Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m

1954-03-12 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:175, Angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m.; given

Stockholms slott den 12 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggs förslag om höjning av utbildningskapaciteten

vid statens polisskola, särskilt vad beträffar konstapelsklassen, samt införande

av vissa nya kurser vid skolan. Skolan föreslås bli organiserad

med en huvudskola i Stockholm, avsedd för all vid skolan förekommande

utbildning, och 6 avdelningsskolor, varav 3 nyinrättade, i Norrköping,

Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå, avsedda för i huvudsak utbildning

endast i konstapelsklassen. Utbildningskapaciteten i skolan vad gäller

konstapelsklassen höjes från 475 elever till normalt 600 elever för läsår.

Med hänsyn till nuvarande utbildningsbalans skall dock för budgetåret

1954/55 plats beredas för 690 elever.

Vid huvudskolan i Stockholm skall enligt förslaget inrättas 3 nya tjänster

såsom heltidslärare. Timlärararvodena föreslås bli höjda, varjämte medel

äskas för viss engångsanskaffning av bl. a. kriminalteknisk materiel.

Skolans avlönings- och omkostnadsanslag föreslås ökade med sammanlagt

342 000 kronor till 976 000 kronor för budgetåret 1954/55.

I propositionen föreslås även grunder för fördelningen mellan staten och

polisdistrikten av de arvoden in. in., som skall utgå till elever i konstapelsklassen

enligt propositionen den 12 februari 1954, nr 75, med förslag an1—Bihang

till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 175.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gående polispersonalens avlöningsförmåner m. m. Enligt dessa grunder

kommer staten att bära den del av kostnaderna, som kan anses belöpa på

de för polislönerna statsbidragsberättigade polisdistrikten, för nästa budgetår

jämte vissa resekostnader beräknade till ca 400 000 kronor.

Förslag lämnas även om statens deltagande i vissa polisdistrikts kostnader

enligt bestämmelser i nämnda proposition nr 75/1954 för avlöning

och traktamente in. m. till polispersonalen under tjänstledighet för högre

utbildning vid polisskolan. Statens kostnader härför har beräknats till

490 000 kronor.

Av förslagen i propositionen följer, att staten i fortsättningen i princip

kommer att bära samtliga kostnader för utbildning vid polisskolan av den

del av statspolisstädernas polispersonal, som är avsedd för tjänstgöring vid

statspolisen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

3

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Unden, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga

om anslag till statens polisskola för budgetåret 1954J55 in. m. samt anför.

I. Inledning.

De anslag under polisväsendet, som hänför sig till statens polisskola, har

i årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 190 191, upp
tagits

med allenast preliminärt beräknade belopp, tillhopa 1 160 000 kronor.

Anledningen till att dessa punkter jämte en del andra polisväsendet berörande

punkter bröts ut ur statsverkspropositionen var den, att beredningen

inom departementet av vissa reformer inom polisorganisationen, avseende

bl. a. upprustning av ordningsstatspolisen och omorganisation av polisutbildningen,

ännu icke var avslutad, då statsverkspropositionen framlades.

Frågan om en reform av polisutbildningen och den i samband därmed

stående frågan om rekrytering av polispersonal har under senare tid i olika

sammanhang aktualiserats. Sålunda tillkallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet,

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober

1948, särskilda sakkunniga — 1948 års polisutbildningskommitté — för att

företaga utredning om polispersonalens rekrytering och utbildning. Den 1

augusti 1952 avgav kommittén sitt betänkande (SOU 1952: 30) med förslag

om en genomgripande omläggning av rekrytering och utbildning in. in.

Betänkandet har varit föremål för ett vidlyftigt remissförfarande.

Yttranden har sålunda avgivits av överståthållarämbetet och samtliga

länsstyrelser, överståthållarämbetet har bifogat yttrande av stadsfullmäktige

i Stockholm samt polismästaren, kriminal-, trafik- och ordningspolisintendenterna

därstädes. Vid länsstyrelsernas remissvar har fogats yttranden

från samtliga landsfogdar utom landsfogdarna i Gotlands, Örebro,

Jämtlands och Norrbottens län av vilka dock landsfogdarna i Gotlands

och Jämtlands län deltagit i vederbörande länsstyrelses handläggning

av ärendet. Vid länsstyrelsernas yttranden har även bifogats yttran
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

den från 13 polismästare, 13 stads- och landsfiskaler, 13 kommuner,

därav 1 lands- och 12 stadskommuner, ett landstings förvaltningsutskott,

12 länsavdelningar av föreningen Sveriges landsfiskaler, 2 länsavdelningar

av föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter samt 6 polisföreningar. Vidare

har yttranden avgivits av riksåklagarämbetet — efter hörande av åklagarmyndigheterna

i Stockholm, Göteborg och Malmö — överbefälhavaren, statskontoret,

riksräkenskapsverket, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, statens lönenämnd,

statens studielånenämnd, statspolisintendenten, styrelsen för statens polisskola,

styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt, kanslern för rikets

universitet — efter hörande av rektorsämbetet vid Stockholms högskola

samt högskolans stats- och rättsvetenskapliga faktultet — nämnden för

antagande av aspiranter å landsfislcalstjänst, riksbrandinspektören — efter

hörande av svenska brandskyddsföreningen — styrelsen för statens brandskola,

svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska

landstingsförbundet, föreningarna Sveriges landsfogdar, Sveriges polismästare,

Sveriges stadsfiskaler, Sveriges landsfiskaler, Sveriges poliskommissarier

samt Sveriges landsfiskalsassistenter, Sveriges juristförbund,

svenska polisförbundet, TCO, statstjänstemännens rikförbund, lärarföreningen

vid statens polisskola samt Stockholms kriminalpolisförening.

Jag kommer i fortsättningen att redogöra för de delar av betänkandet

jämte däröver avgivna remissyttranden, som är av betydelse för de förslag

jag kommer att framlägga.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan beslutat att

för riksdagen framlägga en proposition (nr 174) med förslag om betydande

utökning av ordningsstatspolisen. Detta förslag bygger i huvudsak på ett

av 1953 års trafiksäkerhetsutredning (utredningsman: landshövdingen E.

Mossberg) den 5 januari 1954 till chefen för kommunikationsdepartementet

överlämnat betänkande med förslag om förstärkning av statspolisorganisationen

i syfte att därigenom möjliggöra en effektivare övervakning av

trafiken (betänkandet är stencilerat). I den mån dessa utökningar påkallar

förstärkning av utbildningskapaciteten vid statens polisskola kommer de

att behandlas i det följande. I delta sammanhang må nämnas, att den av

1953 års riksdag efter förslag i propositionen nr 171 godkända förstärkningen

av kriminalstatspolisen även ställer ökade krav på polisskolans

kapacitet.

Kungl. Maj :t har den 12 februari 1954 på chefens för civildepartementet

hemställan framlagt proposition (nr 75) angående polispersonalens avlöningsförmåner

in. in., vari hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t

att utfärda ett statligt avlöningsreglemente för polispersonalen i riket.

Enligt förslaget skall vissa elever i konstapelsklassen vid statens polisskola

under skoltiden äga åtnjuta dagarvoden jämte resekostnadsersättning och

traktamente för resor till och från skolan, medan övriga elever skall vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 5

berättigade till oavkortad lön jämte traktamente m. m. under skoltiden

förutsatt att de är underkastade bestämmelserna i sagda reglemente. Grunderna

för fördelningen mellan staten och polisdistrikten av dessa ersättningar

kommer att behandlas i det följande.

II. Gällande ordning för rekrytering och utbildning.

Rekryteringen till polismannabanan sker normalt genom direkt anställning

såsom extra polisman utan att vederbörande först erhållit någon på

polisyrket riktad utbildning eller undergått provtjänstgöring till utrönande

av hans lämplighet för detta yrke. På en del håll har dock utbildats ett

system med antagande av polisaspiranter, som får praktisera utan lön eller

mot lägre lön än den, som tillkommer extra polismän.

Enligt bestämmelse i polisreglementet skall extra polisman tillsättas

genom förordnande tills vidare. I polisdistrikt, som helt eller delvis består

av stad, meddelas förordnandet av polischefen och för övriga distrikt av

länsstyrelsen. När fråga är om vikariatsförordnande äger emellertid varje

polischef meddela sådant under tid icke överstigande sex månader. Den

extra anställningen är för den förordnade av ganska osäker natur. Extra

polisman, som ej varit anställd vid polisväsendet minst två år i följd, må

nämligen skiljas från sin anställning, när helst tjänsten det kräver. Håller

vederbörande icke måttet eller visar han sig direkt olämplig, bör polischefen

tillse, att den anställde blir skild från tjänsten. Genom denna anordning

finnes sålunda möjlighet att låta den extra anställningen fullgöra

samma funktion som en föreskriven provtjänstgöring.

För att kunna förordnas till extra konstapel eller extra fjärdingsman

skall sökande uppfylla vissa fordringar, som är angivna i polisreglementet.

Såsom kompetensvillkor fordras att sökanden fyllt 21 år, att han vid företagen

läkarundersökning funnits i fysiskt hänseende lämplig såsom polisman,

att han har sådan medborgerlig inställning att han kan antagas

komma att städse tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt, att han är känd för

ordentligt levnadssätt och pålitlighet, att han har gott omdöme och lugnt

sinnelag samt att han förvärvat för tjänsten erforderlig allmänbildning.

Vad som skall förstås med det i kompetensföreskrifterna uttryckta kravet

på en för tjänsten erforderlig allmänbildning har icke preciserats. Det

är överlämnat åt de myndigheter, som antager de sökande, att avgöra, när

detta kompetenskrav skall anses uppfyllt. Vad tillsättande myndighet på

ett håll anser vara för tjänsten erforderlig allmänbildning godtages icke

alltid av annan sådan myndighet. Tillämpningen av kompetensvillkoren

kan också bli ojämn hos en och samma myndighet beroende på att tillgången

på aspiranter för nyanställning växlar från tid till annan.

I detta sammanhang märkes, att inrikesministern i ämbetsskrivelse till

samtliga länsstyrelser den 2 april 11)48 fäst länsstyrelsernas uppmärksam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

het på vikten av att frågan om polispersonalens medborgerliga pålitlighet

beaktas vid rekryteringen av de olika poliskårerna. Detta borde enligt

skrivelsen ske genom förfrågningar hos olika kommunala myndigheter och

enskilda förtroendemän eller andra välunderrättade och omdömesgilla personer.

Endast sådana personer, som erhållit goda vitsord om sin allmänna

lämplighet och befunnits ha en sådan inställning till vår demokratiska samhällsordning,

att de kunna förväntas under alla förhållanden komma att

tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt, borde vid nyanställning godtagas som

polismän.

I de större städerna får de nyantagna polismännen till en början åtnjuta

undervisning av polisbefälet för inhämtande av grundläggande kunskaper

i polistjänst. Undervisningen är planmässigt upplagd såsom en kurs och

sker i form av föreläsningar och demonstrationer. Avseende fästes främst

vid viktigare polisförfattningar samt polismans uppträdande. Jämsides härmed

får de nyanställda bestrida viss tjänstgöring å polisstation och öva sig

i yttre lokalisering. Efter någon tid får de följa erfarna konstaplar under

tjänsteutövning för att lära hur polistjänsten utomhus fullgöres i praktiken.

Sedan denna grundläggande utbildning avslutats, betros de extra

polismännen med att tjänstgöra helt på egen hand.

I de mindre städerna och på landsbygden är det däremot icke ovanligt

att polismännen efter endast några korta instruktioner får taga itu med

sina arbetsuppgifter.

Utbildningen av polispersonal sker vid statens polisskola, som består

av en huvudskola i Stockholm och särskilda avdelningsskolor i Göteborg,

Malmö och Luleå. Statens polisskola står under ledning av en styrelse och

en rektor, som leder huvudskolan. Avdelningsskolorna ledes av arvodesavlönade

föreståndare samt står under styrelsens och rektors tillsyn. Skolan

omfattar fyra klasser, nämligen konstapelsklassen, överkonstapelsklassen,

kommissarieklassen och polischef sklassen. Undervisning i samtliga dessa

klasser meddelas vid huvudskolan. Vid avdelningsskolorna meddelas undervining

enbart i konstapelsklassen.

Undervisningen i konstapelsklassen omfattar högst 21 arbetsveckor. Vid

huvudskolan i Stockholm gives årligen två kurser. Den ena börjar den 2

januari, medan den andra kursen inledes den 25 juli. Vad avdelningsskolorna

beträffar äger styrelsen bestämma om kurstidernas förläggning under

läsåret. Konstapelsklassens kursplan upptager undervisning i följande

ämnen: ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, polisförfattningar, straffrätt

med straffprocessrätt, stats- och kommunalkunskap, civilrätt, exekutionsväsende,

modersmålet, socialkunskap, psykologi, samarithjälp, civiiförsvarstjänst,

vapnens bruk och stridstaktik samt fysisk träning.

Genomgång av konstapelsklassen med godkända betyg utgör villkor för

erhållande av befattning såsom ordinarie konstapel eller ordinarie fjärdingsman.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Polisman, som erhållit ordinarie anställning, kan vinna inträde i överkonstapelsklassen

vid statens polisskola. Att med godkända betyg ha genomgått

denna klass utgör villkor för förordnande till ordinarie kriminalkonstapel,

biträdande överkonstapel och överkonstapel. Utbildning i överkonstapelsklassen

skall anordas en gång varje läsår och pågå under högst 28

veckor med början den 1 oktober. Följande ämnen är upptagna i kursplanen:

ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, polisförfattningar, straffrätt

med straffprocessrätt, civilrätt, rättsmedicin, socialkunskap, psykologi,

civilförsvarstjänst, vapnens bruk och stridstaktik samt fysisk träning.

Den, som vill nå befordran till biträdande kommissarie eller kommissarie,

måste enligt polisreglementet ytterligare genomgå kommissarieklassen.

Undervisning i denna klass anordnas vid statens polisskola de år Kungl.

Maj:t bestämmer, med början den 1 mars, och omfattar högst 15 veckor.

Sedan 1946 har kurs i kommissarieklassen förekommit årligen. Kursplanen

innehåller följande ämnen: ordningspolistaktik, kriminalpolistjänst, polisförfattningar,

straffrätt med straffprocessrätt, rättsmedicin, socialkunskap,

psykologi, civilförsvarstjänst samt vapnens bruk och stridstaktik.

För vinnande av behörighet att inneha landsfogde- eller landsfiskalstjänst

eller annan högre befattning inom polis- och åklagarväsendet fordras

genomgång av polischef sklassen vid statens polisskola. Undervisning i

denna klass anordnas de år Kungl. Maj :t bestämmer, och kursen omfattar

högst 22 veckor. Sedan 1945 har polischef skurs förekommit årligen. Följande

ämnen är upptagna på kursplanen: ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst,

polisförfattningar, rättsmedicin, bokföring, socialkunskap, psykologi,

kameralkunskap, motorfordonskunskap, civilförsvarstjänst samt

vapnens bruk och stridstaktik.

Undervisningen vid huvudskolan i Stockholm ombesörjes av rektor och

fyra heltidsanställda lärare, varav två undervisa i juridiska ämnen, en

företrädesvis i ämnet ordningspolistjänst och en företrädesvis i ämnet

kriminalpolistjänst. Rektor skall meddela undervisning i den omfattning

styrelsen bestämmer, dock minst 12 timmar per vecka för läsår räknat.

Heltidslärarna är skyldiga att undervisa minst 24 timmar per vecka. Härutöver

bedrives undervisning vid huvudskolan av ett stort antal timlärare,

omkring 120 personer. Vid avdelningsskolorna bedrives undervisningen helt

av timlärare. Vid huvudskolan finnes kansli bestående av fem befattningshavare,

nämligen en kansliskrivare i lönegrad Ce 15, ett kanslibiträde i

lönegrad Ce 11 och tre tjänster inom den för biträdespersonal gällande

befordringsgången. Härutöver finnes vid huvudskolan ett laboratoriebiträde

i lönegrad Ce 11.

Utöver angiven undervisningsskyldighet har rektor enligt skolstadgan

bl. a. följande åligganden, nämligen att noga följa undervisningens gång

och elevernas uppförande och att om dom söka vinna en så fullständig och

noggrann kännedom som möjligt, alt fastställa läsordning och i samråd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

med vederbörande lärare bestämma uppgifter för skriftliga prov, att bereda

och föredraga de ärenden, vilka det ankommer å styrelsen att handlägga,

samt att omhänderha skolans medelsförvaltning. — Heltidslärarna i juridik

är skyldiga att biträda rektor i ärenden av expeditionell natur.

Rektor är placerad i lönegrad Ca 37, medan de heltidsanställda lärarna

i juridiska ämnen är placerade i lönegrad Ce 31. De båda heltidslärarna

i polisiära ämnen, som under tjänstgöringen vid polisskolan är tjänstlediga

från tjänster som ordinarie polismän, uppbär envar arvoden å f. n.

17 496 kronor för år. Ersättningen till timlärare må enligt av Kungl. Maj :t

senast utfärdade bestämmelser som regel icke överstiga, i konstapelsklassen

13 kronor 80 öre och i övrigt 16 kronor 35 öre för undervisningstimme.

Elevantalet vid statens polisskola har efterhand kommit att öka betydligt

och uppgår för innevarande budgetår till 855 personer fördelade å

31 avdelningar, nämligen en i polischefsklassen (28 elever), en i kommissarieklassen

(31 elever), 12 i överkonstapelsklassen (320 elever) och

17 i konstapelsklassen (476 elever). I 10 avdelningar av konstapelsklassen

sker undervisning av sammanlagt 266 elever utanför huvudskolan i Stockholm,

nämligen med fyra avdelningar vid envar av avdelningsskolorna i

Göteborg och Malmö och med två avdelningar vid avdelningsskolan i Luleå.

För jämförelse må nämnas, att under budgetåren 1938/39 och 1945/46 undervisning

meddelades omkring 375 resp. 518 elever. Under ettvart av dessa

budgetår meddelades dock undervisning i klass motsvarande konstapelsklassen

till omkring 50 elever i den då i kommunal regi bedrivna polisskolan

i Göteborg. — Antalet sökande till polisskolans olika klasser har

alltid överstigit antalet tillgängliga elevplatser. Särskilt har detta varit

fallet i överkonstapels- och konstapelsklasserna.

