Sök i Ratio Lex

Angående inrättandet av en veterinårklinik i Hälsingborg

1954-07-01 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:78, Angående inrättandet av en veterinårklinik i Hälsingborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättandet av

en veterinårklinik i Hälsingborg; given Stockholms

slott den 12 februari 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att djurkliniken vid förutvarande Skånska kavalleriregementet

i Hälsingborg från och med den 1 juli 1954 skall bedrivas

i civil regi med Malmöhus läns hushållningssällskap som huvudman. De

byggnader, som för närvarande disponeras för ändamålet, skall uthyras till

huvudmannen, varjämte erforderlig veterinärmateriel skall utlånas till denne.

Till kostnaderna för driften —• i den mån de icke täckes av inkomsterna

— föreslås skola utfästas ett bidrag av allmänna medel med 20 000 kronor

årligen under tre år. Återstoden av kostnaderna, beräknad till något över

50 000 kronor, avses skola bestridas genom tillskott av olika samfälligheter,

organisationer och enskilda, vilka garanterat sådant tillskott under fem år.

Då en övertalig regementsveterinär tills vidare kan ställas till klinikens

förfogande, behöver något statligt anslag icke beräknas för budgetåret 1954/

55.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 78.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 februari 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, följande.

I skrivelse den 13 mars 1951 till chefen för armén hemställde Svenska

blå stjärnan och Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund, att för civil

djursjukvård måtte upplåtas vissa av de truppförbandssjukstallar, som

blev lediga på grund av förbandens motorisering. Med framställningen avsågs

bl. a. sjukstallet vid förutvarande Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg.

Veterinärstyrelsen tillstyrkte i yttrande den 20 april 1951 framställningen.

Hos chefen för jordbruksdepartementet hemställde därefter veterinärstyrelsen

om utredning rörande övertagandet för civilt bruk av sjukstallet i Hälsingborg.

I särskilda skrivelser anhöll vidare Malmöhus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, Skånska veterinärföreningen, Malmö och Lunds

djurskyddsföreningar, Blekinge läns djurskyddsförbund, Svenska kennelklubbens

södra avdelning och Svenska sällskapshundsklubbens hälsingborgsavdelning

om åtgärder i enahanda syfte.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 20 december

1952 landssekreteraren i Malmöhus län S. Ch. G. Wetterlundh för att utreda

frågan om övertagande för civilt bruk av djursjukvårdskliniken vid förutvarande

Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg. Utredningsmannen har

den 15 oktober 1953 avgivit betänkande med förslag till inrättande av ett

civilt djursjukhus i Hälsingborg (stencilerat).

över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan, chefen för armén

och Sveriges lantbruksförbund.

Jag torde till en början få lämna en redogörelse för betänkandet och yttrandena

över detta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

3

Utredningsmannens förslag.

Inledning. Utredningsmannen redogör inledningsvis för organisationen av

veterinärväsendet och framhåller därvid, att den egentliga djursjukvården i

vårt land i främsta rummet utövas av distriktsveterinärerna. Dessas verksamhet

är i stort sett ambulatorisk. Inom vissa distrikt har emellertid efter

hand vuxit upp kliniker, vid vilka huvudsakligen poliklinisk behandling av

djur äger rum. I Malmöhus län finns sådana kliniker vid distriktsstationerna

i Skurup och Klagstorp samt i Kristianstads län i Tommarp. De nämnda klinikerna

äges av Svenska blå stjärnan. Poliklinisk djursjukvård av i huvudsak

hundar och andra mindre djur utövas även av åtskilliga stadsveterinärer

och privatpraktiserande veterinärer.

Djursjukvårdsldiniker av större omfattning med såväl stationär som poliklinisk

behandling av alla djurslag finns vid veterinärhögskolan i Stockholm

och vid veterinärinrättningen i Skara. Vid Flyinge hingstdepå och stuteri förekommer

också, om än i mindre omfattning, stationär och poliklinisk behandling.

Patienterna utgöres huvudsakligen av stuteriets hästar.

Vid åtskilliga regementen finns militära sjukstall, vilka dock i första hand

är avsedda för arméns behov. Det är emellertid tillåtet att i mån av plats för

behandling och vård där mottaga jämväl civilägda djur. För Skånes vidkommande

kan nämnas, förutom kliniken vid förutvarande Skånska kavalleriregementet

i Hälsingborg, hästsjukstall vid Södra skånska infanteriregementet

i Ystad och vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad samt remontdepån

vid Herrevadskloster.

Den nuvarande djurkliniken i Hälsingborg. Kliniken, som är belägen i norra

delen av det till förutvarande Skånska kavalleriregementet hörande kasernområdet,

omfattar en huvudbyggnad för klinikverksamheten, en stallbyggnad,

en smedja, en obduktionslokal samt ett vagnslider och skjul. Byggnaderna

uppfördes samtidigt med regementskasernerna och togs i bruk år 1912.

Med undantag för åren 1942—1947, då kasernerna disponerades av Skånska

pansarregementet, har byggnaderna använts för djursjukvård.

Huvudbyggnaden, som är uppförd i tegel, inrymmer expeditionslokaler,

operationsrum, laboratorieutrymmen samt vårdplatser. De sistnämnda utgöres

av 3 boxar och 6 spiltor för större djur samt 15 hundburar. Uppvärmning

sker genom centralvärmeledning. Stallbyggnaden, som är uppförd i

trä och har en total golvyta å ungefär 650 kvadratmeter, utnyttjas för närvarande

endast delvis. I denna byggnad, som saknar värmeledning, finns

6 boxplatser för större djur. Smedjan är uppförd i tegel och har inredning

för hovbeslag. I byggnaden finns även en föreläsningssal.

Kliniken blev under åren 1949 och 1950 föremål för en genomgripande

modernisering och försågs därvid med bl. a. höj- och sänkbart operationsbord

för större djur, röntgenanläggning, kortvågsapparatur och elektrokardiograf.

Instrumentutrustningen är rikhaltig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Vid kliniken har huvudsakligen vårdats kronan tillhöriga hästar. Under

senare år har emellertid i en ständigt stigande utsträckning förekommit

undersökning och behandling av civilägda djur. Specialfall har i stor omfattning

remitterats till kliniken från praktiserande veterinärer i Skåne,

södra Halland, södra Småland och Blekinge. Rörande verksamheten anför

utredningsmannen vidare.

Verksamheten vid kliniken har, såvitt angår de civilägda patienterna, varit

dels stationär, dels poliklinisk och dels ambulatorisk. De stationära och

polikliniska undersökningarna och behandlingarna har dominerat. I fråga

om den ambulatoriska grenen förtjänar omnämnas, att personalen i stor

utsträckning på anmodan av praktiserande veterinärer utfört specialundersökningar

och operationer av speciellt värdefulla djur hemma hos djurägarna.

Verksamhetens omfattning i fråga om de stationärt och polikliniskt

behandlade civilägda djuren under tiden 1 januari 1949—30 juni 1953

framgår av följande tablåer.

Stationärt behandlade djur.

Större djur

Mindre djur

Totala

Medel-

År

Antal

Antal

Antal

Antal

antalet

beläggning

fall

sjukdagar

fall

sjukdagar

sjukdagar

per dag

1949................

47

1117

117

1 137

2 254

6,2

1950................

57

1629

162

2 314

3 943

10,8

1951................

70

1835

172

2 288

4123

11,3

1952................

87

2 737

235

2 951

5 688

15,6

1/1-30/6 1953......

56

1829

192

2118

3 947

21,8

Polikliniskt behandlade djur.

År

Större djur

Mindre djur

1949................

26

132

1950................

27

143

1951................

26

173

1952................

29

210

1/1-30/6 1953......

26

259

I fråga om den geografiska fördelningen av behandlade djur

ligger det i sakens natur, att huvudparten av patienterna kommit från kliniken

näraliggande orter inom upptagningsområdet. Man torde dock ha

anledning räkna med att, sedan verksamheten blivit mera känd av veterinärerna

och allmänheten och sedan de civila intagningsmöjligheterna ökats

genom bortfallet av de militära hästarna, patientantalet från ytterområdena

kommer att ökas.

De under år 1952 behandlade civilägda djurens hemorter framgår av

denna sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 78.

5

Malmöhus län.............

(därav Hälsingborgs stad)

( » Malmö stad).....

Kristianstads län..........

Hallands »

Kronobergs »

Kalmar »

Blekinge »

Övriga »

Större djur

Mindre djur

97

351

(34)

(176)

(36)

(49)

11

60

2

10

1

11

1

3

—

2

4

8

Behandlingen av civila djur har tidigare måst begränsas med hänsyn till

nödvändigheten av att i första hand tillgodose vården av kronans hästar,

men från och med den 1 januari 1953 har verksamheten så gott som uteslutande

omfattat civila djur. Såsom framgår av tablåerna har tillströmningen

av civila patienter undan för undan ökat och statistiken visar, att

patientantalet under första halvåret 1953 i jämförelse med motsvarande tid

1952 ökat med närmare 100 procent. Under tiden januari—juni 1953 har

sålunda behandlats 82 större och 451 mindre djur.

Vid kliniken har vid sidan av vården av djur bedrivits utbildningsverksamhet.

Sålunda har värnpliktiga veterinärer där fått fullgöra en del av sin

facktjänstgöring. Vidare har utbildning av blå-stjärnsystrar förekommit.

Svenska blå stjärnans centralstyrelse har haft tre gruppledarinnekurser

med deltagande från hela riket. Årligen har nya behandlingsmetoder och

rön demonstrerats för veterinärerna i nordvästra Skåne. Erfarenheter, som

erhållits vid kliniken, har också behandlats vid föreläsningar inför danska,

finska och svenska veterinärföreningar samt häst- och kennelsammanslutningar.

Behovet av klinisk djursjukvård i de sydliga länen m. m. Utredningsmannen

erinrar om att vårt lands nötkreaturs- och hästbestånd starkt minskat

under senare år. Nedgången i djurantalet har såvitt gäller nötkreaturen

främst föranletts av en omfattande omläggning av jordbruksdriften till

kreaturslösa jordbruk. Trots minskningen av antalet nötkreatur har emellertid

landets totala mjölkproduktion kunnat hållas vid samma nivå som

tidigare. Den ökning av djurens avkastningsförmåga, som möjliggjort denna

utveckling, har medfört att det enskilda djuret representerar ett större

produktionsvärde än tidigare. Den individuella djursjukvården kommer

därför att få en avsevärt större betydelse än tidigare icke enbart för avelsbesättningar

utan även för ett stort antal bruksbesättningar. I fråga om hästbeståndet

sammanhänger minskningen i främsta rummet med den alltmer

utpräglade mekaniseringen inom jordbruket. Enligt vad som framhållits av

1951 års hästavelsutredning kan en ytterligare minskning av hästbeståndet

förväntas under de närmaste åren. På grundval av hästavelsutredningens

förslag har 1953 års riksdag beslutat vidsträckta stödåtgärder i syfte att

främja en intensifierad hästavel.

Det område, inom vilket djurkliniken i Hälsingborg har sin verksamhet, till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

hör landets djurrikaste. Sålunda kan nämnas att enligt senast tillgänglig statistik

(Statistisk årsbok 1952 s. 84) uppgick antalet hästar enbart i Skåne

och Halland till 83 255, utgörande cirka 20 procent av landets hästbestånd.

Motsvarande siffra för nötkreaturen utgjorde 479 173 eller ungefär 18,2 procent

av sammanlagda antalet nötkreatur i riket. Det är självklart, att inom

ett så stort djurbestånd det årligen måste förekomma en mängd sjukdomsfall,

som kräver vård av så kvalificerad natur, att behandling icke med hopp

om framgång kan lämnas hos djurägaren. Vidare måste förekomma fall,

vilka visserligen kan behandlas på stället, men där sjukdomstiden blir onödigt

lång genom att hemmavården är bristfällig. En förlängning av sjukdomstiden

vållar djurägaren förluster även i så måtto, att djuren ej kan utnyttjas.

Härtill kommer kostnaderna för djurens vård.

Förutom dessa allmänna synpunkter framhåller utredningsmannen den

betydelse, som möjligheterna till effektiv djursjukvård har för olika speciella

intressegrupper. Utredningsmannen anför härom.

Till de mera betydande av intressegrupperna hör företrädarna för hästsporten

och därmed sammanhängande hästuppfödning. Enbart inom Malmöhus

län uppgår antalet varmblodiga sport- och avelshästar iill 500 å 600. Hästmaterialet

är synnerligen värdefullt och stora ekonomiska värden skulle

komma att stå på spel, därest möjligheter till kirurgisk behandling vid mera

komplicerade sjukdomsfall icke skulle stå till buds inom nära räckhåll. Huvudparten

av sporthästarna är stationerade å eller i anslutning till Jägersro,

som har en av landets största kapplöpningsbanor. Vid stallarna å Jägersro

tjänstgör tre veterinärer, som utövar kontinuerlig tillsyn över hästarna.

Emellertid saknas tillfredsställande vårdmöjligheter vid mera komplicerade

sjukdomar och skador. Röntgenutrustning, som är ett oumbärligt hjälpmedel

för diagnos å hov- och benskador in. in., finns sålunda ej på platsen. För

operativa ingrepp och specialundersökningar har därför kliniken i Hälsingborg

anlitats. Under de senaste två åren har i medeltal ett 40-tal travhästar

stationärt behandlats i Hälsingborg. Klinikens stora betydelse för varmblodsuppfödningen

har även under utredningens gång starkt framhållits av,

bland andra, Skånska fältrittklubben, Skånska kapplöpningshästägareföreningen

och Skånska travhästägareföreningen.

En viktig intressegrupp utgör vidare seminföreningarna. Seminverksamheten

är en relativt sen företeelse inom svenskt jordbruk men har redan

nått eu mycket stor omfattning. Enbart hos seminföreningarna i Skåne inregistrerade

ungefär 118 000 kor och på de olika stationerna finns ett 100- tal tjurar. Dessa tjurbesättningar är av hög kvalitet och består av i många

fall synnerligen värdefulla avelsdjur. Det säger sig självt, att en modern

klinik är av mycket stort värde för vården av dessa djur, vilket även framhållits

av samtliga hörda seminföreningar.

Även för hundägarna är tillgången till en modern klinik, där kirurgiska

ingrepp och specialbehandlingar kan företagas, av stor betydelse, vilket understrykes

i de framställningar om hälsingborgsklinikens bibehållande, som

gjorts av djurskyddsföreningar och kennelklubbar. Att hundsjukvården är

av betydande omfattning framgår även av det stora antal sjukdomsfall bland

hundar, som årligen behandlas vid veterinärhögskolan, veterinärinrättningen

i Skara och kliniken i Hälsingborg. Man kan rimligen inte bortse från de

stora ekonomiska värden, som det här ofta rör sig om. Enligt uppgift uppgår

exempelvis värdet av en skyddsdresserad vakthund till cirka 1 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

kronor. Goda älghundar betingar priser på upp till 3 000 kronor. Även avelshundarna

representerar icke obetydliga värden. I fråga om skyddshundarna

föreligger ett allmänt intresse, icke minst ur beredskapssynpunkt, att vid

sjukdom kunna rädda dessa för landets försvar värdefulla djur. I sammanhanget

kan icke heller bortses från den sociala betydelse, som hunden i olika

hänseenden har i dagens samhälle. För många ensamma människor är hunden

ett skydd och ett sällskap, som svårligen kan avvaras. Åtskilliga blinda

har genom anskaffandet av en ledarhund erhållit nya möligheter att reda

sig på egen hand. Över huvud taget torde den hundägande allmänheten, som

årligen erlägger stora belopp i hundskatt, ha berättigad anledning förvänta

sig att vårdmöjligheter vid sjukdomsfall ställes till förfogande. Hundskatten

år 1952 uppgick enbart i städerna i Skåne till icke mindre än 374 495 kronor.

Det synes rimligt, att en viss del av hundskattemedlen användes till

djursjukvård.

Utvecklingen inom djursjukvården har på samma sätt som inom den

humana sjukvården gått mot en allt större specialisering. Utredningsmannen

framhåller, att nya behandlings- och undersökningsmetoder fordrar specialistutbildning.

I allmänhet kan ej heller den enskilde tjänsteveterinären i

brist på kunniga medhjälpare vid operativa ingrepp och i avsaknad av erforderlig

instrumentutrustning lämna den hjälp, som är önskvärd. Som

exempel nämnes undersökning och behandling med röntgen, undersökning

av olika lcroppshåligheter med speciell optisk apparatur (s. k. endoskopi),

hjärtundersökning med hjälp av elektrokardiografi samt mera komplicerade

undersökningar av blod och urin. I samband med operationer samt vid

misstanke om brist- och ämnesomsättningssjukdomar är ingående blod- och

urinundersökningar av stort diagnostiskt och prognostiskt värde.

Å en klinik torde enligt utredningsmannen, med hänsyn till djurbeståndets

nuvarande sammansättning, följande ingrepp vara de ur ekonomisk

synpunkt mest betydelsefulla: kejsarsnitt hos husdjur, operationer för bråck

hos större husdjur, främmande kropp i nätmagen, olika slag av klövskador

penistumörer, slidframfall, strålsvamp in. fl. åkommor hos nötkreatur. Vidare

märkes operationer för allvarligare tandfel, kronisk bihålekatarr,

krubb-bitning, kryptorchism, allvarligare hovlidanden m. in. Med hänsyn till

kostnaderna för den arbetskraft, som erfordras om en operation skall göras

ambulant, samt till de numera föreliggande goda möjligheterna till transport

av djur, finner vidare många djurägare det fördelaktigare att låta

även relativt enkla kirurgiska ingrepp utföras vid klinik, om sådan finns

inom rimligt avstånd. Längre tids behandling med penicillin, aureomycin

med flera antibiotica samt tillförsel av läkemedel genom kontinuerlig infusion

i blodåder, så kallat intravenöst dropp, utföres helt naturligt bäst å en

klinik. I detta sammanhang framhålles även, att det terapeutiska arbetet

vid en veterinärmedicinsk klinik ej är inriktat enbart på att rädda djurens

livvärde utan i vissa fall även på att rädda eller höja ett sjukt djurs slaktvärde.

Det förhåller sig nämligen så, att vissa sjukdomar förorsakar sekundära

ämnesomsättningsrubbningar, vilka gör köttet otjänligt till människoföda.

Genom ett par dagars behandling kan i sådana fall ämnesomsättningsrubbningen

hävas och slaktvärdet räddas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Av den lämnade redogörelsen finner utredningsmannen framgå, att det

föreligger ett stort behov av kvalificerad djursjukvård samt att detta behov

lämpligen bör tillgodoses genom modernt utrustade och med tillräckliga

personella resurser försedda djurkliniker. För landets sydliga delar har behovet

av effektiv djursjukvård under de senaste åren i viss omfattning kunnat

tillgodoses genom kliniken i Hälsingborg. Enligt utredningsdirektiven

har utredningsmannen haft att i första hand undersöka i vad mån den berörda

civila djursjukvårdens behov kan nöjaktigt tillgodoses på annat sätt.

