Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm

1954-10-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:222, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni

1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; given

Stockholms slott den 29 oktober 1954.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 42 § 1 inom. lagen

den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom propositionen föreslås att högsta tillåtna antalet borgarrad i Stockholm

höjes från åtta till nio. 1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 222.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 222.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 42 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse

i Stockholm1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

42 §.

i mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober

månad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, minst fyra och högst

nio borgarråd för en lid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor

eller eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller

omröstning begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Utan hinder av vad som stadgats om tidpunkt för borgarrådsval och

om den period valet skall avse må stadsfullmäktige vid ordinarie eller

extra sammanträde välja ett borgarråd för tiden intill fullmäktiges ordinarie

sammanträde i oktober 1958. 1

1 Senaste lydelse av 42 § 1 mom. se 1942:178.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regentcn, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 29 oktober 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler fråga om

utökning av antalet borgarråd i Stockholm och anför därvid följande.

Det centrala administrativa organet inom Stockholms kommunalförvaltning

är stadskollegiet. Enligt lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse

i Stockholm skall stadskollegiet å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. I kollegiet föredras ärendena i allmänhet

av borgarråd, som tillsammans bildar en borgarrådsberedning. Om tillsättning

av borgarråden stadgas i 42 § 1 mom. nämnda lag, att stadsfullmäktige

vid ordinarie sammanträdet i oktober månad det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, väljer minst fyra och högst åtta borgarråd för

en tid av fyra år.

Vid borgarrådsinstitutionens tillkomst år 1920 fastställdes maximiantalet

borgarråd till sex. Vid en år 1940 genomförd omorganisation av den

centrala förvaltningen i Stockholm höjdes delta antal till åtta. Sedan 1946

är antalet borgarråd i staden det högsta tillåtna eller alltså åtta.

Genom en den 15 oktober 1954 dagtecknad skrivelse har Stockholms stadsfullmäktige

hemställt att maxiiniantalet borgarråd måtte höjas från åtta

till nio. 1 skrivelsen åberopas som motivering de skäl, som anförts av stadskollegiet

i ett den 13 oktober 1954 dagtecknat utlåtande, nr 349, samt anhålles

att ändringen måtte ske i enlighet med ett av stadskollegiet upprättat,

vid utlåtandet som bilaga fogat lagförslag.

I utlåtandet nr 349 erinrar stadskollegiet om att under de åtta år, som

förflutit efter det antalet borgarråd ökats til! åtta, stadens kommunala förvaltning

avsevärt vidgats till sin omfattning och därjämte i flera hänseenden

blivit mera komplicerad. Stadskollegiet anför vidare.

Stadens folkmängd har under de senaste tio åren vuxit med över 100 000

personer. Denna tillväxt har tillsammans med bostadsbristen och den med

citybildningen sammanhängande utflyttningen från den inre staden — årligen

minskas folkmängden i det inre stadsområdet med omkring 7 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

personer — framdrivit en utbyggnad av staden i en takt och omfattning

utan tidigare motstycke. Det gäller här icke blott en bostadsexploatering

av ovanlig storlek. Parallellt härmed har stadsbyggandet måst inriktas på

att tillgodose behov av gemensamhetsanordningar av skilda slag, skolor

och andra inrättningar samt att anlägga nya trafikleder. Stora krav på den

kommunala förvaltningsapparaten ha vidare ställts av den erforderliga

omdaningen av Nedre Norrmalm och andra delar av den inre staden samt

av tunnelbanans utbyggande, vilka åtgärder på grund av bilismens starka

utveckling måst bedrivas i snabbast möjliga tempo. En mängd nya maktpåliggande

uppgifter ha vidare under 8-årsperioden genom lagstiftning eller

av andra anledningar tillkommit på socialvårdens, ungdomsvårdens, skolans

och sjukvårdens områden. Även i fråga om stadens tekniska verk föreligga

ett flertal av stadsutvecklingen och tekniska framsteg framkallade

nya problem.

Den snabba utbyggnaden av staden har medfört, att de för exploatering

tillgängliga markreserverna inom stadens administrativa gränser i

en nära framtid äro uttömda. Härigenom aktualiseras mer och mer StorStockholmsproblemen.

Dessa innefatta ett flertal frågor om samarbete

mellan staden och de kringliggande kommunerna. I första hand kommer

härvid givetvis ifråga den fortsatta bostadsförsörjningen för Stor-Stockholm

och därmed sammanhängande problem. Det gäller att upprätthålla

en årlig nyproduktion av över It) 000 lägenheter, varav tre fjärdedelar

hittills ankommit på Stockholms stad. Härvidlag är en samordning

nödvändig, om man skall kunna undvika allvarliga felinvesteringar. Ett

särskilt problem i detta sammanhang är samordningen av bostadsförmedlingsverksamheten.

Ett annat viktigt problemkomplex utgör trafikfrågorna.

Här gäller det icke endast att samordna huvudtrafiklederna till och

genom området. Av lika stor vikt är att en samordning av de kollektiva

trafikmedlen snarast åvägabringas. Det kan framhållas, att i Köpenhamn

nyligen framlagts ett förslag, innebärande att de viktigaste, på skilda

administrativa enheter fördelade kollektiva trafikmedlen sammanslås till

ett gemensamt företag.

Ytterligare viktiga samarbetsproblem finnas inom sjukvårdsområdet

samt inom vissa grenar av undervisningsväsendet, t. ex. gymnasie- och

yrkesutbildningen.

Behovet av samarbete mellan staden och grannkommunerna i de hänseenden,

som här nämnts, har redan tidigare uppmärksammats. Under

senare år ha också tillskapats flera organ för främjande av dylikt samarbete,

såsom Stockholmstraktens regionplaneförbund, Stor-Stockholms

samarbetsdelegation och Stor-Stockholms trafikutredning. Därjämte pågå

vissa förhandlingar med landstinget i sjukhusfrågor och mellan staden

och vissa grannkommuner har träffats avtal om samverkan beträffande förmedling

av lägenhetsbyten.

Stor-Stockholm utgör i allt väsentligt, oberoende av de administrativa

gränserna, en enhet såväl med hänsyn till näringslivet som ock ur trafikmässig

och samhällsekonomisk synpunkt. Eu enhetlig planering och bedömning

i fråga om alla för detta område gemensamma problem måste

därför eftersträvas. Så snabbt som bebyggelseutvecklingen nu fortskrider

ha dessa frågor en omedelbar aktualitet. Det synes därför angeläget att

från Stockholms stads sida alla de åtgärder vidtagas, som kunna befordra

en enhetlig och planmässig handläggning av hithörande spörsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Med Stockholms stads nuvarande organisation äro emellertid dessa

frågor splittrade på ett flertal under olika rotlar sorterande organ, vilket

med hänsyn till dessa frågors redan nu stora och framdeles alltmer växande

betydelse framstår som en allvarlig olägenhet. En förbättring i angivna

hänseende skulle enligt stadskollegiets mening vinnas genom att för ifrågavarande

ändamål inrätta eu särskild borgarrådsbefattning. Å detta borgarråd

skulle då ankomma att bereda och handlägga samtliga å staden ankommande

Stor-Stockholmsproblem, givetvis dock i nära samråd med vederbörande

fackborgarråd.

I överensstämmelse med kommunalförvaltningens organisatoriska uppbyggnad

torde för hithörande frågor böra tillskapas ett särskilt organ,

vari det nya borgarrådet skulle ingå som ordförande och Övriga ledamöter

utses av stadsfullmäktige. Denna fråga bör emellertid bli föremål för fortsatta

överväganden av stadskollegiet.

De i Stor-Stockholmsproblemen ingående frågorna äro av sadan omfattning

och art att de sannolikt i och för sig skulle vara en tillräcklig uppgift

för ett nionde borgarråd. Det kan dock tänkas visa sig lämpligt att på

denne lägga även andra uppgifter, som med hänsyn till förvaltningens fortsatta

tillväxt icke kunna medhinnas av de övriga borgarråden. Den närmare

preciseringen av det nya borgarrådets uppgifter torde få prövas av

stadskollegiet, som jämväl har att bestämma erforderliga ändringar i rotelindelningen.

Redan nu torde kunna konstateras att stadens bostadsförmedlingsverksamhet

lämpligen bör inordnas under det nya boigarrådet.

Såsom av det ovan anförda torde framgå skulle ett nionde borgarråd

med här föreslagna uppgifter få ett omfattande och betydelsefullt arbetsfält.

Samtidigt skulle en avlastning av uppgifter ske från flera av de nuvarande

borgarråden. .....

Stadskollegiet tillstyrker sålunda, att åtgärder nu vidtagas for mrattande

av ytterligare en borgarrådsbefattning. En utökning av borgarrådens

antal förutsätter emellertid — såsom inledningsvis nämnts —~ en ändring

av gällande kommunallag för Stockholm. Kollegiet får därför föreslå, att

stadsfullmäktige i skrivelse till kungl. maj:t anhålla om framläggande

av proposition till innevarande års höstriksdag angående sådan ändring av

kommunallagen för Stockholm, att maximiantalet borgarråd ö^as från åtta

till nio (förslag till lagändring jämte erforderliga övergångsbestämmelser

har som bilaga fogats till detta utlåtande). Kollegiet förutsätter, att denna

lagändring skall kunna genomföras till 1955 års ingång (eventuellt redan

till den 1 december 1954).

Stadskollegiet får vidare föreslå, att stadsfullmäktige redan nu besluta,

att antalet borgarråd skall vara nio fr. o. in. den tidpunkt, då den begärda

lagändringen enligt kungl. maj:ts och riksdagens beslut kan komma att

träda i kraft. Den organisation av borgarrådsberedningen under instundande

mandatperiod, som härigenom vinnes, betraktar stadskollegiet som

cn enhetlig lösning.

Det av stadskollegiet åberopade lagförslaget är av följande lydelse.

F ö r s l a g till

Lag om ändrad lydelse av 42 § 1 mom. Ligen om kommunalstyrelsc

i Stockholm.

42 § 1 mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oklo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Mcij:ts proposition nr 222.

ber det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, minst fyra odi högst nio

borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd —----- varje borgarråd.

Övergångsbestämmelser.

Denna lag träder i kraft den

Stadsfullmäktige, som för tiden intill ordinarie sammanträdet i oktober

1958 valt åtta borgarråd, må för samma tid utse ytterligare ett borgarråd

vid extra sammanträde, varom må särskilt bestämmas, eller vid ordinarie

sammanträdet i december 1954.

Stadsfullmäktiges ovannämnda skrivelse har den 23 oktober 1954 av

överståthållarämbetet ingivits till Kungl. Maj it. Ämbetet har därvid tillstyrkt

framställningen och i samband därmed anfört.

Den av fullmäktige begärda lagändringen avser att möjliggöra en utökning

av antalet borgarråd från åtta till nio. överståthållarämbetet —

som icke ingår på tidpunkten för denna frågas väckande — får, med den

kännedom ämbetet äger om arbetsbelastningen på de olika borgarrådsrotlarna,

vitsorda, att en dylik utökning är sakligt motiverad.

Av stadskollegiets utlåtande i ärendet framgår, att det nya borgarrådet

i första hand skulle taga befattning med de s. k. Stor-Stockholmsproblemen,

d. v. s. sådana frågor, som gälla samarbetet emellan Stockholms stad

och de kringliggande kommunerna. Dessa frågor, som otvivelaktigt äro av

stor betydelse, beröra olika delar av den kommunala verksamheten och

äro därför i Stockholm splittrade på ett flertal olika borgarrådsrotlar. En

samordning synes därför vara påkallad. Det torde visserligen vara tveksamt,

huruvida det är möjligt att i sådan omfattning lösgöra de praktiska

arbetsuppgifter, som ingå i Stor-Stockholmsproblemen, från de rotlar, till

vilka de på grund av sin beskaffenhet höra, att dessa arbetsuppgifter kunna

utgöra underlag för en särskild borgarrådsrotel. Emellertid kan, såsom

jämväl antytts i stadskollegiets utlåtande, behovet av en minskning av

arbetsbelastningen å de nuvarande rotlarna tillgodoses genom att även

andra arbetsuppgifter överflyttas till den nya roteln.

överståthållarämbetet tillstyrker således stadsfullmäktiges framställning.

Därest den begärda lagändringen genomföres, lärer det vara erforderligt

med särskilda övergångsbestämmelser för att stadsfullmäktige skola kunna

redan under nu löpande mandatperiod för borgarråden begagna sig av möjligheten

att utse ytterligare ett borgarråd. Ämbetet tillstyrker därför övergångsbestämmelser

av det innehållet, att stadsfullmäktige skola äga att —

utan hinder av vad som finnes föreskrivet om det sammanträde, då borgarråd

skola väljas, och den tid, valet skall avse — å ordinarie eller extra

sammanträde utse ett borgarråd för tiden intill ordinarie sammanträdet

i oktober 1958.

Departementsohefen.

Den nya kommunallagen, som utfärdades den 18 december 1953 och träder

i kraft den 1 januari 1955, avser icke Stockholms stad. Under förarbetena

till lagen framhölls att även den särskilda lagen av den 15 juni 1935

om kommunalstyrelse i Stockholm borde överses och därvid anpassas efter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

principerna i kommunallagen. Sedermera liar sakkunniga tillkallats med

uppgift att inom inrikesdepartementet verkställa översyn av kommunallagstiftningen

för Stockholm. De sakkunniga har emellertid ännu ej avlämnat

förslag annat än i en detaljfråga, berörande den kommunala fondbildningen.

Stadsfullmäktiges nu förevarande framställning får därför bedömas

med utgångspunkt från bestämmelserna i 1935 års lag.

Förslaget att höja maximiantalet borgarråd till nio har motiverats av

det faktum att Stockholms kommunala förvaltning avsevärt ökat i omfattning

och blivit mera komplicerad under den tid som förflutit sedan

antalet borgarråd år 1946 höjdes till nuvarande maximum, åtta. Behovet

av att antalet borgarråd ökas har vitsordats av överståthållarämbetet, som

därför tillstyrkt framställningen. För egen del finner jag de anförda skälen

för en ökning grundade och vill därför förorda bifall till stadsfullmäktiges

begäran.

Det synes angeläget att det nionde borgarrådet kan utses snarast möjligt.

Lagändringen torde därför böra förses med en övergångsbestämmelse av

det innehåll överståthållarämbetet förordat eller alltså att — utan hinder

av vad som finnes föreskrivet om tidpunkt för borgarrådsval och om den

period valet skall avse — stadsfullmäktige må för tiden intill ordinarie

sammanträdet i oktober 1958 välja ett nionde borgarråd å ordinarie eller

extra sammanträde.

I enlighet med vad jag nu förordat har inom inrikesdepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom. lagen den

15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Föredraganden hemställer härefter att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga förut omnämnda inom inrikesdepartementet

upprättade förslag till lag angående ändrad lydelse av 42 § 1 mom.

lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Jeppsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av Jf2 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 a1 i texten