III. Organisations- och anslagsfrågor rörande polisskole
väsendet

m. m.

1. 1948 års polisutbildningskommitté.

Kommitténs förslag.

Inledningsvis kritiserar kommittén gällande ordning för rekryteringen

av polispersonal och nämner härvid bl. a. följande olägenheter. Den lokala

handläggningen hos polischeferna av dessa frågor medför, att bedömningen

av aspiranterna blir ojämn varjämte garantierna för att icke kvalificerade

personer beredes tillträde till polisbanan får anses vara otillräckliga. En

stor brist är även, att anställning som extra polisman ofta vinnes utan

föregående praktisk eller teoretisk utbildning och utan att lämpligheten

som polisman prövats. I detta sammanhang må nämnas, att utredningen

redovisar uppgifter varav framgår att det i allmänhet dröjer mellan ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

och två år från första anställning vid polisväsendet, innan antagen extra

polisman vinner inträde i statens polisskolas konstapelsklass.

För att avhjälpa rådande brister ifråga om rekrytering och utbildning

föreslår kommittén följande ordning.

För rekrytering av polispersonal indelas riket i rekryteringsområden.

Varje län bildar ett sådant område, varjämte de städer, f. n. fem, till vilka

landsfogdes polisledande verksamhet icke sträcker sig, utgör egna rekryteringsområden.

Antagning av de sökande till polisbanan överlämnas åt

särskilda organ, kallade rekryteringsnämnder. En sådan skall finnas i varje

rekryteringsområde. Såsom självskriven ordförande skall landshövdingen

resp. överståthållaren fungera. I nämnd skall vidare ingå vederbörande

landsfogde (polismästare), två av landstinget (stadsfullmäktige) utsedda

kommunala representanter och en personalrepresentant, utsedd efter förslag

av styrelsen för svenska polisförbundet.

Antagningsförfarande skall äga rum en eller, om så erfordras, två gånger

om året å bestämda tider. Den grundläggande polisutbildningen skall försiggå

vid lokala polisskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,

Gävle, Sundsvall och Luleå. Aspiranterna placeras först i en lägre polisaspirantkurs

om 10 veckor. Denna kurs åsyftar dels att giva eleverna en

god medborgerlig fostran genom undervisning framförallt i samhällslära

i vidsträckt mening och i svenska språkets behandling dels ock att bibringa

dem en viss fackutbildning. Omedelbart efter det eleverna genomgått ifrågavarande

kurs med godkända vitsord skall de placeras för utbildning.stjänstgöring,

som normalt kommer att omfatta omkring 20 veckor. Under utbildningstjänstgöringen,

som för huvuddelen av aspiranterna skall förläggas

till såväl stad som landsbygd, skall de stå under sådan ledning, att

deras lämplighet för praktisk polistjänst blir tillfredsställande prövad. De

aspiranter, som rekryteringsnämnderna godkänner för fortsatt utbildning,

skall regelmässigt antagas för genomgång av en högre polisaspirantkurs

om 20 veckor. Denna kurs åsyftar att utveckla och fullborda den grundläggande

utbildningen till polisman. Den som blivit godkänd vid genomgång

av sagda kurs har därmed uppfyllt vad som i teoretiskt hänseende

fordras för att erhålla ordinarie befattning i lägsta graden inom polisväsendet.

Utöver föreslagen grundläggande utbildning vid lokal polisskola föreslår

kommittén, att vid sådan skola vid behov skall anordnas fortbildningskurs

i polistjänst, under omkring 4 veckor, omfattande huvudsakligen utredningsarbete

och avsedd för ordinarie polismän i den lägsta tjänstegraden.

På den centrala skolmyndighetens föranstaltande skall även vid sådan

skola kunna anordnas särskilda kurser i olika ämnen såsom motorlära

och trafikundervisning för skolungdom.

För den högre polisutbildningens del föreslås, all den nuvarande huvudskolan

i Stockholm ombildas till eu polishögskola; den föreslagna lokala

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

polisskolan i Stockholm skall i administrativt och organisatoriskt hänseende

anslutas till polishögskolan. Den nuvarande överkonstapelsklassen

föreslås skola ersättas med en huvudkurs om 24 veckor och en fortsättningskurs

om 5 veckor, båda kompetensgivande till olika befattningar inom

polisväsendet. Kommissarieklassen föreslås i stort sett oförändrad. Även

polischefsklassen föreslås bli oförändrad, dock att landsfiskalsaspiranterna

före inträdet i denna klass skall genomgå en grundkurs för landsfiskalsaspiranter

om 7 veckor. Härjämte föreslås, att vid polishögskolan vid behov

skall anordnas specialkurser inom olika viktiga områden, t. ex. kurs i fotografering,

kurs för brottsplatsundersökare samt kurs rörande förhör med

barn.

Beträffande lokalfrågan för polisskoleväsendet uttalar kommittén, att

några av de föreslagna polisskolestäderna utlovat att ställa provisoriska

lokaler till förfogande utan kostnad för statsverket i likhet med vad redan

vore fallet i Göteborg och Malmö. Kommittén har även räknat med att

några städer skola ställa provisorisk normalinredning för skoländamål

till förfogande. Kommittén, som uttalar, att de av staten för polisskolan

i Stockholm tillhandahållna lokalerna är otillräckliga för nuvarande behov

och helt i avsaknad av väsentliga lokaliteter för en institution av dennas

storlek och betydelse, föreslår, att denna lokalfråga göres till föremål för

särskild utredning.

Om de mer eller mindre provisoriska lokaler för polisskolor, som nyss

omtalats, på grund av sedermera vunnen erfarenhet anses böra bestå för

polisskoleändamål eller avlösas av andra och mera ändamålsenliga lokaler,

bör enligt kommittén statsverket självt bestrida lokalkostnaderna. Detta

kan ske genom bidrag till byggnadskostnader eller erläggande av hyra eller

i båda formerna, allt efter förhandling med vederbörande kommun eller

annan intressent.

\ad gäller antalet elevplatser för läsår vid polisskoleväsendet beräknas

detta av kommittén till omkring 550 för undervisning motsvarande nuvarande

konstapelsklassen, medan antalet platser i klass motsvarande nuvarande

överkonstapelsklassen uppskattas till omkring 250. För kommissarie-

och polischef sklasserna räknas med ett utbildningsbehov av 40

respektive 30 elever. — De av kommittén angivna beräkningarna grundar

sig på bilagorna I—L i betänkandet, vilka uppgjorts med stöd av uppgifter

från bl. a. landsfogdarna samt polismästarna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Norrköping och Hälsingborg.

Kommittén föreslår, att polisskoleväsendets ledning såsom f. n. skall utövas

av en styrelse. I samband härmed föreslås, att dagarvode skall utgå

till icke självskriven styrelseledamot. Den nuvarande rektorstjänsten bör

förändras till en befattning som polisöverdirektör och rektor med löneställning

i lägst lönegrad Cp 15, i samband varmed befattningshavarens

åliggande att meddela undervisning minst 12 timmar varje vecka i medel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tal för läsår räknat bör minskas till att omfatta högst åtta timmar föi

vecka. Beträffande undervisningsskyldigheten erinrar kommittén om att

vissa läroverksrektorer, oaktat läsåret är kortare vid läroverken än vid

polisskolan, kan få undervisningsskyldigheten minskad, i vissa fall intill

fem timmar per vecka. Kommittén uttalar, att skolchefens åligganden huvudsakligen

bör ligga på det administrativa området, varför undervisningsskyldigheten

bör begränsas att endast ske i den omfattning, som är erforderlig

för att han med full förståelse för undervisningens aktuella problem

skall kunna på bästa sätt handlägga förekommande ärenden rörande

polisskoleväsendet. Härutinnan åberopas särskilt den betydelsefulla inspektionsverksamheten

beträffande de lokala polisskolorna, övervakningen av

undervisningen och därigenom tillsyn över att kursfordringarna upprätthålles

på ett enhetligt sätt, samt rådgivning och vägledning åt eleverna.

För den föreslagna löneställningen åberopas särskilt densamma för seminarierektorer

(lönegrad Cb 14 jämte avlöningsförstärkning om 1 008 kronoi

för år) samt cheferna för statens hantverksinstitut (lönegrad Cp 15) och

statens kriminaltekniska anstalt (lönegrad Cp 14).

Kommittén föreslår vidare följande personalförändringar vid undervisningsanstalten

i Stockholm. Tre nya tjänster som heltidslärare iniättas,

nämligen en i juridiska ämnen samt en i ettvart av ämnena ordningsrespektive

kriminalpolistjänst. I samband härmed föreslås ordinariesättning

av samtliga tre lärartjänster i juridiska ämnen med placering av en

i lönegrad Ca 35 och de båda övriga i Ca 33. Tjänsterna skall benämnas

polisskoleintendent respektive biträdande polisskoleintendent. Polisskoleintendenten

skall tillika vara sekreterare i skolstyrelsen och i viss utsträckning

svara för skolchefen vid förfall för denne. — Arvodet föreslås höjt för

samtliga fyra lärare i polistjänst till att utgöra högsta överkonstapelslön i

Stockholm jämte ett tilläggsarvode om 2 500 kronor för år. Alternativt föreslås

inplacering i lönegrad Ce 27. Dessa lärare bör enligt kommittén givas

kommissaries tjänsteställning under anställningen.

För samtliga heltidsanställda lärare, som nu har eu undervisningsskyldighet

av minst 24 timmar för vecka, föreslås en ändring av skyldigheten

till att omfatta 20—24 timmar i veckan efter styrelsens bestämmande. Av

betänkandet framgår att detta förslag till viss del förestavats av att dessa

lärare skall biträda vid ifrågasatta korrespondenskurser och inträdesprov

till skolan. Härutöver föreslås förstärkning av kansliet genom förändring

av kansliskrivartjänsten Ull befattning som rcgistrator och kassör i Ca 18.

kanslibiträdes tjänsten till kontorist i Ca 13 och en av tjänsterna i beioidringsgången

till kanslibiträde i Cell. Slutligen föreslås förbättring av

laboratoriebiträdets löneställning till lönegrad Ca 13 jämte inrättande av

en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10.

Lokal polisskola föreslås som förut skola förestås av arvodesavlönad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

föreståndare. Någon fast anställd personal skall icke finnas vid dessa skolor

utan undervisningen skall helt ombesörjas av timlärare.

Ersättningen till timlärare, vilka, förutom vid de lokala polisskolorna,

även i avsevärd utsträckning måste användas vid utbildningsanstalten i

Stockholm, anser kommittén böra höjas till att i allmänhet motsvara, för

undervisning i klass motsvarande den nuvarande konstapelsklassen 20

kronor och i övriga klasser 25 kronor för undervisningstimme.

I fråga om potisskoleelevernas ekonomiska villkor under utbildningstiden

föreslås, såvitt avser den grundläggande utbildningen, att eleverna

av statsmedel skall tillerkännas arvoden om 10 kronor för dag jämte ersättning

för kostnaderna för resa till och från polisskola.

Av betydelse för frågan om ersättningen åt polisskoleeleverna anser kommittén

bl. a. vara förekomsten av kungörelsen den 30 april 1948 angående

lån med statlig kreditgaranti (garantilån) åt den som genomgått polisskola

(nr 210). Enligt kungörelsen kan polisman, som är anställd vid polisdistrikts

polisväsen och som genomgått utbildningskurs vid statens polisskola,

till underlättande av eu planmässig amortering av ådragna utbildningsskulder

erhålla garantilån. Om synnerliga skäl är därtill, må lånet

förutom skulder föranledda av utbildningskurs vid polisskolan — avse

även skulder, som hänför sig till praktikanttjänstgöring. Vid fastställande

av lånets storlek tages hänsyn till förhållanden, som inverkat på skuldsättningen.

Något maximibelopp är icke fastställt. Amorteringstiden må bestämmas

till högst tio år. Amorteringsfrihet under viss tid kan erhållas.

Intill den 1 mars 1952 har 168 ansökningar från polismän om garantilån

överlämnats till garantilånenämnden. De flesta ansökningarna avser skulder

för deltagande i utbildningen i konstapelsklassen. 142 lån har beviljats,

representerande en sammanlagd kapitalskuld av 385 740 kronor. Varje lån

uppgår sålunda i medeltal till 2 716 kronor.

Kommittén erinrar även om att de av dåvarande chefen för socialdepartementet

i oktober 1946 tillkallade sakkunniga för att verkställa utredning

rörande polismännens utbildningskostnader in. m. i ett den 29 oktober

1947 avgivet betänkande (stencilerat) rörande polispersonalens ekonomiska

förhållanden under polisskoleutbildningen föreslagit, att alla elever i konstapelsklassen

av statsmedel skulle tillförsäkras en viss ersättning, i princip

utgörande 250 kronor respektive — för familjeförsörjare — 400 kronor

för månad jämte ersättning enligt allmänna resereglementet för resa till

och från utbildningskurs. — De sakkunnigas förevarande förslag har icke

föranlett någon åtgärd.

Med det av kommittén beräknade rekryteringsbehovet av 550 man för

år och under antagande av att vikariats- eller extra tjänstgöring kommer

att äga rum under 90 av utbildningens 354 dagar beräknas de årliga kostnaderna

för arvoden till (550 x 264 x 10) 1 452 000 kronor. Härtill kommer

reseersättningarna med omkring 30 000 kronor för år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Enligt kommittén bör polisutbildningen principiellt anses vara en statlig

angelägenhet. I enlighet härmed föreslås, att staten svarar för samtliga

utbildningskostnader för polisaspiranterna, sålunda även för betalningen

av dagarvodena.

Därest det statsfinansiella läget icke anses tillåta, att staten utöver kostnaderna

för polisskoleverksamhetens bedrivande ensam åtager sig de kostnader,

som är förenade med elevernas uppehälle under utbildningstiden,

framlägges ett alternativt förslag om bidrag till utbildningskostnaderna

från landstingen och städerna utanför landsting med hälften av de angivna

årliga beloppen. Såsom skäl för att dessa kostnader lägges på landstingen

och ej på polisdistrikten åberopas bl. a. att på grund av det nya rekryterings-

och utbildningssystemets anordning aspiranterna — utom de för

Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg antagna — icke

är knutna till något bestämt distrikt på sätt som för närvarande är fallet

med de flesta elever i konstapelsklassen.

De av kommunerna utbetalade ersättningarna till eleverna i konstapelsklassen

vid statens polisskola uppskattas av kommittén till i genomsnitt

550 000 kronor för år. Den flerstädes fortgående personalförstärkningen

inom polisväsendet m. in. anses berättiga till antagandet, att de samlade

kommunala ersättningarna för år till konstapelsklassens elever inom kort

kommer att uppgå till omkring 700 000 kronor. Därmed skulle de kommunala

ersättningarna motsvara ungefär hälften av den summa, som

enligt beräkningarna föreslagits för dagarvoden till polisaspiranterna. Enligt

kommittén bör en skälighetsavvägning leda till att staten å ena sidan samt

landstingen och landstingsfria städer å andra sidan svarar för ifrågavarande

kostnader till lika delar.

Remissyttranden.

Förslaget till ny ordning för rekrytering av polispersonal

har av flertalet remissmyndigheter hälsats med tillfredsställelse.

Tanken att låta särskilda rekryteringsorgan omhänderha rekryteringen

och därefter följa den antagne under den grundläggande polisutbildningen

anses sålunda på ett lämpligt sätt råda bot på de av kommittén

påtalade olägenheterna med nuvarande ordning.

Bland de tillstyrkande remissinstanserna har åtskilliga länsstyrelser

framhållit den psykologiska betydelsen av att de föreslagna rekryteringsnämnderna

kommer till stånd. I detta hänseende uttalar länsstyrelsen i

Malmöhus län.

Vad kommittén i principiellt avseende anfört beträffande rekryteringsområden

och rekryteringsnämnder finner länsstyrelsen vara riktigt. Inrättandet

av rekryteringsnämnder är helt i linje med den utveckling som för

närvarande äger rum på skilda samhällsområden, och kan antagas bli till

gagn för polisväsendet, icke minst ur psykologisk synpunkt, för främjandet

av ett gott förhållande mellan allmänheten och polisen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bland dem som avstyrker märkes länsstyrelsen i Västmanlands län, som

uttalar, att inrättandet av rekryteringsnämnder skulle innebära en påtaglig

överorganisation. Enligt länsstyrelsens mening torde de uppgifter, som

skall tillkomma nämnden, lika väl men med mindre omgång och lägre

kostnader kunna fullgöras av länsstyrelsen eller genom landsfogden.

En grupp remissinstanser vill tillerkänna de föreslagna nämnderna en

blott rådgivande funktion, varvid rekryteringsmyndighet skulle vara landsfogden

resp. polischefen i polismästarstäderna. Överståthållarämbetet har

utvecklat denna tankegång på följande sätt.

För Stockholms del liksom för övriga städer, som anses böra utgöra

särskilda rekryteringsområden, är det möjligt att samordna rekryteringsoch

tillsättningsmyndigheterna genom att på sätt polismästaren föreslagit

göra polischefen till rekryteringsmyndighet. Det intresse av ett allmänt

medborgerligt inflytande över rekryteringen, som ansetts motivera att två

av stadsfullmäktige valda ledamöter skall ingå i nämnden, synes kunna

tillgodoses på det sätt, att dessa jämte en representant för polispersonalen,

utsedd på det sätt kommittén föreslagit, bildar en rådgivande nämnd, som

har att granska de till rekryteringsmyndigheten inkomna ansökningarna

och avgiva yttrande över desamma. Överståthållarämbetet har för sin del

intet att erinra mot att granskningen avser samtliga ansökningar. Avslår

rekryteringsmyndigheten ansökan från en person, vars antagning nämnden

tillstyrkt, bör nämnden erhålla underrättelse härom med angivande

av skälen för avslaget. Om rekryteringsmyndighetens avslag föranletts av

tvekan, huruvida sökanden äger en sådan medborgerlig inställning, att han

kan antagas komma att städse fullgöra sin tjänsteplikt, synes dock av sekretesskäl

någon närmare motivering till beslutet icke behöva lämnas. Ämbetet

är för sin del benäget att förorda vetorätt för nämnden så tillvida, att

en sökande ej finge antagas mot nämndens avstyrkande. Med en så anordnad

rekrytering torde någon besvärsrätt icke böra ifrågakomma.

