visa sig nödvändigt —

under en övergångstid utökas från 80 till 35.

Givetvis skall icke den personal, som erhållit utbildning enligt nu gällande

utbildningsprogram, genomgå den i grundutbildningen ingående provtjänstgöringen

eller den förberedande kursen. Utbildningen å kroppssjukhus

måste däremot genomgås. Även den personal, som deltagit i den nuvarande

högre utbildningskursen och är behörig till befattning som överskötare

eller översköterska eller deras ersättare, måste genomgå den föreslagna

grundutbildningen för att kunna vinna tillträde till den högre utbildningen.

Kommittén anser det önskvärt att även den äldre personal,

som icke genomgår den nu föreslagna utbildningen, erhåller ytterligare utbildning

i form av kortare kurser vid sinnessjukhusen.

I den mån speciellt utbildade befattningshavare, som uteslutande har till

uppgift att utöva sysselsättnings- och arbetsterapi, icke finnes anställda

vid verkstäder och arbetssalar, synes det önskvärt, att även den ekonomipersonal,

som handleder patienterna, genom kortare kurser erhåller viss

elementär undervisning angående sinnessjukdomarna för att härigenom

få den rätta förståelsen för de sjuka och deras problem.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 166.

Elevernas utbildningskostnader och central ledning.

Utbildningskostnader och avlöningsförhållanden. Nuvarande elevkurs

och högre kurs är avgiftsfria, och eftersom kurserna gives under det kursdeltagarna

tjänstgör på sinnessjukhus och uppbär sin avlöning, är undervisningen

kostnadsfri. För rekryteringen till yrket är det nödvändigt, att

även den nu föreslagna utbildningen göres helt kostnadsfri for eleverna på

så sätt att skol- eller kursavgifter icke skall utgå och att kursdeltagarna

erhåller avlöning under utbildningstiden. Det kan möjligtvis befinnas lämpligt

att eleverna under grundutbildningen eller under viss del därav icke

lönegradsplaceras utan i stället erhåller arvode, bidrag till uppehälle el. dyl.

Kommittén har icke ansett sig böra ingå på denna fråga utan endast uttalat,

att avlöningsförmånerna för deltagarna i grundutbildningen icke böi

vara mindre än de avlöningsförmåner, som enligt hittills gällande bestämmelser

utgår till elever.

Deltagarna i utbildningskurserna skall givetvis betala för de naturaförmåner

— i första hand bostad och kost — varav de kan komma i åtnjutande

på sjukhusen.

Utbildningens centrala ledning. Det nu föreslagna utbildningspiogiammet

innebär, att personalen i stor utsträckning kommer att tå fullgöra sin

utbildning inom flera olika sjukhus på skilda orter. Efter antagning och

provtjänstgöring på eget sinnessjukhus skall sålunda eleverna sammanföras

till fem lasarett för undervisning i kroppssjukvård. Sedan denna

undervisning avslutats skall de för vidareutbildning fördelas mellan omkring

15 utbildningssinnessjukhus. Förutsättningen för att en dylik utbildningsgång

rent organisatoriskt skall gå i las är, att den hai en fast,

central ledning. Denna ledning bör förläggas till medicinalstyrelsen, som

har de bästa möjligheterna att samordna de särskilda utbildningsperioderna.

Arbetsuppgifterna kräver, att en särskild befattningshavare anställes

på styrelsens sinnessjukvårdsbyrå. Denne befattningshavare bör stå i näia

kontakt med utbildningssjukhusen samt ombesörja fördelningen av eleverna

på sjukhusen, utöva inspektion över undervisningen vid utbildningssjukhusen

och vid de särskilda skolorna samt tillhandagå dem, som är

knutna till undervisningen, med råd och anvisningar för undervisningens

ordnande in. in. Vidare bör befattningshavaren följa undervisningens utveckling,

till medicinalstyrelsen inkomma med erforderliga framställningar

och förslag med avseende på densamma samt vara skyldig att i medicinalstyrelsen

föredraga ärenden rörande undervisning av sinnessjukvårdspersonal.

Omfattningen av de arbetsuppgifter, som det nya utbildningsprogrammet

kommer att medföra, motiverar heltidsanställning av en särskild

kvalificerad kraft med såväl sjuksköterskeutbildning som utbildning i sinnessjukvård

samt med skicklighet i undervisning av sjukvårdspersonal.

Tjänstens innehavare synes lämpligen böra benämnas biträdande byråinspektör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

B. Särskilt yttrande.

I ett särskilt yttrande har ledamöterna i kommittén Blomqvist och Stina

Sjöholm förklarat sig i stort sett kunna ansluta sig till kommitténs förslag

i vad angår den grundläggande utbildningen. Den av kommittémajoriteten

föreslagna provtjänstgöringen på 6 månader medför emellertid, att det på

utbildningssinnessjukhuset tre månader om året finnes det dubbla antalet

provtjänstgörande elever. För att undvika därmed förenade olägenheter

från bostadssynpunkt och svårigheter vid uppgörandet av arbetstidsschema

föreslås, att provtjänstgöringen begränsas till 5 månader, varvid intagning

skulle ske den 1 april, den 1 augusti och den 1 december.

Enligt gällande praxis befordras eleverna till extra ordinarie befattningshavare

i den mån tillgång till extra ordinarie tjänster finnes, vanligen vid

det sinnessjukhus där vederbörande är anställd. Något ledigförklarande

äger icke rum, liksom ej heller vid befordran till ordinarie. Reservanterna

föreslår, att ledigblivna extra ordinarie sjukvårdstjänster ledigförklaras

med ansökningsrätt för de elever, som med godkända vitsord genomgått

den föreslagna grundutbildningen. Genom införande av ett dylikt ansökningsförfarande

skulle konkurrensen om tjänsterna bli större och därmed

sporra eleverna att väl tillgodogöra sig studierna.

Vidare anföres, att behovet av vårdpersonal kommer att stiga, bl. a. med

hänsyn till att den i generalplanen för sinnessjukvården förutsatta nedgången

i vårdplatsantalet ej torde vara möjlig i den beräknade takten.

Lasarettsutbildningen under grundtjänstgöringen bör enligt reservanterna

beräknas för ett antal av cirka 500 elever i stället för av kommittén föreslagna

400. Under en övergångstid av ungefär tio år bör lasarettskurserna

kunna mottaga ungefär 575 elever, för att bereda den äldre personalen möjligheter

till utbildning.

I fråga om den högre utbildningen har reservanterna ansett, att den

utformats alltför kortfattat, såväl till sin teoretiska som praktiska del, för

att möjliggöra en tillräckligt kvalificerad allmän medicinsk utbildning. Som

skäl för denna ståndpunkt anföres bl. a., att barriärerna mellan sinnessjukvård

och kroppssjukvård håller på att allt mera raseras. För en fullgod

sinnessjuk vård kräves, att den ansvariga sjukvårdspersonalen har en sådan

utbildning och kapacitet, att den kan deltaga i den kroppsliga behandlingen

av patienterna på ett sådant sätt, att läkarna kan känna samma trygghet

härvidlag som på kroppssjukhusen. Kommittémajoritetens förslag tillgodoser

icke detta fundamentala krav. Det vore olyckligt och omotiverat att

fastlåsa den ansvariga sinnessjukvårdspersonalens utbildning på ett lägre

plan än det, som fastställts för annan sjukvårdspersonal.

I fråga om den teoretiska utbildningen framhålles, att proportionen mellan

antalet lektionstimmar i grundutbildningen och den högre utbildningen

icke ar väl avvägd. Mest otillfredsställande är, att undervisning i elevernas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

huvudämnen, psykologi och sinnessjukvård, helt förlagts till grundutbildningen.

En utökning av läskurserna från 3 till 4 månader bör komma till

stånd, varigenom den högre kursen ökas med bl. a. 30 timmar medicinsk

psykologi och psykiatri.

Den praktiska utbildningen föreslås omfatta 13 månader. Härtill kommer

behovet av semester under cirka 1 månad.

Beträffande villkoren för deltagande i den högre utbildningen föreslås

bl. a„ att en välmeriterad sökande bör ha möjlighet att gå direkt till den

högre kursen och sålunda icke först behöva vinna behörighet som ordinarie

skötare eller sköterska.

Yttranden över kommitténs förslag.

1 remissvaren har allmänt understrukits behovet av en förbättrad

utbildning för sinnessjukvårdspersonalen. Bland de allmänna

synpunkter, som i yttrandena anlagts på kommitténs förslag till grundutbildning

må följande anföras.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att genomförandet av de sakkunnigas

förslag skulle komma att i avsevärd utsträckning råda bot på länge erkända

brister inom den statliga sinnessjukvården. Den allsidiga utbildning, som

avses bibringad all personal, skulle med säkerhet komma att bidraga till

att höja sinnessjukvårdens allmänna standard och närma den till kroppssjukvårdens.

Med hänsyn till den ökade vikt, som patienternas somatiska

åkommor och deras behandling med rätta numera tillmätes, har styrelsen

funnit det särskilt tillfredsställande, att personalens grundläggande utbildning

i kroppssjukvård blivit tillgodosedd. Krav på en förbättring härutinnan

har länge med fog framförts.

Statskontoret har förklarat sig dela utredningens uppfattning, att den

utbildning, som f. n. beredes sjukvårdspersonalen vid de statliga sinnessjukhusen

ur olika synpunkter icke kan anses motsvara nutida krav, samt

att en utökad och fördjupad undervisning måste anses påkallad.

Flera sjukhusdirektioner har understrukit, att sinnessjukvården är en

i hög grad eftersatt vårdgren och att kraftåtgärder erfordras för att bringa

sinnessjukvården ur det förfall, i vilket den f. n. befinner sig. De få lasarettsutbildade

sköterskor, som ännu finnes kvar vid sinnessjukhusen, tages

alltmera i anspråk för centrala uppgifter såsom föreståndarinnor, laboratorie-

och apotekssköterskor in. m., varigenom det blir svårt eller omöjligt

att använda deras sakkunskap i det dagliga sjukvårdsarbetet på avdelningarna.

Det har vidare ansetts nödvändigt, att den statliga sinnessjukvården,

som utgör kärnan inom den psykiska sjukvården, gives de personella resurser,

som denna inom hälso- och sjukvårdsväsendet och för den sociala

omvårdnaden överhuvudtaget alltmera betydelsefulla verksamhet kräver.

2— Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 166.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

EU par sjukhusdirektioner har förklarat, att en väsentlig förskjutning

av tyngdpunkten bör ske från den allmänna, grundläggande utbildningen

till den högre, vilken bör avsevärt utvidgas, såväl i avseende på den praktiska

som den teoretiska delen.

Två direktioner har ansett det synnerligen angeläget att utbildningsfrågan

snarast möjligt löses men funnit det föreliggande förslaget, med

avseende på nuvarande förhållanden inom sinnessjukvården samt på denna

vårds framtida utveckling och utformning, bygga på alltför osäkra förutsättningar

för att läggas till grund för principbeslut i ämnet.

Stockholms stadsfullmäktige har framhållit, att en såvitt möjligt enhetlig

utbildning för flertalet av sinnessjukvårdspersonalen vid såväl statliga

som kommunala anstalter bör eftersträvas. Om de i betänkandet framförda

förslagen realiseras, bör därför den kommunala utbildningen anpassas

efter den statliga.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har yttrat bl. a.

Det föreliggande betänkandet behandlar endast frågan om utbildning

av vårdpersonalen vid statens sinnessjukhus. Däremot beröres ej utbildningen

av personal vid exempelvis psykiatriska kliniker och vårdhem för

lätlskötta sinnessjuka, önskvärt hade självfallet varit, om även dessa utbildningsfrågor

kunnat utredas i förevarande sammanhang. Vad särskilt

angår berörda vårdhem, föreligger sedan flera år önskemål om införande

av viss utbildning för den lägre vårdpersonalen.

Frågan om den statliga sinnessjuk vårdspersonalens utbildning har under

flera år varit aktuell. Orsaken härtill är att söka i de brister, som vidlåda

det nuvarande utbildningssystemet på detta område. Det är naturligt, att

dessa brister blivit alltmera framträdande i samma mån som strävandena

att höja sinnessjukvårdens kvalitet vunnit terräng. Det torde nämligen stå

klart, att en höjning av vårdens kvalitet intimt sammanhänger med vårdpersonalens

kompetens och utbildning. Det är också i första hand mot denna

bakgrund, som styrelsen vill se det nu föreliggande betänkandet.

Ett landstings förvaltningsutskott har ansett, att utredningen i första

hand bör kompletteras beträffande utbildningen av personal vid vårdhem

för lättskötta sinnessjuka, vid psykiatriska lasarettsavdelningar samt kommunala

sinnessjukhus. Denna personal bör erhålla samma utbildning som

personal vid statliga sinnessjukhus.

Svenska psykiatriska föreningen har förklarat, att den ansett det framlagda

förslaget såsom en första etapp i likställigheten mellan vårdpersonal

på kropps- och sinnessjukhus. Om den svenska sinnessjukvården skall

komma i paritet med kroppssjukvården, är det nödvändigt med en förbättrad

utbildning av alla personalkategorier.

Statens sjukhuspersonals förbund har — även om förbundet anser att

en gemensam, likvärdig utbildning för all sinnessjukvårdspersonal innebär

påtagliga fördelar — icke velat avstyrka ett genomförande enligt de

riktlinjer, som de sakkunniga föreslagit. Förbundet anser nämligen att

utbildningsfrågan är så angelägen, att ett förverkligande av förslaget icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166. 19

nu längre kan skjutas på framtiden utan allvarliga men för hela sinnessjukvården.

Kommitténs förslag till riktlinjer för grundutbildningen

har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

Till dessa hör bl. a. medicinalstyrelsen, åtskilliga sjukhusdirektioner,

några landstings förvaltningsutskott, stadsförbundet och statens

sjukhuspersonals förbund.

I vissa yttranden har emellertid ifrågasatts, om icke den föreslagna

grundutbildningen givits för stor omfattning. Sålunda har statskontoret

ansett det tvivelaktigt att det stora flertalet elever med den för dem förutsatta

skolunderbyggnaden har möjlighet att tillgodogöra sig den föreslagna

teoretiska undervisningen samt ifrågasatt, om elevernas blivande

arbetsuppgifter motiverar en så dyrbar och omfattande utbildning. Psykiatriska

föreningen har funnit den teoretiska utbildningen på detta stadium

onödigt omfattande. Ett par sjukhusdirektioner anser, att kommittén överdimensionerat

grundutbildningen. Av en sjukhusdirektion har framförts

den åsikten, att en stor del av eleverna troligen icke kan nöjaktigt tillgodogöra

sig den föreslagna undervisningen. Vidare har man i ett yttrande

ifrågasatt, huruvida all lägre sinnessjukvårdspersonal behöver erhålla den

föreslagna grundutbildningen med hänsyn till att större delen av klientelet

på sinnessjukhusen alltjämt kommer att bestå av kroniska fall. Svensk

sjuksköterskeförening, som i huvudsak avstyrkt kommitténs förslag, har

i stället förordat ett av medicinalstyrelsen år 1948 framlagt förslag till

utbildning. Svenska kommunalarbetareförbundet har beklagat, att de sakkunniga

ansett sig böra frångå tanken på en gemensam, likvärdig utbildning

för all sinnessjukvårdspersonal och förordat, att grundutbildningen

utökas med 6 månader utöver den föreslagna utbildningstiden.

De av kommittén föreslagna villkoren för antagning till

elev har i remissvaren i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Vissa påpekanden har dock gjorts i detta sammanhang. Sålunda har medicinalstyrelsen

framhållit, att värnpliktstjänstgöringen kan vålla svårigheter

i utbildningen av manliga elever. Därest dispensrätten beträffande

åldersgränsen för antagning till elev skulle överlåtas till sjukhusdirektiönerna,

skulle en övre åldersgräns medverka till att icke alltför överåriga

elever bli anställda.

Direktionen för Salberga sjukhus har föreslagit, att minimiåldern för

antagning bestämmes till 18 år. Sjukhusdirektionerna vid Sidsjöns och

Gådcå sjukhus har ställt sig tveksamma inför möjligheten att ge sinnessjukvårdspersonalen

en så omfattande utbildning, som föreslagits om icke

krav på viss skolutbildning utöver folkskolans upprätthålles.

Förslaget i fråga om elevernas provtjänstgöring har i remisssvaren

föranlett erinringar i vissa hänseenden. Medicinalstyrelsen har fun
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

nit den förberedande kursens teoretiska del väl avvägd. Styrelsen har

vidare ansett sig kunna godtaga en avkortning av provtjänstgöringen till

5 månader om det ur bostadssynpunkt eller av annan praktisk anledning

befinnes önskvärt.

Med hänsyn till att en del elever antages åtskilliga år efter det de genomgått

folkskola bör en kort repetitionskurs i vanliga skolämnen inläggas i

provtjänstgöringen.

Direktionen för S:t Sigfrids sjukhus har framhållit, att det kommer att

bli svårt för sinnessjukhusläkarna att medhinna det arbete, som koinme

att åläggas dem med den förberedande kursen jämte den senare teoretiska

utbildningen. Visserligen har föreslagits anställande av särskilda instruktionssköterskor,

men dessas undervisning ligger på ett annat plan än

läkarnas.

Statskontoret, två sjukhusdirektioner, statens sjuksköterskeskola och

svenska sjuksköterskeföreningen har anslutit sig till reservanternas förslag

i denna del och förordat, att provtjänstgöringen skulle omfatta en

tid av 5 månader.

I ett par remissvar har föreslagits, att provtjänstgöringen skulle begränsas

till 3 eller 4 månader.

Vad angår elevernas utbildning på kroppssjukhus under

grundutbildningen har medicinalstyrelsen framhållit, att den föreslagna

teoretiska utbildningen under lasarettstjänstgöringens 2 första månader

synes bli alltför kompakt och svårsmält med tanke på den skolunderbyggnad,

som flertalet elever har. Kursen bör därför uppläggas mera

elementärt och erforderligt antal timmar bör anslås för att bereda eleverna

tillfälle att komplettera sina skolkunskaper. Liknande synpunkter har

framförts av en sjukhusdirektion och statens sjuksköterskeskola. Sistnämnda

remissmyndighet har anfört, att de av kommittén förordade planerna

för den teoretiska undervisningen vid kroppssjukhus ävensom vid

sinnessjukhus synes vara uppgjorda med tanke på elever, som har större

förkunskaper än vad enbart folkskolan kan ge. Flertalet elever skulle icke

kunna tillgodogöra sig en undervisning enligt dessa planer, varför den i stora

delar skulle vara förfelad. Planerna synes även dels upptaga ämnen, vilkas

nödvändighet för den underordnade personalen kan ifrågasättas, dels

innehålla för stort timantal beträffande vissa andra ämnen. En inskränkning

av den av kommittén förordade teoretiska undervisningen torde böra

ske. Å ena sidan har direktionen för Birgitta sjukhus funnit utbildningstiden

på kroppssjukhus i knappaste laget och föreslagit, att den utökas till

att omfatta åtminstone 8 månader, medan å andra sidan direktionen för

Västra Marks sjukhus ansett den föreslagna lasarettsutbildningen om 6

månader vara av föga värde och i vissa fall rentav till förfång.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Södermanlands läns landsting har ansett, att värdet av utbildning vid

kroppssjukhus överskattats av de sakkunniga samt föreslagit, att denna

utbildning inskränkes så, att den tillsammans med utbildningen vid sinnessjukhus

omfattar sammanlagt 6 månaders undervisning och praktisk

tjänstgöring.

Svenska landstingsförbundet har förklarat, att det måste bli förenat

med betydande svårigheter att förlägga en utbildning av sådan omfattning

som föreslagits till kroppssjukhusen. Nybyggnad av såväl undervisningslokaler

som elevbostäder torde bliva ofrånkomlig. Det har synts förbundet

naturligt, att staten bestrider de därmed förenade kostnaderna. Liknande

synpunkter har framförts av några landstings förvaltningsutskott. Härjämte

har i yttrandena från flera landstings förvaltningsutskott framhållits

beredvilligheten att medverka till att viss del av grundutbildningen förlägges

till landstingens kroppssjukhus.

Statskontoret finner, att en statsanställning av de föreslagna instruktionssköterskorna

icke bör komma ifråga då det gäller de fem kroppssjukhusen,

där landsting eller städer får förutsättas vara huvudmän. Ämbetsverket

föreslår därför, att vid nämnda sjukhus erforderligt antal instruktionssköterskor

anställes och avlönas av vederbörande huvudman med bidrag

av statsmedel. Då kostnaderna för ifrågavarande utbildning i princip torde

böra bestridas av statsverket, anser statskontoret att huvudmännen bör

erhålla full täckning för sina utgifter för instruktionssköterskorna.

Frånsett vissa förslag till smärre justeringar i den teoretiska utbildningen

har i remissyttrandena i övrigt ej rests några väsentliga invändningar mot

ifrågavarande förslag.

Beträffande utbildningen på sinnessjukhus har medicinalstyrelsen

ansett att förslaget att förlägga utbildningen till de större primärsjukhusen

innebär så stora fördelar att de överväger de nackdelar beträffande

rekryteringen vid övriga sjukhus, som kan befaras. Mot kursplanen

har styrelsen ansett att tungt vägande invändningar kan göras. Ehuru

styrelsen funnit eu avsevärt utvidgad undervisning i psykiatri och psykologi

ofrånkomlig, har styrelsen likväl dragit i tvivelsmål, huruvida antalet

lektionstimmar i dessa ämnen, 50 respektive 30, verkligen kan göras fruktbringande

för eleverna. Styrelsen har därför föreslagit en viss nedskärning

av dessa lektioners antal. Undervisningen i dessa ämnen hör enligt styrelsens

mening göras så elementär, att den endast siktar till bibringandet av

sådana grundläggande fakta, som alla kan tillägna sig. Beskärningen av

antalet undervisningstimmar i psykologi och psykiatri bör utnyttjas till en

mera omfattande behandling av det praktiskt betydelsefulla ämnet arbetsterapi.

Beträffande övriga ämnen har styrelsen ansett alt åtskilliga av

lektionerna bör ledas av läkare, som praktiskt sysslar med ifrågavarande

spörsmål.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Direktionerna för S:t Lars’ och Vipeholms sjukhus har ansett det vara

absurt att förlägga hela den teoretiska undervisningen i psykiatri med

psykologi till grundutbildningen. Direktionerna har föreslagit, att i grundutbildningen

skall ingå 40 timmars undervisning i psykiatri och 20 timmar

i psykologi utan alltför sträng åtskillnad mellan ämnena. Eleverna kommer

därvid ändå att få en utbildning i psykiatri och psykologi, som vad

timantalet beträffar motsvarar den utbildning i dessa ämnen, som kommer

svenska läkare till del. Vidare har direktionerna ansett, att undervisningen

i medicinsk medborgarkunskap och i sociallagstiftning givits alltför

stort utrymme i grundutbildningen. Liknande synpunkter har framförts

i remissvaren från två andra sjukhusdirektioner.

Direktionen för Furunäsets sjukhus har föreslagit, att grundutbildningen

i sinnessjukvård skall förekomma vid samtliga primärsjukhus och ej blott

vid 15, som av kommittén förordats. Bl. a. skulle de primärsjukhus, dit

utbildning enligt förslaget ej förlagts, undslippa olägenheten att ideligen

förlora sina elever och ersätta dem med vikarier.

Å andra sidan har ett landstings förvaltningsutskott och en sjukhusdirektion

ifrågasatt, om icke undervisningen i psykiatri bör lämnas större utrymme

inom grundutbildningen. Antalet kurstimmar i arbetsterapi har av

två sjukhusdirektioner ansetts otillräckligt.

I övrigt har förslagen i förevarande del godtagits eller lämnats utan

erinran av remissinstanserna.

Kommitténs förslag till be f ord ringsgång har i flertalet remissvar

i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Fn sjukhusdirektion och

statens sjuksköterskeskola har anslutit sig till den av reservanterna uttalade

meningen, att ett ansökningsförfarande bör införas efter grundutbildningen.

Medicinalstyrelsen har icke velat förneka, att vissa fördelar skulle

kunna vinnas därest övergång från elevanställning till extra ordinarie tjänst

skulle göras beroende av ett ansökningsförfarande, varigenom eleverna

skulle extra sporras att väl tillgodogöra sig studierna. Å andra sidan har

styrelsen framhållit, att en vida större nackdel är, att sjukhus, som är eller

fått rykte att vara mera tungarbetade eller som ligger geografiskt sämre

till, skulle bli hänvisade till att få ett mindre önskvärt personalmaterial.

Fn sjukhusdirektion har föreslagit, att befordran till ordinarie tjänst

skall vinnas först efter aderton månaders tjänstgöring såsom extra ordinarie.

Förslagen beträffande utbildning av befintlig personal har

av remissinstanserna tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

I fråga om elevernas utbildningskostnader har medicinalstyrelsen

understrukit, att utbildningen bör vara helt kostnadsfri för eleverna

och att dessa under tiden för densamma skall vara tillförsäkrade

vissa avlöningsförmåner. Under grundutbildningen bör eleverna åtnjuta

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kangl. Maj.ts proposition nr 166.

i stort sett samma löneförmåner, som f. n. utgår till sjukvårdselever, vare

sig de då bör vara lönegradsplacerade eller åtnjuta ifrågavarande förmåner

i form av arvode eller bidrag till uppehälle eller dylikt. Under den i grundutbildningen

ingående provtjänstgöringen och utbildningen vid kroppssjukhus

bör de dock i lönehänseende snarare jämställas med skötare- resp.

sköterskevikarierna än med de mera fast anställda eleverna.

Statskontoret har funnit, att de av utredningen föreslagna lönegradsplaceringarna

under befordringsgången samt ekonomiska förmånerna för

eleverna under utbildning är tilltagna i överkant. De överstiger jämväl den

ersättning, som utgår till motsvarande elever inom kroppssjukvården. Med

hänsyn till det läge, vari sinnessjukvården f. n. befinner sig, har ämbetsverket

det oaktat icke ansett sig böra föreslå någon ändring av förslaget

i denna del.

Statens lönenåmnd, som förklarat sig utgå från att kommitténs mening

är att eleverna under utbildningens olika etapper skall stationeras på den

ort, där vederbörande sjukhus är beläget, varigenom fråga om tjänstgöringstraktamente

under utbildningstiden icke kan uppkomma, har under denna

förutsättning icke funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag.

Landstingsförbundet har för sin del ansett det knappast motiverat att för

eleverna i den föreslagna grundutbildningen skall utgå samma ersättning

som för sjuksköterskeelev. Förbundet bär förklarat sig icke vara benäget

att förorda högre ersättning än hälften av sjukvårdsbiträdes lön till elev

i grundutbildning. Ett landstings förvaltningsutskott har förutsatt, att frågan

om lön till eleverna och om fördelningen av eventuellt uppkommande

övriga kostnader under utbildningstiden vid kroppssjukhus löses genom

överenskommelse mellan staten och svenska landstingsförbundet. Skälig

ersättning för elevs deltagande i det praktiska arbetet i kroppssjukhus bör

lämnas av vederbörande sjukhus, men den av kommittén gjorda beräkningen

av denna ersättning kan icke godtagas. Liknande synpunkter har

anförts av andra förvaltningsutskott. Å andra sidan har Örebro läns landstings

förvaltningsutskott intet haft att erinra mot förslaget, att huvudmännen

för resp. kroppssjukhus, under den tid eleverna utför praktiskt arbete

vid sjukhusen, skall utgiva ersättning efter samma grunder, som f. n. utgår

till elever vid av landsting driven sjulcsköterskeslcola.

Statens sjukhuspersonals förbund har ansett, att traktamenten bör utgå

under utbildningstiden för alt öka möjligheterna att erhålla tillräckligt

antal elever vid den högre utbildningen. Detta bör ske även ur den synpunkten,

att utbildningen skall vara utan kostnad för den enskilde deltagaren,

vilket icke bleve fallet, därest traktamente ej skulle utgå.

I övriga remissyttranden har förslagen i förevarande del i huvudsak

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Vad slutligen angår utbildningens centrala ledning har medicinalstyrelsen

understrukit, att den för ändamålet avsedda, heltidsan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

ställda befattningshavaren får ett synnerligen omfattande, arbetskrävande

och ansvarsfullt åliggande, som väl kan jämställas med den nuvarande

byråinspektörens på styrelsens sjukhusbyrå. Med hänsyn härtill har styrelsen

hållit före, att den nya tjänsten bör placeras i Ca 27.

Direktionen för Säters sjukhus har uttalat, att den starka centralisering,

som är rådande beträffande sinnessjukvårdens förvaltningsärenden, säkerligen

icke alltid varit till gagn för strävandena att åstadkomma eget initiativ

och intresse från de lokala organens sida. Det hade därför varit tacknämligt,

om möjligheterna att beträffande utbildningsfrågorna åstadkomma ett

mera decentraliserat system, gjorts till föremål för närmare undersökning.

Även vid en sådan lösning av utbildningens organisation skulle emellertid

enligt direktionens uppfattning fordras eu utbyggnad av medicinalstyrelsens

personalorganisation.

Svensk sjuksköterskeförening har ansett att tjänsten som biträdande

byråinspektör bör i relation till byråinspektören i medicinalstyrelsen i

lönegrad 27 placeras i lönegrad 25. Vidare har föreningen förordat, att vid

varje sinnessjukhus, vid vilket grundutbildning kommer att påbörjas, tillsättes

eu skolstyrelse eller skoldelegation.

D. Medicinalstyrelsens förslag och yttrande däröver.

Förslag.

Såsom inledningsvis nämnts har medicinalstyrelsen i anledning av Kungl.

Maj:ts uppdrag överarbetat de sakkunnigas förslag till grundutbildning av

sinnessjukvårdspersonal samt närmare utrett frågan om ordnandet av den

i grundutbildningen ingående utbildningen vid lasarett och av grundutbildning

för sinnessjukvårdspersonalen vid de kommunala sinnessjukhusen.

Kommitténs förslag till teoretisk undervisning under grundutbildningen

har av styrelsen omarbetats. Därvid har lärostoffet något beskurits och

undervisningen planlagts så, att den enligt styrelsens mening bättre lämpar

sig för att meddelas elever utan andra grundkunskaper än dem, som erhålles

i folkskolan.

Den förberedande teoretisk-praktiska kurs om en månad, som skall ingå

i elevernas provtjänstgöring, föreslås av styrelsen omfatta 70 timmar, varav

för orientering 5, översikt av kroppens byggnad och funktion 10, elementär

psykiatri 10 samt hälso- och sjukvårdslära 45 timmar.

Den läskurs om två månader, varmed utbildningen i allmän sjukvård

skall inledas, föreslås av styrelsen omfatta 182 timmar enligt följande:

orientering 5, elementär anatomi och fysiologi 50, närings- och kostlära 5,

bakteriologi och hygien 10, allmän hälso- och sjukvårdslära 70, sjukdomslära

21, barnavård 2, elementär orientering om olika läkemedel 6, sjukvårdens

ledande principer 7 samt studiebesök (5 timmar.

Under den praktiska utbildningstiden — 2 månader på kirurg- och 2

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

månader på medicinavdelning eller 4 månader på vårdavdelning vid odelat

lasarett — skall jämsidesläsning ordnas under 2 timmar per vecka, omfattande

de vanligast förekommande kirurgiska och medicinska sjukdomarna.

Den teoretiska undervisning, som i form av s. k. jämsidesundervisning

skall meddelas eleverna under deras 12 månaders utbildning vid sinnessjukhus,

föreslås av styrelsen ordnas enligt följande kursplan, vilken omfattar

sammanlagt 161 timmar, nämligen orientering 3, psykologi och psykiatri

(psykologiens grunddrag, psykiatri med demonstrationer och psykiatrisk

sjukvård) 90, allmän hälso- och sjukvårdslära 31. läkemedelslära

och läkemedelsräkning 18 samt medicinsk medborgarkunskap 19.

För ordnandet av elevernas tjänstgöring vid kroppssjukhus har medicinalstyrelsen

trätt i förhandlingar med elva landsting samt Hälsingborgs

stad. Ehuru intresse för saken konstaterats föreligga hos de flesta av

dessa, visade det sig snart att ordnandet av elevernas bostadsfråga ej kunde

lösas, därest kommittéförslaget strikt skulle tillämpas. Enligt detta skulle

nämligen eleverna tjänstgöra 6 månader vid kroppssjukhus, varvid de 2

första månaderna helt skulle upptagas av teoretisk undervisning. Då vederbörande

lasarett emellertid måste ha ett något så när konstant antal elever

placerade på de olika vårdavdelningarna för att tillfredsställande kunna

ordna den praktiska tjänstgöringen, kommer intagning av elever tre gånger

om året att bli ofrånkomlig. Därav följer att elevantalet under tiderna för

de tre teoretiska kurserna, d. v. s. under tre 2-månadersperioder, blir fördubblat.

Landstingens och stadens representanter har ansett det omöjligt

att under dessa 2-månadersperioder anskaffa bostäder åt ett så stort antal

elever. Med hänsyn härtill har medicinalstyrelsen funnit det ofrånkomligt,

att staten bidrager till lösningen av denna bostadsfråga.

Ur ekonomisk synpunkt är det knappast lämpligt att staten bygger bostadshus

vid ettvart av de lasarett, till vilka utbildningen skall förläggas,

i synnerhet som antalet utbildningslasarett bör ökas från fem till nio. Styrelsen

har därför funnit det mest ändamålsenligt att eleverna för teoretisk

utbildning i kroppssjukvård sammanföres till tre skolor, förlagda till sinnessjukhus.

Vid dessa sjukhus bör ett bostadshus byggas för eleverna.

Skolorna bör ligga nära de lasarett, vid vilka den praktiska utbildningen i

kroppssjukvård skall äga rum. Med dessa utgångspunkter har styrelsen

funnit, att läskurserna bör förläggas till S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg,

Restads sjukhus i Vänersborg och Umedalens sjukhus vid Umeå. Vid ettvart

av dessa sjukhus bör byggas ett bostadshus med plats för cirka 25

elever jämte undervisningslokaler och bostad för en instruktionssköterska.

Läskurserna vid dessa skolor bör påbörjas varannan månad så att sex

kurser hålles årligen. Med 25 elever i varje kurs kommer de tre skolorna

att utbilda omkring 450 elever per år, vilket skulle svara mot det antal elever,

som årligen behöver nyanställas och utbildas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Då det vid nämnda förhandlingar visat sig omöjligt för åtskilliga lasarett

att taga emot ett så stort antal elever som 25 i varje kurs, har styrelsen

funnit det nödvändigt att utbildningen förlägges till ett större antal lasarett

än vad kommittén föreslagit. Styrelsen har sålunda träffat muntlig överenskommelse

med vederbörande huvudmän att följande lasarett skall mottaga

elever för praktisk utbildning, nämligen lasaretten i Hälsingborg,

Landskrona, Ystad (eller eventuellt Trelleborg), Vänersborg, Alingsås,

Västervik, Skellefteå, Piteå och Härnösand. Lasaretten i Hälsingborg, Vänersborg

och Skellefteå kan taga emot cirka 25 elever i varje kurs, de övriga

f. n. 12 å 13. Efter utbyggnad av lasarettet i Landskrona kan cirka

25 elever mottagas där åt gången.

Representanterna för landstingen och Hälsingborgs stad har förklarat sig

hysa goda förhoppningar om att bostäder åt eleverna under deras praktiska

tjänstgöring skall kunna anskaffas, till största delen i öppna hyresmarknaden.

Kostnaderna för uppförande av bostadshusen vid S:ta Maria, Restads och

Uinedalens sjukhus uppskattas till sammanlagt 1 570 000 kronor. Enligt

medicinalstyrelsens beräkningar erfordras för anskaffande av inventarier

och annan utrustning för husen sammanlagt 180 000 kronor. För byggnadsarbetenas

påbörjande hemställer styrelsen att för nästa budgetår anvisas

570 000 kronor.

Med den av styrelsen föreslagna utbildningsplanen är det nödvändigt att

anställa en instruktionssköterska vid envar av de tre skolorna samt vid

ett vart av utbildningslasaretten, eller sammanlagt tolv instruktionssköterskor.

I jämförelse med kommitténs förslag uppstår sålunda en ökad

kostnad för två instruktionssköterskor i 20 lönegraden. När Landskrona

lasarett utbyggts kan antalet instruktionssköterskor dock minskas med en.

Vid sina kostnadsberäkningar ansåg sig kommittén kunna utgå från att

landstingen skulle utgiva ersättning för elevernas arbete under den praktiska

tjänstgöringen med 3/< av sjukvårdsbiträdes lön, d. v. s. samma ersättning

som betalas till sjuksköterskeelever under praktiskt arbete på

landstingens sjukhus. Representanterna för landstingen och Hälsingborgs

stad har emellertid förklarat, att de med hänsyn till elevernas relativt korta

utbildningstid innan de kommer till lasaretten och den korta praktiska

tjänstgöringstiden på lasaretten icke kan åtaga sig att betala mer än hälften

av sjukvårdsbiträdes lön. Styrelsen anser sig kunna tillstyrka en överenskommelse

av denna innebörd.

För utredning av frågan om ordnandet av grundutbildningen för sjukvårdspersonalen

vid de kommunala sinnessjukhusen har styrelsen vidare

haft överläggningar med representanter för Stockholm, Göteborg och

Malmö. Städernas representanter har därvid förklarat, att städerna har

möjlighet att själva ombesörja grundutbildningen av sin sinnessjukvårdspersonal

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs utbildningsför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 166.

slag med de modifikationer, som kunde komma att föreslås av medicinalstyrelsen.

Kostnaden för denna utbildning borde dock enligt representanterna

helt åvila staten, som för varje av städerna utbildad elev borde till

städerna betala ett belopp, motsvarande medelkostnaden per elev, vilken

utbildas genom statens försorg. I denna fråga har medicinalstyrelsen vidare

anfört.

Ifrågavarande städer ha enligt särskilda avtal övertagit hela sin sinnessjukvård

och få härför ersättning enligt nämnda avtal. Vid beräkningen

av städerna tillkommande driftkostnadsbidrag utgår man bland annat från

på statsverket belöpande medelkostnad för underhållsdag under samma

tid vid statens sinnessjukhus, frånräknat psykiatriska kliniker. Om statens

kostnader för utbildningen av ifrågavarande personal tages med vid beräknandet

av nyssnämnda medelkostnad, vilket medicinalstyrelsen finner skäligt,

skulle storstäderna på detta sätt få den ökning i sina driftkostnadsbidrag,

som betingas av de kostnader storstäderna måste komma att^ vidkännas,

därest de ombesörja grundutbildningen av sin sinnessjukvårdspersonal.

Städernas representanter ha som ovan anförts icke velat samtycka

till att ersättning utgår på nu nämnt sätt utan ha vidhållit sitt förslag om

ersättning med belopp, motsvarande medelkostnaden per elev, som utbildas

genom statens försorg.

Enligt de icke uppsägbara avtalen med städerna angående deras övertagande

av hela sin sinnessjuk vård är en förutsättning för att statsbidiag

skall utgå, att den av städerna ordnade sinnessjukvården prövas till beskaffenheten

vara likvärdig med statens sinnessjukvård. Storstäderna

måste därför enligt styrelsens förmenande på grund härav ordna sin sinnessjukvårdspersonals

utbildning i huvudsaklig överensstämmelse ined

den statliga personalens, och styrelsen vidhåller att städerna böra få ersättning

härför genom att de statliga utbildningskostnaderna tagas med

vid beräknandet av den medelkostnad för underhållsdag, som ligger till

grund för statsbidragets storlek. Något skäl för att särskilt avtal skall

träffas med städerna i fråga angående ersättning för personalens utbildningskostnader

kan sålunda icke anses föreligga.

Med hänsyn till att Stockholm, Göteborg och Malmö enligt gjorda uttalanden

har möjlighet att själva ombesörja grundutbildningen av sin sinnessjukvårdspersonal

har medicinalstyrelsen icke ansett sig böra medtaga

deras personal vid uppgörandet av föreliggande förslag. Styrelsen har i detta

sammanhang anfört, att det måhända framdeles kan komma att resas kra\

från landstingens organisation för vård av lättskötta sinnessjuka på att få

viss del av sin personal utbildad på samma sätt som den statliga. Styrelsen

har emellertid ej ansett sig böra nu taga hänsyn till ett sådant måhända

uppträdande krav.

Yttrande.

Inledningsvis erinrar statskontoret om att det i sitt utlåtande över kommitténs

betänkande ifrågasatte, huruvida ekonomiska förutsättningar förelåg

för genomförande av del framlagda förslaget. Det syntes vidare äm
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 166.

hetsverket tveksamt, huruvida det stora flertalet elever med den för dem

förutsatta skolunderbyggnaden hade möjlighet att tillgodogöra sig den föreslagna

teoretiska undervisningen och om elevernas blivande arbetsuppgifter

verkligen kunde motivera en så dyrbar och omfattande utbildning. En viss

begränsning av utbildningen borde därför enligt statskontorets mening övervägas.

Ämbetsverket anför vidare.

Det förslag till ordnande av undervisningen, som nu framlägges av medicinalstyrelsen,

innebär i vissa avseenden väsentliga modifikationer i kommitténs

förslag. Enligt vad utredningen i ärendet utvisar är förslaget att

särskilda elevbostäder skulle uppföras föranlett av svårigheten att på annat

sätt bereda eleverna inkvarteringsmöjligheter och torde därför utgöra en

nödvändig förutsättning för att undervisningen skall kunna bedrivas. Med

hänsyn till den fördyring av undervisningen, som härigenom skulle uppkomma,

måste betänkligheterna mot undervisningsprojektet väga ännu

tyngre. Därest de anförda betänkligheterna emellertid ej skulle anses utgöra

hinder mot igångsättande av utbildningen, synes denna svårligen

kunna ordnas på annat sätt än medicinalstyrelsen angivit. Statskontoret

anser dock att vid realiserandet av styrelsens förslag, de möjligheter till

kostnadsminskning, som kunna erbjuda sig, noga tillvaratagas. Vid uppiörandet

av de föreslagna elevbostäderna torde sålunda förläggningsutrymmena

böra anordnas på ett sådant sätt, att det blir möjligt att inkvartera

två elever i ett och samma rum. Det torde vidare böra övervägas, om det

icke är möjligt att planlägga undervisningen vid de nu föreslagna skolorna

så, att dessa kunna utnyttjas för undervisning och förläggning även av

elever under den förutsatta högre utbildningen, vilken enligt kommitténs

mening påkallade inrättande av två särskilda skolor. Beträffande frågan om

ersättning för elevernas arbete under den praktiska tjänstgöringen böra

enligt statskontorets mening de av kommittén förutsatta grunderna ej frångås.

Ämbetsverket anser sig därför ej kunna tillstyrka en överenskommelse

i denna del av den innebörd medicinalstyrelsen förordat.

IV. Departementschefen.

Den utbildning, som t. n. gives aspiranter på sjukvårdstjänst inom

den statliga sinnessjukvården, är mycket begränsad. Såsom av den lämnade

redogörelsen framgår kan till utbildning antagas den, som fvllt 20

men ej 30 år. Andra förkunskaper än dem folkskolan ger kräves icke. Efter

antagningen följer tjänstgöring på sinnessjukhuset med genomgång av

s. k. praktisk kurs om 15 timmar och en lägre teoretisk kurs om 30 timmar.

Behörighet som extra ordinarie skötare eller sköterska vinnes efter

två års tjänstgöring som elev. Efter att under två år ha innehaft sådan befattning

kan vederbörande erhålla ordinarie anställning.

För befordran till överskötare eller över sköterska fordras ådagalagd särskild

duglighet, skicklighet i sinnessjukvård och genomgång av en högre

teoretisk kurs om cirka 50 timmar. Samma behörighetsvillkor gäller för

befattningarna som förste skötare och första sköterska. Den, som genom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kmujl. Maj.ts proposition nr 166.

gatt sjuksköterskeskola kan väsentligt snabbare vinna behörighet till angivna

befattningar. Bristen på sjuksköterskor har emellertid under senare

år gjort det omöjligt att besätta översköterske- och första sköterskebefattningar

med i kroppssjukvård utbildad personal.

Frågan om en förbättring av sinnessjukvårdspersonalens utbildning har

länge varit aktuell. Jag vill erinra om att medicinalstyrelsen år 1948 framlagt

förslag härom. Även från läkar- och personalhåll har framställningar

gjorts i detta syfte. De av 1949 års kommitté för sinnessjukvårdspersonalens

utbildning samt av medicinalstyrelsen framlagda förslagen innebär

en väsentlig utökning av utbildningen.

I remissvaren har kraftigt understrukits behovet av en förbättrad utbildning.

För egen del vill jag framhålla, att den utbildning, som sinnessjukvårdspersonalen

f. n. erhåller, är otillfredsställande både då det gäller den psykiatriska

vården och i fråga om kroppssjukvården. Den avsevärda skillnad

som föreligger mellan denna utbildning och den utbildning, som ges åt

kroppssjukvårdens vårdpersonal, närmast sjuksköterskorna, kan jag icke

finna motiverad. I den upprustning av sinnessjukvården på olika områden,

som eftersträvas, ingår som ett viktigt led en förbättrad utbildning av sjukvårdspersonalen.

För en högkvalificerad sinnessjukvård erfordras nämligen,

att sjukvårdsarbetet handhaves av lämplig och för sina arbetsuppgifter

väl utbildad personal. Dess dagliga samvaro med patienterna under

övervakning och promenader samt hjälp vid påklädning, måltider, arbete

o. dyl. är av stor betydelse för patienternas tillstånd och trivsel. Visserligen

kan personalen såsom hittills med åren erhålla förhållandevis goda

kunskaper om psykiska sjukdomar och kroppsliga åkommor, men en ökad

utbildning hjälper den att snabbare förvärva dessa erfarenheter. Härigenom

skulle även skapas större garantier för ett riktigt urval. Även de inom

psykiatrien numera tillämpade moderna behandlingsmetoderna, vilka ställer

större anspråk på sjukvårdspersonalens kunskaper och erfarenheter i

såväl sinnessjukvård som kroppssjukvård än tidigare, gör behovet av ökad

utbildning trängande. Därtill måste beaktas, att framstegen inom sinnessjukvården

under de senaste årtiondena lett till ökad insikt om sambandet

mellan kroppssjukvård och psykisk sjukvård. Barriärerna dem emellan har

otvivelaktigt allt mer raserats. Även med hänsyn till vikten av, att patienternas

kroppsliga åkommor får en behandling, som motsvarar nutida fordringar,

synes det mig vara angeläget, att de krav, som framförts om en

grundläggande utbildning i kroppssjukvård, blir tillgodosedda. Jag finner

det bl. a. ur dessa synpunkter synnerligen angeläget, att en utökad ocli mera

allsidig utbildning meddelas sjukvårdsaspiranterna.

Vad angår omfattningen av utbildningen har kommittén av olika orsaker

frångått tanken på en gemensam, likvärdig utbildning för all sinnessjukvårdspersonal

och i stället föreslagit en gemensam grundutbildning för all

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kurigl. Maj:ts proposition nr 166.

sjukvårdspersonal samt en högre utbildning för dem, som skall befordras

till förmansbefattning.

Grundutbildningen skall enligt förslaget inledas med en provtjänstgöring

om sex månader, varvid eleverna under den första månaden skall genomgå

en förberedande teoretisk-praktisk kurs om 65 timmar. Efter provtjänstgöringen

vidtager utbildning vid kroppssjukhus under sex månader. Kommittén

föreslår, att denna utbildningsperiod inledes med en två månaders

läskurs, omfattande 177 lektioner. Efter läskursen skall eleverna börja

praktisk utbildning under fyra månader, varav hälften på medicinsk och

hälften på kirurgisk vårdavdelning. Eleverna skall under denna praktiska

utbildning erhålla viss teoretisk utbildning i form av jämsidesläsning. Sedan

eleverna avslutat utbildningen på kroppssjukhus föreslås utbildningen fortsätta

med teoretisk och praktisk undervisning under tolv månader på 15

utbildningssinnessjukhus, där en utbildningskurs bör anordnas årligen.

Den teoretiska utbildningen föreslås få formen av jämsidesläsning med

ungefär 4 lektionstimmar per vecka.

Den av medicinalstyrelsen verkställda överarbetningen av kommitténs

förslag till grundutbildning har givit till resultat, att lärostoffet något beskurits

och undervisningen planlagts så, att den enligt styrelsens mening

bättre lämpar sig för elever utan andra grundkunskaper än dem, som folkskolan

ger.

Efter avslutad grundutbildning är eleven behörig till befattning som

extra ordinarie skötare eller sköterska. För behörighet till ordinarie befattning

skall enligt kommittén krävas tjänstgöring under ett mot f. n.

två år såsom extra ordinarie skötare eller sköterska. Behörighet till befattning

som ordinarie skötare eller sköterska bör enligt kommitténs mening

erhållas även av den, som genomgått oavkortad sjuksköterskeutbildning

med specialutbildning i sinnessjukvård inom ramen för godkänd sjuksköterskeskola.

För genomgång av den högre utbildningen erfordras enligt kommittén

behörighet som ordinarie skötare eller sköterska. Kommittén anser, att

genomgång av realskola utgör erforderlig skolunderbyggnad. För den, som

icke har sådan eller därmed jämförlig skolunderbyggnad, måste en komplettering

ske i vissa ämnen. Utbildningen föreslås omfatta teoretisk undervisning

i kroppssjukvård under tre månader samt praktisk utbildning på

kroppssjukhus under nio månader.

För att möjliggöra utbildning av personal, som redan erhållit utbildning

enligt nu gällande utbildningsprogram, föreslår kommittén, att de olika

kurserna under en övergångstid utökas med ett visst antal utbildningsplatser,

som reserveras för nämnda personal.

Två ledamöter av kommittén har i ett särskilt yttrande förklarat sig i

stort sett kunna godtaga kommitténs förslag i vad angår den grundläggande

utbildningen men i fråga om den högre utbildningen ansett, att denna bort

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

utformas mera omfattande, såväl med avseende å den teoretiska som den

praktiska delen. Reservanterna anser det olyckligt och omotiverat att fastlåsa

den ansvariga sinnessjukvårdspersonalens utbildning på ett lägre plan

än det, som fastställts för annan sjukvårdspersonal.

Flertalet remissinstanser har beträffande den föreslagna grundutbildningen

i huvudsak tillstyrkt eller lämnat densamma utan erinran. Vad

däremot angår den högre utbildningen har det övervägande antalet remissmyndigheter

närmast anslutit sig till de synpunkter, som reservanterna i

kommittén anfört.

Med hänsyn till de delade meningar som alltså råder i fråga om den

högre utbildningen och det förhållandet, att frågan om en önskvärd samordning

mellan denna och sjuksköterskeutbildningen icke kan anses tillräckligt

utredd, är jag icke beredd att nu framlägga förslag beträffande den

högre utbildningen. Denna fråga torde böra ytterligare övervägas särskilt

i vad avser den nämnda frågan om en samordning med sjuksköterskeutbildningen.

Vad angår grundutbildningen finner jag mig kunna i huvudsak godtaga

kommitténs förslag med de modifikationer, som av medicinalstyrelsen förordats.

Härvid har jag bl. a. beaktat nödvändigheten av att utbildningen

icke lägges på ett så högt plan, att flertalet elever icke kan tillgodogöra sig

densamma. Frågan om huruvida provtjänstgöringen lämpligen bör begränsas

till fem månader torde övervägas ytterligare.

Kommitténs förslag om utbildning av befintlig vårdpersonal för befattning

som skötare eller sköterska föranleder ej någon erinran från min

sida. I likhet med kommittén förutsätter jag, att den, som enligt nu gällande

bestämmelser vunnit behörighet till dylik befattning, bibehålies vid

denna behörighet även efter det den föreslagna utbildningen kommit i

gång. Jag har icke heller något att erinra mot anordnande av kortare koinpletteringskurser

för viss ekonomipersonal.

I fråga om behörighetsvillkoren i övrigt för extra ordinarie och ordinarie

tjänster vid sinnessjukhus torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

närmare föreskrifter.

Med avseende på de praktiska förutsättningarna för grundutbildningens

anordnande framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, att kommittén

hos sjukvårdsberedningarna i samtliga landsting och i vissa städer efterhört

möjligheterna att vid kroppssjukhus anordna den föreslagna utbildningen

i somatisk sjukvård. De inkomna svaren visade, att vissa svårigheter

föreligger främst med hänsyn till bristen på elevbostäder och lokaler

för undervisning men även på grund av bristen på instruktionspersonal.

Kommittén har förklarat sig vara medveten om att det kan uppstå särskilda

svårigheter att anskaffa bostäder åt eleverna i synnerhet som under tre tvåmånadersperioder

dubbla antalet elever skulle utbildas vid varje sjukhus i

jämförelse med övriga delar av året. I den mån bostäder icke kan anskaffas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr i66.

inom sjukhuset eller sjuksköterskeskolas lokaler, har kommittén räknat

med att bostäder finge ordnas utanför sjukhuset.

Enligt medicinalstyrelsens förenämnda utredning av dessa frågor har

det visat sig omöjligt att lösa bostadsfrågan för eleverna, därest kommitté»

förslaget skulle strikt tillämpas. Då vederbörande lasarett måste ha etl

något så när konstant antal elever placerade på de olika vårdavdelningarna,

blir intagning av elever tre gånger årligen ofrånkomlig. Detta medför, afl

elevantalet under tiderna för de teoretiska kurserna, d. v. s. under tre tvåinånadersperioder,

blir fördubblat. Landstingens och Hälsingborgs stads

representanter har ansett det omöjligt att under dessa tvåinånadersperioder

anskaffa bostäder åt ett så stort antal elever. Medicinalstyrelsen har

därför funnit det ofrånkomligt, att staten bidrager till lösningen av denna

bostadsfråga på så sätt, att vid vartdera av S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg,

Restads sjukhus i Vänersborg samt Uinedalens sjukhus vid Umeå

fry&8es ett bostadshus med plats för cirka 25 elever jämte undervisningslokaler

och bostad för en instruktionssköterska.

\ id styrelsens förhandlingar med landstingen och staden har det vidare

visat sig omöjligt för åtskilliga lasarett att taga emot ett så stort antal

elever som 25 i varje kurs. Styrelsen har därför ansett det nödvändigt att

antalet kroppssjukhus, där elevernas praktiska tjänstgöring skall äga

rum, ökas från fem enligt kommitténs förslag till nio. Muntlig överenskommelse

har trät fats mellan styrelsen och vederbörande huvudman att

följande lasarett skall mottaga elever, nämligen lasaretten i Hälsingborg,

Landskrona, 5: stad (eller eventuellt Trelleborg), Vänersborg, Alingsås,

\ ästervik, Skellefteå, Piteå och Härnösand. Lasaretten i Hälsingborg, Vänersborg

och Skellefteå kan taga emot cirka 25 elever i varje kurs, de

Övriga f. n. 12 å 13. Efter utbyggnad av lasarettet i Landskrona kan cirka

25 elever åt gången mottagas där.

För egen del har jag i likhet med medicinalstyrelsen funnit det mest

ändamålsenligt, att eleverna för teoretisk utbildning i kroppssjukvård

sammanföres till tre skolor, förlagda till sinnessjukhus. Dessa sinnessjukhus

bör ligga nära de lasarett, där elevernas praktiska utbildning skall

äga rum. Emellertid synes enligt min mening vissa möjligheter föreligga

att begränsa de föreslagna nybyggena för elevbostäder och undervisningslokaler

m. in. Medicinalstyrelsen har nämligen uppgivit, att representanterna

för landstingen och Hälsingborgs stad förklarat sig hysa goda förhoppningar

om, att bostäder åt eleverna under deras praktiska tjänstgöring

skall kunna anskaffas, till största delen i öppna hyresmarknaden. Det bör

enligt min mening icke vara omöjligt att åtminstone i Hälsingborg och Umeå

uppbringa bostäder i den öppna hyresmarknaden även för de cirka 25

elever, som månatligen erhåller teoretisk utbildning vid vederbörande sinnessjukhus.

Härvid har jag fäst särskild vikt vid det förhållandet att Hälsingborg

är en relativt stor stad och att enligt medicinalstyrelsens förslag,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

någon praktisk utbildning icke skall äga rum vid lasarettet i Umeå. Jag

anser mig därför icke böra förorda ifrågavarande förslag i vad angår S:ta

Maria och Umedalens sjukhus.

Beträffande det vid Restads sjukhus i Vänersborg föreslagna bostadshuset

vill jag med hänsyn till avståndet mellan den egentliga stadsbebyggelsen

och sinnessjukhuset samt de upplysningar jag under hand erhållit

rörande bostadssituationen föreslå, att vid sjukhuset uppföres ett bostadshus

med plats för cirka 25 elever jämte undervisningslokaler och bostad

åt en instruktionssköterska.

Kommittén har vidare räknat med, att det för realiserandet av grundutbildningen

skulle erfordras en eller två instruktionssköterskor vid ett

vart av 5 kroppssjukhus och en sådan sköterska vid ett vart av 15 sinnessjukhus

eller sammanlagt högst 25. Med den utformning, som medicinalstyrelsen

givit utbildningen, skulle krävas sammanlagt högst 27 instruktionssköterskor.

Sköterskorna förutsättes vara statsanställda. Det är

enligt min mening nödvändigt, att särskild, kvalificerad personal finnes

att tillgå för handledning av eleverna såväl under utbildningen i kroppssjukvård

som vid undervisningen vid sinnessjukhusen. Landstingen har

icke ansett sig kunna tillhandahålla dylik arbetskraft. Ej heller vid sinnessjukhusen

finnes tillgång på sådana sköterskor. Med hänsyn härtill är det

nödvändigt, att ett antal instruktionssköterskor anställes. Vid detaljutformningen

av undervisningsprogrammet bör en begränsning av antalet

tjänster göras utan att därmed någon väsentlig rubbning uppstår i de

gjorda planerna.

För att den föreslagna utbildningsgången skall kunna organisatoriskt

genomföras måste enligt kommitténs uppfattning en särskild befattningshavare

anställas i medicinalstyrelsen. Enär åtskilliga av de med utbildningens

bedrivande sammanhängande spörsmålen lämpligen bör lösas

centralt och med hänsyn till omfånget av detta arbete, anser jag mig böra

tillstyrka förslaget i denna del.

Den föreslagna utbildningen bör självfallet taga sin början snarast möjligt.

Emellertid fordras som framgått av det föregående vissa förberedelser,

som icke torde kunna vara färdiga förrän tidigast under budgetåret

1955/56. Utbildningen bör om möjligt börja under detta budgetår.

Vad härefter angår kostnadsberäkningarna har kommittén utgått från

att landstingen skulle ersätta elevernas arbete vid kroppssjukhusen med

tre fjärdedelar av sjukvårdsbiträdes lön. Medicinalstyrelsen har å andra

sidan upplyst, att ifrågavarande huvudmän förklarat, att de icke kan åtaga

sig att betala mer än hälften av sagda lön med hänsyn till elevernas korta

utbildningstid innan de kommer till lasaretten och den korta praktiska

tjänstgöringen därstädes. Styrelsen har ansett sig kunna tillstyrka, atL

överenskommelse träffas med huvudmännen i enlighet med deras förslag.

Då onekligen fog för denna ståndpunkt föreligger och med hänsyn till alt

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 sand. Nr 166.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

landstingens medverkan erfordras, anser jag mig kunna godtaga den av

medicinalstyrelsen tillstyrkta överenskommelsen.

Vad angår de av Stockholm, Göteborg och Malmö framställda kraven på

ersättning för de ökade utbildningskostnader, som skulle uppkomma, därest

städerna anpassade sin utbildning efter här förordade riktlinjer delar

jag helt medicinalstyrelsens ståndpunkt i frågan. I enlighet härmed skulle

städerna erhålla ersättning vid tillämpningen av de mellan staten och

städerna gällande avtalen om statsbidrag till deras sinnessjukvård.

I fråga om avlöningsförmåner till eleverna under utbildningstiden, anställningsformerna

för instruktionssköterskorna och befattningshavaren

hos medicinalstyrelsen för biträde vid den centrala ledningen av utbildningen

samt ersättningar åt undervisningspersonal anser jag ej erforderligt

att nu taga slutlig ställning. Nu berörda frågor torde få behandlas i samband

med äskandet av anslag för de löpande utbildningskostnaderna. Dessa

kostnader uppskattar jag till i runt tal 1 600 000 kronor årligen. Jag har

därvid utgått från det av medicinalstyrelsen uppskattade utbildningsbehovet

av 450 elever per år. Då utbildningen beräknas komma igång tidigast

under budgetåret 1955/56 erfordras inga anslag för detta ändamål

under budgetåret 1954/55.

Uppförandet av ett bostadshus vid Restads sjukhus har av statens kommitté

för sinnessjukvårdens utbyggande kostnadsberäknats till 490 000

kronor. Emot denna uppskattning har jag intet att erinra. Med hänsyn

till att bearbetandet av ritningarna och uppförandet av bostadshuset tager

viss tid i anspråk torde för nästa budgetår böra anvisas 300 000 kronor

för dessa ändamål. Beloppet torde böra anvisas å kapitalbudgeten under

ett särskilt investeringsanslag, benämnt Uppförande vid Restads sjukhus

av ett bostadshus för undervisningsändamål.

För utrustning av bostadshuset med inventarier m. m. har medicinalstyrelsen

beräknat ett belopp av 60 000 kronor. Enär detta belopp ej erfordras

förrän under budgetåret 1955/56 och då något specificerat utrustningsförslag

ej föreligger, anser jag mig icke nu böra taga ställning till

denna fråga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbildning

av viss personal vid statens sinnessjukhus;

b) besluta, att vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående

förordat förslag uppföras ett bostadshus för undervisningsändamål

för en beräknad kostnad av högst 490 000 kronor;

c) till Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus

för undervisningsändamål för budgetåret 1954/55 un
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

der statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos m. m. a1 i texten
  2. SU 1954:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utbildning av viss sinnessjukvårds personal jämte i ämnet väckta motioner. s. 26 i texten