Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in
1954-03-19 · 38 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:192, Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
1
Nr 192.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in.; given
Stockholms slott den 19 mars 1954.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
För årets riksdag bar tidigare framlagts ett flertal förslag i avlöningsfrågor,
som föranleder ändringar i gällande statliga avlöningsreglementen.
Främst gäller detta prop. 1954:125 angående lönegradsplaceringen för vissa
tjänster, m. m. och prop. 1954:135 angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen.
Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för
beredning vissa andra frågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena
eller som eljest är av natur att böra underställas riksdagen.
I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilagor till statsrådsprotokollet
i ärendet fogade författningsförslag, vidtaga ändringar i statens
allmänna avlöningsreglemente och avlöningsreglementet för folkskolan
ävensom i visst stadgande i allmänna rescrcglemcntet. Därjämte begäres
riksdagens bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i andra statliga avlöningsreglementen.
Slutligen underställes riksdagens prövning förslag i vissa
särskilda frågor.
1 Ii i ha nu till riksdagens protokoll 11)54. 1 samt. Nr 192.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
Utdrag av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars
19öi.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om ändringar i
gällande avlöningsreglemcnten in. m. samt anför därvid följande.
I olika tidigare propositioner till årets riksdag har framlagts förslag, som
föranleder ändringar i gällande avlöningsreglementen. I årets statsverksproposition
har sålunda (bilaga 2, p. 7) på min föredragning framlagts
vissa förslag rörande bl. a. representationsbidrag till rektorer vid akademiska
lärosäten, vilka redan vunnit riksdagens godkännande (SU 13; Rskr
92). Vidare har (VIII ht, p. 191) framlagts förslag, som medför, att rektor
och lärare vid seminariet för huslig utbildning i Umeå skall inordnas under
statliga avlöningsreglementen. Ytterligare förslag av här avsedd natur har
framlagts i prop. 1954:75 angående polispersonalens avlöningsförmåner
m. in., prop. 1954:109 angående organisationen av försvarets centrala tyg-,
intendentur- och civilförvaltning m. in. samt i prop. 1954:135 angående vissa
frågor rörande överlärarorganisationen. I prop. 1954:125 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster, in. m. har jag slutligen anmält vissa
lönespörsmål, vilka delvis berör personal som omfattas av i förutnämnda
propositioner framlagda förslag.
Vissa ytterligare ändringar föranledes av det vid 1953 års riksdag fattade
principbeslutet (prop. 1953:122; SU 137; Rskr 274) om förening
fr. o. in. den 1 juli 1954 av medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs
högskola till ett Göteborgs universitet (jfr prop. 1954:136). Jämväl vissa
andra förändringar av organisatorisk eller liknande art påverkar avlöningsbestämmelsernas
lydelse.
Inom civildepartementet har härutöver vissa andra lönefrågor, som för
sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena, varit föremål för
beredning.
Jag torde vidare — utöver frågor om ändringar i avlöningsreglementena
— få anmäla fråga om viss ändring i allmänna resereglementet ävensom
vissa framställningar, som är av natur att böra underställas riksdagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 192. <5
I. Statens allmänna avlöningsreglemente (Saar).
Inom civildepartementet har i anslutning till det anförda upprättats förslag
till kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente den
,‘iO juni 19iS (nr i36), vilket förslag torde få bifogas såsom bilaga 1 till
statsrådsprotokollet i detta ärende.
I förslaget har medtagits jämväl vissa ändringar av formell natur, vilka
med hänsyn till det Kungl. Maj:t genom riksdagens skrivelse 1948:351 lämnade
bemyndigandet icke torde behöva underställas riksdagen. För att icke
onödigtvis tynga det författningsförslag, som framlägges för riksdagen, har
jag dock — såvitt avser ändringar av formell natur eller av samma innebörd,
vilka berör ett flertal paragrafer inom reglementet — inskränkt mig
till att i förslaget medtaga endast ändringen i det tidigaste av de berörda
författningsrummen. De övriga stadganden, i vilka motsvarande ändring
bör ske, har anmärkts i motiveringen. Ändringar i sist angivna stadganden
avses skola verkställas vid den slutliga redigeringen av ändringskungörelsen.
Beträffande det närmare innehållet i de föreslagna reglementsbestämmelserna
torde jag få lämna följande redogörelse.
1 §.
Reglementets tillämpningsområde in. in.
Förutberörda vid 1953 års riksdag fattade principbeslut om inrättande
fr. o. in. den 1 juli 1954 av Göteborgs universitet medför, att vid Göteborgs
högskola anställda tjänstemän fr. o. in. nämnda tidpunkt blir tjänstemän
hos staten och därmed faller in under stadgandet i 1 mom. a) förevarande
paragraf. Den i samma moment under b) upptagna föreskriften bör i samband
härmed begränsas att gälla allenast tjänstemän vid Stockholms högskola.
Ändring av samma innebörd bör ske i de särskilda bestämmelserna
för universiteten och vissa högskolor i 4, 5, 13, 19, 41 och 49 §§ reglementet.
1 årets statsverksproposition (VIII ht, p. 191) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 110.000 kronor. Förslaget
innebär bl. a., att de statsbidragsgrunder, som nu gäller för fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala, ävensom de statliga avlöningsreglementena
skall göras tillämpliga även på seminariet i Umeå. I förutnämnda prop.
1954: 125 har förordats, att lönegradsplaceringen för vissa där uppräknade
tjänster vid seminariet i Umeå skall vara densamma som för motsvarande
tjänster vid fackskolan i Uppsala. Vid bifall till dessa förslag bör av nämnda
tjänster allenast rektorstjänsten, för vilken har förordats placering i lönegrad
(''.a 31, vara inordnad under Saar, medan för övriga tjänster bör gälla
avlöningsreglcmentct för övningslärare. I anslutning härtill föreslår jag i
detta sammanhang, alt rektorstjänsten vid seminariet i Umeå införes i 1
mom. e) av förevarande paragraf. För nämnda tjänst synes vidare böra
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
gälla samma föreskrifter, som för rektorstjänsten vid fackskolan i Uppsala
meddelats i de särskilda bestämmelserna i 4, 5, 13, 19, 28, 38, 39, 41, 42, 43
och 49 §§ reglementet.
3 §.
För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.
I 1 mom. av förevarande paragraf uppräknas de anstalter och verk, som
omfattas av de samlingstermcr, vilka i överskådlighetens intresse kommer
till användning i de särskilda bestämmelserna inom reglementets efterföljande
paragrafer. Författningsförslaget innefattar vissa ändringar härutinnan.
I anslutning till vad jag anfört under 1 §, har sålunda till en början
under termen »universiteten och vissa högskolor» införts Göteborgs universitet
(i stället för medicinska högskolan i Göteborg och Göteborgs högskola).
I och med att medicinska högskolan i Göteborg kommer att ingå som
medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, erfordras ändring i den i
7 § reglementet meddelade särskilda bestämmelsen för universiteten och
vissa högskolor; angivna ändring avses skola ske vid slutredigeringen av
ändringskungörelsen. Under termen »läroverk in. fl. läroanstalter» har vidare,
likaledes i anslutning till vad som anförts under 1 §, införts seminariet
för huslig utbildning i Umeå. I uppräkningen av de läroanstalter, som
omfattas av sistnämnda term, har vidare benämningen dövstumskolorna
utbytts mot skolorna för döva; denna benämning avses skola före ändringskungörelsens
utfärdande intagas jämväl i de i 29 § meddelade särskilda
bestämmelserna. Slutligen har såvitt gäller »statens affärsdrivande verk»
införts benämningen televerket (jfr SFS 1953:640); häremot svarande ändring
avses skola vidtagas i de i 19 § reglementet meddelade särskilda bestämmelserna.
14 §.
Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet ni. ni.
I prop. 1954:75 (s. 77) har jag förordat, att polispersonalen vid poliskåren
i Boden, som f. n. lyder under Saar, skall överföras till det nya polislönereglementet.
Därest riksdagen bifaller detta förslag, bör den i förevarande
paragraf meddelade särskilda bestämmelsen för nämnda poliskår
utgå. Även i de särskilda bestämmelserna i 19 § föranledes en ändring.
21 §.
Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.
Författningsförslaget anknyter till vad som uttalats i prop. 1954:109
(s. 183). Militär byråchef i lönegrad Ma 37 kommer enligt förslaget att
löneklassplaceras enligt de i paragrafen meddelade allmänna bestämmelserna.
Därest vederbörande före utnämningen till byråchef med stöd av
den särskilda bestämmelsen erhållit placering i 40 löneklassen i annan beställning
i 37 lönegraden, synes han böra bibehållas vid denna placering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
o
28 §.
De fält da löneavdrag skall tillämpas.
Folkskollärare vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
är underkastade Saar. I fråga om avlöning under ferier gäller f. n. för dessa
lärare enligt punkten 2 av de för nyssnämnda skolor samt för läroverk in. fl.
läroanstalter under förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna
delvis andra regler än för folkskollärare, på vilka avlöningsreglementet
för folkskolan är tillämpligt. Enligt 21 § 3 mom. sistnämnda reglemente
skall lärare, som under en termin eller två terminer i följd vidkänts C-avdrag
å lönen sammanlagt mer än 120 dagar, under ferier närmast efter
ledigheten — utöver i förekommande fall A-avdrag — vidkännas avdrag å
lönen i den omfattning som skolöverstyrelsen bestämmer. En motsvarande
föreskrift saknas f. n. beträffande folkskollärare vid barna- och ungdomsvårdsskolorna
men gäller för lärare vid de statsunderstödda läroanstalter,
som omfattas av ifrågavarande särskilda bestämmelser i Saar. Författningsförslaget
innebär, att jämväl folkskollärare vid barna- och ungdomsvårdsskolorna
föres in under den i Saar för övriga nämnda lärarkategorier
meddelade föreskriften.
33 §.
Särskilda ersättningar.
Enligt punkten 3 b) av de för personal vid utrikesförvaltningen in. fl.
meddelade särskilda bestämmelserna må, under i övrigt stadgade förutsättningar,
s. k. utlandstillägg utgå fr. o. in. den dag tjänsteman på grund
av honom meddelat förordnande inträder i utövning av den befattning,
varmed förmånen är förenad, t. o. in. den dag han, i anslutning till förordnandets
upphörande, upphör att utöva befattningen. Kungl. Maj :t äger dock
bestämma, huru med förmånen skall förfaras, då tjänsteman åtnjuter
tjänstledighet med skyldighet att vidkännas löneavdrag eller då han tjänstgör
inom riket eller eljest å ort utom verksamhetsområdet.
Vid bestämmelsens tillämpning har tvekan uppstått beträffande frågan
om rätt till behållande av utlandsförmån vid semester i vissa fall. Någon
anledning till ändring i den förut återgivna huvudregeln har jag inte ansett
föreligga. Författningsförslaget innebär den ändringen, att del jämväl i
fall, då tjänsteman åtnjuter semester, skall ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma, huru med förmånen skall förfaras.
