Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in

1954-03-19 · 38 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:192, Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in.; given

Stockholms slott den 19 mars 1954.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För årets riksdag bar tidigare framlagts ett flertal förslag i avlöningsfrågor,

som föranleder ändringar i gällande statliga avlöningsreglementen.

Främst gäller detta prop. 1954:125 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster, m. m. och prop. 1954:135 angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen.

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för

beredning vissa andra frågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena

eller som eljest är av natur att böra underställas riksdagen.

I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilagor till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslag, vidtaga ändringar i statens

allmänna avlöningsreglemente och avlöningsreglementet för folkskolan

ävensom i visst stadgande i allmänna rescrcglemcntet. Därjämte begäres

riksdagens bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i andra statliga avlöningsreglementen.

Slutligen underställes riksdagens prövning förslag i vissa

särskilda frågor.

1 Ii i ha nu till riksdagens protokoll 11)54. 1 samt. Nr 192.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Utdrag av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

19öi.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om ändringar i

gällande avlöningsreglemcnten in. m. samt anför därvid följande.

I olika tidigare propositioner till årets riksdag har framlagts förslag, som

föranleder ändringar i gällande avlöningsreglementen. I årets statsverksproposition

har sålunda (bilaga 2, p. 7) på min föredragning framlagts

vissa förslag rörande bl. a. representationsbidrag till rektorer vid akademiska

lärosäten, vilka redan vunnit riksdagens godkännande (SU 13; Rskr

92). Vidare har (VIII ht, p. 191) framlagts förslag, som medför, att rektor

och lärare vid seminariet för huslig utbildning i Umeå skall inordnas under

statliga avlöningsreglementen. Ytterligare förslag av här avsedd natur har

framlagts i prop. 1954:75 angående polispersonalens avlöningsförmåner

m. in., prop. 1954:109 angående organisationen av försvarets centrala tyg-,

intendentur- och civilförvaltning m. in. samt i prop. 1954:135 angående vissa

frågor rörande överlärarorganisationen. I prop. 1954:125 angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster, in. m. har jag slutligen anmält vissa

lönespörsmål, vilka delvis berör personal som omfattas av i förutnämnda

propositioner framlagda förslag.

Vissa ytterligare ändringar föranledes av det vid 1953 års riksdag fattade

principbeslutet (prop. 1953:122; SU 137; Rskr 274) om förening

fr. o. in. den 1 juli 1954 av medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs

högskola till ett Göteborgs universitet (jfr prop. 1954:136). Jämväl vissa

andra förändringar av organisatorisk eller liknande art påverkar avlöningsbestämmelsernas

lydelse.

Inom civildepartementet har härutöver vissa andra lönefrågor, som för

sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena, varit föremål för

beredning.

Jag torde vidare — utöver frågor om ändringar i avlöningsreglementena

— få anmäla fråga om viss ändring i allmänna resereglementet ävensom

vissa framställningar, som är av natur att böra underställas riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192. <5

I. Statens allmänna avlöningsreglemente (Saar).

Inom civildepartementet har i anslutning till det anförda upprättats förslag

till kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente den

,‘iO juni 19iS (nr i36), vilket förslag torde få bifogas såsom bilaga 1 till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

I förslaget har medtagits jämväl vissa ändringar av formell natur, vilka

med hänsyn till det Kungl. Maj:t genom riksdagens skrivelse 1948:351 lämnade

bemyndigandet icke torde behöva underställas riksdagen. För att icke

onödigtvis tynga det författningsförslag, som framlägges för riksdagen, har

jag dock — såvitt avser ändringar av formell natur eller av samma innebörd,

vilka berör ett flertal paragrafer inom reglementet — inskränkt mig

till att i förslaget medtaga endast ändringen i det tidigaste av de berörda

författningsrummen. De övriga stadganden, i vilka motsvarande ändring

bör ske, har anmärkts i motiveringen. Ändringar i sist angivna stadganden

avses skola verkställas vid den slutliga redigeringen av ändringskungörelsen.

Beträffande det närmare innehållet i de föreslagna reglementsbestämmelserna

torde jag få lämna följande redogörelse.

1 §.

Reglementets tillämpningsområde in. in.

Förutberörda vid 1953 års riksdag fattade principbeslut om inrättande

fr. o. in. den 1 juli 1954 av Göteborgs universitet medför, att vid Göteborgs

högskola anställda tjänstemän fr. o. in. nämnda tidpunkt blir tjänstemän

hos staten och därmed faller in under stadgandet i 1 mom. a) förevarande

paragraf. Den i samma moment under b) upptagna föreskriften bör i samband

härmed begränsas att gälla allenast tjänstemän vid Stockholms högskola.

Ändring av samma innebörd bör ske i de särskilda bestämmelserna

för universiteten och vissa högskolor i 4, 5, 13, 19, 41 och 49 §§ reglementet.

1 årets statsverksproposition (VIII ht, p. 191) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 110.000 kronor. Förslaget

innebär bl. a., att de statsbidragsgrunder, som nu gäller för fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala, ävensom de statliga avlöningsreglementena

skall göras tillämpliga även på seminariet i Umeå. I förutnämnda prop.

1954: 125 har förordats, att lönegradsplaceringen för vissa där uppräknade

tjänster vid seminariet i Umeå skall vara densamma som för motsvarande

tjänster vid fackskolan i Uppsala. Vid bifall till dessa förslag bör av nämnda

tjänster allenast rektorstjänsten, för vilken har förordats placering i lönegrad

(''.a 31, vara inordnad under Saar, medan för övriga tjänster bör gälla

avlöningsreglcmentct för övningslärare. I anslutning härtill föreslår jag i

detta sammanhang, alt rektorstjänsten vid seminariet i Umeå införes i 1

mom. e) av förevarande paragraf. För nämnda tjänst synes vidare böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

gälla samma föreskrifter, som för rektorstjänsten vid fackskolan i Uppsala

meddelats i de särskilda bestämmelserna i 4, 5, 13, 19, 28, 38, 39, 41, 42, 43

och 49 §§ reglementet.

3 §.

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

I 1 mom. av förevarande paragraf uppräknas de anstalter och verk, som

omfattas av de samlingstermcr, vilka i överskådlighetens intresse kommer

till användning i de särskilda bestämmelserna inom reglementets efterföljande

paragrafer. Författningsförslaget innefattar vissa ändringar härutinnan.

I anslutning till vad jag anfört under 1 §, har sålunda till en början

under termen »universiteten och vissa högskolor» införts Göteborgs universitet

(i stället för medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs högskola).

I och med att medicinska högskolan i Göteborg kommer att ingå som

medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, erfordras ändring i den i

7 § reglementet meddelade särskilda bestämmelsen för universiteten och

vissa högskolor; angivna ändring avses skola ske vid slutredigeringen av

ändringskungörelsen. Under termen »läroverk in. fl. läroanstalter» har vidare,

likaledes i anslutning till vad som anförts under 1 §, införts seminariet

för huslig utbildning i Umeå. I uppräkningen av de läroanstalter, som

omfattas av sistnämnda term, har vidare benämningen dövstumskolorna

utbytts mot skolorna för döva; denna benämning avses skola före ändringskungörelsens

utfärdande intagas jämväl i de i 29 § meddelade särskilda

bestämmelserna. Slutligen har såvitt gäller »statens affärsdrivande verk»

införts benämningen televerket (jfr SFS 1953:640); häremot svarande ändring

avses skola vidtagas i de i 19 § reglementet meddelade särskilda bestämmelserna.

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet ni. ni.

I prop. 1954:75 (s. 77) har jag förordat, att polispersonalen vid poliskåren

i Boden, som f. n. lyder under Saar, skall överföras till det nya polislönereglementet.

Därest riksdagen bifaller detta förslag, bör den i förevarande

paragraf meddelade särskilda bestämmelsen för nämnda poliskår

utgå. Även i de särskilda bestämmelserna i 19 § föranledes en ändring.

21 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

Författningsförslaget anknyter till vad som uttalats i prop. 1954:109

(s. 183). Militär byråchef i lönegrad Ma 37 kommer enligt förslaget att

löneklassplaceras enligt de i paragrafen meddelade allmänna bestämmelserna.

Därest vederbörande före utnämningen till byråchef med stöd av

den särskilda bestämmelsen erhållit placering i 40 löneklassen i annan beställning

i 37 lönegraden, synes han böra bibehållas vid denna placering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

o

28 §.

De fält da löneavdrag skall tillämpas.

Folkskollärare vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

är underkastade Saar. I fråga om avlöning under ferier gäller f. n. för dessa

lärare enligt punkten 2 av de för nyssnämnda skolor samt för läroverk in. fl.

läroanstalter under förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna

delvis andra regler än för folkskollärare, på vilka avlöningsreglementet

för folkskolan är tillämpligt. Enligt 21 § 3 mom. sistnämnda reglemente

skall lärare, som under en termin eller två terminer i följd vidkänts C-avdrag

å lönen sammanlagt mer än 120 dagar, under ferier närmast efter

ledigheten — utöver i förekommande fall A-avdrag — vidkännas avdrag å

lönen i den omfattning som skolöverstyrelsen bestämmer. En motsvarande

föreskrift saknas f. n. beträffande folkskollärare vid barna- och ungdomsvårdsskolorna

men gäller för lärare vid de statsunderstödda läroanstalter,

som omfattas av ifrågavarande särskilda bestämmelser i Saar. Författningsförslaget

innebär, att jämväl folkskollärare vid barna- och ungdomsvårdsskolorna

föres in under den i Saar för övriga nämnda lärarkategorier

meddelade föreskriften.

33 §.

Särskilda ersättningar.

Enligt punkten 3 b) av de för personal vid utrikesförvaltningen in. fl.

meddelade särskilda bestämmelserna må, under i övrigt stadgade förutsättningar,

s. k. utlandstillägg utgå fr. o. in. den dag tjänsteman på grund

av honom meddelat förordnande inträder i utövning av den befattning,

varmed förmånen är förenad, t. o. in. den dag han, i anslutning till förordnandets

upphörande, upphör att utöva befattningen. Kungl. Maj :t äger dock

bestämma, huru med förmånen skall förfaras, då tjänsteman åtnjuter

tjänstledighet med skyldighet att vidkännas löneavdrag eller då han tjänstgör

inom riket eller eljest å ort utom verksamhetsområdet.

Vid bestämmelsens tillämpning har tvekan uppstått beträffande frågan

om rätt till behållande av utlandsförmån vid semester i vissa fall. Någon

anledning till ändring i den förut återgivna huvudregeln har jag inte ansett

föreligga. Författningsförslaget innebär den ändringen, att del jämväl i

fall, då tjänsteman åtnjuter semester, skall ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma, huru med förmånen skall förfaras.

