Angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m
1954-03-12 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:175, Angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
1
Nr 175.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
statens polisskola för budgetåret 1954j55 m. m.; given
Stockholms slott den 12 mars 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framläggs förslag om höjning av utbildningskapaciteten
vid statens polisskola, särskilt vad beträffar konstapelsklassen, samt införande
av vissa nya kurser vid skolan. Skolan föreslås bli organiserad
med en huvudskola i Stockholm, avsedd för all vid skolan förekommande
utbildning, och 6 avdelningsskolor, varav 3 nyinrättade, i Norrköping,
Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå, avsedda för i huvudsak utbildning
endast i konstapelsklassen. Utbildningskapaciteten i skolan vad gäller
konstapelsklassen höjes från 475 elever till normalt 600 elever för läsår.
Med hänsyn till nuvarande utbildningsbalans skall dock för budgetåret
1954/55 plats beredas för 690 elever.
Vid huvudskolan i Stockholm skall enligt förslaget inrättas 3 nya tjänster
såsom heltidslärare. Timlärararvodena föreslås bli höjda, varjämte medel
äskas för viss engångsanskaffning av bl. a. kriminalteknisk materiel.
Skolans avlönings- och omkostnadsanslag föreslås ökade med sammanlagt
342 000 kronor till 976 000 kronor för budgetåret 1954/55.
I propositionen föreslås även grunder för fördelningen mellan staten och
polisdistrikten av de arvoden in. in., som skall utgå till elever i konstapelsklassen
enligt propositionen den 12 februari 1954, nr 75, med förslag an1—Bihang
till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 175.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
gående polispersonalens avlöningsförmåner m. m. Enligt dessa grunder
kommer staten att bära den del av kostnaderna, som kan anses belöpa på
de för polislönerna statsbidragsberättigade polisdistrikten, för nästa budgetår
jämte vissa resekostnader beräknade till ca 400 000 kronor.
Förslag lämnas även om statens deltagande i vissa polisdistrikts kostnader
enligt bestämmelser i nämnda proposition nr 75/1954 för avlöning
och traktamente in. m. till polispersonalen under tjänstledighet för högre
utbildning vid polisskolan. Statens kostnader härför har beräknats till
490 000 kronor.
Av förslagen i propositionen följer, att staten i fortsättningen i princip
kommer att bära samtliga kostnader för utbildning vid polisskolan av den
del av statspolisstädernas polispersonal, som är avsedd för tjänstgöring vid
statspolisen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
3
Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 mars 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Unden, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga
om anslag till statens polisskola för budgetåret 1954J55 in. m. samt anför.
I. Inledning.
De anslag under polisväsendet, som hänför sig till statens polisskola, har
i årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 190 191, upp
tagits
med allenast preliminärt beräknade belopp, tillhopa 1 160 000 kronor.
Anledningen till att dessa punkter jämte en del andra polisväsendet berörande
punkter bröts ut ur statsverkspropositionen var den, att beredningen
inom departementet av vissa reformer inom polisorganisationen, avseende
bl. a. upprustning av ordningsstatspolisen och omorganisation av polisutbildningen,
ännu icke var avslutad, då statsverkspropositionen framlades.
Frågan om en reform av polisutbildningen och den i samband därmed
stående frågan om rekrytering av polispersonal har under senare tid i olika
sammanhang aktualiserats. Sålunda tillkallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet,
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober
1948, särskilda sakkunniga — 1948 års polisutbildningskommitté — för att
företaga utredning om polispersonalens rekrytering och utbildning. Den 1
augusti 1952 avgav kommittén sitt betänkande (SOU 1952: 30) med förslag
om en genomgripande omläggning av rekrytering och utbildning in. in.
Betänkandet har varit föremål för ett vidlyftigt remissförfarande.
Yttranden har sålunda avgivits av överståthållarämbetet och samtliga
länsstyrelser, överståthållarämbetet har bifogat yttrande av stadsfullmäktige
i Stockholm samt polismästaren, kriminal-, trafik- och ordningspolisintendenterna
därstädes. Vid länsstyrelsernas remissvar har fogats yttranden
från samtliga landsfogdar utom landsfogdarna i Gotlands, Örebro,
Jämtlands och Norrbottens län av vilka dock landsfogdarna i Gotlands
och Jämtlands län deltagit i vederbörande länsstyrelses handläggning
av ärendet. Vid länsstyrelsernas yttranden har även bifogats yttran
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
den från 13 polismästare, 13 stads- och landsfiskaler, 13 kommuner,
därav 1 lands- och 12 stadskommuner, ett landstings förvaltningsutskott,
12 länsavdelningar av föreningen Sveriges landsfiskaler, 2 länsavdelningar
av föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter samt 6 polisföreningar. Vidare
har yttranden avgivits av riksåklagarämbetet — efter hörande av åklagarmyndigheterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö — överbefälhavaren, statskontoret,
riksräkenskapsverket, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, statens lönenämnd,
statens studielånenämnd, statspolisintendenten, styrelsen för statens polisskola,
styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt, kanslern för rikets
universitet — efter hörande av rektorsämbetet vid Stockholms högskola
samt högskolans stats- och rättsvetenskapliga faktultet — nämnden för
antagande av aspiranter å landsfislcalstjänst, riksbrandinspektören — efter
hörande av svenska brandskyddsföreningen — styrelsen för statens brandskola,
svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska
landstingsförbundet, föreningarna Sveriges landsfogdar, Sveriges polismästare,
Sveriges stadsfiskaler, Sveriges landsfiskaler, Sveriges poliskommissarier
samt Sveriges landsfiskalsassistenter, Sveriges juristförbund,
svenska polisförbundet, TCO, statstjänstemännens rikförbund, lärarföreningen
vid statens polisskola samt Stockholms kriminalpolisförening.
Jag kommer i fortsättningen att redogöra för de delar av betänkandet
jämte däröver avgivna remissyttranden, som är av betydelse för de förslag
jag kommer att framlägga.
Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan beslutat att
för riksdagen framlägga en proposition (nr 174) med förslag om betydande
utökning av ordningsstatspolisen. Detta förslag bygger i huvudsak på ett
av 1953 års trafiksäkerhetsutredning (utredningsman: landshövdingen E.
Mossberg) den 5 januari 1954 till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnat betänkande med förslag om förstärkning av statspolisorganisationen
i syfte att därigenom möjliggöra en effektivare övervakning av
trafiken (betänkandet är stencilerat). I den mån dessa utökningar påkallar
förstärkning av utbildningskapaciteten vid statens polisskola kommer de
att behandlas i det följande. I delta sammanhang må nämnas, att den av
1953 års riksdag efter förslag i propositionen nr 171 godkända förstärkningen
av kriminalstatspolisen även ställer ökade krav på polisskolans
kapacitet.
Kungl. Maj :t har den 12 februari 1954 på chefens för civildepartementet
hemställan framlagt proposition (nr 75) angående polispersonalens avlöningsförmåner
in. in., vari hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t
att utfärda ett statligt avlöningsreglemente för polispersonalen i riket.
Enligt förslaget skall vissa elever i konstapelsklassen vid statens polisskola
under skoltiden äga åtnjuta dagarvoden jämte resekostnadsersättning och
traktamente för resor till och från skolan, medan övriga elever skall vara
Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 5
berättigade till oavkortad lön jämte traktamente m. m. under skoltiden
förutsatt att de är underkastade bestämmelserna i sagda reglemente. Grunderna
för fördelningen mellan staten och polisdistrikten av dessa ersättningar
kommer att behandlas i det följande.
II. Gällande ordning för rekrytering och utbildning.
Rekryteringen till polismannabanan sker normalt genom direkt anställning
såsom extra polisman utan att vederbörande först erhållit någon på
polisyrket riktad utbildning eller undergått provtjänstgöring till utrönande
av hans lämplighet för detta yrke. På en del håll har dock utbildats ett
system med antagande av polisaspiranter, som får praktisera utan lön eller
mot lägre lön än den, som tillkommer extra polismän.
Enligt bestämmelse i polisreglementet skall extra polisman tillsättas
genom förordnande tills vidare. I polisdistrikt, som helt eller delvis består
av stad, meddelas förordnandet av polischefen och för övriga distrikt av
länsstyrelsen. När fråga är om vikariatsförordnande äger emellertid varje
polischef meddela sådant under tid icke överstigande sex månader. Den
extra anställningen är för den förordnade av ganska osäker natur. Extra
polisman, som ej varit anställd vid polisväsendet minst två år i följd, må
nämligen skiljas från sin anställning, när helst tjänsten det kräver. Håller
vederbörande icke måttet eller visar han sig direkt olämplig, bör polischefen
tillse, att den anställde blir skild från tjänsten. Genom denna anordning
finnes sålunda möjlighet att låta den extra anställningen fullgöra
samma funktion som en föreskriven provtjänstgöring.
För att kunna förordnas till extra konstapel eller extra fjärdingsman
skall sökande uppfylla vissa fordringar, som är angivna i polisreglementet.
Såsom kompetensvillkor fordras att sökanden fyllt 21 år, att han vid företagen
läkarundersökning funnits i fysiskt hänseende lämplig såsom polisman,
att han har sådan medborgerlig inställning att han kan antagas
komma att städse tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt, att han är känd för
ordentligt levnadssätt och pålitlighet, att han har gott omdöme och lugnt
sinnelag samt att han förvärvat för tjänsten erforderlig allmänbildning.
Vad som skall förstås med det i kompetensföreskrifterna uttryckta kravet
på en för tjänsten erforderlig allmänbildning har icke preciserats. Det
är överlämnat åt de myndigheter, som antager de sökande, att avgöra, när
detta kompetenskrav skall anses uppfyllt. Vad tillsättande myndighet på
ett håll anser vara för tjänsten erforderlig allmänbildning godtages icke
alltid av annan sådan myndighet. Tillämpningen av kompetensvillkoren
kan också bli ojämn hos en och samma myndighet beroende på att tillgången
på aspiranter för nyanställning växlar från tid till annan.
I detta sammanhang märkes, att inrikesministern i ämbetsskrivelse till
samtliga länsstyrelser den 2 april 11)48 fäst länsstyrelsernas uppmärksam
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
het på vikten av att frågan om polispersonalens medborgerliga pålitlighet
beaktas vid rekryteringen av de olika poliskårerna. Detta borde enligt
skrivelsen ske genom förfrågningar hos olika kommunala myndigheter och
enskilda förtroendemän eller andra välunderrättade och omdömesgilla personer.
Endast sådana personer, som erhållit goda vitsord om sin allmänna
lämplighet och befunnits ha en sådan inställning till vår demokratiska samhällsordning,
att de kunna förväntas under alla förhållanden komma att
tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt, borde vid nyanställning godtagas som
polismän.
I de större städerna får de nyantagna polismännen till en början åtnjuta
undervisning av polisbefälet för inhämtande av grundläggande kunskaper
i polistjänst. Undervisningen är planmässigt upplagd såsom en kurs och
sker i form av föreläsningar och demonstrationer. Avseende fästes främst
vid viktigare polisförfattningar samt polismans uppträdande. Jämsides härmed
får de nyanställda bestrida viss tjänstgöring å polisstation och öva sig
i yttre lokalisering. Efter någon tid får de följa erfarna konstaplar under
tjänsteutövning för att lära hur polistjänsten utomhus fullgöres i praktiken.
Sedan denna grundläggande utbildning avslutats, betros de extra
polismännen med att tjänstgöra helt på egen hand.
I de mindre städerna och på landsbygden är det däremot icke ovanligt
att polismännen efter endast några korta instruktioner får taga itu med
sina arbetsuppgifter.
Utbildningen av polispersonal sker vid statens polisskola, som består
av en huvudskola i Stockholm och särskilda avdelningsskolor i Göteborg,
Malmö och Luleå. Statens polisskola står under ledning av en styrelse och
en rektor, som leder huvudskolan. Avdelningsskolorna ledes av arvodesavlönade
föreståndare samt står under styrelsens och rektors tillsyn. Skolan
omfattar fyra klasser, nämligen konstapelsklassen, överkonstapelsklassen,
kommissarieklassen och polischef sklassen. Undervisning i samtliga dessa
klasser meddelas vid huvudskolan. Vid avdelningsskolorna meddelas undervining
enbart i konstapelsklassen.
Undervisningen i konstapelsklassen omfattar högst 21 arbetsveckor. Vid
huvudskolan i Stockholm gives årligen två kurser. Den ena börjar den 2
januari, medan den andra kursen inledes den 25 juli. Vad avdelningsskolorna
beträffar äger styrelsen bestämma om kurstidernas förläggning under
läsåret. Konstapelsklassens kursplan upptager undervisning i följande
ämnen: ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, polisförfattningar, straffrätt
med straffprocessrätt, stats- och kommunalkunskap, civilrätt, exekutionsväsende,
modersmålet, socialkunskap, psykologi, samarithjälp, civiiförsvarstjänst,
vapnens bruk och stridstaktik samt fysisk träning.
Genomgång av konstapelsklassen med godkända betyg utgör villkor för
erhållande av befattning såsom ordinarie konstapel eller ordinarie fjärdingsman.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Polisman, som erhållit ordinarie anställning, kan vinna inträde i överkonstapelsklassen
vid statens polisskola. Att med godkända betyg ha genomgått
denna klass utgör villkor för förordnande till ordinarie kriminalkonstapel,
biträdande överkonstapel och överkonstapel. Utbildning i överkonstapelsklassen
skall anordas en gång varje läsår och pågå under högst 28
veckor med början den 1 oktober. Följande ämnen är upptagna i kursplanen:
ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, polisförfattningar, straffrätt
med straffprocessrätt, civilrätt, rättsmedicin, socialkunskap, psykologi,
civilförsvarstjänst, vapnens bruk och stridstaktik samt fysisk träning.
Den, som vill nå befordran till biträdande kommissarie eller kommissarie,
måste enligt polisreglementet ytterligare genomgå kommissarieklassen.
Undervisning i denna klass anordnas vid statens polisskola de år Kungl.
Maj:t bestämmer, med början den 1 mars, och omfattar högst 15 veckor.
Sedan 1946 har kurs i kommissarieklassen förekommit årligen. Kursplanen
innehåller följande ämnen: ordningspolistaktik, kriminalpolistjänst, polisförfattningar,
straffrätt med straffprocessrätt, rättsmedicin, socialkunskap,
psykologi, civilförsvarstjänst samt vapnens bruk och stridstaktik.
För vinnande av behörighet att inneha landsfogde- eller landsfiskalstjänst
eller annan högre befattning inom polis- och åklagarväsendet fordras
genomgång av polischef sklassen vid statens polisskola. Undervisning i
denna klass anordnas de år Kungl. Maj :t bestämmer, och kursen omfattar
högst 22 veckor. Sedan 1945 har polischef skurs förekommit årligen. Följande
ämnen är upptagna på kursplanen: ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst,
polisförfattningar, rättsmedicin, bokföring, socialkunskap, psykologi,
kameralkunskap, motorfordonskunskap, civilförsvarstjänst samt
vapnens bruk och stridstaktik.
Undervisningen vid huvudskolan i Stockholm ombesörjes av rektor och
fyra heltidsanställda lärare, varav två undervisa i juridiska ämnen, en
företrädesvis i ämnet ordningspolistjänst och en företrädesvis i ämnet
kriminalpolistjänst. Rektor skall meddela undervisning i den omfattning
styrelsen bestämmer, dock minst 12 timmar per vecka för läsår räknat.
Heltidslärarna är skyldiga att undervisa minst 24 timmar per vecka. Härutöver
bedrives undervisning vid huvudskolan av ett stort antal timlärare,
omkring 120 personer. Vid avdelningsskolorna bedrives undervisningen helt
av timlärare. Vid huvudskolan finnes kansli bestående av fem befattningshavare,
nämligen en kansliskrivare i lönegrad Ce 15, ett kanslibiträde i
lönegrad Ce 11 och tre tjänster inom den för biträdespersonal gällande
befordringsgången. Härutöver finnes vid huvudskolan ett laboratoriebiträde
i lönegrad Ce 11.
Utöver angiven undervisningsskyldighet har rektor enligt skolstadgan
bl. a. följande åligganden, nämligen att noga följa undervisningens gång
och elevernas uppförande och att om dom söka vinna en så fullständig och
noggrann kännedom som möjligt, alt fastställa läsordning och i samråd
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
med vederbörande lärare bestämma uppgifter för skriftliga prov, att bereda
och föredraga de ärenden, vilka det ankommer å styrelsen att handlägga,
samt att omhänderha skolans medelsförvaltning. — Heltidslärarna i juridik
är skyldiga att biträda rektor i ärenden av expeditionell natur.
Rektor är placerad i lönegrad Ca 37, medan de heltidsanställda lärarna
i juridiska ämnen är placerade i lönegrad Ce 31. De båda heltidslärarna
i polisiära ämnen, som under tjänstgöringen vid polisskolan är tjänstlediga
från tjänster som ordinarie polismän, uppbär envar arvoden å f. n.
17 496 kronor för år. Ersättningen till timlärare må enligt av Kungl. Maj :t
senast utfärdade bestämmelser som regel icke överstiga, i konstapelsklassen
13 kronor 80 öre och i övrigt 16 kronor 35 öre för undervisningstimme.
Elevantalet vid statens polisskola har efterhand kommit att öka betydligt
och uppgår för innevarande budgetår till 855 personer fördelade å
31 avdelningar, nämligen en i polischefsklassen (28 elever), en i kommissarieklassen
(31 elever), 12 i överkonstapelsklassen (320 elever) och
17 i konstapelsklassen (476 elever). I 10 avdelningar av konstapelsklassen
sker undervisning av sammanlagt 266 elever utanför huvudskolan i Stockholm,
nämligen med fyra avdelningar vid envar av avdelningsskolorna i
Göteborg och Malmö och med två avdelningar vid avdelningsskolan i Luleå.
För jämförelse må nämnas, att under budgetåren 1938/39 och 1945/46 undervisning
meddelades omkring 375 resp. 518 elever. Under ettvart av dessa
budgetår meddelades dock undervisning i klass motsvarande konstapelsklassen
till omkring 50 elever i den då i kommunal regi bedrivna polisskolan
i Göteborg. — Antalet sökande till polisskolans olika klasser har
alltid överstigit antalet tillgängliga elevplatser. Särskilt har detta varit
fallet i överkonstapels- och konstapelsklasserna.
III. Organisations- och anslagsfrågor rörande polisskole
väsendet
m. m.
