Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riks staten för budgetåret 1953/54

1954-01-04 · 74 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 72 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riks staten för budgetåret 1953/54

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riks staten för budgetåret 1953/54; given

Stockholms slott den 4 januari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för nu löpande

budgetår, har sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1953:435) och uppgår

till ett belopp av 6,5 miljoner kronor, vilket anvisats å driftbudgeten.

Därav avser 5 miljoner kronor svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea och 1,5 miljoner kronor vissa ersättningar i anledning

av paratyfusepidemien år 1953.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen

vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å

tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riks1

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dagens lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild

proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—14-) fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

144,7 miljoner kronor å driftbudgeten och 23,5 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp hänför sig ca 40 miljoner kronor

till försvarsdepartementets verksamhetsområde, varav 38 miljoner

kronor belöper å fartygsbyggnader och återstoden huvudsakligen å

vissa signalförbindelser m. m. Kommunikationsdepartementets

huvudtitel upptar 35 miljoner kronor till täckande av kostnader för

vissa i sysselsättningsutjämnande syfte igångsatta väg- och brobyggnadsarbeten.

För jordbruksdepartementets del äskas bl. a. 68 miljoner

kronor till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Sistnämnda kostnader sammanhänger med spannmålsprisernas

utveckling på världsmarknaden och skördeutfallet inom landet. Övriga anslagsbelopp

å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och

avser vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter

anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på

tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 18 miljoner kronor statens vattenfallsverks

fond, 4,5 miljoner kronor statens allmänna fastighetsfond och 1

miljon kronor arméns delfond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—14) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Harts Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Häggquist.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter,

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1954.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

uinder justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

samt anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. in.

fl] Justitiedepartementet: Avlöningar. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan

om anvisande av anslag för budgetåret 1954/55 till Justitiedepartementet:

Avlöningar (bil. 4, p. 2) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1953/54 överskridas med 60 000 kronor.

[2] 5 a. Utrustning av nya lokaler för lagberedningen m. in. I samband med

färdigställandet av de för statsverket avsedda lokalerna i kvarteret Atomena

i Stockholm (det s. k. Bergstrahlska huset) anvisades för budgetåret 1952/

53 anslag för utrustning av de rum i ifrågavarande fastighet, som skulle

användas av vissa justitiedepartementet tillhörande kommittéer och sakkunniga

(jfr II ht 1952 s. 5). Vid min anmälan av denna anslagsfråga förutskickade

jag, att även lagberedningen, som för närvarande är inrymd i

Rosenbad, under vissa förutsättningar kunde komma att inflytta i de nya lo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kalerna. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till frågan om

kostnaderna för lagberedningens eventuella flyttning.

Med hänsyn främst till önskemål, som byggnadsstyrelsen framfört om

lagberedningens snara avflyttning från Rosenbad — lantbruksstyrelsens

trängande behov av utökade lokaler skulle därigenom kunna tillgodoses —

är det angeläget, att lagberedningens överflyttning till Bergstrahlska huset

utan vidare dröjsmål nu kommer till stånd.

Inflyttningen i de nya lokalerna föranleder vissa kostnader av engångsnatur.

De egentliga flyttningskostnaderna för möbler och böcker — lagberedningens

bibliotek omfattar cirka ettusen hyllmeter — uppskattas härvid

till omkring 6 500 kronor. Härtill måste för anskaffning av bokhyllor

enligt av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar läggas ett belopp av cirka

13 000 kronor. Då lagberedningens nuvarande inventariebestånd till största

delen är mycket omodernt och slitet, är det ofrånkomligt att i detta sammanhang

nedlägga vissa kostnader på utbyte och upprustning av inventarier.

Flera möbler kan på grund av sin storlek icke lämpligen inrymmas i de tilltänkta

nya lokalerna. Nyanskaffningskostnaderna beräknas till cirka 3 500

kronor. Härvid har förutsatts, att till samtliga rum med undantag för ordförandens

i lagberedningen anskaffas standardmöbler ur statens kontorsmöbelserie.

För renovering av möbler beräknas en kostnad av omkring

2 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle kostnaderna i samband med lagberedningens

överflyttning till ifrågavarande nya lokaler uppgå till sammanlagt (6 500

+ 13 000 + 3 500 + 2 000) 25 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av nga lokaler för lagberedningen in. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

E. Fångvården m. m.

[3] 8. Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av

baracker m. m. Å riksstaten för budgetåret 1953/54 är under förevarande

anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 175 000 kronor, avsett för

utbyggnad av vissa fångkolonier. Vid ingången av budgetåret förefanns en

reservation å tidigare beviljat anslag för liknande ändamål å 26 390 kronor.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 13/10 1953) hemställer om medel till ersättningsbygge

för en nedbrunnen förläggningsbarack vid kolonien Bogesund.

Den 19 april 1953 nedbrann en för 21 intagna avsedd förläggningsbarack

vid kolonien Bogesund. Förlusten av de vårdplatser, som inrymdes i baracken,

har medfört ett svårt avbräck för den öppna anstaltsvården i Mellansverige,

närmare bestämt den del av landet, där anstalterna i den planerade

östra anstaltsgruppen är belägna. Följdverkningarna har kunnat något be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

gränsas därigenom, att styrelsen låtit utföra den utbyggnad av kolonien, varom

beslut fattades av 1953 års riksdag (jfr statsverkspropositionen: bil. 23:

kapitalbudgeten s. 3). Att ersätta den brunna byggnaden med en ny är med

hänsyn till platsbristen ofrånkomligt. Denna åtgärd bör vidtagas så snart

ske kan och lämpligen genom uppförande av ett s. k. monteringsfärdigt trähus,

som kan flyttas, om den provisoriska kolonien i framtiden måste nedläggas.

Kostnaden för anskaffande och uppförande av ett sådant hus i fullt

färdigt skick har beräknats till 70 000 kronor. Denna kostnad kan icke bestridas

från de till anskaffning, montering och transport av baracker tillgängliga

medlen, enär dessa avsetts för utbyggnad av vissa kolonier m. m.,

som med hänsyn till platsbristen icke kan uppskjutas.

Departementschefen. Med hänsyn till föreliggande trängande behov av

ökat antal öppna vårdplatser inom fångvården är det angeläget att det av

fångvårdsstyrelsen planerade ersättningsbygget snarast möjligt kommer till

utförande. För att täcka de av styrelsen härför beräknade kostnaderna, mot

vilka jag icke funnit anledning till erinran, bör såsom förstärkning av förutnämnda

barackanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett belopp av 70 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering

och transport av baracker m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Krigsmaterielverket.

[1] 9 a. Krigsmaterielverket: Kostnader för reparation av transformator.

Den 29 maj 1952 inträffade en kortslutning vid en av krigsmaterielverkets

skuggfabriker för tillverkning av krut, varigenom en vid fabriken uppställd

transformator skadades.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 6 oktober 1953 meddelat att kortslutningen

orsakats av att ett träd på grund av häftig vind fallit ned på

kraftledningen till fabriken. Kostnaderna för reparation av transformatorn

har uppgått till 12 808 kronor 95 öre. Ämbetsverket som förskjutit dessa

kostnader av till förfogande stående medel hemställer om medelsanvisning

för täckande av kostnaderna.

Departementschefen. Jag tillstyrker att medel ställes till förfogande för

ifrågavarande ändamål och hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Krigsmaterielverket: Kostnader för reparation av

transformator å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 12 900 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

C. Försvarskrafterna.

Marinen.

[2] 70. Marinen: Fartygsbyggnader. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 84) hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartygsbyggnader på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 38 000 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[3] 49. Vissa signalförbindelser m. m. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 162) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa signalförbindelser m. m. på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] Förstärkning av vissa väganslag m. m. I skrivelse den 2 oktober 1953

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om förstärkning för budgetåret

1953/54 av vissa väg- och brobyggnadsanslag enligt följande fördelning:

Anslagsrubrik Milj. kr

8. Nyanläggning av bygdevägar................................ 2,8

9. Nyanläggning av ödebygdsvägar ............................ 1,1

10. Byggande av huvudvägar .................................. 11,4

11. Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar ................ 8,1

12. Förstärkning och förbättring av vägar........................ 10,o

13. Vägbeläggningar .......................................... 0,4

14. Byggande av broar ........................................ 1,2

Summa 35,o

Styrelsen erinrar om hurusom Kungl. Maj :t bemyndigat styrelsen att, i

den mån så visade sig erforderligt med hänsyn till läget på arbetsmarknaden,

under budgetåret 1952/53 i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen i sysselsättningsutjämnande

syfte utvidga väg- och brobyggnadsverksamheten i

sådan omfattning, att medelsförbrukningen å förut berörda väg- och brobygg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsanslag ökades med sammanlagt högst 35 milj. kronor. Styrelsen anmäler

nu, att de lämnade bemyndigandena att utvidga nämnda verksamhet beräknas

bliva helt tagna i anspråk och medföra, att medelsförbrukningen ökas

i runda tal såsom här förut angivits.

Medelsbehovet för den i sysselsättningsutjämnande syfte bedrivna verksamheten

under ifrågavarande anslag har — enligt av riksdagen godkänd finansieringsprincip

— tills vidare täckts genom att för den ordinarie verksamheten

avsedda medel tagits i anspråk för ändamålet. Detta gäller även

anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar. Å detta anslag tillskapades

visserligen vid beviljandet av medel å tilläggsstat för budgetåret 1952/53

en reserv om 15,s milj. kronor avsedd bl. a. för nu ifrågavarande ändamål

men vid bestämmandet av anslagets storlek för budgetåret 1953/54 (prop.

1953: 1, bil. 8, s. 32) disponerades nämnda reserv för den ordinarie verksamheten.

Den uppkomna medelsbristen å respektive anslag har förutsatts

skola slutligt regleras genom anslag å tilläggsstat.

Föredraganden. Med stöd av bemyndigande, som lämnats av 1952 års riksdag

enligt i propositionen 1952: 250 framlagt förslag, har Kungl. Maj :t medgivit

vägförvaltningarna att för igångsättande av arbeten i sysselsättningsutjämnande

syfte under budgetåret 1952/53 i förväg taga i anspråk högst 35

milj. kronor av de medel på de kalender år sberäknade väg- och brobyggnadsanslagen,

som är avsedda för den ordinarie verksamheten under det därpå

följande andra halvåret 1953. Detta belopp har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nu beräknats helt bliva utnyttjat för avsett ändamål. Den härigenom

uppkomna medelsbristen för den ordinarie verksamheten under nämnda

halvår har i sagda proposition förutsatts få täckas från anslagen för

budgetåret 1953/54 och slutligt regleras år 1954 genom proposition till riksdagen

om tilläggsstatsanslag.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot auto
-

mobilskattemedlen, nämligen till

a) Nganläggning av bygdevägar .............. 2 800 000

b) Nyanläggning av ödebygdsvägar .......... 1 100 000

c) Byggande av huvudvägar ................ 11 400 000

d) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

.................................... 8 100 000

e) Förstärkning och förbättring av vägar .... 10 000 000

f) Vägbeläggningar ........................ 400 000

g) Byggande av broar ............... 1 200 000

Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid

följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] 11. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.

I riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar till

personal vid 1951 års jordbrulcsräkning upptagits ett reservationsanslag av

167 000 kronor.

Så vitt nu kan bedömas torde jordbruksräkningen komma att avslutas

omkring instundande budgetårsskifte. Riksstatförslaget för nästa budgetår

upptager sålunda icke något anslag för ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 5 december 1953 har statistiska centralbyrån anmält, att

anslaget kommit att i en icke förutsedd omfattning belastas genom att ersättare

måst anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller havandeskap

för nio tjänstemän. Merkostnaden uppgår enligt vad nu kan överblickas till

25 800 kronor men beräknas stiga till minst 30 000 kronor. Enär bestämmelserna

i Kungl. Maj :ts cirkulär den 30 april 1953 (nr 192) angående

överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna icke är tillämpliga på reservationsanslag,

hemställer centralbyrån om ett tilläggsanslag av 30 000

kronor, utan vilket arbetet vid jordbruksräkningen icke kan planenligt fullföljas.

Departementschefen. Som statistiska centralbyrån framhållit erfordras

det begärda beloppet, 30 000 kronor, för att arbetet vid jordbruksräkningen

skall kunna fullföljas planenligt. Med hänsyn såväl härtill som till den upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

komna merbelastningens karaktär vill jag tillstyrka att ifrågavarande medel

anvisas, vilket synes böra ske å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid 1951 års jordbrukslräkning å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 kronor.

E. Diverse.

[2] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning

till vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av

motsvarande anslag (bil. 9, p. 74) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

[3] 8. 1951 års penningvärdeundersökning. Detta anslag är för nu löpande

budgetår uppfört med 225 000 kronor. Å anslaget fanns vid budgetårets början

en reservation av 24 413 kronor, varför det då disponibla beloppet uppgick

till i runt tal 250 000 kronor. Utgifterna under perioden juli—december

1953 har uppgått till omkring 115 000 kronor, och tillgängliga medel

utgjorde sålunda vid ingången av år 1954 ca 135 000 kronor.

Penningvärdeundersökningen har tidigare beräknats vara slutförd under

första kvartalet år 1954. Det är nu tydligt att utredningsarbetet icke hinner

fullgöras inom denna tid; dock synes arbetet till större delen kunna vara

slutfört omkring stundande budgetårsskifte.

Tillgängliga medel kan beräknas täcka — förutom tryckningskostnader

om uppskattningsvis 75 000 kronor -— avlönings- och expenskostnader för

första kvartalet 1954. För tiden därefter beräknar jag för bestridande av

löpande kostnader ett medelsbehov av 96 000 kronor. Detta belopp synes

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 96 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Harald Häggquist.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

13

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1954.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1] 11. Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Under punkten 13

i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition har jag tillstyrkt,

att under denna rubrik å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår anvisas ett belopp av 185 000 kronor.

Genom beslut den 20 november 1953 har Kungl. Maj :t för komplettering

av kungl. bibliotekets bestånd av utländsk vetenskaplig litteratur anvisat

35 000 kronor, att utgå förskottsvis från åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Då sistnämnda belopp lämpligen synes böra slutligt

belasta nu förevarande anslag å 185 000 kronor, torde från detta till

anslaget till extra utgifter böra överföras ett belopp av 35 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 185 000 kronor.

D. Akademier m. m.

[2] 17 a. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Vissa flyttningskostnader

m. m. vid konsthögskolan. Sedan den av staten ägda byggnad

vid Sergelgatan i Stockholm, som konsthögskolan disponerat för viss

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

del av sin undervisning, förvärvats av Stockholms stad för rivning i samband

med nedre Norrmalms reglering, har konsthögskolan genom byggnadsstyrelsens

försorg erhållit vissa nya lokaler i en kasernbyggnad å Skeppsholmen.

Erforderliga ombyggnadsarbeten å kasernen har igångsatts och

till en del redan utförts under hösten 1953, varför skolans verksamhet i de

nya lokalerna har kunnat påbörjas.

Akademien hemställer nu om anslag till kostnader för flyttning av samlingar

och materiel till de nya lokalerna samt för viss inredning av dessa

med möbler, armatur, gardiner in. m. Flyttningskostnaderna har uppgått

till 13 598 kronor. Kostnaderna för inredning beräknas av akademien till

27 800 kronor.

Statskontoret finner av akademien redovisade anspråk beträffande nyanskaffning

av inredning vara i och för sig rimliga. Representanter för

ämbetsverket har dessutom besökt de nya lokalerna för att söka få en uppfattning

om i vilken utsträckning inventarier från de gamla lokalerna kan

utnyttjas. Statskontoret vill icke motsätta sig att till kostnaderna för inredning

beräknas ett belopp av högst 25 000 kronor.

Departementschefen. Till bestridande av kostnader för ifrågavarande

flyttning samt inredning av nya lokaler torde medel böra ställas till förfogande

genom särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Till llyttningskostnaderna beräknar jag ett belopp av

13 600 kronor. Till kostnader för nödvändig nyanskaffning av möbler och

annan inredning till de nya lokalerna synes i enlighet med vad statskontoret

förordat böra beräknas 25 000 kronor. Anslaget torde alltså böra uppföras

med sammanlagt 38 600 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Vissa flgttningskostnader m. m. vid konsthögskolan

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 38 600 kronor.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. in.

[3] 14 a. Lunds universitet: Inredning och utrustning av fysiska institutionen.

Å riksstaten för hudgetåret 1947/48 anvisades under rubriken

Lunds universitet: Inredning och utrustning av vissa institutioner efter

förslag av Kungl. Maj :t (statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, p.

78, s. 161—165) bland annat ett anslag av 1 030 000 kronor till inredning

och utrustning av nybyggnad för fysiska institutionen.

Efter framställning av det större akademiska konsistoriet har universitetskanslern

i skrivelse den 28 september 1953 hemställt om anvisande å

tilläggsstat för innevarande budgetår av ytterligare ett utrustningsanslag

om 65 000 kronor för fysiska institutionen, vars nybyggnad tagits i bruk

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

hösten 1950. Beräkningen av det angivna beloppet grundar sig på en av

institutionsföreståndaren, professorn Bengt Edlén gjord framställning i vilken

anföres i huvudsak följande.

Den kostnadskalkyl, som låg till grund för de ursprungliga beräkningarna

har i stort sett visat sig riktig. Då emellertid leveranstiderna för maskiner

och större instrument delvis varit mycket långa och offerterna gällt med

förbehåll för under tiden inträffade prisstegringar, har en i förväg svåröverskådlig

kostnadsökning ägt rum. Sedan samtliga beställningar nu levererats,

befinnes att bristen uppgår till omkring 65 000 kronor. Att utjämna

denna brist med anlitande av fysiska institutionens materielanslag, som f. n.

utgår med 79 900 kronor, skulle bereda nästan oöverkomliga svårigheter,

särskilt som detta anslag är otillräckligt redan för det ordinarie årliga behovet.

Departementschefen. Under den långa leveranstiden för vissa maskiner

och instrument till fysiska institutionen har ofrånkomliga prisstegringar

ägt rum. Mot den beräknade kostnadsökningen, 65 000 kronor, har jag intet

att erinra. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande utrustning numera är

levererad, förordar jag, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat till

rilcsstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Inredning och utrustning av

fysiska institutionen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

[4] 49 a. Gemensamma universitetsändamål: Särskild kursundervisning

för filosofisk ämbetsexamen. I skrivelse den 31 augusti 1953 har kanslern

för rikets universitet hemställt, att för detta ändamål å tilläggsstat för innevarande

budgetår måtte anvisas ett anslag av 45 800 kronor. Anledningen

härtill är, att i ett av kanslern tidigare överlämnat förslag till förnyad stadga

angående filosofiska examina intagits föreskrift om ett antal särskilda kurser,

som avser att med hänsyn till skolans krav komplettera undervisningen

i vissa examensämnen i filosofisk ämbetsexamen. Nämnda föreskrift har

numera influtit i 16 § av den av Kungl. Maj :t utfärdade stadgan angående

filosofiska examina (SFS 1953: 610) och innebär, att filosofisk ämbetsexamen

i vissa fall skall omfatta särskilda kurser i något eller några av följande

ämnen, nämligen grekiska språket, klassisk fornkunskap och antikens

historia, samhällskunskap med huvudvikten lagd vid nationalekonomi,

respektive statskunskap, astronomi, mineralogi, hygien och genetik.

I fråga om kursernas omfattning och kostnaderna för desamma anför

kanslern följande.

I mitt förenämnda förslag till förnyad stadga angående de filosofiska

examina bär några normaltidsbestämmelser icke föreslagits beträffande

de särskilda kurserna; på grund av växlande förhållanden bör den erforder
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga tiden hellre bedömas från fall till fall. Enligt mitt förmenande torde en

sådan kurs emellertid icke få omfatta en halv termin utan i stället helst

understiga två månader och i regel ej omfatta mer än cirka 30 timmar. Kravet

på särskild kurs bortfaller enligt stadgeförslaget, om det kursen motsvarande

examensämnet ingår i examen. Möjligheten att utbyta föreskriven

särskild kurs mot halvbetygskurs har lämnats öppen.

Vad beträffar kostnaderna för kurserna bör de i regel beräknas efter 50

kronor för föreläsningstimme. I de fall en mera omfattande examination

kan väntas bliva erforderlig i samband med kurserna torde en något högre

timersättning kunna utgå. I vissa fall torde man även böra räkna med särskilda

kostnader för materiel, lokaler in. in.

Kanslern räknar i regel med att en kurs per läsår och ämne bör anordnas

vid varje lärosäte. Normalkostnaderna för varje lärosäte per ämne och läsår

kan sålunda beräknas till 1 500 kronor. I flertalet fall föreslås emellertid

av olika skäl andra belopp, så bland annat beträffande följande kurser, nämligen
kursen

i samhällskunskap-nationalekonomi, där det anses erforderligt med

60 timmars undervisning i form av föreläsningar och gruppundervisning,

kursen i samhällskunskap-statskunskap, där ett särskilt belopp av 300

kronor beräknas med hänsyn till särskilda kostnader för examination,

kurserna i astronomi och mineralogi, där timtalet ansetts kunna begränsas

till 20 per kurs, men två kurser i mineralogi ansetts erforderliga per läsår

i Uppsala och ett engångsanslag av 1 000 kronor för innevarande budgetår

begärts för Stockholms högskola för uppläggandet av en särskild studiesamling.

Till kurser i hygien vid universiteten i Uppsala och Lund har några medel

icke äskats, enär de anslagsmedel, som under respektive avlöningsanslag

anvisas till kurser i hygien för blivande biologilärare ansetts böra tagas

i anspråk. För Stockholms högskola har för detta ämne räknats med

ett medelsbehov av 1 300 kronor till täckande av kostnaderna för tio dubbelföreläsningar

samt därutöver för vaktmästare, materiel och städning m. m.,

enär kursen beräknas bli anordnad utanför högskolans lokaler.

Till kurs i genetik i Uppsala beräknas icke något anslag för innevarande

budgetår, medan ett belopp av 1 800 kronor anses behövligt för nästa

budgetår. I fråga om samma ämne i Lund inskränker sig kostnaderna innevarande

budgetår- till 1 200 kronor för ett amanuensarvode medan för nästa

år beräknas två dylika arvoden å sammanlagt 2 400 kronor. För Stockholms

högskola kräves för en genetikkurs ett engångsbelopp av 7 500 kronor

till fyra kursmikroskop och fyra lupper.

Det av kanslern beräknade medelsbehovets fördelning på olika kurser

framgår av sammanställningen ås. 17, i vilken jämväl angivits de anslagsbelopp

som av kanslern beräknats för nästa budgetår.

Departementschefen. Den nya filosofiska examensstadgan föreskriver, att

filosofisk ämbetsexamen i vissa fall utöver de i examen ingående examensänmena

skall omfatta särskilda kurser i andra ämnen. För den kursunder
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

Särskilda kurser i

Uppsala

universitet

Lunds

universitet

Stockholms

högskola

Göteborgs

högskola

Summa

1953

/ 54

1954

/ 55

1953

/ 54

1954

Idb

1953

/54

1954

Idb

1953

Ibi

1954

Idb

1953

Ibi

1954

Idb

Grekiska språket ......

1500

1500

1500

1500

1500

1500

1500

1500

6 000

6 000

Klassisk fornkunskap

och antikens historia

1500

1500

1500

1500

1500

1500

1500

1500

6 000

6 000

Samhällskunskap:

nationalekonomi ....

2 600

2 600

2 600

2 600

2 600

2 600

2 600

2 600

10 400

10 400

statskunskap ........

1800

1800

1800

1800

1800

1800

1800

1800

5 400

7 200

Astronomi ............

1000

1000

1000

1000

1000

1000

1 000

1000

1000

1000

Mineralogi ............

2 000

2 000

1000

1000

2 000

1000

—

—

5 000

4 000

Hygien................

—

—

—

—

1300

1300

—

—

1300

1300

Genetik................

—

1800

1200

2 400

7 500

—

—

—

8 700

4 200

Summa

10 400

12 200

10 000

11800

19 200

10 700

5 600

7 400

45800

42100

visning, som med hänsyn härtill bör anordnas, torde enligt vad utredningar

vid de olika lärosätena givit vid handen erfordras anvisande av särskilda

anslagsmedel. Den kostnadsberäkning, som kanslern gjort för innevarande

och nästa budgetår, har icke givit mig anledning till erinran. För innevarande

budgetår torde de erforderliga medlen, sammanlagt 45 800 kronor,

böra anvisas under ett obetecknat anslag å tilläggsstat. Anslaget torde böra

erhålla förut angivna rubrik. Frågan om anvisande av medel för nästa budgetår

till här avsedd kursundervisning vid universiteten i Uppsala och Lund

har jag förut i dag anmält. Motsvarande spörsmål för Stockholms högskola

och Göteborgs högskola torde jag framdeles få anmäla. Jag hemställer alltså

nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Särskild kursundervisning

för filosofisk ämbetsexamen å tillläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

45 800 kronor.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst in. in.

[5] 28. Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen 1954.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 90 000 kronor. Ur anslaget utgår ett belopp av 30 000 kronor till

ett vart av observatorierna vid universiteten i Uppsala och i Lund samt till

Stockholms observatorium.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har nu hemställt om anvisande

av ett anslag av 81 000 kronor till vissa vid institutionen för elektronik vid

Chalmers tekniska högskola planerade jonosfär- och solbrusundersökningar

i samband med 1954 års solförmörkelse.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Uen 30 juni 1954 inträffar en solförmörkelse, som är total i vissa delar

av södra Sverige. Vid detta unika tillfälle, som icke återkommer under vårt

århundrade, önskar professorn i elektronik Olof Rydbeck göra studier av

elektriska effekter på solen och jordatmosfären, som har sammanhang med

elektronik.

Institutionen för elektronik vid Chalmers tekniska högskola har tidigare

gjort dylika mätningar vid solförmörkelser, dels vid den totala solförmörkelsen

den 9 juli 1945 i Norrland, då mätningar gjordes i Sörmjöle, och

dels vid den totala solförmörkelsen år 1952, då sådana gjordes vid Neapel.

Mätningarna vid den senaste solförmörkelsen har givit goda resultat, vilka

emellertid ännu icke hunnit publiceras.

Den för j onosfärundersökningarna erforderliga anläggningen

kommer att installeras i tvenne bussar, vilka institutionen för ett symboliskt

pris får övertaga av Göteborgs Spårvägar. En tredje buss kommer att

användas till personalförläggning. Samtliga bussar skall med institutionens

jeep bogseras till observationsplatsen, vars läge ej definitivt fixerats. Anläggningen

kommer att förses med en trettio meter hög demonterbar akrobatmast,

så att tillräckligt stora aperiodiska antenner kan uppspännas för

de viktiga E-skiktsmätningarna.

En jonosfär expedition utrustad på detta sätt kan komma att lämna resultat

av internationell betydelse. Jonosfärens rekombinationslcoefficienter

kommer att kunna bestämmas med större noggrannhet än någonsin tidigare.

Vidare kan jonosfärens strukturförändringar under förmörkelsen studeras

i detalj, vilket blir av största betydelse för kartläggningen av »solytans»

joniserande strålning. För den direkta radiovågutbredningsforskningen och

för teletekniken i allmänhet får dessa undersökningar också ett mycket

stort värde.

Den solb rusapparatur, som hittills använts vid institutionen, är

ej tillräckligt noggrann när det gäller en verkligt fin studie av den termiska

radiostrålningens variation över solskivan. Den nya anläggning, som planeras,

skulle emellertid kunna ge utomordentligt goda resultat under den kommande

förmörkelsen. En mycket noggrann undersökning av brusstrålningens

variation inom solkoronan skulle möjliggöras och närmare klarhet skulle

kunna vinnas om totalstrålningens eventuella randeffekt. Om det visar

sig tekniskt möjligt kommer anläggningen att utföras för registrering av flera

utvalda koronafrekvenser. Anläggningen kommer att installeras i den

buss, som Chalmers tekniska högskola medförde till Neapel. Troligen blir

uppställningsplatsen i närheten av Strömstad.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anser, att dessa mätningars

genomförande är viktigt även som ett led i utbildningen av de studerande,

vilka bedriver studier i ämnet och kommer att deltaga i mätningarna

eller som efteråt deltager vid bearbetningen av resultaten.

Kostnaderna för undersökningarna beräknas bli följande.

A. Utökning av den panoramiska jonosfärmätanläggningen ...... 35 500

B. Inköp och inredning av två motorlösa spårvägsbussar ........ 4 200

C. Högstabiliserad solbrusanläggning .......................... 34 800

D. Transportutgifter in. m..................................... 6 050

E. Fotografiskt material in. in................................. 625

Summa kronor 81 175

Överstyrelsen bar funnit det i hög grad önskvärt, att Rydbeck beredes

möjlighet att företaga ifrågavarande undersökningar. De beräknade kostna
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

19

derna har — såvitt överstyrelsen kunnat bedöma desamma — synts överstyrelsen

skäliga. Enligt vad överstyrelsen inhämtat torde något bidrag från

enskilt håll icke kunna påräknas såsom fallet var vid 1945 års solförmörkelse.

Det torde enligt överstyrelsen ej heller kunna antagas, att kostnader

av den storleksordning, det här gäller, kan täckas genom särskilda bidrag

från vederbörande forskningsråds sida.

Departementschefen. De jonosfär- och solbrusundersökningar, som nu planeras

vid elektronikinstitutionen vid Chalmers tekniska högskola, ligger i

linje med de vetenskapliga undersökningar, som institutionen genomfört

vid tidigare solförmörkelser. Det synes mig angeläget, att institutionen ges

möjlighet att begagna det enastående tillfälle att fortsätta detta vetenskapliga

arbete, som den kommande sommarens totala solförmörkelse i södra

Sverige erbjuder. Härför synes emellertid en särskild medelsanvisning erforderlig.

Jag anser mig dock icke kunna tillstyrka högre belopp än 75 000

kronor för ändamålet. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen

195b å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den b

januari 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet

Hjalmar Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1953/54, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—6, 8 och 9

samt statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 7. Föredragandena anför

därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar

m. m.

[1] Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar.

Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1953/54 anvisats ett förslagsanslag

av 298 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 27/8

1953) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54

skall anvisas, bland annat, ett belopp av 66 500 kronor för inköp av vissa

inventarier till Stenstugu försöksgård. Högkolesstyrelsen erinrar om att

Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut (Prop. 1953:155; Rskr. 308)

förordnat, att egendomen Stenstugu i Gotlands län från och med den 14

mars 1954 skall förvaltas av högskolestyrelsen samt disponeras såsom statlig

försöksgård. Kungl. Maj :t har vidare ställt ett belopp å 12 000 kronor till

förfogande för driften av gården intill den 1 juli 1954. Sistnämnda belopp

torde enligt styrelsens förmenande helt behöva tagas i anspråk för löpande

utgifter och icke till någon del kunna användas för inköp av inventarier, vil
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ka är nödvändiga för skötseln av försöksgården. Några skördeinkomster från

gården kommer icke att inflyta under tiden den 14 mars—30 juni 1954.

Av det i högskolestyrelsens framställning äskade beloppet avses 31 100 kronor

för inköp av 2 traktorer, 1 elektrisk motor, 1 traktorvagn och 1 hästvagn.

För anskaffning av jordbearbetningsredskap och redskap för sådd

avses 17 600 kronor samt för inköp av skördemaskiner 7 600 kronor. Slutligen

beräknas anskaffningskostnaderna för diverse magasins- och gårdsinventarier

till sammanlagt 10 200 kronor.

Departementschefen. För att verksamheten vid Stenstugu försöksgård skall

kunna igångsättas under år 1954 är det erforderligt, att medel så snart som

möjligt ställes till förfogande för inköp av de i högskolestyrelsens framställning

avsedda döda inventarierna. Då jag icke heller har något att invända

mot de av högskolestyrelsen gjorda beräkningarna, föreslår jag, att ett belopp

av högst 66 500 kronor skall anvisas för ändamålet. Detta belopp synes

lämpligen böra utgå från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget

till statens försöksgårdar. Härför torde emellertid riksdagens medgivande

böra inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar må för inköp av i det föregående avsedda

inventarier tagas i anspråk ett belopp av högst 66 500

kronor.

[2] Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Å riksstaten för

innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag

av 158 300 kronor.

Efter framställning av Fredrika Bremerförbundet i egenskap av huvudman

för lanthushållningsseminariet medgav 1953 års riksdag (Prop. 1953:

150 s. 41—43; JoU 23; rskr. 202), att av det för budgetåret 1952/53 anvisade

förslagsanslaget till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa

finge till ytterligare bidrag för sistnämnda budgetår tagas i anspråk

ett belopp av högst 25 000 kronor. I nyssnämnda proposition anfördes

såsom skäl för ifrågavarande ytterligare bidrag, bland annat, att det syntes

ådagalagt, att seminariet vore i behov av omedelbar ekonomisk hjälp,

om icke dess verksamhet skulle nedläggas, så snart den då pågående kursen

avslutats. I utlåtande över förbundets framställning föreslog lantbruksstyrelsen,

att till ytterligare understöd åt seminariet skulle anvisas dels nyssnämnda

belopp å 25 000 kronor, dels ock för budgetåret 1953/54 ett extra

driftkostnadsbidrag av likaledes 25 000 kronor. De av lantbruksstyrelsen åberopade

skälen härför har återgivits å s. 42—43 i propositionen. Vidare anförde

statskontoret i remissutlåtande, att frågan om ytterligare bidrag till

seminariet för budgetåret 1953/54 borde framdeles prövas av Kungl. Maj :t.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

Fredrika Bremerförbundet (skr. 15/9 1953) anför, att samma behov av

understöd alltjämt föreligger, samt hemställer, att fördenskull ett belopp av

25 000 kronor skall anvisas även för budgetåret 1953/54.

Lantbruksstyrelsen (remissutlåtande 26/9 1953) föreslår, att av det för

innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisade förslagsanslaget

skall till ytterligare bidrag för budgetåret tagas i anspråk ett belopp av

högst 25 000 kronor. Styrelsen framhåller därvid, under åberopande av vad

den anfört i sitt i det föregående omnämnda utlåtande, att trängande behov

av ökat ekonomiskt stöd åt seminariet föreligger jämväl för budgetåret

1953/54.

Statskontoret (remissutlåtande 28/9 1953) anför, att det -—- enligt vad

statskontoret under hand inhämtat — föreligger fortsatt behov av särskilt

understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa även under innevarande

budgetår. Under hänvisning till vad statskontoret anfört över den tidigare

prövade ansökningen om understöd åt seminariet, tillstyrker ämbetsverket,

att framställning göres till 1954 års riksdag om medgivande att av

det för innevarande budgetår anvisade anslaget till understöd åt seminariet

får anvisas ett ytterligare bidrag av högst 25 000 kronor.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår, att lanthushållningsseminariet

å Rimforsa redan förra året var i behov av omedelbar

ekonomisk hjälp, om icke dess verksamhet skulle nedläggas så snart den då

pågående kursen avslutats. Med hänsyn till angelägenheten av att seminariet

bereddes möjlighet att tills vidare fortsätta sin verksamhet i avvaktan på resultatet

av den i fjolårets statsverksproposition bebådade särskilda översynen

av lanthushållslärarinnornas utbildning och därmed sammanhängande

frågor, medgav 1953 års riksdag att ett ytterligare statsbidrag å högst

25 000 kronor skulle få utgå till täckande av den förlust, som beräknades

uppstå i samband med seminariets verksamhet under budgetåret 1952/53.

Såsom framhållits i såväl Fredrika Bremerförbundets framställning som

lantbruksstyrelsens och statskontorets utlåtanden föreligger fortsatt behov

av särskilt understöd åt seminariet. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att

ett ytterligare belopp å högst 25 000 kronor skall ställas till förfogande för

att täcka förlust i samband med seminariets verksamhet under budgetåret

1953/54. Sistnämnda belopp torde böra utgå från det förslagsanslag, som för

innevarande budgetår anvisats till understöd åt seminariet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget

till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa må

till ytterligare bidrag för sagda budgetår tagas i anspråk ett

belopp av högst 25 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår

är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 813 000 kronor.

Västernorrlands läns landsting (skr. 31/8 1953) hemställer, att ett extra

driftkostnadsbidrag å 30 000 kronor skall anvisas för verksamheten vid Norrlands

trädgårdsskola i Söråker under läsåret 1953/54. Till stöd för framställningen

åberopas den starka kostnadsökning, som skett för landstingets

vidkommande i jämförelse med vad som beräknades vid landstingets övertagande

av huvudmannaskapet för skolan år 1947. övertagandet beräknades

då komma att innebära att på landstinget fallande del av kostnaderna vid

trädgårdsskolan skulle uppgå till cirka 10 000 kronor för läsår. Bidragen

har emellertid under de senaste fyra läsåren uppgått till respektive 29 138,

25 479, 35 856 och 78 187 kronor. För nästa läsår beräknas det underskott,

som skulle komma på landstingets del, till 69 793 kronor.

Departementschef en. Såsom framgår av vad jag denna dag anfört under

nionde huvudtiteln (punkt 44) har Västernorrlands läns landsting uppsagt

det med staten ingångna avtalet om driften av Norrlands trädgårdsskola i

Söråker. Lantbruksstyrelsen har därför räknat med att denna skall upphöra

med 1954 års utgång. Undervisningen torde alltså i vart fall komma att

pågå hela läsåret 1953/54. Med hänsyn härtill och till den i framställningen

åberopade kostnadsökningen vill jag icke motsätta mig, att det av landstinget

begärda ytterligare driftkostnadsbidraget å 30 000 kronor skall utgå

till verksamheten vid skolan under nämnda läsår. Jag föreslår alltså, att

riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppet får utgå från det förslagsanslag,

som för nu löpande budgetår anvisats till driftkostnader åt vissa

lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Jag torde vidare få erinra om att jag denna dag under nionde huvudtiteln

(punkt 45) förordat, att ett belopp av 45 000 kronor skall anvisas för budgetåret

1953/54 såsom särskilt driftkostnadsbidrag till lantbruksakademiens

trädgårdsskola å Experimentalfältet. Jämväl detta belopp torde, därest riksdagen

icke har något att invända däremot, få utgå från nyssnämnda driftkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget

till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt

vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må

till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor

för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp av

sammanlagt högst 75 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

25

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4] Vissa avvecklingsåtgärder i samband med nedläggandet av driften vid

hampberedningsverket i Värmbol. I propositionen nr 195 till 1953 års riksdag

föreslog föredragande departementschefen, att statligt stöd åt den inhemska

hampodlingen, vilket dittills utgått till hampberedningsverken i Visby och

Värmbol, skulle sedan 1952 års skörd upparbetats utgå endast till visbyverket.

Spörsmål i samband med nedläggandet av driften vid värmbolverket avsågs

skola upptagas till behandling i den proposition rörande åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område under regleringsåret 1953/54, vilken

senare skulle avlåtas till riksdagen.

Vid behandlingen av förstnämnda proposition tillstyrkte jordbruksutskottet

i sitt utlåtande nr 31, att värmbolverket skulle nedläggas. Beträffande

de avvecklingsfrågor, som berörts i propositionen, framhöll utskottet särskilt

angelägenheten av att sörja för de anställdas framtid. Utskottet underströk

därför för sin del nödvändigheten av att mått och steg i sådant

syfte vidtoges utan dröjsmål. Det syntes också vara rimligt, att de åtgärder,

som därvid kunde komma i fråga, skulle bli sådana, att de medförde en

verklig hjälp för dem, som genom driftnedläggelsen miste sina anställningar

eller på annat sätt fick sina levnadsvillkor mera avsevärt försämrade.