Den för universiteten och vissa högskolor införda särbestämmelsen om
representationsbidrag till vissa rektorer är föranledd av riksdagens beslut
i anledning av vad som förordats i årets statsverksproposition (bilaga 2,
p. 7). Såsom jag i angivna sammanhang uttalat, torde på Kungl. Maj.t ankomma
att meddela de övergångsbestämmelser, som kan finnas behövliga.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
35 §.
Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.
I de under 3 mom. av förevarande paragraf meddelade bestämmelserna
för försvaret återfinnes de grundläggande föreskrifterna angående flygtillägg
m. m.
I skrivelse den 16 juni 1953 har flygföroaltningen hemställt, att civilmilitära
och civila tjänstemän inom flygvapnet, vilka — utan att vara flvgförare
— beordras fullgöra flygtjänstgöring i befattning såsom provflvgare,
måtte räknat fr. o. m. den 1 juli 1952 tillerkännas flygtillägg med 300 kronor
för månad räknat.
Framställningen i fråga har följande bakgrund. Reglementets bestämmelser
om flygtillägg äger tillämpning endast å militära och civilmilitära
beställningshavare. I fråga om flygtillägg till civila tjänstemän inom flygvapnet
äger Kungl. Maj:t meddela föreskrifter med stöd av senast genom
beslut vid 1952 års riksdag lämnat bemyndigande (prop. 1952:204; SU 186;
llskr 345). Genom beslut den 14 september 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t
flygförvaltningen att till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka enligt order
utförde prov- och kontrollflygningar, utgiva särskild ersättning med 240
kronor för månad. I fråga om åtnjutande av dylik ersättning skulle de i
Saar meddelade bestämmelserna om flygtillägg till beställningshavare vid
försvaret äga motsvarande tillämpning. Med giltighet fr. o. m. den 1 juli
1952 har genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 september 1952 flygförvaltningen
efter härom gjord framställning i stället bemyndigats att tills vidare
till civila tjänstemän inom flygvapnet, som fullgör flygtjänstgöring
som provflygare, kontrollflygare eller färdmekaniker, utge flygtillägg enligt
för civilmilitära beställningshavare vid försvaret gällande bestämmelser.
I framställningen anföres, att vid flygförvaltningens försökscentral viss
civil ingenjörspersonal i lägre lönegrad än den 23 :e deltager i provflygningar
utan att vara flygförare. Dessa tjänstemän hade under giltighetstiden
för del tidigare av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ägt uppbära särskild
ersättning med 240 kronor för månad. Fr. o. in. den 1 juli 1952 har
de emellertid, med hänsyn till utformningen av de för civilmilitära beställningshavare
gällande bestämmelserna om flygtillägg, endast kunnat erhålla
dylikt tillägg med 180 kronor för månad, motsvarande flygtillägget
till annan kontrollflygare än flygförare med placering i någon av lönegraderna
Ca, Ce, Cf eller Cg 15—22. Jämväl civilmilitära beställningshavare
kan komma att deltaga i provflygningar utan att vara flygförare. Enligt
ämbetsverkets mening bör flygtillägget till icke flygförarutbildad deltagare
i provflygningar — mot bakgrunden av att provflygare åtnjuter flygtillägg
med 480 kronor för månad — utgå med lägst 300 kronor. Ändringen bör
genomföras med återverkande kraft fr. o. in. den 1 juli 1952.
Utlåtanden över flygförvaltningens framställning har avgivits av försvå
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
/
rets civilförvaltning och statens lönenämnd. Förstnämnda myndighet tillstyrker
framställningen och förordar i samband härmed, att i vad avser tid
före genomförandet av ändringen i Saar föreskrifter skall meddelas genom
särskilt Kungl. Maj:ts beslut. Lönenämnden ansluter sig till civilförvaltningens
förslag.
Även jag finner mig kunna förorda, att icke flvgförarutbildad deltagare
i provflygning, i den mån förutsättningar i övrigt föreligger, skall kunna
erhålla flygtillägg med 300 kronor för månad räknat. Författningstekniskt
sett synes frågan böra regleras genom att i den under punkten 1 av förevarande
moment intagna flygtilläggstabellen — på motsvarande sätt som
redan gäller för kontrollflygare — skall för provflygare införas en kolumn
för flvgförare, i vilken nu gällande belopp skulle intagas, och en för övriga
provflygare, där beloppet 300 kronor skulle intagas för de två högsta grupperna
av civilmilitära beställningshavare. I fråga om civila tjänstemän torde
det liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut. För
såväl civilmilitär som civil personal bör höjningen till 300 kronor gälla
fr. o. m. den 1 juli 1954. Det synes mig emellertid skäligt, att sådan civil
personal, som erhållit minskning i flygtillägget fr. o. in. den 1 juli 1952,
beredes kompensation för denna minskning.
II. Avlöningsreglementet för folkskolan (Arf).
I prop. 1954:135 har på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet
framlagts förslag om inrättande av lönegradsplacerade distriktsöverlärartjänster.
Till grund för förslaget ligger ett av 1950 års lärarulredning
den 29 augusti 1952 avgivet betänkande angående vissa med överlärarinstitutionen
sammanhängande frågor. Förslaget innebär, att distriktsöverlärartjänsterna
med tillämpning av det för flertalet rektorstj änster utnyttjade
lönegradssystemet skall inplaceras i lönegrader med beteckningen Cb.
avseende ordinarie anställning med förordnande för viss tid. 1 propositionen
lämnas en redogörelse för överlärarorganisationens nuvarande utformning,
omfattande jämväl gällande avlöningsbestämmelser. Jag torde få hänvisa till
nämnda proposition beträffande denna redogörelse och detaljerna i det
framlagda förslaget, som jämväl omfattar frågan om undervisningsskyldigheten
å tjänsterna och de skyldigheter i övrigt som skall vara förenade
med dem. Här må endast ytterligare erinras, att enligt propositionen ändring
icke avses skola ske i nu gällande tillsättningsnormer, vilka bl. a.
innefattar, att distriktsöverlärare samtidigt skall vara ordinarie folkskollärare
i skoldistriktet.
I anslutning till de i förenämnda proposition framlagda förslagen har
jag i prop. 1954:125 (bilaga 3) anmält frågan om lönegradsplacering för
nämnda tjänster. Härvid har jag förordat, att lönegraderna Cb 2—6, motsvarande
löneklasserna 28—32. skall tillämpas och att antalet läraravdel
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
fångar inom distriktet skall vara avgörande för vilken av dessa lönegrader,
som skall gälla. I de undantagsfall, då inrättande av dylik tjänst kan komma
att medges i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar, skall tjänsten placeras
i lönegrad Cb 1, motsvarande löneklassen 27. Jag har vidare föreslagit,
att distriktsöverlärare — i konsekvens med vad som gäller för andra
tjänstemän i motsvarande löneläge enligt de statliga avlöningsrcglementena
— skall vara berättigade till semester under 35 dagar för År t. o. in. det år,
varunder vederbörande fyller 39 år, och under 45 dagar för år i vad avser
tiden därefter.
14å jag nu, i enlighet med vad som förutsatts i de båda nämnda propositionerna,
upptar till behandling frågan om de avlöningsbestämmelser, som
bör gälla för de föreslagna tjänsterna, vill jag till en början förorda, att
tjänsterna i fråga inordnas under avlöningsreglementet för folkskolan (Arf)
den 30 juni 1948 (nr 437). Detta medför behov av tämligen omfattande
ändringar i reglementet, till vilka jag torde få återkomma i det följande.
Vissa ytterligare ändringar i Arf synes mig samtidigt höra vidtagas. Jag
vill sålunda först erinra om att enligt beslut vid 1952 års riksdag (VIII ht,
p. 239) fr. o. nr. läsåret 1952/53 en enhetlig lästid om 39 veckor skall genomföras
i folkskolan. Föredragande departementschefen förutsatte emellertid
då, att uppskov med övergång från en lästid om 364/7 veckor skulle kunna
medgivas på grund av särskilda omständigheter. Enligt vad jag inhämtat
torde för närvarande inom folkskolan utan undantag gälla en lästid av 39
veckor. Jag förordar därför, att de bestämmelser i Arf (2 § 1 inom., 4 §
2 inom., 1.1 § 1—3 inom., 15 § 3 mom. och 39 §), som har samband med
tidigare tillämpade, differentierade lästider, skall revideras eller upphöra
att gälla. Vidare har jag ansett viss ändring i 13 § 3 inom. andra stycket Arf
böra göras i anledning av en framställning från Föreningen Sveriges mindre
folkskolor. Till denna framställning torde jag få återkomma i det följande.
Lydelsen av Arf har inte fastställts av riksdagen. Med hänsyn till de nu
ifrågasatta ändringarnas karaktär har jag emellertid ansett att för riksdagen
bör framläggas ett utformat författningsförslag. Så vitt gäller de
ändringar, som har samband med inordnandet under reglementet av distriktsöverlärartjänsterna,
har vid förslagets utformande tjänat som underlag
de förslag till bestämmelser, som framlades av 1950 års lärarutredning
såsom bilagor till dess förenämnda betänkande, och de synpunkter på dessa
förslag, som framkom vid remissbehandlingen av betänkandet. Det inom
civildepartementet i enlighet härmed upprättade förslaget till kungörelse
om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437)
torde få fogas såsom bilaga 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Det torde här böra erinras om det förslag till kungörelse om ändring i
samma reglemente, vilket såsom bilaga till statsrådsprotokollet återfinnes
i prop. 1954:160 angående folk- och småskollärares avlöningsförhållanden,
9
Kungl. Mnj.ts proposition nr 192.
in. m. De båda kungörelseförslagen —- vilka berör olika paragrafer inom
reglementet — torde vid bifall till de förslag, som framlagts i de båda här
ifrågavarande propositionerna, få sammanarbetas före utfärdandet av ändringsförfattningen.
Härvid torde den jämkningen få göras i det vid propositionen
1954:160 fogade förslaget, att distriktsöverlärare undantages från
tillämpningen av 23 § 4 inom., som behandlar det s. k. finskspraktillagget.
Kn närmare motivering för de nu föreslagna ändringarna torde \aia erforderlig
endast i vad gäller vissa av de ifrågavarande författningsrummen.
I övrigt torde ändringarnas natur tillräckligt framgå av författningsförslaget,
till vilket jag i dessa delar torde få hänvisa. De förut berörda ändringar,
som föranledes av övergången till en enhetlig årlig lästid inom folkskolan,
synes icke behöva kommenteras. Med angivna utgångspunkter lämnar jag
härefter en redogörelse för vissa av ändringsförslagen.
1 §.
Reglementets tillämpningsområde.