För de rekryteringsområden, vilka skail bestå av ett flertal polisdistrikt

med skilda tillsättningsmyndigheter ifråga om den extra polispersonalen,

är det dock icke möjligt att verkställa en sådan samordning mellan rekryteringsmyndighet

och tillsättningsmyndighet, som här ovan föreslagits

beträffande de städer, som skulle vara egna rekryteringsområden. Lämpligast

synes vara att länspolischefen, d. v. s. landsfogden, i dessa fall göres

till rekryteringsmyndighet med en rådgivande nämnd vid sin sida.

Beträffande re krytering snämndernas sammansättning

har kritik icke riktats mot vare sig kommun- eller personalrepresentanters

ledamotskap i nämnd. Däremot har i många fall ifrågasatts lämpligheten

av att betunga landshövdingen med ordförandeskapet i nämnd utan i stället

uttalats, att landsfogden i egenskap av länspolischef är bäst skickad att

fullgöra uppdraget. Vidare har i flera yttranden med skärpa framhållits

vikten av att de lokala polischeferna blir representerade i nämnden. Föreningen

Sveriges landsfiskaler anför i detta sammanhang.

I fråga om rekryteringsnämndernas sammansättning anser sig föreningen

böra påyrka, att en lokalpolischef, förslagsvis utsedd av länsstyrelsen, får

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Mnj:ts proposition nr 175.

ingå såsom medlem. Det är ju dock lokalpolischeferna, som har det närmaste

befälet över polispersonalen och till följd därav får anses ha den

största möjligheten att erfarenhetsmässigt bedöma de frågor, som det skulle

ankomma på rekryteringsnämnderna att avgöra.

Med avseende å förslaget att rekrytering skall företagas

å viss tid, en eller i särskilda fall två gånger årligen, uttalar landsfogden

i Värmlands län, att han icke är säker på att erforderlig tillströmning

av sökande kommer att ske vid sålunda bestämda tider. Landsfogden

erinrar om att rekrytering av landsfiskalselever var tänkt att ske på bestämda

tider, men att denna ordning icke kunnat upprätthållas. Liknande

farhågor uttalas av landsfogden i Västerbottens län.

I stort sett har utredningens förslag till grundläggande utbildning

av polispersonalen mött remissmyndigheternas gillande.

Kritiska anmärkningar mot utbildningsgången har dock framförts av bl. a.

länsstyrelsen i Norrbottens län samt landsfogdarna i Malmöhus och Värmlands

län, som föreslår, att polisaspiranterna efter antagningen skall erhålla

viss tids praktik för att därefter genomgå en kurs motsvarande nuvarande

konstapelsklassen vid polisskola. Önskvärdheten av centralt anordnad korrespondensundervisning

under praktiktiden betonas.

De av utredningen föreslagna fortbildningskurserna för obefordrade

polismän tillstyrkes allmänt. Styrelsen för statens polisskola anför

om behovet av dessa kurser följande.

De polismän, som icke får tillfälle att genomgå överkonstapelsklassen, erhåller

för närvarande icke någon ytterligare teoretisk yrkesutbildning utöver

den de erhållit vid bevistande av konstapelsklassen. Detta förhållande

måste betecknas som en allvarlig brist. När därför kommittén föreslagit en

fortbildningskurs i polistjänst närmast för sådana polismän, som icke

kan erhålla ordinarie högre utbildning, anser styrelsen detta förslag vara

mycket beaktansvärt.

Däremot har förslaget om utbyte av överkonstapelsklassen mot två särskilda

kompetensgivande kurser, huvudkurs och fortsättning sk

u r s, mött starkt motstånd. Härutinnan anför styrelsen för statens polisskola.

Även om vissa skäl i och för sig kan anföras för en dylik fortsättningskurs,

ifrågasätter styrelsen dock, om det skall vara nödvändigt att låta en

sådan kurs ingå i utbildningsprogrammet. Visserligen måste det vara värdefullt

för polismännen att på ifrågavarande stadium få komma tillsammans

i en kurs vid den högre utbildningsanstalten i huvudstaden och där utbyta

erfarenheter ävensom taga del av nya rön och erfarenheter å det polisiära

arbetsområdet. Fät realiserande av det förslag till fortsättningskurs, som

kommittén framlagt, synes emellertid kunna medföra en icke önskvärd

splittring av polistjänsten, t många fall skulle det måhända komma att

visa sig vara mycket svårt att med hänsyn Lill polistjänstens behöriga fullgörande

bereda ledighet åt de polismän, som önskade genomgå fortsättningskursen.

Fn annan omständighet, som är ägnad att ingiva betänklighet,

är att fortsättningskursen, ehuru endast omfattande 5 veckor, förutsättes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

skola medföra kompetens för fortsatt befordran. Styrelsen anser därför att

fortsättningskursen bör utgå ur undervisningsplanen.

I förevarande sammanhang uttalar styrelsen, att den finner benämningen

polishögskola icke fullt egentlig i vad rör anstalten för den högre undervisningens

bedrivande. I stället förordas namnet statens högre polisskola.

—- Benämningen polishögskola har allmänt kritiserats i remissyttrandena.

De föreslagna specialkurserna vid utbildningsanstalten i Stockholm

har mötts med gillande. Kritik har riktats mot att ifrågasatta ämnesområden

huvudsakligen endast avse kriminalpolisens område. Föreningen

Sveriges landsfogdar anför härom.

Det synes icke vara ur vägen att föreslå specialkurser jämväl för ordningspolisbefäl,

såsom specialkurser rörande trafik- och fordonskontroll

samt polistaktiska specialiteter. Härjämte synes kunna ifrågakomma specialkurser

i psykologi och arbetsledning.

Förslaget med en särskild grundkurs för landsfiskal saspiranter

före polischefsklassen har mött kritik från övervägande

antalet remissinstanser. Anmärkningarna går ut på att aspiranterna, som

numera skall ha avlagt distriktsåklagarexamen före polischefsklassen, väl

bör kunna hävda sig med den andra gruppen i kursen. Härtill har påpekats,

att därest utbildningsgången skulle ändras för landsfiskalsaspiranternas

del, blir det också nödvändigt, att åter ändra den nyligen fastställda

befordringsgången för dem.

Statskontoret anför, att man först, sedan rådande underskott på personal

med för polistjänsten erforderlig grundutbildning avhjälpts, bör taga ställning

till kommitténs förslag till fortbildningskurser, fortsättningskurs samt

specialkurser av olika slag.

Några remissmyndigheter har behandlat förslaget om ytterligare d ecentralisering

av den grundläggande polisutbildningen.

Styrelsen för statens polisskola tillstyrker förslaget och finner

förläggningen av de lokala polisskolorna lämplig. Universitetskanslern och

Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultet finner starka

skäl tala för att den grundläggande och mera elementärt betonade undervisningen

decentraliseras och förlägges till lokala polisskolor i olika delar

av landet. Länsstyrelsen i Stockholms län, finner, att decentraliseringstanken

icke utförts så långt som varit önskvärt, och yttrar.

De lokala polisskolorna är sålunda utformade som osjälvständiga »filialer»

till huvudskolan i Stockholm. De saknar till och med egna styrelser och

är tydligen avsedda att i sin verksamhet bliva helt centraldirigerade. En

sådan ordning synes knappast vara ägnad att främja utvinnandet av pedagogiska

toppresultat eller att förskaffa de olika skolorna någon fastare förankring

i vederbörande bygder.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Länsstyrelsen i Örebro lån, poliskammaren i Örebro samt drätselkammaren

därstädes föreslår, att det bör övervägas om icke en polisskola skulle

kunna förläggas till staden samt framhåller stadens lämpliga geografiska

läge.

Överståthållaråmbetet, styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt och

föreningen Sveriges polismästare önskar, att frågan om undervisningens

förläggande till internatskolor ytterligare överväges.

Beträffande frågan om tillhandahållandet av lokaler

vid de befintliga polisskolorna i Göteborg och Malmö yttrar sig icke stadsfullmäktige

i Göteborg, vilket torde få anses innebära, att staden icke är

beredd att ställa lokaler till förfogande utöver de två lärosalar staden f. n.

kostnadsfritt upplåter för skoländamål. Stadsfullmäktige i Malmö meddelar,

att en planerad tillbyggnad av polishuset kan beräknas inrymma

fyra lärosalar. Innan denna tillbyggnad är färdig kan man icke räkna med

att lokaler utöver de två nuvarande lärosalarna skall ställas till förfogande.

Fullmäktige säger sig ha svårt att inse, varför Malmö stad skulle utan

ersättning tillhandahålla ej blott lokaler med belysning, städning in. m.

utan också viss inredning, särskilt som elever från andra håll skall utbildas

i skolan. Förhållandena i Stockholm åberopas som skäl mot att staden

engageras i kostnaderna.

Beträffande de föreslagna nyinrättade polisskolorna i Norrköping, Gävle,

Sundsvall och Luleå märkes att stadsfullmäktige i Norrköping meddelar,

att några lokaler icke står till förfogande. — Av yttrandena från de övriga

tre städerna får anses framgå, att de utan kostnad för statsverket är beredda

att ställa erforderliga provisoriska lokaler till förfogande ävensom

i viss utsträckning normalinredning för skoländamål.

Vad avser antalet elevplatser inom polisskoleväsendet uttalar statskontoret,

att det icke är motiverat, att inom polisskoleväsendets mera permanenta

organisation inrymma en utbildningsverksamhet av den omfattning

kommittén förordar. Den nuvarande polisskolan anses sålunda mer

än väl kunna tillgodose det utbildningsbehov, som redovisats. En annan

sak är att särskilt konstapelsutbildningen utvisar en betydande eftersläpning

och att för den skull tillfälliga åtgärder kan vara påkallade för att förstärka

skolans utbildningsmöjligheter.

Styrelsen för statens polisskola har utförligt behandlat behovet av elevplatser

och därom anfört.

Det verkliga platsbehovet i fråga om konstapelsutbildning har visat sig

i mycket stor utsträckning överskrida de flesta av de siffror, som upptagits

1 den av kommittén upprättade statistiken. För att avhjälpa det mest träng
2

— Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 175.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

ande utbildningsbehovet har styrelsen, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

anordnat en extra kurs i en avdelning av konstapelsklassen med början den

1 oktober 1952. Till denna kurs uttogs endast polismän från huvudstaden,

enär det för styrelsen framstod såsom särskilt angeläget att i första hand

tillgodose stockholmspolisens behov. Trots att extra kurs anordnats och trots

att uttagning av polismän från Göteborgs stad på grund av rådande lönekonflikt

icke kunnat ske för deltagande i kurs under vårterminen 1953,

har det likväl icke varit möjligt för styrelsen att tillgodose det återstående

utbildningsbehovet.

Till upplysning om förhållandet mellan antalet sökande och antalet uttagna

elever till konstapelsklassen under kalenderåren 1951—1953 må här

intagas följande tablå:

K o

n s t a p e

1 s k 1 a s s

e n

1951

1952

1953

Sökande

Uttagna

Sökande

Uttagna

Sökande

Uttagna

Stockholm..............

313

291

272

Göteborg................

Öl

98

97

Malmö..................

54

55

60

Luleå ..................

—

—

44

565

418

525

444

608

473

Det måste emellertid anmärkas, att det verkliga utbildningsbehovet icke

motsvaras av antalet sökande. Man måste nämligen räkna med bl. a. att

det finns ett icke ringa antal polismän, som på grund av rådande förhållanden

icke ansökt om inträde, ehuru de är i behov av den utbildning,

som meddelas i konstapelsklassen. En annan omständighet, som måste

beaktas, är förekomsten av vakanta tjänster i konstapelsgrad.

Under år 1953 har utbildats eller kommer att utbildas 473 elever i konstapelsklassen.

Antalet polismän, som f. n. icke kan vinna inträde i denna

klass utgör — om hänsyn jämväl tages till vakanta konstapelstjänster i

Stockholm och Göteborg — för Stockholms stad 165, för Göteborgs stad

125 och för landet i övrigt 61 eller sålunda sammanlagt (165 + 125 4-61)

351. Antalet platser, som skolan, då det gäller konstapelsutbildning, borde

ha kunnat ställa till förfogande under år 1953, skulle sålunda rätteligen

ha utgjort (473 4- 351) 824. Vid 1954 års ingång kommer sålunda en

balans på icke mindre än 351 platser att förefinnas. Ovan angivna siffra

824, som vilar på reell grund, bör jämföras med det i bilaga I i kommittébetänkandet

angivna rekryteringsbehovet för 1953 av 454. Kalkylen visar

sålunda att beräkningen för år 1953 slår fel med icke mindre än (824—454)

370 platser. Vad här sålunda angivits i siffror visar enligt styrelsens uppfattning,

att stor försiktighet är påkallad vid ett bedömande av förut angivna

statistiska uppgifter. Det är vidare att märka, att ett mycket stort antal

polismän i riket, vilka vunnit anställning innan krav å genomgång av

konstapelsklassen uppställdes för erhållande av ordinarie tjänst, alltjämt

saknar polisskoleutbildning. Enligt kommittén uppgick detta antal den 1 juli

1950 till 2 111. När en prognos skall ställas rörande rekryteringsbehovet beträffande

personal i konstapelsgrad, är det också nödvändigt att taga hänsyn

till den fortgående ökningen av personalkadrarna inom åtskilliga distrikt

och inom statspolisorganisationen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kiuigl. Maj.ts proposition nr Ilo.

Samtliga inverkande omständigheter talar enligt styrelsens uppfattning

för att rekryteringsbehovet för framtiden icke kan angivas till lägre genomsnittligt

antal än åtminstone 600, och det förefaller mycket sannolikt, att

man vissa år måste räkna med ett betydligt högre antal.

Vad härefter beträffar behovet av elevplatser i den planerade huvudkursen

(överkonstapelsldassen) finner styrelsen även det uppgivna behovet

vara för snävt tilltaget. Det förefaller styrelsen som om vederbörande polischefer

vid sina beräkningar icke i tillbörlig grad räknat med avgång från

polistjänsten i förtid av olika anledningar, t. ex. död, sjukdom och inträde

på annan yrkesbana. Hänsyn måste även tagas till det utbildningsbehov,

som kommer att bliva en följd av den väsentliga utökning av kriminalstatspolisen,

som Kungl. Maj :t föreslagit i propositionerna n:ris 168 och

171 till 1953 års riksdag. Härutöver bör framhållas, att även ordningsstatspolisen

torde komma att utökas under de närmaste åren. Ytterligare

bör beaktas, att verkställd sammanslagning av vissa polisdistrikt till större

enheter medfört, att ett antal nya befälstjänster inrättats inom dessa större

polisdistrikt. Men icke nog härmed. Det kan nämligen icke, såsom kommittén

själv påpekar, vara tillfyllest att utbilda allenast så många polismän,

som motsvarar det absoluta behovet. Sålunda måste beaktas nödvändigheten

av en viss marginal, så att det i princip för varje tjänst, som

skall tillsättas, finns flera än en sökande. Härtill kommer ett visst behov

av kompetenta vikarier. Vid bestämmande av angivna marginal bör givetvis

också beaktas, att icke alla de polismän, som erhåller tillfälle att genomgå

överkonstapelskursen, kan med säkerhet antagas absolvera kursen med för

befordran tillräckliga betyg eller eljest visa sig fullt lämpliga för befordran.

Styrelsen håller före att under alla omständigheter måste såsom ett minimum

för år räknat antalet elevplatser i överkonstapelskursen upptagas till

300. Om man icke räknar med tillräckligt antal platser i denna kurs,

kommer den centrala skolmyndigheten faktiskt att, såsom nu beklagligtvis

är fallet, dirigera befordringarna till kriminalkonstapels- och befälstjänster.

En sådan uppgift kan icke anses tillkomma det organ, som är satt att leda

polisutbildningen i riket.

Styrelsen upplyser, att åren 1951—1953 stått 236, 232 och 300 platser

till förfogande, medan sökandenas antal varit 462, 454 respektive 460.

Styrelsen vill slutligen framhålla, att starka skäl talar för att beräkningarna

av rekryterings- och elevplatsbehovet för framtiden kompletteras med

av statistisk expertis utförda beräkningar av detta behov på demografisk

grund. Sålunda bör vid statistikens upprättande beaktas sådana omständigheter

som befolkningsutvecklingen och samhällsbildningen. Tillkomsten av

större tätorter medför enligt erfarenheten omfattande polisiära problem,

för vilkas bemästrande fordras förstärkning av personalkadrarna. Någon

möjlighet att samtidigt minska antalet befattningshavare i rikets övriga distrikt

torde icke finnas, utan det förefaller tvärtom sannolikt, alt man även

där nödgas efter hand utöka kårerna.

Rörande poliss k oleväsendets ledning och andra personalfrågor

vill statskontoret icke motsätta sig förslaget om dagarvoden

till styrelsens ledamöter. Dagarvodena bör utgå i enlighet med

föreskrifterna i kommittékungörelsen. Förslaget alt tjänsten som skolchef

skall upptagas i lägst lönegrad Cp 15 med tjänstebeteckningen överdirek
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

tör kan icke nu tillstyrkas. Den ifrågasatta nedsättningen av befattningshavarens

tjänstgöringsskyldighet biträdes med hänsyn till vad som gäller

närmast motsvarande lärarkategorier och föreslås bli bestämd till minst

10 timmar för vecka. Utredningens förslag beträffande de heltidsanställda

lärarna och biträdespersonalen avstyrkes såväl i vad avser förbättrad löneställning,

nedsatt undervisningsskyldighet som ändring av tjänstebeteckningarna.

Härutinnan åberopas, att löneställningen prövats så sent som

av 1952 års riksdag i samband med tjänsteförteckningsrevisionen. Huruvida

behov föreligger av en expeditionsvakttjänst undandrager sig statskontorets

säkra bedömande. Vid bifall till förslaget ifrågasättes emellertid

om ej expeditionsvakten i överensstämmelse med numera gällande

lönesättningsnormer för expeditionsvaktspersonal bör hänföras till 11 lönegraden

i stället för i betänkandet upptagna Ce 10. Förhöjda timlärarersättningar

anses slutligen icke böra komma i fråga.

Enligt riksräkenskapsverket bör chefen för polisskoleväsendet placeras

högst i lönegrad Cp 14 och benämnas rektor.

Statens lönenämnd uttalar i nu förevarande hänseenden.

