Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

1954-02-16 · 333 sidor, varav 171 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 171 av 333 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:180, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område m. m.; given

Stockholms slott den 9 april 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. in.;

2) förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m.;

3) förordning om ändrad lydelse av 2, 10, 11 och 12 §§ förordningen den

5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för

råg och vete;

4) förordning om avgift å oljekraftfoder;

5) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.; samt

6) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 5 juni 1953 (nr

397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion

m. m.;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk

utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för prissättningen

på jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september

1954—den 31 augusti 1955, har Kungl. Maj:t den 12 mars 1954 meddelat be
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

slut i prisfrågan. Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill stående

förslag till åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under

nyssnämnda tid underställes i propositionen riksdagens prövning.

Prisöverenskommelsen innebär i huvudsak, att ett överskott i jordbrukskalkylen

för det kommande regleringsåret av 20,5 miljoner kronor skall

utjämnas genom prissänkningar. Härutöver skall prissänkningar om 37 miljoner

kronor äga rum. Tillsammans med de i jordbrukskalkylen redan inräknade

prissänkningarna kommer beloppet av dessa att uppgå till — efter

avdrag för vissa prishöjningar på fodersäd, matpotatis m. m. om cirka 19 miljoner

kronor — 127 miljoner kronor. Det totala prissänkningsbeloppet jämfört

med 1953/54 års priser fördelar sig med 65 miljoner kronor på brödsäd,

1,5 miljoner kronor på fabrikspotatis, 3 miljoner kronor på sockerbetor, 15

miljoner kronor på oljeväxter, 17 miljoner kronor på mejerimjölk och 45

miljoner kronor på kött och fläsk.

I propositionen framlägges vidare förslag till, bland annat, förordning om

avgift å oljekraftfoder samt till ändringar i in- och utförselförordningarna i

fråga om jordbruksprodukter, förordningen med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete, införselförordningen i fråga om fettråvaror

in. in. samt förordningen angående avgift för fettvaror som användes

för framställning av fettemulsion m. m.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

regleringsåret 1954/55 beräknas till 200 miljoner kronor, därav cirka 190,5

miljoner kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa

delar av landet samt leveranstillägg, 1,9 miljoner kronor till stöd åt odlingen

av lin och hampa, 1,5 miljon kronor till fraktbidrag för fodersändningar

till norra Sverige samt 6 miljoner kronor till diverse kostnader i samband

med jordbruksregleringen. Vidare begäres ett reservationsanslag på 8 miljoner

kronor till Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och ett förslagsanslag

på 16 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning

av vissa jordbruksprodukter m. m.

Därjämte begäres bemyndigande för riksgäldskontoret att tillhandahålla

en föreslagen ny förening för handhavande av brödsädsregleringen m. m. en

rörlig kredit av 190 miljoner kronor samt att ställa säkerhet för kredit åt

föreningen intill ett belopp av 35 miljoner kronor. Bemyndigande begäres

även för Kungl. Maj :t att för fettvara, som ingår i exporterade produkter,

medge återbäring av erlagd accis.

Införselavgifter på fettvaror m. m. beräknas tillföra riksstatens inkomstsida

53 miljoner kronor under budgetåret 1954/55. Vidare föreslås, att titeln

diverse kapitalfonder tillföres ett belopp av cirka 2,5 miljoner kronor såsom

ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter och

för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

3

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)

angående reglering av införseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 8 juni 1951 angående reglering

av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

ävensom den vid förordningen fogade bilagan1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 §•

Levande djur---särskilt tillstånd.

Vid meddelande---vara erforderliga.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t och enligt grunder som Kungl. Maj :t

fastställer äger tillståndsmyndighet som i 2 § sägs medgiva, att varuslag

som omfattas av förordningen må under villkor som bestämmas av myndigheten

införas utan tillstånd som i första stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

Bi/aga.

Förteckning

över varor, vilka enligt förordningen den 8 juni 1951 angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. icke få införas till riket utan särskilt tillstånd.

Statistiskt nr Varuslag

69, 70 Ost

ur 71 Ägg av tamfågel

ur 72 Äggula, ej uteslutande avsedd för beredning

av läder, samt flytande äggvita

201 Gryn av andra vegetabilier än spannmål

ur 281 Korv och andra annorlcdes än genom kok
ning,

saltning, torkning och rökning till förtäring

beredda, ej särskilt nämnda varor av

kött eller andra djurdelar av får, häst, nötkreatur,

svin och tamfågel

1 Senaste lydelse av bilagan se 1952:366.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Statistiskt nr Varuslag

288 Sirap

291 Frukt- och mjölksocker

293 Kulör, även i fast form, icke innehållande

sprit

303 Makaroner och vermiceller

620 Dextrin och stärkelseklister; ävensom appre
turmedel,

innehållande dextrin, stärkelse,

glykos, växtslem o. dyl.

904: 1, 904: 2, ur 905, 911 Hampa med undantag av manilla- och can
talahampa;

ävensom hampblår.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr 365)

angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 6 juni 1952 angående reglering

av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. samt

den vid förordningen fogade bilagan skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 §•

Levande djur---särskilt tillstånd.

Vid meddelande---vara erforderliga.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t och enligt grunder som Kungl. Maj:t

fastställer äger tillståndsmyndighet som i 2 § sägs medgiva, att varuslag

som omfattas av förordningen må under villkor som bestämmas av myndigheten

utföras utan tillstånd som i första stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

5

Bilaga.

Förteckning

över varor, vilka enligt förordningen den 6 juni 1952 angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. icke få utföras ur riket utan särskilt tillstånd.

Statistiskt nr

Varuslag

69, 70 Ost

ur 71 Ägg av tamfågel

72 Äggula och flytande äggvita

ur 97 Lucernmjöl (hömjöl)

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2, 10, 11 och 12 §§ förordningen

den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete.

Härigenom förordnas, att 2, 10, 11 och 12 §§ förordningen den 5 juni

1953 med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

För råg och vete, som användes för tillverkning av mjöl, samt för vete,

som användes för tillverkning av gryn, flingor och liknande produkter, skall

erläggas viss avgift (f örmålning savgift).

Förmalningsavgiften utgår---jordbruksnämnden bestämmer.

För förmalningsavgiftens---svarar tillverkaren.

10 §.

Det åligger den, som yrkesmässigt bedriver förmalning av brödsäd eller

som använder vete för yrkesmässig tillverkning av gryn, flingor och liknande

produkter eller som yrkesmässigt bedriver handel med spannmål, att

inom fjorton dagar efter det förordnande enligt 1 § trätt i kraft göra anmälan

om rörelsen hos jordbruksnämnden. Därest sådan rörelse påbörjas

först efter ikraftträdande av förordnande, skall anmälan som nu sagts göras

inom fjorton dagar från det förmalning första gången ägde rum.

Den, som--— första stycket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

11 §.

Den, som---jordbruksnämnden meddelar,

dels föra —--föreskrifter iakttagas;

dels till ----av brödsäd;

dels till ledning vid fastställande av förmalningsavgift lämna regelbundna

deklarationer rörande sin användning av råg och vete för tillverkning av

mjöl samt, i fråga om vete, av gryn, flingor och liknande produkter;

dels ock i---ovan sagts.

12 §.

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,

verkställa undersökning av lokal, vari kvarnrörelse eller tiliverkav

flingor och liknande produkter av vete bedrives, ävensom av

därtill eller till spannmålshandel hörande lagerlokaler. Nämnden eller dess

ombud äger jämväl taga prov av spannmål och förmalnings- eller tillverknmgsprodukter,

som förvaras i sådana lokaler. Rörelseidkare är ej berättigad

till ersättning för dylika prov.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

Förslag

till

förordning om avgift å oljekraftfoder.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För oljekraftfoder, som i samband med utvinning inom riket av olja ur

oljehaltiga fröer och frukter tillverkas för försäljning, skall, i den mån

Kungl. Maj:t i prisreglerande syfte så förordnar, erläggas avgift.

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller* efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

För avgiftens erläggande svarar tillverkaren.

2 §.

Avgiften skall erläggas till jordbruksnämnden i den ordning nämnden

bestämmer och må, där den icke inbetalas i föreskriven ordning, på framställning

av nämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill nämnden

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

3 §•

Vid export eller eljest då särskilda skäl därtill äro må jordbruksnämnden

medgiva återbäring av eller befrielse från avgiften.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

4 §•

Medel som inflyta genom upptagande av avgift skola enligt de föreskrifter

Kungl. Maj :t meddelar användas till täckande av kostnader i samband

med jordbruksregleringen.

5 §•

Det åligger tillverkare, varom i 1 § är fråga, att inom fjorton dagar efter

det förordnande enligt 1 § trätt i kraft göra anmälan om sin tillverkning

hos jordbruksnämnden. Därest tillverkningen påbörjas först efter ikraftträdande

av dylikt förordnande, skall anmälan som nu sagts göras inom

fjorton dagar från det tillverkning första gången ägde rum.

6 §•

Tillverkare, som avses il §, är skyldig att, i den mån jordbruksnämnden

så föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden

meddelar,

dels föra sådana anteckningar över sin rörelse, som erfordras för kontroll

över att bestämmelserna i denna förordning eller med stöd av densamma

givna föreskrifter iakttagas;

dels till ledning vid fastställande av avgift till nämnden lämna regelbundna

deklarationer angående sin tillverkning och försäljning av oljekraftfoder;
dels

ock i övrigt lämna nämnden eller dess ombud uppgifter angaende

rörelsen och på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud förda

handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom sådana anteckningar,

som ovan sagts.

7 §•

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,

verkställa undersökning av lokal, vari tillverkning av i 1 § avsedd

vara bedrives, ävensom av därtill hörande lagerlokaler. Nämnden eller dess

ombud äger jämväl taga prov av oljekraftfoder eller därtill avsedda råvaror,

som förvaras i sådana lokaler. Rörelseidkare är ej berättigad till ersättning

för dylika prov.

8 §.

Vad som inhämtas av deklaration, handelsbok eller annan handling, som

avgivits eller tillhandahållits på grund av stadgande i 6 § eller vid undersökning

enligt 7 §, må ej yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver;

dock må deklaration, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för statistisk

bearbetning utlämnas till myndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t

uppdrager att utföra sådan bearbetning.

9 §.

Underlåter någon att fullgöra anmälningsskyldighet, som avses i 5 §, eller

att föra anteckningar eller lämna deklarationer eller uppgifter enligt vad

som stadgas i 6 §,

eller vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i 6 § tillhandahålla

jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling,

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänscende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt i 6 § avsedda anteckningar eller uppgifter.

Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare

straffet dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande

av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning eller provtagning

som avses i 7 § stadgas i allmänna strafflagen.

10 §.

Bryter någon mot den i 8 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han ej

för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

11 §•

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § första eller andra stycket omförmäld

förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

12 §.

Brott, varom i 10 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

13 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för verkställande av undersökning eller provtagning enligt 7 § eller

att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller

annan handling, som avses i 6 §, eller underlåter någon att i föreskriven

ordning avlämna där avsedd deklaration eller uppgift, må nämnden förelägga

honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

Genom denna förordning upphävas följande författningar:

förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa

slag av fodermjöl;

kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 330) angående ikraftträdande av förordningen

den 14 juni 1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag

av foder mjöl;

kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 488) angående restitution av skatt å

oljekakor och vissa slag av fodermjöl; samt

kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 691) med förordnande angående skatten

å vissa slag av oljekakor och fodermjöl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 180.

9

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395)

angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas, att 2, 4, 5, 10 och 13 §§ förordningen den 5 juni

1953 angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i förordningen skall

med lydelser som nedan sägs införas dels en ny paragraf, betecknad 4 a §,

dels med nedan upptagna rubrik en ny paragraf, betecknad 9 a §, dels en

ny paragraf, betecknad 15 a §, ävensom att närmast före 10 § skall införas

en rubrik av lydelse som nedan angives.

2 §-

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å tulllager

eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upplagd

vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden

att tullfrihet för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara,

skulle, om den varit tullbelagd, ha åtnjutits enligt annan bestämmelse i 5 §

tulltaxeförordningen än de under e) och s) upptagna eller enligt 6 eller 8 §

samma förordning; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller över

utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill en myckenhet av sammanlagt 5 kilogram

för varor av de slag som omfattas av dylikt förordnande, ej heller ha avseende

å vara, som av resande medföres och framföres till tullklarering i ett

sammanhang vid inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för

den resandes eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående

person för dennes personliga bruk och således icke införes i omsättningssyfte

eller för yrkesmässig förbrukning.

4 §.

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och förtullas,

samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur varor

av de slag, som angivits under a) i samma paragraf, skall, i den mån Kungl.

Maj:t så förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek —--av jordbruksnämnden.

Vid förändring----sådan vara.

I 4 a §.

Har förordnande jämlikt 4 § meddelats beträffande viss vara, skola gällande

bestämmelser i fråga om rätten att å transitupplag upplägga tullbelagd

vara, som inkommit till riket, tillämpas på varan även om den är tullfri.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

5 §.

Regleringsavgift skall icke utgå för vara, som i föreskriven ordning utlämnas

från provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning.

Ej heller skall regleringsavgift utgå för vara som jämlikt 2 § må införas

utan särskilt tillstånd. Beträffande vara som återinföres skall skyldighet

att erlägga regleringsavgift föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel

av vara, som antingen utförts innan förordnande om regleringsavgift för

varan meddelats eller vid vars utförsel erhållits sådant regleringsbidrag,

varom i 8 § förmäles.

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljevåxtfrö.

9 a §.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av sådant

slag, som angivits i 1 § under c), skall vara skyldig att därvid till viss myckenhet

använda ur inhemskt oljevåxtfrö framvunna fettämnen. Vid bestämmandet

av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor skola kunna

framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverkaren att i

genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av fettämnet

eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den sammanlagda

mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under perioden.

Antecknings- och redovisningsskyldighet.

10 §.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga här

avsedd regleringsavgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne ur

svenskt oljevåxtfrö, som avses i 9 a §, är skyldig att, i den utsträckning

jordbruksnämnden föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter

jordbruksnämnden meddelar, föra sådana anteckningar angående rörelsen,

som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i denna förordning eller

med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas.

Det åligger---angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan av

näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden

eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till näringsidkaren,

taga prov ur dylikt varulager.

13 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 § eller

i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

15 a §.

Uraktlåter någon att fullgöra med stöd av 9 a § stadgad skyldighet att använda

ur svenskt oljevåxtfrö framvunnet fettämne, straffes med dagsböter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

11

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 5 juni 1958

(nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för

framställning av fettemulsion m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 5 juni 1953 angående avgift

för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

Avgift för---tillverkningen bedrives.

Bedrives jämväl tillverkning, som är avgiftspliktig enligt förordningen den

30 juni 1944 angående avgift för smör som användes för framställning av

grädde m. m., skall den i första stycket angivna avgiften för de båda tillverkningarna

tillsammans utgöra lägst 50 kronor för varje hel eller påbörjad

kalendermånad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 april 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna dels (p. 114) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 198 miljoner kronor,

dels (p. 116) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 20 miljoner kronor, dels (p. 117)

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 3 miljoner kronor.

I skrivelse den 5 mars 1954 har statens jordbruksnämnd framlagt förslag

angående prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter

för regleringsåret 1954/55. Förslaget grundas på en den 26 februari

1954 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse

i ämnet. Vid nämndens skrivelse hade fogats, bland annat, särskild

skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget, dagtecknad den 16 februari

1954. Nämnden har dessutom den 8 mars 1954 överlämnat en den 6

mars 1954 dagtecknad, till jordbruksnämnden ställd skrivelse från statens

priskontrollnämnd.

över vissa delar av jordbruksnämndens förslag har statskontoret ävensom

fullmäktige i riksgäldskontoret och riksbanken avgivit yttranden.

I anledning av jordbruksnämndens framställning har Kungl. Maj:t den

12 mars 1954 meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om den närmare utformningen

av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1954/55 och därmed sammanhängande spörsmål.

I detta sammanhang får jag dessutom anmäla en den 27 juli 1953 dagtecknad

skrift av Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker angående återbäring

av accis för matolja, ingående i fiskkonserver, som under tiden den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1 juli—den 31 december 1953 utförts ur riket, samt en den 4 november 1953

dagtecknad skrift av Sveriges konditorförening angående ändring av förordningarna

om avgift för smör och andra fettvaror för framställning av

grädde respektive fettemulsion. över framställningarna har kontrollstyrelsen

den 13 februari respektive den 28 januari 1954 avgivit yttrande. Jag torde

vidare få anmäla en skrivelse från lantbruksstyrelsen den 3 oktober 1953

angående statsbidrag till Svensk matpotatiskontrolls verksamhet för budgetåret

1954/55 samt en skrivelse från statens jordbruksnämnd den 20 februari

1953 angående, såvitt nu är i fråga, bemyndigande för generaltullstyrelsen

att till Svenska fettindustriernas råvaru- och importförening av tullmedel utbetala

ett belopp å 102 190 kronor 70 öre såsom del av restitution av utjämningsavgift

vid export av sockerhaltiga produkter. Över sistnämnda framställning

har generaltullstyrelsen den 29 oktober 1953 avgivit yttrande.

Vidare torde jag här få till behandling upptaga en framställning den 10

mars 1954 av Svenska bygdekvarnars riksförbund angående befrielse från

förmalningsavgift vid löneförmalning av brödsäd för odlares och dessas anställdas

husbehov ävensom en framställning den 20 mars 1954 av Kooperativa

förbundet margarinfabriken aktiebolag m. fl. angående skyldighet att

erlägga regleringsavgift vid licensfri import av margarin m. m.

Likaså torde jag få anmäla en framställning den 22 december 1953 av

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund angående lån ur hemslöjdslånefonden,

över vilken framställning yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och organisationer.

Prissättningen på jordbrukets produkter för

regleringsåret 1953/54.

I sin skrivelse den 5 mars 1954 har jordbruksnämnden till en början redogjort

för det system för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter,

som tillämpats under innevarande regleringsår. Därvid har nämnden

i huvudsak anfört följande.

I början av år 1953 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat en

förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1953/54. Beräkningarna visade ett kalkylmässigt överskott av 33,3 miljoner

kronor. De statliga pristilläggen för mjölk hade härvid upptagits till belopp,

som med 80,7 miljoner kronor understeg de pristillägg, som skulle ha utgått,

om beräkningarna utförts enligt de för 1952/53 gällande grunderna.

Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,

å andra sidan, träffades den 25 mars 1953 en prisöverenskommelse,

som av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till grund för överenskommelsen skulle läggas den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som efter vissa överenskomna justeringar

visade ett överskott av 113,2 miljoner kronor. Det sålunda beräknade över
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

skottet utgjorde utgångspunkt för de ändringar i prissättningen, som vidtogs.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation var ense om

att de erforderliga prissänkningarna borde fördelas på olika produkter med

beaktande av i första hand marknadsförhållandena, produktionens utveckling

och olika produktionsgrenars lönsamhet. Med hänsyn till mjölkproduktionens

förhållandevis svaga lönsamhet och dess särskilda betydelse för det

mindre jordbruket befanns det önskvärt, att mjölkpriset sänktes endast i

ringa män.

För höstvete, råg, höstraps och höstrybs av 1953 års skörd tillämpades i

kalkylen de garantipriser, som skulle gälla enligt förut träffade överenskommelser

och Kungl. Maj :ts beslut. För skörd av vårsådda grödor ansågs lägre

priser än de mot priserna på nyss angivna produkter svarande paritetspriserna

icke kunna tillämpas. På grund av den pågående ökningen av brödsädsodlingen

och den prissänkande inverkan obeskurna brödsädspriser vid

kalkylöverskottets utjämnande skulle få på de animaliska produkterna, enades

nämnden och förhandlingsdelegationen om att viss del av brödsädspriset

skulle innehållas genom en allmän avgift på brödsäd. Det förutsattes, att de

härigenom influtna medlen skulle tillföras en särskild regleringskassa, som

skulle ställas till förfogande för senare behövliga regleringsåtgärder på brödsädsodlingens

område och räknas som inkomst för jordbruket under de år,

då medlen togs i anspråk för angivna ändamål.

Kalkylöverskottet på 113,2 miljoner kronor utjämnades genom följande

åtgärder, vilka skulle träda i kraft den 1 september 1953. (Den beräknade

inkomstminskningen i miljoner kronor angives inom parentes.)

Grundpriset på vårvete sattes lika med grundpriset för höstvete (3 miljoner

kronor). Allmän avgift på brödsäd skulle uttagas med 3 öre per kilogram

(26,8 miljoner kronor). Försäljningspriserna på importfodermedel

skulle successivt anpassas till priserna på världsmarknaden (5 miljoner kronor).

Det i kalkylen upptagna priset på fabrikspotatis sänktes med 4 öre per

hektoliter och stärkelseprocent (2,5 miljoner kronor). Det i kalkylen upptagna

priset på vitsenap sänktes med 5 öre per kilogram (0,5 miljoner kronor).

Producentpriset på mejerimjölk sänktes med l öre per kilogram genom

att tidigare utgående generella bidrag på mjölk sänktes med motsvarande

belopp, samtidigt som de extra pristilläggen för norra Sverige, leveranstilläggen

och producentbidragen förutsattes skola utgå efter oförändrade grunder

(36,6 miljoner kronor). Priset på ägg upptogs till 3 kronor 10 öre i stället

för 3 kronor 20 öre per kilogram enligt den ursprungliga kalkylen (7

miljoner kronor). Priserna på kött sänktes med varierande belopp (31,8

miljoner kronor.)

Enligt överenskommelsen skulle sålunda överskottet — 113,2 miljoner

kronor — utjämnas genom sänkning av priserna på brödsäd, fabrikspotatis,

oljeväxtfrö, ägg och köttvaror med 71,6 miljoner kronor samt genom

minskning av de generella statliga mjölkbidragen med 36,6 miljoner kronor

och av de statliga subventionerna på importfodermedel med 5 miljoner

kronor.

Överenskommelsen innebar vidare, att ansvaret för fryshuslagringen av

smör från och med den 1 september 1953 skulle övertagas av Svenska mejeriernas

riksförening. De med lagringen förenade kostnaderna, vilka beräknades

till 6 miljoner kronor, skulle ersättas riksföreningen genom en motsvarande

ökning av de statliga mjölkbidragen. Ä andra sidan gjordes en inbesparing

på anslaget till statlig lagerhållning med 6 miljoner kronor.

Till allmänt mjölkpristillägg hade i statsverkspropositionen för 1953/54

beräknats ett anslag, motsvarande 42,4 öre per kilogram mjölkfett. För att

s. 15 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition nr 180.

15

producentpriset på mjölk icke skulle sänkas mer än som nyss angivits (1

öre per kilogram) ansågs det vara nödvändigt, att Svenska mejeriernas riksförening

tillfördes ytterligare 32 öre per kilogram mjölkfett. Det förutsattes,

att nämnda anslag skulle höjas med ett däremot svarande belopp (44,1

miljoner kronor vid den i jordbrukskalkylen beräknade mjölkinvägningen).

För utjämning i riksstaten av denna utgift skulle statskassan tillföras 37,6

miljoner kronor från clearingkassan för fettråvaror, varjämte ett i statsverkspropositionen

beräknat anslag av 6,5 miljoner kronor till kostnader i

samband med spannmålsbolagets verksamhet skulle återkallas.

Nämnden förklarade sig beredd att liksom tidigare till prövning upptaga

önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter

i den män så erfordrades för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta

priser icke helt kunde uttagas.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1953/54, varvid den

så kallade 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skulle på grund härav ske under augusti 1953 på grundval av skörderapporterna

per den 15 juli, dock endast för såvitt sådan omräkning begärdes av

nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

Därest till följd av lönehöjning på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare

eller andra arbetargrupper, berörande regleringsåret 1953/54, jordbrukets

kostnader skulle komma att ökas, förbehöll sig jordbrukets förhandlingsdelegation

att oavsett 4-procentregeln upptaga förhandlingar med

nämnden om kompensation härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter.

I en till överenskommelsen fogad protokollsanteckning förutsattes, att exportförluster

på kött och fläsk, i den mån de icke utjämnades genom importavgifter,

skulle täckas genom medel ur clearingkassan för kolonialvaror.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 10 april 1953 beslut rörande prissättningen

på jordbrukets produkter under 1953/54. Kungl. Maj:t godtog

därvid nämnda prisöverenskommelse. Beslutet underställdes därefter riksdagens

prövning i propositionen 1953: 224.

Riksdagen beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen

(JoU 38; Rskr 340).

Jordbruksnämnden anför vidare i sin skrivelse, att nämnden i augusti

1953 lät företaga en omräkning av jordbrukskalkylen 1953/54.

Den omräknade kalkylen visade ett överskott av 87,6 miljoner kronor,

motsvarande 2,2 procent av den balanserade normkalkylens inkomstsumma.

Uttryckt i normkalkylens priser skulle ett överskott på 104,8 miljoner kronor

(volymförändring) eller 2,6 procent av den balanserade normkalkylens

inkomstsumma ha uppstått. Inträffade prissänkningar på såväl inkomst-

som kostnadssidan motsvarade emellertid ett sammanlagt inkomstbortfall

på 17,2 miljoner kronor, överskottet reducerades till följd därav till

förut nämnda 87,6 miljoner kronor. Av volymförändringen var 113,1 miljoner

kronor att hänföra till ökad produktion och 8,3 miljoner kronor till ökad

användning av produktionsmedel. Omräkningen resulterade sålunda i ett

kalkylmässigt överskott, men detta var icke av den storlek, att 4-procentmarginalcn

uppnåddes.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att den omräknade kalkylen enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 13 oktober 1953 icke skulle föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1954/55.

För att skapa ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under regleringsåret 1954/55 har kalkylsakkunniga

på uppdrag av jordbruksnämnden utarbetat en förkalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader under nämnda år. Kalkylen, som granskats

och godkänts av nämndens råd vid sammanträden den 11 och 26 februari

1954, torde som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 5). Nämnden har

i sin skrivelse den 5 mars 1954 lämnat en redogörelse för innebörden och

resultatet av ifrågavarande kalkyl.

I redogörelsen anför nämnden till en början, att liksom i fjolårets vårkalkyl

som basår använts regleringsåret 1950/51. Kalkylen för år 1954/55 ansluter

sig för övrigt i metodiskt hänseende till de under en följd av år utförda

inkomst- och kostnadsberäkningar, som legat till grund för prissättningen

på jordbruksprodukter. Den har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det

kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande

förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en

viss grad av säkerhet.

Nämnden framhåller vidare, att det på grund av önskemål att kalkylmaterialet

skulle presenteras redan under början av februari, icke hade

varit möjligt att hinna med alla de undersökningar, som eljest brukar genomföras

i vårkalkylen. Detta gäller främst jordbrukarnas inköp av maskiner

och redskap. Det förhållandet att kalkylarbetet avslutats tidigare än under

de föregående åren hade även medfört, att löpande produktions- och

handelsstatistik icke kunnat beaktas för så lång tid under det pågående produktionsåret

som vanligt.

Nämnden övergår därefter till att redogöra för beräkningarna av jordbrukets

inkomster. Inledningsvis framhåller nämnden därvid, att

särskild uppmärksamhet denna gång ägnats bland annat beräkningen av produktionen

av mjölk och användningen därav, husbehovsförmalningen av

korn samt försäljningen och hemmaförbrukningen av kokärter. Vidare har

vid beräkningarna i fråga om brödsäd de under 1953/54 inflytande förmalningsavgiftsmedlen

(cirka 21 miljoner kronor) upptagits som inkomst

under 1954/55.

Vad härefter angår beräkningarna av skörden anför nämnden i huvudsak

följande.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

De för 1954 angivna arealerna har i fråga om höstvete, höstråg, höstraps

och höstrybs beräknats med ledning av arealinventeringen i oktober 1953,

varvid från de enligt denna inventering besådda arealerna gjorts avdrag för

»normal utvintring». De för 1954 (höstsådden 1953) gjorda avdragen för normal

utvintring utgör liksom i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för

råg 4 procent av de höstsådda arealerna. I fråga om höstraps och höstrybs

har arealavdragen för normal utvintring, sedan uppgifter om utvintringsprocenten

under en följd av år med relativt betydande oljeväxtarealer nu

föreligger, omprövats och härvid höjts från 10 till 15 procent.

I tabell 1 i kalkylpromemorian (s. 59*) finns angivna de arealer av olika

växtslag, med vilka räknas i kalkylen för år 1954. Såsom jämförelse har

medtagits de skördade arealerna för vissa tidigare år.

1 förhållande till närmast föregående år räknar de kalkylsakkunniga med

en ökning av brödsädsarealen med cirka 65 000 hektar, nämligen från

525 300 hektar 1953 (skördad areal) till 590 000 hektar 1954. ökningen av

arealen från 1953 beror främst på den uppgång i odlingen av höstvete och

höstråg, som kunnat konstateras vid arealinventeringen i oktober 1953. Även

i fråga om vårvete har emellertid de sakkunniga, bland annat med hänsyn

till den senaste prisutvecklingen, räknat med ökad areal. Av samma skäl har

fodersädsarealen antagits minska med cirka 44 000 hektar eller från 1 008 600

hektar 1953 till 965 000 hektar 1954. Den beräknade minskningen fördelar

sig med 19 400 hektar på korn, 17 100 hektar på havre och 7 100 hektar på

blandsäd.

1 fråga om potatis har de sakkunniga, bland annat med hänsyn tdl överskotten

på fabrikspotatis under innevarande år, räknat med en viss minskning

av arealen. För sockerbetor har upptagits en areal av 55 000 hektar.

Arealen foderrotfrukter har beräknats fortsätta att minska något.

Arealen av säd till grönfoder samt vall till hö och ensilage antages gå ned

med cirka 16 000 hektar.

Oljeväxtarealen beräknas öka med 6 500 hektar. Denna ökning beror på

den uppgång i odlingen av främst höstraps, som kunde konstateras vid

arealinventeringen i oktober 1953. I fråga om de vårsådda oljeväxterna har

de sakkunniga räknat med en arealminskning.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts

på i huvudsak samma sätt som i fjol. De sakkunniga har härvid ansett,

att normskördarna för vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre

sikt bör höjas något i förhållande till de i normkalkylen för 1953/54

begagnade. Med beaktande av de aktuella utvecklingstendenserna har normskörden

för höstvete höjts med 50 kilogram, för vårvete med 150 kilogram,

för höstråg och korn med 100 kilogram, för havre med 25 kilogram, för

blandsäd med 75 kilogram samt för potatis med 300 kilogram. Normskördarna

för åren 1951—1954 samt vissa uppgifter belysande heldarskördeutvecklingen

sedan 1921 har sammanställts i tabell 2 i kalkylpromemorian

(s. 60*).

Efter denna översikt av areal- och skördeförhållandena behandlar nämnden

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och anför därvid

till en början, att produktionen av vegetabiliska slutprodukter har beräknats

på grundval av de i tabellerna 1 och 2 i kalkylpromemorian anförda

uppgifterna rörande arealer och antagna normskördar per hektar. Den erhållna

totalskörden av brödsäd har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster,

avrens och utfodring samt utsäde. Beträffande husbehovsför
2

llilmntj till riksdagens protokoll 19M. 1 samt. Nr ISO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

målningen av korn föreligger nu vissa nya uppgifter. I samband med 1952

års arealinventering insamlades sålunda uppgifter om denna under 1951.

Med ledning av dessa uppgifter har husbehovsförmalningen uppskattats. Utöver

husbehovsförmalningen har av korn endast medtagits de kvantiteter,

som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier och mälterier

samt brännerier ävensom för export. På motsvarande sätt har av havre medtagits

endast den beräknade förbrukningen vid grynkvarnar, exporten samt

arméns inköp.

Beträffande de olika vegetabilieposterna har nämnden i övrigt anfört i

huvudsak följande.

Vid beräkningen av priserna på brödsäd har de sakkunniga utgått från

1953/54 års genomsnittspris till odlare för vara av normalkvalitet vid försäljning

inom landet (priset utan avdrag för förmalningsavgift). Den av

Kungl. Maj :t fastställda prissänkningen för höstvete och råg har därefter

avdragits. För vårvete har härvid räknats med samma prissänkning som för

höstvete. De sakkunniga har vidare räknat med en höjning av förmalningsavgiften

från 3 kronor per deciton 1953/54 till 5 kronor per deciton 1954/55.

Sistnämnda belopp har också fråndragits det förut angivna genomsnittspriset.

Som vanligt har avdrag och tillägg gjorts för genomsnittlig kvalitetsavvikelse.

Beräkningen av priserna till odlare för brödsäd av 1954 års skörd förutsätter

vid nuvarande exportpriser, att de under 1953/54 inflytande förmalningsavgiftsmedlen

helt tages i anspråk för att täcka exportförluster.

Vidare kan de under 1954/55 inflytande införselavgiftsmedlen beräknas bli

till större delen förbrukade för samma ändamål. De beräknade genomsnittspriserna

till odlare 1954/55 utgör sålunda i stort sett ett vägt medeltal av

priserna vid försäljning inom landet och priserna vid export, vartill lagts

under 1953/54 fonderade förmalningsavgiftsmedel. -— De under 1954/55

inflytande förmalningsavgiftsmedel, som eventuellt icke behöver tagas i anspråk

detta år, har förutsatts stå till förfogande för senare regleringsåtgärder

på brödsädsområdet.

För korn och havre har de sakkunniga för prognosåret räknat med en

viss höjning av priserna, nämligen 3 kronor 75 öre för korn och 3 kronor

50 öre för havre, allt i förhållande till de beräknade genomsnittspriserna för

1953/54. Genomsnittspriset på kokärter har beräknats bli oförändrat under

1954/55.

Jordbrukets sammanlagda inkomster för brödsäd beräknas för 1954/55

komma att sjunka till 477,2 miljoner kronor mot 510,8 miljoner kronor innevarande

år. Minskningen beror på att priserna som nämnts beräknas bli

avsevärt lägre under 1954/55 än under innevarande år. Den motverkas dock

i viss grad av att brödsädsskörden beräknas bli större under prognosåret

än under 1953/54. I fråga om övrig spannmål har kalkylsakkunniga räknat

med en viss inkomstökning, nämligen från 61,1 miljoner kronor 1953/

54 till 65 miljoner kronor 1954/55.

Förbrukningen av inhemsk matpotatis har liksom för föregående år upptagits

till 825 miljoner kilogram. Priset på matpotatis har för 1953/54 beräknats

till 16 kronor 50 öre per deciton och för 1954/55 till 18 kronor per

deciton. Inkomsterna av matpotatis under prognosåret har upptagits till

148,5 miljoner kronor, vilket innebär en inkomstökning på 12,4 miljoner

kronor från innevarande år.

Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats till 251 miljoner kilogram

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

19

för såväl 1953/54 som 1954/55. Beräkningen för prognosåret utgår från

normalskörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Priset per hektoliter och

stärkelseprocent har för båda åren upptagits till 46 öre. Jordbrukets inkomster

av fabrikspotatis har beräknats till 28,5 miljoner kronor såväl

under innevarande regleringsår som prognosåret. Inkomstsumman för all

potatis utgör i den föreliggande kalkylen 177 miljoner kronor 1954/55

mot 164,6 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 925 miljoner kilogram 1954

mot 1 997 miljoner kilogram 1953. Grundpriset har förutsatts bli detsamma

som för 1953 års odling, d. v. s. 7 kronor 35 öre per deciton vid 16 procent

sockerhalt. De faktiska genomsnittspriserna beräknade med hänsyn till sockerbalt

och inkluderande olika ersättningar och pristillägg utgör i kalkylen

8 kronor 20 öre per deciton för 1954/55 mot 8 kronor 46 öre per deciton

för innevarande regleringsår. Det högre priset innevarande år beror på

väsentligt högre sockerhalt än normalt. Jordbrukets inkomster av sockerbetor

beräknas minska från 168,9 miljoner kronor 1953/54 till 157,8 miljoner

kronor 1954/55.

Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas på grund av den tidigare nämnda

arealökningen och normala hektarskördar nästa år komma att öka från

109,9 miljoner kilogram under innevarande år till 144,9 miljoner kilogram

under 1954/55. Enligt beslut av Kungl. Maj :t skall odlarpriserna på höstraps

och höstrybs hållas rörliga inom vissa gränser, varvid den övre gränsen

skall utgöra 85 respektive 83 öre per kilogram och den undre 75 respektive

73 öre per kilogram. I kontrakten tillförsäkras odlarna endast det

lägre priset. Beroende på odlingens omfattning och exportpriset kan emellertid

efterbetalning till odlarna komma i fråga, så snart exportöverskottet och

exportpriserna med en viss grad av säkerhet kan överblickas. De sakkunniga

har i kalkylen upptagit de lägre priserna. Härvid har förutsatts, att

merintäkter, vilka skulle kunna medge efterbetalning, fonderas för senare

regleringsåtgärder på oljeväxtodlingens område. Vid kalkylens upprättande

förelåg en preliminär överenskommelse med motsvarande regler för de

vårsådda matnyttiga oljeväxterna. Även för dessa har upptagits de preliminärt

överenskomna lägsta priserna, nämligen 67, 65 och 54 öre per kilogram

för respektive vårraps, vårrybs och vitsenap. Någon överenskommelse om

priset på oljelin hade vid kalkylens upprättande ännu icke träffats. Kalkylsakkunniga

har upptagit det till 65 öre per kilogram. Samtliga de priser på

oljeväxtfrö, som tillämpats för prognosåret, är lägre än innevarande års

priser. På grund av ökad odling av höstsådda oljeväxter väntas emellertid

inkomsterna av oljeväxtfröer komma att öka från 89,5 miljoner kronor under

innevarande år till 106,7 miljoner kronor under prognosåret.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptages i kalkylen för 1954/

55 till 5,3 miljoner kronor mot 4,3 miljoner kronor för innevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för 1953/54 beräknats tillföra

jordbruket en inkomst på 48,8 miljoner kronor. Motsvarande belopp

i vårkalkylen 1953 utgjorde 50,5 miljoner kronor. För regleringsåret 1954/

55 har de sakkunniga insatt ett belopp av 49 miljoner kronor i kalkylen.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling har beräknats till 1,3 miljoner

kronor för 1954/55, vilket är 0,1 miljoner kronor mer än för innevarande år.

Jordbrukets totala inkomster av vegctabilier uppgår enligt föreliggande

beräkningar till 1 049,2 miljoner kronor för 1953/54. För prognosåret 1954/

55 utgör motsvarande belopp 1 039,3 miljoner kronor. Nedgången — 9,9

miljoner kronor — beror på väsentligt minskade inkomster av brödsäd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Härvid har, som förut nämnts, de under 1953/54 inflytande förmalningsavgiftsmedlen

(21 miljoner kronor) upptagits som inkomst för 1954/55.

Samtidigt har emellertid inkomsterna av övriga vegetabilier, i synnerhet

oljeväxter, beräknats komma att öka. Det förtjänar nämnas, att normkalkylen

för 1954/55 upptar en ökning av vegetabilievolymen värderad i 1953/

54 års priser av 44,3 miljoner kronor. Volymökningen gäller oljeväxter och

brödsäd. Samtidigt har emellertid nedgången i priserna på brödsäd och oljeväxter

orsakat en inkomstminskning. Vid oförändrade kvantiteter skulle

inkomstminskningen för vegetabilier sammanlagt ha uppgått till 54,2 miljoner

kronor.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter

och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukter. Nämnden anför

härom.

Medelantalet mjölkkor 1953/54 har av de kalkylsakkunniga upptagits till

1 568 000 djur och för prognosåret till 1 584 000 djur. ökningen utgör 1 procent.

För 1953/54 har de sakkunniga räknat med en produktion per ko av

2 881 kilogram. Enär förutsättningen för kalkylen 1954/55 är normal fodertillgång

för mjölkkorna, har kalkylsakkunniga funnit det rimligt att antaga,

att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastningen per ko åter skall

komma till synes under 1954/55. Avkastningsökningen från 1953/54 har

med hänsyn härtill uppskattats till 1 procent och den antagna avkastningen

per ko 1954/55 till 2 910 kilogram. Totalproduktionen av mjölk har med

utgång från nu nämnda data över koantal och avkastningen per ko beräknats

till 4 609 miljoner kilogram 1954/55 mot 4 517 miljoner kilogram för

innevarande år. Ökningen utgör 2 procent.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av den vid mejerierna invägda

mjölken har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1953. Tillvägagångssättet

vid beräkningarna är i huvudsak följande. En inkomst- och kostnadsberäkning

(jämväl för prognosåret) utföres för var och en av de viktigaste

produkterna, vilket ger en schematisk uppfattning om det värde —

inklusive statliga bidrag — som mejerierna kan betala leverantörerna med

hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. I denna beräkning infångas

den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider. Vissa speciella inkomster

och förluster kommer emellertid ej med i beräkningen (t. ex. merinkoinster

av mesvaror, kapsylmjölk, vitaminerad mjölk respektive förluster

i samband med prissänkningar och underpris vid export). För dessa sker

kompletterande specialberäkningar.

Det allmänna mjölkpristillägget, vilket för 1953/54 uppgår till 74,4 öre

per kilogram smörfett, har för prognosåret upptagits till samma belopp per

kilogram. Det extra tillägget i norra Sverige beräknas för 1954/55 öka med

3 procent jämfört med 1953/54 beroende på ökad mjölkinvägning. Leveranstillägget

har upptagits till samma belopp 1954/55 som 1953/54. Pristillägg

har upptagits även för de kvantiteter smör och andra mejeriprodukter,

som beräknas bli exporterade.

De på nu angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med hänsyn

till vissa speciella inkomster, som icke innefattats i beräkningen av försälj

ningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som sammanhänger

med prissänkningar och underpriser vid export. Härvid har även

som inkomst upptagits den andel av införselavgifterna för fodermedel, som

av kalkylsakkunniga ansetts böra hänföras till mjölkproduktionen för re
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

21

spektive år, nämligen 3,66 miljoner kronor 1953/54 och 4,97 miljoner kronor

1954/55. Samtliga dessa kompletteringar har sammanförts i en post för

respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda

mjölklikvider, vilka använts i kalkylen, så långt de varit kända. Jämförelsen

har endast till syfte att för prognosåret åstadkomma en korrektion

av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter

sig till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren

göres därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under

några av de senaste åren.

De kalkylsakkunniga har beräknat inkomsterna av mejerimjölk till 1 319,6

miljoner kronor 1953/54 och 1 350 miljoner kronor 1954/55. Medellikviden

har angivits till 35,47 respektive 35,21 öre per kilogram, varav 5,01 respektive

4,98 öre per kilogram utgöres av statliga bidrag. Det bör anmärkas, att

det angivna beloppet per kilogram mjölk för 1953/54 icke helt överensstämmer

med den verkliga medellikviden, enär mejeriorganisationen under detta

år utbetalar bidrag av från tidigare år reserverade medel, vilka tidigare upptagits

som inkomst i kalkylen. Medräknas dessa interna bidrag blir medellikviden

1953/54 36,01 öre per kilogram.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmörmjölken

har beräknats med utgång från en för år 1952 verkställd specialundersökning

och de väntade förändringarna därefter. De tre inkomstposterna visar

på grund av minskade kvantiteter tillsammans en nedgång från 220,1 miljoner

kronor 1953/54 till 210,5 miljoner kronor 1954/55.

Det sammanlagda beloppet för producentbidrag har för 1953/54 och 1954/

55 upptagits till 48,0 respektive 47,5 miljoner kronor.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter

(inklusive producentbidraget) utgör för prognosåret 1954/55 1 608

miljoner kronor mot 1 587,7 miljoner kronor innevarande år. Uppgången

sammanhänger med en ökning i mjölkinvägningen vid mejerier. Den motverkas

i viss grad av att avräkningspriserna för mjölk, som levereras till

mejeri, beräknas bli något lägre under 1954/55 än under 1953/54. I realiteten

kommer sänkningen att bli ändå större, enär, som förut nämnts, under

1953/54 utbetalats bidrag av från tidigare år reserverade medel, något som

icke beräknas fortsätta under 1954/55.

De kalkylsakkunnigas bedömning av äggproduktionens utveckling har

bland annat grundats på resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 20 april 1953 samt uppgifter om partihandelns inköp av ägg till och

med december 1953. De sakkunniga har icke funnit anledning ändra den

tidigare gjorda uppskattningen av produktionen för 1953/54, 82 miljoner

kilogram. För 1954/55 har i kalkylen upptagits en produktion av 85 miljoner

kilogram. Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp

som vägningstal) har för 1954/55 liksom för innevarande år uppskattats

till 295 öre per kilogram. Det totala värdet av äggproduktionen beräknas

bli 241,9 miljoner kronor 1953/54 och 250,8 miljoner kronor 1954/55.

Därav utgör jordbrukets andel 205,6 respektive 213 miljoner kronor. Fjäderfäslaktens

värde för jordbruket har beräknats till 22,5 miljoner kronor

för såväl 1953/54 som 1954/55. Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä

(vad som produceras utanför jordbruket frånräknat) utgör sålunda

i den föreliggande kalkylen 235,5 miljoner kronor 1954/55 mot 228,1 miljoner

kronor för innevarande år. Såsom framgår av del följande har beräkningen

av äggproduktionen sedermera justerats.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Producentpriserna 1954/55 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

beräknats på samma sätt som priserna för 1953/54. Man har utgått från de

i mitten av januari 1954 gällande baspriserna på kött och fläsk i partihandelsledet

samt vid samma tid gällande priser på slakterifett och hudar. Beträffande

organ och inälvor har använts ett för 1953/54 beräknat vägt genomsnittspris.

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under

1953/54 eller 403 öre per kilogram.

Beräkningarna över slaktens omfattning visar i fråga om nötkött praktiskt

taget oförändrade kvantiteter för prognosåret jämfört med innevarande

år. I fråga om hästslakten har man räknat med en viss minskning under

prognosåret. Svinslakten under 1954/55 har av de sakkunniga med utgång

från betäckningsstatistik och svinräkningar samt med hänsyn till bland

annat fodertillgångarna och marknadsutsikterna för fläsk bedömts komma

att uppgå till 219,4 miljoner kilogram. Denna produktion är 13,6 procent

högre än under 1953/54.

Beräkningarna visar en ökning av de totala inkomsterna av slaktdjur under

1954/55 i jämförelse med 1953/54, nämligen från 1 123,9 miljoner kronor

till 1 203,2 miljoner kronor. Även beräkningen av fläskproduktionen har

efter kalkylens färdigställande justerats på grundval av nytt material såsom

framgår av det följande.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,3 miljoner

kronor under 1954/55 mot 1,2 miljoner kronor under 1953/54. Värdet av

exporten av levande djur har för såväl 1953/54 som 1954/55 beräknats till

1 miljon kronor och inkomsterna av ull till 2,4 miljoner kronor.

Vid beräkningen av kreaturskapitalet har i den nu föreliggande kalkylen

använts samma priser som i vårkalkylen 1953. Antalet djur har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen den 1

juni 1953 samt de sedvanliga korrigeringar som erfordras. Nedgången i kreaturskapitalet

under 1953/54 och 1954/55 har uppskattats till 17,3 respektive

18,2 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgör enligt de nu utförda beräkningarna 3 051,4

miljoner kronor 1954/55 mot 2 944,3 miljoner kronor för innevarande år.

Uppgången från 1953/54 till 1954/55 beror praktiskt taget helt på en ökning

i produktionen, vilken särskilt kommit till uttryck i ökade inkomster för

slaktdjur samt mjölk och mejeriprodukter. Värdeökningen motverkas dock

av att priserna på dessa båda kategorier av animalier beräknas bli lägre

under prognosåret än under innevarande år.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för 1053/54 uppgår enligt de nu föreliggande beräkningarna

till 3 976,2 miljoner kronor. För prognosåret 1954/55 är motsvarande

inkomsttal 4 072,5 miljoner kronor. Inkomstökningen — 96,3 miljoner kronor

— beror, som framgått av det föregående, huvudsakligen på en ökning

av intäkterna av slaktdjur, mjölk och mejeriprodukter samt oljeväxter. Index

för jordbrukets inkomster vid basårsbeloppet 3 277,7 miljoner kronor

1950/51 utgör 124,2 för 1954/55.

Vid oförändrade priser från 1953/54 skulle en ökning av 166 miljoner

kronor ha uppstått, varav 44,3 miljoner kronor skulle ha hänfört sig till vegetabilier

och 121,7 miljoner kronor till animalier. Emellertid har på flera

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

23

produkter räknats med prissänkningar, vilka sammanlagt motsvarar en inkomstminskning

på 69,7 miljoner kronor, därav 54,2 miljoner kronor för vegetabilier

och 15,5 miljoner kronor för animalier.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför jordbruksnämnden

till en början, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett

beräknats enligt liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Liksom

i fråga om vissa inkomstposter har emellertid i samband med upprättandet

av förkalkylen särskild uppmärksamhet ägnats vissa kostnadsposter.

Vid beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har det ansetts

motiverat att — i avvaktan på en omprövning av grunderna för beräkningen

av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen — i år liksom under de två

föregående åren göra avsteg från tidigare tillämpad beräkningsmetodik. I

den nu föreliggande kalkylen har som särskilda kostnadsposter införts kostnader

för maskinlegor och torkningskostnader för brödsäd. Det tidigare

nämnda önskemålet att kalkylmaterialet skulle presenteras redan under början

av februari, vilket medfört att det icke varit möjligt att avsluta alla de

undersökningar, som eljest brukar genomföras till vårkalkylen, berör i fråga

om kostnadsposterna främst jordbrukarnas inköp av maskiner och redskap.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först

för arbetskostnaderna och anför härom.

Liksom för tidigare kalkylår har arbetskostnaderna erhållits såsom en

produkt av arbetsvolymen uttryckt i miljoner arbetstimmar och en kalkylerad

timlön.

De kalkylsakkunniga har antagit, att arbetsvolymens minskning från

1953/54 till 1954/55 kommer att bli 3 procent. De sakkunniga har därvid

främst baserat sin bedömning på preliminära siffror från den jordbruksekonomiska

undersökningen fram till och med bokföringsåret 1952/53. Härjämte

har förelegat uppgifter från cirka 28 000 jordbrukare om antalet i jordbruket

sysselsatta den 1 juni 1952 och 1953.

På samma sätt som för de närmast föregående tre åren har arbetsvolymen

för 1954/55 höjts med en korrektionspost på grund av förändringar i

lönerelationen mellan män och kvinnor. Ändrad lönerelation män/kvinnor

från 1951 års till 1954 års avtal har medfört en höjning av den tidigare använda

korrektionsposlen 0,76 procent till 0,78 procent eller med 0,12 miljoner

timmar för 1953/54 och 0,17 miljoner timmar för 1954/55.

Enligt det nya lantarbetaravtal, som träffades i slutet av januari 1954,

höjs timlönerna för kalenderåret 1954 med 13 öre för manliga och 11 öre

för kvinnliga arbetare. Månadslönerna höjs på motsvarande sätt. Liksom

man i andra sammanhang har räknat med de senast kända priserna, så har

de sakkunniga här räknat med de senast kända lönerna.

Ersättningarna för övertidsarbete har enligt det nya lantarbetaravtalet undergått

vissa förändringar. Dessa har beaktats i jordbrukskalkylen.

Utöver de nämnda förändringarna omfattar det nu träffade avtalet liksom

det föregående åtskilliga andra förändringar, vilka tidigare icke beaktats i

kalkylen. Bland annat har träffats avtal om en tidlöneförändring för djurskötare

med flera i fråga om deras ordinarie arbetstid på lördagseftermiddagar

samt sön- och helgdagar. Kalkylsakkunniga har beaktat denna förändring

såvitt angår ladugårdsförmän och djurskötare. Verkningarna av

vissa andra förändringar har icke kunnat beräknas och bär därför icke

heller beaktats i kalkylen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare

har tidigare gjorts enligt den fördelning, som gäller för anställd arbetskraft

vid gårdar, som är representerade i socialstyrelsens lönestatistik. En

av socialstyrelsen företagen kontrollundersökning angående den lejda arbetskraftens

fördelning på olika arbetarkategorier (löneformer) 1952 visar en

fördelning, som starkt avviker från den tidigare tillämpade. Kalkylsakkunniga

har nu tillämpat resultatet av socialstyrelsens nya undersökning och

därvid beaktat förändringen ända från basåret. Med anledning av att den

nu tillämpade fördelningen på olika kategorier bland annat visar en mindre

andel ladugårdsförmän och djurskötare samt en större andel egentliga lantarbetare

än den tidigare fördelningen, erhålles vid sammanvägningen en lägre

genomsnittslön än vid tidigare tillämpad fördelning.

Med hänsyn tagen till olika slag av övertidsersättningar samt semesterersättning

har timlönen för 1954/55 kalkylerats till 281,17 öre. medan den för

1953/54 utgjorde 276,20 öre. Den före höjningen i januari 1954 gällande genomsnittliga

timlönen utgjorde 266,40 öre.

Kalkylsakkunniga omnämner i sin promemoria, att den allmänna sjukförsäkringen

från och med den 1 januari 1955 bland annat kommer att medföra

en viss överflyttning av ansvaret vid olycksfall från riksförsäkringsanstalten

och andra olycksfallsförsäkringsanstalter till sjukkassorna. Under

vissa av kalkylsakkunniga angivna förutsättningar kan omläggningen beräknas

medföra en kostnadsökning för jordbruket av 14,4 miljoner kronor för

helt år samt 9,6 miljoner kronor för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1955.

Enär bestämmelser om avgifternas uttagande ännu icke föreligger, har kalkylsakkunniga

icke infört beloppet i kostnadssammandraget.

De totala arbetskostnaderna 1954/55 har beräknats till 2 405 miljoner kronor

mot 2 435,4 miljoner kronor för innevarande år. Minskningen, som utgör

30,4 miljoner kronor, beror på minskad arbetsvolym.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av

större öppna diken) har för prognosåret 1954/55 upptagits till ett i stort sett

oförändrat belopp jämfört med innevarande år, nämligen 26 miljoner kronor.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats

enligt samma metodik som tidigare och har erhållits genom en framskrivning

av den kostnadssumma, som fastställts genom särskild beräkning

för år 1946. De sakkunniga har diskuterat att eventuellt återgå till den beräkningsmetod,

som tillämpades till och med vårkalkylen 1951 och som innebär

ett fullt hänsynstagande till prisutvecklingen på trävaror. Priset för

dessa har nämligen varit oförändrat sedan mitten av 1952, varför en stabilisering

synes ha inträtt på detta område. Även om stabiliseringen av träpriserna

skulle kunna anses motivera en återgång till den beräkningsmetodik,

som tillämpades före 1951, har de sakkunniga dock ej ansett, att en sådan

bör företagas i föreliggande kalkyl. Detta sammanhänger med önskvärdheten

av att inom kort med ledning av nytt material ompröva grunderna för

beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen, varvid bland annat

en prövning av inverkan av strukturrationaliseringen och djurantalets

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

förändringar bör beaktas. Den totala kostnaden för ekonomibyggnader för

produktionsåret 1954/55 är 190,7 miljoner kronor mot 189,6 miljoner kronor

för innevarande regleringsår.

Kostnaderna för maskiner och redskap är fördelade på avskrivnings- och

underhållskostnader. De förra fastställes med utgångspunkt från beräkningar

över maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material

från tillverkare och importörer — under förutsättning av en femtonårig avskrivningstid.

De senare upptages i enlighet med resultaten från statistiska

centralbyråns deklarationsundersökningar. Vid beräkning av avskrivningskostnaderna

för traktorer har de sakkunniga tagit hänsyn till att en allt rikligare

tillgång på traktorer medfört en rabattering av bruttopriserna. Efter

en undersökning av maskinmarknaden har de kalkylsakkunniga funnit att

ingenting framkommit, som givit anledning till att ändra det i förra årets

vårkalkyl införda avdraget med 5 procent på bruttopriserna för traktorer.

Kalkylsakkunniga har även inhämtat upplysningar angående eventuell rabattering

av priserna för övriga maskiner och redskap. Det har därvid framkommit,

att rabattering visserligen förekommer men är av liten omfattning

och bara gäller vissa maskingrupper. Kalkylsakkunniga har därför i fråga

om övriga maskiner och redskap ansett sig böra räkna med bruttopriserna,

eftersom det icke varit möjligt att erhålla något mått på rabatteringen för

dessa. Jordbrukets kostnader för maskiner och redskap stiger enligt den nu

föreliggande kalkylen till följd av ökad maskinvolym från 369,6 miljoner

kronor för 1953/54 till 382,5 miljoner kronor för 1954/55.

Vid beräkningen av kostnaderna för elektricitet har förfarits så, att den

enligt deklarationsundersökningarna för åren 1951 och 1952 konstaterade

kostnaden först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar.

Därefter har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen

beräknats, vilket anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband

med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts

med utgångspunkt från kostnadssumman under kalenderåret 1952 reducerad

för elskatt och taxehöjningar. Genom denna framskrivning har erhållits

kostnadssummor till och med kalenderåret 1955, vilka inkluderar de sannolika

kostnadsförändringarna i 1950 års prisläge. Efter omräkning av dessa

kostnadssummor till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för elskatt

och taxehöjningar. De totala elektricitetskostnaderna har beräknats komma

att uppgå till 74,6 miljoner kronor för 1954/55 mot 69,6 miljoner kronor för

innevarande år.

Beräkningen av jordbrukets räntekostnader har verkställts enligt samma

beräkningsmetod som i vårkalkylen 1953. Jordbrukets totala räntekostnader

ökar på grund av ökad maskinvolym från 405,5 miljoner kronor under innevarande

år till 409,8 miljoner kronor under prognosåret 1954/55.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår sålunda till 1 083,6

miljoner kronor 1954/55 mot 1 060 miljoner kronor innevarande år. ökningen

utgör 23,6 miljoner kronor.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för

olika slag av förnödenheter.

De viktigaste hithörande posterna i jordbrukskalkylen är driv- och smörjmedel,

handelsgödsel och kalk samt köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter,

vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen sammanförda under rubriken

»diverse förnödenheter». Beträffande de nu nämnda kostnadsposterna

anför nämnden i huvudsak följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Beräkningen över kostnaderna för driv- och smörjmedel är liksom i vårkalkylen

1953 gjord med utgångspunkt från de i samband med arealinventeringen

1952 inhämtade uppgifterna om förbrukningen av driv- och

smörjmedel vid traktordrift under kalenderåret 1951.

I följande tabell redovisas från och med produktionsåret 1950/51 dels en

beräknad anskaffning av nya traktorer, dels beräknat antal traktorer i drift.

Produktionsår Nyanskaffning

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

13 402

14 478

14 530

14 134

12 667

Antal i drift i

slutet av varje

år (1 juli)

67 000

77 750

88 550

98 750

107 550

För hela perioden 1950/51 har de sakkunniga dessutom räknat med 8 500

dragbilar samt mellan 500 och 1 000 jeepar.

Liksom i tidigare kalkyler har de sakkunniga även nu förutsatt, att den

starka ökningen av traktorbeståndet till största delen gäller relativt små

brukningsenheter, där den årliga driftstiden samt driv- och smörj medelsförbrukningen

per traktor är lägre än den genomsnittliga. Med hänsyn

härtill har för det antal traktorer, som tillkommit utöver det antal, som

genomsnittligt varit i drift 1951, förutsatts en lägre driv- och smörjmedelsförbrukning

per traktor och år. Förbrukningen för dragbilar och jeepar

har, räknat per maskin och år, förutsatts vara densamma under samtliga

aktuella år.

Driv- och smörjmedelskostnaderna har för 1954/55 beräknats till 105,8

miljoner kronor mot 100,4 miljoner kronor under innevarande år.

Den handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår, kommer

i realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående skörden

till godo. De kostnader för handelsgödsel, som belastar ett visst produktionsår,

beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade kvantiteter och

priser under närmast föregående år. Kalkylsakkunniga har icke räknat

med några större ändringar i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsåret

1953/54.

Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma sätt som i förra

årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen

1949:212.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för handelsgödsel och kalk uppgår

för prognosåret 1954/55 till 250,8 miljoner kronor, vilket innebär en minskning

med drygt 5 miljoner kronor jämfört med innevarande regleringsår.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1954/55 har beräknats med utgång

från den beräknade användningen 1953/54 och storleken av den inhemska

normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och animalieproduktionens

förändringar.

Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas för såväl 1953/54 som

1954/55 komma att bestå av enbart majs (med undantag för en obetydlig

kvantitet sorghum 1953/54). Kvantiteten väntas bli obetydligt mindre under

prognosåret än under innevarande år. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder

räknar man med oförändrade kvantiteter från 1953/54 till 1954/

55. De beräknade kostnaderna för köpfodermedel utgör 209,5 miljoner kronor

för 1953/54 och 207,2 miljoner kronor för prognosåret 1954/55. Avdrag

har liksom tidigare gjorts för de köpfodermedel, som förutsättes falla på

äggproduktionen utanför jordbruket.

Samlingsposten diverse förnödenheter uppgår i den nu föreliggande kal
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

kylen till 48,2 miljoner kronor för 1954/55 mot 48,1 miljoner kronor 1953/

54. Några anmärkningsvärda förändringar i de enskilda kostnadsposterna

under rubriken har icke beräknats inträffa.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgör 613,9 miljoner

kronor för 1953/54 och 612 miljoner kronor för prognosåret 1954/55.

Under samlingsrubriken frakter in. in. har i kalkylen införts några kostnadsposter,

som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.

Beträffande dessa poster anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter visar enligt de nu utförda beräkningarna

en mindre ökning nämligen från 100,1 miljoner kronor 1953/54 till

102,3 miljoner kronor 1954/55. Seminkostnaderna väntas samtidigt öka

från 7,6 till 8,3 miljoner kronor, medan posten mjölkkontroll är i stort sett

oförändrad.

Under rubriken frakter m. m. har i år införts två nya poster, maskinlegor

och torkningskostnader för brödsäd. Dessa, vilka även ingår i basåret, visar

endast obetydliga förändringar från 1953/54 till 1954/55.

De sammanlagda kostnaderna för frakter m. m. utgör 130,2 miljoner kronor

för 1953/54 och 133,6 miljoner kronor för 1954/55.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för 1953/54 uppgår enligt de nu föreliggande

beräkningarna till 4 239,5 miljoner kronor. För prognosåret 1954/

55 är motsvarande kostnadstal 4 234,2 miljoner kronor. Kostnadsminskningen

utgör 5,3 miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet

3 407,1 miljoner kronor utgör 124,28 för prognosåret 1954/55.

Vid 1953/54 års priser skulle kostnadsminskningen ha uppgått till 32,9

miljoner kronor. Arbetskostnaderna skulle vid oförändrade priser ha minskat

med 72,9 miljoner kronor, medan övriga kostnadsposter skulle ha ökat

med varierande belopp. Sålunda skulle kapitalkostnaderna ha ökat med

23,7 miljoner kronor, kostnaderna för förnödenheter med 13,1 miljoner

kronor samt kostnaderna för frakter m. m. med 3,2 miljoner kronor. Härutöver

föreligger beräknade prissänkningar, motsvarande ett belopp av 14,9

miljoner kronor. På grund av att löneökningen 1954 inräknas för helt år,

reduceras emellertid kostnadsminskningen till endast 5,3 miljoner kronor.

Denna beräknade minskning av de totala kostnaderna har framkommit

som resultat av en minskning av arbetskostnader och kostnader för förnödenheter

med 30,4 respektive 1,9 miljoner kronor samt en ökning av kapitalkostnader

och frakter m. m. på 23,6 respektive 3,4 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

sammanfattar nämnden i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Kostnader, miljoner kronor 3 407,1

3 980,1

4 197,0

4 239,5

4 234,2

Kostnadsindex........... 100,00

116,82

123,18

124,43

124,28

Inkomster, miljoner kronor 3 277,7

3 793,2

4 068,8

3 976,2

4 072,5

Avgår överskott 1950/51

enligt kalkyl med 1938/

39 som basår..........

8,4

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Basinkomst, framskriven

medelst kostnadsindex,

miljoner kronor........ 3 269,3

3 819,2

4 027,1

4 068,0

4 063,1

Kalkylmässigt över- eller

underskott, miljoner kro- nor ...................

— 26,0

+ 41,7

— 91,8

+ 9,4

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952

av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljoner

kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader

på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt

1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förrådskapital.

Av denna räntekostnadsökning skulle 1/5 eller 11 miljoner kronor

beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller 44 miljoner

kronor skulle successivt intäckas med 1/4 under vart och ett av de

följande 4 åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden det kalkylmässiga

överskottet för 1952/53 ökas med 45,8 miljoner kronor (44 miljoner kronor

plus avrundningen vid prisöverenskommelsen 1,8 miljoner kronor) och

underskottet för 1953/54 minskas med 33 miljoner kronor, överskottet för

1952/53 blir 87,5 miljoner kronor. För 1953/54 reduceras underskottet till

58,8 miljoner kronor. På motsvarande sätt bör det kalkylmässiga överskottet

för 1954/55 vid kalkylens användning för prissättningen på jordbrukets

produkter ökas med 22 miljoner kronor. För 1954/55 uppstår ett överskott

av 31,4 miljoner kronor.

I följande tablå belyser nämnden kvantitets- och prisförändringarnas inverkan

på resultatet av förkalkylen för 1954/55 jämfört med resultatet av

den reviderade kalkylen för 1953/54.

Värdeförändring beroende på förändring i

kvantiteter priser kvantiteter och

milj. kr. milj. kr. priser, milj. kr.

Inkomster....................... + 166,0 — 69,7 + 96,3

Kostnader1...................... -f 31,5 1 2 — 37,6 — 6,1

Totalt + 197,5 — 107,3 + 90,2

1 Kostnadsförändringar överförda till inkomstsida.

2 I texten omnämnd räntekostnadshöjning inräknad.

Såsom förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats av jordbruksnämndens

råd vid sammanträden den 11 och 26 februari 1954. Vid det förra sammanträdet

framställdes önskemål om kompletterande undersökningar i fråga

om vissa poster. Kalkylsakkunniga har verkställt dessa undersökningar (se

bilaga till Bilaga 5). Nämnden anför härom.

Äggproduktionen har på basis av särskilt införskaffade uppgifter om sannolika

förändringar i påläggets storlek sänkts med 1 miljon kilogram till

84 miljoner kilogram. Äggproduktionen inom jordbruket beräknas härvid

sjunka med 0,8 miljoner kilogram till 71,4 miljoner kilogram och jordbru
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

kets inkomster av äggproduktionen med 2,4 miljoner kronor till 210,6 miljoner

kronor. Samtidigt blir på kostnadssidan reduktionen för foder till äggproduktionen

utanför jordbruket något mindre än tidigare. På grund härav

ökar kostnaderna med, på inkomstsidan räknat, 0,4 miljoner kronor.

Efter kalkylarbetets avslutande i början av februari 1954 har uppgifterna

om antalet under januari 1954 betäckta suggor samt resultaten av svinräkningen

den 11 januari 1954 blivit tillgängliga. Härjämte har särskilda beräkningar

gjorts över den slakt av svin, som kan komma att ske under de

kommande månaderna av året 1953/54. Det nya materialet och de anförda

beräkningarna har givit vid handen, att försämringen i betäckningsstatistiken

icke varit så stark, som man tidigare räknat med. Bland annat med hänsyn

härtill har den i kalkylen för 1953/54 upptagna fläskproduktionen reducerats

med 4 miljoner kilogram till ett värde av 12,5 miljoner kronor. För

1954/55 har beräknats en ökning av fläskproduktionen jämfört med 1953/54

med 14 procent till totalt 216,9 miljoner kilogram. Denna kvantitet innebär

en minskning i förhållande till kalkylen för samma år av 2,5 miljoner kilogram

till ett värde av 7,8 miljoner kronor. Herrar Carbell, Lindskog och

Odhner har ansett, att bedömningen av förbättringen i betäckningsstatistiken

är ytterligt osäker och att det föreliggande siffermaterialet närmast pekar

på en ökning av svinslakten med 15 procent under 1954/55.

Efter kalkylarbetets avslutande har vidare kollektivavtalsförhandlingar

upptagits om mjölkkontrollassistenternas löner. Förhandlingarna har beräknats

resultera i en höjning av kontrollkostnaderna med lägst 0,3 miljoner

kronor.

De av kalkylsakkunniga företagna kompletterande undersökningarna medför

enligt nämnden en minskning av det i kalkylen redovisade överskottet för

1954/55 med 10,9 miljoner kronor till 20,5 miljoner kronor i enlighet med

följande tablå.

Milj. kr.

Äggproduktionen............................................... 2,4

Foder till äggproduktionen utanför jordbruket..................... 0,4

Fläskproduktionen.............................................. 7,8

Lönerna till mjölkkontrollassistenterna............................ 0,3

Summa 10,9

Jordbruksnämndens råd godkände vid sammanträdet den 26 februari den

efter nämnda kompletteringar justerade jordbrukskalkylen som underlag

för prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret 1954/55.

I sin skrivelse den 6 mars 1954 till jordbruksnämnden har priskontrollnämnden

bland annat yttrat sig om den föreliggande jordbrukskalkylen. Beträffande

härvid gjorda uttalanden torde få hänvisas till den redogörelse för

innehållet i sagda skrivelse, som kommer att lämnas i det följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

organisationer om prissättningen.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att efter behandlingen av

jordbrukskalkylen i nämndens råd den It februari 1954 överläggningar om

prissättningen för regleringsåret 1954/55 ägt rum mellan nämnden och en av

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.

Dessa överläggningar resulterade den 26 samma månad

i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets

förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse om

prisregleringen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55.

1) Till grund för prissättningen skall ligga den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som efter vissa justeringar av kalkylsakkunniga

granskats och godkänts vid sammanträde med jordbruksnämndens råd den

26 februari 1954. Vid beaktande av räntekostnaderna för ökat fastighetskapital

m. m. i den reducerade omfattning, som följer av prisöverenskommelsen

år 1952, ger denna kalkyl ett överskott av 20,5 miljoner kronor. På

kostnadssidan i kalkylen har då inräknats effekten (motsvarande 120 miljoner

kronor på inkomstsidan) av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit

genom det i januari 1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori.

Härvid har på vanligt sätt jordbrukets egen arbetskraft tillgodoförts samma

lön som enligt kollektivavtalet tillkommer den lejda arbetskraften. Vidare

har i kalkylen räknats med en nedgång av arbetsvolymen till följd av rationalisering

med 3 procent, motsvarande en arbetskostnadsminskning av cirka

70 miljoner kronor, räknat på inkomstsidan.

2) Enighet har från början rått om att det beräknade överskottet på 20,5

miljoner kronor skall utjämnas medelst prissänkningar. Därutöver har överenskommits

om prissänkningar med ytterligare 37 miljoner kronor. Därvid

har för jordbruket hänsynen till de allmänna stabiliseringssträvandena, rådande

marknadsmässiga förhållanden och en strävan att medelst ökad inhemsk

konsumtion nedbringa exportkvantiteterna varit vägledande. Sålunda

skall prissänkningar i förhållande till de i kalkylen upptagna priserna ske,

motsvarande ett kalkylbelopp av 57,5 miljoner kronor.

3) Producentpriserna på vete och råg har i kalkylen beräknats enligt tidigare

tillämpade principer, varvid förutsatts att förmalningsavgiften under

regleringsåret skall utgå med 5 kronor per deciton. På grund av att den statliga

avsättningsgarantin för brödsäden upphör från och med den 1 september,

har nämnden och förhandlingsdelegationen funnit anledning att sänka

det i kalkylen upptagna inkomstbeloppet för brödsäd med 6,5 miljoner kronor.

Med hänsyn till den överenskommelse, som på sommaren 1953 träffades

i fråga om priserna på 1954 års brödsädsgröda, kan de i kalkylen angivna

priserna på vete och råg i övrigt icke ändras. Nämnden och förhandlingsdelegationen

är ense om, att en sänkning av dessa priser vid i övrigt oför
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

31

ändrade marknadsförhållanden är påkallad såvitt angår 1955 års skörd. Förhandlingar

härom skall upptagas under sommaren 1954. De riktpriser, varom

överenskommelse då kan komma att träffas, avses gälla med vissa förbehåll

för de ytterligare ändringar, som må föranledas av att priserna på andra

jordbruksprodukter kan komma att ändras vid de sedvanliga vårförhandlingarna.

4) För att prissänkningarna i görligaste mån icke skall drabba det mindre

jordbruket, verkställes från och med den 1 september 1954 en omläggning

av de nuvarande leveranstilläggen för mjölk, varigenom mjölkpriset till

mindre leverantörer höjes samt tillägget bortfaller vid leveranser över 30 000

kg per år. De statliga mjölkpristilläggen skall i övrigt vara oförändrade under

regleringsåret.

5) Den i punkt 2) angivna inkomstsänkningen skall fördelas på följande

sätt:

Beräknad

inkomstminskning

milj. kronor

a) Nedräkning av inkomsterna av vete och råg.................... 6,5

b) Priset på sockerbetor sänkes med belopp motsvarande............ 3

c) Odlarpriset på fabrikspotatis sänkes med 3 öre per hektoliter och

stärkelseprocent............................................... 1,5

d) Priserna på kött och fläsk sänkes med belopp (däri inräknad kost
nadsökning

genom att det statliga lagringsstödet för köttvaror slopas

från och med den 1 september) motsvarande.................... 39

e) Priserna på ost sänkes med i genomsnitt 15 öre/kg.............. 7,5

57,5

6) Det under c) upptagna beloppet, motsvarande 3 öre per hektoliter och

stärkelseprocent, skall avsättas till en clearingkassa, ur vilken eventuella förluster

vid avsättning av överskott av industripotatis skall bestridas. Härvid

förutsättes, att Sveriges stärkelseproducenters förening och Sveriges bränneriidkareförening

medverkar till en omläggning av stödet åt odlingen av

industripotatis i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslås av

nämnden i årets regleringsskrivelse.

7) Den av Svenska mejeriernas riksförening övertagna smörlagringen

beräknas medföra en i kalkylen icke beaktad räntekostnad av 1,5 miljoner

kronor. Härigenom uppkommande inkomstminskning för jordbruket utjämnas

genom höjningar av priset på konsumtionsmjölk på vissa orter.

8) Jordbruksnämnden är beredd att som hittills till prövning upptaga

önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter

i den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta

priser icke helt kan uttagas.

9) överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1954/55 och förutsätter

att den s\ k. 4-proccntregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skall på grund härav ske under augusti 1954 på grundval av skörderappor
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

terna per den 15 juli, dock endast för såvitt sådan omräkning begäres av

jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

10) Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den

del av regleringsåret, som belöper efter den 1 januari 1955, inträffar för

lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader härigenom

ökas, har jordbrukets förhandlingsdelegation förbehållit sig att, oavsett

4-procentregeln, upptaga förhandlingar med statens jordbruksnämnd

om kompensation härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter.

Detsamma skall gälla om kostnaderna ökas på grund av införandet av allmänna

sjukförsäkringen samt nya beskattningsregler för motorfordon och

drivmedel.

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckningar.

1. Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarar sig beredd att i samband

med ett slopande av normalpriserna på kött och fläsk på allt sätt medverka

till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur, häst och svin ansluter sig till slakteriförbundets

prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt

skall tagas de för närvarande gällande prisskillnaderna mellan Stockholm

och Göteborg, å ena sidan, samt Övriga prisområden å andra sidan.

2. Skulle fråga uppkomma om ändring av nuvarande regler för fastställande

av regleringsavgiften på fettråvaror, skall förhandlingar härom först

upptagas med förhandlingsdelegationen.

3. Dessutom har herrar Bonow och Meidner i anslutning till punkt 4 i överenskommelsen

gjort följande uttalande. ’Vi har icke velat motsätta oss

att de nuvarande leveranstilläggen på mjölk bibehålies såsom ett provisorium

för nästa regleringsår under förutsättning att den av förhandlingsdelegationen

föreslagna omläggningen till förmån för det mindre

jordbruket kommer till stånd. Under förhandlingarna har vi föreslagit,

att det nuvarande behovsprövade producentbidraget och leveranstilläggen

borde sammanföras till ett enhetligt bidrag av ren kontantkaraktär.

Detta småbrukarbidrag skulle enligt vår mening kunna i mån av behov

göras något större än vad som motsvarar det sammanlagda värdet av

nu utgående producentbidrag och det föreslagna leveranstillägget. Det

av oss förordade småbrukarbidraget bör utgå till nuvarande innehavare

av småbruk (s. k. ofullständiga jordbruk), vilka har behov av ett ekonomiskt

stöd. Vi anser, att detta bidrag bör kunna utgå även under förslagsvis

tre år efter det att brukaren lämnat sin jordbruksfastighet för

att övergå till annan verksamhet. Härigenom skulle vederbörandes frivilliga

övergång till annan sysselsättning i samband med den yttre rationaliseringen

kunna underlättas. I jämförelse med ett småbrukarstöd i

form av bidrag, som utgår på levererad mjölk, har ett kontantbidrag den

obestridliga fördelen, att det icke hämmar utan tvärtom underlättar den

på längre sikt även ur jordbrukets egen intressesynpunkt nödvändiga

yttre rationaliseringen.’»

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen enhälligt godkänts av nämndens

råd den 26 februari 1954.

I sin skrivelse den 6 mars 1954 till jordbruksnämnden har priskontrollnämnden

bland annat yttrat sig om den föreliggande överenskommelsen. Beträffande

härvid gjorda uttalanden torde få hänvisas till den redogörelse,

som kommer att lämnas i det följande.

Överenskommelsen innebär sålunda, att överskottet i den justerade kalkylen

— 20,5 miljoner kronor — skall utjämnas genom prissänkningar.

Därutöver skall prissänkningar med ytterligare 37 miljoner kronor äga rum.

På kostnadssidan i kalkylen har vid beräkningen av överskottet inräknats

effekten av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i januari

1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori. Denna effekt motsvarar

enligt nämnden på inkomstsidan 120 miljoner kronor. Vid beräkningen

av sagda belopp har lönerna till olika lantarbetarkategorier före och

efter det nya lantarbetaravtalet hopvägts till genomsnittslön med samma

vägningstal.

Nämnden anför vidare, att av nyssnämnda belopp om 120 miljoner kronor

jordbruket får behålla 83 miljoner kronor, medan resten eller 37 miljoner

kronor tillföres konsumenterna genom prissänkningar. Det nya kollektivavtalet

medför för lantarbetarna en lönehöjning av drygt 5 procent. Inkomstförbättringen

för jordbrukarna själva och deras i jordbruksarbetet

deltagande familjemedlemmar kan beräknas till i genomsnitt cirka 3 procent.

Som jämförelse kan nämnas, att den genomsnittliga förtjänstökningen

för arbetare inom industrien under kalenderåret 1953 har beräknats till

cirka 3 procent.

Konsumenterna tillföres enligt nämndens beräkningar i form av prissänkningar

nyssnämnda 37 miljoner kronor samt överskottet i kalkylen (20,5

miljoner kronor, reducerade till 16,5 miljoner kronor med hänsyn till att

belopp motsvarande producentprissänkningen på fabrikspotatis skall fonderas

och att avvecklingen av lagringsstödet till kött och fläsk icke medför

prissänkning utan minskade statliga utgifter). Härtill kommer en redan vid

uppgörandet av kalkylen beaktad, förra sommaren beslutad prissänkning på

brödsäd motsvarande 31,5 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet för

sänkning av de inhemska försäljningspriserna blir sålunda 85 miljoner kronor

eller ungefär samma belopp, som tidigare angivits som inkomstökning

för jordbruket i dess helhet. Konsumenterna kan sålunda enligt nämnden

sägas ha tillförts ett lika stort belopp i form av prissänkningar som jordbruket

tillförts i form av inkomstökning.

I anslutning till den offentliga diskussion, som förekommit i samband

med överläggningarna om jordbrukspriserna, har nämnden i sin skrivelse

velat framhålla, att den omständigheten att man i totalkalkylen tillgodoräknar

den egna arbetskraften samma lön, som tillkommer den lejda, icke innebär,

alt de genom eu höjning av lantarbetarlönen ökade kalkylmässiga

kostnaderna automatiskt skall kompenseras vid prissättningen. I vilken utsträckning

kostnadsökningen skall täckas respektive inkomstökningen utåt

Bihang till riksdagens protokoll 195fr. 1 samt. IVr ISO.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

jämnas är och har principiellt alltid varit en förhandlingsfråga. Att kalkylmässiga

kostnadsökningar, förorsakade av höjd lönesättning, vid ett flertal

tillfällen har täckts, sammanhänger med utgångspunkten för vår jordbrukspolitik

— nämligen den eftersträvade inkomstutjämningen mellan jordbruksbefolkningen

och jämförliga befolkningsgrupper. Så länge man har

ansett, att en rätt betydande inkomstklyfta förelegat, har, anför nämnden,

en prissättning, som lett till ett oförändrat relativt inkomstläge eller till en

minskning av klyftan, ansetts böra accepteras.

Som framgått av den tidigare lämnade redogörelsen för jordbrukskalkylen

1954/55 har i denna inräknats prissänkningar (minus vissa prishöjningar)

jämfört med 1953/54 till ett belopp av 69,7 miljoner kronor. Tillsammans

med de nu överenskomna prissänkningarna — 57,5 miljoner kronor -— blir

det totala prissänkningsbeloppet cirka 127 miljoner kronor. Fördelningen

på olika produkter belyser nämnden i följande tablå.

öre/kg

Minskning

i procent

Milj. kr.

Höstvete..................

............ 5

10,5

20,5

Vårvete...................

............ 5

9,0

20,3

någ......................

............ 8,5

18,4

23,8

64,6

Fabrikspotatis.............

............ a)

6,5

1,5

Sockerbetor...............

............ b)

2,5

3,0

Höstraps..................

............ 10

11,8

10,1

Höstrybs.................

............ 12

14,1

2,4

Vårraps...................

............ 8

18,1

0,5

Vårrybs..................

............ 10

13,3

0,2

Vitsenap..................

............ 11

16,9

1.2

Oljelin....................

............ 15

18,8

0,9

15,3

Mejerimjölk...............

............ 0,19

0,5

17,4

Kött och fläsk............

............ 13

3,0

44,7

Summa 146,5

Avgår i kalkylen inräknade prishöjningar på fodersäd, matpotatis m. m. . 19,3

Kvarstår 127,2

a) 3 öre per hl och stärkelseprocent. — b) 15 öre/kg för betor med en sockerhalt av 16 procent.

Av tablån framgår, att de relativt största prissänkningarna avser brödsäd

(främst råg) och oljeväxter, medan den minsta prissänkningen träffar mejerimjölk.

Såsom närmare utvecklats i skrivelsens avsnitt om regleringen av

handeln med mjölk och mejeriprodukter kommer i fråga om mejerimjölk i

verkligheten en större prissänkning att äga rum, enär den utbetalning av inom

Svenska mejeriernas riksförening reserverade medel, som äger rum i år,

icke beräknas kunna fortsätta nästa år.

En viss del av de nu angivna prissänkningsbeloppen beror, anför nämnden

vidare, på prisfall på överskottskvantiteter för export samt minskade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

85

statliga bidrag. De belopp, som kan beräknas motsvara sänkning

hemska försäljningspriserna, har av nämnden sammanställts i

tablå.

av de inföljande
-

Yete.................................

Råg.................................

Sockerbetor ..........................

Mejerimjölk..........................

Kött och fläsk.......................

Summa

Milj. kr.

22,0

16,0 38,0

3,0

7,5

36,5

85,0

Den nu träffade uppgörelsen för 1954/55 (inklusive uppgörelsen med sockerbolaget

samt redan tidigare beslutade prisändringar för samma år) beräknas

enligt nämnden komma att medföra en sänkning av socialstyrelsens

levnadskostnadsindex (utom skatter och sociala förmåner; basår = 1935)

med 0,8 å 0,9 enheter. Indexeffekten för olika varuslag specificeras i följande

sammanställning.

Prissänkningarnas inverkan på socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

1935 som basår (december 1953)

Beräknad

indexeffekt,

enheter

Vete och råg (mjöl och bröd)................... 0,37

Socker........................................ 0,05

Ost........................................... 0,06

Kött och fläsk................................. 0,38

Summa 0,86

I sin skrivelse lämnar nämnden vidare en redogörelse för de statliga subventionerna

på livsmedelsområdet för åren 1948/49—1954/55 (se sammanställningen

å s. 36). Beräkningarna avser faktiska utgifter och sammanfaller

sålunda icke helt med de för varje år upptagna anslagen. I tablån har icke

medtagits inkomsterna eller förlusterna i olika clearingkassor samt statens

inkomster av margarinaccis. Nämnden erinrar i detta sammanhang om att

åren 1952/53 och 1953/54 överfördes från clearingkassan för fettråvaror 47 och

37,6 miljoner kronor till anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. De verkliga subventionerna under 1954/55 anger nämnden till 188,5

miljoner kronor. Avdrag har då gjorts för dels spannmålsbolagets kostnader,

vilka avser statens beredskapslager av brödsäd och fodermedel, dels inkomsterna

av regleringsavgiften på fettråvaror.

Rörande de berörda prisändringarnas regionala effekt har verkställts vissa

beräkningar med utgångspunkt från material, som sammanställts av jordbruksprisutredningens

typdelegation. Beräkningarna, som visar den ungefärliga

effekten av prisändringarna dels för en gård på 15 hektar, dels för en

gård på 25 hektar, redovisas av nämnden i sammanställningarna på s. 37

och 38.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Statens kostnader för prisregleringar på livsmedelsområdet, milj. kr.

1948/49 1949/50 1950/51

1951/52

1952/53 1953/54

(prel.) (prel.)

1954/55

(prog-

nos)

Svenska spannmålsaktiebolagets

kostnader m. m. och arealtill- lägg för vete............

49,4

32,4

70,4

168,5

52,7

97,0

4 24,0

Lin och hampa.............

1,7

1.7

1,6

1,8

2,4

2,0

2,0

Mjölk o. mejeriprodukter.....

107,4

162,0

111,1

230,8

226,4

195,1

190,8

Allmänt mjölkpristillägg ...

71,3

118,3

78,6

168,4

169,2

104,1

107,5

Extra tillägg i norra Sverige

18,9

21,1

23,5

27,7

31,4

31,4

32,3

Leveranstillägg...........

—

—

—

11,7

21,7

51,0

51,0

Diverse..................

7,3

12,5

0,5

17,4

—

—

—

Kompensation för smörlag- ring....................

_

_

_

_

_

6,0

—

Marginaltillägg på mjölk o.

grädde .................

5,4

5,3

1,8

_

—

— -

Smörlagring..............

4,5

4,8

6,7

5,6

4,1

3 2,6

—

Producent- och kontantbidrag ..

69,9

72,4

70,4

67,6

58,0

48,0

47,5

Kött och fläsk..............

32,8

37,2

9,4

54,3

—

4,0

1,0

Pristillägg................

30,6

32,5

7,1

1 52,4

—

— —

Lagring..................

2,2

4,7

2,3

1,9

2_

4,0

1,0

Ägg.......................

2,5

4,7

0,4

0,3

—

—

—

Ull........................

0,0

0,1

0,1

0,1

0,2

0,2

0,2

»Devalveringssubventionen

(havregryn, ost och kaffe) .

21,8

32,1

26,6

—

—

—

—

Summa

285,5

342,6

290,0

523,4

339,7

346,3

265,5

Avgår:

Regleringsavgifter för

fettråvaror

40,0

53,0

Netto

306,3

212,5

1 Härav disponeras 3,4 miljoner kronor för bidrag till vissa lantbrukare, som drabbats av

skördeskador hösten 1952.

2 Till följd av prisstegringsvinster blir kostnaden lika med noll.

8 Avser vissa eftersläpande kostnader och förluster, som uppkommit före den 1 september

1953.

4 Avser huvudsakligen kostnader för statens beredskapslager av brödsäd och fodermedel.

Prisöverenskommelsen för 1954/55 skall, framhåller nämnden, gälla hela

regleringsåret och förutsätter att den så kallade 4-procentregeln skall tilllämpas.

Omräkning av kalkylen under augusti 1954 på basis av skörderapporterna

för den 15 juli skall endast ske försåvitt sådan omräkning begäres

av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation. Fördelen med

nu nämnda bestämmelser är främst att, därest skörderesultatet icke mera

väsentligt avviker från normalskörd, man undgår de mycket tidsödande omräkningarna

av kalkylen under löpande regleringsår. I praktiken torde det

nämligen icke innebära större svårigheter för kalkylsakkunniga att utan full
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl Maj:ts proposition nr 180.

Prisändringarnas effekt i olika delar av landet

Prisändring Motsvarande intäktsändring per gård (15 ha), kr.

öre/kg %

Ssl

Smb +

Msla

Mslb

Mska

Mskb

Na

Nb

Höstvete ....

- 5,0

- 82

- 75

-125

-107

- 33

- 56

- 6

—

Vårvete.....

- 5,0

- 78

- 10

- 43

-105

- 42

- 41

- 9

—

Råg.........

— 8,5

-171

-260

- 82

- 29

- 68

- 58

- 9

- 2

Summa

-331

-345

-250

-241

-143

-155

- 24

- 2

Korn........

+ 3,75

27

10

12

26

8

8

16

7

Havre.......

+ 3,50

25

10

12

24

7

8

15

6

Summa

52

20

24

50

15

16

31

13

Matpotatis ...

+ 1,5

92

40

35

24

93

47

47

56

Fabrikspotatis

a)

- 15

- 36

—

—

—

—

—

—

Sockerbetor ..

- 0,15

- 71

- 36

- 2

—

- 2

—

—

—

Summa

6

- 32

33

24

91

47

47

56

Höstraps o.

-rybs......

-10,3

- 61

-124

- 68

- 29

- 12

CO

1

—

—

Vårraps o.

-rybs......

- 8,4

- 1

- 1

- 9

_

- 2

_

_

Senap .......

-11,0

- 27

- 1

- 3

—

—

—

—

—

Linfrö.......

-15,0

- 15

- 6

- 6

- 10

- 4

- 1

—

—

Summa

-104

-131

- 78

- 48

- 16

- 16

—

—

Mjölk.......

- 0,19

- 48

- 43

- 45

- 39

- 52

- 44

- 38

- 42

Nötkreatur . .

-3

- 95

- 92

- 60

- 50

- 92

- 58

- 56

- 64

Svin........

-3

-289

-190

-118

- 64

-126

- 53

- 39

-101

Summa

-432

-325

-223

-153

-270

-155

-133

-207

Summa

summarum

-809

-813

-494

-368

-323

-263

- 79

-140

I procent av summa intäk- ter ...................

2,3

3,0

2,4

2,1

1,4

1,5

0,5

0,8

a) Prissänkning 3 öre per hl och stärkelseprocent.

1. Ssl = Skåne—Hallands slättbygd.

2. Smb+ = Sydsvenska mellanbygden, Öland och Gotland.

3. Msla = Östgötaslätten, Vänerslätten exkl. Värml. 1. slättbygd.

4. Mslb = Värml. 1. slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden.

5. Mska = Sydsvenska höglandet, Östsvenska dalbygden, Västsvenska dalbygden.

6. Mslcb = Södra Bergslagen, Västsvenska dalsjöområdet, norra Bergslagen, östra Dalarna

(utom Gästrikland).

7. Na = Kustlandet i nedre Norrland, nordsvenska mellanbygden, jämtländska silurområdet.

8. Nb = Kustlandet i övriga Norrland, fjäll- och moränbygden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr i80.

Prisändringarnas effekt i olika delar av landet (forts.)

Prisändring Motsvarande intäktsändring per gård (25 ha) kr.

öre/kg %

Ssl

Smb +

Msla

Mslb

Mska

Mskb

Na

Höstvete ....

- 5,0

-179

-227

-322

-232

-134

-148

—

Vårvete.....

- 5,0

-165

- 39

- 96

-202

- 76

- 68

- 24

Råg.........

- 8,5

-431

-442

-138

- 37

-118

-143

- 11

Summa

-775

-708

-556

-471

-328

-359

- 35

Korn........

+ 3,75

131

25

30

71

14

28

8

Havre.......

+ 3,50

122

24

28

66

13

26

7

Summa

253

49

58

137

27

54

15

Matpotatis ...

+ 1,5

86

70

33

36

90

38

68

Fabrikspotatis

a)

— 14

- 63

—

—

—

—

—

Sockerbetor ..

- 0,15

-162

- 55

- 3

—

- 3

- 1

—

Summa

- 90

- 48

30

36

87

37

68

Höstraps o.

-rybs......

-10,3

-303

-348

-178

- 92

-102

-142

Vårraps o.

-rybs......

- 8,4

- 3

- 17

- 43

- 3

Senap .......

-11,0

-105

- 19

- 2

—

- 2

—

—

Linfrö.......

-15,0

-145

- 25

- 31

- 13

- 5

- 13

- 6

Summa

-553

-395

-228

-148

-112

-155

- 6

Mjölk.......

- 0,19

- 50

- 55

- 60

- 56

- 67

- 62

- 53

Nötkreatur . .

-3

-in

-136

- 96

- 76

-126

-101

- 90

Svin........

-3

-341

-241

-175

- 95

-135

- 64

- 49

Summa

-502

-432

-331

-227

-328

-227

-192

Summa summarum

-1 667

-1 534

-1 027

-673

-654

-650

-150

I procent av summa intäkter

3,3

3,6

3,1

2,4

2,1

2,5

0,7

a) Prissänkning 3 öre per hl och stärkelseprocent.

ständig omräkning av kalkylen avgöra, om avvikelser i skördeutfallet från

normalskörd medför överskott eller underskott större än 4 procent av den

totala intäktssumman (normkalkylens intäktssumma reducerad för prissänkningarna).

Om man vid en summarisk granskning inom kalkylsakkunniga

uppnår enighet om att variationerna sannolikt håller sig inom 4-procentmarginalen,

synes någon omräkning av kalkylen icke böra påfordras.

Slutligen anför nämnden, att den liksom tidigare bör ha möjlighet att vidtaga

justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller marknadsförhållandena.

Dylika prisjusteringar bör emellertid ske på sådant sätt,

att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas.

Det bör också eftersträvas, att justeringarna skall medföra minsta möjliga

inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare. Innan någon

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

39

justering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets organisationer.

Gäller det endast smärre ändringar, bör kontakt tagas med ledningen i den

ekonomiska organisation, som närmast beröres av ändringen. I andra fall

torde ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation böra kontaktas. Det

bör sedan ankomma på denne att avgöra, huruvida i anledning av den planerade

justeringen överläggning bör ske även med andra representanter för

jordbruket.

I de fall priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke är föremål för

statlig prissättning, sänkes utan ingripande från myndigheternas sida, bör

statsmakterna, i överensstämmelse med vad som hittills gällt, icke ha skyldighet

att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar på andra produkter.

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen

under regleringsåret 1954/55.

Allmänna riktlinjer.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 5 mars 1954 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärderna under

regleringsåret 1954/55 lämnat en omfattande översikt över det internationella

försörjningsläget, priserna på världsmarknaden och i olika länder

samt läget för olika jordbruksprodukter i Sverige. Nämnden behandlar i

detta avsnitt även överskottsproblemen inom jordbruket på kortare och längre

sikt.

Inledningsvis anför nämnden, att den internationella livsmedelsmarknaden

under de senaste åren har kännetecknats av ökade utbud och minskad

handelsomsättning, varigenom också de tidigare höga priserna för olika produkter

väsentligt har reducerats. Under det gångna året har den internationella

försörjningen med livsmedel ytterligare förbättrats och möjliggjort

en höjning av koststandarden ej minst i olika europeiska länder. Världsproduktionen

av livsmedel beräknades sålunda 1952/53 med ungefär 17 procent

ha överstigit förkrigsnivån och hade därmed för första gången sedan

krigsslutet per capita räknat uppnått samma omfattning som före kriget. I

Västeuropa uppskattades produktionsstegringen i förhållande till 1930-talet

till 13 procent; befolkningsökningen angavs samtidigt till 12 procent. Efter

vad som för närvarande kan överblickas, har skördeutfallet även under innevarande

år varit tillfredsställande i stora delar av världen och har bidragit

till en ytterligare konsolidering av det internationella försörjningsläget.

Det på grund av den ökade inhemska produktionen minskade importbehovet

i underskottsländerna har satt tydliga spår i världshandeln med jordbruksprodukter.

Från 1951 till 1952 sjönk denna volymmässigt med nära 5

procent och beräknas 1953 ha krympt ytterligare. Den förändrade efterfrågesituationen

medförde redan 1952 ett vikande prisläge, och 1953 bar

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

priserna för åtskilliga produkter ytterligare reducerats. Under senare tid

synes dock enligt nämnden det internationella prisläget i viss mån ha stabiliserats

— framför allt i fråga om fetter och oljor samt socker — och nämnden

finner anledning alt antaga att, sedan priserna anpassats till de förändrade

utbuds- och efterfrågeförhållandena, kraftigare fluktuationer i framtiden

kan undvikas.

Nämnden framhåller emellertid, att orosmoment ingalunda saknas på den

internationella livsmedelsmarknaden och att risk för fortsatta kraftiga prisfall

ännu föreligger. Utvecklingen i Förenta Staterna synes därvid enligt

nämnden under den närmaste framtiden få en avgörande betydelse för den

internationella livsmedelsmarknaden. Väldiga lager av jordbruksprodukter

har nämligen ackumulerats i detta land. Nämnden har därför funnit anledning

att närmare beröra de problem, som sammanhänger med överskottssituationen

i Förenta Staterna.

Efter att ha erinrat om att den amerikanska jordbruksproduktionen kraftigt

utvidgats under 1940-talet och att den 1953 med mer än två femtedelar

översteg 1930-talets produktionsvolym, framhåller nämnden, att den ökade

amerikanska överskottsproduktionen till att börja med kunde avsättas utan

några som helst svårigheter. Efterfrågan på amerikanska jordbruksprodukter

har emellertid senare reducerats icke oväsentligt och medfört förslag till

omläggning av det amerikanska jordbruksstödet. Om denna utveckling anför

nämnden i huvudsak följande.

Livsmedelsbristen i de krigshärjade delarna av världen var efter det andra

världskriget skriande, och en någorlunda tillfredsställande försörjning kunde

på många håll upprätthållas enbart tack vare importen från Förenta

Staterna. Sedan den inhemska produktionen numera väsentligt har stigit,

bland annat i de västeuropeiska underskottsländerna, samtidigt som inköpsmöjligheterna

från mjukvalutaområdet har ökat, har efterfrågan på amerikanska

jordbruksprodukter icke oväsentligt reducerats. Den amerikanska

exporten minskade 1952/53 med drygt en fjärdedel, och priserna på den

amerikanska marknaden sjönk 1953 för de viktigaste jordbruksprodukterna

under stödprisnivån. I detta läge trädde det amerikanska stödköpssystemet

i funktion och medförde så småningom, att den statliga lagerhållningen

av åtskilliga jordbruksprodukter fick en oroväckande omfattning. Hösten

1953 uppgick sålunda den statliga lagerhållningen av vete till 13 miljoner

ton, av smör till 117 miljoner kilogram och av ost till 104 miljoner kilogram.

Genom denna utveckling aktualiserades åtgärder i syfte att begränsa produktionen

av sådana produkter, för vilka överskottsläget var mest kritiskt.

Sålunda infördes arealbegränsning för vete, och man räknar med att arealen

härigenom skall gå ned från 27,2 till 25,1 miljoner hektar. Vad angår mejeriprodukter

kan nämnas, att de amerikanska myndigheterna under föregående

år sökte bereda utrymme för överskotten genom att införa kvantitativa

importbegränsningar. Effekten härav blev, att införseln av dessa produkter

praktiskt taget helt stoppades. På senare tid har emellertid även åtgärder

vidtagits för att minska produktionen och öka konsumtionen inom

landet av mejeriprodukter. Bland annat har i detta syfte stödpriset för

smör helt nyligen sänkts med 17 procent.

Effekten av arealbegränsningen för vete får icke överskattas. De amerikanska

vetelagren, statliga och privata, är nämligen för närvarande så stora,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

att vid normal skörd överskotten även under nästa skördeår blir betydande.

Räknar man i år med en oförändrad export av 9 miljoner ton, blir övergångslagren

vid ingången till nästa skördeår 19 miljoner ton eller ^4 miljoner

ton större än de var vid ingången till innevarande produktionsår. Denna

lagerökning synes mer än uppväga effekten av arealbegränsningen för

1954 års skörd. Hur åtgärderna på mejeriområdet kan komma att verka

är ännu för tidigt att yttra sig om.

För att komma till rätta med överskottssituationen har presidenten

Eisenhower i januari i år föreslagit kongressen, att marknadspriset för de

viktigaste jordbruksprodukterna gradvis skall få större inflytande på jordbrukarnas

produktionsplanering. Enligt presidentens program skall prisstödet

för dessa produkter bli rörligt och beroende av skördeutfallet. Vidare

betonas nödvändigheten att öka exporten av jordbruksprodukter. Förenta

Staterna kommer därför att sända handelsdelegationer till Europa, Asien

och Sydamerika för att undersöka möjligheterna att öka exporten av livsmedel

och bomull. Enär de tidigare omnämnda betydande lagren av jordbruksprodukter

utgör ett allvarligt hot mot marknaden, skulle dessa enligt

planen nedbringas med ungefär hälften, d. v. s. minskas till ett värde av

2 5 miljarder dollar. Vid denna minskning av lagerhållningen skulle eu‘del

av lagren kunna användas för utrikeshjälpen och för att lindra livsmedelsbristen

i olika underskottsområden.

Huruvida det i Förenta Staterna framlagda jordbruksprogrammet kommer

att antagas är, framhåller nämnden, högeligen ovisst. Det är dock tydligt

att stora ansträngningar kommer att göras för att nedbringa lagerhållningen

av jordbruksprodukter i detta land. Av stor betydelse för marknadsutvecklingen

under den närmaste framtiden är givetvis, i vilken form

denna avveckling av de amerikanska överskotten kommer att ske. Från

amerikanskt håll har vid ett flertal tillfällen framhållits, att försäljningen

av amerikanska överskottsprodukter skall ske på sadant sätt, att den icke

kommer att på ett ofördelaktigt sätt påverka den normala internationella

handeln med jordbruksprodukter. Nämnden erinrar om att dessa frågor nyligen

behandlades vid Förenta Nationernas jordbruksorganisations (FAO:s)

kongress i Rom, varvid kongressen i ett uttalande bland annat framhöll

vikten av att avvecklingen av liknande överskott icke skedde på ett sätt,

som verkade nedbrytande på den ordinarie handeln. Att avsätta så pass betydande

överskottskvantiteter, som det här är fråga om, utan att påverka

avsättningsmöjligheterna för andra exportländer, är givetvis förenat med

betydande svårigheter. Nämnden framhåller, att man även får räkna med,

att starka jordbrukarintressen inom den amerikanska kongressen i första

hand kommer att söka få till stånd en minskning av överskotten för att

reducera trycket på den egna marknaden och att det icke är otroligt, att

dessa krafter därvid kommer att taga mindre hänsyn till hur denna avlastning

kommer att påverka den internationella handeln. Stabiliteten på den

internationella marknaden blir under den närmaste framtiden således i

hög grad beroende av de åtgärder, som kommer att vidtagas från Förenta

Staternas sida.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ris proposition nr 180.

Världsmarknaden och producentpriserna i olika länder har under de senaste

åren alltmer kommit i blickpunkten. Prisnedgången har nämligen

medfört, att priserna vid internationell handel numera genomgående understiger

de svenska. Den genomsnittliga skillnaden för sådana produkter, som

omfattas av den internationella handeln, är något större än för ett år sedan

och uppgår enligt nämnden för närvarande till 20 procent. Att skillnaden

trots en reduktion av export- och importpriserna icke har ökats, sammanhänger

med att även de svenska priserna har sänkts.

Nämnden framhåller i detta sammanhang, att en jämförelse mellan våra

inhemska priser och världsmarknadspriserna lätt kan ge en felaktig uppfattning

om vårt jordbruks konkurrensläge. Jämförelsen kan också på ett

missvisande sätt tagas till intäkt för att ett exceptionellt högt prisläge upprätthålles

inom vårt land. De priser, som tillämpas vid internationell handel,

återspeglar nämligen ingalunda de inländska priserna i olika länder. I

flertalet länder tillämpas sålunda olika protektionistiska åtgärder i syfte att

stödja det egna landets jordbruk, och detta jordbruksskydd är i regel lika

stort om ej större än det svenska. Exporten av jordbruksprodukter sker

därvid i allmänhet till lägre priser än de, som tillämpas inom det egna landet.

Nämnden framhåller med hänsyn härtill att det, så länge protektionistiska

åtgärder allmänt tillämpas på jordbruksområdet och priserna vid

internationell handel långtifrån bestämmes av produktionskostnaderna i

exportlandet, maste anses otänkbart, att det svenska jordbruket lämnas utan

motsvarande skydd.

Nämnden belyser i följande sammanställning producentpriserna i olika

länder i förhållande till priserna i Sverige under sommaren och hösten 1953

samt framhåller, att det svenska jordbruksskyddet icke har medfört några

signifikativt högre producentpriser hos oss än i andra länder.

Producentpriserna i olika länder sommaren och hösten 1953

Priset i Sverige — 100

Vete

Korn

Socker-

betor

Svin

Mjölk

Ägg

Sverige...........

.... 100

100

100

100

100

100

Belgien...........

.... 102

160

97

107

125

Danmark.........

74

130

75

98

70

92

Frankrike.........

.... no

165

106

123

103

147

Italien............

.... 122

145

87

108

122

Nederländerna.....

73

155

86

92

75

103

Norge............

.... 128

145

101

96

105

Schweiz...........

215

138

150

130

166

Storbritannien.....

.... 87

185

126

147

113

144

Västtyskland......

.... 107

189

119

90

131

I fråga om produktionsutvecklingen i Sverige anför nämnden i huvudsak

följande. I

I Sverige väntas volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant

penningvärde) under innevarande produktionsår bli närmare 3 pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

180.

43

Jordbrukets produktionsvolym räknad i

1953154 års priser,1

milj. kr.

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Brödsäd ...............

434

335

234

398

511

535

Index ...............

100

77

54

92

118

123

Potatis och sockerbetor2.

307

315

306

291

334

322

Index ...............

100

103

100

95

109

105

Oljeväxter.............

—■

200

221

191

90

122

Index ...............

—

—

—

—

—

Övr. vegetabilier.......

74

90

88

106

115

114

Index ...............

100

122

119

143

155

154

Vegetabilier, totalt.......

815

940

849

986

1 050

1093

Index...............

100

115

104

121

129

134

Mjölk och mejeriprod.3. .

1 460

1 615

1 539

1 529

1 540

1 573

Index ...............

100

in

105

105

105

108

Ägg och slaktfjäderfä ...

175

225

220

226

228

233

Index ...............

100

129

126

129

130

133

Slaktdjur m. m.........

1 070

1 017

1 048

1 085

1 101

1 185

Index ...............

100

95

98

101

103

in

Animalier, totalt........

2 705

2 857

2 807

2 840

2 869

2 991

Index...............

100

106

104

105

106

in

Samtliga jordbruksprod. ..

3 520

3 797

3 656

3 826

3 919

4 084

Index ...............

100

108

104

109

111

116

1 I denna tablå har för 1938/39 tillämpats de faktiskt skördade kvantiteterna. — 3

Vid be-

räkningen för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockerhalten. — 3 Vid beräkningen

av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringen i mjölkens fetthalt.

cent större än 1952/53 och 8 procent större än 1951/52. I förhållande till

förkrigstiden uppgår produktionsökningen till 12 procent, varav något mer

än hälften faller på vegetabilier. Detta gäller även beträffande produktionsökningen

i förhållande till föregående år, varvid man dock på vegetabiliesidan

bör observera den betydande nedgången i oljeväxtodlingen, samtidigt

som brödsädsproduktionen väsentligt har utvidgats. Vidare fästs blicken

vid mjölkproduktionen, som efter nedgången i början av 1950-talet nu åter

visar en något stigande tendens.

Genom produktionsstegringen under de senaste åren har vår självförsörjningsgrad

räknad i kalorier beträffande jordbruksprodukter kommit att

överstiga 100 procent, trots att totalkonsumtionen på grund av befolkningsökningen

har ökat med 11 procent i förhållande till förkrigstiden. För olika

produkter är variationerna givetvis betydande. Enär vi under alla förhållanden

i regel får importera vissa produkter, såsom oljeråvaror, ger uppgiften

om självförsörjningsgraden givetvis ej en entydig uppfattning om

omfattningen av våra exportöverskott. Räknat i 1953/54 års priser utgör

över skottsproduktionen nämnda år cirka 8 procent av jordbrukets totala

avsaluproduktion.

Läget för olika jordbruksprodukter belyser nämnden i sin skrivelse i ett

särskilt avsnitt, som klargör produktions- och prisutvecklingen inom Sverige

samt förändringarna i priserna vid import och export.

I fråga om brödsäd erinrar nämnden härvid till en början om att bröd
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Genom
-

Över-

Netto-

snittligt

produ-

Importpris på

Areal

Produk-

Kon-

eller

export

$-vete från

Brödsäd

1 000

tion1

sumtion

under-

skott

eller

-import

i Sverige

på vår-

USA2 kr/dt

vete

Inom Utom

ha

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

kr/dt

1WA> IWA3

1938/39

. 497

835

672

+ 163

- 47

18,8

17

1948/49

. 475

776

646

+ 130

- 33

34,5

37

1949/50

. 442

826

711

+ 115

-120

35,2

42 48

1950/51

. 466

701

730

- 29

- 34

33,2

45 57

1951/52

. 426

469

725

-286

-345

43,4

48 60

1952/53

. 458

883

720

+ 163

-f- 25

55,4

44 54

1953/54*

. 525

1 045

710

+335

+445

6 50,0

41 (febr.)

1 Exk?- utsäde, utfodring, avrens och svinn. — 2 Cif exkl. tull. Vid export av svenskt vete

räknas för närvarande bl. a. på grund av kvalitetsskillnad samt frakt- och andra exportkostnader

med ett fobpris som är 4—6 kr lägre än det angivna importpriset, vilket avser USA-vete

av högsta kvalitet (Hard Winter). — 3 Internationella veteavtalet. — 4 Uppgifterna för 1953/54

i denna och efterföljande tablåer är prognoser. — 5 Exkl. förmalningsavgift.

sädsarealen 1953/54 ökat ytterligare och uppgått till sammanlagt 525 000

hektar, varav 390 000 hektar vete och 135 000 hektar råg. Nämnden anför

vidare i huvudsak följande.

Den ökning av odlingen, som eftersträvades, när priserna på brödsäd höjdes

1951 men som tidigare hindrades bland annat av relativt goda priser på

foderspannmål och oljeväxter samt ogynnsamma produktions- och bärgningsförhållanden,

har först nu blivit ett faktum. Att expansionen har blivit

så pass kraftig beror delvis på att icke oväsentliga arealer, som tidigare

använts vid oljeväxtodling, nu har överförts till brödsäd. Såsom i det följande

närmare beröres, har oljeväxtodlingen under det senaste året väsentligt

begränsats, vilket bland annat sammanhänger med lägre priser och en

ökad utbredning av växtsjukdomar på de jordar, där oljeväxterna utan

ändring i växtföljden har odlats år efter år.

De internationella vetepriserna, som ännu för ett par år sedan låg på en

mycket hög nivå, har under det senaste året kraftigt reducerats. Bakgrunden

till denna prisnedgång har tidigare skisserats — särskilt på spannmålsområdet

har den tidigare bristsituationen förbytts i ett läge med relativt

svåravsättbara överskott. I det nya internationella veteavtalet, som slöts i

Washington förra sommaren, har minimipriset för kvaliteter, motsvarande

Manitoba nr 1, visserligen höjts från 120 cents per bushel i lager kanadensisk

hamn (Fort William/Port Arthur) i det gamla avtalet (22,8 kr/dt)

till 155 cents per bushel (29,5 kr/dt) och maximipriset från 180 till 205 cents

per bushel (från 34,3 till 39,0 kr/dt), men försäljningarna inom avtalets

ram, vilka tidigare i regel har skett till det gamla maximipriset, har under

den gångna vintern i allmänhet fått ske till priser, som varit icke oväsentligt

lägre än maximipriset. Skall dessa priser inom det internationella veteavtalet

jämföras med cif-priserna vid import till Sverige, får till dessa för närvarande

läggas omkring 7 kronor 50 öre per deciton för frakt med mera.

Vidare bör hänsyn tagas till att priserna inom avtalet avser hårdvete av

högsta kvalitet. Även det bästa svenska vårvetet ligger i kvalitetshänseende

lägre än baskvaliteten i det internationella veteavtalet.

Man kan ställa frågan, anför nämnden vidare, huruvida den kraftiga ökningen

av den svenska brödsädsproduktionen samtidigt med sjunkande

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

världsmarknadspriser skall betecknas som fördelaktig. Det är klart, att vi

genom att effekten av tidigare stimulansåtgärder framkommit först 1953,

icke har kunnat utnyttja den tidigare goda konjunkturen och de höga priserna

på den internationella spannmålsmarknaden. Å andra sidan kan förhållandet,

att vår överskottsproduktion för närvarande i väsentlig grad

hänför sig till brödsäd i och för sig icke betecknas som mindre tillfredsställande.

Lägre brödsädsproduktion skulle ju innebära ökade överskott av någon

annan produkt, och i nuvarande läge kan, i förhållande till produktionskostnaderna

i vårt land, det utländska prisläget knappast på något annat område

betecknas som gynnsammare än för brödsäd. Nämnden framhåller i

detta sammanhang, att spannmålsöverskotten med relativ lätthet kan lagras

och sålunda icke innebär samma risker som lättförstörbara överskott på

animalieområdet. Vidare utgör Europa ett underskottsomrade för brödsäd,

varför det på kort sikt icke bör vara någon svårighet att där få avsättning

för våra i förhållande till det europeiska underskottet obetydliga brödsädsöverskott.

Avsättningsmöjligheterna framöver för ett stigande animalieöverskott

förefaller däremot nämnden mycket ovissare.

Nämnden påpekar i detta sammanhang det speciella problem, som det

kraftigt ökade rågöverskottet utgör, och anför härom.

För 1953/54 har rågöverskottet beräknats till 88 miljoner kilogram, samtidigt

som rågpriset vid export har sjunkit till i runt tal 25 kronor per deciton.

Trots sänkningen av det inhemska rågpriset visar höstens arealinventering,

att den med höstråg besådda arealen har blivit 8 procent större an

föregående år, och man räknar med en utvidgning av den totala rågarealen

från 135 000 till 152 000 hektar. Utsikterna för avsättning av ett ytterligare

ökat rågöverskott är ingalunda lovande, enär efterfrågan på världsmarknaden

är begränsad och de rågköpande länderna är villiga att betala endast ett

pris, som ligger väsentligt under det svenska. Skillnaden mellan det inhemska

priset och exportpriset är betydligt större för råg än för någon annan

jordbruksprodukt; exportpriset är för närvarande ej mindre än 45 procent

lägre än det inländska. Å andra sidan har på senaste tid en viss åtstramning

av de internationella rågpriserna kunnat förmärkas huvudsakligen beroende

på mindre gynnsamma skördeprognoser i Argentina.

Socker

Areal

socker-

betor

Produk- tion av

råsocker

Konsum- tion av

socker o.

sirap

räknat i

1938/39

1 000 ha

.. 51

milj. kg

292

råsocker

milj. kg

340

1948/49

.. 48

291

322

1949/50

.. 49

290

372

1950/51

.. 54

304

367

1951/52

.. 54

285

338

1952/53

.. 54

235

315

1953/54

.. 51

335

334

Över-

Netto-

eller

import

under-

räknad i

skott

råsocker

milj. kg

milj. kg

-48

9

-31

44

-82

79

-63

84

-53

61

-80

90

+ 1

10

Parti- pris i

Skåne

på strö- socker

Import- pris för

strö- socker1

öre/kg

öre/kg

32

28

63

64

71

73

85

89

108

94

76

91

63 (j

1 eif. exkl. tull räknat i raffinad,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Beträffande socker påpekar nämnden, att årets svenska sockerbetsskörd

har blivit av betydande omfattning och beräknas ungefär motsvara den inhemska

förbrukningen. Samtidigt ligger de internationella sockerpriserna

alltjämt väsentligt under de svenska. Nämnden anger skillnaden till 28 öre

eller 30 procent av det svenska priset och lämnar vidare följande upplysningar.

Socker var den första produkten i internationell handel, som fick känning

av minskad efterfrågan och ökat utbud, och redan för ett par år sedan

sjönk världsmarknadspriserna på denna produkt rätt kraftigt. Det ledande

exportlandet, Kuba, som svarar för ungefär två femtedelar av världsexporten

av socker, genomförde dock snabbt produktionsbegränsande åtgärder varigenom

produktionen i detta land nedbringades från 7,2 miljoner ton 1951/52

till 5,2 miljoner ton 1952/53. Vidare undandrogs genom statlig kubansk lagring

vissa kvantiteter socker från marknaden, och det internationella prisfallet

kunde så småningom stoppas. Under det sistförflutna året synes en

mera varaktig stabilisering ha inträtt. I somras slöts ett internationellt sockeravtal

i London, varvid minimipriset bestämdes till 37,1 kronor per deciton

och maximipriset till 49,7 kronor per deciton (råsocker, i lager kubansk

hamn). Försäljningarna inom ramen för detta avtal, i vilket Sverige icke deltar,

har hittills huvudsakligen skett till priser, som närmast har tangerat minimipriset.

* i

Produk-

Inhemsk

Export

Produ-

Matnyt- tiga olje-

Areal

tion av frö

av raps,

förbrukn.

av frö av

över-

skott

under

resp.

centpris

i Sverige

växter

rybs och

resp. års

regle-

på höst-

1 000 ha

senap

skörd

ringsår

raps1

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

öre/kg

1938/39

—

—

—

—

—

—

1948/49

57

71

64

7

—

108

1949/50

95

128

73

55

57

108

1950/51

133

178

75

103

89

90

1951/52

165

214

75

139

101

90

1952/53

127

190

80

no

70

109

1953/54

76

91

91

—

2 53

104

Export- pris fob

på raps- frö

Import- pris

eif på

kopra

öre/kg

öre/kg

—

21

—

109

80

no

109

154

118

115

85

128

82

125

1 Grundpris jämte tillägg på grund av kvalitetsreglering. — s Avser hittills skedd export.

Ytterligare ca 25 milj. kg beräknas bli exporterade under 1953/54.

I fråga om oljeväxterna framhåller nämnden, att rapsfrö och rapsolja

under flera år hörde till de svenska exportprodukter på jordbruksområdet,

vilka till mycket fördelaktiga priser kunde finna avsättning i utlandet. Efterfrågan

på fetter och oljor var betydande, samtidigt som exportöverskotten

i de asiatiska exportländerna på grund av den beskurna produktionen och

den ökade inhemska förbrukningen hade väsentligt reducerats. Koreakriget

uppmuntrade ytterligare efterfrågan på de ur beredskapssynpunkt betydelsefulla

fettvarorna, men 1952 inträdde en avspänning på marknaden,

vilken så småningom ledde till en kraftigt reducerad prisnivå. Under senare

delen av 1953 har dock priserna åter stigit och synes nu stabilisera

sig på en nivå, som ligger något högre än lågnivån sommaren 1953.

Efter att ha upplyst om att noteringen för portugisisk kopra i januari 1953

uppgick till 1 275 kronor per ton eif, varefter den sjönk till 1 050 kronor per

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

47

ton eif i juli 1953 för att sedan ånyo stiga, anför nämnden i huvudsak

följande.

För Sveriges del har de senaste åren kännetecknats av en kraftig reduktion

av oljeväxtodlingen. Så länge den goda exportkonjunkturen rådde, motiverade

denna även relativt höga inhemska producentpriser och odlingen

fick en betydande utbredning. Upprätthållandet av en stor oljeväxtodling

hade dock en del mindre önskvärda konsekvenser genom olämplig växtföljd

och en därav förorsakad utbredning av växtsjukdomar — detta är

bland annat en utmärkt illustration till den begränsning i fråga om möjligheterna

att variera produktionen, som de naturliga produktionsförutsättningarna

innebär. Sedan producentpriserna för oljeväxter under de senaste

åren väsentligt begränsats, har oljeväxtarealen under produktionsåret 1953/

54, delvis till följd av stark utvintring av höstraps, reducerats till 76 000

hektar. Det samtidigt relativt ogynnsamma skördeutfallet har medfört, att

produktionen i stort sett motsvarar den beräknade förbrukningen inom landet

och att exporten fram till nästa års skörd huvudsakligen kommer att

omfatta kvantiteter, motsvarande vissa tidigare uppkomna överskott. På

grund av produktionsnedgången i vissa importländer synes exportutsikterna

för närvarande vara rätt gynnsamma. Produktionen av oljehaltiga fröer i

Västtyskland har sålunda reducerats från 62 miljoner kilogram 1952 till

36 miljoner kilogram 1953, samtidigt som den franska skörden är endast

hälften av fjolårets. De priser, som man under de senaste månaderna har

kunnat utfå vid export, ligger ungefär 10 procent lägre än det för 1953

års skörd fastställda priset vid försäljning till inhemsk konsumtion och

endast obetydligt lägre än det för 1954 års höstsådd fastställda lägsta odlarpriset.

Mjölk och

mejeriprodukter

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

Mjölk-

produk-

tion

(exkl.

foder-

mjölk)

Förbrukn.

av mjölk

och mejeri- produkter

räknat i

mjölk (exkl.

fodermjölk)

Över-

skott

milj. kg

milj. kg

milj. kg

4 326

3 691

635

4 331

4 206

125

4 650

4 274

376

4 547

4 024

523

4 323

3 975

372

4 287

3 897

390

4 312

3 931

381

Riksnote
-

Netto-

export

räknad

ringen på

mejeri- smör inkl.

allm.

Export- pris på

smör1

i mjölk

mjölkpris-

tillägg

milj. kg

öre/kg

öre/kg

618

277

194

5

514

612

344

556

562

406

591

540

512

682

544

280

699

609

380

665

520

1 Härifrån avgår frakt- och exportkostnader, vilka för närvarande uppgår till drygt 25 öre/kg.

Nämnden övergår härefter till mjölkproduktionen och påpekar, att denna

i slutet av 1940-talet uppvisade en kraftig stegring, samtidigt som det

inhemska avsättningsutrymmet begränsades genom en förskjutning av konsumtionen

från smör till margarin, en utveckling som även kunde konstateras

i åtskilliga andra länder. Risk förelåg sålunda för att betydande och

svåravsättbara överskott på mjölkområdet skulle uppstå, varför nämnden

och jordbruksorganisationerna våren 1951 ansåg sig föranlåtna att rekommendera

en minskning av mjölkproduktionen genom en utvidgning av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

bland annat spannmåls- och fläskproduktionen. Priserna på sistnämnda

produkter höjdes, och effekten blev en begränsning av mjölkproduktionen

under de närmast följande åren. Under kalenderåret 1953 har dock mjölkproduktionen

varit 1 procent större än under föregående år.

Nämnden finner det i föreliggande sammanhang vara befogat att närmare

undersöka, på vilket sätt den nyssnämnda begränsningen av mjölkproduktionen

har skett och anför härom.

