Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling

1954-03-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:194, Med förslag till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungi. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18

april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling;

given Stockholms slott den 27 mars 1954.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändring av övergångsbestämmelserna

till lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Lindell.

Propositionens innehåll.

I propositionen föreslås sådan ändring av övergångsbestämmelserna till

1935 års lag med vissa bestämmelser om arbetsförmedling, att nu gällande

tillstånd att bedriva arbetsförmedling i förvärvssyfte skola, om särskilda

skäl därtill föreligga, kunna — för ett år i sänder — förlängas till den 1

januari 1958. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 194.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr i9b.

Förslag

till

Lag

om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 (nr 113)

med vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

Härigenom iörordnas, med ändring av vad i övergångsbestämmelserna

till lagen den 18 april 1935 med vissa bestämmelser om arbetsförmedling1

finnes stadgat däremot stridande, att enskild person eller annan, som vid

1954 års utgång med behörigt tillstånd bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte,

må, om särskilda skäl därtill föreligga, av arbetsmarknadsstyrelsen

beviljas förlängning av tillståndet i den ordning och på de villkor

som angivas i nämnda övergångsbestämmelser, dock icke längre än till

den 1 januari 1958.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1954. 1

1 Se SFS 1948: 722.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19b.

3

Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars

195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindell, fråga angående ändring

av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 med vissa bestämmelser

om arbetsförmedling samt anför.

Å den internationella arbetsorganisationens konferens år 1933 antogs ett

förslag till konvention (nr 34) angående avgiftskrävande arbetsförinedlingsbyråer.

Enligt denna konvention, på vilken gällande svensk lagstiftning

å området i allt väsentligt bygger, skulle avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer

med vinstsyfte vara avskaffade inom tre år från konventionens

ikraftträdande för vederbörande medlemsstat. Under denna tid

skulle nya sådana byråer icke få upprättas. En redan befintlig byrå skulle

emellertid kunna erhålla tillstånd av vederbörande myndighet att under

vissa förutsättningar fortsätta sin verksamhet. Härvidlag gällde bl. a. att

byrån skulle inneha ett för år meddelat tillstånd, som kunde förnyas efter

myndighetens gottfinnande under en tidrymd cj överstigande tio år.

Ifrågavarande konvention ratificerades för Sveriges del den 15 november

1935 och trädde i kraft den 18 oktober 1936.

Frågan om en revision av denna konvention togs sedermera upp från

svensk sida; och vid 1949 års konferenssammanträde antogs ett förslag

till reviderad konvention (nr 96) angående avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer.

Den reviderade konventionen skiljer sig från den ursprungliga

framför allt därigenom, att den erbjuder varje medlem, som ratificerar

konventionen, möjlighet att antingen antaga de i del II av konventionen

intagna bestämmelserna angående ett successivt avskaffande av avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer med vinstsyfte samt reglering av övriga

arbetsförmedlingsbyråers verksamhet eller att antaga bestämmelserna i del

III angående en reglering av den verksamhet, som bedrives av avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer, däri inbegripna byråer med vinstsyfte.

Den reviderade konventionen har ratificerats av Sverige den 22 juni 1950,

därvid anmälts att Sverige antagit de i del II av konventionen intagna

bestämmelserna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

De svenska bestämmelserna på detta område återfinnes i lagen den 18

april 1935 med vissa bestämmelser om arbetsförmedling (nr 113; ändr.

209/1942, 367/1947 och 722/1948). Lagen äger tillämpning å alla slag av

arbetsförmedling, som bedrives av annan än offentlig arbetsförmedlingsanstalt

eller godkänd sjuksköterskebyrå och som icke sker genom utgivande

av skrift, varå tryckfrihetsförordningen är tillämplig. Enligt lagen får

arbetsförmedling icke bedrivas i förvärvssyfte. Från denna generella regel

bär emellertid i lagens övergångsbestämmelser upptagits vissa undantag

beträffande dem som redan bedriver sådan verksamhet. Ursprungligen

gällde i detta hänseende, att den som den 1 januari 1936 bedrev arbetsförmedling

i förvärvssyfte kunde erhålla tillstånd att fortsätta verksamheten

till utgången av år 1939. För tiden därefter ägde tillsynsmyndigheten

— numera arbetsmarknadsstyrelsen — för ett år i sänder och längst till

den 1 januari 1950 bevilja förlängning av tillståndet såvitt angår särskilda

yrkesgrupper, beträffande vilka Kungl. Maj :l så bestämt. Ifrågavarande

yrkesgrupper utgöres enligt kungörelse den 10 februari 1939 (nr 47) av

musiker och sceniska artister samt anställningssökande i husligt arbete,

hotell-, pensionat- och restaurangrörelse ävensom sjukvård och jordbruk.

Genom lag den 10 december 1948 (nr 722) har den nyssnämnda till den

1 januari 1950 fastställda tidsfristen förlängts till den 1 januari 1955.

I skrivelse den 13 november 1953 har arbetsmarknadsstyrelsen till Kungl.

Maj:t anmält, att styrelsen ej hade för avsikt att föreslå någon ytterligare

förlängning av den tidrymd, under vilken tillstånd att bedriva privat arbetsförmedlingsverksamhet

nu kan av styrelsen beviljas. Med hänsyn till

den ringa omfattningen av ifrågavarande förmedlingsverksamhet syntes

det nämligen styrelsen icke föreligga skäl att frånträda den restriktiva

inställning, som de svenska statsmakterna intagit i förevarande hänseende.

Rörande omfattningen av den privata förmedlingsverksamheten anförde

styrelsen bl. a.

Antalet innehavare av tillstånd till arbetsförmedling i vinstsyfte har

under en följd av år successivt minskat. För närvarande äro allenast

trettioen dylika förmedlare inregistrerade hos styrelsen. Av dessa innehar

en anställning hos den offentliga arbetsförmedlingen, varför tillståndet tills

vidare icke utnyttjas. Eu av förmedlarna driver verksamheten i aktiebolagsform.

Av de övriga tjugonio förmedlarna äro tjugosju 60 år eller äldre;

den äldste är 87 år. Nitton av dem ha uppnått (ten ålder, då rätt till folkpension

inträder. Flertalet förmedlare ha under år 1953 till och med september

månad redovisat endast ett ringa antal tillsatta platser, varierande

mellan 1 och ca 200; två ha icke redovisat någon tillsatt plats. I ett fall

uppgår antalet tillsatta platser under sagda tid till ca t 500.

Inom socialdepartementet bar sedermera under hand införskaffats kompletterande

upplysningar rörande de privata arbetsförmedlingsbyråerna.

Ilärvid har framkommit följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 194. <>

Av de byråer, vilkas innehavare ej uppnått eller under år 1955 uppnår

den ålder, då rätten till folkpension inträder, har under år 1953 endast

fyra haft förmedlingsverksamhet av betydelse. Dessa fyra utgöres av Iduns

tjänstebyrå i Stockholm (innehavare Ester Carlsson), som förmedlat 962

uppdrag avseende husligt arbete, hotell-, pensionat- och restaurangrörelse

samt sjukvård, Stockholms nya am- och barnsköterskebyrå (innehavare

Hanna Carlsson), som haft 265 förmcdlingsuppdrag rörande husligt arbete

och sjukvård, Erik Hesselgrens byrå i Varberg, som förmedlat 210 uppdrag

avseende husligt arbete, hotell-, pensionat- och restaurangrörelse samt sjukvård

och jordbruk, ävensom Fritz Christianssons byrå i Stockholm, som

haft 218 förmedlingsuppdrag rörande musiker och artister. Av övriga byråer

må nämnas att Berggrens platsbyrå i Stockholm (innehavare Gunhild

Anna Emilia Berggren-Ranéus, f. 1887) under år 1953 förmedlat över 2 000

anställningar huvudsakligast avseende husligt arbete.

Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen uppgivit har den förmedlingsverksamhet,

som bedrives av ifrågavarande fem byråer, skötts väl. Vederbörandes

nettoinkomst av rörelsen under år 1953 har uppgått till mellan 4 500

kronor och 8 000 kronor.

Vid sidan av de arbetsförmedlingsbyråer, som bedrives av enskilda personer,

finnes en i aktiebolagsform bedriven verksamhet å detta område,

nämligen den som bedrives av Konsert- & Teater Bureau AB (Konsertbolaget)

i Stockholm. Ifrågavarande företag utövar eu omfattande verksamhet

för förmedling av engagemang åt svenska och utländska tonkonstnärer

såväl inom som utom landet. Bolaget bedriver härjämte arrgngemangs-

och impressarioverksamhet för tonkonstnärer. Bolagets arbetsföimedlingsrörelse

torde representera omkring hälften av bolagets verksamhet.

Beträffande detta bolag må i övrigt hänvisas till 1947 års musikutrednings

betänkande (SOU 1954: 2) med förslag till åtgärder för att främja det

svenska musiklivets utveckling. I detta betänkande framhålles bl. a., att

den av bolaget bedrivna förmedlingsverksamheten i flera avseenden positivt

bidragit till konsertväsendets utformning. Det med verksamheten förenade

vinstsyftet hade emellertid i andra avseenden medfört en del olägenheter.

Vid eu avveckling av bolagets verksamhet syntes arbetsförmedlingen för

tonkonstnärer böra — såsom fallet vore i fråga om bolaget - bedi Kas i

samband med en verksamhet lör arrangemang av konserter för in- och

utländska tonkonstnärers räkning. Som det bleve ytterligt svårt att inom

den offentliga arbetsförmedlingens ram finna möjligheter att på ett rationellt

sätt driva en dylik verksamhet borde ett särskilt statligt bolag bildas

för ändamålet. För minskande av övergångssvåriglieterna borde detta statliga

bolags verksamhet påbörjas innan konsertbolagets nuvarande förmedlingsverksamhet

upphörde.

Musikutredningen har ej utarbetat något detaljerat förslag rörande organisationen

av det ifrågavarande statliga företaget utan ansett frågan härom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

lämpligen böra prövas av den år 1953 tillsatta kommittén för de statliga

företagsformerna.

Föredraganden.

Enligt statsmakternas beslut år 1948 skall de i vårt land med vinstsyfte

bedrivna privata avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråerna vara avskaffade

senast vid utgången av år 1954. Den sålunda beslutade avvecklingen

av denna verksamhet är en följd av att Sverige anslutit sig till den mellanfolkliga

regleringen av förhållandena på detta område, som kommit till

stånd genom konventioner antagna vid den internationella arbetsorganisationens

konferenser.

Sedan statsmakterna ar 1948 fattade sitt beslut i frågan, har den tidigare

år 1933 antagna konventionen i detta hänseende ersatts av en ny av Sverige

år 1950 ratificerad motsvarande konvention. Denna nya konvention innehåller

vissa lättnader i förhållande till den ursprungliga konventionen _-

lättnader som för övrigt i viss mån redan införlivats med svensk rätt genom

1948 års hithörande lagstiftning. Genom den nya konventionen har öppnats

möjlighet för ratificerande stat att avveckla den ifrågavarande privata

arbetsförmedlingsverksamheten inom en begränsad tidrymd, som vederbörande

stat bestämmer, eller bibehålla förmedlingsbyråerna men på visst

sätt reglera deras verksamhet. Sverige har vid sin ratifikation av den revidera4e

konventionen valt den förra vägen. Vårt land kvarstår sålunda

alltjämt på awecklingslinjen men är icke bunden vid en avveckling inom

någon viss bestämd tidpunkt.

Någon anledning att nu frångå den uppfattningen, varåt Sverige genom

sin anslutning till den reviderade konventionen givit uttryck beträffande

frågan om ett successivt avskaffande av de avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråerna

med vinstsyfte, föreligger givetvis icke. I enlighet härmed

synes de nuvarande byråerna, av vilka flertalet bedriver en verksamhet

av ringa omfattning, nu böra avvecklas. Såsom framgår av vad jag tidigare

anfört finns det emellertid också ett mindre antal av enskilda bedrivna

byråer, som har en ganska omfattande förmedlingsverksamhet med speciell

anknytning till vissa branscher. Dessa synes ha en väl inarbetad förmedlingskrets.

Därest dessa byråer skulle omedelbart avvecklas, torde deras

innehavare komma i en i försörjningshänseende svår situation, enär förmedlingsverksamheten

utgör deras enda eller huvudsakliga inkomstkälla

och det av ålders- eller andra skäl visat sig föreligga svårigheter att bereda

dem anställning inom den offentliga arbetsförmedlingen och svårigheter

också torde uppstå för dem att anskaffa annat förvärvsarbete.

Vad åter angår det i bolagsform bedrivna förmedlingsföretaget, d. v. s.

Konsertbolaget, som förmedlar engagemang åt tonkonstnärer, synes dess

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

verksamhet tills vidare böra upprätthållas i avvaktan på närmare prövning

av frågan hur den statliga förmedlingsverksamheten på detta område skall

organiseras.

Med hänsyn till det anförda förordar jag, att arbetsmarknadsstyrelsen

får befogenhet att, när särskilda skäl föranleder därtill, bevilja förlängning

av nuvarande tillstånd i samma ordning som nu gäller, dock icke

längre än till den 1 januari 1958. Bestämmelserna härom synes böra utformas

på motsvarande sätt som skedde när avvecklingstiden förlängdes

år 1948.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag

till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april

1935 (nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling och jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

antaga detta lagförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Björnelid.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:240 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna, dels ock i äm s. 4 i texten
  2. 2LU 1954:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935 s. 1 i texten