Distriktsöverlärarna har inordnats under reglementet genom att de intagits
i föreskrifterna i 1 mom. Anställning i lönegrad med beteckningen
Cb innebär ordinarie anställning med förordnande för viss tid. Av den föreslagna
lydelsen följer att, då i fortsättningen av reglementet talas om lärare
och ordinarie lärare, detta uttryck inbegriper jämväl distriktsöverläiare. 4
4 §.
Tjänstgöringsföreskrifter.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, innehåller prop.
1954:135 vissa ståndpunktstaganden beträffande undervisningsskyldighet
och andra åligganden för distriktsöverlärare. Det föreliggande författningsförslaget
innefattar, att föreskrifterna om undervisningsskyldigheten intages
i Arf under 2 mom. av förevarande paragraf. Kungl. Maj :t har ansetts
höra tilläggas möjlighet att, i den mån särskilda omständigheter det föranleder,
förordna om viss jämkning i denna skyldighet. Såväl höjning som
sänkning av timantalet bör härvid kunna ifrågakomma. De övriga åligganden,
som förutsatts skola utan särskild ersättning kunna vara förenade
med tjänsterna (ledarskap för fortsättningsskolan, skyldighet att åtaga sig
sekreterarskap i skolstyrelsen) har ansetts böra regleras i stadgeväg; erinran
har emellertid i förevarande sammanhang gjorts om att i tjänstgöringsskyldigheten
ingår att bestrida de göromål, som i vederbörlig ordning
ålägges läraren.
Som ett nytt 7 mom. i paragrafen (nuvarande 7 mom. har omnumrerats
till g inom.) har intagits föreskrift om skyldighet för distriktsöverlärare
att under högst tre månader av ett och samma kalenderår mottaga förordnande
att uppehålla ledamotstjänst i skolöverstyrelsen eller tjänst som
statens folkskolinspektör.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
5 §.
Förening av lönegradsplacerade tjänster in. m.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, skall distriktsöverlärare
samtidigt inneha ordinarie folkskollärartjänst inom distriktet.
Denna anordning har en principiell motsvarighet i vad som gäller
för rektorer enligt den för läroverk m. fl. läroanstalter meddelade särskilda
bestämmelsen i 6 § Saar. I anslutning härtill har i 1 mom. b) av förevarande
paragraf medgivits förening av distriktsöverlärartjänst med den innehavda
folkskollärartjänsten, under förutsättning att utövningen av sistnämnda
tjänst frånträdes. Det för rektorer i allmänhet tillämpade systemet innebär,
att den lärartjänst, vars utövning vederbörande på motsvarande sätt frånträder
under rektorsförordnandet, föres över stat och sålunda kan återbesättas
med ny innehavare. Om rektorsförordnandet utlöper eller eljest upphör,
äger rektor återinträda i sin tidigare lärartjänst. Innehavare av lärartjänst
är skyldig att, om så erfordras, låta förflytta sig till annan tjänst.
Jämväl i fråga om distriktsöverlärare torde i allmänhet få tillämpas ett
motsvarande överstatförande av innehavd lärartjänst. Föreskrift härom
torde böra intagas i folkskolestadgan. Förflyttningsskyldighet för ny innehavare
av tjänsten föreligger redan enligt i) § Arf.
6 §.
Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.
Fråga om tillstånd för distriktsöverlärare att med sin tjänst förena
tjänstebefattning eller uppdrag, som avses i 1 mom. av förevarande paragraf,
bör i anslutning till lärarutredningens förslag prövas av skolöverstyrelsen.
6 a och 21 a §§.
Vikariatsförordnanden in. in. Vikariatsersättning.
I den föreslagna nya 6 a § meddelas föreskrifter rörande vikariatsförordnanden
å distriktsöverlärartjänster. Denna paragraf kompletteras — förutom
av ett stadgande i 11 § om avlöningsförmåner vid vikariatslöneförordnande
— av den likaledes nya 21 a §, som reglerar den vikariatsersättning,
som utgår vid annat vikariatsförordnande än vikariatslöneförordnande.
Föreskrifterna är väsentligen utformade efter mönster av de i Saar meddelade
motsvarande bestämmelserna. Dock har exempelvis icke ansetts
erforderligt medtaga bestämmelser, motsvarande de i Saar meddelade om
förordnanden att bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänstemän
i viss högre lönegrad.
I 21 a § 2 mom. har intagits föreskrift om att vikariatsersättning vid förordnande
under ferietid utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.
I 3 mom. meddelas särskild föreskrift om ordningen för bestämmande
av ersättning till annan vikarie än lönegradsplacerad lärare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
11
1 detta sammanhang torde höra erinras om att enligt uttalande i prop.
1954:135 jämväl i fortsättningen skall gälla den för närvarande i § 8 b
folkskolestadgan under punkten 5 meddelade föreskriften om viss begränsning
i fråga om skyldigheten att lörordna vikarie a distriktsöverläraitjänst.
I skoldistrikt med mindre än tjugu läraravdelningar skall det följaktligen
åligga skolrådet (skolstyrelsen) att förordna vikarie under distriktsövcrlärares
semester allenast om och i den man skolöverstyrelsen därom lämnat
föreskrift. Angivna föreskrift får betydelse vid tillämpningen av 6 a §
1 mom. Arf.
10 §.
Ordinarie lärares avgångsskyldighet.
Förevarande paragraf har i fråga om distriktsöverlärare kompletterats
med en föreskrift motsvarande vad som gäller enligt Saar.
13 §.
Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.
Förevarande paragraf har — samtidigt med att ändringar i sakligt hänseende
företagits — omredigerats rent formellt.
1 1 inom. har intagits föreskrifter om fördelning av distriktsöverlärarna
på de olika lönegraderna. Beslut om inplacering i lönegrad enligt i momentet
meddelade föreskrifter föreslås skola meddelas av skolöverstyrelsen i
enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.
Den i k inom. föreslagna ändringen har föranletts av den tidigare i korthet
omnämnda framställningen från Föreningen Sveriges mindre folkskolor.
Enligt gällande lydelse av förevarande moment (nuvarande 13 § 3 inom.),
som till sitt sakliga innehåll faller tillbaka på beslut vid 1945 års riksdag
(prop. 1945:218), äger, så vitt här är i fråga, lärare vid mindre folkskola
eller biträdande lärare åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den, i
vilken han är placerad. Därest den som under minst tio år i följd innehaft
sådan lärartjänst, som förut sagts, tvångsvis förflyttas till småskollärartjänst,
skall han, så länge han innehar tjänst av sistnämnda slag, alltjämt
åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den, i vilken han är placerad.
Härtill anknyter vissa bestämmelser om rätt till förhöjd pension i 10 § 2
mom. tjänstepcnsionsreglcmentet för folkskolan och i 8 § 2 inom. familjcpcnsionsrcglementct
för folkskolan. Föreningen har i sin den 20 februari
1951 dagtccknade framställning hemställt om slopande av angivna förutsättning
om innehav av lärartjänst vid mindre folkskola eller tjänst som
biträdande lärare under minst tio år i följd för bibehållande vid tvångsförflyttning
av nämnda förmåner.
Itemissyttrandcn över framställningen har avgivits av skolöverstyrelsen
och stolens lönenömnd. Förstnämnda myndighet har ansett risken för obil
-
12
Knngl. Maj.ts proposition nr 192.
liga verkningar av det gällande stadgandet vara liten, särskilt med hänsyn
till att tjänsterna som lärare vid mindre folkskola och som biträdande lärare
är under fortlöpande stark avveckling. Överstyrelsen har därför ansett,
att framställningen icke bör föranleda någon åtgärd. Lönenämnden
bär dock funnit det obestridligt, att stadgandet i olika fall kan leda till ett
för ifrågavarande lärare oförmånligt resultat. Med hänsyn härtill har lönenämnden
föreslagit, att Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang utverkar riksdagens
bemyndigande att vidtaga viss ändring i stadgandet. En dylik ändring
bör innefatta möjlighet för Kungl. Maj:t att, då särskilda skäl det föranleder,
medge lärare rätt att bibehållas vid de särskilda förmånerna, oaktat
kortvarigt avbrott förelegat i hans anställning som lärare vid mindre folkskola
eller som biträdande lärare.
Då de erfarenheter, som gjorts beträffande verkningarna av gällande bestämmelser,
bekräftar vad lönenämnden uttalat, har jag ansett mig böra
töioida sådan ändring i här ifragavarande stadgande, som föreslagits av
lönenämnden. Författningsförslaget har utformats i enlighet härmed.
18 och 20 §§.
Lön under tjänstledighet. Semester och ferier.
I förslaget till ändrad lydelse av 20 § har inarbetats de bestämmelser om
semester, vilka synes erforderliga vid bifall till de förslag om semester för
distriktsöverlärare, som framlagts i prop. 1954:125. Bestämmelserna är utformade
i anslutning till motsvarande bestämmelser i Saar, dock har vissa
av de där meddelade föreskrifterna icke ansetts ha praktisk betydelse beträffande
här ifrågavarande tjänster.
I anslutning till vad skolöverstyrelsen uttalat i sitt yttrande över lärarutredningens
betänkande, har i 1 mom. förutsatts, att semester i allmänhet
skall uttagas under ferietid. För beviljande av semester under annan tid
förutsättes medgivande av vederbörande statens folkskolinspektör.
Enligt de i Saar meddelade bestämmelserna skall i allmänhet semesterns
omfattning bestämmas med hänsynstagande till den tid under året, varunder
tjänst innehafts. Härifrån gäller emellertid det undantaget, att tjänsteman,
som avgår med rätt till ålders- eller förordnandepension, äger åtnjuta
den semester, som skulle ha tillkommit honom, om han kvarstått i
tjänst till kalenderårets utgång. Den omständigheten, att distriktsöverlärare
i allmänhet torde komma att avgå med pension vid utgången av redo\isningsar,
vad gäller dessa lärare. Så har heller icke skett i de i Saar meddelade bestämmelserna
för rektorer.
I konsekvens med vad enligt Saar gäller i fråga om förhållandet mellan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 192. 1«5
semester och antalet tjänstledighetsdagar med oavkortad lön i samband
med sjukdom, innefattar förslaget till lydelse av 18 § vissa ändrade regler
beträffande sist angivna förmån för distriktsöverlärare.
III. övriga avlöningsreglementen.
Vissa ändringar erfordras jämväl i avlöningsreglementet för kyrkomusiker
den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet för övningslärare den
9 juni 1950 (nr 386) samt avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor
och lantbruksundervisningsanstalter in. in. den 27 augusti 1951
(nr 615).
I fråga om samtliga angivna avlöningsreglementen gäller, att deras lydelse
icke har fastställts av riksdagen. Med hänsyn härtill och då de ändringar,
som erfordras i reglementena, icke synes vara av natur att behöva
redovisas för riksdagen på sätt som skett beträffande ändringarna i Saar
och Arf, begränsar jag mig beträffande ifrågavarande reglementen till att
redovisa de författningsrum, som bör ändras, och ändringarnas sakliga innehåll.