Med utgångspunkt från numera gällande löneställning för seminarierektorerna

anser sig lönenänmden icke kunna tillstyrka högre placering

av tjänsten som chef för polisskoleväsendet än i Cp 14. För lärarna i juridik

anser lönenänmden icke högre löneställning än den nuvarande i Ce 31 motiverad.

För lärarna i polisiära ämnen vill lönenänmden icke heller tillstyrka

ändrade avlöningsförhållanden. De av kommittén föreslagna tjänstebenänmingarna

för skolchef och lärare anser lönenänmden missvisande och

föreslår att i stället väljes benämningar, vilka närmare anknyter till vad

som i detta hänseende tillämpas inom undervisningsväsendet i allmänhet.

I stället för av kommittén föreslagen tjänst som registrator och kassör i

Ca 18 förordas tjänst såsom förste kansliskrivare i Ca 17. Mot kommitténs

förslag till en kontoristtjänst i Ca 13 och en kanslibiträdestjänst i Ce 11

har lönenänmden icke någon erinran. Vad beträffar tjänsten som laboratoriebiträde

anser sig lönenänmden kunna tillstyrka dess placering i Ca 13

med hänsyn till den höjning av arbetsuppgifternas kvalitet, som torde

följa av kommitténs förslag. Den av kommittén föreslagna expeditionsvaktstjänsten

torde böra hänföras till 11 lönegraden.

Vad ersättning till timlärare beträffar kan lönenänmden — utan tillgång

till närmare uppgifter rörande vilka lärarkategorier, som tages i anspråk,

o. s. v. — icke förorda någon höjning av arvodesbeloppen.

Styrelsen för statens polisskola tillstyrker kommitténs förslag om arvoden

till styrelsens ledamöter och föreslår, att styrelseordföranden tillerkännes ett

årligt arvode härutöver med 1 200 kronor. Styrelsen finner kommitténs

argumentering rörande skolchefens löneplacering riktig och tillstyrker med

betonande av befattningens vikt och dess huvudsakligen administrativa

uppgifter en placering i lönegrad Cp 15 med tjänstebeteckningen överdirektör.

Kommitténs förslag om nedsättning av rektors undervisningsskyldighet

tillstyrkes jämväl. De heltidsanställda lärarna i juridik bör er
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

hålla tjänstebeteckningen lektor. Beträffande löneställningen för dessa

befattningshavare m. fl. frågor anför styrelsen.

Styrelsen vill erinra om att de nuvarande heltidslärarna vid statens polisskola

i juridiska ämnen i sammanhang med den nyligen genomförda

tjänsteförteckningsrevisionen placerats i lönegrad Ce 31. Även om styrelsen

gärna ser, att dessa lärare erhåller en förhöjd placering enligt kommitténs

förslag, anser sig styrelsen — därest detta ej skulle kunna ske -— böra

påyrka, att lärarna erhåller ordinarie anställning.

På en punkt hyser styrelsen en avvikande mening. Kommittén har tänkt

sig en differentiering så tillvida, att den lärare, som tillika skulle vara

sekreterare, skulle erhålla en högre lönegradsplacering. Styrelsen anser det

lämpligare, att sekreterarsysslan ej bör knytas till en viss befattning, utan

att det får ligga i styrelsens hand att utse lämplig person — bland lärarna

eller eljest — till sekreterare. Som sekreterararvode föreslås ett belopp

av 2 500 kronor för år. Genomföres en sådan anordning, skulle den av

kommittén föreslagna polisskoleintendenttjänsten med avseende å göromålen

skilja sig från de föreslagna biträdande polisskoleintendenterna

däri, att han skulle vara ställföreträdare för polisöverdirektören. Huruvida

denna skillnad skall kompenseras med en förhöjd löneställning eller särskilt

arvode är närmast en löneteknisk fråga. Styrelsen är för sin del —

närmast för att få till stånd en viss befordringsmöjlighet — böjd att förorda

det förra alternativet.

De heltidsanställda lärarna i ordningspolistjänst och kriminalpolistjänst

bör, såsom kommittén föreslagit, tillerkännas kommissaries tjänsteställning.

De bör enligt styrelsens mening avlönas i den formen, att de erhåller

ersättning för mistad lön i polisiär befattning jämte ett särskilt

tillägg om 2 500 kronor för år. Med hänsyn till att det kan bliva aktuellt

att anlita heltidslärare i angivna ämnen även från ort utom Stockholm,

måste man räkna med att kunna av statsmedel lämna ersättning för flyttningskostnad.

Kommitténs förslag angående befattningarna å polisskolans kansli tillstyrkes.

Detta gäller även förslaget beträffande laboratoriebiträdet. Det

anmälda behovet av en expeditionsvakt understrykes. Styrelsen framhåller

slutligen mycket starkt vikten av att ersättningarna till timlärare bestämmes

på sätt kommittén föreslagit.

Remissinstanserna har i allmänhet ogillat kommitténs förslag till titulatur

för rektor och heltidsanställda lärare i juridik. Flertalet som yttrat

sig i frågan har föreslagit rektor resp. lektor. Invändningar har icke rests

mot förslaget om tillerkännandet av kommissaries tjänsteställning åt heltidslärarna

i polisiära ämnen.

Förslaget om alt polisskoleeleverna skall erhålla d a g a r v o d e under

den grundläggande utbildningen har helt övervägande hälsats med tillfredsställelse.

Däremot har förslaget om att landstingen med staten skall halvera

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kostnaden för arvodena icke mött förståelse. Med få undantag har ansetts

att staten helt skall bära dessa kostnader, varvid remissmyndigheterna

regelmässigt anslutit sig till kommitténs uppfattning, att polisutbildningen

principiellt är en statlig angelägenhet.

Svenska landstingsförbundet uttalar i frågan.

Den omständigheten, att polisväsendet drives i kommunal regi, kan

enligt styrelsens mening knappast utgöra motiv för att en kostnadsuppdelning

göres i fråga om olika detaljer. Huvudsaken är, att avvägningen mellan

stat och kommun av totalkostnaden blir rimlig och rättvis. Mot ett inkopplande

av landstingen som bidragsgivare i förevarande fall talar det

förhållandet, att landstingen för närvarande — om man bortser från vissa

pensioneringskostnader, som kvarstår från äldre tid —- icke hava några utgifter

för polisväsendet och att det knappast kan vara rationellt att dela

upp dessa utgifter på tre olika organ, övervägande skäl talar därför enligt

styrelsens mening för att staten — även om polisväsendet bibehålies såsom

kommunal uppgift — påtager sig kostnaderna för nämnda dagarvoden.

Statskontoret kan däremot icke tillstyrka, att statsverket — så länge

polisväsendet är en kommunal angelägenhet — påtager sig kostnaderna för

polisaspiranternas utbildningsarvoden eller uppkommande reseersättningar

och uttalar.

Det synes ämbetsverket lämpligt att anförtro landstingen resp. städerna

utanför landstingen att svara för utbetalningen av till aspiranterna utgående

ersättningar. Därest det likväl skulle anses motiverat, att staten lämnar

direkt ekonomiskt stöd åt aspiranterna, synes detta böra ske i form av lån

efter de grunder, som av 1952 års riksdag (skr. nr 432) fastställts för studiehjälp

vid olika förekommande yrkesutbildningsanstalter. Att ersättning av

statsmedel skall kunna utgå för aspiranternas resor till och från polisskola

kan statskontoret icke finna påkallat.

Riksråkenskapsverket uttalar att de föreslagna arvodena, som icke är att

betrakta som avlöningskostnader för polisväsendet, bör upptagas å ett särskilt

anslag å riksstaten.

I fråga om av statskontoret föreslagna lån uttalar statens studielånenåmnd

bl. a. följande.

Riksdagen har år 1952 godkänt ett system för studiehjälpen vid bl. a.

statliga undervisningsanstalter. En av studiehjälpskategorierna omfattar de

huvudsakligen äldre elever, som utbildas i tekniska och vissa andra fackutbildningsanstalter.

Eleverna skall kunna erhålla studielån ur allmänna

studielånefonden på högst 2 500 kronor för läsår, ett högstbelopp som kan

överskridas med högst 500 kronor, då särskilda skäl därtill äro.

Styrelsen för statens polisskola, som anser, att staten helt bör svara för

kostnaderna för dagarvoden, uttalar, att aspiranterna utöver arvodet skall

ha möjlighet att erhålla lån. Dessa lån bör de dock helst få från allmänna

studielånefonden. Det är icke lämpligt, att poliseleverna skall skaffa sig

privata lån och kanske komma i beroendeställning till privata långivare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 23

Det är ju just först efter genomgången kurs de får möjlighet att överföra

lånen till garantilån.

Beträffande dagarvodenas storlek har det föreslagna beloppet

mött kritik från ett stort antal remissmyndigheter, som anser detsamma

för lågt för att trygga aspiranternas ekonomi under utbildningen och därigenom

även ägnat att på många håll försämra rekryteringen.

2. Statens polisskolas anslagsframställning för budgetåret 1954/55.

I sina ordinarie petita (skr. 26/8 1953) gör styrelsen för statens polisskola

följande uttalande rörande organisationsfrågan för skolan och de

förutsättningar under vilka petitan uppgjorts.

Då en reform av polisskoleväsendet är synnerligen påkallad, utgår styrelsen

från antagandet att en på kommitténs förslag grundad proposition

i ämnet kommer att föreläggas 1954 års riksdag. Styrelsens statförslag innebär

därför endast ett provisorium.

Därest en genomgripande reform av polisskoleväsendet icke skulle kunna

ske till nästa budgetår, måste enligt styrelsens bestämda mening — utöver

vad statförslaget ger vid handen — en del partiella reformer och andra

åtgärder vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med förslag ingående i

polisutbildningskommitténs betänkande. Sålunda synes erforderligt, att anslag

erhålles till en ny tjänst såsom lärare i juridiska ämnen, till två nya

befattningar såsom lärare i ordnings- och kriminalpolistjänst, samt förhöjning

av arvodena till lärare i ordnings- och kriminalpolistjänst.

I petitan framlägger styrelsen förslag om inrättande av en avdelningsskola

i Gävle. Härom anföres i huvudsak följande.

Undervisning i konstapelsklassen kommer att under budgetåret 1953/54

bedrivas å 17 avdelningar, fördelade med 7 avdelningar vid huvudskolan i

Stockholm, 4 avdelningar vid polisskolan i Göteborg, 4 avdelningar vid

polisskolan i Malmö samt 2 avdelningar vid polisskolan i Luleå. Härigenom

beräknas sammanlagt 425 sökande kunna av styrelsen uttagas för erhållande

av grundläggande polisutbildning under nämnda budgetår. Oaktat

kursverksamheten utvidgats något i förhållande till den, som förekom

under närmast föregående budgetår — då undervisningen i konstapelsklassen

skedde å 16 avdelningar — kan likväl den grundläggande utbildningen

icke meddelas i så stor utsträckning, som påkallas av den i rikets polisdistrikt

behövliga rekryteringen.

Styrelsen återger och åberopar härefter vad styrelsen anfört i sitt utlåtande

över 1948 års polisutbildningskommittcs betänkande angående behovet

av elevplatser på det första utbildningsstadiet (intaget å s. 17—19) och

fortsätter.

Det sålunda anförda torde klart visa, att statens polisskolas utbildningskapacitet

måste ökas. Det hör anmärkas, att den här förut uppgivna siff
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

rån i fråga om behovet av platser i konstapelsklassen för Göteborgs stads

vidkommande enligt numera vunnen uppgift av polismästaren i Göteborgs

stad beräknas per 1 oktober 1953 till approximativt angivet 250, vilket kommer

att medföra, att den balans, som föreligger i fråga om denna klass vid

1954 års ingång, kommer att utgöra icke mindre än (351 + 125) 470. Skulle

ordningsstatspolisen komma att utökas genom beslut under år 1954, medför

detta att ytterligare krav på en utökning av antalet avdelningar i konstapelsklassen

måste ställas. Styrelsen anser det därför vara erforderligt

att under nästa budgetår låta undervisningen i konstapelsklassen äga rum

å minst 19 avdelningar, varvid omkring 475 elever skulle kunna antagas.

Då samtidigt undervisningen i överkonstapelsklassen synes behöva bibehållas

i den omfattning, som skall förekomma under innevarande budgetår

— 12 avdelningar — blir det på grund av lokalbrist vid huvudskolan i

Stockholm nödvändigt att förlägga undervisningen för de två nya avdelningarna

av konstapelsklassen till ort utanför Stockholm. I denna situation

anser styrelsen, att det vore ändamålsenligt att följa den decentraliseringslinje,

som statsmakterna redan slagit in på och som polisutfaildningskommittén

förordat beträffande den lägre polisutbildningen och inrätta

ytterligare en lokal polisskola.

Sedan förutom huvudskolan i Stockholm numera finns lokala polisskolor

för konstapel sutbildning i Göteborg, Malmö och Luleå, skulle ett fullföljande

av polisutbildningskommitténs decentraliseringstanke innebära, att

lokala polisskolor inrättades jämväl i Norrköping, Gävle och Sundsvall.

Styrelsen anser, att samtliga föreslagna städer är lämpliga att mottaga

polisskola. När det nu närmast är aktuellt att inrätta polisskola i en av de

tre sistnämnda städerna, faller styrelsens val på Gävle. Detta beror dels på

att lokalfrågan synes lättast att ordna därstädes och dels på att — vid jämförelse

med Sundsvall — stadens geografiska belägenhet är tillfredsställande

med hänsyn till utbildningsbehovets frekvens inom de delar av riket,

som skolan skulle komma att betjäna.

Beträffande undervisningen i överkonstapelsklassen uttalar

styrelsen inledningsvis.

I överkonstapelsklassen bedrevs undervisning under budgetåren 1951/52

och 1952/53 å 9 avdelningar. Sedan styrelsen" i sin hösten 1952 avgivna

petitaskrivelse hemställt om en utvidgning till 11 avdelningar, förklarade

sig departementschefen i statsverkspropositionen vilja tillstyrka blott 10

avdelningar. På grund av den utökning av kriminalstatspolisen, som Kungl.

Maj :t föreslagit i propositionerna nr 168 och 171 till riksdagen under våren

1953, har emellertid bestämts, att undervisningen i överkonstapelsklassen

skall omfatta 12 avdelningar under budgetåret 1953/54. Detta betyder, alt

under nämnda budgetår drygt 300 polismän kommer att erhålla utbildning

i överkonstapelsklassen.

Efter återgivande av vad styrelsen i sitt nyssnämnda yttrande över 1948

års polisutbildningskommittés betänkande anfört beträffande behovet av

elevplatser i kurs motsvarande överkonstapelsklassen (intaget å s. 191

anser styrelsen tillräcklig motivering ha lämnats för alt undervisningen i

överkonstapelsklassen även under budgetåret 1954/55 bör bedrivas å 12 avdelningar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

För kommissarie- och polischefs k lasser na räknas för

budgetåret med anordnande av en respektive två avdelningar.

Rörande ersättningen till timlärare har styrelsen i överensstämmelse

med polisutbildningskommitténs förslag funnit sig böra föreslå

följande normer för timlärararvoden vid statens polisskola: ersättningen

skall av styrelsen bestämmas att i allmänhet utgå med högst 20

kronor för undervisningstimme i konstapelsklassen och med högst 25 kronor

för undervisningstimme på högre stadier. Vid anlitande av särskilda

specialister måste styrelsen emellertid vara berättigad att bestämma högre

arvoden än de sålunda nämnda.

Styrelsen upplyser rörande ersättning för lokaler o.

dyl., att Malmö stad, som tidigare åtagit sig att svara för kostnader för

lokaler, bränsle, lyse och städning vid förläggning av två avdelningar av

konstapelsklassen till staden, förklarat sig icke vilja svara för motsvarande

kostnader för de ytterligare två avdelningar av denna klass, som fr. o. m.

budgetåret 1953/54 överflyttats till staden samt att staden kräver ersättning

härför. Styrelsen tillstyrker bifall till framställningen.

I petitan framlägges även förslag om nyanskaffning av kriminalteknisk

materiel och skrivmaskiner. Härom anföres

i huvudsak följande.

Polispersonalen har under årens lopp tillagts allt mera kvalificerade

arbetsuppgifter, icke minst av teknisk natur. Detta medför högre krav på

utbildningens kvalitet. Skall utbildningen fylla sitt ändamål på ett tillfredsställande

sätt fordras, att skolan har en tillräcklig uppsättning av teknisk

materiel och att denna motsvarar de ansprak, som ställes i det praktiska

livet. Styrelsen nödgas emellertid konstatera, att skolan trots de senare

årens anskaffning alltjämt lider brist på betydelsefull teknisk materiel.

Sålunda erfordras ytterligare anskaffning av kriminalteknisk materiel, bestående

av bland annat kameror, exponeringsmätare, stativ, föi storingsapparater,

mikroskop och ljudupptagningsapparater. I fråga om skrivmaskiner

tarvas en omfattande nyanskaffning. Det knappa anslaget har

ej medgivit tillräcklig förnyelse under åren. Väl är det sant, att maskinskrivning

icke längre förekommer såsom undervisningsämne vid statens

polisskola, men skrivmaskiner måste finnas för att användas vid undervisning

i protokollering. Utbildningen i detta synnerligen viktiga ämne

måste givetvis ske i sådana former, som förekommer i polisdistrikten. Då i

praktisk polistjänst all protokollskrivning numera sker på maskin, låter

det sig ej gärna göra alt vid undervisningen i detta ämne vid polisskolan

använda någon annan metod. Av de 115 skrivmaskiner, som finns vid

polisskolan, är endast 05 användbara. Då elever i minst 4 avdelningar

samtidigt behöver skrivmaskin vid undervisning och prov och härvid åtgår

ett bestånd av omkring 120 användbara maskiner, fordras nyanskaffning

av 55 stycken.

Styrelsen föreslår, alt anslaget till avlöning a r, som för budgetåret

1953/54 bestämts till 448 000 kronor, skall höjas med 180 000 kronor, varav

i runt tal 183 000 kronor belöper å höjningen av timlärararvodena jämte

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

sådana arvoden avseende den utvidgade undervisningen. Höjningen i övrigt

avser föreståndare- och expeditionsbiträdeskostnader vid avdelningsskolorna

i Malmö och Gävle. Anslaget till omkostnader föreslås

höjt från nuvarande 186 000 kronor med i runt tal 110 000 kronor, varav

90 000 kronor belöper å nyanskaffning av kriminalteknisk materiel och

skrivmaskiner. I övrigt avser höjningen kostnader för resor, expenser och

övriga utgifter, som står i samband med den utvidgade kursverksamheten,

med 2 500, 4 500 resp. 13 000 kronor.

