Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

20 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:184, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

1

Sr 184.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 19 november

191b (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.; given

Stockholms slott den 19 mars 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften; samt

2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 184.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3, 7, 8 och 9 §§ samt 10 § 2 mom., 24 §, 34 §

3 mom. och 47 § 6 mom. förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §■

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

1

2

4

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Kr.

ö.

Kr. | ö.

1

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Bevis om uppehållstillstånd för utlänning

tecknat å pass eller annan legitimations- handling:

för vistelse —--över tre må- nader ............................

12

12

12

12

> om bosättningstillstånd för utlänning

» om giltighet av bosättningstillstånd..

> om arbetstillstånd — —--— —

—

—

—

—

fr

tt

20

—

—

—

Redovisningshandling beträffande arvsmedel,

---svenskt sjöfolk.

Register, bestående av avtryckskort,

som rekvireras av vederbörande kommun

som eljest begäres: för varje påbörjat 10-tal

kort....................................

1

i

Resedokument för flykting;--—---

7 §•

Från stämpelavgift — — — kronan befriad.

Dessutom äro---och överförmyndare. 1

1 Senaste lydelse se beträffande 3 § 1952:318, beträffande 7 § 1953:357, beträffande 8 §

1952:318, beträffande 9 §, 10 § 2 mom., 34 § 3 mom. och 47 § 6 mom. 1921:394 samt beträffande

24 § 1947: 538.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18t.

3

Expedition, som----från stämpel.

Frihet från —---i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens till
lämpning,

vilka handläggas av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen;

i ärenden, som handläggas av riksförsäkringsanstalten eller försäk
ringsrådet;

i ärenden, som handläggas hos fiskevärderingsnämnd;---

förvärva jordbruksfastighet.

Konungen äger —--— utländska hamnar.

8 §•

Följande enskilda---nedan stadgas.

Förvärv av fast egendom i enlighet---fast egendom.

Förvärv av fast egendom genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag:

fångeshandling därå; lika med avhandling om Bgte av fast egendom.

Förvärv av fast egendom genom fusion enligt 174 § samma lag eller

96 § lagen om ekonomiska föreningar är från stämpel fritt.

Förvärv av fartyg (pråm) till värde av minst 6 000 kronor eller lott i sådant

fartyg genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag; lika med Byte av

fartyg (pråm).

Förvärv av fartyg genom fusion enligt 174 § samma lag eller 96 § lagen

om ekonomiska föreningar är från stämpel fritt.

Förvärv av fast egendom genom skifte---— fast egendom.

9 §•

Stämpel till ---slutat är.

Då lagfart sökes å fång, som skett genom inrop å exekutiv auktion eller

genom fusion eller skifte eller på grund av tillskott eller i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov

eller om avledning av vatten, skall dock stämpeln av lagfartssökanden ensam

gäldas. Vid förvärv av fartyg genom fusion eller skifte eller på grund av

tillskott skall förvärvaren ensam gälda stämpeln. Likaledes skall vid köp

av fartyg genom inrop å exekutiv auktion köparen ensam betala stämpeln.

10 §.

2. Vid köp---verkliga värde.

Vid byte av fartyg, vid förvärv av fartyg genom fusion eller skifte eller

på grund av tillskott samt vid köp av fartyg, där köpeskillingen icke kan

läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften beräknas

å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga, med

saken förtrogna män.

Vad sålunda---i fartyg.

24 §.

Beläggningsstämplar anbringas---limmade sidan.

Stämpel till avtryckskortregister skall åsättas särskild handling, med vilken

registret överlämnas till beställaren. Sådan handling skall innehålla

uppgift angående det antal kort registret omfattar.

34 §.

3. Vad i mom. 1 och 2 är stadgat beträffande köp av fartyg äger motsvarande

tillämpning med avseende å byte av fartyg samt förvärv av fartyg

genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller på grund

av tillskott.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

47 §.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg till

värde av minst 6 000 kronor eller av lott i sådant fartyg underlåter att

inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret och därigenom

föranleder, att stämpelavgift för fånget icke i behörig ordning erlägges,

böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan skolat

förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare för den, som genom

byte, fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller på grund av

tillskott blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av lott däri.

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg till värde av minst 6 000 kronor eller av lott i sådant fartyg

underlåta att förse den i 34 § 2 mom. omförmälda anmälan vid dess ingivande

till vederbörande landsfiskal eller stadsfiskal med stadgad stämpel,

böte vardera hälften av den felande stämpelns belopp, dock vare minsta bot

tjugufem kronor. Lag samma vare för dem, som träffat avtal om byte av

fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller om förvärv av dylikt fartyg

eller lott däri genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller

på grund av tillskott.

Där säljare och köpare av fartyg, varom i andra stycket av detta moment

är sagt, eller av lott i sådant fartyg underlåta att inom tid och på sätt, som

i 34 § 2 mom. stadgas, om det upprättade avtalet göra anmälan, böte vardera

ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan skolat förses,

dock vare minsta bot för en var av dem tjugufem kronor; och gäller vad här

är stadgat i tillämpliga delar även med avseende å dem, vilka med varandra

träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller om förvärv

av dylikt fartyg eller lott däri genom fusion enligt 175 § lagen om

aktiebolag eller skifte eller på grund av tillskott.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954, dock att den nya bestämmelsen

i 7 § angående ärenden, som handläggas av försäkringsrådet

och riksförsäkringsanstalten, skall träda i kraft den 1 januari 1955.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18''i.

5

Förslag

till

förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Därest obligation, tillhörande sådana lån, som upptagits av finska staten,

Helsingfors stad, Åbo stad eller Industri- och Hypoteksbanken i Finland och

som omfattas av bestämmelserna i överenskommelsen den 17 november 1949

mellan Sverige och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade

svenska krediter utbytes eller förses med påstämpling om förändring

av betalningsvillkoren i enlighet med bestämmelserna i nämnda överenskommelse,

skall stämpelplikt i anledning därav icke äga rum jämlikt förordningarna

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften och

den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen

av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes-, justitie-, försvarsoch

socialdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Sköld, fråga om vissa ändringar i förordningen den 19 november 191b (nr

383) angående stämpelavgiften m. m. och anför därvid följande.