Vid bifall till de i prop. 1954:125 (bilaga 5) framlagda förslagen i fråga
om kyrkomusiker erfordras vissa ändringar i avlöningsreglementet för kyrkomusiker.
Uppflyttningen av domkyrkoorganisttjänsterna till lönegrad
Ca 27 föranleder sålunda ändringar i lönegradstabellen i 5 § 1 mom. samt i
reglerna om tjänstledighetsavdrag vid sjukdom och om semester i 11 § I
6 b) respektive 12 § 1 mom. reglementet. De ändrade beräkningsgrunderna
för kantorstillägg måste vidare intagas i 32 § 1 mom. reglementet.
Redan i samband med den i det föregående lämnade redogörelsen för erforderliga
ändringar i Saar har jag i specialmotiveringen till 1 § förordat,
att facklärartjänsterna vid seminariet för huslig utbildning i Umeå skall
inordnas under avlöningsreglementet för övningslärare. Härför erforderlig
ändring i stadgan för övningslärare ankommer på Kungl. Maj :t att vidtaga.
1 avlöningsreglementet erfordras ändring i lönegradsbestämmelserna i 5 §
1 inom. samt införande av det föreslagna befattningsarvodet till huvudlärare
vid handarbetslinjen i 14 a §.
Enligt den i nyssberörda 5 § 1 mom. reglementet intagna tabellen är ordinarie
lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott placerad
i lönegrad Ca 23, om tjänsten är inrättad vid högre allmänt läroverk, högre
tekniskt läroverk, enskilt gymnasium eller högre enskilt läroverk. Sådan
lärare vid realskola är däremot placerad i lönegrad Ca 21. I särskilda, den
21 april 1953 resp. den 30 april 1953 dagtecknade framställningar har rektor
vid samrealskolan och kommunala gymnasiet i Brännkyrka och Stockholms
folkskoledirektion hemställt om sådan ändring i reglementet, att
jämväl ordinarie lärare i angivna ämnen vid sådan realskola, som är för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
enad med kommunalt gymnasium, erhåller placering i lönegrad Ca 23. I
remissyttranden över framställningarna har skolöverstyrelsen och statens
lönenämnd tillstyrkt desamma. Även jag anser mig kunna förorda den begärda
ändringen. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde
jämväl ändring av angivna innebörd få göras i reglementet.
I cwlöningsreylementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisning
sanstalt er m. m. erfordras slutligen vissa ändringar vid bifall
till de i prop. 1954:125 (bilaga 4) framlagda förslagen beträffande reklorsoch
lärartjänsterna vid tolkhögskolor. Ändringarna berör lönegradstabellen
i 5 § 1 mom. och bestämmelserna om ersättning till rektorsvikarie i 16 §
reglementet.
IV. Allmänna resereglementet.
h,nligt 1929 års allmänna reseregleinente ägde förrättningsman vid resa
med fartyg åtnjuta resekostnadsersättning motsvarande avgift för enskild
hytt med högst två liggplatser, om han tillhörde reseklass I, avgift för hyttplats,
om han tillhörde reseklass II, och avgift för salongsplats, om han tillhörde
reseklass III. Motsvarande bestämmelser i det nu gällande allmänna
resereglementet, vilket trädde i kraft den 1 januari 1953, innebär att förrättningsman
tillhörande reseklass I åtnjuter ersättning för avgift för en
hyttplats i I klass och annan förrättningsman ersättning för avgift för en
hyttplats i II klass.
Såväl de nu gällande som de äldre bestämmelserna rörande fartygsresor
har i praktiken hatt betydelse endast beträffande resor mellan Gotland och
fastlandet.
På grund av nyssnämnda bestämmelser i 1929 års reseregleinente kunde
förrättningsman i högsta reseklassen, om enmanshytt inte stod att erhålla,
utfå gottgörelse för båda liggplatserna i eu tvåmanshytt. Numera utgår
däremot ersättning i första hand för en plats i I klass tvåmanshytt. Om inte
sådan plats men väl plats i enmanshytt skulle kunna erhållas, utgår ersättning
för enmanshytt. Den tidigare möjligheten att få kostnad för två
platser ersatt har bortfallit.
Beträffande förrättningsman i reseklass II innebar visserligen 1929 års
reseregleinente, med hänsyn tagen till den allmänna regeln om billigaste
färdsätt, att ersättning utgick i första hand för en plats i II klass hytt ( innehållande
2—4 platser), i andra hand för en plats i I klass tvåmanshytt och
i tredje hand för enmanshytt (endast i I klass). Emellertid innefattar en
tjänsteresa till eller från Gotland i allmänhet även resa med tåg, och enligt
de såväl före som efter den 1 januari 1953 gällande bestämmelserna för
samtrafik mellan statens järnvägar och Ängfartygsaktiebolaget Gotland berättigar
II klass biljett till begagnande av I klass hytt. I praxis utbetala
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
15
des före nämnda dag ersättning i enlighet härmed. Ett sådant förfarande
är emellertid inte förenligt med den uttryckliga begränsning av ersättningsrätten,
som i det nya resereglementet genomförts beträffande förrättningsmän
i reseklass II.
Bristen i överensstämmelse mellan 1952 års resereglemente och samtrafikbestämmelserna
har påtalats dels i en framställning från Gotlands statsanställdas
centralorganisation den 14 januari 1953 och dels i en till mig
ställd skrivelse den 21 november 1953 från militärbefälhavaren i VII militärområdet.
Centralorganisationen har därvid anhållit bl. a. om sådan ändring
i resereglementets hithörande föreskrifter, att förrättningsman i reseklass
I berättigas åtnjuta ersättning för avgift för en plats i I klass enskild
hytt och förrättningsman i reseklass II ersättning för avgift för en plats i
I klass hytt. Militärbefälhavaren har redogjort för vissa svårigheter, som
uppkommit i samband med järnvägsmyndigheternas granskning av beställningar
å tjänsteresa med fartyg och järnväg.
För egen del har jag efter övervägande av förevarande spörsmål funnit
mig böra förorda vissa jämkningar i de nuvarande ersättningsvillkoren vid
inrikes fartygsresor. Jag har härvid ansett det böra beaktas, att olägenheter
i praktiken vållats av att allmänna resereglementet tillerkänner förrättningsman
i reseklass II mindre förmåner vid fartygsresor till och från Gotland
än dem som enligt gällande samtrafikbestämmelser tillkommer resande
i allmänhet, vilka i samband med sådan resa färdas i II klass på tåg.
Då vidare hytterna i II klass är utrustade med två, tre eller fyra kojer,
under det att II klass sovkupé på tåg icke innehåller mer än två liggplatser,
synes skäl tala för en viss förbättring av villkoren vid fartygsresor för förrättningsmän
i reseklass II. Jag tillstyrker därför, att 6 § allmänna resereglementet
ändras på sådant sätt, att förrättningsman tillhörande reseklass
II berättigas åtnjuta resekostnadsersättning motsvarande avgiften för en
hyttplats i I klass.
Vad beträffar reseklass I kan jag inte finna det motiverat att återgå till
den tidigare gällande bestämmelsen, enligt vilken förrättningsman i vissa
fall ägde åtnjuta ersättning för avgift för två liggplatser. Med beaktande av
att förrättningsman i reseklass I vid tågresa äger åtnjuta ersättning för
biljett till I klass sovkupé vill jag dock föreslå den ändringen, att sådan
förrättningsman skall äga rätt till ersättning för i första hand avgift för
hytt innehållande en liggplats.
EU inom civildepartementet i enlighet med det anförda upprättat förslag
till kungörelse om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. allmänna resereglementet
den 21 november 1952 (nr 755) torde få fogas såsom bilaga 3 till statsrådsprotokollet
i delta ärende.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
V. Vissa särskilda frågor.
Vidgad möjlighet att bevilja semester i vissa fall.
Enligt 29 § 1 mom. Saar gäller, att semester erhålles å tid, som prövas
lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, antingen under det löpande
kalenderåret eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena
icke kunnat ske eller vederbörande myndighet i annat fall finner skäl därtill
lämna medgivande, under tiden den 1 januari—den 31 maj nästpåföljande
år. Semester måste således uttagas senast under maj månad året
efter det, under vilket semestern intjänats. Från denna huvudprincip gäller,
så vitt avser tjänstemän i allmänhet, undantag allenast i fråga om
tjänstemän, stationerade å orter inom riket, där kallortstillägg utgår. Avsedda
tjänstemän kan av vederbörande myndighet medgivas erhålla semester
under det nästpåföljande året i följd med semester för detta år. Någon
dispensmöjlighet för Kungl. Maj :t inrymmes icke i stadgandet.
I skrivelse den 26 februari 1954 har clomänslijrelsen gjort framställning
om medgivande för viss personal vid domänverket med stationering utom
kallortsområdet att åtnjuta semester, som belöper sig på år 1953, efter utgången
av maj månad 1954. Behov av dylikt medgivande har. enligt vad
styrelsen framhåller, uppstått genom de svåra och omfattande härjningar
av skog, som medfördes av de hårda stormarna inom vissa delar av mellersta
och östra Sverige i början av januari 1954. Särskilt katastrofartadc
stormfällningar har vållats inom vissa revir i Gävle-Dala distrikt, Bergslagsdistriktet
samt Östra och Södra distrikten. Härav har föranletts en exceptionellt
stor arbetsbörda för den inom ifrågavarande områden stationerade
personalen. Trots att omplacering i betydande utsträckning skett av personal
från andra delar av landet till de stormhärjade områdena, kan varken den
där stationerade eller den dit omplacerade personalen räkna med att före
maj månads utgång utfå någon del av eventuellt återstående semester för
år 1953. Då hinder mot uttagande av semester inom den författningsenliga
tiden medförts av det uppkomna katastrofläget och omständigheter, varöver
personalen ej råder, anser domänstyrelsen, att den berörda personalen bör
kunna beredas rätt att framflytta eventuellt kvarstående semester från år
1953 på sätt i 29 § 1 mom. Saar föreskrives beträffande tjänstemän, stationerade
inom kallortsområdet.
Mot bakgrunden av vad i domänstyrelsens framställning anförts, föreslår
jag att riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser av den innebörd som domänstyrelsen föreslagit. Då enligt vad
jag under hand inhämtat liknande svårigheter torde förekomma för vissa
skogsvårdsstyrelser, synes bestämmelserna böra få avse såväl den i framställningen
avsedda personalen vid domänverket som motsvarande personal
hos skogsvårdsstyrelserna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
Anstånd med omstationering för längre tid än ett år.
Sedan några år har bestämmelser funnits meddelade angående särskilda
förmåner åt tjänsteman, som efter omplacering till annan ort inte kunnat
erhålla familjebostad därstädes. Under åren 1947—1952 gällde härvidlag,
att sådan tjänsteman omstationerades i vanlig ordning men under vissa förutsättningar
kunde av vederbörande myndighet medges uppbära s. k. omplaceringstraktamente,
varvid lönen skulle utgå enligt för den tidigare
stationeringsorten gällande ortsgrupp. Myndighets befogenhet att tillerkänna
tjänsteman omplaceringstraktamente avsåg en tid av högst sex månader.