I samband med arealinventeringarna har för åren 1949 och 1952 utförts

undersökningar angående mjölkproduktionens utveckling i olika områden

och storleksgrupper. Undersökningarna visar, att medan mjölkproduktionen

vid gårdar över 2 hektar totalt sett mellan nämnda år har minskat med ungefär

2 procent, utvecklingen i olika områden och storleksgrupper uppvisar

åtskilliga särdrag. Sålunda hänför sig nedgången i mjölkproduktionen uteslutande

till storleksgrupper över 20 hektar, där mjölkproduktionen har

minskat med 9 procent, samtidigt som produktionen i storleksgrupperna

2—10 hektar stigit med 2 procent. Genom denna utveckling har tyngdpunkten

i mjölkproduktionen förskjutits mot de mindre brukningsdelarna. Vidare

hänför sig nedgången i mjölkproduktionen till områdena i Syd- och

Mellansverige, medan produktionen i landets nordligare delar har stigit med

2 procent. Enär omläggningen av mjölkproduktionen ännu pågick 1952,

är förskjutningen mot mindre brukningsdelar och landets nordligare delar

starkare än vad de anförda siffrorna utvisar.

Den ökade mjölkproduktionen i Norrland inger enligt nämndens mening

betänkligheter med hänsyn till kostnaderna för denna produktion. Genom

de särskilda bidrag, som utgår för mjölkproduktionen i detta område,

är producentpriserna (inklusive bidrag) för mjölk i Norrland väsentligt

högre än i övriga delar av landet. De extra mjölkpristillägg, vilka utgår

med varierande belopp i norra Sverige, utgör således i genomsnitt vid den

för hela riket beräknade medelfetthalten, som är lägre än i Norrland, 5,7

öre per kilogram mjölk. Det sammanlagda genomsnittliga subventions
Beräknade

genomsnittliga

subventionsbelopp

(allmänt

och

extra mjölkpris
Område

tillägg samt leve
ranstillägg

exkl.

prodn centbidrag)

i öre per kg invägd

mjölk med en

fetthalt av 3,76 %

Norrbottens län och vissa delar av Västerbottens,

Jämtlands, Västernorrlands

samt Kopparbergs län.............. 11,4

Huvuddelen av Västerbottens och Jämtlands

län.......................... 10,8

Huvuddelen av Västernorrlands län .... 9,5

Hälsingland samt del av Kopparbergs län 8,3

Gästrikland samt vissa delar av norra

Svealand och norra Älvsborgs län---- 5,5

Övriga Sverige....................... 4,1

Genomsnittliga subventioner

exkl. producentbidrag

i öre per kg vid

en årsleverans av

4 000

10 000

15 000

kg

kg

kg

9,6

12,6

11,6

9,0

12,0

11,0

7,7

10,7

9,7

6,6

9,6

8,6

3,9

6,9

5,9

2,8

5,8

4,8

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180.

beloppet per kilogram i Norrland invägd mjölk uppgår 1953/54 till drygt

10 öre per kilogram. Av den på s. 48 intagna tablån, som sammanställts av

nämnden, framgår dock, att variationerna är betydande mellan olika områden

och att subventionsbeloppet kan uppgå till närmare 13 öre per kilogram.

Nämnden påpekar vidare, att genom den ökade produktionen Norrland ej

endast blivit självförsörjande utan även bidrar till vårt exportöverskott av

smör. Att sådan export blir rätt dyrbar, exemplifieras av nämnden på följande

sätt.

Om man utgår från gällande smörpris och därtill lägger nämnda subventioner

(beräknade exklusive producentbidrag) kan ett kilogram i Norrland

producerat smör sägas kosta 8,30 kronor (av bidragen utgör leveranstillägget

cirka 40 öre), medan det jämförliga priset i södra och mellersta

Sverige uppgår till 6,95 (leveranstillägget uppgår här till cirka 30 öre).

Smör, som tillverkas av mjölk från leverantörer med maximalt leveranstillägg

av 3 öre per kilogram, kan beräknas kosta cirka 8 kronor 80 öre

i Norrbotten, cirka 8 kronor 60 öre genomsnittligt i Norrland och cirka 7

kronor 30 öre per kilogram i södra och mellersta Sverige. Till de nu angivna

siffrorna för norrländskt smör bör dessutom vid export läggas cirka 10 öre

per kilogram för högre transportkostnader.

Beträffande den inhemska konsumtionsutvecklingen för smör anför nämnden,

att smörets andel i matfettskonsumtionen i år har ökat något i motsats

till de föregående åren, då andelen väsentligt reducerades. År 1951 svarade

sålunda smör för 13,7 kilogram eller 56 procent av den till 24,6 kilogram

uppgående per-capita-konsumtionen av matfett; 1952 hade dess andel sjunkit

till 11,7 kilogram eller 48 procent. År 1953 beräknas däremot smörkonsumtionen

ha varit något större eller 11,8 kilogram. Utvecklingen under

det senaste året kan dock enligt nämnden näppeligen tagas som intäkt för

att den långsiktiga förskjutningen mot ökad margarinkonsumtion avbrutits.

Efter den starka förskjutningen mellan 1951 och 1952 är en följande stagnation

under ett år med ökade inkomster för stora konsumentgrupper i och

för sig förklarlig. Man får sålunda vara beredd på att det inhemska avsättningsutrymmet

för smör på längre sikt vid oförändrad prisrelation kan

komma att ytterligare krympa. Enär margarinet i övriga länder starkt vunnit

terräng på smörets bekostnad och utvecklingen där vidare går i riktning

mot en ökad mjölkproduktion, kan vid ökade överskott på hemmamarknaden

betydande avsättningssvårigheter uppstå.

I fråga om avsättningsmöjligheterna utomlands anför nämnden i huvudsak

följande.

För smörets del torde under den närmaste tiden tillräckliga avsättningsmöjligheter

föreligga, men man måste räkna med ett exportpris, som understiger

det under föregående regleringsår uppnådda. Intresse för svenskt

smör har förelegat från olika östeuropeiska länders sida. Vidare kan noteras,

att i det aktuella handelsavtalet med Storbritannien smör har inskrivits

med en kvantitet av 5 miljoner kilogram. På den västtyska marknaden har

den svenska smörexporten hindrats av den höga tullen, som för närvarande

uppgår till 25 procent, och någon överenskommelse om smörexporten till

detta land bär ännu ej kunnat nås. En betydande del av det svenska smöröverskottet

måste därför avsättas på tillfälliga marknader.

4 Ililmnij till riksdagens protokoll 1 samt. Nr ISO.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Kolt

Produk-

tion,

Kon-

sumtion,

1938/39 ......

milj. kg

..... 152

milj. kg

153

1948/49 ......

..... 126

138

1949/50 ......

..... 131

151

1950/51 ......

..... 140

158

1951/52 ......

..... 156

160

1952/53 ......

..... 141

152

1953/54 ......

..... 137

145

Försäljnings- pris i parti

i Stockholm

på nötkött

(ko klass 1)

Jämförligt

Under-

Netto-

importpris

skott,

import,

på nötkött

(exkl. tull)

milj. kg

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1

4

120

100

12

11

211

213

20

24

247

209

18

20

245

208

4

3

289

237

11

10

364

275

8

8

358

295

(sept.—febr.)

Den svenska köttproduktionen står i intimt samband med mjölkproduktionen,

och slakten av storboskap består till två tredjedelar av utgallrade

mjölkkor. Under senare år har dock, upplyser nämnden, en ökning av ungnötslakten

ägt rum. Den reducerade kostammen och återgången till en mera

normal utslaktning har emellertid medfört en viss minskning av köttproduktionen.

Konsumtionen har dock samtidigt förskjutits mot fläsk, varigenom

importbehovet har minskat.

Importen sker liksom tidigare huvudsakligen från Danmark, Irland och

Uruguay. Priserna har varit relativt stabila. Den internationella köttmarknaden

influeras ej på samma sätt som fläskmarknaden av förskjutningar i

fodermedelspriserna. Det bör nämnas att, enär den internationella handeln

med kött är av relativt liten omfattning, de internationella priserna för kött

lätt påverkas, när t. ex. tillfälliga köpare uppträder på eller försvinner från

marknaden. I

Försälj-

Fläsk

Produk-

tion

Kon-

sum-

tion

över- eller

under- skott

Netto-

export

eller

-import

nings- pris i

parti i

Stock-

Jämför

ligt im- portpris

på fläsk

holm på

(exkl. tull)

fläsk

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1938/39 ....

.... 155

137

+ 18

+ 13

140

95

1948/49 ....

.... 159

159

0

0

253

321

1949/50 ....

.... 170

174

— 4

— 3

240

334

1950/51 ....

.... 170

178

— 8

— 6

282

342

1951/52 ....

.... 173

170

+ 3

0

354

342

1952/53 ....

.... 187

180

+ 7

+ 9

341

1 300

1953/54 ....

.... 189

189

—

+ 3

339

1 285

1 Detta pris är baserat på under 1954 (respektive 1953) gällande engelska importpriser på

bacon. Sedan oktober 1953 har priset på andra marknader än den engelska legat ungefär i jämnhöjd

med de inom Sverige gällande fläskpriserna; sålunda har priset vid import till Sverige under

november 1953—januari 1954 legat vid 345 öre/kg d. v. s. något över det svenska. Vid export

avgår från dessa priser ca 30 öre/kg, motsvarande frakt Malmö—Stockholm, importkostnader,

som ingår i dessa priser, samt exportkostnader.

I fråga om fläskproduktionen framhåller nämnden, att den tillhör de mera

oberäkneliga produktionsgrenarna och att de prishöjningar, som successivt

genomfördes från och med 1950, icke resulterade i en ökad produktion förr
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

än 1952. Den då inträdande produktionsökningen blev i stället rätt kraftig,

och man fick en del svårigheter att då avsätta det plötsligt föreliggande

fläsköverskottet. Export kunde dock 1953 ordnas såväl till England som

Västtyskland. Hösten 1952 sänktes priserna inom landet, vilket ledde till

minskade betäckningar och en lägre svinslakt följande höst. Enär den inhemska

konsumtionen hade stigit uppstod i slutet av 1953 vissa svårigheter

att uppfylla våra exportåtaganden. Samtidigt har på grund av sjunkande

fodermedelspriser förhållandet mellan dessa priser och fläskpriset blivit

gynnsamt för fläskproduktionen. Till följd härav har höga betäckningssiffror

redovisats från och med hösten 1953. Man kan sålunda framöver räkna

med en väsentligt ökad fläskproduktion.

Produk-

Konsum-

över-

Netto-

Svensk ägg-

Export-

Ägg

tion

tion

skott

export

notering

pris*

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1938/39 .......

........ 61

56

5

5

141

131

1948/49 .......

........ 75

70

5

2

265

266

1949/50 .......

........ 83

72

11

12

253

305

1950/51 .......

........ 83

73

10

10

272

354

1951/52 .......

........ 80

72

8

8

304

370

1952/53 .......

........ 81

73

8

8

316

355

1953/54 .......

........ 82

74

8

8

1 295

345

1 Beräknat medelpris enligt jordbrukskalkylen. — 2 Härifrån avgår kostnaderna för uppsamling,

emballage och övriga exportkostnader, vilka för närvarande uppskattas till 70 öre/kg.

Beträffande ägg räknar nämnden med en i stort sett oförändrad överskottsproduktion.

Avsättningen kan väntas ske utan alltför stora svårigheter,

även om vissa tecken tyder på en ökad äggproduktion såväl i exportsom

importländerna. Exportpriset väntas därför bli något lägre än tidigare.

Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att våra avsättningsmöjligheter

på jordbruksområdet knappast ger anledning till någon särskild pessimism.

Åtminstone torde de aktuella överskotten kunna avsättas utan alltför

stora svårigheter. Beträffande animalier har vi åter börjat komma in på vår

traditionella förkrigsmarknad, England, och vidare har beträffande smör

och ägg importintresse anmälts av vissa östeuropeiska länder. I förhållande

till föregående år har dock exportpriserna sjunkit avsevärt, vilket av nämnden

belyses genom följande indexserie, omfattande vete, socker, nötkött,

fläsk, smör och ägg. I serien har saminanvägning skett med den inhemska

förbrukningen av respektive varuslag som vikter.

1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53

Import/exportpriser . . 100 104 110 117 112 103

Svenska priser....... 100 103 111 134 144 140

Siffrorna tyder enligt nämnden på att import/exportpriserna sedan föregående

år har sjunkit med cirka 8 procent och numera är endast något

högre än före Koreakrigets utbrott. Den inhemska producentprisnivån har

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

samtidigt i förhållande till det gångna året reducerats med omkring 3 procent.

Nämnden påpekar i fortsättningen, att den mer eller mindre optimistiska

synen på våra aktuella avsättningsmöjligheter tarvar en speciell reservation.

En betydande del av våra överskottsprodukter på jordbruksområdet finner

för närvarande avsättning på tillfälliga marknader. Även om man därigenom

i vissa fall kan utvinna något högre priser, innebär detta icke obetydliga

risker särskilt med tanke på våra växande överskott. Det är därför

angeläget att genom överenskommelser på längre sikt söka säkra avsättningen

för våra jordbruksprodukter.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t våren 1953 angående de prisreglerande

åtgärderna regleringsåret 1953/54 berörde jordbruksnämnden bland annat

frågan om överskottsproblemet på längre sikt och dess inverkan på det jordbrukspolitiska

målet om inkomstlikställighet mellan jordbruksbefolkningen

och jämförliga befolkningsgrupper. Nämnden framhöll därvid, att de senaste

årens starka produktionsstegring inom jordbruket i och för sig var

enbart glädjande, så länge den åstadkoms genom ett rationellare och effektivare

utnyttjande av tillgängliga produktionsmedel, överskottsproduktionen

kunde i detta fall anses som en marginalproduktion, för vilken de fasta

kostnaderna icke nämnvärt förändrades med produktionskvantiteten. På

kort sikt kunde denna produktion följaktligen anses som lönande såväl ur

jordbrukets som samhällets synpunkt, även om den fick avsättas i utlandet

till lägre priser än de inhemska. Nämnden framhöll dock vidare, att frågan

fick en annan aspekt, om överskottsproduktionen drog till sig nya produktionsmedel,

som med större ekonomiskt utbyte kunde användas i någon

annan näringsgren.

Nämnden har nu i sin skrivelse den 5 mars 1954 återkommit till överskottsproblemet

på längre sikt och med utgångspunkt från vissa beräkningar

av den framtida produktionsutvecklingen, vilka verkställts av nämndens utredningsbyrå

för jordbruksprisutredningens räkning, framhållit att överskottsproduktionen

inom få år kan bli betydligt större än för närvarande.

Vid beräkningarna har man antagit en i stort sett oförändrad kalorimässig

per-capita-konsumtion av livsmedel, samtidigt som man har förutsatt en

fortsatt förskjutning i konsumtionens sammansättning från vegetabilier till

animalier. Beträffande produktionen har i beräkningarna antagits en oförändrad

jordbruksareal och beträffande hektarskördarna har man utgått från

skördeutvecklingen under åren 1921—39 och 1948—53.

Även om de anförda prognosberäkningarna måste bedömas med viss försiktighet,

är det enligt nämnden tydligt, att vid oförändrad jordbruksareal

överskottsproduktionen kommer att tendera att öka under de kommande

åren. Med tanke på att rätt stora svårigheter föreligger att avsätta växande

överskott på utlandsmarknaden, anser nämnden, att största uppmärksamhet

bör ägnas åt de åtgärder på den yttre rationaliseringens område, genom

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 180.

53

vilka enligt 1947 års riksdagsbeslut en begränsning av vår jordbruksproduktion

skulle genomföras.

I det följande övergår nämnden till att behandla vissa aktuella spörsmål

och anför härvid till en början följande.

Prisstödet åt jordbruket skall enligt 1947 års riksdagsbeslut främst lämnas

genom importreglerande åtgärder, d. v. s. i första hand genom en avgiftsbeläggning

av importen samt, om avgiftsbeläggningen ej visar sig vara

tillräcklig, även genom kvantitativa importregleringar. Däremot skall statens

direkta befattning med avsättningen av jordbruksprodukter och de

priser, som jordbrukarna erhåller för dessa, begränsas så mycket som möjligt.

Staten skall följaktligen enligt beslutet icke garantera, att en viss prisnivå

under alla förhållanden upprätthålles, utan jordbruket har att självt

under eget ansvar och inom ramen för det stöd, som de statliga åtgärderna

kan ge, ordna pris- och avsättningsförhållandena på bästa sätt.

I enlighet med dessa principer har från och med 1954 års skörd garantiprissystemet

för brödsäd och oljeväxter slopats. Genom ifrågavarande omläggning

får i fortsättningen även dessa produktionsgrenar bära de förluster,

som uppstår genom att en del av produktionen måste avsättas i utlandet

till lägre priser än de inhemska. Därmed har principen om att de enskilda

produktionsgrenarna skall bära sina eventuella exportförluster genomförts.

Enär på vissa håll oklarhet har rått beträffande frågan om vem som slutligen

bär de förluster, som uppstår genom att en del av produktionen avsättes

i utlandet till lägre priser än de inhemska, tager nämnden i sin skrivelse

upp denna fråga till närmare behandling och berör därvid först 1947

års riksdagsbeslut. Enligt detta har som mål för jordbrukspolitiken uppställts

en höjning av jordbruksbefolkningens inkomstnivå, så att denna så

småningom skall komma i paritet med inkomstnivån för jämförliga befolkningsgrupper.

Prisstödet skall dock för olika produkter utgå högst för en

produktion, motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet. Något statligt

stöd vid export av jordbruksprodukter skall alltså icke förekomma. I fråga

om mejeriprodukter göres dock visst undantag från denna regel. Vid nämnda

tidpunkt räknade man icke med att totalproduktionen skulle överstiga

vårt behov. Man var visserligen medveten om att jordbruksproduktionen

uppvisade en stigande tendens men antog, att ett överskottsläge icke ens

vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle uppstå förrän efter en relativt

lång tidrymd. För övrigt ansåg man, att den långsiktiga jordbrukspolitiken

fortsättningsvis borde så anordnas, att överskott icke uppkomme.

Nämnden påpekar härefter, att jordbruksproduktionen har kraftigt utvidgats

under de gångna åren och kommit att överstiga det totala inhemska

avsättningsutrymmet. Som underlag för en bedömning av utvecklingen av

jordbruksbefolkningens inkomstförhållanden har samtidigt — i avvaktan på

införandet av ett av 1947 års riksdag förordat system, byggt på så kallade

typjordbrukskalkyler — totalkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

tillämpats vid prissättningen. I denna kalkyl har man så långt möjligt

sökt fånga de verkliga inkomsterna och kostnaderna för jordbruket i dess

helhet. I enlighet härmed har man för de kvantiteter, som exporterats, räk
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nät med de därvid erhållna priserna. Vid tillämpningen av totalkalkylen

som utgångspunkt för prissättningen utgår man sålunda från den faktiska

utvecklingen av jordbrukets inkomster, oavsett om de har erhållits vid försäljning

på den inhemska eller utländska marknaden. Riktpunkten har härvid

givetvis varit det mål, som 1947 års riksdag angivit i fråga om jordbrukarnas

inkomstbildning.

Lägger man totalkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader till

grund för prissättningen, tar man därigenom hänsyn till de förskjutningar

i jordbrukets inkomster, som uppstår genom att en del av produktionen avsättes

i utlandet, vare sig de uppnådda priserna är högre eller lägre än de

inhemska. Detta bör enligt nämnden överensstämma med andemeningen i

1947 års beslut, såvida icke exporten ur samhällets synpunkt är förlustbringande.

I den mån så är fallet, medför naturligtvis ett prissättningsförfarande,

grundat på totalkalkylen, att samhället i sin helhet via höjda inlandspriser

bär de förluster, som uppstår, därest jordbruksproduktionen

kommer att överstiga det inhemska avsättningsutrymmet. Vid bedömningen

av huruvida exporten är förlustbringande eller vinstgivande bör observerats,

att överskottsproduktionen har åstadkommits icke genom en utvidgad produktionsapparat

inom jordbruket utan genom ett bättre tillvaratagande av

tillgängliga produktionsmedel. Nämnden påpekar, att enligt dess mening

överskottsproduktionen utgör en marginalproduktion, erhållen inom en näringsgren,

som arbetar med stora fasta kostnader. Att den svenska jordbruksproduktionen

sålunda har kommit att överstiga det inhemska avsättningsutrymmet

måste på kort sikt betecknas som nationalekonomiskt sett

lönande, även om överskotten måste avsättas i utlandet till lägre priser än

de, som råder inom landet. Även om man i dagligt tal kallar de skillnader,

som uppstår vid försäljning av vissa kvantiteter jordbruksprodukter till utlandet

till lägre priser än de inländska, för exportförluster, kan exporten i

sig själv reellt icke anses som förlustbringande. Prisdifferentiering mellan

den inhemska och utländska marknaden är, framhåller nämnden vidare,

ingalunda ovanlig på det industriella området. För att tillfullo utnyttja sin

produktionskapacitet brukar åtskilliga tullskyddade industrier sälja en del

av sin produktion till utlandet till lägre priser än som de uttager på hemmamarknaden,

utan att några ur samhällsekonomisk synpunkt befogade anmärkningar

kan riktas däremot. Enär överskottsproduktionen på jordbruksområdet

icke oväsentligt bidrar till jordbrukets inkomster, skulle en lägre

produktionsvolym innebära högre inlandspriser vid samma inkomstnivå för

jordbruket. Det är därför naturligt att vid bestämningen av prissättningen

på jordbruksprodukter utgå från det totala inkomstbelopp, som jordbruket

verkligen uppnår, oavsett om avsättningen har skett utom eller inom landet.

Nämnden understryker, att angivna resonemang endast gäller på kort

sikt, d. v. s. så länge överskottsproduktionen kan anses uppstå genom ett

bättre utnyttjande av tillgängliga produktionsmedel. På längre sikt blir läget

givetvis annorlunda, om överskottsproduktionen inom jordbruket föranleder

nyinvesteringar och för denna produktion krävs nya produktionsmedel

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

eller däri kvarhålles i för stor utsträckning produktionsmedel, som med

bättre ekonomiskt utbyte kunde användas i någon annan näringsgren.

Det är däremot en annan fråga, huruvida något direkt statligt stöd vid

export av jordbruksprodukter skall få förekomma. I 1947 års riksdagsbeslut

har fastslagits, att med visst undantag för smör sådant stöd icke skall lämnas.

Man har också genomfört denna princip, och de olika produktionsgrenarna

får själva svara för de förluster i förhållande till inlandspriserna, som

kan uppstå vid avsättning av överskottskvantiteter i utlandet. Det för en

produkt fastställda priset gäller således endast för den kvantitet, som kan

finna avsättning inom landet. Vid försäljning av en del av produktionen till

utlandet till ett lägre pris slås den på detta sätt i förhållande till inlandspriset

uppkomna exportförlusten ut över hela produktionen av ifrågavarande

produkt. Det pris, som producenterna av ett visst jordbruksalster uppnår,

är följaktligen beroende även av överskottsproduktionens omfattning

och exportpriset.

Härefter kommer nämnden in på de internationella liberaliseringssträvandena

på utrikeshandelns område samt på det sedan några år pågående

arbetet beträffande europeiskt ekonomiskt samarbete på jordbrukets område

(gröna poolen) och anför i huvudsak härom.

Beträffande de importreglerande åtgärderna har under de gångna åren

de kvantitativa importbegränsningarna i viss utsträckning slopats, och

gränsskyddet åt den inhemska jordbruksproduktionen lämnas nu till stor

del genom avgiftsbeläggning av införseln. De internationella liberaliseringssträvandena

på utrikeshandelns område har sålunda till viss grad kunnat

tillmötesgås även på jordbruksområdet. Det bör dock påpekas, att åtskilliga

kvantitativa importregleringar ännu återstår. Efter frilistningen av fettvarorna

uppgår frilistningen för närvarande till 54 procent av den totala

(statliga och privata) införseln av jordbruksprodukter från OEEC-länderna.

Enligt nämndens uppfattning bör liberaliseringssträvandena fortsätta och en

övergång från kvantitativa regleringar till importavgiftssystem successivt

genomföras även för de återstående varugrupperna, dock givetvis under förutsättning

att även andra länder fortsätter på liberaliseringsvägen. Det är

angeläget att 1947 års riksdagsbeslut, som avböjde kvantitativa regleringar,

under förutsättning av reciprocitet snarast genomföres även i denna del.

Grundtanken beträffande europeiskt ekonomiskt samarbete på jordbrukets

område har från början varit bildandet av en gemensam europeisk

marknad för jordbruksprodukter, något som dock för närvarande synes vara

svårt att genomföra med tanke på ländernas särintressen. Vid de diskussioner,

som förts på senare tid, har man dock ej ensidigt inriktat sig på det

slutliga målet om en gemensam marknad, utan man har också diskuterat

möjligheterna att nå en liberalisering av (ten inomeuropeiska handeln med

jordbruksprodukter samt eventuella inomeuropeiska varuöverenskommelser.

Det är visserligen icke klart, att ett samarbete av det slag, som hittills

varit föremål för diskussioner, skulle bli till fördel för vårt land. Å andra

sidan måste emellertid beaktas, att vår export kan komma att försvåras, om

vi ställer oss utanför en eventuell överenkommelse i denna riktning. I den

mån en sådan huvudsakligen går ut på eu liberalisering av den inomeuropeiska

handeln med jordbruksprodukter, torde den för övrigt ur vår synpunkt

bli till mera nytta än skada.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Principen om att staten icke direkt skall ingripa i prisbildningen på jordbruksprodukter

kan enligt nämndens mening icke anses vara förenlig med

förekomsten av statligt lagringsstöd. Sådant stöd för smör har slopats från

och med innevarande regleringsår, medan lagringsstödet för kött och fläsk

fortfarande har kvarstått. Nämnden föreslår nu, att även lagringsstödet

för kött och fläsk skall upphöra från och med 1954/55.

Nämnden erinrar avslutningsvis i den allmänna avdelningen av sin skrivelse

om att den sommaren 1952 tillsatta jordbruksprisutredningen snart

kan väntas avlämna sitt betänkande angående formerna för prisstödjande

åtgärder på jordbruksområdet. I avvaktan på resultatet av denna utredning

har prissättningen i år skett enligt oförändrade grunder, och nämnden har

vid sina förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation liksom tidigare

utgått från totalkalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader.

Enär jordbruksprisutredningen kan väntas framlägga vissa undersökningar

angående jordbruksbefolkningens inkomstläge, har nämnden i föreliggande

sammanhang ej gått in på detta spörsmål.

Riksdagsbemyndiganden.

Kungl. Maj:t lämnade den 5 juni 1953 i uppdrag till jordbruksnämnden

att ange de riksdagsbemyndiganden rörande jordbruksregleringen, som

borde förlängas att gälla jämväl under regleringsåret 1954/55. Till fullgörande

härav har nämnden, i vad avser de delar av jordbruksregleringen,

som kan anses tillhöra nämndens verksamhetsområde och som icke faller

inom sockerregleringen, lämnat en särskild redogörelse för riksdagsbemyndigandena.

Nämnden erinrar till en början om att riksdagens bemyndiganden i fråga

om jordbruksregleringen under senare år varit meddelade i form av

dels regleringsförfattningar, vid vilkas tillkomst riksdagen medverkat,

dels icke tidsbegränsade riktlinjer för jordbrukspolitiken enligt 1947 års

principbeslut,

dels ock medgivanden för Kungl. Maj :t att under de olika regleringsåren

vidtaga åtgärder för reglering av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med särskilda,

av riksdagen i anledning av propositioner angivna riktlinjer.

Författningar, vid vilkas tillkomst riksdagen medverkat, kan nu enligt

nämndens redogörelse läggas till grund för väsentliga delar av jordbruksregleringen.

I detta sammanhang erinrar nämnden om följande förordningar.

Den 29 maj 1933, nr 234, angående användande av svensk havre vid grynoch

mjöltillverkning m. m.;

den 14 juni 1933, nr 329, om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl

(ändrad senast 320/1943);

den 24 maj 1934, nr 172, om skatt å kli (ändrad 321/1943);

den 24 maj 1934, nr 180, angående villkor i vissa fall för införsel av fo
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

dermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad spannmål;

den It juni 1937, nr 369, angående utförselbevis för råg och vete (förlängd

tills vidare 457/1943);

den 28 juni 1941, nr 488, angående mjölkavgift;

den 30 december 1941, nr 1011, angående klassificering av kött (andrad

530/1948);

den 30 juni 1943, nr 454, om tillverkning av potatismjöl;

den 30 juni 1944, nr 459, angående avgift för smör som användes för

framställning av grädde m. m. (ändrad 475/1950);

den 10 juli 1947, nr 378, om viss avgift å mjölk, grädde och ost (förlängd

tills vidare 474/1950; ändrad 428/1948, 364/1952 och 377/1953);

den 8 juni 1951, nr 379, angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m. (ändrad 366/1952);

den 6 juni 1952, nr 365, angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m.;

den 5 juni 1953, nr 375, med vissa bestämmelser angående prisregleringen

för råg och vete;

den 5 juni 1953, nr 376, angående slaktdjursavgift;

den 5 juni 1953, nr 395, angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.;

den 5 juni 1953, nr 396, om accis å fettemulsion in. m.; samt

den 5 juni 1953, nr 397, angående avgift för fettvaror som anvandas for

framställning av fettemulsion m. m.

Härjämte nämnes

lagen den 30 september 1938, nr 611, om handel med fodermedel, vilken

icke satts i kraft *

förordningen den 26 februari 1954 angående tillverkning av brännvin.

(Förordningen innehåller bland annat en bestämmelse angående särskild

avgift vid användande av utländsk råvara vid brännvinstillverkningen. Motsvarande

bestämmelser gäller enligt förordningen 1912: 170 även beträffande

utländsk råvara vid tillverkning av stärkelse.); ävensom

livsmedelsstadgan den 21 december 1951, nr 824, vilken utfardats efter

riksdagens hörande och i vissa delar berör jordbruksnämnden.

Samtliga nu angivna författningar gäller utan tidsbegränsning.

Nämnden föreslår, att 1933 års förordning om skatt å oljekakor in. in.

skall ersättas av nya bestämmelser om avgift på oljekraftfoder. Enligt vad

som anges under rubrikerna författningsfrågor, fettvaruregleringen och brödsädsregleringen

föreslår nämnden vidare ändringar i förordningarna om reglering

av införseln och utförseln av jordbruksprodukter m. in. samt av införseln

av fettråvaror, m. m., ävensom i förordningen angående prisregleringen

för vete och råg. I fråga om livsmedelsstadgan avser nämnden att

inom kort föreslå vissa ändringar. I övrigt anser nämnden samtliga de angivna

författningarna tillsvidare böra bibehållas i nuvarande skick, även

om en tillämpning av några av de äldre författningsbestämmelserna - beträffande

användande av svensk havre vid viss tillverkning, skatt å kli, denaturering

av spannmål och sådan mjölkavgift, som avses i 1941 års förordning

— för närvarande icke är aktuell, och bestämmelsernas bibehållande

därför närmast blir en beredskapsåtgärd med tanke på ett förändrat läge.

Nämnden förutsätter, att de författningar, som föreslås skola bibehållas,

ulan förnyat riksdagsbemyndigande erhåller giltighet tills vidare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Riksdagen har vidare i samband med de årliga godkännandena av aktuella

regleringsanordningar lämnat utan erinran åtgärder, som vidtagits enligt

av Kungl. Maj :t utfärdade kungörelser. Så har exempelvis för regleringsåret

1953/54 varit fallet beträffande standardiseringsåtgärder för mjölk

samt minimiinblandning av vissa inhemska produkter i oljekraftfoder.

Såvitt avser erforderliga riksdagsbemyndiganden för nästa regleringsår

förutsätter nämnden, att förslag till riksdagen avlåtes om att jordbruksregleringen

under året får, med tillämpning av gällande och nu föreslagna författningar

samt med anlitande av de medel, som ställs till förfogande, handhas

i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer. Härjämte måste

givetvis de av 1947 års riksdag meddelade allmänna riktlinjerna för jordbruksregleringen

anses äga fortsatt giltighet, i den mån de icke strider mot

de särskilda riktlinjer, som för regleringsåret godkännes av riksdagen, eller

redan ersatts av författningsbestämmelser, som utfärdats med riksdagens

samtycke. Under de senaste åren tillkomna förordningar om import- och

exportreglering, avgiftsbeläggning in. m. äger självfallet giltighet, även

där de till sin avfattning avviker från uttalanden i 1947 års beslut. För

deras tillämpning torde i sådana delar icke gälla andra riksdagsdirektiv än

de, som meddelats i samband med eller efter förordningens tillkomst. Vad

särskilt beträffar de bemyndiganden, som förordningarna om import- och

exportreglering lämnar i fråga om uttagande av avgifter, torde dessa enligt

nämnden innebära fullmakt för Kungl. Maj :t att förordna om avgift, i den

mån så erfordras för att genomföra prisregleringar på jordbrukets område

i enlighet med riksdagsdirektiv, som nyss nämnts.

I detta sammanhang har nämnden även berört några speciella spörsmål,

som i viss mån ansluter sig till den lämnade redogörelsen i fråga om riksdagsbemyndigandena.

Nämnden anför härom.

Kungl. Maj :t har, i anslutning till riksdagsbeslut, i brev den 28 juni 1935

till statskontoret bemyndigat jordbruksnämnden att uttaga avgifter vid utförsel

av ägg. Sådana avgifter har också till fullgörande av de årliga riksdagsdirektiven

för jordbruksregleringen uttagits under åren 1949—1952,

från och med februari 1951 genom förmedling av Sveriges export- och importförening

för ägg u. p. a. Genom förordningen angående reglering av

utförseln av levande djur och jordbruksprodukter har en ny grund lagts

för förordnanden av Kungl. Maj :t angående sådana exportavgifter. Då emellertid

bemyndigande för nämnden att uttaga äggexportavgifter redan föreligger,

har dylikt förordnande hittills icke ansetts behövligt. För det fall att

en exportavgift ånyo blir aktuell torde enligt nämndens mening bemyndigande

härtill böra lämnas enligt utförselförordningen. 1935 års bemyndigande

kan alltså upphöra att gälla.

Enligt kungörelsen den 31 mars 1950, nr 156, kan, i den mån jordbruksnämnden

(livsmedelskommissionen) så bestämmer, vid export av jordbruksprodukter

in. m. uttagas så kallad utjämningsavgift för utjämnande

bland annat av vissa för den inhemska marknaden avsedda prissubventioner.

För närvarande uttages icke någon sådan avgift. Av en interpellation

vid 1950 års riksdag framgår, att man tidigare ifrågasatt, om icke riksdagen

borde medverka vid beslut om avgifter av ifrågavarande slag. Nämnden utgår

emellertid ifrån att utjämningsavgift enligt den nyss angivna författ
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ningen — vilken för övrigt omnämnts i propositionen nr 236 till 1952 års

riksdag (sid. 134) —jämväl i fortsättningen, i den mån så blir aktuellt, skall

kunna uttagas utan hinder av att författningen tillkommit utan riksdagens

medverkan.

De flesta av de löpande statistiska undersökningarna pa jordbruksområdet,

såsom areal- och husdjursinventeringarna, svin- och hönsräkningarna

samt undersökningen av jordbrukets kontanta inkomster och utgifter försiggår

numera i statistiska centralbyråns regi. Nämnden brukar emellertid

årligen på framställning av konjunkturinstitutet och med Kungl. Maj :ts

medgivande företaga en lagerinventering hos handel och industri i avseende

å jordbruksvarorna. Vidare företar nämnden med Kungl. Maj :ts bemyndigande

vissa specialundersökningar, exempelvis undersökningen rörande

vissa kostnader i samband med odlingen av sockerbetor, höstvete och höstraps

samt den så kallade östgötaundersökningen angående arbetskostnadernas

relation till brukningsdelarnas storlek, arrondering och mekaniseringsgrad.

Nämnden förutsätter, att riksdagens bemyndigande icke erfordras for

att nämnden skall på sätt hittills skett och med anlitande av tillgängliga

medel kunna företaga de statistiska undersökningar, som i fortsättningen

kan befinnas erforderliga för jordbruksregleringens genomförande.

Brödsädsregleringen.

Om försörjningsläget beträffande brödsäd framhåller jordbruksnämnden

till en början, att såvitt nu kan bedömas saluöverskottet av 1953 års brödsädsskörd

(däri ej inräknat utsäde och avrens m. m.) kommer att uppgå

till omkring 405 000 ton höstvete, 370 000 ton vårvete och 225 000 ton råg

eller sammanlagt 1 miljon ton. Handelsförmalningen under regleringsåret

1953/54 jämte visst svinn hos handeln och industrin kan beräknas till omkring

310 000 ton höstvete, 210 000 ton vårvete och 145 000 ton råg. Vårvetets

andel i förmalningen har under det senaste året beräknats öka avsevärt,

beroende på dels den relativa prissänkningen i förhållande till höstvetet,

dels att utländskt vete kommit till användning i mindre utsträckning

än tidigare. Det direkta överskottet av 1953 års skörd beräknas därför bli

omkring 95 000 ton höstvete, 160 000 ton vårvete och 80 000 ton råg eller

sammanlagt 335 000 ton brödsäd. Vid regleringsårets början fanns dessutom

ett övergångslager av äldre skördar, vilket med omkring 130 000 ton

översteg den kvantitet, som motsvarar beredskapslagret samt industrins

normala övergångslager. Däri ingår icke de kvantiteter, som den 1 september

1953 sålts för export men fortfarande kvarlåg i landet.

Det sammanlagda exportöverskottet för innevarande regleringsår skulle

sålunda enligt nämnden uppgå till cirka 465 000 ton brödsäd. Härav har

till och med februari 1954 försålts omkring 310 000 ton, varav cirka 285 000

ton vete och 25 000 ton råg. Av vetet har något över 35 000 ton utgjorts av

sådant, närmast till foder hänförligt vete, som spannmålsbolaget nödgats

övertaga till följd av de uppmjukningar av kvalitetsbcstämmclserna, som

genomfördes med hänsyn till skördeskadorna 1951 (rostangrepp) och 1952

(groddskador). Det aktuella exportbehovet före ny skörd har av nämnden

uppskattats till 155 000 ton.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Nämnden finner det önskvärt, att nuvarande överskott avsättes, innan

den nya skörden kommer i marknaden. Även om detta blir möjligt i fråga

om vetet, synes det mindre sannolikt, att hela rågöverskottet skall kunna

avsättas. Efterfrågan är begränsad och framför allt Argentina har länge utbjudit

råg till priser, som tidvis till och med varit lägre än för havre. Sedan

några veckor har de argentinska priserna emellertid varit något fastare men

trots detta har endast undantagsvis högre pris vid export av svensk råg än

26 kronor per deciton fob kunnat uppnås. I detta läge synes det enligt nämnden

icke vara anledning att forcera rågexporten. Skulle läget på världsmarknaden

icke avsevärt förbättras, anser nämnden det fördelaktigare att

låta rågen ingå i en foderblandning och sälja den här hemma. Om den nya

svenska fodersädsskörden blir mindre än behovet, kan därigenom måhända

undvikas import av utländska fodervaror, som i förhållande till fodervärdet

skulle ställa sig dyrare än det pris, som kan erhållas vid export av råg.

Nämnden upplyser, att underhandlingar om ytterligare exportförsäljningar

av råg pågår.

Vad beträffar 1954 års skörd ger enligt nämnden de uppskattningar, som

verkställts i samband med upprättandet av jordbrukskalkylen, vid handen,

att man vid normalt skördeutbyte måste räkna med ett överskott utöver det

inhemska konsumtionsbehovet av närmare 400 000 ton, varav omkring

100 000 ton råg. Av veteöverskottet torde något över hälften komma att utgöras

av vårvete. Uppskattningen grundar sig på en med 10 procent ökad

vårveteareal samt »normal» utvintring i fråga om höstsådda grödor. I

I sitt förslag till prisreglerande åtgärder 1953/54 anförde nämnden, att

den närmare utformningen av ett nytt system för brödsädsregleringen, för

vilket i princip redogjordes, skulle bli föremål för särskild utredning. En

sådan utredning har nu verkställts av en utav nämnden tillsatt kommitté,

vari ingått representanter för jordbruksorganisationerna, spannmålsbolaget,

handeln och kvarnindustrin. Eftersom utredningen även rörde den framtida

organisationen av oljeväxtfröexporten, ingick dessutom i kommittén

representanter för oljeväxtintressenterna. Kommittén, som benämnts spannmålskommittén,

har den 11 januari 1954 till nämnden överlämnat en promemoria

med förslag i ämnet.

I promemorian framhåller spannmålskommittén, att det är önskvärt att

ansvaret för exporten, för vilken kostnaderna i fortsättningen icke skall

bäras av staten, överflyttas till det enskilda näringslivet. Med hänsyn härtill

föreslår kommittén att en ekonomisk förening, förslagsvis kallad Svensk

spannmålshandel, skall bildas, vari som medlemmar bör ingå jordbrukarnas

centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund, spannmålshandlareföretagen,

såväl enskilda som producentkooperativa, samt kvarnindustriföretagen.

Kommittén anser, att en sådan förening skulle erbjuda goda betingelser för

att utnyttja näringslivets sakkunskap och initiativ. Vad beträffar föreningens

uppgifter anser kommittén övervägande skäl tala för att dessa ej skall

begränsas till enbart operationer på utlandsmarknaden utan även avse att

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

stödja den eftersträvade inhemska prisnivån på brödsäd genom åtgärder

inom landet. Då det icke kan vara lämpligt med två olika organisationer för

att handha uppgifterna på inlandsmarknaden, anser kommittén, att spannmålsbolagets

nuvarande uppgifter i allt väsentligt bör överflyttas på föreningen.

Detta gäller även beredskapslagringen. Däremot bör bolaget tills

vidare, under ändrat namn, äga och förvalta de lagerhus, som tidigare tillhört

statens lagerhus- och fryshusstyrelse men som för några år sedan överläts

på bolaget. Till föreningen bör överföras rätten att vid export av vete

och råg erhålla utförselbevis.

Kommittén anser det lämpligt, att den nya föreningen också skall handha

exporten av oljeväxtfröer. Därigenom undvikes det dubbelarbete, som

skulle uppstå genom att upprätta ett särskilt organ för denna verksamhet.

1 samband härmed har kommittén övervägt att på föreningen även överföra

den verksamhet, som sedan två år bedrives av Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a. Härigenom skulle man uppnå samma organisatoriska enhetlighet,

som man nu vinner på brödsädsområdet. Kommittén har likväl

stannat vid att tills vidare begränsa spannmålshandelsföreningens uppgifter

i fråga om oljeväxtfröer till att gälla exporten. Tre av kommitténs ledamöter

har dock ansett det rationellt och önskvärt, att oljeväxtintressentföreningens

verksamhet redan från början överföres på spannmålshandelsföreningen.

Vad beträffar verksamheten i övrigt skall den föreslagna föreningen enligt

kommitténs förslag med beaktande av det allmännas intressen i den

mån så erfordras vidtaga marknadsreglerande åtgärder såsom lagring, köp

och försäljning inom landet samt import och export. Föreningens verksamhet

i denna del enligt kommittéförslaget sammanfattas av nämnden på följande

sätt.

Utrikeshandeln avses att förbehållas föreningen och dess medlemmar.

Huvudregeln är, att de senare själva skall få uppträda på utlandsmarknaden.

Om så anses lämpligt, skall emellertid föreningen kunna göra exportförsäljningar

i eget namn. Denna form torde komma att användas endast

vid försäljning på sådana marknader, där inköpen i ena eller andra hänseendet

är centraldirigerade. Föreningen skall under alla förhållanden svara

för att export och import sker vid rätta tidpunkter och i lämpliga proportioner

mellan olika varuslag. Genom medel, som inflyter i form av förmalningsavgifter,

skall bidrag lämnas vid brödsädsexport såsom kompensation

för prisskillnad, i den mån den inhemska prisnivån överstiger världsmarknadspriserna.

Sådant bidrag skall även kunna lämnas vid export av förädlade

produkter, om möjlighet finnes att göra en direkt framräkning av den

i produkten ingående spannmålen. I fråga om oljeväxtfröer skall motsvarande

kompensation bestridas av oljcväxtintrcssentförcningen, som föreslås

skola till spannmål shandelsföreningen till exportpriset överlåta de kvantiteter,

som avses komma att försäljas på utlandsmarknaden, oavsett om

detta sker i form av obearbetat frö eller av oljefabrikerna i form av olja.

Det senare förfarandet förutsätter viss redovisningsskyldighet från oljefafarikernas

sida.

Skulle exportprisnivån eventuellt komma att överskrida den inhemska

prisnivån, vilket förutsättes bli undantagsfall, skall föreningen kunna ut
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

jämna prisskillnaden genom att uttaga exportavgift. Likaså skall importavgift

kunna uttagas, då marknadsläget föranleder därtill.

De allmänna direktiven för föreningens verksamhet skall enligt kommitténs

förslag meddelas av statsmakterna och nämnden, men föreningen skall

själv inom ramen för dessa direktiv avgöra storleken av de bidrag eller avgifter,

som vid varje tidpunkt skall utgå. Nämnden förutsättes emellertid

få befogenhet att ändra föreningens beslut om exportavgifter, därest så kan

anses motiverat av omständigheter, som inträffat sedan de allmänna direktiven

fastlagts.

Skulle nämnden av valuta- och handelspolitiska skäl ålägga föreningen att

göra en förlustbringande affär till pris, som väsentligt avviker från gällande

världsmarknadspris, skall merkostnaden härav enligt förslaget ej bäras

av föreningen.

Om prisnivån inom landet tenderar att överstiga den förutsatta, föreslår

kommittén, att nämnden skall kunna stoppa eller begränsa exporten ävensom

föranstalta om import, i första hand genom föreningen. Föreningens

försäljningar av importvaror skall ske till priser, som ansluter sig till dem,

som gäller för inhemska varor av motsvarande kvalitet. Om importpriset

ligger över den avsedda svenska prisnivån och föreningen ålagts verkställa

import, förutsättes uppkommande förlust skola täckas av statsmedel.

I utredningen beröres även förfarandet vid en eventuell kvotering av

exporten mellan medlemmarna. Det förutsättes dock, att kvotering skall ske

endast efter enhälligt styrelsebeslut eller efter nämndens åläggande.

I fråga om de åtgärder, genom vilka föreningen bör lösa sina uppgifter på

den inhemska marknaden, förutsätter kommittén, att förhandlingar härom

kommer att upptagas mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

och att samråd rörande den närmare utformningen sker mellan nämnden

och föreningen.

Vad beträffar lagringen av brödsäd framhåller kommittén, att denna avser

dels beredskapslagring för statens räkning av en utav statsmakterna

fastställd kvantitet, dels lagring för utjämning av variationer i skördeutfallet.

Utjämningslagringen måste helt handhas och bekostas av föreningen,

eftersom omfattningen blir beroende av föreningens exportpolitik. Kommittén

finner det naturligt, att även den rena beredskapslagringen skall ombesörjas

av föreningen, varvid den geografiska fördelningen bestämmes av

nämnden, som även bör få inflytande på lagringsvillkoren. I viss utsträckning

föreslås beredskapslagren skola få användas i utjämningssyfte. Kostnaderna

för beredskapslagringen förutsättes skola komma att täckas i särskild

ordning av statsmedel. Föreningen skall även ombesörja den kontinuerliga

omsättningen av beredskapslagren.

För beredskapslagring av fodermedel (majs och oljekraftfoder) anser

kommittén samma regler böra gälla som för brödsäd.

Rörande finansieringen av föreningens verksamhet föreslås dels vissa insatser

och lån från medlemmarna, dels överflyttning i erforderlig utsträckning

av spannmålsbolagets nuvarande statliga kreditmöjligheter. Nämnden

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 63

sammanfattar spannmålskommitténs förslag i denna del på i huvudsak följande

sätt.

Kommittén föreslår, att insatsbeloppet tör medlem skall vara 1 000 kronor

för enkel insats och att antalet insatser för de olika medlemmarna i princip

skall grundas på företagens omsättning respektive förmalning. För vissa

medlemmar (Sveriges lantbruksförbund och Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter)

skall antalet insatser bestämmas i särskild ordning. Sammanlagda

insatskapitalet beräknas bli omkring 320 000 kronor. Vidare anses

föreningen böra få möjlighet att som bidrag till administrationskostnaderna

uttaga en årlig medlemsavgift, motsvarande högst halva insatsbeloppet.

Härigenom skulle det för administrationen tillgängliga maximibeloppet bli

160 000 kronor per år. Medlemmarna bör för att bereda föreningen ökad

tillgång på kapital även vara skyldiga att bidraga med lån intill ett belopp,

motsvarande insatskapitalet. Den väsentliga finansieringen måste emellertid

enligt kommittén ske i annan ordning och det förutsättes, att de kreditmöjligheter,

som genom statsmakternas beslut öppnats för spannmålsbolaget,

i erforderlig utsträckning överföres till föreningen eller till nämnden

för föreningens räkning.

Enbart beredskapslagringen av brödsäd och fodermedel kommer, raknat

efter spannmålsbolagets nuvarande bokföringsvärden, att kräva ett kapital

av omkring 165 miljoner kronor. Spannmålsbolaget har för närvarande dels

en kredit å checkräkning hos riksbanken på 80 miljoner kronor, dels sammanlagt

175 miljoner kronor hos riksgäldskontoret, varav 125 miljoner

kronor i form av rörlig kredit. Bolagets sammanlagda statliga krediter uppgår

sålunda till 255 miljoner kronor, vartill kommer aktiekapital å 5 miljoner

kronor, vilket även utgöres av statsmedel.

Kommittén anser vidare, att huvuddelen av de medel, som i spannmålsbolagets

bokföring upptagits såsom en skaderegleringsfond och som uppkommit

genom att bolaget stått viss självrisk i fråga om sjötransporter inom

landet och beträffande brand för lagervaror, bör överföras till föreningen,

som lämpligen bör följa samma principer som de av bolaget tillämpade i

fråga om självrisk i varje fall för beredskapslager.

Med hänsyn till det allmännas intresse av en riktig skötsel såväl av spannmålsregleringen

som av beredskapslagringen samt med tanke på att allmänna

medel i betydande utsträckning förutsättes komma att ställas till föreningens

förfogande, bör man enligt kommitténs mening bereda plats för

ett visst statligt inflytande i föreningens styrelse. Nämnden sammanfattar

förslaget på följande sätt.

Nämnden bör tillsätta två styrelseledamöter, däribland ordföranden, som

förutsättes få utslagsröst och vilkens val bör godkännas av Kungl. Maj :t.

Båda de av nämnden tillsatta ledamöterna skall vara opartiska och den,

som icke är ordförande, bör vara tjänsteman hos nämnden. I övrigt föreslås

styrelsen skola bestå av två representanter för SLR-organisationen

(Svenska lantmännens riksförbund med därtill anslutna länsföreningar samt

lagerhusföreningarna), en för partihandlarna i spannmål, eu för Föreningen

Sveriges oljeväxtintrcssenter, en för Sveriges lantbruksförbund, eu för Kooperativa

förbundet samt en för kvarnindustrien i övrigt. Sammanlagda antalet

styrelseledamöter skall sålunda bli nio, varav två opartiska, fyra representerande

jordbruket och tre representerande handeln och kvarnindustrien.

Öl jeväxtintressen t föreningens representant avses skola utses bland

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

de ledamöter i föreningens styrelse, som där representerar Sveriges oljeväxtodlares

centralförening.

Suppleanter för styrelseledamöterna bör utses i samma ordning som de

ordinarie ledamöterna. Inom styrelsen skall enligt förslaget utses ett arbetsutskott

på fyra personer med lika många suppleanter. Ordförande i arbetsutskottet

bör vara föreningens ordförande med vice ordföranden som suppleant.

Av de tre övriga ordinarie ledamöterna skall två representera SLRorganisationen

och en den enskilda partihandeln, medan av suppleanterna

en bör representera SLR-organisationen, en den enskilda partihandeln och

en kvarnindustrien, inbegripet Kooperativa förbundet. Såväl inom styrelsen

som inom arbetsutskottet förutsättes samtliga suppleanter skola äga närvara

vid sammanträdena.

Kommittén framhåller vikten av att föreningen organiseras i så god tid,

att den redan från början kan omhänderha exportförsäljningen av 1954

års oljeväxtskörd. I fråga om spannmålen förutsättes, att arbetsuppgifterna

successivt överföres från spannmålsbolaget till föreningen och att alltså

ett visst samarbete äger rum under en övergångsperiod.

Med hänsyn till att flertalet av spannmålsbolagets personal har varit

anställda hos bolaget under en lång följd av år, har kommittén vidare framhållit

önskvärdheten av att föreningen i första hand söker rekrytera sin

personal från bolaget.

Nämnden har remitterat kommittéförslaget för yttrande till ett flertal

organisationer, som beröres av den föreslagna omläggningen, och har i sin

skrivelse lämnat följande redogörelse för de inkomna remissvaren.

Av remissinstanserna har Sveriges lantbruksförbund i allt väsentligt anslutit

sig till det av spannmålskommittén framlagda förslaget. I fråga om

utrikeshandeln synes det dock förbundet riktigast, att exporten verkställes

av den nya föreningen i egen regi, så länge de nuvarande förhållandena på

utlandsmarknaderna består, och att man först efter hand som erfarenheter

vinnes överlämnar åt medlemmarna att uppträda på marknaden. Utbuden

måste enligt förbundet i varje fall samordnas så, att varje pristryckande konkurrens

mellan medlemmarna undvikes. Reträffande bidrag vid export av

förädlade produkter framhåller förbundet, att ett sådant bidrag i princip

måste beräknas som för motsvarande oförädlade produkt, vilket icke synes

strida mot kommitténs uppfattning. Förbundet anför vidare, att importskyldighet

med anlitande av föreningens egna medel i ett läge, då importpriset

överstiger den inhemska prisnivån, endast bör föreligga, om den förutsatta

prisnivån inom landet överskrides på grund av ett bristläge, som uppkommit

genom tidigare under samma regleringsår av föreningen medgiven export.

Förbundet understryker för övrigt starkt fördelarna av att beredskapslagren

i vissa situationer kan användas som utjämningslager. Slutligen föreslår

förbundet, att en av de båda platser inom styrelsens arbetsutskott, som

enligt förslaget skall tillkomma Svenska lantmännens riksförbund, i stället

skall lämnas till Lantbruksförbundet.

Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening har i sitt

remissvar anfört, att förutsättningar nu borde finnas för en friare utrikeshandel

än kommittéförslaget innebär. Man anser sålunda, att exportpremierna

kan knytas till av det centrala regleringsorganet (jordbruksnämnden)

utställda exportlicenser. Härigenom menar importörföreningen, att konkurrensen

mellan olika företag och företagsformer skulle bli mera u Islags
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

givande och försäljningsarbetet effektivare, vilket skulle medföra högre

exportpriser. Man påpekar i detta sammanhang, att andra länder utvidgar

liberaliseringen av utrikeshandeln, och nämner, att Västtyskland lär stå inför

ett omedelbart avskaffande av de centrala inköpsställena. Kommittéförslaget

innebär enligt importörföreningen ingen väsentlig ändring av regleringssystemet,

även om det är ett steg i rätt riktning. Vad beträftar tillskapandet

av ett nytt organ i de berörda parternas egen regi uttalas farhågor

för praktisk-administrativa vanskligheter. Bland annat påtalas de problem,

som uppstår genom organets ansvar för de betydande statliga medel, som

kommer att ställas till förfogande. Importörföreningen hade snarast tänkt sig

ett bibehållande av spannmålsbolaget under en kortare övergångstid, till

dess en återgång till helt fri handel kunnat ske. Då man bland annat medger,

att starka skäl talar för ett »definitivt bokslut» för den hittillsvarande

subventionspolitiken, vill importörföreningen emellertid icke motsätta sig

att en ny organisation bildas på sätt kommittén föreslagit. Vad angår det

nya organets uppgifter understrykes starkt, att en centraliserad export icke

bör få äga rum annat än till centraliserade marknader. I stadgarna bör

därför anges, att styrelsebeslut om centraliserade köp och försäljningar skall

vara enhälligt. Importörföreningen går i sitt yttrande även in på den närmare

utformningen av det nya organets prisreglerande verksamhet, som

icke berörts av kommittén, och framhåller, att ett inlösenförfarande är

ofrånkomligt men att föreningens skyldigheter därvidlag måste klarläggas.

Vidare understrykes faran av att förmalningsavgiftsmedlen kan bli otillräckliga,

om den inhemska prisnivån, över vilken organet ej har beslutanderätt,

fastställes alltför hög i förhållande till utlandspriserna. En utfästelse

från statsmakternas sida att svara för den förskottering av statsmedel, som

kan bli en konsekvens härav, framstår därför som önskvärd, då ju de i exportorganet

engagerade medlemmarna icke har något som helst ansvar för

sådana förluster. I fråga om stadgeförslaget anser importör föreningen, att den

enskilda handeln blir alltför underrepresenterad i förhållande till jordbruksorganisationerna,

men har i övrigt ej något att erinra. Trots vissa betänkligheter

vill importörföreningen icke underlåta att medverka vid det nya organets

tillkomst och dess verksamhet, men anser, att Föreningen Sveriges

oljeväxtintressenters verksamhet redan från början bör överföras till det

nya organet. Importörföreningen förutsätter emellertid, att den nya ordningen

blir ett provisorium i avvaktan på en helt fri utrikeshandel.

Föreningen Sveriges spannmålsintressenter påminner om att regleringsverksamheten

på brödsädsområdet från början uppdrogs åt en förening men

på förslag av 1934 års spannmålsutredning överfördes till ett statligt bolag,

som enligt det nu föreliggande förslaget åter skall ersättas med en förening.

En sådan växling av organisationsformerna anser intressentföreningen

knappast påkallad. I varje fall bör den ej verkställas utan tvingande skäl,

vilket i detta fall ej anses föreligga. Spannmålskommittén har enligt intressentföreningen

icke anfört några bärande skäl för att de fortsatta regleringsuppgifterna

skulle lösas rationellare av den föreslagna nya föreningen än

av spannmålsbolaget. Kommitténs motivering, att staten vid ett bibehållande

av spannmålsbolaget som regleringsorgan skulle ta bära det slutliga ansvaret

för bolagets ekonomi även i fråga om exportverksamheten, finner intressentföreningen

verklighetsfrämmande, eftersom staten svårligen kommer

att kunna undandraga sig det slutliga ansvaret för den nya föreningens ekonomi.

Härmed avses alt, om förmalningsavgifterna ej förslår till att täcka

exportförlusterna, bristen skall täckas genom upplåning, vilket ej anses

kunna ske utan statens medverkan. I den mån föreningen ej lyckas åter
5

Itihnmj till riksdagens protokoll 1 samt. Nr ISO.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

betala lånen, måste förlusterna överföras till statsbudgeten. Vad beträffar

oljeväxtfröerna meddelas i yttrandet, att Skånska spannmålshandlareföreningen

framhållit, att en koncentration av oljeväxthandeln till huvudstaden

icke synes grundad, särskilt med hänsyn till att den största odlingen försiggår

i landets södra delar. Intressentföreningen uttalar vidare, att utnyttjande

av utförselbevis för att underlätta exporten utgör ett ianspråktagande av

statsinkomster för att täcka föreningens underskott på exportverksamheten.

Detsamma anses vara förhållandet, då föreningen ålägges genomföra förlustbringande

exportaffärer, eftersom föreningen ej skall bära därigenom

uppkommande merkostnader. Beträffande insatsbetalningar och medlemsavgifter

ävensom »tvångslån» från medlemmarna anses det märkligt, att

handeln och industrin måste uppoffra medel för att hjälpa staten att

bispringa en annan näring. Kostnaderna för denna regleringsverksamhet bör

bäras av staten eller belasta konsumentpriserna. Vid en ogynnsam utveckling

av verksamheten äventyras medlemmarnas insatser och eventuellt lämnade

lån, om icke staten även i detta avseende övertar den ekonomiska risken.

Intressentföreningen uttalar för övrigt i fråga om förmalningsavgifterna,

att dessas uppgift är att inom avgiftens ram överföra regleringsförlusterna

från staten till konsumenterna. Avgiften är visserligen för jordbruket

liktydig med en prissänkning, men konsumenterna har frånhänts den

fördel, som en prissänkning normalt medför. Det kan ej reellt styrkas att

en näring, som själv åtnjuter prisstöd, helt eller delvis betalar stödet. Denna

uppfattning läggs av intressentföreningen till grund för ett uttalande att

lantbruksförbundet ej bör vara anslutet till föreningen, i varje fall om icke

även handeln och industrin samtidigt representeras av Industri- eller Grossistförbundet.

I samband härmed påtalas, att maktfördelningen inom styrelsen

utfallit till jordbruksorganisationernas favör, oaktat föreningens

affärsverksamhet finansieras av konsument- och statsmedel. Intressentföreningen

anser det vidare odemokratiskt, att rösträtten på föreningsstämman

utövas i förhållande till antalet insatser och menar, att minimigränsen

för omsättning respektive förinalning som villkor för medlemskap saknar

berättigande. Intressentföreningen, som föredrar att spannmålsbolaget bibehålies,

avstyrker förslaget men understryker att, om detta genomföres,

medlemskap i den nya föreningen bör kunna vinnas oberoende av branschföretagens

omsättning.

Kooperativa förbundet uttalar som sin mening, att det avsedda ändamålet

bör kunna uppnås även om spannmålsbolaget bibehålies men omorganiseras

så, att de berörda intressena får inträda i bolaget vid statens sida. Förbundet

vill dock ej motsätta sig, att en ekonomisk förening bildas på sätt kommittén

föreslagit, men anser att det skulle vara rationellare och medföra

besparingar om Föreningen Sveriges oljeväxtintressenters verksamhet överflyttades

till den nya föreningen, och att detta alltså även bör ligga i oljeväxtodlarnas

eget intresse. Vad beträffar sammansättningen av styrelsen och

dess arbetsutskott yrkar Kooperativa förbundet, att antalet suppleanter i

arbetsutskottet skall ökas med en, vilken skall representera kvarnindustrin.

Den ene av kvarnindustrins båda representanter borde då utses av Kooperativa

förbundet och den andra av den enskilda kvarnindustrin.

Svenska kvarnföreningen har framfört följande synpunkter på spannmålskommitténs

förslag. De årliga medlemsavgifterna anses vara tilltagna

i överkant särskilt för kvarnindustrin, som genom det framtida systemet

får ett avsevärt arbete med inkassering och redovisning av förmalningsavgifter.

Kvarnföreningen menar för övrigt, att systemet med förmalningsav
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

67

gifter bör ersättas med en lämpligare anordning. Den framhåller dessutom

vikten av att förmalningsavgiftens belopp, om systemet bibehålies, i möjligaste

mån begränsas och påpekar, att en för hög exportsubvention kan vålla

olägenheter ur handelspolitiska och andra synpunkter. En förutsättning för

anordningens bibehållande anser kvarnföreningen vara, att prisspänningen

mellan de inhemska och utländska priserna hålles inom sådana gränser, att

förmalningsavgiften icke blir högre än nuvarande 3 kronor per deciton.

Eventuella tvister mellan den nya föreningen och dess medlemmar anses

böra avgöras enligt lagen om skiljemän. I fråga om regleringsuppgifternas

lösande understryker kvarnföreningen angelägenheten av att man i framtiden

får ett så fritt system, att den föreslagna regleringsapparaten skall kunna

upphöra och prisnivån regleras enbart genom export- och importavgifter.

Föreningen Svenska handelskvarnar anser i likhet med spannmålsintressentföreningen,

att den föreslagna konstruktionen för regleringsorganet icke

frigör staten från ansvarsförpliktelserna och avstyrker därför kommitténs

förslag att överföra regleringsuppgifterna från spannmålsbolaget till en ekonomisk

förening. Den anser det anmärkningsvärt att kvarnarna, som utan

ersättning indriver förmalningsavgifterna, dessutom skall erlägga bidrag till

en verksamhet med ändamål att stödja en annan näring. Om föreningen

ändå kommer till stånd, bör minimigränsen i fråga om förmalning för medlemskap

sänkas till 3 000 ton. Vidare understrykes angelägenheten av att

alla kvarnar oavsett medlemskap vid importbehov får köpa för rörelsen nödvändig

brödsäd.

Sveriges oljeväxtodlares centralförening uttrycker sin tillfredsställelse

över att spannmålskommittén föreslagit, att Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

skall bibehållas för att omhändertaga oljeväxtskörden. Centralföreningen

hemställer, att den av oljeväxtintressenterna utsedde styrelseledamoten

skall äga närvara vid arbetsutskottets behandling av ärenden angående

oljeväxter.

Svenska spannmålsaktiebolaget har i en till jordbruksnämnden ingiven,

den 16 februari 1954 dagtecknad skrivelse med förslag till prisregleringsåtgärder

in. m., vilken skrivelse torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll

(bilaga 7), bland annat avgivit yttrande över spannmålskommitténs

förslag. Nämnden sammanfattar bolagets skrivelse i nu ifrågavarande del

på följande sätt.

Bolaget påpekar, att det av 1953 års riksdag fattade principbeslutet, att

kostnaderna för avlastningen av eventuella överskott skall belasta jordbruket,

icke väsentligt avviker från de anordningar, som gällde under senare

delen av 1930-talet. I sak nytt är dock, att jordbruket skall bära dessa

kostnader, även om jordbrukarnas verkliga priser på grund av rikliga skördar

och svaga utlandspriser blir mycket låga. Spannmålsbolaget delar kommitténs

mening, att samma organ bör handha exporten och den inhemska

regleringsverksamheten samt beredskapslagringen, ävensom att oljeväxtoch

brödsädsexporten bör skötas av samma organ. Bolaget är tveksamt om

lämpligheten av att överföra verksamheten till ett nytt organ men kan dock

ansluta sig till förslaget, därest exportkostnaderna verkligen skall bäras av

jordbruket, även om delta skulle innebära mycket låga priser för jordbrukarna.

I fråga om oljeväxthandeln anser bolaget, att den enda rationella lösningen

är att upplösa oljcväxtintressentf öreningen och överföra dennas uppgifter

till den nya föreningen eller ett kvarvarande spannmålsbolag. En sådan

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Knngl. Maj.ts proposition nr 180.

åtgärd torde möjliggöra en väsentlig nedskärning av rutinpersonalen, som

skulle kunna utnyttjas bättre bland annat genom en säsongutjämning av

arbetet. Bolaget understryker för övrigt önskvärdheten av att den nya föreningen,

såsom kommittén förordat, i första hand rekryterar sin personal

från bolaget. Vad beträffar förslaget att den av bolaget redovisade skaderegleringsfonden

skulle i huvudsak överflyttas till nämnden för att möta på

heredskapslagren eventuellt uppkommande brandskador in. in., anser bolaget,

som därvid åberopar en av statens sakrevision den 9 november 1953

utarbetad promemoria, att sådana förluster i fråga om staten tillhöriga varor

skall täckas år från år som löpande utgifter. Fonden bör därför i stället

upplösas och avräknas mot bolagets kostnader. Bolaget tillstyrker förslaget,

att lagerhusen skall kvarstå i bolagets ägo, och tillägger, att en viss del

av beredskapslagringen lämpligen kan ombesörjas av dessa lagerhus och sålunda

överlåtas på bolaget. Enär bolagets verksamhet först successivt kan

avvecklas, har bolaget ej ansett det erforderligt att nu framlägga detaljerat

förslag till rekonstruktion.

Jordbruksnämnden anser det i likhet med spannmålskommittén lämpligast,

att såväl export- och i förekommande fall importverksamheten som

de prisreglerande åtgärderna inom landet och beredskapslagringen omhänderhas

av ett gemensamt organ. Samtliga remissinstanser synes även dela

denna uppfattning. Framför allt med hänsyn till att de av en överskottsproduktion

föranledda kostnaderna framdeles icke skall bäras av statsmedel,

och ansvaret för exporten därför bör överflyttas på det enskilda näringslivet,

enkannerligen jordbruket, finner även nämnden den av kommittén föreslagna

organisationsformen vara den lämpligaste. Nämnden övergår härefter

till att behandla de i remissvaren framförda synpunkterna och anför

i huvudsak härom.

De särskilt av Föreningen Sveriges spannmålsintressenter uttalade farhågorna,

att staten ej kan undandraga sig det slutliga ansvaret även för den

nya föreningens ekonomi, finner nämnden överdrivna. Intressentföreningens

uppfattning att regleringens förluster genom förmalningsavgifterna

överföres till konsumenterna synes grundad på en missuppfattning, då ju

konsumentpriset enligt det av 1953 års riksdag fattade principbeslutet avses

komma att bli helt oberoende av brödsädsproduktionens storlek. Vad beträffar

den från samma håll gjorda jämförelsen med avvecklingen av

Svenska spannmålsföreningen i början av 1930-talet må endast påpekas, att

det den gången var fråga om en kvarnsammanslutning, som var bildad för

att upprätthålla en viss prisnivå för inhemsk brödsäd i ett läge, då odlingen

icke motsvarade konsumtionsbehovet, ökningen av odlingen medförde, att

staten fick påtaga sig spannmålsföreningens förluster, som enligt avtal med

staten icke skulle bäras av föreningen, d. v. s. kvarnindustrin. Det ansågs då

lämpligare att inrätta ett rent statligt organ, Svenska spannmålsaktiebolaget.

Förhållandena i fråga om den allmänna jordbruksregleringen var den gången

så olikartade mot de nuvarande, att en direkt jämförelse ej kan göras.

Även om jordbruket i princip självt skall bära kostnaderna för en överskottsproduktion,

kommer många av de problem, som uppstår i samband

med försäljningen av ett brödsädsöverskott, ävensom frågorna rörande de

allmänna riktlinjerna för de prisreglerande åtgärderna att beröra andra

intressegrupper. Genom den sammansättning, som den nya föreningens styrelse

enligt förslaget får, synes enligt nämnden en lämplig avvägning ske

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

mellan dessa olika intressen. Den relativt starka statliga representationen

torde vara väl motiverad med hänsyn till att föreningen för sin rörelse beräknas

komma att behöva avsevärda rörelsemedel, som måste ställas till

förfogande av staten. Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening

har uttalat, att den enskilda handeln blir undcrrepresenterad i föreningens

styrelse. Nämnden kan icke dela denna uppfattning med hänsyn

till, bland annat, den enskilda handelns mindre anpart i brödsädshandeln.

Då de olika företagsformerna i fråga om exporten torde komma att ha i

stort sett likartade intressen, synes för övrigt representationen inom styrelsen

icke behöva bli någon anledning till irritation. Vad beträffar sammansättningen

av styrelsens arbetsutskott har Sveriges lantbruksförbund ansett

att Svenska lantmännens riksförbund endast bör ha en ordinarie representant

och att i stället förbundet bör ha en ordinarie plats i arbetsutskottet.

Då detta närmast måste betraktas som en intern angelägenhet för jordbruksorganisationerna,

vill nämnden icke motsätta sig förbundets förslag.

Kooperativa förbundet har föreslagit, att suppleanternas antal i arbetsutskottet

skall ökas med en representant för kvarnindustrin, som då skulle få

två suppleantplatser, vilka borde delas mellan Kooperativa förbundet och

den enskilda kvarnindustrin. Även om nämnden anser, att ett alltför stort arbetsutskott

kan medföra vissa praktiska olägenheter, vill nämnden icke motsätta

sig Kooperativa förbundets framställning, vilken enhälligt tillstyrkts

av nämndens råd. Mot Sveriges oljeväxtodlares centralförenings begäran, att

den av Föreningen Sveriges oljeväxintressenter utsedda styrelseledamoten

skall få deltaga i arbetsutskottets handläggning av frågor, som berör oljeväxtexporten,

har nämnden icke något att erinra.

Spannmålsintressentföreningen har reagerat mot förslaget om viss omsättning

av brödsäd som kvalifikationsgrund för medlemskap, och Föreningen

Svenska handelskvarnar har hemställt, att fordringen härutinnan i fråga

om kvarnarna skulle sänkas till en årsförmalning av 3 000 ton. Spannmålskommittcn

torde i detta avseende ha räknat med att företag med mindre

omsättning än 2 000 ton och kvarnar med mindre förmalning än 5 000 ton

knappast skulle ha något intresse av att deltaga i den nya föreningen. Skulle

så vara fallet, möter enligt stadgarna intet hinder för styrelsen att godkänna

medlemskap.

Vad beträffar spannmålsintressentföreningens anmärkning mot att medlemmarnas

rösträtt på föreningsstämman grundas på antalet insatser, vill

nämnden endast påpeka, att det med den föreslagna anordningen icke skulle

vara rimligt att låta varje medlem ha endast cn röst. Från den producentkooperativa

spannmålshandeln deltar nämligen som medlem endast ett företag,

Svenska lantmännens riksförbund, som därvid representerar icke endast

ett flertal centralföreningar ulan även med enskilda spannmålshandlare

jämförbara lokalföreningar och lagerhusföreningar, medan i fråga om den

enskilda spannmålshandeln varje företag är medlem. Därtill kommer, att

föreningshandelns insatser grundas på hela denna handels sammanlagda

omsättning, medan för den enskilda handeln insatser endast betalas för den

volym, som berör de anslutna företagen.

Spannmålsintressentföreningen och handelskvarnarna har även gjort anmärkning

mot att medlemmarna genom betalning av insatser och medlemsavgifter

skall lämna bidrag till en annan näring, och anser, att kostnaderna

för föreningens administration i stället hör bäras av konsumenterna eller

staten. Spannmålsintressentföreningen anser vidare, att om Lantbruksförbundet

är medlem, skulle med samma rätt Grossistförbundet och Industriförbundet

vara medlemmar. Enligt nämndens uppfattning är detta ej jämförbart,

eftersom Lantbruksförbundct i detta sammanhang betraktas som

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

representant för allmänna jordbruksintressen och icke som representant för

producentkooperativ handel i motsats till enskild handel.

Beträffande spannmålsintressentföreningens uttalande, att utförselbevisen

innebär ianspråktagande av statsmedel för täckning av underskott på

exporten, må endast framhållas, att dessa utförselbevis har något värde endast

i den mån import av motsvarande storlek förekommer samt att anordningen,

som tillkom redan 1926, närmast kan anses motsvara den restitution

av tullavgifter vid export, som tillämpas även för industrin. Nämnden

förordar sålunda kommitténs förslag.

Såväl importörföreningen som Kooperativa förbundet och spannmålsbolaget

förordar, att den verksamhet med uppsamling in. m. av oljeväxter,

som handhas av oljeväxtintressentföreningen, redan från början skall överföras

på den nya föreningen. Nämnden är väl medveten om fördelarna av

en sådan anordning men anser dock, att frågan kan anstå till ett kommande

år. Övergången till en ny organisation av spannmålsregleringen kan i och

för sig bli ganska komplicerad och skulle måhända ytterligare försvåras,

om man samtidigt gjorde en överflyttning även av den inländska oljeväxthandeln.

En sådan överföring torde dessutom böra medföra viss ändring

av den nya föreningens sammansättning genom att oljefabrikerna rimligen

bör ges tillfälle att medverka i en sådan gemensam organisation. Denna

fråga och därmed sammanhängande behov av stadgeändringar synes böra

bli föremål för en särskild undersökning, som det blir svårt att verkställa

före ingången av instundande regleringsår. Nämnden har därför för avsikt

att upptaga frågan till prövning i god tid före regleringsåret 1955/56.

I fråga om exporten har av Lantbruksförbundet hävdats, att denna i varje

fall till en början bör i större utsträckning än vad kommittén räknat med

ske centralt genom den nya föreningen själv för att förhindra pristryckande

konkurrens. Importörföreningen uttalar däremot, att en sådan centralisering

endast undantagsvis och efter enhälligt styrelsebeslut bör få äga rum samt

motiverar detta med att man vid friare konkurrens mellan olika företagstyper

kan förvänta högre exportpriser. Nämndens principiella inställning

är, att en centralisering endast bör förekomma, då särskilda skäl därtill föreligger,

exempelvis vid handel med centraliserade marknader, och påpekar,

att Sveriges andel i världshandeln med vete under alla förhållanden måste

bli så obetydlig, att de svenska exportpriserna knappast kan tänkas påverka

prisutvecklingen på världsmarknaden. Nämnden finner icke någon anledning

till ändring på denna punkt av spannmålskommitténs förslag.

Spannmålsbolaget har motsatt sig ett överflyttande av bolagets så kallade

försäkringsfond till den nya föreningen och har därvid åberopat ett

uttalande av statens sakrevision. Även om medlen i försäkringsfonden formellt

ingår i bolagets till staten redovisningsskvldiga tillgångar, anser nämnden

den av kommittén föreslagna anordningen lämplig.

Svenska spannmåls- och foderämnes-agenternas förening har i skrivelse

till nämnden framfört vissa önskemål i anledning av spannmålskommitténs

förslag. Agentföreningen, vars medlemmar enligt skrivelsen här i landet

representerar utländska handelshus, anser att agenterna har till uteslutande

uppgift att betjäna den svenska handeln och påpekar att spannmålsbolaget,

som med ensamrätt handhaft spannmålshandeln med utlandet, tidigare

anlitat agenternas tjänster. Man räknar med att de olika partihandelsföretagen

även skall finna det fördelaktigt att använda agenterna och uttrycker

dessutom det önskemålet, att den nya föreningen i de fall den kommer att

genomföra exportaffärer till centraliserade marknader i egen regi skall anlita

den svenska agentkåren. För att visa sin beredvillighet till samarbete

föreslår agentföreningen, att agenterna skall få möjlighet att erhålla med
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

lemskap i föreningen, varvid de är villiga alt erlägga insats och årlig medlemsavgift

utan att därvid göra anspråk på representation i föreningens styrelse.

Nämnden anser att denna fråga lämpligen bör avgöras av föreningens

ledning. I de fall handeln avser centraliserade marknader, skulle väl dock

enligt nämndens mening syftet med att även för svensk del uppträda centralt

förfelas, om offerter lämnades genom ett flertal agenter. Någon anledning

att tillåta medlemskap i föreningen för representanter för utländska

handelshus föreligger enligt nämndens mening icke.

Vad härefter angår priserna på brödsäd av 1954 års skörd har jordbruksnämnden

till en början erinrat om att enligt beslut av 1953 års riksdag jordbrukarna

själva skall svara för de kostnader, som kan komma att uppstå genom

en överskottsproduktion av brödsäd. De odlarpriser, som Kungl. Maj :t

den 24 juli 1953 på förslag av nämnden och med riksdagens bemyndigande

fastställde för sagda skörd — 48 kronor per deciton för höstsått vete och

43 kronor per deciton för höstsådd råg — avser sålunda endast den kvantitet,

som motsvarar det inhemska konsumtionsbehovet. Det vid avsättning

av överskottskvantiteten uppkomna underskottet skall utjämnas genom uttagande

av en förmalningsavgift, som enligt riksdagens beslut är maximerad

till 5 kronor per deciton. Avgiften utgår för närvarande med 3 kronor.

Enligt nämnden kan det redan nu förutses, att förmalningsavgiften under

nästa regleringsår måste fastställas till 5 kronor per deciton. Nämnden

anför härom.

En avgift av nämnda storlek kan beräknas inbringa omkring 35 miljoner

kronor. För utjämning av underskott vid avsättning av 1954 års skörd

står emellertid även till förfogande omkring 21 miljoner kronor, som erhålles

genom den förmalningsavgift på 3 kronor per deciton, som uttages under

regleringsåret 1953/54. Totalt utgör de disponibla avgiftsmedlen sålunda

cirka 56 miljoner kronor. Vid ett helt oförändrat prisregleringssystem

på den inhemska marknaden (nämnden föreslår i fortsättningen vissa ändringar

i detta system, vilka sänker det genomsnittliga odlarpriset något)

skulle en förmalningsavgift av 5 kronor för 1954 års skörd innebära ett

effektivt odlarpris för vete av 43 och för råg av 38 kronor per deciton. Med

tillägg för kvalitet och handelsomkostnader skulle detta^ vid export motsvara

ett fob-pris av i genomsnitt för vete 47 och för råg 41 kronor per

deciton. På grundval av nuvarande internationella marknadsläge kan man

vid export icke räkna med att få ut högre fob-priser än för vete 35 och för

råg 26 kronor per deciton. Med ett exportöverskott av 300 000 ton vete och

100 000 ton råg skulle »exportförlusten» bli (36+15=) 51 miljoner kronor.

Denna förlust motsvarar 25 procent av odlarpriset för vete och 35 procent

för råg. Den ligger alltså beträffande vete obetydligt men i fråga om

råg avsevärt över det tal, 20 procent, som tidigare angivits som ett genomsnitt

för förlusterna vid export av jordbruksprodukter i nuvarande läge.

Om skörden icke blir större än vad här antagits och de internationella

priserna ej faller ytterligare, skulle avgiftsmedlen komma att förslå för

att täcka underskottet vid export. Som redan förut anförts, kan det emellertid

ifrågasättas om export av råg till så lågt pris bör äga rum. Då jordbrukarna

själva skall svara för förlusterna, synes de även själva böra få

avgöra denna fråga.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Spannmålskommittén har i sitt förslag icke gått närmare in på frågan,

hur den fortsatta regleringen av den inhemska brödsädshandeln i detalj

skall utformas, vilket påtalats i några av de förut åberopade yttrandena.

Importörföreningen har för sin del uttalat, att ett inlösningsförfarande

torde bli den enda tänkbara utvägen. Spannmålsbolaget åberopar bland annat

vad bolaget och den inom bolaget vintern 1952/53 arbetande kommittén

anfört i dessa frågor d samband med förslaget till prisreglerande åtgärder

för innevarande regleringsår, vilket återgavs i förra årets prisregleringsproposition

(nr 224 s. 41). Bolaget föreslår, att man nu skall övergå

till ett inlösenförfarande med rätt för såväl odlarna som handeln och industrin

att för inlösen förslagsvis den 1 juni till den nya föreningen hembjuda

då kvarliggande brödsäd. Inlösenpriset, som bör gälla ett antal prisorter,

bör enligt bolagets uppfattning avpassas så, att den förutsatta prisnivån

till odlarna kan upprätthållas.

Nämnden finner det för sin del önskvärt, att man för framtiden kommer

ifrån det stela system med under hela regleringsåret fixerade, successivt

stigande priser till jordbrukarna, som tillämpats under en lång följd

av år. De exportbidrag, som den nya föreningen avses komma att lämna,

bör enligt nämnden kunna avpassas så, att man samtidigt kan tillgodose såväl

jordbrukarnas krav på en skälig betalning som kvarnindustrins krav på

att råvarorna skall kunna erhållas till avsett pris.. Emellertid torde det för

den enskilde jordbrukaren innebära en något större säkerhet, om han av

föreningen får en direkt garanti för inlösen till visst bestämt pris vid viss

tidpunkt. Nämnden har intet att erinra mot att så sker, men framhåller,

att inlösningsdagen icke bör sättas senare än att för inlösen hembjuden

brödsäd hinner exporteras i god tid, innan den nya skörden kommer i

marknaden. Nämnden anser med hänsyn härtill, att hembudsdagen bör

fastställas till den 1 april och anför vidare härom.

Särskilt för det fall exportöverskottet blir stort, är det bland annat med

hänsyn till den begränsade lastningskapaciteten i exporthamnarna angeläget,

att exporten sker kontinuerligt under säsongen. För att handelsföretagen

icke skall låta brödsäden ligga kvar i sina magasin ända till inlösentillfället

i stället för att söka successivt verkställa exportförsäljningar, synes

inlösen från handeln och industrin böra ske till samma pris, som gäller

för odlarna. Det bör dock vara obetaget för den nya föreningen att därutöver

medgiva en viss handelsmarginal, förslagsvis högst 50 öre per deciton,

om så skulle visa sig önskvärt. Så kan exempelvis bli fallet, därest föreningens

medlemmar enas om att tillämpa vissa lägsta odlarpriser före inlösendagen.

Föregående års spannmålsbolagskommitté diskuterade två olika alternativ

till utformningen av ett inlösenförfarande. Det ena anslöt sig i stort

sett till nuvarande prisortssystem, medan det andra innebar en återgång

till en under 1930-talet tillämpad anordning med uppsamlingsområden.

Det fastställda inlösenpriset skulle i ena fallet gälla vid leverans till prisort

men i det andra vid leverans till den ort inom området (länet), dit den

hembjudna brödsäden hänvisades. Något direkt förord för ettdera systemet

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:is proposition nr ISO.

lämnades icke. Spannmålsbolaget har i sin i år till nämnden avgivna skrivelse

förordat ett prisortssystem.

Enligt nämndens mening måste man förutsätta, att den brödsäd, som

hembjuds, utgöres av ett verkligt överskott, vilket om möjligt bör avsättas

för export. Det synes därför nämnden lämpligast med ett inlösensystem,

där det garanterade priset avser leverans i exporthamnar, d. v. s. i stort sett

samma orter som nu gällande prisorter.

Den avsedda prisnivån inom landet före inlösentillfället torde enligt nämnden

böra stödjas enbart genom att exportbidragen avpassas på lämpligt sätt.

Försäljning av brödsäd till kvarnarna från den nya föreningen bör alltså i

ett överskottsläge i regel icke äga rum annat än i den mån det gäller en omsättning

av beredskapslagret. Sådant utbyte torde kunna ske genom att

gammal brödsäd säljes för export eller till de svenska kvarnarna, varvid

i bägge fallen motsvarande kvantitet av ny skörd inlägges i beredskapslager.

Utbyte kan emellertid också ske på det sättet, att vederbörande lagerhållare

mot överenskommen ersättning för de direkta utbyteskostnaderna

själv svarar för avsättningen av den gamla spannmålen och anskaffandet

av motsvarande kvantitet av ny skörd.

Nämnden erinrar härefter om att i samband med en övergång från nuvarande

»fasta» prissystem till ett inlösenförfarande hänsyn måste tagas

till att de av Kungl. Maj :t för 1954 års skörd fastställda priserna för höstvete

och höstråg avsåg leverans under skördeperioden, d. v. s. månadsskiftet

augusti/september, medan inlösenpriset skall gälla leverans vid senare

tidpunkt, nämligen månadsskiftet mars/april. Vid fastställandet av inlösenpriset

bör därför tilläggas kostnader för ränta och lagring fram till inlösendagen.

Det har härvid ansetts skäligt att räkna dessa kostnader till 25

öre per deciton och månad. Under förutsättning att förmalningsavgiften

fastställes till 5 kronor per deciton, skulle det genomsnittliga inlösenpriset

till odlare bli för vete 44 kronor 75 öre och för råg 39 kronor 75 öre per

deciton vid leverans till prisort av vara utav normalkvalitet.

Nämnden upplyser, att jordbrukets förhandlingsdelegation icke har haft

något att erinra mot nu angivna förslag och anför vidare.

Om prisbildningen före inlösentillfället blir helt fri och endast påverkas

av de exportbidrag, som den nya föreningen kommer att lämna, synes det

emellertid troligt, att jordbrukarna genom de till säsongens början koncentrerade

utbuden kommer att särskilt under skördeperioden erhålla ett lägre

pris än man tidigare räknat med. Det står emellertid föreningen fritt att genom

överenskommelse med sina medlemmar ävensom eventuellt med utomstående

handels- och kvarnföretag stabilisera prisutvecklingen på önskat

sätt. Härvid är det troligt att man, för att förhindra alltför stark tillförsel

under hösten, kommer att räkna med en något kraftigare prishöjning från

säsongens början till inlösendagen än vad som är direkt motiverad av de

verkliga rån te- och lagringskostnaderna. I så fall blir ingångspriset något

lägre än vad som förutsatts. En inom nämnden verkställd utredning, som

grundas på antagandet att odlarleveranserna under regleringsåret 1954/55

sker i samma takt som under 1953/54, visar att genomsnittspriserna till

odlarna vid det här skisserade inlösenförfarandet skulle bli 57,3 öre per de
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

citon lägre än om man hade bibehållit föregående års fasta system med oförändrad

successiv prisstegring. Utslaget på hela salnöverskottet jämte löneförmalningen,

sammanlagt 1 111 000 ton, medför detta, jämfört med jordbrukskalkylens

beräkning, en inkomstminskning för jordbruket av 6,4 miljoner

kronor. Hänsyn till detta inkomstbortfall har tagits vid den med jordbrukets

förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen.

Nämnden anser sig icke, i varje fall för närvarande, böra förorda en

bindning av den nya och ännu ej konstituerade föreningen i fråga om detaljerna

vid utformningen av ett inlösensystem. Med hänsyn härtill föreslår

nämnden, att den bemyndigas att senare träffa avgörande om detaljerna

i direktiven till den nya föreningen. Detsamma torde böra gälla de

eventuella förändringar i bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor,

som kan bli aktuella. Nämnden upplyser, att en del sådana

kvalitetsfrågor redan har diskuterats med handelns och kvarnindustrins

tekniska expertis.

Härefter påminner nämnden om att spannmålsbolaget också under regleringsåret

1953/54 lämnar fraktbidrag för vissa transporter av brödsäd från

överskotts- till underskottsområden, för brödsädstransporter inom vissa områden

samt för från Gotland till fastlandet levererad brödsäd. Nämnden förutsätter,

att den nya föreningen icke kommer att lämna dylika fraktbidrag,

och anför i huvudsak härom.

Även under innevarande regleringsår har spannmålsbolaget, ehuru i mycket

begränsad omfattning, lämnat ersättning för »merfrakt» för transport

av brödsäd från spannmålshandlare i överskottsområden till kvarnar i underskottsområden.

Det torde kunna förutsättas, att den nya föreningen

icke kommer att lämna några liknande transportbidrag. I varje fall synes

statliga medel ej böra användas härför.

Spannmålsbolaget har också till spannmålshandlare inom vissa områden

(Norrland samt Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Jönköpings, Kronobergs och Gotlands län) lämnat vissa differentierade

bidrag för från odlare inköpt brödsäd. Ersättningarna, som

uppgått till mellan 40 och 10 öre per deciton, motiverades av att handelsomkostnaderna

icke kunde täckas av den bestämda handelsmarginalen på

grund av att odlarleveranserna inom dessa områden som regel avsåg mycket

små kvantiteter. Icke heller sådana bidrag synes böra ifrågakomma i

fortsättningen. Vidare har bolaget med riksdagens godkännande utbetalat

en särskild fraktersättning för från Gotland till fastlandet levererad brödsäd.

Ersättningen har utgjort 75 öre per deciton. Då det torde bli möjligt

för den nya föreningen att använda den gotländska brödsäden för export,

synes föreningen kunna i exporthamnarna på Gotland tillämpa samma priser

som i prisorterna på fastlandet. Någon särskild fraktersättning torde därför

icke bli erforderlig i fortsättningen.

I sin skrivelse har nämnden även upptagit vissa frågor i samband med

övergången till nytt konsumtionsår. Nämnden har sålunda erinrat om att

såväl kvarnar som spannmålshandlare innevarande regleringsår liksom tidigare

genom avtal med spannmålsbolaget är skyddade för prisfallsförluster,

i det bolaget har skyldighet att efter hembud inköpa handelns och industrins

brödsädslager per den 1 juni 1954. Kvarnarna kommer då sannolikt att hem
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

bjuda de överskottskvantiteter, som ej beräknas åtgå till dess brödsäd av ny

skörd kommer i marknaden i tillräcklig utsträckning. Den förmalningsavgift,

som skall gälla för 1954 års skörd, bör enligt nämnden införas vid en

sådan tidpunkt, att den kommer att drabba all brödsäd av ny skörd. Lämplig

dag för ändringen av förmalningsavgiften anger nämnden vara den 1

augusti 1954. Då det av administrativa skäl är synnerligen olämpligt med

olika avgifter för olika årsskördar förutsätter nämnden, att den nya avgiften

skall avse all brödsäd oavsett skördeår. Detta innebär emellertid, att

kvarnarna vid en höjning av avgiftsbeloppet får vidkännas en oberäknad

kostnadshöjning för den kvantitet brödsäd av gammal skörd, som förmales

från och med den 1 augusti och för vilken redan betalats ett i och för sig

betydligt högre pris än det, som gäller för ny skörd. Kvarnarna bör därför

erhålla en mot höjningen av förmalningsavgiften svarande kompensation,

som lämpligen kan lämnas i avräkning på den förmalningsavgift, vederbörande

kvarn har att erlägga för sin förmalning under september månad.

Nämnden vill särskilt framhålla, att ifrågavarande kompensation icke utgör

ersättning för den sänkning av prisnivån för brödsäd, som genomföres för

1954 års skörd.

Vad beträffar frågan, huruvida ersättning bör utgå för den förlust, som

kan orsakas kvarnarna på grund av att en lägre genomsnittlig prisnivå tilllämpas

under 1954/55 anför nämnden följande.

Prisfallet vid övergång till nytt regleringsår är beroende på dels den omständigheten,

att brödsädspriserna under säsongen successivt stigit, dels en

sänkning av den genomsnittliga prisnivån för nästa regleringsår. I fråga om

det prisfall, som förorsakas av att priserna successivt stiger under regleringsåret,

gjorde nämnden redan i 1953 års regleringsskrivelse det principiella

uttalandet, att någon kompensation härför icke skall lämnas. Eftersom

kvarnarna vid en höjning av den genomsnittliga prisnivån alltid hav

fått till staten (spannmålsbolaget) inbetala prisstegringsvinsten, talar däremot

vissa skäl för att kvarnarna vid en sänkning av denna prisnivå skall

erhålla kompensation av statsmedel. Enligt förordningen den 5 juni 1953

(nr 375) med vissa bestämmelser rörande prisregleringen för råg och vete

stadgas ju även, att särskild prishöjningsavgift även fortsättningsvis skall

utgå för lager av brödsäd hos kvarnar och spannmålshandlare i samband

med att prishöjning sker på råg eller vete. Anledningen härtill är att det

icke ansetts skäligt, att handeln och industrin skall kunna tillgodogöra sig

en prishöjning, som kommit till stånd genom särskilda åtgärder från statsmakternas

sida. I konsekvens härmed anser sig kvarnindustrin berättigad

till kompensation för prisfall.

Förhållandet vid höjning och sänkning av den genomsnittliga prisnivån

är dock enligt nämnden ej helt analogt. Sådana förändringar grundas nämligen

på riksdagsbeslut och bekantgöres därför långt i förväg. Industrin och

spannmålshandeln har hembudsrätt samt erhåller bidrag vid export, och

kvarnarna kommer därför vid ett väntat prisfall ej att ligga med större lager

av gammal skörd än som av tekniska skäl är nödvändigt eller önskvärt.

Eftersom något tvång till överlåtelse cj föreligger, skulle kvarnarna emellertid

vid en prishöjning tillgodogöra sig prisstegringsvinsten för en betydligt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

större kvantitet än den, som i praktiken blir aktuell vid en prissänkning.

Detta förhindras genom prishöjningsavgiften.

Enligt nämnden berör frågan om kompensation till kvarnarna även vid

sänkning av den genomsnittliga prisnivån i realiteten mera konsumenterna

än industrin, som i sin kalkyl måste räkna med de verkliga råvarukostnaderna.

Genom att inlösendagen sättes så tidig som 1 april blir det emellertid

svårare än hittills för kvarnarna att bedöma behovet av brödsäd av gammal

skörd. Behovet är bland annat beroende av tiden för den nya skörden ävensom

dess kvalitet. En viss lättnad skulle det enligt nämnden innebära för

kvarnarna, om de fick rätt att annullera gjorda hembud exempelvis fram

till den 1 augusti, i den mån så behövdes för att täcka förmalningsbehovet

intill dess ny skörd kommer i marknaden. Härvid löper emellertid kvarnarna

den risken, att spannmålen dessförinnan sålts för export. För att i möjlig

mån avlägsna denna risk bör den nya föreningen använda av kvarnar

hembjuden brödsäd för export först efter anmälan till vederbörande kvarn.

Några statsmedel står i fortsättningen ej till förfogande för prisfallsersättningar.

Eventuell ersättning måste då bestridas av den nya föreningen, och

nämnden förväntar, att förhandlingar härom kommer att upptagas mellan

kvarnarna och föreningen. Om föreningen lämnar prisfallsersättning, bör i

konsekvens därmed de prishöjningsavgifter, som inflyter vid en eventuell

höjning av prisnivån, tillfalla föreningen.

Nämnden upptar härefter i sin skrivelse de med förmalningsavgiften sammanhängande

frågorna och påminner om att dessa föregående år flera

gånger var föremål för ingående behandling inom nämnden, bland annat i

samband med en på riksdagens begäran av Kungl. Maj :t anbefalld undersökning

rörande förutsättningarna för att befria löneförmalningen från avgift.

Nämnden erinrar vidare om att den genom remisser den 10 februari

1954 av Kungl. Maj:t anbefallts att avge yttrande över till 1954 års riksdag

ingivna motioner berörande förmalningsavgiften, nämligen de likalydande

motionerna I: 14 och II: 19 angående undantag från förmalningsavgift för

husbehovsförmalning, 1:266 och 11:338 angående upphävande av förmalningsavgift

vid löneförmalning samt II: 165 angående ersättning till kvarnarna

för upptagande av sådan avgift. Förnyade förhandlingar har nu med

anledning av förenämnda motioner förts mellan nämnden och representanter

för såväl löne- som handelskvarnarna.

Lönekvarnarnas talesmän har enligt nämnden vid förhandlingarna anfört,

att omfattningen av löneförmalningen visar en tendens att minska och

att detta beror på att odlarna icke kan förstå det rättvisa i att avgift uttages

för den brödsäd, som de låter förmala för eget behov. Härom anför nämnden

följande.

Vad först beträffar rättvisesynpunkten torde det redan tidigare ha tillfullo

klarlagts, att ett undantagande av löneförmalningen från avgift tvärtom

skulle innebära en orättvisa mot de befolkningsgrupper, som är hänvisade

till att inköpa mjöl av avgiftsbelagd brödsäd. Beträffande minskningen av

löneförmalningen må anföras följande. Redan innan förmalningsavgiften

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

infördes visade löneförinalningen en stadigt sjunkande tendens. Sålunda utgjorde

löneförmalningen 1950/51 75 818 ton, 1951/52 66 127 ton och 1952/53

58 483 ton, vilket innebär en minskning med 12,7 respektive 11,6 procent.

Den naturligaste förklaringen härtill synes vara, att det ofta är mindre rationellt

att sporadiskt förmala vissa små och inbördes i fråga om kvalitet

olikartade brödsädspartier än att såsom vid handelskvarnarna företaga en

jämnare förmalning av en lämplig blandning av olika kvaliteter. Under tiden

1 september—31 december 1953 har som löneförmalning rapporterats 21 447

ton. Med anledning av att rapporteringen under åren 1950/51—1952/53 ej

skedde månadsvis utan endast avsåg hela regleringsår, kan man icke konstatera

hur stor del av årsförmalningen som ägde rum under tiden fram till

kalenderårsskiftet. En sådan uppgift finns emellertid från regleringsåret

1949/50 och visar att 44 procent förmaldes till och med december. Detta

torde tyda på att löneförmalningen innevarande regleringsår kommer att

uppgå till omkring 48 700 ton, vilket innebär en minskning med 16,7 procent.

Härvid är dock att märka, att rapporteringen numera endast avser den

egentliga löneförmalningen, medan den tidigare även innefattade en sådan

typ av förmalning, som när odlaren till en kvarn överlämnade sin brödsäd

och i utbyte härför erhöll kvarnens sedvanliga handelsmjöl. Ett dylikt förfarande

rubriceras från och med innevarande regleringsår såsom handelsförmalning.

Representanterna för handelskvarnarna har enligt nämnden starkt understrukit,

att en förutsättning från kvarnindustrins sida att godtaga förfarandet

med förmalningsavgifter från början varit, att denna avgift även skall

tagas ut för löneförmalning. Löneförmalningen kommer annars i ett så gynnat

konkurrensläge, att det kan befaras leda till en betydande minskning av

handelsförmalningen. Detta förhållande blir enligt representanterna för

handelskvarnarna ytterligare accentuerat, när förmalningsavgiften höjs från

nuvarande 3 till 5 kronor per deciton.

Nämnden förklarar, att den för sin del icke kan frångå sin tidigare uttalade

uppfattning, att förmalningsavgift bör utgå vid löneförmalning, jämväl

när denna avser tillverkning av mjöl för odlarens eget husbehov. Nämnden

berör härefter motionen II: 165, enligt vilken det skulle te sig underligt om

en avgift, vars uppgift är att stödja spannmålspriserna, icke skulle betalas

av odlarna själva för den brödsäd de förbrukar. Motionären föreslår emellertid,

att rörelseidkarna skall erhålla skälig ersättning för sitt besvär att

uttaga och redovisa avgifterna samt att kostnaderna härför skall bestridas

ur anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

I anslutning härtill framhåller nämnden, att det enligt dess uppfattning

finns skäl för att lämna viss kompensation till lönekvarnarna för de kostnader,

som åsamkas dem i samband med inkasseringen av förmalningsavgifterna

från mäldägarna. Avgiften uttages i samband med den sedvanliga

mallönen, vilket enligt vad som visat sig vid verkställda kontroller ofta sker

genom kvartals-, halvårs- eller årsräkningar. Genom att lörinalningsavgiften

gör de debiterade beloppen högre än tidigare, blir det för kvarnarna svårare

alt inkassera sina fordringar, och krav får göras i större omfattning än

vad soin förut varit behövligt. Nämnden upplyser, alt den för att i viss mån

skydda lönekvarnarna från ränteförluster medgivit kvartalsredovisning av

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

förmalningsavgifterna, om vederbörande kvarn kan styrka, att den regelmässigt

har lämnat kredit för mallön. Någon motsvarande kostnad för merarbete

och ränteförlust föreligger icke i fråga om handelsförmalningen. Med

hänsyn härtill har nämnden funnit det lämpligt att föreslå, att kvarnarna

av förmalningsavgiften för löneförmalning får behålla 50 öre per deciton.

Detta belopp torde enligt nämnden utgöra skälig ersättning för merarbete

och ränteförluster. I motsats till motionärerna anser nämnden emellertid

icke, att kostnaden hör täckas av anslaget för prisreglerande åtgärder utan

att den i stället skall automatiskt ersättas av förmalningsavgifterna. Kostnaden

skulle enligt nämndens förslag vid en löneförmalning av 50 000 ton

stanna vid 250 000 kronor, med vilket belopp summan av förmalningsavgifterna

alltså minskas.

Nämnden upplyser, att jordbrukets förhandlingsdelegation enhälligt har

anslutit sig till nämndens förslag i fråga om uttagande av avgifter även vid

löneförmalning.

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar nämnden också om att i bestämmelserna

om förmalningsavgift stadgas, att sådan avgift skall utgå för

råg och vete, som användes för tillverkning av mjöl och för vete, som användes

för tillverkning av gryn. Enligt vad nämnden erfarit, användes vete

numera även i viss omfattning för tillverkning av rostade veteflingor. Författningen

medger formellt ej uttagande av avgift för sådan tillverkning. Då

det enligt nämnden ej kan anses motiverat att från förmalningsavgift undantaga

tillverkningen av veteflingor, föreslår nämnden viss ändring av gällade

författningsbestämmelser. Ändringen beröres närmare i avsnittet om

vissa författningsändringar. I

I sin förut omförmälda skrivelse berör spannmålsbolaget även frågan om

omfattningen av beredskapslagringen. Bolaget erinrar därvid om att det

redan förra året framhöll, att beredskapslagret av brödsäd med hänsyn till

den utökade odlingen borde kunna minskas från 300 000 till 200 000 ton.

Svårigheterna att omhändertaga den nya skörden i den takt den saluföres

från odlarna ökas, om beredskapslagret bibehålies i oförändrad storlek. Undanförsel

till extrautrymmen även av den nya skörden kan, om minskning

ej sker, bli ofrånkomlig och handeln tvingas täcka sina kostnader härför

genom att betala priser, som i förhållande till inlösenpriserna blir oskäligt

låga, såvida icke kostnaderna täckes av förmalningsavgiftsmedel eller i särskild

ordning av staten. Ett beredskapslager på 200 000 ton bör enligt bolagets

mening fördelas på 150 000 ton vete och 50 000 ton råg.

Nämnden finner de av bolaget anförda synpunkterna beaktansvärda men

förklarar, att för närvarande någon ändring icke torde böra göras i fråga om

beredskapslagrets normala storlek. Brödsäden är vår viktigaste livsmedelsreserv,

och 300 000 ton motsvarar ej mer än fem månaders förbrukning. Erfarenheten

från det senaste världskriget, vid vars början spannmålslagren

uppgick till 400 000 ton, visar enligt nämnden att ett års missväxt kan försätta

oss i ett mycket bekymmersamt läge, om importmöjligheter saknas.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Nämnden föreslår emellertid, att beredskapslagret efter medgivande av

nämnden i varje särskilt fall bör få tagas i anspråk under fredstid för att

fylla ut ett försörjningsbehov, när brist uppstår på svenska marknaden till

följd av felslagen skörd eller av annan anledning. I undantagsfall bör enligt

nämnden den nya spannmålsföreningen också efter nämndens medgivande

få låna av beredskapslagret om så behövs för att fullgöra exportförsäljningar,

som beräknas kunna täckas in av kommande överskott. En bottenkvantitet

av lägst 150 000 ton bör dock alltid finnas i lager. Ovillkorlig skyldighet

bör icke föreligga att åter fylla ut beredskapslagret till 300 000 ton,

när det gått ner under denna kvantitet. I varje fall är det enligt nämndens

mening önskvärt att undvika import av brödsäd för detta ändamål.

Slutligen meddelar nämnden, att den, sedan Föreningen Svensk spannmålshandel

trätt i funktion, har för avsikt att med föreningen träffa avtal

om inrättandet av en konjunkturutjämningsfond i stiftelseform i likhet med

vad som skett med andra prisregleringsföreningar på jordbrukets och fiskets

område. Nämnden har därvid förutsatt, att Kungl. Maj :t i sinom tid kommer

att framlägga proposition om skattefrihet för avsättningar till den

avsedda stiftelsen på sätt skett beträffande övriga liknande stiftelser (Prop.

1954: 8).

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Rörande försörjningsläget i fråga om fodermedel anför jordbruksnämnden,

att tillgången på inhemsk fodersäd under innevarande regleringsår

liksom under det närmast föregående varit mycket god. Fodersädspriserna

har i detta läge närmast anpassat sig till de priser, som kunnat erhållas vid

export. Då världsmarknaden för fodersäd liksom för brödsäd har varit svag,

har odlarpriserna för korn, havre och blandsäd legat omkring 10 kronor

per deciton under dem, som man enligt den ursprungliga prognoskalkylen

räknade med. En viss icke obetydlig prisåtstramning har emellertid efter

det senaste årsskiftet kunnat förmärkas, beroende på ökad efterfrågan från

underskottsområdena i Sydsverige och återhållsamhet i utbuden från de

mellansvenska överskottsdistrikten. Nämnden upplyser vidare, att härtill

även har medverkat den export av närmare 45 000 ton malt- och foderkorn

samt drygt 15 000 ton havre, som ägt rum under hösten. Med nuvarande

prisläge synes emellertid någon ytterligare fodersädsexport knappast kunna

komma till stånd före ny skörd.

Nämnden erinrar härefter om att den av 1953 års riksdag godkända överföringen

av importen av fodersäd och andra fodermedel till handelns egna

organ planenligt genomförts, och att i samband därmed utfärdats föreskrifter

om införselavgifter för att stödja den inhemska prisnivån och begränsa

importen till det nödvändiga. För majs utgör avgiften 7 kronor per deciton,

varigenom förbrukarpriset kommit att ligga omkring 49 kronor per deciton

i importhamn. Producentnoteringen på foderkorn är för närvarande i Mellansverige

omkring 29 kronor per deciton men var i början av säsongen ungefär

4 kronor lägre.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Importen av majs har enligt nämnden blivit mycket obetydlig och försäljningarna

har uppenbarligen huvudsakligen avsett utfodring av höns. I

viss utsträckning har spannmålsbolaget till gällande importpris tillhandahållit

majs från det lager, bolaget ålagts att hålla för att utjämna brister i

handelns lagerhållning i samband med frisläppandet av utrikeshandeln.

Majsimporten torde under tiden september 1953—februari 1954 ha uppgått

till sammanlagt omkring 50 000 ton. Häri är inräknad den kvantitet, spannmålsbolaget

inköpt för att komplettera sin lagerhållning och varav omkring

30 000 ton inköpts redan före den 1 september 1953. Bolagets köp och försäljningar

har nu upphört. Nämnden upplyser, att den lämnat bolaget direktiv

att tills vidare hålla ett beredskapslager av 15 000 ton majs.

Den goda tillgången på fodersäd har påverkat efterfrågan på kli, som

under hösten varit ovanligt liten. Någon import har praktiskt taget ej förekommit

utöver en mindre kvantitet, som spannmålsbolaget hade kontralcterat

redan under föregående regleringsår. Å andra sidan har en motsvarande

kvantitet svenskt vetekli exporterats. Förbrukarnoteringen på svenskt

vetekli fritt kvarnplats var i november omkring 33 kronor per deciton men

har påverkats av fodersädsutvecklingen och är nu omkring 35 kronor per

deciton. Spannmålsbolaget har fortfarande i lager cirka 18 000 ton utländskt

vetekli, men avsikten är enligt nämnden att detta skall försäljas så snart

så kan ske utan att den svenska marknaden oroas.

Vad beträffar oljekraftfoder framhåller nämnden, att avsättningen av

svenskproducerat raps- och senapsmjöl i viss utsträckning är tryggad genom

föreskrift om minimiinblandning vid tillverkning av oljekraftfoderblandning

samt införselavgift för importvara. Priset på sådant foder har

enligt överenskommelse med de svenska oljefabrikerna fastställts till 35 kronor

per deciton vid försäljning till partihandlare. Med hänsyn till att oljefabrikerna

erhållit avsättningsgaranti, har genom spannmålsbolaget exporterats

omkring 13 000 ton rapsmjöl.

I fråga om övrigt oljekraftfoder har handelsföretagens import hittills varit

anmärkningsvärt obetydlig, och tillverkningen av oljekraftfoderblandning

har därför delvis möjliggjorts genom att spannmålsbolaget vid regleringsårets

början hade ett lager, som betydligt översteg det normala beredskapslagret.

Från detta lager har bolaget vid behov verkställt försäljningar,

vid vilka man tillämpat gällande världsmarknadspriser med tillägg av införselavgift.

Man torde emellertid enligt nämnden kunna räkna med att

handeln i fortsättningen själv skall kunna förse sig med erforderliga importvaror,

varför spannmålsbolagets försäljningar tills vidare upphört. Nämnden

upplyser, att bolagets lager av oljekraftfoder nu icke är större än vad

bolaget åtagit sig att hålla som beredskap eller omkring 65 000 ton högvärdigt

oljekraftfoder av utländskt ursprung. Nämnden har för avsikt att, om

Kungl. Maj :t icke har något att erinra däremot, utöver sistnämnda kvantitet

låta upplägga ett mindre lager av oljelinfrö, varigenom man erhåller en

beredskap i fråga om såväl linolja som linfrökakor. Beredskapslagret bör

enligt nämndens mening vara av den storleken, att därav kan beredas cirka

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

5 000 ton linfrökakor. Denna kvantitet kan lämpligast till världsmarknadspris

överföras från det lager, som nu innehas av clearingkassan för fettråvaror.

Den totala beredskapen i fråga om olj ekakor kommer då att omfatta

70 000 ton, vartill bemyndigande redan erhållits. Nämnden uppger vidare,

att spannmålsbolaget under 1954 har exporterat vissa överskottskvantiteter

linfrökakor om hittills cirka 17 000 ton.

Enligt det under rubriken brödsädsregleringen berörda förslaget av den

s. k. spannmålskommittén skall föreningen Svensk spannmålshandel även

ombesörja den beredskapslagring av majs och oljekraftfoder, som spannmålsbolaget

hittills haft om hand. Någon invändning häremot har ej framförts

i de avgivna remissyttrandena, och nämnden har för sin del anslutit

sig till förslaget. Föreningens kostnader för ifrågavarande lagring skall

givetvis bäras av staten. Det bör enligt nämndens mening stå föreningen

fritt att omsätta detta lager i egen regi eller genom att med handelsföretagen

träffa uppgörelse om önskade lagerutbyten.

Nämnden förutsätter vidare i sin skrivelse, att handeln med fodersäd och

fodermedel i fortsättningen liksom innevarande regleringsår lämnas fri.

Den begränsning av importen, som erfordras för att priserna på jordbruksprodukterna

skall kunna uppehållas vid förutsatt nivå, bör alltså enligt

nämndens mening åstadkommas icke genom en kvantitativ reglering av

utrikeshandeln utan genom att införselavgifter uttages vid import. Nämnden

utgår ifrån att Kungl. Maj :t kommer att lämna nämnden härför behövliga

bemyndiganden enligt förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter med

mera. Vidare bör, liksom nu, finnas möjligheter att vid behov uttaga utjämningsavgifter

vid export.

Med hänvisning till en skrivelse från nämnden till Kungl. Maj:t den 21

augusti 1953 framhåller nämnden, att det med hänsyn till de införselavgifter,

som pålägges vid import av oljekraftfoder, är nödvändigt att uttaga avgift

jämväl på oljekraftfoder, som tillverkas inom landet. I annat fall skulle nämligen

de svenska oljefabrikerna komma i ett gynnat läge i förhållande till utländska

leverantörer. Denna avgift, som till sin storlek bör överensstämma

med den för samma foderslag gällande införselavgiften, bör dock icke uttagas

för oljekraftfoder av svenskodlat frö av raps, rybs och senap i annat

fall än då tillverkningen skett av fröparti, som försålts till oljefabrik för

export av tillverkningsprodukterna men fodervaran av någon anledning försälj

es på den svenska marknaden. Nämnden hemställer, att förordning om

sådan tillverkningsavgift utfärdas i enlighet med ett bifogat förslag. Frivillig

uppgörelse med oljefabrikerna om inbetalande av dylik avgift har träffats

för innevarande regleringsår.

Oljefabrikerna har hittills genom avtal med nämnden garanterats avsättning

för ur svenskt oljcväxlfrö framvunnet oljekraftfoder. Garantin har upprätthållits

genom att spannmålsbolaget enligt direktiv av nämnden åtagit sig

(> Ililutng till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr ISO.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

att på anfordran av oljefabrik fortlöpande inköpa sådant oljekraftfoder, varvid

dock undantagits viss obetydlig bottenkvantitet, som vederbörande fabrik

själv kan lagra på sina magasinsutrymmen. Nämnden anser, att en sådan garanti

fortsättningsvis icke är motiverad. Skulle eventuellt överenskommelse

om en fortsatt garanti träffas mellan fabrikerna och den nya förening, som

skall övertaga spannmålsbolagets verksamhet, bör i vart fall staten icke

svara för därav föranledda kostnader.

Nämnden övergår härefter till frågan om fraktbidrag för transporter av

fodersäd och andra fodermedel till vissa delar av norra Sverige och upplyser,

att den vid sina förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation framfört

önskemål om en avveckling av dessa bidrag. Med hänsyn till att förhandlingsdelegationen

motsatt sig att för närvarande slopa fraktbidraget, har

nämnden emellertid icke ansett sig böra yrka på någon ändring under regleringsåret

1954/55. I fråga om bidragens storlek och administration anför

nämnden i huvudsak följande.

Bidragen tillkom på sin tid med särskilt syfte att förbilliga fodersäden

för utfodring av hästar i skogskörslor. Motoriseringen har medfört, att hästarnas

betydelse för skogstransporterna starkt minskat, och den huvudsakliga

delen av de fodermedel, för vilka fraktbidrag lämnas, torde numera användas

för mjölkproduktion. Bidragen uppgår sammanlagt till ett obetydligt

belopp — under regleringsåret 1952/53 1,5 miljon kronor — men avser ett

mycket stort antal expeditioner, varför det medför en oproportionerligt vidlyftig

administration. Under 1952/53 utbetalades bidrag med i medeltal

knappt 2 kronor 25 öre per deciton för omkring 35 000 ton fodersäd, 16 000

ton kli samt 16 000 ton oljekraftfoder- och hönsfoderblandningar, varjämte

antalet expeditioner uppskattas till närmare 6 000. Bidragen har ett flertal

år utbetalats av spannmålsbolaget, vars verksamhet emellertid nu avses

skola upphöra.

Nämnden ifrågasätter, om det icke ur administrativa synpunkter vore

lämpligast att utbetalandet av fraktbidragen överfördes till järnvägsstyrelsen.

Skulle detta icke anses genomförbart, bör utbetalningen enligt nämndens

mening skötas av Svensk spannmålshandel.

Slutligen erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t den 29 september 1950 anbefallt

nämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen företaga översyn av

1938 års lag om handeln med fodermedel, vilken ännu ej trätt i kraft. Nämnden

anmäler i sin skrivelse, att denna översyn nu påbörjats. Anledningen till

att den ej tidigare lämpligen kunnat vidtagas har varit, att man först velat

få erfarenheter av nu gällande bestämmelser på området.

Potatisregleringen.

Jordbruksnämnden tar i sin skrivelse upp frågan om den framtida regleringen

rörande fabrikspotatis. Därvid upplyser nämnden, att den haft överläggningar

i frågan med såväl Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.

och Sveriges bränneriidkareförening som jordbrukets förhandlingsdelegation.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Vidare har underhandskontakter förekommit med Aktiebolaget Vin- & spritcentralens

ledning. I anslutning härtill framlägger nämnden ett förslag till

garantiprissystem för fabrikspotatis att tillämpas från och med 1955 års

skörd. Nämnden hemställer, att riksdagen nu måtte fatta principbeslut i frågan,

och föreslår, att nämnden därefter får tillsätta en kommitté för att utforma

förslaget i detalj.

Innan nämnden ingår på förslaget, lämnar den följande redogörelse för

den nuvarande statliga potatisregleringen.

Statsmakterna bestämmer årligen det pris, stärkelsefabriker och potatisbrännerier

skall betala för potatis, som inköpes för tillverkning av potatisstärkelse

respektive potatissprit. På grundval av detta pris bestämmer sedan

nämnden enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande det pris, Sveriges stärkelseproducenters

förening, som har ensamrätt till inköp av i landet tillverkad potatisstärkelse,

skall betala till stärkelsefabrikerna för av dem tillverkad potatisstärkelse.

Nämnden bestämmer vidare enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

föreningens utförsäljningspris på potatisstärkelse. I samband härmed

fastställer nämnden den maximikvantitet potatisstärkelse, som får tillverkas

under regleringsåret. Kvantiteten fördelas på stärkelsefabrikerna genom

att nämnden för varje fabrik utfärdar en tillverkningslicens. I licensen

angives i förekommande fall, att viss del av den potatis, som åtgår för framställning

av licenskvantiteten stärkelse, skall inköpas av odlare, som icke är

delägare i fabriken.

För tillverkningen av och prissättningen på potatissprit gäller i stort sett

detsamma som för tillverkningen av potatisstärkelse. Här tillkommer det

dock Aktiebolaget Vin- & spritcentralen att bestämma den kvantitet råbrännvin,

som får tillverkas under regleringsåret. Bolaget bestämmer även, efter

förhandlingar med Sveriges bränneriidkareförening, det pris bolaget skall

betala för råbrännvinet. Bränneriidkareföreningen bestämmer hur stor del

av totalkvantiteten potatissprit varje bränneri får tillverka. Beträffande inköp

av potatis har brännerierna för närvarande större frihet än stärkelsefabrikerna.

Brännerierna har emellertid vid sidan av odlare, som är ägare

av eller delägare i bränneri, vissa utomstående potatisleverantörer, som sedan

gammalt levererar potatis till bränneri.

Det sålunda i korthet beskrivna statliga regleringssystemet, som tillämpats

sedan början av 1930-talet, framstår numera enligt nämnden som otidsenligt

och alltför omständligt. Kvoteringsgrunderna är av gammalt datum och låser

fast utvecklingen. Regleringssystemet har vidare visat sig ej vara funktionsdugligt,

när det gäller att på ett smidigt sätt finna avsättning för en inhemsk

överskottsproduktion av potatisprodukter genom export eller för speciella

ändamål inom landet. Redan på grund av skördens växlingar kan sådana

överskott under vissa år icke undvikas.

Nämnden framhåller i fortsättningen, att redan nu inom ett flertal grenar

av jordbruksnäringen den regeln tillämpas, att producenterna själva får taga

ansvaret för uppkommande överskott och eventuella exportförluster. Så är

fallet ifråga om kött och fläsk, smör och ägg samt oljeväxter. I de fall icke

redan funnits användbara organ för att handha inköps- och försäljningsverksamheten

har för ändamålet bildats särskilda ekonomiska föreningar

med av staten utsedd ordförande. Enligt ett av nämnden framlagt, tidigare

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

återgivet förslag skall en liknande organisation tillskapas även för spannmålshandeln.

På fabrikspotatisområdet finnes, framhåller nämnden, tvenne ekonomiska

föreningar, nämligen Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. och

Sveriges bränneriidkareförening u. p. a. I föreningarna ingår som medlemmar

ägarna till samtliga stärkelsefabriker respektive potatisbrännerier. Ett

Aktiebolaget Vin- & spritcentralen tillhörigt potatisbränneri står dock utanför

organisationen. Det stora flertalet stärkelsefabriker och brännerier äges av

potatisodlare genom av dem bildade andelsföretag. Övriga fabriker tillhör

enskilda odlare och i undantagsfall företagare, som icke är potatisproducenter.

Goda skäl synes enligt nämnden tala för att man även för fabrikspotatisens

del tillskapar en organisation för att omhändertaga överskott. Utöver

angelägenheten av att inom så stora delar av jordbruket som möjligt tillämpa

liknande system för produktionens avsättning kan beträffande fabrikspotatis

åberopas önskemålet att avveckla det omständliga och otidsenliga regleringssystemet.

Vidare utgår nämnden ifrån att den sedan länge aktuella frågan

att genom en koncentration av driften till ett mindre antal enheter kunna

rationalisera och förbilliga tillverkningen av potatisstärkelse och potatissprit

skall kunna lösas lättare, om man övergår till en inköps- och försäljningsorganisation,

som icke tynges av invecklade detalj regleringsbestämmelser.

I anslutning till det anförda föreslår nämnden, att följande anordning av

garantiprissystemet skall för fabrikspotatisens del genomföras från och

med 1955 års skörd.

Ett garantipris skall fastställas efter förhandlingar i vanlig ordning för

den kvantitet potatisstärkelse, som erfordras för den inhemska förbrukningen.

Denna, som tidigare normalt uppgått till cirka 22 500 ton, har under de

senaste två åren nedgått till cirka 21 000 ton. Garantipriset bestämmes med

inriktning på att vad som återstår efter avdrag för fabrikations- och handelskostnader

skall utgöra ett skäligt pris för odling av fabrikspotatis. Detta beräkningssätt

förutsätter, att tillverkningen av potatisstärkelse icke överstiger

den inhemska förbrukningen. Då emellertid skördeutfallet för potatisens

del företer rätt stora variationer, måste man redan av detta skäl räkna

med att vissa år odlingen av fabrikspotatis kommer att överstiga den inhemska

förbrukningen samt att under andra år underskott kan uppkomma.

Då man lika litet här som inom andra delar av jordbruket bör syfta till någon

arealbegränsning, bör inom ramen för beräknad avsättningsmöjlighet

rätten att odla och sälja fabrikspotatis till potatisindustrierna principiellt

vara obegränsad, dock med den inskränkningen, att fabrikernas inköpsskyldighet

bör begränsas till de områden, där fabrikspotatis på grund av

jordens beskaffenhet sedan gammalt odlas och säljes till stärkelsefabriker

och brännerier. Genom att potatisfabrikernas inköpsskyldighet utvidgas,

måste man räkna med att de överskottspartier, som icke "finner avsättning

inom riket, icke kan säljas utan en större eller mindre förlust. För att täcka

sådana förluster bör av potatispriset, som enligt den angivna regeln framräknas

med ledning av garantipriset, innehållas visst belopp, som avsättes

till en clearingfond.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

85

Vad nämnden anfört beträffande prissättningen på potatismjöl och potatis,

som inköpes av stärkelsefabrikerna, bör enligt nämndens mening gälla

även för prissättningen på potatissprit och potatis, som levereras till brännerier.

Härvidlag är emellertid att märka, att det enligt nu gällande lagstiftning

tillkommer Aktiebolaget Vin- & spritcentralen att bestämma årstillverkningen

av potatissprit samt, efter förhandlingar med bränneriidkareföreningen,

även priset på sprit, som framställes vid potatisbrännerierna.

Genomföres den av nämnden föreslagna ordningen, torde det emellertid bli

nödvändigt att priset på potatissprit fastställes under nämndens medverkan

för att undvika att priset på potatissprit fastställes till belopp, som kan

föranleda annat pris på potatis, som levereras till bränneri, än det, som

inköpes av stärkelsefabrik.

Innebörden av det nu beskrivna systemet för prisregleringen av fabrikspotatis

har av nämnden sammanfattats i följande åtta punkter.

1. Fabrikspotatisodlarna medges att uttaga ett visst skäligt pris på de

potatisprodukter (stärkelse och brännvin), som förbrukas inom landet. Detta

pris blir alltså gällande för den del av odlingen, som i stort sett motsvarar

det inhemska konsumtionsutrymmet. överskottet säljes av den nya organisationen

till de priser, som kan uppnås.

2. Till odlarna avräknas ett pris, som utgör en sammanvägning av de

olika priserna (det garanterade priset samt det lägre pris, som uppnås vid

export o. d.).

3. Potatisfabrikerna skall inom ramen för beräknad avsättningsmöjlighet

vara skyldiga att tillvarataga överskottspotatis från odlingsområden, som

traditionellt levererar potatis till potatisfabriker.

4. I praktiken ordnas prissättningen så, att staten fastställer ett pris för

en kvantitet, motsvarande den normala förbrukningen inom landet. Odlarna

däremot garanteras av föreningarna ett lägre pris. Prisskillnaden avser att

täcka exportförluster m. in. Blir dessa små, kan odlarnas pris hålla sig i närheten

av det statliga priset, men blir förlusterna stora, stannar odlarpriset

vid en lägre nivå.

5. Det är angeläget, att riksdagen redan våren 1954 fattar principbeslut

för att den nya ordningen skall kunna tillämpas från den 1 oktober 1955.

6. För att redan nu skaffa en grundfond till clearingkassan skall av

årets pris innehållas 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter. När beloppet

framdeles tas i anspråk för avsett ändamål, skall det upptagas som inkomst

i jordbrukskalkylen för samma år.

7. Gällande kvoteringsbestämmelser och andra detaljregleringar upphäves

från och med hösten 1955 och, i den mån de på vissa områden måste

kvarstå, skall de handhas av föreningarna.

8. Nämnden tillsätter en kommitté för att utforma förslaget i detalj. Därvid

utredes, bland annat, vilket organ som bör ha hand om överskottens

placering. Fn utväg är därvid att sammanslå de nu existerande föreningarna,

en annan att bilda ett fristående nytt organ, vilket samverkar

med de gamla föreningarna. Även andra möjligheter kan tänkas.

Nämnden upplyser härefter, att stärkelseföreningen har anslutit sig till

det framlagda förslaget såvitt avser dess principiella uppläggning. Bränneriidkareföreningen

däremot har, under förklaring att den intet har att erinra

mot att viss del av potatispriset avsättes till eu fond för finansiering av av
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

sättningen för uppkommande överskott av fabrikspotalis, påkallat ytterligare

förhandlingar för att klarlägga verkningarna för brännerihanteringens

del av det nya förslaget. Jordbrukets förhandlingsdelegation har för sin del

biträtt förslaget. Aktiebolaget Vin- & spritcentralens ledning har under

hand förklarat sig icke ha något att invända mot förslaget.

Till sist erinrar nämnden om att den tidigare — i anledning av remiss av

potatisindustriutredningens betänkande — anfört, att de av utredningen

behandlade frågorna syntes böra upptas till övervägande i samband med nu

föreliggande framställning. I samband med införande av det här föreslagna

nya regleringssystemet synes en lösning även kunna vinnas av de problem

rörande rationalisering av stärkelse- och bränneriindustrierna, som utredningen

upptagit. Nämnden utgår ifrån att dessa problem kommer att särskilt

uppmärksammas vid den utredning om utformningen av det nya systemet,

som nämnden har för avsikt att igångsätta i samråd med potatisodlarnas

organisationer. Nämnden uppger i detta sammanhang, att rationaliseringen

skulle väsentligt underlättas, om de existerande branschföreningarna eller

det nya organ, som kan komma att bildas, övertoge samtliga bränneri- och

stärkelsefabriker samt därefter ordnade rationaliseringen i egen regi och

efter en enhetlig plan.

Ingångspriset på fabrikspotatis för närvarande utgör 45 och genomsnittspriset

cirka 46 öre per stärkelseprocent och hektoliter. Vid förhandlingar

med odlareorganisationerna för potatis om prissättningen för tillverkningsåret

1954-/55 diskuterades det förslag till omläggning av det nuvarande systemet

för den statliga regleringen av fabrikspotatisodlingen och potatisindustrierna,

för vilket nyss redogjorts. Då det nya förslaget icke kan beräknas kunna

tillämpas förrän från och med tillverkningsåret 1955/56, blir det nödvändigt

att för tillverkningsåret 1954/55 bibehålla det nuvarande regleringssystemet

och således även fastställa priset på potatis, som levereras till stärkelsefabriker

och potatisbrännerier. I stället för en av nämnden i annat fall

påyrkad sänkning av det nu gällande fabrikspotatispriset överenskoms vid

förhandlingarna att för nästa regleringsår bibehålla det nuvarande priset

som underlag för prissättningen på potatismjöl och potatissprit. Det pris,

som potatisfabrikerna har att betala till potatisleverantörerna, skall emellertid

vara 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter lägre än det nu gällande

fabrikspotatispriset. Ingångspriset till odlare på fabrikspotatis under det

kommande tillverkningsåret blir därigenom 42 öre per stärkelseprocent och

hektoliter med sedvanliga säsongtillägg. Genomsnittspriset till odlare blir

cirka 43 öre per stärkelseprocent och hektoliter. Skillnaden mellan det potatispris,

som skall ligga till grund för bestämmande av priset på potatismjöl

och potatissprit, och det pris, som potatisleverantören erhåller, eller i

detta fall 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter, avses skola avsättas till

en särskild clearingkassa. Såsom framgår av den förut återgivna överenskommelsen

med jordbrukets förhandlingsdelegation, har delegationen godkänt

den mellan nämnden och fabrikspotalisorganisationerna gjorda överenskommelsen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 har jordbruksnämnden

med Sveriges stärkelseproducenters förening träffat överenskommelse

angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under

tiden den 1 oktober 1953—den 30 september 1954. Avtalet innebär, bland

annat, att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser på högst 300 000 deciton. Enligt

7 § i avtalet har nämnden åtagit sig — under förutsättning av statsmakternas

godkännande och därest avtalet ej skulle förnyas för tillverkningsåret

1954/55 — att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens

sida, vilka bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 87 kronor

per deciton för den 1 oktober 1954 inneliggande lager av potatisstärkelse,

dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande lager av potatisstärkelse

med undantag av 30 000 deciton under tre månader från och med

den 1 oktober 1954. Vidare skall enligt 9 § i avtalet av den föreningen tillerkända

handelsmarginalen, sammanlagt 3 1/2 öre per kilogram potatisstärkelse,

ett belopp motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret

försåld potatisstärkelse avsättas till en särskild fond, benämnd rationaliseringsfonden.

Medel ur denna fond skall användas till främjande av

rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrin och må ej disponeras utan

medgivande av nämnden eller annan statlig myndighet.

Vid bemyndigandet för nämnden att ingå ifrågavarande avtal gjorde

Kungl. Maj :t förbehåll för att den i 7 § av avtalet gjorda utfästelsen skulle

vinna riksdagens godkännande och förklarade Sig vilja framdeles göra framställning

härom till riksdagen. Nämnden hemställer nu, att sådant godkännande

inhämtas.

Vad försörjningsläget beträffar anför nämnden, att föregående års potatisskörd

blev förhållandevis god och enligt skördeuppskattningen per den

15 oktober uppgick till cirka 1 878 000 ton. Beträffande matpotatisen medförde

fjolårets gynnsamma väderlek en bättre kvalitet än under det närmast

föregående året. Vidare synes de senare årens strävanden att få fram

en förstklassig matpotatis ha börjat bära frukt. Enligt vad hittills kunnat utrönas,

har tillgången på matpotatis tillhörande sortklass I i år varit betydligt

bättre. Matpotatispriset har vidare under den hittills gångna delen av

regleringsåret legat lägre än under motsvarande period förra året.

Nämnden erinrar i detta sammanhang om att ett nytt kontrollorgan för

klassificering och kontroll av saluförd matpotatis, kallat Svensk matpotatiskontroll

(SMAK), tillkommit under året genom en sammanslutning mellan

potatisodlarnas organisationer samt representanter för den enskilda och

konsumentkooperativa handeln och under medverkan av lanlbruksstyrelsen.

I fråga om utrikeshandeln med potatis anför nämnden, att någon import

icke förekommit under den hittills gångna delen av konsumtionsåret. Hos

nämnden har emellertid under den senaste tiden framställningar gjorts om

import av potatis från Danmark. Nämnden har härvid ansett sig böra med
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

giva import av potatis under förutsättning, att importen beträffande matpotatis

begränsas till potatis tillhörande sortklass I. För att ernå en ytterligare

garanti för att den importerade matpotatisen är av hög kvalitet bör

den enligt nämnden kvalitetsmärkas av Svensk matpotatiskontroll. Importen

av utsädespotatis bör vidare begränsas till att avse endast verkligt högklassig

vara. Dessutom bör vid import av potatis uttagas importavgift med

belopp, som med hänsyn till prisförhållandena kan anses skälig. Enligt kungörelsen

den 17 april 1953 (nr 122) om införselavgift på potatis har nämnden

bemyndigats att vid införsel av annan rå potatis än så kallad färskpotatis,

som inkommer under tiden den 1 januari—30 juni, fastställa en

införselavgift av högst 5 öre per kilogram. I anledning av en framställning

från nämnden har Kungl. Maj :t bemyndigat denna att från och med den

1 mars 1954 för import av utsädespotatis fastställa en införselavgift av högst

8 öre per kilogram.

Slutligen erinrar nämnden om att Svensk matpotatiskontroll efter framställning

av nämnden för innevarande regleringsår erhållit ett statligt anslag

av 15 000 kronor, vilket belopp enligt riksdagens beslut skall belasta anslaget

för Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, delposten Diverse

kostnader. Enligt vad nämnden inhämtat, har lantbruksstyrelsen till Kungl.

Maj :t med tillstyrkan överlämnat en av Svensk matpotatiskontroll gjord

framställning om enahanda anslag för nästa regleringsår. Då den verksamhet,

som utövas av Svensk matpotatiskontroll, förväntas komma att främja

strävandena att få fram en högklassig svensk matpotatis, tillstyrker nämnden

framställningen. Nämnden har ej heller något att erinra mot att bidraget

får belasta prisregleringsanslaget.

Nämnden övergår härefter till frågan om tillverkningen av potatisstärkelse

och anför därom följande.

För framställning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret

1953/54 utlämnat licenser för tillverkning av sammanlagt cirka 208 000

deciton. Den normala tillverkningen av potatisstärkelse för inhemsk förbrukning

uppgår till cirka 225 000 deciton. Den för innevarande regleringsår

reducerade tillverkningen har föranletts av en redan föregående år inträdd

minskning i avsättningen för potatismjöl. Nämnden lät i god tid före

vårbruket underrätta de potatisodlare, som normalt levererar sin potatis

till stärkelsefabriker, om den beslutade minskningen i tillverkningen för

att lämna dem tillfälle att avpassa potatisarealen efter den reducerade avsättningen

för potatismjöl. Sedan den av nämnden medgivna tillverkningen

av potatismjöl avslutats, har det emellertid visat sig att inom de distrikt, som

normalt odlar potatis för leverans till stärkelsefabriker, föreligger avsevärda

överskott på fabrikspotatis. Anledningen härtill ligger måhända främst

i att 1953 års potatisskörd inom dessa distrikt var mycket god och att potatisen

hade en högre stärkelsehalt än vad man normalt räknar med. En bidragande

orsak torde även vara, att potatisodlarna räknat med att i år

kunna få avsättning för potatis till brännerierna i samma omfattning som

föregående år. Då emellertid potatisskörden även inom de distrikt, där det

odlas potatis för leverans till brännerier, genomgående blev mycket god, har

bränneriernas behov av inköp från utomstående potatisleverantörer i år

varit avsevärt mindre än under fjolåret.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Vad angår tillverkningen av potatissprit anför nämnden, att Sveriges

bränneriidkareförening träffat avtal med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

om tillverkning innevarande regleringsår av sammanlagt 31 miljoner liter

råbrännvin av normal styrka. Härtill kommer tillverkningen av cirka 1 miljon

liter potatissprit vid spritcentralens eget potatisbränneri. Den förut

omnämnda rikliga tillgången på fabrikspotatis gör att tillverkningen av

potatissprit under innevarande tillverkningsår i verkligheten också kommer

att uppgå till nyssnämnda kvantiteter.

Oljeväxtregleringen.

Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om att frågan om den svenska

oljeväxtodlingens omfattning på längre sikt var föremål för särskild behandling

våren 1953. För det då av Kungl. Maj :t och riksdag beslutade prisregleringssystemet

lämnar nämnden följande redogörelse.

Hittills har praktiskt taget all oljeväxtodling inom landet omfattats av

statlig garanti. I fortsättningen skall med bortseende från linodlingen och

dess produkter statens stöd åt oljeväxtodlingen begränsas till att avse en

kvantitet, motsvarande vad som finner användning inom landet, därest inhemska

oljeväxtprodukter förbrukas vid tillverkning av margarin i den utsträckning

så kan ske utan att märkbart förändra margarinets kvalitet.

Denna kvantitet har angivits till cirka 120 000 ton nedtar kat frö. Att för närvarande

använda så mycket frö inom landet är emellertid dålig ekonomi ur

samhällets synpunkt. Vid export för vissa specialändamål kan nämligen

högre pris utvinnas för rapsolja än vad utländska margarinråvaror betingar.

Marknaden för dessa exportförsäljningar är emellertid ganska begränsad.

Med hänsyn härtill är en inblandning i margarin och andra oljekrävande

produkter av svensk olja upp till vad som motsvarar 80 000 å 90 000 ton inhemskt

frö i dagens situation ekonomiskt motiverad.

En inhemsk produktion av 120 000 ton frö beräknas alltså normalt ge ett

överskott av omkring 35 000 ton frö för export i form av frö eller olja. Garantiprissättningen

omfattar även denna överskottskvantitet. Blir produktionen

större än 120 000 ton, faller däremot merkvantiteten utom ramen för

statens garantipris.

Tekniskt är garantiprissystemet så anordnat, att garantipriserna för den

kvantitet, som åtgår för den inhemska förbrukningen, sättes så högt, att de

innefattar kompensation även för den förlust, som kan uppkomma på den

kvantitet frö som, inom ramen för 120 000 ton, avses skola exporteras. Den

del av garantipriset, som motsvarar nyssnämnda kompensation, avsättes till

en särskild kassa och disponeras för att täcka förluster på exportförsäljningar.

Som exportförsäljning av frö jämställes härvid försäljning till

världsmarknadspriser av frö till de inhemska oljefabrikerna för tillverkning

av olja för export. Om högre priser kan erhållas vid export än som förutsatts

vid garantiprissättningen, eller skörden blir mindre än den vid prissättningen

förutsatta, så att de nu på angivet sätt till en särskild kassa inflytande

medlen helt eller delvis icke behöver tagas i anspråk, skall överskottsmedlen

enligt nuvarande system fonderas eller användas för efterbetalning

till odlarna.

Exporten av oljeväxtfrö har under de senaste åren varit organiserad pa

följande sätt. All försäljning bär skett i Sveriges oljcväxtodlares central
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

förenings namn men till av nämnden godkända priser och villkor i övrigt.

Att förmedla exportaffärer i frö har stått öppet för envar. Det har på grund

av avtal åvilat Svenska lantmännens riksförbund att styra om befruktningen,

sedan Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter givit anvisning om vilka

partier som skall exporteras. Oljeexporten har skett genom oljefabrikernas

försorg till priser och på villkor, som godkänts av nämnden.

I det följande berör nämnden de spörsmål, som uppkommit i anledning

av det förslag till omläggning av exportorganisationen, som den förut nämnda

spannmålskommittén framlagt. Nämnden, som tillstyrker kommitténs

förslag, framhåller att det innebär, att den tillämnade föreningen Svensk

spannmålshandel skall få hand om exportförsäljningen av 1954 och kommande

års oljeväxtskördar. Oljeväxtodlarnas särskilda intressen skall vid

exporten skyddas genom att odlarnas organisationer erhåller viss representation

i föreningen. De funktioner beträffande exporten av frö och olja, som

för närvarande fylls av nämnden, föreslås från och med 1954 års oljeväxtskörd

bli överförda på Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter, som alltså

skall bli det organ, vilket beslutar om exportens omfattning m. in.

Nämnden påpekar, att därest den föreslagna omorganisationen av spannmålshandeln

godkännes och garantin till linodlingen, såsom nämnden senare

förordar, upphör, en förändring av styrelsen i Föreningen Sveriges

oljeväxtintressenter påkallas. Ur styrelsen bör sålunda representanten för

Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag utgå. Denna styrelsepost torde

icke behöva återbesättas. Vidare bör spannmålsbolagets representant i styrelsen

ersättas med en representant för Svensk spannmålshandel. Härav

betingad stadgeändring bör snarast företagas.

Det nya prissystemet för oljeväxter gäller från och med 1954 års skörd.

Nämnden upplyser, att den för att underlätta för jordbruket att övertaga

ansvaret för överskottsproduktionen av frö har för avsikt att före utgången

av innevarande regleringsår sälja slut ännu kvarliggande överskottskvantiteter

frö.

Nämnden övergår härefter till att redogöra för den av Kungl. Maj :t den 24

juli 1953 godkända överenskommelsen mellan nämnden, å ena, samt jordbrukets

förhandlingsdelegation och Sveriges oljeväxtodlares centralförening,

å andra sidan, angående priserna på oljeväxtfrö. Nämnden anför i huvudsak

följande härom.

Utgångspunkt för överenskommelsen var att åstadkomma en odling, som

kunde väntas giva en skörd av oljeväxter, höstsådda och vårsådda, om cirka

120 000 ton. I fråga om försäljningen av hösiraps och höstrybs till de inhemska

oljefabrikerna för svensk konsumtion enades man om ett garantipris

av 85 respektive 83 öre per kilogram. Detta pris var avsett att innefatta

kompensation för förluster vid export av kvantiteter inom ramen för 120 000

ton frö. Mot denna bakgrund ansåg sig oljeväxtodlarnas representanter kunna

räkna med ett lägsta pris av 75 respektive 73 öre per kilogram för hela

den garanterade odlingen av höstraps och höstrybs. Beroende på odlingens

faktiska omfattning och det exportpris, som kunde erhållas, bedömdes det

pris, som i praktiken skulle komma att utfås, att ligga någonstans mellan

dessa gränser. Man enades samtidigt om att det tidigare tillämpade systemet

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

med kontraktsodling tills vidare skulle bestå. I kontrakten rörande höstens

odling har odlarna tillförsäkrats endast det lägre priset. Vid försäljning till

de inhemska oljefabrikerna av för svensk konsumtion ämnade oljeväxtfröer

får däremot det högre priset uttagas.

Skulle förlusten vid export bli så stor, att en sammanvägning av hemmamarknadspriserna

och exportpriserna blir lägre än vad som motsvarar ett

odlarpris av 75 respektive 73 öre per kilogram, får enligt riktlinjerna medel

från oljeväxtodlarnas clearingfond tagas i anspråk för att möjliggöra, att

sistnämnda odlarpris ändock kan utbetalas.

Enligt den inventering av de höstsådda arealerna, som gjordes av statistiska

centralbyrån i oktober 1953, uppgår den besådda arealen av höstraps

till drygt 60 000 hektar och av höstrybs till drygt 20 000 hektar. För höstrapsens

del innebär detta en ökning av arealen jämfört med 1953 med 9,9

procent, medan höstrybsarealen i förhållande till 1953 sjunkit med 26,8 procent.

Fjolårets med höstraps och höstrybs besådda arealer gav enligt nämnden

ett utbyte av cirka 60 000 ton frö. Utvintringen 1952/53 var emellertid

särskilt stor. Vid normalskörd och normal utvintring kan de hösten 1953

besådda arealerna väntas ge en skörd av cirka 105 000 ton nedtorkat frö.

Nämnden meddelar, att vid sammanträde med representanter för oljeväxtodlarna

den 30 januari 1954 preliminär uppgörelse träffades om tillämpning

för våren 1954 sådda oljeväxter av samma regler för prissättningen,

som gäller för höstraps och höstrybs av 1954 års skörd, övre respektive

undre gränsen för odlarpriset föreslogs härvid bli för vårraps 75 respektive

67 öre, för vårrybs 73 respektive 65 öre samt för vitsenap 60 respektive 54

öre, allt räknat per kilogram. Den preliminära uppgörelsen har sedermera

biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämnden hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte godkänna de övre prisgränserna.

Vidare upplyser nämnden, att i jordbrukskalkylen för regleringsåret

1954/55 förutsatts, att ingen efterbetalning skall ske till odlarna. Med hänsyn

härtill bör enligt nämnden eventuella överskottsmedel fonderas.

I samband med utformningen av det tekniska systemet för stödet åt den

inhemska smörproduktionen förutskickades, att frågan om stödet åt den inhemska

produktionen av linfrö och linolja för 1954 och efterföljande års

skördar skulle upptagas i särskilt sammanhang. Nämnden har med hänsyn

härtill gjort vissa undersökningar. Härom anföres bland annat.

Nämnden har hos Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag efterhört,

huruvida därtill anslutna företag kunde utfästa sig att inköpa linfrö av 1954

års skörd till världsmarknadspriset, vilket för närvarande motsvarar ett

odlarpris av 65 öre per kilogram. Linoljeslagerierna har emellertid med

hänsyn till nuvarande marknadsläge förklarat sig icke kunna lämna dylik

utfästelse. Aktuella världsmarknadspriser för linfrö och linolja utvisar, att

en stor disproportion för närvarande finnes mellan linfrö- och linoljepriserna.

Priset för linfrö är sålunda omkring 30 procent högre än ett motsvarande

pris, beräknat utifrån gällande pris på linolja.

Eftersom linoljeslagerierna praktiskt taget ensamma uppträder som köpare

av linfrö för den inhemska marknadens behov, skulle man sålunda

icke utan särskilda stödåtgärder kunna påräkna någon avsättning för en

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

inhemsk linfröskörd under innevarande år. Emellertid är nu gällande världsmarknadspris

för linolja exceptionellt lågt. Nämnden finner det därför icke

obefogat antaga, att en något bättre prisrelation mellan linolja och linfrö

kan komma att uppstå framdeles. Med hänsyn härtill och då en mindre

odling av linfrö är önskvärd av beredskapsskäl, föreslår nämnden, att staten

för den odling, som vid detta prisläge kan komma att ske, garanterar

odlarna ett pris av 65 öre per kilogram. Med tanke på de trots allt osäkra

ekonomiska förutsättningarna för en odling till detta pris bör man enligt

nämnden räkna med att en viss förlust på odlingen kan uppstå. Denna förlust

bör enligt nämndens mening täckas av statsmedel, och nämnden förutsätter,

att så länge clearingkassan för fettvaror består, medel för ändamålet

får ställas till förfogande ur denna kassa. Det förhållandet, att statsmedel

anlitas för ändamålet, finner nämnden befogat icke minst ur den synpunkten

att av beredskapsskäl en utsädeskvantitet linfrö av minst 1 800 ton,

varav omkring 1 200 ton oljelinfrö och omkring 600 ton spånadslinfrö, bör

finnas i landet. En särskild kontraktsodling för att nå detta syfte skulle

enligt nämnden sannolikt draga en kostnad, som är större än förlusten på

en garanterad odling till 65 öre per kilogram.

Stödet åt lin- och hampodlingen.

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden till en

början om att enligt riktlinjerna för det statliga stödet åt lin- och hampodlingen

Kungl. Maj :t årligen skall fastställa de priser — riktpriser -— vilka

användes bland annat vid upprättandet av de driftskalkyler, som tjänar

till ledning för bestämmandet av det statliga pristillägget för den beredda

fibern. Enligt gällande regler skall riktpriserna bestämmas med hänsyn

till priserna på andra grödor och så, att en odling av lämplig storleksordning

kan väntas. Staten ikläder sig ingen garanti för att odlarna verkligen

får ut riktpriserna. Odlarpriset blir bland annat beroende på hur försäljningspriset

på beredd fiber utvecklar sig och hur beredningsverken skötes

ekonomiskt. Riktpriserna har alltsedan 1951 varit för linhalm 27 och för

hamphalm 15 öre per kilogram.

Vad angår det statliga stödet åt linodlingen erinrar nämnden om att detta

numera utgår endast till tre beredningsverk, nämligen Laholm, Växjö och

Mellansel, och avser en sammanlagd kvantitet av 1 625 ton linfiber av spinnbar

kvalitet. Stödet utgår i form av dels ett allmänt pristillägg till samtliga

beredningsverk, enligt beslut av 1953 års riksdag maximerat till 75 öre per

kilogram fiber av stödberättigad kvalitet, dels ett särskilt pristillägg till verken

i Växjö och Mellansel av 15 respektive 55 öre per kilogram. Det allmänna

pristillägget grundas på driftskostnaderna vid laholmsverket och försäljningspriserna

till spinnerierna. Under innevarande regleringsår har det utgått

med 73 öre per kilogram. Försäljningspriserna för fibern är givetvis

beroende på den internationella marknaden. Då några mera markerade förändringar

icke förekommit på denna, synes man enligt nämnden kunna

räkna med oförändrade försäljningspriser för regleringsåret 1954/55. En

bland annat genom utbyggnad genomförd rationalisering av laholmsverket

har emellertid medfört en sänkning av tillverkningskostnaderna vid detta

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

93

verk med omkring 6 öre per kilogram repad halm. Dessutom anses det möjligt

att, oaktat en väntad prissänkning på linfrö, verkställa en sänkning av

riktpriset på linhalm från 27 till 25 öre per kilogram. Här nämnda omständigheter

motiverar en sänkning av det allmänna pristillägget från 73 till 54

öre per kilogram fiber av stödberättigad kvalitet. Med utgång från ett allmänt

pristillägg av sistnämnda storlek och efter fördelning av den totala

fiberkvantiteten, 1 625 ton, på verken enligt en mellan nämnden och Riksförbundet

Lin och hampa träffad överenskommelse, skulle den totala bidragskostnaden

uppgå till följande belopp.

Beredningsverk

Anslags-

berättigad

Erforderligt

statsbidrag

Totalt

kvantitet

per kg fiber

statsbidrag

kg

kr

kr

Laholm...............

......... 790 000

0,54

426 600

Växjö................

......... 535 000

0,54 + 0,15

369 150

Mellansel.............

......... 300 000

0,54 + 0,55

327 000

Summa

1 122 750

Till pristillägg för spånadslin under regleringsåret 1954/55 erfordras sålunda

cirka 1 123 000 kronor under förutsättning, att försäljningspriserna

på fiber till spinnerierna icke undergår några väsentliga förändringar.

Nämnden anser, att den på sedvanligt sätt bör erhålla bemyndigande att

inom ramen för totalbeloppet göra den omdisponering mellan verken, som

kan befinnas lämplig.

Vad härefter angår hampodlingen erinrar nämnden om att statligt stöd

numera lämnas endast till ett beredningsverk, nämligen Visby. Stödet utgör

enligt beslut av 1953 års riksdag ett till 75 öre per kilogram maximerat pristillägg

för fiber av spinnbar kvalitet. Oaktat pristillägg för 1953 års skörd

har utgått med maximibeloppet, har beredningsverket innevarande år icke

kunnat betala odlarna det av Kungl. Maj :t fastställda riktpriset för hamphalmen,

utan verkets genomsnittspris har enligt uppgift stannat vid omkring

13 öre per kilogram. Anledningen härtill är enligt nämnden bland

annat en sänkning av spinneriernas inköpspris för fibern — i fråga om grundkvaliteten,

blånor klass II från 1 krona 82 öre till 1 krona 50 öre per kilogram

—■ som har skett från ingången av fjärde kvartalet 1953 till följd av

vissa prisfall på den utländska marknaden.

Försörjningen med utsädesfrö av hampa har under de senaste åren i anledning

av skördekatastrofen 1952 medfört speciella anordningar och kostnader.

Nämnden anför härom.

Enär den inhemska fröskörden 1952 helt förstördes genom det osedvanligt

dåliga bärgningsvädret, möjliggjordes 1953 års hampodling nästan helt

genom import av utsäde från Turkiet och Frankrike. Fröimporten måste ske

till priser, som betydligt översteg vad man normalt räknar med för svenskt

hamputsäde. För att utsädet skulle kunna tillhandahållas odlarna till sedvanligt

pris beviljade 1953 års riksdag ett särskilt anslag på 160 000 kronor.

Emellertid blev utsädet dyrare än beräknat och anslaget räckte icke till för

att helt täcka skillnaden mellan importpriset och det normala priset på

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

svenskt utsäde. På grund härav häftar verket fortfarande i skuld till Svenska

spannmålsaktiebolaget, genom vars förmedling utsädet inköptes, för något

över 70 000 kronor. Endast en mindre del av detta belopp, 10 000 kronor,

har hampberedningsverket möjlighet att självt täcka.

Enär hampa efter turkiskt och franskt utsäde icke lämnar moget frö i

det svenska klimatet, blir det nödvändigt att även för 1954 års odling inköpa

vissa kvantiteter utländskt utsäde. Av de hampsorter, som mognar till frö,

erhölls hösten 1953 endast omkring 35 ton frö. Det erfordras därför en import

av cirka 40 ton utländskt utsädesfrö, om odlingen skall kunna upprätthållas

i önskad omfattning. Priset på den utländska utsädesvaran är emellertid

även i år så högt i förhållande till normalt svenskt utsädespris, att ett

belopp av omkring 100 000 kronor erfordras för att helt täcka prisskillnaden.

Skall odlarna betala importpris för utsädet, kommer sannolikt icke

en tillräcklig odling till stånd.

Med hänsyn till förenämnda förhållanden föreslår nämnden, att den bemyndigas

att av anslaget för Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

använda högst 160 000 kronor dels för att täcka berörda skuld till spannmålsbolaget,

dels'' för att kunna till sådden 1954 tillhandahålla odlarna utländskt

hamputsäde till samma pris, som hittills erlagts för svenskt utsädesfrö.

Med hänsyn till att odlarna icke heller från 1954 års hampskörd kan beräknas

erhålla större fröskörd än vad som ungefär kommer att åtgå såsom

utsäde under 1955, har nämnden icke ansett det möjligt att sänka riktpriset

för hamphalm under vad som innevarande år verkligen betalats.

Nämnden hemställer därför, att Kungl. Maj :t för hamphalm av 1954 års

skörd måtte fastställa ett riktpris av 13 öre per kilogram.

Vid detta riktpris måste enligt nämnden pristillägget för hampfiber även

under regleringsåret 1954/55 utgå med maximibeloppet 75 öre per kilogram

stödberättigad fiber. Räknat efter en total produktion av 900 ton, varav 80

procent eller 720 ton av stödberättigad kvalitet, uppgår medelsbehovet för

pristillägg för hampfiber av 1954 års skörd till 540 000 kronor.

Nämnden framhåller, att ett stöd åt hampodlingen av denna storlek måste

betecknas som stort, men understryker, att såväl odlingen som beredningsverket

alltjämt lider av skadeverkningarna från katastrofåret 1952/53. Från

och med 1955 bör odlingen av hampa enligt nämndens mening kunna ske

enbart med inhemskt utsäde och lämna avkastning av frö både till utsäde

och avsalu. Eftersom även en viss ytterligare rationalisering av visbyverket

kan komma att genomföras, finns det förhoppningar, att hampodlingen i

fortsättningen skall kunna bedrivas utan att pristillägg lämnas i maximal

utsträckning. Härvid förutsättes dock, att ytterligare prisfall på världsmarknaden

icke inträffar. Nämnden upplyser slutligen, att i förhållande till utlandspriserna

stödet åt hampodlingen för närvarande motsvarar 40 procent,

medan stödet åt linodlingen endast utgör knappt 18 procent.

Anslagsbehovet för pristillägg för fiber av lin och hampa under budgetåret

1954/55 utgör under angivna förutsättningar 1 663 000 kronor, varav

för lin omkring 1 123 000 kronor och för hampa omkring 540 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

95

Härtill kommer dels bidragen för anskaffande av utländskt frö, 160 000 kronor,

dels bidrag till Riksförbundet Lin och hampa för tekniska undersökningar

och försöksverksamhet (14 000 kronor) samt till Sveriges allmänna

linodlingsförenings verksamhet (5 000 kronor). Det totala anslagsbehovet

för stödjande av odlingen utav lin och hampa uppgår sålunda till (1 663 000

+ 160 000 + 14 000 -f 5 000 ==) 1 842 000 kronor.

Nämnden föreslår vidare i sin skrivelse, att Kungl. Maj :t skall få möjlighet

att lämna nämnden bemyndigande att inom en viss avgiftsram förordna

om införselavgift på hampfiber. Nämnden anför härom följande.

Hampfiber är för närvarande fri från tull och omfattas icke heller av de

bemyndiganden, som riksdagen meddelat i fråga om införselavgifter för

jordbruksprodukter. Vid förhandlingar om det svenska fiberpriset har emellertid

från spinneriernas sida åberopats, att vissa länder sporadiskt bjuder

ut mindre partier mjukfibrig hampa till priser, som ligger väsentligt under

de reguljära världsmarknadspriserna och uppenbarligen understiger produktionskostnaden.

Med hänsyn till bevisningssvårigheterna är det tveksamt,

om en antidumpingtull kan införas för att möta konkurrens av ifrågavarande

slag. För att erforderligt skydd skall kunna beredas mot de här avsedda

utbuden, bör därför Kungl. Maj :t ha möjlighet att lämna nämnden bemyndigande

att inom en viss avgiftsram förordna om införselavgift på hampfiber.

Därest nämnden erhåller sådant bemyndigande, har emellertid nämnden

icke för avsikt att begagna detsamma för annat ändamål än att motverka

införsel av ovan angivna karaktär. Såvitt avser mjukfibrig hampa

föreligger icke hinder mot en dylik avgiftsbeläggning i nu gällande GATTbindningar

(tull- och avgiftsfriheten är bunden endast för vissa typer av

hårdfibrig hampa).

Vad beträffar frågan om en utbyggnad av lin- och hampregleringen med

ett förbättrat tullskydd för färdigvaror, vilket på sin tid förordades av linoch

hamputredningen, förutsätter nämnden att denna fråga, som för närvarande

torde vara föremål för behandling inom 1952 års tulltaxekommitté,

inom en nära framtid erhåller en tillfredsställande lösning.

Regleringen av kött och fläsk m. m.

I fråga om regleringen av kött och fläsk framhåller jordbruksnämnden

till en början, att betydande avsättningssvårigheter för fläsk förelåg vid ingången

av år 1953. Ända sedan sommaren 1952 var tillförseln större än den

inhemska konsumtionen. Enär några möjligheter att exportera fläsk vid

denna tidpunkt icke var för handen, medförde den starkt ökade fläskproduktionen,

som på förhand icke kunnat beräknas med ledning av aktuella betäckningssiffror,

en rätt omfattande statlig lagring. Genom att Storbritannien

vid handelsförhandlingar förband sig att köpa 6 000 ton bacon från

Sverige under 1953 förbättrades utsikterna att avsätta överskottsproduktionen

väsentligt. Även handelsförhandlingarna med Västtyskland gav vissa

exportkontingenter till resultat. Baconexporten kunde igångsättas i februari

1953 ehuru till en början med rätt blygsamma kvantiteter, beroende på vissa

omställningsproblem hos de baconbercdande slakterierna. Marknadsförhål
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

landena i Västtyskland under första halvåret 1953 medförde icke ett önskvärt

utnyttjande av den i handelsavtalet överenskomna kontingenten. Då de

kvantiteter, som Västtyskland -vid denna tid köpte, huvudsakligen bestod

av fryshuslagrat fläsk, underlättades dock omsättningen av fläsklagret. Den

totala exporten under första kvartalet 1953 räckte icke till att avsätta samtliga

överskott utan lagringen måste fortsätta, ehuru i minskad takt. I april

månad uppnådde det statliga fläsklagret ett maximum av 6 800 ton.

Nämnden erinrar härefter om utvecklingen under sommaren och hösten

1953 och anför i huvudsak följande.

Under den arbetskonflikt i livsmedelsbranschen, som utbröt i maj 1953,

disponerades det statliga fläsklagret för konsumtion på den inhemska marknaden.

Under konflikten, som varade i sex veckor, var möjligheterna att

utföra slakt mycket begränsade, vilket bland annat medförde, att större delen

av de svin, soin normalt skulle ha gått till slakt, måste kvarhållas hos

producenterna. När konflikten hävdes, blev därför slakterierna hårt ansträngda.

I detta läge måste fryshuslagringen återigen tillgripas; dock blev

den av mindre omfattning än väntat, eftersom det visade sig möjligt att vid

denna tidpunkt avsätta stora kvantiteter till Västtyskland. En fördel var,

att denna export till stor del utgjordes av levande svin med högre vikt än

den svenska idealvikten. Mot eftersommaren kunde praktiskt taget hela

fryshuslagret dirigeras till Västtyskland.

I slutet av september 1953, då hela den eftersläpande slakten från livsmedelskonflikten

var avverkad, började tillförseln av fläsk minska relativt

kraftigt, och svårigheter visade sig att fortsätta fläskexporten. Sålunda

måste baconexporten, som då kommit upp till en årskvantitet av cirka 4 300

ton, avbrytas, vilket skedde i samråd med de engelska importörerna. Sedan

samtliga leveranser i enlighet med ingångna kontrakt med importörerna i

Västtyskland fullgjorts, avbröts även exporten till detta land. Under hela

fjärde kvartalet 1953 var tillförseln av fläsk på den inhemska marknaden

mindre än konsumtionsbehovet. För att täcka behovet till julen 1953 måste

en viss import tillgripas. En mycket viktig faktor vid bedömandet av fläskbristen

till julen är den ökning i fläskkonsumtionen, som kunnat iakttas

speciellt under slutet av år 1953. Denna ökning förklaras dels av att sänkningen

av fläskpriserna på hösten 1952 efter en viss anpassningstid tog sig

uttryck i en övergång från kött till fläsk, dels av en mindre höjning av den

totala konsumtionen, övergången från kött till fläsk har säkerligen stimulerats

av att svinens slaktvikter och späcktjocklek alltmer kommit att anpassas

till allmänhetens krav på ett magert fläsk.

Exporten av fläsk under 1953 har enligt nämnden uppgått till 11 706 ton

och importen till 3 301 ton. Exportöverskottet utgör alltså 8 405 ton.

Som nyss nämnts har under 1953 en förskjutning av konsumtionsvanorna

från kött till fläsk inträtt. En viss minskning i köttkonsumtionen har

alltså skett, men trots detta har rätt betydande kvantiteter kött måst importeras

för att komplettera den svenska produktionen. Importen under 1953

av nöt- och kalvkött uppgick till cirka 8 000 ton med ben och cirka 2 500

ton bcnfri vara. Dessutom har importerats cirka 1 200 ton salt hästkött.

Nämnden redogör härefter närmare för exporten och importen samt anför

i huvudsak följande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

97

Export och import av kött och fläsk har under innevarande regleringsår

med ensamrätt ombesörjts av föreningen Svensk kötthandel, som arbetar

efter av nämnden i anslutning till Kungl. Maj :ts och riksdagens allmänna

direktiv angående köttregleringen meddelade föreskrifter. Av föreningen

vidtagen export av fläsk har utan undantag skett till priser, som understigit

de inhemska priserna. För exporten till Storbritannien har erhållits ett pris,

motsvarande priset på dansk bacon enligt långtidsavtalet mellan Storbritannien

och Danmark, vilket innebar en förlust av cirka 55 öre per kilogram

fläsk.

Vid försäljning till Västtyskland har priserna varierat, men i allmänhet

har förlusten varit något större än vid exporten till Storbritannien. Då å

andra sidan importen av kött kunnat ske till priser, som legat lägre, i vissa

fall väsentligt lägre, än de svenska priserna, har denna medfört vissa vinster

för föreningen.

För att täcka exportförlusterna på fläsk har Svensk kötthandel i första

hand använt vinster, som uppkommit vid köttimporten. Därjämte har i enlighet

med 1952 års riksdagsbeslut tagits i anspråk vissa medel ur clearingkassan

för kolonialvaror. Från och med den 20 oktober 1953 har med stöd

av gällande författningar uttagits slaktdjursavgifter för svin med 5 kronor

per djur. Avsikten med denna avgift är att i första hand täcka förluster vid

export av fläsk. Såvitt nu kan bedömas, torde de medel, som under innevarande

regleringsår inflyter i form av slaktdj ursavgifter, icke behöva helt

tagas i anspråk för att täcka under samma tid uppkommande exportförluster.

Enligt nämndens mening är det emellertid angeläget att tillföra föreningen

reservkapital för framtida behov, så att den på ett ändamålsenligt

sätt kan fullgöra sin uppgift som marknadsreglerande organ. Det måste därför

vara riktigt att i ett läge, då lönsamheten för fläskproduktionen är god,

uttaga en slaktdj ursavgift för svin.

Vad härefter beträffar det aktuella marknadsläget för kött och fläsk anför

nämnden, att den temporära bristen på fläsk i slutet av 1953 nu har

förbytts i ett mindre överskott. Baconexporten till Storbritannien, där kontingenten

i handelsavtalet för 1954 höjts till 8 000 ton, har sålunda kunnat

återupptagas. De aktuella tillförselsiffrorna medger å andra sidan icke

några större exportkvantiteter till Västtyskland under de närmaste månaderna.

Även om överskotten på fläsk för närvarande är rätt små, synes dock

alla tillgängliga uppgifter tala för att fläskproduktionen kommer att öka under

andra halvåret i år. Sålunda visar suggbetäckningarna under september

1953—januari 1954 en ökning med cirka 17,1 procent mot föregående år.

Även om betäckningsstatistiken, som har omlagts från och med den 1 februari

1954, hittills varit behäftad med stora brister, ger dessa siffror uttryck

för en klar tendens till ökad fläskproduktion. Situationen på fodermarknaden

medger också en sådan ökning. Om man utgår från den av kalkylsakkunniga

för 1954/55 beräknade fläskproduktionen, 216 900 ton, och räknar

med att den höga fläskkonsumtion, som kunnat iakttagas under fjärde

kvartalet 1953, blir bestående i fortsättningen, kan exportöverskottet för

regleringsåret 1954/55 uppskattas till 20 000—25 000 ton. Att exportera en

så omfattande kvantitet kommer troligtvis att vålla vissa svårigheter. Man

hör enligt nämnden kunna räkna med alt Storbritannien i fortsättningen

kommer att importera bacon från Sverige i lägst den omfattning, som an
7

Iiihang till riksdagens protokoll 1''Jö''i. 1 samt. AV ISO.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

givits i senaste handelsavtal. Därjämte bör vissa partier kunna få avsättning

på andra marknader, i första hand Västtyskland. I den mån överskottet

icke kan exporteras till rimliga priser, måste det avsättas på hemmamarknaden.

Genom den sänkning av priserna på kött och fläsk, varom överenskommelse

träffats i år, underlättas denna avsättning. Det pris, som kan

utvinnas för exportöverskottet, måste, framhåller nämnden — trots den

överenskomna prissänkningen på hemmamarknaden — antagas bli lägre än

hemmamarknadspriset. Nämnden uppger att, sedan baconpriset vid exporten

till Storbritannien från och med 1954 sänkts med cirka 5,8 procent, förlusten

per kilogram fläsk vid nuvarande inhemska prisläge uppgår till cirka

70 öre. Å andra sidan är prisläget just nu vid export till andra länder något

bättre.

Vad härefter beträffar kött anför nämnden, att fortfarande ett relativt

stort underskott föreligger. Möjligheterna att täcka detta genom ökad köttproduktion

inom landet ter sig för närvarande ganska begränsade. Uppfödningen

av storboskap, särskilt ungdjur, direkt till slakt synes dock alltmer

vinna terräng. Under andra halvåret 1953 utgjorde sålunda ungdjuren enligt

av nämnden lämnade upplysningar cirka 32,5 procent av den totala storboskapsslakten

mot cirka 31 procent föregående år. För 1951 och 1950 uppvisas

ännu lägre siffror för sistnämnda slakt. Systemet med en särskild kvalitetsmärkning

— stjärnmärkning — av det bästa ungdjursköttet har nu

varit i kraft sedan sommaren 1952. Erfarenheterna härav är i stort sett goda.

Det har dock visat sig svårt att uttaga ett merpris av betydelse för detta kött.

Kvalitetstillägget för stjärnkött begränsar sig sålunda till 5 å 10 öre per kilogram

i partiledet. Nämnden framhåller i anslutning härtill, att mycket talar

för att uppfödning av ungdjur av våra svenska kreatursraser eller korsningsprodukter

mellan dessa och rena göddjursraser alltmer betraktas såsom

lönande kombination eller alternativ till den rena mjölkproduktionen.

Däremot synes uppfödningen av rasrena göddjur till slakt ha att kämpa med

vissa ekonomiska svårigheter. Intresset för gödkalvuppfödning, där en utökning

borde vara både möjlig och önskvärd, har under det senaste året

gått något tillbaka, och en jämförelse med förkrigstiden visar en nedgång

med en tredjedel. Ett återhållande moment i detta sammanhang är enligt

nämndens mening de relativt höga mjölksubventionerna till innehavare av

småbruk, där gödkalvuppfödningen av flera skäl borde kunna utökas. Genom

att subventionerna ingår i avräkningspriset för mjölk, blir gödkalvuppfödningen

i många fall oekonomisk. Nämnden erinrar dock om att producentbidragen

till mindre jordbrukare från och med 1953 helt frikopplats från

mjölkproduktionen.

Nämnden konstaterar slutligen att, såvitt nu kan bedömas, den svenska

köttproduktionen under regleringsåret 1954/55 och åren närmast därefter

måste kompletteras med import. Möjligheterna att importera kött, som tidigare

varit relativt goda, har emellertid under senare tid försämrats. Särskilt

i fråga om nötköttspriserna har enligt nämnden en viss press uppåt

gjort sig märkbar under den senaste tiden.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

99

Nämnden anser, att utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringsåret

1954/55 i stort sett bör regleras på samma sätt som för närvarande och

att direktiven för Svensk kötthandel sålunda i huvudsak bör anslutas till

de nu gällande. Föreningen bör åläggas att om så befinnes möjligt med hänsyn

till prisläget importera varor, så att den av statsmakterna förutsatta medelprisnivån

icke överskrides. Export utan nämndens tillstånd bör ej få

företagas, om denna prisnivå tenderar att överskridas. Vinster och förluster,

som uppkommer i föreningens verksamhet, bör i första hand utjämnas inom

föreningen. Nämnden framhåller dock med hänsyn till det väntade stora

exportöverskottet för fläsk under 1954/55, att förlusterna torde komma att

överstiga de på detta år belöpande vinsterna. Föreningen bör enligt nämnden

till täckning av uppkommande underskott få taga vissa andra medel i

anspråk. I första hand bör härvid användas av nämnden upptagna och till

föreningen överförda införselavgifter för köttvaror, som importerats utanför

föreningens regi, liksom eventuellt restituerade införselavgifter för fodermedel.

Därjämte bör föreningen liksom för närvarande ha möjlighet

att täcka regleringsförluster genom att uttaga slaktdjursavgifter. För samma

ändamål bör likaledes få disponeras från tidigare regleringsår innestående

medel i stiftelsen Kötthandelns konjunklurutjämningsfond. Nämnden

anser vidare, att i den mån samtliga nu nämnda medel icke skulle visa sig

vara tillräckliga, föreningen bör äga disponera behållningen i clearingkassan

för kolonialvaror. Nämnden föreslår i detta sammanhang att beslut fattas

om att, sedan ett belopp av 1 miljon kronor avsatts för vissa bidrag vid

export av sockerhaltiga varor, resterande medel ur clearingkassan den 1

september 1954 överföres till Föreningen Svensk kötthandel. Det förutsättes,

att i de direktiv, som nämnden meddelar föreningen för regleringsåret

1954/55, skall föreskrivas, att med undantag för föreningens vinstmedel i

affärsverksamheten, regleringsmedel icke får användas annat än efter nämndens

godkännande.

I fråga om prisregleringen av kött- och fläskvaror anför nämnden, att denna

under innevarande regleringsår varit utformad på i huvudsak samma

sätt som föregående år. Prissättningen i partiledet har sålunda närmare reglerats

genom ett avtal mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund. Avtalet

innebär, att förbundets partipriser i Stockholm anpassas till den av statsmakterna

förutsatta medelpartiprisnivån för året. Vidare gäller de av

slakteriförbundet noterade priserna med vissa avdrag och tillägg i olika

områden såsom normalpriser.

Nämnden erinrar härefter om att detalj handelspriserna till och med den

20 februari 1954 reglerats genom en marginalöverenkommelse mellan

priskontrollnämnden och jordbruksnämnden, å ena, samt kötthandelns

branschorganisationer, å andra sidan. Efter sistnämnda datum är detaljhandelspriserna

helt fria. Enligt jordbruksnämndens mening torde nu

icke längre finnas några bärande skäl för att bibehålla normalpriser i partiledet.

Med hänsyn till risken för oväntade och okontrollerade prisstegringar

förordas dock icke en helt fri prisbildning under regleringsåret 1954/55,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

utan jordbruksnämnden föreslår tillämpning av en övergångsform under

detta år. Nämnden bär därför i samband med prisförhandlingarna träffat

överenskommelse med Sveriges slakteriförbund av i stort sett samma innehåll,

som nu är gällande, dock med undantag av att förbundets priser icke

skall betraktas såsom normalpriser.

I anslutning härtill uttalar nämnden, att den är medveten om att i sär-''

skilt akuta bristsituationer prisnivån kan komma att utsättas för stark press

uppåt, vilket tvingar till prishöjningar. En sådan tendens bör emellertid enligt

nämnden kunna motverkas genom en aktiv importpolitik. Nämnden

framhåller också, att det är troligt, att det efter slopandet av normalpriserna

kommer att bli starkare växlingar i prisläget än som varit regel under de

senare åren.

Den träffade prisöverenskommelsen innebär enligt nämnden i fråga om

kött och fläsk att, med undantag av en mindre summa som kompensation

för slopande av statligt lagringsstöd, 39 miljoner kronor skall utgå i form

av prissänkningar för kött och fläsk. Den mellan nämnden och Sveriges

slakteriförbund träffade överenskommelsen angående partiprissättningen

för 1954/55 är så avfattad, att rätt till en obegränsad överflyttning mellan

kött- och fläskpriserna med hänsyn till marknadsläget inedgives. Det torde

därför helt bli det vid varje tidpunkt gällande marknadsläget, som kommer

att avgöra förhållandet mellan kött- och fläskpriserna. Det är alltså icke nu

möjligt att bedöma, på vilka varuslag och med vilket belopp prissänkningarna

kan komma att slå igenom. Nämnden upplyser, att de nu överenskomna

prissänkningarna motsvarar mellan 10 och 11 öre per kilogram av allt

kött och fläsk. Med hänsyn till marknadsläget och förväntad produktionsutveckling

anser dock nämnden, att huvudparten av prissänkningarna torde

komma att beröra fläsk. Om priset på fläsk sänkes exempelvis med 15 öre

per kilogram, medger prisöverenskommelsen en prissänkning för nötkött

av cirka 3 öre per kilogram.

I detta sammanhang anför nämnden, att garantipriset för smågrisar under

innevarande regleringsår fastställts till 3 kronor per kilogram. Denna garanti

har emellertid hittills icke behövt tagas i anspråk. Nämnden anser, att

stödet åt smågrisproduktionen kan bidraga till att utjämna svängningarna

i fläskproduktionen, och föreslår därför, att stöd skall kunna utgå på oförändrade

villkor under nästkommande år.

Nämnden behandlar slutligen frågan om lagring samt förordar, att lagringen

av köttvaror med statligt stöd i nuvarande form avvecklas. Härom

anföres i huvudsak följande.

Statligt stöd vid lagring av köttvaror gäller för närvarande, när den aktuella

prisnivån för en varugrupp understiger basprisnivån med 10 procent.

Detta medgivande har praktiskt taget icke utnyttjats under innevarande regleringsår.

Däremot har det statliga lagringsstödet i rätt stor utsträckning tagits

i anspråk för att lagra importerat kött och fläsk, som icke vunnit avsättning

vid importtillfället. Nämnden har icke funnit skäl föreligga att i fortsättningen

medgiva lagring av köttvaror med statligt stöd i nuvarande form

utan anser, att staten bör inskränka sig till att i viss utsträckning ställa ro
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

101

relsemedel till förfogande. Härvid bör statsmakterna tillgodoräkna sig en

ränteersättning av gällande diskonto plus 0,5 procent. Kompensation för slopande

av lagringsstödet har lämnats jordbruket i den nu avslutade jordbruksöverenskommelsen.

Denna har beräknats till cirka 2,5 miljoner kronor.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.

Jordbruksnämnden behandlar i detta sammanhang först frågan om produktionen

och konsumtionen av mjölk. Härvid upplyser nämnden, att mjölkinvägningen

vid mejerierna under 1953 uppgått till omkring 3 662 000 ton,

innebärande en ökning i förhållande till nästföregående år med omkring

1 procent. För innevarande regleringsår har kalkylsakkunniga räknat med

en invägning av 3 720 000 ton, vilket innebär en ökning från 1952/53 med

1.5 procent. För 1954/55 har kalkylsakkunniga, under antagande att medelkoantalet

kommer att stiga med 1 procent under 1954/55 jämfört med

1953/54 och att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastningen

per ko skall komma till synes i riksgenomsnittet för produktionen per ko,

beräknat mjölkinvägningen vid mejeri till 3 834 000 ton, innebärande en

ökning från 1953/54 med 3,1 procent.

I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt erinrar nämnden, att bestämmelserna

rörande standardisering till 3 procent alltjämt är i kraft. Nämnden

har dock enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1951 medgivit

försäljning av mjölk, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av

3.5 procent och försäljes i kapsylförsedd glasflaska. Försäljningen av sådan

mjölk, vilken påbörjades i slutet av januari 1952, har under regleringsåret

1952/53 uppgått till 30,1 miljoner kilogram, vilken kvantitet utgör drygt

3 procent av totalförsäljningen från mejeri av konsumtionsmjölk. Försäljningen

har därefter ökat, så att den nu kan beräknas utgöra omkring 4,5

procent av totalförsäljningen.

Nämnden erinrar härefter om att den i sin skrivelse till Kungl. Maj :t

nästföregående år angående jordbruksregleringen för 1953/54 tillstyrkte ett

av lantbruksstyrelsen framlagt förslag om ändring av bestämmelserna på

sådant sätt, att de statliga föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad

mjölk upphävdes. Kungl. Maj :t lämnade dock förslaget utan vidare

åtgärd.

Nämnden anser alltjämt att tillräckliga skäl saknas för bibehållande av

ifrågavarande föreskrifter, vilka tillkommit i ett bristläge i fråga om fettvaror.

För nämnden framstår det som direkt stötande att åtala ett mejeri

för att det — utan att överträda några prisbestämmelser — håller högre fetthalt

på mjölken än den lägsta tillåtna. Då numera stort överskott föreligger

på mjölkfett, bör enligt nämndens mening föreskrifterna om fetthaltsbegränsningen

beträffande mjölken och kontrollen därav slopas. Nu gällande

regleringsbestämmelser i kungörelsen den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa

bestämmelser angående handeln med mjölk bör enligt nämndens mening

i princip senare ersättas av eu till livsmedelsstadgan anknuten kungörelse,

innehållande föreskrift om att konsumtionsmjölk skall hålla lägst 3 pro
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

cent fett. Enligt bestämmelserna i 40 § livsmedelsstadgan får nämligen

mjölk, som saluhålles, icke utan att det särskilt angives, vara berövad

någon av sina naturliga beståndsdelar, såvida icke annat följer av särskilda

föreskrifter, vilka av Kungl. Maj :t må vara meddelade angående regleringen

av fetthalten i mjölk. För regleringsåret 1954/55 anser doek nämnden

frågan böra lösas genom en ändring av kungörelsen 1942: 91. Nämnden

har för avsikt att senare till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de författningsändringar,

som är erforderliga i berörda hänseende.

Härefter behandlar nämnden vissa med produktionen av smör sammanhängande

frågor och anför till en början följande.

Produktionen av mejerismör har under år 1953 uppgått till cirka 98 000

ton, innebärande en ökning med 5 procent i jämförelse med 1952. Under

regleringsåret 1952/53 uppgick smörproduktionen till samma kvantitet och

bedömes för innevarande regleringsår bli omkring 100 000 ton. Enligt kalkylsakkunniga

beräknas smörproduktionen under 1954/55 komma att uppgå

till 105 000 ton. Smörkonsumtionen uppgick under 1952/53 till inemot

83 000 ton och beräknas för innevarande regleringsår bli omkring 84 000

ton. överskottsproduktionen för innevarande regleringsår skulle alltså utgöra

omkring 16 000 ton. Härtill kommer lagret av smör vid regleringsårets

ingång den 1 september 1953, omkring 12 000 ton. Från regleringsårets början

har exporteras 10 000 ton, huvudsakligen till Schweiz, Västtyskland,

Nordafrika och Sovjetunionen. Lagren av smör har därigenom nedbringats

till omkring 800 ton, vilket kan betecknas som ett även för årstiden litet

lager. Omfattningen av exporten under återstående delen av regleringsåret

beräknas, med hänsyn till avslutade försäljningsavtal och sådana som väntas

komma till stånd, till ytterligare omkring 9 000 ton. Under dessa förutsättningar

skulle smörlagret vid ingången av 1954/55 uppgå till omkring

9 000 ton smör. Med utgångspunkt från en smörproduktion av 105 000 ton

under 1954/55 och ungefär samma smörkonsumtion som under innevarande

regleringsår eller 84 000 ton samt ett övergångslager av 9 000 ton skulle

exportöverskottet för nästa regleringsår bli omkring 21 000 ton.

Nämnden erinrar, att — i enlighet med de av statsmakterna godkända

riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår —

förluster vid export av smör liksom även förluster vid export av andra mejeriprodukter

i år skall täckas av tillgängliga medel i Svenska mejeriernas

riksförenings kassa för regleringsändamål. Nämnden upplyser, att exportförlusterna

på smör för innevarande regleringsår har beräknats till i runt

tal 20 miljoner kronor. Vid denna beräkning har man utgått från det pris,

som utvunnits respektive kan beräknas komma att utvinnas på utlandsmarknaden.

Vidare anför nämnden, att förlusten på smörexporten under nästa regleringsår

har antagits bli lika stor per kilogram som under innevarande regleringsår.

Totala exportförlusten skulle då bli 23 miljoner kronor. Härvid

har förutsatts att, liksom under innevarande regleringsår, utjämningsavgift

ej skall utgå vid exporten. Förlusterna under regleringsåret 1954/55 vid

export av smör och andra mejeriprodukter, vilka beräknas till sammanlagt

25,5 miljoner kronor, förutsättes liksom under innevarande regleringsår

skola täckas av medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

I fråga om det inhemska priset på smör erinrar nämnden om att den som

ett led i strävandena att förbättra smörkvaliteten från den 1 maj 1953 infört

skilda normalpriser på runmärkt och omärkt mejerismör, varvid prisskillnaden

förutsatts tills vidare skola utgöra i genomsnitt 50 öre per kilogram.

Det runmärkta smöret belastas emellertid med eu särskild tillverkningsavgift

av 5 öre per kilogram, varjämte vissa kostnader följer med ett deltagande

i runmärkeskontrollen. Den verkliga prisskillnaden mellan runmärkt

och omärkt smör kan därför anges till i genomsnitt omkring 40 öre per

kilogram. De influtna avgiftsmedlen skall av riksföreningen i huvudsak användas

till att täcka dels de förluster, som kan uppkomma därigenom att

riksföreningen inköper runmärkt smör, vilket efter lagring måste försäljas

som omärkt mejerismör, dels vissa särskilda kostnader för lagersmörets

bedömning. Nämnden är av den uppfattningen, att prisdifferentieringen

verksamt bidragit till att höja smörets genomsnittskvalitet. Nämnden finner

det därför vara angeläget att även i fortsättningen på olika sätt slå vakt

om runmärkningen.

Prisbildningen på smör under regleringsåret 1954/55 bör enligt nämndens

mening kunna lämnas fri. Vid fri prisbildning förutsättes priset på

runmärkt smör vid försäljning från smörtillverkande mejeri komma att liksom

för närvarande regleras genom en riksnotering, som sättes av riksföreningen

samtidigt med en notering för omärkt mejerismör. Nämnden,

som förväntar att dessa noteringar skall bli normerande för smörpriserna

i hela landet, anför i detta sammanhang följande.

Riksnoteringen bör, med hänsyn till avsättnings- och lagringsförhållandena,

kunna bli rörlig under året med ett medelpris, som överensstämmer

med den av statsmakterna för regleringsåret bestämda prisnivån för smör.

Vid ett system med fria priser kan emellertid inträffa att — även om riksföreningen

sätter en lägre notering för det omärkta mejerismöret — mejerier,

som icke deltar i runmärkeskontrollen, likväl i vissa fall tillämpar ett

pris, som motsvarar eller nära motsvarar priset på det runmärkta smöret.

Detta kan få till följd att mejeriernas intresse för deltagande i runmärkeskontrollen

minskar, varigenom risk uppstår för att det lovande arbete, som

påbörjats för att genom denna kontroll höja smörkvaliteten, kommer att

mer eller mindre spolieras. Emellertid må framhållas, att det omärkta mejerismöret

i många fall kan vara av god kvalitet, särskilt då det försäljes

direkt från det tillverkande mejeriet. Skulle en stor del av mejerierna lämna

runmärkeskontrollen, kan detta dock väntas medföra en väsentlig försämring

i smörkvaliteten i allmänhet. För att komma till rätta med detta problem

har diskuterats införande av en allmän prisdifferentiering efter smörets

kvalitet. Denna skulle ske genom uttagande av en avgift för allt smör,

som tillverkas vid mejeri, varvid intäkterna av avgiften skulle användas

till att betala ett kvalitetstillägg för det runmärkta smöret. Ett system med

differentiering av smörpriset med hänsyn till vid runinärkesbedömningen

uppnådda poäng för smöret tillämpas redan av riksföreningen, såvitt angår

till denna anslutna mejerier. För att nå syftemålet, nämligen alt stimulera

till deltagande i runmärkeskontrollen, behöver en avgift i differentieringssyfte

sannolikt icke uppgå till så högt belopp, 50 öre per kilogram, som

svarar emot den nuvarande prisspänningen mellan runmärkt och omärkt

mejerismör. Troligen räcker det med eu avgift på cirka 25 öre per kilogram

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

med möjlighet att anpassa avgiftens belopp efter marknadsläget. Genom

denna omläggning skulle de utanför runmärkeskontrollen stående smörmejerierna

komma i ett bättre läge än som nu är fallet och någon berättigad

kritik från deras sida skulle därefter knappast kunna riktas mot prissystemet.

Nämnden har ansett sig böra i detta sammanhang även upptaga frågan

om upphävande av övriga inom mjölk- och mejeriområdet kvarvarande normalpriser

för konsumtionsmjölk, skum- och kärnmjölk samt grädde. Vad

först angår konsumtionsmjölken framhåller nämnden, att denna onekligen

får anses ha ett ganska lågt pris i förhållande till andra livsmedel och till

sitt näringsvärde. Ett frisläppande av prisbildningen skulle med stor sannolikhet

kunna leda till vissa prishöjningar. Enligt nämndens mening riskerar

visserligen mejerierna, att en prisstegring för konsumtionsmjölken kan

föranleda en minskning i konsumtionen, men frestelserna till vissa lokala

stegringar i mejeripriset förefaller vara en realitet att räkna med. Nämnden

anför härom i huvudsak följande.

De nuvarande normalpriserna på mjölk, vilka som regel avser såväl standardiserad

mjölk som från producent direkt till konsument försåld mjölk,

har enligt träffade jordbruksprisöverenskommelser gällt sedan januari 1952.

Normalprissystemet är uppbyggt så att för varje län och i vissa fall för viss

länsdel fastställts ett normalpris, det för länet eller länsdelen i allmänhet

gällande priset. Dessutom har för vissa särskilda orter, sammanlagt omkring

700, fastställts högre normalpriser, vilka avser såväl standardiserad som

ostandardiserad mjölk, såvida icke särskilt angivits, att priset endast avser

standardiserad vara. Förhållandena i fråga om försörjningen med mjölk

inom olika områden och orter och därmed förenade kostnader har sedan

januari 1952 givetvis på många håll förändrats, vilket i och för sig kunnat

i fråga om viss ort motivera en prishöjning på konsumtionsmjölk. Dylika

prisfrågor har kunnat lösas i de fall, då den så kallade förortsregeln varit

tillämplig, det vill säga då ett högre normalpris i mejeriorten förklarats

få utgöra försäljningspris även i leveransorten. I andra fall åter, där en utjämning

av skillnaden i normalpriserna på respektive mejeriort och förort

icke varit tillräcklig för täckande av transportkostnaderna, exempelvis vid

leverans till avlägset belägen ort, har det nuvarande systemet inneburit ett

totalstopp i fråga om lokala justeringar av normalpriset på mjölk på grund

av svårigheten att i samband med prishöjningar genomföra kompenserande

prissänkningar. Detta har medfört, att prisfrågor, berörande ett antal orter,

icke kunnat slutgiltigt lösas av nämnden.

En övergångsform för att så småningom komma fram till en friare prissättning,

vilket måste vara målet på längre sikt, bör enligt nämndens mening

vara, att man upphäver stoppriserna på mjölk vid försäljning till handlande,

samtidigt som man såsom villkor för mejeris rätt att erhålla mjölkpristillägg

stadgar, att det vägda genomsnittspriset för mejeriets eller i förekommande

fall större mejericnhels (mejeriförbund, mejerifusion) hela konsumtionsmjölkförsäljning

till handlande för år räknat icke får överstiga

ett visst angivet pris per liter. Härvid har jordbruksnämnden förutsatt, att

Svenska mejeriernas riksförening, i den omfattning varom senare kommer

att träffas överenskommelse mellan nämnden och riksföreningen, skall medverka

till att denna bestämmelse iakttages. Nämnden framhåller, att ge
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nom detta prissystem vinnes, att de mycket svåra avvägningsproblem i fråga

om normalpriserna på olika orter inom ett mejeris försäljningsområde, som

kan bli aktuella, ersättes med ett system, som kan ta större hänsyn till

distributionsekonomiska synpunkter. Nämnden är vidare av den uppfattningen,

att mejeriföretagen vid många tillfällen kommer att iakttaga större

moderation i sina priskrav, om de själva får taga ansvaret för prishöjningar

än när de kan hänvisa till att staten genomfört dessa.

Inom det av nämnden angivna prissystemet för konsumtionsmjölk måste

emellertid mejerierna räkna med att i en del fall kostnaderna för distributionen

av mjölk till viss eller vissa orter inom företagets försäljningsområde

är eller kan bliva otillräckliga för täckandet av desamma eller att nya,

i många fall avlägset belägna konsumtionsorter kan uppstå, vilkas försörjning

med mjölk är förenad med särskilt dryga transportkostnader.

Nämnden anmäler i detta sammanhang, att den med beaktande härav och

i anslutning till att enligt jordbruksöverenskommelsen Svenska mejeriernas

riksförening själv skall bära räntekostnaderna för av staten erhållna rörelsemedel

vid lagring av smör, vilka kostnader beräknas till omkring 1,5

miljoner kronor, förutsatt, att riksföreningen skall äga rätt att under nästa

regleringsår inom ramen av ett totalbelopp, motsvarande sagda räntekostnader,

efter samråd med jordbruksnämnden lämna mejeri tillstånd att verkställa

erforderliga lokala prishöjningar på mjölk vid försäljning till handlande.

Vad beträffar detaljhandelsmarginalen på mjölk framhåller nämnden, att

detaljhandelsorganisationerna vid ett flertal tillfällen framfört krav på höjning

av densamma. I denna del anför nämnden vidare.

Marginalen har, liksom normalpriserna, varit oförändrad sedan januari

1952. Under denna tid har emellertid från skilda håll framställts krav på

högre marginal med hänsyn till höjda kostnader av olika slag. Mejeriorganisationerna

anser i fråga om sina egna butiker, att de nuvarande marginalerna

är skäliga. Skulle normalpriserna upphävas, kan man inte helt bortse

från att det finns en viss risk för höjda marginaler på vissa orter. Mejeriorganisationen

har emellertid egna butiker i praktiskt taget alla större konsumtionsorter,

och där kan med säkerhet sägas att någon höjning av detaljhandelsmarginaler

icke kommer att ske. Detta torde även i de flesta fall

omöjliggöra för övriga handelsformer att höja sina marginaler på mjölken.

Inom orter, där mejeriorganisationen icke är representerad med egna detaljaffärer,

torde man icke behöva räkna med någon höjning av marginalerna

på mjölk. Man kan nämligen utgå ifrån att de konsumentkooperativa

butikerna i allmänhet icke i ett tidsläge, då man aktivt arbetar på att piessa

handelsmarginalerna, har intresse av att höja mjölkpriset. För att motverka

eventuella prisstegringstendenser i fråga om detaljhandelspriserna för mejeriprodukter

har nämnden träffat överenskommelse med Svenska mejeriernas

riksförening, som innebär, att en aktiv konsumentupplysning skall bedrivas

på detta område. Riksföreningen kommer sålunda, bland annat, att

genomföra en annonsering av riktpriser i detaljhandeln för olika mejeriprodukter.

Enligt nämndens mening bör detta effektivt kunna bidraga till eu

stabiliserad prisnivå.

I anslutning härtill föreslår nämnden — under hänvisning till vad som

på annat håll i dess skrivelse anföres angående avveckling av clearingkassan

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

för ost — att medel ur denna kassa efter jordbruksnämndens godkännande

får användas till, bland annat, denna konsumentupplysning.

Nämnden framhåller vidare i fråga om mjölkpriset, att man även måste

beakta den prisrörelse, som vid en fri prisbildning på mejerimjölk, kan

inträffa i fråga om den mjölk, som försäljes utan att passera mejeri, nämligen

vid så kallad direktförsäljning från producent till konsument.

Denna mjölkförsäljning beräknas visserligen utgöra endast omkring 3 procent

av den totala mjölkproduktionen, men den har å andra sidan inom vissa

trakter av landet en avgörande betydelse för befolkningens försörjning med

mjölk. Beträffande prisbildningen på denna mjölk, vilken enligt nuvarande

bestämmelser som regel skall betalas efter det för länet i allmänhet gällande

normalpriset, kan nämnas, att för närvarande gäller över 9 000 av jordbruksnämnden

utfärdade tillstånd för producent att få uttaga högre pris. Största

antalet tillstånd finnes i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Örebro,

Kopparbergs och Jämtlands län. Givetvis måste vid en för denna mjölkförsäljning''

helt fri prisbildning risk föreligga för vissa lokala prishöjningar.

Detta antagande styrkes av att under 1952/53 från olika håll, särskilt vid

en omprövning av tillstånden inom Stockholms- och Södermanlandsområdena,

missnöje framfördes mot den vid ifrågavarande mjölkförsäljning bestämda

distributionsersättningen. Vidare måste även beaktas den risk, som

finns för att mjölkproducenter, som nu levererar hela eller största delen

av sin produktion till mejeri, kan anse det förmånligare att försälja en större

del av denna direkt till konsument än som tidigare varit fallet. Emellertid

torde här ovan angivna eventuella verkningar av en fri prisbildning på mjölk

icke böra tillmätas eu sådan betydelse, att man avstår från ett beslut i denna

riktning. Från riksföreningens sida har också uttalats, att man inom mejeriorganisationen

icke hyser några allvarliga farhågor för att mjölkproducenterna

i någon större omfattning skall övergå från att leverera sin mjölk till

mejeri och till att i stället försälja den direkt till konsument. Vid ett bedömande

av denna fråga förutsättes dock, att kungörelsen om handeln med

mjölk och jordbruksnämndens med stöd härav utfärdade bestämmelser tills

vidare skall gälla. Detta innebär, att som regel endast vid mejeri standardiserad

mjölk får försäljas till konsumtion samt att övrig mjölkförsäljning

endast får ske inom så kallade fria områden och, då fråga är om så kallade

bundna områden, först efter tillstånd av den lokala krismyndigheten. Enligt

nämndens mening bör emellertid, såsom tidigare framhållits i fråga om

föreskrifterna angående lägsta fetthalt i mjölk, förenämnda kungörelse, vilken

är av kriskaraktär, senare upphävas.

Nämnden erinrar i detta sammanhang om, att frågan om en utvidgning

av hygieniska skäl av de områden, där pastöriseringstvånget gäller, torde

komma att upptagas av den av statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

tillsatta utredningen angående mjölkkontrollen. Då de enligt kungörelsen

den 6 mars 1942 bundna områdena, där endast standardiserad mjölk får

försäljas, i stort sett torde sammanfalla med de områden, inom vilka av

hygieniska skäl pastörisering av mjölken bör ske — det gäller här i allmänhet

tättbebyggda eller i förhållande till mejeri så belägna områden att pastöriserad

mjölk där utan svårighet kan saluhållas — torde man kunna antaga

att slopandet av nämnda kungörelse efter utvidgningen av pastöriseringstvånget

icke kommer att nämnvärt försvåra ett bibehållande av standardi
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

seringen. Enligt nämndens mening bör man slå vakt om den senare, eftersom

konsumenterna genom denna kan tillhandahållas en billigare men ändock

smaklig mjölk.

Beträffande slopandet av normalpriserna på grädde framhåller nämnden,

att denna vara allmänt anses särskilt priskänslig. Om den bundna prissättningen

på grädde hävs, bör man därför enligt nämnden icke räkna med att

någon prishöjning på grund därav kommer att ske. Denna uppfattning delas

av Svenska mejeriernas riksförening. Någon risk för att detaljhandelsmarginalerna

för grädde skulle öka, anser nämnden av samma skäl som anförts

i fråga om detalj försälj ningen av mjölk, icke föreligga.

Nämnden behandlar härefter frågan om produktionen av och priserna på

ost. I denna del anför nämnden till en början följande.

Under regleringsåret 1952/53 uppgick ostproduktionen till nära 57 000 ton,

motsvarande 54 000 ton salufärdig ost. Under innevarande år beräknas enligt

jordbrukskalkylen ostproduktionen komma att sjunka något, nämligen

till omkring 55 000 ton, motsvarande 52 000 ton salufärdig ost. Ostexporten

uppgick under regleringsåret 1952/53 till något över 3 700 ton. För innevarande

år beräknas ostexporten till 3 000 ton. Ostimporten utgjorde under

regleringsåret 1952/53 5 600 ton och beräknas för 1953/54 till omkring 2 500

ton. Från och med regleringsåret 1952/53 har prissättningen på ost vård

fri. Prisläget på ost vid försäljning från mejeri har därefter vård i stort sett

oförändrat. Produktionen av ost, som under de senaste åren vård tillfredsställande,

har i viss mån kunnat regleras genom ändring av de utjämningsavgifter,

som uttages på tillverkningen och försäljningen av ost.

Beträffande priserna på ost anför nämnden vidare, att man vid jordbruksförhandlingarna

förutsatt, att prisbildningen skall vara fri även under regleringsåret

1954/55. Man har emellertid ansett det lämpligt med en sänkning

av mejeripriserna på ost med i genomsnitt 15 öre per kilogram. Härvid har

beaktats, att den överenskomna sänkningen av kött- och fläskpriserna sannolikt

medför en prissänkning på de med osten konkurrerande charkuterivarorna

och att det på grund härav vid oförändrade ostpriser skulle kunna

föreligga viss risk för konsumtionsminskning i fråga om osten. Nämnden

anser vidare, att importen av ost, i likhet med vad fallet är under innevarande

regleringsår, hör lämnas fri under hela regleringsåret 1954/55 och

regleras enbart genom införselavgifter.

Nämnden anmäler härefter, alt den efter samråd med Svenska kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg samt Svenska mejeriernas riksförening,

i syfte att stimulera mejerierna till framställning av ost av hög kvalitet,

medgivit, att av de medel, som för september 1953 influtit i tillverkningsavgift

för ost, ett belopp motsvarande 10 öre för kilogram skall få användas

för utbetalning till de osttillverkande mejerierna av ett särskilt kvalitetstillägg.

Detta utgår med 10 öre för kilogram för sådan från och med den

1 oktober 1953 tillverkad hårdost, som är föremål för runmärkning och som

uppfyller vissa särskilda kvalitetsfordringar. Enligt nämndens mening bör

jämväl i fortsättningen regleringsmedel kunna ställas till förfogande för ut
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

betalning av kvalitetslillägg för ost. Nämnden föreslår därför — under hänvisning

till vad på annat håll i dess skrivelse anföres angående avveckling

av clearingkassan för ost —- att behållningen i kassan får användas till,

bland annat, utbetalande av kvalitetstillägg för ost.

Vad beträffar produktionen av torrmjölk meddelar nämnden, att denna under

regleringsåret 1952/53 uppgått till 12 000 ton samt att under samma tid

exporterats omkring 3 400 ton mot 6 300 ton 1951/52. Tillverkningen har

för innevarande år beräknats uppgå till cirka 12 000 ton. Prisbildningen på

torrmjölk, vilken är bunden genom stoppriser i olika handelsled, bör enligt

nämndens mening från och med nästa regleringsår lämnas helt fri.

Härefter övergår nämnden till frågan om de olika mjölkpristilläggen och

därmed sammanhängande spörsmål. Nämnden anför i detta avseende bland

annat följande.

Under innevarande regleringsår har mjölkpristillägg utgått för all vid mejeri

invägd mjölk. Dessa tillägg är av två slag, nämligen allmänt mjölkpristillägg,

som utgår i hela landet, och extra mjölkpristillägg, som utgår endast

inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna mjölkpristillägget,

som under tiden den 1 mars 1952 — den 31 augusti 1953 utgick med

123 öre per kilogram mjölkfett, har från och med innevarande regleringsår

utgått med 74,4 öre per kilogram mjölkfett. Det allmänna mjölkpristillägget

beräknas för innevarande regleringsår komma att uppgå till 104,6 miljoner

kronor. Härav motsvarar 58,4 miljoner kronor det belopp av 42,4 öre per

kilogram mjölkfett, som utgick före höjningen av mjölkpristillägget till 123

öre per kilogram i samband med jordbruksuppgörelsen för senare delen av

regleringsåret 1951/52, och 45 miljoner kronor ett belopp av 32 öre per

kilogram mjölkfett, vilket enligt uttalande av 1952 års riksdag är av mera

tillfällig karaktär. Förenämnda belopp på 58,4 miljoner kronor täckes

nu av statsanslag och beloppet på 45 miljoner kronor av medel ur clearingkassan

för fettråvaror. De extra mjölkpristilläggen beräknas för innevarande

regleringsår till 31,4 miljoner kronor. De allmänna och extra mjölkpristilläggen

beräknas alltså för innevarande regleringsår komma att uppgå till sammanlagt

136 miljoner kronor. — Vidare utgår för innevarande regleringsår

liksom under nästföregående regleringsår så kallade leveranstillägg till

mjölkproducent, vars leverans av mjölk till mejeri motsvarar en årlig kvantitet

av 4 000—10 000 kilogram. Tillägget utgår med 5 öre per kilogram för

den del av leveransen, som ligger mellan nämnda kvantiteter. Till producent,

vars leverans överstiger It) 000 kilogram per år, utbetalas leveranstilllägg,

beräknat efter ett belopp av 300 kronor för helt år. Kostnaderna för

leveranstilläggen beräknas enligt det nuvarande systemet till 51 miljoner

kronor för helt år.

Nämnden erinrar i detta sammanhang om att man vid överenskommelsen

tör nästa regleringsår utgått från att produktprissänkningarna i görligaste

mån icke skall drabba det mindre jordbruket. I enlighet härmed har nämnden

med förhandlingsdelegationen överenskommit om en omläggning från

och med den 1 september 1954 av de nuvarande leveranstilläggen för mjölk,

varigenom tillägget till mjölkproducenter med mindre mejerileveranser höjes

och tillägget helt bortfaller vid leveranser över 30 000 kilogram. Nämnden

anför vidare härom.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

Svenska mejeriernas riksförening har erinrat om att den från och med

innevarande regleringsår verkställda sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget

från 123 till 74,4 öre per kilogram mjölkfett motsvarade en sänkning

av mejeriavräkningspriset på mjölk med 1,8 öre per kilogram. Med

hänsyn till att riksföreningen under innevarande regleringsår för utbetalande

av prisutjämningsbidrag kunnat disponera vissa reserverade medel,

har emellertid sänkningen av avräkningspriserna i allmänhet kunnat begränsas

till i genomsnitt 1 öre per kilogram mjölk. Då emellertid under

regleringsåret 1954/55 dylika medel icke kan beräknas stå till förfogande

för utbetalande av prisutjämningsbidrag i samma utsträckning som under

1953/54, måste man räkna med en sänkning av avräkningspriserna med

0,8 öre per kilogram. Härtill kommer den för regleringsåret 1954/55 förutsatta

produktprissänkningen om 15 öre per kilogram ost, vilken motsvarar

0,2 öre per kilogram mjölk. Avräkningspriset på mjölk kan därför beräknas

komma att sänkas med i allmänhet 1 öre per kilogram. För att i någon man

kompensera det mindre jordbruket för detta inkomstbortfall och för svårigheten

att tillgodogöra sig fördelarna av de förhållandevis höga odlarpriserna

på brödsäd har befunnits lämpligt att stödja detsamma genom en omläggning

av det nuvarande leveranstilläggssystemet.

Enligt vad som sålunda överenskommits mellan nämnden och förhandlingsdelegationen

skall leveranstillägg utgå med 3 öre per kilogram mjölk

för mjölkproducents mejerileveranser upp till 10 000 kilogram för år. För

leveranser mellan 10 000 och 25 000 kilogram per ar föreslås ett leveranstillägg

av 300 kronor. För leveranser över 25 000 kilogram för år minskas

enligt överenskommelsen sistnämnda tillägg med 6 öre per kilogram för överskjutande

kvantitet, så att tillägget vid en årsleverans av 30 000 kilogram

helt upphör. Härjämte slopas för såväl större som mindre leveranser tillägg,

som understiger 30 kronor per år. I övrigt förutsättes samma regler skola

gälla för tillämpningen av det nu föreslagna systemet, som hittills gällt för

utbetalningen av de nuvarande leveranstilläggen.

Nämnden belyser i följande sammanställning skiljaktigheterna mellan det

nuvarande och det föreslagna leveranstilläggssystemet.

Leveransens

storlek per år

1 000 kilogram

Antal leve- rantörer

1952/1953

Mjölkmängd

1952/1953

ton

Nuvarande

system

1 000 kronor

Föreslaget

system

1 000 kronor

0—4.........

..... 31 497

62 994

—

1 890

4—10.........

..... 94102

643 819

13 370

19 315

10—15.........

..... 48 270

590 405

14 481

14 481

15 20 .........

..... 30 040

520 870

9 012

9 012

20 25 .........

..... 17 520

389 750

5 256

5 256

25 30 .........

..... 9 170

249 565

2 751

1 535

30 35 .........

..... 5 540

179 240

1 662

—

över 35 .........

..... 14 602

1 029 040

4 381

—

250 741

3 665 683

50 913

*51 489

1 Genom slopande av tillägg, som understiger 30 kronor per år, inbesparas cirka 200 000

kronor, i följd varav totalkostnaden blir 51,3 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Nämnden upplyser i detta sammanhang, att Svenska mejeriernas riksförening

med stöd av nämndens bestämmelser för en utjämning av lönsamheten

olika mjölkprodukter emellan liksom tidigare upptagit utjämningsavgifter

för grädde och ost. Dessa avgifter återgår till mejerinäringen i form av

utjämningsbidrag till all vid mejeri invägd mjölk, varjämte från och med

innevarande regleringsår viss del av avgiftsmedlen användes till täckandet

av exportförlusterna på smör och andra mejeriprodukter.

I fråga om anslagsbehovet för mjölkpristilläggen och leveranstilläggen för

regleringsåret 1954/55 anför nämnden till en början följande.

I samband med sina hösten 1953 gjorda anslagsäskanden för budgetåret

1954/55 beräknade nämnden anslagsbehovet för mjölkpristillägg och leveranstillägg

till preliminärt 189,7 miljoner kronor (allmänt mjölkpristillägg

105 miljoner kronor, extra mjölkpristillägg 31,7 miljoner kronor och leveranstillägg

53 miljoner kronor). Nämnden utgick därvid ifrån, att på anslaget

för det löpande budgetåret totalt sett icke skulle uppstå någon reservation

samt att vissa besparingar, som kunde antagas uppkomma på delposten

för diver seutgifter i anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

beräknades komma att behöva tagas i anspråk för att täcka den ökning

av kostnaderna för mjölkpristillägg, som kunde uppstå med hänsyn

till den aktuella tendensen till ökning av såväl mjölkmängden som den invägda

mjölkens fetthalt. En annan utgångspunkt för beräkningen var, att efter

den omläggning av fettvaruregleringen, som skett genom beslut av 1953

års riksdag, några medel från nämndens clearingkassa för fettvaror icke

längre kunde komma att ställas till förfogande för jordbruksregleringen.

Vidare utgick nämnden vid sina beräkningar från att under regleringsåret

1954/55 mjölkpriset i producentledet skulle vara i stort sett oförändrat och

att någon sänkning av det allmänna mjölkpristillägget icke skulle ske.

Enligt av nämnden nu verkställda beräkningar angående mjölkinvägningen

vid mejeri och fetthalten i mjölken kommer det allmänna mjölkpristilllägget

att för innevarande regleringsår medföra en kostnad av 107,5 miljoner

kronor och de extra mjölkpristilläggen en kostnad av 32,3 miljoner kronor.

Härtill kommer kostnaderna för leveranstilläggen, vilka med utgångspunkt

från det förut återgivna förslaget beräknas till cirka 51 miljoner kronor

för 1954/55.

I samband med redovisningen av de för mjölkregleringen erforderliga anslagsbehoven

tar nämnden upp frågan om en avveckling av de statliga subventionerna

på mjölk. Nämnden anför härom följande.

Det för 1954/55 beräknade beloppet 107,5 miljoner kronor för allmänt

mjölkpristillägg fördelar sig med hänsyn till den invägda mjölkens användning

i huvudsak på följande sätt.

Miljoner kronor

Konsumtionsmjölk.............................. 22,0

Grädde........................................ 7,9

Ost........................................... 11,3

Torrmjölk..................................... 1,1

Smör, export.................................. 13,0

inhemsk konsumtion...................... 51,7

Svinn......................................... 0,5

107,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Enligt jordbruksnämndens mening bör på längre sikt de statliga subventionerna

på mjölk, i första hand det allmänna mjölkpristillägget, avvecklas.

Detta kan ske genom att mjölkpristillägget borttages i första hand för exportsmöret

och i andra hand för konsumtionsmjölk, grädde, ost och torrmjölk.

Om man önskar avveckla subventionerna, kan jordbruket beredas

kompensation härför genom en höjning av konsumtionsmjölkpriset. Ett

eventuellt borttagande av subventionerna för alla nyssnämnda produkter,

tillhopa cirka 55 miljoner kronor, skulle kräva en höjning av konsumtionsmjölkpriset

med cirka 3,5 öre per liter. Genom uttagande av utjämningsavgift

för mjölk kan genom prishöjningen inflytande medel användas till en

erforderlig prisutjämning för andra mejeriprodukter än smör. Härefter

skulle allmänt mjölkpristillägg kvarstå endast för smör till inhemsk konsumtion.

Såsom en andra etapp finns möjlighet att slopa även denna del av

mjölkpristilläggen, vilket vid oförändrade inkomster till mjölkproducenterna

skulle kräva en ytterligare höjning av konsumtionsmjölkpriset med ungefär

3 öre per liter. Större delen av de därefter återstående subventionerna,

extra mjölkpristillägg och leveranstillägg, täckes av den för statsverket beräknade

nettointäkten för fettråvaror.

I fråga om lagring av smör med statligt stöd erinrar nämnden om att denna

från och med innevarande regleringsår i enlighet med den av statsmakterna

våren 1953 godkända jordbruksöverenskommelsen överförts till Svenska

mejeriernas riksförenings egen regi. Härvid förutsattes, att de beräknade

kostnaderna för smörlagringen under innevarande regleringsår, 6 miljoner

kronor, skulle tillföras riksföreningen i form av ett med detta belopp

ökat anslag till mjölkpristillägg. Detta innebure emellertid icke någon nettoökning

i förhållande till de utgifter, som beräknats i riksstaten för 1953/54,

enär i denna upptagits ett särskilt anslag för att bestrida lagringskostnader

för bland annat smör. Vidare förutsattes, att riksföreningen tills vidare alltjämt

utan räntekostnader skulle erhålla rörelsemedel, motsvarande det inlagrade

smörets värde.

Nämnden anför vidare, att i den nu slutna jordbruksöverenskommelsen

förutsatts, att för regleringsåret 1954/55 något anslag till kostnader för lagring

av smör icke skall anvisas. De kostnader, som kan uppkomma, därigenom

att riksföreningen för lagring övertager mejeriernas säsongmässiga

överskott på smör, har därvid förutsatts i likhet med kostnaderna för förlusterna

på smörexporten få bestridas av tillgängliga medel i riksföreningens

kassa för regleringsändamål. Enligt nämndens mening bör riksföreningen

emellertid även under nästa regleringsår alltjämt erhålla rörelsemedel,

motsvarande det inlagrade smörets värde. Föreningen skall emellertid enligt

överenskommelsen för erhållna rörelsemedel erlägga ränta enligt gällande

diskonto plus 0,5 procent.

Fettvaruregleringen.

Jordbruksnämnden lämnar inledningsvis eu redogörelse för den av 1953

års riksdag beslutade tekniska omläggningen av regleringssystemet på fettvaror,

vilken under hösten 1953 genomförts, och anför därvid bland annat.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kangl. Maj.ts proposition nr 180.

Omläggningen har grundats på förordningen den 5 juni 1953, nr 395, och

kungörelsen den 12 augusti 1953, nr 578. Enligt förordningen får införsel

till riket utan särskilt tillstånd icke ske av fettråvaror, fettämnen, fettsyror

med några undantag samt vissa matnyttiga färdigvaror, som består av eller

innehåller mera väsentlig tillsats av fett. Tillstånd till införsel skall författningsenligt

i första hand meddelas av jordbruksnämnden, som dock äger

bemyndiga annan meddela importtillstånd. I enlighet med riksdagens beslut

har en ekonomisk förening under sommaren 1953 bildats för att handha

importen av fettvaror. I föreningen, som antagit namnet Svensk Fettimport,

ekonomisk förening, ingår representanter för olika intressegrupper, såsom

margarin- och oljeindustrierna, tvål- och tvättmedelsindustrin och Lantbruksförbundet.

Ordförande och vice ordförande i föreningen har utsetts av

jordbruksnämnden och valet har godkänts av Kungl. Maj :t. Jordbruksnämnden

har till föreningen och dess medlemmar delegerat rätten till import av

fettråvaror och fettämnen med vissa undantag samt av margarin och vissa

bakhjälpmedel. I anvisningar till föreningen har nämnden vidare föreskrivit,

att de inhemska oljefabrikerna skall äga rätt till fri import av fettråvaror.

Härvid gäller dock att importrätten, såvitt angår den svenska marknadens

behov, icke omfattar sådana oljeväxtfröer, som odlas inom riket,

eller olja av dessa fröer. Beträffande flytande oljor gäller också viss begränsning

i rätten att importera för försäljning på svenska marknaden.

Från och med den 1 september 1953 upprätthålles avsättningsskyddet för

den inhemska smörproduktionen i stort sett endast på så sätt att en enhetlig

regleringsavgift uttages vid införsel till riket av fettråvaror, fettämnen och

vissa fetthaltiga färdigvaror. För oljor och fetter, som framvinnes ur inhemskt

oljeväxtfrö, tillämpas, liksom tidigare har varit fallet, vid försäljning

till inhemska köpare clearingpriser, som motsvarar världsmarknadspriserna

med tillägg av regleringsavgiften. Någon avgift utgår icke för inhemskt

slakterifett och prisbildningen för dylikt fett är fri. Då försäljningen

emellertid sker i skydd av den högre prisnivån på importfett, har priserna

på slakterifett stigit. Efter omläggningen uttages icke accis för färdigvaror

såsom margarin och konstister. Dock kvarstår skyldighet för tillverkare

av fettemulsion att enligt särskild förordning i ämnet erlägga accis.

Anledningen härtill är att den enhetliga regleringsavgiften, vilken utgår per

kilogram 100-procentigt fett, icke räcker till för att i fråga om lågprocentiga

fettemulsioner lämna ett önskat gräddskydd.

Enligt kungörelsen den 12 augusti 1953, nr 578, skall regleringsavgiften

utgå med det belopp, som jordbruksnämnden bestämmer, dock högst 2 kronor

för kilogram fett, olja eller fettsyra. Då avgiftens viktigaste uppgift är

att åstadkomma den prisspänning mellan smör och margarin, som statsmakterna

anser behövlig för att avsättningen av det inhemska smöret skall

tryggas, var det naturligt att den avgift, som skulle gälla från och med den

1 september 1953, avpassades så, att prisspänningen mellan smör och hushållsmargarin

skulle bli oförändrad jämfört med tiden före nyssnämnda tidpunkt.

Priset till konsument för hushållsmargarin var vid denna tidpunkt

4 kronor för kilogram. Med utgångspunkt från detta pris och efter avdrag

av då gällande handels- och fabrikantmarginaler på tillhopa 129,5 öre per

kilogram beräknades råvarukostnaden för ett kilogram hushållsmargarin,

vilken innefattade tidigare utgående clearingpristillägg, till 270,5 öre. Detta

belopp har legat till grund för regleringsavgiftens fastställande första gången.

För att kunna bestämma avgiftens storlek upprättades i samråd med

hland annat representanter för margarin- och oljeindustrin en kalkyl över

hur stor råvarukostnaden skulle bli, om världsmarknadspriser i stället för

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

113

de äldre clearingpriserna tillämpades. Härvid utgick man ifrån en råvarusammansättning

av 45 procent kokosolja, 20 procent valolja, 20 procent flytande

rapsolja och 15 procent härdad rapsolja.

Avgiften måste av praktiska skäl fastställas på basis av priserna för råa

oljor av ovan angivna slag. Till dessa lades kostnader för raffination, härdning,

svinn, frakter med mera. Regleringsavgiften fastställdes enligt denna

metod till 1 krona 44 öre för kilogram fett. Enligt systemet, vilket ju innebär

att en viss prisspänning mellan smör och margarin skall hållas, har

jordbruksnämnden att ändra avgiften, i den mån världsmarknadspriserna

på råvarorna ändras. Under den gångna tiden har noteringarna för såväl

kokosolja som rapsolja utvisat en jämn, icke obetydlig stegring. Valoljenoteringen

har dock varit relativt fast fram till årsskiftet. Till följd av prisfluktuationerna

på världsmarknaden har jordbruksnämnden vid flera tillfällen

ändrat avgiften. Ändringarna har emellertid icke ägt rum i omedelbar

anslutning till de dagsaktuella förändringarna i världsmarknadsnoteringarna

utan har verkställts med fyraveckorsintervaller i efterhand, därvid

hänsyn har tagits till den genomsnittliga förändringen i noteringarna under

tiden efter föregående ändringstillfälle. Ändringstekniken medför en eftersläpning

på så sätt att förbrukarna av avgiftsbelagt fett i en fallande marknad

icke omedelbart drabbas av en mot prisfallet svarande förhöjning av

avgiften och i en stigande marknad icke omedelbart åtnjuter en mot prisstegringen

svarande sänkning av avgiften.

Nämnden anför vidare, att den i februari 1954 gällande regleringsavgiften

å 1 krona 27 öre omräknad till en avgift per kilogram margarin utgör 1

krona 6 öre. Till jämförelse framhåller nämnden, att margarinaccisen strax

före senaste världskriget utgjorde 60 öre per kilogram margarin. Då förkrigspriset

på margarin i detaljhandeln inklusive accis var 1 krona 70 öre

och för dagen är 3 kronor 85 öre, har alltså »margarinskatten» nedgått från

ungefär 35 procent 1939 till 27 procent av konsumentpriset på margarin.

I detta sammanhang upplyser nämnden, att den under hösten 1953 har

haft förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation och representanter

för margarinindustrin angående handels- och fabrikantmarginalernas

storlek. Under förhandlingarnas gång påkallades undersökning genom priskontrollnämnden

rörande marginalernas skälighet. Efter överläggningar i

frågan bestämdes, att fabrikantmarginalerna skulle sänkas med 5 öre per

kilogram margarin och regleringsavgiften höjas med motsvarande belopp

eller 6 öre per kilogram. Från förhandlingsdelegationens sida förklarades,

att man därefter avstode från aktuella krav på vidare undersökningar och

diskussioner om handelsmarginalerna på margarin samt margarinindustrins

fabrikationsmarginaler. Jordbruksnämnden beslöt i enlighet härmed och

uttalade vidare, alt sedan fabrikationsmarginalens skälighet sålunda prövats,

margarinpriserna såväl i fabrikant- som i handelsleden skulle i enlighet

med riksdagens beslut vara fria, vilket bland annat innebär, att bestämmandel

av marginalernas storlek i fortsättningen övcrlåtes åt den fria konkurrensen.

Följden bärav är att ändring av regleringsavgiftens höjd blir

betingad endast av ändringar i råvarupriserna och råvarusammansättningen

vid tillverkning av hushållsmargarin.

8 liilmng till riksdagens protokoll 19.r>b. t samt. .Yr ISO.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

I fråga om det vid användning av fettvaror för annat än matnyttigt ändamål

och för exportproduktion utgående regleringsbidraget anför nämnden

följande.

Då regleringsavgift för importerade fettvaror respektive clearingpriser för

oljor och fetter ur inhemskt oljeväxtfrö alltid måste erläggas av inhemsk

köpare och då därav uppkommen merkostnad för fettvaror i princip ansetts

böra avlyftas vid användning av dylika varor för annat än matnyttigt ändamål

(tekniskt bruk) och för exportproduktion, utgår regleringsbidrag i nu

angivna fall. Med hänsyn till att avgiftssystemet såsom inledningsvis anförts

medför en fördyring av inhemskt slakterifett, åtnjutes sådant regleringsbidrag

även för svenskt slakterifett, som normalt utgör en relativt stor

andel av den tekniska industrins fettförbrukning. Då prissättningen för

svenskt slakterifett i genomsnitt icke hade nått upp till världsmarknadspris

plus avgift, bestämde jordbruksnämnden emellertid regleringsbidraget vid

fettförbrukning för tekniskt ändamål till 90 procent av avgiftens belopp.

Nämndens beslut var ej enhälligt, i det att två ledamöter reserverade sig

för ett regleringsbidrag på 95 procent. Vissa industrier använder emellertid

uteslutande avgiftsbelagt fett för tillverkning av varor, där fettet undergår

kemisk omvandling. Dessa industrier skulle med tillämpning av 90-procentigt

bidrag hämmas i konkurrensen med importvaror. Enligt beslut av

nämnden åtnjuter de därför fullt regleringsbidrag. Nämnden har vidare

medgivit avgiftsfrihet för vissa oljor, som i relativt begränsad omfattning

importeras bland annat för garvningsändamål och smörjoljetillverkning.

över jordbruksnämndens beslut att fastställa regleringsbidraget för fetter,

som användes för annat än matnyttigt ändamål, till 90 procent av regleringsavgiftens

belopp anfördes besvär hos Kungl. Maj :t. I anledning av

besvären har Kungl. Maj :t genom beslut den 5 februari 1954 prövat skäligt

att med ändring av överklagade beslutet från och med oktober 1953 tillsvidare

fastställa regleringsbidraget i nu förevarande fall till 95 procent av

regleringsavgiften. Härefter torde den tekniska industrien kunna tillgodose

sitt råvarubehov av fett till priser, som i stort sett överensstämmer med

världsmarknadens. Kungl. Maj :t uttalade samtidigt, att jordbruksnämnden

vore oförhindrad att, då nämnden på särskilda skäl funne erforderligt,

bestämma annan procentsats för regleringsbidraget.

Regleringsbidrag sökes månadsvis hos jordbruksnämnden och utbetalas

för den kvantitet fett, som under månaden använts i tillverkningen. En

särskild med regleringsbidraget jämställd återbäring av regleringsavgift

utgår från och med den 1 november 1953 enligt Kungl. Maj :ts beslut för importolja

som användes för inläggning av fiskkonserver. Denna anordning

har träffats i samband med att importerade fiskkonserver i olja, som ursprungligen

avgiftsbelades, från och med nyssnämnda tidpunkt fritogs från

avgiftsplikt.

Från industrihåll har yrkats, att den tekniska industrien, som i princip

skall återfå regleringsavgiften (minus 5 procent), skulle medges betalningsanstånd

för denna till dess att deras ansökningar om regleringsbidrag prövats

och avgjorts. Jordbruksnämnden har i anledning härav medgivit såväl

den regleringsbidragsberättigade industrien som även fiskkonservindustrien

visst anstånd med erläggandet av avgift på importerade fetter.

Anståndstiden har av jordbruksnämnden på förslag av Svensk Fettimport

bestämts att tills vidare utgöra 45 dagar efter förtullningsdagen. Härigenom

torde industriens önskemål i detta avseende i huvudsak ha tillmötesgåtts.

I avsnittet om författningsfrågor längre fram föreslår nämnden att rätten

till uppläggning å transitupplag utsträckes till att gälla även tullfria regle
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

115

ringsavgiftsbelagda varor av vissa slag. Om detta förslag godkännes, utökas

ytterligare möjligheterna att uppskjuta erläggandet av regleringsavgift.

Nämnden redogör härefter för den prisntjämning av handelns och industriens

lager av fetter, oljor och fettsyror, som ägde rum i samband med

övergången till det nya regleringssystemet den 1 september 1953, samt

för den nedskrivning av clearingkassans lager av fettvaror, som samtidigt

ägde rum. I dessa avseenden anför nämnden följande.

Varje lagerhållare som vid utgången av augusti 1953 innehade mera än

1 000 kilogram dylika varor, hade att till jordbruksnämnden avgiva deklaration

angående sitt lager, varefter nämnden bestämde, huruvida prisutjämningsavgift

skulle erläggas eller prisutjämningsbidrag skulle utgå. Avgift

och bidrag fastställdes därvid till belopp motsvarande skillnaden mellan

marknadspriset för respektive varuslag närmast före och efter den nya

regleringens genomförande. Prisutjämningen har enligt Kungl. Maj :ts beslut

verkställts över clearingkassan för fettvaror och har tillfört denna en

nettointäkt å omkring 6 miljoner kronor.

Vid övergången den 1 september 1953 till det nya fettregleringssystemet

har i landet befintliga lager av fettvaror, som inköpts med clearingkassan

som garant, enligt riksdagens beslut nedskrivits till världsmarknadspriser.

Med hänsyn till att särskilt beredskapslager av dylika varor skall hållas,

har försäljning av lagren endast i mycket ringa omfattning ägt rum. Lagren

var nämligen icke större än att de låg inom ramen för beredskapslagrets

lämpliga storlek och sammansättning.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att enligt 1953 års riksdagsbeslut

intäkterna av regleringsavgiften för importerade fettråvaror in. in. skall

tillföras statskassan och att utgifterna för regleringsbidragen m. in. skall

belasta denna. Det ekonomiska utfallet av clearingkassan för fettvaror under

tiden efter den 1 september 1953 blir till följd härav väsentligen beroende

av intäkter av och kostnader för den inhemska oljeväxtskörden. Före det

nya fettregleringssystemets genomförande hade inkomster och utgifter för

fettregleringen helt redovisats över denna kassa.

För den ännu relativt korta tid, som det nya fettregleringssystemet tilllämpats,

lämnar nämnden i sin skrivelse vissa uppgifter om det ekonomiska

utfallet för statskassan. I följande sammanställning anger nämnden för

månaderna september—december 1953 i kolumn 1 bruttointäkt, innefattande

såväl regleringsavgift, erlagd vid direkt import, som avgift för leveranser

från inhemska oljefabriker. I kolumn 2 har upptagits beräknade regleringsbidrag

för den tekniska industriens fettförbrukning under september—december

och utbetalade bidrag för export under samma tid. I kolumn 3 har

den beräknade nettobehållningen för nämnda tid angivits.

Nämnden erinrar om att nettointäkten för budgetåret 1953/54 i årets statsverksproposition

angivits till 43 miljoner kronor och för budgetåret 1954/

55 till 53 miljoner kronor. Beräkningen av dessa intäktsbelopp gjordes i

november 1953 och var självfallet mycket ungefärlig. Såvitt nämnden nu

kan bedöma, kommer nettointäkten för innevarande budgetår att stanna vid

40 miljoner kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Kolumn 1

Kolumn 2

Kolumn 3

Brutto-

Ber. regi.-

Ber. nettobe-

intäkt

bidrag m. m.

hållning

kronor

kronor

kronor

Regleringsavgifter för import enligt tillstånd

utfärdade av Svensk Fettimport.......

Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade

av jordbruksnämnden.................

Regleringsavgifter för leveranser inom landet

från oljefabriker......................

Regleringsbidrag till den tekniska industrin

2 035 OOOj

63 OOOj

x43 000

27 799 000

m. fl.................................

10 017 000

Återbäring av regl.avgift för Importolja till

fiskkonserver av inhemsk tillverkning ...

49 000

Regleringsbidrag vid export..............

942 000

Svinnersättning till raffinaderierna........

178 000

29 897 000

11 229 000

18 668 000

1 Korrigering av inbetalningar.

Jordbruksnämnden lämnar i fortsättningen en redogörelse för prisutvecklingen

på världsmarknaden för fettråvaror samt anför därvid.

Världsmarknadspriserna på fettvaruområdet låg vid ingången av 1953

på lägre nivå än 1952 års ingångspriser. Fram till mars—april 1953 visade

de en stigande tendens och sjönk under sommarmånaderna för att sedan

ånyo stiga under hösten, så att de före årsskiftet i vissa fall var högre

än vid ingången av 1953. Till belysande av prisutvecklingen lämnas följande

uppgifter om prisnoteringarna eif kontinenthamn. Priset på rå kokosolja

var i början av 1953 170 öre per kilogram. I slutet av mars steg det

till 192 öre för att sedan med vissa växlingar successivt sjunka till 154 öre

i juli månad. Därefter har tendensen varit genomgående stigande. Priset var

vid senaste årsskifte 182 öre och i slutet av januari 1954 191 öre per kilogram.

Priset på sojaolja har i det närmaste följt samma utveckling. Det

kan förtjäna omnämnas, att Förenta Staterna av sina överskottslager av

bomullsfröolja under senhösten försålt rätt betydande kvantiteter på den

europeiska marknaden. Priset på denna olja, som varit cirka 150 öre per

kilogram för delvis raffinerad vara, har naturligtvis i viss mån påverkat

prissättningen på andra vegetabiliska oljor.

Beträffande den inhemska försäljningen av och priset på margarin anför

nämnden i huvudsak följande.

Försäljningen av margarin har 1953 uppgått till omkring 91 000 ton,

varav omkring 2 600 ton utgjorts av margarin, som importerades under livsmedelskonflikten

på sommaren. Totalförsäljningen var i stort sett oförändrad

jämfört med år 1952, då den uppgick till 92 000 ton. Under den tid

som det nya fettregleringssystemet har tillämpats har margarinförsäljningen

uppvisat en oenhetlig tendens. Genomsnittligt har för nu ifrågavarande

tid en omsättningsminskning inträtt å tillhopa 1,6 procent. — Förbrukningen

av fett och oljor för margarintillverkning uppgick år 1953 till 24 400 ton

kokosolja, 15 300 ton valolja och 21 500 ton inhemsk raps- och senapsolja

samt 7 900 ton svenskt slakterifett.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

117

Priset på hushållsmargarin har under större delen av 1953 utgjort 4 kronor

per kilogram. Genom priskonkurrens sjönk priset omkring den 15 november

1953 till 3 kronor 85 öre per kilogram. I vissa begränsade försäljningsområden

gick priset ned till 3 kronor 75 öre per kilogram.

Nämnden tar härefter upp den under hösten 1953 uppmärksammade margarintrafiken

i gränstrakterna mot Norge och anför därvid följande.

Under loppet av år 1953 har svenskar i gränstrakterna i tämligen starkt

ökad omfattning rest till Norge för att inköpa bland annat margarin. Orsaken

till trafiken har uppenbarligen varit, att margarinpriset i Norge utgör

endast ungefär hälften av det svenska priset. I Norge utgår subvention på

margarin med omkring 30 öre per kilogram, medan varan i Sverige belastas

med en avgift av cirka 1 krona 10 öre per kilogram. Sedan Livsmedelsförsäljarnas

Riksförbund hos Kungl. Maj :t hemställt om åtgärder i anledning

av denna trafik och jordbruksnämnden anmodats avgiva utlåtande

över framställningen, har nämnden genom vederbörande tull- och polismyndigheters

försorg låtit verkställa undersökning av huruvida trafiken försiggått

i icke laga former. Såvitt undersökningarna givit vid handen, har svenska

resande i allmänhet icke till Sverige medfört mera än 5 kilogram margarin

per person och resetillfälle, vilket ligger inom medgiven ram. Gällande

begränsningar i resandes rätt att till riket införa margarin har emellertid

visat sig i viss män otillräckliga. Det har förekommit, att särskilda långresor

vid upprepade tillfällen anordnats i syfte att resanden skulle bli i tillfälle

att köpa margarin i Norge. Annonser om arrangerade omnibusresor i detta

syfte har förekommit i vissa tidningar. För att det skall bli möjligt för

tullverket att, i likhet med vad som nu gäller i fråga om tullplikten, påtala

fall, där resor företagits huvudsakligen i syfte att undandraga sig skyldigheten

att erlägga regleringsavgift respektive undandraga sig gällande licenstvång,

föreslår nämnden viss ändring av fettregleringsförordningen.

(Ändringsförslaget redovisas i avsnittet om författningsfrågor.) Någon ytterligare

åtgärd i anledning av ifrågavarande framställning synes enligt

nämndens mening, såvitt den avser margarin, icke erforderlig. (I vad framställningen

gäller annan vara, framgår det av ett uttalande av nämnden

längre fram i avsnittet om författningsfrågor att nämnden anser tillräcklig

anledning icke föreligga till motsvarande åtgärd.)

Beträffande det ekonomiska resultatet av regleringsverksamheten på fettvaruområdet

i vad avser clearingkassan för fettvaror har nämnden i likhet

med föregående år utarbetat en särskild redogörelse, vilken såsom bilaga

torde få fogas till detta protokoll (bilaga G). Redogörelsen utvisar att kassans

tillgångar den 30 juni 1954 kan beräknas till i runt tal 45 miljoner

kronor. Nämnden lämnar i anslutning härtill följande närmare uppgifter i

fråga om förhållanden, som är av större betydelse för resultatet av kassans

verksamhet.

Den svenska exporten av rapsfrö och rapsolja bär under 1953 varit av

rätt stor omfattning. Intresset utomlands för dessa varor har varit tämligen

starkt, delvis beroende på att skördarna i andra europeiska odlingsländer

såsom Frankrike, Tyskland och Jugoslavien varit mycket små. Vad särskilt

Frankrike beträffar har enligt erhållna uppgifter eu svårartad pest medfört

att rapsskörden understigit hälften av vad som hade kunnat väntas.

Den inhemska oljeväxtodlingens omfattning kulminerade år 1951. Skörden

år 1952, som uppgick till cirka 184 000 ton nedtorkat frö (exklusive

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

oljelin), understeg närmast föregående års skörd med cirka 24 000 ton.

Skörden år 1953 (exklusive oljelin) blev på grund av övervintringsskador

endast cirka 90 000 ton, varav cirka 70 000 ton raps- och rybsfrö. Exporten

har under regleringsåret 1952/53 omfattat cirka 39 600 ton rapsfrö och

cirka 12 300 ton rapsolja, vilken sistnämnda kvantitet omräknad i frö utgör

cirka 31 000 ton. Sammanlagt har således exporten omfattat en kvantitet

motsvarande cirka 70 600 ton frö. Dessa kvantiteter fördelar sig på olika

länder som följer.

Export under tiden

1 september 1952—31 augusti 1953

Frö

Olja

Ton

Ton

Västtyskland..................

...... 27 434

7 323

Storbritannien.................

...... 6 289

570

Jugoslavien...................

...... 5 000

2 545

Österrike.....................

...... 861

201

Danmark.....................

...... 35

—

Amerikas Förenta Stater.......

—

629

Finland.......................

—

500

Marocko......................

—

500

Norge........................

...... —-

34

39 619

12 302

Vid ovan angiven export har uppnåtts för frö ett genomsnittspris av

cirka 85 öre per kilogram, foh, inklusive kvalitetstillägg, och för olja ett

genomsnittspris av cirka 178 öre per kilogram, fob. Motsvarande siffror för

exporten under föregående regleringsår var 118 öre respektive 223 öre.

Fob-värdet för den del av exporten under regleringsåret 1952/53, som såldes

i form av frö, uppgår till cirka 35,5 miljoner kronor och fob-värdet av oljeexporten

samma regleringsår till cirka 22 miljoner kronor. Frö- och oljeexporten

har under regleringsåret sammanlagt lett till en förlust av 13 miljoner

kronor i förhållande till produktionskostnaden. Denna kostnad uppgick

beträffande nedtorkat frö till 109 öre per kilogram för frö av 1952 års

skörd och cirka 104 öre per kilogram för frö av 1953 års skörd. — För

närvarande ligger försäljningspriset på frö vid export i 90 öre per kilogram

fob, inklusive kvalitetstillägg, vilket pris med cirka 13 procent understiger

produktionskostnaden för frö av 1953 års skörd.

Nämnden behandlar härefter i sin skrivelse frågan om clearingkassans

för fettvaror fortbestånd och framhåller, att det av olika skäl icke är möjligt

att redan nu genomföra en avveckling av kassans verksamhet. Nämnden

anför härom.

Vid ett slopande av clearingkassan skall det clearingprissystem, som nu

tillämpas vid försäljning inom landet av olja, utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö,

ersättas med ett system med avgift å sådan olja efter liknande

grunder som gäller för importerade fettråvaror. Sistnämnda system kan

dock icke genomföras förrän en individuell prissättning olika fröpartier

emellan efter halten av olja i respektive fröparti tekniskt kan tillämpas.

Enligt vad jordbruksnämnden erfarit, har man nu funnit en metod, som

möjliggör att olika fröpartier, som levereras från odlare, kan betalas efter

oljehalt. För att i praktiken kunna fullgöra det relativt omfattande arbete,

som måste bli förenat med nu avsedda oljehaltsbestämningar, erfordras

emellertid utbyggnad av de kemiska stationernas kapacitet, vilken utbygg
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nåd icke hinner genomföras redan till nästa budgetårsskifte. Det blir därför

nödvändigt att uppskjuta övergången till det nya systemet till den 1 juli

1955.

Nämnden hemställer i anledning av det anförda om bemyndigande att

från och med den 1 juli 1955 uttaga avgift även på olja, utvunnen ur inhemskt

oljeväxtfrö. Vidare föreslår nämnden, att clearingbemyndigandet

beträffande inhemska vegetabiliska oljor får bestå även under budgetåret

1954/55. Det nu tillämpade systemet med clearingprissättning av oljor ur

svenskt oljeväxtfrö förutsättes härvid komma att gälla oförändrat, innebärande

bland annat att clearingpriserna skall motsvara världsmarknadspriserna

på oljorna plus den enligt reglerna för fettvaruregleringen utgående

regleringsavgiften. Skillnaden mellan självkostnadspriset för de inhemska

oljorna och världsmarknadspriset bör enligt nämnden ersättas av

de medel, som tillföres clearingkassan.

I anslutning till sitt förslag att clearingkassan för fettvaror skall äga bestånd

under budgetåret 1954/55 och då man för närvarande icke helt kan

överblicka de anspråk, som under det nya budgetåret kan komma att ställas

på kassan, föreslår nämnden att förslag till disposition av kassans behållning

vid avvecklingen vid utgången av sagda budgetår får lämnas i

nämndens regleringsskrivelse nästkommande år.

Nämnden tar i sin skrivelse även upp frågan om föreskrifter om minimianvändning

av inhemsk olja i margarin m. m. och framhåller, att det är

nödvändigt — för att det nya prisgarantisystemet för inhemskt oljeväxtfrö

skall kunna upprätthållas — att vissa kvantiteter dylikt frö vinner avsättning

inom landet. Detta måste uppenbarligen ske i den formen, att olja ur

inhemskt frö i erforderlig omfattning kommer till användning vid tillverkningen

av margarin och, om så påkallas, även av andra födoämnen med

mera väsentlig tillsats av fett. Det har synts jordbruksnämnden lämpligt,

att den förutsättning, på vilken oljeväxtgarantin sålunda är uppbyggd, även

tar sig uttryck i en fullmakt för Kungl. Maj :t eller nämnden att, om så erfordras,

meddela föreskrifter om minimianvändning av olja, som här avses.

I avsnittet om författningsfrågor har nämnden lämnat förslag till härav

betingad komplettering av 1953 års fettregleringsförordning.

Nämnden anser, att någon berättigad invändning med hänsyn till våra

internationella åtaganden icke synes kunna resas mot en dylik lagstiftning

och hänvisar i detta sammanhang till vad den härutinnan anfört i ett yttrande

till Kommittén för översyn av GATT-avtalet. Nämnden anför i detta bland

annat följande.

Såväl vid de i GATT-stadgan art. III mom. (> angivna tidpunkterna som

vid tillkomsten av Annecy-protokollet den 10 oktober 1949 angående provisorisk

tillämpning av bland annat det här avsedda GATT-stadgandet fanns

allmänna bestämmelser om inblandning av olika råvaror i margarin in. m.

Enligt Annecy-protokollet kan all den 10 oktober 1949 förefintlig inhemsk

lagstiftning tillsvidare tillämpas utan hinder av stadgandet i fråga. Även

bortsett härifrån, anser nämnden, kan en inblandningsföreskrift beträffande

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

inhemsk olja med fog kunna angripas i GATT-sammanhanget endast om det

kan ledas i bevis, att föreskriften innebär sådan ändring av inblandningssystemet

att en förändring skett av regleringens verkan i stort till nackdel

för importen.

Margarinfabrikerna har redan under innevarande regleringsår framhåller

nämnden vid tillverkningen av hushållsmargarin använt inhemsk vegetabilisk

olja i en omfattning, som nämnden för vinnande av ovan berört syfte

har ansett tillräcklig (35 procent av de använda råvarorna). Detta har skett

i enlighet med vissa åtaganden, som fabrikerna har lämnat efter överläggningar

med nämnden. Nämnden upplyser att den anser, att även efter tillkomsten

av ett stadgande, som nu avses, förhandlingar om användningen

av svensk vara skall äga rum med margarinfabrikerna och andra eventuellt

berörda industrier, och förutsätter, att överenskommelser därvid kommer

att träffas om den minimianvändning, som ur olika synpunkter kan befinnas

lämplig.

I fråga om frö av vitsenap, vilket visat sig svårt att finna avsättning för,

anför nämnden följande.

Enligt 1953 års riksdagsbeslut får inkomster i clearingkassan för fettvaror

begagnas för att täcka förluster på den statliga garantien för 1953 års

oljeväxtskörd. 1953 års skörd av vitsenap uppgick till omkring 20 000 ton,

varjämte av tidigare skörd kvarligger cirka 10 000 ton. Då det har visat sig

svårt att erhålla avsättning för detta frö och därav framvunnen olja på

världsmarknaden, har jordbruksnämnden beslutat att låta bearbeta fröet

för inhemsk förbrukning. Härigenom friställes en motsvarande kvantitet

raps för export. Detta förfaringssätt möter icke hinder ur tekniska synpunkter,

då senapsolja i allmänhet anses fullt ut lika lämplig vid margarinframställning

som rapsolja. Emellertid ställer sig senapsolja något dyrare än

rapsolja. På grund härav har clearingpriset för den förra tidigare varit något

högre än för den senare. Jordbruksnämnden har för att vinna avsättning

av senapsoljan från och med den It januari 1954 tillämpat samma clearingpris

vid försäljning på svenska marknaden för senapsolja som för rapsolja.

Vad beträffar linfrö meddelar nämnden, att 1953 års skörd ger högst

10 000 ton, motsvarande 3 500 ton olja. Årsförbrukningen beräknas till 16 000

å 17 000 ton olja, varför en betydande import erfordras för att täcka landets

behov.

Nämnden erinrar härefter om att enligt förordningen den 5 juni 1953,

nr 395, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

linfrö och rå linolja ligger helt utanför den nya fettregleringen. Den statliga

prisclearingen av linolja, importregleringen av linfrö och linolja samt statens

befattning med omhändertagande och bearbetning av inhemskt linfrö

har numera avvecklats. Vid bedömningen av frågan om tidpunkten och sättet

för avvecklingen har enligt nämnden flera omständigheter måst tagas

i betraktande. Nämnden anför i fråga om prisläget för linfrö och linolja

följande.

Prisclearingen beträffande linfrö och linolja har skett över clearingkassan

för fettvaror och kassan har belastats med förlust på denna clearing till tämligen

betydande belopp. Förlusten har bland annat sin grund i att världs
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

marknadspriserna för linolja sedan 1952 sjunkit tämligen starkt. Beroende

på produktionsland visar linoljan enligt tillgängliga noteringar synnerligen

skilda prislägen på världsmarknaden. Sålunda noteras exempelvis indisk

linolja i relativt högre pris än linolja från Argentina och Uruguay. Av handelspolitiska

och valutatekniska skäl har man varit hänvisad till att köpa

olja i dessa länder. Den argentinska oljan har utan större växlingar visat

sjunkande tendens från en högsta notering i mars 1953 av 130 öre per kilogram

eif kontinenthamn till 107 öre vid utgången av året. Noteringen har

därvid avsett fria dollar. Under senhösten 1953 har enligt marknadsrapporter

Förenta Staterna från beredskapslager i Europa försålt cirka 20 000 ton

linolja till ett pris motsvarande 97 svenska öre per kilogram ex lager. Denna

försäljning, som enligt uppgift skett mot dollarbetalning, har uppenbarligen

medverkat till utvecklingen. Därest linoljepriset skulle kalkyleras fram

med utgångspunkt från världsmarknadspriset på linfrö, skulle det bli betydligt

högre eller omkring 160 öre. Priset på linfrö av argentinskt ursprung

noteras nämligen för närvarande i omkring 78 öre per kilogram eif

kontinenthamn. Priserna å linfrö och linolja korresponderar sålunda icke

med varandra för närvarande utan ett överpris på linfrö av bortåt 20 öre

per kilogram föreligger. Det är sålunda nu icke möjligt att utan betydande

förlust framställa linolja ur importerat frö.

Nämnden påpekar vidare, att ansvaret för linoljeförsörjningen i landet

vid en avveckling av prisclearingen i huvudsak kommer att övertagas av

Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag, som tidigare haft att verkställa

avräkning med clearingkassan. Bolaget har emellertid i rådande marknadsläge

icke ansett sig kunna övertaga statens lager av linfrö och linolja omedelbart

vid en avveckling av clearingen.

