Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse av vissa, kronan tillhöriga fastigheter, m. m

46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:81, Angående överlåtelse av vissa, kronan tillhöriga fastigheter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

1

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av

vissa, kronan tillhöriga fastigheter, m. m.; given

Stockholms slott den 29 januari 1954.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över koinmunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och vad

gäller ärendet under punkt 9 chefen för försvarsdepartementet, anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, frågor om

överlåtelse av vissa fastigheter in. m. och anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Maj :ts därom i proposition 1953: 107 framlagda förslag

har riksdagen i skrivelse nr 201 bemyndigat Kungl. Maj :t, bland annat,

att under budgetåret 1953/54 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall

besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet

eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen

uppgår till högst 50 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 81.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen har anmält

elva särskilda ärenden, i vilka värdet av den till överlåtelse föreslagna

egendomen överstiger 50 000 kr. I dessa fall erfordras alltså riksdagens medgivande

till försäljningarna. Därjämte har vissa tomtarrendatorer i Karlsborg

gjort framställning om friköp av mark, som de arrenderar av Göta

kanalbolag. Detta ärende har ansetts böra underställas riksdagen. Slutligen

har ett mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen ingånget

avtal om överföring av statens järnvägars driftverkstad i Visby till fortifikationsförvaltningen

ansetts böra underställas riksdagen.

Göta kanalbolag.

1 :o.

Framställning från arrendatorerna m. m.

I särskild framställning anhöll A. Sander m. fl. personer i Karlsborg om

åtgärder för friköpande av mark, vilken de arrenderade av Göta kanalbolag

vid Rödesund i Karlsborgs kommun och som utgjorde del av fastigheten

Svanvik nr 2. Häröver avgavs utlåtanden av länsstyrelsen i Skaraborgs län

efter hörande av direktionen över Göta kanalverk och överlantmätaren i

länet samt vidare av kammarkollegiet och domänstyrelsen ävensom av justitiekanslersämbetet

efter hörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd

med kommerskollegium. I anslutning till innehållet i det av justitiekanslersämbetet

lämnade utlåtandet uppdrog Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen

i Skaraborgs län att upptaga förhandlingar med Göta kanalbolag och vederbörande

tomtarrendatorer rörande överlåtelse av de tomter, som kunde

komma i fråga, därvid länsstyrelsen borde taga under övervägande, huruvida

jämväl ombud för vederbörande kommun borde kallas till förhandlingarna.

Härjämte anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen att med eget utlåtande

underställa Kungi. Maj :t det köpeavtal, som kunde bliva upprättat, och därvid

tillika inkomma med förslag rörande dispositionen av köpeskillingen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att grunderna för Göta kanalbolags

rätt till bl. a. här ifrågavarande mark härrör från Kungl. Maj :ts privilegium

den It april 1810 för bolaget. Häri förordnades, att till kanalbolaget under

evärdlig skattefrihet överläts mark till 200 alnars bredd för kanalanläggningen

samt att till bolaget skulle, efter underdånig anmälan, lämnas icke

blott nödig mark till boställen för betjäning vid kanalverket, boningsställen

för arbetarna ävensom till hamnar och lastageplatser, utan även rätt

att nyttja och vårda vissa kronans skogsparker och kalkbrott. I enlighet

med bestämmelser, som meddelats i en särskild, samma dag utfärdad förordning

angående sättet att bestämma ersättningarna för vad enskilda personer

i jord m. in. förlorar genom Göta kanals anläggning, uppgjordes av utsedda

värderingsmän förslag rörande vilka markområden, som skulle inlösas

och ersättas av kronan samt hur denna ersättning i de särskilda fallen skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

3

utgöras. Detta förslag, såvitt avsåg Västergötland mellan sjöarna Vänern

och Vättern, fastställdes av Kungl. Maj :t med vissa jämkningar den 18 februari

1813. Därvid bestämdes ersättning till bl. a. hemmanet Svanvik, vilket

till kanalanläggningen avstod ett område vid Rödesund om 14 tunnland.

I detta område ingår den mark, som nu föreslagits få bliva friköpt.

Av handlingarna inhämtas vidare, att det trots ingående undersökningar

i samband med ärendets remissbehandling icke kunnat tillfredsställande klarläggas

med vilken rätt bolaget besitter detta markområde. Ingen av de hörda

myndigheterna har emellertid haft något att erinra mot att försäljning av

ifrågavarande mark i Karlsborg får komma till stånd.

Köpeavtalet m. m.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har med skrivelse den 30 september 1953

överlämnat en framställning den 26 samma månad från direktionen över

Göta kanalverk, som hemställer om Kungl. Maj :ts godkännande av ett mellan

bolaget och Karlsborgs kommun upprättat köpeavtal.

Avtalet innebär i huvudsak, att bolaget till kommunen försäljer ett inom

kommunen beläget område om ca 35 800 kvadratmeter på Kanalholmen vid

Rödesund. Området utgör del av fastigheten Svanvik nr 2 (kronojord under

enskild disposition). Köpeskillingen uppges till 93 000 kr och erlägges

senast vid tillträdet, vilket förutsättes äga rum den 14 mars 1954. Bolaget

utgår ifrån att vid senare tomtförsäljning inom området arrendatorerna

bereds tillfälle att förvärva sina resp. tomter. Enligt avtalet utgör Kungl.

Maj :ts stadfästelse en förutsättning för dess giltighet. Avtalet torde såsom

bilaga (Bilaga 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bolaget säger sig ha för avsikt att sätta in den överenskomna köpeskillingen

på särskilt bankkonto för att enligt kanaldirektionens beslut användas

för förbättringar på kanalanläggningen och till kanalverket upplåtna

fastigheter in. in.

Länsstyrelsen anför, att länsstyrelsen i enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag

hållit ett sammanträde med sökandena samt representanter för bolaget

och Karlsborgs kommun. Vid sammanträdet framhölls från ömse sidor

såsom lämpligast, att den del av området, som finge friköpas, i första hand

överlätes till kommunen, som sedan i sin tur skulle träffa avtal med vederbörande

tomtarrendatorer. Efter överläggningar tillsattes en delegation, som

fick till uppgift att söka åstadkomma uppgörelse och vars arbete resulterat

i det träffade avtalet. Länsstyrelsen tillstyrker, att avtalet godkännes samt

att föreskrift meddelas om köpeskillingens användande på sätt bolaget föreslagit.

Yttrande.

Statskontoret påpekar, att full klarhet icke föreligger i frågan, med vilken

rätt bolaget innehar markområdet, samt uttalar, att övervägande skäl

talar för att bolaget icke i gängse bemärkelse bör betraktas såsom ägare

till området. Köpeskillingen bör enligt statskontoret fonderas och bolaget i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

princip endast få rätt att utnyttja avkastningen av de fonderade medlen

för förbättringar på kanalanläggningen och kanalverkets fastigheter in. m.

Fondmedlen bör — i likhet med vad som hestämts angående dispositionen

av ersättning för viss från Hjelmare kanal- och slussverks aktiebolag exproprierad

mark — placeras genom inköp av räntebärande obligationer, som

utfärdats eller garanterats av staten eller vissa andra angivna subjekt, eller

också genom utlämnande av lån mot hypotek av sådana obligationer eller

mot fullgod fastighetsinteckning. Vidare bör stadgas, att av den årliga avkastningen

av fonden en tiondel skall läggas till kapitalet.

Departementschefen.

Förevarande ärende grundar sig på en framställning från vissa tomtarrendatorer

om friköp av mark, som de arrenderar vid Rödesund i Karlsborg

av Göta kanalbolag. Friköpet skulle, enligt vad de olika intressenterna

överenskommit, ske på så sätt, att Karlsborgs kommun från bolaget inköper

den del av området, som bolaget är villigt att försälja, inklusive gatu- och

strandområden, och därefter till vederbörande arrendatorer överlåter resp.

tomter.

Vid ärendets beredning och under de omfattande utredningar, som företagits

av olika remissmyndigheter, har framgått, att klarhet icke råder i

frågan, huruvida bolaget besitter ifrågavarande mark med äganderätt. En

ståndpunkt i äganderättsfrågan är, att den formella äganderätten till markområdet

i fråga alltjämt tillkommer kronan, medan bolaget har nyttjanderätt

till detsamma, så länge det användes till kanalens behov eller till dess

understödjande. Med hänsyn härtill och då försäljningssumman i det aktuella

ärendet överstiger 50 000 kr, torde den ifrågasatta försäljningen böra

underställas riksdagens prövning.

Med den reservationen, att min ståndpunkt icke innebär något som helst

ställningstagande i frågan om äganderätten till förevarande mark och under

förutsättning, att vad jag i det följande anför beträffande köpeskillingens

fondering iakttages, vill jag för egen del tillstyrka, att försäljningen får

äga rum. Jag har ej något att erinra mot den avtalade köpeskillingen om

93 000 kr, motsvarande ca kr 2: 60 per kvadratmeter, och ej heller mot de

i avtalet i övrigt intagna bestämmelserna.

Enligt avtalet skall köpeskillingen erläggas vid tillträdet, vilket förutsättes

äga rum den 14 mars 1954. Parterna har, sedan avtalet upprättades,

gjort det tillägget till detsamma, att det skall gälla även om tillträdet sker

efter nämnda datum, dock senast den 1 juli 1954.

Rörande dispositionen av köpeskillingen delar jag i princip statskontorets

mening, att medlen bör fonderas och bolaget få rätt att utnyttja endast

avkastningen av de fonderade medlen för förbättringar av kanalanläggningen

o. d. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de

närmare bestämmelserna om fondmedlens placering m. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 5

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av Göta

kanalbolag ingångna köpeavtalet om försäljning av ett markområde

på Kanalholmen vid Rödesund i Karlsborgs kommun.

Postverket.

2:o

I skrivelse den 15 januari 1954 bär generalpoststyrelsen hemställt, att

mot en köpeskilling av 408 500 kr till direktören Fritz Landstedt, Luleå

få försälja den postverket tillhöriga fastigheten nr 17 i kvarteret Gripen i

Luleå. I fastigheten har hittills postkontoret i staden varit inrymt.

Styrelsen har sedermera till Kungl. Maj :ts prövning överlämnat ett med

Landstedt ingånget köpekontrakt, dagtecknat den 22 och 28 januari 1954.

Kontraktet har gjorts beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.

Styrelsen meddelar, att fastigheten, som är belägen i hörnet av Nygatan

och Köpmangatan, förvärvades i bebyggt skick av postverket år 1923 för

221 625 kr. År 1934 skedde en tillbyggnad med anlitande av förnyelsefondsmedel.

År 1938 inköptes den angränsande fastigheten nr 10 i samma kvarter.

Sedan visst markbyte genomförts, sammanlades sistnämnda fastighet

med den tidigare förvärvade till en fastighet, Gripen nr 17, vilken fick en

areal av 1 482,4 m2. Fastigheten, som nu har ett taxeringsvärde av 408 500

kr, är i postverkets räkenskaper bokförd till ett värde av 287 225 kr, varav

tomtvärdet utgör 36 600 kr. Avsättningarna för byggnaden till postverkets

värdeininskningskonto beräknas per den 30 juni 1954 komma att uppgå

till 166 830 kr, varvid sålunda fastighetens bokförda nettovärde kommer att

utgöra 120 395 kr.

En ny posthusbyggnad i Luleå beräknas bli färdig för inflyttning i februari

1954. Den äldre fastigheten är därefter inte erforderlig för postverkets

behov. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att den i princip inte har något

emot att fastigheten försäljes. Intet av de affärsdrivande verken önskar

förvärva densamma och ej heller stadens myndigheter har något intresse

därav. Styrelsen har därför låtit utbjuda fastigheten till försäljning genom

annonser i pressen. Härvid har endast ett anbud inkommit, lydande å 275 000

kr. Med hänsyn till fastighetens taxeringsvärde ansåg sig styrelsen inte

kunna reflektera på detta.

Sedan direktören Fritz Landstedt under hand anmält sitt intresse för

att förvärva posthuset, har styrelsen inlett förhandlingar med denne. Landstedt

bjöd vid de inledande förhandlingarna 380 000 kr och har sedermera

lämnat ett skriftligt anbud på 408 500 kr, vilket pris överensstämmer med

fastighetens taxeringsvärde. Styrelsen har ansett sig kunna acceptera detta

anbud bl. a. med hänsyn till att fastigheten, vars huvudbyggnad uppfördes

på 1890-talet, befinner sig i ett sådant skick, att ganska omfattande repa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. iMaj.ts proposition nr 81.

rationsarbeten krävs för att sätta byggnaden i stånd. Styrelsen har tidigare

övervägt, att, om ett godtagbart anbud inte kunde erhållas, behålla fastigheten

och hyra ut de lokaler, som blir lediga vid avflyttningen. Med hänsyn

till det av Landstedt erbjudna priset anser styrelsen, att ett sådant alternativ

måste bli oförmånligare än en försäljning.

Beträffande köpekontraktet torde få hänvisas till handlingarna.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den av generalpoststyrelsen föreslagna försäljningen och

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av generalpoststyrelsen

ingångna avtalet rörande försäljning av fastigheten

nr 17 i kvarteret Gripen i Luleå.

Statens järnvägar.

3:o

Med skrivelse den 5 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts

prövning överlämnat ett den 23 december 1953 och 5 januari 1954 ingånget

köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Majt:s

godkännande — för en köpeskilling av 75 000 kr till Aktiebolaget Hakon

Swenson, Västerås överlåtit ett område om ca 4 500 m2 i Eskilstuna stad.

Området, som angivits på en till skrivelsen fogad karta, omfattar delar av

stadsägorna nr 905 och nr 2 442 samt en del av stadsägoområdet nr 907,

ingående i stadsägan nr 906 -(- 907.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 november 1953 fastställt förslag

till ändring av stadsplan för del av stadsdelen Söder i Eskilstuna (område

öster om Södra stationen). Ändringen innebär, att det till försäljning avsedda

området utlagts som kvartersmark för handelsändamål.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att det med försäljningen avsedda området

är obebyggt och ej åsatt något taxeringsvärde. Det är inte för närvarande

och beräknas ej heller i framtiden bli erforderligt för statens järnvägar eller,

så vitt styrelsen kan bedöma, för något annat statligt ändamål.

Bostadsstyrelsen har i utlåtande den 23 januari 1954 meddelat, att styrelsen

funnit den avtalade köpeskillingen skälig och tillstyrker bifall till

järnvägsstyrelsens framställning.

Departementschefen.

Jag biträder järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen

ingångna avtalet rörande försäljning av vissa

delar av stadsägorna nr 905, 2442 och 906 + 907 i Eskilstuna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

4:o

Med skrivelse den 5 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj:ts

prövning överlämnat ett den 27 november 1953 och 5 januari 1954 ingånget

köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts

godkännande — för en köpeskilling av 150 000 kr till Byggnads AB Gällivare-hem,

överlåter vissa delar av stadsägan nr 62 i Gällivare municipalsamhälle

med därå befintliga byggnader, omfattande en byggnad, vari järnvägshotellet

är inrymt, ett bostadshus samt en uthusbyggnad. I försäljningen

ingår även en utanför det till försäljning ifrågasatta området belägen

uthusbyggnad. Området med byggnaderna har utmärkts på en till skrivelsen

fogad ritning.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att taxeringsvärde å området och byggnaderna

saknas. Järnvägshotellet och det utanför området belägna uthuset utarrenderas

f. n. mot en årshyra av 4 400 kr. Under budgetåren 1947/48—1951/

52 utgjorde underhållskostnaden för hotellbyggnaden resp. 4 000, 6 900,

24 800, 3 900 och 2 800 kr. Därjämte har i byggnaden under denna period

investerats totalt 9 600 kr.

Hotellbyggnaden, som är uppförd år 1888, inrymmer i första våningen bl. a.

köksavdelning, matsal med café och veranda samt uppackningsrum. I andra

våningen finns tio gästrum och en dubblett samt å tredje våningen åtta gästrum.