I ett stort antal fall prövade emellertid Kungl. Maj :t skäligt att genom
särskilda medgivanden förlänga nämnda maximitid. Anordningen med omplaceringstraktamente
har fr. o. m. år 1953 ersatts av ett system, innebärande
att vederbörande myndighet kan bevilja tjänstemannen anstånd med
omstationering intill dess han kunnat erhålla bostad av sådan beskaffenhet,
att han skäligen bort godta densamma. Dylikt anstånd medför, att lönen
utgår efter samma ortsgrupp som tidigare samt att tjänstemannen
kommer i åtnjutande av traktamente enligt bestämmelserna i allmänna
resereglementet, ehuru med viss reduktion av beloppet efter 90 dagar. Myndighet
äger bevilja anstånd med omstationering för en tid av högst ett år.
Med skrivelse den 8 januari 1954 har försvarets civilförvaltning överlämnat
ett tjugutal ansökningar om rätt att åtnjuta anstånd med omstationering
under längre tid än ett år. I skrivelsen anföres, att civilförvaltningen
med hänsyn till det avsevärda antalet inkomna ansökningar av angiven
innebörd ansett sig böra närmare undersöka förhållandena på bostadsmarknaden
på orter, som beröres av omplaceringar inom försvaret. Ämbetsverket
har därför införskaffat yttrande från chefen för försvarsstaben rörande
möjligheterna för omplacerad personal inom försvaret att erhålla familjebostäder.
Av yttrandet, vilket avgivits efter hörande av det inom försvarsstaben
inrättade bostadsförmedlingsorganet, framgår, att bostadsläget
alltjämt är tryckt. Inom de större tätorterna uppges sålunda den omplacerade
personalen endast i undantagsfall kunna påräkna lämplig familjebostad
inom ett å två år efter omplaceringen. Försämring av möjligheterna
att erhålla bostad har enligt försvarsstabschefen inträtt främst i Stockholm
och Göteborg. Ä andra sidan kan en förbättring uppvisas för vissa
mindre tätorter.
Mot bakgrunden av vad försvarsstabschefen anfört vill det enligt civilförvaltningen
förefalla, som om nuvarande maximitid av ett år för beviljande
av anstånd med omstationering är alltför knapp. I vart fall, anser
ämbetsverket, kan det synas befogat att medge längre anstånd i fall, då
tjänsteman omstationerats till ort med särskilt bekymmersamma hyresförhållanden.
Ett sådant medgivande kan dock inte lämnas enbart personal
vid försvaret utan måste gälla för hela statsförvaltningen. Om ändrad
''- B i ha va till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 192.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
praxis därvidlag skulle anses genomförbar, säger sig civilförvaltningen inte
ha något att erinra däremot.
Genom beslut vid 1952 års riksdag erhöll Kungl. Maj :t i prop. 1952:197
begärt bemyndigande att utfärda bestämmelser angående omstationering i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen anförts. Rörande
frågan om den längsta tid, under vilken anstånd med omstationering bör
få åtnjutas, gjordes i propositionen inte något särskilt uttalande utöver ett
omförmälande av att det kommittéförslag, på vilket propositionen var grundat,
innebar en utsträckning till ett år av den då gällande maximitiden för
åtnjutande av omplaceringstraktamente. Kungl. Maj :t har emellertid vid
avgörandet av ärenden om anstånd för tid överstigande ett år ansett förlängning
inte böra medges annat än i ett mindre antal fall, då speciella omständigheter
förelegat. I allmänhet har då varit fråga om tidsbegränsade
omplaceringar. Enbart den omständigheten, att vederbörande på grund av
läget på bostadsmarknaden inte kunnat erhålla bostad inom ett år, har således
inte föranlett bifall till ansökningar om förlängt anstånd.
Med ett par undantag föreligger i de av försvarets civilförvaltning nu
överlämnade ärendena inte några sådana särskilda omständigheter, som
hittills plägat medföra förlängt anstånd.
Enligt den förenämnda utredningen rörande möjligheterna att erhålla
bostad på olika förläggningsorter skulle en försämring ha inträtt på vissa
större sådana orter, framför allt Stockholm och Göteborg, medan någon
lättnad på bostadsmarknaden skulle kunna spåras på en del mindre tätorter.
Samma tendenser i stort kan utläsas av en inom bostadsstyrelsen
upprättad promemoria angående bostadsmarknadsläget hösten 1953. Även
om enligt min mening den nuvarande ettårsgränsen för anstånd med omstationering
i princip bör bibehållas, synes å andra sidan möjligheter böra
förefinnas att, i den mån förhållandena ger anledning därtill, medge anstånd
för längre tid än ett år även under andra omständigheter än sådana,
som hittills ansetts böra förutsättas. På grund härav föreslår jag, att riksdagens
bemyndigande utverkas för Kungl. Maj :t att i särskilda fall besluta
om anstånd med omstationering även för längre tid än ett år. Ett dylikt
bemyndigande bör givetvis utnyttjas med stor försiktighet. Därest riksdagen
icke har något att erinra däremot, torde det jämväl få ankomma på
Kungl. Maj :t att, om så befinnes lämpligt sedan närmare erfarenheter vunnits
rörande tillämpningen av bemyndigandet, överlåta-åt myndighet att
besluta om dylik förlängning av anstånd med omstationering.
Särskild ersättning i vissa fall till befattningshavare, som är berättigad till invalidränta
enligt 1901 års olycksfallsersättningslag.
1 skrivelse den 18 april 1953 har Svenska järnvägsmannaförbundet hemställt
om vidtagande av åtgärder för att sådana i tjänst varande befattnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
1!)
havare vid statens järnvägar, som skadats genom olycksfall i arbete under
giltighetstiden för 1901 års lag angående ersättning för skada till följd av
olycksfall i arbete, skall kunna komma i åtnjutande av livränta för täckande
av extrakostnader, som fortfarande åsamkas dem till följd av den ådragna
skadan. Framställningen åsyftar, att tjänstemän, som skadats före ikraftträdandet
den 1 januari 1918 av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, skall
på motsvarande sätt som gäller enligt den sistnämnda lagen kunna kompenseras
för extrakostnader av i framställningen angivet slag. över framställningen
har yttrande avgivits av järnvägsstyrelsen.
Så vitt avser statens tjänstemän gäller för närvarande enligt 1916 års
lag och statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) följande huvudregler
beträffande förhållandet mellan invaliditetslivränta och avlöning efter återinträde
i tjänstgöring.
De grundläggande bestämmelserna om avdrag från invaliditetslivränta
för avlöningsförmåner är intagna i 11 § 1916 års lag. Enligt i kungörelse
1942:678 meddelade föreskrifter om lagens tillämpning å statsanställda
skall vid olycksfall i arbete för statens räkning ersättning av statsmedel utges
enligt lagens bestämmelser, i den mån ej i anledning av olycksfallet på
grund av eljest gällande bestämmelser sådant understöd utgår, som enligt
It § lagen må avdragas från ersättningen.
Enligt 11 § 1 mom. lagen må i princip endast avdragas förmåner som utgör
understöd i anledning av olycksfallet. I momentet har härvidlag genom
lagändringar åren 1936 och 1945 såsom ett fjärde stycke intagits en specialbestämmelse
för vissa statsanställda in. fl., vilken är tillämplig i fall, där
den skadade innehar eller erhåller anställning med lön, som är bestämd i
författning eller eljest fastställd av statlig myndighet, utan att därvid angivits,
att avdrag å lönen må göras för livränta i anledning av olycksfall i
arbetet. Stadgandet har numera avseende å samtliga statligt anställda tjänstemän
med avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente. I den
mån förutsättningar i övrigt föreligger för tillämpning av It § lagen, skall
i dylika fall lönen till den del densamma motsvarar den skadade tillerkänd
dylik livränta anses utgöra understöd på grund av olycksfallet. Härav följer
att livränta enligt lagen i allmänhet icke kommer att utgå i dessa fall.
Oavsett om lönen är större än livräntan, må emellertid enligt lagstadgandet
livräntan utgå om och i den mån särskilda förhållanden det föranleder.
I förarbetena till här ifrågavarande stadgande (prop. 1936:218, s. 49) har
såsom exempel på dylika särskilda förhållanden angivits, att skadan medför
ökade levnadskostnader, att den skadade nödgas avstå från en lönande
bisyssla eller att han blir oanvändbar i viss med särskild ersättning förenad
kvalificerad tjänstgöring.
Till grund för riksförsäkringsanstaltens prövning av frågor om utgivande
av livränta med hänsyn till förekomsten av sådana särskilda omständigheter,
som här avses, liigges i regel utredningar genom vederbörande myndighet,
därvid den skadade själv skall ha beretts tillfälle att framlägga sina
synpunkter.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att statligt anställd tjänsteman
med avlöning enligt Saar, som är berättigad till livränta enligt 1916 års lag,
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
i allmänhet icke utfår sådan livränta efter återinträdet i tjänstgöring. Såsom
undantag härifrån gäller, att livränta efter beslut av riksförsäkringsanstalten
må utgå helt eller delvis, om och i den mån särskilda förhållanden
av i redogörelsen angiven beskaffenhet det föranleder.
Enligt från riksförsäkringsanstalten erhållna uppgifter utgör för närvarande
det totala antalet livräntefall, å vilka 11 § 1 mom. fjärde stycket
tillämpas, för civila statsanställda 446 (varav vid statens järnvägar 311).
I 233 (158) av dessa fall innehålles livräntan helt. Så vitt gäller de 213
(153) fall, beträffande vilka särskilda omständigheter ansetts föreligga, utgår
mindre än hälften av livräntan i 120 (97) fall och mindre än en fjärdedel
därav i 63 (54) fall.
Beträffande innebörden av gällande bestämmelser torde böra tilläggas,
att för tjänstemän i statsunderstödd verksamhet med avlöning enligt statliga
avlöningsreglementen avdrag å lönen skall ske för livränta enligt olycksfalls-
eller yrkessjukdomsförsäkringslagen. Härvid skall lönen nedsättas
med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj :t på särskild
framställning annat medgiver. Vid Kungl. Maj :ts prövning av sådan
framställning kan beaktas förekomsten av sådana särskilda omständigheter,
som förut nämnts.
Enligt 1901 års lag ålåg det arbetsgivaren att i fall, som i lagen avsågs,
utge ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbete. Möjlighet förelåg
till försäkring hos riksförsäkringsanstalten, men däremot icke skyldighet.
Såsom framgår av prop. 1945:150 hade statens järnvägar icke haft sina anställda
försäkrade i riksförsäkringsanstalten. I allmänhet hade vid bestämmande
av ersättning vid olycksfallsskada järnvägsstyrelsen, efter hörande
av riksförsäkringsanstalten, träffat överenskommelse med den skadade
om visst livräntebelopp. Dylika livräntor utgår enligt praxis först efter
vederbörandes avgång ur tjänst. Någon kompensation för merkostnader
m. m. i form av åtnjutande av livränta, helt eller delvis, utöver lön kan
med hänsyn härtill icke förekomma.
I sitt remissutlåtande förklarar sig järnvägsstyrelsen intet ha att erinra
mot att förslagsvis fr. o. m. den 1 juli 1954 livränta, som enligt grunderna
i 1901 års olycksfallsersättningslag tillerkänts befattningshavare vid statens
järnvägar, medgives utgå redan före vederbörandes avgång ur tjänst, om
och i den mån särskilda förhållanden det föranleder. Vid tillämpningen
härav förutsättes skola tillämpas samma principer, som gäller beträffande
utbetalning av livränta enligt 11 § 1 mom. fjärde stycket 1916 års lag. Antalet
fall, där livränta skulle kunna utgå, beräknas icke överstiga 20.
Förevarande fråga berör endast sådana fortfarande i tjänst varande befattningshavare,
som skadats genom olycksfall i arbete före den 1 januari
1918. Med hänsyn till att för ifrågavarande befattningshavare i allmänhet
torde föreligga avgångsskyldighet senast vid 63 års ålder, kan det för närvarande
icke vara fråga om något större antal befattningshavare. Järnvägs
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
21
styrelsen har beräknat antalet fall hos statens järnvägar till högst 20. \ id
verkställda undersökningar har icke framkommit något fall vid annat verk;
det torde dock icke få anses helt uteslutet att några ytterligare fall kan
förekomma.
Det torde med säkerhet kunna fastslås, att frågan icke har någon större
räckvidd, sedd ur allmän ekonomisk synpunkt. För det fåtal befattningshavare,
som beröres av frågan, är det däremot naturligen av största betydelse
att erhålla samma möjligheter till kompensation som tillkommer
arbetskamrater, vilka ådragit sig skador vid senare inträffade olycksfall.
Det synes mig därför önskvärt att nå fram till ett positivt beslut i frågan.
Emellertid kan jag icke förorda, att hittillsvarande praxis vid statens
järnvägar, innefattande att livränta utgår först efter avgången ur tjänst,
skall brytas. I stället torde, såvitt gäller den i framställningen avsedda personalen
vid statens järnvägar, bemyndigande höra lämnas järnvägsstyrelsen
att i förekommande fall av trafikmedel utge särskild ersättning, motsvarande
det livräntebelopp, som skulle ha utgått enligt av styrelsen förordade
beräkningsgrunder. I den mån det skulle framkomma att befattningshavare
i motsvarande belägenhet finnes vid annat verk, torde det få ankomma på
Kungl. Maj it eller myndighet, som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar, att
meddela beslut om utgivande av motsvarande särskild ersättning.
Riksdagens bemyndigande torde höra utverkas för Kungl. Maj:t att meddela
beslut i enlighet med vad sålunda förordats.
Hemställan.
Vad jag i det föregående under I—IV förordat bör träda i kraft den 1 juli
1954. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan befinnas erforderliga. Bl. a. erfordras i anledning av
förslaget i fråga om vissa övningslärare ändringar i vederbörande personalförteckningar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t rnåtte
föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att
1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsrcglemente
den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga 1 vid statsrådsprotokollet
i ärendet fogade författningsförslaget,
2) vidtaga ändringar i avlöningsrcgleinentel för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga 2 vid statsrådsprotokollet
i ärendet fogade författningsförslaget,
3) vidtaga ändringar i avlöningsregleinentct för kyrkomusiker
den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsrcgleinentel för
övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386) samt nvlöningsreg
-
22
Kiingl. Maj.ts proposition nr 192.
Iementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter
m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615)
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
under III förordats,
4) vidtaga ändring i allmänna resereglementet den 21
november 1952 (nr 735) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga 3 vid statsrådsprotokollet i ärendet
fogade författningsförslaget,
5) i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
under V förordats
a) meddela bestämmelser för viss personal vid domänverket
och vid skogsvårdsstyrelserna i fråga om semester,
som belöper sig på år 1953,
b) i särskilda fall medge anstånd med omstationering
längre tid än ett år,
c) meddela beslut om utgivande i vissa fall av särskild
ersättning till befattningshavare, som är berättigade till livränta
enligt 1901 års olycksfallsersättningslag,
6) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga
i anledning av förenämnda förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars-Arvid Frithiof.
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
23
Bilaga 1.
Förslag
till
kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente
den 30 juni 1948 (nr 436).
Härigenom förordnas,
att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente den
30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, nämligen
dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och 3 § 1 inom., dels de särskilda
bestämmelserna i 21, 28 och 33 §§ samt 35 § 3 mom.,
samt att den i 14 § reglementet meddelade särskilda bestämmelsen för
poliskåren i Boden skall upphöra att gälla.
1 §.
Keglementets tillämpningsområde m. in.
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande
a) statens tjänstemän---riksdagens verk;
b) tjänstemän vid Stockholms högskola, i den mån de innehava tjänster
upptagna å personalförteckning, som Kungl. Maj:t fastställt med stöd av
riksdagens beslut;
c) rektorer och — ---tillämpning, med undantag av övningslärare;
e) rektor och ämneslärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
ävensom rektor vid seminariet för huslig utbildning i Umeå,
f) rektorer och---riksdagens beslut.
3 §.
För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.
1 mom. I reglementet — •— -— särskilda bestämmelserna.
Med universiteten och vissa högskolor avses universiteten i Uppsala, Lund
och Göteborg, karolinska mediko-kirurgiska institutet, Stockholms högskola,
tandläkarhögskolorna, de tekniska högskolorna, lantbruksliögskolan, veterinärhögskolan
och skogshögskolan.
Med läroverk m. fl. läroanstalter avses försvarets läroverk, de allmänna
läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskolesemina
l
Senaste lydelse, se
beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna
i 28 och 33 §§ samt 35 § 3 mom. 1953: 347 ävensom ..
beträffande de allmänna bestämmelserna i 3 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna
i 14 och 21 §§ 1952: 454.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
rierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för
blinda med komplicerat lyte, skolorna för döva, de högre tekniska läroverken,
konstfackskolan, sjöbefälsskolorna, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig
utbildning i Umeå, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna.
Med länsstyrelserna---med landshövding.
Med statens af färsdrivande verk avses postverket, televerket, statens järnvägar,
statens vattensfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk, luftfartsverket,
statens reproduktionsanstalt och Södertälje kanalverk.
21 §.
Grundläggande bestämmelser om löneklassplaeering.
B. Särskilda bestämmelser.
Försvaret.
Vid tillträde av annan beställning i lönegraden Ma, Md, Me eller Mg 37
än sådan, som är förenad med befattning som chef för byrå eller motsvarande
enhet vid central förvaltningsmyndighet inom försvaret, placeras beställningshavaren
i 40 löneklassen. Därest heställningshavare, som med stöd
av här meddelad föreskrift placerats i 40 löneklassen, sedermera tillträder
beställning förenad med befattning av här förut angivet slag, må han bibehållas
vid nämnda löneklassplaeering.
Beträffande innehavare---respektive 326.
Läroverk in. fl. läroanstalter.
28 §.
De fall då löneavdrag skall tillämpas.
B. Särskilda bestämmelser.
Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna.
Försvaret.
Konjunkturinstitutet.
Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
1. a) I stället--— visst ämne.
I nästföregående---samma ordningsnummer.
b) Vid tjänstledighet---en följd.
Vid tjänstledighet---— samma redovisningsår.
c) Vad under---samma redovisningsår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
25
2. I den män icke vederbörande myndighet annat medgiver, skall tjänsteman
med rätt till ferier därunder vidkännas A-avdrag, om han under innehav
av statlig anställning eller icke-statlig anställning med avlöning enligt
av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser under de båda senaste terminerna
före feriernas början vidkänts C-avdrag av annan anledning än offentligt
uppdrag eller åtnjutit under I, punkt 6 b) eller c) avsedd tjänstledighet så
lång tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar. Vad nu sagts avser icke
fall, då på grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning
större löneavdrag än A-avdrag är tillämpligt. Vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna
skall härutöver gälla att, om tjänsteman under berörda två
terminer vidkänts C-avdrag mer än 120 dagar, det ankommer på skolöverstyrelsen
eller, vad angår statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
på socialstyrelsen att bestämma, huruvida större löneavdrag än
A-avdrag skall tillämpas under ferietiden.
Vad i---är terminsindelad.
3. Lärare eller —--eller avkortad.
Inställes, inskränkes — —--annorlunda föreskriver.
Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universiteten
och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska centralinstitutet.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Statens anstalt
för fallandesjuka.
Provinsialläkarslaten. Veterinärstaten.
Lois- och fyrstaten.
Länsstyrelserna.
Statens af färsdrivande verk.
33 §.
Särskilda ersättningar.
B. Särskilda bestämmelser.
Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer.
1. Tjänsteman vid--- -— finnas lämpliga.
2. Kabinettssekreteraren i---för år.
3. a) Tjänstemän vid----särskilt angives.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
Ortstillägg utgår---och attaché.
Barnbidrag utgår---inom utrikesförvaltningen.
Utomeuropeiskt tillägg----såsom löjtnant.
Chargé d’affairestillägg----för år.
Bidrag för--— 6 000 kronor.
Ersättning för hållande av bil ---- 500 kronor.
Ersättning för bilresor — ---stationering utomlands.
Förflyttningsbidrag utgår---inom utrikesförvaltningen.
Språktillägg utgår — ----må utgå.
b) Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affairestilllägg,
ersättning för hållande av bil eller för bilresor ävensom språktillägg
utgå, under i övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag tjänstemannen
på grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning av
den befattning, varmed förmånen är förenad, till och med den dag han, i
anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva befattningen.
Kungl. Maj :t äger dock bestämma, huru med förmånen skall förfaras, då
tjänsteman åtnjuter semester eller tjänstledighet med skyldighet att vidkännas
löneavdrag eller då han tjänstgör inom riket eller eljest å ort utom
verksamhetsområdet.
c) I fråga —- --förhöjda tilläggsförmåner.
Vid tillämpningen — ---hans egen tjänst.
Försvaret.
Universiteten och vissa högskolor.
Rektor äger uppbära representationsbidrag med följande belopp för år:
Rektor vid
Representationsbidrag,
kronor
Uppsala universitet ......................................................
4 800
Lunds universitet .......................................................
4 800
Göteborgs universitet ...................................................
2 400
Karolinska mcdiko-kirurgiska institutet...........................
2 400
Stockholms högskola...................................................
2 400
Tandläkarhögskolan i Stockholm....................................
1 200
Tandläkarhögskolan i Malmö .......................................
1 200
Tekniska högskolan i Stockholm ....................................
2 400
Chalmers tekniska högskola ..........................................
1 800
Lantbrukshögskolan ...................................................
