Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken m. m

1954-03-27 · 14 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:190, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken

m. m.; given Stockholms slott den 27 mars 195A.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen

den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj

1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagändringar föreslås, enligt vilka val av nämndemän och vissa andra

val städse skola förrättas av kommuns fullmäktige. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr lt)0.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

om .ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4 KAP.

5 §•

Nämndeman utses genom val.

Vid val av nämndeman för tingslag

utgör varje kommun en valkrets. Understiger

antalet nämndemän kommunernas

antal, skola angränsande

kommuner på lämpligt sätt förenas

till valkretsar. Två eller flera kommuner

må ock eljest sammanföras

till gemensam valkrets, om det finnes

erforderligt för att skilda orter

eller delar av tingslaget skola bliva

behörigen företrädda inom nämnden.

Stad må ej med annan kommun förenas

till en valkrets. Antalet nämndemän

fördelas mellan valkretsarna

i förhållande till deras folkmängd;

varje valkrets skall dock utse minst

en nämndeman. Indelning i valkretsar

och antalet nämndemän för varje

valkrets bestämmas av rätten.

Vid val av nämndemän för stad

med rådhusrätt bildar staden en valkrets.

Val förrättas på landet å kommunalstämma

eller, om kommunalfullmäktige

finnas och kommunen utgör

egen valkrets, av dem. Äro flera kom
-

Hör till tingslag mer än en kommun,

fördelar rätten antalet nämndemän

mellan kommunerna i förhållande

till deras folkmängd; varje

kommun skall dock utse minst en

nämndeman.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 kap. 6 § SFS 1947: 616.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

muner förenade till en valkrets, för
-

rättas valet å gemensam kommunalstämma;

rätten bestämme, å vilken

kommuns stämma valet skall förrättas.

I stad förrättas valet av stadsfullmäktige

eller, om sådana ej finnas,

å allmän rådstuga.

Då nämndeman------

6

Valbar till nämndeman är man eller

kvinna, som inom valkretsen äger

rösträtt d kommunalstämma eller

vid val av stadsfullmäktige och där

har sitt hemvist samt fyllt tjugufem

år, dock ej den som är i konkurstillstånd

eller av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning.

Lagfaren domare, befattningshavare

vid domstol, åklagare, polisman

eller advokat eller den som eljest

har till yrke att föra andras talan inför

rätta må ej vara nämndeman.

Ej må-----------

om valet.

§•

Valbar till nämndeman är man eller

kvinna, som inom kommunen äger

rösträtt vid val av fullmäktige och

där har sitt hemvist samt fyllt tjugufem

år, dock ej den som är i konkurstillstånd

eller av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning.

Lagfaren domare, befattningshavare

vid domstol, åklagare,

polisman eller advokat eller den som

eljest har till yrke att föra andras talan

inför rätta må ej vara nämndeman.

— sex år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1955.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 §

lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18

juni 1926 om delning av jord å landet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

För varje kommun skall finnas ett

efter behovet avpassat antal gode

män, minst två och, där ej Konungens

befallningshavande lämnat tillstånd

till högre antal, högst sex. Den,

som utses till god man, skall vara i

lanthushållning kunnig, boende inom

kommunen och valbar till nämndeman

samt må ej hava uppnått sextiofem

års ålder. God man utses för

sex år. Valet förrättas d kommunalstämma

av de i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigade, som

äga eller innehava jordbruksfastighet;

och tillkomme varje i valet deltagande

en röst.

God man

För varje kommun skall finnas ett

efter behovet avpassat antal gode

män, minst två och, där ej Konungens

befallningshavande lämnat tillstånd

till högre antal, högst sex. Den,

som utses till god man, skall vara i

lanthushållning kunnig, boende inom

kommunen och valbar till nämndeman

samt må ej hava uppnått sextiofem

års ålder. God man utses för

sex år. Valet förrättas av kommunalfullmäktige.

tagit befattning.

7 §•

Det åligger distriktslantmätare att

föra förteckning över gode män inom

distriktet samt att, då tid, för vilken

god man utsetts, går till ända eller

Det åligger distriktslantmätare att

föra förteckning över gode män inom

distriktet samt att, då tid, för vilken

god man utsetts, går till ända eller

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 6 § SFS 1946:827 och beträffande 21 kap. 3 S

SFS 1951:356.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

god man eljest avgår eller upphört att

vara valbar eller behov av ökat antal

gode män yppar sig, för anordnande

av val göra anmälan hos kommunalstämmans

ordförande. Om utgång av

val av gode män samt om bostad

och postadress för var och en av dem

underrätte kommunalstämmans ordförande

distriktslantmätaren ävensom

Konungens befallningshavande i

länet, som har att ofördröj ligen införa

meddelande därom i länskungörelserna.

Det åligger därjämte befallningshavanden

att årligen i samma

kungörelser låta intaga fullständig

förteckning å gode män för vart lantmäteridistrikt

i länet.

god man eljest avgår eller upphört att

vara valbar eller behov av ökat antal

gode män yppar sig, för anordnande

av val göra anmälan hos kommunalfullmäktiges

ordförande. Om utgång

av val av gode män samt om bostad

och postadress för var och en av

dem underrätte kommunalfullmäktiges

ordförande distriktslantmätaren

ävensom Konungens befallningshavande

i länet, som har att ofördröjligen

införa meddelande därom i länskungörelserna.

Det åligger därjämte

befallningshavanden att årligen i

samma kungörelser låta intaga fullständig

förteckning å gode män för

vart lantmäteridistrikt i länet.

21 KAP.

3 §•

Ägodelningsnämndemän utses---samma tid.

Val äger--- ----— inför häradsrätten.

Valet verkställes genom valmän, Valet verkställes genom valmän,

som på föranstaltande av ägodel- som på föranstaltande av ägodelningsdomaren

utses d kommunal- ningsdomaren utses av kommunalstämma

av de i kommunens allmänna fullmäktige,

angelägenheter röstberättigade, som

där äga eller innehava jordbruksfastighet.

I köping, som utgör egen

kommun, tillkomme rösträtt envar i

kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

Vid utseende av valmän äge varje

i valet deltagande en röst.

För kommun----överskjutande folkmängd.

För varje--------som valmän.

Höra delar--------den tillhör.

Kommun må---------------och nämnder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1955.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917

(nr 269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 om

fastighetsbildning i stad1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

6 KAP.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett Inom varje stad skall finnas ett

efter behovet avpassat antal gode efter behovet avpassat antal gode

män, minst två, valda för en tid av män, minst två, valda för en tid av

sex år av stadsfullmäktige eller, där sex år av stadsfullmäktige.

sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Magistraten eller---till ägodelningsdomaren.

16 §.

Rådhusrätt, där — — — skola upptagas.

Stad, där-------hänseende tillhör.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om

delning av jord å landet gäller för

köping i fråga om utseendet av valmän

för val av ägodelningsnämndemän

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande stad, som i näst

föregående stycke avses.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om

delning av jord å landet gäller i fråga

om utseendet av valmän för val av

ägodelningsnämndemän skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

stad, som i näst föregående stycke

avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1955.

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 kap. 4 § SFS 1926: 328 och beträffande 6 kap. 16 §

SFS 1931: 143.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

7

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 § vattenlagen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 KAP.

4 §•

Vattenrättsnämndemän utses för

sex år, två för varje tingslag, som ensamt

utgör en domsaga, samt en för

varje annat tingslag. Därvid skall vad

om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman

och om gottgörelse

åt valman för inställelse vid val av

sådan nämndeman är stadgat äga

motsvarande tillämpning, dock att

domhavanden föranstaltar om utseende

av valmännen och att vid sådan

förrättning rösträtt tillkommer en

var i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad. I stad, som

ej lyder under landsrätt, skall ock för

tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige

väljas en vattenrättsnämndemän.

Om valets utgång skall på landet

domhavanden och i stad stadsfullmäktiges

ordförande så snart ske kan

meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Vattenrättsnämndemän utses för

sex år, två för varje tingslag, som ensamt

utgör en domsaga, samt en för

varje annat tingslag. Därvid skall vad

om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman

och om gottgörelse

åt valman för inställelse vid val av

sådan nämndeman är stadgat äga

motsvarande tillämpning, dock att

domhavanden föranstaltar om utseende

av valmännen. I stad, som ej lyder

under landsrätt, skall ock för

tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige

väljas en vattenrättsnämndemän.

Om valets utgång skall på landet

domhavanden och i stad stadsfullmäktiges

ordförande så snart ske kan

meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Har vattenrättsnämndemän---- — äga rum.

Vad i--— som vattenrättsnämndemän.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1955.

1 Senaste lydelse, se SFS 1951: 359.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

fråga angående vissa av den nya kommunallagen föranledda ändringar av bestämmelserna

om val av nämndeman m. m. samt anför därvid följande.

På grundval av kommunallagskommitténs betänkande III med förslag

till kommunallag m. m. (SOU 1952: 14) förelädes 1953 års riksdag genom

proposition nr 210 förslag till kommunallag. Förslaget blev antaget

av riksdagen med vissa ändringar och den antagna kommunallagen utfärdades

den 18 december 1953. Enligt lag samma dag om införande av kommunallagen

skall densamma träda i kraft den 1 januari 1955.

Kommunallagen träder i stället för de hittills gällande särskilda lagarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad. Beträffande formerna för den

kommunala beslutanderättens utövning innebär kommunallagen att kommunalstämman

och allmänna rådstugan avskaffas och att beslutanderätten

i samtliga kommuner tillkommer fullmäktige.

Enligt nu gällande stadganden skall i vissa fall val av nämndemän, val av

valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vattenrättsnänmdemän

samt val av skiftesgodemän förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga.

Kommunallagskommittén har i sitt betänkande framlagt förslag till

de lagändringar som beträffande dessa val erfordras på grund av avskaffandet

av kommunalstämman och allmänna rådstugan. Förslagen innebär att

valen överflyttas till fullmäktige, över kommitténs betänkande har yttranden

avgivits av ett stort antal myndigheter och sammanslutningar, bland

dem samtliga länsstyrelser, rikets alla städer, ett flertal köpingar och landskommuner

samt föreningen Sveriges stadsdomare. Mot förslagen till lagändringar

har i yttrandena icke riktats någon erinran. I den förut nämnda propositionen

uttalade föredragande departementschefen, att han utan tvekan

gåve sin anslutning till kommitténs förslag att överflytta förevarande val
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

&

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

ärenden till fullmäktige men att med härav betingade lagändringar borde få

anstå till 1954 års riksdag. Detta uttalande föranledde ej erinran från riksdagens

sida.

Bestämmelser om nämndemän återfinnes i gällande rätt i rättegångsbalken.

Enligt 1 kap. 5 § skall sålunda i tingslag finnas aderton nämndemän.

Erfordras flera nämndemän, bestämmer Kungl. Maj :t deras antal. Och i stad

med rådhusrätt skall enligt 1 kap. 12 § finnas nämndemän till det antal

Kungl. Maj :t bestämmer. I 4 kap. 5 § stadgas, att vid val av nämndemän för

tingslag varje kommun utgör en valkrets. Understiger antalet nämndemän

kommunernas antal, skall angränsande kommuner på lämpligt sätt förenas

till valkretsar. Två eller flera kommuner må ock eljest sammanföras till gemensam

valkrets, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar

av tingslaget skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Stad må ej med

annan kommun förenas till en valkrets. Antalet nämndemän fördelas mellan

valkretsarna i förhållande till deras folkmängd; varje valkrets skall dock

utse minst en nämndeman. Indelning i valkretsar och antalet nämndemän

för varje valkrets bestämmes av häradsrätten. Vid val av nämndeman för

stad med rådhusrätt bildar staden en valkrets. Val förrättas på landet å

kommunalstämma eller, om kommunalfullmäktige finns och kommunen utgör

egen valkrets, av dem. Är flera kommuner förenade till valkrets, förrättas

valet å gemensam kommunalstämma; rätten bestämmer, å vilken kommuns

stämma valet skall förrättas. I stad förrättas valet av stadsfullmäktige

eller, om sådana ej finns, å allmän rådstuga. Härutöver må nämnas, att 4

kap. 6 § som en förutsättning för valbarhet anger, att den valde inom valkretsen

skall äga rösträtt å kommunalstämma eller vid val av stadsfullmäktige.

Kommittén har framhållit, att de fall, då kommun icke utgjorde egen

valkrets, före kommunindelningsreformen icke varit sällsynta, eftersom på

flera håll antalet nämndemän understigit kommunernas antal. Efter nyindelningen

av kommunerna vore emellertid icke i något enda tingslag antalet

kommuner över aderton. Dessutom vore att märka, att Kungl. Maj :t beträffande

mera än hälften av landets tingslag bestämt nämndemännens antal

högre än aderton. Regeln om kommuners förening till gemensam valkrets,

där antalet nämndemän understege kommunernas antal, komme därför att

sakna tillämplighet. Kommunindelningsreformen syntes vidare ha avsevärt

nedbringat antalet fall, där sammanförande av kommuner till gemensam

valkrets skulle kunna ifrågakomma på den andra i lagen angivna grunden,

nämligen att så funnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget

skulle bli behörigen företrädda inom nämnden. Denna möjlighet att

bilda gemensam valkrets vore framför allt avsedd att utnyttjas, där särskilt

betydande skillnader i befolkningstalet förekomme mellan olika kommuner i

tingslaget. Då genom kommunindelningsreformen de utpräglade småkommunerna

numera försvunnit, bleve dylika fall i framtiden jämförelsevis

ovanliga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts har kommmittén funnit det vara

möjligt att såsom en undantagslös regel stadga, att varje kommun skulle

utgöra egen valkrets vid nämndemansval. Detta medgåve i sin tur, att dessa

val städse kunde förrättas av kommunernas fullmäktige.

Närmare bestämmelser om valmän för utseende av ägodelni

ngsnämn de män och vattenrättsnämndemän är i gällande

rätt upptagna i jorddelningslagen, fastighetsbildningslagen och vattenlagen.

Sålunda stadgas i 21 kap. 3 § jorddelningslagen, att i domsaga, bestående

av ett tingslag, skall finnas sex ägodelningsnämndemän; i övriga domsagor

skall antalet vara tre för varje tingslag. Ägodelningsnämndemän — som

enligt 2 § samma kapitel bör vara allmänt betrodda, i lanthushållning kunniga

och med ortens förhållanden väl förtrogna män — väljes inför häradsrätten

av valmän, som utses på kommunalstämma av de i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigade, som där äger eller innehar jordbruksfastighet.

I köping, som utgör egen kommun, tillkommer dock rösträtt

envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Vid utseende

av valmän äger varje i valet deltagande en röst. Antalet valmän för varje

kommun är på visst sätt bestämt i förhållande till folkmängden.

Vidare innehåller 6 kap. 16 § fastighetsbildningslagen ett stadgande, att

vad enligt 21 kap. 3 § jorddelningslagen gäller för köping i fråga om utseende

av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga motsvarande

tillämpning beträffande stad, där rådhusrätt ej finnes.

Ill kap. 4 § vattenlagen föreskrives, att vattenrättsnämndemän utses för

sex år, två för varje tingslag, som ensamt utgör en domsaga, samt en för

varje annat tingslag. Därvid skall vad om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman

är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att rösträtt

tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. I

stad, som ej lyder under landsrätt, skall också för en tid av sex år av stadsfullmäktige

väljas en vattenrättsnämndemän.

Kommittén har uttalat, att tillräckliga skäl icke syntes finnas att förbehålla

ägare och innehavare av jordbruksfastighet rätten att ensamma utse valmän

för val av ägodelningsnämndemän. De speciella jordägarsynpunkterna

syntes kunna bli beaktade, även om valmännen utsåges av kommunalfullmäktige.

För övrigt tilläte redan gällande rätt alla röstberättigade i köping

oavsett fastighetsinnehav att deltaga i val av valmän för ifrågavarande ändamål.

Och i stad utan rådhusrätt utsåges valmännen av stadsfullmäktige.

Förevarande regler i jorddelningslagen borde i enlighet med det anförda undergå

den ändring, att valmännen skulle utses av kommunalfullmäktige.

Även valen av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän syntes

framdeles böra förrättas av fullmäktige.

Vad slutligen angår skiftesgodemännen stadgar gällande rätt i

2 kap. 6 § jorddelningslagen, att för varje kommun skall finnas ett efter

behovet avpassat antal gode män, minst två och i regel högst sex. God man

utses för sex år. Valet förrättas å kommunalstämma av de i kommunens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

allmänna angelägenheter röstberättigade, som äger eller innehar jordbruksfastighet.

Varje i valet deltagande har en röst. Enligt 7 § samma kapitel skall

distriktslantmätaren hos kommunalstämmans ordförande göra anmälan att

val behöver anordnas. Vidare återfinnes i 6 kap. 4 § fastighetsbildningslagen

det stadgandet, att inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat

antal gode män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnes, av allmän rådstuga.

Kommittén har framhållit, att i likhet med vad som förordats beträffande

val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän även skiftesgodemännen

borde utses av kommunalfullmäktige. Härigenom vunnes överensstämmelse

med vad som gällde om utseende av gode män i stad.

Departementschefen.

Val av nämndemän, val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän

och vattenrättsnämndemän samt val av skiftesgodemän skall enligt

gällande rätt i vissa fall förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga.

Genom den nya kommunallag, som träder i kraft den 1 januari 1955, har

kommunalstämma och allmän rådstuga avskaffats. I enlighet med kommunallagskommitténs

förslag har såväl Kungl. Maj :t som riksdagen i samband

med antagandet av den nya kommunallagen intagit den ståndpunkten,

att nämnda val skulle överflyttas till kommunens fullmäktige. De lagändringar

som erfordras härför torde nu böra genomföras. Förutsättning härför

är emellertid att även vissa andra sakliga ändringar vidtages.

Enligt nu gällande ordning kan vid val av nämndeman i tingslag två eller

flera kommuner, dock ej stad, sammanföras till gemensam valkrets. Detta

skall ske, om antalet nämndemän understiger kommunernas antal, och kan

ske, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget

skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Såsom kommunallagskommittén

framhållit torde numera, sedan kommunindelningsreformen genomförts,

behov ej föreligga att sammanföra två eller flera kommuner till en

valkrets utan varje kommun kan bilda egen valkrets. Med en sådan ordning

___ vilken jag vill förorda — kan nämndemansvalen städse förrättas av

kommunens fullmäktige.

Vid val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vid val av

skiftesgodemän äger enligt jorddelningslagen i regel endast ägare och innehavare

av jordbruksfastighet rösträtt. En förutsättning för att dessa val

skall kunna överflyttas till kommunens fullmäktige är att rösträtten vid

dessa val icke har någon dylik begränsning. I likhet med kommunallagskommittén

anser jag ett avskaffande av begränsningen vara motiverat.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen

den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj

1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av

den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

1 Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

13

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 mars

195b.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 3 mars 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 19 februari 1954, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av b kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 §

lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. b och 16 §§ lagen den 12 maj

1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. b § vattenlagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet O. Petrén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

lagrådets den 19 mars 1954 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 19

februari 1954 remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen

den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj

1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Med förmälan att lagförslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

540520

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 21 december 1945 a1 i texten
  2. 1LU 1954:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken m. m. s. 5 i texten