I. Ändringar i anledning av ny utlänningslag.

För årets riksdag har genom proposition (nr 41) framlagts förslag till ny

utlänningslag. Genom den föreslagna lagen, vilken är avsedd att träda i

kraft den 1 juli 1954, införes en ny form av tillstånd för utlänning att uppehålla

sig i riket, bosättnings tillstånd. Sådant tillstånd medför rätt att inresa

och att utan tidsbegränsning vistas i riket. Den som innehar bosättningstillstånd

äger uppehålla sig i riket även om han icke är försedd med pass. Förordnande

om skyldighet att inneha arbetstillstånd skall icke gälla utlänning,

som innehar bosättningstillstånd. Bosättningstillstånd meddelas av den

centrala utlänningsmyndigheten.

Bosättningstillstånd ma aterkallas om utlänningens bosättning här upphör.

Då det därför kan föreligga ovisshet, huruvida utfärdat bosättningstillstånd

alltjämt gäller, kommer att i administrativ ordning utfärdas bestämmelser om

att utlänning som åberopar bosättningstillstånd jämväl skall förete bevis om

att tillståndet alltjämt är gällande. Sådant bevis avses gälla högst ett år.

I anledning härav torde under 3 § stämpelförordningen böra upptagas

bevis om bosättningstillstånd för utlänning respektive om giltighet av bosättningstillstand.

Förstnämnda bevis synes böra beläggas med en stämpelavgift

av 20 kronor. Bevis om giltighet av bosättningstillstånd bör däremot vara

fritt från dylik avgift.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

7

II. Vissa ändringar beträffande avtryckskortregister.

Enligt 3 § stämpelförordningen gäller, att av länsbyrå för folkbokföringen

upprättat, av avtryckskort bestående register, som rekvireras av vederbörande

kommun eller landsting, är fritt från stämpel. För register som eljest

begäres utgör stämpelavgiften 1 krona för varje påbörjat 10-tal kort, vilken

avgift upptagits i kolumnen för myndigheter, hänförda till tredje avdelningen.

Stämpel till avtrycksregister, upprättat av länsbyrå för folkbokföringen,

skall enligt 24 § 2 st. åsättas särskild handling, med vilken registret överlämnas

till beställaren.

Länsbyrå för folkbokföringen är enligt 56 § folkbokföringsförordningen

vederbörande länsstyrelse. Hos länsbyrå föres av tryckplåtar för adresseringsmaskiner

bestående register över fastigheter och personer, tryckande

register, avsedda att användas för tryckning av bl. a. avtryckskort. Enligt

nyssnämnda författningsrum må emellertid Kungl. Maj :t beträffande viss

stad förordna att tryckande register, såvitt angår staden, skall föras hos den

lokala skattemyndigheten. Så har också skett beträffande Stockholm, Göteborg

och Malmö och register föres nu hos mantalsverket i Stockholm samt

hos de lokala skattemyndigheterna i de båda övriga städerna. Nämnda myndigheter

fullgör, såvitt angår ifrågavarande städer, på länsbyråerna ankommande

uppgifter, men är dock icke länsbyråer i författningens mening.

På grund av stämpelförordningens utformning på berörda punkter råder

oklarhet i fråga om avgiftsbeläggningen av avtryckskortregister, upprättade

av förenämnda lokala myndigheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. För

dessa myndigheter, vilka är att hänföra till första avdelningen under 1 §

stämpelförordningen, bör i förevarande hänseende gälla samma föreskrifter

som för länsbyråerna. I enlighet härmed bör uttrycket »upprättat av

länsbyrå för folkbokföringen» utgå såväl ur 3 § som 24 § 2 st., varjämte

i 3 § stämpelavgiften å 1 krona bör införas också i kolumnen för myndigheter,

hänförda till första avdelningen.

Utöver dessa ändringar i stämpelförordningen erfordras motsvarande

jämkning i förordningen om expeditionslösen. Frågan härom torde jag få

anmäla i annat sammanhang.

III. Ändring i anledning av ny lag om yrkesskadeförsäkring m. m.

Enligt 33 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

meddelas försäkringsrådets beslut kostnadsfritt. En motsvarande bestämmelse

finnes i militärersättningsförordningen den 2 juni 1950; i 4 § denna

förordning stadgas att försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens beslut

i ersättningsärendcn som avses i förordningen meddelas kostnadsfritt.

I proposition nr 60 med förslag till lag om yrkesskadeförsäkring m. m.

har någon motsvarighet till bestämmelsen i 33 § lagen om försäkring för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 18k.

olycksfall i arbete icke upptagits, enär bestämmelser rörande stämpelfrihet

ansetts böra ha sin plats i stämpelförordningen. I enlighet härmed har även

i proposition nr 130 med förslag till förordning om ändring i militärersättningsförordningen

stadgandet om kostnadsfria beslut uteslutits. Med anledning

av det nu anförda bör 7 § stämpelförordningen kompletteras med ett

stadgande om frihet från stämpel ,i ärenden som handlägges av försäkringsrådet

och riksförsäkringsanstalten.

IV. Angående stämpelplikt vid överlåtelse av fast egendom eller

fartyg genom fusion.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 9 juni 1953

justitierådet Nils Regner att såsom särskild utredningsman verkställa en

översyn av lösen- och stämpelförordningarna. I utredningsdirektiven framhöll

jag bland annat, att vid utredningsarbetet borde beaktas av bevillningsutskottet

vid 1952 års riksdag i betänkande nr 20 gjort uttalande om förtursbehandling

av frågan om stämpelplikt vid fastighetsöverlåtelse genom

fusion.

Med skrivelse den 1 mars 1954 har utredningsmannen överlämnat en promemoria

rörande ändringar i stämpelförordningen i vad angår stämpelplikt

vid överlåtelse genom fusion av fast egendom eller fartyg.

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av Svea Hovrätt,

statskontoret, kommerskollegium, styrelsen för Sveriges advokatsamfund,

Sveriges industriförbund samt Kooperativa förbundets styrelse. Kommerskollegium

har bifogat yttranden från Stockholms handelskammare, Skånes

handelskammare, handelskammaren i Göteborg och Sveriges fastighetsägareförbund.

Gällande bestämmelser m. m.

Särskilda bestämmelser om fusion mellan aktiebolag infördes

först genom nya lagen om aktiebolag den 14 september 1944 (nr 705), vilken

trädde i kraft den 1 januari 1948. Syftet var att underlätta en koncentration

av ekonomiska företag i större enheter.

Aktiebolagslagen skiljer mellan två fall av fusion. I 174 § regleras det

fall då ett dotterbolag, vars samtliga aktier ägs av moderbolaget — s. k.

helägt dotterbolag — uppgår i moderbolaget genom att dotterbolaget utan

likvidation upplöses och alla dess tillgångar och skulder övertages av moderbolaget.

Till reglerna om fusion av helägt dotterbolag med moderbolaget

har anknutits bestämmelser, varigenom moderbolag som äger mer än nio

tiondelar av aktierna i dotterbolag, berättigas att av övriga aktieägare inlösa

återstående aktier. Dessa aktieägare äger även rätt påkalla, att moderbolaget

inlöser deras aktier.

Fusion må vidare ske i enlighet med 175 § genom att ett aktiebolags till
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr t8''r.

gångar och skulder övertages av ett annat aktiebolag mot vederlag i penningar

eller aktier i det övertagande bolaget.

I båda de nämnda fallen skall ett fusionsavtal upprättas, för vars verkställande

fordras domstols tillstånd.

Även i den nya lagen om ekonomiska föreningar av den 1 juni 1951 (nr

308), som trädde i kraft den 1 januari 1953, har influtit särskilda bestämmelser

om fusion (96—98 §§). Vid fusion enligt dessa bestämmelser blir

medlemmarna i den överlåtande föreningen medlemmar i den övertagande

föreningen. Den förra upplöses utan likvidation och alla dess tillgångar och

skulder överförs på den senare. Icke heller sådant fusionsavtal må verkställas

utan domstols tillstånd.

De nu nämnda lagarnas bestämmelser om fusion gäller även vissa aktiebolag

och föreningar, som i andra avseenden är underkastade särskild lagstiftning.

Så är fallet med bl. a. järnvägsaktiebolag, bostadsrättsföreningar

och jordbrukets kreditkassor. Beträffande aktiebolag och föreningar, vilka

helt lyder under särskild lagstiftning, finns stadganden om fusion icke meddelade

i vidare mån än att lagen om bankrörelse innehaller vissa föreskrifter

angående bankaktiebolags övertagande av annat bankbolags eller sparbanks

rörelse samt lagen om försäkringsrörelse innehåller bestämmelser om frivillig

överlåtelse av försäkringsbestånd, helt eller delvis, från ett bolag till

ett annat.

Före tillkomsten av de nya lagarna om aktiebolag och ekonomiska föreningar

anlitades för genomförandet av fusion allmänna civilrättsliga och

associationsrättsliga regler om överlåtelse, skuldövertagande och likvidation

m. m.

Stämpelförordningen innehåller icke några direkta stadganden

om stämpel vid förvärv av fast egendom eller fartyg på grund av fusion.

Bestämmelser om stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom eller fartyg

meddelas i 8 § stämpelförordningen.

Avhandling om köp av fast egendom skall utom i vissa särskilda undantagsfall

förses med stämpel då den företes för lagfart. Stämpeln utgår med

1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde om densamma

förvärvas av annan än aktiebolag. För aktiebolag utgår stämpeln med 2

kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens värde; i vissa angivna fält

är dock stämpeln allenast 1 krona för varje fulla 100 kronor. En särskild

föreskrift finns beträffande transport av köpehandling. De för köp meddelade

bestämmelserna gäller även i fråga om byte av fast egendom och förvärv

av fast egendom genom skifte vid upplösning av bolag eller förening

eller, utom i visst fall, på grund av tillskott vid bildande av förening eller

efter föreningens bildande. Vid förvärv av fast egendom på grund av tillskott

vid bildande av bolag eller efter bolagets bildande uttages stämpel med 1

krona för varje fulla 100 kronor av värdet; dock att stämpelsatsen är 2 kronor

därest den tillskjutna egendomen i avhandlingen åsatts högre värde

än det belopp, för vilket den som tillskjuter egendomen själv förvärvat den
-

samma.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i.

Beträffande köp av fartyg (pråm) till värde av minst 6 000 kronor eller

lott i sådant fartyg gäller som regel alt anmälan om köpet skall förses med

stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens värde

vid tiden för överlåtelsen. Föreskrifter härom gäller jämväl förvärv genom

byte, förvärv genom skifte vid upplösning av bolag eller förening och förvärv

på grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening eller efter bolagets

eller föreningens bildande.

Tidigare uttalanden om stämpelplikt vid fusion.

Associationslagstiftningens bestämmelser om fusion har kompletterats med

åtgärder pa beskattningens område. Sålunda har bl. a. genom förordningen

den 17 november 1950 (nr 587) angående ändring i förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags

tillgångar medgivits viss befrielse från utskiftningsskatt i syfte att

underlätta fusion enligt aktiebolagslagen mellan moderbolag och helägt dotterbolag.

Nämnda lagstiftning grundades på förslag som avgivits i betänkande

(SOU 1949: 56) av 1949 års utskiftningsskattesakkunniga. I betänkandet

framhölls angelägenheten av att till utredning upptoges frågan om erforderliga

lättnader också beträffande skyldigheten att erlägga vissa allmänna avgifter

såsom lagfartsstämpel, fondstämpel o. d.

I anledning av motioner vid 1952 års riksdag (1:348 och 11:381) avgav

bevillningsutskottet betänkande (nr 20) angående skyldigheten att

erlägga lagfartsstämpel vid fastighetsöverlåtelse genom fusion. Utskottet erinrade

om, att riksdagen vid ett flertal tillfällen begärt en revision av stämpelförordningens

bestämmelser om stämpelbeläggning av enskilda handlingar

samt underströk starkt behovet av en sådan översyn. Särskilt framhölls önskvärdheten

av att den för det ekonomiska livet betydelsefulla frågan om lagfartsstämpel

vid fusionsavtal behandlades med förtur. Enligt vad utskottet

inhämtat hade frågan om stämpelplikten i samband med fusionsavtal prövats

i ett antal fall i underrätt, varvid stämpel icke uttagits. Någon för hela

riket stadgad praxis syntes dock icke ha uppkommit. Utskottet uttalar i

övrigt bl. a. följande.

I brist pa direkta författningsbestämmelser råder åtskillig oklarhet i frågan

i vad mån lagfartsstämpel skall uttagas vid fastighetsöverlåtelse genom fusion.

Enligt utskottets mening är det angeläget, att den nu rådande oklarheten

snarast undanröjes. Ur flera synpunkter måste det anses önskvärt, att

detta sker genom uttrycklig föreskrift i stämpelförordningen. Utskottet förordar

därför, att den i motionerna berörda frågan göres till föremål för närmare

utredning. En sådan utredning bör omfatta alla de fall, där genom

särskilda lagstiftningsåtgärder åsyftats att underlätta en sammanslagning

av ekonomiska företag i större enheter. Utgångspunkten bör därvid vara att

bestämmelserna i stämpelförordningen så långt möjligt erhålla sådan utformning

att de icke motverka intresset att åvägabringa sådana fusioner,

som uteslutande äro motiverade av en ur såväl de direkta intressenternas

som det allmännas synpunkt önskvärd koncentration av företagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 184.

I en framställning den 11 december 1951 från styrelsen för Sveriges

advokatsamfund erinrades om, att fusion oaktat de genomförda

skattelättnaderna icke kommit till användning i önskad omfattning på grund

av vissa allmänna avgifter, såsom lagfartsstämpel, fondstämpel och dylikt,

som ett moderbolag vid övertagande av ett dotterbolag ofta hade att erlägga.

Utredningsmannens promemoria.

Utredningsmannen föreslår, att bestämmelser om stämpelbeläggning vid

förvärv genom fusion av fast egendom eller fartyg införes i stämpelförordningen.

Härvid bör enligt förslaget förvärv genom fusion enligt lagen

om aktiebolag mellan moderbolag och dotterbolag, vars samtliga aktier äges

av moderbolaget, vara fritt från stämpel (fusion enligt 174 § aktiebolagslagen).

Frihet från stämpelavgift bör också gälla vid förvärv genom fusion

mellan ekonomiska föreningar (96 § lagen om ekonomiska föreningar).

Förvärv genom fusion mellan aktiebolag i andra fall än förut nämnts (175 §

aktiebolagslagen) föreslås däremot skola vara avgiftspliktiga enligt de för

köp och byte av fast egendom respektive fartyg gällande reglerna.

Utredningsmannen erinrar inledningsvis om att frågan om stämpelskyldigheten

kommit i förändrat läge genom de nya bestämmelserna i aktiebolagslagen

och i lagen om ekonomiska föreningar och uttalar, att lagfartsstämpel

enligt gällande bestämmelser i stämpelförordningen icke torde kunna

uttagas vid förvärv genom fusion. Härvidlag anföres följande.

Fusionsavtal ha utformats såsom ett särskilt slag av rättshandlingar som

icke omedelbart kunna hänföras till någon av förefintliga rubriker i stämpelförordningen.

Väl kan med hänsyn till den reella innebörden av ett

dylikt avtal det därigenom gjorda fastighetsförvärv^ vara att likställa med

något av de i stämpelförordningen uppräknade fången, beträffande aktiebolag

särskilt förvärv genom skifte. Emellertid är att märka, att

stämpelförordningens 8 § beträffande såväl fast egendom som övriga

skatteobjekt innefattar en uppräkning av de förvärvssätt som skola vara

stämpelpliktiga, varav följer att icke uppräknade fång i princip skola vara

fria från stämpel. Med hänsyn härtill niaste iakttagas en restriktiv hållning

mot att genom analogisk tillämpning utsträcka stämpelplikten. I betänkandet

angående föreningslagstiftningen har av nämnda och andra skal

gjorts gällande att lagfartsstämpel icke enligt nuvarande bestämmelser i

stämpelförordningen torde kunna uttagas för en förenings fastighetsförvärv

genom fusion. De åberopade skälen äga i mycket tillämpning även

beträffande bolagsfusion. På goda grunder synes därför kunna anses att

fastighetsförvärv genom fusion enligt ifrågavarande nya lagar over huvud

icke är underkastad stämpelskyldighet. Såsom bevillningsutskottet år 1952

framhöll måste det i vart fall anses önskvärt att frågan om stämpelplikten

blir klargjord genom föreskrift i stämpelförordningen.

I vad avser införandet av särskilda bestämmelser i stämpelförordningen

behandlar utredningsmannen först förvärv av fast egendom genom fusion

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr t8k.

mellan aktiebolag. Härvid erinras om bevillningsutskottets uttalande, att

stämpelplikten bör utformas så, att man icke motverkar sådana fusioner

som uteslutande är motiverade av en ur såväl de direkta intressenternas

som det allmännas synpunkt önskvärd företagskoncentration. I enlighet härmed

förordas frihet från lagfartsstämpel vid fusion mellan helägt dotterbolag

och moderbolaget (174 § aktiebolagslagen). Angelägenheten att underlätta

dylika fusioner föranledde också den år 1950 genomförda befrielsen

från utskiftningsskatt. Samma skäl, som därvid gjorde sig gällande, talar

också för befrielse från stämpelavgift. Om nämnda fall av fusion undantages

från stämpelplikt skulle man, enligt utredningsmannen, väsentligen

träffa de fall, då fusion ur allmän synpunkt kan framstå som önskvärd.

Slutligen framhålles, att fusion enligt 174 § aktiebolagslagen är en transaktion

med en framträdande formell karaktär.

Beträffande faran för att stämpelfriheten missbrukas i avsikt att kringgå

avgiftsbestämmelserna uttalar utredningsmannen följande.

Det kan väl ej alldeles uteslutas att ett bolag förvärvar aktierna i ett annat

bolag väsentligen i syfte att åtkomma en fastighet genom stämpelfri fusion

i stället för stämpelpliktigt köp eller skifte. För att motverka sådana

transaktioner kunde ifrågakomma att inskränka befrielsen till fall då moderbolaget

under viss tid, t. ex. fem år innehaft alla aktierna i dotterbolaget

eller åtminstone 9/10 därav. Det särskilda skäl som föranledde en liknande

inskränkning beträffande frihet från utskiftningsskatt är dock ej tillämpligt

beträffande lagfartsstämpeln, och risken för missbruk torde ej vara

så stor att en dylik begränsning är nödvändig.

\ id andra fall av fusion mellan aktiebolag än det nu berörda bör enligt

förslaget — med den utformning aktiebolagslagens ifrågavarande bestämmelser

i 175 § fått — generell stämpelfrihet icke ifrågakomma med hänsyn

till faran för missbruk. Det framhålles härvidlag, att aktiebolagslagen i detta

fall icke uppställer krav på koncernförhållande och att bestämmelserna

principiellt gäller även av varandra helt oberoende bolag. I vad angår stämpelavgiftens

storlek uttalar utredningsmannen, att förvärv genom fusion

huvudsakligen synes vara att jämställa med förvärv genom köp, byte eller

skifte, även om sådant förvärv ibland kan vara jämförligt med förvärv genom

tillskott. Fastighetsförvärv genom fusion bör därför stämpelbeläggas

enligt de regler som gäller vid förstnämnda fång.

Beträffande ekonomiska föreningar erinrar utredningsmannen att dessa

är av annan natur än aktiebolag. De sistnämnda är kapitalsammanslutningar,

vilkas verksamhet avser vinst å ett av delägarna tillskjutet kapital, medan

som ekonomiska föreningar enligt den nya lagen endast anses i verklig

mening kooperativa sammanslutningar. Utredningsmannen uttalar i sammanhanget

följande.

De ekonomiska föreningarna äro således personsammanslutningar och vid

fusion är i allmänhet främst fråga om att överföra den överlåtande föreningens

medlemmar till den övertagande föreningen och först i andra hand

om ett övertagande av tillgångar. Den företagskoncentration, som äger rum

då dylika föreningar sammanföras genom fusion måste ej sällan vara nyt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i.

tig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och ur allmän

synpunkt såsom befrämjande den allt mera betydelsefulla ekonomiska verksamhet

som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl på grund

härav som hänsyn till skäliga krav på likställighet synes det därför vara

motiverat att, om frihet från lagfartsstämpel medgives för bolagsfusioner,

hereda även föreningar lättnad i detta hänseende.

I fråga om ekonomiska föreningar möter emellertid, påpekas det, den svårigheten

att bestämmelserna om fusion icke skiljer mellan transaktioner

som är att jämföra med fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolag

å ena sidan och övriga fall å den andra sidan. Icke heller synes genom särskilda

föreskrifter i stämpelförordningen kunna genomföras någon tillfredsställande

gränsdragning härvidlag. Risken att fusionsformen skulle anlitas

till kringgående av stämpelplikt då fastighet skall överlåtas från en förening

till en annan anses emellertid knappast vara stor, när det gäller sådana

föreningar för inbördes samverkan, som avses med den nya lagstiftningen.

Enligt den nya lagen får emellertid även förening, som är registrerad såsom

ekonomisk förening enligt den äldre lagstiftningen, bestå. Till följd härav,

påpekar utredningsmannen, kan fusion enligt den nya lagen ske mellan

föreningar som utgör kapitalsammanslutningar i egentlig mening. Vad särskilt

angår vanliga fastighetsföreningar anses dock icke finnas anledning

att räkna med fusioner i större utsträckning. Icke heller beträffande andra

kvarstående föreningar av ifrågavarande typ torde föreligga någon beaktansvärd

risk att en generell regel om stämpelfrihet vid fusion skall leda

till icke åsyftade konsekvenser.

Utredningsmannen övergår härefter till frågan om stämpelplikt vid fusionsförvärv

av fartyg. Det framhålles att bestämmelserna om stämpel vid

överlåtelse av fartyg i stort sett motsvarar de för överlåtelse av fast egendom

gällande reglerna och att de skäl som åberopas för stämpelfrihet vid

vissa fusionsförvärv av fastighet också gäller vid sådana förvärv av fartyg.

Förslaget innebär därför att stämpelplikten vid fusionsförvärv av fartyg

utformas enligt samma principer som föreslagits beträffande fast egendom.

Avslutningsvis beröres den särskilda stämpelavgift, som utgår vid överlåtelse

av fondpapper enligt förordningen den 6 november 1908. Härvid påpekas

att denna stämpelplikt endast gäller vid köp och byte men icke omfattar

förvärv genom skifte av eller tillskott till bolag eller förening och icke

heller torde föreligga vid överlåtelse av fondpapper genom fusion. Anledning

att i förevarande sammanhang vidtaga någon ändring av nämnda förordning

anses icke föreligga.

Remissyttrandena.

Utredningsmannens ståndpunkt, att stämpelförordningens bestämmelser

i sin nuvarande utformning icke torde vara tillämpliga på förvärv genom

fusion, har i flertalet remissvar icke mött erinran. Små Hovrätt uttalar dock

att det — även med den riktiga utgångspunkten alt stämpelförordningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 184.

skall tolkas restriktivt — icke synes alldeles uteslutet att vid tillämpning

av gällande bestämmelser uttaga stämpelavgift vid vissa förvärv av fast egendom

eller fartyg genom fusion. Hovrätten anser likväl att frågan om stämpelskyldigheten

bör lösas lagstiftningsvägen, dels för att skingra den nuvarande

ovissheten, dels för att nå en lösning, som anpassats efter syftemålen

med fusionsinstitutet.

I vad avser stämpelfrihet vid fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolaget

samt mellan ekonomiska föreningar har förslaget tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

Beträffande stämpelplikten vid fusion mellan aktiebolag enligt 175 § aktiebolagslagen

har utredningsmannens förslag lämnats utan erinran av Svea

Hovrätt och statskontoret. Svea Hovrätt anför följande.

Vad angår 175 § i aktiebolagslagen torde denna paragraf inbegripa fall

av fusioner, som skäligen skulle kunna undantagas från stämpelplikt, men

att a\skilja dem från sådana fall, da stämpelfrihet icke bör föreligga, möter

stora svårigheter inom ett område, för vilket påkallas reglering enligt enkla

och klara linjer. Att förslagsställaren i detta läge förknippat stämpelplikten

med samtliga fall av fusion enligt sagda paragraf får med hänsyn härtill sin

förklaring, oaktat invändningar onekligen kunna riktas mot en sådan lösning.

Även Sveriges industriförbund tillstyrker, att stämpclplikt föreskrives i

nu berörda fall men hemställer att avgiften måtte sättas lägre än som föreslagits.

Förbundet anför bl. a. följande.

Genom det föreslagna stadgandet, att förvärv genom fusion enligt 174 §

aktiebolagslagen under alla förhållanden skall vara stämpelfritt tillgodoses

väsentligen näringslivets välgrundade önskemål i förevarande avseende. För

åstadkommande av ur driftssynpunkt önskvärda organisatoriska omläggningar

torde dock även möjligheten att verkställa fusion mellan moderoch

dotterbolag, som ej är helägt, vara av viss betydelse. Fn stämpelplikt

såsom vid köp eller byte av fast egendom med en stämpel av i regel 2 %

kommer givetvis att ofta försvåra genomförandet av dylika fusioner. Genom

en stämpel enligt samma grunder som vid förvärv på grund av tillskott vid

bildande av bolag eller med 1 % skulle man minska svårigheterna att genomföra

önskvärda fusioner men likväl enligt Förbundets mening bereda tillfredsställande

skydd mot befarade missbruk.

Kommerskollegium förordar, att möjlighet till befrielse från eller nedsättning

av stämpelavgiften lämnas i vissa fall, närmast då koncernförhållande

föreligger.

Kooperativa förbundets styrelse ifrågasätter stämpelfrihet även i förevarande

fall i den mån vederlaget utgöres av aktier i det övertagande bolaget.

Förbundet anför.

I detta fall innebär ju fusionen endast ett sammanförande av två företag

varvid vederlaget utgår på så sätt att aktieägarna i det överlåtande företaget

utbyta sina aktier mot aktier i det övertagande bolaget. Därest det finnes

befogad anledning att antaga, att den här ifrågasatta stämpelfriheten i vissa

fall skulle kunna missbrukas, bör det undersökas, huruvida icke sådant

missbruk skulle kunna stävjas genom någon eller några specialbestämmel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

ser så att stämpelfrihet för här påtalade fusioner i princip kan få bliva

gällande.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund hävdar, att man bör kunna göra

alla fång genom fusion stämpelfria. Därest stämpelfrihet icke skulle kunna

komma i fråga Nåd samtliga fall av fusion enligt 175 § aktiebolagslagen uttalar

sig styrelsen i andra hand för att stämpel skall uttagas endast i de fall,

då vederlaget utgår i annan form än aktier i det övertagande bolaget.

Styrelsen finner, att man genom en sådan utformning av bestämmelserna

skulle från stämpelfriheten utesluta de transaktioner, där en verklig överlåtelse

av ägarintresset till eu fastighet eller ett fartyg genomföres i fusionens

form. Styrelsen anför bl. a. följande.

Styrelsen får särskilt framhålla ett fall av fusion enligt 175 § aktiebolagslagen,

där stämpelskyldigheten ter sig särskilt opåkallad, nämligen vid fusion

mellan systerföretag. Anledningarna till förekomsten av sådana systerföretag

kunna hava varit många. Inom rederinäringen kunna t. ex. de tidigare

gällande bestämmelserna om begränsning av redaransvaret hava medverkat.

Inom såväl rederinäringen som inom andra verksamhetsområden kunna

fusioner mellan systerföretag befinnas ändamålsenliga. Det är emellertid

ej givet att en sådan sammanslagning kan eller bör ske genom en samtidig

fusion jämlikt 174 § med moderbolaget, varigenom stämpelplikt enligt förslaget

icke skulle föreligga. Man har nämligen att taga hänsyn till dels att

moderbolaget måhända ej äger mera än nio tiondelar av aktiekapitalet i

dotterföretagen och dels att fusionen med moderbolaget kanske av skilda

orsaker är olämplig.

Stämpelbeläggning i enlighet med de regler, som styrelsen i andra hand

förordar, skulle visserligen, framhåller man, innebära stämpelfrihet också

i vissa fall, då det överlåtande bolagets verksamhet huvudsakligen består i

förvaltning av fastigheter och där endast sällan något mera beaktansvärt

intresse av fusion torde föreligga. Beslut i stämpelfrågan bör emellertid

kunna grundas på lätt påvisbara fakta och med hänsyn härtill synes enligt

styrelsen någon inskränkning i den av styrelsen förordade stämpelfriheten

icke böra införas beträffande fall av nyssnämnda art.

Departementschefen.

Särskilda bestämmelser om fusion har genom de nya lagarna om aktiebolag

och om ekonomiska föreningar införts i den svenska lagstiftningen.