I detta läge beslöt nämnden, att försäljningsbolaget skulle äga avräkna

linoljeförsäljningen över clearingkassan till och med utgången av januari

1954. Försäljning av linolja skulle därvid ske på basis av gällande världsmarknadspris.

Från och med den 1 februari 1954 äger bolaget enligt nämndens

bestämmelser inköpa kvarvarande lager genom avrop månadsvis till

gällande världsmarknadspris jämte tull och andra kostnader.

Nämnden upplyser, att clearingkassans förlust vid prisclearingens upphävande

den 1 december 1953 till följd av nedskrivning av lagren till världsmarknadspris

beräknats till omkring 5 miljoner kronor. Clearingpriset var

vid denna tidpunkt 240 öre per kilogram rå linolja, medan världsmarknadspriset

inklusive tull och övriga kostnader, utgjorde 137 öre per kilogram.

Nämnden räknar med att clearingkassans lager av linfrö och linolja skall

vara helt avvecklat under loppet av år 1954.

Nämnden erinrar slutligen om att riksdagen förra året anvisade ett belopp

av 50 miljoner kronor på kapitalbudgeten för inlösning av 1953 års skörd

av oljeväxter. Nämnden föreslår att detta anslag får kvarstå och tagas i anspråk

för finansiering av inlösningen av 1954 års garanterade oljeväxtskörd.

Härvid förutsätter nämnden att för belopp, som tages i anspråk av anslaget,

ränta i fortsättningen skall erläggas enligt gällande diskonto plus 0,5 procent.

Därest detta anslag icke räcker till för finansieringen, vilket enligt

nämndens mening knappast är sannolikt, torde liksom hittills förskott tå

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

lämnas ur clearingkassan för fettvaror. Nämnden förutsätter, att dessa förskott

skall förräntas efter samma normer som gäller för statsanslaget. I

överensstämmelse härmed bör vidare enligt nämndens förslag de räntegottgörelser,

som tidigare utgått från clearingkassan till de inhemska oljefabrikerna

för dessas finansiering vid inlösning av oljeväxtfrö, bortfalla.

Äggregleringen.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de av riksdagen fastställda direktiven

prisbildningen på ägg skall vara fri under regleringsåret 1953/54.

Dock gäller den inskränkningen, att då producentnoteringen tangerar den

övre prisgränsen, 4 kronor 25 öre per kilogram, import av ägg bör företas

och export endast i undantagsfall får äga rum. För att stödja det medelproducentpris,

3 kronor 10 öre per kilogram, som förutsatts i den våren

1953 ingångna jordbruksöverenskommelsen, har nämnden föreskrivit, att

Sveriges export- och importförening för ägg vid ett producentpris ej överstigande

3 kronor 75 öre per kilogram får utbetala exportbidrag av regleringsmedel,

som insamlats av föreningen.

Nämnden redogör härefter för produktions- och prisutvecklingen samt

anför härvid.

Tillgången på ägg har under år 1953 varit god och den tendens till säsongutjämning

i invägningen, som konstaterats under de senaste åren, har ytterligare

något accentuerats. Till följd härav har överskottet under högproduktionsinånaderna

varit lägre än tidigare år, medan någon egentlig brist på

färska ägg under höstens lågproduktionstid icke förelegat. Lagringen av

ägg för hemmamarknadens behov har under 1953 varit av mycket liten omfattning.

Totalt har överskott på ägg fortfarande förelegat och exporten har

under 1953 uppgått till cirka 6 800 ton, vilket är cirka 20 procent lägre än

föregående år.

Äggexporten har under innevarande regleringsår enligt i huvudsak samma

regler som tidigare med ensamrätt ombesörjts av medlemmar i Sveriges

export- och importförening för ägg. De priser, som har kunnat utvinnas vid

export, har under år 1953 i allmänhet legat lägre än föregående år. För

att stödja äggpriset inom ramen för de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna

har föreningen utbetalat relativt höga bidrag vid export av ägg,

medan möjligheterna att uttaga avgifter vid tillfällen, då exportpriserna

legat högre i förhållande till inhemska priset, varit mycket begränsade. Som

en följd härav har, med undantag av till föreningen överförda clearingmedel,

som influtit före föreningens tillkomst och som icke får användas utan

jordbruksnämndens särskilda tillstånd, tillgången på likvida medel varit

knapp inom föreningen.

Såvitt nämnden nu kan bedöma, föreligger icke möjligheter att uppnå det

vid jordbruksförhandlingarna våren 1953 beräknade medelproducentpriset

under innevarande regleringsår. Nämnden anför härom.

Under den tid på hösten, då äggpriset säsongmässigt brukar uppnå sitt

högsta prisläge, kunde nämligen icke uttas högre producentpris än 3 kronor

50 öre per kilogram. Sedermera har producentnoteringen successivt sjunkit

till 2 kronor 50 öre per kilogram, vilket pris gällt från och med mitten av

december 1953 till och med slutet av februari 1954, då noteringen höjdes

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

till 2 kronor 90 öre per kilogram. De aktuella exportpriserna skulle under

vissa tider ha motiverat en ännu lägre notering än 2 kronor 50 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden har emellertid mot bakgrunden av att medelproducentpriset

under 1953/54 troligen med ganska stor marginal kommer att

underskrida det pris, som förutsattes vid förra vårens jordbruksöverenskommelse,

funnit det angeläget att producentpriset icke sjunker till en alltför

låg nivå. Nämnden har därför med stöd av riksdagens beslut å conto till

föreningen överfört vissa medel, som influtit i form av införselavgifter vid

import av fodermedel, använda vid äggproduktionen, för att möjliggöra för

föreningen att med tillhjälp av dessa medel under december, januari och

februari utbetala bidrag vid export av ägg.

För sin del uttalar nämnden, att direktiven för äggregleringen under nästkommande

regleringsår bör bli i stort sett oförändrade. Då medelproducentpriset

numera angivits till ett så lågt belopp som 2 kronor 95 öre per kilogram,

bör enligt nämndens mening den övre prisgränsen sänkas till 4 kronor

per kilogram. I direktiv till Sveriges export- och importförening för ägg

anser nämnden böra föreskrivas att, om äggpriset tenderar att uppnå denna

gräns, import av ägg bör äga rum, om så kan ske utan förluster för föreningen,

samt att export av ägg icke får ske utan jordbruksnämndens särskilda

tillstånd. I övrigt bör föreningen efter direktiv av nämnden äga utbetala

bidrag vid export av ägg för att stödja det överenskomna marknadspriset.

Nämnden räknar i detta sammanhang med att relativt höga belopp

skall kunna tillföras föreningen i form införselavgifter för fodermedel, som

användes i äggproduktionen.

Prisstödet till ull.

Jordbruksnämnden erinrar, att statsmakterna för att söka uppehålla en

ur beredskapssynpunkt lämplig storlek hos fårstammen från och med regleringsåret

1948/49 anvisat medel till stödjande av ullproduktionen. Statsbidraget

utgår för närvarande med 1 krona 50 öre per kilogram ull. Enligt

jordbruksnämndens mening bör detta bidrag utgå oförändrat även under

regleringsåret 1954/55.

Konstgödselregleringen.

Jordbruksnämnden anför, att priserna på de inom landet tillverkade fosfatgödselmedlen

under gödselåret 1953/54 — i likhet med föregående år

— fastställts efter överenskommelse mellan priskontrolinämnden och tillverkarna.

För de importerade gödselmedlen bar prisbildningen varit fri.

För samtliga gödselmedel utom beträffande kalksalpeter har för 1953/54

rätt betydande prissänkningar ägt rum.

Beträffande priserna för nästa gödselår har nämnden vid nuvarande tidpunkt

icke någon möjlighet alt bedöma, huruvida några avsevärda justeringar

kan komma att bli aktuella. Tillgången på gödselmedel beräknas alltjämt

bli god, varför behovet torde väl kunna tillgodoses även för kommande

år.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Nämnden erinrar härefter om att i september 1940 en clearingkassa inrättades

hos statens livsmedelskommission för reglering av marknadspriserna

på bland annat konstgödsel. Någon prisclearing har sedan utgången

av regleringsåret 1951/52 icke förekommit och förutsättes ej heller återkomma

i fortsättningen. Enligt nämnden har emellertid kassans rörelse hittills

icke kunnat avslutas på grund av vissa ännu oreglerade mellanhavanden

avseende tidigare import av kali. Nämnden beräknar emellertid, såsom

framgår av en följande redogörelse för nämndens olika clearingkassor, att

kassan skall vara avvecklad före utgången av innevarande regleringsår.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1955 års skörd.

Jordbruksnämnden erinrar först om att enligt de riktlinjer för prissättningen

av brödsäd och oljeväxter, som i princip godkändes av 1953 års riksdag,

staten endast skall fastställa priser på den kvantitet, som motsvarar

det inhemska konsumtionsbehovet, medan ansvaret för en eventuell överskottsproduktion

åvilar jordbrukarna själva. Med hänsyn härtill bör enligt

nämnden Kungl. Maj :t liksom föregående år erhålla riksdagens bemyndigande

att före höstsådden fastställa priser på brödsäd och oljeväxter av

1955 års skörd i vad avser för inhemsk konsumtion erforderliga kvantiteter.

Beträffande dessa priser förutsätter nämnden, att den efter förhandlingar

med jordbrukets förhandlingsdelegation ävensom Sveriges oljeväxtodlares

cenlralförening får framlägga förslag till Kungl. Maj:t.

Nämnden lämnar härefter följande redogörelse för vad som i denna fråga

förekommit vid överläggningarna med jordbrukets förhandlingsdelegation

och framhåller, att man därvid överenskommit att de på hösten 1954 fastställda

priserna på höstsådda grödor av 1955 års skörd bör gälla med vissa

förbehåll. I

I den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen har angivits, att man måste räkna med sänkta

odlai priser pa brödsäd för 1955 ars skörd vid i övrigt oförändrade marknadsförhållanden.

Hur stor denna sänkning lämpligen bör bli, kan icke nu

angivas. Något bättre förutsättningar att bedöma prisläget finns naturligtvis,

om man, såsom under senare år, väntar därmed tills utfallet av årets

inhemska och internationella skörd kan något så när överblickas. Emellertid

tyder erfarenheterna från de båda senaste åren på att svårigheter kan

uppstå att åstadkomma en önskvärd balans mellan brödsäds- och animaliepriserna,

om brödsädspriserna fastställes, innan överenskommelse träffas

om prissättningen på övriga jordbruksprodukter. Detsamma gäller i viss

mån oljeväxtpriserna. Ä andra sidan är det av vikt, att jordbrukarna redan

före sådden får kännedom om de sannolika blivande försäljningspriserna.

Nämnden och förhandlingsdelegationen har därför enats om att den lämpligaste

lösningen är att före sådden fastställa riktpriser, som skall gälla

med vissa förbehåll för de ytterligare ändringar, som kan föranledas av att

priserna på andra jordbruksprodukter kan komma att ändras vid de sedvanliga

vårförhandlingarna.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m.

Jordbruksnämnden erinrar först om att sedan augusti 1953 införselavgifter

vid import av fodermedel upptages i enlighet med riksdagens beslut.

Införselavgifterna, som av nämnden fastställes inom en av Kungl. Maj :t

angiven ram, har från och med den 5 augusti 1953 utgått med 5 kronor

per deciton för majs och kli samt 4 kronor för oljekraftfoder utom rapsoch

senapsprodukter. Senare har från den 16 november 1953 införselavgiften

för majs höjts till 7 kronor, medan införselavgiften för oljekraftfoder

från och med den 10 februari 1954 sänkts till 2 kronor per deciton.

Införselavgift utgår dessutom för vissa andra fodermedel, i fråga om vilka

någon import hittills emellertid icke kommit till stånd och ej heller förefaller

trolig under den närmaste tiden.

Beträffande frågan om dispositionen av influtna införselavgifter anför

nämnden i huvudsak följande.

Enligt uttalande av 1947 års riksdag skall vid export av sådana animalieprodukter,

som framställes medelst importerade fodermedel, restitution

kunna lämnas med belopp motsvarande de införselavgifter, som kan anses

belöpa på de exporterade kvantiteterna. Enligt samma beslut skall det ankomma

på det centrala regleringsorganet att bedöma restitutionens storlek

och fördelning på olika varuslag. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 12 juni

1953 har jordbruksnämnden hemställt om bemyndigande att fördela de

inflytande avgiftsmedlen på de olika produktionsgrenarna i huvudsaklig relation

till den beräknade användningen av avgiftsbelagda fodermedel inom

respektive produktionsområde. Nämnden har i skrivelsen dels hänvisat till

1953 års riksdagsbeslut beträffande äggregleringen, enligt vilket för denna

reglering skall få disponeras så stor del av inflytande avgiftsmedel, som

beräknas falla på äggproduktionen i dess helhet, dels utgått från att denna

regel även bör gälla för fläsk- och mejeriprodukter.

Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1953 i anledning av nämndens framställning

innebar, att Kungl. Maj :t framdeles komme att meddela föreskrifter

beträffande användningen av inflytande foderavgiftsmedel.

Nämnden upplyser, att den beträffande fördelningen av de införselavgifter,

som beräknas inflyta till och med slutet av regleringsåret 1953/54,

har samrått med jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämnden anför därvid

följande.

Härvid har konstaterats, att de fodermedel, som för närvarande importeras,

i första iiand torde användas för mjölk- och äggproduktionen, medan

behovet av importfodermedel till fläskproduktionen vid nuvarande rikliga

tillgång på inhemsk fodersäd bedömcs såsom mycket ringa. Av de importerade

fodermedlen utgör majsen en mycket stor del och denna beräknas

huvudsakligen finna avsättning inom äggproduktionen, där den är av betydelse

ur allmänt produktionsbefräinjande synpunkt. Majsanvändningen i

fläskproduktionen torde för närvarande sakna praktisk betydelse. Importen

av oljekraftfoder och kli användes till största delen för mjölkproduktionen

samt i viss utsträckning för äggproduktionen.

Vid bedömandet av denna fråga har vidare viss hänsyn ansetts höra tagas

till priserna vid export av animalieprodukter samt möjligheterna att utjämna

export- och hemmamarknadsprisnivån för dessa. Härvid har konsta
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kangl. Maj:ts proposition nr 180.

terats att behovet av clearingmedel för täckande av förluster vid export av

mejeriprodukter, i första hand smör, för närvarande är relativt betydande.

I stort sett detsamma gäller äggproduktionen. Möjligheterna att upprätthålla

ett med hänsyn till jordbruksöverenskommelsen skäligt äggpris förutsätter

ganska betydande tillskott av clearingmedel till Sveriges export- och

importförening för ägg, förening u. p. a. Däremot synes för närvarande möjligheterna

för Svensk kötthandel att täcka förluster vid export av fläsk vara

relativt goda på grund av vinster vid köttimport samt odisponerade clearingmedel,

bland annat, slaktdj ursavgifter.

Med hänsyn till ovan anförda omständigheter har nämnden, i fråga om

de avgiftsmedel, som hittills influtit och som kan komma att inflyta under

innevarande regleringsår, överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation,

att införselavgifter, som belöper sig på importen av majs och

vilka uppgår till relativt höga belopp på grund av införselavgiftens storlek,

i sin helhet bör överföras till Sveriges export- och importförening för ägg

att efter de allmänna direktiv, som gäller för äggregleringen, och i anslutning

till jordbruksnämndens föreskrifter användas till stödjande av producentpriset

på ägg. Övriga införselavgifter skall enligt överenskommelsen överföras

till Svenska mejeriernas riksförenings kassa för regleringsändamål

att efter nämndens godkännande i första hand användas för täckande av

förluster vid export av mejeriprodukter. Nämnden meddelar vidare, att på

grund av storleken av de medel, som beräknas inflyta under innevarande

regleringsår en fördelning efter ovan angivna grunder innebär, att bidrag

för ägg huvudsakligen och för mejeriprodukter endast till en del kommer

att utgå för den del av produktionen, som exporteras.

Beträffande användningen och dispositionen av införselavgifter, som inflyter

under regleringsåret 1954/55, anser nämnden, att dessa i stort sett

bör fördelas efter de principer, som angivits i nämndens skrivelse till Kungl.

Maj :t den 12 juni 1953. Nämnden har i denna skrivelse anfört, bland annat,

att den regel, som kommit till uttryck genom uttalandet om importavgifterna

för fodervaror och äggproduktionen vid 1953 års riksdag, bör få gälla även

i fråga om fläsk och mejeriprodukter. Nämnden har därför i sagda skrivelse

föreslagit, att den bemyndigas att periodiskt, förslagsvis varje regleringsår,

fördela de inflytande avgiftsmedlen på olika produkter i huvudsaklig

relation till den beräknade användningen av avgiftsbelagda fodermedel

inom respektive produktionsområde. Nämnden anser emellertid nu,

att frågan om den definitiva fördelningen för 1954/55 med hänsyn till ovissheten

om foderimportens storlek icke nu bör avgöras, utan nämnden bör i

stället få bemyndigande att i samråd med jordbrukets organisationer senare

göra denna fördelning.

Jordbruksnämnden förutsätter under hänvisning till en skrivelse från

nämnden till Kungl. Maj :t den 21 augusti 1953 angående avgiften på inom

landet tillverkat oljekraftfoder, att även dessa avgiftsmedel får disponeras

av jordbruket enligt samma principer, som tillämpas beträffande fördelningen

av införselavgifter för importfodermedel.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

127

Vissa kostnader för spannmålsregleringen.

Jordbruksnämnden redogör i fortsättningen för innehållet i spannmålsbolagets

skrivelse till nämnden den 16 februari 1954, i vilken bolaget bland

annat lämnat uppgifter rörande kostnaderna i samband med sin verksamhet

under regleringsåren 1952/53—1954/55. Av dessa uppgifter framgår i huvudsak

följande.

Sedan kostnaderna till och med verksamhetsåret 1952/53 blivit täckta,

återstår av äldre anslag 29 552 377 kronor 98 öre. Med utgångspunkt från

de förutsättningar, som nu är gällande, beräknar bolaget sina kostnader för

verksamhetsåret 1953/54 till 97 miljoner kronor. För täckande av dessa

kostnader erfordras sålunda anslag på ytterligare 68 miljoner kronor, vilket

belopp begärts i proposition nr 2 till 1954 års riksdag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54.

Vid beräkning av kostnaderna för regleringsåret 1954/55 har bolaget utgått

från följande förutsättningar, nämligen

att kostnaderna för avlastning av eventuella överskott av brödsäd av 1954

års skörd icke skall belasta staten,

att beredskapslagringen kommer att omfatta 200 000 ton brödsäd, 15 000

ton majs och 65 000 ton oljekraftfoder, samt

att fraktbidrag för transport av fodervaror till norra Sverige alltjämt skall

utgå.

Bolaget räknar under dessa förutsättningar med en kostnad av 32 miljoner

kronor. Om regleringsverksamheten såsom föreslagits överföres till en

ny förening, kommer dessa kostnader i väsentlig utsträckning att beröra

denna förenings verksamhet. Kostnaderna är emellertid av den art, att de

enligt förutsättningarna för föreningens verksamhet skall bekostas av statsmedel.

I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget ett reservationsanslag

av 20 miljoner kronor till kostnader i samband med bolagets

verksamhet för budgetåret 1954/55. ökningen enligt bolagets nya beräkning

är helt beroende på att bolaget föreslår att beredskapslagret skall

nedbringas från 300 000 till 200 000 ton brödsäd, vilket, eftersom skillnaden

måste exporteras, beräknas medföra en förlust av omkring 13 miljoner kronor.

Hela denna kostnad har av spannmålsbolaget upptagits på regleringsåret

1954/55. I den mån lageravvecklingen sker under innevarande regleringsår

kommer kostnaden att belasta 1953/54 års bokslut.

Jordbruksnämnden har, såsom i avsnittet om brödsädsregleringen anförts,

icke ansett sig kunna biträda spannmålsbolagets förslag att genom export

minska bereldskapskvantiteten av brödsäd. Nämnden framhåller, att om

nämndens förslag beträffande beredskapslagret godkännes, bortfaller en förlust

för bolaget av omkring 13 miljoner kronor, varemot en ökning av lagringskostnaderna

uppkommer med i runt tal 1 miljon kronor. Det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet på 20 miljoner kronor skulle då bli

tillräckligt. Nämnden påpekar, att bolaget vid denna beräkning upptagit beredskapslagret

till ett värde av för vete 44 kronor och för råg 39 kronor per

deciton, vilket nära ansluter sig till odlarpriserna 1954/55. De bokförda

priserna överstiger dock med i a 2 kronor per deciton de nettopiiser, som

odlarna för 1954 års skörd torde komma alt erhålla. Nämnden förordar

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Mnj:ts proposition nr 180.

därför, att värdet på beredskapslagren nedskrives med 2 kronor per deciton.

För att möjliggöra denna nedskrivning erfordras (4 200 000 -j- 1 800 000 =)

6 000 000 kronor. Som framgår av den i år träffade jordbruksöverenskommelsen,

kan man emellertid förutsätta att brödsädspriserna kommer att sänkas

för 1955 års skörd. Nämnden finner det vara principiellt riktigt att, i

den mån så sker, bokvärdet på beredskapslagren nedbringas, så att det kommer

att motsvara producentprisnivån. Denna ytterligare nedskrivning anser

dock nämnden böra anstå till budgetåret 1955/56.

I detta sammanhang anmäler nämnden, att för närvarande finns tillgängliga

vissa genom införsel- och utjämningsavgifter influtna medel, vilka överförts

eller enligt nämndens mening bör överföras till anslaget för täckande

av spannmålsbolagets kostnader. Det rör sig om sammanlagt närmare 3,8

miljoner kronor, varav omkring 0,2 miljoner kronor influtit i införselavgifter

vid import av bruna bönor och omkring 3,6 miljoner kronor i utjämningsavgifter

vid export av spannmålsutsäde, vetemjöl, malt och havreinust.

Nämnden anför, att sistnämnda export direkt har påverkat spannmålsbolagets

importbehov, och den anser därför att medlen bör användas som bidrag

till täckande av bolagets förluster av sådan import. I fråga om importavgifterna

för bruna bönor bär Kungl. Maj :t den 14 september 1951 redan

beslutat, att medlen skall användas för täckande av bolagets kostnader i

samband med den statliga prisgarantin för bruna bönor. Dessa avgiftsmedel

bör nu enligt nämndens mening i sin helhet tas i anspråk för täckande av

hos bolaget uppkomna kostnader. Härigenom minskas det direkta anslagsbehovet

med motsvarande belopp.

Sammanfattning av förslag beträffande jordbruksnämndens clearingkassor.

Jordbruksnämnden har i olika avsnitt av sin skrivelse framlagt förslag

till avveckling eller ombildning av vissa clearingkassor, som på sin tid inrättades

hos statens livsmedelskommission. Härnedan lämnar nämnden en

sammanfattning av dessa förslag, varjämte den anför vissa synpunkter och

förslag även i fråga om sådana, av nämnden administrerade clearingkassor

(andra än clearingkassan för fisk och den så kallade clearingkassan för

kaffe), vilka icke behandlats i det föregående.

I fråga om clearingkassan för konstgödsel m. m. anför nämnden till en

början följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 27 september 1940 har hos livsmedelskommissionen

inrättats en clearingkassa för reglering av marknadspriserna

inom landet å förnödenheter för jordbruket. Enligt samma beslut

skulle eventuell behållning i kassan vid regleringens upphörande inlevereras

till statsverket genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för statskontorets räkning.

Den med ifrågavarande kassa avsedda prisregleringen har upphört. Kassans

rörelse är emellertid såtillvida icke avslutad, att kassan äger en i samband

med prisregleringen uppkommen, oreglerad fordran på cirka 170 000

kronor. Inberäknat denna fordran utgör tillgångarna i kassan vid utgången

av januari 1954 i runt tal 480 200 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tillgångarna i kassan har emellertid på sin tid uppstått bland annat därigenom,

att medel från reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område med stöd av statsmakternas beslut (Prop. 1951:216,

s. 18) ställts till kassans förfogande för täckande av förluster å ifrågavarande

clearingverksamhet. Senast bar genom livsmedelskommissionens beslut

den 4 april 1950 till kassan av sagda anslag överförts ett avrundat belopp av

3,5 miljoner kronor.

Enligt nämndens uppfattning bör kassan, med hänsyn till anförda omständigheter,

vid verksamhetens upphörande icke såsom behållning få tillgodoräkna

sig de tillgångar, som ej åtgått för täckande av förlust. Nämnden

uppger, att den därför har för avsikt att, så snart den utestående fordringen

reglerats, återföra kassans kvarstående tillgångar till anslaget till prisreglerande

åtgärder. Nämnden räknar med att detta skall kunna ske och att

kassan sålunda skall vara avvecklad före utgången av innevarande regleringsår.

I fråga om clearingkassan för fettvaror, vari behållningen vid utgången

av januari 1954 utgjorde 51 268 042 kronor, har nämndens förslag redovisats

i avsnittet om fettregleringen. Förslaget innebär bland annat, att clearingkassan

skall bestå intill den 1 juli 1955 och användas bland annat för

clearing av fettvaror av inhemskt ursprung.

Beträffande clearingkassan för kolonialvaror, vilken genom beslut av

Kungl. Maj:t den 26 september 1941 inrättades hos livsmedelskommissionen,

erinrar nämnden, att den enligt beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen

(senast i Prop. 1953: 224, s. 101; Rskr. 340) får användas för täckande av

förluster, som uppstår i den av Svensk kötthandel, förening u. p. a., bedrivna

import- och exportrörelsen. I överensstämmelse härmed har nämnden —

såsom tidigare berörts i avsnittet om köttvaruregleringen — föreslagit, att

behållningen i kassan, vilken den 31 januari 1954 uppgick till 8 843 609 kronor,

måtte med undantag för ett belopp av 1 miljon kronor få per den 1

september 1954 överföras till nyssnämnda förening. Nämnden upplyser, att

någon clearingverksamhet i egentlig mening med anlitande av medel ur

ifrågavarande kassa icke sedan länge varit aktuell och att kassan i fortsättningen

— bortsett från inbetalning å vissa ännu icke reglerade fordringar

av mindre betydenhet samt räntor — icke beräknas komma att motta någon

inkomst. Till den del den icke behöver tas i anspråk för angivna utbetalningar

till föreningen, anlitas kassan numera endast till bestridande av vissa

clearingbidrag för socker, vilka jordbruksnämnden utger till sockerförbrukande

exportföretag. Dessa bidrag — vilka per år räknat av nämnden anges

till sammanlagt omkring 250 000 kronor — avser kompensation för den

råvarufördyring i förhållande till världsmarknadspriserna, som beräknas

uppstå till följd av den inhemska sockerregleringen. Nämnden föreslår, att

ovan angivet belopp av 1 miljon kronor tills vidare reserveras för bestridande

av dylika clearingbidrag.

Nämnden erinrar vidare om att 1951 års riksdag (Prop. 207; Rskr. 335)

meddelat principbeslut om överförande till Sveriges export- och importför
!)

Ii i h ang till riksdajens protokoll 195t. 1 samt. Nr ISO.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ening för ägg, förening u. p. a., av den kvarstående behållningen i den år

1942 inrättade clearingkassan för ägg och äggprodukter att enligt direktiv av

nämnden användas i föreningens prisreglerande verksamhet. Nämnden meddelar,

att den i överensstämmelse härmed — under förutsättning att Kungl.

Maj:t icke har något att erinra mot ett sådant förfarande — har för avsikt

att inom den närmaste tiden till föreningen överföra kassans behållning,

vilken vid utgången av januari 1954 uppgick till 155 186 kronor. Nämnden

räknar med att clearingkassan för ägg på detta sätt skall vara avvecklad före

utgången av innevarande budgetår.

I fråga om clearingkassan för ost, vilken inrättats inom livsmedelskommissionen

enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 7 augusti 1942, anför nämnden

följande.

Med stöd av nämnda förordnande ålades mejerierna att för ost, som försåldes

till annan än mejeri, till clearingkassan inbetala viss avgift per kilogram.

Sålunda inflytande medel har använts för utbetalning till mejerier

och auktoriserade partihandlare av lagringsersättning för ost med visst belopp

per kilogram och lagringsmånad. Detta system, som hade sin grund i

svårigheten att inom ramen för gällande normalpriser på ost bereda täckning

för de för olika ostsorter skiftande lagringskostnaderna, upphävdes

från och med den 1 juni 1952. Någon prisclearing beträffande ost har

därefter icke varit aktuell.

Enligt nämndens mening är det lämpligt att kassan, vari behållningen

den 31 januari 1954 utgjorde 361 278 kronor, nu avvecklas. Enär emellertid

de behållna medlen uppkommit genom avgiftsbeläggning av en inhemsk

mejeriprodukt, finner nämnden övervägande skäl tala för att dessa medel

även i fortsättningen får stå till förfogande för lämpliga åtgärder inom

mejerihanteringen. Såsom framgått av avsnittet angående regleringen av

mejeriprodukter m. in. hemställer nämnden om bemyndigande att överföra

clearingkassans behållning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

för att enligt nämndens bestämmande användas till bland annat konsumentupplysande

och kvalitetsbefrämjande åtgärder i fråga om mejeriprodukter.

Medelsbehovet för lagrings- och inlösningsverksamhet.

Jordbruksnämnden behandlar till en början frågan om de medel till

lagringsverksamheten, vilka är upptagna på kapitalbudgeten. Härvid erinrar

nämnden att Kungl. Maj :t genom särskilda beslut, senast den 5 juni

1953, ställt sammanlagt 163 175 000 kronor från vissa å kapitalbudgeten

under Fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslag till

statens livsmedelskommissions och sedermera jordbruksnämndens förfogande

att användas för lagring av jordbruksprodukter. Genom beslutet den

5 juni 1953 har Kungl. Maj :t vidare till jordbruksnämndens förfogande

ställt ett likaledes å kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket

anvisat investeringsanslag å 50 000 000 kronor till inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

131

I fråga om det för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet anför nämnden

i huvudsak följande.

I sin skrivelse den 25 augusti 1953 med anslagsäskanden för nästa budgetår

har nämnden preliminärt räknat med, att ytterligare kapitalanvisning

icke skulle behövas för här ifrågavarande ändamål. I skrivelsen utgick

nämnden bland annat från, att det dåvarande beredskapslagret av socker

successivt skulle ökas med cirka 20 000 ton. Beredskapslagret skulle

härigenom komma att motsvara en och en halv månads normal förbrukning.

Såvitt avser övriga lagringsvaror räknade nämnden med tillsvidare i

stort sett samma anslagsposter som de för innevarande budgetår angivna.

Enär emellertid vissa medel framdeles kunde antas bli frigjorda å förevarande

anslag till följd bland annat av en minskning i kapitalbehovet för

lagring av fettvaror, ansåg sig nämnden icke behöva begära någon anslagsökning

med hänsyn till den utvidgade sockerlagringen. I sagda skrivelse

antogs vidare, att ovan nämnt belopp av 50 miljoner kronor skulle räcka

även för inlösen i lämplig form och i mån av behov av svenskt oljeväxtfrö

av 1954 års skörd.

Nämnden räknar nu med, att medelsbehovet under nästa regleringsår för

beredskapslagringen av fettvaror — till följd av att de varor, som inlagts

i beredskapslagret, kunnat övertagas till ett lägre världsmarknadspris än

tidigare förutsatts — kan begränsas till cirka 30 miljoner kronor i stället

för tidigare angivna 45 miljoner kronor. Härigenom inbesparade medel beräknas

räcka bland annat för de ytterligare sockerinköp, som erfordras för

uppbringande av sockerlagret till avsedd storlek. Genom en, med anlitande

av statens sockerrörelses tillgångar, beslutad nedskrivning av värdet på tidigare

anskaffade sockerlager inbesparas ytterligare en del medel å anslaget.

Sammanlagt beräknas i beredskapslager av socker under regleringsåret

bli bundet cirka 32 miljoner kronor.

Nämnden beräknar vidare, att det sammanlagda behovet av rörelsemedel

för utjämningslagringen av smör och köttvaror kommer att uppgå till

minst det för innevarande budgetår till sådant ändamål avsedda kapitalbeloppet,

90 miljoner kronor. Nämnden förutsätter, att dessa rörelsemedel,

såsom föreslagits i de tidigare avsnitten, från och med regleringsåret

1954/55 skall mot viss ränteersättning av nämnden ställas till vederbörande

branschorganisationers förfogande.

För den beredskapslagring av andra varor än de ovan nämnda, som hittills

finansierats av nu ifrågavarande anslag (i huvudsak kaffe och risgryn),

räknar nämnden med ett oförändrat kapitalbehov av 3 miljoner kronor.

Nämnden erinrar härefter, att den i avsnittet om spannmålsregleringen

föreslagna omläggningen av brödsädsregleringen m. in. torde nödvändiggöra

vissa omdispositioner av statliga rörelsemedel, varigenom — samtidigt

som en minskning inträder i andra kreditbehov — nya anspråk kommer

att ställas på kapitalanslaget til! lagringen av jordbruksprodukter. Omläggningen

innebär bland annat, att väsentliga delar av brödsädsregleringen

in. in. överflyttas till ett nytt organ, förslagsvis benämnt Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening. Den nya föreningen skulle därvid överta bland

annat beredskapslagringen av spannmål och fodermedel, andra än linfrökakor,

och för detta ändamål kunna erhålla statliga rörelsemedel i samma

omfattning som spannmålsbolaget. Detta spörsmål beröres närmare i det

följande.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Beredskapslagringen av linfrökakor (i form av linfrö) har nämnden, såsom

angivits under avsnittet om fodermedelsregleringen, föreslagit skola

handhas av nämnden eller av annat lämpligt organ under överinseende av

nämnden. Beträffande övriga av spannmålsbolaget nu administrerade beredskapslager

— mjöl till ett värde av cirka 3,5 miljoner kronor samt gula

ärter och bruna bönor till ett sammanlagt värde av cirka 1 miljon kronor

—• föreslår nämnden, att ansvaret härför från och med den 1 september

1954 helt övertas av nämnden. I samband härmed bör de i lagringen av

linfrökakor samt mjöl, ärter och bönor nu bundna statsmedlen, sammanlagt

i runt tal 7,5 miljoner kronor, lämpligen frigöras och finansieringen av

ifrågavarande lager i stället övertas av kapitalanslaget till lagring av jordbruksprodukter.

Med hänsyn till de på anslaget uppkommande besparingarna

anser emellertid nämnden, att för ändamålet ytterligare medelsanvisning

under anslaget icke är erforderlig.

Sammanfattningsvis har nämnden angivit medelsbehovet under ifrågavarande

anslag under nästa regleringsår till minst (30 + 32 + 90 -f 3 -f 7,5

= ) 162,5 miljoner kronor.

Nämnden framhåller härefter, att det är angeläget, att hela det för inlösen

av svenskt oljeväxtfrö tidigare anvisade kapitalanslaget om 50 miljoner

kronor får — jämte tillgängliga medel ur clearingkassan för fettvaror —- jämväl under nästa regleringsår anlitas för därmed avsett ändamål. Även

dessa medel avser nämnden att ställa till vederbörande organisations förfogande

mot ränta.

Nämnden övergår härefter till frågan om krediter till Svenska spannmåls

aktiebolag et och Svensk spannmålshandel, förening u. p. a., och anför

till en början härom.

Bortsett från det av staten tillskjutna aktiekapitalet, 5 miljoner kronor,

förfogar Svenska spannmålsaktiebolaget för närvarande över statliga rörelsemedel

i form av krediter hos riksbanken och riksgäldskontoret om tillhopa

255 miljoner kronor, varav 80 miljoner kronor kredit på checkräkning

hos riksbanken, 50 miljoner kronor icke rörlig kredit hos riksgäldskontoret

och 125 miljoner kronor rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Av dessa krediter

föreslås, såsom berörts i det föregående, att 7,5 miljoner kronor avvecklas

i samband med att jordbruksnämnden från och med den 1 september

1954 övertar lagringsansvaret för mjöl, ärter och bönor samt linfrökakor.

Den beredskapslagring av brödsäd (300 000 ton), majs (15 000 ton) och annat

oljekraftfoder än linfrökakor (65 000 ton), som för närvarande äger rum

i spannmålsbolagets regi, förutsättes efter utgången av innevarande regleringsår

komma att övertas av föreningen Svensk spannmålshandel, vilken

då även skall ha att per den 1 april 1955 inlösa den inhemska brödsäden.

Enligt nämndens mening bör rörelsemedel för dylik lagrings- och inlösningsverksamhet

att lyftas i mån av behov från och med den 1 september

1954 i viss utsträckning stå till sagda förenings förfogande i form av statlig

kredit. Nämnden förutsätter härvid, att krediterna till spannmålsbolaget

upphör, allteftersom ifrågavarande beredskapslager övertas av föreningen

och bolaget utförsäljer sina lager av importerad spannmål och spannmål

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

133

av tidigare års skörd. Föreningens behov av statskrediter till ändamålen

ifråga för nästa budgetår har av nämnden beräknats till sammanlagt

250 miljoner kronor, varav, efter erforderliga nedskrivningar av beredskapslagren

för brödsäd, cirka 165 miljoner kronor avses för beredskapslagringen

av spannmål och oljekraftfoder. Nämnden föreslår, att av rörelsemedlen en

mindre del, 35 miljoner kronor, skall stå till förfogande för de löpande utbetalningarna

i form av checkräkningskredit mot säkerhet av riksgäldskontoret.

Nämnden har härvid förutsatt, att —- i den mån sådan kredit beviljas

hos riksbanken -— villkoren blir desamma som för närvarande gäller

för motsvarande kredit till spannmålsbolaget. För hela det återstående beloppet,

215 miljoner kronor, bör enligt nämndens mening av riksgäldskontoret

ställas rörlig kredit.

Vad härefter angår behovet av medel på driftbudgeten för budgetåret

1954/55 erinrar nämnden, att i årets statsverksproposition i avbidan på särskild

proposition i ämnet beräknats ett förslagsanslag av 3 miljoner kronor

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

för budgetåret 1954/55. Beräkningen överensstämmer med

vad nämnden i sitt anslagsäskande för nästa budgetår ansett skola komma

att erfordras för ändamålet. Nämnden hade därvid räknat endast med ett

anslagsbehov av 1 miljon kronor i samband med avvecklingen av den statliga

lagringen av köttvaror och ett behov av 2 miljoner kronor för beredskapslagringen

av socker och annan beredskapslagring (av kaffe, risgryn

m. m.), som då ansetts böra bekostas av anslaget ifråga. Nämnden förutser

nu icke någon ändring i förhållande till de tidigare uppgjorda beräkningarna

i vad gäller därmed avsedda varor.

I samband med den ovan föreslagna omläggningen av den beredskapslagring,

som nu omhänderhas av Svenska spannmålsaktiebolaget, bör emellertid

enligt nämnden —■ samtidigt som medelsbehovet för spannmålsbolaget

i motsvarande mån nedgår — medel ställas till nämndens förfogande

under nu förevarande anslag till täckande av förluster och övriga kostnader

för beredskapslagringen av spannmål, oljekraftfoder, mjöl, ärter och bönor.

Behovet av medel för beredskapslagringen av spannmål och oljekraftfoder,

i den mån denna icke under en övergångsperiod kommer att belasta spannmålsbolaget,

har av nämnden för nästa regleringsår beräknats till 12,5 miljoner

kronor, varav för räntekostnader cirka 4,5 miljoner kronor. Medelsbehovet

för lagringen av mjöl, ärter och bönor torde enligt nämnden komma

att utgöra omkring 0,4 miljoner kronor. Med hänsyn till svårigheten att för

övergångstiden nu fördela kostnaderna mellan nämnden och spannmålsbolaget

har nämnden förutsatt, att i mån av behov Kungl. Maj :ts medgivande

kommer att erhållas att för här avsedda ändamål i erforderlig omfattning

överskrida ifrågavarande förslagsanslag.

Sammanlagt föreslår nämnden, att under förslagsanslaget till statlig inköps-

och försäljningsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisas ett avrundat

belopp av (3 -f 12,5 + 0,4 =) 16 miljoner kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Vissa författningsändringar.

I fråga om importen och exporten av jordbruksprodukter framlägger

nämnden i sin skrivelse förslag till förordning om ändring i förordningen

den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter in. in. Nämnden framhåller i anslutning härtill,

alt såvitt avser texten i förordningen ändringsförslaget innebär, att även

för de med förordningen avsedda varorna — i analogi med vad som redan

gäller enligt kungörelsen om allmänt importförbud — författningsmässiga

förutsättningar skapas för förordnanden om licensfri import i anslutning

till den successiva avvecklingen av de kvantitativa importregleringarna.

Nämndens förslag innebär vidare, att den vid ifrågavarande förordning

fogade varuförteckningen ändras i följande avseenden.

Som nya varor intas hampa (med vissa undantag) samt sockerkulör. Beträffande

hampa erhålles härigenom ett underlag för förordnanden om införselavgift,

om så skulle visa sig nödvändigt, enligt vad som bär ifrågasatts

förut i avsnittet om regleringen av lin- och hampodlingen. Samma möjlighet

tillskapas i fråga om sockerkulör. Denna vara, som till sin beskaffenhet

nära överensstämmer med socker, har hittills av hänsyn till sockerregleringen

vid import måst underkastas en restriktiv kvantitativ reglering. Genom

att importen i stället får styras genom en i förhållande till de reglerade

sockerpriserna avpassad avgift, kan den kvantitativa importbegränsningen

utan olägenhet bortfalla.

De övriga ändringar, som nämnden föreslår i varuförteckningen, innebär

justeringar utan saklig betydelse. Positionen »ägg» ändras sålunda till »ägg

av tamfågel». De ur tullstatistiskt nummer 281 medtagna animaliska färdigvarorna

(korv in. in.) begränsas till produkter, härrörande från får, häst,

nötkreatur, svin och tamfågel.

Vad angår förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående reglering av

utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter med mera föreslår

nämnden — bortsett från vissa smärre justeringar i fråga om ägg och ägggula

— sådan ändring, att förordnande om licensfrihet vid export, liksom

fallet redan är beträffande varor, hänförliga till kungörelsen om allmänt

exportförbud, skall kunna meddelas även såvitt avser de med förordningen

avsedda varorna.

Beträffande brödsäd erinrar nämnden, att prisregleringen för vete och

råg enligt vad som påpekas i avsnittet om brödsädsregleringen även bör omfatta

vete, som används vid tillverkningen av flingor och liknande produkter.

I anledning härav föreslår nämnden ändring av förordningen den 5 juni

1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg

och vete.

Vad angår kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87) med vissa bestämmelser

om handeln med vete och råg erinrar nämnden, att denna utfärdats jämlikt

grunderna för 3 § allmänna förfogandelagen. Nämnden förutsätter, att den

i kungörelsen avsedda, nuvarande förfogandelagen upphör med utgången av

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och då behov i fortsättningen

icke beräknas föreligga av sådan reglering, som avses med sagda kungörelse,

har nämnden föreslagit, att kungörelsen upphävs.

Vidare framlägger nämnden förslag till nya författningsbestämmelser i

fråga om en, tillverkningsavgift på oljekraftfoder av inhemsk tillverkning.

Nämndens motivering har tidigare åter givits i avsnittet om fodermedelsregleringen.

Nämnden framhåller, att bestämmelserna är uppbyggda i principiell

överensstämmelse med de i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) meddelade

föreskrifterna om förmalningsavgift. Såvitt bestämmelserna gäller avgiftsrestitution,

förutsätter nämnden, att den i författningsutkastet angivna

prövningsrätten för nämnden vid export icke skall avse rätten till restitution

såsom sådan. Nämndens förslag i fråga om användningen av de medel, som

inflyter genom en tillverkningsavgift på oljekraftfoder, har tidigare åter givits

i anslutning till redogörelsen om prisregleringarna på animalieområdet.

I avsnittet om fettvaruregleringen har nämnden framhållit behovet av

vissa ändringar i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering

av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. I anslutning härtill har

nämnden framlagt ett förslag till vissa författningsändringar, vilket underhandsvis

tillkommit i samråd med generaltullstyrelsen. Utkastet — som jämväl

avser vissa mindre justeringar av övervägande formell karaktär — innehåller

i huvudsak följande.

Från medgivandet till licens- och avgiftsfrihet för margarin och andra

fettvaror, som medföres av resande, undantas de fall, då resa uppenbarligen

företagits i huvudsakligt syfte att införa varan. Motsvarande undantag finns

enligt nuvarande bestämmelser endast för resor, vilkas uppenbara syfte är

att undgå tull. Liknande ändring har av jordbruksnämnden övervägts även

såvitt avser förordningen angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter. Tillräcklig anledning härtill har dock ansetts

för närvarande icke föreligga.

Från införselbestämmelserna i margarinförordningen den 21 december

1951, nr 830, (i lydelse enligt förordning den 31 oktober 1952, nr 665) är

beträffande resandetrafiken undantag meddelat för en myckenhet av högst

fem kilogram. I ett av nämnden i anslutning till förordningen angående fettvaruregleringen

utfärdat cirkulär är såvitt avser sistnämnda förordning för

resandetrafiken angivet ett undantag av i stort sett samma omfattning (värde

av högst 10 kronor). Nämnden föreslår nu, att det till fem kilogram per

resa begränsade undantaget anges även i fettregleringsförordningen.

De bestämmelser, som möjliggör avgiftsbeläggning av inom riket utvunna

fetter, oljor och fettsyror, omformuleras i syfte att otvetydigt omfatta

även fetter, oljor och fettsyror, som utvunnits av inhemsk råvara.

Även tullfria fettvaror skall få uppläggas på transitupplag, om importören

så önskar för att erhålla uppskov med erläggandet av regleringsavgift.

Skyldighet alt i tillverkningen i viss omfattning använda oljor med mera

av inhemskt oljeväxtfrö skall kunna åläggas margarinfabriker och andra

tillverkare av födoämnen med mera väsentlig tillsats av fett.

I detta sammanhang har nämnden slutligen behandlat en till nämnden

den 28 januari 1954 remitterad ansökning av Sveriges Konditor-Förening

angående ändring av förordningarna om avgift för smör och andra fettva
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ror. Konditorföreningen har härvid anhållit, att de i de båda förordningarna

införda bestämmelserna om minimiskatt om 50 kronor per kalendermånad

vid tillverkning av grädde av smör respektive konstgrädde av andra

fettråvaror än mjölkfett måtte sammanföras till endera författningen. Kontrollstyrelsen

har den 19 januari 1954 yttrat sig över ansökningen och därvid

funnit det vara tillfyllest, om förordningen den 5 juni 1953 (nr 397) angående

avgift för fettvaror kompletteras med en bestämmelse av innebörd

att minimiavgiften även i fall, där avgift enligt båda förordningarna skall

utgå, skall utgöra 50 kronor.

Jordbruksnämnden har förklarat sig icke ha något att erinra mot det i

kontrollstyrelsens yttrande framlagda förslaget.

Anslagsäskanden.

Jordbruksnämndens anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 framgår av I

följande sammanställning.

Miljoner kronor

Mjölkpristillägg

Allmänt mjölkpristillägg................................. 107,5

Extra mjölkpristillägg................................... 32,3

Leveranstillägg......................................... 51,0 190,8

Prisstöd åt odlingen av lin och hampa............................ 2,0

Fraktbidrag..................................................... 1,5

Diverse kostnader............................................... 6,0

Summa Prisregler ande åtgärder på jordbrukets område................. 200,3

Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet .... 8,0

Statlig inköps- och försäljningsverksamhet............................. 16,0

I fråga om det till fraktbidrag begärda beloppet anför nämnden, att efter

avvecklingen av huvudparten av Svenska spannmålsaktiebolagets nuvarande

uppgifter bolagets verksamhet i avseende å fraktbidragen för fodersändningar

till Norrland bör övertas av nämnden. För de på nästa regleringsår

belöpande kostnaderna härför bör sålunda medel anvisas under förevarande

anslag.

Beträffande det till diverse kostnader begärda beloppet av 6 miljoner kronor

framhåller nämnden, att detta avses skola disponeras till ersättning till

Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa med regleringen

av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter samt till kostnaderna

för stödet till ullproduktionen, beräknade till 0,2 miljoner kronor,

ävensom — vid övergången till det nya regleringsåret — till ersättning avförluster

i samband med lagring och annat omhändertagande av köttvaror.

Vidare bör enligt nämndens mening dessa medel kunna tas i anspråk för bestridande

av vissa kontroll- och försökskostnader i samband med främjandet

av kvalitetsodling av matpotatis.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Nämnden erinrar vidare, att den föreslagit, att ett belopp av cirka 0,5 miljoner

kronor skall överföras från clearingkassan för konstgödsel in. m. till

prisregleringsanslaget.

Vad beträffar reservationsanslaget till Kostnader för Svenska spanninålsaktiebolagets

verksamhet har nämnden lämnat följande specifikation.

Miljoner kronor

Kostnader i samband med

Nedskrivning av beredskapslager.................................. 6,0

Beredskapslagring under ett övergångsskede (eftersläpande utgifter med

mera; jämför beräkning ovan av kostnaderna för föreningen Svensk

spannmålshandel).............................................. 3,0

Räntor.........................................................

Allmän administration och oförutsedda utgifter.................... 0,5

Summa 11,0

Nämnden har sålunda beräknat medelsbehovet för spannmålsbolagets verksamhet

under nästa regleringsår till 11 miljoner kronor. Den upplyser vidare

att någon reservation å ifrågavarande anslag för i år icke kommer att föreligga.

Däremot innestår såsom tidigare angivits hos jordbruksnämnden ett

för spannmålsbolagets räkning tills vidare reserverat belopp av i runt tal

sammanlagt 3,8 miljoner kronor, vilket influtit genom utjämningsavgifter

för spannmål och spannmålsprodukter samt — till mindre del — genom införselavgift

för bruna bönor. Enligt nämndens mening bör detta belopp överföras

till bolaget som bidrag till täckande av medelsbehovet för nästa regleringsår.

För täckande av sagda behov i övrigt erfordras sålunda en medelsanvisning

på reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet å avrundat 8 miljoner kronor. Nämnden

utgår ifrån, att anslaget skall stå till förfogande, även om Svenska spannmålsaktiebolaget

i samband med den ifrågavarande omorganisationen ändrar

benämning. Nämnden förutsätter vidare, att därest bolagets andel i de

totala kostnaderna, inklusive räntekostnaderna, för lagringen av bolagets nuvarande

beredskapslager under nästa regleringsår (enligt ovan 4,5 miljoner

kronor för bolaget och 12,5 miljoner kronor för föreningen Svensk spannmålshandel)

under övergångsskedet skulle visa sig större än nu beräknats,

Kungl. Maj :ts medgivande skall kunna erhållas till täckande av det överskjutande

kostnadsbeloppet från förslagsanslaget till statlig inköps- och försälj

ningsverksamhet.

Slutligen lämnar nämnden beträffande vissa för statsverket i samband med

jordbruksregleringen uppkommande inkomster följande uppgifter.

Vid utlåning, som i det föregående omnämnts, till vederbörande branschorganisationer

av rörelsemedel från kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter

och för inlösen av oljeväxtfrö beräknas under budgetåret 1954/55

uppstå ränteinkomster av cirka 1,5 respektive 1 miljon kronor eller således

tillhopa 2,5 miljoner kronor. Dessa inkomster förutsätter nämnden skola in
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungi. Maj:ts proposition nr 180.

betalas till riksgäldskontoret samt redovisas som inkomst å titeln Diverse

kapitalfonder.

Bruttoinkomsten av regleringsavgifterna på importerade fettvaror respektive

utgifterna för restitutioner och regleringsbidrag i samband med fettregleringen

har i driftbudgeten för innevarande budgetår beräknats till 63 respektive

20 miljoner kronor och för nästa regleringsår till 81 respektive 28

miljoner kronor. Nettoinkomsten utgör med utgångspunkt härifrån för de

två budgetåren 43 respektive 53 miljoner kronor. Nämnden framhåller, att

dessa beräkningar av olika skäl måste bli mycket approximativa. Såvitt nuvarande

förhållanden ger vid handen, bör enligt nämnden nettoinkomsten för

innevarande budgetår icke anges till högre belopp än 40 miljoner kronor.

Statens priskontrollnämnds yttrande.

Statens priskontrollnämnd har, sedan den tagit del av den utav kalkylsakkunniga

upprättade förkalkylen angående jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåret 1954/55 och den överenskommelse om prissättningen

på jordbrukets produkter under det ifrågavarande produktionsåret,

som den 26 februari 1954 träffats mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets

förhandlingsdelegation, ävensom jordbruksnämndens skrivelse den

5 mars 1954 till Kungl. Maj :t i frågan, i skrivelse till jordbruksnämnden

framfört vissa synpunkter på jordbrukskalkylen, överenskommelsen och

jordbruksnämndens förslag till regleringsanordningar.

Priskontrollnämnden har till en början behandlat frågan om prissättningsförfarandet

och har därvid anfört i huvudsak följande.

Vad angår beräkningarna om inkomster och utgifter vill priskontrollnämnden

i första hand understryka det allmänna önskemålet om att prissättningsnormerna

på området snarast blir föremål för en omprövning. De

nuvarande formerna för dessa beräkningar är, såsom kalkylsakkunniga

framhåller, omgivna med betydande felmarginaler. Jordbruksnämndens besked

om att jordbruksprisutredningen snarast kan väntas avlämna sitt betänkande

ger priskontrollnämnden anledning förutsätta att prissättningsnormerna

kommer att omprövas under innevarande år. Priskontrollnämnden

uttalar förhoppningen att det därigenom skall bli möjligt att använda säkrare

beräkningsnormer vid upprättandet av förkalkylen för produktionsåret

1955/56. I detta sammanhang vill priskontrollnämnden ånyo understryka behovet

av att jämväl kapitalökningen inom jordbrukets organisationer genom

bildande av reserver blir föremål för granskning i samband med undersökningen

om nya prissättningsnormer. Enligt priskontrollnämndens mening

måste storleksordningen av denna kapitalförändring beaktas för att en säker

uppfattning skall erhållas om jordbrukets totala inkomster.

Beträffande den nu framlagda jordbrukskalkylen är priskontrollnämndens

skrivelse av följande innehåll.

Då den nu framlagda kalkylen sammanställts enligt hittills tillämpade

regler och med beaktande av vid kalkyltillfället tillgängligt material angående

produktionsvolym, kostnadsposternas storleksordning in. m. och på

vid detta tillfälle kända priser på produkter och kostnadsfaktorer, har priskontrollnämnden

inga invändningar mot beräkningsresultatet. Sedan kal
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

139

kylen sammanställts, har emellertid vissa poster — med anledning av invändningar,

som anförts vid behandlingen i jordbruksnämndens råd — varit

föremål för ytterligare granskning av de sakkunniga. Denna omprövning

har givit till resultat, att det tidigare till 31,4 miljoner kronor uppgående

överskottet reducerats till 20,5 miljoner kronor. De sålunda företagna

kompletterande undersökningarna har alltså medfört en minskning av

det i kalkylen redovisade överskottet med 10,9 miljoner kronor. De poster

i kalkylen, som ändrats, har bidragit till denna minskning enligt följande

tablå.

Miljoner kronor

Äggproduktionen................................ 2,4

Foder till äggproduktionen utanför jordbruket..... 0,4

Fläskproduktionen............................... 7,8

Lönerna till mjölkkontrollassistenterna............ 0,3

Summa 10,9

Beträffande dessa poster har i fråga om fläskproduktionen tre av de sakkunniga,

nämligen herrar Carbell, Lindskog och Odhner anfört, att de för

sin del ansett, att det siffermaterial, som använts vid kalkylsakkunnigas

behandling av frågan närmast pekar på en något större ökning av svinslakten

än som förutsatts i den kompletterande undersökningen. Priskontrollnämnden

delar den av minoriteten anförda meningen. Avdragsposten för

fläskproduktionen blir då 2,2 miljoner kronor i stället för 7,8 miljoner

kronor.

I fråga om lönerna till mjölkkontrollassistenterna finner priskontrollnämnden,

att den ifrågavarande löneändringen blivit känd först sedan kalkylen

slutförts. Då enligt hittills tillämpad metodik endast vid kalkyltillfället

kända prisförhållanden skall beaktas, anser priskontrollnämnden det

i princip oriktigt, att kalkylen korrigeras för denna löneförändring. I enlighet

med vad priskontrollnämnden anfört om den kompletterande undersökningen

skulle sålunda de av granskningen berörda posterna förändra kalkylresultatet

enligt följande.

Miljoner kronor

Äggproduktionen................................ 2,4

Foder till äggproduktionen utanför jordbruket..... 0,4

Fläskproduktionen............................... 2,2

Lönerna till mjölkkontrollassistenterna............ 0

Summa 5,0

Enligt priskontrollnämndens mening borde sålunda till grund för förhandlingarna

ha lagts ett beräknat överskott av 26,4 miljoner kronor.

Priskontrollnämnden har härefter behandlat prisöverenskommelsen för

regleringsåret 1954/55 och därvid i huvudsak anfört följande.

överenskommelsen, som innefattar prissänkningar, vilka med 37 miljoner

kronor överstiger det beräknade överskottet i jordbrukskalkylen, innebär bland

annat, att jordbruket kompenserats för den utgiftsökning, som blir en följd

av den lönehöjning, som enligt det nya kollektivavtalet tillkommer den lejda

arbetskraften. Däremot har — till skillnad från vad som eljest sedvanligen

brukat gälla — jordbrukets egen arbetskraft endast tillgodoiörts en del av

den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit. Frågan om åtgärder för att

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

höja inkomsterna inom jordbruket går tillbaka till 1947 års principbeslut

angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken. Enligt detsamma

är avsikten, att de i jordbruket sysselsatta så småningom skall uppnå samma

inkomstnivå som gäller för andra jämförbara grupper. Priskontrollnämnden

har uppmärksammat, vad jordbruksnämnden i sin skrivelse meddelat

om att jordbruksprisutredningen kan väntas framlägga vissa undersökningar

angående jordbruksbefolkningens inkomstläge. Vissa undersökningar, som

verkställts inom socialstyrelsen, synes enligt priskontrollnämndens mening

tyda på att inkomstklyftan mellan företagare vid basjordbruk och andra

jämförbara grupper redan i huvudsak är utjämnad.

Priskontrollnämnden anser för sin del skäligt att, eftersom det för närvarande

föreligger ovisshet om, huruvida jordbrukarna genomsnittligt redan

uppnått och överskridit den inkomstnivå, som gäller för andra jämförbara

grupper, prövningen av ytterligare inkomstförbättringar hade fått anstå till

dess jordbruksprisutredningens undersökningar slutförts. Då emellertid den

ifrågavarande överenskommelsen godkänts av såväl jordbrukets som konsumenternas

representanter i jordbruksnämndens råd och beslutet där varit

enhälligt, motsätter sig priskontrollnämnden icke en prissättning i huvudsak

enligt överenskommelsen. Priskontrollnämnden har därvid i nuvarande

läge icke ansett sig ha anledning att närmare ingå på den avvägning, som

i den träffade uppgörelsen skett mellan priserna på olika produkter.

I fråga om överenskommelsen i övrigt vill priskontrollnämnden för sin

del ansluta sig till det uttalande som herrar Bonow och Meidner gjort i

särskild protokollsanteckning angående ett enhetligt bidrag av ren kontantkaraktär

till småbruket.

Priskontrollnämnden går härefter över till att behandla de i jordbruksnämndens

skrivelse framlagda förslagen till regleringsanordningar på jordbrukets

område under regleringsåret 1954/55. Priskontrollnämnden tar härvid

upp endast förslagen om slopande av den kvarvarande priskontrollen

på det animaliska varuområdet. På övriga i jordbruksnämndens skrivelse

berörda frågor har priskontrollnämnden — under hänvisning till den ytterst

begränsade tid, som stått till förfogande för granskning — icke ansett sig

böra ingå.

Priskontrollnämnden finner det vara av synnerlig vikt att de prissänkningar,

som möjliggörs genom den nu träffade uppgörelsen, oavkortade kommer

konsumenterna till godo. Därför bör, enligt priskontrollnämndens mening,

inga åtgärder vidtagas, som medför risk, att priserna på vissa produkter

höjs eller att de vid uppgörelsen förutsatta prissänkningarna icke

helt kommer till uttryck i konsumentpriserna.

Till jordbruksnämndens förslag att slopa normalpriserna på smör, konsumtionsmjölk

och grädde samt förslag till kontroll över prisbildningen på

dessa varor ansluter sig priskontrollnämnden i stort sett vad beträffar försäljningen

till återförsäljare. Priskontrollnämnden anför härom.

Vad beträffar försäljningen av smör och mjölk till återförsäljare anser

priskontrollnämnden, att tillräcklig kontroll över prissättningen bör kunna

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

åstadkommas genom det i skrivelsen föreslagna förfarandet. Härvid förutsätter

dock priskontrollnämnden, att myndigheterna beredes möjligheter att

kontrollera framräkningen av de i skrivelsen nämnda årsmedelpriserna.

Priskontrollnämnden finner det värdefullt, att beträffande mjölk mejerierna

beredes möjligheter till en lokal prisanpassning med hänsyn till kostnaderna

för mjölkleveranser till skilda orter, men anser, att myndigheternas möjligheter

att följa utvecklingen härutinnan bör underlättas genom att mejerierna

ålägges att till jordbruksnämnden anmäla varje tillämnad prisändring. Vid

sådan anmälan bör även fogas uppgifter om hur stor del av mejeriets försäljning,

som beröres av prisändringen.

Priskontrollnämnden vill även tillstyrka slopande av priskontrollen på

grädde vid försäljning till återförsäljare, dock endast under förutsättning

att för grädde tillämpas samma system med anmälningsskyldighet och beräkning

av medelpriser, som ovan föreslagits beträffande mjölk.

Vad däremot angår slopandet av normalpriserna vid försäljningen av

smör, konsumtionsmjölk och grädde till konsument erinrar priskontrollnämnden

om att detaljhandelns organisationer vid flera tillfällen anfört,

att detaljistmarginalerna, enligt dessa organisationers mening, vore för låga.

Priskontrollnämnden förutsätter därför, att avskaffandet av priskontrollen

i detta handelsled skulle medföra vissa marginalhöjningar, och föreslår för

sin del, att de nuvarande detaljistmarginalerna på de berörda varorna fastställes

i form av normalmarginaler, d. v. s. att det konsumentpris, som framkommer

sedan detaljhandlarens inköpspris ökats med ifrågavarande marginaler

betraktas som normalpris.

Vid ett slopande av de fastställda priserna vid försäljning av mjölk direkt

från producenter till konsumenter anser priskontrollnämnden, att vissa

risker för prisstegringar föreligger. Priskontrollnämnden föreslår därför för

sin del, att normalpriserna vid sådan försäljning bibehålies.

Beträffande prisbildningen på ost erinrar priskontrollnämnden i detta

sammanhang om en tidigare från priskontrollnämnden till jordbruksnämnden

avlåten skrivelse med framställning om åtgärder för sänkning av detaljhandelsmarginalerna

på ost, t. ex. genom införandet av normalmarginaler.

Priskontrollnämnden förutsätter, att dessa åtgärder icke hindras av den nu

träffade överenskommelsen.

Jordbruksnämndens förslag att slopa priskontrollen på torrmjölk avstyrker

priskontrollnämnden, enär vissa råvaruprishöjningar förekommit, vilka

icke förutsatts vid jordbruksprisuppgörelserna. Avskaffandet av priskontrollen

kan enligt priskontrollnämndens mening medföra risk för nya råvaruprishöjningar,

som ytterligare fördyrar de ifrågavarande varuslagen.

Vad slutligen beträffar jordbruksnämndens förslag att slopa de nu gällande

normalpriserna i partihandelsledet på kött och fläsk tillstyrker priskontrollnämnden

för sin del detta.

Priskontrollnämnden har till slut meddelat att av de i behandlingen av

detta ärende förutom ordföranden deltagande åtta ledamöterna fyra, som

i övrigt delar majoritetens mening, för sin del anslutit sig till jordbruksnämndens

förslag angående prisregleringarna på det animaliska området.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan.

Kungl. Maj :t har, såsom förut nämnts, den 12 mars 1954 meddelat beslut

rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under

regleringsåret den 1 september 1954—den 31 augusti 1955. Därvid har Kungl.

Maj :t godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda förhandlingsdelegationen,

å andra sidan.

Beslutet innebär alltså, bland annat, att inlösenpriser per den 1 april 1955

fastställts för sådan brödsäd av 1954 års skörd, som kan avsättas inom

landet, till för vete 44 kronor 75 öre och för råg 39 kronor 75 öre per deciton,

vartill kommer förmalningsavgift om 5 kronor per deciton att tillföras

jordbrukets clearingkassa för brödsäd. Grundpriserna för oljeväxtfrö

med 18 procent vattenhalt och 96 procent renhet vid leverans från odlare

för avsättning inom landet har vidare fastställts till för vårraps 75 öre, för

vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram. För linfrö har fastställts

ett garantipris vid leverans från odlare av 65 öre per kilogram. Riktpriserna

för spånadsväxter har sänkts med 2 öre till 25 öre per kilogram

för linhalm och 13 öre per kilogram för hamphalm. Beträffande fabrikspotatisregleringen

innebär beslutet, att det för innevarande år fastställda

priset på fabrikspotatis skall ligga till grund för prissättningen på potatismjöl

och potatissprit under det kommande året, varvid av priset 3 öre per

hektoliter och stärkelseprocent skall avsättas till en särskild clearingkassa.

Prissättningen på ägg skall liksom hittills vara i det närmaste fri.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen

och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Remissyttranden.

över jordbruksnämndens förslag i vad angår den ifrågasatta föreningen

på brödsädsområdet har yttranden avgivits av statskontoret samt fullmäktige

i riksgäldskontoret och i riksbanken.

Statskontoret har intet att erinra mot bildandet av den nya föreningen och

den föreslagna överföringen av arbetsuppgifter på denna. Vad beträffar finansieringen

av föreningens verksamhet anför statskontoret i huvudsak följande.

I

I princip borde behovet av kapital för angivna ändamål tillgodoses genom

att på sätt skett beträffande viss annan prisreglerande verksamhet på livsmedelsförsörjningens

område medel ställes till jordbruksnämndens förfogande

för föreningens räkning från särskilt å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket anvisat investeringsanslag. Härigenom skulle de

för lagringen erforderliga medelsbeloppen komma att redovisas å riksstaten.

Vad gäller kapitalbehovet för föreningens övriga verksamhet torde det

kunna förutses, att svårigheter kommer att möta för föreningen att i någon

större utsträckning täcka detta behov genom kredit i den allmänna marknaden.

Med hänsyn härtill ävensom till omständigheterna i samband med för
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

143

eningens tillkomst synes den av jordbruksnämnden förordade formen för

kreditgivningen till föreningen böra välja-s, innebärande att rörlig kredit —

delvis i form av checkräkningskredit — för föreningen ställes till förfogande.

Vad beträffar storleken av denna kredit finner statskontoret betänkligheter

möta att genom statsverkets försorg tillhandahålla föreningen rörelsekapital

av så betydande storleksordning som skett beträffande spannmålsbolaget.

Den kredit, som erfordras utöver kapitalbehovet för beredskapslagringen,

synes därför böra nedsättas till väsentligt lägre belopp än vad kommittén

och jordbruksnämnden räknat med. Å de belopp, som tages i anspråk

av denna rörliga kredit, bör föreningen utgiva ränta efter en räntefot av

för närvarande 3,5 procent. Skulle ytterligare kredit erfordras, torde reguljära

kreditinstitutioner få anlitas.

Enligt statskontorets mening bör det statliga inflytandet i föreningen vara

större än vad som föreslagits. Sålunda bör tre av styrelseledamöterna, däribland

ordföranden, utses av Kungl. Maj:t, medan av övriga platser i styrelsen

tre bör förbehållas jordbruket samt återstående tre handeln och industrien.

Beträffande spannmålsbolagets s. k. försäkringsfond anför statskontoret

följande.

Såsom kommittén förutsatt bör föreningen åtminstone vad gäller beredskapslagringen

följa spannmålsbolagets exempel och stå självrisk för skada

på grund av brand och haveri. Kommitténs förslag att huvuddelen av de

medel, vilka bolaget avsatt såsom en skaderegleringsfond, därvid skulle

överföras till föreningen för att disponeras för skadeutjämning kan statskontoret

emellertid ej förorda. Såsom spannmålsbolaget framhållit i sitt yttrande

över kommitténs förslag bör här avsedda förluster i fråga om staten

tillhöriga varor täckas år från år som löpande utgifter. För ändamålet torde

i förekommande fall få anvisas medel å riksstaten. Förenämnda skalteregleringsfond

bör alltså ej längre bibehållas utan bör därå bokförda medel antingen

i sin helhet tillföras budgeten över inkomsttiteln övriga diverse inkomster

eller ock — som spannmålsbolaget föreslagit — kvarstå hos spannmålsbolaget

för ianspråktagande vid en eventuell avveckling av detta.

Statskontoret anser slutligen, att förvaltningen av de lagerhus, vilka tidigare

tillhört statens lagerhus- och fryshusstyrelse, bör anförtros åt riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap. Därigenom skulle spannmålsbolaget

ej längre ha kvar någon uppgift och alltså kunna upphöra med sin

verksamhet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka yttrar sig endast om finansieringsfrågorna,

framhåller, bland annat, att Svenska spannmålsaktiebolaget under

de båda senaste kalenderåren utnyttjat den rörliga krediten å 125 miljoner

kronor maximalt endast under en kort tid sommaren 1952 och att för närvarande

del utnyttjade beloppet uppgår till 90 miljoner kronor. Enligt fullmäktiges

mening bör frågan om statens finansiering av den nya föreningen

bli föremål för en mera ingående utredning, varvid det bör undersökas, i

vad mån det är möjligt att efter omläggningen av brödsädsregleringen minska

det statliga kreditstödet. I avvaktan på denna utredning synes endast

böra beslutas, alt föreningen under nästa regleringsår må disponera de krediter

i riksgäldskontoret, som för närvarande står till spannmålsbolagets förfogande.

Därom anför fullmäktige i huvudsak följande.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Enligt jordbruksnämndens förslag skall belastningen på riksgäldskontoret

komma atl öka med icke mindre än 40 miljoner kronor, samtidigt som

det av riksbanken eller affärsbank beviljade kreditbeloppet skall minskas

med 45 miljoner kronor. Fullmäktige kan emellertid icke biträda förslaget

om ökning av riksgäldskontorets engagemang för finansiering av jordbruksregleringen.

Riksgäldskontorets lånebehov är för närvarande redan så betydande,

att varje ytterligare ökning måste möta stora betänkligheter.

Fullmäktige har intet att erinra mot att spannmålsbolagets nuvarande lån

på 50 miljoner kronor i riksgäldskontoret vid omläggningen överflyttas till

rörlig kredit men får även framhålla, att den nya föreningens kredit i riksgäldskontoret

icke bör överstiga 175 miljoner kronor, motsvarande nu beviljade

högsta kreditbelopp. Föreningens återstående kreditbehov bör ordnas

med kredit från annat håll. Fullmäktige förutsätter dock, att Kungl. Maj:t

ej medger föreningen att disponera mer än 140 miljoner kronor, motsvarande

det högsta belopp som hittills tagits i anspråk under innevarande regleringsår,

utan att fullmäktige dessförinnan fått tillfälle yttra sig i ärendet.

Slutligen får fullmäktige framhålla, att fullmäktige förutsätter, att räntevillkoren

å krediten i riksgäldskontoret till den nya föreningen skall fastställas

av fullmäktige.

Efter att ha erinrat om, bland annat, villkoren för nuvarande krediter till

Svenska spannmålsaktiebolaget framhåller fullmäktige i riksbanken i sitt

yttrande, att det finns större anledning från statens sida att ingående pröva

medelsbehovet, när ett företag som den föreslagna föreningen övertar här

avsedda regleringsanordningar än vad fallet varit, när dessa omhänderhafts

av ett rent statligt bolag.

I fråga om storleken av och villkoren för upplåningen anför fullmäktige

i huvudsak följande.

Enligt fullmäktiges mening bör frågan om upplåningens storlek prövas

av Kungl. Maj :t successivt under regleringsåret, lämpligen efter hörande av

riksgäldsfullmäktige. Beslut angående lånebemyndigande för föreningen bör

följaktligen meddelas av Kungl. Maj :t inom av riksdagen medgiven ram och

avse en begränsad tid samt grunda sig på prognoser beträffande medelsbehovet

under denna tid.

Fullmäktige anser sig icke böra ställa i utsikt, att kredit kommer att tillhandahållas

föreningen av riksbanken. Fullmäktige utgår från att kredit

inom den av jordbruksnämnden angivna ramen om 35 miljoner kronor bör

kunna erhållas på den allmänna marknaden, om krediten garanteras av

riksgäldskontoret. Skulle emellertid fullmäktige finna att — inom sagda ram

— någon kredit bör av riksbanken tillhandahållas föreningen mot av riksgäldskontoret

lämnad säkerhet, förbehåller sig fullmäktige att pröva villkoren

härför. Någon fastlåsning av att krediten, därest den beviljas, skall

lämnas på samma villkor som för närvarande gäller för den till spannmålsbolagets

förfogande ställda krediten bör följaktligen icke ske.

Mot bankofullmäktiges beslut reserverade sig herr Rubbestad, som ansåg,

att fullmäktige med hänsyn till den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen bort förklara, att

fullmäktige icke haft något att erinra mot jordbruksnämndens förslag beträffande

krediterna till den nya föreningen. Ett bifall till fullmäktiges utlåtande

konnne säkerligen att medföra besvär och onödiga svårigheter för

föreningen vid fullgörandet av dess uppgifter.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

145

Departementschefen.

Allmänna synpunkter.

Världsproduktionen av livsmedel har under de senaste åren ökat avsevärt

och nådde 1952/53 för första gången sedan krigsslutet per person räknat

samma omfattning som före kriget. Till följd av tillfredsställande skördar

även under innevarande år torde det internationella för sörj ningsläget

ha ytterligare förbättrats.

Enär produktionen väsentligt ökat i underskottsområdena, har den internationella

handelsomsättningen sjunkit. Priserna vid internationell handel

har bland annat på grund därav varit vikande under de båda senaste åren.

En viss stabilisering synes dock ha inträtt under senare tid. Även om den

uppfattningen gör sig på många håll gällande, att kraftigare prisfluktuationer

nu skall kunna undvikas, torde dock riskerna för ytterligare kraftiga

prisfall icke vara helt undanröjda. Stabiliteten på den internationella marknaden

blir nämligen i hög grad beroende av de åtgärder, som kan komma

att vidtagas av Amerikas förenta stater, där väldiga lager av jordbruksprodukter

samlats och stora ansträngningar nu göres för att avveckla överskotten.

Jordbruksnämnden framhåller, att den antydda utvecklingen för Sveriges

del medfört, att de inhemska priserna på jordbruksprodukter sedan ett par

år tillbaka överstiger priserna vid internationell handel. För närvarande

uppskattar nämnden den genomsnittliga skillnaden för sådana produkter,

som omfattas av denna handel, till omkring 20 procent mot omkring 15

procent för ett år sedan. Härvid är dock att märka, att nämndens jämförelse

avser skillnaden mellan de inhemska priserna samt priserna vid export

eller import och sålunda icke innefattar någon jämförelse mellan

producentpriserna i Sverige och andra länder. Emellertid har nämnden också

gjort en jämförelse av sistnämnda slag. Denna visar, att de priser, som

tillämpas vid internationell handel, ingalunda återspeglar de inländska priserna

i olika länder. Av de utav nämnden lämnade uppgifterna framgår

sålunda, att det svenska jordbruksskyddet icke kan sägas ha medfört några

klart högre producentpriser i vårt land än i andra länder. Av de västeuropeiska

länderna har i stort sett endast Danmark och Nederländerna, vilkas

jordbruksproduktion i betydande utsträckning är inriktad på export, lägre

producentpriser än vårt land.

I de riktlinjer för den svenska jordbrukspolitiken, som fastställdes av

1947 års riksdag, förutsattes att prisstöd åt jordbruket i första hand skulle

lämnas genom en avgiftsbeläggning av importen samt, om detta ej skulle

visa sig tillräckligt, genom kvantitativa importregleringar. Stödet skulle

emellertid icke avse en produktion, som går utöver det inhemska avsättningsutrymmet.

För avsättningen av en eventuell överskottsproduktion skall

jordbruket sålunda självt bära ansvaret. Innebörden därav är, att sådana

10 IlihaiKj till riksdagens protokoll 195i. t samt. Nr ISO.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

förluster vid export av överskott, som icke kan utjämnas genom förefintliga

exportorgan eller täckas med importavgifter, skall slås ut på den löpande

produktionen.

I enlighet med nyss angivna riktlinjer har från och med 1954 års skörd

det obegränsade garantiprissystemet för brödsäd och oljeväxter slopats.

Principen att de enskilda produktionsgrenarna skall bära sina eventuella exportförluster,

vilken princip redan tidigare vunnit tillämpning i fråga om

animaliska produkter — mejeriprodukter, köttvaror samt ägg — har sålunda

nu genomförts även på vegetabilieområdet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad nämnden framhållit i frågan

om vem som slutligen bär de förluster, vilka uppstår genom att en del av

jordbruksproduktionen avsättes i utlandet till lägre priser än de inhemska.

När man lägger jordbrukskalkylen till grund för prissättningen, tar man

hänsyn till de förskjutningar i jordbrukets inkomster, som uppstår genom

denna export. Så länge denna kalkyl tillämpas vid prissättningen, är det enligt

min mening naturligt, att man utgår från det totala inkomstbelopp, som

jordbruket uppnår, oavsett om avsättningen sker inom eller utom landet.

Genom produktionsstegringen under de senaste åren har produktionen

kommit att överstiga vårt lands eget behov. Om man bortser från den nödvändiga

importen av vissa produkter, erhåller man enligt nämndens beräkningar

för regleringsåret 1953/54 en överskottsproduktion, som räknad i

samma års priser uppgår till 8 procent av jordbrukets totala avsaluproduktion.

Enligt samma beräkningar kommer denna överskottsproduktion under

vissa förutsättningar att tendera att öka under de kommande åren och kan

inom få år bli betydligt större än för närvarande.

Jag får i detta sammanhang erinra om att en successiv begränsning av

jordbruksproduktionen kommer att ske genom åtgärder på den yttre rationaliseringens

område. Under den tid denna process pågår, är det angeläget att

på bästa sätt söka vinna avsättning utomlands för våra överskott av jordbruksprodukter.

Härvid kan överenskommelser med våra avnämarländer

på något längre sikt än för närvarande övervägas.

I anslutning till vad jag tidigare anfört om formerna för prisstödet till

jordbruket, får jag framhålla önskvärdheten av en successiv övergång från

kvantitativa regleringar till importavgifter. Tack vare de ansträngningar,

som hittills gjorts, har mer än hälften av den totala (statliga och privata)

införseln av jordbruksprodukter nu frilistats. Åtskilliga kvantitativa importregleringar

kvarstår emellertid ännu. En förutsättning för en fortsatt

liberalisering av utrikeshandeln med jordbruksprodukter är dock, att även

andra länder fortsätter på samma väg.

Enligt de fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken skall statligt stöd

icke utgå för lagring av animalier. Även på detta område har ett stegvis förverkligande

av programmet skett. Jag får sålunda erinra om att förra året

ansvaret för smörlagringen överflyttades på Svenska mejeriernas riksförening.

Årets prisöverenskommelse — till vilken jag återkommer senare —

innebär i detta avseende ett fullföljande av programmet, i det att det stat
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

liga stödet åt lagringen av köttvaror i nuvarande form slopas. Staten förutsättes

emellertid skola fortfarande i viss utsträckning tillhandahålla för

lagringsverksamheten erforderliga rörelsemedel. Därvid skall staten tillgodoräkna

sig viss ränteersättning — en anordning som för övrigt från och

med regleringsåret 1954/55 skall gälla även de övriga områden av jordbruksregleringen,

där rörelsemedel tillhandahålles på liknande sätt.

I föregående års prisregleringsproposition (nr 224) meddelade jag, att

jag med stöd av ett av Kungl. Maj :t den 30 maj 1952 givet bemyndigande

den 6 juni 1952 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om översyn av

formerna för de prisstödjande åtgärderna på jordbruksområdet. De sakkunniga,

vilka antagit benämningen jordbruksprisutredningen, beräknas

snart kunna avlämna sitt betänkande. Frågan om en omläggning av prisregleringssystemet

för jordbruksprodukter kan i avvaktan därpå icke för närvarande

upptagas till prövning av statsmakterna.

I överensstämmelse med vad som skett under en följd av år har därför

jämväl i år upprättats en kalkyl med prognos angående jordbrukets inkomster

och kostnader under det kommande regleringsåret. Jordbrukskalkylen

har som vanligt utarbetats av kalkylsakkunniga. Den har efter vissa kompletterande

beräkningar godkänts av nämndens råd.

Med beaktande av räntekostnaderna i den reducerade omfattning, som

följer av 1952 års prisöverenskommelse, visar den sålunda kompletterade

jordbrukskalkylen ett överskott av 20,5 miljoner kronor. Härvid har på

kostnadssidan i kalkylen inräknats effekten (motsvarande 120 miljoner kronor

på inkomstsidan) av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom

det i januari 1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori.

Jordbrukarnas egen arbetskraft har sålunda i kalkylen på vanligt sätt tillgodoförts

samma lön, som enligt kollektivavtalet tillkommer den lejda arbetskraften.

Vidare har i kalkylen räknats med en nedgång av arbetsvolymen

till följd av rationalisering med 3 procent, motsvarande en arbetskostnadsminskning

av cirka 70 miljoner kronor, räknat på inkomstsidan. Den

sålunda beräknade kalkylen utgör utgångspunkten för prissättningen på

jordbruksprodukter under regleringsåret 1954/55 enligt den mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 26 februari 1954 ingångna

överenskommelsen.

Sagda överenskommelse har som förut nämnts den 12 mars 1954 godkänts

av Kungl. Maj :t. överenskommelsen innebär, bland annat, att kalkylöverskottet

å 20,5 miljoner kronor skall utjämnas genom prissänkningar. Därutöver

skall företagas prissänkningar till ett belopp av 37 miljoner kronor.

I förhållande till de i kalkylen upptagna priserna skall sålunda prissänkningar

äga rum med ett sammanlagt belopp av 57,5 miljoner kronor. Härtill

kommer i den för 1954/55 upprättade kalkylen redan inräknade prissänkningar

(minus vissa prishöjningar) jämfört med 1953/54 till ett belopp

av 69,7 miljoner kronor. Det totala prissänkningsbeloppet blir sålunda cirka

127 miljoner kronor, varav 85 miljoner kronor kan beräknas motsvara en

sänkning av de inhemska försäljningspriserna, medan återstoden hänför sig

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

till prisfall på överskottskvantiteter för export samt minskade statliga bidrag.

De förhållandevis största prissänkningarna gäller brödsäd (främst

råg) och oljeväxter, medan den relativt minsta sänkningen avser mejerimjölk.

Beträffande fördelningen av prissänkningarna på olika produkter

liksom i övriga hänseenden synes prisöverenskommelsen utgöra en godtagbar

lösning av de föreliggande frågorna och torde därför böra godkännas.

Överenskommelsen innebär vidare, bland annat, att den s. k. 4-procentregeln

skall äga tillämpning jämväl under det kommande regleringsåret. Omräkning

av kalkylen skall på grund härav ske i augusti 1954 på grundval

av skörderapporterna per den 15 juli, dock endast såvitt sådan begäres av

nämnden eller förhandlingsdelegationen.

Den för det kommande regleringsåret träffade prisöverenskommelsen bör,

i enlighet med vad som tidigare gällt, icke utgöra hinder för nämnden att

vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget eller

marknadsförhållandena. Liksom tidigare bör emellertid dylika prisjusteringar

om möjligt avvägas så, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman

i kalkylen icke påverkas. Vidare bör eftersträvas, att justeringarna

skall medföra minsta möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper

av jordbrukare. Innan beslut fattas om dylika justeringar, bör överläggningar

på lämpligt sätt äga rum med jordbrukets organisationer. Enligt

protokollsanteckning till årets prisöverenskommelse skall nämnden även

upptaga förhandlingar med förhandlingsdelegationen, om fråga uppkommer

om ändring av nuvarande regler för fastställande av regleringsavgiften på

fettråvaror.

I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke är föremål

för statlig prissättning, sänkes utan ingripande från myndigheternas sida,

bör statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,

icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom medverkan till

prishöjningar på andra produkter. Jag vill vidare erinra om att förhandlingsdelegationen

liksom för innevarande år gjort förbehåll om att oavsett

4-procentregeln få upptaga förhandlingar med jordbruksnämnden om kompensation

till följd av löneökningar på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare

eller andra arbetargrupper. För nästa år har förbehållet utsträckts

till alt avse jämväl kostnadsökningar på grund av införande av allmän sjukförsäkring

samt nya beskattningsregler för motorfordon och drivmedel. I

detta sammanhang vill jag — i likhet med föregående år — understryka, att

det i nuvarande läge är enligt min mening ur allmän synpunkt olägligt, om

livsmedelspriserna stegras.

I anslutning till vad som gällt under senare år torde Kungl. Maj:t även

nästa år böra äga befogenhet att inom den anslagsram, som kan komma att

anvisas, handha jordbruksregleringen enligt här angivna riktlinjer och vidtaga

av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas

erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad redan ställts

till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl. Maj :ts

nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

149

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de grundläggande, av riksdagen

antagna regleringsförfattningarna gäller tills vidare. I föregående års proposition

angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anmälde

jag, att det var min avsikt alt i år närmare redovisa de bemyndiganden,

som behöver förlängas. Såsom förut anförts, har nämnden lämnat en redogörelse

härför, till vilken jag torde få hänvisa. De i detta sammanhang återgivna

riksdagsbemyndigandena torde, liksom de författningsförslag, som i

det följande framlägges, böra gälla tills vidare. Dock bör det bemyndigande

om uttagande av avgifter vid utförsel av ägg, som meddelats i brev den 28

juni 1935 till statskontoret, upphöra att gälla. Lagen den 30 september 1938

(nr 611) om handel med fodermedel torde i avvaktan på den av nämnden i

samråd med lantbruksstyrelsen igångsatta översynen ännu icke böra sättas

i kraft. Jag förutsätter, att avgifter vid utförsel även i fortsättningen skall

kunna uttagas enligt kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift

vid utförsel av vissa varor.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som för nästa

regleringsår synes böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Brödsädsregleringen.

Vid 1953 års riksdag beslöts, att garantipriserna på brödsäd i sin nuvarande

obegränsade omfattning skulle slopas från och med 1954 års skörd.

I enlighet härmed godkändes vidare principen, att jordbrukarna själva skall

bära ansvaret för en eventuell överskottsproduktion av brödsäd. Med anledning

härav uppdrog jordbruksnämnden förra året åt en kommitté med representanter

för jordbruksorganisationerna, Svenska spannmålsaktiebolaget, handeln

och kvarnindustrien att utreda den närmare utformningen av det nya

systemet för brödsädsregleringen. Kommittén överlämnade i början av innevarande

år ett förslag i ämnet till nämnden.

Förslaget innebär i huvudsak, att en ekonomisk förening skall bildas, vari

som medlemmar skal! ingå Sveriges lantbruksförbund, såväl enskilda som

producentkooperativa spannmålshandelsföretag samt kvarnindustriföretagen.

Föreningen skall icke blott handha utrikeshandeln utan även stödja den

eftersträvade inhemska prisnivån på brödsäd genom åtgärder inom landet.

Dessutom föreslås, att föreningen skall handha exporten av oljeväxtfröer.

Föreningens medlemmar föreslås skola själva få uppträda på utlandsmarknaden.

Dock skall föreningen kunna göra exportförsäljningar i eget namn,

nämligen vid försäljning på sådana marknader, där inköpen i något hänseende

är centraldirigerade. Kvotering mellan medlemmarna förutsättes skola

äga rum endast efter enhälligt styrelsebeslut eller efter nämndens åläggande.

Med hjälp av inflytande förmalningsavgifter skall bidrag lämnas vid

export, därest den inhemska prisnivån ligger över världsmarknadspriserna.

Beträffande oljeväxtfröer skall motsvarande bidrag bestridas av Sveriges

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

oljeväxtintressenter, förening u. p. a. Skulle den inhemska prisnivån däremot

ligga under världsmarknadspriserna, skall exportavgift kunna uttagas.

Likaså skall möjlighet finnas att uttaga importavgift, då marknadsläget föranleder

därtill.

Rörande föreningens åtgärder på den inhemska marknaden förutsättes,

att förhandlingar därom skall upptagas mellan nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation samt att i fråga om den närmare utformningen samråd

skall äga rum mellan nämnden och föreningen.

På den föreslagna föreningen skall även överflyttas spannmålsbolagets

nuvarande befattning med beredskapslagren av brödsäd och fodermedel.

Däremot avses spannmålsbolaget skola — under ändrat namn — tills vidare

äga och förvalta vissa lagerhus. Till föreningen skall också överföras rätten

att vid export av vete och råg erhålla utförselbevis. Den verksamhet med

uppsamling in. in. av oljeväxtfröer, som sedan ett par år bedrives av Föreningen

Sveriges oljeväxtintressenter avses tills vidare icke skola överflyttas

på det nya organet.

De allmänna direktiven för föreningens verksamhet skall enligt förslaget

meddelas av statsmakterna och nämnden, men föreningen skall själv inom

ramen för dessa direktiv ombesörja den erforderliga regleringsverksamheten.

Dock förutsättes, att nämnden skall äga att ändra föreningens beslut i

fråga om exportavgifter, därest så kan anses motiverat av omständigheter,

som inträffat sedan direktiven meddelats. Med hänsyn till det allmännas

intresse av en riktig skötsel såväl av spannmålsregleringen som av beredskapslagringen

samt med tanke på att allmänna medel i betydande utsträckning

torde komma att ställas till föreningens förfogande, avses plats skola

beredas för ett visst statligt inflytande i föreningen.

Nämnden har remitterat kommittéförslaget för yttrande till ett flertal

organisationer. Vid remissbehandlingen framkomna synpunkter ävensom

de synpunkter, som nämnden framfört i fråga om såväl förslaget som remissvaren,

har återgivits i det föregående, till vilket jag torde få hänvisa.

I likhet med nämnden och remissinstanserna kan jag ansluta mig till

förslaget, att i fråga om brödsäd såväl export- och importverksamheten som

de prisreglerande åtgärderna inom landet och beredskapslagringen skall för

framtiden omhänderhas av ett gemensamt organ. Till detta bör även knytas

uppgiften att handha exporten av oljeväxtfröer. Nämnden har vidare

framhållit, att fördelar skulle kunna vinnas genom en överföring till den

nya föreningen jämväl av den verksamhet med uppsamling in. m. av oljeväxtfröer,

som för närvarande ombesörjes av Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter,

men att denna fråga bör bli föremål för särskild undersökning

och därför anstå till ett kommande år. Mot en dylik undersökning har jag

intet att erinra.

I fråga om föreningens styrelse finner jag, att den föreslagna sammansättningen

utgör en så långt möjligt rättvis avvägning mellan de berörda intressegrupperna.

Jag tillstyrker därför förslaget även i denna del. Likaså finner

jag mig kunna biträda, vad nämnden anfört beträffande representationen

inom styrelsens arbetsutskott. Därest så anses lämpligt, torde sålunda

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Sveriges lantbruksförbund tilldelas en ordinarie plats samt Kooperativa

förbundet och den enskilda kvarnindustrien erhålla var sin suppleantplats

i utskottet. Hinder torde vidare ej böra möta för den av oljeväxtintressentföreningen

utsedde styrelseledamoten att deltaga i utskottets handläggning

av frågor, som berör oljeväxtexporten. Jämväl i övrigt tillstyrker jag vad

nämnden förordat beträffande föreningens organisation och därmed sammanhängande

frågor. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t

att utse ledamöter och suppleanter i föreningens styrelse ävensom de statliga

ledamöterna i styrelsens arbetsutskott.

Vad angår exporten har delade meningar framkommit i frågan i vad mån

denna bör ske centralt genom föreningen. Enligt min åsikt torde övervägande

skäl tala för att en dylik centralisering endast bör förekomma, då

särskilda skäl föreligger därtill, framför allt vid handel med centraliserade

marknader. Emellertid torde till en början viss försiktighet vara påkallad,

varför större utrymme synes finnas för centralisering, tills vidare erfarenhet

vunnits. Jag förutsätter, att detta spörsmål skall kunna nå en tillfredsställande

lösning genom samråd med därav berörda intressegrupper.

Även enligt min mening synes föreningen — i vart fall såvitt angår beredskapslagringen

— böra i likhet med spannmålsbolaget stå självrisk för

skada på grund av brand m. in. Däremot kan jag icke ansluta mig till förslaget,

att huvuddelen av de medel, bolaget avsatt såsom en skaderegleringsfond,

skall överföras till föreningen för att användas till skadeutjämning.

I stället bör i fråga om staten tillhöriga varor, såsom statskontoret anfört,

eventuella förluster täckas år för år som löpande utgifter, till vilka medel

bör anvisas å riksstaten. Fonden torde därför böra tills vidare kvarstå hos

bolaget.

Vad härefter beträffar den fortsatta regleringen av den inhemska brödsädshandeln

har nämnden och flera remissinstanser förordat en övergång

från det nuvarande systemet med under hela regleringsåret fixerade, successivt

stigande priser till ett inlösenförfarande, innefattande rätt för såväl

odlarna som handeln och industrien att för inlösen vid viss tidpunkt och

till visst bestämt pris till föreningen hembjuda då kvarvarande brödsäd.

Även jag förordar en dylik anordning. Såsom nämnden framhållit, bör inlösningsdagen

icke sättas senare än att den hembjudna säden hinner exporteras

i god tid, innan den1 nya skörden saluföres. Ur denna synpunkt synes

den 1 april lämpligen kunna fastställas såsom hembudsdag. Eftersom de

kvantiteter, som hembjudes, förutsättes utgöra ett verkligt överskott, som

om möjligt bör exporteras, torde det garanterade priset böra avse leverans

i exporthamn, d. v. s. i stort sett samma orter som de nu gällande prisorterna.

Prisbildningen på brödsäd före inlösningsdagen skall vara helt fri och

endast påverkas av de exportbidrag, som föreningen kommer att lämna. Såsom

nämnden framhållit bör det emellertid stå föreningen fritt att genom överenskommelse

med sina medlemmar ävensom med utomstående handels- och

kvarnföretag genomföra eu mera bunden prisbildning även före inlösningsdagen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Med utgångspunkt från de nu angivna riktlinjerna, om vilka nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation enats, har Kungl. Maj :t den 12 mars

1954 fastställt inlösenpriser per den 1 april 1955 för sådan brödsäd av 1954

års skörd, som kan avsättas inom landet, till för vete 44 kronor 75 öre

och för råg 39 kronor 75 öre per deciton, vartill kommer förmalningsavgift

av 5 kronor per deciton att tillföras jordbrukets clearingkassa för brödsäd.

Enligt en inom nämnden verkställd utredning skall tillämpningen av det nya

inlösenförfarandet medföra ett inkomstbortfall för jordbruket av omkring

6,4 miljoner kronor. Hänsyn härtill har tagits i prisöverenskommelsen.

Jag får i detta sammanhang erinra om att tidigare särskild fraktersättning

av statsmedel utgått för från Gotland till fastlandet levererad brödsäd.

Sådan fraktersättning torde i fortsättningen icke bli erforderlig, enär

den nya föreningen kan använda den gotländska brödsäden för export och

följaktligen tillämpa samma priser i exporthamnarna på Gotland som på

prisorterna på fastlandet. Av statsmedel bör från och med nästa regleringsår

ej heller utgå nu lämnade ersättningar för merfrakter vid transport av

brödsäd från spannmålshandlare i överskottsområden till kvarnar i underskottsområden.

Likaså torde de bidrag till spannmålshandlare inom vissa

områden, som utgår för att täcka en del av handelsomkostnaderna för från

odlare inköpt brödsäd, böra slopas.

Bland annat med hänsyn till att den nya föreningen ännu ej konstituerats

föreslår nämnden, att avgörandet i fråga om de närmare detaljerna vid

utformningen av inlösensystemet skall få anstå till senare. Vad nämnden

sålunda föreslagit kan jag biträda. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, nämnden att utfärda de närmare

direktiven för föreningen. Detsamma torde böra gälla de eventuella förändringar

i bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor,

som kan bli aktuella.

I fråga om förmalningsavgiften på brödsäd, vilken såsom framgår av det

tidigare anförda beslutet fastställts till 5 kronor per deciton för 1954 års

skörd, torde jag först få erinra om att 1953 års riksdag uppdrog åt Kungl.

Maj :t att undersöka, vilka förutsättningar som förelåg att befria löneförmalningen

för odlares och i dennes tjänst anställda personers husbehov från avgift,

samt — om sådana förutsättningar visade sig vara för handen — vidtaga

erforderliga åtgärder därför. Såsom förut nämnts har sedermera Svenska

bygdekvarnars riksförbund hemställt om dylik befrielse.

Nämnden har upplyst, att de med förmalningsavgiften sammanhängande

frågorna flera gånger ingående behandlats inom nämnden samt att förhandlingar

förts mellan nämnden och representanter för såväl löne- som handelskvarnarna.

Vid förhandlingarna har enligt nämnden från lönekvarnarnas sida

i huvudsak anförts, att löneförmalningen tenderar att minska, beroende

på att odlarna icke kan förstå det rättvisa i att avgift uttages för deras egen

brödsäd, som de låter förmala. Å andra sidan har talesmännen för handelskvarnarna

starkt understrukit, att en förutsättning för att kvarnindustrien

godtog införandet av förmalningsavgift var, att sådan avgift även skulle ut
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kangl. Maj. ts proposition nr 180.

lagas vid löneförmalning, eftersom dylik förmalning eljest skulle komma i

ett gynnat konkurrensläge. Nämnden vidhåller för sin del sin tidigare uppfattning,

att även löneförmalning skall vara belagd med avgift.

Efter överväganden bär jag funnit mig böra biträda nämndens uppfattning

i denna del. De skäl, som anförts till stöd för att löneförmalningen skall

undantagas från avgiftsbeläggning, synes mig nämligen icke vara så vägande

eller välgrundade att de bör föranleda någon ändring i det utav föregående års

riksdag fattade beslutet om förmalningsavgift. Jordbrukets förhandlingsdelegation

har enhälligt anslutit sig till nämndens uppfattning.

Emellertid synes det vara skäligt, att lönekvarnarna får viss gottgörelse för

sitt besvär med att uttaga och redovisa avgifterna ävensom för ränteförluster.

I enlighet med nämndens förslag bör gottgörelsen fastställas till 50 öre

per deciton. Kostnaden härför, tillhopa cirka 250 000 kronor, torde få utgå

ur förmalningsavgifterna. Då motsvarande merarbete och ränteförlust enligt

nämnden icke föreligger i fråga om handelsförmalningen, bör gottgörelse

icke utgå till handelskvarnar.

Förslaget att utvidga förmalningsavgiften till att avse jämväl vete, som

användes för tillverkning av flingor o. d„ föranleder ingen erinran från min

sida.

I samband med övergången till det nya regleringsåret uppkommer i år

liksom i fjol vissa problem till följd av sänkningen av brödsädspriserna och

höjningen av förmalningsavgiften. Vad först gäller förmalningsavgiften finner

jag liksom nämnden, att den bör höjas från och med den 1 augusti 1954

och av administrativa skäl avse all brödsäd, oavsett årsskörd. Mot nämndens

förslag att för den kvantitet brödsäd av gammal skörd, som finnes i lager

vid månadsskiftet juli/augusti 1954 och som förmales därefter, lämna kvarnarna

en mot höjningen av förmalningsavgiften svarande kompensation har

jag ingen erinran.

Vad därefter beträffar frågan huruvida ersättning bör utgå för den förlust,

som kan åsamkas kvarnarna på grund av att en lägre genomsnittlig prisnivå

kommer att tillämpas under 1954/55, kan jag i huvudsak ansluta mig

till vad nämnden anfört därom. Jag finner sålunda ej anledning föreligga

att av statsmedel till kvarnarna utbetala prisfallsersättningar men vill samtidigt

förorda de av nämnden föreslagna åtgärderna för att underlätta övergången

i samband med fallet i den genomsnittliga prisnivån.

Beredskapslagret av brödsäd bör enligt nämnden normalt uppgå till 300 000

ton. Nämnden föreslår emellertid, att detta lager intill en bottenkvantitet av

lägst 150 000 ton — som alltid skall finnas i lager — under vissa angivna

förutsättningar skall få tagas i anspråk för att under fredstid fylla ut ett

försörjningsbehov eller möjliggöra exportförsäljningar, som beräknas kunna

täckas in av kommande överskott. Skyldigheten att fylla ut lagret till 300 000

ton, när det gått ned under denna kvantitet, bör enligt nämnden ej vara

ovillkorlig, åtminstone icke om import av brödsäd skulle bli nödvändig lör

ändamålet. Vad nämnden sålunda anfört föranleder icke någon erinran

från min sida.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

Vad slutligen angår nämndens framställning att den nya föreningen skall

komma i åtnjutande av skattefrihet för avsättningar till den konjunkturutjämningsfond

i stiftelseform, som avses komma att inrättas, torde denna

fråga böra upptagas till prövning först sedan föreningen konstituerats och

avtal träffats om inrättandet av stiftelsen.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Handeln med fodersäd och andra fodermedel är numera fri liksom även

prisbildningen. Någon ändring härutinnan synes icke vara påkallad. Den

begränsning av importen, som behövs i prisreglerande syfte, bör alltså även

i fortsättningen åstadkommas genom användande av införselavgifter och

icke genom kvantitativa regleringar. Vidare bör, liksom nu, möjlighet finnas

att uttaga utjämningsavgifter vid export ävensom att föreskriva minimiinblandning

av inhemskt raps- och senapsmjöl i kraftfoder.

Utrikeshandeln med fodersäd, oljekraftfoder och kli bär i enlighet med beslut

av 1953 års riksdag i stort sett planenligt överflyttats från spannmålsbolaget

till handelsföretagen. Mot vad nämnden anfört beträffande överflyttningen

av beredskapslagringen från spannmålsbolaget till den nya spannmålsföreningen

har jag intet att erinra. Kostnaden för denna lagring bör bestridas

av staten. Jag biträder vidare nämndens förslag att hålla en del av

beredskapslagret av oljekraftfoder i form av oljelinfrö, varigenom en beredskap

ernås i fråga om såväl linolja som linfrökakor.

Uttagandet av införselavgifter vid import av oljekraftfoder gör det, såsom

nämnden framhållit, nödvändigt att uttaga avgift jämväl på oljekraftfoder,

som tillverkas inom landet. I likhet med nämnden anser jag det därför vara

påkallat att genom nya författningsbestämmelser skapa möjlighet att uttaga

tillverkningsavgift. För innevarande år har träffats frivillig uppgörelse med

oljefabrikerna om inbetalning av sådan avgift.

Förslag av nu angivet innehåll till förordning om avgift å oljekraftfoder

torde böra föreläggas riksdagen till antagande. Avgiften bör dock tills

vidare icke uttagas för oljekraftfoder av svenskodlat frö av raps, rybs

och senap i annat fall än då tillverkningen skett av fröparti, som försålts till

fabrik för export av tillverkningsprodukterna, men fodervaran av någon anledning

säljes på den svenska marknaden.

Nu utgående statlig garanti till oljefabrikerna för avsättning av ur svenskt

oljeväxtfrö framvunnet oljekraftfoder torde, såsom nämnden föreslagit, böra

slopas.

I detta sammanhang torde jag även få taga upp frågan om restitutionen

och fördelningen på exporten av olika animalieprodukter av de medel, som

inflyter genom upptagande av införselavgifter på fodervaror och tillverkningsavgifter

på inom landet tillverkat oljekraftfoder. Vad nämnden härutinnan

anfört rörande innevarande regleringsår, torde till följd av förhållandena

stå i god överensstämmelse med såväl 1953 års riksdags beslut

rörande äggregleringen som i övrigt med 1947 års riktlinjer. Jag biträder

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nämndens förslag i denna del. De av nämnden angivna principerna för fördelningen

av foderavgifIsmedlen under regleringsåret 1954/55 synes även

böra godtagas. Principiellt göres härigenom, liksom i år enligt riksdagens

beslut i fråga om anvisningen till äggproduktionen, ett avsteg från 1947

års riktlinjer. Enligt dessa skall nämligen vid export av sådana aminalieprodukter,

som framställes medelst importerade fodermedel, restitution kunna

lämnas endast med belopp motsvarande de införselavgifler, som kan anses

belöpa på de exporterade kvantiteterna. Enligt de nu föreslagna principerna

skall de inflytande avgiftsmedlen fördelas på de olika animaliegrenarna i

huvudsaklig relation till den beräknade användningen av avgiftsbelagda fodermedel

inom respektive produktionsområde. I fråga om den definitiva fördelningen

för regleringsåret 1954/55 torde det få ankomma på Kungl. Maj .t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på nämnden att senare göra denna

efter samråd med jordbrukets organisationer.

Nämnden har icke velat motsätta sig, att nu utgående fraktbidrag \id

transport av fodermedel till vissa delar av norra Sverige bibehålies oförändrade

under nästa regleringsår. Häremot har jag icke något att erinra.

I samband härmed har nämnden ifrågasatt, om det ur administrativa synpunkter

icke vore lämpligast, att utbetalandet av fraktbidragen överfördes

till järnvägsstyrelsen i samband med avvecklingen av spannmålsbolaget,

vilket hittills utbetalat bidragen. Järnvägsstyrelsen, som beretts tillfälle

att yttra sig över förslaget, bär med hänvisning till, bland annat, att den ej

är utrustad med vare sig den vidlyftiga administrationsapparat eller den

sakkunskap, som erfordras för uppgiften, hemställt att nämndens förslag

icke måtte föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Enligt min mening bör i

detta läge utbetalningen uppdragas åt den föreslagna nya spannmålsföreningen

i samband med den successiva avvecklingen av spannmålsbolaget.

Föreningen torde böra få de kostnader, som kan beräknas falla på administrationen

av fraktbidragen, täckta av medel ur anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Potatisregleringen.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan innebär i fråga om fabrikspotatis, att

det för innevarande år fastställda odlarpriset skall ligga till grund för prissättningen

på potatismjöl och potatissprit under det kommande regleringsåret.

Av priset skall 11 öre per hektoliter och stärkelseprocent avsättas till

en särskild clearingkassa.

I anslutning härtill har jordbruksnämnden framlagt vissa riktlinjer fölen

omläggning av stödet åt odlingen av fabrikspotatis från och med den 1

oktober 1955. Förslaget innebär i huvudsak, att staten skall fastställa ett

pris för den kvantitet, som motsvarar den normala förbrukningen inom landet.

För odlarna skall tillämpas ett lägre pris, varvid skillnaden avses skola

användas till att täcka exportförluster in. in. Den del av odlingen, som överskjuter

den inhemska förbrukningen, skall nämligen omhändertagas och

säljas av ett särskilt organ till de priser, som kan uppnås.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Sveriges stärkelseproducenters förening har biträtt förslaget, såvitt avser

dess principiella uppläggning. Däremot har Sveriges bränneriidkareförening,

som visserligen icke haft något att erinra mot inrättandet av clearingkassan,

påkallat ytterligare förhandlingar för att klarlägga verkan av förslaget

för brännerihanteringens del. Jordbrukets förhandlingsdelegation har

för sin del godtagit förslaget. Vidare har nämnden upplyst, att Aktiebolaget

Vin- & spritcentralens ledning under hand förklarat sig icke ha något att

invända.

Även enligt min mening torde det nuvarande regleringssystemet i fråga

om fabrikspotatis vara så osmidigt och omständligt, att en omläggning bör

äga rum. De av nämnden framlagda riktlinjerna för ett nytt regleringssystem

synes i stort sett kunna godtagas. Det synes emellertid böra uppdragas

åt nämnden att företaga erforderliga utredningar och till Kungl. Maj :t inkomma

med ett detaljerat förslag. Först därefter är jag beredd att taga slutlig

ställning till frågan. I samband med behandlingen av angivna förslag

torde även böra upptagas ett av potatisindustriutredningen den 10 oktober

1053 avgivet betänkande rörande stärkelse- och bränneriindustrierna.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 16 oktober

1953 bemyndigat nämnden att med stärkelseföreningen träffa överenskommelse

om föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under

tiden den 1 oktober 1953—den 30 september 1954 i huvudsaklig överensstämmelse

med ett upprättat förslag till avtal. I bemyndigandet har emellertid

gjorts förbehåll om att den utfästelse, som nämnden gjort i 7 § av

avtalsförslaget, skall underställas riksdagens prövning.

Det avtal, som träffats, innebär i likhet med motsvarande nu gällande

avtal, bland annat, att föreningen är skyldig att köpa den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser på högst

300 000 deciton med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren

och dennes potatisleverantörer. Enligt nyssnämnda 7 § har nämnden

åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas godkännande

och därest avtalet icke skulle förnyas för tillverkningsåret 1954/55 •— vidtaga

eller föranstalta om sådana åtgärder från statens sida, som bereder

föreningen möjlighet att erhålla dels minst 87 kronor per deciton för den

1 oktober 1954 inneliggande lager av potatisstärkelse, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

avtalet närmare angivna grunder för inneliggande lager av potatisstärkelse

med undantag av 30 000 deciton under tre månader från och med den 1 oktober

1954.

De av nämnden sålunda gjorda åtagandena torde nu böra underställas

riksdagens prövning.

Vad lantbruksstyrelsen och nämnden anfört rörande behovet av fortsatt

stöd åt den kvalitetsbefrämjande verksamhet på matpotatisområdet, som numera

bedrives av Svensk matpotatiskontroll, kan jag ansluta mig till. För

nämnda organs verksamhet under år 1953 har ett statsbidrag av 15 000 kro
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

nor ställts till förfogande ur anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Enligt vad som upplysts påbörjades emellertid verksamheten

icke förrän andra halvåret 1953. Därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, torde därför sagda bidrag i stället få avse budgetåret 1953/54.

I anslutning härtill synes nu böra inhämtas medgivande till att ett lika

stort bidrag skall få utgå till verksamheten ur berörda anslag jämväl under

nästkommande budgetår.

Nämnden har upplyst, att den utfärdat särskilda bestämmelser för att ernå

garanti för att importerad såväl mat- som utsädespotatis skall vara av

hög kvalitet. Vad nämnden i detta hänseende anfört, kan jag i huvudsak

ansluta mig till. I samband därmed vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 19 februari 1954 bemyndigat nämnden att förordna om införselavgift

på utsädespotatis av högst 8 öre per kilogram.

Vad nämnden i övrigt anfört ang|ående potatisregleringen föranleder

icke någon erinran från min sida.

Oljeväxtregleringen.

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 24 juli 1953 och den 12 mars

1954 fastställt följande grundpriser för oljeväxtfrö vid leverans från odlare

för avsättning inom landet, nämligen för höstraps 85 öre, för höstrybs 83

öre, för vårraps 75 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram.

I enlighet med de principer, som godtagits av 1953 års riksdag, skall

jordbruket självt bära ansvaret för en överskottsproduktion av oljeväxtfröer.

Beroende på odlingens faktiska omfattning och de exportpriser, som

kan erhållas för överskottskvantiteter, kan sålunda de verkliga odlarpriserna

för hela skörden bli lägre än de nu angivna.

Jordbruksnämnden har upplyst, att den träffat överenskommelse med

odlarorganisationen, innebärande att odlarpriserna skall uppgå till följande

lägsta belopp, nämligen för höstraps 75 öre, för höstrybs 73 öre, för vårraps

67 öre, för vårrybs 65 öre och för vitsenap 54 öre per kilogram. Odlarna

tillförsäkras i kontrakten endast det lägre priset. I jordbrukskalkylen

för regleringsåret 1954/55 har icke förutsatts, att någon efterbetalning till

odlarna skall äga rum, varför eventuella överskottsmedel enligt nämnden

torde få fonderas. Uppgörelsen med odlarorganisationerna har biträtts av

jordbrukets förhandlingsdelegation.

Vad nämnden sålunda anfört föranleder icke någon erinran från min

sida.

Den föreslagna överföringen av exportverksamheten på oljeväxtområdet

till den nya spannmålsföreningen har jag redan tidigare under avsnittet om

brödsädsregleringen förklarat mig kunna tillstyrka. Härvid bör de av nämnden

förordade förändringarna i styrelsen för Föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

äga rum.

I samband med utformningen av det nya systemet för stöd åt den inhemska

smörproduktionen och oljeväxtodlingen anförde jag (Prop. 1953:

196), bland annat, att frågan om stödet åt den inhemska produktionen av

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

linolja skulle upptagas i annat sammanhang. Med anledning därav har

nämnden undersökt möjligheterna att erhålla en utfästelse av de inhemska

linoljeslagerierna att köpa linfrö av 1954 års skörd till världsmarknadspriset,

vilket för närvarande motsvarar ett odlarpris av 65 öre för kilogram. På

grund av marknadsläget har emellertid någon dylik utfästelse icke kunnat

erhållas. Vid sådant förhållande behövs särskilda statliga stödåtgärder för

att kunna trygga avsättningen av svenskodlat linfrö. Då en mindre inhemsk

odling anses önskvärd av beredskapsskäl, föreslår nämnden, att staten skall

garantera odlarna ett pris av 65 öre för kilogram. Den förlust, som kan uppstå

på denna odling, bör enligt nämndens mening täckas av statsmedel.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t den 12 mars 1954 fastställt ett garantipris

vid leverans från odlare av 65 öre per kilogram. Medel för ändamålet

torde få ställas till förfogande ur clearingkassan för fettvaror.

Stödet åt lin- och hampodlingen.

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag till en början erinra

om att enligt beslut av 1953 års riksdag statligt stöd skall ges åt linberedningsverken

i Laholm, Växjö och Mellansel samt åt hampberedningsverkct

i Visby.

Jordbruksnämnden har föreslagit, att statligt stöd under det kommande

regleringsåret skall lämnas beträffande lin till en sammanlagd kvantitet av

1 625 ton fiber, fördelad med 790 ton på verket i Laholm, 535 ton på verket

i Växjö och 300 ton på verket i Mellansel, samt beträffande hampa till en

kvantitet av 720 ton fiber. Mot vad nämnden sålunda föreslagit har jag icke

något att erinra.

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 12 mars 1954 fastställt riktpriserna

för 1954 års skörd till för linhalm 25 öre per kilogram och för

hamphalm 13 öre per kilogram.

Vid beräkningen av kostnaderna för stödet åt lin- och hampodlingen under

nästa regleringsår har nämnden i fråga om lin utgått från ett allmänt

pristillägg av 54 öre per kilogram stödberättigad linfiber samt särskilda

pristillägg till verken i Växjö och Mellansel av 15 respektive 55 öre per kilogram

ävensom i fråga om hampa från ett pristillägg av högst 75 öre per

kilogram. Detta finner jag mig böra biträda. Jag kan vidare tillstyrka vad

nämnden föreslagit i fråga om täckandet av en del av kostnaderna för inköp

av vissa kvantiteter utländskt hamputsäde för sådden 1953 och 1954.

Med utgångspunkt från den i det föregående förutsatta produktionen och

det av nämnden uppgivna stödbehovet per kilogram fiber, kan bidragskostnaderna

för spånadslin beräknas till i runt tal 1 123 000 kronor. Liksom för

närvarande bör nämnden äga att inom ramen för detta belopp göra den omdisponering

mellan linberedningsverken, som kan befinnas lämplig. Motsvarande

medelsbehov för hampa utgör 540 000 kronor. Härtill kommer

kostnaderna för bidrag till anskaffande av utländskt hamputsäde, sammanlagt

160 000 kronor. Det totala anslagsbehovet till stödjande av lin- och

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

159

hampodlingen torde i anslutning härtill och med hänsynstagande till kostnader

för odlingsförsök m. in. böra beräknas till avrundat 1 900 000 kronor.

Härefter torde jag få upptaga frågan om att i förteckningen över varor,

vilka enligt förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av

införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in. icke får införas

till riket utan särskilt tillstånd, intaga även hampa, med undantag av

manilla- och cantalahampa, ävensom hampblår (stat. nr 904: 1, 904: 2, ur

905, 911), varigenom införselavgift skulle kunna påläggas dessa varuslag.

Såsom nämnden framhållit, avses en sådan avgift skola användas endast

för att bereda erforderligt skydd mot utbud av dumpingkaraktär. Med hänsyn

bland annat härtill anser jag mig böra biträda nämndens förslag. Förslag

till författningsändring framlägges i ett senare avsnitt.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att Kungl. Maj :t den 13 november

1953 på framställning av Uppsala-Stockholms läns linodlareförening u. p. a.,

Gimo, funnit gott förklara, att krav på återbetalning av statens fordran på

grund av föreningens lån ur hemslöjdslånefonden icke skall framställas

förrän i samband med föreningens likvidation och att denna statens fordran

vid likvidationen skall äga sämre rätt än övriga fordringar hos företaget.

Enligt vad jag inhämtat har Uppsala-Stockholms läns linodlareförening,

Gimo, och Sveriges hampodlareförening, Värmbol, numera trätt i likvidation.

Enär likvidationsförfarandet ännu icke avslutats, kan icke nu framläggas

förslag till avveckling av statens fordran i samband med lån till

föreningarna.

Slutligen torde jag här få anmäla Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds

hemställan om ändring av bestämmelserna för lån ur hemslöjdslånefonden.

För närvarande må jämlikt kungörelsen den 30 november 1928

(nr 452) statslån från fonden tilldelas hushållningssällskap för utlämnande

av, bland annat, förlagslån för att anskaffa för textil tillverkning avsett

svenskt material, företrädesvis av lin och ull. Lån må icke beviljas till högre

belopp än 10 000 kronor. Riksförbundet hemställer, dels att maximibeloppet

skall höjas till 30 000 kronor, dels att lån skall kunna erhållas för att

över huvud anskaffa material för hemslöjdsproduktion ävensom för finansiering

av hemslöjdsföreningarnas lagerhållning.

Med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen sedan år 1928 liksom även

till att avsättningen av hemslöjdsprodukter ökat väsentligt, är en höjning

av maximibeloppet otvivelaktigt påkallad. Det torde emellertid vara tillräckligt

med en höjning till 25 000 kronor. Jag har vidare intet emot att en viss

utvidgning av ändamålet med lånen äger rum. Enligt min mening synes man

dock icke böra helt släppa kravet på att tillverkningsmaterialet skall vara

inhemskt. Jag föreslår därför, att de nuvarande bestämmelserna skall ändras

på så sätt, att lån må utlämnas för tillverkning av varor utav företrädesvis

svenskt råmaterial.

Diirest riksdagen icke har något att erinra mot vad sålunda föreslagits,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t alt vidtaga nödiga författningsändringar.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Äggregleringen.

För innevarande regleringsår upptogs i jordbruk^verenskommelsen våren

1953 ett medelproducentpris för ägg av 3 kronor 10 öre per kilogram.

Prisbildningen är emellertid i huvudsak fri. Producentnoteringen får sålunda

fritt variera intill en gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre per kilogram.

Därest noteringen tenderar att nå denna gräns, bör import av ägg företagas

och export endast i undantagsfall äga rum. För att stödja medelproducentpriset

har jordbruksnämnden föreskrivit, att Sveriges export- och importförening

för ägg vid ett producentpris, som ej överstiger 3 kronor 75 öre

per kilogram, får utbetala exportbidrag av insamlade regleringsmedel.

Under nästa regleringsår bör enligt nämndens förslag riktlinjerna för

äggregleringen bli i stort sett oförändrade. Medelproducentpriset har dock

beräknats till endast 2 kronor 95 öre per kilogram. Vid sådant förhållande

torde den övre prisgränsen böra sänkas till 4 kronor per kilogram. Vidare

bör liksom för närvarande exportbidrag och restitution av införselavgift på

fodermedel kunna komma i fråga.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär eif bifall till nämndens förslag

i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt i fråga om

äggregleringen kan jag i huvudsak biträda. Jag har ej heller något att erinra

mot att kvarstående behållning i nämndens clearingkassa för ägg och äggprodukter

överföres till Sveriges export- och importförening för ägg.

Köttvaruregleringen m. m.

Av jordbruksnämndens tidigare berörda redogörelse framgår, att anledning

finnes att räkna med ett relativt stort underskott på kött under regleringsåret

1954/55, medan tillgången på fläsk kan väntas betydligt överstiga

det inhemska konsumtionsbehovet. Den svenska köttproduktionen torde sålunda

få kompletteras med import, samtidigt som exporten av fläsk troligtvis

behöver ökas rätt väsentligt framdeles.

Enligt nämnden bör utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringsåret

1954/55 regleras på i stort sett samma sätt som för närvarande, och

direktiven för Föreningen Svensk kötthandel bör sålunda i huvudsak ansluta

till de nu gällande. Föreningen bör sålunda åläggas att, om så befinnes

möjligt med hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna

förutsatta prisnivån icke överskrides. Vidare bör export icke få

företagas utan nämndens tillstånd, om denna prisnivå tenderar att överskridas.

Vinster och förluster i föreningens verksamhet bör i första hand utjämnas

inom föreningen. Då på grund av det väntade stora exportöverskottet på

fläsk under nästa regleringsår förlusterna väntas komma att överstiga de på

samma år belöpande vinsterna, bör föreningen såsom nämnden föreslagit

få taga i anspråk även andra medel. I första hand torde därvid, i likhet med

vad nu är fallet, få användas de av nämnden upptagna och till föreningen

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

161

överförda införselavgifterna för köttvaror, som importerats utanför föreningens

regi. Därjämte bör föreningen liksom för närvarande ha möjlighet att

uttaga slaktdjursavgifter. Vidare bör få användas eventuellt restituerade införselavgifter

för fodermedel. För ändamålet torde därjämte få disponeras

de medel, som från tidigare regleringsår innestår i stiftelsen Kötthandelns

konjunkturutjämningsfond. I den mån ytterligare tillskott behövs, torde

i enlighet med nämndens förslag få tagas i anspråk behållningen i nämndens

clearingkassa för kolonialvaror. Jag biträder alltså jämväl nämndens förslag

att, sedan ett belopp av 1 miljon kronor avsatts för att bestrida vissa

bidrag vid export av sockerhaltiga varor, resterande medel i denna kassa

skall den 1 september 1954 överföras till föreningen. Jag förutsätter emellertid,

att i direktiven till föreningen 1''öreskrives att, med undantag för föreningens

vinstmedel i affärsverksamheten, regleringsmedel icke får användas

utom efter nämndens godkännande.

Beträffande prisregleringen i fråga om kött och fläsk har nämnden anfört,

att den i samband med prisförhandlingarna träffat överenskommelse

om partiprissättningen på kött och fläsk med Sveriges slakteriförbund av i

stort sett samma innehåll som den för innevarande år gällande, dock med

undantag av att förbundets priser icke längre skall betraktas som normalpriser.

För min del finner jag mig kunna biträda vad sålunda överenslcommits.

Vad nämnden föreslagit i fråga om avvecklingen av det nuvarande

statliga stödet till lagring av kött och fläsk föranleder ingen erinran från

min sida.

I den nu föreliggande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1954/55

förutsättes, att priserna på kött och fläsk skall sänkas så, att jordbrukets

inkomst av dessa varor, efter avdrag med 2,5 miljoner kronor som kompensation

för det slopade lagringsstödet, skall nedgå med tillhopa 36,5 miljoner

kronor. Beloppet motsvarar i genomsnitt på allt kött och fläsk en sänkning

per kilogram av mellan 10 och 11 öre. Häremot torde icke vara något att

erinra. Såsom nämnden framhållit, torde sänkningen genom den rörlighet i

prissystemet, som tillämpas, och det förväntade marknadsläget till större

delen komma att beröra priserna på fläsk.