Vad först angår frågan huruvida den verksamhet, som utövas vid hälsingborgskliniken,

helt eller delvis skulle kunna övertagas av distriktsveterinärerna

inom upptagningsområdet torde det enligt utredningsmannen vara

ostridigt, att eu dylik lösning icke är möjlig. Verksamheten vid hälsingborgskliniken

fyller på grund av sin speciella karaktär icke samma funktioner

som den statliga distriktsveterinärvården. Kliniken torde istället få

betraktas som ett värdefullt komplement till denna veterinärvård. Sålunda

har i Hälsingborg huvudsakligen behandlats djur, som remitterats dit av

distriktsveterinärer. Möjligheterna att hänvisa hälsingborgsklientelet till

andra, redan bestående djurkliniker torde vara små. Inom det berörda

området finns visserligen ett antal mindre, i civil regi bedrivna kliniker,

där huvudsakligen behandling av hundar och andra mindre djur förekommer.

Vid dessa kliniker, som i allmänhet drives av veterinärer som bisyssla,

saknas emellertid den tekniska utrustning, som är en förutsättning för utförande

av mera komplicerade behandlingar. Även för dessa kliniker utgör

därför hälsingborgskliniken ett naturligt komplement.

För utrönande av de möjligheter, som eventuellt kan föreligga att skapa

en ersättning för hälsingborgskliniken, därest denna skulle komma att nedläggas,

har utredningsmannen besökt de djurkliniker, som finns vid Flyinge

hingstdepå och stuteri samt vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad.

Härom anföres följande.

Vid kliniken i Flyinge har hittills i begränsad omfattning emottagits civilägda

djur. Kliniken är av god beskaffenhet och har tillfredsställande instrumentuppsättning.

Dock saknas röntgenutrustning. Stallutrymmena i klinikbyggnaden

innehåller endast 4 boxar, därav 2 utan dagsljus, och 3 spil^?.

r'' .Därest denna klinik skulle kunna tagas i anspråk som ersättning för

hälsingborgskliniken, torde nybyggnad av stallar samt väsentlig komplettering

av instrumentutrustningen bli nödvändig. Då dessutom den i Flyinge

tjänstgörande veterinären redan nu är fullt sysselsatt, skulle ytterligare veterinär

arbetskraft behöva anställas. Härtill kommer, att chefen för Flyinge

hingstdepå och stuteri uttalat, att någon utökning av den civila patientbehandlingen

icke är önskvärd eller lämplig, bl. a. med hänsyn till smittrisken

för stuteriets värdefulla hästbestånd.

Ä kliniken vid Wendes artilleriregemente har behandling av civilägda

patienter under senare år förekommit i ringa omfattning. Klinikutrustningen

är^ emellertid fullt modern och omfattar även röntgen. Stallutrymmena bestar

av 2 boxar och 6 spillor. Enligt vad fältveterinären vid I. militärområdet

upplyst saknas personella resurser för en mera omfattande civil djursjukvård

vid kliniken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

9

Under utredningens gång har utredningsmannen kunnat konstatera, att

kliniken i Hälsingborg under sin hittillsvarande verksamhet varit av stor

betydelse för djursjukvården inom i främsta rummet skånelänen men

även inom stora delar av angränsande län. Dess betydelse har icke endast

bestått i möjligheterna för den djurägande allmänheten att erhålla skicklig

och effektiv vård av där intagna djur. Även för veterinärerna har kliniken

varit en livgivare på olika sätt. De har där kunnat erhålla råd och anvisningar

för sitt dagliga arbete samt har vid demonstrationer och föredrag

fått kännedom om moderna undersöknings- och behandlingsmetoder av allmänt

intresse. Den ambulatoriska verksamheten utgör en viktig del av arbetet

vid kliniken och är av särskilt värde för djurägare å mera avlägset

belägna orter inom upptagningsområdet. Vid kliniken har på grundval av

det där behandlade patientmaterialet bedrivits forskning, vars resultat publicerats

i veterinära facktidskrifter. På forskningens område har även samarbete

förekommit med veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara.

Uppfattningen om hälsingborgsklinikens värde har bestyrkts i olika yttranden,

som utredningsmannen infordrat från myndigheter och organisationer.

Vidare torde enligt utredningsmannen kliniken i Hälsingborg även i fortsättningen

komma att få ett visst värde för den militära djursjukvården.

Antalet hästar vid de militära förband, som finnes inom klinikens upptagningsområde,

är visserligen icke stort. I de yttranden, som inhämtats från

respektive förbandschefer, har emellertid framhållits önskvärdheten av att

kronan tillhöriga hästar i förekommande fall skall kunna remitteras till

kliniken i Hälsingborg för behandling och vård. Härutöver framhåller utredningsmannen

de möjligheter, som även vid ett överförande av kliniken

i civil regi föreligger att bereda värnpliktiga veterinärer tillfälle att fullgöra

viss praktisk tjänstgöring där. Sjukhuset torde därjämte få ett visst värde

ur allmänna beredskapssynpunkter.

Vad som sålunda framkommit finner utredningsmannen ge vid handen,

att det skulle innebära en kännbar tillbakagång för djursjukvården, därest

kliniken i Hälsingborg skulle nedläggas.

Inrättandet av ett civilt djursjukhus. Enligt uttalande i direktiven skulle

utredningsmannen för utrönandet av det lokala intresset och möjligheterna

att erhålla bidrag till kostnaderna för kliniken samråda med landsting

samt andra samfälligheter och sammanslutningar inom det område, där

verksamheten kan anses bli av betydelse. I enlighet därmed har han tagit

kontakt med Malmöhus läns landsting, Malmöhus läns hushållningssällskap,

städerna Hälsingborg och Malmö, Föreningen skånska andelsslakterier,

Skånska lantmännens centralförening u. p. a., seminföreningar, mejeriföreningar,

föreningar för hästsport och hästavel, djurskyddsföreningar och

kennelklubbar samt försäkringsbolag och försäkringsföreningar, samtliga

med verksamhet inom Malmöhus län. Vidare har förekommit överläggningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

med representanter för i stort sett motsvarande organisationer inom Kristianstads,

Hallands, Kronobergs, Blekinge och Kalmar län.

Vid de samråd och överläggningar, som sålunda ägt rum, har utredningsmannen

styrkts i sin uppfattning, att kliniken haft stor betydelse för sjukvården

i Skåne och vissa delar av angränsande län. Intresset för bibehållandet

av sjukhuset, som varit påtagligt, har i stor utsträckning tagit sig

uttryck i åtaganden eller underhandsutfästelser om ekonomiska bidrag för

den fortsatta verksamheten. Sålunda har Malmöhus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott förklarat sig ämna föreslå sällskapet att teckna

en årlig garanti av 15 000 kronor för driftkostnaderna. Bland de större

intressenterna kan vidare nämnas Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget,

som inkommit med garantiförbindelse å 20 000 kronor, Hälsingborgs

stad och Malmöhus läns landsting, som beslutat garantera 6 000 kronor respektive

5 000 kronor, allt för år under fem år framåt. Verksamt stöd har

även utlovats av flertalet av övriga organisationer och sammanslutningar,

med vilka samråd ägt rum. Sammanlagda beloppet av intill den 1 oktober

1953 redovisade åtaganden och utfästelser om garantier uppgår till 74 700

kronor för år under femårsperioden 1954—1958.

På grund av de gjorda åtagandena och under hänvisning till vad som

framkommit angående behovet av klinisk djursjukvård i de sydliga länen

föreslår utredningsmannen, att verksamheten vid kliniken skall fortsättas

i civil regi. Kliniken föreslås därvid skola benämnas djursjukhuset i Hälsingborg.

Vad till en början angår organisationen av djursjukhuset har utredningsmannen

enligt direktiven haft att utgå från att kliniken icke skall drivas

i statlig regi samt att något lokalt organ skall fungera såsom huvudman för

kliniken. Ehuru utredningsmannen förutsatt, att sjukhuset skall drivas av

något redan bestående lokalt organ med betryggande ekonomiska och förvaltningstekniska

resurser, har han dock anselt sig böra redovisa ett under

utredningen framkommet förslag, att sjukhuset skall drivas av en för ändamålet

bildad ekonomisk förening bestående av de olika intressenter, som

förutsättes skola lämna ekonomiskt stöd till verksamheten. Otvivelaktigt

skulle enligt utredningsmannen en dylik organisationsform kunna verka

stimulerande för de skilda intressenterna, som därigenom mera direkt skulle

få kontakt med sjukhuset. Häremot kan emellertid bl. a. invändas, att förvaltningen

skulle bli onödigt komplicerad. Även om beslutanderätten rörande

sjukhusets verksamhet i aktuella fall kunde uppdragas åt en särskild

styrelse, skulle dock administrationssvårigheterna bli betydande. Man måste

förutsätta, att styrelsen för ställningstagande till en mängd, ofta brådskande

angelägenheter finge ha ett icke obetydligt antal sammanträden årligen,

vilket på grund av tidsbrist och ofta långa resor skulle bli mycket betungande

för ledamöterna och draga icke oväsentliga kostnader. Ytterligare

invändningar av såväl saklig som rent teknisk innebörd skulle kunna göras,

men utredningsmannen har ansett de redan anförda synpunkterna vara till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78. 11

räckliga för att visa att en organisationsform av detta slag icke bör komina

i fråga.

Såsom huvudman för verksamheten bör i stället enligt utredningsmannens

åsikt någon av de större intressenterna fungera. Malmöhus läns hushållningssällskap

anses därvid i första hand böra komma i fråga. Man skulle

därigenom få en huvudman, som fortlöpande kunde följa verksamheten vid

sjukhuset och i förekommande fall omedelbart fatta erforderliga beslut och

lämna direktiv för verksamheten och som därjämte förutom ekonomiska

resurser hade till sitt förfogande cn effektiv förvaltningsapparat.

I huvudmannens åligganden bör bl. a. ingå att handha den ekonomiska

förvaltningen av sjukhusets angelägenheter, att tillsätta och entlediga sådana

befattningshavare, som ej förordnas av Kungl. Maj :t, samt att fastställa

arbetsordning för sjukhusets personal. Den närmaste ledningen av

verksamheten vid sjukhuset bör utövas av en chefveterinär. Bestämmelser

om huvudmannens och chefveterinärens åligganden samt övriga förhållanden

föreslås skola intagas i en särskild stadga för sjukhuset. Stadgan bör

i likhet med vad som är fallet i fråga om stadgan för veterinärinrättningen

i Skara (SFS 1949: 411) och reglementet för hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska

laboratorier (SFS 1953:506) utfärdas av Kungl. Maj:t.

Förslag till stadga har bifogats utredningen.

De byggnader, som avses skola disponeras för sjukhuset, ingår som en del

av förutvarande Skånska kavalleriregementets kasernetablissement. Utredningsmannen

anför härom.

Frågan om dispositionen av sjukhusbyggnaderna får ses i samband med

det framtida utnyttjandet av kasernområdet i dess helhet. Sedan 1951 års

riksdag fattat beslut om indragning av regementet, framlade militärbefälhavaren

för I. militärområdet på arméchefens anmodan i skrivelse den 10

augusti 1951 vissa förslag till utnyttjandet av regementets etablissement

efter indragningen. Genom skrivelse den 26 september 1951 meddelades militärbefälhavaren,

att någon undersökning åsyftande förflyttning av annat

militärt förband till Hälsingborg icke skulle äga rum. Sedermera har förhandlingar

förts mellan fortifikationsförvaltningen och Hälsingborgs stad

angående avyttring av de utav regementet tidigare disponerade byggnader

och markområden, som icke längre anses erforderliga för militärt bruk.

Dessa förhandlingar har ännu icke lett till något resultat.

Frågan om utnyttjandet av byggnaderna och kasernområdet har berörts

av riksdagens revisorer i berättelsen över den år 1952 av dem verkställda

granskningen. Revisorerna har därvid förordat, att frågan om utnyttjandet

av kasernetablissementet för militärt eller annat statligt ändamål skall tagas

upp till förnyat övervägande. Ytterligare undersökningar har i anledning

därav företagits men har hittills icke resulterat i något definitivt ställningstagande.

Mot bakgrunden av den sålunda lämnade redogörelsen står det klart att

en formlig överlåtelse av sjukhusbyggnaderna till en civil huvudman för

närvarande icke kan anses aktuell. Att överlåta byggnaderna med äganderätt

är jämväl ur andra synpunkter mindre lämpligt. Driften av sjukhuset kommer

under de närmaste åren att i viss mån få karaktären av en försöksverksamhet.

Först längre fram kommer det att bli möjligt att med säkerhet be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

döma i vilken form och omfattning verksamheten lämpligen skall drivas.

Under utredningen har bl. a. från olika håll framförts den uppfattningen,

att sjukhuset borde förläggas till annan ort än Hälsingborg. Då utredningsdirektiven

icke omfattar ett dylikt alternativ, har utredningsmannen icke

funnit anledning att närmare ingå på frågan. För övrigt torde en förflyttning

bl. a. av ekonomiska skäl för närvarande icke vara genomförbar. Möjligheten

att framdeles upptaga frågan till förnyat övervägande synes dock

böra hållas öppen.

Utredningsmannen anser på grund av vad sålunda anförts, att en nyttjanderättsupplåtelse

av lokalerna är mest ändamålsenlig. Motsvarande synpunkter

torde i stort sett kunna anläggas beträffande inventarierna.

Jämlikt 17 § veterinärmaterielinstruktionen den 7 oktober 1949 föreligger

mojhghet för utlåning av armén tillhöriga instrument och annan materiel.

Enligt vad som inhämtats har dylik utlåning jämväl förekommit i praxis,

exempelvis till veterinärinrättningen i Skara.

Med hänsyn till att det föreligger ett starkt statligt intresse av att verksamheten

vid sjukhuset hålles uppe anser utredningsmannen, att hyressumman

för byggnaderna bör bestämmas till ett förhållandevis lågt belopp, förslagsvis

500 kronor. Därvid förutsättes dock, att underhållet av byggnaderna

skall åvila hyresgästen. Veterinärmaterielen bör utlånas på samma villkor

, som gäller för utlåning av dylik materiel till veterinärinrättningen i

Skara. Dessa villkor är följande.

1) Materielen utlämnas som lån tills vidare, dock högst t. o. m..........

2) Materielen återlämnas av veterinärinrättningen, då intendenturavdelningen

återfordrar densamma eller dessförinnan vid den tidpunkt då veterinärinrättningen

icke längre har behov av att låna densamma.

3) Ersättning för förbrukad, skadad icke reparabel eller förlorad materiel

utgår — därest sådan materiel icke ersättes med genom veterinärinrättningens

försorg anskaffad likvärdig materiel — med belopp enligt gällande

prislista för veterinärmateriel eller, då materielen icke finnes upptagen i

prislistan, det pris, som materielen betingar vid nyanskaffning.

4) Ersättning för slitning av materielen med undantag av i punkt 3

nämnd materiel utgår med belopp, som vid återlämnandet bestämmes av

intendenturavdelningen med ledning av i veterinärmaterielinstruktionen § 4

mom. 12 upptagna värdeklasser.

Rörande behovet av förbättringar i fråga om byggnaderna

och inventarierna anför utredningsmannen, att byggnaderna befinner sig

i förhållandevis gott skick, varför någon mera omfattande upprustning icke

äi påkallad. En del förbättringar är dock nödvändiga, därest verksamheten

skall kunna bedrivas på ändamålsenligt sätt. Kostnaden härför, tillhopa

52 250 kronor, föreslås skola bestridas av statsmedel. Inventarieutrustningen

är modern och tillräcklig för en verksamhet av den nuvarande omfattningen.

För ersättningsanskaffning och inköp av instrument bör dock ett visst årligt

belopp beräknas. I fråga om byggnaderna anför utredningsmannen

bland annat följande.

Antalet spiltor och boxar är redan i förhållande till det nuvarande behovet

väl ringa. Alltsedan sjukhuset helt kunnat utnyttjas för den civila

s. 13 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj. ts proposition nr 78.

13

djursjukvården har såsom tidigare påpekats tillströmningen av patienter

starkt ökat. Sålunda har sjukhuset sedan den 1 janari 1953 ständigt varit

fullbelagt och tidvis överbelagt, varvid vissa utrymmen i stallbyggnaden

som provisorium fått användas för uppställning av djur. En ökning av

antalet vårdplatser synes därför vara nödvändig. Även av andra skäl är en

ökning av vårdutrymmena önskvärd. Man får bl. a. ej förbise, att ett sammanförande

av sjuka djur från olika håll alltid medför vissa smittrisker.

Möjligheter måste föreligga att snabbt isolera patienter, som visar sig behäftade

med smittsam sjukdom. Det är därför nödvändigt att ha visst utrymme

till förfogande som isoleringsavdelning. Den å sjukhusområdet befintliga

stallbyggnaden inrymmer bl. a. en avdelning, som tidigare utnyttjats

som häststall. Denna avdelning är uppdelad i tre från varandra avgränsade

sektioner med egna ingångar. Endast en av dessa sektioner är

upprustad. Den innehåller 6 boxar för större djur. I de övriga sektionerna

finnes delvis förfallen, omodern spiltutrustning. Därest dessa två sektioner

upprustas och moderniseras skulle ytterligare 7 boxar och 10 spiltor för

större djur samt 8 boxplatser för mindre djur kunna utvinnas. Den ena

sektionen skulle jämväl vid behov kunna användas för isoleringsändamål.

Upprustning av dessa stallutrymmen skulle bl. a. innefatta permanentning

av golv, isolering av ytterväggar samt inredning av boxar och spiltor.

Uppvärmning av stallbyggnaden torde vara nödvändig, eftersom tillräcklig

uppvärmning icke synes kunna åstadkommas enbart genom djuren själva

såsom fallet är i ett vanligt häststall. Samtliga stallavdelningar vid såväl

veterinärhögskolan som veterinärinrättningen i Skara är försedda med

centraluppvärmning. Värmeledningen bör anslutas till värmesystemet i klinikbyggnaden.

Den värmepanna, som nu finnes i klinikbyggnaden, har visat sig vara otillräcklig

redan för en samtidig effektiv uppvärmning av såväl värmeelement

som varmvattenberedare. Det torde därför under alla förhållanden vara

nödvändigt att utbyta denna panna mot en med större kapacitet. I samband

med utbyggnaden bör oljeeldning installeras.

Till nödiga förbättringsarbeten, bl. a. i personalbesparande syfte, får jämväl

räknas anordnande av en rastgård för hundar. Detta kan för en förhållandevis

ringa kostnad ske i anslutning till det å området befintliga

vagnsskjulet.

De i klinikbyggnaden befintliga fönsterbågarna av järn är rostiga och

otäta samt saknar innerfönster. Detta medför fukt och ständigt drag i lokalerna.

Fönsterbågarna bör lämpligen utbytas mot dubbelkopplade träbågar.

Till sjukhuset hörande byggnader med undantag för smedjan har numera

genom stängsel avskiljts från kasernetablissementet i övrigt. Chefen för armén

har i yttrande den 1 augusti 1953 förklarat sig icke vilja motsätta sig,

att smedjan även i framtiden utnyttjas för den civila djursjukvården under

förutsättning, att betryggande säkerhet för obehörig in- och utpassering till det

inhägnade förrådsområdet vidmakthålles. Med anledning därav föreslås, att

befintligt stängsel flyttas och kompletteras så, att jämväl smedjan avskiljes

från kasernområdet och inlemmas i sjukhusområdet. Vidare bör den del av

sistnämnda område, som är friliggande i förhållande till kasernetablissementet,

inhägnas med stängsel.

Kostnaderna för nu nämnda förbättringar har med ledning av infordrade

anbud beräknats till följande belopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 78.

Inredning av nya boxar och spiltor.................. 30 000

Ny värmepanna och utbyggnad av värmeledning samt

anordning för oljeeldning ..................... 15 000

Rastgård för hundar.............................. 3 000

Utbyte av fönsterbågar............................ 3 500

Stängsel med grind .............................. 750

Summa kronor 52 250

I fråga om lönekostnaderna vid det blivande djursjukhuset anför

utredningsmannen, att den nuvarande personalen utgöres av en regementsveterinär,

två hovslagaröverfurirer, två kollektivanställda arbetare samt ett

expeditions- och laboratoriebiträde. En personal av denna omfattning torde

enligt utredningsmannen även i fortsättningen vara nödvändig för uppehållande

av driften. Redan den dagliga skötseln av det förhållandevis stora

antal djur, som vid normal beläggning är intagna å sjukhuset, renhållning

av lokalerna samt andra dagliga sysslor är personalkrävande. Vid

operationer erfordras minst fem personer för kastning av större djur och

assistens vid ingrepp. Härtill kommer, att vid en specialklinik av förevarande

slag patienter måste kunna mottagas kvällar, nätter samt sön- och

helgdagar. Kirurgiska ingrepp kan påfordras alla tider på dygnet. Detta

medför, att personal måste finnas tillgänglig för jourtjänst och annan

tjänstgöring utöver den ordinarie arbetstiden.

Utredningsmannen framhåller, att i samband med ett överförande av sjukhuset

i civil regi nya tjänster måste inrättas, i den män befattningar bortfaller

vid omorganisationen.

Tjänsten som veterinär och chef för sjukhuset kommer i fråga om karaktär

och arbetsuppgifter att bli likvärdig med klinikchefsbefattningen vid

veterinärinrättningen i Skara. Då sistnämnda befattning numera är placerad

i lönegrad Ce 34, bör chefveterinären vid sjukhuset i Hälsingborg erhålla

motsvarande lön. Tillstånd att i begränsad omfattning utöva enskild

praktik bör kunna meddelas av huvudmannen.

I stället för de båda hovslagaröverfurirtjänsterna med placering i lönegrad

Ma 14 måste två befattningar som sjukvårdsförmån inrättas. Dessa

tjänster, vilkas innehavare bör ha hovslagar utbildning, torde med hänsyn

till avlöningsförmånerna för personal med likartade arbetsuppgifter vid veterinärinrättningen

i Skara, veterinärhögskolan samt Flyinge hingstdepå

och stuteri böra placeras i lönegrad 12.

Innehavarna av de tre nu nämnda befattningarna föreslås skola få pensionsberättigande

anställning.

I övrigt erfordras enligt utredningsmannen två kollektivanställda arbetare

samt ett expeditions- och laboratoriebiträde, vilket åtminstone tills vidare

bör vara arvodesanställt.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna personalen beräknas till 76 370

kronor enligt i det följande angiven specifikation.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

15

Driftkostnaderna har uppskattats till sammanlagt 39 500 kronor

för år. Häri ingår utgifter för förbandsmateriel och läkemedel, instrument

och röntgenfilm, foder, telefon och expenser, värme, lyse och vatten, hyra,

underhåll av byggnader in. m.

Sjukhusets inkomster kommer i huvudsak att utgöras av vårdavgifterna

för de behandlade djuren. Inkomsterna beräknas till 42 000 kronor

om året. Härom anför utredningsmannen.

Vårdavgifter uttages för närvarande i enlighet med följande bestämmelser,

som avser i arméns sjukstallar vårdade djur.

Häst och andra större djur.

Skötsel och vård ..

—: 75 kr.

per

dag

Spilthyra .........

—:50

»

»

»

Vatten............

—: 20

»

»

»

Lyse .............

Foder enligt foder- stat ............

—: 20

»

»

»

2 kg havre å —: 50

1: —

»

»

»

6 » hö » —: 19

1: 14

»

»

»

6 » halm » -—: 14

—: 84

»

»

»

Summa kronor 4: 63 per dag

Hund och andra små djur.

—: 75 kr. per dag

—:50 » » »

1:30 » » »

2: 55 per dag

Dessutom utgår avgift för slitning av instrument med 1:-— kr. per varje

påbörjad vecka. Denna avgift debiteras också alla polikliniska patienter.

Medicin och förbandsmateriel debiteras med en förhöjning av 10 procent

på inköpspriset.

Utredningsmannen framhåller, att dessa avgifter måste anses låga och att

han därför övervägt en viss höjning. Dock föreslår han en mindre sänkning

såvitt gäller i jordbruk nyttjade hästar, nötkreatur, svin m. m. Enligt

utredningsmannens åsikt blir nämligen kostnaderna för den enskilde jordbrukaren

vid sjukdomsfall i allmänhet ändock så stora, att denne icke bör

ytterligare betungas. För sporthästar liksom även för hundar anses däremot

en höjning av avgifterna böra äga rum. I samråd med den för utredningen

tillkallade experten har utredningsmannen utarbetat följande förslag

till taxebestämmelser, i stort sett överensstämmande med de taxor, som tilllämpas

vid veterinärhögskolan.

Poliklinik.

a) Grundavgifter.

Sporthästar................... första besök 8: — kr-, återbesök 5: — kr.

Hundar...................... » » 8: — » » 5: — »

Övriga djur.................. » » 5: — » » 5: — »

b) Ersättning för behandling, medicin, röntgen och förband utgår enligt

särskild taxa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Stationär klinik.

a) Grundavgifter.

Första dagen lika med poliklinikavgiften för första besök;

därefter:

Sporthästar ............

Brukshästar ............

Nötkreatur.............

Svin, får och get........

Hund..................

Katt och andra smådjur .

7:— kr. per dag

4: — » » »

3: — » » »

1: — » » »

4: — » » » efter 10 dagar 3: — kr.

3:—- » » » » 10 >> 2:— »

per dag

» »

b) Ersättning för behandling, medicin, röntgen och förband utgår enligt

särskild taxa, som fastställes av huvudmannen i samråd med chefveterinären.

Nedsättning av vårdavgift må, när särskilda skäl därtill föranleda, medgivas

av chefveterinären.

För försvaret tillhöriga, i tjänst varande djur, som remitteras till djursjukhuset

för behandling, utgår ersättning endast för furage, medicin, röntgenfilm

och förbandsmateriel enligt självkostnadspris.

För kirurgiska ingrepp av mera komplicerad art har enligt hittillsvarande

praxis ersättning utgått enligt chefveterinärens bestämmande i varje särskilt

fall. Ersättningarna, som företrädesvis utgått vid operationer å sporthästar

och hundar, har i sin lielhet tillfallit operatören, som därav bland

annat bestritt kostnaderna för övertidsersättningar m. m. åt personal, som

biträtt vid operationerna. Utredningsmannen anser, att systemet med särskilda

operationsersättningar i princip bör bibehållas, och framhåller att

systemet i viss mån har motsvarighet i fråga om sjukhusläkarna inom den

humana vården. Den möjlighet till extra inkomster och den stimulans, som

en mera direkt ersättning för en skickligt utförd operation skapar, kommer

enligt utredningsmannen otvivelaktigt att medverka till att sjukhuset även

i fortsättningen kan förvärva en högt kvalificerad veterinärkraft. Det nuvarande

systemet bör dock modifieras, bland annat med hänsyn till att i

fortsättningen ersättningar för personalens övertid och extra personal skall

direkt bestridas av sjukhuset. Utredningsmannen föreslår sålunda, att ersättning

för operation skall utgå med dels en fast operationsavgift, som skall

tillfalla sjukhuset, dels ett personligt operationsarvode, som skall utgå till

operatören. Operationsavgiften bör lämpligen fastställas till 20 kronor för

sporthästar och hundar samt 10 kronor för övriga djur. Motsvarande avgift

respektive arvode hör utgå även vid andra mera ingående kliniska behandlingar

och undersökningar. Arvode må uttagas med belopp, som skall

anges i en särskild s. k. rådgivande taxa, vilken skall fastställas av huvudmannen

i samråd med cliefveterinären. Denna taxa bör anslås på lämplig

plats inom sjukhuset.

Utredningsmannen upplyser, att det från jordbrukarhåll framförts förslag

om viss rabatt å vårdkostnaden för avlägset boende djurägare. Rabatten

skulle därvid beräknas i förhållande till transportsträckans längd. De

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

17

tankegångar, som ligger bakom förslaget, finner utredningsmannen i och

för sig vara värda beaktande. Emellertid har försäkringsbolag inom det område,

som djursjukhuset skall betjäna, förklarat sig beredda att för försäkrade

djur, som sändes till sjukhuset, erlägga viss del, i flertalet fält 50

procent, av transportkostnaden. Med hänsyn härtill och då de föreslagna

taxorna vad bruksdjuren beträffar är lågt beräknade, har utredningsmannen

icke funnit skäl föreligga att föreslå det ifrågasatta rabattsystemet. Däremot

bör möjlighet finnas för djurägare att, därest ömmande omständig
-

heter föreligger, erhålla nedsättning i

I enlighet med vad sålunda anförts

jande statförslag för djursjukhuset.

Utgifter.

Allmänna omkostnader.

Förbandsmateriel o. läkemedel

.............. 9 500

Instrument o. röntgenfilm

................ 4 000

Fodermedel........... 17 000

Telefon o. expenser.... 1 500

Värme, el. ljus o. vatten 3 000

Hyror................ 500

Underhåll av byggnader 2 500

Övriga utgifter........ 1 500 39 500

Löner.

1 chefveterinär........ 25 464

2 sjukvårdsförmån..... 18 576

2 kollektivanställda arbetare

.............. 14 400

1 skriv- o. laboratorie
biträde.

............ 7 200

Pension, chefveterinär.. 1 590

Övriga pensionskostnader

................. 1340

Semester-, övertids- o.

sjukersättningar..... 7 800 76 370

115 870

vårdavgiften.

har utredningsmannen uppgjort fölInkomster.

Ersättningar m. m......... 42 000

Underskott................ 73 870

115 870

Anm. Lönekostnaderna för chefveterinär och sjukvårdsförmån har upptagits till belopp motsvarande

högsta löneklass i 34 resp. 12 lönegraderna i statens allmänna avlöningsreglemente.

Vad angår frågan om täckandet av det beräknade underskottet

framhåller utredningsmannen, att enligt direktiven för utredningen

kostnaderna för djursjukhuset skall — i den mån de icke täckes

av inkomsterna — åtminstone i huvudsak bestridas av andra medel än statsmedel.

Med anledning av detta uttalande har utredningsmannen utgått från

att uppkommande underskott å verksamheten skall täckas av staten och de

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 78.

9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 78.

icke statliga intressenterna gemensamt samt att därvid den huvudsakliga

delen skall falla å de icke statliga bidragsgivarna.

Vid överläggningar med olika samfälligheter och sammanslutningar har

enligt utredningsmannen som skäl för ett statligt stöd till verksamheten starkt

framhållits den stora allmänna betydelse, som verksamheten vid sjukhuset

har och kommer att få. Vid utfästelser om ekonomiska bidrag för verksamheten

har de olika enskilda intressenterna — även om detta formellt

icke kommit till uttryck i gjorda åtaganden — uttalat krav på att statligt

stöd i en eller annan form skall lämnas. Det förhållandet, att djursjukhuset

direkt kan komma att utnyttjas för vård av bl. a. arméns hästar samt

till kronans förfogande stående hästar och hundar ävensom sjukhusets ställning

som ett naturligt komplement till det statliga veterinärväsendet, medför

enligt utredningsmannens uppfattning, att det statliga stödet icke bör

bli alltför ringa.

I fråga om storleken av det statliga bidraget ävensom formen för dess

lämnande har olika alternativ övervägts.

Som chef för djursjukhuset tjänstgör för närvarande en regementsveterinär.

Enligt arméchefens bestämmande har denne tills vidare kvarkommenderats

i Hälsingborg för tjänstgöring vid sjukhuset. Indragning av regementsveterinärtjänsten

torde icke komma att ske förrän i samband med

den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning till annan motsvarande

befattning. En nära tillhands liggande lösning av frågan om det statliga

stödet åt djursjukhuset är därför, att en statlig befattning som veterinär

och chef för sjukhuset inrättas. Under förutsättning att den nuvarande klinikchefen

lämnar sitt medgivande därtill, skulle han kunna överföras från

regementsveterinärtjänsten till denna tjänst. Med hänsyn till bl. a. de betänkligheter,

som under hand framställts av veterinärstyrelsen mot ett dylikt

arrangemang, har utredningsmannen emellertid ansett sig icke böra förorda

inrättandet av en dylik statlig tjänst. Det statliga stödet åt sjukhuset föreslås

i stället skola lämnas i form av direkt statsbidrag, som bör sättas i viss relation

till chefveterinärens lön. Tjänst som regementsveterinär är numera

placerad i 29 lönegraden med en lön i ortsgrupp 3i av 18 912 kronor. Som

förut anförts föreslås emellertid chefveterinären skola erhålla en lön enligt

34 lönegraden i det statliga avlöningsreglementet. Lönen i lönegrad 34: 34

ortsgrupp 3 utgör 23 170 kronor. Med hänsyn till att direktiven synes förutsätta

en sträng begränsning av det statliga bidraget för verksamheten har

utredningsmannen stannat för att föreslå statsbidrag med 20 000 kronor för

år. Beloppet avses skola anvisas under reservationsanslaget till hästavelns

befrämjande.

För det ekonomiska stöd, som förutsättes komma att lämnas av de icke

statliga intressenterna, föreslår utredningsmannen ett system, enligt vilket

envar bidragsgivare genom garantiförbindelse å visst belopp utfäster sig att

svara för så stor del av föreliggande årligt, av statsbidrag icke täckt underskott,

som motsvarar det tecknade garantibeloppets andel i summan av

samtliga tecknade garantibelopp. Skulle det totala garantibeloppet icke

täcka underskottet bör huvudmannen svara för bristen. Garantiförbindelserna

bör gälla för en tid av fem år med förlängning på samma tid, därest

uppsägning av förbindelsen icke sker senast ett år före utgången av gil
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 78.

19

tighetstiden. Med hänsyn till att medel bör finnas tillgängliga för löpande

utgifter från varje verksamhetsårs början och då huvudmannen icke skäligen

bör åläggas att förskottera de totala driftskostnaderna, skall garanterna

var för sig inbetala det tecknade garantibeloppet i förskott. Inbetalat

belopp, som icke omedelbart disponeras för verksamheten, skall göras räntebärande

för sjukhusets räkning. Det bör åligga huvudmannen att före den

1 april året efter respektive verksamhetsår tillställa bidragsgivarna berättelse

rörande verksamheten vid sjukhuset och i samband därmed företaga

avräkning mellan inbetalat garantibelopp och på bidragsgivaren belöpande

andel i kostnaderna.

Tidpunkten för klinikens överförande i civil regi har föreslagits till

den 1 januari 1954. Utredningsmannen har därvid förutsatt, att såväl den

nuvarande klinikchefen som de vid kliniken tjänstgörande hovslagaröverfurirerna

kvarkommenderas i avbidan på att motsvarande civila befattningar

blir tillsatta. Vidare bör preliminära avtal träffas angående uthyrning av

byggnaderna och utlåning av veterinärmaterielen.

Yttrandena.

Utredningsmannens förslag om inrättandet av ett djursjukhus i Hälsingborg

i civil regi tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Benämningen djursjukhus bör dock enligt styrelsen för veterinärhögskolan

utbytas mot benämningen veterinärklinik.

Rörande behovet av djursjukhuset anför veterinärstyrelsen bland annat

följande.

Den nu föreliggande utredningen synes ge klart belägg för att det i de

berörda delarna av landet föreligger en allmän opinion bland djur ägarna att

kliniken i Hälsingborg bör bibehållas. Såväl i avgivna yttranden i ärendet

som i den visade beredvilligheten att ekonomiskt stödja klinikverksamheten

har denna viktiga grundförutsättning kommit till uttryck. I avseende å

frågan om behovet av det föreslagna djursjukhuset vill styrelsen dock icke

underlåta att påpeka, att Skåne i fråga om tillgången på klinikvårdsmöjligheter

vid ett hastigt betraktande måhända kunde förefalla vara — med

undantag för stockholmsområdet och räjongen omkring skarakliniken -—

förhållandevis bättre tillgodosett än övriga delar av landet. Styrelsen åsyftar

därvid möjligheterna till sådan djursjukvård vid Flyinge hingstdepå och

stuteri samt å kliniken vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad. Vad

den förstnämnda kliniken beträffar torde det visserligen vara riktigt såsom

utredningsmannen säger, att den där tjänstgörande veterinären redan

är fullt sysselsatt, men detta har knappast sin grund i hans åliggande som

stuteriveterinär (tjänsten är också placerad så pass lågt som i 25 lönegraden)

utan däri att han i själva verket utövar en mycket omfattande ambulatorisk

privatpraktik. Ett enligt styrelsens mening tungt vägande skäl mot

att bygga på denna klinik finner styrelsen ligga däri, att med hänsyn, bland

annat, till smittrisken för stuteriets värdefulla hästbestånd någon utökning

av den civila patientbehandlingen icke är önskvärd eller lämplig. Beträffan
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

de kliniken i Kristianstad inhämtar man av utredningsmannens betänkande,

att denna, som är av mindre omfattning än kliniken i Hälsingborg, är

försedd med en relativt modern utrustning, bland annat innefattande röntgen,

men tillika att densamma endast i ringa grad utnyttjats för civila patienter;

här är det den erforderliga personella utrustningen som fattas. Såvitt

av utredningen framgår torde förutsättningar icke föreligga att avhjälpa

denna brist. Det är även att märka, att kliniken är belägen inom ett område,

som för överskådlig tid lärer komma att utnyttjas för militära ändamål,

varför utvecklingsmöjligheter torde saknas.

På grund av vad sålunda ådagalagts finner styrelsen, såsom redan inledningsvis

nämnts, utredningen övertyga om lämpligheten av att bibehålla

kliniken i Hälsingborg. Förnekas bör dock icke, att önskvärdheten av ett

sådant bibehållande jämväl grundas på den omständigheten, att kliniken för

närvarande förestås av en för uppgiften särskilt väl lämpad person med

framstående skicklighet på den veterinära kirurgiens område. Detta förhållande

är givetvis av största betydelse i förevarande sammanhang men

manar också till viss försiktighet med avseende å bedömandet av klinikens

verksamhet sett på längre sikt. Detta har också utredningsmannen

beaktat genom att bygga den ekonomiska grundvalen för klinikverksamheten,

i varje fall till väsentlig del, på till en början en femårsperiod.

Beträffande personalen anför statskontoret, att det enligt dess mening

saknas anledning att för chefveterinären, som ej kan anses ha en med

exempelvis klinikchefen vid veterinärinrättningen i Skara likvärdig tjänst,

utmäta löneförmånerna enligt fördelaktigare grunder än dem, som gäller för

befattningshavare i lönegrad 29. Ämbetsverket utgår därvid ifrån att chefveterinären

skall äga utöva enskild praktik i begränsad omfattning. Särskilt

operationsarvode bör däremot icke utgå till honom, eftersom sådan gottgörelse

icke förekommer vare sig vid veterinärhögskolan eller vid veterinärinrättningen

i Skara. Vad angår den biträdande, ej kollektivavtalsanställda

personalen anser ämbetsverket det vara tillfyllest, om två tjänster som

djursjukvårdare inrättas med ersättning efter lönegrad It.

Statskontoret framhåller vidare, att chefveterinären och djur sjukvårdarna

icke bör redovisas å de av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda personalförteckningarna

för hushållningssällskapen. I stället bör dessa tjänstemäns

anställnings- och löneförhållanden regleras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som tillämpas för övrig till sällskapen knuten personal,

som icke uppförts å nämnda förteckningar. Det bör sålunda ankomma på

sjukhusets huvudman att i likhet med vad som gäller vid exempelvis de

veterinärbakteriologiska laboratorierna vid sällskapen bestämma tjänstemännens

lönevillkor och föranstalta om reglering av pensionsförhållandena

enligt SPA-reglementet.

Veterinärstyrelsen anser, att utredningsmannens jämförelse mellan chefveterinärens

tjänst och klinikchefstjänsten vid veterinärinrättningen i Skara

icke är fullt godtagbar, eftersom innehavaren av sistnämnda tjänst icke

är i tillfälle att skaffa sig några nämnvärda extra inkomster genom privatpraktik.

Då det emellertid är av stor vikt, att som chefveterinär kan förvärvas

och behållas en högt kvalificerad veterinärkirurg, vill veterinärstyrclsen

icke motsätta sig att ifrågavarande tjänst placeras i lönegrad 32. Å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

andra sidan föreslår styrelsen för veterinärhögskolan, att lön till chefveterinären

skall utgå efter lönegrad 37.

I fråga om byggnaderna har fortifikationsförvaltningen i princip

intet att einra mot att dessa upplåtes på sätt utredningsmannen föreslagit.

Om byggnaderna uthyrdes i allmänna marknaden, skulle måhända en hyressumma

av omkring 10 000 kronor för år kunna påräknas. Med hänsyn till

att de föreslagna förbättringsarbetena i vart fall till viss del torde komma

försvaret tillgodo vid ett eventuellt upphörande av hyresförhållandet, har

ämbetsverket emellertid ingen erinran mot en hyressumma av 500 kronor

årligen åtminstone under den nu aktuella femårsperioden, därest försvarets

intressen motiverar en uthyrning mot ett närmast formellt hyresbelopp.

Hyrestiden bör till en början bestämmas till fem år. Vid hyresavtalets

utformning bör enligt ämbetsverket kronan förbehållas rätt att även i

fortsättningen använda en utfartsväg, som löper över det avsedda sjukhusområdet.

Chefen för armén biträder vad fortifikationsförvaltningen anfört och framhåller,

att djursjukhuset under den föreslagna hyrestiden beräknas bli av

värde för veterinärtjänsten vid armén, vilken omständighet kan motivera

någon sänkning av det hyresbelopp, som enligt förvaltningen kan påräknas

i den allmänna marknaden.

Statskontoret anför, att det synes vara mest rationellt, att underhållet av

byggnaderna, vilka ingår såsom en del i ett större kasernetablissement,

handhaves av den statliga myndighet — fortifikationsförvaltningen — som

har att svara för det statliga fastighetsbeståndet på förevarande område.

Hyra för byggnaderna bör vidare utgå enligt i allmänhet gällande normer.

Statskontoret kan sålunda icke tillstyrka, att hyressumman begränsas till ett

proformabelopp. Vid hyressättningen bör full hänsyn tagas till såväl de löpande

underhållskostnaderna som förbättringar i samband med nyttjanderättsupplåtelsen.

Statskontoret ifrågasätter för övrigt, om ej kostnaderna

för förbättringar — av utredningsmannen beräknade till 52 250 kronor —

delvis bör gäldas av försvarets fastighetsfond. Därvid åsyftas närmast de utgifter,

som hänför sig till den nya värmeanläggningen och utbytet av fönsterbågar.

Riksräkenskapsverket anser för sin del, att kostnaderna för de

föreslagna förbättringarna i sedvanlig ordning bör bestridas ur den fastighetsfond,

under vilken byggnaderna redovisas.

Beträffande veterinär in aterielen har chefen för armén intet att

erinra mot utredningsmannens förslag.

De föreslagna taxebestämmelserna har icke föranlett några invändningar.

Såsom redan nämnts avstyrker emellertid statskontoret, att operationsarvode

skall utgå till vederbörande veterinär. I stället föreslår ämbetsverket,

att de föreslagna avgifterna och arvodena vid operation skall

sammanslås till en med hänsyn till tidsutdräkten och det kirurgiska ingreppets

art och svårighetsgrad m. fl. inverkande faktorer beräknad ersättning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:is proposition nr 78.

på sätt nu sker vid de kirurgiska klinikerna vid veterinärhögskolan och

veterinärinrättningen i Skara. Denna ersättning bör av djurägaren oavkortad

inbetalas till sjukhuset. Härigenom torde en ökning av sjukhusets inkomster

komma till stånd. Med hänsyn härtill liksom även till de av statskontoret

i övrigt förordade jämkningarna i utredningsmannens förslag torde

enligt ämbetsverket statens bidrag till verksamheten kunna icke oväsentligt

minskas. I betraktande av verksamhetens karaktär av provisorium, vilket

bland annat kommit till uttryck genom intressesammanslutningarnas

tidsbegränsade ekonomiska garantier, ifrågasätter statskontoret vidare, om

ej det årliga statliga driftsbidraget tills vidare bör utgå från statens hästavelsfond.

Riksråkenskapsverket anser för sin del, att det statliga bidraget bör anvisas

under ett särskilt anslag å riksstaten.

Som lämplig tidpunkt för klinikens övertagande föreslår riksräkenskapsverket

den 1 juli 1954. Det provisorium, som hittills gällt, bör utsträckas

att gälla till nämnda dag.

Chefen för armén anför, att regementsveterinärbeställningen vid förutvarande

Skånska kavalleriregementet numera är redovisad vid Fo 11. Beställningen

skall indragas vid den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning

till annan beställning. Förflyttning kan dock äga rum först i samband

med uppkommande vakans i annan regements- eller fältveterinärbeställning.

Tills omplacering blir möjlig kan därför den nuvarande innehavaren

ställas till förfogande för det föreslagna djursjukhuset. Dock måste han i

viss utsträckning disponeras för militära uppgifter. Under sådan tid kan

ersättare lämnas genom överfältveterinärens försorg. De båda hovslagaröverfurirer,

som tjänstgjort i Hälsingborg, behöver däremot snarast användas

vid annat förband.

Departementschefen.

Från skilda håll har framförts önskemål om inrättande av moderna djursjukvårdskliniker

på olika platser i landet i syfte att skapa bättre möjligheter

att effektivt behandla komplicerade sjukdomsfall bland husdjuren.

Såsom skäl har främst anförts, att det ökade värdet av de större husdjuren

stegrar behovet av tillgång till klinisk djursjukvård. För närvarande

finnes i huvudsak förutom klinikerna vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen

i Skara ett antal kliniker, tillhörande föreningen Svenska blå

stjärnan och fördelade över hela landet. Dessa står med undantag för kliniken

i Göteborg under ledning av vederbörande distriktsveterinär.

Såsom veterinärstyrelsen i annat sammanhang framhållit, bör frågan om

utbyggnad av de redan verksamma klinikerna eller om inrättandet av nya

sådana icke upptagas till prövning, förrän det genom lokal opinion styrkts,

att behov därav verkligen finnes. Den föreliggande utredningen ger klart

vid handen, att denna förutsättning är uppfylld såvitt angår kliniken vid

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:t$ proposition nr 78.

förutvarande Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg. I likhet med remissinstanserna

biträder jag därför utredningsmannens förslag, att åtgärder

vidtages för att verksamheten vid denna klinik skall kunna fortsättas.

I direktiven för utredningen har förutsatts, att kliniken — därest verksamheten

skall fortgå — icke skall framdeles drivas i statlig regi samt att

något lokalt organ, exempelvis länets hushållningssällskap, skall fungera

som huvudman för densamma. Likaså har förutsatts, att kostnaderna för

verksamheten skall i den mån de icke kan täckas av inkomsterna åtminstone

i huvudsak bestridas av andra medel än statsmedel.

Vad först angår huvudmannaskapet har utredningsmannen i

enlighet med vad sålunda uttalats i direktiven överlagt med Malmöhus läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Överläggningarna har slutligen

lett till att hushållningssällskapet genom beslut den 15 december 1953 åtagit

sig att bli huvudman för kliniken på de villkor, som angivits i utredningen.

Därmed har denna fråga erhållit en tillfredsställande lösning.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för den fortsatta driften

innebär utredningsmannens förslag, bland annat, att de försvarsväsendet

tillhöriga byggnader, som hittills disponerats för verksamheten, skall mot en

årlig hyra av 500 kronor uthyras till huvudmannen samt den till kliniken

hörande veterinärmaterielen på vissa villkor utlånas till denne. Nödvändiga

förbättringar av byggnaderna till en beräknad kostnad av 52 250 kronor

föreslås skola bestridas genom ett särskilt anslag av statsmedel. I övrigt beräknas

statens direkta bidrag skola inskränka sig till ett årligt anslag av

20 000 kronor, medan återstoden av driftkostnaderna — i den mån de icke

täckes av inkomsterna å verksamheten — skall bestridas av vissa samfälligheter

och organisationer in. fl., vilka ställt sig som garanter för det beräknade

underskottet.

Ifrågavarande byggnader — bestående av huvudbyggnad för själva

klinikverksamheten, stallbyggnad, smedja, obduktionslokal samt vagnslider

och skjul — ingår i det förutvarande kavalleriregementets kasernetablissement.

Frågan om den framtida användningen av kasernetablissementet i

dess helhet är ännu icke löst. Med hänsyn bland annat härtill synes det,

såsom statskontoret och riksräkenskapsverket anmärkt, vara mest rationellt

att låta underhållet av byggnaderna i fråga även i fortsättningen has

om hand av fortifikationsförvaltningen, som har att svara för det statliga

fastighetsbeståndet på försvarsväsendets område. Vid sådant förhållande

bör enligt min mening kostnaderna för de föreslagna förbättringarna av

byggnaderna i sedvanlig ordning bestridas ur försvarets fastighetsfond, under

vilken byggnaderna redovisas. Något särskilt anslag för ändamålet är

med en dylik lösning icke erforderligt.

Med hänsyn till att det måste anses vara ett betydande statligt intresse att

verksamheten vid kliniken icke nedlägges, har utredningsmannen föreslagit,

att hyran för byggnaderna skall bestämmas till ett närmast formellt

belopp av 500 kronor för år, varvid underhållet av desamma dock förutsättes

skola belasta klinikens stat. Även enligt min uppfattning motiverar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

omständigheterna — bland annat klinikens av arméchefen antydda väi''de

för veterinärtjänsten vid armén — att hyra utgår med ett i förhållande till

den allmänna hyresmarknaden reducerat belopp. Därest kostnaderna för

såväl de nödiga förbättringsarbetena som underhållet av byggnaderna kommer

att bestridas av försvarets fastighetsfond, torde emellertid även med

nu angivna utgångspunkt utrymme finnas för en viss höjning av hyressumman.

Enligt min mening bör nämligen den föreslagna hyran kunna

höjas med åtminstone det belopp av 2 500 kronor, som i utgiftsstaten upptagits

till underhåll av byggnaderna. Jag föreslår sålunda, att hyresbeloppet

skall bestämmas till 3 000 kronor för år.

Vad veterinär in ate rielen beträffar torde denna på sätt utredningsmannen

föreslagit böra tills vidare utlånas till huvudmannen på samma

villkor som de, på vilka dylik utlåning ägt rum till veterinärinrättningen

i Skara. Huvudmannen skall alltså vara skyldig att ersätta förbrukad, skadad

och icke reparabel eller förlorad materiel med belopp enligt gällande

prislista för veterinärmateriel eller med nyanskaffningskostnaden. För slitning

av materielen skall gottgörelse utgå med belopp, som vid materielens

återlämnande bestämmes av arméförvaltningens intendenturavdelning med

ledning av i veterinärmaterielinstruktionen upptagna värdeklasser.

Den nuvarande personalen vid kliniken utgöres av en regementsveterinär

i lönegrad 29, två hovslagaröverfurirer i lönegrad Ma 14, ett extra

biträde för skriv- och kontorsgöromål samt två kollektivanställda arbetare.

Såsom utredningsmannen framhållit torde en personal av denna storlek bli

erforderlig även i fortsättningen. Förslaget innefattar, att tre pensionsberättigande

tjänster skall inrättas, nämligen en tjänst som veterinär och chef för

kliniken med placering i lönegrad 34, d. v. s. i samma lönegrad som befattningen

som klinikchef vid veterinärinrättningen i Skara, samt två tjänster

som sjukvårdsförmån i lönegrad 12. Biträdet föreslås skola tills vidare anställas

mot arvode. Beträffande chefveterinären innebär förslaget vidare, att

denne må kunna erhålla tillstånd att i begränsad omfattning utöva enskild

praktik ävensom att uppbära särskilt operationsarvode.

Med hänsyn framför allt till att driften av kliniken under de närmaste

åren i viss mån kommer att få karaktär av försöksverksamhet, delar jag

statskontorets åsikt, att de tre tjänster, som bör inrättas, icke nu skall redovisas

å de av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda personalförteckningarna

för hushållningssällskapen. Anställnings- och löneförhållandena för innehavarna

av dessa tjänster bör i stället regleras på samma sätt som de andra

tjänster vid hushållningssällskapen, vilka icke uppförts å dessa förteckningar.

Sedan närmare erfarenhet vunnits rörande klinikens verksamhet,

torde emellertid frågan böra upiptagas till förnyad prövning.

I detta sammanhang vill jag beträffande de föreslagna särskilda operationsarvodena

framhålla, att sådana icke utgår till vederbörande kirurg vid

vare sig veterinärhögskolan eller veterinärinrättningen i Skara. Visserligen

har dylika arvoden hittills betingats vid kliniken, företrädesvis vid opera
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78.

25

tioner å sporthästar och hundar, men de har bland annat använts till att

bestrida kostnaden för övertidsersättningar in. m. åt den biträdande personalen.

Dessa kostnader skall i fortsättningen täckas av andra medel. Vid sådant

förhållande synes något skäl knappast finnas för att bibehålla dessa

gottgörelser till chefveterinären. I stället bör, i enlighet med vad som gäller

vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara, de föreslagna

avgifterna och arvodena vid operationer sammanslås till en med hänsyn

till tidsutdräkten samt det kirurgiska ingreppets art och svårighetsgrad

in. in. beräknad ersättning, som skall tillfalla kliniken.

Med undantag för vad jag anfört angående operationsarvodena har jag

intet att erinra mot de föreslagna taxebestämmelserna. Härvid

har jag bland annat tagit hänsyn till den av utredningsmannen lämnade upplysningen,

att försäkringsbolag inom det område, som kliniken skall betjäna,

förklarat sig beredda att för försäkrade djur bestrida viss del av transportkostnaden.

Vad slutligen beträffar den årliga kostnaden för verksamheten

har utredningsmannen föreslagit, att den del av utgifterna, som icke täckes

av inkomsterna, skall bestridas till 20 000 kronor genom ett särskilt statligt

anslag och till återstoden — beräknad till 50 000 å 55 000 kronor — genom

tillskott av förut omförmälda garanter. Mot förslaget i denna del har jag

icke något att erinra. Dock torde statsmakternas åtagande härutinnan böra

begränsas till att avse endast tre år, räknat från den 1 juli 1954.

Emellertid har chefen för armén upplyst, att regementsveterinärbeställningen

vid det förutvarande Skånska kavalleriregementet skall indragas vid

den nuvarande innehavarens avgång eller förflyttning till annan beställning,

samt har förklarat sig beredd att i avbidan härpå ställa den nuvarande innehavaren

av regementsveterinärbeställningen till klinikens förfogande tills

vidare. Någon avgång torde icke vara ifrågasatt och förflyttning, som kan

äga rum först vid uppkommande vakans i annan regements- eller fältveterinärbeställning,

torde såvitt nu kan bedömas icke bli aktuell under de närmaste

åren. Så länge chefveterinär på detta sätt ställes till förfogande, bör

uppenbarligen — såsom utredningsmannen framhållit — något särskilt bidrag

av statsmedel icke komma ifråga. Vid sådant förhållande torde något

anslag icke böra beräknas för nästa budgetår.

Den hittillsvarande personalen i övrigt vid kliniken har ställts till förfogande

intill utgången av innevarande budgetår. Lämplig tidpunkt fölklinikens

övertagande synes därför vara den 1 juli 1954.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera utfärda stadga för

kliniken i fråga. Denna synes böra benämnas veterinärkliniken i Hälsingborg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att besluta, att verksamheten vid djurkliniken vid förutvarande

Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg skall

3 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 78.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kuiigl. Maj.ts proposition nr 78.

från och med den 1 juli 1954 omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med det förslag, som angivits i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

5171 OS. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts proposition angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m. a1 i texten