Angående reglering av sockernäringen i riket m. m
1954-03-12 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:171, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
1
Nr 171.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott
den 12 mars 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sam. B. Norup.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden
den 1 maj 1954—den 30 april 1955. Vidare föreslås, att rätten att till riket
införa socker från och med den 1 februari 1955 tills vidare, dock längst till
och med den 31 januari 1956, liksom hittills skall förbehållas staten eller
den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.
1 Dihang till riksdagens protokoll 195/f. 1 samt. Nr 171.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 mars 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.
Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas
stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med
år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien
tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att
tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien
täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot
det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.
Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad
av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag
i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,
grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit
i överensstämmelse med beslut av 1953 års riksdag (Prop. 228;
Rskr. 289) och gäller för tiden till och med den 30 april 1954.
De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till
sockerbetsodlingens stödjande m. m.
Genom förordning den 5 juni 1953 (nr 361) har förordningen den 22
februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning
trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar
skulle gälla till och med den 31 maj 1953, givits förlängd giltighet för tiden
till och med den 31 maj 1954. Enligt förordningen 1932:30 får socker
(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten
eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant
det lyder jämlikt förordningen 1950: 169, har dock ej avseende å
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager
och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt
viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av
vara, som avses i förordningen 1932: 30, äger att lämna annan tillstånd
till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning
icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om
straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras
under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.
Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer
med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition 1953:
228. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda
förslag. Jag torde vidare här få erinra* att Kungl. Maj :t i brev till generaltullstyrelsen
den 5 juni 1953 tillkännagivit, att Kuligl. Maj:t å Svenska
sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1954 överlåtit
rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda
brev har intagits i SFS (nr 360).
Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1953.
Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1953 lämnat
sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien
tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet
att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset
bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen
1948: 262. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde grundpriset
för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor
30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.
Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda
tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5
kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende
av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett
öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.
Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes
vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling
omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår
1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16
procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för
året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.
(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den
icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23
öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor
skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset
skulle ökas med 1 öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen
överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka
54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952
års betodling höjdes grundpriset från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre.
Härav ansågs 30 öre som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknades
i jordbrukskalkylen. I motsats till föregående år skulle däremot
icke utgå något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en
för detta år gällande klausul skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka
nya förhandlingar om grundpriset för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex
skulle förändras så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen ingående indexklausulen
trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna eller betackordet till följd därav
höjdes ytterligare under år 1952. För 1953 års betodling har grundpriset
för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgjort oförändrat
7 kronor 35 öre. Härav har 30 öre ansetts som ett för året i anledning av
1952 års dåliga skörderesultat utgående stimulanstillägg, vilket inräknas i
jordbrukskalkylen.
Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. torde såvitt avser kampanjåren
1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen 1950:213. För de senare
åren må följande uppgifter lämnas.
Kampanjår
Betareal
för hela
riket
Skörderesultat
Betpris, öre per deciton
Betskörd,
vil
Hela
riket
ton
inköpt
t
Deciton
per
hektar
Socker-
halt
%
Grund- pris för
16 %
betor
Tillägg
för
socker-
halt
Tillhopa
1945/46 .............
54 586
1814 414
332
17,51
465,00
43.88
1 508,88
1946/47 .............
54 664
1 777 062
325
17,50
465,00
43,72
1 508,72
1947/48 .............
48 203
1 493 143
310
17,80
500,00
56,25
1 556,25
1948/49 .............
47 544
1808 162
380
17,47
530,00
48,69
1 578,69
1949/50 .............
49 287
1 770 050
359
17,69
530,00
55,98
1 585,98
1950/51 .............
54 427
1 978 404
363
16,92
2 555,00
31,91
1 586,91
1951/52 .............
54 080
1 732 241
320
18,01
3 625,00
78,52
'' 703,52
1952/53 .............
53 852
1 597 092
297
16,41
4 735,00
18,72
1 753,72
1953/54 (beräkn.).....
51 173
1996 593
390
18,06
4 735,00
94,65
1829,65
1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1952 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma,
Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget
på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för
år 1946, 8,85 öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för
år 1949, 7,19 öre per deciton för år 1950, 9,09 öre per deciton för år 1951, 9,50 öre per deciton
för år 1952 och 5,93 öre per deciton för år 1953.
2 Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 3 Inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive
stimulanstillägg av 30 öre.
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
5
Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga
om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen 1950: 213.
Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas
i följande tablå.
Kampanjår
Tillverkat
råsocker, ton
Tillverkad
raffinad, ton
1945/46 ..............
...... 294 405
233 778
1946/47 ..............
...... 289 130
248 244
1947/48 .............
...... 242 706
219 084
1948/49 ..............
...... 291 136
254 265
1949/50 ..............
...... 290 154
229 526
1950/51 .............
...... *310 989
252 082
1951/52 .............
...... 1 2292 910
252 379
1952/53 (def.).........
...... 3241 561
199 289
1953/54 (beräkn.).....
...... 4352 745
198 870
Försäljningen av socker inom riket m. m.
Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning
å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris
å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna
å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter
världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort
ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår
av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.
Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5
l/s iQafi_*8/, um j31 öre Per k§ för tiden Va—1l0/n 1936
130 öre per kg därefter
Vs 1937—28/3 1938 .................. 32 öre per kg
V» 1938—39/2 1940 .................. 32 öre per kg
Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen
under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut
anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att
staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen
förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt
för sina på grund av sockertillvcrkningen erhållna inkomster.
Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj:t så avvägas, att
den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bo
1
Härav 304102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 3 Härav 234 021
ton ur svenska betor. 4 Härav 335 340 ton ur svenska betor.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
lagets sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch
efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra
följas.
Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker
av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen 1950:213.
Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,
som angives i följande sammanställning.
Priskurantpriserna i öre per kg enligt
Tidsperiod sockerbolagets noteringar
Krossmelis
Bitsocker
Toppsocker
13/7
1942— Vi
1947 .............
............... 49
55
56
*A
1947— «/5
1947 .............
............... 60
66
—
7*
1947—17/5
1948 .............
69
—
18/6
1948- 7/&
1950 .............
............... 65,25
71,25
—
75
1950— 9/2
1951.............
............... 67,25
73,25
—
10/s
1951—16/s
1951.............
............... 77,25
83,25
—
17/3
1951—30/4
1951.............
............... 80,25
86,25
—
75
1951— 77
1951.............
............... 77,75
83,75
—
»/i
1951—“Va
1952 .............
............... 84,00
90,00
—
17/3
1952—37o
1953 .............
............... 94,00
100,00
—
Vid
1953—
............... 91,00
97,00
—
Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. in. den 30 april 1951 tillämpat
bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått
till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.
Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet in. in.
Sedan Kungl. Maj :t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut
godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten
och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10
maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända
till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen
skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets
verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet
beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,
att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande
av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på
särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag
bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den
1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (Prop. 1950: 161; Rskr.
248).
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
Med skrivelse den 5 mars 1954 har statens jordbruksnämnd överlämnat
en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1952/53.
Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert
i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne
landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag
att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.
Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på
liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde
jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren
anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.
Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret
1952/53 utvisar minskning av statsregleringens inbalanserade fordran å
sockerbolaget från cirka 12 425 000 kronor till cirka 11 022 000 kronor. Det
under året å den svenska sockerrörelsen uppkomna underskottet utgör cirka
3 723 000 kronor. Gentemot närmast föregående år redovisas en resultatförsämring
av cirka 28 714 000 kronor. Bortser man emellertid från 1951/
52 års uppskrivning av lagren utav råsocker och raffinad, cirka 21 435 000
kronor, utgör resultatförsämringen under 1952/53 endast cirka 7 279 000
kronor. Försämringen är närmast en följd av för året ökade tillverkningskostnader,
särskilt av starkt ökade betkostnader, men även av ökade investeringsavgifter
samt av en betydande ökning av den låsta kostnadsposten.
Till försämringen har vidare bidragit lagerförändringar samt under
året minskad försäljning av svenska sockerprodukter. Kostnadsfördyringen
har å andra sidan motverkats av att de i mars 1952 höjda priserna på socker
och sirap fått verka hela året samt av att på grund av årets prisfall
betydande återvinningar kunnat göras från rekonstruktionsfonderna för
bränsle. Utländska sockerrörelsen utvisar för 1952/53 ett överskott av cirka
2 971 000 kronor innebärande en förbättring gentemot närmast föregående
år med cirka 14 638 000 kronor. Förbättringen är huvudsakligen föranledd
av att, medan försäljningspriset på den svenska marknaden under året varit
oförändrat, det genomsnittliga importpriset för strösocker fritt magasin
oförtullat nedgått från 98,80 till 67,37 öre per kilogram. Sockerbolaget
hade i sin vid statsförhandlingarna 1953 avlämnade kalkyl, baserad på i
december 1952 gällande priser, beräknat att underskottet å den svenska sockerrörelsen
för verksamhetsåret 1952/53 komme att utgöra cirka 2 279 000
kronor, medan å den utländska sockerrörelsen ett överskott komme att redovisas
å cirka 2 401 000 kronor eller sålunda på båda rörelserna sammantagna
ett överskott å cirka 122 000 kronor. Resultaten enligt bokslutet blev
ett underskott på den svenska sockerrörelsen av cirka 3 723 000 kronor och
ett överskott på den utländska av cirka 2 971 000 kronor, d. v. s. ett saldounderskott
på båda rörelserna av cirka 752 259 kronor.
Ljunggren framhåller emellertid att det å statsregleringens konto redovisade
bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla tidigare
år under statsregleringsperioden, icke ger ell fullgiltigt uttryck för
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 171.
mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att
vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället
ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,
som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför
att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande
eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.
Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande
verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april
1954, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad
och dess resultat i stort sett kända, torde dock, framhåller Ljunggren, under
förutsättning av oförändrade priser och i övrigt lika förhållanden, förhandsutlalanden
med viss grad av sannolikhet kunna göras rörande sockerrörelsen
i dess helhet och dess ekonomiska slutresultat. Härom anför
Ljunggren följande.
Sockerbolaget hade i sin vid statsförhandlingarna 1953 avlämnade kalkyl
rörande de svenska och utländska sockerrörelserna 1953/54 beräknat
att på den förra vid räkenskapsårets slut ett underskott skulle föreligga på
13 505 000 kronor, medan på den utländska sockerrörelsen ett överskott
konnne att redovisas på 14 235 000 kronor. Nettoöverskottet skulle sålunda
utgöra 730 000 kronor. Kalkylen var beträffande den svenska sockerrörelsen
baserad på en normalråsockervolym om 250 000 ton, vidare på oförändrat
betpris och oförändrade försäljningspriser på sockerrörelsens produkter
samt på en låst kostnadsersättning av 49,44 öre per kilogram råsocker,
senare i avtalet höjd till 49,72 öre. Ersättningen var beräknad på de i
december 1952 gällande priserna. Beträffande åter resultatet av den utländska
sockerrörelsen hade detta beräknats på en import och försäljning
av utländskt socker om 109 000 ton samt på en inköpskostnad eif svensk
hamn på 63 öre per kilogram. I årets vid statsförhandlingarna 1954 avlämnade
kalkyl har åter underskottet på den svenska sockerrörelsen per den
30 april 1954 beräknats utgöra 13 393 000 kronor och överskottet på den
utländska sockerrörelsen 15 379 000 kronor. Saldoöverskott på hela sockerrörelsen
skulle därför per nyssnämnda dag utgöra 1 986 000 kronor. Kalkylresultaten
vid de båda tidpunkterna företer inbördes förhållandevis små
avvikelser, speciellt gäller detta det kalkylerade resultatet av den svenska
sockerrörelsen. Beträffande de båda kalkylernas detaljposter föreligger
däremot avsevärda olikheter såväl i fråga om kostnader som intäkter, huvudsakligen
en följd av efter den förstnämnda kalkylens uppgörande inträffade
förändringar. Lagervärderingen har sålunda i 1954 års kalkyl skett
enligt principerna i 1953 års statsavtal, medan vid samma värdering i 1953
års kalkyl tillämpats tidigare gällande värderingsregler. Priserna på samtliga
sockerprodukter har vidare den 1 oktober 1953 minskat, varjämte rafiinadförsäljningen
blivit lägre än som beräknats i den första kalkylen.
Slutligen har de utgående sockerlagren kvantitativt ökat utöver vad tidigare
kalkylerats, varjämte tillverkningskostnaderna påverkats av gynnsammare
utbyten och på grund av den stora råsockertillverkningen fallande multipelersättning.
På grund av att de i 1953 års statsavtal angivna reglerna för
sockerlagrens värdering tillämpats redan i 1952/53 års bokslut, har sålunda
ingående värdet å sockerlagren den 1 maj 1953 gentemot samma
värde i 1953 års kalkyl minskat med 1 176 000 kronor. Tillverkningskostnaderna,
beräknade på totala råsockervolymen, har i kalkylen 1954 minskat
Kungl. Maj. ts proposition nr 171.
9
med 23 959 000 kronor. Kostnadsminskningen har föranletts av högre sockerutbyte
än beräknat, 3 720 000 kronor, lägre räntor, lägre frakter för melass
och bortfallen investeringsavgift, 3 588 000 kronor, samt minskad ersättning
för låsta kostnader, 16 651 000 kronor. I den senare posten innefattas
indexreglering av bränsle och emballage om 2 850 000 kronor, genom skördeutfallet
minskad multipelersättning om 9 627 000 kronor samt avdrag för
en med 43 345 ton eftersläpande raffinadtillverkning om 4 174 000 kronor.
Värdet av utgående lagret av råsocker och raffinad den 30 april 1954 har
slutligen på grund av större kvantiteter över normallager blivit 6 773 000
kronor högre än som beräknades i 1953 års kalkyl. Efter avdrag av 2 500 000
kronor (1/10 av 25 000 000 kronor) blir mervärdet 4 273 000 kronor. Enligt
1954 års kalkyl jämförd med kalkylen år 1953 har sålunda den svenska
sockerrörelsens resultat förbättrats med sammanlagt 29 408 000 kronor. Å
andra sidan föreligger även intäktsminskningar. Intäkten av raffinadförsäljningen
har sålunda på grund av prissänkningen den 1 oktober 1953 blivit
lägre än som beräknades i kalkylen år 1953. Mindreintäkten utgör 191 080
ton å 1,87 kronor per deciton eller 3 573 000 kronor. Genom den stora råsockerskörden
kampanjen 1953 har vidare den relativa försäljningen i förhållande
till lagret blivit mindre än i kalkylen år 1953, där totalförsäljningen
dessutom baserats på en sockerkonsumtion av 48 kilogram per invånare
och år. Räknat på samma förhållande mellan lager och försäljning som i
1953 års kalkyl föreligger 1954 en förskjutning från försäljning till lager på
199 907 ton. Då skillnaden i pris mellan lagerkvantitet och försäljning är
11,45 kronor per deciton, framkommer här en mindreintäkt av 22 889 000
kronor. Genom prissänkningen i oktober 1953 beräknas vidare melassintäkten
komma att minska med 959 000 kronor och överskottet på sirapstillverkningen
att nedgå med 482 000 kronor. På övriga intäktsposter — pakettara,
sockerlådor, betmassa — beräknas en intäktsminskning framkomma på
sammanlagt 1 393 000 kronor. Sammanlagda intäktsminskningarna skulle
sålunda utgöra 29 296 000 kronor. Då kostnadsminskningarna utgör
29 408 000 kronor, har den svenska sockerrörelsens resultat enligt 1954 års
kalkyl jämfört med samma resultat i kalkylen 1953 förbättrats med 112 000
kronor. Beträffande åter den utländska sockerrörelsen förelåg enligt 1953
års kalkyl ett överskott av 14 235 000 kronor, medan kalkylen 1954 redovisar
ett överskott av 15 379 000 kronor. Resultatförbättringen har föranletts
av att intäkterna av försäljningen av utländskt socker blivit större än