1. 1948 års polisutbildningskommitté.
Kommitténs förslag.
Inledningsvis kritiserar kommittén gällande ordning för rekryteringen
av polispersonal och nämner härvid bl. a. följande olägenheter. Den lokala
handläggningen hos polischeferna av dessa frågor medför, att bedömningen
av aspiranterna blir ojämn varjämte garantierna för att icke kvalificerade
personer beredes tillträde till polisbanan får anses vara otillräckliga. En
stor brist är även, att anställning som extra polisman ofta vinnes utan
föregående praktisk eller teoretisk utbildning och utan att lämpligheten
som polisman prövats. I detta sammanhang må nämnas, att utredningen
redovisar uppgifter varav framgår att det i allmänhet dröjer mellan ett
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
och två år från första anställning vid polisväsendet, innan antagen extra
polisman vinner inträde i statens polisskolas konstapelsklass.
För att avhjälpa rådande brister ifråga om rekrytering och utbildning
föreslår kommittén följande ordning.
För rekrytering av polispersonal indelas riket i rekryteringsområden.
Varje län bildar ett sådant område, varjämte de städer, f. n. fem, till vilka
landsfogdes polisledande verksamhet icke sträcker sig, utgör egna rekryteringsområden.
Antagning av de sökande till polisbanan överlämnas åt
särskilda organ, kallade rekryteringsnämnder. En sådan skall finnas i varje
rekryteringsområde. Såsom självskriven ordförande skall landshövdingen
resp. överståthållaren fungera. I nämnd skall vidare ingå vederbörande
landsfogde (polismästare), två av landstinget (stadsfullmäktige) utsedda
kommunala representanter och en personalrepresentant, utsedd efter förslag
av styrelsen för svenska polisförbundet.
Antagningsförfarande skall äga rum en eller, om så erfordras, två gånger
om året å bestämda tider. Den grundläggande polisutbildningen skall försiggå
vid lokala polisskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Gävle, Sundsvall och Luleå. Aspiranterna placeras först i en lägre polisaspirantkurs
om 10 veckor. Denna kurs åsyftar dels att giva eleverna en
god medborgerlig fostran genom undervisning framförallt i samhällslära
i vidsträckt mening och i svenska språkets behandling dels ock att bibringa
dem en viss fackutbildning. Omedelbart efter det eleverna genomgått ifrågavarande
kurs med godkända vitsord skall de placeras för utbildning.stjänstgöring,
som normalt kommer att omfatta omkring 20 veckor. Under utbildningstjänstgöringen,
som för huvuddelen av aspiranterna skall förläggas
till såväl stad som landsbygd, skall de stå under sådan ledning, att
deras lämplighet för praktisk polistjänst blir tillfredsställande prövad. De
aspiranter, som rekryteringsnämnderna godkänner för fortsatt utbildning,
skall regelmässigt antagas för genomgång av en högre polisaspirantkurs
om 20 veckor. Denna kurs åsyftar att utveckla och fullborda den grundläggande
utbildningen till polisman. Den som blivit godkänd vid genomgång
av sagda kurs har därmed uppfyllt vad som i teoretiskt hänseende
fordras för att erhålla ordinarie befattning i lägsta graden inom polisväsendet.
Utöver föreslagen grundläggande utbildning vid lokal polisskola föreslår
kommittén, att vid sådan skola vid behov skall anordnas fortbildningskurs
i polistjänst, under omkring 4 veckor, omfattande huvudsakligen utredningsarbete
och avsedd för ordinarie polismän i den lägsta tjänstegraden.
På den centrala skolmyndighetens föranstaltande skall även vid sådan
skola kunna anordnas särskilda kurser i olika ämnen såsom motorlära
och trafikundervisning för skolungdom.
För den högre polisutbildningens del föreslås, all den nuvarande huvudskolan
i Stockholm ombildas till eu polishögskola; den föreslagna lokala
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
polisskolan i Stockholm skall i administrativt och organisatoriskt hänseende
anslutas till polishögskolan. Den nuvarande överkonstapelsklassen
föreslås skola ersättas med en huvudkurs om 24 veckor och en fortsättningskurs
om 5 veckor, båda kompetensgivande till olika befattningar inom
polisväsendet. Kommissarieklassen föreslås i stort sett oförändrad. Även
polischefsklassen föreslås bli oförändrad, dock att landsfiskalsaspiranterna
före inträdet i denna klass skall genomgå en grundkurs för landsfiskalsaspiranter
om 7 veckor. Härjämte föreslås, att vid polishögskolan vid behov
skall anordnas specialkurser inom olika viktiga områden, t. ex. kurs i fotografering,
kurs för brottsplatsundersökare samt kurs rörande förhör med
barn.
Beträffande lokalfrågan för polisskoleväsendet uttalar kommittén, att
några av de föreslagna polisskolestäderna utlovat att ställa provisoriska
lokaler till förfogande utan kostnad för statsverket i likhet med vad redan
vore fallet i Göteborg och Malmö. Kommittén har även räknat med att
några städer skola ställa provisorisk normalinredning för skoländamål
till förfogande. Kommittén, som uttalar, att de av staten för polisskolan
i Stockholm tillhandahållna lokalerna är otillräckliga för nuvarande behov
och helt i avsaknad av väsentliga lokaliteter för en institution av dennas
storlek och betydelse, föreslår, att denna lokalfråga göres till föremål för
särskild utredning.
Om de mer eller mindre provisoriska lokaler för polisskolor, som nyss
omtalats, på grund av sedermera vunnen erfarenhet anses böra bestå för
polisskoleändamål eller avlösas av andra och mera ändamålsenliga lokaler,
bör enligt kommittén statsverket självt bestrida lokalkostnaderna. Detta
kan ske genom bidrag till byggnadskostnader eller erläggande av hyra eller
i båda formerna, allt efter förhandling med vederbörande kommun eller
annan intressent.
\ad gäller antalet elevplatser för läsår vid polisskoleväsendet beräknas
detta av kommittén till omkring 550 för undervisning motsvarande nuvarande
konstapelsklassen, medan antalet platser i klass motsvarande nuvarande
överkonstapelsklassen uppskattas till omkring 250. För kommissarie-
och polischef sklasserna räknas med ett utbildningsbehov av 40
respektive 30 elever. — De av kommittén angivna beräkningarna grundar
sig på bilagorna I—L i betänkandet, vilka uppgjorts med stöd av uppgifter
från bl. a. landsfogdarna samt polismästarna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping och Hälsingborg.
Kommittén föreslår, att polisskoleväsendets ledning såsom f. n. skall utövas
av en styrelse. I samband härmed föreslås, att dagarvode skall utgå
till icke självskriven styrelseledamot. Den nuvarande rektorstjänsten bör
förändras till en befattning som polisöverdirektör och rektor med löneställning
i lägst lönegrad Cp 15, i samband varmed befattningshavarens
åliggande att meddela undervisning minst 12 timmar varje vecka i medel
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
tal för läsår räknat bör minskas till att omfatta högst åtta timmar föi
vecka. Beträffande undervisningsskyldigheten erinrar kommittén om att
vissa läroverksrektorer, oaktat läsåret är kortare vid läroverken än vid
polisskolan, kan få undervisningsskyldigheten minskad, i vissa fall intill
fem timmar per vecka. Kommittén uttalar, att skolchefens åligganden huvudsakligen
bör ligga på det administrativa området, varför undervisningsskyldigheten
bör begränsas att endast ske i den omfattning, som är erforderlig
för att han med full förståelse för undervisningens aktuella problem
skall kunna på bästa sätt handlägga förekommande ärenden rörande
polisskoleväsendet. Härutinnan åberopas särskilt den betydelsefulla inspektionsverksamheten
beträffande de lokala polisskolorna, övervakningen av
undervisningen och därigenom tillsyn över att kursfordringarna upprätthålles
på ett enhetligt sätt, samt rådgivning och vägledning åt eleverna.
För den föreslagna löneställningen åberopas särskilt densamma för seminarierektorer
(lönegrad Cb 14 jämte avlöningsförstärkning om 1 008 kronoi
för år) samt cheferna för statens hantverksinstitut (lönegrad Cp 15) och
statens kriminaltekniska anstalt (lönegrad Cp 14).
Kommittén föreslår vidare följande personalförändringar vid undervisningsanstalten
i Stockholm. Tre nya tjänster som heltidslärare iniättas,
nämligen en i juridiska ämnen samt en i ettvart av ämnena ordningsrespektive
kriminalpolistjänst. I samband härmed föreslås ordinariesättning
av samtliga tre lärartjänster i juridiska ämnen med placering av en
i lönegrad Ca 35 och de båda övriga i Ca 33. Tjänsterna skall benämnas
polisskoleintendent respektive biträdande polisskoleintendent. Polisskoleintendenten
skall tillika vara sekreterare i skolstyrelsen och i viss utsträckning
svara för skolchefen vid förfall för denne. — Arvodet föreslås höjt för
samtliga fyra lärare i polistjänst till att utgöra högsta överkonstapelslön i
Stockholm jämte ett tilläggsarvode om 2 500 kronor för år. Alternativt föreslås
inplacering i lönegrad Ce 27. Dessa lärare bör enligt kommittén givas
kommissaries tjänsteställning under anställningen.
För samtliga heltidsanställda lärare, som nu har eu undervisningsskyldighet
av minst 24 timmar för vecka, föreslås en ändring av skyldigheten
till att omfatta 20—24 timmar i veckan efter styrelsens bestämmande. Av
betänkandet framgår att detta förslag till viss del förestavats av att dessa
lärare skall biträda vid ifrågasatta korrespondenskurser och inträdesprov
till skolan. Härutöver föreslås förstärkning av kansliet genom förändring
av kansliskrivartjänsten Ull befattning som rcgistrator och kassör i Ca 18.
kanslibiträdes tjänsten till kontorist i Ca 13 och en av tjänsterna i beioidringsgången
till kanslibiträde i Cell. Slutligen föreslås förbättring av
laboratoriebiträdets löneställning till lönegrad Ca 13 jämte inrättande av
en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10.
Lokal polisskola föreslås som förut skola förestås av arvodesavlönad
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
föreståndare. Någon fast anställd personal skall icke finnas vid dessa skolor
utan undervisningen skall helt ombesörjas av timlärare.
Ersättningen till timlärare, vilka, förutom vid de lokala polisskolorna,
även i avsevärd utsträckning måste användas vid utbildningsanstalten i
Stockholm, anser kommittén böra höjas till att i allmänhet motsvara, för
undervisning i klass motsvarande den nuvarande konstapelsklassen 20
kronor och i övriga klasser 25 kronor för undervisningstimme.
I fråga om potisskoleelevernas ekonomiska villkor under utbildningstiden
föreslås, såvitt avser den grundläggande utbildningen, att eleverna
av statsmedel skall tillerkännas arvoden om 10 kronor för dag jämte ersättning
för kostnaderna för resa till och från polisskola.
Av betydelse för frågan om ersättningen åt polisskoleeleverna anser kommittén
bl. a. vara förekomsten av kungörelsen den 30 april 1948 angående
lån med statlig kreditgaranti (garantilån) åt den som genomgått polisskola
(nr 210). Enligt kungörelsen kan polisman, som är anställd vid polisdistrikts
polisväsen och som genomgått utbildningskurs vid statens polisskola,
till underlättande av eu planmässig amortering av ådragna utbildningsskulder
erhålla garantilån. Om synnerliga skäl är därtill, må lånet
förutom skulder föranledda av utbildningskurs vid polisskolan — avse
även skulder, som hänför sig till praktikanttjänstgöring. Vid fastställande
av lånets storlek tages hänsyn till förhållanden, som inverkat på skuldsättningen.
Något maximibelopp är icke fastställt. Amorteringstiden må bestämmas
till högst tio år. Amorteringsfrihet under viss tid kan erhållas.
Intill den 1 mars 1952 har 168 ansökningar från polismän om garantilån
överlämnats till garantilånenämnden. De flesta ansökningarna avser skulder
för deltagande i utbildningen i konstapelsklassen. 142 lån har beviljats,
representerande en sammanlagd kapitalskuld av 385 740 kronor. Varje lån
uppgår sålunda i medeltal till 2 716 kronor.
Kommittén erinrar även om att de av dåvarande chefen för socialdepartementet
i oktober 1946 tillkallade sakkunniga för att verkställa utredning
rörande polismännens utbildningskostnader in. m. i ett den 29 oktober
1947 avgivet betänkande (stencilerat) rörande polispersonalens ekonomiska
förhållanden under polisskoleutbildningen föreslagit, att alla elever i konstapelsklassen
av statsmedel skulle tillförsäkras en viss ersättning, i princip
utgörande 250 kronor respektive — för familjeförsörjare — 400 kronor
för månad jämte ersättning enligt allmänna resereglementet för resa till
och från utbildningskurs. — De sakkunnigas förevarande förslag har icke
föranlett någon åtgärd.
Med det av kommittén beräknade rekryteringsbehovet av 550 man för
år och under antagande av att vikariats- eller extra tjänstgöring kommer
att äga rum under 90 av utbildningens 354 dagar beräknas de årliga kostnaderna
för arvoden till (550 x 264 x 10) 1 452 000 kronor. Härtill kommer
reseersättningarna med omkring 30 000 kronor för år.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
Enligt kommittén bör polisutbildningen principiellt anses vara en statlig
angelägenhet. I enlighet härmed föreslås, att staten svarar för samtliga
utbildningskostnader för polisaspiranterna, sålunda även för betalningen
av dagarvodena.
Därest det statsfinansiella läget icke anses tillåta, att staten utöver kostnaderna
för polisskoleverksamhetens bedrivande ensam åtager sig de kostnader,
som är förenade med elevernas uppehälle under utbildningstiden,
framlägges ett alternativt förslag om bidrag till utbildningskostnaderna
från landstingen och städerna utanför landsting med hälften av de angivna
årliga beloppen. Såsom skäl för att dessa kostnader lägges på landstingen
och ej på polisdistrikten åberopas bl. a. att på grund av det nya rekryterings-
och utbildningssystemets anordning aspiranterna — utom de för
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg antagna — icke
är knutna till något bestämt distrikt på sätt som för närvarande är fallet
med de flesta elever i konstapelsklassen.
De av kommunerna utbetalade ersättningarna till eleverna i konstapelsklassen
vid statens polisskola uppskattas av kommittén till i genomsnitt
550 000 kronor för år. Den flerstädes fortgående personalförstärkningen
inom polisväsendet m. in. anses berättiga till antagandet, att de samlade
kommunala ersättningarna för år till konstapelsklassens elever inom kort
kommer att uppgå till omkring 700 000 kronor. Därmed skulle de kommunala
ersättningarna motsvara ungefär hälften av den summa, som
enligt beräkningarna föreslagits för dagarvoden till polisaspiranterna. Enligt
kommittén bör en skälighetsavvägning leda till att staten å ena sidan samt
landstingen och landstingsfria städer å andra sidan svarar för ifrågavarande
kostnader till lika delar.
Remissyttranden.
Förslaget till ny ordning för rekrytering av polispersonal
har av flertalet remissmyndigheter hälsats med tillfredsställelse.
Tanken att låta särskilda rekryteringsorgan omhänderha rekryteringen
och därefter följa den antagne under den grundläggande polisutbildningen
anses sålunda på ett lämpligt sätt råda bot på de av kommittén
påtalade olägenheterna med nuvarande ordning.
Bland de tillstyrkande remissinstanserna har åtskilliga länsstyrelser
framhållit den psykologiska betydelsen av att de föreslagna rekryteringsnämnderna
kommer till stånd. I detta hänseende uttalar länsstyrelsen i
Malmöhus län.
Vad kommittén i principiellt avseende anfört beträffande rekryteringsområden
och rekryteringsnämnder finner länsstyrelsen vara riktigt. Inrättandet
av rekryteringsnämnder är helt i linje med den utveckling som för
närvarande äger rum på skilda samhällsområden, och kan antagas bli till
gagn för polisväsendet, icke minst ur psykologisk synpunkt, för främjandet
av ett gott förhållande mellan allmänheten och polisen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Bland dem som avstyrker märkes länsstyrelsen i Västmanlands län, som
uttalar, att inrättandet av rekryteringsnämnder skulle innebära en påtaglig
överorganisation. Enligt länsstyrelsens mening torde de uppgifter, som
skall tillkomma nämnden, lika väl men med mindre omgång och lägre
kostnader kunna fullgöras av länsstyrelsen eller genom landsfogden.
En grupp remissinstanser vill tillerkänna de föreslagna nämnderna en
blott rådgivande funktion, varvid rekryteringsmyndighet skulle vara landsfogden
resp. polischefen i polismästarstäderna. Överståthållarämbetet har
utvecklat denna tankegång på följande sätt.
För Stockholms del liksom för övriga städer, som anses böra utgöra
särskilda rekryteringsområden, är det möjligt att samordna rekryteringsoch
tillsättningsmyndigheterna genom att på sätt polismästaren föreslagit
göra polischefen till rekryteringsmyndighet. Det intresse av ett allmänt
medborgerligt inflytande över rekryteringen, som ansetts motivera att två
av stadsfullmäktige valda ledamöter skall ingå i nämnden, synes kunna
tillgodoses på det sätt, att dessa jämte en representant för polispersonalen,
utsedd på det sätt kommittén föreslagit, bildar en rådgivande nämnd, som
har att granska de till rekryteringsmyndigheten inkomna ansökningarna
och avgiva yttrande över desamma. Överståthållarämbetet har för sin del
intet att erinra mot att granskningen avser samtliga ansökningar. Avslår
rekryteringsmyndigheten ansökan från en person, vars antagning nämnden
tillstyrkt, bör nämnden erhålla underrättelse härom med angivande
av skälen för avslaget. Om rekryteringsmyndighetens avslag föranletts av
tvekan, huruvida sökanden äger en sådan medborgerlig inställning, att han
kan antagas komma att städse fullgöra sin tjänsteplikt, synes dock av sekretesskäl
någon närmare motivering till beslutet icke behöva lämnas. Ämbetet
är för sin del benäget att förorda vetorätt för nämnden så tillvida, att
en sökande ej finge antagas mot nämndens avstyrkande. Med en så anordnad
rekrytering torde någon besvärsrätt icke böra ifrågakomma.
