Med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m
36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:55, Med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 5-5.
1
Nr 55.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i vattenlagen m. m.; given Stockholms slott
den 15 januari 1954.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
Till Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen; samt
2) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426)
om flottning i allmän flottled.
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Enligt förslaget skall den nuvarande utförliga vattenboken omläggas till
ett enkelt register. I samband härmed borttages möjligheten att erhålla inskrivning
i vattenboken efter ansökan. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 55.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Förslag
till
Lag
om ändring i vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 2 kap. 23 §, 10 kap. 76 §, 11 kap. 107 §, 12 kap.
samt 13 kap. 5 § vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523)1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
2 KAP.
23 §.
1 mom. Avses med beslut, som i
22 § sägs, byggnad för tillgodogörande
av vatten, och vilar beslutet på
antagande, att vattnet tillhör fastighet,
för vilken sökanden såsom ägare
fört talan i målet, må, utan hinder av
vad i 22 § stadgas, påstående, som
grundas därå, att vattnet eller del
därav tillhör annan fastighet eller utgör
oskift samfällighet för flera fastigheter
eller ock allmän egendom,
väckas intill dess fem år gått till ända
från det beslutet vunnit laga kraft
och tillika två år förflutit antingen
efter utgången av den i beslutet eller
sedermera i anledning av ansökan
om anstånd hestämda tid för byggnadens
fullbordande eller ock, där
byggnaden dessförinnan fullbordats
och efter besiktning anteckning därom
gjorts i vattenboken, från dagen 1
1 mom. Avses med beslut, som i
22 § sägs, byggnad för tillgodogörande
av vatten, och vilar beslutet på
antagande, att vattnet tillhör fastighet,
för vilken sökanden såsom ägare
fört talan i målet, må, utan hinder av
vad i 22 § stadgas, påstående, som
grundas därå, att vattnet eller del
därav tillhör annan fastighet eller utgör
oskift samfällighet för flera fastigheter
eller ock allmän egendom,
väckas intill dess fem år gått till ända
från det beslutet vunnit laga kraft
och tillika två år förflutit efter utgången
av den i beslutet eller sedermera
i anledning av ansökan om anstånd
bestämda tid för byggnadens
fullbordande. Försittes tid, som nu
nämnts, vare den på beslutet grundade
rätten till vattnets tillgodogörande
fri från klander, där den, som er
-
1 Senaste lydelse, se beträffande 10 kap. 76 § SFS 1939:146, beträffande 11 kap. 107 §
1946: 839, beträffande 12 kap. 1919: 425, 1920: 459, 1939:146 och 1952: 235 samt beträffande 13
kap. 5 § 1939:146.
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
3
(Gällande lydelse.) (Föreslagen Ig delse.)
för sådan anteckning. Försittes tid,
som nu nämnts, vare den på beslutet
grundade rätten till vattnets tillgodogörande
fri från klander, där den, som
erhållit medgivandet att uppföra
byggnaden, vid tiden för beslutets
meddelande varit i god tro rörande
rätten till vattnet eller ock någon, till
vilken byggnaden sedermera må hava
övergått, i god tro rörande sagda rätt
förvärvat byggnaden.
Bifalles talan----byggnadens
ägare.
2 mom. Bär beslut---för
när.
hållit medgivandet att uppföra byggnaden,
vid tiden för beslutets meddelande
varit i god tro rörande rätten
till vattnet eller ock någon, till vilken
byggnaden sedermera må hava övergått,
i god tro rörande sagda rätt förvärvat
byggnaden.
Bifalles talan —--byggnadens
ägare.
2 mom. Där beslut — — — för
när.
10 KAP.
76 §.
Föres ej talan mot syneförrättning,
och har ej heller underställning av
synemännens utlåtande ägt rum, åligge
förrättningsmannen att inom kalenderåret
näst efter det, då förrättningen
avslutats, insända det därvid
förda protokollet jämte kartor, ritningar,
kostnadsförslag och övriga
handlingar som röra saken, till vederbörande
vattendomstol.
Är fråga allenast om dikningsföretag
enligt 7 kap., skola handlingarna
i stället insändas till lantbruksstyrelsen
eller till annan myndighet, som
Konungen bestämmer.
Föres ej talan mot syneförrättning,
och har ej heller underställning av
synemännens utlåtande ägt rum, åligge
förrättningsmannen att inom kalenderåret
näst efter det, då förrättningen
avslutats, insända det därvid
förda protokollet jämte kartor, ritningar,
kostnadsförslag och övriga
handlingar, som röra saken, till lantbruksstyrelsen
eller till annan myndighet,
som Konungen bestämmer.
It KAP.
107 §.
Angående talan mot beslut, som Angående talan mot beslut, som
enligt detta kap. meddelats av vatten- enligt detta kap. meddelats av vattenrättsdomare,
äge vad i rättegångsbal- rättsdomare, äge vad i rättegångsbal
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.)
ken är stadgat om talan mot underrätts
beslut motsvarande tillämpning,
dock med iakttagande av vad i 102—
106 §§ är stadgat om besvär mot vattendomstols
beslut. Lag samma vare
i fråga om talan mot vattenrättsdomares
beslut om inskrivning i vattenbolc,
som i 12 kap. förmäles, angående
besiktning, varom i 13 kap. sägs,
samt i fråga, som i 14 kap. 7 § avses.
Vattenrättsdomares beslut —--
slutligt beslut.
Över vattenrättsdomares---
ej föras.
(Föreslagen lydelse.)
ken är stadgat om talan mot underrätts
beslut motsvarande tillämpning,
dock med iakttagande av vad i 102—
106 §§ är stadgat om besvär mot vattendomstols
beslut. Lag samma vare
i fråga om talan mot vattenrättsdomares
beslut angående besiktning,
varom i 13 kap. sägs, samt i fråga,
som i 14 kap. 7 § avses.
Vattenrättsdomares beslut — ---
slutligt beslut.
Över vattenrättsdomares---
ej föras.
12 KAP.
Om vattenbok.
1 §■
För varje vattendomstols område
skall föras bok för antecknande av de
uppgifter rörande företag enligt denna
lag, varom hår nedan stadgas.
Denna bok kallas vattenbok.
Vattenboken föres i fyra avdelningar:
första
avdelningen: för
inskrivning av faktiska och rättsliga
förhållanden rörande anläggningar
för tillgodogörande av rinnande vatten
såsom drivkraft eller annorledes
så ock rörande dammbyggnader, ändå
att de ej avse vattnets tillgodogörande;
dock att vad nu stadgats ej
äger tillämpning å andra anläggningar
för allmän farled eller allmän flottled
än dammbyggnader;
andra avdelningen: för införande
av uppgifter om beslut i farleds-
och flottledsmål rörande inrättande
av allmän farled eller allmän
i §.
Vid varje vattendomstol skall föras
bok för anteckningar rörande företag
enligt denna lag (vattenbok).
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
5
(Gällande lydelse.)
flottled eller rörande nya eller ändrade
anordningar eller föreskrifter med
avseende å befintlig allmän farled eller
allmän flottled så ock om andra
förhållanden, vilka efter ty därom
stadgas i lagen om flottning i allmän
flottled böra antecknas i vattenboken;
tredje
avdelningen: för
förtecknande av alla efter den 1 januari
1921 i laga ordning beslutade
torrläggningsföretag, med undantag
av dikningsföretag, ävensom andra
till första, andra och fjärde avdelningarna
ej hänförliga anläggningar
med avseende å vatten; samt
fjärde avdelningen: för
inskrivning av vattentäkter, som varit
föremål för vattendomstolens prövning.
1 vattenboken böra ock anmärkas
hydrografiska och topografiska beskrivningar
över de inom vattendomstolens
område belägna vattendrag
med tillhörande vattensamlingsområden,
i den mån sådana beskrivningar
åro eller varda av vederbörande myndighet
utarbetade.
2 §.
Vattenboken föres av vattenrättsdomaren.
Beträffande anteckningar i vattenboken
av tekniskt innehåll äge vattenrättsdomaren
påkalla förslag till
anteckningarnas lydelse av vederbörande
vattenrättsingenjör, som, där
anteckningarna göras i enlighet med
hans förslag, är ensam ansvarig för
deras tillförlitlighet och fullständighet.
(Föreslagen lydelse.)
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.)
3 §.
Når, efter det denna lag trätt i
kraft, beslut av domstol eller annan
myndighet meddelats och vunnit laga
kraft rörande verkställande, ändrande
eller borttagande av anläggning,
varom enligt 1 § inskrivning bör ske
i vattenbokens första avdelning, eller
beträffande hushållningen med vattnet
vid sådan anläggning eller ock
jämlikt 2 kap. 35 § angående skyldighet
för annan ån anläggningens ägare
alt underhålla densamma, åligge
det vattenrättsdomaren utan särskild
ansökan att med ledning av beslutet i
sagda avdelning av vattenboken verkställa
inskrivning av de huvudsakliga
förhållanden, som äro av vikt för
kännedomen om anläggningens beskaffenhet
samt om de rättigheter och
skyldigheter för framtiden, vilka äro
förenade med densamma. Vad nu
sagts gälle ock i fråga om beslut, som
innefattar prövning jämlikt 2 kap.
25 §, 5 kap. 7 § eller 6 kap. 20 § av
redan verkställd anläggnings laglighet,
så ock beträffande beslut, varigenom
ändring göres i förhållande,
som förut inskrivits. Meddelas jämlikt
stadgande i 5 kap. föreskrift om
skyldighet för ägare av strömfall att
tillhandahålla kraft åt kringliggande
bygd, skall beträffande sagda skyldighet
inskrivning göras i vattenboken.
Har beslut, som nu sagts, blivit av
annan domstol eller myndighet än
vattendomstolen meddelat, skall underrättelse
om beslutet jämte erforderliga
handlingar och upplysningar
genom den beslutande myndighetens
försorg så snart sig göra låter tillsändas
vattenrättsdomaren.
(Föreslagen lydelse.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
7
(Gällande lydelse.)
*§.
Där anläggning, varom inskrivning
bör ske i vattenbokens första avdelning,
tillkommit innan denna lag
trätt i kraft eller ock därefter i enlighet
med domstols eller annan myndighets
beslut, vilket dessförinnan
meddelats, vare ägaren berättigad att
rörande anläggningen söka inskrivning
i vattenboken.
5 §■
Ansökan om inskrivning i vattenboken
skall ingivas till vattenrättsdomaren
samt vara åtföljd av erforderlig
beskrivning så ock av tillgängliga
domar och andra handlingar, som må
angå anläggningens rättsliga förhållanden.
Beträffande anläggning för
annat ändamål än allmän flottled
skall ansökningen tillika åtföljas av
ritningar över anläggningen, sådan
denna befinnes.
Ansökningen skall innehålla uppgift,
med angivande av socken, härad
och län, å den eller de fastigheter,
varå anläggningen är belägen, samt å
det vattendrag, som därav beröres, så
ock å de regler för hushållningen med
vattnet, vilka tillämpas vid anläggningen,
varjämte böra meddelas de
andra upplysningar, vilka kunna vara
av vikt för kännedom om de med anläggningen
förenade rättigheter och
skyldigheter.
Avser ansökningen inskrivning rörande
byggnad för tillgodogörande av
strömfall, skall särskilt uppgivas,
huruvida strömfallet eller den del
därav, som genom byggnaden tillgodogöres,
helt eller delvis tillhör annan
fastighet än byggnaden samt, om så
är förhållandet, vilken rätt byggna
-
(Föreslagen lydelse.)
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
dens ägare har att tillgodogöra sig
vattnet.
Uppgift, som nu nämnts, må lämnas
medelst hänvisning till företedd
dom eller annan handling, där densamma
innehåller tillfyllestgörande
besked i ämnet. Är sökanden oviss om
något förhållande, varom ansökningen
bör innehålla uppgift, varde sådant
i ansökningen angivet.
6 §■
Då ansökan om inskrivning inkommit,
låte vattenrätlsdomaren, där han
cj finner sådant fall vara för handen,
alt ansökningen bör genast avslås, utfärda
kungörelse om ansökningen
med föreläggande för dem, som kunna
hava något att erinra mot inskrivningen,
att till vattenrättsdomaren ingiva
skriftliga erinringar inom viss
tid, minst sextio och högst etthundratjugu
dagar, från den dag kungörelsen
är dagtecknad. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om tiden för hållande
av undersökning, varom i 7 §
förmåles.
Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens
försorg inom tio
dagar från nämnda dag införas såväl
i allmänna tidningarna som ock i en
eller, om förhållandena påkalla det,
flera tidningar inom orten. Om kungörelsens
innehåll varde särskild underrättelse
meddelad kammarkollegiet
och fiskeristyrelsen. 7
7 §.
Rörande tillförlitligheten av de ingivna
ritningarna och beskrivningen
skall i god tid före utgången av den
för erinringars avgivande bestämda
Kungl. Maj:ts proposition, nr 55.
9
(Gällande lydelse.)
tid efter vcittenrättsdomarens förordnande
på sökandens bekostnad hållas
undersökning av sakkunnig person,
över vad vid undersökning förekommer
skall föras protokoll, som insändes
till vattenrättsdomaren.
8 §.
Finnas de företedda ritningarna och
beskrivningen eller ock ansökningshandlingen
vara så oriktiga eller
ofullständiga, att de ej kunna, med
mindre de fullständigt omarbetas,
läggas till grund för inskrivningen,
varde ansökningen avslagen.
9 §.
Är sökandens rätt med avseende å
anläggningen beroende av tvist, förklare
vattenrättsdomaren, där ej ansökningen
är av beskaffenhet att böra
genast avslås, densamma vilande i avbidan
på tvistens utgång.
Möter eljest hinder mot inskrivningen,
förelägge vattenrättsdomaren
sökanden viss Hd, inom vilken han
har att fullfölja ansökningen och visa,
att hindret blivit undanröjt. Fullgör
sökanden ej inom utsatt tid vad
honom ålagts, varde ansökningen avslagen,
där han ej visar, att han ej
kunnat fullgöra det inom samma tid;
visas det, utsättes ny tid.
to§.
Varder i ärendet utrett, att med
ansökningen avsedd anläggning tillkommit
eller väsentligt ändrats efter
den 30 april 1881, och visas ej domstols
eller annan behörig myndighets
beslut till stöd för vad sålunda åtgjorts,
må ansökningen ej beviljas.
(Föreslagen lydelse.)
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.)
U §.
Har på grund av ansökan, som ovan
sägs, skett inskrivning i vattenboken,
och hava därefter fem år förflutit
utan att talan väckts mot lagligheten
av de med inskrivningen avsedda förhållanden,
vare, ändå att till stöd för
desamma ej kunnat påvisas domstols
eller annan myndighets beslut, sökandens
rätt att bibehålla anläggningen
och, där fråga är om anläggning för
vattnets tillgodogörande, att i den
omfattning inskrivningen angiver tillgodogöra
vattnet, fri från klander;
dock gällc vad nu sagts rörande rätten
att tillgodogöra vattnet allenast,
såframt den, som uppfört anläggningen,
varit i god tro rörande rätten till
vattnet vid tiden för uppförandet eller
vid erhållandet av domstols eller annan
myndighets medgivande därtill
eller ock någon, till vilken anläggningen
sedermera övergått, i god tro
rörande sagda rätt förvärvat densamma.
Tillgodogöres genom anläggning,
rörande vilken skett inskrivning i vattenboken,
allenast en del av det frctmrinnande
vattnet, och innehåller inskrivningen,
att strömfallet eller den
del därav, vars fallhöjd utnyttjas vid
anläggningen, tillhör sökanden, skall
vad ovan stadgats äga motsvarande
tillämpning i fråga om det sålunda ej
tillgodogjorda vattnet i strömfallet eller
falldelen. Avser inskrivningen allenast
den del av vattnet, som tillhör
strömfallets ena sida, gälle ock vad
nu sagts i den mån ej andra sidans
rätt trädes för när.
Vad i första stycket stadgats gälle
dock ej med avseende å förhållande,
som står i strid mot domstols efter
(Föreslagen lydelse.)
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
den 30 april 1881 meddelade beslut,
ej heller beträffande reglerna för hushållning
med vattnet.
Där jämlikt 3 § på grund av beslut
i ett vid den tid, då denna lag träder
i kraft, redan anhängigt mål inskrivning
skett i vattenboken rörande anläggning,
vartill medgivande lämnats
av annan myndighet än vattendomstol,
skall vad i första stycket finnes
stadgat äga motsvarande tillämpning;
dock att där omförmälda tid av fem
år skall räknas från det anläggningen
fullbordades.
12 §.
Om inskrivning i vattenboken enligt
3 § eller på grund av ansökan,
som ovan sägs, skall vattenrättsdomaren
ofördröjligen utfärda kungörelse;
och varde den offentliggjord på
sätt i 6 § andra stycket finnes stadgat.
13 §.
När efter den 1 januari 1920 vattendomstol
eller annan myndighet
meddelat sådant beslut i flottledsmål,
varom anteckning bör göras i vattenbokens
andra avdelning, åligge det
vattenrättsdomaren, sedan beslutet
vunnit laga kraft, att utan särskild
ansökan i sagda avdelning göra anteckning
därom med angivande av dagen
för beslutet, det vatten, som därav
beröres, samt företagets eller anläggningens
huvudsakliga beskaffenhet.
Har annat beslut, varom anteckning
bör ske i vattenbokens andra avdelning,
eller beslut rörande företag
eller anläggning, som skall förtecknas
i vattenbokens tredje avdelning, meddelats
efter den 1 januari 1921, skall
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
i avseende å sådant beslut vad nu
sagts äga motsvarande tillämpning.
Har beslutet meddelats av annan
domstol eller myndighet än vattendomstolen,
skall underrättelse om beslutet
jämte erforderliga handlingar
och upplysningar genom den beslutande
myndighetens försorg så
snart sig göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.
U §.
När beslut av vattendomstol meddelats
rörande anläggande av vattentäkt
eller beträffande tillgodogörande
av grundvatten vid vattentäkt, åligge
det vattenrätlsdomaren, sedan beslutet
vunnit laga kraft, att utan särskild
ansökan med ledning av beslutet i
fjärde avdelningen av vattenboken
verkställa inskrivning av de huvudsakliga
förhållanden, som äro av vikt
för kännedom om vattentäkten. Vad
nu sagts gälle ock i fråga om beslut,
som innefattar prövning jämlikt 2
kap. 53 § av vattentäkts laglighet, så
ock beträffande beslut, varigenom
ändring göres i förhållande, som förut
inskrivits.
15 §.
Har enligt förordnande efter ty i
13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å
anläggning, varom inskrivning bör
ske, eller av vattenmärke eller observationsrör,
om vars utsättande vattendomstolen
meddelat föreskrift enligt
il kap. 65 §, skall besiktningsprotokollet
ingivas till vattenrättsdomaren
och anteckning om dess
huvudsakliga innehåll göras i vattenboken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
13
(Gällande lydelse.)
16 §.
Närmare föreskrifter om vattenbokens
inrättande och förande meddelas
av Konungen.
(Föreslagen lydelse.)
2 §.
Närmare föreskrifter om vattenbokens
inrättande och förande meddelas
av Konungen.
13 KAP.
Över vad ------föras protokoll.
Om besiktningsmans skyldighet att
i vissa fall ingiva protokollet till vattenrättsdomaren
finnes i 12 kap. 15 §
stadgat.
Protokoll över besiktning, som hålles
på grund av stadgandet i 1 § tredje
stycket, varde ock ingivet till vattenrättsdomaren;
och äge han, när
skäl därtill äro, för vidtagande av sådan
rättelse, som besiktningsman må
hava jämlikt 2 § föreskrivit, utsätta
annan tid än denne bestämt.
Har besiktning---tillhanda
hållas
sökanden.
Över vad ----föras protokoll.
Protokoll över besiktning, som hålles
på grund av stadgandet i 1 § tredje
stycket, varde ingivet till vattenrättsdomaren;
och äge han, när skäl
därtill äro, för vidtagande av sådan
rättelse, som besiktningsman må hava
jämlikt 2 § föreskrivit, utsätta annan
tid än denne bestämt.
Om insändande till vattendomstolen,
för anteckning i vattenboken, av
protokoll över besiktning, som eljest
hålles enligt 1 §, förordnar Konungen.
Har besiktning--— tillhanda
hållas
sökanden.
Denna lag träder i kraft den i januari
1955.
Vad i 2 kap. 23 § 1 mom. äldre
lydelsen stadgas därom, att dagen för
anteckning i vattenboken om besiktning
skall vara utgångspunkt för beräkning
av tid, inom vilken i visst
fall klandertalan må väckas, skall
alltjämt gälla beträffande anteckning,
som ägt rum före ikraftträdandet.
Vidare skall vad i 12 kap. 11 § äld
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
re lydelsen stadgas om frihet från
klander, sedan viss tid förflutit efter
inskrivning i vattenboken, alltjämt
gälla beträffande inskrivning, som
verkställts enligt äldre lag.
Genom nya lagen upphäves 15 § lagen
den 20 oktober 1939 (nr 732) med
särskilda bestämmelser angående tillfällig
vattenreglering.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled.
Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 19 juni 1919 om flottning i
allmän flottled skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
13 §.
Finnes flottningsskada---an
ses
skäligt.
Vad i---—- skall ske.
Beslut, varigenom ersättning bestämmes
på förhand, bör senast inom
ett år från beslutets meddelande genom
endera partens försorg insändas
till vattenräitsdomaren för antecknande
i vattenboken; och vare, sedan
sådant antecknande skett, laga kraftvunnet
beslut gällande jämväl mot
framtida ägare och innehavare av fastighet,
som av beslutet beröres.
Hurusom till--— 6 kap. 23 §
vattenlagen.
Finnes flottningsskada--;--• an
ses
skäligt.
Vad i---skall ske.
Beslut, varigenom ersättning bestämmes
på förhand, vare, sedan beslutet
vunnit laga kraft, gällande
jämväl mot framtida ägare och innehavare
av fastighet, som beröres av
beslutet. Om insändande till vattendomstolen,
för anteckning i vattenboken,
av beslut, varom nu är fråga,
förordnar Konungen.
Hurusom till---6 kap. 23 §
vattenlagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
15
(Gällande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1955.
Beträffande beslut, som meddelats
före nya lagens ikraftträdande, skall
äldre lag äga tillämpning.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Utdrag av protokollet över jiistitiedcpartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 6 november
1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
H Nordenstam.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för kommunikations- och jordbruksdepartementen
fråga om förenkling av vattenboken samt anför därvid följande.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945 tillkallade jag
den 14 december samma år särskilda sakkunniga, statssekreteraren, numera
justitierådet A. G. Walin, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra
kammare K. J. B. Andersson, advokaten N. C. W. Berggren, ledamoten av
riksdagens andra kammare N. O. Jönsson, direktören C. F. Kleman, hovrättsassessorn,
numera häradshövdingen K. O. Biben, kraftverksdirektören,
numera generaldirektören J. Å. Rusclc och ledamoten av riksdagens andra
kammare G. T. Skoglund, för att biträda med utredning rörande vissa ändringar
i vattenlagen. Den 25 september 1950 blev Rusck på egen begäran
entledigad från uppdraget. I hans ställe förordnades samma dag byråchefen
I. Bergström att vara sakkunnig.
På grundval av en av de sakkunniga den 12 september 1947 avgiven
promemoria, innefattande bl. a. förslag om utsträckt möjlighet att meddela
deldom i vattenmål, har vid 1952 års riksdag genomförts vissa ändringar
i vattenlagen (prop. 1952: 52, tredje lagutskottets uti. 1952: 12). Vidare
har en av de sakkunniga den 28 februari 1950 avlämnad promemoria,
avseende ändrade bestämmelser till skydd för fisket vid vattenkraft- och
vattenregleringsföretag, lagts till grund för ett inom justitiedepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i vattenlagen. Detta förslag har den 25
september 1953 remitterats till lagrådet, som den 13 oktober 1953 avgivit
utlåtande över detsamma, och jag kommer sedermera att anmäla förslaget
för proposition till 1954 års riksdag.
Av de ytterligare förslag som framlagts av de sakkunniga torde en den 1
april 1953 avgiven promemoria, innehållande förslag om förenkling av vattenboken,
nu böra upptagas till behandling. Vid promemorian har fogats
förslag till lag om ändring i vattenlagen, lag om ändrad lydelse av 13 § lagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
17
den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled samt kungörelse om
vattenbokens inrättande och förande. De ifrågavarande författningsförslagen
torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll (bilaga B). Över promemorian
med därvid fogade författningsförslag har efter remiss yttranden
avgivits av vattenöverdomstolen, samtliga vattenrättsdomare, kammarkollegiet,
vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, fiskeristyrelsen, styrelsen för
Sveriges advokatsamfund samt svenska vattenkraftföreningen. Sedan det
ifrågavarande förslaget varit föremål för övervägande inom justitiedepartementet,
anhåller jag således nu att få anmäla detsamma.
I. Förslagets allmänna grunder.
Gällande bestämmelser. Vattenboken har till uppgift att lämna upplysningar
om faktiska och rättsliga förhållanden rörande företag med avseende
å vatten. Bestämmelser om vattenboken finns i 12 kap. vattenlagen. Bestämmelserna
är i huvudsak hämtade från det av vattenrätts- och dikningslagskommittéerna
år 1910 avgivna förslaget till vattenlag. Till grund för kommittéernas
förslag i detta avseende låg en riksdagsskrivelse den 10 maj 1904,
enligt vilken det borde tagas under övervägande, om och i vad mån vattenböcker,
såsom i utlandet skett, borde komma till stånd även i vårt land.
Vattenboken fördes ursprungligen — enligt den lydelse 12 kap. erhöll genom
lag den 11 juni 1920 — i tre avdelningar. I samband med 1939 års
vattentäktslagstiftning tillkom emellertid en fjärde avdelning för inskrivning
rörande vattentäkter.
12 kap. 1 § innehåller allmänna föreskrifter om vattenbokens innehåll.
Sålunda stadgas att för varje vattendomstols område skall föras vattenbok
för antecknande av de uppgifter rörande företag enligt vattenlagen, varom
i kapitlet stadgas, ävensom att vattenboken skall innehålla följande fyra
avdelningar:
första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden
rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft
eller annorledes så ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse
vattnets tillgodogörande; dock att vad sålunda stadgats ej äger tillämpning
å andra anläggningar för allmän farled eller allmän flottled än dammbyggnader
;
andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i farleds- och
flottledsmål rörande inrättande av allmän farled eller allmän flottled eller
rörande nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter med avseende å
befintlig allmän farled eller allmän flottled så ock om andra förhållanden,
vilka efter ty därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled böra antecknas
i vattenboken;
tredje avdelningen: för förtecknande av alla efter den 1 januari 1921
i laga ordning beslutade torrläggningsföretag, med undantag av dikningsföretag,
ävensom andra till första, andra och fjärde avdelningarna ej hänförliga
anläggningar med avseende å vatten; samt
fjärde avdelningen: för inskrivning av vattentäkter, som varit föremål för
vattendomstolens prövning.
2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 55.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Det må framhållas att lagen använder olika terminologi — »inskrivning»,
»införande», »förtecknande» ■— alltefter den avsedda graden av fullständighel
hos anteckningarna.
I 1 § stadgas vidare, att i vattenboken bör anmärkas hydrografiska och
topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens område belägna
vattendragen med tillhörande vattensamlingsområden, i den mån sådana
beskrivningar är eller blir av vederbörande myndighet utarbetade.
Förandet av vattenboken ankommer enligt 2 § på vattenrättsdomaren.
Beträffande anteckningar i vattenboken av tekniskt innehåll äger vattenrättsdomaren
påkalla förslag till anteckningarnas lydelse av vederbörande
vattenrättsingenjör. Denne är, där anteckningarna göres i enlighet med hans
förslag, ensam ansvarig för deras tillförlitlighet och fullständighet.
I 3 § lämnas föreskrift om de fall, då vattenrättsdomaren har att e x
0 f f i c i o verkställa inskrivning i vattenbokens första avdelning. Dylik
inskrivning skall göras, när beslut — efter vattenlagens ikraftträdande —
av domstol eller annan myndighet meddelats rörande verkställande, ändrande
eller borttagande av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske
1 nämnda avdelning, eller beträffande hushållningen med vattnet vid sådan
anläggning eller ock jämlikt 2 kap. 34 § angående skyldighet för annan än
anläggningens ägare att underhålla densamma. Vattenrättsdomaren har,
sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild ansökan med ledning av
beslutet verkställa inskrivning av de huvudsakliga förhållanden, som är av
vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt om de rättigheter
och skyldigheter för framtiden, vilka är förenade med densamma. Det sagda
gäller även beträffande beslut, som innefattar prövning av redan verkställd
anläggnings laglighet, samt beträffande beslut, varigenom ändring göres i
förhållande, som förut inskrivits. I paragrafen stadgas även att, därest
jämlikt 4 kap. vattenlagen meddelas föreskrift om skyldighet för ägare
av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, beträffande denna
skyldighet skall göras inskrivning i vattenboken. Har beslut, som föranleder
inskrivning i vattenboken, meddelats av annan domstol eller myndighet
än vattendomstolen, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga
handlingar och upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg
snarast tillsändas vattenrättsdomaren.
Inskrivning i vattenbokens första avdelning kan även äga rum efter
ansökan. Bestämmelser om sådan inskrivning har meddelats i 4—11 §§.
Inskrivning efter ansökan kan ske beträffande anläggning, som tillkommit
innan vattenlagen trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols
eller annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats (4 §). Ansökan
skall ingivas till vattenrättsdomaren samt vara åtföljd av erforderlig
beskrivning och tillgängliga handlingar angående anläggningens rättsliga
förhållanden; även i övrigt skall lämnas de upplysningar, som kan vara av
vikt för bedömande av anläggningens laglighet och med densamma förenade
rättigheter och skyldigheter (5 §). Om ansökningen skall vattenrättsdomaren
låta utfärda kungörelse med utsättande av viss erinringstid. Kungö
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
19
relsen skall införas i allmänna tidningarna ävensom i en eller flera ortstidningar.
Vidare skall underrättelse om kungörelsens innehåll meddelas
kammarkollegiet och fiskeristyrelsen (6 §). Rörande tillförlitligheten av ingivna
ritningar och beskrivning skall i god tid före utgången av den för erinringars
avgivande bestämda tiden efter vattenrättsdomarens förordnande
hållas undersökning av sakkunnig person (7 §). Visar sig ansökningen och
företedda ritningar och beskrivning vara så oriktiga och ofullständiga att de
ej kan utan fullständig omarbetning läggas till grund för inskrivningen,
skall ansökningen avslås (8 §). Därest sökandens rätt med avseende å anläggningen
finnes vara beroende av tvist, skall ansökningen förklaras vilande
i avbidan på tvistens utgång. Skulle eljest hinder mot inskrivningen möta,
skall vattenrättsdomaren förelägga sökanden viss tid, inom vilken han
har att fullfölja ansökningen och visa, att hindret blivit undanröjt (9 §).
Ansökningen får ej beviljas, om det av utredningen framgår, att med ansökningen
avsedd anläggning tillkommit eller väsentligt ändrats efter den
30 april 1881 — d. v. s. efter det 1880 års vattenrätts- och farledsförordningar
trädde i kraft — och sökanden ej kan visa domstols eller annan behörig
myndighets beslut till stöd för vad sålunda åtgjorts (10 §). Beträffande
rättsverkningarna av inskrivning efter ansökan stadgas att om efter inskrivningen
fem år förflutit utan att talan väckts mot lagligheten av de med
inskrivningen avsedda förhållandena, skall — även om till stöd för desamma
ej kunnat påvisas domstols eller annan myndighets beslut — sökandens
rätt att bibehålla anläggningen och, där fråga är om anläggning för vattnets
tillgodogörande, att i den omfattning inskrivningen anger tillgodogöra
vattnet, vara fri från klander. Ett villkor härför såvitt angår rätten att tillgodogöra
vattnet är dock, att sökanden varit i god tro. Klanderfriheten gäller
ej med avseende å förhållande, som står i strid mot domstols efter den 30
april 1881 meddelade beslut, ej heller beträffande reglerna för hushållning
med vattnet (11 §).
Rörande inskrivning i vattenbokens första avdelning skall, vare sig inskrivningen
skett ex officio eller efter ansökan, kungörelse utfärdas (12 §).
I fråga om företag som tillhör vattenbokens andra, tredje och fjärde avdelningar,
förekommer blott anteckning ex officio (13 och 14 §§).
Stadgande om att besiktning av anläggning skall antecknas i vattenboken
meddelas i 15 §. Tidpunkten för dylik anteckning har i visst fall betydelse
såsom utgångspunkt för frist för klandertalan. I 2 kap. 23 § stadgas nämligen,
att därest vattendomstol lämnat medgivande till byggnad för tillgodogörande
av vatten och beslutet vilar på antagande, att vattnet tillhör
fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, må utan
hinder av den i 22 § i samma kap. meddelade rättskraftsregeln påstående
som grundas på att vattnet eller del därav tillhör annan fastighet eller utgör
oskift samfällighet eller allmän egendom, väckas intill dess fem år gått till
ända från det beslutet vunnit laga kraft och tillika två år förflutit antingen
efter utgången av byggnadstiden eller, där byggnaden dessförinnan fullbordats
och efter besiktning anteckning därom gj orts i vattenboken, från dagen
för sådan anteckning.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen skall i andra avdelningen
införas uppgifter bl. a. angående förhållanden, vilka enligt lagen om flottning
i allmän flottled bör antecknas i vattenboken. De bestämmelser i 1919 års
flottningslag som åsyftas är dels 13 §, vari stadgas att beslut varigenom ersättning
för flottningsskada bestämmes på förhand får rättsverkan mot framtida
ägare av fastigheten genom anteckning i vattenboken, och dels 65 §, som
föreskriver att beslut av länsstyrelse om sammanslagning av flottningsföreningar
skall antecknas i vattenboken.
Beslut om åtgärder enligt lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser
angående tillfällig vattenreglering skali enligt 14 § i sagda lag
ej antecknas i vattenboken.
Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande skall enligt
12 kap. 16 § vattenlagen meddelas av Konungen. Dylika föreskrifter har
utfärdats genom KF den 31 december 1921 om vattenbokens inrättande och
förande. Beträffande det närmare innehållet i denna förordning må hänvisas
till Svensk författningssamling (1921: 827, med ändr. 1939: 882). Här skall
endast anmärkas, att beträffande första avdelningen föreskrivits att såväl
textblad som ritningsblad skall uppläggas samt att i fråga om första, andra
och fjärde avdelningarna gäller att renoverat exemplar av vattenboken skall
insändas till vattenöverdomstolen.
Framställningar om omläggning av vattenboken. I skrivelse till chefen för
justitiedepartementet den 6 april 1946 har vattenrättsdomarna i Österbygdens
och Söderbygdens vattendomstolar hemställt om åtgärder för förenkling
av vattenboken. I skrivelsen ifrågasättes huruvida icke vattenbokens
första avdelning i den utformning den fått enligt gällande lagstiftning blivit
mera vidlyftig än det praktiska behovet krävde. Anteckningarna bleve i
regel, när det gällde större anläggningar, synnerligen omfattande och krävde
avsevärd tid i utförandet. Vattenboken borde kunna fylla sin funktion även
om anteckningarna gjordes mera kortfattade och huvudsakligen finge karaktären
av hänvisningar till vederbörande akter och domar.
Den ifrågavarande framställningen har varit föremål för remissbehandling
och därefter jämte de avgivna yttrandena överlämnats till de sakkunniga för
övervägande.
I en av fiskeristyrelsen till de sakkunniga avgiven, den 2 december 1950
dagtecknad promemoria har uttalats starka betänkligheter mot tanken att
ersätta vattenboken med blott och bart ett register.
Frågan om vattenboken har berörts i ett av vandringsfiskutredningen med
skrivelse den 5 maj 1951 till chefen för jordbruksdepartementet överlämnat
betänkande angående åtgärder för åstadkommande av önskvärt samarbete
mellan fiske- och kraftintressena samt för bevarande av de svenska laxbestånden
m. in. I betänkandet har bl. a. påpekats önskvärdheten av åtgärder,
ägnade att för fiskets målsmän underlätta överblickandet av meddelade
domar i vattenmålen, en fråga som hade nära samband med sättet för vattenbokens
förande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
21
De sakkunniga. De sakkunniga anmärker i sin promemoria inledningsvis,
att förandet av vattenboken till en början icke vållade några större olägenheter
för vattendomstolarnas personal. Arbetet kunde utan svårigheter medhinnas
under vintermånaderna, då sammanträden och syner med vattendomstolen
ägde rum i mera begränsad omfattning. Förhållandena hade emellertid
ändrats med den utveckling som ägt rum under de senaste två årtiondena.
Vattendomstolarna vore nu fullt sysselsatta med mål under hela
året. Följden hade blivit att förandet av vattenboken blivit eftersatt. Det
hade ej varit möjligt att annat än sporadiskt avdela personal för ändamålet,
och en betydande eftersläpning med vattenbokens förande hade uppkommit
på flera håll. Vid ett par vattendomstolar vore dock balansen numera avarbetad.
En starkt bidragande orsak till att förandet av vattenboken fått stå
tillbaka hade varit, att vattenboken kommit till användning såsom självständig
upplysningskälla i mindre omfattning än man från början torde ha väntat
sig. De vattenboksblad som upplagts för större vattenkraft- och vattenregleringsföretag
hade på grund av anteckningarnas vidlyftighet blivit alltför
svåröverskådliga, speciellt i sådana fall då ett flertal inskrivningar ägt
rum vid skilda tidpunkter till följd av nya domar rörande företaget. Det
hade visat sig mera ändamålsenligt att inhämta erforderliga upplysningar
rörande företagen direkt ur de domar och akter som legat till grund för inskrivningarna.
Möjligheten att påkalla laglighetsprövning av äldre anläggningar
genom inskrivning i vattenboken hade utnyttjats i anmärkningsvärt
ringa omfattning. På senare år hade, enligt vad de sakkunniga inhämtat,
praktiskt taget inga sådana ärenden förekommit.
De sakkunniga omnämner härefter den förut berörda framställningen från
två vattenrättsdomare om förenkling av vattenbokens första avdelning till
att närmast bli ett register till de i vattendomstolens kansli förvarade akterna.
De anmärker att det vore tydligt att en dylik förändring innebure att
vattenboken förlorade i värde såsom självständig uppslagsbok. Emellertid
har de sakkunniga ansett sig kunna utan större tvekan tillstyrka en omläggning
av vattenboken i förenklande riktning. De har ej funnit anledning föreligga
att upprätthålla det nuvarande systemet, vilket med hänsyn till de
gjorda erfarenheterna måste betecknas såsom överdimensionerat i förhållande
till den praktiska användbarheten.
Beträffande de närmare riktlinjerna för en omläggning av vattenboken
anför de sakkunniga:
De sakkunniga ha övervägt möjligheten att vattenboken i fortsättningen
föres efter ett förenklat system men utan väsentlig rubbning av de principer
som hittills tillämpats. Med bibehållande av de nuvarande formulären
till textbladen skulle en avsevärd förenkling av första avdelningen kunna
vinnas, om anteckningarna i viss omfattning ersattes med hänvisning till
vederbörande dom eller akt samt ritningsbladen, kungörelseförfarandet och
eventuellt renoveringen slopades. För en dylik begränsad reform skulle ej
krävas några mera omfattande författningsändringar. Emellertid ha de sakkunniga
efter samråd med vattenrättsdomarna stannat för en radikalare
lösning, innebärande att den nuvarande vattenboken ersättes med ett enkelt
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
och lätthanterligt registreringssystem. Detta bör i huvudsak icke ha annat
syfte än att beträffande varje särskild anläggning angiva de domar och akter,
ur vilka närmare upplysningar om anläggningen kunna erhållas. Anteckningarna
kunna därför göras mycket kortfattade. Någon anledning att bibehålla
möjligheten till laglighetsprövning av äldre anläggningar genom inskrivning
i vattenboken efter ansökan anse de sakkunniga ej finnas. I den
mån behov föreligger att få lagligheten av anläggningar som tillkommit före
vattenlagen fastslagen kan i stället det vanliga ansökningsförfarandet vid
vattendomstolen med fördel anlitas. Institutet inskrivning i vattenboken efter
ansökan bör därför helt avskaffas. Ej heller i övrigt torde — med visst av
övergångsförhållandena betingat undantag — några rättsverkningar böra
anknytas till anteckningarna i den nya vattenboken.
Benämningen vattenbok torde böra bibehållas även efter övergången till
det nya systemet. Boken bör vidare i likhet med vad nu är fallet delas
upp i olika avdelningar — dock med viss jämkning av den nuvarande indelningsgrunden
-— och uppläggas efter nederbördsområden.
Övergången till det nya systemet synes böra ske omedelbart, oavsett hur
långt uppläggandet av vattenboken enligt hittills gällande ordning fortskridit.
Uppläggning av vattenboken enligt det nya systemet bör för vinnande
av enhetlighet och fullständighet såvitt möjligt ske för tid som omfattas av
den redan upplagda vattenboken.
Yttrandena. De sakkunnigas förslag lämnas utan erinran eller tillstyrkes i
princip av vattenöverdomsiolen, samtliga vattenrättsdomare, vattenfallsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen. Flera av dessa
remissinstanser understryker behovet av att den nuvarande vidlyftiga och
svåröverskådliga vattenboken ersättes med ett lätthanterligt registreringssystem
och uttrycker stor tillfredsställelse med det framlagda förslaget.
Fiskeristyrelsen uttalar med hänvisning till sin förut omnämnda promemoria
den 2 december 1950 att det ur allmän synpunkt vore bäst att vattenbokens
viktigaste del, alltså första avdelningen, icke såsom de sakkunniga
förordat praktiskt taget slopades. I den nämnda promemorian hade styrelsen
framhållit, att en sådan åtgärd skulle innebära att någon översikt beträffande
läget i olika vattendrag och sjöar av utbyggnader, vattenhushållningsbestämmelser,
kompensationsåtgärder för fisket in. in. icke vidare
komme att finnas. För en myndighet eller institution, som hade intressen att
bevaka inom förevarande område och som skulle behöva verkställa en utredning
rörande ett visst vattendrag beträffande exempelvis fiske eller vattenhushållningsbestämmelser,
vore detta en stor olägenhet. Emellertid torde
rådande personalbrist och arbetsanhopning vid vattendomstolarna mer eller
mindre tvångsmässigt påkalla den föreslagna omläggningen, varför styrelsen
numera icke ville motsätta sig densamma.
En avvisande hållning till de sakkunnigas förslag intages av kammarkollegiet
och advokatsamfundets styrelse, vilka även i yttranden över den
förut omförmälda framställningen av vattenrättsdomarna i Österbygdens
och Söderbygdens vattendomstolar avstyrkt en radikal nedskärning av vattenboken.
Kammarkollegiet framhåller att de sakkunniga — liksom vattenrätts
-
23
Iiungl. Maj:ts proposition nr 55.
domarna, med vilka de sakkunniga samrått — syntes ha tagit alltför starkt
intryck av svårigheter för vattenbokens förande av mera tillfällig art, vilka
kunde förväntas upphöra efter något eller några årtionden. Den forcerade
utbyggnaden av landets vattenkraft hade vid rikets samtliga vattendomstolar
medfört en anhopning av vattenmål, som med hänsyn till sin betydelse
för landets kraftförsörjning måste behandlas så snart som möjligt. Detta
hade medfört en tyngande arbetsbörda för vattendomstolarnas personal.
Det vore självfallet att under sådana förhållanden en önskan uppstode att
lätta på arbetsbördan genom att nedlägga sådana arbetsuppgifter, vilka till
synes saknade större omedelbar praktisk betydelse. Såvitt kollegiet kunnat
finna, vore en sådan önskan det väsentliga motivet för förslaget om den i
och för sig beklagliga åtgärden att slopa den nuvarande vattenbokens första
avdelning och ersätta denna med ett register över de domar och utslag i
vattenmål, som berörde varje särskild anläggning. Behovet att för någon tid
framåt lätta vattendomstolarnas arbetsbörda utgjorde enligt kollegiets mening
i och för sig icke tillräckligt skäl för åtgärder, som medförde att vattenboken
icke kunde fylla de uppgifter, för vilka den avsetts, utan endast
för anstånd med vattenbokens förande, i den mån vattendomstolarnas arbetsbörda
icke medgåve att den hölles å jour.
Kollegiet framlägger i sitt yttrande vissa alternativa förslag syftande till
att komma till rätta med olägenheterna med den nuvarande vattenboken
utan uppgivande av syftet med densamma. Det ena förslaget går ut på att
låta vattenboksbladet upptaga vissa kortfattade uppgifter i anslutning till
domens kantrubriker och foga domen såsom bilaga till vattenboksbladet.
Alternativt föreslår kollegiet, att det nuvarande systemet med anteckningar
i själva vattenboken fortsattes men att kolumnsystemet slopas och att det
tillses att anteckningarna blir korta och innehåller väsentligheter.
Advokatsamfundets styrelse uttalar att vad som anförts rörande domstolarnas
arbetsbörda icke syntes vara särskilt tungt vägande. Att vid vissa
vattendomstolar en eftersläpning förefunnes vore säkerligen riktigt. De sakkunniga
hade dock påpekat, att vid ett par vattendomstolar balansen numera
vore avarbetad. Vad beträffar anmärkningen rörande vidlyftigheten
av vattenbokens första avdelning vore det uppenbart, att de vattenboksblad,
som upplagts för större vattenkraft- och vattenregleringsföretag, på grund
av anteckningarnas vidlyftighet blivit svåröverskådliga. Skäl för en förenkling
eller rationalisering syntes därför föreligga. Att därvid sträcka kravet
på en förenkling därhän att vattenboken ersattes med »ett enkelt och lätthanterligt
registreringssystem» betydde emellertid ett underkännande av
intressen, vilka vattenboken avsåge att tillgodose. De sakkunniga hade själva
övervägt en avsevärd förenkling av första avdelningen utan väsentlig rubbning
av de principer som hittills tillämpats. Mycket kunde sannolikt vinnas
genom att vattenboken upplades med särskilda rubriker, under vilka domar
och beslut redovisades genom angivande av saken samt hänvisning till
vederbörande akt.
Såväl kammarkollegiet som samfundsstyrelsen vitsordar att institutet in
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
skrivning i vattenboken efter ansökan har tämligen ringa praktisk betydelse
men anser likväl att institutet borde bibehållas för tillämpning i sådana fall
då det fortfarande kan komma till användning.
Departementschefen. Vattenboken inrättades i samband med tillkomsten
av 1918 års vattenlag. Huvudsyftet med vattenboken är att den skall vara
en lätt tillgänglig upplysningskälla rörande de faktiska och rättsliga förhållanden
som är förknippade med företag enligt vattenlagen. För att vattenboken
skall kunna tillfredsställande fylla denna uppgift har beträffande de
företag som i regel är mest ingripande i annans rätt, nämligen vattenbyggnads-
och vattenregleringsföretagen, föreskrivits en tämligen fyllig redovisning
av varje särskilt företag, kompletterad med ritning över anläggningen.
Även de förhållanden som rör vattentäkter skall antecknas relativt fullständigt
i vattenboken. I fråga om övriga företag enligt vattenlagen har däremot
ansetts tillfyllest med en mera summarisk redovisning.
Ehuru vattenbokens huvudsakliga syfte som nämnts är att den skall vara
en upplysningskälla beträffande företag i vatten, har i viss utsträckning
rättsverkningar knutits till inskrivning i vattenboken. Genom ett särskilt
ansökningsförfarande, som regleras i nuvarande 12 kap. 4—11 §§ vattenlagen,
kan sålunda eu förenklad laglighetsprövning av äldre anläggningar
komma till stånd i form av inskrivning i vattenboken. Enligt 13 § flottningslagen
utgör anteckning i vattenboken förutsättning för att beslut, varigenom
ersättning för flottningsskada bestämmes på förhand, skall vara
gällande gentemot framtida ägare av fastigheten. Vidare är enligt stadgande
i 2 kap. 23 § vattenlagen tidpunkten för anteckning i vattenboken rörande
besiktning alternativ utgångspunkt för beräkning av den tid, inom vilken i
vissa fall klandertalan rörande rätt till vatten må väckas.
Såsom de sakkunniga påpekat vållade förandet av vattenboken inga större
olägenheter för vattendomstolarnas personal, medan arbetsbördan i övrigt
vid vattendomstolarna ännu var måttlig. På senare tid har emellertid en stor
ansvällning av arbetet ägt rum. Då befattningshavarna i första hand måst
ägna sig åt behandlingen av de vid domstolarna anhängiga målen, har en
kraftig balans uppkommit i fråga om vattenbokens förande. Med hjälp av
särskild arbetskraft har man nu lyckats återtaga eftersläpningen vid ett par
vattendomstolar.
De mycket vidlyftiga ansökningsmål rörande vattenkraft- och vattenregleringsföretag,
som numera är vanliga vid vattendomstolarna, resulterar i
tillståndsbeslut med en mångfald föreskrifter rörande företagets förhållande
till allmänna och enskilda intressen. Vid tillämpning av nuvarande bestämmelser
rörande vattenboken blir anteckningarna beträffande dylika företag
vidlyftiga och svåröverskådliga. Såsom de sakkunniga påpekar har
detta förhållande medfört att vattenboken i tämligen ringa omfattning'' kommit
till användning såsom självständig upplysningskälla; det är bekvämare
att gå direkt till de domar och akter som ligger till grund för inskrivningarna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
25
De nu antydda omständigheterna har givit upphov till tanken att en avsevärd
förenkling av vattenboken borde komma till stånd. Förslag härom
framlades från vattenrättsdomarhåll redan år 1946 och tanken har nu vunnit
stöd hos de sakkunniga. Ehuru en dylik förändring skulle innebära, att
vattenboken förlorar i värde såsom självständig uppslagsbok, har de sakkunniga
ansett sig böra tillstyrka en förenkling, då det nuvarande systemet
måste betecknas såsom överdimensionerat i förhållande till den praktiska
användbarheten. Det av de sakkunniga framlagda förslaget innebär att den
nuvarande vattenboken ersättes med ett enkelt och lätthanterligt registreringssystem,
som i huvudsak icke skulle ha annat syfte än att beträffande
varje särskild anläggning angiva de domar och akter, ur vilka närmare upplysningar
om anläggningen kan erhållas.
Vid remissbehandlingen har de sakkunnigas förslag i flertalet yttranden
godtagits. Avstyrkande yttranden har avgivits endast av kammarkollegiet
och advokatsamfundets styrelse. Dessa remissinstanser har vitsordat behovet
av en förenkling men ansett att denna borde ske inom ramen för det
nuvarande systemet. Fiskeristyrelsen är ävenledes mindre tillfredsställd
med förslaget men har med hänsyn till vattendomstolarnas stora arbetsbörda
förklarat sig ej vilja motsätta sig detsamma.
Även enligt min uppfattning bör åtgärder för en förenkling av vattenboken
nu vidtagas. Frågan är endast hur genomgripande en reform i denna
riktning bör bli. De sakkunniga har själva, såsom framgår av den föregående
redogörelsen, alternativt övervägt en förenkling efter den av kammarkollegiet
och advokatsamfundets styrelse antydda linjen, d. v. s. utan väsentlig
rubbning av de hittills tillämpade principerna. En dylik reform skulle
kunna genomföras utan vidlyftigare författningsändringar, och den skulle
innebära att det syfte som föranledde tillskapandet av vattenboken åtminstone
i huvudsak fullföljes. Den praktiska erfarenheten visar emellertid, som
förut nämnts, att vattenboken i ringa omfattning begagnas såsom självständig
upplysningskälla. Med hänsyn till vattendomstolarnas nuvarande
tyngande arbetsbörda, vilken kan beräknas fortvara under överskådlig tid
framåt, bör registreringen då göras så enkel som överhuvud taget är möjligt.
Jag ansluter mig därför till den ståndpunkt, för vilken de sakkunniga stannat,
och förordar i överensstämmelse därmed att den nuvarande vattenboken
— med bibehållande av benämningen vattenbolc — omlägges till ett enkelt
registreringssystem.
Det ganska säregna rättsinstitutet inskrivning i vattenboken efter ansökan
torde numera ej ha någon praktisk funktion att fylla. I likhet med de
sakkunniga vill jag tillstyrka, att detta institut i samband med förenklingen
av vattenboken helt avskaffas. Det synes ej heller i övrigt finnas anledning
att anknyta några rättsverkningar till anteckningarna i vattenboken.
Med den av mig förordade reformen synes någon närmare reglering i
själva lagen av vattenbokens förande ej vara behövlig, utan det kan överlåtas
åt Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter. Under sådana förhållanden
kan 12 kap. vattenlagen avsevärt nedskäras. I övrigt kräves för ge
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
nomförande av reformen vissa jämkningar i 2, 10, 11 och 13 kap. vattenlagen
samt 13 § flottningslagen.
II. Special motivering till lagförslagen.
I enlighet med vad i det föregående anförts har upprättats förslag till
lag om ändring i vattenlagen samt till lag om ändrad lydelse av 13 § lagen
den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled. Beträffande de
föreslagna lagändringarna får jag, utöver vad som framgår av den tidigare
framställningen, anföra följande.
1. Förslaget till lag om ändring i vattenlagen.
2 KAP.
23 §.
I överensstämmelse med vad förut anförts har 1 mom. i denna paragraf
ändrats så, att därur fått utgå föreskriften att tidpunkten för anteckning
i vattenboken rörande besiktning utgör alternativ utgångspunkt för frist
för sådan klandertalan, som avses i lagrummet. Enligt den föreslagna lydelsen
må dylik klandertalan väckas intill dess fem år gått till ända sedan det
beslut, varom fråga är, vunnit laga kraft och dessmtom två år förflutit från
den av vattendomstolen bestämda byggnadstidens utgång.
10 KAP.
76 §.
I första stycket av denna paragraf stadgas i nuvarande lydelsen att, därest
talan ej föres mot syneförrättning och ej heller underställning av synemännens
utlåtande ägt rum, förrättningsmannen har att inom kalenderåret
näst efter det, då förrättningen avslutats, insända det därvid förda protokollet
jämte kartor, ritningar, kostnadsförslag och övriga handlingar, som
rör saken, till vederbörande vattendomstol. Om fråga endast är om dikningsföretag
enligt 7 kap., skall handlingarna, enligt andra stycket, i stället
insändas till lantbruksstyrelsen eller till annan myndighet, som Konungen
bestämmer. Anledningen till att handlingarna rörande andra företag enligt
7 kap. än dikningsföretag skall insändas till vattendomstolen — handlingarna
rörande företag enligt 3 och 8 kap. inkommer regelmässigt dit genom
underställning — är att anteckning i vattenboken skall verkställas (se prop.
1939:9 s. 103).
Enligt det av de sakkunniga framlagda förslaget till kungörelse om vattenbokens
inrättande och förande (se bilaga B till detta protokoll) skall
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
alla företag enligt 7 kap. med vilka vattendomstolen ej tar befattning — eller
således företag handlagda vid syneförrättning, som ej överklagas eller
underställes — uteslutas från anteckning i den nya förenklade vattenboken.
I överensstämmelse härmed har de sakkunniga föreslagit att förevarande
paragraf i 10 kap. ändras på så sätt, att även handlingarna rörande andra
företag än dikningsföretag skall av förrättningsmannen sändas till lantbruksstyrelsen
eller till annan myndighet, som Konungen bestämmer. Det
må anmärkas att svenska vattenkraftföreningen vid remissbehandlingen
hemställt, att även företag (utom dikningsföretag) som ej behandlas av
vattendomstol måtte antecknas i den nya förenklade vattenboken. Detta
spörsmål får närmare övervägas vid den slutliga utformningen av kungörelsen.
Även om 10 kap. 76 § vattenlagen ändras i enlighet med de sakkunnigas
förslag, föreligger emellertid ej något hinder mot att det nämnda
yrkandet beaktas vid kungörelsens utfärdande. Jag tillstyrker därför den
föreslagna ändringen av stadgandet.
11 KAP.
107 §.
Ändringen i detta lagrum sammanhänger med att institutet inskrivning
i vattenboken efter ansökan avskaffas.
12 KAP.
Delta kap. i vattenlagen har helt omarbetats. Till följd av att möjligheten
att påkalla laglighetsprövning genom inskrivning i vattenboken borttages
och vattenbokens förande i övrigt förenklas har bestämmelserna i kapitlet
inskränkts till endast två paragrafer. Den första upptar bestämmelse om
att vattenbok skall föras vid varje vattendomstol, medan i den andra stadgas
att närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas
av Konungen. Såsom förut nämnts har de sakkunniga upprättat förslag
till kungörelse om vattenbokens inrättande och förande (infört i bilaga
B). Kungörelse i ämnet torde kunna utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag med de jämkningar, som kan föranledas
av vissa vid remissbehandlingen av förslaget framkomna erinringar.
13 KAP.
5 §•
Denna paragraf innehåller i sin nuvarande lydelse en hänvisning till 12
kap. 15 §, vari stadgas skyldighet för besiktningsman att i vissa fall ingiva
protokollet över besiktningen till vattenrättsdomaren för anteckning i
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
vattenboken. Någon motsvarighet till berörda stadgande i nuvarande 12 kap.
har ej upptagits i det föreslagna nya 12 kap. I stället har i 13 kap. 5 § införts
stadgande om att det ankommer på Kungl. Maj :t att giva föreskrift
om insändande av besiktningsprotokoll.
Övergångsbestämmelserna.
Det är uppenbart att vad i nuvarande lydelsen av 2 kap. 23 § stadgas om
rättsverkan av anteckning om besiktning i vattenboken bör få vara gällande
beträffande anteckning som ägt rum före ikraftträdandet av den nya
lydelsen. En särskild övergångsbestämmelse härom har meddelats. Detsamma
gäller vad i 12 kap. 11 § nuvarande lydelsen föreskrives om frihet
från klander, sedan viss tid förflutit efter inskrivning i vattenboken.
Med hänsyn till att numera praktiskt taget ej förekommer några ärenden
rörande inskrivning efter ansökan har någon övergångsbestämmelse
rörande handläggning av ansökan, som ingives före ikraftträdandet av de
nya bestämmelserna, ej upptagits i förslaget. Om vid ikraftträdandet skulle
finnas någon ej slutbehandlad ansökan, kommer denna alltså att förfalla.
Enligt 14 § lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser angående
tillfällig vattenreglering skall beslut om åtgärd som avses i nämnda
lag ej inskrivas i vattenboken. De tillfälliga regleringarna har emellertid
ofta visat sig vara av mycket ingripande natur och kunna genom successiv
lörlängning av tillståndsbeslutet pågå under lång tidrymd. Även beslut rörande
tillfälliga regleringar bör därför antecknas i vattenboken, och stadgandet
i 14 § i 1939 års lag bör sålunda utgå. Bestämmelse härom har upptagits
i övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i vattenlagen.
2. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 13 § flottningslagen.
I 13 § flottningslagen stadgas att, om flottningsskada finnes bli så stadigvarande
att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, ersättningen
skall, såvida ersättningstagaren yrkar det, bestämmas på förhand
att utgå antingen i årlig avgift under hela den tid flottningen kommer
att fortgå eller på en gång. Beslut, varigenom ersättning bestämmes på
förhand, bör enligt samma lagrum senast inom ett år från beslutets meddelande
genom endera partens försorg insändas till vattenrättsdomaren för
anteckning i vattenboken. Sedan sådant antecknande skett är lagakraftvunnet
beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet
som beröres av beslutet.
De sakkunniga anser det ej möta större betänkligheter att låta beslut, som
här avses, vara gällande mot framtida ägare oberoende av officiell registrering.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör dock dylikt beslut i likhet med
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
29
avgöranden av vattendomstol antecknas i vattenboken till kännedom för
den som önskar erhålla upplysningar rörande flottleden. I det av de sakkunniga
framlagda förslaget har 13 § ändrats i enlighet härmed. Beträffande
beslut som meddelats före ikraftträdandet av ändringen skall dock enligt
förslaget äldre lag äga tillämpning. För att dylikt beslut skall vara gällande
mot ny ägare av fastigheten fordras sålunda enligt förslaget, att anteckning
om beslutet skett i vattenboken.
Vuttenrättsdomaren i Norrbijgdens vattendomstol finner det icke tillrådligt
att beslut enligt 13 § flottningslagen får gälla för framtiden oberoende
av om beslutet registrerats i vattenboken.
Departementschefen. Med den starkt förenklade ordning för vattenbokens
förande som jag förordat synes det riktigast att konsekvent utesluta all
anknytning av rättsverkningar till anteckningarna i densamma. Jag viil
därför tillstyrka att beslut varom här är fråga får gälla mot framtida ägare avfastigheten
oberoende av registrering, med en särskild övergångsbestämmelse
beträffande äldre beslut. Sådana beslut som meddelas efter ikraftträdandet
av den nya regeln bör såsom de sakkunniga föreslagit genom
skiljemännens resp. rättens försorg insändas till vattendomstolen för anteckning
i vattenboken. Närmare föreskrifter härom torde få meddelas av
Kungl. Maj :t i samband med utfärdande av föreskrifter angående vattenboken.
Den nya lagstiftningen torde böra träda i kraft den 1 januari 1955.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen; samt
2) lag om ändrad Igdelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av
den lydelse bilaga A till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen
angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Sven Fischier.
1 Denna bilaga, vilken frånsett några jämkningar av formell natur är av samma lydelse som
de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
30
Knngl. Maj.ts proposition nr 5 5.
Bilaga B.
Vid promemorian den 1 april 1953 fog-ade författnings
förslag.
1) Förslag
till
Lag om ändring i vattenlagen.
Härigenom förordnas, att 2 kap. 23 §, 10 kap. 76 §, 11 kap. 107 §, 12 kap.
samt 13 kap. 5 § vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523) skola erhålla följande
ändrade lydelse:
2 KAP.
23 §.
1 mom. Avses med beslut, som i 22 § sägs, byggnad för tillgodogörande
av vatten, och vilar beslutet på antagande, att vattnet tillhör fastighet, för
vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, må, utan hinder av vad i
22 § stadgas, påstående, som grundas därå, att vattnet eller del därav tillhör
annan fastighet eller utgör oskift samfällighet för flera fastigheter eller
ock allmän egendom, väckas intill dess fem år gått till ända från det beslutet
vunnit laga kraft och tillika två år förflutit efter utgången av den i
beslutet eller sedermera i anledning av ansökan om anstånd bestämda tid
för byggnadens fullbordande. Försittes tid----förvärvat byggnaden.
Bifalles talan---byggnadens ägare.
2 mom. Där beslut---för när.
10 KAP.
76 §.
Föres ej talan mot syneförrättning, och har ej heller underställning av
synemännens utlåtande ägt rum, åligge förrättningsmannen att inom kalenderåret
näst efter det, då förrättningen avslutats, insända det därvid förda
protokollet jämte kartor, ritningar, kostnadsförslag och övriga handlingar,
som röra saken, till lantbruksstyrelsen eller till annan myndighet, som
Konungen bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
11 KAP.
31
107 §.
Angående talan--— vattendomstols beslut. Lag samma vare i fråga
om talan mot vattenrättsdomares beslut angående besiktning, varom i 13 kap.
sägs, samt i fråga, som i 14 kap. 7 § avses.
Vattenrättsdomares beslut -—- -—• — slutligt beslut.
Över vattenrättsdomares---ej föras.
12 KAP.
Om vattenbok.
Vid varje vattendomstol skall föras bok för anteckningar rörande företag
enligt denna lag (vattenbok).
2 §•
Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas
av Konungen.
13 KAP.
5 §•
Över vad —- -— -—- föras protokoll.
Protokoll över besiktning, som hålles på grund av stadgandet i 1 § tredje
stycket, varde ingivet till vattenrättsdomaren; och äge han, när skäl därtill
äro, för vidtagande av sådan rättelse, som besiktningsman må hava jämlikt
2 § föreskrivit, utsätta annan tid än denne bestämt.
Om insändande till vattendomstolen, för anteckning i vattenboken, av
protokoll över besiktning, som eljest hålles enligt 1 §, förordnar Konungen.
Har besiktning--— tillhandahållas sökanden.
Denna lag träder i kraft den ----.
Vad i 2 kap. 23 § 1 mom. äldre lydelsen stadgas därom, att tidpunkten
för anteckning i vattenboken om besiktning skall vara utgångspunkt för
beräkning av tid, inom vilken i visst fall klandertalan må väckas, skall alltjämt
gälla beträffande anteckning, som ägt rum före ikraftträdandet.
Vidare skall vad i 12 kap. 11 § äldre lydelsen stadgas om frihet från klander,
sedan viss tid förflutit efter inskrivning i vattenboken, alltjämt gälla
beträffande inskrivning, som verkställts enligt äldre lag.
Genom nya lagen upphäves 14 § lagen den 20 oktober 1939 (nr 732) med
särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
2) Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
lottning i allmän flottled.
Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän
flottled skall erhålla följande ändrade lydelse:
13 §.
Finnes flottningsskada--- — anses skäligt.
Vad i---— skall ske.
Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, skall genom skiljemännens
och, om talan fullföljts mot deras beslut, rättens försorg utan dröjsmål
översändas till vattendomstolen för anteckning i vattenboken; och vare
lagakraftvunnet beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare
av fastighet, som beröres av beslutet.
Hurusom till —----6 kap. 23 § vattenlagen.
Denna lag träder i kraft den----.
Beträffande beslut, som meddelats före nya lagens ikraftträdande, skall
äldre lag alltjämt äga tillämpning.
3) Förslag
till
Kungörelse om vattenbokens inrättande och förande.
Kungl. Maj:t har, med stöd av 12 kap. 2 § och 13 kap. 5 § vattenlagen,
funnit gott förordna som följer. 1 2
1 §•
Vattenboken föres i fyra avdelningar:
första avdelningen: för anläggningar för tillgodogörande av vatten såsom
drivkraft samt dammbyggnader, oavsett om de avse sådant tillgodogörande
eller ej;
andra avdelningen: för allmän farled och allmän flottled;
tredje avdelningen: för vattentäkter; samt
fjärde avdelningen: för andra anläggningar och företag enligt vattenlagen.
2 §•
Vattenboken föres av vattenrättssekreteraren enligt närmare anvisningar
av vattenrättsdomaren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
33
3 §.
Inom varje avdelning upplägges vattenboken efter nederbördsområden och,
i fall av behov, sektioner inom nederbördsområde.
Beslut angående nederbördsområdes omfattning och uppdelning i sektioner
samt namn och nummerbeteckning för området riieddelas av Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut efter hörande av vattenrättsdomaren.
4 §•
Inom första, andra och tredje avdelningen upplägges, i män som anteckning
ifrågakommer, ett blad för varje anläggning eller företag.
Vattenboksblad inom fjärde avdelningen upplägges för anteckning av beslut
förande förekommande anläggningar eller företag i löpande följd. Rån
det antagas, att vattendomstolen framdeles kommér att ånyo få taga befattning
med anläggning eller företag, som skall antecknas i fjärde avdelningen,
må särskilt blad uppläggas, varvid hänvisning till detta göres å det allmänna
bladet.
5 §•
Till vattenboksblad, som upplägges särskilt för varje anläggning eller företag,
och till allmänt blad inom fjärde avdelningen skola användas blanketter
enligt härvid fogade formulär (formulär 1 och 2).1 Blanketterna, till vilka
användes normalpapper av klass nr 1, skola ha formatet A 4 (210 X 297
millimeter).
Vattenboksbladen insättas i samlingspärmar enligt lösbladssystem samt
numreras och ordnas i fortlöpande följd avdelningsvis inom varje nederbördsområde
respektive sektion av nederbördsområde.
6 §.
När dom angående en anläggning eller ett företag meddelas av vattendomstolen,
skall anteckning rörande domen omedelbart verkställas i vattenboken.
Fullföljes talan mot domen, skall dagen för vattenöverdomstolens
och högsta domstolens avgörande antecknas, så snart underrättelse om avgörandet
kommit vattendomstolen tillhanda.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
anteckning i vattenboken enligt 13 och 65 §§ lagen om flottning i allmän
flottled.
Har beträffande anläggning eller företag, som antecknas i vattenboken,
verkställts besiktning enligt 13 kap. 1 § vattenlagen, skall besiktningsprotokollet
översändas till vattendomstolen för anmärkande i vattenboken.
7 §.
I samband med uppläggandet av vattenboksblad inom första avdelningen
skall å en särskild översiktskarta platsen för anläggningen utmärkas medelst
ring eller annat lämpligt tecken jämte siffra motsvarande vattenboksbladets
nummer. För ändamålet lämpade kartor skola tillhandahållas av
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Å kartorna böra gränserna
för olika nederbördsområden och, i förekommande fall, sektioner inom
nederbördsområde vara angivna.
Denna kungörelse träder i kraft den----.
Genom kungörelsen upphävas förordningen den 31 december 1921 (nr
827) om vattenbokens inrättande och förande samt kungörelserna den 13 * 3
1 Formulären är här uteslutna.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1954 1 samt. Nr 55.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
april 1922 (nr 191) om nummerbeteckning å nederbördsområden, den 6 juni
1924 (nr 161) angående omfattningen, i viss del, av Motalaströms nederbördsområde
(nederbördsområdet nr 67) och den 20 juni 1924 (nr 232) angående
omfattningen, i viss del, av Ångermanälvens nederbördsområde (nederbördsområdet
nr 38).
Den nya kungörelsen skall äga tillämpning jämväl beträffande domar, som
meddelats före ikraftträdandet, där inskrivning, införning eller förtecknande
ej ägt rum enligt äldre bestämmelser.
I den mån det medhinnes utan eftersättande av övriga göromål skola, enligt
vattenrättsdomarens bestämmande, vattenboksblad uppläggas och anteckningar
verkställas enligt nya kungörelsen även för tid, som omfattas av
den jämlikt äldre bestämmelser upplagda vattenboken. Därvid skola jämväl
inskrivningar efter ansökan samt beslut om åtgärder enligt lagen den 20 oktober
1939 (nr 732) med särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering
antecknas.
Den jämlikt äldre bestämmelser upplagda vattenboken skall tills vidare
förvaras å vattendomstolens kansli.
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
35
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 15 januari
1955.
Närvarande:
justitieråden Nissen,
Hellquist,
Karlgren,
regeringsrådet Eckerberg.
Enligt lagrådet den 7 januari 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten.
Hertigen av Halland, i statsrådet den 6 november 1953, hade Kungl.
Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen; samt
2) lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 526) om
{lottning i allmän flottled.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, e. o. hovrättsassessorn
P. Bergsten.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Harriet Stangenberg.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Utdrag av protokollet över justitiédepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 januari 195b.
Närv a rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefetna för kommunikations- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, lagrådets den 14 januari 1954 avgivna utlåtande över de till
lagrådet den 6 november 1953 remitterade förslagen till
1) lag om ändring i vattenlagen; samt
2) lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr b26) om
flottning i allmän flottled.
Med förmälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer
föredraganden, att förslagen med vissa formellä jämkningar måtte jämlikt
§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars^-Erik Samuelsson.
Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1954:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m. a1 i texten
- 3LU 1954:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m. s. 1 i texten