Stämpelförordningens stadganden rörande stämpel vid förvärv av fast egendom

eller fartyg har hittills icke anpassats till de nya bestämmelserna i

associationslagstiftningen. I de fall av förvärv genom fusion som kommit

under bedömning synes stämpel icke ha uttagits. Emellertid råder det tvekan

om hur stämpelförordningens bestämmelser skall tolkas beträffande

sådana förvärv.

På grund av nämnda förhållanden har önskemål framförts om införandet

av klargörande bestämmelser beträffande stämpelplikten vid fusionsförvärv.

I detta sammanhang har framhållits angelägenheten av att de ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

satta bestämmelserna utformades så att sådana fusioner underlättades, som

kunde anses gagneliga ur såväl de direkta intressenternas som det allmännas

synpunkt.

Utredningsmannen har föreslagit, att uttryckliga bestämmelser rörande

stämpelbeläggning vid fusionsförvärv av fast egendom eller fartyg införes i

stämpelförordningen. Enligt förslaget skulle stämpelfrihet gälla vid förvärv

genom fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolag (§ 174 aktiebolagslagen)

ävensom vid fusion mellan ekonomiska föreningar (96 § lagen

om ekonomiska föreningar). I övriga fall (fusion enligt 175 § aktiebolagslagen)

skulle stadgas stämpelplikt enligt reglerna för köp och byte av fast

egendom eller fartyg.

De i frågan hörda myndigheterna och organisationerna har samtliga tillstyrkt

förslaget i vad detsamma avser stämpelfrihet vid fusion mellan helägt

dotterbolag och moderbolag samt mellan ekonomiska föreningar. I fråga

om stämpelbeläggningen vid förvärv genom fusion enligt 175 § aktiebolagslagen

har delade meningar yppats. Några remissinstanser har sålunda

ansett att stämpelfrihet även borde föreligga vid vissa fall av fusion enligt

175 §. Sveriges industriförbund har i princip tillstyrkt den föreslagna gränsdragningen

mellan stämpelfria och stämpelpliktiga fusionsförvärv men ansett

att stämpelavgiften vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen borde utgå

med en procent i stället för av utredningsmannen föreslagna två procent.

Det är uppenbart, att en reglering av hithörande förhållanden vid fusionsförvärv

är påkallad. En sådan reglering synes böra utformas så att den

icke lägger oberättigade hinder i vägen för sådana fusioner som kan anses

innebära en ur olika synpunkter önskvärd företagskoncentration. I enlighet

härmed synes i och för sig stämpelfrihet kunna ifrågakomma, då syftet

är att ernå en företagsekonomiskt lämplig organisation, men icke i de fall

då fusionsformen begagnas huvudsakligen i syfte att överlåta egendom

från ett rättssubjekt till ett annat.

Beträffande fusion mellan ekonomiska föreningar råder enighet om att

sammanslagning endast i undantagsfall huvudsakligen grundas på ett intresse

av egendomsöverlåtelse. Hinder synes därför icke böra möta för generell

befrielse från stämpelavgift i detta fall. Jag tillstyrker sålunda utredningsmannens

förslag i denna del.

Vad åter angår förvärv genom fusion mellan aktiebolag torde det med den

angivna utgångspunkten icke vara möjligt att medgiva generell befrielse

från stämpelavgiften. Problemet blir då väsentligen en fråga om möjligheten

att draga en klar gräns mellan de olika fallen. Den av utredningsmannen

föreslagna lösningen att begränsa stämpelfriheten till förvärv genom

fusion av helägt dotterbolag med moderbolaget synes vara den enda

möjliga, även om också här vissa invändningar kan göras gällande. Att

ge lindring i stämpelplikten genom ett dispensförfarande torde icke lämpligen

kunna komma i fråga. Det synes också naturligt, att gränsdragningen

på förevarande område göres enligt liknande grunder som då fråga är om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

befrielse från utskiftningskatt. Jag biträder sålunda förslaget även i nu berörda

avseende.

Vad beträffar stämpelavgiftens storlek torde här avsedda fusionsförvärv

i enlighet med utredningsförslaget böra jämställas med förvärv genom köp

och byte och sålunda beläggas med stämpel motsvarande två procent av

värdet.

V. Visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen

och fondstämpelförordningen.

Den 17 november 1949 undertecknades en överenskommelse mellan Sverige

och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter.

överenskommelsen godkändes av riksdagen den 9 maj 1950^ (prop.

1950:61; Rskr. 180). Enligt överenskommelsen gäller bl. a. att förfallna

kapitalbelopp av vissa obligationslån skall återbetalas under en utsträckt

tid av högst 20 år, räknat från och med den 1 januari 1954. Bland dessa

obligationslån ingår vissa särskilda av finska staten, Helsingfors och Åbo

städer samt Industri- och Hypoteksbanken i Finland upptagna lån.

Sedermera har överenskommelse ingåtts mellan Finlands bank, å ena

sidan, samt Stockholms Enskilda Bank aktiebolag och aktiebolaget Svenska

Handelsbanken, å den andra, angående formerna för återbetalandet av sistnämnda

lån. Enligt denna överenskommelse skall för de skuldförbindelser,

som ännu icke guldits, utfärdas nya obligationer med samma räntefot som

de tidigare lånen.

1 skrivelse den 4 februari 1954 har härvarande finska beskickning anhållit

om vidtagande av sådana åtgärder att förenämnda nya obligationer

befrias från stämpelavgift.

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

skall — med vissa undantag, varom här ej är fråga — obligation,

som utfärdas här i riket, av obligationsutgivaren före utlämnandet förses

med stämpel.

Varder obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning för förkomna

eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte mot obligationer av

samma utgivare och med samma räntefot, och har de äldre obligationerna

varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning, är de nya obligationerna

fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de aldre

obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna å högre belopp, skall de

förses med stämpel för skillnaden mellan beloppen.

Enligt angivna paragraf skall — frånsett vissa undantagsfall — obligation,

som utfärdats i utlandet, förses med stämpel innan den första gången,

efter det densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller

på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 184.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden

person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen hör.

Om i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket, av utgivaren

infordrats för utbyte, må innehavaren av obligationerna i särskild ordning,

varom i nämnda paragraf stadgas, åtnjuta stämpelfrihet för nya, av

samma utgivare utfärdade obligationer, till räntefot och belopp motsvarande

de tidigare införda.

Vidare skall, enligt förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vid

överlåtelse av obligationer genom köp eller byte en särskild avgift erläggas

genom stämpelbeläggning av den avräkningsnota, som skall upprättas vid

överlåtelsen.

Sist angivna stämpelplikt avser icke det ursprungliga utlämnandet av här

i riket utfärdad obligation. Någon motsvarande inskränkning har emellertid

icke stadgats beträffande utländsk obligation. Däremot åtnjutes befrielse

från fondstämpel utan undantag, då obligation utan mellanavgift

utbytes mot annan eller andra obligationer av samma utgivare samt med

samma räntefot och till enahanda eller lägre belopp.

Frågan, under vilka omständigheter skyldighet föreligger att erlägga ny

stämpelavgift vid konvertering av utländska obligationslån har tidigare varit

föremål för bedömande. Genom förordningen den 10 mars 1939 (nr 60) om

visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 1914

ang. stämpelavgiften m. m., har medgivits stämpelfrihet för obligationer,

tillhörande vissa tyska och österrikiska lån, efter det påstämpling av nya

betalningsvillkor ägt rum i enlighet med ingångna överenskommelser mellan

Sverige och Tyskland. Vid den behandling av ärendet, som föregick avlämnande

av proposition i ämnet (nr 72) till 1939 års riksdag, gav statskontoret

i en promemoria uttryck åt den uppfattningen — överensstämmande med

den tolkning av gällande bestämmelser som regeringsrätten anslutit sig till

i likartade frågor — att stämpelfrågan vore beroende av, bland annat, om

obligationslåns slutbetalning i samband med konvertering på nyss angivet

sätt förlagts till senare tidpunkt än enligt de ursprungliga lånevillkoren. I

sådant fall skulle påstämplingen av till lånet hörande obligation anses lika

med utfärdande av ny obligation. Till stöd för sin ståndpunkt åberopade

statskontoret, att stämpelavgiften hade karaktär av kapitalomsättningsskatt.

En sådan skatt avsåge att träffa kapitalet, när det sökte sin placering eller

omplacering. Så länge genom konverteringen allenast vidtoges sådana åtgärder,

som icke förlängde lånets löptid, frigjordes icke kapitalet för ny

placering. Om däremot tiden för lånets återbetalning försköts framåt, skulle

staten därigenom att lånekapitalet bands för längre tid än ursprungligen

avsetts undandragas en beskattning, därest icke konverteringen i stämpelhänseende

likställdes med en nyemittering. Det torde nämligen vara berättigat

att utgå från att vid återbetalning av ett lån en ny kapitalplacering regelmässigt

ägde rum. Även föredragande departementschefen gav uttryck åt

den uppfattningen att, därest särskilt undantag icke stadgades, skyldighet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr ISA.

syntes kunna uppstå att erlägga stämpel enligt 1914 års förordning angående

stämpelavgiften och därmed också enligt fondstämpelförordningen, då efter

påstämpling av de nya betalningsvillkoren utlämnande skedde av sådana

obligationer, för vilka de ändrade betalningsvillkoren innefattade en förlängning

av lånetiden. Med hänsyn till att de nya lånevillkoren inginge

som ett led i en mellan de svenska och tyska regeringarna träffad allmän

uppgörelse rörande de svenska finansiella fordringarna i Tyskland, och då

det framstode såsom obilligt, att en enskild obligationsinnehavare skulle

drabbas av stämpelplikt, om han följde den av staten med hänsyn till sagda

betalningsreglering anvisade vägen för tillvaratagande av sin fordran, förordades

att genom särskild författning skulle stadgas undantag från stämpelplikt

för de obligationer, som omfattades av det då träffade avtalet. Propositionen

godkändes av riksdagen.

Sedermera medgavs genom förordningen den 5 juni 1953 (nr 359) frihet

från stämpelplikt vid påstämpling eller utbyte av obligationer in. in. i anledning

av en i London den 27 februari 1953 undertecknad överenskommelse

angående tyska utlandsskulder. Härvid anlades synpunkter motsvarande

dem som anfördes i det år 1939 behandlade ärendet.

över nu ifrågavarande framställning har yttranden avgivits av statskontoret

och överståthållarämbctct. I yttrandena hävdas, att stämpelplikt torde

föreligga beträffande de i framställningen avsedda nya obligationerna. Statskontoret

förordar att ifrågavarande obligationer befrias från stämpelavgift.

I avseende på innebörden av på området gällande författningar hänvisar

statskontoret till förut omförmälda promemoria av år 1939.

I nu förevarande ärende synes samma synpunkter böra anläggas som i

nyssnämnda tidigare fall. Jag förordar sålunda, att frihet från stämpelplikt

medgives vid utbyte eller påstämpling av obligationer tillhörande de i

framställningen angivna lånen. Bestämmelser härom torde böra upptagas

i särskild förordning.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallat en särskild utredningsman med

uppdrag att verkställa en översyn av lösen- och stämpelförordningarna. Med

hänsyn till att det tid efter annan visat sig erforderligt att genom särskild

lagstiftning medgiva undantag från stämpelplikt vid utbyte eller påslämpling

av gamla obligationer, förutsätter jag att vid det pågående utredningsarbetet

upptages till bedömande, huruvida det icke vore möjligt och lämpligt

att i stämpelförordningen inarbeta bestämmelser av mera generell karaktär

för här avsedda fall.

De sålunda förordade ändringarna i stämpelförordningen torde böra träda

i kraft, de under I, II och IV upptagna den 1 juli 1954 och den under III

upptagna den 1 januari 1955. Den föreslagna förordningen om visst undanlag

från stämpelplikt enligt stämpelförordningen torde böra träda i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

VI. Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften; samt

2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda förslag måtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Håggquist.

547277,

Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.