För de rekryteringsområden, vilka skail bestå av ett flertal polisdistrikt
med skilda tillsättningsmyndigheter ifråga om den extra polispersonalen,
är det dock icke möjligt att verkställa en sådan samordning mellan rekryteringsmyndighet
och tillsättningsmyndighet, som här ovan föreslagits
beträffande de städer, som skulle vara egna rekryteringsområden. Lämpligast
synes vara att länspolischefen, d. v. s. landsfogden, i dessa fall göres
till rekryteringsmyndighet med en rådgivande nämnd vid sin sida.
Beträffande re krytering snämndernas sammansättning
har kritik icke riktats mot vare sig kommun- eller personalrepresentanters
ledamotskap i nämnd. Däremot har i många fall ifrågasatts lämpligheten
av att betunga landshövdingen med ordförandeskapet i nämnd utan i stället
uttalats, att landsfogden i egenskap av länspolischef är bäst skickad att
fullgöra uppdraget. Vidare har i flera yttranden med skärpa framhållits
vikten av att de lokala polischeferna blir representerade i nämnden. Föreningen
Sveriges landsfiskaler anför i detta sammanhang.
I fråga om rekryteringsnämndernas sammansättning anser sig föreningen
böra påyrka, att en lokalpolischef, förslagsvis utsedd av länsstyrelsen, får
15
Kungl. Mnj:ts proposition nr 175.
ingå såsom medlem. Det är ju dock lokalpolischeferna, som har det närmaste
befälet över polispersonalen och till följd därav får anses ha den
största möjligheten att erfarenhetsmässigt bedöma de frågor, som det skulle
ankomma på rekryteringsnämnderna att avgöra.
Med avseende å förslaget att rekrytering skall företagas
å viss tid, en eller i särskilda fall två gånger årligen, uttalar landsfogden
i Värmlands län, att han icke är säker på att erforderlig tillströmning
av sökande kommer att ske vid sålunda bestämda tider. Landsfogden
erinrar om att rekrytering av landsfiskalselever var tänkt att ske på bestämda
tider, men att denna ordning icke kunnat upprätthållas. Liknande
farhågor uttalas av landsfogden i Västerbottens län.
I stort sett har utredningens förslag till grundläggande utbildning
av polispersonalen mött remissmyndigheternas gillande.
Kritiska anmärkningar mot utbildningsgången har dock framförts av bl. a.
länsstyrelsen i Norrbottens län samt landsfogdarna i Malmöhus och Värmlands
län, som föreslår, att polisaspiranterna efter antagningen skall erhålla
viss tids praktik för att därefter genomgå en kurs motsvarande nuvarande
konstapelsklassen vid polisskola. Önskvärdheten av centralt anordnad korrespondensundervisning
under praktiktiden betonas.
De av utredningen föreslagna fortbildningskurserna för obefordrade
polismän tillstyrkes allmänt. Styrelsen för statens polisskola anför
om behovet av dessa kurser följande.
De polismän, som icke får tillfälle att genomgå överkonstapelsklassen, erhåller
för närvarande icke någon ytterligare teoretisk yrkesutbildning utöver
den de erhållit vid bevistande av konstapelsklassen. Detta förhållande
måste betecknas som en allvarlig brist. När därför kommittén föreslagit en
fortbildningskurs i polistjänst närmast för sådana polismän, som icke
kan erhålla ordinarie högre utbildning, anser styrelsen detta förslag vara
mycket beaktansvärt.
Däremot har förslaget om utbyte av överkonstapelsklassen mot två särskilda
kompetensgivande kurser, huvudkurs och fortsättning sk
u r s, mött starkt motstånd. Härutinnan anför styrelsen för statens polisskola.
Även om vissa skäl i och för sig kan anföras för en dylik fortsättningskurs,
ifrågasätter styrelsen dock, om det skall vara nödvändigt att låta en
sådan kurs ingå i utbildningsprogrammet. Visserligen måste det vara värdefullt
för polismännen att på ifrågavarande stadium få komma tillsammans
i en kurs vid den högre utbildningsanstalten i huvudstaden och där utbyta
erfarenheter ävensom taga del av nya rön och erfarenheter å det polisiära
arbetsområdet. Fät realiserande av det förslag till fortsättningskurs, som
kommittén framlagt, synes emellertid kunna medföra en icke önskvärd
splittring av polistjänsten, t många fall skulle det måhända komma att
visa sig vara mycket svårt att med hänsyn Lill polistjänstens behöriga fullgörande
bereda ledighet åt de polismän, som önskade genomgå fortsättningskursen.
Fn annan omständighet, som är ägnad att ingiva betänklighet,
är att fortsättningskursen, ehuru endast omfattande 5 veckor, förutsättes
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
skola medföra kompetens för fortsatt befordran. Styrelsen anser därför att
fortsättningskursen bör utgå ur undervisningsplanen.
I förevarande sammanhang uttalar styrelsen, att den finner benämningen
polishögskola icke fullt egentlig i vad rör anstalten för den högre undervisningens
bedrivande. I stället förordas namnet statens högre polisskola.
—- Benämningen polishögskola har allmänt kritiserats i remissyttrandena.
De föreslagna specialkurserna vid utbildningsanstalten i Stockholm
har mötts med gillande. Kritik har riktats mot att ifrågasatta ämnesområden
huvudsakligen endast avse kriminalpolisens område. Föreningen
Sveriges landsfogdar anför härom.
Det synes icke vara ur vägen att föreslå specialkurser jämväl för ordningspolisbefäl,
såsom specialkurser rörande trafik- och fordonskontroll
samt polistaktiska specialiteter. Härjämte synes kunna ifrågakomma specialkurser
i psykologi och arbetsledning.
Förslaget med en särskild grundkurs för landsfiskal saspiranter
före polischefsklassen har mött kritik från övervägande
antalet remissinstanser. Anmärkningarna går ut på att aspiranterna, som
numera skall ha avlagt distriktsåklagarexamen före polischefsklassen, väl
bör kunna hävda sig med den andra gruppen i kursen. Härtill har påpekats,
att därest utbildningsgången skulle ändras för landsfiskalsaspiranternas
del, blir det också nödvändigt, att åter ändra den nyligen fastställda
befordringsgången för dem.
Statskontoret anför, att man först, sedan rådande underskott på personal
med för polistjänsten erforderlig grundutbildning avhjälpts, bör taga ställning
till kommitténs förslag till fortbildningskurser, fortsättningskurs samt
specialkurser av olika slag.
Några remissmyndigheter har behandlat förslaget om ytterligare d ecentralisering
av den grundläggande polisutbildningen.
Styrelsen för statens polisskola tillstyrker förslaget och finner
förläggningen av de lokala polisskolorna lämplig. Universitetskanslern och
Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultet finner starka
skäl tala för att den grundläggande och mera elementärt betonade undervisningen
decentraliseras och förlägges till lokala polisskolor i olika delar
av landet. Länsstyrelsen i Stockholms län, finner, att decentraliseringstanken
icke utförts så långt som varit önskvärt, och yttrar.
De lokala polisskolorna är sålunda utformade som osjälvständiga »filialer»
till huvudskolan i Stockholm. De saknar till och med egna styrelser och
är tydligen avsedda att i sin verksamhet bliva helt centraldirigerade. En
sådan ordning synes knappast vara ägnad att främja utvinnandet av pedagogiska
toppresultat eller att förskaffa de olika skolorna någon fastare förankring
i vederbörande bygder.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
Länsstyrelsen i Örebro lån, poliskammaren i Örebro samt drätselkammaren
därstädes föreslår, att det bör övervägas om icke en polisskola skulle
kunna förläggas till staden samt framhåller stadens lämpliga geografiska
läge.
Överståthållaråmbetet, styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt och
föreningen Sveriges polismästare önskar, att frågan om undervisningens
förläggande till internatskolor ytterligare överväges.
Beträffande frågan om tillhandahållandet av lokaler
vid de befintliga polisskolorna i Göteborg och Malmö yttrar sig icke stadsfullmäktige
i Göteborg, vilket torde få anses innebära, att staden icke är
beredd att ställa lokaler till förfogande utöver de två lärosalar staden f. n.
kostnadsfritt upplåter för skoländamål. Stadsfullmäktige i Malmö meddelar,
att en planerad tillbyggnad av polishuset kan beräknas inrymma
fyra lärosalar. Innan denna tillbyggnad är färdig kan man icke räkna med
att lokaler utöver de två nuvarande lärosalarna skall ställas till förfogande.
Fullmäktige säger sig ha svårt att inse, varför Malmö stad skulle utan
ersättning tillhandahålla ej blott lokaler med belysning, städning in. m.
utan också viss inredning, särskilt som elever från andra håll skall utbildas
i skolan. Förhållandena i Stockholm åberopas som skäl mot att staden
engageras i kostnaderna.
Beträffande de föreslagna nyinrättade polisskolorna i Norrköping, Gävle,
Sundsvall och Luleå märkes att stadsfullmäktige i Norrköping meddelar,
att några lokaler icke står till förfogande. — Av yttrandena från de övriga
tre städerna får anses framgå, att de utan kostnad för statsverket är beredda
att ställa erforderliga provisoriska lokaler till förfogande ävensom
i viss utsträckning normalinredning för skoländamål.
Vad avser antalet elevplatser inom polisskoleväsendet uttalar statskontoret,
att det icke är motiverat, att inom polisskoleväsendets mera permanenta
organisation inrymma en utbildningsverksamhet av den omfattning
kommittén förordar. Den nuvarande polisskolan anses sålunda mer
än väl kunna tillgodose det utbildningsbehov, som redovisats. En annan
sak är att särskilt konstapelsutbildningen utvisar en betydande eftersläpning
och att för den skull tillfälliga åtgärder kan vara påkallade för att förstärka
skolans utbildningsmöjligheter.
Styrelsen för statens polisskola har utförligt behandlat behovet av elevplatser
och därom anfört.
Det verkliga platsbehovet i fråga om konstapelsutbildning har visat sig
i mycket stor utsträckning överskrida de flesta av de siffror, som upptagits
1 den av kommittén upprättade statistiken. För att avhjälpa det mest träng
2
— Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 175.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
ande utbildningsbehovet har styrelsen, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
anordnat en extra kurs i en avdelning av konstapelsklassen med början den
1 oktober 1952. Till denna kurs uttogs endast polismän från huvudstaden,
enär det för styrelsen framstod såsom särskilt angeläget att i första hand
tillgodose stockholmspolisens behov. Trots att extra kurs anordnats och trots
att uttagning av polismän från Göteborgs stad på grund av rådande lönekonflikt
icke kunnat ske för deltagande i kurs under vårterminen 1953,
har det likväl icke varit möjligt för styrelsen att tillgodose det återstående
utbildningsbehovet.
Till upplysning om förhållandet mellan antalet sökande och antalet uttagna
elever till konstapelsklassen under kalenderåren 1951—1953 må här
intagas följande tablå:
K o
n s t a p e
1 s k 1 a s s
e n
1951
1952
1953
Sökande
Uttagna
Sökande
Uttagna
Sökande
Uttagna
Stockholm..............
313
291
272
Göteborg................
Öl
98
97
Malmö..................
54
55
60
Luleå ..................
—
—
44
565
418
525
444
608
473
Det måste emellertid anmärkas, att det verkliga utbildningsbehovet icke
motsvaras av antalet sökande. Man måste nämligen räkna med bl. a. att
det finns ett icke ringa antal polismän, som på grund av rådande förhållanden
icke ansökt om inträde, ehuru de är i behov av den utbildning,
som meddelas i konstapelsklassen. En annan omständighet, som måste
beaktas, är förekomsten av vakanta tjänster i konstapelsgrad.
Under år 1953 har utbildats eller kommer att utbildas 473 elever i konstapelsklassen.
Antalet polismän, som f. n. icke kan vinna inträde i denna
klass utgör — om hänsyn jämväl tages till vakanta konstapelstjänster i
Stockholm och Göteborg — för Stockholms stad 165, för Göteborgs stad
125 och för landet i övrigt 61 eller sålunda sammanlagt (165 + 125 4-61)
351. Antalet platser, som skolan, då det gäller konstapelsutbildning, borde
ha kunnat ställa till förfogande under år 1953, skulle sålunda rätteligen
ha utgjort (473 4- 351) 824. Vid 1954 års ingång kommer sålunda en
balans på icke mindre än 351 platser att förefinnas. Ovan angivna siffra
824, som vilar på reell grund, bör jämföras med det i bilaga I i kommittébetänkandet
angivna rekryteringsbehovet för 1953 av 454. Kalkylen visar
sålunda att beräkningen för år 1953 slår fel med icke mindre än (824—454)
370 platser. Vad här sålunda angivits i siffror visar enligt styrelsens uppfattning,
att stor försiktighet är påkallad vid ett bedömande av förut angivna
statistiska uppgifter. Det är vidare att märka, att ett mycket stort antal
polismän i riket, vilka vunnit anställning innan krav å genomgång av
konstapelsklassen uppställdes för erhållande av ordinarie tjänst, alltjämt
saknar polisskoleutbildning. Enligt kommittén uppgick detta antal den 1 juli
1950 till 2 111. När en prognos skall ställas rörande rekryteringsbehovet beträffande
personal i konstapelsgrad, är det också nödvändigt att taga hänsyn
till den fortgående ökningen av personalkadrarna inom åtskilliga distrikt
och inom statspolisorganisationen.
19
Kiuigl. Maj.ts proposition nr Ilo.
Samtliga inverkande omständigheter talar enligt styrelsens uppfattning
för att rekryteringsbehovet för framtiden icke kan angivas till lägre genomsnittligt
antal än åtminstone 600, och det förefaller mycket sannolikt, att
man vissa år måste räkna med ett betydligt högre antal.
Vad härefter beträffar behovet av elevplatser i den planerade huvudkursen
(överkonstapelsldassen) finner styrelsen även det uppgivna behovet
vara för snävt tilltaget. Det förefaller styrelsen som om vederbörande polischefer
vid sina beräkningar icke i tillbörlig grad räknat med avgång från
polistjänsten i förtid av olika anledningar, t. ex. död, sjukdom och inträde
på annan yrkesbana. Hänsyn måste även tagas till det utbildningsbehov,
som kommer att bliva en följd av den väsentliga utökning av kriminalstatspolisen,
som Kungl. Maj :t föreslagit i propositionerna n:ris 168 och
171 till 1953 års riksdag. Härutöver bör framhållas, att även ordningsstatspolisen
torde komma att utökas under de närmaste åren. Ytterligare
bör beaktas, att verkställd sammanslagning av vissa polisdistrikt till större
enheter medfört, att ett antal nya befälstjänster inrättats inom dessa större
polisdistrikt. Men icke nog härmed. Det kan nämligen icke, såsom kommittén
själv påpekar, vara tillfyllest att utbilda allenast så många polismän,
som motsvarar det absoluta behovet. Sålunda måste beaktas nödvändigheten
av en viss marginal, så att det i princip för varje tjänst, som
skall tillsättas, finns flera än en sökande. Härtill kommer ett visst behov
av kompetenta vikarier. Vid bestämmande av angivna marginal bör givetvis
också beaktas, att icke alla de polismän, som erhåller tillfälle att genomgå
överkonstapelskursen, kan med säkerhet antagas absolvera kursen med för
befordran tillräckliga betyg eller eljest visa sig fullt lämpliga för befordran.
Styrelsen håller före att under alla omständigheter måste såsom ett minimum
för år räknat antalet elevplatser i överkonstapelskursen upptagas till
300. Om man icke räknar med tillräckligt antal platser i denna kurs,
kommer den centrala skolmyndigheten faktiskt att, såsom nu beklagligtvis
är fallet, dirigera befordringarna till kriminalkonstapels- och befälstjänster.
En sådan uppgift kan icke anses tillkomma det organ, som är satt att leda
polisutbildningen i riket.
Styrelsen upplyser, att åren 1951—1953 stått 236, 232 och 300 platser
till förfogande, medan sökandenas antal varit 462, 454 respektive 460.
Styrelsen vill slutligen framhålla, att starka skäl talar för att beräkningarna
av rekryterings- och elevplatsbehovet för framtiden kompletteras med
av statistisk expertis utförda beräkningar av detta behov på demografisk
grund. Sålunda bör vid statistikens upprättande beaktas sådana omständigheter
som befolkningsutvecklingen och samhällsbildningen. Tillkomsten av
större tätorter medför enligt erfarenheten omfattande polisiära problem,
för vilkas bemästrande fordras förstärkning av personalkadrarna. Någon
möjlighet att samtidigt minska antalet befattningshavare i rikets övriga distrikt
torde icke finnas, utan det förefaller tvärtom sannolikt, alt man även
där nödgas efter hand utöka kårerna.
Rörande poliss k oleväsendets ledning och andra personalfrågor
vill statskontoret icke motsätta sig förslaget om dagarvoden
till styrelsens ledamöter. Dagarvodena bör utgå i enlighet med
föreskrifterna i kommittékungörelsen. Förslaget alt tjänsten som skolchef
skall upptagas i lägst lönegrad Cp 15 med tjänstebeteckningen överdirek
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
tör kan icke nu tillstyrkas. Den ifrågasatta nedsättningen av befattningshavarens
tjänstgöringsskyldighet biträdes med hänsyn till vad som gäller
närmast motsvarande lärarkategorier och föreslås bli bestämd till minst
10 timmar för vecka. Utredningens förslag beträffande de heltidsanställda
lärarna och biträdespersonalen avstyrkes såväl i vad avser förbättrad löneställning,
nedsatt undervisningsskyldighet som ändring av tjänstebeteckningarna.
Härutinnan åberopas, att löneställningen prövats så sent som
av 1952 års riksdag i samband med tjänsteförteckningsrevisionen. Huruvida
behov föreligger av en expeditionsvakttjänst undandrager sig statskontorets
säkra bedömande. Vid bifall till förslaget ifrågasättes emellertid
om ej expeditionsvakten i överensstämmelse med numera gällande
lönesättningsnormer för expeditionsvaktspersonal bör hänföras till 11 lönegraden
i stället för i betänkandet upptagna Ce 10. Förhöjda timlärarersättningar
anses slutligen icke böra komma i fråga.
Enligt riksräkenskapsverket bör chefen för polisskoleväsendet placeras
högst i lönegrad Cp 14 och benämnas rektor.
Statens lönenämnd uttalar i nu förevarande hänseenden.
Med utgångspunkt från numera gällande löneställning för seminarierektorerna
anser sig lönenänmden icke kunna tillstyrka högre placering
av tjänsten som chef för polisskoleväsendet än i Cp 14. För lärarna i juridik
anser lönenänmden icke högre löneställning än den nuvarande i Ce 31 motiverad.