som tidigare beräknats, beroende på att vid raffineringen av kubaråsocker,
danskt råsocker och råsocker ur danska betor framkommit även andra och
högre märken än Ks-socker. Intäktsökningen, vilken delvis motvägs av prissänkningen
i oktober 1953, beräknas utgöra 2,84 kronor per deciton eller
totalt 3 095 000 kronor. Å andra sidan har kostnaderna för det utländska
sockret ökat bland annat på grund av att tillverkningen av andra märken
än Ks blivit högre än beräknats i 1953 års kalkyl. Kostnadsökningen utgör
1 951 000 kronor. Jämfört med kalkylen år 1953 skulle sålunda den utländska
sockerrörelsens resultat enligt 1954 års kalkyl ha förbättrats med 1 144 000
kronor. Så långt nu kan bedömas samt under förutsättning av oförändrade
sockerpriser och under i övrigt lika förhållanden skulle salunda på stalsreglcringens
konto i 1953/54 års bokslut ett underskott komma att redovisas
på den svenska sockerrörelsen med 13 393 000 kronor, medan på den
utländska rörelsen ett överskott skulle föreligga på 15 379 000 kronor. Då
på statsregleringens konto vid innevarande verksamhetsårs ingång inbalanserades
en statens fordran på bolaget av 11 022 000 kronor, skulle, sedan
hänsyn tagits till övriga kontot berörande kostnader och intäkter, siats
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
regleringens fordran å bolaget per den 30 april 1954 komma att redovisas
med 13 905 000 kronor.
Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.
Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.
Statens jordbruksnämnd har under januari och februari 1954 haft överläggningar
med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter
för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1954
ärs betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd
varit representerad. Därjämte har till överläggningarna med
centralföreningen representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit
kallade. Någon representant för delegationen har dock icke närvarit.
I sin skrivelse den 5 mars 1954 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda
överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för
1954 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen
antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Nämnden har för
egen del förklarat sig biträda förslaget.
Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares
centralförening redogör jordbruksnämnden till en början för
två produktionskostnadskalkyler, som uppgjorts den ena inom nämnden och
den andra av centralföreningen för att belysa den kostnadsändring för sockerbetsodlingen,
som kan beräknas för år 1954 i jämförelse med fjolåret.
1 skrivelsen beröres även särskilda undersökningar och överläggningar, vilka
haft till syfte att kartlägga och om möjligt undanröja de hinder för en
fortsatt rationalisering av sockerfabrikationen, som kan ligga i utformningen
av nuvarande villkor för sockerbetsodlingen. Överläggningarna har i denna
del lett till en sänkning av den nu utgående extra ersättningen till betodlare
för leveranser efter sockerbetskampanjens 63 :e dygn. Vidare redovisas
särskilda överläggningar med järnvägsstyrelsen, vilka bland annat medfört
en från 18 å 19 till 30 procent generellt höjd fraktnedsättning vid returtransport
på järnväg av betmassa samt på vissa villkor en 15-procentig fraktrabatt
vid järnvägstransporter av betor på Öland.
I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har nämnden
framlagt följande förslag till villkor för 1954 års betodling.
1. Grundpriset för hundra kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall
utgöra 7 kronor 20 öre.
2. Den i betodlingskontraktet § 8 sjunde stycket intagna bestämmelsen
om extra ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln med Vio av grundpriset
skall ändras sålunda, att den extra ersättningen skall för 1954 års odling
utgöra 35 öre för hundra kilogram sockerbetor. Prisbestämmelserna för sockerbetor
behålles i övrigt oförändrade från år 1953.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
3. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning
vid järnvägstransport skall ha följande lydelse.
Fraktkostnader för Betodlarnas
100 kg sockerbetor andel
42 eller 44 öre .............................. JO öre
46 öre ...................................... H *
48 » och däröver.......................... 12 »
4. I fråga om betmassa skall följande regler rörande utjämning av fraktkostnader
vid järnvägstransport tillämpas.
En var odlare svarar för en fraktkostnad för betmassa av högst 36 öre
per hundra kilogram massa, medan överskjutande fraktkostnad belastar
statsregleringen.
5. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått
betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit
om samråd för påskyndande av avgörandet av sadana frågor.
6. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt
behålles jämväl för 1954 under iakttagande tillika av vad som överenskommits
vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.
7. Beträffande bidrag till ledararvode och kockahushåll samt reseersättning
för betarbetare skall de under 1953 härom gällande reglerna kvarstå
under 1954. Sockerbolaget skall ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen utger
under 1954 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade
kostnaderna.
8. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats
vid årets förhandlingar och vad som framkommit vid den av arbetsmarknadsstyrelsen
1953 företagna utredningen angående arbetskrafIsförhållandena
vid sockerbetsodlingen.
9. Beträffande melasstilldelningen år 1954 erhåller betodlare ett fat om
cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram
beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram
beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger betodlare erhålla
ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.
10. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar och
kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst
skall vad härom för 1953 gällt även tillämpas för 1954.
11. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade
betor förutsättes, att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga
delar skall gälla även för 1954 under iakttagande tillika, att priset på
legotorkad betfor rabatteras med 1 öre per kilogram år 1954 samt att odlarnas
fraktandel vid transport av betor skall vara i nivå med de fraktandelar,
som vid ett transportavstånd upp till 50 km belastar odlarna i Östergötland.
12. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten sker genom
sockerbolagets försorg per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom
hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter.
Ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av betodlarförcningens styrelse, godkändes
vid föreningens stämma den 3 mars 1954. Stämman gjorde dock vissa
förbehåll. Under punkt 7 begärdes sålunda orden »och vissa daghem» insatta
liksom i 1953 års odlingsvillkor. Likaledes begärdes, att under punkt
12 skulle införas, liksom för 1953, tillägget »ävensom tillse att, därest dessa
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
fraktkostnader skulle öka, odlares procentuella andel ej skall bli högre än
under 1952». Stämman meddelade vidare jordbruksnämnden, att den hade
beslutat stödja blekingeodlarnas krav, att dessa skulle ha rätt att i likhet
med övriga betodlare i landet få transportera betorna med såväl järnväg
som bil samt att de lastningsanordningar, som vid järnvägsomläggning raserats
före kampanjen 1954, skulle återställas i brukbart skick.
Jordbruksnämnden godkände det under punkt 7 begärda förbehållet beträffande
vissa daghem. Önskemålet om tillägg under punkt 12 kunde nämnden
däremot icke biträda. I anledning av stämmans beslut att stödja blekingeodlarnas
krav i fråga om bettransporterna beslöt nämnden avlåta en
skrivelse till sockerbolaget i frågan.
Betodlarföreningen godkände härefter de av nämnden framlagda villkoren.
Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med
sockerbolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,
vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande
innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1954/55 i vad dessa
avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på s. 13 intagna sammanställningen,
i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter, som avser
motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år. Sammanställningen
upptar för år 1954/55 dels bolagets ursprungliga kalkyl,
baserad på en råsockertillverkning av 280 000 ton, dels en av bolaget senare
framräknad kalkyl, vilken utgår från en råsockerkvantitet av 300 000 ton.
Kalkylerna är grundade på de priser, som gällde i december 1953.
Angående gången av förhandlingarna rörande multipeln anför nämnden
i huvudsak följande.
Vid förhandlingarnas början yrkade sockerbolaget, att låsta kostnaders
kalkyl skulle utgå från en produktion av 280 miljoner kilogram normalråsocker
med en s. k. fast multipel — d. v. s. en multipel för de icke statsgaranterade
kostnaderna, som var oberoende av den faktiska kvantiteten
tillverkat råsocker. Nämnden å sin sida utgick från en råsockerproduktion
av 310 miljoner kilogram och en rörlig multipel liksom under 1953. Redan
före slutförhandlingarna uppnåddes enighet om att multipeln skulle beräknas
på basis av en råsockerkvantitet av 300 miljoner kilogram. Hälften
av multipeln skulle vara fix och hälften rörlig. Från bolagets sida förutsattes
dock härvid, att vissa av dess övriga yrkanden tillgodosågs.
Beträffande förhandlingarna i övrigt om den lästa kostnadsposten anför
jordbruksnämnden, bland annat, att kapitalräntan skall upptagas till ett belopp,
som med 600 000 kronor överstiger 1953/54 års belopp, samt att någon
kompensation för i ar ökade personalkostnader icke medgivits. Vidare
skall kostnaderna för sirapstillverkningen liksom i fjol låsas enligt särskilda
bestämmelser i statsavtalet. Någon överenskommelse om kapitaliäntebeloppets
storlek under 1955/56 och följande år har icke träffats.
Den slutliga beräkningen av multipeln framgår av på s. 16 återgivna, av
jordbruksnämnden uppgjorda kalkyl. Nämnden framhåller emellertid, att
de vid förhandlingarna överenskomna multipelbeloppen kan komma att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
Sammanställning av låsta kostnader (1000-tal kronor).
Kostnadsslag
Enligt
sockerbola- gets bok- slut för
1952/53
242 082 ton
råsocker
Enligt s
För
1953/54
335 349 ton
råsocker
ockerbolagets kalkyler
januari 1954
För 1954/55 grundad på
priserna i december 1953
280 000 ton
råsocker
300 000 ton
råsocker
Underhåll ..........................
7 717
8 756
7 840
7 840
Avskrivningar på anskaffningsvärdet ..
7 434
7 273
8 996
8 996
Meravskr. ber. på återanskaffningsvärdet
6105
11908
8 210
8 210
Skatter..............................
772
5 710
6100
5135
Omkostnader (fri disposition)..........
300
300
300
300
Personalkostnader (avlöningar m. m.)..
30 345
31416
31999
32 700
Vågpersonalavlöningar........:.......
948
834
884
947
Pensioner............................
5 443
5 651
4 311
4 311
Försäkringar ........................
647
630
676
696
3 803
4 681
3 721
3 988
Kalksten ............................
1872
2 097
1 918
2 056
Kalkstensfrakter......................
334
386
341
3(>6
Förbrukningsmaterial för drift........
1800
1 536
1952
2 094
Betfrakter ..........................
5 468
5 835
5 590
6 172
Råsockerfrakter''......................
2 483
3 815
3 449
3 727
Omkostnader.........................
2 818
3 041
2 705
2 705
Emballage ..........................
8 899
9 214
9 679
9 837
Raffinadfrakter......................
3 683
3 713
3 536
3715
Bränsle..............................
—
11866
12 527
11880
Regleringskonto......................
434
200
—
—
Kapitalränta ........................
8
4 700
5 700
4 635
Summa
91 313
123 562
120 434
120 310
Belopp i öre per kilogram råsocker----
(37,72)
(36,85)
43,01
40,10
justeras under loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle
liksom i år skall indexregleras.
Jordbruksnämnden erinrar om att man vid beräkningen av multipelbeloppet
utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker skall vara
fixerad, medan återstående delen skall göras rörlig på sådant sätt, att den
blir proportionell mot det kostnadsbelopp, som nu kan beräknas per kilogram
råsocker, när råsockermängden tillåtes variera. Till belysande av beräkningssättet
anför nämnden följande.
Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/10 av det enligt det föregående
beräknade örestalet vid 300 miljoner kilogram råsocker. Den rörliga
delen har beräknats som 5/10 av kvoten mellan de icke statsgaranterade
kostnaderna och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet belyses närmare av
följande formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader
i tusental kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram; a =
beräknad kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram tillverkat
råsocker; in, = multipel vid råsockermängden r; m300 = multipel vid
300 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det föreslagna beräkningssättet).
14
Kutigl. Maj.ts proposition nr 171.
m+. = 0,5 /773oo + 0,5 mr
där mr beräknas ur relationen
10 n\r — tr — /300 “t- <1 (r -—- 300)
r r
och konstanterna /300, /773oo och a har följande värden
/300....................... 120 440
THsoo...................... 40,15
fl......................... 163,2
Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas
uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke understiga
det belopp, som enligt samma formel beräknas för 340 miljoner
kilogram råsocker, och icke överstiga det belopp, som beräknas för 260
miljoner kilogram råsocker.
Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter råsocker.
Utvunnen råsocker- Belopp i ören per
kvantitet milj. kg (r) kg råsocker / +\
260 och därunder
41,98
270
41,47
280
41,00
290
40,56
300
40,15
310
39,76
320
39,40
330
39,07
340 och däröver
38,75
Enligt vad nämnden upplyser medför ett bifall till vad sålunda avhandlats,
att produktionskostnaderna för inhemskt socker sänks från nära 97
till 91 öre per kilogram. På grund av ökningen av produktionen av inhemskt
socker under 1953/54 kommer å andra sidan det billigare importerade sockret
att utgöra en mindre andel av konsumtionen än tidigare. Sockerbolagets
försäljningspris på socker utgör ett genomsnittspris på inhemskt och importerat
socker.
I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat
följande förslag till överenskommelse rörande villkoren
för sockertillverkningen m. m. under regleringsåret
1 maj 1954 — 30 april 195 5.
»a) Det för tiden 1 maj 1953—30 april 1954 gällande kontraktet mellan
Svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertill
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
verkningen in. in. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1954—30 april 1955,
därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—g) angivna ändrade
bestämmelser.
b) Vad i äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1953—30 april 1954 skall
i stället gälla tiden 1 maj 1954—30 april 1955, liksom vad i det äldre kontraktet
sägs rörande förhållandena den 30 april 1954 i stället skall avse den
30 april 1955.»
c) § 2 första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Bolaget förbinder
sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling under
år 1954 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening
vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd överenskomna
grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt
skall utgöra 7 kronor 20 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1954
tecknar — —- — allenast 5 kronor.»
d) § 2 fjärde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Vid teckning
— —- — grunder, som härom tillämpats år 1953.»
e) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens
garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen--
—- närmast hela miljontal kilogram. Om råsocker kvantiteten uppgår till 300
miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 40,15 öre. Om råsockertillverkningen
blir mindre eller större än 300 miljoner kilogram skall -—■
--, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram beräknas utgöra
120 440 000 kronor skola minskas respektive ökas med 163 200 kronor
för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsocker kvantiteten
understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram. Det sammanlagda
beloppet skall dock icke understiga 38,75 öre per kilogram råsocker och ej
heller överstiga 41,98 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande belopp —
--i förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1953. Justeringen
--■ — av jordbruksnämnden granskade prisindex.»
f) 4 § 1 mom. andra stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens
garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen--
—, mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,60 öre per
kilogram tillverkad sirap. Sagda öretal--— storlek. Beloppet 20,60 öre
skall---i förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1953.
Justeringen---—-av jordbruksnämnden granskade prisindex.»
g) 4 § 1 mom. åttonde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Under
statsgarantien---i bidrag till ledararvode och kockahushåll, resekost
nader
för arbetskraft till betfälten samt vissa daghem, dels för bidrag till
vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet med
vad som gällt under år 1953.»
h) Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1953 års förhandlingar
kvarstår även i år.
Jordbruksnämnden hemställer, att det nya avtalsförslaget mellan staten
och bolaget måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom att av
riksdagen måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol av socker,
dock längst till den 31 januari 1956.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
Låsta kostnaders kalkyl för 1954/55 enligt överenskommelse i februari 1954
1 OOO-tal kronor vid en
Kostnadsslag råsockerproduktion av
300 U00 ton
Underhåll ................................................ 7 840
Avskrivningar på anskaffn.värdet .......................... 8 996
Meravskr. ber. på återanskaffn.värdet ...................... 8 210
Skatter .................................................. 5 200
Omkostnader (fri disposition).............................. 300
Personalkostnader (avlöningar m. m.)...................... 32 700
Vågpersonalavlöningar .................................... 947
Pensioner ................................................ 4 311
Försäkringar.............................................. 696
Betfrö .................................................. 3 988
Kalksten.................................................. 2 056
Kalkstenstrakter .......................................... 366
Förbrukningsmaterial för drift ............................ 2 094
Betfrakter................................................ 6 172
Råsockerfrakter .......................................... 3 727
Omkostnader ............................................ 2 705
Emballage................................................ 9 837
Raffinadfrakter .......................................... 3 715
Bränsle .................................................. 11880
Kapitalränta .............................................. 4 700
Summa 120 440
Belopp i öre per kilogram råsocker ........................ 40,15
Departementschefen.
Statsmakterna har under en följd av år reglerat socker näringen i landet
genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen
för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat
Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att
bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling
i enlighet med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett
antal år garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade
kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster
av sockertillverkningen.
Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.
Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen bör
alltså även i år genomföras.
Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges
betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande vill
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
17
koren för sockerbetsodlingen under år 1954. Detta har sedermera godkänts
av föreningen vid föreningsstämma den 3 mars 1954.
De sålunda utarbetade villkoren för 1954 års odling avviker i vissa avseenden
från dem, som gällde för 1953 års odling. Grundpriset för 100 kilogram
betor med 16 procent sockerhalt avses sålunda skola sänkas till 7 kronor
20 öre. I motsats till föregående år skall icke utgå något särskilt stimulanstillägg.
Vidare må nämnas, att i fråga om betmassa viss ändring av''utjämningen
av fraktkostnaderna vid järnvägstransport skett i samband med ändrade rabatter
vid betxnassatransporter. Envar odlare skall sålunda svara för en
fraktkostnad för betmassa av högst 36 öre per 100 kilogram massa. Överstigande
kostnad skall belasta statsregleringen. Den i § 8 sjunde stycket i
kontrakten mellan sockerbolaget och betodlarna upptagna extra ersättningen
enligt den s. k. 63-dygnsregeln skall för 1954 års odling utgöra 35 öre för
100 kilogram sockerbetor.
1 övrigt överensstämmer villkoren för årets odling i huvudsak med de
hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt för
leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett
arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock
att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå
med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt nämnts i förslaget till
odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra året.
De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1954 torde böra godtagas.
Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan
staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal
upprättats av nämnden efter överläggningar med bolaget. Såsom framgår av
den förut lämnade redogörelsen enades man därvid om att kalkylen över de
kostnader för bolagets verksamhet, vilka icke är föremål för statlig garanti,
under det kommande verksamhetsåret skall grundas på en produktion av
300 000 ton normalråsocker. Enligt min mening torde överenskommelsen i
denna del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag
överens med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna
må följande framhållas.
Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten
lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,
avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens
fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,
kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raffinad,
emballage och bränsle, vilka båda sistnämnda poster dock är indexreglerade,
samt förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i
stället för täckande av dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 49,72 öre
per kilogram tillverkat socker (den s. k. multipeln). Nyssnämnda belopp
har beräknats med utgångspunkt från en råsockermängd av 250 000 ton.
2 Uihang till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr Hl.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
Hälften av multipeln är fixerad, medan återstoden är rörlig på så sätt, att
den inom vissa gränser är proportionell mot det belopp, som kan beräknas
per kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Multipeln kan
vidare ändras under året på grund av indexreglering för posterna emballage
och bränsle.
Den i år träffade överenskommelsen innebär inga ändringar i dessa bestämmelser
utom i fråga om, som förut nämnts, den grundläggande råsockermängden.
På basis av den förut nämnda kvantiteten om 300 000 ton har
multipeln beräknats till 40,15 öre. Enligt överenskommelsen skall endast
hälften av denna multipel, vilken kan komma att justeras under loppet av
avtalsåret på grund av att posterna bränsle och emballage skall indexregleras,
vara fixerad. Återstoden av multipeln skall vara rörlig på så sätt, att den
skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp, som kan beräknas per
kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera. Multipeln kommer
sålunda enligt överenskommelsen att variera alltefter den utvunna mängden
råsocker. Den skall dock icke understiga det belopp, som enligt beräkningsgrunderna
motsvarar en råsockerkvantitet av 340 000 ton, och icke
överstiga det belopp, som motsvarar en kvantitet av 260 000 ton.