Den för universiteten och vissa högskolor införda särbestämmelsen om

representationsbidrag till vissa rektorer är föranledd av riksdagens beslut

i anledning av vad som förordats i årets statsverksproposition (bilaga 2,

p. 7). Såsom jag i angivna sammanhang uttalat, torde på Kungl. Maj.t ankomma

att meddela de övergångsbestämmelser, som kan finnas behövliga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

I de under 3 mom. av förevarande paragraf meddelade bestämmelserna

för försvaret återfinnes de grundläggande föreskrifterna angående flygtillägg

m. m.

I skrivelse den 16 juni 1953 har flygföroaltningen hemställt, att civilmilitära

och civila tjänstemän inom flygvapnet, vilka — utan att vara flvgförare

— beordras fullgöra flygtjänstgöring i befattning såsom provflvgare,

måtte räknat fr. o. m. den 1 juli 1952 tillerkännas flygtillägg med 300 kronor

för månad räknat.

Framställningen i fråga har följande bakgrund. Reglementets bestämmelser

om flygtillägg äger tillämpning endast å militära och civilmilitära

beställningshavare. I fråga om flygtillägg till civila tjänstemän inom flygvapnet

äger Kungl. Maj:t meddela föreskrifter med stöd av senast genom

beslut vid 1952 års riksdag lämnat bemyndigande (prop. 1952:204; SU 186;

llskr 345). Genom beslut den 14 september 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t

flygförvaltningen att till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka enligt order

utförde prov- och kontrollflygningar, utgiva särskild ersättning med 240

kronor för månad. I fråga om åtnjutande av dylik ersättning skulle de i

Saar meddelade bestämmelserna om flygtillägg till beställningshavare vid

försvaret äga motsvarande tillämpning. Med giltighet fr. o. m. den 1 juli

1952 har genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 september 1952 flygförvaltningen

efter härom gjord framställning i stället bemyndigats att tills vidare

till civila tjänstemän inom flygvapnet, som fullgör flygtjänstgöring

som provflygare, kontrollflygare eller färdmekaniker, utge flygtillägg enligt

för civilmilitära beställningshavare vid försvaret gällande bestämmelser.

I framställningen anföres, att vid flygförvaltningens försökscentral viss

civil ingenjörspersonal i lägre lönegrad än den 23 :e deltager i provflygningar

utan att vara flygförare. Dessa tjänstemän hade under giltighetstiden

för del tidigare av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ägt uppbära särskild

ersättning med 240 kronor för månad. Fr. o. in. den 1 juli 1952 har

de emellertid, med hänsyn till utformningen av de för civilmilitära beställningshavare

gällande bestämmelserna om flygtillägg, endast kunnat erhålla

dylikt tillägg med 180 kronor för månad, motsvarande flygtillägget

till annan kontrollflygare än flygförare med placering i någon av lönegraderna

Ca, Ce, Cf eller Cg 15—22. Jämväl civilmilitära beställningshavare

kan komma att deltaga i provflygningar utan att vara flygförare. Enligt

ämbetsverkets mening bör flygtillägget till icke flygförarutbildad deltagare

i provflygningar — mot bakgrunden av att provflygare åtnjuter flygtillägg

med 480 kronor för månad — utgå med lägst 300 kronor. Ändringen bör

genomföras med återverkande kraft fr. o. in. den 1 juli 1952.

Utlåtanden över flygförvaltningens framställning har avgivits av försvå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

/

rets civilförvaltning och statens lönenämnd. Förstnämnda myndighet tillstyrker

framställningen och förordar i samband härmed, att i vad avser tid

före genomförandet av ändringen i Saar föreskrifter skall meddelas genom

särskilt Kungl. Maj:ts beslut. Lönenämnden ansluter sig till civilförvaltningens

förslag.

Även jag finner mig kunna förorda, att icke flvgförarutbildad deltagare

i provflygning, i den mån förutsättningar i övrigt föreligger, skall kunna

erhålla flygtillägg med 300 kronor för månad räknat. Författningstekniskt

sett synes frågan böra regleras genom att i den under punkten 1 av förevarande

moment intagna flygtilläggstabellen — på motsvarande sätt som

redan gäller för kontrollflygare — skall för provflygare införas en kolumn

för flvgförare, i vilken nu gällande belopp skulle intagas, och en för övriga

provflygare, där beloppet 300 kronor skulle intagas för de två högsta grupperna

av civilmilitära beställningshavare. I fråga om civila tjänstemän torde

det liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut. För

såväl civilmilitär som civil personal bör höjningen till 300 kronor gälla

fr. o. m. den 1 juli 1954. Det synes mig emellertid skäligt, att sådan civil

personal, som erhållit minskning i flygtillägget fr. o. in. den 1 juli 1952,

beredes kompensation för denna minskning.

II. Avlöningsreglementet för folkskolan (Arf).

I prop. 1954:135 har på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet

framlagts förslag om inrättande av lönegradsplacerade distriktsöverlärartjänster.

Till grund för förslaget ligger ett av 1950 års lärarulredning

den 29 augusti 1952 avgivet betänkande angående vissa med överlärarinstitutionen

sammanhängande frågor. Förslaget innebär, att distriktsöverlärartjänsterna

med tillämpning av det för flertalet rektorstj änster utnyttjade

lönegradssystemet skall inplaceras i lönegrader med beteckningen Cb.

avseende ordinarie anställning med förordnande för viss tid. 1 propositionen

lämnas en redogörelse för överlärarorganisationens nuvarande utformning,

omfattande jämväl gällande avlöningsbestämmelser. Jag torde få hänvisa till

nämnda proposition beträffande denna redogörelse och detaljerna i det

framlagda förslaget, som jämväl omfattar frågan om undervisningsskyldigheten

å tjänsterna och de skyldigheter i övrigt som skall vara förenade

med dem. Här må endast ytterligare erinras, att enligt propositionen ändring

icke avses skola ske i nu gällande tillsättningsnormer, vilka bl. a.

innefattar, att distriktsöverlärare samtidigt skall vara ordinarie folkskollärare

i skoldistriktet.

I anslutning till de i förenämnda proposition framlagda förslagen har

jag i prop. 1954:125 (bilaga 3) anmält frågan om lönegradsplacering för

nämnda tjänster. Härvid har jag förordat, att lönegraderna Cb 2—6, motsvarande

löneklasserna 28—32. skall tillämpas och att antalet läraravdel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

fångar inom distriktet skall vara avgörande för vilken av dessa lönegrader,

som skall gälla. I de undantagsfall, då inrättande av dylik tjänst kan komma

att medges i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar, skall tjänsten placeras

i lönegrad Cb 1, motsvarande löneklassen 27. Jag har vidare föreslagit,

att distriktsöverlärare — i konsekvens med vad som gäller för andra

tjänstemän i motsvarande löneläge enligt de statliga avlöningsrcglementena

— skall vara berättigade till semester under 35 dagar för År t. o. in. det år,

varunder vederbörande fyller 39 år, och under 45 dagar för år i vad avser

tiden därefter.

14å jag nu, i enlighet med vad som förutsatts i de båda nämnda propositionerna,

upptar till behandling frågan om de avlöningsbestämmelser, som

bör gälla för de föreslagna tjänsterna, vill jag till en början förorda, att

tjänsterna i fråga inordnas under avlöningsreglementet för folkskolan (Arf)

den 30 juni 1948 (nr 437). Detta medför behov av tämligen omfattande

ändringar i reglementet, till vilka jag torde få återkomma i det följande.

Vissa ytterligare ändringar i Arf synes mig samtidigt höra vidtagas. Jag

vill sålunda först erinra om att enligt beslut vid 1952 års riksdag (VIII ht,

p. 239) fr. o. nr. läsåret 1952/53 en enhetlig lästid om 39 veckor skall genomföras

i folkskolan. Föredragande departementschefen förutsatte emellertid

då, att uppskov med övergång från en lästid om 364/7 veckor skulle kunna

medgivas på grund av särskilda omständigheter. Enligt vad jag inhämtat

torde för närvarande inom folkskolan utan undantag gälla en lästid av 39

veckor. Jag förordar därför, att de bestämmelser i Arf (2 § 1 inom., 4 §

2 inom., 1.1 § 1—3 inom., 15 § 3 mom. och 39 §), som har samband med

tidigare tillämpade, differentierade lästider, skall revideras eller upphöra

att gälla. Vidare har jag ansett viss ändring i 13 § 3 inom. andra stycket Arf

böra göras i anledning av en framställning från Föreningen Sveriges mindre

folkskolor. Till denna framställning torde jag få återkomma i det följande.

Lydelsen av Arf har inte fastställts av riksdagen. Med hänsyn till de nu

ifrågasatta ändringarnas karaktär har jag emellertid ansett att för riksdagen

bör framläggas ett utformat författningsförslag. Så vitt gäller de

ändringar, som har samband med inordnandet under reglementet av distriktsöverlärartjänsterna,

har vid förslagets utformande tjänat som underlag

de förslag till bestämmelser, som framlades av 1950 års lärarutredning

såsom bilagor till dess förenämnda betänkande, och de synpunkter på dessa

förslag, som framkom vid remissbehandlingen av betänkandet. Det inom

civildepartementet i enlighet härmed upprättade förslaget till kungörelse

om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437)

torde få fogas såsom bilaga 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Det torde här böra erinras om det förslag till kungörelse om ändring i

samma reglemente, vilket såsom bilaga till statsrådsprotokollet återfinnes

i prop. 1954:160 angående folk- och småskollärares avlöningsförhållanden,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mnj.ts proposition nr 192.

in. m. De båda kungörelseförslagen —- vilka berör olika paragrafer inom

reglementet — torde vid bifall till de förslag, som framlagts i de båda här

ifrågavarande propositionerna, få sammanarbetas före utfärdandet av ändringsförfattningen.

Härvid torde den jämkningen få göras i det vid propositionen

1954:160 fogade förslaget, att distriktsöverlärare undantages från

tillämpningen av 23 § 4 inom., som behandlar det s. k. finskspraktillagget.

Kn närmare motivering för de nu föreslagna ändringarna torde \aia erforderlig

endast i vad gäller vissa av de ifrågavarande författningsrummen.

I övrigt torde ändringarnas natur tillräckligt framgå av författningsförslaget,

till vilket jag i dessa delar torde få hänvisa. De förut berörda ändringar,

som föranledes av övergången till en enhetlig årlig lästid inom folkskolan,

synes icke behöva kommenteras. Med angivna utgångspunkter lämnar jag

härefter en redogörelse för vissa av ändringsförslagen.

1 §.

Reglementets tillämpningsområde.

Distriktsöverlärarna har inordnats under reglementet genom att de intagits

i föreskrifterna i 1 mom. Anställning i lönegrad med beteckningen

Cb innebär ordinarie anställning med förordnande för viss tid. Av den föreslagna

lydelsen följer att, då i fortsättningen av reglementet talas om lärare

och ordinarie lärare, detta uttryck inbegriper jämväl distriktsöverläiare. 4

4 §.

Tjänstgöringsföreskrifter.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, innehåller prop.

1954:135 vissa ståndpunktstaganden beträffande undervisningsskyldighet

och andra åligganden för distriktsöverlärare. Det föreliggande författningsförslaget

innefattar, att föreskrifterna om undervisningsskyldigheten intages

i Arf under 2 mom. av förevarande paragraf. Kungl. Maj :t har ansetts

höra tilläggas möjlighet att, i den mån särskilda omständigheter det föranleder,

förordna om viss jämkning i denna skyldighet. Såväl höjning som

sänkning av timantalet bör härvid kunna ifrågakomma. De övriga åligganden,

som förutsatts skola utan särskild ersättning kunna vara förenade

med tjänsterna (ledarskap för fortsättningsskolan, skyldighet att åtaga sig

sekreterarskap i skolstyrelsen) har ansetts böra regleras i stadgeväg; erinran

har emellertid i förevarande sammanhang gjorts om att i tjänstgöringsskyldigheten

ingår att bestrida de göromål, som i vederbörlig ordning

ålägges läraren.

Som ett nytt 7 mom. i paragrafen (nuvarande 7 mom. har omnumrerats

till g inom.) har intagits föreskrift om skyldighet för distriktsöverlärare

att under högst tre månader av ett och samma kalenderår mottaga förordnande

att uppehålla ledamotstjänst i skolöverstyrelsen eller tjänst som

statens folkskolinspektör.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

5 §.

Förening av lönegradsplacerade tjänster in. m.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, skall distriktsöverlärare

samtidigt inneha ordinarie folkskollärartjänst inom distriktet.

Denna anordning har en principiell motsvarighet i vad som gäller

för rektorer enligt den för läroverk m. fl. läroanstalter meddelade särskilda

bestämmelsen i 6 § Saar. I anslutning härtill har i 1 mom. b) av förevarande

paragraf medgivits förening av distriktsöverlärartjänst med den innehavda

folkskollärartjänsten, under förutsättning att utövningen av sistnämnda

tjänst frånträdes. Det för rektorer i allmänhet tillämpade systemet innebär,

att den lärartjänst, vars utövning vederbörande på motsvarande sätt frånträder

under rektorsförordnandet, föres över stat och sålunda kan återbesättas

med ny innehavare. Om rektorsförordnandet utlöper eller eljest upphör,

äger rektor återinträda i sin tidigare lärartjänst. Innehavare av lärartjänst

är skyldig att, om så erfordras, låta förflytta sig till annan tjänst.

Jämväl i fråga om distriktsöverlärare torde i allmänhet få tillämpas ett

motsvarande överstatförande av innehavd lärartjänst. Föreskrift härom

torde böra intagas i folkskolestadgan. Förflyttningsskyldighet för ny innehavare

av tjänsten föreligger redan enligt i) § Arf.

6 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

Fråga om tillstånd för distriktsöverlärare att med sin tjänst förena

tjänstebefattning eller uppdrag, som avses i 1 mom. av förevarande paragraf,

bör i anslutning till lärarutredningens förslag prövas av skolöverstyrelsen.

6 a och 21 a §§.

Vikariatsförordnanden in. in. Vikariatsersättning.

I den föreslagna nya 6 a § meddelas föreskrifter rörande vikariatsförordnanden

å distriktsöverlärartjänster. Denna paragraf kompletteras — förutom

av ett stadgande i 11 § om avlöningsförmåner vid vikariatslöneförordnande

— av den likaledes nya 21 a §, som reglerar den vikariatsersättning,

som utgår vid annat vikariatsförordnande än vikariatslöneförordnande.

Föreskrifterna är väsentligen utformade efter mönster av de i Saar meddelade

motsvarande bestämmelserna. Dock har exempelvis icke ansetts

erforderligt medtaga bestämmelser, motsvarande de i Saar meddelade om

förordnanden att bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänstemän

i viss högre lönegrad.

I 21 a § 2 mom. har intagits föreskrift om att vikariatsersättning vid förordnande

under ferietid utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

I 3 mom. meddelas särskild föreskrift om ordningen för bestämmande

av ersättning till annan vikarie än lönegradsplacerad lärare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

11

1 detta sammanhang torde höra erinras om att enligt uttalande i prop.

1954:135 jämväl i fortsättningen skall gälla den för närvarande i § 8 b

folkskolestadgan under punkten 5 meddelade föreskriften om viss begränsning

i fråga om skyldigheten att lörordna vikarie a distriktsöverläraitjänst.

I skoldistrikt med mindre än tjugu läraravdelningar skall det följaktligen

åligga skolrådet (skolstyrelsen) att förordna vikarie under distriktsövcrlärares

semester allenast om och i den man skolöverstyrelsen därom lämnat

föreskrift. Angivna föreskrift får betydelse vid tillämpningen av 6 a §

1 mom. Arf.

10 §.

Ordinarie lärares avgångsskyldighet.

Förevarande paragraf har i fråga om distriktsöverlärare kompletterats

med en föreskrift motsvarande vad som gäller enligt Saar.

13 §.

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

Förevarande paragraf har — samtidigt med att ändringar i sakligt hänseende

företagits — omredigerats rent formellt.

1 1 inom. har intagits föreskrifter om fördelning av distriktsöverlärarna

på de olika lönegraderna. Beslut om inplacering i lönegrad enligt i momentet

meddelade föreskrifter föreslås skola meddelas av skolöverstyrelsen i

enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Den i k inom. föreslagna ändringen har föranletts av den tidigare i korthet

omnämnda framställningen från Föreningen Sveriges mindre folkskolor.

Enligt gällande lydelse av förevarande moment (nuvarande 13 § 3 inom.),

som till sitt sakliga innehåll faller tillbaka på beslut vid 1945 års riksdag

(prop. 1945:218), äger, så vitt här är i fråga, lärare vid mindre folkskola

eller biträdande lärare åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den, i

vilken han är placerad. Därest den som under minst tio år i följd innehaft

sådan lärartjänst, som förut sagts, tvångsvis förflyttas till småskollärartjänst,

skall han, så länge han innehar tjänst av sistnämnda slag, alltjämt

åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den, i vilken han är placerad.

Härtill anknyter vissa bestämmelser om rätt till förhöjd pension i 10 § 2

mom. tjänstepcnsionsreglcmentet för folkskolan och i 8 § 2 inom. familjcpcnsionsrcglementct

för folkskolan. Föreningen har i sin den 20 februari

1951 dagtccknade framställning hemställt om slopande av angivna förutsättning

om innehav av lärartjänst vid mindre folkskola eller tjänst som

biträdande lärare under minst tio år i följd för bibehållande vid tvångsförflyttning

av nämnda förmåner.

Itemissyttrandcn över framställningen har avgivits av skolöverstyrelsen

och stolens lönenömnd. Förstnämnda myndighet har ansett risken för obil
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 192.

liga verkningar av det gällande stadgandet vara liten, särskilt med hänsyn

till att tjänsterna som lärare vid mindre folkskola och som biträdande lärare

är under fortlöpande stark avveckling. Överstyrelsen har därför ansett,

att framställningen icke bör föranleda någon åtgärd. Lönenämnden

bär dock funnit det obestridligt, att stadgandet i olika fall kan leda till ett

för ifrågavarande lärare oförmånligt resultat. Med hänsyn härtill har lönenämnden

föreslagit, att Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang utverkar riksdagens

bemyndigande att vidtaga viss ändring i stadgandet. En dylik ändring

bör innefatta möjlighet för Kungl. Maj:t att, då särskilda skäl det föranleder,

medge lärare rätt att bibehållas vid de särskilda förmånerna, oaktat

kortvarigt avbrott förelegat i hans anställning som lärare vid mindre folkskola

eller som biträdande lärare.

Då de erfarenheter, som gjorts beträffande verkningarna av gällande bestämmelser,

bekräftar vad lönenämnden uttalat, har jag ansett mig böra

töioida sådan ändring i här ifragavarande stadgande, som föreslagits av

lönenämnden. Författningsförslaget har utformats i enlighet härmed.

18 och 20 §§.

Lön under tjänstledighet. Semester och ferier.

I förslaget till ändrad lydelse av 20 § har inarbetats de bestämmelser om

semester, vilka synes erforderliga vid bifall till de förslag om semester för

distriktsöverlärare, som framlagts i prop. 1954:125. Bestämmelserna är utformade

i anslutning till motsvarande bestämmelser i Saar, dock har vissa

av de där meddelade föreskrifterna icke ansetts ha praktisk betydelse beträffande

här ifrågavarande tjänster.

I anslutning till vad skolöverstyrelsen uttalat i sitt yttrande över lärarutredningens

betänkande, har i 1 mom. förutsatts, att semester i allmänhet

skall uttagas under ferietid. För beviljande av semester under annan tid

förutsättes medgivande av vederbörande statens folkskolinspektör.

Enligt de i Saar meddelade bestämmelserna skall i allmänhet semesterns

omfattning bestämmas med hänsynstagande till den tid under året, varunder

tjänst innehafts. Härifrån gäller emellertid det undantaget, att tjänsteman,

som avgår med rätt till ålders- eller förordnandepension, äger åtnjuta

den semester, som skulle ha tillkommit honom, om han kvarstått i

tjänst till kalenderårets utgång. Den omständigheten, att distriktsöverlärare

i allmänhet torde komma att avgå med pension vid utgången av redo\isningsar,

vad gäller dessa lärare. Så har heller icke skett i de i Saar meddelade bestämmelserna

för rektorer.

I konsekvens med vad enligt Saar gäller i fråga om förhållandet mellan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192. 1«5

semester och antalet tjänstledighetsdagar med oavkortad lön i samband

med sjukdom, innefattar förslaget till lydelse av 18 § vissa ändrade regler

beträffande sist angivna förmån för distriktsöverlärare.

III. övriga avlöningsreglementen.

Vissa ändringar erfordras jämväl i avlöningsreglementet för kyrkomusiker

den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet för övningslärare den

9 juni 1950 (nr 386) samt avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor

och lantbruksundervisningsanstalter in. in. den 27 augusti 1951

(nr 615).

I fråga om samtliga angivna avlöningsreglementen gäller, att deras lydelse

icke har fastställts av riksdagen. Med hänsyn härtill och då de ändringar,

som erfordras i reglementena, icke synes vara av natur att behöva

redovisas för riksdagen på sätt som skett beträffande ändringarna i Saar

och Arf, begränsar jag mig beträffande ifrågavarande reglementen till att

redovisa de författningsrum, som bör ändras, och ändringarnas sakliga innehåll.

Vid bifall till de i prop. 1954:125 (bilaga 5) framlagda förslagen i fråga

om kyrkomusiker erfordras vissa ändringar i avlöningsreglementet för kyrkomusiker.

Uppflyttningen av domkyrkoorganisttjänsterna till lönegrad

Ca 27 föranleder sålunda ändringar i lönegradstabellen i 5 § 1 mom. samt i

reglerna om tjänstledighetsavdrag vid sjukdom och om semester i 11 § I

6 b) respektive 12 § 1 mom. reglementet. De ändrade beräkningsgrunderna

för kantorstillägg måste vidare intagas i 32 § 1 mom. reglementet.

Redan i samband med den i det föregående lämnade redogörelsen för erforderliga

ändringar i Saar har jag i specialmotiveringen till 1 § förordat,

att facklärartjänsterna vid seminariet för huslig utbildning i Umeå skall

inordnas under avlöningsreglementet för övningslärare. Härför erforderlig

ändring i stadgan för övningslärare ankommer på Kungl. Maj :t att vidtaga.

1 avlöningsreglementet erfordras ändring i lönegradsbestämmelserna i 5 §

1 inom. samt införande av det föreslagna befattningsarvodet till huvudlärare

vid handarbetslinjen i 14 a §.

Enligt den i nyssberörda 5 § 1 mom. reglementet intagna tabellen är ordinarie

lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott placerad

i lönegrad Ca 23, om tjänsten är inrättad vid högre allmänt läroverk, högre

tekniskt läroverk, enskilt gymnasium eller högre enskilt läroverk. Sådan

lärare vid realskola är däremot placerad i lönegrad Ca 21. I särskilda, den

21 april 1953 resp. den 30 april 1953 dagtecknade framställningar har rektor

vid samrealskolan och kommunala gymnasiet i Brännkyrka och Stockholms

folkskoledirektion hemställt om sådan ändring i reglementet, att

jämväl ordinarie lärare i angivna ämnen vid sådan realskola, som är för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

enad med kommunalt gymnasium, erhåller placering i lönegrad Ca 23. I

remissyttranden över framställningarna har skolöverstyrelsen och statens

lönenämnd tillstyrkt desamma. Även jag anser mig kunna förorda den begärda

ändringen. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde

jämväl ändring av angivna innebörd få göras i reglementet.

I cwlöningsreylementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisning

sanstalt er m. m. erfordras slutligen vissa ändringar vid bifall

till de i prop. 1954:125 (bilaga 4) framlagda förslagen beträffande reklorsoch

lärartjänsterna vid tolkhögskolor. Ändringarna berör lönegradstabellen

i 5 § 1 mom. och bestämmelserna om ersättning till rektorsvikarie i 16 §

reglementet.

IV. Allmänna resereglementet.

h,nligt 1929 års allmänna reseregleinente ägde förrättningsman vid resa

med fartyg åtnjuta resekostnadsersättning motsvarande avgift för enskild

hytt med högst två liggplatser, om han tillhörde reseklass I, avgift för hyttplats,

om han tillhörde reseklass II, och avgift för salongsplats, om han tillhörde

reseklass III. Motsvarande bestämmelser i det nu gällande allmänna

resereglementet, vilket trädde i kraft den 1 januari 1953, innebär att förrättningsman

tillhörande reseklass I åtnjuter ersättning för avgift för en

hyttplats i I klass och annan förrättningsman ersättning för avgift för en

hyttplats i II klass.

Såväl de nu gällande som de äldre bestämmelserna rörande fartygsresor

har i praktiken hatt betydelse endast beträffande resor mellan Gotland och

fastlandet.

På grund av nyssnämnda bestämmelser i 1929 års reseregleinente kunde

förrättningsman i högsta reseklassen, om enmanshytt inte stod att erhålla,

utfå gottgörelse för båda liggplatserna i eu tvåmanshytt. Numera utgår

däremot ersättning i första hand för en plats i I klass tvåmanshytt. Om inte

sådan plats men väl plats i enmanshytt skulle kunna erhållas, utgår ersättning

för enmanshytt. Den tidigare möjligheten att få kostnad för två

platser ersatt har bortfallit.

Beträffande förrättningsman i reseklass II innebar visserligen 1929 års

reseregleinente, med hänsyn tagen till den allmänna regeln om billigaste

färdsätt, att ersättning utgick i första hand för en plats i II klass hytt ( innehållande

2—4 platser), i andra hand för en plats i I klass tvåmanshytt och

i tredje hand för enmanshytt (endast i I klass). Emellertid innefattar en

tjänsteresa till eller från Gotland i allmänhet även resa med tåg, och enligt

de såväl före som efter den 1 januari 1953 gällande bestämmelserna för

samtrafik mellan statens järnvägar och Ängfartygsaktiebolaget Gotland berättigar

II klass biljett till begagnande av I klass hytt. I praxis utbetala
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

15

des före nämnda dag ersättning i enlighet härmed. Ett sådant förfarande

är emellertid inte förenligt med den uttryckliga begränsning av ersättningsrätten,

som i det nya resereglementet genomförts beträffande förrättningsmän

i reseklass II.

Bristen i överensstämmelse mellan 1952 års resereglemente och samtrafikbestämmelserna

har påtalats dels i en framställning från Gotlands statsanställdas

centralorganisation den 14 januari 1953 och dels i en till mig

ställd skrivelse den 21 november 1953 från militärbefälhavaren i VII militärområdet.

Centralorganisationen har därvid anhållit bl. a. om sådan ändring

i resereglementets hithörande föreskrifter, att förrättningsman i reseklass

I berättigas åtnjuta ersättning för avgift för en plats i I klass enskild

hytt och förrättningsman i reseklass II ersättning för avgift för en plats i

I klass hytt. Militärbefälhavaren har redogjort för vissa svårigheter, som

uppkommit i samband med järnvägsmyndigheternas granskning av beställningar

å tjänsteresa med fartyg och järnväg.

För egen del har jag efter övervägande av förevarande spörsmål funnit

mig böra förorda vissa jämkningar i de nuvarande ersättningsvillkoren vid

inrikes fartygsresor. Jag har härvid ansett det böra beaktas, att olägenheter

i praktiken vållats av att allmänna resereglementet tillerkänner förrättningsman

i reseklass II mindre förmåner vid fartygsresor till och från Gotland

än dem som enligt gällande samtrafikbestämmelser tillkommer resande

i allmänhet, vilka i samband med sådan resa färdas i II klass på tåg.

Då vidare hytterna i II klass är utrustade med två, tre eller fyra kojer,

under det att II klass sovkupé på tåg icke innehåller mer än två liggplatser,

synes skäl tala för en viss förbättring av villkoren vid fartygsresor för förrättningsmän

i reseklass II. Jag tillstyrker därför, att 6 § allmänna resereglementet

ändras på sådant sätt, att förrättningsman tillhörande reseklass

II berättigas åtnjuta resekostnadsersättning motsvarande avgiften för en

hyttplats i I klass.

Vad beträffar reseklass I kan jag inte finna det motiverat att återgå till

den tidigare gällande bestämmelsen, enligt vilken förrättningsman i vissa

fall ägde åtnjuta ersättning för avgift för två liggplatser. Med beaktande av

att förrättningsman i reseklass I vid tågresa äger åtnjuta ersättning för

biljett till I klass sovkupé vill jag dock föreslå den ändringen, att sådan

förrättningsman skall äga rätt till ersättning för i första hand avgift för

hytt innehållande en liggplats.

EU inom civildepartementet i enlighet med det anförda upprättat förslag

till kungörelse om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. allmänna resereglementet

den 21 november 1952 (nr 755) torde få fogas såsom bilaga 3 till statsrådsprotokollet

i delta ärende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

V. Vissa särskilda frågor.

Vidgad möjlighet att bevilja semester i vissa fall.

Enligt 29 § 1 mom. Saar gäller, att semester erhålles å tid, som prövas

lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, antingen under det löpande

kalenderåret eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena

icke kunnat ske eller vederbörande myndighet i annat fall finner skäl därtill

lämna medgivande, under tiden den 1 januari—den 31 maj nästpåföljande

år. Semester måste således uttagas senast under maj månad året

efter det, under vilket semestern intjänats. Från denna huvudprincip gäller,

så vitt avser tjänstemän i allmänhet, undantag allenast i fråga om

tjänstemän, stationerade å orter inom riket, där kallortstillägg utgår. Avsedda

tjänstemän kan av vederbörande myndighet medgivas erhålla semester

under det nästpåföljande året i följd med semester för detta år. Någon

dispensmöjlighet för Kungl. Maj :t inrymmes icke i stadgandet.

I skrivelse den 26 februari 1954 har clomänslijrelsen gjort framställning

om medgivande för viss personal vid domänverket med stationering utom

kallortsområdet att åtnjuta semester, som belöper sig på år 1953, efter utgången

av maj månad 1954. Behov av dylikt medgivande har. enligt vad

styrelsen framhåller, uppstått genom de svåra och omfattande härjningar

av skog, som medfördes av de hårda stormarna inom vissa delar av mellersta

och östra Sverige i början av januari 1954. Särskilt katastrofartadc

stormfällningar har vållats inom vissa revir i Gävle-Dala distrikt, Bergslagsdistriktet

samt Östra och Södra distrikten. Härav har föranletts en exceptionellt

stor arbetsbörda för den inom ifrågavarande områden stationerade

personalen. Trots att omplacering i betydande utsträckning skett av personal

från andra delar av landet till de stormhärjade områdena, kan varken den

där stationerade eller den dit omplacerade personalen räkna med att före

maj månads utgång utfå någon del av eventuellt återstående semester för

år 1953. Då hinder mot uttagande av semester inom den författningsenliga

tiden medförts av det uppkomna katastrofläget och omständigheter, varöver

personalen ej råder, anser domänstyrelsen, att den berörda personalen bör

kunna beredas rätt att framflytta eventuellt kvarstående semester från år

1953 på sätt i 29 § 1 mom. Saar föreskrives beträffande tjänstemän, stationerade

inom kallortsområdet.

Mot bakgrunden av vad i domänstyrelsens framställning anförts, föreslår

jag att riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Maj:t att meddela

bestämmelser av den innebörd som domänstyrelsen föreslagit. Då enligt vad

jag under hand inhämtat liknande svårigheter torde förekomma för vissa

skogsvårdsstyrelser, synes bestämmelserna böra få avse såväl den i framställningen

avsedda personalen vid domänverket som motsvarande personal

hos skogsvårdsstyrelserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Anstånd med omstationering för längre tid än ett år.

Sedan några år har bestämmelser funnits meddelade angående särskilda

förmåner åt tjänsteman, som efter omplacering till annan ort inte kunnat

erhålla familjebostad därstädes. Under åren 1947—1952 gällde härvidlag,

att sådan tjänsteman omstationerades i vanlig ordning men under vissa förutsättningar

kunde av vederbörande myndighet medges uppbära s. k. omplaceringstraktamente,

varvid lönen skulle utgå enligt för den tidigare

stationeringsorten gällande ortsgrupp. Myndighets befogenhet att tillerkänna

tjänsteman omplaceringstraktamente avsåg en tid av högst sex månader.

I ett stort antal fall prövade emellertid Kungl. Maj :t skäligt att genom

särskilda medgivanden förlänga nämnda maximitid. Anordningen med omplaceringstraktamente

har fr. o. m. år 1953 ersatts av ett system, innebärande

att vederbörande myndighet kan bevilja tjänstemannen anstånd med

omstationering intill dess han kunnat erhålla bostad av sådan beskaffenhet,

att han skäligen bort godta densamma. Dylikt anstånd medför, att lönen

utgår efter samma ortsgrupp som tidigare samt att tjänstemannen

kommer i åtnjutande av traktamente enligt bestämmelserna i allmänna

resereglementet, ehuru med viss reduktion av beloppet efter 90 dagar. Myndighet

äger bevilja anstånd med omstationering för en tid av högst ett år.

Med skrivelse den 8 januari 1954 har försvarets civilförvaltning överlämnat

ett tjugutal ansökningar om rätt att åtnjuta anstånd med omstationering

under längre tid än ett år. I skrivelsen anföres, att civilförvaltningen

med hänsyn till det avsevärda antalet inkomna ansökningar av angiven

innebörd ansett sig böra närmare undersöka förhållandena på bostadsmarknaden

på orter, som beröres av omplaceringar inom försvaret. Ämbetsverket

har därför införskaffat yttrande från chefen för försvarsstaben rörande

möjligheterna för omplacerad personal inom försvaret att erhålla familjebostäder.

Av yttrandet, vilket avgivits efter hörande av det inom försvarsstaben

inrättade bostadsförmedlingsorganet, framgår, att bostadsläget

alltjämt är tryckt. Inom de större tätorterna uppges sålunda den omplacerade

personalen endast i undantagsfall kunna påräkna lämplig familjebostad

inom ett å två år efter omplaceringen. Försämring av möjligheterna

att erhålla bostad har enligt försvarsstabschefen inträtt främst i Stockholm

och Göteborg. Ä andra sidan kan en förbättring uppvisas för vissa

mindre tätorter.

Mot bakgrunden av vad försvarsstabschefen anfört vill det enligt civilförvaltningen

förefalla, som om nuvarande maximitid av ett år för beviljande

av anstånd med omstationering är alltför knapp. I vart fall, anser

ämbetsverket, kan det synas befogat att medge längre anstånd i fall, då

tjänsteman omstationerats till ort med särskilt bekymmersamma hyresförhållanden.

Ett sådant medgivande kan dock inte lämnas enbart personal

vid försvaret utan måste gälla för hela statsförvaltningen. Om ändrad

''- B i ha va till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 192.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

praxis därvidlag skulle anses genomförbar, säger sig civilförvaltningen inte

ha något att erinra däremot.

Genom beslut vid 1952 års riksdag erhöll Kungl. Maj :t i prop. 1952:197

begärt bemyndigande att utfärda bestämmelser angående omstationering i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen anförts. Rörande

frågan om den längsta tid, under vilken anstånd med omstationering bör

få åtnjutas, gjordes i propositionen inte något särskilt uttalande utöver ett

omförmälande av att det kommittéförslag, på vilket propositionen var grundat,

innebar en utsträckning till ett år av den då gällande maximitiden för

åtnjutande av omplaceringstraktamente. Kungl. Maj :t har emellertid vid

avgörandet av ärenden om anstånd för tid överstigande ett år ansett förlängning

inte böra medges annat än i ett mindre antal fall, då speciella omständigheter

förelegat. I allmänhet har då varit fråga om tidsbegränsade

omplaceringar. Enbart den omständigheten, att vederbörande på grund av

läget på bostadsmarknaden inte kunnat erhålla bostad inom ett år, har således

inte föranlett bifall till ansökningar om förlängt anstånd.

Med ett par undantag föreligger i de av försvarets civilförvaltning nu

överlämnade ärendena inte några sådana särskilda omständigheter, som

hittills plägat medföra förlängt anstånd.

Enligt den förenämnda utredningen rörande möjligheterna att erhålla

bostad på olika förläggningsorter skulle en försämring ha inträtt på vissa

större sådana orter, framför allt Stockholm och Göteborg, medan någon

lättnad på bostadsmarknaden skulle kunna spåras på en del mindre tätorter.

Samma tendenser i stort kan utläsas av en inom bostadsstyrelsen

upprättad promemoria angående bostadsmarknadsläget hösten 1953. Även

om enligt min mening den nuvarande ettårsgränsen för anstånd med omstationering

i princip bör bibehållas, synes å andra sidan möjligheter böra

förefinnas att, i den mån förhållandena ger anledning därtill, medge anstånd

för längre tid än ett år även under andra omständigheter än sådana,

som hittills ansetts böra förutsättas. På grund härav föreslår jag, att riksdagens

bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t att i särskilda fall besluta

om anstånd med omstationering även för längre tid än ett år. Ett dylikt

bemyndigande bör givetvis utnyttjas med stor försiktighet. Därest riksdagen

icke har något att erinra däremot, torde det jämväl få ankomma på

Kungl. Maj :t att, om så befinnes lämpligt sedan närmare erfarenheter vunnits

rörande tillämpningen av bemyndigandet, överlåta-åt myndighet att

besluta om dylik förlängning av anstånd med omstationering.

Särskild ersättning i vissa fall till befattningshavare, som är berättigad till invalidränta

enligt 1901 års olycksfallsersättningslag.

1 skrivelse den 18 april 1953 har Svenska järnvägsmannaförbundet hemställt

om vidtagande av åtgärder för att sådana i tjänst varande befattnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

1!)

havare vid statens järnvägar, som skadats genom olycksfall i arbete under

giltighetstiden för 1901 års lag angående ersättning för skada till följd av

olycksfall i arbete, skall kunna komma i åtnjutande av livränta för täckande

av extrakostnader, som fortfarande åsamkas dem till följd av den ådragna

skadan. Framställningen åsyftar, att tjänstemän, som skadats före ikraftträdandet

den 1 januari 1918 av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, skall

på motsvarande sätt som gäller enligt den sistnämnda lagen kunna kompenseras

för extrakostnader av i framställningen angivet slag. över framställningen

har yttrande avgivits av järnvägsstyrelsen.

Så vitt avser statens tjänstemän gäller för närvarande enligt 1916 års

lag och statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) följande huvudregler

beträffande förhållandet mellan invaliditetslivränta och avlöning efter återinträde

i tjänstgöring.

De grundläggande bestämmelserna om avdrag från invaliditetslivränta

för avlöningsförmåner är intagna i 11 § 1916 års lag. Enligt i kungörelse

1942:678 meddelade föreskrifter om lagens tillämpning å statsanställda

skall vid olycksfall i arbete för statens räkning ersättning av statsmedel utges

enligt lagens bestämmelser, i den mån ej i anledning av olycksfallet på

grund av eljest gällande bestämmelser sådant understöd utgår, som enligt

It § lagen må avdragas från ersättningen.

Enligt 11 § 1 mom. lagen må i princip endast avdragas förmåner som utgör

understöd i anledning av olycksfallet. I momentet har härvidlag genom

lagändringar åren 1936 och 1945 såsom ett fjärde stycke intagits en specialbestämmelse

för vissa statsanställda in. fl., vilken är tillämplig i fall, där

den skadade innehar eller erhåller anställning med lön, som är bestämd i

författning eller eljest fastställd av statlig myndighet, utan att därvid angivits,

att avdrag å lönen må göras för livränta i anledning av olycksfall i

arbetet. Stadgandet har numera avseende å samtliga statligt anställda tjänstemän

med avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente. I den

mån förutsättningar i övrigt föreligger för tillämpning av It § lagen, skall

i dylika fall lönen till den del densamma motsvarar den skadade tillerkänd

dylik livränta anses utgöra understöd på grund av olycksfallet. Härav följer

att livränta enligt lagen i allmänhet icke kommer att utgå i dessa fall.

Oavsett om lönen är större än livräntan, må emellertid enligt lagstadgandet

livräntan utgå om och i den mån särskilda förhållanden det föranleder.

I förarbetena till här ifrågavarande stadgande (prop. 1936:218, s. 49) har

såsom exempel på dylika särskilda förhållanden angivits, att skadan medför

ökade levnadskostnader, att den skadade nödgas avstå från en lönande

bisyssla eller att han blir oanvändbar i viss med särskild ersättning förenad

kvalificerad tjänstgöring.

Till grund för riksförsäkringsanstaltens prövning av frågor om utgivande

av livränta med hänsyn till förekomsten av sådana särskilda omständigheter,

som här avses, liigges i regel utredningar genom vederbörande myndighet,

därvid den skadade själv skall ha beretts tillfälle att framlägga sina

synpunkter.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att statligt anställd tjänsteman

med avlöning enligt Saar, som är berättigad till livränta enligt 1916 års lag,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

i allmänhet icke utfår sådan livränta efter återinträdet i tjänstgöring. Såsom

undantag härifrån gäller, att livränta efter beslut av riksförsäkringsanstalten

må utgå helt eller delvis, om och i den mån särskilda förhållanden

av i redogörelsen angiven beskaffenhet det föranleder.

Enligt från riksförsäkringsanstalten erhållna uppgifter utgör för närvarande

det totala antalet livräntefall, å vilka 11 § 1 mom. fjärde stycket

tillämpas, för civila statsanställda 446 (varav vid statens järnvägar 311).

I 233 (158) av dessa fall innehålles livräntan helt. Så vitt gäller de 213

(153) fall, beträffande vilka särskilda omständigheter ansetts föreligga, utgår

mindre än hälften av livräntan i 120 (97) fall och mindre än en fjärdedel

därav i 63 (54) fall.

Beträffande innebörden av gällande bestämmelser torde böra tilläggas,

att för tjänstemän i statsunderstödd verksamhet med avlöning enligt statliga

avlöningsreglementen avdrag å lönen skall ske för livränta enligt olycksfalls-

eller yrkessjukdomsförsäkringslagen. Härvid skall lönen nedsättas

med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj :t på särskild

framställning annat medgiver. Vid Kungl. Maj :ts prövning av sådan

framställning kan beaktas förekomsten av sådana särskilda omständigheter,

som förut nämnts.

Enligt 1901 års lag ålåg det arbetsgivaren att i fall, som i lagen avsågs,

utge ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbete. Möjlighet förelåg

till försäkring hos riksförsäkringsanstalten, men däremot icke skyldighet.

Såsom framgår av prop. 1945:150 hade statens järnvägar icke haft sina anställda

försäkrade i riksförsäkringsanstalten. I allmänhet hade vid bestämmande

av ersättning vid olycksfallsskada järnvägsstyrelsen, efter hörande

av riksförsäkringsanstalten, träffat överenskommelse med den skadade

om visst livräntebelopp. Dylika livräntor utgår enligt praxis först efter

vederbörandes avgång ur tjänst. Någon kompensation för merkostnader

m. m. i form av åtnjutande av livränta, helt eller delvis, utöver lön kan

med hänsyn härtill icke förekomma.

I sitt remissutlåtande förklarar sig järnvägsstyrelsen intet ha att erinra

mot att förslagsvis fr. o. m. den 1 juli 1954 livränta, som enligt grunderna

i 1901 års olycksfallsersättningslag tillerkänts befattningshavare vid statens

järnvägar, medgives utgå redan före vederbörandes avgång ur tjänst, om

och i den mån särskilda förhållanden det föranleder. Vid tillämpningen

härav förutsättes skola tillämpas samma principer, som gäller beträffande

utbetalning av livränta enligt 11 § 1 mom. fjärde stycket 1916 års lag. Antalet

fall, där livränta skulle kunna utgå, beräknas icke överstiga 20.

Förevarande fråga berör endast sådana fortfarande i tjänst varande befattningshavare,

som skadats genom olycksfall i arbete före den 1 januari

1918. Med hänsyn till att för ifrågavarande befattningshavare i allmänhet

torde föreligga avgångsskyldighet senast vid 63 års ålder, kan det för närvarande

icke vara fråga om något större antal befattningshavare. Järnvägs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

21

styrelsen har beräknat antalet fall hos statens järnvägar till högst 20. \ id

verkställda undersökningar har icke framkommit något fall vid annat verk;

det torde dock icke få anses helt uteslutet att några ytterligare fall kan

förekomma.

Det torde med säkerhet kunna fastslås, att frågan icke har någon större

räckvidd, sedd ur allmän ekonomisk synpunkt. För det fåtal befattningshavare,

som beröres av frågan, är det däremot naturligen av största betydelse

att erhålla samma möjligheter till kompensation som tillkommer

arbetskamrater, vilka ådragit sig skador vid senare inträffade olycksfall.

Det synes mig därför önskvärt att nå fram till ett positivt beslut i frågan.

Emellertid kan jag icke förorda, att hittillsvarande praxis vid statens

järnvägar, innefattande att livränta utgår först efter avgången ur tjänst,

skall brytas. I stället torde, såvitt gäller den i framställningen avsedda personalen

vid statens järnvägar, bemyndigande höra lämnas järnvägsstyrelsen

att i förekommande fall av trafikmedel utge särskild ersättning, motsvarande

det livräntebelopp, som skulle ha utgått enligt av styrelsen förordade

beräkningsgrunder. I den mån det skulle framkomma att befattningshavare

i motsvarande belägenhet finnes vid annat verk, torde det få ankomma på

Kungl. Maj it eller myndighet, som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar, att

meddela beslut om utgivande av motsvarande särskild ersättning.

Riksdagens bemyndigande torde höra utverkas för Kungl. Maj:t att meddela

beslut i enlighet med vad sålunda förordats.

Hemställan.

Vad jag i det föregående under I—IV förordat bör träda i kraft den 1 juli

1954. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan befinnas erforderliga. Bl. a. erfordras i anledning av

förslaget i fråga om vissa övningslärare ändringar i vederbörande personalförteckningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t rnåtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsrcglemente

den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga 1 vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i avlöningsrcgleinentel för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga 2 vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslaget,

3) vidtaga ändringar i avlöningsregleinentct för kyrkomusiker

den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsrcgleinentel för

övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386) samt nvlöningsreg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kiingl. Maj.ts proposition nr 192.

Iementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615)

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

under III förordats,

4) vidtaga ändring i allmänna resereglementet den 21

november 1952 (nr 735) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga 3 vid statsrådsprotokollet i ärendet

fogade författningsförslaget,

5) i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

under V förordats

a) meddela bestämmelser för viss personal vid domänverket

och vid skogsvårdsstyrelserna i fråga om semester,

som belöper sig på år 1953,

b) i särskilda fall medge anstånd med omstationering

längre tid än ett år,

c) meddela beslut om utgivande i vissa fall av särskild

ersättning till befattningshavare, som är berättigade till livränta

enligt 1901 års olycksfallsersättningslag,

6) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga

i anledning av förenämnda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars-Arvid Frithiof.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

23

Bilaga 1.

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436).

Härigenom förordnas,

att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente den

30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, nämligen

dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och 3 § 1 inom., dels de särskilda

bestämmelserna i 21, 28 och 33 §§ samt 35 § 3 mom.,

samt att den i 14 § reglementet meddelade särskilda bestämmelsen för

poliskåren i Boden skall upphöra att gälla.

1 §.

Keglementets tillämpningsområde m. in.

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande

a) statens tjänstemän---riksdagens verk;

b) tjänstemän vid Stockholms högskola, i den mån de innehava tjänster

upptagna å personalförteckning, som Kungl. Maj:t fastställt med stöd av

riksdagens beslut;

c) rektorer och — ---tillämpning, med undantag av övningslärare;

e) rektor och ämneslärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

ävensom rektor vid seminariet för huslig utbildning i Umeå,

f) rektorer och---riksdagens beslut.

3 §.

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

1 mom. I reglementet — •— -— särskilda bestämmelserna.

Med universiteten och vissa högskolor avses universiteten i Uppsala, Lund

och Göteborg, karolinska mediko-kirurgiska institutet, Stockholms högskola,

tandläkarhögskolorna, de tekniska högskolorna, lantbruksliögskolan, veterinärhögskolan

och skogshögskolan.

Med läroverk m. fl. läroanstalter avses försvarets läroverk, de allmänna

läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskolesemina
l

Senaste lydelse, se

beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna

i 28 och 33 §§ samt 35 § 3 mom. 1953: 347 ävensom ..

beträffande de allmänna bestämmelserna i 3 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna

i 14 och 21 §§ 1952: 454.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

rierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för

blinda med komplicerat lyte, skolorna för döva, de högre tekniska läroverken,

konstfackskolan, sjöbefälsskolorna, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig

utbildning i Umeå, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna.

Med länsstyrelserna---med landshövding.

Med statens af färsdrivande verk avses postverket, televerket, statens järnvägar,

statens vattensfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk, luftfartsverket,

statens reproduktionsanstalt och Södertälje kanalverk.

21 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplaeering.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Vid tillträde av annan beställning i lönegraden Ma, Md, Me eller Mg 37

än sådan, som är förenad med befattning som chef för byrå eller motsvarande

enhet vid central förvaltningsmyndighet inom försvaret, placeras beställningshavaren

i 40 löneklassen. Därest heställningshavare, som med stöd

av här meddelad föreskrift placerats i 40 löneklassen, sedermera tillträder

beställning förenad med befattning av här förut angivet slag, må han bibehållas

vid nämnda löneklassplaeering.

Beträffande innehavare---respektive 326.

Läroverk in. fl. läroanstalter.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna.

Försvaret.

Konjunkturinstitutet.

Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

1. a) I stället--— visst ämne.

I nästföregående---samma ordningsnummer.

b) Vid tjänstledighet---en följd.

Vid tjänstledighet---— samma redovisningsår.

c) Vad under---samma redovisningsår.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

25

2. I den män icke vederbörande myndighet annat medgiver, skall tjänsteman

med rätt till ferier därunder vidkännas A-avdrag, om han under innehav

av statlig anställning eller icke-statlig anställning med avlöning enligt

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser under de båda senaste terminerna

före feriernas början vidkänts C-avdrag av annan anledning än offentligt

uppdrag eller åtnjutit under I, punkt 6 b) eller c) avsedd tjänstledighet så

lång tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar. Vad nu sagts avser icke

fall, då på grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning

större löneavdrag än A-avdrag är tillämpligt. Vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna

skall härutöver gälla att, om tjänsteman under berörda två

terminer vidkänts C-avdrag mer än 120 dagar, det ankommer på skolöverstyrelsen

eller, vad angår statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

på socialstyrelsen att bestämma, huruvida större löneavdrag än

A-avdrag skall tillämpas under ferietiden.

Vad i---är terminsindelad.

3. Lärare eller —--eller avkortad.

Inställes, inskränkes — —--annorlunda föreskriver.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universiteten

och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska centralinstitutet.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Statens anstalt

för fallandesjuka.

Provinsialläkarslaten. Veterinärstaten.

Lois- och fyrstaten.

Länsstyrelserna.

Statens af färsdrivande verk.

33 §.

Särskilda ersättningar.

B. Särskilda bestämmelser.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer.

1. Tjänsteman vid--- -— finnas lämpliga.

2. Kabinettssekreteraren i---för år.

3. a) Tjänstemän vid----särskilt angives.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Ortstillägg utgår---och attaché.

Barnbidrag utgår---inom utrikesförvaltningen.

Utomeuropeiskt tillägg----såsom löjtnant.

Chargé d’affairestillägg----för år.

Bidrag för--— 6 000 kronor.

Ersättning för hållande av bil ---- 500 kronor.

Ersättning för bilresor — ---stationering utomlands.

Förflyttningsbidrag utgår---inom utrikesförvaltningen.

Språktillägg utgår — ----må utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affairestilllägg,

ersättning för hållande av bil eller för bilresor ävensom språktillägg

utgå, under i övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag tjänstemannen

på grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning av

den befattning, varmed förmånen är förenad, till och med den dag han, i

anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva befattningen.

Kungl. Maj :t äger dock bestämma, huru med förmånen skall förfaras, då

tjänsteman åtnjuter semester eller tjänstledighet med skyldighet att vidkännas

löneavdrag eller då han tjänstgör inom riket eller eljest å ort utom

verksamhetsområdet.

c) I fråga —- --förhöjda tilläggsförmåner.

Vid tillämpningen — ---hans egen tjänst.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Rektor äger uppbära representationsbidrag med följande belopp för år:

Rektor vid

Representationsbidrag,

kronor

Uppsala universitet ......................................................

4 800

Lunds universitet .......................................................

4 800

Göteborgs universitet ...................................................

2 400

Karolinska mcdiko-kirurgiska institutet...........................

2 400

Stockholms högskola...................................................