För lärarna i polisiära ämnen vill lönenänmden icke heller tillstyrka
ändrade avlöningsförhållanden. De av kommittén föreslagna tjänstebenänmingarna
för skolchef och lärare anser lönenänmden missvisande och
föreslår att i stället väljes benämningar, vilka närmare anknyter till vad
som i detta hänseende tillämpas inom undervisningsväsendet i allmänhet.
I stället för av kommittén föreslagen tjänst som registrator och kassör i
Ca 18 förordas tjänst såsom förste kansliskrivare i Ca 17. Mot kommitténs
förslag till en kontoristtjänst i Ca 13 och en kanslibiträdestjänst i Ce 11
har lönenänmden icke någon erinran. Vad beträffar tjänsten som laboratoriebiträde
anser sig lönenänmden kunna tillstyrka dess placering i Ca 13
med hänsyn till den höjning av arbetsuppgifternas kvalitet, som torde
följa av kommitténs förslag. Den av kommittén föreslagna expeditionsvaktstjänsten
torde böra hänföras till 11 lönegraden.
Vad ersättning till timlärare beträffar kan lönenänmden — utan tillgång
till närmare uppgifter rörande vilka lärarkategorier, som tages i anspråk,
o. s. v. — icke förorda någon höjning av arvodesbeloppen.
Styrelsen för statens polisskola tillstyrker kommitténs förslag om arvoden
till styrelsens ledamöter och föreslår, att styrelseordföranden tillerkännes ett
årligt arvode härutöver med 1 200 kronor. Styrelsen finner kommitténs
argumentering rörande skolchefens löneplacering riktig och tillstyrker med
betonande av befattningens vikt och dess huvudsakligen administrativa
uppgifter en placering i lönegrad Cp 15 med tjänstebeteckningen överdirektör.
Kommitténs förslag om nedsättning av rektors undervisningsskyldighet
tillstyrkes jämväl. De heltidsanställda lärarna i juridik bör er
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
hålla tjänstebeteckningen lektor. Beträffande löneställningen för dessa
befattningshavare m. fl. frågor anför styrelsen.
Styrelsen vill erinra om att de nuvarande heltidslärarna vid statens polisskola
i juridiska ämnen i sammanhang med den nyligen genomförda
tjänsteförteckningsrevisionen placerats i lönegrad Ce 31. Även om styrelsen
gärna ser, att dessa lärare erhåller en förhöjd placering enligt kommitténs
förslag, anser sig styrelsen — därest detta ej skulle kunna ske -— böra
påyrka, att lärarna erhåller ordinarie anställning.
På en punkt hyser styrelsen en avvikande mening. Kommittén har tänkt
sig en differentiering så tillvida, att den lärare, som tillika skulle vara
sekreterare, skulle erhålla en högre lönegradsplacering. Styrelsen anser det
lämpligare, att sekreterarsysslan ej bör knytas till en viss befattning, utan
att det får ligga i styrelsens hand att utse lämplig person — bland lärarna
eller eljest — till sekreterare. Som sekreterararvode föreslås ett belopp
av 2 500 kronor för år. Genomföres en sådan anordning, skulle den av
kommittén föreslagna polisskoleintendenttjänsten med avseende å göromålen
skilja sig från de föreslagna biträdande polisskoleintendenterna
däri, att han skulle vara ställföreträdare för polisöverdirektören. Huruvida
denna skillnad skall kompenseras med en förhöjd löneställning eller särskilt
arvode är närmast en löneteknisk fråga. Styrelsen är för sin del —
närmast för att få till stånd en viss befordringsmöjlighet — böjd att förorda
det förra alternativet.
De heltidsanställda lärarna i ordningspolistjänst och kriminalpolistjänst
bör, såsom kommittén föreslagit, tillerkännas kommissaries tjänsteställning.
De bör enligt styrelsens mening avlönas i den formen, att de erhåller
ersättning för mistad lön i polisiär befattning jämte ett särskilt
tillägg om 2 500 kronor för år. Med hänsyn till att det kan bliva aktuellt
att anlita heltidslärare i angivna ämnen även från ort utom Stockholm,
måste man räkna med att kunna av statsmedel lämna ersättning för flyttningskostnad.
Kommitténs förslag angående befattningarna å polisskolans kansli tillstyrkes.
Detta gäller även förslaget beträffande laboratoriebiträdet. Det
anmälda behovet av en expeditionsvakt understrykes. Styrelsen framhåller
slutligen mycket starkt vikten av att ersättningarna till timlärare bestämmes
på sätt kommittén föreslagit.
Remissinstanserna har i allmänhet ogillat kommitténs förslag till titulatur
för rektor och heltidsanställda lärare i juridik. Flertalet som yttrat
sig i frågan har föreslagit rektor resp. lektor. Invändningar har icke rests
mot förslaget om tillerkännandet av kommissaries tjänsteställning åt heltidslärarna
i polisiära ämnen.
Förslaget om alt polisskoleeleverna skall erhålla d a g a r v o d e under
den grundläggande utbildningen har helt övervägande hälsats med tillfredsställelse.
Däremot har förslaget om att landstingen med staten skall halvera
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
kostnaden för arvodena icke mött förståelse. Med få undantag har ansetts
att staten helt skall bära dessa kostnader, varvid remissmyndigheterna
regelmässigt anslutit sig till kommitténs uppfattning, att polisutbildningen
principiellt är en statlig angelägenhet.
Svenska landstingsförbundet uttalar i frågan.
Den omständigheten, att polisväsendet drives i kommunal regi, kan
enligt styrelsens mening knappast utgöra motiv för att en kostnadsuppdelning
göres i fråga om olika detaljer. Huvudsaken är, att avvägningen mellan
stat och kommun av totalkostnaden blir rimlig och rättvis. Mot ett inkopplande
av landstingen som bidragsgivare i förevarande fall talar det
förhållandet, att landstingen för närvarande — om man bortser från vissa
pensioneringskostnader, som kvarstår från äldre tid —- icke hava några utgifter
för polisväsendet och att det knappast kan vara rationellt att dela
upp dessa utgifter på tre olika organ, övervägande skäl talar därför enligt
styrelsens mening för att staten — även om polisväsendet bibehålies såsom
kommunal uppgift — påtager sig kostnaderna för nämnda dagarvoden.
Statskontoret kan däremot icke tillstyrka, att statsverket — så länge
polisväsendet är en kommunal angelägenhet — påtager sig kostnaderna för
polisaspiranternas utbildningsarvoden eller uppkommande reseersättningar
och uttalar.
Det synes ämbetsverket lämpligt att anförtro landstingen resp. städerna
utanför landstingen att svara för utbetalningen av till aspiranterna utgående
ersättningar. Därest det likväl skulle anses motiverat, att staten lämnar
direkt ekonomiskt stöd åt aspiranterna, synes detta böra ske i form av lån
efter de grunder, som av 1952 års riksdag (skr. nr 432) fastställts för studiehjälp
vid olika förekommande yrkesutbildningsanstalter. Att ersättning av
statsmedel skall kunna utgå för aspiranternas resor till och från polisskola
kan statskontoret icke finna påkallat.
Riksråkenskapsverket uttalar att de föreslagna arvodena, som icke är att
betrakta som avlöningskostnader för polisväsendet, bör upptagas å ett särskilt
anslag å riksstaten.
I fråga om av statskontoret föreslagna lån uttalar statens studielånenåmnd
bl. a. följande.
Riksdagen har år 1952 godkänt ett system för studiehjälpen vid bl. a.
statliga undervisningsanstalter. En av studiehjälpskategorierna omfattar de
huvudsakligen äldre elever, som utbildas i tekniska och vissa andra fackutbildningsanstalter.
Eleverna skall kunna erhålla studielån ur allmänna
studielånefonden på högst 2 500 kronor för läsår, ett högstbelopp som kan
överskridas med högst 500 kronor, då särskilda skäl därtill äro.
Styrelsen för statens polisskola, som anser, att staten helt bör svara för
kostnaderna för dagarvoden, uttalar, att aspiranterna utöver arvodet skall
ha möjlighet att erhålla lån. Dessa lån bör de dock helst få från allmänna
studielånefonden. Det är icke lämpligt, att poliseleverna skall skaffa sig
privata lån och kanske komma i beroendeställning till privata långivare.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 23
Det är ju just först efter genomgången kurs de får möjlighet att överföra
lånen till garantilån.
Beträffande dagarvodenas storlek har det föreslagna beloppet
mött kritik från ett stort antal remissmyndigheter, som anser detsamma
för lågt för att trygga aspiranternas ekonomi under utbildningen och därigenom
även ägnat att på många håll försämra rekryteringen.
2. Statens polisskolas anslagsframställning för budgetåret 1954/55.
I sina ordinarie petita (skr. 26/8 1953) gör styrelsen för statens polisskola
följande uttalande rörande organisationsfrågan för skolan och de
förutsättningar under vilka petitan uppgjorts.
Då en reform av polisskoleväsendet är synnerligen påkallad, utgår styrelsen
från antagandet att en på kommitténs förslag grundad proposition
i ämnet kommer att föreläggas 1954 års riksdag. Styrelsens statförslag innebär
därför endast ett provisorium.
Därest en genomgripande reform av polisskoleväsendet icke skulle kunna
ske till nästa budgetår, måste enligt styrelsens bestämda mening — utöver
vad statförslaget ger vid handen — en del partiella reformer och andra
åtgärder vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med förslag ingående i
polisutbildningskommitténs betänkande. Sålunda synes erforderligt, att anslag
erhålles till en ny tjänst såsom lärare i juridiska ämnen, till två nya
befattningar såsom lärare i ordnings- och kriminalpolistjänst, samt förhöjning
av arvodena till lärare i ordnings- och kriminalpolistjänst.
I petitan framlägger styrelsen förslag om inrättande av en avdelningsskola
i Gävle. Härom anföres i huvudsak följande.
Undervisning i konstapelsklassen kommer att under budgetåret 1953/54
bedrivas å 17 avdelningar, fördelade med 7 avdelningar vid huvudskolan i
Stockholm, 4 avdelningar vid polisskolan i Göteborg, 4 avdelningar vid
polisskolan i Malmö samt 2 avdelningar vid polisskolan i Luleå. Härigenom
beräknas sammanlagt 425 sökande kunna av styrelsen uttagas för erhållande
av grundläggande polisutbildning under nämnda budgetår. Oaktat
kursverksamheten utvidgats något i förhållande till den, som förekom
under närmast föregående budgetår — då undervisningen i konstapelsklassen
skedde å 16 avdelningar — kan likväl den grundläggande utbildningen
icke meddelas i så stor utsträckning, som påkallas av den i rikets polisdistrikt
behövliga rekryteringen.
Styrelsen återger och åberopar härefter vad styrelsen anfört i sitt utlåtande
över 1948 års polisutbildningskommittcs betänkande angående behovet
av elevplatser på det första utbildningsstadiet (intaget å s. 17—19) och
fortsätter.
Det sålunda anförda torde klart visa, att statens polisskolas utbildningskapacitet
måste ökas. Det hör anmärkas, att den här förut uppgivna siff
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
rån i fråga om behovet av platser i konstapelsklassen för Göteborgs stads
vidkommande enligt numera vunnen uppgift av polismästaren i Göteborgs
stad beräknas per 1 oktober 1953 till approximativt angivet 250, vilket kommer
att medföra, att den balans, som föreligger i fråga om denna klass vid
1954 års ingång, kommer att utgöra icke mindre än (351 + 125) 470. Skulle
ordningsstatspolisen komma att utökas genom beslut under år 1954, medför
detta att ytterligare krav på en utökning av antalet avdelningar i konstapelsklassen
måste ställas. Styrelsen anser det därför vara erforderligt
att under nästa budgetår låta undervisningen i konstapelsklassen äga rum
å minst 19 avdelningar, varvid omkring 475 elever skulle kunna antagas.
Då samtidigt undervisningen i överkonstapelsklassen synes behöva bibehållas
i den omfattning, som skall förekomma under innevarande budgetår
— 12 avdelningar — blir det på grund av lokalbrist vid huvudskolan i
Stockholm nödvändigt att förlägga undervisningen för de två nya avdelningarna
av konstapelsklassen till ort utanför Stockholm. I denna situation
anser styrelsen, att det vore ändamålsenligt att följa den decentraliseringslinje,
som statsmakterna redan slagit in på och som polisutfaildningskommittén
förordat beträffande den lägre polisutbildningen och inrätta
ytterligare en lokal polisskola.
Sedan förutom huvudskolan i Stockholm numera finns lokala polisskolor
för konstapel sutbildning i Göteborg, Malmö och Luleå, skulle ett fullföljande
av polisutbildningskommitténs decentraliseringstanke innebära, att
lokala polisskolor inrättades jämväl i Norrköping, Gävle och Sundsvall.
Styrelsen anser, att samtliga föreslagna städer är lämpliga att mottaga
polisskola. När det nu närmast är aktuellt att inrätta polisskola i en av de
tre sistnämnda städerna, faller styrelsens val på Gävle. Detta beror dels på
att lokalfrågan synes lättast att ordna därstädes och dels på att — vid jämförelse
med Sundsvall — stadens geografiska belägenhet är tillfredsställande
med hänsyn till utbildningsbehovets frekvens inom de delar av riket,
som skolan skulle komma att betjäna.
Beträffande undervisningen i överkonstapelsklassen uttalar
styrelsen inledningsvis.
I överkonstapelsklassen bedrevs undervisning under budgetåren 1951/52
och 1952/53 å 9 avdelningar. Sedan styrelsen" i sin hösten 1952 avgivna
petitaskrivelse hemställt om en utvidgning till 11 avdelningar, förklarade
sig departementschefen i statsverkspropositionen vilja tillstyrka blott 10
avdelningar. På grund av den utökning av kriminalstatspolisen, som Kungl.
Maj :t föreslagit i propositionerna nr 168 och 171 till riksdagen under våren
1953, har emellertid bestämts, att undervisningen i överkonstapelsklassen
skall omfatta 12 avdelningar under budgetåret 1953/54. Detta betyder, alt
under nämnda budgetår drygt 300 polismän kommer att erhålla utbildning
i överkonstapelsklassen.
Efter återgivande av vad styrelsen i sitt nyssnämnda yttrande över 1948
års polisutbildningskommittés betänkande anfört beträffande behovet av
elevplatser i kurs motsvarande överkonstapelsklassen (intaget å s. 191
anser styrelsen tillräcklig motivering ha lämnats för alt undervisningen i
överkonstapelsklassen även under budgetåret 1954/55 bör bedrivas å 12 avdelningar.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
För kommissarie- och polischefs k lasser na räknas för
budgetåret med anordnande av en respektive två avdelningar.
Rörande ersättningen till timlärare har styrelsen i överensstämmelse
med polisutbildningskommitténs förslag funnit sig böra föreslå
följande normer för timlärararvoden vid statens polisskola: ersättningen
skall av styrelsen bestämmas att i allmänhet utgå med högst 20
kronor för undervisningstimme i konstapelsklassen och med högst 25 kronor
för undervisningstimme på högre stadier. Vid anlitande av särskilda
specialister måste styrelsen emellertid vara berättigad att bestämma högre
arvoden än de sålunda nämnda.
Styrelsen upplyser rörande ersättning för lokaler o.
dyl., att Malmö stad, som tidigare åtagit sig att svara för kostnader för
lokaler, bränsle, lyse och städning vid förläggning av två avdelningar av
konstapelsklassen till staden, förklarat sig icke vilja svara för motsvarande
kostnader för de ytterligare två avdelningar av denna klass, som fr. o. m.
budgetåret 1953/54 överflyttats till staden samt att staden kräver ersättning
härför. Styrelsen tillstyrker bifall till framställningen.
I petitan framlägges även förslag om nyanskaffning av kriminalteknisk
materiel och skrivmaskiner. Härom anföres
i huvudsak följande.
Polispersonalen har under årens lopp tillagts allt mera kvalificerade
arbetsuppgifter, icke minst av teknisk natur. Detta medför högre krav på
utbildningens kvalitet. Skall utbildningen fylla sitt ändamål på ett tillfredsställande
sätt fordras, att skolan har en tillräcklig uppsättning av teknisk
materiel och att denna motsvarar de ansprak, som ställes i det praktiska
livet. Styrelsen nödgas emellertid konstatera, att skolan trots de senare
årens anskaffning alltjämt lider brist på betydelsefull teknisk materiel.
Sålunda erfordras ytterligare anskaffning av kriminalteknisk materiel, bestående
av bland annat kameror, exponeringsmätare, stativ, föi storingsapparater,
mikroskop och ljudupptagningsapparater. I fråga om skrivmaskiner
tarvas en omfattande nyanskaffning. Det knappa anslaget har
ej medgivit tillräcklig förnyelse under åren. Väl är det sant, att maskinskrivning
icke längre förekommer såsom undervisningsämne vid statens
polisskola, men skrivmaskiner måste finnas för att användas vid undervisning
i protokollering. Utbildningen i detta synnerligen viktiga ämne
måste givetvis ske i sådana former, som förekommer i polisdistrikten. Då i
praktisk polistjänst all protokollskrivning numera sker på maskin, låter
det sig ej gärna göra alt vid undervisningen i detta ämne vid polisskolan
använda någon annan metod. Av de 115 skrivmaskiner, som finns vid
polisskolan, är endast 05 användbara. Då elever i minst 4 avdelningar
samtidigt behöver skrivmaskin vid undervisning och prov och härvid åtgår
ett bestånd av omkring 120 användbara maskiner, fordras nyanskaffning
av 55 stycken.
Styrelsen föreslår, alt anslaget till avlöning a r, som för budgetåret
1953/54 bestämts till 448 000 kronor, skall höjas med 180 000 kronor, varav
i runt tal 183 000 kronor belöper å höjningen av timlärararvodena jämte
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
sådana arvoden avseende den utvidgade undervisningen. Höjningen i övrigt
avser föreståndare- och expeditionsbiträdeskostnader vid avdelningsskolorna
i Malmö och Gävle. Anslaget till omkostnader föreslås
höjt från nuvarande 186 000 kronor med i runt tal 110 000 kronor, varav
90 000 kronor belöper å nyanskaffning av kriminalteknisk materiel och
skrivmaskiner. I övrigt avser höjningen kostnader för resor, expenser och
övriga utgifter, som står i samband med den utvidgade kursverksamheten,
med 2 500, 4 500 resp. 13 000 kronor.