Med hänsyn till de högst avsevärda kostnader, som ett fortsättande av driften

vid båda verken skulle medföra, ansåg sig utskottet icke kunna förorda,

att driftnedläggelsen vid värmbolverket icke skulle ske förrän frågan om

sysselsättningen och försörjningen av de anställda blivit löst. Utskottet biträdde

därför Kungl. Maj :ts förslag, att behandlingen av samtliga avvecklingsfrågor

skulle uppskjutas till prövningen av de prisreglerande åtgärderna

på jordbrukets område för nästa regleringsår.

Vad jordbruksutskottet sålunda föreslagit godkändes av riksdagen (Rskr.

309).

I den sedermera till 1953 års riksdag avlåtna propositionen nr 224 angående

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område anförde föredragande

departementschefen beträffande värmbolverket, att det ännu icke

förelåg någon tillräckligt uttömmande utredning om vilka kostnader

som kunde bli förenade med nedläggandet av driften vid verket. Man måste

till eu början räkna med att en betydande del av verkets statslån icke

kunde gäldas. I den mån detta blev förhållandet, borde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att avskriva de oguldna beloppen. Därvid borde i enlighet med

vad som uttalats i propositionen 1951: 192 frågan om förhållandet mellan

statens fordran och medlemmarnas insatser lösas så, att statens fordran

kunde få avskrivas i den mån så behövdes för att medlemmarna skulle kunna

återfå hälften av det av dem inbetalda insatskapitalet. För övriga avvecklingsåtgärder

erfordrades enligt inhämtade upplysningar ett belopp av

omkring 350 000 kronor. Detta borde få ställas till förfogande ur anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det skulle få ankomma

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

på Kungl. Maj :t att efter förslag av statens jordbruksnämnd meddela de

föreskrifter, som kunde befinnas erforderliga.

Med anledning av detta förslag väcktes vid riksdagsbehandlingen av propositionen

två likalydande motioner, I: 494 och II: 612, vari framhölls bland

annat, att det belopp, som sålunda avsetts för de anställda, syntes vara otillräckligt

för att medgiva den verkliga hjälp, som utskottet i utlåtandet nr 31

förutsatt skola lämnas från statens sida. Fördenskull hemställdes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle anhålla, att Kungl. Maj :t ville utreda

och till 1953 års höstriksdag inkomma med förslag till på längre sikt

erforderliga stödåtgärder åt sådana vid värmbolverlcet anställda tjänstemän

och arbetare, vilka på grund av hög ålder eller invalidiserande sjukdom

ej kunde få annan arbetsanställning vid nedläggandet av driften vid

verket.

I sitt utlåtande nr 38 med anledning av propositionen fann jordbruksutskottet

vad sålunda anförts i motionerna vara värt beaktande. I överensstämmelse

med den uppfattning, utskottet givit uttryck åt i sitt förut nämnda

utlåtande nr 31, ville utskottet ansluta sig till motionärernas hemställan

om en närmare utredning av de stödåtgärder, som skäligen borde komma

i fråga. Utredningen borde bedrivas med sådan skyndsamhet, att på densamma

grundade förslag kunde framläggas redan vid 1953 års höstriksdag.

Även detta förslag godkändes av riksdagen (Rskr. 340).

Med anledning av riksdagens beslut bemyndigade Kungl. Maj :t den 5 juni

1953 statens jordbruksnämnd att — i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

— avgiva förslag rörande användningen av det förut omförmälda beloppet

av 350 000 kronor. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t samma dag åt arbetsmarknadsstyrelsen

att — i samråd med jordbruksnämnden — skyndsamt företaga

sådan utredning, som jordbruksutskottet förordat i sitt utlåtande nr

38, samt att därefter inkomma till Kungl. Maj :t med förslag i ämnet.

I en den 19 maj 1953 dagtecknad skrift har företrädare för Olands kommun,

textilarbetareförbundets avdelning i Gimo samt därvarande linberedningsverk,

efter att ha upplyst om att driften komme att nedläggas även

vid sistnämnda verk, gjort framställning om åtgärder i syfte att bereda sysselsättning

åt den genom driftsnedläggelsen friställda arbetskraften. På

grund av framställningen har Kungl. Maj :t uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen

att — i samråd med jordbruksnämnden — skyndsamt företaga

en utredning rörande linberedningsverket i Gimo i samma syfte som förenämnda

utredning i samband med nedläggandet av driften vid hampberedningsverket

i Värmbol samt att därefter till Kungl. Maj :t inkomma med förslag

i ämnet.

I skrivelse den 15 juli 1953 har jordbruksnämnden framlagt förslag rörande

användningen av beloppet å 350 000 kronor. Nämnden har därvid anfört,

att inom Sveriges hampodlareförening u. p. a. — ägare till värmbolverket

— uppgjorts en vid nämndens skrivelse fogad tablå över föreningens

medelsbehov och personalförhållanden under tiden den 6 juli—den 31 oktober

1953. Enligt tablån uppgick föreningens behov av statsbidrag under an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. '' 27

givna tid till sammanlagt 255 000 kronor, varav under juli 240 000, under

september 8 500 och under oktober 6 500 kronor. Nämnden hade för sin del

icke funnit anledning till erinran mot de principer, enligt vilka de i tablån

redovisade beräkningarna gjorts. Tablån hade även underställts arbetsmarknadsstyrelsen,

som förklarat sig icke ha något att erinra mot densamma,

såvitt avsåge planeringen för personalen. Beträffande användningen av återstoden

av för ändamålet anvisade medel, 95 000 kronor, ämnade nämnden

återkomma framdeles, sedan klarhet vunnits i frågan i vilken utsträckning

dessa medel kunde komma att behöva tagas i anspråk. Under åberopande

av det anförda anhöll nämnden om bemyndigande att för nyssnämnda ändamål

till föreningen utbetala 255 000 kronor.

Genom beslut den 24 juli 1953 har Kungl. Maj :t lämnat det begärda bemyndigandet.

Sedermera har jordbruksnämnden och arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelser

den 16 respektive den 17 september 1953 framlagt förslag rörande

stödåtgärder för personalen vid verken i Värmbol och Gimo. Över förslagen

har statskontoret avgivit yttrande, som inkommit till jordbruksdepartementet

den 3 november 1953. Därjämte har Sveriges arbetsledareförbund, Svenska

industri tjänstemannaförbundet och Svenska textilarbetareförbundet inkommit

med en skrift i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse. I skrivelse till statens jordbruksnämnd

den 2 februari 1953 angående personalens sammansättning

m. in. vid verken i Värmbol och Gimo, vilken skrivelse i huvudsak

återgivits i propositionen 1953: 195 redogjorde arbetsmarknadsstyrelsen för

de sysselsättningssvårigheter, som uppstått i katrineholmsområdet till följd

av de vikande konjunkturerna inom vissa delar av metall- och träindustrien.

1 sin skrivelse den 17 september 1953 anför styrelsen, att någon stabilisering

av situationen på den lokala arbetsmarknaden ännu icke skett. I stället

har ytterligare driftsinskränkningar vidtagits. Sålunda har Katrineholms

Träförädlingsaktiebolag, Aktiebolaget Svenska Karosseriverkstäderna, SKF

Katrineholmsverken och Aktiebolaget Pumpseparator tillsammans friställt

cirka 150 arbetare under de senaste sex månaderna. Sedan april 1952 har

därmed icke mindre än omkring 500 arbetare vid katrineholmsområdets industrier

entledigats på grund av arbetsbrist. Då endast en mindre del av denna

styrka kunnat beredas annan sysselsättning på orten eller i dess närhet,

har särskilda åtgärder vidtagits för att underlätta de arbetslösas omplacering.

Föreståndaren vid arbetsförmedlingen i Katrineholm har sålunda frigjorts

från sina ordinarie arbetsuppgifter för att helt ägna sig åt den interlokala

förmedlingen av arbetskraft, som friställts vid industriföretagen i staden.

I uppdraget ingår också att söka omplacera en del av den arbetskraft,

som friställts inom eskilstunaindustrien.

Styrelsen anförde i sin tidigare skrivelse till jordbruksnämnden, bland

annat, att den ogynnsamma ålderssammansättningen hos arbetarpersonalen

vid hampberedningsverket i Värmbol på grund av de inträdda föränd
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ringarna på den lokala arbetsmarknaden skulle medföra betydande svårigheter

vid beredandet av ny sysselsättning åt de av driftsnedläggelsen berörda

arbetarna. Då arbetsmarknadssituationen i katrineholmsområdet ytterligare

försämrats sedan i februari, har svårigheterna att i hemorten bereda

varaktig sysselsättning åt den friställda arbetskraften ökat. Beträffande

de anställdas antal, åldersfördelning och anställningstid anföres i nu förevarande

skrivelse följande.

Sammanlagt 75 arbetare — varav 8 kvinnor — var vid årsskiftet anställda

vid verket. Fyra av kvinnorna har varit anställda vid det till verket hörande

väveriet, medan övriga kvinnor varit säsonganställda vid verket. Arbetssäsongen

för de senare har i genomsnitt omfattat nio månader varje år. Av

de 75 arbetare, som vid årsskiftet var anställda vid verket, har hittills 58

arbetare, därav 6 kvinnor, entledigats, medan 8 på egen begäran lämnat sin

anställning och 1 avlidit. 8 arbetare sysselsattes fortfarande vid företaget

men kommer att entledigas under hösten.

Åldersfördelningen bland arbetarna framgår av följande sammanställning,

där uppgift även lämnas om antalet arbetare, som på grund av sjukdom

eller invaliditet har

nedsatt

arbetsförmåga.

Över

67 år

60—

67 år

55- 60 år

40- 55 år

Under

40 år

Summa

Männen............

11

14

4

24

14

67

därav med nedsatt

arbets-

förmåga........

—

5

1

6

1

13

Kvinnorna.........

—

1

—

2

5

8

Av de manliga arbetarna har 14 erhållit stadigvarande anställning hos

annan arbetsgivare, 30 är sysselsatta i arbeten av tillfällig karaktär, därav 6

vid hampberedningsverket, medan 22 är helt arbetslösa. Av de entledigade

kvinnorna är 2 för närvarande utan anställning.

De arbetslösa och arbetsplacerade arbetarnas fördelning på olika åldersgrupper

framgår av följande sammanställning.

Männen

Stadigvarande anställning .

Tillfällig anställning......

Arbetslösa...............

Avlidna.................

över

67 år

4

7

60—

67 år

1

5

8

55- 60 år

1

2

1

40—

55 år

8

11

5

Under

40 år

5

9

Summa

14

30

22

1

Kvinnorna

11

14

4

24

14

67

Stadigvarande anställning .

—

—

—

1

4

5

Tillfällig anställning......

—

—

—

1

—

1

Arbetslösa...............

—

1

—

—

1

2

—

1

—

2

5

8

På grund av det stora antalet arbetare, som endast tillfälligt kunnat beredas

arbete, får man räkna med att ett 30-tal av hampberedningsverkets

arbetare ånyo blir arbetslösa hösten 1953. 26 av dessa har på grund av hög

ålder, sjukdom eller invaliditet sin arbetsförmåga så starkt nedsatt, att någon

stadigvarande sysselsättning över huvud taget ej kan beredas dem, så länge

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

den nuvarande situationen på arbetsmarknaden består. De flesta torde icke

heller ha förutsättningar att utföra sådana arbetsuppgifter, som vanligen

förekommer i allmänna arbeten. Av de 26 svårplacerade arbetarna uppbär

emellertid 11 folkpension.

Av de 67 manliga arbetarna, som vid årsskiftet var anställda vid verket,

var 15 ogifta, 46 gifta och 6 änklingar. Av kvinnorna var 2 ogifta, 4 gifta

och 2 änkor. 12 arbetare var fastighetsägare, medan 43 (därav 4 kvinnor)

bodde i verkets bostäder.

Förvaltningspersonalen vid verket utgjordes av 1 disponent, 1 kassör, 1

verkmästare, 1 odlingsinspektör, 1 ingenjör, 4 förmän, 2 kontorister och

2 deltidsanställda städerskor eller tillsammans 13 personer. Av dessa har

kassören, verkmästaren, odlingsinspektören och ingenjören erhållit ny anställning,

medan en kontorist slutat på egen begäran och avflyttat från orten.

En av förmännen äger fastighet, medan övriga manliga tjänstemän har

bott i företagets bostäder.

Det till verket hörande väveriet, som upptog sin verksamhet år 1951, sysselsatte

vid årsskiftet en vävmästare och — som förut nämnts — 4 kvinnor.

Samtliga arbeterskor har genom arbetsförmedlingen beretts ny anställning,

medan vävmästaren hittills ej varit i kontakt med arbetsförmedlingen.

Den sammanlagda anställningstiden för hela personalen framgår av följande

sammanställning.

Anställningstid Arbetarna Förvaltnings

Mannen Kvinnorna personalen

10 år och längre....................... 13 — 7

9—10 år............................. 15 — 1

8— 9 » ............................. 6 — _

7— 8 » ............................. 2 _ _

6— 7 » ............................. 5 1 _

5— 6 » ............................. 2 1 2

4— 5 » ............................. 6 1 _

3— 4 » ............................. 7 _ _

2— 3 » ............................. 3 1 1

1— 2 » .............. 4 1 3

under 1 år............................ 4 3 _

Summa 67 8 14

Som framgår av sammanställningen har 3 kvinnor kortare anställningstid

än 1 år. Alla dessa har arbetat i väveriet. 2 av dem har icke varit anställda

vid verket längre tid än två månader.

Härefter lämnar arbetsmarknadsstyrelsen en redogörelse för personalen

vid linberedningsverket i Gimo. Av redogörelsen framgår, bland annat, att

arbetarpersonalen vid årsskiftet 1952/53 uppgick till 70, därav 10 kvinnor,

samt förvaltningspersonalen till 11. Av arbetarna var 4 över 67 år.

I sitt förslag till åtgärder framhåller arbetsmarknadsstyrelsen

till en början, att de åtgärder, som arbetsmarknadsmyndigheterna hittills

vidtagit i anledning av driftsnedläggelserna i Värmbol och Gimo inriktats

på att bereda personalen sysselsättning inom näringsområden, där behov

av arbetskraft förelegat. Endast en mindre del av dem, som därvid kunnat

omplaceras, har erhållit anställning av stadigvarande art. Omplaceringen

av arbetarpersonalen, som vid årsskiftet uppgick till sammanlagt 145

personer, har på båda orterna försvårats av ogynnsam åldersfördelning,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

invaliditet och andra arbetshinder. Om allmänna arbeten i kommunal eller

statlig regi anordnas i tillräcklig omfattning, torde det dock enligt styrelsens

mening vara möjligt att tills vidare bereda sysselsättning åt de flesta, som

icke kan anvisas mera varaktig anställning i öppna arbetsmarknaden. De

allmänna arbeten, som kan ifrågakomma ■—■ i regel smärre anläggningsarbeten,

vatten- och avloppsarbeten och vissa vägarbeten — kan emellertid

icke lösa försörjningsproblemen för anställda med svårare arbetshinder och

ej heller för en del äldre kvinnor. Utöver de 15 folkpensionärerna torde sammanlagt

i Värmbol och Gimo minst 20 arbetare eller 15 procent av de båda

verkens arbetarpersonal kunna hänföras till denna kategori.

För att tillföra de båda orterna sådana industrier, som skulle kunna ge

sysselsättning åt den nu friställda arbetskraften, har styrelsen varit i förbindelse

med en del företag, som ämnar utvidga sin verksamhet. I vad mån

dessa strävanden att få annan industri lokaliserad till Gimo och Värmbol

kommer att lyckas, är enligt styrelsen ännu för tidigt att uttala sig om. Även

om resultatet skulle bli positivt, torde det emellertid dröja relativt lång tid,

innan driften vid de nya industrierna kan upptagas. Viss risk för att en del

av personalen icke kan beredas sysselsättning vid de nya företagen föreligger

där j ämte.

1 sitt utlåtande över propositionen 1953: 195 uttalade jordbruksutskottet

bland annat, att de åtgärder, som kunde komma i fråga i samband med

avvecklingen av driften vid hampberedningsverket i Värmbol, borde bli sådana,

att de medgåve en verklig hjälp för dem, som genom driftsnedläggelsen

miste sina anställningar eller på annat sätt finge sina levnadsvillkor

mera avsevärt försämrade. Styrelsen framhåller, att de svårigheter, som

driftsnedläggelserna medför för personalen, givetvis varierar allt efter ålder

och arbetsförmåga. Styrelsens undersökning har givit vid handen, att endast

en mindre del av personalen är i sådan ålder, att interlokal arbetsförmedling

är möjlig. Av det vid årsskiftet 1952/53 sammanlagda antalet arbetare

vid de båda verkan (145) var sålunda endast 39 under 40 år. 16 av dessa var

gifta. Endast 2 av arbetarna under 40 år led av svårare defekter. Omplaceringen

av de yngre arbetarna försvåras därför icke av arbetshinder. Ett visst ekonomiskt

avbräck torde dock även dessa yngre arbetare tillfogas i den mån de

endast kan få säsongarbete eller måste taga arbete på annan ort. Det bistånd,

som enligt riksdagens uttalande borde lämnas personalen vid värmbolverket,

bör enligt styrelsens mening även personalen vid linberedningsverket i Gimo

komma i åtnjutande av, enär denna personal ställts inför samma svårigheter

som de anställda vid värmbolverket. Vid ett ställningstagande till frågan om

de former, under vilka hjälpen till personalen bör lämnas, ger det beslut som

år 1946 träffades i samband med nedläggelsen av Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar i Kinne-Kleva en viss vägledning. Det generellt verkande

gratifikationssystem, som då tillämpades, bör enligt styrelsens uppfattning

även komma till användning vid fastställandet av ersättningar till personalen

vid värmbol- och gimoverken, enär en differentiering av ersättningens

storlek, som toge hänsyn till de ekonomiska förlusterna i enskilda fall, skul
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

le stöta på stora praktiska svårigheter. Nämnda gratifikationssystem innebar

bland annat, att varje arbetare, som vid driftsnedläggelsen innehade anställning

vid de nämnda anläggningarna, erhöll en gratifikation av 100 kronor

för varje anställningsår, beräknad så att 50 kronor utbetalades för varje påbörjat

halvår av anställningstiden. För vissa äldre arbetare och invalider

skulle enligt överenskommelsen mellan statsverket och personalorganisationen

särskild förhandling upptagas för att från fall till fall pröva, om det

kunde anses berättigat att utöver de nämnda ersättningarna utbetala ytterligare

belopp. De arbetare, vilka uppfört eller inköpt egna hem på grund av

sin anställning vid skifferoljeverket och som blev nödsakade att försälja dessa

i anledning av verkets nedläggande och på grund därav åsamkades ekonomisk

förlust, skulle genom bolagets försorg hållas skadeslösa under förutsättning

att försäljningen skedde i samråd med bolagsledningen.

Vid fastställandet av gratifikationer till värmbol- och gimoverkens anställda

bör enligt styrelsens mening hänsyn tagas till de förändringar, som

skett på arbetsmarknaden under senare tid och som, jämfört med förhållandena

år 1946, helt förändrat förutsättningarna för omplacering av den

friställda arbetskraften. Även den försämring av penningvärdet, som ägt

rum sedan år 1946, bör beaktas. Styrelsen föreslår därför, att till varje person

— med undantag av de båda verkens disponenter — som den 1 januari

1953 innehade anställning vid linberedningsverket i Gimo eller hampberedningsverlcet

i Värmbol, skall utbetalas en gratifikation av 200 kronor per

anställningsår, beräknad så att 50 kronor utbetalas för varje påbörjat kvartal

av anställningstiden. Vid beräkningen av anställningstiden bör beaktas,

att den vid värmbolverket anställde ingenjören tidigare varit anställd vid

hampberedningsverket i Visby. För vissa äldre anställda och invalider eller

andra svårt eftersatta personer bland personalen bör möjlighet skapas

att efter särskild prövning av vederbörande länsarbetsnämnd tillerkänna

dessa ett extra tillägg, uppgående till 50 procent av den utgående gratifikationens

belopp. Prövningen bör ske i samråd med representanter för personalorganisationerna

och vederbörande kommun. Gratifikation med förhöjt

belopp kommer enligt styrelsens beräkningar att bli erforderlig i högst 30

fall. Om gratifikationsberättigad person avlider före utbetalandet av gratifikationen,

bör denna tillerkännas den avlidnes maka (make). Till verkens

disponenter bör ersättning utbetalas efter grunder, som Kungl. Maj:t finner

lämpligt.

Några ersättningar utöver här nämnda bär styrelsen icke funnit anledning

föreslå.

I följande tablå över de beräknade kostnaderna för ersättningarna till

personalen vid de båda verken har styrelsen utgått ifrån att ersättning skall

utgå till all den 1 januari 1953 anställd personal, således även de fyra säsonganställda

kvinnorna.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att beslutet om nedläggandet av

linberedningsverket i Gimo bekantgjordes för personalen först i mitten av

februari 1953, sedan linodlareföreningens styrelse den 5 januari 1953 träffat

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Gratifikations- b el opp

Tillägg

Summa

Hampberedningsverket i Värmbol

Arbetarna (75 personer)...............

.... 102 450

12 000

114

450

Förvaltningspersonalen (14 personer) ....

..... 18 000

1 200

19

200

Linberedningsverket i Gimo

Arbetarna (70 personer)...............

..... 72 650

10 000

82

650

Förvaltningspersonalen (11 personer)....

..... 12 075

—

12

075

Summa 205 175

23 200

228 375

avgörande i frågan. Värmbolverkets nedläggande får anses stå i direkt samband

med jordbruksnämndens skrivelse till Konungen den 31 januari 1953,

ehuru riksdagen först den 28 maj tog definitiv ställning till frågan. Diskussionen

om ett eventuellt nedläggande av värmbolverket hade emellertid pågått

sedan hösten 1952, då det klena skörderesultatet gjorde det uppenbart,

att driftens uppehållande vid två hampberedningsverk icke längre var möjligt.

Under utredningsarbetets gång har representanter för Svenska industritjänstemannaförbundet,

Sveriges arbetsledareförbund och Svenska textilarbetareförbundet

tagit kontakt med styrelsen och därvid informerats om innebörden

i det förslag styrelsen ämnade avgiva. Ifrågavarande organisationer

har därvid förklarat sig kunna biträda styrelsens förslag. Vidare har

styrelsen den 3 september 1953 till jordbruksnämnden överlämnat förevarande

utredning och förslag. Jordbruksnämnden har därefter förklarat sig

ämna i särskild skrivelse till Konungen framlägga sina synpunkter i ärendet.

Statens jordbruksnämnds skrivelse. Efter att ha redogjort för innebörden

av arbetsmarknadsstyrelsens förslag rörande stödåtgärder för personalen vid

verken i Värmbol och Gimo framhåller jordbruksnämnden, att den givetvis

delar åsikten, att största möjliga hänsyn skall tagas till de anställda vid avvecklingen

av driften i Värmbol. Visserligen har verksamheten där icke ägt

rum i statlig regi, men staten har understött densamma och driftsnedläggelsen

är en omedelbar följd av beslutet om att statligt stöd ej längre skall

lämnas. Även om staten alltså icke har något omedelbart ansvar som arbetsgivare,

synes det dock nämnden — med hänsyn till att verksamheten

igångsatts på statligt initiativ och varit i väsentlig grad beroende av statligt

ekonomiskt stöd — rimligt att staten står för de hjälpåtgärder till förmån

för personalen, som kan komma i fråga.

Vad gäller beredningsverket i Gimo framhåller nämnden, att detta icke

blivit berövat fortsatt statligt stöd utan frivilligt nedlagt sin verksamhet.

Det kan därför enligt nämndens mening ifrågasättas, om för detta verk bör

förekomma andra hjälpåtgärder än sådana som i allmänhet brukar vidtagas

med hänsyn till arbetsmarknaden. Nämnden vill dock icke motsätta sig att

gimoverket behandlas på samma sätt som värmbolverket.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

33

Nämnden anför vidare, att staten såvitt nu kan bedömas i samband med

avvecklingen av driften vid gimoverket torde få helt avskriva sina fordringar

hos detta. I vilken utsträckning staten kan påräkna likvid för sina

fordringar hos verket i Yärmbol kan för närvarande ej fastställas. I detta

sammanhang erinrar nämnden om att årets riksdag anvisat ett belopp av

350 000 kronor för att möjliggöra ett — av hänsyn till personalen betingat

— förlustbringande uppskov med driftsinställelsen. Redan härigenom har

från statens sida betydande hänsyn tagits till personalenis intressen.

Enligt nämndens mening ger styrelsens förslag anledning till betänkligheter.

Av hela det belopp om 230 000 kronor, som hjälpåtgärderna skulle

kosta utöver redan vidtagna åtgärder, skulle nio tiondelar utbetalas helt

oberoende av de verkningar, som driftsnedläggelsen haft i det individuella

fallet. Ersättning skulle sålunda lämnas även till dem, som under året frivilligt

lämnat sin anställning och erhållit annat arbete, liksom till säsonganställd

arbetskraft och till arbetare, som under senare delen av 1952 anställts

för en tillfällig forcering av driften. Nämnden förklarar sig ha svårt

att tro, att riksdagen åsyftat en så schematisk uppläggning av hjälpåtgärderna.

Konsekvensen av denna uppläggning blir också en minskning av

möjligheterna att ge effektiv hjälp åt dem, som bäst behöver sådan. Den

ifrågasatta gratifikationen skulle på längre sikt knappast bli någon sådan

verklig hjälp, som riksdagen torde ha åsyftat.

Vidare framhåller nämnden, att genomförandet av styrelsens förslag

skulle med nödvändighet få vittgående prejudicerande följder. Nämnden

erinrar i detta sammanhang om att två andra med statligt stöd bedrivna

linberedningsverk, nämligen i Kristinehamn och Hybo, lagt ned sin verksamhet

på senare tid. Därvid har från företagens sida endast utbetalts

smärre avskedsersättningar till arbetarna, nämligen en månadslön respektive

100 kronor per man. Något statligt bidrag har icke kommit i fråga.

Vidare framhåller nämnden den restrik! ivitet i fråga om avskedspremier,

som från statens sida iakttagits i andra liknande fall, exempelvis beträffande

personal vid krisorganen.

Enligt nämndens mening har riksdagen avsett, att hjälpåtgärderna i första

hand skall komma dem tillgodo, som av olika skäl är sämst ställda på arbetsmarknaden.

Nämnden finner stöd för denna åsikt i jordbruksutskottets

utlåtande 1953:38, där det talas om på längre sikt erforderliga stödåtgärder

åt tjänstemän och arbetare, som på grund av hög ålder eller invalidiserande

sjukdom ej kan få annan arbetsanställning. Med detta uttryckssätt

måste enligt nämndens mening ha avsetts arbetsmarknadsåtgärder i

egentlig mening, varigenom de friställda beredes arbetsinkomst, och icke i

första hand en engångsgratifikation.

Under åberopande av det anförda föreslår nämnden, att särskilda gratifikationer

skall lämnas endast till dem av personalen, vilka icke kan bli

hjälpta genom vanliga arbetsmarknadsåtgärder. Av den utav styrelsen verkställda

utredningen synes enligt nämnden framgå, att till denna kategori

är hänförliga 15—30 personer vid båda företagen sammantagna. Till hjälp

3 Bihang till riksdagens protokoll 195A. 1 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

åt dessa föreslår nämnden skola anslås ett belopp av 75 000 kronor, vilket

belopp torde böra fördelas av arbetsmarknadsstyrelsen eller underlydande

organ i samråd med de lokala fackorganisationerna.

Statskontorets yttrande. Statskontoret förklarar sig till fullo dela de av

jordbruksnämnden framförda betänkligheterna mot arbetsmarknadsstyrelsens

förslag. I likhet med nämnden anser ämbetsverket skäligt, att vissa,

mindre omfattande åtgärder vidtages för personalen vid verket i Värmbol.

Beträffande verket i Gimo är förhållandena såtillvida olikartade, som driften

där nedlagts utan att statliga åtgärder därför vidtagits. Statskontoret erinrar

även om att andra linberedningsverk avvecklats utan att bidrag till avskedsersättningar

kommit i fråga. Ett bifall till arbetsmarknadsstyrelsens förslag

i denna del skulle otvivelaktigt kunna medföra konsekvenser på alla de områden,

där statligt stöd i en eller annan form förekommer. Alldeles särskilda

skäl måste därför enligt statskontoret kunna åberopas för att i detta fall lämna

bidrag till avskedsersättningar. Då sådana skäl icke förebragts i ärendet,

kan statskontoret icke tillstyrka, att staten skall vidtaga särskilda stödåtgärder

för personalen vid gimoverkets nedläggande. Vad beträffar värmbolverket

anför statskontoret, att arbetsmarknadsstyrelsen vid det närmare utformandet

av sitt förslag till ersättningar tagit till utgångspunkt de hjälpåtgärder,

som vidtogs i samband med nedläggandet av Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar i Kinne-Kleva. Med anledning härav framhåller statskontoret,

att fråga då var om avveckling av ett statligt bolag. De former, som

därvid tillämpades, kan enligt ämbetsverkets mening icke tagas till intäkt

för en motsvarande anordning i förevarande fall. Statskontoret kan icke heller

finna det rimligt, att staten, sam med ekonomiska uppoffringar bidragit

till att hålla i gång den förlustbringande driften i Värmbol och redan därigenom

trätt hjälpande emellan i vad gäller personalen, skulle ställa sig välvilligare

än vid nedläggandet av statliga institutioner och inrättningar. Ämbetsverket

erinrar därvid om de bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts beslut

den 30 november 1945 meddelades rörande ersättning åt viss övertalig personal

vid tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet och som senare

tillämpats vid andra inskränkningar inom försvaret, exempelvis vid

indragningen föregående år av skånska kavalleriregementet. Från rätt till

avskedsersättning undantogs därvid, bland andra, löntagare som icke kunde

åberopa en sammanlagd anställningstid vid försvaret av minst fem år.

Samma bestämmelser om minimitid för rätt till ersättning gäller även inom

andra områden, t. ex. beträffande personal, som blivit övertalig vid växelstations

automatisering, medan för krisorganens tjänstemän regelmässigt

torde ha krävts något längre anställning för att särskild förmån vid entledigandet

skulle komma i fråga.

Stödåtgärder i ungefärligen samma omfattning, som sålunda vidtagits för

direkt statsanställd personal, bör såvitt statskontoret kan finna vara väl

till fyllest i detta fall. Ämbetsverket förordar därför, att avskedsersättning

tillerkännes nu ifrågavarande personal i huvudsak enligt de grunder, som

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

enligt vad nyss sagts tillämpats inom försvarsväsendet. Dylik ersättning bör

dock icke tillkomma den, som inom viss tid beretts annan stadigvarande anställning

och ej heller den, som uppnått 67 års ålder och sålunda äger rätt

till folkpension. Enligt angivna grunder skulle av värmbolverkets 88 anställningshavare

högst inemot ett 40-tal kunna erhålla avskedsersättning.

Statskontoret föreslår i enlighet härmed, att förutvarande löntagare vid

hampberedningsverket i Värmbol, vilka friställts på grund av driftsnedläggelsen,

må tilldelas avskedsersättning, därest vederbörande uppnått en ålder

av 25 men icke 67 år, räknar en sammanlagd anställningstid vid verket av

minst fem år och icke före den 1 oktober 1953 erhållit annan stadigvarande

anställning. Ersättning bör utgå med ett belopp motsvarande en månads

arbetsförtjänst, dock att för den, vars anställningstid uppgår till minst tio

år, ersättningsbeloppet bör motsvara två månaders arbetsförtjänst. Något

tillägg på grund av invaliditet eller dylikt bör icke ifrågakomma.

Såsom tidigare framhållits är ämbetsverket icke berett att förorda särskilda

åtgärder för personalen vid gimoverket. Därest sådana emellertid skulle

anses motiverade, synes enligt statskontorets mening omständigheterna vid

driftens nedläggande rimligen böra föranleda, att ersättningarna bestämmes

till lägre belopp än vid värmbolverket.

Departementschefen. Beträffande framställningen om särskilda stödåtgärder

till den förutvarande personalen vid linberedningsverket i Gimo får jag

till en början framhålla, att enligt inhämtade upplysningar endast 12 av arbetarpersonalen,

därav 7 män, var arbetslösa i november 1953. I december

samma år hade läget förändrats på så sätt, att antalet arbetslösa uppgick till

17, av vilka 4 var kvinnor. Av förvaltningspersonalen hade 6 fått varaktig

anställning, medan 5 var arbetslösa. Trots denna ökning av antalet arbetslösa

torde situationen dock få anses ha avsevärt förbättrats, i det att verkets

anläggningar genom avtal den 12 november 1953 överlåtits å ett annat företag,

som kommer att förlägga sin drift till Gimo. Man torde därför kunna

räkna med en avsevärd ökning av arbetstillfällena inom en nära framtid.

Vid nu angivna förhållanden är jag — med hänsyn till att driften vid verket

nedlagts frivilligt — icke beredd att för närvarande föreslå några särskilda

stödåtgärder för ifrågavarande personal. Jag kommer emellertid att

med uppmärksamhet följa den vidare utvecklingen. Därest denna skulle ge

anledning därtill, torde frågan få upptagas på nytt.

Vad härefter angår hampberedningsverket i Värmbol ger den föreliggande

utredningen vid handen, att antalet arbetare vid detta vid årsskiftet 1952/53

uppgick till 75, därav 8 kvinnor. Härtill kom en förvaltningspersonal av 13

personer. Vid ett till verket hörande väveri sysselsattes vidare 1 vävmästare

utöver nyssnämnda personal. Arbetsmarknadsmyndigheternas hittills vidtagna

åtgärder har i första hand gått ut på att söka bereda denna personal

sysselsättning inom andra områden, där arbetskraft har behövts. Därjämte

har arbetsmarknadsstyrelsen trätt i förbindelse med företag, som ämnar

utvidga sin verksamhet, i avsikt att intressera dem för att förlägga åtminstone

någon del av driften till Värmbol.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

Försöken att omplacera personalen hade vid tiden för utredningen utfallit

så, att av arbetarpersonalen 14 män och 5 kvinnor fått annan stadigvarande

anställning, medan tillfällig anställning kunnat beredas 30 män

och 1 kvinna. 1 manlig arbetare hade avlidit och återstoden — 22 män

och 2 kvinnor —• var arbetslösa. Av förvaltningspersonalen hade 4 fått stadigvarande

anställning på annat håll, varjämte 1 slutat sin anställning på

egen begäran och flyttat till annan ort. Av väveriets personal hade alla 4

arbeterskorna erhållit annan anställning. 11 av personalen åtnjöt folkpension.

Läget förbättrades emellertid efter hand. I november 1953 var situationen

sålunda den, att 22 män hade fått annan stadigvarande anställning, därav 4

inom säsongyrken. Dock var 22 män och 3 kvinnor arbetslösa, och antalet

personer med tillfällig anställning hade sjunkit till 27, av vilka 5 var kvinnor.

Vid denna tid hade verkets anläggningar utbjudits till salu och enligt

uppgift hade godtagbara anbud inkommit från flera industriföretag. Vidare

planerades igångsättande av allmänna arbeten för att i möjligaste mån avhjälpa

den arbetslöshet, som ännu fanns kvar. Vid nu angivna förhållanden

var det enligt min mening ofrånkomligt att avvakta den vidare utvecklingen,

innan frågan om särskilda stödåtgärder upptogs till övervägande.

I mitten av december 1953 hade läget utvecklat sig på följande sätt. Av arbetarpersonalen

hade 30, därav 7 kvinnor, fått fast anställning. 13 manliga

och 1 kvinnlig arbetare hade tillfällig sysselsättning, 4 manliga arbetare hade

anställning vid statligt-kommunalt beredskapsarbete och 12 vid kommunalt

hjälparbete. Antalet helt arbetslösa uppgick till 14, därav 5 åldringar, som

dock icke var anmälda hos arbetsförmedlingen. Av förvaltningspersonalen

hade 11 fått varaktig och 1 tillfällig sysselsättning. Endast 1 var arbetslös.

Vidare hade förhandlingarna rörande överlåtelsen av verkets anläggning

fortskridit så långt, att överenskommelse därom var att vänta före månadens

utgång.

Man torde emellertid icke kunna räkna med att hela den personal, som

ännu icke fått fast arbete, skall finna sysselsättning vid den nya industri,

som torde komma att förläggas till Värmbol; i vart fall synes arbetarna i de

högre åldersklasserna knappast kunna påräkna någon anställning. Det torde

vidare komma att dröja någon tid, innan driften på allvar kommer i gång.

Det synes därför nödvändigt att räkna med ytterligare någon tids svårigheter

att finna sysselsättningsmöjligheter. Ekonomiskt avbräck uppkommer

därjämte för den personal, som under mellantiden erhåller endast tillfälligt

arbete eller måste taga anställning på annan ort. Med hänsyn till de särskilda

omständigheter, som är förknippade med driftsnedläggelsen, synes det mig

därför vara motiverat, att vissa åtgärder vidtages för att för personalen

mildra de ekonomiska följderna av nedläggelsen. Därvid är jag emellertid

icke beredd att föreslå några långt gående sådana åtgärder. Såsom både statskontoret

och statens jordbruksnämnd framhållit, har statsmakterna hittills

intagit en synnerligen restriktiv hållning i liknande fall, t. o. in. då fråga

varit om rent statliga verk och inrättningar. En mera välvillig bedömning

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

av förevarande fall skulle därför medföra vittgående konsekvenser för framtiden.

Jag vill även erinra om att åtskillig hjälp redan lämnats från det allmännas

sida genom att medel anvisats till att hålla en låt vara inskränkt

drift vid verket igång under hela hösten 1953 ävensom genom att anordna

vissa arbeten samt verka för att en ny industri skall förläggas till Värmbol.

Det ytterligare stöd, som bör komma i fråga, synes därför enligt min mening

böra inskränka sig till att lindra de ekonomiska svårigheter, som övergångsvis

kan ha uppstått för personalen till följd av den tämligen oförmodade

driftsnedläggelsen.

Vad angår formen för denna hjälp har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,

att ett automatiskt verkande system med gratifikationer till de anställda

i förhållande till anställningstidens längd liknande det, som kom

till användning vid nedläggandet av driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar i Kinne-Kleva, skall tillämpas i nu ifrågavarande fall.

De fackliga organisationer, som yttrat sig i ärendet, har biträtt detta förslag.

Ehuru med en dylik utformning hjälp kommer att lämnas oberoende av behovet

därav, är dock även enligt min mening detta att föredraga framför ett

system med vansklig behovsprövning. Jag ansluter mig därför till det framlagda

förslaget i denna del.

I fråga om den närmare utformningen av hjälpen är jag emellertid i flera

hänseenden av annan mening än arbetsmarknadsstyrelsen. Sålunda är jag

ense med statskontoret om att gratifikation bör utgå endast till dem, som varit

anställda vid verket i sammanlagt fem år eller därutöver. Hänsyn torde

dock böra få tagas till tidigare anställning vid annat hampberedningsverk.

Vidare bör enligt min mening gratifikationens belopp uppgå till 150 kronor

per anställningsår med 75 kronor för varje påbörjat halvår av anställningstiden.

Något extra tillägg på grund av hög ålder, invaliditet eller dylikt kan

jag icke tillstyrka. Ej heller torde anledning finnas att låta gratifikation utgå

till verkets disponent, som numera erhållit annan stadigvarande anställning.

Med tillämpning av nu angivna grunder torde sammanlagt 55 personer bli

berättigade till gratifikation i enlighet med följande beräkning, i vilken beloppen

upptagits med beräknade medelvärden.

Anställningstid Antal Belopp Summa

5— 6 år........................ 5 825 4 125

6— 7 » ........................ 6 975 5 850

7— 8 » ........................ 2 1 125 2 250

8— 9 » ........................ 6 1 275 7 650

9— 10 » ........................ 16 1 425 22 800

över 10 * ........................ 20 1 575 31 500

Summa 55 — 74 175

Med hänsyn till eventuella korrigeringar i beräkningen torde ett belopp

av i runt tal 80 000 kronor böra beräknas för ändamålet. Såsom tidigare anförts

har riksdagen ställt 350 000 kronor av anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för budgetåret 1953/54 till förfogande för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vissa avvecklingsåtgärder i samband med nedläggandet av driften vid värmbolverket.

Härav är fortfarande ett belojip av 95 000 kronor odisponerat. I

första band torde dessa medel böra användas för ifrågavarande gratifikationer.

Med hänsyn till att åtminstone en del av medlen kan komma att tagas i

anspråk för andra ändamål under tiden intill dess verkets anläggningar

överlåtits, torde Kungl. Maj :t emellertid böra äga att av nyssnämnda anslag

taga i anspråk det belopp, som kan befinnas erforderligt därutöver.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område må

för gratifikationer till personalen vid hampberedningsverket

i Värmbo! i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som angivits i det föregående, tagas i anspråk ett belopp

av högst 80 000 kronor.

[5] 29 a. Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Under denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag

av 45 000 000 kronor. För innevarande budgetår däremot

har med hänsyn till beräknad reservation å anslaget (Prop. 1953: 224 s. 105)

icke skett någon medelsanvisning för ändamålet.

I skrivelse den 6 oktober 1953 har statens jordbruksnämnd hemställt, att

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 skall anvisas ett reservationsanslag

av 33 000 000 kronor till kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet. Sedermera har jordbruksnämnden i

skrivelse den 15 december 1953 med ändring av sin tidigare framställning

hemställt, att för ändamålet måtte å sagda tilläggsstat anvisas ett belopp av

08 000 000 kronor.

Jordbruksnämnden har i sin förstnämnda skrivelse anfört, att bolaget den

14 mars 1953 beräknat sina kostnader till 34 000 000 kronor för verksamhetsåret

1952/53 och till 20 000 000 kronor för verksamhetsåret 1953/54.

Enär drygt 82 000 000 kronor fanns reserverade från äldre statsanslag, inrymde

dessa beräkningar en säkerhetsmarginal av 28 000 000 kronor. Även

om jordbruksnämnden räknat med möjligheten av att större förluster kunde

uppstå än de bolaget beräknat, kalkylerades dock med att förlusterna skulle

hålla sig inom ramen för befintliga reservationer.

Olika omständigheter har emellertid enligt jordbruksnämnden medfört,

att man numera får räkna med avsevärt större kostnader för bolaget. Ifrågavarande

kostnader har sålunda i skrivelsen den 6 oktober 1953 beräknats

till 52 000 000 kronor för verksamhetsåret 1952/53 och till 63 000 000 kronor

för verksamhetsåret 1953/54 eller till sammanlagt 115 000 000 kronor.

Utöver bolagets förenämnda reservation skulle alltså med dessa beräkningar

erfordras ett belopp av i runt tal 33 000 000 kronor.

Angående anledningarna till de i skrivelsen den 6 oktober 1953 beräknade

kostnadsökningarna anför jordbruksnämnden i huvudsak följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

39

Vårkalkylen 1953 baserades på ett väntat saluöverskott å 1952 års skörd

av något över 700 000 ton. Faktiskt har numera av nämnda års skörd framkommit

ett saluöverskott av 800 000 ton. I båda fallen bortses från utsädeskvantiteterna.

Ökningen är till viss del förorsakad av de uppmjukningar i

kvalitetsbestämmelserna, som verkställts på grund av skördeskador^ hösten

1952. 1953 års skörd beräknas numera ge ett exportöverskott av minst

250 000 ton. Denna ö verskottssituation medför vid rådande prisförhållanden

såväl ökade lagrings- och räntekostnader som ökade förluster vid export.

Exportförluster och lagervärden påverkas även i hög grad av de prisfall,

som under året inträffat på världsmarknaden.

En i februari 1953 icke beräknad omständighet utgör vidare åläggandet

för spannmålsbolaget att vid övergången till det nya regleringsåret utbetala

prisfallsersättning till kvarnarna samt att denna övergång skedde den 31

juli i stället för den 31 augusti 1953.

Av samma skrivelse framgår vidare, att förlusten på export av brödsäd

beräknats öka med 4 000 000 till 11 000 000 kronor för 1952/53 och uppgå

till 38 000 000 kronor för 1953/54. Lagrings- och räntekostnaderna för sistnämnda

verksamhetsår har beräknats öka med 3 000 000 respektive 2 000 000

kronor. Vidare har den del av bolagets lager, som ligger över en bottenkvantitet

av 100 000 ton, nedskrivits med 29 000 000 kronor för 1952/53. Ä andra

sidan har räknats med en uppskrivning av sagda bottenkvantitet från 15

kronor per 100 kilogram till för vete 44 kronor och för råg 39 kronor, vilket

medför en lagervärdestegring av 28 000 000 kronor. Slutligen har prisfallsersättningen

till kvarnarna för verksamhetsåret 1952/53 beräknats till

13 000 000 kronor.

I skrivelsen den 15 december 1953 anför jordbruksnämnden att vissa förhållanden

inträffat, som rubbat grunderna för de tidigare gjorda beräkningarna.

Sålunda torde 1953 års skörd bli omkring 100 000 ton större än vad

man tidigare haft anledning förmoda. Dessutom har världsmarknaden varit

utsatt för ytterligare starkt prisfall. Enligt vad som nu kan bedömas, kommer

förlusten på den kvarvarande delen av den tidigare beräknade exportkvantiteten

att ökas med omkring 15 000 000 kronor. Vidare beräknas vid

export av de cirka 100 000 ton brödsäd, som man tidigare över huvud taget

icke räknat med, uppstå en förlust av omkring 20 000 000 kronor. Det tidigare

äskade beloppet å 33 000 000 kronor höjes alltså med (15 000 000 -f20

000 000 =) 35 000 000 kronor till 68 000 000 kronor.

Departementschefen. Kostnaderna i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet under verksamhetsåren 1952/53 och 1953/54 har till

följd av ökade skördar och nedgång i världsmarknadsprisen beräknats komma

att överstiga de tidigare uppskattade kostnaderna för nämnda år med

sammanlagt 68 000 000 kronor. Detta belopp torde böra ställas till bolagets

förfogande för att täcka ifrågavarande kostnader. I enlighet med jordbruksnämndens

framställning synes medlen böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000

kronor.

[6] Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar och

Omkostnader. I en den 26 juni 1952 dagtecknad skrivelse, vari anhållits om

ytterligare medelsanvisning till verksamheten vid statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader, har anstaltens styrelse avgivit redogörelse för medelsåtgången

under budgetåret 1951/52 å anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag.

I redogörelsen har upptagits, bland annat, ett utgiftsbelopp å

21 201 kronor 97 öre, som ett tidigare vid anstalten anställt kanslibiträde

enligt ett vid redogörelsen fogat polisprotokoll avhänt anstalten genom förskingring.

Styrelsen har vidare anfört, att anstalten dessutom skulle komma

att få vidkännas vissa kostnader för advokatarvode i anslutning till utredningen

rörande förskingringen. Enär dom i målet ännu icke avkunnats,

kunde dessa kostnader icke angivas.

Sedermera har rådhusrätten i Lund genom dom den 10 december 1952

tillerkänt anstalten skadestånd med 19 517 kronor 90 öre ävensom gottgörelse

för rättegångskostnaderna med 500 kronor. Styrelsen har fullföljt talan

mot domen i vad gäller ersättningen för rättegångskostnader. Såsom ersättning

för nämnda kostnader har av styrelsen yrkats ett belopp av 2 901

kronor. Detta belopp har, enligt vad som framgår av en utav styrelsen (skr.

29/6 1953) gjord framställning angående vissa överskridanden av anstaltens

anslag för budgetåret 1952/53, utbetalats under sistnämnda budgetår.

I ett den 20 februari 1953 avgivet remissutlåtande över styrelsens framställning

den 26 juni 1952 anför riksräkenskapsverket, såvitt nu är i fråga,

att medel bör anvisas till täckande av den genom förskingringen uppkomna

förlusten å 19 517 kronor 90 öre samt att förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter torde böra tagas i anspråk för ändamålet. I samband med denna

medelsanvisning bör åt anstalten uppdragas att bevaka statsverkets fordran

gentemot den skadeståndsskyldige. Det torde vidare få ankomma på riksräkenskapsverket

att meddela erforderliga anvisningar för redovisning av

slcadeståndsf ordringen.

I särskilt remissutlåtande den 2 november 1953 över styrelsens framställning

om medgivande alt överskrida anstaltens anslag för budgetåret 1952/

53 anför riksräkenskapsverket, att verket icke vill motsätta sig att medel

anvisas jämväl för täckande av kostnaderna för advokatarvode samt att

även för detta ändamål förslagsanslaget till oförutsedda utgifter torde böra

lagas i anspråk under förutsättning, att medel icke finnes tillgängliga å reservationsanslaget

till extra utgifter.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår att statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader under budgetåret 1951/52 åsam
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

kats en utgift å 19 517 kronor 90 öre, vilket belopp förskingrats av en vid

anstalten då anställd tjänsteman. Vidare har anstalten under budgetåret

1952/53 måst utge 2 901 kronor i advokatarvode för utredning av nämnda

förskingring. Riksräkenskapsverket har i sina utlåtanden i ärendet föreslagit,

att ifrågavarande utgifter skall täckas av det utav riksdagen under

trettonde huvudtiteln anvisade anslaget till oförutsedda utgifter. Enligt min

mening bör emellertid nyssnämnda båda belopp lämpligen täckas genom att

de för respektive budgetår anvisade förslagsanslagen till anstaltens avlöningar

och omkostnader tages i anspråk. Härtill torde emellertid riksdagens

medgivande böra inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge

att av de för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisade

förslagsanslagen till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

Avlöningar och Omkostnader må tagas i anspråk

ett belopp av sammanlagt 22 418 kronor 90 öre för

täckande av i det föregående angivna utgifter.

I. Fiskeriväsendet.

[7] 10. Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Under denna anslagsrubrik

anvisades för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag av

57 000 kronor. Genom beslut den 13 juni 1952 medgav Kungl. Maj :t (försvarsdepartementet),

att en minsvepare ur Göteborgsavdelningen finge

samma år tagas i anspråk för att, enligt i kommandoväg meddelade närmare

bestämmelser, utgå på en expedition till isländska farvatten, med

uppgift tillika att vara bevakningsfartyg för svenskt fiske därstädes. Tillika

förklarade Kungl. Maj :t att särskilda kostnader för expeditionen, såsom

kostnader för drivmedel (utom till ankars), av bevakningsuppdraget föranledda

kostnader för speciell inredning och utrustning m. m. samt kostnader

för av samma uppdrag föranledda skador och förslitning av materielen utöver

den normala m. m., skulle bestridas ur förenämnda anslag samt att

kostnaderna i övrigt för expeditionen skulle bestridas av marinens anslag.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 15/4 1953) hemställer, att

ett ytterligare belopp av 7 967 kronor 49 öre skall ställas till förfogande

för det med anslaget avsedda ändamålet. Till stöd för sin framställning anför

styrelsen, att marinförvaltningen i skrivelse till styrelsen den 9 april

1953 hemställt, att ämbetsverket måtte tillgodoföras ett belopp av 69 128

kronor 7 öre, varav 28 131 kronor 94 öre utgjorde av ämbetsverket förskotterade

kostnader för utrustning och reparation av den för nyssnämnda expedition

anlitade minsveparen örskär och 40 996 kronor 13 öre kostnader för

drivmedel (utom till ankars). Till styrelsens förfogande för bestridande av

de av marinförvaltningen förskjutna kostnaderna står dels det för budgetåret

1952/53 anvisade anslaget å 57 000 kronor, dels en behållning av 4 760

kronor 48 öre, eller tillhopa 61 760 kronor 48 öre, från vilket belopp dock

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

avgår 600 kronor, som tidigare anvisats till representation med anledning

av berörda expedition. Till följd härav erfordras för gäldandet av ifrågavarande

kostnader ett ytterligare belopp av 7 967 kronor 59 öre.

Föredraganden. Såsom framgår av den föregående redogörelsen uppgick

de kostnader för 1952 års expedition, vilka skulle bestridas ur det för budgetåret

1952/53 anvisade reservationsanslaget å 57 000 kronor till bevalcningsfartyg

för sillfisket vid Island, till 69 128 kronor. För att täcka dessa

kostnader har, förutom nyssnämnda anslag, stått till förfogande en reservation

å 4 160 kronor. För ändamålet bör sålunda i enlighet med fiskeristyrelsens

förslag ställas till förfogande ytterligare (69 128 — 61 160 = ) i runt

tal 8 000 kronor. Detta belopp torde enligt min mening lämpligen böra anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bevakningsfartgg för sillfisket vid Island å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 8 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

[8] 13. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Å riksstaten för budgetåret

1953/54 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 131 000 kronor. Av detta belopp avses 31 000 kronor till reparation

av rektorsbostaden och andre lärarens bostad, 65 000 kronor till omläggning

av värmecentralen, 30 000 kronor till iståndsättande av herrgårdsbyggnadens

bottenvåning och upprustning av stallflyglarna samt 5 000 kronor

till anläggning av kylrum i skolans kök.

Stgrelsen för statens skogsmästarskola (skr. 24/8 1953) hemställer, att å

tilläggsstat för innevarande budgetår skall anvisas ett ytterligare belopp av

48 800 kronor för ifrågavarande ändamål. Styrelsen anför, att 1—3 år förflutit

sedan de första kostnadsförslagen för arbetena uppgjordes. Med hänsyn

till att priser på material och arbete sedermera förändrats, utfördes i

februari 1953 en ny kostnadsberäkning, varefter anbud infordrades. Det

visade sig då, att det för omläggning av värmecentralen anvisade beloppet

var tillräckligt. Däremot beräknades kostnaden för ombyggnad av herrgårdens

bottenvåning och upprustning av stallflyglarna till 46 800 kronor, vilket

belopp med 16 800 kronor överstiger de för detta ändamål anvisade

medlen. Styrelsen anför vidare, att den kostnadsberäkning, som ligger till

grund för det hittills anvisade beloppet å 31 000 kronor till reparation av

rektors- och lärarbostäderna, uppgjordes år 1951. Vid den år 1953 gjorda

beräkningen uppskattades kostnaderna till 49 000 kronor, medan det lägsta

anbudet slutar å 53 000 kronor. Anledningen härtill är svårigheten att

överslagsvis beräkna kostnaderna vid reparation av gamla hus. Vid den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

43

sist gjorda grundliga undersökningen tillkom en del arbeten, som tidigare

ej varit medräknade men som är nödvändiga, om husen skall bli iståndsatta.

Härtill kommer en post på 10 000 kronor till reparation av golv,

väggar och tak i övriga rum, vilka bör sättas istånd i samband med de tidigare

föreslagna arbetena. Att sist nämnda summa blivit så stor, sammanhänger

med att erforderliga underhållsarbeten ej kunnat utföras, då underhållsanslaget

till byggnader varit alldeles otillräckligt. Sammanlagt skulle

sålunda till sagda bostäder erfordras 63 000 kronor, vilken summa med

32 000 kronor överstiger det hittills för ändamålet anvisade beloppet. Merkostnaderna

för de byggnadsarbeten, vartill medel anvisats för budgetåret

1953/54, har sålunda beräknats till (16 800 + 32 000 —) 48 800 kronor.

Departementschefen. En förnyad utredning har givit vid handen, att betydande

merkostnader kommer att uppstå för de byggnadsarbeten vid skogsmästarskolan,

vartill medel anvisats för innevarande budgetår. Dessa merkostnader,

vilka beräknats till sammanlagt 48 800 kronor, har till ett belopp

av 38 800 kronor föranletts av dels prisstegringar, som inträffat sedan de

ursprungliga kostnadsberäkningarna gjordes, dels svårigheten att uppskatta

kostnaderna för reparationer i gamla hus. Återstoden, 10 000 kronor, hänför

sig till nya iståndsättningsarbeten, vilka bör utföras i samband med de

tidigare föreslagna byggnadsarbetena. Med hänsyn till angelägenheten av att

den erforderliga upprustningen av byggnadsbeståndet vid skogsmästarskolan

skall kunna ske i ett sammanhang, kan jag tillstyrka den av skolstyrelsen

gjorda framställningen att ytterligare medel skall anvisas för ändamålet.

Då de gjorda kostnadsberäkningarna synes böra godtagas, torde sålunda

å tilläggsstat för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av

48 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 48 800 kronor.

N. Diverse.

[9] 8 a. Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens

sekretariat i Paris. På initiativ av franska regeringen sammanträdde i mars

1952 delegationer från olika europeiska länder, bland andra Sverige, för

att diskutera tillskapandet av en europeisk organisation med huvudsaklig

uppgift att få till stånd en effektivisering och en höjning av det europeiska

jordbrukets kapacitet (europeiska jordbrukskonferensen). Vid ifrågavarande

sammanträde tillsattes ett förberedande arbetsutskott, vilket i sin tur

vid sammanträde den 15—21 maj 1952 beslöt, att ett ständigt sekretariat

för konferensen skulle inrättas i Paris. I detta skulle ingå dels det ursprung
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga sekretariatet, bestående av tjänstemän från franska jordbruksministeriet,

dels de experter, som Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete

(OEEC) och Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation

(FAO) ävensom varje deltagande land hade möjlighet att ställa

till ständigt förfogande.

Vid sammanträde i Paris den 27 augusti 1953 behandlades frågan om fördelning

av kostnaderna för konferensens sekretariat under tiden den 27

april—31 oktober 1953. Kostnaderna för denna period beräknades komma

att uppgå till 16 000 000 francs. Vid sammanträdet beslöts att för godkännande

underställa samtliga regeringar ett fördelningsförslag, enligt vilket de

deltagande länderna indelas i tre grupper. Till den första gruppen hänföres

de länder, vilkas bidrag enligt den för bidrag till OEEC tillämpade skalan

överstiger 7 procent (Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Italien).

Ettvart av dessa länder skall erlägga 1 625 000 francs. Den andra gruppen

består av de länder, vilkas bidrag i OEEC utgör minst 2 och högst 7 procent.

I denna grupp, i vilken bland andra Sverige befinner sig, utgör den på varje

land belöpande bidragssumman 1 000 000 francs. Den tredje och sista gruppen

utgöres av länder, vilkas bidrag i OEEC understiger 2 procent. På vart

och ett av dessa länder skall debiteras ett belopp om 500 000 francs.

Departementschefen. Enligt ett den 27 augusti 1953 framlagt förslag till

fördelning av kostnaderna för den europeiska jordbrukskonferensens sekretariat

under tiden den 27 april—31 oktober 1953 skall Sverige bidraga med

ett belopp av 1 000 000 franska francs, d. v. s. cirka 15 000 kronor. Mot detta

förslag synes icke vara något att erinra. Då något av riksdagen redan anvisat

anslag icke torde kunna tagas i anspråk för ändamålet, föreslår jag,

att beloppet skall anvisas såsom ett särskilt anslag, förslagsvis under rubriken

Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens sekretariat

i Paris. Anslaget torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Något åtagande från svensk sida att i fortsättningen bidraga till konferensens

sekretariat har icke gjorts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens

sekretariat i Paris å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1954.

N är va rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför

därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 25 a. Utrustning för Institutet för konserveringsforskning.

Jämlikt särskilda avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning

skall staten i den utsträckning, som angives i avtalen, bidraga till kostnaderna

för verksamheten vid Institutet för konserveringsforskning. I avtalen

föreskrives bl. a., att staten skall bidraga med hälften av det å institutets

omkostnadsstat uppförda beloppet, dock vid oförändrat penningvärde och

vid full utbyggnad av verksamheten högst 60 000 kronor. Bidraget till omkostnader

skall, om under avtalets giltighetstid den allmänna prisnivån avsevärt

ändras, justeras så att dess realvärde förblir oförändrat.

Till nybyggnader vid institutet har anvisats sammanlagt 2 480 000 kronor.

Huvudbyggnaden för institutet färdigställdes år 1953.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

beräknade medelsbehovet för utrustning till institutet enligt en särskild utrustningslista

till 470 000 kronor. Härav ansågs viss angiven utrustning för

256 000 kronor böra betalas av staten, under det att kostnaderna för sådan

utrustning, som hörde till försöksverksamheten vid institutets tekniska avdelning

och matutprovningsavdelningen — vilka kostnader beräknades till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

214 000 kronor — icke borde bestridas av staten. Vid anmälan av detta

ärende till 1946 års riksdag anförde föredragande departementschefen (prop.

1946: 140), att han biträdde utredningens förslag i fråga om engångsutgifter

för utrustning. Han förutsatte emellertid, att statens skyldigheter att bestrida

sådana utgifter icke skulle avse andra föremål än de, som upptagits i utrustningslistan.

Riksdagen gjorde ej erinran häremot. -— Till utrustning

för institutet beviljade därefter 1947 års riksdag (X ht s. 80) ett anslag av

256 000 kronor.

Yrkanden.

Styrelsen för Institutet för konserveringsforskning (skr. 24/9 1953) hemställer,

att till komplettering av utrustningen måtte anvisas ytterligare

223 635 kronor.

Styrelsens

förslag

1. Merkostnad på grund av penningvärdeförändringen .......... 56 090

2. Nytillkomna behov........................................ 10 100

3. Utrustning, som borde ingått i den ursprungliga planen ...... 157 445

223 635

Motiv.

1. Vid beräkning av dessa merkostnader har styrelsen utgått från förändringarna

i partiprisindex från juni 1947 — som angivits såsom tidpunkt

för beslutet om utrustningsanslaget — till de olika tidpunkter, då särskilda

belopp av anslaget utbetalats. Styrelsen anser det rimligt, att anslaget till

utrustning justeras på grund av det ändrade penningvärdet på samma sätt

som statens bidrag till omkostnader.

2. Sedan den ursprungliga utredningen gjordes har nya metoder framkommit,

som erfordrar speciell apparatur.

På grund av att institutet ej — såsom ursprungligen planerats — förlagts

inom området för Chalmers tekniska högskola utan långt från centrum

av Göteborg, har lunchservering måst anordnas. För diskmaskin erfordras

1 600 kronor samt för porslin och annan köksutrustning 1 500 kronor.

3. I den plan, som var underlag lör det år 1947 anvisade anslaget, saknas

viss grundläggande utrustning. För närmare uppgifter om denna utrustning

torde få hänvisas till handlingarna.

Yttranden.

Statskontoret framhåller, att vissa belopp utbetalats vid en senare tidpunkt

än institutet beräknat. Med hänsyn härtill bör det av institutet till

följd av penningvärdeförändringen yrkade beloppet i viss mån reduceras.

Statskontoret anser, att ett belopp av 50 000 kronor bör av ifrågavarande

anledning anvisas som skäligt tillägg till tidigare lämnat bidrag till institutets

utrustning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

Vad gäller övriga av institutet yrkade belopp tillstyrker ämbetsverket på

angivna skäl ett bidrag av 80 000 kronor.

Statens tekniska forskningsråd tillstyrker, att medel anvisas som kompensation

för ändringen av penningvärdet. För utrustning av matutprovningsavdelningen

bör anvisas 2 200 kronor av konsumentforskningsmedel.

Beträffande styrelsens yrkanden i övrigt föreslår rådet bidrag av statsmedel

med sammanlagt 124 480 kronor.

Departementschefen. Jag biträder den av institutets styrelse och remissmyndigheterna

uttalade uppfattningen, att institutet bör erhålla kompensation

för den förändring av penningvärdet, som inträffat sedan det särskilda

anslaget till utrustning anvisades år 1947. I enlighet med vad statskontoret

anfört beräknar jag för detta ändamål 50 000 kronor.

Vad beträffar övriga av institutets styrelse yrkade belopp anser jag mig

icke kunna tillstyrka, att anslag anvisas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till att institutets huvudbyggnad nu färdigställts, bör medel

till komplettering av utrustningen anvisas för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning för Institutet för konserveringsforskning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam,

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför

därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] 23 a. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Anskaffande

av viss instrumentutrustning. I skrivelse den 30 oktober 1953 har medicinalstyrelsen

hemställt, att 39 000 kronor måtte anvisas för anskaffande av

vissa instrumentutrustningar. Styrelsen anför.

Medicinalstyrelsen disponerar f. n. 15 instrumentutrustningar för utlåning

till civila läkarstipendiater och andra tjänsteläkarvikarier i den civila

sjukvården, vilka sakna möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga

instrument. Det har numera visat sig, att detta antal ej längre

förslår. Antalet ordinarie provinsialläkardistrikt utan innehavare uppgick

den 1 oktober 1953 till 54. I regel är det ej möjligt att uppehålla de vakanta

provinsialläkartjänsterna utan att vederbörande vikarie beredes tillgång till

sådan instrumentuppsättning, varom här är fråga. Särskilt äro utländska

läkare, vilka numera för vinnande av behörighet att inom riket utöva läkarkonsten

anses böra fullgöra minst ett halvt års tjänstgöring i öppen vård,

regelmässigt i behov av ifrågavarande instrumentuppsättning. Styrelsen uppskattar

behovet av ytterligare instrumentlådor till minst 15. Kostnaden för

varje instrumentutrustning kan uppskattas till i runt tal 2 600 kronor. I enlighet

härmed skulle erfordras ett belopp av i runt tal (15 X 2 600) 39 000

kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 2.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. I årets statsverksproposition liar jag vid anmälan

av anslaget till avlöningar åt förste provinsialläkarna in. fl. berört frågan

om tillgodoseende av behovet av vikarier inom provinsialläkarorganisationen.

Då det är angetäget, att åtgärder vidtages för att i möjligaste män

trygga tillgången på erforderligt antal vikarier har jag där förordat, att

sociala förmåner under vikariatstiden tillförsäkras vissa läkare. Ett annat

spörsmål, som kräver uppmärksamhet i detta sammanhang, är den av medicinalstyrelsen

upptagna frågan om den instrumentutrustning, som läkarvikarierna

måste ha tillgång till för att kunna fullgöra sina uppgifter. Med

anlitande av ett å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat

anslag till inköp av dylika utrustningar har medicinalstyrelsen låtit iordningställa

15 instrumentutrustningar. Enligt vad jag under hand inhämtat

är samtliga numera tagna i anspråk. Då man torde kunna förvänta, att

tillgången på vikarier skall komma att öka, anser jag det önskvärt, att

ett tillräckligt antal instrumentutrustningar finnes att tillgå. Jag tillstyrker

därför medicinalstyrelsens förslag, att ytterligare 15 utrustningar anskaffas,

vilkas sammansättning torde böra i huvudsak överensstämma med de nu

befintliga.

Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

finner jag mig kunna godtaga. Då det enligt min mening är angeläget,

att utrustningarna anskaffas så snart som möjligt, bör ett anslag å 39 000

kronor upptagas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget

torde böra vara av reservationsanslags natur.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Anskaffande av viss instrumentutrustning å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 39 000 kronor.

[2] 62. Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta

anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 143 500 kronor.

Direktionen för akademiska sjukhuset (skr. 21/11 1953) har hemställt

om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1953/54 av 28 000 kronor för

anskaffning av viss utrustning till den kirurgiska kliniken. Direktionen anför:
I

samband med om- och tillbyggnaden av den kirurgiska kliniken har det

visat sig, att viss utrustning bör anskaffas i samband med pågående byggnadsarbeten.

Detta är fallet beträffande operationsbelysningar, instrumentskåp,

filmgranskningsskåp och viss armatur för lokaler, som bliva färdigställda

i en första byggnadsetapp. Erforderlig utrustning har kostnadsberäknats

till 55 830 kronor. I enlighet med gällande grunder rörande fördelning

mellan staten och landstinget för anskaffning av utrustning till akademiska

sjukhuset uppgår statens bidrag till 28 000 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen framhåller i utlåtande över framställningen,

att ett belopp av 53 000 kronor torde erfordras för anskaffning av före
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 51

slagen utrustning. Statsverkets andel i kostnaderna skulle sålunda utgöra

26 500 kronor.

Departementschefen. Under hänvisning till vad centrala sjukvårdsberedningen

anfört tillstyrker jag, att staten bidrager med 26 500 kronor för anskaffning

av i ärendet omnämnd utrustning under förutsättning, att Uppsala

läns landsting bidrager med lika stort belopp. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset

i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/

54 anvisa ett reservationsanslag av 26 500 kronor.

[3] 86. Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus. Med

bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 136/1952 framlagt förslag

anvisade 1952 års riksdag 740 000 kronor för detta ändamål samt medgav,

att till anslaget finge överföras en å annat anslag befintlig reservation

av 87 000 kronor. Av dessa medel, tillhopa 827 000 kronor, avsågs ett belopp

av 732 000 kronor till byggnadsarbeten och återstoden, 95 000 kronor, till

utrustning. För innevarande budgetår har till täckande av uppkommen

byggnadskostnadsstegring anvisats 30 000 kronor.

I skrivelse den 16 oktober 1953 har riksföreningen mot reumatism gjort

framställning om anvisande av dels 300 000 kronor för vissa byggnadsåtgärder,

som icke kunnat utföras inom ramen för tidigare anvisade medel,

dels ock 165 000 kronor för anskaffning av viss utrustning. Riksföreningen

har därvid anfört i huvudsak följande.

Vid de förhandlingar, som föregick riksföreningens övertagande av

sjukhuset, framhöll föreningen, att en förutsättning för övertagandet var,

att staten bestrede kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten och

nödvändig utrustning, medan föreningen garanterade erforderligt driftkapital.

Sedan det visat sig, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna slagit

fel, ställde föreningen 300 000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande

för arbetenas utförande. Även medelsanvisningen för utrustning visade

sig otillräcklig. Kostnaden torde sålunda komma att uppgå till cirka 260 000

kronor. Sammanlagt hade föreningen för byggnadsarbetena och anskaffning

av utrustning fått bidraga med 465 000 kronor av på frivillig väg insamlade

medel, vilka medel icke borde användas för ombyggnad och utrustning

av ett staten tillhörigt sjukhus.

Byggnadsstyrelsen framhåller i utlåtande över framställningen, att hela

det av riksföreningen garanterade beloppet torde komma att åtgå för byggnadsarbetenas

färdigställande. Huruvida riksföreningen av statsmedel bör

ersättas för sina utgifter, undandrager sig styrelsens bedömande.

Centrala sjukvårdsberedningen har funnit den av föreningen anskaffade

utrustningen erforderlig och kostnadsberäknat densamma till 234 539 kronor.

Departementschefen. Genom beslut den 30 juni 1952 uppdrog Kungl. Maj :t

åt byggnadsstyrelsen att i samråd med riksföreningen verkställa den om
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

byggnad av Spenshults sanatorium, som oundgängligen erfordrades för att

göra sanatoriet tjänligt som reumatikersjukhus. Ombyggnadsarbetena skulle

ske i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen med skrivelse

den 30 juni 1952 överlämnade ritningar, dock att byggnadsprogrammet

skulle så inskränkas, att för ändamålet disponibla medel, 732 000 kronor,

icke överskredes.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att byggnadsstyrelsen på riksföreningens

hemställan låtit utföra vissa byggnadsarbeten, som icke kunnat

rymmas inom ramen för tidigare anvisade medel. Dessa tillkommande arbeten,

som av föreningen ansetts oundgängligen nödvändiga, omfattar inredning

av terapilokaler och bostäder för 160 000 kronor, förflyttning av

röntgenanläggningen till källarvåningen, 40 000 kronor, målningsarbeten,

50 000 kronor, samt anskaffning av en varmvattenberedare 12 000, merkostnader

för en telefonväxel 3 000 och vissa smärre förbättringsarbeten

35 000 kronor. Jag tillstyrker, att ett belopp av 160 000 kronor anvisas för

täckande av kostnaderna för inredande av bostäder och anordnande av

terapilokaler, vilka arheten omfattas av de ursprungliga kostnadsberäkningarna.

Däremot finner jag mig icke kunna förorda anvisande av medel för

de övriga tillkommande byggnadsåtgärderna. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att frågan om anvisande av medel till vissa av dessa arbeten redan

varit föremål för prövning vid 1953 års riksdag.

Någon ytterligare medelstilldelning för anskaffning av utrustning anser

jag mig icke kunna förorda.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[4] 11 a. Häradsskrivarna m. fl.: Inköp av checkprotektorer.

I propositionen nr 100 till 1953 års riksdag med förslag till vissa ändringar

i uppbördsförfarandet in. in. ifrågasattes genomförande av ett nytt

system för återbetalning av belopp, varmed erlagd preliminär skatt överstiger

motsvarande slutliga skatt. Det förutskickades, att frågan skulle ytterligare

övervägas i administrativ ordning. Häremot hade riksdagen icke

något att erinra. I 68 § 1 mom. sista stycket uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272) har i enlighet härmed intagits en fullmakt för Kungl.

Maj:t att förordna om återbetalning av bl. a. överskjutande preliminär

skatt genom annan än länsstyrelse.

Efter ytterligare överväganden av förevarande fråga har Kungl. Maj :t

— såsom framgår av 44 § kungörelsen den 16 oktober 1953, nr 628, med

vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen den 5

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

53

juni 1953 (nr 272) samt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse —

beslutat, att den överskjutande preliminära skatten skall, i vad avser Stockholm

fr. o. m. år 1954 och beträffande landet i övrigt fr. o. m. år 1955, utbetalas

med särskilt återbetalningskort, fogat vid debetsedel på slutlig skatt.

Därvid skall det belopp, som den skattskyldige äger återbekomma, angivas på

återbetalningskortet medelst checkprotektor. Detta förfaringssätt -—- som är

nödvändigt för att återbetalningskorten skall kunna färdigställas i tid samt

för att förhindra förfalskning — innebär, att återbetalningskorten för överskjutande

preliminär skatt i fortsättningen skall upprättas av häradsskrivarna

och kronokamrerarna. Antalet häradsskrivar- och kronokamrerarkontor

uppgår f. n. till 156 resp. 31 eller sammanlagt 187. Till ett vart av dessa

kontor torde behöva anskaffas en checkprotektor. Då det är förenat med vissa

fördelar att samtidigt inköpa samtliga protektorer, torde medel böra anvisas

härför. De för kronokamrerarkontoren avsedda protektorerna skall därefter

överlåtas till dessa för inköpspriset.

Kostnaden för en protektor beräknar jag till cirka 2 000 kronor. Sammanlagt

skulle sålunda erfordras (2 000 X 187) 374 000 kronor eller i runt tal

400 000 kronor. För att protektorerna skall kunna levereras i behörig tid,

bör beställning utläggas snarast möjligt. Jag föreslår därför, att ett anslag

för ändamålet uppföres å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Anslaget bör betecknas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Häradsskrivarna m. fl.: Inköp av checkprotektorer

å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

F. Civilförsvaret.

[5] 14. Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Såsom

jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av anslagsäskanden under elfte

huvudtiteln för budgetåret 1954/55 (Bil. 13 p. 215) torde medel till merkostnader

för skyddsanordningar vid vissa kommunala tekniska verk i Göteborg

och Västerås böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Statsverkets andel i merkostnaden har i statsverkspropositionen beräknats

till sammanlagt 290 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen har emellertid anmält,

att en besparing av cirka 115 000 kronor uppkommit å de medel, som

1950 års riksdag anvisat till merkostnader för vissa skyddsanordningar vid

en råvattenpumpstation för Stockholms stad. Jag föreslår, att denna besparing

får disponeras för statsbidrag till här ifrågavarande anläggningar. Medelsbehovet

blir då (290 000 -— 115 000) 175 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartemen tet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1954.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 2. Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade. Under denna rubrik har för

budgetåren 1951/52, 1952/53 och 1953/54 anvisats sammanlagt 6 180 000

kronor för uppförande av en ny ungdomsanstalt, Roxtuna, å Tuna kronoegendom

vid Linköping.

Byggnadsstyrelsen (skr. 11/11 1953) hemställer om medel till täckande

av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget. Styrelsen erinrar därom,

att styrelsen i en den 5 mars 1952 dagtecknad promemoria angående

kostnaderna för det av 1951 års Roxtunautredning reviderade förslaget till

ny ungdomsanstalt för svårbehandlade, vilken promemoria avlämnats i anslutning

till styrelsens remissvar över nämnda utredningsförslag, framhållit,

att den av Roxtunautredningen till 5 251 000 kronor angivna totalkostnaden

för anläggningen i dess helhet föreföll lågt beräknad. Styrelsen

anförde vidare, att det vid dåvarande labila läge på arbetsmarknaden överhuvudtaget

var svårt att på grundval av det föreliggande ritningsmaterialet

närmare överblicka kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande. Härtill

kom ovissheten om de särskilda förhållanden på platsen, som kunde påverka

kostnaderna för grundläggning samt yttre lednings- och planeringsarbeten.

Byggnadsplatsens belägenhet utanför staden kunde vidare tänkas

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medföra krav på viss rese- och dagtraktamentsersättning, vartill kom svårigheten

att överblicka den takt, vari företaget under rådande läge på arbetsmarknaden

kunde förverkligas, vilket också kunde komma att påverka

kostnaderna. Med ledning av inkomna entreprenadanbud på byggnadsföretag

av någorlunda jämförbart slag uppskattade styrelsen kostnaderna till

6 180 000 kronor enligt prisläget i oktober 1951. Denna totalkostnad inkluderade

därvid en av chefen för justitiedepartementet förordad mindre

utökning av verkstadsbyggnaden och administrationsbyggnaden.

Arbetet med uppförande av anläggningen, som helt utföres på entreprenad,

har nu fortskridit så långt, att styrelsen anser sig kunna bedöma den

slutliga totalkostnaden för byggnadsarbetets genomförande till 7 480 000

kronor. Styrelsen har på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat ritningar till anstalten

på grundval av de förslag, som 1951 års Roxtunautredning framlade

i betänkande den 10 januari 1952. Vid en bearbetning av de ursprungliga

skisserna har siyrelseni genom rationalisering av planlösningen kunnat

minska volymerna vad beträffar fritids- och ekonomibyggnaderna, panncentral,

verkstads- och skolbyggnaden samt bostadsbyggnaderna för mellangrads-

och isoleringsklientelet. Administrations- och mottagningsavdelningen

har genom viss nödvändig omdisponering av sjukavdelningen något ökats i

volym. Den totala volymen för här nämnda byggnader har dock minskats.

Personalbostäderna för vårdpersonal har ansetts böra planeras så att ett

av rummen i varje lägenhet skall kunna avskiljas från bostaden i övrigt och

uthyras separat till ogift personal, vilket medfört viss mindre ökning av personalbostädernas

volym. Vid detaljplaneringen av mellangrads- och isoleringsavdelningarna

samt sjuk- och mottagningsavdelningarna har det visat

sig erforderligt att vidtaga mer omfattande säkerhetsanordningar beträffande

fönster, dörrar och elektriska anläggningar m. m. än vad styrelsen

tidigare kunnat förutse. Försvårade markförhållanden har medfört ökade

kostnader beträffande grundläggningen. Byggnadsplatsens belägenhet har vidare,

såsom tidigare antytts, medfört krav på reseersättning och traktamente.

Utöver nu nämnda faktorer tillkommer viss merkostnad på grund av

den allmänna kostnadsstegringen under byggnadstiden. På grund härav och

med ledning av inkomna entreprenadanbud beräknas kostnaderna för enbart

byggnaderna vid Roxtuna överstiga de anvisade medlen med cirka

600 000 kronor. Inkomna entreprenadanbud å yttre arbeten såsom vattenoch

reningsverk, vägar, planering och yttre ledningar visar, att kostnaderna

härför överstiger de beräknade med i runt tal 540 000 kronor. På grund

av besvärliga väderleksförhållanden under våren 1953 måste vägarna inom

byggnadsområdet samt den enskilda vägen mellan Roxtuna och samhället

Ekängen förstärkas samt vissa provisoriska vägar anordnas, vilket medförde

ett stopp i byggnadsarbetet på omkring sex veckor. Dessa vägarbeten jämte

beräknade underhållsarbeten å desamma under den kvarvarande byggnadstiden

medför en merkostnad av omkring 110 000 kronor. Vidare har vägförvaltningen

i Östergötlands län meddelat styrelsen, att kostnaderna för

iordningställande av den enskilda vägen mellan Ekängen och Tuna gård

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förbi Roxtuna i sådant skick, att den kan intagas under allmänt vägunderhåll,

skulle uppgå till ca 50 000 kronor. Då underhållskostnaderna för denna

enskilda väg, i avvaktan på att nämnda iståndsättningsarbeten kan medtagas

i vägförvaltningens ordinarie arbetsplaner, skulle bli betydande, anser

sig styrelsen nu böra äska medel härför. Sålunda erfordras för färdigställande

av anstalten utöver hittills anvisade medel ett belopp av sammanlagt

(600 000 + 540 000 + 110 000 + 50 000) 1 300 000 kronor. Då styrelsen

beräknat, att anläggningen som helhet i huvudsak skall komma att

färdigställas under budgetåret 1953/54, skulle hela beloppet erfordras under

innevarande budgetår.

Departementschefen. Emot de av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningarna

av ytterligare byggnadskostnader m. m. har jag icke någon erinran. Jag

tillstyrker att för ifrågavarande ändamål anvisas ytterligare 1 300 000 kronor

samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 1 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler

härefter ett under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 6. Förråd för armén. Under hänvisning till vad jag förut denna dag

anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 7) får jag hemställa att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förråd för armén på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

195i.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder.

[1] Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

under budgetåret 1953/54 må meddelas intill ett belopp av 480 000 000

kronor (prop. 1953: 138; statsutsk. uti. 1953: 153; rd. skr. 1953: 296). Av en

av bostadsstyrelsen den 22 december 1953 ingiven promemoria rörande långivningen

under innevarande budgetår framgår att sagda ram kan komma

att visa sig vara något för snävt beräknad. Det förefaller sannolikt att ramen

kommer att tagas helt i anspråk för dels lån till redan nu igångsatta

byggnadsföretag, dels lån till nya en- och tvåfamilj shus under första halvåret

1954.

Igångsättningen av bostadsbyggnadsföretag har under hela år 1953 haft

stor omfattning. Det kan beräknas att byggnadsföretag avseende sammanlagt

omkring 60 000 lägenheter har påbörjats. Tendenser till en förlängning

av byggnadstiderna har under senare tid uppkommit på olika håll. Enligt

min mening bör fördenskull under första halvåret 1954 igångsättande av

nya flerfamiljshusföretag ifrågakomma endast i begränsad omfattning. För

att undvika arbetslöshet på en del orter bör emellertid förutsättningar skapas

för en viss igångsättning av nya flerfamiljshusföretag under senare de
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

len av innevarande budgetår. En möjlighet bör därför finnas att, om arbetsmarknadspolitiska

skäl giver anledning därtill, vidga ramen för den preliminära

långivningen. Jag föreslår, att under innevarande budgetår preliminära

beslut om tertiärlån för flerfamiljshus skall kunna meddelas med ytterligare

högst 30 000 000 kronor, om så befinnes erforderligt av arbetsmarknadspolitiska

skäl. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, bör alltså under budgetåret 1953/54 kunna meddelas

intill ett belopp av (480 000 000 + 30 000 000) 510 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1953/54 preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 510 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[2] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,

att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tillläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1953/54 må

meddelas intill ett belopp av 190 000 000 kronor. Under nästföregående

punkt har jag förordat att, om arbetsmarknadspolitiska skäl giver anledning

därtill, den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda ramen för preliminära

beslut om lan, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

skall kunna ökas från 480 000 000 kronor till 510 000 000 kronor. Om

detta förslag godkännes, bör en däremot svarande ökning av ramen för preliminära

beslut om tilläggslån kunna ske. Jag föreslår därför, att om det

av arbetsmarknadspolitiska skäl befinnes erforderligt preliminära beslut

om tilläggslån under budgetåret 1953/54 skall kunna meddelas med ytterligare

15 000 000 kronor, d. v. s. med högst 205 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1953/54 preliminära

beslut om lån, isom skall utgå från anslaget till tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett

belopp av 205 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/

54 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

[1] 4. Kraftstation vid Kilforsen. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(bil. 27 pt 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kraftstation vid Kilforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

[2] 12. Regleringsåtgärder i Ångeripanälvens flodområde. Under åberopande

av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av förevarande anslagsfråga (bil. 27 pt 24) hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3] 14. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.

27 pt 25) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggstat II till

riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[4] 15 a. Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm. Till ombyggnad

av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm har riksdagen för budgetåren

1950/51 och 1951/52 anvisat sammanlagt 1 600 000 kr. Ombyggnadsarbetet

har vidare intagits å den förteckning över företag, för vilka

på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkomna merkostnader

får täckas av anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 november 1952 bemyndigat

byggnadsstyrelsen att för bestridande av kostnaderna för inredning

av fastighetens vind till tjänsterum taga i anspråk 300 000 kr. av anslaget

till Anordnande av förvaltningslokaler.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen anmält ett ytterligare

medelsbehov av 630 000 kr. för ombyggnadsföretaget, vilket belopp

erfordras redan under innevarande budgetår. Styrelsen hemställer att för

ändamålet få taga i anspråk 250 000 kr., utgörande besparing å investeringsanslaget

till Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm,

samt äskar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag

av 380 000 kr. Som motivering för medelsbehovet anför styrelsen

i huvudsak följande.

När ärendet framlades i skrivelse den 24 november 1949 uppskattades

kostnaden för ombyggnaden preliminärt till 1,6 milj. kr. exklusive vindsinredningen.

I skrivelse den 28 oktober 1950 anförde styrelsen bl. a., att

med hänsyn till byggnadsföretagets art den definitiva byggnadskostnaden

först kunde beräknas, sedan arbetena fortskridit så långt, att byggnadens

tekniska skick närmare kunde klarläggas och därmed omfattningen av de

erforderliga åtgärderna definitivt överblickas. I anslutning härtill äskar

styrelsen nu, sedan den första byggnadsetappen i huvudsak färdigställts

och andra etappen påbörjats, medel för täckande av sådana merkostnader

i förhållande till den preliminärt uppskattade kostnaden, vilka inte lämpligen

bör belasta kollektivanslaget till merkostnader. I avsaknad av andra

medel har styrelsen dock tillfälligt i viss utsträckning måst förskottera dylika

kostnader från merkostnadsanslaget.

Beträffande de arbeten, som tillkommit utöver den preliminära ombyggnadsplanen,

meddelar styrelsen, att huvudbyggnadens bottenvåning och

entresolvåningen mot Riddarholmskajen under byggnadsarbetets gång kunnat

frigöras och iordningställas till en kostnad av 50 000 kr. Sedan kännedom

erhållits om läget av berget bakom dessa båda våningar, har det visat

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

65

sig fördelaktigt att öka planerade utsprängningar, varigenom vunnits ytterligare

arkivlokaler. Kostnaderna för dessa arbeten jämte kostnaden för vissa

skyddsrum uppgår till sammanlagt 105 000 kr. De gamla träbjälklagen i

huvud- och flygelbyggnaden har befunnits vara i mycket dåligt skick och

har därför till en kostnad av 270 000 kr. utbytts mot betongbjälklag. Sedan

det blivit avgjort, att bl. a. kammarkollegium skall disponera byggnaden,

har ganska omfattande åtgärder måst vidtagas för att bereda utrymme för

kollegiets arkiv. Byggnadsstyrelsen har sålunda ansett sig böra bygga om

den till fastigheten hörande tornbyggnaden och förse denna med lämplig

hyllinredning. Kostnaderna härför beräknas till 205 000 kr. De sålunda tillkommande

kostnaderna utgör sammanlagt (50 000 + 105 000 + 270 000 +

205 000) 630 000 kr.

Departementschefen. Det ytterligare medelsbehov som byggnadsstyrelsen

nu anmält för ombyggnaden av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm,

avser arbeten som redan är utförda eller i varje fall påbörjade. Oaktat att

kostnaderna för ombyggnaden stigit avsevärt över de ursprungligen beräknade,

anser jag mig därför böra tillstyrka att även de nu äskade medlen

anvisas. Ett utnyttjande för här berörda ändamål av den förutsedda besparingen

å anslaget till ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm

synes emellertid icke böra ifrågakomma. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa ett investeringsanslag av 630 000 kronor.

[5] 15 b. Grundförstärkning av residenset i Härnösand. I skrivelse den 31

augusti 1953 har byggnadsstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat för innevarande

budgetår anvisas ett investeringsanslag av 400 000 kr. till förstärkning

av grunden till landshövdingeresidenset i Härnösand. Styrelsen anför

härom i huvudsak följande.

Residenset i Härnösand, vilket uppfördes åren 1792—1793, vilar delvis

på en rustbädd av timmer. Grundmurarna är utförda av gråsten med brukfyllda

fogar. Genom rötskador i rustbädden, beroende på den genom landhöjningen

sänkta grundvattenytan, och genom kompression av underliggande

lösa ler lager har uppstått alltjämt fortgående sättningar i byggnadens

murar, valv och tak.

I samband med landshövdingeskiftet erfordras en upprustning och modernisering

av residenset. För att dessa arbeten skall få bestående värde,

bör sättningarna först bringas att upphöra genom att under hela byggnaden

nedföres betongpålar till fast marklager. Kostnaderna för dessa arbeten

beräknas till 300 000 kr., vartill kommer 100 000 kr. för i samband härmed

nödvändiga åtgärder avseende byggnadens ledningssystem samt efterföljande

lagningsarbeten.

Departementschefen. Jag har inte något att erinra mot byggnadstyrelsens

förslag. Med hänsyn till landshövdingeskiftet bör styrelsen beredas

möjlighet att påbörja arbetet redan innevarande budgetår. Som jag anfört

tidigare denna dag bör behållningen å anslaget per den 30 juni 1954 över
5

Bihang till riksdagens protokoll I95i. 1 saml. Nr 2.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

föras till det av mig föreslagna nya kollcktivanslaget till Byggnadsarbeten

för länsstyrelserna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförstärkning av residenset i Härnösand å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

67

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1954.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden, angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/

54 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 18 a. Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna vid

universitetet i Uppsala m. m. 24. Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Under rubriken Nybyggnader för kemiska och biokemiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala m. in. anvisades för budgetåret

1947/48 elt investeringsanslag av 1 000 000 kronor för uppgörande av fullständiga

ritningar för och påbörjande av dels nybyggnad för kemiska institutionen

jämte analyslaboratorium, dels ock nybyggnad för biokemiska institutionen

jämte cyklotronlaboratorium. Till samma ändamål har vidare

för budgetåren 1948/51 anvisats investeringsanslag av tillhopa 3 200 000

kronor, varjämte för ändamålet avsetts jämväl ett belopp av 545 000 kronor

under det under samma rubrik för budgetåret 1952/53 anvisade investeringsanslaget.

Summan av de anslagsmedel, som anvisats för ifrågavarande

nybyggnader, uppgår sålunda till 4 745 000 kronor, vilket är det belopp,

som totalkostnaderna uppskattats till (se 1952 års statsverksproposition,

bil. 29, punkt 1).

Under anslagsrubriken Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

har för budgetåren 1946/48 till nybyggnad för kemiska institutionen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

vid detta institut anvisats sammanlagt 2 400 000 kronor. Därjämte har för

budgetåret 1950/51 anvisats ett investeringsanslag av 455 000 kronor till

Utbyggnad av fysiologiska institutionen vid karolinska institutet för flygmedicinska

ändamål.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen under åberopande

av inträdda kostnadsstegringar hemställt om anvisande av tilläggsanslag

till nyssnämnda byggnadsföretag av 950 000 kronor för institutionerna i

Uppsala och 750 000 kronor för institutionerna vid karolinska institutet.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört följande.

Samtliga nämnda byggnadsföretag ingår bland de byggnadsarbeten, för

vilka de på grund av allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna merkostnaderna

förutsatts skola bestridas från det kollektiva anslaget till »Merkostnader

för vissa byggnadsarbeten». Av detta anslag beräknar styrelsen

för byggnadsföretagen kunna disponera följande belopp.

Karolinska institutet:

kemiinstitutionen ........................................ 772 000

fysiologiska institutionen ................................ 220 000

Uppsala universitet:

institutionerna för biokemi och kemi ...................... 2 608 000

Summa kronor 3 600 000.

Byggnadsstyrelsen får nu anmäla, att på grund av omständigheter, för

vilka här nedan närmare redogöres, vissa merkostnader av sådan art beräknas

uppstå, att de icke lämpligen bör eller kan ersättas från nyssnämnda

kollektivanslag.

Vid de tidpunkter, då byggnadsföretagen kostnadsberäknades, förelåg icke

några närmare utarbetade program för värme-, sanitets-, ventilations- och

elektriska anläggningar. Kostnaderna för dessa anläggningar uppskattades

därför med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av

byggnader med likartade laboratorier, varvid styrelsen i huvudsak var

hänvisad till byggnader, som uppförts omedelbart före det senaste världskriget.

Under kriget och åren omedelbart därefter har emellertid forskningen

inom skilda vetenskapliga områden i mycket hög grad gått framåt,

vilket medfört väsentligt ökade krav på laboratoriernas förseende

med installationer av nämnt slag. För att i möjligaste mån anpassa dessa

nya laboratorier till moderna forskningsmetoder har det blivit nödvändigt

att avsevärt höja standarden på installationer av nämnda slag. Trots

att styrelsen så långt det varit möjligt sökt begränsa den här berörda standardhöjningen,

har det icke kunnat undvikas, att vissa merkostnader utöver

vad som rimligen kunnat förutses vid kostnadsberäkningarna uppstått

framför allt i fråga om de rörtekniska installationerna. I samband med dessa

utökade installationer har dessutom vissa byggnadsarbeten måst utföras.

Beträffande tillbyggnaden till den fysiologiska institutionen vid karolinska

institutet har grundläggningsförhållandena varit mycket besvärliga.

Sålunda har grundläggningen på grund av den i tillbyggnaden monterade

apparaturen måst utföras på ett betydligt mera komplicerat sätt än vad

som kunde förutsättas vid kostnadsberäkningen. För anläggande av centrifug

och undertryckskammare in. in. har det blivit nödvändigt att under

svårartade förhållanden nedföra betongfundament till berg. För att kunna

bereda plats för denna apparatur, vars utformning vid tidpunkten för kost
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69

nadsberäkningen icke var känd, har det vidare visat sig nödvändigt att i

viss grad öka tillbyggnadens volym.

De merkostnader, som sålunda beräknas uppstå och som byggnadsstyrelsen

tillsvidare till viss del förskotterat från kollektivanslaget till »Merkostnader

för vissa byggnadsarbeten», framgår av nedanstående sammanställning:
-

Merkostnader för

Byggnadsarbe- ten i samband

med utökade

installationer

Byggnadsföretag

rörinstalla-

tion

elinstalla-

tion

Summa

Karolinska institutet:

Kemiinstitutionen.........................

385 000

50 000

90 000

525 000

Tillbyggnad till fysiologiska institutionen ...

85 000

—

>140 000

225 000

Uppsala universitet:

Institutionerna för biokemi och kemi ......

525 000

325 000

100 000

950 000

Summa kronor

995000

375000

330 000

1700 000

1 Härav 100 000 kronor för härovan nämnd, försvårad grundläggning och volymökning.

För byggnaderna har anvisats sammanlagt 7 600 000 kronor, varjämte från

det kollektiva anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten beräknas

tagas i anspråk 3 600 000 kronor. För att täcka de särskilda merkostnaderna

erfordras ett tilläggsanslag av 1 700 000 kronor, vilket innebär, att totalkostnaderna

sammanlagt iskulle komma att uppgå till (7 600 000 +

3 600 000 -j- 1 700 000 =) 12 900 000 kronor. Byggnadernas sammanlagda

volym uppgår till (19 000 + 4 000 + 32 600 =) 55 600 kubikmeter, och volympriset

blir således i genomsnitt 232 kronor per kubikmeter.

Byggnadsstyrelsen får i detta sammanhang hänvisa till att styrelsen upptagit

en allmän utredning rörande planläggning och utformning av olika

vetenskapliga laboratorier. Man kan nämligen räkna med att ytterligare ett

betydande antal statliga laboratorier av skilda slag måste tillkomma såsom

en följd av den av statsmakterna tidigare beslutade vetenskapliga upprustningen

av universitet och högskolor.

Avsikten med denna utredning är att i första hand söka klarlägga skäligheten

av de krav, som i olika avseenden bör ställas på planläggning, utrymmesstandard

och utrustning av vetenskapliga laboratorier. Styrelsen söker

jämväl därvid erhålla vissa jämförande kostnadsuppgifter rörande på senare

tid uppförda laboratoriebyggnader. Styrelsen räknar med att i denna

utredning söka tillvarataga de erfarenheter, som kan utvinnas från det betydande

antal forskningslaboratorier, såväl statliga som enskilda, vilka tillkommit

efter sista världskriget, varjämte styrelsen införskaffat vissa jämförelseuppgifter

från övriga nordiska länder.

Ehuru utredningen nyligen påbörjats, kan här nämnas, att de hittills

gjorda kostnadsjämförelserna utvisar, att de i det föregående berörda institutionsbyggnaderna

vid karolinska institutet och universitetet i Uppsala i

fråga om byggnadskostnad räknad per kubikmeter byggnadsvolym i huvudsak

ansluter sig till motsvarande kostnad för andra laboratorier av likartat

slag uppförda vid industrier m. m.

Det för byggnadsföretagen erforderliga tilläggsanslaget av 1 700 000 kronor,

fördelar sig med 750 000 kronor på karolinska institutets byggnader

och 950 000 kronor på universitetet i Uppsala. Då byggnadsföretagen beräknas

bliva helt färdigställda under innevarande budgetår, bör erforderliga

medel anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1953/54.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört

tillstyrker jag styrelsens förslag om anvisande å tilläggsstat av erforderliga

medel för täckande av de betydande merkostnader, som beklagligtvis uppkommit

för ifrågavarande byggnadsföretag. Till Nybyggnader för kemiska

och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. in. torde sålunda

böra anvisas ett investeringsanslag av 950 000 kronor. Medelsbehovet

för de båda institutionerna vid karolinska institutet torde böra tillgodoses

genom anvisande av ett investeringsanslag av 750 000 kronor till Nybyggnad

för karolinska mediko-kirurgiska institutet. Jag hemställer sålunda, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

anvisa

a) till Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m. ett investeringsanslag

av 950 000 kronor;

b) till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

ett investeringsanslag av 750 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54

samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 33 a. Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i Alnarp.

Under denna anslagsrubrik anvisade 1952 års riksdag för budgetåret

1952/53 ett investeringsanslag av 46 000 kronor. Anslaget avsågs för vissa

ändringsarbeten i anstaltens lada, för uppförandet av en garagebyggnad

samt för iordningställande av vindsvåningen.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt (skr. 13/8 1953) hemställer, att

till nämnda byggnadsarbeten skall anvisas ett tilläggsanslag av 18 000 kronor.

Till stöd för framställningen åberopas framför allt det förhållandet, att

brandskyddsmyndigheterna ställt ökade krav på säkerhetsåtgärder. Vindsvåningens

tak- och väggytor skall sålunda klädas med brandsäkert material,

och dessutom skall, bland annat, anordnas en utrymningsbalkong.

Vidare framhålles, att gavelväggarna i vindsvåningen vid byggnadens uppförande

under åren 1917—1918 gjorts tunnare än övriga tegelväggar och

i stället klätts med utvändig träpanel. På grund av dessa omständigheter

har endast en del av de planerade inredningsarbetena kunnat utföras. Det

ökade medelsbehovet betingas i viss mån även av de stegrade byggnadskostnaderna.

Styrelsen anser det synnerligen angeläget, att arbetena fullbordas

utan ytterligare dröjsmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har ifrågavarande

byggnadsarbeten visat sig draga en kostnad av 18 000 kronor mer än

som anvisats för ändamålet. Ökningen hänför sig främst till vissa arbeten,

som är nödvändiga för att vindsvåningen skall fylla ur brandskyddssynpunkt

uppställda krav. Då jag finner det angeläget, att dessa arbeten utföres

snarast möjligt, tillstyrker jag att medel för ändamålet anvisas redan å

tilläggsstat för innevarande budgetår. Den beräknade kostnaden av 18 000

kronor kan jag godtaga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts

filial i Alnarp å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 18 000 kronor.

[2] 34. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 57 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 4/9

1952) hemställer, att medel måtte ställas till förfogande till kostnaderna

dels för reparation av det elektriska ledningsnätet vid Ultuna, vilket skadats

genom åsknedslag, dels för vissa arbeten i syfte att åstadkomma en

bättre och tillförlitligare tillförsel av elektrisk energi till olika institutioner

vid högskolan och lantbruksförsöken. Enligt av styrelsen infordrat anbud

beräknas kostnaderna härför till sammanlagt 49 150 kronor. Styrelsen, som

tillika överlämnat en skrivelse i ärendet från byggnadsstyrelsen ävensom

situationsplan över det elektriska ledningsnätet, anför till stöd för sin framställning

i huvudsak följande.

Genom åsknedslaget skadades huvudställverket samt en jordkabel mellan

ställverket och den maskintekniska institutionen. Kostnaderna för att

iståndsätta huvudställverket beräknas till 3 200 kronor. Den skadade jordkabeln

måste ersättas med en ny och kostnaderna för en sådan, inklusive

grävning, nedläggning, tegeltäckning och återfyllning, uppgår till 8 400 kronor,

därest en kabel av typ 6 kW med area 3 X 16 mm användes. En kabel

med area 3 X 25 mm skulle draga en merkostnad av 1 800 kronor. Då redan

nuvarande belastning på kabeln är hög och ytterligare kommer att ökas

genom kommande utbyggnader, varvid bland annat kan nämnas den påbörjade

nybyggnaden för institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära,

torde det vara väl motiverat att nedlägga en kabel med större area.

Styrelsen förordar därför, att man väljer kabel av sistnämnda dimension.

Anläggningarna vid statens jordbruksförsök, statens husdjursförsök vid

Bäcklösa och institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära erhåller

för närvarande elektrisk energi endast genom en kabel. Såsom framhållits

av byggnadsstyrelsen torde en ringmatningsslinga böra anordnas för

statens maskinprovningar, maskintekniska institutionen, mikrobiologiska

institutionen och statens jordbruksförsök. Detsamma torde gälla för statens,

husdj ursförsöks anläggningar vid Bäcklösa och institutionen för systematisk

botanik och ärftlighetslära. Styrelsen vill understryka, att stora skador

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. May.ts proposition nr 2.

bland annat i pågående försök kan uppstå vid eventuellt strömavbrott. Den

finner det därför synnerligen angeläget, att möjligheter till reservtillförsel

skapas genom anordning för ringmatning till dessa institutioner. Styrelsen

föreslår med anledning härav, att kablar skall nedläggas dels mellan statens

jordbruksförsök och transformator stationen vid maskintekniska institutionen,

dels mellan denna transformatorstation och statens husdjursförsölc vid

Bäcklösa. Kostnaderna för dessa kablar av typ 6 kW area 3 X 16 mm belöper

sig till 18 550 kronor.

För montering av dessa kablar erfordras utökning av ställverket i transformatorhuset

vid maskintekniska institutionen samt nya transformatorkiosker

vid statens jordbruksförsök och vid Bäcklösa. Kostnaderna härför

uppgår till 17 200 kronor.

Några medel finns icke disponibla för ifrågavarande ändamål. Styrelsen

finner det emellertid synnerligen angeläget, att tillförseln av elektrisk energi

till berörda institutioner snarast möjligt förbättras genom att dessa reparationer

och nyanskaffningar kommer till stånd. Under åberopande av det

anförda hemställer styrelsen, att ett anslag av 49 150 kronor ställes till förfogande

för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen (remissutlåtande 8/12 1952) föreslår vissa ändringar

i det av högskolestyrelsen framlagda förslaget. Bland annat anses med tanke

på kommande utbyggnader grövre dimensionerade kablar böra komma

till användning för vissa sträckor. Kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen

föreslagna arbetena uppgår till sammanlagt 69 600 kronor. Av byggnadsstyrelsens

skrivelse inhämtas i huvudsak följande.

De föreslagna arbetena avseende förbättring av säkerhetsapparaturen i

huvudställverket har av byggnadsstyrelsen planerats komma till utförande

i samband med den utökning av huvudställverket, som måste ske vid uppförande

av pumpstation för avloppsverket samt panncentral. Det möter

emellertid enligt byggnadsstyrelsen intet hinder att utföra dessa arbeten redan

nu. Kostnaderna härför beräknas till 2 600 kronor.

Efter samråd med högskolestyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen vidare,

att kabeln mellan huvudställverket och transformatorstationen vid maskintekniska

institutionen med tanke på kommande utbyggnader skall ersättas

med en kabel av dimensionen 3 X 50 mm2. Med hänsyn till den blivande

bebyggelsen längs Ultunaallén bör även den föreslagna kabeln från transformatorstationen

vid nyssnämnda institution till statens husdj ursförsök vid

Bäcklösa i sin sträckning längs allén fram till Stockholmsvägen erhålla samma

dimension. Från sagda väg fram till Bäcklösa kan däremot en ledning

av dimensionen 3 X 16 mm2 användas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas

uppgå till 43 000 kronor, inklusive transformatorkiosken vid Bäcklösa.

I övrigt tillstyrker byggnadsstyrelsen, att en kabel nedlägges mellan

transformatorstationen vid maskintekniska institutionen och statens jordbruksförsök

ävensom att en transformatorkiosk uppsättes vid jordbruksförsöken.

Kostnaderna härför ävensom för utökningen av transformatorstationen

vid maskintekniska institutionen beräknas till 15 000 kronor.

Å sträckan från huvudställverket till institutionsbyggnaden för husdjurslära

har byggnadsstyrelsen redan nedlagt en kabel av dimensionen 3 X 25

mm2. Byggnadsstyrelsen föreslår, att denna kabel skall framdragas till

transformatorstationen vid maskintekniska institutionen, varigenom bättre

möjligheter till ringmatning erhålles. Arbetet beräknas kunna utföras för

en kostnad av 9 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De sammanlagda kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen föreslagna arbetena

uppgår således till (2 600 + 43 000 -j- 15 000 + 9 000 =) 69 600

kronor.

Departementschefen. De skador, som under år 1952 uppstått å det elektriska

ledningsnätet vid Ultuna, har varit av sådant art, att de omedelbart

måst avhjälpas. Enligt vad jag inhämtat har erforderliga medel genom

byggnadsstyrelsens försorg i viss utsträckning förskotterats för ändamålet.

Att medel nu ställes till törtogande för dessa reparationsarbeten synes mig

därför ofrånkomligt. Såsom framgår av högskolestyrelsens framställning

föreslås därjämte, alt åtgärder skall vidtagas för en bättre och säkrare

tilllörsel av elektrisk energi till olika institutioner. Även jag finner det ändamålsenligt

att så sker. Icke heller synes det mig vara något att erinra

mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av det elektriska

nätet i syfte att möta en framtida ytterligare belastning å detsamma. Med

hänsyn härtill kan jag godtaga den av byggnadsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningen,

vilken slutar å ett belopp av i runt tal 70 000 kronor. Jag förordar

sålunda, att ett belopp av denna storleksordning anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid tantbrukshögskolan och statens

lantbruks försök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 70 000

kronor.

[3] 36. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Under denna anslagsrubrik anvisade 1950 års riksdag för budgetåret

1950/51 ett investeringsanslag av 1 215 000 kronor. Genom beslut den 31

mars 1950 ställde Kungl. Maj:t anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande

samt anbefallde byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för veterinärhögskolan

utarbeta ritningar till, bland annat, nya lokaler för institutionerna

för tysiologi och farmakologi. Därjämte medgav Kungl. Maj :t, att

byggnadsstyrelsen, sedan Kungl. Maj :t godkänt ritningarna, finge av anslaget

disponera högst 1 100 000 kronor till förenämnda institutionsbyggnader.

Den 29 september 1950 godkände Kungl. Maj :t ritningarna till ifrågavarande

byggnadsföretag samt meddelade enligt 2 § lagen den 30 juni

1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete byggnadstillstånd för byggnadernas

uppförande.

Vidare anvisade 1951 års riksdag under samma anslagsrubrik för budgetåret

1951/52 ett investeringsanslag av 784 000 kronor. Genom beslut

den 11 maj 1951 ställde Kungl. Maj:t anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande

samt anbefallde byggnadsstyrelsen, bland annat, att i samråd med

högskolestyrelsen utarbeta ritningar till nya lokaler för institutionen för

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

födoämneshygien. Därjämte medgav Kungl. Maj :t, att byggnadsstyrelsen,

sedan Kungl. Maj :t godkänt dessa ritningar, finge för utförande av byggnadsarbetena

av anslaget disponera 600 000 kronor. Den 3 augusti 1951

godkände Kungl. Maj :t ritningar till institutionsbyggnaden.

Till de nya lokalerna för institutionerna för fysiologi, farmakologi och

födoämneshygien, vilka inrymmes i samma byggnadskomplex, har sålunda

anvisats sammanlagt (1 100 000 + 600 000 =) 1 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 31/8 1953) hemställer om ett tilläggsanslag av

425 000 kronor till ifrågavarande byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen uttalar

därvid inledningsvis, att byggnadsföretaget ingår bland de byggnadsarbeten,

för vilka de på grund av allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna

merkostnaderna förutsatts skola bestridas från det kollektiva anslaget

till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Räknat efter de kostnadsstegringstal,

som ligger till grund för kollektivanslaget, och med hänsyn

tagen till den tid, under vilken arbetena bedrivits, bör av byggnadskostnaderna

ett belopp av 675 000 kronor bestridas av detta anslag. I enlighet

härmed skulle det för byggnadsföretaget tillgängliga beloppet komma

att uppgå till (1 700 000 + 675 000 =) 2 375 000 kronor. Vissa merkostnader

har emellertid uppstått, vilka är av sådan art, att de icke lämpligen

bör eller kan ersättas från kollektivanslaget. Härom anför byggnadsstyrelsen

i huvudsak följande.

Då byggnadsföretaget kostnadsberäknades, förelåg icke något närmare

utarbetat program för värme-, sanitets-, ventilations- och elektriska anläggningar.

Kostnaderna härför uppskattades därför med ledning av de

erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av byggnader med likartade

laboratorier, varvid byggnadsstyrelsen i huvudsak var hänvisad till byggnader,

som uppförts omedelbart före det senaste världskriget. Under kriget

och åren omedelbart därefter har emellertid forskningen inom skilda vetenskapliga

områden i mycket hög grad gått framåt, vilket medfört väsentligt

ökade krav på laboratoriernas förseende med installationer av nämnda

slag. För att i möjligaste mån anpassa byggnadernas laboratorier till moderna

forskningsmetoder har det blivit nödvändigt att avsevärt höja standarden

på dylika installationer. Trots att byggnadsstyrelsen så långt det

varit möjligt sökt begränsa den här berörda standardhöjningen, har det

icke kunnat undvikas att vissa merkostnader utöver vad som rimligen kunnat

förutses vid kostnadsberäkningarna uppstått, framför allt i fråga om

de rörtekniska installationerna. I samband med dessa utökade installationer

har dessutom vissa byggnadsarbeten måst utföras.

De på grund härav föranledda merkostnaderna beräknas av byggnadsstyrelsen

uppgå till 360 000 kronor för höjd standard för rörinstallationer

och 50 000 kronor för därav föranledda byggnadsarbeten, eller tillhopa

410 000 kronor.

Utöver de omständigheter, för vilka nu redogjorts, har ytterligare en fördyrande

faktor tillkommit, som icke kunde förutses vid kostnadsberäkningen.

Avloppet från institutionsbyggnaderna förutsattes sålunda enligt

programmet skola anslutas till en av Stockholms stad planerad avloppsledning

i Roslagsvägen. Denna avloppsledning har emellertid ännu icke

utförts, varför det blivit nödvändigt att ansluta avloppet från institutionsbyggnaderna

till befintligt ledningsnät inom högskolans område. För detta

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ändamål har eu pumpanläggning för avloppsvattnet från institutionen för

födoämneshygien behövt utföras, beroende på att denna byggnad ligger

för lågt i förhållande till ledningsnätet. De merkostnader, som härigenom

uppstått, uppgår till 15 000 kronor.

Sammanlagt uppgår sålunda de på grund av andra omständigheter än

allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna merkostnaderna till (410 000

+ 15 000 ==) 425 000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande byggnadsarbeten

beiäknas bli helt färdigställda under innevarande budgetår bör

medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

^ygoIladsstyrelsen anmäler i detta sammanhang, att den påbörjat en

allmän utredning i syfte att söka klarlägga, vilka krav som i olika avseenden

bör ställas på planläggning, utrymmesstandard och utrustning såvitt

gäller vetenskapliga laboratoriebyggnader. Byggnadsstyrelsen framhåller,

att enligt hittills gjorda kostnadsjämförelser institutionsbyggnaden för fysiologi,

farmakologi och födoämneshygien i fråga om byggnadskostnad,

räknat per kubikmeter byggnadsvolym, i huvudsak ansluter sig till motsvarande

kostnad för andra laboratorier av likartat slag, uppförda vid industrier

in. in.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har för ifrågavarande

byggnadsarbeten uppstått vissa merkostnader å tillhopa 425 000

kronor, vilka på de av byggnadsstyrelsen anförda skälen icke synes böra

belasta kollektivanslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Medel

för ändamålet bör därför anvisas i annan ordning. I enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag tillstyrker jag, att för täckande av kostnaderna ett

tilläggsanslag å nämnda belopp skall begäras av riksdagen. Med hänsyn

till aH byggnadsföretaget beräknats vara slutfört redan under innevarande

budgetår, bör anslaget uppföras å tilläggsstat till riksstaten för samma budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 425 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

77

JBihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

A: 5 a Utrustning av nya lokaler för lagberedningen m. m., reserva
-

tionsanslag ......................................... 25 000

Fångvårdsanstalterna:

Anskaffning, montering och transport av baracker m. m.,

reservationsanslag..................................70 000

95 000

IV. Försvarsdepartementet.

Krigsmaterielverket:

B: 9 a Kostnader för reparation av transformator............ 12 900

Marinen:

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:

C: 70 Fartygsbyggnader, reservationsanslag................ 38 000 000

Vissa övriga gemensamma ändamål:

D: 49 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag...... 2 000 000

40 012 900

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 8 Nyanläggning av bygdevägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen................. 2 800 000

B: 9 Nyanläggning av ödebygdsvägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen............... 1 100 000

B: 10 Byggande av huvudvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen........................ 11 400 000

B: 11 Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar, reserva
tionsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen 8 100 000

B: 12 Förstärkning och förbättring av vägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen......... 10 000 000

B: 13 Vägbeläggningar, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................ 400 000

B: 14 Byggande av broar, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................ 1 200 000

35 000 000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: It Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning,

reservationsanslag................................. 30 000

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

....................................... 100 000

E: 8 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag.. 96 000

226 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungliga biblioteket:

B: 11 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......... 185 000

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

D: 17 a Vissa flyttningskostnader m. m. vid konsthögskolan, reservationsanslag

.................................... 38 600

Lunds universitet:

E: 14 a Inredning och utrustning av fysiska institutionen, reservationsanslag

...................................... 65 000

Gemensamma universitetsändamål:

E: 49 a Särskild kursundervisning för filosofisk ämbetsexamen .. 45 800

M: 28 Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen

1954, reservationsanslag.............................. 75 000

409 490

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 29 a Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, reservationsanslag ....................... 68 000 000

I: 10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag

............................................... 8 000

Statens skogsmästarskola:

J: 13 Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 48 800

N: 8 a Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens

sekretariat i Paris.................................. 15 000

68 071 800

X. Handelsdepartementet.

C: 25 a Utrustning för Institutet för konserveringsforskning, reservationsanslag

....................................... 50 000

XI. Inrikesdepartementet.

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

B: 23 a Anskaffande av viss instrumentutrustning, reservationsanslag

......................................... 39 000

Universitetssj ukhus:

B: 62 Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag................................. 26 500

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

B: 86 Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus,

reservationsanslag............................. 160 000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

D: 11 a

F: 14

Kronor

Häradsskrivarna m. fl.:

Inköp av checkprotektorer, reservationsanslag.......... 400 000

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.,

reservationsanslag......................................175 000

800 500

Säger för driftbudgeten 144 665 600

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstationer m. m.:

4 Kraftstation vid Kilforsen........................... 5 000 000

Regleringsföretag:

12 Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde...... 3 000 000

14 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk......................... 10 000 000

18 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

2 Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade............... 1 300 000

Kommunikationsdepartementet:

15 a Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm .. 630 000

15 b Grundförstärkning av residenset i Härnösand.......... 400 000

Ecklesiastikdepartementet:

18 a Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m................... 950 000

24 Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet... 750 000

Jordbruksdepartementet:

33 a Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i

Alnarp.......................................... 18 000

34 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök.

..................................... 70 000

36 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.............. 425 000

4 543 000

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

6 Förråd för armén.................................. 1000 000

Säger för kapitalbudgeten 23 543 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. SU 1954:130 Statsutskottets utlåtande nr 130 s. 18 i texten
  2. Rskr. 1954:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55, s. 9 i texten
  3. Rskr. 1954:99 Skrivelse till Konungen med anledning av vissa utav Kungl. Maj:ts i proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 gjord a1 i texten
  4. Rskr. 1954:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1954:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54, i vad propositionen s. 11 i texten

Visa alla 11