Mot de av nämnden föreslagna avtalsändringarna synes icke vara något
att erinra. Jag anser mig sålunda kunna förorda det av nämnden upprättade
förslaget till avtal. Detta har även godkänts av bolaget. Förslaget innehåller
vidare vissa allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande
de närmare detaljerna i detta torde jag få hänvisa till avtalstexten.
Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1954
—den 30 april 1955. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid
vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.
Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Jag förutsätter dock att
— liksom tidigare varit fallet — den omständigheten, att avtalsgrunderna
prövats av riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så
påkallas av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma
om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet
ävensom eljest företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.
Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den
31 januari 1955, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida
tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än
staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga
närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis
iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje
styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget är avsett
att utgå den 30 april 1955, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en eventuell
avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka giltighetstiden
för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1956.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1955
till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock senast
den 31 januari 1956, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt
3) medge, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. in.
i huvudsaklig överensstämmmelse med vad jag förut anfört.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Malte Olsson.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
Bilaga 1.
Förslag
till
Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden l maj
1954—30 april 1955.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §•
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom
en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter
liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.
2 §•
Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1954 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges
betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd
överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor
med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor 20 öre. Dessutom skall till
odlare, som år 1954 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma
eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
21
påbörjat halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett
kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.
I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn
till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär
att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande
mån förändrats.
Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller
bestämts vid årets förhandlingar.
Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning
och bidrag till jämvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom
tillämpats år 1953.
Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola
gälla härom särskilt bestämda villkor.
3 §.
Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som fastställas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av statens jordbruksnämnd.
Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har
bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom
hos statens jordbruksnämnd.
4 §•
För avtalstiden 1 maj 1954—30 april 1955 är bolaget gentemot staten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,
som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av
bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.
1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen
omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,
maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens
fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,
omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, råsocker
och raffinad, emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller förräntning
av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa
kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje
under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning
av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker
avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten
uppgår till 300 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra
40,15 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 300
miljoner kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under
det att återstående beloppet görcs rörligt och beräknas som hälften av kvoten
mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgaranticn
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 171.
(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade
kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 300 miljoner kilogram
beräknas utgöra 120 440 000 kronor skola minskas respektive ökas
med 163 200 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten
understiger respektive överstiger 300 miljoner kilogram.
Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 38,75 öre per kilogram
råsocker och ej heller överstiga 41,98 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande
belopp per kilogram råsocker skola emellertid i nedan angiven utsträckning
indexregleras. Två däri ingående poster — emballage och bränsle —
skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade
ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga prisläget i
december 1953. Justeringen skall ske med tillämpning av vissa av bolaget
uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.
Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen
omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner
och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),
försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,
frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning
till holaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget
äger tillgodoräkna sig ett belopp av 20,60 öre per kilogram tillverkad sirap.
Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 20,60 öre
skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle
och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn,
till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga
prisläget i december 1953. Justeringen skall ske med tillämpning
av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.
Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under
statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i
detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt
slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,
som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,
kolkranen, cisternvagnarna m. in. och vilka tidigare avförts före
bokslutet å respektive konton.
Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1955 sådana förändringar
beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda
i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget
rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller
nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera
parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav
föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.
I den mån sockertiliverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan
vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning
verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.
Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten
svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning
av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive
underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första
stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jord
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 171. 23
bruksnämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.
1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund
av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få
dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna
och alltså omfattas av statsgarantien.
Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestridda kostnader dels för
täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits
1 bidrag till ledararvode och kockahushåll, resekostnader för arbetskraft till
betfälten samt till vissa daghem, dels för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter
på grund av stenförekomst i enlighet med vad som gällt under
år 1953.
2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall
— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom
intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas
ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager
av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över
normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.
För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond
för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten
multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.
Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och
51 200 000 kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per
kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan
skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång
med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels
2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen
nedskrivning med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan
hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,
skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.
Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.
Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att
till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång
överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,
att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,
att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska
marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning
av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse
och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.
3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer
genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de
sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.
•1 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppct, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet
den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp
ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.
5 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,
iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.
6 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse
om beloppet8 täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets
utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget
erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång
överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,
därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva
det sålunda överskjutande beloppet.
7 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.
5 §.
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.
Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.
6 §.
Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av statens jordbruksnämnd.
Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderliga för tillsynens utövande.
7 §•
I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.
B §.
Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget
och dess verksamhet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 171.
25
9 §.
Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1954 till och
med den 30 april 1955 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser
uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.
Allmänna uttalanden från förhandlingarna.
1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40
i prop. nr 243/1946).
2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.
3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än
efter medgivande av statens jordbruksnämnd.
3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. i samt. Nr 171.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1954:181 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om pension åt chauffören J. O. Sjölunds änka. a1 i texten
- BevU 1954:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket in. m. s. 16 i texten