I yttrande över styrelsens petitaframställning har

statskontoret uttalat, att frågan om polisundervisningens uppdelning på

ytterligare avdelningsskolor bör upptagas i ett sammanhang vid det slutliga

ställningstagandet till 1948 års polisutbildningskommittés förslag. I

avvaktan härpå anses den föreslagna Gävleskolan icke böra komma till

stånd. Förslaget om höjning av timlärararvodena biträdes icke med hänsyn

till att Kungl. Maj :t fastställt nuvarande ersättningar så sent som den 9

maj 1952. ökad medelsanvisning för anskaffning av kriminalteknisk materiel

och skrivmaskiner anses icke erforderlig.

3. 1953 års trafiksäkerhetsutredning.

Såsom inledningsvis nämnts har tidigare denna dag i proposition nr 174

framlagts vissa förslag om utökning av statspolisorganisationen, som i huvudsak

bygger på förslag av 1953 års trafiksäkerhetsutredning. I den mån

förslaget om utökning av statspolisen har konsekvenser för utbildningskapaciteten

vid statens polisskola kommer det här att behandlas. Jag kommer

närmast att redogöra för trafiksäkerhetsutredningens förslag i hithörande

delar jämte remissyttrandena däröver.

Utredningens förslag.

1 rafiksäkerhetsutredningen har föreslagit, att ordningsstatspolisen under

en tvåårsperiod skall utökas med sammanlagt 363 tjänster, varav under

budgetåret 1954/55 194 tjänster och återstående 169 tjänster under budgetåret

1955/56. Av de 363 tjänsterna skall 315 utgöras av konstapelstjänster.

På grund av det ökade nyrekryteringsbehovet i samband med ordningsstatspolisens

utbyggnad anser utredningen behov uppkomma av en större

ökning av utbildningskapaciteten vid statens polisskola än som förutsatts

av 1948 års polisutbildningskommitté samt i polisskolans anslagsäskanden

för budgetåret 1954/55. Detta gäller framför ailt den nuvarande konstapelklassen.

För att få ett underlag för bedömande av denna fråga har utredningen

införskaffat uppgifter angående föreliggande eftersläpning

ifråga om utbildningen i konstapels k lassen. Utredningen

anför härom i huvudsak följande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 175.

För undvikande av balans borde, utöver de 476 elever, som undervisas i

konstapelsklassen under budgetåret 1953/54, ytterligare 420 elever ha beretts

tillträde till klassen under nämnda budgetår. Av denna siffra belöper

250 man å Göteborg, vilket sammanhänger med den pågående blockaden

mot nyanställning där.

Den nämnda balanssiffran 420 hänför sig till förhållandena den 2 augusti

1953, då ansökningstiden utgick för deltagande i konstapelsklassens olika

avdelningar under vårterminen 1954. Vid beräknande av det faktiska platsbehovet

för budgetåret 1954/55 måste emellertid hänsyn tagas till nyrekryteringen

under tiden fram till den 2 augusti 1954, då ansökningstiden föi

deltagande i konstapelsklassen under vårterminen 1955 utgår. Nyrekryteringsbehovet

för denna tid har av polisutbildningskommittén beräknats till

550, medan polisskolans styrelse uppskattat detsamma till 600.

Bortsett från det nyrekryteringsbehov, som kan komma att föranledas

av den föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen, skulle sålunda, om

man utginge från polisutbildningskommitténs beräkning, det totala platsbehovet

för budgetåret 1954/55 komma att uppgå till 970. I anslagsäskandena

för samma budgetår har polisskolans styrelse räknat med 19 avdelningar,

varvid sammanlagt 475 elever skulle kunna utbildas, vilket antal

enligt till utredningen lämnade uppgifter torde kunna utökas till 530 genom

en i och för sig icke tilltalande ökning av antalet elever i varje avdelning.

.... .

Enligt utredningen behöver möjligen icke den för Göteborg angivna balanssiffran

250, i varje fall icke i dess helhet, beaktas vid beräknande av

platsbehovet för budgetåret 1954/55. Genom en av styrelsen för statens

polisskola föreslagen "dubblering av kursen vid skolan i Luleå under innevarande

budgetår skulle också ytterligare 50 elever kunna beredas utbildning

under vårterminen 1954. Under nu angivna förutsättningar skulle

det för budgetåret 1954/55 beräknade platsbehovet komma att nedgå från

970 till 670.

I fråga om behovet och möjligheterna att bringa utbildningskapaciteten

i nivå med platsbehovet anför

utredningen.

Enligt utredningens förslag ifråga om ordningsstatspolisens utbyggande

kommer en utökning att ske med bl. a. 315 konstaplar. Det nyrekryteringsbehov,

som kommer att aktualiseras genom denna utbyggnad, kommer dock

knappast att i någon nämnvärd grad direkt påverka platsbehovet i polisskolans

konstapelsklass under budgetåret 1954/55. Man kan nämligen ej

räkna med, att nyrekryteringen hinner genomföras inom sådan tid, att

utbildningsfrågan för den nyrekryterade personalen blir aktuell under

detta budgetår. Indirekt påverkar däremot utbyggnaden av ordningsstatspolisen

i hög grad platsbehovet i polisskolans konstapelsklass redan under

budgetåret 1954/55. För att det av utbyggnaden föranledda utbildningsbehovet

under budgetåret 1955/56 och de närmast därpå följande åren skall

kunna tillgodoses, är det nämligen nödvändigt, alt den nu föreliggande

balansen i största möjliga utsträckning avarbetas före ingången av budgetaret

1955/56. Härför erfordras, såsom framgår av den nyss lämnade redogörelsen,

en avsevärd ökning av platsantalet i polisskolans konstapelsklass

redan fr. o. in. budgetåret 1954/55. För en total avarbetning av balansen

samt för tillgodoseende av utbildningsbehovet för den beräknade normala

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 175.

nyi ekryteringen fram till utgången av ansökningstiden för vårterminen

1955 skulle sålunda erfordras 970 platser. Denna siffra har dock under

vissa ovan angivna mycket osäkra förutsättningar antagits kunna nedsättas

med 250 eller möjligen 300. Det absoluta minimum ifråga om erforderligt

antal platser i konstapelsklassen för läsåret 1954/55 torde sålunda ligga

mellan 670 och 720 platser.

Möjligheterna att utöka utbildningskapaciteten vid de redan förefintliga

skolorna synes mycket begränsade. Enligt vad utredningen inhämtat förefinns

icke några möjligheter i sådant hänseende beträffande huvudskolan

i Stockholm eller avdelningsskolorna i Göteborg och Luleå. Det här ovan

berörda förslaget om en dubblering av kurserna vid sistnämnda avdelningsskola

under vårterminen 1954 torde — om det över huvud taget kan realiseras

• vara att betrakta som en engångssak. Beträffande avdelningsskolan

i Malmö synes däremot möjlighet föreligga att fr. o. m. vårterminen

1955 utöka antalet avdelningar med 2, vardera avdelningen omfattande

30 elever. Härigenom skulle man, under förutsättning av bifall till den

ledan gjorda framställningen om inrättande av en ny avdelningsskola i

Gävle komma upp i ett platsantal av 590.

Den ytterligare utökning av polisskolans utbildningskapacitet, som enligt

vad förut angivits ansetts utgöra ett minimum för att kunna tillgodose det

utbildningsbehov, som kommer att aktualiseras genom den av utredningen

föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen, synes sålunda endast

kunna vinnas genom inrättande av ytterligare en eller flera nya avdelningsskolor.

Utredningen uppger härefter, att rektorn för statens polisskola G. Biörklund,

som törordnats att såsom expert biträda utredningen i denna fråga,

i en till utredningen överlämnad promemoria efter verkställd undersökning

föreslagit inrättande under budgetåret 1954/55 av ytterligare 2 nya avdelningsskolor,

den ena förlagd till Örebro och den andra till Linköping. I envar

av dessa städer kan provisoriska lokaler ställas till förfogande för

utbildning under budgetåret 1954/55 av 50 elever, på vartdera hållet fördelade

på två avdelningar. Lokalfrågan kan även i båda fallen ordnas under

de närmast därefter följande budgetåren, därest behovet av dessa avdelningsskolor

då skulle kvarstå. Kvalificerade lärarkrafter kan utan svårigheter

erhållas såväl i Örebro som i Linköping.

Kostnaderna för de två nya avdelningarna i Malmö samt de nya avdelningsskolorna

i Örebro och Linköping har i promemorian sammanfattats

sålunda:

A. a)Direkta undervisningskostnader

b) Övriga expenser ............

c) Reseersättningar

........... Kr. 105 300

........... » 6 000

...........» 1 000

Summa kronor 112 300

B. Hyror ..............................

C. Engångskostnader för anskaffning av möbler etc.

Kr. 10 000

» 12 390

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Enligt utredningens uppfattning måste polisskolans utbildningskapacitet

under budgetåret 1954/55 och sannolikt även under de närmast därefter

följande åren erhålla minst den omfattning, som här ovan angivits. Plats

i konstapelsklassen bör sålunda åtminstone beredas 690 elever, därav 210

vid huvudskolan i Stockholm, 100 respektive 180 och 50 vid avdelningsskolorna

i Göteborg, Malmö och Luleå samt 50 vid envar av tre nyinrättade

avdelningsskolor i Gävle, Örebro och Linköping. Med hänsyn härtill föreslås

en uppräkning av styrelsens för polisskolan anslagsäskanden för budgetåret

1954/55 med 134 700 kronor, varav avlöningar 84 300 kronor och o mkostnader

50 400 kronor.

Remissyttranden.

I några yttranden över trafiksäkerhetsutredningens förslag har förslaget

om ökning av p o 1 i s s k o 1 e v ä s e n d e t s kapacitet

behandlats. Styrelsen för statens polisskola anför i huvudsak följande.

Styrelsen bekräftar trafiksäkerhetsutredningens uppgifter att styrelsen

vid bifall till petitaframställningen för budgetåret 1954/55, om 19 avdelningar

må disponeras, torde kunna uttaga högst 530 elever under detta

budgetår.

Styrelsen konstaterar att en utökning av polisslcoleväsendets utbildningskapacitet

i enlighet med utredningens förslag kommer att innebära möjlighet

att årligen meddela konstapelsutbildning åt drygt 200 elever utöver

det antal av 476, som redovisas i konstapelsklassen för innevarande budgetår.

En jämförelse mellan de nuvarande förhållandena och vad som föreslås

kan i tablåform framställas sålunda:

Skolor

Konstapelsklassen

1953/54

1954/55 fl.

Huvudskolan i Stockholm ..............

7 avd:ar 210 elever

7 avd:ar 210 elever

Avdelningsskolan i Göteborg ............

4 » 100 *

4 » 100 »

> » Malmö ..............

4 * 120 »

6 » 180 »

> « Luleå................

t » Gävle................

» » Örebro ..............

* > Linköping............

2 * 46 »

2 » 50 »

2 » 50 »

2 » 50 t>

2 » 50 *

Summa

17 avd:ar 476 elever

25 avd:ar 690 elever

Såsom utredningen angivit får det absoluta minimum ifråga om erforderligt

antal platser i konstapelsklassen för läsåret 1954/55 anses ligga

mellan 670 och 720. Från denna synpunkt anser styrelsen det till 690 beräknade

antalet elevplatser kunna godtagas. En total avarbetning av balansen

och tillgodoseende av utbildningsbehovet för den beräknade normala

nyrekryteringen fram till utgången av ansökningstiden för vårterminen

1955 skulle dock erfordra 970 platser vid det förhållandet att Kungl. Maj:t

icke ansett sig kunna bifalla styrelsens förslag under hösten 1953 om dubblering

av kursen vid Luleåskolan under innevarande budgetår. Av skäl som

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

utredningen uppgivit torde emellertid anspråk ej nödvändigtvis behöva

ställas på liela detta platsantal för nästkommande budgetår.

Styrelsen är ense med utredningen om att möjligheterna att öka utbildningskapaciteten

vid de förefintliga skolorna är mycket begränsade. Vid

huvudskolan i Stockholm är det redan nu, med hänsyn till det stora antalet

avdelningar i högre klasser, förenat med stora olägenheter att i fortsättningen

meddela undervisning i de föreslagna 7 avdelningarna i konstapelsklassen.

Med ifrågasatt undervisning under nästa budgetår kommer undervisning

samtidigt under en del av läsåret att bedrivas å 19 avdelningar,

vilket med skolans 11 klassrum kommer att medföra att 8 avdelningar i

avsaknad av eget klassrum får föra en ambulerande tillvaro. Styrelsen aktualiserar

i sammanhanget ånyo behovet av större och ändamålsenligare lokaler

för skolan. I Göteborg kan man med hänsyn till lokalbrist icke räkna

med mer än 4 avdelningar om sammanlagt 100 elever för läsår. I Luleå

och vid den av styrelsen i senaste petitaframställning föreslagna avdelningsskolan

i Gävle anser styrelsen det av flera skäl icke vara lämpligt att låta

undervisningen vid någon av skolorna gå utöver 2 avdelningar om 50 elever

för läsår. Beträffande skolan i Malmö upplyser styrelsen, att från

1955 års ingång 2 lärosalar kan ställas till förfogande utöver de nuvarande

2. Härigenom kan, som trafiksäkerhetsutredningen föreslagit, undervisning

i Malmö under budgetåret 1954/55 bedrivas å 6 avdelningar med högst 180

elever.

Beträffande trafiksäkerhetsutredningens uttalande om att den behövliga

kapacitetsökningen kan vinnas endast genom inrättande av ytterligare en

eller flera nya avdelningsskolor, varvid föreslagits Örebro och Linköping

såsom förläggningsorter uttalar styrelsen.

Styrelsen får härvidlag först erinra om att polisutbildningskommittén

såsom förläggningsorter för lokala polisskolor föreslog — förutom Göteborg,

Malmö, Luleå och Gävle — städerna Norrköping och Sundsvall. Förslaget

att förlägga en polisskola i Norrköping torde emellertid icke kunna förverkligas

under de närmaste åren på grund av svårigheter att där anskaffa

lämpliga lokaler. Enligt vad som i remissyttrande över polisulhildningskommitténs

betänkande upplysts från staden kan i varje fall icke de lokaler,

varmed kommittén på sin tid räknade, få tagas i anspråk för polisskoleändamål.

V ad sundsvallsalternativet beträffar vidhåller styrelsen sin i remissutlåtandet

över kommitténs förslag uttalade mening, att även Sundsvall

i och för sig är lämplig stad för mottagande av polisskola. Då emellertid

Norrland från och med budgetåret 1954/55 torde kunna tillgodoses med

två avdelningsskolor, nämligen skolorna i Luleå och Gävle, samt rekryteringsbehovet

i mellersta Sverige är avsevärt mycket större än i Norrland

och då även en mera betydande utbildningsbalans hänför sig till länen i

mellersta och södra Sverige, anser styrelsen övervägande skäl tala för att

åtminstone såsom ett provisoriskt arrangemang förlägga två avdelningsskolor

till Örebro och Linköping i enlighet med trafiksäkerhetsutredningens

förslag.

I detta sammanhang vill styrelsen uttala, att systemet med avdelningsskolor

för den lägre polisutbildningen, i den mån detsamma hittills blivit

tillämpat, visat sig fungera väl. Styrelsen har därför icke några principiella

betänkligheter ifråga om inrättande av nya avdelningsskolor utan tillstyrker

ett ytterligare utbyggande av systemet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

De provisoriska arrangemang för polisskolor i Örebro och Linköping,

som utredningen förordat och som innebär förläggning i förhyrda lokaler

resp. utrymmen i Svea trängkårs kaserner, tillstyrkes av styrelsen.

Mot trafiksäkerhetsutredningens förslag till uppräkning med 134 700

kronor av styrelsens anslagsäskanden samt till fördelning å olika poster

för budgetåret 1954/55 har styrelsen icke någon erinran.

Styrelsen anser sig ha anledning att ånyo understryka de konsekvenser

den fortgående utvecklingen av polisskoleväsendet bör ha på löne- och

tjänsteställningen för vissa befattningshavare vid skolan. Beträffande ansvar

och arbetsuppgifter för rektor erinrar styrelsen om att undervisningen

1938/39 bedrevs vid en anstalt med 350 elever. För innevarande läsår

redovisas 855 elever med undervisning vid 4 skolor. Enligt föreliggande

förslag kommer undervisning att bedrivas vid 7 skolor med ett elevantal,

som beräknas komma att uppgå till omkring 1 080. Enligt styrelsens mening

bör i samband med den utökning av polisskolans kapacitet, som nu

är aktuell, rektors löneställning omprövas. På grund av skolchefens inspektionsskyldighet

vid de lokala polisskolorna anknyter styrelsen till polisutbildningskommitténs

förslag om en ställföreträdare för skolchefen. Härtill

bör komma i fråga en av de heltidsanställda lärarna i juridik. Närmast för

att få till stånd en viss befordringsmöjlighet vill styrelsen föreslå, att ifrågavarande

tjänst placeras i högre lönegrad än nuvarande Ce 31.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i sitt yttrande ingått på frågan

huruvida den till Linköping föreslagna polisskolan skall förläggas till

denna stad eller till Norrköping, som föreslagits av polisutbildningskommittén.

Länsstyrelsen har i hithörande delar anfört i huvudsak följande.

Stadsfullmäktige i Norrköping förklarade i yttrande över polisutbildningskommitténs

betänkande, att lokaler icke tunnos för ändamålet och

att staden icke borde belastas med kostnader, som borde åvila staten. Polismästaren

i Norrköping har i sitt yttrande över trafiksäkerhetsutredningen

förordat, att polisskolan skulle förläggas till Norrköping och representanter

för Norrköpings stad har hos länsstyrelsen uttalat samma mening

varvid jämväl uppgivits, att lokal för polisskolan numera kunde tillhandahållas

och alt staden vore beredd att ikläda sig de kostnader, som fölle

på staden. Länsstyrelsen erinrar härefter om all beslut numera fattats om

överflyttning av slalspolisen från Norrköping till Linköping samt uppger

att poliskåren i Linköping väl även i fortsättningen kommer att vara

mindre än Norrköpings poliskår, även om statspolisen i Linköping medräknas.

