Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 till folkoch småskoleserninariema

1954-01-29 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:68, Angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 till folkoch småskoleserninariema

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1954/55 till folk- och småskoleserninariema;

given Stockholms slott den 29 januari 1954•

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

Beträffande elevintagningen vid seminarierna hösten 1954 föreslås oförändrad

intagning på folkskoleseminariernas studentlinje och vid småskoleseminarierna.

I fråga om folkskoleseminariernas 4-åriga linje förordas en

begränsning av antalet intagningsavdelningar från 26 till 22 och en minskning

av antalet elever per avdelning från 26 till 24. Det provisoriska småskoleseminariet

i Norrköping föreslås skola nedläggas vid utgången av

innevarande budgetår.

För folkskoleseminariernas del föreslås bland annat ordinariesättning av

elva övningslärartjänster samt höjning med 50 000 kronor av de särskilda

anslagsmedlen till försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder

m. m. Småskoleseminariernas avlöningsanslag beräknas minska

med 200 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 sand. Nr 68.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 68.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 januari 195/.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,

följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 211 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 350 000

kronor,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 384 000

kronor,

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in. ett reservationsanslag

av 375 000 kronor,

till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 400 000

kronor,

till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor,

till Småskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 445 000

kronor,

till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 83 000 kronor samt

till Småskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 115 000

kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor, varvid jag först

torde få behandla frågan om seminarieorganisationen.

I. Seminarieorganisationen.

Folk skole seminarieorganisationen omfattar för närvarande

19 seminarier, av vilka 9 är provisoriska. För hösten 1953 har

Kungl. Maj:t medgivit följande elevintagning i seminariernas första klass,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

nämligen 50 klassavdelningar, varav 26 avdelningar på den 4-åriga linjen

med högst 26 elever per avdelning och 24 avdelningar på studentlinjen med

högst 30 (lägst 28) elever per avdelning; sammanlagt har alltså kunnat

intagas högst 1 396 elever. I förhållande till elevintagningen hösten 1952

innebär detta oförändrat antal avdelningar men minskning av elevantalet

per avdelning från 30 till 26 på den 4-åriga linjen och från 32 till 30 på

studentlinjen. Genom den sålunda bestämda elevintagningen på studentlinjen

hösten 1953 har den totala examinationen av elever vårterminen

1955 slutligt reglerats. Intagningen på den 4-åriga linjen hösten 1953 reglerar

delvis den totala examinationen vårterminen 1957.

Småskoleseminarieorganisationen omfattar för närvarande

10 seminarier, av vilka 3 är provisoriska. För hösten 1953 har Kungl.

Maj:t medgivit en elevintagning i seminariernas första klass av 23 avdelningar,

varav 1 på 3-årig linje, med högst 24 elever per avdelning, sammanlagt

alltså högst 552 elever. I förhållande till elevintagningen hösten 1952

innebär detta en minskning av antalet avdelningar från 27 till 23. Denna

minskning har skett vid de provisoriska seminarierna i Norrköping och

Falun, där intagning i första klassen ej skett hösten 1953. Genom den sålunda

bestämda elevintagningen hösten 1953 har reglerats examinationen

av elever vårterminen 1955.

Seminarieorganisationens storlek är i nuvarande läge beroende icke blott

av lärarbehovet på folk- och småskolestadiet utan också av lärartillgången

i de högre skolformerna. Rådande brist på ämneslärare avses således skola

delvis täckas av folkskollärare. Vid min anmälan förra året av frågan om

seminarieorganisationen under innevarande läsår (prop. 1953:1, VIII ht p.

210 och 214) anförde jag härom bland annat följande. När de högre skolornas

behov av lärare under de närmaste åren till väsentlig del skulle tillgodoses

med folkskollärare, skulle en motsvarande brist på folkskollärare

komma att uppstå inom folkskoleväsendet. Denna brist borde naturligen

täckas med förefintligt och blivande överskott på småskollärare. När således

väsentligt flera småskollärare än tidigare måste disponeras för tjänstgöring,

som eljest skulle ha bestritts av folkskollärare, syntes det nödvändigt,

att denna omdisposition skedde i en organiserad och för skolväsendets

ledning överskådlig form. Det syntes vidare från både organisatoriska och

pedagogiska synpunkter vara mest lämpligt, att småskollärarna därvid

utnyttjades på det åldersstadium, som direkt anknöt till det nuvarande

tvååriga småskolestadiet. Under åberopande härav begärdes i statsverkspropositionen

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att från och med

budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande

av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet med vad

jag i statsrådsprotokollet närmare förordat. I de av skolöverstyrelsen

verkställda beräkningar, som låg till grund för mitt förslag i detta hänseende,

hade överstyrelsen räknat med att utvidgningen av småskollärarnas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

arbetsområde skulle genomföras sålunda, att för varje år under en övergångsperiod

omfattande 1953/54—1960/61 omkring 325 småskollärare

skulle övertaga avdelningar i klass 3 i A-skolor. Årligen skulle därigenom

omkring 260 folkskollärare lämna tredje klassen. Överstyrelsen uppskattade

antalet avdelningar av klass 3 i A-skolor till omkring 2 600 år 1960 under

förutsättning, att småskollärare då helt övertagit undervisningen i denna

klass och att barnantalet beräknades enligt i kungörelsen 1947: 234 för småskolestadiet

givna anvisningar. För egen del anförde jag, att — för att den föreslagna

anordningen med småskollärares successiva övertagande av undervisningen

i tredje klassen i A-skolorna skulle kunna användas på ett smidigt

sätt och kunna anpassas efter växlingar i behov och brist, som då ej kunde

förutses — Kungl. Maj:ts befogenheter vid utnyttjande av denna regulator

ej borde bindas till överförande av visst, för den förutsatta övergångsperioden

på förhand bestämt antal småskollärare årligen. Riksdagens bemyndigande

borde i stället avse rätt för Kungl. Maj:t att från och med

budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande

av undervisningen i klass 3 i A-skolor i den utsträckning, som allt efter

omständigheterna prövades erforderlig för att åtgärden skulle fylla avsett

syfte.

Riksdagen lämnade det sålunda begärda bemyndigandet. Statsutskottet,

till vars utlåtande (1953:8, p. 210, jfr även p. 197) riksdagen anslöt

sig, ansåg sig dock böra framhålla, att olika lokala förhållanden i många

fall torde komma att begränsa de praktiska möjligheterna att låta småskollärare

i A-skolorna följa sina elevgrupper upp i tredje klassen. Sålunda

kunde en dylik åtgärd helt naturligt ej få ifrågakomma, om därigenom

skulle försvåras eller omöjliggöras att den stadgade tjänstgöringsskyldigheten

uttoges av en ordinarie folkskollärare. Vidare anförde utskottet bland

annat, att den ifrågavarande åtgärden syntes böra begränsas till sådana fall,

där förefintlig tillgång på klassrum gjorde ett effektuerande av densamma

möjlig.

Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 utfärdat

kungörelse (nr 814) angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Kungörelsen,

som skall tillämpas under läsåret 1953/54, innehåller i huvudsak

följande bestämmelser.

Till det antal, som skolöverstyrelsen för varje inspektionsområde bestämmer,

dock för riket sammanlagt högst 325, skall småskollärare såsom klasslärare

tjänstgöra i tredje klassen i sådana skolor av A-formen, vid vilka

eljest skulle för läsåret 1953/54 nyanställas icke-ordinarie folkskollärare

eller meddelas fortsatt förordnande för extra folkskollärare, som ej avlagt

folkskollärarexamen. Folkskolinspektören bestämmer de lärara vdelningar

av tredje klassen inom inspektionsområdet, i vilka småskollärare sålunda

skall tjänstgöra som klasslärare. Därvid skall iakttagas, att till dylik tjänstgöring

endast må ifrågakomma sådan småskollärare, som under läsåret

1952/53 uppehållit undervisningen i motsvarande läraravdelning av andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds proposition nr 68.

klassen. Beträffande antalet läraravdelningar i sådan läraravdelning av

tredje klassen, vari småskollärare enligt kungörelsens bestämmelser tjänstgör

som klasslärare, skall gälla vad om lärjungeantalet i läraravdelning på

småskolestadiet är föreskrivet. Småskollärare, som avses i kungörelsen, är

skyldig att mot ersättning enligt de för timlärare i småskola gällande grunderna

meddela undervisning 2 veckotimmar utöver henne enligt 4 § 2 mom.

första stycket avlöningsreglementet för folkskolan åliggande undervisningsskyldighet.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 anbefallt skolöverstyrelsen

att — om ej annat framdeles bestämmes —- före den 1 maj 1954 inkomma

till Kungl. Maj:t dels med redogörelse för de åtgärder, som vidtagits av

överstyrelsen samt vederbörande folkskolinspektörer och skolstyrelser med

anledning av bestämmelserna i nämnda kungörelse, dels med förslag till

de bestämmelser i förevarande hänseende, som bör utfärdas av Kungl.

Maj:t för tillämpning från och med läsåret 1954/55.

I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger skolöverstyrelsen

förslag beträffande elevintagningen vid seminarierna hösten

1954. Förslaget grundar sig, i vad gäller lärarbehovet på folk- och småskolestadiet,

på en inom överstyrelsens statistiska kontor i juni 1953 upprättad

promemoria. Då statsutskottet i förutnämnda utlåtande förutsatt, att till

år 1954 skulle kunna framläggas på mera ingående och lokala undersökningar

grundade och därför säkrare beräkningar av det framtida lärarbehovet

inom folkskoleväsendet samt att riksdagen sattes i tillfälle att få

del av utvecklingen på ifrågavarande område, torde här få lämnas en summarisk

redogörelse för promemorians innehåll, såvitt gäller två betydelsefulla

faktorer vid beräkningen av lärarbehovet, nämligen läraravgången

och antalet lärartjänster; i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Läraravgången. Med ledning av en ny undersökning rörande önskemål

om uppskjuten pensionering har 1952 års beräkningar angående

läraravgången justerats. Enligt den nya undersökningen kan omkring 58

procent av de pensionsberättigade folkskollärarna antagas avgå vid pensioneringsperiodens

nedre gräns, medan ungefär 12 procent beräknas avgå

efter ett år och återstående cirka 30 procent efter två år, dvs. vid pensioneringsperiodens

övre gräns. Av de pensionsberättigade småskollärarna kan

omkring 46 procent förutsättas komma att avgå vid pensioneringsperiodens

nedre gräns och omkring 18 procent efter vart och ett av de följande tre

åren i pensioneringsperioden. De anförda siffrorna betecknas dock såsom

”givetvis mer eller mindre osäkra”. Med några av Kungl. Maj:t efter 1953

medgivna anstånd med avgång bär ej räknats.

Antalet lärartjänster. Beräkningarna — som de senaste åren

grundats på framskrivning av vissa år 1950 inhämtade uppgifter — är denna

gång baserade på av skoldistrikten lämnade nya uppgifter för varje skolområde

dels om antalet barn i vederbörande skolor och klasser, dels om

antalet barn, som ännu ej börjat skolan, med fördelning efter födelseår.

Med utgångspunkt i dessa uppgifter har för tiden till och med läsåret

1960/61 beräknats det väntade lärjungeantalet i varje klass (då antalet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts -proposition nr 68.

födda år 1953 varit okänt vid promemorians upprättande, har barnantalet

i klass 1 läsåret 1960/61 måst ungefärligen uppskattas) samt med ledning

därav det väntade antalet lärara vdelningar och lärartjänster dels enligt

kungörelsen 1947:234 och dels enligt den nu tillämpade kungörelsen

1950: 137. Beräkningarna är grundade på i huvudsak nuvarande organisation

av folkskoleväsendet och tar alltså ej hänsyn t. ex. till genomförandet

av enhetsskolan, ej heller till ändring i övrigt av arbetsområdet för folkrespektive

småskollärare. I möjligaste mån har skoldistrikten tagit hänsyn

till avgång till högre läroanstalter samt till förekomst av starkare in- eller

utflyttning till respektive från vederbörande skolområde. Däremot har,

framhålles i promemorian, ändringarna i den relativa tillströmningen till

de högre läroanstalterna säkerligen i regel icke kunnat beaktas. Denna

torde komma att minskas som följd av att födelsetalets starka ökning

1942—44 sannolikt icke kan motsvaras av en liknande ansvällning av det

högre skolväsendet. Härigenom kommer relativt flera barn än tidigare att

kvarbli i folkskolans högre klasser, vilket påverkar antalet folkskollärartjänster

i stegrande riktning. I motsatt riktning verkar vissa andra förhållanden.

Medan sålunda större distrikt med stark inflyttning åtminstone

approximativt kunnat ta hänsyn till av denna föranledd ökning av barnantalet,

har motsvarande utflyttning, vilken med ofta helt små belopp är

fördelad på ett stort antal smärre skolområden, i allmänhet icke kunnat

beaktas. Sistnämnda omständighet — jämte försummandet av dödligheten

samt medräknandet av barn (t. ex. sinnesslöa), som sedermera icke kommer

att besöka folkskolan — åstadkommer, att lärjungeantalet och därmed

antalet tjänster blir något för högt beräknat. Å andra sidan torde införande

av 8:e och 9:e klasser under 1950-talets lopp ofta icke ha kunnat

förutses vid skoldistriktens beräkningar. I jämförelse med den allmänna

osäkerheten i prognoser av föreliggande slag torde emellertid, framhålles

i promemorian, dessa felkällor ej vara av särdeles stor betydelse.

Resultatet av beräkningarna av antalet lärartjänster enligt kungörelsen

1950: 137 framgår av följande sammanställning.

Lärargrupp

Läsår

53/54

54/55

55/56

56/57

57/58

58/59

59/60

60/61

Folkskollärare .

19 836

20 978

21 769

22 291

22 398

22 248

21 810

21 433

Förändring + 1 142 + 791 + 522 4- 107

- 150

438 — 377

Småskollärare. 12481 12321 12 099 11843 11458 11 100 10 900 10 881

Förändring

— 160

-222

— 256

— 385

358

200

— 19

Beträffande folkskollärartjänsterna beräknas nu stegringen från 1952/53

(19 029 tjänster) till maximum 1957/58 till närmare 3 400 tjänster mot

i 1952 års beräkningar inemot 3 000 tjänster. Den följande minskningen

fram till 1960/61 anslås nu till cirka 960 tjänster mot i 1952 års beräkningar

omkring 830 tjänster. Tillämpningen av kungörelsen 1950: 137 i stället

för kungörelsen 1947: 234 beräknas för läsåret 1953/54 medföra en inbesparing

av drygt 400 folkskollärartjänster; motsvarande skillnad i slutet

av 1950-talet uppgår till inemot 600 tjänster.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Nedgången av antalet småskollärartjänster från 1952/53 (12 601 tjänster)

till 1956/57 uppgår enligt de nya beräkningarna till cirka 750 mot

enligt 1952 års beräkningar endast omkring 450. Tillämpningen av kungörelsen

1950:137 i stället för kungörelsen 1947: 234 beräknas för den

ifrågavarande perioden medföra en inbesparing av i regel omkring 350

tjänster.

Behovet av vikarier beräknas liksom vid närmast föregående beräkningstillfällen

till 5 procent av antalet folkskollärartjänster och till 6 procent

av antalet småskollärartjänster.

På grundval av statistiska kontorets promemoria har skolöverstyrelsen

beräknat lärarbehovet och därav följande examinationsbehov vid seminarierna

med hänsyn till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137, vilken

nu gäller alltsedan läsåret 1950/51, som kungörelsen 1947: 234. Resultatet

av de beräkningar, som verkställts under förutsättning, att kungörelsen

1950: 137 tillämpas jämväl under läsåren 1954/61, framgår av följande

tabeller.

Tabell 1. Folkskollärare.

1

■2

3

4

5

6

Läsår

Examinations-

behov

Examination

Överskott

respektive

brist per år

Summa

överskott

eller brist

= kol. 5 med hän- syn tagen till små- skollärarnas tjänst- göring i klass 3

1952/53 ....

— 240

53/54 ....

1 255

1470

+ 215

- 25

( + 230 =)+ 205

54/55 ....

1 726

1480

— 246

-271

( + 460 =)+ 189

55/56 ....

1370

1500

+ 130

-141

( + 690 =)+ 549

56/57 ....

1130

1 480 (för-

+ 350

+ 209

( + 920 =) +1 129

57/58 ....

732

slag)

58/59 ....

480

examinationen minskas

59/60 ....

194

60/61 ....

272

Tabell 2. Småskollärare.

1

2

3

4

5

6

Läsår

Examinations-

behov

Examination

Överskott

respektive

brist per år

Summa

överskott

eller brist

= kol. 5 med hän- syn tagen till små- skollärarnas tjänst- göring i klass 3

1952/53 ....

+ 250

53/54 ....

289

630

+ 341

+ 591

(— 290 =) + 301

54/55 ....

347

630

+ 283

+ 874

(— 580 =) + 294

55/56 ....

307

540

+ 233

+ 1107

(— 870 =) + 237

56/57 ....

268

540 (för-

+ 272

+ 1 379

(-1160 =) + 219

57/58 ....

116

slag)

58/59 ....

151

59/60 ....

324

examinationen minskas

60/61 ....

521

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Skolöverstyrelsen föreslår beträffande folkskoleseminarieorganisatiojien,

att hösten 1954 intages på den 4-åriga linjen 26 avdelningar

med högst 24 elever per avdelning och på studentlinjen 24 avdelningar

med högst 30 elever per avdelning. Förslaget innebär en intagningav

sammanlagt högst 1 344 elever.

Av överstyrelsens motivering för förslaget inhämtas huvudsakligen följande.

Den 7 oktober 1952 tjänstgjorde på folkskollärartjänster 343 lärare, som

saknade formell kompetens. Av dessa hade 104 vikariat, vilkas längd icke

översteg en månad. Då man icke torde böra förutsätta, att examinerade

lärare alltid skall stå till förfogande för vikariat av mycket kort varaktighet,

synes det vara befogat att räkna med eu lärarbrist höstterminen 1952

av endast (343—104=) omkring 240. Det bör anmärkas, att samtidigt 255

folkskollärare utan akademisk examen hade full tjänstgöring vid högre skolor

(Aktuellt från skolöverstyrelsen 1953 sid. 56). Hade dessa lärare i stället

tjänstgjort inom folkskolan, skulle någon egentlig lärarbrist där icke ha

förelegat. Med hänsyn till den stora bristen på ämneslärare torde man emellertid

även i fortsättningen böra räkna med att även folkskollärare utan

akademisk examen i växande omfattning kommer att tjänstgöra i högre

skolor.

Överstyrelsen framhåller ånyo den osäkerhet, som måste vidlåda alla

beräkningar rörande det framtida lärarbehovet. Nya bestämmelser rörande

folkskollärarnas verksamhetsområde kan helt ändra förutsättningarna för

de nu gjorda beräkningarna, och under nuvarande övergångstid, innan beslut

fattats om tidpunkten för generellt genomförande av enhetsskolan, är det

snarast ogörligt att åstadkomma exakta beräkningar rörande lärarbehovet

på längre sikt.

I tabell 1, kolumn 1—5, har hänsyn icke tagits till kungörelsen den 5 juni

1953 (nr 314) angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Den 17 juni

1953 har överstyrelsen för varje inspektionsområde fastställt det antal småskollärare,

som enligt sagda kungörelse skall under läsåret 1953 54 tjänstgöra

i klass 3. Sammanlagt för riket har lägsta antalet bestämts till 236

och högsta antalet till 307. Då det i vissa fall kan uppstå oförutsedda svårigheter

beträffande placeringen av småskollärare i klass 3, torde det vara

befogat att icke räkna med det högsta antalet. Överstyrelsen räknar här,

liksom i fråga om följande läsår, med 275. Enär antalet lärjungar i ifrågavarande

avdelningar regleras efter för småskolestadiet gällande normer,

kommer antalet folkskollärare i klass 3 icke att minska i samma omfattning.

Om 275 småskollärare övertar klass 3, torde i stället omkring 220 folkskollärare

komma att lämna detta klasstadium, varjämte vikariebehovet minskar

med (5 % av 220=) omkring 10. Under de angivna förutsättningarna

skulle sålunda för läsåret komma att uppstå icke en brist på 25 folkskollärare,

såsom enligt kolumn 5, utan i stället enligt kolumn 6 ett överskott

av (230—25=) 205. Men detta överskott får ingalunda betraktas såsom

innebärande arbetslöshet för samma antal lärare, då realskolor och andra

högre skolor på grund av där rådande lärarbrist torde absorbera eu icke

oväsentlig del av detta överskott och det vidare kan förutses, att folkskollärare

i större utsträckning än under föregående läsår kommer att åtnjuta

tjänstledighet för studier.

Hänsyn måste alltså vid beräkningarna också tas till den stora lärar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

bristen vid högre skolor. Såsom nyss framhållits, hade under höstterminen

1952 255 folkskollärare utan akademisk examen full tjänstgöring vid högre

skolor. Överstyrelsen erinrar om att enligt de beräkningar, som gjordes

av läroverkens krisutredning, under läsåren 1953/54—1956/57 ett sammanlagt

tillskott av omkring 2 500 lärare utan föreskriven ämneslärarutbildning

vore erforderligt för tjänstgöring i högre skolor, varvid utredningen

i första hand räknade med folkskollärare med eller utan viss vidareutbildning

(se prop. 1952: 153 s. 10). Det är emellertid icke möjligt att beräkna,

hur många folkskollärare som i fortsättningen kommer att ställa sig till

förfogande för dylik tjänstgöring eller som önskar undergå särskild utbildning

härför. Enligt från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter åtnjöt

under höstterminen 1952 71 ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare

tjänstledighet för akademiska studier. Vårterminen 1952 tillkom 72 andra

sådana lärare. Man torde böra räkna med att antalet för akademiska eller

andra studier tjänstlediga folkskollärare i fortsättningen kommer att öka,

icke minst om den mellan civildepartementet och folkskollärarnas organisationer

träffade överenskommelsen angående bland annat inrättande av

tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förskaffat sig viss vidareutbildning,

kommer att godkännas av statsmakterna.

De elever, som intages på studentlinjen 1954, utexamineras 1956 och blir

sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1956/57. Samtidigt med dessa

elever utexamineras på 4-årig linje högst (26X30=) 780 elever. Om 1954

på studentlinjen liksom 1953 intages 24 avdelningar med högst 30 elever

per avdelning, blir examinationen 1956 sammanlagt på båda linjerna

(780+720=) 1 500, av vilka omkring 1 480 torde kunna beräknas bli tillgängliga

för tjänstgöring.

Om giltigheten av kungörelsen 1953: 314 successivt utsträckes även till

de följande läsåren och om man beräknar, att ytterligare 275 småskollärare

varje läsår övertar avdelningar av klass 3, medan samtidigt 220 folkskollärare

lämnar detta ldasstadium, skulle sålunda, enligt kolumn 6 i tabell

1, behovet av folkskollärare under de fyra läsåren 1953/57 minska

med (4 + 220=) 880, varjämte vikariebehovet minskar med (5 % av 880=)

omkring 40. Under läsåret 1956/57 skulle då uppstå ett överskott av

(920+209=) omkring 1 130 (vid tillämpning av kungörelsen 1947: 234

beräknas motsvarande överskott till 540). Skulle i enlighet med överstyrelsens

förslag föregående år ett maximiantal av 325 småskollärare överta avdelningar

av klass 3, under vilken förutsättning omkring 260 folkskollärare

skulle lämna de.nna klass, ökas överskottet med sammanlagt omkring 170.

Ett så stort överskott vore, om hänsyn skulle tas enbart till lärarbehovet

för nuvarande folkskolestadium, diskutabelt, och det kunde övervägas, om

icke elevintagningen 1954 på studentlinjen borde minskas. Med hänvisning

till behovet av folkskollärare för tjänstgöring i högre skolor torde emellertid

en minskning av intagningen på studentlinjen icke böra ske 1954 utan

intagningen få samma omfattning som 1953.

De elever, som 1954 intages på 4-årig linje, utexamineras 1958 och blir

sålunda disponibla för tjänstgöring läsåret 1958/59. Om liksom 1953 26 avdelningar

med 20 elever per avdelning intages, blir examinationen 1958

(26X26=) 676. Såsom framgår av tabell 1 har examinationsbehovet för

sagda läsår emellertid nu beräknats till endast omkring 480. Det minskar

åtskilligt om även nämnda läsår ett större antal småskollärare skulle komma

att överta avdelningar av klass 3. Behovet skulle alltså mer än väl kunna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

täckas enbart genom examination 1958 på 4-årig linje. Då det reella lärarbehovet

med hänsyn till vad överstyrelsen i det föregående anfört torde

komma att bli betydligt större än det för folkskoleväsendet beräknade, synes

det vara motiverat, att samma antal avdelningar intages på 4-årig linje

1954 som 1953. Däremot torde det nu vara möjligt att beträffande elevantalet

per avdelning återgå till det i gällande stadga för folkskoleseminarierna

föreskrivna maximiantalet av 24. En sådan återgång är synnerligen

angelägen från pedagogiska synpunkter och har varit föremål för riksdagens

bestämda uttalanden i samma riktning (riksdagens skrivelse 1945: 201

s. 3, 1947:326 s. 3). Om intagningen 1954 på 4-årig linje bestämmes till

24 elever per avdelning, blir examinationen 1958 (26X24=) 624. Den

totala examinationen 1958 regleras slutligt genom intagningen på studentlinjen

1956, då också lärarbehovet läsåret 1958/59 torde kunna överblickas

säkrare än för närvarande.

Överstyrelsen har beträffande intagningen av elever 1954 icke tagit hänsyn

till 1946 års skolkommissions förslag angående den första lärarhögskolan,

vid vilken utbildning skulle ske av hland annat mellanskollärare (folkskollärare).

Överstyrelsen förutsätter nämligen, att även om 1954 års riksdag

fattar beslut om upprättande av den första lärarhögskolan, intagning

av elever för mellanskollärarutbildning icke kan ske förrän tidigast 1955.

Statskontoret avstyrker bestämt den standardförbättring för folkskoleseminarierna,

som en ytterligare minskning av elevantalet i intagningsavdelningarna

på den 4-åriga linjen innebär. Enligt ämbetsverkets mening

synes i nuvarande läge i första hand böra eftersträvas, att den provisoriska

seminarieorganisationen nedskäres, i den mån detta är görligt. Statskontoret

föreslår därför, att antalet elever per avdelning bibehålies oförändrat

samt att i stället antalet intagningsavdeiningar minskas.

Beträffande småskoleseminarieorganisationen föreslår

skolöverstyrelsen,

dels att elevintagningen 1954 får samma omfattning som 1953, alltså 23

avdelningar, varav 1 på treårig linje, med högst 24 elever per avdelning,

dels att någon elevintagning ej äger rum vid det provisoriska seminariet i

Norrköping, vilket därför avvecklas i och med utgången av oktober 1954,

dels ock att skyndsam utredning verkställes angående förlängning med

ett år av den nuvarande tvååriga utbildningen vid småskoleseminariema

samt med förlängningen sammanhängande pedagogiska och organisatoriska

spörsmål.

Av överstyrelsens motivering för förslaget rörande elevintagningen inhämtas

i huvudsak följande.

Den 7 oktober 1952 tjänstgjorde på småskollärartjänster 10 lärare utan

formell kompetens, av vilka endast 2 hade förordnande för längre tid än en

månad. Samtidigt tjänstgjorde på folkskollärartjänster omkring 270 småskollärare,

varav 13 pensionerade. Småskolläraröverskottet höstterminen

1952 torde sålunda kunna uppskattas till omkring 250, men detta överskott

hade tagits i anspråk för tjänstgöring på folkskolestadiet. Något nämnvärt

överskott utöver det angivna synes icke ha förelegat under läsåret 1952/53.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 11

Förefintligt överskott får alltså icke tolkas såsom arbetslöshet för motsvarande

antal lärare.

Överstyrelsen har i skilda sammanhang starkt betonat den osäkerhet,

som måste vidlåda alla beräkningar angående det framtida lärarbehovet.

Nya bestämmelser rörande småskollärarnas verksamhetsområde kan helt

ändra förutsättningarna för de nu framlagda beräkningarna. Särskilt innan

beslut fattats beträffande tidpunkten för enhetsskolans genomförande, är

det icke gärna möjligt att framlägga exakta beräkningar rörande lärarbehovet

på längre sikt. Av tabell 2, kolumn 5, framgår emellertid, att det för

läsåret 1952/53 beräknade överskottet kommer att öka betydligt under

de tre följande läsåren, för vilka examinationen redan är fastställd genom

verkställd intagning av elever. Därest intagningen 1954 och därmed examinationen

1956 får samma omfattning som elevintagningen 1953 respektive

examinationen 1955, växer överskottet ytterligare under läsåret 1956/57.

I tabell 2, kolumn 1—5, har emellertid hänsyn icke tagits till kungörelsen

1953:314 angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Som tidigare

nämnts förutsätter överstyrelsen, att under läsåret 1953/54 omkring 275

småskollärare övertar klassavdelningar av klass 3. Därigenom ökar givetvis

behovet av småskollärare, varför överskottet minskar. Hänsyn måste också

tas till att samtidigt vikariebehovet ökar med (6 % av 275=) omkring 15.

För läsåret 1953/54 blir alltså överskottet icke 591, såsom enligt beräkningarna

i kolumn 5, utan enligt kolumn 6 (591-—290=) omkring 300.

Överstyrelsen räknar emellertid med att överskottet helt kommer att tas

i anspråk för att ersätta folkskollärare, som antingen tjänstgör i högre

skolor eller åtnjuter tjänstledighet för studier.

Om giltigheten av kungörelsen 1953: 314 successivt utsträckes även till

de följande läsåren och om man beräknar, att ytterligare 275 småskollärare

varje läsår övertar avdelningar av klass 3, skulle behovet av småskollärare

under de fyra läsåren 1953/57 öka med (4X275=) 1 100 jämte

ett vikariebehov av (4X15=) 60 eller sammanlagt 1 160 och överskottet

alltså minska med lika mycket. Under läsåret 1956/57 skulle då överskottet

nedgå till (1 379—1 160=) i runt tal 215 (vid tillämpning av kungörelsen

1947: 234 beräknas under angivna förutsättningar uppkomma ett

underskott på 165). Skulle i enlighet med överstyrelsens år 1952 framlagda

förslag ett maximiantal av 325 småskollärare successivt överta avdelningar

av klass 3, ökas småskollärarbehovet under de fyra angivna läsåren med

ytterligare sammanlagt 210, varför överskottet skulle i stort sett försvinna

(215—210=5). Med hänsyn till det anförda finner överstyrelsen sig böra

förorda, att elevintagningen 1954 får samma omfattning som 1953.

Hösten 1953 har elevintagning ej ägt rum vid de provisoriska seminarierna

i Falun och Norrköping. Om intagning ej sker vid dessa seminarier 1954,

kommer de således att upphöra med utgången av innevarande budgetår.

Av organisatoriska skäl finner överstyrelsen det emellertid synnerligen

angeläget, att småskoleseminariet i Falun bibehålies ännu någon tid, varför

överstyrelsen föreslår, att två avdelningar intages vid detta seminarium

1954. Däremot räknar överstyrelsen icke med någon elevintagning vid

seminariet i Norrköping. Rektor vid detta seminarium, som innehar adjunktstjänst

vid seminariet, är född den 22 oktober 1889 och uppnår således

pensioneringsperiodens nedre gräns med utgången av december 1954.

Rektor har uttryckt önskemål om att i händelse av seminariets avveckling

1954 få kvarstå vid rektorsförordnandet, till dess hon fyllt 65 år. Då semi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

nariets avveckling kräver åtskilligt arbete, finner överstyrelsen det lämpligt

och önskvärt, att rektor får fortsatt förordnande till och med utgången

av oktober 1954.

Därest elevintagning sker vid seminariet i Falun, måste, med hänsyn

till möjligheterna att ordna lärarnas tjänstgöring, två avdelningar intagas

vid seminariet. I stället måste då två avdelningar indragas på annat håll

i jämförelse med intagningen i år. Med hänsyn till att Stockholm utgör ett

mycket stort rekryteringsområde, torde någon minskning av elevintagningen

vid det provisoriska seminariet i Stockholm tills vidare ej böra ifrågasättas.

Överstyrelsen finner det lämpligast, att vid två av de tre största seminarierna

en avdelning tillfälligt indrages vid vartdera. Detta bör ske vid seminarierna

i Landskrona och Skara, där alltså tre avdelningar skulle intagas

i stället för fyra. Fn dylik minskning av elevintagningen vid dessa stora

seminarier innebär givetvis bestämda fördelar från pedagogisk synpunkt.

Beträffande spörsmålet om förlängning av småskollärarutbildningen anför

överstyrelsen — med erinran om att tidpunkten för genomförande av

den vid 1950 års riksdag i princip beslutade förstärkningen av nämnda utbildning

ännu ej fastställts — bland annat följande.

Överstyrelsen vill ånyo understryka vikten av att denna utbildningsfråga

löses, särskilt om småskollärarna i allt större utsträckning skall överta undervisningen

i klass 3 i skolor av A-form. Överstyrelseen anser fortfarande,

att särskild utredning måste föregå ett beslut om förlängningen av utbildningstiden.

Då det nu med ledning av de framlagda beräkningarna rörande

behovet av folk- och småskollärare torde kunna förutses, att en krympning

av organisationen beträffande såväl folk- som småskoleseminarierna ganska

snart kan bli aktuell, är en dylik utredning särskilt angelägen. Därest en

lärarhögskola enligt skolkommissionens förslag upprättas i Stockholm, blir

utredningsbehovet än mer accentuerat. Utredningen bör icke endast utarbeta

tim- och kursplaner för den förlängda utbildningen av småskollärare

utan även överväga seminarieorganisationen. Vid minskning av seminarieorganisationen

kan det övervägas, huruvida icke utbildningen av småskollärare

åtminstone i viss utsträckning lämpligen kunde förläggas till folkskoleseminarier,

och i varje fall bör frågan om kompetensfordringarna för

de ämneslärare, som har hand om utbildningen av småskollärare, observeras.

Statskontoret framställer ingen erinran mot vad överstyrelsen föreslagit

rörande seminarieorganisationen.

Departementschefen. Jag vill till en början understryka de mycket stora

svårigheterna att i nuvarande läge med någon större grad av säkerhet beräkna

det framtida behovet av folk- och småskollärare. De på beräkningarna

inverkande omständigheterna är många och av skiftande karaktär. Därtill

kommer att den för seminarieorganisationen och examinationen vid seminarierna

avgörande elevintagningen måste bestämmas flera år i förväg. Omfattningen

av examinationen är sålunda redan slutligt bestämd för den

lärargrupp, som blir disponibel för tjänstgöring från och med läsåret

1955/56. Vad gäller folkskollärarna är dessutom examinationen till läsåret

1957/58 delvis reglerad. Den fråga, till vilken ställning nu närmast skall tas,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

gäller examinationen av den folk- och småskollärargrupp, som skall börja

sin lärartjänstgöring 1956/57. Därjämte skall delvis regleras folkskollärarexaminationen

till läsåret 1958/59.

Vid överväganden beträffande folk- och småskoleseminariernas organisation

har man att ta hänsyn till två huvudfaktorer, folkskolans behov av

klasslärare och de högre skolornas behov av ämneslärare. Att de högre skolorna

kommit in i detta sammanhang, beror på den rådande bristen på

ämneslärare. I de utredningar, som föregick statsmakternas beslut våren

1952 angående åtgärder till avhjälpande av lär arbristen vid de högre skolorna,

förutsattes, att — utöver disponibla filosofie magistrar — ett stort

antal nya lärare skulle tillföras de högre skolorna (inräknat försöksskolornas

högstadium) huvudsakligen genom en snabbutbildning av folkskollärare,

vilka efter begränsad akademisk utbildning skulle tillföras de högre skolorna

om möjligt till ett antal av omkring 400 årligen under läsåren 1953/57.

Återstående behov skulle täckas med tillfälliga hjälpkrafter utan formell

kompetens, i första hand folkskollärare utan tilläggsutbildning.

I kalkylen för avhjälpande av ämneslärarbristen ingår alltså, att ett avsevärt

antal folkskollärare, både med och utan vidareutbildning, tas i anspråk

för tjänstgöring på högre skolstadier. Det är därför nödvändigt att under de

närmaste åren kunna få fram ett betydande antal folkskollärare för de högre

skolstadiernas behov. För folkskolestadiet medför detta en brist på folkskollärare.

Denna brist avses i sin tur skola täckas med småskollärare. Sålunda

har vid 1953 års riksdag beslutits, att från och med innevarande budgetår

tills vidare småskollärare skall successivt överta undervisningen i

tredje klassen i skolor av A-form. För innebörden av detta beslut har jag

i det föregående lämnat eu närmare redogörelse.

Jag kan i detta sammanhang nämna, att antalet folkskollärare utan akademisk

examen med full tjänstgöring i högre skolor, vilket antal höstterminen

1952 uppgick till 255, enligt preliminära uppgifter höstterminen 1953

ökat till 315.

Skolöverstyrelsen har i sitt föreliggande förslag beträffande seminarieorganisationen

för nästa budgetår räknat med att innevarande läsår omkring

275 småskollärare övertar undervisningen i klass 3, samtidigt som

därigenom omkring 220 folkskollärare kan lämna detta stadium. Inberäknat

vikariebehovet innebär detta, att omkring 290 småskollärare ersätter cirka

230 folkskollärare. Enligt en sedermera i november 1953 av skolöverstyrelsen

verkställd undersökning bär det faktiska utfallet av överförandet av

småskollärare till tredje klassen under detta läsår blivit, att 253 småskollärare

tjänstgör såsom klasslärare i tredje klassen enligt bestämmelserna i

den förutnämnda kungörelsen 1953: 314. Antalet läraravdelningar anges ha

därigenom ökat med 21, innebärande att omkring 230 folkskollärare frigjorts

från tjänstgöring på detta stadium. Det är att märka, att överstyrelsens

närmare föreskrifter med anledning av kungörelsen kunde delges folk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts provosition nr 68.

skolinspektörerna först i mitten av juni, medan skoldistrikten i allmänhet

redan i maj, innan kungörelsen ännu utkommit, avlämnat sina organisationsförslag

för innevarande läsår. I vissa fall har därför särskilda svårigheter

mött att redan under detta läsår ordna med småskollärares tjänstgöring

i tredje klassen.

Skolöverstyrelsen räknar för varje läsår till och med det för de förevarande

övervägandena om seminarieorganisationen närmast aktuella läsåret

1956/57 med att småskollärare i samma omfattning som beräknats för

innevarande läsår skall övertaga avdelningar av tredje klassen. Sammanlagt

skulle — enligt de i det föregående redovisade tabellerna 1 och 2 —

vid slutet av denna period omkring 1 160 småskollärare tjänstgöra i klass 3

och i det närmaste lika många folkskollärare ha frigjorts för vidareutbildning

eller direkt för tjänstgöring på högre skolstadier. Jag är icke nu beredd

att precisera, i vilket tempo den ändrade gränsdragningen mellan folk- och

småskolläramas arbetsfält bör på längre sikt genomföras. Frågan om vilken

omfattning överförandet av småskollärare bör få under nästa läsår torde

jag framdeles få anmäla för Kungl. Maj:t, sedan överstyrelsen i enlighet

med Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut av den 30 juni 1953 inkommit med

redogörelse och förslag i ämnet. I nuvarande läge torde de av överstyrelsen

beräknade siffrorna böra godtagas som utgångspunkt för övervägandena

beträffande seminarieorganisationens storlek under nästa budgetår.

Skolöverstyrelsens uppskattning av ”överskottet” på folkskollärare

läsåret 1956/57 för de högre skolstadiernas behov förutsätter, att elevintagningen

hösten 1954 på de kortfristiga utbildningslinjerna — studentlinjen

vid folkskoleseminarierna och småskollärarlinjen — hålles oförändrad i

jämförelse med elevintagningen hösten 1953. Överstyrelsen beräknar alltså

intagningen på studentlinjen till 24 avdelningar med högst 30 elever per

avdelning och vid småskoleseminarierna till 23 avdelningar, varav 1 på

treårig linje, med högst 24 elever per avdelning.

Med hänsyn till det ytterligare behov av folkskollärare för vidareutbildning

och för tjänstgöring på de högre skolstadierna, som nu kan förutses

komma att föreligga läsåret 1956/57, anser jag mig böra biträda överstyrelsens

förslag beträffande intagningen hösten 1954 på folkskoleseminariernas

studentlinje och vid småskoleseminarierna. Jag vill emellertid i detta sammanhang

nämna, att en inom ecklesiastikdepartementet nyligen verkställd

preliminär undersökning givit vid handen, att, medan visserligen det absoluta

antalet elever i de högre skolorna väsentligt ökat, likväl elevantalet i

relation till de stegrade årskullarnas storlek under de senaste åren icke ökat

i den omfattning, som läroverkens krisutredning antog som grund för sina

beräkningar av lärarbehovet på de högre skolstadierna. Den tendens, som

sålunda visat sig, och de ändrade prognoser, som i anslutning härtill kan

göras, påverkar visserligen icke frågan om elevintagningen hösten 1954 på

de korta utbildningslinjerna vid seminarierna men är på längre sikt av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

betydelse för bedömningen av lärarutbildningsbehovet. Jag torde inom den

närmaste tiden i annat sammanhang få anledning att återkomma till denna

fråga.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har överstyrelsens

beräkningar av examinationsbehovet för folkskolans del baserats

på förnyade undersökningar i olika hänseenden, bland annat nya uppgifter

från skoldistrikten och folkskolinspektörerna rörande barnantal m.m. I

vissa avseenden har beräkningarna med nödvändighet måst grundas på

rent hypotetiska antaganden från skolstyrelsernas och folkskolinspektörernas

sida, men de får likväl anses utgöra ett i huvuddragen tillförlitligt

bedömningsunderlag. Den förut återgivna sammanställningen av statistiska

kontorets beräkningar rörande antalet folk- och småskollärartjänster under

perioden 1953/54—1960/61 visar beträffande folkskollärartjänsterna en

avtagande ökning fram till och med läsåret 1957/58, varefter en snabbt

stegrad men det sista året stagnerad minskning följer. I fråga om småskollärartjänsterna

har en minskning redan börjat och den tilltar fram till och

med läsåret 1957/58, varefter minskningen avmattar. Sammanställes det

beräknade antalet lärartjänster med uppskattningarna av lärara vgången

och vikariebehovet, erhålles det i tabellerna 1 och 2 beräknade examinationsbehovet

under ifrågavarande period. Detta visar för folkskoleseminariernas

del en avsevärd minskning för de fyra sista åren i perioden. För småskoleseminarierna

förutses en betydande minskning för läsåren 1957/58 och

1958/59, varefter en kraftig återhämtning beräknas ske.

Även om hänsyn tas till det beräknade behovet av folkskollärare för

tjänstgöring på högre skolstadier, torde det likväl, såsom också skolöverstyrelsen

antytt, vara anledning att räkna med en avsevärd minskning av folkskollärarexaminationen

under några år i slutet av 1950-talet. Om seminarieorganisationen

i en dylik situation skall kunna bevara sin erforderliga elasticitet,

torde utjämnande åtgärder av olika slag komma att visa sig påkallade.

Frågan härom måste bedömas i samband med beräkningar rörande

lärarbehovet inom skolväsendet överhuvudtaget och vidare ses i sammanhang

med förutsatta reformer på lärarutbildningens område. Jag torde senare

i annat sammanhang få för Ivungl. Maj:t framlägga närmare synpunkter

och förslag beträffande dessa frågor och därmed sammanhängande spörsmål.

Det är icke heller för bedömningen av seminarieorganisationen under nästa

budgetår nödvändigt att gå närmare in på dessa problem. Jag kan därför i

förevarande sammanhang begränsa mig till att blott peka på de viktigaste

av de åtgärder, som, genomförda vid lämpliga tidpunkter, direkt kan medverka

till en utjämning av examinationen vid seminarierna. För närvarande

regleras elevantalet i folkskolans klasser enligt kungörelsen 1950: 137. En

återgång till bestämmelserna i kungörelsen 1947: 234 har av statistiska kontoret

beräknats öka antalet folkskollärartjänster med 450 ä 550, alltefter den

tidpunkt vid vilken återgången sker, och antalet småskollärartjänster med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

omkring 350. Genomförandet av den beslutade förlängningen av småskollärarutbildningen

från två till tre år — till vilken av skolöverstyrelsen ånyo

väckta fråga jag alltså icke i förevarande sammanhang tar ståndpunkt —

medför automatiskt eu minskning av småskoleseminariernas examinationskapacitet

vid oförändrat antal klassavdelningar, varjämte under det år, som

följer närmast efter övergången till den längre utbildningen, examination

endast kommer att äga rum på den nuvarande 3-åriga linjen vid seminariet

i Haparanda. Såsom överstyrelsen antytt, kan det vidare komma i fråga att

förlägga utbildning av småskollärare till folkskoleseminarier för att bibehålla

nödig balans mellan de olika seminariegrupperna.

Mot bakgrunden av i första hand vad jag anfört rörande folkskolans

lärarbehov under slutet av 1950-talet och därav följande examinationsbehov

torde ståndpunkt böra tagas till frågan om elevintagningen hösten 1954 på

den längre av klasslärarutbildningslinjerna, nämligen folkskoleseminariernas

4-åriga linje. Skolöverstyrelsen föreslår oförändrat antal avdelningar, d. v. s.

26, men minskning av antalet elever per avdelning från 26 till 24. Får intagningen

denna omfattning, innebär det att på den 4-åriga linjen vårterminen

1958 kommer att utexamineras omkring 620 folkskollärare, vilka kan beräknas

bli disponibla för tjänstgöring från och med läsåret 1958/59. Det för

folkskolans del i tabell 1 beräknade totala behovet av examination till

nämnda läsår uppgår endast till 480 lärare. Den av överstyrelsen beräknade

examinationen enbart på den 4-åriga linjen skulle alltså mer än väl täcka

totalbehovet. Enligt överstyrelsens mening är emellertid en intagning på

den 4-åriga linjen hösten 1954 av samma antal avdelningar som hösten 1953

motiverad med hänsyn till vad som kan antagas om omfattningen av det

reella lärarbehovet.

För egen del finner jag mig i nuvarande läge utan tvekan böra biträda

överstyrelsens förslag om att från och med nästa läsår genomföres en minskning

av elevantalet i intagningsavdelningarna på den 4-åriga linjen från 26

till det i seminariestadgan angivna normalantalet av högst 24. Detta möjliggör

en ytterligare förbättring och effektivisering av undervisningen på

denna linje. Beträffande antalet avdelningar ställer jag mig däremot tveksam

till överstyrelsens förslag. Examinationen till läsåret 1958/59 kommer

att slutligt regleras genom intagningen på studentlinjen hösten 1956. Skulle

sistnämnda år på studentlinjen intagas exempelvis lika många elever som

jag förordat för hösten 1954, kommer till läsåret 1958/59 att utexamineras

sammanlagt (720-)-620=) 1 340 lärare. Detta torde, även med hänsyn tagen

till de högre skolstadiernas beräknade behov av folkskollärare, medföra en

uppenbart för stor examination, särskilt om man beaktar att till läsåret

1957/58, för vilket det totala examinationsbehovet beräknats till omkring

730, kommer att utexamineras cirka 670 lärare enbart på den 4-åriga linjen.

En viss, mindre minskning av antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

linjen är enligt min mening motiverad i nuvarande läge för att den motsedda

reduktionen av folkskollärarexaminationen under 1950-talets sista del

skall kunna genomföras utan abrupta nedskärningar av seminarieorganisationen

och med bibehållande av det antal avdelningar på studentlinjen, som

prövas erforderligt för att examinationen av folkskollärare snabbt skall kunna

anpassas efter växlande behov och förhållanden. Jag anser mig för egen

del böra förorda, att antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen

hösten 1954 begränsas till 22. Detta innebär, att det totala antalet klassavdelningar

vid folkskoleseminarierna, vilket innevarande läsår utgör 153,

nästa läsår kommer att minska till 149. Då jag anser mig kunna räkna med

att en del av de i den för folkskollärarna preliminärt träffade löneuppgörelsen

— vilken senare torde komma att föreläggas statsmakternas prövning

— förutsatta ettåriga vidareutbildningskurserna torde komma att i en eller

annan form knytas till folkskoleseminarier, synes den av mig för nästa läsår

förordade begränsningen av antalet klassavdelningar icke behöva medföra

några kännbara verkningar på seminarieorganisationen. Jag vill vidare

ange, att mitt förslag icke syftar till någon definitiv ändring för framtiden

av den nuvarande proportionen mellan antalet studentavdel.ningar och

icke-studentavdelningar.

Sammanfattningsvis förordar jag alltså beträffande elevintagningen vid

seminarierna hösten 1954, att vid folkskoleseminarierna intages sammanlagt

46 avdelningar, varav 24 avdelningar på studentlinje med högst

30 elever per avdelning och 22 avdelningar på 4-årig linje med högst

24 elever per avdelning, samt att vid småskoleseminarierna intages 23

avdelningar, varav 1 på 3-årig linje, med högst 24 elever per avdelning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag

av skolöverstyrelsen bestämma vid vilka folkskoleseminarier antalet

intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen skall begränsas. Beträffande

småskoleseminarierna innebär mitt förslag, att det totala antalet klassavdelningar,

som innevarande läsår utgör 51, nästa läsår minskas till 47.

Minskningen gäller alltså 4 klassavdelningar. Hösten 1953 har elevintagning

ej skett vid de provisoriska seminarierna i Falun och Norrköping. Dessa

seminarier har således under läsåret 1953/54 vartdera endast två ldassavdelningar

av andra klassen. För att genomföra den angivna minskningen

kan man välja antingen att lägga ned båda de sistnämnda seminarierna eller

att lägga ned ettdera av dem och samtidigt minska antalet intagningsavdelningar

vid övriga seminarier med 2 eller också att sprida hela minskningen

på övriga seminarier och därigenom alltjämt upprätthålla en organisation

av 10 småskoleseminarier. För egen del finner jag övervägande skäl tala för

att, i enlighet med överstyrelsens förslag, det provisoriska seminariet i Norrköping

nedlägges och intagningen vid två av de största seminarierna, i

Landskrona och Skara, nästa läsår minskas med en avdelning vid vartdera

seminariet.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195k„ 1 samt. Nr 68.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag av

överstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser i anledning av vad jag nu

anfört rörande elevintagningen vid folk- och småskoleseminarierna hösten

1954. Beslut om nedläggande av det provisoriska småskoleseminariet i Norrköping

torde böra fattas av Kungl. Maj:t och riksdagen. Tidpunkten för

nedläggandet synes böra bestämmas till utgången av innevarande budgetår,

då undervisningen vid seminariet upphör. I fråga om den slutliga avvecklingen

av seminariet räknar jag med att denna, såsom överstyrelsen förutsatt,

skall kunna vara genomförd till utgången av oktober 1954. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att det provisoriska småskoleseminariet i

Norrköping skall nedläggas vid utgången av budgetåret

1953/54.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

19

II. Anslagsberäkningar.

1. Folkskolesemmarierna: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .................................. 11 400 000 14 959 160

1953/54 (statsliggaren s. 633) .............. 15 600 000

1954/55 (förslag) .......................... 16 205 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

1 487 000 kronor. Härav hänför sig ett belopp av sammanlagt 633 500 kronor

till automatiska utgiftsökningar på grund av de vid 1953 års riksdag

beslutade nya grunderna för arvoden åt seminariebibliotekarier och avlöningåt

personal för biträde å rektorsexpeditionerna samt på grund av löneklassuppflyttningar,

reglerad befordringsgång o. d. I övrigt betingas den föreslagna

höjningen av följande förslag:

1) ordinariesättning i Ca 25 av 19 övningslärartjänster i Ce 23 (8 i teckning,

6 i musik och 5 i gymnastik) samt ordinariesättning i Ca 23 av

8 övningslärartjänster i Ce 21 (4 i manlig slöjd och 4 i kvinnlig slöjd),

2) höjning av seminariesköterskearvodena i enlighet med vad överstyrelsen

förordat beträffande skolsköterskearvoden vid bl. a. folk- och småskolor

(se prop. 1954: 1, VIII ht, s. 386 f.),

3) höjning av anslagsmedlen till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpldasslärare

(nu 20 800 kronor) med 9 200 kronor,

4) ökning av antalet adjunkter i Ce 27 från 20 till 24 med motsvarande

minskning av antalet adjunkter i den reglerade befordringsgången,

5) handledararvoden:

a) höjning av det årliga arvodesbeloppet från 1 000 till 2 000 kronor,

b) ytterligare 41/2 arvoden till serieövningar (nu 82/2 arvoden),

c) ytterligare 7j4 arvoden till handledning vid studiebesök (nu 67 Yz

arvoden).

6) 37 nya övningsskollärartjänster i Ce 25 (nu 38 ”vid seminarium” och

139 ”vid folkskola”), varav 1 ”vid seminarium” och 36 ”vid folkskola”,

7) ytterligare sammanlagt 30 veckotimmar till simundervisning,

8) inrättande av 6 vaktmästartjänster i Ce 12 i stället för följande tjänster,

nämligen en i Cg 10 vid seminariet i Härnösand, en i Ce 10 vid seminariet

i Jönköping, en i Ce 11 vid seminariet i Kristianstad, en i Cg 10 vid

seminariet för kvinnliga elever i Linköping, en i Cg 10 vid seminariet för

manliga elever i Stockholm och en i Ce 10 vid seminariet i Växjö.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.

1. Vid de nio provisoriska seminarierna finnes nu endast fem ordinarie

lärartjänster i teckning, musik och gymnastik. Timantalet är så stort, att

det i regel räcker till två lärare med full tjänstgöring vid varje seminarium.

Överstyrelsen beräknar i nämnda ämnen ordinariesättning av en tjänst vid

vart och ett av de provisoriska seminarier, där ordinarie tjänst ej finnes,

dock med undantag av seminariet i Hälsingborg. I manlig och kvinnlig

slöjd finnes nu vid de provisoriska seminarierna endast tre ordinarie tjänster.

Även några tjänster i dessa ämnen bör ordinariesättas, förslagsvis fyra

i vartdera ämnet.

3. Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare

är fortfarande beräknad i underkant, och svårigheter har yppat sig att med

hänsyn till de förhållandevis låga arvodena förvärva önskvärda lärare som

handledare. Likaså har arvodena till föreståndare eller bestyrelse för kurserna

varit för låga. Överstyrelsen betonar starkt vikten av att dessa kurser

kan fortgå, till dess ifrågavarande utbildning ordnas på ett mera definitivt

sätt. Det råder brist på hjälpklassutbildade lärare, och endast ett begränsat

antal sökande kan mottagas i utbildningskurserna. Rektorerna vid

de båda seminarier, där kurserna anordnas, beräknar medelsbehovet för

nästa budgetår till sammanlagt 29 600 kronor.

4. Enligt rektorernas beräkningar erfordras under nästa budgetår sammanlagt

24 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 27. En ökning av

antalet tjänster med 4 är väl motiverad med hänsyn till önskvärdheten av

att förvärva lämpliga lärarkrafter till seminarierna. Det bör i detta sammanhang

anmärkas, att rektorerna föreslagit sammanlagt 5 nya ordinarie

lektor stjänster och 2 nya extra ordinarie lektor stjänster, vilka förslag överstyrelsen

icke för närvarande anser sig kunna biträda. Inrättandet av 4

extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 27 medför samtidigt minskning i fråga

om antalet extra ordinarie eller extra adjunkter i lägre lönegrad.

5 a. Handledararvoden utgår till folk- och småskollärare, som förordnas

till handledare för seminarieeleverna dels vid vissa lektionsövningar,

särskilt de s. k. serieövningarna, i klassavdelningar vid folkskolorna på

seminarieorterna och dels vid seminarieelevernas studiebesök i andra skolor,

särskilt B 2- och B 3-skolor. Därjämte äger överstyrelsen medge, att,

1 stället för tillsättande av extra ordinarie övningsskollärartjänst vid folkskola,

folk- eller småskollärare må anställas som handledare mot arvode.

Handledararvodet får utgå med högst 1 000 kronor per lärare. Enligt överstyrelsens

mening är handledararvodet uppenbart för lågt i förhållande

till de uppgifter, som måste åläggas handledarna. Efter överläggning med

folkskollärarförbunden föreslår överstyrelsen, att arvodesbeloppet höjes till

2 000 kronor.

5 b. På grund av extra klassavdelningar vid vissa seminarier uppkommer

ökat behov av handledare vid serieövningar. Vid seminariet i Uppsala

kommer läsåret 1954/55 en dylik extra klassavdelning upp i avgångsklassen

på 4-årig linje, till vilken klass tyngdpunkten av undervisningsövningar

och serier är förlagd. Med hänsyn härtill och till behovet vid ännu ett seminarium

erfordras ytterligare 4>/2 arvodesbelopp.

5 c. Antalet arvoden till handledning vid studiebesök betecknas av rektorerna

i regel som otillräckligt, varför överstyrelsen föreslår, att antalet

höjes till 75.

6. Överstyrelsen har under en följd av år framhållit, att den praktiska

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

lärarutbildningen vid seminarierna behöver större resurser. För att de blivande

lärarna under utbildningstiden skall kunna få bättre kännedom om

de arbetsmetoder, som bör användas inom den kommande enhetsskolan, är

en utökning av antalet övningsskolklasser nödvändig. Överstyrelsen föreslår

därför inrättande av 35 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster ”vid

folkskola” utan minskning av föreslagna 87 handledararvoden för serieövningar.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av överstyrelsen bestämma om fördelningen av dessa nya tjänster på de

olika seminarierna. Inrättandet av de 35 nya tjänsterna kan beräknas medföra

eu kostnadsökning av omkring 542 000 kronor. Den reella kostnadsökningen

för statsverket blir emellertid avsevärt mindre, eftersom de lärare,

som förordnas till extra ordinarie övningsskollärare ”vid folkskola”, måste

inneha ordinarie eller extra ordinarie folkskollärartjänster vid seminarieorternas

folkskolor och skall bibehålla sina klassavdelningar där om än med

minskad undervisningsskyldighet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1952 har inom övningsskolan

vid seminariet för manliga elever i Göteborg försöksvis upprättats en nioårig

linje, avsedd att föra fram till realexamen. Försöket medför nästa läsår

utvidgning av övningsskolan med en klass. För ändamålet föreslår överstyrelsen,

då seminariet har otillräckliga lokaler, inrättande av en extra

ordinarie övningsskollärartjänst ”vid folkskola”.

Vid övningsskolan vid seminariet i Kalmar är klasserna 5 och 6 samläsande

i en enda B 1-avdelning, medan det finnes två A-avdelningar av

klass 4. Då avgången från övningsskolans fjärde klass på senare tid ej varit

så omfattande som tidigare, har det inträffat, att svårigheter uppstått att

med nuvarande organisation i övningsskolan behålla barn, som kanske

haft hela sin tidigare skolgång förlagd dit. För att samtliga från klass 4 uppflyttade

lärjungar skall kunna mottagas i klass 5, bör den nämnda B 1- avdelningen uppdelas på två klasser, 5 och 6, av A-form. För ändamålet

föreslår överstyrelsen inrättande av en extra ordinarie övningsskollärartjänst

vid ”seminarium”.

8. Vid vart och ett av sex av de provisoriska seminarierna föreslår vederbörande

rektor inrättande av en ordinarie vaktmästartjänst i stället för

befintlig icke-ordinarie tjänst. Överstyrelsen finner sig icke nu kunna förorda

inrättande av de föreslagna ordinarie tjänsterna men anser en viss

uppflyttning i lönegrad av den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen erforderlig

med hänsyn till önskvärdheten för seminarierna att kunna behålla

lämplig personal, vilket med nuvarande lönegradsplacering visat sig vara

svårt.

Statskontoret anser sig, med hänvisning till sin ståndpunkt beträffande

folkskoleseminarieorganisationen, icke kunna tillstyrka inrättande av nya

ordinarie övningslärartjänster vid de provisoriska seminarierna (p. 1). Icke

heller finner ämbetsverket motiverat, att arvodena till seminariesköterskor

(p. 2) och arvodena vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare (p. 3)

höjes. Beträffande yrkandet om ökat antal adjunktstjänster i Ce 27 (p. 4)

erinrar statskontoret om innehållet i den av 1952 års riksdag godkända

överenskommelsen rörande lärarlönerna (prop. 1952: 241, s. 71), vilken för

folkskoleseminariernas del bland annat innebär, att antalet tjänster i Ce 27

skall vara så stort, att befordran till lönegraden normalt kan påräknas tre

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds proposition nr 68.

år efter uppnåendet av slutlönegraden i reglerad befordringsgång. Enligt

statskontoret bör denna regel ensam vara avgörande för antalet befattningar

i Ce 27; någon närmare utredning rörande behovet av tjänster i 27

lönegraden från denna utgångspunkt föreligger icke. Ämbetsverket avstyrker

ytterligare uppräkning av handledararvodena (p. 5 a) och ställer sig

likaså avvisande till det under p. 6 framförda förslaget om inrättande av

35 nya övningsskollärartjänster ”vid folkskola”. Mot inrättande av de två

övriga under denna punkt föreslagna övningsskollärartjänsterna (Göteborg

och Kalmar) synes däremot enligt statskontorets mening icke vara något

att erinra. Med hänsyn till den förbättring av löneställninge.n, som vid

tjänsteförteckningsrevisionen genomförts för valctmästarpersonalen, avstyrker

ämbetsverket förslaget under p. 8. Statskontoret motsätter sig vidare

förslaget om ökad medelsanvisning för intensifiering av simundervisningen

(p. 7).

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t anhåller dels Svenska seminarielärarf

öreningen om ökning av antalet arvoden till handledare vid serieövningar,

dels Seminariernas elevförbund om åtgärder för reformering och

förbättring av den nuvarande seminarieutbildningen.

Departementschefen. Antalet veckotimmar i ämnena teckning, musik,

gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd samt kvinnlig slöjd har vid folkskoleseminarierna

den omfattningen, att ordinariesättning av ett mindre

antal extra ordinarie tjänster i dessa ämnen synes motiverad såväl från organisatoriska

synpunkter som med hänsyn till utbildningens behov. Jag finner

mig i anledning av skolöverstyrelsens förslag under p. 1 för egen del böra

förorda ordinariesättning i Ca 25 av följande antal extra ordinarie övningslärartjänster

i Ce 23, nämligen två tjänster i teckning, tre tjänster i musik

och tre tjänster i gymnastik med lek och idrott, samt ordinariesättning i

Ca 23 av följande antal extra ordinarie övningslärartjänster i Ce 21, nämligen

två tjänster i manlig slöjd och en tjänst i kvinnlig slöjd. Jag erinrar

om att det enligt övningslärarstadgans bestämmelser ankommer på överstyrelsen

att fördela de ordinarie övningslärartjänsterna på de olika seminarierna.

Jag har tidigare vid anmälan av åttonde huvudtiteln för nästa budgetår

i olika sammanhang angivit, att jag icke är beredd att förorda någon ändring

beträffande skolsköterskearvodena. Detsamma gäller seminariesköterskornas

arvoden. Jag avstyrker alltså bifall till överstyrelsens förslag under

p. 2.

Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare (p. 3)

har för innevarande budgetår uppräknats med 5 700 kronor. Med hänsyn

till vad överstyrelsen framhållit, anser jag mig böra för nästa budgetår

föreslå eu ytterligare höjning av delposten med 4 200 kronor.

Såsom inledningsvis omnämnts har vid 1953 års riksdag fastställts nya

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

grunder för arvoden åt bibliotekarier och avlöning åt personal för biträde

å rektorsexpeditionerna vid bland annat folk- och smaskoleseminarierna

(prop. 1953: 158, SU 151, rskr 294). På grund härav torde den nu obetecknade

delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier å 39 600 kronor böra

uppräknas med 8 100 kronor till 47 700 kronor samt betecknas förslagsvis.

Vidare bör den obetecknade delposten till arvoden åt sekreterare m. m. a

24 700 kronor utgå ur avlöningsstaten; kostnader för avlöningsförmåner åt

personal för biträde å rektorsexpeditionerna bestrides numera ur anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg.

Såsom statskontoret framhållit, bör den av 1952 års riksdag godkända

överenskommelsen rörande lärarlönerna vid bland annat folk- och smasxoleseminarierna

(prop. 1952: 241, s. 71) vara normerande för antalet adjunktstjänster

i Ce 27 vid dessa utbildningsanstalter. Jag är icke nu beredd att

biträda överstyrelsens under p. 4 framställda förslag om inrättande av ytterligare

adjunktstjänster i Ce 27 vid folkskoleseminarierna.

Handledararvodet till folk- eller smaskollärare vid s. k. serieövningar,

vid studiebesök i andra skolor och vid ersättande av övningsskollärare

(p. 5 a) har för budgetåret 1952/53 höjts från 800 till 880 kronor och för

innevarande budgetår från 880 till 1 000 kronor. Jag anser mig icke kunna

förorda någon ytterligare höjning av arvodesbeloppet. Med hänsyn till det

på grund av extra klassavdelningar i avgångsklasser på den 4-åriga linjen

ökade behovet av handledare vid serieövningar torde i enlighet med överstyrelsens

förslag (p. 5 b) de för dylika handledararvoden avsedda anslagsmedlen,

nu 82 500 kronor, böra uppräknas med 4 500 kronor, motsvarande

4 l/2 arvoden. Till arvoden för handledning vid studiebesök (p. 5 c) räknar

jag däremot med oförändrad medelsanvisning. Jag vill i detta sammanhang

ange, att på grund av uppläggningen av undervisningen på den 4- åriga linjen anslagsbehovet till handledararvoden icke påverkas av den

begränsning av antalet intagningsavdelningar pa nämnda linje, som jag

i det föregående förordat för nästa läsår.

Under p. 6 har överstyrelsen hemställt om inrättande av bland annat

35 nya övningsskollär art jänster i Ce 25 i syfte att effektivisera seminarieutbildningen

med inriktning på de arbetsmetoder, som bör användas inom

enhetsskolan. Med anledning därav får jag erinra om att för innevarande

budgetår anvisats ett särskilt belopp av 100 000 kronor under förevarande

anslag för att försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder

och liknande anordningar skall få ett vidgat utrymme i utbildningen

vid folkskoleseminarierna. Jag anser mig icke kunna för det angivna

ändamålet tillstyrka inrättande av nya övningsskollärartjänster. Då

det emellertid är angeläget, att seminariernas möjligheter till effektivisering

av utbildningen på förevarande område ytterligare förbättras, finner jag

mig böra förorda, att nyssnämnda särskilda belopp å 100 000 kronor för

nästa budgetår höjes till 150 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Mot överstyrelsens yrkande i övrigt under p. 6 har jag ingen erinran. Således

torde böra inrättas en ny övningsskollärartjänst i Ce 25 »vid folkskola»

vid seminariet för manliga elever i Göteborg som en följd av utbyggnaden

av den nioåriga linjen inom seminariets övningsskola samt en

ny övningsskollärartjänst i Ce 25 »vid seminarium» vid seminariet i Kalmar

för att övningsskolans klass 5 och 6, vilka nu är organiserade som en

B 1-avdelning, skall kunna uppdelas på två klasser av A-form.

Vid folkskoleseminarierna förekommer enligt gällande undervisningsplaner

simundervisning under en veckotimme på såväl 4-årig linje som studentlinje.

Jag finner mig icke böra förorda medelsanvisning till simundervisning

utöver den sålunda föreskrivna omfattningen (p. 7).

Med hänsyn till bland annat den nyligen genomförda tjänsteförteckningsrevisionen

för vaktmästarpersonalen anser jag mig icke kunna tillstyrka

överstyrelsens förslag om ändrad lönegradsplacering för vissa, vaktmästartjänster

vid provisoriska seminarier (p. 8), liksom jag ej heller är

beredd att förorda någon ändring av anställningsformen beträffande de av

dessa vaktmästartjänster, som nu är extra tjänster.

Därest antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1954

begränsas i enlighet med vad jag i föregående avsnitt förordat, minskar behovet

av sådana undervisningstimmar, som nu bestrides av icke-ordinarie

lärare. Den därav följande utgiftsminskningen torde kunna beräknas till

i runt tal 138 000 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört och föreslagit samt med beaktande

av de inledningsvis berörda, automatiska utgiftsstegringarna beräknar

jag hela avlöningsanslaget för nästa budgetår till 16 205 000 kronor,

med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande

hemställan. Detta innebär en anslagshöjning med 605 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

som föranledes av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................ 5 139 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 85 200

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 25

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier

förslagsvis.................... 47 700

c) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis ...... 49 100

d) Tilläggsarvoden åt lärare vid

kurser för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis............ 49 000

e) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare............. 25 000 256 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 5481000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 5 329 000

Summa kronor 16 205 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 16 205 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

2. Folkskoleseminarierna: Omkostnader.

1952/53 .................

1953/54 (statsliggaren s. 640)

1954/55 (förslag)..........

Anslag Nettoutgift

1 248 600 1 293 563

1 323 200

1 384 100

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

199 300 kronor enligt följande sammanställning.

1. Sjukvård in. in. (nu förslagsvis 42 000) ................ -j- 8 000

2. Bränsle etc. (nu förslagsvis 530 000) .................. + 35 000

3. Övriga expenser (nu 526 000) ........................ -f 84 000

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel (nu förslagsvis

125 000)............................................ -f 20 000

5. Särskilda kurser och föreläsningar m. in. (nu förslagsvis

47 700) ............................................ + 10 800

6. Reseersättningar (nu förslagsvis 10 000)................ + 23 000

7. Bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor företrädesvis

av lägre skolform (nu förslagsvis 60 000) ...... + 11 000

8. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder (nu

7 500) ............................................. + 2 500

9. Minskade inkomster av trädgårdarna (nu 45 000)........ -f- 5 000

+ 199 300

Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.

2. Enligt rektorernas beräkningar skulle belastningen på delposten till

bränsle etc. under budgetåret 1952/53 komma att utgöra 535 200 kronor.

Rektorerna beräknar medelsbehovet för budgetåret 1954/55 till sammanlagt

omkring 587 000 kronor. Däri ingår bland annat den kostnadsökning

som seminariet i Umeå måste vidkännas på grund av att landstingets seminarium

för huslig utbildning kostnadsfritt erhåller uppvärmning och elektricitet

från folkskoleseminariet. Överstyrelsen beräknar medelsbehovet för

nästa budgetår till sammanlagt 565 000 kronor.

3. Delposten till övriga expenser var budgetåret 1952/53 uppförd med

506 000 kronor, medan den verkliga belastningen enligt rektorernas beräkningar

skulle komma att uppgå till 548 725 kronor. För innevarande budgetår

är delposten uppförd med 526 000 kronor, vilket belopp torde komma

att visa sig otillräckligt. En höjning av delposten synes vara ofrånkomlig,

och överstyrelsen föreslår, att den uppföres med 610 000 kronor. Det är

framför allt de ständigt stegrade städningskostnaderna, som medför ökade

krav på denna delpost.

4 och 9. Med hänsyn särskilt till de nya seminariernas behov och till de

ökade arbetskostnaderna är en höjning av denna post nödvändig. Över
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

styrelsen föreslår en ökning med 20 000 kronor samtidigt som överstyrelsen

med ledning av rektorernas uppgifter beräknar inkomsterna av trädgårdarna

till ett 5 000 kronor lägre belopp än nu.

5. Den begärda höjningen avser följande ändamål:

a. kurser i tal- och röstvård (höjning från 550 till 600 kronor

per seminarium).......... ................+ 950

b. föreläsningar i skilda ämnen (höjning från 600 till 650 kronor

per seminarium").......................... + 950

c. psykologiska och pedagogiska fältundersökingar vid seminariet

i Umeå (nu 0)...........................+ 5 000

d. simundervisning och bad (nu 10 710)..............+ 1 350

e. hyra av idrottsplaner (nu 3 000).................+ 550

f. psykotekniska inträdesprov (nu 3 500).............+ 2 000

+ 10 800

6. Överstyrelsen föreslår liksom för innevarande budgetår anvisande av

3 000 kronor till kostnader för seminarielärares studiebesök vid seminarier

och folkskolor samt 20 000 kronor till resebidrag åt lärare, som leder seminarieelevernas

studie- och idrottsutfärder.

7. Enligt av rektorerna lämnade uppgifter har belastningen å delposten

till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor företrädesvis av

lägre skolform under budgetåret 1952/53 uppgått till 70 985 kronor. Överstyrelsen

beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 71 000 kronor.

8. Liksom i flera tidigare anslagsäskanden föreslår överstyrelsen bland

annat på grund av de ökade resekostnaderna höjning med 2 500 kronor av

delposten till bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder.

Överstyrelsen hemställer i detta sammanhang, att den i omkostnadsstaten

upptagna, obetecknade anslagsposten till Dagtraktamenten åt deltagare

i kurser för utbildande av hjälpklasslärare erhåller benämningen

Dagtraktamenten och reseersättningar åt deltagare i kurser för utbildande

av hjälpklasslärare, enär ur posten även bestrides vissa resekostnader, samt

att posten betecknas förslagsvis, eftersom resekostnaderna ej kan exakt

beräknas i förväg.

Statskontoret har ingen erinran mot överstyrelsens beräkning av medelsbehovet

under p. 1 och 7. Delposten till bränsle etc. (p. 2) bör enligt statskontorets

mening, med hänsyn till belastningen budgetåret 1952/53 samt

den i 1953 års åttonde huvudtitel (s. 301) till 11 000 kronor beräknade

merkostnaden för seminariet för huslig utbildning i Umeå, uppräknas med

16 000 kronor. Ämbetsverket finner vidare en förstärkning med 24 000 kronor

av delposten till övriga expenser (p. 3) vara motiverad med hänsyn

till belastningen. Då vissa svårigheter möter att med någon större säkerhet

på förhand uppskatta utgifterna för trädgårdarnas underhåll och skötsel

(p. 4) anser ämbetsverket, att medel för detta ändamål, liksom inkomsterna

av trädgårdarna (p. 9), bör upptagas med oförändrat belopp. Beträffande

anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar m. m. (p. 5) riktar statskontoret

ingen erinran mot de under d. och e. föreslagna höjningarna men

förordar för övriga under denna anslagspost ifrågakommande utgiftsändamål

oförändrad medelsanvisning. Ämbetsverket ställer sig även avvisande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majrts proposition nr 68.

mot de under p. 6 och 8 föreslagna höjningarna. Anslagsposten till dagtraktamenten

åt deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare bör enligt

statskontorets mening alltjämt böra uppföras såsom obetecknad. Överstyrelsens

förslag rörande denna anslagspost föranleder i övrigt ingen erinran

från statskontoret.

Departementschefen. Jag tillstyrker av skolöverstyrelsen föreslagna höjningar

av utgiftsposterna till sjukvård in. m. (p. 1) och bidrag till seminarieelevernas

studiebesök vid skolor företrädesvis av lägre skolform (p. 7)

med respektive 8 000 och 11 000 kronor. Av de skäl, som statskontoret

anfört, synes erforderlig uppräkning av delposterna till bränsle etc. (p. 2)

och övriga expenser (p. 3) böra begränsas till respektive 10 000 och 24 000

kronor. De under anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar in. m.

upptagna anslagsmedlen till simundervisning och bad (p. 5 d) samt hyra av

idrottsplaner (p. 5 e) torde i enlighet med överstyrelsens beräkning böra

höjas med respektive 1 350 och 550 kronor.

I övrigt anser jag mig icke kunna föreslå någon ändring i medelsanvisningen

under förevarande anslag.

Vad gäller anslagsposten till dagtraktamenten åt deltagare i kurser för

utbildande av hjälpklasslärare, synes anslagsrubriken böra erhålla ändrad

lydelse i huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen förordat.

Däremot kan jag icke biträda överstyrelsens förslag, att denna utgiftspost

skulle betecknas förslagsvis.

Vid bifall till vad jag föreslagit rörande medelsanvisningen för nästa

budgetår bör anslaget höjas med sammanlagt 60 900 kronor till 1 384 100

kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 384 100 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

29

3. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker in. in.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 .............................

.......... 299 000

297 504

1952/53 .............................

.......... 359 000

331 995

1953/54 (statsliggaren s. 642)...........

.......... 375 000

1954/55 (förslag) ......................

.......... 375 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

höjes med 60 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Böcker, undervisningsmateriel och inventarier (nu 231 400) -f- 42 600

2. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål (nu

133 000)............................................. + 14 000

3. Materiel för lek och idrott (nu 10 600) .................. -j- 3 400

+ 60 000

Överstyrelsen anför bland annat följande.

Anslaget visar sig varje år vara otillräckligt, och förnyelse och underhåll

av bokbestånd, undervisningsmateriel och inventarier har ej kunnat ske

i erforderlig omfattning. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål

måste eleverna själva i viss utsträckning bekosta. De senaste årens

betydande prisstegringar har också bidragit till att omöjliggöra nödvändiga

nyanskaffningar. Överstyrelsen vill starkt understryka vikten av att

tillräckliga medel ställes till seminariernas förfogande, så att icke lärarutbildningens

kvalitet blir lidande på grund av otillräcklig eller föråldrad

undervisningsmateriel av olika slag. Rektorerna begär en höjning av anslaget

med sammanlagt i runt tal 73 000 kronor. En anslagshöjning synes

vara ofrånkomlig, men den kan möjligen begränsas till 60 000 kronor.

Departementschefen. Å detta anslag fanns vid utgången av budgetåret

1952/53 en reservation av i runt tal 34 200 kronor. För innevarande budgetår

har anslaget höjts med 16 000 kronor. Jag är icke beredd att för nästa

budgetår förorda någon ytterligare höjning av anslaget utan räknar med

oförändrad medelsanvisning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 375 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

4. Folkskoleseminarieriia: Utrustning.

Anslag

Nettoutgifl

1948/49 ..............................

.......... 315 000

332 288

1949/50 ..............................

.......... 400 000

409 091

1950/51 ..............................

.......... 400 000

265 339

1951/52 ..............................

.......... 400 000

304 710

1952/53 ..............................

.......... 400 000

523 740

1953/54 (statsliggaren s. 643) ..........

.......... 400 000

1954/55 (förslag) .....................

.......... 400 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

höjes med 206 000 kronor. Överstyrelsen åberopar främst, att de nya

lokalerna för seminarierna för kvinnliga elever i Göteborg och manliga

elever i Stockholm ännu ej är färdigutrustade; vid sistnämnda seminarium

skall vidare enligt beslut av 1953 års riksdag uppföras en gymnastikbyggnad,

för vars utrustning ett betydande belopp erfordras. I sina anslagsäskanden

redogör överstyrelsen närmare för de ändamål vid de olika seminarierna,

som bör tillgodoses ur anslaget. Härutinnan torde få hänvisas

till handlingarna.

Departementschefen. Såsom framgår av de inledningsvis angivna siffrorna

har under de senare budgetåren anvisats avsevärda belopp till utrustning

vid folkskoleseminarierna. Med hänsyn härtill och då vid utgången av

budgetåret 1952/53 å anslaget fanns en reservation av i runt tal 142 300

kronor, finner jag mig för egen del icke kunna förorda någon ökning av

medelsanvisningen för nästa budgetår utan räknar med oförändrat reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

31

5. Småskoleseminarierna: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .................................... 3 284 200 3 974 997

1953/54 (statsliggaren s. 643) ................. 4 200 000

1954/55 (förslag)............................ 4 000 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår minskas med

138 000 kronor. Överstyrelsen beräknar därvid en automatisk utgiftsökning

å sammanlagt i runt tal 21 500 kronor på grund av de vid 1953 års

riksdag beslutade nya grunderna för arvoden åt seminariebibliotekarier

och avlöning åt personal för biträde å rektorsexpeditionerna. Med hänsyn

till å ena sidan automatiska utgiftsstegringar till följd av löneklassuppflyttningar,

reglerad befordringsgång o. d. samt å andra sidan en av avvecklingen

av seminariet i Norrköping föranledd kostnadsminskning beräknar

överstyrelsen vidare en utgiftsminskning med sammanlagt 221 000

kronor. I övrigt framlägger överstyrelsen följande förslag:

1) höjning av seminariesköterskearvodena i enlighet med vad överstyrelsen

förordat beträffande skolsköterskearvodena vid bl. a. folk- och småskolor

(se prop. 1954: 1, VIII ht, s. 386 f.),

2) höjning av tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel från 475 kronor

vid vart och ett av fyra seminarier och 240 kronor vid vart och ett av

tre seminarier till 500 kronor respektive 400 kronor vid ett seminarium

och 300 kronor vid vartdera av två seminarier,

3) handledararvoden:

a) höjning av det årliga arvodesbeloppet från 1 000 till 2 000 kronor

(nu 31 arvoden),

b) bibehållande av 4 arvoden, som eljest skulle bortfalla på grund av

avvecklingen av seminariet i Norrköping och minskat behov vid seminariet

i Falun,

c) ytterligare 9 arvoden för effektivisering av undervisningen,

4) anvisande av medel till 20 veckotimmars simundervisning.

Till stöd för förslaget under p. 3 anför överstyrelsen bland annat följande.

För beredande av möjligheter att för seminarieelevernas praktiska utbildning

utnyttja folkskolorna på seminarieorterna utgår innevarande budgetår

högst 31 000 kronor till arvoden åt folk- och småskollärare, vilka förordnas

såsom handledare för seminarieeleverna. Vid oförändrade grunder

för arvodenas utgående skulle, med hänsyn till föreslagen avveckling av

seminariet i Norrköping och minskat behov vid seminariet i Falun, för

budgetåret 1954/55 erfordras 27 000 kronor.

Överstyrelsen har under en följd av år framhållit, att den praktiska lärar
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

utbildningen vid seminarierna borde erhålla större resurser, och föreslog

i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår fördubbling av antalet

handledararvoden, vilket förslag icke biträddes av föredragande departementschefen.

Det antal handledararvoden (31), som nu utgående belopp

möjliggör, bör under inga förhållanden minskas, utan det överskott, som

detta innebär i jämförelse med det nyss beräknade behovet, bör få användas

för synnerligen behövlig och likväl otillräcklig utökning av antalet

handledare vid de olika seminarierna. Överstyrelsen hemställer vidare, att

antalet arvoden ökas från 31 till 40.

Beträffande den på grund av avvecklingen av seminariet i Norrköping

beräknade kostnadsminskningen inhämtas av överstyrelsens framställning

i huvudsak följande.

Av de vid seminariet befintliga 4 ordinarie seminarieadjunktstjänsterna

står en vakant och innehavaren av en annan är förordnad som extra ordinarie

lektor vid folkskoleseminarium. Denna adjunktstjänst uppehälles ej

med vikariatslöneförordnande. Innehavarna av denna och de båda andra

tjänsterna bör förflyttas till annan läroanstalt, i vilken angelägenhet överstyrelsen

sedermera torde få inkomma med förslag. Rektors seminarieadjunktstjänst

bör föras på övergångsstat.

Den föreslagna avvecklingen av seminariet inverkar givetvis även på

kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Sålunda erfordras

icke avlöning till seminariets sex extra ordinarie övningsskollärare,

vilka samtidigt innehar folk- eller småskollärartjänster vid stadens folkskolor

men måste uppsägas från sina extra ordinarie övningsskollärartjänster.

Innevarande budgetår utgår för anställande av vaktmästare vid seminariet

högst 1 900 kronor. Även under avvecklingstiden torde viss vaktmästarhjälp

vara erforderlig. Överstyrelsen beräknar härför 900 kronor.

För viss biträdeshjälp vid seminariet under avvecklingstiden beräknar

överstyrelsen ett belopp av 1 200 kronor.

Statskontoret avstyrker den föreslagna höjningen av seminariesköterskearvodena

(p. 1) och tilläggsarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel (p. 2),

under erinran om att nämnda arvoden uppräknats från och med den 1 juli

1952. Ämbetsverket avstyrker likaså höjning av handledararvodena (p. 3)

och förordar vidare, att medelsbehovet för dessa beräknas till 27 000 kronor

för nästa budgetår. För simundervisning (p. 4) bör enligt statskontorets

mening liksom hittills utnyttjas gymnastiktimmar.

Departementschefen. Såsom jag anfört under folkskoleseminariernas avlöningsanslag,

räknar jag icke med någon ändring beträffande seminarieslcöterskornas

arvoden (p. 1). Tilläggsarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel

(p. 2) har från och med den 1 juli 1952 höjts från 400 och 200 kronor till

475 respektive 240 kronor. Jag är icke beredd att föreslå någon ytterligare

höjning av dessa arvoden.

I anledning av 1953 års riksdags beslut om nya grunder för arvoden åt

seminariebibliotekarier och avlöning åt personal för biträde å rektorsexpeditionerna

torde den obetecknade delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier

å 14 400 böra höjas med i runt tal 800 kronor till 15 200 kro
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

nor samt betecknas förslagsvis, varjämte delposten till arvoden åt sekreterare

m. m. å 8 800 kronor bör utgå ur avlöningsstaten.

Jag'' räknar icke heller i fråga om handledararvodena vid småskoleseminarierna

med någon ytterligare höjning av det nu utgående arvodesbeloppet

(p. 3 a). Såsom överstyrelsen framhållit, medför avvecklingen av seminariet

i Norrköping och det förhållandet, att vid seminariet i Falun nästa

läsår icke kommer att finnas några avdelningar av andra klassen, ett minskat

behov av handledararvoden, därest man utgår från de principer, efter

vilka antalet handledararvoden utmätts för innevarande budgetår. För att

en effektivisering av den praktiska seminarieutbildningen skall ske, hemställer

överstyrelsen emellertid, att någon minskning av antalet arvoden

icke göres utan tvärtom att antalet ökas från nuvarande 31 till 40 (p. 3 b

och c). Jag får i anledning härav erinra om att för innevarande budgetår

anvisats ett särskilt belopp av 40 000 kronor under förevarande anslag till

försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder och liknande

anordningar. Till ifrågavarande ändamål torde för nästa budgetår

böra anvisas ett lika stort belopp, alltså 40 000 kronor. Jag anser vidare

motiverat, att överstyrelsens förslag beträffande handledararvodena såtillvida

bifalles, att medelsanvisningen till dessa för nästa budgetår beräknas

till oförändrat belopp, 31 000 kronor, motsvarande 31 arvoden.

Simundervisningen vid småskoleseminarierna är nu förlagd till gymnastiklektioner.

Överstyrelsens ånyo framförda förslag om medelsanvisning till

särskild simundervisning (p. 4) anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag har i det föregående avsnittet rörande seminarieorganisationen föreslagit,

att det provisoriska seminariet i Norrköping nedlägges vid utgången

av innevarande budgetår. I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag, att

den slutliga avvecklingen av seminariet skall kunna vara genomförd till utgången

av oktober 1954. Vid seminariet finnes på ordinarie stat en rektorstjänst

i Cb 13 och fyra seminarieadjunktstjänster i Ca 29. Därjämte innehar

rektor en adjunktstjänst vid seminariet, vilken dock under hennes

rektorsförordnande är förd över stat och alltså ej upptagen på personalförteckningen.

Av de fyra förstnämnda adjunktstjänsterna står en vakant.

Den kan således avföras från personalförteckningen med utgången av innevarande

budgetår. Innehavarna av de tre andra adjunktstjänsterna bör

förflyttas till andra ordinarie tjänster. I den mån förflyttning ej kan ske redan

från och med den 1 juli 1954, bör deras tjänster vid Norrköpingsseminariet

upptagas på övergångsstat, tills förflyttningen ordnats. Likaså

bör rektor stjänsten upptagas på övergångsstat, till dess rektor slutfört avvecklingen

av seminariet. För den händelse rektor därefter önskar fortsätta

sin lärartjänstgöring, bör jämväl hennes nu över stat förda adjunktstjänst

upptagas på övergångsstat, tills förflyttning till annan ordinarie tjänst kan

ordnas.

Nedläggandet av Norrköpingsseminariet medför även indragning av de

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 68.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

sex vid seminariet (»vid folkskola») inrättade extra ordinarie övningsskollärartjänsterna

i Ce 25. För avvecklingstiden bör, i enlighet med överstyrelsens

förslag, beräknas dels högst 1 200 kronor till biträdeshjälp på rektorsexpeditionen,

dels högst 900 kronor till vaktmästarhjälp.

Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 4 000 000 kronor, med den fördelning

på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Detta innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för småskoleseminarierna,

som föranledes av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 621 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier,

förslagsvis .................... 15200

c) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

.................. 2 700

d) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele.. 4 800

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ................... 10 000 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 992 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 327 000

Summa kronor 4 000 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.

35

6. Småskoleseminarierna: Omkostnader.

1952/53 ...................

1953/54 (statsliggaren s. 646)

1954/55 (förslag) .........

Anslag Nettoutgift

395 500 418 762

464 700

444 200

I följande sammanställning upptages de inkomst- ock utgiftsposter i omkostnadsstaten

för småskoleseminarierna, beträffande vilka skolöverstyrelsen

föreslagit ändringar för nästa budgetår. Överstyrelsens förslag innebär

en anslagshöjning med 34 500 kronor. I sammanställningen anges också

statskontorets beräkningar av de olika posterna, innebärande en anslagsminskning

med 20 500 kronor.

Skolöverstyrelsen Statskontoret

1.

Bränsle etc. (nu förslagsvis 235 000).....

of.

— 10 000

2.

Övriga expenser (nu 175 000).........

+ 7 000

— 10 000

3.

Trädgårdarnas underhåll och skötsel (nu för- slagsvis 24 200).................

+ 4 800

of.

4.

Särskilda kurser och föreläsningar m. m. (nu

33 200) .....................

— 200

- 900

5.

Reseersättningar (nu förslagsvis 5 500) . . .

+ 11500

of.

6.

Bidrag till anordnande av studie- och idrotts- utfärder (nu 4 000) ..............

+ 11000

of.

7.

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse (nu

15 200)......................

+ 400

+ 400

+ 34 500

— 20 500

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

1. Statskontoret framhåller, att belastningen å delposten till bränsle etc.

för budgetåret 1952/53 beräknats till 219 300 kronor. Med hänsyn därtill

och till föreslagen avveckling av seminariet i Norrköping bör medelsanvisningen

kunna begränsas till 225 000 kronor.

2. Rektorerna beräknar belastningen å delposten till övriga expenser

budgetåret 1952/53 till 171 000 kronor och medelsbehovet för nästa budgetår

till 187 000 kronor. Överstyrelsen finner en höjning ofrånkomlig och

föreslår anvisande av 182 000 kronor. Statskontoret anser med hänsyn till

belastningen och föreslagen avveckling av seminariet i Norrköping, att

medelsanvisningen bör kunna begränsas till 165 000 kronor.

4. Överstyrelsen beräknar följande utgiftsförändringar:

a. föreläsningar i skolhygieniska spörsmål (minskning med Norrköpings

andel)......................................— 360

b. kurser i tal- och röstvård (nu 10 X 550, föreslås 9 X 600)........— 100

c. simundervisning och bad (nu 4 450)....................+ 300

d. förhyrande av idrottsplaner (nu 400)....................+ 50

e. prejiarandkurs vid seminariet i Haparanda (nu 13 650).........—120

- 230

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Statskontoret avstyrker den under b. föreslagna höjningen samt beräknar

medelsbehovet under c. till 4 550 kronor. De till föreläsningar i skilda ämnen

avsedda anslagsmedlen (nu 10X360=3 600), vilka av överstyrelsen upptagits

med oförändrat belopp, beräknar ämbetsverket till 3 580 kronor.

5. Av den av överstyrelsen föreslagna höjningen beräknas 2 000 kronor

till kostnader för seminarielärares studiebesök vid andra skolor och 9 500

kronor till resekostnadsersättning och traktamenten åt lärare, som leder

seminarieelevernas studie- och idrottsutfärder. Statskontoret anser sig icke

kunna tillstyrka medelsanvisning till ifrågavarande ändamål.

6. Överstyrelsen anför, att det nuvarande beloppet måste betecknas som

mycket otillräckligt; rektorerna begär sammanlagt drygt 20 000 kronor för

nästa budgetår. Överstyrelsen hemställer vidare ånyo, att även kostnader

för elevernas besök i andra skolor skall få bestridas ur anslagsposten, vars

rubrik bör ändras till Bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid andra

skolor samt anordnande av studie- och idrottsutfärder. Statskontoret avstyrker

medelsanvisning till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid

andra skolor.

Departementschefen. Delposterna till bränsle etc. (p. 1 ) och övriga expenser

(p. 2) torde i enlighet med statskontorets förslag böra sänkas med

vardera 10 000 kronor. Under anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar

m. m. beräknar jag å ena sidan höjning av anslagsmedlen till simundervisning

och bad (p. 3 c) och förhyrande av idrottsplaner (p. 3 d) med

respektive 100 och 50 kronor samt å andra sidan minskning av anslagsmedlen

till föreläsningar i skolhygieniska spörsmål (p. 3 a), kurser i taloch

röstvärd (p. 3 b), preparandkurs vid seminariet i Haparanda (p. 3 e)

och föreläsningar i skilda ämnen med respektive 360, 550, 120 och 20 kronor;

sammanlagt torde anslagsposten således böra minskas med 900 kronor.

I övrigt ifrågasätter jag ingen ändring beträffande omkostnadsstatens utgiftssida.

Inkomsterna av upplåtelse av lokaler m. m. (p. 7) bör i enlighet

med överstyrelsens förslag beräknas minska med 400 kronor.

Jag förordar alltså, att anslaget för nästa budgetår minskas med sammanlagt

20 500 kronor till 444 200 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 444 200 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj rbf proposition nr 68.

37

7. Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in.

Anslag Nettoutgift

1952/53 ......................................... 84 000 80 027

1953/54 (statsliggaren s. 648) ...................... 88 000

1954/55 (förslag) ................................. 83 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

höjes med 11 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Böcker, undervisningsmateriel och inventarier (nu 61 600) + 8 600

2. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål (nu

21 100) ............................................. + 2 400

+ 11 000

Departementschefen. Å anslaget fanns vid utgången av budgetåret

1952/53 en reservation av i runt tal 23 600 kronor. Med hänsyn till den

föreslagna avvecklingen av seminariet i Norrköping, torde anslaget böra

nedräknas med 5 000 kronor och alltså för nästa budgetår uppföras med

83 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 83 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

8. Småskoleseminarierna: Utrustning.

Anslag Nettoutgift

1951/52 ........................................ 50 000 62 431

1952/53 ........................................ 50 000 57 153

1953/54 (statsliggaren s. 648) ..................... 115 000

1954/55 (förslag) ................................ 115 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår

höjes med 31 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att rektorerna beräknar

medelsbehovet till närmare 96 000 kronor, frånsett vad som erfordras för

utrustning av det elevhem vid seminariet i Haparanda, som enligt beslut av

1953 års riksdag skall anordnas genom ombyggnad av den gamla seminariebyggnaden.

För sistnämnda ändamål beräknar överstyrelsen ett belopp av

52 000 kronor. Beträffande överstyrelsens närmare redogörelse för de kvarstående

och nya utrustningsbehov vid de olika seminarierna, som bör tillgodoses

ur anslaget, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Till seminariet

i Norrköping, vilket icke tilldelats något belopp ur innevarande

budgetårs anslag, beräknar överstyrelsen ingen medelsanvisning.

Departementschefen. Anslagsreservationen vid utgången av budgetåret

1952/53 uppgick till i runt tal 94 800 kronor. För innevarande budgetår har

anslaget uppräknats med 65 000 kronor, främst på grund av behovet av

utrustning för nya lokaler vid seminariet i Lycksele. Med hänsyn bland

annat till det nu beräknade medelsbehovet för utrustning av det blivande

elevhemmet vid seminariet i Haparanda torde den nämnda förhöjningen

av medelsanvisningen vara motiverad även för nästa budgetår. Någon

ytterligare uppräkning av anslaget anser jag mig däremot icke kunna tillstyrka.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat

belopp, 115 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under I och II, punkterna

1—8, hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Bolinder.

Stockholm 1954 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

540123

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1954/ 55 till universitetet i Göteborg och Stockholms a1 i texten
  2. SU 1954:138 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951+155 till folkoch småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner s. 24 i texten