I yttrande över styrelsens petitaframställning har
statskontoret uttalat, att frågan om polisundervisningens uppdelning på
ytterligare avdelningsskolor bör upptagas i ett sammanhang vid det slutliga
ställningstagandet till 1948 års polisutbildningskommittés förslag. I
avvaktan härpå anses den föreslagna Gävleskolan icke böra komma till
stånd. Förslaget om höjning av timlärararvodena biträdes icke med hänsyn
till att Kungl. Maj :t fastställt nuvarande ersättningar så sent som den 9
maj 1952. ökad medelsanvisning för anskaffning av kriminalteknisk materiel
och skrivmaskiner anses icke erforderlig.
3. 1953 års trafiksäkerhetsutredning.
Såsom inledningsvis nämnts har tidigare denna dag i proposition nr 174
framlagts vissa förslag om utökning av statspolisorganisationen, som i huvudsak
bygger på förslag av 1953 års trafiksäkerhetsutredning. I den mån
förslaget om utökning av statspolisen har konsekvenser för utbildningskapaciteten
vid statens polisskola kommer det här att behandlas. Jag kommer
närmast att redogöra för trafiksäkerhetsutredningens förslag i hithörande
delar jämte remissyttrandena däröver.
Utredningens förslag.
1 rafiksäkerhetsutredningen har föreslagit, att ordningsstatspolisen under
en tvåårsperiod skall utökas med sammanlagt 363 tjänster, varav under
budgetåret 1954/55 194 tjänster och återstående 169 tjänster under budgetåret
1955/56. Av de 363 tjänsterna skall 315 utgöras av konstapelstjänster.
På grund av det ökade nyrekryteringsbehovet i samband med ordningsstatspolisens
utbyggnad anser utredningen behov uppkomma av en större
ökning av utbildningskapaciteten vid statens polisskola än som förutsatts
av 1948 års polisutbildningskommitté samt i polisskolans anslagsäskanden
för budgetåret 1954/55. Detta gäller framför ailt den nuvarande konstapelklassen.
För att få ett underlag för bedömande av denna fråga har utredningen
införskaffat uppgifter angående föreliggande eftersläpning
ifråga om utbildningen i konstapels k lassen. Utredningen
anför härom i huvudsak följande.
27
Kungl. Maj. ts proposition nr 175.
För undvikande av balans borde, utöver de 476 elever, som undervisas i
konstapelsklassen under budgetåret 1953/54, ytterligare 420 elever ha beretts
tillträde till klassen under nämnda budgetår. Av denna siffra belöper
250 man å Göteborg, vilket sammanhänger med den pågående blockaden
mot nyanställning där.
Den nämnda balanssiffran 420 hänför sig till förhållandena den 2 augusti
1953, då ansökningstiden utgick för deltagande i konstapelsklassens olika
avdelningar under vårterminen 1954. Vid beräknande av det faktiska platsbehovet
för budgetåret 1954/55 måste emellertid hänsyn tagas till nyrekryteringen
under tiden fram till den 2 augusti 1954, då ansökningstiden föi
deltagande i konstapelsklassen under vårterminen 1955 utgår. Nyrekryteringsbehovet
för denna tid har av polisutbildningskommittén beräknats till
550, medan polisskolans styrelse uppskattat detsamma till 600.
Bortsett från det nyrekryteringsbehov, som kan komma att föranledas
av den föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen, skulle sålunda, om
man utginge från polisutbildningskommitténs beräkning, det totala platsbehovet
för budgetåret 1954/55 komma att uppgå till 970. I anslagsäskandena
för samma budgetår har polisskolans styrelse räknat med 19 avdelningar,
varvid sammanlagt 475 elever skulle kunna utbildas, vilket antal
enligt till utredningen lämnade uppgifter torde kunna utökas till 530 genom
en i och för sig icke tilltalande ökning av antalet elever i varje avdelning.
.... .
Enligt utredningen behöver möjligen icke den för Göteborg angivna balanssiffran
250, i varje fall icke i dess helhet, beaktas vid beräknande av
platsbehovet för budgetåret 1954/55. Genom en av styrelsen för statens
polisskola föreslagen "dubblering av kursen vid skolan i Luleå under innevarande
budgetår skulle också ytterligare 50 elever kunna beredas utbildning
under vårterminen 1954. Under nu angivna förutsättningar skulle
det för budgetåret 1954/55 beräknade platsbehovet komma att nedgå från
970 till 670.
I fråga om behovet och möjligheterna att bringa utbildningskapaciteten
i nivå med platsbehovet anför
utredningen.
Enligt utredningens förslag ifråga om ordningsstatspolisens utbyggande
kommer en utökning att ske med bl. a. 315 konstaplar. Det nyrekryteringsbehov,
som kommer att aktualiseras genom denna utbyggnad, kommer dock
knappast att i någon nämnvärd grad direkt påverka platsbehovet i polisskolans
konstapelsklass under budgetåret 1954/55. Man kan nämligen ej
räkna med, att nyrekryteringen hinner genomföras inom sådan tid, att
utbildningsfrågan för den nyrekryterade personalen blir aktuell under
detta budgetår. Indirekt påverkar däremot utbyggnaden av ordningsstatspolisen
i hög grad platsbehovet i polisskolans konstapelsklass redan under
budgetåret 1954/55. För att det av utbyggnaden föranledda utbildningsbehovet
under budgetåret 1955/56 och de närmast därpå följande åren skall
kunna tillgodoses, är det nämligen nödvändigt, alt den nu föreliggande
balansen i största möjliga utsträckning avarbetas före ingången av budgetaret
1955/56. Härför erfordras, såsom framgår av den nyss lämnade redogörelsen,
en avsevärd ökning av platsantalet i polisskolans konstapelsklass
redan fr. o. in. budgetåret 1954/55. För en total avarbetning av balansen
samt för tillgodoseende av utbildningsbehovet för den beräknade normala
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 175.
nyi ekryteringen fram till utgången av ansökningstiden för vårterminen
1955 skulle sålunda erfordras 970 platser. Denna siffra har dock under
vissa ovan angivna mycket osäkra förutsättningar antagits kunna nedsättas
med 250 eller möjligen 300. Det absoluta minimum ifråga om erforderligt
antal platser i konstapelsklassen för läsåret 1954/55 torde sålunda ligga
mellan 670 och 720 platser.
Möjligheterna att utöka utbildningskapaciteten vid de redan förefintliga
skolorna synes mycket begränsade. Enligt vad utredningen inhämtat förefinns
icke några möjligheter i sådant hänseende beträffande huvudskolan
i Stockholm eller avdelningsskolorna i Göteborg och Luleå. Det här ovan
berörda förslaget om en dubblering av kurserna vid sistnämnda avdelningsskola
under vårterminen 1954 torde — om det över huvud taget kan realiseras
• vara att betrakta som en engångssak. Beträffande avdelningsskolan
i Malmö synes däremot möjlighet föreligga att fr. o. m. vårterminen
1955 utöka antalet avdelningar med 2, vardera avdelningen omfattande
30 elever. Härigenom skulle man, under förutsättning av bifall till den
ledan gjorda framställningen om inrättande av en ny avdelningsskola i
Gävle komma upp i ett platsantal av 590.
Den ytterligare utökning av polisskolans utbildningskapacitet, som enligt
vad förut angivits ansetts utgöra ett minimum för att kunna tillgodose det
utbildningsbehov, som kommer att aktualiseras genom den av utredningen
föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen, synes sålunda endast
kunna vinnas genom inrättande av ytterligare en eller flera nya avdelningsskolor.
Utredningen uppger härefter, att rektorn för statens polisskola G. Biörklund,
som törordnats att såsom expert biträda utredningen i denna fråga,
i en till utredningen överlämnad promemoria efter verkställd undersökning
föreslagit inrättande under budgetåret 1954/55 av ytterligare 2 nya avdelningsskolor,
den ena förlagd till Örebro och den andra till Linköping. I envar
av dessa städer kan provisoriska lokaler ställas till förfogande för
utbildning under budgetåret 1954/55 av 50 elever, på vartdera hållet fördelade
på två avdelningar. Lokalfrågan kan även i båda fallen ordnas under
de närmast därefter följande budgetåren, därest behovet av dessa avdelningsskolor
då skulle kvarstå. Kvalificerade lärarkrafter kan utan svårigheter
erhållas såväl i Örebro som i Linköping.
Kostnaderna för de två nya avdelningarna i Malmö samt de nya avdelningsskolorna
i Örebro och Linköping har i promemorian sammanfattats
sålunda:
A. a)Direkta undervisningskostnader
b) Övriga expenser ............
c) Reseersättningar
........... Kr. 105 300
........... » 6 000
...........» 1 000
Summa kronor 112 300
B. Hyror ..............................
C. Engångskostnader för anskaffning av möbler etc.
Kr. 10 000
» 12 390
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Enligt utredningens uppfattning måste polisskolans utbildningskapacitet
under budgetåret 1954/55 och sannolikt även under de närmast därefter
följande åren erhålla minst den omfattning, som här ovan angivits. Plats
i konstapelsklassen bör sålunda åtminstone beredas 690 elever, därav 210
vid huvudskolan i Stockholm, 100 respektive 180 och 50 vid avdelningsskolorna
i Göteborg, Malmö och Luleå samt 50 vid envar av tre nyinrättade
avdelningsskolor i Gävle, Örebro och Linköping. Med hänsyn härtill föreslås
en uppräkning av styrelsens för polisskolan anslagsäskanden för budgetåret
1954/55 med 134 700 kronor, varav avlöningar 84 300 kronor och o mkostnader
50 400 kronor.
Remissyttranden.
I några yttranden över trafiksäkerhetsutredningens förslag har förslaget
om ökning av p o 1 i s s k o 1 e v ä s e n d e t s kapacitet
behandlats. Styrelsen för statens polisskola anför i huvudsak följande.
Styrelsen bekräftar trafiksäkerhetsutredningens uppgifter att styrelsen
vid bifall till petitaframställningen för budgetåret 1954/55, om 19 avdelningar
må disponeras, torde kunna uttaga högst 530 elever under detta
budgetår.
Styrelsen konstaterar att en utökning av polisslcoleväsendets utbildningskapacitet
i enlighet med utredningens förslag kommer att innebära möjlighet
att årligen meddela konstapelsutbildning åt drygt 200 elever utöver
det antal av 476, som redovisas i konstapelsklassen för innevarande budgetår.
En jämförelse mellan de nuvarande förhållandena och vad som föreslås
kan i tablåform framställas sålunda:
Skolor
Konstapelsklassen
1953/54
1954/55 fl.
Huvudskolan i Stockholm ..............
7 avd:ar 210 elever
7 avd:ar 210 elever
Avdelningsskolan i Göteborg ............
4 » 100 *
4 » 100 »
> » Malmö ..............
4 * 120 »
6 » 180 »
> « Luleå................
t » Gävle................
» » Örebro ..............
* > Linköping............
2 * 46 »
2 » 50 »
2 » 50 »
2 » 50 t>
2 » 50 *
Summa
17 avd:ar 476 elever
25 avd:ar 690 elever
Såsom utredningen angivit får det absoluta minimum ifråga om erforderligt
antal platser i konstapelsklassen för läsåret 1954/55 anses ligga
mellan 670 och 720. Från denna synpunkt anser styrelsen det till 690 beräknade
antalet elevplatser kunna godtagas. En total avarbetning av balansen
och tillgodoseende av utbildningsbehovet för den beräknade normala
nyrekryteringen fram till utgången av ansökningstiden för vårterminen
1955 skulle dock erfordra 970 platser vid det förhållandet att Kungl. Maj:t
icke ansett sig kunna bifalla styrelsens förslag under hösten 1953 om dubblering
av kursen vid Luleåskolan under innevarande budgetår. Av skäl som
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
utredningen uppgivit torde emellertid anspråk ej nödvändigtvis behöva
ställas på liela detta platsantal för nästkommande budgetår.
Styrelsen är ense med utredningen om att möjligheterna att öka utbildningskapaciteten
vid de förefintliga skolorna är mycket begränsade. Vid
huvudskolan i Stockholm är det redan nu, med hänsyn till det stora antalet
avdelningar i högre klasser, förenat med stora olägenheter att i fortsättningen
meddela undervisning i de föreslagna 7 avdelningarna i konstapelsklassen.
Med ifrågasatt undervisning under nästa budgetår kommer undervisning
samtidigt under en del av läsåret att bedrivas å 19 avdelningar,
vilket med skolans 11 klassrum kommer att medföra att 8 avdelningar i
avsaknad av eget klassrum får föra en ambulerande tillvaro. Styrelsen aktualiserar
i sammanhanget ånyo behovet av större och ändamålsenligare lokaler
för skolan. I Göteborg kan man med hänsyn till lokalbrist icke räkna
med mer än 4 avdelningar om sammanlagt 100 elever för läsår. I Luleå
och vid den av styrelsen i senaste petitaframställning föreslagna avdelningsskolan
i Gävle anser styrelsen det av flera skäl icke vara lämpligt att låta
undervisningen vid någon av skolorna gå utöver 2 avdelningar om 50 elever
för läsår. Beträffande skolan i Malmö upplyser styrelsen, att från
1955 års ingång 2 lärosalar kan ställas till förfogande utöver de nuvarande
2. Härigenom kan, som trafiksäkerhetsutredningen föreslagit, undervisning
i Malmö under budgetåret 1954/55 bedrivas å 6 avdelningar med högst 180
elever.
Beträffande trafiksäkerhetsutredningens uttalande om att den behövliga
kapacitetsökningen kan vinnas endast genom inrättande av ytterligare en
eller flera nya avdelningsskolor, varvid föreslagits Örebro och Linköping
såsom förläggningsorter uttalar styrelsen.
Styrelsen får härvidlag först erinra om att polisutbildningskommittén
såsom förläggningsorter för lokala polisskolor föreslog — förutom Göteborg,
Malmö, Luleå och Gävle — städerna Norrköping och Sundsvall. Förslaget
att förlägga en polisskola i Norrköping torde emellertid icke kunna förverkligas
under de närmaste åren på grund av svårigheter att där anskaffa
lämpliga lokaler. Enligt vad som i remissyttrande över polisulhildningskommitténs
betänkande upplysts från staden kan i varje fall icke de lokaler,
varmed kommittén på sin tid räknade, få tagas i anspråk för polisskoleändamål.
V ad sundsvallsalternativet beträffar vidhåller styrelsen sin i remissutlåtandet
över kommitténs förslag uttalade mening, att även Sundsvall
i och för sig är lämplig stad för mottagande av polisskola. Då emellertid
Norrland från och med budgetåret 1954/55 torde kunna tillgodoses med
två avdelningsskolor, nämligen skolorna i Luleå och Gävle, samt rekryteringsbehovet
i mellersta Sverige är avsevärt mycket större än i Norrland
och då även en mera betydande utbildningsbalans hänför sig till länen i
mellersta och södra Sverige, anser styrelsen övervägande skäl tala för att
åtminstone såsom ett provisoriskt arrangemang förlägga två avdelningsskolor
till Örebro och Linköping i enlighet med trafiksäkerhetsutredningens
förslag.
I detta sammanhang vill styrelsen uttala, att systemet med avdelningsskolor
för den lägre polisutbildningen, i den mån detsamma hittills blivit
tillämpat, visat sig fungera väl. Styrelsen har därför icke några principiella
betänkligheter ifråga om inrättande av nya avdelningsskolor utan tillstyrker
ett ytterligare utbyggande av systemet.
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
De provisoriska arrangemang för polisskolor i Örebro och Linköping,
som utredningen förordat och som innebär förläggning i förhyrda lokaler
resp. utrymmen i Svea trängkårs kaserner, tillstyrkes av styrelsen.
Mot trafiksäkerhetsutredningens förslag till uppräkning med 134 700
kronor av styrelsens anslagsäskanden samt till fördelning å olika poster
för budgetåret 1954/55 har styrelsen icke någon erinran.
Styrelsen anser sig ha anledning att ånyo understryka de konsekvenser
den fortgående utvecklingen av polisskoleväsendet bör ha på löne- och
tjänsteställningen för vissa befattningshavare vid skolan. Beträffande ansvar
och arbetsuppgifter för rektor erinrar styrelsen om att undervisningen
1938/39 bedrevs vid en anstalt med 350 elever. För innevarande läsår
redovisas 855 elever med undervisning vid 4 skolor. Enligt föreliggande
förslag kommer undervisning att bedrivas vid 7 skolor med ett elevantal,
som beräknas komma att uppgå till omkring 1 080. Enligt styrelsens mening
bör i samband med den utökning av polisskolans kapacitet, som nu
är aktuell, rektors löneställning omprövas. På grund av skolchefens inspektionsskyldighet
vid de lokala polisskolorna anknyter styrelsen till polisutbildningskommitténs
förslag om en ställföreträdare för skolchefen. Härtill
bör komma i fråga en av de heltidsanställda lärarna i juridik. Närmast för
att få till stånd en viss befordringsmöjlighet vill styrelsen föreslå, att ifrågavarande
tjänst placeras i högre lönegrad än nuvarande Ce 31.
Länsstyrelsen i Östergötlands län har i sitt yttrande ingått på frågan
huruvida den till Linköping föreslagna polisskolan skall förläggas till
denna stad eller till Norrköping, som föreslagits av polisutbildningskommittén.
Länsstyrelsen har i hithörande delar anfört i huvudsak följande.
Stadsfullmäktige i Norrköping förklarade i yttrande över polisutbildningskommitténs
betänkande, att lokaler icke tunnos för ändamålet och
att staden icke borde belastas med kostnader, som borde åvila staten. Polismästaren
i Norrköping har i sitt yttrande över trafiksäkerhetsutredningen
förordat, att polisskolan skulle förläggas till Norrköping och representanter
för Norrköpings stad har hos länsstyrelsen uttalat samma mening
varvid jämväl uppgivits, att lokal för polisskolan numera kunde tillhandahållas
och alt staden vore beredd att ikläda sig de kostnader, som fölle
på staden. Länsstyrelsen erinrar härefter om all beslut numera fattats om
överflyttning av slalspolisen från Norrköping till Linköping samt uppger
att poliskåren i Linköping väl även i fortsättningen kommer att vara
mindre än Norrköpings poliskår, även om statspolisen i Linköping medräknas.
Antalet befattningshavare i kåren anses einellerlid i nu ifrågavarande
hänseende ej vara av avgörande betydelse.