1 800
Veterinärhögskolan ......................................................
1 200
Skogshögskolan ......................................................
1 200
Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
Folkskolinspektionen.
Lantbruksattachéerna.
Flyinge hingstdepå och stuteri. Strömsholms hingstdepå.
Provinsialläkarstaten.
Länsstyrelserna.
Statens affärsdrivande verk.
35 §.
Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.
3 mom. Flygtillägg m. m.
Försvaret.
1. Beställningshavare, som---månad räknat:
Flygtillägg i
befattning såsom
Beställningshavare,
flyg-
flyg-
prov-
flygare
kontroll-
flygare
flyg-
färd-
mete-
tillhörande lönegrad
föra-
re,
kronor
spana-
re,
kronor
flyg-
föra-
re,
kronor
Övri-
ga,
kronor
flyg-
föra-
re,
kronor
övri-
ga,
kronor
signa-
list,
kronor
meka-
niker,
kronor
oro-
log,
kronoi
Mha 1 och 2, Me, Mg
10 och 11, Ma, Me
14 .....................
270
480
270
240
Ma, Me 1(>, Ma 1!)
(fanjunkare) ......
330
330
480
__
_
_
330
300
_
Ma, Me 19 (löjtnant),
Ma 23 ................
390
390
480
_
__
_
_
_
Ma 27—37 .............
450
390
480
—
—
-
—
—
—
Mo eller Mp 13—22
480
390
—
—
-----
—
—
—
Ca, Ce, er, Cg 10 och
12 .....................
_
_
_
240
__
Ca, Ce, Cf, Cg 15—
22 .....................
300
__
ISO
__
300
180
Ca, Ce, Cd, Cg 23—37,
Cp 15 och KS ......
480
300
390
240
—
240
2. Flygtjänstgöring skall----för flygvapnet.
3. Flygförare, som — •— — månad räknat.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
4. Elevtillägg utgår — — — till flygspanare.
5. Flygtillägg, flyglärartillägg--— intet tillägg.
6. Har beställningshavare — — —• halvt flygtillägg under ytterligare
högst ett år.
Beställningshavare, som--— av flygtillägget under ytterligare högst
ett år.
7. Därest beställningshavare---fortsatt flygtjänstgöring.
8. Beställningshavare, vilken---- Kungl. Maj :t.
9. Beställningshavare, som —--följande belopp:
Därest militär---— 2 år.
10. För beställningshavare — — — beteckningen Ma.
11. Erforderliga föreskrifter — -— — vederbörande myndighet.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Rikets allmänna kartverk.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
29
Bilaga 2.
Förslå g
till
kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437).
Härigenom förordnas,
att 1 § 1 inom., 2 § 1 inom., 4 § 2—4 mom., 5 § 1 inom., 6 § 1 mom., 10 §,
13 §, 14 § 1 mom., 15 § 1 inom., 18 och 20 §§, 36 § 1 mom. och 39 § ävensom
överskriften framför 20 § avlöningsreglementet för folkskolan den 30 juni
19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
att i 4 § avlöningsreglementet skall införas ett nytt moment, betecknat
7 inom., av nedan angiven lydelse, i samband varmed nuvarande 7 mom.
skall betecknas 8 mom.,
att i 11 § avlöningsreglementet skall införas ett nytt moment, betecknat
4 inom., av nedan angiven lydelse, i samband varmed nuvarande 4 mom.
skall betecknas 5 mom.,
att i avlöningsreglementet skola införas två nya paragrafer av följande
lydelse, den ena, betecknad 6 a §, närmast före 7 § och den andra, betecknad
21 a §, närmast före 22 §, samt
att 14 § 3 mom. och 15 § 3 mom. avlöningsreglementet skola upphöra att
gälla.
1 §•
Reglementets tillämpningsområde.
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å följande lärare, nämligen
distriktsöverlärare, folkskollärare, småskollärare, biträdande lärare samt lärare
vid mindre folkskolor, anställda enligt folkskolestadgans och detta reglementes
bestämmelser såsom
ordinarie lärare,
extra ordinarie lärare eller
extra lärare.
Reglementet äger jämväl tillämpning å
pensionerad lärare, varmed förstås sådan lärare med tjänstepension av
statsmedel enligt för distriktsöverlärare, folk- eller småskollärare gällande
bestämmelser, vilken uppehåller tjänst med full tjänstgöring, samt
timlärare, särskilt anställd vid folkskola, småskola eller mindre folkskola
för undervisning i annat läroämne än slöjd och hushållsgöromål under
sådana förhållanden, att statsbidrag kan utgå till hans avlöning.
l Senaste lydelse av 13 § 1 mom., 18 § och 36 § 1 mom., se 1932: 435.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
2 §.
Vissa grundläggande bestämmelser.
1 mom. I detta reglemente förstås med skolstyrelse folkskolestyrelsen i
kommun, där lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger
tillämpning, samt eljest skolrådet.
4 §.
Tjänstgöringsföreskrifter.
2 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola mot åtnjutande
av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna — utöver göromål, som
eljest i vederbörlig ordning åläggas dem — meddela undervisning under
högst 39 veckor varje redovisningsår.
Distriktsöverlärares undervisningsskyldighet skall, där ej Kungl. Maj :t
med hänsyn till särskilda omständigheter finner skäl annorlunda förordna,
av skolöverstyrelsen bestämmas till visst antal veckotimmar inom de gränser,
som framgå av följande sammanställning:
Antal läraravdelningar i skoldistriktet
Antal
veckotimmar
flögst 9 .....................................
22—26
16—22
10—18
6-14
5— 8
0
10 — 19 ....................................
20 — 29 .....................................
30 — 39 .....................................
10 — 49 .....................................
lägst 50 .....................................
Undervisar distriktsöverläraren i hjälpklass, må skolöverstyrelsen reducera
antalet veckotimmar i samma förhållande som gäller för övriga hjälpklasslärare,
därvid de i sammanställningen angivna nedre timtalsgränserna
må underskridas; dock må undervisningsskyldigheten i intet fall fastställas
till lägre timantal än 5 veckotimmar.
I fråga om undervisningsskyldighet för vikarie å distriktsöverlärartjänst
under annat förordnande än vikariatslöneförordnande gäller vad Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen därom förordnar.
Annan ordinarie lärares samt extra ordinarie och extra lärares undervisningsskyldighet
skall uppgå till
30 veckotimmar för folkskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare samt
28 veckotimmar för småskollärare.
Om småskollärare tjänstgör i avdelning, vari ingår någon eller några av
folkskolestadiets klasser, skall läraren vara skyldig att mot ersättning, som
angives i 24 §, meddela undervisning ytterligare två veckotimmar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
31
3 mom. Om särskilda förhållanden det föranleda, må den i 2 mom. femte
stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten av 30 veckotimmar nedsättas
a) av skolstyrelsen---erforderlig kompetens.
Vad i föregående stycke sägs gäller även, då undervisningsskyldigheten
enligt 2 mom. femte stycket omfattar 28 veckotimmar. Nedsättningen enligt
a) må dock omfatta högst 4 veckotimmar och enligt b) högst 6 veckotimmar.
Nedsättning av---sex veckotimmar.
4 mom. Vad i 2 och 3 mom. sägs äger icke tillämpning å
a) lärare i hjälpklass,
b) lärare, vilken tjänstgör såsom assistent inom den psykiska barnaoch
ungdomsvården, eller
c) lärare, som utan att vara distriktsöverlärare innehar förordnande som
överlärare.
Sådan lärare skall meddela undervisning i den omfattning, som Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen föreskriver.
7 mom. Distriktsöverlärare är skyldig att för högst tre månader av ett
och samma kalenderår mottaga förordnande att uppehålla ledamotstjänst
i skolöverstyrelsen eller tjänst såsom statens folkskolinspektör.
5 §.
Förening av lönegradsplacerade tjänster in. in.
7 mom. Förening må ske
a) av ordinarie tjänst med ordinarie statlig tjänst, som tillsättes medelst
förordnande tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt, eller med högre
extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser
eller med tjänst vid fortsättningsskolan, allt dock under förutsättning
att läraren frånträder utövningen av förstnämnda ordinarie tjänst,
samt
b) av distriktsöverlärartjänst jämväl med ordinarie folkskollärartjänst
i samma skoldistrikt, dock under förutsättning att läraren frånträder utövningen
av sistnämnda tjänst.
Efter tillstånd------- full tjänstgöringsskyldighet.
6 §.
Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.
7 inom. För förening av anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie
lärare med tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag i andra fall
än i 5 § avses eller med uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ändamål att driva
rörelse inom industri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller
annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt
syfte, fordras särskilt tillstånd i fråga om distriktsöverlärare av skol
-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 192.
överstyrelsen och eljest av statens folkskolinspektör eller, om denne icke
lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen. Vad nu sagts gäller likväl
icke, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen tillsatt befattningen eller meddelat
uppdraget.
Tillstånd må--- — viss tid.
6 a §.
Vikariatsförordnanden in. in.
1 mom. Då det prövas erforderligt att uppehålla distriktsöverlärartjänst
med vikarie och därför anlitas lönegradsplaccrad lärare med avlöning enligt
av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser, må läraren utan ändring av sin
anställning meddelas vikariatsförordnande å tjänsten.
2 mom. Kan det förutses, att distriktsöverlärartjänsten kommer att uppehållas
på förordnande med full tjänstgöring under minst sex månader i
följd, skall, så framt icke skolöverstyrelsen för visst fall eller för viss grupp
av fall annorlunda beslutat, vikariatslöncförordnande snarast möjligt meddelas
å tjänsten. Kungl. Maj :t må jämväl eljest, då särskilda skäl det föranleda,
medgiva, att sådant förordnande må meddelas.
Vikariatslöneförordnande skall, om ej annat följer av beslut eller bestämmelser,
som meddelats av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av skolöverstyrelsen, kungöras till ansökning och meddelas i den ordning,
som är stadgad för tillsättande av distriktsöverlärartjänst. Förordnande
må icke meddelas annan än den, som innehar ordinarie folkskollärartjänst
och i övrigt är fullt lämplig för förordnandet.
10 §.
Ordinarie lärares avgångsskyldighet.
Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten stadgas i gällande
bestämmelser om tjänstepension. Distriktsöverlärare är dessutom
skyldig avgå från tjänsten under förutsättningar, som eljest må gälla på
grund av bestämmelser antagna av Kungl. Maj :t och riksdagen.
11 §.
Lärares rätt till avlöningsförmåner in. ni.
4 mom. Under vikariatslöneförordnande å distriktsöverlärartjänst skall
lärare avstå de med hans tjänst förenade avlöningsförmånerna och i stället
åtnjuta de avlöningsförmåner, som tillkomma innehavare av distriktsöverlärartjänsten.
Kungl. Maj:ls proposition nr 192.
33
13 §.
Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.