2 400

Tandläkarhögskolan i Stockholm....................................

1 200

Tandläkarhögskolan i Malmö .......................................

1 200

Tekniska högskolan i Stockholm ....................................

2 400

Chalmers tekniska högskola ..........................................

1 800

Lantbrukshögskolan ...................................................

1 800

Veterinärhögskolan ......................................................

1 200

Skogshögskolan ......................................................

1 200

Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Folkskolinspektionen.

Lantbruksattachéerna.

Flyinge hingstdepå och stuteri. Strömsholms hingstdepå.

Provinsialläkarstaten.

Länsstyrelserna.

Statens affärsdrivande verk.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

3 mom. Flygtillägg m. m.

Försvaret.

1. Beställningshavare, som---månad räknat:

Flygtillägg i

befattning såsom

Beställningshavare,

flyg-

flyg-

prov-

flygare

kontroll-

flygare

flyg-

färd-

mete-

tillhörande lönegrad

föra-

re,

kronor

spana-

re,

kronor

flyg-

föra-

re,

kronor

Övri-

ga,

kronor

flyg-

föra-

re,

kronor

övri-

ga,

kronor

signa-

list,

kronor

meka-

niker,

kronor

oro-

log,

kronoi

Mha 1 och 2, Me, Mg

10 och 11, Ma, Me

14 .....................

270

480

270

240

Ma, Me 1(>, Ma 1!)

(fanjunkare) ......

330

330

480

__

_

_

330

300

_

Ma, Me 19 (löjtnant),

Ma 23 ................

390

390

480

_

__

_

_

_

Ma 27—37 .............

450

390

480

—

—

-

—

—

—

Mo eller Mp 13—22

480

390

—

—

-----

—

—

—

Ca, Ce, er, Cg 10 och

12 .....................

_

_

_

240

__

Ca, Ce, Cf, Cg 15—

22 .....................

300

__

ISO

__

300

180

Ca, Ce, Cd, Cg 23—37,

Cp 15 och KS ......

480

300

390

240

—

240

2. Flygtjänstgöring skall----för flygvapnet.

3. Flygförare, som — •— — månad räknat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

4. Elevtillägg utgår — — — till flygspanare.

5. Flygtillägg, flyglärartillägg--— intet tillägg.

6. Har beställningshavare — — —• halvt flygtillägg under ytterligare

högst ett år.

Beställningshavare, som--— av flygtillägget under ytterligare högst

ett år.

7. Därest beställningshavare---fortsatt flygtjänstgöring.

8. Beställningshavare, vilken---- Kungl. Maj :t.

9. Beställningshavare, som —--följande belopp:

Därest militär---— 2 år.

10. För beställningshavare — — — beteckningen Ma.

11. Erforderliga föreskrifter — -— — vederbörande myndighet.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Rikets allmänna kartverk.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

29

Bilaga 2.

Förslå g

till

kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437).

Härigenom förordnas,

att 1 § 1 inom., 2 § 1 inom., 4 § 2—4 mom., 5 § 1 inom., 6 § 1 mom., 10 §,

13 §, 14 § 1 mom., 15 § 1 inom., 18 och 20 §§, 36 § 1 mom. och 39 § ävensom

överskriften framför 20 § avlöningsreglementet för folkskolan den 30 juni

19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

att i 4 § avlöningsreglementet skall införas ett nytt moment, betecknat

7 inom., av nedan angiven lydelse, i samband varmed nuvarande 7 mom.

skall betecknas 8 mom.,

att i 11 § avlöningsreglementet skall införas ett nytt moment, betecknat

4 inom., av nedan angiven lydelse, i samband varmed nuvarande 4 mom.

skall betecknas 5 mom.,

att i avlöningsreglementet skola införas två nya paragrafer av följande

lydelse, den ena, betecknad 6 a §, närmast före 7 § och den andra, betecknad

21 a §, närmast före 22 §, samt

att 14 § 3 mom. och 15 § 3 mom. avlöningsreglementet skola upphöra att

gälla.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde.

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å följande lärare, nämligen

distriktsöverlärare, folkskollärare, småskollärare, biträdande lärare samt lärare

vid mindre folkskolor, anställda enligt folkskolestadgans och detta reglementes

bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare.

Reglementet äger jämväl tillämpning å

pensionerad lärare, varmed förstås sådan lärare med tjänstepension av

statsmedel enligt för distriktsöverlärare, folk- eller småskollärare gällande

bestämmelser, vilken uppehåller tjänst med full tjänstgöring, samt

timlärare, särskilt anställd vid folkskola, småskola eller mindre folkskola

för undervisning i annat läroämne än slöjd och hushållsgöromål under

sådana förhållanden, att statsbidrag kan utgå till hans avlöning.

l Senaste lydelse av 13 § 1 mom., 18 § och 36 § 1 mom., se 1932: 435.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

2 §.

Vissa grundläggande bestämmelser.

1 mom. I detta reglemente förstås med skolstyrelse folkskolestyrelsen i

kommun, där lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger

tillämpning, samt eljest skolrådet.

4 §.

Tjänstgöringsföreskrifter.

2 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola mot åtnjutande

av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna — utöver göromål, som

eljest i vederbörlig ordning åläggas dem — meddela undervisning under

högst 39 veckor varje redovisningsår.

Distriktsöverlärares undervisningsskyldighet skall, där ej Kungl. Maj :t

med hänsyn till särskilda omständigheter finner skäl annorlunda förordna,

av skolöverstyrelsen bestämmas till visst antal veckotimmar inom de gränser,

som framgå av följande sammanställning:

Antal läraravdelningar i skoldistriktet

Antal

veckotimmar

flögst 9 .....................................

22—26

16—22

10—18

6-14

5— 8

0

10 — 19 ....................................

20 — 29 .....................................

30 — 39 .....................................

10 — 49 .....................................

lägst 50 .....................................

Undervisar distriktsöverläraren i hjälpklass, må skolöverstyrelsen reducera

antalet veckotimmar i samma förhållande som gäller för övriga hjälpklasslärare,

därvid de i sammanställningen angivna nedre timtalsgränserna

må underskridas; dock må undervisningsskyldigheten i intet fall fastställas

till lägre timantal än 5 veckotimmar.

I fråga om undervisningsskyldighet för vikarie å distriktsöverlärartjänst

under annat förordnande än vikariatslöneförordnande gäller vad Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen därom förordnar.

Annan ordinarie lärares samt extra ordinarie och extra lärares undervisningsskyldighet

skall uppgå till

30 veckotimmar för folkskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare samt

28 veckotimmar för småskollärare.

Om småskollärare tjänstgör i avdelning, vari ingår någon eller några av

folkskolestadiets klasser, skall läraren vara skyldig att mot ersättning, som

angives i 24 §, meddela undervisning ytterligare två veckotimmar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

31

3 mom. Om särskilda förhållanden det föranleda, må den i 2 mom. femte

stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten av 30 veckotimmar nedsättas

a) av skolstyrelsen---erforderlig kompetens.

Vad i föregående stycke sägs gäller även, då undervisningsskyldigheten

enligt 2 mom. femte stycket omfattar 28 veckotimmar. Nedsättningen enligt

a) må dock omfatta högst 4 veckotimmar och enligt b) högst 6 veckotimmar.

Nedsättning av---sex veckotimmar.

4 mom. Vad i 2 och 3 mom. sägs äger icke tillämpning å

a) lärare i hjälpklass,

b) lärare, vilken tjänstgör såsom assistent inom den psykiska barnaoch

ungdomsvården, eller

c) lärare, som utan att vara distriktsöverlärare innehar förordnande som

överlärare.

Sådan lärare skall meddela undervisning i den omfattning, som Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen föreskriver.

7 mom. Distriktsöverlärare är skyldig att för högst tre månader av ett

och samma kalenderår mottaga förordnande att uppehålla ledamotstjänst

i skolöverstyrelsen eller tjänst såsom statens folkskolinspektör.

5 §.

Förening av lönegradsplacerade tjänster in. in.

7 mom. Förening må ske

a) av ordinarie tjänst med ordinarie statlig tjänst, som tillsättes medelst

förordnande tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt, eller med högre

extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

eller med tjänst vid fortsättningsskolan, allt dock under förutsättning

att läraren frånträder utövningen av förstnämnda ordinarie tjänst,

samt

b) av distriktsöverlärartjänst jämväl med ordinarie folkskollärartjänst

i samma skoldistrikt, dock under förutsättning att läraren frånträder utövningen

av sistnämnda tjänst.

Efter tillstånd------- full tjänstgöringsskyldighet.

6 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

7 inom. För förening av anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie

lärare med tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag i andra fall

än i 5 § avses eller med uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ändamål att driva

rörelse inom industri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller

annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt

syfte, fordras särskilt tillstånd i fråga om distriktsöverlärare av skol
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

överstyrelsen och eljest av statens folkskolinspektör eller, om denne icke

lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen. Vad nu sagts gäller likväl

icke, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen tillsatt befattningen eller meddelat

uppdraget.

Tillstånd må--- — viss tid.

6 a §.

Vikariatsförordnanden in. in.

1 mom. Då det prövas erforderligt att uppehålla distriktsöverlärartjänst

med vikarie och därför anlitas lönegradsplaccrad lärare med avlöning enligt

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser, må läraren utan ändring av sin

anställning meddelas vikariatsförordnande å tjänsten.

2 mom. Kan det förutses, att distriktsöverlärartjänsten kommer att uppehållas

på förordnande med full tjänstgöring under minst sex månader i

följd, skall, så framt icke skolöverstyrelsen för visst fall eller för viss grupp

av fall annorlunda beslutat, vikariatslöncförordnande snarast möjligt meddelas

å tjänsten. Kungl. Maj :t må jämväl eljest, då särskilda skäl det föranleda,

medgiva, att sådant förordnande må meddelas.

Vikariatslöneförordnande skall, om ej annat följer av beslut eller bestämmelser,

som meddelats av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av skolöverstyrelsen, kungöras till ansökning och meddelas i den ordning,

som är stadgad för tillsättande av distriktsöverlärartjänst. Förordnande

må icke meddelas annan än den, som innehar ordinarie folkskollärartjänst

och i övrigt är fullt lämplig för förordnandet.

10 §.

Ordinarie lärares avgångsskyldighet.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten stadgas i gällande

bestämmelser om tjänstepension. Distriktsöverlärare är dessutom

skyldig avgå från tjänsten under förutsättningar, som eljest må gälla på

grund av bestämmelser antagna av Kungl. Maj :t och riksdagen.

11 §.

Lärares rätt till avlöningsförmåner in. ni.

4 mom. Under vikariatslöneförordnande å distriktsöverlärartjänst skall

lärare avstå de med hans tjänst förenade avlöningsförmånerna och i stället

åtnjuta de avlöningsförmåner, som tillkomma innehavare av distriktsöverlärartjänsten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 192.

33

13 §.

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

1 mom. Distriktsöverlärare skall tillhöra lönegrad med beteckningen Cb

(ordinarie anställning, som tillsättes med förordnande för viss tid) och med

det nummer, som framgår av följande tabell, vilken jämväl utvisar den

löneklass å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning lönegraden omfattar.

Antal lärar- avdelningar

i skoldistriktet

Lönegrad

Löneklass

10—19

2

28

20—29

3

29

30—44

4

30

45—59

5

31

lägst 00

0

32

Vid beräknandet av antalet läraravdelningar skall med läraravdelning

jämställas dels skolhem i distriktet med föreståndarinna, dels ock varje

påbörjat 3-tal av fortsättningsskolkurser i distriktet.

Därest, i enlighet med vad härom är särskilt föreskrivet, inrättande av

distriktsöverlärartjänst i särskilt fall medgivits i skoldistrikt med mindre

än 10 läraravdelningar, skall tjänsten placeras i lönegrad Cb 1, vilken lönegrad

omfattar löneklass 27 å löneplan nr 1.

Beslut om lönegradsplacering för distriktsöverlärare meddelas av skolöverstyrelsen

i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser.

2 mom. Annan lärare än distriktsöverlärare skall tillhöra lönegrad med

beteckning och nummer, som framgå av följande tabell, vilken jämväl utvisar

de löneklasser å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning lönegraden

omfattar. Lön skall utgå enligt den löneklass, i vilken läraren placeras enligt

14—16 §§.

Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Folkskollärare:

ordinarie .......................................................

Ca 21

21—24

extra ordinarie ..............................................

Ce 19

19—22

extra ............................................................

Cg 17

17—20

Småskollurarc, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare:

ordinarie .......................................................

Ca 15

15—18

extra ordinarie

Ce 13

13—10

extra ..........................................................

Cg 11

11—14

a Bihang till riksdagens protokoll 195h. 1 suml. Nr 192.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungt. Maj:Is proposition nr 192.

Vid tillämpningen av de här ovan meddelade föreskrifterna i fråga om

lärares lönegradsplaccring och om den löneklass, enligt vilken lön skall

utgå, skola jämväl iakttagas bestämmelserna ill § 2, 4 och 5 mom. samt i

4 mom. här nedan.

3 inom. Inom varje löneklass bestämmes lärarens lön efter den ortsgrupp,

till vilken hans stationeringsort blivit hänförd. Där särskilda skäl

det föranleda, må dock Kungl. Maj :t beträffande viss lärare eller viss grupp

av lärare bestämma, att lön skall utgå efter annan ortsgrupp.

4 mom. Lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare skall åtnjuta

lön enligt löneklassen närmast över den, i vilken han är placerad.

Förflyttas den, som under minst tio år i följd innehaft tjänst som lärare

vid mindre folkskola eller som biträdande lärare, på grund av föreskrift i

9 § till småskollärartjänst, skall han, så länge han innehar tjänst av sistnämnda

slag, alltjämt äga åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den,

i vilken han är placerad. I den mån Kungl. Maj :t på grund av särskilda skäl

finner gott det medgiva, skall motsvarande gälla i fråga om lärare, som

med endast kortare tids avbrott under minst tio år innehaft tjänst som

förut sagts.

5 mom. Extra lärare skall uppbära läsårsdaglön i stället för i löneplansförordningen

angiven månadslön eller daglön. Läsårsdaglön utgår för varje

anställningsdag under termin med 12/273 av månadslönen enligt löneplansförordningen

för den löneklass och ortsgrupp, som läraren tillhör. Sådant

dagbelopp, som ej slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

Genom skolöverstyrelsens försorg utfärdas tabeller över läsårsdaglöner.

14 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

1 mom. Lärare placeras vid tillträdande av anställning inom lönegrad,

som omfattar flera löneklasser, i lönegradens lägsta löneklass och uppflyttas

en löneklass inom lönegraden för varje tidsperiod, som nedan sägs, allt

i den mån ej annat följer av 15 och 16 §§.

Första tidsperioden — — — 680 dagar.

Andra och---- närmast föregående.

15 §.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare anställning.

/ mom. Vid lärares placering och uppflyttning i löneklass må hänsyn

tagas till tidigare anställning av följande slag, nämligen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

35

a) för folkskollärare:

anställning som distriktsöverlärare eller folkskollärare samt motsvarande

anställning, vilken avses i 5 eller 6 kap., ävensom anställning som folkskollärare

vid skola tillhörande barna- och ungdomsvården,

anställning vid---6 kap.

Hänsyn tages---statliga undervisningsväsendet.

18 §.

Lön under tjänstledighet.

Under tjänstledighet —--början tillhör.

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller — -— — av

Grupp 2: Oavkortad lön —--äga rum.

tjänsten.

I tjänsten ----vederbö-

Grupp 3: Oavkortad lön.

rande myndighet.

Med tjänsten----- statens

räkning.

b) Sjukdom i -----— anord-

Grupp 2: Lön med----en följd.

nåd läkarundersökning.

Grupp 3: Oavkortad lön högst 10 dagar av ett

c) Svag hälsas---behö-

och samma redovisningsår för distriktsöver- lärare.

Oavkortad lön må likväl icke utgå, därest

tjänstledigheten åtnjutes å tid, då distrikts- överläraren på grund av föreskriften i 20 §

2 mom. b) andra stycket icke skulle hava va- rit berättigad åtnjuta semester.

Lön med A-avdrag i övrigt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

rigen styrkt.

Semester och ferier.

20 §.

Semester och ferier.

1 mom. Distriktsöverlärare äger rätt att erhålla semester under följande

antal dagar för helt år räknat (årsscmester), nämligen under 35 dagar till

och med det år, under vilket han fyller 39 år, och under 45 dagar för tid

därefter.

Semestern erhålles, med iakttagande av vad i nästföljande stycke stadgas,

å tid som skolstyrelsen med hänsyn till göromålens behöriga gång bestäm
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

mer, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena

icke kunnat ske eller skolstyrelsen i annat fall finner

skäl därtill lämna medgivande, under tiden 1 januari—31 maj nästpåföljande

år. Utan hinder av vad nu sagts må distriktsöverlärare stationerad å

ort inom riket, där kallortstillägg utgår, kunna medgivas erhålla återstående

semester under nästpåföljande år i följd med semester för detta år.

Semester må beviljas under tid, då distriktsöverläraren har att meddela

undervisning, endast om vederbörande statens folkskolinspektör det prövar

skäligt medgiva.

2 mom. Vid semesterns bestämmande skall iakttagas följande.

a) Innehaves distriktsöverlärartjänst under allenast del av kalenderår,

beräknas semestern i förhållande till tiden för tjänstinnehavet. Uppkommer

därvid brutet dagantal, sker avrundning till närmaste hela dagantal. Uppgår

den beräknade tiden till mindre än en halv dag, föreligger icke rätt till

semester. Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att distriktsöverlärare,

som avgår med rätt till överlärarpension, äger åtnjuta den semester,

som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets

utgång.

b) Vidkännes distriktsöverlärare C-avdrag å lönen av annan anledning

än tjänstledighet för offentligt uppdrag, må semestern enligt av Kungl. Maj :t

meddelade bestämmelser minskas med så stor del av årssemestern, som

belöper på avdragstiden.

Har distriktsöverlärare under innehav av anställning hos staten eller av

icke-statlig anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring

försöksvis — under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet,

som avses i 18 § punkt 6 b) eller c) eller punkt 11, eller åtnjutit semester,

må han ej, med mindre skolöverstyrelsen finner skäl därtill lämna medgivande,

därefter erhålla semester, förrän han minst 90 dagar tjänstgjort i

anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort uppdrag för statens räkning.

c) Om semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som äro

tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande

dagarna, i den mån ej annat följer av beslut eller bestämmelser,

som meddelats av Kungl. Maj :t.

3 mom. Annan ordinarie lärare än distriktsöverlärare ävensom extra ordinarie

lärare äger åtnjuta ferier.

i mom. Läsårsdaglön skall anses inbegripa den ersättning för semester,

som eljest må tillkomma lärare.

21 a §.

Vikariat sersättniiiR.

1 mom. Då på grund av förordnande lönegradsplacerad lärare uppehåller

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

37

distriktsöverlärartjänst, äger han, där ej fråga är om vikariatslöneförordnande,

åtnjuta vikariatsersättning.

2 mom. Vikariatsersättningen utgår, därest förordnandet infaller under

läsåret, enligt särskilda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade,

såsom bilaga till statens löneplansförordning fogade tabeller med

tillhörande anvisningar.

Därest förordnandet avser ferietid, utgår vikariatsersättning enligt särskilda

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Vid vikariatsförordnande skall, då så med hänsyn till göromålens art och

omfattning finnes skäligt, vikariatsersättningen bestämmas till lägre belopp

än som eljest skolat utgå.

3 mom. Förordnas annan än lönegradsplacerad lärare att uppehålla distriktsöverlärartjänst,

utgår ersättning i enlighet med beslut eller bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av skolöverstyrelsen.

36 §.

1 mom. I den mån ej annat följer av vad i 2 och 3 mom. sägs eller av särskilt

av Kungl. Maj:t meddelat beslut skall beräkning och utbetalning varje

kalendermånad för sig ske av det belopp, som för densamma tillkommer

lärare på grund av de i reglementet innefattade eller med stöd av detsamma

meddelade bestämmelserna om lön, löneavdrag, vikariatsersättning, kallortstillägg,

språktillägg enligt 23 § 4 mom. och sådan ersättning, som avses

i 24 §.

Vid beräkningen---öretal bortfaller.

Utbetalningen av — — — i månaden.

Då lärarens -—--anställningens upphörande.

39 §.

Vid reglementets tillämpning å nomadlärare skola jämställas:

lärare vid byskola med folkskollärare,

lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande lärare

samt

annan lärare vid visteskola med småskollärarc.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 192.

Bilaga 3.

Förslag

till

kungörelse om ändracl lydelse av 6 § 1 mom. allmänna resereglementet

den 21 november 1952 (nr 735).

Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. allmänna resereglementet den 21

november 1952 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §.

1 mom. Resekostnadsersättning utgår---och reseklasser.

Färdmedel

It esc klass

I

11

III

Fartyg ...........................

Avgift för hytt in- nehållande 1 ligg- plats

Avgift för 1 hytt- plats i I klass

Avgift för 1 hytt- plats i II klass

Vid begagnande--— någon resekostnadsersättning.

Ersättning för---i sovvagn.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente m. m. a1 i texten
  2. SU 1954:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten