Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1954-03-12 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:171, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 12 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden

den 1 maj 1954—den 30 april 1955. Vidare föreslås, att rätten att till riket

införa socker från och med den 1 februari 1955 tills vidare, dock längst till

och med den 31 januari 1956, liksom hittills skall förbehållas staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.

1 Dihang till riksdagens protokoll 195/f. 1 samt. Nr 171.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1953 års riksdag (Prop. 228;

Rskr. 289) och gäller för tiden till och med den 30 april 1954.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 5 juni 1953 (nr 361) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 maj 1953, givits förlängd giltighet för tiden

till och med den 31 maj 1954. Enligt förordningen 1932:30 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant

det lyder jämlikt förordningen 1950: 169, har dock ej avseende å

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt

viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av

vara, som avses i förordningen 1932: 30, äger att lämna annan tillstånd

till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om

straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras

under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer

med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition 1953:

228. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

förslag. Jag torde vidare här få erinra* att Kungl. Maj :t i brev till generaltullstyrelsen

den 5 juni 1953 tillkännagivit, att Kuligl. Maj:t å Svenska

sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1954 överlåtit

rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda

brev har intagits i SFS (nr 360).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1953.

Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1953 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

1948: 262. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor

30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.

Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda

tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5

kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende

av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett

öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.

Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes

vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling

omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår

1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för

året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.

(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den

icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23

öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor

skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset

skulle ökas med 1 öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen

överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka

54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952

års betodling höjdes grundpriset från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre.

Härav ansågs 30 öre som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknades

i jordbrukskalkylen. I motsats till föregående år skulle däremot

icke utgå något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en

för detta år gällande klausul skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka

nya förhandlingar om grundpriset för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex

skulle förändras så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska

arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen ingående indexklausulen

trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna eller betackordet till följd därav

höjdes ytterligare under år 1952. För 1953 års betodling har grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgjort oförändrat

7 kronor 35 öre. Härav har 30 öre ansetts som ett för året i anledning av

1952 års dåliga skörderesultat utgående stimulanstillägg, vilket inräknas i

jordbrukskalkylen.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren

1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen 1950:213. För de senare

åren må följande uppgifter lämnas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre per deciton

Betskörd,

vil

Hela

riket

ton

inköpt

t

Deciton

per

hektar

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Tillhopa

1945/46 .............

54 586

1814 414

332

17,51

465,00

43.88

1 508,88

1946/47 .............

54 664

1 777 062

325

17,50

465,00

43,72

1 508,72

1947/48 .............

48 203

1 493 143

310

17,80

500,00

56,25

1 556,25

1948/49 .............

47 544

1808 162

380

17,47

530,00

48,69

1 578,69

1949/50 .............

49 287

1 770 050

359

17,69

530,00

55,98

1 585,98

1950/51 .............

54 427

1 978 404

363

16,92

2 555,00

31,91

1 586,91

1951/52 .............

54 080

1 732 241

320

18,01

3 625,00

78,52

'' 703,52

1952/53 .............

53 852

1 597 092

297

16,41

4 735,00

18,72

1 753,72

1953/54 (beräkn.).....

51 173

1996 593

390

18,06

4 735,00

94,65

1829,65

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1952 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma,

Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget

på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för

år 1946, 8,85 öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för

år 1949, 7,19 öre per deciton för år 1950, 9,09 öre per deciton för år 1951, 9,50 öre per deciton

för år 1952 och 5,93 öre per deciton för år 1953.

2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 3 Inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive

stimulanstillägg av 30 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

5

Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga

om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen 1950: 213.

Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas

i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1945/46 ..............

...... 294 405

233 778

1946/47 ..............

...... 289 130

248 244

1947/48 .............

...... 242 706

219 084

1948/49 ..............

...... 291 136

254 265

1949/50 ..............

...... 290 154

229 526

1950/51 .............

...... *310 989

252 082

1951/52 .............

...... 1 2292 910

252 379

1952/53 (def.).........

...... 3241 561

199 289

1953/54 (beräkn.).....

...... 4352 745

198 870

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

l/s iQafi_*8/, um j31 öre Per k§ för tiden Va—1l0/n 1936

130 öre per kg därefter

Vs 1937—28/3 1938 .................. 32 öre per kg

V» 1938—39/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillvcrkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj:t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bo
1

Härav 304102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 3 Härav 234 021

ton ur svenska betor. 4 Härav 335 340 ton ur svenska betor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

lagets sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker

av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen 1950:213.

Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,

som angives i följande sammanställning.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

13/7

1942— Vi

1947 .............

............... 49

55

56

*A

1947— «/5

1947 .............

............... 60

66

—

7*

1947—17/5

1948 .............

69

—

18/6

1948- 7/&

1950 .............

............... 65,25

71,25

—

75

1950— 9/2

1951.............

............... 67,25

73,25

—

10/s

1951—16/s

1951.............

............... 77,25

83,25

—

17/3

1951—30/4

1951.............

............... 80,25

86,25

—

75

1951— 77

1951.............

............... 77,75

83,75

—

»/i

1951—“Va

1952 .............

............... 84,00

90,00

—

17/3

1952—37o

1953 .............

............... 94,00

100,00

—

Vid

1953—

............... 91,00

97,00

—

Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. in. den 30 april 1951 tillämpat

bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått

till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.

Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets

verksamhet in. in.

Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen

skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets

verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,

att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande

av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på

särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag

bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den

1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (Prop. 1950: 161; Rskr.

248).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

Med skrivelse den 5 mars 1954 har statens jordbruksnämnd överlämnat

en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1952/53.

Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert

i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne

landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag

att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.

Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på

liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde

jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren

anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.

Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret

1952/53 utvisar minskning av statsregleringens inbalanserade fordran å

sockerbolaget från cirka 12 425 000 kronor till cirka 11 022 000 kronor. Det

under året å den svenska sockerrörelsen uppkomna underskottet utgör cirka

3 723 000 kronor. Gentemot närmast föregående år redovisas en resultatförsämring

av cirka 28 714 000 kronor. Bortser man emellertid från 1951/

52 års uppskrivning av lagren utav råsocker och raffinad, cirka 21 435 000

kronor, utgör resultatförsämringen under 1952/53 endast cirka 7 279 000

kronor. Försämringen är närmast en följd av för året ökade tillverkningskostnader,

särskilt av starkt ökade betkostnader, men även av ökade investeringsavgifter

samt av en betydande ökning av den låsta kostnadsposten.

Till försämringen har vidare bidragit lagerförändringar samt under

året minskad försäljning av svenska sockerprodukter. Kostnadsfördyringen

har å andra sidan motverkats av att de i mars 1952 höjda priserna på socker

och sirap fått verka hela året samt av att på grund av årets prisfall

betydande återvinningar kunnat göras från rekonstruktionsfonderna för

bränsle. Utländska sockerrörelsen utvisar för 1952/53 ett överskott av cirka

2 971 000 kronor innebärande en förbättring gentemot närmast föregående

år med cirka 14 638 000 kronor. Förbättringen är huvudsakligen föranledd

av att, medan försäljningspriset på den svenska marknaden under året varit

oförändrat, det genomsnittliga importpriset för strösocker fritt magasin

oförtullat nedgått från 98,80 till 67,37 öre per kilogram. Sockerbolaget

hade i sin vid statsförhandlingarna 1953 avlämnade kalkyl, baserad på i

december 1952 gällande priser, beräknat att underskottet å den svenska sockerrörelsen

för verksamhetsåret 1952/53 komme att utgöra cirka 2 279 000

kronor, medan å den utländska sockerrörelsen ett överskott komme att redovisas

å cirka 2 401 000 kronor eller sålunda på båda rörelserna sammantagna

ett överskott å cirka 122 000 kronor. Resultaten enligt bokslutet blev

ett underskott på den svenska sockerrörelsen av cirka 3 723 000 kronor och

ett överskott på den utländska av cirka 2 971 000 kronor, d. v. s. ett saldounderskott

på båda rörelserna av cirka 752 259 kronor.

Ljunggren framhåller emellertid att det å statsregleringens konto redovisade

bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla tidigare

år under statsregleringsperioden, icke ger ell fullgiltigt uttryck för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 171.

mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att

vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället

ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,

som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför

att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande

eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.

Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande

verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april

1954, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad

och dess resultat i stort sett kända, torde dock, framhåller Ljunggren, under

förutsättning av oförändrade priser och i övrigt lika förhållanden, förhandsutlalanden

med viss grad av sannolikhet kunna göras rörande sockerrörelsen

i dess helhet och dess ekonomiska slutresultat. Härom anför

Ljunggren följande.

Sockerbolaget hade i sin vid statsförhandlingarna 1953 avlämnade kalkyl

rörande de svenska och utländska sockerrörelserna 1953/54 beräknat

att på den förra vid räkenskapsårets slut ett underskott skulle föreligga på

13 505 000 kronor, medan på den utländska sockerrörelsen ett överskott

konnne att redovisas på 14 235 000 kronor. Nettoöverskottet skulle sålunda

utgöra 730 000 kronor. Kalkylen var beträffande den svenska sockerrörelsen

baserad på en normalråsockervolym om 250 000 ton, vidare på oförändrat

betpris och oförändrade försäljningspriser på sockerrörelsens produkter

samt på en låst kostnadsersättning av 49,44 öre per kilogram råsocker,

senare i avtalet höjd till 49,72 öre. Ersättningen var beräknad på de i

december 1952 gällande priserna. Beträffande åter resultatet av den utländska

sockerrörelsen hade detta beräknats på en import och försäljning

av utländskt socker om 109 000 ton samt på en inköpskostnad eif svensk

hamn på 63 öre per kilogram. I årets vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade

kalkyl har åter underskottet på den svenska sockerrörelsen per den

30 april 1954 beräknats utgöra 13 393 000 kronor och överskottet på den

utländska sockerrörelsen 15 379 000 kronor. Saldoöverskott på hela sockerrörelsen

skulle därför per nyssnämnda dag utgöra 1 986 000 kronor. Kalkylresultaten

vid de båda tidpunkterna företer inbördes förhållandevis små

avvikelser, speciellt gäller detta det kalkylerade resultatet av den svenska

sockerrörelsen. Beträffande de båda kalkylernas detaljposter föreligger

däremot avsevärda olikheter såväl i fråga om kostnader som intäkter, huvudsakligen

en följd av efter den förstnämnda kalkylens uppgörande inträffade

förändringar. Lagervärderingen har sålunda i 1954 års kalkyl skett

enligt principerna i 1953 års statsavtal, medan vid samma värdering i 1953

års kalkyl tillämpats tidigare gällande värderingsregler. Priserna på samtliga

sockerprodukter har vidare den 1 oktober 1953 minskat, varjämte rafiinadförsäljningen

blivit lägre än som beräknats i den första kalkylen.

Slutligen har de utgående sockerlagren kvantitativt ökat utöver vad tidigare

kalkylerats, varjämte tillverkningskostnaderna påverkats av gynnsammare

utbyten och på grund av den stora råsockertillverkningen fallande multipelersättning.

På grund av att de i 1953 års statsavtal angivna reglerna för

sockerlagrens värdering tillämpats redan i 1952/53 års bokslut, har sålunda

ingående värdet å sockerlagren den 1 maj 1953 gentemot samma

värde i 1953 års kalkyl minskat med 1 176 000 kronor. Tillverkningskostnaderna,

beräknade på totala råsockervolymen, har i kalkylen 1954 minskat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 171.

9

med 23 959 000 kronor. Kostnadsminskningen har föranletts av högre sockerutbyte

än beräknat, 3 720 000 kronor, lägre räntor, lägre frakter för melass

och bortfallen investeringsavgift, 3 588 000 kronor, samt minskad ersättning

för låsta kostnader, 16 651 000 kronor. I den senare posten innefattas

indexreglering av bränsle och emballage om 2 850 000 kronor, genom skördeutfallet

minskad multipelersättning om 9 627 000 kronor samt avdrag för

en med 43 345 ton eftersläpande raffinadtillverkning om 4 174 000 kronor.

Värdet av utgående lagret av råsocker och raffinad den 30 april 1954 har

slutligen på grund av större kvantiteter över normallager blivit 6 773 000

kronor högre än som beräknades i 1953 års kalkyl. Efter avdrag av 2 500 000

kronor (1/10 av 25 000 000 kronor) blir mervärdet 4 273 000 kronor. Enligt

1954 års kalkyl jämförd med kalkylen år 1953 har sålunda den svenska

sockerrörelsens resultat förbättrats med sammanlagt 29 408 000 kronor. Å

andra sidan föreligger även intäktsminskningar. Intäkten av raffinadförsäljningen

har sålunda på grund av prissänkningen den 1 oktober 1953 blivit

lägre än som beräknades i kalkylen år 1953. Mindreintäkten utgör 191 080

ton å 1,87 kronor per deciton eller 3 573 000 kronor. Genom den stora råsockerskörden

kampanjen 1953 har vidare den relativa försäljningen i förhållande

till lagret blivit mindre än i kalkylen år 1953, där totalförsäljningen

dessutom baserats på en sockerkonsumtion av 48 kilogram per invånare

och år. Räknat på samma förhållande mellan lager och försäljning som i

1953 års kalkyl föreligger 1954 en förskjutning från försäljning till lager på

199 907 ton. Då skillnaden i pris mellan lagerkvantitet och försäljning är

11,45 kronor per deciton, framkommer här en mindreintäkt av 22 889 000

kronor. Genom prissänkningen i oktober 1953 beräknas vidare melassintäkten

komma att minska med 959 000 kronor och överskottet på sirapstillverkningen

att nedgå med 482 000 kronor. På övriga intäktsposter — pakettara,

sockerlådor, betmassa — beräknas en intäktsminskning framkomma på

sammanlagt 1 393 000 kronor. Sammanlagda intäktsminskningarna skulle

sålunda utgöra 29 296 000 kronor. Då kostnadsminskningarna utgör

29 408 000 kronor, har den svenska sockerrörelsens resultat enligt 1954 års

kalkyl jämfört med samma resultat i kalkylen 1953 förbättrats med 112 000

kronor. Beträffande åter den utländska sockerrörelsen förelåg enligt 1953

års kalkyl ett överskott av 14 235 000 kronor, medan kalkylen 1954 redovisar

ett överskott av 15 379 000 kronor. Resultatförbättringen har föranletts

av att intäkterna av försäljningen av utländskt socker blivit större än

som tidigare beräknats, beroende på att vid raffineringen av kubaråsocker,

danskt råsocker och råsocker ur danska betor framkommit även andra och

högre märken än Ks-socker. Intäktsökningen, vilken delvis motvägs av prissänkningen

i oktober 1953, beräknas utgöra 2,84 kronor per deciton eller

totalt 3 095 000 kronor. Å andra sidan har kostnaderna för det utländska

sockret ökat bland annat på grund av att tillverkningen av andra märken

än Ks blivit högre än beräknats i 1953 års kalkyl. Kostnadsökningen utgör

1 951 000 kronor. Jämfört med kalkylen år 1953 skulle sålunda den utländska

sockerrörelsens resultat enligt 1954 års kalkyl ha förbättrats med 1 144 000

kronor. Så långt nu kan bedömas samt under förutsättning av oförändrade

sockerpriser och under i övrigt lika förhållanden skulle salunda på stalsreglcringens

konto i 1953/54 års bokslut ett underskott komma att redovisas

på den svenska sockerrörelsen med 13 393 000 kronor, medan på den

utländska rörelsen ett överskott skulle föreligga på 15 379 000 kronor. Då

på statsregleringens konto vid innevarande verksamhetsårs ingång inbalanserades

en statens fordran på bolaget av 11 022 000 kronor, skulle, sedan

hänsyn tagits till övriga kontot berörande kostnader och intäkter, siats
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

regleringens fordran å bolaget per den 30 april 1954 komma att redovisas

med 13 905 000 kronor.

Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Statens jordbruksnämnd har under januari och februari 1954 haft överläggningar

med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter

för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1954

ärs betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd

varit representerad. Därjämte har till överläggningarna med

centralföreningen representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit

kallade. Någon representant för delegationen har dock icke närvarit.

I sin skrivelse den 5 mars 1954 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda

överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för

1954 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen

antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Nämnden har för

egen del förklarat sig biträda förslaget.

Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares

centralförening redogör jordbruksnämnden till en början för

två produktionskostnadskalkyler, som uppgjorts den ena inom nämnden och

den andra av centralföreningen för att belysa den kostnadsändring för sockerbetsodlingen,

som kan beräknas för år 1954 i jämförelse med fjolåret.

1 skrivelsen beröres även särskilda undersökningar och överläggningar, vilka

haft till syfte att kartlägga och om möjligt undanröja de hinder för en

fortsatt rationalisering av sockerfabrikationen, som kan ligga i utformningen

av nuvarande villkor för sockerbetsodlingen. Överläggningarna har i denna

del lett till en sänkning av den nu utgående extra ersättningen till betodlare

för leveranser efter sockerbetskampanjens 63 :e dygn. Vidare redovisas

särskilda överläggningar med järnvägsstyrelsen, vilka bland annat medfört

en från 18 å 19 till 30 procent generellt höjd fraktnedsättning vid returtransport

på järnväg av betmassa samt på vissa villkor en 15-procentig fraktrabatt

vid järnvägstransporter av betor på Öland.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har nämnden

framlagt följande förslag till villkor för 1954 års betodling.

1. Grundpriset för hundra kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 7 kronor 20 öre.

2. Den i betodlingskontraktet § 8 sjunde stycket intagna bestämmelsen

om extra ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln med Vio av grundpriset

skall ändras sålunda, att den extra ersättningen skall för 1954 års odling

utgöra 35 öre för hundra kilogram sockerbetor. Prisbestämmelserna för sockerbetor

behålles i övrigt oförändrade från år 1953.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

3. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning

vid järnvägstransport skall ha följande lydelse.

Fraktkostnader för Betodlarnas

100 kg sockerbetor andel

42 eller 44 öre .............................. JO öre

46 öre ...................................... H *

48 » och däröver.......................... 12 »

4. I fråga om betmassa skall följande regler rörande utjämning av fraktkostnader

vid järnvägstransport tillämpas.

En var odlare svarar för en fraktkostnad för betmassa av högst 36 öre

per hundra kilogram massa, medan överskjutande fraktkostnad belastar

statsregleringen.

5. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sadana frågor.

6. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behålles jämväl för 1954 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

7. Beträffande bidrag till ledararvode och kockahushåll samt reseersättning

för betarbetare skall de under 1953 härom gällande reglerna kvarstå

under 1954. Sockerbolaget skall ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen utger

under 1954 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade

kostnaderna.

8. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats

vid årets förhandlingar och vad som framkommit vid den av arbetsmarknadsstyrelsen

1953 företagna utredningen angående arbetskrafIsförhållandena

vid sockerbetsodlingen.

9. Beträffande melasstilldelningen år 1954 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger betodlare erhålla

ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.

10. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar och

kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst

skall vad härom för 1953 gällt även tillämpas för 1954.

11. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade

betor förutsättes, att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga

delar skall gälla även för 1954 under iakttagande tillika, att priset på

legotorkad betfor rabatteras med 1 öre per kilogram år 1954 samt att odlarnas

fraktandel vid transport av betor skall vara i nivå med de fraktandelar,

som vid ett transportavstånd upp till 50 km belastar odlarna i Östergötland.

12. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten sker genom

sockerbolagets försorg per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom

hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter.

Ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av betodlarförcningens styrelse, godkändes

vid föreningens stämma den 3 mars 1954. Stämman gjorde dock vissa

förbehåll. Under punkt 7 begärdes sålunda orden »och vissa daghem» insatta

liksom i 1953 års odlingsvillkor. Likaledes begärdes, att under punkt

12 skulle införas, liksom för 1953, tillägget »ävensom tillse att, därest dessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

fraktkostnader skulle öka, odlares procentuella andel ej skall bli högre än

under 1952». Stämman meddelade vidare jordbruksnämnden, att den hade

beslutat stödja blekingeodlarnas krav, att dessa skulle ha rätt att i likhet

med övriga betodlare i landet få transportera betorna med såväl järnväg

som bil samt att de lastningsanordningar, som vid järnvägsomläggning raserats

före kampanjen 1954, skulle återställas i brukbart skick.

Jordbruksnämnden godkände det under punkt 7 begärda förbehållet beträffande

vissa daghem. Önskemålet om tillägg under punkt 12 kunde nämnden

däremot icke biträda. I anledning av stämmans beslut att stödja blekingeodlarnas

krav i fråga om bettransporterna beslöt nämnden avlåta en

skrivelse till sockerbolaget i frågan.

Betodlarföreningen godkände härefter de av nämnden framlagda villkoren.

Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med

sockerbolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,

vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande

innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1954/55 i vad dessa

avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på s. 13 intagna sammanställningen,

i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter, som avser

motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år. Sammanställningen

upptar för år 1954/55 dels bolagets ursprungliga kalkyl,

baserad på en råsockertillverkning av 280 000 ton, dels en av bolaget senare

framräknad kalkyl, vilken utgår från en råsockerkvantitet av 300 000 ton.

Kalkylerna är grundade på de priser, som gällde i december 1953.

Angående gången av förhandlingarna rörande multipeln anför nämnden

i huvudsak följande.

Vid förhandlingarnas början yrkade sockerbolaget, att låsta kostnaders

kalkyl skulle utgå från en produktion av 280 miljoner kilogram normalråsocker

med en s. k. fast multipel — d. v. s. en multipel för de icke statsgaranterade

kostnaderna, som var oberoende av den faktiska kvantiteten

tillverkat råsocker. Nämnden å sin sida utgick från en råsockerproduktion

av 310 miljoner kilogram och en rörlig multipel liksom under 1953. Redan

före slutförhandlingarna uppnåddes enighet om att multipeln skulle beräknas

på basis av en råsockerkvantitet av 300 miljoner kilogram. Hälften

av multipeln skulle vara fix och hälften rörlig. Från bolagets sida förutsattes

dock härvid, att vissa av dess övriga yrkanden tillgodosågs.

Beträffande förhandlingarna i övrigt om den lästa kostnadsposten anför

jordbruksnämnden, bland annat, att kapitalräntan skall upptagas till ett belopp,

som med 600 000 kronor överstiger 1953/54 års belopp, samt att någon

kompensation för i ar ökade personalkostnader icke medgivits. Vidare

skall kostnaderna för sirapstillverkningen liksom i fjol låsas enligt särskilda

bestämmelser i statsavtalet. Någon överenskommelse om kapitaliäntebeloppets

storlek under 1955/56 och följande år har icke träffats.

Den slutliga beräkningen av multipeln framgår av på s. 16 återgivna, av

jordbruksnämnden uppgjorda kalkyl. Nämnden framhåller emellertid, att

de vid förhandlingarna överenskomna multipelbeloppen kan komma att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Sammanställning av låsta kostnader (1000-tal kronor).

Kostnadsslag

Enligt

sockerbola- gets bok- slut för

1952/53

242 082 ton

råsocker

Enligt s

För

1953/54

335 349 ton

råsocker

ockerbolagets kalkyler

januari 1954

För 1954/55 grundad på

priserna i december 1953

280 000 ton

råsocker

300 000 ton

råsocker

Underhåll ..........................

7 717

8 756

7 840

7 840

Avskrivningar på anskaffningsvärdet ..

7 434

7 273

8 996

8 996

Meravskr. ber. på återanskaffningsvärdet

6105

11908

8 210

8 210

Skatter..............................

772

5 710

6100

5135

Omkostnader (fri disposition)..........

300

300

300

300

Personalkostnader (avlöningar m. m.)..

30 345

31416

31999

32 700

Vågpersonalavlöningar........:.......

948

834

884

947

Pensioner............................

5 443

5 651

4 311

4 311

Försäkringar ........................

647

630

676

696

3 803

4 681

3 721

3 988

Kalksten ............................

1872

2 097

1 918

2 056

Kalkstensfrakter......................

334

386

341

3(>6

Förbrukningsmaterial för drift........

1800

1 536

1952

2 094

Betfrakter ..........................

5 468

5 835

5 590

6 172

Råsockerfrakter''......................

2 483

3 815

3 449

3 727

Omkostnader.........................

2 818

3 041

2 705

2 705

Emballage ..........................

8 899

9 214

9 679

9 837

Raffinadfrakter......................

3 683

3 713

3 536

3715

Bränsle..............................

—

11866

12 527

11880

Regleringskonto......................

434

200

—

—

Kapitalränta ........................

8

4 700

5 700

4 635

Summa

91 313

123 562

120 434

120 310

Belopp i öre per kilogram råsocker----

(37,72)

(36,85)

43,01

40,10

justeras under loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle

liksom i år skall indexregleras.

Jordbruksnämnden erinrar om att man vid beräkningen av multipelbeloppet

utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker skall vara

fixerad, medan återstående delen skall göras rörlig på sådant sätt, att den

blir proportionell mot det kostnadsbelopp, som nu kan beräknas per kilogram

råsocker, när råsockermängden tillåtes variera. Till belysande av beräkningssättet

anför nämnden följande.

Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/10 av det enligt det föregående

beräknade örestalet vid 300 miljoner kilogram råsocker. Den rörliga

delen har beräknats som 5/10 av kvoten mellan de icke statsgaranterade

kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet belyses närmare av

följande formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader

i tusental kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram; a =

beräknad kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram tillverkat

råsocker; in, = multipel vid råsockermängden r; m300 = multipel vid

300 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det föreslagna beräkningssättet).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kutigl. Maj.ts proposition nr 171.

m+. = 0,5 /773oo + 0,5 mr

där mr beräknas ur relationen

10 n\r — tr — /300 “t- <1 (r -—- 300)

r r

och konstanterna /300, /773oo och a har följande värden

/300....................... 120 440

THsoo...................... 40,15

fl......................... 163,2

Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke understiga

det belopp, som enligt samma formel beräknas för 340 miljoner

kilogram råsocker, och icke överstiga det belopp, som beräknas för 260

miljoner kilogram råsocker.

Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.

Utvunnen råsocker- Belopp i ören per

kvantitet milj. kg (r) kg råsocker / +\

260 och därunder

41,98

270

41,47

280

41,00

290

40,56

300

40,15

310

39,76

320

39,40

330

39,07

340 och däröver

38,75

Enligt vad nämnden upplyser medför ett bifall till vad sålunda avhandlats,

att produktionskostnaderna för inhemskt socker sänks från nära 97

till 91 öre per kilogram. På grund av ökningen av produktionen av inhemskt

socker under 1953/54 kommer å andra sidan det billigare importerade sockret

att utgöra en mindre andel av konsumtionen än tidigare. Sockerbolagets

försäljningspris på socker utgör ett genomsnittspris på inhemskt och importerat

socker.

I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat

följande förslag till överenskommelse rörande villkoren

för sockertillverkningen m. m. under regleringsåret

1 maj 1954 — 30 april 195 5.

»a) Det för tiden 1 maj 1953—30 april 1954 gällande kontraktet mellan

Svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertill
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

verkningen in. in. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1954—30 april 1955,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—g) angivna ändrade

bestämmelser.

b) Vad i äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1953—30 april 1954 skall

i stället gälla tiden 1 maj 1954—30 april 1955, liksom vad i det äldre kontraktet

sägs rörande förhållandena den 30 april 1954 i stället skall avse den

30 april 1955.»

c) § 2 första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Bolaget förbinder

sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling under

år 1954 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening

vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd överenskomna

grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt

skall utgöra 7 kronor 20 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1954

tecknar — —- — allenast 5 kronor.»

d) § 2 fjärde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Vid teckning

— —- — grunder, som härom tillämpats år 1953.»

e) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens

garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen--

—- närmast hela miljontal kilogram. Om råsocker kvantiteten uppgår till 300

miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 40,15 öre. Om råsockertillverkningen

blir mindre eller större än 300 miljoner kilogram skall -—■

--, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram beräknas utgöra

120 440 000 kronor skola minskas respektive ökas med 163 200 kronor

för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsocker kvantiteten

understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram. Det sammanlagda

beloppet skall dock icke understiga 38,75 öre per kilogram råsocker och ej

heller överstiga 41,98 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande belopp —

--i förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1953. Justeringen

--■ — av jordbruksnämnden granskade prisindex.»

f) 4 § 1 mom. andra stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens

garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen--

—, mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,60 öre per

kilogram tillverkad sirap. Sagda öretal--— storlek. Beloppet 20,60 öre

skall---i förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1953.

Justeringen---—-av jordbruksnämnden granskade prisindex.»

g) 4 § 1 mom. åttonde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Under

statsgarantien---i bidrag till ledararvode och kockahushåll, resekost
nader

för arbetskraft till betfälten samt vissa daghem, dels för bidrag till

vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet med

vad som gällt under år 1953.»

h) Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1953 års förhandlingar

kvarstår även i år.

Jordbruksnämnden hemställer, att det nya avtalsförslaget mellan staten

och bolaget måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom att av

riksdagen måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol av socker,

dock längst till den 31 januari 1956.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Låsta kostnaders kalkyl för 1954/55 enligt överenskommelse i februari 1954

1 OOO-tal kronor vid en

Kostnadsslag råsockerproduktion av

300 U00 ton

Underhåll ................................................ 7 840

Avskrivningar på anskaffn.värdet .......................... 8 996

Meravskr. ber. på återanskaffn.värdet ...................... 8 210

Skatter .................................................. 5 200

Omkostnader (fri disposition).............................. 300

Personalkostnader (avlöningar m. m.)...................... 32 700

Vågpersonalavlöningar .................................... 947

Pensioner ................................................ 4 311

Försäkringar.............................................. 696

Betfrö .................................................. 3 988

Kalksten.................................................. 2 056

Kalkstenstrakter .......................................... 366

Förbrukningsmaterial för drift ............................ 2 094

Betfrakter................................................ 6 172

Råsockerfrakter .......................................... 3 727

Omkostnader ............................................ 2 705

Emballage................................................ 9 837

Raffinadfrakter .......................................... 3 715

Bränsle .................................................. 11880

Kapitalränta .............................................. 4 700

Summa 120 440

Belopp i öre per kilogram råsocker ........................ 40,15

Departementschefen.

Statsmakterna har under en följd av år reglerat socker näringen i landet

genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett

antal år garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade

kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster

av sockertillverkningen.

Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen bör

alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande vill
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

17

koren för sockerbetsodlingen under år 1954. Detta har sedermera godkänts

av föreningen vid föreningsstämma den 3 mars 1954.

De sålunda utarbetade villkoren för 1954 års odling avviker i vissa avseenden

från dem, som gällde för 1953 års odling. Grundpriset för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt avses sålunda skola sänkas till 7 kronor

20 öre. I motsats till föregående år skall icke utgå något särskilt stimulanstillägg.

Vidare må nämnas, att i fråga om betmassa viss ändring av''utjämningen

av fraktkostnaderna vid järnvägstransport skett i samband med ändrade rabatter

vid betxnassatransporter. Envar odlare skall sålunda svara för en

fraktkostnad för betmassa av högst 36 öre per 100 kilogram massa. Överstigande

kostnad skall belasta statsregleringen. Den i § 8 sjunde stycket i

kontrakten mellan sockerbolaget och betodlarna upptagna extra ersättningen

enligt den s. k. 63-dygnsregeln skall för 1954 års odling utgöra 35 öre för

100 kilogram sockerbetor.

1 övrigt överensstämmer villkoren för årets odling i huvudsak med de

hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt för

leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett

arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå

med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt nämnts i förslaget till

odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra året.

De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1954 torde böra godtagas.

Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal

upprättats av nämnden efter överläggningar med bolaget. Såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen enades man därvid om att kalkylen över de

kostnader för bolagets verksamhet, vilka icke är föremål för statlig garanti,

under det kommande verksamhetsåret skall grundas på en produktion av

300 000 ton normalråsocker. Enligt min mening torde överenskommelsen i

denna del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag

överens med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna

må följande framhållas.

Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten

lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,

kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad,

emballage och bränsle, vilka båda sistnämnda poster dock är indexreglerade,

samt förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i

stället för täckande av dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 49,72 öre

per kilogram tillverkat socker (den s. k. multipeln). Nyssnämnda belopp

har beräknats med utgångspunkt från en råsockermängd av 250 000 ton.

2 Uihang till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr Hl.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

Hälften av multipeln är fixerad, medan återstoden är rörlig på så sätt, att

den inom vissa gränser är proportionell mot det belopp, som kan beräknas

per kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Multipeln kan

vidare ändras under året på grund av indexreglering för posterna emballage

och bränsle.

Den i år träffade överenskommelsen innebär inga ändringar i dessa bestämmelser

utom i fråga om, som förut nämnts, den grundläggande råsockermängden.

På basis av den förut nämnda kvantiteten om 300 000 ton har

multipeln beräknats till 40,15 öre. Enligt överenskommelsen skall endast

hälften av denna multipel, vilken kan komma att justeras under loppet av

avtalsåret på grund av att posterna bränsle och emballage skall indexregleras,

vara fixerad. Återstoden av multipeln skall vara rörlig på så sätt, att den

skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp, som kan beräknas per

kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Multipeln kommer

sålunda enligt överenskommelsen att variera alltefter den utvunna mängden

råsocker. Den skall dock icke understiga det belopp, som enligt beräkningsgrunderna

motsvarar en råsockerkvantitet av 340 000 ton, och icke

överstiga det belopp, som motsvarar en kvantitet av 260 000 ton.

Mot de av nämnden föreslagna avtalsändringarna synes icke vara något

att erinra. Jag anser mig sålunda kunna förorda det av nämnden upprättade

förslaget till avtal. Detta har även godkänts av bolaget. Förslaget innehåller

vidare vissa allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande

de närmare detaljerna i detta torde jag få hänvisa till avtalstexten.

Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1954

—den 30 april 1955. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid

vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Jag förutsätter dock att

— liksom tidigare varit fallet — den omständigheten, att avtalsgrunderna

prövats av riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så

påkallas av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet

ävensom eljest företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den

31 januari 1955, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis

iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget är avsett

att utgå den 30 april 1955, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en eventuell

avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka giltighetstiden

för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1956.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1955

till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1956, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medge, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. in.

i huvudsaklig överensstämmmelse med vad jag förut anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden l maj

1954—30 april 1955.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1954 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd

överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor

med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor 20 öre. Dessutom skall till

odlare, som år 1954 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma

eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

21

påbörjat halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett

kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller

bestämts vid årets förhandlingar.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till jämvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tillämpats år 1953.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av statens jordbruksnämnd.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos statens jordbruksnämnd.

4 §•

För avtalstiden 1 maj 1954—30 april 1955 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen

omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,

maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens

fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, råsocker

och raffinad, emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller förräntning

av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa

kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje

under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning

av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker

avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten

uppgår till 300 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra

40,15 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 300

miljoner kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under

det att återstående beloppet görcs rörligt och beräknas som hälften av kvoten

mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgaranticn

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 171.

(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade

kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram

beräknas utgöra 120 440 000 kronor skola minskas respektive ökas

med 163 200 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten

understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram.

Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 38,75 öre per kilogram

råsocker och ej heller överstiga 41,98 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande

belopp per kilogram råsocker skola emellertid i nedan angiven utsträckning

indexregleras. Två däri ingående poster — emballage och bränsle —

skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade

ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga prisläget i

december 1953. Justeringen skall ske med tillämpning av vissa av bolaget

uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen

omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner

och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),

försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,

frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning

till holaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget

äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,60 öre per kilogram tillverkad sirap.

Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 20,60 öre

skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle

och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn,

till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga

prisläget i december 1953. Justeringen skall ske med tillämpning

av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.

Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under

statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i

detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt

slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,

som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna m. in. och vilka tidigare avförts före

bokslutet å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1955 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertiliverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jord
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171. 23

bruksnämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels för

täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits

1 bidrag till ledararvode och kockahushåll, resekostnader för arbetskraft till

betfälten samt till vissa daghem, dels för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter

på grund av stenförekomst i enlighet med vad som gällt under

år 1953.

2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom

intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas

ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager

av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över

normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.

För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond

för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten

multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.

Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och

51 200 000 kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per

kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan

skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång

med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels

2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen

nedskrivning med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan

hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,

skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

•1 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppct, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

5 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

6 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppet8 täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

7 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av statens jordbruksnämnd.

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.

B §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

25

9 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1954 till och

med den 30 april 1955 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens jordbruksnämnd.

3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. i samt. Nr 171.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:181 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om pension åt chauffören J. O. Sjölunds änka. a1 i texten
  2. BevU 1954:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket in. m. s. 16 i texten