Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m

1954-03-19 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:207, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

1

Nr 207.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse, m. m.; given Stockholms slott

den 19 mars 195Jj.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2)

lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm;

3) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;

4) lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

samt

5) lag angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I församlingsstyrelselagarna, som för närvarande överses av särskilda

sakkunniga, föreslås vissa provisoriska ändringar, vilka aktualiserats av

den nya kommunallagen. Dessa ändringar är föranledda av att genom den

nya kommunallagen kommunalstämman och allmänna rådstugan avskaffats,

magistraten utmönstrats ur den kommunala organisationen samt nya

regler meddelats om kommunal fondbildning.

1 — Bihav g till riksdagens protokoll 1951+. 1 sand. Nr 207.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Vidare förordas vissa grunder beträffande beslutanderätten i fråga om

upptagande av församlingskollekt, innebärande att nämnda beslutanderätt

framdeles som regel skall tillkomma kyrkorådet.

Slutligen upptages i propositionen frågan om den obligatoriska skolans

kommunalrättsliga ställning. I propositionen föreslås, att folkundervisningen

framdeles i princip — såsom förhållandet i verkligheten i flertalet fall

redan är — skall vara en borgerligt kommunal angelägenhet samt att därför

ur allmänna församlingsstyrelselagen skall utmönstras alla bestämmelser,

som rör folk- och f orts ättn i n gs s k o 1 v ä sen det.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 1—4, 9 och 10 §§, 14 § 1 och 2 mom., 17 §,

20 § 1 mom., 22 och 25 §§, 27 § 2 mom. samt 31, 34, 40, 41, 43—62, 65—68

och 71 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse ävensom rubriken

till 4 kapitlet samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

1 §•

Varje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter

samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församlingen, såvitt

icke handhavandet därav enligt

gällande författningar tillkommer

annan.

Två eller flera församlingar eller

delar av skilda församlingar må för

vården om de i denna lag avsedda

angelägenheterna eller vissa av

dem förenas till en kyrklig samfällighet.

Beträffande sådan samfällighet

skall med avseende å vården

om gemensamma angelägenheter, i

den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag stadgas om församling. Ingår

1 §.

Varje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter,

såvitt icke handhavandet därav

enligt gällande författningar tillkommer

annan.

Två eller flera församlingar må

för vården om de i denna lag avsedda

angelägenheterna eller vissa

av dem förenas till en kyrklig samfällighet.

Beträffande sådan samfällighet

skall med avseende å vården

om gemensamma angelägenheter, i

den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag stadgas om församling. Ingår

församling i kyrklig samfällighet

1 Senaste lydelse, se beträffande 1, 4 och 40 §§ 1942:294, beträffande 2 och 41 §§ 1950:283,

beträffande 9 § 1951:685, beträffande 14 § 1 mom., 59 § och 66 § 1946:495, beträffande 22 och

07 §§ 1950:292, beträffande 25 och 51 §§ 1937:252, beträffande 31 § 1953:260, beträffande 34 §

1937:285, beträffande 44 § 1945:454, beträffande 54 § 1936:427, beträffande 57 § 1951:692,

beträffande 58 § 1946: 730 .samt beträffande 60 § 1953: 284.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

församling i kyrklig samfällighet

omfattande alla i denna lag avsedda

angelägenheter, äger vad i första

stycket stadgas icke tillämpning

å församlingen. Har Konungen

stadgat, att två eller flera församlingar

eller delar av församlingar

för vården om folk- och fortsättning

sskoleväsendet tillsammans

skola utgöra ett skoldistrikt, skall

sådant distrikt utgöra en kyrklig

samfällighet. Bildande av kyrklig

samfällighet i andra fall beror av

Konungens särskilda förordnande.

Dylikt förordnande må ej meddelas,

med mindre församlingarna

samtyckt därtill eller åtgärden finnes

vara påkallad av betydande

allmänt behov.

Där Konungen förordnat, att för

vården om folk- och fortsättningsskoleväsendet

församling skall vara

delad i skilda skoldistrikt, gäller om

sådant skoldistrikt i avseende å

vården om nämnda angelägenhet

vad i denna lag är stadgat om församling.

Angående vården om folk- och

fortsättningsskoleväsendet i vissa

kommuner är särskilt stadgat.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter

samt ärenden rörande folk- och

fortsättningsskoleväsendet avses i

denna lag frågor om:

dels

a) åtgärder till---kyrko
musikens

höjande;

b) tillsättande och avskedande

av kyrkobetjänte;

c) prästerskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetjäntes löneförmåner;

Föreslagen lydelse:

omfattande alla i denna lag avsedda

angelägenheter, äger vad i första

stycket stadgas icke tillämpning

å församlingen. Om bildande

av kyrklig samfällighet förordnar

Konungen. Dylikt förordnande må

ej meddelas, med mindre församlingarna

samtyckt därtill eller åtgärden

finnes vara påkallad av betydande

allmänt behov.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter avses

i denna lag frågor om:

a) åtgärder till---kyrko
musikens

höjande;

b) tillsättande och avskedande

av kyrkobetjänte;

c) prästerskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetjäntes löneförmåner;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med---av
sedd

egendom;

f) byggande och---bygg
nad

hör;

g) avgifter till — — — dithörande

anstalter;

h) åtgärder till---under

gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

j) anskaffande och---kyr
kans

egendom;

dels

k) folk- och fortsättning sskolundervisningen

samt dithörande anstalter,

däri inbegripet skolbibliotek;
l)

tillsättande och avskedande

av lärare vid folk- och fortsättningsskolor;
m)

skollärares löneförmåner;

n) hushållning med och vård om

församlingen tillhörig, för skolväsendet

avsedel egendom;

o) byggande och underhåll av

skolhus och tjänstebostäder för

skollärare jämte vad till sådan

byggnad hör; samt

p) avgifter till skola jämte dithörande

anstalter;

dels ock

q) upprättande och underhåll av

församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

r) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt —

--av kyrkofullmäktige.

I ärende---med försam
lingarna.

Föreslagen lydelse:

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med---av
sedd

egendom;

f) byggande och---bygg
nad

hör;

g) avgifter till--— dithö
rande

anstalter;

h) åtgärder till---under

gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
j)

anskaffande och---kyr
kans

egendom;

k) upprättande och underhåll

av församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

l) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt —

--av kyrkofullmäktige.

I ärende---med försam
lingarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

Förvaltning och verkställighet

tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättningsslcolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, som

äro utsedda för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 1 500

invånare skall den församlingen

tillkommande beslutanderätten,

med de undantag varom förmäles

i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.

Beträffande församling, som

helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet,

må Konungen förordna

om undantag från vad sålunda

stadgas.

Har i---annorlunda be
sluter.

Församling med---laga

kraft.

Beslut om---och domka
pitlet.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas

överläggningar och beslut

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven person, som är

medlem av svenska kyrkan och

äger utöva rösträtt å kommunalstämma

eller, i stad, å allmän rådstuga.

Den som---annan försam
ling.

I ärende---eller fastighet.

Att den---andra stycket.

Föreslagen lydelse:

Förvaltning och verkställighet

tillkomma kyrkoråd eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, som

äro utsedda för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 1 500

invånare skall den församlingen

tillkommande beslutanderätten,

med de undantag varom förmäles

i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.

Beträffande församling, som ingår

i kyrklig samfällighet, må Konungen

förordna om undantag från

vad sålunda stadgas.

Har i---annorlunda be
sluter.

Församling med--— laga

kraft.

Beslut om---och domka
pitlet.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas

överläggningar och beslut

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medbcyrgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett

års ålder och ej är omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Den som---annan försam
ling.

I ärende---eller fastighet.

Att den---andra stycket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

10 §.

I avseende å utövning av rösträtt

å kyrkostämma och sådan

rätts överlåtande till annan person

skall vad som är stadgat för kommunalstämma

på landet och allmän

rådstuga i stad äga motsvarande

tillämpning.

Om upprättande av röstlängd

och om röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

14 §.

1 mom. I församling---och

förvaltning;

en i oktober månad för fastställande

av utgifts- och inkomststat

för kyrka och skola samt församlingsbibliotek;

samt

en före---och revisors
suppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller

stadsstyr elsen, kyrkoherden eller

Föreslagen lydelse:

10 §.

Om upprättande av röstlängd

och om röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

Röstberättigad må genom fullmakt

till annan röstberättigad

överlåta sin talan och rösträtt å

kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till

viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den

dag underskrivandet skett. Å fullmakten

skall tillika vara av två

vittnen tecknat bevis, att densamma

egenhändigt underskrivits av

utställaren å den dag fullmakten

utvisar samt att namnet på den

person, till vilken fullmakten är

ställd, då fanns utsatt å fullmakten.

Är fullmakt ej så underskriven

och bevittnad, som nu är sagt, är

den ogill. Fullmakt äger icke giltighet

under längre tid än trettio dagar

efter dagen för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt

föra talan eller utöva rösträtt

för mera än en röstberättigad.

14 §.

1 mom. I församling---och

förvaltning;

en i oktober månad för fastställande

av utgifts- och inkomststat

för kyrka och församlingsbibliotek;

samt

en före---och revisors
suppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

kyrkoherden eller

den hans ämbete förvaltar, kyrko
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet,

skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse sådant

äskar eller ordföranden finner

det nödigt.

Envar, som---ej föras.

17 §.

De ärenden, som företagas till

avgörande å kyrkostämma, skola

förut vara vederbörligen beredda

av kyrkorådet eller skolrådet eller

annan styrelse, nämnd eller beredning,

dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera

särskilt för sådan beredning utsedda

personer. Innan ärende, som beretts

annorledes än av kyrkorådet

eller skolrådet, företages till avgörande

å kyrkostämma, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet eller skolrådet

att avgiva yttrande däröver.

Val må---församlingens

rättighet.

20 §.

1 mom. Sedan överläggningen

---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver —

--med klubbslag.

Begäres omröstning---vid

val.

Val av kyrkoråd, skolråd, jortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i

61 §, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till

avgörande å kyrkostämma, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhål
-

Föreslagen lydelse:

rådet eller biblioteksstyrelse sådant

äskar eller ordföranden finner det

nödigt.

Envar, som---ej föras.

17 §.

De ärenden, som företagas till

avgörande å kyrkostämma, skola

förut vara vederbörligen beredda

av kyrkorådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller av

en eller flera särskilt för sådan beredning

utsedda personer. Trman

ärende, som beretts annorledes än

av kyrkorådet, företages till avgörande

å kyrkostämma, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet att avgiva

yttrande däröver.

Val må---församlingens

rättighet.

20 §.

1 mom. Sedan överläggningen

---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver —

--med klubbslag.

Begäres omröstning---vid

val.

Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 61 §,

så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

å kyrkostämma, skall vara proportionellt,

därest det begäres av

minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

les, om samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om

förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

22 §.

Vad om landskommuns eller

stads rätt att besluta om ersättning

åt innehavare av kommunalt

uppdrag är stadgat skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om

kyrkostämmas befogenhet att besluta

om arvode och ersättning för

utgifter åt stämmans ordförande,

om dagtraktamente, ersättning för

särskild resdag och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av kyrkoråd

eller skolråd eller annan för

handhavande av församlingens

angelägenheter tillsatt styrelse,

nämnd eller beredning eller åt revisor

samt om arvode och ersättning

för utgifter åt revisor eller åt sådan

ledamot av rådet, styrelsen, nämnden

eller beredningen, som utsetts

till ordförande eller som eljest i viss

befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen eller

efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkostämmans justerade

protokoll tillställes kyrkorådet,

skolrådet, fortsättning sskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av

stämmans beslut uppdragits.

Den som---riktighet be
styrkt.

Föreslagen lydelse:

med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

22 §.

Vad om landskommuns eller

stads rätt att besluta om ersättning

åt innehavare av kommunalt

uppdrag är stadgat skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om

kyrkostämmas befogenhet att besluta

om arvode och ersättning för

utgifter åt stämmans ordförande,

om dagtraktamente, ersättning för

särskild resdag och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av kyrkoråd

eller annan för handhavande

av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller beredning

eller åt revisor samt om arvode

och ersättning för utgifter åt revisor

eller åt sådan ledamot av

styrelsen, nämnden eller beredningen,

som utsetts till ordförande,

eller åt sådan ledamot, som eljest

i viss befattning inom kyrkorådet,

styrelsen, nämnden eller beredningen

eller efter särskilt uppdrag utför

arbete av mera betydande omfattning.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkostämmans justerade

protokoll tillställes kyrkorådet eller

biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av stämmans

beslut uppdragits.

Den som---riktighet be
styrkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

27 §.

2 mom. Skola kyrkofullmäktige

---för samfällighet^!.

Av det för samfälligheten bestämda

antalet fullmäktige skall

varje i samfälligheten ingående församling

eller del av församling utse

en samt därutöver det antal, som

belöper på församlingen eller församlingsdelen

efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig

utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles,

då samfällighetens hela folkmängd

delas med det återstående antalet

fullmäktige för hela samfälligheten.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av nämnda

regel bör utses, icke uppgår till det

för samfälligheten bestämda antalet,

skola för ernående av detta antal

de församlingar eller församlingsdelar,

vilkas folkmängd mest

överskjuter omförmälda tal, vara

berättigade att var för sig välja ytterligare

en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet med

dessa föreskrifter skola utses av

varje församling eller del därav,

bestämmes i god tid före valet av

länsstyrelsen.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige må

församling med mera än 10 000 invånare

indelas i valkretsar, där så

befinnes lämpligt. Annan församling

må ej indelas i valkretsar, såframt

icke till följd av församlingens

särskilt betydande utsträckning

eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill.

Föreslagen lydelse:

27 §.

,2 mom. Skola kyrkofullmäktige

---för samfälligheten.

Av det för samfälligheten bestämda

antalet fullmäktige skall

varje i samfälligheten ingående

församling utse en samt därutöver

det antal, som belöper på församlingen

efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig utses

för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då samfällighetens

hela folkmängd delas

med det återstående antalet fullmäktige

för hela samfälligheten.

Därest det antal fullmäktige, som

med tillämpning av nämnda regel

bör utses, icke uppgår till det för

samfälligheten bestämda antalet,

skola för ernående av detta antal

de församlingar, vilkas folkmängd

mest överskjuter omförmälda tal,

vara berättigade att var för sig

välja ytterligare en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet

med dessa föreskrifter skola utses

av varje församling, bestämmes i

god tid före valet av länsstyrelsen.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige må

församling med mera än 10 000 invånare

indelas i valkretsar, där så

befinnes lämpligt. Annan församling

må ej indelas i valkretsar, såframt

icke till följd av församlingens

särskilt betydande utsträckning

eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

Vid val av fullmäktige för kyrklig

samfällighet skall dock varje i

samfälligheten ingående församling

eller del av församling utgöra en

valkrets. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

Vid valkretsindelning--—

eller stadsfullmäktigval.

Om indelning---i tillämp
ning.

34 §.

Angående ordinarie---el
ler

helgdag.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, magistraten

eller stadsstyrelsen, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrélse

eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden

finner det nödigt.

Å tredje---skall utlysas.

4 KAP.

Om kyrkoråd och skolråd.

40 §.

I varje församling skall finnas

ett kyrkoråd och ett skolråd.

Två eller---pastoratets

angelägenheter.

Har Konungen i fråga om folkoch

f ortsättning sskoleväsendet i

församling förordnat på sätt i 1 §

denna lag omförmäles, eller gäller

beträffande detsamma vad i lagen

om skolstyrelse i vissa kommuner

är stadgat, skall skolråd ej utses i

församlingen.

Föreslagen lydelse:

Vid val av fullmäktige för kyrklig

samfällighet skall dock varje i

samfälligheten ingående församling

utgöra en valkrets. Valbarhet är ej

inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning---

eller stadsfullmäktigval.

Om indelning---i tillämp
ning.

34 §.

Angående ordinarie---el
ler

helgdag.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner

det nödigt.

Å tredje---skall utlysas.

4 KAP.

Om kyrkoråd m. ni.

40 §.

I varje församling skall finnas

ett kyrkoråd.

Två eller — — — pastoratets

angelägenheter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

För förvaltningen och vården av

fortsättning sskolan må, där församling

finner det vara till fördel

för skolväsendet, utses särskild

fortsättning sskolestyrelse. Hava

två eller flera församlingar enligt

vad särskilt är stadgat förenat sig

om gemensam fortsättningsskola,

skall gemensam fortsättning sskolestyrelse

utses för församlingarna.

Där församling finner det erforderligt,

må för förvaltningen och

vården av för samling shibliotek utses

särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande fortsättning sskolestyrelse

och biblioteksstyrelse skall,

i den män ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag är stadgat angående skolråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer —

--kyrkans angelägenheter.

Kyrkorådet har — — — och

verksamhet.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva vården av och befattningen

med folk- och fortsättningsskolan

samt därmed sammanhängande

angelägenheter; samt

b) handhava förvaltningen och

vården av församling sbibliotek.

Om skolrådets befattning med

vissa angelägenheter avseende kyrkomusikers

anställande och verksamhet

stadgas särskilt.

Såväl kyrkorådet som

skolrådet åligger, i vad på

vartderas särskilda befattning ankommer,

därjämte att:

a)-ombesörja verkställigheten —

--eller personer;

Föreslagen lydelse:

I församling, där församlingsbibliotek

finnes, skall för förvaltningen

och vården av sådant bibliotek

utses särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande biblioteksstyrelse

skall, i den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla

vad i denna lag är stadgat angående

kyrkoråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer -----

kyrkans angelägenheter.