Däremot synes de inträffade eller planerade förhållandena med avseende
å statspolisen tala för att den lokala polisskolan, såsom i utredningen
ifrågasatts, förlägges till Linköping. Staden har dessutom ett förmånligare
geografiskt läge inom länet än Norrköping. I staden finns också goda
möjligheter alt erhålla lärare i de rent polisiära ämnena. Landsfogde och
landsfogdeassistent är stationerade i staden och torde kunna tjänstgöra
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
såsom lärare i vissa ämnen i polisskolan. Även för undervisningen i övriga
ämnen kan väl kvalificerade lärare erhållas. Provisoriska lokaler kommer
att ställas till förfogande och tillbyggnad av polishuset skall inom kort
ske för tillgodoseende av behovet av lokaler för statspolisen, varvid jämväl
polisskolans behov av permanenta lokaler skall tillgodoses. Länsstyrelsen,
som övervägt frågan om skolans förläggning, har väl funnit att enligt de
uppgifter, som lämnats länsstyrelsen, möjlighet finns att anordna polisskola
i Norrköping, men länsstyrelsen anser sig dock på grund av ovannämnda
skäl böra förorda, att polisskolan förlägges till Linköping.
Landsfogden i Östergötlands län har förordat Linköping framför Norrköping
som förläggningsort för skolan.
Statskontoret, som motsätter sig att principbeslut nu skall fattas rörande
statspolisens utbyggnad under de två närmaste budgetåren, förutsätter att
den utökning, som under nästkommande budgetår må komma till stånd,
avsevärt skall understiga den med vilken i betänkandet räknats. Ämbetsverket
anser, att förstärkningen av utbildningskapaciteten vid statens polisskola
bör bedömas i samband med prövningen av 1948 års polisutbildningskommittés
betänkande. Statskontoret uttalar med anledning av det av
trafiksäkerhetsutredningen i polisskolans omkostnadsstat upptagna beloppet
å 10 000 kronor för hyreskostnader, att utgifterna för lokalhyror torde
böra bestridas av statens allmänna fastighetsfond.
4. Propositionen angående polispersonalens avlöningsförmåner m. m.
Såsom i inledningen angivits kommer grunderna för fördelningen mellan
staten och polisdistrikten av vissa ersättningar, som enligt förut omnämnda
proposition nr 75/1954 skall utgå till elever vid statens polisskola,
att upptagas till behandling i samband med förevarande anslagsfrågor för
statens polisskola m. in. Propositionen innehåller i hithörande delar följande.
Beträffande lön under tjänstledighet m. m. skall enligt 12 §
I p. 5 i det vid propositionen fogade förslaget till polislönereglemente polisman,
som innehar minst 36 anställningsmånader vid polisväsendet, under
tjänstledighet för deltagande på egen begäran i utbildningskurs vid polisväsendet
vara berättigad till oavkortad lön.
Såsom resultat av överläggningar med personalorganisationerna föreslås,
att polisaspirant eller extra polisman, som icke innehar 36 anställningsmånader
vid polisväsendet, ävensom icke lönegradsplacerad polisman skall
under tiden för genomgång av konstapelsklassen vid statens polisskola
äga åtnjuta arvode med 10 kronor för dag. Detta arvode förutsättes sålunda
skola utgå även till polisman, som icke är anställd inom visst polisdistrikt.
Vidare skall resekostnadsersättning och traktamente utgå för resor
vid utbildningens början och slut. Övergångsvis föreslås — jämväl såsom
resultat av överläggningar med personalorganisationerna — att den som
vid polislönereglementets ikraftträdande innehaft fortlöpande anställ
-
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
ning som polisman sedan den 1 februari 1954, skall, om han genomgår
konstapelsklassen efter reglementets ikraftträdande, äga att, om han så
önskar, i stället för nyss angivet arvode jämte rese- och traktamentsersättning
vid färd till och från utbildningen, uppbära de förmåner, som han
är tillförsäkrad enligt för honom dessförinnan gällande bestämmelser
angående förmåner vid genomgång av konstapelsklassen.
Enligt 17 § 1 mom. reglementsförslaget skall angående ersättning
vid förrättning och tjänsteresa gälla vad därom stadgas i allmänna
resereglementet och i särskilda av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter.
Härav torde följa, att polisman med minst 36 anställningsmånader
vid polisväsendet blir berättigad till traktamente under deltagande i kurs
vid polisskolan samt resekostnadsersättning och traktamente för resa till
och från kurs.
Departementschefen.
Rekryteringen till polisniannabanan sker normalt genom direkt anställning
som extra polisman eller genom uppehållande av vikariat för tjänstlediga
polismän, i båda fallen utan att vederbörande dessförinnan erhållit
någon på polisyrket riktad utbildning eller undergått provtjänstgöring till
utrönande av hans lämplighet för detta yrke. I de större städerna är det
vanligt, att de nyantagna polismännen får en viss tids praktisk utbildning
och undervisning i polistjänst, innan de sätts att tjänstgöra på egen hand.
Inom några län förekommer ett system med att s. k. polisaspirant efter
viss prövning antages av landsfogden, som låter antagen aspirant provtjänstgöra
en till två månader i något eller några polisdistrikt. Därest
aspirant härvid visar sig lämplig, meddelas han härefter, i mån av tillgång,
förordnande att bestrida polistjänst.
För att vinna befordran till olika befattningar inom polisväsendet fordras
genomgång av konstapels-, överkonstapels-, kommissarie- eller polischefsklassen
vid statens polisskola, som består av en huvudskola i Stockholm
samt avdelningsskolor i Göteborg, Malmö och Luleå. Vid huvudskolan
bedrives undervisning i samtliga nyssnämnda fyra klasser av rektor,
fyra heltidsanställda lärare och ett betydande antal timlärare och föreläsare.
Vid huvudskolan finnes vidare polisskolans kansli. Vid avdelningsskolorna
bedrives endast undervisning i konstapelsklassen, som uteslutande
meddelas av timlärare.
Såsom framgått av den föregående redogörelsen har 1948 års polisutbildningskommitté
i anslutning till förslag om en genomgripande omläggning
av polispersonalens rekrytering och utbildning uttalat, att betydande olägenheter
är förenade med nuvarande ordning för rekrytering och grundläggande
utbildning. Härutinnan märkes särskilt, att förordnande som
polisman ofta vinnes utan föregående praktisk eller teoretisk utbildning
och utan att lämpligheten som polisman prövats på ett betryggande sätt.
3 — llihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 175.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
Detta förhållande är särskilt menligt med hänsyn till att inträde i polisskolans
konstapelsklass på grund av otillräcklig utbildningskapacitet vanligen
dröjer mellan ett och två år från första anställning inom polisväsendet.
Såsom en påtaglig olägenhet har även det förhållandet ansetts vara,
att omkring hälften av eleverna i konstapelsklassen icke alls åtnjutit någon
ersättning under skoltiden. De elever, som fått ersättning från sina polisdistrikt,
har i regel i gengäld fått ikläda sig återbetalningsskyldighet, därest
anställningen före viss tid upphört hos distriktet.
För att undanröja dessa olägenheter har polisutbildningskommittén i
huvudsak föreslagit följande. För rekrytering av polispersonal indelas
riket i rekryteringsområden. I varje sådant område, som skall bestå av
länen och de fem största städerna, skall finnas en rekryteringsnämnd,
bestående av landshövdingen, landsfogden (polismästaren), två kommunala
representanter och en personalrepresentant. Rekryteringsnämnd skall antaga
sökande till polisbanan, regelmässigt en gång om året. Utbildningen
skall påbörjas med genomgång av en lägre polisaspirantkurs om 10 veckor
vid polisskola. Efter utbildningstjänstgöring i 20 veckor skall högre polisaspirantkurs
om 20 veckor genomgås vid polisskola, varefter elev uppnått
samma kompetens att söka ordinarie polismanstjänst, som f. n. uppnås
efter genomgång av konstapelsklassen om 21 veckor. Enligt förslaget skall
elev under utbildningen erhålla arvode med 10 kronor för dag jämte reseersättning
och traktamente för färd till och från skola.
Dessa förslag av kommittén har mottagits med gillande av flertalet
remissinstanser och ansetts kunna undanröja de nuvarande olägenheterna.
Kritiska röster har dock icke saknats. Det har sålunda uttalats, att inrättande
av rekryteringsnämnder innebär en påtaglig överorganisation och att
uPPgifterna lika väl skulle kunna fullgöras av länsstyrelsen eller genom
landsfogden. Några remissmyndigheter vänder sig mot förslaget om två
kursomgångar med mellanliggande praktisk tjänstgöring och föreslår i
stället, att praktisk tjänstgöring skall anordnas omedelbart efter antagningen
för att därefter följas av en kurs vid polisskola motsvarande den
nuvarande konstapelsklassen.
För egen del finner jag polisutbildningskommitténs förslag om rekrytering
och grundläggande utbildning innebära en i många stycken tilltalande
lösning av dessa frågor. Med hänsyn till nuvarande rekryteringssvårigheter,
vilka delvis har sin grund i den stora efterfrågan på arbetsmarknaden
av personer eljest lämpade för polistjänst, måste emellertid visst avseende
fästas vid de anmärkningar mot förslaget, som tagit sikte på risken av att
göra systemet beroende av antagning vid viss tidpunkt under året. Som jag
strax skall beröra föreligger vidare vissa omständigheter, som gör det
mindre lämpligt att i dagens läge frångå den nuvarande utbildningsordningen,
särskilt som föreliggande olägenheter rörande polispersonalens antagning
och grundläggande utbildning i avsevärd utsträckning torde kunna
35
Knngl. Maj.ts proposition nr 175.
undanröjas utan att så sker. Jag kan därför icke nu förorda, att förslaget
i denna del genomföres.
I det följande föreslår jag en betydande ökning redan under nästa budgetår
av polisskoleväsendets kapacitet i fråga om konstapelsutbildning.
Det kan då enligt min mening icke utan mycket starka skäl komma i fråga
att lägga om denna utbildning på ett sätt, som i och för sig är ägnat att
försvåra den behövliga kapacitetsökningen. Detta skulle bli fallet om polisutbildningskommitténs
förslag godtages. Förutom den längre kurstiden,
sammanlagt 30 veckor, mot 21 veckor i den nuvarande konstapelsklassen,
innebär förslaget, att som regel endast en utbildningsomgång skall kunna
undervisas årligen vid polisskolorna mot som nu två; undervisning i konstapelsklassen
meddelas nämligen f. n. i allmänhet i en omgång under
hösten och en under våren.
Den av mig föreslagna kapacitetsökningen tager sikte på att så snart
som möjligt få bort den nuvarande stora utbildningsbalansen i konstapelsklassen
och nå fram till ett sådant tillstånd, att polisaspiranterna kan få
tillfälle att komma in i konstapelsklassen så snart de blivit prövade tillräckligt
för att ett omdöme skall kunna avges om deras lämplighet för
fortsatt utbildning. Normalt synes prövotiden icke behöva överstiga två
månader. Tiden mellan ansökningstidens utgång och dagen för konstapelsklassens
påbörjande, som f. n. är fem månader, synes även utan olägenhet
kunna avkortas väsentligt; härför erfordras endast ändring i stadgan för
skolan. Härutöver märkes, att propositionen nr 75/1954 förutsätter, att
samtliga elever under genomgång av konstapelsklassen skall äga rätt till
arvode om 10 kronor för dag jämte vissa reseförmåner. Redogörelse för
bestämmelserna härom har lämnats i det föregående.
Därest den nyss berörda ökningen av utbildningskapaciteten samt de
föreslagna ekonomiska förmånerna till eleverna kommer till stånd, skulle
i huvudsak de olägenheter, som polisutbildningskommittén ansett vara
förenade med den nuvarande grundutbildningen av polispersonal, komma
att undanröjas. Av betydelse i detta sammanhang är även de möjligheter till
lån på förmånliga villkor från allmänna studielånefonden, som föreligger
för dessa elever. Vidare bör uppmärksammas, att polisman efter genomgången
polisskola kan erhålla garantilån för underlättande av planmässig
amortering av utbildningsskulder.
Ifråga om olägenheterna beträffande rekryteringens anordning och tjänstgöringen
fram till inträdet i konstapelsklassen vill jag erinra om, att den
väsentligaste anmärkningen mot nuvarande ordning för rekrytering synes
vara, att den i stor utsträckning sker lokalt och därför blir ojämn i fråga
om prövningen av kompetensfordringarna och lämpligheten för polisbanan.
Vidare har anmärkningar riktats mot att på åtskilliga håll den nyantagne,
utan annat än högst kortfattade instruktioner, på egen hand tillåtes utöva
polistjänst. Det sagda gäller dock icke de stora städerna, i varje fall ej de
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
städer, där polischefen lyder omedelbart under länsstyrelsen (f. n. de fem
största städerna). I fråga om rekryteringen och den första tjänstgöringen
för landet i övrigt synes mig en tillfredsställande ordning kunna uppnås
genom att landsfogdarna, envar för sitt län, skall ha att deltaga i rekryteringen
av polispersonal samt verka för att förordnande att på egen hand
förrätta polistjänst icke meddelas annan än den, som dessförinnan erhållit
erforderlig grundläggande kännedom om polistjänst. Såsom framgått av
vad jag tidigare anfört tillämpas en ordning liknande den nu angivna i
några län med, enligt vad jag kunnat utröna, gott resultat. Vid handhavandet
av rekryteringsfrågor bör vederbörande för antagningen ansvarige genom
förfrågningar hos olika kommunala myndigheter och enskilda förtroendemän
eller andra välunderrättade och omdömesgilla personer söka
bilda sig en uppfattning om sökandes allmänna lämplighet för polistjänst.
Jag vill erinra om att en sådan skyldighet redan föreligger i fråga om
undersökning av medborgerlig pålitlighet vid antagande av polispersonal
genom dåvarande chefens för inrikesdepartementet tidigare berörda ämbetsskrivelse
till länsstyrelserna den 2 april 1948. För att ytterligare tillgodose
de tankegångar, som ligger bakom polisutbildningskommitténs förslag om
rekryteringsnämnder, synes det mig lämpligt, att någon representant för
polispersonalen, lämpligen utsedd av länsstyrelsen, beredes tillfälle att uttala
sig före antagningsärendes avgörande. Närmare reglering av rekryteringen
enligt vad jag nu anfört, torde få ske i anvisningar, utfärdade avchefen
för inrikesdepartementet.
Såsom framgått av redogörelsen för polisutbildningskommitténs betänkande,
har kommittén i fråga om den fortsatta polisutbildningen föreslagit
vissa förändringar rörande kursverksamheten. Härutinnan märkes, att
överkonstapelsklassen (28 veckor), som nu medför kompetens till alla befälstjänster
utom kommissarietjänster, föreslagits bli ersatt av två särskilda
kurser, huvudkurs (24 veckor) och fortsättningskurs (5 veckor),
båda kompetensgivande till olika befattningar, varvid genomgången huvudkurs
skall vara villkor för inträde i fortsättningskursen. Vidare har olika
speciella, icke kompetensgivande, kurser föreslagits, såsom fortbildningskurs
i polistjänst (4 veckor) avsedd att anordnas vid behov för obefordrade
polismän, som i tjänsten har att utföra utredningsarbete men som icke
aspirerar på högre utbildning eller befordran. För de befälsutbildade polismännen
har föreslagits att vid behov olika specialkurser inom viktiga områden
anordnas, såsom t. ex. kurs i fotografering, kurs för brottsplatsundersökare
och kurs rörande förhör med barn. Tiden för dessa kurser varierar
från en till fyra veckor.
Beträffande förslaget till omläggning av överkonstapelsklassen vill jag
framhålla, att det förefaller mindre lämpligt att låta genomgång av en så
kort utbildningskurs som den ifrågasatta fortsättningskursen vara avgörande
för om vederbörande skall vara behörig till högre tjänst. Då härtill
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
kommer, att några vägande anmärkningar mot överkonstapelsklassens nuvarande
utformning icke framkommit anser jag, att anledning saknas att
lägga om utbildningen i denna klass. — Vad däremot angår de föreslagna
fortbildningskurserna för obefordrade polismän har dessa allmänt tillstyrkts.
Enligt min mening torde anordnandet av dylika kurser fylla ett
behov. Jag vill erinra därom, att enligt propositionen om polispersonalens
löneförmåner de polismän i nuvarande konstapelsgraden, som har att fullgöra
enbart utredningsarbete, kommer att uppflyttas till 17 lönegraden.
Med hänsyn till det utredningsarbete, varom här är fråga, t. ex. utredningar
vid trafikolyckor o. dyl., har i propositionen icke ansetts nödvändigt att,
såsom 1953 års polislöneutredning föreslagit, föreskriva genomgång av
överkonstapelsklassen såsom kompetenskrav för dessa polismän. Bl. a. för
denna personalkategori torde de föreslagna fortbildningskurserna kunna
vara lämpliga. Genomgång av en sådan kurs bör dock icke uppställas som
ett formellt kompetenskrav. Vad slutligen angår de av polisutbildningskommittén
föreslagna specialkurserna för befordrade polismän torde även
dessa vara av stort värde. Begränsad utbildning i vissa av de ämnen, som
skulle behandlas i dessa kurser, förekommer vid statspolisen i Stockholm
och statens kriminaltekniska anstalt. Det finns anledning antaga, att ur
pedagogisk synpunkt utbildningen bäst skulle ombesörjas av statens polisskola,
där kvalificerad expertis står till buds. — Mot föreningen Sveriges
landsfogdars förslag, att specialkurser bör förekomma även inom ordningspolisens
område, har jag intet att erinra.
Här avsedda fortbildnings- och specialkurser bör med hänsyn till polisskoleväsendets
f. n. ansträngda situation icke komma till stånd under
budgetåret 1954/55. Det bör ankomma på styrelsen för skolan att senare,
i lämpligt sammanhang, avge förslag om anordnande av sådana kurser. De
ändringar i stadgan för skolan, som erfordras för att införa kurserna på
skolans utbildningsprogram, torde senare få anmälas för Kungl. Maj :t.
I öviigt torde polisutbildningskommitténs förslag till omläggning av utbildningsverksamheten
vid skolan icke böra upptagas till behandling i detta
sammanhang. Jag föreslår, att skolan jämväl i fortsättningen benämnes
statens polisskola.
Beträffande utbildningsbehovet vid statens polisskola har polisutbildningskommittcn
i kurs motsvarande konstapelsklassen räknat med
en årlig utbildning av 550 elever fördelade på 25 avdelningar. I kurs motsvarande
överkonstapelsklassen har kommittén, oaktat den funnit större behov
föreligga, inskränkt sig till att föreslå utbildning av 250 elever om året. För
kommissarieklassen har räknats med att vissa år måste anordnas utbildning
i två avdelningar. För kurs motsvarande nuvarande polischefsklassen
har normalt räknats med utbildning av eu avdelning om året.
Såsom framgått av det föregående, har styrelsen för statens polisskola
redan i sitt yttrande över kommitténs förslag kritiserat beräkningarna
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 175.
över behovet av utbildning i kurser motsvarande konstapels- och överkonstapelsklasserna
och uttalat, att man för framtiden i dessa kurser bör
räkna med ett utbildningsbehov av 600 resp. 300 elever för år. I anslagsframställningen
för budgetåret 1954/55 har styrelsen i avbidan på det slutliga
ställningstagandet till polisutbildningskommitténs betänkande föreslagit
inrättande av en fjärde avdelningsskola i Gävle, vilket beräknas medföra
en ökning av kapaciteten med 50 elever i konstapelsklassen för år, varigenom
sammanlagt 530 elever skulle kunna utbildas. Styrelsen anser, att undervisning
i överkonstapelsklassen i likhet med innevarande budgetår bör meddelas
i 12 avdelningar för drygt 300 elever. I kommissarieklassen och
polischefsklassen föreslås undervisning i en resp. två avdelningar. Både i
sitt nyssnämnda yttrande och i anslagsframställningen har styrelsen understrukit,
att stor utbildningsbalans föreligger beträffande såväl övexdconstapelsklassen
som särskilt konstapelsklassen.
1953 års trafiksäkerhetsutredning har, med utgångspunkt från polisutbildningskommitténs
beräkning av det årliga rekryteringsbehovet till 550
man, ansett att 970 elever borde utbildas i konstapelsklassen under budgetåret
1954/55, om utbildningsbalansen skulle kunna arbetas bort. Härvid
har hänsyn icke tagits till den nyrekrytering, som föranledes av utredningens
förslag om utbyggnad av ordningsstatspolisen. Under vissa av
utredningen såsom osäkra betecknade antaganden, bl. a. att blockaden mot
nyanställning vid polisen i Göteborg kommer att upprätthållas även under
nästkommande budgetår, beräknar utredningen, att minimum i fråga om
behövligt antal platser i konstapelsklassen ligger mellan 670 och 720. Utredningen
förordar, att för nästa budgetår undervisning skall bedrivas å
25 avdelningar med sammanlagt 690 elever. För möjliggörande härav föreslås,
utöver vad polisskolestyrelsen begärt i sina petita, en utökning av avdelningarna
vid filialskolan i Malmö från 4 till 6 samt inrättande av avdelningsskolor
i Linköping och Örebro, envar avsedd att omfatta 2 avdelningar.
Härigenom skulle en ökning av kapaciteten med 160 elevplatser i
förhållande till vad skolstyrelsen förordat kunna åstadkommas. Utredningen
räknar med att utbildningsprogrammet, i varje fall för de närmast
följande åren, torde böra ges den omfattning, som sålunda föreslagits. Styrelsen
för statens polisskola har i yttrande över förslaget helt instämt i
detsamma, med uttalande av att den behövliga kapacitetsökningen icke kan
vinnas annat än genom inrättandet av ytterligare avdelningsskolor.
Såsom följer av vad jag anfört vid behandlingen av frågan om rekryteringen
och den grundläggande utbildningen av polispersonal måste ett avarbetande
av utbildningsbalansen i konstapelsklassen framstå som en av
de viktigaste förutsättningarna för att komma till rätta med olägenheterna
av nuvarande system för rekrytering och grundläggande utbildning. Skolväsendet
måste även ges en sådan kapacitet, att uppkomsten av ny balans
förhindras. Vid bedömandet av frågan bör i första hand det årliga utbild
-
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
ningsbehovet bestämmas. Att med någon större säkerhet beräkna detta
behov är emellertid svårt. Enligt min mening har dock polisutbildningskommittén
uppskattat behovet något för lågt, och det verkliga platsbehovet
i konstapelsklassen torde snarare ligga omkring det av polisskolestyrelsen
beräknade.
Polisutbildningskommittén, som föreslog 25 avdelningar för beräknade
550 elever, räknade med att det ur pedagogisk synpunkt icke borde vara
mer än i medeltal 22 elever i varje avdelning. För 600 elever skulle enligt
denna beräkningsgrund åtgå minst 27 avdelningar. Enligt min mening
torde det emellertid vara försvarligt att för 600 elever normalt räkna med
25 avdelningar ävensom att tillfälligt öka antalet elever i varje avdelning
något för avarbetande av balansen. Det må erinras om att medeltalet elever
per avdelning i konstapelsklassen innevarande budgetår är 28. Sammanfattningsvis
anser jag sålunda, att undervisning i konstapelsklassen under de
närmaste budgetåren bör anordnas vid 25 avdelningar för åtminstone 600
elever. För nästkommande budgetår bör i enlighet med trafiksäkerhetsutredningens
förslag plats beredas för minst 690 elever. Visserligen kommer
härigenom icke hela den förut angivna balansen att omedelbart kunna
avarbetas. Med hänsyn till att densamma till större delen utgöres av ett
uppdämt rekryteringsbehov i Stockholm och Göteborg, anser jag en utbildning
av denna storlek godtagbar. Intill dess all balans är borta, bör klassavdelningarna
ges liknande ökad storlek.
För överkonstapelsklassen bör man enligt min mening räkna med en
årlig utbildningskapacitet av åtminstone 300 elever, fördelade å 12 avdelningar.
För de närmaste åren räknar jag då med att styrelsen för skolan
— även om detta ur pedagogisk synpunkt är förenat med åtskilliga olägenheter
—- uttager ett visst antal elever därutöver med hänsyn till det stora
behov av överkonstapelsutbildade polismän, som föreligger, bl. a. med hänsyn
till beslutade och föreslagna utökningar av statspolisen. Jag vill erinra
om att undervisning innevarande budgetår i överkonstapelsklassen meddelas
320 elever, fördelade på 12 avdelningar.
Beträffande utbildningsbehovet i kommissarie- och polischefsklasserna
har jag den uppfattningen, att utbildning i dessa klasser bör meddelas i
en avdelning av varje klass för budgetår, dock att understundom dubblering
av någon av klasserna behöver företagas. Så bör ske för budgetåret
1954/55 beträffande polischefsklassen.
Beträffande lokalbehovet för poliss k oleväsendet och den
i samband därmed stående frågan om decentralisering av viss
del av undervisningen vill jag anföra följande.
Av mig i det föregående förordat utbildningsprogram innebär, att undervisning
årligen skall meddelas i 25 avdelningar i konstapelsklassen, 12 av
-
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 175.
delningar i överkonstapelsklassen och minst en avdelning i envar av kommissarie-
och polischefsklasserna. Härtill kommer undervisning vid behov
i fortbildnings- och specialkurser.
Vid huvudskolan i Stockholm bör all undervisning i överkonstapelsklassen
och högre klasser äga rum ävensom i specialkurserna. Härutöver bör
viss del av undervisningen i såväl konstapelsklassen som fortbildningskurserna
anordnas där. Bortsett från att skolans lokaler icke medger att f. n.
till Stockholm förlägga flera än de 7 avdelningar, som innevarande budgetår
undervisas vid denna skola, talar enligt min mening starka skäl för
att icke dit vidare förlägga flera avdelningar av denna klass än som motsvarar
antalet elever från Stockholm och länen närmast däromkring.
Styrelsen för statens polisskola har, såsom av det föregående framgått, uttalat,
att erfarenheterna av den decentraliserade konstapelsutbildningen
varit goda. Härtill kommer, att det ur kostnadssynpunkt torde göra mycket
liten skillnad om decentralisering sker eller icke. Jag föreslår därför,
att 18 avdelningar av konstapelsklassen förlägges utanför Stockholm. 10 av
dessa är redan inrättade, nämligen i Göteborg (4), Malmö (4) och Luleå
(2). Beträffande förläggningen av övriga avdelningar och inrättande av
ytterligare filialskolor har polisskolestyrelsen föreslagit inrättande av en
sådan skola med två avdelningar i Gävle medan trafiksäkerhetsutredningen
därutöver törordat att nya filialskolor med vardera två avdelningar inrättas
i Linköping och Örebro samt att skolan i Malmö utökas med två avdelningar.
Dessa förslag överensstämmer icke helt med polisutbildningskommitténs
förslag, som innebär nya avdelningsskolor i Norrköping och Sundsvall
i stället för i Linköping och Örebro. I likhet med polisskolestyrelsen
anser jag, att någon ny skola nu icke bör inrättas i Sundsvall. Trafiksäkerhetsutredningens
förslag om inrättandet av skolan i Linköping torde, liksom
polisskolestyrelsens inställning till frågan, närmast få ses mot bakgrunden
av att lokalfrågan tidigare syntes vara svår att lösa i Norrköping. Såsom
framgått av det föregående torde de kommunala myndigheterna i Norrköping
numera ha möjlighet att ställa erforderliga skollokaler till förfogande
i staden, vilka dessutom torde tillhandahållas utan kostnad för
statsverket. Vid detta förhållande anser jag, att Norrköping i stället för
Linköping skall komma i fråga som förläggningsort för en ny skola. Jag
beräknar härvid, att i Norrköping skall komma att utbildas omkring 50
elever om året eller samma antal, som beräknats för den ifrågasatta skolan
i Linköping. I övrigt förordar jag trafiksäkerhetsutredningens förslag i
denna fråga.
Vid avdelningsskolorna bör i förekommande fall jämväl kunna anordnas
fortbildningskurser för obefordrade polismän. Vid avdelningsskolorna i
Norrköping, Örebro, Gävle och Luleå torde, i likhet med vad fallet f. n. är
i Luleå, regelmässigt endast böra anordnas en kurs i konstapelsklassen per
läsår mot dubbla kurser vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.
Konstapelsutbildning kommer härigenom att påbörjas vid polisskolorna
i riket å minst tre olika tidpunkter per år. Detta anser jag vara till fördel
ur den av mig förut anlagda synpunkten av att kunna nedbringa väntetiden
för genomgång av konstapelsklassen.
En del av de städer, vari inrättats eller föreslagits avdelningsskolor, har
åtagit sig eller ställt i utsikt att utan kostnad tillhandahålla lokaler och viss
skolutrustning. För de fall åtaganden att ställa lokaler till förfogande icke
kan påräknas föreslår jag, att på Kungl. Maj :t må ankomma att pröva de
ersättningsfrågor, som kan uppkomma. Eventuella ersättningsanspråk
torde kunna beräknas uppgå till mycket måttliga belopp. Därest hyresersättningar
måste utgivas, torde desamma i enlighet med vad statskontoret
föreslagit, böra bestridas av statens allmänna fastighetsfond.
Beträffande polisskoleväsendets ledning och övriga personalfrågor
vill jag anföra följande.
Mot förslaget att styrelsens ledamöter skall tillerkännas dagarvoden har
jag intet att erinra. I likhet med statskontoret anser jag, att arvodena bör
utgå i enlighet med föreskrifterna i kommittékungörelsen. Till styrelsens
förfogande bör ställas en sekreterare. Arvode till denne bör utgå med
1 800 kronor för år.
Beträffande skolchefen har dennes arbetsuppgifter med hänsyn till det
väsentligt ökade platsantalet vid skolan samt till decentraliseringen av den
lägre undervisningen redan undergått betydelsefulla förändringar. Detta
kommer att ytterligare markeras, om de förut tillstyrkta förslagen att utöka
skolan med nya avdelningar och inrätta tre nya avdelningsskolor
genomföres. Jag anser, att skolchefens undervisande verksamhet icke hör
ges större omfattning, än vad som är nödigt, för att han skall behålla kontakten
med undervisningens aktuella problem. I övrigt torde han i huvudsak
böra ägna sig åt de administrativa uppgifter, som är förenade med skolans
skötsel, varvid särskilt bör nämnas den viktiga uppgiften att fortlöpande
inspektera avdelningsskolorna. Med hänsyn till de sålunda förändrade
arbetsuppgifterna har polisutbildningskommittén föreslagit, att tjänsten
skall uppflyttas från lönegrad Ca 37 till Cp 15 och benämnas överdirektör.
Jag kan icke tillstyrka detta förslag men vill på angivna skäl och i anslutning
till vad statens lönenämnd förordat föreslå, att befattningen placeras
i lönegrad Cp 14. Tjänstebeteckningen bör även i fortsättningen vara rektor
och chef för statens polisskola.
Skolans två lärare i juridiska ämnen, som nu är placerade i
lönegrad Ce 31, har f. n. undervisning i tillsammans omkring 2 000 timmar
per läsår, medan den sammanlagda juridiska undervisningen vid skolan
i Stockholm enligt det förslag till utbildning jag förut framlagt kommer
att utgöra omkring 4 800 timmar för motsvarande period. Även om skolans
42
Kungl. Maj.ts proposition nr ilo.
rektor jämväl i fortsättningen skall svara för viss undervisning i dessa
ämnen, kommer dock huvuddelen av undervisningen att ombesörjas av
timlärare. Denna ordning är uppenbarligen otillfredsställande, icke minst
ur pedagogisk synpunkt på det i huvudsak högre stadium, varom vid
denna skola är fråga. Jag föreslår därför, att ytterligare en heltidslärare
i juridiska ämnen måtte anställas, varvid dessa lärare kommer att
ha en undervisning av sammanlagt drygt 3 000 timmar per läsår. Härigenom
kommer arvoden åt timlärare för en undervisning av omkring 1 000 timmar
att inbesparas.
Polisutbildningskommittén har föreslagit, att en av lärarna i juridiska
ämnen placeras i lönegrad Ca 35 och de båda övriga i Ca 33. Jag kan icke
tillstyrka att befattningarna uppflyttas i lönegrad eller uppföres på ordinarie
stat. Samtliga lärare bör sålunda placeras i Ce 31.
Undervisningsskyldigheten för envar av skolans båda heltidsanställda
lärare i ordningspolis- resp. kriminalpolistjänst,
vilka båda uppbär arvoden å f. n. 17 496 kronor för år, utgör även omkring
1 000 timmar för läsår. Undervisningen vid stockholmsskolan kommer
vid bifall till mina förslag att omfatta omkring 2 200 timmar i ordningspolistjänst
och 4 000 timmar i kriminalpolistjänst. Med hänsyn till
önskvärdheten av att även i dessa ämnen den mycket stora användningen
av timlärare nedbringas och då härigenom endast en måttlig kostnadsökning
uppkommer, vill jag föreslå, att ytterligare en lärare i ettvart av
törevarande ämnen måtte få anställas. För att vinna en bättre anpassning
till den lön vederbörande har å egen tjänst, än vad nu är fallet, och för
att undvika att arvodena tid efter annan behöver omräknas vill jag föreslå,
att arvodet bestämmes så, att det kommer att utgöra ersättning för
inistad lön å innehavd befattning — denna har hittills alltid varit ordinarie
polismanstjänst — jämte ett särskilt tillägg å 1 800 kronor för år.
Beträffande förslagen om kanslipersonalens och laboratoriebiträdets löneställning
samt inrättandet av en ny tjänst som expeditionsvakt är jag icke
beredd tillstyrka kommitténs förslag om inrättande av ordinarie befattningar.
Med beaktande därjämte av de jämkningar i lönegradshänseende,
som statens lönenämnd i sitt remissyttrande föreslagit, bör på kansliet
finnas en förste kansliskrivare i lönegrad Ce 17, en kontorist i lönegrad
Ce 13 samt tre tjänster i den för biträdespersonal gällande befordringsgången
jämte en expeditionsvakt i lönegrad Ce 11. För det nuvarande
laboratoriebiträdet föreslås placering i lönegrad Ce 12 såsom institutionsvaktmästare.
Avdelningsskolorna bör som tidigare förestås av arvodesavlönade
föreståndare, varvid arvode såsom hittills bör utgå med 300 kronor
per avdelning. För expeditionelit biträde åt föreståndarna räknar jag även
med oförändrad anvisning av 250 kronor per avdelning. Undervisningen
Kungl. Maj. ts proposition nr 175. 43
vid avdelningssltolorna bör helt ombesörjas av timlärare såsom även nu
är fallet.
Vad gäller ersättningen till timlärare torde en höjning av
arvodena vara nödvändig. Jag kan dock i denna del icke ansluta mig till
polisutbildningskommittén och polisskolestyrelsen, som föreslagit, att timarvodena
höjes från f. n. högst ca 14 kronor i konstapelsklassen och 16
kronor i högre klasser till högst 20 resp. 25 kronor. Höjningen torde få
begränsas så, att arvode må utgå med högst 15 resp. 20 kronor, dock med
rätt för styrelsen att till lärare med akademisk utbildning eller däremot svarande
kvalifikationer även i konstapelsklassen höja arvodet till högst sistnämnda
belopp. Styrelsen torde även eljest undantagsvis få medge högre
arvoden. Enligt vad jag inhämtat tillhör flertalet av skolans nuvarande mer
än 200 timlärare nyssnämnda kategorier, medan de övriga till större delen
utgöres av polisbefäl. Utan en höjning av arvodena i enlighet med vad nu
föreslagits torde det ställa sig svårt för skolan att förvärva timlärare med
erforderliga kvalifikationer.
Vid bifall till dessa förslag beräknar jag kostnaderna för timlärararvoden
till omkring 427 000 kronor. Genomföres icke förslaget om inrättande av
a nya tjänster som heltidslärare erfordras ytterligare i runt tal 60 000
kronor.
Beträffande styrelsens förslag om en omfattande nyanskaffning
av kriminalteknisk materiel och skrivmaskiner finner
jag behovet härav vara styrkt. Nyanskaffningen torde emellertid utan
olägenhet kunna slås ut på två budgetår. För budgetåret 1954/55 torde
sålunda endast hälften av det för ändamålet begärda beloppet böra anvisas,
varför erfordras anvisning av 45 000 kronor.
Jag övergår härefter till frågan om fördelningen mellan staten
och polisdistrikten avvissaer sättningar, som enligt
propositionen nr 75/1954 skall utgå till elever vid statens polisskola.
Med få undantag torde eleverna i konstapelsklassen komma att
äga uppbära det föreslagna arvodet om 10 kronor för dag jämte resekostnadsersättning
och traktamente för resor vid utbildningens början och
slut. Jag förutsätter nämligen, att endast i enstaka fall skall förekomma
elever, som uppfyller förutsättningarna för att erhålla oavkortad lön in. in.
under kursen. Vid bedömandet av frågan vem som skall bestrida kostnaderna
för dessa arvoden hör bemärkas, att f. n. omkring 20 piocent av
eleverna före inträdet i skolan redovisar allenast tillfällig anställning inom
polisväsendet. Anspråk på alt något polisdistrikt skall bestrida arvodeskostnaderna
för dessa elever kan därigenom icke rimligen framställas.
Det torde därför få ankomma på staten att på lämpligt sätt deltaga i dessa
kostnader. — Att landstingen, såsom polisutbildningskommittén ifrågasatt,
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
skulle deltaga i kostnader för polisutbildning, torde icke böra komina i
fråga. — Därest staten skulle svara för arvodena för dessa elever och polisdistrikten
för arvoden till övriga elever, kunde befaras, att polisdistriktens
intresse av att inrätta rekryteringsbefattningar skulle motverkas. Sådana
rekryteringsbefattningar finns på många håll, särskilt i de större polisdistrikten.
Det skulle dessutom innebära en obillig börda för små polisdistrikt
med ett fåtal tjänster. För att undanröja bl. a. dessa olägenheter
vill jag föreslå, att staten svarar för arvodena till samtliga elever samt att
vissa polisdistrikt på lämpligt sätt får deltaga i kostnaderna. De polisdistrikt,
som bör deltaga i kostnaderna, är enligt min uppfattning de distrikt, som
icke är berättigade till allmänt statsbidrag jämlikt 15 § 2 mom. lagen om
polisväsendet i riket (polislagen), d. v. s. regelmässigt alla städer med en
folkmängd överstigande 10 000. Deltagandet i de sammanlagda arvodeskostnaderna
bör ske i enlighet med förhållandet mellan dessa polisdistrikts
polispersonal för eget behov — d. v. s. bortsett från statspolisen — och hela
rikets polispersonal. En norm sådan som nu angivits kommer givetvis att
bli schematisk. I stort sett torde den dock bli rättvis de olika deltagande
polisdistrikten emellan. Den kommer sannolikt i regel icke att innebära
några större kostnadsökningar för dessa distrikt, utan fastmera i vissa fall
besparingar, då flera polisdistrikt, särskilt större städer, betalar lön till
polismännen under utbildningstiden. Detta torde däremot mera sällan vara
fallet i de statsbidragsberättigade polisdistrikten. Att jag anser mig böra
undantaga dessa distrikt från att deltaga i kostnaderna har jämväl sin
grund i att de belopp, som skulle komma i fråga för dem, i många fall
skulle bli tämligen obetydliga.
En särskild fördel med det nu föreslagna systemet för bestridandet av
arvodeskostnaderna är, att statspolisstädernas utbildningskostnader för den
del av dessa städers polispersonal, som utgöres av statspolis, kommer att
falla på staten. Starkt missnöje råder sedan länge bland de städer, som är
skyldiga att tillhandahålla statspolis, med att bidrag icke lämnas till utbildningskostnaderna.
Jag finner kritiken i viss mån berättigad och det har
därför synts mig lämpligt att nu söka undanröja anledningen till missnöjet
samtidigt som nuvarande frivilliga bidragsgivning genom det föreslagna
statliga avlöningsreglementet avlöses av tvingande ersättningsregler.
Jag vill även erinra om att statspolisen genom vid 1953 års riksdag beslutad
och nu föreslagen utökning kommer att utgöra en betydande del av rikets
och framför allt statspolisstädernas polisstyrka. I t. ex. Luleå är statspolisavdelningen
redan större än stadens för eget behov avsedda polisstyrka.
Med hänsyn till att förslaget om åläggande för vissa polisdistrikt att deltaga
i utbildningskostnaderna innebär nya skyldigheter för dessa polisdistrikt,
kommer jag att särskilt anmäla förslag om härav föranledd ändring
i polislagen.
Resekostnadsersättning och traktamente för resor vid utbildningens bör
-
45
Kungl. Maj. ts proposition nr 175.
jan och slut, som kan uppskattas till ca 30 000 kronor om året, föreslåi
jag helt skola bestridas av staten.
Kungl. Maj :t synes böra få meddela de särskilda bestämmelser rörande
utbetalning av arvode m. m., som föranledes av att elev, som innehar minst
36 anställningsmånader vid polisväsendet, skall vara berättigad till oavkortad
lön m. m. under kursen ävensom av det i berörda proposition nr 75
övergångsvis framlagda förslaget om valfrihet under vissa förutsättningai
för elev i konstapelsklassen att i stället för arvode åtnjuta vissa andra förmåner.
Med det beräknade utbildningsbehovet för budgetåret 1954/55 av 690
elever i konstapelsklassen skulle de föreslagna arvodena under kursens 147
dagar uppgå till i runt tal (690 X 147 X 10) 1 010 000 kronor. Av rikets till
omkring 8 500 man beräknade polispersonal beräknas 8 procent belöpa på
statspolisen, 29 procent på de enligt 15 § 2 mom. polislagen statsbidragsberättigade
polisdistrikten samt återstående 63 procent på de icke statsbidragsberättigade
polisdistrikten. Härav skulle följa, att sistnämnda polisdistrikt
skulle ha att till staten inbetala 63 procent av de sammanlagda
arvodeskostnaderna, vilket i runt tal skulle utgöra 635 000 kronor. Å staten
torde sålunda komma att falla omkring 375 000 kronor.
De administrativa bestämmelser, som erfordras rörande tillämpningen av
vad nu föreslagits, kommer jag att anmäla särskilt till Kungl. Maj:t.
De utgifter, som föranledes av vad nu förordats, bör, såsom riksräkenskapsverket
föreslagit, upptagas under ett särskilt anslag. Detta bör benämnas:
Statens polisskola: Utbildningsarvoden in. m. och ges förslagsanslags
natur. Anslaget beräknas för budgetåret 1954/55 till (375 000 +
30 000) 405 000 kronor, varvid förutsättes att förut omnämnda ersättningar
från polisdistrikten tages till uppbörd under anslaget.
De polismän, som uttages till deltagande i andra kurser vid statens
polisskola än konstapelsklassen, torde regelmässigt ha mer än 36 anställningsmånader
vid polisväsendet, i följd varav de enligt förslaget till statligt
avlöningsreglemente för polispersonalen kommer att vara berättigade
till oavkortad lön och traktamente under kurstiden samt resekostnadsersättning
och traktamente för färd till och från kurs. De kostnader, som härigenom
kommer att uppstå, kan för genomgång av överkonstapels- och kommissarieklassen
beräknas till omkring (5 350 + 3 000 + 150) 8 500 kronor
resp. (3 350 + 1 675 + 75) 5 100 kronor per elev.
Polisdistrikten utbetalar f. n. i stor utsträckning liin, helt eller delvis,
till personal, som bevistar förevarande kurser vid polisskolan. Åtagandet,
som är fullt frivilligt, kombineras regelmässigt med återbetalningsskyldigbet,
därest vederbörande polisman före viss tid, vanligen 5 år, lämnar sin
anställning i polisdistriktet. Traktamente under kurstiden eller reseförmåner
utgår vanligen icke.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
De förmåner under kurstiden, vilka enligt förslaget till avlöningsreglemente
skall utgå till ifrågavarande polispersonal, innebär en avsevärd förbättring
gentemot vad f. n. gäller. I princip anser jag, att det bör ankomma
på polisdistrikten att bestrida kostnaderna härför. Beträffande de polisdistrikt,
där befälstjänster vanligen icke finns inrättade, kan emellertid
ifrågasättas, om icke statsverket skäligen bör lämna ett väsentligt bidrag
till ifrågavarande kostnader. Dessa polisdistrikt har nämligen icke i och
för sig något intresse av att personalen genomgår befälsutbildning vid polisskolan,
varjämte man får räkna med att personalens syfte med att förskaffa
sig utbildningen är att därigenom förvärva kompetens för att söka
högre tjänst i annat polisdistrikt. Genom att återbetalningsskyldighet för
under kurstid uppburna förmåner, jämlikt grunderna för det föreslagna
avlöningsreglementet icke kommer att tillåtas, bortfaller möjligheten för
polisdistrikten att efter genomgången kurs hålla kvar personalen genom
att föreskriva sådan återbetalningsskyldighet. De polisdistrikt, som av
mig närmast åsyftas, är de, som jämlikt 15 § 2 mom. polislagen är berättigade
till allmänt statsbidrag om 50 procent för avlöning till ordinarie polismän,
d. v. s. landskommuner samt regelmässigt städer och köpingar med
en folkmängd understigande 5 000 invånare. I dessa polisdistrikt utgår visserligen
50 procents statsbidrag även å avlöning, som utbetalas till ordinarie
befattningshavare under tjänstledighet för deltagande i förevarande
kurser. Detta bidrag synes emellertid av nyss antydda skäl icke vara tillfyllest.
Jag föreslår därför, att statsbidraget för avlöningskostnaderna till
polismän i dessa distrikt, som genomgår överkonstapels- eller kommissarieklassen
i polisskolan, måtte höjas till 90 procent samt att samma bidrag
måtte utgå å traktamentet under kurs samt å reseförmånerna i samband
härmed. Vad nu sagts torde böra gälla varje polisdistrikt, vari helt eller
delvis ingår kommun, som är berättigad till allmänt statsbidrag med 50
procent jämlikt 15 § 2 mom. polislagen.
Antalet elever från förevarande polisdistrikt kan i medeltal för år uppskattas
till 50. Statens merkostnader i statsbidrag beräknas till i runt tal
5 000 kronor per elev. Sammanlagt skulle alltså förslaget tarva en ökad
medelsanvisning av (50 X 5 000) 250 000 kronor, som torde böra belasta
anslaget Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.
Bidragen enligt detta anslag utgår kalenderårsvis i efterskott. För budgetåret
1954/55 kommer bl. a. av detta skäl mindre än hälften av den beräknade
kostnaden att belasta anslaget. Någon uppräkning av den i statsverkspropositionen
föreslagna medelsanvisningen å anslaget synes icke
vara erforderlig.
De statsbidrag, som nu angivits, bör utgå vid all tjänstledighet för bevistande
av undervisning vid polisskolan, som icke avser deltagande i undervisning
i konstapelsklassen, sålunda även vid deltagande i fortbildnings
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
och specialkurser. Då sådana kurser icke kommer att anordnas under
budgetåret 1954/55, har några kostnader härför icke beräknats.
De administrativa föreskrifter, som föranledes av vad jag nu föreslagit,
torde få anmälas i särskild ordning för Kungl. Maj :t.
Av skäl, som jag angivit vid behandlingen av frågan om fördelningen av
kostnaderna för utbildningsarvodena för eleverna i konstapelsklassen, finner
jag det angeläget, att statspolisstädernas kostnader för utbildning i
övrigt vid statens polisskola av den del av dessa städers polispersonal, som
utgöres av statspolis, i fortsättningen i princip skall bestridas av statsverket.
En lämplig beräkningsgrund för statens deltagande i dessa kostnader
synes mig vara att låta statspolisstads sammanlagda kostnader för
förevarande utbildning slutligt bäras av staten i enlighet med förhållandet
mellan antalet befälstjänster vid statspolisen i staden och hela antalet befälst
jänster i staden.
Antalet befälstjänster vid statspolisen kan beräknas utgöra omkring 18
procent av hela antalet befälstjänster i statspolisstädernas poliskårer. Antalet
elever i övex-konstapels- och konnnissarieklasserna från statspolisstäderna
kan uppskattas till 165 per läsår. Dessa städers kostnader för löner,
traktamenten och reseförmåner för angivet antal elever kan beräknas till
ca 1 330 000 kronor. 18 procent härav, eller ca 240 000 kronor, skulle alltså
utgöra den på staten fallande delen, som bör belasta anslaget Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten. För budgetåret 1954/55 synes
med hänsyn till statsbidragsbestämmelsernas utformning icke hela
den beräknade kostnaden komma att belasta anslaget. Någon uppräkning
av anslaget synes icke vara erforderlig.
Statens deltagande i statspolisstädernas utbildningskostnader bör icke
endast avse kostnader för utbildning i överkonstapels- och kommissarieklasserna
utan även kostnader för deltagande i föreslagna specialkurser;
fortbildningskurser torde icke vara erforderliga för statspolisens verksamhet
och kan därför här lämnas åsido. Då specialkurser icke kommer att anordnas
under budgetåret 1954/55, har några kostnader härför icke beräknats.
De ändringar i kungörelsen den 24 november 1932 (nr 532) angående
statsbidrag till polisväsendet, som föranledes av vad jag nu föreslagit, torde
få anmälas till Kungl. Maj :t i särskild ordning.
Jag övergår härefter till att behandla anslagsbehovet till statens
polisskola för budgetåret 1954/55.
Vad först angår avlöningsstaten beräknar jag anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän på följande sätt. Vid skolan skall finnas
en rektor i lönegrad Cp 14. Kostnaden härför upptages till 20 700
(+ 1 700) kronor.
48
Kungi. Mcij. ts proposition nr 175.
Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, beräknar jag för arvoden åt ledamöter och suppleanter i polisskolans
styrelse 1 500 kronor. Arvode till sekreterare i skolstyrelsen upptages
till 1 800 kronor. Arvodena till föreståndarna för avdelningsskolorna i Norrköping,
Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå uppskattas till sammanlagt
5 400 kronor. Årsarvoden till fyra heltidsanställda lärare i polisiära
ämnen beräknas uppgå till 73 700 kronor. För ersättningar till timlärare
erfordras 427 000 kronor. Ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans
behov upptages oförändrat till 3 000 kronor. Anslagsposten kommer
alltså att uppgå till (1 500 + 1 800 + 5 400 + 73 700 + 427 000 + 3 000) ca
513 000 (+ 198 000) kronor.
Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar jag
på följande sätt. Vid skolan skall finnas tre lärare i juridiska ämnen i lönegrad
Ce 31, en förste kansliskrivare i Ce 17, en kontorist i Ce 13, en institutionsvaktmästare
i Ce 12, en expeditionsvakt i Ce 11 samt tre skrivbiträden
i den för sådan personal gällande befordringsgången. Kostnaden för avlöning
av dessa tjänstemän uppgår till (16 000 + 15 000 + 15 000 + 8 100 +
6 300 + 6 300 + 5 600 + 5 000 + 5 000 + 4 700) 87 000 kronor. Kostnaden för
expeditionelit biträde vid avdelningsskolorna upptages till 4 500 kronor. Härutöver
erfordras medel för arvoden till vissa materieluppbördsmän samt
för övertids- och vikariatsersättningar med tillhopa 1 600 kronor. Posten
bör sålunda uppföras med (87 000 + 4 500 + 1 600) 93 100 (+ 24 100)
kronor.
För rörligt tillägg torde böra beräknas 57 200 (+ 12 200) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (20 700+ 513 000 + 93 100 + 57 200)
684 000 (+236 000) kronor.
\ ad härefter avser omkostnadsstaten beräknar jag för sjukvård
det med hänsyn till den utökade personalen något förhöjda beloppet
1 000 (+ 500) kronor. Reseersättningarna bör till följd av det utökade antalet
avdelningsskolor med därav följande behov av inspektionsresor och
andra resor uppräknas till 6 000 (+ 3 500) kronor. Även posten för expenser
måste höjas med hänsyn till genom decentraliseringen samt större antal
elever och avdelningar ökade kostnader för telefonavgifter, städning, lyse
m. m. Jag beräknar kostnaderna för expenser till 33 500 (+ 10 000) kronor.
Såsom jag förut anmärkt bör eventuella kostnader för h yreser sättningar
bestridas av statens allmänna fastighetsfond. Beträffande anslagsposten
för övriga utgifter har jag, såsom framgått av det föregående, förordat
nyanskaffning av kriminalteknisk materiel och skrivmaskiner för 45 000
kronor. I övrigt bör posten, som för budgetåret 1953/54 uppgår till 159 500
kronor, uppräknas med hänsyn till den utökade kursverksamheten. Denna
föranleder ökade kostnader för läroböcker och annan undervisningsmateriel,
studiebesök, utbildning i vapnens bruk och stridstaktik m. m. med
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
tillhopa 34 500 kronor. För anskaffande av möbler till vissa av de föreslagna
avdelningsskolorna upptages 12 500 kronor. Anslagsposten i dess
helhet beräknas till (45 000 + 159 500 + 34 500 + 12 500) 251 500 (+ 92 000)
kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (1 000 -1- 6 000 + 33 500 4- 251 500) 292 000
(+ 106 000) kronor.
Beträffande anslaget för utbildningsår.voden in. in. upptages
detta i enlighet med vad i det föregående beräknats till 405 000 kronor.
Anslaget är nytt.
Viss del av kostnaderna för statens polisskolas avlönings- och omkostnadsanslag
samt anslaget till utbildningsarvoden in. in. bör avräknas mot
automobilskattemedlen. Med hänvisning till vad härom anförts i den på
hemställan av chefen för finansdepartementet framlagda propositionen nr
112/1954 bör å dessa anslag av automobilskattemedel avräknas 85 000,
40 000 resp. 44 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
1) godkänna de grunder för utbildning av polispersonal
in. in., vilka jag i det föregående förordat;
2) godkänna följande personalförteckning för statens
polisskola:
Tjänstemän å ordinarie stat:
Befattning Lönegrad
1 rektor ...................................... Cp 14
2 kontorsbiträden Ca 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:
3 lärare (i juridiska ämnen) .................. Ce 31;
3) godkänna följande avlöningsstat för statens polis
-
skola, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 20 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 513 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 93 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 57 200
Summa förslagsanslag kronor 684 000;
4 — Bihang till riksdagens protokoll li)5i. 1 samt. Nr 175.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
4) för budgetåret 1954/55 under elfte huvudtiteln anvisa
a) till Statens polisskola: Avlöningar ett förslagsanslag
av 684 000 kronor, därav 85 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen;
b) till Statens polisskola: Omkostnader ett förslagsanslag
av 292 000 kronor, därav 40 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen; samt
c) till Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. ett
förslagsanslag av 405 000 kronor, därav 44 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Roland Kindblom.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 84
403173
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1954:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1954/55 m. m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
- SU 1954:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens polisskola för budgetåret 1951/55 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 67 i texten