Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m

36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:55, Med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5-5.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i vattenlagen m. m.; given Stockholms slott

den 15 januari 1954.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

Till Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i vattenlagen; samt

2) lag angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426)

om flottning i allmän flottled.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt förslaget skall den nuvarande utförliga vattenboken omläggas till

ett enkelt register. I samband härmed borttages möjligheten att erhålla inskrivning

i vattenboken efter ansökan. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 55.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Förslag

till

Lag

om ändring i vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 23 §, 10 kap. 76 §, 11 kap. 107 §, 12 kap.

samt 13 kap. 5 § vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523)1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

23 §.

1 mom. Avses med beslut, som i

22 § sägs, byggnad för tillgodogörande

av vatten, och vilar beslutet på

antagande, att vattnet tillhör fastighet,

för vilken sökanden såsom ägare

fört talan i målet, må, utan hinder av

vad i 22 § stadgas, påstående, som

grundas därå, att vattnet eller del

därav tillhör annan fastighet eller utgör

oskift samfällighet för flera fastigheter

eller ock allmän egendom,

väckas intill dess fem år gått till ända

från det beslutet vunnit laga kraft

och tillika två år förflutit antingen

efter utgången av den i beslutet eller

sedermera i anledning av ansökan

om anstånd hestämda tid för byggnadens

fullbordande eller ock, där

byggnaden dessförinnan fullbordats

och efter besiktning anteckning därom

gjorts i vattenboken, från dagen 1

1 mom. Avses med beslut, som i

22 § sägs, byggnad för tillgodogörande

av vatten, och vilar beslutet på

antagande, att vattnet tillhör fastighet,

för vilken sökanden såsom ägare

fört talan i målet, må, utan hinder av

vad i 22 § stadgas, påstående, som

grundas därå, att vattnet eller del

därav tillhör annan fastighet eller utgör

oskift samfällighet för flera fastigheter

eller ock allmän egendom,

väckas intill dess fem år gått till ända

från det beslutet vunnit laga kraft

och tillika två år förflutit efter utgången

av den i beslutet eller sedermera

i anledning av ansökan om anstånd

bestämda tid för byggnadens

fullbordande. Försittes tid, som nu

nämnts, vare den på beslutet grundade

rätten till vattnets tillgodogörande

fri från klander, där den, som er
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 10 kap. 76 § SFS 1939:146, beträffande 11 kap. 107 §

1946: 839, beträffande 12 kap. 1919: 425, 1920: 459, 1939:146 och 1952: 235 samt beträffande 13

kap. 5 § 1939:146.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

3

(Gällande lydelse.) (Föreslagen Ig delse.)

för sådan anteckning. Försittes tid,

som nu nämnts, vare den på beslutet

grundade rätten till vattnets tillgodogörande

fri från klander, där den, som

erhållit medgivandet att uppföra

byggnaden, vid tiden för beslutets

meddelande varit i god tro rörande

rätten till vattnet eller ock någon, till

vilken byggnaden sedermera må hava

övergått, i god tro rörande sagda rätt

förvärvat byggnaden.

Bifalles talan----byggnadens

ägare.

2 mom. Bär beslut---för

när.

hållit medgivandet att uppföra byggnaden,

vid tiden för beslutets meddelande

varit i god tro rörande rätten

till vattnet eller ock någon, till vilken

byggnaden sedermera må hava övergått,

i god tro rörande sagda rätt förvärvat

byggnaden.

Bifalles talan —--byggnadens

ägare.

2 mom. Där beslut — — — för

när.

10 KAP.

76 §.

Föres ej talan mot syneförrättning,

och har ej heller underställning av

synemännens utlåtande ägt rum, åligge

förrättningsmannen att inom kalenderåret

näst efter det, då förrättningen

avslutats, insända det därvid

förda protokollet jämte kartor, ritningar,

kostnadsförslag och övriga

handlingar som röra saken, till vederbörande

vattendomstol.

Är fråga allenast om dikningsföretag

enligt 7 kap., skola handlingarna

i stället insändas till lantbruksstyrelsen

eller till annan myndighet, som

Konungen bestämmer.

Föres ej talan mot syneförrättning,

och har ej heller underställning av

synemännens utlåtande ägt rum, åligge

förrättningsmannen att inom kalenderåret

näst efter det, då förrättningen

avslutats, insända det därvid

förda protokollet jämte kartor, ritningar,

kostnadsförslag och övriga

handlingar, som röra saken, till lantbruksstyrelsen

eller till annan myndighet,

som Konungen bestämmer.

It KAP.

107 §.

Angående talan mot beslut, som Angående talan mot beslut, som

enligt detta kap. meddelats av vatten- enligt detta kap. meddelats av vattenrättsdomare,

äge vad i rättegångsbal- rättsdomare, äge vad i rättegångsbal
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.)

ken är stadgat om talan mot underrätts

beslut motsvarande tillämpning,

dock med iakttagande av vad i 102—

106 §§ är stadgat om besvär mot vattendomstols

beslut. Lag samma vare

i fråga om talan mot vattenrättsdomares

beslut om inskrivning i vattenbolc,

som i 12 kap. förmäles, angående

besiktning, varom i 13 kap. sägs,

samt i fråga, som i 14 kap. 7 § avses.

Vattenrättsdomares beslut —--

slutligt beslut.

Över vattenrättsdomares---

ej föras.

(Föreslagen lydelse.)

ken är stadgat om talan mot underrätts

beslut motsvarande tillämpning,

dock med iakttagande av vad i 102—

106 §§ är stadgat om besvär mot vattendomstols

beslut. Lag samma vare

i fråga om talan mot vattenrättsdomares

beslut angående besiktning,

varom i 13 kap. sägs, samt i fråga,

som i 14 kap. 7 § avses.

Vattenrättsdomares beslut — ---

slutligt beslut.

Över vattenrättsdomares---

ej föras.

12 KAP.

Om vattenbok.

1 §■

För varje vattendomstols område

skall föras bok för antecknande av de

uppgifter rörande företag enligt denna

lag, varom hår nedan stadgas.

Denna bok kallas vattenbok.

Vattenboken föres i fyra avdelningar:
första

avdelningen: för

inskrivning av faktiska och rättsliga

förhållanden rörande anläggningar

för tillgodogörande av rinnande vatten

såsom drivkraft eller annorledes

så ock rörande dammbyggnader, ändå

att de ej avse vattnets tillgodogörande;

dock att vad nu stadgats ej

äger tillämpning å andra anläggningar

för allmän farled eller allmän flottled

än dammbyggnader;

andra avdelningen: för införande

av uppgifter om beslut i farleds-

och flottledsmål rörande inrättande

av allmän farled eller allmän

i §.

Vid varje vattendomstol skall föras

bok för anteckningar rörande företag

enligt denna lag (vattenbok).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

5

(Gällande lydelse.)

flottled eller rörande nya eller ändrade

anordningar eller föreskrifter med

avseende å befintlig allmän farled eller

allmän flottled så ock om andra

förhållanden, vilka efter ty därom

stadgas i lagen om flottning i allmän

flottled böra antecknas i vattenboken;
tredje

avdelningen: för

förtecknande av alla efter den 1 januari

1921 i laga ordning beslutade

torrläggningsföretag, med undantag

av dikningsföretag, ävensom andra

till första, andra och fjärde avdelningarna

ej hänförliga anläggningar

med avseende å vatten; samt

fjärde avdelningen: för

inskrivning av vattentäkter, som varit

föremål för vattendomstolens prövning.

1 vattenboken böra ock anmärkas

hydrografiska och topografiska beskrivningar

över de inom vattendomstolens

område belägna vattendrag

med tillhörande vattensamlingsområden,

i den mån sådana beskrivningar

åro eller varda av vederbörande myndighet

utarbetade.

2 §.

Vattenboken föres av vattenrättsdomaren.

Beträffande anteckningar i vattenboken

av tekniskt innehåll äge vattenrättsdomaren

påkalla förslag till

anteckningarnas lydelse av vederbörande

vattenrättsingenjör, som, där

anteckningarna göras i enlighet med

hans förslag, är ensam ansvarig för

deras tillförlitlighet och fullständighet.

(Föreslagen lydelse.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.)

3 §.

Når, efter det denna lag trätt i

kraft, beslut av domstol eller annan

myndighet meddelats och vunnit laga

kraft rörande verkställande, ändrande

eller borttagande av anläggning,

varom enligt 1 § inskrivning bör ske

i vattenbokens första avdelning, eller

beträffande hushållningen med vattnet

vid sådan anläggning eller ock

jämlikt 2 kap. 35 § angående skyldighet

för annan ån anläggningens ägare

alt underhålla densamma, åligge

det vattenrättsdomaren utan särskild

ansökan att med ledning av beslutet i

sagda avdelning av vattenboken verkställa

inskrivning av de huvudsakliga

förhållanden, som äro av vikt för

kännedomen om anläggningens beskaffenhet

samt om de rättigheter och

skyldigheter för framtiden, vilka äro

förenade med densamma. Vad nu

sagts gälle ock i fråga om beslut, som

innefattar prövning jämlikt 2 kap.

25 §, 5 kap. 7 § eller 6 kap. 20 § av

redan verkställd anläggnings laglighet,

så ock beträffande beslut, varigenom

ändring göres i förhållande,

som förut inskrivits. Meddelas jämlikt

stadgande i 5 kap. föreskrift om

skyldighet för ägare av strömfall att

tillhandahålla kraft åt kringliggande

bygd, skall beträffande sagda skyldighet

inskrivning göras i vattenboken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av

annan domstol eller myndighet än

vattendomstolen meddelat, skall underrättelse

om beslutet jämte erforderliga

handlingar och upplysningar

genom den beslutande myndighetens

försorg så snart sig göra låter tillsändas

vattenrättsdomaren.

(Föreslagen lydelse.)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

7

(Gällande lydelse.)

*§.

Där anläggning, varom inskrivning

bör ske i vattenbokens första avdelning,

tillkommit innan denna lag

trätt i kraft eller ock därefter i enlighet

med domstols eller annan myndighets

beslut, vilket dessförinnan

meddelats, vare ägaren berättigad att

rörande anläggningen söka inskrivning

i vattenboken.

5 §■

Ansökan om inskrivning i vattenboken

skall ingivas till vattenrättsdomaren

samt vara åtföljd av erforderlig

beskrivning så ock av tillgängliga

domar och andra handlingar, som må

angå anläggningens rättsliga förhållanden.

Beträffande anläggning för

annat ändamål än allmän flottled

skall ansökningen tillika åtföljas av

ritningar över anläggningen, sådan

denna befinnes.

Ansökningen skall innehålla uppgift,

med angivande av socken, härad

och län, å den eller de fastigheter,

varå anläggningen är belägen, samt å

det vattendrag, som därav beröres, så

ock å de regler för hushållningen med

vattnet, vilka tillämpas vid anläggningen,

varjämte böra meddelas de

andra upplysningar, vilka kunna vara

av vikt för kännedom om de med anläggningen

förenade rättigheter och

skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande

byggnad för tillgodogörande av

strömfall, skall särskilt uppgivas,

huruvida strömfallet eller den del

därav, som genom byggnaden tillgodogöres,

helt eller delvis tillhör annan

fastighet än byggnaden samt, om så

är förhållandet, vilken rätt byggna
-

(Föreslagen lydelse.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

dens ägare har att tillgodogöra sig

vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas

medelst hänvisning till företedd

dom eller annan handling, där densamma

innehåller tillfyllestgörande

besked i ämnet. Är sökanden oviss om

något förhållande, varom ansökningen

bör innehålla uppgift, varde sådant

i ansökningen angivet.

6 §■

Då ansökan om inskrivning inkommit,

låte vattenrätlsdomaren, där han

cj finner sådant fall vara för handen,

alt ansökningen bör genast avslås, utfärda

kungörelse om ansökningen

med föreläggande för dem, som kunna

hava något att erinra mot inskrivningen,

att till vattenrättsdomaren ingiva

skriftliga erinringar inom viss

tid, minst sextio och högst etthundratjugu

dagar, från den dag kungörelsen

är dagtecknad. Kungörelsen skall

innehålla uppgift om tiden för hållande

av undersökning, varom i 7 §

förmåles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens

försorg inom tio

dagar från nämnda dag införas såväl

i allmänna tidningarna som ock i en

eller, om förhållandena påkalla det,

flera tidningar inom orten. Om kungörelsens

innehåll varde särskild underrättelse

meddelad kammarkollegiet

och fiskeristyrelsen. 7

7 §.

Rörande tillförlitligheten av de ingivna

ritningarna och beskrivningen

skall i god tid före utgången av den

för erinringars avgivande bestämda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 55.

9

(Gällande lydelse.)

tid efter vcittenrättsdomarens förordnande

på sökandens bekostnad hållas

undersökning av sakkunnig person,

över vad vid undersökning förekommer

skall föras protokoll, som insändes

till vattenrättsdomaren.

8 §.

Finnas de företedda ritningarna och

beskrivningen eller ock ansökningshandlingen

vara så oriktiga eller

ofullständiga, att de ej kunna, med

mindre de fullständigt omarbetas,

läggas till grund för inskrivningen,

varde ansökningen avslagen.

9 §.

Är sökandens rätt med avseende å

anläggningen beroende av tvist, förklare

vattenrättsdomaren, där ej ansökningen

är av beskaffenhet att böra

genast avslås, densamma vilande i avbidan

på tvistens utgång.

Möter eljest hinder mot inskrivningen,

förelägge vattenrättsdomaren

sökanden viss Hd, inom vilken han

har att fullfölja ansökningen och visa,

att hindret blivit undanröjt. Fullgör

sökanden ej inom utsatt tid vad

honom ålagts, varde ansökningen avslagen,

där han ej visar, att han ej

kunnat fullgöra det inom samma tid;

visas det, utsättes ny tid.

to§.

Varder i ärendet utrett, att med

ansökningen avsedd anläggning tillkommit

eller väsentligt ändrats efter

den 30 april 1881, och visas ej domstols

eller annan behörig myndighets

beslut till stöd för vad sålunda åtgjorts,

må ansökningen ej beviljas.

(Föreslagen lydelse.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.)

U §.

Har på grund av ansökan, som ovan

sägs, skett inskrivning i vattenboken,

och hava därefter fem år förflutit

utan att talan väckts mot lagligheten

av de med inskrivningen avsedda förhållanden,

vare, ändå att till stöd för

desamma ej kunnat påvisas domstols

eller annan myndighets beslut, sökandens

rätt att bibehålla anläggningen

och, där fråga är om anläggning för

vattnets tillgodogörande, att i den

omfattning inskrivningen angiver tillgodogöra

vattnet, fri från klander;

dock gällc vad nu sagts rörande rätten

att tillgodogöra vattnet allenast,

såframt den, som uppfört anläggningen,

varit i god tro rörande rätten till

vattnet vid tiden för uppförandet eller

vid erhållandet av domstols eller annan

myndighets medgivande därtill

eller ock någon, till vilken anläggningen

sedermera övergått, i god tro

rörande sagda rätt förvärvat densamma.

Tillgodogöres genom anläggning,

rörande vilken skett inskrivning i vattenboken,

allenast en del av det frctmrinnande

vattnet, och innehåller inskrivningen,

att strömfallet eller den

del därav, vars fallhöjd utnyttjas vid

anläggningen, tillhör sökanden, skall

vad ovan stadgats äga motsvarande

tillämpning i fråga om det sålunda ej

tillgodogjorda vattnet i strömfallet eller

falldelen. Avser inskrivningen allenast

den del av vattnet, som tillhör

strömfallets ena sida, gälle ock vad

nu sagts i den mån ej andra sidans

rätt trädes för när.

Vad i första stycket stadgats gälle

dock ej med avseende å förhållande,

som står i strid mot domstols efter

(Föreslagen lydelse.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

den 30 april 1881 meddelade beslut,

ej heller beträffande reglerna för hushållning

med vattnet.

Där jämlikt 3 § på grund av beslut

i ett vid den tid, då denna lag träder

i kraft, redan anhängigt mål inskrivning

skett i vattenboken rörande anläggning,

vartill medgivande lämnats

av annan myndighet än vattendomstol,

skall vad i första stycket finnes

stadgat äga motsvarande tillämpning;

dock att där omförmälda tid av fem

år skall räknas från det anläggningen

fullbordades.

12 §.

Om inskrivning i vattenboken enligt

3 § eller på grund av ansökan,

som ovan sägs, skall vattenrättsdomaren

ofördröjligen utfärda kungörelse;

och varde den offentliggjord på

sätt i 6 § andra stycket finnes stadgat.

13 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol

eller annan myndighet

meddelat sådant beslut i flottledsmål,

varom anteckning bör göras i vattenbokens

andra avdelning, åligge det

vattenrättsdomaren, sedan beslutet

vunnit laga kraft, att utan särskild

ansökan i sagda avdelning göra anteckning

därom med angivande av dagen

för beslutet, det vatten, som därav

beröres, samt företagets eller anläggningens

huvudsakliga beskaffenhet.

Har annat beslut, varom anteckning

bör ske i vattenbokens andra avdelning,

eller beslut rörande företag

eller anläggning, som skall förtecknas

i vattenbokens tredje avdelning, meddelats

efter den 1 januari 1921, skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

i avseende å sådant beslut vad nu

sagts äga motsvarande tillämpning.

Har beslutet meddelats av annan

domstol eller myndighet än vattendomstolen,

skall underrättelse om beslutet

jämte erforderliga handlingar

och upplysningar genom den beslutande

myndighetens försorg så

snart sig göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

U §.

När beslut av vattendomstol meddelats

rörande anläggande av vattentäkt

eller beträffande tillgodogörande

av grundvatten vid vattentäkt, åligge

det vattenrätlsdomaren, sedan beslutet

vunnit laga kraft, att utan särskild

ansökan med ledning av beslutet i

fjärde avdelningen av vattenboken

verkställa inskrivning av de huvudsakliga

förhållanden, som äro av vikt

för kännedom om vattentäkten. Vad

nu sagts gälle ock i fråga om beslut,

som innefattar prövning jämlikt 2

kap. 53 § av vattentäkts laglighet, så

ock beträffande beslut, varigenom

ändring göres i förhållande, som förut

inskrivits.

15 §.

Har enligt förordnande efter ty i

13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å

anläggning, varom inskrivning bör

ske, eller av vattenmärke eller observationsrör,

om vars utsättande vattendomstolen

meddelat föreskrift enligt

il kap. 65 §, skall besiktningsprotokollet

ingivas till vattenrättsdomaren

och anteckning om dess

huvudsakliga innehåll göras i vattenboken.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

13

(Gällande lydelse.)

16 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens

inrättande och förande meddelas

av Konungen.

(Föreslagen lydelse.)

2 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens

inrättande och förande meddelas

av Konungen.

13 KAP.

Över vad ------föras protokoll.

Om besiktningsmans skyldighet att

i vissa fall ingiva protokollet till vattenrättsdomaren

finnes i 12 kap. 15 §

stadgat.

Protokoll över besiktning, som hålles

på grund av stadgandet i 1 § tredje

stycket, varde ock ingivet till vattenrättsdomaren;

och äge han, när

skäl därtill äro, för vidtagande av sådan

rättelse, som besiktningsman må

hava jämlikt 2 § föreskrivit, utsätta

annan tid än denne bestämt.

Har besiktning---tillhanda
hållas

sökanden.

Över vad ----föras protokoll.

Protokoll över besiktning, som hålles

på grund av stadgandet i 1 § tredje

stycket, varde ingivet till vattenrättsdomaren;

och äge han, när skäl

därtill äro, för vidtagande av sådan

rättelse, som besiktningsman må hava

jämlikt 2 § föreskrivit, utsätta annan

tid än denne bestämt.

Om insändande till vattendomstolen,

för anteckning i vattenboken, av

protokoll över besiktning, som eljest

hålles enligt 1 §, förordnar Konungen.

Har besiktning--— tillhanda
hållas

sökanden.

Denna lag träder i kraft den i januari

1955.

Vad i 2 kap. 23 § 1 mom. äldre

lydelsen stadgas därom, att dagen för

anteckning i vattenboken om besiktning

skall vara utgångspunkt för beräkning

av tid, inom vilken i visst

fall klandertalan må väckas, skall

alltjämt gälla beträffande anteckning,

som ägt rum före ikraftträdandet.

Vidare skall vad i 12 kap. 11 § äld
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

re lydelsen stadgas om frihet från

klander, sedan viss tid förflutit efter

inskrivning i vattenboken, alltjämt

gälla beträffande inskrivning, som

verkställts enligt äldre lag.

Genom nya lagen upphäves 15 § lagen

den 20 oktober 1939 (nr 732) med

särskilda bestämmelser angående tillfällig

vattenreglering.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

flottning i allmän flottled.

Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 19 juni 1919 om flottning i

allmän flottled skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

13 §.

Finnes flottningsskada---an
ses

skäligt.

Vad i---—- skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes

på förhand, bör senast inom

ett år från beslutets meddelande genom

endera partens försorg insändas

till vattenräitsdomaren för antecknande

i vattenboken; och vare, sedan

sådant antecknande skett, laga kraftvunnet

beslut gällande jämväl mot

framtida ägare och innehavare av fastighet,

som av beslutet beröres.

Hurusom till--— 6 kap. 23 §

vattenlagen.

Finnes flottningsskada--;--• an
ses

skäligt.

Vad i---skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes

på förhand, vare, sedan beslutet

vunnit laga kraft, gällande

jämväl mot framtida ägare och innehavare

av fastighet, som beröres av

beslutet. Om insändande till vattendomstolen,

för anteckning i vattenboken,

av beslut, varom nu är fråga,

förordnar Konungen.

Hurusom till---6 kap. 23 §

vattenlagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

15

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1955.

Beträffande beslut, som meddelats

före nya lagens ikraftträdande, skall

äldre lag äga tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över jiistitiedcpartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 6 november

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

H Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och jordbruksdepartementen

fråga om förenkling av vattenboken samt anför därvid följande.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1945 tillkallade jag

den 14 december samma år särskilda sakkunniga, statssekreteraren, numera

justitierådet A. G. Walin, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra

kammare K. J. B. Andersson, advokaten N. C. W. Berggren, ledamoten av

riksdagens andra kammare N. O. Jönsson, direktören C. F. Kleman, hovrättsassessorn,

numera häradshövdingen K. O. Biben, kraftverksdirektören,

numera generaldirektören J. Å. Rusclc och ledamoten av riksdagens andra

kammare G. T. Skoglund, för att biträda med utredning rörande vissa ändringar

i vattenlagen. Den 25 september 1950 blev Rusck på egen begäran

entledigad från uppdraget. I hans ställe förordnades samma dag byråchefen

I. Bergström att vara sakkunnig.

På grundval av en av de sakkunniga den 12 september 1947 avgiven

promemoria, innefattande bl. a. förslag om utsträckt möjlighet att meddela

deldom i vattenmål, har vid 1952 års riksdag genomförts vissa ändringar

i vattenlagen (prop. 1952: 52, tredje lagutskottets uti. 1952: 12). Vidare

har en av de sakkunniga den 28 februari 1950 avlämnad promemoria,

avseende ändrade bestämmelser till skydd för fisket vid vattenkraft- och

vattenregleringsföretag, lagts till grund för ett inom justitiedepartementet

upprättat förslag till lag om ändring i vattenlagen. Detta förslag har den 25

september 1953 remitterats till lagrådet, som den 13 oktober 1953 avgivit

utlåtande över detsamma, och jag kommer sedermera att anmäla förslaget

för proposition till 1954 års riksdag.

Av de ytterligare förslag som framlagts av de sakkunniga torde en den 1

april 1953 avgiven promemoria, innehållande förslag om förenkling av vattenboken,

nu böra upptagas till behandling. Vid promemorian har fogats

förslag till lag om ändring i vattenlagen, lag om ändrad lydelse av 13 § lagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

17

den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled samt kungörelse om

vattenbokens inrättande och förande. De ifrågavarande författningsförslagen

torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll (bilaga B). Över promemorian

med därvid fogade författningsförslag har efter remiss yttranden

avgivits av vattenöverdomstolen, samtliga vattenrättsdomare, kammarkollegiet,

vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, fiskeristyrelsen, styrelsen för

Sveriges advokatsamfund samt svenska vattenkraftföreningen. Sedan det

ifrågavarande förslaget varit föremål för övervägande inom justitiedepartementet,

anhåller jag således nu att få anmäla detsamma.

I. Förslagets allmänna grunder.

Gällande bestämmelser. Vattenboken har till uppgift att lämna upplysningar

om faktiska och rättsliga förhållanden rörande företag med avseende

å vatten. Bestämmelser om vattenboken finns i 12 kap. vattenlagen. Bestämmelserna

är i huvudsak hämtade från det av vattenrätts- och dikningslagskommittéerna

år 1910 avgivna förslaget till vattenlag. Till grund för kommittéernas

förslag i detta avseende låg en riksdagsskrivelse den 10 maj 1904,

enligt vilken det borde tagas under övervägande, om och i vad mån vattenböcker,

såsom i utlandet skett, borde komma till stånd även i vårt land.

Vattenboken fördes ursprungligen — enligt den lydelse 12 kap. erhöll genom

lag den 11 juni 1920 — i tre avdelningar. I samband med 1939 års

vattentäktslagstiftning tillkom emellertid en fjärde avdelning för inskrivning

rörande vattentäkter.

12 kap. 1 § innehåller allmänna föreskrifter om vattenbokens innehåll.

Sålunda stadgas att för varje vattendomstols område skall föras vattenbok

för antecknande av de uppgifter rörande företag enligt vattenlagen, varom

i kapitlet stadgas, ävensom att vattenboken skall innehålla följande fyra

avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden

rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft

eller annorledes så ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse

vattnets tillgodogörande; dock att vad sålunda stadgats ej äger tillämpning

å andra anläggningar för allmän farled eller allmän flottled än dammbyggnader

;

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i farleds- och

flottledsmål rörande inrättande av allmän farled eller allmän flottled eller

rörande nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter med avseende å

befintlig allmän farled eller allmän flottled så ock om andra förhållanden,

vilka efter ty därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled böra antecknas

i vattenboken;

tredje avdelningen: för förtecknande av alla efter den 1 januari 1921

i laga ordning beslutade torrläggningsföretag, med undantag av dikningsföretag,

ävensom andra till första, andra och fjärde avdelningarna ej hänförliga

anläggningar med avseende å vatten; samt

fjärde avdelningen: för inskrivning av vattentäkter, som varit föremål för

vattendomstolens prövning.

2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 55.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Det må framhållas att lagen använder olika terminologi — »inskrivning»,

»införande», »förtecknande» ■— alltefter den avsedda graden av fullständighel

hos anteckningarna.

I 1 § stadgas vidare, att i vattenboken bör anmärkas hydrografiska och

topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens område belägna

vattendragen med tillhörande vattensamlingsområden, i den mån sådana

beskrivningar är eller blir av vederbörande myndighet utarbetade.

Förandet av vattenboken ankommer enligt 2 § på vattenrättsdomaren.

Beträffande anteckningar i vattenboken av tekniskt innehåll äger vattenrättsdomaren

påkalla förslag till anteckningarnas lydelse av vederbörande

vattenrättsingenjör. Denne är, där anteckningarna göres i enlighet med hans

förslag, ensam ansvarig för deras tillförlitlighet och fullständighet.

I 3 § lämnas föreskrift om de fall, då vattenrättsdomaren har att e x

0 f f i c i o verkställa inskrivning i vattenbokens första avdelning. Dylik

inskrivning skall göras, när beslut — efter vattenlagens ikraftträdande —

av domstol eller annan myndighet meddelats rörande verkställande, ändrande

eller borttagande av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske

1 nämnda avdelning, eller beträffande hushållningen med vattnet vid sådan

anläggning eller ock jämlikt 2 kap. 34 § angående skyldighet för annan än

anläggningens ägare att underhålla densamma. Vattenrättsdomaren har,

sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild ansökan med ledning av

beslutet verkställa inskrivning av de huvudsakliga förhållanden, som är av

vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt om de rättigheter

och skyldigheter för framtiden, vilka är förenade med densamma. Det sagda

gäller även beträffande beslut, som innefattar prövning av redan verkställd

anläggnings laglighet, samt beträffande beslut, varigenom ändring göres i

förhållande, som förut inskrivits. I paragrafen stadgas även att, därest

jämlikt 4 kap. vattenlagen meddelas föreskrift om skyldighet för ägare

av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, beträffande denna

skyldighet skall göras inskrivning i vattenboken. Har beslut, som föranleder

inskrivning i vattenboken, meddelats av annan domstol eller myndighet

än vattendomstolen, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga

handlingar och upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg

snarast tillsändas vattenrättsdomaren.

Inskrivning i vattenbokens första avdelning kan även äga rum efter

ansökan. Bestämmelser om sådan inskrivning har meddelats i 4—11 §§.

Inskrivning efter ansökan kan ske beträffande anläggning, som tillkommit

innan vattenlagen trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols

eller annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats (4 §). Ansökan

skall ingivas till vattenrättsdomaren samt vara åtföljd av erforderlig

beskrivning och tillgängliga handlingar angående anläggningens rättsliga

förhållanden; även i övrigt skall lämnas de upplysningar, som kan vara av

vikt för bedömande av anläggningens laglighet och med densamma förenade

rättigheter och skyldigheter (5 §). Om ansökningen skall vattenrättsdomaren

låta utfärda kungörelse med utsättande av viss erinringstid. Kungö
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

19

relsen skall införas i allmänna tidningarna ävensom i en eller flera ortstidningar.

Vidare skall underrättelse om kungörelsens innehåll meddelas

kammarkollegiet och fiskeristyrelsen (6 §). Rörande tillförlitligheten av ingivna

ritningar och beskrivning skall i god tid före utgången av den för erinringars

avgivande bestämda tiden efter vattenrättsdomarens förordnande

hållas undersökning av sakkunnig person (7 §). Visar sig ansökningen och

företedda ritningar och beskrivning vara så oriktiga och ofullständiga att de

ej kan utan fullständig omarbetning läggas till grund för inskrivningen,

skall ansökningen avslås (8 §). Därest sökandens rätt med avseende å anläggningen

finnes vara beroende av tvist, skall ansökningen förklaras vilande

i avbidan på tvistens utgång. Skulle eljest hinder mot inskrivningen möta,

skall vattenrättsdomaren förelägga sökanden viss tid, inom vilken han

har att fullfölja ansökningen och visa, att hindret blivit undanröjt (9 §).

Ansökningen får ej beviljas, om det av utredningen framgår, att med ansökningen

avsedd anläggning tillkommit eller väsentligt ändrats efter den

30 april 1881 — d. v. s. efter det 1880 års vattenrätts- och farledsförordningar

trädde i kraft — och sökanden ej kan visa domstols eller annan behörig

myndighets beslut till stöd för vad sålunda åtgjorts (10 §). Beträffande

rättsverkningarna av inskrivning efter ansökan stadgas att om efter inskrivningen

fem år förflutit utan att talan väckts mot lagligheten av de med

inskrivningen avsedda förhållandena, skall — även om till stöd för desamma

ej kunnat påvisas domstols eller annan myndighets beslut — sökandens

rätt att bibehålla anläggningen och, där fråga är om anläggning för vattnets

tillgodogörande, att i den omfattning inskrivningen anger tillgodogöra

vattnet, vara fri från klander. Ett villkor härför såvitt angår rätten att tillgodogöra

vattnet är dock, att sökanden varit i god tro. Klanderfriheten gäller

ej med avseende å förhållande, som står i strid mot domstols efter den 30

april 1881 meddelade beslut, ej heller beträffande reglerna för hushållning

med vattnet (11 §).

Rörande inskrivning i vattenbokens första avdelning skall, vare sig inskrivningen

skett ex officio eller efter ansökan, kungörelse utfärdas (12 §).

I fråga om företag som tillhör vattenbokens andra, tredje och fjärde avdelningar,

förekommer blott anteckning ex officio (13 och 14 §§).

Stadgande om att besiktning av anläggning skall antecknas i vattenboken

meddelas i 15 §. Tidpunkten för dylik anteckning har i visst fall betydelse

såsom utgångspunkt för frist för klandertalan. I 2 kap. 23 § stadgas nämligen,

att därest vattendomstol lämnat medgivande till byggnad för tillgodogörande

av vatten och beslutet vilar på antagande, att vattnet tillhör

fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, må utan

hinder av den i 22 § i samma kap. meddelade rättskraftsregeln påstående

som grundas på att vattnet eller del därav tillhör annan fastighet eller utgör

oskift samfällighet eller allmän egendom, väckas intill dess fem år gått till

ända från det beslutet vunnit laga kraft och tillika två år förflutit antingen

efter utgången av byggnadstiden eller, där byggnaden dessförinnan fullbordats

och efter besiktning anteckning därom gj orts i vattenboken, från dagen

för sådan anteckning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen skall i andra avdelningen

införas uppgifter bl. a. angående förhållanden, vilka enligt lagen om flottning

i allmän flottled bör antecknas i vattenboken. De bestämmelser i 1919 års

flottningslag som åsyftas är dels 13 §, vari stadgas att beslut varigenom ersättning

för flottningsskada bestämmes på förhand får rättsverkan mot framtida

ägare av fastigheten genom anteckning i vattenboken, och dels 65 §, som

föreskriver att beslut av länsstyrelse om sammanslagning av flottningsföreningar

skall antecknas i vattenboken.

Beslut om åtgärder enligt lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser

angående tillfällig vattenreglering skali enligt 14 § i sagda lag

ej antecknas i vattenboken.

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande skall enligt

12 kap. 16 § vattenlagen meddelas av Konungen. Dylika föreskrifter har

utfärdats genom KF den 31 december 1921 om vattenbokens inrättande och

förande. Beträffande det närmare innehållet i denna förordning må hänvisas

till Svensk författningssamling (1921: 827, med ändr. 1939: 882). Här skall

endast anmärkas, att beträffande första avdelningen föreskrivits att såväl

textblad som ritningsblad skall uppläggas samt att i fråga om första, andra

och fjärde avdelningarna gäller att renoverat exemplar av vattenboken skall

insändas till vattenöverdomstolen.

Framställningar om omläggning av vattenboken. I skrivelse till chefen för

justitiedepartementet den 6 april 1946 har vattenrättsdomarna i Österbygdens

och Söderbygdens vattendomstolar hemställt om åtgärder för förenkling

av vattenboken. I skrivelsen ifrågasättes huruvida icke vattenbokens

första avdelning i den utformning den fått enligt gällande lagstiftning blivit

mera vidlyftig än det praktiska behovet krävde. Anteckningarna bleve i

regel, när det gällde större anläggningar, synnerligen omfattande och krävde

avsevärd tid i utförandet. Vattenboken borde kunna fylla sin funktion även

om anteckningarna gjordes mera kortfattade och huvudsakligen finge karaktären

av hänvisningar till vederbörande akter och domar.

Den ifrågavarande framställningen har varit föremål för remissbehandling

och därefter jämte de avgivna yttrandena överlämnats till de sakkunniga för

övervägande.

I en av fiskeristyrelsen till de sakkunniga avgiven, den 2 december 1950

dagtecknad promemoria har uttalats starka betänkligheter mot tanken att

ersätta vattenboken med blott och bart ett register.

Frågan om vattenboken har berörts i ett av vandringsfiskutredningen med

skrivelse den 5 maj 1951 till chefen för jordbruksdepartementet överlämnat

betänkande angående åtgärder för åstadkommande av önskvärt samarbete

mellan fiske- och kraftintressena samt för bevarande av de svenska laxbestånden

m. in. I betänkandet har bl. a. påpekats önskvärdheten av åtgärder,

ägnade att för fiskets målsmän underlätta överblickandet av meddelade

domar i vattenmålen, en fråga som hade nära samband med sättet för vattenbokens

förande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

21

De sakkunniga. De sakkunniga anmärker i sin promemoria inledningsvis,

att förandet av vattenboken till en början icke vållade några större olägenheter

för vattendomstolarnas personal. Arbetet kunde utan svårigheter medhinnas

under vintermånaderna, då sammanträden och syner med vattendomstolen

ägde rum i mera begränsad omfattning. Förhållandena hade emellertid

ändrats med den utveckling som ägt rum under de senaste två årtiondena.

Vattendomstolarna vore nu fullt sysselsatta med mål under hela

året. Följden hade blivit att förandet av vattenboken blivit eftersatt. Det

hade ej varit möjligt att annat än sporadiskt avdela personal för ändamålet,

och en betydande eftersläpning med vattenbokens förande hade uppkommit

på flera håll. Vid ett par vattendomstolar vore dock balansen numera avarbetad.

En starkt bidragande orsak till att förandet av vattenboken fått stå

tillbaka hade varit, att vattenboken kommit till användning såsom självständig

upplysningskälla i mindre omfattning än man från början torde ha väntat

sig. De vattenboksblad som upplagts för större vattenkraft- och vattenregleringsföretag

hade på grund av anteckningarnas vidlyftighet blivit alltför

svåröverskådliga, speciellt i sådana fall då ett flertal inskrivningar ägt

rum vid skilda tidpunkter till följd av nya domar rörande företaget. Det

hade visat sig mera ändamålsenligt att inhämta erforderliga upplysningar

rörande företagen direkt ur de domar och akter som legat till grund för inskrivningarna.

Möjligheten att påkalla laglighetsprövning av äldre anläggningar

genom inskrivning i vattenboken hade utnyttjats i anmärkningsvärt

ringa omfattning. På senare år hade, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

praktiskt taget inga sådana ärenden förekommit.

De sakkunniga omnämner härefter den förut berörda framställningen från

två vattenrättsdomare om förenkling av vattenbokens första avdelning till

att närmast bli ett register till de i vattendomstolens kansli förvarade akterna.

De anmärker att det vore tydligt att en dylik förändring innebure att

vattenboken förlorade i värde såsom självständig uppslagsbok. Emellertid

har de sakkunniga ansett sig kunna utan större tvekan tillstyrka en omläggning

av vattenboken i förenklande riktning. De har ej funnit anledning föreligga

att upprätthålla det nuvarande systemet, vilket med hänsyn till de

gjorda erfarenheterna måste betecknas såsom överdimensionerat i förhållande

till den praktiska användbarheten.

Beträffande de närmare riktlinjerna för en omläggning av vattenboken

anför de sakkunniga:

De sakkunniga ha övervägt möjligheten att vattenboken i fortsättningen

föres efter ett förenklat system men utan väsentlig rubbning av de principer

som hittills tillämpats. Med bibehållande av de nuvarande formulären

till textbladen skulle en avsevärd förenkling av första avdelningen kunna

vinnas, om anteckningarna i viss omfattning ersattes med hänvisning till

vederbörande dom eller akt samt ritningsbladen, kungörelseförfarandet och

eventuellt renoveringen slopades. För en dylik begränsad reform skulle ej

krävas några mera omfattande författningsändringar. Emellertid ha de sakkunniga

efter samråd med vattenrättsdomarna stannat för en radikalare

lösning, innebärande att den nuvarande vattenboken ersättes med ett enkelt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

och lätthanterligt registreringssystem. Detta bör i huvudsak icke ha annat

syfte än att beträffande varje särskild anläggning angiva de domar och akter,

ur vilka närmare upplysningar om anläggningen kunna erhållas. Anteckningarna

kunna därför göras mycket kortfattade. Någon anledning att bibehålla

möjligheten till laglighetsprövning av äldre anläggningar genom inskrivning

i vattenboken efter ansökan anse de sakkunniga ej finnas. I den

mån behov föreligger att få lagligheten av anläggningar som tillkommit före

vattenlagen fastslagen kan i stället det vanliga ansökningsförfarandet vid

vattendomstolen med fördel anlitas. Institutet inskrivning i vattenboken efter

ansökan bör därför helt avskaffas. Ej heller i övrigt torde — med visst av

övergångsförhållandena betingat undantag — några rättsverkningar böra

anknytas till anteckningarna i den nya vattenboken.

Benämningen vattenbok torde böra bibehållas även efter övergången till

det nya systemet. Boken bör vidare i likhet med vad nu är fallet delas

upp i olika avdelningar — dock med viss jämkning av den nuvarande indelningsgrunden

-— och uppläggas efter nederbördsområden.

Övergången till det nya systemet synes böra ske omedelbart, oavsett hur

långt uppläggandet av vattenboken enligt hittills gällande ordning fortskridit.

Uppläggning av vattenboken enligt det nya systemet bör för vinnande

av enhetlighet och fullständighet såvitt möjligt ske för tid som omfattas av

den redan upplagda vattenboken.

Yttrandena. De sakkunnigas förslag lämnas utan erinran eller tillstyrkes i

princip av vattenöverdomsiolen, samtliga vattenrättsdomare, vattenfallsstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen. Flera av dessa

remissinstanser understryker behovet av att den nuvarande vidlyftiga och

svåröverskådliga vattenboken ersättes med ett lätthanterligt registreringssystem

och uttrycker stor tillfredsställelse med det framlagda förslaget.

Fiskeristyrelsen uttalar med hänvisning till sin förut omnämnda promemoria

den 2 december 1950 att det ur allmän synpunkt vore bäst att vattenbokens

viktigaste del, alltså första avdelningen, icke såsom de sakkunniga

förordat praktiskt taget slopades. I den nämnda promemorian hade styrelsen

framhållit, att en sådan åtgärd skulle innebära att någon översikt beträffande

läget i olika vattendrag och sjöar av utbyggnader, vattenhushållningsbestämmelser,

kompensationsåtgärder för fisket in. in. icke vidare

komme att finnas. För en myndighet eller institution, som hade intressen att

bevaka inom förevarande område och som skulle behöva verkställa en utredning

rörande ett visst vattendrag beträffande exempelvis fiske eller vattenhushållningsbestämmelser,

vore detta en stor olägenhet. Emellertid torde

rådande personalbrist och arbetsanhopning vid vattendomstolarna mer eller

mindre tvångsmässigt påkalla den föreslagna omläggningen, varför styrelsen

numera icke ville motsätta sig densamma.

En avvisande hållning till de sakkunnigas förslag intages av kammarkollegiet

och advokatsamfundets styrelse, vilka även i yttranden över den

förut omförmälda framställningen av vattenrättsdomarna i Österbygdens

och Söderbygdens vattendomstolar avstyrkt en radikal nedskärning av vattenboken.

Kammarkollegiet framhåller att de sakkunniga — liksom vattenrätts
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Iiungl. Maj:ts proposition nr 55.

domarna, med vilka de sakkunniga samrått — syntes ha tagit alltför starkt

intryck av svårigheter för vattenbokens förande av mera tillfällig art, vilka

kunde förväntas upphöra efter något eller några årtionden. Den forcerade

utbyggnaden av landets vattenkraft hade vid rikets samtliga vattendomstolar

medfört en anhopning av vattenmål, som med hänsyn till sin betydelse

för landets kraftförsörjning måste behandlas så snart som möjligt. Detta

hade medfört en tyngande arbetsbörda för vattendomstolarnas personal.

Det vore självfallet att under sådana förhållanden en önskan uppstode att

lätta på arbetsbördan genom att nedlägga sådana arbetsuppgifter, vilka till

synes saknade större omedelbar praktisk betydelse. Såvitt kollegiet kunnat

finna, vore en sådan önskan det väsentliga motivet för förslaget om den i

och för sig beklagliga åtgärden att slopa den nuvarande vattenbokens första

avdelning och ersätta denna med ett register över de domar och utslag i

vattenmål, som berörde varje särskild anläggning. Behovet att för någon tid

framåt lätta vattendomstolarnas arbetsbörda utgjorde enligt kollegiets mening

i och för sig icke tillräckligt skäl för åtgärder, som medförde att vattenboken

icke kunde fylla de uppgifter, för vilka den avsetts, utan endast

för anstånd med vattenbokens förande, i den mån vattendomstolarnas arbetsbörda

icke medgåve att den hölles å jour.

Kollegiet framlägger i sitt yttrande vissa alternativa förslag syftande till

att komma till rätta med olägenheterna med den nuvarande vattenboken

utan uppgivande av syftet med densamma. Det ena förslaget går ut på att

låta vattenboksbladet upptaga vissa kortfattade uppgifter i anslutning till

domens kantrubriker och foga domen såsom bilaga till vattenboksbladet.

Alternativt föreslår kollegiet, att det nuvarande systemet med anteckningar

i själva vattenboken fortsattes men att kolumnsystemet slopas och att det

tillses att anteckningarna blir korta och innehåller väsentligheter.

Advokatsamfundets styrelse uttalar att vad som anförts rörande domstolarnas

arbetsbörda icke syntes vara särskilt tungt vägande. Att vid vissa

vattendomstolar en eftersläpning förefunnes vore säkerligen riktigt. De sakkunniga

hade dock påpekat, att vid ett par vattendomstolar balansen numera

vore avarbetad. Vad beträffar anmärkningen rörande vidlyftigheten

av vattenbokens första avdelning vore det uppenbart, att de vattenboksblad,

som upplagts för större vattenkraft- och vattenregleringsföretag, på grund

av anteckningarnas vidlyftighet blivit svåröverskådliga. Skäl för en förenkling

eller rationalisering syntes därför föreligga. Att därvid sträcka kravet

på en förenkling därhän att vattenboken ersattes med »ett enkelt och lätthanterligt

registreringssystem» betydde emellertid ett underkännande av

intressen, vilka vattenboken avsåge att tillgodose. De sakkunniga hade själva

övervägt en avsevärd förenkling av första avdelningen utan väsentlig rubbning

av de principer som hittills tillämpats. Mycket kunde sannolikt vinnas

genom att vattenboken upplades med särskilda rubriker, under vilka domar

och beslut redovisades genom angivande av saken samt hänvisning till

vederbörande akt.

Såväl kammarkollegiet som samfundsstyrelsen vitsordar att institutet in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

skrivning i vattenboken efter ansökan har tämligen ringa praktisk betydelse

men anser likväl att institutet borde bibehållas för tillämpning i sådana fall

då det fortfarande kan komma till användning.

Departementschefen. Vattenboken inrättades i samband med tillkomsten

av 1918 års vattenlag. Huvudsyftet med vattenboken är att den skall vara

en lätt tillgänglig upplysningskälla rörande de faktiska och rättsliga förhållanden

som är förknippade med företag enligt vattenlagen. För att vattenboken

skall kunna tillfredsställande fylla denna uppgift har beträffande de

företag som i regel är mest ingripande i annans rätt, nämligen vattenbyggnads-

och vattenregleringsföretagen, föreskrivits en tämligen fyllig redovisning

av varje särskilt företag, kompletterad med ritning över anläggningen.

Även de förhållanden som rör vattentäkter skall antecknas relativt fullständigt

i vattenboken. I fråga om övriga företag enligt vattenlagen har däremot

ansetts tillfyllest med en mera summarisk redovisning.

Ehuru vattenbokens huvudsakliga syfte som nämnts är att den skall vara

en upplysningskälla beträffande företag i vatten, har i viss utsträckning

rättsverkningar knutits till inskrivning i vattenboken. Genom ett särskilt

ansökningsförfarande, som regleras i nuvarande 12 kap. 4—11 §§ vattenlagen,

kan sålunda eu förenklad laglighetsprövning av äldre anläggningar

komma till stånd i form av inskrivning i vattenboken. Enligt 13 § flottningslagen

utgör anteckning i vattenboken förutsättning för att beslut, varigenom

ersättning för flottningsskada bestämmes på förhand, skall vara

gällande gentemot framtida ägare av fastigheten. Vidare är enligt stadgande

i 2 kap. 23 § vattenlagen tidpunkten för anteckning i vattenboken rörande

besiktning alternativ utgångspunkt för beräkning av den tid, inom vilken i

vissa fall klandertalan rörande rätt till vatten må väckas.

Såsom de sakkunniga påpekat vållade förandet av vattenboken inga större

olägenheter för vattendomstolarnas personal, medan arbetsbördan i övrigt

vid vattendomstolarna ännu var måttlig. På senare tid har emellertid en stor

ansvällning av arbetet ägt rum. Då befattningshavarna i första hand måst

ägna sig åt behandlingen av de vid domstolarna anhängiga målen, har en

kraftig balans uppkommit i fråga om vattenbokens förande. Med hjälp av

särskild arbetskraft har man nu lyckats återtaga eftersläpningen vid ett par

vattendomstolar.

De mycket vidlyftiga ansökningsmål rörande vattenkraft- och vattenregleringsföretag,

som numera är vanliga vid vattendomstolarna, resulterar i

tillståndsbeslut med en mångfald föreskrifter rörande företagets förhållande

till allmänna och enskilda intressen. Vid tillämpning av nuvarande bestämmelser

rörande vattenboken blir anteckningarna beträffande dylika företag

vidlyftiga och svåröverskådliga. Såsom de sakkunniga påpekar har

detta förhållande medfört att vattenboken i tämligen ringa omfattning'' kommit

till användning såsom självständig upplysningskälla; det är bekvämare

att gå direkt till de domar och akter som ligger till grund för inskrivningarna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

25

De nu antydda omständigheterna har givit upphov till tanken att en avsevärd

förenkling av vattenboken borde komma till stånd. Förslag härom

framlades från vattenrättsdomarhåll redan år 1946 och tanken har nu vunnit

stöd hos de sakkunniga. Ehuru en dylik förändring skulle innebära, att

vattenboken förlorar i värde såsom självständig uppslagsbok, har de sakkunniga

ansett sig böra tillstyrka en förenkling, då det nuvarande systemet

måste betecknas såsom överdimensionerat i förhållande till den praktiska

användbarheten. Det av de sakkunniga framlagda förslaget innebär att den

nuvarande vattenboken ersättes med ett enkelt och lätthanterligt registreringssystem,

som i huvudsak icke skulle ha annat syfte än att beträffande

varje särskild anläggning angiva de domar och akter, ur vilka närmare upplysningar

om anläggningen kan erhållas.

Vid remissbehandlingen har de sakkunnigas förslag i flertalet yttranden

godtagits. Avstyrkande yttranden har avgivits endast av kammarkollegiet

och advokatsamfundets styrelse. Dessa remissinstanser har vitsordat behovet

av en förenkling men ansett att denna borde ske inom ramen för det

nuvarande systemet. Fiskeristyrelsen är ävenledes mindre tillfredsställd

med förslaget men har med hänsyn till vattendomstolarnas stora arbetsbörda

förklarat sig ej vilja motsätta sig detsamma.

Även enligt min uppfattning bör åtgärder för en förenkling av vattenboken

nu vidtagas. Frågan är endast hur genomgripande en reform i denna

riktning bör bli. De sakkunniga har själva, såsom framgår av den föregående

redogörelsen, alternativt övervägt en förenkling efter den av kammarkollegiet

och advokatsamfundets styrelse antydda linjen, d. v. s. utan väsentlig

rubbning av de hittills tillämpade principerna. En dylik reform skulle

kunna genomföras utan vidlyftigare författningsändringar, och den skulle

innebära att det syfte som föranledde tillskapandet av vattenboken åtminstone

i huvudsak fullföljes. Den praktiska erfarenheten visar emellertid, som

förut nämnts, att vattenboken i ringa omfattning begagnas såsom självständig

upplysningskälla. Med hänsyn till vattendomstolarnas nuvarande

tyngande arbetsbörda, vilken kan beräknas fortvara under överskådlig tid

framåt, bör registreringen då göras så enkel som överhuvud taget är möjligt.

Jag ansluter mig därför till den ståndpunkt, för vilken de sakkunniga stannat,

och förordar i överensstämmelse därmed att den nuvarande vattenboken

— med bibehållande av benämningen vattenbolc — omlägges till ett enkelt

registreringssystem.

Det ganska säregna rättsinstitutet inskrivning i vattenboken efter ansökan

torde numera ej ha någon praktisk funktion att fylla. I likhet med de

sakkunniga vill jag tillstyrka, att detta institut i samband med förenklingen

av vattenboken helt avskaffas. Det synes ej heller i övrigt finnas anledning

att anknyta några rättsverkningar till anteckningarna i vattenboken.

Med den av mig förordade reformen synes någon närmare reglering i

själva lagen av vattenbokens förande ej vara behövlig, utan det kan överlåtas

åt Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter. Under sådana förhållanden

kan 12 kap. vattenlagen avsevärt nedskäras. I övrigt kräves för ge
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

nomförande av reformen vissa jämkningar i 2, 10, 11 och 13 kap. vattenlagen

samt 13 § flottningslagen.

II. Special motivering till lagförslagen.

I enlighet med vad i det föregående anförts har upprättats förslag till

lag om ändring i vattenlagen samt till lag om ändrad lydelse av 13 § lagen

den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled. Beträffande de

föreslagna lagändringarna får jag, utöver vad som framgår av den tidigare

framställningen, anföra följande.

1. Förslaget till lag om ändring i vattenlagen.

2 KAP.

23 §.

I överensstämmelse med vad förut anförts har 1 mom. i denna paragraf

ändrats så, att därur fått utgå föreskriften att tidpunkten för anteckning

i vattenboken rörande besiktning utgör alternativ utgångspunkt för frist

för sådan klandertalan, som avses i lagrummet. Enligt den föreslagna lydelsen

må dylik klandertalan väckas intill dess fem år gått till ända sedan det

beslut, varom fråga är, vunnit laga kraft och dessmtom två år förflutit från

den av vattendomstolen bestämda byggnadstidens utgång.

10 KAP.

76 §.

I första stycket av denna paragraf stadgas i nuvarande lydelsen att, därest

talan ej föres mot syneförrättning och ej heller underställning av synemännens

utlåtande ägt rum, förrättningsmannen har att inom kalenderåret

näst efter det, då förrättningen avslutats, insända det därvid förda protokollet

jämte kartor, ritningar, kostnadsförslag och övriga handlingar, som

rör saken, till vederbörande vattendomstol. Om fråga endast är om dikningsföretag

enligt 7 kap., skall handlingarna, enligt andra stycket, i stället

insändas till lantbruksstyrelsen eller till annan myndighet, som Konungen

bestämmer. Anledningen till att handlingarna rörande andra företag enligt

7 kap. än dikningsföretag skall insändas till vattendomstolen — handlingarna

rörande företag enligt 3 och 8 kap. inkommer regelmässigt dit genom

underställning — är att anteckning i vattenboken skall verkställas (se prop.

1939:9 s. 103).

Enligt det av de sakkunniga framlagda förslaget till kungörelse om vattenbokens

inrättande och förande (se bilaga B till detta protokoll) skall

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

alla företag enligt 7 kap. med vilka vattendomstolen ej tar befattning — eller

således företag handlagda vid syneförrättning, som ej överklagas eller

underställes — uteslutas från anteckning i den nya förenklade vattenboken.

I överensstämmelse härmed har de sakkunniga föreslagit att förevarande

paragraf i 10 kap. ändras på så sätt, att även handlingarna rörande andra

företag än dikningsföretag skall av förrättningsmannen sändas till lantbruksstyrelsen

eller till annan myndighet, som Konungen bestämmer. Det

må anmärkas att svenska vattenkraftföreningen vid remissbehandlingen

hemställt, att även företag (utom dikningsföretag) som ej behandlas av

vattendomstol måtte antecknas i den nya förenklade vattenboken. Detta

spörsmål får närmare övervägas vid den slutliga utformningen av kungörelsen.

Även om 10 kap. 76 § vattenlagen ändras i enlighet med de sakkunnigas

förslag, föreligger emellertid ej något hinder mot att det nämnda

yrkandet beaktas vid kungörelsens utfärdande. Jag tillstyrker därför den

föreslagna ändringen av stadgandet.

11 KAP.

107 §.

Ändringen i detta lagrum sammanhänger med att institutet inskrivning

i vattenboken efter ansökan avskaffas.

12 KAP.

Delta kap. i vattenlagen har helt omarbetats. Till följd av att möjligheten

att påkalla laglighetsprövning genom inskrivning i vattenboken borttages

och vattenbokens förande i övrigt förenklas har bestämmelserna i kapitlet

inskränkts till endast två paragrafer. Den första upptar bestämmelse om

att vattenbok skall föras vid varje vattendomstol, medan i den andra stadgas

att närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas

av Konungen. Såsom förut nämnts har de sakkunniga upprättat förslag

till kungörelse om vattenbokens inrättande och förande (infört i bilaga

B). Kungörelse i ämnet torde kunna utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag med de jämkningar, som kan föranledas

av vissa vid remissbehandlingen av förslaget framkomna erinringar.

13 KAP.

5 §•

Denna paragraf innehåller i sin nuvarande lydelse en hänvisning till 12

kap. 15 §, vari stadgas skyldighet för besiktningsman att i vissa fall ingiva

protokollet över besiktningen till vattenrättsdomaren för anteckning i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

vattenboken. Någon motsvarighet till berörda stadgande i nuvarande 12 kap.

har ej upptagits i det föreslagna nya 12 kap. I stället har i 13 kap. 5 § införts

stadgande om att det ankommer på Kungl. Maj :t att giva föreskrift

om insändande av besiktningsprotokoll.

Övergångsbestämmelserna.

Det är uppenbart att vad i nuvarande lydelsen av 2 kap. 23 § stadgas om

rättsverkan av anteckning om besiktning i vattenboken bör få vara gällande

beträffande anteckning som ägt rum före ikraftträdandet av den nya

lydelsen. En särskild övergångsbestämmelse härom har meddelats. Detsamma

gäller vad i 12 kap. 11 § nuvarande lydelsen föreskrives om frihet

från klander, sedan viss tid förflutit efter inskrivning i vattenboken.

Med hänsyn till att numera praktiskt taget ej förekommer några ärenden

rörande inskrivning efter ansökan har någon övergångsbestämmelse

rörande handläggning av ansökan, som ingives före ikraftträdandet av de

nya bestämmelserna, ej upptagits i förslaget. Om vid ikraftträdandet skulle

finnas någon ej slutbehandlad ansökan, kommer denna alltså att förfalla.

Enligt 14 § lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser angående

tillfällig vattenreglering skall beslut om åtgärd som avses i nämnda

lag ej inskrivas i vattenboken. De tillfälliga regleringarna har emellertid

ofta visat sig vara av mycket ingripande natur och kunna genom successiv

lörlängning av tillståndsbeslutet pågå under lång tidrymd. Även beslut rörande

tillfälliga regleringar bör därför antecknas i vattenboken, och stadgandet

i 14 § i 1939 års lag bör sålunda utgå. Bestämmelse härom har upptagits

i övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i vattenlagen.

2. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 13 § flottningslagen.

I 13 § flottningslagen stadgas att, om flottningsskada finnes bli så stadigvarande

att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, ersättningen

skall, såvida ersättningstagaren yrkar det, bestämmas på förhand

att utgå antingen i årlig avgift under hela den tid flottningen kommer

att fortgå eller på en gång. Beslut, varigenom ersättning bestämmes på

förhand, bör enligt samma lagrum senast inom ett år från beslutets meddelande

genom endera partens försorg insändas till vattenrättsdomaren för

anteckning i vattenboken. Sedan sådant antecknande skett är lagakraftvunnet

beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet

som beröres av beslutet.

De sakkunniga anser det ej möta större betänkligheter att låta beslut, som

här avses, vara gällande mot framtida ägare oberoende av officiell registrering.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör dock dylikt beslut i likhet med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

29

avgöranden av vattendomstol antecknas i vattenboken till kännedom för

den som önskar erhålla upplysningar rörande flottleden. I det av de sakkunniga

framlagda förslaget har 13 § ändrats i enlighet härmed. Beträffande

beslut som meddelats före ikraftträdandet av ändringen skall dock enligt

förslaget äldre lag äga tillämpning. För att dylikt beslut skall vara gällande

mot ny ägare av fastigheten fordras sålunda enligt förslaget, att anteckning

om beslutet skett i vattenboken.

Vuttenrättsdomaren i Norrbijgdens vattendomstol finner det icke tillrådligt

att beslut enligt 13 § flottningslagen får gälla för framtiden oberoende

av om beslutet registrerats i vattenboken.

Departementschefen. Med den starkt förenklade ordning för vattenbokens

förande som jag förordat synes det riktigast att konsekvent utesluta all

anknytning av rättsverkningar till anteckningarna i densamma. Jag viil

därför tillstyrka att beslut varom här är fråga får gälla mot framtida ägare avfastigheten

oberoende av registrering, med en särskild övergångsbestämmelse

beträffande äldre beslut. Sådana beslut som meddelas efter ikraftträdandet

av den nya regeln bör såsom de sakkunniga föreslagit genom

skiljemännens resp. rättens försorg insändas till vattendomstolen för anteckning

i vattenboken. Närmare föreskrifter härom torde få meddelas av

Kungl. Maj :t i samband med utfärdande av föreskrifter angående vattenboken.

Den nya lagstiftningen torde böra träda i kraft den 1 januari 1955.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) lag om ändring i vattenlagen; samt

2) lag om ändrad Igdelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

flottning i allmän flottled.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av

den lydelse bilaga A till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen

angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

1 Denna bilaga, vilken frånsett några jämkningar av formell natur är av samma lydelse som

de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Knngl. Maj.ts proposition nr 5 5.

Bilaga B.

Vid promemorian den 1 april 1953 fog-ade författnings
förslag.

1) Förslag

till

Lag om ändring i vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 23 §, 10 kap. 76 §, 11 kap. 107 §, 12 kap.

samt 13 kap. 5 § vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523) skola erhålla följande

ändrade lydelse:

2 KAP.

23 §.

1 mom. Avses med beslut, som i 22 § sägs, byggnad för tillgodogörande

av vatten, och vilar beslutet på antagande, att vattnet tillhör fastighet, för

vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, må, utan hinder av vad i

22 § stadgas, påstående, som grundas därå, att vattnet eller del därav tillhör

annan fastighet eller utgör oskift samfällighet för flera fastigheter eller

ock allmän egendom, väckas intill dess fem år gått till ända från det beslutet

vunnit laga kraft och tillika två år förflutit efter utgången av den i

beslutet eller sedermera i anledning av ansökan om anstånd bestämda tid

för byggnadens fullbordande. Försittes tid----förvärvat byggnaden.

Bifalles talan---byggnadens ägare.

2 mom. Där beslut---för när.

10 KAP.

76 §.

Föres ej talan mot syneförrättning, och har ej heller underställning av

synemännens utlåtande ägt rum, åligge förrättningsmannen att inom kalenderåret

näst efter det, då förrättningen avslutats, insända det därvid förda

protokollet jämte kartor, ritningar, kostnadsförslag och övriga handlingar,

som röra saken, till lantbruksstyrelsen eller till annan myndighet, som

Konungen bestämmer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

11 KAP.

31

107 §.

Angående talan--— vattendomstols beslut. Lag samma vare i fråga

om talan mot vattenrättsdomares beslut angående besiktning, varom i 13 kap.

sägs, samt i fråga, som i 14 kap. 7 § avses.

Vattenrättsdomares beslut -—- -—• — slutligt beslut.

Över vattenrättsdomares---ej föras.

12 KAP.

Om vattenbok.

Vid varje vattendomstol skall föras bok för anteckningar rörande företag

enligt denna lag (vattenbok).

2 §•

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas

av Konungen.

13 KAP.

5 §•

Över vad —- -— -—- föras protokoll.

Protokoll över besiktning, som hålles på grund av stadgandet i 1 § tredje

stycket, varde ingivet till vattenrättsdomaren; och äge han, när skäl därtill

äro, för vidtagande av sådan rättelse, som besiktningsman må hava jämlikt

2 § föreskrivit, utsätta annan tid än denne bestämt.

Om insändande till vattendomstolen, för anteckning i vattenboken, av

protokoll över besiktning, som eljest hålles enligt 1 §, förordnar Konungen.

Har besiktning--— tillhandahållas sökanden.

Denna lag träder i kraft den ----.

Vad i 2 kap. 23 § 1 mom. äldre lydelsen stadgas därom, att tidpunkten

för anteckning i vattenboken om besiktning skall vara utgångspunkt för

beräkning av tid, inom vilken i visst fall klandertalan må väckas, skall alltjämt

gälla beträffande anteckning, som ägt rum före ikraftträdandet.

Vidare skall vad i 12 kap. 11 § äldre lydelsen stadgas om frihet från klander,

sedan viss tid förflutit efter inskrivning i vattenboken, alltjämt gälla

beträffande inskrivning, som verkställts enligt äldre lag.

Genom nya lagen upphäves 14 § lagen den 20 oktober 1939 (nr 732) med

särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

2) Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om

lottning i allmän flottled.

Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän

flottled skall erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

Finnes flottningsskada--- — anses skäligt.

Vad i---— skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, skall genom skiljemännens

och, om talan fullföljts mot deras beslut, rättens försorg utan dröjsmål

översändas till vattendomstolen för anteckning i vattenboken; och vare

lagakraftvunnet beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare

av fastighet, som beröres av beslutet.

Hurusom till —----6 kap. 23 § vattenlagen.

Denna lag träder i kraft den----.

Beträffande beslut, som meddelats före nya lagens ikraftträdande, skall

äldre lag alltjämt äga tillämpning.

3) Förslag

till

Kungörelse om vattenbokens inrättande och förande.

Kungl. Maj:t har, med stöd av 12 kap. 2 § och 13 kap. 5 § vattenlagen,

funnit gott förordna som följer. 1 2

1 §•

Vattenboken föres i fyra avdelningar:

första avdelningen: för anläggningar för tillgodogörande av vatten såsom

drivkraft samt dammbyggnader, oavsett om de avse sådant tillgodogörande

eller ej;

andra avdelningen: för allmän farled och allmän flottled;

tredje avdelningen: för vattentäkter; samt

fjärde avdelningen: för andra anläggningar och företag enligt vattenlagen.

2 §•

Vattenboken föres av vattenrättssekreteraren enligt närmare anvisningar

av vattenrättsdomaren.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

33

3 §.

Inom varje avdelning upplägges vattenboken efter nederbördsområden och,

i fall av behov, sektioner inom nederbördsområde.

Beslut angående nederbördsområdes omfattning och uppdelning i sektioner

samt namn och nummerbeteckning för området riieddelas av Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut efter hörande av vattenrättsdomaren.

4 §•

Inom första, andra och tredje avdelningen upplägges, i män som anteckning

ifrågakommer, ett blad för varje anläggning eller företag.

Vattenboksblad inom fjärde avdelningen upplägges för anteckning av beslut

förande förekommande anläggningar eller företag i löpande följd. Rån

det antagas, att vattendomstolen framdeles kommér att ånyo få taga befattning

med anläggning eller företag, som skall antecknas i fjärde avdelningen,

må särskilt blad uppläggas, varvid hänvisning till detta göres å det allmänna

bladet.

5 §•

Till vattenboksblad, som upplägges särskilt för varje anläggning eller företag,

och till allmänt blad inom fjärde avdelningen skola användas blanketter

enligt härvid fogade formulär (formulär 1 och 2).1 Blanketterna, till vilka

användes normalpapper av klass nr 1, skola ha formatet A 4 (210 X 297

millimeter).

Vattenboksbladen insättas i samlingspärmar enligt lösbladssystem samt

numreras och ordnas i fortlöpande följd avdelningsvis inom varje nederbördsområde

respektive sektion av nederbördsområde.

6 §.

När dom angående en anläggning eller ett företag meddelas av vattendomstolen,

skall anteckning rörande domen omedelbart verkställas i vattenboken.

Fullföljes talan mot domen, skall dagen för vattenöverdomstolens

och högsta domstolens avgörande antecknas, så snart underrättelse om avgörandet

kommit vattendomstolen tillhanda.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

anteckning i vattenboken enligt 13 och 65 §§ lagen om flottning i allmän

flottled.

Har beträffande anläggning eller företag, som antecknas i vattenboken,

verkställts besiktning enligt 13 kap. 1 § vattenlagen, skall besiktningsprotokollet

översändas till vattendomstolen för anmärkande i vattenboken.

7 §.

I samband med uppläggandet av vattenboksblad inom första avdelningen

skall å en särskild översiktskarta platsen för anläggningen utmärkas medelst

ring eller annat lämpligt tecken jämte siffra motsvarande vattenboksbladets

nummer. För ändamålet lämpade kartor skola tillhandahållas av

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Å kartorna böra gränserna

för olika nederbördsområden och, i förekommande fall, sektioner inom

nederbördsområde vara angivna.

Denna kungörelse träder i kraft den----.

Genom kungörelsen upphävas förordningen den 31 december 1921 (nr

827) om vattenbokens inrättande och förande samt kungörelserna den 13 * 3

1 Formulären är här uteslutna.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1954 1 samt. Nr 55.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

april 1922 (nr 191) om nummerbeteckning å nederbördsområden, den 6 juni

1924 (nr 161) angående omfattningen, i viss del, av Motalaströms nederbördsområde

(nederbördsområdet nr 67) och den 20 juni 1924 (nr 232) angående

omfattningen, i viss del, av Ångermanälvens nederbördsområde (nederbördsområdet

nr 38).

Den nya kungörelsen skall äga tillämpning jämväl beträffande domar, som

meddelats före ikraftträdandet, där inskrivning, införning eller förtecknande

ej ägt rum enligt äldre bestämmelser.

I den mån det medhinnes utan eftersättande av övriga göromål skola, enligt

vattenrättsdomarens bestämmande, vattenboksblad uppläggas och anteckningar

verkställas enligt nya kungörelsen även för tid, som omfattas av

den jämlikt äldre bestämmelser upplagda vattenboken. Därvid skola jämväl

inskrivningar efter ansökan samt beslut om åtgärder enligt lagen den 20 oktober

1939 (nr 732) med särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering

antecknas.

Den jämlikt äldre bestämmelser upplagda vattenboken skall tills vidare

förvaras å vattendomstolens kansli.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

35

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 15 januari

1955.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 7 januari 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten.

Hertigen av Halland, i statsrådet den 6 november 1953, hade Kungl.

Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

1) lag om ändring i vattenlagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr 526) om

{lottning i allmän flottled.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, e. o. hovrättsassessorn

P. Bergsten.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Harriet Stangenberg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Utdrag av protokollet över justitiédepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 januari 195b.

Närv a rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefetna för kommunikations- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Zetterberg, lagrådets den 14 januari 1954 avgivna utlåtande över de till

lagrådet den 6 november 1953 remitterade förslagen till

1) lag om ändring i vattenlagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 13 § lagen den 19 juni 1919 (nr b26) om

flottning i allmän flottled.

Med förmälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att förslagen med vissa formellä jämkningar måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars^-Erik Samuelsson.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m. a1 i texten
  2. 3LU 1954:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m. s. 1 i texten