Bostadshuset innehåller en lägenhet om 3 rum och kök och tre överliggningsrum

för konduktörer. Lägenheten har elspis, våningsvärmeledning,

badrum och w. c. I det till byggnaden hörande uthuset är inrett ett provisoriskt

garage. Bostadshuset är i gott skick. Hyran för lägenheten är 825 kr

per år.

Enligt avtalet äger statens järnvägar kostnadsfritt utnyttja bostadshuset

med tillhörande uthus m. m. fram till den 1 april 1959. Skulle bolaget tidigare

vilja exploatera området skall det fram till nämnda tidpunkt upplåta

annan lägenhet till statens järnvägar. Bolaget övertager statens järnvägars

rättigheter och förpliktelser mot järnvägshotellets restauratör enligt gällande

hyreskontrakt.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen anser icke marken eller byggnaderna erforderliga i

framtiden för järnvägens del och kan ej heller finna, att de kan utnyttjas

för annat statligt ändamål.

Bostadsstyrelsen anför i utlåtande den 23 januari 1954, att styrelsen finner

den avtalade köpeskillingen skälig, och tillstyrker bifall till järnvägsstyrelsens

förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den av järnvägsstyrelsen föreslagna försäljningen och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen

ingångna avtalet rörande försäljning av vissa

delar av stadsägan nr 62 i Gällivare municipalsamhälle.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

5:o

Med skrivelse den 8 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts

prövning överlämnat ett den 30 december 1953 och 8 januari 1954 ingånget

köpeavtal, enligt vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts

godkännande — för en köpeskilling av 181 000 kr till Harry Molin, Vännäs

överlåter ett område om 5 500 m2 i Storumans municipalsamhälle med därå

befintlig hotellbyggnad jämte två mindre uthusbyggnader. Området, vilket

utgör en del av fastigheten Luspen l65 i samhället, har angivits å en till avtalet

fogad ritning.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att hotellbyggnaden har ett taxeringsvärde

av 125 000 kr. Taxeringsvärde å marken saknas. Enligt avtalet uppgår köpeskillingen

för mark och byggnader till 161 000 kr, vartill kommer 20 000 kr

i ersättning för hotellrörelsen med inventarier. Hotellbyggnaden inrymmer

i första våningen bl. a. köksavdelning, två matsalar, klubbrum, uppackningsrum

och fem resanderum. Å andra våningen finns nio resanderum och å

vindsvåningen sju personalrum.

Enligt avtalet har köparen bl. a. förbundit sig att t. o. in. år 1963 bedriva

hotellrörelse med matservering i fastigheten. Åsidosättes detta villkor, har

statens järnvägar betingat sig rätt att återköpa fastigheten i enlighet med

1924 års lag om återköpsrätt. Som säkerhet för återköpsrättens bestånd äger

styrelsen skaffa sig inteckning i fastigheten.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Styrelsen anför, att det inte varit möjligt för statens järnvägar att driva

hotellrörelsen med vinst. Då fastigheten varken för närvarande är eller i

framtiden beräknas bli erforderlig för statens järnvägar eller annan statlig

myndighet, föreslår styrelsen, att det träffade avtalet måtte godkännas.

I utlåtande den 23 januari 1954 förklarar sig bostadsstyrelsen icke ha något

att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker, att försäljningen får äga rum i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av järnvägsstyrelsen

ingångna avtalet rörande försäljning av viss

del av fastigheten Luspen l65 i Storumans municipalsamhälle.

6:o

Med skrivelse den 8 januari 1954 har järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :ts

prövning överlämnat ett den 5 och 8 januari 1954 ingånget avtal, enligt

vilket statens järnvägar till Aktiebolaget Scania-Vabis överlåter ett område

om 13 726 m2 i Södertälje stad och bolaget till statens järnvägar överlåter

ett område av 3 710 m2 i staden samt därjämte som mellanlikvid erlägger

ett belopp av 200 000 kr. Avtalet har gjorts beroende av Kungl. Maj :ts god
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 9

kännande. De i bytet ingående områdena har utmärkts på en till avtalet

hörande karta.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen meddelar att taxeringsvärdet å intilliggande, bolaget

tillhörig mark utgör ca 17: 50 kr per m2. Å den mark, som statens järnvägar

överlåter, finns ett f. d. lokstall, ett f. d. pumphus och en förrådsbod.

Lokstallet och pumphuset är uppförda av tegel år 1916 resp. 1919. Förrådsboden

är av trä och byggd år 1920.

De i bytet ingående byggnaderna är inte för närvarande och beräknas ej

heller i framtiden erforderliga för statens järnvägar eller, så vitt styrelsen

kan bedöma, för något annat statligt ändamål.

B o stads styr elsen tillstyrker i utlåtande den 23 januari 1954 bifall till

järnvägsstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Jag tillstyrker järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan järnvägsstyrelsen

och Aktiebolaget Scania-Vabis träffade avtalet

om byte av vissa markområden i Södertälje.

7 :o

Med skrivelse den 23 februari 1953 har järnvägsstyrelsen till Kungl.

Maj :ts prövning överlämnat ett mellan svenska staten genom styrelsen och

Gävle stad genom dess drätselkammare den 7 och 19 januari 1953 ingånget

avtal angående reglering av bangårds- och spårförhållandena och därmed

sammanhängande markfrågor i Gävle. Enligt avtalet och därtill hörande

karta överlåter statens järnvägar till staden markområden om tillhopa

147 619 m2 och staden till statens järnvägar områden om sammanlagt

187 275 in2. Någon mellangift skall inte utgå.

Avtalet, vilket som bilaga (Bilaga 2) torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,

har godkänts av stadsfullmäktige i Gävle. Beslutet har vunnit

laga kraft.

Järnvägsstyrelsen erinrar i sin skrivelse om att bangårdsförhållandena i

Gävle, betraktade som helhet, är mindre rationellt ordnade. Sålunda har

godsbangårdens läge i förhållande till hamnanläggningarna omöjliggjort

de utvidgningar av bangården, som den växande trafiken krävt. Korsningarna

mellan hamnens tillfartsvägar och järnvägsspåren har därjämte ständigt

vållat trafiktekniska svårigheter. Både staden och statens järnvägar

har därför varit angelägna om en översyn av bangårdsförhållandena och

därmed sammanhängande mark- och stadsplanefrågor. Enligt 7 § i den

överenskommelse av den 2 mars 1947, som reglerade uppgörelsen mellan

svenska staten och Gävle stad beträffande förstatligandet av Gävle—Dala

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

ICungl. Maj:ts proposition nr 81.

järnväg och varigenom statens järnvägar blev den enda järnvägsförvaltande

myndigheten i staden, förklarade sig järnvägsstyrelsen beredd att, sedan

införlivningen ägt rum, upptaga förhandlingar med staden angående

nyssnämnda frågor. I samband med pågående generalplanearbete tog staden

i detta syfte under början av år 1948 kontakt med järnvägsstyrelsen,

varefter de förhandlingar inleddes, vilka nu utmynnat i föreliggande avtal.

Järnvägsstyrelsen anför, att avtalet ur bangårdsteknisk synpunkt i stort

sett går ut på en förflyttning av gods- och rangerbangården från dess nuvarande

läge vid hamnområdet till ett öppet, i huvudsak obebyggt område

mellan Dalagatan i söder och vattenverket Helsan i norr. Härigenom uppnås,

att det hinder för rationell drift vid resp. anläggningar, som det sammanträngda

läget av gamla gods- och rangerbangården samt hamnen

inneburit, kommer att bortfalla. Den nya bangården blir lämpligare utformad

såväl ur spårsynpunkt som med hänsyn till trafiken. Därjämte skapas

möjlighet till framtida, successiva utvidgningar. En första utbyggnad kominer

nämligen endast att omfatta ca eu tredjedel av den bangårdsanläggning,

som angivits i den till avtalet fogade kartan. Så snart rangeringsarbetet

och godsmagasinrörelsen flyttats till den nya anläggningen, tillträder

staden den nuvarande, vilken huvudsakligen kommer att utnyttjas för

hamnändamål. Avtalet innebär vidare att förutsättningar skapas för en

utvidgning av centralstationen. Därjämte innehåller det stadganden angående

stadens åtagande att anordna vissa planskilda spårkorsningar m. m.

Beträffande marköverlåtelserna stadgar avtalet, att ett byte skall äga

rum utan mellangift från någondera parten. Markområdena har nämligen

vid en efter överenskomna grunder företagen värdering, trots skillnaden i

areal, befunnits likvärdiga. De områden, som skall överlåtas av statens

järnvägar, anser styrelsen inte vara erforderliga för något dess behov i

framtiden.

De arbeten, som sammanhänger med fullföljandet av avtalet, är avsedda

att påbörjas under år 1955 i den mån så är möjligt och ej annat kan befinnas

påkallat med hänsyn till det ekonomiska läget och arbetsmarknadssituationen.

Den första utbyggnadsetappen uppskattas för statens järnvägars

del komma att kosta ca 6 milj. kr enligt 1952 års priser och taga i anspråk

en tid av omkring 5 år.

Byggnadsstyrelsen anför i utlåtande den 8 april 1953, att styrelsen, som

under hand samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ur plansynpunkt

inte har något att erinra mot avtalsförslaget.

Departementschefen.

Godsbangårdens nuvarande läge vid inre hamnen i Gävle har omöjliggjort

den utbyggnad av anläggningen, som sedan länge på grund av den

successivt stegrade trafiken varit påkallad och som är en betingelse för att

den ytterligare trafikökning, vilken kan väntas bli en följd av ostkustbanans

fortsatta elektrifiering, skall kunna bemästras. Bangårdens läge har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 81.

11

•vidare hindrat staden från att utvidga inre hamnen och försvårat kommunikationerna

mellan staden och denna. De nu överenskomna omfattande

markbytena, vilka inte förutsätter någon mellangift från någondera parten,

innebär för statens järnvägars del att förutsättningar skapas för en fullständig

omläggning av godsbangården. Därjämte har mark erhållits för

bl. a. en framtida utvidgning av centralstationen. Staden har åtagit sig att

utföra vissa skenfria korsningar. De ekonomiska förpliktelser, som avtalet

ålägger statens järnvägar i samband med utförandet av dessa, överensstämmer

med vad som brukar avtalas i dylika fall.

Kostnaderna för den första etappen av bangården beräknas för statens

järnvägars del belöpa sig till ca 6 milj. kr, beräknat efter 1952 års prisläge.

Arbetena avses bli påbörjade under år 1955 och väntas pågå i fem år. Eventuella

kostnader för ändamålet under budgetåret 1954/55 torde kunna bestridas

från de i årets statsverksproposition förordade anslagen.

Jag har inte något att erinra mot järnvägsstyrelsens förslag och hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande

avtal mellan svenska staten och Gävle stad angående reglering

av bangårds- och spårförhållandena samt därmed sammanhängande

markfrågor i Gävle.

8:o

Med skrivelse den 28 december 1953 har järnvägsstyrelsen till Kungl.

Maj :ts prövning överlämnat två mellan styrelsen och Malmö stad genom dess

drätselkammare ingångna avtal avseende dels Ystadsbanans inledande till

Malmö C och upprivning av järnvägsspåret mellan Malmö V och Södervärn,

dels reglering av vissa med omläggningen sammanhängande markfrågor.

Avtalen, vilka är dagtecknade den 4 och 9 november 1953 resp. den 9 och

14 november 1953, har gjorts beroende av Kungl. Maj ds godkännande. Enligt

markavtalet överlåter statens järnvägar till staden områden med en

sammanlagd areal av ca 31 860 in2 och staden till statens järnvägar områden

om tillhopa ca 31 900 in2. Något kontant vederlag för överlåtelserna

skall inte erläggas av någondera parten. Styrelsen har därjämte hemställt

om att få taga i anspråk högst 1 800 000 kr av statens järnvägars dispositionsanslag

för med avtalen sammanhängande banarbeten m. m. Avtalen

har godkänts av stadsfullmäktige i Malmö den 20 november 1953. Beslutet

har vunnit laga kraft.

Avtalen torde som bilagor (Bilaga 3a och 3b) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Som järnvägsstyrelsen anför sammanlöper i Malmö dels Södra stambanan,

Västkustbanan och Kontinentalbanan, vilka sedan länge tillhört staten,

och dels de ännu i början av 1940-talet enskilda järnvägarna från Simrishamn,

Ystad och Trelleborg.

I den inre staden finnes förutom centralstationen (Malmö C) bl. a. föl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

iande stationer, nämligen Östervärn, Lundavägen, Södervärn och Västra

stationen (Malmö V). Malmö C utgör slutstation för Södra stambanan, Västkustbanan,

Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan, under det att Ystadsoch

Trelleborgsbanorna är framdragna över Södervärns station genom de

västra delarna av staden till Malmö V.

Sedan Simrishamnsbanan under år 1953 lagts om så, att den ej längre i

plan korsar den starkt trafikerade Lundavägen, är de till Malmö C inledda

banornas lägen ur stadsplanesynpunkt goda. Banorna till Malmö V utgör

däremot i detta hänseende, särskilt i vad gäller gatutrafiken, betydande

hinder. Sålunda korsar järnvägarna på den 3,4 km långa sträckan mellan

Södervärn och Malmö V i plan icke mindre än åtta gator, varav flertalet

är starkt trafikerade. Då det icke är möjligt att utan mycket höga kostnader

anordna planskilda korsningar, är olägenheterna av denna linje redan

nu stora och väntas bli ännu större, i den mån staden utvecklas och gatutrafiken

ökar.

Redan i samband med de utredningar och förhandlingar, som föregick

1913 års avtal rörande viss ombyggnad av bangårdsanordningarna i Malmö,

uttalade styrelsen, att det för det allmänna skulle vara till fördel, om järnvägstrafiken

framdeles kunde ordnas så, att alla personförande tåg infördes

till en gemensam huvudstation och att det för godstrafikens rationella skötsel

vore ändamålsenligt, om samtliga banors godstrafik sammanfördes till

en gemensam, statens järnvägar tillhörig rangerbangård. På grund därav

reserverades i avtalet mark inte bara för de omedelbara behoven för första

utbyggnaden enligt planen utan även för att leda in till centralstationen

samtliga de järnvägar, som berördes av utredningen.

Sedermera har under årens lopp uppgjorts olika förslag för att leda in

Ystads- och Trelleborgsbanorna till Malmö C. Samtliga förslag har i huvudsak

gått ut på att lägga om linjerna över Fosieby station och därifrån leda

in dem i Kontinentalbanans sträckning till Malmö C. Dessa förslag har

emellertid av olika skäl ännu icke kunnat realiseras.

Sedan dessa järnvägsfrågor upptagits till förnyad behandling i samband

med utarbetandet av förslag till generalplan för staden, har efter framställning

av drätselkammaren i maj 1950 överläggningar ägt rum mellan

styrelsen och staden. Dessa har nu resulterat i föreliggande avtal.

Beträffande avtalens innebörd meddelar styrelsen, att man vid förhandlingarna

har eftersträvat att inskränka arbetenas omfattning till vad som

ansetts vara oundgängligen nödvändigt för att järnvägstrafiken skall kunna

helt nedläggas mellan Malmö V och Södervärn. Parterna har i detta syfte

enats om följande förslag till ändrade järnvägsanordningar.

Ystadsbanan lägges om från korsningen med Poppelgatan i en kurva söderut

och anslutes till Kontinentalbanan invid Lönngatans korsning med

denna, på sätt närmare framgår av den till avtalet hörande kartan. Avsikten

är att från anslutningspunkten ordna ytterligare ett huvudspår fram till

Malmö C. Den nuvarande sträckningen mellan Hindby station och Södervärns

station bibehålies i huvudsak och är avsedd att utgöra ett förbindelse
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

13

spår för att möjliggöra överföring av lok och vagnar mellan Södervärn och

övriga Malmöstationer. Vissa utvidgningar och förändringar av spårsystemen

vid Malmö C samt vid Lundavägens, Södervärns och Hindby stationer

blir erforderliga på grund av Ystadsbanans omläggning. Sålunda skall Malmö

C bl. a. utvidgas med en ny plattform.

Järnvägen från Trelleborg via Vellinge med anslutningslinjen från Falsterbo,

vilken järnväg ombesörjer en relativt obetydlig trafik, får Södervärn

som slutstation för såväl person- som godstrafiken. Härigenom kan trafiken

mellan Malmö V och denna station helt läggas ned och spåret rivas upp.

Kostnaderna för att genomföra förslaget i dess helhet har preliminärt beräknats

till 3,5 milj. kr. Staden har med hänsyn till de fördelar för dess

del, som vinnes genom att linjen Malmö V—Södervärn slopas, förbundit

sig att bidraga med 1,7 milj kr, att erläggas samma dag som trafiken på

bandelen nedlägges. Skulle det nya huvudspåret utefter Kontinentalbanan

in till Malmö C icke vara helt eller i det närmaste färdigställt för ordinarie

trafik inom två år efter det trafiken på bandelen Malmö V—Södervärn

lagts ned, skall skälig del av stadens bidrag återbetalas och förhandlingar

om återbetalningens storlek upptagas mellan parterna.

Förslagets genomförande är fördelaktigt även för statens järnvägar, enär

trafiken än mera kan koncentreras till Malmö C. Värdet av de rationaliseringar,

som kan göras i samband därmed, beräknas väl motivera de kapitalinvesteringar,

som omläggningen medför för statens järnvägar.

Arbetena beräknas i sin helhet kunna slutföras under år 1956.

Byggnadsstyrelsen anför i utlåtande den 28 januari 1954 i huvudsak följande.

Utom för järnvägstrafiken måste den föreslagna linjeomläggningen även

ur allmän stadsplanesynpunkt innebära avsevärda fördelar. Genom att

järnvägstrafiken nedlägges på en betydande sträcka, varvid ett flertal plankorsningar

mellan järnväg och gata slopas, torde ökad frihet vinnas bl. a.

då det gäller att åstadkomma förbättringar av stadsplanerna för stadens

centrala delar.

Beträffande stadgandet i markavtalets 12 §, att avtalet skall anses ha till

alla delar förfallit, om inte staden före den 1 juli 1954 erhållit meddelande

om att Kungl. Maj :t fastställt av stadsplanechefen i Malmö den 30 september

1953 upprättat förslag till ändring av stadsplanen för kvarteren nr 40

Såningsmannen och 41 Aklejan, meddelar styrelsen, att ifrågavarande förslag

numera godkänts av byggnadsnämnden i Malmö. Enligt styrelsens bedömande

finns det anledning antaga, att planförslaget i vad avser av järnvägsomläggningen

berört område kommer att fastställas.

Yttrande har inte inhämtats från byggnadsnämnden, innan stadsfullmäktige

godkände de båda avtalen. Byggnadsnämnden har emellertid efter remiss

från styrelsen numera behandlat frågan. I sitt yttrande åberopar nämnden

en tjänsteskrivelse från stadsplanechefen, varav framgår, att det nya

anslutningsspåret mellan Ystads järnvägen och Kontinentalbanan på sträckan

väster om Poppelgatan kommer att förläggas på ett avstånd av endast

19—20 meter från en i söder angränsande, tämligen ny bostadsbebyggelse,

bestående av pensionärshem i tvåvånings radhus. Detta avstånd synes alltför

knappt för att bereda erforderligt skydd för de boende mot störningar i

form av buller och andra olägenheter. Nämnden har därför framhållit önske
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

målet, att det nya anslutningsspåret såvitt möjligt förlägges på något större

avstånd från nämnda bebyggelse. Byggnadsstyrelsen anser, att denna fråga

bör uppmärksammas och bli föremål för närmare undersökning, innan

jämvägsomläggningen kommer till utförande. Frågan synes dock icke böra

förhindra ett godkännande av de föreliggande avtalen utan anses kunna

sedermera regleras genom ett tilläggsavtal.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet under hand samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

varvid framgått, att ur denna styrelses synpunkt inte

något finns att erinra mot den föreslagna omläggningen.

Med förenämnda reservation tillstyrker byggnadsstyrelsen bifall till järnvägsstyrelsens

framställning.

Departementschefen.

Genom de nu föreliggande båda avtalen mellan järnvägsstyrelsen och

Malmö stad skapas förutsättningar för en lösning av vissa för Malmö stad

besvärliga stadsplaneproblem och samtidigt erhåller statens järnvägar möjlighet

att genomföra en förenkling och rationalisering av bangårdsförhållandena

i staden. För Ystadsbanans del innebär trafikomläggningen, att

linjen inledes till Malmö C i stället för, såsom tidigare, till Malmö V. Järnvägen

Trelleborg—Malmö V får sin slutpunkt i Södervärns station och förbindelserna

mellan denna och centralstationen ordnas av staden genom

busstrafik. På grund av järnvägens relativt obetydliga trafik kan denna

lösning inte sägas medföra några mera avsevärda olägenheter. För de

resande på den trafikstarkare Ystadsbanan innebär omläggningen betydande

fördelar, främst för genomgångsresenärerna. Malmö stadsfullmäktige

har för sin del redan godkänt avtalen. Jag tillstyrker, att de även från statens

sida godkännes.

Vissa smärre ändringar i avtalen kan bli erforderliga för att tillgodose de

önskemål, som byggnadsnämnden i Malmö uttalat beträffande dragningen

av det nya anslutningsspåret mellan Ystadsbanan och Kontinentalbanan.''

Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att godkänna de eventuella ändringar, som på grund härav

kan komma att vidtagas i avtalen.

För de i markavtalet stadgade markbytena utgår inte mellangift från någondera

parten. Kostnaderna för linjeomläggningen och bangårdsarbetena

har preliminärt beräknats till 3,5 milj. kr, av vilket belopp staden på de

villkor, som angivits i avtalet om trafikomläggningen, förbundit sig att bidraga

med 1,7 milj. kr. Järnvägsstyrelsen har hemställt om tillstånd att

belasta statens järnvägars dispositionsanslag med återstoden av beloppet,

1,8 milj. kr. Med hänsyn till arbetenas art torde emellertid kostnaderna i

första hand böra bestridas från de för innevarande budgetår anvisade eller

för nästa budgetår äskade investeringsanslagen till gruppen Byggnader och

anläggningar under statens järnvägars fond.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de mellan järnvägsstyrelsen

och Malmö stad i november 1953 träffade avtalen

rörande dels Ystadsbanans inledande till Malmö C,

dels vissa därmed sammanhängande markfrågor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

9:o

15

Såsom framgår av riksdagens revisorers berättelse för år 1953 har järnvägsstyrelsen

träffat överenskommelse om överlåtelse av statens järnvägars

verkstadsbyggnad i Visby till fortifikationsförvaltningen. Enligt ett den 10

april, 29 juni och 20 augusti 1953 dagtecknat avtal mellan arméförvaltningens

tygavdelning och fortifikationsförvaltningen å ena sidan och styrelsen å

andra sidan överlåter styrelsen verkstadsområdet, omfattande ca 19 300 m2

och beläget å stadsägorna nr 1 179, 1 180 och 1 252 i Visby stad, jämte därå

befintliga byggnader och anläggningar med undantag av vissa järnvägsspår

m. in. till förvaltningen.

I skrivelse den 21 augusti 1953 har fortifikationsförvaltningen bl. a. hemställt,

att ifrågavarande område med därå befintliga byggnader och anläggningar

skall överföras från järnvägsstyrelsens till fortifikationsförvaltningens

förvaltning på i avtalet angivna villkor samt att arméns delfond av försvarets

fastighetsfond skall uppskrivas med (1 573 940 -f- 193 000) 1 766 940

kr och statens järnvägars fond nedskrivas med samma belopp.

Ifrågavarande verkstadsbyggnad är uppförd under åren 1949—1951. Den

är, exklusive från överlåtelsen undantagna spåranordningar m. m., å statens

järnvägars fond redovisad med ett värde av 1 573 940 kr, på vilket

värde någon avskrivning hittills inte skett. Markområdet är inte särredovisat

utan ingår i en större redovisningsenhet. Enligt järnvägsstyrelsens beräkningar

belöper av dennas bokförda värde 193 000 kr å det överlåtna området.

Tygavdelningen avser att utnyttja området som tygverkstad. Enligt avtalet

åtager sig tygavdelningen att inom verkstaden utföra underhålls- och

reparationsarbeten å järnvägsstyrelsens fordon enligt avtal, som skall träffas

mellan avdelningen och styrelsen.

Beträffande avtalet i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Departementschefen.

Jag tillstyrker, att det av järnvägsstyrelsen ingångna avtalet godkännes.

Med hänsyn till omständigheterna i detta fall synes den överföring av verkstaden

från statens järnvägars fond till försvarets fastighetsfond, som avtalet

avser, böra underställas riksdagens prövning. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det statens järnvägar tillhöriga verkstadsområdet i

Visby jämte därå befintliga byggnader och anläggningar må

i enlighet med det ingångna avtalet och med det av fortifikationsförvaltningen

förordade värdet överföras till arméns

delfond av försvarets fastighetsfond.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Statens vattenfallsverk.

10:o

Med skrivelse den 6 juni 1953 har vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj :ts

prövning överlämnat ett den 18 maj och 6 juni 1953 ingånget köpeavtal, enligt

vilket styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

—- för en köpeskilling av 190 600 kr till Trollhättans församling överlåtit ett

markområde i Trollhättans stad om 258 300 in2, omfattande bl. a. delar av

stadsägorna nr 538 -f- etc. och 545 -f- etc. Området har utmärkts på en till

avtalet fogad karta.

Beträffande avtalets innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att området enligt av Trollhättans stad upprättad

generalplan är avsett för utvidgning av den nuvarande s. k. Östra

begravningsplatsen i staden. Den äldsta delen av nuvarande begravningsplatsen,

omfattande 28 450 m2, uppläts av styrelsen år 1912 utan ersättning.

År 1939 försålde styrelsen till församlingen såväl denna mark som ett ytterligare

område om 23 655 m2. Det äldre området överläts utan ersättning, medan

församlingen för det tillkomna området erlade 10 000 kr, d. v. s. 0:42

kr per in2.

Priset för det nu till försäljning ifrågasatta området motsvarar 0: 73 kr

per in2. Detta pris utgör det beräknade diskonterade nuvärdet av marken vid

exploatering av området för bostadsbebyggelse.

Bostadsstyrelsen anför i utlåtande den 23 januari 1954 bl. a. följande.

Av handlingarna i ärendet samt av uppgifter som inhämtats från kanalverket

i Trollhättan framgår, att till grund för värderingen legat det antagandet

från vattenfallsstyrelsens sida, att marken i fråga skulle komma att

utnyttjas för flerfamiljshusbebyggelse. Emellertid föreligger en av Trollhättans

stad enligt 9 § byggnadslagen upprättad generalplan, enligt vilken området

ifråga skall utnyttjas för begravningsändamål. Då det är en grundsats

i byggnadslagen, att det allmänna, i första hand kommunerna, bestämmer

var och när tätbebyggelse skall komma till stånd, måste stadens generalplan,

ehuru den icke antagits av stadsfullmäktige och än mindre fastställts av

Konungen, tillmätas vitsord framför vattenfallsstyrelsens antaganden om

områdets framtida utnyttjande. Därav följer att området skall värderas med

beaktande av innehållet i 162 § byggnadslagen. Skälig hänsyn skall följaktligen

tagas till det värde marken hade vid byggnadslagens ikraftträdande

den 1 januari 1948. Vattenfallsstyrelsens värdering innebär en diskontering

av värdet för bostadsbebyggelse.

Uppenbarligen föreligger en principiell motsättning mellan dessa båda

utgångslägen för värderingen. Sannolikt innebär detta, att marken icke har

ett så högt värde som den föreslagna köpeskillingen.

Departementschefen.

Det av vattenfallsstyrelsen med Trollhättans församling ingångna avtalet

avser mark, som församlingen ämnar använda för utvidgning av Östra begravningsplatsen

i staden. Köpeskillingen har beräknats som om marken

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

skulle komma att användas för bostadsbebyggelse. Bostadsstyrelsen har i

sitt yttrande i ärendet anfört, att denna beräkning sannolikt lett till ett för

högt pris för marken, enär enligt den generalplan, som upprättats av Trollhättans

stad, marken skall utnyttjas för begravningsändamål. Då emellertid

ett avtal med församlingen om priset redan föreligger och de allmänna

intressen avseende tomtprisnivån, som bostadsstyrelsen har att bevaka, icke

genom avtalet torde trädas för nära, anser jag mig böra tillstyrka att överlåtelsen

äger rum på avtalade villkor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av vattenfallsstyrelsen

ingångna avtalet rörande försäljning av bl. a.

delar av stadsägorna nr 538 etc. och 545 + etc. i Trollhättan.

It :o

Med skrivelse den 16 oktober 1953 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.

Maj :ts prövning överlämnat ett den 30 september 1953 ingånget avtal, enligt

vilket Svenska Cellulosa Aktiebolagets dotterbolag, Holmsunds Aktiebolag,

Kramfors Aktiebolag och Munksunds Aktiebolag till styrelsen överlåter

vattenkraftsinnehav i åtta olika norrlandsälvar motsvarande sammanlagt

43 645 niomånadershästkrafter och styrelsen till bolagen överlåter vattenkraftsinnehav

i Umeälven och Sjougdälven motsvarande 25 695 niomånadershästkrafter

samt därjämte till Kramfors Aktiebolag som mellanlikvid

erlägger ett belopp av 1 000 000 kr. Avtalet har gjorts beroende av Kungl.

Maj :ts godkännande. Styrelsen föreslår, att för kontantersättningen får tagas

i anspråk medel från investeringsanslaget till Inköp av vattenfall och fastigheter.

Avtalet torde som bilaga (Bilaga k) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att förhandlingar sedan åtskillig tid tillbaka

förts mellan styrelsen och Svenska Cellulosa Aktiebolaget för vissa av

dess dotterbolag i syfte att på lämpligt sätt sammanföra kontrahenternas

vattenfallsinnehav i olika fallkomplex i Norrland till större samlade enheter

och därigenom förebygga de komplikationer såväl vid domstolsbehandlingen

som vid kraftstationernas framtida drift, som är förenade med främmande

andelsinnehav vid kraftverksutbyggnader. Det har ur styrelsens synpunkt

därvid varit så mycket mer angeläget att nå fram till ett resultat, som styrelsen

haft att räkna med bolaget såsom andelsägare i bl. a. flertalet av de

ännu outbyggda vattenfall, varöver styrelsen förfogar i Ångermanälvens och

Umeälvens flodsystem. Förhandlingarna har utmynnat i föreliggande avtal

med Holmsunds, Kramfors och Munksunds aktiebolag.

Enligt avtalet överlåter vattenfallsstyrelsen till bolagen sitt innehav i det

s. k. Bålforskomplexet i Ume älv samt viss vattenkraft i den i samma älv

belägna Hällforsen jämte en mindre vattenkraftandel i Sjougdälven, medan

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 81.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

bolagen till styrelsen överlåter eller förbinder sig överlåta vattenfallsandelar,

belägna i följande vattenfall och älvsträckor:

Stora Lule älv

Kuoukaforsen och Porsiforsen

Lilla Lule älv

Älvsträckan Vaikijaur—utloppet i Stora Lule älv

Skellefteälven

Sandforsarna

Vindelälven

Älvsträckan Storvindeln—utloppet i Umeälven

U in e ä 1 v e n

Älvsträckan Storuman—Rusforsen

» Tannselet—Lillselet

Viss rätt till indämning av Hällforsen

Fj ällsj öälven

Älvsträckan Hotingsjön—Kilforsanläggningen

Vängelälven

Älvsträckan Sporrsj ön—Kilforsanläggningen

Rörströmsälven

Älvsträckan Ormsjön—utloppet i Fjällsjöälven.

Den mellangift om 1 milj. kr, som styrelsen enligt avtalet har att betala,

har, efter de olika vattenfallens klassificering och värdesättning med hänsyn

till belägenhet, godhetsgrad och sannolik tidpunkt för tillgodogörandet,

ansetts motsvara det mervärde, som styrelsen genom uppgörelsen förvärvar.

Priset för det merantal om (43 645 — 25 695) 17 950 niomånadershästkrafter,

som tillföres styrelsen, utgör i genomsnitt inte fullt 56 kr per hkr.

I det kraftbelopp, som styrelsen förvärvar, har inräknats 3 588 hkr i Porsiforsen

i Stora Lule älv. Tvist föreligger mellan vattenfallsstyrelsen samt

Kramfors och Munksunds aktiebolag angående rätten till vattenkraft i denna

fors av storleksordningen 24 000 hkr.

Det förstnämnda kraftbeloppet motsvarar vad som skulle ha tillfallit

bolagen, om man antar att beträffande den större delen av den omstridda

vattenkraften eller ca 17 000 hkr, tvisten avgjorts helt till styrelsens fördel

och beträffande resten, 7 176 hkr, utsikterna till framgång i en rättegång

skulle ha varit lika stora för styrelsen och bolaget och därför vardera parten

tillskiftats halva äganderätten, d. v. s. 3 588 hkr.

I avtalet (12 §) har från styrelsens sida förutsatts, att den Lycksele kyrkoherdeboställe

tillhöriga vatten- och fiskerätten i Hällforsen skall ställas

till styrelsens förfogande. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1953

har så skett.

Vattenrättsingenjör S. O. G. Zickerman, som enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 7 mars 1947 såsom sakkunnig inom kommunikationsdepartementet biträder

med beredningen av ärenden rörande kontroll å överlåtelse av vattenkraft

och därmed sammanhängande frågor, har i utlåtande den 17 de
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ni 81. 19

cember 1953 över vattenfallsstyrelsens framställning anfört i huvudsak följande.

Holmsunds, Kramfors och Munksunds aktiebolag äger inom Luleälven,

Umeälven och Ångermanälvens flodsystem fallandelar i flertalet av de fallsträckor,

som vattenfallsstyrelsen avser att tillgodogöra för att möta kommande

elkraftbehov. Mångenstädes är falldelarna så stora, att styrelsen,

om den ej dessförinnan skaffat sig förfoganderätt över falldelarna, måste

räkna med att vattendomstolen i mål om tillstånd att utbygga fallsträckorna

kommer att förpliktiga kronan att såsom ersättning för falldelarna tillhandahålla

bolagen ersättningskraft enligt vattenlagen mot gäldande av

uttagningskostnaderna. Tillhandahållande av ersättningskraft innebär alltid

icke blott ökat arbete vid domstolsbehandlingen utan även vissa olägenheter

och besvär vid den framtida driften såväl för ersättningsgivaren som

för ersättningstagaren.

Avtalet har till syfte — förutom att mot ersättning i penningar ställa

viss bolagen tillhörig vattenkraft till kronans förfogande — att på lämpligaste

sätt sammanföra resp. kontrahenters vattenkraftsinnehav i de olika

fallsträckorna till större samlade enheter och att därigenom, i vad på kontrahenterna

beror, undvika nämnda olägenheter.

De falldelar, som uppgörelsen gäller, ligger icke blott inom ett flertal vattendrag

utan även inom samma vattendrag i skilda fallsträckor och därför

är värdet av en oreglerad niomånadershästkraft i en fallsträcka icke direkt

jämförbart med värdet av en hästkraft i en annan fallsträcka. Möjligheterna

att genom års- och flerårsregleringar samt genom korttidsreglering

anpassa vattentillgången under året, veckan och dygnet efter kraftbehovets

växlingar varierar nämligen för de olika fallsträckorna och påverkar icke

blott den per oreglerad niomånadershästkraft uttagbara kraftmängden utan

även bruttovärdet av denna. Detta värde avhänger även av fallets läge i

förhållande till förbrukningsplatsen. Naturkraftens värde påverkas därjämte

av de större eller mindre svårigheterna ur teknisk synpunkt att tillgodogöra

vattenkraften samt icke minst av tidpunkten, när denna kan beräknas bli

utnyttjad. Vid prövning, huruvida de i avtalet angivna villkoren för vattenkraftöverlåtelsen

är skäliga ur kronans synpunkt, har man, så långt det

är möjligt, att beakta samtliga dessa faktorer. Några säkra uppgifter om

blivande regleringar, om älvsträckornas uppdelning på olika kraftverk, om

utbyggnadskostnaderna och tidpunkterna för de olika kraftverkens idrifttagande

kan emellertid i många fall inte erhållas. Med ledning av de uppgifter,

som inhämtats från de avtalsslutande parterna och med stöd av minnesbilder

av vissa fallsträckor samt mot bakgrunden av den sannolika utvecklingen

av elkraftbehovet inom landet har emellertid gjorts antaganden

rörande samtliga påverkande faktorer. En med ledning härav utförd jämförande

beräkning har givit till resultat, att skillnaden i värde vid nuvarande

prisnivå mellan den vattenkraft, som bolagen enligt avtalet överlåter till

kronan, och den, som kronan överlåter till bolagen, sannolikt är av ungefär

samma storlek som den i avtalet angivna penningersättningen, 1 000 000

kr, snarare något större än något lägre.

Departementschefen.

Det avtal, som vattenfallsstyrelsen samt Holmsunds, Kramfors och Munksunds

aktiebolag ingått, innebär att de av resp. kontrahenter innehavda andelarna

i vattenkraften i de norrländska älvarna kommer att bli bättre

samlade än hittills, varigenom de rättsliga uppgörelser, som aktualiseras

vid en framtida byggnad och drift av kraftstationer i de berörda fallsträc
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

korna kommer att förenklas. Då detta resultat i och för sig måste vara

eftersträvansvärt för båda parterna och den ekonomiska uppgörelsen, enligt

vilken staten skall erlägga en mellangift av 1 000 000 kr, kan anses skälig,

förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna

avtalet. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde

det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de smärre ändringar i avtalet,

som kan befinnas önskvärda.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan vattenfallsstyrelsen

samt Holmsunds, Kramfors och Munksunds

aktiebolag den 30 september 1953 ingångna avtalet angående

byte av vattenkraft i vissa älvar i Norrland.

12:o

I skrivelse den 21 december 1953 har vattenfallsstyrelsen hemställt

1. om medgivande att till förmån för Stora Kopparbergs Bergslags AB

få eftergiva anspråk på äganderätt till visst vattenområde i Österdalälven

inom Särna och Idre socknar, mot att i gengäld i skrivelsen angivna servitutsrättigheter

tillföres kronan,

2. om bemyndigande att till bolaget mot en ersättning av 10 kW per fallmeter

dubbel strand och i övrigt på de villkor, som finnes angivna i ett till

skrivelsen fogat arrendeavtal, utarrendera dels kronan tillhörig vattenkraft

i Österdalälven inom Älvdalens socken, dels nyssnämnda servitutsrättigheter

till vattenkraft i samma älv inom Särna och Idre socknar.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att kronan i Österdalälven inom Älvdalens

socken förfogar över en fallhöjd av ca 67 fallmeter dubbel strand. Om äganderätten

härtill har tvist tidigare rått mellan kronan och de jordägande

socknemännen inom socknen. Tvisten har dock numera förhandlingsvägen

bilagts, varvid socknemännen mot visst vederlag i form av frikraftleverans

från en blivande kraftstation vid Trängslet till förmån för kronan

avstått från sina äganderättsanspråk. Härvid har förutsatts, att den

omtvistade vattenkraften av kronan skall upplåtas på arrende till Stora

Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, som kommer att uppföra kraftstationen.

Ett preliminärt avtal om utarrenderingen har ingåtts mellan styrelsen och

bolaget. Enligt detta är upplåtelsen avsedd att omfatta en tid av 40 år,

varefter förlängning av arrendet skall kunna ske i 15-årsperioder, om uppsägning

icke v.erkställes från någondera sidan. Vederlaget skall lämnas i

form av frikraftleverans utan skyldighet för styrelsen att gälda uttagningskostnad

härför. Vederlagskraftens storlek är satt till 9,6 kW per fallmeter

dubbel strand. Dess totala belopp är beroende av, hur stor del av fallhöjden,

som kommer att utnyttjas, men uppgår, om, såsom sannolikt är, kronans

hela fallhöjd tages i anspråk, till ca 645 kW under hela arrendeperioden.

Kraften skall i första hand användas för att fullgöra styrelsens frikraftleverans

till socknemännen men skall i övrigt efter viss reduktion med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

21

hänsyn till överföringsförluster och överföringskostnader kunna uttagas vid

Älvkarleby kraftstation genom avräkning från ersättningskraft, som bolaget

är berättigat erhålla från denna station. Efter arrendets upphörande

skall vattenfallsstyrelsen äga rätt att jämlikt 9 kap. vattenlagen erhålla

kraft från kraftstationen motsvarande den andel i kraftstationens fallhöjd,

som styrelsens vattenkraftinnehav representerar.

Sedan det preliminära avtalet ingåtts mellan styrelsen och bolaget, har

enighet nåtts om höjning av arrendeavgiften till 10 kW per fallmeter dubbel

strand, d. v. s. totalt till ca 670 kW, om hela fallhöjden blir utnyttjad.

Det preliminära arrendeavtalet torde som bilaga (Bilaga 5) få fogas till

dagens statsrådsprotokoll.

Genom kraftanläggningen vid Trängslet kommer, såsom denna numera

är planerad, att tillgodogöras jämväl en fallhöjd av ca 23 fallmeter dubbel

strand inom Särna och Idre socknar till vilken kronan har gjort äganderättsanspråk

gällande. Anspråk på äganderätten till denna fallhöjd har

jämväl framställts från de jordägande socknemännen inom dessa socknar,

vilka anspråk de dock numera låtit övergå på bolaget. Utgången av en process

rörande äganderätten har bedömts såsom mycket oviss. Fallhöjden är

visserligen belägen utanför en vid avvittring för kronans räkning avsatt

kronopark, men vid det i samband med avvittringen företagna storskiftet

inom skifteslaget har Österdalälven avsatts såsom en samfällighet för detta.

Huruvida det samfällda undantaget avsett hela älven eller allenast den del

av älven, som legat utanför den kronoparlcen motsatta stranden, är icke

klart. Frågan kompliceras ytterligare av att åtskilliga vid älven å kronoparkssidan

belägna slåtterängar ingått i storskiftet. Ett från lantmäteristyrelsen

inhämtat yttrande utsäger visserligen, att åtgärderna i samband

med avvittringen icke bör anses ha medfört, att kronan berövats den äganderätt

till vattenområdet, som enligt av ålder vedertagen rättsgrundsats bör

åtfölja kronans vid avvittringen bekomna överloppsmark, samt att meddelad

fastställelse å avvittrings- och storskiftesförrättningen ej torde utgöra

absolut hinder för domstol att fritt pröva frågan om rättsverkningarna

av den utan stöd av beslut vid storskiftet verkställda redovisningen

av vattenområdet såsom samfällighet för socknemännen. Lantmäteristyrelsens

uppfattning har dock icke stått oemotsagd, och de premisser, varå dess

slutsats grundats, har åtminstone till en del rubbats genom ett av högsta

domstolen numera träffat avgörande rörande vissa skiftesförhållanden

inom Älvdalens socken (N. J. A. 1952: 60), enligt vilket rättsfall lantmäteristyrelsen

uttalat sig för att vattenområdet inom socknen icke vore för socknemännen

samfällt, men högsta domstolen enhälligt kommit till en motsatt

uppfattning. Vägande skäl kan också, enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning,

åberopas för möjligheten av en för kronan helt ogynnsam utgång av

en process, och härtill kommer, att kronan icke heller enligt lantmäteristyrelsens

utlåtande kan göra anspråk på vattenområdena utanför slåtterängarna

inom kronoparken. Den fallhöjd, som belöper på dessa, uppgår

till 3 ä 4 fallmeter dubbel strand.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

I syfte att undvika en vidlyftig, tids- och kostnadskrävande rättegång har

bolaget föreslagit vattenfallsstyrelsen en förlikning, som innebär att bolaget,

därest kronan lämnar bolagets äganderättsanspråk på vattenområdet

i dess helhet obestridda, till styrelsen i form av servitut upplåter rätt att

för all framtid tillgodogöra sig hälften av den vattenkraft, som belöper på

kronoparkens strand, slåtterängarna därvid inräknade. Erbjudandet förutsätter,

att styrelsen på samma villkor, som preliminärt överenskommits i

fråga om vattenkraften i Älvdalens kommun, till bolaget utarrenderar den

servitutsrätt, som upplåtes till styrelsen. Om erbjudandet accepteras kommer,

såsom vattenfallsstyrelsen bedömer rättsläget, kronans osäkra anspråk

på vattenkraft inom Särna och Idre socknar att ersättas med en ostridig

dispositionsrätt till ca 60 procent av samma vattenkraft.

Vattenfallsstyrelsen anser med hänsyn till rättsläget, att en uppgörelse

med bolaget enligt de redovisade riktlinjerna är förmånlig för kronan och

därjämte ägnad att främja tillgodogörandet av vattenkraften inom landet.

Departementschefen.

Med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört om rättsläget beträffande

den berörda fallhöjden i Österdalälven inom Särna och Idre socknar, synes

den uppgörelse som Stora Kopparbergs Bergslags AB föreslagit, böra godtagas.

Enligt det preliminära arrendeavtalet av den 30 april 1949 har vattenfallsstyrelsen

förbundit sig att från den tidpunkt, då en av Bergslaget projekterad

kraftstation i Trängslet i Österdalälven blivit färdig, till Bergslaget

utarrendera visst vattenområde, som kronan disponerar i älven inom

Älvdalens socken. Avtalet föreskriver, att Bergslaget senast inom fem år

från undertecknandet skall lämna besked om i vilken utsträckning det ämnar

begagna sig av den medgivna arrenderätten. Bolaget har nu förklarat

sig vilja utnyttja denna. Enligt förslaget till överenskommelse rörande fallhöjden

i Särna och Idre socknar skall även kronans servitutsrätt till denna

ingå i arrendet.

I vederlag för arrenderätten skall Bergslaget enligt en efter det preliminära

arrendeavtalets undertecknande träffad ny uppgörelse leverera ett

kraftbelopp motsvarande tio kW för varje i anspråk tagen fallmeter dubbel

strand. Detta vederlag överensstämmer i stort sett med det högsta vederlag,

som överenskommits i andra — icke statliga — avtal rörande upplåtelse

av fallhöjd i österdalälven och som vid prövning enligt lagen den

20 december 1946 om kontroll å överlåtelse av vattenfall ansetts kunna

godkännas av Kungl. Maj :t. Vederlaget föranleder därför ingen erinran från

min sida. Ej heller har jag något att anföra emot att i övrigt de bestämmelser,

som ingår i det preliminära arrendeavtalet, lägges till grund för en slutlig

uppgörelse rörande den här berörda nyttjanderättsupplåtelsen. Jag tillstyrker

därför att upplåtelsen får komma till stånd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

dels medgiva, att kronans anspråk till äganderätt till berörda

vattenområde i Österdalälven inom Särna och Idre

socknar må eftergivas mot att i gengäld servitutsrättigheter

i angiven omfattning tillerkännes kronan,

och dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna, att de här

omnämnda, av kronan ägda eller med servitutsrätt innehavda

fallhöjderna i Österdalälven inom Älvdalens, Särna

och Idre socknar må upplåtas med nyttjanderätt till Stora

Kopparbergs Bergslags AB på de villkor, som vattenfallsstyrelsen

förordat.

13:o

Med skrivelse den 28 januari 1954 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.

Maj:ts prövning överlämnat ett den 9 november 1953 och 21 januari 1954

ingånget avtal om byte av mark i Jönköping. Enligt avtalet, som gjorts beroende

av Kungl. Maj :ts godkännande, överlåter Jönköpings stad till styrelsen

ett markområde om 22 623,6 m2, utgörande tomten nr 4 i kvarteret

Visselpipan, medan styrelsen till staden överlåter stadsägan nr 357 i Lj ungarums

församling med en areal av 7 000,3 in2 samt därjämte som mellangift

erlägger ett belopp av 156 233 kr. Beträffande bytesavtalet i övrigt torde få

hänvisas till handlingarna. Avtalet har den 10 augusti 1953 godkänts av

stadsfullmäktige i Jönköping. Styrelsen anser lämpligast, att mellangiften

bestrides från investeringsanslaget till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att det av styrelsen överlåtna området,

som tidigare använts för sekundärstationen i staden, genom beslut av Kungl.

Maj :t åren 1934 och 1939 överförts från domänstyrelsens till vattenfallsstyrelsens

förvaltning, överföringsvärdet utgjorde 12 000 kr. När den nuvarande

130 lcV-stationen i Jönköping skulle uppföras, visade det sig lämpligt

att förlägga stationen till det område, som numera utgör tomten nr 4

i kvarteret Visselpipan. Avsikten var, att sedan den tidigare sekundärstationen

slopats, överlåta stadsägan nr 357 till staden. Det till grund för bytet

liggande tomtpriset är satt till 10 kr per in2. Intilliggande industriområde

är åsatt ett taxeringsvärde av 20 kr per in2. Med hänsyn till att både gatumarks-

och gatukostnadsersättning ingår i priset samt att tomten Visselpipan

nr 4 disponerats av styrelsen sedan år 1942 utan ersättning och skattskyldighet,

synes avtalet fördelaktigt för kronan.

Departementschefen.

Jag tillstyrker vattenfallsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan vattenfallsstyrelsen

och Jönköpings stad träffade avtalet om

byte av vissa markområden i Jönköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Till vad föredragande departementschefen under

punkterna 1 :o—13 :o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämmer, behagar Hans Maj :t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Bruno.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 81.

25

Bilaga 1.

Mellan Göta Kanalbolag i egenskap av säljare samt Karlsborgs kommun

i egenskap av köpare har denna dag upprättats följande

Köpeavtal.

§ 1.

Göta Kanalbolag upplåter och försäljer till Karlsborgs kommun den inom

nämnda kommun belägna del av Kanalholmen vid Rödesund, som i väster

begränsas av landsvägen mellan kanalbron och strömbron, i norr av Södra

Kanalgatans mittlinje samt i öster och söder av Vättern och Rödesund,

vilket område å bilagda stadsplanekarta markerats med röd gränslinje. I

överlåtelsen ingår icke något vattenområde. Det försålda området utgör del

av i jordeboken upptagen fastighet Svanvik nr 2 (kronojord under enskild

disposition). Säljaren garanterar att området icke besväras av inteckningar

av något slag.

§ 2.

Köpeskillingen för området i fråga — i dess helhet innehållande en areal

av c:a 35 800 m2 — utgör 93 000 kr och erlägges senast vid tillträdet, vilket

skall äga rum den 14 mars 1954.

§ 3.

Kostnader för det försålda områdets avstyckning samt lagfartskostnader

skola betalas av köparen, som jämväl svarar för andra kostnader, vilka

före tillträdesdagen kunna komma att åläggas markägaren genom beslut av

statlig eller kommunal myndighet.

§ 4.

Säljaren överlämnar till köparen vid köpeskillingens mottagande kvitterat

köpebrev, samtliga arrendekontrakt samt de handlingar, som erfordras

för styrkande av säljarens åtkomst av fastigheten.

§ 5.

Säljaren förbinder sig att icke avverka skog på området eller eljest vidtaga

några förändringar med detsamma före tillträdesdagen.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera de arrendeavtal, som kanalbolaget

upprättat med arrendatorer av tomter inom det försålda området. Säljaren

utgår ifrån att vid tomtförsäljningen inom området tomtarrendatorerna beredas

tillfälle att förvärva sina respektive tomter.

Medgivande att framdraga ledningar av olika slag o. dyl., vilka lämnats

utan att vara intagna i arrendekontrakten, skola av köparen jämväl respekteras.

§ 7.

Detta avtal skall av säljaren med särskild skrivelse underställas Kungl.

Maj :t, vars stadfästelse härav utgör förutsättningen för avtalets giltighet.

Karlsborg den 24/9 1953. Motala den 26/9 1953.

För Karlsborgs kommun: För Göta Kanalbolag:

Richard Leijon Carl-Axel Kindbom Carl Hamilton

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 2.

Avtal.

Mellan svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad

Statens Järnvägar, å ena sidan, samt Gävle stad genom dess drätselkammare,

här nedan kallad staden, å andra sidan, träffas härigenom följande

avtal angående reglering av bangårds- och spårförhållandena samt därmed

sammanhängande markfrågor i Gävle; i tillämpliga delar i anslutning till § 7

i överenskommmelsen den 2 mars 1947 med förstatligandeberedningen angående

förstatligande av Gävle-Dala järnväg.

§ I
Detta

avtal avser i huvudsak:

1. dels anordnande av ny gods- och rangerbangård å Näringen;

2. dels utvidgning av området för Centralstationen;

3. dels breddning av för järnvägsändamål avsedda områden mellan Dalagatan

i norr och Waldenströmsgatan i söder;

4. dels anordnande av planskild korsning mellan järnväg och gata

a) i Nygatan;

b) i Kaserngatan;

c) i Staketgatans'' förlängning vid Näringen;

d) från Norra Kungsvägen till industriområdet å stadsägan 1434 m. fl.

5. dels anordnande av antingen planskild korsning mellan järnväg och

väg vid Lexvall norr om vattenverket Helsan eller plankorsning vid lämplig

plats norr om det planerade utdragsspåret vid Lexvall;

6. dels avstängning för gatutrafik i plan av

a) de två korsningarna i Ruddamsgatan (med huvudspår resp. hamnspåi

vid Näringen);

b) korsningen i Waldenströmsgatan;

c) korsningen i förlängningen av samfällda vägen litt. bo, sydväst om vattenverket

Helsan;

d) korsningen vid Lexvall samt

e) den del av den gamla Hillevägen, som är belägen inom området C å

här bifogade karta (bil. 1).

7. dels reglering av vissa kostnader i samband med genomförande av

detta avtal;

8. dels de markbyten mellan Statens Järnvägar och staden, som erfordras

för genomförande av de ändrade bangårds- och spåranläggningarna

jämte reglering i samband därmed av vissa andra markfrågor; allt i huvudsaklig

överensstämmelse med bifogad karta, bil. 1 med tillhörande tablå,

bil. 2 (textbilaga).

§ 2.

Mom. 1. Staden överlåter genom detta avtal till Statens Järnvägar med

full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med grön färg och bokstäverna

A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M och N angivna markområdena, att av Statens

Järnvägar tillträdas den 1 januari 1955.

Mom. 2. Staden överlåter vidare genom detta avtal till Statens Järnvägar

med full äganderätt det å bifogade karta, bil. 1, med grön streckning och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 81.

bokstaven J angivna markområdet, att av Statens Järnvägar tillträdas fem

år efter därav av Statens Järnvägar gjord framställning.

Mom. 3. Samtliga i denna paragraf angivna markområden överlåtas av

staden i det skick de vid tillträdet befinnas, med förbehållen rätt för staden

och andra ägare av byggnader och anläggningar inom områdena att före

områdenas avträdande borttaga å desamma befintliga, Statens Järnvägar ej

tillhöriga byggnader och övriga anläggningar. Angående omläggning av

mom områdena befintliga, staden tillhörande ledningar skall iakttagas vad

i § 8 särskilt stadgas.

§ 3.

Mom. 1. Statens Järnvägar överlåter genom detta avtal till staden med

full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med gul färg och bokstäverna O,

P, Q, R, T, U, V, X, Y, Z, Å, Ä, AA, AB, AC, AD, AE, AF, AG och AH angivna

markområdena att av staden tillträdas den 1 januari 1955.

Mom. 2. Statens Järnvägar överlåter vidare genom detta avtal till staden

med full äganderätt de å bifogade karta, bil. 1, med gul streckning och

bokstäverna S och Ö angivna markområdena att av staden tillträdas, när

de icke längre erfordras för Statens Järnvägars behov, dock senast den

I januari 1963.

Mom. 3. Samtliga i denna paragraf angivna markområden överlåtas av

Statens Järnvägar i det skick de vid tillträdet befinnas, med förbehållen rätt

för Statens Järnvägar och andra ägare av byggnader, spår och övriga anläggningar

inom områdena att före områdenas avträdande borttaga å desamma

befintliga, staden ej tillhöriga byggnader, spår och övriga anläggningar

med undantag av

a) befintliga byggnader å områdena T och Y, vilka ersättningsfritt skola

disponeras av Statens Järnvägar, så länge de erfordras för Statens Järnvägars

behov, dock längst till den 1 januari 1965;

b) Statens Järnvägars godsmagasin i inre hamnen, varom särskilt stadgas

i §§ 5 och 9; samt

c) spåranordningar å området Ö i inre hamnen, varom särskilt stadgas

i § 9. 8

Mom. 4. Statens Järnvägar överlåter till staden den rätt Statens Järnvägar

ma hava till de å bifogad karta, bil. 1, med gul kantfärg och bokstäverna

AI och AJ angivna markområdena.

§ 4.

Parterna förbinda sig att fullfölja dels det mellan Gävle stad och GävleDala

Järnvägsaktiebolag den 25 juni och 21 juli 1941 träffade avtalet angående

utförande av yägport under bangården vid Nynäs och övriga därmed sammanhängande

frågor, dels det mellan Gävle stad och Ostkustbanans AB den

II maj 1914 träffade avtalet angående Ostkustbanans framdragande genom

staden och andra därmed sammanhängande frågor.

§ 5.

Särskild gottgörelse skall icke i anledning av de i paragraferna 2 och 3 omnämnda

överlåtelserna utgå mellan kontrahenterna. Härvid undantages det

a område Ö i inre hamnen (bil. 1) belägna, Statens Järnvägar tillhöriga godsmagasinet,

varom särskilt stadgas i § 9 här nedan.

Intill dess de å ömse sidor överlåtna områdena tillträdas av den nye ägaren,

äger förutvarande ägare utan någon inskränkning nyttja områdena och

uppbära alla inkomster av desamma med skyldighet samtidigt att vidkännas

alla för tiden intill tillträdesdagen belöpande skatter, utskylder och onera

för områdena.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 6.

Vardera kontrahenten betalar kostnaderna för lagfart å de områden han

genom detta avtal förvärvar samt kostnaderna för erforderliga avstyckningar

och andra mätningsförrättningar å dessa områden.

§ 7.

Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten egendom icke besväras

av penninginteckning, liksom parterna äro överens om att, i den mån

så är möjligt, frigöra överlåten egendom från eventuellt förefintliga andra

intrång. Vid överlämnandet skola parterna förete gravationsbevis.

§ 8.

Mom. 1. Staden tillförsäkras rätt att inom de till Statens Järnvägar överlåtna

områdena bibehålla sina befintliga ledningar av olika slag. Likaledes

skall staden äga att på sin bekostnad framdraga nya ledningar inom såväl de

nu upplåtna som övriga Statens Järnvägar tillhöriga områden, där så med

hänsyn till befintliga eller planerade järnvägsanläggningar kan ske, under

villkor att hinder eller fara för järnvägstrafiken icke därigenom uppstår.

Staden skall lämna Statens Järnvägar ersättning för de kostnader Statens

Järnvägar kan få vidkännas till följd av ledningsarbetenas utförande och

ledningarnas befintlighet inom Statens Järnvägars områden, i den mån dessa

ledningar icke avses betjäna Statens Järnvägar.

Mom. 2. Beträffande de ändringar eller förstärkningar av stadens inom

järnvägsområdena befintliga ledningar, som till följd av blivande järnvägsanläggningars

utförande bliva erforderliga, skola kostnadernas bestridande

bli föremål för särskilda överenskommelser vid tidpunkten för respektive

arbetens utförande. (Jämför avtalet med O. K. B. den It maj 1914.)

Statens Järnvägar och staden förbinda sig att planlägga och låta utföra

sina arbeten på sådant sätt, att onödiga kostnader eller olägenheter icke

härigenom åsamkas andra parten.

Mom. 3. Staden skall äga tillträde till järnvägsområdena för anläggning,

tillsyn och underhåll av i denna paragraf innefattade ledningar. Staden är

skyldig att härvid iakttaga de särskilda villkor och bestämmelser, som vederbörande

banbefäl med hänsyn till trafiksäkerheten kan finna nödiga meddela.

För skada, som vid utförandet av sådana arbeten inom järnvägsområdena

kan genom järnvägsdriften tillfogas personal, vilken av staden användes

för arbetenas utförande, är staden ansvarig.

§ 9.

Sedan nytt godsmagasin uppförts på Näringen och Statens Järnvägar även

flyttat sin fraktstyckegodsrörelse till det nya godsmagasinet, skall staden

efter av staden gjord anmälan senast ett år efter det denna överflyttning ägt

rum äga rätt inlösa byggnaden efter ett av särskild värderingsnämnd åsatt

byggnadsvärde. Sagda nämnd skall bestå av tre personer, varav Statens Järnvägar

och staden ha att utse vardera en och dessa gemensamt den tredje.

Skulle staden icke använda sig av denna rätt, äger Statens Järnvägar att

av staden arrendera det område, varå godsmagasinet med lastbryggor och

spår är beläget, och hava magasinet kvarliggande tills vidare, dock längst till

den 1 januari 1973.

I den mån å området befintliga spåranordningar bliva obehövliga för hamnändamål

och för industri- eller magasinsspårförbindelser genom den nya bangårdens

utbyggnad, skall Statens Järnvägar, om staden så kräver, i den ordning,

varom överenskommelse parterna emellan kan träffas, borttaga desamma.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

29

§ 10.

Mom. 1. I fråga om byggnadskostnaderna skall gälla att de för Statens

Järnvägar avsedda nya anläggningarna bekostas helt av Statens Järnvägar.

Mom. 2. Kostnaderna för de planskilda korsningar och den alternativa

plankorsning, som angivas i § 1, fjärde och femte dels-satserna, skola bestridas

av staden. Parterna äro dock överens om att Statens Järnvägar skall

bidraga till kostnaderna med det efter 4 % räntefot beräknade kapitaliserade

värdet av de driftskostnadsbesparingar, som Statens Järnvägar göra genom

tillkomsten av planskilda korsningar.

Statens Järnvägar förklarar sig vidare villiga lämna sin medverkan till

erhållande av tillstånd för utförande av dessa planskilda korsningar och i

andra avseenden stödja stadens framställningar rörande dessa arbeten till

andra statliga myndigheter.

Mom. 3. Beträffande erforderliga anordningar för åvattnets framförande

till Holmkanalen förbi järnvägen och kostnaderna härför skall särskild överenskommelse

träffas.

§ It
Mom.

1. Innan arbetet med de i § 10, mom. 2, nämnda korsningarna påbörjas,

skall Statens Järnvägar beredas tillfälle avgiva yttrande över de för

respektive korsningar uppgjorda huvudritningarna, varvid särskild överenskommelse

skall upprättas mellan kontrahenterna angående anläggningarnas

utförande och underhåll samt tidpunkt och förutsättningar för utgivande av

Statens Järnvägars bidrag.

Mom. 2. Sedan planskilda gatukorsningar i

a) Nygatan,

b) Staketgatans förlängning vid Näringen och

c) Kaserngatan

öppnats för trafik, äger Statens Järnvägar rätt att avstänga gatuplankorsningarna

i respektive

a) Ruddammsgatan mellan Stora och Lilla Esplanadgatorna,

b) Ruddammsgatan över hamnspåren vid Näringen och

c) Waldenströmsgatan.

Sedan korsning mellan järnväg och väg ordnats i enlighet med § 1, punkt 5,

äger Statens Järnvägar rätt avstänga gatuplankorsningen vid Lexvall.

Statens Järnvägar skall jämväl äga rätt att efter närmare överenskommelse

med staden avstänga vägkorsningen i förlängningen av samfällda vägen

litt bo, sydväst om vattenverket Helsan, vid den tidpunkt, då den nya

rangerbangårdens utbyggnad så kräver (jämför § 1, punkt 6 c).

Beträffande den del av gamla Hillevägen, som omförmäles under § 1, punkt

6 e, förbinder sig staden att vidtaga erforderliga åtgärder för att vägen skall

kunna avstängas den 1 januari 1955.

Mom. 3. Staden skall likaledes beredas tillfälle avgiva yttrande över

huvudritningar till större husbyggnader, vilkas utförande ankommer på

Statens Järnvägar, och skall Statens Järnvägar vid ritningarnas fastställande

taga den hänsyn till stadens önskemål, som Statens Järnvägar prövar

utan oskälig kostnad eller olägenhet för Statens Järnvägar kan ske.

Mom. J. Därest Statens Järnvägar utbygger Centralstationen mot väster,

förbinder sig staden att vidtaga åtgärder för sådan stadsplaneändring, att

kvarteret Skeppet utlägges till allmän platsmark. Parterna äro ense om att

under förutsättning av sådan stadsplaneändring kostnaderna för inlösen i

samband därmed av Sjömanskyrkan å kvarteret Skeppet delas mellan Statens

Järnvägar och staden med hälften på vardera parten. Staden skall av

Statens Järnvägar lämnas meddelande senast fem år före sådan utbyggnads

påbörjande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 12.

Staden förbinder sig att, när detta avtal blivit giltigt, snarast ingå till

Kungl. Maj :t med framställning om fastställelse av sådan, stadsplan eller

sådan ändring i gällande stadsplan, som betingas av i detta avtal omhandlade

järnvägsanläggningars utförande i enlighet med avtalet och därtill

hörande bil. 1.

§ 13.

De avtalsslutande parterna avse, i den mån det är möjligt och ej annat

kan befinnas påkallat med hänsyn till det ekonomiska och arbetsmarknadsläget,

att arbetena skola igångsättas under år 1955, i den omfattning så är

möjligt och parterna därom kunna enas.

§ 14.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av i detta avtal eller i samband

därmed stående rättsförhållanden skall, såvitt angår andra bestämmelser

än sådana i § 8, mom. 3, innefattade, som hava avseende å trafiksäkerheten,

avgöras av skiljemän enligt lag.

§ 15.

Har detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Gävle före den

1 juli 1953 genom beslut, som vunnit laga kraft samt av Kungl. Maj :t före

den 1 juli 1954, skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 19 januari 1953. Gävle den 7 januari 1953.

Kungl. Järnvägsstyrelsen För Gävle stads drätselkammare

Erik Upmark M. Henriksson

H. Sandström Stig Cedergren

Egenhändiga namnteckningar bevittna:

Mary Branting Greta Klasen

Till avtalet fogas följande prolokollsanteckningar:

Beträffande § 10, mom. 2, sista stycket:

Staden förutsätter, att statsbidrag erhålles till dessa planskilda korsningar

enligt gällande bestämmelser.

Beträffande spårområdet på Näringen:

Staden äger rätt att kostnadsfritt avhämta den matjord, som måste borttagas

vid utläggande av spårområdet på Näringen, i den mån Statens Järnvägar

för egen del icke har behov därav och i den utsträckning så kan ske

utan några som helst ökade kostnader för Statens Järnvägar eller menlig

inverkan på järnvägsarbetets planenliga bedrivande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

31

Bilaga 3 a.

Avtal.

Mellan Kungl. järnvägsstyrelsen, här nedan kallad statens järnvägar, å

ena, samt Malmö stad genom dess drätselkammares första avdelning, här

nedan kallad staden, å andra sidan, har — för statens järnvägars del under

lörbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande och för stadens del under förbehåll

av stadsfullmäktiges godkännande genom lagakraftvinnande beslut —

träffats följande avtal.

§ 1.

Detta avtal, till vilket hör en karta, märkt Dkl. Malmö 24.9.53, över järnvägarna

inom Malmö, syftar till upprivning av spår på sträckan Malmö V

—Södervärn från en punkt omedelbart norr om Citadellsvägen till en punkt

omedelbart sydost om Södra förstadsgatan samt borttagande av följande

åtta plankorsningar, nämligen i Citadellsvägen, Malmöhusvägen, Kung

Oscars väg, Regementsgatan, Kronborgs-, Roskilde- och Pildammsvägarna

samt Södra förstadsgatan, ävensom till viss koncentration av järnvägsdriften

inom stadens område.

§ 2.

... ^°r.. uPPnå i föregående paragraf omnämnda syften åtaga sig statens

järnvägar att, på sätt å kartan markerats, indraga Ystadslinjen över Lundavägens

station till Malmö C, varvid ytterligare ett huvudspår är avsett att anordnas

utmed kontinentalbanan från trakten av Augustenborgsvägen till

Malmö C.

Södervärn blir ändstation för järnvägstrafiken endast på linjesträckorna

Södervärn—Falsterbo och Södervärn—Trelleborg. Så länge Södervärn är

ändstation för någon av dessa linjer skall nuvarande del av Ystadsbanan

utmed Lönngatan från Poppelgatan fram till Södervärn kvarligga för att

möjliggöra vagnöverföringar och lokgångar mellan Södervärn och övriga

Malmöstationer. Detta vagnöverföringsspår skall dock borttagas på sträckan

Poppelgatan—kontinentalbanan, om staden på sin bekostnad som ersättning

härför låter utlägga ett nytt vagnöverföringsspår utmed Ystadsbanans

nya huvudspår, på sätt markerats på kartan.

Parterna äro eniga om att nuvarande vägport i Augustenborgsvägen skall

slopas i samband med Ystadsbanans inledande.

§ 3.

Såsom bidrag till de ban- och bangårdsarbeten, som måste utföras vid

stationerna Malmö C, Lundavägen, Södervärn och Hindby med mellanliggande

sträckor, förbinder sig staden att till statens järnvägar erlägga 1,7

milj. kronor.

Reloppet skall av staden erläggas samma dag som trafiken på bandelen

Malmö V—Södervärn nedlägges. Det förutsättes att staden i god tid, minst

tre månader i förväg, underrättas.

Om i § 2 första stycket omförmält huvudspår icke skulle vara helt eller

i det närmaste färdigställt för ordinarie trafik inom två år efter det trafiken

på bandelen Malmö V—Södervärn nedlagts, skall återbetalning ske av skälig

del av stadens bidrag och förhandlingar om återbetalningens storlek

upptagas mellan parterna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 4.

Efter omläggningen av Ystadsbanan utgöras dess stationer inom staden

av Malmö C, Lundavägen och Hindby.

Staden kommer att så ordna sina buss- och spårvägslinjer, att resande

kunna utan svårighet nå från Malmö C till Södervärns station och vice versa,

ävensom att söka underlätta omstigning för resande med Ystadsbanan vid

Hindby station.

§ 5.

Staden skall eftersträva att, när så erfordras, i från järnvägen skilda

plan framdraga alla gator, som nu korsa järnvägslinjen mellan Lundavägen

och Lönngatan, i den mån plankorsningarna icke på annat sätt skola försvinna.

Till stadens kostnader för dessa planskilda korsningar med tillhörande

tillfartsvägar, ändringar av bananordningar samt i övrigt spår- och

gatuarbeten av alla slag, som erfordras för planskildhetens genomförande,

erhåller staden av statens järnvägar bidrag med det efter 4 % kapitaliserade

värdet av de driftskostnadsbesparingar, som statens järnvägar beräknas

göra genom tillkomsten av varje särskild planskild korsning. Genom detta

avtal regleras icke stadens möjligheter till andra bidrag av statsmedel än

från statens järnvägar.

Skulle icke dylika planskilda korsningar kunna genomföras innan det i

§ 2 första stycket omförmälda huvudspåret anordnas mellan Augustenborg

och Lundavägens station, skola statens järnvägar vara oförhindrade att utlägga

det nya spåret med bibehållande av nuvarande plankorsningar. Staden

skall härvid vara skyldig att bestrida kostnaderna för den utökning,

om- eller nybyggnad av vid dessa plankorsningar befintliga eller behövliga

vägskyddsanläggningar, vilken av parterna gemensamt prövas erforderlig i

varje särskilt fall. Blivande fällbomsanläggning i Industrigatan inbegripes

dock icke i bestämmelserna i denna paragraf.

Innan arbete med planskild korsning påbörjas, skall överenskommelse i

varje särskilt fall upprättas mellan kontrahenterna angående anläggningarnas

utförande och underhåll. Utgivandet av statens järnvägars bidrag skall

ske så snart planfri korsning så färdigställts, att järnvägsspåren lagts i definitivt

läge och järnvägstrafiken kan framgå i från gatutrafiken skilt plan.

§ 6.

Staden skall beredas tillfälle avgiva yttrande över de plattforms- och ev.

husbyggnadsarbeten vid Malmö C, vilka föranledas av detta avtal. Utförandet

av dessa arbeten, vilka förutsättas äga rum inom område, vartill statens

järnvägar hava dispositionsrätt, ankommer på statens järnvägar, som skola

vid ritningarnas fastställande taga den hänsyn till stadens önskemål, som

prövas möjlig utan oskälig kostnad eller olägenhet för statens järnvägar.

Rivning av spåret Malmö V—Södervärn enligt § 1 med tillhörande vägskyddsanordningar

in. in. skall utföras av statens järnvägar, varvid frigjord

vägskyddsmateriel tillfaller statens järnvägar med undantag av sådan fällbomsutrustning,

som bäst lämpar sig för uppsättning i korsningen av vagnöverföringsspåret

och Grängesbergsgatan, på vilken plats fällbommar på

stadens bekostnad skola uppsättas av statens järnvägar, efter det trafiken

upphört på spåret Malmö V—Södervärn. Staden åtager sig att ombesörja

och bekosta upptagning av gatubeläggningen vid plankorsningarna på sträckan

Malmö V—Södervärn i den omfattning, som järnvägsspårets borttagande

kräver, ävensom efterföljande iståndsättande av gatorna samt utläggande

av Grängesbergsgatan inom spårområdet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

33

§ 8.

I särskilt avtal regleras överlåtelse på staden av den utav statens järnvägar

ägda mark, som frigöres genom rivning av spåret Malmö V—Södervärn

enligt § 1, ävensom förvärv för statens järnvägar av den mark, som erfordras

för Ystadsbanans inledande via Lundavägen till Malmö C. Skulle expropriationsförfarande

behöva användas för förvärv av mark, som nu icke

är i stadens ägo, ankommer det på statens järnvägar, om så av staden

påkallas, att på stadens bekostnad söka genomföra expropriationen.

§ 9.

Staden förbinder sig att, när detta avtal blivit giltigt, antaga förslag till

sådan ändring av gällande stadsplan, som kan erfordras för inledandet av

Ystadsbanan till Malmö C.

Statens järnvägar å sin sida förbinda sig att sedan trafiken mellan Malmö

Y och Södervärn helt nedlagts medverka till sådan ändring av gällande stadsplan,

att det från järnvägsanläggningar frigjorda, statens järnvägar tillhöriga

området i stadsplanen redovisas för annat ändamål än järnvägsändamål.

§ 10.

De avtalsslutande parterna avse att, i den mån det är möjligt, arbetena

skola igångsättas under år 1954 och så bedrivas, att järnvägstrafiken mellan

Malmö V och Södervärn skall kunna nedläggas den 10 juni 1955.

§ 11.

Tvist angående tolkningen och tillämpningen av detta avtal eller i samband

därmed stående rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt

lag.

§ 12.

Har icke detta avtal blivit godkänt före den 1 januari 1954 av stadsfullmäktige

i Malmö och före den 1 juli 1954 av Kungl. Maj :t, skall avtalet anses

hava till alla delar förfallit.

Av detta avtal äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 9.11.1953 Malmö den 4.11.1953

Kungl. Järnvägsstyrelsen: För Malmö stad,

på Drätselkammarens första

Upmark avdelnings vägnar:

Oscar Stenberg

Gösta Jakobsson Thorild Dahlgren

Bengt Holming

Erik

H. Sandström

3 Bihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt. Nr 81.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilagn 3 b.

I anslutning till mellan Kungl. järnvägsstyrelsen samt Malmö stad föreliggande

avtal bl. a. om slopande av Malmö V såsom slutstation för tågen

på Ystadsbanan m. m. och om Ystadsbanans inledande till Malmö C har

mellan Svenska Staten genom berörda styrelse, här nedan kallad Statens

järnvägar, å ena, samt nämnda stad genom dess drätselkammares tredje

avdelning, härnedan kallad staden, å andra sidan, — för Statens järnvägars

del under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande och för stadens

del under förbehåll av stadsfullmäktiges godkännande genom lagakraftvinnande

beslut — träffats följande

Avtal.

1. Statens järnvägar överlåta till staden med full äganderätt utan lösen

dels de områden om tillhopa ca 29 900 m2 av stadsägan Järnväg 4 (del av

Malmö—Ystads järnväg) i Malmö, som å när slutna kartbilagor nr 1 och nr

2, äro markerade med röd färg, dels stadsägan nr 123 om 463,9 m2 i Södra

Förstaden i Malmö, som å kartbilagan nr 1 är utmärkt med brun färg, och

dels de områden om tillhopa ca 1 500 m2 av stadsägan Järnväg 1 (del av

Malmö-Kontinentens järnväg) i Malmö, vilka å kartbilagan nr 2 äro angivna

med gul färg.

2. Staden överlåter till Statens järnvägar med full äganderätt utan lösen

å kartbilagan nr 2 med blå färg markerade områden om tillhopa ca 16 600

in2 av dels stadsägorna nr 7, 8, 9, nr 16, nr 17 och nr 18, områdena 104,

110 och 112 i stadsägan nr 104, 110, 111, 112, 113, 114, område 312 i stadsägan

nr 311, 312, område 313 i stadsägan nr 313, 314, område 316 i stadsägan

nr 315, 316 och stadsägorna nr 463 och nr 479, allt i stadsdelen

Rosengård, dels stadsägorna nr 141, nr 142 och nr 143 i Mellersta Förstaden

och dels Celsiusgatan, allt i Malmö.

3. Staden förbinder sig att genomföra förvärv av ca 280 in2 av stadsägan

nr 349, ca 440 m2 av stadsägan nr 350 B och respektive ca 230 m2 och ca

60 m2 av tomterna respektive nr 2 och nr 3 i kv. nr 41 Aklejan, allt i

stadsdelen Rosengård i Malmö, och, sedan förvärvet utförts, med full äganderätt

utan lösen till Statens järnvägar överlåta den sålunda förvärvade

marken, som å kartbilagan nr 2 är utmärkt med blå skraffering.

4. För den merareal, staden erhåller i jämförelse med vad staden lämnar

och enligt ovan skall lämna, överlåter staden till Statens järnvägar med

full äganderätt utan lösen stadsägorna nr 71 om ca 1 300 m2 och nr 391 om

ca 13 000 m2, båda i Östra Förstaden i Malmö, vilka fastigheter framgå av

närslutna kartbilaga nr 3.

5. Statens järnvägar frånträda den nyttjanderätt, vilken genom Kungl.

Maj :ts nådiga brev den 7 april 1876 och den 13 juli 1883 avgiftsfritt upplåtits

till Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag och avsåg för järnvägsanläggningen

erforderligt i Kronans ägo då varande område. Detta område, som numera

tillhör staden på grund av tilläggsöverenskommelse den 22 april 1896

och den 25 juni 1897 mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt staden, är som

ägofigur å av förste lantmätaren G. Gustafsson år 1878 upprättade karta

över Malmö Citadell betecknat med nr 60. Området, som numera ingår i be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

35

rörda stadsägan Järnväg 4, är å kartbilagan nr 1 utmärkt med röd färg

och svart skraffering. Frånträdandet av nyttj anderätten sker samma dag,

staden enligt vad nedan sägs tillträder de till staden överlåtna områdena.

6. I överlåtelsen till staden ingår ej det å bandelen Malmö V—Södervärn

befintliga spåret med tillhörande vägskyddsanordningar. Ej heller ingår i

överlåtelsen den å berörda stadsägan nr 123 i Södra Förstaden befintliga

byggnaden, vilken tillhör en arrendator. överlåtelsen omfattar däremot å

överlåtna områdena i övrigt befintliga byggnader och övriga anläggningar.

Till Statens järnvägar överlåtna eller till överlåtelse avsedda områden

skola överlämnas fria från byggnader.

7. De till Statens järnvägar överlåtna områdena, som överlämnas fria

från inteckningar och obesvärade av nyttjanderättsavtal, skola tillträdas så

snart detta avtal godkänts av Kungl. Maj:t samt av stadsfullmäktige i Malmö

genom lagakraftvunnet beslut, dock tidigast den 1 juli 1954. De områden,

som av staden först måste förvärvas innan överlåtelse till Statens järnvägar

sker, skola överlämnas fria från inteckningar och obesvärade av nyttjanderättsavtal

och skola av Statens järnvägar tillträdas den 1 april 1955.

Sker stadens förvärv och tillträde av sistnämnda områden tidigare, skall

Statens järnvägars tillträde i motsvarande män framflyttas.

De till staden överlåtna områdena, som överlämnas fria från inteckningar

men besvärade av nyttj anderätter, skall staden tillträda tre månader efter

det Ystadsbanans tåg inletts via Lundavägen till Malmö C. Vid tillträdet

skola Statens järnvägar ha verkställt rivning och borttagande av spåret

Malmö V—Södervärn med tillhörande vägskyddsanordningar.

8. Statens järnvägar åtaga sig att samtidigt med det nya huvudspårets anordnande

låta utlägga det vagnöverföringsspår, vars läge framgår av vidfogade

kartbilaga nr 4, och, sedan så skett, samtidigt med rivningen i övrigt

låta riva och borttaga den mellan Poppelgatan och kontinentalbanan nu befintliga

delen av Ystadsbanan (inkl. vägskyddsanordningar).

I ersättning för det nya vagnöverföringsspåret samt rivningen och borttagandet

av sistnämnda handel förbinder sig staden att till Statens järnvägar

erlägga ett belopp, motsvarande Statens järnvägars självkostnader därför

med avdrag för värdet av vid rivningen frigjord materiel, vilken skall tillfalla

Statens järnvägar. Beloppet, som för närvarande beräknas till 55 000

kronor, skall staden erlägga samma dag som vagnöverföringstrafiken å nuvarande

bandelen mellan Poppelgatan och kontinentalbanan nedlägges. Det

förutsättes, att staden i god tid underrättas om nedläggandet.

9. Statens järnvägar äga rätt att uppbära från de till staden överlåtna

områdena utgående avkastning, som avser tiden intill dagen för stadens

tillträde av områdena.

Staden äger rätt att uppbära från de till Statens järnvägar överlåtna områdena

utgående avkastning, som avser tiden intill dagen för tillträdet för

Statens järnvägar till dessa områden.

10. För de till staden överlåtna områdena, som särskilt för sig taxerade,

utgående skatter fullgöras av staden, för så vitt de belöpa å tiden från och

med dagen för stadens tillträde av desamma. De onera, som avse samma

områden, fullgöras av staden, i vad de belöpa å tiden från och med sistnämnda

dag.

bör de till Statens järnvägar överlåtna eller till överlåtelse avsedda områdena

som särskilt för sig taxerade, utgående skatter fullgöras av Statens

järnvägar i vad de belöpa å tiden från och med dagen för Statens järnvägars

tillträde av områdena. De onera, som avse dessa områden, fullgöras av

Statens järnvägar, i vad de belöpa å tiden från och med sistberörda dag.

It. Statens järnvägar ha att vidkännas kostnader för avstycknings-, mät
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

nings- och lagfartsåtgärder, avseende de till Statens järnvägar överlåtna

eller till överlåtelse avsedda områdena, medan staden har att betala dylika

kostnader i vad avser de till staden överlåtna områdena.

12. Har icke detta avtal blivit godkänt före den 1 januari 1954 av stadsfullmäktige

i Malmö och före den 1 juli 1954 av Kungl. Maj:t och har sta^

den icke före sistnämnda dag genom Statens järnvägars försorg från vederbörande

myndighet erhållit skriftligt meddelande, att Kungl. Maj :t fastställt

av stadsplanechefen i Malmö den 30 september 1953 upprättat förslag till

ändring av stadsplanen för kvarteren nr 40 Såningsmannen och nr 41

Aklejan, båda i stadsdelen Rosengård i Malmö, skall avtalet anses hava

till alla delar förfallit.

Av detta avtal äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 14 november 1953. Malmö den 9 november 1953.

För Malmö stad,

dess drätselkammares tredje

avdelning

Eric Svenning.

Gösta Cronholm. Algot Nilsson.

/Wiking Nilsson.

Bevittnas:

A. Forsberg. Edmund Hansson.

Kungl. Järnvägsstyrelsen

Erik Upmark.

H. Sandström.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

37

Bilaga 4.

Avtal.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad styrelsen, för Kungl.

Maj :t och Kronan, å ena, och Holmsunds Aktiebolag, Kramfors Aktiebolag

samt Munksunds Aktiebolag, nedan kallade bolagen, å andra sidan, har följande

avtal träffats om byte av vattenkraft inom vissa delar av Stora och

Lilla Lule älvar, Skellefte älv, Vindelälven, Ume älv, Sjougdälven, Fjällsjöälven,

Rörströmsälven samt Vängelälven.

1 §•

Bolagen överlåta till styrelsen all bolagen ävensom dels Stiftelsen för beredande

av pension eller understöd åt hos Holmsunds Aktiebolag anställda,

dels ock Pensionsstiftelsen för befattningshavare hos Kramfors Aktiebolag

— nedan kallade stiftelserna — tillhörig vatten- och fiskerätt i

a) Stora Lule älv inom byarna Kuouka och Porsi samt inom Vuollerims,

Norrviks och Storbackens skifteslag,

b) Lilla Lule älv mellan Vaikijaur och utloppet i Stora Lule älv,

c) Skellefte älv inom Sandfors skifteslag,

d) Vindelälven mellan Storvindeln och utloppet i Ume älv,

e) Ume älv dels mellan Storuman och Rusforsens fot ned till höjden 252

m. ö. h„ nämnda höjd räknad vid dammen för ett blivande kraftverk vid

Bålforsen, dels mellan Tannselet och Lillsele bys nedströmsgräns,

f) Fjällsjöälven mellan Hotingsjön och Kilforsens kraftverks dämningsområde,

g) Rörströmsälven mellan Ormsjön och utloppet i Bodumsjön samt

h) Vängelälven mellan Sporrsjön och utloppet i Fjällsjöälven.

I överlåtelsen ingå icke bolagen och stiftelserna tillhöriga andelar i Jokkmokks

sockenallmännings mark- och vattenområden jämte fiske.

§ 2.

Styrelsen överlåter till bolagen

a) all Kronan tillkommande vatten- och fiskerätt dels i Ume älv mellan

Rusforsens fot — från den i § 1 e) angivna höjden — och Hällforsen, dels

i Sjougdälven, samt

b) den Lycksele kyrkoherdeboställe nu tillkommande vatten- och fiskerätt

i Hällforsen, som kan komma att förvärvas av styrelsen.

Såsom mellanlikvid skall styrelsen dessutom så snart detta avtal blivit

av Kungl. Maj :t godkänt till Kramfors AB erlägga ett belopp av en million

(1 000 000) kronor.

§ 3.

Bytet enligt §§ 1 och 2 sker genom nedan i §§ 4—6 och 10 angivna äganderättsöverlåtelser

samt genom i §§ 7—9 angivna och i § 11 förutsatta servitutsupplåtelser.

§ 4.

Holmsunds AB överlåter:

1) ett område av Grundfors l1 i Lycksele socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Vindelälven jämte fastighetens andel

i samfällda områden vid älven, samt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

2) ett område av Björksele 31 i Lycksele socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Vindelälven jämte fastighetens andel i

samfällda områden vid älven.

§ 5.

Kramfors AB överlåter:

1) ett område av Persbacka l1 i Jokkmokks socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Lilla Lule älv jämte fastighetens andel

i samfällda områden vid älven,

2) ett område av Jansjö 240 i Fjällsjö socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven ävensom fastighetens andel

i samfällda områden vid älven,

3) ett område av Orrnäs 49 i Bodums socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven jämte fastighetens andel

i samfällda områden vid älven,

4) ett område av Bosundet l2 i Bodums socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Fjällsjöälven jämte fastighetens andel

i samfällda områden vid älven,

5) fastigheten Norrnäs l17 i Bodums socken,

6) ett område av Bölen 213 i Bodums socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Rörströmsälven jämte fastighetens andel i

samfällda områden vid älven,

7) ett område av Sund l2 i Bodums socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Rörströmsälven jämte fastighetens andel i

samfällda områden vid älven,

8) ett område av Bonäset med Malmön l2 i Fjällsjö socken med all till

denna fastighet hörande vatten- och fiskerätt i Vängelälven jämte fastighetens

andel i samfällda områden vid älven samt

9) ett område av Storhöjden l8 i Ströms socken med all till denna fastighet

hörande vatten- och fiskerätt i Vängelälven jämte fastighetens andel

i samfällda områden vid älven.

§ 6.

Munksunds AB överlåter:

fastigheterna Sandfors l12, l13 och l14 i Malå socken med skyldighet för

styrelsen att respektera den rätt till dessa fastigheter, som tillkommer ägarna

av Sandfors l3, l4 och l6 enligt köpehandling den 21 januari 1942.

§ 7.

Holmsunds AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Sandsele 351 i Sorsele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Sapetnäs l5 och l7, Torvikssele l4 och l8 samt Fredriksborg l3

hörande vattenkraften i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

2) till förmån för Råstrand l48, l47 och 52 i Sorsele socken rätt att för

tillgodogörande av den till Gargnäs 51, Källbäck l2, Hednäs l7 i Sorsele

socken samt Harrbosele l3 i Lycksele socken hörande vattenkraften i Vindelälven

fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda

vattenområden jämte fiske i älven,

3) till förmån för det under 1) i § 4 omnämnda området av Grundfors l1

i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande av den till Vindelgransele 61,

Forsheden l3 och Zefansvik l3 hörande vattenkraften i Vindelälven fritt

förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden

jämte fiske i älven,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 81.

39

4) till förmån för Vormsele 32 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Vormsele 61, Ruskträsk l8 och Älgås ls hörande vattenkraften

i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade

eller samfällda vattenområden järnte fiske i älven,

5) till förmån för Mårdsele l46 och l48 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Rusksele 212 och Lillå l7 hörande vattenkraften i

Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller

samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

6) till förmån för Ekorrsele 41 i Degerfors socken rätt att för tillgodogörande

av den till Maltbränna l3, Kvarnsele l1, Åmsele 237, Björkträsk l2,

Arvlund ls, Ekorrsele l7, 212 och 217 samt Ekorrlund l5 och l19 hörande vattenkraften

i Vindelälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade

eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

7) till förmån för Degerfors 259 och 260 i Degerfors socken rätt att för tillgodogörande

av den till Hjuken l8, 624, 630 och 653, Hjukstjälen 13° och l42

samt Degerfors 44 hörande vattenkraften i Vindelälven fritt förfoga över

sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte

fiske i älven,

8) till förmån för Luspholm l2 i Stensele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Luspen 91 hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga

över sagda fastighet tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte

fiske i älven,

9) till förmån för Grundfors l17 i Stensele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Barsele 51 samt Grundfors l11, l12 och l15 hörande vattenkraften

i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade

eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

10) till förmån för Kattisavan 223 och 224 i Lycksele socken rätt att för

tillgodogörande av den till Åskilje l58 i Stensele socken samt Bäcknäs l10,

Rusele 121, Medelås l44, Kattisavan 81 och Umgransele 41 i Lycksele socken

hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven samt

11) till förmån för Tuggensele l15 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Norrås l3, Holmsunds AB tillhöriga 1/4 av Tuggensele

224, Tuggensele 71 i Lycksele socken samt Lillsele l4, l6 och l7 i Degerfors

socken hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven.

§ 8.

Kramfors AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Porsifallet l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande

av den till Porsi 41, Porsiedet l1, Stareberg eller Pellokis l1, Högudden

l1, Vuollerim 51 och 61, Norrvik l1, Norrstrand l1, Station l1, Storbacken

l1, Lagnäsån l1, Kronidan l1 samt Jämnäs l1 hörande vattenkraften

i Stora och Lilla Lule älvar fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älvarna,

2) till förmån för det under 1) i § 5 omnämnda området av Persbacka

l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande av den till Mattisudden

26, 39 och 52 hörande vattenkraften i Lilla Lule älv fritt förfoga över sagda

fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske

i älven,

3) till förmån för Pajerim l12 och 310 i Jokkmokks socken rätt att for

tillgodogörande av den till Pajerim 41 hörande vattenkraften i Lilla Lule

älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda

vattenområden jämte fiske i älven,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

4) till förmån för Kattisavan 223 och 224 i Lycksele socken rätt att för tillgodogörande

av den till Pausele 12B och l28 samt Trevnaden l4, l13, l13 och

l17 hörande vattenkraften i Ume älv fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

5) till förmån för Silsjönäs l41 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande

av den till Norredsta l48 och Silsjönäs l16 hörande vattenkraften i

Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller

samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

6) till förmån för Sunnansjö 421 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande

av den till Sil 221 samt Sunnansjö l8, 23, 35 och 42 hörande vattenkraften

i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade

eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

7) till förmån för det under 3) i § 5 omnämnda området av Orrnäs 49

i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Orrnäs 38 och 59

hörande vattenkraften i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

8) till förmån för det under 4) i § 5 omnämnda området av Bosundet l2

i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Bosundet l3 hörande

vattenkraften i Fjällsjöälven fritt förfoga över sagda fastighet tillhörande

skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

9) till förmån för Norrnäs l17 i Bodums socken rätt att för tillgodogörande

av den till Norrnäs 11B och l18 hörande vattenkraften i Rörströmsälven

fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda

vattenområden jämte fiske i älven,

10) till förmån för det under 7) i § 5 omnämnda området av Sund l2

i Bodums socken rätt att för tillgodogörande av den till Flyn l8, l10 och l38

hörande vattenkraften i Rörströmsälven fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

It) till förmån för från Arksjö 27 och 28 i Dorotea socken avstyckade

områden rätt att för tillgodogörande av den till Arksjö l4 och Sörstrand l2

hörande vattenkraften i Rörströmsälven fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven,

12) till förmån för Bofors l35—l37, l39—l41 i Ramsele socken rätt att för

tillgodogörande av den till Bofors l17, l21 samt Vängel l7 och 214 i Fjällsjö

socken samt Sörånäset l8 i Ramsele socken hörande vattenkraften i Vängelälven

fritt förfoga över sagda fastigheter tillhörande skiftade eller samfällda

vattenområden jämte fiske i älven,

13) till förmån för det under 8) i § 5 omnämnda området av Bonäset med

Malmön l2 i Fjällsjö socken rätt att för tillgodogörande av den till Siksele

ie—113 hörande vattenkraften i Vängelälven fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i

älven samt

14) till förmån för det under 9) i § 5 omnämnda området av Storhöjden

l8 i Ströms socken rätt att för tillgodogörande av den till Texan l7, l8, l10,

28 samt 210 hörande vattenkraften i Vängelälven fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i

älven.

§ 9.

Munksunds AB upplåter som servitut för all framtid:

1) till förmån för Porsifallet l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande

av den till Kuouka 141, Porsiforsen l1 och Älvnäset l1 hörande

vattenkraften i Stora och Lilla Lule älvar fritt förfoga över sagda fastigheter

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älvarna

samt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

41

2) till förmån för det under 1) i § 5 omnämnda området av Persbacka

l1 i Jokkmokks socken rätt att för tillgodogörande av den till Mattisudden

101 hörande vattenkraften i Lilla Lule älv fritt förfoga över sagda fastighet

tillhörande skiftade eller samfällda vattenområden jämte fiske i älven.

§ 10.

Styrelsen överlåter till bolagen:

1) fastigheterna Granfors l8—l10, Brännland l21—l25 samt Betsele l3 och

l40—l46, alla i Lycksele socken, samt

2) ett område av vardera kronoparkerna Lyckan och Skovelliden i Lycksele

socken med all till dessa kronoparker hörande vatten- och fiskerätt i

Ume älv,

att av bolagen ägas

till 53 procent av Holmsunds AB

till 40 procent av Kramfors AB

till 7 procent av Munksunds AB

Vidare överlåter styrelsen till Kramfors AB ett område av Bastunäs l1 i

Frostvikens socken med all till denna fastighet hörande vatten- och fiskerätt

i Sjougdälven jämte fastighetens andel i samfällda områden vid älven.

§ IL

Holmsunds AB och Kramfors AB förbinda sig att till komplettering av

sina överlåtelser och upplåtelser enligt §§ 4, 5, 7 och 8 utan kostnad för

styrelsen och till förmån för av styrelsen anvisade fastigheter anskaffa servitutsupplåtelser

av den till följande fastigheter hörande vatten- och fiskerätten

i de av detta avtal berörda älvarna, nämligen fastigheten Kattisavan

l18 i Lycksele socken ävensom stiftelserna tillhöriga fastigheterna Kattisavan

322, 323 och 324, Trevnaden l7, Norrvik l2, Rusele 210 och 47, Fikengård

l13 och l14 samt Vormsele l17, alla i Lycksele socken, Forsvall l1 i

Sorsele socken, Baggböle 32, 34 och 41 i Degerfors socken, Stensele l27 samt

Åskilje 218 och 220 i Stensele socken, Silsjönäs l3 i Fjällsjö socken, Norrnäs

l29—l31 och Orrnäs 336 i Bodums socken och Texan l12 i Ströms socken.

§ 12.

Styrelsen förbinder sig att snarast söka förvärva samt till Holmsunds AB

utan ersättning överlåta den Lycksele kyrkoherdeboställe tillhöriga vattenoch

fiskerätten i Hällforsen.

Skulle vederlaget till kyrkoherdebostället bestämmas att till någon del

utgå i form av frikraft, skall Holmsunds AB vid överlåtelse till bolaget övertaga

kraftleveransskyldigheten mot det att styrelsen till bolaget erlägger ett

belopp, motsvarande det värde frikraften åsatts vid styrelsens förvärv av

ifrågavarande vattenkraft, dock minst 2 500 kronor per kilowatt.

Holmsunds AB medgiver för egen del samt förbinder sig att anskaffa

Lycksele Kraft AB:s medgivande för styrelsen att med blivande damm över

Tuggenforsen verkställa dämning vid dammen till höjden 204 in ö. h.

För den genom sagda dämning tillgodogjorda, Holmsunds AB och Lycksele

Kraft AB tillhöriga vattenkraften och för genom dämningen eventuellt

uppkommande skada å Hällforsen skall styrelsen — under förutsättning

att kyrkoherdeboställets ovan angivna vatten- och fiskerätt av styrelsen

överlåtes till Holmsunds AB — icke vara skyldig att utgiva ersättning i

vidare mån än att styrelsen, under tiden från dämningens påbörjande intill

dess ytterligare vattenkraft i Hällforsen utöver den nu utbyggda eller vattenkraft

i Bålforsen utbyggts, skall tillhandahålla Lycksele Kraft AB fyll
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

nadskraft, motsvarande den genom dämningen förorsakade minskningen

av kraftproduktionen i bolagets nuvarande kraftverk i Hällforsen.

Därest överlåtelse från styrelsen till Holmsunds AB av kyrkoherdeboställets

vatten- och fiskerätt icke skulle komma till stånd, skall styrelsen vara

skyldig att från och med den dag, då blivande kraftverk i Tuggenforsen

tages i normal drift, tillhandahålla Lycksele Kraft AB ersättningskraft,

motsvarande den sagda bolag tillhöriga genom dämning med Tuggenforsdammen

indämda fallhöjden. Kan överenskommelse icke träffas om uttagningskostnaden

för ersättningskraften och om ersättningen för den genom

dämningen eventuellt uppkommande skadan å Hällforsen, skola dessa frågor

hänskjutas till avgörande enligt vattenlagen. Under tiden mellan påbörjandet

av dämningen med Tuggenforsdammen och ersättningskraftleveransens

påbörjande skall styrelsen utan ersättning tillhandahålla Lycksele

Kraft AB fyllnadskraft, motsvarande den genom dämningen förorsakade

minskningen av kraftproduktionen i då befintligt kraftverk i Hällforsen.

§ 13.

Styrelsen medgiver, att bolagen eller deras rättsinnehavare med blivande

damm över Bålforsen utan ersättning för därigenom tillgodogjord styrelsen

tillhörig fallhöjd eller därigenom eventuellt uppkommande skada å ovanför

liggande strömfall må verkställa dämning vid dammen till höjden 252,0

in. ö. h.

§ 14.

De områden, som enligt §§ 4, 5 och 10 överlåtas, skola avstyckas från respektive

stamfastighet och omfatta, förutom samtliga stamfastigheten tillhöriga

vattenområden i vederbörande älv, därinom belägna holmar ävensom

de delar av stranden, som ligga nedom vegetationslinjen.

Erfordras för respektive avstycknings genomförande mindre jämkningar

av vad enligt första stycket överenskommits, skola kontrahenterna medverka

därtill.

Därest i något fall hinder skulle möta för avstyckning av område med

åtföljande rättigheter, som överlåtes enligt detta avtal, förbinda sig kontrahenterna

att medverka till att dylik överlåtelse utbytes mot upplåtelse med

servitutsrätt.

§ 15.

Stamfastigheternas nuvarande och blivande ägare skola ha fritt tillträde

till respektive älv ävensom rätt att där ha nödiga båt- och vältplatser samt

platser för tvätt och vattning av kreatur.

Den i föregående stycke angivna rätten är ett servitut, vilket i den mån

det icke tillägges stamfastigheten vid avstyckningsförrättningen, må intecknas

i respektive avstyckningslott.

Stamfastigheternas ävensom — vid servitutsupplåtelse — de tjänande fastigheternas

nuvarande och blivande ägare skola ha rätt att fiska i den omfattning

hittills skett, dock att detta icke må lända till hinder eller vålla

olägenhet för utnyttjande av vattenkraften eller försvåra villkor för tillstånd

till anläggning för vattenkraftens tillgodogörande.

Kontrahenterna förbinda sig att respektera före överlåtelsen eventuellt

upplåten arrenderätt till fiske. Om och i den mån mottagande kontrahent

på grund av åtgärder för vattenkraftens tillgodogörande blir skyldig att

utgiva ersättning till vederbörande arrendator för intrång i skriftligen upplåten

nyttjanderätt, skall medkontrahenten emellertid hålla honom skadeslös

härför.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

43

§ 16-

Intill dess de överlåtna områdena och vid respektive älv belägna samfälligheter,

i vilka andelar överlåtits, måste tagas i anspråk för vattenkraftens

tillgodogörande, må överlåtaren nyttja desamma; skog på områdena i fråga,

som måste avverkas i samband med vattenkraftens tillgodogörande, må avverkas

och tillvaratagas av överlåtaren.

§ 17.

Enligt detta avtal överlåten egendom och upplåten rätt må tillträdas så

snart avtalet blivit av Kungl. Maj :t godkänt.

§ 18.

Kontrahent svarar för alla skatter och onera, som påföras till honom överlåten

fastighet, sedan densamma blivit särskilt taxerad.

Avstycknings-, lagfarts- och inteckningskostnader erläggas av respektive

förvärvare.

§ 19.

Enligt detta avtal överlåtna fastigheter skola vara fria från penninginteckningar

eller andra inteckningar av beskaffenhet att försvåra vattenkraftens

utnyttjande.

Inteckningar till säkerhet för beståendet av upplåtna servitutsrätter till

vattenkraft skola beredas förmånsrätt före sådana ineckningar, som i första

stycket sägs.

Kramfors AB förbinder sig gent emot styrelsen att svara för fullgörandet

av de frikraftsleveranser, till säkerhet för vilka inteckningar meddelats i

fastigheterna Norrnäs l16—-l18.

§ 20.

Frågor om skada och intrång å annan egendom än fiske till följd av

dämning eller annan åtgärd för vattenkraftens tillgodogörande skola regleras

enligt bestämmelserna i vattenlagen.

§ 21.

Vardera kontrahenten förbinder sig att tillhandahålla medkontrahenten

alla av honom innehavda för avtalets genomförande erforderliga handlingar

och kartor, så ock av honom innehavda utredningar om rätten till den överlåtna

vattenkraften och om densammas tillgodogörande.

§ 22.

Kontrahenterna förbinda sig ömsesidigt att, därest det skulle visa sig

att all den vatten- och fiskerätt, som enligt §§ 1 och 2 skall gå i byte, icke

enligt §§ 4—11 blivit med äganderätt eller servitutsrätt överförd till medkontrahenten,

framdeles komplettera avtalet härutinnan.

Bolagen förbinda sig dessutom att, därest styrelsen så önskar, medverka

till att servitut, som enligt detta avtal upplåtits till förmån för styrelsen

tillhörig fastighet, i stället upplåtes till förmån för annan styrelsen tillhörig

fastighet.

§ 23.

Skulle de vattenrättsutredningar, som legat till grund för detta avtal och

av vilka båda kontrahenterna erhållit del, i något avseende befinnas felaktiga,

skall detta icke föranleda rubbning av avtalet eller skadeståndsskyldighet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

§ 24.

Vardera kontrahenten förbinder sig — styrelsen med det undantag som

följer av § 2 b) — att icke söka förvärva tredje man tillhörig vattenkraft

i sådan av avtalet berörd fallsträcka, inom vilken medkontrahenten innehar

majoriteten av vattenkraften.

Detta avtal, som upprättats i två exemplar, varav styrelsen och bolagen

tagit var sitt, har träffats under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande.

Stockholm den 30 september 1953.

Kungl. Vattenfalls
-

styrelsen

Åke Rusck

Holmsunds Aktiebolag

Kramfors Aktiebolag

Munksunds Aktiebolag

genom

I. Bergström

Nils Berggren

enl. fullmakt

Bevittnas:

S. Kalén

G. Bimer

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

45

Bilaga 5.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, å ena, samt Stora Kopparbergs Bergslags

Aktiebolag, här nedan kallat Bergslaget, å andra sidan, har träffats

följande

Avtal.

§ 1.

Vattenfallsstyrelsen förbinder sig att från den tidpunkt, då en av Bergslaget

projekterad anläggning för utnyttjande, helt eller delvis, av fallhöjd

i Trängslet i Österdalälven inom Älvdalens socken blivit färdigställd, till

Bergslaget för en tidrymd av 40 år utarrendera den del av vattenområdet

utanför Älvdalens kronoparks strand, inbegripet därmed förenat fiske, vars

vattenkraft enligt Bergslagets och Vattenfallsstyrelsens gemensamma bedömande

ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligen bör i den tillämnade

anläggningen intagas.

Bergslaget skall senast inom 5 år från detta avtals undertecknande vara

skyldigt lämna Vattenfallsstyrelsen besked om, i vilken utsträckning Bergslaget

ämnar begagna sig av den medgivna arrenderätten. Lämnar Bergslaget

meddelande om att arrendeupplåtelse önskas, skall ett formligt arrendeavtal

på de i §§ 2—7 här nedan angivna villkoren mellan Vattenfallsstyrelsen

och Bergslaget uppgöras, vilket arrendeavtal, i den mån så erfordras,

av Vattenfallsstyrelsen skall underställas Kungl. Maj :t för godkännande.

§ 2.

I vederlag för arrenderätten skall Bergslaget till Vattenfallsstyrelsen under

arrendetiden leverera ett kraftbelopp, motsvarande 9,6 kW för varje i

anspråk tagen meter (dubbel strand) av kronoparkens fallhöjd.

Kraften skall tillhandahållas vid kraftstationsväggen till det blivande

kraftverket vid Trängslet såsom prima kraft, dag och natt året runt, och i

form av trefas växelström med 50 perioder per sekund samt högst 55 000

volts huvudspänning. För leveransen skola i övrigt i tillämpliga delar gälla

de bestämmelser, som finnas intagna i 9 kap. gällande vattenlag.

Därest Vattenfallsstyrelsen så påfordrar, får ersättningskraften eller del

därav uttagas av Bergslagets kraftandel i Älvkarleby kraftverk, varvid kraftbeloppet

skall reduceras med skäligt belopp, motsvarande förluster vid och

kostnader för en överföring av kraften från det tillämnade kraftverket vid

Trängslet.

§ 3-

Det i § 2 angivna vederlaget avser icke ersättning för dämningsskador å

Älvdalens kronopark till följd av kraftverksutbyggnaden vid Trängslet. Sådana

skador skola särskilt ersättas.

I ett samtidigt härmed mellan Kronan och Älvdalens jordägande socknemän

upprättat avtal har Kronan medgivit socknemännen rätt att avgiftsfritt

nyttja fisket inom kronoparkens vattenområde, i den män detta icke hindrar

tillgodogörande av Kronans eller dess rättsinnehavares vattenkraft i

älven, dock att skadeståndsanspråk mot Kronan eller dess rättsinnehavare

för skada å fisket icke må av socknemännen framställas. Bergslaget för
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

binder sig att för sin del respektera förenämnda nyttjanderättsupplåtelse

till socknemännen.

§ 4.

Efter utgången av den i § 1 angivna upplåtelsetiden skall arrendeavtalet

förlängas i 15-årsperioder, därest icke avtalet minst 5 år före varje periods

utgång blivit av Vattenfallsstyrelsen uppsagt.

§ 5.

Därest arrendet på grund av uppsägning från Vattenfallsstyrelsens sida

skulle upphöra, skall Vattenfallsstyrelsen äga att från den blivande anläggningen

utfå sin kraftandel däri mot erläggande av häremot svarande

uttagningskostnad, bestämd enligt grunderna i 9 kap. vattenlagen.

Den lösningsrätt, som enligt 4 kap. 9 § vattenlagen tillkommer Kronan,

påverkas icke av detta avtal.

§ 6.

Blivande ansökan från Bergslagets sida till vederbörande vattendomstol

om utbygggnadstillstånd för anläggningen skall uppgöras i samråd med Vattenfallsstyrelsen,

och skall Vattenfallsstyrelsen, om så befinnes behövligt,

biträda Bergslagets ansökan.

§ 7.

Tvister rörande tolkning och tillämpning av avtalet eller därav härflytande

rättsförhållanden skola av kontrahenterna hänskjutas till prövning

av vederbörande vattendomstol.

Av detta avtal hava två likalydande exemplar upprättats och växlats.

Stockholm och Falun den 30 april 1949.

Kungl. Vattenfalls- Stora Kopparbergs Bergsstyrelsen

lags Aktiebolag

Åke Rusck H. Abenius

1. Bergström

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags firmateckning genom Disponenten

Håkan Abenius bevittnas:

Ernst Hallenberg Ulla Salwén

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

S40363

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av vissa kronan tillhöriga fastigheter m. m a1 i texten
  2. SU 1954:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överlåtelse av vissa kronan tillhöriga fastigheter m. m. s. 3 i texten