Antalet befattningshavare i kåren anses einellerlid i nu ifrågavarande

hänseende ej vara av avgörande betydelse.

Däremot synes de inträffade eller planerade förhållandena med avseende

å statspolisen tala för att den lokala polisskolan, såsom i utredningen

ifrågasatts, förlägges till Linköping. Staden har dessutom ett förmånligare

geografiskt läge inom länet än Norrköping. I staden finns också goda

möjligheter alt erhålla lärare i de rent polisiära ämnena. Landsfogde och

landsfogdeassistent är stationerade i staden och torde kunna tjänstgöra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

såsom lärare i vissa ämnen i polisskolan. Även för undervisningen i övriga

ämnen kan väl kvalificerade lärare erhållas. Provisoriska lokaler kommer

att ställas till förfogande och tillbyggnad av polishuset skall inom kort

ske för tillgodoseende av behovet av lokaler för statspolisen, varvid jämväl

polisskolans behov av permanenta lokaler skall tillgodoses. Länsstyrelsen,

som övervägt frågan om skolans förläggning, har väl funnit att enligt de

uppgifter, som lämnats länsstyrelsen, möjlighet finns att anordna polisskola

i Norrköping, men länsstyrelsen anser sig dock på grund av ovannämnda

skäl böra förorda, att polisskolan förlägges till Linköping.

Landsfogden i Östergötlands län har förordat Linköping framför Norrköping

som förläggningsort för skolan.

Statskontoret, som motsätter sig att principbeslut nu skall fattas rörande

statspolisens utbyggnad under de två närmaste budgetåren, förutsätter att

den utökning, som under nästkommande budgetår må komma till stånd,

avsevärt skall understiga den med vilken i betänkandet räknats. Ämbetsverket

anser, att förstärkningen av utbildningskapaciteten vid statens polisskola

bör bedömas i samband med prövningen av 1948 års polisutbildningskommittés

betänkande. Statskontoret uttalar med anledning av det av

trafiksäkerhetsutredningen i polisskolans omkostnadsstat upptagna beloppet

å 10 000 kronor för hyreskostnader, att utgifterna för lokalhyror torde

böra bestridas av statens allmänna fastighetsfond.

4. Propositionen angående polispersonalens avlöningsförmåner m. m.

Såsom i inledningen angivits kommer grunderna för fördelningen mellan

staten och polisdistrikten av vissa ersättningar, som enligt förut omnämnda

proposition nr 75/1954 skall utgå till elever vid statens polisskola,

att upptagas till behandling i samband med förevarande anslagsfrågor för

statens polisskola m. in. Propositionen innehåller i hithörande delar följande.

Beträffande lön under tjänstledighet m. m. skall enligt 12 §

I p. 5 i det vid propositionen fogade förslaget till polislönereglemente polisman,

som innehar minst 36 anställningsmånader vid polisväsendet, under

tjänstledighet för deltagande på egen begäran i utbildningskurs vid polisväsendet

vara berättigad till oavkortad lön.

Såsom resultat av överläggningar med personalorganisationerna föreslås,

att polisaspirant eller extra polisman, som icke innehar 36 anställningsmånader

vid polisväsendet, ävensom icke lönegradsplacerad polisman skall

under tiden för genomgång av konstapelsklassen vid statens polisskola

äga åtnjuta arvode med 10 kronor för dag. Detta arvode förutsättes sålunda

skola utgå även till polisman, som icke är anställd inom visst polisdistrikt.

Vidare skall resekostnadsersättning och traktamente utgå för resor

vid utbildningens början och slut. Övergångsvis föreslås — jämväl såsom

resultat av överläggningar med personalorganisationerna — att den som

vid polislönereglementets ikraftträdande innehaft fortlöpande anställ
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

ning som polisman sedan den 1 februari 1954, skall, om han genomgår

konstapelsklassen efter reglementets ikraftträdande, äga att, om han så

önskar, i stället för nyss angivet arvode jämte rese- och traktamentsersättning

vid färd till och från utbildningen, uppbära de förmåner, som han

är tillförsäkrad enligt för honom dessförinnan gällande bestämmelser

angående förmåner vid genomgång av konstapelsklassen.

Enligt 17 § 1 mom. reglementsförslaget skall angående ersättning

vid förrättning och tjänsteresa gälla vad därom stadgas i allmänna

resereglementet och i särskilda av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter.

Härav torde följa, att polisman med minst 36 anställningsmånader

vid polisväsendet blir berättigad till traktamente under deltagande i kurs

vid polisskolan samt resekostnadsersättning och traktamente för resa till

och från kurs.

Departementschefen.

Rekryteringen till polisniannabanan sker normalt genom direkt anställning

som extra polisman eller genom uppehållande av vikariat för tjänstlediga

polismän, i båda fallen utan att vederbörande dessförinnan erhållit

någon på polisyrket riktad utbildning eller undergått provtjänstgöring till

utrönande av hans lämplighet för detta yrke. I de större städerna är det

vanligt, att de nyantagna polismännen får en viss tids praktisk utbildning

och undervisning i polistjänst, innan de sätts att tjänstgöra på egen hand.

Inom några län förekommer ett system med att s. k. polisaspirant efter

viss prövning antages av landsfogden, som låter antagen aspirant provtjänstgöra

en till två månader i något eller några polisdistrikt. Därest

aspirant härvid visar sig lämplig, meddelas han härefter, i mån av tillgång,

förordnande att bestrida polistjänst.

För att vinna befordran till olika befattningar inom polisväsendet fordras

genomgång av konstapels-, överkonstapels-, kommissarie- eller polischefsklassen

vid statens polisskola, som består av en huvudskola i Stockholm

samt avdelningsskolor i Göteborg, Malmö och Luleå. Vid huvudskolan

bedrives undervisning i samtliga nyssnämnda fyra klasser av rektor,

fyra heltidsanställda lärare och ett betydande antal timlärare och föreläsare.

Vid huvudskolan finnes vidare polisskolans kansli. Vid avdelningsskolorna

bedrives endast undervisning i konstapelsklassen, som uteslutande

meddelas av timlärare.

Såsom framgått av den föregående redogörelsen har 1948 års polisutbildningskommitté

i anslutning till förslag om en genomgripande omläggning

av polispersonalens rekrytering och utbildning uttalat, att betydande olägenheter

är förenade med nuvarande ordning för rekrytering och grundläggande

utbildning. Härutinnan märkes särskilt, att förordnande som

polisman ofta vinnes utan föregående praktisk eller teoretisk utbildning

och utan att lämpligheten som polisman prövats på ett betryggande sätt.

3 — llihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 175.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Detta förhållande är särskilt menligt med hänsyn till att inträde i polisskolans

konstapelsklass på grund av otillräcklig utbildningskapacitet vanligen

dröjer mellan ett och två år från första anställning inom polisväsendet.

Såsom en påtaglig olägenhet har även det förhållandet ansetts vara,

att omkring hälften av eleverna i konstapelsklassen icke alls åtnjutit någon

ersättning under skoltiden. De elever, som fått ersättning från sina polisdistrikt,

har i regel i gengäld fått ikläda sig återbetalningsskyldighet, därest

anställningen före viss tid upphört hos distriktet.

För att undanröja dessa olägenheter har polisutbildningskommittén i

huvudsak föreslagit följande. För rekrytering av polispersonal indelas

riket i rekryteringsområden. I varje sådant område, som skall bestå av

länen och de fem största städerna, skall finnas en rekryteringsnämnd,

bestående av landshövdingen, landsfogden (polismästaren), två kommunala

representanter och en personalrepresentant. Rekryteringsnämnd skall antaga

sökande till polisbanan, regelmässigt en gång om året. Utbildningen

skall påbörjas med genomgång av en lägre polisaspirantkurs om 10 veckor

vid polisskola. Efter utbildningstjänstgöring i 20 veckor skall högre polisaspirantkurs

om 20 veckor genomgås vid polisskola, varefter elev uppnått

samma kompetens att söka ordinarie polismanstjänst, som f. n. uppnås

efter genomgång av konstapelsklassen om 21 veckor. Enligt förslaget skall

elev under utbildningen erhålla arvode med 10 kronor för dag jämte reseersättning

och traktamente för färd till och från skola.

Dessa förslag av kommittén har mottagits med gillande av flertalet

remissinstanser och ansetts kunna undanröja de nuvarande olägenheterna.

Kritiska röster har dock icke saknats. Det har sålunda uttalats, att inrättande

av rekryteringsnämnder innebär en påtaglig överorganisation och att

uPPgifterna lika väl skulle kunna fullgöras av länsstyrelsen eller genom

landsfogden. Några remissmyndigheter vänder sig mot förslaget om två

kursomgångar med mellanliggande praktisk tjänstgöring och föreslår i

stället, att praktisk tjänstgöring skall anordnas omedelbart efter antagningen

för att därefter följas av en kurs vid polisskola motsvarande den

nuvarande konstapelsklassen.

För egen del finner jag polisutbildningskommitténs förslag om rekrytering

och grundläggande utbildning innebära en i många stycken tilltalande

lösning av dessa frågor. Med hänsyn till nuvarande rekryteringssvårigheter,

vilka delvis har sin grund i den stora efterfrågan på arbetsmarknaden

av personer eljest lämpade för polistjänst, måste emellertid visst avseende

fästas vid de anmärkningar mot förslaget, som tagit sikte på risken av att

göra systemet beroende av antagning vid viss tidpunkt under året. Som jag

strax skall beröra föreligger vidare vissa omständigheter, som gör det

mindre lämpligt att i dagens läge frångå den nuvarande utbildningsordningen,

särskilt som föreliggande olägenheter rörande polispersonalens antagning

och grundläggande utbildning i avsevärd utsträckning torde kunna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Knngl. Maj.ts proposition nr 175.

undanröjas utan att så sker. Jag kan därför icke nu förorda, att förslaget

i denna del genomföres.

I det följande föreslår jag en betydande ökning redan under nästa budgetår

av polisskoleväsendets kapacitet i fråga om konstapelsutbildning.

Det kan då enligt min mening icke utan mycket starka skäl komma i fråga

att lägga om denna utbildning på ett sätt, som i och för sig är ägnat att

försvåra den behövliga kapacitetsökningen. Detta skulle bli fallet om polisutbildningskommitténs

förslag godtages. Förutom den längre kurstiden,

sammanlagt 30 veckor, mot 21 veckor i den nuvarande konstapelsklassen,

innebär förslaget, att som regel endast en utbildningsomgång skall kunna

undervisas årligen vid polisskolorna mot som nu två; undervisning i konstapelsklassen

meddelas nämligen f. n. i allmänhet i en omgång under

hösten och en under våren.

Den av mig föreslagna kapacitetsökningen tager sikte på att så snart

som möjligt få bort den nuvarande stora utbildningsbalansen i konstapelsklassen

och nå fram till ett sådant tillstånd, att polisaspiranterna kan få

tillfälle att komma in i konstapelsklassen så snart de blivit prövade tillräckligt

för att ett omdöme skall kunna avges om deras lämplighet för

fortsatt utbildning. Normalt synes prövotiden icke behöva överstiga två

månader. Tiden mellan ansökningstidens utgång och dagen för konstapelsklassens

påbörjande, som f. n. är fem månader, synes även utan olägenhet

kunna avkortas väsentligt; härför erfordras endast ändring i stadgan för

skolan. Härutöver märkes, att propositionen nr 75/1954 förutsätter, att

samtliga elever under genomgång av konstapelsklassen skall äga rätt till

arvode om 10 kronor för dag jämte vissa reseförmåner. Redogörelse för

bestämmelserna härom har lämnats i det föregående.

Därest den nyss berörda ökningen av utbildningskapaciteten samt de

föreslagna ekonomiska förmånerna till eleverna kommer till stånd, skulle

i huvudsak de olägenheter, som polisutbildningskommittén ansett vara

förenade med den nuvarande grundutbildningen av polispersonal, komma

att undanröjas. Av betydelse i detta sammanhang är även de möjligheter till

lån på förmånliga villkor från allmänna studielånefonden, som föreligger

för dessa elever. Vidare bör uppmärksammas, att polisman efter genomgången

polisskola kan erhålla garantilån för underlättande av planmässig

amortering av utbildningsskulder.

Ifråga om olägenheterna beträffande rekryteringens anordning och tjänstgöringen

fram till inträdet i konstapelsklassen vill jag erinra om, att den

väsentligaste anmärkningen mot nuvarande ordning för rekrytering synes

vara, att den i stor utsträckning sker lokalt och därför blir ojämn i fråga

om prövningen av kompetensfordringarna och lämpligheten för polisbanan.

Vidare har anmärkningar riktats mot att på åtskilliga håll den nyantagne,

utan annat än högst kortfattade instruktioner, på egen hand tillåtes utöva

polistjänst. Det sagda gäller dock icke de stora städerna, i varje fall ej de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

städer, där polischefen lyder omedelbart under länsstyrelsen (f. n. de fem

största städerna). I fråga om rekryteringen och den första tjänstgöringen

för landet i övrigt synes mig en tillfredsställande ordning kunna uppnås

genom att landsfogdarna, envar för sitt län, skall ha att deltaga i rekryteringen

av polispersonal samt verka för att förordnande att på egen hand

förrätta polistjänst icke meddelas annan än den, som dessförinnan erhållit

erforderlig grundläggande kännedom om polistjänst. Såsom framgått av

vad jag tidigare anfört tillämpas en ordning liknande den nu angivna i

några län med, enligt vad jag kunnat utröna, gott resultat. Vid handhavandet

av rekryteringsfrågor bör vederbörande för antagningen ansvarige genom

förfrågningar hos olika kommunala myndigheter och enskilda förtroendemän

eller andra välunderrättade och omdömesgilla personer söka

bilda sig en uppfattning om sökandes allmänna lämplighet för polistjänst.

Jag vill erinra om att en sådan skyldighet redan föreligger i fråga om

undersökning av medborgerlig pålitlighet vid antagande av polispersonal

genom dåvarande chefens för inrikesdepartementet tidigare berörda ämbetsskrivelse

till länsstyrelserna den 2 april 1948. För att ytterligare tillgodose

de tankegångar, som ligger bakom polisutbildningskommitténs förslag om

rekryteringsnämnder, synes det mig lämpligt, att någon representant för

polispersonalen, lämpligen utsedd av länsstyrelsen, beredes tillfälle att uttala

sig före antagningsärendes avgörande. Närmare reglering av rekryteringen

enligt vad jag nu anfört, torde få ske i anvisningar, utfärdade avchefen

för inrikesdepartementet.

Såsom framgått av redogörelsen för polisutbildningskommitténs betänkande,

har kommittén i fråga om den fortsatta polisutbildningen föreslagit

vissa förändringar rörande kursverksamheten. Härutinnan märkes, att

överkonstapelsklassen (28 veckor), som nu medför kompetens till alla befälstjänster

utom kommissarietjänster, föreslagits bli ersatt av två särskilda

kurser, huvudkurs (24 veckor) och fortsättningskurs (5 veckor),

båda kompetensgivande till olika befattningar, varvid genomgången huvudkurs

skall vara villkor för inträde i fortsättningskursen. Vidare har olika

speciella, icke kompetensgivande, kurser föreslagits, såsom fortbildningskurs

i polistjänst (4 veckor) avsedd att anordnas vid behov för obefordrade

polismän, som i tjänsten har att utföra utredningsarbete men som icke

aspirerar på högre utbildning eller befordran. För de befälsutbildade polismännen

har föreslagits att vid behov olika specialkurser inom viktiga områden

anordnas, såsom t. ex. kurs i fotografering, kurs för brottsplatsundersökare

och kurs rörande förhör med barn. Tiden för dessa kurser varierar

från en till fyra veckor.

Beträffande förslaget till omläggning av överkonstapelsklassen vill jag

framhålla, att det förefaller mindre lämpligt att låta genomgång av en så

kort utbildningskurs som den ifrågasatta fortsättningskursen vara avgörande

för om vederbörande skall vara behörig till högre tjänst. Då härtill

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kommer, att några vägande anmärkningar mot överkonstapelsklassens nuvarande

utformning icke framkommit anser jag, att anledning saknas att

lägga om utbildningen i denna klass. — Vad däremot angår de föreslagna

fortbildningskurserna för obefordrade polismän har dessa allmänt tillstyrkts.

Enligt min mening torde anordnandet av dylika kurser fylla ett

behov. Jag vill erinra därom, att enligt propositionen om polispersonalens

löneförmåner de polismän i nuvarande konstapelsgraden, som har att fullgöra

enbart utredningsarbete, kommer att uppflyttas till 17 lönegraden.

Med hänsyn till det utredningsarbete, varom här är fråga, t. ex. utredningar

vid trafikolyckor o. dyl., har i propositionen icke ansetts nödvändigt att,

såsom 1953 års polislöneutredning föreslagit, föreskriva genomgång av

överkonstapelsklassen såsom kompetenskrav för dessa polismän. Bl. a. för

denna personalkategori torde de föreslagna fortbildningskurserna kunna

vara lämpliga. Genomgång av en sådan kurs bör dock icke uppställas som

ett formellt kompetenskrav. Vad slutligen angår de av polisutbildningskommittén

föreslagna specialkurserna för befordrade polismän torde även

dessa vara av stort värde. Begränsad utbildning i vissa av de ämnen, som

skulle behandlas i dessa kurser, förekommer vid statspolisen i Stockholm

och statens kriminaltekniska anstalt. Det finns anledning antaga, att ur

pedagogisk synpunkt utbildningen bäst skulle ombesörjas av statens polisskola,

där kvalificerad expertis står till buds. — Mot föreningen Sveriges

landsfogdars förslag, att specialkurser bör förekomma även inom ordningspolisens

område, har jag intet att erinra.

Här avsedda fortbildnings- och specialkurser bör med hänsyn till polisskoleväsendets

f. n. ansträngda situation icke komma till stånd under

budgetåret 1954/55. Det bör ankomma på styrelsen för skolan att senare,

i lämpligt sammanhang, avge förslag om anordnande av sådana kurser. De

ändringar i stadgan för skolan, som erfordras för att införa kurserna på

skolans utbildningsprogram, torde senare få anmälas för Kungl. Maj :t.

I öviigt torde polisutbildningskommitténs förslag till omläggning av utbildningsverksamheten

vid skolan icke böra upptagas till behandling i detta

sammanhang. Jag föreslår, att skolan jämväl i fortsättningen benämnes

statens polisskola.

Beträffande utbildningsbehovet vid statens polisskola har polisutbildningskommittcn

i kurs motsvarande konstapelsklassen räknat med

en årlig utbildning av 550 elever fördelade på 25 avdelningar. I kurs motsvarande

överkonstapelsklassen har kommittén, oaktat den funnit större behov

föreligga, inskränkt sig till att föreslå utbildning av 250 elever om året. För

kommissarieklassen har räknats med att vissa år måste anordnas utbildning

i två avdelningar. För kurs motsvarande nuvarande polischefsklassen

har normalt räknats med utbildning av eu avdelning om året.

Såsom framgått av det föregående, har styrelsen för statens polisskola

redan i sitt yttrande över kommitténs förslag kritiserat beräkningarna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 175.

över behovet av utbildning i kurser motsvarande konstapels- och överkonstapelsklasserna

och uttalat, att man för framtiden i dessa kurser bör

räkna med ett utbildningsbehov av 600 resp. 300 elever för år. I anslagsframställningen

för budgetåret 1954/55 har styrelsen i avbidan på det slutliga

ställningstagandet till polisutbildningskommitténs betänkande föreslagit

inrättande av en fjärde avdelningsskola i Gävle, vilket beräknas medföra

en ökning av kapaciteten med 50 elever i konstapelsklassen för år, varigenom

sammanlagt 530 elever skulle kunna utbildas. Styrelsen anser, att undervisning

i överkonstapelsklassen i likhet med innevarande budgetår bör meddelas

i 12 avdelningar för drygt 300 elever. I kommissarieklassen och

polischefsklassen föreslås undervisning i en resp. två avdelningar. Både i

sitt nyssnämnda yttrande och i anslagsframställningen har styrelsen understrukit,

att stor utbildningsbalans föreligger beträffande såväl övexdconstapelsklassen

som särskilt konstapelsklassen.

1953 års trafiksäkerhetsutredning har, med utgångspunkt från polisutbildningskommitténs

beräkning av det årliga rekryteringsbehovet till 550

man, ansett att 970 elever borde utbildas i konstapelsklassen under budgetåret

1954/55, om utbildningsbalansen skulle kunna arbetas bort. Härvid

har hänsyn icke tagits till den nyrekrytering, som föranledes av utredningens

förslag om utbyggnad av ordningsstatspolisen. Under vissa av

utredningen såsom osäkra betecknade antaganden, bl. a. att blockaden mot

nyanställning vid polisen i Göteborg kommer att upprätthållas även under

nästkommande budgetår, beräknar utredningen, att minimum i fråga om

behövligt antal platser i konstapelsklassen ligger mellan 670 och 720. Utredningen

förordar, att för nästa budgetår undervisning skall bedrivas å

25 avdelningar med sammanlagt 690 elever. För möjliggörande härav föreslås,

utöver vad polisskolestyrelsen begärt i sina petita, en utökning av avdelningarna

vid filialskolan i Malmö från 4 till 6 samt inrättande av avdelningsskolor

i Linköping och Örebro, envar avsedd att omfatta 2 avdelningar.

Härigenom skulle en ökning av kapaciteten med 160 elevplatser i

förhållande till vad skolstyrelsen förordat kunna åstadkommas. Utredningen

räknar med att utbildningsprogrammet, i varje fall för de närmast

följande åren, torde böra ges den omfattning, som sålunda föreslagits. Styrelsen

för statens polisskola har i yttrande över förslaget helt instämt i

detsamma, med uttalande av att den behövliga kapacitetsökningen icke kan

vinnas annat än genom inrättandet av ytterligare avdelningsskolor.

Såsom följer av vad jag anfört vid behandlingen av frågan om rekryteringen

och den grundläggande utbildningen av polispersonal måste ett avarbetande

av utbildningsbalansen i konstapelsklassen framstå som en av

de viktigaste förutsättningarna för att komma till rätta med olägenheterna

av nuvarande system för rekrytering och grundläggande utbildning. Skolväsendet

måste även ges en sådan kapacitet, att uppkomsten av ny balans

förhindras. Vid bedömandet av frågan bör i första hand det årliga utbild
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

ningsbehovet bestämmas. Att med någon större säkerhet beräkna detta

behov är emellertid svårt. Enligt min mening har dock polisutbildningskommittén

uppskattat behovet något för lågt, och det verkliga platsbehovet

i konstapelsklassen torde snarare ligga omkring det av polisskolestyrelsen

beräknade.

Polisutbildningskommittén, som föreslog 25 avdelningar för beräknade

550 elever, räknade med att det ur pedagogisk synpunkt icke borde vara

mer än i medeltal 22 elever i varje avdelning. För 600 elever skulle enligt

denna beräkningsgrund åtgå minst 27 avdelningar. Enligt min mening

torde det emellertid vara försvarligt att för 600 elever normalt räkna med

25 avdelningar ävensom att tillfälligt öka antalet elever i varje avdelning

något för avarbetande av balansen. Det må erinras om att medeltalet elever

per avdelning i konstapelsklassen innevarande budgetår är 28. Sammanfattningsvis

anser jag sålunda, att undervisning i konstapelsklassen under de

närmaste budgetåren bör anordnas vid 25 avdelningar för åtminstone 600

elever. För nästkommande budgetår bör i enlighet med trafiksäkerhetsutredningens

förslag plats beredas för minst 690 elever. Visserligen kommer

härigenom icke hela den förut angivna balansen att omedelbart kunna

avarbetas. Med hänsyn till att densamma till större delen utgöres av ett

uppdämt rekryteringsbehov i Stockholm och Göteborg, anser jag en utbildning

av denna storlek godtagbar. Intill dess all balans är borta, bör klassavdelningarna

ges liknande ökad storlek.

För överkonstapelsklassen bör man enligt min mening räkna med en

årlig utbildningskapacitet av åtminstone 300 elever, fördelade å 12 avdelningar.

För de närmaste åren räknar jag då med att styrelsen för skolan

— även om detta ur pedagogisk synpunkt är förenat med åtskilliga olägenheter

—- uttager ett visst antal elever därutöver med hänsyn till det stora

behov av överkonstapelsutbildade polismän, som föreligger, bl. a. med hänsyn

till beslutade och föreslagna utökningar av statspolisen. Jag vill erinra

om att undervisning innevarande budgetår i överkonstapelsklassen meddelas

320 elever, fördelade på 12 avdelningar.

Beträffande utbildningsbehovet i kommissarie- och polischefsklasserna

har jag den uppfattningen, att utbildning i dessa klasser bör meddelas i

en avdelning av varje klass för budgetår, dock att understundom dubblering

av någon av klasserna behöver företagas. Så bör ske för budgetåret

1954/55 beträffande polischefsklassen.

Beträffande lokalbehovet för poliss k oleväsendet och den

i samband därmed stående frågan om decentralisering av viss

del av undervisningen vill jag anföra följande.

Av mig i det föregående förordat utbildningsprogram innebär, att undervisning

årligen skall meddelas i 25 avdelningar i konstapelsklassen, 12 av
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 175.

delningar i överkonstapelsklassen och minst en avdelning i envar av kommissarie-

och polischefsklasserna. Härtill kommer undervisning vid behov

i fortbildnings- och specialkurser.

Vid huvudskolan i Stockholm bör all undervisning i överkonstapelsklassen

och högre klasser äga rum ävensom i specialkurserna. Härutöver bör

viss del av undervisningen i såväl konstapelsklassen som fortbildningskurserna

anordnas där. Bortsett från att skolans lokaler icke medger att f. n.

till Stockholm förlägga flera än de 7 avdelningar, som innevarande budgetår

undervisas vid denna skola, talar enligt min mening starka skäl för

att icke dit vidare förlägga flera avdelningar av denna klass än som motsvarar

antalet elever från Stockholm och länen närmast däromkring.

Styrelsen för statens polisskola har, såsom av det föregående framgått, uttalat,

att erfarenheterna av den decentraliserade konstapelsutbildningen

varit goda. Härtill kommer, att det ur kostnadssynpunkt torde göra mycket

liten skillnad om decentralisering sker eller icke. Jag föreslår därför,

att 18 avdelningar av konstapelsklassen förlägges utanför Stockholm. 10 av

dessa är redan inrättade, nämligen i Göteborg (4), Malmö (4) och Luleå

(2). Beträffande förläggningen av övriga avdelningar och inrättande av

ytterligare filialskolor har polisskolestyrelsen föreslagit inrättande av en

sådan skola med två avdelningar i Gävle medan trafiksäkerhetsutredningen

därutöver törordat att nya filialskolor med vardera två avdelningar inrättas

i Linköping och Örebro samt att skolan i Malmö utökas med två avdelningar.

Dessa förslag överensstämmer icke helt med polisutbildningskommitténs

förslag, som innebär nya avdelningsskolor i Norrköping och Sundsvall

i stället för i Linköping och Örebro. I likhet med polisskolestyrelsen

anser jag, att någon ny skola nu icke bör inrättas i Sundsvall. Trafiksäkerhetsutredningens

förslag om inrättandet av skolan i Linköping torde, liksom

polisskolestyrelsens inställning till frågan, närmast få ses mot bakgrunden

av att lokalfrågan tidigare syntes vara svår att lösa i Norrköping. Såsom

framgått av det föregående torde de kommunala myndigheterna i Norrköping

numera ha möjlighet att ställa erforderliga skollokaler till förfogande

i staden, vilka dessutom torde tillhandahållas utan kostnad för

statsverket. Vid detta förhållande anser jag, att Norrköping i stället för

Linköping skall komma i fråga som förläggningsort för en ny skola. Jag

beräknar härvid, att i Norrköping skall komma att utbildas omkring 50

elever om året eller samma antal, som beräknats för den ifrågasatta skolan

i Linköping. I övrigt förordar jag trafiksäkerhetsutredningens förslag i

denna fråga.

Vid avdelningsskolorna bör i förekommande fall jämväl kunna anordnas

fortbildningskurser för obefordrade polismän. Vid avdelningsskolorna i

Norrköping, Örebro, Gävle och Luleå torde, i likhet med vad fallet f. n. är

i Luleå, regelmässigt endast böra anordnas en kurs i konstapelsklassen per

läsår mot dubbla kurser vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.

Konstapelsutbildning kommer härigenom att påbörjas vid polisskolorna

i riket å minst tre olika tidpunkter per år. Detta anser jag vara till fördel

ur den av mig förut anlagda synpunkten av att kunna nedbringa väntetiden

för genomgång av konstapelsklassen.

En del av de städer, vari inrättats eller föreslagits avdelningsskolor, har

åtagit sig eller ställt i utsikt att utan kostnad tillhandahålla lokaler och viss

skolutrustning. För de fall åtaganden att ställa lokaler till förfogande icke

kan påräknas föreslår jag, att på Kungl. Maj :t må ankomma att pröva de

ersättningsfrågor, som kan uppkomma. Eventuella ersättningsanspråk

torde kunna beräknas uppgå till mycket måttliga belopp. Därest hyresersättningar

måste utgivas, torde desamma i enlighet med vad statskontoret

föreslagit, böra bestridas av statens allmänna fastighetsfond.

Beträffande polisskoleväsendets ledning och övriga personalfrågor

vill jag anföra följande.

Mot förslaget att styrelsens ledamöter skall tillerkännas dagarvoden har

jag intet att erinra. I likhet med statskontoret anser jag, att arvodena bör

utgå i enlighet med föreskrifterna i kommittékungörelsen. Till styrelsens

förfogande bör ställas en sekreterare. Arvode till denne bör utgå med

1 800 kronor för år.

Beträffande skolchefen har dennes arbetsuppgifter med hänsyn till det

väsentligt ökade platsantalet vid skolan samt till decentraliseringen av den

lägre undervisningen redan undergått betydelsefulla förändringar. Detta

kommer att ytterligare markeras, om de förut tillstyrkta förslagen att utöka

skolan med nya avdelningar och inrätta tre nya avdelningsskolor

genomföres. Jag anser, att skolchefens undervisande verksamhet icke hör

ges större omfattning, än vad som är nödigt, för att han skall behålla kontakten

med undervisningens aktuella problem. I övrigt torde han i huvudsak

böra ägna sig åt de administrativa uppgifter, som är förenade med skolans

skötsel, varvid särskilt bör nämnas den viktiga uppgiften att fortlöpande

inspektera avdelningsskolorna. Med hänsyn till de sålunda förändrade

arbetsuppgifterna har polisutbildningskommittén föreslagit, att tjänsten

skall uppflyttas från lönegrad Ca 37 till Cp 15 och benämnas överdirektör.

Jag kan icke tillstyrka detta förslag men vill på angivna skäl och i anslutning

till vad statens lönenämnd förordat föreslå, att befattningen placeras

i lönegrad Cp 14. Tjänstebeteckningen bör även i fortsättningen vara rektor

och chef för statens polisskola.

Skolans två lärare i juridiska ämnen, som nu är placerade i

lönegrad Ce 31, har f. n. undervisning i tillsammans omkring 2 000 timmar

per läsår, medan den sammanlagda juridiska undervisningen vid skolan

i Stockholm enligt det förslag till utbildning jag förut framlagt kommer

att utgöra omkring 4 800 timmar för motsvarande period. Även om skolans

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo.

rektor jämväl i fortsättningen skall svara för viss undervisning i dessa

ämnen, kommer dock huvuddelen av undervisningen att ombesörjas av

timlärare. Denna ordning är uppenbarligen otillfredsställande, icke minst

ur pedagogisk synpunkt på det i huvudsak högre stadium, varom vid

denna skola är fråga. Jag föreslår därför, att ytterligare en heltidslärare

i juridiska ämnen måtte anställas, varvid dessa lärare kommer att

ha en undervisning av sammanlagt drygt 3 000 timmar per läsår. Härigenom

kommer arvoden åt timlärare för en undervisning av omkring 1 000 timmar

att inbesparas.

Polisutbildningskommittén har föreslagit, att en av lärarna i juridiska

ämnen placeras i lönegrad Ca 35 och de båda övriga i Ca 33. Jag kan icke

tillstyrka att befattningarna uppflyttas i lönegrad eller uppföres på ordinarie

stat. Samtliga lärare bör sålunda placeras i Ce 31.

Undervisningsskyldigheten för envar av skolans båda heltidsanställda

lärare i ordningspolis- resp. kriminalpolistjänst,

vilka båda uppbär arvoden å f. n. 17 496 kronor för år, utgör även omkring

1 000 timmar för läsår. Undervisningen vid stockholmsskolan kommer

vid bifall till mina förslag att omfatta omkring 2 200 timmar i ordningspolistjänst

och 4 000 timmar i kriminalpolistjänst. Med hänsyn till

önskvärdheten av att även i dessa ämnen den mycket stora användningen

av timlärare nedbringas och då härigenom endast en måttlig kostnadsökning

uppkommer, vill jag föreslå, att ytterligare en lärare i ettvart av

törevarande ämnen måtte få anställas. För att vinna en bättre anpassning

till den lön vederbörande har å egen tjänst, än vad nu är fallet, och för

att undvika att arvodena tid efter annan behöver omräknas vill jag föreslå,

att arvodet bestämmes så, att det kommer att utgöra ersättning för

inistad lön å innehavd befattning — denna har hittills alltid varit ordinarie

polismanstjänst — jämte ett särskilt tillägg å 1 800 kronor för år.

Beträffande förslagen om kanslipersonalens och laboratoriebiträdets löneställning

samt inrättandet av en ny tjänst som expeditionsvakt är jag icke

beredd tillstyrka kommitténs förslag om inrättande av ordinarie befattningar.

Med beaktande därjämte av de jämkningar i lönegradshänseende,

som statens lönenämnd i sitt remissyttrande föreslagit, bör på kansliet

finnas en förste kansliskrivare i lönegrad Ce 17, en kontorist i lönegrad

Ce 13 samt tre tjänster i den för biträdespersonal gällande befordringsgången

jämte en expeditionsvakt i lönegrad Ce 11. För det nuvarande

laboratoriebiträdet föreslås placering i lönegrad Ce 12 såsom institutionsvaktmästare.

Avdelningsskolorna bör som tidigare förestås av arvodesavlönade

föreståndare, varvid arvode såsom hittills bör utgå med 300 kronor

per avdelning. För expeditionelit biträde åt föreståndarna räknar jag även

med oförändrad anvisning av 250 kronor per avdelning. Undervisningen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175. 43

vid avdelningssltolorna bör helt ombesörjas av timlärare såsom även nu

är fallet.

Vad gäller ersättningen till timlärare torde en höjning av

arvodena vara nödvändig. Jag kan dock i denna del icke ansluta mig till

polisutbildningskommittén och polisskolestyrelsen, som föreslagit, att timarvodena

höjes från f. n. högst ca 14 kronor i konstapelsklassen och 16

kronor i högre klasser till högst 20 resp. 25 kronor. Höjningen torde få

begränsas så, att arvode må utgå med högst 15 resp. 20 kronor, dock med

rätt för styrelsen att till lärare med akademisk utbildning eller däremot svarande

kvalifikationer även i konstapelsklassen höja arvodet till högst sistnämnda

belopp. Styrelsen torde även eljest undantagsvis få medge högre

arvoden. Enligt vad jag inhämtat tillhör flertalet av skolans nuvarande mer

än 200 timlärare nyssnämnda kategorier, medan de övriga till större delen

utgöres av polisbefäl. Utan en höjning av arvodena i enlighet med vad nu

föreslagits torde det ställa sig svårt för skolan att förvärva timlärare med

erforderliga kvalifikationer.

Vid bifall till dessa förslag beräknar jag kostnaderna för timlärararvoden

till omkring 427 000 kronor. Genomföres icke förslaget om inrättande av

a nya tjänster som heltidslärare erfordras ytterligare i runt tal 60 000

kronor.

Beträffande styrelsens förslag om en omfattande nyanskaffning

av kriminalteknisk materiel och skrivmaskiner finner

jag behovet härav vara styrkt. Nyanskaffningen torde emellertid utan

olägenhet kunna slås ut på två budgetår. För budgetåret 1954/55 torde

sålunda endast hälften av det för ändamålet begärda beloppet böra anvisas,

varför erfordras anvisning av 45 000 kronor.

Jag övergår härefter till frågan om fördelningen mellan staten

och polisdistrikten avvissaer sättningar, som enligt

propositionen nr 75/1954 skall utgå till elever vid statens polisskola.

Med få undantag torde eleverna i konstapelsklassen komma att

äga uppbära det föreslagna arvodet om 10 kronor för dag jämte resekostnadsersättning

och traktamente för resor vid utbildningens början och

slut. Jag förutsätter nämligen, att endast i enstaka fall skall förekomma

elever, som uppfyller förutsättningarna för att erhålla oavkortad lön in. in.

under kursen. Vid bedömandet av frågan vem som skall bestrida kostnaderna

för dessa arvoden hör bemärkas, att f. n. omkring 20 piocent av

eleverna före inträdet i skolan redovisar allenast tillfällig anställning inom

polisväsendet. Anspråk på alt något polisdistrikt skall bestrida arvodeskostnaderna

för dessa elever kan därigenom icke rimligen framställas.

Det torde därför få ankomma på staten att på lämpligt sätt deltaga i dessa

kostnader. — Att landstingen, såsom polisutbildningskommittén ifrågasatt,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

skulle deltaga i kostnader för polisutbildning, torde icke böra komina i

fråga. — Därest staten skulle svara för arvodena för dessa elever och polisdistrikten

för arvoden till övriga elever, kunde befaras, att polisdistriktens

intresse av att inrätta rekryteringsbefattningar skulle motverkas. Sådana

rekryteringsbefattningar finns på många håll, särskilt i de större polisdistrikten.

Det skulle dessutom innebära en obillig börda för små polisdistrikt

med ett fåtal tjänster. För att undanröja bl. a. dessa olägenheter

vill jag föreslå, att staten svarar för arvodena till samtliga elever samt att

vissa polisdistrikt på lämpligt sätt får deltaga i kostnaderna. De polisdistrikt,

som bör deltaga i kostnaderna, är enligt min uppfattning de distrikt, som

icke är berättigade till allmänt statsbidrag jämlikt 15 § 2 mom. lagen om

polisväsendet i riket (polislagen), d. v. s. regelmässigt alla städer med en

folkmängd överstigande 10 000. Deltagandet i de sammanlagda arvodeskostnaderna

bör ske i enlighet med förhållandet mellan dessa polisdistrikts

polispersonal för eget behov — d. v. s. bortsett från statspolisen — och hela

rikets polispersonal. En norm sådan som nu angivits kommer givetvis att

bli schematisk. I stort sett torde den dock bli rättvis de olika deltagande

polisdistrikten emellan. Den kommer sannolikt i regel icke att innebära

några större kostnadsökningar för dessa distrikt, utan fastmera i vissa fall

besparingar, då flera polisdistrikt, särskilt större städer, betalar lön till

polismännen under utbildningstiden. Detta torde däremot mera sällan vara

fallet i de statsbidragsberättigade polisdistrikten. Att jag anser mig böra

undantaga dessa distrikt från att deltaga i kostnaderna har jämväl sin

grund i att de belopp, som skulle komma i fråga för dem, i många fall

skulle bli tämligen obetydliga.

En särskild fördel med det nu föreslagna systemet för bestridandet av

arvodeskostnaderna är, att statspolisstädernas utbildningskostnader för den

del av dessa städers polispersonal, som utgöres av statspolis, kommer att

falla på staten. Starkt missnöje råder sedan länge bland de städer, som är

skyldiga att tillhandahålla statspolis, med att bidrag icke lämnas till utbildningskostnaderna.

Jag finner kritiken i viss mån berättigad och det har

därför synts mig lämpligt att nu söka undanröja anledningen till missnöjet

samtidigt som nuvarande frivilliga bidragsgivning genom det föreslagna

statliga avlöningsreglementet avlöses av tvingande ersättningsregler.

Jag vill även erinra om att statspolisen genom vid 1953 års riksdag beslutad

och nu föreslagen utökning kommer att utgöra en betydande del av rikets

och framför allt statspolisstädernas polisstyrka. I t. ex. Luleå är statspolisavdelningen

redan större än stadens för eget behov avsedda polisstyrka.

Med hänsyn till att förslaget om åläggande för vissa polisdistrikt att deltaga

i utbildningskostnaderna innebär nya skyldigheter för dessa polisdistrikt,

kommer jag att särskilt anmäla förslag om härav föranledd ändring

i polislagen.

Resekostnadsersättning och traktamente för resor vid utbildningens bör
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 175.

jan och slut, som kan uppskattas till ca 30 000 kronor om året, föreslåi

jag helt skola bestridas av staten.

Kungl. Maj :t synes böra få meddela de särskilda bestämmelser rörande

utbetalning av arvode m. m., som föranledes av att elev, som innehar minst

36 anställningsmånader vid polisväsendet, skall vara berättigad till oavkortad

lön m. m. under kursen ävensom av det i berörda proposition nr 75

övergångsvis framlagda förslaget om valfrihet under vissa förutsättningai

för elev i konstapelsklassen att i stället för arvode åtnjuta vissa andra förmåner.

Med det beräknade utbildningsbehovet för budgetåret 1954/55 av 690

elever i konstapelsklassen skulle de föreslagna arvodena under kursens 147

dagar uppgå till i runt tal (690 X 147 X 10) 1 010 000 kronor. Av rikets till

omkring 8 500 man beräknade polispersonal beräknas 8 procent belöpa på

statspolisen, 29 procent på de enligt 15 § 2 mom. polislagen statsbidragsberättigade

polisdistrikten samt återstående 63 procent på de icke statsbidragsberättigade

polisdistrikten. Härav skulle följa, att sistnämnda polisdistrikt

skulle ha att till staten inbetala 63 procent av de sammanlagda

arvodeskostnaderna, vilket i runt tal skulle utgöra 635 000 kronor. Å staten

torde sålunda komma att falla omkring 375 000 kronor.

De administrativa bestämmelser, som erfordras rörande tillämpningen av

vad nu föreslagits, kommer jag att anmäla särskilt till Kungl. Maj:t.

De utgifter, som föranledes av vad nu förordats, bör, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, upptagas under ett särskilt anslag. Detta bör benämnas:

Statens polisskola: Utbildningsarvoden in. m. och ges förslagsanslags

natur. Anslaget beräknas för budgetåret 1954/55 till (375 000 +

30 000) 405 000 kronor, varvid förutsättes att förut omnämnda ersättningar

från polisdistrikten tages till uppbörd under anslaget.

De polismän, som uttages till deltagande i andra kurser vid statens

polisskola än konstapelsklassen, torde regelmässigt ha mer än 36 anställningsmånader

vid polisväsendet, i följd varav de enligt förslaget till statligt

avlöningsreglemente för polispersonalen kommer att vara berättigade

till oavkortad lön och traktamente under kurstiden samt resekostnadsersättning

och traktamente för färd till och från kurs. De kostnader, som härigenom

kommer att uppstå, kan för genomgång av överkonstapels- och kommissarieklassen

beräknas till omkring (5 350 + 3 000 + 150) 8 500 kronor

resp. (3 350 + 1 675 + 75) 5 100 kronor per elev.

Polisdistrikten utbetalar f. n. i stor utsträckning liin, helt eller delvis,

till personal, som bevistar förevarande kurser vid polisskolan. Åtagandet,

som är fullt frivilligt, kombineras regelmässigt med återbetalningsskyldigbet,

därest vederbörande polisman före viss tid, vanligen 5 år, lämnar sin

anställning i polisdistriktet. Traktamente under kurstiden eller reseförmåner

utgår vanligen icke.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De förmåner under kurstiden, vilka enligt förslaget till avlöningsreglemente

skall utgå till ifrågavarande polispersonal, innebär en avsevärd förbättring

gentemot vad f. n. gäller. I princip anser jag, att det bör ankomma

på polisdistrikten att bestrida kostnaderna härför. Beträffande de polisdistrikt,

där befälstjänster vanligen icke finns inrättade, kan emellertid

ifrågasättas, om icke statsverket skäligen bör lämna ett väsentligt bidrag

till ifrågavarande kostnader. Dessa polisdistrikt har nämligen icke i och

för sig något intresse av att personalen genomgår befälsutbildning vid polisskolan,

varjämte man får räkna med att personalens syfte med att förskaffa

sig utbildningen är att därigenom förvärva kompetens för att söka

högre tjänst i annat polisdistrikt. Genom att återbetalningsskyldighet för

under kurstid uppburna förmåner, jämlikt grunderna för det föreslagna

avlöningsreglementet icke kommer att tillåtas, bortfaller möjligheten för

polisdistrikten att efter genomgången kurs hålla kvar personalen genom

att föreskriva sådan återbetalningsskyldighet. De polisdistrikt, som av

mig närmast åsyftas, är de, som jämlikt 15 § 2 mom. polislagen är berättigade

till allmänt statsbidrag om 50 procent för avlöning till ordinarie polismän,

d. v. s. landskommuner samt regelmässigt städer och köpingar med

en folkmängd understigande 5 000 invånare. I dessa polisdistrikt utgår visserligen

50 procents statsbidrag även å avlöning, som utbetalas till ordinarie

befattningshavare under tjänstledighet för deltagande i förevarande

kurser. Detta bidrag synes emellertid av nyss antydda skäl icke vara tillfyllest.

Jag föreslår därför, att statsbidraget för avlöningskostnaderna till

polismän i dessa distrikt, som genomgår överkonstapels- eller kommissarieklassen

i polisskolan, måtte höjas till 90 procent samt att samma bidrag

måtte utgå å traktamentet under kurs samt å reseförmånerna i samband

härmed. Vad nu sagts torde böra gälla varje polisdistrikt, vari helt eller

delvis ingår kommun, som är berättigad till allmänt statsbidrag med 50

procent jämlikt 15 § 2 mom. polislagen.

Antalet elever från förevarande polisdistrikt kan i medeltal för år uppskattas

till 50. Statens merkostnader i statsbidrag beräknas till i runt tal

5 000 kronor per elev. Sammanlagt skulle alltså förslaget tarva en ökad

medelsanvisning av (50 X 5 000) 250 000 kronor, som torde böra belasta

anslaget Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.

Bidragen enligt detta anslag utgår kalenderårsvis i efterskott. För budgetåret

1954/55 kommer bl. a. av detta skäl mindre än hälften av den beräknade

kostnaden att belasta anslaget. Någon uppräkning av den i statsverkspropositionen

föreslagna medelsanvisningen å anslaget synes icke

vara erforderlig.

De statsbidrag, som nu angivits, bör utgå vid all tjänstledighet för bevistande

av undervisning vid polisskolan, som icke avser deltagande i undervisning

i konstapelsklassen, sålunda även vid deltagande i fortbildnings
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

och specialkurser. Då sådana kurser icke kommer att anordnas under

budgetåret 1954/55, har några kostnader härför icke beräknats.

De administrativa föreskrifter, som föranledes av vad jag nu föreslagit,

torde få anmälas i särskild ordning för Kungl. Maj :t.

Av skäl, som jag angivit vid behandlingen av frågan om fördelningen av

kostnaderna för utbildningsarvodena för eleverna i konstapelsklassen, finner

jag det angeläget, att statspolisstädernas kostnader för utbildning i

övrigt vid statens polisskola av den del av dessa städers polispersonal, som

utgöres av statspolis, i fortsättningen i princip skall bestridas av statsverket.

En lämplig beräkningsgrund för statens deltagande i dessa kostnader

synes mig vara att låta statspolisstads sammanlagda kostnader för

förevarande utbildning slutligt bäras av staten i enlighet med förhållandet

mellan antalet befälstjänster vid statspolisen i staden och hela antalet befälst

jänster i staden.

Antalet befälstjänster vid statspolisen kan beräknas utgöra omkring 18

procent av hela antalet befälstjänster i statspolisstädernas poliskårer. Antalet

elever i övex-konstapels- och konnnissarieklasserna från statspolisstäderna

kan uppskattas till 165 per läsår. Dessa städers kostnader för löner,

traktamenten och reseförmåner för angivet antal elever kan beräknas till

ca 1 330 000 kronor. 18 procent härav, eller ca 240 000 kronor, skulle alltså

utgöra den på staten fallande delen, som bör belasta anslaget Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten. För budgetåret 1954/55 synes

med hänsyn till statsbidragsbestämmelsernas utformning icke hela

den beräknade kostnaden komma att belasta anslaget. Någon uppräkning

av anslaget synes icke vara erforderlig.

Statens deltagande i statspolisstädernas utbildningskostnader bör icke

endast avse kostnader för utbildning i överkonstapels- och kommissarieklasserna

utan även kostnader för deltagande i föreslagna specialkurser;

fortbildningskurser torde icke vara erforderliga för statspolisens verksamhet

och kan därför här lämnas åsido. Då specialkurser icke kommer att anordnas

under budgetåret 1954/55, har några kostnader härför icke beräknats.

De ändringar i kungörelsen den 24 november 1932 (nr 532) angående

statsbidrag till polisväsendet, som föranledes av vad jag nu föreslagit, torde

få anmälas till Kungl. Maj :t i särskild ordning.

Jag övergår härefter till att behandla anslagsbehovet till statens

polisskola för budgetåret 1954/55.

Vad först angår avlöningsstaten beräknar jag anslagsposten till

avlöningar till ordinarie tjänstemän på följande sätt. Vid skolan skall finnas

en rektor i lönegrad Cp 14. Kostnaden härför upptages till 20 700

(+ 1 700) kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Mcij. ts proposition nr 175.

Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, beräknar jag för arvoden åt ledamöter och suppleanter i polisskolans

styrelse 1 500 kronor. Arvode till sekreterare i skolstyrelsen upptages

till 1 800 kronor. Arvodena till föreståndarna för avdelningsskolorna i Norrköping,

Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå uppskattas till sammanlagt

5 400 kronor. Årsarvoden till fyra heltidsanställda lärare i polisiära

ämnen beräknas uppgå till 73 700 kronor. För ersättningar till timlärare

erfordras 427 000 kronor. Ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans

behov upptages oförändrat till 3 000 kronor. Anslagsposten kommer

alltså att uppgå till (1 500 + 1 800 + 5 400 + 73 700 + 427 000 + 3 000) ca

513 000 (+ 198 000) kronor.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar jag

på följande sätt. Vid skolan skall finnas tre lärare i juridiska ämnen i lönegrad

Ce 31, en förste kansliskrivare i Ce 17, en kontorist i Ce 13, en institutionsvaktmästare

i Ce 12, en expeditionsvakt i Ce 11 samt tre skrivbiträden

i den för sådan personal gällande befordringsgången. Kostnaden för avlöning

av dessa tjänstemän uppgår till (16 000 + 15 000 + 15 000 + 8 100 +

6 300 + 6 300 + 5 600 + 5 000 + 5 000 + 4 700) 87 000 kronor. Kostnaden för

expeditionelit biträde vid avdelningsskolorna upptages till 4 500 kronor. Härutöver

erfordras medel för arvoden till vissa materieluppbördsmän samt

för övertids- och vikariatsersättningar med tillhopa 1 600 kronor. Posten

bör sålunda uppföras med (87 000 + 4 500 + 1 600) 93 100 (+ 24 100)

kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas 57 200 (+ 12 200) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (20 700+ 513 000 + 93 100 + 57 200)

684 000 (+236 000) kronor.

\ ad härefter avser omkostnadsstaten beräknar jag för sjukvård

det med hänsyn till den utökade personalen något förhöjda beloppet

1 000 (+ 500) kronor. Reseersättningarna bör till följd av det utökade antalet

avdelningsskolor med därav följande behov av inspektionsresor och

andra resor uppräknas till 6 000 (+ 3 500) kronor. Även posten för expenser

måste höjas med hänsyn till genom decentraliseringen samt större antal

elever och avdelningar ökade kostnader för telefonavgifter, städning, lyse

m. m. Jag beräknar kostnaderna för expenser till 33 500 (+ 10 000) kronor.

Såsom jag förut anmärkt bör eventuella kostnader för h yreser sättningar

bestridas av statens allmänna fastighetsfond. Beträffande anslagsposten

för övriga utgifter har jag, såsom framgått av det föregående, förordat

nyanskaffning av kriminalteknisk materiel och skrivmaskiner för 45 000

kronor. I övrigt bör posten, som för budgetåret 1953/54 uppgår till 159 500

kronor, uppräknas med hänsyn till den utökade kursverksamheten. Denna

föranleder ökade kostnader för läroböcker och annan undervisningsmateriel,

studiebesök, utbildning i vapnens bruk och stridstaktik m. m. med

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

tillhopa 34 500 kronor. För anskaffande av möbler till vissa av de föreslagna

avdelningsskolorna upptages 12 500 kronor. Anslagsposten i dess

helhet beräknas till (45 000 + 159 500 + 34 500 + 12 500) 251 500 (+ 92 000)

kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (1 000 -1- 6 000 + 33 500 4- 251 500) 292 000

(+ 106 000) kronor.

Beträffande anslaget för utbildningsår.voden in. in. upptages

detta i enlighet med vad i det föregående beräknats till 405 000 kronor.

Anslaget är nytt.

Viss del av kostnaderna för statens polisskolas avlönings- och omkostnadsanslag

samt anslaget till utbildningsarvoden in. in. bör avräknas mot

automobilskattemedlen. Med hänvisning till vad härom anförts i den på

hemställan av chefen för finansdepartementet framlagda propositionen nr

112/1954 bör å dessa anslag av automobilskattemedel avräknas 85 000,

40 000 resp. 44 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna de grunder för utbildning av polispersonal

in. in., vilka jag i det föregående förordat;

2) godkänna följande personalförteckning för statens

polisskola:

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 rektor ...................................... Cp 14

2 kontorsbiträden Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:

3 lärare (i juridiska ämnen) .................. Ce 31;

3) godkänna följande avlöningsstat för statens polis
-

skola, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 513 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 93 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 57 200

Summa förslagsanslag kronor 684 000;

4 — Bihang till riksdagens protokoll li)5i. 1 samt. Nr 175.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

4) för budgetåret 1954/55 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Statens polisskola: Avlöningar ett förslagsanslag

av 684 000 kronor, därav 85 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen;

b) till Statens polisskola: Omkostnader ett förslagsanslag

av 292 000 kronor, därav 40 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen; samt

c) till Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. ett

förslagsanslag av 405 000 kronor, därav 44 000 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Roland Kindblom.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 84

403173

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954/55 m. m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
  2. SU 1954:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1951/55 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 67 i texten