Angående inrättandet av en veterinårklinik i Hälsingborg
1954-07-01 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:78, Angående inrättandet av en veterinårklinik i Hälsingborg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättandet av
en veterinårklinik i Hälsingborg; given Stockholms
slott den 12 februari 195b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sam. B. Norup.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att djurkliniken vid förutvarande Skånska kavalleriregementet
i Hälsingborg från och med den 1 juli 1954 skall bedrivas
i civil regi med Malmöhus läns hushållningssällskap som huvudman. De
byggnader, som för närvarande disponeras för ändamålet, skall uthyras till
huvudmannen, varjämte erforderlig veterinärmateriel skall utlånas till denne.
Till kostnaderna för driften —• i den mån de icke täckes av inkomsterna
— föreslås skola utfästas ett bidrag av allmänna medel med 20 000 kronor
årligen under tre år. Återstoden av kostnaderna, beräknad till något över
50 000 kronor, avses skola bestridas genom tillskott av olika samfälligheter,
organisationer och enskilda, vilka garanterat sådant tillskott under fem år.
Då en övertalig regementsveterinär tills vidare kan ställas till klinikens
förfogande, behöver något statligt anslag icke beräknas för budgetåret 1954/
55.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 78.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 februari 195b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, följande.
I skrivelse den 13 mars 1951 till chefen för armén hemställde Svenska
blå stjärnan och Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund, att för civil
djursjukvård måtte upplåtas vissa av de truppförbandssjukstallar, som
blev lediga på grund av förbandens motorisering. Med framställningen avsågs
bl. a. sjukstallet vid förutvarande Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg.
Veterinärstyrelsen tillstyrkte i yttrande den 20 april 1951 framställningen.
Hos chefen för jordbruksdepartementet hemställde därefter veterinärstyrelsen
om utredning rörande övertagandet för civilt bruk av sjukstallet i Hälsingborg.
I särskilda skrivelser anhöll vidare Malmöhus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, Skånska veterinärföreningen, Malmö och Lunds
djurskyddsföreningar, Blekinge läns djurskyddsförbund, Svenska kennelklubbens
södra avdelning och Svenska sällskapshundsklubbens hälsingborgsavdelning
om åtgärder i enahanda syfte.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 20 december
1952 landssekreteraren i Malmöhus län S. Ch. G. Wetterlundh för att utreda
frågan om övertagande för civilt bruk av djursjukvårdskliniken vid förutvarande
Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg. Utredningsmannen har
den 15 oktober 1953 avgivit betänkande med förslag till inrättande av ett
civilt djursjukhus i Hälsingborg (stencilerat).
över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan, chefen för armén
och Sveriges lantbruksförbund.
Jag torde till en början få lämna en redogörelse för betänkandet och yttrandena
över detta.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
3
Utredningsmannens förslag.
Inledning. Utredningsmannen redogör inledningsvis för organisationen av
veterinärväsendet och framhåller därvid, att den egentliga djursjukvården i
vårt land i främsta rummet utövas av distriktsveterinärerna. Dessas verksamhet
är i stort sett ambulatorisk. Inom vissa distrikt har emellertid efter
hand vuxit upp kliniker, vid vilka huvudsakligen poliklinisk behandling av
djur äger rum. I Malmöhus län finns sådana kliniker vid distriktsstationerna
i Skurup och Klagstorp samt i Kristianstads län i Tommarp. De nämnda klinikerna
äges av Svenska blå stjärnan. Poliklinisk djursjukvård av i huvudsak
hundar och andra mindre djur utövas även av åtskilliga stadsveterinärer
och privatpraktiserande veterinärer.
Djursjukvårdsldiniker av större omfattning med såväl stationär som poliklinisk
behandling av alla djurslag finns vid veterinärhögskolan i Stockholm
och vid veterinärinrättningen i Skara. Vid Flyinge hingstdepå och stuteri förekommer
också, om än i mindre omfattning, stationär och poliklinisk behandling.
Patienterna utgöres huvudsakligen av stuteriets hästar.
Vid åtskilliga regementen finns militära sjukstall, vilka dock i första hand
är avsedda för arméns behov. Det är emellertid tillåtet att i mån av plats för
behandling och vård där mottaga jämväl civilägda djur. För Skånes vidkommande
kan nämnas, förutom kliniken vid förutvarande Skånska kavalleriregementet
i Hälsingborg, hästsjukstall vid Södra skånska infanteriregementet
i Ystad och vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad samt remontdepån
vid Herrevadskloster.
Den nuvarande djurkliniken i Hälsingborg. Kliniken, som är belägen i norra
delen av det till förutvarande Skånska kavalleriregementet hörande kasernområdet,
omfattar en huvudbyggnad för klinikverksamheten, en stallbyggnad,
en smedja, en obduktionslokal samt ett vagnslider och skjul. Byggnaderna
uppfördes samtidigt med regementskasernerna och togs i bruk år 1912.
Med undantag för åren 1942—1947, då kasernerna disponerades av Skånska
pansarregementet, har byggnaderna använts för djursjukvård.
Huvudbyggnaden, som är uppförd i tegel, inrymmer expeditionslokaler,
operationsrum, laboratorieutrymmen samt vårdplatser. De sistnämnda utgöres
av 3 boxar och 6 spiltor för större djur samt 15 hundburar. Uppvärmning
sker genom centralvärmeledning. Stallbyggnaden, som är uppförd i
trä och har en total golvyta å ungefär 650 kvadratmeter, utnyttjas för närvarande
endast delvis. I denna byggnad, som saknar värmeledning, finns
6 boxplatser för större djur. Smedjan är uppförd i tegel och har inredning
för hovbeslag. I byggnaden finns även en föreläsningssal.
Kliniken blev under åren 1949 och 1950 föremål för en genomgripande
modernisering och försågs därvid med bl. a. höj- och sänkbart operationsbord
för större djur, röntgenanläggning, kortvågsapparatur och elektrokardiograf.
Instrumentutrustningen är rikhaltig.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Vid kliniken har huvudsakligen vårdats kronan tillhöriga hästar. Under
senare år har emellertid i en ständigt stigande utsträckning förekommit
undersökning och behandling av civilägda djur. Specialfall har i stor omfattning
remitterats till kliniken från praktiserande veterinärer i Skåne,
södra Halland, södra Småland och Blekinge. Rörande verksamheten anför
utredningsmannen vidare.
Verksamheten vid kliniken har, såvitt angår de civilägda patienterna, varit
dels stationär, dels poliklinisk och dels ambulatorisk. De stationära och
polikliniska undersökningarna och behandlingarna har dominerat. I fråga
om den ambulatoriska grenen förtjänar omnämnas, att personalen i stor
utsträckning på anmodan av praktiserande veterinärer utfört specialundersökningar
och operationer av speciellt värdefulla djur hemma hos djurägarna.
Verksamhetens omfattning i fråga om de stationärt och polikliniskt
behandlade civilägda djuren under tiden 1 januari 1949—30 juni 1953
framgår av följande tablåer.
Stationärt behandlade djur.
Större djur
Mindre djur
Totala
Medel-
År
Antal
Antal
Antal
Antal
antalet
beläggning
fall
sjukdagar
fall
sjukdagar
sjukdagar
per dag
1949................
47
1117
117
1 137
2 254
6,2
1950................
57
1629
162
2 314
3 943
10,8
1951................
70
1835
172
2 288
4123
11,3
1952................
87
2 737
235
2 951
5 688
15,6
1/1-30/6 1953......
56
1829
192
2118
3 947
21,8
Polikliniskt behandlade djur.
År
Större djur
Mindre djur
1949................
26
132
1950................
27
143
1951................
26
173
1952................
29
210
1/1-30/6 1953......
26
259
I fråga om den geografiska fördelningen av behandlade djur
ligger det i sakens natur, att huvudparten av patienterna kommit från kliniken
näraliggande orter inom upptagningsområdet. Man torde dock ha
anledning räkna med att, sedan verksamheten blivit mera känd av veterinärerna
och allmänheten och sedan de civila intagningsmöjligheterna ökats
genom bortfallet av de militära hästarna, patientantalet från ytterområdena
kommer att ökas.
De under år 1952 behandlade civilägda djurens hemorter framgår av
denna sammanställning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 78.
5
Malmöhus län.............
(därav Hälsingborgs stad)
( » Malmö stad).....
Kristianstads län..........
Hallands »
Kronobergs »
Kalmar »
Blekinge »
Övriga »
Större djur
Mindre djur
97
351
(34)
(176)
(36)
(49)
11
60
2
10
1
11
1
3
—
2
4
8
Behandlingen av civila djur har tidigare måst begränsas med hänsyn till
nödvändigheten av att i första hand tillgodose vården av kronans hästar,
men från och med den 1 januari 1953 har verksamheten så gott som uteslutande
omfattat civila djur. Såsom framgår av tablåerna har tillströmningen
av civila patienter undan för undan ökat och statistiken visar, att
patientantalet under första halvåret 1953 i jämförelse med motsvarande tid
1952 ökat med närmare 100 procent. Under tiden januari—juni 1953 har
sålunda behandlats 82 större och 451 mindre djur.
Vid kliniken har vid sidan av vården av djur bedrivits utbildningsverksamhet.
Sålunda har värnpliktiga veterinärer där fått fullgöra en del av sin
facktjänstgöring. Vidare har utbildning av blå-stjärnsystrar förekommit.
Svenska blå stjärnans centralstyrelse har haft tre gruppledarinnekurser
med deltagande från hela riket. Årligen har nya behandlingsmetoder och
rön demonstrerats för veterinärerna i nordvästra Skåne. Erfarenheter, som
erhållits vid kliniken, har också behandlats vid föreläsningar inför danska,
finska och svenska veterinärföreningar samt häst- och kennelsammanslutningar.
Behovet av klinisk djursjukvård i de sydliga länen m. m. Utredningsmannen
erinrar om att vårt lands nötkreaturs- och hästbestånd starkt minskat
under senare år. Nedgången i djurantalet har såvitt gäller nötkreaturen
främst föranletts av en omfattande omläggning av jordbruksdriften till
kreaturslösa jordbruk. Trots minskningen av antalet nötkreatur har emellertid
landets totala mjölkproduktion kunnat hållas vid samma nivå som
tidigare. Den ökning av djurens avkastningsförmåga, som möjliggjort denna
utveckling, har medfört att det enskilda djuret representerar ett större
produktionsvärde än tidigare. Den individuella djursjukvården kommer
därför att få en avsevärt större betydelse än tidigare icke enbart för avelsbesättningar
utan även för ett stort antal bruksbesättningar. I fråga om hästbeståndet
sammanhänger minskningen i främsta rummet med den alltmer
utpräglade mekaniseringen inom jordbruket. Enligt vad som framhållits av
1951 års hästavelsutredning kan en ytterligare minskning av hästbeståndet
förväntas under de närmaste åren. På grundval av hästavelsutredningens
förslag har 1953 års riksdag beslutat vidsträckta stödåtgärder i syfte att
främja en intensifierad hästavel.
Det område, inom vilket djurkliniken i Hälsingborg har sin verksamhet, till
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 78.
hör landets djurrikaste. Sålunda kan nämnas att enligt senast tillgänglig statistik
(Statistisk årsbok 1952 s. 84) uppgick antalet hästar enbart i Skåne
och Halland till 83 255, utgörande cirka 20 procent av landets hästbestånd.
Motsvarande siffra för nötkreaturen utgjorde 479 173 eller ungefär 18,2 procent
av sammanlagda antalet nötkreatur i riket. Det är självklart, att inom
ett så stort djurbestånd det årligen måste förekomma en mängd sjukdomsfall,
som kräver vård av så kvalificerad natur, att behandling icke med hopp
om framgång kan lämnas hos djurägaren. Vidare måste förekomma fall,
vilka visserligen kan behandlas på stället, men där sjukdomstiden blir onödigt
lång genom att hemmavården är bristfällig. En förlängning av sjukdomstiden
vållar djurägaren förluster även i så måtto, att djuren ej kan utnyttjas.
Härtill kommer kostnaderna för djurens vård.
Förutom dessa allmänna synpunkter framhåller utredningsmannen den
betydelse, som möjligheterna till effektiv djursjukvård har för olika speciella
intressegrupper. Utredningsmannen anför härom.
Till de mera betydande av intressegrupperna hör företrädarna för hästsporten
och därmed sammanhängande hästuppfödning. Enbart inom Malmöhus
län uppgår antalet varmblodiga sport- och avelshästar iill 500 å 600. Hästmaterialet
är synnerligen värdefullt och stora ekonomiska värden skulle
komma att stå på spel, därest möjligheter till kirurgisk behandling vid mera
komplicerade sjukdomsfall icke skulle stå till buds inom nära räckhåll. Huvudparten
av sporthästarna är stationerade å eller i anslutning till Jägersro,
som har en av landets största kapplöpningsbanor. Vid stallarna å Jägersro
tjänstgör tre veterinärer, som utövar kontinuerlig tillsyn över hästarna.
Emellertid saknas tillfredsställande vårdmöjligheter vid mera komplicerade
sjukdomar och skador. Röntgenutrustning, som är ett oumbärligt hjälpmedel
för diagnos å hov- och benskador in. in., finns sålunda ej på platsen. För
operativa ingrepp och specialundersökningar har därför kliniken i Hälsingborg
anlitats. Under de senaste två åren har i medeltal ett 40-tal travhästar
stationärt behandlats i Hälsingborg. Klinikens stora betydelse för varmblodsuppfödningen
har även under utredningens gång starkt framhållits av,
bland andra, Skånska fältrittklubben, Skånska kapplöpningshästägareföreningen
och Skånska travhästägareföreningen.
En viktig intressegrupp utgör vidare seminföreningarna. Seminverksamheten
är en relativt sen företeelse inom svenskt jordbruk men har redan
nått eu mycket stor omfattning. Enbart hos seminföreningarna i Skåne inregistrerade
ungefär 118 000 kor och på de olika stationerna finns ett 100- tal tjurar. Dessa tjurbesättningar är av hög kvalitet och består av i många
fall synnerligen värdefulla avelsdjur. Det säger sig självt, att en modern
klinik är av mycket stort värde för vården av dessa djur, vilket även framhållits
av samtliga hörda seminföreningar.
Även för hundägarna är tillgången till en modern klinik, där kirurgiska
ingrepp och specialbehandlingar kan företagas, av stor betydelse, vilket understrykes
i de framställningar om hälsingborgsklinikens bibehållande, som
gjorts av djurskyddsföreningar och kennelklubbar. Att hundsjukvården är
av betydande omfattning framgår även av det stora antal sjukdomsfall bland
hundar, som årligen behandlas vid veterinärhögskolan, veterinärinrättningen
i Skara och kliniken i Hälsingborg. Man kan rimligen inte bortse från de
stora ekonomiska värden, som det här ofta rör sig om. Enligt uppgift uppgår
exempelvis värdet av en skyddsdresserad vakthund till cirka 1 000
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
kronor. Goda älghundar betingar priser på upp till 3 000 kronor. Även avelshundarna
representerar icke obetydliga värden. I fråga om skyddshundarna
föreligger ett allmänt intresse, icke minst ur beredskapssynpunkt, att vid
sjukdom kunna rädda dessa för landets försvar värdefulla djur. I sammanhanget
kan icke heller bortses från den sociala betydelse, som hunden i olika
hänseenden har i dagens samhälle. För många ensamma människor är hunden
ett skydd och ett sällskap, som svårligen kan avvaras. Åtskilliga blinda
har genom anskaffandet av en ledarhund erhållit nya möligheter att reda
sig på egen hand. Över huvud taget torde den hundägande allmänheten, som
årligen erlägger stora belopp i hundskatt, ha berättigad anledning förvänta
sig att vårdmöjligheter vid sjukdomsfall ställes till förfogande. Hundskatten
år 1952 uppgick enbart i städerna i Skåne till icke mindre än 374 495 kronor.
Det synes rimligt, att en viss del av hundskattemedlen användes till
djursjukvård.
Utvecklingen inom djursjukvården har på samma sätt som inom den
humana sjukvården gått mot en allt större specialisering. Utredningsmannen
framhåller, att nya behandlings- och undersökningsmetoder fordrar specialistutbildning.
I allmänhet kan ej heller den enskilde tjänsteveterinären i
brist på kunniga medhjälpare vid operativa ingrepp och i avsaknad av erforderlig
instrumentutrustning lämna den hjälp, som är önskvärd. Som
exempel nämnes undersökning och behandling med röntgen, undersökning
av olika lcroppshåligheter med speciell optisk apparatur (s. k. endoskopi),
hjärtundersökning med hjälp av elektrokardiografi samt mera komplicerade
undersökningar av blod och urin. I samband med operationer samt vid
misstanke om brist- och ämnesomsättningssjukdomar är ingående blod- och
urinundersökningar av stort diagnostiskt och prognostiskt värde.
Å en klinik torde enligt utredningsmannen, med hänsyn till djurbeståndets
nuvarande sammansättning, följande ingrepp vara de ur ekonomisk
synpunkt mest betydelsefulla: kejsarsnitt hos husdjur, operationer för bråck
hos större husdjur, främmande kropp i nätmagen, olika slag av klövskador
penistumörer, slidframfall, strålsvamp in. fl. åkommor hos nötkreatur. Vidare
märkes operationer för allvarligare tandfel, kronisk bihålekatarr,
krubb-bitning, kryptorchism, allvarligare hovlidanden m. in. Med hänsyn till
kostnaderna för den arbetskraft, som erfordras om en operation skall göras
ambulant, samt till de numera föreliggande goda möjligheterna till transport
av djur, finner vidare många djurägare det fördelaktigare att låta
även relativt enkla kirurgiska ingrepp utföras vid klinik, om sådan finns
inom rimligt avstånd. Längre tids behandling med penicillin, aureomycin
med flera antibiotica samt tillförsel av läkemedel genom kontinuerlig infusion
i blodåder, så kallat intravenöst dropp, utföres helt naturligt bäst å en
klinik. I detta sammanhang framhålles även, att det terapeutiska arbetet
vid en veterinärmedicinsk klinik ej är inriktat enbart på att rädda djurens
livvärde utan i vissa fall även på att rädda eller höja ett sjukt djurs slaktvärde.
Det förhåller sig nämligen så, att vissa sjukdomar förorsakar sekundära
ämnesomsättningsrubbningar, vilka gör köttet otjänligt till människoföda.
Genom ett par dagars behandling kan i sådana fall ämnesomsättningsrubbningen
hävas och slaktvärdet räddas.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Av den lämnade redogörelsen finner utredningsmannen framgå, att det
föreligger ett stort behov av kvalificerad djursjukvård samt att detta behov
lämpligen bör tillgodoses genom modernt utrustade och med tillräckliga
personella resurser försedda djurkliniker. För landets sydliga delar har behovet
av effektiv djursjukvård under de senaste åren i viss omfattning kunnat
tillgodoses genom kliniken i Hälsingborg. Enligt utredningsdirektiven
har utredningsmannen haft att i första hand undersöka i vad mån den berörda
civila djursjukvårdens behov kan nöjaktigt tillgodoses på annat sätt.
Vad först angår frågan huruvida den verksamhet, som utövas vid hälsingborgskliniken,
helt eller delvis skulle kunna övertagas av distriktsveterinärerna
inom upptagningsområdet torde det enligt utredningsmannen vara
ostridigt, att eu dylik lösning icke är möjlig. Verksamheten vid hälsingborgskliniken
fyller på grund av sin speciella karaktär icke samma funktioner
som den statliga distriktsveterinärvården. Kliniken torde istället få
betraktas som ett värdefullt komplement till denna veterinärvård. Sålunda
har i Hälsingborg huvudsakligen behandlats djur, som remitterats dit av
distriktsveterinärer. Möjligheterna att hänvisa hälsingborgsklientelet till
andra, redan bestående djurkliniker torde vara små. Inom det berörda
området finns visserligen ett antal mindre, i civil regi bedrivna kliniker,
där huvudsakligen behandling av hundar och andra mindre djur förekommer.
Vid dessa kliniker, som i allmänhet drives av veterinärer som bisyssla,
saknas emellertid den tekniska utrustning, som är en förutsättning för utförande
av mera komplicerade behandlingar. Även för dessa kliniker utgör
därför hälsingborgskliniken ett naturligt komplement.
För utrönande av de möjligheter, som eventuellt kan föreligga att skapa
en ersättning för hälsingborgskliniken, därest denna skulle komma att nedläggas,
har utredningsmannen besökt de djurkliniker, som finns vid Flyinge
hingstdepå och stuteri samt vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad.
Härom anföres följande.
Vid kliniken i Flyinge har hittills i begränsad omfattning emottagits civilägda
djur. Kliniken är av god beskaffenhet och har tillfredsställande instrumentuppsättning.
Dock saknas röntgenutrustning. Stallutrymmena i klinikbyggnaden
innehåller endast 4 boxar, därav 2 utan dagsljus, och 3 spil^?.
r'' .Därest denna klinik skulle kunna tagas i anspråk som ersättning för
hälsingborgskliniken, torde nybyggnad av stallar samt väsentlig komplettering
av instrumentutrustningen bli nödvändig. Då dessutom den i Flyinge
tjänstgörande veterinären redan nu är fullt sysselsatt, skulle ytterligare veterinär
arbetskraft behöva anställas. Härtill kommer, att chefen för Flyinge
hingstdepå och stuteri uttalat, att någon utökning av den civila patientbehandlingen
icke är önskvärd eller lämplig, bl. a. med hänsyn till smittrisken
för stuteriets värdefulla hästbestånd.
Ä kliniken vid Wendes artilleriregemente har behandling av civilägda
patienter under senare år förekommit i ringa omfattning. Klinikutrustningen
är^ emellertid fullt modern och omfattar även röntgen. Stallutrymmena bestar
av 2 boxar och 6 spillor. Enligt vad fältveterinären vid I. militärområdet
upplyst saknas personella resurser för en mera omfattande civil djursjukvård
vid kliniken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
9
Under utredningens gång har utredningsmannen kunnat konstatera, att
kliniken i Hälsingborg under sin hittillsvarande verksamhet varit av stor
betydelse för djursjukvården inom i främsta rummet skånelänen men
även inom stora delar av angränsande län. Dess betydelse har icke endast
bestått i möjligheterna för den djurägande allmänheten att erhålla skicklig
och effektiv vård av där intagna djur. Även för veterinärerna har kliniken
varit en livgivare på olika sätt. De har där kunnat erhålla råd och anvisningar
för sitt dagliga arbete samt har vid demonstrationer och föredrag
fått kännedom om moderna undersöknings- och behandlingsmetoder av allmänt
intresse. Den ambulatoriska verksamheten utgör en viktig del av arbetet
vid kliniken och är av särskilt värde för djurägare å mera avlägset
belägna orter inom upptagningsområdet. Vid kliniken har på grundval av
det där behandlade patientmaterialet bedrivits forskning, vars resultat publicerats
i veterinära facktidskrifter. På forskningens område har även samarbete
förekommit med veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara.
Uppfattningen om hälsingborgsklinikens värde har bestyrkts i olika yttranden,
som utredningsmannen infordrat från myndigheter och organisationer.
Vidare torde enligt utredningsmannen kliniken i Hälsingborg även i fortsättningen
komma att få ett visst värde för den militära djursjukvården.
Antalet hästar vid de militära förband, som finnes inom klinikens upptagningsområde,
är visserligen icke stort. I de yttranden, som inhämtats från
respektive förbandschefer, har emellertid framhållits önskvärdheten av att
kronan tillhöriga hästar i förekommande fall skall kunna remitteras till
kliniken i Hälsingborg för behandling och vård. Härutöver framhåller utredningsmannen
de möjligheter, som även vid ett överförande av kliniken
i civil regi föreligger att bereda värnpliktiga veterinärer tillfälle att fullgöra
viss praktisk tjänstgöring där. Sjukhuset torde därjämte få ett visst värde
ur allmänna beredskapssynpunkter.
Vad som sålunda framkommit finner utredningsmannen ge vid handen,
att det skulle innebära en kännbar tillbakagång för djursjukvården, därest
kliniken i Hälsingborg skulle nedläggas.
Inrättandet av ett civilt djursjukhus. Enligt uttalande i direktiven skulle
utredningsmannen för utrönandet av det lokala intresset och möjligheterna
att erhålla bidrag till kostnaderna för kliniken samråda med landsting
samt andra samfälligheter och sammanslutningar inom det område, där
verksamheten kan anses bli av betydelse. I enlighet därmed har han tagit
kontakt med Malmöhus läns landsting, Malmöhus läns hushållningssällskap,
städerna Hälsingborg och Malmö, Föreningen skånska andelsslakterier,
Skånska lantmännens centralförening u. p. a., seminföreningar, mejeriföreningar,
föreningar för hästsport och hästavel, djurskyddsföreningar och
kennelklubbar samt försäkringsbolag och försäkringsföreningar, samtliga
med verksamhet inom Malmöhus län. Vidare har förekommit överläggningar
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
med representanter för i stort sett motsvarande organisationer inom Kristianstads,
Hallands, Kronobergs, Blekinge och Kalmar län.
Vid de samråd och överläggningar, som sålunda ägt rum, har utredningsmannen
styrkts i sin uppfattning, att kliniken haft stor betydelse för sjukvården
i Skåne och vissa delar av angränsande län. Intresset för bibehållandet
av sjukhuset, som varit påtagligt, har i stor utsträckning tagit sig
uttryck i åtaganden eller underhandsutfästelser om ekonomiska bidrag för
den fortsatta verksamheten. Sålunda har Malmöhus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott förklarat sig ämna föreslå sällskapet att teckna
en årlig garanti av 15 000 kronor för driftkostnaderna. Bland de större
intressenterna kan vidare nämnas Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget,
som inkommit med garantiförbindelse å 20 000 kronor, Hälsingborgs
stad och Malmöhus läns landsting, som beslutat garantera 6 000 kronor respektive
5 000 kronor, allt för år under fem år framåt. Verksamt stöd har
även utlovats av flertalet av övriga organisationer och sammanslutningar,
med vilka samråd ägt rum. Sammanlagda beloppet av intill den 1 oktober
1953 redovisade åtaganden och utfästelser om garantier uppgår till 74 700
kronor för år under femårsperioden 1954—1958.
På grund av de gjorda åtagandena och under hänvisning till vad som
framkommit angående behovet av klinisk djursjukvård i de sydliga länen
föreslår utredningsmannen, att verksamheten vid kliniken skall fortsättas
i civil regi. Kliniken föreslås därvid skola benämnas djursjukhuset i Hälsingborg.
Vad till en början angår organisationen av djursjukhuset har utredningsmannen
enligt direktiven haft att utgå från att kliniken icke skall drivas
i statlig regi samt att något lokalt organ skall fungera såsom huvudman för
kliniken. Ehuru utredningsmannen förutsatt, att sjukhuset skall drivas av
något redan bestående lokalt organ med betryggande ekonomiska och förvaltningstekniska
resurser, har han dock anselt sig böra redovisa ett under
utredningen framkommet förslag, att sjukhuset skall drivas av en för ändamålet
bildad ekonomisk förening bestående av de olika intressenter, som
förutsättes skola lämna ekonomiskt stöd till verksamheten. Otvivelaktigt
skulle enligt utredningsmannen en dylik organisationsform kunna verka
stimulerande för de skilda intressenterna, som därigenom mera direkt skulle
få kontakt med sjukhuset. Häremot kan emellertid bl. a. invändas, att förvaltningen
skulle bli onödigt komplicerad. Även om beslutanderätten rörande
sjukhusets verksamhet i aktuella fall kunde uppdragas åt en särskild
styrelse, skulle dock administrationssvårigheterna bli betydande. Man måste
förutsätta, att styrelsen för ställningstagande till en mängd, ofta brådskande
angelägenheter finge ha ett icke obetydligt antal sammanträden årligen,
vilket på grund av tidsbrist och ofta långa resor skulle bli mycket betungande
för ledamöterna och draga icke oväsentliga kostnader. Ytterligare
invändningar av såväl saklig som rent teknisk innebörd skulle kunna göras,
men utredningsmannen har ansett de redan anförda synpunkterna vara till
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 78. 11
räckliga för att visa att en organisationsform av detta slag icke bör komina
i fråga.
Såsom huvudman för verksamheten bör i stället enligt utredningsmannens
åsikt någon av de större intressenterna fungera. Malmöhus läns hushållningssällskap
anses därvid i första hand böra komma i fråga. Man skulle
därigenom få en huvudman, som fortlöpande kunde följa verksamheten vid
sjukhuset och i förekommande fall omedelbart fatta erforderliga beslut och
lämna direktiv för verksamheten och som därjämte förutom ekonomiska
resurser hade till sitt förfogande cn effektiv förvaltningsapparat.
I huvudmannens åligganden bör bl. a. ingå att handha den ekonomiska
förvaltningen av sjukhusets angelägenheter, att tillsätta och entlediga sådana
befattningshavare, som ej förordnas av Kungl. Maj :t, samt att fastställa
arbetsordning för sjukhusets personal. Den närmaste ledningen av
verksamheten vid sjukhuset bör utövas av en chefveterinär. Bestämmelser
om huvudmannens och chefveterinärens åligganden samt övriga förhållanden
föreslås skola intagas i en särskild stadga för sjukhuset. Stadgan bör
i likhet med vad som är fallet i fråga om stadgan för veterinärinrättningen
i Skara (SFS 1949: 411) och reglementet för hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska
laboratorier (SFS 1953:506) utfärdas av Kungl. Maj:t.
Förslag till stadga har bifogats utredningen.
De byggnader, som avses skola disponeras för sjukhuset, ingår som en del
av förutvarande Skånska kavalleriregementets kasernetablissement. Utredningsmannen
anför härom.
Frågan om dispositionen av sjukhusbyggnaderna får ses i samband med
det framtida utnyttjandet av kasernområdet i dess helhet. Sedan 1951 års
riksdag fattat beslut om indragning av regementet, framlade militärbefälhavaren
för I. militärområdet på arméchefens anmodan i skrivelse den 10
augusti 1951 vissa förslag till utnyttjandet av regementets etablissement
efter indragningen. Genom skrivelse den 26 september 1951 meddelades militärbefälhavaren,
att någon undersökning åsyftande förflyttning av annat
militärt förband till Hälsingborg icke skulle äga rum. Sedermera har förhandlingar
förts mellan fortifikationsförvaltningen och Hälsingborgs stad
angående avyttring av de utav regementet tidigare disponerade byggnader
och markområden, som icke längre anses erforderliga för militärt bruk.
Dessa förhandlingar har ännu icke lett till något resultat.
Frågan om utnyttjandet av byggnaderna och kasernområdet har berörts
av riksdagens revisorer i berättelsen över den år 1952 av dem verkställda
granskningen. Revisorerna har därvid förordat, att frågan om utnyttjandet
av kasernetablissementet för militärt eller annat statligt ändamål skall tagas
upp till förnyat övervägande. Ytterligare undersökningar har i anledning
därav företagits men har hittills icke resulterat i något definitivt ställningstagande.
Mot bakgrunden av den sålunda lämnade redogörelsen står det klart att
en formlig överlåtelse av sjukhusbyggnaderna till en civil huvudman för
närvarande icke kan anses aktuell. Att överlåta byggnaderna med äganderätt
är jämväl ur andra synpunkter mindre lämpligt. Driften av sjukhuset kommer
under de närmaste åren att i viss mån få karaktären av en försöksverksamhet.
Först längre fram kommer det att bli möjligt att med säkerhet be
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
döma i vilken form och omfattning verksamheten lämpligen skall drivas.
Under utredningen har bl. a. från olika håll framförts den uppfattningen,
att sjukhuset borde förläggas till annan ort än Hälsingborg. Då utredningsdirektiven
icke omfattar ett dylikt alternativ, har utredningsmannen icke
funnit anledning att närmare ingå på frågan. För övrigt torde en förflyttning
bl. a. av ekonomiska skäl för närvarande icke vara genomförbar. Möjligheten
att framdeles upptaga frågan till förnyat övervägande synes dock
böra hållas öppen.
Utredningsmannen anser på grund av vad sålunda anförts, att en nyttjanderättsupplåtelse
av lokalerna är mest ändamålsenlig. Motsvarande synpunkter
torde i stort sett kunna anläggas beträffande inventarierna.
Jämlikt 17 § veterinärmaterielinstruktionen den 7 oktober 1949 föreligger
mojhghet för utlåning av armén tillhöriga instrument och annan materiel.
Enligt vad som inhämtats har dylik utlåning jämväl förekommit i praxis,
exempelvis till veterinärinrättningen i Skara.
Med hänsyn till att det föreligger ett starkt statligt intresse av att verksamheten
vid sjukhuset hålles uppe anser utredningsmannen, att hyressumman
för byggnaderna bör bestämmas till ett förhållandevis lågt belopp, förslagsvis
500 kronor. Därvid förutsättes dock, att underhållet av byggnaderna
skall åvila hyresgästen. Veterinärmaterielen bör utlånas på samma villkor
, som gäller för utlåning av dylik materiel till veterinärinrättningen i
Skara. Dessa villkor är följande.
1) Materielen utlämnas som lån tills vidare, dock högst t. o. m..........
2) Materielen återlämnas av veterinärinrättningen, då intendenturavdelningen
återfordrar densamma eller dessförinnan vid den tidpunkt då veterinärinrättningen
icke längre har behov av att låna densamma.
3) Ersättning för förbrukad, skadad icke reparabel eller förlorad materiel
utgår — därest sådan materiel icke ersättes med genom veterinärinrättningens
försorg anskaffad likvärdig materiel — med belopp enligt gällande
prislista för veterinärmateriel eller, då materielen icke finnes upptagen i
prislistan, det pris, som materielen betingar vid nyanskaffning.
4) Ersättning för slitning av materielen med undantag av i punkt 3
nämnd materiel utgår med belopp, som vid återlämnandet bestämmes av
intendenturavdelningen med ledning av i veterinärmaterielinstruktionen § 4
mom. 12 upptagna värdeklasser.
Rörande behovet av förbättringar i fråga om byggnaderna
och inventarierna anför utredningsmannen, att byggnaderna befinner sig
i förhållandevis gott skick, varför någon mera omfattande upprustning icke
äi påkallad. En del förbättringar är dock nödvändiga, därest verksamheten
skall kunna bedrivas på ändamålsenligt sätt. Kostnaden härför, tillhopa
52 250 kronor, föreslås skola bestridas av statsmedel. Inventarieutrustningen
är modern och tillräcklig för en verksamhet av den nuvarande omfattningen.
För ersättningsanskaffning och inköp av instrument bör dock ett visst årligt
belopp beräknas. I fråga om byggnaderna anför utredningsmannen
bland annat följande.
Antalet spiltor och boxar är redan i förhållande till det nuvarande behovet
väl ringa. Alltsedan sjukhuset helt kunnat utnyttjas för den civila
Iiungl. Maj. ts proposition nr 78.
13
djursjukvården har såsom tidigare påpekats tillströmningen av patienter
starkt ökat. Sålunda har sjukhuset sedan den 1 janari 1953 ständigt varit
fullbelagt och tidvis överbelagt, varvid vissa utrymmen i stallbyggnaden
som provisorium fått användas för uppställning av djur. En ökning av
antalet vårdplatser synes därför vara nödvändig. Även av andra skäl är en
ökning av vårdutrymmena önskvärd. Man får bl. a. ej förbise, att ett sammanförande
av sjuka djur från olika håll alltid medför vissa smittrisker.
Möjligheter måste föreligga att snabbt isolera patienter, som visar sig behäftade
med smittsam sjukdom. Det är därför nödvändigt att ha visst utrymme
till förfogande som isoleringsavdelning. Den å sjukhusområdet befintliga
stallbyggnaden inrymmer bl. a. en avdelning, som tidigare utnyttjats
som häststall. Denna avdelning är uppdelad i tre från varandra avgränsade
sektioner med egna ingångar. Endast en av dessa sektioner är
upprustad. Den innehåller 6 boxar för större djur. I de övriga sektionerna
finnes delvis förfallen, omodern spiltutrustning. Därest dessa två sektioner
upprustas och moderniseras skulle ytterligare 7 boxar och 10 spiltor för
större djur samt 8 boxplatser för mindre djur kunna utvinnas. Den ena
sektionen skulle jämväl vid behov kunna användas för isoleringsändamål.
Upprustning av dessa stallutrymmen skulle bl. a. innefatta permanentning
av golv, isolering av ytterväggar samt inredning av boxar och spiltor.
Uppvärmning av stallbyggnaden torde vara nödvändig, eftersom tillräcklig
uppvärmning icke synes kunna åstadkommas enbart genom djuren själva
såsom fallet är i ett vanligt häststall. Samtliga stallavdelningar vid såväl
veterinärhögskolan som veterinärinrättningen i Skara är försedda med
centraluppvärmning. Värmeledningen bör anslutas till värmesystemet i klinikbyggnaden.
Den värmepanna, som nu finnes i klinikbyggnaden, har visat sig vara otillräcklig
redan för en samtidig effektiv uppvärmning av såväl värmeelement
som varmvattenberedare. Det torde därför under alla förhållanden vara
nödvändigt att utbyta denna panna mot en med större kapacitet. I samband
med utbyggnaden bör oljeeldning installeras.
Till nödiga förbättringsarbeten, bl. a. i personalbesparande syfte, får jämväl
räknas anordnande av en rastgård för hundar. Detta kan för en förhållandevis
ringa kostnad ske i anslutning till det å området befintliga
vagnsskjulet.
De i klinikbyggnaden befintliga fönsterbågarna av järn är rostiga och
otäta samt saknar innerfönster. Detta medför fukt och ständigt drag i lokalerna.
Fönsterbågarna bör lämpligen utbytas mot dubbelkopplade träbågar.
Till sjukhuset hörande byggnader med undantag för smedjan har numera
genom stängsel avskiljts från kasernetablissementet i övrigt. Chefen för armén
har i yttrande den 1 augusti 1953 förklarat sig icke vilja motsätta sig,
att smedjan även i framtiden utnyttjas för den civila djursjukvården under
förutsättning, att betryggande säkerhet för obehörig in- och utpassering till det
inhägnade förrådsområdet vidmakthålles. Med anledning därav föreslås, att
befintligt stängsel flyttas och kompletteras så, att jämväl smedjan avskiljes
från kasernområdet och inlemmas i sjukhusområdet. Vidare bör den del av
sistnämnda område, som är friliggande i förhållande till kasernetablissementet,
inhägnas med stängsel.
Kostnaderna för nu nämnda förbättringar har med ledning av infordrade
anbud beräknats till följande belopp.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 78.
Inredning av nya boxar och spiltor.................. 30 000
Ny värmepanna och utbyggnad av värmeledning samt
anordning för oljeeldning ..................... 15 000
Rastgård för hundar.............................. 3 000
Utbyte av fönsterbågar............................ 3 500
Stängsel med grind .............................. 750
Summa kronor 52 250
I fråga om lönekostnaderna vid det blivande djursjukhuset anför
utredningsmannen, att den nuvarande personalen utgöres av en regementsveterinär,
två hovslagaröverfurirer, två kollektivanställda arbetare samt ett
expeditions- och laboratoriebiträde. En personal av denna omfattning torde
enligt utredningsmannen även i fortsättningen vara nödvändig för uppehållande
av driften. Redan den dagliga skötseln av det förhållandevis stora
antal djur, som vid normal beläggning är intagna å sjukhuset, renhållning
av lokalerna samt andra dagliga sysslor är personalkrävande. Vid
operationer erfordras minst fem personer för kastning av större djur och
assistens vid ingrepp. Härtill kommer, att vid en specialklinik av förevarande
slag patienter måste kunna mottagas kvällar, nätter samt sön- och
helgdagar. Kirurgiska ingrepp kan påfordras alla tider på dygnet. Detta
medför, att personal måste finnas tillgänglig för jourtjänst och annan
tjänstgöring utöver den ordinarie arbetstiden.
Utredningsmannen framhåller, att i samband med ett överförande av sjukhuset
i civil regi nya tjänster måste inrättas, i den män befattningar bortfaller
vid omorganisationen.
Tjänsten som veterinär och chef för sjukhuset kommer i fråga om karaktär
och arbetsuppgifter att bli likvärdig med klinikchefsbefattningen vid
veterinärinrättningen i Skara. Då sistnämnda befattning numera är placerad
i lönegrad Ce 34, bör chefveterinären vid sjukhuset i Hälsingborg erhålla
motsvarande lön. Tillstånd att i begränsad omfattning utöva enskild
praktik bör kunna meddelas av huvudmannen.
I stället för de båda hovslagaröverfurirtjänsterna med placering i lönegrad
Ma 14 måste två befattningar som sjukvårdsförmån inrättas. Dessa
tjänster, vilkas innehavare bör ha hovslagar utbildning, torde med hänsyn
till avlöningsförmånerna för personal med likartade arbetsuppgifter vid veterinärinrättningen
i Skara, veterinärhögskolan samt Flyinge hingstdepå
och stuteri böra placeras i lönegrad 12.
Innehavarna av de tre nu nämnda befattningarna föreslås skola få pensionsberättigande
anställning.
I övrigt erfordras enligt utredningsmannen två kollektivanställda arbetare
samt ett expeditions- och laboratoriebiträde, vilket åtminstone tills vidare
bör vara arvodesanställt.
Kostnaderna för den sålunda föreslagna personalen beräknas till 76 370
kronor enligt i det följande angiven specifikation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
15
Driftkostnaderna har uppskattats till sammanlagt 39 500 kronor
för år. Häri ingår utgifter för förbandsmateriel och läkemedel, instrument
och röntgenfilm, foder, telefon och expenser, värme, lyse och vatten, hyra,
underhåll av byggnader in. m.
Sjukhusets inkomster kommer i huvudsak att utgöras av vårdavgifterna
för de behandlade djuren. Inkomsterna beräknas till 42 000 kronor
om året. Härom anför utredningsmannen.
Vårdavgifter uttages för närvarande i enlighet med följande bestämmelser,
som avser i arméns sjukstallar vårdade djur.
Häst och andra större djur.
Skötsel och vård ..
—: 75 kr.
per
dag
Spilthyra .........
—:50
»
»
»
Vatten............
—: 20
»
»
»
Lyse .............
Foder enligt foder- stat ............
—: 20
»
»
»
2 kg havre å —: 50
1: —
»
»
»
6 » hö » —: 19
1: 14
»
»
»
6 » halm » -—: 14
—: 84
»
»
»
Summa kronor 4: 63 per dag
Hund och andra små djur.
—: 75 kr. per dag
—:50 » » »
1:30 » » »
2: 55 per dag
Dessutom utgår avgift för slitning av instrument med 1:-— kr. per varje
påbörjad vecka. Denna avgift debiteras också alla polikliniska patienter.
Medicin och förbandsmateriel debiteras med en förhöjning av 10 procent
på inköpspriset.
Utredningsmannen framhåller, att dessa avgifter måste anses låga och att
han därför övervägt en viss höjning. Dock föreslår han en mindre sänkning
såvitt gäller i jordbruk nyttjade hästar, nötkreatur, svin m. m. Enligt
utredningsmannens åsikt blir nämligen kostnaderna för den enskilde jordbrukaren
vid sjukdomsfall i allmänhet ändock så stora, att denne icke bör
ytterligare betungas. För sporthästar liksom även för hundar anses däremot
en höjning av avgifterna böra äga rum. I samråd med den för utredningen
tillkallade experten har utredningsmannen utarbetat följande förslag
till taxebestämmelser, i stort sett överensstämmande med de taxor, som tilllämpas
vid veterinärhögskolan.
Poliklinik.
a) Grundavgifter.
Sporthästar................... första besök 8: — kr-, återbesök 5: — kr.
Hundar...................... » » 8: — » » 5: — »
Övriga djur.................. » » 5: — » » 5: — »
b) Ersättning för behandling, medicin, röntgen och förband utgår enligt
särskild taxa.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Stationär klinik.
a) Grundavgifter.
Första dagen lika med poliklinikavgiften för första besök;
därefter:
Sporthästar ............
Brukshästar ............
Nötkreatur.............
Svin, får och get........
Hund..................
Katt och andra smådjur .
7:— kr. per dag
4: — » » »
3: — » » »
1: — » » »
4: — » » » efter 10 dagar 3: — kr.
3:—- » » » » 10 >> 2:— »
per dag
» »
b) Ersättning för behandling, medicin, röntgen och förband utgår enligt
särskild taxa, som fastställes av huvudmannen i samråd med chefveterinären.
Nedsättning av vårdavgift må, när särskilda skäl därtill föranleda, medgivas
av chefveterinären.
För försvaret tillhöriga, i tjänst varande djur, som remitteras till djursjukhuset
för behandling, utgår ersättning endast för furage, medicin, röntgenfilm
och förbandsmateriel enligt självkostnadspris.
För kirurgiska ingrepp av mera komplicerad art har enligt hittillsvarande
praxis ersättning utgått enligt chefveterinärens bestämmande i varje särskilt
fall. Ersättningarna, som företrädesvis utgått vid operationer å sporthästar
och hundar, har i sin lielhet tillfallit operatören, som därav bland
annat bestritt kostnaderna för övertidsersättningar m. m. åt personal, som
biträtt vid operationerna. Utredningsmannen anser, att systemet med särskilda
operationsersättningar i princip bör bibehållas, och framhåller att
systemet i viss mån har motsvarighet i fråga om sjukhusläkarna inom den
humana vården. Den möjlighet till extra inkomster och den stimulans, som
en mera direkt ersättning för en skickligt utförd operation skapar, kommer
enligt utredningsmannen otvivelaktigt att medverka till att sjukhuset även
i fortsättningen kan förvärva en högt kvalificerad veterinärkraft. Det nuvarande
systemet bör dock modifieras, bland annat med hänsyn till att i
fortsättningen ersättningar för personalens övertid och extra personal skall
direkt bestridas av sjukhuset. Utredningsmannen föreslår sålunda, att ersättning
för operation skall utgå med dels en fast operationsavgift, som skall
tillfalla sjukhuset, dels ett personligt operationsarvode, som skall utgå till
operatören. Operationsavgiften bör lämpligen fastställas till 20 kronor för
sporthästar och hundar samt 10 kronor för övriga djur. Motsvarande avgift
respektive arvode hör utgå även vid andra mera ingående kliniska behandlingar
och undersökningar. Arvode må uttagas med belopp, som skall
anges i en särskild s. k. rådgivande taxa, vilken skall fastställas av huvudmannen
i samråd med cliefveterinären. Denna taxa bör anslås på lämplig
plats inom sjukhuset.
Utredningsmannen upplyser, att det från jordbrukarhåll framförts förslag
om viss rabatt å vårdkostnaden för avlägset boende djurägare. Rabatten
skulle därvid beräknas i förhållande till transportsträckans längd. De
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
17
tankegångar, som ligger bakom förslaget, finner utredningsmannen i och
för sig vara värda beaktande. Emellertid har försäkringsbolag inom det område,
som djursjukhuset skall betjäna, förklarat sig beredda att för försäkrade
djur, som sändes till sjukhuset, erlägga viss del, i flertalet fält 50
procent, av transportkostnaden. Med hänsyn härtill och då de föreslagna
taxorna vad bruksdjuren beträffar är lågt beräknade, har utredningsmannen
icke funnit skäl föreligga att föreslå det ifrågasatta rabattsystemet. Däremot
bör möjlighet finnas för djurägare att, därest ömmande omständig
-
heter föreligger, erhålla nedsättning i
I enlighet med vad sålunda anförts
jande statförslag för djursjukhuset.
Utgifter.
Allmänna omkostnader.
Förbandsmateriel o. läkemedel
.............. 9 500
Instrument o. röntgenfilm
................ 4 000
Fodermedel........... 17 000
Telefon o. expenser.... 1 500
Värme, el. ljus o. vatten 3 000
Hyror................ 500
Underhåll av byggnader 2 500
Övriga utgifter........ 1 500 39 500
Löner.
1 chefveterinär........ 25 464
2 sjukvårdsförmån..... 18 576
2 kollektivanställda arbetare
.............. 14 400
1 skriv- o. laboratorie
biträde.
............ 7 200
Pension, chefveterinär.. 1 590
Övriga pensionskostnader
................. 1340
Semester-, övertids- o.
sjukersättningar..... 7 800 76 370
115 870
vårdavgiften.
har utredningsmannen uppgjort fölInkomster.
Ersättningar m. m......... 42 000
Underskott................ 73 870
115 870
Anm. Lönekostnaderna för chefveterinär och sjukvårdsförmån har upptagits till belopp motsvarande
högsta löneklass i 34 resp. 12 lönegraderna i statens allmänna avlöningsreglemente.
Vad angår frågan om täckandet av det beräknade underskottet
framhåller utredningsmannen, att enligt direktiven för utredningen
kostnaderna för djursjukhuset skall — i den mån de icke täckes
av inkomsterna — åtminstone i huvudsak bestridas av andra medel än statsmedel.
Med anledning av detta uttalande har utredningsmannen utgått från
att uppkommande underskott å verksamheten skall täckas av staten och de
Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 78.
9
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 78.
icke statliga intressenterna gemensamt samt att därvid den huvudsakliga
delen skall falla å de icke statliga bidragsgivarna.
Vid överläggningar med olika samfälligheter och sammanslutningar har
enligt utredningsmannen som skäl för ett statligt stöd till verksamheten starkt
framhållits den stora allmänna betydelse, som verksamheten vid sjukhuset
har och kommer att få. Vid utfästelser om ekonomiska bidrag för verksamheten
har de olika enskilda intressenterna — även om detta formellt
icke kommit till uttryck i gjorda åtaganden — uttalat krav på att statligt
stöd i en eller annan form skall lämnas. Det förhållandet, att djursjukhuset
direkt kan komma att utnyttjas för vård av bl. a. arméns hästar samt
till kronans förfogande stående hästar och hundar ävensom sjukhusets ställning
som ett naturligt komplement till det statliga veterinärväsendet, medför
enligt utredningsmannens uppfattning, att det statliga stödet icke bör
bli alltför ringa.
I fråga om storleken av det statliga bidraget ävensom formen för dess
lämnande har olika alternativ övervägts.
Som chef för djursjukhuset tjänstgör för närvarande en regementsveterinär.
Enligt arméchefens bestämmande har denne tills vidare kvarkommenderats
i Hälsingborg för tjänstgöring vid sjukhuset. Indragning av regementsveterinärtjänsten
torde icke komma att ske förrän i samband med
den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning till annan motsvarande
befattning. En nära tillhands liggande lösning av frågan om det statliga
stödet åt djursjukhuset är därför, att en statlig befattning som veterinär
och chef för sjukhuset inrättas. Under förutsättning att den nuvarande klinikchefen
lämnar sitt medgivande därtill, skulle han kunna överföras från
regementsveterinärtjänsten till denna tjänst. Med hänsyn till bl. a. de betänkligheter,
som under hand framställts av veterinärstyrelsen mot ett dylikt
arrangemang, har utredningsmannen emellertid ansett sig icke böra förorda
inrättandet av en dylik statlig tjänst. Det statliga stödet åt sjukhuset föreslås
i stället skola lämnas i form av direkt statsbidrag, som bör sättas i viss relation
till chefveterinärens lön. Tjänst som regementsveterinär är numera
placerad i 29 lönegraden med en lön i ortsgrupp 3i av 18 912 kronor. Som
förut anförts föreslås emellertid chefveterinären skola erhålla en lön enligt
34 lönegraden i det statliga avlöningsreglementet. Lönen i lönegrad 34: 34
ortsgrupp 3 utgör 23 170 kronor. Med hänsyn till att direktiven synes förutsätta
en sträng begränsning av det statliga bidraget för verksamheten har
utredningsmannen stannat för att föreslå statsbidrag med 20 000 kronor för
år. Beloppet avses skola anvisas under reservationsanslaget till hästavelns
befrämjande.
För det ekonomiska stöd, som förutsättes komma att lämnas av de icke
statliga intressenterna, föreslår utredningsmannen ett system, enligt vilket
envar bidragsgivare genom garantiförbindelse å visst belopp utfäster sig att
svara för så stor del av föreliggande årligt, av statsbidrag icke täckt underskott,
som motsvarar det tecknade garantibeloppets andel i summan av
samtliga tecknade garantibelopp. Skulle det totala garantibeloppet icke
täcka underskottet bör huvudmannen svara för bristen. Garantiförbindelserna
bör gälla för en tid av fem år med förlängning på samma tid, därest
uppsägning av förbindelsen icke sker senast ett år före utgången av gil
-
Kungl. Maj ris proposition nr 78.
19
tighetstiden. Med hänsyn till att medel bör finnas tillgängliga för löpande
utgifter från varje verksamhetsårs början och då huvudmannen icke skäligen
bör åläggas att förskottera de totala driftskostnaderna, skall garanterna
var för sig inbetala det tecknade garantibeloppet i förskott. Inbetalat
belopp, som icke omedelbart disponeras för verksamheten, skall göras räntebärande
för sjukhusets räkning. Det bör åligga huvudmannen att före den
1 april året efter respektive verksamhetsår tillställa bidragsgivarna berättelse
rörande verksamheten vid sjukhuset och i samband därmed företaga
avräkning mellan inbetalat garantibelopp och på bidragsgivaren belöpande
andel i kostnaderna.
Tidpunkten för klinikens överförande i civil regi har föreslagits till
den 1 januari 1954. Utredningsmannen har därvid förutsatt, att såväl den
nuvarande klinikchefen som de vid kliniken tjänstgörande hovslagaröverfurirerna
kvarkommenderas i avbidan på att motsvarande civila befattningar
blir tillsatta. Vidare bör preliminära avtal träffas angående uthyrning av
byggnaderna och utlåning av veterinärmaterielen.
Yttrandena.
Utredningsmannens förslag om inrättandet av ett djursjukhus i Hälsingborg
i civil regi tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.
Benämningen djursjukhus bör dock enligt styrelsen för veterinärhögskolan
utbytas mot benämningen veterinärklinik.
Rörande behovet av djursjukhuset anför veterinärstyrelsen bland annat
följande.
Den nu föreliggande utredningen synes ge klart belägg för att det i de
berörda delarna av landet föreligger en allmän opinion bland djur ägarna att
kliniken i Hälsingborg bör bibehållas. Såväl i avgivna yttranden i ärendet
som i den visade beredvilligheten att ekonomiskt stödja klinikverksamheten
har denna viktiga grundförutsättning kommit till uttryck. I avseende å
frågan om behovet av det föreslagna djursjukhuset vill styrelsen dock icke
underlåta att påpeka, att Skåne i fråga om tillgången på klinikvårdsmöjligheter
vid ett hastigt betraktande måhända kunde förefalla vara — med
undantag för stockholmsområdet och räjongen omkring skarakliniken -—
förhållandevis bättre tillgodosett än övriga delar av landet. Styrelsen åsyftar
därvid möjligheterna till sådan djursjukvård vid Flyinge hingstdepå och
stuteri samt å kliniken vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad. Vad
den förstnämnda kliniken beträffar torde det visserligen vara riktigt såsom
utredningsmannen säger, att den där tjänstgörande veterinären redan
är fullt sysselsatt, men detta har knappast sin grund i hans åliggande som
stuteriveterinär (tjänsten är också placerad så pass lågt som i 25 lönegraden)
utan däri att han i själva verket utövar en mycket omfattande ambulatorisk
privatpraktik. Ett enligt styrelsens mening tungt vägande skäl mot
att bygga på denna klinik finner styrelsen ligga däri, att med hänsyn, bland
annat, till smittrisken för stuteriets värdefulla hästbestånd någon utökning
av den civila patientbehandlingen icke är önskvärd eller lämplig. Beträffan
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 78.
de kliniken i Kristianstad inhämtar man av utredningsmannens betänkande,
att denna, som är av mindre omfattning än kliniken i Hälsingborg, är
försedd med en relativt modern utrustning, bland annat innefattande röntgen,
men tillika att densamma endast i ringa grad utnyttjats för civila patienter;
här är det den erforderliga personella utrustningen som fattas. Såvitt
av utredningen framgår torde förutsättningar icke föreligga att avhjälpa
denna brist. Det är även att märka, att kliniken är belägen inom ett område,
som för överskådlig tid lärer komma att utnyttjas för militära ändamål,
varför utvecklingsmöjligheter torde saknas.
På grund av vad sålunda ådagalagts finner styrelsen, såsom redan inledningsvis
nämnts, utredningen övertyga om lämpligheten av att bibehålla
kliniken i Hälsingborg. Förnekas bör dock icke, att önskvärdheten av ett
sådant bibehållande jämväl grundas på den omständigheten, att kliniken för
närvarande förestås av en för uppgiften särskilt väl lämpad person med
framstående skicklighet på den veterinära kirurgiens område. Detta förhållande
är givetvis av största betydelse i förevarande sammanhang men
manar också till viss försiktighet med avseende å bedömandet av klinikens
verksamhet sett på längre sikt. Detta har också utredningsmannen
beaktat genom att bygga den ekonomiska grundvalen för klinikverksamheten,
i varje fall till väsentlig del, på till en början en femårsperiod.
Beträffande personalen anför statskontoret, att det enligt dess mening
saknas anledning att för chefveterinären, som ej kan anses ha en med
exempelvis klinikchefen vid veterinärinrättningen i Skara likvärdig tjänst,
utmäta löneförmånerna enligt fördelaktigare grunder än dem, som gäller för
befattningshavare i lönegrad 29. Ämbetsverket utgår därvid ifrån att chefveterinären
skall äga utöva enskild praktik i begränsad omfattning. Särskilt
operationsarvode bör däremot icke utgå till honom, eftersom sådan gottgörelse
icke förekommer vare sig vid veterinärhögskolan eller vid veterinärinrättningen
i Skara. Vad angår den biträdande, ej kollektivavtalsanställda
personalen anser ämbetsverket det vara tillfyllest, om två tjänster som
djursjukvårdare inrättas med ersättning efter lönegrad It.
Statskontoret framhåller vidare, att chefveterinären och djur sjukvårdarna
icke bör redovisas å de av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda personalförteckningarna
för hushållningssällskapen. I stället bör dessa tjänstemäns
anställnings- och löneförhållanden regleras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som tillämpas för övrig till sällskapen knuten personal,
som icke uppförts å nämnda förteckningar. Det bör sålunda ankomma på
sjukhusets huvudman att i likhet med vad som gäller vid exempelvis de
veterinärbakteriologiska laboratorierna vid sällskapen bestämma tjänstemännens
lönevillkor och föranstalta om reglering av pensionsförhållandena
enligt SPA-reglementet.
Veterinärstyrelsen anser, att utredningsmannens jämförelse mellan chefveterinärens
tjänst och klinikchefstjänsten vid veterinärinrättningen i Skara
icke är fullt godtagbar, eftersom innehavaren av sistnämnda tjänst icke
är i tillfälle att skaffa sig några nämnvärda extra inkomster genom privatpraktik.
Då det emellertid är av stor vikt, att som chefveterinär kan förvärvas
och behållas en högt kvalificerad veterinärkirurg, vill veterinärstyrclsen
icke motsätta sig att ifrågavarande tjänst placeras i lönegrad 32. Å
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
andra sidan föreslår styrelsen för veterinärhögskolan, att lön till chefveterinären
skall utgå efter lönegrad 37.
I fråga om byggnaderna har fortifikationsförvaltningen i princip
intet att einra mot att dessa upplåtes på sätt utredningsmannen föreslagit.
Om byggnaderna uthyrdes i allmänna marknaden, skulle måhända en hyressumma
av omkring 10 000 kronor för år kunna påräknas. Med hänsyn till
att de föreslagna förbättringsarbetena i vart fall till viss del torde komma
försvaret tillgodo vid ett eventuellt upphörande av hyresförhållandet, har
ämbetsverket emellertid ingen erinran mot en hyressumma av 500 kronor
årligen åtminstone under den nu aktuella femårsperioden, därest försvarets
intressen motiverar en uthyrning mot ett närmast formellt hyresbelopp.
Hyrestiden bör till en början bestämmas till fem år. Vid hyresavtalets
utformning bör enligt ämbetsverket kronan förbehållas rätt att även i
fortsättningen använda en utfartsväg, som löper över det avsedda sjukhusområdet.
Chefen för armén biträder vad fortifikationsförvaltningen anfört och framhåller,
att djursjukhuset under den föreslagna hyrestiden beräknas bli av
värde för veterinärtjänsten vid armén, vilken omständighet kan motivera
någon sänkning av det hyresbelopp, som enligt förvaltningen kan påräknas
i den allmänna marknaden.
Statskontoret anför, att det synes vara mest rationellt, att underhållet av
byggnaderna, vilka ingår såsom en del i ett större kasernetablissement,
handhaves av den statliga myndighet — fortifikationsförvaltningen — som
har att svara för det statliga fastighetsbeståndet på förevarande område.
Hyra för byggnaderna bör vidare utgå enligt i allmänhet gällande normer.
Statskontoret kan sålunda icke tillstyrka, att hyressumman begränsas till ett
proformabelopp. Vid hyressättningen bör full hänsyn tagas till såväl de löpande
underhållskostnaderna som förbättringar i samband med nyttjanderättsupplåtelsen.
Statskontoret ifrågasätter för övrigt, om ej kostnaderna
för förbättringar — av utredningsmannen beräknade till 52 250 kronor —
delvis bör gäldas av försvarets fastighetsfond. Därvid åsyftas närmast de utgifter,
som hänför sig till den nya värmeanläggningen och utbytet av fönsterbågar.
Riksräkenskapsverket anser för sin del, att kostnaderna för de
föreslagna förbättringarna i sedvanlig ordning bör bestridas ur den fastighetsfond,
under vilken byggnaderna redovisas.
Beträffande veterinär in aterielen har chefen för armén intet att
erinra mot utredningsmannens förslag.
De föreslagna taxebestämmelserna har icke föranlett några invändningar.
Såsom redan nämnts avstyrker emellertid statskontoret, att operationsarvode
skall utgå till vederbörande veterinär. I stället föreslår ämbetsverket,
att de föreslagna avgifterna och arvodena vid operation skall
sammanslås till en med hänsyn till tidsutdräkten och det kirurgiska ingreppets
art och svårighetsgrad m. fl. inverkande faktorer beräknad ersättning
22
Kungl. Maj:is proposition nr 78.
på sätt nu sker vid de kirurgiska klinikerna vid veterinärhögskolan och
veterinärinrättningen i Skara. Denna ersättning bör av djurägaren oavkortad
inbetalas till sjukhuset. Härigenom torde en ökning av sjukhusets inkomster
komma till stånd. Med hänsyn härtill liksom även till de av statskontoret
i övrigt förordade jämkningarna i utredningsmannens förslag torde
enligt ämbetsverket statens bidrag till verksamheten kunna icke oväsentligt
minskas. I betraktande av verksamhetens karaktär av provisorium, vilket
bland annat kommit till uttryck genom intressesammanslutningarnas
tidsbegränsade ekonomiska garantier, ifrågasätter statskontoret vidare, om
ej det årliga statliga driftsbidraget tills vidare bör utgå från statens hästavelsfond.
Riksråkenskapsverket anser för sin del, att det statliga bidraget bör anvisas
under ett särskilt anslag å riksstaten.
Som lämplig tidpunkt för klinikens övertagande föreslår riksräkenskapsverket
den 1 juli 1954. Det provisorium, som hittills gällt, bör utsträckas
att gälla till nämnda dag.
Chefen för armén anför, att regementsveterinärbeställningen vid förutvarande
Skånska kavalleriregementet numera är redovisad vid Fo 11. Beställningen
skall indragas vid den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning
till annan beställning. Förflyttning kan dock äga rum först i samband
med uppkommande vakans i annan regements- eller fältveterinärbeställning.
Tills omplacering blir möjlig kan därför den nuvarande innehavaren
ställas till förfogande för det föreslagna djursjukhuset. Dock måste han i
viss utsträckning disponeras för militära uppgifter. Under sådan tid kan
ersättare lämnas genom överfältveterinärens försorg. De båda hovslagaröverfurirer,
som tjänstgjort i Hälsingborg, behöver däremot snarast användas
vid annat förband.
Departementschefen.
Från skilda håll har framförts önskemål om inrättande av moderna djursjukvårdskliniker
på olika platser i landet i syfte att skapa bättre möjligheter
att effektivt behandla komplicerade sjukdomsfall bland husdjuren.
Såsom skäl har främst anförts, att det ökade värdet av de större husdjuren
stegrar behovet av tillgång till klinisk djursjukvård. För närvarande
finnes i huvudsak förutom klinikerna vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara ett antal kliniker, tillhörande föreningen Svenska blå
stjärnan och fördelade över hela landet. Dessa står med undantag för kliniken
i Göteborg under ledning av vederbörande distriktsveterinär.
Såsom veterinärstyrelsen i annat sammanhang framhållit, bör frågan om
utbyggnad av de redan verksamma klinikerna eller om inrättandet av nya
sådana icke upptagas till prövning, förrän det genom lokal opinion styrkts,
att behov därav verkligen finnes. Den föreliggande utredningen ger klart
vid handen, att denna förutsättning är uppfylld såvitt angår kliniken vid
23
Kungl. Maj:t$ proposition nr 78.
förutvarande Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg. I likhet med remissinstanserna
biträder jag därför utredningsmannens förslag, att åtgärder
vidtages för att verksamheten vid denna klinik skall kunna fortsättas.
I direktiven för utredningen har förutsatts, att kliniken — därest verksamheten
skall fortgå — icke skall framdeles drivas i statlig regi samt att
något lokalt organ, exempelvis länets hushållningssällskap, skall fungera
som huvudman för densamma. Likaså har förutsatts, att kostnaderna för
verksamheten skall i den mån de icke kan täckas av inkomsterna åtminstone
i huvudsak bestridas av andra medel än statsmedel.
Vad först angår huvudmannaskapet har utredningsmannen i
enlighet med vad sålunda uttalats i direktiven överlagt med Malmöhus läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Överläggningarna har slutligen
lett till att hushållningssällskapet genom beslut den 15 december 1953 åtagit
sig att bli huvudman för kliniken på de villkor, som angivits i utredningen.
Därmed har denna fråga erhållit en tillfredsställande lösning.
Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för den fortsatta driften
innebär utredningsmannens förslag, bland annat, att de försvarsväsendet
tillhöriga byggnader, som hittills disponerats för verksamheten, skall mot en
årlig hyra av 500 kronor uthyras till huvudmannen samt den till kliniken
hörande veterinärmaterielen på vissa villkor utlånas till denne. Nödvändiga
förbättringar av byggnaderna till en beräknad kostnad av 52 250 kronor
föreslås skola bestridas genom ett särskilt anslag av statsmedel. I övrigt beräknas
statens direkta bidrag skola inskränka sig till ett årligt anslag av
20 000 kronor, medan återstoden av driftkostnaderna — i den mån de icke
täckes av inkomsterna å verksamheten — skall bestridas av vissa samfälligheter
och organisationer in. fl., vilka ställt sig som garanter för det beräknade
underskottet.
Ifrågavarande byggnader — bestående av huvudbyggnad för själva
klinikverksamheten, stallbyggnad, smedja, obduktionslokal samt vagnslider
och skjul — ingår i det förutvarande kavalleriregementets kasernetablissement.
Frågan om den framtida användningen av kasernetablissementet i
dess helhet är ännu icke löst. Med hänsyn bland annat härtill synes det,
såsom statskontoret och riksräkenskapsverket anmärkt, vara mest rationellt
att låta underhållet av byggnaderna i fråga även i fortsättningen has
om hand av fortifikationsförvaltningen, som har att svara för det statliga
fastighetsbeståndet på försvarsväsendets område. Vid sådant förhållande
bör enligt min mening kostnaderna för de föreslagna förbättringarna av
byggnaderna i sedvanlig ordning bestridas ur försvarets fastighetsfond, under
vilken byggnaderna redovisas. Något särskilt anslag för ändamålet är
med en dylik lösning icke erforderligt.
Med hänsyn till att det måste anses vara ett betydande statligt intresse att
verksamheten vid kliniken icke nedlägges, har utredningsmannen föreslagit,
att hyran för byggnaderna skall bestämmas till ett närmast formellt
belopp av 500 kronor för år, varvid underhållet av desamma dock förutsättes
skola belasta klinikens stat. Även enligt min uppfattning motiverar
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 78.
omständigheterna — bland annat klinikens av arméchefen antydda väi''de
för veterinärtjänsten vid armén — att hyra utgår med ett i förhållande till
den allmänna hyresmarknaden reducerat belopp. Därest kostnaderna för
såväl de nödiga förbättringsarbetena som underhållet av byggnaderna kommer
att bestridas av försvarets fastighetsfond, torde emellertid även med
nu angivna utgångspunkt utrymme finnas för en viss höjning av hyressumman.
Enligt min mening bör nämligen den föreslagna hyran kunna
höjas med åtminstone det belopp av 2 500 kronor, som i utgiftsstaten upptagits
till underhåll av byggnaderna. Jag föreslår sålunda, att hyresbeloppet
skall bestämmas till 3 000 kronor för år.
Vad veterinär in ate rielen beträffar torde denna på sätt utredningsmannen
föreslagit böra tills vidare utlånas till huvudmannen på samma
villkor som de, på vilka dylik utlåning ägt rum till veterinärinrättningen
i Skara. Huvudmannen skall alltså vara skyldig att ersätta förbrukad, skadad
och icke reparabel eller förlorad materiel med belopp enligt gällande
prislista för veterinärmateriel eller med nyanskaffningskostnaden. För slitning
av materielen skall gottgörelse utgå med belopp, som vid materielens
återlämnande bestämmes av arméförvaltningens intendenturavdelning med
ledning av i veterinärmaterielinstruktionen upptagna värdeklasser.
Den nuvarande personalen vid kliniken utgöres av en regementsveterinär
i lönegrad 29, två hovslagaröverfurirer i lönegrad Ma 14, ett extra
biträde för skriv- och kontorsgöromål samt två kollektivanställda arbetare.
Såsom utredningsmannen framhållit torde en personal av denna storlek bli
erforderlig även i fortsättningen. Förslaget innefattar, att tre pensionsberättigande
tjänster skall inrättas, nämligen en tjänst som veterinär och chef för
kliniken med placering i lönegrad 34, d. v. s. i samma lönegrad som befattningen
som klinikchef vid veterinärinrättningen i Skara, samt två tjänster
som sjukvårdsförmån i lönegrad 12. Biträdet föreslås skola tills vidare anställas
mot arvode. Beträffande chefveterinären innebär förslaget vidare, att
denne må kunna erhålla tillstånd att i begränsad omfattning utöva enskild
praktik ävensom att uppbära särskilt operationsarvode.
Med hänsyn framför allt till att driften av kliniken under de närmaste
åren i viss mån kommer att få karaktär av försöksverksamhet, delar jag
statskontorets åsikt, att de tre tjänster, som bör inrättas, icke nu skall redovisas
å de av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda personalförteckningarna
för hushållningssällskapen. Anställnings- och löneförhållandena för innehavarna
av dessa tjänster bör i stället regleras på samma sätt som de andra
tjänster vid hushållningssällskapen, vilka icke uppförts å dessa förteckningar.
Sedan närmare erfarenhet vunnits rörande klinikens verksamhet,
torde emellertid frågan böra upiptagas till förnyad prövning.
I detta sammanhang vill jag beträffande de föreslagna särskilda operationsarvodena
framhålla, att sådana icke utgår till vederbörande kirurg vid
vare sig veterinärhögskolan eller veterinärinrättningen i Skara. Visserligen
har dylika arvoden hittills betingats vid kliniken, företrädesvis vid opera
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 78.
25
tioner å sporthästar och hundar, men de har bland annat använts till att
bestrida kostnaden för övertidsersättningar in. m. åt den biträdande personalen.
Dessa kostnader skall i fortsättningen täckas av andra medel. Vid sådant
förhållande synes något skäl knappast finnas för att bibehålla dessa
gottgörelser till chefveterinären. I stället bör, i enlighet med vad som gäller
vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara, de föreslagna
avgifterna och arvodena vid operationer sammanslås till en med hänsyn
till tidsutdräkten samt det kirurgiska ingreppets art och svårighetsgrad
in. in. beräknad ersättning, som skall tillfalla kliniken.
Med undantag för vad jag anfört angående operationsarvodena har jag
intet att erinra mot de föreslagna taxebestämmelserna. Härvid
har jag bland annat tagit hänsyn till den av utredningsmannen lämnade upplysningen,
att försäkringsbolag inom det område, som kliniken skall betjäna,
förklarat sig beredda att för försäkrade djur bestrida viss del av transportkostnaden.
Vad slutligen beträffar den årliga kostnaden för verksamheten
har utredningsmannen föreslagit, att den del av utgifterna, som icke täckes
av inkomsterna, skall bestridas till 20 000 kronor genom ett särskilt statligt
anslag och till återstoden — beräknad till 50 000 å 55 000 kronor — genom
tillskott av förut omförmälda garanter. Mot förslaget i denna del har jag
icke något att erinra. Dock torde statsmakternas åtagande härutinnan böra
begränsas till att avse endast tre år, räknat från den 1 juli 1954.
Emellertid har chefen för armén upplyst, att regementsveterinärbeställningen
vid det förutvarande Skånska kavalleriregementet skall indragas vid
den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning till annan beställning,
samt har förklarat sig beredd att i avbidan härpå ställa den nuvarande innehavaren
av regementsveterinärbeställningen till klinikens förfogande tills
vidare. Någon avgång torde icke vara ifrågasatt och förflyttning, som kan
äga rum först vid uppkommande vakans i annan regements- eller fältveterinärbeställning,
torde såvitt nu kan bedömas icke bli aktuell under de närmaste
åren. Så länge chefveterinär på detta sätt ställes till förfogande, bör
uppenbarligen — såsom utredningsmannen framhållit — något särskilt bidrag
av statsmedel icke komma ifråga. Vid sådant förhållande torde något
anslag icke böra beräknas för nästa budgetår.
Den hittillsvarande personalen i övrigt vid kliniken har ställts till förfogande
intill utgången av innevarande budgetår. Lämplig tidpunkt fölklinikens
övertagande synes därför vara den 1 juli 1954.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera utfärda stadga för
kliniken i fråga. Denna synes böra benämnas veterinärkliniken i Hälsingborg.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att besluta, att verksamheten vid djurkliniken vid förutvarande
Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg skall
3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 78.
26
Kuiigl. Maj.ts proposition nr 78.
från och med den 1 juli 1954 omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, som angivits i det föregående.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Eklund.
5171 OS. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts proposition angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m. a1 i texten