Liksom för innevarande år bör av skäl, som nämnden anfört, garantipriset

för smågrisar fastställas till 3 kronor per kilogram. I

I detta sammanhang torde jag slutligen få upptaga frågan om stöd åt

ullproduktionen. I syfte att söka uppehålla en fårstam av ur beredskapssynpunkt

lämplig storlek utgår sedan regleringsåret 1948/49 särskilt statsbidrag.

Bidraget, som för närvarande är 1 krona 50 öre per kilogram ull,

föreslås av nämnden skola utgå med oförändrat belopp jämväl under regleringsåret

1954/55. Då bidraget torde vara av viss betydelse för uppehållandet

av fårstammen, biträder jag förslaget.

För täckande av kostnaderna härför torde enligt nämnden ett belopp av

200 000 kronor vara erforderligt. Mot denna beräkning har jag icke något

alt erinra.

It Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr ISO.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.

Som en följd av de åtgärder, som våren 1951 företogs för att stimulera

till en produktionsomläggning i riktning mot ökad produktion av spannmål

samt kött och fläsk, har en viss nedgång i produktionen av mjölk kunnat

konstateras under åren 1951 och 1952. Härefter synes mjölkproduktionen ha

stabiliserats, och under år 1953 har den varit 1 procent större än under

närmast föregående år. ökningen beräknas fortsätta under det kommande

regleringsåret. Såsom jordbruksnämnden närmare belyst, visar emellertid

utvecklingen i olika områden och storleksgrupper åtskilliga särdrag. Tyngdpunkten

i mjölkproduktionen har sålunda förskjutits mot de mindre brukningsdelarna.

Vidare har produktionen gått ned i södra och mellersta Sverige,

samtidigt som den ökat i de nordligare delarna av landet. Enligt nämndens

beräkningar har Norrland genom den ökade mjölkproduktionen blivit

ej endast självförsörjande utan bidrar dessutom till exportöverskottet av

smör.

Under innevarande år utgår pristillägg för vid mejeri invägd mjölk

i form av dels allmänt mjölkpristillägg, som gäller hela landet, dels extra

mjölkpristillägg, som avser endast vissa delar av landet, främst Norrland. Vidare

utgår s. k. leveranstillägg om 5 öre per kilogram för den del av den årliga

leveransen till mejeri, som ligger mellan 4 000 och 10 000 kilogram. Såsom

närmare framgår av nämndens redogörelse är producentpriserna (inklusive

bidrag) för mjölk i Norrland genom de extra mjölkpristilläggen väsentligt

högre än i övriga delar av landet. Det sammanlagda genomsnittliga subventionsbeloppet

per kilogram i Norrland invägd mjölk uppgår sålunda under

regleringsåret 1953/54 till 10 öre mot 4 öre i övriga delar av landet. Variationerna

inom Norrland är dock betydande och subventionsbeloppet kan uppgå

till närmare 13 öre per kilogram.

Såsom nämnden anfört, motsvarade den förra året verkställda sänkningen

av det allmänna mjölkpristillägget en minskning av mejeriavräkningspriset

med 1,8 öre per kilogram. Med hänsyn till att Svenska mejeriernas riksförening

under innevarande regleringsår för utbetalande av prisutjämningsbidrag

kunnat disponera vissa reserverade medel, har emellertid minskningen

i allmänhet kunnat begränsas till i genomsnitt 1 öre per kilogram

mjölk. Dylika medel kan emellertid nästa år icke beräknas stå till förfogande

för sådant ändamål i samma utsträckning som under innevarande år, varför

man måste räkna med en ytterligare sänkning av avräkningspriserna

med 0,8 öre per kilogram. Härtill kommer den i prisöverenskommelsen förutsatta

produktprissänkningen om 15 öre per kilogram ost, vilken motsvarar

0,2 öre per kilogram mjölk. Avräkningspriset på mjölk kan därför beräknas

komma att nedgå med i allmänhet 1 öre per kilogram. Såsom nämnden framhållit

torde inkomstbortfallet på grund av denna prisnedgång komma att

mera beröra det mindre jordbruket än det större, som kan tillgodogöra sig

fördelarna av de gynnsammare brödsädspriserna.

Vid nu nämnda förhållanden synes det vara riktigt att söka kompensera

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

det mindre jordbruket för angivna inkomstbortfall. Enligt prisöverenskommelsen

skall detta ske genom en omläggning av det nuvarande leveranstillläggssystemet.

Omläggningen innebär, att under regleringsåret 1954/55 leveranstiilägg

skall utgå med 3 öre per kilogram mjölk för mjölkproducents

mejerileveranser upp till 10 000 kilogram per år. För leverans mellan 10 000

och 25 000 kilogram per år skall utbetalas ett leveranstillägg av 300 kronor.

För leverans över 25 000 kilogram per år skall sistnämnda tillägg minskas

med 6 öre per kilogram för överstigande kvantitet, så att tillägget vid en

årsleverans av 30 000 kilogram helt upphör. Leveranstillägg, som understiger

30 kronor per år, skall helt slopas. Kostnaderna för leveranstilläggen

efter omläggningen beräknas bli nära nog desamma som enligt nuvarande

system. Vad sålunda föreslagits anser jag utgöra en godtagbar lösning av

det föreliggande avvägningsproblemet. De allmänna och extra mjölkpristillläggen

förutsättes därvid skola utgå efter oförändrade grunder.

Vad nämnden anfört i fråga om avvecklingen av de statliga subventionerna

på mjölk föranleder icke för närvarande något uttalande från min sida.

Vad härefter angår konsumtions mjöl k en gäller fortfarande den

bestämmelsen, att sådan mjölk med vissa undantag icke må saluhållas eller

överlåtas, med mindre den standardiserats till en fetthalt av 3 procent, dock

med undantag för skum- och kärnmjölk. Efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t har nämnden dessutom medgivit försäljning i kapsylförsedd glasflaska

av mjölk, som standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent. Försäljningen

har under sistlidna regleringsår utgjort endast drygt 3 procent av totalförsäljningen

från mejeri av konsumtionsmjölk men har därefter ökat till

omkring 4,5 procent. Nämnden har erinrat, att den förra året i anslutning

till en framställning av lantbruksstyrelsen om upphävande av bestämmelserna

om viss högsta fetthalt förklarade sig dela styrelsens uppfattning, att

tillräckliga skäl icke längre förelåg att bibehålla dessa. Jag fann mig då icke

kunna biträda nämndens förslag i fråga om annan mjölk än skum- och

kärnmjölk. Sedan numera inom inrikesdepartementet tillkallats särskilda

sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens

beskaffenhet och därmed sammanhängande spörsmål, därvid

bland annat torde komma att beröras den nuvarande ordningen med kvalitetsbetalning

av mjölk och dilhörande frågor, är jag icke heller nu beredd

att förorda att nyssnämnda bestämmelser helt avskaffas. Ett ytterligare skäl

för denna min inställning är, att jag i det följande kommer att föreslå att

normalpriset på konsumtionsmjölk skall upphävas.

Prisbildningen på smör bör enligt nämndens mening från och med

nästa regleringsår lämnas fri, varvid priset på runmärkt smör vid försäljning

från smörtillverkande mejeri förutsättes komma att liksom hittills

regleras genom en riksnotering, som sättes av Svenska mejeriernas riksförening

samtidigt med en notering för omärkt mejerismör. I fråga om differentieringen

av priserna på runmärkt och omärkt smör avses vissa nya

regler skola tillämpas. Kostnaderna för lagring av smör samt för förlusterna

på exporten av smör och andra mejeriprodukter har nämnden vidare för
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

utsatt skola bestridas av tillgängliga medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål.

Riksföreningen föreslås emellertid även nästa regleringsår

skola mot viss ränta erhålla rörelsemedel, motsvarande det inlagrade smörets

värde. Vad sålunda anförts föranleder ingen erinran från min sida.

Nämnden föreslår vidare, att normalpriserna på konsumtions

mjöl k, skum- och kärnmjölk samt grädde skall upphävas.

Härvid har förutsatts, att övergången till en fri prisbildning skall ske i

enlighet med en senare mellan nämnden och Svenska mejeriernas riksförening

träffad överenskommelse, vilken skall lämna garantier för en i genomsnitt

oförändrad prisnivå bortsett från vissa lokala prisjusteringar. Iakttagandet av

denna bestämmelse skall utgöra villkor för att utfå mjölkpristillägg. Som förut

nämnts skall riksföreningen under nästa regleringsår själv bära räntekostnaderna

för av staten tillhandahållna rörelsemedel vid lagring av smör.

Jordbrukets utgifter härför skall kompenseras genom att riksföreningen

inom ramen av ett totalbelopp av 1,5 miljon kronor skall äga rätt att efter

samråd med nämnden lämna mejeri tillstånd att verkställa erforderliga

lokala prishöjningar på mjölk vid försäljning till handlande. Vidare föreslår

nämnden, att stoppriserna på torrmjölk i olika handelsled skall slopas

från och med nästa regleringsår.

För egen del kan jag i princip ansluta mig till vad nämnden anfört i fråga

om övergången till en friare prisbildning på konsumtionsmjölk, skum- och

kärnmjölk, grädde samt torrmjölk. Jag förutsätter därvid i likhet med nämnden,

att kungörelsen den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa bestämmelser

angående handeln med mjölk samt nämndens med stöd härav utfärdade

bestämmelser tills vidare skall i huvudsak gälla.

Nämndens förslag beträffande priserna på och regleringen i fråga om

ost under nästa regleringsår kan jag likaledes i huvudsak godtaga.

Beträffande regleringen av priserna på mjölk och mejeriprodukter vill jag

allmänt sett framhålla, att vad jag anfört väsentligen tar sikte på förhållandena

i producentledet och vid försäljning till återförsäljare. Statens priskontrollnämnd

har i sitt förut omförmälda yttrande till jordbruksnämnden

bland annat berört vissa frågor om reglering av handelsmarginalerna vid försäljning

av här ifrågavarande produkter. Jag delar i princip uppfattningen,

att dessa marginaler icke bör behandlas annorlunda än dylika marginaler

inom andra varuområden. Frågan om prisreglering bör sålunda härvidlag

bedömas enligt de allmänna principer och riktlinjer, som tillämpas enligt

gällande prisregleringslag.

Vad nämnden i övrigt anfört angående regleringen av mjölk och mejeriprodukter

föranleder icke någon erinran från min sida. I

I detta sammanhang torde jag få taga upp frågan om nämndens clearingkassa

för ost. Nämnden har under hänvisning till, bland annat, att prisclearing

beträffande ost icke varit aktuell sedan år 1952 föreslagit, att kassan

nu skall avvecklas. Med hänsyn till att de behållna medlen i kassan

uppkommit genom avgiftsbeläggning av en inhemsk mejeriprodukt, bör

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

enligt nämndens mening dessa medel få stå till förfogande för lämpliga

åtgärder inom mejerihanteringen och därvid enligt nämndens bestämmande

användas till, bland annat, konsumentupplysande och lcvalitetsbefrämjande

åtgärder i fråga om mejeriprodukter. Vad nämnden sålunda anfört

har jag intet att invända mot.

Konstgödselregleringen.

Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om konstgödselregleringen föranleder

ingen erinran från min sida. Jag kan även biträda nämndens förslag

att snarast återföra kvarstående tillgångar i nämndens clearingkassa för

konstgödsel m. in. till anslaget för Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

Fettvaruregleringen.

Vid 1953 års riksdag fattades beslut om att det då tillämpade regleringssystemet

på fettvaruområdet skulle ersättas med ett nytt system. Beslutet

innebar, att de fettvaror, som hade betydelse för den statliga jordbruksregleringen,

utbröts ur kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt

importförbud och inordnades under en särskild författning. Linfrö

och icke härdad linolja undantogs dock från de fettvaror, som sålunda gjordes

till föremål för särskild reglering.

Det nya systemet avsågs skola träda i kraft den 1 juli 1953. På begäran

av skilda sammanslutningar och företag inom fettvarubranschen förklarade

emellertid Kungl. Maj :t, som har bemyndigande att avgöra i vad mån

införselregleringen skall äga tillämpning, i beslut den 26 juni 1953, att hinder

icke mötte för uppskov med ikraftträdandet till den 1 september samma

år. Förutsättningen härför var, att importörerna var villiga att under

anståndstiden erlägga clearingavgift i enlighet med det tidigare systemet.

Så skedde även.

Vad härefter angår linfrö och icke härdad linolja anmälde jordbruksnämnden

i skrivelse den 12 juni 1953, bland annat, att en avveckling av

regleringen å dessa fettvaror den 1 juli 1953 skulle medföra en icke tidigare

angiven förlust för clearingkassan för fettvaror å drygt 7 miljoner kronor.

I detta sammanhang må även nämnas, att Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag,

som skulle komma att övertaga det huvudsakliga ansvaret för

linoljeförsörjningen i landet i och med avvecklingen av clearingsystemet,

icke ansåg sig kunna övertaga statens lager av linfrö och linolja omedelbart

vid en dylik avveckling. Vid nu angivna förhållanden ansåg nämnden, att

clearingsystemet för linolja med stöd av importkungörelsen och Kungl.

Maj :ts brev den 10 januari 1941 angående reglering av införseln av vissa

fettvaror in. in. borde bibehållas intill utgången av februari 1954. Sedan

nämnden efter förhandlingar beslutat upphäva importregleringen för linolja

från och med den 1 december 1953, fann Kungl. Maj:t i beslut den

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

6 november 1953 gott lämna utan erinran, att regleringssystemet för linolja

bibehölls intill utgången av sistnämnda månad.

Enligt 1953 års riksdagsbeslut skall intäkterna av regleringsavgiften för

importerade fettråvaror in. m. tillföras statskassan och utgifterna för regleringsbidragen

belasta densamma. Intäkter av och kostnader för den inhemska

oljeväxtskörden skall tills vidare redovisas till clearingkassan för

fettvaror.

Bruttoinkomsterna av regleringsavgifterna på importerade fettvaror har,

såsom framgår av redogörelsen i årets statsverksproposition, beräknats till

för innevarande budgetår 63 miljoner kronor och för nästa år 81 miljoner

kronor. Utgifterna för restitutioner och regleringsbidrag i samband med

fettregleringen har samtidigt beräknats till 20 respektive 28 miljoner kronor.

Nettoinkomsten för de båda budgetåren utgör med utgångspunkt härifrån

43 respektive 53 miljoner kronor. Nämnden framhåller, att dessa beräkningar

av olika skäl måste bli approximativa, och upplyser att, såvitt nuvarande

förhållanden ger vid handen, nettoinkomsten för innevarande budgetår

icke bör anges till högre belopp än 40 miljoner kronor.

Clearingkassan för fettvaror kan enligt nämnden per den 30 juni 1954

beräknas visa en behållning av omkring 45 miljoner kronor. Nämnden föreslår,

att clearingbemyndigandet beträffande inhemska vegetabiliska oljor

skall bestå även under budgetåret 1954/55. Tekniska möjligheter anses

nämligen saknas för att redan i år övergå till den individuella prissättning

olika fröpartier emellan efter oljehalt, som utgör en förutsättning för

att övergå från nuvarande clearingprissystem till ett system med avgifter

på inhemsk olja efter liknande grunder, som gäller för importerade fettråvaror.

Nämnden beräknar clearingkassans inkomster under budgetåret

1954/55 vid nuvarande system till 25 miljoner kronor och utgifterna till

5 miljoner kronor. Kassans behållning den 30 juni 1955 skulle sålunda uppgå

till 65 miljoner kronor. Såsom nämnden framhållit är emellertid beräkningarna

mycket osäkra.

Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

Förslag till disposition av kassans behållning i samband med avvecklingen

vid utgången av budgetåret 1954/55 bör lämnas i den proposition angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, som torde komma att framläggas

för nästa års riksdag. Vidare torde, liksom hittills, förskott få lämnas

ur clearingkassan för finansiering av inlösningen av 1954 års garanterade

oljeväxtskörd. Dessa förskott bör förräntas efter samma normer,

som föreslås gälla för anslaget å riksstaten till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Vad nämnden därutöver anfört i fråga om avvecklingen av linfrö- och Iinolj

eregleringen föranleder ingen erinran från min sida.

Härefter torde jag få anmäla förut omförmälda framställningar av dels

jordbruksnämnden den 20 februari 1953, dels Aktiebolaget Sveriges förenade

konservfabriker den 27 juli samma år.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj ds proposition nr 180.

Jordbruksnämnden erinrar i sin skrivelse om att under år 1950 med stöd

av kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid

utförsel av vissa varor upptogs utjämningsavgift vid export av socker och

sockerhaltiga produkter. Avgiften utgjorde skillnaden mellan importkostnaden

för socker, inklusive tull, och det inhemska priset för socker. För tillverkningen

av sockerhaltiga exportprodukter, bland annat bakmassa, tillhandahölls

utländskt socker. Tillverkare kunde därigenom enligt tullrestitutionsförordningen

vid utförsel erhålla restitution för den del av avgiften,

som beräknades motsvara tullen på socker. Under tiden den 7 september—■

4 oktober 1950 kunde Svenska sockerfabriks aktiebolaget emellertid till

följd av en utav nämnden anbefalld upplagring av utländskt socker icke tillhandahålla

sådant socker för tillverkningen av bakmassa för export. På

framställning av Svenska fetlindustriernas råvaru- och importförening

u. p. a. anhöll nämnden därför den 8 juli 1952 — under hänvisning till,

bland annat, att den totala kvantiteten importerat socker under år 1950

översteg den kvantitet socker, som under samma år exporterades — hos

generaltullstyrelsen, att styrelsen måtte till föreningen utbetala mot importtullen

svarande restitution för de kvantiteter svenskt socker, som använts

för framställning av bakmassa för export under år 1950 eller 102 190 kronor

70 öre. Styrelsen förklarade i skrivelse till nämnden den 7 augusti 1952,

att den med hänsyn till gällande bestämmelser icke kunde medgiva den begärda

restitutionen i form av tullrestitution. I sin framställning den 20

februari 1953 har nämnden hemställt, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj :t

måtte bemyndiga styrelsen att till föreningen av tullmedel utbetala det tidigare

angivna beloppet. Styrelsen har i yttrande den 29 oktober 1953 åberopat

sin skrivelse till nämnden den 7 augusti 1952.

I likhet med jordbruksnämnden anser jag, att Svenska fettindustriernas

råvaru- och importförening u. p. a. bör erhålla restitution, motsvarande importtullen,

för det svenska socker som använts till bakmassa för export under

år 1950. Jag biträder därför nämndens framställning i sådant syfte. Till

föreningen bör sålunda återbetalas ett belopp av 102 190 kronor 70 öre.

Medel för ändamålet torde få utgå ur det belopp å 1 miljon kronor av clearingkassan

för kolonialvaror, som enligt vad jag i det föregående föreslagit

skall avsättas för vissa bidrag vid export av sockerhaltiga varor.

Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabrikers framställning avser återbäring

av accis för matolja, ingående i fiskkonserver, som under tiden den

1 juli—31 december 1953 utförts ur riket.

Med anledning av framställningen får jag erinra om att Kungl. Maj:t tidigare,

med stöd av 9 § andra stycket förordningen den 7 juni 1935 (nr 259)

om accis å margarin och vissa andra fettvaror medgivit bolaget att vid utförsel

av fiskkonserver erhålla återbäring av accis, som erlagts för i exportvaran

ingående matolja. Senast har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 januari

1953 medgivit bolaget dylik återbäring för fiskkonserver, som skulle

komma att utföras under tiden den 1 januari—30 juni 1953. Den 5 juni

1953 utfärdades emellertid en förordning (nr 396) å accis å fettemulsion

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

m. m., vilken trädde i kraft den 1 juli samma år och genom vilken förordningen

om accis å margarin och vissa andra fettvaror upphävdes. Någon

föreskrift om att återbäring av accis, som erlagts enligt margarinaccisförordningen,

skulle kunna medgivas efter den 30 juni 1953, intogs icke i övergångsbestämmelserna

till den nya förordningen.

Kontrollstyrelsen, som avgivit utlåtande över framställningen, har framhållit,

att vid bedömandet av förevarande framställning hänsyn torde böra

tagas till det förhållandet, att andra förbrukare av vegetabiliska oljor före

den 1 juli 1953 av Kungl. Maj :t erhållit generellt medgivande till återbäring

av accis gällande till och med utgången av år 1953 och — i enstaka fall —

jämväl för år 1954. Dessa har sålunda erhållit och erhåller alltjämt accisåterbäring

vid export efter den 30 juni 1953 av varor, innehållande accisbelagd

olja. Vidare upplyser styrelsen, att enligt från bolaget under hand

inhämtade uppgifter det accisbelopp, som skulle komma i fråga till återbäring,

kan beräknas uppgå till cirka 900 kronor. Såvitt av en inom styrelsen

verkställd undersökning framgår är det möjligt, att även andra förbrukare

av accisbelagd olja kommer att begära accisåterbäring för tiden efter

den 30 juni 1953.

Enligt kontrollstyrelsens mening får det anses skäligt, att möjlighet att

erhålla återbäring av accis, varom här är fråga, beredes jämväl den, som

efter juni månads utgång 1953 exporterar produkter, innehållande accisbelagd

olja, men som icke dessförinnan erhållit Kungl. Maj :ts medgivande

att erhålla återbäring vid utförsel efter nämnda tidpunkt. Även synes den,

som erhållit dylikt medgivande med giltighet till viss tidpunkt efter den 30

juni 1953, böra erhålla möjlighet att få förnyat medgivande. Styrelsen hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att

för fettvara som ingår i exporterade produkter medgiva återbäring av accis

som erlagts enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin

och vissa andra fettvaror.

Mot kontrollstyrelsens förslag om återbäring av accis, som erlagts enligt

margarinaccisförordningen, har jag intet att erinra. I enlighet med förslaget

torde riksdagens bemyndigande därtill böra inhämtas. I

I detta sammanhang torde jag få taga upp frågan om vissa ändringar i

förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av

fettråvaror och fettvaror, m. m. Såsom nämnden framhållit, bör Kungl.

Maj :t för att kunna upprätthålla det nya prisgarantisystemet för inhemskt

oljeväxtfrö erhålla bemyndigande att, om så erfordras, ålägga margarinfabriker

och andra tillverkare av födoämnen med en mera väsentlig tillsats

av fett skyldighet att i tillverkningen i viss omfattning använda oljor

m. m. av inhemskt oljeväxtfrö. Vidare bör — för att förbereda övergången

från clearingpris- till avgiftssystem i enlighet med vad som förut anförts

— de bestämmelser, som möjliggör avgiftsbeläggning av inom riket utvunna

fetter, oljor och fettsyror, omformuleras så att de otvetydigt omfattar

även dylika fettvaror, som utvunnits av inhemsk råvara. Vad härefter

angår införseln av tullfria fettvaror bör även dylika få uppläggas på tran
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

situpplag, om importören så önskar för att erhålla uppskov med erläggande

av regleringsavgift. Vidare bör de av jordbruksnämnden i cirkulär utfärdade

bestämmelserna om att resande utan tillstånd skall äga införa mindre kvantiteter

fettvaror för sitt eget och sin familjs eller närstående personers

behov inarbetas i förordningen. Nämndens förslag att den nuvarande införselbegränsningen

skall ändras från 10 kronors värde till 5 kilogram synes

lämpligt och överensstämmer med vad som gäller enligt margarinförordningen.

Jag förordar därför, att ändring vidtages i 2 § förordningen angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. m. i enlighet

med det anförda. Därigenom torde tillräckliga möjligheter föreligga för att

kunna komma till rätta med missbruk. Att såsom nämnden föreslagit såsom

ytterligare förutsättning för rätt till fri införsel stadga, att resan uppenbarligen

icke företagits i huvudsakligt syfte att införa varan, kan jag däremot

icke förorda. Av det anförda följer, att jag icke kan biträda den av Kooperativa

förbundet margarinfabriken aktiebolag in. fl. gjorda framställningen,

innebärande att den fria införseln av margarin skall helt slopas eller åtminstone

begränsas till ett kilogram.

Förslag av nu angivet innehåll — innefattande även vissa ändringar av

övervägande redaktionell art — till förordning om ändring av förordningen

den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. in. torde få föreläggas riksdagen till antagande.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1955 års skörd.

Jordbruksnämnden har upplyst, att nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

enats om att i fråga om brödsäd och oljeväxter av 1955 års

skörd, i vad avser för inhemsk konsumtion erforderliga kvantiteter, föreslå

att före sådden måtte fastställas riktpriser, vilka skall gälla med vissa förbehåll

för de ytterligare ändringar, som kan föranledas av att priserna på

andra jordbruksprodukter kan komma att ändras vid de sedvanliga vårförhandlingarna.

Jag har intet att erinra häremot. Kungl. Maj:t torde sålunda

böra erhålla riksdagens bemyndigande att redan före höstsådden 1954

fastställa sådana riktpriser för höstvete, höstråg, höstraps och höstrybs av

1955 års skörd. Avsättning till dessa priser skall emellertid garanteras endast

såvitt angår en brödsäds- respektive oljeväxtfrökvantitet, motsvarande

det inhemska avsättningsutryminet.

Förslag till riktpriser bör föreläggas Kungl. Maj :t av nämnden efter förhandlingar

med jordbrukets förhandlingsdelegation samt Sveriges oljeväxtodlares

centralförening.

Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagej.

Till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

har å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 beräknats ett belopp av 20

miljoner kronor. Bolaget har sedermera uppskattat sina kostnader under

nästa verksamhetsår till omkring 32 miljoner kronor. Därvid har bolaget,

bland annat, räknat med dels att beredskapslagret av brödsäd skall minskas

från 300 000 till 200 000 ton, vilket med hänsyn till att skillnaden måste

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

exporteras skulle föranleda en kostnad av omkring 13 miljoner kronor, dels

ock att här ifrågavarande anslag skall belastas med utgifter å tillhopa cirka

1,5 miljon kronor för fraktbidrag för transport av fodervaror till vissa delar

av norra Sverige.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat i fråga om spannmålsbolagets

verksamhet, torde emellertid såsom jordbruksnämnden föreslagit kostnaderna

för bolagets verksamhet under nästa år kunna beräknas till sammanlagt

11 miljoner kronor. Av detta belopp avses 6 miljoner kronor för

nedskrivning av de bokförda värdena på beredskapslagret av brödsäd med

2 kronor per deciton eller ungefär till de nettopriser, som odlarna torde komma

att erhålla för 1954 års skörd, samt 4,5 miljoner kronor för kostnader

i samband med beredskapslagring under ett övergångsskede. Någon reservation

torde icke komma att finnas å förevarande anslag. Såsom förut nämnts

bör emellertid till bolaget överföras ett belopp av omkring 3,8 miljoner kronor,

som influtit genom utjämningsavgifter för i huvudsak spannmål och

spannmålsprodukter.

Förevarande anslag torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med

(11—3,8 =) i avrundat tal 8 miljoner kronor. Därest bolagets andel i kostnaderna

för beredskapslagringen under nästa regleringsår skulle bli större

än vad här beräknats, torde i enlighet med nämndens förslag det överskjutande

beloppet få bestridas ur förslagsanslaget till Omkostnader för statlig

inköps- och försäljningsverksamhet. Såsom nämnden anfört kan bolaget

tänkas komma att ändra benämning i samband med den förestående omläggningen

av verksamheten. En dylik ändring bör givetvis icke utgöra hinder

för bolaget att få disponera anslaget.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

har i årets statsverksproposition upptagits ett beräknat belopp

av 3 miljoner kronor. Härav har 1 miljon kronor avsetts för utgifter i

samband med avvecklingen av den statliga lagringen av köttvaror samt 2

miljoner kronor för beredskapslagringen av socker och annan beredskapslagring

(av kaffe, risgryn in. in.). Jordbruksnämnden har upplyst, att det

nu icke föreligger någon anledning att ändra denna beräkning.

Vid bifall till den i det föregående förordade omläggningen av den beredskapslagring,

som nu omhänderhas av Svenska spannmålsaktiebolaget, bör

emellertid — samtidigt som medelsbehovet för bolaget minskas —- medel

ställas till nämndens förfogande för att täcka förluster och övriga kostnader

för dylik lagring av spannmål, oljekraftfoder, mjöl, ärter och bönor. Behovet

av medel för lagring av spannmål och oljekraftfoder under nästa regleringsår,

i den mån denna under en övergångsperiod icke kommer att belasta

bolaget, har nämnden beräknat till 12,5 miljoner kronor samt för lagring

av mjöl, ärter och bönor till omkring 0,4 miljon kronor. Nämnden

framhåller emellertid, att svårigheten att under övergångstiden fördela kost
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

naderna mellan nämnden och bolaget gör beräkningen osäker, varför det

angivna beloppet kan komma att behöva överskridas. I så fall kommer

uppenbarligen en däremot svarande besparing att göras å de för bolaget beräknade

medlen.

För budgetåret 1954/55 torde sålunda ifrågavarande anslag böra uppföras

med ett belopp av (3 + 12,5 + 0,4 =) i runt tal 16 miljoner kronor.

Statliga rörelsemedel till lagrings- och inlösningsverksamhet.

Såsom jordbruksnämnden framhållit bar på kapitalbudgeten under Fonden

för förlag till statsverket till lagring av jordbruksprodukter anvisats

investeringsanslag till livsmedelskommissionens och sedermera nämndens

förfogande på sammanlagt 163 175 000 kronor. Vidare har under samma

fond anvisats ett anslag på 50 miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Nämnden har beräknat, att dessa medel behöver stå till förfogande

för ändamålen även under nästa budgetår men att någon ytterligare medelsanvisning

icke torde vara erforderlig. Emellertid har nämnden, bland annat

på grund av den av mig tidigare förordade omläggningen av brödsädsregleringen,

föreslagit vissa omdispositioner inom det förstnämnda anslagets

ram. Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

Svenska spannmålsaktiebolaget förfogar för närvarande över statliga rörelsemedel

å tillhopa 255 miljoner kronor i form av krediter hos riksbanken

och riksgäldskontoret. Nämnden hemställer, att dessa krediter i samband

med överflyttningen av beredskapslagringen av brödsäd, majs och annat

oljekraftfoder än linfrökakor samt överflyttningen av inlösningsverksamheten

i fråga om brödsäd — med undantag för ett belopp, avsett för lagringen

av mjöl, ärter, bönor och linfrökakor, vilket föreslås bli avvecklat —

skall överföras å den nya föreningen pa brödsädsomradet, allteftersom ifragavarande

beredskapslager övertages av denna samt bolaget utförsäljer sina

lager av importerad spannmål och spannmål av tidigare ars skördar. Av

rörelsemedlen — efter avdrag av nyssnämnda belopp beräknade till 250

miljoner kronor — anser nämnden, att förslagsvis 35 miljoner kronor bör

stå till förfogande i form av checkräkningskredit mot säkerhet av riksgäldskontoret.

Nämnden har förutsatt att, i den mån sådan kredit beviljas hos

riksbanken, villkoren skall bli desamma som för närvarande gäller för motsvarande

kredit till bolaget. För hela det återstående beloppet — 215 miljoner

kronor — bör riksgäldskontoret ställa rörlig kredit.

Det är uppenbart, att föreningen kommer att ha behov av rörelsemedel

till mycket betydande belopp. I vad mån dessa medel kan komma att understiga

vad som stått till spannmålsbolagets förfogande torde icke vara möjligt

att bedöma för närvarande. Såsom riksbanksfullmäktige framhållit föreligger

det emellertid nu större anledning alt noggrant pröva medelsbehovet

än när fråga var om medel till ett rent statligt bolag. Jag delar därför riksbanksfullmäktiges

åsikt, att frågan om anvisande av medel till föreningen

bör prövas av Kungl. Maj:t successivt under regleringsåret inom en av riks
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

dagen medgiven ram. Denna ram torde, tills närmare erfarenhet vunnits,

böra fastställas till 225 miljoner kronor. Härav bör enligt min mening 190

miljoner kronor ställas till förfogande av riksgäldskontoret i form av en

rörlig kredit samt återstoden, 35 miljoner kronor, såsom checkräkningskredit

av riksbanken eller affärsbank mot säkerhet av riksgäldskontoret. Det

torde få ankomma på riksgäldsfullmäktige, såvitt angår den rörliga krediten,

samt — i den mån kredit lämnas av riksbanken — på riksbanksfullmäktige

att bestämma villkoren för krediten. Jag har intet att erinra mot vad riksgäldsfullmäktige

anfört därom, att dessa bör få yttra sig, innan högre belopp

än 140 miljoner kronor får disponeras av den rörliga krediten.

Vissa författningsändringar.

\ ad först angår förslaget till förordning om ändring i förordningen den

8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. in. må framhållas, att detta förslag, såvitt

avser texten, innebär ett förtydligande av det i 4 § sista stycket införda

stadgandet om rätt för tillståndsmyndigheten att meddela allmänna bestämmelser

om undantag från licenstvånget. Efter den föreslagna ändringen

vinnes överensstämmelse med motsvarande stadganden i importförbudskungörelsen

och framgår klart, att förordnanden om licensfri import kan

givas i anslutning till den successiva avvecklingen av de kvantitativa importregleringarna.

Förslaget innebär i övrigt -—- bortsett från justeringar

utan saklig betydelse —- att i den vid förordningen fogade bilagan såsom nya

varor intages sockerkulör och, såsom förut anförts, vissa slag av hampa.

Beträffande dessa varuslag erhålles härigenom ett underlag för förordnanden

om införselavgift. I fråga om sockerkulör kan därmed den kvantitativa

importbegränsningen bortfalla.

Förslaget till förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr

365) angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

in. nr. innebär — bortsett från vissa smärre justeringar i fråga

om ägg och äggula — att motsvarande bestämmelser om rätt att medgiva

undantag från licenstvång, som förordats i fråga om införsel, även föreslås

beträffande export.

Nu gällande författning om prisregleringen för vete och råg medger ej

enligt sin lydelse uttagande av förmalningsavgift för vete, som användes vid

tillverkning av veteflingor och liknande produkter. Enär det ej kan anses

motiverat att från förmalningsavgift undantaga denna tillverkning, föreslås

en komplettering av förordningen angående prisregleringen för råg och

vete.

Den föreslagna ändringen i förordningen angående avgift för fettvaror,

som användes för tillverkning av fettemulsion m. in., innebär att bestämmelserna

om minimiavgift vid tillverkning av grädde av smör respektive konstgrädde

av andra fettråvaror än mjölkfett sammanföres, så att endast en

minimiavgift skall erläggas, även om båda slagen av tillverkning har förekommit.

Den av Sveriges konditorförening gjorda framställningen blir därmed

tillgodosedd.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Beträffande förslaget till förordning om tillverkningsavgift å oljekraftfoder

och förslaget till ändring av förordningen om införseln av fettråvaror

och fettvaror in. m. samt i fråga om de föreslagna författningsändringarna

i övrigt torde jag härutöver få hänvisa till vad jag anfört i det föregående.

I enlighet med det anförda torde förslag till dels förordning om ändring

i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av

vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m., dels förordning om ändring

i förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående reglering av utförseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m., dels förordning om

ändrad lydelse av 2, 10, 11 och 12 §§ förordningen den 5 juni 1953 (nr 375)

med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete, dels

förordning om avgift å oljekraftfoder, dels förordning om ändring i förordningen

den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m., dels ock förordning om ändrad lydelse av 2 §

förordningen den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som

användas för framställning av fettemulsion m. m. få föreläggas riksdagen

till godkännande.

I enlighet med nämndens förslag har jag för avsikt att senare föreslå

Kungl. Maj :t upphävande av kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87) med

vissa bestämmelser om handeln med vete och råg.

Anslagsäskanden.

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna

för prisreglerande åtgärder för nästa regleringsår uppgå till i runt

tal 200 miljoner kronor. Av detta belopp avser cirka 190,5 miljoner kronor

allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar av landet samt

leveranstillägg, 1,9 miljoner kronor stöd åt odlingen av lin och hampa, 1,5

miljoner kronor fraktbidrag för fodersändningar till norra Sverige och 6 miljoner

kronor diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Enligt

vad jordbruksnämnden anfört, är sistnämnda belopp bland annat avsett att

användas till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter samt till kostnaderna för stödet till ullproduktionen,

ävensom — vid övergången till det nya regleringsåret — för ersättning av

förluster i samband med lagring och annat omhändertagande av köttvaror.

Vidare skall dessa medel tagas i anspråk för att bestrida vissa kontroll- och

försökskostnader i samband med främjandet av kvalitetsodling av matpotatis.

Såsom framgår av det föregående skall Lill prisregleringsanslaget överföras

ett belopp av cirka 0,5 miljon kronor från clearingkassan för konstgödsel

m. in.

Förutom nu omförmälda anslag bör, i enlighet med vad förut förordats,

äskas dels till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 8 miljoner kronor, dels till Statlig

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 16 miljoner kronor.

Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att spannmålsbolagets

krediter hos riksbanken och riksgäldskontoret i enlighet med vad

förut angivits överflyttas till den nya föreningen för handhavande av brödsädsregleringen

in. m.

Vad beträffar riksstatens inkomstsida för budgetåret 1954/55 synes såsom

nämnden anfört ett belopp av 53 miljoner kronor böra tillföras denna

såsom nettoinkomst av regleringsavgifter för fettvaror. Vidare bör i enlighet

med nämndens förslag ett belopp av cirka 2,5 miljoner kronor, utgörande

vissa ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter

och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö, såsom inkomst tillföras

titeln Diverse kapitalfonder.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förslaget beträffande omläggning av organisationen

av de prisreglerande åtgärderna på spannmålsoch

oljeväxtmarknadens område;

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit

i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, såvitt angår försäljning

för inhemsk förbrukning, fastställa priser på brödsäd och

oljeväxter av 1955 års skörd i enlighet med förut angivna

grunder;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att för fettvara, som ingår

i exporterade produkter, medge återbäring av accis, som erlagts

enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis

å margarin och vissa andra fettvaror;

dels å rikstaten för budgetåret 1954/55 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 200 000 000 kronor;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 8 000 000

kronor;

c) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försaljningsverksamhet ett förslagsanslag av

16 000 000 kronor;

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla

den föreslagna föreningen för handhavande av

brödsädsregleringen in. in. en rörlig kredit av 190 000 000

kronor samt ställa säkerhet för kredit åt föreningen å checkräkning

i riksbanken eller affärsbank intill ett belopp av

35 000 000 kronor;

dels ock lämna utan erinran vad som anförts i fråga om

jordbruksnämndens clearingkassor;

2) att förslagen till följande förordningar måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande:

a) förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951

(nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m.;

b) förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1952

(nr 365) angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m.;

c) förordning om ändrad lydelse av 2, 10, 11 och 12 §§

förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser

angående prisregleringen för råg och vete;

d) förordning om avgift å oljekraftfoder;

e) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953

(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och

fettvaror, m. in.; samt

f) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den

5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas

för framställning av fettemulsion m. in.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

1*

Bilaga 1.

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område.

Beträffande de regleringsåtgärder på jordbrukets område, som från statsmakternas

sida företagits till och med första kvartalet 1953, hänvisas utöver

vad i det följande anförs, till Kungl. Maj :ts proposition nr 224/1953,

bilaga 1. Den redogörelse som lämnas här nedan avser, där ej annat framgår

av sammanhanget, motsvarande åtgärder för tiden från och med andra

kvartalet 1953 till mitten av februari 1954. Specificerade uppgifter lämnas för

regleringsåtgärderna inom följande varuområden, nämligen brödsäd, fodermedel,

lin och hampa, fettråvaror och fettvaror, potatis, socker, mjölk- och

mejeriprodukter, ägg, köttvaror och ull, varjämte en sammanfattande redogörelse

lämnas för införselavgifterna på jordbruksregleringens område. Någon

exportutjämningsavgift enligt kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156)

har icke utgått under den tid, varom nu är fråga.

Brödsäd. Rätten att till vem som helst sälja eller på annat sätt överlåta

brödsäd har under regleringsåret 1952/53 och därefter icke varit föremål

för någon begränsning. För närvarande får således alla slag av spannmål

fritt överlåtas. Enligt kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87) kvarstod dock

nämndens bemyndigande att besluta om begränsning av rätten att yrkesmässigt

överlåta brödsäd.

Enligt kungörelse den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser om

förmalning av vete och råg in. in., upphävd från och med den 1 augusti 1953

genom nedannämnda förordning SFS 1953 nr 375, ägde jordbruksnämnden

föreskriva, att i brödsäd, som användes vid handelsförmalning, skulle ingå

vissa myckenheter av olika slag av vete och råg. Någon föreskrift härom har

icke utfärdats av nämnden. Enligt andra bestämmelser i samma kungörelse

föreskrevs skyldighet för den som bedrev handelsförmalning av råg och vete

att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden. Rapportskyldighet

föreskrevs även för vissa spannmålshandlare. Av nämnden lämnade

föreskrifter för regleringsåret 1953/54 framgår av cirkulär nr 49/1953.

Med stöd av kungörelse den 27 augusti 1951 (nr 608) om skyldighet att

lämna uppgifter angående s. k. löneförmalning av vete och råg, likaledes

upphävd genom nyssnämnda förordning, har nämnden i cirkulär nr 51/1953

föreskrivit skyldighet för den, som yrkesmässigt bedriver förmalning av

brödsäd mot ersättning i form av lön eller tull, att lämna uppgift om sådan

förmalning för regleringsåret 1952/53. Med hänsyn till att regleringsåret

1953/54 för brödsäd började redan den 1 augusti 1953 avser uppgifterna för

regleringsåret 1952/53 tiden 1 september 1952—31 juli 1953 (11 månader).

Från och med ingången av regleringsåret 1953/54 har i stället för tidigare

författningsbestämmelser i övrigt gällt förordningen den 5 juni 1953

(nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete

samt kungörelsen den 30 juni 1953 (nr 525) om tillämpning i vissa delar

av förordningen. Nämnden har i anslutning till kungörelsen, i cirkulär nr

1* Bihang till riksdagens protokoll 190b. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

49/1953, meddelat bestämmelser om uttagande av s. k. förmalningsavgift

från och med den 1 augusti 1953. Sådan avgift utgår för råg och vete, som

används för tillverkning av mjöl, och för vete, som används för tillverkning

av gryn. Förmalningsavgiftens storlek, som enligt förordningen må utgöra

högst 5 kronor per 100 kilogram vete och råg, har för regleringsåret 1953/

54 bestämts till 3 kronor per deciton. De medel, som inflyter i iorm av förmalningsavgifter,

avsätts till en särskild regleringskassa, vilken är avsedd

att tagas i anspråk för att täcka eventuella förluster i samband med export

av spannmål. De avgiftsmedel, som influtit under augusti månad 1953,

har emellertid, i den mån de avsett förmalning av gammal skörd, utbetalats

till Svenska spannmålsaktiebolaget. Medlen har använts som bidrag till en

prisfallsersättning, som jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 17 juli 1953 tillerkänts

kvarnarna i anledning av en sänkning av brödsädspriserna vid

övergången till det nya regleringsåret.

För regleringsåret 1953/54 tillämpas samma system som föregående år

med garantipriser till odlarna, vilket bland annat innebär, att spannmålsbolaget

på villkor, som godkänts av jordbruksnämnden, träffar avtal med

spannmålshandlare och kvarnar om att dessa vid sina inköp av fullgod

brödsäd av normalkvalitet skall betala sådana priser, att de minst motsvarar

de för vissa prisorter fastställda garantipriserna. För 1953/54 har

emellertid den ändringen vidtagits i systemet, att ett gemensamt garantipris

fastställts för höst- och vårvete.

Den successiva prisstegringen har för varje tiodagarsperiod varit 15 öre

under tiden 1 september—10 november 1953. Från och med den 11 november

1953 sänktes den åter till 10 öre för var tionde dag. Den högre prisstegringen

har således i jämförelse med föregående regleringsår tillämpats under två

månader kortare tid.

För regleringsåret 1953/54 har lika litet som för närmast föregående regleringsår

fastställts några bestämda priser vid spannmålshandlares försäljning

till kvarnar eller andra handlande. Spannmålsbolaget har emellertid

gentemot kvarnindustrien utfäst sig att i mån av tillgång försälja brödsäd

till priser, som med visst av jordbruksnämnden godkänt belopp överstiger

garantipriserna till odlarna. Dessa priser baseras på leverans i vissa

importhamnar. Fraktkostnaderna från närmaste importhamn belastar kvarnarna,

oavsett varifrån leverans sker. Systemet medför viss begränsad rörelsefrihet

i prisbildningen. Importhamnar för brödsäd är Stockholm, Norrköping,

Kalmar, Åhus, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Halmstad och Göteborg.

I importhamnarna Norrköping och Åhus innefattas även de närbelägna

kvarnplatserna Djurön respektive Kristianstad. För brödsäd, som

fraktas från Gotland till fastlandet, lämnar spannmålsbolaget under vissa

förutsättningar fraktbidrag med 75 öre per deciton.

I samband med prissänkningarna vid övergången till regleringsåret 1953/

54 lämnades såsom ovan nämnts jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den

17 juli 1953 särskild ersättning, prisfallsersättning, för de förluster, som

uppstod för kvarnarna till följd av sänkningen av brödsädspriserna. Prisfallsersättningen,

som utbetalades för det lager av vete och råg av gammal

skörd, som den ersättningsberättigade ägde den 31 juli 1953 kl. 24,

utgjorde för vårvete 10 kronor 55 öre, för höstvete 10 kronor 20 öre och

för råg 7 kronor 20 öre, allt per deciton. Beträffande utländskt vete beräknades

ersättningen såsom för vårvete om proteinhalten uppgick till lägst

12,5 procent och i annat fall såsom för höstvete. Ersättningen utgick på

en till 16,5 procents vattenhalt omräknad kvantitet och endast för vara,

som uppfyllde de kvalitetsegenskaper, som gällde för spannmålsbolagets

inlösen av brödsäd av 1952 års skörd (cirkulär nr 49/1953).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

3*

Garantipriserna gäller såsom ovan angivits för fullgod brödsäd av normalkvalitet.

I samband med att ett gemensamt garantipris infördes för höstoeh

vårvete har även gemensamma prisregleringsskalor för dessa sädesslag

införts, varvid en viss ändring genomfördes i fråga om prisreglering för

proteinhalt och rymdvikt hos vete ävensom i fråga om prisavdrag för lökförekomst.

Dessutom har föreskrivits maximering av tillåten vattenhalt hos

brödsäd (cirkulär nr 45/1953). De för 1952 års skörd tillfälligt införda

jämkningarna beträffande minimifordringarna för fullgott vete gäller icke

för regleringsåret 1953/54.

För att möjliggöra för utsädeshandeln att upprätthålla en traditionell

export av utsäde av vete och råg har jordbruksnämnden bemyndigat spannmålsbolaget,

att i fråga om statsplomberad vara lämna gottgörelse motsvarande

prisskillnaden mellan det inhemska priset för kvarnarna och det

pris bolaget erhåller vid export av sådan kvarnvara. Bolaget har även bemyndigats

att lämna gottgörelse till kvarnar in. fl. vid export av mjöl, spisbröd

och kex, varvid beloppets storlek beräknas efter den mängd brödsäd

som ingår i ifrågavarande produkter.

Fodermedel. Under sommaren 1953 har utrikeshandeln med oljekraftfoder,

kli, majs och annan fodersäd, vilken tidigare varit centraliserad till

spannmålsbolaget, successivt överförts till handelns egna företag. Avvecklingen

av fodermedelsregleringen var helt genomförd före början av september

nämnda år. Bolagets befattning med dessa varor inskränker sig därefter

till viss beredskapslagring av majs och oljekraftfoder samt utförsäljning

av kvarliggande lager av tidigare inköpta varor. Varorna skall därvid enligt

direktiv från nämnden betinga gällande världsmarknadspriser, i förekommande

fall ökade med belopp, motsvarande tull eller införselavgift.

Genom kungörelse den 30 juni 1953 (nr 567) bemyndigades jordbruksnämnden

att bestämma om införselavgift på vissa fodervaror intill ett belopp

av 8 kronor för 100 kilogram. Med stöd av bemyndigandet har jordbruksnämnden,

för att skydda de inhemska priserna på fodersäd, i cirkulär

nr 48/1953 utfärdat bestämmelser om uttagande av införselavgift från och

med den 5 augusti 1953. Sålunda utgår avgift för bland annat havre, korn,

melass in. fl. fodervaror. Ändringar har vid två tillfällen skett av de i sistnämnda

cirkulär angivna avgiftsbeloppen, varvid avgiften för majs höjts

samt för vissa andra varor sänkts (cirkulär nr 67/1953 och 7/1954. Beträffande

avgiftsbelopp se för övrigt avdelningen »Införselavgifter» här nedan).

Spannmålsbolaget har i samband med avvecklingen av foderinedelsregleringen

upphört att tillverka oljekraftfoderblandningar. Kungörelsen den 29

september 1950 (nr 521) om tillverkning av och handeln med vissa fodermedel

äger fortfarande tillämpning och har erhållit ändrad lydelse enligt

kungörelse den 30 juni 1953 (nr 500), varigenom jordbruksnämnden bemyndigats,

bland annat, alt under vissa förhållanden meddela föreskrift om

lägsta halt av viss fodervara i foderblandning, som saluföres. I cirkulär nr

50/1953 har jordbruksnämnden med stöd av det erhållna bemyndigandet

meddelat bestämmelser med innehåll att saluförd oljekraftfoderblandning

skall innehålla minst 30 procent oljekraftfoder av raps, rybs och/eller senap.

Vid transport från övriga delar av riket till norra Sverige av fodersäd,

vetckli, rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt, med vissa undantag, foderblandningar

utgår fraktbidrag efter grunder, som anges i nämndens cirkulär

nr 49/1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4*

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

Lin och hampa. Stödet åt lin- och hampodlingen har, såvitt avser 1951

års och senare skördar, ordnats så, att före odlingens början ett riktpris

fastställts för halmen. Detta pris, som bestämts med hänsynstagande till priserna

på andra grödor och till önskvärdheten av att erhålla en odling av

avsedd storleksordning, är ej att betrakta såsom ett garantipris. Riktpriset

används vid upprättandet av driftskalkyler för beredningsverken och blir

härigenom grundläggande för storleken av de statsbidrag, som utgår till

nämnda verk (för närvarande i Mellansel, Växjö och Laholm för lin samt i

Visby för hampa) för dessas fiberproduktion. Riktpriserna har för såväl

1951 och 1952 som 1953 års skörd varit för linhalm 27 öre och för liamphalm

15 öre per kilogram. Statsbidragen grundas på beredningsverkens produktionskostnader

samt på utförsäljningspriserna på den beredda fibern.

Bidragen utgår i form av pristillägg för fiber av spinnbar kvalitet, som levererats

till spinnerier in. fl., och är till sin storlek numera genom riksdagsbeslut

maximerade till 75 öre per kilogram för såväl lin- som hampfiber.

Det allmänna pristillägget för linfiber har för 1953 års skörd varit 73 öre

per kilogram fiber av stödberättigad kvalitet, medan pristillägget för hampfiber

av 1953 års skörd utgått med maximibeloppet 75 öre per kilogram. I

fråga om linfiber lämnas dock ett särskilt till sin storlek fixerat extra bidrag

till två av de tre beredningsverken. Det extra bidraget är till det ena av

dessa verk 15 öre och till det andra 55 öre per kilogram fiber av stödberättigad

kvalitet.

Fettråvaror och fettvaror. Genom beslut den 10 april 1953 fastställde

Kungl. Maj:t priser för frö au oljeväxter av 1953 års skörd. I förhållande

till motsvarande priser för 1952 års skörd innebar beslutet en sänkning för

höstraps och höstrybs med 5 öre, för vårraps och vårrybs med 8 öre, för

vitsenapsfrö med 15 öre och för oljelinfrö med 23 öre, allt per kilogram. För

frö av oljedådra av 1953 års skörd har liksom föregående år icke fastställts

något garantipris (priserna framgår av bilaga 3).

Sveriges oljeväxtodlares centralförening u. p. a. har omhänderhaft organisationen

av oljeväxtodlingen och i samband därmed tecknat odlingskontrakt

med odlarna. Enligt avtal med jordbruksnämnden har Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a. haft att ombesörja inköp och försäljning

av oljeväxtfrö. Föreningen har även andra uppgifter, som står i samband

därmed, såsom torkning och lagring m. in. Genom intressentföreningens

rörelse eventuellt uppkommande överskott skall inlevereras till den av centralföreningen

förvaltade clearingfonden, vilken även skall täcka eventuella

underskott (nämndens cirkulär nr 39/1953).

I föregående års översikt angavs, att kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 april 1952 förslagit en omläggning

av fettvaruregleringen. Med anledning av skrivelsen lät Kungl. Maj: t verkställa

en utredning, vars resultat förelädes riksdagen i proposition nr 190/

1953 med förslag till omläggning av ifrågavarande reglering. Riksdagen beslutade

den 27 maj 1953 i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen.

Kungl. Maj :t har därefter den 5 juni 1953 utfärdat förordning (nr 395) angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror in. in. och den 12

augusti 1953 kungörelse (nr 578) med tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda

förordning. Med stöd av bemyndigande i kungörelsen har jordbruksnämnden

utfärdat vissa närmare föreskrifter, vilka återfinns i cirkulär

nr 55/1953 med senare ändringar och tillägg (se 1. ex. nr 60, 65 och 68).

Det nya systemet innebär i huvudsak följande.

Systemet med acciser på andra fettvaror än fettemulsioner har, från och

med den 1 juli 1953, slopats. Samtidigt har accisbeläggningen av fettemul
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

sioner ändrats, varjämte fettvaror, som används för framställning av fettemulsion

in. in. belagts med avgift. I anslutning härtill har även vidtagits

ändringar i fråga om tullen på fettemulsioner (SFS 1953 nr 396, 397, 438,

439 och 480).

Såvitt avser utländska fettråvaror och fettvaror har en omläggning av

det förut gällande regleringssystemet genomförts från och med den 1 september

1953. Därvid har det dittills tillämpade clearingförfarandet beträffande

sådana varor upphört. De utländska fettvarorna och fettvaror tillverkade

av utländska råvaror har i stället belagts med en efter vissa regler föränderlig

regleringsavgift, som direkt tillförs statskassan (den 14 februari

1954 en krona 27 öre per kilogram). I fråga om sådana importerade fettvaror,

som används till icke matnyttigt ändamål eller som återutföres, har i viss

utsträckning öppnats möjlighet till bidrag från statskassan. Bidrag utgår

för närvarande i vissa fall med 95 och i andra fall med 100 procent av den

regleringsavgift, som belöper på varan i fråga. Fettvaruimporten har centraliserats

till eri den 2 juli 1953 konstituerad förening, Svensk Fettimport, ekonomisk

förening, i vilken oljefabriker, raffinaderier och andra industriella

fettkonsumenter är representerade.

För de inhemska oljeväxtprodukterna har tidigare tillämpat clearingprissystem

i stort sett bibehållits, dock med den ändringen, att de clearingbidrag,

som från clearingkassan för fettvaror utbetalas vid export, ersatts

med direkt från statskassan utgående regleringsbidrag av samma slag som

de ovan berörda regleringsbidragen för utländskt fett. Härjämte har möjlighet

skapats att under vissa förutsättningar erhålla dylika regleringsbidrag,

när inhemska oljor och fetter kommer till användning för annat än matnyttigt

ändamål. För inom landet framvunnet slakterifett kan likaledes regleringsbidrag

erhållas, då det kommer till användning för annat än matnyttigt

ändamål eller ingår i vara, som exporteras. Linfrö och icke härdad

linolja omfattas icke av det nya regleringssystemet. För dessa varor har

äldre bestämmelser gällt intill den 1 december 1953, då clearingprissättningen

på linolja upphört. (Nämndens cirkulär nr 55 och 82/1953). — Omläggningen

har även inneburit, att clearingavgiften för margarin bortfallit. Vidare

har bestämmelserna om beslag på och handelsreglering av vissa fettvaror

av särskild betydelse för tillverkning av margarin samt av tvätt- och

rengöringsmedel upphävts (SFS 1953 nr 577).

I samband med genomförandet av den nya fettvaruregleringen verkställdes

inventering och prisutjämning i fråga om industriens och handelns lager

av sådana fettråvaror och fettvaror, vilka belagts med regleringsavgift (SFS

1953 nr 579 samt nämndens cirkulär nr 56 och 61/1953).

Exporten av inhemskt oljeväxtfrö och olja därur har ägt rum efter samma

linjer som under regleringsåret 1951/52. Jordbruksnämnden har sålunda

även under nu ifrågavarande tidsperiod godkänt priser och övriga villkor

för dylik export.

Bland de ändringar i det nya systemet, som vidtagits efter den 1 september

1953, må nämnas, alt fiskkonserver i olja från och med november 1953

undantagits från de nya bestämmelsernas tillämpning (SFS 1953 nr 637

samt nämndens cirkulär nr 68/1953).

Potatis. Enligt Kungl. Maj :ts förordning den 30 juni 1943 om tillverkning

av potatismjöl må tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes

än till förbrukning i eget hushåll icke äga rum ulan tillstånd av statens jordbruksnämnd

(tidigare av livsmedelskommissionen), som äger föreskriva de

villkor, under vilka sådant tillstånd må tillgodonjulas, så ock återkalla tillstånd,

när skäl därtill är. Jordbruksnämnden har vidare att meddela de

opaginerad Kontrollera mot PDF

G*

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

ytterligare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av förordningen.

Med stöd härav har jordbruksnämnden, liksom tidigare, för tillverkningsåret

1953/54 träffal ett — av Kungl. Maj :t den 16 oktober 1953 godkänt —

avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. angående föreningens

inköp och försäljning av potatisstärkelse. I avtalet, vars innehåll framgår

av nämndens cirkulär nr 70/1953, har jordbruksnämnden, under förutsättning

av statsmakternas godkännande, åtagit sig att bereda föreningen möjlighet

att erhålla minst 87 kronor per deciton för vid tillverkningsårets slut

inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning

för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager.

Denna del av avtalet har av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande.

I likhet med vad som tillämpats under tillverkningsåren 1950/51-- 1952/53 har i avtalet för tillverkningsåret 1953/54 (1 oktober—30 september)

i syfte att främja rationaliseringssträvandena inom potatisstärkelseindustrien,

föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handelsmarginalen

ett belopp, motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret försåld

stärkelse, skall avsättas till en särskild fond, benämnd rationaliseringsfonden.

Medel ur denna fond må icke disponeras utan medgivande av jordbruksnämnden

eller annan statlig myndighet.

Stärkelseföreningens övergångslager av potatisstärkelse vid utgången av

föregående tillverkningsår var av fullt normal storleksordning. På grund

härav har jordbruksnämnden ansett sig icke böra medgiva tillverkning av

större kvantitet potatisstärkelse under innevarande tillverkningsår än vad

som kan beräknas bli försålt under året. Då under föregående tillverkningsår

inträffad minskning i efterfrågan på potatisstärkelse synes bliva bestående

även under innevarande tillverkningsår, har tillverkningen i år tillsvidare

begränsats till ej fullt 210 000 deciton stärkelse, vilken kvantitet ungefär

motsvarar det gångna årets försäljning. (»Normaltillverkningen» har tidigare

utgjort 225 000 deciton.)

Tillverkningen av potatisbrännvin enligt avtal mellan AB Vin- & Spritcentralen

och Sveriges bränneriidkareförening beräknas innevarande tillverkningsår

uppgå till 31 miljoner liter råbrännvin av normal styrka vid de

till bränneriidkareföreningen anslutna potatisbrännerierna. Härtill kommer

en beräknad tillverkning av 1 miljon liter vid AB Vin- & Spritcentralens

eget potatisbränneri.

Socker. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas i särskild

proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder på detta område

till ifrågavarande proposition.

Mjölk och mejeriprodukter. Sammanfattande bestämmelser rörande mejeriprodukter

har upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3376, som

utkom den 11 april 1950. Senaste tillägg till och ändringar i detta cirkulär

återfinns i jordbruksnämndens cirkulär nr 2/1954.

Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande

förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande

denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande

om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.

Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk bar från och

med den 1 januari 1953 utgått jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den

12 december 1952 (nr 787) om producentbidrag. Den i propositionen nr 224/

1953 lämnade redogörelsen för bestämmelserna om producentbidrag äger

alltjämt giltighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7*

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse

härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna mjölkpristillägget,

vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kilogram

mjölk fett i den vid mejeri från producenter invägda mjölken och

grädden, har under tiden den 1 mars 1952—den 31 augusti 1953 utgått med

123 öre per kilogram mjölkfett. För tiden den 1 september 1953—den 31

augusti 1954 utgår det allmänna mjölkpristillägget med 74,4 öre per kilogram.

Extra mjölkpristillägg utgår liksom tidigare för Norrland och vissa

delar av Svealand och Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 mars 1952

mellan 180 öre (Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark samt vissa

delar av Jämtlands och Västernorrlands län) och 30 öre per kilogram mjölkfett

(Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands,

Värmlands, Örebro och Älvsborgs län). Jordbruksnämndens bestämmelser

om mjölkpristillägg återfinns i cirkulär nr 19 och 90/1952 samt nr 57/1953.

För mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under tiden den 1 september

1953—den 31 augusti 1954 av mjölkproducent levereras till mejeri, berättigat

till statligt mjölkpristillägg, utgår s. k. leveranstillägg enligt samma

grunder, som enligt en i propositionen nr 224/1953 lämnad redogörelse utgått

för tiden den 1 mars 1952—den 31 augusti 1953 (cirkulär nr 57/1953).

Med stöd av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk,

grädde och ost (ändrad SFS 1948 nr 428, 1952 nr 304 och 1953 nr 377, förlängd

1950 nr 474) samt Kungl. Maj:ts bemyndiganden, senast den 5 juni

1953, har jordbruksnämnden förordnat om uttagande av utjämningsavgift

för grädde och ost. (Redogörelse för syftet med och innebörden av förordningen

har lämnats i propositionerna nr 275/1948 och 212/1949.) För grädde.

som för annat ändamål än framställning av torr- eller kondensmjölk

från och med den 1 april 1952 levereras från mejeri till annan än mejeri

eller som från och med sistnämnda dag av mejeri används för tillverkning

av andra varor än smör, grädde, ost, torrmjölk eller kondensmjölk, utgår

utjämningsavgift, nämligen för färsk grädde med en fetthalt understigande

40''procent med 32 öre per kilogram, för färsk grädde med en fetthalt av lägst

40 procent med 43 öre per kilogram samt för steriliserad grädde med en fetthalt

av högst 15 procent med 25 öre per kilogram. Från och med den 1 april

1952 utgår ej utjämningsavgift för mjölk och ej heller för grädde, som för

framställning av torr- och kondensmjölk levereras från mejeri eller av mejeri

avänds för sådant ändamål. För svensk löpeost, som tillverkas vid mejeri

respektive försäljs till annan än mejeri, har under tiden den 1 april—den 30

juni 1953 utgått följande utjämningsavgifter, nämligen tillverkningsavgift

med 30 öre per kilogram för ost med högre fetthaltsbeteckning än 10/-, försäljningsavgift

med 20 öre per kilogram för ost med fetthaltsbeteckningen

30/- och däröver samt särskild tillverkningsavgift med 30 öre per kilogram

för ost med fetthaltsbeteckningen 10+ och däröver (cirkulär nr 23/1953).

Från och med den 1 juli 1953 utgår utjämningsavgift för all svensk ost, med

undantag av margarinost och mesost, som tillverkas vid mejeri respektive

försäljes till annan än mejeri (cirkulär nr 46/15)53). I illvcrkningsavgit ten

har under tiden den 1 juli -den 30 september 1953 utgjort 60 öre per kilogram

och har för tiden därefter bestämts till 50 öre per kilogram, dock att

för ost, som tillverkas under första kvartalet 1954, avgiften skall utgå med

40 öre per kilogram. Försäljningsavgiften, som under tiden den 1 juli -den

31 augusti 1953 utgått med''20 öre per kilogram, utgår därefter med 30 öre

per kilogram (cirkulären nr 57, 62 och 74/1953). För vara, som exporteras,

utgår icke någon av ovan nämnda avgifter. Avgiftsmedlen, vilka intlyter till

Svenska mejeriernas riksförening, används jämlikt förordningen SFS 1947

nr 378 för utbetalning av utjämningsbidrag för mjölk och mejeriprodukter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

däribland bidrag till täckandet av exportförluster på smör och andra mejeriprodukter.

Rörande den närmare användningen av avgiftsmedlen beslutar

jordbruksnämnden efter samråd med riksföreningen. Jordbruksnämnden

har, på förslag av riksföreningen, medgivit, att av de medel, som för september

1953 influtit i tillverkningsavgift för ost, ett belopp motsvarande

10 öre per kilogram skall få användas för utbetalning till de osttillverkande

mejerierna av ett pristillägg av 10 öre per kilogram för sådan hårdost, som

tillverkats efter den 30 september 1953 och som uppfyller vissa särskilda

kvalitetsfordringar (cirkulär nr 78/1953).

Bestämmelserna om mjölkstandardisering (jfr proposition nr 236/1952)

äger alltjämt giltighet, dock med den ändringen, att enligt kungörelsen den

5 juni 1953 (nr 346), som trätt i kraft den 1 juli 1953, skummjölk och kärnmjölk

undantas från standardiseringsbestämmelserna oberoende av fetthalten.

Normalpriser gäller fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde och

steriliserad grädde till förbrukare samt vid försäljning av skummjölk, kärnmjölk,

tjock grädde och smör till handlande och förbrukare (cirkulär nr

55/1950, nr 9, 62, 68 och 103/1951, nr 1, 19 och 75/1952, nr 25 och 73/1953

samt nr 2/1954).

I fråga om smör har jordbruksnämnden, efter framställning av Svenska

mejeriernas riksförening och i samråd med statens priskontrollnämnd, för

att stimulera mejerierna att deltaga i runmärkeskontrollen för smör och

därigenom höja det saluförda smörets kvalitet, från och med den 1 maj

1953 infört skilda normalpriser för runmärkt mejerismör och för s. k.

omärkt smör, d. v. s. mejerismör (omärkt) och lantsmör. Priset på runmärkt

smör höjdes i samtliga handelsled med 5 öre per kilogram. I anslutning

härtill har nämnden med stöd av bestämmelserna i 2 §, andra stycket,

kungörelsen den 26 augusti 1948 (nr 632) angående pristillägg för mjölk

m. m. (ändrad SFS 1949 nr 606) föreskrivit, att mejeri skall till riksföreningen

erlägga en avgift av 5 öre per kilogram runmärkt smör, som vid

mejeriet tillverkas från och med den 1 maj 1953. Samtidigt fastställde nämnden

normalpriserna för omärkt smör till belopp, som med 50 öre per kilogram

understeg motsvarande pris för runmärkt smör. För tiden den 27 november

1953—den 21 januari 1954 har på grund av den förhållandevis goda

tillgången på omärkt mejerismör nämnda prisskillnad bestämts till 70 öre

per kilogram. De medel, som inflyter genom tillverkningsavgiften för runmärkt

smör, skall av riksföreningen användas till att täcka dels exportkostnaderna

intill ett belopp av 5 öre per kilogram för sådant exporterat smör,

som riksföreningen inköpt till de efter den 30 april 1953 gällande priserna,

dels de förluster, som kan uppkomma genom att riksföreningen inköper

runmärkt mejerismör, som efter lagring måste försäljas såsom omärkt smör,

dels särskilda kostnader för lagersmörets bedömning, dels ock efter godkännande

av jordbruksnämnden andra kostnader (cirkulär nr 25 och 73/1953

samt nr 2/1954).

Prissättningen på såväl svensk som importerad ost har, liksom under

näst föregående regleringsår, lämnats helt fri under reglcringsåret 1953/54.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 maj 1952 (se proposition

nr 224/1953) har jordbruksnämnden efter förslag av Svenska kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg, utfärdat dels bestämmelser för begagnande

av det på kontrollanstalten inregistrerade varumärket för smör, runmärket,

och i anslutning därtill bestämmelser angående kontroll vid utförsel

av smör (cirkulär nr 30/1953), dels bestämmelser för begagnande av det på

kontrollanstalten inregistrerade varumärket för ost och mesvara, runmärket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

9*

(cirkulär nr 40/1953). De nya bestämmelserna i fråga om runmärket för

smör samt för ost och mesvaror, vilka ersätter lantbruksstyrelsens kungörelser

i ämnet, har trätt i kraft den 1 maj respektive den 14 juli 1953.

Ägg. De bestämmelser angående märkning och kontroll av lagrade och

konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, gäller alltjämt.

Reglemente för Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg återfinns

i nämndens cirkulär nr 9/1953. Lantbruksstyrelsens bestämmelser om

äggkontrollen, utförseln av hönsägg samt begagnandet av runmärket på ägg

äger fortfarande giltighet.

Export och import av ägg har på samma allmänna villkor, för vilka redogjorts

i propositionen nr 236/1952, med ensamrätt ombesörjts av Sveriges

export- och importförening för ägg, förening u. p. a. och dess medlemmar.

För regleringsåret 1953/54 har jordbruksnämnden meddelat vissa föreskrifter

för föreningens verksamhet, vilka ansluter sig till de allmänna direktiv,

som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för äggregleringen under detta regleringsår.

Köttvaror. Med stöd av Kungl. Maj :ts den 6 april 1951 givna bemyndigande

har jordbruksnämnden från och med den 8 december 1952 till Svensk kötthandel,

förening u. p. a., på vissa villkor överlåtit ensamrätt till export och

import av slaktdjur och de viktigaste köttvarorna. De allmänna bestämmelser,

som gäller för föreningens verksamhet, framgår av jordbruksnämndens

cirkulär nr 114/1952 och 4/1953. Jordbruksnämnden har vidare för

verksamheten meddelat vissa närmare föreskrifter, vilka ansluter sig till

de allmänna direktiv, som Kungl. Maj :t och riksdagen lämnat för köttvaruregleringen

under regleringsåret 1953/54.

Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i propositionen nr

207/1951, tillämpas alltjämt. Den överenskommelse, som gjordes den 4

februari 1952 mellan myndigheterna och handelns organisationer om detaljhandelsmarginalen,

gäller med smärre ändringar.

I fråga om klassificeringen av kött och fläsk äger vad som angavs i Kungl.

Maj :ts proposition nr 224/1953 alltjämt tillämpning. Likaså gäller de i

samband därmed omnämnda jordbruksnämndscirkulären nr 32/1952 och

7/1953.

Jämlikt förordning den 5 juni 1953 (nr 376) och kungörelse den 2 oktober

1953 (nr 609) om upptagande av slaktdjursavgift, har förordnats, att

sådan avgift skall utgå för fläsk, som efter den 11 oktober 1953 godkänns

vid besiktning. Jordbruksnämnden har i samma kungörelse bemyndigats att

bestämma avgiftens belopp, vilket enligt bestämmelserna i förordningen,

räknat för hel svinkropp, må utgöra högst 8 kronor. Med stöd av bemyndigandet

har jordbruksnämnden föreskrivit, att slaktdj ursavgift för fläsk,

som eller den 11 oktober 1953 godkänns vid besiktning, tillsvidare skall utgå

med 5 kronor för hel kropp av svin, som i slaktat tillstånd väger 15 kilogram

eller däröver, samt med 2 kronor 50 öre för halv kropp, vägande 7,5

kilogram eller däröver. Offentligt slakthus, kommunal köttbesiktningsbyrå

och konlrollslakteri är skyldiga att i anslutning till besiktningen av fläsk

upptaga ifrågavarande avgift av den, för vars räkning besiktningen utförs

(cirkulär nr 63/1953). i

i ll. De bestämmelser om statsbidrag till ullproduktionen, för vilka redogörelse

lämnats i propositionen nr 212/1949, äger alltjämt giltighet med

de ändringar, som angivits i bilaga 1 till propositionen nr 224/1953 (cirkulär

nr 82/1952).

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Införselavgifter.1 För de allmänna bestämmelserna om införselavgifter

har redogörelse lämnats i propositionen nr 236/1952. Någon införselavgift

för bruna bönor har icke utgått sedan den 1 december 1952. I fråga om införselavgiften

för ost har jordbruksnämnden beslutat, att från och med

den 15 maj 1953 avgift skall utgå även för dessertost med 40 öre per kilogram

(cirkulär nr 33/1953). För hård löpeost har avgiften från och med

den 8 juni 1953 höjts från 70 till 80 öre per kilogram (cirkulär nr 38/

1953).

Införselavgifterna för salt hästkött samt för lever av häst och nötkreatur

utgår oförändrat med 70 öre per kilogram. Avgiften för svinlever slopades

den 12 oktober 1953 (cirkulär nr 64/1953) för att åter införas från och med

den 1 februari 1954. Avgiften utgår liksom tidigare med 70 öre per kilogram

(cirkulär nr 5/1954). För tunga av häst, nötkreatur och svin är avgiften

oförändrat 50 öre per kilogram och för charkuterivaror samt kött- och

fläskkonserver med undantag av corned beef likaledes oförändrat 25 öre

per kilogram (cirkulär nr 15/1953). Corned mutton, ravioli, risotto, tomatsås

med kött samt surkål med korv och fläsk har undantagits från avgift

(cirkulär nr 28/1953).

Införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter är oförändrade.

Sålunda utgår för potatismjöl och annan stärkelse, gryn tillverkade av

stärkelse, druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap 15 öre per kilogram

och för dextrin och stärkelseklister, ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt 20 öre per kilogram.

Avgift åvilar, liksom tidigare, icke majsstärkelse i form av paketerad

majsena eller risstärkelse, som används vid tvättinrättning (cirkulär nr

16/1953). Vidare har från avgiftsskyldighet tillika undantagits till stat. nr

620 hänförliga specialpreparat, som används inom den grafiska industrien,

samt vetestärkelse som försäljs till apotek för medicinskt bruk (cirkulär

nr 24/1953). Dessutom har befrielse från avgift meddelats för vara, som

ej innehåller mer än 5 procent stärkelse eller druv- och stärkelsesocker,

stärkelsesirap, dextrin, stärkelseklister, glykos, växtslem eller dylikt ämne.

(cirkulär nr 76/1953).

Enligt jordbruksnämndens beslut med stöd av kungörelse den 17 april

1953 (nr 122) om införselavgift för potatis har införselavgift med 4 öre per

kilogram utgått för rå potatis av 1952 års skörd, som införts till riket från

och med den 18 april 1953, dock icke för utsädespotatis (cirkulär nr 26/

1953).

Med stöd av kungörelse den 30 juni 1953 (nr 567) om införselavgift för

vissa fodervaror har jordbruksnämnden beslutat, att från och med den 5

augusti 1953 införselavgift skall utgå för följande varor, nämligen för havre,

majs, vicker, ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda, kli (med undantag

av mandelkli), melass, glutenfoder, melassfoder, sockersnitsel, betmassa

(melasserad och omelasserad) och maltgroddar med 5 kronor, för korn till

och med den 31 augusti 1953 med 8 kronor och från och med 1 september

1953 med 5 kronor, för durra (sorghum) och hirs med 8 kronor, för mjöl

av korn, durra (sorghum) eller hirs med 2 kronor, för raps-, rov-, rybsoch

senapsfrökakor med 8 kronor, för andra slag av oljekakor med 4 kronor,

för raps-, rybs- och senapsmjöl samt oljekraftfoderblandningar med

8 kronor, för andra slag av mjöl av krossade oljekakor eller av extraktionsåterstoder

av oljehaltiga frön och frukter med 4 kronor, för foderblandningar

hänförliga till "stat. nr 372 (med undantag av mineralfoderbland
1

Beträffande regleringsavgijier vid införsel av feltvaror se ovan under »Fettråvaror och

fettvarori.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i 80.

11*

ningar), samt för nudlar med 8 kronor, allt för 100 kilogram (cirkulär nr

48/1953). Införselavgiften för majs har från och med den 16 november

1953 höjts till 7 kronor för 100 kilogram (cirkulär nr 67/1953). Avgitten

för »andra slag» av oljekakor samt för »andra slag» av mjöl av krossade

•oljekakor eller av extraktionsåterstoder av oljehaltiga frön och frukter har

från och med den 10 februari 1954 sänkts till 2 kronor per 100 kilogram

(cirkulär nr 7/1954).

Med stöd av kungörelse den 30 oktober 1953 (nr 648) om införselavgift

på manioka- och arrowrot har jordbruksnämnden beslutat, att införselavgift

skall utgå med 35 öre per kilogram av varans nettovikt för maniokaoch

arrowrot, som införs till riket från och med den 9 november 1953 (cirkulär

nr 66/1953).

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180.

Bilaga 2.

PM

angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka medgav en som det sedermera skulle visa sig

värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.

Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma

period har skördeutfallet under krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats

med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren

hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam. Under de

därpå följande krigsåren hämmades jordbrukets utveckling av importbegränsningar

i fråga om förnödenheter och maskiner samt knapphet på arbetskraft.

Efterkrigstiden fram till och med 1950 innebar, om man bortser

från 1947, i stort sett en återhämtning för det svenska jordbruket, vilket

bland annat kom till synes däri, att den till följd av svaga skördar och fodermedelsimport

starkt reducerade animalieproduktionen så småningom utökades.

Det dåliga skördeutfallet 1947 medförde ett tillfälligt avbrott i denna

utveckling. Under efterföljande år återtog jordbruksproduktionen, som

framgår av nedanstående översikt, sin uppåtgående trend. Under 1951 gick

dock produktionsvolymen tillbaka, till större delen beroende på 1951 års

svaga brödsädsskörd men även på en nedgång i mjölkproduktionen. För

1952 och 1953 noteras åter en något ökad produktionsvolym. Ökningen berör

främst brödsäd och fodersäd men även i viss utsträckning fläsk. Samtidigt

har dock produktionen av kött och oljeväxter minskat. Vid en bedömning

av försörjningsläget och dess förändringar sedan slutet av 1930- talet bör man hålla i minnet att Sveriges folkmängd visat en oavbruten

stegring och nu är cirka 14 procent större än 1939.

De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finns intagna i särskild

tabellbilaga.1

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och

med 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till sammanställningen å

s. 13*, som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för

1953 är preliminära.

I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta, som

redovisats på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent.

Brödsädsarealerna var emellertid under 1949—1952 lägre än under 1948.

År 1953 inträffade en avsevärd ökning. Sistnämnda års areal är den näst

högsta, som förekommit under den i tablån redovisade perioden. Den överträffas

endast av 1942 års. Ökningen från 1952 till 1953 uppgår till 15 procent.

Vad beträffar den inbördes fördelningen mellan de olika brödsädsslagen

framgår av tablån att arealerna höstvete och råg, som fram till och

med 1952 i stort sett oavbrutet minskat sedan krigsåren, åter uppvisade en

ökning. Vårvetearealen, som sedan lång tid tillbaka befunnit sig i ökning,

visade även 1953 en stark uppgång.

1 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

13*

År

Areal i hektar

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ............

172 792

142 859

315 651

155561

4 279

159 840

475 491

1949 ............

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ............

178 219

160 940

339 159

126

697

126 697

465 856

1951 ...........

148 125

179 863

327 988

97 764

97 764

425 752

1952 ............

160 545

171630

332 175

126 036

126 036

458 211

| 1953 ............

190 197

200 318

390 515

134 851

134 851

525 366

Bestämmande för storleken av skördade arealer liöstsådda grödor är,

förutom såddens omfattning, utvintringen under året. Storleken av den senare

kan direkt angivas. Från och med 1940 har nämligen arealinventeringar

företagits på såväl sommaren som hösten. Vid höstinventeringarna har

uppgifter bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället

besätts med höstsäd. Vid sommarinventeringarna har uppgifter erhållits om

skördade arealer av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering

och påföljande sommarinventering visar alltså i stort sett den omfattning,

i vilken utvintring förgkommit.

De svåra vintraripVl940/41 och 1941/42 orsakade en betydande utvintring

av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen klarade sig

i-elativt bra (3 procent under båda åren). Under 1942/43—1945/46 var utvintringen

låg och uppgick till högst 5 procent av den besådda arealen. De

svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde däremot att ej

mindre än 22 procent av liöstvetearealen och 14 procent av höstrågarealen

måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde i fråga om

höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda arealerna.

För vintrarna 1948/49 och 1949/50 noteras återigen ganska låga procenttal,

nämligen högst 5 procent för såväl vete som råg. Vintern 1950/51

utvintrade 10 procent av vetet och 12 procent av rågen, medan motsvarande

siffror för 1952/53 uppgick till 8 procent för såväl höstvete som höstråg.

Någon tillförlitlig uppgift om utvintringen under 1951/52 finns ej.

Nedgången i de hösten 1950 med vete och råg besådda arealerna följdes

i fråga om höstvete av fortsatt arealminskning under hösten 1951. Förhållandet

torde få sättes i samband med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd.

Enligt 1951 års höstinventering ökade emellertid rågarealen ganska

avsevärt, varför den sammanlagda arealen höstvete och höstråg kom att

öka något i jämförelse med den 1950 höstsådda arealen. År 1952 ökades de

höstsådda arealerna av vete och råg kraftigt jämfört med föregående år.

Ökningen har fortsatt hösten 1953, då höstvete- och höstrågarealerna översteg

1952 års höstsådda arealer med 14 respektive 8 procent.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter

i följande tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år

1953 är preliminära).

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 480

1920

2 040

1 140

1949 .........

2 540

1 950

2 080

1 210

1950 .........

2 440

1890

1 950

1 180

1951 .........

1690

1 260

1 810

1 130

1952 .........

2 850

1890

2 290

1 130

1953 .........

2 780

2 330

2 290

1 350

För perioden 1948—1950 redovisas förhållandevis höga hektarskördar.

Utbytet per arealenhet låg praktiskt taget undantagslöst högre än något

tidigare år under 1940-talet. De låga veteskördarna år 1951 berodde huvudsakligen

på svartrostangreppen ifrågavarande år. I fråga om höstvete redovisas

lägre skördar endast under åren 1940, 1941 och 1947. Hektaravkastningen

för vårvete var den lägsta under de senaste 27 åren. Av de preliminära

siffrorna för år 1953 framgår att hektarskörden för höstvete är den näst

största under hela den redovisade perioden. Den överträffas endast av 1952

års skörd. Vårveteskörden är den största, som redovisas under perioden

från och med 1938. Detsamma gäller 1952 och 1953 års höstrågskörd. Hektarskörden

av vårråg var 1953 den största, som noterats sedan 1939.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938. Uppgifterna för

1953 är preliminära.

Skörd i ton

Å r

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

ISO 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1 024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

434 610

304 260

738 870

243 670

243 670

982 540

1951 .........

250 930

226 400

477 330

175 250

175 250

652 580

1952 .........

457 250

325 040

782 290

284 150

284150

1 066 440

1953 .........

528 050

467 600

995 650

305 420

305 420

1 301 070

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

15*

Den totala brödsädsskörden 1953 är den största, som redovisats under

perioden 1938—1953, och är i det närmaste dubbelt så stor som skörden under

svartroståret 1951.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kan nedanstående

sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna har hämtats

ur den officiella skördestatistiken samt är preliminära för år 1953.

Å r

Areal i

hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slätter1

1938........

101518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113 162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1 318 524

1949........

86 084

501 794

309 377

897 255

53 959

1 297 499

1950........

93 952

502 334

318 089

914 375

49 718

1 274 610

1951........

109 875

500 453

325 240

935 568

46 466

1 261 223

1952........

152 534

515 740

330 289

998 563

42 600

1 225 303

1953........

189 431

507 098

312 088

| 1 0(J8 617

40 017

1214 508

År

Skörd i kilogram per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Ilo frän

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1 1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

: 1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1 390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1 180

1948 .......

2 200

1 620

2 030

34 210

3 260

1 200

1949 .......

2 070

1670

2 090

35 160

3 670

1 290

1950 .......

2 230

1 610

2 060

35 350

3 630

1320

1951.......

2 260

1 650

2 100

32 820

3 540

1 360

1952 .......

2 150

1 580

2 110

28 750

3 820

1 250

1953 .......

2 500

1960

2 390

36 870

4 090

1 530

Fodersädsskörden 1953 är den största, som redovisats sedan förkrigstiden.

Skörden av foderrolfrukter är däremot med undantag för 1952 års

skörd den minsta, som noterats under samma tid. Nedgången för foderrotfrukter

beror främst på en successiv arealminskning. Höskörden 1953 var

lägre än 1938 års skörd och skördarna i mitten på 1940-talet, men den var

1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944

års jordbruksräkning 239 U52 hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Kungl. Mcij:ts proposition nr 180.

År

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö1

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 906

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 015

1948 .......

192 885

792 536

572 356

1 557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .......

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .......

209 530

806 980

653 630

1 670 140

1 757 610

4 944 160

1951 .......

248 430

828 000

682 530

1 758 960

1 525 050

4 789 080

1952 .......

328 600

814 420

695 730

1 838 750

1 224 920

4 975 330

1953 .......

472 840

991 360

744 200

2 208 400

1 475 590

5 326 200

den största, som erhållits sedan 1946, trots den sedan dess fortgående

minskningen av arealen.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade

inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som

utländskt ursprung (jfr tabell 5) redovisas produktionsårsvis i följande

tablå.

Produktionsår

Förbrukning i ton

Oljekraftfoder

Kli

1938/39 ......................

241 000

196 000

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151 000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199 000

1946/47 ......................

156 000

272 000

1947/48 ......................

183 000

247 000

1948/49 ......................

180 000

261000

1949/50 ......................

216 300

263 050

1950/51 ......................

195 500

245 400

1951/52 ......................

123 600

224 200

1952/53 ......................

168 000

207 800

1953/54 (prel.)................

160 000

179 000

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli under

1940-talet beror, för flertalet år, på fluktuationer i importen. Den minskning

av förbrukningen av oljekraftfoder, som föreligger under senare år i

jämförelse med förkrigstiden, beror dels på minskning i kostammen, dels

på ökad användning av inhemska äggviterika fodermedel. Tillbakagången

för kli under de senaste åren har helt berört importkli och sammanhänger

bland annat med ökad tillgång på inhemsk fodersäd.

1 Inklusive hö från slåtteräng.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

17*

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för 1953, vilka är preliminära, torde vara för låga. Tillgången på såväl

matpotatis i marknaden som fabrikspotatis är nämligen riklig och större

än under 1952.

Å r

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

Skörd,

ton

1938 ...............

133 142

13 950

1857 554

1939 ...............

131 967

13 710

1 809 264

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171 118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 ..............

145 252

11420

1 658 874

1946 ...............

143 297

13 550

1 941019

1947 ...............

142 292

12 360

1 758 251

1948 ...............

147 875

15 390

2 276 511

1949 ...............

134 566

12 780

1 719 744

1950 ...............

130 492

13 290

1 734 170

1951 ...............

130 799

13 430

1 756 340

1952 ...............

136 292

13 490

1 838 980

1953 ...............

136 564

13 110

1 790 170

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

har dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställts följande beräkningar och skattningar rörande

storleken av denna konsumtion.

1938/39 .......

....... 755 000

ton

1946/47...........

... 900 000

ton

1939/40 .......

....... 755 000

»

1947/48...........

... 900 000

>

1940/41 .......

....... 810 000

1948/49 ...........

... 875 000

1

1941/42 .......

....... 975 000

1949/50...........

... 825 000

»

1942/43 .......

....... 1 000 000

»

1950/51...........

... 825 000

»

1943/44 .......

....... 950 000

»

1951/52...........

... 825 000

»

1944/45 .......

....... 900 000

1952/53...........

... 825 000

»

1945/46........

....... 900 000

1953/54 (prel.).....

... 825 000

>

Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per

capita räknat ligga något under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/

39 uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000

ton

1946/47 ..........

.. .. 200 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000

1947/48 ..........

.. .. 169 000

>

1940/41 ........

...... 255 000

»

1948/49 ..........

.... 319 000

»

1941/42 ........

...... 202 000

I

1949/50 ..........

.... 198 000

1942/43 ........

...... 230 000

1950/51 ..........

.. . . 197 000

1943/44 ........

...... 270 000

»

1951/52 ..........

____ 210 000

»

1944/45 ........

...... 60 000

»

1952/53 ..........

.. .. 278 000

»

1945/46 ........

....... 177 000

»

1953/54 (prel.) ....

____ 251 000

»

2* Bihang till riksdagens protokoll t95t. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Följande uppgifter kan meddelas om

areal, hektarskörd och totalskörd av sockerbetor samt råsockertillverkning

från och med kampanjåret 1938/39.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesulta

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

%

Tillverkat

råsocker,

ton

Hela riket,

ton

Deciton per

hektar

1938/39 ..................

50 760

1 834 081

361

17,58

292 359

1939/40 ..................

50 750

1902 212

375

17,69

308 411

1940/41 ..................

54 439

1859 635

341

17,82

300 263

1941/42 ..................

53 403

1 843 680

345

18,07

308 162

1942/43 ..................

53 255

1 733 660

325

16,89

263 983

1943/44 ..................

50 335

1 868 260

371

17,10

290 9> ''7

1944/45 ..................

54 979

1 803 350

328

17,04

278 668

1945/46 ..................

54 586

1814414

332

17,51

294 405

1946/47 ..................

54 664

1 777 062

325

17,50

289 130

1947/48 ..................

48 203

1 493 143

310

17,80

242 706

1948/49 ..................

47 544

1 808 162

380

17,47

291 136

1949 50 ..................

49 287

1770 050

359

17,69

290 154

1950/51 ..................

54 427

1978 404

364

16,*8

30110L

1951/52 ..................

54 080

1 732 241

320

17,99

285 249

1952/53 ..................

153 852

1 597 092

297

16,36

234 021

1953/54 (prel.)............

51173

1996 593

390

•18,06

335 000

Den odlade arealen sockerbetor har, som framgår av tabellen, under

perioden 1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under

perioden 1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret

1950/51 åter avsevärt ökas. Under de båda kampanjåren 1951/52

och 1952/53, det vill säga skördeåren 1951 och 1952, minskades sockerbetsarealen

något. Sockerbetsarealen 1953 var den minsta sedan 1949. Den understeg

1952 års areal med drygt 2 500 hektar.

De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade

betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under

den i tabellen redovisade perioden, medan däremot 1953 års skörd var den

största, som hittills redovisats. De svåra bärgningsförhållandena 1952 re*

sulterade i den lägsta hektarskörd, som redovisas i tablån. Även totalskörden

blev låg. Den översteg dock 1947 års. Medan sockerhalten i 1951 års

skörd var osedvanligt hög, var den 1952 lägre än något annat av de redovisade

åren. Sockerhalten i 1953 års skörd var ovanligt hög. Den överträffade

till och med sockerhalten i 1951 års skörd.

Oljeväxtodlingen. Tablåerna å s. 19*—20* utvisar utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Oljeväxtarealen har, som synes, med undantag för åren 1945 och 1946,

ökats i snabb takt fram till och med 1951, varefter den minskades med 22

procent 1952.

Ändå kraftigare blev nedgången i oljeväxtarealen från 1952 till 1953. Sålunda

var 1953 års areal 42 procent mindre än 1952 års. Den starka nedgången

i oljeväxtarealen de båda senaste åren beror bland annat på den i

förhållande till priserna på andra avsalugrödor sänkta prisnivån på oljeväxtfröer

samt på de växtföljdssjukdomar med mera, som blivit en följd av 1

1 Därav 296 ha betor, som på grand upptagningssvårigheter ej ha levererats till sockerbruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

alltför ensidig oljeväxtodling. En starkt bidragande orsak till att arealen ytterligare

gick ned under 1953 var de svåra övervintringsförhållanden, som

rådde vintern 1952/53. Sålunda utvintrade icke mindre än 38 procent av den

hösten 1952 sådda höstrapsen och 61 procent av höstrybsen. Den kraftiga

minskningen av oljelinarealen från 1952 till 1953 torde ha sin förklaring i

att priset på oljelin sänkts avsevärt.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visar, med undantag

för höstrybs, ingen utpräglad tendens. Variationerna synes i huvudsak

vara betingade av tillfälliga orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har fram till och med 1951 ökat avsevärt.

Nedgången under de båda senaste åren sammanhänger framför allt

med den minskade totalarealen.

Skördade arealer, hektar.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 ......

931

5 119

926

1003

7 979

1942......

1377

_

205

13 985

1733

799

18 099

1943 ......

4 844

_

7 065

12 99 >

2

1941

29 501

1944 ......

11946

_

8 655

7 709

13 258

2 783

44 351

1915 ......

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2 120

37 719

1946 ......

5 893

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 ......

2 577

409

9 935

13 666

15 964

in

42 662

1948 ......

14 310

1020

23 592

18 019

21669

119

78 729

1949 ......

36 466

3 326

39 391

1 417

14 613

46 960

—

142 173

1950 ......

61 400

5 900

51 940

7 260

6 700

35 600

—

168 800

1951 ......

88 750

15 200

36 750

12 150

12 475

23 475

uoo

190 000

1952 ......

64 910

20*50

18 670

3 970

18 730

20 490

—

147 620

1953 (prel.)

1954 ......

34 500

1 61 571

13 400

1 20 234

8100

2 400

18 000

9100

85 500

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.

Å r

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

1942 ....................

1820

1395

_

1315

.

1943 ....................

2 375

_

1315

—

1145

1944 ....................

1 490

_

1005

—

915

1040

1945 ....................

1430

770

1070

—

870

1210

1946 ....................

1725

775

975

—

955

760

1917 ....................

1035

805

1305

—

1175

1040

1948 ....................

2 100

995

1 160

—

1140

1 190

1H49 ....................

2 025

1 085

1 250

835

1060

1 230

195«i ....................

1 800

1075

1310

880

955

■1 305

19 »l ....................

1830

1 165

11.5

720

1160

1025

1^52 ....................

2 130

1565

825

655

1 125

900

1 620

1015

940

960

1 195

990

Medeltal 1942/53 ........

1 780

21 030

1 145

_

1085

»l o;o

» 1949/53 ........

1880

1 185

1100

810

1100

1090

1 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1953. Normalt kan förutsättas en utvintring

av ca 15 procent.

* Medeltal för 1945—53.

s , > 1941-53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Kungl. IMaj.ts proposition nr ISOSkörd

av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vår-

raps

Vår-

rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941........

2

181

4 969

5 570

1 022

6 592

1942........

2 2 518

16 552

19 567

1725

21292

1943........

218 743

13 423

33 286

5 380

38 666

1944........

16 029

7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945........

9 305

271

7 678

3 556

21734

18 294

40 028

1946........

8 379

300

6 055

4 515

19 261

6 883

26 144

1947........

2 403

297

11 680

14 458

28 860

16 523

45 383

1918........

27 095

916

24 636

18 470

71185

24 701

95 886

1949........

65 297

3 201

44 282

1066

13 665

127 511

50 791

178 302

1950........

99 554

5 722

61268

5 757

5 760

178 061

43 768

221 829

1951........

2201 500

12 600

214 100

23 200

3 238 2ti0

1952........

124 622

29 736

13 877

2 343

19 013

189 591

416 580

206 171

1953 (prel.)

50 371

12 255

6 848

2 073

19 374

90 921

8110

99 031

Förändringar i husdjursantalet. I följande tablåer redovisas vissa uppgifter

till belysning av förändringarna i antalet husdjur av olika slag under efterkrigstiden.

Till jämförelse har även angivits husdjursantalet enligt jordbruksräkningarna

1937 och 1944. Uppgifterna bygger i övrigt på material

från de årligen utförda husdjusräkningarna.

Antal husdjur inom hela riket.

Tidpunkt

Hästar

3 år och

däröver

Ung-

hästar

1 och 2 år

samt föl

Summa

hästar

Mjölk-

kor

övrig

stor-

boskap

Kalvar

under

1 år

Summa

nöt-

kreatur

Får

och

lamm

16/9

1937 6

519 173

114 103

633 276

1 921 396

599 306

465 565

2 986 267

353 324

7«

1944 1 2 3 4 5

500 633

103 324

603 857

1 746 540

650 084

462 325

2 858 949

558 290

*/«

1945

493 241

106 137

599 378

1 796 608

595 687

450 718

2 843 013

516 342

Va

1946

495538

97 244

592 782

1 817 625

611929

439 875

2 869 429

482 013

Va

1947

484 195

66 757

550 952

1808 493

589 337

398 807

2 796 637

420 774

7«

1948

450 892

46 368

497 260

1 705 479

526 665

392 564

2 624 708

349 446

Va

1949

424 084

40 827

464 911

1 668 190

505 038

411 224

2 584 452

311 3v«7

Va

1950

401 240

38 520

439 760

1 654 450

510 600

483 140

2 648190

279 170

Va

1951

379 980

34 660

414 640

1 621 260

526 780

485 430

2 633 470

260 720

Va

1952

355 130

30 540

385 670

1 549 430

539 330

443 070

2 531830

255 64o

Va

1953

336 280

25 640

361920

1 539 280

529 910

485 090

2 554 280

241250

Av ovanstående tablå framgår huru hästbeståndet oavbrutet minskat under

hela efterkrigstiden, vilket sammanhänger med den fortgående mekaniseringen

av jordbruket. Antalet arbetshästar var 1953 i det närmaste 35

procent lägre än 1937, samtidigt som antalet föl och unghästar minskat med

ej mindre än 78 procent. Mjölkkornas antal ökade något strax efter kriget

men uppvisar under perioden 1947—1953 en oavbrutet nedåtgående tendens.

Nötkreatursantalet i sin helhet visar i stort sett samma utveckling,

även om nedgången icke varit kontinuerlig.

1 För vissa år inkluderas här vissa ej specificerade fröer.

2 Specificerade uppgifter föreligger ej för åren 1941—1943 och 1951.

3 Inklusive 900 ton oljedådra.

4 Exklusive frö av spånadslin

6 Allmänna jordbruksräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Antal husdjur inom hela riket (forts.).

♦21

Tidpunkt

Avelssvin

Övriga

svin 3 mån.

och

däröver

Grisar

under

3 mån.

Summa

svin och

grisar

Höns

Kyck-

lingar

Summa höns

och

kycklingar

15/,

1937 1

138 261

700 414

586 260

1 424 935

8 108 651

2 870 969

10 979 620

Ve

1944 1

121 811

415 105

516 949

1 053 865

6174 517

2 918 018

9 092 535

ie/4

1945

123 712

443 872

511 465

1 079 049

6 451 798

3 244 070

9 695 868

15/4

1946

124 557

498 858

541 819

1 165 234

7 609 094

3 798 662

11.407 756

1947

143 558

516 089

529 245

1188 892

8 361 364

4 033 770

12 395 134

“V*

1948

138 614

513185

543 219

1 195 018

9 007 321

5 015 887

14 023 208

Ve

1949

152 081

477 107

608 446

1 237 634

8 203 756

4 244 349

12 448 105

"Ii

1950

141 570

516 660

605 110

1 263 340

9 180 540

3 091 820

12 272 360

*3/4

1951

150 840

532 280

640 920

1 324 040

9 128 160

3 200 990

12 329 150

''V*

1952

161870

580 180

621 030

1363080

8 589 360

3 064 760

11 654 120

SO/4

1953

170 160

572 760

667 670

1 410 590

8159 500

3 363 280

11 522 780

Medan fårstammen kontinuerligt minskat sedan 1944 och 1953 var 32

procent lägre än 1937, har svinstammen samtidigt ökat år från år och omfattade

1953 i det närmaste samma antal djur som 1937. Antalet höns och

kycklingar har, med undantag för 1948, efter en viss ökning under åren

1945 och 1946 hållit sig i stort sett konstant under perioden 1947—1951.

Under 1952 och 1953 har en viss minskning av antalet höns inträffat. Nedgången

torde ha stått i samband med den försämrade prisrelationen mellan

hönsfoder och ägg. Sedan denna prisrelation undergått viss förbättring, har

kycklingbeståndet, som minskades 1952, åter ökat 1953. Det må särskilt

framhållas, att siffermaterialet i fråga om hönsstammens storlek är bristfälligt,

varför det är vanskligt att draga några bestämda slutsatser om variationerna.

Uppgifterna för åren 1944—1949 torde sålunda icke vara jämförbara

med dem för åren 1950—1953.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom

kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen har sammanställts

i efterföljande tablå.

1938/39 .......

....... 4 714 000 ton

1946/47 ...........

.. 4 636 000 ton

1939/40 .......

....... 4 628 000

»

1947/48 ...........

.. 4 367 000 »

1940/41 ......

....... 4 151 000

»

1948/49 ...........

. . 4 546 000 »

1941/42 ......

....... 3 668 000

1949/50 ...........

.. 4 875 000 »

1942/43 .......

....... 3 834 000

»

1950/51 ...........

. . 4 772 000 »

1943/44 .......

....... 4 229 000

1951/52 ...........

.. 4 538 000 »

1944/45 .......

....... 4 385 000

1952/53 ...........

.. 4 492 000 »

1945/46 .......

....... 4 656 000

T>

1953/54 (prognos) ..

. . 4 517 000 »

Mjölkproduktionen, som med undantag för åren 1946/47 och 1947/48

oavbrutet stigit under perioden 1941/42—1949/50, har under åren därefter

till och med 1952/53 åter visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion

— den högsta som redovisats sedan förkrigstiden —- var drygt

3 procent högre än produktionen under 1938/39, beräknas produktionen

under 1953/54, trots en viss återhämtning detta år, bli drygt 4 procent

lägre än 1938/39 års produktion. Medelkoantalet under 1953/54 uppskattas

till omkring 1 568 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39. Detta innebär, att

kostammen minskats med närmare en femtedel sedan förkrigstiden. Sam
-

1 Allmänna jordbruksräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

tidigt som kostammen sålunda sjunkit avsevärt, har produktionen per ko

sedan förkrigsåret 1938/39 beräknats öka med drygt 17 procent.

Under kalenderåret 1953 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 662 miljoner kilogram mot 3 627 miljoner kilogram 1952. ökningen

utgör 1 procent av 1952 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en

uppgång med 14 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer

betydligt ökat (jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta

hittills redovisade, låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av

mjölkinvägningen vid mejerierna har försäljningen av mjölk från producent

direkt till förbrukare successivt minskats liksom tillverkningen och

försäljningen av lantsmör. Av nedanstående uppställning framgår den vid

mejerierna invägda relativa andelen av den totala mjölkproduktionen.

Invägning i %

Invägning i %

År

av totalproduk-

År

av totalproduk-

tionen

tionen

1938/39 .........

........... 66,4

1946/47 .............

....... 76,0

1939/40 .........

........... 67,2

1947/48 .............

....... 75,9

1940/41 .........

........... 66,2

1948/49 .............

....... 77,9

1941/42 .........

........... 68,8

1949/50 .............

.... 80,5

1942/43 .........

........... 70,9

1950/51 .............

....... 80,8

1943/44 .........

............ 72,5

1951/52 .............

....... 80,9

1944/45 .........

........... 74,4

1952/53 .............

....... 81,6

1945/46 .........

1953/54 (prognos) ....

....... 82,4

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande

två tablåer (s. 23*).

Av tablåerna framgår att invägningen av mjölk till produktberedning

absolut sett nådde ett minimum 1942. I förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning, som

kulminerade 1951. År 1953 var kvantiteten produktmjölk 2 601 miljoner

kilogram eller 9 procent högre än motsvarande tal 1939, men 9 procent

lägre än rekordåret 1950. Sex man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk,

finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring

fram till 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig

försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram för att år 1947 stiga till 954

miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills högsta siffran, 979 miljoner

kilogram, medan försäljningen under perioden 1949—1951 successivt sjunkit.

Under 1952 och 1953 har återigen en viss stegring av försäljningen av

konsumtionsmjölk skett, ökningen från 1952 till 1953 uppgår dock endast

till 2 procent. Det bör anmärkas, att den sedan november 1941 från mejerier

försålda mjölken har varit standardiserad och hållit en fetthalt av cirka

3 procent mot tidigare 3,5. Sedan november 1951 är på vissa villkor försäljningen

av mjölk, som standardiserats till minst 3,5 procents fetthalt, tilllåten.

Försäljningen av sådan mjölk har under 1953 uppgått till 35 miljoner

kilogram eller 3,7 procent av mejeriernas totala försäljning av konsumtionsmjölk.

Den ökning av försäljningen av konsumtionsmjölk, som förekommit,

motsvaras endast delvis av en verklig konsumtionsstegring, enär, som

förut påpekats, samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen av mjölk

från producent direkt till konsument. Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens

konsumtion har avtagit i samband med befolkningsomflyttningen.

Med stöd av kalkylsakkunnigas uppskattningar kan sålunda den

totala förbrukningen av konsumtionsmjölk i riket beräknas ha ökat med

omkring 20 procent sedan 1939. Per invånare räknat stannar ökningen vid

7 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

23*

Å r

.

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk)samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 .................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

1950 ...................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

I9öi...................

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

1952 ...................

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

1953 ...................

3 661 584

2 600 536

957 620

290 781

Produktmjölk

Konsumtionsmjölk2

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

Å r

1939 =

i % av

1939 =

i % av

1939 =

i % av

1939 =

i % av

100

invägn.

100

invägn.

100

invägn.

100

invägn.

1939 .........

100,0

74,7

100,0

15,4

100,0

9,9

100,0

25,3

1940 .........

92,0

73,7

105,1

17,4

84,4

8,9

97,0

2b,3

1941.........

81,0

73,0

120,6

22,4

38,9

4,6

88,7

27,0

1942 .........

72,6

69,1

144,5

28,4

20,1

2,5

96,0

30,9

1943 .........

82,0

68,8

165,1

28,6

22,9

2,5

109,7

31,2

1944 .........

91,2

70,3

159,0

25,3

43,7

4,4

114,0

29,7

1945 .........

101,1

71,7

158,5

23,2

53,8

5,0

117,6

28,3

1946 .........

107,1

72,8

156,3

21,9

58,1

5,2

118,0

27,2

1947 .........

1023

71,6

158,5

22,9

60,0

5,5

120,1

28,4

1948 .........

98,5

70,2

163,3

24,0

61,8

5,8

123,7

29,8

1949 .........

111,2

72,4

159,9

21,5

71,6

6,2

125,4

27,6

1950 .........

119,4

73,1

154,0

19,5

91,9

7,4

129,8

26,9

1951.........

116,8

73,5

151,0

19,6

82,9

6,9

124,4

2

1952 .........

108,7

71,8

151,9

20,7

86,3

7,5

126,3

28,2

1953 .........

108,6

71,0

155,8

21,0

92,0

7,9

130,9

29,0

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden 20/11 1941—31/1 1944 gällande ransonering

av grädde) medförde att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta, tillika med mjölkstandardiseringen,

har medfört, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsälj

ningen räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre, än den eljest

skulle ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949

åter medgivits, inträdde under åren 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen

för produktion av konsumtionsgrädde. År 1953 nådde mjölk
-

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

a Mjölk av verklig medelfetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

användningen för gräddframställning, räknat i procent av invägningen, det

högsta värdet sedan 1940. Mejeriernas totala försäljning av mjölk och grädde

räknad i oskummad mjölk ökade med cirka 15 000 ton mellan åren 1951

och 1952. Från 1952 till 1953 ökade konsumtionen med cirka 37 000 ton.

Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.

Å r

Produktion, ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51 695

1949 ..........

98 051

65 515

1950 ..........

108 571

51 517

1951..........

106 288

54 435

1952 ..........

93 585

59 975

1953 ..........

97 892

54 302

Smörproduktionen 1952 var 12 procent lägre än föregående års produktion.

Från 1952 till 1953 skedde en ökning av smörproduktionen med 4—5

procent. 1953 års produktion översteg 1939 års med cirka 14 000 ton. Lantsmörproduktionen

beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från 16 200

till 1 700 ton, varför totalproduktionen av smör sedan 1939 visar en nedgång

med cirka 400 ton. Det bör här anmärkas, att 1939 förekom en smörexport

av i runt tal 26 200 ton mot 13 470 ton 1953 och 13 000 ton 1952.

Den stora smörexport, som ägde rum under 1951 — 26 500 ton — sammanhänger

med att smörkonsumtionen inom landet efter den betydande prishöjning

på smör och margarin, som företogs från och med den 1 januari

1951, minskades rätt väsentligt. Smörkonsumtionen per capita 1951 låg

sålunda endast 6 procent över förkrigsnivån. Den har hållit sig oförändrad

under 1952 och 1953.

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som dittills förekommit.

Genom olika regleringsåtgärder och export sökte man under 1950 ernå

bättre balans på ostmarknaden och vinna avsättning för de onormalt stora

lagren. En ökning av ostkonsumtionen och -exporten kom också till stånd,

samtidigt som produktionen reducerades till endast 79 procent av 1949 års

produktion. Härigenom nedbringades lagren till lämplig storlek. Under

1951 och 1952 ökades produktionen åter något, medan den under 1953 åter

nedgick. I stort sett har ostproduktionen under de senaste tre åren intagit

en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet tämligen normal

omfattning. Mejeriernas ostlager vid årsskiftet 1953/54 var 15 400 ton.

Margarinet är vid sidan om smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.

I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen därav.

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1953 varit drygt 4 000 ton lägre än år 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

25*

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

34 848

5 391

40 239

1943 ..............

30 830

5 424

36 254

1944 ..............

29 800

8 378

38 178

1945 ..............

35 601

12 343

47 944

194G..............

14 034

9 556

23 590

1947 ...............

21 942

9 983

31 925

1948 ...............

36 905

12 730

49 635

1949 ...............

47 050

22 355

69 405

1950 ...............

54 271

24 747

79 018

1951...............

65 039

20 865

85 904

1952 ...............

71 484

21 413

92 897

1953 ...............

67 299

21333

88 632

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I följande tablå har

sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt

som hemslakt) av nötkreatur, svin, får, getter och häst enligt inom livsmedelskommissionen

respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Total slakt, milj. kg

Å r

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

djurslag

1937/39 ..

89,7

33,0

12,9

135,6

151,2

286,8

3,1

11,0

300,9

1941/42 ..

77,2

15,8

12,0

105,0

99,1

204,1

2,0

11,2

217,3

1942/43 ..

47,8

11,0

14,1

72,9

*101,3

174,2

2,0

6,3

182,5

1943/44 ..

67,9

13,7

16,8

98,4

*143,7

242,1

4,0

9,1

255,2

1944/45 ..

68,6

14,0

14,3

96,9

‘131,5

228,4

3,8

9,6

241,8

1945/46 ..

74,7

18,4

13,6

106,7

*130,2

236,9

4,0

11,3

252,2

1946/47 ..

85,2

19,2

14,2

118,6

*124,5

243,1

3,9

15,9

262,9

1947/48 ..

88,0

16,7

14,7

119,4

*138,4

257,8

3,8

13,2

274,8

1948/49 ..

75,4

19,1

16,4

110,9

*158,9

269,8

2,8

12,8

285,4

1949/50 ..

78,7

21,9

13,0

113,6

*169,5

283,1

2,7

13,4

299,2

1950/51 ..

88,7

23,4

13,4

125,5

*169,8

295,3

2,3

11,8

14,5

309,4

1951/52 ..

2 103,1

23.1

22.1

•12,6

138,8

*1 2173,4

31a,2

2,2

328,9

1952/53 ..

91,8

12,2

126,1

*187,4

313,5

2,2

12,4

328,1

1953/54

(prognos)

87,7

22,2

12,1

122,0

'' 189,2

311,2

2,0

12,6

325,8

Slakten av nötkreatur 1953/54 väntas minska med drygt 3 procent i förhållande

till slakten 1952/53, medan svinslakten samtidigt beräknas öka

med 1 procent. Totala slakten 1953/54 väntas bli något mindre än närmast

föregående år.

Konsumtionen av kött, som under produktionsåret 1952/53 uppgick till

152 miljoner kilogram, beräknas under 1953/54 komma att minska till 145

miljoner kilogram. Den kommer därmed att understiga 1937/39 års konsumtion

— 153 miljoner kilogram — med 5 procent. Samtidigt beräknas

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgångspunkt

från antalet behållna icke besiktade hemslaktade svin och eu medelslaktvikt av 90 kilogram

per styck.

2 Exklusive de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djuren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

fläskkonsumtionen under 1953/54 komma att öka och uppgå till 189 miljoner

kilogram mot 180 miljoner kilogram föregående år. Fläskkonsumtionen

1953/54 blir då 36 procent större än 1937/39 års konsumtion. Tillsammans

beräknas 1953/54 års kött- och fläskkonsumtion komma att överstiga

1937/39 års konsumtion med 14 procent.

Någon nämnvärd export av kött har ej förekommit under efterkrigstiden.

Detsamma gäller i fråga om fläskexporten fram till årsskiftet 1952/53, då

emellertid baconexporten till Storbritannien återupptogs. Export av fläsk

och levande slaktsvin förekommer numera även till Västtyskland. Åren

1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. Förkrigsexporten omfattade till huvudsaklig del fläsk. Under

1953 exporterades sammanlagt 11 700 ton (räknat i vara med ben), vilken

kvantitet bestod av fläsk och bacon samt levande svin omräknade till slaktad

vara. I de senaste årens import har nötköttet dominerat. Importen av

fläsk har varit obetydlig. Importen av kött och fläsk -—- räknad i vara med

ben — har under 1953 uppgått till 15 800 ton, vilket är 11 500 ton mer än

1952.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följande

tablå.

År

Äggproduktion

ton

1938/39........

.......... 60 860

1939/40........

.......... 60 026

1940/41 ........

.......... 51910

1941/42........

.......... 37 530

1942/43........

1943/44........

.......... 43 943

1944/45........

.......... 50 220

1945/46........

.......... 59 640

Äggproduktion

ton

1946/47.................. 62 000

1947/48.................. 65 500

1948/49.................. 75 000

1949/50.................. 83 000

1950/51.................. 83 000

1951/52.................. 80 000

1952/53 .................. 81 000

1953/54 (prognos)........ 82 000

Produktionen av ägg steg snabbt efter nedgången i krigets början och

kulminerade under åren 1949/50 och 1950/51, varefter den 1951/52 gick

tillbaka för att nu åter befinna sig i stigande. Den beräknade produktionen

under innevarande år är 35 procent högre än under sista förkrigsåret. Vad

utrikeshandeln beträffar redovisades för 1938 och 1939 en nettoexport av

5 300 respektive 4 700 ton ägg, medan 1947 och 1948 uppnåddes en nettoimport

av 1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska marknaden har på

senare år absorberat en betydligt större kvantitet ägg än före kriget. Under

hösten 1953 synes en icke obetydlig ytterligare konsumtionsökning ha ägt

rum. Till följd av produktionsökningen har emellertid överskott fortfarande

förekommit. Dessa har kunnat avsättas på utlandsmarknaden. År 1950

medförde sålunda en nettoexport av 12 400 ton ägg, medan exporten 1951

uppgick till 9 000 ton, 1952 till 8 600 ton och 1953 till 6 837 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1953.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

perioden 1951—1953 varit 8—10 procent lägre än under 1950. Partihandelns

inköp under de tre senaste åren är dock, med undantag för 1950,

de största, som förekommit under den period, som redovisas i tabellen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

27*

Invägning

Invägning

År

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

År

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1Q3R

27 570

100,0

101,7

96.7

68.8

38,2

42,7

62,4

1946........

27 440

99,5

1 q^9

28 025

1947........

26 875

97,5

1Q40

26 658

18 960

10 538

11 767

1948........

31176

113,1

136,7

1Q41

1949........

37 679

1Q4.9

1950........

42 845

155,4

1943

j 1951........

38 826

140,8

1944

17 205

22 397

1952........

39 431

143,0

1945........

81,2

1953........

38 715

140,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Bilaga 3.

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på

vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid som förflutit

sedan inom jordbruksnämnden våren 1953 upprättades motsvarande

sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finns

intagna i en särskild tabellbilaga.1 2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Liksom föregående regleringsår gäller under regleringsåret

1953/54 garantipriser för odlarnas försäljning av fullgod brödsäd.

Härvid har emellertid ett gemensamt grundpris fastställts för höst- och vårvete

och i samband därmed har prisregleringsskalorna blivit föremål för vissa

ändringar och gjorts lika för de båda veteslagen. Tidigare var grundpriset

för vårvete högre än för höstvete och regleringsskalorna i några avseenden

olika. Även den successiva prisstegringen har ändrats så, att den högre

prisstegringen med 15 öre per tiodagarsperiod endast gällt under september

och oktober, medan denna högre prisstegring föregående regleringsår även

gällde under november och december. Prisstegringen har i övrigt varit 10 öre

per tiodagarsperiod. Grundpriserna under regleringsåret framgår av följande

tabell.

Priser i kronor per 100 kg lör vara av

Leveranstid normalkvalitet med 16,5 % vattenhalt

Vete

Råg

1—10

augusti

1953............

45:30

11—20

1953............

45: 40

21—31

»

1953............

45: 50

1—10

september

1953 ............

45: 60

11-20

T>

1953 ............

.......... 47= 25

45: 75

21—30

T>

1953 ............

.......... 47:40

45:90

1—10

oktober

1953 ............

46:05

11—20

1953............

46:20

21—31

»

1953............

46: 35

1—10

november

1953............

.......... 48:00

46: 50

11—20

1953............

46: 60

o. s. v. fram till och med den 21 maj 1954, då

priserna blir.............................. 50: 00 48: 50

Grundpriserna gäller för vara av normalkvalitet med 16,5 procent vattenhalt

vid leverans till prisort. Vid leverans till annan ort än prisort minskas

garantipriset med kostnaderna för transport från mottagningsorten till närmaste

prisort. I fråga om Gotland reduceras dock fraktavdraget med 75 öre

per 100 kg genom fraktbidrag från spanninålsbolaget.

1 Se Kungl. Maj:ts prop. nr 224/1953, s. 25* fl.

2 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

29*

För fullgod vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering

enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 45/1953 angivna regler.

De jämkningar i fråga om minimifordringarna för fullgott vete, som

med hänsyn till de dåliga bärgningsförhållandena tillfälligt genomfördes för

1952 års skörd, gäller icke under regleringsåret 1953/54.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är alltjämt fri. I

den mån spannmålsbolaget utförsäljer restkvantiteter av importerad fodersäd

gäller dock vissa av jordbruksnämnden bestämda priser. Dessa fastställes

med hänsyn till världsmarknadspriset. De avser försäljning till partihandlare.

Några föreskrifter om handelsmarginalens storlek lämnas icke.

Bolaget har under året icke importerat annan utländsk fodersäd än majs.

Numera importerar bolaget denna vara endast för att hålla ett av statsmakterna

bestämt beredskapslager. I övrigt har, såsom redan anförts vid redogörelsen

för fodermedelsregleringen i bilaga 1, utrikeshandeln både med

majs och annan fodersäd överförts till handelns egna organ. Även i vad angår

införselavgifter för dylika varor har uppgift lämnats i nyssnämnda redogörelse.

Då tillgången på inhemsk fodersäd varit god och priserna varit

låga, har handelsorganen emellertid hittills icke importerat annan fodersäd

än majs, och även importen härav har varit förhållandevis liten. Medelpriserna

för vithavre och korn till producenter enligt gällande noteringar

från och med januari 1953 framgår av efterföljande sammanställning. Uppgifterna

avser kronor per deciton.

1953 Januari..............

Vithavre

......... 34:59

Korn

36:40

Februari.............

......... 33:69

36: 28

Mars ...............

......... 32:52

35: 87

April................

......... 31:28

34:84

Maj.................

......... —

—

Juni.................

......... .

—

Juli.................

......... .

—

Augusti..............

.........

—

September...........

......... 22:67

25: 79

Oktober.............

......... 22.86

25: 92

November...........

......... 23:21

26:09

December............

......... 23:62

26: 49

1954 Januari .............

......... 24:52

27: 11

Spannmålsbolagets nettoutförsäljningspris på majs var vid 1953 års början

45 kronor 50 öre per deciton. Med hänsyn till världsmarknadspriset och

sedan införselavgift tillkommit, höjdes nettopriset den 21 september till

47 kronor, sänktes den 3 november till 46 kronor och höjdes åter den 8

december till 48 kronor. Till dessa priser skall läggas handelsmarginal, innan

förbrukarpriset erhålles. Priset till förbrukare på kustorter var enligt

Lantbruksförbundets noteringar per deciton i medeltal 47 kronor 37 öre för

januari 1953, 49 kronor 26 öre för september och 49 kronor 45 öre för december

samma år.

Vid försäljning av utländskt vetekli uttog spannmålsbolaget vid ingången

av år 1953 ett nettopris av 35 kronor 50 öre per deciton. Priset höjdes den

21 september till 40 kronor 20 öre, sänktes den 20 oktober till 37 kronor,

den 10 november till 34 kronor och den 1 december till 33 kronor för att den

8 december åter höjas till 34 kronor. På grund av det allmänna marknadsläget

(jlr prisuppgifterna för svenskt vetekli nedan) har emellertid bolaget

icke kunnat sälja utländskt vetekli efter prishöjningen i september.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Spannmålsbolagets nettopris vid försäljning av oljekraftfoderblandning

var vid ingången av 1953 och fram till den 16 augusti samma år 48 kronor

30 öre per deciton. Nämnda dag höjdes priset till 50 kronor. Priset till förbrukare

var på kustorter i medeltal för januari månad 1953 50 kronor 50 öre

per deciton. Detta pris stod oförändrat till och med juli månad, varefter med

hänsyn till världsmarknadspriser och tillkomsten av införselavgift en prishöjning

inträdde. För september månad utgjorde motsvarande förbrukarpris

52 kronor 22 öre per deciton och för december 51 kronor 94 öre per deciton.

Såsom förut framhållits i bilaga 1 har tillverkning av oljekraftfoderblandning

i spannmålsbolagets regi numera upphört. Vid ingången av år 1953

var bolagets nettopris för linkaksmjöl 54 kronor 30 öre, för krossade kokoskakor

48 kronor 30 öre samt för extraherat raps- och senapsmjöl 40 kronor

30 öre per deciton. Dessa priser, vilka skall ökas med handelsmarginal för

att erhålla förbrukarpriset, kvarstod oförändrade intill hösten 1953. Efter

den då genomförda förut omtalade omläggningen av utrikeshandeln med

mera inträffade vissa prisförändringar även på nu nämnda oljekraftfoderslag.

Priset på extraherat rapsmjöl och senapsmjöl sänktes vid spannmålsbolagets

försäljningar till netto 35 kronor per deciton och detta pris kvarstod

oförändrat vid utgången av år 1953. Förbrukarpriserna (inklusive handelsmarginal)

på linkaksmjöl och krossade kokoskakor var vid utgången

av år 1953 högre än vid 1953 års ingång, eller på kustorter i genomsnitt omkring

respektive 58 kronor och 55 kronor 50 öre per deciton mot respektive

56 kronor 65 öre och 50 kronor 50 öre per deciton vid årets ingång.

Till följd av en stegring av importpriserna har införselavgiften för vissa

slag av oljekraftfoder sänkts i februari 1954.

Priserna på svenskt kli av råg och vete har i samband med den vikande

prisnivån på inhemsk fodersäd nedgått betydligt under året. Priset på

svenskt vetekli har emellertid legat något över priset på importerat vetekli.

Även priset på havrekli har följt med i nedgången. De av Lantbruksförbundet

sedan januari 1953 noterade priserna på svenskt kli av vete, råg och

havre framgår av följande sammanställning. Uppgifterna avser medelpriser

i kronor per deciton vid kvarnar.

Svenskt

Svenskt

Svenskt

vetekli

rågkli

havrekli

1953 Januari................

.......... 39:54

34: 25

15: 50

Februari ..............

.......... 40:00

34: 67

15: 50

Mars..................

.......... 40: 14

35: 23

15: 40

April...................

.......... 38:98

35: 29

14: 92

Maj ...................

.......... 38:77

35: 29

14: 59

Juni...................

.......... 38:48

35:11

13: 77

Juli....................

.......... 36:06

33: 37

12: 75

Augusti................

.......... 35:69

33:19

12: 56

September..............

.......... 34:39

31: 93

11:38

Oktober ..............

.......... 33:61

29: 99

10: 73

November..............

.......... 33:56

29: 42

11:35

December..............

.......... 33:62

29: 02

11:58

1954 Januari................

.......... 33:72

28: 72

12:13

Sedan januari 1953 utvisar priserna på hö och halm enligt Lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avser medelpriser i

kronor per deciton för pressad vara till producent, på station i Mellansverige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

31*

1953 Januari...

Februari..

Mars.....

April.....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti...

September

Oktober ..

November.

December

1954 Januari ..

Vallhö Höstsädshalm

15:06 6:13

14: 63 5: 75

14: 05 5: 50

13:38 5:13

13:17 4: 75

13: 00 4: 75

13: 00 4: 75

13 00 4: 75

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1953/54 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse

eller potatisbrännvin har att vid inköp av potatis av normal kvalitet

för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna har varit följande:

Under tiden kampanjens början till och med 31 oktober 1953 45 öre,

1 november—31 december 1953 46 öre, 1—31 januari 1954 47 öre samt från

och med 1 februari till kampanjens slut 48 öre, allt räknat per hektoliter

och stärkelseprocent fritt fabrik.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1953 års skörd har odlare

erhållit ett grundpris av 7 kronor 35 öre per deciton vid 16 procent sockerhalt.

Härav var 30 öre att anse såsom ett för året i anledning av det dåliga

skörderesultatet 1952 utgående stimulansbelopp, vilket förutsatts skola inräknas

i jordbrukskalkylen. Något av odlingens omfattning beroende stimulanstillägg

har ej utgått under året. För varje tiondels procent, varmed

sockerhalten överstiger 16 procent, har som vanligt utgått ett tillägg med

1/160 av grundpriset. Vidare har liksom tidigare utgått s. k. täckningsersättning

och ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln. Det för 1953 års skörd

utbetalda genomsnittspriset blev med här angivna och vissa andra tillägg

och ersättningar 8 kronor 46 öre per deciton.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1953 års skörd erhåller odlare som tecknat

odlingskontrakt med Sveriges Oljeväxtodlares Centralförening följande

grundpriser vid leverans av vara med en vattenhalt av 18 procent och en

renhetsgrad av 96 procent:

för höstraps och höstrybsfrö............... 85 öre per kilogram

» vårraps och vårrybsfrö................. 75 » » »

» vitsenapsfrö............................ 65 » » »

» oljelinfrö ............................. 80 » » »

För oljeväxtfrö med annan vattenhalt eller renhetsgrad verkställes prisreglering

enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 39/1953 angivna

regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt, erhåller ett grundpris,

som med 2 öre per kilogram understiger de ovan angivna priserna.

Spånadsväxter. För 1953 års skörd har såsom riktpriser gällt 27 öre för

linhalm och 15 öre för hamphalm, allt per kilogram. Priserna avser halm av

grundkvalitet med 15 procent vattenhalt. För avvikande kvalitet sker pris
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

reglering enligt särskilda bestämmelser (för linhalm jordbruksnämndens

cirkulär nr 85/1951 och för hamphalm statens linnämnds meddelande nr

14/1949).

För frö av spånadslin av 1953 års skörd har garanterats samma pris, som

ovan angivits för kontraktsodlat oljelin. För hainpfrö är prisbildningen helt

fri.

Mjölk- och mejeriprodukter m. m. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Den genomsnittliga

likviden för mejerimjölk under 1952/53 uppgick enligt kalkylsakkunnigas

beräkningar till 37,13 öre per kilogram, varav 6,06 öre statliga bidrag.

Härutöver har av statliga medel från föregående år utbetalats 17,4

miljoner kronor såsom leveranstillägg. Medtages dessa blir bidraget 6,54

öre per kilogram och totallikviden 37,61 öre per kilogram. För 1953/54 har

preliminärt upptagits 35,47 öre per kilogram, varav 5,01 öre i bidrag. Härutöver

utbetalas av medel reserverade från tidigare år belopp, vilka om de

medräknas höja mjölklikviden per kilogram med 0,54 öre.

Riksnoteringen på runmärkt smör, som under tiden den 24 maj—den 9

november 1952 varit 5 kronor 85 öre, höjdes från och med den 10 november

1952 till den före förstnämnda dag gällande noteringen, 6 kronor per

kilogram (jfr Kungl. Maj:ts proposition nr 224/1953, s. 28*). Samtidigt bestämdes

normalpriset på mejerismör och lantsmör vid försäljning till detaljhandlare

till 6 kronor 15 öre och vid försäljning till förbrukare till 6

kronor 85 öre per kilogram. Dessa priser gällde till den 1 maj 1953, då en

prishöjning skedde med 5 öre per kilogram i riksnoteringen och i normalpriserna

på runmärkt mejerismör. Samtidigt fastställdes normalpriserna på

omärkt mejerismör och lantsmör till belopp, som med 50 öre per kilogram

understeg det för runmärkt mejerismör bestämda normalpriset i respektive

handelsled. Från och med den 27 november 1953 till och med den 22 januari

1954 låg normalpriset för omärkt mejerismör och lantsmör ytterligare 20

öre per kilogram under det för runmärkt mejerismör fastställda normalpriset.

Priserna på osaltat smör ligger 10 öre över nyss angivna priser.

Prisbildningen på ost är från och med den 25 augusti 1952 helt fri. Partipriserna

på ost höjdes i samband med att de släpptes fria med 30 öre per

kilogram. Med undantag för högproduktionstiden sommaren 1953 har de

sedan varit oförändrade. Under nämnda period sommaren 1953 sänktes partipriserna

enligt särskild överenskommelse mellan jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation med 10 öre per kilogram. Detalj priset

på helfet runmärkt ost av Sveciatyp höjdes från juli till september 1952

från 500 till 542 öre per kilogram. I december 1953 var priset 558 öre per

kilogram.

Normalpriserna på konsumtionsmjölk, som från och med den 14 januari

1952 höjdes med 3 öre per liter, har sedan dess varit oförändrade. För konsumtionsmjölk,

som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5

procent och som försäljes i med kapsyl tillsluten glasflaska, har normalpriset

enligt jordbruksnämndens beslut den 13 november 1951 bestämts till

5 öre per liter utöver det för 3-procentig mjölk gällande priset.

Normalpriserna på färsk grädde vid försäljning till förbrukare utgör sedan

den 1 september 1951 flerstädes i riket 250 öre per liter för tunn och

580 öre per liter för tjock grädde (i Stockholm 600 öre och i Göteborg 590

öre).

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Prissättningen på hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur, häst och svin regleras genom normalpriser. Som

normalpriser gäller de partipriser, som av Sveriges slakteriförbund note
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ras i Stockholm (tolfte prisområdet) med vissa avdrag och tillägg i öre per

kilogram för övriga prisområden. Normalpriserna är rörliga i anslutning

till marknadsläget. Genom ett avtal med jordbruksnämnden har Slakteriförbundet

utfäst sig att söka reglera prissättningen så, att på helt år medelpriset

för samtliga köttvaror överensstämmer med den av Kungl. Maj :t

och riksdagen för regleringsåret 1953/54 angivna medelprisnivån. De priser,

som ansluter sig till denna medelprisnivå, kallas baspriser. Rörligheten

i prisbildningen har begränsats genom att det aktuella priset icke för någon

varugrupp vid något tillfälle får överstiga basprisnivån med mer än 25 procent.

De baspriser, som den 1 februari 1954 gäller för tolfte prisområdet,

återges här nedan (putsad vara i öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Gödkalv

Späd-

kalv

Häst

I.....

. 302

317

299

338

438

298

219

III.....

. 272

277

277

313

363

278

209

Hel eller halv

kropp av gödsvin suggfläsk,

Is-lass med huvud renskuret

och fotter

Extra prima......... 365 297

Prima............... 365 —

Från och med den 1 september 1953 har vissa ändringar företagits i prisområdesindelningen

samt i avdragen och tilläggen inom de olika prisområdena

i förhållande till tolfte prisområdet.

Priserna på styckade köttvaror av nötkreatur, häst och svin samt charkuterivaror

vid försäljning till förbrukare är sedan februari 1952 fria. Genom

en överenskommelse mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden,

å ena, och handelns organisationer, å andra sidan, har ett avtal emellertid

träffats om handelsmarginalernas storlek.

För fårkött är prisbildningen helt fri i samtliga handelsled.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom

ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna. För regleringsåret

1953/54 innebär dessa bland annat att äggpriset skall vara fritt intill en

övre gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre per kilogram till producenter

i södra Sverige. Vid denna gräns gäller att Sveriges export- och importforenin"

för ägg skall vara skyldig att importera i den mån så är möjligt

utan förlust och att export icke får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.

Medelpriset för regleringsåret 1953/54 har i jordbruksöverenskommelsen

våren 1953 beräknats till 3 kronor 10 öre per kilogram

(i den nyligen upprättade kalkylen räknar man med att ett medelpris

av endast 2 kronor 95 öre skall kunna uppnås). För att uppnå

det förutsatta medelpriset äger föreningen utbetala bidrag vid export av

ägg, då utlandspriscrna ligger under motsvarande svenska priser. Bidragen

finansieras dels genom medel, som influtit genom avgifter vid export av

ägg, då de utländska priserna legat högre än motsvarande svenska priser,

dels genom en regleringsavgift, som föreningen beräknar på grundval av mvägda

kvantiteter ägg. Därjämte har föreningen å conto erhållit vissa medel,

som influtit genom införselavgifter på fodermedel,

a* Bihang till riksdagens protokoll 195/f. 1 samt Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre per kilogram på ägg i de viktigaste

produktionsområdena i Götaland) har från och med januari 1953

utvecklats på följande sätt.

Januari..........

1953 Augusti ..........

Februari........

........ 300

September ........

Mars............

Oktober..........

April............

........ 272

November........

Maj.............

........293

December........

....... 203

Juni ............

1954 Januari..........

250

Juli.............

Handelsgödsel. (Jfr tabell 2.) Förbrukarpriserna på de inom landet tillverkade

gödselmedlen (kalkkväve, kalkammonsalpeter, ammoniumsulfat,

superfosfat och tomasfosfat) fastställes efter överenskommelse mellan priskontrollnämnden

och tillverkarna. Prissättningen på importgödselmedlen

(kalksalpeter, chilesalpeter och kali) är fri. För år 1953/54 gäller följande

priser.

Kronor per

deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

Varuslag

Ve-30/» 1953

l:a perioden be- taln. per ‘/w 1953

''/jo 1953—1»Vi 1954

2:a perioden

betaln. per V* 1954

''/a—31/5 1954

3:e perioden

betaln. per ''/e 1954

banfritt å

följande

platser

Chilesalpeter, 16%......

_

33: 25

34:15

importhamn

Kalksalpeter, 15,5 %____

24: 60

25:30

26: 00

tariffhamn

Kalkkväve, 20 % ......

30: 25

31: 10

31:95

Stockvik

Ammoniumsulfat, 20,8 %

Kalkammonsalpeter,

—

27:95

28:80

Ljungaverk

20,5% ..............

27: 40

28: 25

29:10

fabrik

Kali, 40 %............

Superfosfat, pulvr., 19,5 %

16:50

17:10

17:70

tariffhamn

14: 70

15: 20

15:70

fabrikshamn

• kornad,19,5 %

15: 60

16: 10

16: 60

>

Thomasfosfat, 17 % ....

11:40

11:90

12: 40

fabrik

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

35*

Bilaga 4.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1952.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdekiarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

och för åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949,

245/1950, 207/1951, 236/1952 och 224/1953 kompletterats med liknande

undersökningar för åren 1941—49, verkställda av statens livsmedelskommission

respektive statens jordbruksnämnd och för åren 1950 och 1951 av

statistiska centralbyrån. Efter särskilt bemyndigande den 11 september 1953

har centralbyrån nu utfört en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,

avseende inkomståret 1952, och i det följande framlägges en sammanfattande

redogörelse för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1952 kunnat utnyttjas sammanlagt 8 168 av

jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.

Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,

från brukningsenheter, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.

Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med 322,

vilka fördela sig på alla områden och inom dessa på samtliga storleksgrupper

med undantag av grupperna 30—50 hektar åker inom södra och mellersta

Sveriges skogs- och dalbygder samt 10—20 och 20—30 hektar åker

inom norra Sverige, där antalet ökat något. Minskningen har orsakats dels

av att länsstyrelserna av olika skäl ej kunnat avstå vissa deklarationer, dels

av att gårdar under året försålts eller utlämnats på arrende, på grund varav

brukningsenheterna måst uteslutas vid denna bearbetning. Det skulle kräva

omfattande undersökningar för att nu i detalj bedöma verkningarna av

dessa förändringar i primärmaterialets omfattning; de synas dock icke

nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående års resultat. Deklarationsmaterialets

relativa fördelning på olika storleksgrupper inom vart och

ett av de Ire huvudområdena har, såsom framgår av tabell 2, endast obetydligt

förändrats sedan föregående år.

I detta sammanhang vill centralbyrån meddela, att vid nästa års undersökning

skall användas ett aktuellt, på modern samplingmetodik grundat

urval av jordbruk, vilket i fortsättningen skall ligga till grund för undersökningar

av detta slag. I samband härmed ämnar centralbyrån även i övrigt

ompröva metoden för dessa undersökningar.

Beträffande sättet för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående deklara
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36* Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsenheter.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

över

100

2—5

5—10

O

CQ

1

O

20—30

30-50

50-100

liga

ning för år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

199

605

1207

607

490

244

104

3 456

och dalbygder.................

874

1683

1086

213

124

48

14

4 042

Norra Sverige...................

till

1143

368

27

—

—

—

2 649

Hela riket

2184

3 431

2 661

847

614

292

118

10147

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1950.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

174

513

1061

523

417

230

97

3 015

och dalbygder.................

785

1469

940

199

95

44

12

3 544

Norra Sverige...................

890

969

303

26

—

—

—

2188

Hela riket

1849

2 951

2 304

748

512

274

109

8 747

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1951.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

172

505

1051

517

397

228

90

2 960

och dalbygder.................

762

1445

907

168

85

39

10

3 416

Norra Sverige...................

862

940

291

21

—

—

—

2114

Hela riket

1796

2 890

2 249

706

482

267

100

8 490

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1952.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

165

485

1007

499

387

217

80

2 840

och dalbygder.................

739

1365

871

163

86

36

9

3 269

Norra Sverige...................

820

921

293

25

—

—

—

2 059

Hela riket

1724

2 771

2171

687

473

253

89

8168

tionsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror per

hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen

ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella statistikens uppgifter

om avkastningen på åker och äng. Beräkningen av totalsiffrorna för

riket grundar sig på eu för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde,

enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning, verkställd

uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan

å ena sidan den totala åkerarealen enligt 1944 års jordbruksräkning vid

samtliga brukningsenheter inom respektive storleksgrupp och område samt

å andra sidan åkerarealen vid de undersökta brukningsenheterna inom

samma storleksgrupp och område tagits till utgångspunkt för omräkningen.

Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster

och kostnader får beaktas, att den icke med säkerhet klargör den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse

över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

37*

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsenheter på olika

storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

över

100

19

25

30

12

8

4

2

100

40

37

17

3

2

1

0

100

57

34

8

1

0

0

0

100

6

17

35

18

14

7

3

100

22

42

27

5

3

1

0

100

42

43

14

1

100

6

17

35

17

14

8

3

100

22

41

27

6

3

1

0

100

41

44

14

1

100

6

17

36

17

13

8

3

100

23

42

27

5

3

0

0

100

41

44

14

1

100

6

17

35

17

14

8

3

100

22

42

27

5

3

1

0

100

40

45

14

1

—

—

—

100

Samtliga brukningsenheter med över

2 hektar åker enligt 1944 års jordbruksråkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

för är 1946 ingående

brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i statistiska centralbyråns deklarationsundersökning

för är 1950 ingående

brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i statistiska centralbyråns deklarationsundersökning

för år 1951 ingående

brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

.........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder..................

Norra Sverige.....................

De i statistiska centralbyråns deklarationsundersökning

för år 1952 ingående

brukningsenheterna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder................

Norra Sverige...................

bruket under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det

första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna

successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.

Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit fullständigare.

Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige. I

samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har vidare kontanllönernas

andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare även

inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har framför

allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande

förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare stegring

av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster, dels skett

en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av de totala

opaginerad Kontrollera mot PDF

38*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav icke en riktig

bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket

på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseende

hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till användning för

många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag för jordbrukskalkylen,

nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro av den natur,

att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella förändringar

inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa undersökningar

bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna avse

kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att den s. k. totalkalkylen

för jordbruket avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.

Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten hänsyn tagas

till att de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde

representera en något högre produktionsförmåga och mera rationella

driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid

undersökningen erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara

något för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de

från år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsenheter med mindre än 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas, att vid

upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar

vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som

eljest skulle varit förhållandet.

I tidigare års redogörelser har 1938 använts som basår. De ovan nämnda

strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av ett senare

jämförelseår. I avvaktan på att nytt basår skulle fastställas för jordbrukskalkylen,

ansågs det lämpligt, att år 1946 tillsvidare i tabellerna användes

som utgångspunkt för jämförelserna. Detta system har använts vid undersökningarna

för åren 1949—1952. I samband med kommande omläggning

av dessa undersökningar torde år 1950 i fortsättningen bli basår i anslutning

till att produktionsåret 1950—1951 användes i jordbrukskalkylen. Tabellerna

i föreliggande redogörelse lämna uppgifter för åren 1946 och 1950—1952.

Textframställningen behandlar emellertid i det stora hela endast utvecklingen

mellan åren 1951 och 1952.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster under år 1952, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas

A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell

3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och

mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige

— de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa

omräknats till indextal med 1946 och 1951 som basår. I anslutning till Abilagans

uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål

och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;

hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin

och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans

till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter,

fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 39*

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946 och 1950—1952, miljoner kronor.

1946

1950

1951

1952

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

304,3

504,9

608,4

715,5

sockerbetor......................

94,1

121,2

117,5

119,6

potatis m. m....................

68,6

66,8

77,4

82,7

hö, halm och grönfoder..........

12,6

5,9

5,9

9,1

Summa vegetabiliska produkter

479,6

698,8

709,2

926,9

hästar och nötkreatur............

191,3

240,3

281,0

291,1

svin och grisar.................

162,4

261,3

304,4

391,0

fjäderfä och ägg.................

50,4

79,1

83,1

89,8

mjölk till mejeri................

469,3

600,4

616,4

678,6

mjölk till enskilda...............

18,9

20,3

19,7

19,4

Summa animaliska produkter

892,3

1 201,4

1 304,6

1 469,9

diverse produkter................

10,1

9,7

11,4

10,9

Summa inkomster av försålda produkter

1382,0

1909,9

2025,2

2 407,7

Diverse inkomster........................

26,0

32,7

38,2

39,9

därav för körslor......................

15,5

13,7

18,5

19,3

Inkomster av skogsbruk..................

90,0

80,0

184,7

215,8

Arrenden och avgälder...................

19,0

21,6

21,5

22,9

Samtliga kontanta inkomster

1517,0

2044,2

2 269,6

2 686.3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

45,1

71,9

61,5

99,0

sockerbetor......................

1,8

2,5

2,7

2,3

potatis m. m....................

30,9

42,2

47,5

43,2

hö, halm och grönfoder..........

4,5

3,7

4,2

5,1

Summa vegetabiliska produkter

82,3

120,3

115,9

149,6

hästar och nötkreatur............

125,6

173,2

209,5

216,8

svin och grisar..................

87,9

131,1

154,9

194,4

fjäderfä och ägg.................

30,6

48,1

50,6

59,1

mjölk till mejeri.................

292,7

412,3

432,9

498,6

mjölk till enskilda...............

16,3

17,8

17,7

18,5

Summa animaliska produkter

553,1

782,5

865,6

987.4

diverse produkter................

5,3

4,2

5,3

4,4

Summa inkomster av försålda produkter

640,7

907,0

986,8

1141,4

Diverse inkomster .......................

36,9

30,1

39,4

47,8

därav för körslor......................

30,5

20,9

29,1

36,9

Inkomster av skogsbruk..................

260,8

228,1

468,0

521,3

Arrenden och avgälder...................

9,1

12,3

13,8

13,2

Samtliga kontanta inkomster

947,5

1177,5

1 508,0

1723,7

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

3,5

3,6

4,1

därav spannmål och frövaror...........

1,2

sockerbetor......................

—

—

—

—

potatis m. m....................

5,1

6,8

6,8

6,7

hö, halm och grönfoder..........

6,7

4,9

7,3

8,1

Summa vegetabiliska produkter

12,0

1 15,2

17,7

18.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

40*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 3 (forts ). Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1950—1952,

miljoner kronor.

1946

1950

1951

1952

hästar och nötkreatur............

36,6

45,6

60,7

68,8

svin och grisar..................

9,2

16,2

19,0

20,3

fjäderfä och ägg.................

1,8

5,8

7,3

8,9

mjölk till mejeri.................

135,3

204,1

207,3

233,2

mjölk till enskilda...............

9,6

11,0

10,4

11,2

Summa animaliska produkter

192,5

282,7

304,7

342,4

diverse produkter................

3,9

2,7

3,4

3,4

Summa inkomster av försålda produkter

208,4

300,6

325,8

364,7

Diverse inkomster.......................

67,7

41,3

63,3

80,1

därav för körslor .....................

63,9

36,5

48,1

70,2

Inkomster av skogsbruk.................

236,3

167,7

324,5

358,4

Arrenden och avgälder ..................

5,2

5,7

5,4

6,2

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

517,6

515,3

709,0

809,4

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ..........

350,6

580,3

573,4

818,6

sockerbetor .....................

95,9

123,7

120,3

121,9

potatis m. m....................

104,6

115,8

131,6

132,6

hö, halm och grönfoder..........

22,8

14,5

17,5

22,3

Summa vegetabiliska produkter

573,9

834,3

842,8

1 095,4

hästar och nötkreatur............

353,5

459,1

551,2

576,7

svin och grisar .................

259,5

408,6

478,3

605,7

fjäderfä och ägg.................

82,8

133,0

140,9

157,9

mjölk till mejeri................

897,3

1 216,8

1 256,6

1 410,4

mjölk till enskilda ..............

44,8

49,1

47,9

49,1

Summa animaliska produkter

1 637,9

2 266,6

2 474,9

2 799,8

diverse produkter...............

19,3

16,6

20,2

18,6

Summa inkomster av försålda produkter

2 231,1

3117,5

3337,9

3 913,8

Diverse inkomster.......................

130,6

104,1

130,9

167,8

därav för körslor.....................

109,9

71,1

95,8

126,4

Inkomster av skogsbruk.................

587,1

475,8

977,2

1 095,5

Arrenden och avgälder..................

33,3

39,6

40,6

42,2

Samtliga kontanta inkomster

2 982,1

3 737,0

4486,6

5 219,3

arrenden och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner

och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv

m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter).

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

för år 1952 beräknats till 5 219,3 milj. kronor. Inkomstsumman för

år 1951 uppskattades till 4 486,6 milj. kronor. I jämförelse med år 1951 föreligger

sålunda en ökning med 732,7 milj. kronor eller med 16,3 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman härrör över hälften eller 2 799,8

milj. kronor (53,6 procent) från försäljningen av animaliska produkter,

medan inkomsterna av vegetabiliska produkter uppgå till 1 095,4 milj. kronor

(21,0 procent). Inkomsterna av skogsbruk ha för år 1952 beräknats till

1 095,5 milj. kronor (21,0 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfatta

nära 96 procent av samtliga inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180. 41*

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1950—1952. Indextal.

År 1916 = 100

År 1951

= 100

1950

1951

1952

1952

Södra och mellersta Sveriges slållbygder.

Vegetabiliska produkter................

145,7

147,9

193,3

130,7

Animaliska produkter..................

134,6

146,2

164,7

112,7

Samtliga jordbruksprodukter............

138,2

146,5

174,2

118,9

Diverse inkomster......................

125,5

146,4

153,0

104,6

Skogsbruk.............................

88,8

205,2

239,8

116,9

Samtliga kontanta inkomster

134,8

149,6

177,1

118,4

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

146,3

140,9

181,9

129,0

Animaliska produkter..................

141,5

156,5

178,5

114,1

Samtliga jordbruksprodukter............

141,6

154,0

178,1

115,6

Diverse inkomster......................

81,6

106,9

129,3

121,0

Skogsbruk.............................

87,5

179,5

199,9

111,4

Samtliga kontanta inkomster

124,3

159,1

181,9

114,3

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

126,4

147,5

157,5

106,8

Animaliska produkter..................

146,8

158,3

177,9

112,4

Samtliga jordbruksprodukter............

144,2

156,4

175,0

111,9

Diverse inkomster......................

61,0

78,7

118,4

150,4

Skogsbruk.............................

71,0

137,3

151,7

110,4

Samtliga kontanta inkomster

99,6

137,0

156,4

114,2

Ilela riket.

Vegetabiliska produkter................

145,4

146,9

190,9

130,0

Animaliska produkter..................

138,4

151,1

170,9

113,1

Samtliga jordbruksprodukter............

139,7

149,6

175,4

117,3 i

Diverse inkomster......................

79,7

100,2

128,4

128,2

Skogsbruk .............................

81,0

166,5

186,6

112,1

Samtliga kontanta inkomster

125,3

150,5

175,0

116,3

I förhållande till år 1951 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

med 575,9 milj. kronor eller 17,3 procent. Härav kommer på animaliska

produkter 324,9 milj. kronor (ökning 13,1 procent) och på vegetabiliska

produkter 252,6 milj. kronor (ökning 30,0 procent). Skogsinkomsterna visa

under år 1952 en ökning med 118,3 milj. kronor, motsvarande 12,1 procent.

ökningen mellan åren 1951 och 1952 i försäljningen av animaliska produkter,

324,9 milj. kronor, fördelar sig med 25,5 milj. kronor på posten

»hästar och nötkreatur», 127,4 milj. kronor på posten »svin och grisar», 17,0

milj. kronor på posten »fjäderfä och ägg» samt 155,0 milj. kronor på posten

»mjölk».

Relativt sett innebär dessa tal en ökning i fråga om samtliga animaliska

produkter med som förut nämnts 13,1 procent samt i fråga om hästar och

nötkreatur 4,6 procent, svin och grisar 26,6 procent, fjäderfä och ägg 12,1

procent samt mjölk 11,9 procent.

ökningarna under år 1952 i inkomsterna av animaliska produkter äro i

första hand ett resultat av under året mer eller mindre höjda producentpriser.

Produktionsökning förelåg endast i fråga om slakt. Sålunda var slakten

av svin betydligt större än under år 1951. Även i fråga om får förelåg

opaginerad Kontrollera mot PDF

42*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska

produkter i procent av kontanta inkomster av samtliga försålda produkter inom

olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1950—1952.

Storleksgrupper, hektar

åker

År

Samt-

2—5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1946

12,6

17,4

25,5

34,3

40,9

46,2

50,2

34,7

1950

10,7

18,1

26,6

35,7

42,8

52,0

54,2

36,6

1951

10,3

15,4

23,7

34,4

42,0

51,0

54,5

35,0

1952

10,4

17,7

27,6

37,1

45,6

54,5

60,3

38,5

Animaliska produkter......

1946

86,6

81,3

73,8

65,1

58,4

53,1

49,2

64,6

1950

88,8

81,3

73.1

63,7

56,5

47,6

45,2

62,9

1951

89,0

83.9

75,9

64,9

57,4

48,4

45,1

64,4

1952

89,1

81,7

72,1

62,5

53,9

45,0

39,2

61,1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1946

4,8

7,4

12,2

16,6

22,6

34,7

47,0

12,8

1950

5,4

6,9

12,1

17,7

25,1

33,1

49,6

13,3

1951

5,7

6,7

10,1

13,5

20,3

31,0

50,1

11,7

1952

4,8

6,7

11,3

15,4

24,2

37,6

55,0

13,1

Animaliska produkter......

1946

94,3

91,8

87,2

82,4

76,4

62,9

52,7

86,3

1950

94,2

92,6

87,6

81,4

74,1

66,4

50,0

86,3

1951

94,0

92,6

89,6

85,6

79,3

68,4

49,2

87,7

1952

95,0

92,9

88,4

83,7

75,3

61,8

44,6

86,5

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1946

3,6

4,9

8,9

17,4

5,8

1950

2,9

4,6

7,9

17,9

5,0

1951

3,2

4,7

7,5

24,2

5,4

1952

2,9

4,6

7,8

25,8

.

5,2

Animaliska produkter......

1946

94,4

93,6

88,9

79,5

92,4

1950

96,6

94,5

90,5

79,1

94,0

1951

96,3

94,4

91,1

70,2

93,5

1952

96,3

94,7

91,0

70,0

•

93,9

ökning. Slakten av storboskap däremot minskade och återgick till mera normal

omfattning. Även slakten av kalv och häst visade nedgång.

Stegringen av inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter hänför sig

nästan helt till posten »spannmål och frövaror» som stigit med 245,2 milj.

kronor eller 42,8 procent. För de övriga posterna föreligga endast mindre

ökningar. Sålunda har posten »sockerbetor» ökat med 1,6 milj. kronor (1,3

procent), posten »potatis m. m.» med 1,0 milj. kronor (0,8 procent) samt

posten »hö, halm och grönfoder» med 4,8 milj. kronor (27,4 procent).

Inkomstökningen av spannmål och frövaror beror främst på 1952 års

mycket goda veteskörd i jämförelse med det särskilt dåliga skördeutfallet

under år 1951 på grund av svartrostskadorna. I övrigt sammanhänger inkomstökningen

för de olika vegetabilierna liksom för animalierna med under

året höjda producentpriser.

Inkomsterna av skogsbruk uppvisade efter år 1946 minskning under en

följd av år. Såsom i föregående års redogörelser framhållits, kännetecknades

nämnda år av ett toppläge i fråga om skogsinkomster, orsakat av prisstoppets

upphävande den 1 juli 1946 och i samband därmed ökning av avverkningarna;

omläggningen av taxeringsförfarandet torde även ha medverkat.

Nedgången från år 1947 till år 1948 berodde främst på en minskning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

43*

av de avverkade kvantiteterna, föranledd av awerkningspliktens upphävande

sommaren 1948. Den fortsatta minskningen under åren 1949 och 1950

torde i första hand sammanhänga med de prissänkningar på massaved, som

förekommo under år 1949 och som blevo bestående under större delen av

år 1950.

Under år 1951 ökade skogsinkomsterna åter starkt och i jämförelse med

år 1950 blevo de mer än fördubblade. För år 1952 konstateras ytterligare

stegring av skogsinkomsterna. Skogsinkomsternas utveckling under de senaste

åren framgår av nedanstående sammanställning.

Inkomster av skogsbruk.

År Milj. kronor Index

1946 ............ 587,1 100

1949 ............ 482,1 82,1

1950 ............ 475,8 81,0

1951 ............ 977,2 166,4

1952 ............ 1 095,5 186,5

Orsaken till den starka stegringen av skogsinkomsterna under åren

1951—1952 är de höga priserna på skogsprodukter, främst massaved men

även andra sortiment, som varit rådande under nämnda avverkningsperiod.

Dessa priser ha stimulerat till ovanligt stora avverkningar. Under de senast

nämnda åren synas även mycket stora skogsposter ha försålts på rot.

Av 1952 års redovisade skogsinkomster har enligt uppgift från riksbankens

huvudkontor jämlikt lagen om investeringskonto för skog den 14

december 1951 (SFS nr 783) av fysiska personer och likställda skattskyldiga

i riksbanken för beskattningsåret 1952 insatts ett totalbelopp av 44,3

milj. kronor. En viss begränsning av insättningarna på investeringskonto

för skog av 1952 års skogsinkomster genomfördes genom Kungl. Maj :ts

beslut den 19 december 1952 om befrielse från insättning i samband med

ansökan om stödlån för skördeskador på 1952 års vårsädsskörd.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga vissa olikheter. I jämförelse med år 1951 ha södra och

mellersta Sveriges slättbygder den största ökningen av jordbrukets samtliga

kontanta inkomster, nämligen 18,4 procent, under det att inkomstökningen

i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och norra

Sverige är 14,3 respektive 14,2 procent. Enligt tabell 4 förklaras den gynnsamma

utvecklingen inom samtliga områden främst av ökade inkomster av

försålda vegetabiliska produkter och ökade skogsinkomster. Inkomsterna

av försålda vegetabiliska produkter ha ökat med 30,7 procent i södra och

mellersta Sveriges slättbygder, 29,0 procent i södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder samt 6,8 procent i norra Sverige. Inkomsterna av animaliska

produkter inom dessa tre områden ha ökat i ungefär samma relativa

omfattning, nämligen med respektive 12,7, 14,1 och 12,4 procent.

Förskjutningarna i de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse belysas

närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av

jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna:

Tablån visar, att de vegetabiliska produkternas andel av inkomsterna

ökat under år 1952. Animaliernas andel däremot har minskat och skogsinkomsternas

andel är i det närmaste lika stor som under år 1951.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsvis

i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell

5. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska

opaginerad Kontrollera mot PDF

44*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Vegetabiliska produkter................

Animaliska produkter..................

Skogsbruk ............................

Diverse inkomster.....................

Samtliga kontanta inkomster

1946

1950

1951

1952

19,3

22,3

18,8

21,0

54,9

60,7

55,1

53,6

19,7

12,7

21,8

21,0

6,1

4,3

4,3

4,4

100,0

100,0

100,0

100,0

produkternas relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek

samt att den genomgående är större inom slättbygderna i södra och

mellersta Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av samtliga kontanta inkomster och av försälj ningsinkomsterna

på rikets tre huvudområden erhålles följande procentuella fördelning:
-

Samtliga kontanta inkomster

1946

1950

1951

1952

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

50,9

54,7

50,6

51,5

dalbygder .........................

31,8

31,5

33,6

33,0

Norra Sverige ......................

17,3

13,8

15,8

15,5

Hela riket

100.0

100,0

100,0

100,0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

62,0

61,3

60,7

61,5

dalbygder.........................

28,7

29,1

29,6

29,2

Norra Sverige.......................

9,3

9,6

9,7

9,3

Hela riket

100,0

100,0

100,0

100,0

Tablån visar, att de olika områdenas andelar av jordbrukets samtliga kontanta

inkomster år 1952 ej nämnvärt avvika från motsvarande tal år 1951.

Likartat är förhållandet beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;

gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på

hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får, getter och fjäderfä; inköp

av döda inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse

driftskostnader (bl. a. elektrisk kraft samt bränn- och smörjolja) jämte räntor.

Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning

av yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande

dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader

icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas vara

mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen

av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser

böra dragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180. 45*

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1950—1952, miljoner kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagslörmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm in. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

| Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1950

1951

1952

10,6

14,4

15,0

16,4 !

356,7

405,0

440,6

504,6

51,5

71,4

80,2

95,6

91,4

142,5

154,4

174,8

6,4

6,7

7,1

8,9 1

23,6

34,5

39,2

43,9 |

96,8

148,3

167,7

210,6

82,1

106,1

119,2

140,9

41,5

90,3

103,2

114,0

56,5

77,2

86,2

97,2

78,3

120,2

134,2

140,5

145,7

229,7

262,4

300,4

54,4

61,4

66,7

72,7

1 095,5

1507,7

1676,1

1920,5

15,6

46,3

51,0

54,3

32,3

39,1

37,5

28,8

4,7

6,2

7,1

7,4

173,5

194,2

227,7

269,9

28,8

34,2

42,0

49,7

48,4

82,0

101,3

118,9

3,7

3,9

3,9

4,4

12,6

17,2

23,4

27,8

53,5

72,5

81,7

96,1

59,7

79,7

87,6

101,9

26,4

41,0

50,4

52,8

26,7

35,8

40,9

45,5

51,3

86,0

119,0

125,5

71,2

110,1

129,1

150,1

23,0

27,0

29,7

31,5

583,5

789,8

943,8

1 081,5

9,4

18,9

31,4

28,3

26,8

28,7

37,0

33,2

2,2

2,5

3,0

3,5

103,4

82,5

113,9

128,6

10,7

13,2

13,9

16,4

15,2

23,1

26,7

30,0

1,0

1,0

1,0

1,4

13,7

19,7

22,3

24,8

15,8

21,3

22,6

24,8

26,3

26,0

31,6

34,9

12,3

16,8

21,5

21,7

7,8

10,0

12,2

14,5

22,3

34,9

47,7

60,5

33,4

48,5

67,9

66,4

8,4

8,7

9,6

10,0

272,5

308,2

383,9

437,5

3,6

4,7

6,3

7,4

9,7

11,9

12,9

16,8

05 04

opaginerad Kontrollera mot PDF

46*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 6 (forts.)- Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1950—1952,

miljoner kronor.

1946

1950

1951

1952

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

17,5

23,0

25,1

27,4

Arbetslöner.............................

633,6

681,7

782,2

903,2

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

91,0

118,8

136,2

161,6

kraftfoder och betmassa.........

155,0

247,7

282,4

323,8

potatis och rotfrukter...........

11,1

11,6

12,0

14,6

hö, halm m. fl. fodermedel......

49,9

71,4

84,9

96,6

gödselmedel och torvströ........

166,1

242,1

272,0

331,4

Inköp av levande inventarier............

168,1

211,8

238,4

277,5

Inköp av döda inventarier...............

80,2

148,1

175,1

188,6

Underhåll av inventarier................

91,0

123,0

139,3

157,2

Underhåll av byggnader.................

151,9

241,1

300,9

326,4

Diverse driftskostnader..................

250,3

388,3

449,4

516,9

Räntor.................................

85,8

97,1

105,9

114,3

Samtliga kontanta utgifter

1951,5

2 605,7

3003,8

3 439,5

Nyuppsättning av inventarier............

28,6

69,8

88,7

90,0

Ny-, till- eller ombyggnad...............

68,8

79,6

87,3

78,8

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas samtliga kontanta utgifter år 1952

ha uppgått till sammanlagt 3 439,5 milj. kronor, vartill komma ytterligare

90,0 milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 78,8 milj. kronor för

ny-, till- och ombyggnader. Motsvarande utgifter för år 1951 utgjorde respektive

3 003,8, 88,7 och 87,3 milj. kronor. I jämförelse med år i951 ökade

således samtliga kontanta utgifter år 1952 med 435,7 milj. kronor eller

14,5 procent.

Som framgår av tabell 7 ha de relativa utgiftsökningarna för hela riket

i förhållande till år 1951 varit av ungefär samma storleksordning för posterna

»arbetslöner», »inköp av förnödenheter», »inköp av levande och döda

inventarier» samt »diverse driftskostnader», vilka stigit med 12,7—17,8 procent.

Orsaken till ökningen av kostnaderna för arbetslöner är främst de

under året ytterligare höjda timlönerna för lantarbetarna men även lönerna

i samband med de ökade skogsavverkningarna ha inverkat. Posterna »underhåll

av inventarier och byggnader» samt »räntor» ha ökat med 9,9 respektive

7,9 procent, sammanhängande i första hand med under året stegrade

kostnader för underhåll och förbättring av byggnadsbeståndet men

även med höjda kostnader, på grund av att maskinbeståndet alltmer utökats.

Om man närmare undersöker kostnadsutvecklingen för de i tabell 6 angivna

delposterna framträder stark stegring för samtliga av de under rubriken

»inköp av förnödenheter» ingående varugrupperna, nämligen »hö,

halm m. fl. fodermedel», »kraftfoder och betmassa», »spannmål och frövaror»,

»gödselmedel och torvströ» samt »potatis och rotfrukter», vilka stigit

med respektive 13,8, 14,7, 18,6, 21,8 och 21,7 procent. Denna stegring förklaras

främst av de under året höjda priserna på flertalet av dessa förnödenheter.

De hittills anförda siffrorna för kontanta utgifter avse riket i dess helhet.

Av tabell 7 framgår den procentuella kostnadsförändringen beträffande

huvudposterna inom de 3 huvudområdena i förhållande till åren 1946 och

1951.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 47*

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1950—1952. Indextal.

År 1946 = 100

År 1951

= 100

1950

1951

1952

1952

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

113,5

123,5

141,5

114,5

Inköp av förnödenheter.................

149,6

166,4

197,9

119,0

Inköp av levande och döda inventarier ...

158,9

179,9

206,2

114,6

Underhåll av inventarier och byggnader . .

146,4

163,4

176,2

107,8

Diverse driftskostnader...................

157,7

180,1

206,2

114,5

Räntor.................................

112,9

122,5

133,6

109,1

Samtliga kontanta utgifter

137,6

153,0

175,3

114,6

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.

Arbetslöner.............................

111,9

131,2

155,5

118,5

Inköp av förnödenheter.................

142,7

171,6

201,9

117,7

Inköp av levande och döda inventarier ...

140,3

160,3

179,6

112,1

Underhåll av inventarier och byggnader . .

156,3

205,2

219,4

106,9

Diverse driftskostnader..................

154,6

181,3

210,8

116,3

Räntor.................................

117,2

129,2

137,2

106,2

Samtliga kontanta utgifter

135,4

161,7

185,3

114,6

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

79,8

110,2

124,4

112,9

Inköp av förnödenheter.................

139,0

153,6

173,0

112,6

Inköp av levande och döda inventarier . ..

110,7

137,5

146,5

106,5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

148,7

198,4

248,3

125,1

Diverse driftskostnader..................

145,3

173,3

198,8

114,7

Räntor.................................

103,6

113,4

118,4

104,4

Samtliga kontanta utgifter

113,1

140,9

160,5

113,9

Hela riket.

Arbetslöner.............................

107,6

123,5

142,6

115,5

Inköp av förnödenheter.................

146,2

166,5

196,2

117,8

Inköp av levande och döda inventarier ...

144,9

166,5

187,7

112,7

Underhäll av inventarier och byggnader . .

149,9

181,2

199,0

109,9

Diverse driftskostnader..................

155,1

179,5

206,5

115,0

Räntor.................................

113,1

123,4

133,1

107,9

Samtliga kontanta utgifter

133,5

153,9

176,2

114,5

Samtliga kontanta utgifter ha ökat med 14,6 procent i såväl slättbygderna

som skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige samt med

13,9 procent i norra Sverige. I samband härmed erinras om att ökningen

av de totala kontanta inkomsterna var större i slättbygderna än i skogsoch

dalbygderna. Beträffande kostnaderna för arbetslöner föreligger ökning

inom alla tre områdena, uppgående till respektive 14,5, 18,5 och 12,9

procent. Som förut nämnts ha timlönerna höjts under år 1952 samtidigt som

skogsavverkningarna fortsatte att öka. Kostnaderna för underhåll av inventarier

och byggnader ha under året ökat inom samtliga områden; i södra och

mellersta delarna av landet med 7,8, respektive 6,9 procent och i norra

Sverige med 25,1 procent. I norra Sverige torde en icke ringa del av de ökade

skogsinkomsterna under åren 1951—1952 ha investerats i främst byggnadsbeståndet

för underhåll och förbättringar. Större regionala olikheter

framträda ej beträffande övriga delposter (jfr tab. 7).

opaginerad Kontrollera mot PDF

48*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella

andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under åren 1946 och

1950—1952:

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier...

Underhåll av inventarier och byggnader ..

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

1946

1950

32,5

26,2

24,2

26,5

12,7

13.8

12.5

14.0

13,7

15,8

4,4

3,7

1951

1952

26,0

26,2

26,2

27,0

13,8

13,6

14,7

14,1

15,8

15,8

3,5

3,3

Samtliga kontanta utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0

Tablån visar, att arbetslönernas andel av samtliga kontanta utgifter hållit

sig nära oförändrad under de tre sista åren. Kostnaderna för inköp av

förnödenheter ha under året något ökat, medan underhållskostnadernas andel

däremot något minskat. Kostnaderna för inköp av inventarier av olika

slag och diverse driftskostnader visa nästan oförändrade andelar under

de tre sista åren. Uppgifter om arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse

vid olika egendomsstorlek finnas angivna i tabell 8.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna per

hektar jordbruksjord mellan åren 1951 och 1952 relativt sett ökat i ungefär

samma omfattning i flertalet storleksgrupper inom södra och mellersta

Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder. För norra Sverige är ökningen

av något mindre storleksordning. Beträffande utgifterna föreligger

i stort sett samma utveckling.

Den viktigaste orsaken till att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord

under år 1952 ökat mest i landets södra och mellersta delar synes

vara den särskilt inom dessa områden starka ökningen av inkomsterna

från vegetabiliska produkter. Att de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord

under år 1952 liksom tidigare ofta varit högre i norra Sverige än

i landets södra och mellersta delar beror framförallt därpå, att vanligen

jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsenheterna i norra Sverige,

medan till desamma hörande åkerareal är förhållandevis liten. Det har således

varit inkomsterna av skogsbruket, som verkat höjande på dessa siffror.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsenheter

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell

11, i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska

och animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande

sätt redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade

per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och hetmassa,

gödselmedel och torvströ samt för räntor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

49*

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1956—1952.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1946

12,2

16,1

25,1

30,8

35,6

40,7

46,2

32,6

1950

8,3

13,1

19,6

24,8

30,5

34,9

39,4

26,9

1951

9,2

13,0

18,9

24,7

29,5

34,2

39,2

26,3

1952

8,9

13,0

18,8

24,4

29,6

35,3

38,7

26,3

Räntor....................

1946

3,9

5,2

4,5

4,9

5,1

5,3

5,2

5,0

1950

2,6

3,8

3,6

3,9

4,4

4,5

4,6

4,1

1951

2,7

3,7

3,6

3,9

4,2

4,4

4,5

4,0

1952

2,7

3,2

3,3

3,6

3,9

4,2

4,6

3,8

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1946

20,2

25,5

31,8

34,5

39,5

44,5

43,5

29,7

1950

16,0

20,3

25,3

29,7

36,0

37,5

38,8

24,6

1951

16,9

20,7

24,6

28,3

34,0

36,3

35,5

24,1

1952

17,0

21,1

24,9

29,0

36,7

38,9

39,0

25,0

Räntor....................

1946

3,0

3,3

4,0

4,5

4,8

6,4

6,0

3,9

1950

2,5

2,9

3,6

3,8

4,4

6,0

4,5

3,4

1951

2,1

2,7

3,2

3,8

3,9

5,4

4,9

3,1

1952

1,9

2,5

3,1

3,4

3,6

5,2

4,2

2,9

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1946

35,4

36,5

42,5

55,2

37,9

1950

22,0

26,5

34,5

41,0

26,8

1951

25,8

29,5

34,9

44,1

29,7

1952

24,7

29,8

35,7

44,1

29,4

Räntor....................

1946

3,0

3,2

3,1

2,4

3,1

1950

2,9

2,8

3,0

1,7

2,8

1951

2,5

2,6

2,4

1,9

2,5

1952

2,4

2,3

2,3

1,9

2,3

Hela riket.

Arbetslöner................

1946

25,2

25,9

29,2

32,5

36,5

41,5

45,9

32,5

1950

16,7

19,6

22,9

26,3

31,6

35,4

39,3

26,2

1951

18,9

20,6

22,5

26,1

30,5

34,7

38,7

26,0

1952

18,5

21,0

22,6

26,0

31,1

36,0

38,8

26,3

1946

3,2

2,7

3,8

3,1

4,2

3,6

4.8

3.8

6,0

4,3

5,5

4,7

6,3

4,6

4,4

3,7

1950

1951

2,4

2,9

3,3

3,8

4,1

4,5

4,6

3,5

1952

2,2

2,6

3,1

3,6

3,8

1 4,3

4,5

3,3

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika

storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande

egendomsstorlek; den är störst inom slättbygderna samt avsevärt mindre

inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska produkternas

ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande areal; den visar

obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och mellersta delen

av landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden är den större än i

norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige

och minst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

1 jämförelse med år 1951 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

4* Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50*

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar JordbruksJord vid

Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och

1950—1952.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1946

828

744

718

699

709

704

693

714

slättbygder

1950

1196

1022

972

967

959

917

902

963

1951

1395

1168

1100

1076

1052

1011

952

1069

1952

1503

1405

1324

1288

1233

1210

1099

1265

Södra och mellersta Sveriges

1946

995

897

775

679

675

606

594

816

skogs- och dalbygder

1950

1219

1084

973

866

846

792

921

1018

1951

1660

1413

1229

1043

1074

937

1006

1304

1952

1830

1608

1417

1261

1191

1058

1327

1492

Norra Sverige

1946

1190

1016

909

987

1056

1950

1203

1 0U3

918

1098

,

,

1063

1951

1733

1371

1242

1305

#

1471

1952

1989

1565

1372

1434

.

.

1672

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

slättbygder

1950

833

677

657

692

717

727

775

710

1961

940

771

739

773

798

815

824

790

1952

1017

886

861

893

903

944

931

904

Södra och mellersta Sveriges

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

skogs- och dalbygder

1950

754

681

647

613

657

671

804

683

1951

901

821

775

727

816

783

904

816

1952

1039

931

890

852

901

845

1152

936

Norra Sverige

1946

655

502

485

574

556

1950

726

578

575

699

636

1951

921

715

731

844

a

797

1952

1043

829

809

893

.

.

904

under år 1952 ökat inom alla tre områdena och inom samtliga storleksgrupper;

ökningen är starkast inom södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Såsom förut nämnts sammanhänger denna genomgående ökning

främst med de höjda timlönerna men även med de under år 1952 ökade

skogsavverkningarna. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per

hektar jordbruks jord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse

för brukningsenheter av olika storlek i denna del av landet. Ett närmare

studium av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å

ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det

bör emellertid härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman

med jordbrukarnas försäljning och avverkning av egen skog. En del av

arbetskostnaderna äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna anställa

vid avverkningar åt skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarfamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av

motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

51*

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar iord bruks jord vid Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och omr&den ftren 1916 och 1950—1952.

Indextal: 1946= 100.

År

Storleksgrupper, hektar

äker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1950

144,4

137,3

135,5

138,2

135,2

130,3

130,2

134,9

slättbygder

1951

168,5

156,9

153,3

153,8

148,3

143,6

137,5

149,7

1952

181,4

188,9

184,5

184,3

173,8

171,9

158,7

177,1

Södra och mellersta Sveriges

1950

122,4

120,8

125,5

127,7

125,5

130,6

155,1

124,8

skogs- och dalbygder

1951

166,8

157,5

158,5

153,6

159,2

154,6

169,4

159,8

1952

183,8

179,2

182,8

185,8

176,5

174,4

182,9

Norra Sverige

1950

101,1

98,7

101,0

111,3

#

100,6

1951

145,6

134,9

136,6

132,3

.

.

139,3

1952

167,2

154,0

150,9

145,3

•

•

•

158,3

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1950

143,8

141,6

140,1

142,0

136,9

131,4

134,0

137,7

slättbygder

1951

162,3

161,1

157,8

158,7

152,5

147,4

142,4

153,1

1952

175,6

185,2

183,7

183,2

172,4

170,8

160,9

175,4

Södra och mellersta Sveriges

1950

132,0

135,8

137,4

134,8

131,6

132,2

154,4

135,9

skogs- och dalbygder

1951

157,7

163,8

164,6

159,9

163,5

154,1

173,6

162,4

1952

181,9

185,7

189,0

187,5

180,5

166,5

.

186,3

Norra Sverige

1950

110,9

115,2

118,6

121,8

#

#

#

114,3

1951

140,7

142,4

150,8

147,0

,

.

143,2

1952

159,3

165,2

166,7

155,6

.

.

162,5

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till

totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per hektar

jordbruksjord och per brukningsenhet. Huvudresultaten av denna del av

undersökningen redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad förut anförts

om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över längre

tidsperioder icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.

De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för

riket stigit med 13,5 procent i jämförelse med år 1951.

I detta sammanhang må framhållas, att de belopp, som av slcogsinkomsterna

för år 1952 insatts på investeringskonto för skog i riksbanken (som

förut nämnts sammanlagt 44,3 milj. kronor), fått avdragas i självdeklarationerna

som utgift och sålunda minskat nettointäkterna. Dessa äro således

för hela riket i realiteten 44,3 milj. kronor högre än som redovisats i tabell 13.

I överensstämmelse med förändringarna i förhållandet mellan kontanta

inkomster och kontanta utgifter visa även nettointäkterna, att år 1952 varit

gynnsammare för södra och mellersta Sveriges slättbygder. Nettointäkterna

av jordbruksfastighet ha nämligen där ökat med 23,1 procent, medan södra

och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och norra Sverige visa en ökning

med blott 7,8 respektive 7,0 procent. Beträffande övriga slag av nettointäkter

konstateras även en allmän höjning i förhållande till år 1951.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha beräkningar

utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt självdeklarationerna

kommit jordbrukarfamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet lagts

skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med ett belopp

som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda bo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180,

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar JordbruksJord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1950—1952.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster av för sålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

slättbygder

1950

121

172

245

326

387

439

444

329

1951

123

158

233

333

399

458

464

334

1952

139

216

328

432

517

585

590

436

Södra och mellersta Sveriges

1946

30

43

66

81

in

159

225

71

skogs- och dalbygder

1950

47

57

93

123

174

212

394

104

1951

55

61

85

99

158

205

380

100

1952

52

70

no

139

219

296

539

130

Norra Sverige

1946

15

22

38

69

25

1950

20

28

43

95

31

1951

23

32

45

142

37

1952

24

35

52

135

.

.

.

39

Inkomster av försålda anima-

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

slättbygder

1950

1004

772

671

582

511

402

371

566

1951

1064

863

745

628

546

435

385

615

1952

1190

998

857

728

611

483

384

692

Södra och mellersta Sveriges

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

skogs- och dalbygder

1950

830

758

669

565

513

425

397

676

1951

896

838

757

631

616

451

373

748

1952

1027

960

857

752

681

486

437

854

Norra Sverige

1946

387

413

379

317

393

1950

661

579

487

419

•

583

1951

709

631

547

413

632

1952

803

713

605

365

•

•

•

708

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1946

46

50

43

41

34

44

45

42

slättbygder

1950

24

48

36

34

29

43

45

38

1951

145

113

95

87

74

83

64

87

1952

129

154

in

102

72

105

77

102

Södra och mellersta Sveriges

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

skogs- och dalbygder

1950

292

230

178

145

118

118

70

197

1951

644

463

346

274

248

231

187

405

1952

670

521

400

321

256

227

293

451

Norra Sverige

1946

532

467

413

512

482

1950

367

318

323

511

346

1951

799

614

570

664

.

673

1952

859

683

624

808

.

.

• .

741

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

53*

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1916 och 1950—1952.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

slättbygder

1950

69

89

129

171

219

253

305

191

1951

87

100

140

191

236

279

323

208

1952

90

115

162

218

268

333

360

238

Södra och mellersta Sveriges

1946

116

128

150

157

197

226

226

149

skogs- och dalbygder

1950

121

138

164

182

237

252

312

168

1951

152

170

191

206

277

284

321

197

1952

177

197

222

247

331

329

449

234

Norra Sverige

1946

232

183

206

317

.

.

211

1950

160

153

198

287

,

170

1951

238

211

255

372

.

.

236

1952

258

247

289

394

.

.

266

Inköp av kraftfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

slättbygder

1950

157

98

76

67

54

48

45

67

1951

158

113

84

68

61

53

46

73

1952

169

134

101

80

64

56

46

82

Södra och mellersta Sveriges

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

skogs- och dalbygder

1950

95

77

71

55

49

40

45

71

1951

118

95

85

68

67

50

60

88

1952

140

114

99

86

68

52

64

103

Norra Sverige

1946

38

28

25

22

.

31

1950

61

45

35

28

.

.

48

1951

74

49

41

33

.

55

1952

84

55

47

26

.

62

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

slättbygder

1950

67

62

65

71

74

77

72

70

1951

70

65

73

81

86

88

82

79

1952

77

82

89

102

107

in

108

99

Södra och mellersta Sveriges

1946

55

48

44

43

41

39

40

46J

skogs- och dalbygder

1950

69

64

58

57

61

57

76

63

1951

77

71

68

66

70

59

85

71

1952

89

82

79

76

81

79

114

83

Norra Sverige

1946

39

30

25

26

32

1950

54

41

34

35

.

.

44

1951

57

44

36

39

47

1952

62

47

41

45

•

Öl

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

slättbygder

1950

22

26

24

27

31

33

36

29

1951

26

28

27

30

33

36

37

31

1952

27

29

29

33

36

40

43

34

Södra och mellersta Sveriges

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

skogs- och dalbygder

1950

19

20

23

23

29

40

36

23

1951

19

22

25

28

32

43

44

26

1952

20

23

28

29

32

44

48

27

Norra Sverige

1946

20

16

15

14

f

17

1950

21

16

17

12

,

.

,

18

1951

23

19

18

16

20

1952

25

19

18

17

.

.

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

54*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden

åren 1946 och 1950-1952.

Nettointäkter av

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs-

kapital

övriga

förvärvs-

källor

Samtliga

netto-

intäkter

Absoluta tal, milj. kronor.

verksamhet

1946

508,0

39,8

23,4

12,8

584,0

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1950

648,6

59,0

26,4

6,2

740,2

1951

723,0

69,0

29,2

7,9

829,1

1952

889,9

82,9

30,2

8,7

1 011,7

Södra och mellersta Sveriges

1946

475,9

43,3

18,0

15,0

552,2

skogs- och dalbygder

1950

527,3

67,6

21,9

17,4

634,2

1951

727,6

77,5

26,9

18,8

850,8

1952

784,6

91,9

29,4

19,4

925,3

Norra Sverige

1946

321,7

55,8

8,1

10,8

396,4

1950

296,1

67,1

10,3

8,9

382,4

1951

430,3

83,5

11,6

9,8

535,2

1952

460,5

100,2

14,5

13,1

588,3

Hela riket

1946

1305,6

138,9

49,6

38,6

1532,6

1950

1 472,0

193,7

58,6

32,5

1756,8

1951

1 881,0

230,1

67,6

36,4

2 215,1

Indextal. År 1946 = 100.

1952

2135,1

275,0

74,1

41,1

2 525,3

Södra och mellersta Sveriges

1950

127,7

148,0

113,0

48,4

126,7

slättbygder

1951

142,3

173,2

124,8

61,3

142,0

1952

175,2

208,2

129,0

67,4

173,2

Södra och mellersta Sveriges

1950

110,8

156,2

121,6

116,2

114,8

skogs- och dalbygder

1951

152,9

179,2

149,0

125,3

164,1

1952

164,9

212,4

162,7

129,5

167,6

Norra Sverige

1950

92,0

120,2

126,8

83,1

96,5

1951

133,8

149,6

142,7

91,0

135,0

1952

143,2

179,4

179,5

121,6

148,4

Hela riket

1950

112,7

139,4

118,4

84,4

114,6

1951

144,1

165,6

136,6

94,4

144,5

Indextal. År 1951 —100.

1952

163,5

197,9

149,6

106,6

164,8

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1952

123,1

120,1

103,3

110,0

122,0

skogs- och dalbygder.....

1952

107,8

118,5

109,2

103,4

108,8

Norra Sverige.............

1952

107,0

119,9

125,8

133,6

109,9

Hela riket.................

1952

113,5

119,5

109,5

112,9

114,0

lopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de sju

senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för

fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 14.

För att ej bryta jämförbarheten med tidigare år har vid beräknandet av

arbetsinkomsten för år 1952 använts samma värden för jordbruksfastighet

som under närmast föregående år d. v. s. 1945 års värden. Hänsyn har således

i detta sammanhang ej tagits till de vid 1952 års allmänna fastighetstaxering

åsatta värdena, som för jordbruksfastighet höjdes med i genomsnitt

nära 60 procent i förhållande till 1945 års värden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tal). 14. Jordbrukarfamiljens arbetsinkomst i kronor per bruknlngsenhet

åren 1946 och 1930—1952.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Områden

2-5

5—10

10-20

20—30

30-50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1946

1653

2 746

3 907

5 001

6327

8516

14 831

slättbygder

1950

2 275

3 630

5164

6 779

8 842

11260

17095

1951

2 784

4 219

6 018

7 740

9 691

12 061

16 120

1952

2 952

5 266

7 631

10248

12 395

16 434

21995

Södra och mellersta Sveriges

1946

2 455

3 664

4 564

5 345

6049

4979

skogs- och dalbygder

1950

2 773

3 961

5094

6 972

6949

7199

1951

4 215

5 736

7 043

7 737

9453

9762

1962

4 324

6 250

7 858

9 629

10 035

12 707

Norra Sverige

1946

2 953

4 660

6149

10276

.

.

1950

2 823

4134

5 291

9915

.

.

1951

4 550

6179

7 803

11655

.

.

1952

4931

6 639

8196

11777

•

•

Mellan åren 1951 och 1952 föreligger en genomgående ökning av arbetsinkomsten

inom alla tre områdena och samtliga storleksgrupper. Starkast

framträder dock ökningen i södra och mellersta Sveriges slättbygder,

sammanhängande med, som förut nämnts, de under år 1952 betydligt ökade

inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter.

Vid bedömandet av talen i tabell 14 bör beaktas, att det här är fråga om

en uppskattande beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarfamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större

egendomarna — icke obetydliga belopp i form av ränta på det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 1 mars 1954.

Kungl. statistiska centralbyrån

KARIN KOCK

Otto Zetterberg

Tage Zander

opaginerad Kontrollera mot PDF

n< i

■\ 7.V \ S.Ui

»»/!«» ^hSi1 .t/i'' .•

■i-:.''.,. • «»>

(V,«i llM IHt #■»•!/.

i 05ii •: : •

•..Vii

00 E

iXi'':- -1X 0-f it

■■

iföii

it!a i- *gf:{»

• t;.V t.

..ew-V''

<V>2 II _>>

■ ‘‘fii* K

-

osi a:

. jftl Sf ■ 7 :

v;. : ■ i<: .■ ois t

iPf 2

. * -p ■

• Sfi» IS

• pi •

T ’ 7

'' r-i ■ . 7. i * |!''J •:

Sö‘ :

>itil Öl 7.i

• Otc- !!><''•• U*Ö8

ISTT i

■ S:1 »I tf . »idvi''

'' • .• i .< 7 ,''j

. ebb

\ "ll

TOT V i öSO I'' ‘

: ; , i

m, t

'' .Sfi?:!

■ g • |

gljft 7

Ovt •

o .o i:-i tett

ttiP •».

07,1

IT'' ■ I t ■■ .! .< t|i:> O ■

iso i

- v o Jji j >" n vi o . ij; r • ii s s;, H i ''i Sy.;; ■ /!.■>< f bil i u>\

.ittqo •>'' i!-,;,;, ii i i *< j ihjt. c.ir>biii< ■■ -it sJh; rrr.-,r •

.''iof>J(vdiJfJf> s < • •!,;((! ib<> fn 1>Ö* fi-l.A! : -y>!

Öl)*: !<> ! '' • 7* ■(! U 7 :■:)/ ,1» ''h yjnii.bl ili. : ili" >,! ,:.. i

. ; >Ni/f>0''fq HA?.iud};h • v

MIC i ; .:ril'',1* }.} MM.i/t! '' 7- ,1.7:7

-bioj rbtl 7 .i,''Il »{»tiir.iy nnb *•; ytm.Jsbiyif • .b;; i;i'' :S ji...

‘*Ttob «>f> b’/ ‘uiob-n: .W. l^ru-Un rmW, lifT .:7..- n:i ;:‘h .ifim!

-bild 171 V*i i''.''.'' £q ,,•■<!'' Vi; ; qqubttt '' <7, -,>f ■;''

i"''- ''i , !f 1 ! !■ I-;bi > ,1 .. J!: ■ <

it.''; /iff/n‘ ''!••••?.• i*i !>

’«0}! ttlffAVf

in i t -i

5»bni>X

■ ■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

57*

Bilaga 5.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1950/51—1953/54 jämte en förkalkyl

för produktionsåret 1954 55.1

Grunderna för den för produktionsåret 1953/54 upprättade förkalkylen.

De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga

framlägger i denna promemoria avser liksom förra årets normkalkyl

att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda

inkomster och kostnader undergått sedan produktionsåret 1950/51.

Beräkningarna är begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.

Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk faller

sålunda utanför kalkylen. Ej heller har jordbrukarnas inkomster av körslor

utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke berör den egentliga

jordbruksdriften, har så långt möjligt frånskiljts. Helt har dock en dylik

uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna

för jordbrukets hästar och traktorer. Inkomsterna och kostnaderna är i

övrigt ej fullständigt redovisade, och åtskilliga poster är dessutom omgivna

av betydande felmarginaler. De absoluta talen för inkomster och kostnader

kan därför icke direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan inkomster

och kostnader måste i stället grunda sig på indextal för inkomster

respektive kostnader. Enär de ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna

inom den egentliga jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana

indextal ge en tämligen god ledning för att bedöma de verkliga förändringarna

från år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

Den nu framlagda förkalkylen för 1954/55 har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under

det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra omständigheter

kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Särskild uppmärksamhet har i samband med upprättandet av förkalkylen

ägnats vissa poster på såväl inkomst- som kostnadssidan. De närmare detaljerna

redovisas under de olika posterna. Här må endast nämnas, att beräkningen

av produktionen av mjölk och användningen därav, husbehovsförmalningen

av korn samt försäljningen och hemmaförbrukningen av kokärter

bär varit föremål för särskilda undersökningar. Vid beräkningen av

kostnaderna för ekonomibyggnader har ansetts motiverat att — i avvaktan

på en omprövning av grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 4 februari 1954.

Anm. Efter behandlingen av föreliggande kalkyl i jordbruksnämndens råd den 11 februari

1954 har vissa justeringar av resultaten skett. Justeringarna redovisas i en bilaga till bilaga 5,

s. 194* ff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

i jordbrukskalkylen — i år liksom under de två föregående åren göra avsteg

från tidigare tillämpad beräkningsmetodik. I den nu föreliggande kalkylen

har som särskilda kostnadsposter införts kostnader för maskinlegor och

torkningskostnader för brödsäd.

I samband med upprättandet av förkalkylen för 1954/55 har även en översyn

av inkomst- och kostnadsberäkningarna för 1952/53 och 1953/54 företagits.

Härvid har i allmänhet statistiska uppgifter funnits tillgängliga

t. o. in. november eller december 1953.

På grund av önskemål att kalkylmaterialet skulle presenteras redan under

början av februari har det icke varit möjligt att avsluta alla de undersökningar,

som eljest brukar genomföras till vårkalkylen. Detta gäller främst

jordbrukarnas inköp av maskiner och redskap. Det förhållandet att kalkylarbetet

avslutats tidigare än under de föregående åren har även medfört, att

löpande produktions- och handelsstatistik icke kunnat beaktas för så lång

tid av det pågående produktionsåret som vanligt.

Jordbrukets inkomster.

Skörden.

Till grund för inkomstkalkylen bär som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 har sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren

1936—40 (medeltal), 1949—53 samt prognos för 1954. Uppgifterna avser

t. o. in. 1953 de enligt jordbrukstatistiken skördade arealerna. De för 1954

angivna arealerna har i fråga om höstvete, höstråg, höstraps och höstrybs

beräknats med ledning av arealinventeringen i oktober 1953, varvid från

de enligt denna inventering besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring».

De för 1954 (höstsådden 1953) gjorda avdragen för normal utvintring

utgör liksom i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4

procent av de höstsådda arealerna. I fråga om höstraps och höstrybs har

avdragen för normal utvandring, sedan uppgifter om utvintringsprocenten

under en följd av år med relativt betydande oljeväxtarealer nu föreligger,

omprövats och härvid höjts från 10 till 15 procent.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen 1954 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga

som synes med en ökning av brödsädsarealen med ca 65 000 hektar, nämligen

från 525 300 hektar 1953 (skördad areal) till 590 000 hektar 1954. ökningen

av brödsädsarealen från 1953 beror främst på den uppgång i odlingen

av höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen

i oktober 1953. Även i fråga om vårvete bär emellertid de sakkunniga

bl. a. med hänsyn till den senaste prisutvecklingen räknat med en ökad

areal. Av samma skäl har fodersädsarealen antagits minska med ca 44 000

hektar eller från 1 008 600 hektar 1953 till 965 000 hektar 1954. Den beräknade

minskningen fördelar sig med 19 400 hektar på korn, 17 100 hektar

på havre och 7 100 hektar på blandsäd.

Ifråga om potatis har de sakkunniga bl. a. med hänsyn till överskotten

på fabrikspotatis under innevarande år räknat med en viss minskning av arealen.

För sockerbetor har upptagits en areal av 55 000 hektar. Arealen foderrotfrukter

har beräknats fortsätta att minska något.

Arealerna av säd till grönfoder samt vall till hö och ensilage antages gå

ned med ca 16 000 hektar.

Oljeväxtarealen beräknas öka med 6 500 hektar. Denna ökning beror på

den uppgång i odlingen av främst höstraps, som kunde konstateras vid areal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanst&ende år,

59*

År

1936/40

År

1949

År

1950

År

1951

År

1952

År

1953

(Prel.)

År

1954

(Prognos)

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

231 297

167 736

178 219

148 125

160 545

190 200

218 000

75 644

139 464

160 940

179 863

171 630

200 300

220 000

181193

130 956

1 126 697

126 036

134 800

148 000

8 020

3 912

4 000

Summa brödsäd

496154

442 068

465 856

425 752

458211

525300

590000

102 344

86 084

93 952

109 875

152 534

189 400

170 000

656 769

501 794

502 334

500 453

515 740

507 100

490 000

259 793

309 377

318 089

325 240

330 289

312 100

305 000

Summa fodersäd

1018 906

897255

914 375

935568

996 563

1008600

965000

l 19 727

14 279

12 051

12 264

11519

14 000

14 000

8 521

J- 11032

12 222

10 545

4 777

5 280

o yuu

Summa trindsäd

24 504

28080

23083

24 486

22064

22900

23000

Summa säd

1 639 564

1 367 403

1 403 314

1 385 806

1 478 838

1 556 800

1 578 000

132 847

134 566

130 492

130 799

136 292

136 600

133 000

52 514

49 287

54 428

54080

54 146

51 200

55 000

69 684

53 959

49 718

46 466

42 600

40000

37 000

Summa potatis och rotfrukter

255 045

237 812

234 638

231 345

233 038

227 800

225 000

Grönfoder av säd o. baljväxter

Vall till hö och ensilage____

98 752

1379 444

j

118 654

1 297 499

40 044

105 680

1274 610

37 247

105 348

1261223

39199

94 425

1225 303

40785

81200

1 214 500

35 400

75 000

1205000

35000

Vall till grönfoder och avbet-

| 231191

144 676

161 221

134 262

181 512

131060

182 469

130 200

179800

130000

180000

316 560

Summa foderväxter

1 709 387

1 772 757

1 723 434

1 721 644

1 674 042

1 641100

1 626 000

1

141 836

168 808

190 051

147 619

85500

92 000

1 10 311

6 499

6 788

5 451

4 971

3 800

4 000

10090

9 834

9 674

8 865

9 300

9 000

1

12 946

9 464

9 022

9 588

9 100

9 000

Summa

10 311

171 371

194 894

214 198

171043

107 700

114 000

Summa skördad areal

3 514307

3 549343

3556 280

3 552 893

3556961

3 533 400

3542000

Träda och obrukad åkerjord

223 040

177 405

172 172

177 496

174 547

198 100

188 000

Summa åkerjord

3 737 347

3 726 748

3 728 452

3 730389

3 731508

3 731 500

3 730000

inventeringen i oktober 1953. I fråga om de vårsådda oljeväxterna har de

sakkunniga eljest räknat med en arealminskning.

Uppskattningen av det kammande årets hektarskördar har verkställts på

i huvudsak samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoserna använda

hektarskördeuppgifterna har sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade hektarskördarna

med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna bör i stort sett

vara befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av väderleks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

O)

o

*

Tabell 2. Observerade och normerade skördar 1 kilogram per hektar 1921—1953 samt antagna normskördar 1951—1954.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna

normskördar

1921/

30

1931/

40

1949

1950

1951

1952

31953

1921/

30

1931/

40

1949

1950

1951

1952

J953

1951

och

1952

1953

1954

Höstvete............

2190

2 350

2 540

2 440

1690

2 850

2 780

2180

2 360

2 380

2 440

2 410

2 510

2 530

2 500

2 500

2 550

Vårvete............

1480

1820

1950

1890

1260

1890

2 330

1430

1750

1950

2100

1990

2 020

2180

1950

2 000

2150

Höstråg............

1640

1880

2 080

1950

1810

2 290

2 290

1620

1820

2 010

2 090

2170

2150

2 220

2 030

2100

2 200

Vårråg.............

1140

1340

1210

1180

1 130

1130

1350

1100

1320

1340

1360

1300

1300

1450

1350

1350

1350

Korn...............

1 760

2 020

2 070

2 230

2 260

2 150

2 500

1 760

2 010

2140

2160

2190

2 480

2 270

2 200

2 250

2 350

Havre..............

1590

1800

1670

1610

1650

1 580

1960

1580

1790

1 730

1790

1770

1760

1900

1750

1750

1775

Blandsäd...........

1940

2 130

2 090

2 060

2 100

2 110

2 390

1910

2140

2 020

2 130

2100

2110

2 240

2 075

2 075

2150

Ärter...............

1420

1510

1420

1530

1 480

1520

31510

1430

1530

1700

1640

1590

1630

1620

1650

1650

1650

Potatis.............

11400

14 300

12 780

13 290

13 430

13 490

313760

12 200

13 900

14 750

14 770

14 390

13 960

15 290

14 500

14 500

14 800

Sockerbetor.. ......

28 000

35300

35 910

36 350

32030

29 500

39 000 28 900

33 900

35 910

34 080

34 320

32 780

35 450

35 500

35 000

35 000

Foderrotfrukter.....

32 200

37 700

35160

35 350

32 820

28 750

336970 33 400

37 100

36 370

35 350

35160

31940

34 660

34 000

35 000

35 000

Hö från odlad jord..

3 520

3 480

3 670

3 630

3 540

3 820

4 090

3 310

3 610

3 670

3 630

3 790

3 580

3 610

3 625

3 650

3 650

1 För åren 1941—1953 ha de observerade skördarna omräknats etter skördesiffran 3’0. Under åren 1921 —1940 har omräkningen skett etter

de genomsnittliga skördesitfrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3-0.

2 Preliminära uppgifter enligt skörderapporterna per den 15 oktober 1953.

2 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligger ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

har beräknats genom att multiplicera kvoten mellan tioårsmedeltalet av hektarskörden och tioårsmedeltalet av siffervärdena för skördeomdömena

inom varje hushållningssällskap med de i oktober angivna siffervärdena för skördeomdömena. (Jfr Jordbruksekonomiska Meddelanden

nr 1953: 8.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

opaginerad Kontrollera mot PDF

61*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

förhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade återger

sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd av växtförädlingens

landvinningar, förbättrad gödsling etc. En framskrivning till 1954

av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade värdena för de normerade

hektarskördarna bär företagits.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka bör upptagas

i inkomstkalkylen för 1954/55, har de sakkunniga ansett, att normskördarna

för vissa växtslag med hänsyn till utvecklingen på längre sikt bör höjas

något i förhållande till de i normkalkylen för 1953/54 begagnade. Med beaktande

av de aktuella utvecklingstendenserna har normskörden för höstvete

höjts med 50 kg, för vårvete med 150 kg, för höstråg och korn med

100 kg, för havre med 25 kg, för blandsäd med 75 kg samt för potatis

med 300 kg.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 1952/53. I nedanstående tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning

av brödsäd av 1952 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas

försäljning till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljningen

av utsäde samt försäljningen av brödsäd för utfodring. Den totala

löneförmalningen av vete — 41 milj. kg — antages liksom tidigare fördela

sig på höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete......

....... *360

26

386

Vårvete........

....... *208

15

223

Råg...........

....... 204

17

221

Summa

brödsäd 772

58

830

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1952/53 har beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under

månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,

för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar

under augusti—september, oktober—december, januari—mars, april—augusti

enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter avdrag från

kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter har producentpriserna för

höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 53,75, 56,60 och 49,10

kr/dt. På grund av skördeskadorna under hösten 1952 ålades Svenska spannmålsaktiebolaget

att enligt särskilda bestämmelser inlösa till bolaget hembjuden

brödsäd. De kvantiteter, som inlösts till lägre pris än kvarnpris,

har beräknats till 55 milj. kg vårvete med ett medelpris av 55,20 kr/dt. Av

vårveteskörden har dessutom 12 milj. kg och av höstveteskörden 6 milj. kg

exporterats såsom fodervete. För dessa kvantiteter har räknats med ett

odlarpris av 40 kr/dt. Sammanvägs de sålunda antagna priserna, erhålles ett

medelpris för höstvete av 53,50 kr/dt och för vårvete av 55,35 kr/dt.

År 1953/5fr. Under tiden t. o. in. november 1953 har följande kvantiteter

brödsäd av 1953 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 302 milj. kg, vårvete 303 milj. kg

och råg 204 milj. kg, sammanlagt 869 milj. kg.

Med ledning av leveransernas fördelning på olika delar av året under tidi'' 1

1 Härav 6 milj. kg höstvete och 12 milj. kg vårvete som fodervara till export.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

gare år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln och

beräknade kvantiteter icke kvarnduglig vara till utfodring kan det sammanlagda

saluöverskottet av kvarnduglig brödsäd beräknas till 407 milj. kg

höstvete, 369 milj. kg vårvete och 225 milj. kg råg.

Eftersom inga löpande uppgifter föreligger, antages löneförmalningen bli

av samma omfattning som under 1952/53. Sammanställes uppgifterna om

saluöverskott och löneförmalning, erhålles följande kvantiteter brödsäd att

upptagas i kalkylen.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete...............

407

26

433

Vårvete................

369

15

384

Råg...................

225

17

242

Summa brödsäd

1001

58

1059

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av

de fastställda producentpriserna vägda med fördelningen av brödsädsleveranserna

på olika månader) utgör 1953/54 för höstvete 47,65 kr/dt, för vårvete

48,15 kr/dt och för råg 46,10 kr/dt. Med användning av de av kvarnarna

erlagda priserna för mottagna kvantiteter under september och december

1953 (justerade för handelsmarginal, frakter och kvalitet) samt med hänsyn

till den under året stigande prisskalan har priserna på höstvete, vårvete

och råg preliminärt beräknats till respektive 47,70, 50,10 och 46,25 kr/dt.

År 195i/55. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 1 360 milj. kg, varav 556 milj. kg höstvete, 473 milj. kg

vårvete och 331 milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 6 procent och för råg 8 procent av skölden.

Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1954/55) har räknats med samma

besådda arealer som för 1954 års skörd samt med en utsädeskvantitet per

hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning av

utsädesmängderna 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställ
-

mng.

Höstvete,

Vårvete,

Summa

vete,

Råg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd ...................

555,9

473,0

1 028,9

331,0

1 359,9

Avgår

lagringsförlust..........

11,1

9,5

20,6

6,6

27,2

avrens och utfodring ...

33,4

28,4

61,8

26,5

88,3

utsäde.................

52,2

49,5

101,7

31,6

133,3

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning.........

459,2

385,6

844,8

266,3

1 111,1

Vid prisberäkningen har de sakkunniga utgått från 1953/54 års genomsnittspris

till odlare för vara av s. k. normalkvalitet vid försäljning inom

landet (priset utan avdrag för förmalningsavgift). Den av Kungl. Maj :t fastställda

prissänkningen för höstvete och råg har därefter avdragits. För vår
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

63*

vete har härvid räknats med samma prissänkning som för höstvete. De sakkunniga

har vidare räknat med en höjning av förmalningsavgiften från 3

kr/dt 1953/54 till 5 kr/dt 1954/55. Sistnämnda belopp har också fråndragits

det ovan angivna genomsnittspriset. Som vanligt har avdrag och tilllägg

gjorts för genomsnittlig kvalitetsavvikelse. — För att uppehålla de

beräknade genomsnittspriserna till odlare 1954/55 måste förmalningsavgiftsmedel

tas i anspråk. De under 1953/54 och 1954/55 influtna förmalningsavgiftsmedel,

som eventuellt icke behöver användas under 1954/55, står kvar

för senare regleringsåtgärder på brödsädsområdet.

Beräkningen av priserna framgår av följande tablå (kr/dt).

Höstvete

Vårvete

Råg

Genomsnittspris 1953/541 ..

Avgår

prissänkning 1954/55 ....

förmalningsavgift.......

Rest....................

50,66

51,16

49,08

2,00

5,00

43,66

2,00

5,00

44,16

5,50

5,00

38,58

Tillägg (+) och avdrag (—

kvalitetsavvikelse.....

-) för genomsnittlig

+ 0,25

+ 1,20

— 0,75

Genomsnittspris till odlare

1954/55 .........

43,91

45,36

37,83

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under senare år.

Skörd av brödsäd, milj. kg

1950

1951

1952

1953

(prel.)

1954

(prognos)

Höstvete..............

435

251

457

528

556

Vårvete...............

304

227

325

468

473

Råg..................

244

175

284

305

331

Summa brödsäd

983

653

1 066

1301

1 360

Saluöverskott och

löneförmalning, milj.

kg

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1954/55

(prognos)

Höstvete..............

322

205

386

433

459

Vårvete...............

215

157

223

384

386

Råg..................

159

124

221

242

266

Summa brödsäd

696

486

830

1059

1111

Korn.

Åren 1950/51—1954/55. Förbrukningen av kom (för andra ändamål

än utfodring och utsäde) har beräknats efter samråd med jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå. Beträffande husbehovsförmalningen föreligger nu vissa

nya uppgifter. I samband med 1952 års arealinventering insamlades sålunda

uppgifter om denna under 1951. Med ledning av dessa uppgifter har husbehovsförmalningen

uppskattats till 11 milj. kg under åren 1950/51—1954/55

Kvantiteterna till olika ändamål redovisas närmare i följande tablå (milj

kg).

1 Pris för vara av s. k. normalkvalitet vid försäljning inom landet; månadsmedclpriser vägds

med leveransernas fördelning på olika månader 1952/63.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1954/55

(prognos)

Grynkvarnar............

4

5

4

4

4

Bryggerier och mälterier ..

37

38

44

46

46

Brännerier..............

3

3

5

5

5

Export.................

1

2

58

62

50

Husbehovsförmalning ....

11

11

11

11

11

Summa korn

56

59

122

128

116

Genomsnittspriset på korn 1952/53 har beräknats som ett vägt medeltal

av priserna på malt- och foderkorn enligt Lantbruksförbundets noteringar,

varvid maltkornet tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. För 1953/54

och 1954/55 har genomsnittspriset beräknats som ett enkelt medeltal av

priserna på malt- och foderkorn. — För 1952/53 erhålles ett medelpris om

38,67 kr/dt, medan medelpriset för 1953/54 med ledning av hittills föreliggande

noteringar beräknats till 28,25 kr/dt. För 1954/55 upptages priset

till 32 kr/dt.

Havre.

Åren 1950/51—1954/55. Den beräknade försäljningen av havre framgar

av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå.

(Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51

Grynkvarnar............ 18

Armén.................. 9

Export................. 4

Summa havre 31

1951/52

1952/53

1953-54

(prel.)

1954/55

(prognos)

20

28

37

38

6

6

6

6

1

11

23

20

27

45

66

64

Priset på havre — priset på vithavre enligt Lantbruksförbundets noteringar

— uppgick under 1952/53 till 33,45 kr/dt. Priset för 1953/54 har

med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 23,50 kr/dt. För

1954/55 har priset upptagits till 27 kr/dt.

Kokärter.

Åren 1950/51—1953/54. I samband med 1952 års arealinventering införskaffades

särskilda uppgifter om användningen av skörden av kokärter år

1951. De från denna undersökning framkomna resultaten har icke föranlett

någon ändring av tidigare använda metoder för beräkning av de för försäljning

och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna kokärter. Skörden

1953/54 har erhållits på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

om areal och antagen normskörd per hektar. Beräkningen framgår

av följande tablå (milj. kg).

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1954/55

(prognos)

Skörd ........................

18,4

18,2

17,5

21,1

23,1

Avgår:

lagringsförlust och avrens, 8 %

1,5

1,5

1,4

1,7

1,8

utsäde.....................

2,9

2,8

3,4

3,4

3,4

Kvarstår till försäljning och hem-

maförbrukning..............

14,0

13,9

12,7

16,0

17,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

65*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Genomsnittspriset på kokärter 1952/53 har på grundval av Lantbruksförbundets

noteringar beräknats till 65,80 kr/dt. För 1953/54 har priset nied

ledning av hittills föreliggande noteringar beräknats till 59 kr/dt. Aven for

1954/55 upptages priset till 59 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 1952/53—1954/55. Förbrukningen av inhemsk matpotatis upptages

för alla tre åren till oförändrat 825 milj. kg. Någon mer betydande export

av potatis har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas för nar
varande

ej heller för 1954/55. „„„„ , ... „ ...

Priset på matpotatis har för 1952/53 beräknats till 16,90 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnader för frakter och säckar. Sammanvägningen av månadsnoteringarna

till årsmedeltal har skett enligt den i vårkalkylen 1J53 införda

metoden (jfr Kungl. Maj :ts prop. 224/1953, s. 60*). Härvid har även

avdragen för handelsmarginaler samt kostnader för frakter och sackar

sammanvägts enligt samma metod. Detta innebär att avdragsbeloppen

höjs något för såväl basåret som senare år jämfört med de avdrag, som

tidigare har tillämpats. För 1953/54 beräknas priset med ledning av hittills

föreliggande noteringar till 16,50 kr/dt. För 1954/55 räknas med ett

pris av 18,00 kr/dt. Vid uppskattningen av priset för de två sistnämnda

åren har de sakkunniga räknat med att under dessa år en successiv ökning

av försäljningen av potatis av hög kvalitet till ett högre pris kommer att

äga rum.

Fabrikspotatis.

Åren 1950/51—1954/55. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats

efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå vilken även införskaffat

uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1954/55 utgår från

normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt (jfr Kungl. Maj:ts prop.

236/1952, s. 60*). Priset per hl och stärkelseprocent 1954/55 har upptagits

oförändrat till 46 öre. ...... , , , .,

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå

r 1QP«Q/P.y<

1950/51 1951/52

Potatisstärkelse, milj. kg......... 20,4

Potatisbrännvin, milj. normalliter . 17,9

Stärkelsepotatis, milj. kg......... 116

Bränneripotatis, milj. kg.........

Summa fabrikspotatis, milj. kg

Stärkelsehalt, %................. 16,5

Pris per hl och stärkelseprocent, öre

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt,

kr.......................

81

197

35

22,1

19,1

124

86

210

17,24

42

1952/53

24.3

31,9

136

142

278

16.3

50

1953/54

(prel.)

21,0

32,0

117

134

251

17,3

46

1954/55

(prognos)

21,0

32,0

117

134

251

17,25

46

8,25 10,34 11,64 11,37 11,34

Sockerbetor.

Åren 1950/51—1954/55. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerprodulction

och priser för 1952/53 och 1953/54 har erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Skörden av sockerbetor 1954/55 har beraknats på grundval

av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen

normskörd per hektar. Sockerhalten har liksom tidigare antagits bli 17,5 pro
5*

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 180.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

cent. Grundpriset har förutsatts bli detsamma som för 1953 års odling, varjämte

principerna för pristilläggen antagits bli oförändrade. Beräkningarna

framgår av följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1554/55

(prognos)

Sockerbetsskörd, milj. kg.........

1 978

1 732

1 597

1 997

1 925

Sockerhalt, %...................

16,92

18,01

16,41

18,06

17,50

Råsockerproduktion, milj. kg.....

304

286

234

335

308

Grundpris, kr/dt.................

5,55

6,25

7,35

7,35

7,35

Genomsnittligt tilläggspris för soc-

kerhalt över 16 %, kr/dt......

0,32

0,78

0,19

0,95

0,69

Arealtillägg, utslaget på hela bet-

skörden, kr/dt.................

0,01

0,01

0,01

0,01

0,01

Täckningskostnader, utslagna på

hela betskörden, kr/dt.........

0,13

0,12

0,12

0,13

0,13

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt...

0,01

0,01

0,02

0,02

0,02

Summa betpris, kr/dt

6,02

7,17

7,69

8,46

8,20

Vissa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för resekostnader för betarbetare

m. m. — har inte inkluderats i prisberäkningen. De har varit helt

obetydliga samtliga år utom 1952 och 1953 och har icke utgått till odlarna

utan till betarbetarna. Åren 1952 och 1953 motsvarade dessa tillägg sammanlagt

0,04 kr/dt.

Oljeväxter.

År 1952/53. Från Oljeväxtintressentföreningen har uppgifter erhållits om

de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1952 års skörd. Beloppen

— efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnes i följande

tablå, vilken även upptar preliminära uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö

av 1952 års skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade

i 18 procent vattenhalt).

Frökvantitet,

Värde,

milj. kr

Fröslag

(18 % vattenhalt)

milj. kg

Höstraps...........

.......... 138,3

129,8

Höstrybs..........

.......... 33,0

31,4

Vårraps............

.......... 15,4

12,7

Vårrybs...........

.......... 2,6

2,3

Vitsenap...........

......... 21,1

17,5

Summa 210,4

193,7

Olj edådra..........

.......... 0,2

0,1

Oljelin1............

.......... 18,4

19,8

Diverse frösorter1 ...

.......... 0,1

0,1

Totalt 229,1

213,7

År 1953/5A. I följande tablå har sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden

1953/54 (exkl. utsäde). Arealuppgifterna har erhållits från arealinventeringen

den 1 juni 1953, varvid den redovisade arealen rybs fördelats på

höstrybs och vårrybs med ledning av uppgifter från Oljeväxtintressentför
-

1 Exkl. frö av spånadslin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

67*

eningen. Den i arealinventeringen uppgivna arealen »övriga oljeväxter» har

antagits i sin helhet hänföra sig till vitsenapsodlingen. Preliminära uppgifter

om totalskörden av olika oljeväxter har erhållits från Oljeväxtintressentföreningen.

Hektarskördarna har beräknats på grundval härav.

Fröslag

Areal,

ha

kg/ha

Skörd,1

totalt,

milj. kg

Pris,1

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstraps____

.......... 34 500

1 620

55,9

85

47,5

Höstrybs . . .

.......... 13 400

1 015

13,6

85

11,6

Vårraps.....

.......... 8 100

940

7,6

75

5,7

Vårrybs . . . .

.......... 2 400

960

2,3

75

1,7

Vitsenap .. . .

.......... 18 000

1 195

21,5

65

14,0

Summa 76 400

100,9

80,5

Oljelin......

.......... 9 100

990

9,0

80

7,2

Totalt 85 500

109,9

87,7

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt

visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats. Med

hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp

(inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) har de sakkunniga

liksom tidigare gjort ett tillägg av 2 procent till ovan anförda inkomstbelopp

(jfr Kungl. Majrts prop. nr 224/1953 s. 62* ff.). Det totala inkomstbeloppet

för oljeväxter 1953/54 blir härigenom 89,5 milj. kr.

År 195Å/55. Beträffande arealen oljeväxter av 1954 års skörd föreligger

uppgifter om höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1953 företagna

arealinventeringen redovisades 61 571 respektive 20 234 hektar. Dessa

arealer har före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för

utvintring. Avdragen för normal utvintring har, sedan uppgifter om utvintringsprocenten

under en följd av år med relativt betydande oljeväxtarealer

nu föreligger, omprövats och härvid höjts från 10 till 15 procent. Arealerna

vårsådda oljeväxter har uppskattats med ledning av rådande förhållanden

och utvecklingstendenser. Avkastningen per hektar har beräknas efter samma

grunder som i den på våren 1953 upprättade normkalkylen för 1953/54.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t skall odlarpriserna på höstraps och höstrybs

hållas rörliga inom vissa gränser, varvid den övre gränsen skall utgöra

85 respektive 83 öre/kg och den undre gränsen 75 respektive 73 öre/kg. I

kontrakten tillförsäkras odlarna endast det lägre priset. Beroende på odlingens

omfattning och exportpriset kan emellertid efterbetalning till odlarna

komma i fråga, så snart exportöverskottet och exportpriserna med en

viss grad av säkerhet kan överblickas. De sakkunniga har i kalkylen upptagit

de lägre priserna. Härvid har förutsatts, att merintäkter, vilka skulle

kunna medge efterbetalning, fonderas för senare regleringsåtgärder på oljeväxtodlingens

område. Enligt preliminär överenskommelse gäller motsvarande

regler för de vårsådda matnyttiga oljeväxterna. Även för dessa har upptagits

de preliminärt överenskomna lägre priserna. Någon överenskommelse

om priset på olielin har ännu icke träffats. Kalkylsakkunniga har upptagit

det till 65 öre/kg.

Liksom för 1953/54 har för 1954/55 med hänsyn till den normala renhetsgraden

gjorts ett tillägg av 2 procent eller 2,1 milj. kr till i tablån på

nästa sida beräknade värde. Jordbrukets inkomster av oljeväxter 1954/55 beräknas

sålunda til! 106,7 milj. kr.

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68* Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

Areal,

kg/ha

Skörd,1

Pris,

Värde,

ha

milj. kg

ore/kg

milj. kr

Höstraps

............ 53 000

1 900

100,7

75

75,5

Höstrybs

........... 17 000

1 150

19,6

73

14,3

Vårraps .

............ 5 000

1 200

6,0

67

4,0

Vårrybs .

........... 2 000

800

1,6

65

1,0

Vitsenap

............ 10 000

1 100

11,0

54

5,9

Summa 87 000

138,9

100,7

Oljelin ..

............ 5 000

1 200

6,00

65

3,9

Totalt 92 000

144,9

104,6

Olje- och

spånadsväxtskördarnas sammanlagda olje

- och foderinnehåll

framgår av följande tablå (milj.

kg).

1950/51

1951/52

1952/53

(prel.)

1953 51

(prel.)

1954/55

(prognos)

Olja ....

.......... 89,5

94,1

80,1

38,7

54,5

Foder ..

.......... 125,6

135,1

118,2

57,4

72,2

Spånadsväxter.

Åren 1950/51—195Å/55. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter

avdrag för utsädeskostnader) har för 1952/53 och 1953/54 reviderats med

ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Arealerna lin och hampa beräknas 1954 komma att uppgå till 3 500 respektive

1 200 hektar. Avkastningen per hektar har fastställts med hänsyn till

de senaste årens skördar.

Priserna på halm av lin och hampa 1954/55 har upptagits oförändrade

från 1953/54. För linfrö har insatts samma pris som för oljelin, och för

hampfrö priset för 1953 års odling minskat med 10 öre/kg.

Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen 1954/55 framgår

av följande sammanställning.

Areal, Hektarskörd, Kvantitet, Pris, Värde,

ha kg milj. kg öre/kg milj. kr

Lin Halm............. 3 500 3 500 12,2 27 3,3

Frö.............. 3 500 500 1,8 65 1,2

Hampa Halm............ 1 200 4 000 4,8 15 0,7

Frö.............. 1 200 75 0,1 80 0,1

Summa 5,3

Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under

1950/51—1954/55 har sammanställts i följande tablå (milj. kr).

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1954/55

(prognos)

Lin Halm .

........ 2,5

3,1

3,1

2,5

3,3

Frö2 ..

........ 1,7

1,5

1,6

1,2

1,2

Summa 4,2

4,6

4,7

3,7

4,5

Hampa Halm .

........ 0,7

1,0

0,4

0,7

0,7

Frö2 ..

........ 0,1

0,2

— 0,1

— 0,1

0,1

Summa 0,8

1,2

0,3

0,6

0,8

Summa spånadsväxter 5,0

5,8

5,0

4,3

5,3

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

2 Exkl. utsäde. På grund av skördeskador beräknas jordbrukets försäljningar av hampfrö

under 1952/53 och 1953/54 ha blivit mindre än inköpen av utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

69*

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Uppgifter föreligger enligt den representativa arealinventeringen

den 1 juni 1953 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade köksväxter

under året. Uppgifterna avser liksom tidigare endast totalarealen,

dock med undantag för bruna bönor, för vilka arealen redovisas separat.

Totalt var 1953 års areal (9 300 hektar) enligt inventeringen ca 400 hektar

större än 1952 års. Arealen bruna bönor, som 1952 minskades till 700 hektar,

var enligt arealinventeringen oförändrad år 1953. Ökningen av totalarealen

gäller följaktligen andra köksväxter.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek har

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på

kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom

vilka fältmässig köksväxtodling bedrivs i större omfattning. Därjämte har

nu liksom under de närmast föregående åren inhämtats uppgifter över hektarskördarnas

storlek för olika köksväxter hos ca 50 odlare i Malmöhus län.

Vidare må omnämnas, att skörden per hektar av konservärter, som upptar

ca 15 procent av den totala arealen av fältmässigt odlade köksväxter, är i

det närmaste exakt känd. I övrigt är uppgifterna om hektarskördarnas storlek

osäkra.

På grund av den gynnsamma väderleken under 1953, var skörden genomsnittligt

synnerligen god. Av samtliga 20 olika köksväxter, för vilka speciella

inkomstberäkningar görs, redovisas mer än normalskörd för 12. Endast

i fråga om syltlök, märgärter, sockerärter och harricots verts synes

skörden genomsnittligt ha varit något lägre än normalt. På grund av den

rikliga skörden och därmed förenade avsättningssvårigheter har skörden

från vissa arealer av exempelvis blomkål, vitkål och spenat icke blivit tillvaratagen

eller använts för utfodring. Vissa arealer blev även oskördade i

samband med strejken inom livsmedelsbranschen.

Priser. De i kalkylen använda priserna bygger som vanligt på uppgifter

från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och

saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från

Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna

(priser till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral i Stockholm

(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen

i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Vid upprättandet av vårkalkylen 1953 var priserna definitivt beräknade

t. o. m. produktionsåret 1951/52. Nu föreligger definitiv prisstatistik även

för produktionsåret 1952/53. För 1953/54 är priserna från vissa uppgiftslämnare

kända t. o. m. december 1953. I fråga om konservfabrikerna är priserna

för 1953 års skörd dock redan definitiva, enär uppköpen är avslutade.

Priserna för 1953 års skörd har, så långt de är kända, jämförts med priserna

för 1952 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av härvid

erhållna relationstal har priserna för 1953/54 preliminärt framräknats. På

så sätt erhållna priser är praktiskt taget genomgående avsevärt lägre än för

1952 års skörd. Endast i fråga om syltlök, bruna bönor och spenat tyder

den hittillsvarande prisutvecklingen på högre priser än för 1952 års skörd.

Beräknade inkomstsummor. År 1052/53. I vårkalkylen 1953 beräknades

inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 46,2 milj. kr. Den nu företagna

omräkningen har resulterat i en inkomstsumma av 44,1 milj. kr.

År 1053/5h: 1 vårkalkylen 1953 upptogs för 1953/54 en inkomstsumma

av 50,5 milj. kr. Beloppet beräknades under förutsättning av normal skörd

samt med hänsyn till den då sannolika prisutvecklingen. Vidare förutsattes

en viss återhämtning i fråga om arealen bruna bönor, som dock icke för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70*

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

verkligats. Med hänsyn till den nu beräknade skörden av olika köksväxter

samt de förut omnämnda tendenserna i fråga om prisutvecklingen har för

1953/54 beräknats en sammanlagd inkomstsumma av 48,8 milj. kr, vilket

alltså är 1,7 milj. kr lägre än enligt förra årets vårkalkyl.

År 1954/55. Beräkningen för prognosåret skall principiellt grundas på

normal skörd. Följaktligen måste räknas med lägre kvantiteter än för 1953/

54. Å andra sidan torde kunna förutsättas, att priserna under 1954/55 vid

normalskörd blir högre än för 1953 års skörd. Med anledning av den stora

priskänslighet med hänsyn till skördeutfallet, som karakteriserar köksväxterna,

har för prognosåret räknats med samma inkomstsumma som den nu

för 1953/54 beräknade, avrundad till 49,0 milj. kr. Inkomstbeloppen redovisas

i följande tablå.

Åt Milj. kr Index

1950/51 ............. 42,1 100,0

1951/52 ............. 55,7 132,3

1952/53 ............. 44,1 104,8

1953/54 ............. 48,8 115,9

1954/55 ............. 49,0 116,4

Tobak.

Åren 1950/51—1954/55. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen har

liksom tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet.

Inkomsterna framgår av följande tablå.

År

Antal

Areal,

Av tobaks- monopolet in-

Pris,

öre/kg

Värde,

odlare

ha

köpt kvantitet

milj. kr

1950/51 .............

.. 804

186

tobaksblad, ton

343

295

1,0

1951/52 .............

.. 762

170

326

343

1,1

1952/53 .............

.. 762

166

280

387

1,1

1953/54 (prel.).......

.. 737

158

320

387

1,2

1954/55 (prognos) ....

.. 750

160

325

390

1,3

Animalier.

Mjölk.

Produktionen och dess användning år 1952. Den del av mjölkproduktionen,

som icke levereras till mejeri (d. v. s. konsumtionsmjölk försåld utanför

mejeri, konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning, mjölk till lantsmör

samt fodermjölk), har under de senaste åren uppskattats med ledning av

tämligen osäkert material. För att få en säkrare uppfattning härom har i

samband med arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1953 inhämtats

vissa uppgifter om mjölkproduktionens storlek och användning

under år 1952.

Undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning har liksom

arealinventeringen och husdjursräkningen utförts på stickprovsbasis. De

representativt utvalda brukningsdelarna, vilka har uttagits centralt, har utgjort

ca 28 000 eller ca 10 procent av antalet brukningsdelar över 2 hektar

åker i hela riket utom fjällbygden i Jämtland samt inlandet i Västerbotten

och Norrbotten. Uppräkningen av det representativa materialet till totalsiffror

har skett med ledning av förhållandet mellan den kända totala åker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

71*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

arealen och den i det representativa materialet 1953 redovisade åkerarealen

inom olika storleksgrupper och områden.1

Mjölkproduktionen i de delar av landet, som icke berörts av undersökningen

(fjällbygden i Jämtland samt inlandet i Västerbotten och Norrbotten)

samt vid brukningsdelar med mindre än 2 hektar beräknas år 1952

vara densamma som år 1949. För detta år är koantalet pa de uteslutna

brukningsdelarna känt. Med hjälp av dessa uppgifter samt uppskattade tal

för den genomsnittliga avkastningen per ko har mjölkproduktionen i de icke

medtagna områdena tidigare beräknats i samband med en undersökning

av mjölkproduktionen och dess användning år 1949 (se prop. nr 76/1951,

s. 52).

I nedanstående sammanställning jämföres resultaten från den representativa

undersökningen och de uppgifter för 1952, vilka erhållits ur beräkningarna

i vårkalkylen 1953.

Mjölkproduktionen och dess användning år 1952.

Invägning vid mejeri................

Konsumtionsmjölk utanför mejeri.....

Konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning

..............................

Mjölk till lantsmör..................

Fodermjölk.........................

Total mjölkproduktion

Enligt vårkalkylen

1953

Enligt den representa- tiva undersökningen

Milj. kg

Rel. tal

Milj. kg

Rel. tal

3 627

79,4

3 627

81,0

149

3,3

125

2,8

492

10,8

468

10,4

53

1,2

48

U

247

5,4

209

4,7

4 568

100,1

4 477

100,0

Som synes är den med utgång från representativundersökningen beräknade

mjölkproduktionen ca 2 procent lägre än uppskattningen i vårkalkylen

1953.

Med ledning av de från den representativa undersökningen (kompletterad

på ovan angivet sätt) erhållna uppgifterna om mjölkproduktionen och dess

användning har de tidigare beräkningarna fr. o. m. produktionsåret 1949/

50 korrigerats. De korrigerade uppgifterna framgår av en längre fram i

denna promemoria återgiven tablå.

År 1952/53. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret

1952/53 uppgått till 3 666 milj. kg, vilken kvantitet med 0,1 procent understiger

invägningen under 1951/52. Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför

mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt kvantiteten

mjölk till lantsmör har på grundval av den tidigare i promemorian nämnda

undersökningen om mjölkproduktionen och dess användning under 1952 antagits

minska från 1951/52 med respektive ca 5, 4 och 10 procent. Förbrukningen

av fodermjölk har beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och

spädkalvar och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 270 och

10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar. Helmjölksgivan

per gödkalv har vid tidigare kalkyltillfällen upptagits till 360

kg men har här med hänsyn till den nya undersökningens uppgifter om

användningen av foder mjölk reducerats med med 90 kg. Räknat per ko

erhålles för 1952/53 en mjölkproduktion av 2 867 kg, vilket är 1,6 procent

mera än under 1951/52.

1 En kortfattad redogörelse för den använda metodiken finnes i en artikel i nr 2/1951 av

Jordbruksekonomiska Meddelanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

År 1953/54. För bedömningen av mjölkproduktionens utveckling under

1953/54 har uppgifter om invägningen vid mejerierna förelegat endast för

tiden september—november samt preliminärt för halva december 1953.

Då denna period har ansetts för kort som grund för en prognos, har de

sakkunniga i stället utgått från medelkoantalet samt uppskattat avkastningen

per ko. Man har därvid antagit att denna skulle öka med 0,5 procent

från 1952/53.1 Vid bedömningen av den sannolika stegringstakten under

1953/54 har hänsyn tagits till bl. a. den starka reduktion av kostammen,

som synes ha ägt rum i områden och vid gårdar med relativt högt avkastande

kor, samt den minskning av oljekraftfoderanvändningen, som ägt

rum till följd av propagandan för ökad användning av inhemsk fodersäd.

Den totala mjölkproduktionen under 1953/54 blir under angivna förutsättningar

4 517 milj. kg, vilket innebär en ökning från 1952/53 med 0,6

procent. — Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukningen

av konsumtionsmjölk och förbrukningen av lantsmörmjölk

har liksom för 1952/53 antagits minska med respektive 5, 4 och 10 procent.

Även förbrukningen av fodermjölk har beräknats på samma sätt som under

1952/53. Invägningen vid mejeri framkommer som en restpost i beräkningen

och uppgår till 3 720 milj. kg, vilket innebär en ökning från 1952/53

med 1,5 procent.

År 1954/55. Av beräkningarna rörande slakten och kreatursantalet (se

under rubriken Köttproduktionen) framgår, att de sakkunniga räknat med

samma uppgång i koantalet under 1954/55 som under 1953/54. Medelkoantalet

kommer då att stiga med 1 procent under 1954/55 jämfört med

1953/54. Enär förutsättningen för kalkylen för 1954/55 är normal tillgång

på foder till mjölkkorna, har de sakkunniga funnit det rimligt att antaga

att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastningen per ko (till

följd av förbättrad utfodring och förbättrat djurmaterial m. in.) skall

komma till synes i riksgenomsnittet. Avkastningsökningen från 1953/54

har uppskattats till 1,0 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,

vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Medelkoantal, 1000-tal . .

Procentuell förändring

. 1920

1 690

1 664

1 608

1 567

1 568

1 584

sedan föregående år...

—

— 2,1

— 1,5

— 3,4

-2,5

+ 0,1

+ 1,0

Produktion per ko, kg ..

Procentuell förändring

. 2 455

2 885

2 868

2 822

2 867

2 881

2 910

sedan föregående år...

Total mjölkproduktion,

. -

+ 9,5

— 0,6

-1,6

+ 1,6

+ 0,5

+ 1,0

milj. kg.............

. 4 714

4 875

4 772

4 538

4 492

4 517

4 609

Procentuell förändring

sedan föregående år...

Invägning vid mejerier,

—

+ 7,2

— 2,1

-4,9

-1,0

+ 0,6

+ 2,0

milj. kg.............

Procentuell förändring

. 3 129

3 923

3 858

3 670

3 666

3 720

3 834

sedan föregående år...

—

+ 10,8

— 1,7

-4,9

-0,1

+ 1,5

+ 3,1

Förändringen 1953/54—1954/55 i användningen av mjölk till lantsmör,

försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukningen

1 Stegringstakten uppgick under mellankrigstiden till 1,5 procent men har fr. o. m. 1950/51

bl. a. till följd av strukturförändringar varit låg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

av konsumtionsmjölk samt förbrukningen av fodermjölk har beräknats på

samma sätt som tidigare.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i

följande tablå (milj. kg).

1938/39 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55

Invägning vid mejerier .. 3 129 3 923 3 858 3 670 3 666 3 720 3 834

Konsumtionsmjölk utanför

mejeri................ 240 147 138 128 121 115 109

Konsumtionsmjölk för

hemmaförbrukning..... 537 517 496 475 455 437 420

Mjölk till lantsmör...... 420 63 55 50 45 40 36

Fodermjölk............. 388 225 225 215 205 205 210

Total mjölkproduktion 4 714 4 875 4 772 4 538 4 492 4 517 4 609

Inkomster av mejerimjölk.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1953. Inkomsterna av

mejerimjölken utgöres av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter

(försäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

Vid beräkningen av försäljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen

har för åren t. o. m. 1952/53 använts försålda kvantiteter för mjölk

och grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten

med avdrag för lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1953/54

och 1954/55 har ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsyn till hittillsvarande

utvecklingstendenser.

De helmjölkskvantiteter, som svarar mot de beräknade kvantiteterna färdiga

produkter, framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51

Fetthalt, procent........ 3,72

Helmjölk till:

Stand. mjölk.......... 747

Grädde............... 258

Ost.................. 397

Torrmjölk m. m....... 48

Smör................. 2 394

Svinn................ 14 I

Summa 3 858

1951/52

1952/53

1953/51

1954/55

3,74

3,75

3,76

3,77

750

763

775

784

253

269

277

283

428

425

405

404

108

40

40

40

2 118

2 155

2 208

2 308

13

14

15

15

3 670

3 666

3 720

3 834

I fråga om priserna har t. o. in. 1952/53 använts föreliggande minut- eller

partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna

för 1953/54 och 1954/55 har tillämpats de priser, som gällt från 1

september 1953.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna

har mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl har tillämpats mejerikostnader

grundade på en nu företagen undersökning över 1951 och

1952 års kostnader per kilogram mjölk för olika produktslag. För prognosåren

sker framskrivning av kostnaderna 1952 med hjälp av ett mejerikostnadsindex.

Kostnaderna har i undersökningen beräknats enligt följande

metodik.

Smörmjölkskostnad. Kostnaden per kg smörmjölk har hämtats ur drifts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

74* Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

analysens1 beräkningar över normalkostnad för smör vid medelinvägning

inom landet.

Ystmjölkskostnad. Merkostnaden för ystmjölken (i jämförelse med smörmjölken)

bär erhållits från en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning.

K-mjölkskostnad. Kostnaden för k-mjölk har beräknats enligt saldoprincipen,

d. v. s. mejeriernas totalkostnader har minskats med kostnaderna

för smör- och osttillverkning samt övriga speciella kostnader. Det så erhållna

saldot har slagits ut på antalet kg k-mjölk och till k-mjölk omräknad

grädde.

Det tillämpade mejerikostnadsindexet är i fråga om vägningstalen grundat

på mejerikostnadernas sammansättning 1950. Indexberäkningen har liksom

tidigare utförts av Svenska mejeriernas riksförening.

I fråga om de statliga bidragen har de utbetalda beloppen införts t. o. in.

1952/53. För 1953/54 har upptagits bidragsbelopp beräknade enligt de grunder,

som gäller för utbetalning av dylika bidrag. Det allmänna mjölkpristillägget,

vilket för 1953/54 uppgår till 74,4 öre per kg smörfett, har för

prognosåret upptagits till samma belopp per kg. Det extra tillägget i norra

Sverige beräknas för 1954/55 öka med 3 procent jämfört med 1953/54 beroende

på ökad mjölkinvägning. Leveranstillägget har upptagits till samma

belopp 1954/55 som 1953/54. Pristillägg har upptagits även för de kvantiteter

smör och andra mejeriprodukter, som beräknas bli exporterade.

De på ovan angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med

hänsyn till vissa speciella inkomster, som inle inkluderas vid beräkningen av

försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som sammanhänger

med prissänkningar och underpris vid export. Härvid har även som

inkomst upptagits den andel av införselavgifterna på fodermedel, som av

kalkylsakkunniga ansetts böra hänföras till mjölkproduktionen för respektive

år, nämligen 3,66 milj. kr 1953/54 och 4,97 milj. kr 1954/55. Samtliga

dessa kompletteringar har sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämförs med verkligt utbetalda

mjölklikvider, vilka används i kalkylen så långt de är kända. Jämförelsen

har därför endast till syfte att för prognosåren åstadkomma en korrektion

av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig

till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren görs

därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under några

av de senaste åren. Tidigare användes härvid ett femårsmedeltal. I samband

med att en ny undersökning över mejerikostnaderna tillämpades i vårkalkylen

1953, gjordes jämförelsen i fråga för endast tre år, nämligen 1949/50,

1951/52. Jämförelsen bär ännu icke kunnat utsträckas till att omfatta produktionsåret

1952/53, enär statistik över efterlikviderna för 1953 ännu icke

föreligger. Med anledning av en omläggning av grunderna för utbetalningen

av efterlikviderna från mejerierna är det icke möjligt att jämföra utbetalningarna

från mejerierna år 1952/53 med tidigare år, förrän efterlikviderna

blir kända.

I den män prisregleringarna i form av avgifter och pristillägg handhafts

på ett sådant sätt, att de på visst år belöpande inkomster också utgått i

form av bidrag eller ersättningar samma år, erbjuder jämförelsen inga svårigheter.

Beräknade inkomster av mejerimjölk kan då direkt jämföras med

redovisade mjölklikvider. Emellertid uppkommer ofta tidsförskjutning, så att

belopp, vilka upptagits som inkomst ett år, delvis icke blir utbetalda förrän

ett följande år. Under senare år har dessa förskjutningar fått en vidgad omfattning.

En undersökning har gjorts för att i möjligaste mån eliminera 1

1 Den av Svenska mejeriernas riksförening bedrivna årliga driftsanalysen för svenska mejerier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr.

75*

Beräknade inkomster

Försäljningsi nkomster

K-mjölk ......................

Grädde.......................

Ost...........................

Torrmjölk m. m..............

Smör......................................I

Prisstegringsvlnster, exportförluster, import
resp.

exportavgifter m. m., saldo..........

Summa I

j Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg....................

Extra tillägg i norra Sverige ..............

Leveranstillägg och clearingtillägg...........

Körlinjebidrag ............................

Merfrakttillägg ............................

Medel för regleringsändamål................

Summa

Summa beräknade inkomster ..............

Mejeriernas mjölklikvider4 ....................!

Tillkomma medel för regleringsändamål......

Tillägg i prognosberäkningen med stöd av sär- i

skild undersökning ......................

Kalkylsummor i

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

232,8

247.6

254.5

259,4

263,3

107,4

111,2

115,7

118,6

121,0

120,0

156,0

181,4

177,7

177,7

13,3

32,1

11,9

12,0

12,0

554,5

526,6

543,7

562,2

589,2

- 3,0

16,5

-5,9

- 19,8

- 27,0

1 025,0

1 090,0

1 101,3

1 110,1

1 136,2

78,6

168,4

169.2

>104,1

107,5

23,5

27,7

31,4

31,4

32,3

—

*11,7

»21,7

51.0

51,0

1,7

—

—

—

0,1

—

—

—

—

17,4

—

—

—

103,9

225,2

222,3

186,5

190,8

1128,9

1 315,2

1 323,6

1 296,6

1 327,0

1167,1

1310,3

51361,1

17,4

23,0

23,0

1167,1

1327,7

1361,1

1 319,6

1350,0

verkan av denna tidsförskjutning, så att de beräknade mejeriinkomsterna

och de verkliga mejerilikviderna blir mera direkt jämförbara. Resultatet av

denna undersökning framgår av nedanstående sammanställning. I medeltal

för de tre åren framkommer där en skillnad på 23,0 milj. kr per produktionsår,

vilken summa tillagts de beräknade inkomsterna för 1953/54 och

1954/55. För 1951/52 upptas en särskild tilläggspost motsvarande saldobeloppet

på det anslag, som detta år ställdes till mejeriorganisationens förfogande

för prisregleringsändamål.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerimjölk och redovisade

mjölklikvider, milj. kr.

I kalkylen beräknade inkomster..........

Justeringsposter.........................

Justerade inkomster.....................

Mejeriernas mjölklikvider.................

Skillnad mellan mjölklikvider och justerade

inkomster.............................

Medeltal 1 * 3 4 * 6

1949/50

1950/51

1951/52

1 122,3

1 128,9

1 315,2

— 4,0

+ 3,2

— 22,2

1 118,3

1 132,1

1 293,0

1 134,9

1 167,1

1 310,3

16,6

35,0

17,3

23,0

1 Utöver här upptagna statliga pristillägg utbetalas 49,0 milj. kr. dels av ovan redovisade

försäljningsinkomster, dels av medel reserverade från tidigare år (ca 20 milj. kr).

! Härutöver har som clearingtillägg och leveranstillägg utbetalts 27,5 milj. kr genom överföring

av medel från ovan redovisade försäljningsinkomster.

3 Härutöver har som lcveranstillägg utbetalats 29,2 milj. kr dels ur statliga medel från föregående

regleringsår (17,4 milj. kr), dels medel överförda från ovan redovisade försäljningsinkomster.

4 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillägg, fritt mejeri, vid

årets mcdelfetthalt, exkl. värdet av återlevercrad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

6 Preliminär beräkning, då efterlikviderna 1953 ännu ej är kända utan här upptagits till

samma belopp per kg mjölk som 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen, beräknas dessa uppgå till 1 319,6 milj. kr för 1953/54

och 1 350,0 milj. kr för 1954/55.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk bär i följande översikt anförts hur likviden, räknad i

öre per kg invägd mjölk, fördelar sig på försälj ningsinkomster respektive

statliga bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950/51—1954/55

1950/51

Försälj ningsinkomster.......... 27,56

Statliga bidrag................ 2,69

Summa 30,25

1951/52

1952/53

1953,54

1954/55

30,04

31,07

30,46

30,23

*5,66

26,06

45,01

4 98

35,70

337,13

435,47

35,21

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom

tidigare beräknats med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid

försäljning direkt till konsument, soan jordbruksnämnden efter särskild

ansökan fastställt. Genomsnittspriset för riket har erhållits genom att väga

genomsnittspriserna i varje län med den i länen försålda kvantiteten enligt

den representativa undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning

1952.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgår av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55

40,70 40,70 40,70

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

m. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom

tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). Enligt lantarbetaravtalet

skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare. Vid medeltalsberäkningen

har som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens

storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgår

av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55

37,65 37,65 37,65

Priset på mjölk till lantsmör har för 1952/53 liksom tidigare beräknats

med utgång från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av

värdet av lantsmörmjölken använda smörpriset har emellertid ansetts vara

ca 3 procent lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion

har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset före kriget.

Vid beräkningen av priset på lantsmörmjölk fr. o. m. 1953/54 har man ut
-

1 Detta bidrag per kg framkommer, när de reserverade medlen, 17,4 milj. kr, ej medräknas.

Medtages dessa, blir bidraget 6,14 öre per kg.

2 Härutöver har av statliga medel från föregående år som leveranstillägg utbetalts 17,4 milj.

kr. Medtas dessa, blir bidraget 6,54 öre per kg.

8 Preliminär beräkning.

4 Härutöver utbetalas bidrag av från tidigare år reserverade medel, vilka beräknas höja

mjölklikviderna med 0,54 öre per kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180. 77*

gått från att priset på lantsmör överensstämmer med priset på omärkt

smör.

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgår av följande sammanställning

(öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55

23,24 22,08 22,20

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Åren 1952/53—1951/55. De sammanlagda beloppen av producent- och

kontantbidragen respektive producentbidragen (fr. o. m. 1953) har av lantbruksstyrelsen

beräknats till 58 milj. kr för 1952/53, 48 milj. kr för 1953/o4

och 47,5 milj. kr för 1954/55.

Ägg och slaktfjäderfä.

Åren 1952/53—1951/55. För en bedömning av äggproduktionens utveckling

föreligger bl. a. resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland den

20 april 1953 och uppgifter om partihandelns inköp av ägg t. o. in. december

månad 1953. Det för en bedömning av äggproduktionens sannolika utveckling

tillgängliga materialet har icke givit anledning att ändra den tidigare

gjorda uppskattningen av produktionen för 1953/54. För detta år har de

sakkunniga sålunda räknat med en produktion av 82 milj. kg. För 1954/55

har i kalkylen upptagits en produktion av 85 milj. kg. Härvid har de sakkunniga

beaktat den rikliga tillgången och de låga priserna på inhemska

fodermedel samt räknat med den tendens till konsumtionsökning inom landet,

som konstaterats under det senaste halvåret.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde 316 öre/kg 1952/53. För 1953/54 har priset med ledning

av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika utvecklingen

under återstoden av året uppskattats till 295 öre/kg mot beräknat

310 öre/kg enligt överenskommelsen våren 1953. För 1954/55 har de sakkunniga

räknat med samma pris.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från

värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt Svenska

ägghandelsförbundets noteringar. För 1954/55 har upptagits ett från 1953/

54 oförändrat inkomstbelopp.

Jordbrukets andel av äggproduktionen har liksom tidigare upptagits till

83 procent för 1950/51, 84 procent för 1951/52 samt 85 procent för de följande

åren. Även för fjäderfäslakten har vid de nu verkställda beräkningarna

räknats med ovannämnda andel för jordbruket. Detta innebär att värdet för

fjäderfäslakten inom jordbruket höjts något både för basåret och för senare

år i förhållande till de tidigare upptagna värdebeloppen.

Beräkningarna av äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följan
-

de tablå.

Äggproduktion,

Å r milj. kg

Totalt Jordbruket

1950/51 ......... 83,0 68,9

1951/52 ......... 80,0 67,2

1952/53 ......... 81,0 68,8

1953/54 ......... 82,0 69,7

1954/55 ......... 85,0 72,2

Fjäderfäslak
-

Pris,

Värde, milj. kr

tens värde ft

öre/kg

Totalt

Jordbruket

jordbruket

milj. kr

272

225,8

187,4

17,8

304

243,2

204,3

19,8

316

256,0

217,4

21,6

295

241,9

205,6

22,5

295

250,8

213,0

22,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

78*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Köttproduktionen.

År 1952/53. Den marknadsförda slakten har liksom tidigare beräknats

med utgång från totalantalet marknadsförda slaktdjur och medelslaktvikter

under det senaste år, då fullständiga uppgifter härom förelåg (i livsmedelskommissionens

ransoneringsstatistik) samt de därefter inträdda relativa förändringarna

i antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinär styrelsens statistik

och i medelvikterna av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

I fråga om hemslakten 1952/53 finnes inga insamlade uppgifter. Hemslakten

av storboskap, får och häst har antagits vara lika stor som under 1950

enligt då verkställd särskild undersökning.1 Hemslakten av kalv har erhållits

som restpost vid de utförda beräkningarna av nötkreatursantalet och dess

förändringar under 1952/53. Hemslakten av kalv har antagits fördela sig på

större och mindre kalv i samma proportioner som under 1950 enligt nyssnämnda

undersökning. — Medelslaktvikterna på hemslaktade djur har upptagits

oförändrade från 1950/51.

Resultaten av beräkningarna över slakten under 1952/53 framgår av tabell

4. Inkomsterna av slakten har beräknats på grundval av de i tabell 4

angivna kvantiteterna samt de på vanligt sätt beräknade producentpriserna

på slaktdjur.

Tabell 4. Köttproduktionen 1952/53.

Djurslag

Antal djur

Medelslakt- vikt, kg

Total slakt- vikt, ton

Storboskap

426 900

Marknadsförd slakt........................

214,0

91 366

Hemslakt ................................

3100

150,0

465

Summa

430000

213,6

91831

Större kalv

Marknadsförd slakt........................

385 200

53,5

20 626

Hemslakt ................................

29 900

50,0

1495

Summa

415100

53,3

22121

Mindre kalv

Marknadsförd slakt........................

509 700

20,7

19,0

10 554

Hemslakt ................................

85100

1617

Summa

594 800

20,5

12171

För och getter

Marknadsförd slakt........................

117 400

16,7

1 963

Hemslakt ................................

17 000

15,0

255

Summa

134 400

16,5

2 218

Häst

Marknadsförd slakt........................

34 600

357,1

12 354

Hemslakt ................................

200

330,0

66

Summa

34 800

356,9

12 420

År 1953/54. Med ledning av de preliminära resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 1 juli 1953, den för tiden 2 juni—15 september

1953 beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering

har koantalet beräknats till 1 560 000 djur vid början av 1953/54 eller 9 000

Se prop. 176/1952 s. 60—Gl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

79*

djur mer än vad som antogs i normalkalkylen våren 1953. Det totala antalet

storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 090 000 djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1953/54 har med beaktande av

husdjursräkningens uppgifter om antalet kalvar avsedda för pålägg beräknats

till 425 000 djur mot 407 000 djur under 1952/53. Slakten av storboskap

har med ledning av veterinärstyrelsens slaktstatistik för tiden september—

november samt slakteriförbundets uppgifter för december 1953 bedömts

komma att uppgå till 410 000 djur. Antalet storboskap vid 1953/54 års slut

beräknas sålunda stiga med 15 000 djur till 2 105 000 djur. Härav beräknas

1 577 000 utgöra kor.

Kalvantalet i september 1954 antages bli detsamma som i september 1953

eller 452 000 djur. Antalet under 1952/53 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent)1 till 1 427 000. Härav beräknas

1 002 000 komma att slaktas. Slakten av större och mindre kalv 1953/

54 antages fördela sig; på samma sätt som under 1952/53, d. v. s. på drygt

41 procent större kalv och nära 59 procent mindre kalv.

Slakten av får har uppskattats till 120 000 djur. Antalet slaktade hästar

beräknas till 35 000 under 1953/54.

Vid bedömningen av köttproduktionens storlek under 1953/54 har använts

medelslaktvikter, som beräknats med ledning av medelslaktvikterna för 1952/

53 samt förändringar i dessa mellan september—december 1952 och 1953.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst

och svin 1953/54 har man utgått från de för 1952/53 erhållna avräkningspriserna.

Dessa har först ökats med ett belopp motsvarande de interna regleringsavgifter,

som slakteriförbundet uttagit under 1952/53 för täckande av

förluster i samband med export. De så erhållna priserna har minskats med

anledning av den kostnadssökning för slakterierna, som uppkommit under

loppet av 1952/53 genom höjda löner, samt justerats för underskridande av

basprisnivån i partihandelsledet under 1952/53 och den sänkning av baspriserna,

som ägt rum den 1 september 1953. Priset på fläsk bär även reducerats

för den slaktdjursavgift på svin, som infördes fr. o. in. den 11 oktober

1953. Vidare har hänsyn tagits till den ändrade uppdelningen av landet

på olika prisområden samt till vissa förut genomförda prisändringar, som

icke beaktats i den tidigare basprissättningen. Dessutom har förändringarna

i priserna på hudar, organ och inälvor samt slakterifett på vanligt sätt blivit

beaktade. Beträffande kalvskinn har därvid hänsyn tagits till den sannolika

inverkan på prisläget, som den nyligen överenskomna anknytningen till

världsmarknadspriserna kan medföra. De efter anförda tillägg och avdrag

erhållna priserna på nötkreatur, häst och svin har upptagits i kalkylen för

1953/54.

I fråga om fårkött bar priset under 1953/54 med hänsyn till den hittillsvarande

och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 463 öre/kg,

vilket i jämförelse med 1952/53 innebär en höjning med 36 öre/kg.

Uppkommande exportförluster på kött och fläsk täckes, i den mån de icke

utjämnas genom vinster från köttimporten och införselavgiftsmedel från

kött och fläsk, genom slakldjursavgifter och införselavgifter för fodervaror

samt, i den män så erfordras, genom ianspråktagande av medel från clearingkassan

för kolonialvaror. I överensstämmelse härmed har de sakkunniga

i denna kalkyl icke räknat med någon inkomstminskning till följd av exportförluster

på kött och fläsk.

1 Procenttalet 91 liar framkommit genom jämförelse mellan antalet kalvar, som kommit till

nyttig användning, och medelkoantalet under 1950/51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur har sammanställts

i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

År 1954-/55. Slakten av storboskap under 1954/55 har uppskattats till

410 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att

uppgå till 425 000 djur, varvid storboskapsantalet ökar med 15 000 djur till

2 120 000 vid 1954/55 års slut. Härav beräknas 1 592 000 utgöra kor.

Kalvantalet i september 1955 antages oförändrat från september 1954 eller

452 000 djur. Antalet under 1953/54 födda kalvar beräknas med ledning av

medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent) till 1 441 000. Härav beräknas

1 016 000 till slakt. Relationen mellan större och mindre kalv antages

1954/55 bli densamma som 1952/53 eller 41: 59.

Slakten av får har uppskattats till 120 000 djur och slakten av hästar till

30 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1954/55 har använts

samma medelslaktvikter som för 1953/54.

Producentpriserna 1954/55 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

beräknats på samma sätt som priserna för 1953/54. Man har därvid utgått

från de i mitten av januari 1954 gällande baspriserna på kött och fläsk i partihandelsledet

samt de vid samma tid gällande priserna på slakterifett och

hudar. Beträffande organ och inälvor har använts ett för 1953/54 beräknat

vägt genomsnittspris.

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1953/54

eller 463 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur har sammanställts

i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

Fläskproduktionen.

År 1952/53. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda

svinen 1952/53 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga djurslag

(jfr under rubriken Köttproduktionen). Antalet hemslaktade svin har

beräknats med utgång från antalet enligt särskild undersökning för 1951,

vilken verkställdes i samband med 1952 års arealinventering. Detta antal har

reducerats med hänsyn till nedgången i antalet hushållssvin enligt svinräkningarna.

Medelslaktvikten för de hemslaktade, icke veterinärbesiktigade

svinen har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Vidare har medtagits exporten

av levande slaktsvin, varvid kvantiteten har omräknats till slaktvikt.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Marknadsförd slakt..........

Hemslakt...................

Export av levande slaktsvin. .

Summa

Antal djur

Medelslakt- vikt, kg

Total slakt- vikt, ton

2 124 300

75,6

160 597

280 000

90,0

25 200

19 400

81,7

1 585

2 423 700

77,3

187 382

Åren 1953/5Å och 195Å/55. Kvoten mellan totalantalet producerade svin

1951/52 och antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare utgjorde

10,08. Beaktades den under 1951/52 inträffade mindre nedgången i slaktåldern,

erhölls kvoten 10,04. — Kvoten mellan totalantalet producerade svin

1952/53 och antalet suggbeteckningar ca 11 månader tidigare utgör 10,80.

Beaktas emellertid den fortsatta minskning av slaktåldern, som inträtt under

1952/53, erhålles kvoten 10,52.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Kvoten mellan slakt och betäckningar har ökat med 4,8 procent från

1951/52 till 1952/53. Detta visar, liksom jämförelserna mellan svinräkningarna

och betäckningsstatistiken i normkalkylen 1953 (jfr prop. 224/

1953 s. 75*), att betäckningsstatistiken blivit ofullständigare mellan 1950/

51 och 1951/52. En jämförelse mellan antalet grisar under 3 månader enligt

svinräkningarna i april och oktober 1952 och 1953 och häremot svarande

antal betäckta suggor visar, att suggbetäckningsstatistiken under 1952/53

försämrats ytterligare. Försämringen synes motsvara en ökning av ovannämnda

kvot om 10,52 med ca 6 procent.

Medelslaktvikten på gödsvin uppgick vid 1953/54 års början till 71,4 kg

och beräknas icke undergå någon förändring under året. Detta innebär, att

antalet under 1953/54 slaktade svin härrör från jämnt 12 månaders betäckningar.

Till grund för beräkningen av 1953/54 års svinproduktion har,

alldenstund tiden mellan betäckning och slakttillfälle uppgår till omkring

11 månader, lagts det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar för

tiden från början av oktober 1952 till början av oktober 1953. Utbytestalet

har med hänsyn till vad som sagts ovan beräknats bli ca 6 procent större

än under närmast föregående år. Med utgång härifrån har antalet slaktsvin

under 1953/54 beräknats till 2 535 000. Medelslaktvikten har beräknats

till 76,2 kg (vägt medeltal för gödsvin, suggor och galtar samt hemslaktade

svin) och totala fläskproduktionen till 193,2 milj. kg.

För en bedömning av svinslakten under 1954/55 har förelegat bl. a. uppgifter

om antalet suggbetäckningar under tiden september—december 1953.

Om man utgår från detta antal och samma säsongvariation i antalet betäckningar

som under 1949/50, erhålles för hela 1953/54 ett antal betäckningar,

som överstiger 1952/53 års antal med 8,3 procent. Motsvarande

beräkningar med utgångspunkt från 1950/51 och 1952/53 års säsongvariationer

ger till resultat en ökning av antalet betäckningar från 1952/53 till

1953/54 av 4,3 och 16,5 procent. I genomsnitt erhålles en beräknad ökning

med 10 procent. Med utgång från detta ökningstal och under förutsättningav

samma takt i försämringen av betäckningsstatistiken under 1953/54

som under 1952/53 skulle antalet producerade svin öka med 16 procent

under 1954/55 jämfört med 1953/54. Den propaganda för bättre uppgiftslämnande

till suggbetäckningsstatistiken, som bedrivits under sommaren och

hösten 1953, Vorde emellertid ha påverkat siffrorna. Mot bakgrund av nu

nämnda beräkningar och förhållanden samt med hänsyn till fodertillgångarna

har de sakkunniga bedömt svinslakten komma att öka med 14 procent

till 2 890 000 st under 1954/55. Under förutsättning av samma medelslaktvikter

för vardera gödsvin, suggor och galtar samt hemslaktade svin som

under 1953/54 motsvarar detta en fläskprodktion av 219,4 milj. kg.

Medel producentpriset på fläsk för 1952/53 har på vanligt sätt beräknats

med ledning av slakteriföreningarnas avräkningspriser (exkl. pristillägg

på fläsk). Beträffande prisberäkningen för 1953/54 och 1954/55 hänvisas

till ovan angivna beräkning av priserna på nötkreatur och häst, vilka

tillsammans med priserna för svin ingår i avtalet mellan jordbruksnämnden

och slakteriförbundet.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1952/53—1954/55 har sammanställts

i tablån över slakten på nästa sida.

Försäljning av nillltärhästar.

Åren 1952/53—1954/55. 1 samband med beräkningarna av husdjursantalets

förändringar har uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna an
-

(1* Ilihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Sammandrag av slaktberäkningarna

Antal

Medelslakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

1952153

slaktdjur

vikt. kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap .

....... 430 000

213,6

91,8

379

347,9

Större kalv

....... 415100

53,3

22,1

467

103,2

Mindre kalv

....... 594 800

20,5

12,2

365

44,5

Häst......

....... 34 800

356,9

12,4

237

29,4

Svin.......

....... 2 423 700

77,3

187,4

329

616,5

Summa

325,9

350

1 141,5

Får.......

....... 134 400

16,5

2,2

427

9,4

Totalt

328,1

1150,9

1953154

Storboskap .

....... 410 000

214,0

87,7

Större kalv

....... 412 000

54,0

22,2

Mindre kalv

....... 590 000

20,5

12,1

Häst......

....... 35 000

360,0

12,6

Svin.......

....... 2 535 000

76,2

193,2

Summa

327,8

340

1114,6

Får.......

....... 120 000

16,5

2,0

463

9,3

Totalt

329,8

1123,9

1954/55

Storboskap .

....... 410 000

214,0

87,7

Större kalv ,

....... 418 000

54,0

22,6

Mindre kalv

....... 598 000

20,5

12,3

Häst......

....... 30 000

360,0

10,8

Svin.......

....... 2 890 000

75,9

219,4

Summa

352,8

338

1 193,9

Får.......

....... 120 000

16,5

2,0

463

9,3

Totalt

354,8

1 203,2

gående beräknad försäljning

och inköp

av militärhästar.

Resultatet

av be-

räkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj:ts

prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1952/53 1953/54 1954/55

Militärens inköp

Antal

Milj.

kr

Antal

Milj. kr

Antal

Milj. kr

Remonter................

600

1,3

550

1,2

550

1,3

Övriga hästar............

470

0,8

2,1

430

0,8 2,0

335

0,6 1,9

Avgår

Slakt av militärhästar.....

1 053

0,9

810

0,7

607

0,5

Försäljning till jordbrukare

Nettoinkomst för jordbruket

117

0,1

1,0

1,1

90

0,1 0,8

1,2

68

0,1 0,6

1,3

Export av levande djur.

Åren 1953/54- och 1954/55. Enligt uppgifter från lantbruksförbundet torde

man för såväl 1953/54 som 1954/55 kunna räkna med en djurexport till

ett värde av 1,0 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180. 83*

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—55, 1000-tal djur.

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Hästar

3 år och däröver..................

380

359

334

316

288

265

Unghästar........................

26

25

22

19

16

15

Föl ..............................

15

12

11

9

9

8

Sumrna unghästar och föl

41

37

33

28

25

23

Summa hästar exkl. militärhästar

421

396

367

344

313

288

Nötkreatur

Oxar ............................

1

1

1

1

1

1

JL

Tjurar, 3 år och däröver..........

17

17

17

17

17

17

Kor..............................

1684

1643

1574

1560

1577

1592

Summa oxar, tjurar och kor

1702

1661

1592

1578

1595

1610

Ungnöt ..........................

493

509

521

512

510

510

Kalvar under 1 år................

483

485

443

452

452

452

Summa nötkreatur

2 678

2 655

2 556

2 542

2557

2 572

Svin

Fargaltar ........................

4

4

4

5

6

6

Modersuggor......................

131

131

158

163

185

185

Summa

13o

135

162

168

191

191

Tabell 6. Husdjursbeståndets vfirde den 15 september &ren 1950—55.

Pris

kronor

per st

Värde i milj. kr

Pris

kronor

per st

Värde i

milj. kr

1950

1951

1952

1952

1953

1954

1955

Hästar1

3 år och däröver ........

1150

437,0

412,8

384,1

1300

434,2

410,8

374,4

344,5

Unghästar ..............

1150

29,9

28,8

25,3

1300

28,6

24,7

20,8

19,5

Föl ....................

500

7,5

6,0

5,5

500

5,5

4,5

4,5

4,0

Summa

474,4

447,6

414,9

468,3

440,0

399,7

368,0

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar.....

750

1 276,5

1 245,8

1194,0

900

1 432,8

1420,2

1435.5

1 449,0

Ungnöt..................

650

320,4

330,8

338,6

750

390,8

384,0

382,5

382,5

Kalvar..................

200

96,6

97,0

88,6

250

110,8

113,0

113,0

113,0

Summa

1 693,5

1673.6

1621,2

1934,4

1917,2

1931,0

1944,5

Svin

Fargaltar och modersuggor

350

47,2

47,2

56,7

400

64,8

67,2

76,4

76,4

Totalsumma

2 215,1

2 168,4

2 092,8

2467,5

2 424,4

2 407,1

2 388,9

Värdeförändring från när-

mast föregående år ......

—

- 46,7

- 75,6

—

- 43,1

- 17,3

- 18,2l

1 Exkl. militärhästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1950/51—1954/55,

1950/51

1951/52

1952/53

Kvant

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant

milj. kg

Pris

''öre/kg

Värde

milj. kr

Kvant

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

1. Höstvete........

322

30,00

96,6

205

40,95

83,9

386

53,50

206,5

2. Vårvete ........

215

33,15

71,3

157

43,45

68,2

223

55,35

123,4

3. Räg ............

4. Arealbidrag för

159

28,70

45,6

124

39,75

49,3

221

49,10

108,5

vete..........

—

—

—

—

—

48,0

—

—

—

5. Korn ..........

56

29,67

16,6

59

37,60

22,2

122

38,67

47,2

6. Havre..........

31

27,38

8,5

27

33,56

9,1

45

33,45

15,1

7. Kokärter........

14,0

47,78

6,7

13,9

56,58

7,9

12,7

65,80

8,4

8. Potatis, mat-....

825

17,76

146,5

825

17,85

147,3

825

16,90

139,4

9. Potatis, fabriks-

197

8,25

16,3

210

10,34

21,7

278

11,64

32,4

10. Sockerbetor ....

1978

6,02

119,1

1732

7,17

■124.2

1597

7,69

122,8

11. Oljeväxter.......

—

—

188,2

—

—

194,7

_

_

213,7

12. Spånadsväxter ..

—

—

5,0

—

—

iö,8

—

—

5,0

13. Köksväxter......

—

—

42,1

—

—

55,7

—

—

44,1

14. Tobak..........

0,3

295

1,0

0,3

343

1,1

0,3

387

1,1

15. Mejerimjölk ____

16. K-mjölk utanför

3 858

30,25

1167,1

3 670

36,18

1327,7

3 666

37,13

1 361,1

mejeri........

17. K-mjölk till hem-

138

36,60

50,5

128

39,40

50,4

121

40,70

49,2

maförbrukning

496

33,42

165,8

475

36,55

173,6

455

37,65

171,3

18. Lantsmörmjölk ..

19. Producent- och

kontantbidrag

55

21,15

11.6

50

22,50

11,2

45

23,24

10,5

för mjölk.....

—

—

70,4

—

—

67,6

—

—

58,0

20. Ägg ............

68,9

272

187,4

67,2

304

204,3

68,8

316

217,4

21. Slakt av fjäderfä

—

—

17,8

—

—

19,8

—

21,6

22. Storboskap......

88,7

286

253,7

103,1

319

‘333,8

91,8

379

347,9

23. Kalv, större ....

23,4

371

86,8

23,1

428

98.9

22,1

467

103,2

24. Kalv, mindre____

13,4

295

39,5

12,6

340

42,8

12,2

365

44,5

25. Häst............

11,8

151

17,8

14,5

223

32,3

12,4

237

29,4

26. Svin............

169,8

281

477,1

173,4

347

601,7

187,4

329

616,5

27. Får ............

28. Statliga pristill-

lägg på fläsk ..

2,3

334

7,7

2,2

412

9,1

52,4

2,2

427

9,4

29. Militärhästar ....

_

—

1,3

_

—

1,3

_

_

1,1

30. Ull ............

31. Export av levan-

0,5

940

4,6

0,4

574

2,3

0,4

548

2,2

de djur ......

—

—

1,8

—

—

0,5

—

—

1.0

32. Summa inkomster

—

—

8324,4

—

—

3868,8

—

—

4111,9

33. Index

34. Förändringar i

kreaturskapita-

100,0

116,4

123,7

let............

—

- 46,7

—

—

-75,6

—

- 43,1

35. Summa

—

—

3 277,7

—

—

3 793,2

—

—

4068,8

36. Index

—

—

100,0

—

—

115,7

—

—

124,1

1 Inkl. värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade djuren (4,9 milj. kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180. 85*

Tabell 7 (forts.), översikt över Jordbrukets inkomster &ren 1950/51—1954/55.

1954/55

Värdeförändring 1953/54

1953/54

—1954/55 beroende på

förändring av (milj.kr)

Kvant

Pris

Värde

Kvant

Pris

Värde

Kvant

Pris

Värde

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

1. Höstvete........

433

47,70

206,5

459

43,91

201,5

+ 12,4

-17,4

- 5,0

2. Vårvete ........

384

50,10

192,4

386

45,36

,175,1

+ 1,0

- 18,3

- 17,3

3. Råg............

242

46,25

111,9

266

37,83

100,6

+ 11,1

- 22,4

- 11,3

4. Arealbidrag för

vete..........

5. Korn ..........

128

28,25

36,2

15,5

116

32,00

37,1

- 3,4

- 0,4

+ 4,3

+ 2,2

+ 0,9

+ 1,8

6. Havre..........

66

23,50

64

27,00

17,3

7. Kokärter........

16,0

59,00

9,4

17,9

59,00

10,6

+ 1,2

+ 1,2

8. Potatis, mat-....

825

16,50

136,1

825

18,00

148,5

_

+ 12,4

+ 12,4

9. Potatis, fabriks-

251

11,37

28,5

1251

11,34

28,5

—

—

—

10. Sockerbetor ....

1997

8,46

168,9

1925

8,20

157,8

- H,1

—

-11,1

11. Oljeväxter......

—

—

89,5

—

—

106,7

+ 32,3

- 15,1

+ 17,2

12. Spånadsväxter ..

—

—

4,3

—

—

5,3

+ 1,2

- 0,2

+ 1,0

13. Köksväxter......

—

—

48,8

—

—

49,0

—

+ 0,2

+ 0,2

14. Tobak..........

0,3

387

1,2

0,3

390

1,3

—

+ 0,1

+ 0,1

15. Mejerimjölk ....

16. K-mjölk utanför

3 720

35,47

1319,6

3 834

35,21

1 350,0

+ 40,4

- 10,0

+ 30,4

mejeri ........

115

40,70

46,8

109

40,70

44,4

- 2,4

—

- 2,4

17. K-mjölk till hem-

maförbrukning

437

37,65

164,5

420

37,65

158,1

- 6,4

—

- 6,4

18. Lantsmörmjölk ..

19. Producent- och

40

22,08

8,8

36

22,20

8,0

- 0,9

+ 0,1

- 0,8

kontantbidrag

för mjölk ....

—

—

48,0

—

—

47,5

- 0,5

—

- 0,5

20. Ägg ............

69,7

295

205,6

72,2

295

213,0

+ 7,4

—

+ 7,4

21. Slakt av fjäderfä

—

—

22,5

—

—

22,5

—

—

22. Storboskap......

87,7

87,7

}

23. Kalv, större ....

22,2

12,1

22,6

24. Kalv, mindre....

340

1114,6

12,3

; 338

1193,9

+ 85,0

- 5,7

+ 79,3

25. Häst............

12,6

193,2

10,8

26. Svin............

219,4

J

27. Får ............

28. Statliga pristillägg

2,0

163

9,3

2,0

463

9,3

—

—

—

på fläsk ......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

29. Militärhästar ....

_

_

1,2

_

_

1,3

_

+ 0,1

+ 0,1

30. Ull ............

0,4

600

2,4

0,4

600

2,4

_

_

_

31. Export av levande

djur..........

—

—

1,0

—

—

1,0

—

—

—

32. Summa inkomster

—

—

8993,5

—

—

4 090,7

+ 100,9

-09,7

+ 97,2

33. Index

34. Förändringar i

120,1

123,1

krcaturskapita- lct............

—

—

- 17,3

—

—

- 18,2

- 0,9

—

- 0,9

35. Summa

—

—

3 970,2

—

—

4 072,5

+ 1410,0

- 09,7

+ 90,3

36. Index

—

—

121,3

—

—

124,2

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

86* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 8. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1950 51—1954/55, milj. kr.

Värdeförändring 1953

/54 —1954/55 beroende

1950

1951

1952

1953

1954

på förändring

av

/ 51

/ 52

/53

/ 54

/ 55

t

[Till]. Kl

)

kvan-

ti teter

priser

summa

Brödsäd........................

213,5

249,4

438,4

510,8

477,2

+ 24.5

-58,1

33,6

övrig spannmål ................

31,8

39,2

70,7

6i ,1

65,0

- 2,6

+ 6,5

+

3,9

Potatis och sockerbetor..........

281,9

293,2

294,6

333,5

334,8

- Hd

+ 12,4

+

1,3

Olje- och spånadsväxter ........

193,2

200,5

218,7

93‘8

112,0

+ 33,5

- 15,3

+

18,2

Köksväxter och tobak ..........

43,1

56,8

45,2

50,0

50,3

—

+ 0,3

+

0,3

Summa vegetabiliska produkter

763,5

839,1

1067.6

1049,2

1039,3

+ 44,3

-54,2

—

9,9

Index

100,0

109,9

139,8

137,4

136,1

Mjölk och mejeriprodukter ......

1 465,4

1 630,5

1 650,1

1587,7

1 608,0

+ 30,2

- 9,9

20,3

Ägg och slaktfjäderfä............

205,2

224,1

239,0

228,1

235,5

+ 7,4

—

+

7,4

Slaktdjur ......................

882,6

1171,0

1150,9

1123,9

1 203,2

+ 85,0

- 5,7

+

79,3

Övrigt..........................

7,7

4,1

4,3

4.6

4,7

—

+ 0,1

+

0,1

Summa animaliska produkter

2 560,9

3 029,7

3044,3

2 944,3

3051,4

+ 122,6

-15,5

+ 107,1

Index

100,0

118,3

118,9

115,0

119,2

Samtliga inkomster

3324,4

3 868,8

4111,9

3,993,5

4090,7

+ 166,9

-69,7

+

97,2

Index

100,0

116,4

123,7

120,1

123,1

Förändringar i kreaturskapitalet..

- 46,7

- 75,6

-43,1

- 17,3

- 18,2

- 0,9

—

—

0,9

Summa

3 277,7

3 793,2

4 068,8

3 976,2

4072,5

+ 166,0

-69,7

+

96,3

Index

100,0

115,7

124,1

121,3

124,2

Ull.

Åren 1952/53—1954/55. Kvantiteterna ull har liksom tidigare med ledning

av antalet tackor beräknats till 0,4 milj. kg per år under 1952/53—

1954/55. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg) har

med utgång från föreliggande noteringar för 1952/53 beräknats till 548

öre/kg. För såväl 1953/54 som 1954/55 har räknats med ett medelpris

av 600 öre/kg inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället

rådande priser har härvid antagits bestå under resten av 1953/54 och under

hela 1954/55.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1952/53—1954/55. Antalet djur vid slutet av 1952/53 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen den

1 juni 1953 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för att erhålla

antalet djur vid produktionsårets slut.

Hästantalet har beräknats med ledning av uppgifterna från kreatursräkningarna

kompletterade med dels uppgifter från betäcknings- och slaktstatistiken,

dels uppgifter om antalet militärhästar, dels även approximativa

beräkningar rörande antalet självdöda djur.

Förändringarna i nötkreatursantalet har beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1954 och 1935 har bibehållits oförändrat

i förhållande till antalet i september 1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

87*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1954 antages öka med samma

procenttal från september 1953 som antalet producerade svin från 1953/

54 till 1954/55. Antalet avelsdjur i september 1955 uppskattas bli detsamma

som i september 1954.

Vid värderingen av kreaturskapitalet har samma priser använts som i

vårkalkylen 1953 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 224/1953 s. 78*).

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Jordbrukets arbetskostnader har i de senaste kalkylerna beräknats med

tillämpande av avtalsenliga löner, sammanvägda med hänsyn till arbetskraftens

fördelning på olika lönekategorier samt med tillägg för semesterersättning

och beräknad extra ersättning vid övertidsarbete utslagen på all

arbetad tid.

Lönestatistik och avtal. Avtalet för 1953. När vårkalkylen 1953 avslutades,

pågick ännu förhandlingar om lantarbetarnas löner under 1953. Det

senare träffade löneavtalet innebar oförändrade timlöner men däremot

vissa ändringar i de allmänna bestämmelserna, vilka främst gällde åtgärder

för trivsel och hälsoskydd på arbetsplatserna samt även vissa justeringar

av extraersättningen vid ersättartjänstgöring. Även viss förändring till förmån

för arbetsgivarna förekom i det att avtalet innehöll bestämmelser om

skyldighet för arbetarna att ersätta uppenbara skador på av arbetsgivarna

förhyrda lägenheter samt under vissa förhållanden skador på maskiner och

redskap. Vid den beräkningsmetodik, som tillämpas för bestämmande av de

genomsnittliga timförtjänsterna, kommer de i 1953 års avtal gjorda förändringarna

icke till synes i kalkylen. Någon tillförlitlig beräkning över deras

verkningar torde icke kunna åstadkommas och synes icke vara aktuell, enär

hänsyn tidigare icke tagits till utvecklingen av dylika extra ersättningar.

Kalkylsakkunniga har följaktligen alltjämt för 1953 räknat med de i vårkalkylen

1953 tillämpade lönerna.

Avtalet för 195b. Enligt det nya avtalet om lantarbetarlönerna under kalenderåret

1954, som träffades i slutet av januari, höjdes timlönerna med

13 öre för manliga och med 11 öre för kvinnliga arbetare. Månadslönerna

höjdes på motsvarande sätt. Liksom i andra sammanhang har räknats med

de senaste kända priserna, har de sakkunniga nu även räknat med de senaste

kända lönerna.

Ersättningen för övertidsarbete, som enligt det föregående beaktas vid

beräkning av timlöner i jordbrukskalkylen, har i det nya avtalet omlagts.

Tidigare utgick för allt övertidsarbete på vardagar en extra ersättning med

90 öre per timme samt för övertidsarbete under helgdagar, helgdagsaftnar

(ej lördagar) och vid nattarbete 140 öre per timme. Den extra ersättningen

för övertid på vardagar har emellertid nu differentierats. För de två första

övertidstimmarna per dag utgår den extra ersättningen oförändrat enligt föregående

avtal med 90 öre per timme. För överskjutande övertid (över 2

timmar per dag) utgår extraersättningen nu med 130 öre per timme. Den

extra ersättningen vid övertid på helgdagsaftnar samt under sön- och helgdagar

och vid nattarbete utgör nu 180 öre per timme.

De nu nämnda avtalsändringarna har beaktats i jordbrukskalkylen enligt

den inledningsvis omnämnda under senare år tillämpade beräkningsmetodiken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Därtill omfattar det nu träffade avtalet liksom det föregående åtskilliga

förändringar, vilka tidigare icke beaktats i kalkylen. Bl. a. har träffats avtal

om en tidlöneförändring för djurskötare in. fl. i fråga om deras ordinarie

arbete på lördagseftermiddagar samt sön- och helgdagar. Tidigare har till

ladugårdsförmän och djurskötare samt arbetare med blandat arbete (då

dessa äro sysselsatta med djurskötsel) och mjölkkörare utgått ett lönetillägg

med 25 öre per timme på lördagseftermiddagar efter kl. 13,00 samt under

sön- och helgdagar. Detta tillägg har nu höjts till 40 öre per timme för

både manliga och kvinnliga arbetare. Kalkylsakkunniga har beaktat denna

tidlöneförändring beträffande ladugårdsförmän och djurskötare. Beräkningen

häröver redovisas i ett senare avsnitt.

Vidare innehåller det nya avtalet förändringar på olika punkter, vilkas

verkningar icke kan beräknas och som därför icke heller nu beaktats i kalkylen.

Dylika förändringar gäller exempelvis lönetillägget med 4 öre per

timme i Jämtlands och Västernorrlands län, som numera skall utgå även till

kvinnliga arbetare, ryktersättning, ersättning för annat förberedelse- och

avslutningsarbete, lönetillägg vid ersättartjänstgöring etc.

Arbetsvolymen. Utöver det material för bedömning av arbetsvolymens förändringar,

som redovisas i vårkalkylen 1953 (Kungl. Maj:ts projp. nr 224/

1953 s. 83*) föreligger nu preliminära siffror från den jordbruksekonomiska

undersökningen för bokföringsåret 1952/53 samt uppgifter från ca 28 000

jordbrukare om antalet i jordbruket sysselsatta den 1 juni 1953. Sistnämnda

uppgifter tyder på en fortsatt, stark nedgång av jordbrukets arbetskraft, som

för familjemedlemmar uppgår till 5,4 procent, för fast anställd, lejd arbetskraft

till 5,5 procent och för tillfällig arbetskraft till mer än 18 procent.

Uppgifterna avser dock endast en enda arbetsdag och kan därför först då de

föreligger för en längre följd av år tillmätas någon större vikt. Materialet

från den jordbruksekonomiska undersökningen har bearbetats efter två

olika metoder. Enligt den ena framräknas den relativa minskningen i arbetsvolymen

mellan två på varandra följande år, som erhålls då endast gårdar

med uppgift för båda åren ingår i beräkningen. Enligt den andra metoden,

som före 1953 var den enda använda, beräknas medeltal för alla i undersökningen

deltagande gårdar varje år. Beräknas den genomsnittliga årliga

minskningen i arbetsvolymen sedan 1945/46 enligt båda metoderna, ger den

förra 3,17 procent och den senare 2,95 procent. I fjol blev motsvarande värden

något högre, nämligen 3,30 procent respektive 3,04 procent. Med hänsyn

till de betydande medelfelen i dessa beräkningar, som gör det omöjligt att

med säkerhet avgöra om någon förändring i fråga om den årliga procentuella

minskningen verkligen ägt rum, antas arbetsvolymens minskning från

1953/54 till 1954/55 bli 3,0 procent.

De förändringar i den beräknade arbetsvolymen, som uppstod genom ändrad

relation mellan mans- och kvinnolöner i 1951 års kollektivavtal, liksom

genom ändrade bestämmelser om tiden för arbetets början i 1952 års avtal,

kvarstår oförändrade. Ändrad lönerelation män—kvinnor från 1951 års till

1954 års avtal har medfört en ytterligare höjning av korrektionsposten 0,76

procent till 0,78 procent eller 0,12 milj. timmar för 1953/54 och 0,17 milj.

timmar för 1954/55.

Den beräknade arbetsvolymen redovisas längre fram i tabell i samband

med kostnadsberäkningen.

Timlöner. Före vårkalkylen 1952 beräknades arbetskostnaderna som en

produkt av antalet manstimmar och genomsnittliga timförtjänster till manliga

lantarbetare enligt socialstyrelsens lönestatistik. Förfarandet förenklades

efter hand, i det att avtalslönen, för de aktuella åren framskrevs med

en faktor, den s. k. »överbetalningsfaktorn», vilken uttryckte förhållandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

89*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

mellan observerade timförtjänster enligt lönestatistiken och avlalslöner för

ordinarie tid under en följd av år.

I samband med vårkalkylen 1951 gjordes en undersökning angående relationerna

mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Det föreslogs

samtidigt, att arbetskostnadsberäkningarna i samband med övergång till

nytt basår fr. o. m. detta skulle grundas på avtalslöner. Förslaget genomfördes

i samband med övergången till nytt basår i vårkalkylen 1952. Det nya

beräkningssättet, som närmare behandlas i Kungl. Maj :ts prop. 207/1951,

s. 183—189, innebär, att semesterersättning och vissa andra avtalsstipulerade

extra förtjänster läggs till avtalslönen för ordinarie tid. Emellertid beaktas

endast de avtalsstipulerade tillägg, vilkas effekt med tillräcklig säkerhet kan

beräknas, nämligen semesterersättning och övertidsersättningar. Semesterersättningens

inverkan beräknas i form av ett tillägg med 4,2 procent av

avtalslönen för samtliga arbetare t. o. nr. 1950/51 samt därefter med 6,4 procent.

Tillägget görs på den genomsnittliga lönen efter sammanvägningen.

Sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare

har tidigare gjorts enligt den fördelning, som gäller för den anställda arbetskraften

vid de gårdar, som är representerade i socialstyrelsens lönestatistik.

En relativt betydande förskjutning mellan de olika arbetarkategorierna har

förekommit och pågår alltjämt. Som exempel kan anföras, att traktorförarnas

procentuella andel av arbetskraften ökat starkt, medan de s. k. egentliga

lantarbetarnas procentuella andel minskats. Denna förskjutning har beaktats

enligt en regressionsberäkning över den årliga förändringen. Den tidigare

tillämpade regressionsberäkningen var grundad på förskjutningar under tiden

t. o. m. löneåret 1946/47. Beräkningen bär nu omprövats med utgångspunkt

från arbetskraftens sammansättning vid gårdarna i socialstyrelsens

lönestatistik under de senare åren. Det har härvid visat sig, att de senare

årens förskjutning mellan arbetarkategorierna i stort överensstämt med den

enligt tidigare regressionsberäkning tillämpade. En viss avvikelse föreligger

dock i fråga om de grupper, för vilka de senare årens snabba mekanisering

medfört betydande förändring, d. v. s. i första hand traktorförare, vilkas

procentuella andel ökat starkare än enligt tidigare beräkning. Den nu funna

årliga förändringen har i kalkylen tillämpats fr. o. in. basåret.

Dessutom har socialstyrelsen företagit en kontrollundersökning angående

den lejda arbetskraftens fördelning på olika arbetarkategorier 1952. Orsaken

till denna undersökning har varit, att den förut tillämpade fördelningen var

grundad på underlaget till socialstyrelsens lönestatistik, i vilket de större

gårdarna är överrepresenterade. Kontrollundersökningen har däremot gjorts

på ett representativt urval bland de gårdar, som uttagits till arealinventeringarna.

Undersökningen visar en fördelning, som starkt avviker från den tidigare

tillämpade. Detta belyses av följande tablå, som visar fördelningen av den

lejda arbetskraften på olika arbetarkategorier år 1952 enligt de båda undersökningarna.

I tablån har även införts den årliga förändring i den procentuella

andelen av arbetskraften, som räknas med för de olika arbetarkategorierna

enligt tidigare respektive ny regressionsberäkning.

Kalkylsakkunniga har nu tillämpat resultatet av socialstyrelsens nya undersökning

angående arbetsstyrkans fördelning på olika arbetarkategorier.

En dylik förändring måste beaktas ända från basåret. Delta har gjorts på så

sätt, att den enligt socialstyrelsens nya undersökning konstaterade fördelningen

1952 omräknats för såväl tidigare som eflerlöljande ar enligt den nu

beräknade och i föregående tablå redovisade årliga förskjutningen i procentenheter.

En förskjutningsprocent, som bygger på samma material som den

opaginerad Kontrollera mot PDF

90*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Arbetskraftens procen- Årlig förändring,

tuella fördelning procentenheter

tidigare

enligt kon-

tidigare

ny be-

tillämpad

trollunder-

tillämpad

räk-

(1951/52)

sökn. (1952)

beräkning

ning

Rättare.....................

4,92

1,80

+ 0,07

+ 0,05

Egentliga lantarbetare.......

40,80

72,40

— 0,83

— 2,02

Traktorskötare..............

6,80

7,30

+ 0,30

+ L17

Arbetare med blandat arbete .

17,26

3,70

+ 0,85

+1,11

Ladugårdsförmän............

5,35

1,30

+ 0,08

+ 0,14

Djurskötare.................

21,36

8,30

— 0,38

— 0,30

Specialarbetare..............

3,51

4,10

— 0,09

— 0,09

Övriga arbetare.............

—

1,10

— 0,06

Summa

100,00

100,00

±0

±0

av socialstyrelsen nu verkställda undersökningen, kan tillämpas först sedan

arbetskraftens fördelning enligt denna undersökning är känd för ett antal år.

Med anledning av att den nu tillämpade fördelningen på olika arbetarkategorier

bl. a. visar en mindre procent ladugårdsförmän och djurskötare än

den tidigare fördelningen, erhålls vid sammanvägningen en lägre genomsnittslön

än vid tidigare tillämpade fördelning. Denna förändring påverkar

genomsnittslönen på likartat sätt ända från basåret och torde icke nämnvärd

grad påverka indextalen för arbetskostnadernas utveckling. I följande

tablå visas utvecklingen sedan basåret av den avtalsenliga timlönen (utan

semesterersättning och övertidsersättningar) sammanvägd enligt tidigare

respektive nu tillämpade vägningsstal.

Genomsnittlig timlön

enligt

Avtalsperiod tidigare

vägn.-tal

a

1. 3.—31. 12. 1950 ........... 177,17

1. 1.—31. 12. 1951 ........... 202,17

1. 1.—31. 12. 1952 ........... 252,68

1. 1.—31. 12. 1953 ........... 252,68

1. 1.—31. 12. 1954 ........... 265,68

enligt

nya

vägn.-tal

Index,

1950 = 100

b

a

b

172,75

100,0

100,0

197,84

114,1

114,5

248,18

142,6

143,7

248,30

142,6

143,7

261,43

150,0

151,3

Övertidsersättningen. Tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete beräknas

med utgångspunkt från uppgifter om övertid i procent av arbetad tid

för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik. Övertidsprocenten

för verklig övertid har under de senaste åren varit följande.

1950 ........................ 1,6

1951 ........................ 1,8

1952 ........................ 1,9

Medeltal.................... 1,8

Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknas genom sammanvägning

av avtalsmässig extra ersättning i öre per timme vid övertidsarbete

under å ena sidan vardagar samt å andra orten helgdagsaftnar, sönoch

helgdagar samt nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet 1 för den sistnämnda

gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen under vardagar

ges viktstalet 6.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

91*

övertidsersättningen i öre per timme har varit följande.

Helgdagsaftnar, Vardagar

År. sön- och helg- (inkl. lördagar

etc. dagar)

1948 ............... 90 60

1949 ............... 90 60

1950 ............... 90 60

1951 ............... 110 70

1952 ............... 140 90

1953 ............... 140 90

1954 ............... 180 U10

Vid beaktandet av den ändrade övertidsersättningen enligt 1954 års avtal

har i fråga om vardagar (inkl. lördagseftermiddagar) räknats med, att halva

övertiden betalas med 90 öre extra ersättning per timme och halva tiden

med 130 öre.

Tilläggen för djurskötare. Inledningsvis har i samband med redogörelsen

över 1954 års lantarbetaravtal omnämnts, att de sakkunniga nu i kalkylen

beaktat det tillägg till timlönen för ordinarie tid, som utgår vid arbete med

djurskötsel under lördagseftermiddagar samt sön- och helgdagar.

Beräkningarna över dessa tillägg har gjorts i samråd med lantarbetsgivarnas

och lantarbetarnas organisationer. Beräkningarna gäller endast

ladugårdsförmän och djurskötare, enär den tid, för vilken tillägget utgår,

för arbetare med blandat arbete samt mjölkkörare icke kunnat bestämmas.

I fråga om förmän och djurskötare har beräknats, att antalet timmar med

denna form av extra ersättning per arbetare och år utgör

under (lördagseftermiddagar (4 timmar per dag under 35 lördagar)

................................................. 140 timmar

under sön- och helgdagar (35 söndagar + 10 helgdagar å

8 timmar)............................................. 360 »

Summa 500 timmar.

Tilläggets årliga storlek kan sålunda beräknas tidigare ha utgjort 125

kr per år (0,25 X 500) samt fr. o. in. 1 januari 1954 200 kr per år (0,40 X

500). Utslaget på 2 400 arbetade timmar per år innebär detta ett tillägg på

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950föl—1954155

enligt avtalslön inkl. vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

Extra

övertidsers.

Extra

övertidsers.

Avtalslön

för ordi- narie tid

övertids-

utslagen på

all arbetad

Semester-

procent

öre/över-

tidstim.

tid

b x o

ersättning

100

a

b

C

d

e

1950/51.....

....... 189,48

1,7

71,9

1,22

7,96

1951/52.....

....... 231,40

1,8

90,0

1,62

14,81

1952/53.....

....... 248,26

1,8

97,1

1,75

15,89

1953/54.....

....... 257,05

1,8

112,4

2,02

16,45

1954/55.....

....... 261,51

1,8

120,0

2,16

16,74

1 90 öre/tim.

för de två första timmarna per dag samt därefter

130 öre/tim.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Å r

Sön- och

helgdags- tillägg för

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

Index

Timlöner

enligt gamla

Index

djurskötare

f

tillagg

a+d+e+f

g

h

. vägningen

i

k

1850/51........

0,51

199,17

100,0

204,61

100,0

1951/52........

0,50

248,33

124,7

253,84

124,1

1952/53........

0,50

266,40

133,8

271,88

132,9

1953/54........

0,68

276,20

138,7

282,01

137,8

1954/55........

0,76

281,17

141,2

286,99

140,3

genomsnittslönen av tidigare 5,21 öre samt efter nya avtalets tillämpning

8,33 öre. Utslaget på all i jordbrukskalkylen inräknad arbetstid motsvarar

tillägget i nedanstående tablå angivna värden.

Sön- och helgdagstillägg

Kalenderår för djurskötare

öre/tim.

Index

1950 ........

....... 0,52

100,0

1951........

....... 0,51

98,1

1952 ........

....... 0,50

96,2

1953 ........

....... 0,49

94,2

1954 ........

....... 0,77

148,1

Genomsnittlig timlön inklusive tillägg. De i en tidigare tablå redovisade

genomsnittliga avtalslönerna för olika löneperioder anges i översikten på

s. 57 omräknade till produktionsår. I översikten har även införts extra övertidsersättning

samt extra ersättning till djurskötare jämte semesterersättning.

Slutligen har de nämnda tilläggen adderats till den genomsnittliga avtalslönen

för ordinarie tid. Den så erhållna lönesumman per timme jämföres

även med lön enligt tidigare tillämpade vägningstal. Som synes är den nu

erhållna procentuella höjningen av timlönerna något starkare än enligt tidigare

vägningsförfarande.

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader.

Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.

År

Arbetsvolym

milj. mt

och rmt

Korr. enl.

texten

milj. mt

Summa

milj. mt

Avtalslön

inkl. avtals- stipulerade

tillägg

öre/tim.

Kalkyl- belopp

milj. kr

Index

1950/51

= 100

1950/51......

972,49

972,49

199,17

1 936-9

100,0

1951/52 ......

947,55

—

947,55

248,33

2 353,1

121,5

1952/53 ......

908,89

—

908,89

266,40

2 421,3

125;o

1953/54......

S81,62

+ 0,12

881,74

276,20

2 435,4

125,7

1954/55......

855,17

+ 0,17

855.34

281,17

2 405,0

124,2

Fr. o. m. 1 januari 1955 kommer att införas allmän sjukförsäkring. Detta

kommer bl. a. att medföra en viss överflyttning av ansvaret vid olycksfall

från riksförsäkringsanstalten och andra olycksfallsförsäkringsanstalter

till sjukkassorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

93*

Kungl. Mcij. ts proposition nr 180.

Det har räknats med, att arbetsgivarnas kostnader till den nya sjukförsäkringen

kommer att uppgå till 1,1 procent av lönebeloppet. Detta är en

ny kostnad. Å andra sidan beräknas avgifterna till olycksfallsförsäkringen

minska på grund av delvis överflyttning av försäkringsansvaret till sjukkassorna.

Avgiften till riksförsäkringsanstalten har tidigare utgått med 1,3

procent av lönebeloppen. Under förutsättning alt denna avgift efter omläggningen

sjunker till 0,8 procent, vilket procenttal preliminärt angivits i

ett betänkande angående yrkesskadeförsäkringens organisation, skulle den

sammanlagda avgiften till sjuk- och olycksfallsförsäkringen fr. o. in. 1955

för arbetsgivarnas del komma att uppgå till 1,9 procent av lönesummorna.

Den arbetskostnadsökning, som uppkommer i händelse av här förutsatta

förändringar, uppgår till 0,6 procent eller 14,4 milj. kr för helt produktionsår

samt 9,6 milj. kr för tiden 1 januari—31 augusti 1955.

Kalkylsakkunniga har velat omnämna denna kostnadsökning men har,

då bestämmelser om avgifternas uttagande ännu icke föreligger, icke infört

beloppen i kostnadssammandraget.

Kapitalkostnader.

GruncHörbättringar, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för grundförbättringar har alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats

enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning om

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. Senaste

vårkalkyl har nu justerats med hänsyn till prisutvecklingen för tegelrör

samt förändringar i arbetslönerna och i de från staten utbetalade bidragen

till täckdikning.

I vårkalkylen 1953 (Kungl. Maj :ts prop. nr 224/1953) berördes önskvärdheten

av att i beräkningarna ta hänsyn till, att täckdikningen numera

säkerligen i betydande grad utförs maskinellt. En undersökning om den

maskinella täckdikningens omfattning och kostnaderna vid olika grävningsmetoder

hade dock visat, att de enligt tidigare tillämpad metod beräknade

kostnaderna relativt väl torde överensstämma med de verkliga. Den tidigare

beräkningsmetoden bibehölls därför, vilket även skett i föreliggande kalkyl.

Tcickdikningskostnader. De av priskontrollnämnden fastställda stoppriserna

på tegelrör är oförändrade sedan hösten 1952. I beräkningarna har

dock intagits en mindre prissänkning under 1953 till följd av sänkta priser

vid enstaka tegelbruk. I fråga om lönerna har den nya avtalslönen från den

1 januari 1954 beaktats. Kostnaderna för underhåll och avskrivning av

täckdiken, som för 1953/54 i förra årets vårkalkyl beräknades till 14,60

milj. kr, beräknas nu för nämnda år till 14,83 milj. kr. För prognosåret beräknas

en kostnad av 14,94 milj. kr.

De under budgetåret 1951/52 utbetalda statliga bidragen för täckdikning

in. in. ur rationaliseringsanslaget uppgick till 1,02 milj. kr. I motsvarande

belopp fr. o. m. budgetåret 1952/53 ingår dock betydande bidrag till torrläggning,

eftersom dessa bidrag, som förut erhållits i huvudsak enbart ur

Statens Avdikningsanslag, numera i större utsträckning kan beviljas ur

rationaliseringsanslaget. Eu uppdelning av utbetalda bidrag på täckdikning

och torrläggning kan dock företas av lantbruksstyrelsen enbart för

tiden från den 1 januari 1953. Med ledning av de utbetalda bidragen för

täckdikning under kalenderåret 1953 har dessa bidrag uppskattats till 0,90

opaginerad Kontrollera mot PDF

94* Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

milj. kr för produktionsåret 1952/53 samt till 0,85 milj. kr för såväl 1953/

54 som 1954/55.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Längden av underhållskrävande,

öppna avloppsdiken har liksom tidigare hållits oförändrad. Kostnaderna

för 1953/54 har jämfört med vårkalkylen 1953 till följd av höjda

arbetskostnader ökat från 11,33 till 11,69 milj. kr. För prognosåret beräknas

kostnaderna till 11,90 milj. kr.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal 1 milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader lör

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jord- brukets

kostnader

Index

1950/51 ......................

11,24

8,46

0,58

19,12

100,0

1951/52 ......................

14,00

10,54

1,02

23,52

123,0

1952/53 ......................

14,64

11,33

0,90

25,07

131,1

1953/54 ......................

14,83

11,69

0.85

25,67

134;3

1954/55 ......................

14,94

11,90

.0,85

25,99

135,9

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats

enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en framskrivning

av en för 1946 fastslagen kostnadssumma med hjälp av ett riksindex

för ekonomibyggnadskostnader utarbetad inom Statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). Från 1952 till 1953 har detta index

sjunkit med 4,4 procent från 320 till 306 (1935/37 = ) 100). Index i fråga

framskrivs i sin tur enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets månadsindex

för byggnadskostnader. Detta senare index, som i sig innefattar utvecklingen

av såväl arbetslöner som materialpriser, har sedan senaste kalkyl

påverkats av de höjda lantarbetarlönerna från den 1 jan. 1954 samt av

ändrade priser på en del byggnadsmaterial. Delindex för material för 1953

med 1946 som bas beräknas nu till 200,2, medan index för 1954 undergått

en obetydlig höjning till 200,9. Endast mindre såväl höjningar som sänkningar

av materialpriserna har inträffat sedan förra våren. Träpriset har

varit helt oförändrat sedan juli 1952.

Fr. o. in. höstkalkylen 1951 har de sakkunniga av skäl, som närmare redovisas

i Kungl. Majts prop. nr 176/1952, lämnat utvecklingen av priserna

på trävaror obeaktad för tiden fr. o. m. januari 1950. Prisutvecklingen för

byggnadsmaterial har i stället i beräkningen från nämnda tidpunkt helt

fått följa utvecklingen för andra material än trävaror.

I följande översikt visas Lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946

som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som

utan full inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

95*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial

År

Trävaror

1946 ........

...... 100,0

1949 ........

..... 128,9

1950 ........

..... 159,8

1951........

..... 277,8

1952 ........

..... 269,6

1953 ........

..... 261,4

1954 ........

..... 261,4

1955 ........

..... 261,4

Allt byggnadsmaterial

med samma pris
med

full inverkan utveckling för

av prisutvecklingen trävaror som för

på trävaror

övrigt material

fr. o. m. 1 jan. 1950

I

II

100,0

100,0

117,2

117,2

134,2

118,8

207,6

146,0

208,3

158,1

200,2

148,8

200,9

150,5

200,9

150,5

Den. gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de

båda alternativen i fråga om prisutvecklingen för byggnadsmaterial.

Framskrivning av SFL:s index med SL:s index

SFL:s index

SL:s index

SFL:s index

framskri-

År

1935/37 = 100

1953 = 100

1949 = 100

ven med SL:s index

I

II

I

II

1949 .........

204,7

100,0

204,7

1950 .........

218,9

101,5

207,8

1951.........

316,8

122,2

250,1

1952 .........

319,8

138,7

283,9

1953 .........

305,9

100,0

134,7

305,9

275,7

1954 .........

101,1

137,0

309,3

280,4

1955 .........

101,1

137,0

309,3

280,4

Framskrivning av kostnaderna. Med användning av de båda alternativen

har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma som

genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för 1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index.

År

SFL:s index

1946 = 100

Kalenderår

milj. kr

Produktionsår

milj. kr

Index

1950/51 = 100

I

II

I

II

I

II

I

II

1946 ..............

1949 (1948/49)......

1950 (1949/50)......

1951 (1950/51)......

100,0

112,7

120,5

174,4

112.7

114,4

137.7

123,5

139,2

148,8

215,4

139.2

141.3

170,1

139,3

145,6

193,2

140,6

160,5

100,0

100,0

1952 (1951/52)......

176,1

156,3

217,5

193,0

216,8

185,4

112,2

115,5

1953 (1952/53)......

168,4

151,8

208,0

187,5

211,2

189,3

109,3

117,9

1954 (1953/54)......

170,3

154,4

210,3

190,7

209,5

189,6

108,4

118,1 1

1955 (1954/55)......

170,3

154,4

210,3

190,7

210,3

190,7

108,9

118,8 |

Kostnaderna enligt alternativ II understiger motsvarande kostnader enligt

alternativ I med för 1953/54 19,9 milj. kr och för 1954/55 19,6 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

De sakkunniga har diskuterat att nu eventuellt återgå till beräkningsalternativ

I, vilket tillämpades t. o. in. vårkalkylen 1951 och som innebär ett

fullt hänsynstagande till prisutvecklingen för trävaror. Priset för dessa har

nämligen varit oförändrat sedan mitten av 1952, varför en stabilisering synes

ha inträtt på detta område. Som exempel på den kalkylmässiga inverkan en

övergång till alternativ I skulle ha, kan nämnas, att nu beräknade byggnadskostnader

för 1953/54 enligt alternativ I insatta i höstkalkylen 1953

skulle medföra en sänkning av det i denna kalkyl konstaterade kalkylmässiga

överskottet för 1953/54 med 18,4 milj. kr. Därvid har även basårets

kostnadssumma justerats till att motsvara alternativ I.

Även om stabiliseringen av träpriserna skulle kunna anses motivera en

återgång till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, bär de sakkunniga

dock ej ansett, att en sådan bör företas i föreliggande kalkyl. Detta

sammanhänger med önskvärdheten att inom kort med ledning av nytt material

ompröva grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen

och söka erhålla en kostnadssumma för ett senare år än

1946, vilket års byggnadskostnader hittills bildat grundvalen för en indexmässig

framskrivning. Vid en omprövning bör bland annat beaktas inverkan

av strukturrationaliseringen och av djurantalets förändringar. Det är

också bekant, att nämnden för den jordbruksekonomiska undersökningen

ämnar begära en ny utredning angående byggnadskostnadernas storlek i

jordbruket.

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap har fr. o. in. vårkalkylen 1948 utförts enligt de principer,

som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Detta innebär,

att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt från kända årliga

inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan samt med tillämpning

av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna beträffar,

innebär metoden kostnadsberäkning genom framskrivning av senaste

kända kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1953 tillämpades

för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av nya maskiner och. redskap under 1952. Dessa undersökningar

var i fråga om traktorerna definitiva men för övriga maskiner och

redskap preliminära. Undersökningen över jordbrukets anskaffning av andra

maskiner och redskap än traktorer under 1952 har emellertid sedermera

slutförts, och resultaten kunde tillämpas i höstkalkylen 1953.

Till de nu utförda beräkningarna över avskrivningssummornas storlek

har företagits undersökning om jordbrukarnas inköp av traktorer under

1953. Denna har utförts enligt samma principer som under de närmast föregående

åren. Uppgifter har sålunda inhämtats från kända tillverkare och importörer

om värdet (beräknat i bruttopriser) av försäljningen år 1953.

I fråga om övriga i avskrivningsberäkningen medtagna grupper av maskiner

och redskap ha undersökningen angående inköpen till jordbruket under

1953 ännu icke fortskridit så långt, att någon ledning härur har kunnat

erhållas. Kalkylsakkunniga har därför räknat med oförändrad inköpsvolym

jämfört med 1952 i fråga om andra maskiner och redskap än traktorer.

Tillämpandet av siffrorna över maskininköpen 1952 medför dock för samtliga

år andra värden än de, som förekommer i vårkalkylen 1953, vilket står

opaginerad Kontrollera mot PDF

97*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

i samband med, att man numera varje år utför ef ter justeringar på grund av

försäljning från nya tillverkare och importörer. En narmare redogörelse

härom finns intagen i Kungl. Maj :ts prop. nr 224/1953, s. 89*.

Beträffande de utförda undersökningarna om maskimnkopen skall i det

följande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer Undersökningen angående inköpen av traktorer 1953 har liksom

föregående års undersökning omfattat traktorförsäljningen till å ena

sidan jordbrukare samt å andra sidan yrkesmässiga frukt- och trädgårdsodlingar,

armén, industrien, väg- och gatuförvaltningar, rena skogsbruk

Jordbrukets inköp av traktorer har under 1953 varit av något mindre omfattning

än under 1952. Totalt har enligt ingångna uppgifter under 19o3

försålts 14 401 traktorer till jordbrukare, däri icke inraknat s. k. tradgardstraktorer.

I följande tablå redovisas jordbrukarnas inköp av traktorer under

de åtta senaste åren (exkl. trädgårdstraktorer).

1946 .................... 3 891

1947 .................... 7 332

1948 .................... H 309

1949 .................... 11 173

iq^O 12 490

1951 ..............13858

1952 .................... 14 788

1953 .................... 14 401

Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer utgjorde 1952 164,8 milj.

kr (exkl. dragbilar )och under 1953 164,5 milj. kr. Ehuru antalet till jordbruket

inköpta traktorer under 1953 var nära 400 lägre än 1952, var mkopssumman

alltså praktiskt taget oförändrad. I den för 1952 angivna mkopssumman

ingår värdet av ett 30-tal småtraktorer, som försålts till jordbrukare

men som icke ingår i siffran i ovanstående tablå. För 1953 ar inkonen

av dylika småtraktorer ännu icke kända. I det anförda beloppet (164,o

mili kr) ingår emellertid ett lika stort belopp för småtraktorer som under

1952, nämligen 96 000 kr. Någon anskaffning av dragbilar har icke raknats

med under senare år. _ .

För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av

traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1954. Det har raknats

med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall uppgå till 14_000,

vilket skulle innebära en minskning med omkring 400 jamfort med 1953.

På grund av den allt rikligare tillgången på traktorer i marknaden, har

en avsevärd förändring inträtt i fråga om försäljningsmojligheterna. Detta

beaktades redan i förra årets vårkalkyl. Förändringen har nu för vissa fabrikat

medfört en stark nedpressning av bruttopriserna men enligt uppgdter

har det nya marknadsläget även medfört vissa rabatter, som under tidigare

år med knapphet på traktorer icke förekommit. I större utsträckning

synes sådana rabatter ha lämnats fr. o. m. slutet av 1952 och början av

1953 Dessutom förekommer vid byten numera dold rabattermg genom uppvärdering

av bytesobjekten. Efter överläggningar med statens priskontrol - nämnd räknade kalkylsakkunniga i vårkalkylen 1953 med en genomsnitt]jt(

rabatt av 5 procent på bruttopriserna fr. o. m. början av produktionsåret

1952/53 Detta beaktades i den nämnda kalkylen vid beräkningen av

avskrivningskostnader för traktorer. Kalkylsakkunniga har nu ånyo så langt

möjligt undersökt läget på maskinmarknaden. Vad som därvid framkommit

7* Iiihang till riksdagens protokoll 19öi. i samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

98*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

har icke gett anledning att ändra det i förra årets vårkalkyl införda arvdraget

med 5 procent på bruttopriserna. Kalkylsakkunniga har även inhämtat

uppgifter angående eventuell rabattering av priserna för övriga maskiner

och redskap. Det har därvid framkommit, att rabattering visserligen förekommer

men är av liten omfattning och endast gäller vissa maskingrupper.

Då det icke varit möjligt att erhålla något mått på denna rabattering, har

kalkylsakkunniga i fråga om dessa maskiner ansett sig böra räkna med

bruttopriserna.

Kalkylsakkunniga vill emellertid i detta sammanhang även anföra, att

den kostnad, som uppstår genom att jordbrukare återköper begagnade och

upprustade traktorer och andra maskiner, endast till en del beaktas i kalkylen.

Delvis torde kostnaderna för maskinernas upprustning betraktas som

underhållskostnader vid deklarationen och påverkar i så fall dessa kostnader

i kalkylen via deklarationsundersökningen.

I tablån över jordbrukets inköp av maskiner och redskap redovisas inköpssummorna

för traktorer, sådana dessa framkommit vid företagens beräkningar

med utgångspunkt från bruttopriserna.

Övriga maskiner och redskap. Som förut omnämnts har undersökningen

av inköpens storlek 1953 icke fortskridit så långt, att resultaten kunnat utnyttjas.

Däremot har nu i beräkningen kunnat tillämpas de siffror från motsvarande

undersökning våren 1953, som icke var kända då vårkalkylen 1953

upprättades.

För 1953 och 1954 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltillfällen

räknats med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer till samma

volym, som nu beräknats för 1952.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika

undersökningar över jordbrukets inköpskostnader för traktorer och andra

maskiner och redskap. Liksom tidigare saknas uppgifter i fråga om jordbrukets

inköp av vagnar, kälkar och seldon, pumpar och hydroforer,

elektriska motorer, äggkläckningsmaskiner och andra utrustningsdetaljer

till hönshus m. m. Dessa inventarier har hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna

och ligger för samtliga år utanför avskrivningsberäkningarna.

Jordbrukets inköp av maskiner och redskap m. m., redovisade

i enkätundersökningarna (tusental kr)

Maskiner och

År redskap exkl.

traktorer

1938 ................. 41 886

1946 ................. 94 701

1947 ................. 104 906

1948 ................. 124 595

1949 ................. 129 034

1950 ................. 138 500

1951 ................. 162 810

1952 ................. 156 993

1953 ................. 1159 322 1 * 3

1 Uppskattning, samma volym som 1952.

8 Exkl. dragbilar, som betingat 5,75 milj. kr.

3 Preliminärt.

Traktorer

exkl.

dragbilar

Summa

Index

1938 = 100

20 971

62 857

100,0

29 787

124 488

198,0

53 965

158 871

252,7

90 192

214 787

341,7

102 156

231 190

367,8

8120 874

259 374

412,6

141 698

304 508

484,4

164 819

321 812

512,0

3164 501

323 823

515,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

99*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren reducerade

till 1938 års prisläge i jämförelse med de redovisade inköpssummorna

för 1938 (värden i tusental kronor).

År

Traktorer

1938 ...........

........ 20 971

1949 ...........

........ 57 683

1950 ...........

........ 72 522

1951...........

........ 76 884

1952 ...........

........ 87 022

19531...........

........ 87 408

Övriga maskiner

och redskap

Summa

Index

41 886

62 857

100,0

88 989

146 672

233,3

95 254

167 776

266,9

98 434

175 318

278,9

83 197

170 219

270,8

83 197

170 605

271,4

Inköpssummorna omräknade till 1938 åTS prisläge visar en avsevärd uppgång

under 1952 och 1953 för traktorerna, medan inköpsvolymen för andra

maskiner och redskap 1952 visar nedgång.

På grundval av hittills tillgängliga uppgifter om maskininköpens storlek

samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar av inköpen under 1953 och

1954, har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. m. 1953/54.

Avskrivningskostnaderna redovisas för vissa år i följande tablå.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade

maskiner och redskap, milj. kr

Avskrivningskostnader beräknade på åter
-

anskaffningsvärde för

År

traktorer

A

Övriga redo- visade ma- skiner och

redskap

m. m.

B

1950/51 .....

40,0

95,2

1951/52 .....

50,2

115,4

1952/53 .....

56,4

126,1

1953/54 .....

61,6

131,5

1954/55 .....

67,2

134,8

samtliga

redovisade

maskiner och

Relativa tal

1950/51 = 100

redskap

m. m.

G

A

B

c

135,2

100,0

100,0

100,0

165,6

125,5

121,2

122,5

182,5

141,0

132,5

135,0

193,1

154,0

138,1

142,8

202,0

168,0

141,6

149,4

För produktionsåret 1953/54 uppgår de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 193,1 milj. kr mot 195,8 milj. kr enligt vårkalkylen 1953. För

produktionsåret 1954/55 beräknas avskrivningskostnaderna till 202,0

milj. kr.

Som inledningsvis anförts, beräknas avskrivningskostnaderna för maskiner

och redskap enligt återanskaffningsvärdeprincipen. För traktorerna tilllämpas

ett särskilt index beräknat på rörliga vägningstal. För övriga maskiner

och redskap tillämpas likaledes ett index, erhållet genom sammanvägning

av följande gruppindex med rörliga vägningstal.

Underhällningskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av

dessa kostnader för hela jordbruket enligt deldarationsundersökningen samt

med beräknat tillägg för kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 ha åkerjord.

Vid beräknandet av detta tillägg har liksom tidigare räknats med sam
-

1 Preliminärt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Prisindex för olika grupper av lantbruksmaskiner och redskap, 1938 =100

1950

1951

1952

1953

1954

Traktorer...............

174,6

184,3

189,4

188,2

177,0

Plogar..................

167,7

191,8

213,5

207,7

204,4

Ilarvar .................

155,3

177,8

199,0

202,9

199,5

Såningsmaskiner.........

Skörde- och slåttermaski-

143,9

164,2

195,4

208,7

208,7

ner...................

139,9

158,3

185,4

189,5

189,5

Hästräfsor..............

144,5

160,1

180,2

185,8

185,9

Gödselspridare...........

148,6

176,3

206,7

207,8

204,9

Tröskverk...............

130,6

148,3

166,8

170,7

170,7

Halm- och höpressar.....

174,0

198,5

218,7

234,4

234,4

Harpor.................

151,0

169,1

198,3

199,3

199,3

Potatisrivningsmaskiner...

185,5

211,6

236,7

239,5

(239,5)

Fläktar.................

142,9

156,3

177,4

174,7

174,1

Mjölkningsmaskiner......

123,1

135,0

151,1

156,5

156,5

Handredskap............

187,3

237,3

271,0

269,7

268,4

Förbränningsmotorer.....

110,3

152,1

167,4

140,7

(140,7)

Mj ölktransportf läskor.....

165,5

209,3

212,4

214,9

214,9

Vägt index exkl. traktorer

145,4

165,4

188,7

191,5

190,4

ma kostnad per ha för de minsta brukningsdelarna som vid gårdar inom

storleksgruppen 2—5 ha.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1953 fanns uppgifter enligt deklarationsundersökningen

t. o. m. 1951. Uppgifterna för nämnda år var emellertid preliminära.

I samband med nu utförd beräkning har funnits tillgängliga dels definitiva

siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för 1951, dels preliminära

siffror för 1952.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn

till verkstadstaxornas utveckling enligt de av priskontrollnämnden medgivna

ändringarna samt liksom tidigare även med hänsyn till utvecklingen av

priserna på reservdelar. I fråga om taxorna för reparationsverkstäder har

från priskontrollnämnden uppgivits, att de i vårkalkylen 1952 införda taxorna

alltjämt är gällande. Inverkan av prisutvecklingen för reservdelar beaktas

numera med utgångspunkt från en inom Jordbrukets Utredningsinstitut

utförd ny indexberäkning för reservdelspriser.1 Denna är baserad på ett avsevärt

större sortiment av reservdelar än tidigare index. Utvecklingen enligt

det nya indexet överensstämmer emellertid relativt väl med tidigare tillämpade

indextal. Prisindex för reservdelar ligger nu något högre än genomsnittet

för 1953.

Vid framskrivning tas även hänsyn till den årliga förändring av underhållskostnaderna,

som inträffar på grund av ökningen i maskinbeståndet. I

förra vårkalkylen räknades med en årlig volymmässigt betingad kostnadsstegring

av 1,9 procent. Då kostnadssiffran enligt deklarationsundersökningen

för 1952 nu beaktats, har erhållits procenttalet 2,2 för den volymmässigt

betingade kostnadsstegringen per år.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1952 med beaktande av den

förutsatta volymmässigt betingade årliga ökningen samt indextalen för reservdelspriser

och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där kost
-

1 Sven Holmström och G. Knutsson: Prisindex för traktorer och reservdelar till lantbruksmaskiner.

Meddelande nr 9/1953 från Jordbrukets Utredningsinstitut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

101*

nadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal

i milj. kr).

År

Underhållskostnader

enligt dekl.- undersökningen
-

Kostnadssummor

efter uppräkning

med

2,2 % per år å

1952 års

summa

(volymökning)

Index

för verkst.- taxor och

reservdelspriser,

1952 = 100

Om
Kostnadssum-

räknat

mornafr. o. m. till

1953 fram- pro
räknade

med duk
prisindex

tions
år
-

Index,

1950/51

= 100

1950 (1949/50). 127,5 —

1951 (1950/51). 144,6

1952 (1951/52). 166,9

1953 (1952/53). — 170,6

1954 (1953/54). — 174,4

1955 (1954/55). — 178,2

—

—

126,4

138,9

100,0

100,0

—

159,5

114,8

101,8

173,7

171,4

123,4

102,0

177,9

176,5

127,1

102,0

181,8

180,5

129,9

På grund av nu kända fakta angående kostnadsutvecklingen har underhållskostnaderna

för produktionsåret 1953/54 beräknats 5,8 milj. kr högre

än i förra årets vårkalkyl. Kostnaderna för prognosåret har beräknats till

180,5 milj. kr, vilket är 4,0 milj. kr mera än den nu beräknade kostnaden

för 1953/54.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandra;» av avskrivnings- och underhållskostnader

för maskiner och redskap, milj. kr.

Å r

Avskriv-

ningskost-

nader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1950/51

= 100

1950/51 .................

135,2

138,9

274,1

100,0

1951/52 .................

105,6

159,5

325,1

118,6

1952/53 .................

182,5

171,4

353,9

129,1

1953/54 .................

193.1

176,5

369,6

134,8

1954/55 .................

202,0

180,5

382,5

139,5

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgår enligt beräkningarna

till 369,6 milj. kr 1953/54 mot 366,5 milj. enligt vårkalkylen 1953. För

prognosåret 1954/55 har kostnaderna sammanlagt beräknats till 382,5 milj.

kr, vilket är 12,9 milj. kr mera än den nu beräknade kostnaden för 1953/54.

Elektricitet.

Åren 1050/Åi—1954-/55. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

har under senare år utförts genom framskrivning av senaste kända

kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor,

som representerat den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader

under de tre senaste år, för vilka uppgifter funnits tillgängliga. I

vårkalkylen 1953 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för

1949—1951. Den så erhållna kostnadssumman justerades med hänsyn till

vissa taxeförändringar m. m.

I samband med nu upprättad kalkyl har definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen

kunnat erhållas för 1951 samt preliminära uppgifter

enligt samma undersökning för 1952. Den definitiva uppgiften för 1951 av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

102*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

viker obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1952 visar deklarationsundersökningen

en ökning av elektricitetskostnaderna med 9,5

milj. kr. Denna stod till huvudsaklig del i samband med, att höjningen av

energiavgiften fr. o. in. 1 april 1951 samt höjningen av grundavgiften fr. o. m.

1 juli samma år under 1952 var gällande hela året. Den under budgetåret

1951/52 utgående elskatten torde icke avsevärt ha påverkat ökningen av

elkostnaderna från 1951 till 1952, enär skatten ifråga uttogs under lika lång

tid vartdera kalenderåret. Elskatten utgick med 10 procent på såväl energisom

grundavgiften och de båda taxehöjningarna beräknades sammanlagt

höja elkostnaderna med 15 procent, sedan båda höjningarna trätt i kraft.

På grund av dessa betydande engångshöjningar samt vidare med hänsyn

till att elskatten uttogs endast under ett budgetår, har de sakkunniga nu

liksom i de två närmast föregående vårkalkylerna icke ansett lämpligt att

utan vidare verkställa framräkning av elkostnaderna enligt deklarationsundersökningen

med ett beräknat treårigt medeltal för kostnadsutvecklingen.

I stället har förfarits så, att den enligt deklarationsundersökningen för

åren 1951 och 1952 konstaterade kostnaden först har reducerats för inverkan

av elskatt och taxehöjningar. Därefter har ett treårigt medeltal för den

procentuella kostnadsstegringen beräknats, vilket kan anses återge endast

den kostnadshöjning, som står i samband med ökad användning av elkraft.

Framskrivning har därefter gjorts med utgångspunkt från kostnadssumman

under kalenderåret 1952 reducerad för elskatt och taxehöjningar med sammanlagt

9,91 milj. kr. Genom denna framskrivning har erhållits kostnadssuminor

t. o. in. kalenderåret 1955, vilka inkluderar de sannolika kostnadsförändringarna

i 1950 års prisläge. Efter omräkning av dessa kostnadssummor

till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för prismässiga förändringar

enligt följande.

1. Höjning av energiavgiften motsvarande 9 procents stegring av den totala

elkostnaden fr. o. m. 1 april 1951,

2. höjning av grundavgiften motsvarande ytterligare 5 procents höjning av

den totala elkostnaden fr. o. m. 1 juli samma år,

3. 10 procents elskatt under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952,

4. ytterligare höjning av eltaxorna, som beräknas motsvara 12,5 procents

höjning av den totala elkostnaden fr. o. m. 1 april 1953.

Verkningarna av elskatten samt de under 1951 genomförda taxehöjningarna

har närmare behandlats i Kungl. Maj :ts prop. nr 26/1952, s. 90*. Den

ovan nämnda taxehöjningen från 1 april 1953 kommenteras närmare i

Kungl. Maj:ts prop. nr 224/1953, s. 94*.

De totala elkostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar och

elskatt redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader lör elektricitet inkl. elskatt och

taxehöjningar.

Å r

Elkostnader

enl. dekl.- unders. i

1950 års

prisläge,

milj. kr

Kostnadsökning

på grund av

Summa

elkost-

nad,

milj. kr

Index

taxehöj- ningar,

milj. kr

elskatt,

milj. kr

1950/51...........

41,89

1,98

0,80

44,67

100,0

1951/52 ...........

45,77

6.87

4,39

57,03

127,7

1952/53...........

50,12

10,52

—

60,64

135,8

1953/54...........

53,77

15,80

—

09,57

155,7

1954/55...........

57,70

16,95

—

74,65

167,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

103*

Räntekostnader.

Aren 1950/51—1954/55. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader har

verkställts enligt samma beräkningsmetod som i vårkalkylen 1953, vilket

bl. a. innebär att Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska kreatursförsäkringsbolagets

livdjursstatistik har kommit till användning vid värderingen

av kreaturskapitalet. (Se Kungl. Maj :ts prop. nr 224/1953 s. 94 ff.)

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas i

tabell 14.

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader. Lantbrukskapitalet med

fördelning på fastighets- och driftskapital, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Fastighetskapital.....................

3 168

3 168

4 441

4 441

4 441

Driftskapital

3 058

3 023

3 001

Kreaturskapital...................

2 655

2 789

Maskin- och redskapskapital.......

1024

1202

1377

1 532

1657

Förrådskapital....................

730

846

954

829

842

Fältinventariekapital..............

461

532

579

573

567

Därav:

299

Arbete........................

241

293

301

303

Utsäde.......................

155

168

201

186

185

Handelsgödsel.................

bo

71

77

84

83

Summa

4 870

5 369

5 938

6 967

6 067

Summa lantbrukskapital.............

8 038

8 537

10 409

10 398

10 508

Index ..............................

100,0

106-2

129,5

129,4

130,7

Vid beräkningarna tillämpade

räntesatser.

Hypoteksränta......................

3,22

3,25

3,28

3,29

3,29

Hypoteksränta plus 0,5 procentenheter

Ränta å växel- och borgenslån......

3,72

3,75

3,78

3,79

3,79

4,35

4,53

4,55

4,63

4,6o

Medelränta

3,76

3,84

3,87

3,90

3,90

Räntekostnader.

Milj. kr.............................

302,2

327,8

402,8

405,5

409,8

Index..............................

100,0

108,5

133,3

134,2

135,6

Kostnader för förnödenheter.

Driv- ocli smörjmedel.

Beräkningen över kostnaderna för driv- och smörjmedel är liksom i vårkalkylen

1953 gjord med utgångspunkt från de i samband med arealinventeringen

1952 inhämtade uppgifterna om innehav av traktorer i jordbruket

och om förbrukningen av driv- och smörjmedel vid traktordrift under 1951.

I detta sammanhang må anföras, alt kalkylsakkunniga under våren 1953

hos Kungl. Maj :t hemställde om åtgärder för sådan uppläggning av det

centrala traktorregistret, att uppgifter härur kontinuerligt kunde erhållas

om antalet jordbrukstraktorer. Med den utformning registret f. n. bär är

det icke möjligt att med ledning av detta fastställa antalet traktorer i jordbruket.

De sakkunnigas skrivelse har resulterat i, att Kungl. Maj :t uppdragit

åt statistiska centralbyrån att undersöka möjligheterna alt tillgodose

opaginerad Kontrollera mot PDF

104*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

kalkylsakkunnigas önskemål. Det må emellertid erinras om, att centrala

traktorregistret efter en omläggning givetvis endast kan ge besked om antalet

av de traktorer, för vilka registreringsplikt föreligger.

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift

Egentliga traktorer. Liksom i förra vårkalkylen beräknas antalet traktorer

i drift med utgångspunkt från traktorantalet i juni 1951 och juni 1952

enligt undersökningen i samband med arealinventeringen 1952. För tiden

därefter tillämpas en beräkning med ledning av de konstaterade traktorinköpen

och en uppskattad skrotning.

En utförd undersökning om jordbrukets traktoranskaffning under 1953

visar ett inköp under året av 14 401 nya traktorer, vilket antal något understiger

1952 års siffra (14 788 st), som är den hittills största årsanskaffningen

av traktorer. För åren 1954 och 1955 har de sakkunniga antagit en

nyanskaffning av 14 000 respektive 12 000 traktorer.

"Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket under olika kalender- och

produktionsår framgår av följande tablå.

Kalenderår Produktionsår

(enligt undersökningar) (beräknat)

Enligt undersökning ...

» »

.. 1950

.. 1951

12 490

13 858

1950/51

13 402

» »

.. 1952

14 788

1951/52

14 478

»

»

.. 1953

14 401

1952/53

14 530

Uppskattat antal......

.. 1954

14 000

1953/54

14 134

»

» ......

.. 1955

12 000

1954/55

12 667

Beräkningen av antalet traktorer i drift vid mitten av olika kalenderår

framgår av följande tablå. Nedskrotningen av gamla traktorer mellan mitten

av kalenderåren 1951 och 1952 har erhållits med ledning av undersökningen

i samband med arealinventeringen 1952. För tiden efter 1952 har en

uppskattning gjorts, vilken intill mitten av 1954 är oförändrad sedan förra

vårkalkylen. Fram till mitten av 1955 har en fortsatt utökning av nedskrot
-

ningen förutsatts.

Antal i drift

Tillkommer

Avgår

Antal

Tidpunkt

ett år tidigare

inköp

skrotning

i drift

1. 7. 1950 .....

1. 7. 1951.....

.. 57 225

13 175

3 400

57 225

67 000

1. 7. 1952 .....

.. 67 000

14 320

3 570

77 750

1. 7. 1953 .....

.. 77 750

14 600

3 800

88 550

1. 7. 1954 .....

.. 88 550

14 200

4 000

98 750

1. 7. 1955 .....

.. 98 750

13 000

4 200

107 550

Dragbilar och jeepar. Beräkningen över antalet dragbilar är oförändrad.

Beträffande antalet jeepar har nu mera fullständiga uppgifter kunnat erhållas

om försäljningen till jordbrukare. För samtliga år fr. o. m. 1950/51 är

därför antalet jeepar i drift högre enligt denna nya beräkning än enligt

förra vårkalkylen.

Antalet egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift under olika produklionsår

redovisas i tabell 15. Fördelningen av egentliga traktorer och

dragbilar med hänsyn till olika drivmedel är gjord enligt samma principer

som tidigare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

105*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift, fördelade med

hSnsyn till drivmedelsslag.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Egentliga traktorer.

4 950

5 475

6 275

7 450

8 625

Brännoljedrivna med startbensin ..

2 775

8 500

2 800

10 500

2 850

13 200

2 875

16 500

2 925

19 600

47 525

55 400

68 625

68 525

73 450

Summa

63 750

74175

84 950

95 350

104600

Ökning sedan föregående år

10 425

10 775

10 400

9 250

Dragbilar.

3 900

3 900

3 900

3 900

3 900

4 600

4 600

4 600

4 600

4 600

Summa

8 500

8 500

8 500

8 500

8 500

Jeepar, bensindrivna................

570

070

740

810

860

Förbrukning av driv- och smörjmedel per maskin och år

Egentliga traktorer. Liksom i tidigare kalkyler har de sakkunniga även

nu förutsatt, att den starka utökningen av traktorbeståndet till största delen

torde gälla relativt små brukningsenheter, där den årliga driftstiden och

driv- och smörj medelsförbrukningen per traktor är lägre än den genomsnittliga.

Med hänsyn härtill har för det antal traktorer, som tillkommit

utöver det antal, som genomsnittligt var i drift under 1951, förutsatts en

lägre driv- och smörj medelsförbrukning per traktor och år. Kvantiteterna

per traktor och år såväl för antalet traktorer i drift 1951 som för det antal,

som tillkommit därutöver, är oförändrade sedan förra vårkalkylen.

I följande översikt redovisas i

kol. 1: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift 1951,

och i . .

kol. 2: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och ar tor

det antal traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet i drift 1951.

I kolumnerna 3—6 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och smörjmedelsförbrukningen

per traktor och år för genomsnittsantalet i drift under

de följande åren.

Driv- och smörjmedelsförbrukning, liter resp. kg per traktor och dr

1951 1952 1953 1954 1955

Drivmedel, liter

Bensindrivna................. 1 630

Brännoljedrivna med startbensin

........................ 3 740

D:o utan startbensin.......... 3 220

Fotogendrivna................ 3 350

Starlbensin, liter

Brännoljedrivna med startbensin

........................ 125

Fotogendrivna................ 215

2

3

4

5

6

1 390

1 610

1 580

1 550

1 530

1 440

3 700

3 680

3 650

3 620

1 520

2 900

2 610

2 400

2 270

1 680

3 120

2 970

2 870

2 790

135

125

125

125

125

155

205

200

200

195

opaginerad Kontrollera mot PDF

106* Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1

1951

2

1952

3

1953

4

1954

5

1955

6

Smörjmedel, kg

Bensindrivna.................

60

50

60

60

55

55

Brännolj edrivna med startben- sin ........................

160

100

160

160

160

155

D:o utan startbensin..........

190

105

175

160

150

145

Fotogendrivna................

120

70

115

no

105

105

Dragbilar och jeepar. De tillämpade kvantiteterna är oförändrade och

iramgår av följande översikt. Förbrukningen per maskin och år förutsättes

vara densamma under samtliga aktuella år.

Förbrukning per maskin och år av

drivmedel,

startbensin,

smörjmedel,

liter

liter

kg

Dragbilar

Bensindrivna.......

...... 520

15

Fotogendrivna......

..... 850

135

25

Jeepar...............

85

Prisutvecklingen för driv- och smörjmedel

Sedan tiden för vår kalkylen 1953 har flera prisändringar inträffat. Den

13 april 1953 sänktes priset på motorfotogen med 1 öre per liter och priset

på motorbrännolja med 0,5 öre. Priserna på dessa båda drivmedel var sedan

oförändrade fram till hösten med undantag för tiden 13 juli—16 augusti,

då priset för bada drivmedelsslagen var 0,5 öre högre. Den 26 oktober sjönk

sedan priset på motorfotogen med 0,5 öre, och en lika stor prissänkning på

motorbrännolja inträffade den 5 december. Bensinpriset, som tidigare varit

lägre än stoppriset, steg den 26 juni 1953 med 2 öre upp till stopprisnivån

och höjdes sedan med ytterligare 2 öre den 1 juli i samband med den skattehöjning

med 3 öre, som då trädde i kraft. Slutligen inträffade en prissänkning

med 1 öre den 1 december. Priset på smörjolja sjönk den 3 juni 1953

med 20 öre per kg.

Liksom i tidigare kalkyler har förutsatts, att förbrukningen av driv- och

smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhålles följande årsmedelpriser inkl. zontillägg, öre per liter för drivmedel

samt öre per kg för smörjolja. För drivmedlen förutsättes köp i lånefat.

Motorfotogen

Motorbrännolja

Bensin

Smörjolja

1950/51 ......

...... 25,68

23,85

62,33

186,63

1951/52 ......

...... 26,97

25,05

57,09

200,00

1952/53 ......

...... 26,91

24,64

56,61

195,07

1953/54 ......

...... 25,83

23,88

59,00

180,00

1954/55 ......

...... 25,75

23,75

58,75

180,00

Kostnadsberäkningar

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar har kostnaderna

för driv- och smörjmedel beräknats enligt följande översikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

107*

1950/51

1951/52

Kvantitet,

Milj. kr

Kvantitet,

Milj. kr

Motorfotogen, m3..............

163 108

41,89

180 575

48,70

Motorbrännolja, m3............

37 716

9,00

41 817

10,48

Bensin, m3....................

23 167

14,44

25 575

14,60

Summa drivmedel

223 991

65,33

247 967

73,78

Smörjolja, ton.................

8 281

15,45

9 345

18,69

Totalsumma

80,78

92,47

1952/53

1953/54

1954/55

Kvantitet

Milj. kr

Kvantitet Milj. kr

Kvantitet

Milj. kr

Motorfotogen, m3 ...... 192 836

51,89

202 726 52,36

210 720

54,26

Motorbrännolja, m3 .. . . 46 004

11,34

51 111 12,21

55 874

13,27

Bensin, m3 ............ 28 055

15,88

31 006 18,29

33 576

19,73

Summa drivmedel 266 895

79,11

284 843 82,86

300 170

87,26

Smörjolja, ton......... 10 225

19,95

10 951 19,71

11 767

21,18

Totalsumma

99,06

102,57

108,44

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt

Beräkningen över restituerad bensinskatt under produktionsåret 1950/51

är oförändrad. För kalenderåret 1953 har avdrag gjorts för en restitution

av 275 kr. och för 1954 och 1955 av 300 kr. per bensindriven traktor och

år. Efter omräkning av restitutionsbeloppen till produktionsår blir den totala

restitutionen 1,15, 2,18 och 2,59 milj. kr. under respektive 1952/53,

1953/54 och 1954/55.

Beräkningarnas slutresultat

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

under produktionsåren 1950/51—1954/55.

För 1953/54 är nu beräknad kostnad — 100,4 milj. kr — 3,4 milj. kr

lägre än enligt vårkalkylen 1953. Kostnaden för 1954/55 uppgår till 105,9

milj. kr, vilket är 5,5 milj. kr högre än kostnaden för 1953/54.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader lör driv- och smörjmedel i sammandrag,

milj. kr.

År

Motor-

fotogen,

motor-

briinnolja,

bensin

Drivmedel

Avgår

restitu-

tion

Netto- sumina

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1950/51

= 100

1950/51...........

65,33

0,91

64,42

15,45

79,87

100,0

1951/52 ...........

73,78

—

73,78

18,69

92,47

115,8

1952/53...........

79,11

1,15

77,''.16

19,95

97,91

122,6

1953/54...........

82,86

2,18

80,68

19,71

100,39

125,7

1954/55 ...........

87,26

2,59

84,67

21,18

105,85

132.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

108*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel. Åren 1950/51—195^/55. Den handelsgödsel, som förbrukas

under ett visst produktionsår, kommer i realiteten den i kalkylen för

nästa produktionsår ingående skörden till godo. De kostnader för handelsgödsel,

som skall belasta ett visst produktionsår, beräknas därför med utgångspunkt

från förbrukade kvantiteter och priser under närmast föregående

år.

Definitiva uppgifter föreligger nu fram t. o. m. förbrukningsåret 1952/53

(som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1953/54). För förbrukningsåret

1953/54 har fastställts kvantiteter och priser på basis av en inom

jordbruksnämndens vegetabiliebyrå uppgjord prognos. De i kalkylen tillämpade

priserna avser stockholmsområdet och är beräknade som ovägda medeltal

av månadspriserna.

Som framgår av tabell 17 räknar man inte med några större förändringar

i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsåret 1953/54. Uppgången

i förbrukningen av chilesalpeter, kalkkväve och kalkamonsalpeter

har ansetts sannolik med hänsyn till ökningen i oljeväxtarealen samt de

sänkta priserna. Den sedan ett par år tillbaka pågående ökningen i användningen

av kalisalt har beräknats upphöra. Den inhemska produktionen av

thomasfosfat har stigit och man räknar med en ökad förbrukning härav.

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år.)

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

För-

brukn.

ton

(kr dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr, dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

Chilesalpeter......

53 000

13,12

28 000

9,13

15 000

6,36

22 000

8.17

25 000

8,36

(21,76)

(32,61)

(42,41)

(37,15)

(33,45)

Kalksalpeter......

166 000

36,09

236 000

51,16

259 000

64,72

278 000

68,39

270 000

67,64

(21,74)

(21,68)

(24,99)

(25,05)

(25,05)

Kalkkväve........

58 000

14,18

73 000

18,15

45 000

15,32

63 000

22,07

65 000

22,23

(24,44)

(24,86)

(34,05)

(35,03)

(34,20)

Svavelsyrad amm..

14 000

3,78

15 000

4,13

19 000

6,97

16 000

5,72

16 U00

5,10

(27,00)

(27,56)

(36,71)

(35,73)

(31,88)

Kalkammonsalpeter

178 000

15,38

‘70 000

14,09

2 44 000

13,79

2 54 000

17,05

2 60 000

18,12

(19,72)

(20,13)

(31,31)

(31,57)

(30,20)

Kalisalt 40 %......

138 000

28,47

136 000

26,70

152 000

27,06

171 000

30.44

171 000

29,84

(20,03)

(19,63)

(17,80)

(17,80)

(17,45)

Superfosfat 19-20 X

494 000

67,09

523 000

71,96

513 000

91,01

520 000

92,82

520 000

87,62

(13,58)

(13,76)

(17,74)

(17,85)

(16,85)

Thomasfosfat.....

14 000

1,87

20 000

2,67

18 000

'' 3,14

14 000

2.25

20000

2,80

(13,35)

(13,37)

(17,47)

(16,10)

(14,00)

Summa

170,98

197,99

228.37

246,91

241,71

Index

100,0

110,0

126,9

137,2

134,3

Jordbrukskalk.....

8,46

8,71

8,87

8,97

9,08

Summa

188.44

206,70

237,24

255.88

250,79

Index

100,0

109,7

125,9

135,8

133,1

1 15,5 %-ig vara.

4 20,5 %-\g vara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

109*

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbrukningsår)

anges i följande tablå (milj. kg).

Gödselslag

Kvävehaltiga (15,5 %)....

Fosfat (20 %)............

Kalisalt (40 %)..........

1920/

1930/

1919/

1950/

1951/

1952/

1953/

29

39

50

51

52

53

54

70

150

385

439

410

461

480

170

250

494

527

515

519

524

60

75

138

136

152

171

171

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma

sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes

intagen i Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949. Enligt dessa användes utjämnade

kvantiteter och priser för senaste femårsperiod. Nu utförda beräkningar

är baserade på preliminära uppgifter över tillverkad jordbrukskalk

år 1952 enligt Kommerskollegii statistik. För 1953 finns ännu icke några

kvantitetsuppgifter tillgängliga. 1952 års kvantitet har därför enligt tidigare

tillämpade principer framräknats till 1953 i enlighet med utvecklingen av

försäljningen under 1953 i jämförelse med 1952 vid 10 av de största försäljningsenheterna.

Dessa representerade år 1952 ca 75 procent av all levererad

jordbrukskalk. Den på så sätt för 1953 beräknade kvantiteten har fått

gälla även för kalenderåren 1954 och 1955.

Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för 1953 understiger tillverkningen

för 1952 med 2 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser införskaffas

från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning

göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna

avser pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen

belyses av följande uppgifter.

År

Kvantitet,

milj. kg

1950/51 ........

....... 300,6

1951/52 ........

....... 287,6

1952/53 ........

....... 273,6

1953/54 ........

....... 261,5

1954/55 ........

....... 252,1

Pris,

Kostnad,

Index,

kr/ton

milj. kr

1950/51 = 100

28,14

8,46

100,0

30,29

8,71

103,0

32,42

8,87

104,8

34,30

8,97

106,0

36,02

9,08

107,3

Köpfodermedel.

Aren 1952/53—195A/55. För produktionsåret 1952/53 har definitiva uppgifter

kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfodermedel kunnat slutjusteras. För produktionsåret

1953/54 har förnyade beräkningar verkställts med ledning av nu kända

uppgifter om försäljning, produktion, import in. in.

Beräkningen av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket

har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till prognosen över äggproduktionen

och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1954/55 har beräknats med ledning

av liknande överväganden, som ligger till grund för de preliminära

beräkningarna för 1953/54. Man har härvid givetvis även beaktat storleken

av den inhemska normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets

och animalieproduktionens förändringar.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. 1 det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för

1953/54 och 1954/55 lämnade uppgifterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas för såväl

1953/54 som 1954/55 komma att bestå av enbart majs (med undantag för

en obetydlig kvantitet sorghum 1953/54). Förbrukningen av importfodersäd

utgjorde 1952/53 ungefär 53 milj. kg, men beräknas för 1953/54 komma

att sjunka till knappt 41 milj. kg och för 1954/55 till 40 milj. kg. Orsaken

till minskningen är främst att söka i den goda tillgången på inhemska fodermedel.

Även i fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man med en

minskning såväl under 1953/54 som under 1954/55 i jämförelse med förbrukningen

under 1952/53.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare

i följande tablå.

1950/51

milj. kg

1951/52

milj. kg

1952/53

milj. kg

1953/54

milj. kg

(prel)

1954/55

milj. kg

(prognos)

Vetekli

Inhemskt, erhållet vid handels-

förmalning..................

99,5

104,0

99,0

107,0

110,0

Inhemskt, erhållet vid löneför-

målning....................

11,7

9,5

9,3

9,0

9,0

Importerat....................

100,2

74,1

66,2

27,0

35,0

Summa

211,4

187,6

174,5

143,0

154,0

Rågkli

Erhållet vid handelsförmalning ..

11,7

15,4

14,3

14,5

14,5

» » löneförmalning.....

1,7

1,5

1,3

1,5

1,5

Summa

13,4

16,9

15,6

16,0

16,0

Havrekli

Erhållet vid handelsförmalning ..

16,7

15,7

13,8

16,2

16,2

Kornkli

Erhållet vid handelsförmalning ..

1,1

1,2

1,1

1,1

1,1

» » husbehovsförmalning

2,8

2,8

2,8

2,8

2,8

Summa

3,9

4,0

3,9

3,9

3,9

Summa kli

245,4

224,2

207,8

179,1

190,1

Oljekraftfoder, totalt.............

195,5

123,6

168,0

160,0

160,0

Importerad fodersäd, totalt.......

169,9

157,2

52,8

40,6

40,0

Vid kostnadsberäkningen har man utgått från förbrukarpriser fritt fordon

och noteringsort. För 1953/54 har priserna beräknats med ledning av hittills

under produktionsåret gällande priser. För 1954/55 räknas med vissa

mindre prisreduceringar.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen

beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen

nu i viss mån är fri, har de i kalkylen tillämpade priserna baserats

på övervägande rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har som

vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter drav.

Förbrukarpriserna på drank och drav har erhållit från Sveriges bränneriidkareförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel,

in*

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

För-

För-

För-

För-

För-

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

ton

kr

ton

kr

ton

kr

ton

kr

ton

kr

A. Kraftfoder.

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr, dt)

kr/dt

kr/dt

106 500

(32,29)

34,39

94 600

37,77

51800

24,64

40 000

19,60

40 000

18,40

(39,93)

(47,57)

(49,00)

(46,00)

41350

13,17

37 060

13,86

70

0,03

650

0,29

(31,85)

(37,39)

(44,28)

(44,25)

21800

(27,14)

5,92

18800

7,33

900

0,42

(39,00)

(46,27)

Havre (importerad).....

250

(26,00)

0,06

—

—

—

—

—

—

—

—

Fodervete (importerat)...

—

—

6 790

(36,50)

2,48

—

—

—

—

—

—

Kli av vete: inhemskt...

111200

33,55

113 500

40,41

108 300

41,55

116000

39,44

119 000

40,46

(30,17)

(35,60)

(38,37)

(34,00)

(34,00)

importerat .

100 230

28,68

74 100

25,51

66 200

25,14

27 000

9.18

35 000

11,901

(28,61)

(34,42)

(37,97)

(34,00)

(34,00)

Kli av råg..............

13 400

(28,99)

3,88

16 900

5,63

15 600

5,31

16 000

4,80

16 000

4,80

(33,34)

(34,04)

(30,00)

(30,00)

> > havre...........

16 700

(20,12)

3,36

15 650

3,24

13800

2,07

16 200

1,86

16,200

(11,50)

1,86

(20,72)

(14,99)

(11,50)

3 850

(24,20)

0,93

4 000

1,15

3850

0,92

3 850

0,77

3 850

0,77

(28,70)

(24,001

(20,00)

(20,00)

1 7 640

10 940

2,54

5,36

2 490

0,17

3,29

_

_

_

_

Linkakmjöl och linfröka-

5 810

7300

4,14

8 000

4,64

8 000

4,48

(48,98)

(56,70)

(56,73)

(58,00)

(56,00)

\

4 440

2,84

11000

6,49

11000

6,27

|l0 310

5,59

7 010

4,42

(64,00)

(59,00)

(57,00)

Jordnötsmjöl och -kakor..

| (54,2o)

(63,00)

3 310

2,12

5 000

3,25

5 000

3,15

(64,00)

(65,00)

(63,00)

Raps- och senapsmjöl....

1980

0,73

7 360

3,11

7 840

3,33

8 500

3,14

8 500

2,98

(36,83)

(42,19)

(42,53)

(37,00)

(35,00)

12 080

6,12

14 000

7,98

14 000

7,70

(50,68)

(57,00)

(55,00)

Oljekraftfoderblandningar

172230

(44,34)

76,37

103470

(50,16)

51,90

133 030

(50,59)

67,30

110000

(52,00)

57,20

110 000

(50,00)

55,00

30

0,02

3 500

1,93

3 500

1,87

(54,40)

(55,25)

(53,55)

Summa

214,53

200,27

185,95

160,57

159,64

B. Fabriksavfall.

Melass:

23 100

1,46

23 550

1,50

23 600

1,52

23 200

1,49

23,200

(6,42)

1,49

(6,30)

(6,35)

(6,42)

(6,42)

övr. jordbrukare......

38 175

9,54

29 840

9,85

23 300

7,81

30000

8,32

30 000

8,32

(25,00)

(33,00)

(33,50)

(27,75)

(27,75)

1 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

2 Tapioka- ocli maniokamjöl samt risfodermjöl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

112* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

För-

brukn.

Milj.

För-

brukn.

Milj.

F''ör-

brukn.

Milj.

För-

brukn.

Milj.

För-

brukn.

Milj.

ton

kr

ton

kr

ton

kr

tnn

kr

ton

kr

(kr/dt)

(kr/dl)

(kr dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Importerad meiasserad

1,73

trockensnitzel.......

—

—

5 200

—

—

—

—

—

—

Betmassa:

betodlare .............

795 720

2,35

(33,25)

692 150

2,08

628 223

1,93

785000

2,38 770 000

2,33

övr. jordbrukare......

(0,295)

61310

0,62

(0,300)

67100

1,11

(0,307)

39 374

0,73

(0,303)

30000

0,49

(0,303)

30 000

0,49

Betfor:

betodlare .............

(1,013)

9 600

1,68

(1,654)

7 780

2,06

(1,842)

7 500

1,91

(1,636)

9100

1,84

(1,636)

9100

1,84

övr. jordbrukare......

(17,50)

17 300

4,37

(26,50)

16 320

6,08

(25,50)

18 700

6,78

(20,25)

22 000

6,38

(20,25)

22 000

6,38

Drank, hl..............

(25,25)

1160000

0,46

(37,25)

1230000

0,62

(36,25)

2030000

1,02

(29,00)

1910000

0,96

(29,00)

1910000

0,96

Drav, hl................

(0,40)

344000

0,69

(0,50)

353000

0,97

(0,50)

409 000

1,19

(0,50)

428000

0,94

(0,50)

428 000

0,94

Summa

(2,00)

21,17

(2,75)

26,00

(2,90)

22,89

(2,20)

22,80

(2,20)

22,75

C. Animaliskt foder m. m.

Köttfodermjöl...........

6110

2,23

6 716

2,97

6 761

3,41

7 500

4,01

7 500

4,01

Foderbenmjöl...........

(36,44)

5 261

1,55

(44,24)

5100

2,02

(50,47)

3692

1,47

(53,50)

3500

1,36

(53,50)

3 400

1,33

Dikalciumfosfat.........

(29,50)

2 690

1,34

(39,62)

1 677

0,93

(39,87)

603

0,26

(39,00)

800

0,33

(39,00)

800

0,33

Dinatriumfosfat.........

(49,65)

718

0,35

(55,50)

161

0,09

(43,00)

524

0,25

(41,00)

400

0,19

(41,00)

400

0,19

Blandat mineralfoder....

(48,70)

17 910

9,10

(55,10)

13616

7,73

(48,00)

15912

7,77

(46,50)

17 500

8,14

(46,50)

18 000

8,37

Fiskmjöl................

(50,80)

8 785

6,19

(56,77)

10933

8,18

(48,84)

14 603

11,68

(46,50)

15000

13,12

(46,50)

15 000

13,28

Fodertran...............

(70,42)

3 000

9,30

(74,83)

2 900

8,41

(80,00)

3100

8,06

(87,50)

3 200

8,48

(88,50)

3 250

8,61

Vitaminfodermedel......

(310,00)

6 278

9,18

(290,00)

6 588

10,33

(260,00)

7 758

12,03

(265,00)

8 300

12,86

(265,00)

8 500

13,18

Summa

(146,15)

39,24

(156,84)

40,66

(155,12)

44,93

(155,00)

48,49

(155,00)

49,30

Animaliskt foder m. m. En redogörelse för beräkningsmetoderna återfinnes

i Kungl. Maj:ts prop. 224/1953 s. 107*. Förbrukningen under 1953/

54 och 1954/55 har uppskattats med ledning av tidigare års kvantiteter.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna

har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna

se Kungl. Maj:ts prop. 280/1947 s. 134—136). Som redan nämnts

har hänsyn dessutom tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köploder, milj. kr.

113*

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

214,53

200,27

185,95

160,57

159,64

21,17

26,00

22,89

22,80

22,75

39,24

40,66

44,93

48,49

49,30

Summa

274,94

2G6,93

253,77

231,86

231,69

Index

100,0

97,1

92,3

84,3

84,3

Avgår kostnader för foder till äggproduk-

24,67

250,27

26,84

26,60

22,35

24,54

Nettosumma

240,09

227,17

209,51

207,15

Index

100,0

95,9

90,8

83,7

82,8

Diverse förnödenheter.

Skördegarn. Uppgifter om tillverkningen av skördegarn under 1953 har

som tidigare inhämtats från de svenska fabrikanterna. Behovet av skördeo-arn

inom landet täcks alltjämt till största delen av pappersgarn. Under

1953 har dock tillverkningen av sisalgarn utgjort ca 20 procent av totaltillverkningen.

Tillverkningen har under 1953 totalt uppgått till ca 6 500

ton mot 5 800 ton 1952. I vårkalkylen 1953 beräknades förbrukningen av

skördegarn under 1953/54 uppgå till 6 000 ton räknat som pappersgarn.

Denna kvantitet har nu hållits oförändrad för 1953/54, medan det för 1954/

55 räknats med en nedgång av förbrukningen till 5 700 ton.

Priset på pappersskördegarn till förbrukare under skördesäsongen 1953,

vilket i vårkalkylen 1953 antogs bli 2,05 kr/kg, har enligt inhämtade upplysningar

uppgått till i genomsnitt 1,89 kr/kg. Vid beräkningen av medelpris

för kalkylen har hänsyn även tagits till förbrukningen av sisalgarn. Eftersom

det förbrukade sisalgarnet omräknats till pappersgarn, vilket innehåller

färre garnmeter per kg än sisalgarn, har priset för det senare (2,55 kr/

kg) reducerats till att motsvara pappersgarnets längd per kg. Därefter har

ett medelpris för allt skördegarn kalkylerats. Detta blir 1,95 kr/kg, vilket

pris sålunda nu anses gälla för skördesäsongen 1953, vilken motsvarar produktionsåret

1953/54. På grund av inhämtade upplysningar finns för närvarande

ej anledning att räkna med någon prisändring på skördegarn för

skördesäsongen 1954.

Tillämpade kvantiteter och priser samt beräknade kostnader framgår av

följande tablå.

Kvantitet, Pris, Kostnad,

Ar ton kr/kg milj. kr

1950/51 ............... 7 000 1,37 9,59

1951/52 ............... 6 700 2,40 16,08

1952/53 ............... 6 300 2,55 16,06

1953/54 ............... 6 000 1,95 11,70

1954/55 ............... 5 700 1,95 11,12

Hösalt. Till följd av prissänkning beräknas kostnaderna för hösalt under

produktionsåret 1954/55 sjunka något. .....

Foderkonserveringsmedel. Enligt den i vårkalkylen 1953 införda principen

beräknas kostnaderna för foderkonserveringsmedel under ett visst produktionsår

med utgångspunkt från förbruknings- och prisuppgifter för det

8* Ilihany till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

114*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

kalenderår, under vilket produktionsåret börjar. För kalenderåret 1953 föreligger

nu förbruknings- och prisuppgifter, vilka alltså insatts för produktionsåret

1953/54. Dessa uppgifter har även fått gälla för prognosåret 1954/

55. Nedgången i AlV-syraförbrukningen har fortsatt och förbrukningen av

övriga konserveringsmedel visar fortfarande en kraftig ökning. Kvantiteter

och kostnader framgår av följande tablå.

Å r

Kvant.,

ton

AIV-syra

Pris,

kr/ton

Kostn.,

milj. kr

Övriga foder- konserverings- medel,

milj. kr

Summa

kostn.,

milj. kr

1950/51 .......

...... 3 600

139,00

0,50

0,51

1,01

1951/52 .......

...... 2 400

158,10

0,38

0,63

1,01

1952/53 .......

...... 1 270

182,50

0,23

1,04

1,27

1953/54 .......

...... 690

192,90

0,13

1,32

1,45

1954/55 .......

...... 690

192,90

0,13

1,32

1,45

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptas som vanligt under

kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. in. I vårkalkylen 1953 infördes

preliminära uppgifter angående jordbrukets kostnader för växtskyddsoch

ogräsbekämpningsmedel in. m. under 1952. För detta år föreligger nu

definitiva uppgifter. Den undersökning, som till vårkalkylen brukar verkställas

för att fastställa preliminära uppgifter om jordbrukets inköp av dessa

förnödenheter under närmast föregående år, har ännu ej kunnat utföras.

Förfrågan har dock gjorts hos några av de större företagen i branschen.

Det har därvid framkommit, att prisläget för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel,

bortsett från vissa smärre prissänkningar, varit oförändrat under

1953 i jämförelse med 1952. Beträffande de sålda kvantiteterna av olika

preparat har betydligt större variationer förekommit, vilket står i samband

med växlingarna i förekomsten av insekter och växtsjukdomar under olika

år. Dessa volymförändringar har emellertid gått i båda riktningarna, varför

det inte är möjligt att avgöra, hur kvantitetsförändringarna kan ha verkat.

Liksom tidigare tillämpas den för ett visst kalenderår konstaterade kostnaden

för det produktionsår, som börjar under kalenderåret i fråga. Då uppgifter

föreligger t. o. m. 1952, kan beräkningen anses definitiv t. o. m. produktionsåret

1952/53. För 1953/54 har på grund av tidigare anförda underhandsuppgifter

från försäljningsföretagen tillsvidare räknat med samma

kostnadssumma som under 1952/53. För 1954/55 har räknats med en femprocentig

ökning av användningen av växtskyddsmedel.

Hästskor och hästskosöm. I föreliggande kalkyl har kvantiteten hästskor

korrigerats med hänsyn till uppgifter enligt industristatistiken för 1952. I

stället för den tidigare beräknade kvantiteten, 2 550 ton hästskor, har nu

räknats med 2 050 ton. Denna kvantitet har tillämpats fr. o. m. 1951/52.

Silfilter. Kostnaderna är liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. Efter

det att priset varit oförändrat under hela 1953, inträffade en prissänkning

i januari 1954, varför nu beräknad kostnadssumma för 1953/54 är

något lägre än den tidigare beräknade. För 1954/55 har tillämpats det pris,

som gäller vid beräkningstillfället.

Torvströ. Basårets kvantitet, d. v. s. 1,8 milj. balar, har bibehållits för

samtliga berörda produktionsår. Priset per bal höjdes i september 1953 med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

115*

20 öre. Detta har medfört, att den tidigare för produktionsåret 1953/54 upptagna

kostnadssuniman för torvströ höjts med 0,34 till 7,81 milj. kr. För

1954/55 har tillämpats det pris, som gäller vid beräkningstillfället, varvid

kostnaden blir 7,83 milj. kr.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Liksom i fråga om växtskydds- och

ogräsbekämpningsmedel har någon undersökning angående jordbrukets inköp

av rengörings- och desinfektionsmedel under 1953 ännu ej kunnat utföras.

Genom en förfrågan, som gjorts hos några av de största tillverkarna

och importörerna har dock framkommit, att inga nämnvärda pris- eller

kvantitetsförändringar inträffat under 1953. Den i vårkalkylen 1953 införda

kostnadssumman för produktionsåren fr. o. m. 1951/52 (2,9 milj. kr) har

höjts till 3,1 milj. kr på grund av de föreliggande definitiva uppgifterna för

kalenderåret 1952. Då möjligheter saknas att närmare bedöma utvecklingen

för kommande år, har samma belopp införts även för 1954/55.

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinns

i tabell 20.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter 1 sammandrag, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Skördegarn..................................

9,59

16,08

16,06

11,70

11,12

Hösalt......................................

1,28

1,35

1,59

1,56

1,51

Foderkonserveringsmedel.....................

1,01

1,01

1,27

1,45

1,45

Växtskydds- och ogräsmedel m. m.............

14,39

13,67

15,13

15,13

15,90

Hästskor....................................

3,11

3,10

3,14

3,10

3,10

Hästskosöm.................................

1,43

1,93

2,09

2,09

2,09

Silfilter.....................................

2,66

2,59

2,37

2,13

2,05

Torvströ....................................

6,07

6,88

7,47

7,81

7,83

Rengörings- och desinfektionsmedel...........

3,00

3,10

3,10

3,10

3,10

Summa

42,54

49,71

52,22

48,07

48,15

Index

100,0

116,9

122,8

113,0

113,2

Kostnader för frakter m. m.

Frakter.

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter är som vanligt

baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening beträffande

dels fraktkostnaderna per ton mjölk, dels den procentuella andel, för

vilken mejerierna betalar frakt, dels invägda mjölkkvantiteter. Beträffande

fraktkostnaderna per ton finns uppgifter t. o. m. september månad 1953.

I föreliggande kalkyl har fraktkostnaderna per ton för 1952/53 definitivt

beräknats till 19,17 kr i genomsnitt mot 19,39 kr i vårkalkylen 1953.

Statens biltrafiknämnd medgav fr. o. m. mars månad 1952 taxehöjningar

för lastbilstransporter. Sedan dess har några ändringar av de grundläggande

taxorna icke inträffat. Eftersom den omnämnda taxeändringen varit gällande

under hela produktionsåret 1952/53, för vilket uppgifter om de genomsnittliga

fraktkostnaderna per ton föreligger, synes nu icke finnas anledning

att i beräkningarna för 1953/54 och 1954/55 insätta några andra cnhetskostnader

än de för 1952/53 konstaterade.

För 1952/53 har kostnaderna för mjölkfrakter beräknats till 69,8 milj.

kr. På grund av ökad mjölkinvägning beräknas för åren 1953/54 och 1954/

55 kostnaderna komma att uppgå till 70,8 respektive 73,0 milj. kr. Frakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

116* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

kostnad per ton, mjölkkvantiteter och beräknade totalkostnader framgår av

följande tablå.

Fraktkostnad

Beräknad mjölk- kvantitet med

Fraktkostnader

per ton, kr

betald frakt,

milj. kg

för mjölk,

milj. kr

1950/51 .......

........ 16,58

3 824

63,40

1951/52 .......

........ 18,33

3 641

66,75

1952/53 .......

........ 19,17

3 640

69,78

1953/54 .......

........ 19,17

3 694

70,81

1954/55 .......

........ 19,17

3 807

72,98

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter beräknas genom framskrivning av

basårssumman med ett index för frakttaxornas utveckling enligt uppgifter

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet. Som förut anförts i samband med

mjölkfrakterna, har några ändringar av grundtaxorna icke förekommit

sedan mars 1952. De uppgifter om uttagna fraktersättningar, som meddelats

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet, är också oförändrade sedan vårkalkylen

1953. Följaktligen är även kostnadssummorna för åren 1952/53

och 1953/54 oförändrade. Samma kostnader bär införts för prognosåret.

Som bekant föreligger en utredning med förslag till ändrad beskattning

av .motorfordonstrafiken. Då det emellertid icke är känt, när en ändrad

beskattning kan komma till stånd eller vilken utformning ändringen kommer

att få, har de sakkunniga icke ansett möjligt att ännu taga hänsyn till

det nya skatteförslaget i kalkylen.

Järnvägs frakter. Sedan vårkalkylen 1953 har några ändringar av frakttaxorna

icke inträffat. De i nämnda kalkyl införda kostnadssummorna

kvarstår alltså oförändrade och har även tillämpats för prognosåret.

Mjölkkontroll.

Antal kontrollassistenter. Statistiken för 1952/53 visar, att antalet kontrollassistenter

detta år var 901. För 1953/54 och 1954/55 har antalet assistenter

hållits oförändrat i kalkylen.

Assistentlönerna. Liksom i tidigare kalkyler har assistentlönerna för kontrollår

(1/11—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning. Vid

förra vårkalkylen var assistentlönerna enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens

statistik kända endast t. o. m. 1950/51. Löneuppgifter för 1951/52

erhölls emellertid innan kalkylen behandlades i jordbruksnämndens råd, och

en av löneuppgifterna motiverad korrigering (kostnadshöjning med 0,8

milj. kr) anmäldes vid rådssammanträdet och beaktades, när kalkylen tilllämpades

vid prisförhandlingarna. Någon förändring i kontrollassistenternas

löneavtal har icke inträffat efter 1951/52, varför de omnämnda lönerna

enligt statistiken nu tillämpas i kostnadsberäkningen för samtliga efterföljande

år.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna för mat och

logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden

för mat och logi uppgår för 1952/53 till 1 474 och för 1953/54

och 1954/55 till 1 468 kr per assistent.

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen erhölls till förra vårkalkylen uppgifter

om utbetalda statliga bidrag t. o. in. budgetåret 1951/52. På grund av

att kalkylen nu utförts tidigare än vanligt, har det icke varit möjligt att

erhålla senare uppgifter. Det utbetalda beloppet utgjorde för 1951/52 0,33

milj. kr. För budgetåret 1952/53 anslogs ett belopp av 0,30 milj. kr och för

opaginerad Kontrollera mot PDF

117*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

1953/54 0,37 milj. kr. För 1954/55 har i statsverkspropositionen ånyo förordats

ett belopp av 0,37 milj. kr. De angivna beloppen har dragits från de

beräknade totala kostnaderna för mjölkkontroll.

Beräknad

Total

Avgår

Kostnad

Kontroll-

Antal

årskostnad

kost-

statliga

för jord-

år

assistenter

per assistent,

nåd,

bidrag,

bruket,

kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

1950/51 ........

. 1087

5 993

6,51

0,31

6,20

1951/52 ........

. 1 023

8 045

8,23

0,33

7,90

1952/53 ........

. 901

8 078

7,28

0,30

6,98

1953/54 ........

. 900

8 072

7,26

0,37

6,89

1954/55 ........

. 900

8 072

7,26

0,37

6,89

Seminkostnader.

Kostnaderna för insemination har beräknats på

samma sätt

som i förra

årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns intagen i Kungl.

Maj :ts prop. nr 207/1951. Beräkningarna är nu baserade på de totala seminkostnaderna

t. o. m. 1952. För efterföljande år har verkställts fram skrivning

med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten. Kostnaderna

redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive övriga kostnader.

Total

semin-

kostn.

Avgår

Återstående seminkostnader

att medtas i

Kalender-

tjur-

kalkylen per

år

kost-

nader

kalenderår

produktionsår

Stegring sedan

närmast föreg. år

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj.

kr

(%)

1945 .........

0,72

0,21

0,51

1946 .........

1,42

0,31

1,11

1945/46

0,91

—

1947 .........

2,09

0,48

1,61

1946/47

1,44

58

1948 .........

3,42

0,69

2,73

1947/48

2,36

64

1949 .........

4,88

0,79

4,09

1948/49

3,63

54

1950 .........

5,87

0,88

4,99

1949/50

4,69

29

1951.........

6,54

0,99

5,55

1950/51

5,36

14

1952 .........

7,67

1,06

6,61

1951/52

6,26

17

1952/53

6,89

(10)

1953/54

7,58

(10)

1954/55

8,34

(10)

Maskinlegor.

Under senare

år har

som bekant

en relativt

betydande del

av maskinar-

betet i jordbruket utförts med maskiner och redskap, ägda av andra än

brukarna själva. Den s. k. maskinhållarverksamheten har bedrivits av såväl

jordbrukare som andra enskilda personer, bolag och ekonomiska föreningar.

De kostnader jordbrukarna debiterats för denna verksamhet har tidigare

endast till en del varit inkluderade i jordbrukskalkylen. Orsaken till

att kostnaderna för maskinlegor tidigare icke helt medtagits har varit, att

de icke kunnat fastställas annat än genom omfattande specialundersökningar.

Frågan har emellertid tidigare berörts såväl inom kalkylsakkunniga

som i samband med behandlingen av kalkylen i jordbruksnämndens råd,

varvid dock konstaterats, att resultaten av en inom Jordbrukets Utredningsinstitut

pågående undersökning borde avvaktas. Denna är nu avslutad, ehuru

den ännu icke publicerats. De kalkylsakkunniga har emellertid erhållit

tillgång till resultaten och har med dessa som grund utfört beräkningar över

jordbrukets tidigare ej beaktade kostnader för maskinlegor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80.

Utredningsinstitutets undersökning har utförts på så sätt, att uppgifter

inhämtats direkt från maskinhallarna angående bl. a. de belopp, soni under

åren 1948—1952 debiterats jordbrukarna för utfört maskinarbete. Adresser

till maskinhållarna har erhållits genom hushållningssällskapens krets- och

gillesombud i samtliga kommuner. Adressmaterialet omfattade i viss utsträckning

även personer (i synnerhet jordbrukare), som bedrivit maskinarbete

åt andra endast i liten omfattning. Adressinsamlingen begränsades

till maskinhållare, som i sin verksamhet använder traktor. Därigenom uteslöts

sannolikt största delen av tröskföreningarna. Vid bearbetningen har

alla de maskinhållare uteslutits, vilka under 1950 debiterat lägre belopp än

sammanlagt 800 kr för maskinarbete åt andra. Undersökningen omfattar

samtliga maskinhållare: jordbrukare, andra enskilda personer, bolag, föreningar

etc. Den inkluderar vidare de s. k. bekämpningsföretagen, vilka utför

besprutning och bepudring mot insekter, växtsjukdomar och ogräs, samt

den service i form av maskinell linryckning, som ombesörjs av linberedningsverken.

Verksamhetens omfattning kan i någon mån belysas medelst följande

uppgifter över antalet i bearbetningen medtagna maskinhållare år 1950.

Jordbrukare................................... 1 290

Andra enskilda personer........................ 574

Sammanslutningar och övriga................... 327

2 191

Den verksamhet, som bedrivs av maskinstationer och andra maskinhållare,

är av olika typ. Maskinhållarna betjänar sålunda olika grupper av näringsidkare,

dock i främsta rummet jordbrukare. I viss omfattning utförs

dock även skogstransporter åt andra än jordbrukare samt vägarbeten, varjehanda

anläggningsarbeten, sågning, vedkapning, renhållningsarbeten m. m.

Arbetena åt jordbrukare omfattar såväl egentligt jordbruksarbete som transporter.

Transporterna synes dock vara av liten omfattning. Bland de egentlig3

jordbruksarbetena kan nämnas följande hörande till den ordinarie jordbruksdriften.

Jordbearbetning

Sådd och gödselspridning

Bekämpning av insekter, växtsjukdomar och ogräs

Skörd

Tröskning

Därtill kommer varjehanda anläggningsarbeten inom jordbruket såsom

stenröjnnig, nyodling, stubbrytning och dikning.

I den följande redovisningen har som grundbelopp upptagits endast de

summor, som debiterats jordbrukare för arbeten i den egentliga jordbruksdriften,

d. v. s. efter avdrag för de ovan nämnda anläggningsarbetena samt

skogskörning och arbeten i fruktodlingar.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor är, som förut anförts, delvis redan

beaktade i jordbrukskalkylen. Vid beräkningarna över vilken andel av

kostnaderna i fråga, som tidigare icke beaktats, har de sakkunniga utgått

från en uppdelning av maskinhållarnas självkostnader, som i sin tur torde

ligga till grund för dessas kalkylering och debitering av kunderna. Kostnaderna

för maskinarbetet har härvid uppdelats i följande grupper.

1. Ränta

2. Avskrivning

3. Underhåll

4. Driv- och smörjmedel

opaginerad Kontrollera mot PDF

119*

Kungl. Maj:ts proposition nr i80.

5. Medel för besprutning och bepudring (bekämpningsmedel)

6. Skördegarn

7. Arbete

8. Byggnader

9. Administration

Av dessa kostnader kan posterna 1, 2, 4, 5 och 6 i stort sett anses redan

vara beaktade i kalkylen för samtliga maskinhållare. Den följande diskussionen

torde närmare klarlägga detta.

Räntekostnaderna får anses i stort sett redan beaktade. Sålunda är ränta

beräknad på icke avskriven del av hela maskinbeståndets värde, oavsett om

maskinerna ägs av jordbrukare eller andra. I fråga om byggnaderna ingår

i kalkylen ränta endast på värdet av byggnader vid egentliga jordbruk.

Avskrivningskostnaderna får anses vara i stort sett inkluderade i jordbrukskalkylen

för samtliga maskiner — ägda av såväl jordbrukare som

andra — vilka används vid de arbeten, som enligt det föregående skall belasta

kalkylen.

Underhållskostnader ingår i jordbrukskalkylen med de belopp, som erhålls

ur statistiska centraibyråns deklarationsundersökning för jordbrukare.

Häri ingår alltså ej underhållskostnader för maskiner ägda av andra än

jordbrukare. Däremot torde, då maskinhållarverksamhet bedrivs i mindre

skala av jordbrukare, underhållskostnaderna ingå i självdeklarationerna

för jordbruket. Så långt detta är fallet, har dessa kostnader påverkat underhållskostnaderna

enligt deklarationsundersökningen. Där maskinhållarverksamhet

bedrivs i stor skala av jordbrukare, torde dock som regel i självdeklarationen

göras skillnad mellan å ena sidan jordbruket och å andra sidan

maskinhållarverksamheten. I sådant fall redovisas det egna jordbrukets maskinkostnader

i deklarationen som maskinlegor, varvid någon underhållskostnad

för maskiner icke kommer till synes i deklarationen för jordbruket.

Vid beräkningen för jordbrukskalkylen har de kalkylsakkunniga från

de debiterade beloppen dragit 50 procent av den underhållskostnad, som beräknats

för de av jordbrukarna ägda och i maskinhållarverksamheten använda

maskinerna.

Kostnader för driv- och smörjmedel, bekämpningsmedel samt skördegarn

får anses till fullo beaktade i jordbrukskalkylen.

Arbetskostnaderna är icke till någon del — icke heller då maskinhållarverksamhet

bedrives av jordbrukare — inkluderade i jordbrukskalkylen.

Kostnader för bgggnader är icke inkluderade i kalkylen så vitt gäller speciella

byggnader för verksamheten. För den maskinhållarverksamhet, som

bedrivs av jordbrukare, är dock denna fråga något oklar. Eventuella specialbyggnader

för maskiner, vilka icke stått i proportion till gårdarnas ordinarie

behov, torde i den undersökning, som ligger till grund för byggnadskoslnadsberäkningen,

icke ha tillåtits belasta jordbruket. Kostnaderna för

byggnader till maskinhållarverksamheten kan därför anses ingå i jordbrukskalkylen

i den mån nämnda verksamhet bedrivs utan särskilda för

ändamålet uppförda byggnader. I detta sammanhang bör omnämnas, att

kostnader för byggnader sannolikt icke påverkat taxorna och debiteringen

för maskinarbetet,'' i de fall då några specialbyggnader för maskinerna icke

funnits. Något avdrag från de debiterade beloppen för byggnadskostnader

har följaktligen icke gjorts.

Administrationskostnader är icke inkluderade på annat ställe i kalkylen.

I enlighet med föregående principdiskussion har avdrag gjorts från de

debiterade beloppen enligt följande tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor per kalenderår, milj. kr

I. Debiterade belopp för arbeten i den

egentliga jordbruksdriften...........

II. Avdragsposter

1. Ränta på maskinkapitalet........

2. Avskrivning av maskinvärdet.....

3. Underhåll av maskinbeståndet

4. Driv- och smörjmedel............

5. Bekämpningsmedel...............

6. Skördegarn......................

Summa avdrag

III. Nettobelopp till jordbrukskalkylen ...

1948

1949

1950

1951

1952

7,55

12,22

15,95

18,32

19,67

0,56

0,88

1,12

1,26

1,33

1,21

1,90

2,42

2,71

2,88

0,27

0,41

0,46

0,50

0,49

1,57

2,36

3,10

3,50

3,65

0,53

1,21

1,89

2,50

2,87

0,05

0,09

0,12

0,11

0,10

4,19

6,85

9,11

10,58

11,32

3,36

5,37

6,84

7,74

8,35

De i tabellen på grundval av institutets undersökning beräknade nettobeloppen

avser som synes åren 1948—1952. Kalkylsakkunniga har verkställt

framskrivning av det för 1952 beräknade beloppet under förutsättning av

oförändrad volym men med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom

den i tabellen anförda nettokostnaden till största delen representerar arbetskostnader,

har framskrivningen gjorts enligt utvecklingen av avtalslönen

till motorkunniga traktorförare i jordbruket. Efter framskrivning erhålls

kostnadssummor enligt tabell 21.

Tabell 21. Jordbrukets kostnader för maskinlegor, framskrivning och beräkning

för produktions&r, milj. kr.

Kalenderår

Milj. kr

Index

föreg. år

= 100

Produk-

tionsår

Milj. kr

Index

1950/51

= 100

1948.....................

3,36

1949.....................

5,37

159,8

1948/49

4,70

1950.....................

6,84

127,4

1949/50

6,35

1951.....................

7,74

113,2

1950/51

7,44

100,0

1952.....................

8,35

107,9

1951/52

8,15

109,5

1953.....................

8,35

100.0

1952/53

8,35

112,2

1954.....................

8,78

105,1

1953/54

8,64

116,1

1955.....................

8,78

100,0

1954/55

8,78

118,0

Torknlngskostnader för brödsäd.

Åren 1950/51—1954/55. Kalkylsakkunniga har bl. a. med hänsyn till de

sedan basåret höjda taxorna för artificiell torkning och ökad skörde- och

direkttröskning funnit det önskvärt att i kalkylen införa torkningskostnader

för brödsäd som en särskild kostnadspost. (I förra årets vårkalkyl var

ökningen sedan basåret i torkningskostnaderna införd som en avdragspost

för brödsäd på inkomstsidan.) Beräkningarna grundar sig på uppgifter från

centralföreningarna. De inkomna uppgifterna gäller odlarleveranser t. o. m.

oktober för åren 1950 och 1953 och avser dels beräknade medelvattenhalter

för olika brödsädsslag, dels torkningsavdragen per deciton levererad vara.

(För 1951 och 1952 har inga nya uppgifter sedan vårkalkylen 1953 inhämtats

och de upptagna kostnadsbeloppen för dessa år är därför ungefärliga.)

De för 1950 och 1953 inhämtade uppgifterna representerar samtliga län

utom Jönköpings och Kronobergs, varifrån odlarleveranserna emellertid är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

121*

förhållandevis små, och ger följande resultat. För 1950 respektive 1953 års

skörd uppgår torkningskostnaderna utslagna på hela saluöverskottet (inkl.

försålt utsäde) under regleringsåret till 46,10 respektive 65,27 öre/dt. Man

har från Svenska lantmännens riksförbund uttalat, att några torkningskostnader

knappast debiteras odlarna för leveranser efter oktober månads

utgång, då senare levererad brödsäd som regel ej håller högre vattenhalt

än 17,5 procent.

Differenserna i medelvattenhalt mellan 1953 och 1950 års skörd har i

stort sett varit obetydliga. De ökade torkningskostnaderna synes sålunda

icke så mycket vara beroende på högre vattenhalt hos 1953 års skörd utan

i stället vara en följd av höjda torkningsavgifter och större torkningsvolym.

Sålunda kan såväl 1950 som 1953 betraktas som »normalår». Därför har de

sakkunniga vid beräkningen av torkningskostnaderna för 1954 års skörd

räknat med samma belopp per deciton som för 1953* års skörd. Någon väsentlig

ändring i avgifternas storlek eller i den relativa torkningsvolymen

torde nämligen knappast kunna ifrågasättas. Torkningskostnaderna sammanfattas

i följande tablå.

Saluöverskott (inkl.

försålt utsäde)

Torkningskostnad,

milj. kr

öre/dt

milj. kr

1950/51 ........

698

46,10

3,22

1951/52 ........

483

53,83

2,60

1952/53 ........

849

96,58

8,20

1953/54 ........

1 066

65,27

6,96

1954/55 ........

1118

65,27

7,30

De nu beräknade kostnaderna avser torkning inom spannmålshandeln.

Härutöver förekommer emellertid även artificiell torkning av brödsäd hos

jordbrukare. Kostnaderna härför är emellertid, om man undantar bränsle,

redan beaktade i kalkylen.

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter in. in.» återfinns

i tabell 22.

Tabell. 22. Kostnader lör frakter m. m. i sammandrag, mil], kr.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Mjölkfrakter.........................

Övriga frakter:

63,40

66,75

69,78

70,81

72,98

Bilfrakter..........................

15,57

18,47

19,46

19,46

19,46

Järnvägstransporter................

7,30

9,03

9,86

9,86

9,86

Summa frakter

86,27

94,25

99,10

100,13

102,30

Mjölkkontroll........................

6,20

7,90

6,98

6,89

6,89

Seminkostnader......................

5,36

6,26

6,89

7,58

8,34

Maskinlegor..........................

7,44

8,15

8,35

8,64

8,78

Torkningskostnader för brödsäd.......

3,22

2,60

8,20

6,96

7,30 |

Summa

108,4!»

119,16

129,52

130,20

133,61

Index

100,0

109,8

119,4

120,0

123,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

122* Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tabell 23. Jordbrukets kostnader åren 1950/31—1954/55, milj. kr.

Värdeförändring

1953/54—1954/55

beroende på

föränd-

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

ring

av (m

lj. kr)

kvan-

titeter

priser

summa

Arbetskostnader................

1 936,9

2 353,1

2 421.3

2 435,4

2 405,0

-72,9

+ 42,5

- 30,4

Index

100,0

121,5

125,0

125,7

124,2

—

—

—

Kapitalkostnader.

Grundförbättringar .. 1 Avskriv-

19,1

23,5

25,1

25,7

26,0

—

+ 0,3

+ 0,3

Ekonomibyggnader .. I ning och

160,5

185,4

189,3

189,6

190,7

—

+ 1,1

+ 1,1

Maskiner o. redskap | underhåll

274,1

325,1

353,9

369,6

382,5

+ 14,4

- 1,5

+ 12,9

Elektricitet...................

44,7

57,0

60,6

69,6

74,6

+ 5,0

—

+ 5,0

Räntekostnader...............

302,2

327,8

402,8

405,5

409,8

+ 4,3

—

+ 4,3

Summa kapitalkostnader

800,6

918,8

1031,7

1 060,0

1 083,6

+ 23,7

- 0,1

+ 23,6

Index

100,0

114,8

128,9

132,4

135,3

—

—

—

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedel.........

79,9

92,5

97,9

100,4

105,8

+ 6,1

- 0,7

+ 5,4

Handelsgödselmedel och kalk ..

188,4

206,7

237,2

255,9

250,8

+ 3,6

- 8,7

- 5,1

Köpfodermedel................

250,3

240,1

227,2

209,5

207,2

+ 3,2

- 5,5

- 2,3

Diverse förnödenheter.........

42,5

49,7

52,2

48,1

48,2

+ 0,2

- 0,1

+ 0,1

Summa förnödenheter

561,1

689,0

614,5

613,9

612,0

+ 13,1

-15,0

- 1,9

Index

100,0

105,0

109,5

109,4

109,1

—

—

—

Frakter m. m.

Frakter.......................

86,3

94,2

99,1

100,1

102,3

+ 2,2

_

+ 2,2

Mjölkkontroll.................

6,2

7,9

7,0

ti,9

6,9

—

Seminkostnader...............

5,4

6,3

6,9

7,6

8,3

+ 0,7

—

+ 0,7

Maskinlegor...................

7,4

8,2

8,3

8,6

8,8

—

+ 0,2

+ 0,2

Torkningskostnader för brödsäd

3,2

2,6

8,2

7,0

7,3

+ 0,3

—

+ 0,3

Summa frakter m. m.

108,5

119,2

129,6

130,2

133,6

+ 3,2

+ 0,2

+ 3,4

Index

100,0

109,9

119,4

120,0

123,1

—

__

—

Summa kostnader

3 407,1

3980,1

4197,0

4 239,5

4234,2

-32,9

+ 27,6

- 5,3

Index

100,00

116,82

123,18

124,43

124,28

—

—

—

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Kostnader, milj. kr..........

3 407,1

3 980,1

4 197,0

4 239,5

4 234,2

Kostnadsindex..............

100,00

116,82

123,18

124,43

124,28

Inkomster, milj. kr..........

3 277,7

3 793,2

4 068,8

3 976,2

4 072,5

Avgår överskott 1950/51 enligt

kalkyl med 1938/39 som basår

8,4

—

—

—

—

Basinkomst, framskriven me-

delst kostnadsindex, milj. kr

3 269,3

3 819,2

4 027,1

4 068,0

4 063,1

Kalkylmässigt över- eller under-

skott, milj. kr.............

—

— 26,0

+ 41,7

— 91,8

+ 9,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

123*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande

underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr

hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena

för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade

värden på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning

skulle 1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan

återstående del eller 44 milj. kr skulle successivt intäclcas med 1/4 under

vart och ett av de följande 4 åren. I enlighet härmed bör det kalkylmässiga

överskottet för 1952/53 ökas med 45,8 milj. kr (44 milj. kr plus avrundningen

vid prisöverenskommelsen 1,8 milj. kr) och underskottet för 1953/

54 minskas med 33 milj. kr. Överskottet för 1952/53 blir 87,5 milj. kr. För

1953/54 reduceras underskottet till 58,8 milj. kr. På motsvarande sätt bör

det kalkylmässiga överskottet för 1954/55 vid kalkylens användning för

prissättningen på jordbrukets produkter ökas med 22 milj. kr. För 1954-/55

uppstår ett överskott av 31,i milj. kr.

I följande tablå belyses kvantitets- och prisförändringarnas inverkan på

resultatet av förkalkylen för 1954/55 jämfört med resultatet av den reviderade

kalkylen för 1953/54.

Värdeförändring beroende på förändring i

kvantiteter priser kvantiteter och priser

milj. kr milj. kr milj. kr

Inkomster........ + 166,0 — 69,7 + 96,3

Kostnader1........ + 31,5 *—- 37,6 — 6,1

Totalt + 197,5 —107,3 + 90,2 1 2

1 Kostnadsförändringar överförda till inkomstsida.

2 I texten omnämnd räntekostnadshöjning inräknad.

Anm. Efter behandlingen av föreliggande kalkyl i jordbruksnämndens råd den it februari

1954 har vissa justeringar av resultaten skett. Justeringarna framgår av en särskild bilaga på

följande sidor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

124*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Bilaga till bilaga 5.

PM

ang. av jordbruksnämndens råd begärda kompletterande undersökningar

till februarikalkylen 19541.

Mjölkinvägningen vid mejeri 1953/54.

Sedan kalkylsakkunniga avslutade arbetet med inkomst- och kostnadskalkylen

den 4 februari, har en s. k. förkalkyl för mjölkinvägningen vid

mejeri under januari 1954 blivit tillgänglig. Förkalkylen, vilken vanligtvis

brukar nära överensstämma med den definitiva statistiken, visar en invägning

under januari i år av 255 840 ton. Denna kvantitet utgör 96 procent av

invägningen under januari 1953. Procenttalet är ca 1 procentenhet lägre än

vad som motsvarar kalkylsakkunnigas bedömning för januari vid en viss

antagen säsongvariation.

Förkalkylen för januari är den enda nya information, som tillkommit,

sedan kalkylarbetet avslutades i början av februari.

Svenska mejeriernas riksförenings statistikavdelning har gjort en bedömning

enligt vilken invägningen under 1953/54 skulle uppgå till högst

3 690 milj. kg mot 3 720 milj. kg i inkomstkalkylen. Om man utgår från

denna bedömning och i övrigt bibehåller den i kalkylen tillämpade prognosmetodiken,

minskar jordbrukets inkomster med 6,1 milj. kr 1953/54 och

med 6,2 milj. kr 1954/55. Förändringarna i total mjölkproduktion, produktion

per ko och invägning vid mejeri skulle då bli följande.

Beräkning med utBeräkning

enligt in- gång från SMR:s uppkomstkalkylen

skattning av mjölkinvägningen

1953/54

Total mjölkproduktion, milj. kg......

1953/54

4 517

1954/55

4 609

1953/54

4 487

1954/55

4 579

Procentuell förändring sedan föregående

år................................

+ 0,6

+ 2,0

-0,1

+ 2,0

Produktion per ko, kg...............

2 881

2 910

2 862

2 891

Procentuell förändring sedan föregående

år................................

+ 0,5

+ 1,0

— 0,2

+ 1,0

Invägning vid mejeri, milj. kg.......

3 720

3 834

3 690

3 804

Procentuell förändring sedan föregående

år...............................

+ 1,5

+ 3,1

+ 0,7

+ 3,1

Kalkylsakkunniga vill i detta sammanhang framhålla, att den tillämpade

prognosmetodiken innebär en successiv stark minskning av den beräknade

mjölkanvändningen utanför mejeri. Med hänsyn till den fortgående nedgången

i antalet mejerileverantörer är det emellertid mycket möjligt att

användningen av mjölk utanför mejeri i verkligheten går ner mindre än

vad man räknat med i kalkylen.

1 Denna PM justerades av kalkylsakkunniga den 21 februari 1954.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

125*

Kalkylsakkunniga har med hänsyn till vad som ovan anförts och då de

sakkunnigas beräkning bygger på en svag ökning av mjölkproduktionen per

ko, icke ansett tillräckliga skäl föreligga för en ändrad uppskattning.

Äggproduktionen 1954/55.

På grund av att kalkylen i år skulle färdigställas redan under början av

februari, var det icke möjligt att införskaffa de sedvanliga uppgifterna från

hushållningssällskap och äggcentraler om troliga förändringar i olika landsdelar

av påläggets storlek in. m. I samband med den av rådet begärda översynen

av uppskattningen av äggproduktionen för 1954/55 har kalkylsakkunniga

nu inhämtat sådana upplysningar. Dessa antyder, att den tidigare

gjorda uppskattningen av produktionen för 1954/55 möjligen är något för

hög. Med hänsyn härtill har de kalkylsakkunniga sänkt den i kalkylen upptagna

produktionen med 1 milj. kg till 84 milj. kg. Jordbrukets andel i äggproduktionen

har i kalkylen för 1954/55 upptagits till 85 procent. Äggproduktionen

inom jordbruket beräknas sålunda till 71,4 milj. kg mot 72,2

milj. kg i kalkylen. Jordbrukets inkomster av äggproduktionen beräknas

med ledning härav till 210,6 milj. kr mot 213,0 milj. kr i kalkylen. Den beräknade

inkomsten minskas sålunda med 2,4 milj. kr. Samtidigt blir på kostnadssidan

reduktionen för foder till äggproduktionen utanför jordbruket

något mindre än tidigare. På grund härav ökar kostnaderna med, på inkomstsida

räknat, 0,36 milj. kr.

Priserna på hudar.

Priserna på hudar för prognosåret (1954/55) har som vanligt i inkomstkalkylen

beräknats med utgång från de vid beräkningstillfället gällande

priserna. Enligt en nu verkställd undersökning av det aktuella prisläget har

konstaterats, att sedan inkomstkalkylen upprättades, en prissänkning motsvarande

1,75 milj. kr för helt år har inträffat.

Fläskproduktionen.

Efter kalkylarbetets avslutande har uppgifterna om antalet under januari

1954 betäckta suggor samt resultaten av svinräkningen den 11 januari 1954

blivit tillgängliga. Härjämte har särskilda beräkningar gjorts över den slakt

av svin, som kan komma att ske under de återstående månaderna av

1953/54.

Det nya materialet och de anförda beräkningarna bär givit anledning till

nya överväganden rörande svinslaktens storlek 1953/54 och 1954/55.

Jämförelser i fråga om antalet modersuggor enligt svinräkningarna ger

vid handen, att försämringen i betäckningsstatistiken det senaste året icke

varit så stark som man tidigare räknat med samt att den slakt av svin, som

kan beräknas för återstående månader av 1953/54, blir mindre än vad som

antagits i kalkylen. Jämförelserna och beräkningarna medför en minskning

av den i kalkylen för 1953/54 upptagna fläskproduktionen med 4 milj. kg

till ett värde av 12,5 milj. kr.

Om man utgår från antalet suggbetäckningar under september 1953—

januari 1954 och samma säsongvariation i antalet betäckningar som under

1949/50, erhålles för hela 1953/54 ett antal betäckningar, som överstiger

1952/53 års antal med 10,2 procent (mot tidigare 8,3 procent beräknat på

tiden september—december). Motsvarande beräkningar med utgångspunkt

från 1950/51 och 1952/53 års säsongvariationer ger till resultat eu ökning

av antalet betäckningar från 1952/53 till 1953/54 av 6,1 och 17,1 procent

opaginerad Kontrollera mot PDF

126*

Kungi. Maj.ts proposition nr 180.

(mot tidigare 4,0 och 16,5 procent). I genomsnitt erhålles en beräknad ökning

med 11 procent (tidigare 10 procent).

Svinräkningen den 11 januari 1954 ger vid handen, att försämringen av

betäckningsstatistiken fortsatt men ytterligare minskats och icke motiverar

större höjning av det genomsnittliga procenttalet för betäckningsökningen

än från nyssnämnda 11 till 14 (tidigare från 10 till 14). Under i övrigt samma

förutsättningar som i den upprättade kalkylen erhålles för 1954/55 en

total fläskproduktion av 216,9 milj. kg. Detta innebär en minskning i förhållande

till kalkylen av 2,5 milj. kg till ett värde av 7,8 milj. kr.

Herrar Carbell, Lindskog och Odhner har ansett att bedömningen av förbättringen

i betäckningsstatistiken är ytterligt osäker och att det föreliggande

siffermaterialet närmast pekar på en ökning av svinslakten med 15

procent under 1954/55.

Lönerna till mjölkkontrollassistenterna.

Efter kalkylarbetets avslutande har förhandlingar upptagits angående

kontrollassistenternas löner, som avtalsmässigt varit oförändrade sedan

1951/52. Avtal har vid översynen av kalkylen icke träffats, men ett medlingsförslag

har framlagts, som innebär höjning av årslönen med 325 kr

jämte vissa andra förbättringar, vilkas värde beräknats till 25—35 kr per

år. Arbetsgivarsidan är beredd godtaga förlikningsmannens förslag, varför

man torde få räkna med en höjning av kontrollkostnaderna med lägst

320 000 kr.

Trafikförsäkring för traktorer.

Den 1 juli 1952 infördes förutom registreringsplikt även obligatorisk trafikförsäkring

för gunnnihjulstraktorer. Trafikförsäkringsplikten omfattar

alltså ej järnhjuls- och bandtraktorer. Däremot torde den omfatta gummihjulsförsedda

s. k. dragbilar, i den mån dessa hänföras till traktorer och ej

till bilar. Premien är 30 kr per år för traktorer, använda i lantbruk och för

tillfälliga transporter på landsväg.

Som motsvarighet till nämnda trafikförsäkring före den 1 juli 1952 torde

kunna räknas den frivilliga ansvarighetsförsäkringen för traktorer. Omfattningen

av denna under tiden närmast före 1952 är svår att bestämma,

eftersom den i försäkringsföretagens statistik är inräknad i övrig ansvarighetsförsäkring.

Från ett bolag har dock som en grov uppskattning angivits,

att antalet i bolaget trafikförsäkrade traktorer nu är ca 4 gånger så stort som

antalet ansvarighetsförsäkrade traktorer omedelbart före 1 juli 1952.

Premierna för ansvarighetsförsäkring för traktorer varierade ganska mycket

i olika bolag och med hänsyn till tidpunkten för försäkringsavtalet. Vidare

tillämpades ibland annan tariff för traktoransvarighetsförsäkringen,

om denna var förenad med annan ansvarighetsförsäkring i lantbruket. I allmänhet

tillämpade de ömsesidiga bolagen lägre premier än aktiebolagen.

Den genomsnittliga premien för traktoransvarighetsförsäkring under åren

närmast före 1952 kan dock anges till ungefär 25 kr per år.

Samtidigt med att den obligatoriska trafikförsäkringen för traktorer infördes,

ändrades dock även graden av ansvarighet för en traktorägare. Traktorkörning

blev jämställd med bilkörning, i det att traktorägaren för att i

händelse av skadefall undgå ersättningsskyldighet numera måste bevisa, att

han ej varit vållande. Före 1952 krävdes i stället styrkt vållande av skadan

för att en traktorägare eller -förare skulle kunna fällas till ansvar.

Från 1952 är vidare traktorns ägare automatiskt ansvarig för de skador,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

127*

som traktorn kan vålla, medan tidigare även traktorföraren kunde bli ersättningsskyldig.

Någon hänsyn till dessa förändringar i graden av ansvarighet

har ej kunnat tas i nedanstående beräkning av kostnaderna.

I en beräkning av kostnaderna för jordbruket med anledning av den obligatoriska

trafikförsäkringen för traktorer bör rimligen för tiden före 1 juli

1952 kostnaderna för traktoransvarighetsförsäkringen beaktas. Denna kostnad

bör i så fall även anses belasta de traktorägare, som ej tecknat sådan

försäkring, eftersom de kan anses ha stått en självrisk till ungefär samma

belopp.

Kostnadsberäkningen omfattar här endast gummihjulstraktorerna, eftersom

den obligatoriska trafikförsäkringen endast gäller för dessa.

Med ledning av registreringsstatistiken och en preliminär bearbetning av

denna inom statistiska centralbyrån kan minimiantalet gummihjulstraktorer

i jordbruket den 15 september 1953 anges till ca 90 000. Vid samma tidpunkt

fanns enligt jordbrukskalkylen ca 99 000 traktorer inklusive dragbilar

i jordbruket. Skillnaden, 9 000 traktorer, kan anses utgöra maximiantalet

av järnhjuls- och bandtraktorer i jordbruket samt dragbilar med en

maximihastighet av över 30 km/tim. Om detta antal förutsättes vara konstant

under samtliga de år, som beräkningen omfattar, kan alltså det ungefärliga

antalet gummihjulstraktorer i jordbruket erhållas genom att för

varje år minska antalet traktorer inklusive dragbilar enligt jordbrukskalkylen

med 9 000 st.

Den obligatoriska trafikförsäkringen för traktorer förutsättes här vara

införd fr. o. m. produktionsåret 1952/53.

Med ovanstående förutsättningar kan jordbrukets kostnader för trafikförsäkring

av traktorer beräknas enligt följande.

Antalet

traktorer Antalet

Produk-

inkl. drag-

Avdrag

tralik-

Premie

Kostnad

Index

tionsår

bilar enl.

jordbruks- kalkylen

enl. ovan

försäkr.

traktorer

kr/år

milj. kr

1950/51 ........

....... 72 250

9 000

63 250

25

1,58

190,0

1951/52 ........

....... 82 675

9 000

73 675

25

1,84

116,5

1952/53 ........

....... 93 450

9 000

84 450

30

2,53

160,1

1953/54 ........

....... 103 850

9 000

94 850

30

2,85

180,4

1954/55 ........

....... 113 100

9 000

104 100

30

3,12

197,5

Kalkylsakkunniga har sålunda verkställt den begärda utredningen angående

trafikförsäkringens ekonomiska verkningar för jordbrukarna men

har ansett det bäst överensstämma med de nuvarande reglerna för kalkylarbetet

att icke komplicera detta genom att i beräkningarna intaga en post

av denna storleksordning, helst som försäkringar i övrigt icke finnes redovisade

i kalkylen.

Sammanfattning.

De av kalkylsakkunniga företagna kompletterande undersökningarna medför

en minskning av det i kalkylen redovisade överskottet för 1954/55 med

10,9 milj. kr till 20,5 milj. kr i enlighet med följande tablå.

Milj. kr

Äggproduktionen............................ 2,4

Foder till äggproduktionen utanför jordbruket . 0,4

Fläskproduktionen........................... 7,8

Lönerna till mjölkkontrollassistenterna........ 0,3

10,9

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

128»

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Bilaga 6.

PM

angående prisclearingen av fettvaror.

I en vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse våren 1953 fogad bilaga

(Bilaga 6 till Kungl. Maj:ts proposition nr 224/1953) har lämnats en prognos

beträffande utvecklingen av clearingkassan för fettvaror under budgetåret

1952/53. I denna prognos beräknades kassans tillgångar den 30 juni

1953 till 74 miljoner kronor. De verkliga tillgångarna nämnda dag uppgick

emellertid till omkring 76 miljoner kronor. Vid överenskommelsen om prissättningen

på jordbrukets produkter under regleringsåret 1953/54 förutsattes,

att av tillgångarna per den 30 juni 1953 37,6 miljoner kronor skulle

överföras till anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Vid denna promemoria finns fogad en redogörelse för clearingkassan under

budgetåret 1953/54, vilken delvis har karaktären av prognos. I redogörelsen

har beloppet å 37,6 miljoner kronor upptagits på utgiftssidan. Vidare

återfinns i redogörelsen en utgift av 1,3 miljoner kronor. Detta belopp

har i enlighet med nämnda prisöverenskommelse överförts till Svenska mejeriernas

riksförenings kassa för regleringsändamål.

Clearingkassan togs under budgetåret 1952/53 i anspråk för inlösen av

svenskt oljeväxtfrö med cirka 61 miljoner kronor, av vilket belopp cirka

33,5 miljoner kronor återbetalats under budgetåret 1953/54 och 5 miljoner

väntas inflyta, överskottet av rapsfrö har med anlitande av kassans tillgångar

nedskrivits till världsmarknadspriser. Motsvarande nedskrivning har

också gjorts för linfrö och linolja, såväl importerad som inhemsk vara, med

sammanlagt 5 miljoner kronor, varav 1 miljon åtgått för kvarvarande partier

av 1952 års skörd, 3,5 miljoner för 1953 års skörd och 0,5 miljoner för

lagret den 1 januari 1954 av importerat linfrö och importerad linolja. Övriga

statliga lager av fettråvaror beräknas för nedskrivning till världsmarknadspriser

taga 2,5 miljoner i anspråk. Värdet på beredskapslagren har vidare

nedskrivits med cirka 5 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor ingår i

redogörelsen för 1953/54 redovisade underskottet på olja av 1952 års skörd.

Här nedan lämnas en prognos för budgetåret 1954/55. Den är givetvis

mycket osäker. Beträffande de vegetabiliska oljorna av inhemsk odling har

jordbruksnämnden föreslagit att clearingkassan bibehålies under nästa budgetår.

Godkännes förslaget, kommer kassans tillgångar efter den 30 juni

1954 att tillföras belopp motsvarande skillnaden mellan clearingpris och

självkostnadspris för olja som förbrukas inom landet under 1954/55.

Prognos angående det ekonomiska resultatet av clearingförfarandet under

tiden den J/7 J954—30/6 1955.

Inkomstsida

Utgiftssida

Kronor

Kronor

Clearingkassan för fettvaror

45 000 000

Innestående medel........................................

överskott på svensk olja av 1954 års skörd................

25000 000

Oförutsedda utgifter (bl. a. för linfrö).....................

5000 000

i Netto....................................................

65 000 000 1

70000000

70 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

9* Bihang till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr 180.

Regleringen av fettvaror.

Redogörelse för clearingkassans för fettvaror verksamhet

den VT 1953—3% 1954.

Inkomstsida

Utgiftssida

Summa

Summa

»/i-31/» 1953

''/i—“/« 1954

Vt-81/is 1953

7i-so/« 1954

(Faktiska)

(Beräknade)

(Faktiska)

(Beräknade)

Inneslående medel den 1/i 1953 ...............

—

—

26 306 379: 97

—

—

—

A. Importerade fettvaror

1) Matnyttigt fett

Clearingavgifter......................

17343395:35

—

17343 395:35

—

—

—

Clearingbidrag.......................

—

—

—

857 392: 83

—

857 392: 83

Nedskrivning till världsmarknadspris per

den */» 1953 av valolja.............

—

—

—

2 966 090:18

—

2 966 090:18

Avveckling av kvarvarande lager per

den ''/« 1953 .......................

—

—

—

—

2 500 000: —

2 500 000: —

Diverse utgifter (prisskillnad på fett-

syror, svinn m. m.)................

—

—

—

885 794:93

—

885 794:93

2) Linolja

Clearingbidrag.......................

—

—

—

1 632 402:02

—

1 632 402:02

Avveckling av lager den l/i 1954......

—

—

—

—

500 000: —

500 000: —

B. Svenska olfeväxtprodukter

Svensk olja, utom linolja

överskott på 1951 års skörd..........

2 322 678: 61

1100 000: —

3 422 678:61

—

—

—

Underskott på 1952 års skörd.........

—

—

—

—

7 500000: —

7 500 000:-

Överskott på 1953 års skörd..........

—

12 000 000: —

12 000 000: —

—

—

—

Clearingbidrag vid export.............

—

—

—

5 821: 95

—

5 821: 95

Återbetalning av förskott till inlösen av

oljeväxtfrö.........................

33563 621:13

5000000: —

38563 621:13

—

—

—

Underskott vid export av kvarvarande

rapsfrö av 1952 års skörd.........

—

—

—

—

1000000: —

1000 000:-

Linolja..............................

2 710 283:18

—

2 710 283:18

2 563 621:13

4 500 000: —

7 063 621:13

C. Exportsmör

Återbetalning av kompensationsavgift..

419 401:58

—

419 401:58

—

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 129*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstsida

Utgiftssida

Summa

Summa

''/7—1»V» 1953

Vi-30/® 1954

V«—»Vn 1953

Vi-S0/s 1954

(Faktiska)

(Beräknade)

(Faktiska)

(Beräknade)

D. Margarin

Clearingavgifter......................

903 741: 43

—

903 741:43

—

—

—

Clearingbidrag vid export.............

—

—

—

927:60

—

927: 60

E. Diverse inkomster

Clearingavgifter för tvätt- och rengörings-

medel..............................

13 182: 20

25 000: —

38 182: 20

—

—

—

Clearingavgifter för kakaosmörersätt-

ning...............................

62 834: 32

—

62 834:32

—

—

—

Räntor..............................

533 988:14

500 000: —

1 033 988:14

—

—

_

Prisutjämningsavgifter per den 7® 1953

vid införandet av nytt regleringssystem

1883 510:99

4 500 000: —

6 383 510: 99

—

—

F. Prisreglerande åtgärder

Enl. Kungl. brev den 2/io 1953 ang. pris-

reglerande åtgärder i fråga om ost ..

—

—

—

1300 000: —

—

1300 000: —

Enl. Kungl. brev den 5/e 1953 ang. pris-

reglerande åtgärder på jordbrukets

område............................

—

—

—

—

37 600 000: —

37 600 000: —

59 756636:93

23 125 000: —

109188016:90

10212050:64

53 600000: —

63812050:64

Sammanfattning.

Innestående medel den ''/i 1953 .......................... 26 306 379: 97

Faktiska inkomster den 1/i—3l/is 1953 .................... 59 756 636:93

Beräknade inkomster den */i—S0/6 1954................... 23125 000: —

Summa 109188 016:90

Faktiska utgifter den 1h—81/i« 1953 ...................... 10 212 050:64

Beräknade utgifter den */i—80/« 1954 ..................... 53 600 000: —

Summa 63 812 050: 64

....... 45 375 966:26

Beräknade tillgångar den 30/c 1954

130* Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

131=*

Bilaga 7.

Till Statens jordbruksnämnd.

Sedan statens jordbruksnämnd överlämnat till Svenska spannmålsaktiebolaget

för yttrande ett inom en av nämnden utsedd kommitté, spannmålskommittén,

utarbetat förslag rörande brödsädsregleringens fortsatta utformning

får bolaget anföra följande.

Enär förslaget i sak innebär, att bolagets nuvarande verksamhet, bortsett

från förvaltningen av de på sin tid från statens lagerhus- och fryshusstyrelse

av bolaget övertagna statens lagerhus, helt skall övertagas av ett nytt

organ, bar bolaget ansett det lämpligt att i samband med sitt yttrande över

kommittéförslaget även behandla de med övertagandet av bolagets verksamhet

åtminstone för den närmaste tiden förenade konsekvenserna. Bolagets

yttrande får därför även formen av regleringsskrivelse, avseende regleringsåret

1954/55, varvid det dock icke torde böra ankomma på bolaget att mer

ingående syssla med de med omhändertagandet av 1954 års skörd samman1- hängande förhållandena.

Vid 1953 års vårriksdag fattades det principiella beslutet, att fr. o. m.

1954 års skörd de kostnader för det allmänna, som vore förenade med avlastningen

av eventuella överskott av brödsäd och oljefrö, skulle belasta

jordbruket. Detta skulle åstadkommas därigenom, att jordbruket för en

så stor produktion av ifrågavarande varor, som svarade mot förbrukningen

inom landet, skulle tillförsäkras vissa garantipriser men att dessa garantipriser

vid en produktion större än inlandskonsumtionen skulle minskas

med vissa belopp, därest förlust uppstode vid export. Storleken av dessa

belopp skulle avvägas så, att eventuella exportkostnader bleve täckta genom

att regleringsverksamheten tillfördes medel i form av förmalnings- resp.

clearingavgifter i erforderlig utsträckning. Detta förfarande skiljer sig icke

mycket från de anordningar, vilka voro gällande i fråga om brödsädsregleringen

under senare delen av 1930-talet. Då avvägdes nämligen brödsädspriserna

med hänsyn till skördarnas storlek, och kostnaderna för brödsädsregleringen

skulle täckas genom de förmalningsavgifter, som då uttogos. I

sak nytt är emellertid, att 1953 års beslut innebär, att jordbruket på sätt

ovan antytts under alla förhållanden skall bära kostnaderna för avlastandet

av eventuella överskott, även om på grund av rikliga skördar och svaga utlandspriser

de verkliga priser jordbruket erhåller bliva mycket låga.

Spannmålskommitténs förslag.

Inledningsvis har kommittén redogjort för det förslag rörande den fortsatta

brödsädsreglcringen, som jordbruksnämnden underställt Kungl. Maj:t

våren 1953, och vilket förslag sedermera godkänts av riksdagen. För huvudprincipen

i detta förslag har bolaget redan redogjort. Här må endast tilläggas,

alt nämnden i sammanhanget framhöll, att liksom tidigare skett i fråga

om ägg samt kött och fläsk, avsågcs att bilda ett särskilt organ för export

av brödsäd. Förluster vid exporten skulle täckas med medel från förmalmingsavgifterna.

Jämväl kostnaderna för export av oljefrö skulle täckas på

likartat sätt eller genom att tillräcklig del av de av Kungl. Maj:t garanterade

opaginerad Kontrollera mot PDF

132*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

priserna skulle innehållas av Föreningen Sveriges Oljeväxtintressenter för

att täcka exportkostnaderna.

Då spannmålskoinmittén övervägt formerna för det exportorgan, som

skulle handhava brödsädsexporten, har kommittén funnit, att det icke kan

vara lämpligt att på brödsädsområdet ha ett exportorgan och vid sidan

därav ett organ, som handhade regleringsverksamheten inom landet samt

beredskapslagringen av brödsäd. Kommittén har vidare ansett, att exporten

av oljefrö borde åvila samma organ, som handhar brödsädsexporten. I dessa

hänseenden delar bolaget kommitténs mening. Däremot är bolaget tveksamt,

huruvida tillräckliga skäl — även om de kunna synas ganska starka — föreligga

för att såsom kommittén föreslagit överföra regleringsverksamheten

till ett helt nytt organ, en ekonomisk förening, i stället för att bibehålla

spannmålsbolaget som reglerings- och exportorgan. Bolaget förstår till fullo

de skäl, som kommitterade anfört, men skulle, som ovan antytts, det läget

uppkomma, att staten ånyo helt eller delvis kan tvingas påtaga sig exportkostnaderna,

då är huvudprincipen beträffande brödsädsregleringen bruten,

och skälen för att bilda ett nytt organ bortfallna. Hur det kan komma att

gestalta sig i detta avseende torde sannolikt komma att visa sig redan under

de närmaste åren. Utgår man ifrån att inom överskådlig tid brödsädsregleringen

skall finansieras såsom 1953 års riksdags principbeslut innebär, kan

bolaget för sin del ansluta sig till det av kommitterade framlagda förslaget.

Bolaget är vidare av den uppfattningen, att beträffande oljefrö endast en

rationell lösning finnes, nämligen att upplösa föreningen Sveriges Oljeväxtintressenter

och överföra så snart lämpligen ske kan dess verksamhet antingen

till det av kommittén förordade organet eller till ett eventuellt fortblivande

spannmålsbolag, varigenom regleringskostnaderna skulle nedbringas

och större likformighet erhållas. Dessutom vill bolaget i detta sammanhang

understryka vad kommitterade uttalat rörande spannmålsbolagets

nuvarande personal. Enär det av kommittén föreslagna organet icke kan

anses innebära något annat än att detsamma skall fortsätta bolagets verksamhet,

lär det vara helt naturligt — helst som tillgången på för här ifrågavarande

verksamhet kvalificerad personal ej är alltför riklig — att bolagets

personal, i den mån så erfordras, övertages. Det torde härvid böra framhållas,

att en omfattande exportverksamhet, även om denna huvudsakligen

utövas av handelns olika organ, samt omhänderhavandet av reservlagren

av spannmål och fodermedel måste kräva kvalificerad personal. Däremot

bör den omläggning av brödsädsregleringen, som förutsatts, komma att

medföra en minskning av mer rutinbetonad personal. Om, såsom bolaget

föreslår, oljeväxtintressenternas verksamhet sammanslås med bolaget eller

det nya organet, medför detta givetvis en utökning av personalen i Stockholm,

men totalt kommer det att medföra en icke obetydlig nedskärning av

rutinpersonalen, bl. a. därför att den bättre kommer att kunna utnyttjas

genom att arbetet mera jämnt kan fördelas under olika årstider.

I fråga om komitténs förslag till medlemskap i det nya organet, som skulle

benämnas föreningen Svensk Spannmålshandel, rörande insatser, stadgeförslag

för organisationen o. s. v., har bolaget icke något att erinra. Däremot

vill bolaget beröra ett par andra av kommittén framförda förslag.

Det har av kommittén förutsatts, att den av spannmålsbolaget redovisade

skaderegleringsfonden, som den 31 augusti 1953 uppgick till 2 045 294 kronor

48 öre, skulle överflyttas till jordbruksnämnden för att användas för

mötande av eventuella förluster i samband med beredskapslagringen, bortsett

från ett belopp av 200 000 kronor, motsvarande vad som skulle vara

erforderligt för att möta förluster beträffande de spannmålslagerhus, som

fortfarande skulle vara i bolagets ägo. Bolaget delar icke denna uppfattning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

133*

ty den omständigheten, att staten står självrisk ifråga om staten tillhörig

fast eller lös egendom innebär, att eventuella förluster genom brand eller

annan skada skola täckas år från år som löpande utgifter. Denna bolagets

uppfattning står ock i full överensstämmelse med en inom statens sakrevision

utarbetad promemoria, som den 9 november 1953 med vissa förslag angående

försäkring i statens verksamhet överlämnats till Kungl. Maj :t. Fonden

bör därför vid bolagets upphörande upplösas och avräknas mot bolagets

kostnader. Vad vidare angår tidigare statens lagerhus- och fryshusstyrelse

tillhöriga lagerhusen, som bolaget på sin tid övertog, har det en

gång ifrågasatts, huruvida det icke vore lämpligast försälja dessa lagerhus,

som enligt nuvarande förhållanden äro omoderna och jämförelsevis

kostsamma att underhålla. Statsmakterna ansågo emellertid, att desamma

borde bibehållas i statlig ägo genom att övertagas av bolaget. Det kan givetvis

alltjämt övervägas, huruvida icke dessa lagerhus borde avvecklas. För

sådant fall får det dock ej bortses från de förpliktelser staten genom bolaget

ansåg sig böra påtaga sig mot en del av vid lagerhusen anställd personal.

För närvarande äro lagerhusen med tillhörande extramagasin vid fyra av

dem samt med befintliga inventarier värda ungefär det dubbla av deras bokförda

värde. De äro dessutom väl försedda med inventarier, ha fått modern

torkningsutrustning och blivit väl underhållna. Det kan vidare vara av betydelse

för det allmänna att inneha vissa lagerlokaler för att därigenom

kunna följa och kontrollera lagrings- och torkningskostnader in. m. Överlämnas

regleringsverksamheten och beredskapslagerhållningen m. in. till

ett privat företag, kan det för övrigt vara än mer av behovet påkallat att vid

sidan av detta privata ha ett statsägt företag, som bör och kan erbjuda

konkurrens på området. Bolaget vill därför för sitt vidkommande tillstyrka

kommitténs förslag i detta hänseende. Enligt bolagets mening kan det vidare

ur olika synpunkter och icke minst ur beredskapssynpunkt vara välbetänkt,

att staten med det företag, som skall förvalta lagerhusen, träffar

sådant avtal, att till bolaget vid behov kunna hänföras uppgifter av olika

slag ifråga om spannmålsregleringen, reservlagerhållningen och därmed

sammanhängande problem. Det kan ock visa sig lämpligt, att beträffande

beredskapslagringen av brödsäd och fodermedel viss del av denna enligt

avtal med jordbruksnämnden överlåtes på det organ, som handhar de statliga

lagerhusen.

Enär spannmålsbolagets verksamhet först successivt kan avvecklas och

bolaget därför kan komma att, ehuru i småningom minskad omfattning,

fortgå under konsumtionsåret 1954/55, torde det cj för närvarande vara

erforderligt att framlägga något mer detaljerat förslag rörande det ifrågasatta

nya företaget, dess bolagsordning, aktiekapital, avtalsförhållanden

in. m.

Bolaget övergår härefter till de förslag rörande de fortsatta regleringsåtgärderna,

som kunna anses böra ankomma på bolaget att avgiva. Enär för

övrigt frågan om bolagets avveckling ännu cj varit föremål för statsmakternas

ställningstagande, torde det ligga närmast till hands, att bolaget framlägger

förslag rörande den verksamhet, som alltjämt är avsedd att bekostas

av statsmedel, d. v. s. i första hand lagringsverksainheten. Dessutom har

bolaget ansett sig böra företaga de beräkningar, som synas möjliga, över

kostnaderna för avvecklingen av alltjämt förefintliga brödsädsöverskott

in. in. Även regleringsåtgärdernas närmare utformning anser sig bolaget i

detta sammanhang böra beröra. Först vill bolaget dock lämna en kortfattad

översikt över verksamheten under nu löpande konsumtionsår, liksom ock

beskriva de marknadsförhållanden, som varit rådande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

134*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Allmän översikt.

Brödsädsregleringen är under nu löpande konsumtionsår utformad på

samma sätt som under närmast föregående. Detta innebär, att jordbrukarna

för kvarngill brödsäd äro tillförsäkrade vissa under konsumtionsåret

successivt stigande lägsta priser, samtidigt som kvarnindustrin är garanterad

erhålla vete och råg till vissa högsta priser. För garantierna ifråga

ansvarar spannmålsbolaget, som med handeln och industrin träffat avtal,

innebärande skyldighet, dels för bolaget att från jordbrukare inköpa hembjuden

spannmål, dels ock för handeln att till bolaget eller av bolaget anvisad

köpare försälja spannmål. Samtidigt innebär avtalet skyldighet för

bolaget att vid viss tidpunkt inköpa all till bolaget hembjuden brödsäd.

Ifråga om fodersäd har handeln varit helt fri, och vidare har handeln med

oljekraftfoder och kli helt frigivits, även om jordbruksnämnden föreskrivit

vissa regler ifråga om handeln med oljekraftfoder. Beträffande oljekraftfodret

har frigivningen av handeln av olika skäl ej förlöpt helt friktionsfritt.

Anledningen härtill har bl. a. varit vissa svårigheter för handeln att med

hänsyn till den korta tid, som stått till buds, anpassa sig efter de nya förhållandena.

Regleringsanordningarna ifråga om såväl brödsäd som fodersäd

och övriga fodermedel torde dock i stort sett ha fungerat tillfredsställande.

Under år 1953 har läget på den internationella spannmålsmarknaden i

väsentlig grad förändrats. Korea-kriget åstadkom på sin tid en skärpning

av det allmänna prisläget, och ett par års mycket svaga spannmålsskördar

i Argentina bidrogo till att priserna på såväl brödsäd som fodersäd koinmo

att ligga på en mycket hög nivå. Vid årsskiftet 1952/53 fick Argentina

ganska goda spannmålsskördar, samtidigt som Argentina i ekonomiskt hänseende

befann sig i ett sådant läge, att export av spannmål och fodersäd

ansågs nödvändig till praktiskt taget »vilka priser som helst. År 1953 erhöllo

vidare USA, Kanada och större delen av Västeuropa samt Turkiet in. fl.

länder rikliga spannmålsskördar. I slutet av 1952 och början av 1953 fanns

det icke någon annan anledning att oroa sig över de inom landet befintliga

brödsädslagren samt de på grund av de två sista årens dåliga skörderesultat

utifrån inköpta myckenheterna brödsäd än att de för 1952 års brödsädsskörd

fastställda priserna marknadsmässigt voro relativt höga i förhållande till

utlandspriserna. Ganska tidigt under år 1953 började spannmålspriserna på

grund av nyss nämnda förhållanden utomlands att falla, framför allt på

andra än dollarmarknaderna, och sådana länder som Argentina, Turkiet,

Frankrike samt även Ryssland började tillämpa mycket låga priser. Priset

på argentinskt vete eif svensk hamn sjönk sålunda från i början av år 1953

till i januari 1954 från 61 till 40 kronor per deciton samt priset på argentinsk

råg från 46 till 24 kronor per deciton. Till ännu lägre pris än 40 kronor

per deciton har turkiskt och framför allt franskt vete under senare tid

försålts. Prisfallet utomlands har varit så stort, att exportvärdet av brödsäd

för en kvantitet svarande mot överskottet av 1953 års skörd, cirka

360 000 ton, från i början av 1953 till i början av 1954 sjunkit med i runt

tal 75 miljoner kronor. Det är under sådana omständigheter förklarligt, att

kostnaderna för brödsädsöverskottens avlastning blivit och alltjämt komma

att bli betydande. Det finns nämligen icke någon anledning att tro, att

brödsädspriserna utomlands skola komma att stiga under de närmaste åren,

såvida icke alldeles särskilda omständigheter komma att inträffa. Ett undantag

i detta hänseende torde kunna gälla rågpriserna, vilka ur alla synpunkter

äro onormalt låga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

135*

Marknadsöversikt.

Under de första efterkrigsåren karakteriserades läget på den internationella

marknaden för spannmål och fodermedel av en stor efterfrågan, som

icke helt kunde tillgodoses av befintliga tillgångar. Priserna stego starkt

fram till början av 1948, då en förbättring av produktionsförhållandena ledde

till en omsvängning. Den prissänkning, som därefter följde, varade i nära

två år. På hösten 1949 gav valutadevalveringen signalen till en ny prisstegring,

som sedan förstärktes till följd av dåligt skördeutfall i vissa spannmålsexporterande

länder samt framför allt av den under sommaren 1950

inträffade Korea-krisen. Prisutvecklingen i inflationistisk riktning framträdde

starkast under förra hälften av år 1951. Därefter skedde en uppbromsning

av prisstegringarna, närmast föranledd av en minskad efterfrågan,

sedan behovet av att i det tillspetsade politiska läget äga goda reserver

blivit täckt. Återhållsamheten i efterfrågan ledde i början av 1952

till en omsvängning i prisrörelsen. Nedgången var dock tämligen måttlig,

och hela året 1952 karakteriserades av ett tämligen stabilt prisläge. Under

1953 har, såsom redan framhållits, spannmålspriserna fallit under trycket

av de rikliga tillgångarna. .

I nedanstående sammanställning redovisas övergångslagren av vete i de

största spannmålsexporterande länderna den 1 augusti 1953 samt till jämförelse

den 1 augusti 1952 och genomsnittet åren 1948—1952.

övergångslager av vete den 1 augusti

i 1 000 ton

1953

1952

Medeltal

1948—1952

USA..........

............'' 15 210

6 910

8 590

Canada ........

............ 9 610

5 800

3 760

Argentina......

Australien ----

............ 3 090

............ 980

980

660

1620

Summa 28 890

13 690

14 630

För de tre första av ovanstående länder äro övergångslagren den 1 augusti

1953 de största under efterkrigstiden. Som framgår av sammanställningen

är summan av lagren för samtliga fyra exportländer dubbelt sa stor som

medeltalet under åren 1948—1952.

1953 års skörd av vete i dessa länder var visserligen mindre än 1952 års

men översteg totalt sett genomsnittet.

En jämförelse mellan veteskördarna olika år följer här nedan.

Skörd av vete i i 000 ton

1953

1952

1948/1952

USA..........

............ 31650

35 150

31 340

Canada ........

............ 16 710

18 720

13 400

Argentina......

Australien......

............ 6100

............ 4 720

7 800

5 250

5 200

5140

Summa 59180

66 920

55 080

Av ovanstående ur »Corn Trade News» hämtade uppgifter beträffande

överskottslager och skörd framgår att de totala tillgångarna för 1953 uppgå

till 88 miljoner ton mot 81 miljoner ton närmast föregående år. Härtill

kommer att även andra exportländer redovisa betydande tillgångar. Sålun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

136*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Priser å spannmål och fodermedel i kronor per deciton

eif svensk hamn.

1952

19 5 3

1954

Brödsäd.

sept.

okt.—

dec.

jan.—

mars

april

—juni

juli—

sept.

okt.—

dec.

jan.

Vete.

USA .....................

''43: —

144: —

*44: —

143: —

■44: —

>43: —

_

*53: —

»55: —

>54:-

253: —

2 48: —

2 50: —

—

Argentina................

—

—

61: —

—

44: —

41: —

40: —

Hd g.

USA ....................

50: —

47: —

45: —

33: —

—

—

—

Kanada ..................

—

—

—

—

29: —

—

—

Polen ....................

—

—

—

—

—

—

—

Argentina ................

—

—

46: —

36: —

28: —

26: —

24:-

Australien................

—

48: —

43: —

—

—

—

—■

Fodersäd.

Havre.

Kanada..................

—

41: —

37:-

—

—

_

_

Australien................

42: —

36: —

31: —

34: —

—

—

—

Argentina ................

—

—

36: —

35: —

30: —

27: —

26:-

Korn.

USA ....................

43: —

43: —

40:-

40: —

38: —

32: —

_

Kanada ..................

42: —

43: —

40:-

39: —

—

—

_

Nordafrika................

46: —

45:-

—

34: —

—

28: —

_

Irak......................

45:-

44: —

38: —

34:-

30: —

29: —

28: —

Argentina................

—

—

—

48: —

30: —

30:-

29:-

Majs.

USA ....................

43:-

42: —

41: —

41: —

40: —

39: —

39; —

Argentina................

—

—

50: —

47: —

42: —

41: —

41:- |

Burma ..................

—

48: —

—

—

—

—

Australien................

51: —

50;-

44: —

42: —

—

—

—

Oljekraftfoder.

Bomullsfrökakor.

48;-

Turkiet ..................

48: —

46: —

40: —

40: —

41: —

42:-

Argentina................

—

—

—

—

—

40: —

—

Burma ..................

—

—

44:-

44: —

—

—

—

Pakistan..................

—

46: —

44:-

44: —

42: —

—

—

Solroskakor.

Turkiet ..................

46: —

46: —

43:-

—

—

46: —

—

Uruguay..................

46: —

49: —

45:-

44: —

44:-

48: —

47: —

Argentina................

—

—

—

46: —

45: —

47:-

47: —

Jordnötskakor.

Dakar....................

—

55: —

54: —

53: —

—

51: —

52: —

Nigeria ..................

55: —

54:-

53:-

53: —

54: —

53: —

—

Belgiska Kongo ..........

—

54: —

52: —

—

54: —

54: —

—

Uruguay..................

—

56: —

54: —

56: —

55: —

55: —

—

Burma ..................

54: —

53: —

49: —

53: —

54: —

53: —

—

Linfrökakor.

Turkiet ..................

53:-

52: —

Öl: —

51: —

—

—

—

Uruguay..................

55: —

53:-

50:-

49: —

50: —

49: —

49: —

Argentina................

—

—

—

Öl: —

50: —

49: —

49:-

Irak......................

—

—

—

—

—

—

—

Koprakakor.

Ceylon....................

—

55:-

56: —

46: —

—

—

—

Siarn ....................

43: —

43: —

45: —

—

46: —

—

—

Java ....................

44: —

44: —

—

—

47: —

45: —

—

Filippinerna..............

—

—

—

—

—

—

—

Indonesien................

—

—

45: —

46: —

46: —

45: —

—

Vetekli.

Turkiet ..................

39: —

39: —

39:-

35: —

—

—

—

Nordafrika................

—

39:-

37:-

—

—

—

—

Argentina................

—

48: —

39: —

36:-

35:-

29: —

28: —

1 Inom internationella veteavtalet.

2 Utom internationella veteavtalet (nominellt pris).

opaginerad Kontrollera mot PDF

137*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

da räknar Turkiet med ett överskott på 3 miljoner ton och Frankrike ett på

1 miljon ton vete innevarande år.

För de större produktionsområdena, innefattande Nordamerika, Argentina,

Australien, Ryssland, Donauländerna, Turkiet och Frankrike uppskattas

överskotten, d. v. s. vete för export och övergångslager, för skördeåret

1953/54 till 63 miljoner ton mot 54 miljoner ton skördeåret 1952/53.

Hur mycket som härav samt av de överskott, som redovisas av de mindre

exportländerna, såsom Sverige, Syrien och Nordafrika, kommer att exporteras

under året är icke lätt att förutse. Enligt en prognos i Corn Trade

News, baserad på de omedelbara behoven hos importländerna, räknar man

med en världshandel med vete på 22 miljoner ton mot 25 miljoner ton föregående

år. De stora veteproducerande länderna komma därför sannolikt

att vid ingången till kommande skördeår inneha betydande övergångslager.

Under 1953 träffades avtal om förnyelse av det internationella veteavtalet

(IWA), vilket emellertid ännu icke ratificerats av samtliga medlemsstater.

Enligt det nya avtalet skall maximipriset utgöra 205 cents per bushel

(39 kr/dt) samt minimipriset 155 cents per bushel (29: 50 kr/dt). Motsvarande

priser i föregående avtal voro 180 och 120 cents per bushel (34: 30

och 22: 80 kr/dt).

Priserna på fodersäd och vetekli ha även varit föremål för en betydande

prissänkning, under det att priserna på oljekraftfoder legat jämförelsevis

fasta.

Prisutvecklingen fram till och med januari i år framgår av spannmålsbolaget

sammanställda prisuppgifter på spannmål och fodermedel å föregående

sida.

De fraktkostnader, som ingå i dessa priser, ha såsom framgår av nedanstående

sammanställning, varit tämligen stabila.

Fraktnoteringar, angivna i kronor/deciton

för tung spannmål till Sverige.

Från

Från

Från

USA

Australien

Argentina

1952 januari .........

......... 10

12

8

april ...........

......... 6

8

6

juli.............

......... 5

6

5

oktober .........

......... 5

9

5

1953 januari .........

......... 5

9

5

april ...........

......... 5

11

5

juli.............

......... 5

11

6

oktober.........

......... 4

9

6

1954 januari .........

......... 5

9

6

Brödsädsregleringens fortsatta utformning.

I fråga om brödsädsregleringens fortsatta utformning har spannmålskommittén

icke funnit det lämpligt att angiva genom vilka åtgärder det nya organet

bör lösa sina reglerande uppgifter på den inhemska marknaden. Kommittén

har förutsatt, att förhandlingar härom skola komma att föras mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation och att vid regleringsåtgärdernas

tillämpning och närmare utformning samråd skall ske

mellan föreningen och nämnden. Bolaget har icke något att erinra beträffande

vad sålunda uttalats. Emellertid anser sig bolaget likväl böra beröra

frågan om regleringsåtgärdernas närmare utformning, bland annat enär det

opaginerad Kontrollera mot PDF

138*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

torde få anses angeläget att vissa av de problem, som härvid måste övervägas,

underställas Kungl. Maj :t och riksdagen för avgörande. Bolaget vill

alltså anföra följande.

Enligt 1953 års riksdagsbeslut och i enlighet med vad tidigare anförts

skola jordbrukarna i fråga om vete och råg tillerkännas vissa garantipriser,

vilka priser skola reduceras med den förmalningsavgift, som kommer att

uttagas. Innebörden av denna garanti anser sig bolaget böra tolka så, att

jordbrukarna antingen såsom för närvarande tillerkännas vissa successivt

stigande priser, eller att man, såsom bolaget och en inom bolaget föregående

år arbetande kommitté föreslagit, övergår till ett rent inlösningsförfarande.

Då man inom bolaget föregående år diskuterade, vilken av dessa utvägar

som borde tillgripas, var man ense därom, att handeln lättare skulle kunna

fungera och att man kunde räkna med en friare spannmålsmarknad, om

man överginge till ett inlösningsförfarande. Å andra sidan ansåg man då

dels tillgångarna på brödsäd inom landet så stora, dels ock spänningen mellan

brödsäds- och fodersädspriserna så betydande, att man icke fann sig

böra förorda ett dylikt renodlat inlösningsförfarande, utan föreslog, att den

dittills tillämpade anordningen med successivt stigande priser skulle tilllämpas

även beträffande 1953 års skörd. Så blev ock Kungl. Maj :ts och riksdagens

beslut. Enligt bolagets mening föreligger det alltjämt en väl stark

spänning mellan brödsäds- och fodersädspriserna, men bolaget vill ändock

ifrågasätta, att man nu övergår till ett inlösningsförfarande^ vilket bör innebära,

att jordbrukarna på ett antal prisorter, förslagsvis de nu tillämpade,

den 1 juni 1955 erhålla vissa inlösningspriser, vilka böra vara så avvägda,

att vad jordbrukarna garanterats skall kunna upprätthållas. Som en konsekvens

härav måste följa rättighet även för handeln och industrin att vid

nämnda tidpunkt hembjuda innehavd spannmål, varvid liksom hittills priser

böra betalas, som med en viss marginal — förslagsvis 1 krona per deciton

—• överstiga de för jordbrukarna gällande inlösningspriserna. Visserligen

ifrågasattes föregående år, då inlösningsförfarandet diskuterades, att

man i stället för prisorter skulle tillämpa vissa prisområden. Bolaget anser

emellertid, att det framför allt ur handelns synpunkt och med tanke på de

överskott, som böra avlastas, ställer sig förmånligare att tillämpa prisorter,

belägna i kusthamnarna, såsom fallet är i fråga om de nuvarande

prisorterna.

Det synes ingalunda säkert, att spannmålsbolaget, innan 1954 års brödsädsskörd

börjar inbärgas, skall kunna hinna undanskaffa hela det befintliga

brödsädsöverskottet, även om betydande exportförsäljningar företagits

under nu löpande regleringsår. Bolaget vill i detta sammanhang i år

på nytt framhålla, att beredskapslagret lämpligen borde nedbringas till cirka

200 000 ton i stället för nuvarande 300 0Ö0 ton. Stora förutsättningar

föreligga för att 1954 års brödsädsskörd skall bli stor och att svårigheter

kunna komma att uppstå i samband med omhändertagandet av densamma.

Undanförsel till extrautrymmen även av den nya skörden, åtminstone temporärt,

måste ifrågakonnna, innan överskotten hinna avlastas. Enligt de nya

principerna beträffande brödsädsregleringen måste detta medföra, antingen

att handeln tillämpar så avpassade inköpspriser, att dess extra kostnader

bli täckta, eller också får man räkna med att dessa handelns extra kostnader

måste täckas av förmalningsavgifter. Till denna fråga anser sig bolaget

icke ha anledning att böra taga någon slutgiltig ställning. Antingen

skola dessa kostnader täckas geHom förmalningsavgiftsmedel, eller också

skola till jordbruket utbetalas priser, som i förhållande till inlösningspriserna

åtminstone tidvis äro jämförelsevis låga. Bolaget vill vidare påpeka,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

139*

att om under konsumtionsåret stödköp skulle komma i fråga, så torde en

dylik anordning nödvändigt kräva ersättning till handeln av avgiftsmedel,

ett förfarande som givetvis kommer att medföra ett ganska betydligt

merarbete för regleringsorganet.

Bolaget vill slutligen framhålla, hurusom sedan lång tid tillbaka utgått

fraktbidrag vid försäljningar av fodersäd och vissa fodermedel till norra

Sverige. Vid något tillfälle har det övervägts, huruvida icke det stöd, som på

detta sätt givits det norrländska jordbruket, lämpligen skulle kunna utgå i

annan form. Utan tvivel har anordningen i fråga mistat mycket av betydelse,

sedan skogsbruket i Norrland rationaliserats och hästarna i stor utsträckning

ersatts med traktorer. Bolaget har för sitt vidkommande icke något förslag

beträffande bidragets upprätthållande eller icke. Bolaget har emellertid i sina

kostnadsberäkningar medtagit detsamma såsom en utgiftspost. Bolaget vill

dock framhålla, att utbetalandet av ifrågavarande bidrag i allmänhet vållar

ett ganska stort extra arbete.

Beredskapslagret av brödsäd.

Enligt meddelade direktiv skall bolaget hålla ett beredskapslager av brödsäd

om 300 000 ton. Bolaget har redan antytt, att enligt bolagets uppfattning

detta beredskapslager numera borde kunna nedbringas till att omfatta

i varje fall icke mer än 200 000 ton, varav 150 000 ton vete och 50 000 ton

råg. Med hänsyn till de under senare år utvidgade brödsädsarealerna torde

en beredskap av denna storlek utgöra lika god reserv som vad 300 000 ton

gjorde, då brödsädsarealerna voro mindre. En avveckling av en tredjedel av

brödsädsreserven måste emellertid i nuvarande läge medföra extra kostnader

för bolaget, enär värdet av denna reserv i bolagets bokslut är upptaget

till för vete 44 kronor per deciton och för råg 39 kronor per deciton. En avveckling

av 100 000 ton skulle därför med nuvarande prisläge på utlandsmarknaden

komma att medföra ökade utgifter för bolaget på cirka 13 miljoner

kronor.

Spannmålsbolagets kostnader.

I skrivelse till Statens jordbruksnämnd den 14 mars 1953 beräknade bolaget

kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1952—31/8 1953 till 34 miljoner

kronor samt för verksamhetsåret 1/9 1953—31/8 1954 till 20 miljoner

kronor.

Därutöver redovisades en kostnad — nu fastställd till 7 600 566 kronor

20 öre — motsvarande visst merpris vid bolagets inköp av fodervaror från

Argentina och vilket belopp enligt beslut av 1953 års riksdag skulle inräknas

i bolagets kostnader för verksamhetsåret 1952/53.

I förutnämnda skrivelse framhöll bolaget vidare, att för täckande av kostnaderna

för verksamhetsåren 1951/52 och 1952/53 återstod av tidigare anvisade

medel 202 790 366 kronor 93 öre.

Enligt spannmålsbolagets bokslut uppgick underskottet för verksamhetsåret

1951/52 till 112 923 453 kronor 67 öre samt för verksamhetsåret 1952/

53 till 52 713 969 kronor 8 öre. Härtill kommer ovannämnda extra kostnad

på 7 600 566 kronor 20 öre.

Sedan kostnaderna blivit täckta t. o. in. verksamhetsåret 1952/53 återstå

sålunda av äldre anslag 29 552 377 kronor 98 öre.

Anledningen till att kostnaderna för verksamhetsåret 1952/53 så väsentligt

överstigit de ursprungligen beräknade är att de förutsättningar, från

vilka bolaget utgick vid sina beräkningar, i hög grad förändrats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Sålunda översteg det verkliga saluöverskottet av 1952 års skörd det beräknade

med omkring 100 000 ton, varjämte prisnivån å världsmarknaden, såsom

tidigare framhållits, kom att betydligt understiga den, med vilken man

räknade vid vårkalkylens uppgörande.

De ändrade förutsättningarna komma även att medföra en betydande ökning

av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1953/54. Såvitt bolaget kan

bedöma med utgångspunkt från de förutsättningar, som gälla för dagen,

komma kostnaderna för detta verksamhetsår att uppgå till 97 miljoner kronor.

Då, såsom förut anförts, av äldre anslag återstå i runt tal 29 miljoner kronor,

erfordras sålunda för täckande av bolagets kostnader för verksamhetsåret

1953/54 ytterligare 68 miljoner kronor.

Efter framställning från jordbruksnämnden har Kungl. Maj :t i proposition

nr 2 till 1954 års riksdag hemställt, att detta belopp anvisas på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

För verksamhetsåret 1954/55 har bolaget räknat med en kostnad på 32

miljoner kronor för den del av här ifrågavarande regleringsverksamhet, som

är avsedd att bekostas av statsmedel. Därvid har bolaget utgått ifrån

1) att kostnaderna för avlastning av eventuella överskott av brödsäd icke

skola belasta staten;

2) att staten genom spannmålsbolaget eller annat organ svarar för upprätthållande

och omsättningen av ett beredskapslager på

a) 200 000 ton brödsäd

b) 15 000 » majs

c) 65 000 » oljekraftfoder;

3) att fraktbidrag vid försäljning av fodervaror till Norrland alltjämt skola

utgå.

I ovanstående belopp äro medräknade de kostnader, som beräknas uppstå

för nedbringande genom export av beredskapslagret av brödsäd.

I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget ett

reservationsanslag av 20 miljoner kronor till kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet för budgetåret 1954/55.

Med anledning av vad ovan anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget

hemställa, att Statens jordbruksnämnd vid avgivandet av förslag till Kungl.

Maj :t rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1954/55 beaktar de av bolaget i denna skrivelse framlagda synpunkterna

dels vad gäller spannmålskommitténs förslag till upprättande av

ett nytt export- och regleringsorgan, dels ifråga om regleringsåtgärdernas

utformning och beredskapslagerhållningen.

Vidare hemställer bolaget, att förslag framlägges om att medel anvisas

för täckande av kostnaderna för regleringsverksamheten i enlighet med beräkningarna

här ovan. I

I detta ärendes handläggning inom styrelsen hava deltagit ordföranden,

landshövding Hovgård, de ordinarie styrelseledamöterna herrar Näsgård,

Jansson, Abel Andersson och Christenson samt — såsom ersättare för herrar

Martin Andersson, Nordlander och Elofsson — suppleanterna herrar

Frödin, östen Ericson och Forsman. Närvarande hava jämväl varit suppleanterna

herrar Rehnby, Hagander och Rolf Anderson.

Stockholm den 16 februari 1954.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Ä. Hovgård.

Erik Carlsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

143*

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prlsindextal.

År och månad

Socialsty- relsens

allmänna

konsum- tionspris- index för

livsmedel

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

Kommerskollegii

partiprisindex för

£

*Oc

03

»-*

o»

O-

*0

o

r*

£

So

S

£

3 et>

O:

T

z

c* O:

«> VT

tf* O:

r

2.^1

Q, P:

P» tf*

tf Z

f ►

3 3-

a.s

£L

<

CO ^

3 SO

O fV

o* r

—

3 TJ

f g.

a O

g °*

eu rv

Qi

® et>

i

1935 ............

100,0

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102,4

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ............

105,9

no

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ............

109,6

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

105

1939 ............

112,9

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ............

126,8

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941............

150,6

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 ............

164,1

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ............

161,9

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ............

156,5

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 .............

155,1

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 .............

158,0

133

139

196

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 .............

163,4

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

157

1948 .............

175,8

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 .............

177,9

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1950 .............

181,2

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

1951 .............

212,4

217

189

286

175

241

264

247

252

262

272

195

1962 .............

239,6

270

215

304

189

250

311

307

292

286

294

222

1953 .............

242,4

283

220

296

189

257

353

274

296

294

283

210

1952 januari......

226,0

287

189

241

274

285

270

270

288

222

februari.....

227,8

298

189

241

280

302

274

273

288

226

mars........

231,6

230

197

306

189

241

287

314

285

275

287

226

april........

238,2

316

189

256

301

315

292

280

290

226

maj........

239,4

320

189

256

312

315

291

285

296

226

juni........

243,9

28i

220

318

189

250

334

317

295

297

301

226

juli.........

244,3

301

189

250

350

316

299

297

301

217

augusti.....

245,8

353

189

250

345

323

302

288

302

217

september...

246,4

28i

221

293

189

250

321

322

300

287

294

217

oktober.....

243,7

279

189

250

298

299

293

290

293

220

november .. .

244,7

285

189

256

304

291

299

291

296

219

december . ..

243,3

289

22 i

291

189

256

330

286

303

295

297

219

1953 januari.....

242,7

296

189

256

339

273

300

294

297

219

februari.....

241,9

304

189

256

342

265

297

295

296

222

mars........

243,1

288

22i

311

189

256

343

272

299

296

293

220

april........

243,0

312

189

256

349

271

296

296

288

219

maj........

243,8

313

189

258

356

271

297

298

288

218

juni........

243,3

288

220

310

189

258

361

270

297

302

287

206

juli.........

240,6

303

189

258

378

269

297

299

286

202

augusti.....

242,7

296

189

258

382

265

295

290

289

201

september...

243,4

280

220

274

189

258

365

276

295

288

274

201

oktober.....

241,8

275

189

258

346

283

293

287

268

203

november . . .

241,8

274

189

258

340

290

296

288

267

202

december . ..

240,3

275

219

283

189

258

340

287

295

289

266

201

1954 januari......

242,0

289

189

258

339

286

295

299

269

201

> Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — 8 Runmärkt mejerismör

fr. o. m. maj 1953. — 8 Fr. o. m. mars 1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

144*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 2. Priser i Sverige.

År och månad

Kronor

per 100 kilogram

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg1

Vete-

mjöl*

Råg-

sikt*

Mat-

ärter,

gula3

Mat-

potatis4

Fabriks-

potatis*

Socker-

betor*

Strö-

socker7

1934 .............

16,97

15,69

26,99

23,51

26,99

6,02

3,30

2,25

29,21

1935 .............

16,69

15,59

29,80

25,08

25,33

8,28

3,25

2,25

29,09

1936 .............

17,01

15,92

30,61

25,86

21,21

8,53

3,31

2,25

29,79

1937 .............

19,60

18,29

32,56

29,11

20,79

9,02

3,76

2,55

30,89

1938 ............

18,85

17,27

33,84

29,43

19,90

8,66

4,37

2,70

31,03

1939 ............

17,99

17,29

33,82

28,58

27,81

9,03

4,60

2,70

31,64

1940 ............

23,30

23,29

34,49

29,83

43,19

13,67

4,81

3,10

35,88

1941............

26,09

26,09

34,50

30,50

50,97

13,66

5,75

4,10

39,88

1942 ............

26,55

28,09

26,09

34,50

30,50

47,78

21,73

6,45

4,50

45,46

1943 ............

26,07

27,52

25,07

37,00

28,50

42,78

13,80

7,58

4,50

47,52

1944 ............

26,70

28,70

25,70

36,60

28,50

37,36

16,18

7,58

4,50

47,52

1945 ............

26,80

28,80

25,80

35,83

28,17

35,33

16,97,

7,65

4,65

47,52

1946 ............

26,59

28,70

26,04

38,61

31,66

36,08

17,87

7,83

4,65

47,52

1947 ............

27,47

30,06

27,47

43,00

36,17

39,08

18,64

8,02

5,00

60,04

1948 ............

28,99

32,90

28,99

48,27

40,86

43,85

17,49

8,77

5,30

62,44

1949 ............

30,01

35,01

30,01

49,42

42,80

44,82

16,48

9,33

5,30

63,27

1950 .............

30,85

34,94

30,39

48,14

43,07

47,28

22,05

9,27

5,55

64,53

1951.............

35,86

38,32

34,59

53,70

47,98

54,58

25,84

9,52

6,25

79,08

1952 .............

48,48

50,48

45,28

69,31

62,73

64,03

26,04

11,33

7,35

91,90

1953 .............

52,06

53,15

48,92

76,39

69,75

61,65

22,44

12,58

7,35

93,25

1952 januari.....

41,40

43,40

39,90

58,03

52,81

58,00

24,58

10,75

_

84,00

februari.....

41,70

43,70

40,20

58,03

52,81

—

25,00

11,00

—

84,00

mars........

42,00

44,00

40,50

58,03

52,81

—

25,00

11,00

—

88,84

april........

42,30

44,30

40,80

59,88

55,07

—

25,41

11,00

—

94,00

maj........

45,03

47,03

42,75

67,04

61,14

—

24,52

11,00

—

94,00

juni........

52,30

54,30

47,80

74,54

66,81

—

31,73

11,00

—

94,00

juli.........

52,60

54.6o

48,10

74,54

66,81

—

41,16

11,00

--

94,00

augusti.....

52,90

54,90

48,40

74,56

66,81

--

25,24

11,00

—

94,00

september.. .

53,25

55,25

48,75

74,54

66,81

65,00

22,00

11,00

—

94,00

oktober .....

53,70

55,70

49,20

77,52

70,31

65,25

21,54

12,25

7,35

94,00

november ...

54,15

56,15

49,65

77,52

70,31

65,75

22,71

12,50

7,35

94,00

december . ..

54,60

56,60

50,10

77,50

70,31

66,13

23,63

12,50

7,35

94,00

1953 januari.....

55,00

57,00

50,50

77,50

70,31

66,88

24,00

12,75

_

94,00

februari.....

55,30

57,30

50,80

77,50

70,31

67,00

24,00

13,00

--

94,00

mars........

55,60

57,60

51,10

77,85

70,66

—

23,46

13,00

—

94,00

april.......

55,90

57,90

51,40

77,95

70,77

—

22,77

13,00

—

94,00

maj........

56,20

58,20

51,70

78,00

70,81

-.

22,05

13,00

—

94,00

juni........

56,30

58,30

51,80

78,00

70,81

—

31,31

13,00

—

94,00

juli.........

56,3°

58,30

51,80

76,89

70,16

—

26,69

13,00

—

94,00

augusti.....

46,90

46,90

45,40

75,00

68,92

—

19,31

13,00

—

94,00

september...

47,25

47,25

45,75

74,50

68,56

59,00

18,00

13,00

—

94,00

oktober .....

47,70

47,70

46,20

74,50

68,56

59,00

18,73

11,25

7,35

91,00

november . . .

48,10

48,10

46,60

74,52

68,56

69,00

19,50

11,50

7,35

91,00

december ...

48,40

48,40

46,90

74,52

68,56

59,00

19,50

11,50

7,35

91,00

1954 januari.....

48,70

48,70

47,20

74,47

68,52

59,00

21,05

11,75

—

91,00

Anm. Uppgifter med medieval stil avser priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser har ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,

fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter). — * Prisuppgifter från kvarnar, grundpris

fritt kvarn. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. — * Medeltal av producentpriser

i mell. Sverige. — * Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. •—-5 Av staten fastställt

producentpris vid 17,5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. —- • Av staten fastställt grundpris

till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt med 1/160 av

grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandelsrabatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 2 (torts.). Priser i Sverige.

145*

År och månad

Kronor per 100

kilogram

Korn1

Havre,

vit1

Vallhö»

Höst-

säds-

halm*

Majs3

Vete-

kli3

Kraft- foder- bland- ning3

Linfrö-

mjöl3

Melass4

1934 .............i

12,71

11,83

7,47

2,50

13,01

11,76

15,10

17,31

8,25

1935 ...........i

13,13

12,15

7,22

2,35 !

15,51

12,85

17,33

17,90

8,67

1936 .............

13,75

12,77

6,27

2,42

15,93

13,70

18,23

18,03

9,40

1937 ............

18,22

15,58

6,37

3,40

16,33

14,38

19,11

19,24

9,61

1938 ............

15,81

13,62

5,97

3,04

16,83

13,90

19,45

20,43

10,00

1939 ............

14,55

13,03

6,43

2,81

18,61

13,39

21,41

22,32

10,27

1940 ............

22,71

20,41

14,57

5,12

18,50

16,89

23,50

24,00

11,38

1941............

24,90

22,40

20,90

6,70

23,71

16,50

25,13

24,00

12,94

1942 ............

24,50

20,75

15,30

5,48

25,33

16,78j

30,92

16,00

1943 ............

23,08

18,83

11,60

3,55

25,00

18,08

32,84

34,00

16,00

1944 ............

23,24

19,03

10,88

3,00

25,00

18,50

32,87

34,00

15,67

1945 ............

22,63

19,03

9,35

3,01

25,00

19,00

33,82

34,00

14,00

1946 ............

22,63

19,03

8,54

2,83

25,00

19,00

35,04

34,17

14,00

1947 ............

24,68

20,03

14,83

3,20

25,12

19,67

36,00

36,00

14,00

1948 ............

27,00

21,52

15,81

4,03

26,30

21,41

36,05

36,05

15,11

1949 ............

25,79

22,21

13,08

3,03

27,22

22,15

36,15

36,40

20,21

1950 ..........

25,09

23,42

11,33

3,13

29,01

25,49

38,98

40,61

21,88

1951 .............

33,47

31,90

13,41

5,06

34,74

32,55

47,67

53.35

27,00

1952 .............

35,99

33,87

15,11

5,61

43,44

37,10

50,35

56,42

33,13

1953 .............

30,96

28,06

13,76

5,25

48,14

36,90

51,09

57,19

32,72

19S2 januari.....

34,89

33,65

16,18

5,95

37,50

33,96

50,00

56,00

33,00

februari.....

34,84

33,38

16,28

6,00

37,88

34,30

50,00

56,00

33,00

34,92

33,13

16,22

5,88

38,50

34,48

50,00

56,00

33,00

36,10

33,67

16,25

5,83

38,62

35,58

50,14

56,20

33,OU

38,57

35,48

_

—

41,98

37,53

50,17

56,25

33,00

_

_

45,25

38,81

50,50

56,59

33,00

_

__

45,27

38,90

50,58

56,67

33,00

_

_.

_

—

46,85

38,96

50,58

56,67

33,00

september.. .

36,11

33,14

13,50

5,00

47,37

38,23

50,58

56,67

33,00

oktober .....

35,55

33,28

13,50

5,00

47,37

37,17

50,58

56,67

33,50

november ...

36,56

34,45

13,88

5,25

47,37

38,38

50,58

56,67

33,50

december . . .

36,38

34,66

15,03

6,00

47,37

38,95

50,50

56,67

33,50

1958 januari.....

36,40

34,59

15,06

6,13

I 47,37

39,54

50,50

56,67

34,17

februari.....

36,28

33,69

14,63

5,75

47,37

40,00

50,50

56,67

34,17

mars........

35,87

32,52

14,05

5,50

47,37

40,14

50,50

56,67

34,17

34,84

31,28

13,38

5,13

47,37

38,98

50,50

56,67

34,17

__

__

47,37

38,77

50,50

56,67

34,17

_

_

_

47,37

38,48

50,50

56,67

34,17

_

_

__

48,12

36,06

60,50

56,67

34,26

_

_

—

49,07

35,69

51,35

57,42

34,23

september. ..

25,79

22,67

—

—

49,26

34,39

52,22

57,91

33,12

oktober .....

25,92

22,86

13,17

4,75

48,81

33,61

52,06

57,96

28,61

november .. .

26,09

23,21

13,00

4,75

48,71

33,56

52,04

58,13

28,67

december . . .

26,49

23,62

13,00

4,75

49,45

33,62

51,94

58,13

28,75

1954 januari.....

27,11

24,52

13,00

4,75

50-13

33,72

51,92

i 58,13

28,75

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—

iuli 1949 av staten fastställda priser. — 3 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.

Sverige. — 3 Pris till förbrukare på kustorter. — 1 Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

10* llihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt. Nr ISO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

146*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

Öre per kilogram

; År och månad

Kon-

sum-

tions-

mjölk1

Smör,

svensk

riks-

note-

ring

Marga-

rin

Ost,

svecia3

Ägg3

!

Avräkningspriser6

Små-

grisar8

Mejeri-

mjolki

Hel-

fet

Halv-

fet*

j Stor- | bo-

j skap7

1

Större

kalv

kl. I

Mindre gTin

v, T kl- 1

i kl. I j

Får

(lamm)

kl. I

Häst

kl. I

i 1934...........

21,0

230

141

125

86

99

61

1935...........

21,0

223

135

131

94

114

94

137

83

no

112

1936...........

22,0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

124

1937...........

23,0

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938...........

24,0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939...........

25,0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940..........

16,5

27,2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941...........

20,7

30,0

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942...........

23,0

28,8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943...........

22,9

29,1

405

300

165

281

195

279

153

234

356

132

230

1944...........

23,1

29,2

405

293

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945..........

23,3

29,2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946...........

23,9

29,5

405

270

—

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947...........

25,7

32,6

455

286

—

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948...........

28,1

33,6

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949...........

28,5

33,6

486

269

—

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950...........

29,1

33,6

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1951...........

31,4

37,8

570

354

312

235

292

294

452

304

306

410

188

303

1952...........

*34,4

40,8

587

384

369

299

315

340

517

361

357

449

230

410 |

1953...........

40,8

“603

398

391

321

306

394

563

371

320

471

248

381 t

1952 januari . .

34,8

40,8

570

360

331

257

290

300

476

339

347

425

215

359

februari..

34,9

40,8

570

360

335

265

263

312

501

328

348

447

221

359

mars.....

»34,6

40,8

585

379

350

280

270

320

506

340

482

482

231

395

april.....

»34,6

40,8

600

400

365

295

270

328

529

348

350

502

235

484

maj.....

»34,1

40,8

596

396

365

295

270

333

506

348

350

492

234

483

juni.....

»33,3

40,8

585

385

365

295

298

346

502

349

385

469

234

469

juli......

»33,3

40,8

585

385

365

295

315

371

502

358

385

459

245

484

augusti . .

»33,5

40,8

585

385

372

302

351

370

502

358

385

452

258

475

september

■34,7

40,9

585

385

395

325

372

352

513

369

379

426

252

468

oktober ..

»35,5

40,8

585

385

395

325

375

337

518

374

335

389

216

354

november

*35,8

40,8

596

396

395

325

372

346

555

401

332

402

205

300

december.

»35,6

40,8

600

400

395

325

337

370

592

423

335

437

209

289

1963 januari . .

»35,6

40,8

600

400

395

325

297

380

573

395

326

438

222

300

februari..

»35,5

40,8

600

400

395

325

300

382

544

352

320

457

240

300

mars.....

»35,4

40,8

600

400

395

325

300

390

572

335

321

498

251

341

april.....

»35,1

40,8

600

400

385

315

272

394

572

336

323

504

258

392

maj.....

»34,2

40,8

“605

400

385

315

293

394

565

336

324

504

269

401

juni.....

»33,5

40,8

10605

400

385

315

300

3%

562

339

323

504

272

414 1

juli......

»33,7

40,8

10605

400

385

315

273

405

525

345

323

467

275

409 ''

augusti . .

»33,8

40,8

10605

400

385

315

342

407

511

359

317

450

255

405

september

»34,6

40,8

“605

400

395

325

350

404

535

391

313

450

254

421

oktober . .

»35,4

40,8

“605

400

395

325

350

392

569

420

311

432

245

405

november

»35,7

40,8

lo605

385

395

325

335

392

602

421

319

462

216

382

december.

40,8

“605

385

395

325

263

392

627

421

319

488

215

400

1954 januari . .

40,8

“605

385

395

325

250

389

627

402

318

490

232

O

o

1 Medelavräkningspris till producent för 3,5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av

4,5 öre/kg (2,0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.

Efterlikviderna har utgjort följande belopp i öre/kg: 0,31 år 1942, 0,40 år 1943, 0,41 år 1944,

0,55 åren 1945 och 1940, 0,63 år 1947, 0,59 år 1948, 0,82 år 1949, 0,62 år 1950, 0,85 år 1951 och 1,00

år 1952. För åren före 1942 saknas motsvarande uppgifter. — » Detaljpris i städer och tätorter. För

mjölk öre/I. — 3 Partipris. — ‘ Partipris på mager (27 + ) ost 1941—1944. — 5 Svensk äggnotering, pris

till producent i södra Sverige. Åren 1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — 3 Ovägda medeltal av

avräkningspriser till producenter vid större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. —

7 Ovägt medeltal av priser för kor kl. I och II. — 8 Ovägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv.

slakteriförbunds riksnotering för prima griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st. — 3 Exkl. leveranstillägg.

— 10 Runmärkt saltat smör. Under tiden 1 maj—26 nov. 1953 samt fr. o. m. 22 jan.

1954 50 öre lägre pris å omärkt smör. Under tiden 27 nov. 1953—21 jan. 1954 70 öre lägre pris.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

147*

Kronor per 100 kilogram Öre per liter

Handelsgödselmedel1 Drivmedel2

År och månad

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- kväve,

18 %

Ammo- nium - sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter3

Super- fosfat,

19—

20 %4

Thomas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1934 ...........

1

26,5

9,5

9,8

1935 ...........

17,75

16,50

17,25

16,00

15,75

7,64

7,40

11,04

27,0

9,5

9,8

1936 ..........

17,35

16,35

17,21

16,00

15 75

7,25

7 25

13 13

1

10 3

q fi

1937 ...........

17,13

16,20

16,88

16,00

15,25

7,20

7,20

12^73

25^2

11'',2

11,7

1938 ...........

17,58

16,88

16,98

16,00

15,75

7,38

6,95

12,64

26,0

11,2

12,2

1939 ...........

17,39

16,61

16,89

16,03

15,95

7,48

6,95

13,25

28,4

11,7

12,7

1940 ...........

19,16

17,30

20,48

16,87

16,75

10,69

8,40

15,69

51,6

18,1

20,6

1941...........

20,75

20,69

22,11

21,57

21,50

10,99

9,80

16,02

91,2

45,1

46,0

1942 ..........

21,00

21,53

23,53

22,97

22,31

13,47

12,32

17,96

106,5

85,0

85,0

1943 ...........

21,00

24,42

25,06

25,08

24,08

15,98

14,88

20,05

111,0

111,0

111,0

1944 ...........

21,00

24,28

25,06

25,08

24,08

15,56

14,76

20,00

102,0

102,0

102,0

1945 ...........

23,00

23,73

24,60

24,78

23,78

14,85

15,18

19,80

96,5

78,6

89,0

1946 ...........

19,00

22,63

22,45

23,38

20,39

13,48

14,27

19,86

40,9

14,5

15,5

1947 ...........

23,00

22,36

22,03

24,03

18,28

12,42

13,52

19,88

37,4

14,8

16,1

1948 ...........

23,00

22,61

24,23

26,50

19,28

12,37

13,39

20,27

61,3

17,9

18,3

1949 ...........

23,47

22,27

24,82

27,03

19,72

12,92

13,39

20,65

69,4

17,4

18,6

1950 ...........

27,38

21,74

24,44

27,00

19,72

13,18

13,35

20,13

72,8

19,8

22,0

1951............

35,89

23,18

29,35

30,76

15,50

15,42

18,77

55,6

23,1

24,7

1952............

41,40

25,23

35,05

36,41

31,72

17,19

16,67

17,60

56,2

23,2

25,5

1953 ...........

36,19

25,42

33,08

34,74

31,24

16,52

14,58

17,25

56,7

22,7

24,7

1952 januari . . .

42,10

24,80

34,35

36,35

31,15

17,25,

17,35

17,80

56,0

23,3

26,0

februari ...

42,70

25,65

35,05

36,80

31,85

17,75

17,85

18,40

56,0

23,0

25,0

mars......

42,70

25,65

35,05

36,80

31,85

17,75,

17,85

18,40

56,0

23,0

25,0

april......

42,70

25,65

35,60

37,35

32,40

17,90

18,40

18,40

56,0

23,0

25,0

maj......

42,70

25,65

35,60

37,35

32,40

17,90

18,40

18,40

57,0

23,5

26,0

juni......

42,70

25,65

35,00

—

32,40

116,60

216,85

216,85

57,0

23,5

26,0

juli.......

—

24,60

35,00

--

31,10

16,60

15,30

16,85

57,0

23,5

26,0

augusti . ..

—

24,60j

35,00

—

31,10

16,60

15,30

16,85

57,0

23,5

26,0

september.

—

24,60

35,00

—

31,10

16,60

15,30

16,85

56,9

23,5

26,0

oktober...

39,00

25,30

35,00

35,55

31,75

17,10

15,80

17,45

55,0

23,0

25,5

november .

39,00

25,30

35,00

35,55

31,75

17,10

15,80

17,45

55,0

23,0

25,5

december..

39,00

25,30

35,00

35,55

31,75

17,10

15,80

17,45

55,0

23,0

25,5

1953 januari . . .

39,00

25,30

35,00

35,55

31,75

17,10

15,80

17,45

55,0

23,0

25,5

februari ...

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

23,0

25,5

mars......

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

23,0

25,5

april......

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

22,7

24,9

maj......

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

22,5

24,5

juni......

37,40

26,00

30,85

36,40

32,60

15,60

13,20

16,50

55,3

22,5

24,5

juli.......

—

24,60

30,81

—

29,60

15,60

13,20

16,50

57,0

22,8

24,8

augusti . ..

—

24,60

30,85

—

29,60

15,60

13,20

16,50

58,0

22,8

24,8

september.

—

24,60

30,85

—

29,60

15,60

13,20

16,50

59,0

22,5

24,5

oktober...

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

59,0

22,5

24,4

november .

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

59,0

22,5

24,0

december. .

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

58,0

22,1

24,0

1954 januari . . .

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

58,0

22,0

24,0

1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktet. För chilesalpetcr fritt importhamn

fr. o. m. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt tidigare

kreditpris; fr. o. m. juni 1952 kontantpris. — 2 Pris till förbrukare i 0-zon (Stockholm och Göteborg

med omnejder, Malmöhus län). —■ 2 T. o. m. juni 1951 pris ä 15,5 %-ig vara, därefter 20,5 %-ig

vara. —- 4 .Juli 1942—juni 1946 15 %-ig superfosfat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Tab. 3. Jordbrukares leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. 11. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukares leveranser av1

Lager av vete2

Lager av råg*

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar''''

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

!

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

1934..............

!

!

86 771 I

143 361

42 239

47 328

1935..............

* * 1

90 656

121571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

1911..............

47 407

4 67 752

32 477

•49 386

1943..............

I

117 442

111 988

52 000 .

137 161

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351 500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

1948..............

308 718

199024

208 140

145 414

234 904

31175

120 563

1949..............

361 337

221 919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933

1950..............

343 203

240 041

171 595

139 035

305 542

38 811

100 004

1951..............

187 686

166 908

100 858

150 896

262 887

35 868

50 197

1952..............

351 946

215 729

208 309

149 914

536 309

45 330

139 923

1953..............

440182

398 278

242 634

143 191

604 151

50 428

214 533

1952 januari......

12 481

12 770

4 593

145 276

273 471

32 048

55 658

februari.....

5 261

6138

4 412

128 360

267 196

30150

58 657

mars........

2 799

4 305

2 365

107 663

234 505

27 873

62 465

april........

2 351

3 987

2 561

106 902

198 241

28 657

62 289

maj.........

967

1577

581

108 806

178 879

30 098

53114

juni.........

6 770

5 039

3 374

108 146

229 284

28 304

51926

juli..........

2 764

2 402

1207

106 158

257 202

26166

45 263

augusti......

2 016

2 306

3 875

83 052

234 527

32 508

45 026

september ...

5221 236

5 57 967

5142 115

136 261

453 168

50 594

138 894

oktober......

63 363

59 635

25 710

150 017

508 562

48 025

147 695

november .. ..

16 517

36 897

9188

151 728

528 004

47 468

140 004 |

december ....

15 421

22 706

8 328

149 914

536 309

45 330

139 923

1953 januari.......

19 311

21080

10 076

144 467

524829

44 567

! 133 629

februari .....

9 812

12 824

5 831

131 473

518 898

42 117

128 850

mars........

9 755

12 554

6100

131102

493 244

41131

119 351

april........

6 506

7 415

3 046

131 041

446 433

39 862

1 113 049

maj.........

12 671

9 272

5 322

131159

436302

38 933

112 188

juni.........

2 754

1967

915

113 198

419 538

36 482

114 958

juli..........

1480

9 571

900

112 086

392 994

36 294

110 299

augusti......

390

184

398

137 238

339 990

49 093

92 598

september . ..

s307 704

3 226 956

*181 067

163 085

700 554

51318

224 914

oktober .....

37 252

52 271

14 976

155 463

701 211

46 418

222 448

november ...

17 563

23 630

7 575

150 124

655 382

43 345

218 795

december ....

14 984

20 554

6 428

143 191

604151

50 428

1 214 533

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — 2 Lager av inhemsk och utländsk

spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkluderar leveranser av

ny skörd. —3 Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. —4 Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 5 Inkl. leveranser av

ny skörd under augusti.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180.

149*

Tab. 4. För målning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och r&g, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411 795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91 281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129 120

43 006

54 349

7 520

39105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

448 568

199 928

39 993

40

368

26 536

4 707

1942..............

251 917

178 481

57 775

86 044

13 330

45

3 007

1943..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

504 038

166 294

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

987

4 336

6163

1947..............

435 551

113 624

70 420

81 231

4 614

16 793

3557

1948..............

369 771

157 207

61123

132 468

34 883

13 484

219

1949..............

437 832

174 134

44 834

906

8 761

3197

104

1950..............

484 636

141 675

43 285

75 986

221

168 507

66 547

1951..............

522 355

139 455

33 673

208954

19 893

19 833

17 694

1952..............

498 383

144 981

35 899

334 830

50 600

62 129

32

1953..............

467 486

135 160

32 592

46 996

6

263 317

12 647

1962 januari......

36 095

12 033

3 444

22190

3 208

2

—

februari.....

48 249

12 099

3 258

21 697

8 702

--

—

mars........

42 966

12 758

3 517

4 463

12 324

5

—

april........

43 438

11918

3 233

6 370

2 990

0

—

maj.........

45 299

11572

2 709

31030

21187

—

0

juni.........

32143

10 435

3 398

37 910

—

—

—

juli..........

25 909

10 340

1385

56 457

2187

3 490

—

augusti......

40 237

12 349

2 529

34 672

—

33 716

—

september....

61 312

15 706

3 229

42 000

2

717

32

oktober......

52 769

13 611

3 657

44 158

—

5 091

—

november....

39362

11657

3 310

17 660

—

6 981

—

december ....

30 604

10 503

2 230

16 495

—

12117

—

1953 januari......

32110

10 828

2 730

7 480

—

15 981

2 593

februari.....

41 322

11571

3 046

925

—

408

2 528

mars........

43 691

11815

3 338

8 979

—

3 829

2 978

april........

31 976

9 502

2 428

276

—

17 761

—

maj.........

14 253

8 432

913

80

—

9 867

887

juni.........

35152

12 067

3 909

3190

—

25 808

2 076

juli..........

20 380

6 918

2151

4 400

—

26 235

8

augusti......

57 405

14 474

1504

471

4

34 899

36

september.. ..

56 489

13 408

3 569

19 570

2

29 842

15

oktober......

50113

13 208

3 596

—

—

40 934

3

november....

43 707

12 386

2 933

—

—

38 497

3

december .. ..

40 888

10 551

2 475

—

—

19 255

1521

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1953 samt månadssiffrorna preliminära.

> Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch

löncförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen

med 1,5 % för vete och 4 % för råg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

150*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt försäljning

av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-28?)

Försäljning

Socker

Sirap

Oljekraft-

foder

Vete- och

rågkli

Melass1

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1939..............

333 208

21783

305 500

6 796

1940..............

275 159

24 494

291 900

5 656

1941..............

252 172

19 570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

110 864

93 860

4 505

1943..............

240 404

20 579

275 500

10 637

122 427

122 914

24 317

1944.............

244 805

20 661

273 100

14 5%

164 228

130 938

52124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129 020

40092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23 016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 459

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176 337

174 380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 860

183 469

239 680

63319

1950..............

342129

26 010

294 804

106118

216 586

221 065

61751

1951..............

300 359

24523

309 328

66 356

145 336

216 218

76554

1952..............

299 637

23 986

275 968

65 073

149 519

196 011

60 706

1953..............

294 059

23 055

352 592

103 280

55 980

1962 januari......

29597

2 740

294 423

7 629

19 708

17 469

7 048

februari.....

24 724

1826

272 405

4124

12 324

20 618

3 074

mars........

25 730

2154

253 697

5 086

17 740

19 250

2 886

april........

18 833

1646

233 462

455

17 069

22 071

3122

maj.........

20 856

1540

210190

6107

7 720

21544

1239

juni.........

21241

1686

186 559

4 205

4137

10105

750

juli..........

26165

1593

163 887

12 430

3161

9 873

108

augusti......

39158

2 364

128 352

13 611

4 471

12 076

16

september....

30 374

1859

101 278

4326

9 356

17 280

27

oktober......

24 740

1872

135 335

2 518

16 842

15 702

9 012

november....

26 935

3 222

255 311

3134

15 926

14 449

25 801

december ....

11284

1484

275 968

1449

21 065

15 574

7 623

1953 januari......

22 015

2168

264 205

4 720

20 717

16 375

4 730

februari.....

16 963

1703

245 087

2 663

18140

22 479

2 245

mars........

24110

2 014

232 303

11765

19 218

14 660

2 600

april........

23 340

2 063

222 017

3 816

19 558

16 537

2 709

maj ........

23 830

1394

201 449

16 963

10 484

8 410

548

juni.........

18 760

1544

191 934

2 045

4 098

13 878

858

juli..........

28 064

1555

164 312

15 240

4 763

8 322

116

augusti......

31 542

1529

137 772

9 975

7 868

15 698

185

september....

33 360

1617

108 717

28169

2 9 838

13 286

141

oktober......

25 854

2 716

142 701

4 350

»38 750

12 745

5 697

november....

23 642

2146

260117

1040

19 421

december ....

22 579

2 606

352 592

2 479

16 730

1 För foderändamål. — 2 Avser endast spannmålsbolagets försäljning; övrig försäljning torde

ha varit av liten omfattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

151*

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa lodermedei, i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- 0.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934 ................

52 869

190128

8 234

51 574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43009

8 775

1936 ................

65109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65362

185 239

48607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

91326

141 933

7162

2 349

49 065

14025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ..............

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ...........

43032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 . .......

55351

137 016

628

5 226

5 887

-*

194?S

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

1946

35 091

90 575

10 187

10 890

85 557

90 941

1Q17

36 316

149860

9 749

16

40505

149 672

194^

51404

155 713

8 208

5 037

67 972

113 463

1Q4Q

81 703

87 148

7 561

535

116 288

96 527

iQ^n

88 279

131 769

11738

8 381

113 903

94320

iQfSI

100335

123 112

23 485

3187

89 246

127 442

1QR9

82 011

27 371

8 737

34 095

101 612

49000

1953 .................

68577

17 845

35 396

39 804

63 511

1952 januari.........

8 251

1139

655

4 779

1177

3 274

februari.........

5 575

1613

945

6 517

14 979

3 679

mars............

8 235

743

239

3379

41196

4 992

april...........

6 494

4383

1986

507

29 853

1961

maj............

7 492

3 480

819

177

13 581

9 236

juni............

6 012

195

564

188

1

8 470

juli............

5 372

10 355

210

21

86

4 058

augusti.........

4 622

2 389

283

53

1

6118

september......

7 726

239

310

2 650

739

4 657

oktober .........

8 769

542

909

6 486

—

385

november.......

5 963

674

1195

5 058

—

717

december.......

7 500

1368

624

4 266

—

1 452

1953 januari.........

7 051

1678

808

5 676

9

4 573

februari.........

6111

6 761

1557

4 982

0

5489

mars............

7 823

6 588

2 370

4140

4 360

14 919

april............

8 002

4 995

2 521

1576

4 702

5 501

maj............

4 871

6 335

2192

2 414

6 557

11466

juni............

6 540

13 279

1673

1142

228

14 528

juli............

4 790

9188

266

205

227

3 952

augusti.........

5 940

3 303

990

471

1405

1658

september......

7 451

965

1554

2 844

8 276

804

oktober.........

1664

1899

5 052

7 892

0

november.......

3 704

902

3 842

2 043

50

december.......

10117

1215

3 036

4146

570

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1953 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

152*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet

Därav

i Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498 378

1854 670

352 247

291 461

20130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20630

10 155

1936 ............

2 720166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2395153

494 367

316168

23524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18801

11985

1941............

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

776

25 168

1942 ............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

48

11397

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

_

30 141

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

_

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

—

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

_

46 880

1948 .............

3 361485

2 359 026

978 588

195 247

—

48 379

1949 ............

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

5 021

43 335

1950 .............

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

14336

32 748

1951..............

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

13 131

29 096

1952..............

3626 839

2 602 998

938 264

273 003

14 665

27 569

1953..............

3 661 584

2 600 536

957 620

290 781

16 665

26 236

1952 januari.....

265 087

180 968

77 264

21964

1124

2 374

februari.....

253 777

170 036

75 807

22 401

1212

2179

mars........

281 313

190 286

80 353

25 923

1455

2 388

april.......

305 087

215 393

80 013

24 448

1308

2 362

maj........

355 526

263 430

82 916

24 345

1253

2 492

juni........

387 889

307 636

73 240

21 200

1086

2 217

juli.........

369 242

286 054

75 427

22 306

1113

2 446

augusti.....

353 105

269 613

77 049

21933

1133

2 345

september...

310 781

228 856

79 316

19 385

973

2188

oktober .....

255 428

171 660

81473

20 434

1092

2 227

november ...

235 707

153 723

77 323

21858

1259

2130

december....

253897

165 343

78 083

26 806

1657

2 221

1953 januari.....

266 179

177 755

78 201

25 417

1468

2 272

februari.....

245 875

161 814

74 062

23 708

1384

1997

mars........

291 559

197 644

82 324

25 951

1482

2195

april........

320 510

227 486

80 277

26 743

1530

2 243

maj........

368 244

276 576

80 907

25 029

1373

2 252

juni........

387 132

299 236

81 463

22 674

1214

2 311

juli.........

367 909

282 623

76 938

23198

1249

2 322

augusti.....

362 461

276 189

79 289

22 548

1229

2 200

september.. .

311181

225 489

81 784

21069

1149

2113

oktober .....

263 306

174 648

83 467

23 355

1377

2181

november ...

231134

146 882

79352

22 337 ;

1345

2 015

december . ..

246 094

154 194

79 556

28 752 I

1865

2135

1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3-5 %

fetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

153*

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvfigning

per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fetthalt,

procent

Mejeri- leveran- törer,

antal1

Mjölk- invägningen

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934..............

3,42

62 509

31105

1935..............

3,43

63 452

31669

1936..............

3,45

67 168

37 759

1937..............

3,50

73 247

35 443

1938..............

3,52

80103

36 524

1939..............

3,53

83 735

43 653

1940..............

3,54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

3,55

220283

12 072

77 687

22 383

1942..............

3,59

229278

10 982

71926

14 991

1054

191

1943..............

3,56

236 860

12 041

79 263

21296

3 924

440

1944..............

3,58

245910

12 637

87 304

29924

3 485

546

1945..............

3,59

252 735

13 354

94 058

38102

7 083

756

1946..............

3,63

255 431

13 782

99 622

44412

8 412

1587

1947..............

3,64

253776

13 488

94954

47 690

7 248

3 358

1948..............

3,62

249 683

13 463

89 687

51695

7189

3 920

1949..............

3,65

251 999

14 601

98051

65 515

10 999

3 980

1950..............

3,70

255 935

16 288

108571

51 517

5 476

3 546

1951..............

3,73

253 341

16023

106 288

54 435

5 035

3 034

1952..............

3,75

247 870

14 632

93 585

59 975

8 565

4126

1953..............

3,75

244 236

14 992

97 892

54302

4 998

6 566

1952 januari......

3,73

247 244

1072

6 737

3832

586

134

februari.....

3,71

245 265

1034

6 383

3 575

372

213

mars........

3,70

246 938

1139

6 945

3 978

516

317

april........

3,67

246 816

1236

7 653

5 240

625

434

3,67

248 567

1430

8 854

6 609

794

539

juni.........

3,72

250 451

1548

9 833

8391

1123

628

juli..........

3,72

250029

1476

9 723

7053

1231

511

augusti......

3,75

249 305

1416

9 559

6 031

1216

366

september ...

3,81

248 803

1249

8 719

4 946

744

444

oktober......

3,88

247 048

1033

6 990

3 051

384

160

november....

3,87

245 334

960

6 011

3 035

383

163

december----

3,82

244 342

1039

6178

4 234

591

217

1953 januari ____

3,75

243 846

1091

6 590

4164

316

475

februari.....

3,72

242 635

1013

5 938

3 731

290

393

3,67

243 743

1196

7 059

4 423

413

526

3,64

243 899

1314

8168

5 090

328

907

3167

245 486

1500

9 977

5 801

116

1010

3,75

246 951

1567

11150

6 604

492

933

juli..........

3,73

245 578

1498

10 572

5 908

497

766

3,75

245 722

1475

10 321

5 610

846

689

september . . .

3,82

245 271

1268

8 900

4 415

434

458

oktober......

3,87

243 745

1080

7192

2 933

399

142

3,88

240 392

961

6 031

2 393

371

101

december .. ..

3,82

239 071

1029

5 994

3 230

496

166

1 Årssiffrorna är medeltal av månadssilfror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och

månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

154*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost

samt partihandelns inköp av svenska ägg, i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Bageri-

och

matolja1

Ost2

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg3

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

52 831

2 085

31 295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

33 395

1936 ............

48153

9180

56125

3 700

1232

35 864

1937 ............

49 098

10 198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51 534

11246

58

407

6 303

1523

39 423

27 670

1939 ............

54 319

12 274

51475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29 468

9 519

1064

1405

38 073

26658

1941............

76184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23500

18 960

i1942 ............

67 785

11519

34 631

5 374

0

1426

15 357

10 538

1943 ............

76 044

12 257

30 930

5 449

—

1306

19 788

11767

1944 ............

92 483

13 897

29126

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90345

13343

30 424

12 277

—

1541

33 681

22397

1946 .............

101 076

13 028

13 694

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

20 771

9 754

—

1577

49168

26 875

11948 .............

88 633

14 639

35 315

12 772

—

1684

54 321

31176

1949 .............

93 928

16 356

46 316

22 164

—

2 238

56 520

37 679

1950 .............

95100

17 317

54 950

25 831

—

2 761

53 036

42 845

1951..............

80 811

16 672

63 350

20 519

500

2 719

53 033

38 826

1952..............

82 133

16 841

70 593

21 777

1754

2 364

59 538

39431

1953 .............

83 453

16 927

69620

21 682

•1 087

52 753

38 715

1952 januari.....

6832

1285

5525

1618

414

233

4155

4 533

februari.....

6 556

1266

5 472

1669

195

209

3 610

3 383

mars........

6 719

1316

6 215

1991

141

225

4 443

3 345

april.......

6 452

1336

6104

1601

121

214

4 426

3109

maj........

7 011

1477

5 787

1845

68

237

4 901

3 899

juni........

6 366

1354

5 573

1744

58

172

5 983

3 305

juli.........

6 897

1529

5 388

2100

132

130

6 601

3 349

augusti.....

7 278

1542

5 475

1973

54

146

6 383

2 892

september...

7 216

1497

6 204

1929

65

211

4385

2 578

oktober .....

7121

1469

6 423

1953

96

190

4 503

2 435

november ...

6 428

1313

5 962

1843

136

227

4 552

2 789

december . ..

7 257

1457

6 465

1521

274

169

5 596

3 814

1953 januari.....

6 558

1320

5 589

1490

98

143

4 093

3 913

februari.....

6 026

1192

5 483

1593

79

140

3 433

3156

mars........

6 747

1315

6 429

1877

81

145

4 379

3 480

april........

6 685

1366

5 834

1828

68

199

4 084

3161

maj........

6 789

1442

6 003

996

45

303

4183

3 487

juni........

6 962

1405

5 079

1884

30

182

4 270

3 424

juli .........

7 439

1584

5 074

2 203

60

4 501

3 019

augusti.....

7 352

1536

5 531

2 144

40

5 243

2 783

september...

7190

1473

6 025

2 002

1 72

5191

2 716

oktober.....

7 343

1489

6 041

2 042

1 100

4 613

2 623

november . . .

6 671

1333

5 925

1882

1 145

4 704

2 889

december . ..

7 691

1472

6 607

1741

‘269

4 065

4 074

1 Inkl. import (stat. nr 262). — 2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för

export (stat. nr 69—70). — 3 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt

rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större

partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för

jämförbarhet med ransoneringstidens siffror. — ‘ Fr. o. in. sept. 1953 avser statistiken endast

konsumentförpackningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

155*

l''ab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, ägg samt export av

torrmjölk, i ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Torrmjölk

(stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

—

77

3095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23 535

2

146

1088

350

—

1187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

—

35

5 365

1939 ..........

4

26172

55

no

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9 833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

—

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

• -

1943 ..........

1

—

—

—

269

—

—

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

—

3612,

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4397

161

1947 ...........

1088

1

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

1948 ..........

3

1

0

1468

2 607

69

3113

1856

1

1949 ...........

4

1618

0

38

3 528

2 828

5 216

0

5 413

1950 ..........

_

14 368

—

2

1324

6 531

5 343

0

12 408

1951...........

1

26 406

—

5

1827

2 009

4041

0

8 980

1952 ...........

0

13039

—.

0

4 428

1839

6 851

0

8603

1953 ...........

0

13 469

2 897

5

2 621

4 694

4176

0

6 837

1952 januari ...

,

823

_

0

93

196

594

—

2 403

februari . .

_

425

—

—

23

140

287

—

964

mars......

_.

781

—

0

441

136

408

—

522

april......

0

928

—

0

311

45

179

—

119

maj......

_

460

0

0

616

194

608

0

517

juni......

_.

266

-.

—

152

54

624

—

269

juli......

_.

1144

—

—

22

121

638

—

501

augusti ...

—

2 357

—

—

13

360

1857

—

no

september.

—

1544

—

0

35

116

827

—

269

oktober ...

—

2 436

—

0

71

149

442

—

533

'' november.

—

841

_

—

545

155

211

—

1231

december .

—

1254

—

0

2106

173

176

—

1167

1953 januari ...

0

872

__

__

100

245

273

_

1890

februari...

_

531

—

—

20

311

170

—

757

mars......

0

779

—

0

361

222

257

—

298

april.....

1287

—

0

66

216

108

0

477

maj......

__

825

1710

0

23

376

in

0

125

juni......

_

797

1185

—

67

410

206

0

493

| juli......

_

100

1

—

98

580

266

0

409

augusti . . .

—

571

2

—

145

792

332

—

29

september.

0

687

—

0

258

451

530

—

274

oktober ...

0

1852

0

0

398

726

777

—

141

november .

2 076

0

0

677

190

849

—

766

december .

1 -

3 092

0

3

414

176

299

—

1177

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1953 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur in. in.

År och månad

Betäckta

suggori

Svea- och

Götaland

antal

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland

antal

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

258 295

407 182

253 759,5

1

1424 688

1935 ..................

264 271

4 240

274 675

414 141,5

287 700

1270 852,5

1936 ..................

284 044

4156

302 503

440 738

354 234

1324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413 007

1480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469,5

502 228,5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1608 873,5

1940 ..................

214 291

3 407

540 108

505 579,5

515 670

1 487 631

1941..................

192 403

2 876

550 661

401 003

506 747

1 049 460

1942 ..................

167 453

2 525

234 453,5

212 355,5

424 966

596 673,5

1943 ..................

190 672

2 511

283 994

221 920,5

588 012

719 183,5

1944 ..................

182 368

2 504

348 600

255 852,5

640 198,5

1064 267,5

1945 ..................

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627,5

960 948

1946 ...................

178 266

2 612

391 455,5

372 634

598 369

1053 842

1947 ...................

195 122

2 657

491 497

364 292,5

644 390,5

1 036 980

1948 ..................

202 596

2 762

342 351,5

300 409

634873

1158 104

1949 ...................

224595

3 060

353 190

341328,5

630 006,5

1535 682

1950 ..................

225 908

3163

366 248

401 681

546 603

1 825 144,5

1951...................

206 023

3 084

456060

401 959,5

550 009,5

1 813167

1952 ...................

225 958

3 044

432 248

370 170,5

545 934,5

1 912 615

1953 ...................

237 020

3149

394 561,5

357 958

473 656

2 063 491

1952 januari...........

19104

3 047

44 063,5

26 764

55 214,5

155 469

februari..........

17 503

3 029

34 895

23 935

44 373

130 205,5

mars..............

19 614

3 004

33 844

27 011

49 151,5

140 400

april..............

22 500

3 054

33 948

35 007

67 635,5

165 728,5

maj..............

22 288

3 070

35 347

39 459

53 224

148 527,5

juni..............

18 739

3 050

24 900,5

37 763,5

37 304

157 082

juli..............

16 899

3 044

30 363,5

42 741

40151,5

157 279 ;

augusti...........

16 622

3 039

36129

31 485

31169,5

144 319,5

september........

16 029

3 031

42 364.5

33 557,5

32 103,5

157 340

oktober ..........

16 962

3 029

44 591

29 812,5

44 963,5

202 379

november.........

19 324

3 036

38 954

20 466

43 871,5

161189,5

december.........

20374

3 092

32 631

22 169

46 772,5

193 055,5

1953 januari...........

20 294

3132

37 253,5

22 820

50 437

182 400

februari...........

17 448

3134

30 661

21763

42 412,5

177 713,5

mars..............

21 309

3142

34 509

31422

57 197

213 508,5

april.............

20431

3149

30 771

27 614

62 092

176 494

maj..............

20 202

3193

22 054,5

14 692

12 552,5

59 774,5

juni..............

18 407

3174

28808

50 298,5

35 333,5

203 553,5

juli..............

17171

3128

31 766,5

49 458,5

37 532,5

186 437

augusti...........

17110

3 090

37 269,5

36 922

26 250,5

168 786,5

september........

17 640

3101

36 397,5

31 409,5

29 327

156 153

oktober..........

19 715

3118

39 712,5

26 784

38 223,5

168 714

november.........

23 317

3180

36 389

21 436,5

39 207

189 315

december.........

23 976

3 244

28 969,5

23 338

43 091

180 641,5

Årssummorna för 1953 samt månadssummorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

157*

Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadstörda kvantiteter kött och

fläsk, i ton.

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin 1

1

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

''

32 300 i

10 500

118 200

2 700

11 000

263 400

1940

109 800

30 500

11 500

114 200

1700

13 600

281 300

1941

102 900

22 600

11 200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11 249

9 205 !

45 337

1623

6 540

119 926

1943

56 708

11780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1945

69 535

13 368

11794

83 296

3 412

9 869

191 274

1946

79379

19 592

12 598

91325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93 310

3 268

16 729

242 742

1948

69 355

15 461

13 068

101 056

2 533

11011

212 484

1949

73 885

17 890

13 091

132 257 i

2 369

13 446

252 938

1950

80 553

22 265

11492

147 224 i

2193

12 244

275 971

1951

100 007

22 782

11766

147 278

1952

13 163

296 948

1952

95 053

21039

11666

154 805

2 023

12 470

297 056

1953

87 658

20 505

10 213

157 203

1795

12 585

289 959

1947 1

21126

3 854

3 228

21124

231

4 063

53 626

2

18 160

5 352

3 978

25 627

346

3 566

57 029

3

24 153

5 904

2 983

19 954

1036

3294

57 324

4

>

33 661

3 930

3106

26 605

1655

5 806

74 763

1948 1

kv.

19 120

2 946

3 379

26 474

208

3062

55189

2

13 669

4195

3 970

27 733

298

1586

51 451

3

17 998

4 891

2 592

20 883

844

1784

48 992

4

>

18 568

3 429

3127

25 966

1183

4 579

56 852

1949 1

kv.

16 719

3 284

3 596

28 784

195

3104

55 682

2

>

15 559

4 840

3 836

35 038

302

2 491

62 066

3

20 007

5 244

2 581

30106

646

2 841

61425

4

>

21 600

4 522

3 078

38 329

1226

5 010

73 765

1950 1

kv.

18 202

4 251

2 907

37112

240

3 670

66 382

2

»

18 639

6 795

3 225

38 917

i 273

2 308

70 157

3

>

20 851

6 238

2 396

33 385

607

1856

65 333

4

>

22 861

4 981

2 964

37 810

1073

4 410

74 099

1951 1

kv.

21567

4 308

3 232

36 947

197

2 835

69 086

2

>

22 452

6 517

3 500

38 251

200

2 463

73383

3

>

22 950

6 541

2 245

33118

519

2116

67 489

4

>

33 038

5 416

2 789

38 962

1036

5 749

86 990

1952 1

kv.

24 658

4 229

3138

35 426

214

3 540

71205

2

>

20 723

6 016

3 419

39183

254

2 645

72 240

3

>

24 398

6 240

2 228

37 093

641

2 268

72 868

4

>

25 274

4 554

2 881

43103

914

4 017

80 743

1953 1

kv.

22 981

4 049

3 178

42 842

218

3 464

76 732

2

>

18 290

5 034

2 430

34 548

149

2 456

62 907

3

23 446

6 923

2 015

39 453

629

2 454

74 920

4

>

22 941

4 499

2 590

40 360

799

4 211

75 400

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar Inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942_juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Tab. 13. Import och export av nötkött och fläsk samt import av f&r- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

F 1 fl k

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

_

1943 ..................

4

—

0

—

4566

_

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

_

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5 628

0

503

1127

882

1

1949 ...................

10 066

1

221

1814

2183

229

1950 ..................

17 006

0

27

1447

5115

569

1951....................

11993

1693

—

998

3 270

411

1952....................

2 709

456

13

694

no

150

1953....................

10 658

—

1

1200

3 260

9 005

1952 januari...........

160

102

_

_

25

februari...........

—

10

—

0

—

11

mars..............

0

0

—

118

0

21

april.............

—

244

—

103

1

8

maj..............

95

85

—

88

—

15

juni..............

94

—

9

81

59

4

1 juli..............

204

9

5

152

Öl

10

augusti...........

1041

—

—

118

—

3

september........

406

—

—

35

—

—

oktober..........

374

—

—

—

—

6

november.........

190

6

—

—

0

17

december.........

145

—

—

0

—

31

1953 januari...........

182

_

_

0

0

427

februari...........

50

—

—

—

0

839

mars..............

1306

—

—

—

—

1473

april ..............

1122

—

—

177

0

780

maj..............

1051

—

—

236

0

744

juni..............

932

—

—

281

0

542

juli..............

636

—

—

227

—

1157

augusti...........

825

—

0

203

0

1352

september........

413

—

—

56

0

1387

oktober..........

838

—

—

—

10

263

november.........

1424

—

—

—

1422

36

december.........

1859

—

1

20 |

1827

5

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1953 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 159*

Innehållsförteckning.

Propositionen ....................................................... 1

Författningsförslag................................................... 3

Förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

Förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m.

Förordning om ändrad lydelse av 2, 10, 11 och 12 §§ förordningen den 5

juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för

råg och vete

Förordning om avgift å oljekraftfoder

Förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 397)

angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion

m. m.

Utdrag av statsrådsprotokollet den 9 april 1954 .......................... 12

Prissättningen för jordbrukets produkter för regleringsåret 1953/54 ......... 13

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1954/55 ...................................................... 16

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer om

prissättningen..................................................... 30

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret

1954/55 .......................................................... 39

Allmänna riktlinjer................................................. 39

Riksdagsbemyndiganden............................................. 56

Brödsädsregleringen................................................. 59

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel........................ 79

Potatisregleringen................................................... 82

Oljeväxtregl eringen.................................................. 89

Stödet åt lin- och hampodlingen..................................... 92

Regleringen av kött och fläsk m. m.................................. 95

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter................ 101

Fettvaruregleringen................................................. 111

Äggregleringen...................................................... 122

Prisstödet till ull................................................... 123

Konstgödselregleringen.............................................. 123

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1955 års skörd............ 124

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m................ 125

Vissa kostnader för spannmålsregleringen............................. 127

Sammanfattning av förslag beträffande jordbruksnämndens clearingkassor 128

Medelsbehovet för lagrings- och inlösningsverksamhet.................. 130

Vissa författningsändringar.......................................... 134

Anslagsäskanden.................................................... 136

Statens priskontrollnämnds yttrande.................................... 138

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan..................................... 142

opaginerad Kontrollera mot PDF

160*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Remissyttranden .................................................... 142

Departementschefen .................................................. 145

Hemställan.......................................................... 174

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område....................................................... 1*

2. PM angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område...... 12*

3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa för
nödenheter

för jordbrukets behov............................... 28*

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1952 .. 35*

5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader un
der

produktionsåren 1950/51—1953/54 jämte en förkalkyl för produktionsåret

1954/55 (jämte bilaga s. 124*)......................... 57*

6. PM angående prisclearingen av fettvaror........................... 128*

7. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till statens jordbruks
nämnd

angående regleringen av spannmål och fodermedel m. m..... 131*

Tabellbilaga........................................................ 143*

547136. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten