Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket

1954-03-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:177, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om

polisväsendet i riket; given Stockholms slott den 12

mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni

1925 (nr 170) om polisväsendet i riket.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås sådana ändringar i polislagen som påkallas av

det riksdagen tidigare underställda förslaget till polislönereglemente och

av vissa förslag i en samtidigt härmed beslutad proposition angående anslag

till statens polisskola m. in. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 177.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 8 §, 11 § 1 mom., 13 § 2 mom. samt 15 § 3,

5 och 7 mom. lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

8 §.*

Polispersonal, som jämlikt 2, 4, 5

eller 6 § finnes anställd i polisdistrikt

och som avses i ett av Konungen

efter riksdagens hörande fastställt

avlöningsreglemente, skall av

polisdistriktet avlönas enligt bestämmelserna

i nämnda reglemente samt

åtnjuta övriga i reglementet angivna

förmåner. Polisdistrikt är pliktigt

att med skälig pension förse innehavare

av befattning, som är av stadigvarande

beskaffenhet och av vilken

befattningshavaren kan antagas

bliva helt sysselsatt (ordinarie befattning)

samt att, då befattningshavare

avlidit till följd av skada, som

åsamkats i tjänsten, till hans änka

och barn utgiva skäligt familjeunderstöd.

Polisdistrikt åligger tillika att draga

försorg om föreskriven uniformering

och beväpning av distriktets polispersonal

samt att i erforderlig utsträckning

ombesörja materiel, byggnader,

arrestlokal, telefon och övriga

för distriktets polisväsen erforder- 1 2

(Föreslagen lydelse:)

8 §•

Polispersonal, som jämlikt 2, 4, 5

eller 6 § finnes anställd i polisdistrikt

och som avses i ett av Konungen

efter riksdagens hörande fastställt

avlöningsreglemente, skall av

polisdistriktet avlönas enligt bestämmelserna

i nämnda reglemente samt

åtnjuta övriga i reglementet angivna

förmåner. Polisdistrikt är pliktigt

att med skälig pension förse ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare,

å vilka reglementet äger

tillämpning, samt att, då befattningshavare

avlidit i följd av skada,

som åsamkats i tjänsten, till hans

änka och barn utgiva skäligt familjeunderstöd.

Polisdistrikt åligger tillika att draga

försorg om föreskriven beväpning

av distriktets polispersonal samt att

i erforderlig utsträckning ombesörja

materiel, byggnader, arrestlokal, telefon

och övriga för distriktets polisväsen

erforderliga anordningar. Beväpning

samt annan utrustning åt

1 Senaste lydelse av 8 §, 11 § 1 mom., 13 § 2 mom. samt 15 § 3 och 5 mom., se SFS 1953:442.

Beträffande 8 §, jämför not 2.

2 Den här återgivna, genom 1953: 442 ändrade lydelsen av 8 § har icke trätt i kraft. Se

SFS 1953:726.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 177.

(Nuvarande lydelse:)

liga anordningar. Beväpning samt

annan utrustning än uniform åt personal,

vilken tjänstgör såsom statspolis,

ävensom för sådan tjänstgöring

erforderlig materiel skall dock

ombesörjas av statsverket.

(Föreslagen lydelse:)

personal, vilken tjänstgör såsom

statspolis, ävensom för sådan tjänstgöring

erforderlig materiel skall dock

ombesörjas av statsverket.

För särskilda-----—• ■— draga försorg.

Då befattning inrättas, skall bestämmas

om den skall vara ordinarie

eller ej.

Har landsting beslutat upprättandet

av polisavdelning för ändamål,

som i 3 § sägs, skall vad i första,

andra och fjärde styckena stadgats

äga motsvarande tillämpning å

landstinget.

Angående polisdistrikts-----

Har landsting beslutat upprättandet

av polisavdelning för ändamål,

som i 3 § sägs, skall vad i första och

andra styckena stadgats äga motsvarande

tillämpning å landstinget.

Det åligger annat polisdistrikt än

sådant, varom i 1 § 1 mom. tredje

stycket förmäles, att deltaga i kostnader

för arvoden till elever vid statens

polisskola enligt de grunder,

som av Konungen fastställas.

--15 §.

11 §•

1. I polisdistrikt, som helt eller

delvis består av stad, tillkommer det

länsstyrelsen att tillsätta ordinarie

befattningshavare vid polisväsendet

samt att i fall, då sådant enligt gällande

bestämmelser må ske, från

tjänsten på grund av visad olämplighet

skilja ordinarie befattningshavare

eller annan befattningshavare,

som varit anställd vid polisväsendet

i minst två år i följd.

13 §.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare

än sådan som avses i

11 § 3 mom. tillsättes, skall, efter

det polischefen yttrat sig angående

de sökande, tillfälle att avgiva ytl
-

11 §•

1. I polisdistrikt, som helt eller

delvis består av stad, tillkommer det

länsstyrelsen att tillsätta ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare

vid polisväsendet samt att i fall,

då sådant enligt gällande bestämmelser

må ske, från tjänsten på grund

av visad olämplighet skilja dylika

befattningshavare eller annan befattningshavare,

som varit anställd vid

polisväsendet i minst två år i följd.

13 §.

2. Innan annan ordinarie eller

exira ordinarie befattningshavare än

sådan som avses i 11 § 3 mom. tillsättes,

skall, efter det polischefen

yttrat sig angående de sökande, till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

(Nuvarande lydelse:)

rande hava beretts polisnämnd, där

sådan finnes, och eljest vederbörande

drätselkammare, kommunalnämnd

eller kommunalförbundsdirektion.

15 §.

3. Ordinarie befattningshavare,

vilken anställts för landstingsområde

eller i polisdistrikt, som helt eller

delvis består av annan kommun än

stad eller köping, må pensionsförsäkras

i statsanstalt enligt vad därom

finnes särskilt stadgat. Vill

landsting eller dylikt polisdistrikt på

annat sätt ombesörja pensionering

av sådan befattningshavare, bidrager

statsverket med en tredjedel av

den utgående pensionen.

5. Om befattningshavare---

Har för sådan tjänstgöring som i

första stycket sägs använts elev vid

någon av staten bekostad eller understödd

polisskola, och uppbär han

under tjänstgöringstiden icke lön

eller motsvarar hans lön icke lägsta

lön för ordinarie polisman i den stad,

där polisskolan är förlagd, skall

dessutom till honom av statsmedel

utgå ett belopp motsvarande denna

lön eller skillnaden mellan denna

och den lön han åtnjuter.

7. Angående statsbidrag till telefonkostnader,

så ock angående ersättning

till polisman för skada å

kläder är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse:)

fälle att avgiva yttrande hava beretts

polisnämnd, där sådan finnes,

och eljest vederbörande drätselkammare,

kommunalnämnd eller kommunalförbundsdirektion.

15 §.

3. Ordinarie och extra ordinarie

befattningshavare, vilka anställts för

landstingsområde eller i polisdistrikt,

som helt eller delvis består av annan

kommun än stad eller köping, må

pensionsförsäkras i statsanstalt enligt

vad därom finnes särskilt stadgat.

Vill landsting eller dylikt polisdistrikt

på annat sätt ombesörja

pensionering av ordinarie eller extra

ordinarie befattningshavare, bidrager

statsverket med en tredjedel av

den utgående pensionen.

---samma landsfiskalsdistrikt.

Har för sådan tjänstgöring som i

första stycket sägs använts elev vid

någon av staten bekostad eller understödd

polisskola och uppbär han

under tjänstgöringstiden icke lön.

skall till honom av statsmedel utgå

ersättning enligt de grunder, som av

Konungen fastställas.

7. Angående statsbidrag till vissa

utbildningskostnader och till telefonkostnader,

så ock angående ersättning

till polisman för skada å kläder

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1954.

Om särskilda bestämmelser, vilka

erfordras för ikraftträdandet eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 5

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

eljest i samband med övergången till

nya avlönings- eller pensioneringsbestännnelser,

förordnar Konungen.

Genom denna lag förfaller lagen

den 5 juni 1953 (nr 442) angående

ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr

170) om polisväsendet i riket såvitt

avser ändrad lydelse av 8 § sistnämnda

lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och civildepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund,

fråga angående sådana ändringar i lagen den 6 juni 1925 (nr 170)

om polisväsendet i riket som påkallas av det riksdagens prövning genom

propositionen nr 75/1954 underställda förslaget till polislönereglemente och

av den tidigare denna dag beslutade propositionen angående anslag till

statens polisskola in. in. Föredraganden anför härvid följande.

Översikt.

Vid 1953 års riksdag antogs ett av Kungl. Maj :t på min föredragning

framlagt förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 om

polisväsendet i riket1 (sistnämnda lag här kallad polislagen). Detta innebar

i flera delar väsentliga nyheter. Enligt den lydelse 8 § polislagen erhöll

skall polispersonal, som jämlikt 2, 4, 5 eller 6 § samma lag finnes anställd

i polisdistrikt och som avses i ett av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande

fastställt avlöningsreglemente, av polisdistriktet avlönas enligt bestämmelserna

i reglementet samt åtnjuta övriga däri angivna förmåner. Om ikraftträdande

av ifrågavarande lagändring äger Kungl. Maj:t förordna, men

sådant förordnande har, bl. a. i fråga om 8 §, ännu ej meddelats.

Genom propositionen nr 75 till årets riksdag har Kungl. Maj:t på föredragning

av chefen för civildepartementet underställt ett förslag till polislönereglemente

riksdagens prövning samt föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Maj :t att bl. a. utfärda reglemente i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget. Reglementsförslaget, som omfattar polismän av

högst kommissaries tjänstegrad och som är avsett att träda i kraft den 1 juli

1954, innehåller vissa bestämmelser, vilka torde böra föranleda ytterligare

ändringar i polislagen.

En sådan bestämmelse avser de ifrågavarande polismännens anställ
-

1 Prop. 1953:168; SLHJ 11; Rskrj248; SFS 1953: 442.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

ningsformer. För närvarande anställes den kommunala polispersonalen

som ordinarie eller extra befattningshavare. I 8 § första stycket

polislagen lämnas en definition på begreppet ordinarie befattning: därmed

förstås befattning, som är av stadigvarande beskaffenhet och av vilken

befattningshavaren kan antagas bli helt sysselsatt. Enligt 8 § fjärde stycket

polislagen skall det i varje särskilt fall bestämmas, om en befattning skall

vara ordinarie eller ej. Befattningens natur av ordinarie eller extra har

betydelse i olika hänseenden. Ordinarie befattningshavare är tillförsäkrad

att av det polisdistrikt, där han är anställd, få skälig pension (8 § första

stycket polislagen). För tillsättning och entledigande av ordinarie befattningshavare

gäller i vissa hänseenden andra regler än beträffande extra

(It § och 13 § 2 mom. polislagen samt 17—21 §§ polisreglementet den

4 juni 1948). Anställningens natur av ordinarie eller extra inverkar vidare

på polisdistriktets rätt till statsbidrag (15 § 2 och 3 mom. polislagen). —

Ordinarie polisman kan enligt 17 § polisreglementet tillsättas antingen

genom ständigt förordnande eller genom förordnande tills vidare. Har

ordinarie polisman erhållit ständigt förordnande, får han i administrativ

ordning skiljas från tjänsten endast på grund av stadgande i polisreglementet

eller annan allmän författning eller för polisdistriktet gällande

pensioneringsbestämmelser, under det att annan ordinarie polisman dessutom

kan skiljas från tjänsten om han på grund av mindre gott uppförande

eller av annan anledning finnes olämplig (18 § polisreglementet).

Extra polisman, som varit anställd vid polisväsendet minst två år i följd,

får skiljas från sin anställning under samma förutsättningar som ordinarie

polisman med förordnande tills vidare samt därjämte på grund av

indragning eller ändring av befattning. Slutligen får extra polisman, som

icke varit anställd vid polisväsendet minst två år i följd, skiljas från

anställningen, när helst tjänsten det kräver (20 § polisreglementet).

Enligt förslaget till polislönereglemente (1 § 2 mom.) skall polismän

som avses i reglementet anställas såsom innehavare av ordinarie tjänst,

extra ordinarie tjänst, aspiranttjänst, extra tjänst eller arvodesbefattning.

Meningen är, att den nya anställningsformen ordinarie i huvudsak skall

innebära samma fasthet i anställningen som f. n. tillkommer polisman med

ständigt förordnande på ordinarie befattning. Extra ordinarie anställning

skall närmast motsvara dels förordnande tills vidare på ordinarie tjänst,

dels innehav av extra tjänst med minst två års anställning vid polisväsendet.

Aspirantanställning och den nya extra anställningsformen skall båda

motsvara den nuvarande anställningsformen extra med mindre än två års

anställning vid polisväsendet. Det förutsättes, att aspirantanställning skall

användas för rekryteringspersonal och att den nya anställningsformen

extra skall användas för tillfälligt anställda polismän (vikarier o. d.). För

anställning av sistnämnda slag skall även arvodesanställning kunna komma

i fråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr ill.

Den omreglering av anställningsformerna som förslaget till polislönereglemente

sålunda innehåller synes göra vissa ändringar i 8, It, 13 och

15 §§ polislagen erforderliga. Det gäller här främst att införa bestämmelser

om innebörden av den nya anställningsformen extra ordinarie tjänst.

I förslaget till polislönereglemente (4 § 1 mom.) upptages bland avlöningsförmånerna

även tj änstedräkt. Denna förmån utgår enligt

reglementets bestämmelser (21 §) i vissa fall i form av lån utan ersättning

och i andra fall såsom kontant ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag. I 8 §

andra stycket första punkten polislagen stadgas bl. a., att det åligger

polisdistrikt att dra försorg om föreskriven uniformering av distriktets

polispersonal. I fråga om polismän, som omfattas av reglementet, kommer

denna bestämmelse att bli onödig, eftersom sådan personal redan enligt

8 § första stycket polislagen är tillförsäkrad — utom lön —- även övriga

i reglementet angivna förmåner.

Förslaget till polislönereglemente innebär vidare bl. a. att polismän, som

har minst 36 anställningsmånader vid polisväsendet och som får tjänstledighet

för att deltaga i utbildningskurs vid statens polisskola,

blir berättigade till oavkortad lön under tjänstledigheten. Detta förutsättes

främst bli fallet beträffande sådana polismän som uttages för andra kurser

än konstapelsklassen. I fråga om eleverna i nämnda klass torde det däremot

endast undantagsvis komma att inträffa att de äger uppbära oavkortad

lön. För sådana elever i konstapelsklassen som icke får denna

förmån föreslås i propositionen nr 75/1954 ett arvode om 10 kronor för

dag under kurstiden. — Den reglering av ekonomiska förmåner för elever

vid statens polisskola som här i korthet nämnts torde föranleda ändring

av den i 15 § 5 mom. andra stycket polislagen intagna bestämmelsen om

ersättning av statsmedel till polisskoleelev, som använts för tjänstgöring

utom anställningsområdet.

I den tidigare denna dag beslutade propositionen angående anslag till

statens polisskola för budgetåret 1954/55 in. in. har Kungl. Maj :t bl. a.

föreslagit dels (s. 43—45) att staten skall svara för de arvoden som enligt

propositionen nr 75/1954 skall utgå till eleverna i konstapelsklassen vid

statens polisskola men att vissa polisdistrikt skall vara skyldiga att enligt

närmare angivna grunder deltaga i kostnaderna härför, dels (s. 45—47)

att vederbörande polisdistrikt i princip skall bestrida kostnaderna för de

ekonomiska förmåner som enligt förslaget till polislönereglemente skall

tillkomma polismän vid bevistande av andra kursen än konstapelsklassen

men att statsbidrag efter särskilda grunder skall utgå till vissa polisdistrikt

för dessa kostnader. Den nya skyldighet för polisdistrikt och den

nya statsbidragsform som sålunda föreslås synes böra komma till uttryck

i polislagen (8 § och 15 § 7 mom.).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

9

Närmare motivering.

På grund av vad här anförts har inom inrikesdepartementet utarbetats

förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om

polisväsendet i riket. Jag anhåller nu att paragrafvis få närmare motivera

de föreslagna ändringarna och i anslutning därtill beröra vissa särskilda

spörsmål.

8 §•

Redan av det i 8 § första stycket första punkten intagna stadgandet —

att polispersonal, som avses i avlöningsreglementet, skall avlönas enligt

bestämmelserna i reglementet — framgår att de i reglementet föreskrivna

anställningsformerna skall tillämpas. Dessa anställningsformer kommer

alltså att bli normerande för den hos polisdistrikten anställda polispersonalen

av högst kommissaries tjänstegrad. Den i 8 § första stycket andra

punkten nu intagna definitionen på ordinarie befattning kan därför icke

bibehållas, om förslaget till polislönereglemente genomföres.

Närmare bestämmelser om polismännens pensionsrätt ingår icke i reglementsförslaget.

Det har emellertid förutsatts, att med anställningsformen

extra ordinarie skall — liksom beträffande motsvarande statliga anställningsform

— följa rätt till pension. Om så ej blir fallet, skulle för övrigt

en försämring kunna inträda i fråga om polismännens förmåner, eftersom

anställningsformen extra ordinarie är avsedd att delvis motsvara

den nuvarande anställningsformen ordinarie.

Med hänsyn till vad jag nu anfört har 8 § första stycket andra punkten

föreslagits få sådan utformning, att den nuvarande definitionen på ordinarie

befattning utgår och att kretsen av dem som polisdistrikt obligatoriskt

skall förse med skälig pension bestämmes genom uttrycket »ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare, å vilka reglementet äger tillämpning».

Jag vill framhålla, att det icke torde finnas anledning att i paragrafen

meddela något stadgande om skyldighet för polisdistrikt att med skälig

pension förse andra befattningshavare än nu nämnts, exempelvis polismän

av högre tjänstegrad än kommissarie. Beträffande skälen härför kan

jag i tillämpliga delar hänvisa till vad jag i propositionen nr 168/1953

(s. 108) anfört om motsvarande spörsmål i fråga om polisdistrikts skyldighet

att utge skälig avlöning.

Såsom jag tidigare anmärkt kommer den i 8 § andra stycket första

punkten meddelade bestämmelsen om skyldighet för polisdistrikt att dra

försorg om föreskriven uniformering att bli onödig såvitt angår personal

som omfattas av det föreslagna polislönereglementet. Att bibehålla ett

stadgande om sådan skyldighet beträffande övrig polispersonal, d. v. s.

polismän av högre grad än kommissarie, torde icke vara erforderligt, helst

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 177.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

som den bestämmelse enligt vilken dylik personal tillförsäkrats skälig

avlöning redan ansetts kunna utgå (jämför propositionen nr 168/1953

s. 108). Det synes mig naturligt, att frågan om polisdistrikts skyldigheter

med avseende å uniformeringen även i detta fall regleras i samma ordning

som lönevillkoren. Enligt min mening bör därför den ifrågavarande bestämmelsen

om uniformering helt utgå och en därav betingad jämkning

verkställas i 8 § andra stycket andra punkten.

Bl. a. med hänsyn till att det torde vara självfallet att polisdistrikt, då

befattning inrättas, bestämmer den anställningsform som skall gälla, bör

även föreskriften i 8 § fjärde stycket utgå.

Såsom ett nytt femte stycke i 8 § anser jag böra införas ett stadgande

om den skyldighet för vissa polisdistrikt att deltaga i utbildningskostnader

vilken jag tidigare berört. Självfallet kommer ändring av de grunder

som här avses icke att verkställas ulan att frågan underställes riksdagens

prövning.

It och 13 §§.

De i 11 § 1 mom. och 13 § 2 mom. föreslagna ändringarna betingas av

att extra ordinarie befattningshavare i de hänseenden, varom här är fråga,

synes böra jämställas med ordinarie.

15 §.

Enligt stadgandet i 2 mom. lämnar statsverket såvitt angår polisdistrikt,

varom förmäles i 1 § 1 mom. tredje stycket, bidrag till kostnaden för avlöning

av den, som innehar eller uppehåller ordinarie befattning,

efter förmånligare grunder än vad som gäller i fråga om bidrag till motsvarande

kostnad för den, som innehar eller uppehåller icke-ordinarie

befattning. Fråga uppkommer då, om icke även i detta hänseende

extra ordinarie anställning bör jämställas med ordinarie. Så synes emellertid

ej vara fallet. I de polisdistrikt det här gäller förekommer f. n. endast

undantagsvis annat än ordinarie befattningar, och det förutsättes att de

nuvarande ordinarie polismanstjänsterna vid polislönereglementets ikraftträdande

skall hänföras till ordinarie tjänster även i den nya meningen.

Till följd av bestämmelsen att statsbidrag efter de förmånligare grunderna

utgår även för den som uppehåller ordinarie befattning kommer dessa grunder

att bli tillämpliga även beträffande avlöning till vikarie på ordinarie

tjänst, detta oavsett huruvida vikarien själv är anställd som extra ordinarie,

extra, aspirant eller å arvodesbefattning. Man torde kunna utgå från att

för de polisdistrikt, som är berättigade att erhålla allmänt statsbidrag till

avlöningskostnader, någon förskjutning i kostnadsfördelningen mellan ordinarie

tjänster och icke-ordinarie tjänster knappast skall uppkomma på

grund av reglementsförslagets genomförande. Enligt min mening bör därför

2 mom. bibehållas oförändrat. Om detta mot förmodan skulle visa

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds proposition nr H7''.

sig medföra mindre gynnsamma konsekvenser för polisdistrikten, torde

ifrågavarande spörsmål få tagas upp på nytt.

Beträffande de i 3 mom. meddelade bestämmelserna om statsbidrag till

vissa polisdistrikts pensioneringskostnader är förhållandet ett annat. Om

någon försämring icke skall inträda för ifrågavarande polisdistrikt, torde

det vara nödvändigt att ändra 3 mom. så att extra ordinarie befattningshavare

— under samma förutsättningar som ordinarie — får pensionsförsäkras

i statsanstalt (SPA) och att, då pensioneringen ordnats på annat

sätt, statsverket bidrager till den utgående pensionen även för extra ordinarie

befattningshavare. En dylik utvidgning av förmånerna kan beräknas

innebära endast ringa belastning för statsverket.

I anslutning till bestämmelserna om statsbidrag i 2 och 4 mom. vill jag

framhålla att de där använda begreppen »avlöning» och »löneförmåner»

även efter genomförande av förslaget till polislönereglemente bör tolkas

i huvudsak på samma sätt som hittills. Det är således icke meningen att

statsbidrag enligt dessa bestämmelser skall utgå exempelvis till kostnader

för uniformering, ekiperingshjälp eller ekiperingsbidrag. Vad särskilt angår

statsbidrag enligt 2 mom. bör sådant däremot kunna utgå till kostnader för

semesterersättning, beredskapsersättning och andra dylika förmåner, vilka

icke utgör ersättning till polismännen för av tjänsten föranledda kostnader.

Vad härefter angår den i 5 mom. andra stycket intagna bestämmelsen

om gottgörelse av statsmedel till polisskoleelev, som använts för tjänstgöring

utom anställningsområdet, torde det böra överlämnas åt Kungl.

Maj :t att beträffande sådan elev som icke uppbär lön under tjänstgöringstiden

— d. v. s. regelmässigt elev i konstapelsklassen — fastställa grunder

för ersättningen. Det torde som regel icke vara befogat att ersättningen

uppgår till högre belopp än de med anställning som polisaspirant eller

extra polisman förenade förmånerna. I fråga om polisskoleelev som uppbär

lön av polisdistrikt, där han är anställd, blir bestämmelserna i 5 mom.

första stycket tillämpliga.

Beträffande ändringen i 7 mom. hänvisas till vad jag förut anfört om

statsbidrag till vissa utbildningskostnader.

Övergångsbestämmelser.

Den föreslagna lagen torde böra träda i kraft samtidigt med polislönereglementet

eller sålunda den 1 juli 1954.

Angående stadgandet i andra stycket hänvisas i tillämpliga delar till

vad jag i propositionen nr 168/1953 (s. 112) anfört om en motsvarande

bestämmelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 177.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga förut omnämnda

inom inrikesdepartementet upprättade förslag till lag angående ändring i

lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Roland Kindblom.

(DUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 34

403897

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 a1 i texten
  2. 1LU 1954:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1925 s. 1 i texten