Kyrkorådet har — — — och

verksamhet.

Kyrkorådet åligger, i vad på

dess särskilda befattning ankommer,

därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten —

--eller personer;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

b) hava överinseendet---

personers förvaltning;

c) till kyrkostämman — — —

omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---

hos kyrkofullmäktige;

e) i alla---ändamål; samt

f) avgiva infordrade — — —

församlingens angelägenheter.

Finnes jortsätttiingsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, tillkommer

det sådan styrelse att handhava

förvaltningen och vården, förstnämnda

styrelse av f ortsättning sskolan

och sistnämnda styrelse av

församlingsbibliotek.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet och

skolrådet väljas av kyrkostämman

eller, där kyrkofullmäktige finnas,

av dem till det antal, som stämman

eller fullmäktige finna lämpligt

med hänsyn till församlingens

vidd och folkmängd. Antalet ledamöter

må dock, ordföranden inberäknad,

icke vara under fem eller

över elva. Jämte ledamöterna må

utses suppleanter till det antal,

som finnes lämpligt. Sker ej valet

proportionellt, skall tillika bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av — — — med församlingarna.

Ledamöter i fortsättning sskolestyrelse

utses till det antal, som

församlingen finner lämpligt. Ledamöterna

utses av kyrkostämman

eller kyrkofullmäktige och

skolrådet sålunda, att kyrkostäm
-

Föreslagen lydelse:

b) hava överinseendet---

personers förvaltning;

c) till kyrkostämman — — —

omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---

hos kyrkofullmäktige;

e) i alla---ändamål; samt

f) avgiva infordrade — — —

församlingens angelägenheter.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet väljas

av kyrkostämman eller, där kyrkofullmäktige

finnas, av dem till

det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn

till församlingens vidd och

folkmängd. Antalet ledamöter må

dock, ordföranden inberäknad, icke

vara under fem eller över elva.

Jämte ledamöterna må utses suppleanter

till det antal, som finnes

lämpligt. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av---med församling
arna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

man eller kyrkofullmäktige välja

det antal ledamöter, som är närmast

under hälften, och skolrådet

övriga ledamöter.

Skall kyrkoråd eller skolråd utses

för kyrklig samfällighet eller

skall eljest kyrkoråd utses för två

eller flera församlingar gemensamt,

bör tillses, att om möjligt envar

av församlingarna blir företrädd

i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet må väljas endast den

som är röstberättigad å kyrkostämma

samt boende inom församlingen

och uppnått tjugu tre års ålder

ävensom kan anses vilja, då

fråga är om ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då

fråga är om ledamot av skolrådet,

befordra skolväsendet. I avseende

å obehörighet att vara ledamot i

kyrkorådet eller skolrådet samt

rätt till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 29 § är

stadgat om kyrkofullmäktig äga

motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet är stadgat gäller

ock om suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsslcolestyrelse

skall tillses, att

det praktiska arbetets intressen

bliva i vederbörlig mån företrädda

inom styrelsen.

45 §.

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet och skolrådet väljas

för fyra år, räknade från och med

Föreslagen lydelse:

Skall kyrkoråd utses för kyrklig

samfällighet eller eljest för två eller

flera församlingar gemensamt,

bör tillses, att om möjligt envar av

församlingarna blir företrädd i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet må

väljas endast den som är röstberättigad

å kyrkostämma samt boende

inom församlingen och uppnått

tjugutre års ålder ävensom

kan anses vilja främja församlingslivet.

I avseende å obehörighet att

vara ledamot i kyrkorådet samt

rätt till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 29 § är

stadgat om kyrkofullmäktig äga

motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet är

stadgat gäller ock om suppleant.

45 §.

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

den 1 januari året näst efter det,

då valet skedde. Valet skall förrättas

i november eller december månad

året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde

rum.

Avgår ledamot---under

året.

46 §.

1 mom. Ordförande i---

därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling

---är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av sådana

församlingar en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar eller annan

inom någon av församlingarna

tjänstgörande präst att vara ordförande

i kyrkorådet för samfälligheten

och en annan sådan präst att

vid hinder för honom föra ordet.

Vad sålunda stadgas skall ock gälla,

där eljest församlingar tillhörande

olika pastorat hava gemensamt

kyrkoråd.

Är ordföranden — — — föra

ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom

sig för varje år en ordförande och

en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot av

rådet. Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av

sådana församlingar en kyrklig

samfällighet, må till ordförande i

skolrådet för samfälligheten kunna

utses en av kyrkoherdarna i pasto
-

Föreslagen lydelse:

året näst efter det, då valet skedde.

Valet skall förrättas i november

eller december månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot---under

året.

46 §.

1 mom. Ordförande i---

därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling

---är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av

församlingarnas kyrkoherdar eller

annan inom någon av församlingarna

tjänstgörande präst att vara

ordförande i kyrkorådet för samfälligheten

och en annan sådan

präst att vid hinder för honom

föra ordet. Vad sålunda stadgas

skall ock gälla, där eljest församlingar

tillhörande olika pastorat

hava gemensamt kyrkoråd.

Är ordföranden — — — föra

ordet.

2 mom. Biblioteksstyrelse väljer

inom sig för varje år en ordförande

och en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen. Utgöra församlingar

tillhörande olika pastorat

en kyrklig samfällighet, må till

ordförande i biblioteksstyrelse för

samfälligheten kunna utses en av

kyrkoherdarna i pastoraten, ändå

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

raten, ändå att han icke är ledamot

av rådet.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i skolrådet hindrade

att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en ledamot

att för tillfället föra ordet.

47 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse

så ofta han finner det nödigt eller

minst halva antalet ledamöter för

uppgivet ärende gör framställning

därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller

vid uppkommen ledighet, som ej

ännu kunnat fyllas, efter ledamot,

som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare---rådets

sammanträden.

49 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej

handlägga ärende, såvida icke flera

än hälften av ledamöterna, ordföranden

inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i---eller upplö
sas.

Vad sålunda stadgas skall äga

motsvarande tillämpning i fråga

Föreslagen lydelse:

att han icke är ledamot av styrelsen.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i biblioteksstyrelse

hindrade att inställa sig vid styrelsens

sammanträde, äger styrelsen

utse en ledamot att för tillfället

föra ordet.

47 §.

Kyrkorådet sammanträder på

ordförandens kallelse så ofta han

finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter för uppgivet

ärende gör framställning därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet böra

i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen

ledighet, som ej ännu kunnat

fyllas, efter ledamot, som icke utsetts

vid proportionellt val.

Suppleant vare---rådets

sammanträden.

49 §.

Kyrkorådet må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna, ordföranden inberäknad,

äro tillstädes.

Ledamot i---eller upplö
sas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

om ledamot eller till tjänstgöring

kallad suppleant i skolrådet; dock

skola böterna tillfalla skolkassan.

50 §.

Med avseende å kyrkorådet och

skolrådet skall vad i 20 § 1 mom.

är stadgat för kyrkostämma äga

motsvarande tillämpning; dock

skall omröstning, där sådan begäres,

utom vid val och tillsättande

av tjänstebefattning alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden

äger kyrkorådets ordförande, ändå

att han icke är ledamot av skolrådet,

att yttra sig och framställa

förslag men ej att deltaga i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets eller skolrådets

sammanträde skall ordföranden

föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Justering av---nästa sam
manträde.

Sedan protokollet---sär
skilt

utfärdas.

Den som med begagnande av

sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets

eller skolrådets protokoll äger

att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande — —

— över dem.

För skolrådets ordförande gälla

enahanda föreskrifter.

2 — B i han g till riksdagens protokoll 195b. 1

50 §.

Med avseende å kyrkorådet skall

vad i 20 § 1 mom. är stadgat för

kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid

val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

Vid biblioteksstyrelses sammanträden

äger kyrkorådets ordförande,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen, att yttra sig och

framställa förslag men ej att deltaga

i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets sammanträde

skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av---nästa sam
manträde.

Sedan protokollet---sär
skilt

utfärdas.

Den som med begagnande av

sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets

protokoll äger att utan avgift

få avskriftens riktighet bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande — —

— över dem.

!. Nr 207.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 907.

Gällande lydelse:

53 §.

Kyrkvärdar väljas---i rå
det.

Kyrkorådet och skolrådet utse

för varje kalenderår inom eller

utom sig en kassaförvaltare.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet,

skola så förvaras, att de icke

sammanblandas med andra penningar

eller värdehandlingar.

Penningmedel, som---för

jordbrukskredit.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet

eller skolrådet ansvarar gemensamt

med de övriga för de medel

rådet har under sin förvaltning

ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke

gjort anmärkning till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets och skolrådets

befattning med uppgörande av förslag

till utgifts- och inkomststat

samt om revision och meddelande

av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.

Beträffande vård — — — är

stadgat.

Föreslagen lydelse:

53 §.

Kyrkvärdar väljas---i rå
det.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår

inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet, skola så

förvaras, att de icke sammanblandas

med andra penningar eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som---för

j ordbrukskredit.

Angående anbringande av medel,

som församling enligt 58 § avsatt

till fond, skall vad i 61 § andra

stycket kommunallagen är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet

ansvarar gemensamt med de övriga

för de medel rådet har under sin

förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet

han icke gjort anmärkning

till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets befattning med

uppgörande av förslag till utgiftsoch

inkomststat samt om revision

och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 5 kap.

Beträffande vård — — — är

stadgat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

57 §.

De avgifter, om vilka kyrkostämma

eller kyrkofullmäktige besluta,

skola utom i de fall, för vilka

annorlunda är i lag eller författning

föreskrivet, utgå på sätt om

täckande av kommuns skattebehov

är stadgat i lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad.

Angående viss---särskilt

stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall

årligen upprättas för det nästföljande

kalenderåret, särskilt för

kyrkan och särskilt för skolan och

församlingsbibliotek. Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse,

skall utgifts- och inkomststat

upprättas särskilt för

fartsättning sskolan eller särskilt

för för samling sbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförut
sedda

behov.

Statens inkomstsida — — —

dess anskaffande.

Församling må---räken
skaper

uppgått.

Hinder möter---i sänder.

Om fondbildning är särskilt

stadgat.

Föreslagen lydelse:

57 §.

De avgifter, om vilka kyrkostämma

eller kyrkofullmäktige besluta,

skola utom i de fall, för vilka

annorlunda är i lag eller författning

föreskrivet, utgå på sätt om

täckande av kommuns skattebehov

är stadgat i kommunallagen.

Angående viss---särskilt

stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall

årligen upprättas för det nästföljande

kalenderåret, särskilt för

kyrkan och särskilt för församlingsbibliotek.

Å utgiftssidan---oförut
sedda

behov.

Statens inkomstsida — — —

dess anskaffande.

Församling må---räken
skaper

uppgått.

Hinder möter---i sänder.

Bestämmelserna i 50 § andra

och tredje styckena kommunallagen

om ianspråktag ande av medel,

som kommun uppburit såsom vederlag

för anläggningstillgång eller

på grund av försäkring av sådan

tillgång, samt i 55—57 §§ samma

lag om fondbildning skola äga

motsvarande tillämpning å församling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts

Gällande lydelse:

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan

av kyrkorådet och för skolan och

församlingsbibliotek av skolrådet.

Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, åligger det

sådan styrelse att uppgöra statförslag

i vad på styrelsens befattning

ankommer.

Statförslagen skola — — — i

kungörelsen.

På nämnda---och avgö
rande.

60 §.

Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

beslutat till utdebitering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,

genom kyrkorådet,

skolrådet eller särskild styrelse

delgivas på landet kommunalnämnden

och i stad drätselkammaren,

vilka det åligger att på sätt i

lagen om kommunalstyrelse på

landet eller lagen om kommunalstyrelse

i stad är stadgat härom

underrätta länsstyrelsen och vederbörande

lokala skattemyndighet

för debitering och uppbörd av

avgifterna till församlingen i samband

med övriga kommunalutskylder.

Församling äger---mot
svarande

mån.

Församlingen äger — — —

stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlingens fordran hos

statsverket enligt andra och tredje

styckena, skall länsstyrelsen under

proposition nr 207.

Föreslagen lydelse:

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan

av kyrkorådet och för församlingsbibliotek

av biblioteksstyrelsen.

Statförslagen skola — — — i

kungörelsen.

På nämnda---och avgö
rande.

60 §.

Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

beslutat till utdebitering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,

genom kyrkorådet eller

särskild styrelse delgivas på landet

kommunalnämnden och i stad

drätselkammaren, vilka det åligger

att på sätt i kommunallagen är

stadgat härom underrätta länsstyrelsen

och vederbörande lokala

skattemyndighet för debitering och

uppbörd av avgifterna till församlingen

i samband med övriga kommunalutskylder.

Församling äger---mot
svarande

mån.

Församlingen äger — — —

stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlingens fordran hos

statsverket enligt andra och tredje

styckena, skall länsstyrelsen under

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

samma år utanordna till kommunalnämnden

eller drätselkammaren

med en sjättedel å åttonde dagen i

var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och november.

Är församlingens fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid

detta tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november

månad föregående år; dock må

länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda

därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar en

sjättedel av församlingens fordran,

skall härav betingad jämkning ske

av det belopp, som utbetalas i

mars månad. Kommunalnämnden

eller drätselkammaren skall därefter

avlämna medlen till kyrkorådet,

skolrådet eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman — — —

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkorådet eller skolrådet eller

eljest är redovisningsskyldig till

församlingen, må icke väljas till

revisor eller revisorssuppleant för

granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av

sådan förvaltning eller i beslut

med anledning av granskningen.

Revisorerna iiga---beröra

förvaltningen.

Föreslagen lydelse:

samma år utanordna till kommunalnämnden

eller drätselkammaren

med en sjättedel å åttonde dagen i

var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och november.

Är församlingens fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid

detta tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november

månad föregående år; dock må

länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda

därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar en

sjättedel av församlingens fordran,

skall härav betingad jämkning ske

av det belopp, som utbetalas i

mars månad. Kommunalnämnden

eller drätselkammaren skall därefter

avlämna medlen till kyrkorådet

eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman — — —

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkorådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må

icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av

förvaltning, för vilken han har att

redovisa, ej heller deltaga i val av

revisor eller revisorssuppleant för

granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

Revisorerna iiga---beröra

förvaltningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

62 §.

Det åligger kyrkorådet och

skolrådet ävensom särskild styrelse

att i enlighet med givna föreskrifter

föra räkenskaper över sin

förvaltning och avsluta dem för

kalenderår. Räkenskaperna skola

årligen senast den 1 mars hållas

tillgängliga för revisorerna.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64

§§ göres ej ändring i föreskrifterna

om särskild revision av kyrko- och

skolräkenskaper.

66 §.

1 mom. För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal

fond skall i vissa fall för att

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse

föreskrives i lag om kommunal

fondbildning.

Beslut, som — — — till Konungen.

2 mom. Församlingen äger — —

— annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen

om kommunal fondbildning medel

från annan församlingen tillhörig

fond än kassaförlagsfond i stället

för belopp som församlingen äger

upplåna, skall församlingens lånerätt

anses därigenom tagen i anspråk;

dock må församling utan

hinder av denna bestämmelse besluta

att använda sin lånerätt för

att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Föreslagen lydelse:

62 §.

Det åligger kyrkorådet ävensom

särskild styrelse att i enlighet med

givna föreskrifter föra räkenskaper

över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1 mars

hållas tillgängliga för revisorerna.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64

§§ göres ej ändring i föreskrifterna

om särskild revision av kyrkoräkenskaper.

66 §.

1 mom. För att---fem år.

Att beslut angående fond skall i

vissa fall för att vinna bindande

kraft underställas Konungens prövning

och fastställelse följer av vad

i 58 § sista stycket sägs.

Beslut, som — — — till Konungen.

2 mom. Församling äger — — —

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling medel från

annan, församlingen tillhörig enligt

58 § avsatt fond än kassaförlagsfond

i stället för belopp som

församlingen äger upplåna, skall

församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må

församling utan hinder av denna

bestämmelse besluta att använda

sin lånerätt för att ersätta sålunda

nyttjade fondmedel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

67 §.

Hurusom, i visst fall länsstyrelsens

godkännande erfordras för att

giva gällande kraft åt beslut angående

fondmedels anbringande

stadgas i lag om kommunal fondbildning.

Underställt beslut---där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

68 §.

Medlem av — — — orättvis

grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar

efter den dag, då tillkännagivande

om verkställd justering av

det över beslutet förda protokollet

enligt 23 § ägde rum, dagen då det

skedde likväl oräknad, ingivas, i

mål, som avses i 2 § a), b), d), h),

k), l) och q) ävensom i mål rörande

val av ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning

av sådant råds eller sådan styrelses

räkenskaper till domkapitlet

och i andra mål till länsstyrelsen.

Det åligger klaganden därjämte såväl

att vid besvären foga bevis om

dagen, då sådant tillkännagivande

ägde rum, som ock att inom fjorton

dagar efter det tiden för besvärens

inlämnande utgått till kyrkostämmans

eller, där beslutet fat
-

Föreslagen lydelse:

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

67 §.

Att i visst fall länsstyrelsens

godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut angående

fondmedels anbringande följer av

vad i 54 § tredje stycket sägs.

Underställt beslut---där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

68 §.

Medlem av —--orättvis

grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar

efter den dag, då tillkännagivande

om verkställd justering av

det över beslutet förda protokollet

enligt 23 § ägde rum, dagen då det

skedde likväl oräknad, ingivas, i

mål, som avses i 2 § a), b), d), h)

och k) ävensom i mål rörande val

av ledamöter och suppleanter i

kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning av

rådets eller styrelsens räkenskaper

till domkapitlet och i andra mål till

länsstyrelsen. Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis om dagen, då sådant

tillkännagivande ägde rum, som

ock att inom fjorton dagar efter

det tiden för besvärens inlämnande

utgått till kyrkostämmans eller,

där beslutet fattats av kyrkofullmäktige,

till dessas ordförande in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Gällande lydelse:

tats av kyrkofullmäktige, till dessas

ordförande ingiva diariibevis

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---

i verkställighet.

Länsstyrelsen och---ge
mensam

behandling.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd eller skolråd i sådana

mål och ärenden, vilka rådet

på grund av föreskrifter i särskilda

författningar har att handlägga,

gäller vad i dessa författningar för

varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av

församling ej nöjes åt kyrkorådets

eller skolrådets beslut, som icke är

av rent förberedande eller verkställande

art, vad i 68—70 §§ är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, skall

dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Utan hinder---annorledes

förordnar.

Föreslagen lydelse:

giva diariibevis över att han besvärat

sig.

Försummar klaganden---

i verkställighet.

Länsstyrelsen och---ge
mensam

behandling.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd i sådana mål och

ärenden, vilka rådet på grund av

föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller vad i

dessa författningar för varje fall

finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av

församling ej nöjes åt kyrkorådets

beslut, som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i

68—70 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans

fullföljande räknas från den dag,

då beslutet genom utdrag av protokollet

delgavs klaganden.

Utan hinder---annorledes

förordnar.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955. Med lagens ikraftträdande

upphävas lagarna den 12

juni 1936 (nr 282) angående användning

i vissa fall av kommun

eller annan samfällighet tillhörig

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Föreslagen lydelse:

egendom och den 6 december 1946

(nr 727) om kommunal fondbildning,

så ock vad i övrigt finnes i

lag eller författning stridande mot

lagen om församlingsstyrelse i dess

nya lydelse.

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med lands- eller stadskommun,

skola dock bestämmelserna i lagen

om församlingsstyrelse i dess före

den 1 januari 1955 gällande lydelse

ävensom bestämmelserna i de enligt

nästföregående stycke upphävda

lagarna alltjämt tillämpas med

avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande

församling tillhörigt

för samling sbibliotek.

Förekommer i lagen den 6 juni

1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa

kommuner eller i annan särskild

författning avseende skolväsendet

hänvisning till vad om skolråd finnes

stadgat, skall därvid åsyftad

bestämmelse i lagen om församlingsstyrelse

i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse alltjämt

tillämpas.

Vad i 5 § lagen den 18 december

1953 (nr 754) om införande av

kommunallagen stadgas skall, i den

mån lagen om församlingsstyrelse

i dess nya lydelse vinner tillämpning

å församling, äga motsvarande

giltighet beträffande i nämnda

lagrum omförmälda slag av fonder,

som den 1 januari 1955 finnas i

församlingen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 58 §, 62 § 3 mom. samt 69 och 70 §§ lagen

den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

58 §.

Penningar eller — — — eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som---å

postgirokonto.

62 §.

3 inom. Om {ondbildning gäller

vad särskilt är stadgat.

69 §.

1 mom. För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal

fond skall i vissa fall för att

Föreslagen lydelse:

58 §.

Penningar eller — — — eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som---å

postgirokonto.

Angående anbringande av medel,

som församling enligt 62 § 3

mom. avsatt till jond, skall vad i

61 § andra stycket kommunallagen

är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

62 §.

3 mom. Bestämmelserna i 50 §

andra och tredje styckena kommunallagen

om ianspråktag ande

av medel, som kommun uppburit

såsom vederlag för anläggningstillgång

eller på grund av försäkring

av sådan tillgång, samt i 55—57 §§

samma lag om fondbildning skola

äga motsvarande tillämpning å

församling.

69 §.

1 mom. För att---fem år.

Att beslut angående fond skall

i vissa fall för att vinna bindande

1 Senaste lydelse, se beträffande 62 § 3 mom. 1942: 516, beträffande 69 § 1946: 496 och beträffande

70 § 1950: 293.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

Gällande lydelse:

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse

föreskrives i lag om kommunal

f ondbildning.

Beslut, som---till Ko
nungen.

2 mom. Församling äger---

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen

om kommunal jondbildning medel

från annan församlingen tillhörig

fond än kassaförlagsfond i stället

för belopp som församlingen äger

upplåna, skall församlingens lånerätt

anses därigenom tagen i anspråk;

dock må församling utan

hinder av denna bestämmelse besluta

att använda sin lånerätt för

att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

70 §.

Hurusom i visst fall överståthållarämbetets

godkännande erforddras

för att giva gällande kraft åt

beslut angående fondmedels anbringande

stadgas i lag om kommunal

jondbildning.

Underställt beslut---där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

Föreslagen lydelse:

kraft underställas Konungens prövning

och fastställelse följer av vad

i 62 § 3 mom. sägs.

Beslut, som---till Ko
nungen.

2 mom. Församling äger---

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling medel från

annan, församlingen tillhörig enligt

62 § 3 mom. avsatt fond än kassaförlagsfond

i stället för belopp som

församlingen äger upplåna, skall

församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må

församling utan hinder av denna

bestämmelse besluta att använda

sin lånerätt för att ersätta sålunda

nyttjade fondmedel.

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

70 §.

Att i visst fall överståthållarämbetets

godkännande erfordras för

att giva gällande kraft åt beslut

angående fondmedels anbringande

följer av vad i 58 § tredje stycket

sägs.

Underställt beslut---där
för

uppgivas.

Över vägrad--— hos Ko
nungen.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

I fråga om församling, som avses

i lagen om, församlingsstyrelse

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

i Stockholm, skall vad i 5 § lagen

den 18 december 1953 (nr 754) om

införande av kommunallagen stadgas

äga motsvarande tillämpning

beträffande i nämnda lagrum omförmälda

slag av fonder, som den

1 januari 1955 finnas i församlingen.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 12 juni 1931 angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

5 §.

Kyrkofullmäktige sammanträda

så ofta ordföranden finner det nödigt,

så ock när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, magistraten

eller något av de särskilda församlingarnas

kyrkoråd eller de flesta

av fullmäktige sådant äska.

Föreslagen lydelse:

5 §.

Kyrkofullmäktige sammanträda

så ofta ordföranden finner det nödigt,

så ock när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visiationsförrättare eller något av

de särskilda församlingarnas kyrkoråd

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

29

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 40 § lagen den 13 juni 1919 om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall erhalla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge

det domkapitlet att så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 oktober förordna präst att

föra ordet i församlingens kyrkoråd

ävensom att hålla kyrkostämma

och sammanträde med kyrkofullmäktige

för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd

och skolråd.

I nybildad---nästfoljande

året.

Fullmäktige skola---av

indelningsändringen.

Föreslagen lydelse:

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge

det domkapitlet att så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 oktober förordna präst att

föra ordet i församlingens kyrkoråd

ävensom att hålla kyrkostämma

och sammanträde med kyrkofullmäktige

för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd.

I nybildad---nästf oljande

året.

Fullmäktige skola--— av

indelningsändringen.

1 Senaste lydelse, se 1930: 257.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ''207.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253).

Härigenom förordnas, att 62 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

62 §.

De i denna lag givna bestämmelserna

om församling skola, i den

mån ej annat är föreskrivet, i tilllämpliga

delar gälla jämväl beträffande

kyrklig samfällighet eller

skoldistrikt, som avses i 1 § lagen

om församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter

om tillämpning av denna lag med

avseende å kyrklig samfällighet

eller skoldistrikt, som i första stycket

sägs, meddelas sådana föreskrifter

av Konungen.

Föreslagen lydelse:

62 §.

De i denna lag givna bestämmelserna

om församling skola, i

den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande kyrklig samfällighet,

som avses i 1 § lagen om församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter

om tillämpning av denna lag med

avseende å kyrklig samfällighet,

som i första stycket sägs, meddelas

sådana föreskrifter av Konungen.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

31

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Honungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 mars 1954-

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, fråga om vissa

ändringar i lagen om församlingsstyrelse, m. m., samt anför därvid följande.

Inledning.

Då de gamla primärkommunerna genom 1862 års kommunallagstiftningsreform

uppdelades på tvenne med varandra principiellt sidoordnade kommunala

enheter, den borgerliga kommunen och den kyrkliga kommunen

eller församlingen, innebar detta närmast en fördelning av de lokala kommunala

angelägenheterna på skilda, för vartdera förvaltningsområdet avsedda

organ med därav betingad kompetensfördelning. I författningsregleringen

för de angivna två förvaltningsområdena upprätthölls dock i övrigt

en vittgående överensstämmelse såväl i sak som i form. Denna överensstämmelse

bibehölls och utvecklades än mer vid 1930 års allmänna revision av

kommunallagstiftningen; alla icke sakligt motiverade skiljaktigheter i författningarna

utmönstrades så långt ske kunde. De den 6 juni 1930 utfärdade

lagarna om församlingsstyrelse (nr 259) och om församlingsstyrelse i Stockholm

(nr 260) bringades därigenom både till innehåll och uttryckssätt i så

nära samstämmighet med de motsvarande författningarna på det borgerliga

området, som kyrkoförsamlingarnas egenart och befogenhetsbegränsningar

medgav.

1 9 53 års kommunallagsreform. Genom proposition nr 210

framlade Kungl. Maj:t för 1953 års riksdag förslag till ny kommunallag,

vilket med vissa jämkningar godkändes av riksdagen (rskr 1953: 419). Den

nya lagen utfärdades den 18 december 1953 (nr 753) och träder i kraft den

1 januari 1955. Härigenom har de nuvarande särskilda lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad ersatts med en för de borgerliga primär
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

kommunerna gemensam kommunallag. Denna ger i stort sett enhetliga bestämmelser

för den kommunala organisationen i landskommuner, köpingar

och städer.

De viktigaste nyheterna i kommunallagen innebär, såvitt för församlingsstyrelselagstiftningens

del är av betydelse, i huvudsak följande.

Kommunalstämman och allmänna rådstugan avskaffas och beslutanderätten

i samtliga kommuner tillägges fullmäktige.

Kommunens styrelse utgöres på landet av kommunalnämnden och i

stad av drätselkammaren. Magistratens befattning med kommunalstyrelsen

upphör. För de största städerna öppnas möjlighet att med bibehållande

av drätselkammaren som specialorgan på det finansiella området inrätta

en styrelse av särskild typ benämnd stadskollegium. Kommunens styrelse

väljes av fullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året

näst efter det, då val till styrelsen skett. Valet förrättas i december året

näst efter det, då allmänna val av fullmäktige ägt rum. Antalet ledamöter

i kommunens styrelse bestämmes av fullmäktige men må dock icke vara

under fem.

I fråga om de olika organens verksamhetsformer innefattar lagen åtskilliga

nyheter. Sålunda har interpellationsrätten i fullmäktige reglerats,

en ny form för kommunala tillkännagivanden skapats genom att kommunerna

ålägges anordna en kommunens anslagstavla samt en allmän jävsregel

införts för fullmäktige och ledamöter av nämnder och styrelser. Vidare

har nya bestämmelser meddelats om valbarhet till kommunala uppdrag och

om avsägelserätt.

Reglerna om kommunernas drätsel har sammanförts och systematiserats.

I samband därmed har vissa ändringar av saklig natur företagits. I anslutning

till en allmän regel rörande det kommunala förmögenhetsskyddet har

intagits en bestämmelse i huvudsak motsvarande den som nu finnes införd

i första stycket av lagen den 12 juni 1936 (nr 282) angående användning

i vissa fall av kommunen eller annan samfällighet tillhörig egendom. Beträffande

utgifts- och inkomststaten har stadgats, att däri skall upptagas det

belopp, vartill nästföregående års underskott respektive överskott uppgår

enligt det avslutade räkenskapsåret, medan enligt gällande bestämmelser

kommunen äger upptaga antingen det löpande årets beräknade brist eller

behållning eller näst föregående års bokförda brist och behållning.

Gällande bestämmelser om kommunernas fondbildning är meddelade i

lagen den 6 december 1946 (nr 727) om kommunal fondbildning. Denna lag

gäller — förutom för borgerlig primärkommun — för församling, särskilt

skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle och landsting. I den

nya kommunallagen har fondbildningslagens bestämmelser i vad avser de

borgerliga primärkommunerna inarbetats. I samband därmed har ifrågavarande

regler översetts i förenklande syfte i såväl formellt som sakligt hänseende.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

De nu blott för kommunalnämnd och drätselkammare stadgade bestämmelserna

beträffande medelsförvaltningen har utsträckts till att avse

medelsförvaltande kommunala organ över huvud taget. Nuvarande regler

angående placering av fondmedel skall tillämpas med avseende å samtliga

penningmedel, som kommunalt organ har om händer. Reglerna om medelsförvaltning

skall vidare tillämpas beträffande medel, som kommunalt organ

innehar för annans räkning. Minimiantalet revisorer har ökats från två till

tre. Revisorernas inventeringsrätt har utvidgats till att omfatta alla penningmedel

och värdehandlingar, som omhänderhaves av kommunalt organ.

Rätten att anföra besvär, som enligt nuvarande bestämmelser avser

blott beslut av det representativa organet samt kommunalnämnd och drätselkammare,

har utsträckts till att även avse beslut av de särskilda nämnderna.

Tiden för anförande av besvär, som för närvarande är olika bestämd

för landskommun och för stad, är bestämd till tre veckor. Kommun har

medgivits rätt att utse eu särskild nämnd, besvärsnämnd, med befogenhet

att på materiella grunder pröva besvär i tjänstetillsättningsärenden och

vissa andra frågor rörande kommunala befattningshavare.

De tillämpningsfrågor, som uppkommer vid övergång till den nya ordningen,

är reglerade i lagen den 18 december 1953 (nr 754) om införande

av kommunallagen. Därjämte har av kommunallagsreformen föranledda

ändringar vidtagits i lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning, kommunala vallagen och lagen om val till riksdagen

(SFS 755—757).

Revision av församlingsstyrelselagstiftningen.

Samtidigt med avlåtandet av propositionen angående kommunallagsreformen

— den 30 april 1953 — utverkade jag Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla särskilda sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning. Därvid underströk

jag — efter att ha berört den strävan till likformighet i kommunallagstiftningen,

som satt sin prägel på de tidigare författningsrevisionerna

på området och som nu åter aktualiserades genom det framlagda kommunallagsförslaget

— angelägenheten av att en utredning kom till stånd för

uppnående av en anpassning av den kyrkliga kommunallagstiftningen till

den föreslagna nya kommunallagen samt att härför nödiga ändrade bestämmelser

om möjligt kunde vinna tillämpning samtidigt med denna lags ikraftträdande,

vilket avsågs skola ske den 1 januari 1955. Jag framhöll vidare,

att utgångspunkten för utredningen borde vara att, i den mån icke sakliga

skäl betingade skiljaktigheter, överensstämmelse borde råda i form och

innehåll mellan de kyrkliga och de borgerliga kommunalförfattningarna.

Sådan överensstämmelse borde i synnerhet eftersträvas mellan församlingsstyrelselagarnas

och den nya kommunallagens regler på sådana områden,

där för de sistnämnda läge till grund ett mera principiellt ställningstagande,

såsom med avseende ä valbarhet till kommunala uppdrag och

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Arr 207.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

avsägelserätt, jäv för fullmäktige och nämndledamöter, besvärsrätt och

besvärstid samt i fråga om upptagandet i lagen av erforderliga bestämmelser

om fondbildning och vad därmed sammanhörde.

I nu avsedda sammanhang tog jag även upp frågan om den obligatoriska

skolans kommunalrättsliga ställning och anförde därom följande.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser i allmänna församlingsstyrelselagen

framstår folk- och fortsättningsskoleväsendet alltjämt i princip

såsom en den kyrkliga kommunens, församlingens, angelägenhet, ehuru

detta i verkligheten numera är förhållandet allenast i ett fåtal fall. 1951 års

skolstyrelseutredning, som har till uppgift att behandla vissa frågor rörande

den blivande enhetsskolans ledning och lokala organisation m. in., har i

skrivelse den 22 april 1953 anmält, att utredningen under sitt arbete funnit

anledning att till övervägande upptaga spörsmålet om den obligatoriska

skolans kommunalrättsliga ställning, och i en promemoria redovisat resultatet

av dessa sina överväganden. Skolstyrelseutredningen, som härvid funnit

det angeläget, att församlingsstyrelselagens nuvarande bestämmelser i

berört hänseende ersättes med en allmän regel om den borgerliga kommunen

såsom huvudman för det obligatoriska skolväsendet, framhåller i sin

skrivelse, att härav påkallade författningsändringar bör genomföras senast

i samband med den omorganisation av skolans lokala ledning, som utredningen

har för avsikt att föreslå.

De sakkunniga torde böra upptaga till övervägande jämväl den av skolstyrelseutredningen

sålunda väckta frågan. I anslutning härtill bör de sakkunniga

även undersöka i vad mån — efter ett genomförande av den av

skolstyrelseutredningen sålunda påkallade författningsrevisionen eller eljest

numera — skäl föreligger att bibehålla huvudstadens församlingar vid

någon av dem jämlikt lagen om församlingsstyrelse i Stockholm för närvarande

tillkommande befogenheter med avseende å ärenden rörande folkskoleväsendet

därstädes. De sakkunniga bör, i den mån så befinnes erforderligt,

i här berörda frågor söka kontakt med 1951 års skolstyrelseutredning.

I anknytning till frågan om skolväsendets kommunalrättsliga ställning

— framhöll jag vidare — syntes det naturligt att till prövning även upptaga

de vid upprepade tillfällen framförda yrkandena om överförande av

folkbiblioteksväsendet i dess helhet till den borgerliga kommunen.

Efter att ha påpekat att de nuvarande bestämmelserna om församlingarnas

självstyrelsebefogenheter borde även i andra hänseenden närmare överses

och att i samband därmed en över hela linjen klarare gränsdragning

mellan de kyrkliga och de borgerliga kommunernas kompetensområden

borde eftersträvas erinrade jag om att jämväl vissa spörsmål avseende

församlingarnas inre organisation samt kompetensregleringen mellan församlingsstyrelseorganen

inbördes hade aktualiserats. Jag nämnde därvid

bland annat, att i ett den 18 februari 1953 avgivet sakkunnigbetänkande

med förslag till vissa ändringar i 1950 års kollektkungörelse berörts frågan,

huruvida de föreslagna ändrade kollektbestämmelserna kunde i vissa delar

påkalla ändringar i församlingsstyrelselagarna. Jag framhöll vidare, att de

sakkunniga även borde uppmärksamma i vad mån ett genomförande av en

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 807.

ändrad pastoratsindelning och församlingsprästerlig tjänsteorganisation i

anledning av de av pastoratsindelningssalckunniga föreslagna allmänna riktlinjerna

(SOU 1953:11) kunde aktualisera behov av särskilda jämkningar

i den gällande församlingsstyrelseorganisationen.

Beträffande utredningsarbetets bedrivande påpekade jag, att de sakkunniga

borde av förut antydda skäl främst taga i sikte att förslag till av

kommunallagsreformen betingade ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen

skulle kunna föreläggas 1954 års riksdag. Samma behandlingsordning

syntes påkallad beträffande de av skolstyrelseutredningens förutnämnda

hemställan föranledda författningsändringarna.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades såsom sakkunniga

för att verkställa den avsedda översynen av församlingsstyrelselagstiftningen

f. d. lagmannen O. A. Löthner, tillika ordförande, samt kanslirådet

N.-E. Brolin, numera hovrättsrådet S. G. Ekblom, pol. mag. E. A. S. Forsslund,

ledamoten av riksdagens andra kammare, kontraktsprosten E. C.

Hoppe, sekreteraren i svenska stadsförbundet F. J. Kaijser och andre vice

talmannen i riksdagens andra kammare, redaktören A. Olsson.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen församlingsstyrelsekommittén,

har med skrivelse den 1 december 1953 överlämnat en promemoria med förslag

till vissa av kommunallagsförslaget m. m. aktualiserade ändringar i

församlingsstyrelselagstiftningen.

Över kommitténs promemoria har yttranden avgivits av samtliga domkapitel,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus,

Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens

län samt kammarkollegiet, statskontoret och skolöverstyrelsen ävensom

svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet, svenska

pastoratens riksförbund, svenska kyrkans diakonistyrelse och svenska

prästförbundet. Vid överståthållarämbetets yttrande har fogats av ämbetet

infordrade utlåtanden från församlingsdelegerade och stadsfullmäktige i

Stockholm. Ett par länsstyrelser har överlämnat från vissa kyrkoråd inhämtade

utlåtanden.

Församlingsstyrelsekommittén anför i sin promemoria

inledningsvis, att det skulle ha varit fördelaktigast, om den åt kommittén

uppdragna översynen av församlingsstyrelselagstiftningen kunnat avslutas

så tidigt, att fullständiga förslag till nya församlingsstyrelselagar kunnat

föreläggas 1954 års riksdag. Med hänsyn framför allt till att översynen enligt

kommitténs direktiv skall ske jämväl ur andra synpunkter än som

betingas av församlingsstyrelselagstiftningens anpassning efter kommunallagen,

vore detta enligt kommitténs mening emellertid icke möjligt. 1 den

män det befinnes erforderligt, att församlingsstyrelselagstiftningen samordnas

med kommunallagen redan i samband med dennas ikraftträdande

måste detta, framhåller kommittén, därför ske genom provisoriska lagstift
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts ''proposition nr 207.

ningsåtgärder. Kommittén har undersökt i vilken omfattning sådana åtgärder

kunde vara påkallade och redogör i promemorian för sin syn på förevarande

spörsmål.

I samband med undersökningen av behovet av provisoriska lagstiftningsåtgärder,

som aktualiseras av kommunallagsreformen, har kommittén även

ansett sig böra pröva i vad mån andra frågor påkallade provisoriska ändringar

inom församlingsstyrelselagstiftningen. De frågor, som kommittén

därvid främst ägnat uppmärksamhet, sammanhänger med de i kommitténs

direktiv berörda frågorna angående ändrade bestämmelser om kollekter

samt angående den obligatoriska skolans kommunalrättsliga ställning.

Kommitténs i den framlagda promemorian redovisade ståndpunktstaganden

och förslag avser sålunda frågor angående ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen,

som dels aktualiseras av kommunallagsreformen, dels

står i samband med ändrade bestämmelser om kollekter och dels sammanhänger

med den av 1951 års skolstyrelseutredning väckta frågan om den

obligatoriska skolans kommunalrättsliga ställning.

Kommittén har utarbetat förslag till

1. lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2.

lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm; samt

3. lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Jag anhåller nu att få närmare redogöra för de av kommittén i promemorian

behandlade särskilda frågorna.

Av kommunallagsreformen aktualiserade ändringar i

församlingsstyrelselagstiftningen.

Församlingsstyrelsekommittén.

Allmänna synpunkter. Efter att ha lämnat en översikt över de viktigaste

nyheterna i det genom propositionen 1953: 210 framlagda kommunallagsförslaget,

anför kommittén följande.

På de allra flesta av de punkter, där förslaget innebär en omreglering av

gällande rätt, råder nu en mer eller mindre fullständig överensstämmelse såväl

i form som i sak mellan de borgerliga kommunalförfattningarna eller

endera av dem, å ena, samt församlingsstyrelselagarna, å andra sidan.

Kommittén anser, att även i fortsättningen såvitt möjligt enhetliga regler

bör gälla i nu ifrågavarande hänseenden för de borgerliga kommunerna och

församlingarna. Kommittén finner emellertid, att vissa frågor rörande församlingsstyrelselagarnas

anpassning efter kommunallagsförslaget måste

göras till föremål för fortsatt övervägande och är därför ej beredd att nu

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

lägga fram ett fullständigt utformat förslag till sådan anpassning. Därtill

kommer att ett sådant förslag skulle innebära många och ingripande ändringar

i de nuvarande församlingsstyrelselagarna, vilka i sålunda ändrat

skick skulle gälla endast under e.n kortare övergångstid. Genom ett överförande

i större skala av nyheterna i kommunallagsförslaget till gällande

församlingsstyrelselagar kunde lätt uppstå olägenheter vid tillämpningen.

Vad nu sagts gäller även därest ändringarna skulle begränsas till de punkter,

beträffande vilka kommittén redan nu ansett sig kunna taga ståndpunkt

för en anpassning. Kommittén har därför kommit till det resultatet,

att provisoriska lagstiftningsåtgärder i förevarande avseende bör begränsas

till de fall, där de visar sig oundgängligen nödvändiga eller där verklig

olägenhet sknlle uppstå om en anpassning av församlingsstyrelselagstiftningen

efter kommunallagen ej komme till stånd omedelbart i samband

med dess ikraftträdande. Kommittén har punkt för punkt granskat kommunallagsförslaget

och församlingsstyrelselagarna ur nu berörda synpunkt

och därvid funnit att en anpassning i flertalet fall utan större olägenhet

skulle kunna anstå någon tid efter den nya kommunallagens ikraftträdande.

Det kan i det sammanhanget erinras om att i fråga om valbarhetsvillkor

och besvärstid för närvarande olika regler gäller, i förra fallet mellan

allmänna församlingsstyrelselagen och lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad samt i senare fallet mellan församlingsstyrelselagen

och lagen om kommunalstyrelse i stad utan att i någotdera fallet någon

större olägenhet därav försports. Endast i ett fåtal hänseenden har kommittén

funnit provisoriska lagstiftningsåtgärder vara påkallade. Delvis nödvändiggöres

de åtgärder, varom här är fråga, av kommunalstämmans och

allmänna rådstugans avskaffande samt upphävandet^ av magistratens befattning

med kommunalstyrelsen och delvis påkallas åtgärderna av de nyheter,

som kommunallagsförslaget innefattar rörande den kommunala fondbildningen

och vissa därmed sammanhängande ämnen.

Ändringar föranledda av kommunalstämmans och allmänna rådstugans

avskaffande. Enligt 9 § första stycket allmänna församlingsstyrelselagen tillkommer

rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut

envar inom församlingen mantalsskriven person, som är medlem av svenska

kyrkan och äger utöva rösträtt å kommunalstämma eller, i stad, å allmän

rådstuga. I avseende å utövning av rösträtt å kyrkostämma och sådan

rätts överlåtande till annan person skall — enligt 10 g första stycket samma

lag — vad som är stadgat för kommunalstämma på landet och allmän rådstuga

i stad äga motsvarande tillämpning.

Kommunalstämmans och allmänna rådstugans avskaffande medför, att

nyssnämnda lagrum måste ändras. I anledning härav föreslår kommittén,

att där förekommande hänvisningar till de för kommunalstämman och

allmänna rådstugan gällande bestämmelserna ersättes med fullständiga

regler.

Ändringar, föranledda av magistratens ut mönstring ur den kommunala

organisationen. Enligt 14 S 2 mom. allmänna församlingsstyrelselagen skall

extra kyrkostämma hållas bland annat när magistraten eller (stadsst.yrelsen)

sådant äskar. I 34 § andra stycket samma lag finnes motsvarande

stadgande betriiffande kyrkofullmäktige.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts -proposition nr 207.

Stadsstyrelserna avskaffades år 1932. Genom en den 17 juni 1932 (nr 269)

utfärdad lag om överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller

stadsstyrelse åliggande bestyr är föreskrivet, att vad i lag eller författning

är stadgat med avseende å magistrat, ledamot av magistrat, stadsstyrelse

eller ordförande i stadsstyrelse skall i stad, där magistrat eller stadsstyrelse

ej finnes, äga tillämpning med avseende å kommunalborgmästare, såvitt ej

annat blivit särskilt stadgat.

Enligt 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående kyrkofullmäktige och

kyrkonämnd i Göteborg har magistraten därstädes tillagts befogenhet att

påkalla kyrkofullmäktigesammanträde. I lagen om församlingsstyrelse i

Stockholm har däremot icke stadgats någon befogenhet för magistraten i

här berört hänseende.

Såsom tidigare nämnts innebär den nya kommunallagen, att magistratens

befattning med kommunalstyrelsen upphör. Detta medför bland annat, att

magistraten förlorar sin nuvarande rätt att påkalla extra sammanträde med

stadsfullmäktige.

Kommittén föreslår, att magistratens eller borgerligt kommunalt organs

befogenheter att påkalla extra sammanträde med kyrkostämma eller kyrkofullmäktige

upphör och i följd härav betingade ändringar i nu avsedda

lagrum vidtages.

Ändringar, föranledda av kommunallagens regler om fondbildning m. in.

Bestämmelserna i 1946 års lag om kommunal fondbildning har — såsom

förut nämnts — i vad avser de borgerliga primärkommunerna inarbetats

i den nya kommunallagen. I samband därmed har ifrågavarande regler

översetts i förenklande syfte.

Kommittén påpekar, att de här avsedda stadgandena i den nya kommunallagen

föga skiljer sig från fondbildningslagens bestämmelser, och anför

vidare:

Ur saklig synpunkt skulle det därför enligt kommitténs mening ej möta

något större hinder mot att under en övergångstid tillämpa kommunala

fondbildningslagen på församlingarna, ehuru en enklare reglering av fondbildningen

införts för de borgerliga kommunernas del. Lagtekniskt blir

emellertid en sådan ordning mindre tillfredsställande. Fondbildningslagen

skulle behålla sin nuvarande avfattning, vilken genom användningen av

orden kommunal och kommun skjuter de borgerliga kommunerna i förgrunden,

men samtidigt urholkas tillämpningsområdet i mycket väsentlig

grad genom att fondbildningen för dessa kommuners vidkommande blir

reglerad i kommunallagen. Kommunala fondbildningslagen blir med andra

ord ej tillämplig på kommunerna. Ett bibehållande av fondbildningslagen

efter kommunallagens ikraftträdande kan därför lätt vålla misstag om vad

som är gällande rätt. Med hänsyn härtill synes det önskvärt, att fondbildningslagen

upphäves från den 1 januari 1955. Såvitt församlingsstyrelselagstiftningen

angår förutsätter detta, att de regler kommunallagen innehåller

beträffande fondbildning och medelsplacering, erhåller motsvarande tillämp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

ning i fråga om församlingarnas fondbildning. Såsom av det förut anförda

framgår är fondbildningslagen tillämplig även på landstingen och Stockholms

stad. Enligt ett förslag till ny landstingslag, som torde komma att

framläggas för 1954 års riksdag och avses träda i kraft den 1 januari 1955,

avses fondbildningen för landstingens del bli reglerad i landstingslagen.

Enligt vad kommittén inhämtat ämnar vidare de sakkunniga, som är sysselsatta

med översyn av kommunalstyrelselagen för Stockholm, förorda, att

fondbildningslagen från den 1 januari 1955 ej vidare skall äga tillämpning

på huvudstaden. Genomföres samtliga de ifrågasatta lagändringarna, föreligger

förutsättningar för att upphäva fondbildningslagen i dess helhet från

den 1 januari 1955.

De bestämmelser, som nu finnes i 1936 ars lag angaende användning i

vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom, har —

framhåller kommittén — såvitt rör borgerlig primärkommun, motsvarighet

i 50 § andra och tredje styckena samt 57 § andra stycket kommunallagsförslaget.

Sistnämnda stadgande ingår direkt bland fondbildningsreglerna i

förslaget men även bestämmelsen i 50 § andra stycket står i nära sammanhang

med dessa regler genom att 57 § första stycket hänvisar till densamma.

Enligt kommitténs mening bör därför, i samband med att kommunallagens

fondbildningsregler göres tillämpliga pa församlingarna, detta även ske i

fråga om vad i 50 § andra och tredje styckena är föreskrivet angående

användning i vissa fall av kommun tillhörig egendom.

Under åberopande av vad som här återgivits föreslår kommittén, att för

ändamålet erforderliga ändringar vidtages i 54, 58, 66 och 67 §§ lagen om

församlingsstyrelse samt i 58, 62 § 3 mom. ävensom 69 och 70 §§ lagen

om församlingsstyrelse i Stockholm. Vidare föreslås, att i samband med

att bestämmelser angående lagändringarnas ikraftträdande meddelas, stadganden

införes motsvarande dem som intagits i 5 § lagen om inföiande av

kommunallagen.

Yttranden.

Vid promemorians remissbehandling har vad kommittén anfört och föieslagit

i avsnittet rörande av kommunallagsreformen aktualiserade ändringar

i församlingsstyrelselagstiftningen i stort sett lämnats utan erinran.

Kammarkollegiet har i nu ifrågavarande sammanhang anfört bland annat

följande.

Lagen om kommunal fondbildning och lagen angående användning i

vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom skall enligt

1 § lagen om införande av kommunallagen från och med den 1 januari 1955

ej vidare äga tillämpning å landskommun, köping, municipalsamhälle eller

annan stad än Stockholm. Enligt framlagda särskilda förslag skall förstnämnda

två lagar från samma tidpunkt upphöra att gälla även i fråga om

landsting, församlingar och Stockholms stad. Församlingsstyrelsekommittén

uttalar att, därest de sålunda ifrågasatta lagändringarna genomföres, förutsättningar

föreligger för att upphäva fondbildningslagen i dess helhet från

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

^ j”Uar* 1955. I anledning av detta uttalande må framhållas att ett

fullständigt upphävande av fondbildningslagen och lagen angående användning

i vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom synes

innebära att inga författningsbestämmelser om fondbildning skulle komma

att gälla för de särskilda skoldistrikt, som alltjämt kommer att finnas efter

den i januari 1955. Enligt kollegiets mening kan det icke uteslutas att behov

av fondermgsbestämmelser kan komma att föreligga för dessa skoldistrikt

jämväl efter utgången av år 1954.

Kommittén torde vid utarbetandet av promemorian icke ha haft möjlighet

att beakta de förslag och rekommendationer om åtgärder för vinnande

av större enhetlighet i fråga om besvärstiden i administrativa mål

som framlagts av besvärssakkunniga (SOU 1953:30). Kollegiet har för sin

del i remissyttrande över nämnda sakkunnigas betänkande ställt sig frågande

till de sakkunnigas mening att, efter en reform i enlighet med de

sakkunnigas förslag, goda förutsättningar borde finnas för att hos allmänheten

skapa insikt om att den, som vill föra talan hos högre myndighet,

vanligen hade tre veckor på sig för ändamålet. Därest emellertid proposition

på grundval av besvärssakkunnigas förslag avlåtes till innevarande års

riksdag, synes böra övervägas om icke besvärstiden i 68 § lagen om församlingsstyrelse

redan i år bör ändras från trettio dagar till tre veckor. Det

torde nämligen kunna sägas ligga bäst i linje med besvärssakkunnigas allmänna

standpunkt, att alla de tillfällen, som erbjuder sig att samtidigt

ändra skilda besvärstider till den förutsatta normala å tre veckor bfir

utnyttjade.

Länsstyrelsen i Örebro län anser sig böra understryka önskvärdheten att

den av kommunallagsreformen föranledda, definitiva översynen av församlingsstyrelselagstiftningen

företages så snart som möjligt. Det kan exempelvis

icke vara lämpligt — påpekar länsstyrelsen — att under en längre

tid olika besvärstider gäller för överklagande av kommunalfullmäktiges och

kyrkofullmäktiges beslut. Kommittén har enligt länsstyrelsens mening

underskattat betydelsen av bristande överensstämmelse på här avsedda

punkt.

Departementschefen.

I direktiven för församlingsstyrelsekommittén framhöll jag såsom önskvärt,

att av den förutsatta kommunallagsreformen betingade ändringar i

församlingsstyrelselagstiftningen kunde sättas i tillämpning samtidigt med

nämnda reform. Av denna anledning borde kommittén främst taga i sikte,

att förslag till sådana ändringar skulle kunna framläggas för 1954 års riksdag.

I sin nu avlämnade promemoria har kommittén emellertid uttalat,

att den funnit vissa frågor rörande församlingsstyrelselagstiftningens anpassning

efter den nya — den 1 januari 1955 ikraftträdande — kommunallagen

måste göras till föremål för fortsatt övervägande inom kommittén

och att den därför ej vore beredd att redan framlägga ett fullständigt utformat

förslag till dylik anpassning. På grund härav och av vissa andra

i promemorian anförda skäl har kommittén föreslagit provisoriska lag
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr‘207.

stiftningsåtgärder i de fall, där ändring befinnes oundgängligen nödvändig

eller där verklig olägenhet skulle uppstå, om en anpassning av församlingsstyrelselagstiftningen

efter den nya kommunallagen ej komme till stand

samtidigt med dennas ikraftträdande. Från nu angivna synpunkter har

kommittén framlagt förslag till sådana ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen,

som påkallas av att med kommunallagsreformens ikraftträdande

kommunalstämman och allmänna radstugan avskaffas, magistraten

utmönstras ur den kommunala organisationen och nya regler införes om

kommunal fondbildning. De föreslagna ändringarna avser dels 9 § första

stycket, 10 § första stycket, 14 § 2 mom., 34 § andra stycket samt 54, 58,

66 och 67 §§ allmänna församlingsstyrelselagen, dels 58 §, 62 § 3 mom.

samt 69 och 70 §§ lagen om församlingsstyrelse i Stockholm, dels ock 5 §

lagen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg. Enligt kommitténs

mening bör vidare i samband med ändringarna av allmänna församlingsstyrelselagen

och lagen om församlingsstyrelse i Stockholm meddelas

övergångsstadganden motsvarande 5 § lagen om införande av kommunallagen.

Kommittén har icke ansett sig böra föreslå en anpassning av allmänna

församlingsstyrelselagens föreskrift om besvärstid efter den nya kommunallagens

bestämmelse i berörda hänseende. En dylik anpassning skulle

innebära en förkortning av den förstnämnda lagens besvärstid från trettio

dagar till tre veckor. Enligt kammarkollegiets mening synes emellertid

en ändring av allmänna församlingsstyrelselagen även på denna punkt

böra övervägas.

För egen del anser jag mig i förhandenvarande läge böra förorda de av

kommittén föreslagna provisoriska lagstiftningsåtgärderna. Jag tillstyrker

därför, att de förut angivna lagrummen i allmänna församlingsstyrelselagen,

lagen om församlingsstyrelse i Stockholm och lagen om kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg ändras i enlighet med vad kommittén

föreslagit. I samband med ändringarna av de tva förstnämnda lagarna

synes övergångsstadganden av i stort sett det innehåll, som kommittén

föreslagit, även böra meddelas.

Vad beträffar frågan om ändring av allmänna församlingsstyrelselagens

föreskrift om besvärstid får jag erinra om att Kungl. Maj:t den 26 februari

1954 — på hemställan av chefen för justitiedepartementet — beslutit inhämta

lagrådets utlåtande iiver bland annat ett inom nämnda departement

upprättat förslag till lag om besvärstid vid talan mot förvaltande

myndighets beslut. Lagrådets utlåtande i anledning av remissen har ännu

icke avgivits. Enligt nämnda lagförslag skall för annan klagande än menighet

giilla en besvärstid av tre veckor, om ej annat fiiljer av lag eller författning.

T anslutning till lagförslagets framläggande har i fråga om besvärstid

i administrativa mål och ärenden fiirordats en övergång tdl tre

veckor såsom en i allmänhet gällande besvärstid och vidtagande av därav

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

påkallade ändringar i särskilda lagar och författningar. Därvid har dock

förutsatts, att särbestämmelser om besvärstid skall kunna kvarstå i särskilda

författningar under ett övergångsskede även i sådana fall, där det

sakligt sett kan vara motiverat att övergå till den allmänna regeln om

besvärstid.

I fråga om allmänna församlingsstyrelselagen anser jag det icke nödvändigt,

att dess föreskrift om besvärstid nu bringas i överensstämmelse

med den nya kommunallagens bestämmelse och nyssnämnda allmänna

norm om tre veckors besvärstid. Såsom kommittén framhållit synes här

avsedd ändring i stället böra tills vidare anstå.

Kommittén har på anförda skäl uttalat sig för ett upphävande av 1946

års kommunala fondbildningslag från och med den 1 januari 1955. I detta

sammanhang torde jag få erinra om att förslag till ny landstingslag framlagts

i proposition nr 119 till årets riksdag. Enligt detta lagförslag skall

londbildningslagen ävensom 1936 års lag angående användning i vissa fall

av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom icke längre äga tilllämpning

å landsting. Jag torde vidare få nämna, att chefen för inrikesdepartementet

senare denna dag ämnar föreslå provisorisk lagstiftning angående

kommunal fondbildning för Stockholm, innebärande bland annat

att berörda lagar av ar 1936 och 1946 icke längre skall äga tillämpning å

Stockholms stad. Dessa båda lagar gäller enligt sin lydelse även beträffande

fattigvardssamhälle, som avses i 6 § lagen om fattigvårdsstyrelse.

Nagra sadana fattigvardssamhällen finnes emellertid icke för närvarande

och något behov av att tillskapa dylika fattigvårdssamhällen torde numera

— efter kommunindelningsreformens genomförande — icke föreligga.

Med hänsyn till det anförda och da enligt av mig förordade ändringar i

allmänna församlingsstyrelselagen och lagen om församlingsstyrelse i

Stockholm den nya kommunallagens bestämmelser om fondbildning m. m.

framdeles skall äga motsvarande tillämpning å församling, föreslår jag, att

förutnämnda lagar av år 1936 och 1946 upphäves från och med den 1

januari 1955. I anledning av vad kammarkollegiet framhållit rörande kommitténs

förslag i förevarande del torde dock dessa båda lagar böra övergångsvis

fortfarande gälla beträffande vissa skoldistrikt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

43

Församlingsstyrelselagstiftningen och kollektväsendets

reglering.

Gällande bestämmelser angående kollekter m. m.

Gällande bestämmelser angående kollekter är meddelade i kungörelsen

den 30 december 1953 (nr 739) angående kollekter, vilken trädde i kraft

den 1 januari 1954. Samtidigt upphävdes den tidigare kollektkungörelsen

av den 1 december 1950 (nr 613).

Beträffande kollekter skiljes i gällande kungörelse mellan å ena sidan

kollekt, som upptages i samband med sådan ordinarie gudstjänst 1 svensk

kyrkoförsamling (ottesång, högmässa eller aftonsång) och som jämlikt vad

för de särskilda orterna gäller förrättas å sön- eller helgdag eller a annan

behörigen bestämd plats, dit gudstjänst i stället förlagts, samt å andra sidan

kollekt, som upptages vid annan i svensk kyrkoförsamling forrattad allmän

gudstjänst eller offentlig andaktsstund. Beträffande kollekt av sistnämnda

slag stadgas i 1 § tredje stycket, att den må upptagas efter ty som pastor

i församlingen eller — med dennes medgivande — annan därvid tjänstforrättande

präst finner önskvärt och som med svenska kyrkans gudstjänstordning

är förenligt. I fråga om kollekt av förstnämnda slag gives däremot

mera ingående regler. Sådan kollekt må enligt 1 § första stycket upptagas

till understödjande av svenska kyrkans mission, sjömansvård och diakom,

församlingsvård och övriga verksamhet, ävensom till annan verksamhet,

som det kan anses angeläget för svenska kyrkan att stödja. Kollekter, som

avses i sistberörda bestämmelse, indelas enligt 2 § i nkskollekter, stiitskollekter

och församlingskollekter. Ifrågavarande kollekter upptages, rikskollekt

i rikets samtliga församlingar eller i vissa angivna församlingar, stittskollekt

inom församlingar i vederbörande stift och församlingskohekt i

vederbörande församling. I motsats till vad som var fallet enligt 19o0 ars

kungörelse saknar enligt nu gällande kungörelse kollektändamålets huvudsakliga

lokalisering betydelse för kollekttypen. Sålunda kan enligt denna

kungörelse församlingskollekt upptagas för de i 1 § första stycket angivna

ändamålen oavsett om detta ändamal är lokaliserat till vederbörande församling

eller icke. Befogenheten att besluta om upptagande av kollekt och om

ändamålet med densamma tillkommer enligt 3 § i fråga om rikskollekt

Kungl Maj-t, i fråga om stiftskollekt domkapitlet och i fråga om annan torsamlingskollekt

än i 1 § tredje stycket sägs församlingen. Församlingens beslutanderätt

utövas av kyrkostämman respektive kyrkofullmäktige. Enligt

5 § skall i varje kyrka eller annan församlingens gudstjänstlokal, dar gudstjänst

regelbundet firas, finnas en kollektbok, i vilken beloppet av influtna

kollektmedel införes. Om i församlingen tillfälliga gudstjänstlokaler tinnes

äger domkapitlet utfärda föreskrifter hur därstädes skall med upptagande

av kollekter förfaras. I samma paragraf meddelas även detaljerade föreskrifter

rörande kollektredovisningen. Enligt 6 § skall kollektboken jämte

kollekträkenskaperna granskas av de för kyrkorådets räkenskaper utsedda

revisorerna. Kyrkorådet har enligt 7 § kungörelsen att utova en viss granskning

av församlingskollekts användning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Mapts proposition nr 207.

Till grund för den revision av kollektbestämmelserna, som skett genom

utfärdandet av 1953 års kungörelse, låg bland annat ett av direktorn i svenska

kyrkans diakonistyrelse W. N. Schröder — i egenskap av särskild tillkallad

sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet — den 18 februari 1953

avgivet betänkande i ämnet (stencilerat).

Den sakkunnige har i sitt betänkande anfört vissa principiella synpunkter

på kollektväsendet, vilka torde kunna sammanfattas sålunda:

Kollekten är ett gudstjänstmoment. Det svarar mot ett religiöst behov

att i gudstjänsten skall ingå givande. Därför torde inga andra allmänna

3S en kollekt än att den skall gälla sådant ändamål, som kan

och bor vara föremål för omsorg av en evangelisk luthersk församling i dess

egenskap av gudstjänstfirande menighet.

Kollekten har ingenting gemensamt med upptagande av avgift. En påbjuden

kollekt innebär endast att den enskilde kyrkobesökaren beredes tillfälle

att deltaga i en frivillig gåvohandling i gudstjänsten. Därför torde beslutanderätten

i fråga om kollektändamål icke tillkomma de myndigheter,

som har att besluta om upptagande av avgifter, utan tillkomma dem, som

inom kyrkohandbokens ram äger besluta om anordningar vid gudstjänsten,

nämligen i fråga om församling, pastor och kyrkoråd, i fråga om stift domkapitlet

samt i fråga om hela riket Kungl. Maj:t.

Kollekt utgör — som själva ordet säger — étt sammanskott, en gemenskapshandling.

Denna givandets gemenskap kan omfatta en församling,

ett stift eller hela svenska kyrkan. I den betydelsen kan man tala om förstiftskollekt

och rikskollekt. Men dessa beteckningar torde

e-! utsäga något om kollektmottagaren, t. ex. att en församlingskollekt

eJ *ar gälla andra ändamal än sadana som ligger inom församlingens egna

gränser. Kollektens egenskap av frivillig kärleksgåva medför, att den —

till skillnad från utdebiterade medel o. dyl. — likväl kan avse ett ändamål

utanför det område, där kollekten upptages, som inom detsamma.

I sitt betänkande föreslog den sakkunnige åtskilliga ändringar i 1950 års

kollektkungörelse. Av ifrågavarande ändringsförslag torde i detta sammanhang

blott behöva omnämnas följande två. Den i nämnda kungörelse stadgade

begränsningen av de ändamål, för vilka församlingskollekt finge upptagas,

till endast sadana angelägenheter, som församlingen ägde själv

vaida, föreslogs skola upphöra. Befogenheten att besluta om upptagande av

församlingskollekt förordades skola överflyttas från församlingens representativa

organ — kyrkostämma eller kyrkofullmäktige — till pastor och

kyrkoråd i förening; i brådskande fall skulle dock beslutanderätten utövas

av pastor och kyrkovärdar gemensamt.

Vidare ifrågasatte den sakkunnige, huruvida icke dels den föreslagna beslutanderätten

för kyrkorådet i fråga om upptagande av församlingskollekt,

dels ock den i 1950 ars kungörelse — och jämväl i den sakkunniges författningsförslag

stadgade skyldigheten för de kyrkokommunala revisorerna

att även granska lcollekträkenskaperna borde föranleda ändringar i

församlingsstyrelselagarna (41 och 61 §§ allmänna församlingsstyrelselagen

samt 45 och 65 §§ församlingsstyrelselagen för Stockholm). Den sakkunnige

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

förutsatte, att denna fråga övervägdes i samband med en översyn av församlingsstyrelselagstiftningen.

Sedan betänkandet i sedvanlig ordning remissbehandlats, hemställde

Kungl. Maj:t i skrivelse nr 3 till 1953 års kyrkomöte om dess yttrande i

ärendet. I sitt yttrande (skr. nr 37) biträdde kyrkomötet helt den sakkunniges

förslag i de delar, som här återgivits. Beträffande förslaget i övrigt

förordade däremot kyrkomötet på en del punkter vissa jämkningar. Den

härefter utfärdade nya kollektkungörelsen (SFS 1953:739) erhöll i allt

väsentligt den lydelse kyrkomötet förordat. I fråga om befogenheten att

besluta om upptagande av församlingskollekter — vilket spörsmål församlingsstyrelsekommittén

enligt sina direktiv hade att överväga gjordes

dock icke något ändring i förhållande till vad som därom föreskrivits i 1950

års kungörelse. Även enligt den nya kungörelsen tillkommer sålunda nämnda

befogenhet församlingens representativa organ.

Församlingsstyrelsekommittén.

Kommittén framhåller i sin promemoria, att då gällande bestämmelser

om kollekter utginge från att beslutande om församlingskollekts upptagande

och om ändamålet med densamma vore en i 2 § allmänna församlingsstyrelselagen

avsedd kyrklig angelägenhet, som det tillkom församlingen

att handha. Med detta betraktelsesätt överensstämde att

församlingskollektens ändamål enligt samma bestämmelser vore begränsat

till sådan verksamhet, som församlingen ägde att själv vårda. Ett uttryck

för denna syn på församlingskoilekten kunde även sägas vara, påpekar

kommittén vidare, att de kyrkokommunala revisorerna skulle revidera jämväl

kollekträkenskaperna samt att kyrkorådet skulle utöva viss granskning

beträffande kollektmedels användning.

Kommittén anser emellertid övervägande skäl tala mot att pa detta sätt

behandla församlingskoilekten som en kyrkokommunal angelägenhet och

anför därom följande.

Det är klart — såsom den sakkunnige även framhållit — att kollekten

ej utgör någon form av beskattning. Den är därför icke att räkna till de

»avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter», som omnämnes i 2 §

allmänna församlingsstyrelselagen. Med den begränsning, som enligt 1950

års kungörelse gäller i fråga om församlingskollekts ändamål, kan det visserligen

sägas, att ett beslut om upptagande av sådan kollekt alltid är ägnat

att främja sådan angelägenhet, som i nämnda paragraf avses, samt att

det därför borde ligga inom ramen för församlings befogenhet att fatta ett

sådant beslut. Kommittén anser emellertid, att en sådan begränsning ej är

något som ligger i kollektens begrepp. Knligt kommitténs mening ter det

sig mest naturligt att — såsom den sakkunnige gör — betrakta kollekten

som ett i gudstjänsten ingående moment, avsett att ge uttryck ior den

kristnes offervillighet. Med denna uppfattning av kollektens natur är ej

erforderligt, att församlingskollekt begränsas till att avse endast ändamål,

som ligger inom området för församlingens verksamhet. Kommittén har

därför för sill del intet att erinra mot att begränsningen härvidlag borttages.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Vid borttagande av nämnda begränsning faller emellertid enligt

kommitténs mening grunden för att anse församlingskollekten såsom en

angelägenhet, vilken det jämlikt 2 § allmänna församlingsstyrelselagen tillkommer

församlingen att besluta om. Av kollektens karaktär av gudstjänstmoment

anser kommittén följa att beslutanderätten såväl i fråga om upptagande

av församlingskollekt som i fråga om dess ändamål i princip bör

tillkomma pastor respektive tjänstförrättande präst på sätt redan för närvarande

gäller i fråga om sådana kollekter, som avses i 1 § tredje stycket

1950 års kungörelse. Men även om man uppfattar kollekt en såsom ett gudstjänstmoment,

med vilket församlingsstyrelseorganen såsom sådana ej har

att taga befattning, synes kommittén vissa skäl kunna anföras för att den

kollektgivande menigheten beredes ett visst medinflytande i hithörande

frågor. Ur församlingsstyrelselagstiftningens synpunkt kan enligt kommitténs

mening hinder ej anses möta mot att pastor för detta ändamål i kollektbestämmelserna

ålägges att, innan han fattar beslut om upptagande av

kollekt, samråda med kyrkvärdarna eller några andra av kyrkorådets ledamöter

samt, därest pastor icke är kyrkostämmans ordförande, jämväl med

denne.

De skäl, som anförts för borttagande av församlingens beslutanderätt i

fråga om kollekter, synes kommittén även tala för att de uppgifter, som

enligt nu gällande eller föreslagna bestämmelser ankommer på de kyrkokommunala

organen i övrigt, lägges i andra händer. Sålunda bör exempelvis

revision av kollekträkenskaperna enligt kommitténs mening ej åläggas de

kyrkokommunala revisorerna i denna deras egenskap. Den av kommittén

hävdade uppfattningen av kollektens natur anser kommittén emellertid icke

utgöra något principiellt hinder för en medverkan av församlingen i den

formen, att det lägges i församlingens hand att utse särskilda revisorer för

granskning av kollekträkenskaperna. Församlingen bör därvid, framhåller

kommittén vidare, vara oförhindrad att till sådana revisorer utse samma

personer, som valts att revidera församlingens räkenskaper.

Kommitténs förslag i fråga om kollekter innebär således, att de kyrkokommunala

organen frigöres från den direkta befattningen med hithörande

angelägenheter. En reglering av kollektväsendet efter de riktlinjer kommittén

uppdragit kräver därför för sitt genomförande intet stöd i församlingsstyrelselagstiftiiingen.

Så måste däremot enligt kommitténs mening bli

fallet, om beslutanderätten rörande församlingskollekt anses böra regleras

på det sätt som den sakkunnige och kyrkomötet föreslagit. Kommittén

anför härom följande.

Härvidlag vill kommittén först anmärka, att kommittén icke finner det

lämpligt, att pastor och kyrkoråd, såsom föreslagits, tillerlcännes beslutanderätt

vid sidan av varandra, vilket skulle vara liktydigt med att pastor

i dessa frågor finge en honom eljest ej tillkommande vetorätt i kyrkorådet.

Därest beslutanderätten anses böra tillkomma kyrkorådet, bör detta därför

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. May.ts ''proposition nr 207.

äga att ensamt besluta. Med hänsyn till de allmänna regler, som gäller

beträffande utövandet av församlings beslutanderätt, torde det emellertid

ej vara möjligt att i kollektkungörelsen tillägga kyrkorådet rätt att besluta

om upptagande av kollekter utan att stöd härför finnes i församlingsstyrelselagstiftningen.

I 41 § andra stycket allmänna församlingsstyrelselagen

stadgas, efter en uppräkning av vissa befogenheter som tillkommer kyrkorådet,

att rådet ock har att, i enlighet med vad särskilda författningar föreskriver,

taga befattning med andra angelägenheter. Motsvarande stadgande

finnes i 45 § lagen om församlingsstyrelse i Stockholm. Då i dessa stadganden

ej torde åsyftas andra författningar än sådana, som tillkommit efter

medverkan av riksdagen, fordras tydligen, om stadgandena skall kunna

utgöra stöd för att i kollektkungörelsen tillägga beslutanderätt åt kyrkorådet,

att åtminstone grunderna för kollektkungörelsens reglering av

beslutanderätten underställes riksdagen. I annat fall kräves enligt kommitténs

mening, att i 41 § församlingsstyrelselagen och 45 § lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm införes en bestämmelse, som utsäger, att det tillkommer

kyrkorådet att besluta om upptagande av församlingskollekt.

Därest det anses böra stadgas möjlighet för pastor och kyrkvärdar att i

brådskande fall i kyrkorådets ställe fatta beslut i hithörande frågor, måste

jämväl grunderna härför underställas riksdagen eller stadgande därom intagas

i nämnda paragrafer.

Yttranden.

Domkapitlet i Visby ställer sig tveksamt till förslaget att beslutanderätten

i fråga om församlingskollekts upptagande skall tillkomma pastor

ensam. Att pastor bör ha medbestämmanderätt får enligt domkapitlet

anses följa av pastors ställning såsom den kollektgivande församlingens

ledare och såsom den för gudstjänstens anordnande ansvarige. Domkapitlet

anser det motiverat, att kollektgivarna tillerkännes medbestämmanderätt

i fråga om församlingskollekts upptagande. Det torde emellertid vara svårt,

framhåller domkapitlet vidare, att utanför församlingsstyrelselagens institutioner

finna en lämplig form, i vilken kollektgivarnas vilja härvidlag

skulle kunna manifesteras. Ur praktisk synpunkt synes det domkapitlet

ligga nära till hands att låta kyrkorådet, som — även om det närmast är

ett församlingens organ i kyrkokommunala angelägenheter — ändock utgör

en representativ samling av församlingens beträffande gudstjänstlivet intresserade

medlemmar, få utöva den medbestämmanderätt i fråga om församlingskollekts

upptagande, som enligt domkapitlets mening bör

tillkomma kollektgivarna. Om pastor och kyrkoråd eller pastor och kyrkorådets

ledamöter gemensamt finge besluta om upptagande av församlingskollekt,

vunnes enligt domkapitlets mening den förenkling av förfarandet,

som framstått såsom ett angeläget önskemål.

Även domkapitlet i Härnösand samt länsstyrelserna i Kronobergs och

Örebro län anser, att beslutanderätten i fråga om upptagande av försarnlingskollekt

bör tillkomma pastor och kyrkoråd.

Domkapitlet i Uppsala finner det naturligast, att kyrkorådet med hänsyn

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts -proposition nr 207.

till de uppgifter beträffande församlingslivet och det kyrkliga livet i övrigt,

som tillkommer och alltfort bör tillkomma detsamma, i princip tillerkännes

beslutanderätten i fråga om församlingskollekt. men att frihet beredes kyrkorådet

att delegera sin beslutanderätt härutinnan till pastor och kyrkvärdarna.

En sådan utformning av stadgandet skulle av domkapitlet hälsas

med tillfredsställelse och jämväl motsvara tidigare behandling uti bygderna

av denna fråga.

Svenska pastoratens riksförbund anför på förevarande punkt huvudsakligen

följande.

Prästen bör icke tilldelas rätt att ensam bestämma i angelägenheter, som

berör kyrkan och församlingen. Kyrkorådet tillkommer enligt 41 § lagen

om församlingsstyrelse att ombesörja kyrkans angelägenheter. Det torde

då vara i hög grad opåkallat att från kyrkorådets kompetensområde undantaga

en så viktig församlingsangelägenhet som kollektväsendet. Det är utan

tvivel praktiskt ogenomförbart att låta kyrkostämma eller kyrkofullmäktige

besluta om upptagande av kollekter. Men samma svårighet föreligger

icke beträffande kyrkorådets befattning med kollektväsendet, i synnerhet

icke om pastor och kyrkovärdar tillägges beslutanderätt i brådskande fall.

Vid gudstjänst är som regel utom pastor kyrkovärdarna närvarande och

därför kan beslut om upptagande av kollekt fattas av pastor och kyrkovärdar

före gudstjänstens början. Förbundet vill därför förorda att beslutanderätten

om upptagande av församlingskollekt skall tillkomma kyrkorådet,

dock att i brådskande fall pastor och kyrkovärdar skall äga besluta

i frågan, varvid emellertid beslutet skall anmälas vid nästkommande kyrkorådssammanträde

och till kyrkorådets protokoll antecknas. Omständigheten

att församlingskollekt icke begränsas till ändamål inom den territoriella

församlingen kan enligt förbundets mening icke motivera, att kyrkorådet

avkopplas från all befattning med kollektväsendet. Det står dock fast, att

den gudstjänst, vid vilken kollekten upptages, hålles i församlingens kyrka,

för vilken kyrkorådet är närmaste förvaltningsmyndighet. Det är orimligt,

att den gudstjänstfirande menigheten icke genom kyrkoråd eller kyrkovärdar

får utöva inflytande på frågan om till vilka ändamål kollekt skall

upptagas vid ordinarie församlingsgudstjänst.

Jämväl domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans diakonistyrelse och svenska

prästförbundet förordar, att beslutanderätten i fråga om upptagande av

församlingskollekt skall tillkomma kyrkorådet.

Kammarkollegiet anför bland annat följande.

I 1948 och 1953 års sakkunnigbetänkanden i kollektfrågan föreslogs, att

den lokala beslutanderätten i fråga om kollekter som regel skulle tillkomma

pastor och kyrkoråd. Till detta förslag har kyrkomötet anslutit sig. I remissyttrande

den 22 juni 1953 över sistnämnda förslag avvisade kollegiet en

dylik anordning under framhållande, att den skulle innebära att pastor

finge en honom eljest i kyrkorådet icke tillkommande vetorätt. Vidare uttalade

kollegiet, att kollektbesluten syntes ha en tämligen svagt kommunalrättslig

karaktär samt att den i betänkandet framförda uppfattningen

om kollektupptagandet såsom ett gudstjänstmoment hade åtskilligt fog för

sig. Kollegiet, som emellertid icke fann sig kunna tillstyrka, att beslutanderätten

i fråga om upptagande av andra kollekter än riks- och stiftskollekter

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. May.ts ''proposition nr HOT.

alltid skulle tillkomma pastor ensam, förordade att beslutanderätten för

flertalet fall tillädes kyrkorådet. Församlingsstyrelsekomnnttén har funnit

övervägande skäl tala mot att behandla församlingskollekten som en kyrkokommunal

angelägenhet. Kommittén giver i detta sammanhang uttryck

för den meningen, att därest den i 1950 års kollektkungörelse stadgade

begränsningen i fråga om församlingskollekts ändamal boittoges sasom

numera skett genom 1953 års kungörelse — skulle grunden bortfalla för

att anse församlingskollekten som en angelägenhet, om vilken det jämlikt

2 § församlingsstyrelselagen tillkomme församlingen att besluta, lul vad

kommittén i detta principspörsmål anför kan läggas att nuvarande uppdelning

av lokalt beslutade kollekter i dels församlingskollekter, som skall

beslutas av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige, och dels andra kollekter,

om vilkas upptagande pastor eller annan tjänsteförrättande präst äger

besluta, synes sakna rationell grund och i vart fall ej kunna motiveras på

kommunalrättsliga grunder. Mot bakgrunden av det förhållandet, att de

båda slagen av kollekter inbringar i stort sett lika mycket, vill det synas

som om ett bibehållande av kollektbeslut under kyrkokommunala organs

kompetens följdriktigt borde föranleda till att nuvarande område for prästernas

beslutanderätt i fråga om upptagande av kollekt inskränktes till

vad som kunde motiveras med rent praktiska förhållanden, såsom tidsnöd.

Oavsett vilken rättslig karaktär, som finnes böra givas åt kollektbesluten,

inställer sig dock inför ett förslag om att överföra beslutanderätten om

församlingskollekt till pastor vissa betänkligheter. Det måste^ antagas, att

i inånga församlingar det vunnit en viss hävd, att kyrkorådet beslutar

härom. Kommittén föreslår väl att pastor skall åläggas att, innan han fattar

beslut om upptagande av kollekt, samråda med kyrkovärdarna eller nagra

andra av kyrkorådets ledamöter samt, därest pastor icke är kyrkostämmans

ordförande, jämväl med denne. En dylik föreskrift synes dock icke utgöra

någon full garanti mot att pastor vid prövning av frågor om upptagande

av församlingskollekt fattar beslut, som framstår som godtyckliga. An

mindre torde möjligheten att anföra besvär över pastors beslut mnebara

någon praktiskt betydelsefull garanti mot missbruk av beslutanderätten.

Då kollegiet finner sig icke böra avstyrka den av kommittén förordade ändringen

av beslutanderätten i fråga om upptagande av församlingskollekt,

är denna ståndpunkt icke fri från en viss tvekan. I likhet med kommittén

finner kollegiet att, därest beslutanderätten rörande församlingskollekter

tillägges pastor, de för revision av församlingens räkenskaper utsedda revisorerna

icke i denna egenskap bör ha att taga befattning med granskning

av kollekträkenskaperna.

I övriga vttranden bär kommitténs förslag i fråga om befogenheten att

besluta om upptagande av församlingskollekt tillstyrkts eller lämnats utan

erinran.

Departementschefen.

1 det år 1953 avgivna sakkunnigbetänkandet med förslag till revision

av da gällande kollektkungörelse har anförts vissa principiella synpunkter

pa kollekt väsendet, för vilka jag redogjort i det föregående. Dessa synpunkter,

som kyrkomötet i sitt yttrande över betänkandet för sin del godtagit,

anser jag mig i stort sett kunna biträda. Sålunda synes mig med

4 — llihany till riksdagen* protokoll IUö’t. 1 sand. r £07.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

hänsyn till kollektens natur något hinder icke föreligga för att så kallad

församlingskollekt upptages även för ändamål, som ligger utanför församlingens

egen verksamhet. Enligt den — på min föredragning utfärdade —

nya kollektkungörelsen av den 30 december 1953 kan så även ske.

Vad beträffar rätten att besluta om upptagande av församlingskollekt

har i nämnda kungörelse icke vidtagits någon ändring i förhållande till

1950 års kollektförfattning. Detta innebär, att nämnda beslutanderätt

alltjämt tillkommer församlingens representativa organ, kyrkostämma eller

kyrkofullmäktige. I nämnda sakkunnigbetänkande har föreslagits, att beslutanderätten

beträffande upptagande av församlingskollekt i stället skall

ligga hos pastor och kyrkoråd. Detta förslag, som tillstyrkts av kyrkomötet,

har främst motiverats med att betydande praktiska olägenheter är

förenade med att beslutanderätten tillkommer församlingens representativa

organ. Vid utfärdande av nu gällande kollektkungörelse togs emellertid

icke någon ställning till berörda förslag, då frågan om beslutanderätten

beträffande upptagande av församlingskollekt — i enlighet med ett

i betänkandet gjort uttalande — ansågs böra utifrån särskilda synpunkter

övervägas i samband med den översyn av församlingsstyrelselagstiftningen,

som uppdragits åt församlingsstyrelsekommittén. Denna kommitté har i

sin nu avgivna promemoria på anförda skäl föreslagit, att de kyrkokommunala

organen skall frigöras från den direkta befattningen med hithörande

angelägenheter. Enligt kommitténs mening bör beslutanderätten

beträffande upptagande av församlingskollekt läggas över på pastor respektive

tjänstförrättande präst. Vissa skäl synes emellertid kommittén kunna

anföras för att den kollektgivande menigheten beredes ett visst medinflytande

i här avsedda frågor och att med hänsyn därtill pastor eller tjänstförrättande

präst ålägges att i kollektfrågor samråda med exempelvis kyrkvärdarna.

Kommitténs förslag har vid promemorians remissbehandling

tillstyrkts i en del yttranden, medan vissa remissinstanser förordat, att

beslutanderätten beträffande upptagande av församlingskollekt skall tillkomma

kyrkorådet. Förslag av sistnämnda innebörd framfördes för övrigt

även vid remissbehandlingen av det förut nämnda sakkunnigbetänkandet.

För egen del anser jag övervägande skäl tala för att beslutanderätten beträffande

upptagande av församlingskollekt lägges i kyrkorådets hand. Det

praktiska livets krav torde dock nödvändiggöra, att pastor eller tjänstförrättande

präst tillerkännes rätt att i brådskande fall besluta om upptagande

av församlingskollekt efter samråd, där så kan ske, med kyrkvärdarna.

Att utesluta kyrkorådet såsom organ från befattningen med kollektfrågorna

— vilket kommitténs förslag innebär — synes mig mindre välbetänkt

med hänsyn till kyrkorådens ställning i församlingarna. Ej heller

anser jag det lämpligt, att pastor — såsom följden skulle bli av de i sakkunnigbetänkandet

föreslagna bestämmelserna — i kollektfrågor erhåller

vetorätt i förhållande till kyrkorådet, där han är självskriven ordförande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majds •proposition nr 207.

Med hänsyn till kollektinstitutets speciella natur anser jag den omständigheten,

att församlingskollekt numera kan upptagas för ändamål, som ligger

utanför församlingens verksamhet, icke utgöra något principiellt rättsligt

hinder för att kyrkorådet tillägges befogenhet att besluta om upptagande

av dylik kollekt och även i vissa andra hänseenden taga befattning

med kollektväsendet. Ej heller synes mig hinder möta, att de kyrkokommunala

revisorerna enligt kollektbestämmelsema alägges granska jämväl

kollekträkenskapema. Jag anser det emellertid icke erforderligt och — i

varje fall i det läge som lagstiftningen på förevarande område nu befinner

sig _ ej heller lämpligt, att särskilda bestämmelser om kyrkorådets och

de kyrkokommunala revisorernas befattning med här avsedda uppgiftei

beträffande kollektväsendet införes i församlingsstyrelselagarna. Av mig i

det föregående föreslagna grunder för berörda kyrkokommunala organs

ianspråktagande för nyssnämnda uppgifter synes emellertid böra underställas

riksdagen. Detta torde böra ske i samband med den revision av

nämnda lagar, som av andra skäl nu föreslås.

I anslutning till det sagda far jag framhalla, att enligt min mening tillräckliga

skäl icke längre föreligger för att upprätthålla den i gällande kollektkungörelse

i fråga om beslutanderätten beträffande upptagande av församlingskollekter

gjorda åtskillnaden mellan å ena sidan kollekter, som

upptages i samband med ordinarie gudstjänst (ottesång, högmässa eller

aftonsång), och å andra sidan kollekter, som upptages vid annan allmän

gudstjänst. Även beslutanderätten beträffande upptagande av församhngskollekt

vid sistnämnda slag av gudstjänster bör därför som regel tillkomma

kyrkorådet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majrts proposition nr £07.

Församlingss ty relselagstif fotogen och regleringen av den

obligatoriska skolans kommunalrättsliga

ställning m. m.

Gällande bestämmelser.

Enligt 1 § första stycket allmänna församlingsstyrelselagen äger varje

territoriell församling själv vårda folk- och fortsättningsskolväsendet i församlingen,

såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan. I 1 § första stycket lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner stadgas, att i lands- eller stadskommun, som

sammanfaller med skoldistrikt, folk- och fortsättningsskolväsendet skall,

där kommunal- eller stadsfullmäktige finnes, utgöra en för kommunen gemensam

angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan har att vårda. Enligt

1 § andra stycket sistnämnda lag skall för Stockholms stad gälla vad särskilt

är stadgat. Dessa stadganden återfinnes i lagen den 15 maj 1903 (nr

58) angående folkskoleväsendet i Stockholm. Folk- och fortsättningsskolväsendet

i Stockholm skall enligt 1 § denna lag — med vissa undantag —

utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom

kommun har att vårda.

Vidare stadgas i 1 § andra stycket allmänna församlingsstyrelselagen,

att två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för

vården av de i lagen avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas

till en kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende

å vården av gemensamma angelägenheter, i den män ej annat är

föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i samma lag stadgas om församling.

Har Konungen stadgat, att två eller flera församlingar eller delar av församlingar

för vården av folk- och fortsättningsskolväsendet tillsammans

skall utgöra ett skoldistrikt, skall sadant distrikt utgöra en kyrklig samfällighet.

Till nu avsedda bestämmelser ansluter sig stadganden i 4 §, 27 §

2 inom., 31 § och 46 § allmänna församlingsstyrelselagen.

1951 års skolstyrelseutredning.

Såsom inledningsvis berörts har 1951 års skolstyrelseutredning, som har

till uppgift att behandla vissa frågor rörande den blivande enhetsskolans

ledning och lokala organisation in. m., i skrivelse den 22 april 1953 anmält,

att utredningen funnit anledning att till övervägande upptaga frågan om

den obligatoriska skolans kommunalrättsliga ställning. Utredningen har i

sin skrivelse — under hänvisning till en vid densamma fogad promemoria

— framhållit, att den ännu gällande principen om folk- och fortsättnings
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

skolväsendet såsom en församlingens angelägenhet borde ersättas av en

motsvarande allmän regel om den borgerliga kommunen sasom hu\ udman

för det obligatoriska skolväsendet. Därav påkallade författningsändringar

borde enligt utredningens mening genomföras senast i samband med den

omorganisation av skolans lokala ledning, som utredningen komme att

föreslå.

I nämnda promemoria har skolstyrelseutredningen lämnat en redogörelse

för den historiska utvecklingen på folkundervisningens område i vad rör

den obligatoriska skolans kommunalrättsliga ställning samt för nu gällande

bestämmelser härutinnan och deras tillkomst. Promemorian innehåller vidare

uppgifter om i vilken omfattning 1930 ars lag om skolstyrelse i vissa

kommuner vunnit tillämpning. Dessa uppgifter ger vid handen, att folkoch

fortsättningsskolväsendet successivt övergått till att så gott som helt

bli en den borgerliga kommunens angelägenhet. Efter kommunindelningsreformens

genomförande den 1 januari 1952 utgjorde sålunda folkundervisningen

endast i 18 kommuner fortfarande en församlingens angelägenhet.

_Här må tilläggas, att i 6 av dessa kommuner har folk- och fortsättningsskolväsendet

numera överflyttats till den borgerliga kommunen. Endast

i 12 kommuner utgör vid nästa års ingång folkundervisningen ännu eu

församlingens angelägenhet.

I skolutredningens promemoria anföres vidare bland annat följande.

Den utveckling i riktning mot folkskolväsendets överförande till den

borgerliga kommunen, som länge pågått, kan numera anses vara praktiskt

taget fullbordad. Endast i ett försvinnande litet antal fall är folkundervisningen

ännu en församlingens angelägenhet. I skarp motsats till detta faktiska

förhållande står församlingsstyrelselagens bestämmelser, enligt vilka

vården om folkundervisningen i princip fortfarande åvilar församlingarna.

Redan dessa omständigheter utgör en anledning att överväga, huruvida icke

en ändring i den rättsliga grunden för folkskolväsendet bör komma till

stånd. De principiella skäl, som i olika sammanhang anförts för folkskolväsendets

överflyttning till den borgerliga kommunen och som redovisats

i historiken, talar dessutom för att en överflyttning bör ske även i de återstående

fallen. Dessa principiella skäl har för övrigt vunnit i styrka genom

den vidgade rätt till utträde ur svenska kyrkan, som införts genom den

år 1951 antagna religionsfrihetslagen.

Till nu anförda skäl för en ändring av församlingsstyrelselagen kommer

emellertid även ett annat. Den i princip beslutade enhetsskolan skall enligt

Kungl. Maj:ts av riksdagen i denna del bifallna proposition (1950: 133)

vara en kommunal skola. Det synes uppenbart att med ordet »kommunal»

i detta sammanhang åsyftas endast den borgerliga kommunen. I samband

med enhet sskolans genomförande måste alltså principen om det obligatoriska

skolväsendet såsom en församlingens angelägenhet ersättas av cn motsvarande

allmän regel om den borgerliga kommunen såsom huvudman för

den obligatoriska skolan. De författningar, som aktualiseras av enhetsskolan,

måste bygga på sistnämnda regel. Vissa av dessa författningar (bland

annat de som angår de kommunala skolstyrelserna) år emellertid avsedda

att träda i tillämpning redan före enhetsskolans inlörande. Detta utgör yl
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

terligare ett skäl att nu ändra den kommunalrättsliga grunden för det obligatoriska

skolväsendet.

En sådan principiell ändring, som här förordats, behöver inte medföra,

att folkskolväsendet på de ställen, där det ännu är en församlingens angelägenhet,

omedelbart överflyttas till den borgerliga kommunen. Eu viss

övergångstid kan av praktiska skäl befinnas lämplig. Såsom framgår av det

förut sagda är det ur enhetsskolans synpunkt inte nödvändigt att överflyttningen

sker förrän i samband med skolreformens genomförande. Å andra

sidan är det av principiella skäl önskvärt, att den sker snarast möjligt. Tidpunkten

torde i varje särskilt fall få bestämmas med hänsyn till de i fallet

föreliggande omständigheterna. En övergångsbestämmelse av denna innebörd

torde böra meddelas.

Församlingsstyrelsekomniittén.

Församlingsstyrelsekommittén ansluter sig helt till den i skolstyrelseutredningens

promemoria hävdade uppfattningen, att folkundervisningen i

fortsättningen i princip — såsom förhållandet i verkligheten i flertalet fall

redan är — bör vara en den borgerliga kommunens angelägenhet samt att

därför ur församlingsstyrelselagen bör utmönstras alla bestämmelser, som

rör folk- och fortsättningsskolväsendet. Kommittén understryker emellertid,

att en utmönstring är avsedd att få betydelse endast ur principiell synpunkt.

För var och en av de församlingar, som alltjämt har vård om folkundervisningen,

bör enligt kommitténs mening de nuvarande bestämmelserna

äga tillämpning intill dess denna angelägenhet överflyttas till den

borgerliga kommunen. Kommittén föreslår därför, att en övergångsbestämmelse

av denna innebörd meddelas. Med hänsyn ej minst till att ett borttagande

ur församlingsstyrelselagen av reglerna om skolväsendet berör ett

förhållandevis stort antal paragrafer i lagen vore det enligt kommitténs

mening önskvärt, om denna åtgärd ej behövde ske förrän i samband med

framläggande av fullständigt förslag till ny församlingsstyrelselag. En ändring

av församlingsstyrelselagen i nu berörda hänseenden är emellertid, framhåller

kommittén, en nödvändig förutsättning för ett genomförande av den

nya principen om skolans kommunalrättsliga ställning. För att möjliggöra

en lösning av denna fråga utan att slutresultatet av kommitténs översyn

av församlingsstyrelselagen skall behöva avvaktas, anser sig kommittén

därför böra föreslå, att de i detta sammanhang erforderliga ändringarna i

församlingsstyrelselagen redan nu vidtages.

Innan kommittén går närmare in på frågan om dessa ändringar anser

sig kommittén emellertid böra beröra ett därmed sammanhängande spörsmål

och anför därom följande.

Församlingsstyrelselagens regler om skolväsendet har för närvarande betydelse

även i. andra hänseenden än som framgår av lagen. Sålunda hänvisar

19 § i 1930 års lag om skolstyrelse i vissa kommuner i fråga om fullföljd

av talan mot folkskolestyrelsens beslut till vad som finnes stadgat beträffande

talan mot beslut av skolråd. Kungl. Maj:ts förnyade stadga den 26

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

september 1921 (nr 604) angående folkundervisningen i riket utgår vidare

från att folk- och fortsättningsskolväsendet är en församlingens angelagenhet,

låt vara att stadgan genom en kungörelse den 21 november 1930 (nr

421) gjorts tillämplig även i de borgerliga kommuner, som handhar yarcien

om folkundervisningen. Med hänsyn till dessa förhållanden kan det lfragasättas

om bestämmelserna om skolväsendet kan utmönstras ur församlmgsstyrelselagen

utan att samtidigt ändringar göres i 1930 års lag och]921

stadga. Därest på sätt förut nämnts sagda bestämmelser till ioljd av ett

övergångsstadgande fortfar att gälla i viss utsträckning, torde emellertid

tillräckligt underlag för 1930 års lag och 1921 års stadga i nu ifragavarande

hänseende finnas. Kommittén anser därför några ändringar i sistnämnda

båda författningar i detta sammanhang ej vara påkallade.

Vad därefter angår den omarbetning av församlingsstyrelselagen, varom

nu närmast är fråga, anser kommittén, att denna omarbetning med hänsyn

till dess karaktär av provisorium bör begränsas till vad som för ändamålet

är oundgängligen nödvändigt och att de av ändringarna berörda paragrafernas

uppställning såvitt möjligt bör lämnas orubbad.

Kommittén yttrar vidare:

Bestämmelser rörande folk- och fortsättningsskolväsendet finnes pa följande

ställen i församlingsstyrelselagen, nämligen i 1—3 §§, 14 § 1 och 2

mom., 17 §, 20 § 1 mom., 22, 25, 34, 40, 41, 43, 44 och 45 §§, 46 s 2 mom.,

47_56 §§, 58—62 §§ samt 65, 68 och 71 §§. Vidare nämnes i rubriken

till 4 kapitlet även skolråd. De ändringar, kommittén i detta sammanhang

föreslår, innebär i stort sett endast, att vad församlingsstyrelselagen nu

innehåller i fråga om skolväsendet uteslutits ur lagen. I samband därmed

har i några fall jämkningar av formell natur vidtagits i lagtexten. Det

bör i detta sammanhang anmärkas, att kommittén icke nu föreslår någon

ändring i bestämmelsen i 1 § om att — utom två eller flera iörsamlmgai

_ även delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig samfällighet

eller i därtill anknytande stadganden i 4 §, 27 § 2 mom., 31 § och 46 §•

Vissa uttalanden i förarbetena till församlingsstyrelselagen ger möjligen

vid handen, att berörda bestämmelse tillkommit uteslutande med hänsyn

till skolväsendets behov. Huruvida bestämmelsen tjänar något andamal

härutöver och fördenskull bör bibehållas i en ny församhngsstyrelselag

torde kommittén få överväga i ett senare skede av sitt arbete.

Kommittén påpekar härefter, att borttagandet ur allmänna församlingsstyrelselagen

av reglerna om skolväsendet far konsekvenser inom ett annat

i lagen reglerat område, nämligen i fråga om församlingsbibliotek. Härom

anför kommittén bland annat följande.

Enligt 41 § församlingsstyrelselagen tillkommer det skolrådet att handha

förvaltningen och vården av församlingsbibliotek. Församling har dock

i 40 § tillagts möjlighet att för handhavande härav utse en särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande sådan styrelse skall jämlikt sistnämnda paragraf,

i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad som ar

stadgat angående skolråd. Enligt 58 § skall utgifts- och inkomststat upprättas

särskilt för kyrkan och särskilt för skolan och församlingsbibliotek.

Finnes biblioteksstyrelse skall särskild stat upprättas för församhngsbiblio
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 207.

teket. I 59 § stadgas, att förslag till utgifts- och inkomststater skall uppgöras

för kyrkan av kyrkorådet och för skolan och församlingsbibliotek

avskolradet, dock att skyldigheten att uppgöra statförslag för församlingsbibliotek,

därest biblioteksstyrelse finnes, åligger denna. Då nu bestämmelserna

om skolråd föreslås skola utgå ur församlingsstyrelselagen, måste

alltsa nya regler givas angående handhavande av församlingsbiblioteken.

Kommittén förklarar sig dock ej beredd att i förevarande sammanhang

framlägga förslag till en slutlig lösning av berörda fråga.

Vad kommittén i detta hänseende föreslår är därför avsett endast som

ett provisorium. Kommittén framhåller, att kommittén av alternativen att

låta församlingsbiblioteken handhavas av kyrkoråden eller att ålägga de

församlingar, där bibliotek finnes, att tillsätta särskild biblioteksstyrelse

förordar den senare åtgärden. Kommittén har funnit detta så mycket mera

motiverat som redan den nu gällande ordningen innebär, att — fastän intet

uttryckligt stadgande därom finnes — vården om församlingsbibliotek i

församling, som saknar skolråd, måste utövas av särskilt utsedd biblioteksstyrelse.

Kommittén anför vidare:

Den nuvarande bestämmelsen om församlingsbibliotek i näst sista stycket

av 40 § bör därför ändras så att det framgår, att biblioteksstyrelse alltid

skall utses i församling, där sådant bibliotek finnes. I samband därmed

ioreslas, att sista stycket av nämnda paragraf ges det innehållet, att beträffande

biblioteksstyrelse skall gälla vad om kyrkoråd är stadgat i den mån

det är tillämpligt och annat ej är föreskrivet. Denna bestämmelse för med

rm£>ar Jämväl i 46 § 2 mom. och 50 § andra stycket på det sätt att

vad dar sägs om skolråd i stället göres tillämpligt på biblioteksstyrelse. En

konsekvens av att biblioteksstyrelse föreslås bli obligatorisk i församling

dar lorsamhngsbibhotek finnes, är att särskild utgifts- och inkomststat av

biblioteksstyrelsen alltid måste uppgöras för sådant bibliotek. Därav betingade

andnngar föreslås i 58 och 59 §§. I detta sammanhang kan nämnas,

att anledning ej ansetts föreligga att i fråga om det ämne, som regleras i 49 §

andra stycket, meddela särbestämmelse för biblioteksstyrelse. För de församlingar,

beträffande vilka till följd av deji förut nämnda övergångsbestämmelsen

församlingsstyrelselagens nuvarande regler rörande folk- och

fortsättmngsskolväsendet fortfarande kommer att äga tillämpning bör

motsvarande gälla med avseende å församlingsbibliotek.

Yttranden.

I anledning av vad kommittén anfört och föreslagit i nu berörda avsnitt

av sin promemoria har kammarkollegiet yttrat huvudsakligen följande.

Redan den sekularisering av folkskolväsendet, som hittills skett, har

kommit de nuvarande skolbestämmelserna i den allmänna församlingsstyrelselagen

— utformade från den principiella utgångspunkten att folkskolvasendet

normalt ar en församlingsangelägenhet — att framstå som föråldrade.

Nagon tvekan kan ej gärna råda därom, att dessa bestämmelser

bor utmönstras ur församlingsstyrelselagen och tillika med 1930 års skolstyrelselag

ersättas med en ny lagstiftning, som bygger på förutsättningen,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts proposition nr 207.

att det lägre skolväsendet är en de borgerliga kommunernas angelägenhet.

Tidsföljden för församlingsstyrelsekommitténs och skolstyrelseutredningens

arbete synes emellertid göra lagstiftningsarbetet på ifrågavarande område

på ett särskilt sätt komplicerat ur författningsteknisk synpunkt. Närmast

till hands synes den utvägen ligga, att för 1954 års riksdag framlägges förslag

endast om de ändringar i lagen om församlingsstyrelse, som föranledes

av den nya kommunallagen. Utrensningen ur församlingsstyrelselagen av

skolbestämmelserna skulle då ske först i samband med antagandet av den

nya lagstiftning om skolväsendets organisation och kommunalrättsliga ställning,

som måste framgå ur skolstyrelseutredningens arbete. Då församlingsstyrelsekommittén

likväl stannat för att föreslå, att skolbestämmelserna

i församlingsstyrelselagen redan innevarande år skall överföras från lagen till

en övergångsbestämmelse, får skälet härtill antagas vara, att kommittén

funnit det angeläget att undvika att flera särskilda, visserligen övervägande

formella men likväl författningsmässigt rätt omfattande revisioner av nuvarande

församlingsstyrelselag skulle såsom provisorier föregå antagandet

inom få år av en helt ny lag om församlingsstyrelse. Kollegiet saknar ej

förståelse för denna synpunkt. Den av kommittén anvisade anordningen

ingiver emellertid ej ringa betänklighet. Härvid fäster kollegiet mindre avseende

vid de talrikt förekommande bestämmelserna om kyrkokommunala

organ i den i administrativ ordning utfärdade folkskolestadgan. Viktigare

är att med krav på överskådlighet och formell reda i lagstiftningen icke

synes väl förenligt att hänvisningen i 19 § av 1930 års skolstyrelselag till

bestämmelserna om fullföljd av talan mot skolråds beslut skall ha sin täckning

i en övergångsbestämmelse till en lag om ändring i församlingsstyrelselagen.

Därest i enlighet med kommitténs förslag skolbestämmelserna i sistnämnda

lag anses böra upphävas tidigare än skolstyrelselagen, torde böra

övervägas om icke i 19 § skolstyrelselagen bör införas bestämmelser av det

sakliga innehåll, som finnes i 71 § lagen om församlingsstyrelse.

Vid den genomgång av förarbetena till allmänna församlingsstyrelselagen,

som i detta sammanhang skett inom kollegiet, har intet framkommit, som

talar emot antagandet att den i 1 § nämnda lag öppnade möjligheten att

låta del av församling ingå i kyrklig samfällighet förestavats allenast av

hänsyn till skolväsendets intressen. Berörda stadgande synes förekomma

första gången i det i propositionen 1930: 100 å sidan 54 omnämnda departementsutkastet

och gavs där ingen motivering. Lämpligheten av eu dylik

bestämmelse synes under lagstiftningsärendets fortsatta behandling ha blivit.

föremål för särskild uppmärksamhet endast av domkapitlet i Västerås

och departementschefen (prop. sid. 90 och 94); domkapitlets avstyrkande

uttalande var hållet i allmänna ordalag och departementschefen åberopade

häremot endast att bildande av samfällighet, vari inginge del av församling,

kunde befinnas påkallat i fråga om skolväsendet. För kammarkollegiet är

icke bekant att någon för tillgodoseende av kyrklig angelägenhet bildad

kyrklig samfällighet finnes, vari del av församling ingår såsom partieipant.

Enligt kollegiets mening finnes icke heller behov av möjlighet att triilfa

en dylik anordning.

Skolöverstyrelsen bär i sill yttrande anfört bland annat löljandc.

Med hänsyn till den provisoriska karaktären av de av kommittén ifragasatta

ändringarna i församlingsstyrelselagen och det av kommittén föreslagna

övergängsstndgandet beträffande församling, där folk- och fortsätt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ningsskolväsendet den 1 januari 1955 utgör en församlingens angelägenhet,

finner överstyrelsen i likhet med kommittén, att några ändringar i folkskolestadgan

och skolstyrelselagen i detta sammanhang ej är påkallade.

Att nu behålla bestämmelserna om församlingsbibliotek i församlingsstyrelselagen,

låt vara som ett kortvarigt provisorium, samtidigt som bestämmelserna

om skolväsendet uteslutes, måste inge starka betänkligheter.

Betänkligheterna synes så mycket större, som biblioteksärendena blir de

enda ärenden av icke-kyrklig natur, som faller under församlingens kompetens.

Därtill kommer, att bortfallet av stadgandena angående skolråd

medfört, att särskilda bestämmelser angående biblioteksstyrelses sammansättning

etc. måst infogas i lagen. Med hänsyn till att för närvarande endast

ett 40-tal församlingsbibliotek är i verksamhet och antalet minskar för

varje år, hade det varit riktigare att redan nu överföra stadgandena angående

församlingsbibliotek till en övergångsbestämmelse av innehåll, att

biblioteksstyrelse skall utses i församling, där församlingsbibliotek finnes

upprättat, och att för denna styrelse skall i tillämpliga delar gälla, vad i

1930 års församlingsstyrelselag är stadgat angående skolråd. Med hänsyn

till att församlingsstyrelsekommittén enligt sina direktiv bland annat har

att förutsättningslöst undersöka frågan om bibehållande i en eller annan

form av församlingarnas befogenheter med avseende å församlingsbiblioteken

eller dessas restlösa överflyttande på den borgerliga kommunen och då

kommitténs nu framlagda förslag endast avser ett provisorium avstår överstyrelsen

emellertid från att i detta sammanhang påyrka uteslutning ur församlingsstyrelselagen

av bestämmelserna om församlingsbibliotek. Överstyrelsen

vill dock framhålla, att överstyrelsen finner det angeläget, att

frågan om församlingsbiblotekens överförande till den borgerliga kommunen

snarast möjligt upptages till prövning och avgörande.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län förklarar sig helt dela de sakkunnigas

uppfattning, att skolväsendet bör vara en de borgerliga kommunernas angelägenhet,

men betonar att hänsyn måste tagas till de praktiska förhållanden,

som föreligger och som i visst fall kan försvåra ett överförande av

skolväsendet från den kyrkliga till den borgerliga kommunen. Denna fråga

anser länsstyrelsen emellertid beaktad med den utformning, som övergångsbestämmelserna

erhållit.

Stockholms stadsfullmäktige — som av överståthållarämbetet anmodats

avgiva yttrande över kommitténs promemoria — har i sitt den 25 januari

1954 dagtecknade utlåtande över densamma, vilken lämnats utan erinran,

upplyst att fullmäktige samma dag beslutat att hos Kungl. Maj:t göra

framställning om åtgärder för sådan ändring av lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm jämte följdförfattningar, att bestämmelserna om skolråd

i huvudstadens församlingar upphäves.

Överståthållarämbetet har påpekat, att de hos kyrkofullmäktige och

kyrkoråden i Stockholm kvarliggande uppgifterna med avseende å stadens

skolväsende, vilket för åtskilliga år sedan i princip överförts till den borgerliga

kommunens kompetensområde, är av jämförelsevis ringa omfattning.

Enligt överståthållarämbetets mening synes någon olägenhet icke vara att

befara av att bestämmelserna om skolväsendet i lagen om församlingssty
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ■proposition nr HOT.

relse i Stockholm kvarstår någon tid efter det att bestämmelserna i detta

ämne utmönstrats ur allmänna församlingsstyrelselagen. En liknande uppfattning

har uttalats av kammarkollegiet och skolöverstyrelsen.

Vad kommittén anfört och föreslagit i förevarande avsnitt av promemorian

har i övriga yttranden i stort sett lämnats utan erinran.

Departementschefen.

Skolstyrelseutredningen har — under åberopande av vad som anförts i en

av utredningen upprättad promemoria — föreslagit, att folkundervisningen

framdeles i princip skall vara en den borgerliga kommunens angelägenhet

samt att i följd därav de i allmänna församlingsstyrelselagen innefattade

bestämmelserna rörande folk- och fortsättningsskolväsendet skall upphävas.

Församlingsstyrelsekommittén har anslutit sig till den av skolstyrelseutredningen

sålunda hävdade uppfattningen. Av de båda sakkunnigberedningarna

har framhållits, att ett upphävande av nyssnämnda bestämmelser

icke bör medföra, att folkundervisningen i de skoldistrikt, där den vid lagändringens

ikraftträdande alltjämt utgör en församlingens angelägenhet,

omedelbart överflyttas till den borgerliga kommunens förvaltningsområde.

Från nu angivna synpunkt erforderlig övergångsbestämmelse borde meddelas

i anslutning till lagändringen.

Församlingsstyrelsekommittén har på anförda skäl föreslagit, att upphävandet

av nu avsedda bestämmelser i allmänna församlingsstyrelselagen

skall ske i samband med de ändringar i lagen, som enligt kommitténs mening

nu bör vidtagas i anledning av kommunallagsreformen för att träda i

kraft samtidigt med denna, d. v. s. den 1 januari 1955. Kommittén har därför

även framlagt förslag till sådana ändringar, som erfordras för ett borttagande

av skolbestämmelserna ur lagen. Av kommittén har jämväl utarbetats

förslag till förut åsyftad övergångsbestämmelse. Borttagandet av

skolbestämmelserna ur nämnda lag har kommittén icke ansett nödvändiggöra

ändringar i 1930 års skolstyrelselag och 1921 års folkskolestadga.

Kammarkollegiet har i sitt yttrande över kommitténs förslag förordat,

att borttagandet av skolbestämmelserna ur allmänna församlingsstyrelselagen

skall ske först i samband med antagandet av den nya lagstiftning om

skolväsendets organisation och kommunalrättsliga ställning, vartill skolstyrelseutredningen

har att utarbeta förslag. Enligt kollegiets mening synes

vidare vägande invändning kunna göras mot att hänvisningen i 19 §

skolstyrelselagen till bestämmelserna om fullföljd av talan mot skolråds

beslut skall — såsom kommittén tänkt sig — ha sin täckning i en övergångsbestämmelse

till en lag om ändring i allmänna församlingsstyrelselagen.

Därest i enlighet med kommitténs förslag skolbestämmelserna i sistnämnda

lag anses böra upphävas tidigare än skolstyrelselagen, bör enligt

kollegiets mening övervägas, om icke i 19 § skolstyrelselagen bör införas

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition nr %07.

bestämmelser av det sakliga innehåll, som finnes i 71 § nämnda församlingsstyrelselag.

Jag delar helt skolstyrelseutredningens och församlingsstyrelsekommitténs

uppfattning, att folkundervisningen framdeles i princip bör vara en

borgerligt kommunal angelägenhet. I likhet med kommittén anser jag, att

bestämmelserna rörande folk- och fortsättningsskolväsendet bör utmönstras

ur allmänna församlingsstyrelselagen redan i samband med de formellt rätt

omfattande ändringar av lagen i övrigt, som jag i det föregående föreslagit

från andra synpunkter. Vägande skäl synes mig nämligen tala för att så

sker. Jag tänker därvid främst på den sannolika tidsföljd, som nu kan förutses

för lagstiftningsarbetet på de skilda områden, varå skolstyrelseutredningen

och församlingsstyrelsekommittén har att framlägga förslag och där

en viss samordning måste ske. Såsom framhållits i propositionen nr 34 till

årets riksdag torde kunna förutsättas, att skolstyrelseutredningen blir

färdig med sitt arbete inom sådan tid, att proposition på grundval av utredningens

förslag kan föreläggas 1955 års riksdag. Församlingsstyrelsekommittén

åter torde icke medhinna en fullständig översyn av församlingsstyrelselagstiftningen

inom samma tid. Förslag till ny församlingsstyrelselag

torde sålunda kunna framläggas tidigast för 1956 års riksdag. Då ett genomförande

av skolstyrelseutredningens förslag förutsätter, att de i allmänna

församlingsstyrelselagen innefattade skolbestämmelserna dessförinnan

eller samtidigt borttages ur lagen, torde förslag därom böra föreläggas

antingen 1954 eller 1955 års riksdag. Det senare alternativet innebär, att

för andra året i rad förslag framlägges om en formellt ganska omfattande

revision av den nuvarande församlingsstyrelselagen, vilken måhända året

därpå kommer att föreslås ersatt av en helt ny församlingsstyrelselag.

Starka skäl talar givetvis mot en dylik uppläggning av lagstiftningsarbetet

på det kyrkokommunala området. Det förra av alternativen synes mig därför

äga avgjort företräde. Jag föreslår alltså, att förslag om skolbestämmelsernas

utmönstring ur allmänna församlingsstyrelselagen förelägges redan

årets riksdag.

De av kommittén föreslagna ändringarna av berörda lagrum anser jag

mig böra i huvudsak biträda. Dessa ändringar avser 1—3 §§, 14 § 1 och 2

inom., 17 §, 20 § 1 inom., 22, 25, 34, 40, 41, 43, 44 och 45 §§, 46 § 2 mom.,

47—56 §§, 58—62 §§ samt 65, 68 och 71 §§. Vidare bör rubriken till 4 kap.

ändras. Jag föreslår även, att en övergångsbestämmelse med det innehåll

skolstyrelseutredningen och kommittén åsyftat meddelas.

Den av kammarkollegiet gjorda invändningen mot att hänvisningen i

19 § skolstyrelselagen till bestämmelserna om fullföljd av talan mot skolråds

beslut skall ha sin täckning i nyss avsedda övergångsbestämmelse anser

jag ej bärande med hänsyn till att det här är fråga om ett kortvarigt

provisorium. Måhända har kollegiet vid invändningens framställande fäst

sig vid den av kommittén föreslagna utformningen av berörda övergångs
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

bestämmelse. Enligt min mening fyller nämligen kommitténs avfattning

av bestämmelsen icke de krav, som från nu ifrågavarande synpunkt måste

uppställas. Jag har därför låtit verkställa en överarbetning av nämnda övergångsbestämmelse

i förtydligande syfte. Med hänsyn härtill anser jag en

ändring av 19 § skolstyrelselagen — vilket kollegiet föreslagit — icke vara

erforderlig. Tilläggas bör, att ett bifall till kollegiets förslag på denna punkt

torde medföra att även vissa bestämmelser i folkskolestadgan samtidigt borde

ändras. I likhet med kommittén anser jag, att ändringar i skolstyrelselagen

och folkskolestadgan över huvud taget icke är nödvändiga i förevarande

sammanhang.

Av kommittén har nu icke föreslagits någon ändring i bestämmelsen i

1 § allmänna församlingsstyrelselagen om att — utom två eller flera församlingar

— även delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig samfällighet

eller i därtill anknytande stadganden i 4 §, 27 § 2 mom. 31 § och 46 §

i lagen. Då såsom kammarkollegiet framhållit något behov av här avsedda

föreskrifter, vilka synes ha tillkommit uteslutande i skolväsendets intressen,

icke torde föreligga i fortsättningen, föreslår jag, att de nu upphäves.

Ett borttagande av bestämmelserna om skolråd m. m. ur allmänna församlingsstyrelselagen

får konsekvenser inom ett annat i lagen reglerat område,

nämligen beträffande bestämmelserna om församlingsbibliotek. Såsom

en provisorisk lösning härvidlag föreslår kommittén dels en lagändringav

innebörd att de församlingar, där församlingsbibliotek finnes, obligatoriskt

skall ha att utse särskild biblioteksstyrelse, dels ock i anslutning härtill

vissa andra ändringar i lagen. Nu avsedda ändringar omfattar 40 §

femte stycket, 46 § 2 mom., 50 § andra stycket samt 58 och 59 §§. För egen

del anser jag mig i förhandenvarande läge böra tillstyrka vad kommittén

föreslagit. Jag föreslår därför, att nämnda lagrum ändras i enlighet med

kommitténs förslag.

Av Stockholms stadsfullmäktige har gjorts framställning om sådan ändring

av lagen om församlingsstyrelse i Stockholm jämte följ dförfattningar,

att bestämmelserna om skolråd i huvudstadens församlingar upphäves.

Såsom framhållits i vissa remissyttranden över kommitténs promemoria

synes någon olägenhet icke vara att befara av att de i denna lag innefattade

bestämmelserna om skolväsendet kvarstår någon tid efter det att skolbestämmelserna

utmönstrats ur allmänna församlingsstyrelselagen. Framställningen

torde böra överlämnas till kommittén för att tagas i övervägande

vid fullgörande av dess uppdrag.

Enligt min mening bör däremot i förevarande sammanhang vissa bestämmelser

avseende skoldistrikt utmönstras ur 1919 års lag om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning och i 1930 års

kommunala vallag. Jag syftar därvid på 40 § indelningslagen och 62 § kommunala

vallagen. Några ändringar därutöver i den förra lagen synes icke

nu böra vidtagas. Inom ecklesiastikdepartementet har uppgjorts förslag till

här avsedda lagändringar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majrts proposition nr 207.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga föreliggande förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2)

lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm;

3) lag om ändrad lydelse av 5 % lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;

4) lag angående ändrad lydelse av § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

samt

5) lag angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253);

dels ock godkänna i det föregående av departementschefen förordade

grunder beträffande beslutanderätten i fråga om upptagande av församlingskollekt.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t

Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Hans Bolinder.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

63

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen ...................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 1

Lagförslag ......................................................... 3

Förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse ............................................ 3

Förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm ................................ 26

Förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201)

angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.......... 28

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning .............................................. 29

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253) ...................................... 30

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden för den 19 mars 1954.

Inledning ......................................................... 31

Av kommunallag sreformen aktualiserade ändringar i församlingsstyrelse
lagstiftningen

................................................... 36

Församlingsstyrelsekommittén .................................... 36

Yttranden ...................................................... 39

Departementschefen ............................................. 40

Församlingsstyrelselagstiftningen och kollektväsendets reglering........ 43

Gällande bestämmelser angående kollekter m. m................... 43

Församlingsstyrelsekommittén .................................... 45

Yttranden ...................................................... 47

Departementschefen ............................................. 49

Församlingsstyrelselagstiftningen och regleringen av den obligatoriska skolans

kommunalrättsliga ställning m. m............................. 52

Gällande bestämmelser........................................... 52

1951 års skolstyrelseutredning .................................... 52

Församlingsstyrelsekommittén .................................... 54

Yttranden ...................................................... 56

Departementschefen ............................................. 59

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.