Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln

1954-03-12 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:167, Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln; given

Stockholms slott den 12 mars 1954.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen anmäles medelsbehovet för budgetåret 1954/55 till mödrahjälp,

mödrahjälpsnämnderna, bidrag till sjukkassor, moderskapspenning

samt statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m. Vidare behandlas vissa frågor rörande ordningen

för förskottering av försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag till de

allmänna sjukkassorna.

1 llihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 167.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

195/i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna följande

förslagsanslag med nedan angivna belopp.

Kronor

Punkt 13 Mödrahjälp .................................. 10 000 000

» 14 Mödrahjälpsnämnderna ....................... 187 000

* 79 Bidrag till sjukkassor.......................... 155 000 000

» 80 Moderskapspenning ........................... 1 iQO 000

» 82 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m......... 3 500 000

Anledningen till att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen upptogs

med endast preliminärt beräknade belopp var att förslag till lagstiftning

angående bl. a. läkemedelsrabattering, moderskapsförsäkring och yrkesskadeförsäkring

avsågs skola underställas 1954 års riksdag. Sedan propositioner

i angivna ämnen numera utarbetats torde förenämnda anslagsfrågor

få upptagas till förnyad behandling.

1. Mödrahjälp.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ....................... 12 000 000 9 524 314

1951/52 ....................... 11 000 000 7 910 592

1952/53 ....................... 10 000 000 7 837 489

1953/54 (statsliggaren s. 304)____ 10 000 000

1954/55 (förslag) .............. 6 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

Socialstyrelsen har (skr. 25/8 1953) lämnat följande uppgifter angående

antalet hjälpfall in. in.

År

1951

1952

Antal levande

födda barn

no 129

no 088

Beviljade ansökningar

om

mödrahjälp

Genomsnittligt

belopp per beviljad

ansökan

36 304 241

33 152 249

Styrelsen erinrar, att den fr. o. in. den 1 juli 1953 genomförda höjningen

av maximibeloppet för mödrahjälp från 400 (vid flerbörd 500) kronor till

600 (800) kronor inte var avsedd att föranleda en allmän höjning av hjälpbeloppen

utan endast skulle bereda utrymme för tillgodoseende av behov

som ej kunnat täckas med förutvarande maximibelopp. Under förutsättning

av oförändrade grunder beräknar styrelsen, att anslaget för nästa budgetår

kan minskas till 9 000 000 kronor, varvid styrelsen bl. a. räknar med att

ca 5,7 % av beviljade ansökningar om mödrahjälp kommer att utgå med

högsta belopp.

Statskontoret har föreslagit, att anslaget för budgetåret 1954/55 bestämmes

med belastningssiffrorna för de senaste budgetåren såsom utgångspunkt

och således nedräknas till högst 8 500 000 kronor.

Departementschefen.

Kungl. Maj :t har förut denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen

angående moderskapsförsäkring m. in. På grundval av ett av socialförsäkringsutredningen

framlagt förslag har i propositionen föreslagits, att

en allmän moderskapsförsäkring skall knytas till den obligatoriska sjukförsäkringen

att träda i kraft samtidigt med denna den 1 januari 1955. Enligt

propositionen skall mödrahjälpen bibehållas i sin nuvarande utformning

vid sidan av moderskapsförsäkringen. Jag har dock vid anmälan av

denna fråga uttalat, att — såsom även utredningen föreslagit — man vid

mödrahjälpens utmätande i det enskilda fallet vanligen torde böra taga

hänsyn till det ökade försäkringsmässiga skyddet.

Utredningen har framhållit att, om man i de fall där mödrahjälp utgår

enligt nuvarande principer skulle minska denna med skillnaden mellan å

ena sidan den föreslagna moderskapspenningen och å andra sidan nuvarande

moderskapshjälp eller moderskapspenning, totalkostnaderna komme

för mödrahjälpens del att reduceras med drygt 6 milj. kronor. Med utgångspunkt

i det nuvarande anslaget av 10 milj. kronor skulle detta betyda en

anslagssänkning till mindre än 4 milj. kronor. Försiktigtvis har dock utredningen

funnit sig böra föreslå, att anslaget uppföres med 5,5 milj. kronor.

Det stora flertalet remissorgan har godtagit utredningens beräkning rörande

minskningen i mödrahjälpens totala omfång; från några håll har dock

tvivel uttalats om möjligheterna att reducera anslaget till mödrahjälp i

förutsatt utsträckning.

Av vad jag har anfört i den förut nämnda propositionen framgår, att jag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

inte haft någon erinran mot grunderna för utredningens beräkning av den

årliga kostnaden för mödrahjälp men att jag funnit utredningens utgångspunkt

— det för innevarande budgetår uppförda anslaget av 10 milj. kronor

— ligga för högt i betraktande av medelsåtgången, som för budgetåret

1952/53 utgjorde 7,8 milj. kronor; även för det närmast föregående budgetåret

var anslagsbelastningen lägre än 8 milj. kronor. Under andra halvåret

1954 skall mödrahjälp lämnas efter nuvarande grunder. Kostnaden för

mödrahjälp kommer därför givetvis att under nästa budgetår bli högre

än den årskostnad som framdeles torde kunna komma att uppstå. Svårigheterna

att uppskatta medelsbehovet i samband med den föreslagna omläggningen

av samhällets ekonomiska hjälp vid havandeskap och barnsbörd är

påtagliga. Jag föreslår, att anslaget till mödrahjälp för budgetåret 1954/55

uppföres med 6 milj. kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Mödrahjälp för budgetåret 1954/55 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

2. Mödrahjälpsnämnderna.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 .......................

.. . 180 000

175 708

1952/53 .......................

.. . 180 000

164 150

1953/54 (statsliggaren s. 304) ...

. . . 187 000

1954/55 (förslag) ...............

. . . 187 000

Detta anslag är avsett till dels arvoden till mödrahjälpsnämndernas ordförande,

ledamöter och suppleanter samt ersättning åt sekreterare, dels resekostnadsersättningar

och traktamenten och dels expenser. Ersättningen åt

sekreterare utgår med ett fast belopp av 20 kronor per sammanträdesdag

ävensom ett visst belopp för varje behandlad ansökan, vilket i fråga om

mödrahjälpsnämnd i landstingsområde utgör en krona och i fråga om nämnd

i stad utanför landsting 50 öre.

Socialstyrelsen har (skr. 25/8 1953) under framhållande att sekreterararvodena

kvarstått oförändrade sedan 1938 föreslagit, att arvodet för varje

behandlad ansökan höjes från en krona till en krona 50 öre och från 50 öre

till 75 öre. Den härav föranledda merkostnaden beräknas till ca 22 500 kronor.

Styrelsen föreslår, att anslaget höjes till 209 000 kronor.

Statskontoret har funnit det skäligt, att arvodena åt sekreterarna för

varje behandlad ansökan uppräknas något men har ansett förbättringen böra

begränsas till 25 öre för ärende i landstingsområde och 15 öre för ärende

i stad utanför landsting. Även vid en arvodesförbättring i den utsträckning

socialstyrelsen föreslagit torde, framhåller ämbetsverket, en höjning

av anslaget ej vara motiverad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

5

Departementschefen.

Jag biträder socialstyrelsens förslag om höjningar av de för varje ärende

beräknade ersättningarna åt mödrahjälpsnämndernas sekreterare, vilka höjningar

bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1954. Genom moderskapsförsäkringens

införande den 1 januari 1955 torde antalet ansökningar om mödrahjälp

komma att minska. Då man har anledning att räkna med betydande

eftersläpningar av kostnaderna under förevarande anslag, synes medelsbehovet

för nästa budgetår komma att endast i begränsad omfattning påverkas

av nedgången i antalet mödrahjälpsärenden. Med hänsyn till de

senaste belastningssiffrorna synes kostnaden för nyssnämnda förbättringar

av sekreterarnas ersättningar rymmas inom ett anslag av nuvarande storlek.

Jag föreslår, att anslaget för budgetåret 1954/55 uppföres med oförändrat

belopp eller 187 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Mödrahjålpsnämnderna för budgetåret 1954/55

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 187 000

kronor.

3. Bidrag till sjukkassor m. m.

Anslag

1952/53 .................... 62 000 0001

1953/54 (statsliggaren s. 348

och 349) ........ 68 000 0001

1954/55 (förslag) ............ 160 000 000

Å riksstaten för budgetåret 1953/54 finnes under rubriken Bidrag till

sjukkassor uppfört ett förslagsanslag av 66,9 milj. kronor och under rubriken

Moderskapspenning ett förslagsanslag av 1,1 milj. kronor. Från förstnämnda

anslag bestrides kostnaderna för bidrag till erkända sjukkassor inberäknat

bidrag till moderskapshjälp. Från sistnämnda anslag bestrides

kostnaderna för moderskapspenning till kvinnor som ej är berättigade till

moderskapshjälp från erkänd sjukkassa.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 31/8 1953) beräknat medelsbehovet

för bidrag till sjukkassor dels för andra halvåret 1954 i enlighet med nu

gällande bestämmelser om statsbidrag till erkända sjukkassor och dels för

första halvåret 1955 i enlighet med lagen om allmän sjukförsäkring i dess

av 1953 års riksdag antagna lydelse.

Vad angår senare halvåret 1954 har riksförsäkringsanstalten anfört, att

antalet statsbidragsberättigade medlemmar i sjukkassorna vid slutet av år

1952 uppgick till omkring 3 306 000. Anstalten har uppskattat medlemsökningen

under år 1953 till samma antal som år 1952 eller 113 000. ökningen

antages bli lika stor under år 1954. Antalet sjukhjälpsdagar per år och

Nettoutgift

59 358 6811

1 Anslagen till Bidrag till sjukkassor samt Moderskapspenning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

medlem utgjorde år 1951 11,0 och 1952 10,5. För åren 1953 och 1954 har anstalten

räknat med 11,0. Sjukvårdsbidraget uppgick under år 1952 till 5

kronor 59 öre per sjukvårdsför säkrad medlem. Beloppet beräknas under åren

1953 och 1954 stiga med dels 5 % om året och dels belopp, som kan antas

svara mot förändringarna fr. o. m. den 1 juli 1953 i provinsialläkartaxan

och taxan för beräkning av ersättning för läkarvård och tandläkarvård enligt

sjukkasseförordningen (sjukkassetaxan). Från dessa utgångspunkter

har sjukvårdsbidraget per medlem beräknats till 6 kronor 54 öre för år 1953

och 7 kronor 53 öre för år 1954. Ersättningarna för intagning å sjukvårdsanstalt

bär antagits öka under åren 1953 och 1954 med 8 resp. 16 % av 1952

års ersättningar. Antalet fall av moderskapshjälp har uppskattats till 87 000

år 1953 och 87 200 år 1954. Kassornas utbetalningar av barntillägg under år

1952 motsvarade en kostnad av 2 kronor 5 öre per medlem. Anstalten har

för åren 1953 och 1954 räknat med samma kostnad per år och medlem.

På grundval av nu angivna uppgifter och antaganden har riksförsäkringsanstalten

beräknat statsbidraget til erkändla sjukkassor för budgetåret

1954/55 till 55,9 milj. kronor.

För år 1955 har anstalten i överensstämmelse med propositionen 1953:

178 räknat med ett statsbidrag av 218 milj. kronor för hela året, varav

hälften eller 109 milj. kronor antagits belöpa på första halvåret. Anstalten

har förutsatt, att detta bidrag i sin helhet kommer att tillställas kassorna

förskottsvis. Alternativt bär räknats med att endast 90 % skall utgå som

förskott.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1954/55 har av anstalten

i enlighet med det anförda beräknats till omkring (55,9 -f 109) 164,9 milj.

kronor under förutsättning av 100 % förskottering. Med 90 % förskottering

minskas medelsbehovet till omkring 154 milj. kronor. Riksförsäkringsanstalten

föreslår, att anslaget i enlighet med förstnämnda alternativ anvisas

med ett avrundat belopp av 165 milj. kronor.

Statskontoret bär anfört, att riksförsäkringsanstaltens beräkningar utifrån

av anstalten angivna förutsättningar icke givit statskontoret anledning

till erinran.

Riksförsäkringsanstalten bär vidare (skr. 31/8 1953) framlagt beräkning

av medelsbehovet under förslagsanslaget till Moderskapspenning. Antalet

fall med moderskapspenning uppskattas till 15 200 år 1953 och 15 000 år

1954. Anstalten har förutsatt, att lagstiftningen rörande moderskapspenning

kommer att gälla endast t. o. m. 1954. Under denna förutsättning har anstalten

föreslagit, att anslaget för nästa budgetår anvisas med ett belopp av

875 000 kronor.

Departementschefen.

Under ifrågavarande anslag skall även för budgetåret 1954/55 beräknas

medel för bidrag till den frivilliga sjukförsäkringen enligt nu gällande regler.

De bidrag till erkända sjukkassor, som på grund härav skall utbetalas

under budgetåret, utgöres av dels provisoriska bidrag för 2., 3. och 4. kvarta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

len 1954 och dels slutligt bidrag för år 1953. Riksförsäkringsanstalten har

beräknat medelsbehovet i denna del till ca 55,9 milj. kronor. Denna beräkning

torde böra godtagas. Det bör anmärkas, att den slutliga beräkningen av

statsbidrag avseende år 1954 enligt nu tillämpade regler skall äga rum först

under budgetåret 1955/56. Nyssnämnda belopp innefattar därför inte en

slutreglering av statsbidragen till den frivilliga försäkringen.

För senare hälften av hudgetåret 1954/55 skall anslag anvisas till den

allmänna sjukförsäkringen. Statens bidrag till denna försäkring har i propositionen

1953: 178 uppskattats till 218 milj. kronor för helt år. Enligt lagen

om allmän sjukförsäkring utgår statsbidrag till de allmänna sjukkassorna i

form av sjukhjälpsbidrag, medlemsbidrag, avgiftslindringsbidrag och avgiftsersättningsbidrag.

I nämnda proposition har (s. 155 ff) sjukhjälpsbidraget

beräknats till 44 milj. kronor såsom bidrag till sjukvårdsförsäkringen,

105 milj. kronor såsom bidrag till grundsjukpenning och 16 milj. kronor

såsom bidrag till barntillägg eller sammanlagt 165 milj. kronor för år.

Medlemsbidraget har beräknats till 23,4 milj. kronor, avgiftslindringsbidraget

till 7 milj. kronor och avgiftsersättningsbidraget till 9 milj. kronor för

helt år. Nu nämnda bidrag skulle tillsammans utgöra (165 + 23,4 -f 7

_|_ 9 ) 204,4 milj. kronor. Härtill kommer bidrag till den frivilliga sjukpenningförsäkringen

om 5 å 6 milj. kronor. Vidare har den i nämnda proposition

skisserade läkemedelsreformen beräknats medföra en ökning av avgiftslindringsbidraget

med 2 milj. kronor, varjämte ett direkt bidrag om 6 milj.

kronor beräknats till läkemedelsrabatteringen. De totala statsbidragskostnaderna

skulle i enlighet härmed för helt år bli (204 + 6 -j- 2 + 6) 218

milj. kronor.

Kungl. Maj :t har förut denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen

om förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel

m. m. I denna proposition har föreslagits, att statsbidrag till läkemedelsrabatter

skall för varje kalenderår utgå med en krona 15 öre för envar som

vid kalenderårets utgång är medlem av allmän centralsjukkassa. Statsbidraget

för år 1955 har i enlighet med denna regel uppskattats till i runt tal

6 milj. kronor. Härjämte har avgiftslindringsbidraget beräknats stiga med

2 milj. kronor på grund av läkemedelsrabatteringen. Beräkningen av statens

kostnader för denna rabattering överensstämmer sålunda med förenämnda

i propositionen 1953:178 framlagda beräkning. Enligt propositionen om

läkemedelsrabatteringen skall apoteken sända in sina räkningar å utlämnade

läkemedel till riksförsäkringsanstalten, som skall likvidera räkningarna.

Det per medlem beräknade statsbidraget till läkemedelsrabatter kommer

därför inte att tillställas sjukkassorna på samma sätt som statsbidraget till

den allmänna sjukförsäkringen i övrigt. Det oaktat synes det lämpligt att

medel för statsbidrag till läkemedelsrabatteringen beräknas under samma

anslag som sistnämnda statsbidrag.

Vid anmälan av propositionen 1953: 178 anförde jag (s. 155), att kostnaderna

för läkarvården i ej oväsentlig mån är beroende av hur läkarvårdstaxorna

utformas. Med hänsyn till svårigheten att i dåvarande läge upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

skatta ifrågavarande kostnad ävensom till den omständigheten att socialförsäkringsutredningens

beräkningar inrymde viss säkerhetsmarginal, ansåg

jag mig böra godtaga desamma. Genom kungörelse den 19 juni 1953,

nr 476, har ersättningsbeloppen (dock ej i vad de avser resekostnader) enligt

den s. k. sjukkassetaxan höjts med 20 %. Taxans giltighet har sedermera

med denna ändring förlängts t. o. m. utgången av år 1954. Beslut om ersättningstaxa

för tiden därefter har ännu ej fattats. Tillräcklig anledning att

frångå mitt förenämnda uttalande angående beräkningen av läkarvårdskostnaderna

föreligger enligt min mening inte.

Ej heller i övrigt synes anledning finnas att nu i fråga om statsbidragen

till den allmänna sjukförsäkringen räkna med andra belopp än de i propositionen

1953: 178 angivna. Man bör sålunda utgå från en årskostnad om

218 milj. kronor eller för halvt år 109 milj. kronor.

I proposition den 12 mars 1954 har Kungl. Maj :t förelagt riksdagen förslag

till lag om moderskapshjälp. Härvid har föreslagits, att den allmänna moderskapsförsäkringen,

vilken skall träda i kraft den 1 januari 1955, skall

anknytas till den allmänna sjukförsäkringen och handhas av de allmänna

sjukkassorna. Statsbidrag beräknas på grund av moderskapsförsäkringen

utgå till de allmänna sjukkassorna med för helt år 19,8 milj. kronor; till

ett beräknat belopp av 0,3 milj. kronor motsvaras dock detta av en minskning

av sjukhjälpsbidraget på grund av sjukförsäkringen. Av det sålunda

ökade statsbidraget till sjukkassorna (19,8 — 0,3) 19,5 milj. kronor, hänför

sig 16,0 milj. kronor till sjukhjälpsbidraget och 3,5 milj. kronor till

avgiftslindringsbidraget. För halvt år utgör alltså ökningen 8,0 resp. 1,75

milj. kronor. Å andra sidan erfordras icke medel till moderskapspenning

för tiden efter 1954 års utgång. Riksförsäkringsanstalten har räknat med

att anslaget till moderskapspenning av denna anledning kan minskas från

det för innevarande budgetår anvisade beloppet 1 100 000 kronor till 875 000

kronor. Sistnämnda medelsbelopp synes av praktiska skäl böra för nästa

budgetår räknas in under sjukkasseanslaget.

Medelsbehovet för bidrag till sjukkassor skulle under nu angivna förutsättningar

för nästa budgetår uppgå till (55,9 + 109 + 8 + 1,75 -f 0,875)

175,525 milj. kronor. Såsom riksförsäkringsanstalten förutsatt måste sjukkassorna

äga att under första hälften av år 1955 i förskott erhålla de medel

som erfordras för kassornas utbetalningar. Det är uppenbarligen vanskligt

att bedöma det exakta förskottsbehovet. Även om vissa omständigheter

otvivelaktigt kan förutses medföra särskilt höga kostnader under den första

tiden efter den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande synes det vara

anledning förvänta en viss eftersläpning i fråga om sjukkassornas utbetalningar

såväl till enskilda som till sjukhus in. fl. Det synes därför motiverat

att anslagsäskandet för nästa budgetår begränsas till 160 milj. kronor. Det

må anmärkas, att ökningen i förhållande till det i statsverkspropositionen

preliminärt beräknade beloppet 155 milj. kronor kompenseras av att anslaget

till inödrahjälp enligt mitt förslag i det föregående under punkt 1

minskas från det preliminärt beräknade beloppet 10 milj. kronor till 6 milj.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

kronor samt att det preliminärt beräknade anslaget till moderskapspenning

om 1,1 milj. kronor bortfaller.

Anslaget bör anvisas under rubriken Bidrag till sjukkassor m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till sjukkassor m. m., för budgetåret 1954/

55 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

160 000 000 kronor.

4. Förskottering av försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m. Kostnaderna för den allmänna sjukförsäkringen

skall bestridas, förutom genom statsbidrag, genom de försäkrades

avgifter och bidrag från arbetsgivarna. Enligt lagen om allmän sjukförsäkring

(37 och 39 §§) äger allmän sjukkassa erhålla förskott i

avräkning på sjukförsäkringsavgifter och centralsjukkassa förskott i avräkning

på arbetsgivarbidrag som kommer att debiteras för visst kalenderår.

Förskotten skall lämnas av statsverket enligt de föreskrifter Konungen meddelar.

Vid anmälan av 1954 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

har omnämnts (s. 189), att riksförsäkringsanstalten (skr. 28/10 1953) lämnat

en redogörelse för en inom anstalten företagen undersökning rörande de

allmänna sjukkassornas medelsbehov under första halvåret 1955. Anstalten

har funnit, att de på nämnda tid belöpande utgifter som behöver täckas annorledes

än genom anlitande av fonderna, kan beräknas till 380 milj. kronor.

För bestridande av dessa utgifter erfordras, att statsverket tillskjuter, förutom

förskott å statsbidrag, förskott å 1955 års försäkringsavgifter med

165 milj. kronor samt å samma års arbetsgivarbidrag med 95 milj. kronor.

Beräkningen förutsätter, att kassornas fonder bidrar till medelsförsörjningen

under halvåret i fråga med 15 milj. kronor. Undantages stats- och kommunalanställda

tjänstemän från tilläggssjukpenningförsäkringen resp. sjukpenningförsäkringen

i dess helhet minskas behovet av avgiftsförskott till

157 resp. 150 milj. kronor och behovet av förskott å arbetsgivarbidrag till —

i båda fallen — 80 milj. kronor. Riksförsäkringsanstalten har hemställt,

att såsom förslagsanslag för budgetåret 1954/55 till vissa förskott till sjukkassor

anvisas 260 eller, om stats- och kommunalanställda tjänstemän undantages

från sjukpenningförsäkringen, 230 milj. kronor.

Beräkning av de belopp som kommer att inflyta i avgifter och arbetsgivarbidrag

under ifrågavarande halvår har av anstalten lagts fram endast beträffande

arbetsgivarbidragen. Enligt denna beräkning skulle inflyta 55

milj. kronor av förenämnda på halvåret belöpande 95 milj. kronor.

I statsverkspropositionen har vidare redogjorts för de över riksförsäkringsanstaltens

skrivelse avgivna yttrandena.

Beträffande ordningen för bestridande av på staten ankommande

arbetsgivarbidrag har de utredningsmän1, som tillkallats för ut
1

Utredningsmännen har varit förste aktuarien C. J. M. Holm och kronokamreraren B. E. V.

Åkerstedt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

redning rörande debitering och uppbörd av avgifter till den allmänna sjukförsäkringen

m. in. lagt fram förslag i en P. M. angående debitering och

uppbörd av arbetsgivares bidrag och avgifter till de obligatoriska sjuk- och

yrkesskadeförsäkringarna m. in. I ifrågavarande del har utredningsmännen

anfört i huvudsak följande.

Utredningsmännen har övervägt olika möjligheter att verkställa debitering

av bidragen. Närmast till hands skulle kanske ligga att låta riksförsäkringsanstalten

infordra erforderliga löneuppgifter från de olika myndigheterna,

varefter anstalten med ledning av dessa uppgifter skulle uträkna

bidraget. Ett sådant tillvägagångssätt torde dock bli mycket arbetskrävande

och otympligt och kan därför ej förordas.

_ Ett annat alternativ vore att låta varje särskild förvaltningsmyndighet

själv räkna ut bidraget. Emellertid har riksräkenskapsverket för annat ändamål

tillgång till årliga uppgifter om statens arbetstagare, med ledning varav

bidragen skulle kunna uträknas. I jämförelse härmed ter sig det nyssnämnda

andra alternativet mindre tilltalande, då det torde kräva betydligt

mera tid och omgång.

De hos riksräkenskapsverket tillgängliga uppgifterna gäller förhållandena

den 1 oktober och torde kunna tagas i anspråk för här avsett ändamål

omkring februari—mars nästpåföljande år. De avser alltså ej kalenderår.

Denna omständighet synes ej få hindra att man tillgodogör sig den avsevärda

förenkling som de ifrågavarande uppgifternas utnyttjande utan tvivel

skulle innebära. Utredningsmännen föreslår därför, efter samråd med representanter

för riksräkenskapsverket, att åt verket uppdrages att uträkna det

statliga arbetsgivarbidraget med vissa här nedan nämnda undantag. Uträkningen

bör kunna ske efter enkla regler, som riksräkenskapsverket bestämmer

i samråd med riksförsäkringsanstalten. Det fel, som föranledes

av att uppgifterna ej avser kalenderår, bör utan större svårighet kunna elimineras

om så skulle visa sig erforderligt.

Uppdelning av bidragen på olika verk och inrättningar synes av praktiska

skäl ej böra ske. Det kan i detta sammanhang erinras att exempelvis statliga

tjänstepensioner utbetalas från ett gemensamt anslag å XII:e huvudtiteln.

Liknande arrangemang synes kunna ifrågakomma beträffande bidragen från

staten som arbetsgivare.

Om bidragsbeloppets storlek bör tillsynsmyndigheten för sjukförsäkringen

underrättas. I

I ett av utredningsmännen framlagt kungörelseförslag har i 1 § intagits

bestämmelse att för statens samtliga verk och inrättningar med de undantag,

som i 2 § sägs, bidrag jämlikt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring, vilket

staten i egenskap av arbetsgivare har att utgiva, skall så snart ske kan efter

utgången av det kalenderår bidraget avser beräknas av riksräkenskapsverket

enligt regler, som riksräkenskapsverket bestämmer i samråd med

riksförsäkringsanstalten. Med anlitande av vederbörligt anslag i riksstaten

skall bidraget av riksräkenskapsverket tillgodoföras en av utredningsmännen

föreslagen förskottstitel för förskottering av arbetsgivarbidrag. I 2 §

i kungörelseförslaget föreskrives, att arbetsgivarbidrag skall så snart ske kan

efter utgången av det år bidraget avser beräknas

för försvarets fabriksverk, postverket, televerket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk, luftfartsverket, statens reproduktionsanstalt, stifts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167. 11

nämndernas förvaltning och domänförvaltningen: av vederbörande förvaltningsmyndighet;
för

riksbanken och Tumba bruk: av riksbanken; samt

för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ävensom

riksdagen, dess utskott, delegationer och tryckeriavdelning: av riksgäldskontoret.

Utredningsmännens förslag i ifrågavarande del har vid remissbehandlingen

föranlett uttalanden endast från riksförsäkringsanstalten och riksräkenskapsverket.

Riksförsäkringsanstalten har anfört, att en förutsättning för att de hos

riksräkenskapsverket tillgängliga uppgifterna skall kunna användas synes

vara, att antalet befattningshavare hos de statliga verken och inrättningarna

i fråga är någorlunda konstant. För vissa av de här avsedda verksamhetsområdena

torde denna förutsättning emellertid icke vara uppfylld utan noggrannare

uppgifter om utbetalda löner synes bli erforderliga. Avfattningen

i 1 § kungörelseförslaget torde göra det möjligt att införskaffa dylika uppgifter

där så kan anses erforderligt.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att statens arbetsgivarbidrag torde kunna

beräknas i stort sett efter de av utredningsmännen föreslagna grunderna.

Specifika uppgifter från de enskilda myndigheterna skulle ge ett i förhållande

till den privata sektorn mera exakt resultat, men även enligt riksräkenskapsverkets

mening lär ett sådant förfarande av praktiska skäl icke böra

komma i fråga. I den mån den nuvarande inom riksräkenskapsverket utarbetade

personalstatistiken på sätt ifrågasatts i årets statsverksproposition

under XII ht kompletteras med uppgifter om de utbetalda lönesummorna,

ökas förutsättningarna för en efter de föreslagna grunderna exaktare beräkning.

Departementschefen.

Med anledning av riksförsäkringsanstaltens förslag om anvisande av särskilt

anslag till förskottering av försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag

till den allmänna sjukförsäkringen har jag vid anmälan av 1954 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln (s. 190) förklarat, att jag efter samråd

med chefen för finansdepartementet inte kunnat finna annat än att det

är olämpligt och missvisande att statsbudgetens omslutning skulle ökas med

summan av försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag. Såsom statskontoret

framhållit rör det sig här inte om statens utan om sjukkassornas medel.

Något anslag för ifrågavarande ändamål borde därför inte upptagas. I stället

fann jag det lämpligt, att utbetalningarna av sjukkassorna tillkommande

medel sker direkt från inkomsttiteln Skatt å inkomst och förmögenhet in. in.

Enligt riksförsäkringsanstaltens beräkning skulle denna titel under första

halvåret 1955 till följd härav komma att belastas med utbetalningar om tillhopa

260 milj. kronor eller, om slats- och kommunalanställda tjänstemän

helt eller delvis undantages från sjukpenningförsäkringen, ett lägre belopp,

som vid helt undantagande från nämnda försäkring skulle uppgå till 230

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

milj. kronor. Då de avgifter och arbetsgivarbidrag som belöper på första

halvåret 1955 kan beräknas endast till en del inflyta under halvåret, blir

det fråga om förskottering även i den betydelsen att staten förskjuter medel

för sjukkassornas verksamhet i avbidan på att avgifter och arbetsgivarbidrag

flyter in och tillgodoföres nämnda inkomsttitel. Beträffande storleken

av denna förskottering utöver inkomsterna anförde jag i förenämnda

sammanhang, att den inte kunde anges med någon större säkerhet men att

uppskattningsvis ett belopp av 75—100 milj. kronor beräknats för halvåret

i fråga. Det bör emellertid anmärkas, att behovet av förskott bl. a. blir beroende

av dels den omfattning sjukkassornas utgifter kommer att få under

den aktuella perioden och dels de olika sjukkassornas tillgång på likvida

medel vid skilda tidpunkter.

Enligt den proposition med förslag till lag om moderskapshjälp, varom

beslut fattats förut denna dag, skall den föreslagna moderskapsförsäkringen

träda i kraft samtidigt med den allmänna sjukförsäkringen. Finansieringen

av moderskapsförsäkringen skall ordnas i anslutning till finansieringen

av den allmänna sjukförsäkringen. Kostnaderna skall alltså bestridas genom

statsbidrag, försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag. Sjukkassorna

skall erhålla förskott i avräkning på försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag

i samma utsträckning som gäller beträffande den allmänna sjukförsäkringen.

Enligt socialförsäkringsutredningens i ifrågavarande proposition

återgivna beräkningar kommer till följd härav avgifterna till sjukkassorna

att ökas med ca 19 milj. kronor och arbetsgivarbidragen med

ca 7,2 milj. kronor för helt år. Vad jag förut anfört beträffande

avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen bör givetvis

gälla även moderskapsförsäkringen. Sjukkassornas behov av förskott för

första halvåret 1955 kan på grund härav förutses stiga med ca 13 milj. kronor.

Då även dessa avgifter och arbetsgivarbidrag endast till en del inflyter

undei nämnda halvår, ökas också det belopp som staten har att förskjuta

utöver under halvåret inflytande inkomster, uppskattningsvis dock icke

med mera än 4—5 milj. kronor.

Sjukkassornas medelsbehov beror till en del på huruvida stats- och kommunalanställda

tjänstemän skall undantagas från sjukpenningförsäkringen

eller inte. Såsom förut nämnts har riksförsäkringsanstalten beräknat på

första halvåret 1955 belöpande försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag till

230 milj. kronor om tjänstemännen helt undantages från sjukpenningförsäkringen

mot 260 milj. kronor om sådant undantagande ej sker till någon del.

Chefen för civildepartementet har vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor (statsverkspropositionen, bilaga 2, s. 22) förklarat, att

förslag i fråga om tjänstemännens förhållande till den allmänna sjukförsäkringen

kan föreläggas riksdagen först under årets höstsession.

Skulle tjänstemännen inte komma att undantagas från sjukpenningförsakringen

har staten att erlägga arbetsgivarbidrag för statstjänstemännen.

Sådant bidrag skall under alla förhållanden erläggas för statens kollektivavtalsanställda

arbetstagare, vilka inte kan undantagas från sjukpenning
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

försäkringen. Bidraget skall enligt lagen om allmän sjukförsäkring för varje

kalenderår utgöra såvitt angår sjukvårdsförsäkringen 0,1 % och beträffande

försäkringen för tilläggssjukpenning 1 %, allt av den lön i penningar

eller naturaförmåner, som vederbörande arbetsgivare under året utgivit till

arbetstagare anställda hos honom. Hänsyn skall dock ej tagas till arbetstagares

lön i vad den överstiger 15 000 kronor för år. Enligt förslaget till

moderskapsförsäkring skall härtill komma 0,04 % av nämnda lönesumma

såsom bidrag till kostnaderna för försäkringen för tilläggspenning enligt

lagen om moderskapshjälp. Det sammanlagda arbetsgivarbidraget kommer

sålunda vid genomförande av nämnda försäkring i enlighet med förslaget

att utgöra 1,14 %.

Enligt det av förenämnda utredningsmän framlagda förslaget skall affärsverken,

riksbanken och riksgäldskontoret betala på dem ankommande arbetsgivarbidrag

medan sådant bidrag för statens verk och inrättningar i övrigt

skall bestridas från ett för samtliga huvudtitlar gemensamt anslag och

utbetalas av riksräkenskapsverket på grundval av dess statistik. Utbetalningen

skall ske i efterskott per kalenderår. Jag delar utredningsmännens

uppfattning att affärsverken och övriga i utredningsmännens kungörelseförslag

uppräknade verk och inrättningar skall själva utge arbetsgivarbidrag

för sin personal. Uppräkningen ansluter sig till kungörelsen 1942: 678, där

det föreskrives att ifrågavarande verk och inrättningar skall själva bestrida

kostnaderna för ersättningar till sin personal enligt 1916 års lag om försäkring

för olycksfall i arbete. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma vilka verk och inrättningar, som själva skall bestrida kostnaderna

för bidragen. Förslaget att bidragen för förvaltningen i övrigt skall betalas

från ett gemensamt anslag på grundval av riksräkenskapsverkets statistik

synes erbjuda ett ur administrativ synpunkt lämpligt förfarande. Då

bidragen för år 1955 sålunda skall erläggas först efter årets utgång erfordras

inte anslag till arbetsgivarbidrag under nästa budgetår. Däremot måste

förutsättas, att förskott å arbetsgivarbidragen utbetalas från inkomsttiteln

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Storleken av dessa förskott blir

givetvis beroende av om tjänstemännen undantages från sjukpenningförsäkringen

eller ej. Då avlönings- och omkostnadsanslagen för nästa budgetår

beräknats utan hänsynstagande till den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande

kommer förskottsutbetalningar i vad de avser andra verk än de

affärsdrivande att motsvaras av besparingar å budgeten.

Förslag till bestämmelser om debitering och uppbörd av försäkringsavgifter

och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen och den allmänna

moderskapsförsäkringen kommer senare denna dag att anmälas av

chefen för finansdepartementet. Därvid torde dock förskotteringsfrågan icke

komma att behandlas närmare. I förevarande sammanhang bör därför utverkas

riksdagens bemyndigande att bestrida de i 37 och 39 §§ sjukförsäkringslagen

avsedda förskotten till sjukkassor i avräkning på nämnda avgifter

och bidrag från riksstatens inkomsttitel Skatt å inkomst och förmögenhet

in. in.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att i 37 och 39 §§ lagen om allmän sjukförsäkring

avsedda förskott må bestridas från riksstatens inkomsttitel

Skatt på inkomst och förmögenhet in. m.

5. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m.

Anslag

1952/53 ...................... 3 250 000

1953/54 (statsliggaren s. 337) .... 3 500 000

1954/55 (förslag)................ 3 000 000

Från detta anslag bestrides ersättningar enligt ett flertal författningar och

beslut (se statsliggaren s. 337—338), i främsta rummet kungörelsen den 30

juni 1942 (nr 678) med särskilda bestämmelser om tillämpning av 1916

års olycksfallsförsäkringslag å arbetare, som användes till arbete för statens

räkning. Tilläggsersättningar enligt förordningen den 2 juni 1950 (nr

295) om tillägg av statsmedel å vissa ersättningar enligt lagen om försäkring

för olycksfall i arbete m. in. utgår av detta anslag i den mån de icke

belöper å ersättningar utgående av olycksfallsförsäkringens fondmedel. Från

anslaget bestrides slutligen dels viss dyrtidskompensation åt personer, vilka

i anledning av olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats under åren

1941—1948 är berättigade till sjukpenning eller livränta enligt förordningen

den 24 mars 1938 (nr 102) om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning

åt tvångsarbetare in. fl. eller förordningen samma dag (nr 103) om olycksfalls-

och yrkessjukdomsersättning åt fångar in. fl. och dels vissa tillfälliga

ersättningar till av silikos drabbade arbetare.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 31/8 och 30/11 1953) erinrat, att den

nya lagstiftningen om sjukförsäkring träder i kraft den 1 januari 1955 samt

att en samordning avses komma till stånd mellan sjuk- och olycksfallsförsäkringarna

samtidigt som en ny yrkesskadeförsäkringslag förväntas träda

i kraft. Anstalten har gjort beräkningar rörande minskningen av utgifterna

under anslaget genom att kollektivavtalsavlönade statsanställda kommer att

inbegripas under den allmänna sjukförsäkringen. Kostnaderna för sjukpenning

under första halvåret 1955 skulle vid oförändrade förhållanden

komma att uppgå till ca 900 000 kronor. Med hänsynstagande till den allmänna

sjukförsäkringen och det förslag till lag om yrkesskadeförsäkring,

som den 13 november 1953 remitterats till lagrådet, skulle kostnaden bli

endast ca 15 % av angivna belopp eller omkring 135 000 kronor. Kostnaderna

för läkarvård under första halvåret 1955 kan vid oförändrade förhållanden

beräknas uppgå till ca 150 000 kronor och efter ikraftträdandet av de

nya lagarna till ca 10 % härav eller omkring 15 000 kronor. De sammanlagda

kostnaderna för halvåret i fråga skulle alltså minskas från 1 050 000

Nettoutgift

3 727 235

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

till 150 000 kronor. Då under halvåret måste utbetalas ersättningar avseende

tiden före den 1 januari 1955 uppskattas emellertid medelsbehovet under

halvåret till ca 485 000 kronor. Med hänsyn till den fortgående ökningen

av utgående livräntebelopp anses anslaget böra minskas endast med 500 000

kronor.

Departementschefen.

Sedan år 1948 har riksförsäkringsanstalten enligt statsmakternas beslut

utgivit tillfälliga ersättningar av statsmedel till arbetstagare, som på grund

av silikos (stendammslunga) blivit oförmögna till arbete eller övergått till

annan sysselsättning och därigenom fått vidkännas inkomstminskning, som

ej kompenserats av livränta. Dessa ersättningar utgår med högst 700 kronor

om året. Dock gäller den maximeringsregeln, att ersättningen ej får utgivas

med så högt belopp, att den sjukes totala inkomst kommer att överstiga

maximibeloppet för livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen, 6 600

kronor för år. Med hänsyn till penningvärdets fall och den till följd därav

ökade nominella inkomsten för den sjuke bestämde statsmakterna år 1952,

att den sjukes arbetsförtjänst vid beräkningen av hans totala inkomst skall

reduceras med 25 %. Då det trots detta visade sig, att ett antal silikosskadade

fått den tillfälliga ersättningen indragen under andra halvåret 1952,

beslöt statsmakterna år 1953, att de silikosskadade, som uppbar sådan ersättning

för första halvåret 1952, fortsättningsvis skulle få åtnjuta samma

förmån. — Här avsedda ersättningar, vilka utgår enligt riksdagens budgetårsvis

lämnade bemyndiganden, är avsedda som en tillfällig anordning i

avvaktan på översyn av yrkesskadeförsäkringen.

Om det av Kungl. Maj :t i propositionen 1954: 60 framlagda förslaget till

yrkesskadeförsäkringslag antages, kommer några ersättningsbestämmelser

av förevarande art icke att erfordras för de nya fall, på vilka lagen blir tilllämplig.

Fortfarande erfordras däremot särskilda bestämmelser för de äldre

fallen. Jag är icke beredd att föreslå någon revision av dessa bestämmelser

redan nu utan vill föreslå, att den hittills tillämpade ordningen får gälla även

under nästa budgetår.

Utgifterna under förevarande anslag torde, såsom framgår av vad riksförsäkringsanstalten

anfört, komma att minskas genom att sjukkassorna

efter den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande den 1 januari 1955

kommer att utge ersättning för läkarvård samt sjukpenning även vid olycksfall

i arbete och yrkessjukdom. Det må framhållas, att ersättningarna från

ifrågavarande anslag i huvudsak avser arbetstagare hos staten, vilka avlönas

enligt kollektivavtal, och att dessa arbetstagare icke kan undantagas

från någon del av den obligatoriska sjukförsäkringen.

Kostnadsminskningarna motväges vid bifall till den föreslagna lagen om

yrkesskadeförsäkring i viss utsträckning genom höjda livräntebelopp. I anslutning

till nämnda lag har i propositionen 1954:90 framlagts förslag om

en förordning om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av

krigsåtgärd drabbar sjömän in. fl. Vidare har i propositionen 1954: 94 före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lö Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

slagits en förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under vistelse å anstalt m. m. Slutligen har i propositionen 1954: 138 föreslagits

en förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under tjänstgöring i civilförsvaret. Samtliga dessa författningar skall ersätta

nu gällande bestämmelser om ersättningar, vilka bestrides från ifrågavarande

anslag. Det är f. n. icke möjligt att göra någon exakt beräkning av

kostnaderna enligt de föreslagna nya författningarna. Vissa faktorer inverkar

i höjande och andra i sänkande riktning. Sådan kostnadsökning att medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår nämnvärt påverkas synes i

vart fall icke vara att förutse.

Under dessa förhållanden synes anslaget för nästa budgetår böra uppföras

med det av riksförsäkringsanstalten föreslagna beloppet, 3 000 000 kronor,

vilket innebär en minskning av anslaget med 500 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva, att tillfälliga ersättningar till av silikos

drabbade arbetstagare må utgivas under budgetåret 1954/55

i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

dels ock till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.

för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna 1.—5., med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

540742

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln. a1 i texten