1 mom. Distriktsöverlärare skall tillhöra lönegrad med beteckningen Cb
(ordinarie anställning, som tillsättes med förordnande för viss tid) och med
det nummer, som framgår av följande tabell, vilken jämväl utvisar den
löneklass å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning lönegraden omfattar.
Antal lärar- avdelningar
i skoldistriktet
Lönegrad
Löneklass
10—19
2
28
20—29
3
29
30—44
4
30
45—59
5
31
lägst 00
0
32
Vid beräknandet av antalet läraravdelningar skall med läraravdelning
jämställas dels skolhem i distriktet med föreståndarinna, dels ock varje
påbörjat 3-tal av fortsättningsskolkurser i distriktet.
Därest, i enlighet med vad härom är särskilt föreskrivet, inrättande av
distriktsöverlärartjänst i särskilt fall medgivits i skoldistrikt med mindre
än 10 läraravdelningar, skall tjänsten placeras i lönegrad Cb 1, vilken lönegrad
omfattar löneklass 27 å löneplan nr 1.
Beslut om lönegradsplacering för distriktsöverlärare meddelas av skolöverstyrelsen
i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser.
2 mom. Annan lärare än distriktsöverlärare skall tillhöra lönegrad med
beteckning och nummer, som framgå av följande tabell, vilken jämväl utvisar
de löneklasser å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning lönegraden
omfattar. Lön skall utgå enligt den löneklass, i vilken läraren placeras enligt
14—16 §§.
Befattning
Lönegrad
Löneklasser
Folkskollärare:
ordinarie .......................................................
Ca 21
21—24
extra ordinarie ..............................................
Ce 19
19—22
extra ............................................................
Cg 17
17—20
Småskollurarc, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare:
ordinarie .......................................................
Ca 15
15—18
extra ordinarie
Ce 13
13—10
extra ..........................................................
Cg 11
11—14
a Bihang till riksdagens protokoll 195h. 1 suml. Nr 192.
34
Kungt. Maj:Is proposition nr 192.
Vid tillämpningen av de här ovan meddelade föreskrifterna i fråga om
lärares lönegradsplaccring och om den löneklass, enligt vilken lön skall
utgå, skola jämväl iakttagas bestämmelserna ill § 2, 4 och 5 mom. samt i
4 mom. här nedan.
3 inom. Inom varje löneklass bestämmes lärarens lön efter den ortsgrupp,
till vilken hans stationeringsort blivit hänförd. Där särskilda skäl
det föranleda, må dock Kungl. Maj :t beträffande viss lärare eller viss grupp
av lärare bestämma, att lön skall utgå efter annan ortsgrupp.
4 mom. Lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare skall åtnjuta
lön enligt löneklassen närmast över den, i vilken han är placerad.
Förflyttas den, som under minst tio år i följd innehaft tjänst som lärare
vid mindre folkskola eller som biträdande lärare, på grund av föreskrift i
9 § till småskollärartjänst, skall han, så länge han innehar tjänst av sistnämnda
slag, alltjämt äga åtnjuta lön enligt löneklassen närmast över den,
i vilken han är placerad. I den mån Kungl. Maj :t på grund av särskilda skäl
finner gott det medgiva, skall motsvarande gälla i fråga om lärare, som
med endast kortare tids avbrott under minst tio år innehaft tjänst som
förut sagts.
5 mom. Extra lärare skall uppbära läsårsdaglön i stället för i löneplansförordningen
angiven månadslön eller daglön. Läsårsdaglön utgår för varje
anställningsdag under termin med 12/273 av månadslönen enligt löneplansförordningen
för den löneklass och ortsgrupp, som läraren tillhör. Sådant
dagbelopp, som ej slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.
Genom skolöverstyrelsens försorg utfärdas tabeller över läsårsdaglöner.
14 §.
Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.
1 mom. Lärare placeras vid tillträdande av anställning inom lönegrad,
som omfattar flera löneklasser, i lönegradens lägsta löneklass och uppflyttas
en löneklass inom lönegraden för varje tidsperiod, som nedan sägs, allt
i den mån ej annat följer av 15 och 16 §§.
Första tidsperioden — — — 680 dagar.
Andra och---- närmast föregående.
15 §.
Löneklassplacering med hänsyn till tidigare anställning.
/ mom. Vid lärares placering och uppflyttning i löneklass må hänsyn
tagas till tidigare anställning av följande slag, nämligen
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
35
a) för folkskollärare:
anställning som distriktsöverlärare eller folkskollärare samt motsvarande
anställning, vilken avses i 5 eller 6 kap., ävensom anställning som folkskollärare
vid skola tillhörande barna- och ungdomsvården,
anställning vid---6 kap.
Hänsyn tages---statliga undervisningsväsendet.
18 §.
Lön under tjänstledighet.
Under tjänstledighet —--början tillhör.
Tjänstledighetsorsak
Löneförmån
6. Sjukdom m. m.
a) Sjukdom eller — -— — av
Grupp 2: Oavkortad lön —--äga rum.
tjänsten.
I tjänsten ----vederbö-
Grupp 3: Oavkortad lön.
rande myndighet.
Med tjänsten----- statens
räkning.
b) Sjukdom i -----— anord-
Grupp 2: Lön med----en följd.
nåd läkarundersökning.
Grupp 3: Oavkortad lön högst 10 dagar av ett
c) Svag hälsas---behö-
och samma redovisningsår för distriktsöver- lärare.
Oavkortad lön må likväl icke utgå, därest
tjänstledigheten åtnjutes å tid, då distrikts- överläraren på grund av föreskriften i 20 §
2 mom. b) andra stycket icke skulle hava va- rit berättigad åtnjuta semester.
Lön med A-avdrag i övrigt.
Grupp 3: Lön med B-avdrag.
rigen styrkt.
Semester och ferier.
20 §.
Semester och ferier.
1 mom. Distriktsöverlärare äger rätt att erhålla semester under följande
antal dagar för helt år räknat (årsscmester), nämligen under 35 dagar till
och med det år, under vilket han fyller 39 år, och under 45 dagar för tid
därefter.
Semestern erhålles, med iakttagande av vad i nästföljande stycke stadgas,
å tid som skolstyrelsen med hänsyn till göromålens behöriga gång bestäm
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
mer, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena
icke kunnat ske eller skolstyrelsen i annat fall finner
skäl därtill lämna medgivande, under tiden 1 januari—31 maj nästpåföljande
år. Utan hinder av vad nu sagts må distriktsöverlärare stationerad å
ort inom riket, där kallortstillägg utgår, kunna medgivas erhålla återstående
semester under nästpåföljande år i följd med semester för detta år.
Semester må beviljas under tid, då distriktsöverläraren har att meddela
undervisning, endast om vederbörande statens folkskolinspektör det prövar
skäligt medgiva.
2 mom. Vid semesterns bestämmande skall iakttagas följande.
a) Innehaves distriktsöverlärartjänst under allenast del av kalenderår,
beräknas semestern i förhållande till tiden för tjänstinnehavet. Uppkommer
därvid brutet dagantal, sker avrundning till närmaste hela dagantal. Uppgår
den beräknade tiden till mindre än en halv dag, föreligger icke rätt till
semester. Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att distriktsöverlärare,
som avgår med rätt till överlärarpension, äger åtnjuta den semester,
som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets
utgång.
b) Vidkännes distriktsöverlärare C-avdrag å lönen av annan anledning
än tjänstledighet för offentligt uppdrag, må semestern enligt av Kungl. Maj :t
meddelade bestämmelser minskas med så stor del av årssemestern, som
belöper på avdragstiden.
Har distriktsöverlärare under innehav av anställning hos staten eller av
icke-statlig anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring
försöksvis — under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än tjänstledighet
för offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet,
som avses i 18 § punkt 6 b) eller c) eller punkt 11, eller åtnjutit semester,
må han ej, med mindre skolöverstyrelsen finner skäl därtill lämna medgivande,
därefter erhålla semester, förrän han minst 90 dagar tjänstgjort i
anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort uppdrag för statens räkning.
c) Om semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som äro
tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande
dagarna, i den mån ej annat följer av beslut eller bestämmelser,
som meddelats av Kungl. Maj :t.
3 mom. Annan ordinarie lärare än distriktsöverlärare ävensom extra ordinarie
lärare äger åtnjuta ferier.
i mom. Läsårsdaglön skall anses inbegripa den ersättning för semester,
som eljest må tillkomma lärare.
21 a §.
Vikariat sersättniiiR.
1 mom. Då på grund av förordnande lönegradsplacerad lärare uppehåller
Kungl. Maj:ts proposition nr 192.
37
distriktsöverlärartjänst, äger han, där ej fråga är om vikariatslöneförordnande,
åtnjuta vikariatsersättning.
2 mom. Vikariatsersättningen utgår, därest förordnandet infaller under
läsåret, enligt särskilda av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade,
såsom bilaga till statens löneplansförordning fogade tabeller med
tillhörande anvisningar.
Därest förordnandet avser ferietid, utgår vikariatsersättning enligt särskilda
av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.
Vid vikariatsförordnande skall, då så med hänsyn till göromålens art och
omfattning finnes skäligt, vikariatsersättningen bestämmas till lägre belopp
än som eljest skolat utgå.
3 mom. Förordnas annan än lönegradsplacerad lärare att uppehålla distriktsöverlärartjänst,
utgår ersättning i enlighet med beslut eller bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av skolöverstyrelsen.
36 §.
1 mom. I den mån ej annat följer av vad i 2 och 3 mom. sägs eller av särskilt
av Kungl. Maj:t meddelat beslut skall beräkning och utbetalning varje
kalendermånad för sig ske av det belopp, som för densamma tillkommer
lärare på grund av de i reglementet innefattade eller med stöd av detsamma
meddelade bestämmelserna om lön, löneavdrag, vikariatsersättning, kallortstillägg,
språktillägg enligt 23 § 4 mom. och sådan ersättning, som avses
i 24 §.
Vid beräkningen---öretal bortfaller.
Utbetalningen av — — — i månaden.
Då lärarens -—--anställningens upphörande.
39 §.
Vid reglementets tillämpning å nomadlärare skola jämställas:
lärare vid byskola med folkskollärare,
lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande lärare
samt
annan lärare vid visteskola med småskollärarc.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.
38
Kungi. Maj:ts proposition nr 192.
Bilaga 3.
Förslag
till
kungörelse om ändracl lydelse av 6 § 1 mom. allmänna resereglementet
den 21 november 1952 (nr 735).
Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. allmänna resereglementet den 21
november 1952 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
6 §.
1 mom. Resekostnadsersättning utgår---och reseklasser.
Färdmedel
It esc klass
I
11
III
Fartyg ...........................
Avgift för hytt in- nehållande 1 ligg- plats
Avgift för 1 hytt- plats i I klass
Avgift för 1 hytt- plats i II klass
Vid begagnande--— någon resekostnadsersättning.
Ersättning för---i sovvagn.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1954:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente m. m. a1 i texten
- SU 1954:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten