Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående rått för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera

1954-11-19 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:226, Med förslag till lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående rått för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

1

Sr 226.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående

rått för Konungen att meddela förordnande om vissa

förmåner åt statslösa med flera; given Stockhoims

slott den 19 november 1954.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr

322) angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner

åt statslösa med flera.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För att möjliggöra uppfyllandet av den förpliktelse Sverige åtagit sig genom

ratifikation av Förenta Nationernas konvention angående flyktingars

rättsliga ställning föreslås viss ändring i den lag, genom vilken Kungl. Maj :t

erhållit bemyndigande att tillerkänna statslösa och med dem jämställda förmåner

av skilda slag.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 226.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående rätt för

Konungen att ineddela förordnande om vissa förmåner åt

statslösa med flera.

Härigenom förordnas, att lagen den 17 juni 1938 angående rätt för

Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa med

flera skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

Äger jämlikt stadgande i lag eller

särskild författning Konungen under

förutsättning av ömsesidighet förordna,

att viss förmån skall tillkomma

medborgare i annat land, må

Konungen, i den mån skäl därtill

föreligga, jämväl förordna, att sådan

förmån skall tillkomma personer,

vilka icke någonstädes äga medborgarskap

eller, ehuru de äga medborgarskap,

icke åtnjuta sitt hemlands

beskydd.

Vid meddelande av förordnande,

som nu sagts, föreskriver Konungen

de villkor och bestämmelser som må

anses erforderliga. Ej må förordnandet,

med mindre särskilda förhållanden

till annat föranleda, avse annan

än den som stadigvarande vistas i

riket.

(Föreslagen lydelse.)

Äger jämlikt stadgande i lag eller

särskild författning Konungen under

förutsättning av ömsesidighet

förordna, att viss förmån skall tillkomma

medborgare i annat land, må

Konungen, i den mån skäl därtill

föreligga, jämväl förordna, att sådan

förmån skall tillkomma personer,

vilka icke någonstädes äga medborgarskap

eller, ehuru de äga medborgarskap,

äro politiska flyktingar. Förordnande

må ej, med mindre förmånen

hänför sig till rättegång vid

svensk domstol eller eljest särskilda

förhållanden till annat föranleda, avse

annan än den som stadigvarande

vistas i riket.

Vid meddelande av förordnande,

som nu sagts, föreskriver Konungen

de villkor och bestämmelser som må

anses erforderliga.

Denna lag träder i kraft den 1 ja

nuari 1955.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 226.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 5 november

195b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund, Persson, Hjalmar

Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes-, social- och handelsdepartementen

samt statsrådet Nordenstam anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om ändring i lagen den 17 juni

1938 angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner

åt statslösa m. fl. samt anför därvid följande.

Genom proposition nr 260 till 1938 års riksdag föreläde Kungl. Maj:t

riksdagen förslag till lag angående rätt för Konungen att meddela förordnande

om vissa förmåner åt statslösa m. fl. Sedan riksdagen bifallit propositionen

utfärdades lagen den 17 juni 1938. I lagen föreskrives i första stycket,

att om jämlikt stadgande i lag eller särskild författning Kungl. Maj :t

under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall tillkomma

medborgare i annat land, Kungl. Maj :t må, i den mån skäl därtill

föreligger, jämväl förordna, att sådan förmån skall tillkomma personer, vilka

icke någonstädes äger medborgarskap eller, ehuru de äger medborgarskap,

icke åtnjuter sitt hemlands beskydd. Enligt lagens andra stycke skall

vid meddelande av sådant förordnande Kungl. Maj :t föreskriva de villkor

och bestämmelser som må anses erforderliga. Förordnandet må ej, med

mindre särskilda förhållanden till annat föranleder, avse annan än den som

stadigvarande vistas i riket.

I anslutning till den sist återgivna bestämmelsen i lagen anförde föredragande

departementschefen i propositionen, att han ansåge förordnande

i regel skola avse endast dem som stadigvarande vistades i riket, vilket ock

borde komma till uttryck i lagtexten. Denna inskränkning borde emellertid

icke gälla för alla fall. Exempelvis borde åtnjutande av de förmåner, som

vore stadgade i fråga om ersättning för olycksfall i arbete eller ersättning

åt sjömän vid fartygs förolyckande, ej göras beroende av stadigvarande

vistelse här i riket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 226.

Vidare uttalade departementschefen i propositionen, att rätt till fri rättegång

och befrielse från skyldighet att ställa borgen i rättegång borde för de

statslösa — liksom i allmänhet gällde för medborgare i de länder med vilka

överenskommelser i dessa hänseenden träffats — endast avse mål, däri fråga

ej vore om ansvar för brottslig gärning.

Med stöd av 1938 års lag har Kungl. Maj :t i kungörelse den 22 september

1944, nr 627, förordnat, att utlänning, vilken icke någonstädes äger medborgarskap

eller, ehuru han äger medborgarskap, icke åtnjuter sitt hemlands

beskydd, skall, under förutsättning att han stadigvarande vistas här

i riket och innehar svenskt främlingspass eller identitetscertifikat, vara likställd

med svensk medborgare med avseende å förmån av fri rättegång och

vara befriad från skyldighet att ställa säkerhet i rättegång, i båda fallen

dock endast såvitt angår mål däri fråga ej är om ansvar för brottslig gärning.

Vidare har förordnande med stöd av lagen meddelats den 18 november

1949 angående tillämpning av en mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge sluten konvention om ömsesidigt utgivande av ålderspensioner.

Genom proposition nr 134 till 1954 års riksdag föreläde Kungl. Maj :t

riksdagen frågan om ratifikation av Förenta Nationernas konvention den

28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Konventionen, som

närmare anger vem som är att anse som flykting, stadgar i artikel 16, att

flykting skall i den fördragsslutande stat, varest han har sin vanliga vistelseort,

åtnjuta samma behandling som statens egna medborgare i vad gäller

tillgång till domstolarna, däri inbegripet rättshjälp och befrielse från

skyldighet att ställa säkerhet för rättegångskostnader, samt att i dessa hänseenden

flykting inom annan fördragsslutande stat än den, varest han har

sin vanliga vistelseort, skall åtnjuta samma behandling som tillkommer

medborgare i den stat, varest flyktingen har sin vanliga vistelseort. I propositionen

anmärkte föredragande departementschefen, att 1944 års kungörelses

begränsning till tvistemål och uppställande av villkoret om innehav

av viss legitimationshandling saknade täckning i konventionen. Vidare förelåge

icke överensstämmelse med konventionen i det hänseendet, att rätt till

fri rättegång och befrielse från skyldighet att ställa säkerhet för rättegångskostnad,

vilka förmåner enligt tre kungörelser den 18 april 1935 tillkomme

undersåtar i vissa främmande länder, icke åtnjötes av alla flyktingar som

hade sin vanliga vistelseort i dessa länder. Vederbörande departementschef

vore emellertid beredd överväga frågan om ändringar i samtliga nu ifrågavarande

författningar i syfte att bringa dem i överensstämmelse med konventionen,

varför något svenskt förbehåll på denna punkt icke bleve erforderligt.

Detta uttalande föranledde ej erinran från riksdagens sida. Konventionen

har sedermera ratificerats av Sverige och träder för Sveriges del i

kraft den 24 januari 1955.

Den utvidgning av rätten att åtnjuta förmånerna av fri rättegång och befrielse

från skyldighet att ställa borgen för rättegångskostnad, som förut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

sattes vid behandlingen av frågan om ratificering av flyktingkonventionen,

synes enklast kunna ske genom ändring i 1944 års kungörelse. Bestämmelserna

i 1938 års lag torde dock icke innefatta ett tillräckligt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att i administrativ ordning utfärda bestämmelser i ämnet.

En utvidgning av bemyndigandet i denna lag torde därför vara påkallad.

Denna utvidgning synes lämpligen böra innebära, att stadigvarande vistelse

i riket ej skall behöva fordras för att utlänning skall komma i åtnjutande

av förmån som hänför sig till rättegång vid svensk domstol. I samband med

denna ändring torde även en redaktionell jämkning i lagen böra vidtagas

på sådant sätt att sista punkten i andra stycket överflyttas till första stycket.

Konventionen innehåller icke någon begränsning av de förmåner, som

skall tillkomma flykting, till att endast avse tvistemål. Därför kan vad i

1938 års proposition anförts om att vissa förmåner i rättegång endast skulle

avse mål, däri fråga ej är om ansvar för brottslig gärning, icke tillämpas

beträffande flyktingar. I fråga om sådan flykting, som icke har sin vanliga

vistelseort i Sverige, bör dock i sådant hänseende gälla detsamma som beträffande

medborgare i land, där flyktingen har sin vanliga vistelseort.

I detta sammanhang torde ock böra vidtagas en annan jämkning i 1938

års lag. Med det i lagen upptagna uttrycket personer, vilka, ehuru de äger

medborgarskap, icke åtnjuter sitt hemlands beskydd, åsyftas sådana politiska

flyktingar, som icke är statslösa. Utlänningslagen den 30 april 1954

upptager i 2 § begreppet politisk flykting och ger också en definition å detsamma.

Denna har utformats med beaktande av 1951 års flyktingkonvention.

För att uppnå enhetlighet i terminologien förordar jag att de i det

nyss återgivna uttrycket förekommande orden »icke åtnjuta sitt hemlands

beskydd» utbytes mot orden »äro politiska flyktingar», därvid sistnämnda

ord avses skola äga samma innebörd som i utlänningslagen.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet utarbetats

förslag till lag om ändring i lagen den il juni 1938 (nr 322) angående

rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa

med flera.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Lars-Erik Samuelsson.

Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 226.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 november

1954.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Gösta Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 18 november 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,

Hertigen av Halland, i statsrådet den 5 november 1954, hade Kungl.

Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring

i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående rått för Konungen att

meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet O. Petrén.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 november 1954.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund,

Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes-, social- och handelsdepartementen

samt statsrådet Nordenstam anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, lagrådets förut denna dag avgivna utlåtande

över det till lagrådet den 5 november 1954 remitterade förslaget till

lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 322) angående rätt för Konungen

att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera

samt hemställer att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:402 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1954/55. a1 i texten
  2. 1LU 1954:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den il juni 1938 s. 1 i texten
  3. KU 1954:20 Memorial i anledning av kamrarnas remiss av Kungl. Maj:ts ''proposition, nr 226, med förslag till lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 s. 1 i texten